BETÄNKANDE och FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1894:2)

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE och FÖRSLAG

TILL •

UTVIDGNING OCH OMORGANISATION

TEKNISKA HÖGSKOLAN,

AFGIFVET DEN 15 DECEMBER 1891

AF DÄRTILL I NÅDER UTSEDDE KOMMITTERADE

STOCKHOLM

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN
1891.

TöJZAOiiaÖ^

7 AT/

; 7 A.''HO A

HHO b 7 " JHf/TTI

■i i!

u. u.

• T 9 A V

... s> W -!

ASSI03T

!./• i-''!.''.

''.Y ■■

-ur*) »[jo gffktgbrtfifj löt JPlJjw jfr.w b: odaci ©Utid/ig/m ; .»{Blwol

-rr -.1 ■:■,:> '' v!'')} inf I!R Tam-. : lT ''b; JlOiJ <j ■

Tf; .OiOltTl ■''*itiifffi1''»/; <SUnob i "16 juni

iil ''L/jhqejj m*ii f,n ntlsb > hiicVnllu] liiT !

Laffni • bivrtf, -■ rvjjii hÖjStseliav
oi-iuihT Hit .... 5-:ot JbTOfjipm ro *L :.t;»; f rl; i'', haj ''•li.ttd.shiiu
hfjTmiu-i''‘mhouiB Obiumb.io tyjiuaabfj i)o tLd smnnjbfTtrt -;i. ''-i .• •

TILL KONUNGEN.

.TaaxaMoi

"4 J

/ifitfa(I .H .0

iOV. >''i •>

Genom nådigt bref af den 19 september 1890 har Eders
Kongl. Maj:t uppdragit åt en kommitté att, med anledning af Riksdagens
skrifvelse den 26 maj samma år, afgifva betänkande och

förslag, angående behofvet af och sättet för utvidgning och omorganisation
af Tekniska högskolan, samt till ordförande och ledamöter
i denna kommitté förordnat undertecknade.

Till fullgörande af detta nådiga uppdrag få kommitterade, efter
verkställd utredning af ärendet, härmed i underdånighet öfverlemna
när slutna betänkande jämte af dem uppgjordt förslag till Tekniska
högskolans utvidgning och ett tidsenligt ordnande af undervisningen
vid densamma.

Underdånigst

RUDOLF CRONSTEDT.

Erik Storckenfeldt. G. R. Dahlander.

And. Lindstedt. A. G. Svedelius.

W. Hoffstedt.

Stockholm den 15 december 1891.

Tekniska högskolans uppkomst och historiska

utveckling.

Tekniska högskolan i Stockholm leder sitt ursprung från en
genom Kongl. brefvet af den 11 december 1798 i förening med
Kongl. Målare- och bildhuggare-akademien inrättad »mekanisk skola»,
som bland annat fick under sin vård den af Kristofer Polhem
redan 1697 påbörjade och under 1700-talet organiserade mekaniska
modellsamlingen, det s. k. »laboratorium mechanicum», eller, såsom
den sedermera efter inflyttning i huset n-.r 43 Mästersamuelsgatan
— samma hus där Teknologiska institutet sedan fick sin lokal —
kallades, »Kongl. Modellkammaren», som hölls för allmänheten
öppen vissa dagar i veckan, då föreståndaren, biträdd af fyra stipendiater,
visade och förklarade de modeller, som åstundades.
Konstakademiens sekreterare meddelade en tid vid mekaniska skolan
undervisning i teoretisk mekanik och direktören för modellkammaren
i praktisk mekanik. Efter Landtbruksakademiens stiftande
ställdes 1813 Mekaniska skolan och Modellkammaren under denna
akademis inseende. Skolan förestods då af en lönlös direktör, en
lärare i »theorien» (teoretisk mekanik), en »för practiken» (praktisk
mekanik) samt en »för machinritning». Årliga utgiftsstaten uppgick
till endast 475 r:dr b:ko, däraf 300 r:dr till lärarnes aflöning,
100 r:dr till stipendier och 75 r:dr till materialier och verktyg.

I början på 1820-talet började man allt mer och mer inse behofvet
af fullständigare undervisningsanstalter för näringarna samt
vidtaga allvarliga åtgärder för detta behofs tillgodoseende. På grund
häraf och närmast med anledning af tvenne vid 1823 års riksdag
väckta motioner, nämligen af prosten E. Almquist inom presteståndet
och af herr J. P. Lefrén inom ridderskapet och adeln

Mekaniska

skolan.

Modell kammaren.

Teknologiskainstitutets
grundläggande.

Teknologiskainstitutets
första
organisation.

gjorde Rikets då församlade Ständer hos Kong!. Maj:t framställning
om inrättande i hufvudstaden af »ett Techniskt och Mechaniskt
centralinstitut för praktisk undervisning i hvad som för manufakturer
och en del handtverkerier erfordras». Sedan Vetenskapsakademien,
Kommersekollegiet samt Stockholms Fabriks- och manufaktur-
äfvensom Handtverkerisocieteter häröfver afgifvit i hufvudsak
tillstyrkande yttranden, förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref
af den 18 maj 1825, »att ett Tecknologiskt Institut skall, enligt de
af Vetenskaps-Akademien uppgifne grunder anläggas». Efter åtskilliga
förarbeten och utredningar, anförtrodda åt en särskild kommitté
samt det blifvande läroverkets direktör, hvarunder bland
annat förordnades, att Mekaniska skolan och Modellkammaren skulle
med sagda Institut förenas, samt att det förut omnämnda s. k. Modellkammarhuset
skulle till lokal för det nya läroverket upplåtas,
utfärdade Kongl. Maj:t den 8 juni 1826 de första stadgarne för
Teknologiska institutet samt fastställde dess årliga utgiftsstat till
14 000 r:dr b:ko, däraf 7 500 r:dr till arvoden åt personalen och
6 500 r:dr för inköp af böcker, instrument, ljus, ved m. m.

Enligt dessa stadgar skulle Teknologiska institutets ändamål
vara »att samla och meddela kunskaper och upplysningar, som
äro nödvändiga för att med framgång idka slöjder eller hvad man
vanligen kallar handtverk och fabriker». Denna bestämmelse skulle
Institutet uppfylla: »l:o) genom undervisning åt ynglingar och personer,
som antingen vilja egna sig åt slöjderna eller redan däruti
ingått; 2:o) genom råd och upplysningars meddelande åt slöjdidkare;
3:o) genom berättelse om slöjdernas tillstånd och framsteg
i sammanhang med offentliga utställningar af inhemska slöjdalster;
4:o) genom upplysningar till vederbörande styrelsegrenar i ämnen,
som angå slöjderna». Institutets funktion såsom rådföringsanstalt
gal redan från början anledning till en mycket vidsträckt verksamhet.
Däremot blef dess åliggande med afseende på utställningars
anordnande, efter ett fruktlöst försök år 1828 att få en dylik till
stånd, och hvilken rönte föga anslutning och uppmuntran af landets
näringsidkare, med Kongl. Maj ds tillstånd inskränkt till att i förening
med Institutets varuprofsamling till allmänt åskådande på
vissa dagar uppställa insända slöjdalster. Äfven läroverkets litterära
verksamhet blef af föga betydelse och inskränkte sig, förutom
till utarbetandet af en del läroböcker, till ett år 1838 utgifvet första
häfte af Institutets »handlingar», hvartill dock någon fortsättning
aldrig utkom.

Personalen utgjordes af: en direktör, hvilken, utom närmaste
ledningen af Institutet och ansvaret för göromålens ordentliga gång,
enligt särskild instruktion bland annat äfven ålåg, »att undervisa
läroverkets mera försigkomna elever uti de allmänna grunderna af
industrien och biträda vid undervisningen i enskilda slöjders utöfning»;
två professorer, den ene i »fysik och alla de konst- och
slöjdförrättningar, som grunda sig på de naturlagar, som äro föremål
för denna vetenskap», — hvilken professur dock med Kongl.
Maj:ts begifvande förblef en längre tid obesatt —, den andre i »de
omedelbart användbara grunderna af kemin och dess tillämpningar»;
tre adjunkter, af hvilka en skulle biträda direktören såsom sekreterare,
isynnerhet vid arkivet och expeditioner samt vid redaktionen
af skrifter, som genom Institutets försorg af trycket utgåfves, och
de tvenne öfriga biträda vid undervisningen såsom underlärare, en
hvardera af professorerna, hvarjämte den kemiska adjunkten skulle
vara laborator och den andre såsom verkstadsföreståndare hafva
den omedelbara ledningen af modellarbetet och de mekaniska försöken;
en »ritare» för undervisning i maskinritning samt för uppgörande
af ritningar i allmänhet och arbetsplaner för verkstaden,
och hvilken jämväl skulle biträda vid tillsynen öfver arbetarne å
denna verkstad; en registrator- och handlingsskrifvare; samt en
räkenskapsförare. Härtill kommo ytterligare: en extra lärare för
elementarundervisning i räkna och geometri, en lärare vid söndags-
och aftonskolan samt sedan 1830 en lärare i lefvande språk.
Direktören och professorerna utnämndes af Kongl. Maj:t och öfriga
tjenstemän af läroverkets direktion, bestående af statssekreteraren
för Handels- och finansärenden såsom ordförande, Institutets direktör
samt tre af Kongl. Maja utsedda ledamöter.

Ehuru i planen för Teknologiska institutet ingått, att de elever,
som antogos, förut borde hafva inhemtat elementära kunskaper i
språk, geometri och öfriga allmänna vetenskaper, så skulle en förberedande
elementarlärokurs uti språkgrunder, enklare matematik,
bokföring m. in. vara med Institutet så förbunden, att elever, som
det erfordrade, kunde dit hänvisas till vinnande af nödig kunskap
i dessa stycken. I öfverensstämmelse härmed utfärdade äfven
direktionen särskilda föreskrifter, hvilka bland annat innehöllo följande:
»Eleverna äro antingen ordinarie eller extra ordinarie. Med
ordinarie elever förstås sådana ynglingar, som anmäla sig för att
vid Institutet inhemta kännedom om alla de särskilda kunskapsgrenar,
hvaruti undervisnining därstädes meddelas, och hvilka så -

ledes höra ordenteligen och jämt begagna den undervisning och de
föreläsningar, hvartill de, i mån af sin skicklighet, af direktören
admitteras. Extra ordinarie elever äro åter de, som blott önska
begagna vissa delar af undervisningen å de tider sådant står tillsamman
med deras öfriga sysselsättningar. För att kunna antagas
till ordinarie elev vid Institutet erfordras att ega god frejd, att hafva
försvarlig kristendomskunskap, såvida den sökande bekänner sig
till kristna läran, att kunna obehindradt läsa svenska språket och
skrifva detsamma någorlunda läsligt, samt att kunna räkna qvatuor
species i enkla tal. Dessutom bör den, som söker blifva ordinarie
elev, visa sig ega utväg till bergning under den tid undervisningen
vid Institutet pågår.» För de elever, som ej kunde motsvara dessa
fordringar, anordnades en elementär förberedande lärokurs i »räkna
och geometri», till hvilken kurs de flesta inträdessökande synas
hafva blifvit hänvisade. Därjämte föreskrefvos vissa kunskapsfordringar
af eleverna för begagnande af undervisningen i de särskilda
läroämnena.

Undervisningen omfattade till en början elementär matematik,
fysik och kemi, maskinritning, verkstads- eller modellarbete, fysik
och kemisk teknologi samt »enskild industri», hvartill år 1830 kom
lefvande språk. Med läroverket förenades redan från början en
söndags- och aftonskola för beredande af undervisning åt »gesäller
och lärlingar» förnämligast i maskinritning, ritning af arkitektoniska
prydnader och ornamentritning för särskilda handtverksprofessioner,
geometriska konstruktioner, praktisk geometri och användande af
räkneskalan (sliding rule), jämte några för särskilda yrken mera
tillämpande ämnen, såsom proberkonst för guldsmeder, praktisk
färgningskonst, garfningskonst, salmiak- och såpberedning, fernissberedning,
hvitbetssockertillverkning, blekningskonst etc. Utom de
betyg, som vid elevernas afgång från läroverket på begäran meddelades
dem öfver där förvärfvade insikter och visad flit, utfärdades
enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 17 september 1830 »gesällbref»
för elever, »som vid Institutet förvärfvat tillräcklig skicklighet
i något yrke».

Den egentliga undervisningen synes hafva efter hand börjat
under loppet af år 1827. Ehuru, såsom ofvan angifvits, af direktionen
fastställts vissa ganska blygsamma inträdesfordringar, synas
dessa ej hafva kommit till någon egentlig efterlefnad, hvarjämte
planen för undervisningen temligen godtyckligt tillämpades, hvilket
allt sannolikt var en följd af de stridiga åsikter, som redan från

början yppades dels inom direktionen, dels mellan direktören och
en del lärare, dels ock mellan några af de sist nämnda, rörande
läroverkets egentliga uppgift, arten af den undervisning, som borde
där meddelas, och dennas lämpligaste anordning. Dessa beklagliga
förhållanden kunde naturligen ej annat än medföra synnerligen
otillfredsställande resultat af undervisningen. Läroverket vacklade
mellan att vara en skola för inhämtande af sådana kunskaper, som
borde meddelas vid de allmänna läroverken, eller en läroanstalt för
bibringande af ren handafårdighet i en del yrken, såsom i blomstertillverkning,
garfning, färgning, salmiaks- och såpberedning, metallarbeten,
gjutning m. m. Ingendera riktningen kunde vara den rätta
för en allmän teknisk undervisningsanstalt.

De upprepade klagomålen öfver förhållandena vid Institutet föranledde
Kongl. Maj:t att den 8 december 1832 tillsätta en kommitté
för att afgifva utlåtande öfver de inom direktionen uppkomna stridiga
åsikterna om undervisningssättet och tillika föreslå de förändringar
i Institutets grundregler, lärarepersonal och utgiftsstat,
hvilka kunde leda till fullkomligt ernående af Institutets ändamål.
Kommittén, som afgaf sitt yttrande den 15 februari 1834, konstaterade
åtskilliga af de öfverklagade felaktigheterna samt föreslog
ganska genomgripande reformer, utgående från den principen, att
Institutet borde vara afsedt att utbilda skickliga fabrikanter och
verkmästare, men ingalunda att utgöra en vanlig handtverks- och
arbetsskola, hvilkens ändamål vore vida inskränktare och med långt
mindre samt ej så dyrbara medel kunde erhållas. Sålunda föreslogs:
att endast sådana personer skulle antagas till elever, som fyllt
15 år, egde god frejd samt genom inträdesexamen vid Institutet
styrkt sig kunna »obehindradt läsa svenska språket, skrifva det läsligt
och ortografiskt, vara väl hemma i qvatuor species i hela tal,
i sorter och i bråk samt i enkel regula de tri, känna betydelsen och
användandet af decimalbråk, redogöra för planimetrien efter Wolfs
sammandrag eller annan lärobok af samma omfattning, i algebra
kunna räkna qvatuor species i hela tal och bråk samt explicera
någon lätt författare på tyska språket»; att ett begränsadt antal
elever — högst 15 i hvarje ämne — skulle antagas; att den högre
undervisning, som Institutet borde meddela »i de för industrien mest
användbara vetenskaper och förberedande färdigheter», skulle ordnas
efter en bestämd, angifven plan, så att lärokursen kunde genomgås
på 2''/2 år, med rättighet för eleverna att ännu ett år qvargå
för att ytterligare fullkomna sig i vissa kunskapsgrenar eller färdig -

1832 års
kommitté

1844 års
kommitté.

heter; att endast åt elever, som genomgått hela lärokursen, utfärdas
efter aflagd afgångsexamen kunskapsbetvg i alla läroämnen undervisningen
omfattade; att lärarepersonalen skulle utgöras af två professorer
och två andra lärare, den ene af de senare tillika verkmästare;
att direktörsbefattningen skulle upphäfvas och de till densamma
hörande göromalen öfverflyttas dels på en af professorerna,
åt hvilken under tiden boningsrum i Institutets hus upplätes, dels på
direktionen, som skulle utgöras af presidenten i Kommersekollegiet
såsom ordförande, två embetsmän, två för kunskaper i kemi, fysik
och matematik kända vetenskapsidkare och två fabrikanter; samt
att Institutets utgiftsstat skulle bibehållas vid samma belopp som
förut, men med något olika fördelning, hvarigenom bland annat
lärarnes löner förbättrades.

Dessa kommitterades förslag ledde dock, sedan Institutets såväl
direktion som föreståndare däröfver afgifvit i de flesta afseenden
afstyrkande utlåtanden, ej till någon förändring af läroverkets organisation,
och ej heller vidtogs från regeringens sida i berörda syfte
någon åtgärd. Emellertid snarare till- än aftogo stridigheterna inom
direktionen, samt mellan direktören och liirarne, förorsakande en
mängd betänkliga missförhållanden vid Institutet, öfver hvilka upprepade
klagomal både enskildt och offentligt framkommo, hvilka
slutligen på grund af enskild motion inom borgarståndet vid 1844
ars riksdag föranledde Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t begära
nedsättandet af en kommitté för undersökning och utredning af,
huruvida orsaken till Institutets föga framgång läge i dess stadgar
och instruktioner eller i deras försummade efterlefnad, på grund
hvaraf Kongl. Maj:t den 28 november 1844 ånyo uppdrog åt en
kommitté att undersöka Teknologiska institutets tillstånd och afgifva
yttrande om medlen till betryggande af dess nytta och anseende i
framtiden.

Den företagna utredningen ådagalade bland annat, att visserligen
ett icke obetydligt antal lärjungar årligen undervisades vid
läroverket, men att af dessa ganska många voro minderåriga (till
och med 9 års gossar emottogos), och att äfven fruntimmer inskrefvos
— år 1827 ej mindre än 41, och så sent som 1843 förekommo
ännu fruntimmer i matrikeln —. Vidare hade ofta nog de antagna
eleverna för svag kunskapsunderbyggnad för att med fördel kunna
deltaga i undervisningen, hvaraf följden blef, att deras kunskaper
vid afgången från läroverket voro rätt underhaltiga. Af handlingarna
framgår vidare, att årligen »gesäller blifvit af direktionen ut -

nämnde», nämligen i metallarbeten, maskinarbeten, färgningskonst,
garfningskonst, snickeri, urmakeri, konsten att forma och gjuta i
sand m. m. (hvaribland 4 fruntimmer »gesäller» i färgningskonst).
Enligt kommitterades berättelse blef dock många af dessa »gesällers»
duglighet i det praktiska lifvet mycket dåligt vitsordad af de näringsidkare,
som användt dem.

I sitt utlåtande af den 14 juni 1845 klandra kommitterade skarpt
dessa och andra missförhållanden vid Institutet samt ogilla, likasom
den förra kommittén, den riktning hvilken man inslagit, eller att
göra det till en skola, där ynglingar, till och med barn, skulle inlära
handafärdighet i slöjder. Utan att underkänna vikten af den speciella
handafärdigheten för utöfningen i sådana operationer, som i
handtverkerier och fabriker förekomma, uttala dock kommittérade
den åsikten, att för åstadkommande af en dylik färdighet ett allmänt
tekniskt läroverk aldrig kan blifva tillräckligt, och att bibringandet
af sådan därför icke borde i Institutets plan ingå, helst på
de ställen, där detta försökts, oaktadt användandet af en kostnad
och en personal, vida utöfver hvad här vore möjligt att åstadkomma,
det önskade målet icke kunnat vinnas. Institutets uppgift borde i
stället vara att meddela en allmän vetenskapligt teknisk bildning;
och då därjämte afseende måste fästas på tillgängliga medel och
utrymme, borde organisationen vara sådan, att elevantalet inskränktes,
och att till elever endast antoges sådana ynglingar, som åtminstone
egde de förkunskaper, som meddelades i de vid den tiden
föreslagna apologistskolorna, hvarigenom Institutet äfven kunde befrias
från den dyra och utrymme fordrande lägre undervisning, som
egentligen tillhörde de allmänna skolorna.

Rörande läroämnena uttalades den åsikten, att de, likasom i den
ursprungliga planen, borde utgöras å ena sidan af mekaniskt-fysiska
och å den andra af kemiska kunskapsgrenar, allt med tillämpning till
slöjder och konstverk, men att en komplettering och utvidgning af
läroämnena vore nödvändig. Särskild! betonades nödvändigheten
af en fullständigare kurs i matematik och beskrifvande geometri,
äfvensom införandet af undervisning i arkitektonisk och ornamentritning
samt i kunskap om råämnen och varuprodukter. Vidare
föreslogs, att undervisningen delades i högre och lägre årskurser,
så att nya elever kunde emottagas efter vissa, ej för långa mellantider,
och i öfrigt så ordnades, att eleverna ej utgingc med halfkunskaper,
som utsatte dem för att i det praktiska lifvet göra sig
själfva och andra mera skada än gagn. Den fullständiga lärokursen

borde vara minst tvåårig; och betonades särskild!, att eleven, efter
denna tid icke kunde anses bildad i annat än grunderna af det hela,
men för (ifrigt något fullständigare endast i den kunskapsgren, som
han gjort till hufvudsak. Minst sex lärare behöfdes, och åt den
af dessa, som befanns lämpligast, skulle uppdragas att såsom
Institutets föreståndare utöfva den närmare kontrollerande tillsynen
öfver undervisningen och vården af läroverkets egendom. Boställsvåningarna
i Institutets hus borde indragas och lokalerna i stället
användas för undervisningens och samlingarnas m. m. behof, hvarförutom
ändock rymligare och lämpligare lokal för läroverket ansågs
behöflig.

Åt samma kommitté uppdrogs ock sedermera att utarbeta förslag
till nya stadgar för Institutet, hvilket förslag med ett par smärre
ändringar af Kongl. Maj:t den 8 maj 1846 gillades och stadfästades.
Dock förklarades i samma nådiga bref, att med anledning af den
väckta frågan om Institutets och Bergskolans i Falun förening till
en enda läroanstalt verkställigheten af den beslutade förändringen
af Institutets organisation och tillämpningen af de nya stadgarne
skulle få anstå, • till dess att Brukssocieten hunnit yttra sig öfver
nämnda förslag och Kongl. Maj:t därefter slutligen pröfvat och afgjort
frågan. Under tiden skulle undervisningen vid Institutet fortgå
efter enahanda bestämmelser, som dittills varit iakttagna. Ifrågavarande
sammanslagning af de båda läroverken förföll dock för
denna gång, och de nya stadgarne började med ingången af år
1848 att tillämpas.

1846 års Enligt dessa stadgar, som medförde flera väsentliga förändringar
stadgar och * ^''"anisationen af Teknologiska institutet, blef detsamma »en undernndradeor-
visningsanstalt för sådane unge män, som egna sig åt något induganisation.
strielt iefnadsyrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och
isynnerhet kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper äro behöfliga».
Institutet skulle tillika fortfarande »på vederbörande embetsverks
begäran meddela yttranden i ämnen, som röra slöjderna, samt tillhandagå
enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar». Undervisning
skulle meddelas i: ren matematik, omfattande läran om
serier och logaritmer, stereometri, plan trigonometri samt första
grunderna af eqvationsteori och analytisk geometri i förening med
grafiska och problemöfningar; teoretisk mekanik; tillämpad mekanik,
omfattande läran om maskiner för uppfångande och meddelande af
naturkrafter samt om maskiner af mera allmänt begagnande, såsom
uppfordringsverk, pressar, valsverk, m. fl.; praktisk geometri eller

landtmäteri och nivelering för industriella behof; ritning, nämligen
vanlig maskinritning och ritning af croquier med påtecknade mått;
beskrifvande geometri, såväl ren som tillämpad på konstruktioner
af sten och trä samt på perspektiv; allmän fysik; tillämpad fysik,
omfattande reglerna för byggnad och inrättning af olika slags ugnar
och eldstäder, af apparater för värmets uppfångande och meddelande,
för afdunstning, ångbildning, distillation, torkning, luftvexling, luftuppvärmning
m. m., äfvensom af apparater för upplysning med
olika lysningsmedel samt elektricitetens och magnetismens tekniska
användande m. m. dyl.; allmän kemi; kemisk teknologi, omfattande
kunskaper om sättet att frambringa sådana tillverkningar, som hufvudsakligen
grunda sig på kemiska lagar och tillvägabringas medelst
kemiska operationer, äfvensom om råämnen, som därtill begagnas,
och de färdiga fabrikaternas beskaffenhet och egenskaper; mekanisk
teknologi, omfattande kunskapen om sättet att frambringa sådana
tillverkningar, för hvilka uteslutande eller hufvudsakligen begagnas
mekaniska medel, äfvensom om därtill användbara råämnen och
de färdiga fabrikaternas beskaffenhet och egenskaper; samt verkstadsarbete.
Därjämte skulle undervisning i arkitektonisk och ornamentritning,
äfvensom i modellering i trä, lera, gips och vax, så
vidt ske kunde, meddelas åt Institutets elever vid Akademien för de
fria konsterna. Hela undervisningen skulle omfatta två år och fördelas
i tvenne kurser, en högre och en lägre, hvardera om ett år.

Lärjungarne voro dels elever, som antogos i September årligen,
dels åhörare, som kunde när som helst inskrifvas. För att antagas
till elev fordrades: att hafva fyllt 16 år; att, om den sökande bekände
sig till den kristna läran, hafva första gången begått nattvarden;
att ega god frejd, samt att genom inträdesexamen vid Institutet
ådagalägga sig i matematiska kunskapsarter samt antingen i tyska,
franska eller engelska språken innehafva så stort kunskapsmått,
som erfordras för att i studentexamen godkännas. E.leverna skulle
åtnjuta kostnadsfri undervisning samt följa denna till den utsträckning,
som af styrelsen för dem bestämdes med hänsyn till hvars
och ens naturliga fallenhet och valda lefnadsyrke. Endast elev,
som genomgått fullständig lärokurs och vid anställda examina visat
sig ega fullgoda insikter i de läroämnen, i hvilka han åtnjutit undervisning,
samt särdeles i dem, som närmare hörde till det lefnadsyrke
han valt, egde undfå afgångsbetyg och »att såsom Institutets
forne elev anses». Åhörare antogos utan föregående inöfning och

Lärokursernas
förlängning

till treåriga.

fingo mot särskild afgift, som dock kunde medellösa efterskänkas,
efter eget val deltaga i undervisningen.

Ofvan nämnda läroämnen voro fördelade på 3 professorer, en
i matematik och mekanik, en i mekanisk teknologi och en i kemi
och kemisk teknologi, samt 3 andra lärare, en i ritning och beskrifvande
geometri, en i allmän och tillämpad fysik, och en laborator
eller preparatör, hvarjämte styrelsen egde att anställa erforderligt
antal extra lärare och repetitörer. Till föreståndare skulle
någon af Institutets lärare utses. Detta tillämpades dock aldrig,
utan redan den förste föreståndaren efter omorganiseringen befriades
från undervisningsskyldighet, hvilket ock allt sedan ända till hösten
1890 varit förhållandet. Professorer och föreståndare utnämndes
af Kongl. Majd, öfriga lärare och tjenstemän af styrelsen, som bestod
af fyra utaf Kongl. Maj:t utsedda sakkunniga män, hvaribland
en ordförande, och Institutets föreståndare. Vidare funnos en sekreterare
och en bibliotekarie, utsedda bland Institutets lärare, och en
kamrerare eller räkenskapsförare.

Läroverket sorterade fortfarande under Civildepartementet. Dess
årliga utgiftsstat bestämdes till 21 (XX) r:dr r:mt, hvaraf 13 700 r:dr
till aflöningar och 7 300 r:dr till öfriga utgifter, hvarförutom 1 000
r:dr utgingo till stipendier.

Genom den år 1848 tillämpade organisationen af Teknologiska
institutet hade detta fått den allt sedan fullföljda karakteren af en
vetenskaplig teknisk läroanstalt, och ur de då erhållna formerna
har läroverket sedermera följdriktigt utvecklat sig till rikets högskola
på detta område. Att härvid många och väsentliga förändringar
efter hand införts, ligger i sakens natur och måste blifva
en följd af de rastlöst fortgående framstegen och uppfinningarna
på industriens talrika och olikartade arbetsfält. Sålunda insåg man
snart, att den tvååriga kursen var allt för kort för den undervisning
man ville bibringa eleverna, hvadan på af styrelsen gjord
framställning genom Kongl. Maj ds beslut den 9 maj 1851 lärokursen
utsträcktes till treårig, dock så att nya elever antogos blott två år
å rad, men icke det tredje, detta föranledt däraf att läroverkets
aflöningsstat ej medgaf, att undervisning lemnades åt mera än två
årsafdelningar samtidigt. Enligt samma nådiga beslut infördes ock
föreskrift för Institutets elever, för Indika undervisningen i öfrigt
var kostnadsfri, att för förfallolöst försummade lektioner erlägga
böter, som tillföllo läroverkets stipendiekassa, en anordning, som
allt sedan bibehållits.

År 1852 ställdes på styrelsens begäran till dess disposition ett
belopp af 2,000 r-.dr b:ko för inköp af lärokurser och dessas tillhandahållande
åt eleverna för billigt pris.

Den i ekonomiskt hänseende för vårt lands materiella utveckling
gynsamma period, som inträffade under 1850-talet, och under
hvilken äfven järnvägsbyggandet och anläggandet af elektriska telegrafer
här i landet började få fart, gjorde naturligen behofvet af
tekniskt bildade personer för dessa och andra maktpåliggande arbeten
synnerligen känbart, hvarjämte insikten om den tekniska
undervisningens betydelse för ett folk, som ej ville stå andra efter
i kultur, allt mer och mer gjorde sig gällande. På grund häraf
afgaf Kongl. Maj:t, efter hemställan från Institutets styrelse, nådig
proposition till den Riksdag, som år 1856 sammanträdde, om beviljandet
af ganska betydande anslag, dels för undervisningens utvidgning
och förbättring vid läroverket, dels för anskaffande af
ny lokal för detsamma. Riksdagen höjde också Institutets årsanslag
med ens till 49 500 r:dr runt samt beviljade ett särskild! anslag af
480 000 r:dr r:mt för inköp af tomtplats till en ny byggnads uppförande
samt dennas aptering för sitt ändamål.

Genom den sålunda vunna tillökningen i årsanslaget förbättrades
äfven i väsentlig mån Institutets lärares och tjenstemäns
ställning, hvarjämte Kongl. Maj:t kunde i de af läroverkets styrelse
föreslagna och den 19 november 1858 sanktionerade, förnyade stadgarne
för läroverket anbefalla åtskilliga andra förbättringar och
tillägg vid dess organisation. Sålunda förvandlades den förutvarande
lärarebefattningen i allmän och tillämpad fysik till professur i fysik,
och en ny adjunktur i matematik och mekanik upprättades, hvarjämte
såsom nya läroämnen infördes mineralogi och geognosi, allmän
byggnadskonst samt väg- och vattenbyggnadskonst, för hvilka
senare undervisningsämnen nya lärarebefattningar inrättades. Nu
kunde ock undervisningen så utvidgas, att nya ordinarie elever årligen
emottogos, hvarigenom läroverket erhöll 3 årsafdelningar, och
för hvilka elever såsom inträdesfordringar stipulerades: att de skulle
hafva så stort kunskapsmått i matematik, som vid rikets allmänna
högre elementarläroverk meddelas, att känna hufvuddragen af historien
och geografien, särdeles fäderneslandets, att hafva inhemtat
svenska språkets grammatik samt kunna ledigt öfversätta lättare
tyska författare.

Sedan tomtplats för den beslutade nybyggnaden åt Institutet
hunnit anskaffas vid Drottninggatan n:r 95 och ritningar till den

Lärokurs medel.

För ökad t
årsanslag
och ny
lokal.

1858 års

förnyade

stadgar.

nya byggnaden uppgjorts, uppfördes och inreddes denna under
åren 1860—63, så att läroverket, som allt sedan dess där haft sitt
säte, kunde dit inflytta hösten sist nämnda år.

Vid början af påföljande år, 1864, delades den förut befintliga
professuren i matematik och mekanik i tvenne, den ena för matematik
och teoretisk mekanik, den andra för tillämpad mekanik eller
maskinlära, för hvilket ändamål, äfvensom till arvoden åt extra lärare,
årsanslaget höjdes med 6 000 r:dr till 55 500 r:dr r:mt.

Täln Bergs- Frågan om Falu Bergsskolas förening med Teknologiska insti S<m\ng

med tutet erhöU s‘n slutliga lösning vid 1866 års Riksdag, då en sammanInstitutet.
slagning af dessa båda läroverk beslöts, för hvilket ändamål ett
extra anslag å 106 000 r:dr r:mt beviljades för uppförande och inredning
af en särskild byggnad för det nya bergsläroverket å en
af Brukssocieteten för 16 000 r:dr inköpt, invid Institutets byggnad
belägen tomt, livarjämte ordinarie årsanslaget från och med 1869,
då nyss nämnda byggnad blef färdig och Falu Bergsskolas hitflyttning
verkställdes, ökades med 19 500 r.-dr r:mt, hvaraf 1 000 r:dr till
stipendier åt elever vid bergsskoleafdelningen. På grund af denna
förändring utfärdades af Kongl. Maj:t den 22 mars 1867 förnyade
stadgar för Institutet, genom hvilka hufvudsakligen följande tillägg
och ändringar i läroverkets organisation kommo till stånd.

1867 års Institutets ändamål tolkas där vara, »att åt unge män, som
fstadgar v^a e2na sig åt något tekniskt lefnad syrke, meddela en därför eroch
för- forderlig vetenskaplig bildning», hvarjämte läroverket, såsom tillförene,
andrmgar. skulle till vederbörande embetsverk meddela yttranden i tekniska
ämnen samt tillhandagå enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar.
Såsom nya läroämnen tillkommo: bergsmekanik, metallurgi
och hyttkonst, företrädesvis järnets, samt grufvetenskap, och därjämte
utvidgades undervisningen i matematik, så att den äfven omfattade
differential- och integral-räkning, hvari dock äfven förut
någon kännedom meddelats. Institutets olika slag af elever, benämndes
hädanefter ordinarie och extra, och för de förres antagande
gällde samma inträdesfordringar som förut med tillägg af
kännedom i första grunderna af fysik och kemi. Undervisningen
skulle, såsom förut, i första afdelningen vara för alla elever gemensam,
men i de två högre afdelningarna lämpas efter elevernas val
af olika lefnadsyrken och på grund häraf fördelas på fyra fackskolor,
hvardera med tvåårig lärokurs, nämligen en för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi, en för kemisk teknologi, en för bergsvetenskap
— .med olika bildningslinier för bergsmekanici, hyttinge -

niörer och grufingeniörer — samt en för väg- och vattenbyggnadskonst.
Lärarepersonalen förstärktes med två professorer, en i metallurgi
och hyttkonst och en i grufvetenskap, en adjunkt i metallurgi
och hyttkonst samt en ny lärare i tillämpad mekanik, hvarjämte
undervisningen i byggnadsämnena fördelades på en lärare i
allmän byggnadslära och husbyggnadskonst samt en i väg- och
vattenbyggnadskonst. En af lärarne i fackskolans för bergsvetenskap
tillämpningsämnen skulle förordnas till afdelningsföreståndare
för denna fackskola, hvars speciella ledning tillkomme honom.

Till följd af Falu Bergsskolas förening med Institutet tillerkändes
Brukssocieteten — som sedermera äfven förband sig att bekosta
elevernas i fackskolan för bergsvetenskap praktiska undervisning
med högst 15 000 r:dr om året — rätt att i styrelsen insätta två
ledamöter, hvadan denna numera bestod af inalles 7 personer. I
vissa frågor, som rörde nyss nämnda fackskola, egde jämväl denna
skolas föreståndare säte och stämma i styrelsen.

Från 1869 uppfördes, efter flera förnyade framställningar hos
Riksdagen, Institutets årsanslag, som då uppgick till 75 000 r:dr, på
ordinarie stat.

Sedan den vid Artilleriläroverket vid Marieberg för civilingeniörer
anordnade lärokursen med år 1869 upphört, och man
funnit tre års lärokurs vara för väg- oeh vattenbyggnadsfackskolan
allt för kort för meddelande af en undervisning, någorlunda jämförlig
med den vid utlandets bättre tekniska läroanstalter, gjorde
Institutets styrelse framställning hos Kongl. Maj:t om utsträckning
af denna lärokurs till fyraårig, på grund hvaraf ock nådig proposition
i ärendet samt om den för utvidgningen erforderliga anslagsförhöjningen
afläts till 1870 års Riksdag, hvilken dock, utan att ingå
i något bedömande af, huruvida ifrågavarande lärokurs borde utsträckas
från tre- till fyraårig, ej beviljade härför erforderliga medel,
utan endast 2 500 r:dr dels till löneförbättring åt läraren i väg- och
vattenbyggnadskonst och dels till aflöning åt en särskild lärare i
geodesi och topografi.

Den föreslagna lärokursens utvidgning kunde därför då ej åstadkommas;
men vidtogos i öfrigt några förändringar, fastställda genom
Kongl. brefvet af den 23 februari 1871, och tillkomna dels för ordnandet
af undervisningen inom fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,
för hvilket ändamål de praktiska öfningarna i geodesi
och topografi fingo fortsättas efter vårterminens slut till den 1 juli
hvarje år, dels för antagande af hvad man sedermera kallat »spe 2 -

Institutets
anslag på
ordinarie
stat.

Givilingeniörskursens
förläggande

till Institutet.

Specialelevsinstitutionens
införande.

Förökade
årsanslag
m. m.

1872 års
kommitté.

cialelever», i hvilket hänseende föreskrefs, att, »där styrelsen finner
lämpligt sådant tillåta, i första rummet de, hvilka vid något af rikets
Universitet aflagt bergsexamen och därefter andra, hvilka eljest
styrka sig ega goda förkunskaper, må begagna undervisningen vid
Institutet i ett eller flera ämnen. Vid afgång från läroverket egde
sådana personer undfå betyg öfver sina kunskaper i det eller de
ämnen, hvaruti undervisning dem meddelats».

Med år 1875 ökades Institutets årsanslag med 6 500 kr., däraf
4500 kr. för förhöjning af anslagsposterna till kemiska och metallurgiska
laborationer samt diverse utgifter och 2 000 kr. till stipendier
åt läroverkets elever, som ej tillhörde fackskolan för bergsvetenskap,
hvaremot det stipendieanslag, som Institutet dittills från
manufakturdiskonten uppburit med 750 kr., samtidigt indrogs. För
eleverna i nyss nämnda fackskola bibehölls det förut varande stipendieanslaget
å 1 000 kr.

Under åren 1875 och 1876 fingo Institutets lärare och tjensteman
uppbära s. k. dyrtidstillägg med 20 proc. af sina löner.

Från och med år 1876 förändrades adjunkturen i matematik
och mekanik till professur i ren matematik, hvarvid Institutets ordinarie
årsanslag ökades med 2 000 kr., så att detta då uppgick till
86 000 kr.

På grund af enskild motion, väckt vid 1872 års Riksdag, anhöll
denna hos Kong! Maj:t om utredning, »om, i hvad mån och under
hvilka vilkor en ombildning och förening af Teknologiska institutet,
Krigshögskolan, Skogsinstitutet, Farmaceutiska institutet och undervisningen
för landtmätare till en teknisk högskola kunde vara gagnelig
och af behofvet påkallad». För behandling af denna fråga
tillsatte Kongl. Maj:t en kommitté, som den 4 november 1873 afgaf
sitt utlåtande, hvari kommitterade tillstyrkte, att landtmäteri- och
den högre skogs-undervisningen förlädes till Teknologiska institutet,
och att Farmaceutiska institutet på vissa vilkor förenades med det
Teknologiska, samt föreslogo, att den vid sist nämnda läroverk meddelade
undervisningen i byggnadskonst måtte utvidgas till en särskild
fackskola för praktisk arkitektur; hvarjämte väsentliga förändringar
i Institutets organisation föröfrigt föreslogos. Däremot afstyrktes
den ifrågasatta föreningen mellan Krigshögskolan och Teknologiska
institutet. Efter vederbörande myndigheters hörande i ärendet
beslöt Kong!. Maj:t att låta förslaget om Teknologiska institutets
utvidgande och ombildning till en allmän, hela den tekniska undervisningen
omfattande högskola förfalla.

Men då under nyss nämnda utredning blifvit vitsordadt, såväl
behofvet att från tre till fyra år utsträcka lärokurserna i fackskolorna
för väg- och vattenbyggnadskonst, för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi, samt för bergsvetenskap, som äfven att
den ständigt fortgående tillökningen af elevantalet påkallade förstärkning
af Institutets lärarekrafter och tillökning i dess årsanslag,
anbefallde Kongl. Maj:t läroverkets styrelse att inkomma med utlåtande
och förslag i berörda hänseenden. Med stöd af detta utlåtande,
hvari tillika föreslogs upprättandet af en fackskola för arkitektur,
och på Kongl. proposition i ärendet beslöt 1876 års Riksdag
att i hufvudsak bifalla de gjorda framställningarna om förändringar,
hvarigenom enligt Kongl. Maj ds nådiga bref af den 12.
maj 1876 ny stat för det sålunda förändrade läroverket, som hädanefter
skulle benämnas Tekniska högskolan, fastställdes med
ett årsanslag af 139 200 kr., däraf till löner och arvoden 108 200
kr., till stipendier 3 000 kr. samt till bibliotek, samlingar, laboratorier,
verkstäder och diverse utgifter 28 000 kr. På samma gång
öfverflyttades handläggningen hos Kongl. Maj:t af alla läroverket
rörande ärenden från Civil- till Eklesiastik-departementet, hvarförutom
Högskolans professorer och blifvande lektorer tillerkändes
rätt att efter uppnådda 65 års ålder vid afskedstagande! uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med de belopp, hvartill deras
fasta löner uppgingo.

Ofvan nämnda kommitté för afgifvande af förslag till ordnande
af den tekniska undervisningen i riket erhöll äfven i uppdrag att,
med ledning af tillämpliga delar af kommitterades förut afgifna utlåtande,
utarbeta förslag till stadgar för Tekniska högskolan, på
grund af hvilket förslag Kongl. Maj:t den 2 mars 1877 utfärdade
de ännu gällande stadgarne för läroverket, och hvilkas innehåll
här nedan, i samband med redogörelsen för Högskolans närvarande
organisation meddelas. Dessförinnan må dock i korthet omnämnas
de smärre förändringar, som vid läroverket blifvit införda,
sedan det med hösten 1877 såsom teknisk högskola började sin
verksamhet.

År 1878 beviljades Högskolans föreståndare, ordinarie lärare
och vaktbetjente rätt till delaktighet i Civilstatens pensionsinrättning.

Genom 1884 års Rikdags beslut, sanktioneradt af Kongl. Maj:t
den 30 maj samma år, förändrades den i 1877 års stat upptagna
professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi till professur i

1876 års
förändring
till Teknisk
högskola
m. m.

Vidare

utveckling.

Kompetensfordringar

för inträde
vid Vägört
vattenbyggnadskorpsen.

Lärokurs
för minofficerare.

Åtgärder
för elevantalets
begränsning.

allmän kemi, och inrättades ett nytt lektorat i geologi och mineralogi,
hvarjämte anslagen till aflöning åt assistenter och öfriga
tillfälliga lärarebiträden, till kemiska laborationer, och till diverse
utgifter ökades med tillsamman 7 500 kr., så att Högskolans ordi-''
narie årsanslag då uppgick till det belopp, hvarmed det ännu utgår,
eller 146 700 kr. Samma Riksdag beviljade äfven ett extra
anslag af 24 000 kr. till komplettering af inredningen och den lösa
undervisningsmaterielen på den kemiska afdelningen samt till anskaffande
af en del maskiner och redskap för mekaniska verkstaden.

Den allt sedan år 1871 genom tvenne tillförordnade extra lärare
uppehållna undervisningen, tillhörande professuren i mekanisk
teknologi, öfvertogs åter 1885 af eu ordinarie professor i hela
ämnet.

Med anledning af en från Högskolans styrelse gjord hemställan
förordnade Kongl. Maj:t den 12 juni 1885, att för inträde såsom
löjtnant vid Kong!. Väg- och vattenbyggnadskorpsen hädanefter
skulle fordras: dels att hafva a) genomgått den fyraåriga
lärokursen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst vid Tekniska
högskolan och därifrån erhållit fullständigt afgångsbetyg,

b) genomgått en kort praktisk och teoretisk kurs i artilleri- och
befästningskonst m. m. enligt närmare föreskrifter; dels ock att
hafva efter slutad kurs vid Tekniska högskolan tjenstgjort minst
tre år vid något allmänt arbete eller undersökningsförrättning, äfvensom
att hafva ådagalagt egenskaper, som fordras för ledningen
af större arbetsföretag.

Enligt Kongl. Maj:ts beslut af den 2 mars 1888 har förordnats,
att officerare vid flottan, hvilka egnade sig åt minförsvaret, skulle,
till ett antal af högst 3 årligen, vid Tekniska högskolan såsom
specialelever genomgå en tvåårig kurs, omfattande matematik, beskrifvande
geometri och linearritning, elementar-mekanik, konstruktion
af enkla maskindelar, beskrifvande maskinlära, allmän och
tillämpad fysik med laborationer samt allmän kemi.

Med anledning af det stegrade tilloppet af inträdessökande till
Högskolan under de senaste åren hafva Kongl. Maj:t och Riksdag till
lärarekrafternas tillfälliga förstärkande m. m. under läseåren 1889
—90 och 1890—91 beviljat extra anslag till ett sammanlagdt belopp
af 12 900 kr.; och har tillika med hänsyn till den begränsade
tillgången på lärarekrafter och lokaler vid Högskolan, blifvit förordnadt,
»att, om till inträde såsom ordinarie elever i Högskolans

första afdelning anmäler sig ett så stort antal kompetente sökande,
att, därest de samtlige emottagas, antalet elever i sagda afdelning
skulle komma att öfverskrida 80, det må tillkomma styrelsen att
bestämma, hvilka af de anmälda kompetente sökandena må, såsom
varande därtill mest förtjente, i afdelningen mottagas, skolande
därvid den omständigheten, att inträdessökande kan förete goda
vitsord om förutgången praktisk sysselsättning vid fabrik, byggnadsarbete
eller annat tekniskt företag, eller att han visat sig ega
mera omfattande insikter i de för Högskolans uppgift vigtigaste
läroämnena matematik, fysik och kemi, särskilt räknas honom till
fördel».

Slutligen har, sedan förre föreståndaren hösten 1890 beviljats
begärdt afsked med pension, enligt de senaste stadgarnes föreskrift,
till föreståndare af Kong!. Maj:t tills vidare förordnats en af Högskolans
lärare, professoren i fysik, mot ett särskildt arvode utöfver
professorslönen af 1 500 kr., hvarjämte han erhållit den lindring i
sin undervisningsskyldighet, att en tillfällig lärare i allmän fysik
antagits mot det af Kong! Maj:t för ändamålet till styrelsens disposition
ställda aflöningsbeloppet af 2 000 kr. I sammanhang härmed
blef förre föreståndarens boställsvåning ställd till förfogande af
Högskolan, på grund hvaraf under innevarande år sådana omändringar
med läroverkets lokaler kunnat vidtagas, att ett väsentligt
ökadt utrymme för de på senare åren allt för trånga ritsalarna
vunnits.

II.

Tekniska hög-skolans nuvarande organisation.

Efter den sålunda meddelade öfversikten af Tekniska högskolans
uppkomst och utveckling till hvad den nu är, må en något
fullständigare redogörelse för läroverkets närvarande organisation
lemnas.

Enligt de 1877 gifna stadgarne (§ 1) *) är Högskolans ändamål
»att åt unge män, som vilja egna sig åt något tekniskt yrke, med -

Förestån darebefatt ningen.

Utvidgade

lokaler.

Högskolans

ändamål.

'') De anförda paragraferna hänföra sig till nu gällande stadgar.

Läro ämnen.

dela en därför erforderlig vetenskaplig bildning». Vidare skola genom
Högskolans föreståndare och lärare afgifvas de yttranden och
upplysningar i tekniska ämnen, hvilka Kongl. Maj:t finner behöfliga.
Däremot upphörde nu skyldigheten att besvara dylika remisser från
embetsverk samt att tillhandagå enskilda slöjdidkare med råd och
upplysningar.

Läroämnena äro (§ 2) följande med i korthet angifven omfattning
:

1. Ren matematik, a) Första årets kurs under höstter minen:

Analytisk geometri samt elementerna af differential- och intregalräkning.
b) Första årets kurs under vårterminen: Algebraisk
analys och eqvationsteori samt fortsättning af höstterminens
kurs i analytisk geometri, differential- och integralräkning, c) Andra
årets kurs: Differential-eqvationer, hufvudsakligen af lista och

2:dra ordningen, samt elementerna af minsta qvadratmetoden.

2. Geodesi och topografi, a) Andra årets kurs: Öfverblick
af geodesiens ändamål och indelning m. m. Instrument- och
mätningslära. Textning och kartritning. Från och med den 15
maj till och med 10 juni sysselsättas alla eleverna uteslutande med
praktiska öfningar på fältet samt upprättande af kartor öfver de
verkställda mätningarna. Mellan den 10 och 20 juni är tillfälle för
dem, särskildt för elever tillhörande fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,
hvilka så önska, att på fältet fortsätta arbeten, som
för deras blifvande sysselsättning kunna komma till gagn. b) Tredje
årets kurs: Komplettering af andra årets kurs. Stukning och
lodning samt horisontal- och höjdmätning med teodolit. Längdmätning
med strängar och basstänger. Mätning med en del andra
instrument. Från den 10 juni till den 1 juli äro eleverna, tillhörande
fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst, uteslutande
upptagna af praktiska öfningar på fältet, c) Fjärde årets kurs:
Beräkning och öfrig bearbetning af öfningarna under tredje året.

3. Beskrifvande geometri, a) Första årets kurs: Inledning.
Rätvinklig parallelprojektion på två mot hvarandra vinkelräta
projektionsplan. Tangerande plan. Ytors skärning. Tangenter till
ytors skärning. Ytors utbredning. Skugglära. Belysnings- och laveringslära.
Axonometri. Stensnitt. Perspektivlära, b) Andra
årets kurs: Centralprojektion. Projektivisk geometri.

4. Elementar-mekanik. Geometrisk rörelselära. Elementerna
af dynamik och statik.

5. Högre teoretisk mekanik. Kinematik. Materiella punktens
mekanik. Oföränderliga punktsystems statik. Hållfasthetslära.
Punksystems dynamik. Hydrostatik och hydrodynamik. Öfversikt
af matematikens och mekanikens historia.

6. Beskrifvande maskinlära. Öfversikt af maskinväsendet.
Vattenkraft-, ång-, gas- och varmluftmaskiner. Maskiner för höjning
och sänkning af fasta kroppar. Vattenuppfordringsverk, biåsverk,
maskiner för krossning m. m.

7. Konstruktion af enkla maskindelar. Beräkning och konstruktion
af enkla maskindelar, lyftkranar, hissverk m. m.

8. Teoretisk maskinlära och maskinbyggnadskonst I.
Läran om vattenhjul, turbiner, vattentryck- och vindkraftmaskiner.
Särskilda slag af pumpar och andra vattenuppfordringsverk. Konstruktion
af vattenhjul och turbiner.

9. Teoretisk maskinlära och maskinbyggnadskonst II.

a) Tredje årets kurs: Grunddragen af den mekaniska värmeläran
med tillämpningar. Varmluft- och gaskraftmaskiner. Ångmaskiner
och ångpannor. Konstruktion af ångmaskiner och pannor.

b) Fjärde årets kurs: Lokomotiv. Sjöångmaskiner. Om fartygs
motstånd. Propellerteori. Konstruktion af ångmaskiner och pannor.

10. Bergsmekanik. Särskilda slag af hammarverk, valsverk,
biåsverk m. fl. vid hyttor och bruk förekommande maskiner. Uppfordringsverk
för vatten och berg vid grufvor. Maskiner för åstadkommande
af luftvexling i grufvor. Konstruktion af hytte- och
grufmaskinej*.

11. Läran om ångfartygs konstruktion. De allmänna grunderna.
Fartygsritning.

12. Mekanisk teknologi. Om bearbetning af metaller och
trä; sågverk samt mjölqvarnar. Textil industrien, pappers-, lergodsoch
glastill verkningen med flera mekaniskt-tekniska tillverkningar.
Skissering af maskiner. Utkast till fabriksanläggningar. Besök vid
fabriker.

13. Allmän fysik. Hufvudsakligen mekanisk fysik, optik,
värmelära samt läran om magnetism och elektricitet, hvarjämte eleverna
erhålla undervisning och öfning i anställandet af enklare fysikaliska
experiment.

14. Tillämpad fysik. Värmets samt magnetismens och elek -

tricitetens tillämpningar. Eleverna öfvas jämväl med konstruktion
af värmeapparater för byggnader, åskledare, elektriska belysningsanläggningar
m. m. samt lemnas tillfälle till experimentella fysikaliska
arbeten.

lo. Allmän kemi. a) Första årets kurs: Oorganisk kemi,
samt grunddragen af organisk kemi; hvarjämte eleverna i fackskolorna
för kemisk teknologi samt bergsvetenskap, med 3-årig lärokurs,
under vårterminen öfvas i utförandet af kemiska beräkningar
m. m. b) Andra arets kurs: Fullständigare kurs i organisk kemi.

16. Analytisk kemi. Anvisning till anställande af qvalitativa
kemiska analyser.

17. Kemisk teknologi. Fabriksmessig framställning af tekniskt
viktigare oorganiska och organiska kemiska produkter.

18. Kemiska laborationer I. Öfning i biåsrörets användning,
qvalitativa undersökningar på våta vägen samt vanliga syntetiska
operationer.

19. Kemiska laborationer II. Öfning i qvantitativa undersökningar
samt kemiskt tekniska arbeten.

20. Bergskemi. Metoder för undersökning af brännmaterialier,
malmer och hyttprodukter.

21. Allmän metallurgi. Förbränning eller oxidering och
dess motsats reduktion. Bränslen. Ugnar. Eldfasta materialier.
Slagger.

22. Järnets metallurgi. Järnets egenskaper och främmande
ämnens inverkan därpå. Hufvudslag af järnmalmer. Järnmalmers
rostning. Smidesjärns framställande omedelbart af malm. Masugnsprocessen.
Olika slag af färskning. Vällning och uträckning.
Framställning af bränn- och gjutstål. Konstruktion af ugnar. Efter
den 1 maj meddelas vid järnverk under omkring 6 veckors tid
praktisk undervisning i masugnsskötsel och järnfärskning.

23. Andra metallers metallurgi. Framställning af bly,
koppar, zink, nickel, kobolt, silfver, guld, platina, qvicksilfver, tenn,"
antimon och vismut; hvarjämte under sommaren undervisning meddelas
vid koppar-, bly- och silfververk.

24. Metallurgiska laborationer. Öfning i probering af
malmer och hyttprodukter samt i anställande af andra i metallurgiskt
hänseende viktiga undersökningar.

25. Mineralogi, geognosi och geologi, a) Första årets
kurs: Kort framställning af mineralogiens allmänna del samt redogörelse
för de i geologiskt och tekniskt hänseende viktigaste mineralier
och bergarter. Grunddragen af geologien, b) Andra årets
kurs: Komplettering af första årets kurs samt praktiska öfningar
i undersökning och bestämning af mineralier, c) Tredje årets
kurs: Praktiska öfningar i petrografisk mikroskopi.

26. Gruf vetenskap. Olika slag af fyndigheter, deras förekomst,
uppletande och undersökning. Berghrytningsarbeten. Tillredningsarbeten
för fyndigheternas tillgodogörande. Brytningsmetoder. Fyndigheters
tillgodogörande. Det lösbrutna bergets utfrakt till schakten.
Berg- och vattenuppfordring. Affrakt i dagen. Personbefordring.
Belysningssätt och luftvexling. Malmers och kolarters skrädning
och anrikning eller vaskning. Anriknings-metoder. Arbetseffekt och
aflöningssätt. Brvtningskostnader. Statistiska uppgifter. Svenska
grufbrytningens historia. Gruflagstiftning. Svenskt markscheideri.
Grufmätning med teodolit. Magnetisk mätning. Praktiska öfningar
i grufmätning samt upprättande af grufkartor.

27. Allmän bgggnadslära. Materiallära. Trä-, sten- och
järnkonstruktioner. Grundläggningsarbeten. Öfningar.

28. Bgggnadsstatik. Plan grafostatik. Hållfasthets- och elasticitets-lära.
Läran om jordtrycket och beräkning af stödjemurar.
Teorin för hvalf m. in. Öfningar.

29. Husbyggnadskonst. Om sammansättning af en byggnad
med hänsyn till dess stabilitet och hållbarhet, sundhet, säkerhet mot
eldfara, skydd mot köld och värme. Grundläggning, stenkonstruktioner,
träkonstruktioner. Ritöfningar.

30. Arkitektur, a) Tredje årets kurs: Arkitektonisk formlära
jämte ritöfningar, dels kopiering, dels komponering. Den privata
bostaden af sten och trä, i stad och på landet. Utarbetande
af fullständiga byggnadsritningar jämte detaljer och arbotsbeskrifning
till ett boningshus af sten, samt ett af trä. Skissöfningar. b)
Fjärde årets kurs: Arkitektonisk kompositionslära. Om plananordningar
och allmänna bestämmelser vid offentliga, mindre byggnader
med en viss grad af monumentalitet. Utarbetande åt fullständiga
byggnadsritningar jämte detaljer och arbetsbeskrifning till
någon offentlig, mindre, monumental byggnad. Skissöfningar.

31. Byggnadskonstens historia. Grekisk arkitrav-!)yggnadskonst;
romerk-byzantisk hvalf- och kupolbyggnadskonst; götisk hvalfbyggnadskonst.

32. Väg- och vattenbyggnadskonst, a) Tredje årets kurs:

i. Järnvägsbyggnader. Kort öfversikt af järnvägarnes uppkomst
och utveckling. Nutidens olika järnvägssystem. Järnvägars
underbyggnad och dennas underhåll. Skentillverkning och
skenors beräkning. Äldre och nyare öfverbyggnadssystem. Konstruktion
af vexlar och korsningar samt beräkningar af spårförbindningar.
Konstruktionsöfningar. 2. Vattenbyggnader. Vattnets rörelse
i öppna eller slutna ledningar samt öfver dammar och genom
dammluckor. Vattenmätningar. Dammbyggnaders ändamål och allmänna
anordning. Olika slag af fasta och lösa dammar samt deras
konstruktion och beräkning. Slussbyggnaders konstruktion och utförande.
Hamnanläggningar och därvid förekommande byggnadsarbeten.
Reparationsdockor och upphalningsspår. Strömregleringar.
Sjösänkningar. Konstruktionsöfningar. b) Fjärde årets kurs: Brobyggnader.
Brobyggnaders olika ändamål och anordning. Konstruktion
af pelare och landfästen samt deras grundläggning. Olika
slag af öfverbyggnader. Bjälkbroar, bågbroar och hängbroar samt
däraf kombinerade system. Belastningar och belastningslagar. Fackverksbjälkarnes
konstruktionsdetaljer. Svängbroar. Konstruktionsöfningar.

33. Linearritning. a) Första årets kurs: Förberedande
öfningar; geometriska konstruktioner m. m. Projektions- och croquisritning
efter modeller, apparater och maskiner. Öfningar i lavering
och färgläggning, konstruktion af skuggor. Axonometrisk projektions-
och perspektivritning, b) Andra årets kurs: Fortsättning
af föregående ritkurs.

34. Frihandsteckning. a) Första årets kurs: Teckning
efter planscher, geometriska och gipsmodeller, maskindelar etc.
Teckning och skuggning efter ornament i gips. b) Andra årets
kurs: Fortsatta öfningar i teckning och skuggning af ornament
efter gips. Figurteckning efter gips.

35. Ornamentik. öfversikt af de olika oranmentstilarne.
Ornamentritning efter gipsaftryck och planscher. Ornamentkomposition.

36. Modellering. Modellering i lera af blad, listverk, rosetter

samt andra enkla eller sammansatta ornament i relief, dels efter
modeller dels efter teckning.

37. Nationalekonomi. Produktion, omsättning, fördelning
och förbrukning af de ekonomiska förnödenheterna. Öfversikt af
nationalekonomiens historia. Exkursioner.

38. När ing slag stiftning. Redogörelse för det hufvudsakliga
innehållet af de'' delar af lagstiftningen, om hvilka industriidkaren
företrädesvis bör ega kännedom.

39. Verkstadsarbete. Öfningar i filning, svarfning m. fl.
arbeten å Högskolans mekaniska verkstad.

Läroverket omfattar följande fackskolor (§ 5): Fackskolor.

a) en för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med
dels treårig, dels fyraårig lärokurs;

b) en för kemisk teknologi med treårig lärokurs;

c) eu för bergsvetenskap med tre underafdelningar, nämligen:
l:o) för bergsmekanik med fyraårig lärokurs, 2:o) för metallurgi och
hyttkonst med dels tre- och dels fyraårig lärokurs, samt 3:o) för
grufvetenskap med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;

d) en för arkitektur med fyraårig lärokurs och så ordnad undervisning,
att de elever, som sådant önska, kunna, efter att hafva
genomgått den tredje årskursen, fortsätta sina studier vid Akademien
för de fria konsterna; samt

e) en för väg- och vattenbyggnadskonst med fyraårig lärokurs.

Undervisningen (§ 3, 4 och G—9), som är sa ordnad, att nya undervis elever

årligen kunna mottagas, och under första läseterminen är nmgmför
samtliga ordinarie elever gemensam samt sedermera lämpas efter
de olika fackskolornas behof, består i: föredrag af lärarne efter
uppgjorda undervisningsprogram, hvarvid ämnet, där så erfordras,
förtydligas genom förevisande af modeller, ritningar och prof samt
genom försöks anställande; repetitioner medelst till eleverna ställda
frågor samt dem förelagda problems lösning; utarbetandet af ritningar
med beskrifningar tillbyggnader, maskiner, apparater och andra
föremål, hvarom undervisning vid Högskolan meddelas, äfvensom,
i den mån det kan medhinnas, af planer till större byggnadsföretag
och industriella anläggningar med därtill hörande kostnadsförslag,
allt under ledning och tillsyn af de lärare, till hvilkas undervisningsämnen
dylika arbeten eller anläggningar höra; samt praktiska öfningar,
under vederbörande lärares ledning och tillsyn, i geodesi

Undervis nings planer.

och topografi, mekanik, kemi, fysik, kemisk och mekanisk teknologi,
metallurgi och hyttkonst, geovetenskap, ritkonst, modellering samt
bearbetning af trä och metall. Eleverna besöka dessutom, ledsagade
af vederbörande lärare, verkstäder, byggnader och andra för
eleverna lärorika anläggningar, hvarvid läraren förevisar och förklarar
de föremål, som synas honom företrädesvis vara förtjenta af
uppmärksamhet.

Läseåret innefattar två terminer, nämligen ''höstterminen från
den 10 september till och med den 22 december samt vårterminen
från den 7 januari till och med den 10 juni. I fackskolan för vägoch
vattenbyggnadskonst fortsättes dock under ett läseår undervisningen
i geodesi och topografi till den 1 juli. I samma fackskola,
äfvensom i fackskolan för arkitektur, börjas undervisningen under
fjärde läseåret den 1 oktober och afslutas den 15 april. För de till
bergsskolans sista årskurs hörande elever upphör undervisningen i
läroverkets lokaler omkring den 1 maj, och användes tiden därefter
till: och med den 10 påföljande september, med undantag af
sex veckor hvarunder eleverna åtnjuta ferier, till praktiska öfningar
vid bruk och bergverk samt resor i landsorten för sådana verks
beseende, äfvensom till upprättande af kartor på grund af de grufmätningar,
som under öfningarna blifvit gjorda. En del af nämnda
resor kan företagas, utan att eleverna därvid äro af lärarne åtföljda.
Efter resorna afgifva eleverna till sist nämnda fackskolas
föreståndare berättelser öfver sina under resorna gjorda iakttagelser.

På grund af under läseåret vid repetitioner och praktiska öfningar
visade insikter och färdigheter bestämmes vid vårterminens
slut, om elev är mogen att från lägre till högre afdelning uppflyttas,
eller att från läroverket erhålla afgångsbetyg. För eleverna i fackskolan
för bergsvetenskap afgifvas dock ej afgångsbetygen förr än
vid näst följande hösttermins början. Elev, som icke vid vårterminens
slut vunnit uppflyttning eller erhållit afgångsbetyg, får vid
början af därpå följande termin undergå pröfning i det eller de ämnen,
hvari han icke blifvit förklarad mogen, så framt han af sjukdom
eller annat giltigt förfall under en längre tid af läseåret varit
förhindrad att i undervisningen deltaga, eller lärarekollegiet af annat
skäl anser, att sådan pröfning bör honom tillåtas.

För läseåret 1891-—92 äro följande undervisningsplaner gällande,
där siffrorna framför läroämnena hänföra sig till de ofvan under
rubriken »läroämnen» angifva numren å dessa:

Fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk

teknologi.

		Antal lärotimmar i veckan.
lista årskursen.		U/9—22/l2	8/x—10/e
1. Ren matematik ............................................... 13. Allmän fysik......................................................... 15. Allmän kemi........................................................ 25. Mineralogi, geognosi och geologi (slut den 31 maj)... 3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning ...... 34. Frihandsteckning................................................. 39. Verkstadsarbete ..................................................	9 V/i 3 10 6''/a 5	lOVa 4 Va 3 3 9 3 5
Summa timmar	38	38
	Antal lärotimmar i veckan.
2:dra årskursen.	“/»—1“/h	8/i—28/a	V»—:“/»
1. Ren matematik .......................................	3	—	_
2. Geodesi och topografi, föredrag..................	—	V/t	V/t
2. D:0 d:o, ritning2).................	—	2 Va	2''/a
5. Teoretisk mekanik, högre kursen...............	10l/2	101 ''t	lOVa
7. Konstruktion af enkla maskindelar............	12	8	8
27. Allmän byggnadslära, föredrag...................	V/t	V/t	1 Va
28. Byggnadsstatik, föredrag..........................	1 Va	V/t	—
28. D:0, öfningar..........................	1	—	—
29. Husbyggnadskonst, föredrag......................	V/i	ll/2	V/t
29. D:o, öfningar......................	—	G	6
3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning	V/i	—	—
Summa timmar	35''/a	33	31‘/a

Dessutom frivilliga öfningar under assistentens ledning.
2) Dessutom öfningar på, fältet under tiden den 16/b—10/o.

	\|.	Antal lärotimmar	i veckan.
3:dje årskursen.
”/o—31/lC	1/n—22/i2	8/i—28/»	73—80/4	76-10/6
8. Läran om vattenkraftmaski-ner, föredrag...
3	3	_	_
8. D:o » d:o, konstruktioner 8. D:o »vattenuppford-	131/»	16	—	—	—
rings verk.........	—	1‘/»	—	—	—
9. D:o »ångmaskiner, före-
------ drag..............	C	6	472	47»	—
9; D:o »d:o, konstruktioner	—	—	15	12	13
12, Mekanisk teknologi...........	6	6	g	6	£
12. D:o, skissering af maski-
ner m. m.............	2	2	2	2	2 3
14. Tillämpad fysik, föredrag...	47»	3	3	3
14. D:0 d:0, öfningar *) 32. Läran om dammbyggnader,	—	—	27»	27»	27»
föredrag.........	—	—	3	3	3
32. D:o » d:o, konstruktioner	—	—	—	3	3
Summa timmar	35	377»	36	36	327»
		Antal lärotimmar	i veckan.
4:de årskursen.
“/•—"/»o	7n—22/i»	8/i—28/»	da—30/*	ds—l0/a
8. Läran om vattenkraftmaski-

ner, konstruktioner	127»	137»	—	. —	—
9. D:o » ångmaskiner, före-
drag..............	3	3	—	— .	—r
9. D:o »d:o, konstruktioner	- ,	—	6	3	7
10. Bergsmekanik, föredrag......	—	3	47»	47a	H —
10. D:o, konstruktioner	—	—	77»	10	—
11. Ångfartygs konstruktion ...	—	—	5	5	5
12. Mekanisk teknologi, fabriks-
anläggningar m. m..........	2	2	47»	47»	47»
28. Byggnadsstatik, föredrag.....	3	3	3	3	3
28. D:o, öfningar.....	1	1	1	1	1
Summa timmar	217»	257»	317»	31	207» \|

7 Dessutom 2 å 4 timmar i veckan frivilliga öfningar & fysiska kabinettet.

Fackskolan för kemisk teknologi.

			Antal lärotimmar i veckan.
l:sta urskursen.			11 / 9-22/l2	8/i—10/e
1. Ren matematik..................................................... 4. Teoretisk mekanik, elementarkurs........................... 13. Allmän fysik....................................................... 15. Allmän kemi...................................................... 25. Mineralogi, geognosi och geologi (slut den 31 maj)... 3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning........ 34. Frihandsteckning............. . k.)....................... 39. Verkstadsarbete...................................................	9 47a 3 10 67a 5	77a 47a 6 3 9 3 5
	Summa timmar	38	38
	l Antal lärotimmar i veckan.
2:clra årskursen.	ll/9—:“/lO	7ll-22/l2	8/i—28/a	7s-14A
2. Geodesi och topografi, föredrag......	—	—	17a	17a
2. D:o » eko, ritning1)......	—	—	27a	27*
6. Beskrifvande maskinlära...............	4»/»	47*	—	—
7. Konstruktion af enkla maskindelar ..	10	6	47a	17a
14. Tillämpad fysik, föredrag...............	41/2	3	3	3
15. Allmän kemi.........................:.....	3	3	3	3
16. Analytisk kemi............................	17*	17*	17*	17a
18. Kemiska laborationer.................... 25. Mineralogi, geognosi och geologi, före-	107»	13	10	167a
drag..........................	—	3	3	—
25. D:o, öfningar......................	—	—	—	5
27. Allmän byggnadslära, föredrag.......	17*	—	17a	ll/2
29. Husbyggnadskonst, föredrag ..........	17»	H/a	17a	l1/*
29. D:o, öfningar...........	—	—	3	3
Summa timmar	37	357*	35	407a

'') Dessutom öfningar på fältet under tiden den 16A—10/b.

	Antal lärotimmar
	i veckan.
3:dje årskursen.	’»/i»	S/l-10/6
12. Mekanisk teknologi, fibrösa ämnen..........................	I1/*	17»
14. Tillämpad fysik, öfningar >)..................................	—	272
17. Kemisk teknologi..................................................	6	6
19. Kemiska laborationer............................................	227»	20
Summa timmar	30	30

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning
för bergsmekanik.

l:sta årskursen.

Lika med Lsta årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi.

	Antal lärotimmar i veckan.
2:dra årskursen.	“/•—”/l»	8/i-27»	7*-“/»
1. Ren matematik.......................................	3
2. Geodesi och topografi, föredrag..................	—	17»	17»
2. D:0 d:0, ritning2) ................	—	27»	27»
5. Teoretisk mekanik, högre kursen..............	107»	1072	107»
7. Konstruktion af enkla maskindelar''............	12	8	8
18. Kemiska laborationer...............................	5	_	_
25. Mineralogi, öfningar (frivilligt)...................	—	—	(5)
27. Allmän byggnadslära, föredrag...................	17»	172	17»
28. Byggnadsstatik.......................................	17*	17»	17»
28. D:o, öfningar............................	1	—	_
29. Husbyggnadskonst, föredrag.......................	17»	17»	17»
29. D:o, öfningar.......................	—	6	6
Summa timmar	36	33	33

*) Dessutom 2 ä 4 timmar frivilliga öfningar å fysiska kabinettet.

2) Dessutom öfningar på fältet under tiden den 15/s—10/6.

			Antal lärotimmar	i veckan.
	3:dje årskursen.
8.	i‘/b—31/io	Vn—”/«	8/i-J8/a	7»—S0/4	7s—,0/«
Läran om vattenkraftmaski-

	ner, föredrag...	3	3	—	—	—
8.	D:o » d:o, konstruktioner	117a	137a	—	—	—
8.	D:o »vattenuppford-
	rings verk.........	—	17a	—	—	—
9.	D:o > ångmaskiner, före-
	drag.............	6	6	47a	47a	—
9.	D:o > d:o, konstruktioner	—	—	12	9	11
12.	Mekanisk teknologi, om me-
	taller och trä m. m.	4 Va	4l/a	41/2	47a	47a
12.	D:o d:o, fabriksanläggningar	2	2	47a	47a	47*
14.	Tillämpad fysik, föredrag...	4 V*	3	3	3	3
14.	D:o d:o, öfningar...	—	—	27a	27a	27a
28.	Byggnadsstatik, föredrag.....	3	3	3	3	3
28.	D:o, öfningar.....	1	1	1	1	1
	Summa timmar	35 ''/>	377a	35	32	297a
			Antal lärotimmar i veckan.
	4:de årskursen *).
		178—37,0	7n—”/ia	8/i—28/a	''/S—S0/4
8.	Läran om vattenkraftmaskiner, kon-

	struktioner.....		97a	9	—	—
9.	D:o » ångmaskiner, föredrag....	3	3	—	—
9.	D:o > d:o, - konstruktioner	—	—	6	47a
10.	Bergsmekanik, föredrag.....		—	3	47a	4''/»
10.	D:o, konstruktioner........	—	—	77a	10
20.	Bergskemi......................		3	17a	—	—
21.	Allmän metallurgi............		47a	77a	—	—
22.	Järnets metallurgi, föredrag...........	—	—	77a	9
22.	D:o d:o, konstruktioner...	—	—	—	27a-
24.	Metallurgiska laborationer (frivilligt)	—	—	—	—
26.	Grufvetenskap, föredrag....		47a	47a	3	—
26.	D:o, öfningar....		6	6	4	—
32.	Vattenbyggnadskonst, föredrag.......	—	—	3	—
32.	D:o, konstruktioner	—	—	—	27a
	Summa timmar	307a	347a	357a	33

'') Under maj, juni och juli praktiska öfningar vid bruk och bergverk samt

besök vid sådana verk.

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för metallurgi och hyttkonst, med 4-årig lärokurs.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi.

		Antal lärotimmar i veckan.
2:dra årskursen.		''V»—31/io	7n—22/''i2	8/l-28/2	Va—u/5
1. Ren matematik...............		3	3	_
2. Geodesi och topografi, föredrag......	—	—	172	172
2. D:o * d:0, öfningar1)...	—	—	272	272
5. Teoretisk mekanik, högre kursen....	10V«	1072	1072	1072
7. Konstruktion af enkla maskindelar...	9	9	9	472
16. Analytisk kemi...............		lVs	172	1‘A	172
18. Kemiska laborationer ......		81/»	872	572	572
25. Mineralogi, geognosi och geologi,före-
drag.		—	3	3	\ 3
25. D:o d:o, öfningar..........	—	—	—	5
27. Allmän byggnadslära, föredrag.......	I1/»	—	IV2	172
29. Husbyggnadskonst, föredrag...........	17s	l‘/2	172	172
29. D:o, öfningar...........	—	—	3	3
Summa timmar	3572	37	36l/2	40
		Antal lärotimmar	i veckan
3:dje årskursen.

8. Läran om vattenkraftmaski-	n/9—SI/io	1/ll-22/l2	8/l-28/2	Vs—80/!	7s—10/e

ner, föredrag...	3	3	—	—	—
8. D:o > d:o, konstruktioner	5	872	—	—	—
8. D:o > vattenuppford-
rings verk.........	—	l''/2	—	—	—

*) Dessutom öfningar på faltet under tiden den 15/s—10/e.

3:dje årskursen (forts.). 9. Läran om ångmaskiner, före-drag.............. 9. D:o »d:o, konstruktioner 12. Mekanisk teknologi, om me-taller och trä m. m....... 14. Tillämpad fysik, föredrag... 14. D:0 d:0, öfningar... 18. Kemiska laborationer....... 25. Mineralogi, öfningar (slut . den 14 maj) *)............... Summa timmar		Antal lärotimmar	i veckan.
u/b—3I/lO	Vll—22/l2	®/i—2SA	7s-80/4	7s-10/e
6 41/» 47» liv»	6 47a 3 87»	47 * 9 47b 3 27» 97ä	172 572 472 3 272 1372 5	672 472 3 272 12 5
347»	35	3372	3572	3372
		Antal lärotimmar i veckan.
4:de årskursen-).		11/ö-81/l0	Vll-22/l2	8/,_28/2	7s—3%
10. Bergsmekanik, föredrag.....		—	3	4b''2	472
10. D:o, konstruktioner.........	—	—	772	10
20. Bergskemi........................		3	17»	—	—
21. Allmän metallurgi.............		472	772	—	—
22. Järnets d:o, föredrag		—	—	772	9
22. D:o d:o, konstruktioner.....	—	—	—	472
23. Andra metallers metallurgi		—	—	3	3
24. Metallurgiska laborationer		24	1872	1072	772
25. Mineralogi, öfningar (frivilligt)........	—	—	—	(5)
26. Grufvetenskap, föredrag.....		41/*	472	3	—
Summa timmar	36	35	36	3872

*) Kunna, tillika med mekanisk teknologi, utbytas emot mineralogiska öfningar
enligt läroplanen för fackskolans för bergsvetenskap underafdelning för grufvetenskap,
med 4-årig lärokurs, 3:dje årskursen.

a) Under maj, juni och juli praktiska öfningar vid bruk och bergverk samt

besök vid sådana verk.

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för metallurgi och hyttkonst, med 3-årig lärokurs.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för kemisk teknologi.

	Antal lärotimmar i veckan.
2:dra årskursen.	11/»—SI/n>	7n—“/«	8/,_»8/s	7»—“/»
2. Geodesi och topografi, föredrag......	—	—	17»	17»
2. D:o » d:o, ritning'').....	—	—	27»	27a
6. Beskrifvande maskinlära...............	47»	47a	—	—
7. Konstruktion af enkla maskindelar...	10	10	47''»	47a
14. Tillämpad fysik, föredrag...............	4 7»	3	3	3
16. Analytisk kemi............................	l1/»	17»	17»	17»
18. Kemiska laborationer....................	9	9	107a	107»
25. Mineralogi, geognosi och geologi, före-drag..........................		3	3	3
25. D:o, öfningar.......................	—	-	—	(5)
27. Allmän byggnadslära, föredrag.......	17»	—	17a	17»
29. Husbyggnadskonst, föredrag...........	17»	17»	17a	17»
29. D:o, öfningar...........	—	-	3	3
Summa timmar	327»	327a	327»	377»

3:dje årskursen.

Lika med 4:de årskursen i samma fackskolas underafdelning
för metallurgi och hyttkonst, med 4-årig lärokurs.

l) Dessutom öfningar på fältet under tiden den 15/s—10/6.

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för grufvetenskap, med 4-årig lärokurs.

lista årskursen.

Lika med lista årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi.

2:dra årskursen.

Lika med 2:dra årskursen i fackskolan för bergsvetenskap och
dess underafdelning för metallurgi och hyttkonst, med 4-årig lärokurs.

			Antal lärotimmar	i veckan.
	3:dje årskursen.	“/•—“A®	Vn—22/i2	Vi-''“/»	''/s—oo/i	7—7»
2.	Geodesi, föredrag (slut d.I4/s)	—	—	—	3	3
2.	D:0, ritning (d:o d:o)	—	—	—	17*	17»
8.	Läran om vattenkraftmaski-ner, föredrag...	3	3
8.	D:o » d:0, konstruktioner	71/»	57»	—	—	—
8.	D:o »vattenuppford-ringsverk.........		17»
9.	D:o » ångmaskiner, före-drag.............	6	6	47»	17»
9.	D:o » d:o,konstruktioner	—	—	97»	57»	67»
14.	Tillämpad fysik, föredrag...	4X/2	3	3	3	3
14.	D:o d:o, öfningar...	—	—	27»	27»	27*
18.	Kemiska laborationer.......	11	8	97»	137»	12
25.	Mineralogi, öfningar (slut den 14 maj)..................		4	4	7	7
	Summa timmar	32	31	33	377»	357*

		Antal lärotimmar i veckan.
	4:de årskursen ’).	U/9—S1/l0	Yii—!M/i»	''Vi—28/*	7»—*%
10.	Bergsmekanik, föredrag...............	—	3	47»	47»
10.	D:o, konstruktioner.........	—	—	77»	10
20.	Bergskemi....................................	3	17»	—	—
21.	Allmän metallurgi.........................	4 Va	77»	—	—
22.	Järnets d:o, föredrag.............	—	—	77»	9
22.	D:o d:o, konstruktioner.....	—	—	—	47»
23.	Andra metallers metallurgi............	—	—	3	3
24.	Metallurgiska laborationer.............	18	127»	3	47»
25.	Mineralogi, öfningar (frivilligt)........	—	—	—	(5)
26.	Grufvetenskap, föredrag.................	47»	47»	3	—
26.	D:o, öfningar ................	6	6	7	—
	Summa timmar	36	35	357»	357»

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning
för grufvetenskap, med 3-årig lärokurs.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för kemisk teknologi.

2:dra årskursen.

Lika med 2:dra årskursen i fackskolan för bergsvetenskap och
dess underafdelning för metallurgi och hyttkonst, med 3-årig lärokurs.

3:dje årskursen.

Lika med 4:de årskursen i samma fackskola och dess underafdelning
för grufvetenskap, med 4-årig lärokurs.

*) Under maj, juni och juli praktiska öfningar vid bruk och bergverk samt

besök vid sådana verk.

Fackskolan för arkitektur.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi.

	Antal lärotimmar i veckan.
2:dra årskursen.	U/9—22/l2	8/i-28/»	7a—“/o
1. Ren matematik...................................... 2. Geodesi och topografi.............................. 2. D:o d:o, ritning l).................. 5. Teoretisk mekanik, högre kursen............... 27. Allmän byggnadslära, föredrag................... 27. D:o d:o, öfningar................... 28. Byggnadsstatik......................................... 28. D:o, öfningar............................. 29. Husbyggnadskonst, föredrag....................... 29. D:o, öfningar....................... 3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning 34. Frihandsteckning...................................... 36. Modellering (slut den 30 maj)...................	3 lo1/» 17» 17» 1 17» 6 47 2 5 5	17» 27» 107» 17» 27» 17» 17 2 6 5 5	17 a 2 Va 17» 4 ■17» 17» 77» 77» 5
Summa timmar	397»	377»	327»
	Antal lärotimmar i veckan.
3:dje årskursen. 6. Beskrifvande maskinlära...........................	“/»—“A»	7n-22/i»	8/i—10/a
47»	47»	—
14. Tillämpad fysik........................................	472	3	3
14. D:o d:o, öfningar...........................	—	—	27»
28. Byggnadsstatik, föredrag...........................	3	3	3
28. D:o, öfningar...........................	1	1	1
30. Arkitektur, föredrag ................................	3	3	47»
30. D:o, öfningar..................................	12	12	10
35. Ornamentik.............................................	5	5	4
36. Modellering (slut den 30 maj)...................	5	5	5
Summa timmar	38	367»	33

*) Dessutom öfningar på fältet under tiden den 16/s—I0/a.

	Antal lärotimmar
	i veckan.
4:de årskursen.	l/l0—22/l2	8A—1SA
30. Arkitektur, föredrag...............................................	V/i	ll/i
30. D:o, öfningar...............................................	12	12*/a
31. Byggnadskonstens historia......................................	tv*	V/i
35. Ornamentik.........................................................	8	7
Summa timmar	23	22V«

Fackskolan för väg1- och vattenbyggnadskonst.

l:sta årskursen.

Lika med lista årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi.

	Antal lärotimmar
	i veckan.
2:dra årskursen.	1I/e—M/ia	8A—14/s
1. Ren matematik........................................ ..........	3
2. Geodesi och topografi, föredrag...............................	—	V/i
2. D:o > d:o, ritningJ)..............................	—	2''/a
5. Teoretisk mekanik, högre kursen...........................	101/»	10‘/a
7. Konstruktion af enkla maskindelar..........................	6	6
27. Allmän byggnadslära.............................................	V/i	172
27. D:o d:o, öfningar..................................	—	2Va
28. Byggnadsstatik.....................................................	V/i	l*/a
28. D:o, öfningar..........................................	1	—
29. Husbyggnadskonst, föredrag...................................	V/i	IVa
29. D:o, öfningar....................................	6	6
3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning......	472	—
Summa timmar	35 Va	33l/a

V Dessutom öfningar på fältet under tiden den 16/5—ao/e, af hvilka de under
tiden den n/e—20/« äro frivilliga.

		Antal lärotimmar i veckan.
	3:dje årskursen. Geodesi, föredrag (slut d.u/s)	11/s—31/io	''/il— 22/l2	8/i-S8/a	7 3—3%	7*—“/«
2.	—	—	—	3	3
2.	D:o, ritning (d:o d:o) *)	—	—	—	27*	27*
9.	Läran om ångmaskiner,före-
	drag..............	6	6	41/*	17*	—
9.	D:o » d:o,konstruktioner	—	—	6	47*	3
14.	Tillämpad fysik, föredrag...	47*	3	3	3	3
28.	Byggnadsstatik, föredrag....	3	3	3	3	3
28.	D:o, öfningar....	1	1	1	1	1
30.	Arkitektur, föredrag..........	—	—	17*	17*	—
30.	D:o, öfningar .........	—	—	57 2	57*	57*
32.	Väg- och vattenbyggnads-
	konst, föredrag	4 7*	6	6	6	6
32.	D:o d:o, konstruktioner	12	12	6	6	6
	Summa timmar	31	1 31	367*	377*	33
				Antal lärotimmar i veckan.
	4-rle årskursen.			VlO—31/l0	7n—22/i*	v*—“/«
2.	Geodesi och topografi, ritning.......		5	—	—
8.	Läran om vattenkraftmaskiner, föredrag (fri-
		villigt)......	(3)	(3)	—
8.	D:o » d:0,	konstruktioner
		(frivilligt)...	(7)	(4)	—
8.	D:o » vattenuppfordringsverk (frivilligt)	—	(17*)	—
9.	D:o » ångmaskiner.			17*	6	—
14.	Tillämpad fysik, öfningar (frivilligt)............	—	—	(27*)
30.	Arkitektur, föredrag .......			17*	17*	—
30.	D:o, öfningar........			6	6	3
31.	Byggnadskonstens historia...........		17*	17*	17 *
32.	Väg- och vattenbyggnadskonst, föredrag......	47*	3	3
32.	D:o d:0,	konstruktioner	—	47*	12
		Summa timmar	20	\| 227*	\| 197*

») Dessutom öfningar på fältet under tiden den 11/''e—30,''e,

Lärare.

Därjemte föreläses såsom frivilligt ämne för alla fackskolorna
nationalekonomi och näringslagstiftning (37 och 38) under tiden
den Vio 22/12 samt den %—3% med 3 lärotimmar i veckan.

Undervisningen bestrides för närvarande af 12 professorer, 7
lektorer, 7 extra lärare och erforderligt antal assistenter, nämligen:
en professor i ren matematik,
en professor i matematik och teoretisk mekanik,
en professor i bergsmekanik och läran om vattenkraftmaskiner
m. m.,

en professor i läran om ångmaskiner, lokomotiv m. m.,
en professor i mekanisk teknologi,

en professor i allmän och tillämpad fysik — tills vidare befriad
från undervisningsskyldighet i allmän fysik —,
en professor i allmän kemi,
en professor i kemi och kemisk teknologi,
en professor i väg- och vattenbyggnadskonst,
en professor i arkitektur,
en professor i metallurgi och hyttkonst,
en professor i grufvetenskap,
en lektor i beskrifvande geometri och ritkonst,
en lektor i geodesi och topografi,
en lektor i konstruktion af enkla maskindelar,
en lektor i elementar-mekanik och beskrifvande maskinlära,
en lektor i allmän byggnadslära och byggnadsstatik,
en lektor i metallurgi och hyttkonst,
en lektor i geologi och mineralogi,
en extra lärare i allmän fysik,
en extra lärare i husbyggnadskonst,
en extra lärare i frihandsteckning,
en extra lärare i ornamentik,
en extra lärare i modellering,

en extra lärare i nationalekonomi och näringslagstiftning, samt
en extra lärare i verkstadsarbete.

Assistenternas antal var förliden vårtermin 16.

Med Kongl. Maj:ts tillstånd (§ 10) kunna två lärarebefattningar,
professorsembeten undantagna, bestridas af en och samma person.
Docenter kunna äfven anställas för att meddela enskild undervisning
åt elever, som önska erhålla sådan på egen bekostnad.

Högskolans verkstäder (§ 36) skola, enligt stadgarne, så vidt
sig göra låter, åt någon enskild, skicklig näringsidkare öfverlemnas,
att af honom för egen räkning drifvas, under förbehåll, att eleverna
där erhålla undervisning i verktygs handterande och dylikt, att för
Högskolan behöfliga modeller å verkstäderna mot skälig betalning
förfärdigas, samt på de villkor i öfrigt, hvarom styrelsen eger träffa
öfverenskommelse. Men då denna anordning visat sig medföra olägenheter,
och för att tidsenligare kunna ordna undervisningen i
verkstadsarbete, äfvensom öfriga med verkstaden sammanhängande
göromål, har emellertid styrelsen funnit lämpligt att från och med
den 1 nästlidne juli antaga en extra lärare i verkstadsarbete, på
samma gång föreståndare för verkstaden, hvilken tillkommer: undervisningen
i öfningarna å verkstaden för eleverna, tillsynen öfver de
af Högskolan aflönade biträden, som antagas för att på verkstaden
sysselsättas med arbeten för underhall och reparation af skolans fasta
och lösa materiel, förfärdigande af modeller m. in., samt tillsynen
öfver Högskolans värme-, ventilations- och belysningsanordningar.
Däremot får verkstadsföreståndaren ej själf bedrifva någon industriel
affärsverksamhet eller på Högskolans verkstad utan särskildt tillstånd
låta andra personer för annat än läroverkets ändamål utföra
arbeten, vare sig mot eller utan ersättning.

Professorerna utnämnas af Kongl. Maj:t; öfriga lärarebefattningar
tillsättas af styrelsen (§§ 11 och 12). Då professorsembete
eller lektorat blir ledigt, låter styrelsen genom kungörelse, som tre
gånger införes i officiella tidningen, tillkännagifva, att sökande senast
klockan tolf å femtiondesjette dagen efter den, då kungörelsen i
nämnda tidning första gången införts, ega att till styrelsen ingifva
sina af behörigen styrkta meritförteckningar åtföljda ansökningar,
hvilka, då professorsembete sökes, skola vara ställda till Kongl.
Maj it, men i annat fall till styrelsen. Till ådagaläggande af sin
skicklighet för den sökta befattningen står det, efter derom hos
styrelsen före ansökningstidens utgång gjord anmälan, sökanden
öppet att å tid, som styrelsen bestämmer, vid Högskolan hålla två
offentliga föredrag, det ena öfver ett af styrelsen uppgifvet, sökanden
en vecka förut delgifvet ämne, och det andra öfver ett af honom
själf valdt ämne. Till professorsembete upprättas af styrelsen underdånigt
förslag, hvarå tre personer uppföras, om ibland de sökande
så många finnas med för platsen erforderliga egenskaper; och skall
styrelsen så väl vid sådant förslags upprättande som vid befordran
till beställning, hvilken af styrelsen tillsättes, fästa afseende endast

Elever.

a sökandens lämplighet för befattningen, ådagalagd genom aflagda
prof och examina, utgifna arbeten, praktisk verksamhet eller föregående
tjenstgöring såsom lärare m. m., så framt företrädet emellan
två eller flera sökande därigenom kan afgöras, men i annat fall
jämväl a tjenstetid vid Högskolan eller annat offentligt läroverk.

Utom den skyldighet, som tillhör hvarje lärare att i sina ämnen
undervisa och examinera samt följa vetenskapens och industriens
framsteg, åligger* honom (§ 13):

l:o) att utarbeta och före april månads utgång hvarje år till
lärarekollegiet aflemna förslag till undervisningsprogram för påföljande
läseår, innehållande en kort redogörelse för, hvad han i de
särskilda delarne af sina läroämnen anser böra under nämnda år
utgöra föremål för undervisning vid Högskolan.

2:o) att, därest icke för Högskolan tjenliga läroböcker i hans
ämnen finnas i bokhandeln tillgängliga, så fort ske kan, utarbeta
sådana, för att, sedan de blifvit af Högskolans styrelse godkända,
antingen genom litografiskt öfvertryck eller genom vanligt boktryck
på Högskolans bekostnad mångfaldigas samt till billigt pris eleverna
tillhandahållas, så framt ej läraren finner för godt att sitt arbete i
bokhandeln utgifva;

3:o) att på styrelsens eller föreståndarens anmodan afgifva utlåtanden
i frågor, som röra hans läroämnen och af Kongl. Maj:t
kunna blifva till Högskolan hänskjutna;

4:o) att efter förteckningar, upprättade på föreskrifvet sätt, emottaga
och pa sitt ansvar vårda de samlingar och andra inventarier,
som tillhöra hans befattning; halla de förra i behörig ordning uppställda,
upprätta förslag till deras ändamålsenliga'' förökande, i förteckningarna
införa tillkomna effekter, jämte deras värden, och
afföra sådana, som enligt styrelsens medgifvande må därifrån utgå,
samt årligen inom januari månads slut till styrelsen aflemna uppgift
å inventarier, som under sist förflutna året tillkommit eller
blifvit på omförmälda sätt afförda; samt

5:o) att åtaga sig föreståndarebefattningen i någon af läroverkets
fackskolor, om sådan honom anförtros.

Högskolans elever äro (§§ 14 och 15): dels ordinarie, hvilka,
efter att hafva, innan de emottagas, styrkt sig ega tillräckliga förkunskaper,
följa undervisningen till den omfattning, som erfordras
för att efter fullbordad lärokurs kunna undfå fullständigt afgångsbetyg,
dels specialelever, som åtnjuta undervisning endast i ett
mindre antal läroämnen och för inträde måste ådagalägga, att de

innehafva ett för dem af styrelsen föreskrifvet kunskapsmått, samt
öfver sina kunskaper i de ämnen, hvari de följa undervisningen,
kunna erhålla betyg, och dels slutligen extra elever, som för att
antagas hvarken behöfva förete betyg öfver inhemtade kunskaper
eller undergå inträdesexamen, och hvilka efter eget val begagna
undervisningen, men icke äro berättigade att från Högskolan erhålla
kunskapsbetyg. Nya elever emottagas årligen, dock så att ordinarie
och specialelever i allmänhet endast antagas vid hvarje läseårs
början, men extra elever äfven under läseårets lopp.

För att antagas till ordinarie elev (§ 16) i Högskolans lägsta .
afdelning erfordras att förete intyg om ålder och god frejd, samt,
ifall den sökande bekänner sig till den kristna läran, att han är
konfirmerad. Den, som på reala linien aflagt afgångsexamen från
allmänt elementarläroverk, eller ock vid sådant läroverk aflagt afgångsexamen
på latinlinien och tillika efter en vid elementarläroverket
anställd pröfning erhållit vitsord om godkända kunskaper i
matematik, fysik och kemi, motsvarande dem, som fordras vid afgångsexamen
på den reala linien, eger rättighet att i Högskolan
vinna inträde, utan att undergå särskild examen. Den, som utan
att hafva fullgjort dessa fordringar, önskar intagas vid Högskolan
såsom ordinarie elev, skall i särskild pröfning l:o) ådagalägga sig
innehafva kunskaper i matematik, fysik och kemi, motsvarande fordringarna
i först nämnda examen; 2:o) på modersmålet författa en
uppsats, skrifven på felfritt språk och innefattande en följdriktig
utveckling af det gifna ämnet; 3:o) ådagalägga sig innehafva tillräcklig
kännedom af det tyska språket för att kunna på ett tillfredsställande
sätt utföra en öfversättning af lättare författare från
detta språk till det svenska; 4:o) visa sig ega nöjaktig kunskap i
antingen engelska eller franska språket efter eget val, samt i grunddragen
af historien och geografien. För inträdessökande, som längre
tid varit i praktisk verksamhet och däröfver företer fördelaktigt
vitsord, kunna förenämnda kunskapsfordringar i främmande språk,
historia och geografi af styrelsen eftergifvas eller nedsättas. Inträdesexamen
är offentlig och försiggår kort före läseårets början.

För att antagas till ordinarie elev i någon af Högskolans högre
afdelningar (§ 17) erfordras, utom fullgörandet af inträdesfordringarna,
att sökanden i kunskaper och praktiska färdigheter visar sig
vara jämngod med eleverna i den afdelning, i hvilken inträde sökes.

Personer, som styrka sig ega goda förkunskaper (§ 23), tillåtas
att emot eller utan erläggande af sådana afgifter, som bestäm -

mas för extra elever, men med samma rättigheter och skyldigheter
i öfrigt som ordinarie elever, såsom specialelever begagna Högskolans
undervisning i ett eller flera ämnen, äfvensom att öfver
sina kunskaper i dessa ämnen erhålla betyg.

För att såsom extra elev (§ 24) få åtnjuta undervisning vid
Högskoian, skall sökande å därför af styrelsen bestämd tid anmäla
sig hos läroverkets föreståndare och därvid förete intyg om ålder
och god frejd samt till läroverkets kassa erlägga den afgift, som
styrelsen för tillträde till sådan undervisning bestämmer. Afgiften
t återfås icke, äfven om undervisningen ej af sökanden begagnas.
För medellösa personer kan afgiften af styrelsen efterskänkas.

Ordinarie elev åtnjuter kostnadsfri undervisning (§ 18 och 19, 25
och 26); dock erlägger han vid inträdet femton kronor, hvilka, så vida
de ej blifvit förverkade genom erläggande af stadgade böter för försummade
lektioner eller såsom ersättning för skada å Högskolans
tillhörigheter, återfås, då han antingen fullständigt genomgått läroverket
eller före lärokursens afslutande lemnat Högskolan af skäl,
som styrelsen godkänt, men hvilka penningar eljest tillfalla läroverkets
stipendiekassa. Han är i allmänhet skyldig att deltaga i
undervisningen i alla de till den fackskola han valt hörande läroämnen.
Dock kan lärarekollegiet medgifva de elever, som till följd
af särskilda bildningsmål eller af andra giltiga skäl önska befrielse
från vissa läroämnen eller dessas utbytande mot andra, att, så vidt
det är med god ordning förenligt, vinna förändring i den för dem
eljest gällande undervisningsplanen.

Innan ordinarie elev kan vinna inträde i sista årskursen af
fackskolan för bergsvetenskap (§§ 20 och 21), åligger honom styrka,
att han tillsamman minst två månader vistats vid järnbruk och
grufvor, samt att han om där förekommande arbeten eger den
kännedom, som är erforderlig för att med fördel begagna undervisningen
i nämnda årskurs. Ordinarie elev, som icke i föreskrifven
tid uppflyttats eller erhållit afgångsbetyg, kan af styrelsen erhålla
tillstånd att i sin afdelning ännu ett år qvarstå; men har han efter
denna tids förlopp icke gjort tillräckliga framsteg, skall han, om
sjukdom eller annat giltigt skäl ej varit därtill vållande, från läroverket
skiljas.

Endast den ordinarie elev, som efter att hafva genomgått sista
årets lärokurs inom någon af de fackskolor (§ 22), hvilka Högskolan
innehåller, och visat sig ega fullgoda insikter åtminstone i
de läroämnen, som för honom med afseende på riktningen af hans

studier äro af största vikt, undfår afgångsbetyg, hvilket utfärdas
enligt af styrelsen fastställdt formulär. Den, som i förtid eller med
otillräckliga kunskaper lemnar läroverket, undfår endast betyg öfver
uppförande och flit under den tid, han vid Högskolan tillbragt,
jämte afskrift af de kunskapsbetyg, hvilka under lärokursens lopp
blifvit honom af lärarne meddelade.

Ledningen af Högskolans angelägenheter (§ 37) tillkommer styrelsen,
föreståndaren och lärarekollegiet.

Styrelsen (§§ 38—40), utgöres af en utaf Kongl. Maj:t förordnad
ordförande, Högskolans föreståndare, som är föredragande i
styrelsen, tre till ledamöter af Kongl. Maj:t utsedda sakkunniga män
samt två af fullmäktige i Järnkontoret valda ledamöter. Vid hvarje
ledighet bland de ledamöter, hvilka af Kongl. Maj:t förordnas, eger
lärarekollegiet föreslå tre lämpliga personer. Styrelsen åligger:

l:o) att hafva högsta uppsikten öfver undervisningen och ekonomien
vid läroverket samt kontrollen öfver stadgarnas noggranna
efterlefnad;

2:o) att, då professorsembete vid läroverket är ledigt, till Kongl.
Maj:t afgifva underdånigt förslag till embetets återbesättande;

3:o) att tillsätta lektorer och åt dem bevilja afsked samt antaga
och afskeda öfriga lärare och tjenstemän, äfvensom betjening;

4:o) att fastställa läroplaner samt program och tidtabeller för
undervisningen;

5:o) att antaga ordinarie och specialelever samt bestämma villkoren
för de senares, äfvensom för extra elevers antagande;

6:o) att föranstalta om de pröfningar, som hållas vid läroverket;

7:o) att åtminstone en gång om året och för öfrigt, när sådant
anses böra ske, verkställa inventering af kassan;

8:o) att årligen till Kongl. Maj:t afgifva berättelse om Högskolans
verksamhet under sist förflutna läseår. Stadgarnes föreskrift i detta
hänseende ändrades genom nådigt bref af den 23 januari 1885
därhän, att tryckt årsberättelse afgifves i samband med offentliggörandet
af Högskolans program;

9:o) att årligen före mars månads utgång till Kammarrätten
insända Högskolans räkenskaper för sist förflutna kalenderår, åtföljda
af förteckningar öfver de inventarier, som under samma år
dels tillkommit, dels enligt styrelsens beslut afskrifvits; samt

lO.o) att i öfrigt vidtaga de åtgärder, som för främjandet af
Högskolans ändamål anses lämpliga, eller, då de äro af beskaffenhet
att böra af Kongl. Maj:t afgöras, därom göra underdånig framställning.

Förvalt ning.

Styrelsen.

Före ståndare.

Lärare kollegiet.

I frågor, som röra tillsättning af lärareplatser, eger styrelsen,
om hon så pröfvar Renligt, att med sig adjungera en eller flere
sakkunnige män inom eller utom Högskolan. Hon kan bevilja
högskolans föreståndare, professorer och lektorer högst tre månaders
tjenstledighet under samma läseår samt förordna lämpliga
personer att deras befattningar under tiden förestå. Åstundas
längre tjenstledighet, skall underdånig ansökan därom göras hos
Kongl. Maj:t. Öfriga lärare och tjenstemän kan styrelsen bevilja
tjenstledighet för högst ett år.

Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden, så ofta
ärendena därtill föranleda, och böra vid dessa sammankomster
minst fyra ledamöter, ordföranden inberäknad, vara närvarande
och i besluten deltaga. Är ordföranden frånvarande, företrädes
han af Högskolans föreståndare. Besluten bestämmas efter de flesta
rösterna; vid lika antal röster för olika meningar, gäller den mening,
som ordföranden biträder.

Högskolans föreståndare (§ 44) förordnas af Kongl. Maj:t för
en tid af sex år bland Högskolans ordinarie lärare och eger under
tiden erhålla minskning i sin undervisningsskyldighet. Honom
tillkommer:

l:o) att vara föredragande i styrelsen och ordförande i lärarekollegiet; 2:o)

att vaka öfver undervisningens gång och tillse, att såväl
lärare och tjenstemän som betjening fullgöra sina skyldigheter, samt
att god ordning vid läroverket upprätthålles;

3:o) att antaga extra elever;

4:o) att hafva tillsyn öfver läroverkets såväl fasta som lösa
egendom och förvaltningen af dess ekonomiska angelägenheter;

5:o) att granska inkommande räkningar jämte af kamereraren
upprättade aflöningslistor och, då ej någon anmärkning mot dem
förekommer, sitt godkännande derå anteckna; samt

6:o) att under de tider af året, då undervisning vid Högskolan
meddelas, vara på vissa af styrelsen bestämda timmar å läroverket
tillstädes för att meddela de upplysningar, som i Högskolans angelägenheter
af honom äskas.

Lärarekollegiet (§§ 41—43), i hvilket jämte föreståndaren, som
där för ordet, hvarje lärare, som vid Högskolan på eget ansvar
meddelar undervisning, eger säte och stämma, tillkommer:

l:o) att uppgöra förslag till läroplaner för Högskolan, äfvensom
till tidtabeller för undervisningen därstädes;

2:o) att årligen före maj månads utgång till styrelsen inkomma
med de af lärarne för påföljande läseår upprättade förslag till undervisningsprogram,
jämte de anmärkningar emot desamma, som
inom kollegiet kunna blifvit framställda;

3: o) att besluta öfver lärjungarnes uppflyttning från eu årsklass
till en högre och bestämma, hvilka lärjungar skola erhålla afgångsbetyg; 4:o)

att besluta öfver utdelning af stipendier, så vidt icke särskilda
bestämmelser därför lägga hinder;

5:o) att utse föreståndare för de särskilda fackskolorna inom
Högskolan; samt

6:o) att till styrelsen afgifva yttranden och förslag i läroverket
rörande frågor.

Under de tider af året, då undervisningen vid Högskolan fortgår,
sammanträder lärarekollegiet på föreståndarens kallelse en
gång i månaden eller oftare, i fall ärendena det fordra. Lärarekollegiet
eger ej fatta beslut, därest icke, utom ordföranden, minst
halfva antalet ledamöter är tillstädes. Uppstå olika meningar, afgöres
frågan genom flertalets af de närvarande röster; då rösterna
utfalla lika för olika meningar, är den mening beslut, som biträdes
af ordföranden.

De särskilda fackskolornas föreståndare (§ 45), som för en tid Fackskoieaf
tre år af lärarekollegiet utses bland hvarje fackskolas ordinarie st/^re
lärare, tillkomma att vaka hvar och en öfver de inom hans fackskola
studerande elevernas flit och framsteg, gå dem till hända
med råd och upplysningar i afseende på planen för deras studier
samt i allmänhet befrämja fackskolans ändamålsenliga utveckling.
Föreståndaren i fackskolan för bergsvetenskap skall i enlighet med
styrelsens föreskrifter anordna och öfvervaka så väl elevernas praktiska
öfningar i bergsmekanik, hyttkcfnst och grufvetenskap, som
deras resor i landsorterna. Frågor, som angå nämnda resor, skola
af fackskolans föreståndare i styrelsen föredragas.

Den åt tekniska Högskolan upplåtna fasta egendom (§ 31) till- Ekonomi
hör det Öfverintendentsembetet att, i likhet med andra kronans, ochl3™a e''
under dess uppsikt ställda egendomar behörigen underhålla. Styrelsen
kan dock, i den mån tillgångarna det medgifva, låta vidtaga
de smärre förändringar i husens inredning, som för Högskolans
behof kunna finnas nödiga, och till hvilkas utförande Öfverintendentsembetet
har att, på anmodan af styrelsen, lemna biträde af
en arkitekt.

50-

Sekre terare.

Kame rerare.

Biblio tekarie.

Betjening.

Bibliotek

och

samlingar.

A r samlag
och stat.

För att föra protokoll (§§ 34 och 35) vid styrelsens och lärarekollegiets
sammanträden, föra diarier öfver ankommande och afgående
skrivelser och handlingar, biträda föreståndaren med expeditioners
uppsättande och betygs utskrifvande, enligt meddelade
föreskrifter föra förteckning öfver eleverna och mera dylikt, antager
styrelsen en sekreterare, helst någon bland Högskolans lektorer,
extra lärare eller assistenter. För renskrifning får särskildt biträde
begagnas.

För att uppbära till Högskolan inflytande penningar (§ 33),
upprätta aflöningslistor, till siffran granska inkomna räkningar,
efter anordningar af styrelsens ordförande eller föreståndaren verkställa
utbetalningar, föra och afsluta Högskolans räkenskaper, uppgöra
kassaförslag samt gemensamt med föreståndaren förvara Högskolans
penningemedel och säkerhetshandlingar, antager ock styrelsen
en kamererare eller räkenskapsförare.

Till vårdande af Högskolans bibliotek (§ 32) antager styrelsen
en bibliotekarie, hvartill helst någon af läroverkets lektorer, extra
lärare eller assistenter utses.

Vid Högskolan äro slutligen för närvarande anställda 3 vaktmästare:
en förste för läroverket i dess helhet, en vid de kemiska
laboratorierna och en vid fackskolans för bergsvetenskap laboratorier
samt en portvakt.

Högskolan eger ett ganska rikhaltigt bibliotek (§§ 28—30) i naturvetenskapliga
och tekniska ämnen, innehållande omkring 23 000
volymer, jämte öfver 250 handskrifna reseberättelser m. m. Biblioteket
är för Högskolans personal samt allmänheten tillgängligt under läseåret
3 dagar i veckan — 2 timmar hvardera gången — samt under
sommarferierna 1 dag i veckan. Vidare finnas icke obetydande
samlingar af maskiner, modeller, verktyg, instrument, apparater,
ritningar, mineralier, rämaCCrialier, varuprof, preparater m. m. för
undervisningen inom de olika facken och läroämnena.

Högskolans ordinarie årsanslag utgår, såsom redan blifvit
nämndt, med 140 700 kr., fördeladt enligt fastställd utgiftsstat på
följande sätt:

Tekniska högskolans utgiftsstat. Lön åt en professor i ren matematik................	Löner och arvoden. Kr.	Tjenst- görings- pennin- gar. Kr.	Summa. Kr.
4 000	2 000	6 000
Lön åt en professor i matematik och teoretisk mekanik......................................................	4 000	2 000	6 000
Lön åt en professor i maskinlära, med undervis-ningsskyldighet i bergsmekanik, läran om vatten-kraftmaskiner och uppfordringsverk m. m.......	4 000	2 000	6000
Lön åt en professor i maskinlära, med undervis-ningsskyldighet i läran om ångmaskiner och lokomotiv, arbetsmaskiner m. m....................	4 000	2 000	6000
Lön åt en professor i mekanisk teknologi .........	4 000	2 000	6 000
Lön åt en professor i allmän och tillämpad fysik	4000	2 000	6 000
Lön åt en professor i allmän kemi.................	4 000	2 000	6 000
Lön åt en professor i kemi och kemisk teknologi (utom bostad)..............................................	3 400	2 000	5 400
Lön åt en professor i väg- och vattenbyggnads-konst ..........................................................	4 000	2 000	6 000
Lön åt en professor i arkitektur.......................	4 000	2 000	• 6 000
Lön åt en professor i metallurgi och hyttkonst (utom bostad)..............................................	3 400	2 000	5 400
Lön åt en professor i grufvetenskap..................	3 200	1500	4 700
Lön åt en lektor i beskrifvapde geometri och ritkonst....................................................	2 350	1000	3 350
Lön åt en lektor i geodesi och topografi............	1400	600	2 000
Lön åt en lektor i konstruktion af enkla maskin-delar ...........................................................	1800	900	2 700
Lön åt en lektor i elementarmekanik och beskrif-vande maskinlära.........................................	1400	600	2000
Lön åt en t. f. lektor i allmän byggnadslära och byggnadsstatik .............................................	1800	900	2 700
Lön åt en lektor i metallurgi och hyttkonst ......	2 700	1300	4 000
Lön åt en lektor i geologi och mineralogi .........	2 000	1000	3 000
Lön åt en extra lärare i allmän fysik (utgående af förre föreståndarens aflöning 6 600 kr.).......	_	_	2 000

	Löner och arvoden.	Tjenst- görings- pennin-	Summa.
Tekniska högskolans utgiftsstat. Lön åt en extra lärare i husbyggnadskonst........	Kr.	gar. Kr.	Kr.
_	_	1300
Lön åt en extra lärare i ångfartygs konstruktion	--	—	800
Lön åt en extra lärare i frihandsteckning...........	—	—	1350
Lön åt en extra lärare i ornamentik..................	—	—	1350
Lön åt en extra lärare i modellering ................	—	—	1000
Lön åt en extra lärare i nationalekonomi..........	—	-—-	1350
Arvoden till tillfälliga lärarebiträden och assistenter	--	—-	7 000
Arvode till Högskolans föreståndare (utgående af förre föreståndarens aflöning 6 600 kr.)............		__	1500
Arvode ttll fackskolans för bergsvetenskap före-ståndare ......................................................	_	_	600
Arvode till sekreteraren....................................	—	—-	1000
Arvode till bibliotekarien ................................	—	—	1000
Arvode till kamereraren...................................	—	—	600
Anslag till betjeningens aflöning........................	---	—	3 500
Anslag till biblioteket.......................................	—	—	3 500
Anslag till samlingar och fysiskaliska laborationer	—	—	5 000
Anslag till kemiska laborationer........................	—	—	6000
Anslag till verkstaden.......................................	—	—	2 500
Anslag till diverse utgifter, bränsle, lyshållning m. in..........................................................			10 000
Anslag till stipendier .............................,.......	—	—	3 000
Återstoden af förre föreståndarens aflöning (6 600 —3 500) ......................................................			3100
Summa kr.	—	- -	146 700

Elev- Dessutom eger läroverket en extra inkomst genom de afgifter,

af gifter. |ivj]]ui special- och extra elever äro skyldiga att betala för undervisningen,
och hvilka afgifter hittills blifvit använda såsom bidrag
till aflöning åt assistenter samt till belysning, värme och diverse
utgifter, föranledda af dessa elever. Sagda afgifter utgå för närvarande
med 5 kr. för hvarje föreläsningsämne, 10 kr. för hvarje
konstruktions- eller ritöfningsämne eller föreläsningsämne, hvarmed
äro förenade konstruktioner eller ritöfningar, äfvensom för prak -

tiska öfningar, modellering och verkstadsarbete, samt med 25 kr.
för kemiska eller metallurgiska laborationsöfningar, allt för läsetermin
räknadt. Under åren 1878—90 hafva dessa afgifter influtit
med följande belopp:

År 1878 ...............................	............ 2 760 kr.
» 1879................................	............ 2100 »
» 1880.................................	............ 2 230 »
» 1881.................................	............ 1530 »
» 1882..................................	............ 1710 »
» 1883.................................	........... 2 040 »
» 1884.................................	........... 2 930 »
» 1885................................	............ 2175 »
» 1886.................................	............ 1540 »
» 1887.................................	............ 1730 »
» 1888.................................	........... 1770 »
» 1889...............................	............ 2 020 »
» 1890.................................	............ 1 660 » ;
eller i årligt medeltal............	............ 2 015 kr.

Slutligen må erinras om, att, såsom förut blifvit omförmäldt, jämkonelevernas
i fackskolan för bergsvetenskap praktiska öfningar be- torfrsagbl''
stridas af Järnkontoret med ett belopp af högst 15 (XX) kr. årligen-,
hvilket belopp dock hittills aldrig fullständigt behöft utbetalas, utan
utgått med i medeltal 6615,76 kr. per år.

Utom förut nämnda statsanslag till stipendier, 3 000 kr., eger stipendier
Högskolan följande stipendietillgångar:

l:o) räntan å ett af framlidne ledamoten i Teknologiska institutets
styrelse, fabriksidkaren Joh. Michaelson doneradt kapital
5 000 kr;

2:o) räntan å en af forna Borgarståndet gjord donation, hvars
storlek vid 1890 års slut uppgick till 6 600 kr;

3:o) räntan å framlidne häradshöfding C. ■/. Hultqvists donation,
uppgående vid slutet af år 1890 till 15279,50 kr.;

4:o) räntan å Samuel Owens stipendiefond, uppkommen genom
allmän subskription till hedrande af Owens minne, och uppgående
vid 1890 års slut till ett belopp af 14-658 kr.;

5:o) räntan å framlidne kommissionslandtmätaren J. G. Törners
donation, vid slutet af år 1890 stor 45 000 kr.;

6: o) en del af räntan å Teknologiska institutets elevers sfi -

pendiefond, uppkommen genom subskription af läroverkets forna
elever m. fl. samt en donation af framlidne kommerserådet A. W.
''Wahren, och utgörande vid 1890 års slut 21 930 kr.;

7:o) en del af räntan å Remy Schwartz stipendiefond, donerad
af fru Desirée Sophie Schwartz, och uppgående vid 1890 års
slut till 5 850 kr.;

8:o) räntan å en af framlidne eleven vid Högskolan, ingeniör
Thorsten Bergstedt gjord donation å 5000 kr.;

9:o) räntan å Viktor Eg g erstipendiefond, tillkommen genom
insamling bland framlidne professor V. Eggerts’ f. d. lärjungar och
andra personer, intresserade af den svenska bergshandteringen;
kapitalet uppgick vid 1890 års slut till 5 600 kr.

Sammanlagda kapitalbeloppet af dessa 9 donationsfonder utgjorde
således vid 1890 års slut 124917,50 kr.

Vidare tillfalla enligt Högskolans stadgar dess stipendiekassa
de s. k. bötesmedlen för af eleverna försummade lektioner. Dessa
medel hafva under sist förflutna 10-årsperiod 1881—90 i medeltal
årligen utgjort 796,30 kr.

Utaf Högskolans stipendietillgångar hafva utdelats stipendier
och understöd för studieresor till följande sammanlagda belopp

under senaste 10-årsperiod:

år 1881 ....................................... 8 850,oo kr.

» 1882 .......................................... 9 568,oo »

» 1883 .......................................... 8 893,oo »

» 1884........................................... 8 009,oo »

» 1885 .......................................... 9 751,oo »

» 1886 ......................................... 8115,oo »

» 1887 ......................................... 7 575,oo »

» 1888 ......................................... 8 795,oo »

» 1889 .......................................... 9 955,oo »

» 1890 ..........................................9132,50 » ;

eller i medeltal per år................................... 8 864,35 kr.

III.

Uppgifter om elevantal m. m.

Beträffande Högskolans verksamhet såsom undervisningsanstalt
hänvisas till bifogade tab. 1 och 2, utvisande: den förra antalet
elever vid läroverket för de olika utvecklingsperioderna under tiden
1848—91, den senare antalet inträdessökande samt antagna och
med afgångsbetyg utexaminerade ordinarie och special-elever under
samma perioder och tid.

Tab. 1. Antal lärjungar vid Teknologiska institutet och
Tekniska högskolan åren 1848—1891.

Läsetermin och år.	Ordinarie elever.	Åhö- rare eller extra elever.	Summa lär- jungar.
Osta afd.	2: dra afd.	Summa ordin. elever.
Höstterminen 1848 ........................	19	_	19	11	30
Vårterminen 1849 ........................	18	—	18	23	41
Höstterminen » ........................	13	15	28	19	47
Vårterminen 1850 ........................	13	15	28	19	47
Höstterminen » ........................	18	17	35	21	56
Vårterminen 1851 ........................	17	17	34	32	66
Höstterminen » ........................	14	16	30	25	55
Vårterminen 1852 ........................	14	16	30	33	63
Höstterminen » ........................	37	14	51	24	75
Vårterminen 1853 ........................	36	14	50	30	80
Höstterminen » ........................	36	9	45	18	\| 63
Vårterminen 1854 ........................	35	9	44	30	74
Höstterminen » ........................	27	27	54	17	71
Vårterminen 1855 .......................	27	27	54	23	77
\| Höstterminen » ........................	47	23	70	16	86
Vårterminen 1856 ........................	46	23	69	33	102
Höstterminen » ........................	45	22	67	26	93
Vårterminen 1857 ........................	44	22	66	42	108
Höstterminen » ........................	50	37	87	28	115
Vårterminen 1858 .......................	49	1 37	86	26	112
Medeltal (för 10 år)	30,3	18,0	48,3	I 24,s	!! 7,f,

Tab. 1. (Forts.)

Läsetermin och år.	Ordinarie elever.	Åhö- rare eller extra elever.	0 Summa lär- jungar.
lista afd.	2: dra afd.	3:dje afd.	Summa ordin. elever.
Höstterminen	1858 ...............	35	40		75	18	93
Vårterminen	1859 ...............	33	40	—	73	20	93
Höstterminen	» ...............	30	28	37	95	24	119
Vårterminen	1860 ..............	30	28	37	95	37	132
Höstterminen	» ...............	31	30	24	85	25	no
Vårterminen	1861 ...............	31	30	24	85	27	112
Höstterminen	» ..............	29	30	25	84	26	no
Vårterminen	1862 ...............	29	30	24	83	27	no
Höstterminen	» ..............	28	30	27	85	31	116
Vårterminen	1863 ...............	27	29	26	82	26	108
Höstterminen	» ...............	32	22	25	79	28	107
Vårterminen	1864 ...............	32	22	25	79	30	109
Höstterminen	» ...............	31	24	21	76	28	104
Vårterminen	1865 ...............	29	25	21	75	31	106
Höstterminen	» ...............	44	18	24	86	36	122
Vårterminen	1866 ...............	39	17	24	80	36	116
Höstterminen	» ...............	56	31	19	106	31	137
Vårterminen	1867 ...............	49	30	19	98	34	132
Höstterminen		43	40	25	108	15	123
Vårterminen	1868 ..............	41	39	25	105	19	124
Höstterminen	> ...............	34	22	37	93	30	123
Vårterminen	1869 ...............	34	21	36	91	26	117
Medeltal (för 11 år)	34, .9	28,5	23,8	87,2	27,5	114,7

Tab. 1. (Forts.).

Läsetermin och år.		0	r d i	n	a r i e		3 1	e	V	^ r.		Specialelever.	Extra elever.	Summa lärjungar.
l:sta afdeln.	2	:dra afdelningen.	3:dje afdelningen.	Summa ordin, elever.
m	c \| b	k	h	g	Sum- ma.	m	C	b	k	h	g	Sum- ma.
Höstterminen	1869	35	17	9	26	8	4	1	4	4	i	22	83		36	119
Vårterminen	1870	34	17		9		26	9	4	—	4	4	i	22	82	—	31	113
Höstterminen	2	30	15		8		23	8	9	—	5	9	—	31	84	—	32	116
Vårterminen	1871	30	15		8		23	8	9	—	5	8	—	30	83	—	41	124
Höstterminen	2	34	10	4	8	22	8	8	—	4	4	i	25	81	2	38	121
Vårterminen	1872	33	10	4	8	22	8	8	—	4	4	i	25	80	2	40	122
Höstterminen	2	47	15	4		9	28	4	7	-	4	5	i	21	96	2	64	162
Vårterminen	1873	47	15	4		9	28	4	7	—	4	5	i	21	96	2	72	170
												--
Höstterminen	2	59	23	6		9	38	7	6	—	3	11	27	124	4	82	210
Vårterminen	1874	56	23	6		9	38	7	6	—	3	11	27	121	4	90	215
Höstterminen	2	84	43	3	16	62	8	12	2	5	6	i	34	180	8	71	259
Vårterminen	1875	76	43	3	16	62	8	12	2	5	6	i	34	172	8	69	249
Höstterminen	2	84	46	8	27	81	18	19	1	2	12	2	54	219	4	56	279
Vårterminen	1876	88	45	8	27	80	18	19	1	2	12	2	54	222	4	56	282
Höstterminen	.	77	51	13	14	78	18	18	1	7	12	8	64	219	7	50	276
Vårterminen	1877	75	54	13	14	81	18	181 1	7	12	8	64	220	7	50	277
Medeltal (för 8 år(	55,6	\| -				44,8	1-		i-			—	.34,7	135,1	.3,4	54,9	\| 19.3,4

I denna och följande tabeller beteckna:

M	fackskolan	för	maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi, med 4 års kurs,
m	d:o	2	d:o	d:o 2 3 » >
k	d:o	2	kemisk teknologi, med 3 års kurs.
B	d:o	2	bergvetenskap, underafdelningen	för bergsmekanik, med 4 års	kurs,
b	d:o	>	d:o d:o	2 d:o » 3 »	»
H	d:o	2	d:o d:o	2 metallurgi och hyttkonst,	med
				4 års kurs,
h	d:o	2	d:0 d:o	» d:o 2 d:o, 3 »	»
G	d:o	>	d:o d:o	2 grufvetenskap, med 4 »	2
g	d:o	2	d:o d:o	2 d:o » 3 »	2
A	d:o	»	arkitektur, med 4 års kurs,
C	d:o	»	väg- och vattenbyggnadskonst, med 4 års kurs,
c	d:o		d:o 2	3 > » .

Tab. 1. (Forts.).

Ordinari e

Läsetermin och år.		lista	afdelningen.			£	: d r a	afdelning^	n.	I
M och m	k	B	H	"G	h	g	A	C	Sum- ma.	M och m	k	B	H	G	h	g	A	c	Sam- ma.
																__
Höstterminen	1877............										65	25	6	1		2		1	2	27	67
						—
Vårterminen	1878............	31	O	2		4			4	19	63	26	6	1		2		i	3	28	70
Höstterminen	» ............					-					66	24	3	3	1	1			3	16	51

Vårterminen	1879............	27	5	1	2		7	3	16	61	24	3	3	1	1			3	16	51
Höstterminen	» ............										44	15	6	2	—	2	6	6	13	50
Vårterminen	1880............	17	8	1	—	—		3	4	11	44	14	6	—	—	3		3	7	13	48
Höstterminen	» ............										46	16	5	—	—	—	4	3	9	37
Vårterminen	1881............	21	6	2	1	—		4	6	6	46	16	5	—	—	—		1	3	9	37
Höstterminen	» ............										39	15	8	2	—	—		2	7	4	38
Vårterminen	1882............	15	3	1	—	—		4	9	4	36	14	8	2	—	—		2	8	5	39
Höstterminen	> ............	—	—	—	—	—			—	—	46	12	1	1	—	—		l	9	3	30
Vårterminen	1883............	14	9	—	—	—	6	8	6	43	12	1	—	—	—		i	9	3	29
Höstterminen	2> ...........	—	—	—	—	—			—	—	52	10	7	—	—	—	6	8	3	34
Vårterminen	1884............	21	5	—	—	—		6	8	10	50	10	7	—	—	—		j	8	3	33
Höstterminen	» ............										Öl	20	3	—	—	—		7	5	5	40
Vårterminen	1885............	22	4	—	—	—		G	7	10	49	20	3	—	—	—		7	5	5	40
Höstterminen	» ............	—	—	—	—	—			—		75	19	4	—	—	—		i	5	6	3$
Vårterminen	1886............	33	7	1	—	—		7	5	18	71	20	4	—	—	—		1	5	6	30
Höstterminen	» ............										56	26	4	1	—	—		S	4	18	50
Vårterminen	1887............	29	4	—	—	—		2	6	14	55	25	4	1	—	—		5	4	19	59
Höstterminen	» ............										68	23	2	—	—	—		1	3	11	40
Vårterminen	1888............	31	11	-	—	2		7	5	9	65	22	2	—	—	—		1	3	11	3i\|
Höstterminen	» ............										70	27	10	—	—	2		5	3	6	53
Vårterminen	1889............	32	12	1	—	—	4	4	16	69	27	9	—	—	2		5	3	6	52
Höstterminen	3> ............	—	—	—	—	—			—	—	95	21	11	2	—	—		2	3	13	50
Vårterminen	1890............	41	13	1	~	3		6	5	23	92	21	10	2	—	—		2	2	13	56
Höstterminen	» ............										77	35	14	—	2	2	1	1	4	21	80
Vårterminen	1891............	30	9	3	3	4	2	2	1	21	75	34	14	—	2	2	1	1	4	19	77
Höstterminen	» ............	—									80	27	12	2	—	6	2	1	—	17	67
Medeltal (1 47a år)	—	—	—	—	—	—	—	—	—	60,3	—	—	—	—			—	—	—	48,2

e !	1	e v	e	r.															in "Ö CD	M tf
—i-																		in		P
			3 : d j e	afdelningen.			4 : d e	afdelningen.		<L B	ctT	2- oT	5 y 3
> 0	VI ch	k	B	H	G	h	g	A 1	C	Surr ma.	M	B	H	G	A	C	Sum ma.	t9 ? o CL	CD	CD
''	m							1			I	1
24	7	1	■		14	1	: 2 \|	27	76		_\|	—	—	—	—	—	208	3	62	273
24	6	1		—	14	2	2	27	76								209	3	58	270
25	7	1	_	1	—	''i	3	26	67	—	1	—	—	2	13	16	200	5	56	261
125	7	1	_	1	—	4	3	25	66	—	1	—	—	2	13	16	194	5	43	242
24	3	2	1	_	_	—	3	17	50	2	—	1	1	3	24	31	175	3	49	227
;27	3	_	1	_	_	—	3	16	50	2	“ \|	1	1	3	24	31	173	3	48	224
j20	4	_	_	1	—	3	7	15	50	2		1	—	1	18	22	155	1	39	195
J20	3	_	1	_	_	3	7	15	49	2	—	1	—	1	19	23	155	1	32	188
44	4		_	_	_	2	5	8	33	—	—	—		6	13	19	129	5	32	166
	15	4	_	__	_	_	2	4	8	33	—	—	—		6	12	18	126	5	38	169
	15.	7	2	_		—	2	7	5	38	—	—	—	—	3	8	11	125	6	35	166
	13	7	2	—	—	—	2	7	5	36	—	—	—	—	3	8	11	119	6	28	153
	12	1	_	_	_	_	2	6	3	24	—	—	—	—	6	4	10	120	8	45	173
	12	1	—	—	—		2	6	3	24	—	—	—	—	6	4	10	117	7	44	168 194
	9	4	—	—	—	5	5	4	27	—	—	—	—	5	3	8	126	8	60
	8	4	_	_	_	5	5	4	26	—	—	—	—	5	3	8	123	8	59	190
	17	2	_	_	_	7	—	5	5	36	2	—	—	—	3	5	10	159	2	43	204
	17	2	_	_	_	7	—	5	5	36	2	—	—	—	3	5	10	156	2	49	207
	18	3	_	_	_	2	1	1	9	34	1	—	—	—	5	5	11	160	5	39	204
18	3	_	_	_	2	1	1	9	34	1		—	—	5	5	11	159	5	35	199
	23	4	1	_	2	5	1	4	20	60	1		—	—	i	6	8	176	3	47	226
	23	4	1	_	2	5	1	4	20	60	1	—	—	—	i	6	8	172	3	42	217
	22	1	_	_	_	1	—	3	10	37	2	1	—	—	4	19	26	186	5	45	236
	23	1	_	_	_	_	—	3	j 10	37	2	1	—	—	4	19	26	184	5	40	229
	27	1°	_	_	1	4	1	3	6	52	4	—	—	—	3	11	18	217	5	33	255
	\|25	10	__	_	1	4	1	1 3	- 7	51	3	—	—	—	3	11	17	210	5	27	242
	21	9	2	_	_	1	2	1 2	i 12	49	2	1	—	f	2	6	12	218	2	35	255
	21	9	! 2	__	—	1	o	2	112	49	2	1	—	1	2	6	12	213	2	30	245
	34	11	_	2	2	—	2	! 4	20	75	2	2	—	—	2	11	17	239	2	31	272
T			1- i	I \|	1		46,0	1-	—	\| —	—	1 -	—	14,5	169,0	1 4	1 42,2	215,4

Tab. 2. Antal inträdessökande samt antagna och utexaminerade
ordinarie och specialelever vid Teknologiska institutet och Tekniska
högskolan under åren 1848—91.

L ä s e å r.	Inträ- des- sökande.	Antagna ord. elever.	Med afgångsbetyg utexar ordinarie elever. Med hufvudämnen:	ninerade Summa utexa- mine- rade.
Mekanik och mekanisk teknologi.	Mekanik samt väg- och vattenbygg- nadskonst.	Kemisk teknologi.
1848-49 .....................	26	19
1849—50.............................	18	13	10	—	5	15
1850-51 .......................	21	18	8	—	—	8
1851—52 ...........................	12	10	13	—	—	13
1852-53 ...........................	39	36	1	—	__	1
1853—54 ..............................	—	—	7	—	1	8
1854-55 ..........................	27	26	24	—	•3	27
\| 1855-56 .............................	55	45	—	—	—	—
1856-57 .............................	—	—	18	—	2	20
1 1857-58 .............................	75	50	32	—	1	33
Medeltal (för 8 år) *)	34,1	27,1	14,1	—	1,5	15,1
1858-59 ..............................	66	32	_
i 1859-60 .............................	27	25	7	20	9	36
j 1860—61 .............................	43	30	4	13	7	24
j 1861—62 ..............................	38	28	7	10	4	21
1862-63 .............................	30	27	6	17	1	24
1863-64 ............................	36	27	4	15	5	24
1864—65 .............................	37	31	6	10	4	20
1865-66 ..............................	53	37	10	8	2	20
1866—67 ..............................	66	50	5	5	3	13
1867—68 ..............................	42	36	9	7	6	22
1868—69 ..............................	40	26	18	11	4	33
Medeltal (för 11 år)	43,5 \|	31,7	7,e	11,e	4,5	23,7

®) Under senare delen af denna period antogos ej nya elever hvarje år.

Tab. 2. (Forts.).

Läse år.	Inträdessökande.	Antagna		Med afgångsbetyg	utexaminerade elever.
Ordinarie elever.	Speeialelever.	Summa antagna.	Ordinarie elever.	Specialelever.	Summa utexaminerade.
m	k	b	h	g	C					Summa ord. elever.
1869—70......	38	33	_	33	8	4	_	4	i	3	—	—	—	—	20	—	20
1870-71......	36	27	—	27	8	5	—	7	—	8	—	—	—	—	28	—	28
1871—72......	44	33	2	35	8	3	—	4	—	7	—	—	—		22	2	24
1872-73......	67	52	2	54	3	3	—	5	i	7	—	—	—	—	19	2	21
1873-74......	in	61	4	65	7	3	—	11	6	—	—	—	—	27	4	31
1874-75......	151	88	8	96	6	5	2	6	i	12	—	—	—	—	32	8	40
1875—76......	156	100	4	104	17	2	1	11	2	19	—	—	—	—	52	4	56
1876-77.....	126	76	7	83	18	6	1	12	7	18	—	—	—	—	62	4	66
1877—78......	103	67	3	70	20	5	—	14	2	18	—	—	—	■ —	59	3	62
Medeltal (för
9 år) ......	94,7	59,7	3,3	63,0	10,5	4,0	0,4	9,8	10,9	—	—	—	—	35,6	3,0	38,6
					M	m	k	B	H	G	h	g	A	c
1878-79......	90	63	5	68	_	24	7	1	“I -	4	2	13	51	4	55
1879—80......	69	49	2	Öl	2	23	2	—	2			3	24	56	1	57
j 1880-81......	78	65	1	66	2	19	3	—		L	3	1	19	48	1	49
1881—82......	50	39	2	41	—	15	3	—	—	—		2	6	12	38	2	40
1882—83......	54	46	1	47	—	15	6	—	—	—		2	3	8	34	5	39
11883-84......	62	52	1	53	—	12	1	—	—	—		2	5	4	24	4	28
1884—85......	74	54	7	61	—	8	4	—	—	—		5	5	3	25	7	32
1885—86......	88	71	2	j 73	2	17	2	—	—	—		7	3	5	36	1	37
1886-87......	67	55	1	56	1	14	3	—	—	—		2	4	5	29	—	29
t-A CO ce 1 er. ce	84	68		68	1	21	4	—	—	2	4	1	1	6	40	3	43
1888-89......	96	73	5	78	2	22	1	1	—	—	—	—	4	19	49	2	51
1889—90......	129	104! 2	106	3	25	10	—	—	—	4	—	3	11	56	3	59
1890-91......	94	81	—	81	2	19	9	1	—	1	1	2	2	6	43	i	44
1891—92......	131	81	1	1 82													!
Medeltal (för
14 resp.13 år)	84,3	64,4	1 2,1		1,2	18,o	4,2	0,2	0,5	3,0	3,2	10,i	I 40,7	2,6	1 43,3

Före 1848. Hvad angår Teknologiska institutets verksamhet före höstterminen
1848 föreligga därom så ofullständiga och hvarandra motsägande
uppgifter, att någon säker ledning för omdömet ej kan
ernås. Från och med höstterminen 1827 till och med vårterminen
1848 hafva emellertid icke mindre än 2 183 elever inskrifvits, dels
såsom s. k. söknedagselever (d. v. s. sådana som tillhörde det
egentliga läroverket), dels såsom elever vid den med detsamma då
förenade söndags- och aftonskolan. Denna siffra gifver en medelfreqvens
under nyss nämnda 21 läseår af 104 elever per år. Detta
jemförelsevis stora elevantal under denna period af läroverkets tillvaro
får, såsom redan blifvit antydt, tillskrifvas de omständigheterna,
att af de inträdande faktiskt ej fordrades några förberedande inträdeskunskaper,
samt att ej heller någon minimiålder, såsom senare,
var härför föreskrifven. Huru många under denna tid erhållit afgångsbetyg,
kan ej af handlingarna utrönas; blott så mycket kan
man finna, att till och med höstterminen 1845 inalles 121 »gesällbref»
blifvit utfärdade eller i medeltal 11,e per år.

Rörande de följande utvecklingsperioderna af läroverkets tillvaro
lemna tab. 1 och 2 material till följande statistiska data:

1848—58. l:o) Under perioden 1848—58 var i medeltal årliga antalet
inträdessökande såsom elever 34,i — högst 75 (1857), minst 12
(1851) — och antalet antagna sådana elever 27,i — högst 50
(1857), minst 10 (1851) —. Antalet lärjungar under samma tid var
i medeltal per år 48,3 elever — högst 87 (höstt. 1857), minst 18
(vårt. 1849) — och 24,8 åhörare — högst 42 (vårt. 1857) minst 11
(höstt. 1848) — eller tillsamman 73,i —- högst 115 (höstt. 1857), minst
30 (höstt. 1848) —. Utaf dessa utexaminerades årligen med fullständiga
afgångsbetyg i medeltal 15,e — högst 33 (1858) minst 1 (1853).
Den väsentliga nedsättningen i freqvenssiffran, som synnerligast
början af denna period företer, har tydligen sin orsak i den då
bestämda minimiåldern af 16 år samt de jämförelsevis höga kunskapsfordringarna
för vinnande af inträde vid läroverket. Tilloppet
växer dock, såsom man finner, temligen kontinuerligt under
hela denna tid.

1858—69. 2:o) Under perioden 1858—69 voro i årligt medeltal de inträ dessökande

till ordinarie elevplatser 43,b — högst 66 (1858 och 1866),
minst 27 (1859) — samt de antagna ordinarie eleverna 31,7 — högst
50 (1866), minst 25 (1859) —. Antalet besökande var i medeltal per
termin under samma tid: ordinarie i lista afdelningen 34,9, i 2:dra

afdelningen 28,5 och i 3:dje afdelningen 23,s, eller tillsamman 87,2
— högst 108 (höstt. 1867), minst 73 (vårt. 1859) —, samt extra
27,5 — högst 37 (vårt. 1860), minst 15 (höstt. 1867) —; alltså totalantalet
114,7 — högst 137 (höstt. 1866), minst 93 (höstt. 1858 och
vårt. 1859) —. Utexaminerade såsom ordinarie elever med fullständiga
afgångsbetyg blefvo i medeltal årligen: 7,6 med mekanik och mekanisk
teknologi såsom hufvudämnen, 11,6 med mekanik samt väg- och
vattenbyggnadskonst såsom hufvudämnen samt 4,5 med kemisk
teknologi såsom hufvudämne eller tillsamman 23,7 — högst 36
(1860) minst 13 (1867) —. Årliga freqvensen, som under denna
period varit mera variabel — sannolikt beroende på de härunder
inträffande vexlingarna i den ekonomiska ställningen inom landet
—, var dock, såsom man finner, väsentligt högre än under läroverkets
närmast föregående utvecklingsskede.

3:o) Under perioden 1869—77 anmälde sig årligen till erhål- 1869
lande af ordinarie och special-elevplatser i medeltal 94,7 — högst
156 (1875), minst 36 (1870) —, och däraf antogos i medeltal årligen
såsom ordinarie elever 59,7 och såsom special-elever 3,s eller

tillsamman 63,o —	högst 104 (1875), minst 27 (1870) —.	Antalet
besökande för termin var:
	högst	minst	medeltal
ordinarie elever:
l:sta afdelningen-	........... 88	30	55,6,
2: dra »	.......... 81	22	44,8,
3:dje »	........... 64	21	34,7,
i alla afd...........	............ 222	80	135, i;
special-elever .......	........... 8	2	3,4;
extra d:o .......	............ 90	31	54,9.
Summa elever......	............ 282 (vårt. 1876)	113 (vårt. 1870) 193,4.

Från läroverket utexaminerades med afgångsbetyg under denna

period (1869—78) årligen: ordinarie elever: från fackskolan för maskinbyggnads-	högst	minst	medeltal
konst och mekanisk teknologi .....	20	3	10,6
från fackskolan för kemisk teknologi från fackskolan för bergsvetenskap,	6	9 4-J	4,o
underafdelning för bergsmekanik...	2	0	0,4

från d:o d:o, underafd. för metallurgi

och hyttkonst samt grufvetenskap 19 4

från fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst.
................................ 19 3

från alla fackskolorna....................... 62 19

special-elever ............................ 8 2

Summa utexaminerade elever............ 66 (1877) 20

9,8

10.9

35,6;

_3,0.

(1870) 38,6.

Såsom man finner, inträffar under denna tidpunkt af läroverkets
tillvaro den största hittills uppnådda freqvensen al elever, såväl
med hänsyn till de inträdessökandes antal 156 (1875) som i
fråga om de samtidigt besökandes antal 282 (vårt. 1876). Anledningen
till den mycket hastiga stegringen mot slutet af denna period
har man otvifvelaktigt att söka i den för nästan alla landets näringsgrenar
så gynsamma ekonomiska ställningen i början af 70-talet,
hvaraf följden blef den ökade tillströmning af inträdessökande till
Teknologiska institutet, som de närmast därpå följande åren hafva
att uppvisa.

1877—91. 4:o) Under perioden 1877 till och med innevarande år, d. v. s.

sedan läroverket blef ombildadt till Teknisk högskola, var årliga
antalet inträdessökande till ordinarie och speeial-elevplatser i medeltal
83,3 — högst 131 (1891) minst 50 (1881) — samt årliga antalet
antagna i medeltal: ordinarie 64,4 och special-elever 2,i eller tillsamman
66,5 — högst 106 (1889), minst 41 (1881). — Antalet besökande
per termin var:

ordinarie elever:	högst	minst	medeltal
i lista afdelningen.....	... 95	36	60,3
i 2:dra ’ »	... 80	29	48,2
i 3:dje » .....	... 76	24	46,o
i 4:de »	... 31	8	14,5
i alla afdelningarna.....	... 239	117	169,o
special-elever.................	... 8	1	< 4,2
extra elever .................	... 62	27	42,2
Summa elever..............	... 273 (liöstt. 1877)	153 (vårt. 1883) 215,4.

Under denna period (1878—91) hafva årligen följande antal
elever lemnat läroverket med afgångsbetyg:

minst

medeltal

ordinarie elever:

högst

från fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi, med

4-årig lärokurs ................................ 3

från fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi, med

3-årig lärokurs ................................. 25

från fackskolan för kemisk teknologi... 10
» » » bergsvetenskap, un derafd.

för bergsmekanik.................. 1

från fackskolan för bergsvetenskap, underafd.
för metallurgi och hyttkonst
samt grufvetenskap, med 4-årig lärokurs
................................................... 2

0 1,2

8 18,o

1 4,2

0 0,2

0 0,5

från fackskolan för bergsvetenskap, underafd.
för metallurgi och hyttkonst
samt grufvetenskap, med 3-årig lärokurs
...................................................

från fackskolan för arkitektur ............

» » » väg- och vattenbyggnadskonst
.................................

från alla fackskolorna...........................

special-elever .........................................

Summa utexaminerade elever ...........

7 0 3,o

6 1 3,2

24 3 10,i

56 24 40,7

7 0_2^6

59 (1890) 28 (1884) 43,s.

Åt tabellerna framgår vidare: att under början af denna period
elevantalet höll sig vid ungefärligen samma höga nivå, som det genom
landets gynsamma ekonomiska konjunkturer i början af 70 talet
uppnått; att därefter en reaktion inträdde, som föranledde freqvensens
hastiga nedgående, dock ej fullt till den lägsta gräns nyss
nämnda tidpunkt hade att uppvisa; att sedermera en nästan kontinuerlig
tillväxt inträdt, så att, innevarande hösttermin totala elevantalet
gått upp till en siffra (272), närmande sig den förut omnämnda
högsta (282), som läroverket haft att uppvisa; samt att de ordinarie
elevernas antal (239) nu pågående läsetermin är det högsta, läroverket
någonsin haft. Härvid är tillika att märka, att sist nämnda
termin 24 kompetenta inträdessökande af brist på utrymme och

Tab. 3. Antal inträdessökande samt antagna ordinarie och specialvillkoren
för inträde samt med hänsyn till föregående praktisk

År.	Inträdessökande.		Antagna	ordinarie
Utexamin. ord. elever och min- officersaspiranter.	Aflagt mogenhets-examen	Ej aflagt mogen-hetsexamen.	Summa inträdes-sökande.	Utexamin. ord. elever och min-officers aspiranter.	Aflagt mogenhetsexamen
på reallinien.	på latinlinien med kom- plettering.	på latinlinien utan kom-plettering.	på reallinien.	på latinlinien med kom-plettering.	på latinlinien, utan kompl.
antal.	proc. af in-trädessök. i denna kateg.
1878 ..................	6	21	3	9	51	90	6	21	3	7	77,8
1879 .....................	4	15	4	3	43	69	4	15	4	3	100,o
1880 ....................	10	21	5	3	39	78	10	21	5	1	33,8
1881 ....................	—	24	5	3	18	50	—	24	5	2	67,7
1882 .....................	—	27	5	—	22	54	—	27	5	—	—
1883 .....................	1	31	5	1	24	62	1	31	5	—	—
1884 .....................	—	33	8	5	28	74	—	33	8	—	—
1885 .....................	3	31	17	6	31	88	3	31	17	2	33,s
1886 .....................	2	24	16	1	24	67	2	24	16	1	100,o
1887 .....................	2	35	12	1	34	84	2	35	12	—	—
1888 .....................	5	35	11	1	44	96	5	35	11	1	100,o
1889 .....................	6	56	19	7	41	129	6	56	19	2	28,6
1890 .....................	3	47	14	8	22	94	3	47	14	3	37,5
i	3	54	24	7	43 S	131	3	42	17	4	57,i
1891 ..................
1	(Tillsamman med de uteslutna ...		3	54	23	5	71,4
\|	3,2	32,t	10, e	3,9	j 33,2 i	83,3	3,2	31,5	10,1	1,9	63,5
Medeltal (för 14 år) <
l	(Tillsamman	med de 1891 uteslutna.....	3,2	32,i	10,5	1,9	65,0

elever vid Tekniska högskolan, fördelade efter de olika kompetensverksamhet,
äfvensom de antagnas medelålder, åren 1878—91.

och	pecial-elever.				Intyg om föregående praktisk verksamhet.	Medelåldern hos de i l:a afdelningen antagna,
Ej aflagt mogenhets-examen	Såsom ord. elever.	Såsom specialelever.	Summa antagna ord. och special-elever
Inträdes- sökande	Antagna
i l:sta afdelningen.	i högre afdelningar.
antal.	proc. af in- trädessök. i dennakateg.	antal.	proc. af* samtliga in- trädessök. i dennakateg.	antal.	proc. af hela antalet.	antal.	proc. af hela antalet.	som aflagt mogenhets-examen.	ofriga.
31	60,8	56	7	5	68	75,6	16	17,8	12	17,6	19,78	19,7 0
25	58,i	42	7	2	51	73,9	19 -	27,5	9	17,6	20,40	19,61
29	74,4	46	19	1	66	84,6	17	21,8	10	15,2	19,52	20,01
10	55,6	37	2	2	41	82,o	7	14,o	5	12,2	19,72	20,36
15	68,2	44	2	1	47	87,o	• 7	13,o	4	8,5	20,28	18,50
16	66,7	52	—	1	53	85,5	6	9,7	3	5,7	20,14	20,92
20	71,4	53	1	7	61	82,4	16	21,6	13	21,3	20,21	19,41
20	64,5	68	3	2	73	83,o	8	9,1	8	11,0	20,12	19,80
13	54,2	53	2	1	56	83,6	17	25,4	13	23,6	20,28	19,31
19	55,9	64	4	—	68	81,o	19	22,6	13	19,1	19,86	19,86
26	59,i	66	7	5	78	81,2	18	18,8	14	17,9	20,25	19,22
23	56,i	95	9	2	106	82,2	27	20,9	22	20,8	19,82	20,44
14	63,6	73	8	—	81	86,2	45	47,9	41	50,6	19,60	21,83
16	37,2	76	5	1	82	62,6	64	48,9	42	51,6	19,81	18,93
21	48,8	100	5	1	106	73,sj
19,8	60,4	59,0	5,4	2,1	66,5	80,8	20,4	22,8	14,9	20,9	19,00	19,81
20,2	61,2	60,7	5,4	2,1	68,2	81,5)

Antagna
elevers förberedande

kunskaper,
praktik,
medelålder
m. m.

Kongliga

remisser.

lärarekrafter ej kunnat emottagas. Årliga medeltalet besökande har
ock under denna sista period varit det högsta hittills uppnådda
(215,4), hvilket äfven är fallet med årliga medeltalet för dem med
afgångsbetyg utexaminerade (43,tf.

Några uppgifter om de inträdessökandes samt de antagna ordinarie-
och specialelevernas förberedande kunskaper, föregående
praktisk verksamhet samt de antagnas medelålder under den sista
perioden (1878—91) torde ej sakna sitt intresse, hvadan i detta hänseende
bifogas tab. 3. Af denna framgår bland annat, att antalet
af dem, som på grund af aflagd mogenhetsexamen på reallinien
eller på latinlinien med komplettering i matematik, fysik och kemi
varit berättigade till inträde vid läroverket utan afläggande af inträdesprof
därstädes, väsentligen ökats, i det att detta antal utgjorde
1878 tillsamman 24, d. v. s. 28,6 % af totalantalet inträdessökande,
samt 1891 tillsamman 78 eller 60,o % af totalantalet inträdessökande.
Årliga medelantalet examensbefriade för hela perioden
utgjorde 43, d. v. s. 53 % af medeltalet inträdessökande. Vid
dessa beräkningar hafva från antalet inträdessökande afdragits antalet
af dem, som varit från läroverket förut utexaminerade och dit
återkommit för att ytterligare fortsätta sina studier ett år.

Antalet af dem, som företett intyg om praktisk verksamhet före
inträdet vid Högskolan, har likaledes betydligt ökats under de sista
åren, eller sedan den bestämmelsen blifvit införd, att, om läroverket
ej kan emottaga alla kompetenta inträdessökande, bland annat goda
vitsord om förutgången praktisk verksamhet skola räknas inträdessökande
till fördel vid bestämmandet af, Indika äro mest kompetenta
att antagas. Under det att i medeltal för hela perioden
1878—91 årligen 22,8 % af de inträdessökande och 20,9 % af de
antagna företett intyg om längre eller kortare tids föregående praktik,
uppgingo dessa siffror för 1890 till resp. 47,9 % och 50.6 % samt
för 1891 till 48,9 % och 51,6 %.

Slutligen visar tab. 3, att årliga medelåldern hos de ordinarie
och special-elever, som intagits i läroverkets första afdelning, varit
19,99 år — högst 20,40 år, lägst 19,52 år — bland dem, som aflagt
mogenhetsexamen, och 19,si år — högst 21,83 år, lägst 18,so år —
bland de öfriga, så att, oaktadt variationerna inom sist nämnda
kategori varit något större än inom den förra, medelåldern ställer
sig nära lika inom båda grupperna.

Den med Tekniska högskolans andra uppgift, att afgifva yttranden
och upplysningar i tekniska ämnen, Indika Kongl. Maj:t finner

behöfliga, sammanhängande verksamheten har allt mer och mer
tagits i anspråk, så att under de senaste åren i medeltal 20 sådana
kongl. remisser blifvit årligen besvarade, de flesta rörande besvärsmål
i patent- och tullbehandlingsfrågor, men äfven flera utgörande
utredningar i industriella lagstiftningsfrågor och rent tekniska spörsmål
af omfattande art.

IV.

Förslag- till utvidg-ning- och omorganisation
af Tekniska högskolan.

Sedan i det föregående blifvit redogjordt såväl för de olika
utvecklingsskeden Tekniska högskolan genomgått, som äfven för
dess närvarande organisation, öfvergå kommitterade till en undersökning
angående behofvet af den ifrågasatta utvidgningen och
omorganisationen af läroverket.

Redan denna redogörelse för Högskolans verksamhet påvisar
alldeles otvetydigt ett ständigt växande tillopp af bildningssökande
personer på det tekniska området. Af den förut åberopade tab. 1
(sid. 55—59) finner man nämligen, att årliga medelantalet lärjungar vid
Högskolan varit under de särskilda perioderna af dess utvecklingsskeden
sedan år 1848:

under perioden 1848—58 ............ 73,

» » 1858—69 ............ 115,

» » 1869—77 ............ 193,

» » 1877-91 ........... 215.

Under sist nämnda period var alltså freqvensen vid läroverket
nära tre gånger så stor som under den först nämnda samt nära
två gånger så stor som under perioden 1858—69. Ökningen i
elevantalet under de två sista perioderna, jemförda med hvarandra,
är visserligen ej så beaktansvärd som i förhållande till de tvenne
först anförda; och härtill torde väl anledningen få sökas i den
efter de i ekonomiskt hänseende för hela landet ogynnsamma åren
i slutet af 70-talet inträdande förlamningen i all industriel verksamhet,
hvilken gjorde sig märkbar vid läroverket genom det under
åren 1877—1882 ständigt nedgående elevantalet. Att också fre -

Undersökning

angående
behofvet af
Högskolans
utvidgning
och omorganisation.

qvensen vid ett läroverk, sådant som Tekniska högskolan, måste i
väsentlig grad vara beroende af den allmänna ekonomiska ställningen
i landet, ligger i sakens natur. Men oafsedt sådana vexlingar
af mera tillfällig art, som den nyss antydda, är det gifvet,
att öfver hufvud taget antalet tekniska studerande måste tilltaga.
De ständigt fortgående uppfinningarna inom näringslifvets alla områden
och den för vår tid betecknande rastlösa verksamheten på
industriens mångskiftande fält skapa nya tillämpningsområden för
de tekniska vetenskaperna samt utvidga redan befintliga till förut
ej anadt omfång, medförande ett ständigt stegradt behof af personer
med grundlig teknisk bildning, lämpliga till vårdare och
främjare af de många vidtomfattande intressen, som här behöfva
tillgodoses. Den förut påpekade ökningen af medelfreqvensen vid
Tekniska högskolan är således alldeles naturlig; och de antydda
orsakerna härtill gifva äfven en osökt förklaring till det stora tillloppet
af lärjungar vid detta läroverk under de senaste åren, och
hvilket år 1889 blef så högt, att läroverket endast genom äskade
och beviljade extra statsanslag för lärarekrafternas förstärkande
och provisoriska anordningar med undervisningslokalerna såg sig i
stånd att kunna emottaga alla då kompetenta inträdessökande.
Innevarande år hafva till och med af sådana sökande 24 måst till
följd af brist på utrymme och lärarekrafter vägras plats. Att detta
stora tillopp af lärjungar ej kan vara af tillfällig natur, synes kommitterade
bäst ådagaläggas, utom af förut anförda skäl, äfven af
den allt sedan den här ofvan omtalade perioden 1877—82, under
hvilken freqvensen aftog, stadigt och småningom försiggående stegringen
i elevantalet, som följande utdrag ur ofta nämnda tab. 1
påvisar:

antalet lärjungar hösten 1882............ 166,

» » >'' 1883............ 173,

» » » 1884............ 194,

» » » 1885 ............ 204,

» » » 1886............ 204,

» » » 1887 ............ 226,

» » » 1888 ............ 236,

» » » 1889 ............ 255,

» » » 1890 ........... 255,

» » » 1891 ............ 272.

Det redan nu vid Högskolan inskrifna stora antalet lärjungar
ställer på läroverket betydande kraf med hänsyn till rymligare

undervisningslokaler och förökade lärarekrafter, hvilka kraf man
för närvarande sökt, så vidt sig göra låter, tillgodose genom inredning
af förre föreståndarens boställsvåning till bibliotek och den
förra bibliotekslokalens ändrande till ritsalar samt genom medgifvet
användande för undervisningens förstärkande af en del besparingar,
uppkomna å förestandarelönen. Dessa anordningar kunna
dock icke ens fylla de närvarande oundgängligaste behofven; och
skulle, såsom i det föregående visats vara mycket sannolikt, antalet
kompetenta inträdessökande till läroverket ytterligare stegras, nödvändiggöres
i ännu högre grad väsentliga och genomgripande förändringar
i anordningen af nuvarande lokaler och tillökning i desamma,
äfvensom betydliga förstärkningar i undervisningskrafter.
Kommitterade anse därför, att sådana anordningar böra med detta
läroverk träffas, att ett större antal elever än nu årligen kan emottagas
och vid detsamma erhålla undervisning.

Det högsta antal elever, som enligt Kongl. Maj-.ts beslut nu
årligen får emottagas i läroverkets första årskurs är 80. Högskolans
lärarekollegium föreslog 1889, med stöd af vunnen erfarenhet,
att vid en blifvande omorganisering af läroverket borde så
ordnas, att åtminstone 110 nya inträdessökande kunde beredas plats.
Det är nog sannolikt, att ännu pa någon tid detta antal icke kommer
att öfverskridas; men med de i det följande förordade åtgärderna,
att eleverna redan vid inträdet fördelas på läroverkets olika fackskolor
och därmed följande lämpligare gruppering af eleverna för
de olika studieriktningarna, samt med den redan antydda nödvändiga
omändringen och tillökningen i lokaler, skulle det blifva möjligt
att årligen emottaga 120 nya inträdessökande. Därutöfver blefve
det dock ej, med hänsyn till utrymmet i auditorier, ritsalar och
laboratorier, möjligt att ga utan en mera omfattande ombyggnad
af hela läroverket. Detta sist nämnda antal torde ock enligt den
nyss lemnade undersökningen kunna anses motsvara den närmaste
framtidens behof i berörda afseende; och är det pa dessa grunder
kommitterade i det följande utgått från den förutsättningen, att vid
den nu ifrågasatta omorganiseringen af läroverket undervisning och
lokaler böra så ordnas, att årligen 120 nya elever kunna i dess
första afdelning emottagas.

Men det är ej blott ur den nu angifna synpunkten, beredande
af utrymme och undervisning för ett större antal lärjungar, som
Tekniska högskolan behöfver omorganiseras. Äfven andra omständigheter
ställa på landets högsta undervisningsanstalt inom det tek -

niska området stegrade fordringar, om den skall kunna anses rätt
och tidsenligt fylla sin viktiga uppgift. Från våra universitet se
vi, snärt sagdt, årligen nya och ingalunda obetydliga kraf ställas
på statsmakternas offervillighet för införande af nya läroämnen och
utvidgandet eller förbättrandet af undervisningen i redan befintliga.
Huru mycket mera måste då ej sådana behofs tillfredsställande
göra sig gällande vid vår tids nyaste högskolor, de tekniska, som
hafva till ändamål att meddela en vetenskaplig bildning åt alla,
som skola intaga en ledande ställning inom de tekniska yrkena,
hvilkas antal och omfång oafbrutet och hastigt tillväxa, och hvilka
pa sina malsmän ställa allt högre och högre fordringar med hänsyn
till kunskaper och färdigheter, för att dessa skola kunna följa
och motsvara den redan antydda rastlösa utveckling på industriens
alla områden, hvilken är ett lifsvillkor för deras existens.

Men ej blott inom det enskilda industriella lifvet gorå sig dessa
fordringar på högre teknisk utbildning gällande; äfven i det allmännas
tjenst framträder allt mer och mer behofvet af tekniskt
bildade personer. Sådana maste nu finnas inom flera af statens
förvaltningsgrenar, såsom vid dess jernvägars byggnads-, maskinoch
trafik-afdelningar, vid väg- och vattenbyggnadskorpsen, vid telegraf-
och telefonverkets tekniska afdelning, vid flottans ingeniörsoch
min-afdelningar, vid fyringeniörskorpsen, vid skeppsmätningskontrollen,
vid statens gevärs- och sprängämnens-tillverkningar, vid
dess geologiska undersökning, vid bergsstaten, vid öfverintendentsembetet,
vid patentbyrån, vid myntverket, vid kontroll- och justeringsverken,
vid de kemiska stationerna för jordbruket och näringarna,
vid yrkesinspektionen, vid de tekniska undervisningsanstalterna
in. fl. ^ Likaledes ingå i flera grenar af kommunernas förvaltning
göromål af den art, att de företrädesvis böra ledas af tekniskt
bildade personer. Detta är t. ex. fallet med gatu-, vattenlednings-,
kloak- och andra allmänna byggnader, med belysningsväsendet och
brandväsendet, med kontrollen öfver husbyggnaders utförande, med
kontrollen öfver handeln med födoämnen m. m. och en del af
helsovården o. s. v. Alla dessa förvaltningsgrenar kunna med allt
skäl af sina ledande män fordra den högsta garanti med afseende
på insikter och kompetens i öfrigt, hvilka endast kunna vinnas
genom en fullständig teknisk uppfostran så i teoretiskt som praktiskt
hänseende.

En blick på några af de förnämsta utländska tekniska högskolornas
närvarande organisation (se Bil. 1) ådagalägger också,

huru högt dessa i utveckling hunnit, samt att vi hafva åtskilligt att
tillägga och förbättra, om vårt högre tekniska undervisningsväsende
skall kunna i allo anses jämbördigt med de flesta andra kulturländers.
Otvifvelaktigt uthärdar vår Tekniska högskola i mångt
och mycket med heder en jämförelse med utlandets likartade undervisningsanstalter,
och regering och riksdag hafva med välvilja omhägnat
hit hörande undervisningsgrenar med efter våra förhållanden
betydande anslag; men vår tid kräfver ständigt nya uppoffringar i
detta hänseende, om vårt land ej skall komma att stå efter andra
i vår tids lifliga täflan på alla kulturens områden och häfda sitt
rättmätiga anseende med afseende på det uppväxande släktets gedigna
och tidsenliga undervisning.

Alla de nu anförda omständigheterna göra, att kommitterade
ej hysa någon tvekan att uttala den åsikten, att Tekniska högskolan
bör ej blott utvidga sin verksamhet utan ock på vissa områden
väsentligen omorganiseras.

På grund häraf hafva kommitterade inhemtat samtliga lärares
vid Högskolan åsikter med afseende på undervisningens ordnande
i deras resp. läroämnen, under förutsättning att läroverket skulle
kunna årligen emottaga ett större antal elever än för närvarande
och att lärokurserna skulle utvidgas. Med ledning häraf och efter
tagen kännedom i öfrigt om vår tids fordringar på en högre teknisk
undervisningsanstalt, samt med hänsyn tagen till möjligheten
att under våra förhållanden tillgodose dessa fordringar, öfvergå nu
kommitterade till att angifva sina åsikter, dels om Tekniska högskolans
uppgift, dels om de grunder, enligt hvilka läroverket bör
organiseras för att gifva åt den högre tekniska undervisningen i
vårt land en tidsenlig utveckling och bereda tillfälle till sådan undervisning
för ett större antal lärjungar, än läroverket nu kan emottaga.

A. Tekniska Högskolans ändamål.

Högskolans ändamål såsom undervisningsanstalt är i § 1 (se
sid. 21) af dess nu gällande stadgar enligt kommitterades åsikt
hufvudsakligen riktigt angifvet. Utom den direkta undervisningen
tillkommer det dock äfven en teknisk högskola att genom sina
lärare, bibliotek, samlingar, laboratorier etc. bidraga till utvecklingen
af de vetenskaper och konster, som falla inom området för läroverkets
verksamhetsfer, hvadan för betonande och befrämjande af
denna viktiga uppgift ett tillägg härom bör göras. Vidare torde

Högskolans

ändamål.

Fackskolor,

äfven böra införas en antydan om den konstnärliga bildning, som
med upprättandet af en fackskola för arkitektur numera äfven där
meddelas.

Däremot torde sista momentet af paragrafen kunna utgå, enär utaf
Högskolans verksamhet såsom rådgifvande i tekniska spörsmål numera
endast återstår skyldigheten att genom föreståndaren eller
lärarne afgifva »de yttranden och upplysningar i tekniska ämnen,
hvilka Kongl. Maj:t finner behöfliga». Denna skyldighet att besvara
Kongl. remisser har Tekniska högskolan gemensamt med alla andra
statsinstitutioner, äfven om det ej finnes uttryckt i dess stadgar.

På grund af det anförda föreslå kommitterade, att läroverkets
ändamål sålunda angifves:

Den Tekniska högskolan har till ändamål att åt unga
män, som vilja egna sig åt något tekniskt yrke, meddela
en därför erforderlig vetenskaplig och konstnärlig bildning,
äfvensom att främja - utvecklingen af de vetenskaper
och konster, som tillhöra området för Högskolans verksamhet.

B. Undervisningen.

Tekniska högskolan omfattar nu fem fackskolor (se sid. 27),
nämligen en för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi, en
för kemisk teknologi, en för bergsvetenskap, — med tre underafdelningar:
för bergsmekanik, för metallurgi och hyttkonst samt
för grufvetenskap —, en för arkitektur samt en för väg- och vattenbyggnadskonst.

Beträffande den första af dessa fackskolor, eller den för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi, så hafva städse svårigheter
mott att kunna ordna undervisningen inom densamma på ett tillfredsställande
sätt för de olika fackriktningar, hvaråt dess elever
vilja egna sig. Med hänsyn till dessa fackriktningar kunna denna ,
fackskolas elever hänföras till någon af följande hufvudgrupper:

1 ■ o) de, sorn skola utbildas till konstruktörer vid mekaniska
verkstäder eller till fenster vid jernvägarnes maskinafdelning, eller
till rådgifvande ingeniörer inom det mekaniska området m. m.;

2:o) de, som skola utbildas till föreståndare för samt ledare af
arbeten i verkstäder, tillhörande den mekaniskt tekniska fabriksindustrien
;

3:o) de, som skola utbildas till mariningeniörer eller konstruktörer
vid verkstäder för byggande af fartyg och sjöångmaskiner;
samt

4:o) de, som skola utbildas till konstruktörer, tillverkare m. m.
på det elektrotekniska området.

För de båda första af dessa grupper torde undervisningen kunna
ordnas efter hufvudsakligen samma plan, blott med den skillnad
att under tredje och fjärde åren större frihet i valet mellan tillämpningsämnen
lemnas eleverna, med hänsyn till den speciella gren af
mekaniska facket, åt hvilken de önska egna sig.

Hvad åter angår den tredje gruppen, så måste för dem studiet
af värmemotorer — särskilt sjöångmaskiner — samt skeppsbyggnadskonst
vara af största vikt. Undervisningen i dessa båda läroämnen,
synnerligast det sist nämnda, är vid Högskolan för närvarande
allt för knapphändig, hvarför ock de af Högskolans elever,
som hittills utbildat sig till mariningeniörer, fartygskonstruktörer
in. m., alltid måst vid utländska skeppsbyggeri-institut fortsätta sina
studier. Att detta förhållande ej kan vara utan menligt inflytande
på den industrigren, som eger att fylla landets behof af sjötransportmedel,
är påtagligt och bekräftas i öfrigt af den utaf Kongl.
Maj:t tillsatta »sjöfarts-näringskommitten», hvilken i sitt betänkande
af den 12 september 1890, sid. 89, yttrar bland annat:

»För den svenska handelsflottans nuvarande tillstånd har kommittén
här ofvan lemnat en redogörelse och därvid visat, att densamma
till stor del består af för gamla och för små fartyg, samt
att man hos oss icke heller tillräckligt följt med öfvergången från
segel- till ångfartyg samt från fartyg af trä till fartyg af järn och
stål. Att vårt land likväl eger rik tillgång på materialier för byggande
af fartyg äfven af det senare slaget, är tillräckligt kändt.
Hvad undervisningen i skeppsbyggeri beträffar, fanns därför förut
ett särskildt institut i Karlskrona; men detta indrogs år 1870, och
undervisningen förlädes till Navigationsskolan i Göteborg. Genom
Kongl. kungörelsen den 5 november 1880 är numera skeppsbyggeriafdelningen
skild från sist nämnda skola och tills vidare förenad
med Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg. Vid Tekniska högskolan
i Stockholm skall dessutom meddelas undervisning i ångmaskiners
och ångfartygs konstruktion. Det är gifvet, att ett så
litet land som vårt icke kan upprätta sådana anstalter för undervisningen
i skeppsbyggeri, som finnas i främmande länder, isynnerhet
i England. Det skulle därför vara särdeles välbetänkt, om

de, som vilja egna sig åt skeppsbvggeriet, kunde sättas i tillfälle att
i utlandet inhemta den fullständiga kunskap i dithörande ämnen,
som här hemma icke kan erhållas; och finner sig kommittén alltså
böra framhålla önskvärdheten däraf, att understöd af allmänna medel
beredas dem, som vilja i främmande länder inhemta fullständigare
kunskaper i skeppsbyggeri.»

Uti det underdåniga yttrande, som från styrelsen för Tekniska
högskolan infordrats öfver detta sjöfartsnäringskommittens betänkande,
instämmer styrelsen med denna i fråga om behofvet af understöd
åt skeppsbyggare, som önska att i utlandet vinna närmare
kännedom om framstegen inom yrkets praktiska delar, men finner
ej anledning att tillstyrka beredandet af statsunderstöd för svenska
idkare af skeppsbyggnadskonsten för »att i utlandet inhemta de
deras fack tillhörande teoretiska kunskaperna, enär sådant mycket
väl och med mindre kostnad bör kunna ske inom landet».

Kommitterade, som i allt dela de af Högskolans styrelse sålunda
uttalade åsikterna, finna de öfverklagade bristerna bäst kunna
afhjelpas genom upprättandet af en fackskola i skeppsbyggnadskonst
i förening med Tekniska högskolan, med en fullständig och
tidsenlig undervisning i alla de grundläggande och tillämpande ämnen,
som äro nödvändiga för danandet af i teoretiskt hänseende
fullt dugliga skeppskonstruktörer. Och då en stor del af dessa teoretiska
kunskaper äro just desamma, som redan nu därstädes
meddelas för maskinkonstruktörer, nämligen i matematik, beskrifvande
geometri, geodesi, allmän och tillämpad fysik, teoretisk mekanik,
maskinlära, mekanisk teknologi, de allmänna grunderna för
ångfartygs konstruktion, allmän byggnadslära och byggnadsstatik,
frihandsteckning och linearritning, torde undervisningen i dessa ämnen
mycket väl kunna vara gemensamma för båda de angifna grupperna
af mekaniska tekniker, och den ifrågasatta fackskolan därför
billigast kunna ordnas såsom en afdelning af fackskolan för maskinbyggnadskonst,
inom hvilken för detta ändamål undervisningen i
läran om sjöångmaskiner och i propellerns teori samt isynnerhet i
skeppsbyggnadskonst bör väsentligen utvidgas.

Den sista af de ofvan anförda grupperna af elever, som studera
inom fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi,
omfattar dem, hvilka vilja särskildt utbilda sig på det elektrotekniska
området. Inom få grenar af de tillämpade naturvetenskaperna
hafva de senaste åren att påvisa så hastiga framsteg som inom
fysikens. Isynnerhet elektrotekniken har under sista decenniet ut -

vecklats och erhållit så stor betydelse för industrien, att en fullständig
omgestaltning af undervisningen på detta område blifvit
nödvändig. Vid Tekniska högskolan har man, så godt sig göra
låtit, sökt följa dessa . framsteg; och icke få lärjungar hafva där
vunnit en underbyggnad, som gjort för dem möjligt att erhålla fördelaktiga
anställningar vid elektrotekniska företag. Men den undervisning,
som sålunda kunnat meddelas på tider, då lärjungarne
varit fria från andra arbeten, har visat sig vara alldeles otillräcklig,
för att resultaten däraf skola kunna motsvara de växande fordringarna
inom de på elektricitetsläran grundade industrigrenar, hvilkas
betydelse synes allt mera äfven i vårt land göra sig gällande. Det
blir därför alldeles nödvändigt. att väsentligen utvidga denna undervisning.
Den kan under det första läseåret ställas i närmaste samband
med den inom den mekaniska fackskolan meddelade, men
måste redan under det andra och ännu mera under de följande
åren ordnas med särskild hänsyn till den speciella utbildningen på
hit hörande områden. En fullständig undervisningskurs för de
här bildningssökande måste vid Högskolan sålunda omfatta dels
en för alla fackskolor gemensam kurs i elektroteknikens allmänna
grunder, dels fullständigare specialkurser i såväl teoretiska som
tillämpande delar af elektrotekniken, med särskildt afseende fästadt
bland annat vid anordningarna för elektrisk belysning, telegrafi och
telefoni, åskledare, galvanoplastik, elektrometallurgi m. m., i förening
med omfattande laborations- och konstruktionsöfningar. Alla dessa
kraf kunna svårligen på tillbörligt sätt tillgodoses, utan att en särskild
afdelning för elektroteknik anordnas, hvarför kommitterade ej
tveka att föreslå upprättandet af en ny fackskola för berörda ändamål.

Kommitterade få sålunda med stöd af det anförda hemställa,
att Tekniska högskolan må innehålla följande fackskolor:

en för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi
med tre underafdelningar nämligen:

l:o) för maskiningeniörsväsendet,

2:o) för den mekaniskt tekniska fabriksindustrien,
3:o) för skeppsbyggnadskonst;
en för elektroteknik;
en för kemisk teknologi;

en för bergsvetenskap med tre underafdelningar, nämligen
:

l:o) för bergsmekanik,

Lärokur sernas längd.

2:o) för metallurgi och hyttkonst,

3:o) för grufvetenskap;
en för väg- och vattenbyggnadskonst; samt
en för arkitektur.

Inom de två sist nämnda fackskolorna samt fackskolans för
bergsvetenskap underafdelning för bergsmekanik äro lärokurserna
redan nu fyraåriga, inom fackskolan för maskinbyggnadskonst samt
fackskolans för bergsvetenskap underafdelningar för metallurgi och
hyttkonst samt för grufvetenskap äro de dels tre- och dels fyraåriga
samt slutligen inom fackskolan för kemisk teknologi endast
treårig (se sid. 27). De treåriga lärokurserna hafva inom alla de
fackskolor, som äro begränsade därtill, redan under närvarande
förhållanden visat sig alldeles otillräckliga, oaktadt lärjungarnes tid
blifvit till den yttersta gränsen upptagen, så att till och med klagomål
öfver deras öfveransträngning förekommit. Trots detta hafva
inom flera läroämnen kurserna måst långt mera inskränkas och
sammandragas, än som kan vara lämpligt, hvarjämte obetydlig eller
ingen tid utom lektionstimmarna blifvit öfrig för lärjungarnas själfverksamhet,
hvilket naturligen, synnerligast under det sista läroåret
af studietiden, visat sig medföra afsevärda olägenheter och ej kan
vara förenligt med en teknisk högskolas uppgift, till hvilken ju äfven
måste höra att i tid vänja den studerande, särskildt inom tillämpningsämnena,
vid att på egen hand lösa en mängd spörsmål, som
han sedermera i det praktiska lifvet, snart sagdt, dagligen kommer
att syssla med. Upprepade framställningar hafva därför gjorts såväl
från lärarnes sida som äfven från forna elevers vid läroverket
genom Svenska teknologföreningen och andra teknologmötet i
Stockholm 1886 — om flera af dessa lärokursers förlängning.

Anses en dylik åtgärd redan nu nödvändig, så blir den det
så mycket mera, om tid skall kunna beredas för, såsom längre
fram kommer att förordas, dels utvidgandet af undervisningen i
vissa läroämnen, dels införandet af en del nya sådana. En utsträckning
af de treåriga lärokurserna inom de flesta fackskolor
till fyraåriga synes därför varda alldeles oundgänglig. Vid de flesta
utländska tekniska högskolor äro lärokurserna också i allmänhet
fyraåriga — till och med femåriga förekomma —.

Det sagda eger sin fulla tillämpning äfven på fackskolan för
arkitektur, för hvilken lärokursen visserligen redan nu är fyraårig,
men med den inskränkning, att enligt stadgarnes föreskrift undervisningen
bör så ordnas, »att de elever, som sådant önska, kunna

efter att hafva genomgått den tredje årskursen, fortsätta sina studier
vid Akademien för de fria konsterna». Denna föreskrift bör
så mycket hellre ur stadgarna utgå, som erfarenheten visat, att
eleverna inom denna fackskola på tre år i allmänhet ej vunnit tillräckliga
insikter och färdigheter för att med fördel vid nämnda
Akademi kunna fortsätta sin konstnärliga utbildning. Men med förlängningen
af lärokursen till fyraårig för alla denna fackskolas elever
bör ock fullständigt afgångsbetyg därifrån berättiga till inträde vid
sagda Akademis arkitektur-afdelning.

Hvad särskilt fackskolan för bergsvetenskap beträffar, har dess
föreståndare uti en till kommittén ingifven skrifvelse, i hvars innehåll
fackskolans öfriga lärare instämt, bland annat yttrat: »Utom

vår finnes näppeligen någon annan bergsakademi eller högre bergsskola,
i hvilken tillämpningskurserna eller undervisningen i grufvetenskap,
metallurgi och hyttkonst med bergskemi samt bergsmekanik
afslutas på kortare tid än 2 år.—---------

Den korta tid, inom hvilken vår egentliga bergsskolekurs måste
absolveras» — nämligen ett år utom den förberedande två-, resp. treåriga
lärokursen — »har icke medgifvit, att undervisningen här
kunnat göras så omfattande som i högre utländska bergsskolor är
vanligt. Det är också egentligen endast ett läroämne, nämligen
järnets metallurgi, hvari en fullt så stor kurs meddelas här som
vid något annat bergsläroverk; och att just detta läroämne hos
oss fått brorslotten, beror naturligtvis på, att järnet i jämförelse
med öfriga metaller i Sverige intager en ännu mera dominerande
roll än i flertalet andra länder. Onekligt är emellertid, att dessa
öfriga metaller vid denna bergsskola blifvit vanlottade i afseende på
dem tilldelad tid, och någon undervisning i den med deras framställning
numera så innerligt förenade kemiska teknologien har hittills
här alldeles icke lemnats; men utan tvåårig kurs blir det omöjligt
att åt dessa läroämnen här få så mycken tid, som önskligt
vore, ty det är tydligen ännu nödvändigare att åt bergsmekaniken
inrymma så pass tid, att man af de utgående eleverna kan i detta
för dem alla så viktiga ämne fordra betyget godkänd, hvilket hittills
dock icke ansetts möjligt. Behöfligt är tillika att åt grufvetenskaperna
inrymma något mera tid, hvarjämte man också måste
söka dels att få mera tid åt geologi och kemiska laborationer, samt
dels att åtminstone under vissa förutsättningar kunna bereda tillfälle
till mera själfstudier, än som den af kursundervisningen nu så

Läset er minernas
början
och
slut.

strängt upptagna tiden medgifver. För att, utan den egentliga
bergsskolekursens förlängning till tvåårig, i så hög grad som möjligt
få alla dessa fordringar och önskningsmål tillgodosedda, får
jag efter inhemtande af utgångna elevers åsikter och samråd med
de andra lärarne i bergsskolan samt de öfriga lärare, som häraf
blifva närmast berörda, föreslå kursens förlängning till iy2 år.

I stället för att, resorna oberäknade, undervisningen i bergsskolan
nu upphör med april och kursen afslutas med oktober månad,
skulle den fortsättas till höstterminens slut, med under oktober och
november dubbel undervisning för två samtidiga kurser. Efter sommarresorna
skulle den äldre kursens elever i och för reseberättelsernas
sammanskrifvande lå ledigt till den 1 oktober, men då skulle undervisningen
med dem åter upptagas och fortsättas till och med slutet
af november, hvarefter de under december om igen skulle få ledigt
för de med dem pågående sluttentamina.»

I öfverensstämmelse med denna undervisningsplan, hvars grunder
kommitterade fullständigt gilla, böra således lärokurserna inom fackskolan
för bergsvetenskap utsträckas från 3- och 4-åriga till resp.
3y2- och 4V2-åriga.

Kommitterade få alltså med hänsyn till lärokursernas längd
föreslå följande föreskrift:

Lärokurserna äro fyraåriga i alla fackskolor utom i
den för bergsvetenskap, där undervisningen ordnas för
dels tre och en half-, dels fyra och en half-åriga lärokurser.

I fråga om tiderna för läseterminernas början och slut (se sid.
28) torde några smärre förändringar, som erfarenheten visat nödvändiga,
böra vidtagas. Undervisningens normala bedrifvande, i
synnerhet i den första årskursen, under slutet af maj och början
af juni har nämligen visat sig stöta på betydande svårigheter genom
de då fortgående värnepliktsöfningarna, för hvilkas fullgörande en
stor del af eleverna i denna årskurs (se åldersuppgifterna i förut
meddelade tab. 3) måste permitteras under de sista veckorna af
vårterminen. Denna tid upptages vid läroverket hufvudsakligen af
slutrepetitioner, komplettering af ritningar m. m. för de vid vårterminens
slut skeende uppflyttningarna till högre afdelning, och i
hvilka afslutningsarbeten de värnepliktiga eleverna således hindras
att deltaga. Ifrågavarande olägenhet skulle i väsentlig mån förminskas,
om vårterminen, under hvilken undervisningen nu i all -

mänhet fortgår till och med den 10 juni, för forsta årskursen slutade
redan med maj månads utgång.

Därjämte förordas att julferierna finge taga sin början den 20
i stället för den 22 december, emedan en stor del elever, som
hafva sin hemvist i landsorten på längre afstånd från hufvudstaden,
under de två sista dagarne af höstterminen begära och billigtvis
ej kunna förvägras permission för hemresa. Den förlust i undervisningstid,
som genom dessa förändringar skulle uppstå, kunde
hufvudsakligen ersättas därigenom, att inträdespröfningarna och ompröfningarna
för uppflyttning till högre årskurs toge sin början de
första dagarne i september, så att undervisningen finge träda i full
verksamhet genast vid höstterminens början den 11 september.

Inom fackskolorna för arkitektur samt väg- och vattenbyggnadskonst
har framhållits önskvärdheten af, att under det sista
eller fjärde året något förlängd undervisningstid vunnes. Behofvet
häraf ådagalägges bäst däraf, att eleverna i dessa fackskolor årligen
begära att få fortsätta sina rit- och konstruktionsöfningar längre
eller kortare tid utöfver dpn stadgade tiden, den 15 april, för sista
läseårets afslutande, hvilket ock nästan alltid beviljats dem. Den
äskade förlängningen i undervisningstid kan ock lätt vinnas, därigenom
att undervisningen i dessa fackskolor under fjärde årets
hösttermin tager sin början samtidigt med den i de andra fackskolorna
— i stället för såsom nu den 1 oktober — samt slutas
på vårterminen den sista i stället för den 15 april.

För undervisningens fortgång inom fackskolans för bergsvetenskap
tredje, resp. fjärde årskurs är i det föregående (sid. 79) redogjordt.

Beträffande slutligen tiderna för de praktiska öfningarna i
geodesi och topografi, äfvensom för sådana öfningar vid bruk och
bergverk samt studieresor inom fackskolan för bergsvetenskap, så
anlitas härför redan nu en del af sommarferierna. För att vinna
en välbehöflig utsträckning af de praktiska öfningarne i geodesi
och topografi inom fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,
måste dock ferietiden ytterligare anlitas, hvadan ett något allmännare
medgifvande i detta hänseende bör i stadgarne ingå.

Hufvudsakligen på nu anförda skäl få kommitterade rörande
lärotiderna vid Högskolan föreslå följande bestämmelser:

Läseåret innefattar två terminer, nämligen höstterminen
från och med den 11 september till och med den
20 december samt vårterminen från och med den 8
januari till och med den 10 juni.

Anmälan
till fackskolor.

Inom första årskursens alla fackskolor afslutas dock
undervisningen den 31 maj, hvarjämte i fackskolorna för
arkitektur samt väg- och vattenbyggnadskonst undervisningen
det fjärde läseåret upphör den 30 april.
För de till fackskolans för bergsvetenskap sista årskurs
hörande eleverna upphör undervisningen å läroverkets
lokaler den 30 april och tager åter sin början
den 1 påföljande oktober.

För de praktiska öfningarna i geodesi och topografi,
äfvensom för dylika öfningar vid bruk och bergverk samt
studieresor inom fackskolan för bergsvetenskap må härför
erforderlig tid äfven under ferierna användas.

Undervisningen bör, likasom hittills (se sid. 27), ordnas på sådant
sätt, att nya elever årligen kunna vid Högskolan emottagas.
I fråga om dessa elevers fördelning på de särskilda fackskolorna
föreskrifves i nu varande stadgar, att undervisningen under första
läseterminen skall vara för samtliga elever gemensam, men sedermera
lämpas efter de olika fackskolornas behof. Det ligger emellertid
i sakens natur, att elevernas tid bättre skulle kunna tillgodogöras
för deras olika studieriktningar, om undervisningen redan
från första början finge ordnas med hänsyn härtill. Såsom nu är
fallet, måste t. ex. eleverna, tillhörande fackskolorna för kemisk teknologi,
för bergsvetenskap med treårig kurs och för arkitektur, deltaga
uti de för andra folkskolor afsedda större kurserna i matematik,
beskrifvande geometri etc., i stället för att mera uteslutande
få egna sig åt sina grundläggande hufvudämnen, i hvilka utvidgade
kurser mycket väl behöfva af dem genomgås, men hvartill tid nu
saknas. Detta kunde undvikas, om särskilda kurser i de resp. läroämnena,
lämpade efter de olika fackskolornas behof, redan första
terminen finge inrättas; men då måste också de nya eleverna
genast vid sitt inträde i läroverket anmäla, till hvilken fackriktning
de önska egna sig. Man har anmärkt, att det skulle stöta på
svårigheter för den unge eleven att så tidigt bestämma denna sin
studieriktning. Kan emellertid ett dylikt bestämmande ske vid
höstterminens slut, hvilket tillvägagående nu praktiseras och ej
visat sig medföra någon olägenhet för eleverna, bör det väl ock
lika lätt kunna ske vid samma termins början, synnerligast om,
såsom vid uppgörandet af de längre fram meddelade undervisningsplanerna
blifvit iakttaget, afseende fästes vid, att undervisningen
till en början göres så mycket som möjligt gemensam för vissa

hufvudgrupper af elever, och inom hvilka, ifall ett utbyte skulle
önskas, öfvergången från en fackafdelning till en annan, åtminstone
under första läseåret, ej stöter på några svårigheter. De vid Högskolan
studerande eleverna kunna nämligen med afseende på den
valda studieriktningen tänkas tillhöra tre väsentligen olika hufvudgrupper,
beroende på om studierna företrädesvis böra grundas på
en matematisk, eller på en kemisk, eller på en icke blott vetenskaplig,
utan äfven konstnärlig underbyggnad. Och så mycket bör
väl en yngling, som bestämt sig för att genomgå Tekniska högskolan,
redan vid inträdet känna om sin håg och sina anlag, att
han kan utan tvekan välja mellan dessa tre hufvudriktningar. Vid
de flesta utländska tekniska högskolor är också föreskrifvet, att
eleverna vid inträdet skola anmäla sig till bestämda fackafdelningar.
Kommitterade få alltså föreslå följande ändrade lydelse af § 4 och
6 i nu gällande stadgar:

Undervisningen skall så ordnas, att nya elever årligen
kunna emottagas, och i öfrigt lämpas efter de särskilda
fackskolornas behof, till hvilka eleverna redan And
inträdet skola anmäla sig.

De redan nu vid Högskolan förekommande läroämnena (se sid.
22—27) jämte de förändringar och tillägg, som kommitterade vid dem
ansett behöfliga, äfvensom de föreslagna nya läroämnena anföras
här i ett sammanhang; och blifva kommitterade då i tillfälle att vid
hvart och ett af dem i korthet angifva omfånget och sättet för undervisningens
lämpligaste ordnande samt anföra skälen för de föreslagna
ändringarna*).

*) I det följande äro på flera ställen för korthets skull följande beteckningar
för de olika fackskolorna och deras underafdelningar begagnade:

M fackskolans för maskinbyggnadskonst underafdelning för maskiningeniörsväsendet.

F fackskolans för maskinbyggnadskonst underafdelning för den mekaniskt tekniska
fabriksindustrien.

S fackskolans för maskinbyggnadskonst underafdelning för skeppsbyggnadskonst.

E fackskolan » elektroteknik.

K fackskolan > kemisk teknologi.

B fackskolans » bergsvetenskap underafdelning för bergsmekanik.

H fackskolans » d:o d:o > metallurgi och hyttkonst,

med 4''/s årig lärokurs.

h fackskolans för bergsvetenskap d:o » d:o > d:o,

med 3 ''/2-årig lärokurs.

G fackskolans för bergsvetenskap d:o > grufvetenskap, med 4 ''/*-

årig lärokurs.

Läro ämnen.

1. Matematik.

Med hänsyn till elevernas i de olika faekskolorna bildningsmål
kan ett olika mått af rent matematiska förkunskaper med skäl föreskrifvas.
Sålunda bör naturligen af eleverna i fackskolorna för maskinbyggnadskonst,
för elektroteknik, för bergsvetenskap med 4 ''/2-årig
lärokurs samt för väg- och vattenbyggnadskonst fordras så stort kunskapsmått
i den analytiska geometrien, differential- och integralräkningen
samt läran om differential-eqvationer m. in., som kan hinna
vid Högskolan meddelas, under det att för eleverna för kemisk teknologi,
för bergsvetenskap med 3 V2-årig lärokurs och för arkitektur
ett mindre kunskapsmått i elementerna af den analytiska geometrien
samt af differential- och integralräkningen bör vara alldeles tillräckligt.
På grund häraf samt för beredande af en i hög grad behöflig
tillökning i undervisningstiden till problemöfningar för den
vidsträcktare kursen bör vid Högskolan helst anordnas tvenne parallelkurser
i matematik, nämligen en högre och en mera elementär,
med anledning hvaraf undervisningsprogrammet för detta läroämne
ställer sig sålunda:

mindre kursen: elementerna af den analytiska geometrien
samt af differential- och integralräkningen, föredrag
och problemöfningar (facksk. K, h, g, A) under
hösttermin 7V2 timmar, under vårtermin 3 timmar*);

högre kursen: analytisk geometri, differential- och
integralräkning, läran om differential-eqvationer m. m.,
föredrag och problemöfningar (facksk. M. F, S, E, B, H,
G, C) under hösttermin 15 timmar, under vårtermin 10
timmar.

g fackskolans för bergsvetenskap underafdelning för grufvetenskap, med Skårig
lärokurs.

C fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst.

A fackskolan > arkitektur.

*) Antalet timmar är här och i det följande räknadt för vecka och angifver
den för de resp. läroämnena anslagna maximiundervisningstiden. Såsom af de
längre fram meddelade undervisningsplanerna framgår, ställer sig nämligen timantalet
inom de särskilda fackskolorna något olika.

2. Geodesi och topografi.

Undervisningen i dessa läroämnen kräfver en ganska väsentlig
utvidgning, synnerligast inom fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,
men delvis äfven inom fackskolans för bergsvetenskap
underafdelning för grufvetenskap med 4 ''/Varig lärokurs. Hittills
har detta behof till någon del tillgodosetts på det sätt, att af läraren
på extra tid, utom den i undervisningsplanen föreskrifna, meddelats
undervisning, hvarjämte eleverna i andra afdelningen frivilligt deltagit
i en för dem anordnad tilläggskurs i praktiska öfningar på
fältet, omfattande vägun der sökningar etc. Detta har emellertid ändock
visat sig vara alldeles otillräckligt, hvarför vederbörande lärare
och fackskoleföreståndare föreslagit följande förändringar. Den här
ofvan omtalade frivilliga kursen under andra läseåret i vägundersökningar
samt upprättandet af kostnadsförslag göres obligatorisk,
hvarjämte under såväl tredje som fjärde läseåret undervisningstiden
något ökas, så att en kortare kurs i sferisk trigonometri, högre
geodesi med öfningar i latitud- och longitud-bestämningar m. m.
kan hinna genomgås. Vidare måste, då Högskolans samtliga elever
deltaga i andra årets allmänna kurs, och dessas antal således blir
för stort, för att med rimlig tillgång på instrument och lärarekrafter
på en gång kunna samtidigt på fältet öfvas med mätningar etc.,
dessa elever delas i tvenne grupper, af hvilka den ena undervisas
vid vårterminens slut och den andra längre fram på sommaren,
omedelbart före höstterminens början — en åtgärd, som redan i år
af enahanda skäl och med tillhjelp af det utaf Riksdagen beviljade
extra anslaget måst vidtagas —. Väg- och vattenbyggnadsskolans
elever kunde då ock få praktiska öfningar under båda dessa
perioder. Undervisningsprogrammet för geodesi och topografi skulle
på dessa grunder få följande utseende:

allmänna kursen: instrument- och mätningslära,
textning och kartritning (alla fackskolor, fördelade på två
grupper) under vårtermin 4 timmar; mätningar på fältet
samt kartors upprättande (alla fackskolor, fördelade på
två grupper) under sommaren 3 veckors tid;

större kursen: vägundersökningar och kostnadsförslags
upprättande (facksk. C.); mätning med teodolit samt
med strängar och hasstänger etc.; sferisk geometri, högre

geodesi, med öfningar i ortsbestämningar (facksk. C, G)
under hösttermin 7 timmar, under vårtermin 3 timmar;
mätningar på fältet samt kartors upprättande (facksk. C,
G) under sommaren omkring 5 veckor.

3. Beskrifvande geometri med ritning.

Den omständigheten, att ingen kunskap eller färdighet i geometrisk
konstruktions- och projektionslära begäres af den vid Tekniska
högskolan inträdande, och på grund hvaraf rätt mycken tid
under första läseåret måste egnas åt att undervisa de nya eleverna
i de enklaste elementerna af beskrifvande geometri och linearritning,
har gjort, att flera för elevernas blifvande fackstudier viktiga delar
af dessa ämnen till följd al bristande tid måst utelemnas. Af
samma skäl hafva ock de modernare delarne af den projektiviska
geometrien, hvilka delar dock äro af synnerlig betydelse särskild!
för fackskolans i väg- och vattenbyggnadskonst blifvande studier i
dess hufvudämnen, isynnerhet i de tillämpande delarne af grafostatiken,
icke alls eller blott knapphändigt hunnit behandlas. Genom
inträdesfordringars införande i först nämnda elementarkurser samt
undervisningstidens utsträckning, hufvudsakligen under första läseårets
vårtermin, blefve det däremot möjligt för läraren i ämnet att
hinna icke blott bibringa en grundligare undervisning i kursen i
centralprojektion jämte den konstruktiva läran om de linierbara
och icke linierbara ytorna af andra graden, utan äfven åt den projektiviska
geometrien egna flera föredrag och ritöfningar, — kurser,
som numera icke saknas vid någon utländsk teknisk högskola, som
anses följa tidens fordringar på hithörande område —. En annan
fördel af dessa anordningar blefve ock, att för eleverna i fackskolan
för arkitektur kunde införas utvidgad undervisning i perspektiviska
tillämpningsöfningar, hvarvid perspektivlärans användningar, hufvudsakligen
på exteriör- och interiörritning vid husbyggnader, finge fullständigare
behandlas. För att undervisningen skall oberoende af
andra fackskolors mindre fordringar på ifrågavarande läroämnen
kunna rätt bedrifvas blir dock nödvändigt att för dessa senare fackskolor
anordna särskild undervisning i den allmänna kursen af beskrifvande
geometri, en åtgärd som i öfrigt äfven betingas af det
stora antalet elever, som alla undervisas i detta läroämne. På detta
sätt ordnad, skulle undervisningen i beskrifvande geometri med ritöfningar
erhålla följande program:

allmänna kursen: projektionslära, skugglära, belysnings-
och laveringslära, axonometri, stensnitt, de
första grunderna af perspektivläran m. m., föredrag och
ritöfningar (facksk. K, B, Hr G, h, g) under hösttermin
10 timmar, under vårtermin 3 resp. 4 timmar;

högre kursen: den allmänna kursen med komplettering
jämte läran om centralprojektion, föredrag och ritöfningar
(facksk. M, F, S, E, A, C) hela läseåret 10
timmar; projektivisk geometri med ritöfningar (facksk.
C) under hösttermin 4 timmar; perspektiviska tillämpningar
(facksk. A) länder hösttermin 2 timmar.

4. Teoretisk mekanik.

Denna föredrages redan nu i tvenne kurser, en mera elementär
och en vidsträcktare, lämpade efter de olika fackskolornas behof.
Beträffande elementarmekaniken äro dock från densamma på grund
af bristande tid hållfasthetsläran och grafostatiken uteslutna, i
hvilka ämnen vederbörande fackskoleelever (facksk. K, h och g)
nu ej erhålla undervisning på annat sätt än under hand vid ritbrädet
i sammanhang med deras öfningar i konstruktion af enkla''
maskindelar. Emellertid äro påtagligen såväl hållfasthetsläran, som
grafostatiken af den vikt och betydelse för hvarje tekniker — äfven
kemisten, samt hytte- och grufingeniören —, att han bör känna åtminstone
de första elementerna däraf. En något utsträckt undervisningstid
blir alltså nödig för detta läroämne, om det antydda
eftersträfvansvärda målet skall kunna vinnas. Därigenom skulle ock
kunna realiseras ett länge inom Högskolans fackafdelning för arkitektur
på dagordningen stående förslag till ändring af dit hörande
elevers kurs i teoretisk mekanik, och hvilket förslag af lärarekollegiet
tillstyrkts, men ännu ej kunnat genomföras. Arkitekteleverna
måste nämligen nu (äfven med de inskränkningar, som på senaste
åren gjorts) deltaga i den högre kursen i detta läroämne — och
följaktligen äfven, såsom förut blifvit antydt, i den större kursen i
matematik —, utaf hvilket förra ämne dock väsentliga delar, såsom
t. ex. större delen af dynamiken, hydromekaniken etc., äro af
mindre betydelse för den blifvande arkitekten än mycket af de till
denna fackskola hörande hufvudämnena, för hvilkas grundligare stu -

dium mera tid är väl behöflig. Infördes däremot kortare kurser i
hållfasthetsläran och grafostatiken, skulle säkerligen den mera elementära
kursen af den teoretiska mekaniken vara för den blifvande arkitektens
utbildning fullt tillräcklig.

I den högre k ursen af den teoretiska mekaniken synes med
hänsyn till ämnets omfattning ingten annan förändring vara af nöden,
än att den fullständigare kursen af hållfasthetsläran öfverflyttas till
och föredrages i sammanhang med byggnadsstatiken, hvarigenom
tid skulle vinnas för genomgående af en kurs i differentialeqvationer
i samband med den teoretiska mekaniken.

Såsom undervisningsprogram för teoretisk mekanik föreslås
alltså:

elementarkursen: de första grunderna af kinematik,
statik (äfven grafisk) och dynamik samt hållfasthetslära,
föredrag och problemöfningar (facksk. K, h, g, A)
under vårtermin 9 timmar;

högre kursen: kinematik, materiella punktens mekanik,
punktsystems statik och dynamik, hydrostatik och
hydrodynamik, föredrag och problemöfningar (facksk. M,
F, S, E, B, H, G, C) under hösttermin 6 timmar, under
vårtermin 101/, timmar.

5. Beskrifvande maskinlära och maskinkonstruktioner.

Undervisningen i den beskrifvande maskinläran torde, hvad
föreläsningarna beträffar, såväl till innehåll som omfång motsvara sitt
ändamål; men någon tillämpning af det inhemtade erhålla icke de
elever, som däri deltaga, annat än i form af några konstruktioner
af enkla maskindelar i sammanhang med undervisningen i detta
ämne. Det skulle dock för dessa elever (facksk. K, H, G, h och g)
vara af stort gagn att något sysselsättas med, förutom konstruktioner
af enkla maskindelar, konstruerandet af hela mekaniska anordningar
af mindre komplicerad beskaffenhet, såsom t. ex. uppfordringsverk,
ångkokare och cisterner med tillhörande ledningar
och ventiler, hydrauliska pressar och pumpar, vattenmotorer, ångfördelningsdiagram
m. m. Denna undervisnings öfverflyttande i
samband med den beskrifvande maskinläran är så mycket mera
motiverad, som de flesta af ifrågavarande elever endast genomgått
de elementära kurserna i matematik och teoretisk mekanik; men
undervisningen i konstruktion af enkla maskindelar — för hvilken

här nedan närmare redogöres — måste, för tillgodoseende af de
öfriga fackskolornas kraf, baseras på de af dem genomgångna högre
kurserna i nyss nämnda läroämnen. Denna öfverflyttning betingas
i öfrigt äfven af elevantalet i läroämnet konstruktion af enkla maskindelar,
hvilket antal eljest blefve för stort, för att kunna skötas
af endast en ordinarie lärare. Undervisningen i beskrifvande maskinlära
med tillhörande elementära kurs i maskinkonstruktioner
bör sålunda ordnas enligt följande program:

beskrifvande maskinlära: första grunderna till maskinläran,
föredrag (facksk. K, H, G, h. g, A) under
hösttermin 472 timmar;

maskinkonstruktioner: konstruktion af enkla maskindelar
och enklare maskiner (facksk. K, H, G, h, g)
under hösttermin 71/, timmar, under vårtermin 5 timmar.

6. Konstruktion af enkla maskindelar och tillämpad
kinematik.

Eleverna i alla fackskolor, utom i den för arkitektur, deltaga
för närvarande i denna undervisning, dock med olika antal lärotimmar
i veckan, äfvensom under olika tider af läseåret. Denna undervisning
är ordnad med hufvudsaklig hänsyn till de fackskolor (M,
B, H, G, C), för hvilka lärjungar läroämnet ansetts vara af största
betydelse, och hvilka härtill förberedas genom en högre kurs i matematik
och teoretisk mekanik. Inom de öfriga fackskolorna (K, h,
g) är behofvet af undervisning i enkla maskindelars konstruktion
väsentligen mindre, och hvilket beaktats på det sätt, att för hit hörande
elever ett mindre antal undervisningstimmar anslagits; men
de hafva dock måst åhöra samma föreläsningar, hvilket ju ej kan
vara fullt lämpligt, enär de i matematik och teoretisk mekanik genomgått
en mera elementär kurs och i hållfasthetslära ej erhållit
någon undervisning alls. För att undervisningen för båda dessa
grupper af elever skall kunna ordnas såväl med hänsyn till deras
olika fackbildning som ock med afseende på deras förut erhållna
utbildning i grundläggande ämnen, bör den därför fördelas i tvenne
parallelkurser, den ena, fullständigare, för de fackskolor, af hvilka
ett högre mått af kunskaper i matematik och teoretisk mekanik
fordras, den andra, mera elementär, för de fackskolor, hvilkas bildningsmål
ej behöfver förutsätta så höga kunskaper i samma ämnen.

En sådan fördelning måste i alla händelser vidtagas af det skäl,
att, om alla fackskolornas elever skulle gemensamt undervisas i
enkla maskindelars konstruktion, deras antal blefve så stort (c:a
100 efter den förutsatta utvidgningen), att tvenne ordinarie lärare
måste därför anställas. Öfverflyttas däremot denna undervisning i
fackskolan för kemisk teknologi samt i fackskolans för bergsvetenskap
underafdelningar för metallurgi och hyttkonst och för grufvetenskap
i samband med undervisningen i beskrifvande maskinlära, såsom
under detta läroämne blifvit visadt, kan den ordnas på ett för dessa
fackskolors särskilda behof synnerligen väl lämpadt sätt; och därigenom
blefve det ock möjligt att tidsenligt utvidga och förbättra
undervisningen uti ifrågavarande läroämne för de fackskolor, som
hafva behof af en fullständigare kurs i detsamma.

Dessa förbättringar afse dels ett fullständigande af vissa delar
af ämnet, såsom läran om transmissioner för mekaniskt arbetes öfverförande,
läran om uppfordringsverk (lyftkranar, hissar m. m.),
redogörelsen för nyare anordningar till olycksfalls förekommande
vid alla transmissionsinrättningar o. s. v., Indika delar nu allt för
knapphändigt måst behandlas; dels införandet af föreläsningar och
konstruktionsöfningar i den tillämpade kinematiken, hvilket läroämne
för hela maskinläran och särskildt för beräkning och konstruktion
af maskinelement är af synnerlig betydelse, enär tillämpningen
af detsamma i många fall väsentligen förenklar och förtydligar
framställningen af teorierna inom maskinläran, och hvilket
läroämne i öfrigt numera icke saknas vid någon fullständig teknisk
högskola.

På grund af de anförda skälen föreslås, att undervisningen i
konstruktion af enkla maskindelar för fackskolorna K, H, G, A,
g öfverflyttas till läroämnet beskrifvande maskinlära, i samband
med hvilket den ordnas på där angifvet sätt, samt att densamma
jämte undervisning i tillämpad kinematik för de öfriga fackskolorna
ordnas enligt följande program:

konstruktion af enkla maskindelar: beräkning
och konstruktion af maskinelement, lyftkranar och hissverk
samt af anordningar för skydd mot olycksfall etc.,
föredrag och konstruktionsöfningar (facksk. M, F, S, E,
B, C) under hösttermin 15 timmar, under vårtermin 9V2
timmar.

tillämpad kinematik: läran om mekanismer för
rörelsers ledning och öfverföring samt för afgifning och

magasinering af mekaniskt arbete, föredrag (facksk. M,
F, S, E, B) under vårtermin 3 timmar.

7. Läran om vattenkraftmaskiner, vattenuppfordringsverk
m. m.

I öfverensstämmelse med den mekaniska fackskolans förut omtalade,
föreslagna utvidgning till obligatoriskt fyraårig bör under
sista läseåret inom detta läroämne undervisningen äfven omfatta
maskiner för upptagande och fortledande af hydrauliskt tryck, tryckledningar
för luft och vatten samt anordningar för drifkrafts
fortledande på längre afstånd. I öfrigt kan undervisningen hufvudsakligen
fortgå efter nu gällande program, sålunda:

läran om vattenhjul, turbiner, vattentryckmaskiner,
pumpar, tryck- och kraftledningar m. m., föredrag och konstruktionsöfningar
(facksk. M, F, E, B, C) under hösttermin
19V2 timmar.

8. Läran om värmemotorer m. m.

Äfven i detta läroämne kan, om den mekaniska fackskolan utvidgas
till obligatoriskt fyraårig, undervisningen under sista läseåret
utsträckas, så att ångmaskinläran (särskildt om sjöångmaskiner)
fullständigare genomgås, äfvensom läran om arbetsmaskiner, hvarjämte
elevernas konstruktionsöfningar kunna ökas. Med tillämpning
häraf skulle undervisningsprogrammet för detta läroämne blifva:

mekanisk värmeteori, läran om ångpannor och ångmaskiner,
varmlufls- och gasmaskiner m. m., föredrag och
konstruktionsöfningar (facksk. M, F, S, E, B, C) under
hösttermin 6 timmar, under vårtermin 17 timmar; lokomotiv,
sjöångmaskiner, arbetsmaskiner, föredrag och konstruktionsöfningar
(facksk. M, F, S, E,) under hösttermin
15 timmar, under vårtermin 1672 timmar.

9. Bergsmekanik.

I detta läroämne föreslås ej någon annan förändring, än att
under sista läseåret ökadt. antal konstruktionsöfningar inom fackskolan
för bergsvetenskap bör beredas, hvadan nu gällande undervisningsprogram
skulle i hufvudsak förblifva oförändradt, sålunda:

läran om hammarverk, biåsmaskiner, valsverk, uppfordringsverk
vid grufvor m. in., föredrag och konstruktionsöfningar
(facksk. B, H, G, h, g) under hösttermin
23 V2 timmar, under vårtermin 9*/o timmar.

10. Skeppsbyggnadskonst.

Om, såsom i det föregående föreslagits, en särskild underafdelning
för skeppsbyggnadskonst upprättas inom den mekaniska
fackskolan, måste den nu knapphändiga kursen i de första grunderna
af ångfartygs konstruktion väsentligen utvidgas, hvilket i öfrigt äfven
under närvarande förhållande visat sig behöflig!. Detta torde lämpligast
kunna ske på det sätt, att redan under det andra läseåret
genomgås en allmännare kurs i skeppsbyggnadskonstens grunder,
på hvilken sedan under de båda följande åren de teoretiska och
praktiska tillämpningarna på konstruerandet af ångfartyg och andra
fartyg, särskildt sådana af järn och stål, kunna byggas. Sålunda
ordnad, skulle undervisningen i skeppsbyggnadskonst komma att
följa nedan stående program:

förberedande kurs: skeppsbyggnadskonstens allmänna
grunder, föredrag och konstruktionsöfningar
(facksk. S) under hela läseåret 6 timmar;

högre kurs: teoretisk och praktisk skeppsbyggnadskonst,
särskildt med hänsyn till konstruktion af ångfartyg
samt andra fartyg af järn och stål, föredrag och
konstruktionsöfningar (facksk. S) under hela läseåret 18
timmar.

11. Mekanisk teknologi.

Den utveckling undervisningen i mekanisk teknologi kräfver
sammanhänger med upprättandet af ett mekaniskt tekniskt laboratorium,
där eleverna parallelt med föredragen i detta ämne kunde
få lära sig verkställa noggranna undersökningar af och prof med
de mekaniskt bearbetade råämnenas såväl som den färdiga produktens
egenskaper m. in., och för hvilket laboratoriums ordnande
längre fram redogöres. Föredragen och öfningarna i mekanisk
teknologi torde i öfrigt kunna fortfarande ordnas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med nu gällande program, sålunda:

läran om träs och metallers bearbetning, om qvarnar

m. m., föredrag och öfningar (facksk. M, F, B) under
hela läseåret 11''/2 timmar; läran om textilindustrien,
papperstillverkningen m. m. (facksk. M F, K) under
hela läseåret iy2 timmar; dessutom besök vid fabriker
och verkstäder samt öfningar på mekaniska laboratoriet.

12. Allmän fysik.

I betraktande af det stora antal elever, som på grund af Högskolans
ifrågasatta utvidgning skulle komma att deltaga i undervisningen
i allmän fysik, hvilket ämne ingår i alla fackskolornas program,
och hvari betyget godkänd fordras af alla elever, blir nödvändigt,
för att bereda nödig tid till problem- och laborationsöfningar
samt repetitioner, att fördela eleverna i tvenne grupper,
den ena omfattande blifvande kemister samt hytte- och grufveingeniörer,
den andra de öfriga eleverna. Detta skulle, oafsedt
andra fördelar, äfven möjliggöra, att vissa delar af fysiken, som stå
i närmaste samband med kemien eller mineralogien, t. ex. elektrokemien,
spektralanalysen och den högre optiken, kunde för den
först nämnda gruppen fullständigare än hittills föredragas, nnder det
att den andra gruppen finge närmare studera vissa andra delar af
fysiken, t. ex. den experimentella undersökningen af materialier,
noggranna bestämningar af längder, ångors egenskaper m. m., som
för dem äro af större intresse; hvarjämte äfven de enklare öfningarna
å fysiska laboratoriet, omfattande t. ex. noniens, sferometerns,
katetometerns användande, approximativ bestämning af kroppars
specifika vikt och värme, af trådars elektriska ledningsmotstånd,
af ljusintensitet, anställande af barometer- och termometer-observationer
o. s. v., kunde vinna en önskvärd utsträckning. I enlighet
härmed skulle undervisningsprogrammet för den allmänna fysiken
blifva:

grunderna till den mekaniska fysiken, akustiken,
optiken, värmeläran, läran om magnetismen och elektriciteten
samt meteorologien i två grupper, den ena
(facksk. M, F. S, E, B, //, G, C, A) föredrag under
hela läseåret 4V2 timmar, den andra (facksk. K, h, g)
föredrag under hösttermin 4V2 timmar, under vårtermin
6 timmar; dessutom öfningar på fysiska laboratoriet.

13. Tillämpad fysik.

Såsom i det föregående redan blitvit påpekadt, påkalla de
senaste årens väsentliga framsteg inom de flesta grenarne af den
tillämpade fysiken betydande utvidgningar och förändringar för ett
tidsenligt ordnande af undervisningen i detta läroämne, särskildt
med hänsyn till det föreslagna upprättandet af en fackafdelning för
elektroteknik. Undervisningen i tillämpad fysik omfattar redan nu
vid Högskolan tvenne ganska olika grenar af denna vetenskap,
nämligen tillämpad värmelära och elektroteknik, hvilka läsas gemensamt
för lärjungarna i alla fackskolor. Dessa hafva dock väsentligen
olika behof af undervisning i sagda grenar, hvilka torde bäst
kunna tillgodoses därigenom, att den tillämpade värmeläran och
elektroteknikens första grunder föredragas såsom oberoende läroämnen,
hvarigenom rationella undervisningsplaners upprättande för
de särskilda fackskolorna möjliggöres. Därjämte kunna då åt konstruktionsöfningarna
i uppvärmnings- och ventilations-apparater beredas
mera tid för dem, som önska egna sig åt dylika konstruktioner,
särskildt med hänsyn till lagstiftningens om arbetares skydd
i fabriker fordringar på uppvärmning och ventilering af industriella
anläggningar.

I elektroteknik torde undervisningen, med särskildt afseende
fästadt vid fackskolans för elektroteknik behof, bäst kunna ordnas
på följande sätt. Först genomgås en förberedande kurs i elektroteknikens
allmänna grunder, i hvilken alla fackskolors elever deltaga,
hvarjämte eleverna öfvas med enklare elektriska mätningar.
Vidare föredrages dels teoretisk elektroteknik, omfattande det förnämsta
af den elektriska potentialteorien, de elektriska måttsystemen,
teorien för dynamomaskiner och elektriska motorer samt kraftöfverföring
m. m., dels praktisk elektroteknik, omfattande de praktiska
anordningarna för elektrisk belysning, galvanoplastik, elektrometallurgi,
telegrafi och telefoni m. m., hvarförutom eleverna öfvas
såväl med undersökningar af dynamomaskiner och elektriska motorer,
af elektriska ledningsnäts isolering, af lampors ljusstyrka m. m.,
som ock med konstruktion af dynamomaskiner, åskledare, elektriska
belysningsanläggningar o. s. v.

Med hänsyn till den betydande roll fotografiens tillämpningar
numera spela inom flera tekniska yrken, vore det slutligen äfven
af stor nytta, om en särskild kurs i fotografi anordnades, så att

de elever, som sådant önskade, kunde erhålla öfning i fotografiens
användande för tekniska ändamål.

På grund af det anförda föreslås, att undervisningen i det nuvarande
läroämnet tillämpad fysik fördelas på följande tre läroämnen
med därför här nedan angifna undervisningsprogram:

a. tillämpad värmelära: om värmets meddelning,
eldstäder, skorstenar, uppvärmnings- och ventilationsapparater
m. in., föredrag och konstruktionsöfningar (alla
fackskolor) under hösttermin 2V2 timmar, under vårtermin
6V2 timmar; dessutom öfningar på fysiska laboratoriet.

b. elektroteknik, allmänna kursen: de första grunderna
af elektricitetens tillämpning för tekniska ändamål,
föredrag (alla fackskolor) under hela läseåret IV2 timmar;
dessutom öfningar å fysiska laboratoriet;

teoretisk elektroteknik: elektriska potentialteorien,
elektricitetens framställning och uppmätning, teori för
dynamomaskiner och elektriska motorer m. m., föredrag
(facksk. E) under hela läseåret 3 timmar;

praktisk elektroteknik: elektrisk belysning, galvanoplastik,
elektrometallurgi, telegrafi och telefoni m. in.,
föredrag och öfningar (facksk. E) under hösttermin 1372
timmar, under vårtermin 15 timmar.

c. fotografiens tillämpningar: fotografiens användande
för tekniska ändamål, öfningar (valfritt för alla
fackskolor) under en del af läseåret.

14. Allmän och analytisk kemi med laborationer.

Genom den i det föregående föreslagna åtgärden, att de nya
eleverna genast vid sitt inträde anmäla sig till resp. fackskolor, blir
det möjligt att ordna undervisningen i allmän kemi först och främst
med mera hänsyn till de olika fackens särskilda behof. Sålunda
kan, utom den allmänna kursen, redan under första läseåret beredas
blifvande kemister och bergsmän en väl behöflig utvidgning i detta
ämne, bestående uti ökad öfning i kemiska formlers och beräkningars
användning samt föredrag och experiment i de allmänna
grunderna af reaktionsläran, hvarigenom dessa elever göras mera
mogna, än hittills varit möjligt medhinna, för de under andra läseåret
påbörjade och fortgående kemiska qvalitativa laborationerna.

En utvidgning af undervisningen i denna riktning har visserligen
redan nu påbörjats vid Högskolan, men ej kunnat, af brist på tid
och lärarekrafter, konseqvent fullföljas. Genom sagda anordnings
genomförande blir också under andra läseåret möjligt att åt fackskolan
för kemisk teknologi bereda en väsentligt ökad undervisning
i organisk syntes, hvari här hittills endast de mest elementära arbeten
hunnit utföras, under det att vid utlandets tekniska högskolor,
med aktgifvande på den nyare tidens betydande framsteg på den
organiska kemiens område äfven för tekniskt syfte, denna del af
syntesen med rätta intager en framstående plats. Därjämte skulle
äfven undervisningen för blifvande bergsmän kunna så till vida förbättras,
att dessa elever redan under andra läseåret kunde hinna
egna någon tid åt den qvantitativa analysen, ett från bergsskolans
sida länge uttaladt önskemål, och hvars förverkligande skulle på
fördelaktigt sätt inverka på resultaten af samma elevers metallurgiska
laborationer. Slutligen måste med hänsyn till kemiens betydelse
för vissa delar af elektricitetslärans tillämpningar en kortare
kurs i kemiska laborationer anordnas, lämpad efter elevernas i fackskolan
för elektroteknik behof. Med iakttagande af de sålunda föreslagna
förändringarna skulle undervisningsprogrammen för hit hörande
ämnen få följande utseende:

a. oorganisk och organisk kemi, allmän kurs:
grunddragen af den oorganiska och organiska kemien,
föredrag (alla fackskolor) hela läseåret 3 timmar; kemiska
formlers och beräkningars tillämpning, grunderna af reaktionsläran
(facksk. K, B, II, G, h, g) under vårtermin
5 timmar.

b. organisk kemi, fullständigare kurs, föredrag
(facksk. K) hela läseåret 3 timmar.

c. analytisk kemi: anvisning till anställande af
kemiska analyser, föredrag (facksk. K, H, G, h, g) hela
läseåret iy2 timmar.

d. kemiska laborationer (facksk. K, B, H, G, h,
g, E) under hösttermin 14 timmar, under vårtermin
12 timmar.

15. Kemisk teknologi med laborationer.

Sedan lärokursen för fackskolan för kemisk teknologi, såsom
föreslagits, utvidgats till fyraårig, kunna åtskilliga delar af den ke -

miska teknologien fullständigare genomgås, än hittills varit möjligt,
äfvensom några nya grenar däraf införas. Sålunda böra de kemiskt
tekniska laborationsöfningarna väsentligen ökas, särskildt med
hänsyn till gasanalytiska undersökningar, äfvensom öfningar i uppgörandet
af förslag till kemiska fabriksanläggningar anordnas, på
samma gång elevernas sjelfverksamhet inom hithörande områden
bör mera tillgodoses, särskildt i affattandet af monografier öfver
ett eller annat af dem själfva utfördt arbete å laboratoriet eller
öfver någon i kemiskt tekniskt hänseende viktigare produkt eller
tillverkning m. m. Med hänsyn till mikroskopiens allt mera insedda
betydelse för den kemiska industrien samt dess tillämpning
för råmaterialiers och färdiga produkters undersökning och bedömande,
bör särskild undervisning och öfning i mikroskopets användande
för sagda ändamål meddelas. Slutligen torde, med den
storartade betydelse som de olika slagen af brännmaterialier numera
hafva för teknikens alla områden, särskildt för ånggenerering,
lysgastillverkning m. m., en fullständigare kurs i brännmaterialläran,
med dess tillämpningar för eldstäders anordning och kontroll,
för lysgasindustrien etc. böra anordnas, i hvilken kurs äfven
andra däraf intresserade fackskolors elever kunna deltaga. Undervisningsprogrammen
för dessa läroämnen kunna med ledning af det
sagda sålunda uppställas:

a. kemisk teknologi: om fabriksmessig framställning
af tekniskt viktigare oorganiska och organiska kemiska
produkter, undersökningsmetoder för råmaterialier
och färdiga produkter in. in., föredrag (facksk. K) under
de två sista läseåren 41/, timmar.

b. kemiskt tekniska laborationer jämte gasanalytiska
och mikroskopiska öfningar samt uppgörande af
förslag till kemiska fabriksanläggningar, (facksk. K) under
de två sista läseåren 24 timmar.

c. läran om brännmaterialier, belysning etc.: om
brännmaterialier, eldstäders anordning och kontroll, lysgasindustrien
m. m., föredrag (facksk. K, B, II, G, h, g,
frivilligt för de öfriga) under hela läsåret 1 ''/2 timmar.

16. Bergskemi, metallurgi och metallurgiska laborationer.

Äfven i fackskolans för bergsvetenskap samtliga underafdelningar
är lärokursernas förlängning föreslagen, hvilket, såsom redan

blifvit antydt, föranledts bland annat däraf, att tid behöfde vinnas
för hit hörande elevers fullständigare utbildande dels genom väsentligen
ökade metallurgiska laborationsöfningar och dels genom en
utvidgad kurs i andra metallers än järnet metallurgi, hvari undervisningen
nu är väl knapphändig. I sammanhang med denna kurs
kan ock anordnas föreläsningar i den med dessa metallers framställning
numera så innerligt förenade kemiska teknologien, i hvilken
gren af detta läroämne hittills ej kunnat meddelas någon undervisning.
Ordnas därför dessa senare föredrag såsom en kurs i metallurgisk
teknologi, torde icke blott sist nämnda önskemål vara
tillgodosedt, utan äfven tillfälle beredt andra fackskolors, särskildt
fackskolans för kemisk teknologi,* elever att däri deltaga. För ifrågavarande
läroämnen ställa sig undervisningsprogrammen på grund
häraf sålunda:

a. bergskemi: metoder för undersökning af malmer
och hyttprodukter m. m., föredrag (facksk. B, H, G,
h, g) under hösttermin 2 1/2 timmar.

b. allmän metallurgi: förbränning och reduktion,
bränsle, ugnar, eldfast material, slagg etc., föredrag (facksk.
B, H, G, h, g) under hösttermin 6 timmar.

c. järnets metallurgi: järnet, egenskaper och främmande
ämnens inverkan därpå, järnmalmer och deras
behandling, masugnsproeessen, färskning, vältning, ståls
framställning m. m., föredrag och konstruktionsöfningar
(facksk. B, H, G, h, g) under vårtermin 8 timmar,
under hösttermin 7 timmar; dessutom föredrag och praktiska
öfningar vid järnverk under sommaren.

d. andra metallers metallurgi: framställning af
guld, silfver, bly, koppar, zink, nickel m. fl. metaller,
föredrag (facksk. Il, G, h, g) under vårtermin 3 timmar;
dessutom praktiska öfningar vid metallurgiska verk under
sommaren.

e. metallurgisk teknologi: tillverkning af metallegeringar,
mynt, hagel, rödfärg, mönja, bly- och zinkhvitt
m. m., försilfring, förnickling, förzinkning, förtenning, förkoppring,
bronsering, plätering, färgning af metaller m. m.,
föredrag (facksk. K, B, H, G, h, g) under hösttermin
3 timmar.

f. metallurgiska laborationer: öfning i probering

af malmer och hyttprodukter samt anställande af andra
• metallurgiska undersökningar, (facksk. B, H, G, h, g)
under hösttermin 22 timmar, under vårtermin 15 timmar.

17. Mineralogi och geologi.

En tidsenlig, grundlig utbildning af vårt lands bergsmän och
kemister i allmänhet ställer af påtagliga skäl betydande fordringar
på deras kunskapsmått i mineralogi och geologi, och ännu mera
göra sig dessa fordringar gällande med afseende på dem, som skola
vinna inträde på rikets bergsstat såsom grufingeniörer och bergmästare
m. m. Det är således af vikt, synnerligast för det svenska
bergsväsendet, att Tekniska högskolan kan meddela en så fullständig
undervisning uti ifrågavarande läroämnen som möjligt. För
den skull blir nödvändigt att — utom hithörande samlingars förstärkande
etc., hvarom mera längre fram — för blifvande hytteoch
grufingeniörer utvidga den för dem särskildt afsedda geologiska
kursen under andra läseåret, omfattande petrografi och Sveriges
geologi, så att fullständigare och grundligare insikter i dessa
delar kunna af eleverna inhemtas, hvarigenom bland annat den
olägenheten skulle försvinna, att, såsom nu, läraren i grufvetenskap
nödgas, med inkräktande af tiden för sitt hufvudämne, börja
sin kurs med att genomgå det nödvändigaste af fyndigheternas
geologi. Vidare böra de under tredje läseåret redan nu införda
öfningarna i den för nutidens bildade bergsmän så viktiga mikroskopiska
petrografien väsentligen ökas, så att eleverna i de hit
hörande bestämningarna hinna förvärfva nödig säkerhet. I öfverensstämmelse
härmed bör undervisningsprogrammet för mineralogi och
geologi ordnas sålunda:

allmän kurs: kort framställning af mineralogien
och geologien, föredrag (alla facksk.) under vårtermin 3
timmar;

högre kursen: komplettering af den allmänna kursen
i mineralogi och geologi, petrografi och petrografisk mikroskopi,
föredrag och öfningar (facksk. K, H, G, h, g)
under hösttermin 9 ''/2 timmar, under vårtermin 101/2
timmar.

100

18. Grufvetenskap och gruflagstiftning.

Med den utsträckning af undervisningen i mineralogi och'' geologi,
som i det föregående föreslagits, torde den åt undervisningen
i grufvetenskap nu anslagna lärotiden äfven för det kommande
varda tillräcklig, med endast det tillägg att åt föreläsningarna i den
för bergsmän i allmänhet och för grufingeniörer isynnerhet viktiga
samt omfattande gruflagstiftningen anslås något mera tid, än hittills
varit möjligt; hvarjämte de praktiska öfningarna i markscheideri
böra utvidgas. Undervisningsprogrammet för detta läroämne kan
med nyss nämnda tillägg bibehållas väsentligen oförändradt, alltså:

grufvetenskap: undersökning och tillgodogörande
af fyndigheter, malmbrytnings- och anrikningsmetoder,
markscheideri, grufmätning m. in., föredrag och öfningar
(facksk. B, H, G, h, g) under hösttermin 101/2 timmar,
under vårtermin 5 timmar; dessutom praktiska
öfningar vid grufvor och bergverk under sommaren;

gruf agstiftning, föredrag (facksk. B, H, G, h, g)
under hösttermin 3 timmar.

19. Byggnadskonst.

Ordnandet af undervisningen i hithörande läroämnen: byggnadsstatik,
allmän byggnadslära och husbyggnadskonst, har under
de senare åren flera gånger varit föremål för framställningar till
Kongl. Maj-.t från Högskolans styrelses och lärarekollegiets sida, hvilka
ock tvenne gånger föranledt kongl. propositioner till Riksdagen om
denna undervisnings väsentliga utvidgning och medel därtill, men
utan att de lyckats vinna Riksdagens bifall. Det lider dock icke
något tvifvel, att de ständigt stegrade fordringarna på vår tids byggnadsingeniörer
och arkitekter icke kunna, såsom sig bör, tillgodoses
med den undervisning, som nuvarande resurser vid Högskolan medgifva.
En jämförelse med utlandets mera framstående tekniska högskolor
påvisar ock oförtydbart, att omfattande utvidgningar och
förbättringar måste vidtagas på flera hit hörande områden, om fackskolorna
för väg- och vattenbyggnadskonst samt för arkitektur skola
kunna anses tidsenligt ordnade. Sålunda bör en fullständigare kurs
i den för alla byggnadsarbeten så viktiga hållfasthetsläran genomgås
såsom inledning till byggnadsstatiken, med hvilken den
har mycket gemensamt och lämpligen bör i ett sammanhang föredragas.
Härigenom vunnes oek den fördelen, att, såsom redan

101

blifvit antvdt, undervisningen i teoretisk mekanik, i samband hvarmed
en mindre kurs af hållfasthetsläran nu föredrages, skulle kunna
bättre ordnas. Men äfven kursen i byggnadsstatik behöfver utvidgas,
så att där kan hinna fullständigare genomgås icke blott
den plana och rymdens grafostatik — hvilken vetenskap vid flera
utländska tekniska högskolor med rätta tillmätes en mycket framstående
plats —- utan äfven omfattande byggnadsstatiska tillämpningar
på beräkningar af pelare, bjälklag, yttertak, trappor, kupoler,
tornspiror, bropelare, hvalf, stödjemurar, jordtryck m. m. samt af
statiskt obestämda system.

I den allmänna byggnadsläran eller, såsom den riktigare vid
andra tekniska högskolor benämnes, byggnads-konstruktionsläran
undervisas nu endast med en allmän kurs, omfattande materialläran
och de enklaste konstruktionerna i trä, sten och järn, hufvudsakligen
med afseende på husbyggnader, samt de vanligaste grundläggningsmetoderna.
Härutaf torde byggnadsmaterialläran lämpligast
böra genomgås i samband med föredragen i husbyggnadskonst, med
hvilken den har ett sjelfskrifvet organiskt samband, och detta så
mycket hellre som den måste föredragas för alla fackskolor, hvilkas
elever också alla genomgå en kortare kurs i husbyggnadskonst, under
det att ofvan angifna allmänna kurs i byggnadskonstruktionsläran,
vederbörligen utvidgad, hufvudsakligen vore afsedd för fackskolorna
för arkitektur samt väg- och vattenbyggnadskonst. Sist
nämnda fackskola kräfver dessutom en mera speciel kurs i byggnadskonstruktioner,
omfattande grundläggningar af svårare art för
större ingeniörsarbeten, tunnelbyggnader i olika berg- och jordarter,
faskinbyggnadsarbeten, redogörelse för viktigare nutida hithörande
arbetsmaskiner m. m.

Till husbyggnadskonsten — såsom den allmänna, för alla
elever gemensamma kursen kallas till skillnad från den mera speciella
kursen i arkitektur — skulle, i enlighet med hvad nyss blifvit
angifvet, öfverföras föredragen i byggnadsmaterialläran, hvarjämte
föredragen och isynnerhet ritöfningarna (särdeles dem för
arkitekteleverna) böra väsentligen ökas, så att de omfatta fullständigare
redogörelser för en byggnads sammansättning med hänsyn
till stabilitet och hållbarhet, sundhet, skydd mot köld och värme, säkerhet
mot eldfara otc., och därvid särskild vikt läggcs vid byggnadshygienens
nutida fordringar. Ritöfningarna omfatta företrädesvis
utförandet af arbetsritningar. Af stor nytta är äfven, att eleverna
inom fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst samt

102

arkitektur i samband med föredragen i materialläran erhålla undervisning
och öfning i profning af de vanligaste byggnadsmaterialierna
samt dessutom öfningar med murförbands och hvalfkonstruktioners
utförande i modellform.

För dessa tre läroämnen skulle, enligt det anförda, undervisningsprogrammen
blifva:

a. byggnadsstatik: hållfasthetslära, plan grafostatik,
beräkningar af pelare, bjälklag, yttertak, trappor etc.,
föredrag och öfningar (facksk. M, F, S, E, B, C, A)
under hösttermin 3 timmar, under vårtermin 4 timmar;
rymdens grafostatik med tillämpningar, beräkningar af
bågtak, kupoler, tornspiror, bropelare etc., hvalfteori,
jord trycksteori, beräkning af statiskt obestämda system,
föredrag och öfningar (facksk. C. A) under hela läseåret
4 timmar.

b. byggnadskonstruktionslära: konstruktioner af
trä, sten och järn, de vanliga grundläggningsarbetena,
föredrag och öfningar (facksk. S, C, A) under vårtermin
4 timmar; grundläggningar af svårare art, tunnelbyggnader,
faskinarbeten, arbetsmaskiner, föredrag och
öfningar (facksk. C) under hösttermin 4 timmar.

c. husbyggnadskonst: byggnadsmateriallära, sammansättning
af husbyggnader med hänsyn till stabilitet
och hållbarhet, skydd mot köld och värme, säkerhet mot
eldfara, hygieniska fordringar m. in., arbetsritningars
utförande, föredrag och öfningar (alla fackskolor) under
hösttermin 14Vs timmar, under vårtermin 13 timmar;
dessutom öfningar i materialprofning m. m.

20. Arkitektur.

I den speciella delen af husbyggnadskonsten, benämnd arkitektur,
ordnas likasom nu undervisningen i tvenne kurser, en mindre
för fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst och en större för
fackskolan för arkitektur, sålunda:

mindre kursen: arkitektonisk formlära med hänsyn
till väg- och vattenbyggnadsfacket, anordning af stationshus
samt enklare andra husbyggnader, stadsplaner m.
m., föredrag och öfningar (facksk. C) under hösttermin
7 V2 timmar, under vårtermin 3 timmar.

103

större kursen: arkitektonisk formlära, bostäders
anordning af sten och trä, utarbetande af fullständiga
byggnadsritningar till boningshus jämte detaljer och arbetsbeskrifning,
skissöfningar, föredrag och öfningar (facksk.
A) under hösttermin 15 timmar, under vårtermin 16 V2
timmar;

arkitektonisk kompositionslära, plananordningar m.
m. vid offentliga byggnader, utarbetande af fullständiga
ritningar med detaljer till offentliga byggnader, jämte
arbetsbeskrifning och kostnadsförslag, skissöfningar, föredrag
och öfningar (facksk. A) under hela läseåret 13y2
timmar.

21. Byggnadskonstens historia.

I detta läroämne bör föredragas, likasom nu:

om arkitrav-, romersk-, byzantisk hvalf- och kupolsamt
götisk hvalfbyggnadskonst, föredrag (facksk. C, A)
under hela läseåret 1 V2 timme.

22. Väg- och vattenbyggnadskonst.

Genom lärokursens förlängning under fjärde läseåret, på sätt
förut blifvit föreslaget, samt inskränkning af undervisningen i en
del för väg- och vattenbyggnadsfackskolan mindre viktiga läroämnen
blir det möjligt att åt hufvudämnena för samma fackskola vinna
tid för den oundgängligaste utvecklingfen af desamma. Hittills har
nämligen af brist på tid och lärarekrafter ej kunnat åt hit hörande
elever meddelas någon undervisning i läran om allmänna vägar, stadsgator
och spårvägar, likasom ej heller rörande vatten- och afloppsledningar
i städer — en brist som med hänsyn till alla dessa byggnadskonstruktioners
ständigt växande betydelse måste med det snaraste afhjelpas,
om Högskolan skall kunna anses uppfylla sin uppgift på detta
område. Genom dessa undervisningsgrenars införande i samband med
läran om järnvägsbyggnader, och hvartill, såsom längre fram skall
visas, fordras en ny lärarekraft, blefve äfven tid öfrig för fullständigare
kursers genomgående på vattenbyggnads- och brobyggnadsområdena.
Undervisningen uti ifrågavarande läroämnen hör alltså ordnas enligt
följande program:

104

а. vägbyggnadskonst: läran om allmänna vägar,
stadsgator, spårvägar, järnvägar, vatten- och afloppsledningar
i städer, föredrag och konstruktionsöfningar (facksk.
C) under hösttermin 12 timmar, under vårtermin 11 timmar.

б. vattenbyggnadskonst: lagarna för vattnets rörelse
i öppna och slutna ledningar, vattenmätningar, dammbyggnader,
kanaler, slussar, hamnanläggningar, dockor,
strömregleringar, sjösänkningar m. m., föredrag och konstruktionsöfningar
(facksk. C, härjemte facksk. M, F,
B i läran om dammbyggnader) under vårtermin 91/r
timmar.

c. brobyggnadskonst: beräkning och konstruktion
af olika slags broar, föredrag och konstruktionsöfningar
(facksk. C) under hösttermin 18 timmar, under
vårtermin 16 V, timmar.

23. Frihandsteckning.

Undervisningen vid Högskolan i elementerna af frihandsteckning
skulle genom de längre fram föreslagna inträdesfordringarna i detta
ämne bortfalla, hvarigenom, utan undervisningstidens förlängning
för den allmänna kursen, ökad färdighet i teckning hos samtliga
eleverna otvifvelaktigt skulle ernås. Därigenom blefve ock
möjligt att under andra läseåret ytterligare och bättre utbilda arkitekteleverna,
synnerligast i figurteckning, hvaråt nu högst obetydlig
tid kunnat egnas. I betraktande af det störa antalet elever i den
allmänna kursen, enär alla fackskolor skola däri deltaga, måste
eleverna fördelas på trenne ''grupper med samma undervisning på
olika tider. Undervisningsprogrammet för frihandsteckning skulle
därför blifva:

allmänna kursen: teckning efter planscher, gipsmodeller,
maskindelar o. s. v., teckning och skuggning
efter ornament i gips, (alla fackskolor) för hvardera gruppen
under hösttermin 6V2 timmar, under vårtermin 3
timmar, samt fackskolan A dessutom 4 timmar under
hösttermin och 2 timmar under vårtermin.

högre kursen: fortsatta öfningar i teckning och
skuggning af ornament efter gips, figurteckning efter gips
med hänsyn till ornamentikens behof, (facksk. A) under
hela läseåret 6 timmar.

105

24. Ornamentik.

Undervisningen i detta läroämne ordnas på samma sätt som
nu, blott med något ökad tid under tredje läseåret, alltså:

öfversikt af de olika ornamentstilarna, ornamentritning
efter gips och plansch, ornamentkomposition, (facksk.
A) under de två sista läseåren 7 V* timmar.

25. Modellering.

I detta läroämne föreslås ej någon ändring, hvadan undervisningsprogrammet
fortfarande blir:

modellering i lera af enkla och sammansatta ornament
i relief, dels etter modell, dels efter teckning, (facksk.
A) under andra och tredje läseåret 5 timmar.

26. Nationalekonomi och näringslagstiftning.

Undervisningen i dessa ämnen bör såsom hittills vara för eleverna
valfri och ordnas efter samma grunder som nu, alltså omfatta:

nationalekonomiens grunder, redogörelse för det
hufvudsakliga af de delar af lagstiftningen, som för ingeniörer,
arkitekter och industriidkare äro af särskild betydelse,
föredrag (frivilligt för alla fackskolor) under större
delen af läseåret 3 timmar.

27. Bokföring.

Någon undervisning i bokföring meddelas för närvarande ej
vid Högskolan. Huru viktigt det emellertid är för den, som i ett
eller annat hänseende kommer att intaga en ledande eller förvaltande
ställning till industriella eller byggnadsföretag, af hvad art de
vara må, att känna sig hemmastadda i medlen och principerna för
en klar inblick i och en verksam kontroll öfver dylika företags
ekonomi, torde vara påtagligt. Denna åsikt delas äfven af de från
Tekniska högskolan utgångna eleverna, att döma af en från Svenska
teknologföreningen till kommitterade ingifven skrifvelse. Grundprinciperna
för förvaltningsväsendet och ekonomien böra därför,

106

likaväl som på det tekniskt vetenskapliga området, bibringas den
blifvande teknikern vid den ålder han idkar sina öfriga studier.
Väl utkommen i det praktiska lifvet, får han så mycket annat att
iakttaga vid tillämpandet af sina teoretiska kunskaper, att han
sannolikt ej kommer att egna sin uppmärksamhet åt något, om
hvars värde och betydelse för sin framtida utveckling han vid läroverket
ej ens fått en aning. Finge han däremot under sin studietid
inhemta åtminstone de grundläggande kunskaperna uti ifrågavarande
ämne, lärde han nog att från början intressera sig för
denna sida af sin framtida verksamhet, så att hans vidare utveckligen
däri väsentligen underlättades. Detta läroämne är i öfrigt ett
värdefullt uppfostringsmedel, enär den unge mannen därmed får
öppen blick för betydelsen af ordning och reda i all både offentlig
och enskild ekonomi och förvaltning. Kommitterade anse sig därför
böra föreslå införandet vid Tekniska högskolan af undervisning
i industriel bokföring, i sammanhang hvarmed kunde lemnas ledning
i formenligt uppsättande af de viktigare handlingar, som äro
nödvändiga bihang till en rationelt ordnad bokföring och förvaltning,
såsom t. ex. inlagor och ansökningar till offentliga myndigheter,
kontrakt, fullmakter, penningetransaktioner, konkursbevakningar
m. m. Antalet kunskapssökande i detta läroämne torde nog
— äfven om undervisningen i detsamma göres för alla fackskolor
valfri, hvilket väl är det lämpligaste — blifva så stort, att
alla eleverna ej kunna däri samtidigt deltaga, utan måste de sannolikt
fördelas på tvenne grupper.

På grund af det anförda föreslås införandet vid Högskolan af
det nya läroämnet bokföring enligt följande undervisningsprogram:

bokföring med hänsyn till industriens behof, uppsättande
af inlagor och ansökningar, affärshandlingar,
kontrakt, fullmakter m. m., (frivilligt för alla fackskolor)
under någon del af läseåret 2 tim. för hvardera af två
elevgrupper.

28. Mekaniska laborationer.

Undervisningen i »verkstadsarbete» omfattar för närvarande
öfningar i filning, svarfning m. fl. arbeten i metaller och trä å
Högskolans verkstad, i hvilka öfningar hvarje elev under hela första
läseåret deltager tvenne eftermiddagar i veckan med tillsamman 5
timmar. Resultatet af den på denna jämförelsevis korta tid meddelade
undervisningen kan naturligen ej spåras i någon afsevärd

107

handafärdighet hos eleven såsom maskinarbetare, och afsikten därmed
kan ej heller vara att söka utbilda honom härtill, utan snarare
att sätta honom i tillfälle att få någon kännedom om de behandlade
verktygen och därmed utförda arbeten samt en idé om de
med dylikt handarbetes rätta utförande förknippade svårigheterna.
Emellertid kan ej förnekas, att en missuppfattning om effekten och
omfånget af undervisningen i verkstadsarbete vid Högskolan lätt
insmyger sig icke blott hos eleven själf, utan äfven hos den industriidkare,
som emottager honom efter slutad lärokurs med intyg
å afgångsbetyget från läroverket, att »han därstädes äfven erhållit
undervisning i bearbetning af metaller och trä» — en missuppfattning,
som understundom gifvit anledning till ett orätt bedömande
af läroverkets uppgift —. Utan att förbise betydelsen af den vid
Högskolan eleverna meddelade öfningen i handarbete dels såsom
uppfostringsmedel, dels såsom en nyttig omvexling för de vid boken
och ritbrädet strängt sysselsatta eleverna, synes det också kommitterade,
att denna öfning mera effektivt och omfattande bibringas
den blifvande teknikern å utom läroverket befintliga mekaniska
verkstäder etc., dit väl inlärandet af det praktiska handlaget vid
materialiers bearbetning rättast hör, samt att den härför vid Högskolan
använda tiden borde kunna bättre och mera i öfverensstämmelse
med läroverkets uppgift tillgodogöras genom andra praktiska
öfningar, befordrande elevernas insikt om de behandlade materialiernas
egenskaper, bedömandet af kraft- och verktygsmaskiners
arbetsförmåga m. m. Vid de flesta af utlandets tekniska högskolor
ingår icke heller numera verkstadsarbete såsom läroämne, hvaremot
vid flera af dem i stället blifvit införda mekaniska Laborationer,
omfattande praktiska undersökningar af de mekaniska egenskaperna
hos en mängd materialier, såsom metaller, trä, cement,
byggnadssten, smörjoljor m. m., indikator- och dynamometer-försök,
profning af ångpannor, undersökningar af brännmaterialier,
eldstäder o. s. v. Otvifvelaktigt skulle också öfning och färdighet i
dessa och likartade undersökningar i samband med den teoretiska
undervisningen vara af största betydelse för den bildade teknikerns
i allmänhet vidare utbildning i det praktiska lifvet och särskild! för
dem, som egna sig åt den mekaniskt tekniska riktningen.

Kommitterade anse sig därför hafva skäl att föreslå, att det nu
vid Tekniska högskolan öfvade verkstadsarbetet upphör att vara
obligatoriskt läroämne, men att tillfälle till dylikt arbete å läroverkets
verkstad bör beredas dels de elever, som önska därmed

108

Tillfälliga

läroämnen.

Undervis nings planer.

sysselsätta sig under tider, lediga från den öfriga undervisningen,
dels dem, som för materialprofning m. m. behöfva tillreda lämpliga
profstycken etc., samt att i samband med verkstaden anordnas ett
mekaniskt laboratorium, försedt med tidsenliga apparater och instrument
för sådana undersökningar, som här ofvan blifvit antydda.
Öfningarna å det mekaniska laboratoriet böra sålunda ordnas enligt
följande program:

Mekaniska laborationer: öfning i användande af
apparater och maskiner för undersökning af de mekaniska
egenskaperna hos metaller, trä, cement, byggnadssten,
smörjoljor, m. m., indikator- och dynamometermätningar,
profning och undersökning af ångpannor,
eldstäder, brännmaterialier o. s. v., (facksk. M, F, S, C\
B, H, G, h, g) under första läseåret 5 timmar ; dessutom
under de följande åren öfningar i samband med undervisningen
i maskinlära, mekanisk teknologi, byggnadsmateriallära
etc. för resp. fackskolor.

En följd häraf blefve, att Högskolans verkstäder ej kunna öfverlemnas
till någon enskild näringsidkare, såsom § 36 i stadgarne
angifver (sid. 43), utan måste, såsom redan nu är fallet, skötas af
en extra lärare, hvadan nämnda paragraf bör ur stadgarne utgå.

Slutligen synes det kommitterade vara önskvärdt, att medel
måtte beredas för att, då så finnes behöfligt, kunna tillfälligtvis införa
undervisning i ett eller annat extra läroämne, som befinnes
vara af gagn för Högskolans lärjungar, i hvilket afseende ett medgifvande
bör i läroverkets stadgar ingå, sålunda:

Därjämte må på framställning af lärarekollegiet styrelsen,
då så finnes lämpligt, anordna undervisning, till
den utsträckning tillgängliga medel och lärarekrafter det
medgifva, äfven i andra läroämnen, som kunna vara af
gagn för lärjungarne.

För att visa, huru de nu föreslagna läroämnena kunna i de
olika fackskolorna medhinnas under den studietid, som ansetts för
dessa behöflig, äro följande undervisningsplaner förslagsvis uppställda,
hvarvid hänsyn tagits, dels därtill att under första läseåret
öfvergången från en fackskola till en annan därmed besläktad ej
må stöta på några afsevärda svårigheter, dels därtill att, såsom i
undervisningsplanerna, äfvensom längre fram, närmare angifves,
någon större frihet i valet af läroämnen inom de resp. fackskolornas
ämnessfer bör lemnas lärjungarne.

109

Fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk

teknologi.

Under afdelning ar na för maskiningeniörsväsendet och den
mekaniskt-tekniska fabriksindustrien (M och F).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
lista läseåret.
Matematik..................................................................	107»	107»
Allmän fysik...............................................................	41/»	47»
Allmän kemi (frivilligt) ................................................	(3)	(3)
Mineralogi och geologi (frivilligt) ..................................	—	(3)
Beskrifvande geometri, föredrag....................................	4	4
D.o d:o, ritning.......................................	6	6
Frihandsteckning.........................................................	61/*	3
Mekaniska laborationer...............................................	5	5
Summa timmar	361/»	33
2:dra läseåret.
Matematik..................................................................	41/»	—
Geodesi och topografi med ritning1).............................	—	4
Teoretisk mekanik, högre kursen ..................................	6	lo1/»
Konstruktion af enkla maskindelar, föredrag ..................	3	17»
D:o » d:o, konstruktionsöfningar	12	8
Tillämpad kinematik....................................................	—	3
Allmän fysik, öfningar (frivilligt) ..................................	(3)	(3)
Tillämpad värmelära, föredrag......................................	21/»	IV»
Byggnadsstatik med öfningar........................................	3	27»
Husbyggnadskonst med ritning .....................................	6	6
Summa timmar	37	37

x) Dessutom öfningar pa fältet under sommaren,

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:clje läseårei.
Läran om vattenkraftmaskiner, föredrag......................	3	—
D:o » d.o, konstruktionsöfningar......	15	—
D:o » vattenuppfordringsverk.................................	1/	—
D:o j värmemotorer, föredrag.................................	6	3
D:o » d:o, konstruktionsöfningar.............	—	14
[ Mekanisk teknologi, föredrag...........................	6	6
D.o d:o, öfningar ........................................	2	2
j Tillämpad värmelära, konstruktionsöfningar...................	—	27»
I Elektroteknik, allmänna kursen .................................	I1/*	17»
Byggnadsstatik med öfningar (frivilligt)..........................	(4)	(4)
j Läran om dammbyggnader, föredrag....................	—	3
D:o > d:o, konstruktionsöfningar .............	—	3
D:o » brännmaterialier etc. (frivilligt) .....................	av»)	(17»)
Summa timmar	35	35
4: de läseåret.
Läran om vattenkraftmaskiner, föredrag........................	l1/*	—
D:o » d:o, konstruktionsöfningar......	9	—
D:o » värmemotorer, arbetsmaskiner m. m., föredrag	6	47»
D:o » d:o d:o, konstruktions-
öfningar .........	9	12
Mekanisk teknologi, konstruktionsöfningar samt besök vid
fabriker m. m.......................................................	5	5
Tillämpad värmelära, konstruktionsöfningar..................	—	27»
Summa timmar	3072	24

Dessutom eller i utbyte mot ett eller tvä. af dessa läroämnen andra ämnen
från öfriga fackskolor efter elevens eget val och med hänsyn till den speciella
gren af det mekaniska facket, som han valt.

111

Fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk

teknologi.

* Underafdelning en för skeppsbyggnadskonst (SJ.

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
l:sta läseåret.
Matematik ................................................................	lO1/»	107»
Allmän fysik..............................................................	47»	47»
Allmän kemi (frivilligt)................................................	(3)	(3)
Mineralogi och geologi (frivilligt) .................................	—	(3)
Beskrifvande geometri, föredrag...................................	4	4
D:o d:o, ritning.......................................	6	6
Frihandsteckning..................................................*.....	61/*	3
Mekaniska laborationer................................................	5	5
Summa timmar	367»	33
2:dra läseåret.
Matematik..................................................................	47»	—
Geodosi och topografi (frivilligt)....................................	—	(4)
Teoretisk mekanik, högre kursen..................................	6	107»
Konstruktion af enkla maskindelar, föredrag ..................	3	17»
D:o > d:o, konstruktionsöfningar	10	6
1 Tillämpad kinematik (frivilligt) .....................................	—	(3)
j Byggnadsstatik med öfningar........................................	3	27»
Byggnadskonstruktionslära med ritning .........................	—	4
Husbyggnadskonst med ritning .....................................	3	6
Skeppsbyggnadskonst, förberedande kurs, föredrag och kon-struktionsöfningar ................................................	6	6
Summa timmar	357»	367»

112

Läseår och läroämnen. JtEiiläV;- 71 ; ''iOO ''-''lO.''. ''‘ (JfzHi&n .* •0	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:dje läseåret.
Läran om vattenuppfordringsverk m. m.................... ...	17*	—
D:o » värmemotorer, föredrag................................	6	3
D:o > d:0, konstruktionsöfningar .............	—	10
Mekanisk teknologi med öfningar .................................	51/*	57a
Tillämpad värmelära, föredrag......................................	27*	IV»
Elektroteknik, allmänna kursen ....................................	l1/*	17*
Byggnadsstatik med öfningar (frivilligt)...........................	(4)	(4)
Läran om brännmaterialier (frivilligt)............................	(1V>)	(i1/*)
Skeppsbyggnadskonst, föredrag .....................................	3	3
D:o, konstruktionsöfningar ..................	12	12
Summa timmar	32	367*
« 4:de läseåret.
Läran om värmemotorer in. m., föredrag ......................	6	47*
D:o > d:o, konstruktioner...............	9	9
Skeppsbyggnadskonst, föredrag.....................................	3	3
D:o, konstruktionsöfningar............................	12	12
Summa timmar	30	287*

113

Fackskolan för Elektroteknik (E).

• Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
i.sta läseåret.
Matematik......................................................	10V> 41/a 3	10Va 4‘/a 3
Allmän fysik..............................................................
Allmän kemi *)...........................................................
Mineraologi och geologi (frivilligt)..................................		(3)
Beskrifvande geometri, föredrag ....................................	4	4
D:o, d:o, ritning......................................	6	6
Frihandsteckning.............................	61/*	3
Mekaniska laborationer................................................	5
Summa timmar	34‘/>	36
2:dra läseåret.
Matematik................................................................	4 >/>
Geodesi och topografi med ritning 2)..............................	4
Teoretisk mekanik, högre kursen..................................	6	lOVa
Konstruktion af enkla maskindelar, föredrag ..................	3	D/a
D:o » d:o, konstruktionsöfningar	10	8
Tillämpad kinematik (frivilligt).....................................	—	(3)
Allmän fysik, öfningar.................................................	4	4
Byggnädsstatik med öfningar........................................	3	2‘/«
Byggnadskonst med ritning..........................................	6	6
Läran om brännmaterialier och belysning (frivilligt).......	av»)	(1 Va)
\| Summa timmar	36 Va	36 l/a

*) Dessutom laborationer under vårterminen.

J) Dessutom öfningar på fältet under sommaren.

114

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
% 3:dje läseåret.	•
Läran om vattenkraftmaskiner, föredrag......................	3	__
D:o > d:o, konstruktionsöfningar......	9	—
D:o > värmemotorer, föredrag........................	6	3
D:o > d:o, konstruktionsöfningar .............	—	14
Tillämpad värmelära med konstruktionsöfningar.............	2>/a	4
Elektroteknik, allmänna kursen ..............................	I1/»	l1/»
D:o, öfningar .........................................	12	12
Summa timmar	34	347»
• 4:de läseåret.
Läran om vattenkraftmaskiner, konstruktionsöfningar.....	9	_
D:o » värmemotorer m. m., föredrag......................	41/a	3
D:o » d:o, konstruktionsöfningar....	5	9
Teoretisk elektroteknik, föredrag..................................	3	3
Praktisk d:o, d:o ....................................	l1/»	3 .
D:o d:o, öfningar..................................	12	12
Summa timmar	35	30

115

Fackskolan för Kemisk teknologi (K).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
lista läseåret.
Matematik.................................................................	V/t	3
Allmän fysik..............................................................	V/t	6
Allmän kemi, föredrag.................................................	3	3
D:o d:o, öfningar................................................	—	5
Mineralogi och geologi.................................................	—	3
Beskrifvande geometri med ritning...............................	10	3
Teoretisk mekanik, elementarkurs.................................	—	9
	61/*	3

Mekaniska laborationer................................................	5	—
Summa timmar	36 Va	35
2:dra läseåret.
Geodesi och topografi med ritningl)..............................	—	4
Beskrifvande maskinlära..............................................	4 ‘/a	—
Maskinkonstruktioner...................................................	V/t	5
Allmän fysik, öfningar (frivilligt) ..................................	(4)	(4)
Tillämpad värmelära, föredrag.......................................	2 Va.	V/t
Analytisk kemi............................................................	IV*	V/t
	3	3

Kemiska laborationer..................................................	14	12
Mineralogi och geologi, föredrag och öfningar................	l''/a	4
Husbyggnadskonst med ritning .....................................	3	6
Summa timmar	37‘/a	37

*) Dessutom öfningar på. fältet under sommaren.

116

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:dje läseår et.
Mekanisk teknologi......................................................	I1/»	17»
Tillämpad värmelära, konstruktionsöfningar ...................	—	27»
Elektroteknik, allmänna kursen, föredrag och öfningar ‘)	4	17 s
Läran om brännmaterialier och belysning....................	1‘/*	17»
Kemisk teknologi.........................................................	47»	47»
Kemiskt-tekniska laborationer, jämte gasanalytiska och
mikroskopiska öfningar..........................................	24	24
Summa timmar	357»	357»
4:de läseåret.
Kemisk teknologi.........................................................	47»	47»
Metallurgisk teknologi..................................................	3	—
Kemiskt-tekniska laborationer m. m...............................	24	24
Dessutom frivilliga öfningar i fotograflens tillämpningar under en del af läseåret.
Summa timmar	317»	287*

*) Elektriska öfningarna frivilliga.

117

Fackskolan för bergsvetenskap.

Under af delningen för bergsmekanik (B).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
i:sta läseåret.
	107»	107»
Allmän fysik.............................................................-•	4 Va	47»
Allmän kemi med öfningar...........................................	3	8
Mineralogi och geologi.................................................	—	3
Beskrifvande geometri med ritning................................	10	4
Frihandsteckning.........................................................	67»	3
Mekaniska laborationer................................................	27»	5
Summa timmar	37	38
2: dr a läseåret.
Matematik................................................................	47»	—
Geodosi och topografi med ritning *).............................	-	4
Teoretisk mekanik, högre kursen..................................	6	107»
Konstruktion af enkla maskindelar, föredrag..................	3	17»
D:o > d:o, konstruktionsöfningar	10	8
Tillämpad kinematik....................................................	- —	3
Allmän fysik, öfningar (frivilligt)...................................	(4)	(4)
Kemiska laborationer..................................................	5	—
Byggnadsstatik med öfningar........................................	3	27»
Husbyggnadskonst med ritning .....................................	6	6
Summa timmar	377»	357»
3:dje läseåret.
Läran om vattenkraftmaskiner, föredrag.........................	3	—
D:o > d:o, konstruktionsöfningar......	10	—
D:o » vattenuppfordringsverk.................................	17»	—
D:o » värmemotorer, föredrag................................	6	3

*) Dessutom öfningar på fältet under sommaren.

118

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3: dje läseår et (forts.)
Läran om värmemotorer, konstruktionsöfningar .............	—	12
Mekanisk teknologi.......................... .....................	4‘/i	47a
Tillämpad värmelära med konstruktionsöfningar.............	2l/a	4
Elektroteknik, allmänna kursen .................................	I1/»	17a
Analytisk kemi.....................................	I1/* 5	11/*
Kemiska laborationer....................................	9
Läran om brännmaterialier etc...................................	17a	17a
Summa timmar	37	37
4:de läseåret.
Läran om vattenkraftmaskiner, föredrag.......................	17a	-
D:o » d:o, konstruktionsöfningar......	9	—
D:o » värmemotorer, föredrag (frivilligt)'').............	(6)	(47a)
D:o » d:o, konstruktionsöfningar (frivilligt) *)	(3)	(5)
Bergmekanik, föredrag..........................................	17a	47a
D:o, konstruktionsöfningar ............................	—	5
Bergskemi............................................	27. 6
Allmän metallurgi ...........................................	_
Järnets metallurgi, föredrag....................................	—	8
Metallurgiska laborationer1).......................-......	9	97a
Grufvetenskap, föredrag (delvis frivilligt) *).........	47a	(17a)
D:o, öfningar (frivilligt)*)..........................	(6)	(37a)
Läran om dammbyggnader, föredrag..........................	—	3
D.o » d:o, konstruktionsöfningar...........	—	3
Summa timmar	34	33
Dessutom praktiska öfningar vid bruk och bergverk under sommaren. 5: te läseåret2).
Gruflagstiftning m. m..................................................	3	—
Metallurgisk teknologi...................................................	3	—
Bergsmekanik, konstruktionsöfningar..............................	22	—
Järnets metallurgi, d:o	7	—
Summa timmar	35	—

l) Eleverna ega att välja mellan läran om värmemotorer, metallurgiska laborationer
och grufmätning.

*) Blott under oktober och november månader.

119

Fackskolan för bergsvetenskap.

Under af delningen för metallurgi och hyttkonst med 4l/2-årig

lärokurs (H).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
i:sta läseåret.
	107»	107»
	4 V»	47»
Allmän kemi med öfningar...........................................	3	8
Mineralogi och geologi..................................................	—	3
Beskrifvande geometri med ritning.................................	10	4
	61/»	3

	27»	5
Summa timmar	37	38
2:dra läseåret.
	47»	—
Geodesi och topografi med ritning l)..............................		4
Teoretisk mekanik, högre kursen...................................	6	107»
Maskinkonstruktioner...................................................	77»	3
	17»	17*
Kemiska laborationer...................................................	107»	9
Mineralogi och geologi, föredrag....................................	47»	3
	3	6
Summa timmar	377»	37

1) Dessutom öfningar på fältet under sommaren.

120

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:dje läseåret. Beskrifvande maskinlära............	4 Va
Maskinkonstruktioner..............	5
Grufvetenskap, föredrag.............	41/»	(17»)
D:o, öfningar (frivilligt)........................	(6)	(37»)
Tillämpad värmelära med konstruktionsöfningar.	27»	4
Elektroteknik, allmänna kursen....	17»	17»
Kemiska laborationer..............	20	20
Mineralogi och geologi, öfningar.......................	—	272
Läran om brännmaterialier etc...........	17»	17»
Summa timmar	347»	347»
4:de läseåret.
Bergsmekanik, föredrag...............	17»	4
D:o, konstruktionsöfningar...........................		5
Bergskemi............................	91/o
Allmän metallurgi.....................	6	_
Järnets metallurgi, föredrag........	—	8
Andra metallers metallurgi............	—	3
Metallurgiska laborationer...............	20	15
Summa timmar Dessutom praktiska öfningar vid bruk och bergverk under	30	35
sommaren. 5:te läseåret. ’)
Gruflagstiftning m. m........................	3
Metallurgisk teknologi...................	3	—
Bergsmekanik, konstruktionsöfningar...............	22	_
Järnets metallurgi, d:o	7	—
Summa timmar \|	35 \|	—

*) Blott under oktober och november månader.

121

Fackskolan för bergsvetenskap.

Underafdelning en för grufvetenskap med 4l/rårig
lärokurs (G).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
i:sta läseåret.
	107*	'' 107*
	47*	47*
Allmän kemi med öfningar.......................................• •••	3	8
Mineralogi och geologi.................................................	—	3
Beskrifvande geometri med ritning................................	10	3
	6V2	3
Mekaniska laborationer................................................	27*	5
Summa timmar	37	37
2:dra läseåret.
	47*	_
Geodesi och topografi med ritning*)..............................	4
Teoretisk mekanik, högre kursen..................................	6	107*
Maskinkonstruktioner...................................................	77*	3
	17* 107*	17*
Kemiska laborationer...................................................	9
Mineralogi och geologi, föredrag....................................	3	3
Husbyggnadskonst med ritning .....................................	3	6
Summa timmar	36	37

*) Dessutom öfningar på fältet under sommaren.

122

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:dje läseåret.
Beskrifvande maskinlära..............	41/»
Maskinkonstruktioner.............	_	5
Geodesi och topografi med öfningar	57»
Grufvetenskap, föredrag.......	47 2	17*
D:o, öfningar*)............	6	37»
Tillämpad värmelära med konstruktionsöfningar .	27»	4
Elektroteknik, allmänna kursen...........	17»	17»
Kemiska laborationer.......	6	12
Mineralogi och geologi, öfningar.......	5	77»
Läran om brännmaterialier etc.	17*	17*
Summa timmar	37	367*
4:de läseåret.
Bergsmekanik, föredrag...........	17a	47»
D:o, konstruktionsöfningar...........	—	5
Geodesi och topografi med öfningar	17*	3
Grufvetenskap, öfningar......	6	37*
Bergskemi...................	91/o
Allmän metallurgi.............	6
Järnets metallurgi, föredrag...........	_	8
Andra metallers metallurgi........	_	3
Metallurgiska laborationer.........	14	67»
Summa timmar Dessutom praktiska öfningar vid bruk och bergverk under	317»	337*
sommaren. 5:te läseåret. 2)
Gruflagstiftning m. m......................	3	_
Metallurgisk teknologi............	3	_
Bergsmekanik, konstruktionsöfningar.............	22	_
Järnets metallurgi, d:o	7	—
Summa timmar	35	—

*) Dessutom praktiska öfningar i markscheidermätning m. m. under sommaren.
2) Blott under oktober och november månader.

123

Fackskolan för bergsvetenskap.

Underafdelning ärna för metallurgi och hyttkonst samt för
grufvetenskap med 3ljz-årig lärokurs (h och g).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
l:sta läseåret.
	7*/j	3
Allmän fysik...............................................................	41/>	6
Allmän kemi med öfningar...........................................	3	8
Mineralogi och geologi..................................................	—	3
Beskrifvande geometri med ritning................................	10	3
Teoretisk mekanik, elementarkurs..................................	—	9
Frihandsteckning..........................................................	67a	3
Mekaniska laborationer........................ ......................	5	—
Summa timmar	36*/a	35
2:dra läseåret.
Geodesi och topografi med ritning l)..............................	—	4
Beskrifvande maskinlära ..............................................	47a	—
Maskinkonstruktioner...........................................".......	77a	5
Tillämpad värmelära, föredrag......................................	27a	17a
Elektroteknik, allmänna kursen.....................................	17a	17.
Analytisk kemi............................................................	17a	17a
Kemiska laborationer...................................................	107a	107a
Mineralogi och geologi, föredrag....................................	47a	3
D:o d:o, öfningar....................................	—	27a
Husbyggnadskonst med ritning .....................................	3	6
Läran om brännmaterialier etc.....................................	17.	17a
Summa timmar	37	\| 37

l) Dessutom öfningar på. fältet under sommaren.

124

✓

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:dje läseår et.
Bergsmekanik, föredrag...................	i»/«	47»
D:o, konstruktionsöfningar........................	—	5
Bergskemi...................................	21/» 6
Allmän metallurgi.........................	_
Järnets metallurgi, föredrag......	—	8
Andra metallers metallurgi.............	—	3
Metallurgiska laborationer (g)........	16	11
D:0 d:0 (A) ..............................	22	147»
Grufvetenskap, föredrag.....................	47»	17»
D:o, öfningar (g) .................................	6	37»
Summa timmar Dessutom praktiska öfningar vid bruk och bergverk under	367»	367*
sommaren. 4:de låseåret.J)
Gruflagstiftning m. m....................	3	_
Metallurgisk teknologi.......................	3	—
Bergsmekanik, konstruktionsöfningar.............	22	—
Järnets metallurgi, . d:o	7	—
Summa timmar	35	—

*) Blott under oktober och november månader.

125

Fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst (C).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
l:sta läseåret.
	107*	107*
	47 >	41/8
	3	3
Mineralogi och geologi..................................................		3
Beskrifvande geometri, föredrag.....................................	4	4
D:o d:o, ritning.......................................	6	6
Frihandsteckning..........................................................	67*	3
Summa timmar	347*	34
2:dra läseåret.
	47 >	_
Geodesi och topografi med ritning *)..............................	—	4
Teoretisk mekanik, högre kursen...................................	6	107*
Beskrifvande geometri, föredrag.....................................	17*	—
D:0 d:0, ritning.......................................	27*	—
j Konstruktion af enkla maskindelar, föredrag...................	3	17*
D:o d:o, konstruktionsöfningar	41/*	47*
Byggnadskonstruktionslära med ritning...........................	—	4
Byggnadsstatik med öfningar.........................................	3	4
Husbyggnadskonst med öfningar *).................................	9	77»
Läran om brännmaterialier etc. (frivilligt).....................	(17*)	(17*)
Summa timmar	34	\| 36

l) Dessutom öfningar på fältet under sommaren.
■) Dessutom öfningar i matcrialprofning m. m.

126

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:dje läseår et.
Geodesi och topografi med öfningar ’) ...............	5''/j	—
Läran om värmemotorer, föredrag..............	6	3
Tillämpad värmelära (frivilligt).......................	(27.)	(17.)
Elektroteknik, allmänna kursen.......................	17»	I1/»
Byggnadskonstruktionslära med ritning..................	4	4
Byggnadsstatik med öfningar..........................	4	4
Vattenbyggnadskonst, föredrag......................	—	3 ä 47»
D:o, konstruktionsöfningar....................	—	6
Vägbyggnadskonst, föredrag................................	41/»	3 å 47»
D:o, konstruktionsöfningar .....................	77.	77.
Arkitektur med öfningar ......................	3	3
Summa timmar	36	367.
4: de löneåret.
Geodesi och topografi med öfningar................	17»	3
Läran om värmemotorer, konstruktionsöfningar..............	6	—
Arkitektur med öfningar .........................	77.	3
Byggnadskonstens historia.............................	17»	17.
Brobyggnadskonst, föredrag............................	6	47.
D:o, konstruktionsöfningar........................	12	12
Summa timmar	347»	24

■i

*) Dessutom öfningar på fältet under sommaren.

127

Fackskolan för arkitektur (v4).

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
l:sta läseåret. Matematik...................................................................	77»	3
Teoretisk mekanik, elementarkursen...............................	9
Allmän fysik...............................................................	41/»	472
Allmän kemi...............................................................	3	3
Mineralogi och geologi.................................................	—	3
Beskrifvande geometri, föredrag.....................................	4	4
D:o d:o, öfningar.....................................	6	G
Frihandsteckning........................................................	lOVs	5
Summa timmar	357s	377j
2:dra Läseåret.
Geodesi och topografi med ritning *)..............................	—	4
Beskrifvande maskinlära................................	472
Byggnadskonstruktionslära med ritning..........................	4
Hushyggnadskonstk föredrag.........................................	472	3
D:o, öfningar!)......................................	10	10
Byggnadsstatik med öfningar..................:.....................	3	4
Perspektivlära med ritning...........................................	2	—
Frihandsteckning.........................................................	6	6
Modellering.............................................................	5	5
Summa timmar	35	36

*) Dessutom öfningar på fåltet under sommaren.
J) Dessutom öfningar i materialprofning m. m.

128

Läseår och läroämnen.	Antal timmar i veckan.
Höst- termin.	Vår- termin.
3:dje läseåret.
Tillämpad värmelära med konstruktionsöfningar.............	27»	4
Elektroteknik, allmänna kursen....................................	i/	17»
Byggnadskonstruktionslära med öfningar (frivilligt) .........	(4)	—
Byggnadsstatik med öfningar........................................	4	—
Arkitektur, föredrag......................................................	3	47»
D:o, öfningar..................................................	12	12
Ornamentik............................................................	77» 5	77» 5
Modellering....................................
Läran om brännmaterialier och belysning (frivilligt)........	• (IV.)	(IV.)
Summa timmar	351/»	347»
4:de läseåret.
Arkitektur, föredrag...................................	l1/»	17»
D:o, öfningar....................................	12 l1/*	12 17»
Byggnadskonstens historia......................................
Ornamentik...............................................	71/» 227»	77» 227»
Summa timmar

Dessutom såsom frivilliga läroämnen för alla fackskolor: nationalekonomi och
näringslagstiftning, med 3 timmar i veckan under större delen af läseåret, samt
bokföring, med 2 timmar i veckan under någon del af läseåret för hvardera af två
elevgrupper.

129

C. Eleverna.

Högskolans elever äro för närvarande indelade i tre kategorier
(se sid; 44): ordinarie-, special- och extra elever, hvilka fortfarande
böra bibehållas med ungefär samma rättigheter och skyldigheter
som nu. Endast med afseende på deras benämning anse sig korm
mitterade böra föreslå en förändring. Det har nämligen visat sig,
att hos allmänheten förblandningar af de olika slagen elever med
deras resp. qvalifikationer ofta ega rum till men för dem, som offrat
tid, möda och penningar för genomgående af fullständiga kurser
vid läroverket. Detta är isynnerhet fallet med de s. k. extra eleverna,
af hvilka en del blott låtit inskrifva sig vid läroverket, men
föga deltagit i dtess undervisning. Det från Högskolan för dessa elever
lemnade intyget — som blott innehåller, att de varit inskrifna
vid läroverket såsom extra elever i det eller det ämnet, men ej
huruvida de deltagit i undervisningen eller icke — har nämligen
en och annan gång missuppfattats vid platsers besättande, kanske
till skada för bättre qvalificerade sökande, ordinarie elever. För
att söka förebygga denna missuppfattning hos allmänheten föreslå
kommiterade, att den gamla benämningen »åhörare» på de nuvarande
extra eleverna, såsom mindre missledande, åter införes,
samt att de nu s. k. specialeleverna hädanefter må benämnas extra
ordinarie elever. På grund af det anförda föreslås följande lydelse
å § 14 i nuvarande stadgar;

Högskolans elever äro: dels ordinarie, hvilka efter
att hafva, innan de emottagas, styrkt sig ega tillräckliga
förkunskaper, följa undervisningen till den omfattning,
som erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna
undfå fullständigt afgångsbetyg; dels extra ordinarie,
som åtnjuta undervisning endast i ett mindre antal läroämnen
och för inträde måste ådagalägga, att de innehafva
ett för dem af styrelsen föreskrifvet kunskapsmått,
samt öfver sina kunskaper i de ämnen, hvari de följa
undervisningen, kunna erhålla betyg.

I den mån utrymme och lärarekrafter vid Högskolan,
utan men för den öfriga undervisningen, sådant tillåter, må
läroverkets föreståndare medgifva personer, som ej kunna
vinna inträde såsom elever, att i egenskap af åhörare
begagna undervisningen i ett eller flera läroämnen. Åhö 9 -

Olika slags
elever.

130

Inträdes fordringar.

rare är ej berättigad att från Högskolan erhålla kunskapsbetyg.

Inträdesfordringarna för ordinarie elever vid Tekniska högskolan
hafva vid flera tillfällen och inför olika auktoriteter och korporationer
varit föremål för mycket vexlande omdömen. Några begära
att alla inträdessökande skola vid läroverket pröfvas på deras
kompetens; andra anse, att inga inträdesprof böra vid Högskolan
afläggas, utan att uteslutande mogenhetsbetyg på reallinien från allmänt
läroverk skall berättiga till inträde vid Högskolan; många
vilja stipulera någon tids praktisk verksamhet vid industrielt eller
byggnadsföretag såsom obligatorisk inträdesfordran; andra förkasta
helt och hållet en sådan fordran på praktik för inträdes vinnande

o. s. v.

Beträffande frågan om obligatorisk inträdesexamen för alla till
Högskolan sökande studerande, så synes det kommitterade föga
lämpligt att åter där införa det vidlyftiga examensväsende, som före
den senaste omorganiseringen af läroverket tillämpades. Det torde
vara tillräckligt att erinra om de många olägenheter, som medfölja dylika
allmänna inträdesprof, och för hvilka den förra Kongl. kommittén
i sitt utlåtande af den 4 november 1873, sid. 69 och 70, fullständigt
redogjort — till hvilket utlåtande kommitterade därför tillåta
sig att hänvisa —, äfvensom att påpeka oformligheten däri, att en person,
som t. ex. aflagt mogenhetsexamen på reallininen, skulle tvenne
gånger vid statsläroverk underkastas officiel examen af ungefär enahanda
omfång, för att inse nödvändigheten af ett samband mellan
de förberedande allmänna läroverken och Tekniska högskolan. Den
efter senaste omorganiseringen af Tekniska högskolan fastslagna
principen, att det för erhållande af fullständigt mogenhetsbetyg på
den reala linien från rikets allmänna läroverk föreskrifna kunskapsmåttet
skall berättiga till examensfritt inträde vid Högskolan (se
sid. 45), bör därför enligt kommitterades åsikt fortfarande tillämpas.

Å andra sidan torde dock ej heller en sådan bestämmelse, att
endast nyss nämnda mogenhetsbetyg skulle medföra rätt till inträde
vid Högskolan, vara af gagn för tillgodoseendet af läroverkets uppgift,
och ej heller af billig hänsyn till andra på det tekniska området
bildningssökande böra för strängt tillämpas. Redan nu medgifves
det studenter, som aflagt mogenhetsexamen på latinlinien,
rätt att genom fyllnadspröfning vid allmänt läroverk i matematik,
fysik och kemi, ernå samma förmån som realstudenter, nämligen
att utan inträdesprof kunna antagas till ordinarie elever vid Hög -

131

skolan. Denna rättighet torde böra för dem bibehållas, i synnerhet om
fyllnadspröfningen komme att ega rum i samma ordning och under
lika kontroll, som för mogenhetsexamen i öfrigt är stipuleradt, hvilket
ju ock jämförbarheten med realstudenterna fordrar.

Men det gifves ock en annan klass studerande, som billigtvis
böra med afseende på inträde vid Högskolan tillmätas liknande rättigheter,
nämligen från Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och
från de Tekniska elementarskolorna med fullständigt afgångsbetyg
utexaminerade elever. Dessa torde nämligen med afseende på kunskaper
i matematik, fysik, kemi, mekanik samt färdighet i linearritning
och frihandsteckning m. m. böra anses hafva till och med
bättre förutsättning för fortsatta högre tekniska studier, än i allmänhet
torde vara fallet med dem, som efter aflagd mogenhetsexamen
komma direkt ifrån de allmänna läroverken till Högskolan.
Däremot sakna de förra intyg öfver den humanistiska bildning, som
det erforderliga kunskapsmåttet för mogenhetsexamen är afsedd att
bibringa. För att dessa elever i hufvudsakliga delar skola kunna
anses jämbördiga med andra vid Högskolan inträdande och således
inrymmas rätt att utan särskild pröfning därstädes vinna
inträde, böra alltså såsom villkor uppställas, att de utom fullständigt
afgångsbetyg från något af nämnda tekniska läroverk, förete intyg
om en vid allmänt högre läroverk undergången godkänd fyllnadspröfning
i svenska språket, främmande lefvande språk, samt historia
och geografi i samma ordning och under likadan kontroll som
för mogenhetsexamen på reallinien är föreskrifvet.

Slutligen finnes det ock många ynglingar, hvilka af ekonomiska
skäl eller af andra giltiga bevekelsegrunder föranledas att i förtid
afbryta sina studier vid de allmänna läroverken för att i det praktiska
lifvet söka sin utkomst, men som sedermera få blicken öppen
för behofvet och nyttan af grundliga teoretiska tekniska kunskaper
och därför önska förvärfva sig sådana vid Högskolan. De kunna för
närvarande vinna detta sitt önskningsmål genom att vid Högskolan
underkasta sig inträdesexamen, därvid ådagaläggande sig innehafva
hufvudsakligen samma kunskapsmått som öfriga kompetenta inträdessökande.
Att betaga dem denna möjlighet och hänvisa dem till
landets lägre tekniska läroverk, torde vara föga välbetänkt, synnerligast
som erfarenheten vid Högskolan hittils visat, att dylika elever
ofta med synnerlig ifver och god framgång fullföljt sina studier.
Icke heller bör dessa inträdessökandes examinering vid läroverket
föranleda något synnerligt besvär eller några afsevärda kostnader,

132

enär det visat sig (se Tab. 3, sid. 66), att redan under närvarande förhållanden
antalet inträdessökande, som ej aflagt maturitetsexamen vid
de allmänna läroverken, är i aftagande (åren 1889 och 1890 uppgående
till 31,8 och 23,4 % af hela antalet inträdessökande mot 56,7
och 62,3 % under åren 1878 och 1879), och hvithet antal naturligen
än mera skulle inskränkas, om, såsom kommitterade ärna föreslå,
någon längre tids väl vitsordad praktisk verksamhet skulle föreskrifvas
såsom vilkor för befogenhet att få vid läroverket undergå
inträdesexamen.

Angående betydelsen för studierna vid Högskolan af en desamma
föregående praktisk verksamhet samt möjligheten för
inträdessökande att förskaffa sig dylik praktik, yttras uti den förut
åberopade, från Svenska teknologföreningen till kommitterade ingifna
skrifvelsen: »Alla äro fullt eniga, rörande gagnet af en sådan
föregående verksamhet med hänsyn till dess för studiernas bedrifvande
uppfostrande betydelse och det tillfälle den gåfve, att låta
den blifvande teknologen pröfva sina anlags och sin begåfnings
allvar och riktning, som ock med afseende å den genom en sådan
verksamhet vunna, för ynglingens utveckling nyttiga omvexling i
hans sysselsättningars art, då det ju i allmänhet bör förutsättas såsom
eftersträfvansvärdt, att en afslutad, mångårig skolkurs icke
omedelbarligen efterföljes af en annan, ytterligare själsansträngning
kräfvande sådan. Men om ock på dessa grunder önskvärdheten
af en‘inträdet vid Högskolan föregående praktisk verksamhet synes
obestridlig, så torde en obligatorisk föreskrift om en dylik verksamhet
såsom kompetentsvillkor för inträdet till Högskolan icke kunna
på samma grunder motiveras, och detta så mycket mindre som en
sådan verksamhetsart kan vara så väsentligen olika, att dess värde
för de afsedda ändamålen kan variera ifrån ett ganska högt och
till nästan intet. Det torde därjämte näppeligen ligga inom möjlighetens
gräns, att genom närmare föreskrifter rörande sysselsättningens
art och qvantum åvägabringa ett minimivärde hos densamma,
nog högt att motväga de obestridliga olägenheter, som för
rätt mången i öfrigt fullt qvalificerad yngling skulle blifva en följd
af en dylik föregående praktisk verksamhets införande såsom en
obligatorisk inträdesfordran. Skulle nämligen en sådan fordran
anses böra uppställas, så uppstår svårighet att fixera någon bestämd
tidslängd, under hvilken den ifrågavarande praktiska verksamheten
borde hafva pågått. Det ligger nämligen i sakens natur,
ej mindre att, å ena sidan, en allt för kort tidsbestämmelse i detta

133

hänseende måste blifva af i samma mån ringa effekt, än äfven att,
å andra sidan, en till allt för lång tid utsträckt praktisk sysselsättning
lätteligen åt det ännu omogna sinnet kan gifva en för fortsatta
studier olämplig riktning, på samma gång den långa tiden
möjligen undergräfver eller i ett och annat försvagar den teoretiska
kunskapsgrund, på hvilka de fortsatta studierna skola byggas.
Denna fara gäller i första rummet dem, som med stöd af förut aflagd
examen ega rätt att utan förpröfning förklaras berättigade till inträde
vid Högskolan. Det är förnämligast inom de mekaniska verkstäderna,
som en föregående praktik anses väsentligen höja en i
teoretiskt afseende fullt utrustad ingeniörs användbarhet och kompetens,
och just i fråga om verkstadspraktik torde de största svårigheterna
möta att garantera en blifvande teknolog tillfälle till en
verksamhet af den instruktiva art här förutsattes; och befintligheten
af en verklig garanti i detta hänseende synes utgöra ett villkor för,
att en föregående praktisk verksamhet skall kunna från statens
sida föreskrifvas såsom en obligatorisk inträdesfordran till dess
Tekniska högskola. Nyttigare än en före de tekniska högskolestudiernas
början bedrifven praktisk verksamhet synes vara en sådan
verksamhet, bedrifven i jämnbredd med dessa studiers fortgång,
särskildt under sommarferierna; och önskvärdt synes, att, därest
genom det allmännas försorg tillfälle härtill kunde den tekniska
studeranden beredas, detta då i första rummet måtte lemnas honom,
sedan han påbörjat sin tekniska högskolekurs. Ett sådant önskningsmål
torde ock vara lättare att förverkliga, än det som en
obligatorisk förpraktik förutsätter.»

På hufvudsakligen enahanda skäl, som i den citerade skrifvelsen
blifvit anförda, anse sig kommitterade ej böra såsom obligatoriskt
villkor för inträde vid Högskolan föreskrifva fordran på
föregående praktisk verksamhet, men tillråda på det lifligaste, att
inträdessökande, om möjligt, söka skaffa sig dylik praktik före inträdet
vid läroverket. Att i öfrigt insikten om en dylik föregående
praktiks betydelse för studierna vid Högskolan allt mer och mer
sprides inom de bildningssökande tekniska kretsarne framgår däraf,
att bland de inträdessökande deras antal, som hafva att förete intyg
om praktisk verksamhet, är i hastigt tilltagande. Så t. ex.
kunde 1890 ej mindre än något öfver hälften (50,e % ) af de då antagna
eleverna åberopa sig på dylik praktik, under det att för hela
perioden 1878—90 medeltalssiffran i berörda hänseende blott uppgår
till 19,8 % (se tab. 3, sid. 07).

lvommitterade dela äfven de uttalade åsikterna om nyttan af
praktisk verksamhet under studietiden, synnerligast för de elever,
som före inträdet vid Högskolan ej varit i tillfälle att därigenom
förvärfva sig någon inblick i det praktiska lifvets fordringar på en
blifvande tekniker; och hvilken praktik därjämte har stor betydelse
för ett rätt bedrifvande af studierna i de tillämpade tekniska vetenskaperna.
Kommitterade vilja därför föreslå, icke blott att eleverna
uppmanas att under sommarferierna söka erhålla praktisk sysselsättning
inom området för deras studieriktning, utan äfven att fordran
på väl vitsordad sådan sysselsättning under någon kortare tid
uppställes såsom villkor för deltagande i studierna under de sista
åren inom samtliga fackskolor.

Hvad åter omfånget af de för inträde vid Högskolan erforderliga
teoretiska, humanistiska och öfriga kunskaper eller färdigheter
beträffar, torde, såsom redan blifvit antydt, de vid statens allmänna
läroverk på reallinien för de resp. ämnena förskrifna kurserna numera
kunna anses motsvara de fordringar, som med hänsyn till
Högskolans uppgift billigtvis böra uppställas. I sammanhang härmed
torde särskilt böra betonas nödvändigheten af, att inträdesfordringar
i teckningsämnena uppställas, ty det kan ju ej vara förenligt
med en högskolas uppgift att meddela undervisning i de elementer
af dessa öfningsämnen, som numera genomgås icke blott vid
de högre allmänna läroverken, utan till och med delvis vid folkskolorna.
Undervisningen i dessa elementer inkräktar också för
närvarande allt för mycket på tiden för de fortsatta studierna och
öfningarna i hithörande ämnen vid Tekniska högskolan, hvilka därför
ej kunnat vinna den utveckling, som önskligt vore. Genom införandet
af inträdesfordringar om någon färdighet i frihandsteckning
och linearritning till det omfång, som motsvarar de i läroverksstadgan
angifna kurserna vid de högre allmänna realläroverken,
skulle deremot, såsom i det föregående under läroämnena »frihandsteckning»
samt »beskrifvande geometri med ritning» blifvit
visadt, väsentligen utvidgade kurser i dessa ämnen kunna vid Högskolan
hinna genomgås. Kommer således, såsom den af Kongl.
Maj:t tillsatta senaste Läroverkskommittén i dess utlåtande af den
13 januari 1891 föreslagit, att i mogenhetsbetygen från realläroverken
äfven upptagas särskilda betyg i teckning, möter intet hinder
att låta dessa mogenhetsbetyg, likasom hittills, berättiga till examensfritt
inträde vid Högskolan. I annat fall bör ett tillägg om inträdesfordringar
i teckning göras.

135

En annan stipulation, som finnes i nuvarande stadgar om
fordringarna för inträde i Högskolan, är, att den sökande, ifall han
bekänner sig till den kristna läran, skall förete intyg om, att han
är konfirmerad. Denna stipulation torde böra ur stadgarne alldeles
utgå. Det har nämligen flera gånger inträffat, att i öfrigt fullt kompetenta
inträdessökande ej kunnat af brist på dylikt intyg vid läroverket
antagas; men hafva utaf dessa de, som hos Kongl. Maj:t
anhållit, att berörda omständighet ej skulle utgöra hinder för deras
antagande vid Högskolan, alltid vunnit nådigt bifall till denna deras
anhållan.

Slutligen böra i sammanhang med stadgandet om inträdesfordringarna
föreskrifter finnas, huru förfaras skall, för den händelse
ett större antal kompetenta inträdessökande anmäla sig, än Högskolan
med hänsyn till befintligt utrymme och lärarekrafter kan
emottaga; och torde i detta hänseende de af Kongl. Maj:t redan
nu för sagda ändamål lemnade föreskrifterna vara tillfyllestgörande.

I enlighet med hvad här ofvan blifvit anfördt, få kommitterade
alltså föreslå, att rörande inträdesfordringarna till Tekniska högskolan
stadgas:

För att kunna antagas till ordinarie elev i Högskolans
lägsta afdelning erfordras att förete intyg om
ålder och god frejd.

Rätt att vid Högskolan vinna inträde, utan att där
undergå särskild pröfning, eger: den som pa reala linien
aflagt fullständig afgångsexamen från högre allmänt läroverk
och äfven därifrån företer intyg om godkänd färdighet
i linearritning och frihandsteckning till det omfång,
som i stadgan för nyss nämnda läroverk är föreskrifvet
för den reala linien; den, som vid sådant läroverk
aflagt fullständig afgångsexamen på latinlinien och
tillika efter en därstädes i vederbörlig ordning anställd
fyllnadspröfning erhållit vitsord om godkända kunskaper
i matematik, fysik och kemi, motsvarande dem, som fordras
vid afgångsexamen på den reala linien, samt om
godkänd färdighet i linearritning och frihandsteckning
till ofvan angifvet omfång; samt den, som aflagt fullständig
afgångsexamen från Chalmers tekniska läroanstalt
i Göteborg eller från någon af de Tekniska elementarskolorna
och tillika, efter en vid allmänt läroverk i
vederbörlig ordning anställd fyllnadspröfning, erhållit vits -

136

Af gifter,
valfrihet i
studier etc.

ord om godkända kunskaper i svenska språket, främmande
lefvande språk, historia och geografi, motsvarande
dem, som fordras vid afgångsexamen från högre allmänt
läroverk på den reala linien.

Den, som utan att hafva fullgjort dessa fordringar,
önskar vid Högskolan intagas såsom ordinarie elev och
kan förete intyg, som af styrelsen godkännes, om längre
tids väl vitsocdad praktik, eger att i särskild pröfning
vid Högskolan ådagalägga sig innehafva kunskaper i matematik,
fysik, kemi, svenska språket, främmande lefvande
språk, historia och geografi, motsvarande fordringarna
i afgångsexamen på den reala linien vid högre
allmänt läroverk, äfvensom godkänd färdighet i linearritning
och frihandsteckning till samma omfång, som vid
sagda läroverks reallinie genomgås.

Styrelsen eger att för sist nämnda inträdessökande,
äfvensom för inträdessökande, som aflagt afgångsexamen
från ofvan nämnda tekniska läroverk, då de längre tid
varit i synnerligen väl vitsordad praktisk verksamhet,
bevilja någon tids uppskof med föreskrifna profs undergående
i främmande språk, historia och geografi.

Skulle ett större antal till inträde vid Högskolan kompetenta
sökande anmäla sig, än som läroverket kan emottaga,
tillkommer det styrelsen att bestämma, hvilka af
dessa, såsom varande därtill mest förtjenta, böra emottagas,
hvarvid den omständigheten, att sökande kan förete
goda vitsord om föregående praktisk sysselsättning vid
fabrik, byggnadsarbete eller annat tekniskt företag, eller
att han visat sig ega mera omfattande insikter i de för
Högskolans uppgift viktigaste läroämnena matematik, fysik
och kemi, särskildt bör räknas honom till företräde.

Undervisningen bör för ordinarie elever, .likasom hittills (se
sid. 46) vara kostnadsfri; dock torde af eleverna förbrukade materialier
vid de mekaniska, fysiska, kemiska, metallurgiska och andra
laborationsöfningar böra af dem ersättas, såsom fallet redan nu är
vid alla konstruktions- och ritöfningar med därvid använd råmateriel,
hvilken eleverna själfva betala. Ett tillägg bör alltså göras till
nuvarande § 18 af stadgarne om berättigande att upptaga afgifter,
lämpade efter omkostnaderna för de vid först nämnda öfningar förbrukade
materialerna m. in. Däremot synes stadgandet om den i

137

samma paragraf omnämnda depositionen af 15 kr. såsom säkerhet
för de i § 25 föreskrift^ böterna för försummade lektioner samt
för ersättning af genom elever vållad skada å Högskolans tillhörigheter
kunna utgå. Dylika disciplinära åtgärder måste det tillkomma
läroverkets styrelse och lärarekollegiet att, efter sig företeende behof
och omständigheter, vidtaga och förändra, hvadan formen därför
ej bör i detalj bestämmas genom stadgarne. Kommitterade föreslå
alltså, att § 25 i nuvarande stadgar utgår, samt att §§ 18 och
19 erhålla följande lydelse:

Ordinarie elev åtnjuter kostnadsfri undervisning; dock
eger styrelsen, då så finnes lämpligt, att för deltagande
i laborations- och andra öfningar fastställa en efter omkostnaderna
för därvid förbrukade materialier m. m.
rättad terminsafgift, hvilken för medellösa elever kan
efterskänkas.

Ordinarie elev är i allmänhet skyldig att ordentligt
följa föreläsningarna och deltaga i öfningarna i alla de
uti undervisningsplanen för den fackskola han valt upptagna
obligatoriska ämnena, äfvensom i de öfriga ämnen,
hvartill han anmält sig. Dock må lärarekollegiet kunna
medgifva de elever, som till följd af särskilda bildningsmål
eller af andra giltiga skäl önska befrielse från vissa
läroämnen eller dessas utbytande mot andra, att, så vidt
det är med de fastställda undervisningsplanerna förenligt,
vinna förändring i den för dem eljest gällande läseordningen.

Uraktlåter elev att ordentligt följa undervisningen i
de för honom obligatoriska läroämnena, är han underkastad
de disciplinära bestämmelser, som styrelsen efter
lärarekollegiets hörande fastställt.

Särskild! vilja kommitterade i sammanhang härmed betona
önskvärdheten af, att den genom denna paragraf för eleverna möjliggjorda
större valfriheten mellan de läroämnen, de för sin utbildning
anse vara af största vikt, måtte till större utsträckning, än
hittills varit vanligt, vinna tillämpning. Detta gäller synnerligast
de sista åren af elevernas studietid, då de, med afseende fåstadt
vid olika anlag och speciella studieriktningar, skola tillämpa de
grundläggande vetenskaperna. Det är äfven af synnerlig vikt, att
de under donna tid blifva i tillfälle att utveckla dessa sina anlag
och pröfva sina krafter genom studier på egen hand, hvilket skulle

138

fördelaktigt inverka på utbildandet af den unge ingeniörens karakter,
så att han vid utträdet i det praktiska lifvet kan med större
tillförsikt och sjelfständighet egna sig åt behandlingen och lösningen
af de många viktiga problem, honom då föreläggas. De uppställda
undervisningsplanerna böra därför, såsom redan blifvit antyda
hufvudsakligen afse att för elever vara rådgifvande, huru en
fullständigt ordnad kurs inom de särskilda faekskolorna skall kunna,
med lämpligt tillgodogörande af den därtill anslagna lärotiden, genomgås;
men de få ej lägga hinder i vägen för eleven att för hans
särskilda bildningsmål ordna studierna, såsom honom bäst synes,
och i hvilket hänseende vederbörande fackskoleföreståndare eger
att bispringa honom med råd och upplysningar.

Villkor för De stadgade villkoren för uppflyttning till högre afdelning och
ninglchaf. erhållande af afgångsbetyg m. m. (se sid. 46) synas hufvudsakligen
gångsbetygs oförändrade kunna fortfarande lända till efterrättelse, om ett tillägg
meddelande göres, i enlighet med hvad förut blifvit yttradt, rörande obligatorisk
fordran på någon tids praktisk sysselsättning under ferierna före
inträdet i de särskilda fackskolornas sista årskurs, för hvilket ändamål
nuvarande § 21 föreslås att ändras sålunda:

Ordinarie elev bör, så vidt möjligt är, under sommarferierna
söka erhålla praktisk sysselsättning inom
området för sin studieriktning; och skall han, innan
han kan vinna inträde i någon fackskolas sista årskurs,
styrka, att han tillsamman minst två månader haft dylik
praktisk verksamhet.

Den i § 20 omförmälda pröfningsrätten (se sid. 46), huruvida
elev kan få qvarstå ytterligare ett år i sin afdelning, torde lämpligast
böra öfver flyttas från styrelsen till lärarekollegiet, som ju är i
tillfälle att mera direkt vinna kännedom om sådan elevs qvalifikationer.

Extra ordi- I öfverensstämmelse med de förut uttalade åsikterna kan stad naneelever.

gandet i § 23, (se sid. 45) om special- eller, såsom de föreslagits
hädanefter böra heta, extra ordinarie elever formuleras sålunda:

Extra ordinarie elev tillkommer i alla tillämpliga fall
samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie elev.
Han eger efter fullbordad lärokurs att öfver sina kunskaper
i de ämnen, hvari han begagnat undervisningen,
undfå betyg enligt särskild!, af styrelsen fastställdt formulär.

139

D. Lärarne.

Lärarebefattningarna bestridas nu vid Tekniska högskolan af
dels professorer, dels lektorer, samt dels extra lärare och assistenter,
(se sid. 42). Genom de förut motiverade och föreslagna väsentliga
utvidgningarna och tilläggen, beträffande alla de läroämnen,
hvari undervisningen nu uppehälles af lektorer, hafva såväl omfånget
som karakteren af dessa befattningar så förändrats, att de
blifva jämförbara snarare med de extra ordinarie professorsbefattningarna
vid Universiteten än med lektorsbefattningarna vid de allmänna
läroverken. Sagda lärare meddela nämligen på eget ansvar
en fullständigt själfständig undervisning i läroämnen, som äro af
dels vetenskaplig, dels praktiskt tillämpande art och därför kräfva
af föredraganden icke blott en gedigen teoretisk och praktisk underbyggnad,
utan äfven att han oafbrutet arbetar på sitt ämnes vetenskapliga
utveckling och följer dess mångfaldiga tillämpningar inom
teknikens vexlande områden med dess ständigt nya upptäckter,
uppfinningar m. m. Han måste således med aktgifvande härpå
årligen komplettera och omarbeta sina lärokurser, om hans undervisning
skall kunna anses följa med tidens fordringar. Åt honom
bör därför vid läroverket beredas en sådan ställning, att han med
i möjligaste mån odeladt intresse kan egna sig åt sitt lärarekall;
och anse kommitterade på denna grund samt med stöd af jämförelsen
med statens öfriga högskolor, att lektoraten vid Tekniska
högskolan böra förvandlas till extra ordinarie professurer med enahanda
löneförmåner, som tillkomma dessa befattningar vid Universiteten.
§ 10 i nu gällande stadgar föreslås till följd häraf erhålla
denna lydelse:

Lärarebefattningarna, hvilka bestämmas genom Högskolans
stat, äro:

ordinarie och extra ordinarie professorsembeten samt

extra lärare- och assistent-befattningar.

Professorerna utnämnas af Kongl. Maj:t efter vederbörligt
förslag. Extra lärare och assistenter antagas af
styrelsen på lärarekollegiets förslag.

Det i sista momentet af samma paragraf införda stadgandet
om docenters antagande torde kunna utgå, enär det allt sedan dess
tillkomst aldrig tillämpats, och dessutom den i det föregående i
fråga om läroämnena föreslagna rätten för styrelsen, att, då så

De olika
slagen af
lärare.

140

Lärarebe fattningars tillsät tande.

finnes nödigt, anordna extra undervisning i därför lämpliga ämnen,
gör docentinstitutionens bibehållande vid Högskolan obehöflig!.

Vid professorsembetes tillsättande eger styrelsen nu att upprätta
förslag bland de sökande (se sid. 43). Det kan dock med
skäl ifrågasättas, om ej den förberedande utredningen af så viktiga
ärenden som tillsättandet af Högskolans lärarebefattningar skulle
vinna därpå, att lärarekollegiet finge deltaga i deras behandling.
Äfvenså bör väl här inrymmas möjligheten att utan ansökning
kunna föreslå personer, kända för utmärkt skicklighet, till profesrorsbefattnings
erhållande. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad praxis är vid Universiteten och med hänsyn tagen till de vid
Tekniska högskolan existerande särskilda förhållandena, få kommitterade
därför föreslå följande ändrade bestämmelser för dessa lärarebefattningars
tillsättande (§11 och 12 i nuvarande stadgar):

l;o) Då professorsembete blifver ledigt, låter styrelsen,
därest hon ej finner anledning att föreslå lämplig person
till befattningens erhållande utan föregående ansökan,
eller lärarekollegiet inom en månad efter ledighets inträffande
anmäler, att sådan fråga blifvit väckt, som i
3:o) omförmäles. genom kungörelse, som tre gånger införes
i den officiella tidningen, tillkännagifva, att sökande senast
klockan tolf å femtiondesjette dagen efter den, då kungörelsen
i nämnda tidning första gången införts, ega
att till styrelsen ingifva sina till Kongl. Maj:t ställda,
af behörigen styrkta meritförteckningar åtföljda ansökningar.

2:o) Till ådagaläggande af sin skicklighet för den
sökta befattningen må det, efter därom hos styrelsen
före ansökningstidens utgång gjord anmälan, stå sökande
öppet att å tid, som styrelsen bestämmer, vid Högskolan
hålla två offentliga föredrag, det ena öfver ett af styrelsen
uppgifvet, sökanden en vecka förut delgifvet ämne,
och det andra öfver ett själfvaldt ämne.

På af sökanden framställd begäran må styrelsen
kunna bevilja högst tre månaders anstånd med lärdomsprofs
afläggande eller ytterligare intygs och andra handlingars
inlemnande, innan förslag uppsättes.

3:o) Finnes utsikt att till ledigt professorsembete
kunna vinna någon person, som på grund af utmärkt

141

skicklighet anses förtjent att, ehuru han ej söker embetet,
vid dess besättande komma i åtanke, må styrelsen,
efter att hafva inhemtat lärarekollegiets yttrande, därom
göra framställning hos Kongl. Maj-.t antingen i sammanhang
med förslaget eller annorledes efter omständigheterna.

Vill lärarekollegiet till ledigt professorsembete föreslå
någon person, känd för utmärkt skicklighet, eger kollegiet
att hos styrelsen, innan embetet i enlighet med l:o) kungjorts
till ansökning ledigt, anmäla honom till dess erhållande,
så framt, efter väckt sådant förslag inom lärarekollegiet
och ärendets skyndsamma behandling, minst
två tredjedelar af lärarekollegiets ledamöter förena sig
om att till embetet föreslå viss person. Styrelsen öfverlemnar
sedan ärendet jämte eget betänkande till Kongl.
Maj:t.

4:o) Till professorsembete upprättar styrelsen, sedan
lärarekollegiet afgifvit yttrande öfver de sökandes kompetens,
underdånigt förslag, hvarå tre personer uppföras,
om ibland de sökande så många finnas med för platsen
erforderliga egenskaper; och skall styrelsen såväl vid
sådant förslags upprättande som vid befordran till beställning,
hvilken af styrelsen tillsättes, fästa afseende endast
å sökandes lämplighet för befattningen, ådagalagd genom
aflagda prof och examina, utgifna arbeten, praktisk verksamhet
eller föregående tjenstgöring såsom lärare in. m.
så framt företrädet emellan två eller flera sökande därigenom
kan afgöras, men i annat fall jämväl å tjenstetid
vid Högskolan eller annat offentligt läroverk.

Undervisningen vid Högskolan bestrides nu (se sid. 42), såsom
redan blifvit angifvet, af 12 professorer, 7 lektorer och 7 extra lärare,
jämte ett efter undervisningens behof lämpadt, vexlande antal
assistenter. De i det föregående af kommitterade föreslagna förändringarna
och betydande utvidgningarna i undervisningen nödvändiggöra
emellertid väsentliga förstärkningar i lärarekrafterna,
och för hvilka beliofs tillgodoseende kommitterade, med hänvisning
till den förut lemnade utredningen, nu gå att redogöra.

I matematik borde föredragen och problemöfningarna fördelas
på tvenne elevgrupper, som parallelt undervisades, den ena i en

142

större kurs utaf professorn i ämnet, den andra i en mera elementär
kurs, hvartill således behöldes en ny extra lärare.

I geodesi och topografi är en väsentlig utvidgning af kurserna
föreslagen, hvarjämte det stora antalet elever fordrar dessas undervisning
i två grupper på olika tider af en och samma lärare, för
närvarande lektorn i ämnet, hvars befattning, i öfverensstämmelse
med hvad förut i detta hänseende yttrats, alltså föreslås att förvandlas
till en extra ordinarie professur i geodesi och topografi.

I beskrifvande geometri med 1''itning äro förhållandena enahanda,
hvadan den ökade undervisningen och det stora elevantalets
fördelning i tvenne grupper äfven föranleda det nuvarande, hit hörande
lektoratets utbytande mot en extra ordinarie professorsbefattning
i samma ämnen.

Den teoretiska mekaniken skulle, likasom hittills, föredragas
i tvenne kurser, en högre af professorn i matematik och teoretisk
mekanik, samt en elementarkurs, som nu föreläses af lektorn i elementarmekanik,
hvilken äfven undervisar i beskrifvande maskinlära.
Kursen i elementarmekanik är föreslagen att utvidgas med grunderna
af hållfasthetsläran och grafostatiken, hvarjämte till föredragen
i maskinlära skulle fogas konstruktioner af enkla maskindelar och
enklare maskiner för de elever, som endast genomgått de mera
elementära kurserna i matematik och mekanik. På grund häraf
föreslås äfven detta lektorats förvandlande till en extra ordinarie
professur i mekanik och maskinlära.

I konstruktion af enkla maskindelar är undervisningen föreslagen
att utvidgas med flera föredrag och konstruktionsöfningar,
med särskild hänsyn till anordningar för åstadkommande af skydd
mot olyckor i verkstäder och fabriker, hvarjämte skulle tillkomma
föredrag i det nya läroämnet tillämpad kinematik, och hvilka åtgärder
således äfven motivera ifrågavarande lektorats förvandlande
till en extra ordinarie professur i konstruktion af enkla maskindelar
och tillämpad kinematik.

Den teoretiska maskinläran är nu fördelad på tvenne professorer,
af hvilka den ene uppehåller undervisningen i läran om vattenkraftmaskiner,
vattenuppfordringsverk, bergsmekanik m. m. med
konstruktioner, och den andre läran om värmemotorer (ångmaskiner,
gasmaskiner etc.), arbetsmaskiner m. m. med konstruktioner, och
hvilken fördelning i hufvudsak äfven hädanefter skulle bibehållas.
Emellertid behöfves redan nu, och ännu mera med lärokursens utvidgning
inom den mekaniska fackskolan till obligatoriskt fyraårig,

143

för ledande af de talrika konstruktionerna samt öfvertagande afen
del af den nuvarande assistentens och något af den öfriga utvidgade
undervisningen biträde af en extra lärare, hvarför en ny dylik
befattning i maskinlära föreslås.

I skeppsbyggnadskonst föreslås upprättandet af en ny ordinarie
professur i stället för den nu befintliga extra lärarebefattningen
i ångfartygs konstruktion, hvilket nödvändiggöres af anordnandet
af den ifrågasatta nya fackafdelningen för skeppsbyggeri.

Hvad angår mekaniska teknologien, äro inga förändringar,
som inverka på lärarebefattningen, föreslagna, hvadan professuren
i detta ämne bibehålies oförändrad.

Uti de till fysiken, den allmänna och den tillämpade, hörande
undervisningsgrenarna hafva omfattande förändringar föreslagits,
hvilkas genomförande, med särskild hänsyn till den ifrågasatta
nya fackskolan för elektroteknik, kräfva betydliga förstärkningar
af lärarekrafterna. Sålunda måste, på grund af det stora elevantalet
i den allmänna kursen samt den väsentligt utvidgade undervisningen
i flera af den tillämpade fysikens delar med tillhörande
konstruktions- och laborationsöfningar, dessa båda kurser alldeles
skiljas och öfverlåtas på tvenne professorer, en i allmän fysik och
en i tillämpad fysik. Därjämte fordra de praktiska tillämpningarna
på elektroteknikens område med dit hörande konstruktioner en på
detta område erfaren konstruktörs biträde, för hvilket ändamål anställandet
af en särskild extra lärare föreslås. Äfven vid fotografiens
tillämpningar behöfves ett särskildt biträde, hvartill dock lämpligen
en assistent torde kunna anlitas.

För undervisningen i allmän och analytisk kemi samt kemisk
teknologi med tillhörande laborationer medföra de förut omnämnda
utvidgade lärokurserna samt det stora elevantalet likaledes
icke obetydliga förstärkningar i lärarekrafter, och hvilka lämpligen
torde kunna tillgodoses genom anställandet af tvenne extra lärare,
en i allmän kemi och en i kemisk teknologi, såsom biträden åt de
båda professorerna i dessa läroämnen.

Bergskemin och metallurgien med laborations- och konstruktionsöfningar
kunna hädanefter, såsom hittills, skötas af tvenne
personer, nämligen professorn i metallurgi, som föreläser allmän
och järnets metallurgi samt leder dit hörande konstruktions- oeh
laborationsöfningar, samt lektoren i metallurgi, som föredrager
bergskemi och andra metallers än järnet metallurgi och leder de
metallurgiska laborationsöfningarna. Sist nämnde lärares undervis -

144

ningsskvldighet är redan nu af det omfång, att hans befattnings
förvandling till en extra ordinarie professur i bergskemi och metallurgi
väl motiveras, och blir det ändå mera genom lärokursernas
utvidgning och det föreslagna införandet af undervisning i metallurgisk
teknologi.

Undervisningen i mineralogi och geologi skulle äfven enligt
kommitterades förslag väsentligen utvidgas, så att likaledes det
för densamma nu befintliga lektoratet bör utbytas mot en extra ordinarie
professur i samma ämnen.

Uti grufvetenskap kan den föreslagna ökade undervisningen
bestridas af professorn i detta läroämne.

De under benämningarna byggnaclskonstruktionslära, byggnadsstatik
och h us bygg n a dsk o ost upptagna läroämnena, i hvilka
undervisningen nu bestrides af en t. f. lektor i allmän byggnadslära
och byggnadsstatik samt en extra lärare i husbyggnadskonst,
hafva, såsom i det föregående blifvit omförmäldt, redan tvenne
gånger varit föremål för Riksdagens behandling på grund af aflåtna
Kong!, propositioner om upprättandet af tvenne ordinarie lektorat
i stället för nyss nämnda befattningar. Skälen till de sålunda föreslagna
förändringarna qvarstå oförminskade och hafva nu ytterligare
förstärkts genom de utvidgningar och omflyttningar i hit hörande
undervisningsgrenar, som i fråga om dessa läroämnen i det
föregående angifvits såsom erforderliga. Införandet af större
kurser i hållfasthetsläran, grafostatiken och byggnadskonstruktionsläran
samt materiallärans öfverförande på husbyggnadskonsten jämte
tillägg af öfningar i materialprofning etc. ställa dessa lärarebefattningar
i full jämförbarhet med öfriga lektorat vid Högskolan, hvarför
till undervisningens uppehållande i deras läroämnen kommitterade
föreslå upprättandet af två extra ordinarie professurer, en
i byggnadskonstruktionslära och byggnadsstatik samt en i husbyggnadskonst.
Däremot kan då assistentbefattningen i arkitektur
indragas, enär den undervisning, som meddelas i de grenar af
arkitekturen, hvilka äro för väg- och vattenbyggnadsfacket af största
betydelse, lämpligen öfvertages af nyss nämnde e. o. professor i
husbyggnadskonst.

I väg- och vattenbyggnadskonst uppehälles hela undervisningen
nu af en enda lärare, en professor, hvilken såsom i fråga om detta
läroämne förut meddelats, måst medföra, att viktiga delar af det
samma, såsom läran om allmänna vägar, stadsgator, spårvägar,
vatten- och afloppsledningar i städer m. m. ej kunnat alls före -

145

dragas. Undervisningen i dessa grenar af väg- och vattenbyggnadskonsten
kan lämpligast sättas i samband med läran om järnvägsbyggnader
jämte tillhörande konstruktioner. Härför behöfves emellertid
en ny lärarebefattning, hvars innehafvare det sålunda skulle
tillkomma att på eget ansvar sörja för den omfattande undervisningen
uti ifrågavarande delar af sagda läroämne på ett tidsenligt
sätt; och anse kommitterade på grund häraf fullt befogadt att därtill
föreslå upprättandet af en ny extra ordinarie professur i vägoch
vattenbyggnadskonst. Den ordinarie professorn skulle fortfarande
föredraga vatten- och brobyggnadskonsten samt leda dit
hörande konstruktionsöfningar, och hvilka båda viktiga grenar af
ingeniörsfacket komme att fullt taga hans tid i anspråk.

Med afseende på läroämnena arkitektur och byggnadskonstens
historia äro inga åtgärder föreslagna, som inverka på den
nuvarande professuren i arkitektur, hvilken således bibehälles oförändrad.

Beträffande läroämnena frihandsteckning, ornamentik, modellering,
nationalekonomi och näring slag stiftning, så föranleder
ordnandet af undervisningen i desamma ej några förändringar i
motsvarande lärarebefattningar.

Bokföring är ett nytt läroämne, hvars införande vid Högskolan
kommitterade i det föregående fullständigt motiverat, och torde
undervisningen i detsamma kunna uppehållas af en extra lärare.

Med den förändring af verkstadsarbetet till s. k. mekaniska
laborationer, hvilken af kommitterade förut framhållits såsom önskvärd,
behöfves slutligen äfven för dessa öfningars ledning m. m.
en extra lärare, hvilken på samma gång vore verkstadsföreståndare.

Utom de nu angifna lärarekrafterna fordra såväl det stora elevantalet
som ock undervisningens rationella och fruktbringande bebedrifvande,
äfvensom dess uppehållande vid sjukdomsfall eller annat
tillfälligt förhinder för de ordinarie lärarne, assistenter i de
flesta läroämnen, såsom i matematik, geodesi och topografi, beskrifvande
geometri med ritning, teoretisk mekanik, konstruktion af
enkla maskindelar, maskinlära, mekanisk teknologi, allmän fysik,
tillämpad fysik med konstruktioner, fotografiens tillämpningar, allmän
och analytisk kemi, kemisk teknologi, metallurgi, husbyggnadskonst,
väg- och vattenbyggnadskonst, frihandsteckning m. fl.

Med tillämpning af nu anförda grunder meddelas följande sammanställning
af det vid Tekniska högskolan efter den föreslagna
omorganiseringen erforderliga antalet lärare:

en ord. professor i matematik,

» » » i matematik och teoretisk mekanik,

» » »i läran om vattenkraftmaskiner, bergsme kanik

m. m.,

» » »i läran om värmemotorer, arbetsmaskiner m.m.

» » »i skeppsbyggnadskonst,

» » »i mekanisk teknologi,

» » » i allmän fysik,

» » » i tillämpad fysik,

» » »i allmän kemi,

» » »i kemisk teknologi,

» » »i metallurgi,

» » » i grufvetenskap,

» » »i väg- och vattenbyggnadskonst,

» » »i arkitektur,

en extra ord. professor i geodesi och topografi,

. » » » » i beskrifvande geometri och ritning,

» » » »i mekanik och maskinlära,

» » » »i konstruktion af enkla maskindelar och

tillämpad kinematik,

» » » »i bergskemi och metallurgi,

» » » » i mineralogi och geologi,

» » » » i byggnadskonstruktionslära och bygg nadsstatik,

» » » »i husbyggnadskonst,

» » » »i väg-, och vattenbyggnadskonst,

en extra lärare i matematik, mindre kursen,

» » »i maskinlära,

» » »i praktisk elektroteknik,

» » »i allmän kemi,

» » »i kemisk teknologi,

» » »i frihandsteckning,

» » »i ornamentik,

» » »i modellering,

» » » i nationalekonomi och näringslagstiftning,

» » » i bokföring,

» » »i mekaniska laborationer;

eller tillsamman 14 ordinarie professorer, 9 extra ordinarie professorer
och 11 extra lärare, förutom erforderligt antal assistenter.

147

E. Förvaltning.

Sedan numera statsanslaget till Tekniska högskolan utgår med styrelsen.
ett jämförelsevis stort belopp i förhållande till det, hvarmed Järnkontoret
bidrager till elevernas i fackskolan för bergsvetenskap praktiska
öfningar vid bruk och bergverk, och berörda statsanslag, om
den föreslagna omorganiseringen genomföres, ytterligare i väsentlig
grad komme att ökas, synes det vara tillräckligt att medgifva fullmäktige
i Järnkontoret rätt att välja en ledamot i styrelsen (i stället
för nu två ledamöter), hvarigenom antalet af Kongl. Maj:t utsedda
styrelseledamöter skulle blifva fyra i stället för tre. Äfvenså torde
vara skäl att här införa samma praxis, som vid andra institutioner,
försedda med särskild styrelse, plägar med fördel tillämpas, nämligen
att styrelseledamöterna väljas för viss tid, i hvilket afseende
kommitterade föreslå, att de af Kongl. Maj:t i styrelsen insatta ledamöterna
utses på fyra år, samt att, till vinnande af nödig kontinuitet
i styrelsen, af dessa en i tur ocfi ordning årligen afgår. Vid
det förslag, som lärarekollegiet eger att afgifva, då ledighet bland
sist nämnda styrelseledamöter inträder, torde äfven vara tillräckligt
att kollegiet blott föreslår en lämplig person. Till följd af dessa
föreslagna förändringar skulle stadgandet (§ 38, se sid. 47) om styrelsens
sammansättning komma att lyda sålunda:

Styrelsen utgöres af en utaf Kongl. Maj:t förordnad
ordförande, Högskolans föreståndare, som skall vara föredragande
i styrelsen, fyra till ledamöter af Kongl. Maj-.t
utsedda sakkunniga män samt en af fullmäktige i Järnkontoret
för fyra år vald ledamot. De af Kongl. Maj:t
utsedda ledamöterna förordnas likaledes för en tid af
fyra år, och afgår utaf dessa en i tur och ordning årligen.
Vid hvarje ledighet bland sist nämnda ledamöter
eger lärarekollegiet att föreslå någon lämplig person.

I den instruktion för styrelsen, rörande dess åligganden, hvilken
finnes införd i samma paragraf, behöfva blott, utom sådana smärre
ändringar, som blifva en följd af här förut eller i det följande föreslagna
organisatoriska föreskrifter, ett par tillägg göras i afseende
på styrelsens åtgärder, då tjenstetiden för högskolans föreståndare
utgår, samt till mom. 10:o) med hänsyn till uttalandet af önskvärdheten,
att styrelsen i viktigare organisationsfrågor, rörande läroverket,
bör inhemta lärarekollegiets yttrande. Tillika bör mom. 8:o)

148

Lärare kollegiet.

ändras i öfverensstämmelse med Kongl. brefvet af den 23 januari
1885 sålunda:

att årligen i tryck utgifva berättelse öfver Högskolans
verksamhet under näst föregående år, jämte program för
undervisningen påföljande läseår.

Slutligen torde för tydlighets skull till § 40 böra göras ett tilllägg
om inrymmandet åt styrelsen af rätt, att vid tillfälliga förfall,
såsom sjukdom etc., för föreståndare, lärare och tjenstemän, få förordna
för befattningarnas uppehållande lämpliga personer.

I lärarekollegiet eger nu hvarje lärare, som vid högskolan på
eget ansvar meddelar undervisning, säte och stämma (se sid. 48).
Att denna rätt fortfarande bör bibehållas för högskolans samtliga
ordinarie lärare är tydligt, men däremot torde ej vara lämpligt
att, i betraktande däraf att extra och vikarierande lärares anställning
vid läroverket ofta nog är af tillfällig art och måhända kort
varaktighet, åt dessa inrymma beslutanderätt i viktigare högskolans
organisation berörande frågor, hvilkas behandling måste kräfva
under längre tid vunnen erfarenhet och insikt om läroverkets behof.
Att dylik lärare vid behandling af vissa frågor, som närmast röra
hans eget läroämne, bör däri få deltaga med beslutanderätt, torde
dock böra medgifvas. Med afseende på lärarekollegiets rättigheter
och skyldigheter hafva kommitterade redan antydt lämpligheten af,
att detsamma i öfverensstämmelse med bruket vid Universiteten får
deltaga i den förberedande utredningen och behandlingen af frågor,
som röra tillsättandet af lediga lärareplatser, och däröfver yttra sig.
Samma förhållande gäller äfven i fråga om åtgärder för föreståndareplatsens
samt bibliotekariebefattningens återbesättande vid inträffad
ledighet. Föreskrifter härom, likasom om det förut omtalade
öfverflyttandet på lärarekollegiet åt pröfningsrätten, huruvida elever,
som ej fått flyttning, kunna få qvarstå i sina resp. afdelningar eller
ej, samt om andra smärre, i det föregående eller efterföljande påpekade
förändringar, böra naturligen ingå i stadgarne, hvadan följande
förslag till förändrad lydelse af § 41 i nuvarande stadgar
blifvit uppsatt:

Lärarekollegiet utgöres'' af Högskolans föreståndare,
som där för ordet, och läroverkets samtliga ordinarie
lärare. I lärarekollegiet eger därjämte hvarje extra och
vikarierande lärare säte och stämma vid behandling af
frågor, som med hänsyn till mom. 5:o), 6:o), 7:o) och
8:o) här nedan beröra hans läroämne.

149

Vid förfall för Högskolans föreståndare leder äldste
närvarande ordinarie professor kollegiets förhandlingar.

Lärarekollegiet åligger:

l:o) att, då tjenstetiden för Högskolans föreståndare
utgår, till styrelsen afgifva förslag om befattningens återbesättande
;

2:o) att, då ledighet bland de styrelsens medlemmar,
hvilka utses af Kongl. Maj:t, uppstår, hos Styrelsen föreslå
någon för platsen lämpbg person;

3:o) att, då professorsembete är ledigt, till styrelsen
afgifva förslag till dess återbesättande på sätt i det föregående
(sid. 140, 3:o) föreskrifves, om anledning därtill
förefinnes, samt yttrande öfver sökandes kompetens för
embetet;

4:o) att vid inträffande ledighet till styrelsen afgifva
förslag till öfriga lärarebefattningars och bibhotekarietjenstens
besättande;

5:o) att uppgöra förslag till läroplaner och tidtabeller
för undervisningen samt till formulär för afgångsbetyg;

6:o) att årligen före maj månads utgång till styrelsen
inkomma med de af lärarne för påföljande läseår upprättade
förslag till undervisningsprogram;

7:o) att besluta öfver lärjungarnes uppflyttning från
en årskurs till en högre, bevilja dem tillstånd att qvarstå
i en afdelning samt bestämma, hvilka lärjungar skola
erhålla afgångsbetyg;

8:o) att besluta öfver utdelning af stipendier, så
framt icke andra bestämmelser därom förefinnas;

9:o) att utse föreståndare för Högskolans särskilda
fackskolor eller afdelningar; samt

10:o) att afgifva yttrande och förslag i läroverket
rörande frågor samt i öfrigt i alla de ärenden, som på
grund af Kongl. remiss eller i annat fall kunna af Högskolans
styrelse eller föreståndare varda till liirarekollegiets
behandling hänskjutna.

Enligt nu gällande stadgar (se sid. 48) förordnas Högskolans
föreståndare för en tid af sex år. Kommitterade hafva i det föregående
föreslagit tiden, för hvilken öfriga styrelseledamöter förordnas
till fyra år; och torde därför, till vinnande af likformighet i tidsbestämmelser
i detta hänseende, lika lång tjenstgöringstid böra an -

Högskolans

före ståndare.

Fackskole före ståndare.

Tjenste man.

150

tagas för föreståndaren. I allmänhet tillsättes ock vid andra högskolor
ifrågavarande tjenst på kortare tid än än sex år. Kommitterade
föreslå på denna grund:

att föreståndaren förordnas för en tid af fyra år.

För hvar och en af Högskolans fackskolor utses nu en föreståndare
(se sid. 49). Dessa hafva hittills valts bland de resp. fackskolornas
hufvudlärare, som undervisa i de tillämpade vetenskaperna
under de sista läseåren af elevernas studietid vid Högskolan.
De hafva således intet att göra med eleverna under det tidigare
stadiet af deras lärokurs och kunna således i allmänhet ej om dem
vinna någon personlig kännedom. Denna olägenhet skulle undvikas,
om, när sådant funnes lämpligt, särskilda föreståndare för de lägre,
förberedande afdelningarna eller årskurserna äfven finge tillsättas
med i tillämpliga delar samma funktioner som fackskoleföreståndarne,
bland hvilka funktioner äfven borde ingå rätt att sammankalla
de resp. fackskolornas eller afdelningarnas lärare till gemensam
öfverläggning. I öfverensstämmelse med dessa åsikter skulle
§ 45 i nu gällande stadgar sålunda formuleras:

För hvar och en af Högskolans fackskolor, äfvensom,
då lärarekollegiet finner så Renligt, för andra afdelningar
eller grupper af elever, utser kollegiet bland de särskilda
fackskolornas eller afdelningarnas ordinarie lärare en
föreståndare för en tid af tre år, och hvilken det tillkommer
att vaka öfver de inom hans fackskola eller afdelning
studerande elevernas flit och framsteg, att gå
dem till hända med råd och upplysningar i afseende på
planen för deras studier samt att i allmänhet befrämja
fackskolans eller afdelningens ändamålsenliga utveckling,
för hvilket ändamål han ock eger att sammankalla de
till fackskolan eller afdelningen hörande lärarne till gemensam
öfverläggning.

Föreståndaren i fackskolan för bergsvetenskap skall
i enlighet med styrelsens föreskrifter anordna och öfvervaka
såväl elevernas praktiska öfningar i bergsmekanik,
hyttkonst och grufvetenskap, som deras resor i landsorterna.
Frågor, som angå nämnda resor, föredragas i
styrelsen af fackskolans föreståndare.

I det föregående har redan blifvit antvdt, att vid bibliotekariebefattningens
besättande åt lärarekollegiet bör inrymmas befogenhet
att därtill upprätta förslag, hvilket således också måste i stadgarne

151

omförmälas. Därjämte torde föreskriften i stadgarne (se sid. 50)
om, att sekreteraren och bibliotekarien helst skola utses bland Högskolans
lektorer, extra lärare och assistenter, böra utgå, så att styrelsen
och lärarekollegiet erhålla fria händer att till dessa befattningar
välja därtill lämpliga personer, äfven utom läroverket.

Angående Högskolans bibliotek och öfriga samlingar, blifva
kommitterade i tillfälle att yttra sig i samband med frågan om kostnaderna
för den föreslagna omorganiseringen af läroverket.

I öfverensstämmelse med de i det föregående uttalade åsikterna
hafva kommitterade utarbetat det förslag till nya stadgar för Tekniska
högskolan, hvilket återgifves i Bil. 2.

Lokaler.

Det har redan i det föregående framhållits, hurusom under se- undernare
åren betydande svårigheter uppstått vid försöken att endast
genom tillfälliga anordningar bereda erforderliga och någorlunda områdelämpliga
lokaler för det växande elevantalet och läroverkets fortgående
utveckling. Isynnerhet hafva dessa svårigheter gjort sig
kännbara i fråga om laboratorierna och ritsalarne, på grund af
hvilkas otillräcklighet dels ett större antal lärjungar måst däri inträngas,
än som varit förmånligt såväl ur sanitär synpunkt, som
med hänsyn till undervisningens rätta bedrifvande, dels smärre, för
andra ändamål afsedda och således i flera afseenden för undervisningen
olämpliga rum måst tillfälligtvis till laboratorie- och ritlokaler
apteras. Men äfven bristen på tillräckligt stora och tillräckligt antal
auditorier har länge framträdt. I en del af auditorierna hafva särskilda
anordningar måst vidtagas för ett större antal åhörares inrymmande,
men dessa anordningar, som varit af tillfällig art, hafva
icke kunnat utföras till fördel för vare sig undervisningen eller lärjungarne.
Platserna hafva blifvit för trånga, för att eleverna någorlunda
beqvämt skola kunna göra sina anteckningar under föreläsningarna;
hvarjämte icke ens hygienens billigaste fordringar på
golf- och luftutrymme inom undervisningslokaler kunnat tillgodoses.
Föreläsningarna i flera ämnen halva, i brist på auditorier, mast
hållas i tillfälligtvis lediga ritsalar eller i rum för samlingar. På

152

Nybygg nads förslag.

giund af dylika förhållanden hafva ej heller de till en del läroämnen
såsom undervisningsmateriel hörande samlingarna kunnat, såsom
sig bort, ordnas och fullständigas. För undanrödjande af de största
af dessa brister och ett någorlunda tillgodoseende af den närmaste
framtidens mest trängande behof i berörda hänseenden, har, såsom
förut blifvit omnämndt, under sist förflutna sommar genom Kongl.
Maj.ts särskilda beslut en boställsvaning i läroverkets hufvudbyggnad,
nämligen den genom förre föreståndarens afgång ledig blifna våningen
1 tr. upp i södra flygeln, inredts till lokal för Högskolans bibliotek,
som redan dit inflyttats, och hvarigenom de förut för detta upptagna
rummen kunnat anordnas för en synnerligen välbehöflig utvidgning
af tredje och ijärde afdelningarnas ritsalar, äfvensom några
andra smärre ändringar kunnat vidtagas.

Mangahanda andra fordringar med hänsyn till undervisningens
och lokalernas ändamålsenliga ordnande hafva dock ej härigenom
kunnat billigas, utan vänta äunu på nödiga ansedda förbättringars
genomförande, och hvarför närmare här nedan redogöres i sammanhang
med de föreslagna nya lokalanordningarna. Kommer så härtill
det ifrågasatta upprättandet af tvenne nya fackskolor, af hvilka
synnerligast den för elektroteknik kräfver ett betydligt utrymme, de
redan befintliga fackskolornas väsentliga utveckling samt hela läroverkets
utvidgning för emottagande af ett större antal lärjungar, så
synes det kommitterade uppenbart, att så många nya eller utvidgade
undervisningslokaler erfordras, att utrymme därför ej kan beredas
utan en större tillbyggnad, äfven om, såsom kommitterade
vilja föreslå, den andra boställsvåningen i läroverkets hufvudbyggnad,
eller den för professorn i kemisk teknologi nu upplåtna, tages i
anspråk.

Fråga har da uppstått att utsträcka hufvudbyggnadens södra
flygel, den s. k. laboratorieflygeln, i det närmaste till Teknologgatan
samt dess envaniga partis påbyggande med ytterligare två våningar
till jämnhöjd med huset i öfrigt. Härigenom skulle otvifvelaktigt
det behöfliga större utrymmet kunna vinnas, men en lämplig placering
af en del lokaler inom det kemiska och det kemiskt tekniska
laboratoriet, äfvensom dessas tidsenliga och rationella indelning
skulle då ej kunna fullt tillfredsställande genomföras af hänsyn
till andra .bredvid och öfver liggande lokaler, som måste upplåtas
åt öfriga fackskolor, och hvilkas samlingar af känsliga instrument,
apparater in. m. ej kunna undgå att röna inflytande af de från
de kemiska laboratorierna härrörande gaserna, hvilka, huru väl än

153

byggnaden i detta hänseende utföres, ej kunna alldeles utestängas.
Vidare torde böra framhållas, att kemiska laboratorier äro mera
eldfarliga än andra lokaler inom byggnaden, en omständighet som
med hänsyn till Högskolans närbelägna, dyrbara bibliotek förtjenar
särskildt beaktande. Erfarenheten äfven från andra håll påvisar
också, att det är förenadt med ganska kännbara olägenheter att
inhysa laboratorier i störa byggnader, som tillika disponeras för
andra ändamål; och på många ställen, där så förut varit fallet,
har man, så fort sig göra låtit, flyttat laboratoriet till särskild
byggnad. Alla dessa förhållanden, jämte hänsynen till möjligheten
att bereda lämpligare lokaler åt Högskolans öfriga fackskolor, än
dem, hvaröfver de nu disponera, hafva förmått kommitterade att
öfvergifva tanken på den omnämnda tillbyggnaden och i stället
föreslå uppförandet af en särskild, helt och hållet ny byggnad för
de båda kemiska laboratorierna och den därmed i närmaste samband
stående mineralogiska och geologiska institutionen på den rymliga
och Högskolan tillhörande tomten bakom hufvudbyggnaden. Kommitterade
tveka så mycket mindre att förorda denna nybyggnad,
som denna ej skulle komma att ställa sig väsentligt dyrare än utförandet
af det här ofvan antydda tillbyggnads-alternativet, i jämförelse
med de beaktansvärda fördelar för läroverkets alla vetenskapliga
institutioner, som därigenom kunde vinnas; och tages
hänsyn till, att det nuvarande kemiska laboratoriet, på sätt kommitterade
här nedan föreslå, skulle användas till fysiskt och elektrotekniskt
laboratorium, som eljest komme att påkalla en särskild
nybyggnad, så uppstår genom det nu förordade byggnadsförslaget
till och med en minskad utgift i det hela.

Enär nybyggnadsfrågan närmast rör de kemiska laboratorierna,
torde en kort redogörelse för dessas utveckling vara på sin
plats. Vid inredningen af läroverkets nuvarande hus 1863 anordnades
här 12 större arbetsplatser för 3.dje årskursens elever och
16 mindre sådana platser för 2:dra årskursens eller tillsamman
plats för 28 laboranter. I medlet af 70-talet hade dessas antal
stegrats, så att det under åren 1874 och 1875 uppgick till resp. 39
och 43, åt hvilka utrymme ej kunde beredas på annat sätt än dels
genom sammanträngning af två elever på en arbetsplats, dels genom
anordnande af provisoriska arbetsplatser i det för sådant ändamål
ej lämpliga och ej afsedda s. k. ångpannerummet. På grund af
dessa omständigheter utarbetades redan då ett förslag till laboratoriernas
utvidgning genom påbyggnad af laboratorieflygeln, hvilket

154

förslag dock ej kom till utförande, hufvudsakligast af det skäl att
mot slutet af 70-talet en hastig minskning i elevantalet inträdde
med den då särdeles ogynsamma ekonomiska konjunkturen för
landets industri och särskildt inom bergshandteringen. Emellertid
qvarstod den för undervisningen menliga anordningen, att qvantitativt
analytiska arbeten skulle utföras samtidigt och i samma rum
som de qvalitativa analyserna under ledning af tvenne hufvudlärare.
Olägenheterna häraf samt af det alldeles otillräckliga årsanslaget
gjorde sig allt mera kännbara och föranledde proposition om förökade
anslag för de mest öfverklagade bristernas afhjälpande till
1884- års Riksdag, som ock beviljade, utom en förhöjning af årsanslaget,
ett extra anslag af 10 000 kr. Med dettas tillhjelp utfördes
ändrad inredning af stora laboratorierummet, materialrummet, en
del af det syntetiska arbetsrummet, rummet för de kemiskt-tekniska
samlingarna m. m.; men en del andra såsom behöfliga ansedda
förändringar måste på grund af anslagets otillräcklighet (fackskolans
föreståndare hade för ändamålet begärt 20 500 kr.) undanskjutas.
Under de senaste åren har åter elevantalet på de kemiska laboratorierna
stigit ganska betydligt, så att det under åren 1888—90
utgjorde i ordning 31, 31 och 35 samt uppgår innevarande års
hösttermin till 43, hvaraf 14 tillhöra 3:dje och 29 2:dra årskursen.
För dessa hafva utrymme sålunda beredts, att 10 tillfälliga platser
måst anordnas i det härför ingalunda lämpliga smältrummet, och
7 laboranter provisoriskt inrymts i det syntetiska rummet, hvarjämte
4 elever, tillhörande fackskolan för bergsvetenskap, och som
borde erhålla undervisning å analytiska laboratoriet, för tillfället
öfverflyttats till bergsskolans laboratorium. Trots dessa nödhjelpsanordningar
hafva till och med 2 laboranter måst åtnöja sig med
en plats tillsamman, och ingen särskild arbetsplats kunnat reserveras
åt assistenten i allmän kemi. Att denna trängsel skall verka i hög
grad menligt på elevernas arbeten, torde ligga i öppen dager.

Emottagandet af, såsom det föreslagits, ett större antal elever
årligen medför gifvetvis ännu mera stegrade fordringar på utrymme
å de kemiska laboratorierna med tillhörande föreläsningssalar m. m.
Med den erfarenhet man hittills vunnit om fördelningen på de olika
fackskolorna skulle, om 120 nya ordinarie elever årligen emottagas
i lista afdelningen, sannolikt 35 å 40 laboranter komma på 2:dra
afdelningen och 20 å 25 på 3:dje och 4:de afdelningarna och således
cirka 60 arbetsplatser för ordinarie och extra ordinarie elever behöfvas
på dessa laboratorier. Men med utrymmet inskränkt härtill Ange

155

man också vidtaga den betänkliga åtgärden att afvisa alla åhörare
eller extra elever, hvilket likväl ej är att förorda, enär ofta nog
äldre, från den kemiska fackskolan utexaminerade elever återkomma
för att ytterligare utbilda sig genom vissa specialundersökningar,
hvarjämte vanligen en eller annan artilleri- eller sjöofficer af Kongl.
Maj:t beordras att vid Högskolan genomgå sådana kurser, hvari
kemiska och kemiskt-tekniska kunskaper utgöra hufvudmålet. Anslås
för dessa ändamål samt för assistenternas egna arbeten tillsamman
10 platser, skulle således under ofvan gjorda förutsättningar fordras
minst 70 arbetsplatser å de kemiska laboratorierna.

Det är dock ej blott beredandet af ett ökadt antal arbetsplatser,
som föranleder laboratoriernas utvidgning. Den kemiska industriens
utveckling och de därmed stegrade anspråken på utbildandet åt
landets blifvande tekniska kemister och bergsmän — hvilka under
andra läseåret hafva gemensam undervisning på allmänna laboratoriet
—, ställa, såsom i det föregående blifvit framhållet, nya och
högre fordringar på läroverket, dels med afseende på grundligheten
af den lemnade undervisningen, hvilken ej, med den jämförelsevis
korta lärotiden, kunnat i allt på tillbörligt sätt tillgodoses, dels med
hänsyn till omfånget af de inhemtade kunskaperna. Sålunda hafva,
såsom i det föregående framhållits, bestämda yrkanden framträdt
om lärokursens förlängning inom den kemiska fackskolan till fyraårig.
Det länge uttalade önskemålet om en väsentligt utvidgad
undervisning i den för den. modernare kemiskt-tekniska industrien
så viktiga organiska syntesen tränger sig allt mera i förgrunden.
Införandet af ordnade undervisningskurser i mikroskopisk analys,
brännmateriallära m. fl. nya och utvidgade speciella grenar af den
tekniska kemien har redan i det föregående påpekats såsom
erforderligt. Alla dessa måls vinnande, likasom nödvändigheten af
att, för undervisningens rationella ordnande i öfrigt, de båda laboratorierna
erhålla alldeles skilda lokaler, med tillhörande tillräckligt
rymliga materialrum, vågrum, rum för preparater och samlingar,
läsrum m. in., påkalla utan tvifvel omfattande åtgärders vidtagande,
för så vidt en tidsenlig undervisning inom den kemiska fackskolan
skall kunna meddelas.

I sammanhang härmed må för behofvet af utvidgade lokaler
för den mineralogiskt-geologiska institutionen redogöras. För närvarande
disponerar denna endast öfver en enda sal, hvars utrymme
till det yttersta tagits i anspråk för en någorlunda tillfredsställande
uppställning af den mineralogiska samlingen; men af den petro -

grafiska samlingen har endast en del kunnat uppställas och det ej
ens på fullt lämpligt sätt. Större geologiska stuffer hafva däremot
alls icke kunnat anordnas så, att eleverna varit i tillfälle att studera
dem. Ej heller finnes möjlighet för upphängande af kartor och
planscher, hvaraf eleverna under sina studier på egen hand ofta
behöfva taga del. Lokalen för de mineralogiska och geologiska
samlingarna behöfver således en väsentlig utvidgning endast för
tillgodoseendet af undervisningens kraf. För denna undervisnings
ändamålsenliga ordnande i öfrigt fordras dessutom: dels lämplig
lokal för en studiesamling af mineral- och bergartsstuffer, till hvilka
alla elever i den allmänna kursen på fritider kunna hafva tillträde
för att efter behag studera och undersöka dem; dels ett särskildt
studie- och öfningsrum för eleverna i den högre kursen af hit
hörande ämnen, där dessa bereddes tillfälle att när som helst få
närmare granska för dem uppställda särskilda studiesamlingar,
kartor och planscher in. m. samt att öfva sig i mineralogiska
undersökningar och petrografiskt-mikroskopiska bestämningar etc.,
och där äfven förevisning af de till andra årskursens petrografiska
föreläsningar hörande mikroskopiska projektionsbilderna kunde anordnas;
dels slutligen ett arbetsrum för läraren för föreläsningarnas
preparerande och egna studier. Alla dessa behof kunna nu delvis
alls icke, delvis högst ofullständigt tillgodoses genom anlitande af
lokaler, afsedda för helt andra ändamål och således för den här
ifrågavarande undervisningens syfte synnerligen olämpliga.

Genom den föreslagna nybyggnadens utförande skulle emellertid
de här framställda mångfaldiga, berättigade fordringarna på
lämpliga nya och ökade undervisningslokaler för de kemiska, kemiskttekniska
och mineralogiskt-geologiska institutionerna kunna tillfredsställas
på, såsom kommitterade tro, ett tidsenligt och ändamålsenligt
sätt. Till ådagaläggande häraf hafva kommitterade anmodat intendenten
Dahl att i samråd med vederbörande lärare uppgöra förslag
till den ifrågasatta nya byggnaden och dess inredning samt beräkna
kostnaderna för densamma. Med hänvisning till de sålunda tillkomna
ritningarna (Bil. 3, plansch 1), må för byggnadsförslaget
lemnas följande kortfattade redogörelse:

Byggnaden, af 61,5 m. längd och 17 m. största bredd, skulle uppföras
till tre vaningars höjd utom källarvåningen och inrymma:

i källarvåningen: två större gemensamma arbetsrum för tredje
och fjärde årskurserna, ångpanne- och kölrum, värmeapparat, källare
m. m.;

157

i bottenvåningen: en större laborationssal för tredje årskursen
och en mindre sådan för fjärde årskursen, rymmande tillsamman
30 ä 40 laboranter, vågrum, gemensamt för båda årskurserna, syntetiskt
arbetsrum, materialrum, arbetsrum för professorn i kemisk
teknologi och assistenten, kapprum samt bostad (ett rum och kök)
för en laboratorietjenare;

i våningen en trappa upp: en större laborationssal för 40
laboranter af andra årskursen, ett större och ett mindre syntetiskt
arbetsrum — det senare för den organiska syntesen —, vätesvaflerum
och smältrum, materialrum, arbetsrum för professorn i allmän
kemi och assistenten, kapprum samt bostad (ett rum och kök) för
en laboratorietjenare;

i våningen två trappor upp: större auditorium för 120 elever,
prepareringsrum, lokal för de kemiskt-tekniska samlingarna, två rum
för de mineralogiska och geologiska samlingarna, två mineralogiska
studierum, ett för första och ett för andra årskursen, arbetsrum för
professorn i mineralogi och geologi samt kapprum.

Efter förflyttningen af de kemiska laboratorierna, med tillhörande
samlingar, preparater, apparater, flyttbara skåp och bord etc.
samt af den mineralogiska samlingen till den föreslagna nya byggnaden,
på sätt nyss blifvit visadt, blefve hela nedre våningen i
hufvudbyggnadens södra flygel disponibel för andra ändamål. Denna
lämpar sig synnerligen väl för att hit förlägga dels de till den fysiska
afdelningen hörande, i norra flygelns öfverstå våning nu inhysta
fysikaliska samlingarna och laboratoriet, hvilka där sakna nödigt
utrymme och i öfrigt ej kunnat på fullt lämpligt sätt anordnas, dels
flera för såväl den fysiska som den elektrotekniska afdelningen
erforderliga nya lokaler. För ett fysiskt laboratorium är det nämligen
en afgjord fördel, om det är beläget i bottenvåningen, där
störande skakningar mindre förekomma, och stadig grund för finare
instrument kan beredas. Därjämte är den varmluftapparat, som
redan finnes i dessa lokaler passande för ett fysiskt laboratorium,
hvarest andra centralvarmapparater genom de järnmassor de betinga
verka störande på magnetiska och elektriska mätningar. För öfrigt
erbjuda ifrågavarande lokaler, utan några synnerligen betydande
förändringar — utom de reparationer, som i alla fall påkallas, af
golf, väggar och tak —, tillräckligt stora rum för de fysiska öfningarna
och samlingarnas förvarande, men därjämte flera mindre rum,
lämpliga dels till arbetsrum åt lärarne, dels för uppställning af instrument,
använda åf de mera försigkomna eleverna vid speciella

Lokalförändringar

i Högskolans
hus.

158

noggrannare undersökningar, hvilka under längre tid fortsättas, och
för hvilka instrumenten böra stå säkrare i skydd för rubbningar,
än hvad de allmänna salarna tillåta. Sålunda skulle i det
större laboratorierummet det stora i midten stående kapellet och
fönsterborden bibehållas, hvaremot de öfriga arbetsborden kunde
förändras och förses med stenskifvor, hvilande på pelare, uppmurade
direkt från källarhvalfven. Det för de mineralogiska samlingarna
nu använda rummet skulle apteras till laboratorium för allmän fysik,
och det stora rummet närmast föreläsningssalen passar för hit
hörande samlingars förvarande. Den nuvarande kemiska föreläsningssalen
användes för föreläsningarna i fysik. En lång mörk
korridor, som hittills begagnats för fotometrisk kontroll öfver lysgas,
kan äfven med fördel användas för fotometerundersökningar öfver
elektriskt ljus. Det nuvarande vätesvaflerummet skulle anordnas
till maskinrum. Ett till ritsal lämpligt rum finnes i närheten af
det stora laboratoriet, och detta vore till gagn vid de grafiska
öfningar och konstruktioner, hvarmed de elever, hvilka specielt egna
sig åt elektrotekniken, böra sysselsättas. Åtskilliga kapell och ugnar,
som nu finnas i andra rum, kunna för fysiskt tekniska försök, isynnerhet
inom värmeläran, komma till nytta. I öfrigt medgifva rummens
anordning och läge, att åt den allmänna fysiken och den
tekniska fysiken inrätta af hvarandra nästan oberoende lokaler.
Äfven bör anföras, att de i källaren inredda, med cementgolf försedda
rummen särdeles väl lämpa sig för finare mätningar. Slutligen
torde få tilläggas, att åt den laboratorietjenare, tillika instrumentmakare,
som skulle utgöra biträde vid apparaters och instruments
vård och underhåll, här kan beredas bostad (ett rum och
kök), och hvilket är af lika stor nytta vid ett stort fysiskt som vid
ett kemiskt laboratorium. Med stöd af det anförda föreslå därför
kommitterade de fysikaliska och elektrotekniska samlingarnas och
laboratoriernas m. m. förläggande till hufvudbyggnadens södra flygel
å nedra botten enligt bifogade planritning (Bil. 4, plansch 2).

För tillgodoseende af de andra fackskolornas och läroverkets i
dess helhet behof af väsentligen ökadt utrymme anse kommitterade,
att i öfrigt några omflyttningar jämte därmed i samband stående
smärre förändringar af de i Högskolans större hus nu befintliga
lokalerna böra vidtagas, äfvensom att den andra boställsvåningen i
södra flygeln, nu upplåten för professorn i kemisk teknologi, måste
för sagda ändamål tagas i anspråk. Denna våning skall nämligen,
enligt den af Kongl. Maj:t för boställsinnehafvaren utfärdade full -

159

makten, af honom mot ersättning afträdas, när den behöfves för
andra Högskolans ändamål. Detta blir nämligen alldeles nödvändigt,
om den föreslagna utvidgningens och omorganiseringens anspråk
på nya och större lokaler skola kunna tillfredsställas utan
ytterligare till- eller nybyggnad än den förut omtalade laboratoriebyggnaden;
och hemställa därför kommitterade, att sagda boställsvåning
måtte få inredas till lokaler för undervisningen och samlingarna.

Huru de sålunda disponibla lokalerna och det ökade utrymmet
lämpligen skulle kunna tillgodogöras, tillåta sig kommitterade påvisa
genom att framlägga den å förut åberopade ritning (pl. 2) uppgjorda
plananordningen af de olika våningarna.

I bottenvåningen skulle sålunda — utom den förut omtalade
ändringen af de kemiska laboratorierna med angränsande rum till
fysiskt och elektrotekniskt laboratorium — följande mindre förändringar
vidtagas: Kapprummet utanför nuvarande kemiska föreläsningssalen
inredes för de geodetiska samlingarna och ersättes med
korridoren utanför ritsalarna, hvilken afstänges från förstugan med
glasdörr. Nuvarande klosettrummet utrymmes och förenas med det
närliggande rummet genom mellanmurens borttagande. Den sålunda
erhållna nya salen, jämte de förut i denna våning befintliga ritsalarna
och modelleringsrummen, skulle då erbjuda tillräckligt utrymme
för de olika elevgruppernas i andra årskursen konstruktions- och
ritöfningar. Det inre rummet i den mekaniska verkstaden — som i
öfrigt bibehålies i det närmaste oförändrad —, jämte källarlokalen i
norra flygeln, ordnas och inredes för det mekaniska laboratoriets
behof. Den i verkstaden nu befintliga ångpannan och ångmaskinen
begagnas hufvudsakligen för utförande af experiment, hvartill de ursprungligen
äro afsedda, samt såsom reserv ; hvaremot för drifvande
af arbetsmaskinerna i verkstaden skulle användas en i källaren uppställd
c:a i2 hästkrafters gasmaskin, som tillika kunde drifva dynamomaskinerna
för den elektriska belysningen m. m. Vaktmästarens
och portvaktens boställsrum i denna våning bibehållas oförändrade.

Våningen en trappa upp kan till väsentligaste delen förblifva
i sitt nuvarande skick, hvad beträffar bibliotek, förvaltningslokaler,
ritsalar för fackskolornas i maskinbyggnadskonst samt väg- och
vattenbyggnadskonst tredje och fjärde årskurser samt föreläsningssal
för mekanik. Endast följande omändringar behöfva göras: För
att erhålla det ökade utrymme i ritsalarna för fjärde årskursens
maskiningeniörselever, som erfordras på grund af genomförandet

160

af förslaget om att göra denna fackskola till obligatoriskt fyraårig,
nedrifves träväggen mellan det nuvarande rummet för de
mekaniska samlingarna och korridoren, och den sålunda erhållna
stora salen förses med skåp för modellsamlingen invid båda mellanväggarna.
Mellanväggen mellan klosettrummet. som utrymmes, och
det bredvid liggande rummet borttages, och den sålunda erhållna salen
begagnas för skeppsbvggnads-fackafdelningens konstruktionsöfningar.
Skulle elevantalet inom denna afdelning blifva stort, öfverflyttas
dess arbeten till den nuvarande fysikaliska samlingens lokaler.

I våningen två trappor upp bibehållas de nuvarande tvenne
föreläsningssalarna, och den nuvarande stora ritsalen begagnas för
första årskursens större elevgrupp. För samma afdelnings mindre
elevgrupp inredas de båda härinvid belägna rummen, som nu äro
upptagna af de mekaniskt tekniska samlingarna, till ritsalar. Nyss
nämnda samlingar öfverflyttas till nuvarande fysikaliska kabinettets
lokaler; men enär dessa snart nog genom ifrågavarande samlingars
välbehöfliga komplettering torde blifva för detta ändamål otillräckliga
och dessutom, såsom förut blifvit antydt, kunna komma att
behöfvas för skeppsbvggnadsafdelningen, måste framdeles plats beredas
för dessa samlingar å norra flygelns vind, som då bör därför
särskildt anordnas. Utaf de båda, af fackskolan för arkitektur nu
anlitade smärre ritsalarne åt gårdssidan inredes den ena, den sydvestra,
till föreläsningssal, att begagnas för sådana läroämnen, hvari
ett jämförelvis mindre antal lärjungar deltaga, och den andra för
inrymmande af samlingarna, tillhörande väg- och vattenbyggnadskonst-afdelningen.

Södra flygelns öfverstå våning, som för närvarande till största
delen upptages af boställsvåningen för professorn i kemisk teknologi,
föreslås att inredas till ritsalar, rum till samlingar m. m. för fackskolans
för arkitektur tredje och fjärde årskurser, Indika nu endast
disponera öfver de för ändamålet allt för små och med afseende på
belysning m. in. olämpliga rummen i våningens midtparti åt gårdssidan.
Vidare skulle här inrymmas lokaler för modellerings-undervisningen
och för samlingen af gipser samt ritsalar för frihandsteckningen.
Det torde dock ej dröja länge, innan äfven här den
ofvanför varande vinden behöfver tagas i anspråk för nyss nämnda
arkitektoniska och gipssamlipgars förvarande.

Bland de sist anförda anordningarna torde särskildt den föreslagna
inredningen af egna ritsalar för frihand steckningen böra
något närmare förklaras. Därigenom att för närvarande samma

161

lokaler begagnas för linearritning och frihandsteckning, och dessa
ritsalar äro inredda med afseende fåstadt företrädesvis vid först
nämnda läroämnes behof, hafva flera olägenheter uppstått för undervisningen
i frihandsteckning. Detta läroämne fordrar nämligen, för
att rätt kunna bedrifvas, särskild! apterade lokaler både med afseende
på materielen — ritbord etc. — och med hänsyn till belysningen.
I synnerhet belysningsfrågan torde förtjena att närmare
framhållas. De nu begagnade lokalerna medföra nämligen en för
skuggors återgifvande synnerligen ofullständig och oriktig belysning,
enär ljuset samtidigt inkommer från flera fönster, hvarigenom det
blir omöjligt att, — utan särskilda, för den öfriga ritundervisningen
olämpliga anordningar — genom åskådning lära eleven att rätt
skilja mellan dager och skugga, mellan ljusets direkta och indirekta
inverkan, hvilka omständigheter naturligen menligt inverka på utbildandet
af lärjungarnas uppfattningsförmåga i detta afseende, och
särskildt för den blifvande arkitekten måste vara af stor betydelse.
För att på lämpligt sätt kunna ordna undervisningen i denna del
af frihandsteckningen måste artificiel belysning för det mesta användas,
hvarvid ljuskällorna isoleras genom därför lämpade skärmars
uppställning. Uppfyllandet af dessa grundvilkor för en rationelt
bedrifven frihandsteckning påkallar således, såsom redan blifvit antyda
specielt inredda ritsalar med särskild materiel, som icke har
något gemensamt med den för linearritning afsedda. Vid nyare
tekniska läroverk, till och med vid på sista tiden utförda nybyggnader
för rikets allmänna läroverk, finnas därför numera särskilda,
af hvarandra oberoende ritsalar för frihandsteckning och linearritning.
Det är af dessa skäl, samt med aktgifvande på behofvet i
alla händelser af utvidgade lokaler för teckningsundervisningen, kommitterade
velat föreslå anordnandet af de förut omnämnda särskilda
salarna för frihandsteckning, i hvilka ändock undervisningen under
det första läseåret på grund af det stora elevantalet måste fördelas
på tre grupper med olika undervisningstid.

I södra flygelns vindsvåning föreslås slutligen att inreda en
atelier för den fotografiskt tekniska undervisningen.

Såsom ofvan blifvit anfördt, hemställes, dels för vinnande af ökadt
utrymme, dels icke minst af sanitära skäl, att de nuvarande klosettrummen
utrymmas. De måste därför ersättas af andra lokaler, och
föreslås härför uppförandet af en mindre klosettbyggnad på gården.

Till sist torde böra nämnas något om uppvärmningen, ventilationen
och belysningen af Högskolans lokaler. Hvad då först upp 11 -

162

värmningen och luftvexlingen beträffar, är gifvet, att de blifvande
undervisningslokalerna, som nu ej äro i detta afseende lämpligt tillgodosedda,
böra förses med centraluppvärmning — hvilken i förhållande
till andra uppvärmningssätt medför för lokaler af här
ifrågavarande beskaffenhet både bränslebesparing oeh större säkerhet
mot eldfara — samt tillräckliga luftvexlingsanordningar. Dessa
senare kunna erhållas dels genom utvidgning af det redan befintliga
ventilationssystemet, dels genom insättande af luftventiler i ytterväggarne,
dels ock genom anbringande af små elektriska ventilatorer
för den förskämda luftens utsugning.

I fråga om belysningen bör omnämnas, att Högskolans styrelse
funnit sig föranlåten, att, så långt tillgångarna det medgifvit, småningom
öfvergå till elektrisk belysning, hvilken i betraktande af
läroverkets öfverfyllda lokaler ur sanitär synpunkt — oafsedt öfriga
fördelar — är särdeles lämplig. I ekonomiskt hänseende ställer
sig ej heller den elektriska belysningen här ofördelaktig, emedan i
alla fall vid Högskolan en kraftmaskin är nödvändig för drifvandet
af arbetsmaskinerna å mekaniska verkstaden, ventilationsfläkten,
dynamomaskinen för den elektrotekniska afdelningen m. m. Utom
de redan uppsatta 90 glödlamporna erfordras för elektriska belysningens
genomförande en anläggning för omkring 150 sådana, af
hvilka dock icke alla behöfva på en gång vara i verksamhet. Den
ångmaskin jämte säkerhetsångpanna, som nu finnes å mekaniska
verkstaden, är emellertid, såsom ofvan blifvit antydt, hufvudsakligen
afsedd och konstruerad för elevernas öfningar i undersökningars
utförande med dylika motorer samt för öfrigt otillräcklig och alldeles
för kostsam för såväl den mekaniska verkstadens behof som
för dynamomaskinens drifvande. Med anledning häraf har redan
nu Högskolans styrelse funnit det ekonomiskt fördelaktigt att tillsvidare
hyra en gasmotor för att ersätta nämnda ångmotor vid den
dagliga driften. Inköp af en dylik gasmaskin om minst 12 hästkrafter
är sålunda behöflig! för tillgodoseendet åt de här antydda
olika ändamålen. För reglering af belysningen, äfvensom för att
lemna elektricitet de tider af dagen, då gasmaskinen och dynamon
ej äro i gång, kan det för den elektrotekniska afdelningen i alla
händelser behöfliga akkumulatorbatteriet anlitas. Härigenom blir ock
möjligt att med den ifrågasatta gasmaskinen af jämförelsevis liten
styrka besörja belysningen på ett sätt, som bör blifva fördelaktigt
både för jämnheten och ekonomien hos densamma. Kommitterade
hafva fördenskull all anledning att förorda utsträckningen af den
elektriska belysningen vid Högskolan.

163

# VI.

Kostnader.

Tekniska högskolans nuvarande årliga utgiftsstat upptager anslagsposter
dels för lärarnes, förvaltningens och betjeningens aflöning,
dels för bibliotek, samlingar, laboratorier etc., och dels för
lokalernas uppvärmning, luftvexling, belysning m. m. I alla dessa
anslagsposter utaf läroverkets ordinarie budget fordras för de föreslagna
utvidgningarnas och förändringarnas genomförande väsentliga
förhöjningar; hvarförutom samma måls ernående äfven kräfver
anslag för en gång till betydande belopp för nybyggnad, de.befintliga
lokalernas ändamålsenligare anordnande, förstärkning af undervisningsmateriel
m. m. Rörande alla dessa anslagsbehof, hvart och
ett för sig, vilja kommitterade nu yttra sig, och hafva de därvid
utgått från den antagna förutsättningen, att läroverket skall kunna
under den närmaste framtiden årligen i sin första afdelning emottaga
ända till 120 nya elever.

Hvad då först lärarelönerna beträffar, tillåta sig ko?nmitterade
att fästa uppmärksamheten på nödvändigheten, att dessa ordnas på
ett fullt ändamålsenligt sätt med hänsyn till de berättigade kraf,
som vetenskapernas och industriens raska utveckling i allt högre
och högre grad ställer på innehafvarne af lärarebefattningar vid
rikets högsta tekniska läroanstalt. Dessa befattningar böra således
i ekonomiskt hänseende ställas åtminstone i full paritet med motsvarande
platser vid statens öfriga högskolor, och detta så mycket
mera, som Tekniska högskolan i bemödandena att vid de ordinarie
lärarebefattningarna fästa fullt qvalificerade personer har att täfla
med den enskilda industrien, i hvars tjenst skickliga, tekniskt bildade
personer ofta nog erhålla i ekonomiskt hänseende vida fördelaktigare
anställningar, än hvad läroverket kan erbjuda.

Professorerna vid Tekniska högskolan åtnjuta nu en aflöning
af 6 000 kr., hvaraf 4 000 kr. i fast lön och 2 000 kr. i tjenstgöringspenningar,
under det att vid Universiteten fördelningen af
de ordinarie professorernas aflöningar sker efter de grunder, att
den fasta lönen är 4 500 kr. och tjenstgöringspenningarna 1 500 kr.

Ordinarie
anslag.
Lärare•
löner.

Professorer.

164

En sådan fördelaktigare fördelning af lön och tjenstgöringspenningar
som den sist angifna synes äfven böra tillämpas vid Tekniska högskolan,
så att dess ordinarie professorer, hvilka — såsom framgår
af nedan stående sammandrag — hafva en mycket omfattande tjenstgöringsskyldighet,
må vid afskeds beviljande kunna konftna i åtnjutande
af något högre pension. Genom den föreslagna ändrade fördelningen
af professorernas aflöning bereddes dem äfven den fördelen,
att i Civilstatens pensionsinrättning blifva uppflyttade i högre
pensionsklass, hvarigenom deras enkor och barn tillerkändes bättre
pensionsförmåner än nu är fallet. Den nu gällande aflöningsstaten
torde i öfrigt fortfarande kunna tillämpas med följande tillägg och
förändringar:

att för professorn i kemisk teknologi, som, med anledning af
de förut omtalade anordningarna af Högskolans lokaler, måste afstå
från sin nu innehafvande boställsvåning, för hvilken ett afdrag å
600 kr. är beräknadt, uppföres full lön;

att för professorn i grufvetenskap äfven beviljas enahanda lön
och tjenstgöringspenningar som för öfriga ordinarie professorer.
Ifrågavarande professor åtnjuter för närvarande en lägre aflöning,
nämligen 4 700 kr. Orsaken härtill är hans något mindre tjenstgöringstid
under läseterminerna. Men då enligt förut meddelade
undervisnjngsplaner denna tid skulle något ökas, och han dessutom
är sysselsatt 5—7 veckor om sommaren under hela dagen med
praktisk undervisning i grufbrytning, grufmätning, äfvensom i magnetiska
mätningar för uppsökande af järnmalmer m. m., samt slutligen
undervisningen i grufvetenskap, som är af synnerlig vikt för
vårt land, erhållit ännu större betydelse än förut, sedan aflagd
afgångsexamen i fackskolans för bergsvetenskap afdelning för grufvetenskap
med fyraårig lärokurs lemnar kompetens till inträde i
rikets bergsstat, synes det kommitterade rättvist, att professorn i
grufvetenskap erhåller lika aflöning som andra ordinarie professorer;
samt

att för de föreslagna nya professorsbefattningarna i allmän
fysik och i skeppsbyggnadskonst, med hänsyn till arten och omfånget
af deras undervisning, beräknas samma löneförmåner som
för öfriga ordinarie professorsbefattningar.

165

Med tillämpning af det anförda skulle aflöning sstaten för de

ordinarie professorerna blifva följande:

Anm. I denna sammanställning äro för öfverskådlighets skull i de första
kolumnerna angifna antalet tjenstgöringstimmar i veckan för hvarje befattning,
hemtade ur de i det föregående (sid. 109—128) förslagsvis uppförda undervis -

ningsplanerna.

	Antal timmar
		i veckan.			Tjenst-
	Höst-	Vår-	Fast	gö- rings-	Sum-
	termin	termin	lön.	pen-	ma.

	före-	öfnin-	före-	öfnin-		gar.
	drag1)	gar.	drag1)	gar.
Ordinarie professorn i mate-
matik................................	ioy»	—	107»	—	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i mate-
matik och teoretisk mekanik	lOVa	—	107»	—	4 500	1500	6000
Ordinarie professorn i läran om
vattenkraftmaskiner, bergs-
mekanik m. m....................	71/»	15	47»	5	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i läran om
värmemotorer, arbetsmaski-
ner m. m...........................	9	9	6	14	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i skepps-
byggnadskonst ...................	7 V»	12	77»	12	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i mekanisk
teknologi............................	6	7	6	7	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i allmän
fysik ................................	9	8	101/»	4	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i tillämpad
fysik ................................	7	12	6	12	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i allmän
kemi ................................	71/»	14	77»	12	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i kemisk
teknologi............................	6	24	6	24	4 500	1500	6 000
Ordinarie professorn i metallur
gi, 4 500 kr. i fast lön med bo
ställsafdrag 600 kr.............	6	CO ■■ CO	42)	3 900	1500	5 400

i) I de för föredragen upptagna timmarna ingår äfven den för repetitioner
med elever behöfliga tiden.

») Dessutom öfningar vid och resor till järnverk under sommaren.

166

Extra

ordinarie

professorer.

Ordinarie professorn i grufveten skap.

.................................

Ordinarie professorn i väg- och

vattenbyggnadskonst............

Ordinarie professorn i arkitektur
Summa kronor

Antal timmar i veckan.		Tjenst- gö- rings- pen-
Höst- termin	Vår- termin	Fast lön.	Sum- ma.
före- drag.	öfnin- gar.	före- drag.	öfnin- gar.		nin- gar.
77»	6>)	17 2	37»'')	4 500	1500	6000
6	12	87»	12	4 500	1500	6 000
6	12	77»	12	4 500	1500	6000
—	—	—	—	—	—	83 400

*) Dessutom 5 å 7 veckor öfningar under sommaren.

De nuvarande lektorsbefattningarna skulle, såsom i det föregående
blifvit visadt, förvandlas till extra ordinarie professorer.
hvilka med hänsyn till arten och omfånget af undervisningen alla
stå ungefär lika och böra, i jämförelse med motsvarande befattningar
vid Universiteten, tillmätas åtminstone enahanda ekonomiska
förmåner som flertalet af dessa senare, d. v. s. vid tillträdet en fast
lön af 3 000 kr. och tjenstgöringspenningar 1 000 kr. med ett ålderstillägg
till den fasta lönen af 500 kr. efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring,
och därvid löntagaren bör, såsom i dylika fall plägar vara
brukligt, få räkna sig till godo den tid han före den nya aflöningsstatens
utfärdande förrättat motsvarande tjenstgöring vid läroverket.
Därjämte böra de extra ordinarie professorerna vara berättigade
att vid afskedstagandet uppbära pension å allmänna indragningsstaten
med det belopp, hvartill den fasta lönen vid afskedet uppgår
enligt samma bestämmelser, som nu äro fastställda för lektorerna.

167

Med tillämpande af de anförda grunderna skulle aflöning sstaten
för de extra ordinarie professorerna ställa sig sålunda:

Extra ordinarie professorn i

elevgrupper)......................

Extra ordinarie professorn i

elevgrupper)..................■••••

Extra ordinarie professorn i

mekanik och maskinlära.....

Extra ordinarie professorn i

skindelar och kinematik
Extra ordinarie professorn i
mineralogi och geologi.
Extra ordinarie professorn i
bergskemi och metallurgi
Extra ordinarie professorn i
byggnadskonstruktionslära
och byggnadsstatik..........

husbyggnadskonst.......

Summa kronor

Antal timmar i veckan. 1	’	rjenst- gö- nngs- pen-
Höst- termin	Vår- termin	Fast lön.	Sum- ma.
före- drag1)	5fnin- gar.	före- drag1)	ifnin- gar.		gar.
672	147*	4	8	3000	1000	4 000
472	27*	57s	51/*2)	3000	1000	4000
. 4V«	71/*	9	5	3000	1000	4000
. 3	12	41/*	8	3000	1000	4 000
. 41/*	5	6	71/*	3000	1000	4 000
. 41/»	22	3	15 s)	3000	1000	4 000
.. 77>	31/	7 */>	47,	3 000	1000	4 000
ät 47>	71/	4>/s	77	3 000	1000	4 000
.. 6	10	47	10	3 000	1000	4 000
)r —	_	—	\| -	-	-	1 36 000

jämte ett ålderstillägg af 600 kronor till den fasta lönen för hvar och en efter
b års väl vitsordad tjenstgöring.

i) I de för föredragen upptagna timmarna ingår äfven den för repetitioner
med eleverna behöfliga tiden.

*) Dessutom öfningar på föltet med tre olika elevgrupper, tillsamman 9 veckor
under sommaren.

8) Dessutom öfningar vid bergverk under sommaren.

168

Extra

lärare.

Extra lärår nes löner böra blifva olika, beroende på dels den
olika arten af undervisningen i de särskilda läroämnena och dels
den härför erforderliga, ganska varierande tiden. För bedömande
af den ungefärliga kostnaden härför är nedan stående sammandragutarbetadt.
Det ligger dock i sakens natur, att tilloppet af lärjungar
i de olika ämnena kan väsentligen förändras det ena året mot det
andra, hvaraf, äfvensom af önskvärdheten att kunna efter förefallande
behof rätta undervisningstiden, de särskilda löneposterna
måste röna inverkan. Kommitterade föreslå därför, att till extra
lärare anslås nedan stående summa 21 500 kr., med rätt för Kongl.
Maj:t att på förslag af styrelsen bestämma öfver anslagets närmarefördelning
med hänsyn till vexlande behof m. m.

Förslag till fördelning af anslaget till extra lärare.

				Anta	timmar i veckan
				Höst- termin	Vår- termin	Af- löning.
				före- drag.	öfnin- gar.	före- drag.	öfnin- gar.
Extra lärare	i matematik..............		77» IV* 172 2		Q
D:o	d:o	i maskinlära............		15 12 14 15 19 77s 5	1l/o	15 12	« jUU
D:o	d:o	i praktisk elektroteknik ..		1 /2 3	3 000
D:o	d:o	i allmän kemi........
D.o	d:o	i kemisk teknologi.....		IV»	17*	15 12 772 K	& uuu 2 000
D:o	d:o	i frihandsteckning (tre grupper).................	elev-
D:o	d:o	i ornamentik ............
D:o	d:o	i modellering.........
D:o	d:o	i nationalekonomi och närings-lagstiftning............	3		3
D:o	d:o	i bokföring.................			2
D:o	d:o	i mekaniska laborationer (till-lika föreståndare för meka-niska verkstadenl.......		15		15	2 500

		Summa kronor	-1	-1	- \|	—	21500

169

Anslaget till assistenter och tillfälliga lärarebiträden vid inträdesexamina
etc., hvilket nu utgår med 7 000 kr., ffiir under
många år visat sig otillräckligt, så att styrelsen ej kunnat tillmötesgå
upprepade, väl grundade framställningar af lärarne om dels anställandet
af nya assistenter, dels utvidgad tjenstgöring för redan
befintliga, och hvilket förhållande ej kunnat undgå att menligt inverka
på undervisningens ledande på ett fullt tillfredsställande sätt.
Högskolan har också, på grund af framställningar till Kongl. Maj:t
från dess styrelse, för afhjelpande af de mest trängande behofven
i berörda afseende beviljats extra anslag för undervisningens förstärkande.
Den raska utveckling ett läroverk af den art som Tekniska
högskolan städse måste undergå, det växande elevantalet och
omsorgen om ernåendet af de bästa resultat af undervisningen
kräfva således redan nu en betydlig förstärkning af ifrågavarande
anslagspost; och den föreslagna omorganiseringen och utvidgningen
af läroverket måste i ännu högre grad stegra dessa fordringar.
Nedan stående sammanställning visar, hvad, enligt kommitterades
åsikt, tillgodoseendet af de oundgängligaste behofven af assistentbiträden
för den närmaste framtiden fordrar.

Assistent i matematik.............. 1500 kr.

D:o i geodesi och topografi................................................. 900 »

D:o i beskrifvande geometri med ritning ............................. 750 »

D:o i teoretisk mekanik...................................................... 1500 »

D:o i konstruktion af enkla maskindelar .............................. 1 000 »

D:o i maskinlära (hydrauliska och värmemotorer m. m.)....... 2 000 »

D:o i bergsmekanik............................................................ 300 »

D:o i mekanisk teknologi .................................................... 600 »

D:o i allmän fysik ............................................................ 1500 »

D:o i tillämpad fysik ......................................................... 1200 »

D:o i konstruktion af uppvärmnings- och ventilationsapparater 500 »

D:o i fotografiens tillämpningar........................................... 500 >

D.o i allmän kemi............................................................. 750 »

D:o i kemisk teknologi....................................................... 1 000 »

D:o i metallurgi ................................................................ 1000 »

D:o i väg- och vattenbyggnadskonst..................................... 1 500 »

D:o i husbyggnadskonst...................................................... 600 »

D:o i frihandsteckning......................................................... 800 »

Tillfälliga lärarebiträden ........................................................... 550 > .

S:ma kr. 18 450 kr.

Assistenter.
*■

Till betäckande af någon del af denna summa skulle måhända
kunna ifrågasättas att använda de afgifter, som extra elever eller åhörare

170

Rese anslag.

För valtning.

erlägga för deltagande i undervisningen, och hvilka afgifter under
senare åiÄi i medeltal uppgått till ungefär 2 000 kr. årligen (se sid.
53). Kommitterade våga dock ej förorda ett dylikt afdrag från ofvan
erhållna slutsumma, emedan med växande antal ordinarie elever
läroverkets förmåga att emottaga åhörare måste minskas, och i
öfrigt ifrågavarande afgifter, hädanefter såsom hittills, mycket väl
behöfvas för betäckande af de ökade utgifter till tillfälliga lärarebiträden
och åtskilliga diverse utgifter, som alltid måste blifva en
följd af många åhörares emottagande. På grund häraf föreslå kommitterade,
att anslaget till assistenter och tillfälliga lärarebiträden i
den nya staten uppföres med 18 450 kr., öfver hvars fördelning det
bör tillkomma styrelsen att årligen besluta, efter af lärarekollegiet
gjorda framställningar, på grund af vexlande behof af dylika biträden
och med hänsyn till elevantalet m. m. i de särskilda läroämnena.

Lärarne vid landets tekniska undervisningsanstalter äro i saknad
af statsanslag för utrikes resor, och dock torde väl, i betraktande
af den hastiga och storartade utveckling, som dessa läroverk
genom industriens och ingeniörsvetenskapernas växande betydelse
ständigt måste undergå, ifrågavarande bildningsmedel för
dessas vårdare vara af synnerligt gagn. Genom dylika resor blefve
nämligen de tekniska lärarne satta i tillfälle, icke blott att inhemta
kännedom om framstående främmande tekniska skolors organisation,
lärometoder och undervisningsmateriel m. m. utan äfven att lära
närmare känna främmande länders industri och ingeniörsarbeten.
Vid utländska tekniska högskolor är det också vanligt, att deras
lärare hugnas med statsunderstöd till företagande af studieresor.
Med anledning häraf anse kommitterade det synnerligen
önskvärd!, att lärarne vid Tekniska högskolan härstädes blefve satta

1 tillfälle att tid efter annan genom dylika resor få i utlandet göra
personliga iakttagelser af ofvan nämnda art, och hvilka ju sedan
närmast komme läroverket till godo, samt föreslå därför, att i läroverkets
utgiftsstat för sagda ändamål uppföres ett årligt anslag af

2 000 kr.

Förvaltningskostnaderna utgöras af aflöningar till föreståndare,
sekreterare, kamererare, bibliotekarie och betjening.

Enär Högskolans föreståndare numera tillika är tjenstgörande
lärare, men han under tiden eger att erhålla minskning i sin
undervisningsskyldighet med bibehållande af sin lärarelön, torde de

171

för närvarande af Kongl. Maj:t för denna del af förvaltningen fastställda
utgiftsbeloppen äfven för framtiden böra bibehållas, nämligen
: arfvode till föreståndaren 1 500 kr. och ersättning åt föreståndarens
partiella vikarie såsom lärare 2 000 kr. Genom denna
anordning åstadkommes i den förut varande anslagsposten till föreståndarebefattningen,
6 600 kronor, en besparing af 3 100 kronor,
hvarjämte numera föreståndarens boställsvåning tagits i anspråk
till lokal för biblioteket.

Det i staten upptagna särskilda arfvodet till afdelning sföreståndaren
i fackskolan för bergsvetenskap, nu uppgående till
600 kr., anse kommitterade, i betraktande af de honom tillkommande
särskilda besvär med anordnandet och öfvervakandet af de
till samma fackskola hörande elevernas praktiska öfningar och studieresor,
böra fortfarande bibehållas.

Sekreterarens göromål hafva med läroverkets fortgående utveckling,
det ständigt växande elevantalet och de jämt tilltagande
expeditionerna under årens lopp så ökats, att hans tid nu
tages mera än dubbelt så mycket i anspråk som vid tidpunkten för
den närmast föregående omorganiseringen; och med den ifrågasatta
utvidgningen af läroverket kommer hans tjenstgöring att ytterligare
i väsentlig grad stegras, hvarför det synes kommitterade
befogadt, att sekreterarens arfvode höjes från det nuvarande, 1 000
kr, till 1 800 kr.

Kamererare- eller räkenskapsförarebefattningen är likaledes
för lågt aflönad i förhållande till de med densamma förenade göromålen
och ansvaret, hvilka med Högskolans utveckling och statens
förökande än ytterligare stegras, hvadan det för denna befattning
upptagna arfvodet föreslås att höjas från 600 kr. till 1 000 kr.

Bibliotekariens tjenstgöring har äfven med bibliotekets tillväxt
och det stigande elevantalet ganska mycket ökats. Det vore dessutom
synnerligen önskvärd t, att biblioteket kunde hållas de studerande
och allmänheten oftare tillgängligt än billigtvis nu kan af
bibliotekarien, med den närvarande knappa aflöningen af 1 000 kr.
per år, begäras. Därjämte behöfver han för de löpande göromålens
ordentliga skötande under utlåningstiderna samt för katalogers
komplettering etc. ett biträde. Anslås på grund af det anförda
bibliotekariens arfvode till 1 500 kr. och biträdets till 400 kr, behöfver
således anslaget för bibliotekets förvaltning ökas till 1 900
kronor.

172

Biblioteket.

Anslaget till betjening ens aflöning utgår nu med 3 500 kronor,
för hvilket, utom tillfälliga biträden, äro anställda tre vaktmästare,
en för läroverkets allmänna afdelning, en för de kemiska och en
för de metallurgiska laboratorierna, samt en portvakt. Med de utvidgningar,
som i det föregående blifvit föreslagna med afseende
på flera af laboratorierna, samt med hänsyn till det ökade antalet
elever fordras tydligen anställandet af ytterligare ett par laboratorietjenare,
— hvilket väl här i betraktande af arten utaf deras
göromål är en rättare benämning än vaktmästare —. Därjemte behöfves
för skötandet af maskiner och apparater för mekaniska laboratoriet,
läro verkslokaler nas uppvärmning och ventilering samt
belysning med elektriskt ljus en maskinist eller eldare. På grund
häraf skulle den behöfliga betjeningspersonalen komma att utgöras
af följande personer med vidstående föreslagna aflöningsbelopp: -

Fast lön.	Tjenstgörings-	Summa.
		penningar.
en vaktmästare, utom bostad.................... en laboratorietjenare å fysiska och elektro-	500 kr.	300 kr.	800 kr.
tekniska laboratorierna, utom bostad ... en laboratorietjenare å kemiska laboratoriet,	500 »	300 >	800 »
utom bostad.........................	500 .	300 >	800 »
en laboratorietjenare å kemisk-tekniska labo-ratoriet, utom bostad ........... en laboratorietjenare å metallurgiska labora-	500 .	300 »	800 »
toriet, utom bostad ........................	500 >	300 >	800 »
en maskinist, utom bostad........................	—	—	800 »
en portvakt, utom bostad .........................	—	—	300 > .

Summa 5100 kr.;

hvarjämte hvar och en af vaktmästarne och laboratorietjenarne
bör, likasom vid statens andra jämförbara verk, tillerkännas rätt
till ett ålderstillägg af 100 kr. till den fasta lönen efter väl vitsordad
10 års tjenstgöring. Anslaget till betjeningen skulle således
uppföras med 5100 kr., utom ålderstilläggen.

Högskolans bibliotek åtnjuter för närvarande ett årsanslag af
3 500 kr., hvilket länge visat sig för knappt, för att det vetenskapligt
tekniska bibliotek, som en teknisk högskola behöfver att stödja
sin verksamhet på, skall kunna tidsenligt motsvara de berättigade
anspråken på en sådan institution. Den omfångsrika utländska
litteraturen med dess dyrbara planschverk och tidskrifter på tekni -

173

kens alla områden ställa väsentligt stegrade kraf på ett dylikt bibliotek,
hvilket dessutom här nu skulle komma att i högre grad än
hittills tillgodose pretensionerna på de båda bildningsområden, som
motsvara de nya, föreslagna fackafdelningarna för skeppsbyggnadskonst
och elektroteknik. Biblioteksanslagets höjande med 1500 kr.,
eller till 5 000 kr. årligen, hafva kommitterade därför allt skäl att
föreslå.

Beträffande anslagen till de olika laboratorierna och öfriga
samlingar af undervisningsmateriel m. in., kunna ungefär enahanda
skäl som i fråga om biblioteket anföras för deras väsentliga höjande
med hänsyn till de löpande behofvens tillgodoseende, hvilka
med teknikens rastlösa framsteg och det ökade elevantalet måste
vara stadda i en ständig tillväxt, och hvilket torde bäst inses, om
man särskildt fäster sig vid hvar och en af hit hörande institutioner.

De fysiska och elektrotekniska laboratorierna behöfva anslag
till dit hörande apparaters och öfrig undervisningsmateriels underhåll
och utvidgning samt till bestridande af kostnaderna för de
omfattande laborationsöfningarna, i hvilka ett stort antal lärjungar
deltaga. Uppskattas kostnaderna för dessa behofs tillfredställande
inom den allmänna fysiken till 1000 kr. samt inom den tillämpade
fysiken med dess många tillämpningsområden (värmeläran, elektrotekniken,
optiken, fotografien etc.) till 2 000 kr., torde denna uppskattning
väl motivera ett årligt anslag för ifrågavarande ändamål
af 3 000 kr.

De kemiska, kemiskt tekniska och metallurgiska laboratoriernas
behof tillgodoses nu med ett gemensamt årsanslag af 6 000
kr. Upprepade framställningar från vederbörande fackskolors föreståndare
och lärare hafva med fog gjorts om detta anslags betydliga
höjande samt dess fördelning på de olika institutionerna. Skulle,
såsom kommitterade föreslagit, en nybyggnad för de kemiska och
kemiskt tekniska laboratorierna komma till stånd och i sammanhang
därmed des^a tidsenligt inredas, blefve det möjligt att, såsom
i det föregående blifvit visadt, i flera riktningar utvidga och förbättra
undervisningen på hithörande områden samt att bereda plats
för ett ökadt antal laboranter. Men allt detta medför också, om
såväl de redan befintliga som de tillkommande krafven skola kunna
vederbörligen tillfredsställas, icke obetydliga årsanslag för apparaters,
instruments och öfrig undervisningsmateriels anskaffande och
underhåll, för inköp af reagensier och öfriga materialier till labora -

Laboratorier
och
samlingar.

174

tioner, för kok- och belysningsgas, vatten, uppvärmning etc. I betraktande
häraf, och med hänsyn tagen till stegradt pris på en
mängd hithörande materialier, torde ej årsanslaget till det kemiska
och det kemiskt tekniska laboratoriet kunna sättas lägre än till
9 000 kr. tillsamman och till det metallurgiska laboratoriet till 3000
kr., hvadan årsanslaget till dessa laboratorier skulle tillsamman
blifva 12 000 kr.

För det mekaniska laboratoriet torde det nuvarande anslaget
till verkstaden å 2 500 kr., jämte ett tillägg å 500 kr., för tillgodoseende
af de stegrade kostnaderna för maskiners och redskaps underhåll
och materialiers inköp samt för arbetsbiträden, hvilka måste
blifva en följd af det större elevantalet, vara tillräckligt. Årsanslaget
till det mekaniska laboratoriet skulle således behöfva utgå med
3 000 kr.''

Anslaget till modeller, planscher och öfrig undervisningsmateriel
m. m. för andra läroämnen och samlingar torde
kunna uppföras med tillsamman 5 000 kr. enligt nedan stående
uppskattning:

geodesi och topografi .................................................................. 300 kr.

beskrifvande geometri med ritning................................................ 200 »

maskinlära................................................................................. 800 >

skeppsbyggnadskonst................................................................... 400 »

mekanisk teknologi..................................................................... 600 »

mineralogi och geologi................................................................. 300 »

byggnadskonstruktionslära............................................................ 200 »

husbyggnadskonst, arkitektur, ornamentik och modellering.............. 800 »

väg- och vattenbyggnadskonst ........ 600 »

öfriga ämnen.................................. 800 » .

Summa 5 000 kr.

Anslag till
diverse
utgifter.

Till uppvärmning, luftvexling, belysning, renhållning etc. af Högskolans
lokaler, inventariers inköp och underhåll, m. m. — utom
för de kemiska och metallurgiska laboratorierna — är för närvarande
anslaget 10 000 kr. Till följd af den föreslagna utvidgningen
komma flera lokaler att tagas i anspråk för undervisningen, hvarjämte
det ökade antalet lärjungar föranleda en del stegrade kostnader,
hvilket allt nödvändiggör höjandet af anslaget för dessa s. k.
diverse utgifter till 18750 kr., hvars fördelning framgår af nedan
stående förslagsvis, på grund af den vid Högskolan under de senare
åren vunna erfarenheten uppgjorda sammanställning:

175

uppvärmning och ventilation af Högskolans lokaler (utom för kemiska,
kemiskt tekniska och bergsafdelningarna)........................... <3 000 kr.

belysning (utom för kemiska, kemiskt tekniska och bergsafdelningarna).
.................................................................................. 2 800 >

vatten...................................................................................... 350 »

renhållning ............................................................................... 1 350 »

uppvärmning, ventilation, belysning, renhållning etc. af bergsafdel ningens

lokaler ..................................................................... 3 650 *

tryckning, annonser och renskrifning........................................... 1100 »

inventariers inköp och underhåll ............................................... 2 000 »

öfriga diverse utgifter................................................................. 1 500 »

Summa 18 750 kr.

Till stipendier åt skickliga och behöfvande elever utgå nu stipmdie3
000 kr. årligen, i hvilken anslagspost kommitterade ej anse sig anslasbehöfva
föreslå någon förändring, enär icke obetydliga donationer
från enskilda personer kommit Högskolan till del, hvilka torde göra
det möjligt att utan förökadt statsanslag tillmötesgå den närmaste
tidens behof i detta hänseende, äfven med det ökade antal elever,
som ifrågasatts.

Med stöd af det nu anförda, rörande omkostnaderna för Tek- utgiftsstat.
niska högskolan i dess utvidgade form, få kommitterade således
föreslå följande utgiftsstat för läroverket:

Förslag till utgiftsstat för Tekniska högskolan.

Löner till 13 ordinarie professorer, med
4 500 kr. fast lön och 1500 kr. tjenst göringspenningar

hvar .....................

Lön till en ordinarie professor i metallurgi
och hyttkonst, 4 500 kr. i fast lön

med boställsafdrag 600 kr................

Löner till 9 extra ordinarie professorer,
med 3 000 kr. fast lön och 1000 kr.
tjenstgöringspenningar hvar, jämte 500
kr. ålderstillägg till fasta lönen efter 5

års tjenstgöring................................

Löner till extra lärare enligt fördelning

af Kong!. Maja.................................

Arfvoden till assistenter och tillfälliga
lärarebiträden ................................

Löner.

58 500 kr.

Tjenstgörings penningar.

19 500 kr.

Summa.

78 000 kr.

3 900 » 1500 » 5 400 »

27 000 » 9 000 » 36 000 »

- 21 500 »

- 18 450 >

176

Understöd till Högskolans lärare för studieresor
..........................................

Arfvode till Högskolans föreståndare......

Arfvode till föreståndarens vikarie såsom

lärare ............................................

Arfvode till fackskolans för bergsvetenskap
föreståndare ............................

Arfvode till sekreteraren .....................

D:o » kamreraren ......................

D:o » bibliotekarien 1500 kr. och

ett biträde 400 kr............................

Betjeningen:

Löner till 1 vaktmästare och 4 laboratorietjenare,
med 500 kr. fast lön och
300 kr. tjenstgöringspenningar hvar,
utom bostäder, jämte 100 kr. ålderstillägg
till fasta lönen efter 10 års

tjenstgöring ................................

Arfvoden till en maskinist, utom bostad,
800 kr., och, till en portvakt,

utom bostad, 300 kr......................

Anslag till biblioteket...........................

D:o » fysiska och elektrotekniska laboratorierna
....................................

D:o till kemiska och kemiskt tekniska

laboratorierna .................................

D:o till metallurgiska laboratoriet.........

D:o » mekaniska laboratoriet..............

D:o » öfriga samlingar och undervisningsmateriel
...................................

D:o till diverse utgifter........................

D:o > stipendier.................................

Löner.

Tjenstgörings penningar.

Summa.

2 000 kr.
1500 »

2000 »

600 >
1800 »
1000 »

1900 »

2 500 kr. 1500 kr. 4000 »

- 1100 »

5000 >

-- 3000 »

- 9 000 »

--- 3000 >

-- 3 000 »

- 5 000 »

— 18 750 »

- 3000 »

Summa 225 000 kr.

Tekniska Högskolans sålunda föreslagna utgiftsstat slutar alltså
på en summa af 225 000 kr., utom ofvan angifna ålderstillägg till
9 extra ordinarie professor och 5 tjenare. Den föreslagna omorganiseringen,
bestående i inrättandet af två nya fackafdelningar och
flera af de äldres utvidgning, införandet af flera nya läroämnen
och väsentlig utveckling af undervisningen i de redan befintliga,
möjliggörandet af att årligen emottaga ett med 50 % förhöjdt lärjungeantal
i förhållande till det närvarande antalet m. m., skulle
således vålla en förhöjning i Högskolans nuvarande ordinarie budget,
146 700 kr, af 78 300 kr.

177

En jämförelse med några af utlandets tekniska högskolor torde
i fråga om kostnaderna för desamma här vara af intresse, i hvilket
afseende redogörelsen för en del af dessa högskolor i Bil. 1
lemnar upplysningar.

För den föreslagna utvidgningens och omorganisationens ge- Anslag för
nomförande behöfvas, såsom redan blifvit antydt, därjämte bety- m gang''
dande tillfälliga anslag för undervisningsmaterielens förstärkande
och till en del äfven förnyande, för lärokursers utgifvande, för utförande
af den föreslagna nya laboratoriebyggnaden, för omändring
af en del lokaler och deras aptering för nya ändamål, för uppvärmnings-,
ventilations- och belysningsanordningarnas utsträckning m. m.

De extra anslagen för en gång till undervisningsmaterielens Anslag tm
förbättrande och förstärkande inom de särskilda .läroämnen och underms•

mngs fackskolor,

som däraf mest äro i behof, framgå af följande speci- materiel
fikation: m -

för geodesi och topografi, inköp af nya instrument etc. för de

praktiska öfningarna..................................................................

för beskrifvande geometri med ritning, inköp af nya modeller

etc. för ritundervisningen.................:.............................

för konstruktion af enkla maskindelar och tillämpad kinematik,

nya föreläsningsplanscher, kinematiska modeller etc.....................

för maskinlära, nya undervisningsplanscher och den öfriga

materielens förstärkande...........................................................

för skeppsbyggnadskonst, föreläsningsplanscher,fartygsmodeller,

mallar etc................................................................................

för mekanisk teknologi, komplettering af varuprofs- och modellsamlingarna
m. m................................................................

för fysik och elektroteknik: nya elektriska apparater 4 500 kr.
ett akkumulatorbatteri, tillika tj enande för belysningens
reglering inom läroverket ............................................ 5 000 »

för mineralogi och geologi, samlingarnas förstärkande m. m.
för husbyggnadskonst, arkitektur, ornamentik och modellering,
inköp af planschverk, böcker, gipser och modeller samt nya föreläsningsplanscher
.....................................................................

för väg- och vattenbyggnadskonst, nya undervisningsplanscher

m. m....................................................................................

för mekaniska laboratoriet: maskin för profning af stål och
järn, kettingar, m. m., med ett maximitryck af 50000 kg., jämte
tillbehör för profning af böjnings- och tryckhållfasthet, med uppsättning.
.................................................................... 4000 kr.,

2 000 kr.,
1000 »
1000 .
2000 »
1000 »

2 000 »

9500 »
1200 »

3 000 »
1000 >

178

Lärokurs medel.

maskin för böjning af plåtremsor och plattjärn .... 900 kr.

maskin för undersökning af metalltråd................. 440 >

hydraulisk apparat för profning af rör, med uppsättning
......................................................................... 660 >

redskap för sten- och cementprofning, nämligen sten hyfvel,

nålapparater, hejare m. m............................... 2 000 »

apparater för bränsleprofning m. m...................... 4 000 »

en 12 hästkrafters gasmaskin för arbetsmaskinernas,
ventilationsfläktens och dynamomaskinens drifvande...... 6 000 >

Anm. Å Högskolans verkstad finnas redan nu följande för
mekaniska laboratoriet användbara apparater: en äldre Lagerhjelms
apparat för sträckning af järnstänger, en pump för profning af ångpannor,
slangar o. dyl., en äldre cementprofningsapparat och en
apparat för profning af smörjoljor.

Summa 41 700 kr.

Till bestridande af omkostnaderna för anskaffande och förstärkande
af ofvan uppräknade undervisningsmateriel, inköp af angifna
maskiner, apparater etc. erfordras således ett anslag för en gång af
41 700 kronor.

Enligt § 13, mom. 2:o) af Högskolans stadgar åligger det lärarne,
att, därest icke för Högskolan tjenliga läroböcker finnas i
bokhandeln tillgängliga, utarbeta sådana för att på Högskolans bekostnad
mångfaldigas samt till billigt pris eleverna tillhandahållas,
så framt ej lärarne finna för godt att själfva utgifva sina arbeten i
bokhandeln. Det är gifvet, att i vårt land den tekniska litteraturen
och särskildt tekniska läroböcker, isynnerhet då de beröra mera
speciella grenar af tekniken, ej kunna påräkna en så talrik läsekrets.
, att deras utgifvande af trycket kan ekonomiskt bära sig. Det
är därför ganska vanligt vid Högskolan, att af lärarne utarbetade
smärre lärokurser, i öfverensstämmelse med ofvan anförda stadgande,
på läroverkets bekostnad tryckas. För denna verksamhet
disponerar emellertid Högskolan endast det år 1852 för en gång
beviljade beloppet af 3 000 kr. såsom förlagskapital, och hvilket
länge visat sig vara för sitt ändamål otillräckligt samt blir det allt
mer och mer. Skall därför den åberopade stipulationen i stadgarne
kunna, såsom önskvärdt vore, någorlunda effektivt tillämpas,
blir det nödvändigt, att styrelsen sättes i stånd att, mera än hittills
varit möjligt, underlätta utgifvandet af erforderliga läroböcker. Kommitterade
föreslå därför ofvan nämnda bokförlagskapitals höjande
till 8 000 kr., hvartill således nu skulle behöfvas ett anslag för en
gång af 5 000 kr.

179

Utförandet af den oftanämnda nya byggnaden för de kemiska,
kemiskt-tekniska och mineralogiska afdelningarna kräfver de största
tillfälliga kostnaderna, och hänvisas med afseende på dessa till
Bil. 3. Enligt de där meddelade kostnadsberäkningarna skulle för
detta ändamål erfordras följande belopp:
byggnadens grundläggning, uppmurning, inredning (utom nedan stående
särskilda arbeten) etc. jämte värmeledning....................... 259 567 kr.

inredning af kemiskt tekniska laboratoriet (botten- och källarvåningen).
............................................................................... 23 000 »

inredning af det kemiska laboratoriet (våningen 1 trappa upp)...... 17 800 >

inredning af auditoriet och preparationsrummet etc. (våningen 2

trappor upp) ...........................................;........................... 2 490 >

inredning af mineralogiska af delningen (våningen 2 trappor upp)... 3 800 »

vatten-, gas- och afloppsledningar .............................................. 19 843 > .

Små 326 500 kr.

Härtill komma utgifterna för tillökning och tidsenlig
förbättring af den lösa undervisningsmaterielen för
de båda laboratorierna, nämligen enligt beräkningarna

i Bil. 3:

för det kemiskt tekniska laboratoriet........................... 20 000 kr. ,

för det kemiska laboratoriet....................................... 3 000 » no

^ -i- UUU > .

Små 349 500 kr.

Den nya laboratoriebyggnaden skulle således, fullständigt inredd
och ordnad för sina ändamål, kräfva ett anslag för en gång
af 349 500 kronor.

Genomförandet af de i det föregående omförmälda och i Bil. 4 i
detalj framställda förändringarna i Högskolans stora hus med hänsyn
till utvidgade lokaler, utsträckta värmelednings-, ventilations- och belysnings-anordningar
in. m. skulle enligt kostnadsberäkningarna i
samma Bil. medföra utgifter, kräfvande ett anslag.för en gång af
60 000 kronor.

Med stöd af de gjorda beräkningarna föreslå därför kommitterade
till sist, att för ofvan angifna tillfälliga behofs tillgodoseende i
och för den ifrågasatta utvidgningen och omorganisationen af Tekniska
högskolan måtte beredas tillgång till följande extra anslagsposter,
nämligen:

till undervisningsmaterielens förbättrande och förstärkande.
......................................................................... 41 700 kr.

» höjande af bokförlagskapitalet................................... 5000 »

Laboratoriebyggnaden.

Ändringarna
i
Högskolans
stora hus.

180

till den nya laboratoriebyggnaden, fullständigt apterad 349500 kr.
» omändring och utvidgning af lokalerna i Högsko -

lans stora hus.......................................................... 60 000 »;

eller tillsamman ett anslag för en gång å..................... 456 200 kr.

Undertecknad Lindstedt bifogar en reservation.

RUDOLF CRONSTEDT.

Erik Storckenfeldt. G. R. Dahlander.

And. Lindstedt. A. G. Svedelius.

W. Hoffstedt.

Stockholm den 15 december 1891.

Reservation.

Då jag å ena sidan, hufvudsakligen angående vissa delar af de
föreslagna nya stadgarne, icke till fullo kan instämma i kommitténs
beslut och motivering, och då jag å andra sidan anser, att ytterligare
åtgärder till höjande af elevernas praktiska utbildning och af
Högskolans vetenskapliga verksamhet än de af kommittén föreslagna
äro erforderliga, så får jag härmed anmäla min reservation. Då
jag emellertid .för det närvarande, i följd af särskilda uppdrag, tyvärr
ej har tillfälle att utförligt redogöra för min särskilda mening, vill
jag på detta sätt förbehålla mig rättighet att i samband med det
yttrande, läroverkets lärarekollegium, efter eventuel nådig remiss,
kan komma att afgifva, få framställa och motivera denna min
mening.

And. Lindstedt.

BILAGOR.

183

Bilaga 1.

Redogörelser för några utländska tekniska

högskolor.

1. Kongl. tekniska högskolan i Berlin.

För att antagas såsom studerande fordras mogenhetsbetyg från inträdestyskt
gymnasium eller från preussiskt realgymnasium (Realschule f°rdnnsarI
Ordnung) eller från preussisk öfver-realskola (Gewerbeschule med
9 års kurs och två främmande språk). Med samma rättigheter och
skyldigheter som studerande äro äfven berättigade att intagas studerande
vid vissa högre läroverk (Friedrich Wilhelms Universität,
Berg-Akademie, Königl. Akademie der Kiinste, Landtwirtschaftlische
Hochschule) samt sådana tekniker, som bestått den första statspröfningen
för byggnads-, maskin- och bergsfacken. Inga inträdesprof
ega rum. Studerande antagas i regel endast vid början af
hvarje läseår och skola vid inträdet bestämma sig för någon af
läroverkets fackafdelningar.

Personer, som ej ega tillräckliga kunskaper för att antagas
såsom studerande, och vilja deltaga endast i vissa föredrag och
öfningar kunna emottagas såsom hospitanter, under förutsättning
att den ordinarie undervisningen ej lider däraf. Tillträdet såsom
hospitant kan göras beroende af intyg om tillräckliga förkunskaper.

Äfven andra personer kunna få deltaga i vissa ämnen, såväl föredrag
som öfningar, med särskildt tillstånd af rektor efter samråd
med vederbörande lärare.

Läseåret indelas i en vintertermin, från midten af oktober till undervisbörjan
af april, och en sommartermin, från senare delen af april mn^t,dtill
början af augusti.

Intrådesafgifter betalas med 30 mark af studerande och 20 skotmark
af hospitanter. Dessutom erlägges för hvarje termin en afrf''terafgift
för den ordinarie undervisningen, hvilken afgift bestämmes
efter antalet undervisningstimmar i veckan. Sålunda erlägger studerande
3 mark för hvarje föreläsningstimme och 2 mark för
hvarje öfningstimme i veckan samt hospitanter resp. 4 och 3 mark.

184

Betyg och
examina.

Faekafdelningar.

Särskilda terminsafgifter erläggas vidare för en del laboratoriearbeten,
sålunda:

för de praktiska arbetena vid de oorganiska, organiska,
tekniska och metallurgiska laboratorierna (utom en

deposition af 15 mark för utensilier och kärl, som ej

återlémnas i brukbart skick), hvardera....................... 75 mark,

för de fysikaliska öfningarna ............................................ 15 »

» » fotografiska d:o (beroende på kursens omfattning)
........................................................... 25 ä 50 »

» » praktiska arbetena vid det elektrotekniska laboratoriet,
för studerande............................................. 30 »

» hospitanter ........................................ 42 ».

För den af privatdocenler meddelade undervisningen fastställas af
senaten särskilda afgifter, som tillfalla vederbörande docent.

Afgifterna kunna efterskänkas medellösa studerande, som utmärka
sig för godt uppförande och framsteg; men antalet sådana
friplatser får ej öfverstiga en viss, af ministern fastställd procent
af de för läroåret antagna studerande. Hospitanter kunna endast
undantagsvis befrias från afgift, och då blott med ministerns medgifvande.

Vid slutet af hvarje läseår, äfvensom vid afgång från läroverket,
meddelas på begäran studerande intyg om vistelse vid
läroverket samt om de föredrag och öfningar, hvari han varit inskrifven.
I de ämnen, hvilka äro förbundna med praktiska öfningar,
eller i hvilka slutpröfningar ega rum, kan också den studerande,
som deltagit i dessa arbeten och pröfningar, på begäran erhålla
intyg öfver resultaten häraf. Innehafvare af statsstipendier och frielever
äro förpliktigade att deltaga i sagda pröfningar. Vidare
kunna studerande, som fullständigt genomgått någon af afdeln.

I IVi tilldelas diplom öfver kunskaper och teknisk utbildning efter
anställd pröfning, för hvilken särskilda bestämmelser uppgöras.
Slutligen kunna äfven under vissa förutsättningar s. k. statspröfningar
afläggas. För hospitanter utfärdas ej andra intyg, än att
de antagits i vissa angifna ämnen.

Högskolan omfattar följande hufvudafdelningar, alla med 4-årig
kurs:

I. för arkitektur,

II. » byggnadsingeniörsväsende,

III. » maskiningeniörsväsende, incl. skeppsbyggnadskonst,

185

IV. för kemi och hyttkonst,

V. » allmänna vetenskaper, isynnerhet matematik och naturveten skaper

(äfven en s. k. allmän kurs).

Studieplanerna för de olika afdelningarna uppgöras af dessas
lärarekollegier och fastställas af senaten samt hafva till ändamål
att angifva, i hvilken ordning de särskilda läroämnena lämpligast
genomgås, och bland hvilka studerande, efter samråd med vederbörande
afdelningsföreståndare, eger att fritt välja dem, som bäst
lämpa sig för hans utbildning.

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före- öf- före- öfdrag.
ningar. drag. ningar.

Afd. I. För arkitektur.

lista året.

Projektionslära ............................................... 5

Analytisk geometri............................................. 4

Differential- och integralräkning........................... 4

Experimentalfysik ............................................. 4

Experimental-kemi ............................................ 4

Mekanik............................................................ —

Lägre geodesi och fältmätning ........................... 2

Byggnadskonstruktionslära ................................. 2

Ornamentteckning ................................ —

Arkitektonisk ritning (pelarordningar) .................. —■

Forntidens konsthistoria .................................... 4

Medeltidens d:o .................................... —

Redogörelse för konsthistorisk litteratur...............

Figurteckning ...................................................

Landskapsteckning och aqvarellmålning (efter för lagsplansch

och natur).................................

Modellering i lera och gips.................................

2:clra året.

4
4

Mekanik.............................................

Grafostatik .......................................

Allmän mineralogi..............................

Allmän geologi..........................<.........

Byggnadsteknologi ..............................

Maskinelementer.................................

Byggnadsingeniörsväsendets encyklopedi

Byggnaders inredning ........................

Byggnadsekonomi och kostnadsförslag...

2 2

1 —

2 1

2 —

2 2

4 3

21/j

Studie planer.

186

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

Afd. I.

2:dra året (forts.).	före- drag.	öf- ningar.	före- drag.	öf- ningar.
Byggnadsmateriallära..........................................	—	—	1	—
Luftvexling och uppvärmning..............................	4	—	2	3
Kartritning ......................................................	—	2	—	—
Antik byggnadskonst (detaljöfningar) ................. De hufvudsakliga ornamentformernas utvecklings-	—	5	—	5
historia ....................................................	2 Vs	—	272	—
Utförlig ornamentteckning, ornamentala studier och
kompositioner ............................................	—	6	—	G
Den romerska och götiska byggnadskonstens form-
lära och konstruktionslära ...........................	2	2	2	2
Medeltidens ornamentik ....................................	1	3	1	3
Vestasiens och Greklands byggnads-konsthistoria..	6	—	—	—
Romerska byggnadskonstens historia .................. Den italienska renässansens mästare och mäster-	—	—"	6	—
verk .........................................................	2	—	—	—
Den tyska och nederländska konstens historia_____ Enklare husbyggnader, jämte utkast efter gifna	—	—	2	—
skisser ......................................................	1	472	1	472
Utkast till husbyggnader efter gifna skisser (bygg-
nadsritning, detaljöfningar) ...........................	1	5	1	5
Byggnadsmateriallära och kostnadsförslag ............	2	—	2	—
Modellering i lera och gips (se lista året)............	—	4	—	4
Figurteckning (se lista året) .............................. Landskapsteckning och aqvarellmålning efter för-	—	3	—	3
lagsplanscher och natur (se lista året) .........	—	4	—	4
3:dje året: Byggnadskonstruktioners statik ...........................	3	3	3	3
Byggnadskonstruktionslära (högre kurs) ...............	l1/*	4	172	4
Luftvexling och uppvärmning (se 2:dra året).........	4	—	2	3
Belysning ........................................................	1	—	1	—
Tekniska anläggningar vid byggnader .................. Vestasiens och Greklands byggnads-konsthistoria	2	3	2	3
(se 2:dra året).............................................	6	—	—	—
Den romerska byggnadskonstens historia (se 2:dra
året) .........................................................	—	—	6	—
Antik byggnadskonst (öfningar)........................... De hufvudsakliga ornamentformernas utvecklings-	--	5	—	5
historia (se 2idra året).................................	27s	—	272	—
Utförlig ornamentteckning, ornamentala studier och
kompositioner (se 2:dra året)........................	—	6	—	6
Teckning efter lefvande modell ...........................	—	3	—	3

187

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

Afd. I. 3:dje året (forts.).	före- drag.	öf- ningar.	före- drag.	öf- ningar.
Den romanska och götiska byggnadskonstens form-lära och konstruktionslära (se 2:dra året)......	2	2	2	2
Medeltidens byggnadskonst, formlära och konstruk-tionslära med utkast....................................	3	10	3	10
Träarkitekturens historia....................................	2	-	2	—
Götiska byggnaders inredning.............................	2	—	2	—
Detaljer till medeltidsformer och utkast till enklare byggnader...................................................	,—	6	—	6
Figurteckning ..................................................	2	4	2	4
Öfningar i skissers utarbetande efter uppgifter på husbyggnadsområdet ...................................	_	3	—	3
Utkast till husbyggnader efter program ...............	—	6	—•	6
Tegelbyggnader ................................................	3	—	—	—
De viktigaste slagen af offentliga och privata hus-byggnader samt stadsanläggningar..................	2	—	2	—
Renässansens byggnadskonst, utkast till husbygg-nader .........................................................	_	12	—	12
Utkast till husbyggnader med utarbetande af de-taljer .........................................................	_	12	—	12
Perspektivisk arkitekturritning ...........................	—	4	•—	4
Välfärdsinrättningar ..........................................	—	—	1	—
Näringslagstiftning.............................................	—	—	1
4:de året. Vestasiens och Greklands byggnads-konsthistoria (se 2:dra och 3:dje året)....................................	6
Den romerska byggnadskonstens historia (se 2:dra och 3:dje året).............................................	—	—	6	—
Konstindustriel historia......................................	4	—	4	—
Lergodstillverkningens konsthistoria.....................	2	—	—	—
Väfnadsindustriens konsthistoria .......................	--	—	2	—
Teckning efter lefvande modell (se 3:dje året) ......	—	3	—	3
Färgdekorationer................................................	—	5	—	5
Minnesteckning af ornament ..............................	—	6	—	6
Modellering ......................................................	—	6	—	6
Öfningar i skissers utarbetande efter uppgifter på husbyggnadsområdet (se 3:dje året)...............	—	3	—	3
Medeltidens byggnadskonst, formlära och konstruk-tionslära med utkast (se 3:dje året)...............	3	10	3	10
Träarkitekturens historia (se 3:dje året)...............	2	—	2	—
Götiska byggnaders inredning (se 3:dje året).........	2	—	2	—
Detaljer till medeltidsformer samt utkast till enklare byggnader (se 3:dje året) ..............................	—	G	—	6

188

	Antal	timmar i veckan.
Afd. I.	Vintertermin	Sommartermin
4:cle året (forts.).	före- öf- drag. ningar.	före- drag.	öf- ningar.
Tegelbyggnader (se 3:dje året) ........................... De viktigaste slagen af offentliga och privata hus-	3	—	—	—■
byggnader samt stadsanläggningar (se 3:dje året) Renässansens byggnadskonst, utkast till husbygg-	2	—-	2	—
nader (se 3:dje året).................................... Utkast till husbyggnader efter program (se 3:dje	—	12	—	12
året) .........................................................	—	6	—	6
Utkast till husbyggnader med utarbetande af de-
taljer (se 3:dje året) ....................................	—	12	—	12
Luftvexling och uppvärmning (se 2:dra och 3:dje
året) .........................................................	4	—	2	3
Beskrifvande maskinlära ....................................	2	—	2	—
Arbetareskydd................„..................................	2	—	2	—
Afd. II. För byggnadsingeniörs-
väsendet.
l:sta året.
Byggnadskonstruktionslära .................................	2	5	2	5
Ornamentteckning ...........................................	—	4	—	4
Lägre geodesi och fältmätning ...........................	4	2	4	4
Experimentalkemi ............................................	4	—	—	—
Differential- och integralräkning...........................	4	2	4	2
Analytisk geometri.............................................	4	—	4	—
Projektionslära ...............................................	5	5	5	5
Experimentalfysik .............................................	4	—	—	—
Mekanik........................................................... Lägre analys och algebra (repetitionskurs för de på	—	—	5	—
sommarterminerna inträdande) .....................	—	—	4	—
Nationalekonomi.......................................j......	3	—	2	—
2:dra året.
Enklare husbyggnader .......................................	1	3	1	3
Husbyggnaders inredning....................................	27*			27s
Arkitektonisk formlära........................... ...........	2	O O	2	3
Högre geodesi ...................................................	2	—	2	2
Kartritning ......................................................	—	2	—	—
Maskinelementer................................................	2	2	2	2
Beskrifvande maskinlära ...................................	2	—	2	—
Mekanisk teknologi.............................................	2	—	2	—
Driftmateriel för järnvägar .................................	2	—	—	—
Allmän mineralogi.............................................	1	—	—	—
Allmän geologi.................................................	—	—	2	1

189

Antal timmar i veckan.

Afd. II.

2:dra året (forts.)

Högre analys ...........................

Mekanik...................................

Grafostatik ..............................

3:dje året.

Byggnadsmateriallära och kostnadsförslag ............ 2 —

Byggnadskonstruktioners statik ........................... 4 2

Sten- och träbroar, bålverk, reveteringsmurar etc. 4 4

Gatubyggnader och spårvägar.............................. — —

Bangårdsanläggningar ....................................... 2 4

Vattenbyggnader (grundläggningar, ström-, kanal-,

sjö- och hamnbyggnader).............................. 5 7

Järnkonstruktioner för husbyggnader på ingeniörs området.

...................................:.................... 3 3

Tekniska anläggningar vid byggnader .................. 2 3

4:de året.

Järnvägsbyggnader (incl. tunnelbyggnader)............ 6 4

Järnbroar ......................................................... 4 7

Utvalda kapitel af byggnadskonstruktioners statik 2 —

Sjö- och hamnbyggnader.................................... 4 —

Vattenledningar i städer..................................... 2 2

Afloppsledningar i städer.................................... — —

Järnvägars drift................................................. 2 —

Spårvexlar och signalinrättningar........................ —

Byggnads-maskiner........................''..................... —

Telegrafi, särskildt för järnvägar ............. —

Byggnads-tekn ologi............................................. —

Järnets metallurgi.............................................. 2

Byggnadsförordningar......................................... 1

Afd. III. Sektion för maskiningeniörs -

väsendet.

l:sta året.

Analytisk geometri............................................. 4 —

Differential- och integralräkning........................... 4 2

Beskrifvande geometri ....................................... 3 5

Syntetisk geometri............................................. 2 —

Allmän mekanik................................................ — —

Teknisk mekanik, I ........................................... — —

Experimentalfysik ................... 4 —

Experimental-kemi ....................... 4 —

Vintertermin

före- öf drag.

ningar.

2 —

5 —

2 2

Sommartermin

före- öf drag.

ningar.

2 —

5 —

2 —

4 2

4 4

2 4

5 7

3 3

2 3

6 4

4 7

2 —

2 2

2 —

4 2

4 —

2 —

4 —

4 2

3 5

2 —

5 -

4 —

4 -

190

Antal timmar i veckan.

Afd. in. Sekt. för maskiningeniörer.
l:sta året (forts.).

Allmän mineralogi och geologi..................

Frihandsteckning efter ornament................

Maskinritning (linearritning) ......................

Mekanisk teknologi, I ...............................

Byggnadskonstruktionslära.........................

Modellering..............................................

Vintertermin Sommartermin

före- öf- före- afdrag.
ningar. drag. ningar.

1 — 2 —

— 4 — 4

2 — 2 —

2 3 2 3

— 6—6

2:dra året.

Högre analys .................................................... 2 —

Kinematisk geometri.......................................... 2 —

Allmän mekanik................................................ 5 —

Teknisk mekanik, II .......................................... 4 —

Beskrifvande maskinlära .................................... 4 ■ —

Maskinelementer ..................................»............. 4 6

Uppfordringsverk............................................... — —

Lägre geodesi och fältmätning ........................... 4 —

Järnets metallurgi.............................................. 2 —

Grafostatik ....................................................... 2 2

Utkast till enklare byggnader.............................. — 3

3:dje året.

Teoretisk maskinlära.......................................... 4 —

Elektromekanik................................................. 4 —

Angmaskinlära med konstruktioner ..................... 4 8

Hydrauliska motorer med konstruktioner............. 2 4

Mekanisk teknologi II, qvarnar etc...................1.. 4 —

D:o d:o II, textilindustri etc............... — —

Kinematik........................................................ 4 —

Regulatorer ...................................................... 2 —

Byggnadsingeniörsväsendets encyklopedi............... 4 —

Byggnadskonstruktioners statik ........ 2 —

Kartritning ....................................................... — 2

Arbetareskydd.................................................. 2 —

4:de året.

Maskinanläggningar .......................................... 2 6

Landttransportmaskiner, särskild! järnvägsmateriel 4 4

Järnvägssignalväsende, spårvexlar etc................... 2 —

Telegrafi, särskilt för järnvägar......................... — —

Landtbruksmaskiner .......................................... 2 —

Praktiska arbeten på det elektrotekniska laboratoriet — 36

Bergverks- och hyttemaskiner.............................. 4 —.

Verktygsmaskiner.............................................. 2 2

4 —

4 8

191

Afd. III. Sekt. för maskiningeniörer.
4:de året (forts.).

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före- öf- före- öfdrag.
ningar. drag. ningar.

Vattenkraftens tillgodogörande ......................

Järnbroar ...................................................

Kemisk teknologi ........................................

Skeppsbyggnadskonst, mindre kurs ...............

Tysk yrkeslagstiftning och förvaltningsväsende

Luftvexling och uppvärmning........................

Välfärdsinrättningar, näringslagstiftning etc. ...

Afd. in. Sektion för skeppsbyggeri.

l:sta året.

Analytisk geometri............................................. 4

Differential- och integralräkning........................... 4

Beskrifvande geometri.............. 3

Syntetisk geometri............................................ 2

Experimental-fysik................ 4

Experimental-kemi............................................. 4

Allmän mekanik................................................ —

Teknisk mekanik................................................ —

Maskinritning (linearritning) ............................... —

Mekanisk teknologi, I ........................................ 2

Fartygsritning ................................................... —

Frihandsteckning efter ornament......................... —

Byggnadskonstruktionslära ................................. 2

2:clra året.

Allmän mekanik................................................ 5

Teknisk mekanik .............................................. 4

Högre analys .................................................... 2

Beskrifvande maskinlära .................................... 4

Maskinelementer............................................... 4

Teori för fartygsbyggnad.................................... 2

Fartygskonstruktioner....................................... 2

Praktisk fartygsbyggnad (träfartyg, båtar, takel etc.) 2

Järnets metallurgi.............................................. 2

Grafostatik ........................................... 2

Fartygsångpannor.............................................. —

3:dje året.

Teoretisk maskinlära.......................................... 4

Kinematik........................................................ 4

Angmaskinlära................................................... 4

Krigsfartygs inredning........................................ 2

T* CO

192

Afd. III. Sekt. för skeppsbyggeri.
3:dje året (forts.).

Teori för fartygsbyggnader .........................

Utkast till fartyg.........................................

Praktisk fartygsbyggnad (järn- och stålfartyg)

Fartygsmaskiner............................................

Uppfordringsverk.........................................

4:de året.

Konstruktion af krigsfartyg..........................

Utkast till fartyg.........................,.s......

Fartygsmaskiner...... ..................................

Verktygsmaskiner.......................................

Elektromekanik..........................................

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före- öf- före- öf drag.

ningar. drag. ningar.

4 — 2 —

2 4—4

4 4 2 2

4 4 4 4

— — 4 2

2 4 2 4

4—4
4 4 4 4

2 2 2 2

4 — — • —

Afd. IV. Sektion för teknisk kemi.

lista året.

Differential- och integralräkning........................... 4

Analytisk geometri........................................... 4

Beskrifvande geometri......................... 3

Experimentalfysik................ 4

Experimental-kemi ............................................. ''4

Speciel oorganisk kemi............. —

Mekanisk teknologi, I ................. 2

Maskinritning (linearritning) ............................... 4

Oorganiska laborationer .................................... —

2:clra året.

Organisk kemi........................................,.......... 5

Kristallografi och mineralogi............................... 2

Kemisk teknologi.............................................. —

Analytisk kemi ................................................ 4

Beskrifvande maskinlära .................................... 4

Bvggnadskonstruktionslära.................................. 2

Spektral-analy s................................... 2

Oorganiska laborationer................. —

Metallurgi, allmän och speciel ............................ —

Allmän proberkonst.................................. —

Arbetareskydd.................................................... 2

Välfärds-inrättningar .......................................... —

3:itje året.

Allmän proberkonst........................................... —

Speciel metallurgi, särskild! järnets..................... 6

193

JL:i. Antal timmar i veckan.

. Vintertermin Sommartermin

Afd. IV. Sekt. for teknisk kemi.

_ 0 ... . före- öf- före- öf 3:dje

aret (forts.). .< drag. ningar. drag. ningar.

Kemisk teknologi .................... 5

Utkast till kemiska anläggningar ........................... — 4 i

Allmän geologi...................v...........*••••............... 2 1

Mikroskopiskt-kristallografiska öfningar ................ — — — 2

Spektralanalytiska öfningar........—...................... — 2 — 2

Fotokemi............................................................ 2

Fotografi (2 kurser, den ena på 2 dagar, den andra

på 4 dagar i veckan)..................................... — Sel. 16 2 8el. 16

Kolloquier öfver nyare kemisk litteratur............... 1 — — —

Organisk kemi, utvalda kapitel,........................... — 5

Blåkopieringsöfningar......................................... (under 2 veckor, 6 t:r i v:n)

Organiska laborationer....................................... — 13 13

Tekniska d:o ....................................''• — 1 1

4:dc året.

Oorganiska eller organiska laborationer (efter fritt

val).............................................................. — 13 — 13

Tekniska laborationer....................................... — 3 — 8

Kemiens historia .............................................. 2 2 —

Gasanalyser...................................................... 1

Sockers polarimetri ........................................... — 1

Kolloquier öfver nyare kemisk litteratur (se 3:dje

året)............................................................. 1

Organisk kemi, utvalda kapitel ........................... 5

Textilämnens förarbetning, förädling, blekning, färgning,
tryckning etc......................................... 2 2

Näringslagstiftning etc........................................ — “ "

Afd. IV. Sektion för hyttkonst.

l:sta året.

Lika med lista året för teknisk kemi.

2:dra året.

Organisk kemi.............................................. o —

Kristallograti och mineralogi ............................. 2 2

Kemisk teknologi ............................................. — — ®

Analytisk kemi ............................................... 4 4

Mekanik............................................................ — o -

Beskrifvande maskinlära ................................... 4 — 4

Byggnadskonstruktionslära ................................. 2 3 2 3

Spektral-analys............................................... 2 — —

Oorganiska laborationer..................................... — 13 13

194

Antal timmar i veckan.

Afd. IV. Sekt. för hyttkonst.

2:dra året (forts.).

Allmän och speciel metallurgi.....................

Malmers behandling ...........................................

Utkast till hytteanläggningar och anordningar för

malmers behandling .............................

Allmän proberkonst...........................................

Arbetareskydd...........................................

Välfärds-inrättningar ............j.................

3:dje året.

Kemisk teknologi ..............................................

Allmän geologi................................................

Mikroskopiskt-kristallografiska öfningar ...............

Allmän proberkonst...........................................

Utkast till hytteanläggningar och anordningar för

malmers behandling .......................................

Spektralanalytiska öfningar.................................

Lägre geodesi och fältmätning............................

Oorganiska laborationer....................................

Speciel metallurgi, särskild! järnets.....................

Gjuteriers anordning och drift............................

Metallurgiska laborationer ..................................

Mekanik..................................................

hide året.

Kemiens historia..........................................

Utkast till hytteanläggningar och anordningar för

malmers behandling ..................................... .

Kartritning ...................................................... .

Blåkopieringsöfningar.................................

Metallurgiska laborationer............................

Näringslagstiftning etc.................................

Vintertermin

föredrag.

öf ningar.

2 —

Sommartermin

före- öf drag.

ningar.

4 —

— 4

— 6

2 —

1 —

— — 2

4 —

— 13 — _

— — 13

(under 2 veckor, 6 t:r i v:n)
— 13 — 13

Afd. V. Allmänna vetenskaper.

lista året.

Differential- och integralräkning.......................... 4

Analytisk geometri............... 4

Beskrifvande geometri....................................... 3

Syntetisk geometri........................................... 2

Projektionslära ................................................ 5

Experimental fysik ........................................... 4

Modellering ...................................................... .

Lägre analys och algebra ...................... —

Mekanik..................................... ... _

3
2

195

Antal timmar i veckan.

Afd. V. Allm. vetenskaper.	Vintertermin	Sommartermin
före-	öf-	före-	öf-
	drag.	ningar.	drag.	ningar.
2:dra året.
Högre analys ....................................l.....	......... 2	—	2	—
Kinematisk geometri................................	......... 2	—■	2	—
Mekanik..................................................	......... 5	—	5	—
Grafostatik ...............................................	......... 2	6	—	—
Matematiska öfningar ...............................	......... —	2	— .	2
3:dje året.
Variationsräkning.....................................	......... —	—	2	—
Matematisk fysik i................................	......... 2	—	2	—
Utvalda kapitel af den högre analysen .......	2	—	2	r—
4:de året.
Variationsräkning....................................	......... —	—	2	—
Matematisk fysik...........:...........................	......... 4	—	4	—
Afd. V. Allmän kurs.
Figurteckning......................................... Fysikaliska laborationer............................	......... 2 2 ......... efter aftal	2	2
Nationalekonomi.......................................	......... 3	—	3	—
Byggnadsförordningar ...............................	......... 1	—	—	—
Näringslagstiftning...................................	........ —	—	1	—
Privatekonomi.......................................	......... 2	—	—	—
De nationalekonomiska systemen, historia och kritik —	—	2	—
Arbetareskydd och sundhetsvård................	....... 2	—	2	—
Välfärdsinrättningar..................................	......... —	—	1	—
Industristatistik etc..................................	....... —	—	1	—

Anm. Dessutom meddelas undervisning i italienska språket för dem, som
önska taga del i densamma, med 8 timmar i veckan, såväl under vinter- som
sommarterminen.

Lärarepersonalen utgjordes inom de olika afdelningarna under
läseåret 1890—91 af följande antal:

Afdelning I. 8 ord. professorer, 10 e. o. professorer och
andra lärare, 6 privatdocenter.

Afdelning II. 6 ord. professorer, 3 e. o. professorer och
andra lärare, 4 prival docenter, 3 ständiga assistenter.

Afdelning III. 7 ord. professorer, 6 e. o. professorer och
andra lärare, 4 privatdocenter, 4 ständiga assistenter.

Afdelning IV. 5 ord. professorer, 3 e. o. professorer och
andra lärare, 5 privatdocenter, 12 assistenter.

Lärare personalen.

196

Förvalt ning.

Senat.

Rektor.

Afdelnings kollegier.

Syndikus.

Biblioteket.

Antal lärjungar.

Afdelning V. 7 ord. professorer, 5 e. o. professorer och
andra lärare, 12 privatdocenter, 1 ständig assistent.

De ordinarie professorerna utnämnas af konungen; och eger
vederbörande afdelningskollegium vid inträffande ledighet att föreslå
tre för platsen lämpliga personer, öfver hvilket förslag senaten
afgifver yttrande. Privatdocenter och assistenter antagas af afdelningskollegierna
enligt särskilda föreskrifter, likaså assistenter. En
del docenter tjenstgöra äfven såsom assistenter. I öfrigt bestrida
ofta både docenter och assistenter undervisningen i flera ämnen.

Högskolan sorterar direkt under ministern för »Geistliche, Unterrichts-
und Medicinal-Angelegenheiten».

Högskolans styrelse utgöres af en senat, bestående af läroverkets
rektor och prorektor, afdelningsföreståndarne samt en ledamot,
vald af hvarje afdelning (eventuel! 2 för tredje afdelningen) för en
tid af 2 år, och utaf hvilka sist nämnda ledamöter årligen hälften
utgår. År de valda ledamöternas antal ej jämnt, bestämmer ministern,
huru många för hvarje gång skola utgå.

Rektor, som utnämnes af konungen för ett år i sänder, är
ordförande i senaten samt vid afdelningskollegiernas gemensamma
sammanträden. Afdelningskollegierna ega att genom gemensamt
val föreslå någon af sina medlemmar till rektor. Varande rektor
kan återväljas.

För hvarje afdelning utses bland dess professorer och docenter
enligt särskilda föreskrifter ett kollegium, hvars ordförande är den
af ministern, på förslag af kollegiet bland dess ledamöter utsedde
afdelningsföreståndaren. Denne väljes på ett år och kan återväljas.

Den ekonomiska förvaltningen bestrides utaf en utaf ministern
tillsatt syndikus med biträde af sekreterare, registrator, kassakontrollant,
bokhållare etc.

Biblioteket skötes af en bibliotekarie med biträden.

Antalet lärjungar läseåret 1890—91 var:

Vinter ter minen 1890—91:

Studerande: Afd. I .............................................. 233

» » II ................................................ 265

» » III, maskiningeniörs-väsendet ......... 395

» » » , fartygsbyggnads-väsendet ......... 117

* » IV ........................................_...... 159 1 169.

Hospitanter och öfriga ........................................................ 471.

Sura 1 640.

197

Utaf de studerande voro 305 nyinskrifna lärjungar.

Sommarterminen 1891:

Studerande: Afd. I ................................................. 216

''» » II ................................................... 298

» » III, maskiningeniörs-väsendet ......... 383

» » », fartygsbyggnads-väsendet ......... 91

» »IV ................................................... 168 1 156.

Hospitalitet'' och öfrig a ........................................................

S:ma 1534.

Utaf de studerande voro 168 nyinskrifna lärjungar.

Utgifterna för läroverket uppgingo under finansåret 1890 91
till 777 600 mark (nära 700000 kr.)

Vid Högskolan finnas inrättade en mekanisk verkstad, en
mekanisk teknisk försöksanstalt och en profningsstation för
byggnadsmaterialier.

Den mekaniska verkstaden, som står under föreståndarens
för den mekaniskt-tekniska försöksanstalten uppsikt, har till ändamål:
att utföra arbeten för högskolan i allmänhet och särskildt
för samlingarnas vidmakthållande; att på uppdrag af lärarne utföra
undervisningsmateriel, modeller och apparater; att besörja de
löpande arbetena för den mekaniskt tekniska försöksanstalten; samt
att sätta enskilda studerande i tillfälle att tillegna sig vissa för deras
fack erforderliga färdigheter. Verkstaden utgöres af en afdelning
för metallarbeten och en för träarbeten med hvar sin särskilda
verkmästare. För studerande vid högskolan, som önska arbeta pa
verkstaden, kan sådant på ansökan hos dess föreståndare tillåtas,
när för handen varande förhållanden det medgifva. De antagna
äro förpliktigade att följa de för verkstaden fastställda ordningsreglerna
samt att erlägga till högskolans kassa en afgift af 30 mark
i terminen.

Den kongl. mekaniskt-tckniska försöksanstalten har till
uppgift att anställa försök af allmänt vetenskapligt och offentligt
intresse samt att på uppdrag af myndigheter eller enskilda utföra
hållfasthetsförsök. Den består af: en mekaniskt teknisk afdelning,
en afdelning för profning af papper och en för profning af smörjmaterialier,
med en föreståndare för hela anstalten och en särskild
afdelningsföreståndare för hvar och en af nyss nämnda afdelningar.
Unga, med tillräcklig för bildning utrustade personer, som önska

Utgifts:-

stat.

Mekanisk

verkstad.

Mekaniskt•
tekniska
försöksanstalten.

198

Profningsstationen

för byggnadsmaterialier.

Inträdesfordringar

och undervisningstid.

Skolafgifter
betyg och
examina.

förvärfva sig praktisk öfning i anställande af vetenskapliga undersökningar
på materialkännedomens område, kunna finna sysselsättning
såsom oaflönade volontärer vid försöksanstalten. Dessa måste
då förbinda sig till minst 3 månaders tjenstgöring, ställa sig föreskrifterna
i anstaltens reglemente till efterrättelse i alla punkter
samt på föreskrifvet sätt utföra af föreståndaren dem förelagda
arbeten. Volontärerna sättas ock, så vidt detta låter förena sig
med anstaltens normala drift, i tillfälle att göra sig förtrogna med
alla dess verksamhetsområden, hvarjämte vid arbetenas fördelning
i särskilda fall tages hänsyn till volontärernas uttalade önskningar
i detta hänseende. Åt studerande vid Högskolan, som vilja begagna
sig af förestående anbud till forskningar etc., lemnas därtill tillfälle,
så långt anstaltens drift det medgifver. Högskolans elever få dessutom,
på särskilt tillstånd af föreståndaren, besöka anstalten, där
äfven på föranstaltande af högskolans rektor undervisande försök
utföras inför det sista läseårets studerande.

Den kongl. prof ningsstationen för byggnadsmaterialier har
till uppgift att utföra prof med hänsyn till hållfasthet och andra
egenskaper hos byggnadsmaterialier på uppdrag af myndigheter
eller enskilda, äfvensom att anställa försök af allmänt vetenskapligt
och offentligt intresse. Stationen står under ledning af en särskild
föreståndare. På föranstaltande af högskolans rektor få äfven här
undervisande försök utföras inför det sista läseårets studerande.

2. Kongl. tekniska högskolan i Hannover.

Bestämmelserna för inträdesfordringar samt antagandet af »studerande»
och »hospitanter», äfvensom rörande undervisningstid äro
hufvudsakligen desamma som vid tekniska högskolan i Berlin.

Inskrifningsafgifterna variera mellan 1 och 3 mark, beroende
på tiden, inom hvilken inskrifningen sker. Därjämte erläggas årsafgifter
med 5 mark för hvarje föreläsningstimme och 3 mark för
hvarje öfningstimme i veckan, men för läroämnen, i hvilka undervisningen
endast pågår under vinterterminen, betalas resp. 3 och 2
mark samt för sådana, som blott förekomma under sommarterminen,
resp. 2 och 1 mark. Särskilda afgifter erläggas för följande öf -

ningsämnen, nämligen:

för grunderna af den praktiska geometrien 10 mark pr år,

» praktisk geometri.................................... 14 » » »

» landtmäteri och kartritning.................... 5 » » sömmare

199

för fotografiering ..u.;.........................	.......... 5	mark	pr	sommart.
»	minnesteckning ...........................	......... 20	»	»	år,
»	modellering ........,..........................	......... 12	»	»	vintert.
	» ...................................	.......... 8	»	»	sommart.
»	kemiska laborationer.................	.......... 50	» ;	i	vintert.
»	» » ..................	.......... 50	»		sommart.
»	kemiskt-tekniska laborationer......	........... 50	»		vintert.
»	» » » .......	......... 50	»	»	sommart.
»	fysikaliska laborationer...........	......... 10		»	vintert.
»	» » ................	.......... 6	»	»	sommart.
»	elektrotekniska laborationer.........	.......... 30	»	»	vintert.
	» » ..........	.......... 20	»	»	sommart.
»	hydrauliska experiment................	.......... 5	»	»	vintert.
»	* * ................	.......... 3	»	»	sommart.

Rörande afgifterna för privatdocenternas undervisning samt afgifternas
efterskänkande gälla enahanda föreskrifter som vid högskolan
i Berlin. Äfven bestämmelserna om betygs utfärdande och
anställandet af slutpröfningar och statspröfningar äro likartade med

dem vid Berlinerskolan.

Tekniska högskolan i Hannover omfattar följande hufvudafdelningar: I.

för arkitektur, med 4-årig kurs,

II. för byggnadsingeniör-väsende, med 4-årig kurs,

III. för mekaniskt-tekniska vetenskaper (maskiningeniörsväsende),
med 4-årig kurs,

IV. för kemiskt-tekniska och elektro-tekniska vetenskaper, den
förra afd. med 3-årig och den senare med 4-årig kurs,

V. för allmänna vetenskaper, isynnerhet matematik och naturvetenskaper,
med 3-årig kurs.

Valet af läroämnen är fritt, men för ett ordnadt studium äro
för de särskilda afdelningarna uppgjorda följande studieplaner till
de studerandes ledning. För andra tekniska fack än de här angifna
kunna äfven studieplaner uppgöras af vederbörande afdelningsföreståndare,
då behofvet så fordrar, och för så vidt de inrymmas
inom läroverkets plan.

Fackafdel ningar.

Studiepla ner.

200

I. Afdelningen för arkitektur.

1:sta året.

Differential- och integralräkning.....................

Analytisk geometri.......................................

Algebraisk analys och trigonometri (medeltal)

Beskrifvande geometri ^...............................

Grunddragen af fysik ...................................

Grunddragen af kemi..................................

Mekanik (medeltal)......................................

Grunddragen af mineralogi..................... .

Arkitektur-ritning.........................................

Byggnadskonstruktionslära ...........................

2:dra aret.

Grunddragen af praktisk geometri..................

Elasticiteslära ................................ ............

Grafostatik ...............................................

Hydraulik...................................................

Geologi .....................................................

Landskapsteckning.......................................

Figurteckning ............................................

Modellering ...............................................

Ornamentik ......................................

Byggnadskonstruktionslära ...........................

Landtbruks-byggnadskonst ..........................

Formlära, den antika byggnadskonstens.........

.•» > den romerska byggnadskonstens ...

Grunddragen af ingeniörsbyggnadsväsendet ...

Byggnads-teknologi......................................

Konstindustriens teknologi ............................

Antal timmar i veckan.

Vinter- Sommar semester

semester

före- öf- före- öfdrag.
ningar. drag. ningar.

4 l/a 1

3 —

3 6

3 —

3 l/a —

2 —

3 6

2 2

5 —

2 —

2
6
4

1 2

3 3

1 3

3 6

3 —

3 1

3 6

6 ’1 —
7 —

2 —

3 6

- 3

2 2

2 —

- 6
4

1 2

3 3

1 3
3

3 -

3 —

2 —

3:dje året

Aqvarell-målning............... _

Teckning på tid (Aktzeichsen) ........ —

Ornamentik .................................................. \

Byggnaders inredning ....................................... 2

Anordning af boningshus och offentliga byggnader 2

Formlära, renässansens ................................... 2

» , den götiska byggnadskonstens............... 3

* j den gammalkristna och den romaniska
byggnadskonstens ............................. —

(■till sill --''

tet af

l maj

1 2

2 —

3 —

3-3

201

Afd. I.

3:dje året (forts.).

Byggnadskonstens historia ............................

Allmän konsthistoria.......................;........

Utkast och detaljer till boningshus ...............

Statiska beräkningar af byggnadskonstruktioner.

Grunddragen af maskinläran .........................

Tysk renässans ...........................................

Åskledare..............................................

Estetik .......................................................

Antal timmar i veckan.

Vintersemester

före- öfdrag.
ningar.

6 -

. 2

1 5

2 2

2 —

. 2 —

Sommarsemester

före- öf drag.

ningar.

6 —

2 -

1 5

2 2

2 -

2 —

1 —

2 —

4:de året.

Modellering ...................................................... — 6

Byggnads-kostnadsförslag.................................... 1 —

Byggnadsutkast i renässansstil ........................... — 6

Monumentala byggnader och statsanläggningar med

öfningar i utkast och skissering..................... 1 4

Utkast till offentliga byggnader.......................... 1 10

Allmän konsthistoria.......................................... 2 —-

Konstindustriel historia....................................... 2 —

Inner-arkitektur med färgdekorationer.................. — 7

Grunddragen af maskinläran ............................. 3 —

Uppvärmning, luftvexling och belysning................ 4 —

II. Afdelningen för byggnadsingeniörsväsende.

1:sta året.

Differential- och integralräkning.......................... 41/* 1

Analytisk geometri............................................. 3 —

Algebraisk analys och trigonometri (medeltal)...... 5

Beskrifvande geometri ...................................... 3 6

Kartritning ...................................................... — —

Fysik............................................................... 4 —

Mekanik (medeltal)........................................... 3''/j ''—

Grunddragen af kemi......................................... — —

> > mineralogi................................. 2 —

Frihandsteckning och aqvarellmilning.................. — 6

4
7
(5
2

2:dra året -

4 2 2 6

Differential- och integralräkning
Praktisk geometri ..................

202

Afd. II.

2:dra året (forts.).

Elasticitetslära..............,,.....................

Grafostatik .....................................

Hydraulik ...........................................

Analytisk mekanik...............................

Geologi .............................................

Byggnadskonstruktionslära ..................

Grunddragen af maskinbyggnadsväsendet

Byggnadsteknologi ...............................

Kinematisk geometri ............................

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommar -

semester
före- öf drag.

ningar.

5 —

4 6

3 4

3 2

semester
före- öf drag.

ningar.

2 2

2 —

3 —

2 —

4 6

3 4

3:dje året.

Byggnadskonstens formlära och historia............... 3

Byggnadskonstruktionslära ................................. 2

Jord- och vägbyggnader ................................... 2

Järnvägsbyggnader............................................. 2

Stenbroar......................................................... 2

Träbroar ......................................................... —

Järnbroar ....................................................... 2

Vattenbyggnader.............................................. 4

Grunddragen af maskinläran .............................. 3

» » jernvägsmaskinkonstruktioner...... —

Teori för elliptiska funktioner............................. 3

Utvalda kapitel af den högre matematiken............ —

Grunddragen af elektroteknik............................ 2

Yrkes-sundhetslära............................................ 2

4:de året.

Utkast till enklare husbyggnader ....................... 2

Terrasseringsarbeten .......................................... 2

Järnvägsbyggnader............................................. 2

Tunnelbyggnader............................................... 2

Järnkonstruktioner för husbyggnader .................. 2

Järnbroar ............ 2

Vattenbyggnader............................................... 4

Teori för elliptiska funktioner ........................... 3

Utvalda kapitel af den högre matematiken............ —

Planmätning och kartritning............................... 2

Grunddragen af astronomisk ortbestämning.......... —

Åskledare etc„................................................... —

Telegrafi och telefoni.......................................... 2

Nationalekonomi.............................................. 2

203

III. Afdelningen för maskiningeniörsväsende.

lista året.

Antal timmar i veckan.

Vinter- Sommar semester

semester

före- öf- före- öfdrag.
ningar. drag. ningar.

Differential- och integralräkning.......................... 41/*

Analytisk geometri........................................;.... 3

Algebraisk analys och trigonometri (medeltal) ....... 3

Beskrifvande geometri..................................... 3

Fysik............................ 4

Mekanik (medeltal)............................................. 3‘/s

Grunddragen af kemi........................................ —

Frihandsteckning........................;.;..................... —

Byggnadskonstruktionslära för maskiningeniörer.... 2

Maskinritning..........................:......................... —

2:dra året.

Differential- och integralräkning................

Elasticitetslära.........................................

Hydraulik...............................................

Analytisk mekanik...................................

Grunddragen af ingeniörsbyggnadsväsendet.

Allmän teknologi......................................

Allmän maskinlära..:.................................

Maskinelementer......................................

Uppfordringsverk och pumpar...................

5
5

3:dje året.

Grunddragen af praktisk geometri........................ 2

Mekanisk värmeteori.......................................... 2

Teknisk kemi..................................................... 3

Grunddragen af mineralogi.................................. 2

Järnbroar.......................................................... 2

Teoretisk maskinlära.......................................... 3

Regulatorer och kinematik.................................. 2

Kraftmaskiner.................................................... 6

Utvalda kapitel af den högre matematiken

4:de året.

Geologi............................

Hyttkonst.........................

Hydrauliska experiment....
Varmluft- och gasmaskiner,

2 —

1 2

2 —

1 2

204

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommar -

Afd. III. semester semester

4:de året (forts.).	före- drag.	öf- ningar.	före- drag.	öf- ningar.
Uppfordrings- och biåsmaskiner.........................	... —	—	3	.
Speciel teknologi..............................................	... 5	—	5	4
Uppvärmning, luftvexling och belysning..............	... 4	—	—	—
F abriksanläggningar.........................................	... 2	2	—	3
Järnvägs-maskinkonstruktioner..........................	.. 3	3	3	3
F artygsbyggnader.............................................	... 3	4	3	4
Grunddragen af elektroteknik...........................	... 2	—	2	—
Näringslagstiftning.................,..........................	... 2	—	2	—
Utvalda kapitel af den högre matematiken..........	... —	—	4	—
IV Afd. Sektion för tekniska kemister.
lista året.
Analytisk geometri...........................................	3	—	—	—
Elementerna af differential- och integralräkning...	.. —	—	6	—
Algebraisk analys och trigonometri (till 1 jan.)...	.. 6	—	—	—
Fysik.............................................................	.. 4	—	4	—
Oorganisk kemi...............................................	.. 6	—	—	—
Kemiska laborationer.......................................	—	19	_	21
Frihandsteckning..............................................	.. —	2	—	2
Grunddragen af maskinläran.............................	.. —	—	2	—
Maskinritning...................................................	.. —	—	—	3
2:dra året.
Fysikaliska laborationer....................................	.. —	4	_	4
Kemiska d:o ...................................	.. —	15	—	15
Organisk kemi.................................................	.. 2	—	4	—
Teknisk kemi................................................	.. 5	—	5	_
Mineralogi......................................................	.. 5	—	5	— t ''
Geologi..........................................................	.. 2	—	2	—
Grunddragen af maskinläran.............................	.. 3	—	—	—
Yrkes-sundhetslära.........j................................	.. 2	—	2	—
3:dje året.
Mekanisk värmeteori........................................	. 2	—	_	_
Fysikaliska laborationer...................................	.. —	3	—	4
Kemiska laborationer.......................................	—	27	.—	27
Byggnadskonstruktionslära................................	.. 2	—	'' 3	—
Allmän teknologi......... ....................................	.. 4	. —	4	—
Grunddragen af elektroteknik............................	.. 2	—	2	— •
Hyttkonst........................................................	.. 2	—	2	—
Yrkes-sundhetslära..........................................	.. —.	.—	2	—
Näringslagstiftning............................................	.. 2	—	2	—

205

Antal timmar i veckan.

Vinter- Sommar semester

semester

före- öf- före- öf- t
drag. ningar. drag. ningar.

IV Afd. Sektion för elektrotekniker. l:sta året. Differential- och integralräkning..........................	. 4‘/i	1	, 3	1
Analytisk geometri............................................	. 3	—	—	—
Algebraisk analys och trigonometri (medeltal)......	. 3	—	—	—
Inledning till beskrifvande geometrin..................	. -	—	5	10
Fysik..................................,..................... .....	4	—	4	—
Mekanik..........................................................	31/»	—	7	—
Oorganisk kemi.......................................i........	. 6	—	—	—
Frihandsteckning.........................................	. -	6	—	6
Maskinritning .......................................		3	—	3
Grunddragen af elektroteknik............................	. 2	—	2	—
2:dra året.
Hydraulik. .....................................................	. —	—	2	—
Organisk kemi.................................................	. 2	—	4	—
Allmän mekanisk teknologi...............................	. 4	—	4	—
Allmän maskinlära............................................	. 5	—	5	—
Maskinelementer...............................................	. 5	7	4	7
Teoretisk elektroteknik......................................	. 3	—	3	—
Elektrotekniska laborationer...............................	. —	8	—	8
Telegrafi och telefoni.......................................	. 2	—	—	—
Yrkes-sundhetslära...........................................	. 2	—	—	—
3:dje året.
Mekanisk värmeteori.........................................	. 2	—	—	—
Teknisk kemi....................................................	. 5	—	5
Grunddragen af mineralogi.................................	. 2	—	2	—
Varmluft- och gasmaskiner.................................	. -	—	3	—
Teori för kraftmaskiner med konstruktion...........	. 6	8	6	8
Elektrotekniska laborationer..............................	. —	15	—	15
Elektriska centralstationer..................................	1	2	—	—
Elektro-metallurgi och galvanoplastik. .................	.. --	—	2	—
Näringslagstiftning............................................	.. 2	—	—	—
4:de året.
Hyttkonst........................................................	.. 2	—	2	—
Uppvärmning, luftvexling och belysning..............	.. 4	—	—	—
Verkstäders och fabriksanläggningars anordning..	.. 2	2	—	3
Regulatorer och kinematik................................	.. 2	—	2	—
Elektrotekniska laborationer..............................	.. —	15	—	15
Åskledare........................................................	.. —	—	1	—
Dessutom tillrådas studerande på denna afdelning att	under	minst en	termin

arbeta på kemiska laboratoriet.

206

Lärarepersonal.

För valtning.

Senat.

Bektor.

Bibliotek.

Afäelnings kollegier.

Lärjungar.

Lärarnes antal var under läseåret 1890—1891 följande:

Afdelning I. 7 professorer, 8 privatdocenter och öfriga lärare,
1 assistent.

Afdelning II. 6 professorer, 1 privatdocent, 4 assistenter.

Afdelning III. 5 professorer, 1 docent, 2 assistenter.

Afdelning IV. 6 professorer, 1 privatdocent, 5 assistenter.

Afdelning V. 7 professorer, 2 privatdoeenter och öfriga lärare,
1 assistent. Tillsättandet af lärare samt antagandet af docenter
och assistenter, äfvensom fördelningen af läroämnena mellan dessa
senare, ske efter enahanda grunder som vid Berlinskolan.

Högskolan sorterar under ministern för »Geistliche, Unterrichtsund
Medicinal-Angelegenheiten», hvilken på platsen representeras af
öfverpresidenten i provinsen Hannover såsom kommissarie.

Högskolans styrelse utgöres af en senat, som består af läroverkets
rektor och prorektor (rektors senaste företrädare), afdelningsföreståndare
samt tre utaf afdelningskollegierna gemensamt utvalda
ledamöter, dessa likasom afdelningsföreståndarne valda på ett år.

Rektor, som tillika är ordförande i senaten, utnämnes för en
tid af 3 år af ministern, sedan afdelningskollegierna gemensamt
uppställt tre af sina medlemmar på förslag. Afgående rektor kan
ånyo utnämnas till innehafvare af samma embete. Rektor har till
sitt biträde vid de löpande göromålen och för den ekonomiska förvaltningen
en sekreterare (tillika kassör) och ett byråbiträde.

Biblioteket skötes af en bibliotekarie med tillhjelp af en assistent.

Hvarje lärare måste tillhöra en bestämd afdelning och kan ej
vara medlem i flera afdelningar. Inom hvarje afdelning utses enligt
särskilda föreskrifter ett kollegium, hvars ordförande är afdelningsföreståndaren,
hvilken väljes af afdelningen på ett år och kan
återväljas.

Antal lärjungar läseåret 1890—91.

		Studerande.	Hospitanter etc.	Summa,
Afd.	I..................	............................... 51	55	106
» .	II...............	............................... 125	6	131
»	III..................	............................... 115	66	181
»	IV .............	........................... 92	161	253
»	V..................	............................ 4	29	33
		Summa 387	317	704

Utaf de studerande voro 160 nyinskrifna lärjungar.

207

Utgifterna för räkenskapsåret 1890—91 uppgingo till i rundt tal
327 000 mark (294 300 kr).

3. Storhertiglig^ Hessiska tekniska högskolan i
Darmstadt.

För att antagas till ordinarie studerande fordras mogenhetsbetyg
från ett gymnasium, ett realgymnasium eller någon med dessa
skolor likställd undervisningsanstalt. Af farmacie studerande fordras
intyg om genomgången pröfning såsom apotekarbiträde samt om
tre års tjenstetid å apotek. Till extra ordinarie studerande kan
den antagas, som fyllt 18 år (i regel) och styrker sig ega tillräckliga
förkunskaper för att kunna följa föreläsningar och öfningar i
de valda läroämnena. Personer, som ej kunna vinna inträde såsom
studerande, antagas till hospitanter, om de fyllt 18 år och ådagalägga
sig kunna draga fördel af undervisningen i vissa läroämnen.
Inga inträdespröfningar ega rum, men för tillträde till undervisningen
i bestämda ämnen, kunna, då så fordras, särskilda pröfningar
anställas.

Läseåret omfattar en vintertermin från medlet af oktober till
början af april och en sommartermin från medlet af april till
början augusti.

Inträdesafgift betalas med 10 mark. Vidare erlägga studerande
en terminsafgift af 70 mark för vinterterminen och 60 mark
för sommarterminen. Hospitanter betala för hvarje föreläsningstimme
i veckan 4 mark och för hvarje öfningstimme i veckan 3
mark utom för kemiska laborationer, hvilka beräknas efter följande
normer: för 5 halfdagar i veckan 16 mark, för hela veckan 32 mark
(inalles betala hospitanter minst 10 mark). Dessutom erlägga såväl
studerande som hospitanter särskilda öfning saf gifter (såsom ersättning
för förbrukade materialier etc.) enligt följande taxa:

för fysikaliska laborationer.................................................. lOmark,

» elektrotekniska d:o (2 eftermiddagar) ..................... 20 »

» kemiska laborationer:

5 halfdagar i veckan ................................................ 24 »

hela veckan .............................................................. 48 »

» kemiskt tekniska laborationer .........................:............ 10 »

» mineralogiska och geologiska praktiska öfningar ......... 6 »

» mikroskopiska praktiska öfningar (3 tim. i veckan)...... 10 »

Kostnader.

Inträdesfordringar.

Undervis ningstids -

Skol afgiftsrs -

208

Betyg och
examina.

Fackafdelningar.

Studie planer.

för öfningar i uppsättande af beskrifningar, kontrakt etc.

till byggnader ........................................... 1 mark,

» öfningar i elementerna af byggnadskonstruktioner ...... 3 »

» d:o i maskinritning och maskinkonstruktioner...... 2 »

» extra föreläsningar och öfningar efter särskilda föreskrifter.
För medellösa, flitiga och ordentliga studerande kunna terminsafgifterna
efterskänkas; dock få ej de befriades antal uppgå till mera
än 25 för hvarje år.

Intyg öfver flit och uppförande samt de ämnen, hvari undervisningen
följes, erhålla studerande på begäran. Afgångsbetyg
efter genomgången fullständig kurs meddelas studerande på grund
af särskilda pröfningar, för hvilka en bestämd afgift erlägges. Dessa
pröfningar äro: dels pröfningar för dem som vilja egna sig åt högre
statstjenst inom storhertigdömet Hessen för husbyggnads-, byggnadsingeniörs-
och maskinbyggnadsfacket; dels pröfningar för erhållande
af ett diplom såsom arkitekt, byggnadsingeniör, kulturingeniör, maskiningeniör,
elektrisk ingeniör eller teknisk kemist; dels pröfningar
för farmaceuter; dels slutligen pröfningar för studerande, som ej tillhöra
tyska riket och önska erhålla intyg öfver de af dem förvärfvade
kunskaperna i någon grupp af minst tre läroämnen.

Högskolan omfattar följande 6 hufvudafdelningar:

I. byggnadsskola, med 4-årig kurs,

II. ingeniörsskola, » 4-årig d:o ,

A. sektion för byggnads-ingeniörer,

B. d:o » kultur- d:o ,

III. maskinbyggnadsskola, med 4-årig kurs,

IV. kemiskt teknisk skola:

A. sektion för kemister, med 4-årig kurs,

B. d:o » farmaceuter med 1 ''/2-ärig kurs,

V. elektroteknisk skola, med 4-årig kurs,

VI. matematiskt naturvetenskaplig skola, med 3-årig kurs.
Därjämte är i samband med ingeniörsskolan anordnad en 1- å 1 ''/V
årig kurs för landtmätare.

Hvarje studerande skall vid inträdet anmäla sig till en bestämd
fackafdelning, hvars studieplan han sedan öfver hufvud taget bör
följa. Dock kunna i samråd med vederbörande fäekskoleföreståndare
jämkningar med hänsyn till elevernas studieriktningar göras.
Undervisningsplanerna äro uppställda, dels så att en öfvergång
mellan byggnadsskolan, ingeniörsskolan, maskinbyggnadsskolan och
den elektrotekniska skolan ända till början af det andra läseåret är

209

möjlig, dels så att tid för själfstudium, äfvensom att följa ett eller
annat valfritt ämne, blir öfrig.

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

	före-	öf-	före-	öf-
	drag.	ningar.	drag.	ningar.
Afd. I. Byggnadsskolan.
l:sta året.				hi.Kfi/-.
Algebraisk analys........................................	..... 1	i	—
Högre matematik...................................... ..	..... 5	3	5	4
Beskrifvande geometri..................................	..... 4	6	4	7
Elementar-mekanik.......................................	..... —	—	3	—
Experimentalfysik.........................................	..... 4	—	5	■ — •
Oorganisk kemi...........................................	..... 4	—	—	—
Mekanisk teknologi.......................................	..... 2	—	2	_ !
Byggnadsritning ..........................................	..... —	-	—	4
Allmän konsthistoria....................................	..... 2	—	2	—
Frihands- eller figurteckning .........................	..... —	6		6
Kartritning ................................................		4		4
2:dra året.
Beskrifvande geometri. ................................	.. .. 1	2		—
	..... 3	_	_	6
Mekanik, incl. grafostatik.............................	..... 5	3	4	1
Mineralogi och bergartslära...........................	..... 4	—	—	—
Allmän geologi............................................	..... —	—	2	—
Byggnadskonstruktionselementer och stensnitt	..... 3	—	2	—
Byggnadsteknologi .......................................	..... —	—	3	~
Allmän konsthistoria...................................	..... 2	—	2	—
Byggnadsritning ..........................................	..... —	4	—	. —
Byggnadsformlära med öfningar i utkast.........	.... 2	—	2	4
Teckning och målning..................................	..... .	—	—	4
Ornamentik ................................................	..... —	3	—	3
Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under l:sta eller 2:dra

året: trigonometri, högre matematik (större kurs), organisk kemi, fysikaliska
öfningar, kemiska öfningar, maskinelementer, litteraturhistoria, franska, engelska
och italienska språken.

3:djo året.

Byggnadsmaterialier........................................... 2 — — —

Byggnadskonstruktioners statik ........................... 4 3 — 3

Grundbyggnader ................................................ — — 2 —•

Husbyggnadskonstruktioner................................ 3 6 3 6

Byggnaders anläggning och inredning ................. 2 — 2 —

210

Antal timmar i veckan. .
Vintertermin Sommartermin

Afd. I.

3:dje året (forts.). ,före‘ .öf'' ^ ,öf drag.

nmgar. drag. rungar.

Utkast till byggnader ........................................ — 8 — 8

Byggnadsstilar................................................... 2 4 3 4

Vattenbyggnader, elementer ............................... — — 3 —

Teckning och målning ...................... —,yg 4 jy?f— 4

Ornamentik ...................................................... — 3 — 3

Allmän konsthistoria.......................................... 2 — 2 —

Nationalekonomi och rättsvetenskap.................... 2 — 2 ..., —

<• .... ..... ....... .....i

4:de året.

■ . ■. i,

Husbyggnadskonstruktioner..........,...................... 3 6 3 6

Byggnadsstilar.................................................. 2 4 3 ^,4

Byggnaders anläggning och inredning .................. 2 — 2 ;. ti

Utkast till byggnader............................ — 8 — S

Kostnadsförslag, byggnadsbeskrifningar ................ 1 . 1 —

Ornamentik ...................................................... — 3 — 3

Måleriskt perspektiv .......................................... 2 2

Järnkonstruktioner för husbyggnader .................. 2 3 — 3

Beskrifvande maskinlära .................................... 2 — 2 —

Teckning och målning ....................................... — 4 — 2

Väg- och brobyggnader, elementer........................ 2 — — —

Nationalekonomi och rättsvetenskap.................... 2 — 2 —

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under 3:dje eller 4:de
året: allmän geologi, uppfordringsverk, järnvägar, elementerna af elektroteknik,
engelsk och fransk teknisk litteratur.

Under hela studietiden valfria läroämnen äro: konstindustriens historia,
estetik, litteraturhistoria, filosofiens historia, logik, nyare språk.

......... .. I ■ i V

Afd. II. Ingeniörsskolan.

A. Byggnadsingeniörer.

l:sta året.

Algebraisk analys............................................. 1 1

Högre matematik............................................... 5 3

Beskrifvande geometri ....................................... 4 6

Elementar-mekanik............................................ — —

Experimentalfysik............................................ 4 —

Oorganisk kemi ............................................... 4 —

Mekanisk teknologi............................................ 2 —

Frihands- eller figurteckning .............................. — 6

Kartritning .......................................... — 4

211

Antal timmar i veckan.

Afd. II A.

Vinter semester -

Sommar semester -

före drag.

öf ningar.

före drag.

öf ningar.

2:dra året.

1 -

Högre matematik ......................,r,....... 1 2

Beskrifvande geometri........................................ 1 2

Geodesi....,..,...,.,,............i..............................^y. 3 —

Kartritning ......r ..............

Minsta qvadrafmetoden........:..k....

Mekanik, incl. grafostatik............

Mineralogi och bergartslära ........

Allmän geologi............................................

Byggnadskonstruktionselementer och stensnitt

Maskinelementer..........................................

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under l:sta eller 2:dra
året: trigonometri, Grassmanska »utvidgningsläran», organisk kemi, kemiska
öfningar, fysikaliska öfningar, allmän konsthistoria, maskinritning, teckning och
målning, litteraturhistoria, franska, engelska och italienska språken.

3:dje året.

Byggnadsmaterialier.......................................... 2

Byggnadsteknologi ............................................. —

Byggnadskonstruktioners statik ........................... 4

Grundbyggnader för broar.................................. —

Vattenbyggnader................................................ 2

Jord- och tunnelbyggnader, städers vatten- och kloakledningar
etc.................................................. 2

Gatubyggnader................................................... 2

Järnvägsbyggnader............................................. —

Lokomotivkonstruktioner, elementer..................... —

Beskrifvande maskinlära.................................... 2

Maskinkonstruktioner......................................... —

Byggnadsformlära ........ 2

Byggnadsritning................................................ —

Geodetiska öfningar .......................................... —

Nationalekenomi och rättsvetenskap................... 2

i:dc året.

Brobyggnader....................................................

Vattenbyggnader...............................................

Jord- och tunnelbyggnader samt städers vatten- och

kloakledningar etc........................................

Järnvägsbyggnader ............................................

8 2

212

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommarsemester
semester

före- öf- före- öfdrag.
ningar. drag. ningar.

2 G — » 6

2 — 2 —

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under 3:dje eller 4:de
året: järnkonstruktioner till husbyggnader, mekanik (större kurs), elementerna
af elektroteknik, mineralogiska och geologiska öfningar, mekaniska värmeteorien,
praktisk telegrafi, byggnadsstilar, byggnadsanläggningar och utkast,
allmän konsthistoria, teckning och målning, engelsk och fransk teknisk litteratur.

Under hela studietiden valfria läroämnen äro: litteraturhistoria, filosofiens
historia, logik, nyare språk, kemiska laborationer.

Afd. II A.

4:de året (forts.).

Utkast till byggnader.......................

Nationalekonomi och rättsvetenskap.

Afd. II. B. För kulturingeniörer.

: ‘ .! • -..it -'' r ■ . n-• '' ; c

lista året.

Trigonometri..................................................... 3 — —

Algebraisk analys.......................................:V.;... 1 1 — —

Högre matematik .............................................. 5 3 5 4

Beskrifvande geometri ...................................... 4 6 4 7

Elementarmekanik ............................................. — — 3

Experimental-fysik ............................................. 4 — 5 —

Oorganisk kemi................................................ 4 — — —

Agrikultur-kemi ................................................ — — 3 —

Mekanisk teknologi............................................. 2 — 2 —

Frihands- eller figurteckning ..................;.....6 — 4

Kartritning........................................... — 4 — 4

2:dra året.

Beskrifvande geometri........................................ 1 2 — —

Geodesi............................................................ 3 — 2 4

Kartritning........................................................ — 4 — —

Minsta qvadratmetoden....................................... — — 3 —

Mekanik, incl. grafostatik.................................... 5 3 5 2

Mineralogi och bergartslära................................. 4 — — —

Allmän geologi.............. — — 2 —

Byggnadskonstruktionselementer och stensnitt ...... 3 6 2 8

Maskinelementer................................................ 3 3 3 3

Botanik............................................................ — — 3 —

Läroämnen, som*äro valfria, men förordas att följa under l:sta eller 2:dra
året: zoologi, organisk kemi, mekanisk teknologi, mineralogiska öfningar, kemiska
öfningar, franska, engelska och italienska språken.

213

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före drag.

öf ningar.

före drag.

öf ningar.

2 — — —

- — 3 —

4 6 4 3

- — 3

2 — —

5 —

— 4

— — 8

9 — —

2 8

Afd. II B.

3:dje året.

Byggnadsmaterialier...........................................

Byggnadsteknologi .............................................

Byggnadskonstruktioners statik ...........................

Grundbyggnader för broar..................................

Vattenbyggnader................................................

Jord- och tunnelbyggnader samt städers vatten- och

kloakledningar etc..........................................

Gatubyggnader...................................................

Byggnadsformlära.............................................

Byggnadsritning...............................................

Beskrifvande maskinlära ....................................

Geodetiska öfningar.........................................

J orduppskattning................................................

Landtbruksekonomi, elementer............................

4:de året.

Brobyggnader....................................................

Vattenbyggnader................................................

Jord- och tunnelbyggnader samt städers vatten- och S 6

kloakledningar etc........................................... 2J ■

Utkast till byggnader.......................................... 2 6 2 6

Ängskultur och dränering................................... 2 — —

Kulturteknik, elementer....................................... 2 ■— —

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under 3:dje eller 4:de
året: mineralogiska och geologiska praktiska öfningar, engelsk och fransk
teknisk litteratur, nationalekonomi och rättsvetenskap.

Afd. III. Maskinbyggnadsskolan.

l:sta året.

Algebraisk analys......................................

Högre matematik.......................................

Beskrifvande geometri...............................

Elementar-mekanik....................................

Experimentalfysik.....................................

Oorganisk kemi........................................

Mekanisk teknologi...................................

Frihands- eller figurteckning och målning ...

Maskinritning...........................................

2:dra året.

Högre matematik......................................

Beskrifvande geometri...............................

214

Afd. III.

2:dra året (forts.).

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före drag.

. 3
5

. 4

. 3
. 3

öf ningar.

före drag.

öf ningar.

Geodesi.......................................................

Mekanik, incl. grafostatik...............................

Mineralogi och bergartslära............................

Byggnadskonstruktionselementer och stensnitt ...... 3 6 2 6

Maskinelementer............................................... 3 __ 3 _

Maskinkonstruktioner......................................... — 9 — 9

Beskrifvande maskinlära ................................... 2 — 2 _

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under l:sta eller 2:dra
året: trigonometri, fysikaliska öfningar, kemiska öfningar, repetitioner i maskinelementer,
byggnadsformlära, byggnadsritning, teckning och målning, kartritning
franska, engelska och italienska språken.

4 —

3:dje året.

Ren kinematik................................................... 2 _ _

Tillämpad d:o................................................... 2 _ 2 _

Järnets metallurgi.............................................. 1 _ _ _

Byggnadskonstruktioners statik ........................... 4 3 4 3

Mekaniska värmeteorien ............................. 2 ■— _ _

Uppfordringsmaskiner ........................................ 2 _ _ _

Maskinkonstruktioner........................... — 9 _ _

Kraftmaskiner ............................................

Arbetsmaskiner........................... _

Mekanisk teknologi........................................;... ‘3

Luft- och gaskraftmaskiner............ —

Verktygsmaskiner .............................................. 2

Elektroteknik, elementer .................. 2

Nationalekonomi och rättsvetenskap..................... 2

4:de året.

Kraftmaskiner................................. 4^

Arbetsmaskiner................................................. —f

Mekanisk teknologi............................................. 3

Lokomotivkonstruktioner, elementer..................... —

Utkast till verktygsmaskiner och fabriksanläggningar —

Maskinmätningskonst.......................................... 2

Brobyggnader.................................................... 3

Järnvägsbyggnader....................... _

Nationalekonomi och rättsvetenskap.................... 2

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under 3:dje eller 4:de
året: vattnets teknologi, bränn- och lysmaterialier, seminarium för maskinbyggnadskonst,
repetitorium i uppfordringsmaskiner, minsta qvadratmetoden,
matematisk elektricitetslära, byggnadsmaterialier, anläggning och inredning af

4/ 6

2 _

2 —

215

Afd. m.

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före- f i '' öf- före- afdrag.
ningar. drag. ningar.

byggnader, utkast till byggnader, järnkonstruktioner för husbyggnader, kostnadsberäkningar
för maskintillverkningar, smörjmaterialiers teknologi, engelsk
■och fransk teknisk litteratur.

Valfria läroämnen under hela studietiden äro: geologi, litteratur-och konsthistoria,
filosofiens historia, logik, nyare språk.

IV. Kemiskt tekniska skolan.

A. För kemister.

l:sta året.

Trigonometri........................................

Algebraisk analys..................................

Högre matematik .................................

Oorganisk kemi ....................................

Organisk d:o.....................................••••

Analytisk d:o . .....................................

Kemiska öfningar................................

Experimentalfysik..................................

Allmän botanik.....................................

Teknisk ritning ....................................

— 5 eft. mid.

4 —

3 1

— 4

5 —

3 —

— 5 eft. mid.

5 —

4 eft. mid.

2 ffirmid. o.

3 eft. mid.

4 —

— 2 —

2:dra året Beskrifvande

geometri ..................................

Elementar-mekanik.......................................

Utvalda delar af kemien ...............................

Analytisk kemi ............................................

Kemiska laborationer.....................................

Mineralogi och bergartlära.............................

Allmän geologi.............................................

Mineralogiska öfningar..................................

Fysikaliska d:o ...................................

Mikroskopiska d:o ..................................

Maskinritning...............................................

Beskrifvande maskinlära...............................

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under lista eller 2:dra
året: systematisk botanik, elementerna af byggnadskonstruktioner med öfningar,
frihandsteckning, litteraturhistoria, rättsvetenskap, nationalekonomi, franska, engelska
och italienska språken.

2 —

— 2

— 3

— 6

— 3

2 —

216

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

Afd. IV A. 3:dje året.	före- drag.	öf- före- ningar. drag.	öf-ningar .T
Kemisk teknologi, oorganisk.. d:o d:o , organisk.........	.............. 4	— 4 4	—
Utvalda delar af kemien .	1
Giftundersökningar......		\
Kemiska laborationer.....		4 förnöjd, o.	4 förmid. o.
Kemiskt tekniska laborationer.		4 eft. mid.	4 eft. mid. A
Fysikaliska öfningar....		3	Q
Mineralogiska öfningar....		2
Elektroteknik, elementer.....	................... 2	9
4:de året.
Kemisk teknologi, oorganisk.	............. 5	4
d:o d:o , organisk.......... Utvalda delar af kemien............. Kemiska laborationer...... Kemiskt tekniska laborationer..	....................... 4 ........................ 1	4 en hel dag — C	en hel dag-
Fysikaliska öfningar......................................... . g _ g Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under 3:dje eller 4:de året: zoologi, matematisk elektricitetslära, mikroskopiska öfningar, fransk och engelsk teknisk litteratur. * •
Valfria ämnen under hela studietiden: litteraturhistoria, filosofiens historia logik, nyare språk.

V. Elektrotekniska skolan.

l:sta året.

Algebraisk analys........................................... 1 2

Högre matematik.........................................'' 5 g

Beskrifvande geometri........................................ 4 g

Elementar-mekanik....................................... . .

Experimentalfysik.............................................. 4 _

Oorganisk kemi................................................. 4 _

Frihandsteckning och målning............................. _ g

Maskinritning..................................................... . .

Mekanisk teknologi......... ................................... 2 _

2:dra året.

Högre matematik.............................................. 1 2

Mekanik, incl. grafostatik.................................... 5 g

Elektroteknik, elementer..................................... 2 _

Byggnadskonstruktioner, elementer....................... 2 —

Fysikaliska öfningar........................................... . g

217

Antal timmar i veckan.

Afd. V.

Vintertermin Sommartermin

oj . , /. , \ före- öf- före- öf 2:dra

aret (forts.). drag. ningar. drag. ningar.

Maskinelementer............................. 3 — 3 —

Maskinkonstruktioner......................................... — 6 — 6

Beskrifvande maskinlära..................................... 2 — 2 —

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under l:sta eller 2:dra
året: trigonometri, Grassmannska »utvidgningsläran», beskrifvande geometri
(större kurs), organisk kemi, kemiska laborationer, franska, engelska och
italienska språken.

3:de året.

Speciel elektroteknik.......................................... 3 —

Matematisk elektricitetslära.......... — —

Elektrotekniska öfningar.............. — 6

Kinematik......................................................... 2 —

Kraftmaskiner.................................................... 4 r—

Arbetsmaskiner.................................................. — —

Luft- och gaskraftmaskiner................................ — , —

Maskinkonstruktioner......................................... — 6

Mekaniska värmeteorien..................................... 2 —

4:de året.

Speciel elektroteknik.............................. 3 —

Matematisk elektricitetslära................................. — —

Elektrotekniska öfningar..................................... — 6

Kraftmaskiner.................................................... 8 6

Arbetsmaskiner...................... — —

Maskinmätningskonst.......................................... 2 —

Läroämnen, som äro valfria, men förordas att följa under 3:dje eller 4:de
året: minsta qvadratmetoden, mekaniskt tekniska laborationer, seminarium för
maskinbyggnadskonst, byggnadskonstruktioners statik, järnvägsbyggnader, nationalekonomi,
rättsvetenskap, engelsk och fransk teknisk litteratur.

Lärarepersonalen utgjordes läseåret 1890—91 af 21 ordinarie
professorer, 3 e. o. professorer samt 29 privatdocenter, assistenter
och öfriga lärare.

Antal lärjungar läseåret 1890—91.

Studerande. Hospitanter. Summa.

Afd.	I.......................	............................. 43	11	54
»	II.......................	.............................. 49	5	54.
»	III.......................	............................. 64	11	75
»	IV.......................	............................. 30	19	49
»	V.......................	............................. 114	14	128
»	VI......................	.............................. 17	15	32.
		Summa 317	75	392.

Lärare personal.

Lärjungar.

218

Kostnader

Inträdes fordringar.

Undervis ningstid.

Skol afgifter.

Betyg och
pröfningar.

Högskolans utgiftstat uppgår för närvarande till 219 740 mark
(197 800 kr.). Under år 1890 beviljades för inköp af byggnadstomt
samt för nybyggnader för de elektrotekniska och fysikaliska afdelningarna
395 000 mark (355 500 kr.), hvarjämte i år beviljats ytterligare
ett anslag af 1 565 000 mark (1 408 500 kr.) för ombyggnad
af hela läroverket.

4. K. K. tekniska hög-skolan i Wien.

För att antagas till ordinarie elev fordras mogenhetsbetyg enligt
de för statens läroverk gällande föreskrifterna, hvarjämte lärjungar
från gymnasier skola visa sig innehafva tillräcklig färdighet
i geometrisk och frihandsteckning. Såsom extra (ausserordentliche)
elever kunna sådana sökande antagas, som ej motsvara ofvan
nämnda qvalifikationer, eller som blott vilja deltaga i vissa ämnen;
och fordras härför, dels att sökanden fyllt 18 år samt innehar de
kunskaper, som äro nödvändiga för att kunna följa undervisningen
i de valda läroämnena. Lärarne medgifvas ock att låta »gäster»
med erforderliga förkunskaper bevista sina föreläsningar, när undervisningen
ej lider häraf.

Läseåret varar från början af oktober till slutet af juli och indelas
i en vintertertermin, oktober—februari, och en sommartermin,
mars—juli.

Af ordinarie elever erlägges dels en inskrifningsafgift af 5 floriner,
dels en terminsafgift af 25 floriner, oberoende af fackafdelning
samt antal undervisningstimmar, samt dels för begagnande af
kemiska laboratoriet en terminsafgift af 10 floriner. Medellösa lärjungar,
som med framgång följa undervisningen, kunna befrias från
hela eller halfva terminsafgifterna, men ej från inskrifningsafgiften.
Extra elever betala en terminsafgift, beräknad efter l,5o floriner för
hvarje undervisningstimme i veckan, därvid två öfnings- eller rittimmar
räknas för en undervisningstimme. Föreläsningar, som
hållas extra af professorerna, samt privatdocenters och andra af
staten ej aflönade lärares föreläsningar betalas särskildt enligt af
professorskollegiet fastställd taxa.

Vid hvarje läseårs slut göres anteckning i lärjungarnes inskrifningsböcker
af vederbörande lärare öfver ordentliga besök vid föreläsningarna
och öfningarna, eller, då sådant på grund af lärjungens
försumlighet förvägras, anledningen härtill. Intyg öfver framgången
i studier kan äfven på begäran erhållas, då denna blifvit ådagalagd

219

genom muntliga eller skriftliga pröfningar samt arbeten i konstruktions-
och laborationsöfningar, och hvilka pröfningar i regel anställas
vid afslutandet af föreläsningarna. Ordinarie elever, som följt alla i
studieplanen för någon af högskolans afdelningar upptagna läroämnen,
kunna erhålla ett afgångsbetyg (Absolutorium), som innehåller intyg
öfver de läroämnen, hvari undervisning erhållits, om resultaten af
studierna samt öfver uppförande. Erhållandet af ett dylikt afgångsbetyg
berättigar till undergående af s. k. statspröfning, hvilken, då
den med framgång aflagts, medför rätt till ett särskildt diplom.
Extra elever erhålla intyg endast, öfver hvilka läroämnen de deltagit
i, samt om tiden, under hvilken denna undervisning åtnjutits.
»Gäster» hafva ej rätt till något slags intyg.

Vid högskolan finnas följande fackskolor:

I. för väg- och vattenbyggnadskonst (ingeniörsskola), med 5-årig kurs;

II. för husbyggnadskonst (byggnadsskola), med 5-årig kurs;

III. för maskinbyggnadskonst (maskinbyggnadsskola), med 4-årig
kurs;

IV. för teknisk kemi (kemisk skola), med 4-årig kurs.

Alla läroämnen, som ej inrymmas i någon af fackskolorna, äro förenade
i en allmän afdelning.

För att möjliggöra för lärjungarne att under den bestämda tiden
tillegna sig en fullständig utbildning inom det valda facket äro af
professorskollegiet uppgjorda och af ministeriet fastställda studieplaner,
hvilkas följande dock ej är obligatoriskt.

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före- öf- före- afdrag.
ningar. drag. ningar.

Afd. I. Ingeniörsskolan. •

1:sta året.

Matematik......................................................... 77*

Beskrifvande geometri och konstruktionsritning..... 4

Elementerna af teoretisk mekanik samt grafostatik 4

Frihandsteckning................................................ —

Landtbruks- och skogsvetenskap.......................... 3

2:dra året.

Matematik......................................................... 6

Teknisk mekanik.............................................. 4

Allmän och teknisk fysik................................... 5

77» -

10 4 10

1 4 1

4-4

— 3

Fackafdel ningar.

Studie planer.

220

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

Afd. I.

2:dra året (forts.).	före- drag.	! öf-ningar.	före- drag.	öf- ningar.
Praktisk geometri med öfningar...........................	41/»	6	4	6
Frihandsteckning................................................	—	4	—	4
Landtbruks- och skogsvetenskap..........................	2	—	2	—
3:dje året. Praktisk geometri med öfningar..........................	27a			8 dagar
Oorganisk och organisk kemi..............................	2	—	2
Allmän maskinlära.............................................	3	—	3	—
Byggnadsmekanik............................................... Husbyggnadskonst, byggnadsmaterialier och bygg-	—	—	5	—
nadskonstruktioner......................................	6	12	6	12
Mekanisk teknologi............................................	5	—	—	—
4:de året.
Geologi.............................................................	2	2	4	2
Sferisk astronomi...............................................	47a	—	—	—
Högre geodesi....................................................	—	—	47''a	—
Väg- och vattenbyggnadskonst med konstruktioner Järnvägs-husbyggnadskonst med kompositionsöf-	6	11	6	107a
ningar.........................................................	3	67a		67a

J ärnvägs-driftmateriel.........................................	2	2
Byggnads- och järnvägslagstiftning.......................	2		—	—
5:te året.
Brobyggnadskonst med konstruktioner..................	77a	12	3	9
Järnvägs- och tunnelbyggnader med konstruktioner	47a	8	3	11
Bokföring..........................................................	—	4	—	—
Afd. II. Byggnadsskolan.
l:sta året.
Matematik.........................................................	77a	—	77a	—
Beskrifvande geometri och konstruktionsritning.....	4	10	4	10
Elementerna af teoretisk mekanik samt grafostatik	4	1	4	1
Byggnadskonstens propedeutik.............................	—	—	3	—
Arkitektonisk ritning..........................................	—	6	—	6
Figurteckning.....................................................	—	4	—	4
2:dra året.
Teknisk mekanik................................................	4	—	—	_
Allmän och teknisk fysik....................................	5	—	5	—
Praktisk geometri med öfningar...........................	47a	37a	4	4
De bildande konsternas estetik............................	2	—	2	—

221

Afd. II.

2:dra året (forts.).

Antal timmar i veckan.

Sommartermin

Arkitektonisk ritning.

Figurteckning............

Mekanisk teknologi....

Vintertermin

före- öf- föredrag.
ningar. drag.

. — 10 -. — 4 —

3:dje året.

Husbyggnadskonst, byggnadsmaterialier och bygg nadskonstruktioner.

..................................

Fornåldems arkitekturhistoria ..........

Arkitektonisk ritning och kompositionsöfningar.

Ornamentteckning..........................................

Modellering........................... -........................

4:de året.

Allmän maskinlära............................................. 3

Medeltidens och nyare tidens arkitekturhistoria..... 2

Den gammalkristna och medeltidens byggnadskonst 2

Arkitektonisk ritning och kompositions-öfningar .... —

Järnvägs-husbyggnadskonst............................ - • • ■ ■

Perspektiv...............................................•••........ 2

Ornamentteckning.............................................. —

Modellering.......................................................

5:te året.

Oorganisk och organisk kemi.........................

Geologi, stenartslära........,.............................

Byggnadsmekanik..........................................

Väg- och vattenbyggnadskonst, encyklopedi......

Bro- och järnvägsbyggnadskonst, d:o ........... —

Renässansens byggnadskonst..................... 2

Arkitektonisk ritning och kompositionsöfningar..... —

Utilitets-byggnadskonst (landtmannabyggnader, byggnader
för handelns och kommunala behof, badinrättningar,
humanitetsanstalter, fängelser etc.) 3
Arkitektoniska kompositionsöfningar till utilitets

byggnader...................................................

Byggnads- och jernvägslagstiftning ..................... 2

3 —

2 2
11

— 11

öf ningar.

2 — —

— 5 —

3 —

— 13

Afd. III. Maskinskolan.

l:sta året.

Matematik......................................................... 7‘/«

Beskrifvande geometri och konstruktionsritning...... 4

Elemenlerna af teoretisk mekanik samt grafostatik 4

7>/«

222

Afd. III.

lista året (forts.).

Frihandsteckning.....................................^.....

Landtbruks- och skogsvetenskap ...................

2:dra året.

Matematik....................................................

Analytisk mekanik........................................

Teknisk mekanik .......................................

Praktisk geometri med öfningar......................

Allmän och teknisk fysik...... .....^..................

Frihandsteckning............................................

Landtbruks- och skogsvetenskap ...................

Handels- och sjörätt, vexelrätt .......................

3:dje året.

Oorganisk och organisk kemi..........................

Mekanisk teknologi.........................................

Maskinlära .......................................

Maskinbyggnadskonst med konstruktioner........

Husbyggnadskonstens encyklopedi.......................

4:de året.

Mekanisk teknologi .....................................

Maskinbyggnadskonst med konstruktioner ........

Väg- och vattenbyggnadskonstens encyklopedi ..
Bro- och jernvägsbyggnadskonstens encyklopedi
Bokföring .....................................................

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

före; öf- före- öfdrag.
ningar. drag. ningar.

— 4—4

3—3 r -

47*

4*/s

157*

47*

4 •

rist

Afd. IV. Kemiska skolan.

lista året.

Grunderna af högre matematik ...... 4

Allmän oorganisk och organisk kemi .........T<...... 5

Analytiska laborationer............................. .

Allmän zoologi ................................................ .

Allmän botanik ................................................ 3

Speciel teknisk botanik...................................... .—

Mineralogi......................................................... 3

2:dra året.

Mekanikens och maskinlärans encyklopedi............ 4

Allmän och teknisk fysik................................... 5

Analytisk kemi ................................................ 2

Analytiska laborationer....................................... —

20 *

223

Antal timmar i veckan.

'' Afd TV Vintertermin

före- öf drag.

ningar.

3:dje året.

Fysik för kemister.............. 2 —

Agrikulturkemi................................................... 2 —

Kemisk teknologi, oorganiska ämnens, med labora tioner.

.......................................— 5 20

Teknisk varukännedom..,.............................. 2 17*

Allmän maskinlära.....................-...................„... 3 r—■

Mekanisk teknologi ..........................3 —

„ . it >,. ,-,,n < .Uro :-.i. ij

4:de aret.

Kemisk teknologi, organiska ämnens, med labora tioner.

........................ 5 20

Geologi ..................... 2 2

Husbyggnadskonstens encyklopedi........................ — — ,

Sommartermin

före- öf drag.

ningar.

2 1

5 20

2 17»
3 —

5 20

4 —

Dessutom meddelas undervisning i följande,
ej i studieplanerna upptagna ämnen:

Allm. afdelningen.

Algebraisk analys och elementerna af differentialräkning
............................... 3 —

Minsta qvadratmetoden................... 2 —

Determinantteori........................... 2 —

Österrikes konsttopografi............................. 1 —

Elektroteknik ................................................. 3 —

D:o, praktiska öfningar och undersökningar
(från början af januari till slutet af juli) — 36

Jordmagnetism...........jt................. 2 —

Elektromagnetism och beräkning af dynamomaski .

ner........................................................... 1 —

Matematisk teori för tonsystem och spända strängars

vibration............................................ 2 —

Mekanisk värmeteori............................. ..........''.. 2

Jordytans morfologi samt Österrike-Ungerns fysiska

geografi ...... 1 —

Teknisk mikroskopi med laborationer.................. 2 6

Fotokemi och fotografi....................................... 3 —

Aromatiska föreningars kemi.............................. 2 —

Färgning och tygtryck ........................... — —

Qvarnverk och målning .................................... 2 —

Landtbruksmaskiner .......................................... — —

Byggnadsarbeten i berg samt dränering ............... 2 —

Elektrisk telegrafi ............................................. 1 —

Allm. afd.

Antal timmar i veckan.

Vintertermin Sommartermin

Lärare personalen,

Förvalt ning.

Styrelsen.

Jernvägssignalväsende .......................................	före- drag. 1	öf- ningar.	före- drag. 1	öf- ningar.
Väg- och vattenbyggnader för landtbruks- och indu-striella behof .............................................			8	10Vi
Öfningar i landskaps- och aqvarellmålning............	—	4	—	4
Den bildande konstens kompositionslagar ............	1	—	1	—
Dekorativ konst................................................	—	—	2	—
Medeltidens arkitektur, plastik och målning samt renässansens och barockstilens historia.........	4		4
Grunddragen af Österrike-Ungerns statsrätt .........	—	—	3	—
Nationalekonomi och finansvetenskap..................	5	—	5	—
Teknisk ekonomi .............................................	—	—	2	—
De europeiska staternas statistik, allmän och indu-striel .........................................................	3		2
Politisk aritmetik ............................................	2		2	—
Lif- och olycksfallförsäkringsväsende ..................	2	—	2	—
Yrkessjukdomar hos arbetare..............................	1	— -	—	—
Skolhygien ......................................................	1	—	—	—
Nittonde århundradets historia ...........................	2	—	2	—
Tysk litteraturhistoria, jämte muntliga och skriftliga öfningar i tyska språket ..............................	3	1	3	1
Franska språket och litteraturen .......................	2	—	2	—
Engelska språket och litteraturen (obestämd tid)...	—	—	—	—
Italienska språket och litteraturen .....................	7	—	—	—
Stenograf! med öfningar ....................................	2	2	2	2
Lärarepersonalen utgjordes 1890—91 af:	28 ordinarie	profes-

sorer, 11 extra ordinarie professorer, 3 aflönade docenter (af hvilka
1 tillika var e. o. professor), 19 privatdocenter (af hvilka 2 tillika
voro e. o. professorer), 7 konstruktörer och öfriga lärare (af hvilka
1 var e. o. professor) samt 17 assistenter. Professorerna utnämnas
af kejsaren på förslag af undervisningsministern, de aflönade docenterna
och öfriga lärarne af denne senare, som äfven utser adjunkter
på professorskollegiets förslag. Assistenterna antagas af samma
kollegium på framställning af vederbörande professor.

Högskolan sorterar under undervisningsministeriet.

Styrelsen utgöres af professorskollegiet, hvars ordförande läroverkets
rektor är. Medlemmar af detta kollegium äro alla ordinarie
och extra ordinarie professorer samt en eller två representanter för
privatdocenterna, allt efter som de senares antal är fem eller där -

225

utöfver. Dessa senare, som, för att vara valbara, måste hafva
undervisat vid högskolan i två hela terminer, utses af privatdocenterna
för ett studieår i sänder, samt hafva blott yttrande-, men ej
beslutanderätt.

Rektor väljes af professorskollegiet för ett studieår bland läroverkets
ordinarie professorer. Valet underkastas undervisningsministerns
stadfästelse. Vid förhinder bestrides rektors funktioner
af prorektor, rektors närmaste föregångare i embetet.

Hvarje särskild fackskolas närmaste ledning tillkommer afdelningskollegiet,
hvars medlemmar utgöras af ordinarie och e. o. professorer
samt aflönade docenter, som undervisa inom afdelningen,
samt en eller två representanter för privatdocenterna. Medlemmarne
af hvarje afdelningskollegium välja en af afdelningens professorer
till ordförande, decanus, för en tid af två studieår. Decanus
kan återväljas, men hvarken rektor eller prorektor kan dertill
utses.

Kansliet, hvars föreståndare rektor är, har följande personal:
en sekreterare, en kassör, en kontrollör, en protokollsförare och
två kanslister.

Biblioteket skötes för närvarande af en bibliotekare, en custos,
en skrifvare och en amanuens.

Lärjungarnes antal var läseåret 1889—90:

Ordinarie elever.	Vinter- termin.	Sommar- termin.
Ingeniörsskolan.....................	270	254
Byggnadsskolan.....................	67	63
Maskinskolan........................	291	270
Kemiska skolan.....................	80	74
Allmänna afdelningen ........	11	10
	719	671
Extra ordinarie elever ........	72	53
Summa	791	724
Statsanslaget för 1891 är uppfördt med 267 600 florin 000 kr.).

5. Polytekniska skolan i Zurich.

Såsom lärjunge (Schuler) kan utan inträdesprof vid polyteknikum
vinna inträde den, som fyllt 18 år och företer mogenhets 15 -

^Rektor.

Afdelnings kollegier.

Kansliet.

Biblioteket.

Lärjungar.

Kostnader.

Inträdes fordringar.

226

intyg från någon schweizisk medelskola (realskola eller gymnasium),
som för detta ändamål afslutat öfverenskommelse med skolrådet,
äfvensom enligt bestämmelse af detta från andra likställda läroverk.
Med andra inträdessökande, som fyllt 18 år, anställas af en sär^
skild pröfningskommission inträdesprof, från hvilka dock sådana
aspiranter uteslutas, som komma direkt från någon af ofvan nämnda
schweiziska medelskolor och där ej med framgång genomgått mogenhetsexamen.
Pröfningskommissionen är sammansatt af presidenten
och minst en medlem af skolrådet, läroverkets direktor, samtliga
fackafdelningarnas föreståndare samt examinatorerna, hvilka af skolrådet
väljas på 2 år bland läroverkets lärarepersonal.

Inträdesprofven fördelas i två afdelningar, den ena med hänsyn
till allmän bildning, den andra i de matematiska, fysikaliska och
kemiska ämnena. De först nämnda profven afläggas före de senare
och omfatta: utarbetandet under bevakning af en uppsats, hvarigenom
den sökande ådagalägger sig ega förmåga att i ortografisk^
stilistiskt och logiskt hänseende korrekt behandla ett tema inom
området för hans kunskaper, och hvarvid han får begagna sig af
tyska, franska, italienska eller engelska språket; muntligt prof, hvarigenom
sökanden visar sig innehafva nödiga kunskaper i de språk,
på hvilka den obligatoriska undervisningen skall meddelas; samt
muntligt prof i litteraturhistoria, politisk historia och naturvetenskap
till föreskrifvet omfång. Den andra afdelningens prof omfatta:
aritmetik och algebra (motsvarande ungefär pensum för mogenhetsexamen
på reallinien hos oss), geometri (planimetri, stereometri,
trigonometri och analytisk geometri, plan och rymdens), beskrifvande
geometri (projektionslära), fysik, kemi, linearritning och frihandsteckning.
Befrielse från en del af inträdesprofven kan beviljas
sökande, som aflagt mogenhetsexamen vid ej erkända medelskolor.
Äldre personer, som hafva att åberopa praktisk verksamhet, kunna
äfven helt och hållet befrias från inträdesprofven.

För att antagas såsom åhörare fordras: att hafva fyllt 18 år
samt att, då undervisningen skall följas i ett eller flera af fackafdelningarnas
läroämnen, med intyg eller prof ådagalägga sig ega
härför nödiga förkunskaper. Den, som undergått inträdesprof för
att såsom lärjunge deltaga i någon af fackafdelningarna, men däri
ej lyckats, kan ej heller i regel få tillträde såsom åhörare i samma
afdelnings obligatoriska läroämnen, men väl i 7:de afdelningens
ämnen. Åhörarne inom fackafdelningarnas obligatoriska ämnen ega

227

skyldighet att deltaga i dithörande repetitioner, examina och skrift''
liga arbeten.

Skolåret är indeladt i en vintertermin, från slutet af oktober
till slutet af mars, och en sommartermin från början af april till
början af augusti.

Hvarje »lärjunge» betalar för undervisningen i de till hans
fackafdglning hörande obligatoriska och valfria ämnena en afgift af
100 francs för hela skolåret. För de icke obligatoriska föreläsningarna,
hållna af professorer och privatdocenter, erlägges en
terminsafgift af 5 francs för hvarje timme i veckan. Vidare erläggas
för deltagande i arbetena på laboratorier och verkstäder föl -

jande terminsafgifter, nämligen:

för analytiska laborationer, vintertermin ..........................-■.....> 50 fr.

sommartermin.............................. 45 »

» kemiskt-tekniska laborationer, vintertermin........................ 50 »

sommartermin...............45 »

» agrikultur-kemiska laborationer, vintertermin..................... 40 »

sommartermin...........j..... 35 »

» kemiska laborationer för mekaniker ................................. 20 »

» kemiska laborationer dagligen för mera försigkomna lärjungar,
inom hvart och ett laboratorium........................ 60 »

» arbeten å metallverkstäderna............................................ 10 »

» d:o å modelleringsverkstäderna................... .,5 »

» fysikaliska laborationer, 6 timmar i veckan ..................... 40 »

» d:o d:o, 12—16 » » » 60 »

» d:o d:o, dagligen ................,......■.......■>...... 80 »

» fotografiska öfningar.............. 15 »

» zoologiska laborationer ............................................. 10 å 20 »

Slutligen erlägger hvarje lärjunge 5 fr. för begagnandet af bibliotek
och läsrum samt 5 fr. till sjukkassan.

Hvarje åhörare erlägger en terminsafgift, beräknad efter 5 fr.
för hvarje timme i veckan och hvarje ämne, hvari han följer undervisningen,
samt de ofvan för lärjungarne bestämda terminsafgifterna
för deltagande i arbetena å verkstäder och laborationer, äfvensom
för begagnande af biblioteket.

Vid slutet af hvarje läseår meddelas »lärjungarne» ett intyg
(utdrag ur matrikeln) öfver resultatet af deras studier i de obligatoriska
läroämnena. Efter fullständigt genomgående af en fackskola
erhålla »lärjungarne» afgångsbetyg, innehållande kunskapsbetyg för
alla till fackafdelningen hörande obligatoriska läroämnen, äfvensom

Undervis ningstid.

Skol•
af gifter.

Betyg och
examina.

228

Fackafdelning
av.

Studie planer.

de valfria ämnen, hvari de deltagit, anföras. Så kallade diplompr
öfning ar, hvarigenom den pröfvade kan tilldelas diplom såsom
arkitekt, ingeniör inom olika fack etc., anställas på vissa tider med
sådana lärjungar, som därtill anmäla sig och fullständigt genomgått
någon af fackafdelningarna med kunskaper, hvilka obestridt stå
öfver medelmåttan. Diplompröfhingarna, som äro dels muntliga,
dels skriftliga, försiggå enligt särskilda föreskrifter, och för .att däri
få deltaga betalas en afgift af 50 fr. »Åhörare» erhålla på begäran
intyg öfver de läroämnen, hvari de erhållit undervisning, så
framt de deltagit i repetitionerna. Möjligen erhållna betyg införas
äfven i intyget.

Polyteknikum omfattar följande fackafdelningar eller skolor:

I. Byggnadsskola, med 7 terminers kurs.

II. Ingeniörsskola, » 7 » »

III. Mekaniskt teknisk skola, med 7 terminers kurs.

IV. Kemiskt-teknisk skola:

A. teknisk riktning, med 6 terminers kurs.

B. farmaceutisk d:o, » 4 » »

V. Landtbruks- och skogsskola:

A. landtbruksskola, med 5 terminers kurs.

B. skogsskola, » 6 » »

C. kultur-ingeniörsskola, med 7 terminers kurs.

VI. Skola för facklärare i matematiska och naturvetenskapliga
ämnen:

A. matematisk sektion, med 4-årig kurs.

B. naturvetenskaplig sektion, med 3-årig kurs.

VII. Allmän filosofisk och statsvetenskaplig afdelning med fria
läroämnen.

Hvarje lärjunge skall vid inträdet i läroverket angifva den fackafdelning,
till hvilken han önskar höra, och äro alla de i studieplanen
för hans fackskola upptagna läroämnena i regel obligatoriska
till och med andra året. Därefter är valet fritt bland fackafdelningens
ämnen; dock måste lärjungen efter verkställdt val obligatoriskt
följa undervisningen i de valda ämnena. Föreläsningarna,
som tillhöra afd. VII, äro för de 6 fackafdelningarnas lärjungar
valfria, dock måste för hvarje termin föreläsningarna i något af
dessa fria ämnen åhöras.

229

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

	före-	öf-	före-	Öf-
	drag.	ningar.	drag.	ningar.
Afd. I. Byggnadsskolan. lista året.
Högre matematik med tillämpningar.....................	5	—	2	—
Beskrifvande geometri........................................	3	4	—	—-
Stensnitt och skugglära......................................	—	—	1	4
Byggnadskonstruktionslära.................................	3	6	3	6
Arkitekturritning................................................	—	6	—	6
Omamentteckning .............................................	—	4	—	4
Byggnadsmekanik ..............................................	—	—	4	—
Konsthistoria....................................................	4	—	4	*—
Figurteckning (frivilligt) .....................................	—	—	—	6
Modellering (frivilligt) ........................................	—	4	—	—
2lära året.
Stillära (teknisk konst).......................................	3	—	3	—
Kompositionsöfningar.........................................	—	6	—	6
Byggnadskonstruktionslära ................................	2	6	2	6
Byggnadsmekanik.............................................	5	—	—	—
Byggnadslära (boningshus) ................................	2	—	2	—
Perspektiv.........................................................	1	2	—	2
Ingeniörsvetenskap.............................................	2	—	2
Figurteckning..................................................	—	—	—	6
Landskapsteckning.............................................	—	4		—
Ornamentteckning .............................................	—	4	—	—
Allmän rättslära................................................	—	—	3	—
Byggnadsmaterialiernas teknologi........................	—	—	2	—
3:dje året.
Stillära (antikens och medeltidens byggnadskonst)	3	—	—	—
D:o (italiensk renässans) ..............................	—	—	3	—
Kompositionsöfningar.........................................	—	G	—	6
Omamentteckning .............................................	—	4	—	—
Öfningar i skissering.........................................	—	—	—	4
Byggnaders inredning, uppvärmning och luftvexling
etc., kostnadsförslag .......................................	2	—	2	—
Byggnadslära (offentliga byggnader) .....................	2	—	2	—
Byggnadskonstruktionsöfningar .........................	—	6	—	—
Figurteckning....................................................	—	G	—	—
Ornamentteckning, dekoration ... .........................	—	—	—	4
Landskapsteckning.............................................	—	—	—	4
Allmän rättslära................................................	3	—	—	—
Byggnadsmaterialiernas teknologi ........................	2	—	—	—
Teknisk geologi (frivilligt)...................................	3	—	~	—

230

Antal timmar i veckan.
Vintertermin Sommartermin

Afd. I.

före drag.

4:de året (vintertermin).

Stillära (renässans) ........................................... 3

Kompositionsöfningar................. —

Ornamentteckning . ........................................... —

Landskapsteckning............................................ —

Afd. II. Ingeniörsskolan.

lista året.

Differential- och integralräkning........................... 5

Beskrifvande geometri........................................ 4

Analytisk geometri............................................. 5

Mekanik.........................................:.................. —

Byggnadskonstruktionslära ................................. 3

Teknisk geologi................................................. 3

Kartritning ...................................................... —

Byggnadsmaterialiernas teknologi

2:dra året.

Diflerentialeqvationer.......................................... 2

Tillämpningar af den högre matematiken............. —

Lägets geometri ................................................ 2

Mekanik.......................................................... 5

Praktisk hydraulik............................................. —

Grafostatik ....................................................... —

Stensnitt ........................................................ —

Topografi........................''................................ 3

Fältmätning...................................................... —

Fysik............................................:.................. 5

Byggnadsmaterialiernas teknologi........................ 2

Byggnadsmaskinlära .......................................... 2

Sidje året.

Grafostatik ....................................................... 2

Jord- och tunnelbyggnader ................................. 4

Landsvägs- och järnvägsbyggnader...................... —

Grund- och dammbyggnader............................... 3

Strömbyggnader............i................................... —

Stenbroar......................................................... 3

Trä- och järnbroar............................................. —

Maskinlära ....................................................... 3

Geodesi........................................................... 4

Kartritning ............................. —

Öf-	före- öf-
ningar.	drag. ningar.
12 4	— —
4	_ _

2	5	2
4	3	4
_	5	2
4	3	4
2	_	2
	2
1	2	1
2 a	—	—
4	2	1
—	2	2
—	1 Q	2
—	6 5	1 dag
3	3	1
2 o	—	—
4	3 Q	2
2	O 5	6
3	3	3

231

Antal timmar i veckan.

Afd. II.

‘j o / , före 3:dje

avel (forts.). drag

Astronomi........................................................ 3

Geografisk ortbestämning.................................... —

Allmän rättslära...................... —

Vintertermin Sommartermin

öf- före- öf ningar.

drag. ningar.

- — 3

_ 4 ^ ''

— 3 —

4:de året (vintertermin).

Järnbroar ................................................. 3

Landsvägs- och järnvägsbyggnader............... 3

Kanal- och kajbyggnader.................................... 3

Allmän rättslära............................................•••■ 3

Himmelens mekanik (frivilligt).................''•.......... 3

— — 5

— 4

Afd. III. Mekaniskt tekniska skolan.

lista året.

Differential- och integralräkning........................... 5 2

Beskrifvande geometri........................................ 4 4

Analytisk geometri............................. 5

Mekanik.......................................................

Maskinritning...............................................

Maskinelementer................................................ —

Kemi......................................~........................ 3

Kem. labotationer (frivilligt)............................... —

Metallurgi......................................................... ~

2:dra året.

Differential-eqvationer......................................... 2

Tillämpningar af den högre matematiken............. —

Mekanik............................................................ 5

Praktisk hydraulik.............................................

Maskinelementer................................... &

Teoretisk maskinlära (hydraul. motorer)............... —

Fysik.............................................................. 5

Mekanisk teknologi........................... 5

Qvarnindustri (frivilligt) ..................................... 2

3:dje året.

Teoretisk maskinlära (ångmaskiner, varmluft- och

gasmaskiner, lokomotiv)................... 6

Maskinbyggnadskonst (vattenmotorer, pumpar, ångmaskiner)
....................................................... 4

Civil- och brobyggnadskonst ............................... 2

Elektroteknik ....................................................

Fysikaliska laborationer.................................... —

— 2

4 3

8 4

— 2

2
6

2 —

4 — —

3 —

232

Antal timmar i veckan.

Afd. HI.

3:dje året (forts.).

Elektrotekniska laborationer (frivilligt)

Qvarnindustri (frivilligt) ...................

Textilindustri (frivilligt).....................

Vintertermin Sommartermiir

före- öf- före- öfdrag.
ningar. drag. ningar.

— — — 12 ä 24

4:de året (vintertermin).

Civil- och brobyggnadskonst.............................. —

Elektroteknik med laborationer......................4

Textilindustri (frivilligt)....................................... 2

Regulatorer (frivilligt) ........................................ 1

Elektrisk teknologi, elektromotorer med tillämpningar
(frivilligt)............................................. 5

4 ä 8 — —

Afd. IV. Kemiskt-tekniska skolan.

A. Teknisk riktning.

lista året.

Högre matematik.....................	5
Kemisk fysik ........................	_	_	5
Oorganisk kemi...............	7	_
Organisk kemi....................	_	__	7	_
Anal. kemi och laborationer............	2	12	2	12-
Mineralogi..................	5
Retrograd ...................	_	_	3
Allmän botanik....................	4	__
Menniskans anatomi och'' fysiologi.....	—	—	2	—
2:dra året.
Metallurgi.....................	2	_
Byggnadsmaterialiernas kemiska teknologi...	—	_	2	_
Kemiska produkters tillverkning.........	4	_	3
Benzolderivaternas kemi ............	3	''_	3
Kemisk fysik .........................	5	_
Kem. tekniska laborationer..................	_	12		12
Uppvärmning och luftvexling ..............	_		2
Allmän maskinlära............	3	_
Mekanisk teknologi.............	_	_	3
Teknisk ritning ........	—	3		4
Teknisk botanik (mikroskopiska undersökningar af
textilämnen och lifsförnödenheter, frivilligt)	2		_	_
Tekniskt-kemiska undersökningsmetoder (frivilligt)	—	— ■	3	—
3:dje året.
Textilämnen, blekning, färgning, färgämnen ..........	5	_	3
Belysning .....................	1

233

Antal timmar i veckan.

Afd. IVA.	Vintertermin	Sommartermin
3:dje året (forts.).	före- drag.	öf- ningar.	före- af- drag. ningar.
Glas- och lervaru-industri.......................	............ 1	—	— —
Pappers industri ....................................		—	1 —
Näringsmedels industri..........................		—	2 —
Kem. analytiska laborationer..................		18	— 24
eller
Kem. tekniska d:o ..................	............ —	18	— 24

Mineraliers bestämmande.................................... B

Allmän geologi................................................... 4

Civilbyggnadskonst (frivilligt)..............................

Pyridinderivaternas kemi (frivilligt) ....... 2

Gasanalyser med öfningar (frivilligt)1
Jäsningsorganismer (frivilligt).................. —

2 —

Lärarepersonalen utgjordes vinterterminen 1890 af 49 ordinarie
professorer, 7 honorär-professorer, 36 privatdocenter, 21 biträdande
lärare och assistenter eller tillsamman 113. Professorer och biträdande
lärare utnämnas af förbundsrådet, på förslag af skolrådet,
för viss tid, vanligen 10 år — undantagsvis på lifstid —. öfriga
lärare antagas af skolrådet.

Skolan sorterar under Schweiz’ förbundsråd (Bundesrath)
såsom högsta ledande och beslutande myndighet, där chefen för
departementet för det inre föredrager hit hörande ärenden.

Skolans ledning och öfvervakandet af densamma tillkommer det
af förbundsrådet utsedda Schweiziska skolrådet (Der schweizeriche
Schulrath), som består af en president, 6 medlemmar och en sekreterare.
Presidenten och sekreteraren äro beständiga, men medlemmarne
väljas på 6 år, bland hvilka en utses af förbundsrådet till
vice president. Läroverkets direktor deltager i skolrådets sammanträden
såsom konsulterande.

Läroverkets direktor och hans ställföreträdare utnämnas af
skolrådet — efter förslag å tvenne bland professorerna, upprättadt af
läroverkets samtliga professorer — för en tid af 2 år; och kunna
de återväljas, dock ej för mera än tre på hvarandra följande valperioder.
Direktorn har till biträde en sekreterare samt en kassaförvaltare.

Lärarekollegierna äro dels totalkollegiet, dels afdelsningskollegier
och dels afdelningsföreståndare-kollegiet. Totalkollegiet (Gesammtkonferenz)
består af läroverkets samtliga professorer, biträ -

Lärare personalen,

Förvalt ning.

Styrelse,

Förestån dare.

Lärare kollegier.

234

Biblioteket
och samlingar.

Antal
lärjungar.

Mekanisk

verkstad.

dande lärare och assistenter, och dess ordförande är skolans direktor.
Detta kollegium handlägger ärenden, aom röra skolan i dess
helhet. För hvarje af skolans afdelningar finnes ett afdelningskollegium,
bestående af de professorer, biträdande lärare och privatdocenter,
som meddela undervisning i de resp. afdelningarnas obligatoriska
ämnen. De tvenne senare kategorierna hafva rösträtt
endast i frågor, som gälla deras egna ämnen. Ordförande i dessa
kollegier äro afdelningsföreståndarne, som utses af vederbörande
afdelningskollegium för en tid af 2 år och kunna återväljas. Dessa
kollegier tillkommer behandlingen af sådana ärenden, som röra de
särskilda afdelningarnas organisation, undervisning, disciplin etc.
Alla afdelningarnas föreståndare bilda ett särskilt kollegium,
i hvilket dels skolans direktor, dels presidenten i skolrådet är ordförande,
och som har en konsulterande funktion för så väl den förre
som skolrådet och i öfrigt förmedlar ett konseqvent genomförande
af de reglementariska och disciplinära bestämmelserna samt vederbörandes
beslut m. m. genom alla afdelningarna.

Biblioteket skötes af en bibliotekarie och flera af samlingarna
af särskilda konservatorer.

Antalet lärjungar var läseåret 1889—90:

i byggnadsskolan ....................................................................... 34,

i ingeniörsskolan............................................................ 163,

i mekaniskt-tekniska skolan............... 180,

i kemiskt-tekniska skolan.............................. 147,

i landtbruksskolan.......................................... 41,

i skogsskolan .........................................:...............‘...l............ 19,

i kulturingeniörsskolan ...........,.............:.................................... 4,

i skolan för facklärare ............................................................... 34.

Summa 622.

Åhörare (däraf 118 från Zurichs högskola) ............................ 339.

Tillsamman 961.

Vid Polytekniska skolan i Ziirich finnas bland andra följande
institutioner inrättade; nämligen en mekanisk verkstad och en
anstalt för byggnadsmaterialiers profning.

Den mekaniska verkstaden är afsedd att lemna eleverna på
det mekaniskt-tekniska området tillfälle att öfva sig i bearbetning
af metaller och trä, men hvaraf de dock mycket litet begagna sig.
Häraf hafva vederbörande enligt officiella berättelser dragit den slutsatsen,
att de teoretiska studierna och den praktiska utbildningen

235

ej kunna samtidigt drifvas, samt att den senare bättre tillgodogöres
vid verkstäder utom läroverket.

Anstalten för byggnadsmaterialier profning är afsedd för
undersökning af dylika materialier, använda för såväl offentliga som
enskilda ändamål, samt för vetenskapliga undersökningar på hit
hörande områden. Tillfälle är beredt för skolans elever att deltaga
i här förevarande arbeten.

Utgifterna för läroanstalten uppgingo under år 1890 till i rundt
tal 675300 francs (486200 kr.).

''.njsfo stenört g>1u''a>!.sT *röi ''lägbs?a

Pr öfning sanstalt
för
byggnadsmaterialier.

Kostnader.

236

Bilaga 2.

-xw.

Förslag

till

stadgar för Tekniska högskolan.

Deri Tekniska högskolans ändamål.

§ I

Nuv- Den Tekniska högskolan har till ändamål att åt unga män, som

sfidyar, vpja egna sjg åt något tekniskt yrke, meddela en därför erforderlig
vetenskaplig och konstnärlig bildning, äfvensom att främja utvecklingen
af de vetenskaper och konster, som tillhöra området för
Högskolans verksamhet.

Undervisningen.

§ 2.

Läroverket skall innehålla följande fackskolor:

a) en för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med
tre underafdelningar, nämligen:

l:o) för maskiningeniörsväsendet,

2:o) för den mekaniskt tekniska fabriksindustrien, samt
3:o) för skeppsbyggnadskonst;

b) en för elektroteknik;

c) en för kemisk teknologi;

d) en för bergsvetenskap med tre underafdelningar, nämligen:

l:o) för bergsmekanik,

2:o) för metallurgi och hyttkonst, samt
3:o) för grufvetenskap;

237

e) en för väg- och vattenbyggnadskonst; samt

f) en för arkitektur.

Lärokurserna äro fyraåriga i alla fackskolor utom i den för
bergsvetenskap, där undervisningen ordnas för dels tre och en
half-, dels fyra och en half-åriga lärokurser.

)■> r *»''"?''• ■. • iVC»

§3.

Läroämnena vid Högskolan äro följande:
matematik,

teoretisk mekanik, dels en elementär kurs, dels en större kurs,
grundad på högre matematik,
allmän fysik,

oorganisk och organisk kemi,
analytisk kemi,
mineralogi och geologi,
beskrifvande geometri med ritning,
geodesi och topografi,

beskrifvande maskinlära och maskinkonstruktioner, elementär
kurs,

konstruktion af enkla maskindelar,
tillämpad kinematik,

läran om vattenkraftmaskiner, vattenuppfordringsverk m. m.,

läran om värmemotorer m. m.

mekanisk teknologi,

mekaniska laborationer,

tillämpad värmelära,

elektroteknik,

fotografiens tillämpningar,

fysikaliska och fysiskt tekniska laborationer,

kemisk teknologi,

kemiska och kemiskt-tekniska laborationer,

läran om brännmaterialier, belysning m. m..

bergsmekanik,

bergskemi,

metallurgi,

metallurgisk teknologi,
metallurgiska laborationer,
grufvetenskap och gruflagstiftning,
byggnadsstatik,

Nu v.
stadgar,
§ 2.

238

byggnadskonstruktionslära,

skeppsbyggnadskonst,

väg-, vatten- och brobyggnadskonst,

husbyggnadskonst,

arkitektur,

byggnadskonstens historia,

frihandsteckning,

ornamentik,

modellering,

nationalekonomi,

näringslagstiftning,

bokföring.

Därjämte må på framställning af lärarekollegiet styrelsen, då
så finnes lämpligt, anordna undervisning, till den utsträckning tillgängliga
medel och lärarekrafter det medgifva, äfven i andra läroämnen,
som kunna vara af gagn för lärjungarne.

§4.

Nuv. Undervisningen består i föredrag, repetitioner, rit-, konstruk stadgar,

tjons_ och laborationsöfningar, praktiska öfningar i och utom Högskolans
lokaler samt besök vid fabriker, byggnader och andra för
eleverna lärorika anläggningar.

§5.

ss i och 6. Undervisningen skall så ordnas, att nya elever årligen kunna
emottagas, och i öfrigt lämpas efter de särskilda fackskolornas behof,
till hvilka eleverna redan vid inträdet skola anmäla sig.

§ 6.

S 7- Läseåret innefattar två terminer, nämligen höstterminen från

och med den 11 september till och med den 20 december samt
vårterminen från och med den 8 januari till och med den 10 juni.

239

hörande eleverna upphör undervisningen å läroverkets lokaler den
30 april och tager åter sin början den 1 påföljande oktober.

För de praktiska öfningarna i geodesi och topografi äfvensom
för dylika öfningar vid bruk och bergverk samt för studieresor må
härför erforderlig tid äfven under ferierna användas.

-fipsl ic I! tiv,-'''', I1IIK ,|>rj ■: It1. 1 i''! t . iTJ'' fUf; !YiO \j_-

i § 7-.

Vid vårterminens slut bör lärarekollegiet afgöra, huruvida eleverna,
på grund af sina under läseåret vid repetitioner och öfningar
visade insikter och färdigheter, äro mogna att från lägre till högre
afdelning uppflyttas, eller att från läroverket erhålla afgångsbetyg;
dock att för eleverna i fackskolan för bergsvetenskap afgångsbetygen
ej bestämmas förr än vid höstterminens slut.

Lärarne.

§8.

Lärarebefattningarna, hvilka bestämmas genom Högskolans stat,

äro:

ordinarie och extra ordinarie professorsembeten samt
extra lärare- och assistentbefattningar.

Professorerna utnämnas af Kongl. Maj:t efter vederbörligt förslag.
Extra lärare och assistenter antagas af styrelsen på lärarekollegiets
förslag.

Då professorsembete blifver ledigt, låter styrelsen, därest hon ej
finner anledning att föreslå lämplig person till befattningens erhållande
utan föregående ansökan, eller lärarekollegiet inom en månad
efter ledighets inträffande, anmäler, att sådan fråga blifvit väckt,
som i § 11 omförmäles, genom kungörelse, som tre gånger införes
i den officiella tidningen, tillkännagifva, att sökande senast klockan
tolf å femtiondesjette dagen efter den, då kungörelsen i nämnda
tidning första gången införts, ega att till styrelsen ingifva sina till
Kongl. Maj:t ställda, af behörigen styrkta meritförteckningar åtföljda
ansökningar.

Nuv.
stadgar,
§ 8.

§ 10.

§ 11.

240

Nuv.
stadgar.
§ 11,''
senare
mom.

paragraf.

Nuv.
stadgar,
§ 12.

§ io.

Till ådagaläggande af sin skicklighet för den sökta befattningen
må det, efter därom hos styrelsen före ansökningstidens utgång
gjord anmälan, stå sökande öppet att å tid, som styrelsen bestämmer,
vid Högskolan hålla två offentliga föredrag, det ena öfver ett
af styrelsen uppgifvit, sökanden en vecka förut delgifvet ämne, och
det andra öfver ett sjelfvaldt ämne.

På af sökande framställd begäran må styrelsen kunna bevilja
högst tre månaders anstånd med lärdomsprofs afläggande eller
ytterligare intygs och andra handlingars inlemnande, innan förslag
uppsättes.

§ 11-

Finnes utsikt att till ledigt professorsembete kunna vinna någon
person, som på grund af utmärkt skicklighet anses förtjent att,
ehuru han ej söker embetet, vid dess besättande komma i åtanke,
må styrelsen, efter att hafva inhemtat lärarekollegiets yttrande, därom
göra framställning hos Kongl. Maj:t antingen i sammanhang med
förslaget eller annorledes efter omständigheterna.

Vill lärarekollegiet till ledigt professorsembete föreslå någon
person, känd för utmärkt skicklighet, eger kollegiet att hos styrelsen,
innan embetet i enlighet med § 9 kungjorts till ansökning ledigt,
anmäla honom till dess erhållande, så framt, efter väckt sådant förslag
inom lärarekollegiet och ärendets skyndsamma behandling, minst två
tredjedelar af lärarekollegiets ledamöter förena sig om att till embetet
föreslå viss person. Styrelsen öfverlemnar sedan ärendet jämte eget
betänkande till Kongl. Maj:t.

§ 12.

Till professorsembete upprättar styrelsen, sedan lärarekollegiet
afgifvit yttrande öfver de sökandes kompetens, underdånigt förslag,
hvarå tre personer uppföras, om ibland de sökande så många finnas
med för platsen erforderliga egenskaper; och skall styrelsen såväl
vid sådant förslags upprättande som vid befordran till beställning,
hvilken af styrelsen tillsättes, fästa afseende endast å sökandens
lämplighet för befattningen, ådagalagd genom aflagda prof och
examina, utgifna arbeten, praktisk verksamhet eller föregående tjenstgöring
såsom lärare m. in., så framt företrädet emellan två eller

241

liera sökande därigenom kan afgöras, men i annat fall jämväl å
tjenstetid vid Högskolan eller annat offentligt läroverk.

§ 13.

Utom den skyldighet, som tillhör hvarje lärare att i sina ämnen
undervisa och examinera samt följa vetenskapens och industriens
framsteg, åligger honom:

l:o) att utarbeta och före april månads utgång hvarje år till
lärarekollegiet aflemna förslag till undervisningsprogram för påföljande
läseår, innehållande en kort redogörelse för hvad han i de
särskilda delarne af sina läroämnen anser böra under nämnda år
utgöra föremål för undervisning vid Högskolan;

2:o) att, därest icke för Högskolan tjenliga läroböcker i hans
ämnen finnas i bokhandeln tillgängliga, så fort ske kan, utarbeta
sådana för att, sedan de blifvit af Högskolans styrelse godkända,
antingen i litografiskt öfvertryck eller genom vanligt boktryck på
Högskolans bekostnad mångfaldigas samt till billigt pris eleverna
tillhandahållas, så framt ej läraren finner för godt att sitt arbete i
i bokhandeln utgifva;

3:o) att på styrelsens eller föreståndarens anmodan afgifva utlåtanden
i frågor, som röra hans läroämnen och af KongL Maj:t
kunna blifva till Högskolan hänskjutna;

4:o) atf efter förteckningar, upprättade på föreskrifvet sätt,
emottaga och på sitt ansvar vårda de samlingar och andra inventarier,
som tillhöra hans befattning, hålla de förra i behörig ordning
uppställda, upprätta förslag till deras ändamålsenliga förökande,
i förteckningarna införa tillkomna effekter jämte deras värden och
utföra sådana, som enligt styrelsens medgifvande må därifrån utgå,
samt årligen före januari månads slut till styrelsen aflemna uppgift
å inventarier, som under det sist förflutna året tillkommit eller
blifvit på omförmäldl sätt affärda; samt

5:o) att åtaga sig föreståndarebefattning i någon af läroverkets
fackskolor eller afdelningar, om sådan honom anförtros.

Eleverna.

§ 14.

Högskolans elever äro: dels ordinarie, hvilka, efter att hafva,
innan de emottagas, styrkt sig ega tillräckliga förkunskaper, följa

Nuv.
stadgar,
§ 13.

S> U.

242

undervisningen till den omfattning, som erfordras för att efter fullbordad
lärokurs kunna undfå fullständigt afgångsbetyg; dels extra
ordinarie, som åtnjuta undervisning endast i ett mindre antal läroämnen
och för inträde måste ådagalägga, att de innehafva ett för
dem af styrelsen föreskrifvet kunskapsmått, samt öfver sina kunskaper
i de ämnen, hvari de följa undervisningen, kunna erhålla
betyg.

I den mån utrymme och lärarekrafter vid Högskolan, utan men
för den öfriga undervisningen, sådant tillåter, må läroverkets föreståndare
medgifva personer, som ej kunna vinna inträde såsom
elever, att i egenskap af åhörare begagna undervisningen i ett
eller flera läroämnen. Åhörare är ej berättigad att från Högskolan
erhålla kunskapsbetyg.

§ 15.

Nuv. Elever antagas i allmänhet endast vid hvarje läseårs början.

stadga)’,

§ 15.

§ 16.

* 10- För att kunna antagas till ordinarie elev i Högskolans lägsta

afdelning erfordras att förete intyg om ålder och god frejd.

Rätt att vid Högskolan vinna inträde, utan att där undergå
särskild pröfning, egen den, som på reala linien aflagt fullständig
afgångsexamen från högre allmänt läroverk och äfven därifrån företer
intyg om godkänd färdighet i linearritning och frihandsteckning
till det omfång, som i stadgan för nyss nämnda läroverk är föreskrifvet
för den reala linien; den, som vid sådant läroverk aflagt
fullständig afgångsexamen på latinlinien och tillika, efter en därstädes
i vederbörlig ordning anställd fyllnadspröfning, erhållit vitsord
om godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi, motsvarande
dem, som fordras vid afgångsexamen på den reala linien, samt om
godkänd färdighet i linearritning och frihandsteckning till ofvan angifvet
omfång; samt den, som aflagt fullständig afgångsexamen från
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg eller från någon af de tekniska
elementarskolorna och tillika, efter en vid högre allmänt läroverk
i vederbörlig ordning anställd fyllnadspröfning, erhållit vitsord
om godkända kunskaper i svenska språket, främmande lefvande
språk, historia och geografi, motsvarande dem, som fordras vid.
afgångsexamen från sådant läroverk på den reala linien.

''V

243

Den som, utan att hafva fullgjort dessa fordringar, önskar vid
Högskolan intagas såsom ordinarie elev och kan förete intyg, som
af styrelsen godkännes, om längre tids väl vitsordad praktik, eger
att i särskild pröfning vid Högskolan ådagalägga sig innehafva kunskaper
i matematik, fysik, kemi, svenska språket, främmande lefvande
språk, historia och geografi, motsvarande fordringarna i
afgångsexamen på den reala linien vid högre allmänt läroverk, äfvensom
godkänd färdighet i linearritning och frihand steckning till samma
omfång, som vid sagda läroverks reallinie genomgås.

Styrelsen eger att för sist nämnda inträdessökande, äfvensom
för inträdessökande, som aflagt afgångsexamen från ofvan nämnda
tekniska läroverk, då de längre tid varit i synnerligen väl vitsordad
praktisk verksamhet, bevilja någon tids uppskof med föreskrifna
profs undergående i främmande språk, historia och geografi.

Skulle ett större antal till inträde vid Högskolan kompetenta
sökande anmäla sig, än som läroverket kan emottaga, tillkommer
det styrelsen att bestämma, hvilka af dessa, såsom varande därtill
mest förtjenta, böra emottagas, hvarvid den omständigheten, att
sökande kan förete goda vitsord om föregående praktisk sysselsättning
vid fabrik, byggnadsarbete eller annat tekniskt företag, eller
att han visat sig ega mera omfattande insikter i de för Högskolans
uppgift viktigaste läroämnena matematik, fysik och kemi, särskildt
bör räknas honom till företräde.

§ 17.

För att antagas till ordinarie elev i någon af Högskolans högre
afdelningar erfordras, utom hvad i näst föregående § är föreskrifvet,
att sökanden i kunskaper och praktiska färdigheter visar sig vara
jämngod med eleverna i den afdelning, i hvilken inträde sökes.

§ 18-

Ordinarie elev åtnjuter kostnadsfri undervisning; dock eger
styrelsen, då så finnes lämpligt, att för deltagande i laborationsoch
andra öfningar fastställa eu efter omkostnaderna för därvid
förbrukade materialier m. m. rättad terminsafgift, hvilken för medellösa
elever kan efterskänkas.

§ 19.

Ordinarie elev är i allmänhet skyldig att ordentligt följa föreläsningarna
och deltaga i öfningarna i alla de uti undervisnings -

JVuv.
stadgar,
§ 17.

S 18.

f 19.

244

Nuv.
stadgar,
§ 9.

§ 20.

§ 21.

§ 22.

planen för den fackskola han valt upptagna obligatoriska ämnena,
äfvensom i de öfriga ämnen, hvartill han anmält sig. Dock må
lärarekollegiet kunna medgifva de elever, som till följd af särskilda
bildningsmål eller af andra giltiga skäl önska befrielse från vissa
läroämnen eller dessas utbytande mot andra, att, såvidt det är med
de fastställda undervisningsplanerna förenligt, vinna förändring i
den för dem eljest gällande läseordningen.

Uraktlåter elev att ordentligt följa undervisningen i de för honom
obligatoriska läroämnena, är han underkastad de disciplinära bestämmelser
styrelsen efter lärarekollegiets hörande fastställt.

§ 20.

Ordinarie elev, som icke i öfverensstämmelse med hvad i § 7
sägs vid vår- resp. höstterminens slut vunnit uppflyttning eller erhållit
afgångsbetyg, må vid början af därpå följande termin undergå
pröfning i det eller de ämnen, hvari han icke blifvit förklarad mogen,
så framt han af sjukdom eller annat giltigt förfall under en
längre tid af läseåret varit förhindrad att i undervisningen deltaga,
eller lärarekollegiet af annat skäl anser, att sådan pröfning bör
honom tillåtas.

§ 21.

Ordinarie elev, som icke, på sätt i §§ 7 och 20 blifvit omförmäldt,
uppflyttats eller erhållit afgångsbetyg, må af lärarekollegiet
kunna erhålla tillstånd att i sin afdelning ännu ett år qvarstå; men
har han efter denna tids förlopp icke gjort tillräckliga framsteg,
skall han, om sjukdom eller annat giltigt skäl ej varit därtill vållande,
från läroverket skiljas.

§ 22.

Ordinarie elev bör, så vidt möjligt är, under sommarferierna
söka erhålla praktisk sysselsättning inom området för sin studieriktning;
och skall han, innan han kan vinna inträde i någon fackskolas
sista årskurs, styrka, att han tillsamman minst två månader
haft dylik praktisk verksamhet.

§ 23.

Endast den ordinarie elev, som, efter att hafva genomgått sista
årets lärokurs inom någon af läroverkets fackskolor, visat sig ega

245

fullgoda insikter åtminstone i de läroämnen, som för honom med
afseende på riktningen af hans studier äro af största vikt, eger att
undfå afgångsbetyg, hvilket utfärdas enligt af styrelsen fastställdt
formulär.

Den, som i förtid eller med otillräckliga kunskaper lemnar
läroverket, må endast undfå betyg öfver flit och uppförande under
den tid, han vid Högskolan vistats, jämte afskrift af de kunskapsbetyg,
hvilka under lärokursens lopp blifvit honom af lärarne
meddelade.

Lärare må ej åt elev meddela enskildt betyg, angående hans
kunskaper, flit och uppförande vid Högskolan.

§ 24.

Extra ordinarie elev tillkommer i alla tillämpliga fall samma Nuv.
rättigheter och skyldigheter som ordinarie elev. Han eger efter
fullbordad lärokurs att öfver sina kunskaper i de ämnen, hvari han
begagnat undervisningen, undfå betyg enligt särskildt, af styrelsen
fastställdt formulär.

§ 25.

För att såsom åhörare få åtnjuta undervisning vid Högskolan, § m.
skall sökande därom till föreståndaren ingifva skriftlig ansökan, åtföljd
af intyg om ålder och god frejd samt till läroverkets kassa
erlägga den afgift, som styrelsen för tillträde till sådan undervisning
bestämmer. Afgiften återfås icke, äfven om undervisningen ej af
sökanden begagnas. För medellösa personer må afgiften kunna af
styrelsen efterskänkas.

§ 26.

Högskolans tillhörigheter skola af eleverna med aktsamhet be- # 26-handlas. Skada, som af dem åstadkommes, skall genast ersättas af
den, som därtill varit vållande. Kan han ej upptäckas, ersättes
skadan gemensamt af eleverna i den afdelning, under hvars sammanvaro
den skett.

§ 27.

Elev, som genom oordentlighet, försumlighet, vanartigt eller $ ar.
våldsamt uppförande, eller genom olydnad mot lärare stör den

246

Nu o.
stadgar,
§ 28.

é‘ 29.

§ 30.

göda ordningen, skall af Högskolans föreståndare varnas. Hjelper
ej detta, varnas han inför styrelsen, och om han ej heller däraf
låter rätta sig, varde han af styrelsen från Högskolan skild. Gör
sig elev skyldig till förbrytelse af svårare art, må han äfven utan
föregående varning kunna af styrelsen från Högskolan skiljas.

Elev, som med stöd af stadgandena i denna § blifvit från läroverket
skild, må, om styrelsen så pröfvar skäligt, efter minst ett
års bortovaro där åter kunna emottagas, så framt han företer intyg
om godt uppförande under den tid han varit frånvarande.

Åhörare ma för fall, som ofvan omförmäldt är, af föreståndaren
varnas eller från läroverket skiljas.

Bibliotek och samlingar.

§ 28.

Högskolans bibliotek, till hvilket äfven hör samlingen af handritningar
samt skriftliga anteckningar och berättelser, skall jämte
alla öfriga samlingar under vederbörlig uppsikt hållas för lärare
och lärjungar vid Högskolan, äfvensom för allmänheten tillgängligt
på tider, som styrelsen bestämmer.

§ 29.

En hvar må vara tillåtet att under de timmar, då biblioteket
är tillgängligt, utbekomma och på stället begagna i biblioteket befintliga
böcker, ritningar och handlingar. Likaledes vare tillåtet att
i de öfriga samlingarna, efter anmälan hos vederbörande lärare,
taga närmare kännedom af därstädes befintliga modeller, verktyg,
varuprof in. m. samt på stället göra anteckningar och afritningar,
så vidt utrymme och öfriga omständigheter det medgifva.

§ 30.

Med undantag af dyrbara planschverk och de nyaste tidskrifter
må Högskolan tillhöriga böcker på kortare tid och till inskränkt
antal i sänder mot nöjaktig säkerhet utlånas. Dock skola sålunda
utlånta böcker, om de för Högskolan behöfvas, vid påfordran genast
återlemnas. Inga andra effekter få, utan särskildt tillstånd af Högskolans
föreståndare eller, då de hafva högt värde, af styrelsen,
utom läroverkets lokaler utlånas.

247

Ekonomi och tjensteman.

§ 31.

Den åt Tekniska högskolan upplåtna fasta egendomen skall det
tillhöra Öfverintendentsembetet att, i likhet med andra kronans,
under dess uppsikt ställda egendomar behörigen underhålla. Styrelsen
eger dock, i den mån tillgångarna det medgifva, låta vidtaga
de smärre förändringar i husens inredning, som för Högskolans
behof kunna finnas nödiga, och till hvilkas utförande öfverintendentsembetet
har att, på anmodan af styrelsen, lemna biträde af
en arkitekt.

§ 32.

Till vårdande af Högskolans bibliotek antager styrelsen, efter
af lärarekollegiet upprättadt förslag, en bibliotekarie.

§ 33.

Styrelsen eger antaga en kamererare eller räkenskapsförare,
hvilken det tillhör att uppbära till Högskolan inflytande penningar,
upprätta aflöningslistor, till siffran granska inkomna räkningar,
efter anordningar af styrelsens ordförande eller föreståndaren verkställa
utbetalningar, föra och afsluta Högskolans räkenskaper, uppgöra
kassaförslag samt gemensamt med föreståndaren ansvara för
och på säkert ställe förvara Högskolans penningemedel och värdehandlingar.

§34.

Styrelsen eger ock antaga en sekreterare, hvilkens åligganden
skall vara-, att föra protokoll vid styrelsens och lärarekollegiets
sammanträden, föra diarier öfver ankommande och afgående skrivelser
och handlingar, biträda föreståndaren med expeditioners
uppsättande och betygs utskrifvande, enligt meddelade föreskrifter
föra förteckning öfver eleverna m. m.

För renskrifning må särskildt biträde begagnas.

Nuv.
stadga,r,
8 31.

8 32.

8 33.

88 34
och 35.

248

Nuv.
stadgar,
§ 37.

§ 38.

Förvaltning.

§ 35.

Ledningen af Högskolans angelägenheter tillhör styrelsen, lärarekollegiet
och föreståndaren på sätt här nedan stadgas.

§ 36.

Styrelsen utgöres af en utaf Kongl. Maj:t förordnad ordförande,
Högskolans föreståndare, som skall vara föredragande i styrelsen,
fyra till ledamöter af Kongl. Maj:t utsedda sakkunniga män samt
en af fullmäktige i Järnkontoret för fyra år vald ledamot. De af
Kongl. Maj:t utsedda ledamöterna förordnas likaledes för en tid af
fyra ar, och afgar utaf dessa en i tur och ordning årligen. Vid
hvarje ledighet bland sist nämnda ledamöter eger lärarekollegiet
att föreslå någon lämplig person.

Styrelsen åligger:

l:o) att hafva högsta uppsikten öfver undervisningen och ekonomien
vid läroverket samt kontrollen öfver stadgarnes noggranna
efterlefnad;

2:o) att, då tjenstetiden för högskolans föreståndare utgår, och
sedan lärarekollegiet afgifvit förslag till befattningens återbesättande,
i enlighet med § 42 till Kongl. Maj:t afgifva yttrande i ärendet;

3:°) att, då professorsembete vid läroverket är ledigt, till Kongl.
Maj:t afgifva enligt §§ 11 och 12 upprättadt förslag till embetets
återbesättande;

4:o) att i enlighet med §§ 8, 12, 32, 33 och 34 antaga öfriga
lärare och tjensteman samt dem afskeda;

5:o) att fastställa läroplaner, program och tidtabeller för undervisningen
samt formulär till afgångsbetyg;

6:o) att antaga ordinarie och extra ordinarie elever samt bestämma
villkoren för de senares, äfvensom för åhörares antagande;

7:°) att föranstalta om de pröfningar, som hållas vid läroverket;

8:o) att åtminstone en gång om året och för öfrigt, när sådant
anses böra ske, verkställa inventering af kassan;

9:o) att årligen i tryck utgifva berättelse öfver Högskolans verksamhet
under näst föregående år, jämte program för undervisningen
påföljande läseår;

249

10:o) att årligen före mars månads utgång till Kammarrätten
insända Högskolans räkenskaper för sist förflutna kalenderår, åtföljda
af förteckningar öfver de inventarier, som under samma år dels
tillkommit, dels enligt styrelsens beslut afskrifvits; samt.

ll:o) att i öfrigt vidtaga de åtgärder, som för främjandet af
Högskolans ändamål anses lämpliga eller, då de äro af beskaffenhet
att böra af Kongl. Maj:t afgöras, därom göra underdånig
framställning; i viktigare hit hörande frågor må styrelsen inhemta
lärarekollegiets yttrande.

I frågor, som röra tillsättning af lärareplatser, eger styrelsen,
om hon så pröfvar tjenligt, att med sig adjungera en eller flera
sakkunniga män inom eller utom Högskolan, hvilka då i dessa frågor
ega rösträtt.

§ 37.

Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden, så ofta
ärendena därtill föranleda, och böra vid dessa sammankomster
minst fyra ledamöter, ordföranden inberäknad, vara närvarande och
i besluten deltaga. Är ordföranden frånvarande, företrädes han af
Högskolans föreståndare. Besluten bestämmas efter de flesta rösterna;
vid lika antal röster för olika meningar gälle den mening,
som ordföranden biträder.

§ 38.

Styrelsen må bevilja Högskolans föreståndare och professorer
högst tre månaders tjenstledighet under samma läseår samt förordna
lämpliga personer att deras befattningar under tiden förestå;
åstundas längre tjenstledighet, bör ansökan därom göras hos Kongl.
Maj:t. Öfriga lärare och tjensteman må styrelsen kunna bevilja
tjenstledighet för högst ett år.

Vid förfall för föreståndare, lärare och tjensteman eger styrelsen
likaledes att förordna för befattningarnas uppehållande lämpliga
personer.

§ 39.

Lärarekollegiet utgöres af Högskolans föreståndare, som där
för ordet, och läroverkets samtliga ordinarie lärare. 1 lärarekollegiet
eger därjämte hvarje extra och vikarierande lärare säte och stämma

Nuv.
stadgar,
§ 89.

§ 40.

S 41.

250

vid behandling af frågor, som med hänsyn till mom. 5:o), 6:o), 7:o)
och 8:o) här nedan beröra hans läroämne.

Vid förfall för Högskolans föreståndare leder äldste närvarande
ordinarie professor kollegiets förhandlingar.

Lärarekollegiet åligger:

l:o) att, då tjenstetiden för Högskolans föreståndare utgår, i
enlighet med § 42 till styrelsen afgifva förslag om befattningens
återbesättande;

2:o) att, då ledighet bland de styrelsens medlemmar, hvilka utses
af Kongl. Maj:t, uppstår, hos styrelsen föreslå någon för platsen
lämplig person;

3:o) att, då professorsembetete är ledigt, till styrelsen afgifva
förslag till dess återbesättande, på sätt § 11 föreskrifver, om anledning
därtill förefinnes, samt yttrande öfver sökandes kompetens
för embetet;

4:o) att vid inträffad ledighet i enlighet med §§ 8 och 32 till
styrelsen afgifva förslag till öfriga lärarebefattningars och bibliotekarietjenstens
besättande;

5:o) att uppgöra förslag till läroplaner och tidtabeller för undervisningen
samt till formulär för afgångsbetyg;

6:o) att årligen före maj månads utgång till styrelsen inkomma
med de af lärarne för påföljande läseår upprättade förslag till undervisningsprogram
;

7:o) att i enlighet med §§ 7, 20, 21, 22, 23 och 24 besluta
öfver lärjungars uppflyttning från en årskurs till en högre, bevilja
dem tillstånd att qvarstå i en afdelning samt bestämma, hvilka lärjungar
skola erhålla afgångsbetyg;

8:o) att besluta öfver utdelning af stipendier, så framt icke
andra bestämmelser därom förefinnas.

9:o) att enligt § 43 utse föreståndare för Högskolans särskilda
fackskolor eller afdelningar; samt

10:o) att afgifva yttranden och förslag i läroverket rörande
frågor samt för öfrigt i alla de ärenden, som på grund af Kongl.
remiss eller i annat fall kunna af Högskolans styrelse eller föreståndare
varda till lärarekollegiets behandling hänskjutna.

Nuv.
stadgar,
§ 42.

§40.

Under de tider af året, då undervisningen vid Högskolan fortgår,
sammanträder lärarekollegiet på föreståndarens kallelse en gång
i månaden eller oftare, ifall ärendena det fordra.

251

§ 41.

Lärarekollegiet eger ej fatta beslut, därest icke, utom ordföranden,
minst halfva antalet ledamöter är tillstädes. Uppstå olika
meningar, afgöres frågan genom flertalets af de närvarandes röster ;
då rösterna utfalla lika för olika meningar, vare den mening beslut,
som biträdes af ordföranden.

Alla kollegiet tillkommande val verkställas genom sluten omröstning.

§ 42.

Högskolans föreståndare förordnas, efter vederbörligt förslag enligt
§§ 36, 2:o) och 39, Lo) af Kongl. Maj:t för en tid af fyra år
bland Högskolans ordinarie lärare och eger under tiden erhålla minskning
i sin undervisningsskyldighet.

Föreståndaren tillkommer:

l:o) att vara föredragande i styrelsen och ordförande i lärare
kollegiet;

2:o) att vaka öfver undervisningens gång och tillse, att såväl
lärare och tjensteman som betjening fullgöra sina skyldigheter, samt
att god ordning vid läroverket upprätthålles;

3:o) att bestämma om åhörares emottagande 4:

o) att hafva tillsyn öfver läroverkets såväl fasta som lösa
egendom och förvaltningen af dess ekonomiska angelägenheter;

5:o) att granska inkommande räkningar jämte af kamereraren
upprättade aflöningslistor och, då ej någon anmärkning mot dem
förekommer, sitt godkännande därå anteckna; samt

6:o) att under de tider af året, då undervisning vid Högskolan
meddelas, vara på vissa af styrelsen bestämda tider å läroverket
tillstädes för att meddela de upplysningar, som i Högskolans angelägenheter
äskas.

§ 43.

För hvar och en af Högskolans fackskolor, äfvensom, då lärarekollegiet
finner så tjenligt, för andra afdelningar eller grupper af
elever, utser kollegiet bland de särskilda fackskolornas eller afdelningarnas
ordinarie lärare en föreståndare för en tid af tre år, och
hvilken det tillkommer: att vaka öfver de inom hans fackskola eller
afdelning studerande elevernas flit och framsteg, att gå dem till

Nu t’.
stadgar,
§ 43.

§ 44.

§ 45.

252

hända med råd och upplysningar i afseende på planen för deras
studier, samt att i allmänhet befrämja faekskolans eller afdelningens
ändamålsenliga utveckling, för hvilket ändamål han ock eger att
sammankalla de till fackskolan eller afdelningen hörande lärarne till
gemensam öfverläggning.

Föreståndaren i fackskolan för bergsvetenskap skall i enlighet
med styrelsens föreskrifter anordna och öfvervaka såväl elevernas
praktiska öfningar i bergsmekanik, hyttkonst och grufvetenskap,
som deras resor i landsorterna. Frågor, som angå nämnda resor,
föredragas i styrelsen af fackskolans föreståndare.

253

Bilaga 3.

Beskrifning- öfver föreslagen nybyggnad för
kemiska, kemiskt-tekniska och mineralogiska
afdelningarna vid Tekniska högskolan.

Byggnader!, som förlägges å vestra delen af Högskolans tomt,
med ena långsidan mot den högre belägna Teknologgatan, skall
enligt ritningarna, plansch 1, innehålla en jordvåning och tre öfvervåningar.

Jordvåningen, 3 m. hög, har golfvet 0,3 m. öfver gårdsplanet
och 1 ä 1,7 m. under Teknologgatan, som faller söderut. Mot gatusidan
förläggas källare, bränsleförråd, värmapparat och klosetter.
Mot gårdsidan förläggas tekniskt laboratorium, förrådsrum och eldarens
bostad samt midt i huset ett mörkt förvaringsrum för svror.
Tvenne trappuppgångar gå från denna våning till vinden.

Bottenvåningen, 4,a m. hög, innehåller tekniskt laboratorium,
syntetikum, explosionSrum, assistentrum, material- och tvättrum,
vågrum, kapprum för 40 elever, fjärde afdelningens laboratorium,
professorns arbetsrum jämte vågrum, ett förrådsrum samt ett rum
och kök för en laboratorietjenare.

Våningen 1 trappa upp, 4,a m. hög, innehåller allmänna laboratoriet,
assistentrum, vätesvaflerum, smältrum, materialrum, syntetikum,
kapprum för 40 elever, organiskt syntetikum, professorns
arbetsrum jämte vågrum, förrådsrum samt ett rum och kök för
en laboratorietjenare.

Våningen 2 trappor upp, 4,a in. hög — utom auditoriet, som är
högre —, innehåller auditorium med rymliga platser för 120 elever,
kapprum därtill, ett rum för första afdelningens undervisning i mineralogi,
ett preparationsrum och ett rum för tekniska samlingar,
båda med galleri, tvenne rum för mineralogiska samlingar, två
arbetsrum för elever i mineralogi, ett arbetsrum för läraren och
ett mörkt rum.

På vinden förläggas några klosetter för den öfverstå våningen.

Byggnaden uppföres af sten och täckes med plåttak. Grunden
lägges öfver allt på berg, sedan erforderliga pallsprängningar verk -

254

ställts. Grundmurarne uppföras från berget till utjämningen för
sträckstenen, 0,i5 m. under gården, af sprängd eller kilad gråsten
i kallmur. Däröfver kommande gråstensmurar uppföras i cementbruk.
Mot Teknologgatan lägges liknande mur ända upp till källarehvalfven.
0,i5 meter under gatan utjämnas för sträckstenen,
som sättes af fmhuggen granit till 0,6 m. synlig medelhöjd. Sträckstenen
åt gårdsidorna uppföres till samma höjd och af samma material.
Öfver allt bakmuras den med gråsten i cementbruk. Hela
jordvåningen klädes å yttersidorna med huggen kalksten. Mellan
gråsten och tegelmur anbringas öfver allt ett isolerande lager af
asfaltfilt eller naturlig asfalt. Närmast däröfver muras med hårdbrändt
tegel, hvarmed äfven kalkstensbeklädnaden åt gårdsidorna
bakmuras.

Hela jordvåningen öfverhvälfves med 1-stens tegelhvalf'' mot.
järnbalkar, hvilka i stora laboratoriet understödas af tre järnkolonner.
Golfven i denna våning läggas dels af trä i eldarens bostad
n:r 3 och 4, i förrådsrummet n:r 5 och i n:r 22; dels af cement på
betong i n:r 17 och 16; dels af asfalt på betong i mr 1, 2, 6, 7,
8, 8 a, 8 6, 9, 10, 12, 14 och 19, dels af tuktad gatsten i n:r 15
och 18; samt dels slutligen af plansten i förstugorna n:r 11 och
23 samt i trapp-planerna. Under trägolfven lägges isolerande lager
af asfalt på betong samt däröfver underslag och grusfyllning. Trappsteg
och trösklar vid de 4 ytterdörrarna göras af fmhuggen granit.
Trappstegen till källrarna göras af grofhuggen granit, nämligen 3
steg till hvardera källaren n:r 9, 12 16. Trappsteg och trösklar af
granit undermuras med gråsten i cementbruk.

Stegen i trapporna upp till våningarna läggas på murad kupa
och blifva af hyflad och reflad kalksten med list i framkanten; sättstegen
rappas i cementblandadt kalkbruk och oljemålas. Stegens
antal är i nedersta trapporna 23, i de två dernäst följande 30 och
i trapporna till vinden 28.

Tegelväggar och hvalf kalkrappas öfver allt, utom i mr 6, 7, 9,
10, 15 och 18. Två träväggar vid nr 3 och 12 göras dubbla och
kalkrappas å båda sidor. Mindre afdelningsväggar göras afhyflade
och späntade bräder. Fönstren i gråstensmuren mot Teknologgatan
få träkarmar och ytterbågar med glas samt därinnanför stadiga
järnluckor med inmurade järnramar. Enkla järndörrar anbringas
till nr 6, 7, 9, 10, 12, 13, 15 och 19 samt pardörrar till
n:r 16 och 18. Alla förses med fastmurade ramar af vinkeljärn.
Fönstren i tegelmurarna erhålla träkarmar, yttre och inre bågar,

255

bröststycken och foder samt lösrutor i en luft i hvarje ruin. Inre
trädörrarna blifva halffranska, dels enkla, dels pardörrar, enligt
planritningen. De förses alla med karmar och foder. Yttre dörrarna
göras med stora fyllningar för spegelglas samt sättas i murens
inre kant och öppnas utåt. Tröskelsteget af granit skall gå från
murens yttre kant till dessa dörrar.

Byggnadens tre öfvervåningar uppföras af tegel samt kalkrappas
ut- och invändigt. Utvändigt dragas lister med schainplon; i det
inre dragas lister vid taket endast i stora auditoriet och förstugorna.

Bottenvåningen.

Å hvalfven öfver jordvåningen inlägges golf af asfalt på betong
i klosetten n:r 26 b, i materialrummet rnr 34 samt i n:r 37 och
38. I förstugorna och trapp-planerna lägges golf af plansten, i öfrigt
trägolf på underslag och grusfyllning. I n:r 32, 35 och 36
lägges ekparkett i gångarna mellan borden. Under stora laboratoriets
golf gå från kapellerna vid ytterväggarna utsugningskanaler
till en uppgående murad pipa invid maskinskorstenen. Från borden
i detta laboratorium gå afloppsrören äfven i kanaler under
golfvet, som nedgå vid de två järnkolonnerna. Mellan n:r 32 och
35, 35 och 36 samt 33 och 36 sättas glasdörrar med amerikanska
fjädergångjärn; i öfrigt vanliga enkla eller pardörrar enligt planritningen.
De blifva halffranska med karmar samt foder å två sidor.
Luftfjädrar anbringas på alla dörrar mot förstugor och kapprum.

Öfver n:r 36 läggas, från norr till söder, fyra järnbalkar, två
och två i bredd, som hvila å tvärmurarna och de två järnkolonnerna;
i rät vinkel mot dessa läggas mellan dem tre grafva balkar.
Utrymmet mellan de gröfre balkarna utfylles med klenare, lagda på
c:a 1 m. afstånd från hvarandra. Mellan dessa inslås betonghvalf,
som å öfre sidan få ett lag asfalt. Öfver n:r 32, 34, 35, 37 och 38
läggas likaledes järnbalkar med betonghvalf emellan. I n:r 32 och
37 erfordras äfven järnbalkar för att uppbära öfver kommande murar;
således åtgå i n:r 32 fyra grafva balkar, i n:r 34 en d:o, i
n:r 35 två d:o, i rnr 37 fyra d:o samt öfver träväggen mellan n:r
32 och 35 en d:o. Hvalfven rappas på undersidan och strykas med
kalkfärg. Synliga delar af järnbalkarna oljemålas. Öfriga bjälklag
öfver denna våning blifva af 175x275 eller 150 x 250 m.m.
träbjälkar. Å underpanelen röras och kalkrappas, hvarefter taken
limfärgmålas. Alla fönster erhålla karmar, bänkar, yttre och inre
bågar med lösrutor i en luft i hvarje rum och två lufter i stora

256

laboratoriet. I alla rum förses fönstren dessutom med bröststycken
och foder, och kring karmarna tätas med dref. Fotsocklar beräknas
öfver allt, utom där fotpanel undantagsvis uppsättes. En glasvägg
med dörr uppsättes mellan n:r 33 och 34. Mellan n:r 32 och
35 uppsättes en dubbel trävägg, rörad och kalkrappad å båda sidor.
Öfriga träväggar göras af hyflade och späntade bräder. För alla
väggytor beräknas oljemålning.

Våningen 1 trappa upp.

Asfaltgolf lägges i två klosetter n:r 43 b och 51 samt i inre
delen af vätesvaflerummet n:r 57. Cementgolf lägges i smältrummet
n:r 58. I förstugorna och trapp-planerna lägges plansten, i
öfrigt trägolf. Där hvalf finnas, läggas däröfver underslag och grusfyllning
för trägolfvet. Mellan hvalfvet och trägolfvet anläggas i
n:r 56 kanaler för utsugning från kapellerna på ytterväggen och
för afloppsrören från borden på golfvet.

Från n:r 56 göras fyra lufter glasdörrar med amerikanska fjädergångjärn,
så att de kunna öppnas åt båda hållen. I öfrigt anbringas
vanliga halffranska enkla eller pardörrar enligt planritningen
och förses med karmar och foder. Fönster, socklar och paneler
blifva såsom i bottenvåningen. Öfver laboratoriet n:r 56 läggas
järnbalkar och betonghvalf, likasom i n:r 36 i våningen under.
Bjälklaget öfver våningen 1 trappa upp i öfrigt göres af trä, dock
måste, med anledning däraf att murarne äro genombrutna af rör,
bärbalkar af järn användas i n:r 50, 53, 55, 59 och 57. Sålunda
komma i n:r 50 fyra järnbalkar samt mellan dem 150 x 250 mm.
träbjälkar, i n:r 53 två järnbalkar med träbjälkar af nyss nämnda
dimensioner, i n:r 55 fyra järnbalkar, i n:r 59 två järnbalkar samt i n:r
57 sex järnbalkar, hvaraf två uppbära öfver kommande mur. Träbjälkarne
i sist nämnda tvenne rum blifva äfven 150 x 250 mm.
I öfrigt läggas 175 x 275 mm. träbjälkar för de större spännvidderna
och 150 x 250 mm. d:o för de mindre. Taken underpanelas, röras
och kalkrappas samt strykas dels med kalk- dels med limfärg.
Synliga delar af järnbalkar och alla väggar jämte snickeri oljemålas.

Va,ningen 2 trappor upp.

Träväggarne göras dubbla samt röras och kalkrappas å båda
sidor. I väggen mellan n:r 69 och 70 sättes på understående
tvärmur en järnkolonn, som bidrager till bjälklagets uppbärande.
Golfven i förstugor och trapp-planer blifva af kalksten, i öfriga lo -

257

kaler af trä. Till alla trägolf hör trossfyllning, utom i auditoriet
n:r 71, där golfvet lägges med gradiner, som uppbäras af bockställningar,
hyllande på underbggande hvalf. På gradinerna anbringas
fasta bänkar med sned skrifklaff och hylla derunder. Ett
större föreläsningsbord uppsättes enligt ritningen. Inre taket öfver
auditoriet sammanhugges med taklaget och höjes till hela salens
längd. Trossfyllning anbringas öfver taket, men då någon brandbotten
ej kan inläggas öfver rummet, uppföras båda tvärmurarne
genom vinden, till plåttaket.

Öfver denna våning lägges för öfrigt träbjälklag, som i anseende
till murarnes genombrytning med rör uppbäras af järnbalkar, nämligen
i n:r 63 och 66 fem, i n:r 68 fyra, i n:r 69 och 70 tretton stycken
af fyra järnkolonner uppburna balkar, i n:r 72 och 73 sex stycken.
Träbjälkarna mellan dessa och på de mindre spännvidderna
mellan murarne blifva 150x250 mm., i öfrigt 175x275 mm.
Taken underpanelas, röras och rappas samt limfärgmålas. Trossfyllning
anbringas såväl i det öfre som i alla bjälklag. Luft fjädrar
anbringas på dörrarne från förstugan n:r 74, kapprummet och auditoriet.
Om fönster och paneler gäller detsamma, som i bottenvåningen
och våningen 1 trappa upp är sagdt.

Läktargolf med barriérer och spiraltrappor anbringas i nr 69
och 70. Kläd- och hatthängare uppsättas i alla kapprum och tamburer,
ledstänger i alla trappor; inredning med bord och skåp anbringas
i alla kök. Kring fönsterkarmarna i undervisningssalar och
rum tätas med dref. Alla järnbalkar grundas med oljemönjefärg.
Bjälklagen förankras väl i murarne. Erforderliga murankaren anbringas
äfven.

I vindstrapporna anbringas järndörrar och brandkupor och å
vindsgolfvet lägges brandbotten. I vinden inredes, i närheten af
trapporna, två klosettrum. Takstolarna uppsättas på ungefär 1,2
m. afstånd från midt till midt; de panelas med 32 mm. bräder,
hvarå lägges svart järnplåt. Taket får ståndrännor, hvarifrån 10
stuprör af galvaniserad plåt leda vattnet till marken. Fönsterbleck
och listbeslag göras af galvaniserad plåt.

Huset uppvärmes med ånga och ventileras enligt förslag af
Mekaniska verkstaden »Atlas». Genom rör ledes angan till värmeelementer,
som placeras i fönstersmygarna, hvarest frisk luft intages
och uppvärmes. Utsugning sker från alla rum genom murade,
vertikala kanaler, som utmynna öfver byggnadens tak, sedan de i
vinden förenats till skorstenar. Dessutom uppsättas kakelugnar i

258

följande ram: n:r 4, 24, 27, 29, 30, 41, 45, 47, 48 och63; spisar
i n:r 3, 25 och 42 samt kaminer i n:r 13, 14, 17 och 22. Alla
dessa eldstäder jämte laboratorieugnarna skola stå på stenplaner
och hafva egna murade rökrör.

För de från kapellerna uppgående dragrören inmuras glaserade
lerrör af c:a 20 cm. invändig diameter. De börja 2 m. öfver golfvet
i de olika våningarna och gå upp till vinden, hvarest de samlas
i kammare, som utmynna öfver taknocken. För befordrande af
draget i dessa rör och ventilationsrören tillgodogöras värmen från
varmapparatens skorsten och öfriga rökrör, hvarjämte draget, då
så erfordras, underhjelpes genom ångelementer.

Å skåp, bord, kapeller, ugnar, montrer och dylik vägg- och
gollfast inredning hafva professorerna Klason och Rosenberg
samt lektor Törnebohm, hvar för sin afdelning, afgifvit detaljerade
uppgifter och kostnadsförslag. Å gas-, vatten- och afloppsledningar
med allt tillbehör har ingeniör Fahnehjelm afgifvit approximativt
förslag. Slutsumman af dessa förslager uppgår till... 66 933,oo kr.
hvartill kommer den af undertecknad beräknade kostnaden
för själfva byggnaden................å............... 259 567,oo >

Totalkostnaden blir alltså 326 500,oo kr.

Stockholm den 15 November 1891.

F. G. A. Dahl.

Sammandrag aj kostnadsförslag en till nybyggnad för kemiska
kemiskt-tekniska och mineralogiska afdelningarna vid
Tekniska högskolan i Stockholm.

Jordschaktning, bergsprängning, grundläggning,
isoleringsskift m.m....... 19 233,so kr.

Finhuggen granit till sträcksten, trappsteg,
trösklar, etc., kalksten till
trappsteg, golf, hörnpilastrar, murbeklädnad
m. m. jämte inmurning 19 050,so »

Tegel med murning, ut- och invändig
putsning, rappning, rörning, isolering,
cementbetong, asfalt, listdrag Transport

38 284,oo kr.

259

Transport 38 284,oo kr.
ning, lerrör etc. jämte ställningar
m. in.................................... 95651,io »

Trävirke till golf och tak, väggar, panel

etc., jämte arbete ....................22412,50 »

Läktar-barriére och golf, taklag med in brädning

och plåtbetäckning m. m. 8 841,oo *

Kordonglistbeslag af plåt, fönster- och
skorstensbeslag, stuprör, takfönster,
järnluckor, järndörrar, järnbalkar,
järnkolonner, bärplattor, spiraltrappor
m. ...............................t..... 19 969,88 »

Uppvärmnings- och ventilationsanordningar
enligt förslag af Aktiebolaget
Atlas.................... 15 600,oo »

Inrullning af ångpannor samt kakelugnar,
spisar, kaminer etc......... 4 310,oo »

Klosetter med rör................................. 605,oo »

Snickarearbeten för dörrar, fönster,
paneler, tambur-, garderob- och

köksinredningar, bänkar och bord
i auditoriet m. m. samt glasmästarearbeten
............................. 23153,90 »

Målningsarbeten................................... 7 206,75 »

Oförutsedda utgifter, ritningar och tillsyn
vid arbetets utförande, c:a 10

proc. af ofvan beräknade kostnader 23 532,87 » 259 567,oo kr.

Fasta inredningen af de kemiskt-tekniskalaboratorierna
med tillhörande
lokaler i jord- och bottenvåningarna,
enligt beräkning af professor
Klason (utom gas-, vatten- och

afloppslecTningar).......................... 23 000,oo kr.

Fasta inredningen af kemiska eller allmänna
laboratoriet med tillhörande
lokaler i våningen 1 trappa upp, enligt
beräkningar af professor Rosenberg
(utom gas-, vatten- och af loppsledningar)

....................... 17 800, oo »_

Transport 40 800,oo kr. 259 567,oo kr.

260

Transport 40 800,oo kr. 259 567,oo kr.
Fasta inredningen i preparationsrummet
och auditoriet i våningen 2
trappor upp, enligt beräkning af
professor Rosenberg (utom gas-, vatten-
och afloppsledningar) ........... 2 490,oo »

Fasta inredningar af mineralogiska afdelningen
i våningen 2 tr. upp, enligt
beräkning af lektor Törnebohm
(utom gas., vatten- och afloppsledningar)
............................. 3 800,oo »

Gas-, vatten- och afloppsledningar, enligt
kostnadsförslag från Fahnehjelm

& KoniP....................................... 19843,oo » 66 933,oo kr.

Summa 326 500,oo kr.

Den lösa undervisningsmaterielens
tillökning och förbättring:
för kemiskt-tekniska laboratorierna i
jord- och bottenvåningarna, enligt

förslag af professor Klason....... 20 000,oo kr.

för kemiska eller allmänna laboratoriet
i våningen 1 trappa upp, enligt

förslag af professor Rosenberg...... 3 000,oo kr. 23 000,00 kr.

Tillsamman 349 500,00 kr.

261

Bilaga 4.

Beskrifning’ å lokala förändringar m. m. i Tekniska
högskolans hufvudhyggnad.

Enligt uppdrag får undertecknad härmed aflemna beskrifning
och förslag å de förändringar och därmed i sammanhang stående
reparationer i Tekniska högskolans hufvudhyggnad, som blifva
en följd af läroverkets föreslagna utvidgning. Å bifogade planritningar,
plansch 2 med inskrifna nummer, visas byggnadens indelning
efter förändringen.

Våningen 2 trappor upp.

I arkitekturafdelningen n:r 153—159 verkställas följande förändringar.
Alla kakelugnar bortrifvas och ersättas med centralvärmning
för ånga, på samma sätt som i nya bibliotekslokalen. I
n:r 153 igenmuras trenne dörrar och igensättes en dörr i östra
träväggen. Väggen mellan n:r 157 och 158 borttages, golf och tak
med lister iståndsättas därefter. Nuvarande dörröppningen mellan
n:r 158 och 159 igenmuras och en ny upptages längre norrut i
samma vägg, hvartill användes karm och dörrar från den igensatta
öppningen. Ett bokskåp inrättas.i en murfördjupning i norra
väggen. Mellan n:r 154 och 157 tages en stor öppning, öfver
hvilken lägges tvenne järnbalkar; väggen mellan n:r 154 och 155
borttages; golf och tak kompletteras därefter. Å östra väggen anordnas
ett bord för pappersspänning med vatten- och afloppsledning
därinvid.

I tamburen mr 156 anbringas kläd- och hatthängare för 20
personer. Taken i rummen och tamburen limfärgas, sedan vattrifning,
där så erfordras, utförts. Väggarna befrias från tapeter
och oljemålas. 15 friskluftventiler anbringas i yttermurarne vid
värmeelementerna. I de gamla rökrören för kakelugnarna sättas
ventiler. Golfven hyflas, sedan erforderliga lagningar och kompletteringar
utförts. Skrubbarne n:r 140 och 149 sammanslås och inrättas
till pissoir — med aflopp och ventilation — gemensam för alla
elever 2 tr. upp i södra flygeln.

262

Af rummen vester om trappan i södra flygeln, anordnas n:r
142, 144 och 148 till tambur. Alla kakelugnar i rummen borttagas
och värmeledning för ånga med värmeelementer i fönstersmygarna
anbringas. Väggen mellan n:r 142 och 144 borttages,
norra dörren mellan n:r 143 och 144 igenmuras. Dörrarna mellan
n:r 142 och 143 samt mellan mr 142 och 139 förändras till pardörrar.
Muren mellan n:r 144 och 148 genombrytes, och öfver
öppningen läggas tvänne järnbalkar. En deuxbattans-dörrluft anbringas
mellan mr 148 och 152 och en d:o mellan 148 och 151.
Dörren mellan n:r 143 och 148 igenmuras. Ett fönster anbringas
i n:r 148 till trappan, och till följd däraf uppflyttas järndörren mot
vinden och tillökas brandkupan. Golfvet i n:r 142 och 144 omlägges.
Klädhängare anbringas här och i mr 148, så långt utrymmet
medgifver. Väggen mellan mr 143 och 145 nedrifves, så att det
hela blir en sal för undervisning i modellering; spisen med nichemur
och kupa i mr 143 borttages, garderoberna i mr 145 likaså.
Golfvet i mr 143 och 145 omlägges och kompletteras, taklisten
omputsas. I skrubben mr 146, förvaringsrum för lera, asfaltbelägges
golfvet. Dörren till mr 150 igenmuras och d:o till mr 147
igensättes.

Murarna mellan mr 150, 151 och 152 bortrifvas till största delen,
så att en sammanhängande sal för frihandsteckning erhålles. Öfver
öppningarna läggas järnbalkar. Garderoberna i mr 150 borttagas;
och golfvet i den nybildade ritsalen omlägges. N:r 147 blir förvaringsrum
för undervisningsmateriel. Taken i hela afdelningen
limfärgas, sedan erforderlig vattrifning utförts; väggarna befrias från
tapeter och oljemålas. Träarbetet kompletteras och målas. Ventilation
åstadkommes genom lufttillförsel vid värmeelementerna och
utsugning genom de gamla kakelugn srören, i Indika insättas ventiler.

I mr 166, rum för samlingar, och mr 167, föreläsningssal,
borttagas kakelugnarna och värmeelementer för ånga anbringas i
fönstersmygarna. I sammanhang härmed lagas och oljemålas väggarna
i dessa båda rum.

I mr 163 och 164 borttagas äfven kakelugnarna och anbringas
värmeelementer för ånga med lufttillförsel i fönstersmygarna. Utsugning
sker genom gamla kakelugnsrören, hvari anbringas ventiler.
Skåpen i dessa rum borttagas och flyttas till mr 173 och 174. I
mr 165 anbringas likaledes värmeelement med ventilation. I mr
163, 164 och 165 lagas och limfärgas tak och lister, samt lagas
och oljemålas väggar och träarbete.

263

I rummen n:r 172, 173, 174 och 175 för mekaniskt tekniska
samlingarna utbytas vattenkaminerna, som orsakat röta och sättning
i bjälklaget mot värmeelementer i fönstersmygarna; en härd i n:r
175 borttages. Golfven i n:r 173, 174 och 175 upptagas och omläggas,
hvarvid bjälklaget öfver auditoriet n-.r 134 förstärkes; golfvet
i n:r 172 hyflas. Väggar och tak i dessa fyra rum vattrifvas
och limfärgas, träarbetet iståndsättes och oljemålas.

I tamburen n-.r 169 anbringas värmeelementer, hvarjämte å
Atlas’ ritningar äfven upptagas sådana för rnr 160, rum för samlingar.

Våningen 1 trappa upp.

Kakelugnarna borttagas och ersättas med värmeelementer i rnr
121, 122, 132 och 133; ventilation anordnas på ofvan angifvet sätt.

I n:r 121 vattrifves och limfärgas taket, väggar och träarbete lagas
och oljemålas. De i rummet nuvarande skåpen bortflyttas till
annan plats. N:r 122, 123, 124 och 125 sammanslås till en ritsal
för ’ skeppsbyggeri. Mellanväggarna nedrifvas, nytt bjälklag med
trossfyllning inlägges i norra delen. Norra dörren till korridoren
jämte fönstret däröfver, igenmuras; blindfönstret upptages och förses
med fullständig karm, ytter- och innerbågar m. m. Fönstret i
rnr 123 iståndsättes och kompletteras, kakelugn och vattenkamin
borttagas, värmeelementer anbringas. Tak- och väggputsen i nuvarande
pissoiren borthugges och förnyas, sedan yttermuren mot
norr delvis blifvit ommurad med nytt tegel; öfrig puts vattrifves,
taklisten kompletteras. Nytt golf inlägges, taket limfärgas, väggarna
oljemålas. Midtelband, sockel och öfrigt snickeri kompletteras
och oljemålas.

Mellan n:r 132 och 136 borttages väggen, så att en stor sal
med ljus äfven från söder erliålles. Tak och taklister kompletteras
och limfårgmålas, golfvet omlägges och kompletteras, väggar och
träarbete lagas och oljemålas. Mot n:r 137 anbringas en deuxbattansMörrluft.
De befintliga skåpen uppsättas å vestra och östra
väggarna. Kakelugnarna utbytas, såsom ofvan är nämndt, mot
centralvärmning.

Auditoriet n:r 134. För att förstärka bjälklaget häröfver inläggas
i salens midt tvenne grofva valsade järnbalkar därunder,
hvarefter takpanel med rörning och putsning förnyas. Golf och
gradiner omläggas och kompletteras; mindre taklist dragés, iaket
limfärgas, väggar och träarbete lagas och oljemålas. Under gra -

264

dinerna befintliga värmerör och utrymmet däromkring rengöras.
Gasledningen i rummst nedtages och återuppsättes.

Bottenvåningen.

I n:r 47 bibehållas kapell och bord. Nytt golf inlägges, underslag
och grusfyllning kompletteras; taket vattrifves och limfärgas;
väggar och träarbete lagas och oljemålas.

N:r 48. Stora bordet vid midten borttages, likaså kapellerna;
fönsterborden bibehållas. Taket vattrifves och limfårgas, väggar
och träarbete lagas och oljemålas.

N:r 51. Ångpannan borttages; skåp, bord och läktare bibehållas
och repareras. Taket vattrifves och limfärgas; väggar och
träarbete lagas och oljemålas; asfaltgolfvet-lagas.

N:r 52. Lagning och limfargning af taket; lagning och oljemålning
af väggar och träarbete.

N:r 53, stora laboratoriet. Elevernas sex arbetsbord vid midten
af rummet borttagas och ersättas af fyra nya bord, 3 x 1 m, med
skifvor af polerad kalksten, hvilande hvardera å tre granitplintar,
som undermuras från källarhvalfvet. Borden vid fönstren bibehållas,
men skapen derstädes borttagas. Kapellerna i rummets
midt bibehållas. Nytt golf inlägges; tak, väggar och träarbete lagas
och oljemålas.

I n:r 54 borttagas kapellerna på innerväggarna, och skåp uppsättas
där för elektriska apparater. Bordet vid fönstret bibehålies,
golfvet omlägges. Dörren till n:r 55 igenmuras. Taket lagas och
limfärgas; träarbete och synliga väggar lagas och oljemålas.

N:r 55 och 56 anordnas till bostad för laboratorietjenaren,
Dörren från köket n:r 56 till 64 igensättes, så att ett köksskåp erhålles.
Rummet n:r 55 iståndsättes till tapetsering, snickeri och
målning, golfvet hyflas. I köket lagas och oljemålas väggar, tak
och träarbete.

I korridoren n:r 64 beredes dager genom anbringande af fönster
till trapphuset och mattslipade glas i dörrarna; golfvet omlägges.
laket och väggarnas öfre del lagas och limfargas; väggarna till 2
m. höjd och träarbetet lagas och oljemålas.

N:r 61 anordnas såsom arbetsrum för professorn i allmän fysik.
Taket^ lagas, vattrifves och limfärgas; väggarna iståndsättas och
oljemålas, likaså snickeriet; golfvet hyflas.

N:r 62 och 63. Väggen mellan rummen nedrifves, taket lagas,
vattrifves och limfärgas, golfvet omlägges, fönsterbänkar af slipad

265

kalksten inmuras, enkla bord uppsättas långs fönsterväggen, skåpen
borttagas. Väggar och träarbete lagas och oljemålas.

N:r 65. De inre bordea borttagas, vid väggarna uppsättas
skåp för apparater, tillhörande den tillämpade värmeläran. Taket
lagas och limfärgas, väggar och träarbete repareras och oljemalas,
golfvet hyflas.

N:r 66, arbetsrum för professorn i tillämpad fysik. Borden
borttagas, ett nytt bord anbringas å fönsterväggen, galleriet bibehålies;
taket vattrifves och limfårgas, väggar och träarbete lagas
och oljemålas, golfvet hyflas.

N-.r 67 och 68. Taken lagas och limfårgmålas, väggar och
träarbete iståndsättas och oljemålas; golfvet i n:r 67 hyflas.

N:r 69 afses för samlingar i allmän fysik. Kakelugnen borttages
och värmeelementer anbringas på ofvan beskrifvet sätt, med
ventilation. En dörr upptages till n:r 62. Taket lagas, vattrifves
och limfårgas; väggar och träarbete lagas och oljemålas; golfvet
omlägges, galleriet bibehålies.

N:r 70. Taket vattrifves och limfårgas, väggar och träarbete
lagas och oljemålas, golfvet omlägges och kompletteras.

N-.r 72 anordnas till rum för geodetiska samlingar, för hvilka
skåp uppsättas. Taket vattrifves och limfårgas, klädhängarne borttagas;
väggar och träarbete lagas och oljemålas; nytt golf inlägges.

N:r 81, 82 och 83 förändras till ritsal för 2:dra afdelningen,
mellanväggarna horttagas, likaså upphöjningen för klosetterna, gamla
kakelugnen rifves, nuvarande dörren mellan n-.r 83 och 84 igenmuras.
En ny fönsterluft insättes, de gamla repareras. Putsen i
gamla klosetten borthugges och ny puts anbringas å väggar och
tak, sedan af urinen genomträngdt tegel utbytts mot nytt. Värmeelement
för ånga anbringas, Fotpanel uppsättes, snickeriet i öfrigt
iståndsättes, taket limfärgas, väggar och träarbete oljemålas. Fyllningen
under klosetten borttages och ny ren sådan anbringas;
golfvet dels nylägges, dels omlägges.

I norra änden af korridoren n:r 84 inredes en tambur. En
putsad trävägg med deuxbattans-dörrar uppsättes. Värmeelement
anbringas vid ett fönster, nya kläd- och hatthängare uppsättas utmed
innerväggen, hvarvid dock tillses om de gamla från n:r 12
kunna användas. Taket vattrifves och limfårgas; väggar och träarbete
lagas, kompletteras och oljemålas. Planstensgolfvet upptages
och nytt trägolf inlägges. I korridoren n:r 84, gamla delen, uppsättas
värmeelementer och upptages en dörr till nya pissoiren.

266

Kakelugnarna i verkstadsrummen mr 92, 93 och 94 borttagas,
hvarefter golf och väggar iståndsättas. Värmeelementer anbringas
på förut angifvet sätt. *

En pissoir inrättas i vinkeln norr om trapphuset, med utgång
från korridoren n:r 84. Murarna uppföras af tegel med 1 bystens
tjocklek, cementputsas invändigt och kalkputsas utvändigt; erforderlig
grund och stenfot anbringas. Golf lägges af naturlig asfalt
på betong, inre taket göres af betong mellan järnbalkar, ett fönster
anbringas vesterut, en tunnare mellanvägg med dörr samt ytterdörr
med trappa af huggen granit. Lämplig pissoir-inredning med porslinsskålar
och kraftig ventilation anordnas. Afbalkningar och väggbeklädnad
föreslås att utföras af råglas eller skiffer. Yttertaket utföres
af järnplåt på takstolar med underpanel. Erforderliga målningsarbeten
utföras. Afloppsledning för urinen göres till gårdsledningen.

Källaren.

I n:r 26 uppsättes ångpannan för varmapparaten och en gammal
murpipa användes till rökgång. Dörren till n:r 29 igenmuras,
till n:r 27 tages en ny dörröppning, en dörr till korridoren vidgas;
båda förses med järndörrar. Cementgolf inlägges, hvalf och väggar
kalkrappas och affärgas. N:r 27 och 28 göras till en källare,
väggen mellan båda rifves, hvalf och väggar afslammas, golf af
tuktad sten inlägges. I källrarna mr 39, 40 och 41 under norra
flygeln utföras förändringar och reparationer.

I vinclen öfver södra flygeln inrättas en fotografisk atelier med
tillhörande smårum. I närheten af ritsalarna anordnas tre pappersspänningsrum
med vatten- och afloppsledning, zinkbeklädda bord
samt asfaltgolf.

Vid norra flygelns vestra gafvel uppföres eu klosettbyggnad af
trä, som skall innehålla 10 afdelningar med dörrar mot en täckt
gång. I dessa anbringas gårdsklosetter, hvarifrån göres underjordiskt
aflopp, och uppdrages utmed gafveln ventilationsrör. Byggnaden
uppföres på stenfot af granit, täckes med järnplåt och erhåller golf
af asfalt på betong. Erforderliga tak och sidofönster anbringas
samt dörr i gångens ena ände. Hela byggnaden jämte däremot
stötande del af muren oljemålas.

267

Sammandrag af kostnadsförslag en till ofvan angifnaförändringar
i Tekniska högskolans hufvudbyggnad.

Anbringande af centraluppvärmning för ånga i de förändrade lokalerna,
med ledning dels från den redan befintliga ångpannan i
södra flygeln, dels från en ny sådan, som förlägges i hufvudbyggnadens
midtparti, med källarens anordnande och pannans
inmurning, genombrytningar för rörledningar och friskluftventiler
i ytterväggarna............................................. 13 260,oo kr.

Förändringar i kemie professorns boställsvåning 2
trappor upp i södra flygeln, hvarigenom där
vinnes lärosalar för arkitektur, modellering och

frihandsteckning .................................................. 5 228,39 »

öfriga förändringar och däraf föranledda reparationer

i våningen 2 trappor upp................................ 4476,06 »

Förändringar med åtföljande reparationer i våningen

1 trappa upp......................................................... 4 123,88 »

Förändringar i södra flygelns bottenvåning n:r
47—70 med fast inredning, lämpad för lokalernas
nya bestämmelse .................................. 10 295,22 »

Öfriga förändringar och däraf föranledda reparationer

i bottenvåningen.................................................. 2 991,15 »

Fast inredning i ritsalarna samt anordnande af pap persspänningsrum

till dessa salar........................ 2 500,oo »

Belysningsanordningar med anledning af förändringarna
inom byggnaden......................................... 2 250,oo »

Förändringar i norra flygelns källare ...................... 1 000,oo »

Uppförande, utom byggnadens murar, af envånings
pissoir- och klosettbyggnader i stället för de inom

huset befintliga beqvämligheterna........................... 6 107,94 »

Inredning af fotografisk atelier med tillhörande smårum
i vinden öfver den södra flygeln ............... 5 000,oo »

Oförutsedda utgifter.................................................. 2 767,30 ».

Summa 60 000,oo kr.

Stockholm den 10 November 1891.

F. G. A. Dahl.

INNEHÅLL.

Sid

Underdånig skrifvelse...................... 3

I. Tekniska högskolans uppkomst och historiska utveckling.

Teknologiska institutets grundläggande och första organisation............... 5

Yttrande af 1832 års kommitté........................................................... 9

Yttrande af 1844 års kommitté................................................ 10

Förnyade stadgar och ändrad organisation 1846.................................... 12

Förnyade stadgar och ändringar 1858............................. 15

Falu Bergsskolas förening med läroverket ........................................... 16

Förnyade stadgar och förändringar 1867............................................... 16

Civilingeniörskursens förläggande till läroverket................................... 17

Yttrande af 1872 års kommitté............................................................ 18

Förändring till Teknisk högskola 1876 .......................... ................,>... 19

Vidare förändringar m. m................................................................... 19

II. Tekniska högskolans nuvarande organisation.

Högskolans ändamål.................................. 21

Läroämnen...................................................................................... 22

Fackskolor och undervisning............................................................... 27

Undervisningsplaner ...;..................................................................... 29

Lärare........... 42

Elever.............................................................................................. 44

Förvaltning...................................................... 47

Ekonomi och tjensteman............................................................... 49

Bibliotek och samlingar...................................................................... 50

Utgiftsstat....................................................................................... 51

Elevafgifter .................................................................................... 52

Stipendiemedel ......................... 53

Sid.

III. Uppgifter om elevantal m. m.

Antal lärjungar 1818—91.................................................................... 55.

Antal inträdessökande samt antagna och utexaminerade ordinarie och
specialelever 1848—91 .................................................................... 60.

Antal inträdessökande samt antagna ordinarie och specialelever, fördelade
efter de olika kompetensvillkoren för inträde samt med hänsyn till föregående
praktisk verksamhet, äfvensom de antagnas medelålder, 1878—91 66.

Besvarande af kong! remisser .......................................................... 68.

IV. Förslag till utvidgning och omorganisation af Tekniska

högskolan.

Undersökning angående behofvet af Högskolans utvidgning och omorgani -

Högskolans ändamål......................................................................... 73.

Fackskolor ................................................................................... 74.

Lärokursernas längd........................... 78.

Läseterminernas början och slut ..................................................... 80.

Anmälan till fackskolor..................................................................... 82.

Läroämnen................................... 83.

Undervisningsplaner........................................................................... 109.

Elever ............................................................................................. 129.

Inträdesfordringar................................................„.V.......................... 130.

Elevafgifter, valfrihet i studier in. m.................................................... 136.

Lärare ............................................;.. ...:.................................. 139.

Lärararebefattningars tillsättande......................................................... 140.

Förvaltning ................................ 147.

V. Lokaler.

Undervisningslokalernas otillräcklighet m. m........................................ 151.

Nybyggnadsförslag.............................................................................. 152.

Lokalförändringar i Högskolans hufvudbyggnad ................................... 157.

VI. Kostnader.

Ordinarie anslag: Lärarelöner............................................................ 163.

Reseanslag............................................................... 170.

Förvaltning ............................................................ 170.

Bibliotek, laboratorier och samlingar.......................... 172.

Sid.

Diverse utgifter.................................................... 174.

Utgiftsstat........................................................... 175.

Anslag för en gång: Undervisningsmateriel m. m.................................. 177.

Lärokursmedel.................................................... 178.

Laboratoriebyggnaden.......... 178.

Ändringar i Högskolans hus........................ 179.

Reservation.................................................................................... 180.

Bilagor.

1. Redogörelser för några utländska tekniska högskolor:

1. Kong! tekniska högskolan i Berlin.......................................... 183.

2. Kongl. tekniska högskolan i Hannover..................................... 198.

3. Storhertigliga Hessiska tekniska högskolan i Darmstadt........,..... 207.

4. K. k. tekniska högskolan i Wien............................................. 218.

5. Polytekniska skolan i Zurich................................................. 225.

2. Förslag till stadgar för Tekniska högskolan ................................. 236.

3. Beskrifning öfver en föreslagen nybyggnad för kemiska, kemiskt

tekniska och mineralogiska afdelningarna vid Tekniska högskolan
(pl. 1), jämte kostnadsförslag...................................................... 253.

4. Beskrifning å lokalförändringar m. m, i Tekniska, högskolans huf vudbyggnad

(pl. 2) jämte kostnadsförslag.................................... 261.

--v.-

Cl u

V av- C\

C- w

jlV*V tV g, -P

^ eX ak A. cij I

O-l U3 ClVllM ^ <L\\

ÖjoIÖ o o Jo Jo ölö o

O j l

i'' C

P1.2

KONOLi TEKNISKA HO OS KOL AN

■Uo, Ull l Iv *i c t a X c. ''i vv e. s a*vv c *i cV *11 %. yv o
■w v X X ci v o w c «A et- s *i\< V \c v X an v n o, ^

Förslag till Nybyggnad för Kong! Tekniska. Högskolans

Kemiska.,

Henri sköte Fn! ska ock Mineralogiska af delningar.

Pl.l.

Öl CL ll <X Ji, ]0J Cl /VI fn /VA/ 0,

/U/ Oj Cl’ .

510 jC S 1. w a

ok o 1 xk ce 1 i

tL/VV

St nyp

sou.

Stil -

M- VW J 0 K., o) U ''LO K.

e< jt, atp. 3 &o i/.i t s

O) Q

CL 0 /0 ÖL I., o fl/ V /O*-/ /Hl

* s It C 3 ■urrb^ti Icwrt

t gan

2.3

Jo /L- 5 1/ VL

Öl ånlri 0, ,e rt i tv a, f r 0. ut® t®.

sv.

%z CL YO lO 1- XV VVL

m		c
ISa..	Ilsk t.
	is		d.
2. åt	K: ÖL-1	0 /LVU- YYL-
	ÖL
	—Wå

rt M/Vw

r\
ce

_CX

:■

■fl	■=
r\

du VV|/ CL /A- /W CL

xn o. nr

T\


T7

X7"

-O -

■C7

r <X‘ t o ..v o. t o v

rFr

VT l O V- V

A- T V Co-T b ^ /W /^A- /WA.

.T,- VA. /VA

K.U.V1 V

n 0L$i

lioliin/LUrCLVLlTuO,

|3?

flU/VW

. ■<> ?
LHVM-y ws .LO/Uv

■i	.5	5
	35
ÖL.’		ce	ÖC

6T 1

<2) p k ,ia \

/O -

-ZTY.

öm

o fL värn-.

ce cj /c y/ vn.

k i X ÖL IT 0 K ÖL 1 O /L X VL YV V.

_xm „ r>

-,C7-

Jr.

~C7

S U VA- 1 /- t Tv W VI. WlA.

n l. ofek, /\

Cltl CLft^ Vl°> .V HV./JHV.

3f, |JvQ5 LO/vLSn.A/V

VL a CL

MlT cl n l vi cj £ vl % %A<x ^ ^ 0 ,v vi ip.“p.

-,d? [ F

J <3) 1 | p CV. 1

<• V O ''V S ?L'' \L lvm.

SVw VL V S k. CL §> Cl YYV l v v a, cl/l*

Ulf -

— Ull - B Tf MB"

lä;(3lJrl

lYVC/rt -CL

<s\$>

gTL cl va Tp L U.WL

o *. s./l vl Oj

in.1!:

1 f. .i r t 1 r i 1 r t

i’f w 1.1. JrCtti*.