BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1874:2)

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

angående

åtskilliga läroverks förening med Teknologiska Institutet

och

bildandet af en Teknisk Högskola

afgifvet den 4 November 1873

af dertill i nåder utsedde Komiterade.

STOCKHOLM

IVAR HJEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI
1873.

Stormaktigste Allernådigste Konung!

hp.

lill fullgörande af det nådiga uppdrag, Eders Kongl. Maj:t under
den 7 Juni 1872 täckts lemna undertecknade i afseende på den tekniska
undervisningen inom riket, fa vi, efter fulländade undersökningar, härmed
i underdånighet afgifva utlåtande och förslag.

Hos Eders Kongl. Maj:t hade, genom underdånig skrifvelse af den
8 Maj 1872, Riksdagen anhållit, att Eders Kongl Maj:t täcktes tillse,
om, i hvad mon och under hvilka vilkor en ombildning och förening
af Teknologiska Institutet, Krigshögskolan, Skogs-Institutet, Farmaceutiska
Institutet och undervisningen för landtmätare till en teknisk högskola
måtte vara gagnelig och af beliofvet påkallad, med anledning
hvaraf Eders Kongl. Maj:t beslutit åt undertecknade såsom komiterade
öfverlemna utredningen af denna fråga.

Sedan komitén den 28 September sistlidet år börjat sina arbeten,
och efter det erforderliga upplysningar från vederbörande läroverk hunnit
till densamma inkomma, hafva de anbefallda undersökningarne, endast
med afbrott af den tid, två af ledamöterne, såsom tillika ledamöter
af Riksdagen, måst egna åt dess arbeten, af någon tid under innevarande
års sommar, samt på hösten för sjukdomsförfall, fortgått, och får
komitén nu i underdånighet framlägga de grunder för ordnandet af den
högre tekniska undervisningen, som komitén ansett sig höra förorda.

3 Det föremål för komiténs verksamhet, som genom ofvan omförmälda
nådiga beslut blifvit densamma anvisadt, innefattar, efter komiténs uppfattning,
ett dubbelt uppdrag. Dels påkallar det nemligen en utredning
huruvida och i hvad mon en förening af de i Riksdagens underdåniga
skrifvelse uppräknade särskilda läroverk med det Teknologiska Institutet
lämpligen kan och bör ega rum, dels äfven en framställning af
de förändringar inom detta Institut sjelf! och den fullständigare utbildning
af detsamma, som i sammanhang härmed kan finnas ändamålsenlig,
samt framläggandet af plan för dess verksamhet såsom Teknisk
Högskola.

Komiterades utlåtande måste i följd häraf sönderfalla i två delar,
af hvilka den, som angår frågan om de nu skilda läroverkens förening
till ett enda helt, torde böra först behandlas.

Den väldiga utveckling’, som industrien i alla sina grenar ej mindre
än ingeniörsyrket under senare tider erhållit, har väsendtligen sin
grund i vetenskapens tillämpning på den industriella verksamheten.
Flertalet af de vigtiga tekniska uppfinningar i olika riktningar, som
under senast förflutna årtionden med en förvånande hastighet följt hvarandra
i spåren, hafva endast varit användningar af föregående naturvetenskapliga
upptäckter. Icke blott den första anvisningen i detta
hänseende är vetenskapens verk; hennes biträde maste löi det ändamålsenliga
förverkligandet af uppfinningarne inom teknikens område,
äfvensom för dessas ytterligare fullkomning fortfarande anlitas.

Ett annat förhållande egde rum så länge industrien, ingeniörsyrket,
byggnadskonsten, bergshandteringen, skogshushållningen, endast
hvilade på handlag och omedelbar personlig erfarenhet, Ferkstaden,
byggnadsplatsen, bergverket, skogen, m. in. voro då de lärorum, der
den blifvande fackmannen hade att inhemta sitt tekniska vetande, handledd
af äldre yrkesbröder, vanligen lika okunnige som han sjelf om lagarne
för de naturkrafter, hvilka de, utan att närmare känna dem, gjorde
sig till godo. Men nu mera måste man säga, att den tekniker, som
saknar naturvetenskaplig bildning, icke är vuxen sin uppgift, denna
saknad skall gifva sig tillkänna i hvarje gren af hans yrke; han kan
icke följa dess framsteg, icke vid dess utöfning tillämpa nya förbättrade,
på eu rationel grund livilande arbetsmethoder.

För den stora förändring, som sålunda föregått och föregår inom
det industriela lifvets område, kan staten icke förblifva likgiltig. Den
internationela täflan, som i vår tid pågår mellan verldens industri-idkande
folk, underlättad af den fria handelslagstiftningen och de beqväma
kommunikationerna, är i ekonomiskt hänseende en verklig kamp
för tillvaron. Industrien i det land, som icke med jemna steg följer
andra länder vid vetenskapens tillämpning, synes vara dömd att gå sin
undergång till mötes; fattigdom och en beroende ställning skall snart
blifva den lott, under hvilken ett sådant land hemfaller.

Utan tvifvel är det insigten i dessa förhållanden, som föranledt så
många framstående statsmän, vetenskapsmän och industri-idkare att med
ifver arbeta för den tekniska undervisningens befrämjande. Intet land
är nog rikt eller af naturen tillräckligt utrustadt för en kraftig industriel
utveckling, för att kunna ostraffadt försumma denna samhällsangelägenhet.
Också hafva, sedan detta behof först vaknade med större
styrka, de särskilda länderna täflat att både grundlägga och vidare utbilda
läroanstalter af ifrågavarande slag. I synnerhet hafva de mindre
staterna för detta ändamål gjort stora ansträngningar, likasom hade de
känt behofvet att med de hjelpmedel, vetenskapen erbjuder, ersätta
hvad som kunnat brista i materiela tillgångar.

Den tekniska undervisningens uppkomst och utveckling tillhör i
sjelfva verket den nyaste tiden. Den år 1770 upprättade realakademien
i Wien verkade väl för industriens befrämjande, men den motsvarade
ej det begrepp man nu gör sig om ett tekniskt läroverk. I den mon,
genom naturvetenskapernas framsteg och tillämpning å tekniken samt
ångkraftens allt allmännare användande, industrien utvecklades i omfattning
och betydelse, samt blef af allt större vigt för staternas ekonomi,
blef saknaden af en särskild, för ledarne af de tekniska arbetena
afpassad undervisning allt mera kännbar. Detta behof föranledde, efter
åtskilliga försök af mindre omfattning, upprättandet af en polyteknisk
skola i Wien 1815, i Berlin 1820, i Carlsruhe 1825, i Miinchen 1827
(reorganiserad och betydligt utvidgad 1868), i Dresden 1828, i Hannover
1831, i Stuttgart 1832, i Ziirich 1855, i Braunschweig 1862, i
Aachen 1870. Men det dröjde länge innan flertalet af dessa, nu mera så
betydande anstalter hunno till den grad af utveckling, som de nu förete.
De hade till en början att kämpa mot stora svårigheter i fordomarne
och okunnigheten hos ingeniörer och industri-idkare, hvilka icke kunde
inse behofvet af en vetenskaplig bildning som de sjelfva saknade, bristen
på en god grundläggande realundervisning — flertalet af de elementära
realskolorna hafva uppkommit senare än de tekniska högskolorna
osäkerheten om den passande riktningen och omfånget af de för
de olika facken erforderliga tekniska studier, otillräckliga lärarekrafter
m. in. Småningom besegrades dessa svårigheter. Idkarne af de olika
praktiska yrkena började allt mer inse nyttan af vetenskapens vägled -

ning. De yngre läroanstalterna begagnade sig af de äldres erfarenhet.
Bristen på lärare afhjelptes, i det att unge män, som sjelfva utgått från
de tekniska högskolorna, egnade sig åt lärarekallet. Sålunda hafva de
nämnda läroanstalterna under de senast förflutna årtiondena allt mer
utvecklats, och på samma gång resultaten af deras verksamhet blifvit
allt mer tillfredsställande. Elevantalet har betydligt Ökats och likväl
knappast kunnat motsvara industriens ständigt växande behof. Man
finner sålunda, för att blott anföra några få exempel, elevernas antal
vid den polytekniska skolan i Miinchen år 1863, före reorganisationen,
hafva varit 189 och år 1873, efter den samma, 1,214; utgiftsstaten hade
under tiden stigit från 24,000 till 130,000 gulden. Vid den polytekniska
skolan i Stuttgart hade antalet elever, som år 1861 utgjorde 270,
år 1872 stigit till 547, och utgiftsstaten under samma tid vuxit från
46,000 till 85,000 gulden. Vid den polytekniska skolan i Zurich var
år 1857 elevantalet 237, hvilket år 1861 redan uppgått till 468 och år
1871 utgjorde öfver 1,000; utgiftsstaten, som vid läroverkets början erfordrade
omkring 150,000 francs, uppgick år 1864 till omkring 340,000
francs och har sedan ytterligare betydligt förökats.

Under det att den högre tekniska undervisningen sålunda uppblomstrat
i Tyskland och närgränsande stater, har en likartad, ehuru i
flera hänseenden skiljaktig, utveckling af denna undervisning försiggått
i Frankrike. Redan före den första revolutionen hade man i detta land
särskilda skolor för bildande af statens tekniska tjenstemän, såsom
fortifikations- och artilleri-officerare samt väg- och vattenbyggnads- och
bergsingeniörer, men dessa anstalter voro högst ofullkomliga. Under
revolutionen grundades, med biträde af flere bland. Frankrikes mest berömda
vetenskapsmän, den polytekniska skolan. Denna läroanstalt,
hvars ändamål hufvudsakligen var att lemna en vetenskapligt ordnad
förberedande undervisning, intog redan från början en hög ståndpunkt,''
och har sedermera bibehållit den. Till fullföljande af den vid polytekniska
skolan grundlagda bildningen upprättades specialskolor för artilleriet,
fortifikationen, statens väg- och vattenbyggnads- och grufingeniörer
samt för kartverket. Dessa med stora anslag utrustade anstalter
verkade utan tvifvel i hög grad gagnande för landet, men kunde
icke motsvara den egentliga industriens behof. De år 1819 vid den

under namn af »Conservatoire des arts et métiers)) bekanta tekniska samlingen
anordnade föreläsningar i olika tekniska kunskapsgrenar kunde
icke heller afhjelpa bristen på en systematiskt ordnad undervisningsanstalt
för bildandet af ledarne för de industriella företagen. Några
framstående vetenskapsmän i Frankrike grundade derföre år 1829 en
enskild anstalt för detta ändamål. Denna anstalt, den så kallade »Ecole
centrale des arts et manufactures», har sedermera öfvertagits af staten
och utvecklats till ett mycket betydande läroverk, hvilket likväl till
följe af de dryga afgifter, som lärjungarne erlägga för undervisningen,
icke förorsakar den franska staten någon kostnad, utan i stället är för
densamma en inkomstkälla.

Den högre tekniska undervisningen i Frankrike erbjuder ganska
mycket af intresse, men är likasom det franska undervisningsväsendet
i allmänhet ordnadt på ett sätt, så afvikande från våra förhållanden,
att det lemnar blott få exempel till efterföljd. Ej heller synes man ens
i Frankrike anse det tillfyllestgörande för landets behof. Den franska
regeringen tillsatte år 1863 en särskild kommission för undersökning
af de i samband härmed stående förhållanden. Medlemmar af denna
kommission besökte liera af de tekniska undervisningsanstalterna i Tyskland
och afgåfvo om dem en mycket lofordande berättelse. Kommissionens
år 1865 fullbordade utförliga utlåtande, antydande behofvet af
väsendtliga utvidgningar af den tekniska undervisningen i Frankrike,
har ännu icke föranledt några omfattande åtgärder, sannolikt till följe
af de politiska hvälfningar, för hvilka landet varit utsatt.

Ännu senare än i Tyskland och Frankrike har den tekniska undervisningen
i England uppkommit och utvecklats. Det ligger äfven
i sakens natur att så skulle vara händelsen. England är begåfvadt
med de förmåner, som äro de väsendtligaste för uppkomsten af en stor''
artad industri: ett fördelaktigt läge, en företagsam och ihärdig befolkning,
rikedom på stenkol och metaller. Industrien uppväxte här på sin
mest naturliga jordmån. Det kan icke väcka förundran, om man, i besittning
af så stora företräden, icke nog uppskattade kunskapens makt.
Men erfarenheten har visat, att icke ens England utan skada kunde
undandraga sig vården om den tekniska bildningen. Den första verldsutställningen
i London visade engelsmännen huru mycket deras konst -

industri var underlägsen andra länders, der en väl ordnad ritundervisning
var tillgänglig för de industriidkande klasserna. Detta föranledde
upprättandet af ett fullständigt system utaf konstindustriela läroanstalter.
De välgörande verkningar dessa åstadkommit äro allmänt erkända.
Ännu saknar visserligen England ett polytekniskt läroverk, som står i
jemnhöjd med de tyska och franska anstalterna af detta slag, hvilken
brist utan tvifvel varit orsaken dertill, att utländska vetenskapligt bildade
tekniker, i synnerhet mekaniker och kemister, i så stort antal
blifvit anstälda i den engelska industriens tjenst, Denna brist ersättes
endast ofullkomligt genom några högt stående specialläroverk, såsom
bergsskolan i London samt skeppsbyggnads- och mariningeniörsskolan
i samma stad, af några vid universitetet upprättade lärostolar i vissa
tekniska läroämnen och af de frikostiga understöd för vetenskapligttekniska
studiers idkande, hvilka såväl genom statens försorg som genom
enskilda donationer meddelas. Att upprättandet af en teknisk
högskola är ett känbart behof för England, hafva äfven flera af detta
lands mest framstående ingeniörer erkänt,

Nästan alla öfriga Europas stater ega tekniska högskolor, ehuru
visserligen mer eller mindre utvecklade. Holland har i Delft en år
1864 grundad polyteknisk skola, underhållen helt och hållet af staten
med en budget af omkring 94,000 floriner. Italien eger sådana skolor
i Turin, Milano och Neapel. Belgien har i samband med universiteten
i Luttich och Gent upprättat fackskolor, hvilka kunna anses, som tekniska
högskolor. Danmark eger i Köpenhamn eu Polyteknisk läroanstalt.

I Sverige hafva så väl regering som riksdag med välvilja omfattat
den tekniska undervisningen och med frikostighet sörjt för dess behof.
Den omständigheten, att de särskilda läroanstalter, som varit afsedda
för teknikens olika grenar, här uppkommit och utvecklats efter för tillfället
yppade anledningar, oberoende af hvarandra, och på olika tider,
har emellertid haft till följd, att de icke kunnat förete hvarken det samband
sins emellan eller den fullständigare utrustning med lärarekrafter,
som varit att önska.

Ett likartadt förhållande har egt rum i andra länder och man har
derföre flerestädes funnit sig föranlåten att på sednare år verkställa en

reorganisation af den tekniska undervisningen, för att bringa den i system
och gifva dem en sådan form, som erfarenheten visat vara den
niest ändamålsenliga. En dylik reorganisation har synts Komitén vara
påkallad äfven i vårt land.

Innan Komitén går att framställa de grundsatser, hon anser i detta
afseende böra vara de ledande, torde hon böra, med ledning af föregående
förhandlingar i ämnet, samt af de uppgifter, som från vederbörande
styrelser erhållits, först lemna en utredning i afseende på utvecklingen
och den nu varande anordningen af hvar och en läroanstalt för sig,
äfvensom de upplysningar angående de för dessa ändamål anvisade
penningemedels användning, som kunna vara nödiga.

Teknologisk.^ Institutet.

Teknologiska Detta läroverk blef, sedan Riksdagen derom gjort hemställan, och
grundläggande.efter det Vetenskaps-Akademien, Kommers-Kollegium och HandtverksSocieteten
i Stockholm blifvit hörda, upprättadt genom Kongl. Maj:ts
den 15 Maj 1825 fattade beslut. Till lokal för undervisningen uppläts
det tillförene under Landtbruks-Akademiens vård stälda, så kallade
modellkammarehuset, och den derstädes förvarade modellkammaren (laboratorium
mechanicum) äfvensom den mekaniska skolan förenades med
den nya läroanstalten. Institutet fick till uppgift att »samla och meddela
kunskaper och upplysningar, som äro nödvändiga, för att med
framgång kunna idka slöjder eller hvad man vanligen kallar handtverk
och fabriker». Dess första årliga stat uppgick till 14,000 Rdr B:ko, af
hvilket belopp 7,500 Rdr utgjorde arvoden för lärarne och 6,500 Rdr
voro beräknade för årligt inköp af böcker, instrumenter, ljus, ved in. in.
Hela lärarepersonalen utgjordes då af en direktör, två professorer, två
adjunkter och en extra lärare, hvarjemte vid den praktiska undervisningen
biträdde en ritare och tre arbetare.

Redan år 1826 börjades undervisningen. Den utvidgades under
näst påföljande år samt omfattade i förstone linearritning, modellarbete,
elementar-matematik, fysik och kemi, samt konsten att göra blommor,
hvartill sedermera kom undervisning i lefvande språk och i Teknologi.

En söndagsskola för gesäller var förenad med läroverket. Äfven fruntimmer
deltogo i vissa delar af undervisningen. Redan från början utöfvade
Institutet eu ganska vidsträckt verksamhet för besvarande af
remisser, angående tekniska frågor, från olika myndigheter och för meddelande
af upplysningar åt industriidkare. Det stod under inseende af
en Direktion, bestående af Stats-Sekreteraren för Handels- och Finansärenden
såsom ordförande samt trenne af Kongl. Maj:t utnämnda ledamöter.

Det synes emellertid som om innan kort, så väl i Direktionen som Första Revibland
lärarne, olika åsigter uppkommit i fråga om läroverkets ändamål
och lämpligaste anordning. Redan den 8 December 1832 tillsatte Kongl.

Maj:t en Komité af nio personer för att afgifva underdånigt utlåtande
öfver de inom Direktionen yppade stridiga meningar, äfvensom öfver
det ändamålsenligaste sättet för undervisningens ordnande, samt tillika
föreslå erforderliga förändringar i Institutets grundreglor, lärarepersonal
och utgiftsstat. Af de från Direktionen vid detta tillfälle inhemtade
upplysningar visade det sig, att från läroverkets början till år 1833
tillsammans 702 lärjungar blifvit inskrifna vid läroverket och der åtnjutit
undervisning. Men undervisningens resultater synas hafva varit
synnerligen otillfredsställande, dels i följd af lärjungarnes allt för svaga
förkunskaper och dels genom en felaktigt utstakad plan, i det man bemödade
sig att, med förbiseende af den grundläggande vetenskapliga
undervisningen, bibringa eleverna kunskap om rent praktiska, till olika
yrken hörande detaljer, såsom till exempel färgningskonst, salmiaksoch
såpberedning in. m., kunskaper, hvilka icke lämpligen kunna meddelas
vid ett allmänt tekniskt läroverk, utan som måste inliemtas i
verkstaden och på fabriken. Den nyss nämnda Komitén fann skäl vara
för handen, att föreslå väsendtliga förändringar i Teknologiska Institutets
organisation. Sålunda hemställde den dels om införandet af en
allvarlig inträdespröfning för lärjungarne, dels om eu ordnad följd af
lärokurserna, så att undervisningen icke skulle erfordra mer än högst
tre och ett hälft år, dels om språkundervisningens uteslutande, och dels
om en lämpligare anordning af den vetenskapligt-tekniska undervisningen.
Institutets lärarepersonal skulle efter detta förslag blifva: tvenne
professorer och 2:ne andra lärare samt en verkmästare, hvaremot di*

rektorsbefattningen skulle upphäfvas, och dit hörande åligganden uppdragas
åt eu af professorerne, mot det att denne erhöll boningsrum i
Institutets hus. Utgiftstaten skulle såsom förut uppgå till 14,000 Rdr
B:ko, ehuru med en förändrad fördelning af denna summa.

Andra i:evi- Det af Komitén den 15 Februari 1834 afgifna utlåtande ledde lik ‘

val icke omedelbart till någon åtgärd i afseende på Teknologiska Institutets
organisation. De stridigheter, som föranledt, Komiténs bildande,
fortgingo med oförminskad häftighet och uppnådde slutligen en sådan
höjd, att Kongl. Maj:t, efter underdånig hemställan af Riksdagen, genom
nådigt beslut af den 28 November 1844 uppdrog åt en ny Komité
af tre personer att undersöka Teknologiska Institutets tillstånd och afgifva
yttrande om medlen till betryggande af dess nytta och anseende
i framtiden. Den granskning, den nya Komitén anställde, blottade flera
högst betänkliga missförhållanden vid Institutet. Mellan Direktionen
och Föreståndaren å ena sidan samt mellan den sistnämnde och öfverlärarne
å den andra rådde en beklaglig spänning, föranledd af en helt
och hållet olika uppfattning af läroverkets ändamål; ständiga lärareombyten
egde rum, så att det till och med någon gång inträffat att
lärarne blifvit antagna för dagspenning; flertalet af lärjungarne inträdde
vid läroverket utan tillräckliga förkunskaper och lemnade det, utan att
hafva förvärfvat någon allmän teknisk bildning eller användbarhet för
slöjderna. Institutet försåg de utgående lärjungarne med gesäll-bref,
fastän deras praktiska konstfärdighet var alldeles otillräcklig; det hade
i sjelfva verket öfvergått till att vara eu handtverksskola för färgeri,
garfveri och åtskilliga metallarbeten, med tillbakasättande af dess egentliga
uppgift att meddela eu allmän vetenskapligt-teknisk bildning, och
det förfelade sålunda sitt egentliga ändamål, utan att kunna åstadkomma
något väsendtligt gagn i den ensidigt praktiska riktning, i hvilken undervisningen
blifvit ledd.

Teknologisk» Den nya af Kongl. Makt tillsatta Komitén framhöll i bierta färger

Institutets re organisation

dessa för Sveriges industriela utveckling högst menliga förhållanden.

1S46'' Den föreslog genomgripande förändringar i Teknologiska Institutets
organisation, antydde behofvet af en bättre ledning för detta läroverk
och rymligare lokaler för det samma. Komitén erhöll sedermera uppdrag
af Kongl. Maj:t att utarbeta förslag till nya stadgar för läroverket.

Väsendtliga förändringar vidtogos i organisationen af Teknologiska Institutets
personal år 1846. Enligt de nja stadgarne för Teknologiska
Institutet, utfärdade den 8 Maj 1846, erhöll läroanstalten hufvudsakligen
den organisation, som den för närvarande eger. Enligt dessa stadgar
skulle undervisning meddelas i följande läroämnen: Ren Matematik, omfattande
läran om serier och logaritmer, stereometri, plan trigonometri,
första grunderna af eqvationsteorien och analytiska geometrien, teoretisk
och tillämpad Mekanik, praktisk Geometri, Ritning, beskrifvande Geometri,
allmän och tillämpad Fysik, allmän Kemi, Kemisk och Mekanisk
Teknologi, äfvensom verkstadsarbete samt modellering i trä, lera, gips
och vax. Undervisningen i arkitektonisk och ornamentsritning samt
modellering skulle dock till en början meddelas vid Akademien för de
Fria Konsterna. Lärarepersonalen skulle utgöras, utom af Föreståndaren,
af tre professorer, nemligen en i ren Matematik och Mekanik, en
i Mekanisk Teknologi samt en i allmän Kemi och Kemisk Teknologi,
hvilka fyra embetsmän skulle uppbära löner på stat, och minst tre andra
lärare, försedde med arvoden. Läroverkets utgiftsstat bestämdes till
21,150 Rdr R:mt.

Ehuru Teknologiska Institutet genom reorganisationen af år 1846 .vidare ntveckerhållit
gin form, väsendtligen sådan denna sedermera förblifvit, har det
likväl, genom tid efter annan vidtagna förändringar, fortfarande utvecklats.

År 1858 upprättades en profession i allmän och tillämpad Fysik.
Samtidigt infördes undervisning i Allmän- och Husbyggnadskonst, samt
Väg- och Vattenbyggnadskonst, för hvilka ändamål två nya lärarebefattningar
inrättades. Läroverkets årliga anslag förhöjdes med 28,350
Rdr Runt, hvarigenom dels de nämnda för b ättringar ne möjliggjordes,
dels eu behöflig tillökning i lärarnes allt för knappa lönevilkor kunde
åstadkommas.

År 1863 inflyttade läroverket i en ny, rymlig och ändamålsenlig
byggnad, hvars kostnad uppgick till 430,000 Rdr Runt.

Nästföljande år inrättades en profession i tillämpad Mekanik, i sammanhang
hvarmed årsanslaget förhöjdes med 6,000 Rdr Runt.

År 1869 förenades med Institutet den förut i Falun varande Bergs- j

skolan, för hvilket ändamål en särskild byggnad uppfördes på Institutets
tomt, och årsanslaget ökades med 19,500 Rdr.

Sedan den förut vid Krigshögskolan meddelade undervisning för
Civilingeniörer med år 1869 upphört, utvidgades vid Institutet undervisningen
i praktisk Geometri, samt V äg- och Vattenbyggnadskonst.
Anslaget ökades med 2,500 Rdr R:mt, hvarigenom det uppnådde sitt nu
varande belopp, nemligen 77,500 Rdr.

Teknologiska De nu gällande stadgarne för Teknologiska Institutet äro utfärdade

l“e*orga- den 22 Mars 1867, med ett tillägg af den 23 Februari 1871. Enligt
msation. dessa stadgar har Institutet för ändamål att åt unge män, som vilja
egna sig åt ett tekniskt lefnadsyrke, meddela en derför erforderlig
vetenskaplig bildning, samt tillika att pa vederbörande embetsverks begäran
meddela yttranden i tekniska ämnen och tillhandagå slöjdidkare
med råd och upplysningar. De läroämnen, i hvilka undervisning skall
meddelas vid Institutet, äro följande:

Läroämnen. 1 .* O. Ren Matematik, hufvudsakligen omfattande Analytisk Geometri
och elementema af Epvations teori eu samt af Differential- och Integralräkningen; 2:o.

» Praktisk Geometri, omfattande Landtmäteri och Nivelering
för Väg- och Vattenbyggnadsarbeten samt andra tekniska behof;

o:o. Beskrifvande Geometri, såväl allmän, som tillämpad* på konstruktioner
af sten och trä samt på perspektiv och skuggläggning;

4:o. Teoretisk Mekanik eller läran om kroppars jemnvigt och rörelse,
hvarunder jemväl inbegripas teorierna för hvalf, lösa jordmassors
tryck samt för de vid byggnadsarbeten förekommande jern- och träkonstruktioner; 5.

o. Tillämpad Mekanik, innefattande läran om maskiner, som antingen
hafva till ändamål att uppfånga och meddela naturkrafter eller
eljest ega en allmännare användning, och särskildt de inom bergshandteringen
begagnade;

6:o. Mekanisk Teknologi, innefattande kunskapen om sätten att
frambringa sådana tillverkningar, för hvilkas åstadkommande mekaniska
medel uteslutande eller hufvudsakligen begagnas, äfvensom om dertill
användbara råämnen och de färdiga fabrikatens egenskaper;

I 7:o. Allmän Fysik;

8:o. Tillämpad Fysik; med hufvudsakligt afseende å värmets, ljusets,
elektricitetens och magnetismens tekniska användning;

9:o. Allmän Kemi;

10:o. Kemisk Teknologi, innefattande kunskapen om sätten att
frambringa sådane tillverkningar, som hufvudsakligen åstadkommas genom
kemiska operationer, äfvensom om de råämnen, hvilka dertill begagnas,
och de färdiga fabrikatens egenskaper;

ll:o. Metallurgi och Hyttkonst, företrädesvis jernets;

12:o. Mineralogi och Geognosi, så vidt dessa vetenskaper hafva
praktisk tillämpning;

13:o. Grufvetenskap, omfattande läran om nyttiga mineraliers förekomstsätt
och uppsökande, grufbrytning och grufmätning, äfvensom
metoderna att från malmer på mekanisk väg aflägsna större eller mindre
del af de samma åtföljande ofyndiga stenarter;

14:o. Allmän Byggnadslära samt Husbyggnadskonst;

15:o. Väg- och Vattenbyggnadskonst;

16:o. Ritkonst, nemligen lineal-- och frihandsteckning samt lavering.

Uti Institutets verkstäder skall dessutom undervisning meddelas i
verktygs och enklare verktygsmaskiners begagnande för bearbetning af
trä och metaller.

Läroverket består af två afdelningar. I den första eller lägre afdelningen
är undervisningen gemensam för alla eleverne och omfattar sådana
ämnen, som för fortsättningen af deras studier vid läroverket äro
nödiga. Den andra eller högre afdelningen innehåller fyra fackskolor,
nemligen: en för Maskinbyggnadskonst och Mekanisk Teknologi, en för
Kemisk Teknologi, en för Bergsvetenskap, samt en för Väg- och Vattenbyggnadskonst.
Fackskolan för Bergsvetenskap eller den s. k. Bergsskolan
har tre olika bildningslinier, nemligen en för bergsmekaniker,
eu lör hytteingeniörer och en för grufveingeniörer. Kursen i dessa
fackskolor är tvåårig, så att en elev kan utsluta sin hela lärokurs vid
Institutet på tre av. Undervisningen bestrides af sju professorer, nem- ifrare,
ligen en i Matematik och teoretisk Mekanik, eu i tillämpad Mekanik,

Elever.

en i Mekanisk Teknologi"1, en i allmän och tillämpad Fysik, en i allmän
Kemi och Kemisk Teknologi, eu i Metallurgi samt en i Grufvetenskap
•— jemte tre adjunkter, nemligen en i ren Matematik och teoretisk
Mekanik, eu i allmän Kemi och Kemisk Teknologi, samt en i Metallurgi,
äfvensom af sex andra ordinarie lärare, nemligen en i Geodesi
och Topografi, en i tillämpad Mekanik, en i allmän Byggnadslära och
Husbyggnadskonst, en i Väg- och Vattenbyggnadskonst, en i beskrifvande
Geometri och Ritkonst, samt en i verkstadsarbete. Dessutom
finnas två extra lärare, nemligen en i Mineralogi och Geognosi, samt
en i konstruktion af enkla maskindelar, och slutligen fyra assistenter
eller biträdande underlärare, nemligen en i Ritkonst, en i Maskinkonstruktion,
en i Matematik och en i kemiska laborationer. Professorerne
tillsättas af Kongl. Maj:t, de öfriga lärarne af läroverkets Styrelse.

Institutets elever äro dels ordinarie, livilka följa undervisningen till
den omfattning, som erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna
undfå fullständigt afgångsbetyg, dels extra elever, som efter eget val i
ett eller flera ämnen begagna undervisningen. Extra eleverne kunna
äfven i vissa fall erhålla betyg i de ämnen, i hvilka de deltagit och
benämnas då special-elever.

För att blifva antagen till ordinarie elev erfordras att hafva fyllt
16 år; att ega god frejd samt hafva, om den sökande bekänner sig till
Kristna läran, första gången begått H. H. Nattvard; att ega grundlig
insigt och färdighet i allmän Aritmetik, Algebra, två grader, Geometri
till ett omfång, svarande mot de 6 första samt ll:te och 12:te böckerna
af Euclides, jemte tillämpning deraf å så väl plana som solida figurers
mätning, läran om Progressioner och Logaritmer samt plan Trigonometri;
att kunna redogöra för de första grunderna af Fysiken och den
oorganiska Kemien t. ex. efter Floderi lärobok i den förra af dessa
vetenskaper och Berlins mindre lärobok i den sednare; att känna hufvuddragen
af så väl Allmänna, som isynnerhet Svenska Historien och
Geografien; att hafva inhemtat Svenska språkets grammatik, samt *

* För tillfället bestrides dock, i anseende till svårigheten att finna cn lämplig
person som kan öfvertaga undervisningen i detta omfattande ämne, enligt Kongl.
Maj:ts beslut, undervisningen i Mekanisk Teknologi af två lärare.

kunna ledigt öfversätta lättare Tyska författare. Institutets Styrelse
eger dock att, när skäl dertill förefinnas, från förenämnda vilkor medgifva
undantag.

Undervisningen för de ordinarie eleverne är»kostnadsfri.

För att blifva antagen som extra elev erfordras icke att undergå
någon kunskapspröfning, utan blott att ega god frejd, De extra elever,
livilka önska erhålla afgångsbetyg som special-elever, böra dock ådagalägga
att de ega tillräckliga förkunskaper för att med gagn kunna deltaga
i undervisningen i de ämnen, hvartill de anmält sig.

Extra-elever betala en afgift af 5 Rdr Runt i terminen för hvarje
ämne, hvari de begagna undervisning, så framt ej denna är åtföljd af
ritning eller laborationer, i hvilket fall afgiften höjes till 10 eller 15
Rdr. De som vid universitetet aflagt bergsexamen äro befriade från
denna afgift, hvarjemte Styrelsen eger rätt att efterskänka den äfven
för andra extra-elever, som kunna styrka sin medellöshet.

Läsåret, som indelas i två terminer, tager sin början den 8 Sept. undervisnings
och undervisningen fortgår sedan, med uppehåll af omkring två veckor 11 e"''
under julhelgen, till den 10 nästföljande Juni, För de elever i andra
afdelningen, hvilka egna sig åt Väg- och Vattenbyggnadskonst, fortsättes
dock undervisningen i Geodesi och Topografi, isynnerhet med
praktiska öfningar på fältet, till den 1 Juli. För de elever åter, som
tillhöra bergsskolan, användes tiden från den 1 Maj till den påföljande
8 September, med undantag af en månads ferier, till praktiska öfningar
vid jernbruk och grufvor in. m.

Undervisningen är under de tre åren fördelad på sätt nedan meddelade
tabeller upptaga; börande dervid anmärkas, att hvarje föreläsning
vanligen upptager en och en half timme.

Första Afdelningen

(gemensam för alla).

	...................	Antal timmar i veckan
Undervisnin-	Ren Matematik........................................................................	Höst-term. 10 V,	Vår-term. 7 V*
gens fördelning.	Allmän Fysik ..................................:...................................	6	4V*
	Oorganisk Kemi.................................................................	3	3
	Mineralogi och Geognosi...................................................	—	4 Vs
	Beskrifvande Geometri och Ritkonst ........................	12 Vs	13
	Verkstadsarbete .....................................................................	5	5
	Summa	37	37 Vs

Andra Afdelningen.

	Antal timmar i veckan (medeltal)
	Mekanik. och Civilingeniörer	Tekniska Ke-mister	Bergselever
	Höst-t.	V år-t.	Höst-t.	Vår-t.	Höst-t.	V år-t.
Teoretisk Mekanik .......................	10 V,	io Vs	10 v.	io Vs	10 Vs	io Vs
Geodesi och Topografi ...............	2		1	1
Organisk Kemi.................................	—	—	1 Vs	1 Vs	—
Kemiska laborationer..................... Allmän Byggnadslära och Hus-	''		13 Vs	9	13 Vs	4
byggnadskonst, Föredrag ......	2	4 V*	2	4 V,	2	4
Husbyggnadskonstruktioner ......	2 7-2	5	2 Vs	5	2 Vs	5
Maskinkonstruktioner..................... Beskrifvande Geometri och Rit-	16	12 Vs	5	5	6	9
konst .............................................	2	—	—	—		—
Summa	35	32 Vs	36	35 Vs	35 Vs	32 Vs

Tredje Afdelningen.

	Antal	timmar i veckan (medeltal)
Mekaniker och Civilingeniörer.	Mekaniker	Civilingeniörer
	Höst-term.	Vår-term.	Höst-term.	Vår-term.
Läran om vattenkraftmaskiner: föredrag’	5		5
)) )) konstruktioner	12 .	—	10 Va	—
Läran om vattenuppfordringsverk ......... Mekanisk Teknologi (bearbetning af trä	1 Va	—	1 Va	—
och jern, qvarnverk m. m.).................	3 1/*	3 Va	—	—
Spillning, väfnad m. m.............................	1	—	—	—
Tillämpad Fysik: föredrag.......................	4 Va	3	4 Va	3
)) » konstruktioner ...........	—	2 Va	—	2 Va
Läran om ångmaskiner: föredrag .........	1 Va	7	1 Va	7
» )) konstruktioner	1	10 Va	1	7 Va
Väg- och Vattenbyggnadskonst : föredr.	1 Va	3	4 Va	6
)) » konstruktioner	2 Va	5 Va	4	9
Summa	34	35	32 Va	35

	Antal timmar i veckan
Tekniska Kemister.	(medeltal)
	Höst-term.	Vår-term.
Tillämpad Fysik: föredrag..............................................	4 Va	3
)) » konstruktioner..................................	—	2 Va
Kemisk Teknologi ...................................................	4 Va	4 Va
Kemiska laboratorier............................................................	18	20
Mekanisk Teknologi (spinning, väfnad m. m.) .........	3	3
Summa	30	33

Bergselever.	Antal timmar i yeckan (medeltal)
Metallurger	Grufingcniörer
Höst-term.	Vår-term.	Höst-term.	Vår-term.
Läran om Vattenuppfordringsverk.........	l7a ■	—	1 7*	—
Grufve- och Hyttemekanik: föredrag ...	2	4 Va	2	4 7 a
» » konstruktioner	17*	7 Va	17*	7 7*
Metallurgi (allmän och speciel)...............	3	3	3	3
Jernets Metallurgi ......................................	—	4 7*	—	4 7 a
Metallurgiska laborationer ........................	15	12	15	12
Grufvetenskap: föredrag ..........................	4 Va	17*	4 7*	1 V 2
» öfningar .........................		2 7*	6	2 7*
Tillämpad Fysik: föredrag........................	4 7 2	3	4 7*	3
» » öfningar........................	—	2 7*	—	2 7 a
Summa	32	41	\| 38	41

Anm. Bildningslinien för bergsmekaniker är bär icke anförd, eme- \
dan den högst sällan följes af någon elev. Flertalet metallurger del- \
taga äfven i de icke för dem obligatoriska öfningarne i Gr ^vetenskap.

Examina. Vid slutet af hvarje vårtermin anställas med de ordinarie eleverne
offentliga uppflyttnings- och afgångsexamina i de ämnen, hvilka under
läsåret blifvit genomgångna. De elever af första och andra afdelningarne,
som dervid blifva underkända i ett eller flera ämnen, och icke
inom en viss tid kunna aflägga förnyad examen, få icke ingå i den
högre afdelningen, men kunna erhålla tillstånd att ännu ett år begagna
undervisningen i samma afdelning som förut. Fullständigt afgångsbetyg _
meddelas endast den elev, som aflagt examen i alla de till någon fackskola
hörande ämnen.

samlingar. Teknologiska Institutet eger ett ganska rikhaltigt bibliotek, hufvudsakligen
af tekniskt och naturvetenskapligt innehåll. Vidare finnas icke
obetydande samlingar af maskinmodeller, mekaniskt tekniska redskap,
fysikaliska instrumenter, kemiska preparater, och modeller tillhörande
bergshandteringen. De samlingar, som tillhöra civilingeniörvetenskapen
och byggnadskonsten i allmänhet, äro deremot särdeles ofullständiga

och tarfva i hög grad att för fullständigas, en omständighet, som är
lätt förklarlig, genom det förhållande att byggnadsundervisningen först
de sednare åren blifvit utvidgad till det omfång den för närvarande eger.

Vården om Institutets angelägenheter tillhör en Styrelse, bestående
af en ordförande, förordnad af Kongl. Maj:t och sex ledamöter. Institutets
Föreståndare, hvilken tillika är medlem af Styrelsen, utöfva!- den
närmaste tillsynen öfver och ledningen af läroverket.

För den ekonomiska förvaltningen finnes en kamererare eller räkenskapsförare;
för bibliotekets vård en bibliotekarie och för protokollsföring
vid Styrelsens och lärarekollegiets sammankomster, diariers förande
m. in. en sekreterare.

Teknologiska Institutet är sedan 1870 uppfördt på ordinarie stat.
Föreståndaren samt professorerne i Matematik och teoretisk Mekanik,
tillämpad Mekanik, Allmän och tillämpad Fysik, Kemi och Kemisk
Teknologi samt i Metallurgi innehafva fullmakter, men äro''underkastade
de förändrade bestämmelser i afseende å tjenstgöringen, som Kongl.
Maj:t kan finna skäligt meddela.

Enligt faststäld utgiftsstat är anslaget på följande sätt fördeladt:

Lön	åt	Rdr R:mt Föreståndaren (jemte bostad) ................................................. 5,000
»	»	professorn	i Matematik och Teoretisk Mekanik ...............	4,500
))	»	»	» tillämpad Mekanik................................................	4,500
»	)>	»	» Mekanisk Teknologi...........................................	4,500
»	»	»	» Allmän och tillämpad Fysik ...........................	4,500
	»	»	» Kemi och Kemisk Teknologi (jemte bostad)	4,000
	))	»	)> Metallurgi (jemte bostad) ...............................	4,000
5)	»	»	» Grufvetenskap....................................................	3,200°
))	))	adjunkten	i Kemi och Kemisk Teknologi..........................	2,500
))	»		» Matematik och teoretisk Mekanik..................	2,500
))	))		)) Metallurgi ..............................................................	2,500
»	)>	läraren	i Geodesi och Topografi......................................	750
			Transport Rdr R:mt	42,450

* Professorn i Grufvetenskap erhåller dessutom ett anslag af 800 Rdr utaf de
af Jernkontoret för de praktiska öfningarne anslagna medel.

Styrelse.

		Transport Rdr Runt 42,450
Lön åt	läraren	i Ångmaskinslära.....................		2,800
» »	»	» allmän Byggnadslära och	Husbyggnads-
		konst............................................		1,250
» »	»	» Väg- och Vattenbyggnadskonst .....................	3,000
	»	» beskrifvande Geometri och	Ritkonst...........	2,000
» »	»	» Maskinkonstruktioner ..........		1,000
Arvode	till Berg	sskolans föreståndare.....................		500
»	» Sekreteraren................................................		500
»	3) Bibliotekarien ...........................................		500
»	» Räkenskapsföraren....................................		500
Extra lärare och repetitörer .......................................		2,000
B etj eningen ........			2,000
Biblioteket...........			2,500
Samling	ar af modeller m. m.......................................		4,000
Laboratorierna ..			3,000
Mekaniska verkstaden ..................................................		2,500
Diverse utgifter för bränsle, gas etc.....................		6,000
Stipendier till bergselever .........................................		1,000

Summa Rdr R:mt 77,500.

Anm. Bergselevernes praktiska öfningar bekostas af Jernkontoret.
Institutet uppbär af de under Kommers-Kollegii inseende ställda medel
en summa af 750 R:dr till stipendier för läroverkets elever. De afgifter,
som erläggas af extra-elever och hvilka i medeltal för åren
1867—71 uppgått till ett belopp af 837 R:dr om året, användas såsom
bidrag till aflöning af extra lärare och assistenter in. fl. utgifter.

Antalet elever. Följande tabell utvisar antalet elever vid Teknologiska Institutet
under åren 1867—72, hvarvid kolumnen A angifver antalet af de ordinarie
elever, som vid Institutet vunnit inträde, och kolumnen B antalet
elever, som med fullständiga afgångsbetyg lemnat läroverket.

	Ordinarie	Extra	Summa	A	T)
	elever	elever	elever	A	JD
Läsåret 1867—1868 ''
Höstterminen .....	108	1 5	193	oa
Vårterminen..........	105	19	124	oO i	20
Läsåret 1868—1869
Höstterminen ....	93	30	1 93	9 a
Vårterminen.......	91	26	117	2	29
Läsåret 1869—1870
Höstterminen .........	83	36	1 1 0	9 3
Vårterminen.........	82	31	113	OO 4	14
Läsåret 1870—1871
Höstterminen .........	84	3?	116	97
Vårterminen.....	83	41	124	a i 6	18
Läsåret 1871—1872
Höstterminen .......	81	40	1 91	33
Vårterminen.....	80	42	122	oo 10	18 ;
Läsåret 1872—1873
Höstterminen ......	96	65	161	52
Vårterminen ......	95 \|	64	169 1		19 \|

För den del af Teknologiska Institutets verksamhet, som rör besvarandet
af remisser från embetsverk i tekniska frågor, får Komitén
tillfälle att längre fram redogöra.

Skogs-Institutet.

skogs-institu- Så länge Jägeristaten» hufvudsakliga befattning bestod i utödande
tets uppkomst.^ rofjjul-7 imder det att kronoskogarnes skötsel räknades som en bisak,
var en läroanstalt för bibringande af kunskaper i skogshushållning ej
erforderlig. Det var först sedan nödvändigheten att i landet ega en
ordnad skogsvård blifvit allmännare insedd, som behofvet af ett sådant
undervisningsverk gjorde sig gällande. Till följe häraf fann sig Hofjägmästaren
J. A. af Ström föranlåten att år 1825 på egen bekostnad
upprätta en skogsskola vid sitt boställe å Djurgården, hvarest åtskilliga
skogstjenstemän af honom åtnjöto undervisning i Skogshushållning,
Zoologi in. in. Den gagnande verksamhet, som denna enskilda läroanstalt
utöfvade och det allt mer insedda behofvet af en vetenskaplig
bildning hos skogstjenstemännen föranledde några fa ar derefter upprättandet
på Statens bekostnad af ett Skogsinstitut. Enligt de år 1828
för detta läroverk utfärdade stadgar, utgjordes dess personal af en chef,
en direktör med undervisningsskyldighet, och eu underlärare. Utgiftsstaten
uppgick till 5,250 Rdr, hvaraf 1,575 Rdr voro anslagna till stipendier
å 262 Rdr 50 öre åt sex frielever, Indika jemväl hade bostad

vid Institutet.

Förändringar År 1838 förenades chefs- och direktörsbefattningarne, hvarjemte eu.

Tn».'' särskild lärare anställdes för Zoologi och Jagtkunskap. Denna lärarebefattning
indrogs år 1857, hvaremot åter en lärare i Matematik tillsattes
vid Institutet. Men kort derefter, år 1859, anstäldes tva nya
lärare, en i Jagt- och Författningskunskap samt en i Naturalhistoria.
Då Skogs-Styrelsen sistnämnda år inrättades, uppdrogs åt den samma
öfverinseendet öfver läroverket. År 1860 utfärdades förnyade stadga!
för Institutet. Enligt dessa stadgar skulle personalen utgöras af en
direktör med undervisningsskyldighet i en del af skogshushållningsläran,
ännu en lärare i detta ämne, en lärare i Jagt- och Författningskunskap,
en i Naturalhistoria och eu i Matematik. Utgiftsstaten upp
gick till 17,400 Rdr R:mt, deri inberäknadt ett anslag af 1,500 Rdr till
stipendier. Denna stat ökades år 1866 med 600 Rdr för bestridande

af arrende m. fl. omkostnader för en nära Institutet belägen jordvidd,
den så kallade Laboratoriihagen, hvilken i och för skogselevernes praktiska
öfningar sistnämnda år uppläts till Institutet.

Sedan den förut varande direktören afgått, vidtogs med år 1870
den förändring, att direktören, i egenskap af förste lärare, meddelade
undervisning i hela Skogshushållningsläran, och den särskilda lärarebefattningen
i detta ämne indrogs, hvaremot en särskild lärare i Författningskunskap
anställdes. Utgiftsstaten nedsattes till 15,300 Rdr
R:mt. År 1871 indrogs äfven lärarebefattningen i Jagtkunskap och utgiftsstaten
förminskades ytterligare till 13,100 Rdr, hvilket är dess nuvarande
belopp.

De nu gällande stadgarne för Skogs-Institutet äro utfärdade den Skogs-institu15
September 1871. Enligt dem ar läroverkets ändamål att genom organisation.
kostnadsfri undervisning bilda skicklige skogsförvaltare. Lärokursen
skall årligen börja med Juni månad, då elever antagas så långt utrymmet
och de anslagna medlen medgifva. Den är bestämd att räcka i
två år. Undervisningen vid Institutet jemte praktiska öfningar i dess
grannskap skall fortgå från Oktober månads början till Maj månads
slut med tre veckors uppehåll vid jultiden: sommarmånaderne användas
till praktiska öfningar på aflägsnare orter. Undervisningen skall
bestridas af en direktör som första lärare samt tre lektorer. Direktören
skall undervisa i Skogsindelning, Skogsskötsel och Skogsteknologi, samt Lärare och
såsom inledning till dessa kunskapsgren^ i det hufvudsakligaste af
skogs väsendets Statistik och Historia, jemte den skogsvetenskapliga
litteraturen, hvarjemte han leder de praktiska öfningarne och förvaltar
de skogar, som för elevernas undervisning ställas under Institutets vård.

Lektorn i de naturvetenskapliga läroämnena skall undervisa i Läran om
klimat och jordmån, Skogsbotanik med växtfysiologi och växtgeografi,

Läran om de för skogarne nyttiga och skadliga insekter, Läran om
Skandinaviens däggdjur och foglar med afseende å skogsvård och jagt,
samt i Jagtkunskap och Skjutkonst. Lektorn i de matematiska läroämnena
skall undervisa i Matematik, tillämpad på skogshushållningen,
Byggnadskonst med hänsyn till de vid skogstekniken förekommande
väg-, vatten- och öfriga byggnader, grunderna för fältmätning, afvägning
och kartritning med dertill hörande praktiska öfningar. Slutligen

Praktiska

öfningar.

Inträides fordringar.

skall lektorn i Författningskunskap undervisa i nu gällande skogs- och
jagtföi''fattningar jemte sättet för rättegångars utförande samt skogstjensteförvaltning
och bokföring.

De praktiska öfningarne omfatta: mätning och uppskattning af de
skogar, som af Skogs-Styrelsen härtill anvisas i olika delar af landet;
skogs utverkning och gallring å närmare hnfvudstaden belägna allmänna
skogar, skogsodling, skogssådd och plantering," jemte anläggande af
plantskolor; insamling och beredande af skogsfrö å sistnämnda skogar,
äfvensom inom Institutets område; besök å skeppsvarf, sågverk, verkstäder
m. fl. inrättningar, der skogsprodukter tillgodogöras och förädlas
; naturhistoriska exkursioner i grannskapet af hufvudstaden och inom
Institutets område; målskjutning å Institutets skjutbana; fältmätning,
nivellering och kartritning.

De naturhistoriska och skogsvetenskapliga samlingarne vid Skogsinstitutet
äro icke af synnerlig betydenhet.

För inträde vid Skogs-Institutet gälla följande bestämmelser:

För vinnande af inträde såsom elev vid Skogs-Institutet skall ansökning
före medlet af Maj månad till Direktören ingifvas och medelst
ansökningen vidfogade behöriga intyg styrkas,

att sökandens ålder är minst 18 och högst 28 år;

att han har god frejd;

att han eger god och felfri kroppsbyggnad samt ej är af obotlig
sjukdom besvärad;

att han vid afgångsexamen från högre elementarläroverk förklarats
mogen att afgå till Universitet; börande sökanden, så vida han har afgångsbetyg
från klassiska linien, derjemte förete särskildt, af behörigperson
eller myndighet utfärdadt intyg, att han i Matematik, Fysik och
Kemi eger godkända insigter, motsvarande fordringarne å reallinien;
samt

att han antingen genomgått skogsskola eller under minst ett års
tid hos någon af Skogs-Styrelsen anvisad förvaltande tjensteman vid
Skogsstaten erhållit praktisk öfning i skogsskötsel och skogsmätning.

För undervisningen vid Skogs-Institutet, hvilken fortgår under den
tid af året, som ej är upptagen af praktiska öfningar å aflägsnare orter,
äro anslagna:

till skogsvetenskapliga läroämnen 20 timmar

» naturvetenskapliga » 4 )>

» matematiska » 4 »

» författningskunskap m. m. » 2 »

Det bör härvid anmärkas, att båda årskursernas elever i hvarje
ämne undervisas samtidigt, hvilken i flera hänseenden olämpliga anordning
varit nödvändig till följe af det ringa antal lärare, anstalten
har till sitt förfogande.

Skogs-Instituteis under Riks-Statens 7:de hufvudtitel uppförda extra ntgiftsstat.
anslag för år 1872 är fördeladt på följande sätt:

Rdr R:mt

Direktören och förste lektorn (utom boställsvåning och ved) ..... 3,000

Två lektorer i naturhistoriska och matematiska ämnen å 1,000

Rdr ........................................................................................................ 2,000

En lektor i Författningskunskap ......................................................... 600

Stipendier åt fyra elever å 250 Rdr.................................................... 1,000

Planteringsvaktaren (utom bostad och ved)........................................ 500

Till elevernas praktiska öfningar ........................................................ 3,000

Expenser och underhåll.................................................................... 1,800

Arrende för Institutslägenheten .......................................................... 600

D:o för Laboratoriehagen och dess underhåll.......................... 600

Summa Rdr R:mt 13,100

•

Genom utarrendering af fiskvatten och höslåtter samt en vid Institutet
efter skogsläraretjenstens indragning ledig boställsvåning, äfvensom
genom försäljning af plantor och ungträd hafva år 1871 influtit
510 Rdr 25 öre, som ingått till statsverket. Under samma år hafva
till Institutet influtit 508 Rdr 2 öre, utgörande arvoden för de vid elevernes
praktiska öfningar under direktörens ledning verkställda skogsindelningar
å kronoparker och boställsskogar, hvilka medel enligt Kongl.
Brefvet af den 21 Januari 1870 användas till aflöning af de vid nämnda
öfningar biträdande tre repetitörer, hvilka dessutom hvardera åtnjutit
ett stipendii-qvartal af 62 Rdr 50 öre.

Antalet elever. Sedan Institutet inrättades, hafva derifrån utexaminerats

under första årtiondet 31 elever

)) andra )) 36 »

» tredje » 43 »

» fjerde » 113 »

Summa 223,

af hvilka 22 varit utländingar.

Under de sednaste fem åren och efter det från år 1867 qvarvoro
12 elever, hafva

1868 ...........	antagits ........... 7 ...........	utexaminerats ............. 9
1869 ...........	........... 10 ..........	........... 7
1870 ............	............ 2 ..........	............. 7
1871 ...........	............ 14 ..........	............ 7
1872 ............	............ 7 ...........	............ 4
1873 ..........	—	............. 9

Antalet elever är för närvarande (Oktober 1873) 10.

Flertalet af de från Institutet utgångne elever hafva blifvit. använde
i statens tjenst. Åtskillige hafva tillgodogjort sina vid läroverket inhemtade
kunskaper vid skötseln af egna skogar; andra hafva fått sig
anförtrodd förvaltningen af enskildas skogar. Blott ett fåtal har egnat
sig åt andra yrken än skogsskötseln.

Undervisningen för landtmätare.

Enskild under- Redan sedan längre tid tillbaka förrättades i General-landtmäterilandtmäteri-
kontoret examen med de inträdande landtmäteri-eleverna. Det ålåg
elever. dessa att styrka, det de under två år oafbrutet arbetat hos någon kunnig
landtmätare och derunder förvärfvat sig säker kännedom i allt,
som hör till landtmäteriets praktiska utöfning. Examen omfattade endast
teoretiska ämnen och den föregående undervisningen, som meddelades
af ingeniörer And General-landtmäterikontoret, fingo eleverne

sjelfva bekosta. På den grund att ett embetsverk icke ansågs vara
lämpligt såsom läroverk, föreslog öfverdirektören vid Landtmäteiiet
i underdånigt memorial af den 11 Maj 1852, att landtmäteri-ele\ernes
undervisning och examinerande måtte förläggas till universiteten.
Men sedan de Akademiska Konsistorierna i Upsala och Lund
samt Kanslers-embetet afstyrkt detta förslag, blef det samma utslaget.
Äfven det sedermera väckta förslaget att förlägga landtmäteiiundervisningen
till Skogs-Institutet kom icke till utförande, sedan Skogsstyrelsen
och direktören jemte Skogs-Institutets öfrige lärare afgifvit
afstyrkande utlåtande. I stället anvisade Kong! Maj:t år 1856 ett provisoriskt
bidrag af 1,000 Rdr B:ko för landtmäteri-elevernes undervisning
under ett år, hvithet belopp skulle utbetalas af besparingarne på
Riks-Statens sjette hufvudtitels anslag till jordbruket, handeln och näringarne
och ställas till öfverdirektörens förfogande. För samma andamål
anvisades sedermera årligen ett lika stort belopp, tills det samma undervisning,
år 1859 ökades till 2,300 Rdr Runt, mot vilkor att landtmäteri-eleverne
icke betungades med någon särskild afgift för den undervisning, de i
och för landtmäteri-examens undergående åtnjöto. År 1864 förökades
anslaget ytterligare till 3,000 Rdr Runt och uppfördes nu å Generallandtmäteri-kontorets
stat. Då emellertid antalet elever de sednaste
åren betydligt nedgått, har en minskning af det årliga anslaget egt
rum, så att det år 1871 var blott 1,100 och år 1872, 1,500 Rdr Runt.

Undervisningen för landtmäteri-eleverne omfattar enligt General- Läroämnen.
1 andtmäterikontorets Cirkulär af den 18 April 1865 följande läroämnen:
Matematik, (aritmetik, två grader algebra, serier och logaritmer, planimetri,
stereometri samt plan trigonometri); Matematikens, Fysikens och
Mekanikens tillämpning på ägors mätning, uträkning och delning, kartors
ritning, transportering, projektion och konstruktion; afvägning samt
justering af mått och vigter samt vägnings- och bränvinsprofmngsinstrument;
Kemi, Mineralogi och Geologi; Botanik; Skogshushållning,
Agronomi; Författningskunskap; samt läran om fornlemningars känne
tecken.

Undervisningen i dessa läroämnen meddelades, då ett större antal Lärare,
elever ännu deri deltogo, af sex lärare, af hvilka eu undervisade i

Matematik, en i Matematikens tillämpning på Landtmäteriet, en i Kemi,
Mineralogi och Geologi, en i Botanik och Skogshushållning, en i Agronomi,
och eu i Författningskunskap samt läran om fornlemningarnes kännetecken.
Men i anseende till det ringa antal elever, som de sednaste
åfen begagnat undervisningen, har antalet lärare förminskats till fyra,
al hvilka en undervisar i Matematik, tillämpningarne å Landtmäteriet,
samt läran om fornlemningars kännetecken, en i Kemi, Mineralogi och
Geologi, en i Botanik, Skogshushållning och Agronomi, samt en i Författningskunskap.

Fordringar
för undervisningens

begagnande.

kör vinnande af tillträde till denna undervisning bör landtmäterieleven
styrka, att han eger säker och tillförlitlig kännedom om sättet
att mäta, beskrifva, uträkna och, efter af annan uppgjord plan, dela
ägor, samt om allt som i öfrigt hör till landtmäteriets praktiska utöfning.
Han bör för den skull, sedan han aflagt godkänd afgångsexamen
vid något af rikets högre elementarläroverk, Krigsskolan vid Carlberg,
Skogs- ellei Teknologiskt Institut eller någon af de i riket inrättade
tekniska elementarskolor, minst två år hafva arbetat som elev hos landtmätare
och kunna förete vitsord deröfver.

Undervisningen börjar den andra söknedagen i September och
slutar nästföljande Maj, Juni eller Juli månad.

Landtmäteri- Landtmäteri-examen aflägges i September månad och omfattar ofvan
anförda ämnen. Pröfningen är i allmänhet muntlig, men i Matematik,
tillämpningarne på Landtmäteriet och Författningskunskap, äfven
skriftlig. Tillträde till den muntliga pröfningen medgifves endast den,
som i den skriftliga pröfningen blifvit godkänd. Elev, som behörigen
styrker att han aflagt godkänd afgångsexamen vid Krigsskolan, Skogseld
Teknologiskt Institut, är befriad från förhör i Matematik. När
han aflagt dylik examen vid Skogs-Institutet eller Teknologiska Institutet,
befrias han äfven från förhör, i förra fallet uti Skogshushållning
och i sednare fallet uti Kemi, Mineralogi och Geologi. I vissa fall kan
ele\, som aflagt examen vid något af de anförda läroverken, befrias från
förhör äfven i andra ämnen. Likaså* kan elev, som aflagt godkänd examen
vid teknisk elementarskola, vinna en dylik befrielse.

Fördelningen af det för landtmäteri-undervisningen afsedda anslag
var, då sex lärare funnos, följande:

Rdr R:mt

Arvode åt läraren i Matematik................................................................ 600 Anslagets ftfr »

)) » i tillämpningarne å landtmäteriet.......................... 400 delning »

» » i Kemi ........................................................................... 400

» » » i Botanik och Skogshushållning......................... 400

» » » i Agronomi ............................................................... 400

» ''» » i Författningskunskap ............................................. 600

Ersättning för reagentier etc. vid undervisningen i Kemi högst... 114

Summa Rdr R:mt 2,984
Sedan lärarnes antal förminskats till f)7ra, är fördelningen af an -

slaget följande:

			Rdr R:mt
Arvode	åt läraren	i Matematik in. m.............................	......................... 500
	» »	i Kemi ...............................................	.......................... 200
»	» )>	i Botanik............................................	.......................... 400
»	» »	i Författningskunskap ....................	......................... 400

Summa Rdr Runt 1,500

Antalet elever, som begagnat undervisningen vid General-landtmäteri-kontoret,
har varit år

1867 .................................... 15

1868 .................................. 9

1869 .................................. 7

1870 ................................. 5

1871 .................................. 1

1872 .................................. 5

1873 ................................. 1

Farmaceutiska Institutet.

Ehuru ett ordnadt apoteksväsende i Sverige funnits allt sedan Farmaceutiska
slutet af 1600-talet, är det först långt fram i innevarande århundrade,
som en särkild Farmaceutisk läroanstalt uppstått i vårt land. Visser -

Farmaceutiska

Institutets

utveckling.

ligen var Collegium medicum icke blott en förvaltande, utan äfven en
examinerande och undervisande korporation, i hvars skola undervisades
i Anatomi, Botanik och Farmaci; men denna undervisning var dock
hufvudsakligen afsedd för läkare. Det Karolinska medico-kirurgiska
Institutet, som från denna skola kan sägas leda sitt ursprung, verkade
äfven i någon mon för apotekarebildningens höjande, emedan de studerande
farmaceuterne egde tillfälle att draga nytta af de offentliga föreläsningar,
som der höllos i Kemi och Farmaci. Men saknaden af en
för farmaceuters behof afpassad undervisningsanstalt gjorde sig allt mer
gällande och föranledde år 1837 den då nybildade Apotekare-Societeten
att inrätta det Farmaceutiska Institutet. Detta läroverk underhölls ända
till år 1845 uteslutande af Apotekare-Societeten, hvars ledamöter förbundo
sig att för detta ändamål årligen betala vissa afgifter, bestämda
allt efter den större eller mindre rörelsen å de apotek, hvilka af de
respektive ledamöterne innehades. Anstalten hade under denna tid två
lärare, en i Kemi och Farmaci samt eu i Naturalhistoria och Materia
Medica. År 1845 beviljade Rikets Ständer på derom af Kong!. Maj:t
gjord nådig proposition ett årligt anslag af 1,500 Rdr Runt till Farmaceutiska
Institutet, mot vilkor att Apotekare-Societeten skulle årligen
bidraga med lika belopp. Men ännu saknade läroverket medel för inrättande
af ett eget laboratorium, och nödgades i detta hänseende anlita
Carolinska Institutet, hvars laboratorium hölls öppet för Farmaceuterne
på vissa dagar och timmar — en anordning som dock medförde
olägenheter af flera slag. Ej heller kunde de årliga inkomsterna vara
tillräckliga för att gifva åt det allt mer växande elevantalet en tidsenlig
undervisning. På grund häraf höjde Rikets Ständer år 1858, efter
enskild motionärs framställning, det årliga anslaget från statens sida
till 3,750 Rdr, mot vilkor att Apotekare-Societeten skulle lemna ett bidrag
af lika stort belopp. Nästföljande år inreddes i en ApotekareSocieteten
tillhörig egendom vid Rörstrandsgatan ett provisoriskt laboratorium,
och 1859—-1860 års Riksdag beviljade ett amorteringslån,
stort 50,000 Rdr R:mt till Societeten, på det att hon måtte sättas i tillfälle
att uppföra en byggnad, i hvilken lämpliga lokaler skulle för Farmaceutiska
Institutet beredas. Den nya byggnaden blef färdig 1864;
kostnaderna för dess uppförande uppgingo till 57,366 Rdr 25 öre. Vid

1866 års Riksdag beviljades, på Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga
proposition, en förhöjning af 1,125 Rdr i statsanslaget, under samma
förbehåll som tillförene af ett deremot svarande tillskott från ApotekareSocieteten,
hvarjemte 2,000 Rdr ställdes till Styrelsens för Farmaceutiska
Institutet förfogande, mot det att lärarne derstädes öfvertogo den förut
enligt Apotekare-reglementet professorerne uti Naturalhistoria och Kemi
vid Karolinska Institutet åliggande skyldighet att deltaga i provisorsoch
apotekare-examen.

Farmaceutiska Institutets nu gällande stadgar äro utfärdade af Sundhets-Kollegium
den 12 Februari 1846.^

De stadgade kunskapsfordringarne för inträde vid Farmaceutiska
Institutet äro:

I Latinska språket: de insigter, som äro nödiga, för att kunna obe- inträdesforhindradt
på svenska öfversätta och rätt förstå Pharmacopoea Suecica.

I Materia Medica och Naturalhistoria: Sundevalls lärobok f zoologi,
det hufvudsakligaste af Arrhenii Terminologi, så vidt det rör fanerogamer;
Linnés sexualsystem samt öfning i växters examinering; igenkännandet
af de allmänna växterna och de väsendtligaste drogerna.

I Kemi och Farmaci: Kemiens grunder, enligt Berlin, »Kort lärobok
i Kemi till elementarläroverkens tjenst»; kännedom af hufvudmomenterna
i de kemiska operationer, hvilka för läkemedels beredning
finnas upptagna i Pharmacopa Svecica; hvarjemte intyg bör företes
öfver att inträdessökanden minst ett års tid på något laboratorium varit
sysselsatt med kemiskt farmaceutiska operationers utförande.

I Matematik: Aritmetik, enligt Zweigbergs räknebok till och med
intresseräkning samt qvadratrötters utdragning; Algebra efter Björlings
lärobok, inledning och quatuor species, hela tal och bråk till första gradens
equationer; Geometri efter Euclides, tre böcker.

Vid Farmaceutiska Institutet meddelas för närvarande undervisning Farmaceutiska
i följande läroämnen: Kemi, Farmaci, Mineralogi och Geologi, Botanik, v^naforgaZoologi,
Fysiologi, Farmakognosi, Matematik (aritmetik, första gradens “lsationequationer
samt grunderna för läran om logaritmer), Fysik, samt kunskap
om de författningar som gälla för Apoteksväsendet. Dessutom
anställas på Institutets laboratorium öfningar i analytisk, syntetisk och
farmaceutisk Kemi. Denna undervisning bestrides af fyra lärare, nem -

Lärare, ligen en lärare i Farmaceutisk Naturalhistoria och Materia Medica, en
lärare i Kemi, Mineralogi och Geologi, en lärare i Matematik och Fysik
samt en laborator, hvilken tillika är lärare i Författningskunskap.
Dessutom biträder en amanuens vid laborationerna samt vid de två förstnämnda
lärarnes föreläsningar. Lärokursen är tvåårig. Han börjar med
Oktober månad och fortgår med fyra veckors Jul- och en veckas Påskferier
till den 1 Juni. Undervisningstimmarne äro fördelade på följande
sätt: t

	4»
		Antal timmar i veckan
		Hösttermin	. Vårtermin
Undervisnings-	Farmaceutisk Naturalhistoria och Materia Medica ..	4	4
timinarnes för-delning.	Kemi, Mineralogi och Geologi .................................	4	4
Matematik och Fysik ..................................................	2	4
	Författningskunskap ..................................................	—	1
	Laborationer ...................................................................	24	24
	Summa	34	37

Men eleverna följa icke under båda åren undervisningen i alla dessa
ämnen. Sålunda erfordra Kemien, Naturalhistorien och Farmakognosierr
två år, hvaremot de öfriga ämnena blifva genomgångna under
loppet af ett år. Särskildt bör anmärkas, att laboratoriets utrymme
icke medgifver alla elever att båda åren arbeta deri, utan flertalet elever
laborera blott första året, ehuru det vore önskligt att laborationerna
kunde fortgå båda åren. Till följe häraf blifva eleverna ej sysselsatta
vid läroverket på långt när så många timmar, som ofvanstående tabell
angifver.

samlingar. Farmaceutiska Institutet eger ganska rikhaltiga, Kemiska och Farmakologiska
samlingar.

Examina. Före afläggande af pro visors- och apotekare-examen bör eleven
hafva undergått godkänd tentamen i de ämnen, som tillhöra Institutets
undervisning, samt dessutom utfört godkända praktiska prof för instruktions
apotekaren och läraren i Kemi och Farmaci. Sjelfva examen om -

fattar ej Matematik och Fysik, utan blott Farmaci, Botanik, Zoologi och
Farmakognosi, Kemi, Mineralogi och Geologi.

Farmaceutiska Institutet står under Sundhets-Kollegii uppsigt. Dess
närmaste Styrelse utgöres af lärarne jemte tva af Apotekare-Societeten
välde deputerade. En af Sundhets-Kollegium utsedd lärare är läroverkets
inspektor, hvilken det åligger att i främsta rummet ansvara för undervisningens
och ordningens upprätthållande.

Farmaceutiska Institutets inkomst- och utgiftsstat är följande:

l:o. Inkomststat,

Rclr Pant

Bidrag af Staten................................ 6,875 (hvaraf särskildt 2,000 för examina)

)> » Apotekare-Societeten .......... 4,875

Terminsafgifter å 7,50 ...... 800 (medeltal för 10 år)

Summa 12,550

2:o. Utgiftsstat.

Lön åt läraren i Kemi, Farmaci in. in.
y> » Naturalhistoria och

Farmakognosi........

» » Matematik och Fysik

» » Författningskunskap

» en laborator.................................

Examensarvode åt tvänne lärare ........

Lön åt Inspektor.....................................

» en Amanuens................................

)) V aktm ästaren................................

Hyra till Apotekare-Societeten.............

Kol, ted, vatten, gas................................

Rclr Rent

1,500

1,000

800

200

1.600 (jemte bostad)

2,000

300 *

400 (jemte bostad)

600 (jemte bostad)

2.600
700

Q KO (utom särskilda afgifter för de af eleverna
OOU begagnade Kemikalierna m. m.)

Böcker, Instrumenter, Kemikalier in. in.

Summa 12,550

Följande tabell angifver antalet elever, som vunnit inträde vid och

blifvit utexaminerade från Farmaceutiska Institutet undei de sednaste åien.

Styrelse.

Antal elever.

Läroämnen.

Läsåret 1867 1868 inkomne 18 utexaminerade 16

)>	1868—1869	»	23	»	15
))	1869—1870	»	16	»	20
)■)	1870—1871		20	))	8
»	1871—1872		19	»	21
))	1872—1873	»	32	»	13
)>	1873—1874	)>	19	»	_

Föi närvarande (Oktober 1873) deltaga 74 elever i undervisningen
vid Farmaceutiska Institutet.

Krigshögskolan.

Detta läroverk grundades år 1815 under namn af Kongl. Högre
Artilleri-läroverket ocli flyttades år 1817 till Marieberg, der det sedermera
förblifvit. Läroverkets ändamål är förnämligast att gåfva dels åt
generalstabsofficerare, dels åt officerare vid Artilleriet och Fortifikationen
en högre militäriskt-vetenskaplig utbildning, men derjemte äfven,
att bland oIfinerare i Arméen och Flottan utbreda grundliga insigtcr i
de till vapenyrket hörande kunskapsgren!''. Under flera år meddelades
vid detta läroverk undervisning äfven åt civilingeniörer, och flertalat
af officerarne i Väg- och Vattenbyggnadskåren hafva erhållit sin vetenskapliga.
utbildning vid Krigshögskolan. Undervisningen för Civilingeniörer
upphörde dock, på sätt ofvan blifvit nämndt, med år
1869. Det sednast utfärdade Reglementet för Krigshögskolan är af
den 4 Juli 1872.

Undervisningen vid Krigshögskolan omfattar följande läroämnen:
Matematik (ecjuationsteori, serier, sferisk trigonometri, analytisk geometri
samt differential- och integralräkning), Mekanik, beskrifvande Geometri,
E''ysik, Kemi, Artilleri och Artilleri-ritning, Befästningskonst och
Befästningsptning, Krigskonst, Krigshistoria, Byggnadskonst, matematisk
Geografi, Topografi och Militär-Gcografi samt Franska språket. Vidare
höra till kursen praktiska öfningar, nemligen Artilleri-broslagningsoch
befästningsöfningar samt rekognosceringar, hvarjemte besök göras
i Artilleri-verkstäder, gjuterier med flera inrättningar, i den mon och
till den utsträckning omständigheterna medgifva. Hela undervisningen

är dock icke obligatorisk för samtliga elever. I vissa ämnen, nemligen
beskrifvande Geometri, Artilleri, Befästningskonst, Krigskonst och Krigshistoria
äro anordnade olika kurser för officerare, tillhörande olika vapen.
Undervisningen ordnas i detta hänseende efter programmer, hvarvid
följande bestämmelser äro gällande:

att Mekanik och Kemi äro obligatoriska ämnen endast för Artillerioch
Fortifikations-officerare;

att undervisningen i Byggnadskonst är obligatorisk endast för Fortifikations-officerare; att

Matematik, Geografi och Franska språket äro obligatoriska ämnen
endast för officerare af arméens öfriga vapen, hvaremot för dessa
officerare differential- och integralräkning ej är obligatorisk;

att Topografi och Militär-Geografi ej äro obligatoriska för Artilleriofficerare
;

att Artilleri-officerare deremot skola begagna undervisning och aflägga
examen i större kursen af Artilleri;

att Fortifikations-officerare skola begagna undervisning och aflägga
examen i de större kurserna af beskrifvande Geometri och Befästningskonst; att

de officerare, som icke tillhöra Artilleriet och Fortifikationen,
skola begagna undervisningen och aflägga examen i de större kurserna
af Krigskonst och Krigshistoria;

att det är tillåtet för elev att begagna undervisning och aflägga
examen äfven i andra ämnen eller större kurser än dem, indika för
honom äro obligatoriska, och att lektionsschemat, så vidt det är möjligt,
skall bestämmas så, att detta låter sig göra;

att för elev, som är sjöofficer, bestämmes lärokursens obligatoriska
ämnen, äfvensom dessas omfattning, genom särskildt beslut af Krigsundervisningskommissionen.

Den tid, under hvilken hvarje lärokurs fortgår vid Krigshögskolan,
är för närvarande bestämd till tre år, räknadt från den 15 Juli, med
uppehåll hvarje år från den 1 Maj till den 15 Juli, under hvilken tid
eleverna tjenstgöra vid sina regementen. Den kurs, hvilken tog sin
början den 15 Juli 1872, är afsedd att fortgå med lektioner och repetitioner
till medlet af Februari 1874, hvarefter den återstående tiden

Undervisnings tiden.

till den 1 Maj 1875 skall användas till praktiska öfningar och examina.
Nästa kurs är enligt Generalordres bestämd att taga sin början den 15
Juli 1874.

Enligt uppgjord plan bör lektionernas fördelning under nu pågående
lärokurs vara följande:

Frän den 15 Juli till den 15 November 1872.

Antal timmar
i veckan

Matematik........................................ 11

Beskrifvande Geometri................. 7

Krigskonst ..................................... 3

Kemi och laborationer................. 8

Franska språket.............................. 6

Summa 35

Från den 15 November 1872 till den 1 Februari 1873.

Antal timmar
i veckan

Matematik ......................................... 7

Krigskonst ....................................... 6

Befästningskonst............................ 8

Kemi och laborationer................. 8

Franska språket ............................. 6

Summa 35

Från den 1 Februari till den 15 Mars 1873.

Antal timmar
i veckan

Matematik..................................... 11

Befästningskonst............................. 7

Krigskonst ................ 5

Fysik.................................. 6

Franska språket.............................. 4

Summa 33

Frän den 15 Mars till den 1 Maj I873.

Antal timmar
i veckan

Matematik.................	.................. 11
Befästningskonst ....	................... 7''/,
Krigskonst ................	................... 3
Fysik.........................	.................. 5''/,
Artilleri .....................	................. 2
Franska språket.......	................... 4 '' Summa 33

Från den 15 Juli till den 15 Oktober 1873.

Antal timmar
i veckan

Befästningskonst ........................ 8

Krigshistoria............................... 4 A

Fysik............................................... 4

Artilleri ................................. 6''A

Artilleri-ritning ......................... 8

Franska språket................ 2

Summa 33

Från den 15 Oktober till Julen 1873.

Antal timmar
i veckan

Krigshistoria................................. 4 V2

Artilleri............................... 4 V2

Artilleri-ritning ........................... 12

Topografi- o. Militär-Geografi 4

Matematisk Geografi ................ 2

Franska språket............... 6

Summa 33

Lärare.

Inträdesfor driiigar.

Från den 7 Januari till den 15 Februari 1874.

Antal timmar i veckan
Krigshistoria............................	47,
Artilleri ....................................	6
Artilleri-ritning ......................	8
Topografi och Militär-Geografi	3
Matematisk Geografi..................	17,
Franska språket..........................	6

Summa 29

Lektionerna i Byggnadskonst och den större kursen af beskrifvande
Geometri och Befästningskonst hållas under examenstiden.

Denna undervisning bestrides af tolf lärare, nemligen: en lärare i
Matematik och Mekanik, en i beskrifvande Geometri, en i Fysik, eu i
Kemi, en i Artilleri, en i Artilleri-ritning, eu i Befästningskonst och
Befästnings-ritning, en i Krigskonst och Krigshistoria, en i Topografi,
Kartritning och Rekognoscering, en i Matematisk Geografi, en i Husbyggnadskonst,
Väg- och Vattenbyggnadskonst samt Byggnadsritning
samt en extra lärare i Franska språket. För närvarande innehafvas lärarebefattningarne
i beskrifvande Geometri, Befästningskonst och Befästningsritning
af eu person. Fyra repetitörer biträda vid undervisningen.

De elever, som mottagas vid Krigshögskolan, böra dessförinnan
hafva under ett års tid tjenstgjort som officerare och dessutom aflagt
inträdesexamen vid något af artilleriregementenas informationsverk i
Stockholm, Göteborg eller Christianstad. Denna examen omfattar följande
ämnen: Matematik (aritmetik och två grader algebra, serier och
logaritmer, planimetri och stereometri, plan trigonometri, första grunderna
af algebrans tillämpning på geometrien), Mekanik (den rena rörelseläran,
materiela punkters mekanik samt de första grunderna af
ståtligen), Artilleri, Fältbefästningslära samt ritning (nemligen artilleri-,
fält-, befästnings- och kartritning). Vid nämnda informationsverk meddelas
undervisning i dessa ämnen för de officerare, hvilka söka inträde
vid Krigshögskolan.

Det bör anmärkas, att officerarne vid Artilleriet och Fortifikationen
äro förbundna att genomgå Krigshögskolan för att vinna befordran
från underlöjtnants- till löjtnantsgraden.

Eleverna erhålla under lärokursens lektionstid å Marieberg fri inqvartering
och servis så långt utrymmet medgifver, Artilleri- och Fortifikations-officerare
i främsta rummet och derefter officerare af andra
vapen. De stå under militärisk disciplin och bevistandet af undervisningstimmarne
har för dem karakteren af en militärisk tjenstgöring.

Under Inspektörens för militärlärokursen inseende föres befälet öfver
Krigshögskolan af en chef, hvilken det åligger att vaka öfver krigslydnadens
vidmakthållande, undervisningens behöriga gång samt läroverkets
ekonomi. Han biträdes af en adjutant och en redogörare. Dessutom
finnes en bibliotekarie, hvilkens befattning dock är förenad med
adjutantens, samt en väbel, hvilken har närmaste tillsynen öfver betjeningen
och stallet.

Chefen och samtlige lärarne bilda en Undervisnings-Komité, hvilken
oger att afgifva utlåtande öfver de frågor rörande undervisningen
in. in., som Inspektören för Militärläroverken eller KrigsundervisningsKommissionen
finner sig föranlåten att den samma förelägga. Hvarje
lärare egen för öfrigt att, genom Chefen, hos Inspektören eller Krigsundervisnings-Kommissionen
föreslå sådana förändringar i de för läroverket
gällande föreskrifter, som han anser behöfliga.

1872 års utgiftsstat för Krigshögskolan uppgår till en summa af
28,500 Rdr Rmlr, på följande sätt fördelad:

Do. Arvoden och aflöninc/ar.

Befäl och stab.

Rdr Rmt

Chefen .................................................	......................... 1,000	—
Adjutanten ........................................	........................ 450	—
Eu läkare ...........................................	.............................. 300	—
En redogörare ..................................	.......................... 750	—
En bibliotekarie ..................................	........................ 150	2,650: -—

Transport 2,650: —

Styrelse och
Förvaltning.

Utgiftsstat.

Lärare-staten.	Transport	2,650: —
En lärare i Matematik och Mekanik.....................	1,800: —
» i beskrifvande Geometri ........................	750: -
» i Fysik....................................................	750: —
a i Kemi ........................................................	750: —
» i Artilleri .............................................	750: -
)) i Artilleri-ritning....................................	‘ 450: —
)) i Befästningskonst och ritning...........	900: -
» i Krigskonst och Krigshistoria ........... it i Topografi, Kartritning och Rekogno-	900: —
scering .............................................	750: —
)) i Husbyggnadskonst, Väg- och Vatten-
byggnadskonst och Byggnadsritning ............ Anslag för aflöning af extra lärare och repe-	900: —
t it örer.............................................................. Arvode för undervisning i artilleripjesers och	2,300: —	•
projektilers tillverkning och besigtning...... Betj eninys-staten.	150: —	11,150: —
Eu vaktmästare .........................................................	700: —
Tre drängar.....................................................................	1,365: -
Städning, tvätt in. in. ................................................	1,277: 50	3,342: 50

2:o. Omkostnads- och Underhällsstaten.

Bibliotekets, Fysiska '' Kabinettets och Kemiska Laboratoriets
underhåll............................................................................. 1,200: —

Praktiska öfningar ............................................................................... 1,500: —

Ved och belysning............................................................................... 3,055: —

Ersättning åt elever, som äro officerare vid de i landsorten
förlagda artilleriregementen, för deras resor till och
från Marieberg.......................................................... 750:

Transport 23,647: 50

Transport 23.G47: 50

Inventariers underhåll........................................................................... 1,010: —

Skrifmaterialier .............................................................................. 200: —

Diverse utgifter....................................................................... 1,081: 50

Stallet .. ''..................................................................^_2,555: —

Summa Rdr R:mt 28,500: —

Härvid bör anmärkas, att undervisningen i Matematisk Geografi
utan särskildt arvode bestrides af Professorn vid Topografiska kåren,
äfvensom att läraren i Franska språket aflönas ur anslaget för extra
lärare och repetitörer, hvarjemte han årligen erhållit en gratifikation af
500 Rdr ur anslaget för Generalstabsofficerares bildande, samt slutligen
att läraren i Krigshistoria och Krigskonst erhållit ur sistnämnda anslag
ett årligt arvode af 600 Rdr, utom de i stat anslagne 900 Rdr. Chefen,
Adjutanten samt sju af lärarne äro officerare och åtnjuta som sådana
de deras militäriska grad tillkommande löneförmåner. Chefen och Adjutanten
eg a boställe å Marieberg.

Vid början af lärokursen 1867—69 antogos 45 elever; för lärokursen
1869—72: 27, och i den nu pågående lärokursen äro 50 elever.

Efter denna redogörelse för de i fråga varande läroanstalternas organisation,
sådan den för- närvarande är, öfvergå!’ Komitén till en
granskning af de fördelar och olägenheter, som den föreslagna föreningen
af dessa, nu bestående, skilda fackläroverk med Teknologiska Institutet
till eu teknisk högskola, kan med afseende så väl på den tekniska
undervisningens natur och ändamål, som på den i andra länder
vunna erfarenhet, anses medföra.

Det skulle, när man öfverse!’ det vidsträckta fältet för industriens
mångartade verksamhet, vid första anblicken lätt kunna synas som den
undervisning, hvilkens ändamål är att förbereda för denna verksamhet,
vore bäst tillgodosedd, om ett särskildt läroverk funnes åtminstone för
hvar och en af dess hufvudgrenar. Det förefaller obestridligt, att för
hvart särskildt yrkes fordringar skulle vara på det bästa sätt sörj dt,

Fördelarna åt''
specialskolor.

om man hade t. ex. eu särskild kemiskt-teknisk skola, eu ingeniörskola,
eu arkitektskola, en bergsskola, en maskinkonstruktionsskola, en skogsskola
o. s. v. Ja, man skulle kunna gå ännu längre och fördela t. ex.
den kemiskt-tekniska undervisningen på flera läroanstalter: en skola för
bryggeri, en för färgeri, en för bränvinsbränning, en för ljustillverkning
o. s. v. Hvarje sådan industrigren förutsätter nemligen för dess
ändamålsenliga bedrifvande vissa särskilda vetenskapliga förkunskaper,
vissa tekniska insigter, olika för olika yrken, och det synes som skulle
deraf följa, att, om man upprättade ett vetenskapligt tekniskt läroverk
för hvarje fack, så skulle åt undervisningen i de särskilda läroämnena
kunna gifvas just den omfattning och den riktning, som det särskilda
behofvet påkallade.

Men denna, vid första anblicken så fördelaktiga anordning skall
vid närmare undersökning befinnas vara behäftad med de största svårigheter.
Om man tager i betraktande det ansenliga antalet af bestående
yrken, äfvensom de förhållanden, som härvid i öfrigt förekomma,
så skall det snart visa sig, att en sådan plan, som ofvan blifvit antydd,
är icke allenast olämplig, utan äfven alldeles outförbar.

FBrdeiarne af Först och främst skall man i de uppkommande kostnaderna finna
gens koncen- ett högst väsendtligt hinder för en så beskaffad organisation. Det är
treimg. påtagligt, att man för bibringandet af samma undervisning kan med
vida mindre utgift anordna eu fullständig teknisk högskola, än ett visst
antal fristående specialskolor. Föreläsningarne kunna i rätt många läroämnen
vara gemensamma för två eller flere afdelningar och samma
lärare således gagna lärjungar inom flere olika afdelningar. Utgifterna
för lokaler, förvaltning, samlingar m. in. blifva likaledes betydligt mindre
i förra fallet än i det sednare. Synnerligen måste dessa förhållanden
vara afsevärda i ett land med ringare folkmängd, der undervisningen
för det fåtal elever, som vanligen egna sig åt det ena eller andra särskilda
facket, antingen skulle medföra kostnader, som i förhållande till
lärjungarnes antal måste anses öfverflödigt höga, eller ock blifva ganska
ofullständig, om icke dessa elever sammanfördes med andra som, ehuru
de ämna vända sig åt yrken af olika slag, likväl kunna delvis draga
nytta af samma undervisning.

Fn omständighet, som vidare för denna frågas bedömande är af

stor vigt, är deri, att tekniken i sjelfva verket icke är så splittrad i en
mängd från hvarandra skilda specialfack, att icke dessa i inånga hänseenden
beröra och behöfva hvarandra. Visserligen gäller här som
öfver allt lagen om arbetets fördelning, men det gifves likväl talrika
fall, i hvilka det är önskligt att en tekniker icke inskränker sina förberedande
vetenskapliga studier endast till sitt hufvudfaok, utan äfven
gör sig förtrogen med vissa andra, dermed beslägtade grenar af tekniken.
Dessa kunskapers inhemtande underlättas högst betydligt, om undervisningen
för de olika tacken sammanföres i ett enda läroverk.

Det är tillräckligt att, anföra några få exempel för att tydliggöra
detta. De kemiskt-tekniska och mekaniskt-tekniska yrkena skulle väl
tyckas till sin grundkarakter vara sins emellan högst olika, och likväl
tinnes det icke få industrigrenar, för hvilkas rätta bedrifvande erfordras
allvarliga så väl kemiska som mekaniska kunskaper. Sådana äro t. ex.
pappersfabrikationen, tygtryckningen, klädestillverkningen m. fl. Likaså,
ehuru skogshushållningen, bergshandteringen och de mekaniska yrkena
äro i vissa hänseenden ganska väsendtligt skilda från hvarandra, gifves
det icke desto mindre flere beröringspunkter dem emellan, och detta är
i vårt land mera märkbart än i de flesta andra. Det kan svårligen bestridas,
att en grundlig kunskap i skogshushållningen skulle för många
bergsmän vara af stor nytta; likaså vore det i hög grad önskvärd!, om
eu sådan kunskap blefve allt mera spridd bland sågverkens tekniska
förvaltare. Till och med apotekareyrket, ehuru det synes vara ett af
de mest fristående bland alla tekniska fack, är icke alldeles oberoende
af det nämnda förhållandet. I samma mon som detta yrke blir fritt,
torde det blifva behöflig! för innehafvarne af de mindre apoteken att
söka, icke blott genom försäljning, utan äfven genom framställning af
kemiskt-tekniska produkter utvidga sin verkningskrets. Den fabriksmessiga
tillverkningen af farmaceutiska preparater, likasom äfven dessas
fullständiga bedömande, förutsätter i flera fall allmänna tekniska kunskaper.
Ehuru således en i vanlig mening teknisk bildning icke kan
anses behöflig för alla farmaceuter, kan den väl vara gagnelig, till och
med nödvändig för åtskilliga bland dem.

Ett annat, härmed sammanhängande förhållande är behofvet af en
lättad öfvergång från förberedelsen till ett yrke till förstudierna för ett

annat. Det är icke ovanligt, att en ung man, som ingått vid ett tekniskt
läroverk, efter någon tid finner, att det i följd af hans inre fallenhet,
eller af yttre omständigheter skulle vara för honom fördelaktigare
att egna sig åt en annan gren af tekniken än den han från början
afsett. Man kan visserligen säga, att äfven om den tekniska undervisningen
meddelas i skilda fackskolor, eu öfvergång från den ena till den
andra af dessa icke är omöjlig, emedan de unge män, som anse det för
sig behöfligt, kunna genomgå först det ena, sedan det andra af dessa
läroverk. Men svårigheterna härvid äro dock så stora, att exempel på
en sådan öfvergång sällan eller aldrig förekomma; i alla händelser är
deri förenad med onödig tidsutdrägt och kostnad för de studerande.
Helt annorlunda blifver förhållandet, om de olika fackskolorna bilda ett
sammanslutet, organiskt helt. Med en ändamålsenlig anordning af den
tekniska högskolan är det i detta fall för de studerande vida lättare,
att efter sitt behof afpassa sina studier och att inhemta de kunskaper,
som deras framtida yrke, deras naturliga anlag och deras sannolikt blifvande
lefnadsställning påkalla.

Om sålunda icke mindre afseende! på kostnaderna än äfven industriens
egen art och de olika yrkenas förhållande till hvarandra tala för
sammanslutningen i en större läroanstalt, så finnas ock skäl för eu sådan
åtgärd i sjelfva undervisningens natur. Tager man i öfvervägande
förhållandet mellan den vetenskapliga undervisningen i sin helhet å ena
sidan, och den praktiska verksamheten å den andra, så skall man lätt
inse, att en stor teknisk högskola, i jemförelse med de skilda specialskolorne,
bör utöfva en vida kraftigare inverkan på industrien. Inom
sjelfva läroverket åter egnar sig beröringen mellan lärare och elever af
skilda fack synnerligen väl att utjemna möjligen uppkommande ensidigheter,
och att gifva en högre lyftning åt hela den tekniska bildningen.
Särskild! hvad lärarne angår, företer sig vid denna jemförelse eu
olikhet mellan det ena och det andra systemet, som är af icke ringa
vigt. I en skola inrättad för ett särskildt fack, och följaktligen afsedd
för ett inskränktare antal lärjungar, kunna icke rätt många lärare vara
anstälda, och i följd deraf måste vanligen flera läroämnen föredragas
af en och samma person. Vid en större undervisningsanstalt deremot
kan i allmänhet hvarje lärare hafva sitt särskilda läroämne; han förmår

då, äfven vid den hastiga utveckling vetenskaperna i våra dagar taga,
noga följa detta ämnes framsteg, ständigt fortbildande sig sjelf, och
undervisningen blifver derigenom bättre. Dertill kommer, att lärare af
någon utmärkelse i allmänhet hellre fästa sig vid eu större läroanstalt
än vid en mindre — ett förhållande, som äfven i sin moll bidrager att
lyfta undervisningen vid det större läroverket.

På grund af dessa förhållanden torde man kunna med trygghet
påstå, att äfven om kostnaderna för do båda ifrågavarande förfaringssätten
skulle blifva lika stora, läroämnenas sammanförande vid ett enda
större undervisningsverk skall befinnas för samma utgift åstadkomma
eu vida bättre undervisning, än om den tekniska bildningen fördelas
på flere skilda läroanstalter.

Rådfrågar man erfarenheten och tillser huru förhållandet i andra
länder är, så finner man ock, att eu sådan fördelning icke någonstädes
blifvit genomförd. Visserligen hafva i flere länder för enskilda vigtiga
industrigrenars behof upprättats specialskolor, hvarpå såsom exempel
må anföras väfskolorna i Chemnitz, Mnhlhausen och Reutlingen, bryggeriskolan
i Worms, skeppsbyggeriskolorna i London och Paris o. s. v.,
men dessa skolor äro i allmänhet icke fullständigt utbildade tekniska
läroverk, utan de tjena hufvudsakligen till att ersätta den första praktiska
undervisningen i verkstäderna. De förutsätta vanligen, så vidt de
ej äro arbetareskolor, en förut inhemtad vetenskapligt-teknisk bildning
och undervisningen omfattar förnämligast yrkets praktiska detaljer.
Dessa specialskolor hafva således eu helt annan bestämmelse än de
vanliga tekniska läroanstalterna; de kunna också ingalunda ersätta dem,
utan endast i vissa fall bygga vidare på grundvalen af deras arbete.
Men om man också ingenstädes fullständigt genomfört grundsatsen af
den vetenskapliga tekniska undervisningens splittring i ett visst antal
af hvarandra oberoende fackskolor, så har man dock i ett och annat af
de större kulturländerna i någon mon närmat sig dertill. Frankrike
och Preussen erbjuda i detta fall exempel, ehuruväl icke så mycket på
den egentliga industriens område, som i fråga om den förberedande
undervisningen för statens tekniska tjenster.

Sålunda har man i Frankrike den bekanta Polytekniska Skolan i
Paris, hvilken likväl, såsom redan blifvit antydt, icke är en teknisk

Erfarenheten i
andra länder.

Frankrike.

Preussen.

Andra stater.

skola i vanlig mening, utan en förberedande, allmän naturvetenskapligtmatematisk
läroanstalt, hvilken alla måste genomgå, som önska vinna
anställning i statens högre tekniska befattningar, för att sedermera vidare
utbilda sig i de särskilda skolorna för Artilleri- och Ingeniöroflicerare,
för Väg- och Vattenbyggnads-Ingeniörer, för Bergsingeniörer,
för Ingeniörerne vid statens tobaksfabrikör o. s. v. Men äfven i Frankrike
meddelas den högre tekniska undervisning, som är afsedd för den
enskilda industrien, i ett enda läroverk, nemligen i den förut nämnda
»Ecole centrale des arts et manufäetures».

I Preussen åter linnes en särskild läroanstalt för statens byggnadstekniker,
eu annan för bergsingeniörer, eu tredje för skogsmän o. s. v.;
alla dessa läroverk äro, hvart för sig, sjelfständiga och förutsätta icke
någon förut förvärfvad högre vetenskaplig bildning. Undervisningen
för den enskilda fabriksindustrien, äfvensom för skeppsbyggeri et meddelas
dock äfven här i ett gemensamt läroverk. Ty ett sådant är i
sjelfva verket )>das Königliche Gewerbe-Institut» i Berlin.

Att man likväl äfven i Preussen insett olägenheterna af den högre
tekniska undervisningens splittring, visar sig deraf, att vid den nyaste
läroanstalten af detta slag i de preussiska länderna, vid den år 1870
upprättade Polytekniska Skolan i Aachen, byggnadsfacken blifvit sammanförda
med de kemiska, mekaniska och bergsmannafacken, såsom af
den bifogade bilagan närmare upplyses. För öfrigt torde det vara allmänt
erkändt, att om man i Frankrike och Preussen använde de betydande
summor, som nu äro anslagna till underhåll af de nämnda olika
specialskolorna, i stället till vidmakthållande af fullständigt utbildade,
tekniska högskolor, man skulle kunna uppnå bättre resultat än under
nu varande förhållanden.

I de mindre staterna har, som det synes, nödvändigheten först
framkallat eu närmare sammanslutning af särskilda fack i eu gemensam
läroanstalt; men denna sammanslutning har vid verkställigheten äfven
visat sig i hög grad ändamålsenlig. Erfarenheten har sålunda i sjelfva
verket visat, att de polytekniska skolorna i Schweiz, Wiirtemberg, Baden,
Bäjern in. fl. länder, der man sammanfört teknikens olika grenar,
med vida mindre kostnad, lemna en i det hela taget jemngod och i
vissa hänseenden öfverlägsen undervisning i jemförelse med de franska

och preussiska specialskolorna, och derjemte utöfva en kraftigare inverkan
på de industriela yrkena.

Att en så beskaffad sammanslutning af den högre tekniska under- Radande t™-visningen funnits lemna fördelaktiga resultat, visar sig äfven deraf, att, teknisk» un''•
sedan de egentliga polytekniska skolorna först uppkommo, man under

tidernas lopp funnit sig föranlåten att till dem förlägga allt flera och »*»£•
flera grenar af undervisningen för de särskilda praktiska yrkena, hvaremot,
såvidt Komitén har sig bekant, det icke gifves något exempel
på ett afskiljande från ett fullständigt polyteknisk läroverk af eu teknisk
specialskola, eller ens på upprättandet af en fristående fullständig
läroanstalt för något visst egentligen tekniskt fack i de länder, der polytekniska
skolor finnas. Den polytekniska skolan i Zurick innehöll,
allt ifrån sin stiftelse, icke blott afdelningar för arkitektur, väg- och
vattenbyggnadskonst, maskinbyggnad och teknisk kemi, utan äfven eu
fackskola för skogshushållning. Blifvande farmaceuter hafva äfven från
början der erhållit sin bildning. Under de sednaste åren har nu ytterligare
tillagts en fackskola för landtbruk. Vid den år 1868 vidtagna
reorganisationen af den tekniska undervisningen i Bajern sammanfördes
den undervisning för Arkitekter och Civilingeniörer, som förut företrädesvis
meddelades vid polytekniska skolan i Munchen, med undervisningen
för fabrikstekniker, hvilken tillförene hade egt rum vid skolorna
i Augsburg och Nurnberg, och till den sålunda upprättade tekniska
högskolan, vid hvilken äfven bildas landtmätare och farmaceuter,
bär man sistlidet år ytterligare fogat eu landtbruks-fackskola. Likaså
har man vid den polytekniska skolan i Carlsruhe, hvarest sedan längre
tid tillbaka meddelats undervisning för arkitekt-, civilingeniörs-, maskinkonstruktörs-,
kemiskt-tekniska och skogsmannafacken, numera anordnat
undervisning äfven för farmaceuter. Den förut nämnda FEcole centrale
des arts et manufactures» i Paris, hvilken, enligt hvad namnet angifver,
egentligen varit afsedd för bildande af fabrikstekniker, meddelar
tillika undervisning i ingeniörsfacket. Denna skola bär på de sednaste
åren upptagit äfven skeppsbyggeriet, samt helt nyligen till och med
landtbruket bland de yrken, som utgöra föremål för hennes verksamhet.

Den sedan’ lång tid tillbaka bestående berömda Bergsakademien i
Freiberg i Sachsen skall, enligt nyligen fatta dt beslut, nu mera såsom

Vilkor för sammanslagningen

af flere speeialläroverk.

särskildt läroverk upphöra, ocli i stället förenas med den polytekniska
skolan i Dresden.

Äfven i vårt land bär den tekniska undervisningen framgått på
samma väg. Teknologiska Institutet, från början afsedt för bibringandet,
af den vetenskapligt tekniska bildning, som erfordras för fabriks- ►
väsendet, både länge eu afgjord riktning företrädesvis åt det kemiskttekniska
facket. Småningom bar äfven den mekaniska undervisningen
blifvit allt mera tillgodosedd. Vidare bär, efter långa strider, den högre
bergsundervisningen blifvit dit förlagd och på de sednast^ åren jemväl
undervisningen för civilingeniörer. Att denna utveckling af Teknologiska
Institutet visat sig vara gagnelig, torde svårligen kunna bestridas.

Af hvad sålunda blifvit anfördt synes ådagalagdt, att så väl den i
olika länder inbemtade erfarenhet, som sakens egen natur talar för den
åsigt, att den tekniska undervisningen i allmänhet bör sammanföras i
eu teknisk högskola, så rikhaltigt som möjligt utrustad med lärarekrafter
och undervisningsmedel för studiet af de rena och tillämpade vetenskaper,
som ligga till grund för denna undervisnings olika riktningar.
Dermed är icke sagdt, att en sammanslagning af bestående olika
högre tekniska läroverk alltid ''eller under alla förhållanden skulle vara
påkallad. Så t. ex. finner man lätt, att om eu sådan sammanslutning
skall kunna utan olägenhet verkställas, elevérna böra ega en någorlunda
likartad grundläggande bildning, så att icke allt för stora skiljaktigheter
förefinnas’ i afseende å förkunskaper hos studerande, hvilka
åtminstone delvis skola begagna samma undervisning. Likaså är det
uppenbart, att den tekniska högskolan måste vara oberoende af de särskilda
fackmyndigheter, under hvilka eleverne efter fullbordade studier
komma att lyda, så att endast en styrelse anordnar undervisningen.
Denna skulle i annat fall kunna utsättas för menliga följder genom den
splittring som vore att befara, om flera skilda myndigheter vid anordningen
af densamma skulle göra sina åsigfer gällande.

Afser man de förhållanden, som hos oss förefinnas, torde det vara
obestridligt, att det nu varande Teknologiska Institutet utgör den grundval,
på hvilken man, då fråga är om upprättandet af en teknisk högskola,
bör bygga.

Teknologiska Institutet innehåller redan fackskolor för praktisk

Mekanik, Kemisk Teknologi, Väg- och Vattenbyggnadskonst samt Bergsvetenskap,
ehuru visserligen icke alla dessa skolor ännu vunnit den
utveckling, att de skäligen kunna sättas i jemnbredd med motsvarande
afdelningar vid de bättre utländska polytekniska skolorna. Detta läroverk
har till sitt förfogande betydande lärarekrafter, ändamålsenliga lokaler
och icke ringa samlingar. Genom en lämplig reorganisation och
något rikligare utrustning synes det lätt nog kunna sättas i stånd att
ännu fullständigare motsvara sitt ändamål och göras tillgängligt för ett
större antal lärjungar, jemväl för sådana, som hafva eu i någon mon
afvikande studieriktning och lefnadsbestämmelse.

Efter det Komiterade sålunda i korthet angifvit de synpunkter,
som efter deras uppfattning i allmänhet göra sig gällande vid frågor
af denna beskaffenhet, gå de att redogöra för de särskilda förhållanden,
som förete sig i afseende på hvarje af de läroanstalter, livilkas förening
med annat läroverk blifvit föreslagen.

Undervisningen för landtmätare.

Bland de undervisningsgrenar, hvilkas förläggande till Teknologiska
Institutet blifvit ifrågasatt, synes landtmäteri-undervisningen i första
rummet böra komma i betraktande. Landtmäteri-Styrelsen, som
insett olämpligheten deraf att ett embetsverk skulle tillika vara en undervisningsanstalt,
har ock redan för flera år tillbaka sökt bereda landtmäteri-eleverna
tillfälle, att vare sig vid Universiteten eller vid Skogsinstitutet
förvärfva de för deras yrke erforderliga kunskaper.

För Komitén har det lämpligaste synts vara att förlägga den ifrågarande
undervisningen till Teknologiska Institutet, — eu åtgärd, för hvilkens
vidtagande någon betydligare svårighet icke möter. Under det
att derigenom ganska stora fördelar skulle vinnas för landtmäteri-bildningen,
skulle äfven det Teknologiska Institutet, långt ifrån att af en
sådan anordning hafva någon olägenhet, tvärt om deraf hemta verkligt
gagn. Landtmäteri-elevernes förkunskaper stå i nära öfverensstämmelse
med nu gällande inträdesfordringar för Institutet. Dessa elever kunna
utan svårighet deltaga i den undervisning, som vid Teknologiska In 7 -

stitutet meddelas i vissa delar af Matematiken, i synnerhet den beskrifvande
och den praktiska Geometrien, med dertill hörande teckningsarbeten
och andra öfningar, samt vidare i Fysik, Kemi, Mineralogi och
Geognosi. Fn mindre kurs i Skogshushållningslära kunde för dem
anordnas gemensamt med bergseleverne, hvilka nu icke ega tillfälle
att erhålla denna för dem icke ovigtiga undervisning.

Vidare erfordras för landtmäteri-eleverne undervisning i Författningskunskap
och Agronomi, — läroämnen, hvilka äfven af andra skäl
synas böra vid den tekniska högskolan införas.

Lärokursen för ifrågavarande elever har Landtmäteri-Styrelsen ansett
icke böra under nu varande förhållanden utsträckas till längre tid
än ett år. Den bör ock, om man blott afser de vigtigaste ämnena,
utan svårighet kunna, äfven vid den större läroanstalten, nrdnas så, att
den medhinnes på denna tid. Utan tvifvel skulle det vara önskligt,
att landtmäteri-eleverne kunde förvärfva en fullständigare teknisk bildning,
hvilket både för dem sjelfva och för det allmänna skulle blifva
gagneligt, men då förhållandena för närvarande äro sådana, att landtmäteriet
icke erbjuder tillfälle till en större eller mera lönande verksamhet,
kunde det med skäl befaras, att ett allt för ringa antal unge
män skulle egna sig åt detta för landtbruket så vigtiga yrke, om en
längre studiekurs för dem blefve erforderlig.

För öfrigt kan tillfälle beredas de landtmäteri-elever, som sådant
önska, att efter aflagd examen ännu någon tid qvarstanna vid den tekniska
högskolan för att förkofra sig i de kunskapsgrenar som för dem
företrädesvis äro af vigt, såsom Matematik, Mekanik, Byggnadskonst m. fl.

På dessa skäl anse Komiterade sig böra i underdånighet tillstyrka
landtmäteri-undervisningens förläggande till Teknologiska Institutet.

Skogsundervisningen.

Af vida större omfattning är frågan om den högre skogsundervisningens
införande i den tekniska högskolan.

I afseende på denna fråga torde Komiterade först böra nämna, att
samma ärende redan en gång tillförene varit föremål för behandling.

På grund af enskild motion framställde 1.869 års Riksdag den underdåniga
anhållan, att Kongl. Maj:t måtte efter vederbörandes hörande
taga i öfvervägande, huruvida icke undervisningen i skogsväsendet lämpligen
kunde förläggas till Teknologiska Institutet eller till ettdera af
landtbruks-instituten vid Ultima eller Alnarp, eller ock till begge dessa
undervisningsanstalter.

Så väl Skogs-Styrelsen som Styrelsen för Teknologiska Institutet
erhöll då nådig befallning att efter vederbörandes hörande till Kongl.
Magt inkomma med underdånigt yttrande i detta ämne. Sedan de sålunda
anbefalda utlåtanden inkommit, förklarade Kongl. Maj:t, i nådigt
beslut af deri 7 Januari 1870, sig icke finna skäl att bifalla ifrågavarande
förflyttning.

Då samma fråga nu genom Riksdagens underdåniga framställning
blifvit ånyo väckt, hafva Komiterade ansett sig böra i korthet erinra om
de yttranden, vederbörande myndigheter vid det förra tillfället afgåfvo,
och* i sammanhang dermed anföra de skäl, på’Indika Komiterade
stöda sin åsigt i ämnet.

Styrelsen för Teknologiska Institutet anförde då, i sitt underdåniga
utlåtande, att någon fördel af skogsundervisningens förläggande
till detta läroverk skulle vara att vinna endast under den förutsättning,
att i flera undervisningsämnen kunde anordnas gemensamma lärokurser
• för skogseleverna och Institutets öfrige lärjungar, men att i anseende
till olikheten af de kunskaper, som dessa två slag af lärjungar behöfde
inhemta, äfven i till namnet lika läroämnen, några dylika gemensamma
lärokurser icke syntes kunna utan skada för läroverket åstadkommas.
Den förutsättning, Styrelsen sålunda uppställt såsom vilkor för en blifvande
förening, anser äfven Komitén'' vara riktig, men den fordran, som
denna förutsättning innebär, kan efter Komiténs uppfattning verkligen
uppfyllas. Ty den undervisning, som vid Teknologiska Institutet meddelas
i Fysik, Kemi, Mineralogi och Geognosi, äfvensom i praktisk
Geometri och Ritkonst, — allt ämnen, i hvilka ringa eller ingen undervisning
meddelas vid Skogs-Institutet, bör åtminstone till en stor del
vara ganska gagnelig för skogseleverne. Att dessa åter utan olägenhet
för Teknologiska Institutets elever skulle kunna deltaga i undervisningen
i dessa läroämnen, så framt Assistenter biträda lärarne i de

Förut ifrågasatt
förening
mellan Skogsinstitutet
och
Teknologiska
Institutet.

Yttrande af
Styrelsen för
Teknologiska
Institutet.

afdelningar, der ett större antal elever begagnade undervisningen, kan
icke vara tvifvel underkastadt. Hvad som af dessa läroämnen möjligtvis
kan vara umbärligt för skogseleverne, behöfver för dem icke vara
obligatoriskt. Komitén anser sig så mycket säkrare kunna uttala en
sådan åsigt, som vid de polytekniska skolor, der skogsafdelningar finnas,
såsom i Zlirich, Carlsruhe och Braunschweig, skogseleverne deltaga
med öfriga elever uti undervisningen i nyssnämnda ämnen. Ömkligt
torde ock vara, att en grundlig skogsvetenskaplig bildning ej kan
inbemtas utan något djupare insigter i Naturläran än dem, som meddelas
i de allmänna elementar-läroverken. Då ett så ringa antal elever
egna sig åt skogsväsendet, skulle det medföra alltför stora kostnader,
om man vid det särskilda läroverket anordnade undervisning i Fysik,
Kemi, Mineralogi och Geognosi, — läroämnen, hvilka erfordra ett stort
antal apparater och omfattande samlingar. Äfven läran om träets egenskaper
och bearbetning, hvilken utgör en del af den mekaniska Teknologien,
bör vara af nytta för de blifvande skogsmännen. Det vilkor,
som Teknologiska Institutets Styrelse ansett betinga fördelen af de
båda läroverkens förening, nemligen gemensamheten i undervisning,
kan således verkligen blifva i väsendtlig mon uppfyldt.

Af Styrelsen för Teknologiska Institutet anfördes vidare, att Institutet
icke hade tillräckligt utrymme för de samlingar, hvilka för skogsundervisningen
äro nödiga. Denna anmärkning kan svårligen hafva
afseende å de nu varande samlingarne vid Skogs-Institutet, hvilka i
sjelfva verket äro af så obetydligt omfång, att icke ringaste svårighet
synes kunna uppstå för deras inrymmande i någon af Teknologiska
Institutets lokaler. Hvad åter beträffar den framtida utvidgningen af
ifrågavarande samlingar, hvilka förnämligast äro afsedda för den naturhistoriska
undervisningen, torde den, i händelse af skogsundervisningens
förläggande till Teknologiska Institutet, icke blifva så mycket af
behofvet påkallad, då den byggnad, i hvilken Institutets undervisning
meddelas, är belägen så nära till Vetenskaps-Akademiens hus, att Akademiens
rika samlingar väl böra kunna användas för den undervisning
i Naturalhistoria, som vid Institutet förekommer.

Skogs-insti- De skäl, som Skogs-Institutet för sin del anförde mot den i fråga
tutets yttrade. gtälda förflyttningen, voro hufvudsakligen tvänne; nemligen dels, att

saknaden af den planteringsmark till omkring 18 tunnlands vidd, öfver
hvilken Skogs-Institutet nu förfogar, skulle menligt inverka på skogsundervisningen,
och dels att kostnaderna för denna undervisning ej
skulle förminskas genom dess förläggande till Teknologiska Institutet.
Utan tvifvel skulle det vara ganska illa, om skogseleverne icke egde
tillfälle att anställa de praktiska öfningar, om hvilka här är fråga; men
ehuru den för detta ändamål nu afsedda mark synes vara ganska väl
lämpad för ändamålet, torde det dock utan synnerlig svårighet låta sig
göra, att icke långt ifrån Teknologiska Institutets lokal, i hvars närhet
de staten tillhöriga Solna och Bellevue parkerna äro belägna, finna ett
område tjenligt för dessa öfningar. Och i händelse, mot förmodan,
detta ej skulle blifva fallet, synes det icke omöjligt att, äfven efter de
båda läroverkens förening, göra bruk af den nu använda planteringsmarken,
om skogseleverne på passande tider företoge exkursioner dit
för de praktiska öfningarnes anställande.

Hvad åter beträffar kostnaderna, måste Komitén, äfven om dessa
ej skulle blifva mindre än de för närvarande äro, likväl anse den i
fråga stälda förflyttningen ändamålsenlig och nyttig, emedan den för
samma kostnad skulle bereda tillfälle till en bättre undervisning.

Om äfven den högre skogsundervisningen i Sverige i dess nuvarande
skick måste medgifvas vara föga kostsam, lärer det svårligen
kunna förnekas, att den i det allmännas intresse är i behof af en väsendtlig
utvidgning, och till en sådan, af vår tids fordringar på skogsmannafacket
högt påkallad förbättring, synes utväg icke lämpligare
kunna beredas än i sammanhang med ifrågavarande förflyttning. En
förbättrad skogsvetenskaplig undervisning är i sjelfva verket af så stor
vigt för vårt land, att, äfven om ökade kostnader derigenom skulle
föranledas, dessa måste anses rikligen godtgjorda genom en förbättrad
vård om offentliga och enskilda skogar.

Det bör för öfrigt icke lemnas oanmärkt, att, om Skogs-Institutet
förenas med Teknologiska Institutet, den genom sitt fördelaktiga och
ovanligt sköna läge synnerligen värderika egendom, som det förstnämnda
läroverket nu begagnar, blir disponibel för andra ändamål. Intager
man detta värde i beräkningen, torde det vara otvifvelaktigt, att
samma undervisning för skogseleverne kan anordnas för mindre kost -

nåd vid Teknologiska Institutet än vid det nu varande Skogs-Institutet,
äfvensom att, om man vidtager de erforderliga förbättringarne i denna
undervisning, föreningen i ekonomiskt hänseende blifver jemförelsevis
ännu gynnsammare.

Vidare och oberoende af hvad förut förekommit i denna fråga, utbeder
sig Komitén att i afseende på de förhållanden, som härvid hufvudsakligen
böra tagas i öfvervägande, få anföra följande:

De kunskapsfordringar, hvilka äro uppställda såsom vilkor för inträde
vid Teknologiska Institutet och vid Skogs-Institutet, äro nu mera
nära öfverensstämmande med hvarandra. Något hinder i detta hänseende
förefinnes således icke. Hvad sjelfva undervisningen beträffar,
skulle skogseleverne, gemensamt med andra lärjungar, kunna vid den
tekniska högskolan erhålla undervisning i vissa delar af Matematiken,
vidare i Fysik, Kemi, Mineralogi och Geognosi, i en del af den Mekaniska
teknologien (läran om träets bearbetning) och i ritning, äfvensom
i Agronomi. Särskild undervisning kan för dem anordnas uti de
skogshushållningen närmast berörande läroämnen: Skogsskötsel, Skogsindelning,
Författningskunskap och Skogsteknologi (nemligen de delar
af denna kunskapsgren, som ej ingå i den Mekaniska teknologien)
äfvensom i Botanik, Zoologi och Jagtkunskap. De praktiska öfningarne
skulle, såsom redan är i underdånighet anfördt, kunna ordnas på hufvudsakligen
samma sätt som förut.

Det synes således, att båda läroverken skulle komma att vinna
genom föreningen. Den högre skogsundervisningen skulle genom anslutningen
till ett större läroverk erhålla en fullständigare organisation,
och tillfälle beredas skogseleverne att inhemta kännedom af flere för
skogshushållningen ''vigtiga kunskapsgrenar. Hvad Teknologiska Institutet
beträffar, skulle undervisningen derstädes riktas med åtskilliga
läroämnen, hvilka äro af betydenhet äfven för andra grenar af tekniken.
I sjelfva verket står, enligt hvad Komitén redan antydt, skogshushållningen
i ett nära samband med synnerligt vigtiga grenar af vårt
lands industri.

Den vida större delen af Sveriges skogar är enskildes egendom;
vidsträckta skogsområden tillhöra jernbruk, sågverk eller andra enskilda
industriela anläggningar och förvaltas af dessas disponenter. Det måste

då vara af stor betydenhet för landet, att skogsundervisningen göres
lätt tillgänglig för blifvande industriidkare. Äfven ur denna synpunkt
måste man anse, att den skogsvetenskapliga undervisningen, särdeles i
vårt land, bär sin rätta plats vid en teknisk högskola.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, får Komitén i* underdånighet
föreslå, att den högre skogsundervisningen upptages i det Teknologiska
Institutet.

Den Farmaceutisk;! undervisningen.

I fråga om den föreslagna föreningen af det Farmaeeutiska Institutet
med det Teknologiska förekomma, såsom talande för den samma,
starka skäl, hvilka hufvudsakligen redan blifvit anförda vid behandlingen
af den allmänna frågan om en sammanslagning af flere högre tekniska
specialskolor till eu teknisk högskola. Äfven i detta fall gifves
det läroämnen, i hvilka en gemensam undervisning skulle kunna med
fördel anordnas för båda läroverkens elever. Lärokurserne i Allmän
Kemi, Mineralogi och Geognosi äro nära öfverensstämmande vid det
"Teknologiska Institutet och vid det Farmaeeutiska. Visserligen skulle,
i händelse af en förening, en utvidgning erfordras af det Teknologiska
Institutets kemiska laboratorium, hvithet i sitt nu varande skick icke
kan rymma ett så stort antal laboranter, som efter denna förutsättning
skulle komma att der arbeta. Men en sådan utvidgning torde i allt
fall snart nog blifva nödvändig, emedan nämnda laboratorium redan nu
har knappt utrymme för det växande antal elever, som äro i behof af
kemiska special-kunskaper. Om eu tillbyggnad af Teknologiska Institutets
kemiska laboratorium sålunda af andra skäl blifver nödvändig,
torde utrymme kunna utan synnerlig särskild kostnad beredas äfven
för farmaceuterne. Detta gäller i afseende på farmaceuternes rent kemiska
laborationer. De specielt farmaeeutiska laborationerna åter, torde
fortfarande kunna eg a rum i Farmaeeutiska Institutets nu varande laboratorium,
som för detta ändamål är tillräckligt stort. Om skogsundervisningen
förlägges till den tekniska högskolan, kunna vidare vissa
delar af undervisningen i Botanik och Zoologi vara gemensamma för
skogséleverne och för farmacie studerande.

Hvad undervisningen angår, måste således den ifrågasatta föreningen
anses både verkställbar och ändamålsenlig. Men vid bedömandet
af denna fråga höra äfven andra förhållanden afses, hvilka i den närmaste
framtiden kunna innebära hinder för vidtagandet af en sådan
åtgärd.

Nödvändigheten En vigtig förutsättning för två läroverks förening är den af lika
atdesfordrin-ä förkunskaper hos eleverna. För närvarande äro de fordringar, hvilka
maceutisLFin-gälla såsom vilkor för inträde vid Farmaceutiska Institutet, alltför lågt
stitntet. stälda för att en förening med Teknologiska Institutet skulle kunna
utan olägenhet komma till utförande. Det vore likväl, efter Komiténs
uppfattning, önskligt att dessa fordringar för framtiden höjdes, så att
aflagd afgångsexamen från högre elementar-läroverk, med sådana kunskaper
i Matematik, Fysik och Kemi som motsvara de nu gällande fordringarne
å real-linien, göres till vilkor för begagnandet af den högre
farmaceutiska undervisningen. Samma åsigt har äfven uttalats af ordföranden
i Apoteks-Societetens Direktion, hvilken, på grund af Eders
Maj:ts i allmänhet gifna, nådiga tillåtelse, blifvit, för öfverläggning angående
denna fråga, af Komitén tillkallad. Den i fråga varande undervisningen
kan i sjelfva verket icke vinna behöflig utsträckning utan
högre förkunskaper hos de studerande än dem som nu i allmänhet
kunna påräknas, och för bedrifvandet af ett så vigtig^ yrke, och ett
yrke, som förutsätter så mycket både af omdöme och kunskap hos dess
idkare, är förvärfvandet af en grundlig allmän bildning ett verkligt
behof.

Vidare synes i sammanhang härmed böra tagas i betraktande den
omständigheten, att enligt gällande föreskrifter måste, innan en yngling,
hvilken som farmacie-elev ingått på apotek, kan förvärfva den
praktiska erfarenhet som utgör vilkor för tillträdet till den farmaceutiska
undervisningen, omkring fem år förflyta. Då det synes innebära
en obillighet, om de under senare åren på apotek intagna farmacieeleverna,
hvilka ännu icke på lång tid kunna vinna inträde vid Farmaceutiska
Institutet för att der fullfölja sina studier, icke skulle komma
i åtnjutande af den farmaceutiska undervisningen på samma vilkor, som
vid deras antagande till apotekselever voro gällande, torde en förhöjning
af inträdesfordringarne till detta Institut icke kunna nu genast

ega rum. Möjligen kunde i sådant fall antalet af dem som egna sig
åt detta yrke på ett betänkligt sätt förminskas.

Komitén anser sig, på grund af hvad den sålunda anfört, böra i vilkor för Fargrundsats
förorda jemväl Farmaceutiska Institutets förening med det“ututets för™
Teknologiska. Såsom vilkor å statens sida för denna förening torde TXnou,gSL
böra uppställas, att den af Farmaceutiska Institutet nu disponerade bygg- institutet.
nåd fortfarande upplåtes för denna undervisnings behof. Det synes
billigt, att då staten lemnat ett icke obetydligt bidrag till kostnaderna
för nämnda byggnad, denna äfven efter föreningen användes för sitt
nu varande ändamål. Men Komitén anser sig tillika böra i underdånighet
tillstyrka, att afgångsexamen från högre elementarläroverk på
reala linien måtte bestämmas såsom vilkor för den farmaceutiska undervisningens
begagnande, att denna föreskrift måtte tillämpas så snart
fem år förflutit sedan kungörelse derom utfärdats, samt att först efter
denna tids förlopp föreningen af Farmaceutiska Institutet med den
Tekniska Högskolan måtte gå i verkställighet.

Krigshögskolan.

Bland de läroanstalter, om hvilkas sammanförande med Teknologiska
Institutet fråga blifvit väckt, är slutligen jemväl den för närvarande
vid Marieberg förlagda Krigshögskolan. Äfven i afseende på
detta läroverk gälla flera af de skäl, som i allmänhet tala för sammanförande
af olika fackläroverk, de der ega en teknisk riktning. Det
skulle ock, så vidt Komitén kan inse, vara en afgjord fördel för den
militäriska bildningen, om det för den samma afsedda läroverk hade
sitt säte i sjelfva hufvudstaden och icke, såsom nu är fallet, på något
afstånd derifrån. Men å andra sidan förekommer, att väsendtliga skillnader
ega rum, så väl i sjelfva grundkarakteren hos de båda här i fråga
varande läroverken, som i de vid dem studerande elevers ställning.

Krigshögskolan är afsedd för utbildning i militär-vetenskapligt hänseende
af redan i statens tjenst anstälde, lön åtnjutande officerare.
Deltagandet i undervisningen derstädes är fullkomligt motsvarande en
militärisk tjenstgöring. Den högre industriela undervisningen åter bör

utan tvifvel vara, hvad den ock vid de bästa dylika läroverk verkligen
är, så fri, som låter sig förena med en allvarlig ordning, så att lärjungarnes
egen väl förstådda fördel blifver den kraftigaste driffjedern för
deras studier. Att sammansmälta så olika elementer till ett helt, torde
icke utan skada för båda läroanstalterna låta sig göra.
skiinaden Krigshögskolan är på en gång en läroanstalt för inhemtandet af
mi''allmänna vetenskapliga insigter och eu praktisk tillämpningsskola. Härindnstrieia
kommer, att Krigs-Styrelsen svårligen lärer kunna afstå från rättig (lervisningen.

1 ° J 0 . .

heten att både ordna och öfvervaka den militära undervisningen,
hvilken icke endast afser kunskapers bibringande, utan ock underhållande
och utveckling af den stränga disciplin, som utgör ett grundvilkor
för en armés duglighet. I följd häraf skulle antingen hela den
Tekniska Högskolan ställas på militärisk fot, eller ock skulle den komma
att lyda under två särskilda styrelser, som utginge hvardera från en
olika synpunkt. De svåra olägenheter, som i båda fallen skulle uppstå,
torde icke behöfva vidlyftigare utvecklas,
omöjligheten En fullständig sammanslutning mellan de båda läroverken synes

af en fullstän- „ />.. , i , n.. i

dig förening. Pa 1TU aniorda skal outtorbar.

Men äfven om en fullständig sammanslagning icke kan eg a rum,
skulle det kunna ifrågasättas, huruvida ej den förberedande vetenskapliga
undervisningen i Matematik, Mekanik, Fysik och Kemi, som nu
meddelas vid Krigshögskolan, kunde förläggas till Teknologiska Instioiägenhetema
tutet och sålunda delvis en förening eg a rum, under det att Krigshöga
vidtagen''8 skolan i något inskränktare omfattning fortfore att verka i egenskap af
förening. en ren tillämpningsskola. Onekligt är i sjelfva verket, att åtskilligt af
den nämnda undervisningen vid de båda läroverken öfverensstämmer.
Likväl måste härvid tillika tagas i betraktande, att den vidsträckta omfattning,
som den militära undervisningen måste antaga vid Krigshögskolan,
svårligen kan lemna tid öfrig för studerandet af ofvan nämnda .
rent vetenskapliga läroämnen vidare än i den mon de ega betydelse
för vapenyrket. Under sådana förhållanden skulle anordningen af gemensam
undervisning i dessa ämnen vid de båda läroverken vara förenad
med olägenheter, sannolikt öfvervägande fördelarne. De skäl som,
enligt hvad Komitén förut visat, tala för sammanslagning af olika special-läroverk,
förutsätta en organisk förening af dessas dessa skäl för -

lura väsentligen sin giltighet, om föreningen blott delvis kan ega ruin.

Icke heller skulle någon nämnvärd ekonomisk fördel kunna vinnas genom
en sådan förening, då antalet elever vid Krigshögskolan är ganska
stort och sannolikt efter läroverkets flyttning till hufvudstaden
blefve ännu större. Om man tillika afser den utvidgning af Teknologiska
Institutets verksamhet, som Komitén redan föreslagit, skulle un- ’
dervisningen i Matematik, Mekanik, Fysik och Kemi svårligen kunna
på ett tillfredsställande sätt meddelas samtidigt åt den Tekniska Högskolans
egna och Krigshögskolans nu varande elever. Fn indelning
i grupper blefve således nödig, hvilket åter måste föranleda behof åt
flera lärare. De nu befintliga lokalerna skulle ock tvifvelsutan blifva
otillräckliga för ett så starkt förökadt lärjungeantal. Slutligen skulle
de olägenheter i afseende å styrelsen och disciplinen, som nyss blifvit
antydda, äfven vid en förening af denna beskaffenhet vara att befara.

Att högst betydande svårigheter i allmänhet möta en f örening af Exempel från
den militära och egentligen tekniska undervisningen, framgår äfven deraf,
att man ingenstädes, ej ens i de minsta, länder, ansett sig kunna verkställa
en sådan förening, och detta, oaktadt man vid utlandets polytekniska
läroverk försökt de mest olikartade kombinationer af fackskolor.
Det är visserligen sannt, att vid den så kallade Polytekniska
skolan i Paris äfven meddelas undervisning åt ett antal unga män,
hvilka, sedan de genomgått detta läroverk, egna sig åt militäryrket,
men, såsom ofvan blifvit anfördt, är denna skola ingalunda att anse
som en i vanlig mening teknisk läroanstalt. Den lemnar blott den förberedande
vetenskapliga undervisningen åt aspiranter till Statens högre
tekniska befattningar i olika grenar. Eleverna äro ock under vistelsen
vid detta läroverk ännu icke anstälda i militärisk tjenst, ehuru de stå
under militärisk disciplin och bära uniform.

Äfven i Frankrike äro för öfrigt de för Artilleri-, Fortifikations -ocli Stabsofficerares bildning afsedda läroverken helt och hållet skilda
från de för industriidkares och civilingeniörers undervisning grundade
läroanstalter. Det läroverk i Frankrike, som närmast motsvarar Teknologiska
Institutet härstädes, är »Ecole centrala des arts et manufactures»
i Paris och denna skola, hvilken icke står i något samband med
den Polytekniska skolan i samma stad, eller med de dertill hörande

special-läroverk, är på intet sätt afseclt för militärbildningen, utan uteslutande
beräknadt för den egentligen tekniska undervisningen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser sig Komitén böra
i underdånighet afstyrka den ifrågasatta föreningen mellan Krigshögskolan
och Teknologiska Institutet.

Men jemte det Komiterade uttala denna åsigt, anse de sig härvid
ej böra underlåta nämna, att enligt deras uppfattning, den Tekniska
Högskolan bör stå öppen, likasom för närvarande Teknologiska Institutet,
för de officerare, hvilka egna sig åt krigsmaterielens tillverkning
och besigtning, och, hvilka behöfva en fullständigare teknisk bildning
än den Krigshögskolan kan erbjuda. Dessa officerare utgöra alltid ett
fåtal och deras blifvande tjenst är snarare teknisk än militärisk, så att
någon olägenhet vare . sig för undervisningen eller för den militära disciplinen
genom en sådan anordning svårligen kan uppkomma. På detta
sätt kan den Tekniska Högskolan vara af gagn äfven i militäriskt hänseende,
så mycket mera som materielen spelar en så ytterst vigtig rol
i vår tids krigskonst.

Af de olika undervisningsanstalter, hvikas sammanförande till ett
helt varit ifrågasatt, har Komitén således funnit sig böra tillstyrka, att
Teknologiska Institutet med dess nuvarande fackskolor, Skogs-Institutet
och undervisningen för landtmätare måtte förenas till en Teknisk Högskola,
till hvilken det Farmaceutiska Institutet framdeles och när fordringarne
för tillträde till den farmaceutiska undervisningens begagnande
kunnat bringas till jemnhöjd med inträdesfordringarne för den
Tekniska Högskolan, skulle komma att ansluta sig.
saknaden af eu Men äfven om de nämnda läroanstalterna förenas med Teknologiska
tekturskkoiar-vidInstitutet, skulle, efter Komiténs åsigt, den högre tekniska undervisnin^läroverket*
£?en derigenom icke uppnå den fullständighet, landets intresse kräfver.
Utom det, att såsom i det följande närmare skall angifvas, en utvidgning
enligt Komiténs öfvertygelse är påkallad i vissa delar af den
undervisning, som är afsedd för blifvande industriidkare, så gifves det
en högst vigtig gren af den tekniska undervisningen, hvilken för när -

varande nästan helt och hållet saknas vid vårt lands högsta tekniska
läroverk, nemligen den för utbildningen af tekniska arkitekter afsedda
undervisning. Vid Akademien för de Fria Konsterna meddelas visserligen
undervisning i hit hörande läroämnen, men denna undervisning
synes, såsom man ock har skäl att vänta, förnämligast afse den konstnärligt
arkitektoniska riktningen. Att det tekniska af byggnadsyrket dervid
icke kan vara annat än i mindre mon tillgodosedt, ligger i sakens
natur. För att ådagalägga, att detta verkligen är förhållandet, torde
en kort uppgift om gången och omfattningen af nämnda undervisning
göra tillfyllest.

Det under Akademiens för de Fria Konsterna omedelbara inseende
stälda, af staten underhållna läroverk, vid hvilket undervisning meddelas
så väl i målare- och bildhuggarekonst, som äfven i byggnadskonst,
är indeladt i tre klasser. Den första klassen är gemensam för de
nämnda, hufvudgrenarne af undervisningen och består af en lägre förberedande
ritskola. I denna afbildas, dels efter förläggsblad, dels efter
enklare, fristående föremål, ornamenter, figurer, landskap in. m. För
inträde i denna klass fordras att vara minst tretton år gammal, att
kunna läsa och skrifva, att hafva genomgått de första öfningarne med
raka och böjda liniers samt enklare geometriska figurers teckning på
fri hand, samt att hafva vitsord om ett godt uppförande. Undervisningen
i denna klass meddelas af två lärare, biträdda af en hjelplärare,
från och med September till och med Maj, 10 timmar i veckan om
eftermiddagar 11 c.

Den andra klassens afdelning för byggnadskonst innehåller fyra
skolor, nemligen: A) en skola för inhämtande af byggnadskonstens
grunder, B) en skola för beskrifvande Geometri och Perspektiv, C) en
skola för kursläsning i Byggnadslära, och D) en skola för ornamentsritning
och modellering. I skolan A) meddelas de första begreppen af
Byggnadskonsten och sättet att uppgöra byggnadsritningar. För inträde
i denna klass fordras, att ega god frejd, att kunna uppflyttas från den
lägre ritskolan eller visa sig hafva annorstädes inhemtat tillräcklig ritkunskap,
att kunna skrifva, räkna, ega försvarlig kännedom i modersmålet,
fäderneslandets Historia och Geografi, motsvarande fordringarne
i realskolans lägre klasser, samt att från allmänt läroverk förete betyg

om nöjaktig’ kunskap i de sex första böckerna af Euclides’ elementer,
trigonometri och stereometri, samt två grader Algebra. Undervisningen
bestrides af två lärare från och med Oktober till och med Mars, 4 timmar
i veckan.

För skolan B) gälla samma inträdesfordringar som för skolan A).
Undervisningen meddelas af en lärare från och med Oktober till och
med Mars, 6 timmar i veckan.

Inträdesfordringarne för skolan C) äro likaledes de samma som för
skolan A), men dessutom bör eleven hafva nöjaktigt genomgått en viss
del af skolan för beskrifvande Geometri. Lärokursen afser »bibringande
af den tekniska och praktiska kännedomen för att besörja och förestå
byggnadsarbete^), samt omfattar fyra hufvudämnen, hvilkas inhemtande
är fördeladt på fyra halfårsterminer, nemligen, Första terminen: Läran
om byggnadsmaterialier och de vid byggnader nödiga maskiner; Andra
terminen: Läran om byggnadsarbeten; Tredje ferminen: Konstruktionslära,
hvaruti ingår en kurs i Mekanik och Statik, samt Fjerde terminen:
Läran om beräkning af kostnadsförslag, äfvensom om de författningar,
hvilka reglera byggnadsväsende! i Stockholm och, så vidt medhinnas
kan, öfriga städers i riket byggnadsordningar.

Undervisningen meddelas af en lärare från och med Oktober till
och med Mars, 4 timmar i veckan.

Inträdesfordringarne i skolan D) öfverensstämma med dem, som
gälla för de tre nyss nämnda skolorna, med det undantag, att kunskap
i de matematiska ämnena här icke fordras. Undervisningen afser attgenom
ritning eller modellering efter graverade, ritade och förnämligast
fristående förebilder, bibringa eleverna kännedom om olika stil-uttryck
i ornerade detaljer, äfvensom om sättet att medelst skulptur och målning
lämpligen pryda byggnadsdelar eller andra föremål. Denna skola
är äfven tillgänglig för industriidkare, i hvilkas yrken ornamentala former
ingå. Undervisningen meddelas af en lärare från och med Oktober
till och med Mars, 4 timmar i veckan.

Den tredje klassen omfattar två tillämpningsskolor, nemligen A)
skolan för byggnadskomposition och B) skolan för ornamentkomposition.

För inträde i den först nämnda skolan fordras att hafva genomgått
geometriskolan och två terminskurser i Byggnadsläran, att hafva med

godkännande undergått uppflyttningsprofning i förberedande byggnadsskolan,
samt att med flit hafva studerat, åtminstone två terminer, i ornamentsskolan.
Undervisningen afser byggnadskonstens estetiska del
samt läran om arkitektonisk komposition. Genom föreläsningar göras
eleverna bekanta med olika tiders och folkslags byggnadskonst, hvarjemte
och hufvudsakligen de utarbeta byggnadsritningar, enligt uppgifna
täflingsämnen. I skolan tjenstgör en professor, från och med Oktober
till och med Mars, 4 timmar i veckan.

Skolan för ornamentskomposition har samma lärare och undervisningstimmar
som skolan D) i andra klassen, men efterbildningskursen
öfvergår här till komposition enligt uppgifna täflingsämnen.

Af denna öfversigt visar sig:

Att arkitekt-eleverna inträda i Akademiens skolor för byggnads- ofullständig!»;-facket med endast de mest elementära kunskaper i Matematik, samt all- nadsunderUsdeles
utan att af dem fordras några naturvetenskapliga förstudier; TmienWr''de

Att vid nämnda skolor nästan ingen undervisning meddelas i Ma-FriaKonstei''natematik,
Fysik, Kemi, Mineralogi och Geognosi, och följaktligen ej heller
i dessa vetenskapers vigtiga tillämpningar på byggnadsfacket;

Att den undervisning i den teoretiska Mekaniken och den derpå
grundade Byggnadsstatiken, som vid Akademien meddelas, dels till följe
af elevernas svaga förkunskaper, och dels genom den knappa undervisningstiden,
måste blifva ganska ofullständig;

Att hela byggnadsundervisningen vid Akademien sysselsätter eleverna
blott några få timmar i veckan under halfva året, och att lärokursen
tillika måste fortsättas i flera års tid, emedan vissa läroämnen
äro förberedande för de öfriga.

Då man nu öfverväger, att utan naturvetenskaplig bildning något
grundligt bedömande af byggnadsmaterialiernas egenskaper ej är möjligt,
att utan omfattande kunskaper i Matematik och Mekanik en säker
insigt i de för byggnadskonsten så ytterst vigtiga lagarne om hållfastheten,
om hvalfs och vederlags stabilitet m. m. ej kan vinnas, att utan
studium af fysiken och dess tillämpningar en nöjaktig kunskap om vilkoren
för byggnaders uppvärmning, ventilation och belysning svårligen
är tänkbar, så måste häraf den slutsats dragas, att den för byggnadsyrket
afseclda undervisning, som nu meddelas vid Akademien för de

•

Fria Konsterna, ehuru i konstnärligt och estetiskt hänseende otvifvelaktigt
af stor förtjenst, icke kan motsvara de fordringar på teknisk bildning,
hvilka med rätta ställas på en byggmästare i våra dagar, — en
bildning, utan hvilken han lätt kan vara blottställd för att begå stora
misstag.

Orsakerna härtill äro utan tvifvel att igenfinna dels i de synnerligen
inskränkta tillgångar, hvilka för upprätthållandet af i fråga varande
undervisning äro att påräkna, dels i sjelfva den riktning, som Akademien
af sin egentliga bestämmelse är anvisad att följa. Med de ytterst
knappa medel, öfver hvilka Akademien för nu i fråga varande ändamål
förfogar, och under de förhållanden för öfrigt, hvarunder hon verkar,
torde det vara ganska svårt att ordna'' undervisningen bättre än som
nu är fallet. Akademien måste, om hon skall vara trogen sin kallelse,
i första rummet afse den rent konstnärliga bildningen; det tekniska
kommer för henne alltid att stå i andra rummet.

Att arkitekturen är en skön konst, och att det skönas fordringar
böra af hennes verk tillfredsställas, lärer i sjelfva verket ingen förneka.
Men lika ovedersägligt är äfven, att dessa verks utförande hvilar på
lagar, hvilkas kännedom endast genom ett grundligt studium af matematik
och naturvetenskaper kan inhemtas. Att denna grundval måste
läggas djupt, och att tillämpningarne af ett sådant vetande måste i alla
riktningar konseqvent fullföljas, är äfven uppenbart. Arkitekturen har
således en sida, som måste sätta hennes studium i nära sammanhang
med de exakta vetenskapernas, och denna sida måste framträda så
mycket starkare, ju mer hennes arbeten äro afsedda. för det praktiska
lifvets behof. I en tid, då dessa med så mycken styrka och i så många
riktningar göra sig gällande, måste häraf blifva eu nödvändig följd, att
för bildandet af hennes idkare bör beredas ett rum vid den läroanstalt,
som just afser tillämpningen af de exakta vetenskaperna på det verkliga
lifvets olika områden. Sedan vid det Teknologiska Institutet, från
början egnadt förnämligast åt det kemiskt tekniska facket, först det
mekaniskt tekniska blifvit inrymdt, och sedermera äfven den grupp af
undervisning, som har till ändamål att bilda väg- och vattenbyggnadskonstens
idkare, kan icke en skola, hvilken med denna undervisningstår
i så nära frändskap som arkitektskolan, längre utan skada saknas

i denna krets af vetenskapligt-tekniska studier. Att dervid, enligt sakens
natur, äfven det konstnärliga elementet måste ingå i undervisningen,
är icke att anse som en brist, utan som en förtjenst. En sådan
kombinerad, på en gång strängt vetenskapligt-teknisk och tillika konstnärlig
undervisning har hittills icke funnits i Sverige, och dess införande
är måhända den vigtigaste förbättring, som den högre tekniska
undervisningen i vårt land påkallar.

Det är icke endast de blifvande arkitekternas egen vetenskapliga
bildning, som genom en sådan anordning skulle vara till godo sedd.
Den skulle äfven utöfva en nyttig inverkan på flere af de kunskapsgrenar,
som för öfrigt studeras vid det Tekniska läroverket. Ingeniörsundervisningen,
med hvilken arkitektbildningen eger så mycket gemensamt,
skulle derigenom riktas med ett konstnärligt element, som den
eljest saknar. För civilingeniören är ock en viss grad af arkitektonisk
kunskap oumbärlig. Åtskilliga grenar af industrien påkalla hos sina ledare
icke blott en vetenskaplig, utan äfven en konstnärlig bildning; så t. ex.
porslinstillverkningen, jerngjutningen, tapetfabrikationen, tygtryckningen.

Till följe af de förhållanden, som nu blifvit antydda, har uppgiften att
bilda arkitekter i andra länder redan länge ålegat de läroanstalter, som
i allmänhet hafva eu vetenskapligt-teknisk undervisning att meddela. I
nästan alla utlandets polytekniska skolor ingår eu särskild, vanligen
rikt utrustad afdelning för arkitektur, stäld i nära samband med ingeniörafdelningen.
Sålunda finnas arkitektoniska fackskolor vid de polytekniska
skolorna i Miinchen, Zurich, Wien, Hannover, Aachen, Carlsruhe,
Stuttgart, Riga m. fl., af hvilka skolor flera kraftigt bidragit till den
moderna teknikens förädling genom konsten.

Då nu behofvet i alla händelser kräfver en utveckling af den vid
Teknologiska Institutet anordnade undervisningen för Civilingeniörer,
synas starka skäl tala för att i sammanhang dermed må upprättas eu
särskild afdelning för arkitektur, hvilket, med en jemförelsevis ringa
tillökning i kostnad, skulle bereda landet stort och varaktigt gagn.

Komitén anser sig på grund häraf böra i underdånighet föreslå, att
den vid Teknologiska Institutet nu meddelade undervisning i Byggnadskonst
måtte utvidgas, så att en särskild fackskola för praktisk arkitektur
bildas vid den Tekniska Högskolan.

II.

Förslag

till den Tekniska Högskolans organisation.

Sedan Komiterade i underdånighet framlagt de skal, hvilka efter
deras uppfattning tala för en förening af de flesta bland de i fråga varande
läroanstalterna med det Teknologiska Institutet till en Teknisk
Högskola, få Komiterade nu öfvergå till den andra hufvuddelen af sitt
uppdrag, nemligen till angifvande af de grunder, enligt hvilka de anse
denna Tekniska Högskola böra organiseras.

Enligt hvad Komitén i det föregående anfört, synes det Teknologiska
Institutet väl egna sig att utgöra kärnan för en sådan Högskola ;
så mycket mera som det i sjelfva verket redan på visst sätt kan anses
vara eu dylik läroanstalt, ehuru visserligen med allt för svag utrustning
och inskränkt verksamhet för att kunna fullt rättfärdiga detta
namn. En jemförelse mellan undervisningsprogrammen samt antalet
lärare och elever vid Teknologiska Institutet med förhållandet vid de
tekniska högskolorna i Schweiz, Bäjern, Wiirtemberg och flera med
Sverige jemförliga stater visar tillräckligt, huru mycket vårt land ännu
står tillbaka i afseende å den högre tekniska undervisningens utsträckning.
En reorganisation af denna undervisning, i ändamål att gifva
den en omfattning, som svarar mot de stora kunskapsfordringar, vår tid
ställer på ingeniören och industriidkaren, synes Komitén vara af ett
framstående behof påkallad. Denna åsigt har äfven, enligt hvad Komitén
inhemtat, gjort sig allmänt gällande bland Teknologiska Institutets
lärare, hvilka redan länge lära haft under behandling ett förslag till

framställning i detta syfte. Det starkt tillväxande antalet af unga män,
som söka inträde vid Institutet — vid sist hållna inträdespröfning voro
123 sökande anmälda —, äfvensom den ökade lättheten för dem, som
genomgått detsamma, att erhålla en förmånlig anställning, synes ock
vitna derom, att öfvertygelsen om den vetenskapligt-tekniska bildningens
nytta och nödvändighet allt mera sprides, samt att tiden är inne att,
samtidigt med den just nu pågående, starka utvecklingen af vår industri,
utvidga och förstärka den bildning, som för dess sunda och kraftiga
verksamhet är oumbärlig.

Efter inhemtande af flera fackmäns åsigter i ämnet, har Komitén
derföre, i sammanhang med de förändringar som måste blifva en nödvändig
följd af de olika läroverkens'' förening, trott sig böra föreslå
äfven sådana förbättringar, som i allmänhet synas behöfliga, för att
gifva åt den högre tekniska undervisningen i vårt land en tidsenlig utveckling.

Dervid lärer det i första rummet vara nödvändigt att klart utstaka
det mål, som bör vara läroverket föresatt, enär anordningen i sina särskilda
delar väsendtligen måste vara deraf beroende.

A) Den Tekniska Högskolans ändamål.

Om man erkänner behofvet för de unga män, som vilja egna sig
åt fabriksindustrien, ingeniörsväsendet eller andra tekniska yrken, att
förvärfva de teoretiska insigter, hvilka nu mera oundgängligen erfordras
vid bestridandet af högre befattningar inom detta område, så är i och
med det samma den uppgift bestämd, som Högskolan har att fylla.
Denna kan nemligen icke vara någon annan än den, att genom undervisning
i de vetenskaper och konster, som ligga till grund för olika
grenar af tekniken, bereda tillfälle till inhemtande af sådana insigter.
Till detta mål måste Högskolan oafvändt och med alla sina krafter
sträfva'' af så genomgripande vigt för industriens utveckling och till
följe deraf för hela landets ekonomiska tillstånd är i sjelfva verket
denna undervisning, att den Tekniska Högskolans verksamhet måste
med strängt afseende endast på dess egentliga ändamål ordnas och
läroverket dymedelst sättas i stånd att sjelfständigt och utan hinder af

tryckande band verka för uppfyllandet af sin vigtiga bestämmelse.
Det kan icke nekas, att Teknologiska Institutet efter nu gällande ordning
arbetar under förhållanden, hvilka i viss mon verka hinderlig! för
detta sträfvande. Ett långt drifvet examensväsende, föga öfverensstämmande
med den industriel undervisningens inre natur, och en vid
andra dylika läroverk nästan okänd skyldighet att utreda och besvara
alla de frågor, som olika embetsverk finna skäl att till läroverket hänskjuta,
äfvensom att med råd och upplysningar i särskilda fall gå enskilda
industriidkare till hända, hafva tillsammans föranledt sådana
egenheter i organisationen, som icke synas rätt förenliga med en teknisk
högskolas egentliga bestämmelse, och som icke kunna annat än
hämmande inverka på hennes Verksamhet.

För öfrigt synes det af behofvet påkalladt, att sätta de elever,
hvilka sådant önska, i tillfälle att vid Högskolan idka studier under
längre tid, än den som nu är bestämd, på det att de må hinna tillegna
sig en både grundlig och omfattande vetenskapligt teknisk bildning.

Införandet af nya, för vårt lands industri särskild! vigtiga läroämnen,
en så lämpad fördelning af undervisningen för de olika facken,
att studierna inom hvarje af dessa hufvudsakligen riktas mot de för
facket vigtigaste kunskapsgrenar, tillökning af lärarekrafterna, så att
dessa må kunna bättre motsvara behofvet, en ombildning af läroverkets
styrelse • äro några af de åtgärder, som Komitén anser behöfliga,
för att sätta läroverket i stånd att med full kraft verka för sitt
ändamål.

B) Inträdesfordringar.

I första afdelningen af detta utlåtande har Komitén haft tillfälle att
gifva eu öfversigt af de gällande inträdesfordringarne vid de olika läroanstalter,
genom hvilkas förening den Tekniska Högskolan skulle bildas.
Deraf visar sig, att dessa fordringar, ehuru i afseende på sjelfva
det äskade kunskaps måttet hufvudsakligen öfverensstämmande, likväl i
en vigtig punkt skilja sig från hvarandra. Vid Teknologiska Institutet
gäller nemligen som regel, att den inträdessökande skall aflägga en
särskild examen, äfven om han, efter genomgången afgångspröfning vid

något af rikets högre elementarläroverk, förklarats mogen för afgång
till Universitetet. I fråga om tillträde till Skogs-In sti tutet, äfvensom
till landtmäteri-undervisningen hafva deremot elementarläroverkens mogenhetsbetyg
vitsord. Efter Komiténs öfvertygelse skulle en väsendtlig
fördel vinnas, om, under förutsättning att undervisningen vid elementarläroverken
i Matematik och Naturvetenskap fortfarande föres till samma
höjd som hittills, ett stadgande i sist nämnda riktning blir gällande
i fråga om inträde vid den Tekniska Högskolan. Ett sammanhang emellan
de allmänna förberedande läroverken och den högre tekniska tillämpningsskolan
synes redan till följe af sakens egen natur böra finnas.
Det är ock otvifvelaktigt, att om en anordning, sådan som den ofvan
föreslagna, vidtages, den skall utöfva en välgörande inverkan så väl på
elementarläroverken, som på den Tekniska Högskolan. Realliniens
högsta klasser, öfver hvilkas ringa elevantal nu så ofta klagas, skola,
så snart deras undervisning för till ett bestämdt mål, snyt fyllas med
lärjungar, och den Tekniska Högskolan skall vid sin undervisning draga
stor fördel af den grundligare bildning, hennes blifvande elever sålunc^a
erhålla. Tv de kunskaper, som förvärfvas genom en hastigt drifven
läsning endast för genomgåendet af eu examen, kunna svårligen vinna
samma mognad, sem de insigter, hvilka genom undervisning i ett ordnadt
läroverk bibringas, och den grundval, som i elementarläroverket
lägges för framtida högre studier, blir i följd deraf vanligen vida säkrare
än den kan blifva efter en brådläsning, hvars innehåll föga hinner
smälta in i lärjungens hela bildning.

Fordran af en förnyad examen för inträdet i det tekniska läroverket
synes ock i sjelfva verket obehöflig, då afgångspröfningen vid elementarläroverken
är underkastad en allvarlig kontroll. Härtill kommer,
att en examen alltid verkar afskräckande, äfven för den, hvilken eger
goda kunskaper i alla de ämnen, den samma omfattar. Ännu mera
måste detta vara fallet med dem, hvilka, ehuru i det hela innehafvande
den bildning som erfordras, likväl kunna vara i ett eller annat ämne
svagare, eller hvilka af försagdhet eller bristande förmåga att uttrycka
sig endast med svårighet kunna göra sina kunskaper gällande. Inträdespröfningen
förrättas af examinatorer, hvilka äro för de inträdessökande
obekanta; äfven om kunskapens innehåll är det samma, kan den

olika form, i hvilken det meddelats lärjungen, lätt göra, att denne känner
sig främmande vid de framstälda frågorna; examinatorn å sin sida
kan icke fästa afseende vid den flit och den grundlighet, hvarmed de
sökande inom läroverket bedrifvit sina studier. Sannolikt är, att mången,
som eljest ämnat ingå vid det tekniska läroverket, härigenom bäfver
afskräcka derifrån, och samma förhållanden föranleda ganska ofta
dertill att ynglingar, livilka önska framdeles vinna inträde vid Teknologiska
Institutet, i förtid afbryta sina studier vid de allmänna läroverken,
för att i stället i särskilda förberedelseanstalter genomgå en kurs
för inträdespröfningen. Att en sådan enskild undervisning, med hufvudändamål
att på kortaste tid och med minsta besvär genomgå en viss
examen, icke kan vara egnad att förskaffa ungdomen en grundlig och
säker förbildning för fortsatta studier, är redan anmärkt. Äfven de
mest samvetsgranna och skickliga lärare nödgas, under sådana förhållanden,
meddela, mindre hvad de anse behöflig! eller nyttigt för lärjungarne
och deras framtida studier, än företrädesvis svaren på de frågor,
förn de förmoda komma att af examinatorerna framställas.

Det torde slutligen icke böra lemnas oanmärkt, att dessa inträdespröfningar,
Indika nu pågå, icke sällan, under ett par veckor vid hvarje
läsårs början, borttaga en icke obetydlig tid för den egentliga undervisningen.
Utan tvifvel kunde lärarnes krafter på ett vida mera gagnande
sätt användas till att utvidga denna, än till ett arbete, som blifver
ännu mer tröttande derigenom att deraf kommer så liten frukt.

På grund af nu anförda skäl får Komitén i underdånighet hemställa,
att betyg öfver godkänd maturitetsexamen på reala linien, jemte
bevis om godt uppförande, må, utan särskild! förnyad kunskapspröfning,
berättiga till inträde vid den Tekniska Högskolan.

Då maturitetsexamen på klassiska linien, hvad de exakta vetenskaperna
beträffar, är af betydligt mindre omfattning än den reala liniens,
synes det härvid böra tillika stadgas, att inträdessökande vid
Högskolan, som aflagt mognadspröfning på den klassiska linien, bör
styrka, att lian innehar kunskaper i Matematik, Fysik och Kemi, motsvarande
dem, som på den reala linien meddelas.

Men ehuru Komiterade således anse det vara af väsendtlig vigt,
att mognadspröfningen vid de allmänna läroverken berättigar till inträde

vid den Tekniska Högskolan, kunna de likväl icke tillstyrka, att denna
examens afläggande uteslutande göres till vilkor derför. Dels kan det
icke sällan inträffa, att en yngling, som begagnat enskild undervisning,
söker inträde vid det tekniska läroverket. För honom skulle en pröfning
vid elementar-läroverken innebära samma svårigheter som en pröfning
vid den tekniska läroanstalten. Dels händer det understundom,
att ynglingar af missgynnande ekonomiska förhållanden eller andra bevekelsegrunder
föranledas att tidigt utgå i det praktiska lifvet, och att
de sedermera, inseende behofvet af grundligare teoretiska kunskaper,
önska att vid Högskolan vinna inträde. Det synes för sådana fall böra
medgifvas mträdessökande att genom en vid Högskolan aflagd examen
ådagalägga, att de ega tillräckliga förkunskaper, för att med verklig
nytta för sig sjelfva och utan skada för läroverket begagna dess undervisning.
Rättigheten att efter genomgången maturitetsexamen utan
särskild pröfning vinna inträde i den Tekniska Högskolan, kommer säkerligen
ändock, äfven om ett sådant undantag medgifves, att föranleda
de flesta bland realliniens lärjungar att fullständigt genomgå det förberedande
läroverket.

Med afseende å hvad ofvan blifvit anfördt, får Komitén föreslå följande
inträdesfordringar för de ynglingar, hvilka önska att som ordinarie
elever vinna inträde vid den Tekniska Högskolan, utan att hafva
aflagt maturitetsexamen.

Den inträdessökande, hvilken bör förete antagligt frejdbetyg samt,
om han bekänner sig till kristna läran, betyg att han är konfirmerad,
skall ådagalägga godkända kunskaper i

Matematik, Fysik och Kemi, åtminstone i jemnhöjd
med fordringarne vid maturitetsexamen å reala linien
samt dessutom tillräckliga kunskaper i svenska och
tyska språken för att kunna på tillfredsställande sätt
utföra en öfversättning från sist nämnda språk till
svenskan, äfvensom nöjaktig kunskap i antingen engelska
eller franska språken efter eget val. Han bör
ock känna hufvuddragen af Historien och Geografien.

Beträffande sättet för inträdesexamens anställande anser Komitén,
att före den muntliga examen bör anställas en skrift -

lig pröfning i de matematiska ämnena, anordnad i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de föreskrifter,
som genom Afgångsstadgan af den 11 April 1862
blifvit meddelade för de skriftliga profven i Matematik
vid maturitetsexamen för realliniens lärjungar.

Styrelsen för Teknologiska Institutet tiar hittills haft en rättighet,
att i enstaka fall, då giltiga skäl förefinnas för en eftergift i de stadgade
kunskapsfordringarne, besluta en sådan, och Komitén får i underdånighet
föreslå, att denna rättighet äfven framgent må tillhöra Styrelsen.

Hvad särskild! angår fackskolan för skogshushållning'' och landtmäteri,
torde det vara nödigt att för inträde deruti stadgas, utom redan
angifna teoretiska förkunskaper, äfven en viss tids praktisk öfning
i dessa fack. De bestämmelser, som för närvarande i detta afseende
äro gällande, synas, äfven sedan de förut fristående läroanstalterna införlifvats
i den Tekniska Högskolan, böra eg a tillämplighet.

C) Allmänna grunder för undervisningens ordnande.

En fråga af synnerlig vigt för den Tekniska Högskolans verksamhet
är den, om en större eller mindre frihet bör lemnas eleverne att
sjelfve ordna sina studier inom gränserna för den antagna undervisningsplanen.

Vid Teknologiska Institutet gifves för närvarande snart sagdt ingen
frihet i detta hänseende, så vidt man afser de ordinarie eleverne. Så
t. ex. måste alla lärjungar vid den kemiskt tekniska fackskolan, för att
erhålla afgångsbetyg, följa vidsträckta kurser i Matematik och teoretisk
Mekanik, praktisk Geometri, med flera ämnen, hvilka äro mer eller
mindre främmande för deras fackstudier. Denna för mången lärjunge
känbara olägenhet har sin grund hufvudsakligen i brist på lärarekrafter.

Vid de flesta utländska tekniska högskolor är förhållandet annorlunda.
De i bilagan meddelade redogörelser för några af dessa läroverk
lemna härpå upplysande exempel. Vanligen äro de uppstälda
undervisningsplanerna icke ovilkorlig! bindande för eleverne, utan tjena
blott till hufvudsaklig ledning för dem vid ordnandet af deras studier.

Detta hindrar icke att flertalet följer den undervisning,splan, som af lärarne
förordas.

Om man kunde tänka sig-, att eleverna i en fackskola alla egde
icke allenast samma förkunskaper, utan äfven lika stor naturlig fallenhet
och arbetsförmåga, samt dessutom önskade utbilda sig för något
så när likartade grenar af facket, vore det utan tvifvel lämpligast att
gifva åt dem alla fullkomligt lika undervisning. Planen för denna
kunde då nästan uteslutande ordnas blott med afseende å de kunskaper,
som sjelfva facket påkallade. Men om äfven inträdesfordringarne
vid ett läroverk äro lika för alla, förefinnes likväl vanligen eu väsendtlig
skillnad mellan eleverna, i afseende på deras förkunskaper. Ännu
större olikhet visar sig emellan lärjungarnes anlag. Redan dessa förhållanden
göra eu viss grad af böjlighet hos undervisningsplanen i höggrad
önskvärd. Härtill kommer vidare, att det i tekniskt hänseende
icke är lämpligt att göra kurserna fullkomligt lika för alla elever i
samma fackskola. Några bland dessa kunna nemligen fullfölja sina
studier i afsigt att utbilda sig för en viss gren af tekniken; så kunna
t. ex. de som studera i fackskolan för Maskinbyggnadskonst egna sig
antingen åt konstruktion af maskiner eller åt ledningen af mekaniskt
verkstadsarbete, spinneri, väfveri, trämasse- eller pappersfabrikation,
o. s. v. andra åter arbeta må hända utan något sådant bestämdt syfte,
endast i afsigt att efter fullbordad kurs vinna anställning i något icke
på förhand bestämdt tekniskt yrke. Men de exempelvis anförda grenarne
af tekniken erfordra, ehuru de hufvudsakligen ligga inom samma
fackskolas område, icke desto mindre temligen olika studier. Det är
uppenbart, att de lämpligaste studieplanerna måste under sådana förhållanden
blifva i viss mon afvikande från hvarandra, och det är derföre
både för de studerande sjelfva och för industrien fördelaktigt, om
den Tekniska Högskolans organisation är sådan, att hvarje elev är
i tillfälle att följa den undervisning, som är bäst lämpad för honom
och hans tillämnade verksamhet i det praktiska lifvet. Detta
af teknikens fordringar betingade vilkor är af så mycket större vigt
som det i det praktiska lifvet gifves flera betydande industrigrenar,
hvilka icke kunna uteslutande hänföras till någon af de i det föregående
uppräknade fackskolorna, utan kunna anses tillhöra flere sådana,

och derföre erfordra en studieplan, som icke är fullt förenlig hvarken
med den ena eller andra fackskolans ordning, i händelse den skulle
uteslutande gälla för alla.

Slutligen bör anmärkas, att en strängt bestämd undervisningsplan,
derigenom att den samma utan fästadt afseende på lärjungens naturanlag
binder honom vid eu på förhand uppgjord studieordning, försvårar
och i vissa fall rent af omöjliggör sjelfständiga studier, Indika likväl
äro ett grundvilkor för att eu högskola skall kunna rätt uppfylla
sin bestämmelse. Det är icke nog, att en något begåfvad studerande
vid ett sådant läroverk flitigt deltager i den undervisning, som det anvisas
honom att begagna; han bör äfven utveckla sina anlag och sina
krafter genom sjelfständiga studier, och sålunda utbilda den viljans
kraft och den karakterens sjelfständighet, som hafva större värde än
till och med kunskapen sjelf, och utan hvilka någon högre praktisk
duglighet svårligen kan förvärfvas.

De nu anförda förhållandena visa önskvärdheten af att vid den
högre tekniska undervisningen lemna eleverna så mycken frihet i afseende
å studiernas ordnande som är förenlig med en allvarlig ordning.
Vid utlandets tekniska högskolor, hvarest i allmänhet, såsom redan är
nämndt, en sådan frihet är medgifven, har man vid dess närmare bestämmande
gått tillväga på två sins emellan temligen olika sätt. Vid
flertalet af dessa läroverk ega eleverna helt och hållet fritt val mellan
de olika läroämnena, änskönt de anses skyldige att bevista undervisningen
i de ämnen, till hvilka de anmält sig, hvarjemte för de olika
facken särskilda studieplaner äro uppgjorda, ehuru utan tvång. De
förändringar, som i förut varande anordning under sednare tider
blifvit gjorda vid de tekniska högskolorna, gå nästan alla i denna riktning.
Vid ett och annat läroverk t. ex. den polytekniska skolan i Zlirich,
har man åter i hufvudsaken obligatoriska studieplaner för de olika
facken, men med lemnad frihet för eleverna att, efter förekommande
omständigheter, göra större eller mindre afvikelse!- derifrån. Vid det
sistnämnda läroverket är förhållandet genom gällande föreskrifter på
följande sätt ordnadt: Hela den teoretiska och praktiska undervisnin gen

i fackskolorna är så till vida obligatorisk, att hvarje lärjunge enligt
regeln är lorpligtad att besöka alla i läroplanen angifna fack. Men

75.

undantag beviljas utan svårighet, så snart enskilda lärjungars speciela
bildningsmål eller andra som giltiga erkända skäl berättiga till befrielse
från vissa läroämnen eller dessas utbyte mot andra.

Redan genom denna bestämmelse är ett icke obetydligt utrymme
lemnadt för de studerandes eget fria val på grund af olika anlag och
studieriktningar. Härtill kommer, att vid denna polytekniska skola de
obligatoriska studieplanerna för hvarje fack upptaga endast några få
synnerligen väsendtliga läroämnen, och att utom dessas område ett stort
antal icke obligatoriska ämnen föredragas; genom hvilken anordning
äfven mycket olika anlag och kunskapsbehof kunna göra sig gällande.

Erfarenheten vid de utländska läroverken har visat, att båda de
nämnda systemerna kunna bära goda frukter. Då fråga uppstår om
sättet att ordna förhållandena vid Sveriges tekniska högskola, synes,
åtminstone under den närmaste framtiden, det sist nämnda böra ega
företräde. Ehuru önskligt det är, att en mildring inträder i det no g
tryckande tvång, som de ordinarie eleverna vid Teknologiska Institutet
genom den nu varande organisationen äro underkastade, måste det dock
anses betänkligt, att på en gång derifrån öfvergå till en fullständig
frihet i afseende å studierna. Den medelväg man valt vid den Polytekniska
Skolan i Ztirich, synes derför bäst öfverensstämma med våra
förhållanden. Det öfvervägande flertalet af elever inom en och samma
fackskola böra åtminstone i det väsendtliga kunna följa samma undervisningsplan,
synnerligast om några behöfliga mindre modifikationer för
åtskilliga grupper ibland dem vidtagas. Då de elever, hvilka fullfölja
särskilda, från de egentliga hufvudfacken väsendtligt afvikande bildningsmål,
hafva tillfälle att vid högskolan som special-elever efter eget
val ordna sina studier, torde äfven derigenom de olägenheter i tekniskt
hänseende, som i allmänhet äro förenade med de strängt bestämda
studieplanerna, kunna i sin mon undvikas.

På grund af dessa skäl anser Komitén

undervisningsplanerna vid den tekniska högskolan för
de särskilda hufvudfacken böra så ordnas, att de
kunna motsvara flertalets af de facket tillhörande elever
förmåga och kunskapsbehof, men med öppen rätt
för de lärjungar, som till följe af särskilda bildnings -

.76

mål eller af andra giltiga skäl önska befrielse från
vissa läroämnen eller dessas utbytande mot andra,
att. så vidt det är med god ordning förenligt vinna
förändring i dessa planer. Vid konstruktions-, laborations-
och andra praktiska öfningar, som stå i samband
med undervisningen, bör, så vidt ske kan, afseende
fästas vid de speciela yrken, åt hvilka eleverna
egna sig.

Dessa nu framställda grundsatser hafva afseende å de ordinarie
eleverne. För öfrig! lärer tillfälle, hädanefter som hittills, lemnas dem,
hvilka vilja vid läroverket studera särskilda kunskapsgrenar eller utbilda
sig för speciela yrken, att, med fullständig frihet i valet af studieplan,
vid den Tekniska Högskolan som specialelever eller som åhörare
deltaga i undervisningen.

D) Fackskolornas organisation och studiekursernas längd.

I följd af Skogs-Institutets förening med Teknologiska Institutet
och landtmäteri-undervisningens förläggande till detta läroverk, äfvensom
genom upprättandet af en afdelning för Arkitektur, på sätt Kornitén
förut i sitt utlåtande föreslagit, skulle den sålunda bildade tekniska
högskolan komma att innehålla följande fackskolor:

1) En fackskola för Maskinbyggnadskonst och Mekanisk Teknologi;

2) En fackskola för Väg- och Vattenbyggnadskonst;

3) En fackskola för Arkitektur;

4) En fackskola för Kemisk Teknologi;

5) En fackskola för Bergsvetenskap;

6) En fackskola för Skogshushållning och Landtmäteri.

Undervisningen vid den tekniska högskolan bör vara så ordnad,
att en grundlig vetenskapligt teknisk bildning för dessa fack kan der
inhemtas under en tid, afpassad efter den större eller mindre omfattningen
af de studier, som för hvarje af dem erfordras. För närvarande
är kursen vid Teknologiska Institutet treårig, vid Skogs-Institutet tvåårig,
samt för landtmäteri-eleverna ettårig. Den treåriga kursen vid

Teknologiska Institutet är likväl, efter hvad Komitén inhemtat, icke
tillräcklig för att i fackskolorna för Maskinbyggnadskonst, Väg- och
Vattenbyggnadskonst samt Bergshandtering eleverna skulle hinna att
erhålla en så grundlig förberedande bildning för sitt blifvande kall,
som önskvärd! är. Det synes derföre högeligen af behof påkalladt att
utsträcka dessa kurser så, att de blifva fyraåriga. Vid utlandets störa
polytekniska skolor finner man i allmänhet undervisningsplanerna för
ifrågavarande fack ordnade för fyraårig kurs, stundom till och med för
femårig. Komitén anser således att vid den Tekniska Högskolan, den
fullständiga undervisningen för eleverne i fackskolorna för Maskinbyggnadskonst
och Mekanisk Teknologi, Väg- och Vattenbyggnadskonst samt
Bergshandtering bör ordnas efter förutsättning af fyraårig studietid, äfvensom
att samma bestämmelse bör gälla i afseende på den nya fackskolan
för Arkitektur. Likväl torde, dels emedan det för åtskilliga
elever, i synnerhet de mindre bemedlade, skulle medföra olägenhet att
tillbringa en så lång tid vid läroverket, och dels emedan det äfven för
elever af samma fack erfordras en större eller mindre kunskapsgrad,
allt efter den art af tjenstgöring, hvartill de förbereda sig, det vara
lämpligast att, så vidt möjligt, ordna undervisningen på ett sådant sätt,
att de tre första årens kurs jemväl bildar ett afslutadt helt för sig och
det fjerde året företrädesvis användes för att sätta de .elever, hvilka
sådant önska, i tillfälle att utvidga och fullständiga sina redan inhemtade
kunskaper.

Så till exempel är det, om man särskild! afser förhållandena vid
fackskolan för Maskinbyggnadskonst och Mekanisk Teknologi, ovedersägligt,
att de elever, som söka utbilda sig till Maskinverkstadsföreståndare
och ledare af vissa mekaniskt tekniska anläggningar, till
exempel spinnerier, sågverk, gjuterier, med flera, icke hafva behof af
en så omfattande vetenskaplig bildning som de, hvilka egna sig åt
maskinkonstruktörens svåra, vidsträckta vetenskapligt-tekniska kunskaper
förutsättande yrke. På grund deraf synes undervisningen i
denna fackskola böra så ordnas, att eu utslutning af studierna för vissa
elever kali ega rum efter tre år, men med lemnadt tillfälle för de elever,
som sådant önska, att under ytterligare ett år fortsätta sina studier
och dervid sysselsätta sig med konstruktion af maskiner, uppgö -

rån det af planer för fabriksanläggningar, in. m. samt dessutom med
teoretiska studier i de ämnen, hvilka för deras framtida verksamhet
äro af framstående vigt.

Hvad åter angår de elever, som egna sig åt Väg- och Vattenbyggnadsfacket,
så kan äfven för dem eu treårig kurs i vissa fall vara
tillräcklig, hvaremot den fyraåriga kursen otvifvelaktigt erfordras för
inhemtandet af eu fullständig civilingeniörsbildning. Det synes derföre
äfven här vara fördelaktigt, om undervisningen så ordnas, att de
väsendtligaste fackämnena kunna föredragas under en treårig kurs,
men att de blifvande civilingeniörerna må hafva för sig öppet, att använda
det fjerde året till förvärfvandet af fullständigare insigter, synnerligen
genom uppgörandet af utkast och kostnadsförslag till vidsträcktare
byggnadsanläggningar, samt genom studier i de byggnadsfacket
närmast stående delarne af den tillämpade mekaniken, såsom
läran om vattenhjul, turbiner, stationära ångmaskiner, lokomotiver och
lokornobiler o. s. v.

Undervisningen i fackskolan för Arkitektur har, såsom redan blifva
anmärkt, mycket gemensamt med den som meddelas uti fackskolan
för civilingeniörsvetenskap. En fyraårig kurs erfordras äfven bär för
inhemtandet af fullständig fackbildning, men det är tillika önskligt,
att de vigtigaste fackämnena genomgås på tre år, på det att eleven
under eu mera fri och sjelfständig verksamhet må kunna använda det
fjerde året, dels till förfullständigande af de teoretiska studierna, dels
och förnämligast till utarbetande af utkast och förslag till svårare eller
mera omfattande byggnadsföretag, m. in. En utslutning efter det tredje
året kan då ega rum för de elever, hvilka förbereda sig till att blifva
praktiska byggmästare och icke eftersträfva en fullständig utbildning
såsom arkitekter.

För Bergsskolans elever synes det högst behöfligt, att kursen utsträckes
till fyraårig, enär i denna fackskola erfordras eu grundlig, så
väl matematisk-mekanisk som kemisk bildning, i följd hvaraf undervisningen
svårligen kan väl ordnas, med mindre den fördelas på fyra
år. Bergsskolans föreståndare har också i en nyligen till Teknologiska
Institutets Styrelse stäld skrift uttalat samma åsigt, Ett undantag torde
likväl äfven här höra göras, nemligen för dem bland bergsskolans ele -

ver, h vilka företrädesvis egna sig åt Metallurgi och Örtvetenskap. Då
för dessa vetenskapers inhemtande icke erfordras lika omfattande förkunskaper
i ren Matematik och teoretisk Mekanik som vid Bergsmekanikens
studium, synes för de sist nämnda eleverna eu treårig kurs
vara tillfyllestgörande.

I fackskolan för Kemisk Teknologi bör undervisningen kunna fullständigt
meddelas på tre år, såsom ock förhållandet för närvarande är
vid Teknologiska Institutet.

Undervisningen för skogseleverna vid den Tekniska Högskolan bör
kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas med beräkning af två-årig
kurs, och Komitén finner derföre icke skäl att föreslå någon förändring
i den nu för eleverna vid Skogs-Institutet bestämda undervisningstid.

Enligt hvad i det föregående redan blifvit anfördt, torde, under
nuvarande förhållanden, kursen för landtmäteri-eleverna icke lämpligen
kunna utsträckas till längre tid än ett år.

Det fjerde årets undervisning för civilingeniörs- och arkitektseleverna
torde lämpligast böra afslutas med Mars månad, på det att eleverna
efter fullbordad kurs i den Tekniska Högskolan må kunna lättare
erhålla anställning vid de på denna tid af året vanligen börjande byggnadsarbeten,
än fallet snille blifva, om undervisningen för dem som
för ofri ge elever fortginge till Juni månads början.

E) Läroämnen.

Då Komitén nu går att framställa en plan för undervisningens ordnande
vid den Tekniska Högskolan, sker detta hufvudsakligen, dels
lör att sålunda visa, huru de af Komitén i det föregående uttalade
grundsatser skola kunna i det enskilda genomföras, dels för att uppställa
några allmänna grunder för det förslag till lärare- och utgiftsstat
för den Tekniska Högskolan, som det torde åligga Komitén att
uppgöra. På lärare-kollegiet ankommer det sedermera att för hvarje
år upprätta detaljeradt förslag till undervisningstimmarnes fördelning
på de olika läroämnena och dervid iakttaga de förändringar, som med
afseende på vetenskapens och på teknikens utveckling erfarenheten visat
vara beliöfliga.

Följande läroämnen synas böra i den ordinarie undervisningen ingå:

I. Matematik.

1. Repetitionskurs i elementnr-matematik, hufvudsakligen innefattande
öfning i logaritmers användande samt i trigonometriska och stereometriska
problemers lösning.

IV2 timmes undervisning i veckan under eu termin, gemensamt
för alla elever. Dessutom särskildt 1V> timme, äfven
under en termin, för landtmäteri- och skogselever, bvilka under
dessa lektioner öfvas i lösningen af sådana matematiska
problemer, som äro af speciel intresse för deras framtida yrke,
hvarjemte de böra inhemta kännedom om de första grunderna
af Algebrans tillämpning å Geometrien.

2. Analytisk Geometri och första grunderna af Eqvations-teorien.

9 timmar i veckan under en termin, för alla elever med
undantag af landtmäteri- och skogseleverna.

3. Differential- och Integralräkning, första kursen.

IOV2 timmar i veckan under en termin, för maskin-, civiloch
bergsingeniörs-elever, äfvensom för arkitektselever.

4. Differential- och Integralräkning, andra kursen, jemte grunddragen
af den sferiska trigonometrien och den minsta qvadrat-metoden.

3 timmar i veckan under eu termin, för de under mom. 3
nämnda elever.

5. Beskrifvande Geometri, första kursen, jemte öfningar i linearritning
och modellers afbildning.

9 å 10 timmar i veckan, förnämligast ritning, under ett
läsår, för alla elever, dock att landtmäteri- och skogseleverna
endast ett mindre antal timmar deltaga i denna undervisning.

6. Beskrifvande Geometri, andra kursen, omfattande denna vetenskaps
tillämpning vid stensnitt, träkonstruktioner, perspektivritning m. m.

4 timmar i veckan under en termin, för maskin- och civilingeniörselever
samt för arkitektselever.,

7. Geodesi, första kursen, jemte kart- och planritning samt praktiska
öfningar på fältet.

5Va timmar i veckan under en termin och dessutom praktiska
öfningar efter vårterminens slut för alla elever.

8. Geodesi, andra kursen.

3 timmar i veckan under eu termin, för civilingeniörseleverna.

II. Mekanik och Maskinlära.

1. Elementar-Mekanik, en på experimentel och elementar-matematisk
behandling grundad framställning af lagarne för fasta och flytande kroppars
jemnvigt och rörelse.

7Va timmar i veckan under en termin, för kemiskt-tekniska
fackskolans elever.

2. Beskrifvande Maskinlära, kort redogörelse för de förnämsta inom
tekniken förekommande maskiner såsom åfngmaskiner, vattenhjul, turbiner,
kranar.

4Va timmar i veckan under eu termin, för nyss nämnda
elever och arkitektseleverna.

3. Teoretisk Mekanik, omfattande en matematisk utveckling af lagarne
för fasta, flytande och gasformiga kroppars jemnvigt och rörelse
jemte Cinematik, Hållfasthetslära och Hydraulik.

10Va timmar i veckan under ett läsår, för maskin-, civil -och bergsingeniörselever samt för arkitektselever.

4. Läran om vattenhjul, turbiner och vind kraftsmaskiner.

4’h timmar i veckan under en termin, för maskin-, civilocli
bergsingeniörselever. .

5. Läran om ångpannor, stationära ångmaskiner,. lokomobiler, lokomotiver,
sjömaskiner samt varmluftsmaskiner.

IV2 timme i veckan -under en hösttermin och 6 timmar i
veckan under en vårtermin, för de under mom. 4 nämnda ele -

ver, dock att civilingeniörseleverna icke deltaga i undervisningen
angående varmluftsmaskiner och sjömaskiner.

6. Läran om uppfordringsverk för vatten m. m.

IV2 timme i veckan under en termin, för de under mom.
4 nämnda elever.

7. Läran om arbetsmaskiner, såsom ventilator-, kranar, landtbruksmaskiner.

1% timme i veckan under en termin, för maskiningeniörseleverna.

8. Läran om ångfartygs konstruktion, jemte ritning.

4 timmar i veckan under en termin, för maskulin geniörseleverna.

9. Bergsmekanik, redogörelse för de förnämsta inom bergshandteringen
använda arbetsmaskiner, såsom vals- och hammarverk, blåsmaskiner,
krossverk m. m.

3 timmar i veckan under ett läsår, för bergsingeniörseleverna
samt frivilligt för maskiningeniorseleverna.

10. Maskinkonstruktionsöfningar.

a) Konstruktion af enkla maskindelar: 10 å 12 timmar i
veckan under ett läsår, för maskin- och bergsingeniörseleverna;
ett mindre antal timmar för civilingeniörseleverna och eleverna
i den kemiskt-tekniska fackskolan.

b) Konstruktion af kraftmaskiner och arbetsmaskiner: 12
å 14 timmar i veckan under ett läsår, för maskiningeniörseleverna;
ett mindre antal timmar för civil- och bergsingeniörseleverna.

c) Konstruktion af maskiner och inrättningar tillhörande
bergsmekaniken: 6 timmar under ett läsår, för bergsingeniörerna.

III. Allmän och tillämpad Fysik.

1. Allmän Fysik.

4''h timmar i veckan under ett läsår för alla elever.

2. Tillämpad och högre Fysik, omfattande den mekaniska värmeteorien,
läran om brännmaterialier och förbränning, eldstäder och skorstenar,
läran om byggnaders uppvärmning, ventilation och belysning,
elektricitetens tillämpning m. in.

4lA timmars föredrag i veckan under ett läsår samt 21 /a
timmars konstruktionsöfningar under en termin, för alla eleverna
med undantag af landtmäteri- och skogselever.

3. Fysiska laborationer.

Frivilliga öfningar i. tekniskt-fysikaliska arbeten för eleverna
i Tillämpad Fysik, 2V2 timmar i veckan under en termin.
Dessutom anordnas öfningar i justering af mätstänger,
målkärl och vigter för landtmäteri-elever, under så lång tid
som erfordras.

IV. Allmän och tillämpad Kemi.

1. Allmän Kemi, Första kursen.

3 timmar under ett läsår för alla elever.

2. Allmän Kemi, andra kursen.

IV2 timme i veckan under ett läsår, för eleverna i den
kemiskt-tekniska fackskolan.

3. Kemisk Teknologi.

4V2 timmar i veckan under ett läsår, för nyss nämnda
elever.

4. Kemiska och kemiskt-tekniska laborationer, jemte Analytisk Kemi.

a) För bergsingeniörselever och eleverna i den kemiskttekniska
fåckskolan 12 timmar i veckan under ett läsår.

b) För sist nämnda elever ensamt: 24 timmar i veckan
under sista läsåret.

V. Mineralogi och Geognosi.

I. Mineralogiens och Geognosiens första grunder.

3 timmar i veckan under en termin för alla eleverna.

2. Mineralogi och Geognosi, andra kursen jemte Geologi.

4V-» timmar i veckan, föredrag och öfningar, under en
termin för eleverna i den kemiskt-tekniska fackskolan och
b ergsingeniörs elever.

VI. Botanik och Zoologi.

1. Botanik, omfattande Växtfysiologi, systematisk Skogsbotanik och
Växtgeografi.

4V2 timmar i veckan under höstterminen och 112 timme
under vårterminen, för skogseleverna.

2. Zoologi, omfattande läran om skogsinsekter, foglar och däggdjur.

4/2 timmar i veckan under höstterminen samt IV2 timme
under vårterminen, för skogseleverna.

VII. Agronomi.

3 timmar i veckan under ett läsår, för landtmäteri- och
skogseleverna.

VIII. Mekanisk Teknologi.

1. Läran om träarbeten.

o timmar i veckan under en termin, för maskin- och bergsingeniörseleverna
samt för skogseleverna.

2. Läran om metallarbeten.

4V2 timmar i veckan under en termin, för maskin- och
bergsingeniörseleverna.

3. Läran om simning, väfning, papperstillverkning samt läran om
qvarnar.

■ 3 timmar i veckan under eu termin för eleverna i den
kemiskt-tekniska fackskolan och maskiningeniörseleverna samt
dessutom särskildt IV2 timme i veckan under en termin för
de förstnämnda.

4. Ritning af arbetsmaskiner och fabriksanläggningar.

5 timmar i veckan under ett läsår, för eleverna i den
kemiskt-tekniska fackskolan.

IX. Byggnadskonst.

1. Allmän Byggnadskonst och Husbyggnadskorist, omfattande läran
om byggnadsmaterialier, enklare byggnadskonstruktioner, praktisk husbyggnadskonst
samt de första grunderna af vägbyggnadskonsten.

Föredrag: 4''4 timmar i veckan under höstterminen och 3
timmar i veckan under vårterminen, för alla elever med undantag
för landtmäteri- och skogseleverna.

Ritning: 6 timmar i veckan under höstterminen och 9 timmar
i veckan under vårterminen, för arkitektseleverna; ett
mindre antal timmar för öfriga elever.

2. Byggnads st atik, omfattande den grafiska Sta tikens användande
inom byggnadskonsten, teorien för hvalf, vederlags- och reveteringsmurar
in. in. äfvensom läran om mera sammansatta byggnadskonstruktioner.

3 timmar i veckan under ett läsår, för civilingeniörs- och
arkitektselever.

3. Arkitektur, omfattande arkitektonisk formlära, enskilda och offentliga
byggnaders anordning och inredning, in. m.

4V2 timmar under ett läsår, för arkitektseleverna,

4. Byggnadskonstens Historia.

3 timmar under ett läsår, för arkitekts- och civilingeniörseleverna.

5. Arkitektonisk ritning. Komposition af byggnadsritningar; öfningar
med tillämpning af olika byggnadsstilar in. in.

10 å 12 timmar i veckan under ett läsår för arkitektseleverna;
ett mindre antal timmar för civilingeniörseleverna,

6. Bro byggna < Isko i ist.

</) Läran om jern- och träbroar: 3 timmar i veckan under
höstterminen och IV2 timme i veckan under vårterminen, för
maskin- och civilingeniörseleverna.

b) Läran om stenbroar: IV2 timme i veckan under en
termin, för civilingeniörseleverna.

7. Väg- och Vattenbyggnadskonst, första kursen, omfattande läran
om vägar, jernbanor, kanaler, hamnar, flodregleringar in. m.

3 timmar i veckan under ett läsår, för civilingeniörseleverna.

8. Väg- och Vattenbyggnadskonst, andra kursen, omfattande läran
om vattenledningar och dräneringsarbeten.

IV2 timme i veckan under en termin, för civilingeniörsoch
arkitektseleverna, äfvensom för maskiningeniörseleverna.

9. Konstruktionsövningar, i väg-, bro- och vattenbyggnadsfacken.

12 timmar i veckan under ett läsår, för civilingeniörseleverna;
ett mindre antal timmar för maskiningeniörseleverna.

10. Byggnadskonstens första grunder med särskild! afseende å landtbruket
och skogshushållningen, omfattande konstruktionen af enklare
landtmannabyggnader, första grunderna af vägbyggnadskonsten, anläggning
af dammar och rännor för flottning af virke m. m.

IV2 timme, föredrag och ritning, i veckan under höstterminen,
3 timmar under vårterminen, för skogs- och landtmäterieleverna.

X. Metallurgi.

1. Allmän och speciel Met allurgi jemte Bergskemi.

3 timmar i veckan under ett läsår, för bergsingeniörseleverna.

2. Jernets Metallurgi.

IV2 timme i veckan under höst-terminen samt 4 V2 timmar
i veckan under vår-terminen, för bergsingeniörseleverna.

3. Metallurgiska laborationer.

12 timmar i veckan under ett läsår för samma elever.

XI. Grufvetenskap.

Föredrag: 4 V2 timmar i veckan under höstterminen samt
3 timmar i veckan under vårterminen, för bergsingeniörseleverna.

Öfnin gar: 6 timmar i veckan under ett läsår för samma
elever.

XII. Skogshushållningslära.

1. Första grunderna af skogshushållning slär an.

1 V2 timme i veckan under en termin, för landtmäteri- och
bergsingeniörseleverna.

2. Skogsskötsel, omfattande läran om skogsafverkning, fällning och
transport af träd, skogsodling, äfvensom klimatets och jordmonens inftytande
på skogen.

3 timmar i veckan under höstterminen och 6 timmar i
veckan under vårterminen, jemte exkursioner och praktiska öfningar,
för skogseleverna.

3. Sko g sindelning, omfattande läran om skogens uppmätande, affattande
å karta och beskrifvande, skogens afskiljande i skiften och afdelningar,
skogens uppskattning, skogshushållningsplaners upprättande
m. in. I samband härmed föredrages en öfversigt af skogsväsendets
Statistik, Historia och Litteratur.

3 timmar i veckan under två läsår, för skogseleverna.

4. Skogsindelningsarbete.

6 å 12 timmar i veckan under två läsår, för skogseleverna.

5. Skogsteknologi, omfattande läran om kolning, äfvensom tillgodogörandet
af skogens biprodukter.

1V2 timme i veckan under en termin, för skogseleverna
och bergsingeniörseleverna. .

6. Bokhålleri och tjenstehandlingars uppsättande.

1 Va timme i veckan under en termin för skogseleverna.

XIII. Jagtkunskap.

3 timmar i veckan under en termin, föredrag och skjutöfningar
för skogseleverna, ''

XIV. National-ekonomi.

3 timmar i veckan under en termin, obligatoriskt för landtmäteri-
och skogselever, fakultativt för Högskolans ofri ga elever.

XV. Författningskunskap.

1 Va timme i veckan under ett läsår, för skogseleverna.

1 Va timme i veckan under ett läsår, för landtmäterieleverna.

XVI. Friliandsteckning och modellering.

1. Friliandsteckning, lägre kurs, croquis-ritning.

5 timmar i veckan under höstterminen, och 2 Va timmar
i veckan under vårterminen, för alla eleverna.

2. Friliandsteckning, högre kurs, såsom förberedelse till ornamentiken.

3 timmar i veckan under höstterminen och 6 timmar i
veckan under vårterminen, för arkitektseleverna.

3. Ornamentik, afteckning och komposition af arkitektoniska detaljer
m. m.

(5 timmar i veckan under höstterminen och 7 Va timmar i
veckan under vårterminen, för arkitektseleverna.

4. Modellering i lera, vax och gips.

5 timmar i veckan på höstterminen samt 2 Va timmar i
veckan under vårterminen, för arkitektseleverna under två läsår.

XVII. Verkstadsarbete, öfningar i bearbetning af jern och trä.

5 timmar i veckan under ett läsår, för alla elever med
undantag af landtmäteri- och skogseleverna.

Ofvan framstälda plan torde endast i några få punkter erfordra vidare
förklaring och detta hufvudsakligen angående de afvikelse!'' från nu
varande förhållanden, som förslaget upptager.

Hvad först de matematiska läroämnena beträffar, har dels någon Matematik,
tillökning föreslagits i undervisningstimmar för högre Matematik, i jemförelse
med hvad förhållandet nu är vid Teknologiska Institutet, och
dels några få särskilda timmar för problemöfning i de mera elementära
delarne af Matematiken. Erfarenheten har nemligen visat, att den nu
för undervisning i högre Matematik anslagna tid är otillräcklig för ett
grundligare studium deraf, och då den undervisning, som i de följande
kurserna meddelas, väsendtligen hvilar på den matematiska kunskap
lärjungarne förut inhemtat, synes det jemväl vara af stor vigt, att
eleverna genom problemöfningar underhålla och befästa de insigter i de
elementära delarne af Matematiken, som eleverna vid inträdet ega.

Vidare har den fullständiga matematiska kursen fördelats på tre
terminer i stället för två. Det har nemligen synts mindre lämpligt, att
på ett läsår sammanföra hela undervisningen i ett för de fleste lärjungar
så svårfattligt ämne som den högre Matematiken.

Uti Geodesien (den praktiska Geometrien) har föreslagits en längre
undervisningstid än förut. Detta har skett för att möjliggöra en mera
utförlig behandling af det nämnda, i praktiskt hänseende synnerligen
vigtiga ämnet än som, med för handen varande tillgång på lärarekrafter,
kunnat ske vid Teknologiska Institutet.

Slutligen föreslås anordnandet af en särskild högre kurs i Geodesi
för civilingeniörselever, hvilket ansetts nödvändigt, då dessa lärjungar
framför andra hafva behof af en säker och omfattande kunskap i nämnda
ämne.

I afseende på undervisningen i Mekanik och Maskinlära skiljer sig Mekanik.
Komiterades förslag i flere delar från nu gällande undervisningsplan
vid Teknologiska Institutet, hvilken väsendtligen betingats af det alltför
ringa antal lärare, som läroverket haft till sin disposition. För när 12 -

Maskinlära.

Fysik.

varande måste de lärjungar, hvilka tillhöra fackskolan för Kemisk Teknologi,
såsom redan är nämndt, genomgå samma kurs i teoretisk Mekanik
(och till följe deraf äfven i den för detta läroämne grundläggande
rena Matematiken), som maskin- och civilingeniörseleverna; deremot erhålla
de icke någon undervisning i Maskinlära. Då i fråga varande
elever icke böra vara underkastade tvånget att egna eu dyrbar tid åt
läroämnen, hvilka för deras bildningsmål äro af jemförelsevis mindre
vigt, har i förslaget blifvit förutsatt, att de i stället skulle genomgå
en särskild, elementär kurs i Mekaniken. Vidare har föreslagits, att för
de elever, hvilka, ehuru de ej behöfva en mera fullständig insigt i den
tillämpade Mekaniken, dock icke väl kunna undvara någon kunskap i
detta ämne, en mindre kurs i beskrifvande Maskinlära skulle föredragas.
Denna kurs är särskildt afsedd för blifvande kemister och arkitekter.
Ytterligare har det synts behöfligt, att någon undervisning i
läran om ångfartygs konstruktion finnes att tillgå för maskiningeniörseleverna,
Ångfartyg byggas nu mera vid flera af de svenska maskinfabrikerna,
och det bör blifva af synnerligt gagn för en af vårt lands
vigtigaste industrigrenar, om vid den tekniska högskolan åtminstone någon
undervisning meddelas i läran om ångfartygs konstruktion. Vid de
tekniska högskolorna i flera länder, för hvilka skeppsbyggeriet är af
vida mindre vigt än för Sverige, utgör läran om ångfartygskonstruktionen
en de! af kursen i Maskinlära, I vårt land bör den ännu mindre
saknas. Likaledes synes det önskligt, att någon undervisning meddelas
åt nyss nämnda elever i läran om de förnämsta arbetsmaskiner, såsom
ventilatorer, landtbruksmaskiner in. fl., hvarföre eu särskild kurs i denna
del af Maskinläran är i förslaget upptagen.

För undervisningen i allmän och tillämpad Fysik är endast så till
vida en förändring föreslagen, att ett något mindre timantal är afsedt
för den allmänna Fysiken och ett något större för den tillämpade Fysiken,
än som för närvarande är bestämdt, Ändamålet med denna förändring
är att landtmäteri- och skogseleverna, hvilka deltaga endast i
den först nämnda delen af den fysiska undervisningen, ej måtte tvingas
att egna mera tid åt detta ämne än som för dem kan vara behöfligt.
De öfriga eleverna, hvilka hafva behof af eu grundligare kunskap
i Fysik, kunna, i samband med studiet af den tillämpade Fysiken, er -

hålla undervisning i de delar af den allmänna Fysiken, som för dem
äro af större vigt, såsom den mekaniska värmeteorien, teorien för värmets
ledning, spektralanalysen in. m. Deremot bör tillfälle beredas
landtmäterieleverna att erhålla öfning i justering af mätstänger, mätkärl,
vigter m. in. Komiterade hafva förutsatt, att, såsom för närvarande
sker vid Teknologiska Institutet, de af högskolans elever, som sådant
önska och som ega erforderliga förkunskaper, må erhålla tillfälle att i
det fysikaliska laboratoriet öfva sig med arbeten inom den tillämpade
Fysikens område.

I afseende på den kemiska undervisningen bör anmärkas, att ge- Kemi.
nom de föreslagna anordningarne ett större antal timmar än hvad nu
är fallet kan användas för laborationer, — en utsträckning af undervisningen,
som synes vara af ett oafvisligt behof påkallad. Några särskilda
timmar för föredrag i analytisk Kemi äro icke upptagna, enär
lärarne i detta ämne kunna hålla dessa föredrag i samband med laborationerna
på de tider, som finnas mest lämpliga.

Undervisningen i Mineralogi och Geognosi, hvilken vid Teknolo- Mineralog och
giska Institutet meddelas i en för alla elever gemensam kurs, har eu- <’f°suos1''
ligt Komiténs förslag delats i två kurser: eu mindre, gemensam för
alla elever och en fullständigare, afsedd för dem, som tillhöra fackskolorna
för Bergsvetenskap och Kemisk Teknologi. Fn utvidgning af
undervisningen i dessa ämnen för sist nämnda elever är i hög grad
behöflig och torde lämpligast kunna vidtagas på sätt förslaget angifver.

Om den högre skogsundervisningen förlägges till den tekniska
högskolan, blifver det nödvändigt att der införa undervisning i Botanik Botanik och
och Zoologi. Likaledes erfordras, om landtmäteri-undervisningen införes
i läroverket, att derstädes föredrages Agronomi, hvilket ämne bör vara Agronomi,
af gagn jemväl för skogseleverna.

Den mekaniska Teknologien, ehuru vanligen betraktad som ett läro-Mekanisk Tet
ämne, utgör likväl egentligen ett aggregat af sins emellan temligen nol°S1''
olikartade ämnen, hvilka, då de icke stå i något ovilkorlig! samband
med hvarandra, utan olägenhet kunna föredragas i skilda kurser, på
det att de olika afdelningarne af läroämnet må blifva lättare tillgängliga
för de olika fackskolornas elever. I förslaget äro derföre upptagne
fyra särskilda kurser i mekanisk teknologi: en omfattar läran om trä -

arbeten, den andra läran om metallarbeten, den tredje läran om spillning,
väfning, papperstillverkning och om qvarnar, samt den fjerde
ritning af arbetsmaskiner och fabriksanläggningar. Den tredje kursen
är i vissa hänseenden af större vigt för de elever, som tillhöra den
kemiskt-tekniska fackskolan, än för flertalet af dem, som egna sig åt
det mekaniska facket. För närvarande erhålla vid Teknologiska Institutet
sist nämnda elever eu allt för otillräcklig undervisning i denna
del af den mekaniska Teknologien. Det synes derföre vara lämpligt
att, såsom i förslaget skett, afdela den kurs utaf ifrågavarande läroämne,
hvilken omfattar läran om spillning, väfnad, papperstillverkning
och qvarnar, i två afdelningar: en gemensam för mekaniker och kemister
samt en fullständigande kurs för de sistnämnda allena, omfattande
de delar af ämnet, hvilka äro af särskilt intresse för de kemiska
industrigrenarne, såsom läran om väfnaders appretering, tryckning,
blekning in. in.

Slutligen är det föreslaget, att undervisning i ritning af arbetsmaskiner
och fabriksanläggningar meddelas i fackskolan för Kemisk
Teknologi. Dess elever kunna nemligen, genom den betydliga förminskning
i den obligatoriska undervisningen i högre Matematik och
teoretisk Mekanik, som blifvit föreslagen för denna fackskola, erhålla
fullt tillräcklig tid att egna sig åt läroämnen, som för deras blifvande
yrke äro af mera framstående vigt.

t. Den undervisning i Byggnadskonstens olika grenar, som för närvarande
meddelas vid Teknologiska Institutet, är, enligt hvad Komitén
förut anfört, af allt för ringa omfattning, ehuru den . visserligen kan
sägas vara vidsträckt, om man tager i betraktande de jemförelsevis ringa
medel, som för den samma äro anslagna. Fn betydlig utvidgning af
denna undervisning är i hög grad af behofvet påkallad. Blifver det
af Komitén föreslagna upprättandet af en fackskola för Arkitektur i
nåder godkändt, så framstår detta behof ännu starkare. Så länge elevantalet
icke allt för mycket öfverstiger det nu varande, synas fullgiltiga
skäl vara för handen att för alla fackskolorna, med undantag af den
för Skogshushållning och Landtmäteri, anordna en gemensam kurs i
Allmän och Husbyggnadskonst, hufvudsakligen öfverensstämmande med
den kurs i samma ämnen, som för närvarande vid Teknologiska Insti -

tutet föredrages för andra årets elever. Denna förberedande kurs bör
föregå studiet af den mera speciela byggnadsundervisningens olika
grenar, nemligen Byggnadsstatiken, Arkitekturen, Byggnadskonstens
Historia samt Bro-, Väg- och Vattenbyggnadskonsten. Med Byggnadsstatik
förstås bär Statikens tillämpningar inom byggnadsyrket, således
den egentligen teoretiska, allmänna Byggnadsläran, hvilken är af lika
stor vigt för civilingeniörens, som för arkitektens utbildning och som,
till följe af brist på lärarekrafter, ännu icke kunnat införas vid Teknologiska
Institutet, ehuru den i andra länders tekniska högskolor anses
som en af byggnadsundervisningens vigtigaste delar. Äfven torde
undervisningen i Väg- och Vattenbyggnadskonst behöfva utvidgas, på
det att den tekniska högskolan må kunna sörja derför att landets Vägoch
Vattenbyggnadsingeniörer erhålla eu bildning, motsvarande de stora
fordringar vår tid ställer på dem. Komitén har derföre trott sig böra
föreslå ett ökadt antal timmar för denna undervisning. Föredragen i
Byggnadskonstens Historia böra vara gägneliga för civilingeniörernas
bildning, likasom för arkitekternas. Det är äfven förutsatt, att civilingeniörseleverna,
så långt tiden medgifver, skola deltaga i den arkitektoniska
ritningen, för utarbetande af mera omfattande förslag till
husbyggnader än hvad som kan medhinnas i den elementära förberedande
kursen i Husbyggnadskonst.

För skogs- och landtmäteri-eleverna bär blifvit föreslagen en särskild,
mindre kurs i de delar af Byggnadskonsten, som för deras yrken
äro af mera omedelbart gagn, nemligen i läran om landtmannabyggnader,
enklare väg- och vattenbyggnader o. s. v.

Beträffande Metallurgien och Grufvetenskapen, Bergsskolans egen!- Metallurgi »eu
liga fackämnen, har Komitén icke föreslagit någon väsendtlig förändring.

I de till skogsväsendet närmast hörande läroämnen: Skogsskötsel, skogsvetenSkogsindelning,
Skogsteknologi, Bokhålleri och Jagtkunskap jemte de skdl’‘
till dessa ämnen hörande öfningar, åsyftar förslaget att bereda en undervisning,
‘åtminstone jemngod med den som vid Skogsinstitutet nu
förekommer. Härvid bör anmärkas, att för närvarande meddelas visserligen
vid detta läroverk ganska många timmars undervisning uti i
fråga varande läroämnen, men det är uppenbart, att då, i anseende till

National ekonomi.

Teckning.

fåtalet lärare vid nämnda läroanstalt, de elever, som tillhöra de båda
skilda årskurserna, vanligen samtidigt undervisas i en och samma afdelning,
läroplanens anordning i följd deraf måste blifva mindre fördelaktig.
Enligt Komiténs förslag skulle denna olägenhet undanrödjas,
så att båda årskurserna undervisas hvar för sig.

För bergseleverna, äfvensom för landtmäterieleverna skulle anordnas
en elementär kurs i den allmänna Skogshushållningsläran. Förstnämnda
elever böra äfven kunna med gagn deltaga uti undervisningen
i Skogsteknologien, hvarmed här förstås läran om kolning och tjärbränning
samt föröfrigt tillgodogörandet af skogens biprodukter.

Den stora, allt jemt växande betydelse, som de nationalekonomiska
kunskapsgrenarne på sednare tider erhållit, har föranledt Nationalekonomiens
införande som läroämne vid nästan alla utlandets polytekniska
skolor. Utan tvifvel är detta fullkomligen berättigad!. En klar
insigt i de för samhället i allmänhet och särskild! för industrien så
vigtiga frågorna rörande skatteväsendet, handels- och näringslagstiftningen,
patentväsendet, förhållandet mellan kapital och arbete o. s. v.
kan med skäl fordras af ledarne för stora industriel företag och är för
öfrigt af synnerligt gagn för alla, som hafva någon befattning med
Tekniken. Komitén . har med anledning häraf föreslagit, att en kurs i
Nationalekonomiens grunder måtte införas vid den tekniska högskolan.
Då emellertid denna vetenskap icke kan betraktas som ett af läroverkets
egentliga fackämnen, torde undervisningen deri åtminstone till en
början icke böra vara obligatorisk för alla elever. För att sätta de lärjungar,
som sådant önska, i tillfälle att deltaga i denna undervisning,
bör den anordnas på de timmar, då icke andra lektioner gifvas vid
högskolan. För landtmäteri- och skogselever kan Nationalekonomien
med skäl upptagas som obligatoriskt ämne, emedan den står i så nära
förhållande till den författningskunskap, som är en i undervisningsplanen
för dessa elever ingående kunskapsgren.

Hvad angår undervisningen i frihandteckning, hvilken är af stor
betydelse för alla grenar af tekniken och synnerligen för arkitekturen,
är det nödvändigt att vid den tekniska högskolan gifva den en vida
större utsträckning än den för närvarande kunnat erhålla vid Teknologiska
Institutet. Det lämpligaste torde vara, att för alla högskolans elever

anordna en gemensam undervisning i hvad man plägar kalla croquisritning,
afbildningen på fri hand af redskap, modeller och mera dylikt,
enär denna gren af teckningskonsten är nära nog af lika stor vigt för
för alla de särskilda fackskolornas elever. Den högre, konstnärliga
undervisningen i Frihandteckning, sådan den erfordras för arkitekteleverna,
må sedermera meddelas åt dessa i en särskild afdelning.

Likaså förhåller det sig med den derpå grundade undervisningen i
speciel Ornamentik, hvilken bör omfatta så väl afbildning som komposition
af arkitektoniska detaljer, tillhörande de olika byggnadsstilarne.

Det är med anledning häraf som förslaget upptager tre särskilda kurser
i Frihandteckning.

I nära samband med teckningen står modelleringen i lera, vax och Modellering,
gips af arkitektoniska detaljer. Undervisningen i modellering är af
erkändt stor vigt för arkitekters utbildning, hvarjemte kunskap i modellering
likasom i Ornamentik är af synnerlig betydelse för idkarne
af derå vigtiga industriela yrken, t. ex. jerngjuteriet, porslinstillverkningen
med flera. Undervisningen i modellering saknas för närvarande
vid Teknologiska Institutet. Dess införande vid den tekniska högskolan
synes böra blifva af icke ringa gagn så väl särskild! för arkitektbildningen
som för den tekniska undervisningen i allmänhet. Komitén
har på dessa skäl i sitt förslag upptagit modellering som ett läroämne,
och detta så mycket hellre som undervisning deri kan anordnas för en
temligen ringa kostnad.

Då undervisningen inom de tvänne högre kurserna af Frihandteckningen
äfvensom i modellering bör vara tillgänglig icke endast för
arkitekteleverna utan äfven för andra elever, som önska deri deltaga, bör
den, så vidt möjligt, anordnas så, att den icke blifver samtidig med
andra lektioner vid högskolan.

Hvad slutligen beträffar den undervisning i jern- och träarbete, verkstadssom
för närvarande meddelas vid Teknologiska Institutet, har Komitén
icke funnit skäl att deruti föreslå någon förändring. Visserligen ingår
nu mera vid de tekniska ''högskolorna i utlandet verkstadsarbetet icke
längre som ett obligatoriskt läroämne, men detta torde snarare bero på
de praktiska svårigheterna och de stora kostnader, som skulle åtfölja
upprättandet af en mekanisk verkstad för ett mycket stort antal elevers

öfning1, än på ett underkännande af den nytta som öfningen i handarbete
medför. Det är otvifvelaktigt, att en yngling, hvilken, utan att
förut hafva egt tillfälle förvärfva någon vana vid verktygs handterande
eller erhållit någon öfning vid maskiners skötsel, skall deltaga i en
omfattande undervisning i teoretisk och tillämpad Mekanik, beskrifvande
Geometri, mekanisk Teknologi, m. m. icke deraf kan draga samma
nytta, som derest han förut har utöfvat en sådan verksamhet, äfven om
denna icke kan ersätta den som erbjudes af den verkliga praktiken.
Då, på det sätt som undervisningen i verkstadsarbete är ordnad vid
Teknologiska Institutet, det låter sig göra att för jemförelsevis obetydlig
kostnad lemna eleverna tillfälle att förvärfva någon färdighet i jernets
och träets bearbetning, synes allt skäl vara för handen att bibehålla
den nu vid detta Institut befintliga verkstaden, och detta så mycket
mera, som den är af gagyi äfven för underhållet och utvidgningen
af de samlingar utaf modeller och apparater, som tillhöra undervisningsmaterielen
vid ett tekniskt läroverk och äro för ett sådant af stor
betydelse.

För den händelse Farmaceutiska Institutet skulle ingå som en
fackskola i den tekniska högskolan, tillkomma följande nya läroämnen
vid denna: Farmakognosi, farmaceutisk Kemi, praktisk Farmaci och Farmaceutisk
Författningskunskap, hvarjemte särskild undervisning i vissa
delar af Botaniken och Zoologien bör meddelas farmaceuterna. Då
emellertid, enligt hvad Komitén förut visat, en sådan förening svårligen
kan verkställas förr än efter förloppet af derå år, sannolikt under
andra förhållanden än de nu varande, synes det hvarken behöfligt eller
lämpligt att i enskildheter närmare angifva huru den farmaceutiska undervisningen
skulle efter föreningen ordnas.

Utan tvifvel gifves det flera andra läroämnen, än de i förslaget
upptagna, hvilka till verklig nytta för den tekniska bildningen kunde
ingå i den tekniska högskolans program. Hit höra t. ex., utom en
mera fullständig kurs i Geologi än den som planen upptager, Kulturhistoria,
särskildt uppfinningarnes historia, Konsthistoria, Astronomi,
Handelsvetenskap, Bokhålleri, och slutligen lefvande språk, de sist
nämnda med särskildt afseende å handelsförbindelserna med de länder,
i Indika den svenska industriens produkter företrädesvis kunna påräkna

afsättning. Sådana läroämnen tillhöra undervisningen i många bland
de tekniska högskolorna i utlandet. Men de kunna likväl icke anses
ingå i antalet af egentliga fackämnen vid läroverket. De äro att betrakta
som ämnen, hvilka, ehuru af obestridlig nytta för elevernas utbildning,
dock icke lämpligen böra vara för dem obligatoriska. Ej heller
synes det behöfligt, att staten bekostar denna undervisning. Till en
del deraf, den nemligen, som kan räknas tillhöra den allmänna bildningen,
är tillträde beredt genom det stora antal offentliga föreläsningar
som i hufvudstaden hållas. I öfriga ämnen lärer det icke möta
någon svårighet att anordna enskilda kurser för de elever, som önska
deltaga deri, och på dessas bekostnad. Den tekniska högskolans lokaler
böra tillhandahållas för dessa kurser och i öfrigt all den lättnad
beredas lärare och lärjungar vid dem som kan medgifvas utan skada
för den ordinarie undervisningen.

Sedan Komiterade sålunda framställt det förslag, de haft att i afseende
på läroämnena vid den tekniska högskolan afgifva, äfvensom för
de skäl, hvilka för detta förslag legat till grund, anser sig Komitén,
för att visa huru dessa läroämnen i de olika fackskolorna kunde medhinnas
under loppet af den derför afsedda tid, böra bifoga efterföljande
tabeller. I dessa tabeller äro under rubrik »Läroämnen)) upptagna de
olika ämnen, som tillhöra hvarje särskild fackskola, under rubrik »Antal
timmar i veckan» den undervisningstid, som för hvarje af dessa
ämnen skulle afses, under rubrik »Elever i öfriga fackskolor» de bland
de andra fackskolornas elever, som tillsammans med de ifrågavarande
fackskolans lärjungar hade att begagna samma undervisning, hvarvid
ordet »Alla» beteckna, att samtliga eleverna deltaga deri och
M, C, A, S, L särskildt beteckna Maskin-, Civilingeniörs-, Arkitekts-,
Skogs- och Landtmäteri-elever samt K eleverne i den kemiskt-tekniska
fackskolan.

Maskin-Ingeniörselever.

Läroämnen.	Antal tim-mar i veckan. Höst-1 Vår-term. I term.	Elever i öfriga fackskolor.	Anmärkningar.
l:sta året.					%
j Repetitionskurs i Elem. Matematik ......	U	—	Alla.
(Analytisk Geometri.................................	9	—	K. B. C.	A.
Differential- och Integral-räkning .........	—	101	B. C. A.
Allmän Fysik..........................................		41	Alla.
Allmän Kemi .........................................	3	O	»
i Mineralogi och Geognosi........................	—	3	•»
i Beskrifvande Geometri...........................	10	91	»
Frihandsteckning ....................................	5	21	»
Verkstadsarbete......................................	5	5	K. B. C.	A.
Summa	38	38
2:clra uret.
Differential- och Integral-räkning .........	3	—	B. C. A.
1 Enkla maskindelars konstruktion .........	12	101	K. B. C.
( Teoretisk Mekanik ................................	10>	101	B. C. A.
Beskrifvande Geometri...........................	4	—	C. A.		(Hvaraf timmar ritning)
Geodesi ...................................................	—	51	Alla.
i Byggnadskonst .......................................	41	9	K. B. C.	A.	(Hvaraf 6 timmar ritning
Summa	34	351			vårterminen).
3:dje året.
1 Läran om Vattenhjul och turbiner ......	41	—	B. G.
» » Ångmaskiner ........................	U	6
» » Uppfordringsverk..................	H	—	))
» » Angfartygskonstruktioner ...	—	4			(Hvaraf större delen rit-
» » Arbetsmaskiner.....................	U	—			öfningar).
Maskin-konstruktioner ...........................	14	12	B. C.
Tillämpad Fysik ....................................	41	7	K. B. C.	A.	(Hvaraf 2l timmar under
Läran om träarbeten ..............................	3	—	B. S.		vårterminen ritning).
» » metallarbeten .......................	—	41	B.
» » spinning, väfning m. m.......	3	—	Iv.
Summa 4:de året. Brobyggnadskonst.................................... Vägbyggnadskonst ................................. Läran om Vattenledningar..................... .Bergsmekanik..........................................	331 3 3 14 3	331 11 3	C. C. C. A. B.		(trä- och jernbroar). (företrädesvis jernvägar).

Dessutom på fria timmar öfningar i konstruktion af kraftmaskiner, arbetsmaskiner,
fabriksanläggningar, ångfartyg, broar m. m. efter eget val.

Civil-Ingeniörselever.

	Antal tim-
	mar i	Elever i öfriga
Läroämnen.	veckan.	Anmärkningar.
			fackskolor.
	Höst-	Vår-
	term.	term.
■ ....... l:sta året.
Repetitionskurs i Elem. Matematik...... Analytisk Geometri.................................	H	—	Alla.
9	—	M. K. B. A.
Differential- och Integral-räkning.........	—	101	M. B. A.	j
Allmän Fysik..........................................	4i	44	Alla.
Allmän Kemi ...........................................	3	3	»	i
Mineralogi och Geognosi.......................	—	3	»	1
Beskrifvande Geometri...........................	10	91	»
Frihandsteckning ...................................	5	24	»
Verkstadsarbete.......................................	5	5	M. K. B. A.
Summa	38	38
2:dra året.				I
Differential- och Integral-räkning .........	3	—	M. B. A.
Enkla maskindelars konstruktion .........	12	74	M. K. B. A.
Teoretisk Mekanik .................................	10J	104	M. B. A.
Geodesi ..................................................	—	54	Alla.	(Hvaraf timmar ritning).
Beskrifvande Geometri...........................	4	—	M. A.
Byggnadskonst .......................................	41	12	M. K. B. A.	(Hvaraf 9 timmar ritning vår-terminen).
Summa
34	3h!
3:dje året.
Byggnadsstatik .......................................	3	3	A.
Brobyggnadskonst....................................	3	3	M.
Geodesi ............................ ......................	3	—
Läran om Uppfordringsverk..................	H	—	M. B.
Väg- o. Vattenbyggnadskonst (föredrag)	3	3
» » » (ritning) ..	12	12
Arkitektonisk ritning..............................	*41	6	A.
Tillämpad Fysik ...................................	41	7	M. K. B. A.	(Hvaraf 24- timmar under vår-terminen ritning).

Summa	341	34
4:de året.
Väg- o. Vattenbyggnadskonst (föredrag)	11	—	M. A.	(Vattenledningar och drä-neringsarbeten).
Läran om vattenhjul och turbiner ...... » )> Ångmaskiner ......................	41 H	6	M. B. M. B.	(Ångpannor, stationära ångmaskiner, lokomobi-
j Byggnadskonstens Historia....................	3	3	A. \|	ler och lokomotiver).

Dessutom på fria timmar konstruktion af Väg- och Vattenbyggnader, broar,
maskiner in. m. efter eget val.

* De elever, som afsluta kursen efter 3:dje studieåret, böra i stället deltaga uti Beskrifvande
Maskinlära 44 timmar under Höst-terminen.

100

Arkitektelever.

!	Antal tim-
	mai* i	Elever i öfriga
Läroämne n.	veckan.	fackskolor.	Anmärkningar.
	Vår-	Höst-
	term.	term.
l:sta året.
Repetitionskurs i Slem. Matematik.....	H	—	Alla.
Analytisk Geometri.................................	9	—	! M. K. C. B.
Differential- och Integral-räkning ........	—	10*	\| M. C. B.
Allmän Fysik..........................................	4*	4*	i Alla.	.
Allmän Kemi ....................................	3	3	))
[ Mineralogi och Geognosi........................	—	3	»
1 Beskrifvande Geometri........................	10	91	»
Frihandsteckning ...................................	5	2*	»
Verkstadsarbete.......................................	5	5	M. K. G. B.
Summa	38	38
2: dr a året.
Differential- och Integral-räkning.........	o O	—	M. C. B.	•
Teoretisk Mekanik ...........................	10*	101	»
Beskrifvande Geometri...........................	4"	—	M. C.
Geodesi ...................................................	—	5*	Alla.	(Hvaraf 2^ timmar ritning).
Byggnadskonst (föredrag) .....................	4*	o O	M. K. G. B.
)) (ritning) .......................	6	9	»
Frihandsteckning ....................................	O	6
\| Modellering............................................	5	2*
Summa	36	36*
3:dje året.
Beskrifvande Maskinlära........................	4*		K.
Byggnadsstatik .......................................	3	3	C.
Tillämpad Fysik ....................................	41	7	M. K. C. B.	(Hvaraf 2''2 timmar under
Arkitektur................................................	41	41		vår-terminen ritning),
Arkitektonisk ritning..............................	10	12	C.
Ornamentik .............................................	6	7*
Modellering .............................................	5	2*''
Summa	37*	36*\|
4:de året.
Väg- och Vattenbyggnadskonst ............	H	— !	M. G.	(Vattenledningar och drä-
Byggnadskonstens Historia.....................	3	3;	G.	nerings arbeten).

Derjemte öfningar på fria timmar i arkitektoniska kompositioner, ornamentering,
modellering in. m. efter eget val.

101

Tekniska Kemister.

Läroämnen.	Antal tim-mar i veckan.	Elever i öfriga fackskolor.	Anmärkningar.
	Höst- term.	Vår- term.
lista året.
Repetitionskurs i Elem. Matematik...... Analytisk Geometri................................ Allmän Fysik.......................................... Allmän Kemi.......................................... Mineralogi och Geognosi........................ Beskrifvande Geometri........................... Elementar-Mekanik................................. Frihandsteckning ................................... Verkstadsarbete.......................................	9 41 Q 6 — 10 5 5	41 3" 3 91 2* 5	Alla. M. B. C. A. Alla. » » » Alla. M. B. C. A.
Summa	38	35
2lära året.
Allmän Kemi .......................................... \| Kemiska laborationer.............................. Tillämpad Fysik .................................... Beskrifvande Maskinlära ........................ Enkla maskindelars konstruktion ......... Geodesi ................................................... Byggnadskonst ....................................... Mineralogi och Geognosi.......................	1* 12 H 41 6 4*	H 12 7 4 ■H 71	M. B. C. A. A. M. B. C. Alla. 1 M. B. C. A. B.	(Hvaraf 2\| timmar under vår-terminen ritning). (Hvaraf 21 timmar ritning). (Hvaraf 41 timmar under vår-terminen ritning). (Hvaraf en del öfningar).
Summa	37i	371
3:dje året.
Kemisk Teknologi ................................. Kemiskt tekniska laborationer............... Mekanisk Teknologi .............................. Ritning af arbetsmaskiner, fabriksan-läggningar, m. in...............................	41 24 3 5	41 24'' n 5	M.	(Sparning, väfning, m. m.)j
Summa)	361 i	35

102

Bergs-Ingeniörselever.

Läroämnen.	Antal tim-mar i veckan.	Elever i öfriga faekskolor.
Höst- term.	Vår- term.
l:sta året.
Repetitionskurs i Elem. Matematik......	H	—	Alla.
Analytisk Geometri.................................	9	_	K. M. C. A.
Differential- och Integral-räkning.........	—	101	M. C. A.
Allmän Fysik........................................	41	41	Alla.
Allmän Kemi.........................................	a	3	»
Mineralogi och Geognosi........................	—	3	»
Beskrifvande Geometri .. .......................	10	91	»
Frihandsteckning ....................................	5	2*	»
Verkstadsarbete.......................................	5	5	K. M. C. A.
Summa	38	38
2:clra året.
Differential- och Integral-räkning.........	3	—	M. C. A.
Enkla maskindelars konstruktion .........	12	101	M. C.
Teoretisk Mekanik ................................	101	101	M. C. A.
Geodesi ...................................................	-n	51	Alla.
Byggnadskonst .......................................	u	9	K. B. C. A.
Mineralogi och Geognosi.......................	41	—	K.
Summa	341	351
3:dje året.
Läran om vattenhjul och turbiner ......	41	—	M. C.
» » Ångmaskiner .......................	H	6	»
» » Uppfordringsverk..................	H	—	»
Maskin-konstruktioner ...........................	9	6	M.
Läran om träarbeten ..............................	3	—	M. S.
» » metallarbeten ........................	—	41	M.
Skogshushållningslära.............................	11	—	L.
Skogsteknologi .......................................	—		S.
Tillämpad Fysik ..................................	41	7	M. K. C. A.
Kemiska laborationer..............................	12	12
Summa 4:de året. Allmän och speciel Metallurgi ............ Jernets Metallurgi ................................. Metallurgiska laborationer ..................... Grufvetenskap (föredrag)........................ » (öfningar)........................ Bergsmekanik.......................................... Konstruktionsöfningar ...........................	37^ 3 I5 12 41 6 3 6	37 3 12 6 3 6	M.
Summa	36	371

Anmärkningar.

(Hvaraf 2^timmarritning).
(Hvaraf en del ritning).
(Hvaraf en del öfningar),

(Hvaraf 2l timmar under
vår-terminen ritning).

103

Skogselever.

	Antal tim-
	mar i	Elever i öfriga
Läroämnen.	veckan.	fackskolor.	Anmärkningar.
	Höst-	Vår-
	term.	term.
lista året. Repetitionskurs i Elem. Matematik......	H		Alla.	1
Matematiska Problem-öfningar.....	n	_i	L.
Allmän Fysik..........................................	44	41	Alla.
Allmän Kemi ...	0 0	3	»
Mineralogi och Geognosi...	—	3	))
Botanik ....	42	U
Beskrifvande Geometri...........................	10		Alla.
Skogsskötsel.............................................	3	6
Skogsindelning .......................................	3	3
Skogsindelningsarbete ...........................	—	12
Frihandsteckning ...................................	5	21	Alla.
Summa	36	354		i
2:ära året.
Skogsindelning .......................................	3	3
Skogsindelningsarbete ...........................	12	6
Skogsteknologi .......................................	—	11	B.
Bokhålleri med afseende å skogsskötseln	14
Jagtkunskap och skjutöfningar ............		3
National-ekonomi ....	—	3	L.
Författningskunskap .............................	H	H
Zoologi ..................................................	4A	H
Läran om träarbeten ......................	3	M. B.
Geodesi ...................................................	—	54	Alla.	(Hvaraf 2^ timmar ritning).
Byggnadskonst ......................................		3	L.	(Hvaraf en del ritning).
Agronomi ..............................................	3	3
Summa	30	31	oberäknadt	exkursioner.

104

L andtmäterielever.

	Äntå	tim-
	mai* i	Elever i öfriga
Läroämnen.	veckan.	Anmärkningar.
			fackskolor.
	Höst-	Yår-
	term.	term.
Repetitionskurs i Elem. Matematik......	H		Alla.
Matematiska Ero biem-öfmngar...............	H	—	S.
Allmän Fysik................................*.........	44	44	Alla.	(Dessutom öfningar i ju-
Allmän Kemi ...........................................	3	3	))	stering af mätstänger.
Mineralogi och Geognosi.......................	—	3	»	vigter, m. m.)
Agronomi ................................................	o	3	»
Beskrifvande Geometri...........................	10	5	»
National-ekonomi ...................................	—	3	s.
Författningskunskap ............................	H	14	L.
Skogshushållningslära..............................	H	—	B.
Geodesi .................................................	—	5	Alla.
Byggnadskonst .......................................		3	s.	(Hvaraf en del ritning).
Frihandsteckning ...................................	5	Öl	Alla.
Summa	33	33£

Specialelever i Metallurgi eller Örtvetenskap.

105

L ä r o ä m n

lista året.

Repetitionskurs i Elem. Matematik

Analytisk Geometri............................

Allmän Fysik....................................

Allmän Kemi ............................

Mineralogi och Geognosi..................

Beskrifvande Geometri....................

Elementar Mekanik...........................

Frihandsteckning ............................

Verkstadsarbete.....................

Summa

2: dr a uret.

Tillämpad Fysik

Beskrifvande. Maskinlära..............

Geodesi .......................;

Enkla maskindelars konstruktion

Byggnadskonst ............................

Mineralogi och Geognosi..............

Skogshushållningslära....................

Skogsteknologi

T_ o# O .............................

Kemiska laborationer.....

Antal timmar
i
veckan.

Höst- Vårterm.
term.

Summa

3:dje året.

\ Allmän och speciel Metallurgi
Jcrnets Metallurgi

| Metallurgiska laborationer ........

| Grufvetenskap (föredrag)...........

» (öfningar)...........

371

4“

Elever i öfriga
fackskolor.

Anmärkningar.

Alla.

M.K.B.C.A

Alla.

M.K.B.C.A

M.K.B.C.A.
K. A.

Alla.

M. K
M. K.

K. B.

L. B.

S. B.

K. B.

B. C.
.B. C. A

371

j »

! »
»
»

(Hvaraf 2)- timmar under!
vårterminen ritning).

(Hvaraf timmar ritning).!

Derjemte metallurgiska laborationer på fria timmar.

106

Några få förklarande anmärkningar, må det tillåtas Komité® att tillägga
till dessa tabeller. Att undervisningsplanerna väsendtligt betingas
deraf, att vissa ämnen äro grundläggande för andra, torde vara
öfverflödigt att erinra. Vidare är vid dessa planer iakttaget, att de
elever i fackskolorna för Maskinbyggnadskonst och mekanisk Teknologi,
Väg- och Vattenbyggnadskonst samt Arkitektur, hvilka afgå från
läroverket efter tre års studiekurs, må erhålla eu, så vidt möjligt,
afslutad fackbildning. Slutligen är afsedt, att icke allt för många
föreläsningar och repetitionstimmar må hopas inom en kort tid; i allmänhet
äro icke flera än högst två dylika lektioner af lVa timme hvardera
beräknade för hvar dag. Eu sådan begränsning har, oaktadt den utvidgning
af undervisningen, som ansetts erforderlig, blifvit möjlig, dels
derigenom att den fullständiga kursen i vissa fackskolor blifvit fyrårig,
dels derigenom att endast de ämnen, hvilka verkligen äro för fackbildningen
nödvändiga, upptagits som obligatoriska. Så t. ex. uppstår
för eleverna i den kemiskt-tekniska fackskolan möjlighet af en utvidgad
undervisning i de egentliga fackämnena derigenom att, på sätt förut
är anfördt, en särskild elementär kurs i teoretisk Mekanik för dem anordnas,
på det att de icke, såsom nu är fallet, må nödgas genomgå,
icke blott i nämnda ämne, utan äfven i den derför grundläggande
högre Matematiken en lika omfattande kurs som de elever, hvilka egna
sig åt maskiningeniörs- och byggnadsfacken.

Första årskursen är lika för de elever, hvilka egna sig åt Maskinbyggnadskonst.
och mekanisk Teknologi, Väg- och Vattenbyggnads
konst, Bergsvetenskap och Arkitektur. Det samma gäller i det närmaste
äfven för andra årskursen. De elever som tillhöra fackskolan för
kemisk Teknologi hafva under första läsårets hösttermin lika kurs med
eleverna i nyssnämnda fackskolor. En yngling, hvilken inkommer till
den tekniska högskolan, behöfver således icke genast bestämma, 1 hvilken
fackskola lian vill definitivt ingå, utan kan uppskjuta med detta
val åtminstone eu termin, så framt han ej egnar sig åt skogs- eller
1 adtmäteri-facket. Dessutom är det icke med synnerlig svårighet förenadt
att öfvergå från en fackskola till en annan, för den händelse förhållandena
skulle göra sådant för en lärjunge önskvärd!

Genom uteslutning eller tillägg af vissa läroämnen i undervisnings -

107

planerna kunna dessa undergå förändringar för att motsvara mera speciel
a behof. Såsom ett exempel härpå har upptagits eu plan för de
elever, hvilka skulle vilja egna sig åt Metallurgi och Gfrufvetenskap, utan
att genomgå eu så vidlyftig kurs i Matematik samt teoretisk och tillämpad
Mekanik, som erfordras för eu. fullständig bergsmannabildning.
Efter denna plan är undervisningen under första året fullständigt, och
under andra året i det närmaste lika med de tekniska kemisternas;
det tredje året tillbringas vid Bergsskolan, hvarest de i fråga varande
eleverna skulle deltaga i undervisningen endast i de till deras speciela
fack hörande ämnen.

Praktiska ökningar.

Horn inträdesfordran vid den tekniska högskolan är icke uppstådd
någon föregående praktisk verksamhet, med undantag för landtmäterioch
skogseleverna, för hvilka skulle fortfarande gälla de särskilda
bestämmelser, som i detta hänseende redan äro meddelade. Det skulle
nemligen i flere hänseenden medföra svårigheter att gorå eu sådan
praktisk verksamhet obligatorisk för inträdes vinnande, och man har ej,
så vidt bekant, vid någon polyteknisk läroanstalt uppstäda ett sådant
vilkor, ehuru gagnande det än skulle vara, om dess tillämpning alltid
vore möjlig. Man har inskränkt sig till att rada de inträdessökande
dertill, och detta torde äfven vid den tekniska högskolan vara tillfyllestgörande.
Men synnerligen böra eleverna uppmanas att under sommarferierna
sysselsätta sig med praktiskt arbete inom området af sina
fackstudier; så t. ex. böra civilingeniörs- och arkitekteleverna deltaga
i murnings- och schaktnings-arbeten, maskiningeniörseleverna i verkstadsarbete
o. s. v. Erfarenheten har redan visat, att sådant utan stor
svårighet låter sig utföra, åtminstone inom väg- och vattenbyggnads-,
mekaniska- och bergsmanna-facken. För Bergsskolan gäller den särskilda
bestämmelsen, att elev, som ingår i Bergsskolans sista årskurs,
bör dessförinnan hafva minst två månaders tid vistats vid jernverk och
grufvor, •—• en bestämmelse, som icke visat sig medföra några svårigheter,
men deremot varit af otvifvelaktigt gagn för undervisningen.
Något skäl synes icke vara för handen att deruti föreslå förändring.

108

De öfningar i Geodesi (praktisk Geometri), som vid Teknologiska
Institutet för närvarande försiggå vid vårterminens slut, äfvensom skogselevernas
under sommarmånaderna företagna öfningar i mätning, uppskattning
och indelning af skog, äro utan tvifvel af stort gagn och
kunna äfven efter läroverkens förening anordnas hufvudsakligen på
samma sätt som hitintills. De mindre väsendtliga förändringar, som i
detta hänseende kunde vara erforderliga, synas icke böra förorsaka
några större svårigheter.

F. Lärare.

För meddelandet af eu sä omfattande undervisning som den i det
föregående föreslagna, erfordras vid den tekniska högskolan ett betydligt
större antal lärare, än det som Teknologiska Institutet för närvarande
eger, så mycket mera som de vid detta läroverk befintliga lärarekrafter
knappast äro tillräckliga för Institutets nuvarande verksamhetskrets.

Lärarepersonalen vid den tekniska högskolan torde lämpligast indelas
i fyra hufvudklasser, nemligen: professorer, lektorer, extra lärare
och assistenter. Benämningen adjunkt har numera förlorat sin ursprungliga
betydelse^ enär de lärare, som hafva denna benämning, vanligen
utöfva en fullt sjelfständig verksamhet, och torde derföre, sedan
saken försvunnit, namnet icke längre böra bibehållas.

Hufvudämnena vid läroverket föredragas af ordinarie eller fast anstälda
lärare. Dessa äro, efter läroämnenas natur och omfattning, professorer
eller lektorer. För öfriga läroämnen användas extra lärare,
det vill säga sådane, som icke hafva fast anställning, och hvilka det
icke bör vara svårt att erhålla i en stad, så rik på vetenskapliga, konstnärliga
och tekniska anstalter som Stockholm. Slutligen, då vid undervisningen
i flere ämnen, såsom Matematik, Geodesi, beskrifvande
Geometri, allmän Fysik och Kemi, hvilka äro obligatoriska för alla
fackskolorna, en så stor mängd elever deltaga, att betydande svårigheter
skulle uppstå för en lärare att ensam besörja undervisningen, måste
som biträden till liufvudlärarne i dessa ämnen anställas assistenter.
Sådane biträdande lärare äro likaledes af ett oafvisligt behof påkallade

109

vid laborationer och ritöfningar, da ett större antal elever höra handledas.
Dels förmår nemligen eu enda lärare icke med erforderlig noggrannhet
öfvervaka sä talrika lärjungars öfningar, dels vore det ett
verkligt slöseri med lärarekraft, om en professor, som, jemte det han
gifver åt undervisningen dess lyftning och dess bildande kraft, sjelf oaflåtligen
bör fullfölja vetenskapliga studier, skulle förnöta sin tid med
det till största delen mekaniska göromålet att tillse huru lärjungarne
fullgöra do dem ålagda öfningar och dervid gå dessa till hända. Denna
klass af lärare, allmänt använd vid ifrågavarande slag af läroanstalter,
är äfven i andra hänseenden till stort gagn. Derigenom få unge män
anledning att inhemta eu högre vetenskaplig teknisk bildning och bereda
sig kompetens till sjelfständiga lärarebefattningar vid högskolan
eller vid något annat af rikets tekniska läroverk. Andra assistenter
öfvergå till det praktiska lifvet och komma så att omedelbart gagna
industrien genom sina kunskaper. I händelse af förfall för eu liufvudlärare
kan assistenten i ämnet åtminstone delvis upprätthålla undervisningen
deri.

Det synes för öfrig! böra åt Styrelsen för den tekniska högskolan
medgifvas rättighet att antaga kompetenta personer till privatdocenter
vid högskolan, lör att meddela undervisning åt de elever, som sådant
Önska och på dessas bekostnad.

Komitén får nu, för de särskilda hufvudgrupper af ämnen, som
skulle i läroverket meddelas, uppgifva antalet och arten af de lärareplatser,
som synas vara behöfliga.

Hvad först angår den matematiska undervisningen, hvilken är af
framstående vigt vid ett läroverk, afsedt bland annat för maskin- och
civilingeniörers bildning, finnes för dess bestridande vid Teknologiska
Institutet endast en adjunkt, biträdd af en assistent. Professorn, hvilken
har till läroämne både Matematik och teoretisk Mekanik, är fullt
sysselsatt med undervisningen i detta sistnämnda ämne, hvilket ock
otvifvelaktigt är af så stor betydelse och omfattning, att det väl krafvel-
sin man. Det synes redan nu både obilligt och för läroverkets
verksamhet skadligt att lägga den tunga och ansvarsfulla bördan af
hela den rent matematiska undervisningen på eu svagt aflönad lärare i
lägre grad. Ännu starkare skulle olägenheterna häraf framträda, sedan

undervisningen blifvit. ytterligare utvidgad. Komitén har derföre trott
sig höra föreslå, att den vid Teknologiska Institutet nu befintliga
adjunkturen i ren Matematik måtte förändras till profession. Det
stora antalet elever som deltaga i den matematiska undervisningen gör
biträdet af en assistent nödvändigt.

Lärarebefattningarne i beskrifvande Geometri och Geodesi synas
kunna bestridas af lektorer, biträdda af assistenter. Då dessa läroämnen
äro obligatoriska för alla fackskolor, och då i följd af deras
natur undervisningen i dem ofta erfordrar personlig handledning, är
minst eu assistent behöflig för hvarje ämne. De praktiska öfningarne
i Geodesi under sommaren kunna med ett så stort antal elever, som
är att förvänta vid den tekniska högskolan, svårligen på ett tillfredsställande
sätt utföras utan att läraren biträdes af två assistenter.

Undervisningen i Mekanik och Maskinlära bestrides vid Teknologiska
Institutet för närvarande af två professorer, två andra lärare
samt en assistent. Enligt Komiténs förslag tillkomma som nya läroämnen:
Elementar-Mekanik, beskrifvande Maskinlära samt läran om
ångfartygs konstruktion. Denna undervisning synes lämpligast kunna
fördelas på följande sätt: En professor föredrager den teoretiska Mekaniken,
och eu lektor Elementar-Mekaniken jemte den beskrifvande Maskinläran,
hvilka båda läroämnen stå i nära samband med hvarandra;
eu annan lektor, biträdd af eu assistent, undervisar i de enkla maskindelarnes
konstruktion och eu extra lärare i ångfartygs konstruktion,
hvaremot undervisningen i de öfriga delarne af Maskinläran fördelas
mellan eu professor och eu lektor, hvilka till sitt biträde hafva en
assistent.

Vid Teknologiska institutet bestrides undervisningen i allmän och
tillämpad Fysik af eu professor. Komitén föreslår icke någon annan
förändring i detta hänseende, än att en assistent må anställas till denne
professors biträde för undervisningen i den allmänna Fysiken, hvilket,
då läroverkets alla elever i första årskursen skola undervisas i detta
ämne och således repetitioner, problemöfningar och laborationer anställas
med dem alla, måste anses oeftergifligen nödvändigt.

Undervisningen i allmän och tillämpad Kemi samt i Mineralogi
och Geognosi uppehälles för närvarande af en professor, hvilken före -

laser kemisk Teknologi och leder tredje årets laborationsöfningar, en
adjunkt, hvilken föreläser allmän Kemi och leder andra årets laborationsöfningar,
en extra lärare, hvilken föredrager Mineralogi och Geognosi,
samt eu assistent, hvilken biträder professorn och adjunkten vid
laborationerna. Det har synts Komitén, att för den allmänna Kemien,
hvilken jemte Matematiken och Fysiken är att anse som grundläggande
vetenskap för hela den tekniska bildningen, ovilkorligen bör finnas en
lärare, som, utrustad med djupare vetenskapliga studier, är så aflönad,
att han kan påräknas för längre tid komma att egna sin verksamhet
åt den tekniska högskolan. För undervisningen i allmän Kemi har
Komitén derföre ansett en profssor böra anställas. Denna professor
kunde tillika föredraga Mineralogi och Geognosi. För de talrika laborationerna
behöfver han, så väl som professorn i kemisk Teknologi,
biträde af eu assistent.

Mekaniska Teknologien har vid Teknologiska Institutet tillförene
föredragits af en professor; men i anseende till svårigheten att finna
ni person, som kunde öfvertaga undervisningen i hela detta af flera
olikartade delar bestående läroämne, upprätthålles för närvarande denna
undervisning af två lärare, af hvilka den ena förnämligast föredrager
läran om bearbetningen af trä och metaller, samt den andra läran om
spinning, väfning, pappersfabrikation in. in. Då erfarenheten således
redan visat behofvet af att på två lärare fördela undervisningen i detta
läroämne, har Komitén icke kunnat annat än anse en sådan fördelning
fortfarande påkallad, och föreslår i följd deraf att två lektorer i mekanisk
Teknologi måtte anställas, af hvilka den ene bör undervisa i läran
om bearbetningen af metaller och trä, samt den andre uti läran om
spinning, väfning och papperstillverkning samt om qvarnar. Eu af
dessa lektorer bör dessutom leda de ritöfningar, som tillhöra ämnet.

Den undervisning i Byggnadskonstens olika grenar, som för närvarande
meddelas vid Teknologiska Institutet, bestrides af två lärare,
den ene .anstäld för Väg- och Vattenbyggnadskonst och den andre för
allmän Byggnadskonst samt Husbyggnadskonst. Genom den betydande
utvidgning, som denna vigtiga undervisning erfordrar och enligt Komiténs
förslag skulle erhålla, blifva flera lärare behöfliga. Komitén anser sig för
den skull böra föreslå, att lärarebefattningen i Väg- och Vattenbyggnads -

112

konst skulle förändras till profession, att en profession upprättas i
Arkitektur, samt att för undervisningen i Byggnadsstatik samt i Allmän
och Husbyggnadskonst en lektor anställes. Med en mindre personal synas
dessa maktpåliggande ämnen i sina särskilda grenar icke kunna på ett ändamålsenligt
sätt uppehållas. Då de tvänne förstnämnda lärarne skulle
komma att få ett stort antal undervisningstimmar och den sistnämndes
undervisning att af ett stort antal elever begagnas, är anställandet af
eu assistent till biträde för hvardera framdeles behöflig!.

Den undervisning i de första grunderna af Byggnadskonst, som är
erforderlig för skogs- och landtmäterieleverna, torde lämpligast kunna
anförtros åt eu extra lärare.

I afseende å den vid Bergsskolan anstälda lärarepersonalen föreslås
icke någon annan förändring, än att adjunkturen i Metallurgi förändras
till Lektorat.

Botanik och Zoologi föredragas vid Skogsinstitutet af eu lektor,
hvilken tillika undervisar i Jagtkunskap. Lämpligast synes vara, att
de- förstnämnda båda ämnena icke ovilkorligt förenas med det sistnämnda,
och att således en lektorsbefattning i Botanik och Zoologi
upprättas vid den Tekniska högskolan, samt att en extra lärare meddelar
åt skogseleverna undervisningen i Jagtkunskap med de dertill
hörande skjutöfningarne.

För undervisningen i Agronomi, hvilken vid den Tekniska högskolan
är att anse som ett biämne, erfordras blott en extra lärare.

Genom skogsundervisningens förläggande till den Tekniska högskolan
blifver det nödvändigt att anställa särskilda lärare för de till
skogshushållningen närmast hörande läroämnen. Det synes lämpligast
att fördela undervisningen i dessa ämnen mellan en professor och en
lektor på det sätt, att professorn föredrager Skogsindelning och Skogsteknologi
samt leder skogsindelningsarbetet, och lektorn undervisar i
de första grunderna af Skogshushållningsläran äfvensom i Skogsskötsel
och i det till skogsväsendet hörande Bokhålleri. Om den högre
skogsundervisningen skall på ett tillfredsställande sätt upprätthållas,
torde det vara nödvändigt att ega en lärare, som kan påräknas under
eu längre tid egna sig åt det skogs vetenskapliga studiet. Anställandet
af en professor i Skogshushållningsläran är sålunda af behof påkal -

113

ladt. Ämnets omfattning och de dertill hörande praktiska öfningarne
gorå det behöfligt att utom professorn äfven eu annan lärare deltager
i undervisningen. De till skogsundervisningen hörande praktiska öfningar
skulle mellan de båda lärarne fördelas pa sätt redan blifvit
antydt.

Undervisningen i Nationalekonomi och Författningskunskap erfordrar
åtminstone en extra lärare och möjligen flera sådana, i fall svårighet
skulle uppstå att finna en fullt behörig person, villig att öfvertaga
hela denna undervisning.

Undervisningen i friliandsteckning, hvilken enligt Komitens förslag
skulle erhålla en betydlig utvidgning i jemförelse med hvad förhållandet
nu är vid Teknologiska Institutet, synes, ehuru maktpåliggande
denna undervisning är, kunna af en extra lärare bestridas, enär det är
antagligt att män, utrustade med den artistiska bildning, som här erfordras,
och äfven på konstens område verksamme, skulle kunna förestå
denna undervisning, utan att vara vid den Tekniska Högskolan fast
anstälda. Likartadt är förhållandet med undervisningen i Ornamentik
och i Modellering. Dock torde två af dessa lärarebefattningar kunna
med hvarandra förenas, så framt en dertill skicklig person finnes att
tillgå samt något hinder för timtabellens ordnande derigenom icke
uppstår.

De skäl, som tala för bibehållandet - af undervisningen i Verkstadsarbete,
äro redan i det föregående anförda. Verkstaden torde derföre
böra, såsom hittills, öfverlemnas åt en enskild fabriksidkare att af honom
för egen räkning drifvas, med förbehåll att eleverna der erhålla
erforderlig handledning i Verkstadsarbete, samt ock att de för läroverket
behöfliga modeller der kunna förfärdigas eller repareras.

De lärarebefattningar, som enligt Komiténs åsigt erfordras för upprätthållandet
af den ordinarie undervisningen vid högskolan, skulle således,
efter den i det föregående uppstälda plan, blifva följande:

1 Matematik.

Fn professor, med biträde af en assistent, undervisar i Analytisk
Geometri, Differential- och Integral-räkning samt i den elementära repetitionskursen; -

114

En lektor, med biträde af en assistent, undervisar i beskrifvande
Geometri;

En lektor, med biträde af två assistenter, undervisar i Geodesi (den
ena assistenten biträder endast vid öfningarne på fältet).

I Mekanik och Maskinlära.

En professor undervisar i teoretisk Mekanik;

En professor och en lektor, biträdde af en assistent, undervisa i läran
om Vattenhjul och Turbiner, Ångmaskiner och Arbetsmaskiner,
samt i Bergsmekanik och läran om Vattenuppfordringsverk;

En lektor, med biträde af en assistent, undervisar i läran om de
enkla maskindelarne;

En lektor undervisar i Elementar-Mekanik och i Beskrifvande Maskinlära
;

En extra lärare undervisar i läran om ångfartygs konstruktion.

1 Fysik.

Eu professor, med biträde af eu assistent, undervisar i allmän och
tillämpad Fysik.

1 Kemi och kemisk Teknologi samt Mineralogi och Geognosi.

En professor, med biträde af en assistent, undervisar i allmän Kemi,
Mineralogi och Geognosi;

En professor, med biträde åt en assistent, undervisar i kemisk Teknologi
och analytisk Kemi.

I Mekanisk Teknologi.

En lektor undervisar i läran om bearbetning af trä och metaller;

En lektor undervisar i läran om spinning, väfning och papperstillverkning
samt i läran om qvarnar. En af dessa lektorer leder
tillika de till den mekaniska Teknologien hörande ritöfningar.

♦ 1 Byggnadskonst.

En professor, med biträde af en assistent, undervisar i Arkitektur
och Byggnadskonstens Historia;

115

En professor, med biträde af en assistent, undervisar i Brobyggnads-
samt Väg- och Vattenbyggnadskonst;

En lektor, med biträde af en assistent, undervisar i Byggnadsstatik
samt i Allmän och Husbyggnadskonst.

1 Metallurgi.

En professor och en lektor undervisa i allmän och speciel Metallurgi
samt i Bergskemi.

1 Graf vetenskap.

Eu professor undervisar i Grufvetenskap.

I Sko g shushållning slär a.

En professor undervisar i Skogsindelning och Skogsteknologi;

En lektor undervisar i Skogsskötsel, första grunderna af Skogshushållningsläran
samt i Bokhålleri och tj ens tehandlingars uppsättande;

En eller liera assistenter biträda vid de praktiska öfningarne under
sommaren.

1 Botanik, Zoologi och Jagtkunskap.

En lektor undervisar i Botanik och Zoologi.

En extra lärare undervisar i Jagtkunskap.

I Agronomi.

En extra lärare undervisar i Agronomi.

1 Nationalekonomi och Författningskunskap.

En eller flera extra lärare undervisa i de hit hörande ämnena.

I Frihandsteckning och Modellering.

Eu extra lärare biträdd af en assistent undervisar i croquisritning
och i första kursen af Frihandsteckning;

En extra lärare undervisar i Ornamentik;

En extra lärare undervisar i Modellering.

116

Verkstadsarbete.

En verkmästare undervisar i verkstadsarbete.

Om Farmaceutisk Institutet framdeles förenas med den Tekniska
Högskolan, erfordras ytterligare åtminstone följande lärare:

En professor, biträdd af eu assistent, undervisar i farmaceutisk
Kemi;

Eu lektor undervisar i Farmakognosi, praktisk Farmaci och farmaceutisk
F örfattningskunskap;

En laborator leder laborationsöfningarne.

I sammanhang med hvad sålunda blifvit framstäldt angående do
för Högskolan behöfliga lärarebefattningarnes antal och beskaffenhet,
utbeder sig Komitén att i afseende på angelägenheten deraf, att lärarne
må kunna'' odeladt egna sig åt den maktpåliggande verksamhet, undervisningskallet
innebär, få anföra följande:

Enligt de för Teknologiska Institutet nu gällande stadgar skall
det på vederbörande embetsverks begäran meddela yttrande i tekniska
ämnen, och öfverdirektören skall antingen sjelf besvara sådana frågor
eller svar derå från vederbörande lärare infordra och expediera. Nedanstående
tabell visar, i hvilken utsträckning denna rättighet af embetsverken
begagnats och huru arbetet varit fördeladt på läroverkets
öfverdirektör och lärare. Tabellen upptager det antal remisser, som af

Institutet besvarats från 1863 års början till September 1873.

Remisser besvarade af:

öfverdirektören......................................................... 134

professorn i Kemi .................................................. 73

adjunkten i Kemi.................................................... 43

professorn i mekanisk Teknologi.................... 43

» i Fysik.................................................. 3

)) _ i Maskinlära .................................... 1

)) i Grufvetenskap................................ 1

» i teoretisk Mekanik ........................ 1

läraren i Väg- och Vattenbyggnadskonst ..... 1

Summa 300

117

Af de 300 till Institutet under ofvan nämnde tid ankomne remisser
hade 194 afseende på tullmål, 48 på frågor angående explosiva eller
brännbara ämnen, 40 på diverse lagstiftnings- och lagskipnings- in. fl.
ärenden och endast 18 på teknisk undervisning och understöd åt tekniska
korporationer eller enskilda personer.

Det synes häraf, att nära två tredjedelar af de ankomne remisserna
afse tullmål, hvilka nästan alla blifvit från General-Tullstyrelsen hänskjutna
till Institutets behandling. De angå hufvudsakligen frågor om
tullbehandling i särskilda fall af varor, hvilkas rubricering i tulltaxan
varit oklar eller tvetydig, mycket sällan upplysningar af allmännare
beskaffenhet, och erfordra ofta för deras besvarande omfattande och
långvariga experimentela undersökningar.

I det föregående är redan antydt, huru främmande sådana administrativa
frågor måste vara för läroverkets egentliga ändamål, lillkommet
under en tid, då de tvifvelaktiga rättsfallen voro vida mera sällsynta
och den tekniska läroanstaltens verksamhet vida inskränktare än
sedermera, måste detta stadgande tillika verka väsendtligen skadligt
på en teknisk Högskolas undervisningsverksamhet. Läroverkets arbete
måste i flera fall rättas efter ett annat ändamål än dess egentliga bestämmelse.
Undervisningens fordringar måste stundom, då remisser
ankomma, hvilkas besvarande erfordra stor skyndsamhet, stå tillbaka,
för att icke alltför mycket fördröja den äskade utredningen. Lärarne
kunna icke beräkna sin tid för de studier som äro nödvändiga, om de
skola följa med vetenskapens och teknikens utveckling. Lika litet torde
det för det allmänna vara nyttigt, att den tekniska Högskolan är förpligtad
besvara remisser från embetsverken. Det är uppenbart, att
svarets afgifvande vanligen måste ske sednare från personer, hvilkas
egentliga verksamhet ligger i eu annan riktning och hvilka, i sin egenskap
af lärare, vanligen hafva bestämda timmar på dagen upptagna, än
om de inginge från en person, som förnämligast egnande sig åt varukännedom,
uteslutande sysselsatte sig med dit hörande frågors'' undersökning,
samt att sjelfva utredningen skulle vinna derpå att den gjordes
af en för dessa arbeten särskild anstäld tjensteman. Dessa omständigheter
äro af så mycket större vigt, som ganska många remisser
beträffa ärenden, der betydliga pekuniära intressen stå på spel. I syn -

118

nerhet är detta händelsen med de från General-Tullstyrelsen till Institutet
remitterade ärenden, hvilka, enligt hvad redan blifvit anfördt,
äro de talrikaste och förorsaka det mesta arbetet, men derjemte äro
af den natur, att de påkalla skyndsamt fattande af beslut, enär den
handelskonjunktur, som föranledt, varans införande, under målets behandling
lätt kan förändras. Från hela denna klass af remisser skulle,
till gagn såväl för Tullverket och för handeln som för den tekniska
undervisningen, och sannolikt med én jemförelsevis icke betydlig kostnad,
läroverket kunna befrias, om vid Tullverket anstäldes en särskild,
med varukännedom förtrogen kemist, likasom nyligen en rättskemist
blifvit anstäld för de mediko-legala undersökningar, som vid lagskipningen
förekomma. Lika litet torde det möta svårighet för andra embetsverk
att genom anlitande af sakkunniga personer, om ock mot någon
ersättning, erhålla de upplysningar i tekniska frågor, som äro för
dem behöfliga.

Komiten anser sig på grund af anförda skäl böra i underdånighet
hemställa,

att den skyldighet att på vederbörande embetsverks
begäran meddela yttranden i tekniska ämnen, som
enligt gällande stadgar ingår i Teknologiska Institutets
ändamål, måtte upphöra.

Hufvudsakligen samma olägenheter, som uppkomma genom de officiela
remisserna, äro förenade med den läroverket likaledes åliggande
skyldighet att till hända gå enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar.
Denna skyldighet skulle lätteligen, i synnerhet vid den starka
utvidgning som industrien i våra dagar företer, kunna anlitas i en utsträckning,
som vore för undervisningen i högsta måtto menlig, och
det så mycket mera som den i sjelfva verket är alldeles obegränsad.
Då dertill kommer, att en sådan föreskrift i form af ett bindande lagbud
är helt och hållet obehöflig, då föreståndare och lärare utan tvifvel
hädanefter som hittills beredvilligt lemna, så vidt deras öfriga åligganden
det medgifva, råd och upplysningar åt de slöjdidkare, som
deraf hafva behof, hemställer Komitén i underdånighet, att äfven denna
sist nämnda föreskrift måtte ur stadgarne utgå.

119

G. Uppflyttnings- och Afgångspröfningar.

Vid Teknologiska Institutet gälla för närvarande i detta hänseende
följande bestämmelser:

Vid läsårets slut anställes med alla lärjungar pröfning i de under
året genomgångna läroämnen och på utgången af denna pröfning beror,
huruvida eleverna få uppflyttas från första till andra, eller från andra
till tredje årskursen, eller ock erhålla afgångsbetyg. För att anses som
godkänd vid en sådan pröfning bör elev hafva erhållit vitsord om godkända
kunskaper i de för den fackskola, till hvilken han hör, vigtigaste
läroämnena, och vitsord om åtminstone försvarliga kunskaper i de Övriga.
Elev, som blifvit underkänd i ett eller annat ämne, kan erhålla
tillstånd att deri vid höstterminens början aflägga förnyad examen,
eller att ännu ett år förblifva i sin kurs och sedermera undergå ny
pröfning.

Denna anordning synes Komitén vara förenad med stora olägenheter.
Äfven med det jemförelsevis mindre antal elever, som hittills
begagnat undervisningen vid Teknologiska Institutet, har erfordrats eu
tid af flera veckor för uppflyttnings- och afgångspröfningars anställande,
hvarigenom tiden för undervisningen betydligt minskats. Ännu mera
skall detta blifva fallet, då ett större antal elever kommer att finnas
vid läroverket. Ett så utbildadt examensväsende kan icke heller såsom
kontroll å elevernas studier och förvärfvade kunskaper vara behöfligt,
enär läraren bör för dessas bedömande ega en vida säkrare ledning
i de under årets lopp, tid efter annan, anstälda repetitioner, äfvensom
i problemöfningarne och de praktiska arbetena. Men de nämnda
pröfningarne äro icke endast obehöfliga; de verka äfven i sin mon skadligt,
derigenom att de föranleda eleverna till att uppskjuta sina studier
till examenstiden, för att då genom en påskyndad läsning ersätta hvad
som under lektionstiden försummats. Det synes vara vida ändamålsenligare
att göra elevens uppflyttning i högre årskurs och hans rättighet
att erhålla afgångsbetyg beroende af den flit och framgång, hvarmed
han i allmänhet begagnat den under läroårets lopp meddelade undervisningen.
Eu elev, hvilken under läsåret vid repetitioner och öfningar
af olika slag ådagalagt goda insigter i de särskilda till kursen hö -

120

rande ämnen, borde icke behöfva vid detta läsårs slut undergå särskild
pröfning för att uppflyttas, utan kunna af lärarekollegiet förklaras
dertill mogen. Detsamma gäller om erhållande af afgångsbetyg.

Om detta antages som regel, må likväl icke förbises, att undantagsvis
en elev, genom inträffade omständigheter, utan eget förvållande
kan sättas ur stånd att under året inhemta det erforderliga kunskapsmåttet,
och i detta fall synes det billigtvis böra medgifvas honom att ännu ett
år få qvarstanna i sin kurs eller vid början af följande hösttermin aflägga
examen i de till årskursen hörande ämnen, i hvilka han förut
icke förvärfvat erforderliga kunskaper. Befrielsen från examen för den
elev, som redan under läroårets lopp ådagalagt nöjaktiga insigter, torde,
äfven om detta undantagsförhållande afses, utgöra en tillräcklig uppmuntran
till flit och allvar vid studierna.

De offentliga examina vid Teknologiska Institutet kunna icke heller
anses ega något synnerligt värde såsom kontroll på läroverkets verksamhet,
enär erfarenheten visat, att de ganska sällan besökas af andra
än dem, som tillhöra läroverket. Vida bättre synes en sådan kontroll
kunna tillvägabringas genom på bestämda tider återkommande offentliga
utställningar af de arbeten utaf olika slag, som af eleverna vid läroanstalten
utföras. Härigenom skulle såväl eleverna uppmuntras till en
nyttig täflan i flit och skicklighet, som äfven allmänhetens intresse för
läroanstalten lifvas.

Men om äfven Komiterade föreställa sig, att ett obligatoriskt examensväsende
icke är förenligt med den Tekniska Högskolans ändamål,
likasom det ej heller finnes vid de bättre af utlandets högre tekniska
läroanstalter, anse de likväl fördelaktigt, om tillfälle lemnas de elever,
som sådant önska, att, efter fulländad kurs vid högskolan, genom en
offentlig pröfning ådagalägga, att de gjort sig fullt hemmastadda med
de till deras fack hörande kunskapsgrenar och, jemte det de veta att
på ett sjelfständigt sätt använda sina kunskaper för praktiska frågors
lösning, kunna med urskiljning begagna den vetenskapligt-tekniska
litteraturen. Komitén tror sig derföre böra tillstyrka att afgångsdiplom
meddelas de elever, hvilka efter slutad kurs anmäla sig till afläggande
af en särskild vid Högskolan anstäld pröfning. Denna pröfning bör

121

hufvudsakligen vara skriftlig och afse de inhemtade kunskapernas praktiska
användning.

Så t. ex. kan för en kemist profvet bestå i en kemiskt-teknisk undersökning
eller utarbetande af förslag till en kemiskt-teknisk anläggning,
för en mekaniker i uppgörande af utkast till eu svårare maskinkonstruktion
eller mekaniskt-teknisk anläggning, för en arkitekt i upprättande
af förslag till en vidsträcktare byggnad med luftvexlings- och
värmeledningsapparater, åskledare o. s. v. Dessa arbeten måste alltid
vara åtföljda af omfattande beskrifningar och motivering.

Meddelandet af sådana afgångsdiplom bör betraktas som en utmärkelse,
hvilken endast kan vinnas genom allvarliga studior i förening
med goda anlag för en vetenskapligt teknisk verksamhet. Det skulle
för mera begåfvade elever innebära en kraftig eggelse till grundliga
studier, synnerligen om diplompröfningen anordnas på sådant sätt, att
den företrädesvis tager i anspråk elevernas sjelfständiga arbete. Diplompröfningen
gålve ock tillfälle för de elever, som vilja egna sig åt det
tekniska lärarekallet, vare sig vid Högskolan eller vid något annat af
rikets tekniska läroverk, att ådagalägga det de äro i besittning af för
detta lärarekall erforderliga kunskaper.

I betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Komitén föreslå
följande bestämmelser i afseende på uppflyttnings- och afgångspröfningarne: De

hittills vid Teknologiska Institutet vanliga uppflyttnings- och
afg åags exam i n a upphöra.

Elevs uppflyttning från en lägre årskurs till eu högre sker, när han
på grund af de under läroåret hållna repetitioner, äfvensom problemöfningar
och praktiska arbeten blifvit af fackskolans lärare förklarad dertill
mogen.

Om, i följd af sjukdom eller annat giltigt förfall, elev icke
inhemtat sådana kunskaper, att han kan förklaras mogen till uppflyttning,
må lian kunna få rättighet att ännu ett år qvarstanna i kursen
eller att under första månaden af näst följande hösttermin aflägga examen
i de till denna kurs hörande ämnen, i Indika han icke under det
förflutna läroåret ådagalagt tillräckliga insigter. *

Den lärjunge, som vid sista läroårets slut, pa grund af de vitsord

122

han erhållit af fackskolans lärare förklaras mogen, undfår läroverkets
afgångsbetyg, hvithet betyg bör innefatta vitsord öfver den framgång,
hvarmed eleven under den tid han besökt högskolan, deltagit uti undervisningen
i de särskilda läroämnena, äfvensom öfver hans uppförande
och flit.

Elev, som icke efter sista årskursens slut kan förklaras mogen till
erhållande af afgångsbetyg, eget- rättighet att ännu ett år qvarstanna i
nämnda kurs. Har han icke kunnat i alla ämnen förklaras mogen, må
han, om han så önskar, under första månaden af näst följande hösttermin,
i det eller de ämnen, hvari han ansets omogen, aflägga offentlig
examen med dertill hörande prof.

Den, som afgår från läroverket, innan lian genomgått fullständig
kurs, eller som blott i några färre ämnen begagnat undervisningen, kan
icke erhålla afgångsbetyg, men om han så önskar, meddelas honom afskrift
af terminsbetygen.

Vid hvarje vårtermins slut anordnas en offentlig utställning af de
under läroåret utförda grafiska och skriftliga arbeten, kemiska prepara.
ter m. in.

Elev, som tillhör någon af fackskolorna för Maskinbyggnadskonst
och mekanisk Teknologi, Väg- och Vattenbyggnadskonst, Arkitektur,
Bergsvetenskap och kemisk Teknologi, och som från högskolan erhållit
afgångsbetyg med goda vitsord, samt någon tid deltagit i praktiska arbeten
tillhörande facket, eger rättighet att genom en offentlig pröfning
söka förvärfva afgängsdiplom. För behörighet att undergå diplompröfningen
bör han hafva åtminstone vitsordet »med beröm godkänd» i följande
hufvudämnen:

1 Fackskolan för Maskinbyggnadskonst och mekanisk Teknologi:

Teoretisk Mekanik; de delar af Maskinläran, som föredragas under
tredje året, samt antingen tillämpad Fysik eller mekanisk Teknologi.

I Fackskolan för Väg- och Vattenbyggnadskonst:

Väg- och Vattenbyggnadskonst, Byggnadsstatik, Teoretisk Mekanik,
Geodesi.

123

1 Fackskolan för Arkitektur:

Byggnadsstil:!k, Arkitektur, Ornamentik, Byggnadskonstens Historia.

I Fackskolan för Bergsvetenskap:

Allmän och speciel Metallurgi, Grufvetenskap, Bergsmekanik.

I Fackskolan för kemisk Teknologi:

Allmän Kemi samt Kemisk Teknologi med de till dessa ämnen hörande
labo rationel''.

Om en elev undfått högre betyg än »med beröm godkänd» i något
eller några af ofvan nämnda ämnen, bör detta räknas honom till godo
i fråga om beviljande af diplompröfning, i fall han fått lägre betyg i
något annat af de här uppräknade ämnena. För öfrigt må det stå Lärarekollegium
fritt, att, då det finner giltiga skäl vara för handen, bevilja
undantag från i fråga varande vilkor.

Diplompröfningen anställes genom två praktiska prof och eu muntlig
pröfning, hvilken sist nämnda bör hafva till hufvudsakligt ändamål
att förvissa, examinatorerna om, att eleven sjelf utfört de framlagda arbetena
och att han fullt beherrska!* sitt ämne. Det ena af profämnena
bör han ega att sjelf välja; det andra ämnet bestämmes af examinatorerna.
Profämnena böra ligga inom gränserna för de kunskapsgrenar,
som äro de väsendtligt te inom den fackskola hvarom fråga är.

Diplompröfningen bör i allmänhet försiggå under loppet af första
aret, räknadt från den dag, då afgångsbetyg erhållits. Dock kan det i
vissa fall medgifvas elev, tillhörande någondera utaf fackskolorna för
Maskinbyggnadskonst och mekanisk Teknologi, Väg- och Vattenbyggnadskonst
eller Arkitektur, att utarbeta ettdera eller båda profven under
sista terminen af fjerde årets kurs. Profven böra, så vidt möjligt är,
utföras uti läroverkets lokaler.

Såsom examinatorer i den muntliga pröfningen tjenstgöra, i närvaro
af högskolans föreståndare, de bland fackskolans hufvudlärare,
hvilka dertill af Styrelsen erhålla uppdrag.

124

H. Styrelse.

Organisationen af ett läroverks styrelse är af eu så genomgripande
vigt för anstaltens hela verksamhet, att Komitén icke har kunnat underlåta
att, i samband med förslaget till den Tekniska Högskolans upprättande,
behandla frågan om del lämpligaste sättet att ordna Styrelsen
för denna läroanstalt.

Det Teknologiska Institutets angelägenheter vårdas i främsta rummet
af eu särskild Styrelse, bestående af en ordförande, som Kongl.
Maj:t förordnar och sex ledamöter, af Indika Institutets föreståndare alltid
är eu, tre utnämnas af Kongl. Maj:t och två utses af Bruks-Societeten.
Institutets föreståndare är föredragande i Styrelsen, utom i frågor
rörande bergselevernas praktiska öfningar och resor, Indika frågor föredragas
af Bergsskolans föreståndare och vid hvilkas behandling honom
tillkommer säte och stämma i Styrelsen. Bland de Styrelseledamöter
som Kongl. Maj:t utnämnt, är för närvarande eu professor vid läroverket,
och Bergsskolans föreståndare är eu af de ledamöter BruksSocieteten
valt.

Den närmaste ledningen af läroverket tillhör Föreståndaren, hvilken
benämnes Öfverdirektör. Han bör vaka öfver undervisningens gång och
tillse att lärare och tjensteman fullgöra sina skyldigheter. Han skall
ock hafva tillsyn öfver all Institutets så väl fasta som lösa egendom
och förvaltningen af dess ekonomiska angelägenheter.

Under Styrelsen står vidare Lärare-kollegium, bestående af alla do
Institutets lärare, som vid det samma på eget ansvar meddela undervisning.
De ärenden, i hvilka Lärare-kollegium eger beslutande rätt,
afse dock endast elevers uppflyttning från en afdelning till eu annan
och deras rättighet att efter slutad lärokurs erhålla afgångsbetyg, samt
sådana disciplinära frågor, som af Föreståndaren till Kollegium hänskjutas.
För öfrigt tillkommer det Lärare-kollegiet att afgifva förslag till
undervisningsplan, timtabell in. m., hvarom Styrelsen beslutar.

Denna inrättning af det polytekniska läroverkets förvaltning är utan
tvifvel eu lemning från den tid, då läroanstalten hade en ganska ringa
omfattning, och då undervisningen jemväl stod på en vida lägre ståndpunkt
än för närvarande. Nu mera, då läroverket vunnit en så bety -

125

dande utveckling, och meddelar en undervisning, som inom sitt område
kan anses motsvara Universitetets, må det med skäl ifrågasättas, om
undervisningens ledning fortfarande bör uppdragas åt eu till största
delen utom läroverket stående myndighet.

De flesta af de vigtiga frågor, hvilka Styrelsen för en teknisk högskola
har att afgöra, äro nemligen af så speciel natur, att för derassjelfständiga
bedömande erfordras en kännedom af undervisningens beskaffenhet
och inre art, som endast i undantagsfall kan förutsättas hos
andra än dem, hvilka vid en sådan anstalt hafva sin hufvudsakliga sysselsättning.
År Styrelsen sammansatt af personer, bland hvilka flertalet
icke haft tillfälle att inhemta eu så beskaffad detaljkännedom, kan
den i allmänhet, ehuru framstående och sjelfständiga dess ledamöter än
äro, svårligen undgå att i sådana frågor lita på den eller dem af dess
ledamöter, som äro fackmän. Utan tvifvel skulle det hela bättre ordna
sig, om Styrelsens alla medlemmar innehade denna särskilda sakkunskap.

Detta åter kan icke åstadkommas på annat sätt, än att Högskolans
ledning anförtros åt läroverket sjelft och uppdrages åt dess lärare. En
sådan anordning, jemte det att den försäkrar Styrelsen om den mest
omfattande sakkännedom, kan icke annat än ingifva lärarne eu känsla
af ökadt ansvar och ett-varmt intresse för läroverket och dess utveckling.
Alla sidor af undervisningen böra derigenom blifva representerade
och sålunda de olika kunskapsgrenarnes behof med allsidighet tillgodosedt.

Tager man i betraktande, huru i detta hänseende förhållandena
ordnats vid andra länders högre tekniska läroverk, så finner man, att
i allmänhet lärarekollegierna eller deras delegationer utgöra dessa läroanstalters
egentliga Styrelse. De polytekniska skolorna i Stuttgart,
Miinchen, Carlsruhe, Wien, Prag, Aachen, Ecole centrale des arts et
manufactures i Paris m. fl. erbjuda exempel härpå. Sålunda är Styrelsen
för den Polytekniska skolan i Stuttgart öfverlemnad åt ett af
skolans alla lärare sammansatt Lärarekonvent, som i allmänhet har beslutanderätt
i vigtigare angelägenheter. Ett Lärareutskott, sammansatt
af direktören samt fackskoleföreståndarne, jemte en eller två bland de
öfriga hufvudlärarne, har att afgöra eu del ärenden och dessutom att

126

förbereda de frågor, som skola föreläggas Konventet. Vid den Polytekniska
skolan i Miinchen utgöres Styrelsen af direktören, hans vikarie
och de sex fackskoleföreståndarne, Indika väljas af lärarne för tre år.
Den Polytekniska skolan i Carlsruhe åter styres hufvudsakligen af dess
så kallade Stora Råd, hvilket består af alla ordinarie professorer vid
skolan, tillika med några andra af lärarne, som äro ''särskilt af regeringen
utsedde, under det att ett utskott, det så kallade Lilla Rådet,
sammansatt af direktören, hans företrädare i embetet och tre af Stora
Rådet för ett år valda medlemmar, företrädesvis har till uppgift att förbereda
de ärenden, som skola behandlas af det Stora Rådet. Förvaltningen
af den nya Polytekniska skolan i Aachen hvilar likaledes förnämligast
på Lärare-kollegiet samt till eu del på Lärare-utskottet, hvilket
der utgöres af direktören, fackskoleföreståndarne och två andra, för
ett år af kollegiet valda medlemmar.

Den Polytekniska skolan i Ziirich erbjuder i detta hänseende ett
undantag. Der står Styrelsen utom läroverket. Men anord uingame vid
denna läroanstalt äro otvifvelaktigt betingade så väl af de egendomliga
förhållanden, under Indika denna Polytekniska skola uppstått och verkar,
som ock af läroverkets kosmopolitiska karakter, i det att flertalet
af både lärare och elever icke äro schweizare, utan tillhöra olika främmande
nationer. Eu dylik organisation, fullt förklarlig i Schweiz,
skulle vara föga lämplig i ett annat land, och under andra förhållanden.

Det har synts Komitén, så väl på grund af de skäl, som i det föregående
blifvit anförda, som ock med afseende på den erfarenhet, som
vunnits vid de högre tekniska läroverken i allmänhet, att det vore mest
ändamålsenligt, om den Tekniska Högskolans förvaltning anförtroddes
dels närmast åt hennes föreståndare, dels åt Lärare-kollegiet, och dels
åt eu Styrelse, för viss tid utsedd bland Högskolans lärare.

Föreståndaren borde, såsom förut, hafva den närmaste vården och tillsynen
öfver läroanstaltens verksamhet. Hans åligganden skulle hufvudsakligen
förblifva de samma som hittills. I en punkt anser likväl Komitén
en förändring nyttig och nödig. Föreståndaren vid Teknologiska
Institutet är för närvarande icke lärare. Att ett sådant förhållande icke
kan vara lämpligt vid ett läroverk, torde vara uppenbart. Det är äfven
nu mera nära nog utan exempel vid likartade anstalter i utlandet.

127

Äfven vid de högre tekniska läroverken i Wien och Berlin, der föreståndaren
förr hade en ställning, ungefärligen likartad med den som
vid Teknologiska Institutet ännu eger rum, har man sedan några år
tillbaka uppdragit föreståndarebefattningen åt en af anstaltens professorer.

Det hufvudsakligaste skälet för den nu varande anordningen i detta
hänseende har grundats på det åliggande, Föreståndaren vid detta läroverk
har att besvara remisser från embetsverk till Institutet. Men om
Komiténs i det föregående framstälda förslag i afseende på de ärendens
behandling, som nu äro föremål för sådana remisser, vinner nådigt bifall,
skulle detta åliggande för framtiden komma att upphöra. Och
äfven om det samma skulle komma att i mer eller mindre vidsträckt
omfattning bibehållas, torde detta, då utredningen af de frågor, Indika
röra mera speciela ämnen, kunna verkställas af vederbörande facklärare,
och andra frågor af mera allmän natur lämpligast kunna kollegialt behandlas,
icke böra leda till föreståndarens uteslutande från en lärares
verksamhet.

Enligt nu gällande stadgar bör Föreståndaren »med uppmärksamhet
följa de tekniska vetenskapernas och näringarnes utveckling», ett åliggande,
hvilket utan tvifvel skulle vara förenadt med stora och nästan
oöfvervinneliga svårigheter, om det skulle innebära en förpligtelse för
föreståndaren att ega eu speciel kännedom af hvarje tekniskt fack och
dess framsteg. Men denna bestämmelse, hvilken äfven skulle kunna
anföras såsom skäl att från lärarens verksamhet skilja läroanstaltens
föreståndare, synes nu mera böra utgå ur stadgarne. De vetenskapsgrenar,
som stå i närmaste samband med vår tids storartade industriela
utveckling, äro nemligen så mångsidiga och af ett så ofantligt omfång,
att det ingalunda står i eu persons förmåga att ega speciel kännedom
af dem alla. Visserligen bör föreståndaren vid ett tekniskt läroverk,
likasom hvarje teknisk lärare, söka att vinna en öfverblick af industriens
ställning och framsteg, men det är mycket långt från en sådan öfversigt
till den speciela sakkunskap, som den tekniske läraren bör eg a inom
sitt fack. I fråga varande bestämmelse har tillkommit på en tid, då de
tekniska vetenskaperna icke voro i det enskilda så starkt utvecklade
som de nu äro. Men nu mera torde det afsedda ändamålet bäst vinnas
derigenom att hvar och eu af de tekniska lärärne noggrant följer ut -

128

vecklingen i sitt fack, äfvensom derigenom att Styrelsen sammansättes
af personer, valda från de särskilda hufvudgrenarne i dessa vetenskaper.

Det kan i sjelfva verket sättas i fråga, huruvida Föreståndaren bör
vara hufvudlärare eller om lian, i det fall att hans öfriga åligganden
göra det nödvändigt, blott bör utöfva eu mindre omfattande undervisningsverksamhet
vid Högskolan. För afgörandet af denna fråga kan
erfarenheten ensam lemna tillförlitlig ledning. Komitén bör i detta hänseende
endast nämna, att vid nästan alla de mera ansedda polytekniska
läroverken i Europa föreståndaren tillika uppehåller ett af hufvudämnena,
och vanligen har ett ungefär lika antal timmar som de öfrige
lärarne.

•Vidare förekommer härvid den frågan, huruvida föreståndarebefattningen
bör vara ett ständigt embete eller ett uppdrag för en bestämd
tid. Båda anordningarne medföra fördelar och olägenheter. Utan tvifvel
är det för anstalten fördelaktigt, om Föreståndarens ställning är betryggad,
så att han med sjelfständighet och kraft kan verka för läroverkets
intressen, men å andra sidan, kan det både för föreståndaren
sjelf och för läroverket vara till gagn, om han icke är för hela sin
tjenstetid bunden vid det maktpåliggande uppdraget, utan kan efter eu
längre eller kortare tid derifrån afgå med bibehållande af sin ställning
såsom lärare. Erfarenheten vid de olika tekniska läroverken synes tala
för den anordning, att föreståndarebefattningen tillsättes för viss tid,
hvilken tid likväl ej bör tagas så kort, att föreståndaren ej derunder
kan hinna ådagalägga sin duglighet och utveckla en fruktbringande
verksamhet.

Att de sist nämnda förändringarne icke kunna i fråga sättas förr
än efter nu varande föreståndares afgång, torde icke behöfva erinras.

Vid de flesta utländska läroverk af i fråga varande slag gifves det,
utom hela läroanstaltens föreståndare, äfven särskilda föreståndare för
de olika fackskolorna. Dessa sednares hufvudsakliga bestämmelse är
att vaka öfver de vid fackskolorna studerande elevers flit och framsteg,
vara deras rådgifvare vid studierna samt att befordra allt som kan
lända till flickskolornas tidsenliga utveckling. Äfven vid Teknologiska

129

Institutet finnes ett exempel härpå, enär vid den med Institutet förenade
Bergsskolan finnes en fackföreståndare. Det skulle vara till nytta,
om samma ordning äfven i de öfriga fackskolorna infördes vid den
Tekniska högskolan.

Hvad Styrelsens sammansättning angår, synes det till undvikande
af ensidighet vara af stor vigt att de särskilda hufvudsakliga kunskapsgrenarne
der ega representanter, äfvensom att valet af denne styrelses
fleste medlemmar öfverlemnas åt Högskolans samtlige ordinarie
lärare.

Med iakttagande af nu framstälda grundsatser och efter noggrann
pröfning af de olika organisationsgrunder som härvid kunna komma
i fråga, får Komitén i underdånighet föreslå följande bestämmelser rörande
den Tekniska högskolans förvaltning. •

Den Tekniska högskolans Föreståndare förordnas af Kongl. Magt
för en tid af sex år bland Högskolans ordinarie lärare och kan, om så
erfordras, erhålla minskning i sin undervisningsskyldighet. Häri representerar
läroverket och har för öfrigt till åliggande att föra ordet i
Lärarekollegiet och Styrelsen, att vaka öfver undervisningens gång och
tillse att så väl lärare och tjenstemän som betjening fullgöra sina skyldigheter,
samt att god ordning vid läroverket upprätthålles; att antaga
specialelever och extra elever, att hafva tillsyn öfver läroverkets så väl
fasta som lösa egendom och förvaltningen af dess ekonomiska angelägenheter
samt att granska inkommande räkningar och af kamreraren
upprättade aflöningslistor.

Högskolans Styrelse består af Föreståndaren som ordförande, och
sex ledamöter, hvilka, med det här nedan stadgade undantag, de vid
högskolan anstalde ordinarie lärare samfäldt bland sig utse. Af dessa
ledamöter väljes eu för Matematik och Fysik, en för Mekaniken och
dess tillämpningar, en för allmän och tillämpad Kemi, en för Byggnadskonst,
en för Skogshushållning och Landtmäteri, samt en för Bergsvetenskapens
olika grenar. Den ledamot, som representerar de sistnämnda
vetenskaperna, utses af Jernkontorets Fullmägtige.

Styrelsens ledamöter väljas för en tid af tre år, så att två af dem
årligen afgå. De afgående kunna återväljas.

Styrelsen tillkommer verkställigheten af gifna föreskrifter rörande

130

undervisningen, disciplinen och förvaltningen vid högskolan; den har
att afgifva förslag till Kongl. Maj:t för tillsättning af lediga professorsoch
lektorsbefattningar, att utnämna och afskeda extra lärare och assistenter
samt högskolans tjensteman och betjening, att antaga ordinarie
elever, att bestämma vilkoren för specialelevers och extra elevers antagande,
att förbereda de ärenden, som skola föreläggas Lärarekollegium
till afgörande, att föranstalta om de olika pröfningar som vid läroverket
hållas, att bestämma öfver inköp af böcker och samlingar, att verkställa
inventering af kassan, att afgifva årliga berättelse]- till Kongl.
Magt om högskolans verksamhet, och i allmänhet att vaka deröfver att
läroverket uppfyller sitt ändamål, samt framställa förslag till de åtgärder,
som för detta ändamål kunna finnas af behofvet påkallade. I frågor,
som röra tillsättning af lärareplatser, eger Styrelsen, om den så pröfvar
tjenligt, att med sig adjungera en eller flera bland högskolans fast anstälde
lärare.

Lärarekollegium, som utgöres af Föreståndaren som ordförande och
högskolans samtlige fast anstälde lärare som ledamöter, eger att bestämma
läroplan och timtabell för undervisningen vid högskolan, utdelningen
af stipendier, för så vidt icke särskilda bestämmelser för dem
finnas samt att till Kongl. Maj:t afgifva underdåniga yttranden och
förslag i frågor, som röra förändring i läroverkets stadgar eller i
dess stat.

De inom hvarje fackskola tjenstgörande ordinarie och extra lärare
bilda särskilda fack-kollegier, i hvilka en af dessa lärare vald fackföreståndare
förer ordet. De ega att uppgöra förslag till program för
undervisningen inom hvarje fackskola, äfvensom till timtabell för de
olika läroämnena, samt att förbereda de ärenden, sorh särskildt angå
fackskolorna och om hvilka sedermera skall beslutas af Styrelsen eller
Lärarekollegiet. Fackföreståndaren skall vaka öfver de vid fackskolan
studerande lärjungarnes flit och framsteg, gå dem tillhanda med råd
och upplysningar i afseende på planen för deras studier och i allmänhet
befrämja fackskolans ändamålsenliga utveckling.

131

I. Lokaler.

För ett läroverk af den omfattning som den föreslagna Tekniska
högskolan måste erfordras ganska vidsträckta lokaler. Fråga uppstår
då, huruvida Teknologiska Institutets nuvarande byggnader blifva tillräckliga,
om läroanstaltens verksamhet utsträckes så långt som Komitéri
föreslagit. I händelse de lokaler, som för närvarande vid Institutet
verkligen begagnas för undervisningen, icke skulle kunna till antalet
ökas, så skulle de visserligen icke kunna motsvara det nya behofvet.
Men Institutet eger, utom de egentliga undervisningslokalerna,
äfven flera rum använda till förvarande af samlingar och andra ändamål;
en del af dessa rum torde utan synnerlig svårighet'' kunna anordnas så,
att de blifva användbara äfven för undervisningen, och derigenom torde
behofvet, åtminstone för den närmaste framtiden kunna tillfredsställas.

Vidare bör anmärkas, att i Teknologiska institutets byggnader innehållas
tre boställslägenheter, af hvilka en är upplåten åt Föreståndaren,
och de två öfriga åt professorerna i kemisk Teknologi och Metallurgi.
Det torde väl vara i flere hänseenden gagneligt, men ingalunda
nödvändigt, att nämnda embetsmän innehafva boställen. Om dessa lägenheter,
hvilka till en del äro ganska rymliga, i stället användas för undervisningen
eller för samlingars förvarande, kunna lokalerna under en
längre tid blifva väl tillräckliga för den Tekniska högskolan, så framt
ej antalet elever vid denna skulle i oväntadt hög grad ökas. Genom
den af Komitén föreslagna utvidgningen af Teknologiska Institutet
komme förnämligast ett ökadt antal undervisningsrum att tagas i anspråk,
men knappast flera större föreläsningssalar än de som nu finnas.
Det är nemligen endast i några få läroämnen, som ett betydligare antal
elever samtidigt begagna undervisningen; i de flesta lärotimmar deltager
blott ett mindre antal lärjungar på en gång. Dessutom torde det
i alla fall blifva behöfligt att vid undervisningen i ett och annat ämne,
såsom t. ex. i beskrifvande Geometri och geodesi, der en mera personlig
handledning erfordras vid undervisningen, eleverna indelas i två
grupper i särskilda rum eller på olika tider.

132

K. Beräkning af kostnaderna.

De utgifter, som den Tekniska högskolan föranleder, härröra dels
af de direkta kostnaderna för undervisningen, nemligen lärarnes aflöning,
dels af de för samlingar och praktiska öfningar, samt vidare för
förvaltning och betjening, för lokalernas uppvärmning och belysning
m. m. erforderlige anslag.

Hvad beträffar beloppet af lärarnes aflöning, har Komitén utgått
från den vid Teknologiska Institutet nu gällande lönestat. Denna har
utan tvifvel kunnat anses som i allmänhet tillfredsställande vid de lefnadskostnader,
som ända till de senaste åren varit de vanliga i hufvudstaden.
Då likväl dessa lefnadskostnader uu mera betydligt stigit,
skulle Komitén visserligen haft giltig anledning att föreslå en förhöjning
af lönerna, såsom verkligen af behofvet påkallad. Ändamålsenliga
bestämmelser i detta hänseende äro särskildt för den Tekniska högskolan
af så mycket större vigt, som denna läroanstalt har att täfla
med den enskilda industrien, i hvilkens tjenst skickliga, tekniskt bildade
personer lätt kunna finna eu i ekonomiskt hänseende fördelaktigare
anställning, ett förhållande som i mon af industriens utveckling tvifvelsutan
kommer att allt starkare göra sig gällande. Men då eu löneförhöjning
rätteligen torde böra ske i sammanhang med de af likartade
orsaker i fråga satta löneförbättringarne för statens embete- och tjenstemän
i allmänhet, har Komitén icke ansett sig böra närmare ingå i
denna fråga, utan inskränkt sig till att angifva beloppet af de för närvarande
utgående lönerna, med de förändringar, som skulle blifva en
omedelbar följd af Teknologiska Institutets utvidgning, öfvertygad att,
om en allmän löneförhöjning för embetsmännen medgifves, en sådan
äfven skall i enlighet med i öfrigt tillämpade grundsatser komma det
tekniska läroverkets lärare till godo.

Professorerne vid Teknologiska Institutet åtnjuta en årlig lön af
4,500 Riksdaler, med undantag för professorerne i kemisk Teknologi
och i Metallurgi, livilka äro aflönade med blott 4,000 Rdr hvardera, men
i stället hafva förmonen af fri bostad, samt professorn i Grufvetenskap,

133

hvilken i lön af Staten uppbär 3,200 Rdr, samt af Jernkontorets medel
ett arvode af 800 Rdr som ersättning för den praktiska undervisningen
i grufbrytning. Den mindre lön, som sistnämnde professor åtnjuter, i
jemförelse med de öfriga professorerna vid läroverket, bar haft sin grund
i det mindre antal timmar, under hvilka det ålegat honom att meddela
undervisning. Men genom det på senare tider starkt växande antalet
elever vid Bergsskolan och det till följe deraf väsendtligt ökade besväret
vid de praktiska öfningarne, hafva de åligganden, som tillhöra sistnämnda
profession, blifvit betydligt ökade, och det synes på grund
deraf skäligt, att dess innehafvare äfven får åtnjuta full professorslön.
Dock torde denna lärarelön på stat böra bestämmas endast till 3,500
Rdr, emedan fullt antagligt är att Jernkontorets bidrag, af samma skäl
som här ofvan blifvit anförda, kommer att höjas till 1,000 Rdr.

Eldigt Komiténs ofvan framstälda förslag skulle vid den Tekniska
högskolan tillkomma fem nya professioner, nemligen i ren Matematik,
Kemi och Mineralogi jemte Geognosi, Arkitektur, Väg- och Vattenbyggnadskonst
samt Skogshushållning. Komitén anser, att dessa lärarebefattningar,
i afseende på läroämnenas omfattning och beskaffenhet,
fullt ut kunna sättas i jemnbredd med öfriga nu befintliga professioner,
och föreslås derföre äfven för hvardera af dessa nya lärarebefattningar
en lön af 4,500 Rdr.

Vidare äro vid den Tekniska högskolan föreslagna att upprättas
elfva lektorsbefattningar, på det sätt, att adjunkturen i Metallurgi,
två lärarebefattningar i Maskinlära, hvaraf den ena i konstruktion
af de enkla maskindelarne, två i mekanisk Teknologi, en lärarebefattning
i praktisk Geometri, eu i beskrifvande Geometri och eu i Byggnadskonst,
hvilka nu finnas vid Teknologiska Institutet, skulle förändras till lektorat,
samt tre nya sådana lärareplatser inrättas, nemligen en i Elementarmekanik
och beskrifvande Maskinlära, en i Botanik och Zoologi, samt
en i Skogshushållning. Dessa lärarebefattningar synas med afseende
å läroämnenas olika beskaffenhet och omfattning böra erhålla aflöningar
bestämda till olika belopp. Efter Komiténs åsigt skulle lektoraten lämpligast
upptagas i fyra lönegrader. Till den högsta lönegraden, der
lönen torde böra bestämmas till 3,000 Rdr, skulle det ena af lektoraten
i Maskinlära samt lektoratet i Byggnadskonst höra. Den näst högsta

134

lönegraden, som föreslås till 2,500 Rdr, skulle tilläggas lektoraten i
Metallurgi och beskrifvande Geometri. Till den andra lönegraden, upptagen
med 2,000 Rdr, anser Komitén lektoraten i mekanisk Teknologi
och i Skogshushållning böra hänföras. Slutligen synas, till den första
lönegraden, hvilken torde lämpligen kunna bestämmas till 1,500 Rdr,
lektoraten i praktisk Geometri, Elementarmekanik jemte beskrifvande
Maskinlära, Botanik och Zoologi samt ett af lektoraten i Maskinlära,
nemligen Konstruktioner af enkla maskindelar, böra hänföras.

Extra lärarebefattningarne, hvilka äro afsedda att bestridas af personer,
som hafva sin hufvudsakliga verksamhet på annat håll, och för
hvilka, i anseende till undervisningstimmarnes ringare antal, en lägre
aflöning kan afses, anser Komitén böra upptagas i tre klasser. Till
den högsta klassen, med ett arvode af 1000 Rdr, skulle lärarne i Frihandsteckning
och Ornamentik räknas; till den andra klassen, med en
aflöning af 800 Rdr, lärarne i Agronomi och Modellering, och till den
första, hvars aflöning är upptagen till 600 Rdr, lärarne i Ångfartygskonstruktion,
i Byggnadskonstens första grunder, samt i Jagtkunskap.

För undervisningen i Nationalekonomi och Författningskunskap,
anser Komitén ett anslag af 2000 Rdr, stäldt till Styrelsens för den
Tekniska Högskolan förfogande, vara erforderligt.

Arvodesbeloppet för hvar och en af de särskilda assistenterna,
hvilka enligt Komiténs förslag skulle biträda lärarne vid undervisningen,
. kan icke med säkerhet på förhand bestämmas. Allt efter antalet
elever i olika ämnen, efter de använda undervisningsmetoderna och
andra vexlande förhållanden blifver assistentens biträde i olika läroämnen
mer eller mindre af behofvet påkalladt. Det mest ändamålsenliga
synes fördenskull vara, att ett anslag, i ett för allt afsedt för
detta behof, ställes till Styrelsens för den Tekniska Högskolan disposition,
för att i mon af behof användas till assistenters aflöning. Då
antalet assistenter kan beräknas till omkring 13, synes detta anslags
belopp lämpligen böra bestämmas till 6,000 Rdr. Assistent-aflöningen
skulle då i medeltal blifva nära 500 Rdr, ehuru i verkligheten för hvar
och en olika, allt efter som deras tid och arbete tagas i anspråk. Dessutom
synas de afgifter, som erläggas af specialelever och extra elever,
med skäl böra användas som bidrag till assistenters aflöning.

135

Den årliga utgiften för aflöning af lärarepersonalen skulle således
uppgå för elfva professorer till 47,500, för lektorerna till 23,000 Rdr,
för extra-lärarne till 7,400 Rdr och för assistenterna till 6,000 Rdr,
eller tillsammans till ett belopp af 83,900 Rdr Rmt.

Förvaltningskostnaden vid den Tekniska Högskolan och efter
den nu varande föreståndarens afgång anses kunna blifva betydligt
mindre, än den för närvarande är vid Teknologiska Institutet. Om
nemligen föreståndarebefattningen, på sätt Komitén i det föregående
föreslagit, bestrides af en bland lärarne, synes det vara tillräckligt, om
han, som ersättning för den möda och det ansvar, som äro med denna
befattning förenade, erhåller ett årligt arvode af 1,000 Rdr Rmt. Deremot
synes det icke af behofvet påkalladt, att om, på sätt Komitén
föreslagit, särskilda fackföreståndare tillsättas, dessa i allmänhet erhålla
arvoden, enär deras befattningar dels stå i nära samband med deras
lärareverksamhet och dels icke torde förorsaka synnerligt besvär. Dock
lärer i detta fall undantag böra göras för Bergsskolans föreståndare,
hvilkens tid, till följe af den från de öfriga mera skilda ställning, som
denna vigtiga fackskola innehar, tages mera i anspråk för föreståndaregöromålens
bestridande, än hvad fallet torde blifva med de öfrige fackföreståndarne.
Komitén anser derföre, att det till Bergsskolans föreståndare
nu utgående årliga arvodet af 500 Rdr bör fortfarande qvarstå.

Efter Teknologiska Institutets utvidgning kommer för den redan
nu temligen svagt aflönade sekreteraren en vida mer omfattande tjenstgöring
i fråga. Komitén anser derför skäligt, att sekreterarens arvode
förhöjes från 500 till 800 Rdr. Det synes äfven af behofvet påkalladt
att öka bibliotekariens arvode från 500 till 800 Rdr, emedan det för
närvarande anslagna beloppet icke motsvarar det ingalunda obetydliga
arbete och dermed förenade ansvar, som bibliotekariebefattningen kräfver.
Deremot finner Komitén icke skäl att föreslå någon förändring
i det för kamrerare-befattningen vid Teknologiska Institutet nu bestämda
arvodet af 500 Rdr.

Förvaltningskostnaden vid den Tekniska Högskolan skulle således
sammanlagd uppgå till 3,600 Rdr.

De medel, som Teknologiska Institutet disponerar för underhåll
och utvidgande af biblioteket och de samlingar af olika slag, som i

136

öfrigt erfordras för undervisningen, anser Komitén redan nu vara otillräckliga
för ändamålet. I sjelfva verket är också det Teknologiska Institutet
i detta vigtiga hänseende vida torftigare utrustadt än flertalet
af andra dylika anstalter. Då åskådningsundervisningen är af synnerlig
vigt för de tekniska studierna, och följaktligen samlingarnes rikhaltighet
och tidsenlighet väsendtligt inverka på undervisningens beskaffenhet,
måste ett af de främsta syftemålen vid förbättrandet af landets
högre tekniska undervisning vara dessa samlingars fullständigande.
Det är äfven af stort gagn för landets industri, att ett rikhaltigt offentligt
vetenskapligt-tekniskt bibliotek finnes i hufvudstaden. Genom skogsupdervisningens
förläggande till den Tekniska Högskolan samt genom
att vid denna upprättas en fackskola för Arkitektur, ökas jemväl behofvet
af samlingar. Komiterade anse sig endast i inskränkt moll möta
behofven. i detta hänseende, då de föreslå, att anslaget för biblioteket
måtte höjas från 2,500 Rdr, som det för närvarande är vid Teknologiska
Institutet, till 4,000 Rdr, att ett särskildt anslag af 1,500 Rdr (i stället
för 1,000 Rdr) anvisas för de fysikaliska samlingarne jemte dertill hörande
laborationer, samt att för de öfriga samlingarne tillhopa lemnas
ett anslag af 4,500 Rdr.

Enligt Komiténs förslag skulle således anslagen för bibliotek och
öfriga samlingar utgöra tillsammans 10,000 Rdr.

De medel, som för närvarande äro anslagna för laborationerna vid
Teknologiska Institutet (Bergsskolans deri inbegripna), utgöra tillsammans
3,000 Rdr. Genom det allt mer stigande antal elever, som deltager
i laborationerna, har detta belopp blifvit alldeles otillräckligt.
Det synes, med afseende på de belopp som under de senast förflutna
åren erfordrats och verkligen utgått, nödvändigt att höja det samma
till 5,000 Rdr.

För skogselevornas praktiska öfningar erfordras eu summa af 3,000
Rdr, eller samma belopp som för närvarande vid Skogsinstitutet utgår
för detta ändamål. Till följe af landtmäteri-undervisningens förläggande
till högskolan blefve ett anslag af 200 Rdr behöfligt för öfningar i justering
af mätstänger in. m. Deremot har Komitén icke att föreslå
någon förändring i det för den mekaniska verkstaden utgående beloppet
af 2,500 Rdr. Bergsskole-elevernas praktiska öfningar utom läro -

137

verket bekostas af Jernkontor och utgifterna behöfva derföre icke härupptagas.

Sammanlagda anslaget för de praktiska öfningarne vid den Tek- ''
niska Högskolan torde sålunda böra upptagas till 10,700 Rdr.

För betjeningen vid Teknologiska Institutet utgår för närvarande
ett anslag af tillsammans 2,000 Rdr. Men dels är redan under nu varande
förhållande detta anslag allt för ringa, då dermed skola aflöna
vaktmästare, portvakt, samt två laboratoriitjenare, och dels erfordras
vid högskolans utvidgning åtminstone ännu eu vaktmästare, förutom en
planteringsvaktare, för hvilken nu å Skogsinstitutets stat ett arvode af
500 Rdr är upptaget. Komitén anser sig på dessa grunder böra föreslå,
att anslaget för betjeningen måtte förhöjas till 4,000 Rdr.

Vid Teknologiska Institutet är för närvarande ett belopp af 4,500
Rdr anslaget för uppvärmning, belysning och diverse andra utgifter,
förutom. 1,500 Rdr, hvilka för samma ändamål utgå till Bergsskolan, således
tillsammans 6,000 Rdr. Genom de så betydligt stegrade prisen
på bränsle m. in. samt till följe deraf att genom läroverkets utvidgningflera
. rum måste tagas i anspråk för undervisningen, blifver det nödvändigt
att öka. detta belopp. Med afseende på dessa särskilda förhållanden
lärer i fråga varande anslag icke kunna upptagas lägre än
till 8,500 Rdr.

h ör stipendier till skickliga och behöfvande elever utgår vid Teknologiska.
Institutet af statsmedel ett belopp af 1,000 Rdr, och vid
Skogsinstitutet en lika stor summa för skogselever äfvensom ur Manufakturdiskontfonden
750 Rdr. Komitén anser sig icke böra föreslå någon
förändring i detta hänseende. Hvad för öfrigt behofvet af stipendier
beträffar, så har, då denna fråga redan är, på framställning af Teknologiska
Institutets Styrelse, under behandling, Komitén ansett sig icke
bora i afseende derpå göra någon framställning.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, får Komitén i underdånighet
föreslå, att utgiftsstaten vid den Tekniska Högskolan måtte bestämmas
på följande sätt:

138

Professorernas och lektorernas löner ................................ 70,500 Rdr Prat

Extra-lärarnes arvoden .........................................................	7,400
Anslag till assistenter .............................................................	6,000	»	»
Förvaltningskostnad .............................................................	3,600	)>	»
Anslag till biblioteket och öfriga samlingar ..................	10,000	»	»
Anslag till praktiska öfningar .............................................	10,700	»	)>
Anslag för betjeningens aflöning .......................................	4,000	»	))
Diverse utgifter för bränsle, belysning, m. m.............	8,500	»	))
Stipendier.......................................................................................	2,000	»	»
Summa	122,700	Rdr	Rmt

Härvid böra anmärkas att, på sätt ofvan blifvit anfördt, under den
nu varande Föreståndarens tjenstetid tillkomma 4,000 Rdr Rmt.

Det årliga anslag af statsmedel, som, enligt hvad här ofvan blifvit
upplyst, för närvarande utgår till Teknologiska Institutet, är 77,500
Rdr, till Skogs-Institutet 13,100 Rdr och för landtmäterielevernas undervisning
3,000 Rdr. Den tillökning i kostnad, som den Tekniska
Högskolan genom undervisningens utvidgning och beredandet af mera
fullständiga samlingar, genom införandet af skogsundervisningen och
undervisningen för landtmätare i det tekniska läroverket, samt genom
en ny arkitektskolas inrättande, enligt Komiténs förslag skulle förorsakas
Statsverket, är således 29,100 Rdr. Dervid bör likväl anmärkas,
att genom Skogs-Institutets förening med Teknologiska Institutet de
af det förstnämnda läroverket nu använda byggnader blifva disponibla
för andra ändamål, så att tillökningen i kostnad i sjelfva verket blifver
mindre, än hvad här beräknats.

Då i flera delar af detta utlåtande Komitén haft anledning att åberopa
den erfarenhet, som vunnits vid utländska polytekniska skolor,
har Komitén, för att gifva en sammanhängande bild af verksamheten
i en sådan skola, trott sig böra meddela en öfversigt af organisation

139

och undervisningsplan i några de nyare och märkligare bland dem,
och är derföre denna öfversigt i en bilaga upptagen.

Med underdånig vördnad, trohet och nit
Eders Kongl. Maj:ts

tropligtigste tjenare och undersåter

F. F. CARLSON.

A. H. FOCK. AXEL RYDING. * ER, EDLUND.

Stockholm den 4 Nov. 1873.

G. R. Dahlander.

BILAG A.

Uppgifter om organisation och undervisningspian
vid några Polytekniska Skolor i utlandet.

Polyteknisk» Skolan i Ziiricli.

Detta läroverk har redan sedan flera år tillbaka varit ansedt som
eu af de förnämsta tekniska läroanstalter. Upprättadt år 1855 bär det
sedermera vunnit allt större utveckling och räknade under läseåret 1871
—72 icke mindre än 1,050 elever och »åhörare)).

Polyteknikum i Ziiricli innehåller åtta särskilda afdelningar, nämligen
:

I. Byggnadsskola.

II. Ingeniörs-skola.

III. Mekanisk-teknisk skola.

IV. Kemisk-teknisk skola.

V. Afdelning för landtbruk och skogshushållning.

VI. Skola för bildande af facklärare i matematiska och naturvetenliga
ämnen.

VII. Allmän fllosoflsk och national-ekonomisk afdelning.

Vill. Matematisk förberedande klass, hvars ändamål är att på ett års
tid förbereda personer, som komma ur de praktiska yrkena eller
tillfölje af bristande språkkunskaper ej genast kunna blifva intagne
i fackskolorna, till inträde i dessa.

Undervisningen i de olika afdelningarne har de sednaste åren varit
i hufvudsaken anordnad på följande sätt:

I. Byggnadsskolan

(treårig kurs). Antal timmar

i veckan.

lista Året. Aintei" 4Sommai"

terminen, terminen.

Differential- och integralräkning .................................................. 5. 5.

Beskrifvande Geometri .................................................................... 4. 4.

Transport 9. 9.

Antal timmar

i veckan.

Beskrifvande Geometri, repetitioner...............

» » öfningar.....................

Byggnadskonstruktionslära................................

Byggnadskonstruktionsritning...........................

Kompositionsöfningar .........................................

Ornamentsritning.................................................

Konsthistoria.........................................................

Byggnadsmaterialiernas kemiska Teknologi

Landskapsteckning °).............................................

Modellering0) ........................................................

Summa

2:dra Aret.

Arkitektur.............................................................

Kompositionsöfningar ...........................................

Byggnadskonstruktionslära..................................

Byggnadskonstruktionsritning...........................

Skugg- och perspektivlära..................................

» » » öfningar.......................

Mekanik ...................................................................

Väg- och Vattenbyggnadskonst.......................

Rättskunskap (byggnadslagstiftning) ..............

Figurteckning .......................................................

Petrografi ................................................................

Läran om anläggning af städer, parker etc.

Summa

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Transport 9.	9.
.......................... 1.	1.
......................... 2.	2.
......................... 3.	3.
........................ 4.	4.
.......................... 4.	4.
........................... 4.	4.
........................ 4.	4.
.......................... .	1.
.......................... 4.	4.
.......................... 9.	9.
J obligatoriska 31.	22.
i fria................. 13.	13.
........................... 4.	4.
........................ 4.	4.
2.	2.
.......................... 4.	4.
.......................... 1.
.......................... 2.	3.
......................... 3.	3.
......................... 3.	2.
.......................... 1.	1.
........................... 9.	6 + 3° Q
o'':::::::: -	O. 2.
\| obligatoriska 33.	32.
\ fria.................. —	5.

3:dje Aret.

Arkitektur............................................................................................... 4. .p

Kompositionsöfningar ...................................................................... 4. 4.

Byggnadskonstruktionslära.............................................................. 2. 2.

Byggnadskonstruktionsritning........................................................ 4. 4.

Ornamentsritning m. m.................................................................. 4. 4.

--7-. . Transport 18. 18.

*) Ej obligatoriska ämnen.

Antal timmar
i veckan.
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Transport 18. 18.

Administrativ Rättslära .................................................................... 2. 2.

Teknisk Geologi ................................................................................ 2. ''

Läran om offentliga och privata byggnaders anordning0) 2. —

Summa j obligatoriska 22. 20.

Utom de obligatoriska rittimmarne är det afsedt, att byggnadsskolans
elever dagligen arbeta flera timmar i rits alar ne under passande
uppsigt.

II. Ingeniörs-skolan

(tre- och halfårig kurs).

lista Aret.

Differential- och integralräkning

® ® » (repetitioner)

Beskrifvande Geometri ............................................

® » (repetitioner) ..................

® » (öfningar) ......................

Teknisk Mekanik, I .................................................

® » (repetitioner)..............................

Byggnadskonstruktionslära......................................

Byggnadskonstruktionsritning.................................

Planritning ...........................................

Byggnadsmaterialernas kemiska Teknologi......

Petrografi ...............................................

Antal timmar
i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen,

.. 6. 4.

.. 1. 1.

.. 4. 4.

.. 1. 1.

.. 2. 2.

3. 3.

.. 1. 1.

.. 3. 3.

.. 4. 4.

.. 3. 3.

.. — 1.

Summa obligatoriska 28. 30.

2:dra Aret.

Teorien för de vanliga differential-eqvationerna ................. 2. —-

Vanationsräkningens grunder samt den minsta qvadrat metoden.

.................................................... . 2

Repetitioner och öfningar........................................... ^

Teknisk Mekanik II .....................................ZZ.Z.ZZZZ.Z................... 6. _''

» (repetitioner) ....................................................... 1. —

*) Ej obligatoriska ämnen,

Transport 10.

Antal timmar

i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

öfningar

Praktisk Hydraulik
Grafisk Statik .......

» »

Lägets Geometri med öfningar

Skugg- och Perspektivlära..................

» » » (öfningar)

Stenkitt...................................................

)) (öfningar) ..................................

Teknisk Geologi ..................................

Topografi
Landtmäte

Beskrifvande Maskinlära

» » (1

Teknisk Fysik.......................

» )> repetitioner

Astronomiens grunder........

Transport 10.

Landtmäteriöfningar

öfningar


		O. 9
	... 5.	J.
	... 1. Ci	—
	6.	2.
	—	1.
	... 2.
	... 3.	3.
		1 da
	... 2.	2.
►gar)......	... 3.	3.
	... 3.	o O.
	1.	1. O
	.... - —	O. 3.

Summa obligatoriska 32. 31.

oberäknad! Landtmäteriöfningar.

3:dje Aret.

Angmaskinslära ............................................................................ 4.

Geodesi .............................................................................................. 3.

Kartritning .......................................................................................... 3.

Läran om jordarbeten, stenbroar och tunnelbyggnader ...... 3.

» )> » » )) (repetitioner) 1.

Konstruktionsöfningar........................................................................ 6.

Läran om trä- och jernbroars byggnad ................................... —

» » » y> (repetitioner) ......... —

Väg- och kanalbyggnadskonst ...................................................... 2.

Läran om takstolar af jern0) ....................................................... 1-

Geografisk ortbestämning................................................................. 3.

f> » repetitioner.......................................... 1.

Himmelens Mekanik........................................................................... —

» » repetitioner................................................... —

*) Ej obligatoriska ämnen.

Transport 27.

20.

Antal timmar

i veckan.

Vinter terminen.

Astronomiska observationsöfningar ...............

Utvalda delar nr den högre Astronomien*)
» » » »

Astronomiens Historia *) ....................................

Rättskunskap.........................................................

National-ekonomi *)................................................

Socialismen och arbetarefrågan*) ..................

Transport 27.

repetitioner*)

Sommar terminen.

20.

Summa !?bliSatoriska 2f- 25.

1 fria ................. 3. 7.

7:de terminen. vinter .

. . . terminen.

Läran om jernbroars och jernbanors byggnad....................................... 4.

® ® » » repetitioner ............... 1.

Väg- och kanalbyggnadskonst ................................................................... 2.

Konstruktionsöfningar................................................................................. 6.

Kartritning..........................................................................*........................ 3

National-ekonomi °)................................................... 3

Handelns och industriens utveckling under de sednaste hundrade
åren*) ......................................................................................................... j

Summa

yatoriska

16.

Det är sörjdt för, att eleverne i de högre årskurserna af Ingeniörsskolan
erhålla tillfälle till så många fria konstruktionstimmar som möjligt.

III. Mekanisk-tekniska skolan

(treårig kurs).

l:sta Aret.

Differential- och Integral-räkning ......................................

» » » repetitioner ...............

Beskrifvande Geometri ............................................................

» ■» repetitioner....................................

» » öfningar ..........................................

Analytisk Geometri.....................................................................

» » repetitioner............................................

Antal timmar
i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

.. 6. 4.

.. 1. 1.

.. 4. 4.

.. 1. 1.

.. 2. 2.

.. 4. 2.

.. 1. 1.

*) Ej obligatoriska ämnen.

Transport 19. 15.

Teknisk Mekanik 1................................................................

» » repetitioner............................................

» » öfningar0) .......................................

Maskinritning ...........................•............................;.................

Byggnadsmaterialiernas kemiska Teknologi .............

Metallurgi...................................................;.............:.............

Den grafiska Statikens användande i Maskinläranv)

Antal timmar
i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Transport 19. 15.

.................... 3.

.................... 1.

Summa

2:dra Aret

Teorien för de vanliga differential-eqvationerna....................

Variationsräkningens grunder samt den minsta qvadrat

metoden ........................................................................................

Repetitioner och öfningar................................................................

Teknisk Mekanik I...........................................................................

» » repetitioner.......................................................

Cinematik0)............................''..........................

Praktisk Hydraulik...........................................

maskinelementer .

w , . , ,, , kranar in. m........

Maskinbyggnadskonst matapparater*) ...

(regulatorer °) ......

repetitioner.............

29.

Maskin-konstruktioner

Teoretisk Maskinlära, I vattenhjul och turbiner..................... —

„ . . , m i i .(metaller och träarbeten, qvarnar......... 3.

Mekanisk Teknologi |spjnnjng7 väfning, pappersfabrikation —

Teknisk Fysik..................................................................................... 3.

» » repetitioner ............................................................... 1-

Summa

fria.

28.

4. —

- 1.
1. —

1. 1 + 1°).
10. 12.

obligatoriska 32.

33.

3:dje Aret.

m x- .i n/r 1- 1- TT (ångmaskinsteorien.............................. 4.

Teoretisk Maskinlära I \l0k0m0tiver och ångfartyg ............ —

*) Ej obligatoriska ämnen.

Transport 4.

Den mekaniska Värmeteorien ..

[turbiner, vattenhjul och vattenuppMaskinbyggnadskonst
fordri ngsverk

(ångmaskinei

Maskinkonstruktioner ..........

Analytisk Mekanik ...................

» » repetitioner

Byggnadskonst............................

» ritöfningar.........

Uppvärmning och ventilation af byggnader®)

National-ekonomi ®) ...............................................

Handelns och industriens utveckling under de sednast^

hundrade åren®)..........................................................

Om socialismen och arbetarefrågan®) ....................................

Antal timmar

i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Transport 4. 3.

12.

o obligatoriska 29. 19.

Glimma U • n a

(fria .............. f>. 4.

Det är sörj dt för att eleverna i den högre årskursen ega så mycket
tillfälle som möjligt för konstruktionsöfningar.

IV. Kemiskt-tekniska skolan

(tvåårig kurs).

•l:sta Aret.

Experimentalkemi med repetitioner

Organisk Kemi .....................

» » repetitioner

Valda delar af Kemien ...

Analytisk Kemi ................

Analytiska laborationer

[fabrikation af kemiska produkter.......

Kemisk Teknologi glas och lervaror2) .............................

Ibyggnadsmaterialier2) .......................

Kemiskt-tekniska laborationer2).............................................

Metallurgi ~)............................................................................... *)

Antal timmar
i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

6. —

2. _

— 2.

9. 12’).

3. —

12.

*) Ej obligatoriska ämnen.

-) Ej obligatoriska ämnen för farmaceuter.

Transport 21. 36.

Antal timmar

i vedkan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Mineralogi.............................................................

» repetitioner .........................................

Kemisk fysik.......................................................

» » repetitioner..................................

Experimentalfysik *)..............................................

» » repetitioner1) .................

Den allmänna Botanikens grunder1)..............

Speciel Botanik ................................................

Zoologi.....................................................................

Beskrifvande Maskinlära med repetitioner2)
Teknisk ritning2) ................................................

Transport 21.

.................... 4.

.................... 1.

.................. 3.

................... 1.

................... 4.

.................. 1.

61).

Summa

för teknologer... 37.
» farmaceuter 43.

2:dra Aret.

Kemisk Teknologi |bl<4nil«- färgning, intryckning1)......... 4.

Kemiskt-tekniska laborationer................................................ 122).

Kemiskt-analytiska laborationer............................ 91).

Belysning och uppvärmning......................................................... —

Mekanisk Teknologi: spillning, väfning, pappersfabrikation2) 2.

Bestämning af mineralier............................’................................. 3.

Tillämpad Kristallografi................................................................. —

Teknisk Geologi ............................................................................... 2.

Teknisk ritning2) ......................................................................... 4.

Farmaceutisk Botanik1) ............................................................... 3.

Farmaceutisk Kemi1)......................................................................... 3.

Växt- och djurrikets Farmakognosi med mikroskopiska
demonstrationer1)................................................................... —

36.

3''2)

l2)

61).

32).

_4.

38.

27.

12.

o „ rr__4 • i (för teknologer... 27.

uiirflinä obligat önska \ ... r* ,

ö | » farmaceuter 20.

Laboratorium är tillgängligt för eleverne äfven andra timmar
obligatoriska.

31.

33.
än de

0 Ej obligatoriska ämnen för teknologer.
center.

2) Ej obligatoriska ämnen för larma -

V. Skogsskolan

(tvåårig kurs).

lista Aret.

Matematik, tillämpad å skogshushållningen

Den allmänna Botanikens grunder ................

Ekonomisk Botanik.............................................

Topografi ...............................................................

Planritning ......................................................

Landtmäteriöfningar .......................................

Skogs-entomologi...........................................

Om skogens skydd.......................................

Skogsvetenskapens Encyclopedi ..............

Exkursioner och praktiska öfningar..............

Skogslagstiftning ..............................................

Petrografi................................................................

Experimentalkemi (med repetitioner) .......

Landtbrukskemi...............................................

National-ekonomi °)..........................................

Agronomi °).........................................................

Om socialismen och arbetarefrågan0).......

Antal timmar
i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

.. 3. —

— 1 dag.

— 2.

— 4.

1 dag. 1 dag.
1. 1.

— 3.

6. —

— 2.

3. 3.

— 1.

Summa

toriska 23.
Ifria................. 3.

22.

utom de praktiska
öfningarne.

2:dra, Aret.

Skogsindelning ......................................................

Skogsteknologi........................................................

Skogsbokhålleri ....................................................

Skogskultur.............................................................

Repetition i ofvanstående ämnen....................

Exkursioner och praktiska öfningar.............

Läran om klimat och jordmån ........................

)) )) » » repetitioner

Skogsstatistik m. m.............................................

Väg- och Vattenbyggnadskonst.......................

Geodesi med öfningar..........................................

Teknisk Geologi ...................................................

Rättskunskap.........................................................

1 dag. 1 dag.

4. —

1. —

Transport 22. 16.

*) Ej obligatoriska

Agronomi °)...........

Finansvetenskap °)

Antal timmar
i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Transport 22. 16.

................ — 3.

.................... 2. —

Summa

Iobligatoriska 22.
(fria............... 2.

j utom de prak0''
> tiska öfnin0.
| garne.

Den skogsvetenskapliga undervisningen i Ziiricli har helt nyligen,
i samband med landtbruksundervisningens införande, blifvit förändrad,
så att, räknad från Oktober 1872, kursen blifver 21,Vårig, hvarigenom
eu fullständigare naturvetenskaplig bildning kan meddelas skogseleverne.
De hittills offentliggjorda delarne af det nya programmet innehålla följande
bestämmelser:

l:sta Aret.

Matematik med repetitioner.............

Experimentalfysik ..............................

Oorganisk Kemi.................................

y> " repetitioner ..........

Zoologi.................................................

Den allmänna Botanikens grunder

Skogsvetenskapens grunder ...........

Planritning.........................................

Anral
timmar
i veckan.

.. 4.

.. 6.

.. 4.

.. 3.

.. 2.

Summa obligatoriska 29.

Under sommarterminen läses vidare organisk Kemi, speciel Botanik,
Petrografi, om skogens skydd jemte tillämpad Zoologi, botaniskt-mikroskopiska
öfningar, exkursioner med öfningar.

2:dra Aret.

Planritning.........................................

Topografi .........................................

Väg- och Vattenbyggnadskonst

Agrikulturkemi

Öfningar i kemiska laborationer

Teknisk Geologi..............................

National-ekonomi.............................

Klimat- och jordmånslära..............

Antal
timmar
i veckan.

.. 2.
o
O.
o
O.

.. 2.

.. 8.

.. 5.

*) Ej obligatoriska ämnen.

Transport 28.

Antal
timmar
i veckan.

Transport 28.

Skogsindelning................................................ 5.

Skogsteknologi............................................ 3.

Skogsbokhålleri.............................................. 1.

Exkursioner och praktiska öfningar ......... 1 dag.

Populär Rättskunskap .................................... 3.

Summa obligatoriska 40,{"X“k“"“

Under sommarterminen förekomma: Landtmäteriöfningar, Växtfysiologi
med experimenter, Rättskunskap, Skogskultur, Skogsstatistik,
Skogsbokhålleri, exkursioner med öfningar.

VI. Skola för facklärare i matematiska och naturvetenskapliga ämnen.

I denna afdelning uppställes ej något allmänt gällande undervisningsprogram,
hvaremot afdelningsföreståndaren fastställer studieplanerne
för de särskilda eleverna, med afseende å dessas olika behof, och äro
dervid föreläsningarne å andra afdelningar icke uteslutne. Programmet
för läseåret 1872—73 är följande:

A. Matematiska sektionen:

lista Aret.

Differential- och integralräkning.................................................

>'' » » repetitioner........................

Analytisk Geometri ....................................................................

- » » repetitioner ...............................................

Inledning till den syntetiska Geometrien ............................

Teknisk Mekanik, I ...................................................................

» » repetitioner .......................,.............:.............

Beskrifvande Geometri (med repetitioner).............................

» » öfningar ...............................................

Teknisk ritning........................................................................

Topografi ....................................................................................

De följande åren.

Teorien för de vanliga differential-eqvationerua...................

» » » » (öfningar)

Teorien för elliptiska funktioner................................................

Antal
timmar
i veckan,

/ 2,

l''.

Lägets Geometri (med repetitioner)................................

Läran om algebraisk^ ytor .............................................

Teknisk Mekanik, II.........................................................

)> » (repetitioner) ...................................

Analytisk Mekanik..............................................................

Teorien för de elektriska strömmarne .......................

Läran om plana kurvor af 3:dje och 4:de graden ...

Valda delar af den analytiska Geometrien ................

Infinitesimalräkningens användande på Geometrien
Matematisk Optik (Polarisation och dubbelbrytning)

Grunderna af Talteorien .................................................

Teknisk Fysik.....................................................................

t> » (repetitioner) ...............................................

Fysikaliska öfningar............................................................

Teoretisk Maskinlära .........................................................

Mekanisk Värmeteori ........................................................

Inledning till Astronomien.................................................

Valda delar af den högre Astronomien ......................

Seminaristiska öfningar.....................................................

Akustik ................................................................................

Antal
timmar
i veckan,

B. Naturvetenskapliga sektionen:

l:sta Aret.

Kemisk Fysik................................................................

» » (repetitioner) .........................................

Experimentalkemi...............................................................

)) (repetitioner) ................................

Analytiskt-kemiska laborationer ...............................

Mineralogi ...........................................................................

» (repetitioner) ................................................

Kristallografi.....................................................................

Allmän Botanik (med repetitioner) .........................

Zoologi ............................................................................

t> (repetitioner) ...................................................

De följande åren.

Kemiskt-tekniska laborationer .........................

Fabrikation af kemiska produkter...................

3.
1.
6.
1.

12.

4.
1.
3.

5.
5.
1.

12.

	15
	Antal
	timmar
	i veckan.
Bestämning af mineralier........................................................	....................... 3.
Allmän Geologi...................................................................	..................... 4.
Mikroskopiska öfningar.......................................................	...................... 4.
Valda delar af den organiska Kemien ............................	................... 4.
Fysisk Geografi (organisk och oorganisk).......................	...................... 3.
Allmän Meteorologi .............................................................	...................... 3.
Paläontologi ............................................................................	...................... 4.
Läran om vulkaner ............................................................	3.

VII. Den allmänna filosofiska och nationalekonomiska afdelningen.

Fria ämnen

(enligt programmet för läseåret 1872—73).

1. Naturvetenskaper.

Experimental sik.........................................................................................

» y> repetitioner...................................................................

Mikroskopiska öfningar.................................................................................

Allmän Botanik ................................................................................................

Mineralogi .................................................................................................

» repetitioner ...............................................................................

Kristallografi ...............................................................................................

Paläontologi .........................................................................................................

Läran om tertiärformationerna ................................................................

Växters bestämning ....................................................................................

Zoologi .................................................................................................................

Verldsbildningsteorien..................................................................................

Allmän Meteorologi.......................................................................................

Valda delar af den organiska Kemien ....................................................

Fysisk Geografi (organisk och oorganisk)...............................................

Historien om de geografiska upptäcktsresorna till år 1650 ............

Teknisk Geografi''.........................................................................................

Läran om vulkaner.......................”................................................................

Om vinodling och vinberedning...........................................................

Allmän Botanik ...........................................................................................

Mikroskopiska demonstrationer med anslutning till den allmänna

Botaniken.................................................................................................

Speciel Botanik (kryptogamer) ...................................................................

Populär framställning af Darwins arbete om arternas härledning
Farmaceutisk Kemi.........................................................................................

5.
4.
1.

4.
2.
2.

5.
2.
3.
2.
3.
2.
2.

3.
2.

Antal

timmar

. i veckan

Geologiens grunder med särskilt afseende å de kemiska förhål -

landena ...................................................................................................... 2.

Om stenkolsformationerna med särskildt afseende å de kemiska

förhållandena.........................*.......................................................... ].

Valda delar af den tekniska Kemien med afseende å de nyaste

forskningarne ........................................................................''...... 2.

Teknisk analys .................................................................................. 1.

Valda delar ur Helso vårdsläran................... 1

Om aromatiska föreningar........................................................... 2.

Repetitorium i den organiska Kemien ................................................. 2.

2. Matematiska vetenskaper.

Matematisk Optik.........................................................................

Tillämpningar af den beskrifvande Geometrien.........................

Grunderna af Talteorien ...............................................................

Differential- och Integral-räkning ...............................................

Analytisk Geometri ........................................................................

Akustik ...............................................................................................

Inledning till fysikaliska laborationer.........................................

Telegrafi och elektriska säkerhetsinrättningar vid jernband*

Matematisk teori för elektriciteten..................................................

Valda delar af den högre Astronomien...........................................

4
4
2
2
2
2
2

3. Språk och Skönlitteratur.

Den tyska litteraturens Historia ...........................................................

Utvalda delar af den italienska litteraturens Historia ........................

Italienska Språköfningar .................................................................................

Valda delar af den engelska litteraturens Historia .............................

Öfversättning och förklaring af Shakespeare.....................................

Om den engelska teatern och Shakespeare..........................................

Engelska språköfningar...............................................................................

Den franska litteraturens Historia i XVII århundradet .....................

Öfversättning och förklaring af valda stycken ur de nyare franska
skaldernes arbeten ........................................................................

Franska elementära språköfningar..............................................................

4. Historiska och politiska Vetenskaper.

Amerikas Historia med särskildt afseende på de Förenta Staterna 2.
1870—71 års tysk-franska krigshistoria.................................................. 2.

Antal

timmar

j i veck

Antikens Konsthistoria ................................................................................ 4.

Kopparstickets och träsnittets Historia..................................................... 2.

Allmän National-ekonomi ................................................................... 3.

Finansvetenskap ........................................................................................... 2.

Handelns Historia under de sednaste hundrade åren............................. ''4.

Diskussioner och öfningar, beträffande. national-ekonomiska frågor 1.

Om industriförvaltning ................................................................................. 1.

Om grundsatserna för förvaltning af industriela företag med praktiska
tillämpningar å olika industrigrenar, som t. ex. gjuterier,
maskinverkstäder, jernvägar, spinnerier, väfverier, pappersfabriker
etc. .............................................................................. 1.

.lemförande framställning af schweiziska, tyska och nordamerikanska
förbunds-statsrätten................................................................. 3.

5. Skön konst.

0rnamentsritning, färgstudier och dekoration .......,....................... 4.

Landskapsteckning i aqvarell, sepia och blyerts ........................... 4. *

Figurteckning ...................................................................................... 9.

Öfningar i modellering för ornamentik och stensnitt .................... 9.

VIII. Matematiska förberedande klassen

(ettårig kurs).

Antal timmar
i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

IAlgebra, I, Stereometri och Flan trigonometri 12. —

M o , .m Algebra, II, Sferisk trigonometri, plan analytisk

a .ernå ,i j Q.eometri och elementar-mekanik ..................... — 12.

11 (öfningar) ...................................................................... 1. 1.

» (repetitioner) ........................................................ 1. 1.

Experimentalfysik ....................................................................... 4. 4.

» )> (repetitioner)................................................ 1. 1.

Oorganisk Kemi med repetitioner .................................................. 3. 3.

Elementerna af den beskrifvande Geometrien............................ 2. 2.

''» » » (repetitioner) .. 1. 1.

Praktisk Geometri ...................................................................... 1. 1.

Teknisk ritning ..................■.....................................1.......................... 8. 8.

Tyska språket ................................................................................. 4. 4.

Fransyska språket ................................ 2. 2,

Summa obligatoriska 40. 40.

Som det synes af denna redogörelse, är den undervisning, hvilken
lemnas af den polytekniska skolan i Ziiricli, synnerlig rikhaltig och
mångsidig. Programmet för läsåret 1872—73 upptager icke mindre än
167 särskilda kurser, hvaraf dock några af de matematiska omfatta
samma ämne, föredraget både på tyska och franska språken. Naturligtvis
erfordras härför ett stort antal lärare. Detta uppgår också, sedan
lanc^bruksafdelningen tillkommit, till omkring 80, af hvilka 43 äro professorer,
24 privat-docenter och de öfriga assistenter, af hvilka likväl
några tillika äro privat-docenter.

Professorerna äro aflönade med olika belopp från 4000 till 9000
francs, men de erhålla dessutom on stor andel af de afgifter, eleverna
erlägga för undervisningen, så att för några af dem aflöningén blifvit
betydligt högre.

Assistenterna erhålla äfven eu fast aflöning, ehuru betydligt mindre
än professorernes och i vissa fall äfven andel i elevernas afgifter. Privatdocenterna
erhålla ingen fast lön, men deremot hela den afgift eleverna
erlägga för begagnandet af dessa lärares undervisning.

De afgifter, som erläggas af eleverna i den matematiska förberedande
klassen, tillfalla odelade skolkassan.

Läroämnenas fördelning på lärarne äro följande:

Professorer. Privatdocenter. Assistenter.

Teoretisk Matematik........................................ 6.

Beskrifvande Geometri....................................... 1.

Astronomi och matematisk Geografi........... 1.

Arkitektur och allmän Byggnadskonst ...... 3.

Geodesi och Ingeniörsvetenskap ................. 2.

Teoretisk Mekanik, Maskinlära och mekanisk
Teknologi.................................................. 5.

Skogsvetenskapliga läroämnen........................ 2.

Landtbruksvetenskapliga läroämnen............ 3.

Teoretisk och praktisk Kemi ...................... 4.

Allmän och tillämpad Fysik......................... 2.

Allmän och tillämpad Zoologi........................ 1.

Allmän och tillämpad Botanik........................ 2.

Mineralogi, Geologi och Paläontologi......... 1.

Språk-, Konst-, och Litteraturhistoria samt

National-ekonomi........................................... 7.

Konstnärliga läroämnen ....§.............................. 2.

Rättskunskap........................................................ 1.

Helsolära ............................................................. —

Geografi.................................................................. —

3.
1.

De studerande vid den polyteknisk^ skolan i Ziirich äro antingen
elever eller åhörare. Eleverna antagas i allmänhet endast vid läseårets
början. För att antagas till elev fordras minst IT års ålder samt att
med godkännande undergå eu inträdesexamen, hvilken är olika för de
särskilda afdelningarne. Sålunda fordras för inträde i byggnadsskolan
och ingeniör sskolan följande kunskaper:

Matematik, nämligen aritmetik, algebra, deri inbegripet läran om
serier, logaritmer och numeriska eqvationers lösning, vidare planimetri,
stereometri, plan trigonometri, plan analytisk geometri, grunderna af den
sferiska trigonometrien, den beskrifvande geometriens grunder äfvensom
geodesi;

Elementar-m ekanik;

Experimentalfysik;

Organisk Kemi;

Linearritning och frihandsteckning.

För inträde till den mekaniskt-tekniska skolan gälla samma fordringar,
med undantag för Qeodesien, som bär är utesluten.

Inträdesfordringarne till den kemiskt-tekniska skolan äfvensom till
skogsafdelningen äro följande:

Matematik, nämligen aritmetik jemte serier och logaritmer, planimetri,
stereometri och plan trigonometri;

Experimentalfysik;

■ Oorganisk Kemi;

Naturhistoria, nämligen grunderna till Botaniken och Mineralogien;

Linearritning och frihandsteckning;

Hvad beträffar afdelningen för facklärare i matematisk och. naturvetenskaplig
riktning, ställas på aspiranterna med matematisk riktning
samma fordringar för inträde som vid den mekaniskt-tekniska skolan,
och för aspiranterne med naturvetenskaplig riktning samma fordringar
som vid den kemiskt-tekniska skolan.

För att blifva upptagen i den matematiska förberedningskursen förutsättes
en väl vitsordad allmän skolbildning. Vidare böra aspiranterne
till denna kurs visa, att de ega färdighet att skriftligen och muntligen
uttrycka sig på något af landets trenne språk, samt någon kännedom
af tyska och franska språket, det nämligen som icke är den sökandes
modersmål. Aspiranter af italiensk härkomst böra visa, att de eg a så
mycket kännedom om tyska eller franska språket, som behöfves, för att
kunna deltaga i undervisningen i dessa språk. Dessutom fordras kunskap
i aritmetik och algebra, en grad, jemte kännedom om logaritmtabellers
användande; planimetri och första grunderne af stereometrien.

De nu anförda inträdesfordringar, för första årskursen i de olikå

Int rldesforilringar.

fackskoloraa och den matematiska förberedningskursen, äro i allmänhet
gällande. Men delvis lättnad i fordringarne meddelas i vissa fall, och
särdeles beträffande aspiranter af mognare ålder, Indika ersätta luckor
i de teoretiska förkunskaperna genom praktisk erfarenhet, eller då eu
fullständigare humanistisk bildning ersätter, hvad som brister i reala
kunskaper. Fullkomlig befrielse medgifves inträdessökande »famaceuter
hviika ega vitsord öfver eu god allmän skolbildning och genomgått
lärotiden pa apotek. För inträde i den andra eller tredje''årskursen
erfordras, att med godkännande genomgå en pröfning i de obligatoriska
amnena i de föregående årskurserna.

Grundregeln för bestämmelser i afseende å inträdespröfningame är
att endast lemna tillträde för begagnande af undervisningen åt sådana
personer, hviika kunna draga verklig nytta deraf. Dervid iakttages, att
befrielsen från pröfning meddelas aspiranter, hviika kunna förete afgångsbetyg
från tekniska läroverk, realskolor eller gymnasier, hviika genom
sm organisation lemna tillräcklig garanti för den sökandes kunskaper.

Polyteknisk^ skolan i Ziirich mottager äfven i, egenskap af åhörare
personer, hviika önska begagna undervisningen i enskifta ämnen. De
åhörare, som vilja deltaga i undervisningen uti ämnen tillhörande någon
af de forsta sex afdelningarne, böra i allmänhet ådagalägga på samma
satt som de ordinarie eleverna, att de ega härför erforderliga förkunskaper,
och de äro pligtige att deltaga uti repetitionerne med dessa
elever. IJndantagne härifrån äro endast personer af mognare ålder
hviika för sitt yrke önska vinna teoretisk utbildning i eu viss riktning!
00 som Hd an^ra läroverk fullständigt genomgått högre tekniska

studnkurspr och deröfver förete tillfredsställande vitsord. För inträde
till den sjunde (den allmänna filosofiska och nationalekonomiska) afdeliiingen,
dei endast åhörare finnas, är icke någon kunskapspröfning påkallad,
utan är det härför nog, om den sökande åtminstone uppnått 17
ars ålder och eger godt sedebetyg.

Hela den teoretiska och praktiska undervisningen i fackskolorne kisa
till vida obligatorisk, som eleverna i allmänhet äro förpligtade att
bevista alla de i läroplanen som obligatoriska upptagna undervisuingstimmar,
saval föreläsningar som repetitioner, öfningar och examina. Men
undantag beviljas utan svårighet, när enskilda lärjungars särskild!!! bildnings
an dam al. eller andra som giltiga erkända grunder rättfärdiga befrielse
från vissa ämnen eller dessas utbyte mot andra. Genom denna
frihet, samt genom det stora antal läroämnen, hviika i sjunde afdelningen
aro som fria ämnen tillgängliga för alla, har man sökt lemna
utrymme för de olika elevernas individualitet.

De afgifter, som en elev har att erlägga för undervisningen, äro
följande:

Vid första inskrifningen i skolan 5 francs; årlig skolafgift 100 francs
jemte 5 francs till biblioteket och 5 francs till sjukkassan; dessutom,
när eleven begagnar något af laboratorierne eller verkstäderna, för halfårsterminen
40 francs, för hvardera laboratoriet, 10»francs för metallverkstäderna
och 12 å 20 francs för det fysikaliska laboratoriets begagnande;
afgift för de af privatdocenter hållna ej obligatoriska foreläsningarne,
hvilken afgift i allmänhet beräknas till 5 francs per timme i veckan för
en halfårstermin.

Åhörare betalar för en halfårstermin 5 francs per undervisningstimme
i veckan, så att t. ex. eu person, som deltager en vintertermin i 4 timmars
undervisning i veckan, derför betalar 20 francs för terminen.

Obemedlade studerande af lofvande anlag kunna^på ansökan befrias
helt och hållet eller delvis från dessa afgifter.

Vid slutet af hvarje läseår företagas med de sex första afdelningarne
och förberedningskursen offentliga slutrepetitioner under en hel veckas
tid. Härmed förenas en utställning af de utaf eleverna under året förfärdigade
ritningarne och verkstadsarbetena. Efter slutrepetitionerne
‘ bestämmes öfver elevernas befordran till högre årskurser. Dervid tages
i betraktande såväl elevernas vid repetitionerne under läseåret som vid
slutrepetitionerne och vid skriftliga arbeten visade insigter som ock deras
flit och framsteg vid de praktiska öfningavne. När en elev icke kan
vinna befordran till en högre årskurs, erhålla hans föräldrar meddelande
derom. En elev får qvarstanna högst tvenne år i samma årskurs;
kan han ej vid början af tredje läseåret befordras till eu högre
kurs, får han lemna läroverket. Detta gäller äfven för åhörare på samtliga
afdelningar.

Elever, som besöka eu flickskola ända till slutet af den högsta årskursen,
erhålla afgångsbetyg. I detta upptages flit- och kunskapsbetyg
för samtliga de ämnen, i hvilka lärjungen deltagit, samt vitsord om
dennes sedliga uppförande.

Åhörare kunna på begäran erhålla intyg öfver visad flit, och när
de deltagit i repetitionerna, äfven framstegen uti de ämnen, i hvilka de
begagnat undervisning.

Alla fackskolorna meddela diplomer: byggnadsplan diplom som
arkitekt; ingeniörsskolan som ingeniör; mekaniskt-tekniska skolan som
maskiningeniör; kemiskt-tekniska skolan som teknisk kemist eller farmaceut;
skogsskolan som skogshushållare (Forstwirth)- afdelningen för
facklärares bildande som facklärare i matematisk eller naturvetenskaplig
riktning. Men dessa diplomer meddelas ingalunda alla de elever, hvilka

ÅT” »fler.

Slutrepeti tioner.

lietyg.

Diplomer.

med framgång genomgått någon afdelning vid läroverket, fastän detta
är ett vilkor, för att kunna täfla om diplom. Det erfordras ytterligare
att hafva bestått en särskild pröfning i de till fackskolan hörande
teoretiska och tillämpade kunskapsgrenar samt att aspiranten ådagalägger,
att han är i stånd att med säkerhet och färdighet utföra de till
facket hörande praktiska arbeten.

Diplom er kunna blott meddelas elever, hvilkas kunskaper otvifvelaktigt
stå öfv^er medelniveaun, och anses som synnerliga utmärkelser.

Piistsfiingar. För att väcka och befordra vetenskapligt lif bland de studerande
samt för att uppmuntra dessa till flit, anställas årligen pristäflingar, den
ena gången för tre, den andra gången fö)- fyra utaf de sju afdelningarne
vid läroverket. För hvarje prisuppgift kunna två pris, af tillsammans
230 francs utdelas, hvarjemte de vinnande kunna erhålla ersättning för
vid undersökningar i och för täflingen häfda omkostnader.

Under läseåret 1871—72 uppgafs i byggnadsskolan som prisämne:
project till ett museum för konstvetenskapliga samlingar; i mekaniskttekniska
afdelningen: utveckling af teorien för hastigt gående ångmaskiner
med afseende å det inflytande pistonens, vefvens och vefstakens
massor utöfva å maskine/ns likformighetsgrad; i sjette afdelningen:
den analytiska bestämningen af en minimalyta, på grund af det
vilkor, att en gifven plan kurva skall vara en kortaste linie i densamma.

styrelsen. Som anstaltens högsta ledande och verkställande myndighet kan
man anse det schweiziska förbundsrådet, hvilket i frågor rörande anstalten
fattar sina beslut på inrikesdepartementets föredragning. Förbundsrådet
utnämner det schweiziska skolrådet, i hvars sammankomster
chefen för nämnda departement har rättighet att deltaga, ehuru utan
rösträtt. Skolrådet, som utgöres af eu president och fyra ledamöter
med tre suppleanter, valda på tern år, utöfvar den närmare ledningen
och tillsynen vid den polytekniska skolan. Presidenten i skolrådet bör
bo i Zurich, men de öfriga medlemmarne kunna bo i andra delar af
Schweiz. Den förstnämnde har en årlig aflöning af 4,500 francs; ledamöterna
erhålla dagtraktamente och resekostnadsersättning för sammankomsterna.
Skolrådet eger att fö)- förbundsrådet föreslå professorers
och assistenters utnämning och pensionering samt bestämmande, af
deras löner, vidare förändringar i organisationen, utgiftsstaten m. in.
Det utser direktören, afdelningsföreståndarne och öfriga tjenstemän vid
den polytekniska skolan, med undantag af professorer och assistenter,
åtgör öfver frågor rörande lärarnes tjenstledighet, elevers antagande
och befrielse från undervisningsafgiften, stipendier, special-fördelning af
anslagen för olika afdelningar samt fastställer efter lärare-konferensens

förslag undervisningsprogrammer och timtabeller. Men det är skolrådets
skyldighet, innan det träffar vigtiga, för längre tid afsedda
anordningar, beträffande undervisningens gång och disciplinen, att inhemta
utlåtanden deröfver från vederbörande lärarekonferens. Skolrådet
bör äfven då det synes lämpligt, i dess helhet eller genom dess president
träda i omedelbar förbindelse med konferensen^ eller deras före- /
ståndare eller med enskilda lärare. Då skolrådet icke är församladt,
besörjer dess president de löpande ärendena och eger att vidtaga åtgärder,
angående skolan, Indika icke medgifva uppskof.

Under skolrådet står den allmänna lärarekonferensen, som utgöres
af samtliga lärarne, och specialkonferenserne af hvilka finnes en för
hvarje afdelning och hvilka hafva till ledamöter de professorer och öfriga
lärare, som i afdelningen meddela obligatorisk undervisning. Dessa konferenser
afgöra de flesta ärenden, beträffande elevernas disciplin och
befordran till högre årskurs, väcka förslag till förbättringar i anstaltens
organisation, upprätta förslag till undervisningsprogrammer och timtabeller
m. m. Den allmänna lärarekonferensen behandlar härvid frågor,
sola röra läroverket i dess helhet, under det att specialkonferenserna
befatta sig med de angelägenheter, som hafva afseende å de särskilda
afdelningarne.

Direktören för läroverket och hans suppleant utses bland samtliga
professorerna för en tid af tvenne år, med rättighet att kunna omväljas.
Han erhåller antingen en tillökning i lönen, eller en förminskning i
antalet undervisningstimmar, eller ock båda tillika. Direktören fullgör
skolrådets och den allmänna lärarekonferensens beslut, öfvervakar hela
anstalten och utgör mellanlänken för de olika myndigheterna inom densamma,
För hvarje afdelning finnes en föreståndare med suppleant,
utsedda bland afdelningens professorer för två års tid, med rättighet
att kunna omväljas. Afdelningsföreståndarne fullgöra vederbörande
specialkonferensers beslut, vaka öfver de till afdelningen hörande lärjungarnes
studier och disciplinära förhållanden, bistå dem med råd
i dessa hänseenden samt hafva åliggande att framställa förslag till
förbättringar angående undervisningen i afdelningen.

Af de 1,050 personer, som läseåret 1871—1872 deltagit i undervisningen,
voro 689 elever och 361 åhörare. Af de förstnämnde voro
242 schweizare och 447 utländingar. Fördelningen på de olika afdelningarne
var följande:

	Schweizare.	Utländingar.
Byggnadsskolan.....................................	................. 11.	11.
Ingeniörsskolan ........................................	60.	202.
Mekaniskt-tekniska skolan .....................	............... 62.	73.
Kemiskt-tekniska skolan.....................	................ 41.	50.
Skogsskolan..........................................*	............ 14.	4.
Landtbruksskolan ................................	2.	5.
VI afdelningen, skolan för fack lärare...	................. 32.	1.
Förkursen ...................................	20.	101.
	Summa 242.	447.

Pol y tekniska Skolan i Miinchen.

Detta läroverk har, ehuru det först nyligen erhållit eu omfattande
organisation, redan förvärfvat ett mycket stort anseende och torde måhända
kunna sättas främst bland de tekniska högskolorne i Tyskland.
Enligt hvad redan blifvit anfördt, har i Bäijern den högre tekniska
undervisningen varit splittrad i olika läroverk i Miinchen, Niirnberg och
Augsburg, och det är först på de sednaste åren, som man kommit att i
detta land upprätta en fullständig polyteknisk skola. . Denna öppnades
år 1868, och inrymdes i en ny storartad byggnad. Läroverket inne^
håller följande afdelningar:

I. Den allmänna skolan;

II. Ingeni örsskolan;

III. Arkitektsskolan;

IV. Mekaniskt-tekniska skolan;

V. Kemiskt-tekniska skolan;
helt nyligen har äfven upprättats en

VI. Landtbruksafdelning:

Undervisningen vid anstalten omfattar, enligt 1872—73 års program,
följande läroämnen:

A. Matematiska vetenskaper. Antal timmar

i veckan.
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Plan och sferisk trigonometri med tillämpning å Matematiska
Geografien .........................................................................

Algebraisk analys.............................................................................

Matematiska undervisningsöfningar (timmarne bestäm
mas efter öfverenskommelse med de studerande).

Differential- ocli Integralräkning.....................................

Sannolikhetsräkning (den minsta qvadratmetoden)

Nyare Geometri ...............................................

Analytisk Geometri........................................................

Beskrifvande Geometri (föreläsningar^och ritöfningarj..
Praktisk Geometri (föreläsningar och! jemteijsärskilda

(ilningar) .....................................[exkursioner efter

.............................. läseårets slut.

ö“1'')

_ Geodesi ... .
Analytisk Mekanik
Astronomi ...........

Högre

Antal timma)	’Ji veckan.
Vinter-	Sommar-
terminen.	terminen.
5.	K O.
—	9
3.	4.
5.	5.
6. I	8.
7>	4.
1 4.	4.
2.	2.
4.	—

B. Naturvetenskaper.

Experimentalfysik .........................................

Fysikaliska öfningar ...........................................

Fysikens grunder ...........................................

Tillämpad Fysik..............................................

Matematisk Fysik...........................................

Experimentalkemi ..........................................

Teoretisk Kemi ...................................................

Kemiska laborationer ..........................................

Öfningar i undervisning i Experimentalkemi

Analytisk Kemi .............................................

Teknologi samt varukännedom .........................

Kemisk Teknologi och Metallurgi....................

Allmän Helsovårdslära..................................

Allmän Mineralogi .............................................

Kristallografi (med öfningar) ..............................

Mineralogiska öfningar..........................................

Jernets Metallurgi..................................................

Geognosi ............................................................

Botanik.................................................................

Zoologi ...................................................................

Fysiologi (med afseende å djurens näring) .,
Husdjurens Anatomi ........................................

4 å 20. 4 ä 20.

3. 3.

2. 1.

— 8.

4. 4.

iyi . -

10 å 40. 10 ä 40.

— 2.

2. 2.

4. —

3. 5.

3. 2.

2. —

5. —

5. 5.

6. 3.

6. —

liiirifiiltiiieii.

C. Byggnads- och Ingeniörsvetenskaper.

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Teknisk Mekanik ..........................................................................

Elementarmekanik .......................................................................

Grafisk Statik .................................................................................

Byggnadskonstruktionslära för ingeniörer...........................

» » )> (öfningar)

Bygrgmadskonstruktionslära för arkitekter .........................

» » )) (olnmgar)

Byggnadsmateriallära ..........................................................

Civilbyggnadslära......................................................................

)> (öfningar) ...............................................

Läran om konstnadsförslags upprättande ocli utförande

af byggnadsarbeten ............................................................

Läran om eldstäders konstruktion ......................................

» )> » » (praktiska öfningar)......

Högre Byggnadskonst...........................................................

» )> (öfningar) ..........................................

Väg- och Jernbansbyggnadskonst ........................................

» )> ''» (öfningar) .....................

Läran om bangårdar och jernbanstrafik ..........................

» » » » » (öfningar)............

Brobyggnads- och Tunnelbyggnadskonst...........................

» » )) (öfningar) .........

Elementerna af Brobyggnadskonsten................ ...................

V attenby ggnadskon st...............................x..................................

)> (öfningar).................................................

Maskinbyggnadskonst ................................................................

» (öfningar) ........................................

Teoretisk Maskinlära.................................................................

Allmän Maskinlära ...................................................................

Läran om rörelsemekanismer och arbetsmaskiner............

Mekanisk

teknologi

J spillning, väfning och pappersfabrikation
(qvarnar, bearbetning af metaller och trä

14.

5.
8.

6.
5.
3.

34.

14.

5.
G.

10.

40.

It. Läroämnen, tillhörande landtbruksfacket.

Agrikultur-kemi .................

» (öfningar

Allmän Jordbrukslära .....

Speciel Växtodlingslära ..

8 å 30.
4.

8 å 30.

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Läran om dräneringsarbeten................................................

J ordbrukstaxationslära.............................................................

Praktisk Jordbrukslära...........................................................

Läran om kreaturskötseln (allmän)...................................

)> » » (speciel) .................................

Läran om kreatursutfodring............................................

Landtbruksteknologi .............................................................

Läran om landtbruksredskap ..........................................

Fårskötsellära och ullkännedom.........................................

Läran om mjölkberedningen............................................

Landtbrukshusdjurens helsovård ....................................

Demonstrationer på försökstationen och försöksfältet

2 å 4.

E. Ritning och Modellering.

Ornamentsritning .........

Figurritning .................

Landskapsritning ........

Linearritning.................

Byggnadsritning...........

Aqvarellmålning...........

Situationsritning...........

Topografisk ritning.....

Modellering....................

Stensnitt.........................

Salarne för frihandsteckning
är o öppna
hela dagen.

5 5.

6 å 10. 6 å 10.

4. 6.

6. 6.

— 2.

F. Allmänna vetenskaper.

Tyska litteraturens Historia..........................................

Öfningar i tolkning af äldre språk-minnesmärken

Konsthistoria........................................................................

Estetik.............................;.......v............................................

Handels- och Kulturhistoria ........................................

Politisk Historia.................................................................

Bäijersk Statsrättslära.....................................................

National-ekonomi ........................*.....................................

Finansvetenskap...............................................................

Allmän Statistik..............................................................

Handelsgeografi................................................................

3.
1.

4.
2.

5.
4.

4.
2.

fStudiepIaMT.

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommar Tysk

Handels- och Vexelrätt ........................... ‘"f*

Fransyska språket ...................................... '' g'' k

Engelska språket .................................. .........................

Italienska språket........................................... z *

Stenograf i ............................................... j'' j Speciela

studieplaner äro utarbetade för de olika liufvudfacken, men,

i .. i . — — • —deiifrån. Hvcirie stude lande

ar skyldig att under en termin deltaga i undervisningen åtminstolle
i tre speciela fack eller i praktiska öfningar uti ett laboratorium
eller pa en ritsal, så att lian 3 timmar om dagen är sysselsatt vid läroverket.
Studerande, som egna sig åt lärarekallet i Matematik eller
INaturvetenskap eller som ännu icke bestämt, åt hvilket fack lian vill
egna sig, eller hvilken blott söker eu allmän utbildning, anses, om han
uppfyller nyssnämnda vilkor, tillhöra den allmänna afdelningen. De
elever, som endast sysselsätta sig med speciela läroämnen och således
icke uppfylla berörda vilkor, anses som åhörare.

. } ^ Oljande äro de för de olika liufvudfacken uppstäda under yismngsplanerna

anförda, hvarvid som obligatoriska äro angifna de
ämnen, i hviska vid absolutorialexämen muntligen eller skriftligen examineras
eller ntprof måste förevisas; som fakultiva sådana ämnen, hvilka
lulistandiggöra fackbildningen, och som rekommenderade de ämnen,
vilkas studium är att tillråda hvarje efter allmän bildning sträfvande.

Un eivismngsplanerna för byggnadsingeniörer, arkitekter, mekan
, I''. oc“ kemister äro anordnade olika för dem, hvilka utgått från
real-läroverk eller tekniska skolor, och för dem, hvilka erhållit en företrädesvis
humanistisk bildning.

A. Byggnadsingeniörer.

1. För studerande med realbildning

(fyraårig kurs).

l:sta aret. K

Obligatoriska. . ämnen: Differential- och Integralräkning, analytisk
Geometri, beskrifvande Geometri, Experimentalfysik, Frihandsteckning
Linearritning, Byggnadsritning.

Tillsammans i veckan 19 timmar föreläsningar och 17 timmar
öfningar vinterterminen och 20 timmar föreläsningar och 18 timmar
öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: Nyare Geometri, Stensnitt.

2:dra aret.

Obligatoriska ämnen: Teknisk Mekanik, Byggnadskonstruktionslära
med öfningar, Byggnadsmateriallära, Experimentalkemi, Situationsritning,
Topografisk ritning.

Tillsammans i veckan 19 timmar föreläsningar och 16 timmar
öfningar.

Fakultativa ämnen: Grafisk Statik, tillämpad Fysik, matematisk
Fysik, mekanisk Teknologi (andra delen).

3:dje året.

Obligatoriska ämnen: Praktisk Geometri, Geodesi med öfningar, Brooch
Tunnelbyggnadskonst samt Civilbyggnadskonst med konstruktionsöfningar,
allmän Maskinlära, Geognosi.

Tillsammans i veckan 22 timmar föreläsningar och 8 timmar
öfningar vinterterminen samt 16 timmar föreläsningar och 20 timmar
öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: Astronomi, Sannolikhetsräkning, valda delar af
Maskinläran.

4:de året.

Obligatoriska ämnen: Väg- och Jernbanbyggnadskonst samt Vattenbyggnadskonst
med konstruktionsöfningar, bro- och huskonstruktionsöfningar.
Baijersk författnings- och förvaltningsrätt.

Tillsammans i veckan 13 timmar föreläsningar och 20 timmar
öfningar vinterterminen och 11 timmar föreläsningar och 18 timmar
ö fningar s o mm arter minen.

Fakultativa ämnen: Läran om upprättandet af kostnadsförslag etc.,
jernets Metallurgi, Arkitektur, Konsthistoria.

Rekommenderade, ämnen (till fördelning under de fyra åren): nyare
språk, Stenograf!, Historia, Estetik, allmän Helsovårdslära, Nationalekonomi.

2. För studerande med humanistisk bildning

(femårig kurs).

lista året.

Obligatoriska'' ämnen: Algebraisk analys, Trigonometri, beskrifvande
Geometri, Experimentalfysik, Frihandsteckning, Linearritning, Byggnadsritning.

Tillsammans i veckan 17 timmar föreläsningar och 15 timmar
öfningar vinterterminen, samt 15 timmar föreläsningar och 16 timmar
öfningar sommarterminen.

2:dra året.

Obligatoriska ämnen: Differential- och Integralräkning, analytisk
Geometri, beskrifvande Geometri, Experimentalkemi, Mineralogi, Frihandsteckning,
Linerarritning, Byggnadsritning.

Tillsammans i veckan 12 timmar föreläsningar och 15 timmar
öfningar vinterterminen samt 15 timmar föreläsningar och 12 timmar
öfningar sommarterminen.

Fakultativt ämne: Nyare Geometri.

3:dje året.

Undervisningen är anordnad liksom andra året för studerande med
realbildning, men med uteslutande af Experimentalkemien.

4:de och öde åren.

Lika med 3:dje och 4:de åren för studerande med realbildning.

B. Arkitekter.

1. För studerande med realbildning

(fyraårig kurs).

lista året.

Obligatoriska'' ämnen: Differential- och Integralräkning, analytisk
Geometri, beskrifvande Geometri, Experimentalfysik, Frihandsteckning,
Byggnadsritning.

Tillsammans i veckan 18 timmar föreläsningar och 21 timmar

öfningar vinterterminen och 19 timmar föreläsningar samt 22 timmar
öfningar sommarterminen.

Fakultativt ämne: Nyare Geometri.

2:dra, aret.

Obligatoriska ämnen: Teknisk Mekanik, Byggnadskonstruktionslära
med öfningar, Byggnadsmateriallära, Experimentalkemi, Friliandsteckning,
Modellering.

Tillsammans i veckan 19 timmar föreläsningar samt 20 timmar
öfningar vinterterminen och 19 timmar föreläsningar och 22 timmar
öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: Grafisk Statik, tillämpad Fysik, mekanisk Teknologi
(andra delen).

3:dje aret.

Obligatoriska ämnen: Civilbyggnadskonst med konstruktionsöfningar,
Arkitektur, praktisk Geometri med öfningar, Estetik, allmän Maskinlära,
Läran om eldstäders konstruktion, allmän Helsovårdslära, Frihandste
clan n g, M o d el I er in g.

Tillsammans i veckan 18 timmar föreläsningar och 19 timmar
öfningar vinterterminen samt 16 timmar föreläsningar och 25 timmar
öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: öfningar i Stensnitt, Geognosi.

4:de året.

Obligatoriska ämnen: Arkitektur med kompositionsöfningar. Konsthistoria,
'' Väg- och Jernbanbyggnadskonst, Bäijersk Statsrättslära, Fall
andsteckning, Modellering.

Tillsammans i veckan 16 timmar föredrag och 26 timmar öfningar
vinterterminen samt 17 timmar föredrag och 26 timmar öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: Läran om kostnadsförslag» upprättande för hus1)yggnader,
Aqvarellmålning.

Rekommenderade ämnen (till fördelning på de fyra åren): Nyare
språk, Stenografi, Historia, jernets Metallurgi, National-ekonomi.

2. För studerande med humanistisk bildning

(femårig hurs).

lista och 2:dra åren äro i liufvudsaken öfverensstämmande med
motsvarande år för byggnadsingeniörer med humanistisk bildning samt

de efterföljande trenne åren med de 2:dra, 3:dje och 4:de åren för
arkitekter med realbildning.

C. Maskiningeihorer.

1. För studerande med realbildning

(fyraårig kurs).

lista året.

Obligatoriska ämnen: Differential- och Integralräkning, analytisk Geometri,
beskrifvande Geometri, Experimentalfysik, Läran om rörelsemekanismer
och arbetsmaskiner, Frihandsteckning, Linearritning.

Tillsammans i veckan 19 timmar föreläsning och 13 timmar öfningar
vinterterminen och 19 timmar föreläsning och 14 timmar öfningar sommarterminen.

Fakultativt ämne: Nyare Geometri.

2:clra året.

Obligatoriska ämnen: Teknisk Mekanik, Maskinbyggnadskonst jemte
konstruktionsöfningar, Byggnadskonstruktionslära, mekanisk Teknologi,
Grafisk Statik, Experimentalkemi, mekanisk Värmeteori.

Tillsammans i veckan 21 timmar föreläsning och 10 timmar öfningar
vinterminen samt 28 timmar föreläsningar och 10 timmar öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: Byggnadskonstruktionslära för ingeniörer, Byggnadsmateriallära,
matematisk och tillämpad Fysik, Situationsritning.

3:dje året.

Obligatoriska ämnen: Maskinbyggnadskonst jemte konstruktions öfningar,

teoretisk Maskinlära, praktisk Geometri med öfningar, Brobyggnadskonst
(jernbroar).

Tillsammans 18 timmar föreläsningar och 14 timmar öfningar vinterterminen
samt 18 timmar föreläsningar och IG timmar öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: Geodesi, Läran om eldstäders konstruktion.

4: de året.

Obligatoriska ämnen: analytisk Mekanik, teoretisk Maskinlära, Maskinbyggnadskonst
jemte konstruktionsöfningar, kemisk Teknologi och
allmän samt jernets Metallurgi.

Tillsammans i veckan 18 timmar föreläsningar och 12 timmar
öfningar vinterterminen samt 21 timmar föreläsningar och 20 timmar
öfningar sommarterminen.

Rekommenderade ämnen (till fördelning på de fyra åren): Nyare
språk, Stenograf!, Historia, allmän Ilelsovårdslära, National-ekonomi.

2. För studerande med humanistisk bildning

(femårig kurs).

lista och 2:dra åren öfverensstämma i hufvudsaken med motsvarande
år för byggnadsingeniörer med humanistisk bildning samt de
3:ne följande -åren med 2:dra, 3:dje och 4:de åren för maskiningeniörer
med realbildning.

D. Tekniska Kemister.

1. För studerande med realbildning

(treårig kurs).

lista året.

Obligatoriska ämnen: Experimentalkemi, Experimentalfysik, analytisk
Kemi, Mineralogi, Kristallografi, Elementarmekanik, kemiska laborationer,
Linearritning.

Tillsammans i veckan 12 timmar föreläsningar och 8 timmar öfningar
vinterterminen samt 19 timmar föreläsningar och 20 timmar öfningar
sommarterminen.

Fakultativa ämnen: beskrifvande Geometri, Algebraisk analys.

2:dra året.

Obligatoriska ämnen: teoretisk Kemi, analytisk Kemi, kemisk Teknologi
och Metallurgi, Geognosi, mineralogiska öfningar, kemiska laborationer,
fysikaliska öfningar.

_ Tillsammans i veckan 12 timmar föreläsningar och 25 timmar
öfningar vinterterminen samt 5 timmar föreläsningar och 26 timmar
öfnm gar som m ar ter minen.

Fakultativa ämnen: Zoologi, Botanik, Byggnadskonstruktionslära
Linearritning.

3:dje aret.

Obligatoriska ämnen: Läran om eldstäders konstruktion, iernets Metallurgi,
kemiska laborationer.

Tillsammans i veckan 4 timmar föreläsningar och 30 timmar
öfningar vinterterminen samt 2 timmar föreläsningar och 30 timmar
öfningar sommarterminen.

Fakultativa ämnen: tillämpad Fysik, Differential- och Integralräkning,
allmän Helsovårdslära, National-ekonomi.

Rekommenderade ämnen: (till fördelning på de 3:ne åren) Nyare
språk, Stenografi, Historia.

2. För studerande med humanistisk bildning

(fyraårig kurs).

l:sta året.

Obligatoriska ämnen: Experimentalfysik, beskrifvande Geometri, Trigonometri,
Linearritning. _ ...... in timmar

Tillsammans i veckan 11 timmar föreläsningar och 11 timmar

öfningar vinterterminen samt 9 timmar föreläsningar och 12 timmai

öfningar sommarterminen. ^ n

De 2:dra, 3:dje och 4:de åren öfverensstämma i hufvudsaken med

lista, 2:dra och 3:''dje åren för kemister med realbildnmg.

E. Landtbrukare

(tvåårig kurs).

l:sta aret.

Obligatoriska ämnen: Experimentalfysik, Experimentalkemi, Mineralogi,
Botanik, Zoologi, Anatomi, Elementarmekanik, praktisk Geometn,
Finansvetenskap, Ritning, kemiska laborationer. _ ,

Tillsammans i veckan 31 Rmmar föreläsningar och 4 timmar
öfningar vinterterminen samt 23 timmar föreläsningar och 12 timmar
öfningar sommarterminen.

2:dra året.

Under 2:dra året föredragas alla de förut under rubrik »läroämnen,
tillhörande landtbruksfacket» angifna ämnen samt dessutom National Tillsammans

i veckan 22 timmar föreläsningar och 10 timmar
öfningar vinterterminen samt 23 timmar föreläsningar och 10 timmar
öfningar sommarterminen.

F. Blifvande Lärare i Matematik och Fysik

(treårig kurs).

lista aret.

Obligatoriska ämnen: algebraisk Analys, Trigonometri, nyare Geometri,
beskrifvande Geometri, Experimentalfysik

Fakultativa ämnen: Frihandstecknmg, Mineralogi, Knstallogiaii.

2:dra aret.

Obligatoriska ämnen: analytisk Geometri, Differential- och Integralräkning,
matematiska undervisningsöfningar.

Fakultativa ämnen: teknisk Mekanik, grafisk Statik, tillämpad lysi '',
Linearritning, Experimentalkemi.

3:dje ciret.

Obligatoriska ämnen: matematisk Fysik (den mekaniska värmeteorien),
Fysikaliska öfningar, Geodesi, matematiska undervisningsofningar

Fakultativa ämnen: Sannolikhetsr åkning, Cmematik, analytisk Me
kanik, Astronomi, tillämpad Fysik, Geognosi.

Rekommenderade ämnen (till fördelning pa de 3# aren): Nyaie språk,
Stenografi, Historia, National-ekonomi, Statistik.

G. Blifvande Lärare i Kemi och Naturalhistoria

(treårig kurs).

lista året.

Obligatoriska ämnen: Experimentalkemi, analytisk Kemi, Experimentalfysik,
Botanik, Zoologi, Mineralogi och Kristallografi, kemiska
laborationer.

2:dra året.

Obligatoriska ämnen: analytisk Kemi, Elementar-mekanik, mineialogiska
öfningar, kemiska laborationer. _ .

Fakultativa ämnen: algebraisk Analys, Trigonometri, kemisk teknologi,
jernets Metallurgi, tillämpad Fysik.

3:dje året.

Obligatoriska ämnen: teoretisk Kemi, Geognosi, öfningar i kemisk
undervisning, kemiska laborationer.

Inträdesfor dringar.

Fakultativt ämne: allmän Helsovårdslära.

Rekommenderade ämnen (till fördelning på de 3:ne åren): Nyare
språk, Stenografi, Historia, National-ekonomi.

H. Blifvande Ritlärare.

(tvåårig kurs).
lista året

Obligatoriska ämnen: beskrifvande Geometri, Linearritning, Frihandsteckning,
Modellering, Estetik.

2:dra året.

Obligatoriska ämnen: Byggnadsritning, Frihandsteckning (komposition
af ornamenter), Modellering, Konsthistoria.

Fakultativt ämne: Aqvarellmålning.

^Rekommenderade: ämnen (till fördelning på de båda åren): Nyare
språk, Stenografi, Historia, National-ekonomi.

I. Aspiranter till trafik- och till 11J e n s t b e fatt 11 ingår

(1 Yj-årig kurs).

lista året.

Obligatoriska ämnen: Fysikens grunder, Elementarmekanik, oorganisk
Kemi, Författnings- och Förvaltningsrätt, National-ekonomi, Statistik,
Finansvetenskap, Handelshistoria, Franska språket.

Fakidtativa ämnen: Ritning och Matematik.

3:dje terminen.

Obligatoriska ämnen: Teknologi med Varukännedom, Handelsrätt,
Handelsgeografi, Engelska och Italienska språken.

Rekommenderade ämnen (till fördelning på de 3 terminerne): Historia,
Stenografi.

För att vinna inträde som studerande i den polytekniska skolan i
Munchen erfordras minst 17 års ålder, ådagaläggande af nödiga förkunskaper,
intyg öfver godt sedligt förhållande samt i fall af omyndighet^
föräldrars eller förmyndares samtycke. Har den sökande'' aflagt
afgångsexamen från real- eller humanistiskt gymnasium eller fulländat
sina studier i Cadettcorpsen eller vid någon af de i Bäijern befintliga

industriskolorna, är han icke underkastad någon inträdespröfning. Samma
fördel tillkommer utländingar, Indika ega tillfredsställande intyg från
andra högre tekniska läroanstalter. Med öfriga sökande anställes inträdesexamen,
för att utröna om de ega tillräckliga kunskaper, för att
med fördel kunna deltaga i undervisningen vid den polytekniska skolan.
Denna examen omfattar följande ämnen: Tyska och Franska språken,

Algebra, lägre Analys, Geometri och Trigonometri samt färdighet i Linearoch
Frihandsteckning.

Åhörare emottagas vid samma ålder som studerande, och de böra
äfven ådagalägga, att de ega tillräckliga kunskaper, för att kunna draga
nytta af den del utaf undervisningen, i hvilken de deltaga.

Studerande och åhörare erlägga 5 floriner inskrifningsafgift vid
första inträdet i läroanstalten samt dessutom terminligen en florin för
hvarje föreläsningstimme och 30 kreutzer för hvarje timme öfningar i
veckan; deltaga de i kemiska eller fysiska laborationer, betala de ytterligare
30 kreutzer per termin och veckotimme. Någon befrielse från
dessa afgifter eger icke rum, men deremot kunna medellösa bärerska
studerande, livilka utmärka sig genom afgjord begåfning samt flit, insigter
och välförhållande, erhålla stipendier.

Den polytekniska skolan i Munchen meddelar fyra olika slag af
betyg, nämligen terminsbetyg, afgångsbetyg, absolutorialbetyg samt
diplomer.

Terminsbetyget innehåller en sammanställning af de vitsord lärarne
gifvit en studerande öfver dennes flit och framsteg under en termin.
Afgångsbetyget lemnas åt från läroverket afgående elever och innehåller
vitsord på grund af ter minsbetygen, öfver de studerandes flit och framsteg
under hela den tid, han besökt läroverket. Absolutorialbetyget
lemnas blott på grund af särskilda pröfningar i de för de olika afclelningarne
obligatoriska ämnena, i hvilka pröfningar hvarje elev, som
åhört de ifrågavarande afdelning tillhörande ämnen, och har .tillfredsställande
vitsord i åtminstone hälften af dem, är berättigad att deltaga.
Ett sådant absolutorialbetyg är nödvändigt för att vinna inträde i vissa
delar af statens tekniska tjenst.

De studerande, hvilka med synnerlig utmärkelse genomgått nyssnämda
pröfningar och för öfrigt gjort sig förtjenta af särskildt erkännande,
kunna erhålla läroverkets diplom.

Lärarne äro till antalet 48, hvarutaf 19 ordinarie professorer, 5 extra
ordinarie professorer, 11 assistenter, 2 privatdocenter och 11 andra
lärare, hvilkas hufvudsakliga verksamhet icke tillhör den polytekniska
skolan.

Afgifter.

Betyg.

Lärare.

Styrelse.

Lokaler och
samlingar.

Antalet elever,

Packskolor.

En af de ordinarie professorerna är läroverkets director. Dessutom
äro sex andra af dessa professorer föreståndare för hvar sin af de sex
hufvudafdelningarne vid läroverket. Directorn och fackförestånaarne
utgöra tillsammans läroverkets styrelse, hvilken står omedelbart under
statsministeriet för kyrko- och skolangelägenheter. Dessutom gifves
det dels särskilda lärare-kollegier för de olika afdelningarne, dels ett
allmänt lärare-kollegium, hvilka hvart för sig ega ganska vidsträckta
rättigheter.

Den polytekniska skolan i Miinchen är nu inrymd i en synnerligt
storartad och ändamålsenligt anordnad byggnad, för hvilken kostnaden
har uppgått till omkring 1,500,000 gulden. Den årliga utgiftsstaten
stiger till omkring 130,000 gulden. Samlingarne af böcker, fysiska och
geodetiska instrumenter, modeller till maskiner och byggnader m. m.
äro ovanligt rikt utrustade och lemna ett kraftigt stöd för den mångsidiga
och djupgående undervisningen.

Antalet lärjungar vid detta läroverk har ganska hastigt tillväxt och
utgjorde under vinterterminen 1872—73 icke mindre än 1,214, hvaraf
647 studerande. Af lärjungarne äro 771 från Bäijern.

Fördelningen af dem på de olika afdelningarne är följande:

Allmänna afdelningen.................. 354, hvaraf 34 icke Baijrare.

Ingeniör-afdelningen .................. 542 » 233 » »

Arkitekt-afdelningen..................... 93 » 51 » »

Mekaniskt-tekniska afdelningen 111 » 52 » »

Kemiskt-tekniska afdelningen... 96 » 66 » »

Landtbruks-afdelningen............... 18 » 7 » »

Polytekniska Skolan i Stuttgart.

Denna läroanstalt, som erhöll sin nuvarande organisation år 1862,
är visserligen icke fullt så storartadt anlagd, som de polytekniska skolorna
i Zurich och Miinchen, men tillika måhända just derföre af så
mycket större betydelse för oss och för öfrigt förtjent af uppmärksamhet
för flera väl afpassade anordningar. Den omfattar en matematisk förberedande
afdelning med två klasser samt eu teknisk afdelning, innehållande
sex fackskolor: nämligen för arkitektur, ingeniörskonst, maskinbyggnad,
kemisk teknik, matematik och naturvetenskap samt slutligen
en för allmänt bildande fack. Kemiska afdelningen har tre underafdelningar,
nämligen för kemisk fabrikation, hyttekonst och farmaci. Den
matematiska afdelningens undervisning är obligatorisk; i den tekniska

afdelningen är valet af föreläsningar och öfningar i allmänhet fritt för
de studerande.

Undervisningen omfattar, enligt senaste programmet, följande läroämnen
:

A. Matematiska afdeluingen

(obligatoriska ämnen).

Första Klassen. . , , .. . ,

Antal timmar i veckan.

(ettårig kurs). Vinter- Sommar terminen.

terminen.

Plan och sferisk Trigonometri ................................................ 6. —

» » )) » (repetitioner) ..................... 2. —

Lägre Analys................................................*................................... 4. 4.

» » (repetitioner) ........................................................ 2. 2.

Plan analytisk Geometri.............................................................. — G.

» » » (repetitioner) .................................... — 2.

Beskrifvande Geometri................................. G. 6.

» » (repetitioner) ....................................... 2. 2.

Frihandsteckning ........................................................................ 4. 4.

Tyska språket................................................................................ 2. 2.

Franska språket.............................................................................. 4. 4.

Engelska språket ....... 3. 3.

Geografi........................................................................................... 2. 2.

Historia ....................................................................... 2._2.

Summa 39. 39.

Andra Klassen.

(ettårig kurs).

Differential- och Integralräkning samt första grunderna

af den teoretiska Mekaniken ............................................... 8. 10.

Differential- och Integralräkning samt första grunderna

af den teoretiska Mekaniken (repetitioner) ..................... 2. 2.

Rymdens analytiska Geometri.................................................. 4. —

» » » (repetitioner) ........................ 2. —

Beskrifvande Geometri ............................................................... 4. 4.

Experimentalfysik........................................................................... 4. 2.

Byggnadsritning............................................................................. 4. 8.

Plan- och Terrainritning ............................................................ 2. 2.

Frihandsteckning ..................................................... 4._4.

Transport 34. 32.

Öfversigt af den tyska litteraturens Historia

Franska språket.........................................................

Engelska språket ......................................................

Historia ........................................................................

Grunderna af Logiken och Psykologien .........

Antal timmar i veckan,
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Transport 34. 32.

.................... 1. 1.

................... 2. 2.

................... 1. 1.

Summa 42. 40.

Dessutom gymnastik för hela den Matematiska afdel ningen.

............................................................................................ 2. 2.

B. Tekniska afdelningen

(fria ämnen).

1. Matematik och Mekanik.

Analytisk Geometri (enskild^................................................... 3 å 4.

Beskrifvande Geometri (enskild^............................................. 4.

Mekanik ...... 4.

Matematisk-mekanisk förkurs för byggnadstekniker......... 4.

):) » » » (öfningar) 2.

Praktisk Geometri ........................................................................ 3.

Högre Geodesi ........................................ 4,

Determinant-teorien (enskild!)................................................... 3.

Högre Analys ................................................................................. 2.

Nyare Geometri............................................................................. 4.

Teknisk Mekanik (se nedan)......................................................

2. Naturvetenskaper.

Zoologi (jemte exkursioner) .................................................... 2.

Antropologi....................................................................................... 2.

Botanik (jemte exkursioner, 1 eftermiddag)........................ —-

Medicinsk-farmaceutisk Botanik............................................... —

Farmakognosi ...................................................................... 4.

Växternas Anatomi och Fysiologi .......................................... 2.

Bestämning af växter (praktiska öfningar) ........................ —

Mikroskopiska öfningar ............................................................... 1 eft.

Toxikologi ....................................................................................... —

Farmaceutisk Kemi....................................................................... 2.

Mineralogi.......................................................................................... 2.

3 å 4.
4.

4.
3.

1 eft.
1 eft.

Antal timmar i veckan,

Mineralogi (repetitioner)...........................	Vinter- terminen. ........ 2.	Sommar- terminen. 2.
Mineralogiska öfningar (obestämdt antal timmar) Kristallografi (enskildt) ......................................... 2.
Geognostiska exkursioner...........	—	3.
Petrefaktkunskap (enskildt)........................	—	2.
Experimentalfysik ......	........ 4.	2.
Fysikaliska öfningar ..............	........ 1 eft.	1 eft.
Speciel Elektricitetslära......	........ 3.	_
Praktisk Astronomi (jemte öfningar) .......	—	2.
Fysiologisk Optik.......................	........ 1.	1.
Allmän Kemi........................	6.	6.
’■ " (repetitioner) .............................	........ 2.	2.
Kemiska laborationer ....................................	........ 9 å 12.	9 å 12.

(För öfrigt är laboratoriet tillgängligt för studenterna från kl. 8 f. m. till 5 e. m. hvarje dag.)
Teoretisk Kemi ...............................	4.	4.
Kemi för byggnadstekniker ....................	4.	3.
Analytisk Kemi ........................................	2.	2.
Kemiens Historia (enskildt) ..............	1 å 2.	—
Volumetri (enskildt) ...............................................	—	2.
3. Teknologi. Kemisk Teknologi.
Om brännmaterialier och belysning.........	2.	_
Kemisk metallurgisk Hyttekonst....................	3.	—
Om blekning, färgning och tryckning ............	—	3.
Läran om saltverk ...............................................	—	2.
Kemiskt-tekniska laborationer ..........................	9.	9.	1 Jemte fria l timmar.
Mekanisk Teknologi.
Om metallers framställning .....	2.	..
Om metallers bearbetning ............................	9	_	Jemte fria
Spinning och väfning ..........................................	—	4.
Spinneri-mekanik ..............................	2.	—	timmar.
Läran om eldstäders konstruktion .....................	—	4.
4. Praktisk Mekanik. Läran om materialiers hållfasthet, maskin-
elementerne, kranar, pressar ............	5.	4.

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Läran om materialiers hållfasthet, maskinelementerne,

kranar, pressar (konstruktionsöfningar) ........................... 6.

Läran om ångmaskiner, vattenhjul och turbiner..................... 5.

D:o (ko (konstruktionsöfningar) ............................................. 6.

Läran om arbetsmaskiner m. m.............................................. 4.

D:o dio (konstruktionsöfningar) ............................................. 6.

Maskinbyggnad för ingeniörer................................................... 2.

Populär Maskinlära....................................................................... 4.

5. Ingeniör svetenskap.

Teknisk Mekanik ...................................................... 5.

» » (öfningar) ...................................................... 4.

Brobyggnadskonst (lista kursen)............................................. 3.

)j (konstruktionsöfningar)........................... 9.

Brobyggnadskonst (2: dra kursen)............................................. 2.

» (konstruktionsöfningar)........................... 6.

Ingeniörsvetenskapers encyklopedi........................................... 2.

Väg- och .I(M-ubanbyggnadskonst............................................. 4.

» » )) (konstruktionsöfningar).................... 10.

Vattenbyggnadskonst....................................................................

» (konstruktionsöfningar)..................... —

Läran om jordarbeten..................................................................

6. Arkitektur,

Byggnadsmateriallära ................................................................. 2.

Byggnadskonstruktionslära (lista kursen) ........................... 4.

» (öfningar).................................... 6.

Byggnadskonstruktionslära (2:dra kursen)........................... 2.

» (öfningar).................................... 6.

Iiusbyggnadskonst ....................................................................... 4.

)> (öfningar) ................................................... 4.

Läran om konstnadsförslags upprättande ...........................

Byggnadskonstruktionslära för mekaniker och kemister 4.

D:o d:o (öfningar).............................................

Byggnadskonstens Historia (lista kursen)

)> » (öfningar).........

Byggnadskonstens Historia (2:dra kursen)

» » (öfningar).........

Arkitektonisk Formlära....................................

3.
9.

4.
6.
2.

Antal timmar i veckan.

Vinter -

Arkitektonisk Formlära (öfningar) .......................................... 2.

Konstruktion af byggnader (lista kursen)........................... 6.

® _ » » (2:dra kursen).......................... 12.

Perspektivlära (lista kursen)..................................................... 2.

f> (2:dra kursen) ................................................... 2.

Götisk Konstruktions- och Formlära (enskildt).................. 2.

Ritöfningar i götisk stil (enskildt).......................................... 4.

Anm. Hvarje månad Finnas de studerande i byggnadskonsten
ett täflingsarbete, hvilket bör utföras på en dag och sedan
bedömes af lärarne i arkitektur gemensamt, hvarefter derom med
de studerande muntligen afhandlas.

Sommar terminen.

12.

7. Ritning och Modellering.

Frihandsteckning (jemte exkursioner)................................. 8. 6.

Ornamentsritning och Modellering.......................................... 6 å 8. 6 å 8.

För öfrigt äro samtliga ritsalarne äfvensom modelleringssalarne
hela dagarne öppna för de studerande.

8. Allmänt bildande läroämnen.

Tysklands Historia under revolutionstiden 1786—1815 2.

Den antika konstens Historia ................................................. 3.

Målarkonsten i det 17ide århundradet ................................. 2.

Tyska målarkonsten från van Eyck till Durer och Holbein —

Förklaring af de plastiska konstverken i statens samlingar
............................................................................................. —

Den italienska och franska renaissance-arkitekturens

Historia (enskildt) ..................................................................... 2.

Den Tyska renaissance-arkitekturen och den Tyska
byggnadskonstens Historia i 19:de århundradet (enskildt)
........................................................................................ —

Grekernas, Romarnes och Germanernas mytologi (enskildt) 2.

Den nyare tyska poesiens Historia ....................................... 3.

Om Sliakespeares dramer....................................................... 2.

National-ekonomi ....................,..................................................... 3.

Läran om industriförvaltning ................................................... 2.

Rätts- och Förvaltningskunskap ............................................. 4.

Ny högtysk Grammatik jemte Poetik och Metrik............ —

Om den Franska Litteraturen ................................................. 2

Franska språket jemte Litteratur-historia ........................... 4.

Franska språket (enskildt) ......................................................... 6.

»3.

4.
4.

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommarterminen
terminen.

Engelska språket (enskildt) .................................................... 3. 3.

Engelska språket jemte Litteraturhistorien ........................ 4. 4.

Engelska språket och Litteraturen (enskildt) .................... 3 å 4. 3 å 4.

Italienska språket......................................................................... 4. 4.

Spanska språket (enskildt) .........................................................

Gymnastik..................................................................................... 2. 2.

Fäktkonst (enskildt).......................................................................

9. Verkstadsarbete.

Mekaniska verkstaden \. verkstäderna äro tillgängliga hela dagen för
Trämodelleringsverkstadenf de studerande, äfven under sommarferierna.

Enligt hvad förut blifvit anfördt, är valet af föreläsningar och
öfningar i den tekniska afdelningen lemnadt fritt åt de studerande, dock
så att dessa måste förut ådagalägga, att de ega erforderliga kunskaper
för att kunna med fördel begagna undervisningen. För. att gifva ledning
vid de individuella studieplanernas upprättande, meddelas normalplan
för fackskolorna i arkitektur, ingeniörskonst, maskinbyggnad och
kemisk teknik, i hvilka likväl endast det väsendtligaste upptages, så att
hvarje studerande kan, efter sitt särskildta behof, fullständiga den.

I fackskolorna för matematik och naturvetenskaper och för de allmänt
bildade facken äro icke bestämda studieplaner uppstäda. De
förutnämnda studieplanerna äro följande:

Faekskolau för Arkitektur.

(treårig kurs).

lista året.

Kemi för byggnadstekniker, Mineralogi, praktisk Geometri med
öfningar, teknisk Mekanik med öfningar, Byggnadskonstruktionslära med
öfningar, första kursen, Formlära med öfningar, Konsthistoria, Frihandsoch
Ornamentsteckning.

Tillsammans i veckan 23 timmar föreläsningar och 20 timmar
öfningar vinterminen samt 16 timmar föreläsningar och 28 timmar öfningar
sommarterminen.

2:dra året.

Geognostiska exkursioner, Byggnadsmateriallära, Byggnadskonstruktionslära
med öfningar, andra kursen, Byggnadskonstens Historia med

öfningar, första kursen, Konstruktion af byggnader, första kursen, Perspektiv-lära,
första kursen, Frihands- och Ornamentsteckning, Ingeniörvetenskapens
encyklopedi.

Tillsammans i veckan 8 timmar föreläsningar och 26 timmar öfningar
vinterterminen samt 6 timmar föreläsningar och 29 timmar öfningar
sommarterminen.

3:dje året.

Husbyggnadskonst med öfningar, Byggnadskonstens Historia med
öfningar, andra kursen, Konstruktion af byggnader, andra kursen, Perspektivlära,
andra kursen, Frihands- och Ornamentsteckning, Byggnadsrätt.

Tillsammans i veckan 8 timmar föreläsningar och 30 timmar öfningar
båda terminerna.

1 Obs. Fn treårig kurs efter ofvanstående plan är tillräcklig för
fordringarne till diplom-pröfningen och för stats-examen. Men för de
studerande, sqm eftersträfva en högre utbildning, lemnas tillfälle att
genom förlängdt deltagande i den högre byggnadsundervisningen,
synnerligen konstruktionsöfningarne och teckningen, utvidga sina kunskaper.
Sådana elever få sysselsätta sig med utkast till vidsträckta
byggnadsanläggningar, större monumentala byggnader, utarbetning af
ornamentala detaljer o. s. v.

Packskolau för ingeniörskonst.

(Treårig kurs).

lista året.

Teknisk Mekanik med öfningar, praktisk Geometri med öfningar,
Byggnadskonstruktionslära med öfningar, Formlära med öfningar, Frihandsteckning,
Kemi för byggnadstekniker, Mineralogi.

Tillsammans i veckan 20 timmar förläsningar och 16 timmar öfningar
vinterterminen samt 16 timmar föreläsningar och 20 timmar öfningar
sommarterminen.

2:clra året.

Öfningar i teknisk Mekanik, Brobyggnadskonst med öfningar, första
kursen, Byggnadskonstruktionslära med öfningar, andra kursen, Byggnadskonstens
Historia, första kursen, Maskinbyggnadskonst för ingeniörer,
geognos ti sk a exkursioner.

Tillsammans i veckan 9 timmar föreläsningar och 19 timmar öfningar
vinterterminen samt 9 timmar föreläsningar och 22 timmar öfningar
sommarterminen.

3:dje året.

Brobyggnadskonst med öfningar, andra kursen, Väg- och Jernbanbyggnadskonst
med öfningar, Vattenbyggnadskonst med öfningar, Läran
om jordarbeten, Byggnadskonstens Historia, andra kursen, maskinkonstruktioner.

Tillsammans i veckan 8 timmar föreläsningar och 22 timmar öfningar
vinterterminen samt 8 timmar föreläsningar och 24 timmar öfningar
sommarterminen.

Fackskolan för maskiubyggnadskonst.

(Treårig kurs).

lista året.

Teknisk Mekanik med öfningar, Maskinbyggnadskonst med öfningar,
första kursen, Kemi för byggnadstekniker, Fysik, Högre analys,
andra kursen, praktisk Geometri med öfningar, första kursen, Byggnadskonstruktionslära
för maskinbyggare, frihandsteckning.

Tillsammans i veckan 27 timmar föreläsningar och 14 timmar öfningar
vinterterminen samt 17 timmar föreläsningar och 24 timmar öfningar
sommarterminen.

2:dra året.

Maskinbyggnadskonst med öfningar, andra och tredje kurserna,
mekanisk Teknologi, kemisk Teknologi, Brobyggnadskonst, första kursen,
Läran om eldstäders konstruktion, Bokhålleri.

Tillsammans i veckan 22 timmar föreläsningar och 8 timmar öfningar
vinterterminen, samt 26 timmar föreläsningar och 8 timmar öfningar
sommarterminen.

3:dje året.

Maskinbyggnadskonst med öfningar, tredje kursen, Ingeniörsvetenskapens
encyklopedi, National-ekonomi, Handels- och Vexelrätt.

Tillsammans i veckan 11 timmar föreläsningar och 6 timmar öfningar
båda terminerna.

Kemiskt-tekniska fackskolau.

Enligt hvad ofvan blifvit anfördt, liar denna tre särskilda riktningar,
nämligen:

1. För kemisk fabrikation.

(Treårig kurs).

lista året.

Fysik, allmän Kemi, teoretisk Kemi, analytisk Kemi, Mineralogi,
Byggnadskonstruktionslära.

Tillsammans i veckan 16 timmar föredrag vinterterminen samt 17
timmar föredrag och 4 timmar öfningar sommarterminen.

2:dra året.

Teoretisk Kemi, analytisk Kemi, Kemiska laborationer, kemisk Teknologi,
fysikaliska öfningar, mineralogiska öfningar, populär Maskinlära,
geognostiska exkursioner.

Tillsammans i veckan 15 timmars föredrag och 18 timmars öfningar
vinterterminen samt 9 timmar föredrag och 21 timmar öfningar
sommarterminen.

3:dje året.

Kemiska laborationer, Handels- och Vexel-rätt.

Tillsammans i veckan 2 timmar föredrag samt 12 timmar öfningar
båda terminerna.

2. För hyttekonst.

(Treårig kurs).

lista året.

Fysik, allmän Kemi, analytisk Kemi, Mineralogi, Byggnadskonstruktionslära,
Maskinbyggnadskonst med öfningar, första kursen.

Tillsammans i veckan 21 timmar föredrag och 6 timmar öfningar
vinterterminen samt 17 timmars föredrag och 10 öfningar sommarterminen.

Inträdesfor dringai''.

2:dra året.

Analytisk Kemi, kemiska laborationer, fysikaliska öfningar, mineralogiska
öfningar, Maskinbyggnadskonst med öfningar, andra avdelningen,
^Läran om eldstäders konstruktion, geognostiska exkursioner.

Tillsammans i veckan 7 timmar föreläsningar och 24 timmar öfningar
vinterterminen samt 9 timmar föreläsningar och 27 timmar öfningar
sommarterminen.

3:dje året.

Kemiska laborationer, kemisk Teknologi, Maskinbyggnadskonst med
öfningar, tredje kursen, National-ekonomi.

Tillsammans i veckan 12 timmar föreläsningar och 18 timmar öfningar
båda terminerna.

3. För Farmaceuter.

(Tvåårig kurs).

l:sta året.

Fysik, allmän Kemi, teoretisk Kemi, analytisk Kemi, Mineralogi,
Farmakognosi, Zoologi, allmän Botanik, Växtbestämningslära, kemiska
laborationer, mikroskopiska öfningar, farmaceutisk Kemi.

Tillsammans i veckan 20 timmar föreläsningar och 13 timmar öfningar
vinterterminen och 26 timmar föreläsningar samt 20 timmar öfningar
sommarterminen.

2:dra året.

Teoretisk Kemi, analytisk Kemi, Kemiska laborationer, mineralogiska
öfningar, farmaceutisk Botanik, Växternas Anatomi och Fysiologi,
mikroskopiskt-farmakognostiska öfningar, geognostiska exkursioner,
Toxikologi.

Tillsammans i veckan 8 timmar föreläsningar och 18 timmar öfningar
vinterterminen samt 5 timmar föreläsningar och 21 timmar öfningar
sommarterminen.

Inträdesfordringarne till den matematiska afdelningen äro: fylda
16 års ålder, vitsord om godt uppförande, intyg om föräldrars eller förmyndares
samtycke, i fall den sökande ej är myndig, samt att vid anstäld
pröfning hafva visat sig ega följande kunskaper: Algebra, till
och med andra graden samt öfning i logaritmers användande, Plani -

meta och Stereometri, öfning i Linearritning och Frihaud»teckning, öfning
i tyska språkets skrifvande samt grunderna i franska språket
äfvensom till Historien och Geografien. De sökande, som aflagt af gångsexamen

från någon inländsk högre realskola, befrias från denna
examen.

Vid den tekniska afdelningen äro inträdesfordringarne: fyllda 18
ålder, vitsord om godt uppförande, intyg om föräldrars eller förmyndares
samtycke, i fall den sökande ej är myndig, samt ådagaläggande af
kunskaper, motsvarande den tekniska mogenhetspröfningen, antingen
genom intyg från andra tekniska läroverk eller genom eu särskild examen,
olika för de särskilda fackskolorna, och motsvarande de kunskapci,
som erfoi dras, för att kunna med fördel följa undervisningen.

Den matematiska afdelningen förbereder till'' inträde i den tekniska,
men det äi ej nödvändigt att genomgå den. För öfrigt mottagas extra
elever i båda afdelningarne, _ om de ega tillräckliga kunskaper, för att
kunna med nytta deltaga uti undervisningen.

För hvarje., läsår erlägges undervisningsafgiften i matematiska afdelnmgens
första klass med 60 och i den andra klassen med 66 floriner
samt i den tekniska afdelningen 2 floriner 20 kr. per timme och vecka.
Vid, Högskolan undervisa 55 lärare, af Indika 20 hufvudlärare och 10
assistenter; de öfriga äro lärare i biämnen eller privat-docenter.

Den Polytekniska skolan i Stuttgart står omedelbart under ministeriet
för kyrko- och skolväsendet. För dess närmare ledning finnas
Henne myndigheter: direktören, lärare-utskottet och lärare-konventet.
Direktören utses för hvarje läsår af Regeringen bland samtlig^ hufvudlärarne
efter lärare-konventets förslag; hans suppleant är rektorn för
den matematiska afdelningen, hvilken, äfvensom de öfriga fackföreståndarne,
på lika sätt utses. Lärare-utskottet utgöres af direktören som
ordförande, af rektorn för den matematiska afdelningen samt af de för
de olika fackskolorna utsedda föreståndarne samt slutligen afen eller
två bland skolans öfriga hufvudlärare. Detta utskott beslutar öfver
elevers antagande, eger pålägga strängare'' straffbestämmelser samt förbereder
i allmänhet de ärenden, som böra föreläggas lärare-konventet,
hvilket består af samtliga hufvudlärarne, och eger beslutanderätt i flere
af de för skolan vigtigaste angelägenheter, som undervisningsprogrammets
uppgörande, utdelande af priser och stipendier, befrielse från skolafgiften
m. m., samt har att förelägga Regeringen förslag till lediga
lärarebefattningars tillsättande, förändringar i läroverkets organisation,
nya läroämnens införande, budgetens uppgörande m. m.

De ekonomiska angelägenheterna sköter en af Regeringen utnämd
sekreterare.

Den Polytekniska skolan i Stuttgart är en af de minst kostsamma
anstalter af detta slag. Dess utgiftsstat uppgår blott till 85,000 gulden,
hvaraf 65,000 utgöra statsanslag och 20,000 inflyta genom elevernas afgifter.
Byggnaden, hvilken är ganska stor och väl inrättad, har kostat
400,000 gulden.

Antalet elever utgjorde sist förflutna läsår 547, hvaraf 369 ordinarie
och 178 extra elever. 141 elever tillhörde den matematiska och 406
den tekniska afdelningen.

Dessutom besöktes föreläsningarne af ett betydligt antal s. k. hospitanter,
personer af mera mogen ålder, hvika åhörde undervisningen.

Polytekniska Skolan i Aachen.

Såsom den nyaste af de många i Tyskland upprättade anstalter af
detta slag, och hvilken sökt göra sig tillgodo den rika erfarenhet man
tillförene på olika håll inhemtat, beträffande den högre tekniska undervisningen,
torde slutligen denna polytekniska skola böra nämnas, om
ock dess organisation ännu ej kan anses vara fullt stadgad. Dess ändamål
angifves vara att åt unga män, som egna sig åt tekniken, i synnerhet
maskinbyggnad, kemiska industrigrenar, hyttekonst, ingeniöryrke
eller arkitektur, meddela en omfattande teoretisk och praktisk utbildning
och detta såväl för den enskilda industriens som för statens
tjenst. På grund häraf innehåller läroverket en fackskola för byggnadsoch
ingeniörkonst, en för maskinbyggnad och mekanisk teknik, en för
kemisk teknik och hyttekonst samt dessutom en allmän vetenskapligskola.
Men dessa fackskolor hafva sin betydelse endast i afseende på
anstaltens inre förvaltning och äro icke bindande för elevernas studier.
En elev, som inskrifves i en viss fackskola, har att påräkna dess föreståndares
råd vid ordnandet af sina studier, men eger att sjelf bestämma
de ämnen, i hvilka han vill följa undervisningen, och det antal år
han vill egna åt kursens genomgående. Men till ledning för honom
äro flera olika studieplaner upprättade, beräknade för skilda grenar af
tekniken, och för olika befattningar i dennas tjenst.

De föredrag och öfningar, som enligt programmet vid läsåret
1872—73 förekomma vid undervisningen, äro följande:

Öl

Antal timmar i veckan.

A) Ordinarie föredrag och öfningar. vinter- Sommar terminen,

terminen.

Högre Matematik, första kursen, (analytisk Geo-metri, algebraisk Analys, Differential- och Integralräkningens elementer, Eqvations-teorien).....................................................................	6.	6.
Högre, Matematik, andra kursen, (Integralräk-ning, Variationsräkning, Sannolik]!etsräk-ning med den minsta qvadratmetoden)......	2.	9 u.
Högre Matematik, tredje kursen, (valda kapitel ur Integralräkningen, Läran om partiela differential-eqvationer i dess tillämpning å fysiken och tekniken)....................................	2.	2.
Beskrifvande Geometri................................................	7.	7.
Mekanik, första kursen .............................................	5.	5.
(Byggnadsstatik ............	5.	—
» andra :» analytisk Mekanik, Hy-draulik.............................	_	5.
Lägets Geometri och grafisk Statik.....................	4.	6.
Praktisk Geometri, första kursen, föredrag ......	3.	3. 1	I Dessutom
» » » » ritning .........	4.	4. 1	[ öfningar.
» » andra » föredrag ......	2.	2. I	Dessutom 1
» )> tredje » föredrag ......	2.	2-	le. m. mätning [ (om sömma-
» » » » ritning .........	4.	4- j	ren).
Maskinbyggnadskonst, första kursen (inledning, Maskinelementer), föredrag..............................	5.	5.
D:o d:o konstruktions öfningar........................	8.	8.
Maskinbyggnadskonst, andra kursen (kranar, ångmaskiner, vattenhjul och turbiner, pum-par, pressar) föredrag ......................................	5.	5.
D:o d:o konstruktionsöfningar........................	6.	8.
Maskinbyggnadskonst, tredje kursen, (lokomo-tiver, jernbanvagnar, jernångfartyg, ång-hammare) ...............................................................	2.	2.
D:o d:o konstruktionsöfningar........................	9.	12.
Beskrifvande Maskinlära .........................................	4.	4.
Teoretisk Maskinlära, första kursen (teorien för regulatorer, pumpar m. m.)..............................	2.	2.
D:o d:o andra kursen (teorien för kraft-maskiner, ventilatorer m. m.) ..........:............	4.	4.
Cinematik ........................................................................	2.	2.

Antal timmar i veckan.

Öfningar till föredragen i teoretisk Maskinlära och Ci nematik.

..............................................................

Byggnad steknologi .............................................................;

Mekanisk Teknologi, första kursen (bearbetning af metaller
och trä) ...............................................................

D:o d:o andra kursen (spillning, väfning, qvarnar,
papperstillverkning m. m.)

Läran om byggnadsmaskiner, föredrag.................................

5) _ » ritning....................................

» _ fabriksanläggningar (hufvudsakligen ritning)
Industriel Förvaltningslära.........................................................

Byggnadskonst, första kursen, (Konstruktionslära), föredrag.
......................................................................

D:o d:o ritning........................................................................

Byggnadskonst, den antika byggnadskonstens Formlära,

föredrag .............................................

D:o d:o ritning..............................................................

Byggnadskonst, Omamentik, föredrag.................................

» f> ritning.......................................

Byggnadskonst, andra kursen, högre Byggnadsstatik

och Konstruktionslära, föredrag...................................

D:o d:o öfningar.................................................................

Byggnadskonst, Formlära, föredrag..........................................

}) » ritning.............................................

» Ornamentik......................................................

» konstruktion af enkla byggnader............

j) byggnadskonstens Historia........................

Byggnadskonst, tredje kursen, konstruktion af medelstora
byggnader, föredrag.................................................

D:o d:o ritning.................................................................

Byggnadskonst, konstruktion af detaljer till byggnader,

föredrag ....................................................................

D:o d:o ritning.............................................................

Byggnadskonst, Läran om byggnadsmaterialier, kostnadsförslags
uppgörande och byggnaders utförande

Byggnadskonst, Landtbruksbyggnadskonst .......................

» byggnadskonstens Historia........................

» Medeltidens Arkitektur, föredrag............

Vinter terminen,

4.
1.

Sommar terminen.

3.
6.

4.
1.
2.

3.
2.

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Byggnadskonst, Medeltidens Arkitektur, ritning............... 2. 2.

* » Ornam entik............................. 2. 2.

» fjerde kursen, konstruktion af uppvärmnings-
och ventilationsinrättningar................................. 2. 2.

Byggnadskonst, konstruktion af större enskilda och offentliga
byggnader samt städers anläggning, föredrag.
.............................................................................''.............. — 2.

D:o d:o ritning........................................................................ 4 4.

Detaljritning med färgläggning till byggnader, föredrag 1. 1.

* t ''» ritning... 2. 2.

Ornamentik, tillämpad å husgerådsartiklar in. in., föredrag.
........................................................................................... 1. 1.

D:o d:o ritning........................................................................ 2. 2.

Medeltidens Arkitektur .............................................................. 3 3

Renaissancens Arkitektur......................................... (obestämdt)

Byggnadskonstens Historia........................................................ 2. _

Perspektivlära..........................................................................I'''' (obestämdt).

Grunddragen af Vattenbyggnadskonsten, föredrag ......... 2. 2.

ritning ............ 2. 2.

Speciel Vattenbyggnadskonst, föredrag................................. 1. 1.

* ® ritning................................... 4. 4,

Grunddragen af Brobyggnadskonsten, föredrag ............... 2. 2.

® » ritning .................. 4. 4.

Speciel Brobyggnadskonst, föredrag....................................... 2. 2.

* ® ritning.......................................... 6. 6.

Grunddragen af Väg- och Jernbanbyggnadskonsten, föredrag
......................................................................... 4 ^

D:o d:o ritning.........................................................''........... . 2.

Speciel Väg- och Jernbanbyggnadskonst, föredrag......... 2. 2.

^ >} » ritning............ 4. 4.

Grunddragen af Mineralogien................................................... 2. _

» Geognosien..................................................... . 2.

Kristallografi.................................................................................. 2 _

Mineralogi j i 5

Paläontologi , jemte exkursioner ...................................j —

Speciel Geognosi] I 3

Kristallografiska och mineralogiska öfningar ..................... 2. _

Grunderna till den allmänna Fysiken.................................. 2. 2.

Experimentalfysik ....................................................................... 4. 4

Antal timmar i veckan.
Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Matematisk Fysik........................................................................... 3. 3.

Repetitioner till Exp crimen talfysiken och den matematiska
Fysiken........................................ 2. 2.

Mekanisk Värmeteori...................................................................... 1. 1.

Fysikaliska laborationer (obestämdt antal timmar.)

Tillämpad Fysik............................................................................ 2. 2.

Elektrisk telegrafi........................................................................... 1. I.

Grunderna till den allmänna Kemien................................... 2. —

Ren Kemi.......................................................................................... 4. 6.

» repetitioner .................................................................. 1. 1.

Teknisk Kemi ....... 4. 4.

Analytisk Kemi ............................................................................. 2. 2.

Kemiska laborationer (obestämdt antal timmar.)

Allmän Metallurgi.......................................................................... 6. 4.

Läran om saltverk ...................................................................... — 1.

Metallurgisk Proberkonst............................................................ 1. —

Ofningar i konstruktionen af kemiska fabriksanläggningar 4. 4.

» » metallurgiska anläggningar.:. 4. 4.

Modellering...................................................................................... 6. 6.

Frihandsteckning .......................................................................... 4 å 5 4 å 5

B. Extra ordinarie föredrag och ofningar.

Aritmetik, Planimetri, Stereometri, plan- och sferisk Trigonometri
................................................................................ 4. 4.

Ofningar till Differential- och Integralräkningen............... — 2.

Teorien för krafter, som verka efter Newtons lag ......... 2. 2.

Teoretisk Astronomi .................................................................... 1. 1.

Elektro-dynamik............................................................................. 2. —

Teorien för ljusets dubbelbrytning och polarisation ...... — 2.

Ångornas Fysik ............................................................................ 1. 1.

Musikens fysikaliska grunder ................................................... 1. 1.

Saccharimetri med praktiska ofningar (obestämdt antal
timmar.)

Ofningar i bestämmandet af gasens lyskraft och i teknisk
lysgasanalys.................................................................. 1. —

Rättskemi ...................................... — 1.

Bryggerikonst ................................................................................. 1. 1.

Om hvitbetssockerfabrikationen................................................ 1. 1.

Antal timmar i veckan.

Vinter- Sommarterminen.
terminen.

Läran om jernets gjutning......................................................... 2. —

» byggnader af eldstäder för metallurgiska anläggningar.
................................................................................. — 2.

Brobyggnadskonstens Historia.................................................. 1. 1-

Teknisk Formlära, föredrag..................................................... 1. L

)) » ritning .......................................................... 2. 2.

Konstruktion och beräkning af rörliga broar..................... 1. —

Öfversigt af anordningen och konstruktionen af jernban husbyggnader

........................................................................ — 1-

Valda delar af jernban- och maskinbyggnadskonsten... 2. 3.

Planets Ginematik (obestämdt antal timmar.)

Teori för eldstäder, uppvärmnings- och ventilationsin rättningar

................................................................................ 2.

Teori för och byggnad af bergverksmaskiner ................~ — 3.

Helsovårdslära................................................................................. 2. 2.

Nationalekonomi.............................................................................. 5. 5.

Populära föredrag i National-ekonomi................................... 1. 1-

Tyska, franska och engelska språken och litteraturen ... 4. 4.

Europas Geografi.......................................................................... 2. 2.

Stenograf! ........................................................................................ 2. 2.

Som det synes af denna framställning erbjuder den polytekniska
skolan i Aachen ett i tekniskt hänseende synnerligen rikhaltigt program.
Valet af läroämnen är, såsom ofvan är nämd!, öfverlemnadt åt
de studerande, men till ledning för dessa och för lektions-schemats upprättande
har man uppställt några studieplaner för de förnämsta fackriktningarne.
De äro följande:

För arkitekter.

(4-årig kurs.)

lista aret.

Högre Matematik, första kursen, beskrifvande Geometri, Mekanik,
första kursen, den antika byggnadskonstens Formlära, Ornamentik, första
kursen, grunddragen af Mineralogien och Geognosien, grunderna af
den allmänna Fysiken och Kemien.

Undervisnings plan.

Tillsammans i veckan 25 timmar föreläsningar och 16 timmar ritning
vinterterminen samt 23 timmar föreläsningar och 16 timmar ritning
sommarterminen.

2:dra året.

Högre Matematik andra kursen, praktisk Geometri, första kursen,
Mekanik, andra kursen, Byggnadskonstens Formlära och Perspektivlära,
Ornamentik, andra kursen, konstruktion af enklare byggnader, Grunddragen
af Vattenbyggnadskonsten samt Väg- och Jernbanbyggnadskonsten,
Maskinbyggnad, första kursen, Lägets Geometri och Grafisk
Statik.

Tillsammans i veckan. 24 timmar föredrag och 17 timmar ritning
vinterterminen samt 22 timmar föredrag och 19 timmar ritning sommarterminen.

3:dje året.

Högre Byggnadsstatik och Konstruktionslära, beskrifvande Maskinlära,
konstruktion af medelstora byggnader och af byggnadsdetaljer.
Läran om byggnadsmaterialier, kostnadsförslags upprättande och byggnaders
utförande, Landtbruksbyggnadskonst, Byggnadskonstens Historia,
andra kursen, grunddragen af Brobyggnadskonsten, Byggnadsteknologi,
Läran om byggnadsmaskiner, Medeltidens Arkitektur, Ornamentik,
tredje kursen, praktisk Geometri, andra kursen.

Tillsammans i veckan 23 timmar föredrag och 19 timmar ritning
vinterterminen, samt'' 21 timmar föredrag och 21 timmar ritning sommarterminen.

4:de året.

Konstruktion af uppvärmnings- och ventilations-inrättningar samt
af större byggnader in. in., detaljritning med färgläggning till byggnader,
Medeltidens Arkitektur, Ornamentik, tillämpad på husgerådsartiklar,
Renaissancens Arkitektur, Perspektivlära, Frihands- Figur- och
Landskapsteckning, Byggnadskonstens Historia, tredje kursen, Modellering.

Tillsammans i veckan 10 timmar föredrag och 25 timmar ritning
vinterterminen samt 8 timmar föredrag och 25 timmar ritning sommarterminen.

För Iugeniorer.

(4-årig kurs.)

lista, 2:dra och 3:dje aren äro fullkomligt öfverensstämmande med
motsvarande studieår för arkitekterna.

4:de året.

Praktisk Geometri, tredje kursen, teoretisk Maskinlära, andra kursen,
speciel Vattenbyggnadskonst, Brobyggnadskonst samt Väg- och Jernbanbyggnadskonst,
elektrisk Telegrafi, Maskinbyggnadskonst, första
kursen, Frihands-, Figur- och Landskapsteckning.

Tillsammans i veckan 12 timmar föredrag och 22 timmar ritning
vinterterminen samt 17 timmar föredrag och 22 timmar ritning sommarterminen.

För Maskin-tekniker

(fyraårig kurs).

l:sta året.

Högre Matematik, första kursen, beskrifvande Geometri, Mekanik,
första kursen, mekanisk Teknologi, första kursen, grunderna till den
allmänna Kemien, Experimentalfysik, Byggnadskonstruktionslära, grunddragen
af Mineralogien och Geognosien.

Tillsammans i veckan 28 timmar föredrag och 8 timmar ritning
vinterterminen samt 26 timmar föredrag och 8 timmar ritning sommarterminen.

. ■ 2: dr a året.

Högre Matematik, andra kursen, Mekanik, andra kursen, beskrifvande
Maskinlära, Maskinbyggnadskonst, första kursen, högre Byggnadsstatik
och Konstruktionslära, matematisk Fysik, tillämpad Fysik,
lägets Geometri och grafisk Statik.

Tillsammans i veckan 26 timmar föreläsning och 11 timmar ritning
vinterterminen samt 26 timmar föredrag och 13 timmar ritning sommarterminen.

3:dje året.

Teoretisk Maskinlära, första och andra kurserna, Cinematik, konstruktiönsöfningar,
Maskinbyggnadskonst, andra kursen, teknisk Kemi,
elektrisk telegrafi, praktisk Geometri, första kursen, konstruktion af
enklare byggnader, mekanisk Teknologi, andra kursen.

Tillsamman i veckan 26 timmar föredrag och 12 timmar ritning
vinterterminen samt 23 timmar föredrag och 10 timmar ritning sommarterminen.

4:de året.

Högre Matematik, .tredje kursen, Läran om fabriksanläggningar, Industriförvaltningslära,
mekanisk Värmeteori, Maskinbyggnadskonst, tredje
kursen, maskin-konstruktioner, speciel Brobyggnadskonst (läran om jernbroar)
samt Väg- och Jernbanbyggnadskonst, Frihandsteckning.

Tillsammans i veckan 9 timmar föredrag och 23 timmar ritning
vinterterminen samt 9 timmar föredrag och 20 timmar ritning sommarterminen.

För Kemister

(treårig kurs).
lista året.

Högre Matematik, första kursen, beskrifvande Geometri, Byggnadskonstruktionslära,
första kursen, ren Kemi, qvalitativ Analys, Experimentalfysik,
grunderna till den allmänna Kemien, Mekanik, första kursen.

Tillsammans i veckan 24 timmar föredrag och 6 timmar ritning
vinter terminen samt 26 timmar föredrag och 6 timmar ritning sommarterminen.

2:dra året.

Qvantitativ Analys, beskrifvande Maskinlära, Maskinbyggnadskonst,
första kursen, Mekanik, andra kursen, teknisk Kemi, Mineralogi, Paläontologi,
Kristallografi, grunddragen af Geognosien, mekanisk Teknologi,
första och andra kurserna.

Tillsammans i veckan 29 timmar föredrag vinterterminen samt 33
timmar föredrag sommarterminen. Dessutom finnes tillfälle till deltagande
i kemiska och fysikaliska laborationer.

3:dje året.

Mineralogiska och kristallografiska öfningar, speciel Geognosi,
öfningar i konstruktion af kemiska fabriksanläggningar, läran om saltverk,
elektrisk telegrafi, kemiska laborationer.

Tillsammans i veckan 6 timmar föredrag eller öfningar och 4 timmar
ritning vinterterminen samt 2 timmar föredrag och 4 timmar ritning
sommarterminen och dessutom laborationer, för hvilka det kemiska
laboratoriet är öppet alla fria timmar om dagen utom Lördagen.

För Metallurger

(treårig kurs).

lista och 2lära åren öfverensstämma fullkomligt med motsvarande
år för kemister, med undantag af att mekaniska Teknologien, andra
kursen, här uppskjutes till tredje året.

3idje året.

Speciel Geognosi, allmän Metallurgi, konstruktion af metallurgiska
anläggningar, metallurgisk Proberkonst, mineralogiska och kristallografiska
öfningar, Maskinbyggnadskonst, andra kursen, mekanisk teknologi,
andra kursen, kemiska laborationei.

Tillsammans i veckan 20 timmar föredrag eller

öfningar och 6

JL lllScUllUlctiiö J- » --------- . o , -i 0 , •

timmar ritning vinterterminen, samt 13 timmar föredrag och 8 timmar
ritning sommarterminen, förutom laborationerne.

För Slöjdskolelärare i Matematik och Mekanik, eller i Maskinlära, Mekanisk

Teknologi och Linearritning

(fyraårig kurs.)

lista året.

Högre Matematik, första kursen, beskrifvande Geometri, Mekanik,
första kursen, Byggnadskonstruktionslära, mekanisk Teknologi, fors a
kursen, Experimentalfysik samt grunderna till den allmänna Fysiken
och Kemien, grunddragen af Mineralogien och Geognosi^. .

Tillsammans i veckan 30 timmar föredrag_ och 8 .timmai ritning
vinterterminen samt 28 timmar föredrag och 8 timmar ritning sommarterminen.

2:dra året.

Högre Matematik, andra kursen, lägets Geometri och grafisk Statik,
högre Byggnadsstatik och Konstruktionslära, Mekanik, andra kursen,
beskrifvande Maskinlära, Maskinbyggnadskonst, forsta kursen, matematisk
Fysik, tillämpad Fysik. •

Tillsammans i veckan 16 timmar föredrag och 11 timmar ntnm
vinterterminen samt 26 timmar föredrag och 13 timmar ritning sömma,
terminen.

■ crq

3:dje aret.

Teoretisk Maskinlära, första och andra kurserne, Cinematik, konstruktionsöfningar,
Maskinbyggnadskonst, andra kursen, teknisk Kemi, elektrisk
telegrafi, praktisk Geometri, första och andra kurserna, mekanisk
Teknologi, andra kursen.

Tillsammans i veckan 27 timmar föredrag och 8 timmar ritning
båda terminerna. °

4:de året.

Högre Matematik, tredje kursen, Läran om fabriksanläggningar, industriel
Förvaltningslära, mekanisk Värmeteori, Maskinbyggnadskonst,
tredje kursen, maskinkonstruktioner, speciel Brobyggnadskonst (jernbroar)
samt Väg- och Jernbanbyggnadskonst.

Tillsammans i veckan 9 timmar föredrag och 19 timmar ritning
vintei tei minen samt 9 timmar föredrag och 16 timmar ritning sommarterminen.

För Slöjdskolelärare i Byggnadskonstruktioiier och i Arkitektonisk Formlära,

Landtmäteri etc.

(treårig kurs).

l:sta året.

Högre Matematik, första kursen, beskrifvande Geometri, Mekanik
första kursen, Byggnadskonstruktionslära, första kursen, den antika
.ySéV^dsk-onstens Formlära, Ornamentik, första kursen, grunddragen af
Mineralogi eu, grunderna till den allmänna Fysiken och Kemien.

Tillsammans i veckan 25 timmar föredrag och 16 timmar ritnin0-båda terminerna. ö

2:dra året.

Högre Matematik, andra kursen, praktisk Geometri, första kursen
Mekanik, andra kursen, Formlära, Perspektivlära, Ornamentik, andra
kursen, konstruktionen af enkla byggnader, grunddragen af Vattenbyggnadskonsten
samt af Väg- och Jernbanbyggnadskonsten, Maskinbyggnadskonst,
första kursen, Byggnadskonstens Historia, första kursen
lägets Geometri samt grafisk Statik.

Tillsammans i veckan 24 timmar föredrag och 17 timmar ritning
vinterteiminen samt 22 timmar föredrag och 19 timmar ritning sommarterminen.

3:dje aret.

Högre Byggnadskonst och Konstruktionslära, beskrifvande Maskinlära,
konstruktion af medelstora byggnader samt af detaljer till bygg’
nader, Läran om byggnadsmaterialier, kostnadsförslag^ uppgörande och
byggnaders utförande, Landtbruksbyggnadskonst, Byggnadskonstens Histöna,
andra kursen, grunddragen af Brobyggnadskonsten, Läran om
byggnadsmaskiner, Medeltidens Arkitektur, Ornamentik, tredje kursen,
praktisk Geometri, andra kursen, Figur- och Landskapsritning, Modellering.
.

Tillsammans i veckan 21 timmar föredrag och 11 timmar ritning

vinterterminen samt 19 timmar föredrag och 11 timmar ritning som
marterminen.

För Slöjdskolelärarne i Naturvetenskaper och Kemisk Teknologi

(treårig kurs).

lista året.

Högre Matematik, första kursen, beskrifvande Geometri, Mekanik,
första kursen, Byggnadskonstruktionslära, första kursen, grunderna till
den allmänna Fysiken och Kemien, Experimentalfysik, ren Kemi, qvalitativ
Analys.

Tillsammans i veckan 29 timmar föredrag och 4 timmar ritning
vinterterminen samt 31 timmar föredrag och 4 timmar ritning sommar
terminen.

2:dra året.

Beskrifvande Maskinlära, Maskinbyggnadskonst, första kursen, matematisk
Fysik, tillämpad Fysik, teknisk Kemi, qvantitativ Analys, Mineralogi,
Paläontologi, Kristallografi, Geognosi, första kursen, mekanisk
Teknologi, Mekanik, andra kursen.

Tillsammans i veckan 29 timmar föredrag vinterterminen samt 34
timmar föredrag sommarterminen.

3:dje aret.

Speciel Geognosi, mineralogiska och kristallografiska öfningar, elektrisk
telegrafi, Läran om saltverk, Läran om fabriksanläggningar, allmän
Metallurgi, öfningar i konstruktionen af metallurgiska anläggningar,
mekanisk Teknologi, andra kursen, Maskinbyggnadskonst, andra kursen.

-Tillsammans i veckan 20 timmar föredrag och 6 timmar ritning
vmte.rtei minen samt 15 timmar föredrag och 8 timmar ritning sommarterminen,

. Dessutom äro under alla tre aren tillfälle beredt till kemiska laboi
ationei och under de bada sista åren äfven för fysikaliska laborationer.

För Landtmätare.

.Kursen är alternativt ettårig eller tvåårig, den förra afsedd för det
vanliga praktiska landtmäteriet, den andra för det högre landtmäteriet.

Ben ettåriga kursen.

Beskrifvande Geometri, Mekanik, första kursen, Experimentalfysik,
grunddragen af Väg- och . Jernbanbyggnadskonsten, praktisk Geometri,
första kursen, grunderna till den allmänna Fysiken och Kemien.

tillsammans. 19 timmar föredrag och 8 timmar ritning vinterterminen
samt 18 timmar föredrag och 10 timmar ritning sommarterminen.

Den tvååriga kursen.

l:,sta aret.

Högre Matematik, första kursen., beskrifvande Geometri, grunderna
till den allmänna Fysiken och Kemien, Mekanik, första kursen, grunddragen
af Väg- och Jernbanbyggnadskonsten, Experimentalfysik, praktisk
Geometri, första kursen.

Tillsammans i veckan 25 timmar föredrag och 8 timmar ritning
vinterterminen samt 24 timmar föredrag och 10 timmar ritning sommarterminen.

2:dra aret.

Byggnadskonstruktionslära, första kursen, konstruktion af enklare
byggnader, grunddragen af Mineralogien och Geognosien, högre Matematik,
andra kursen, praktisk Geometri, andra och tredje kurserne,
grunddragen af Vattenbyggnadskonsten, matematisk Fysik.''

tillsammans i veckan 16 timmar föredrag och 10 timmar ritning
båda terminerna.

För industri idkare i Mekaniskt-teknisk riktning.

Alternativt ettårig eller tvåårig kurs, den förra antingen i praktisk
eller teoretisk riktning.

Den ettåriga kursen.

A. I praktisk riktning.

Byggnadskonstruktionslära, första kursen, beskrifvande Maskinlära,
Mekanisk Teknologi, första ocli andra, kurserna, Grunderna till den allmänna
Fysiken och Kemien, Experimental-fysik, industriel Förvaltningslära,
Läran om fabriksanläggningar.

Tillsammans i veckan 20 timmar föredrag och 4 timmar ritningbåda
terminerna.

B. I teoretisk riktning.

Högre Matematik, första kursen, Byggnadskonstruktionslära, första
kursen, beskrifvande Maskinlära, Mekanik, första kursen, Experimentalfysik,
grunderna till den allmänna Kemien, Byggnadsteknologi, mekanisk
Teknologi, andra kursen, Läran om fabriksanläggningar, industriel
Förvaltningslära.

Tillsammans 28 timmar föredrag och 6 timmar ritning vinterterminen
samt 27 timmar föredrag och 6 timmar ritning sommarterminen.

Den tvååriga kursen.

l:sta året.

Högre Matematik, första kursen, Byggnadskonstruktionslära, första
kursen, konstruktion af enklare byggnader, grunderna till den allmänna
Fysiken och Kemien, Mekanik, första kursen, mekanisk Teknologi, första
kursen, ren Kemi.

Tillsammans i veckan 25 timmar föredrag och 8 timmar ritning
båda terminerna.

2:dra dref.

Beskrifvande Maskinlära, Experimentalfysik, teknisk Kemi, Maskinbyggnadskonst,
första kursen, Mekanisk Teknologi, andra kursen,
Läran om fabriksanläggningar, industriel Förvaltningslära.

Tillsammans i veckan 22 timmar föredrag och 6 timmar ritning
vinterterminen samt 23 timmar föredrag och 8 timmar ritning sommarterminen.

För industri idkare i kemisk-teknisk riktning.

Alternativt ettårig eller tvåårig kurs.

Den ettåriga kursen.

Byggnadskonstruktionslära, beskrifvande Maskinlära, grunderna till
den allmänna Fysiken och Kemien, teknisk Kemi, ren Kemi, Minera -

Inträdesfor dringar.

logi, grunddragen af Geognosien, Paläontologi, Experimentalfysik,
allmän Metallurgi, industriel Förvaltningslära, mekanisk Teknologi, andra
kursen.

Tillsammans i veckan 26 timmar föredrag ocli 3 timmar ritning
vinterterminen ocli 30 timmar föredrag och 3 timmar ritning sommarterminen.

Dessutom är tillfälle till kemiska laborationer under sommarterminen
in. in.

Den tvååriga kursen.

lista året.

Byggnadskonstruktionslära, första kursen, Mekanik, första kursen,
grunderna till den allmänna Fysiken och Kemien, Experimentalfysik,
ren Kemi, Qvalitativ analys, Kristallografi, Mineralogi, mekanisk Teknologi,
första kursen.

Tillsammans i veckan 25 timmar föredrag och 5 timmar ritning
vinterterminen samt 29 timmar föredrag och 5 timmar ritning sommarterminen.

2:dra året.

Grunddragen af Geognosien, Paläontologi, beskrifvande Maskinlära,
teknisk Kemi, mekanisk Teknologi, andra kursen, Qvalitativ analys,
mineralogiska och kristallografiska öfningar, Läran om saltverk, allmän
Metallurgi, industriel Förvaltningslära.

Tillsammans i veckan 21 timmar föredrag vinterterminen och 20
timmar föredrag sommarterminen.

Dessutom är tillfälle till kemiska och fysiska laborationer in. m.

Obs. Timtabellerna äro icke inrättade med särskildt afseende å de
för industri-idkare afsedda kurserna, så att de elever, som följa dessa
kurser, icke kunna deltaga i alla de undervisningstimmar, som tillhöra
de ofvan angifna läroämnena.

Till inträde som studerande vid läroverket berättigar mogenhetsbetyg
från en af de nya Preussiska slöjdskolorna eller betyg öfver ettårigt
besök af högsta klassen vid ett gymnasium, eller en realskola af
första ordningen. De inträdessökande, som icke kunna förete vitsord
öfver tillräckliga förkunskaper, måste underkasta sig en särskild inträdespröfning.
Äfven åhörare mottagas vid läroverket, likaså s. k. liospitanter,
personer af mognare ålder, hvilka önska höra föredragen i ett
eller flera ämnen.

Afgiften för den ordinarie undervisningen är för de studerande

Afglfter.

Va thaler per rit- eller öfningstimme och 73 thaler per föreläsningstimme
i veckan och för halfårsterminen, samt för åhörare och hospitanter 1
thaler per föreläsningstimme och 7.3 thaler per rit- eller öfningstimme i
veckan och för halfårs termin. För deltagande i de kemiska laborationerne
erlägges dessutom 15 thaler och i de fysiska laborationerna 5
thaler för hela läsåret. I vissa fall kunna dessa afgifter helt och hållet
eller delvis efterskänkas. Dessutom finnes stipendier för medellösa
studerande.

Lärare-staten utgöres af 18 ordinarie och 6 extra ordinarie lärare,
9 assistenter och 3 privat-docenter.

I spetsen för läroverket står en direktör, hvilken är en af lärarne.
Han antager studerande och åhörare samt bestämmer öfver ansökningar
att vid anstalten hålla extra ordinarie föredrag, så framt icke dessa
skola hållas af någon bland de ordinarie lärarne. I spetsen för hvarje
fackskola står en särskild föreståndare, hvilken är en af fackskolans
lärare, och hvilkens uppgift i synnerhet är att vara de studerande behjelplig
att ordna sina studieplaner. Direktören och fackskoleföreståndaren
utses af Regeringen på viss tid eller på lifstid. Vid direktörens
sida står lärare-utskottet och lärare-kollegiet. Det förra utgöres af
direktören, föreståndarne för de olika fackskolorna och två af lärarekollegiet
för ett år utsedde medlemmar; det har att afgöra öfver antagandet
af studerande och åhörare i tvifvelaktiga fall, öfver befrielse
från undervisningsafgifter, öfver vidsträcktare exkursioner i samband
med undervisningen m. m. Lärare-kollegiet, som utgöres af samtliga
ordinarie lärarne, eger att bestämma öfver fördelningen af anslaget till
de olika samlingarne, öfver stipendiers utdelning, öfver läroplanen, öfver
elevers aflägsnande från läroverket m. m.

Vid slutet af ett läsår, äfvensom vid afgången från anstalten meddelas
de studerande, som sådant önska, ett intyg, hvilket antingen kan
inskränka sig till att angifva i hvilka föredrag och öfningar den studerande
deltagit, eller ock dessutom vitsorda den framgång, hvarmed
han begagnat undervisningen.

Läseåret 1871—72, det andra, under hvilket anstalten var i verksamhet,
utgjorde antalet studerande 260, åhörare 41 och hospitanter 46,
tillsammans 347 personer.

Den Polytekniska skolan i Aachen hade till en början en utgiftsstat
af 40,000 thaler, men denna har redan nu stigit till 62,000 thaler.

Styrelsen.