BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
Statens offentliga utredningar 1876:7
UNDERDÅNIGT
BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
angående
den lägre tekniska undervisningen i riket
afgifvet den 21 November 1874
af dertill i nåder utsedde Komiterade.
STOCKHOLM
IVAR H.EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI
Innehållsförteckning.
Inledning; allmänna anmärkningar om den lägre tekniska undervisningen....
Redogörelse för de tekniska elementarskolornas uppkomst och utveckling
De tekniska elementarskolornas ändamål......................................
» » » inträdesfordringar ........................................
Ä » » fackafdelningar och studiekursens längd.......
* » » läroämnen ....................................................
» * » lärare .........................................................
» * » pröfningar....................................................
» » » styrelse och förvaltning..............................
* » » kostnad .......................................................
Bohofvet af flera tekniska elementarskolor....................................................
Uppgifter om tekniska elementarskolor i Preussen......................................
* » » » i Bäjern...........................................
» •» högre slöjdskolan i Chemnitz ..................................................
» '' » slöjdskolorna i Frankrike .....................................................
De tekniska afton- och söndagsskolorna. Vigten och betydelsen af dessa läroanstalter.
Redogörelse för de i andra länder vidtagna åtgärder för befrämjande
af sådana skolor .....................................................
De nu befintliga tekniska arbetareskolorna i Sverige............................................‘
Allmän plan för statens medverkan till befrämjande af den tekniska afton- och
söndagsundervisningen.................................................................
De tekniska afton- och söndagsskolornas ändamål och allmänna beskaffenhet
Undervisningsplan vid de tekniska afton- och söndagsskolorna..............................
Styrelse och inspektion...........................................................
Beräkning af kostnaderna................................................................................
Tekniska afton- och söndagsskolan i Eskilstuna......................................................
Sid.
1—11
11—30
30—34
34—37
37—40
41—59
57—59
59— 60
60— 62
62—65
65—67
67—73
74—79
79—86
86—88
89—111
111—129
129—132
132—134
134—144
144—146
147— 148
148— 156
I
Sid.
Chalmensska slöjdskolan i Gökbo ty. Inledning; redogörelse för skolans utveckling
1^7_1 7 c>
och nuvarande verksamhet .........................................................................
Chalmersska slöjdskolans ändamål ...................................................................... 173—177
» » inträdesfordringar „........................................................... 177 179
» » fackafdelningar och studiekursens längd........................... 179—180
» » läroämnen....................................................................... 1®® 1®®
» » lärarepersonalen .............................................................. 190 192
» » uppflyttnihgs- och afgångspröfningar ..........................•••• 192 198
» » kostnad ......................................................................... 198 199
» » stadgar ........................................................................ 200-209
Den lägre bergsundervisningen ............................................................................ ^
Väfskolan i Borås ............................................................................................ 226 ^31
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Grenom nådigt beslut af den 28 December 1872 har Eders Kongl.
Maj:t täckts uppdraga åt den för afgifvande af förslag angående åtskilliga
läroverks förening med Teknologiska Institutet och bildandet af
2
en Teknisk Högskola nedsatta Komité att jemväl beträffande dels do
Tekniska Elementarskolorna samt de med dem förenade Söndags- och
aftonskolor, äfvensom Tekniska Söndags- och aftonskolan i Eskilstuna,
dels Chalmersska slöjdskolan i Göteborg, dels Slöjdskolan i Stockholm,
dels ock det eller de för bergshandteringen afsedda lägre läroverk,
som må erfordras för fyllandet af de behof, Indika de nu varande Bergsskolorna
i Filipstad och Falun hafva till uppgift att tillgodose, äfvensom
de för bergsarbetare afsedda undervisningsanstalter, som med sist
nämnda skolor äro förenade, verkställa utredning och afgifva förslag.
Sedan Komitén i November sistlidet år afgifvit underdånigt Betänkande
och Förslag angående frågan om en Teknisk Högskola, har Komitén,
efter att hafva från vederbörande infordrat behöfliga upplysningar,
den 22 i samma månad börjat sina arbeten för att söka utföra det
omfattande uppdrag, som genom ofvan anförda nådiga beslut blifvit
den anförtrodt. Sedan Komiténs Sekreterare aflagt berättelse om de
iakttagelser, som af honom gjorts under den resa, han med Eders
Maj:ts nådiga tillstånd under sistlidet års sommar företagit i ändamål
att lära känna lägre tekniska skolor i åtskilliga främmande länder, och
sedan angående de i vårt land redan befintliga läroverken af detta slag
nödiga uppgifter i afseende på deras nuvarande tillstånd och verksamhet
inkommit, hafva dessa arbeten sedermera fortgått, endast med några
få afbrott, hufvudsakligen under riksdagens sammanvaro, får nu Komitén
angående ofvan nämnda läroverk i underdånighet afgifva förslag med
underdånig anmälan att i densamma inträdt, till följe af Eders Kongl.
Majrts meddelade nådiga förordnande, dels vid behandling af frågan om
de läroverk, som böra vara afsedda för den lägre bergsundervisningen,
Föreståndaren för bergsskole-afdelningen vid Teknologiska Institutet,
Professoren in. in. V. Eggertz, dels äfven vid utredningen och förslagen
beträffande så väl Slöjdskolan i Stockholm som Afton- och söndagsskolorna
i orterna, Arkitekten E. A. Jacobsson.
Utlåtandet upptager här nedan de särskilda läroanstalterna i samma
ordning som de i det nådiga brefvet af den 28 December 1872 finnas
nämnda.
3
Redan i det underdåniga utlåtande, som förut blifvit afgifvet, har
Komitén haft tillfälle fästa uppmärksamheten på det stora inflytande,
som den tekniska undervisningen utöfva!- på den högre industriens utveckling.
Men den befrämjande inverkan tekniken röner af vetenskap
och konst, är icke inskränkt till de stora industrigrenarne; den sträcker
sig till alla delar af näringslifvets omätliga område. Det är icke endast
ingeniören, konstruktören, styresmannen för stora industriella företag,
som för sin verksamhet måste söka ljus och vägledning i vetenskapens
anvisningar; de, som på alla olika grader skola handla såsom
ledare af dessa företag, äro deraf i behof: ja, äfven de djupaste leden
af de talrika industri-idkande klasserna kunna för sina arbeten hemta
gagn af vetenskapens och konstens tillämpningar.
Det är bekant, att vår tids industri sträfvar att i alla riktningar ersätta
handarbetet genom maskinarbete. Fabriksindustrien inträder småningom
allt mer i handtverkeriernas ställe. Uppenbart är, att denna omständighet
måste utöfva ett väsendtligt inflytande såväl på en mängd sociala
förhållanden som ock på sjelfva sättet för utöfvande af tekniska yrken.
Under det att förut handlaget och den genom långvarig öfning förvärfvade
skickligheten spelade den vigtigaste rolen inom de små industrigrenarne,
har nu mera äfven inom dessa den teoretiska kunskapen erhållit
en vida större betydelse. Insigten i de vid olika yrken använda
maskiners sammansättning och vård samt i lagarne för deras verksamhet
är påtagligen af stor nytta, ja, snart sagdt oumbärlig för hvar och
en, som med sådana maskiner skall taga befattning, och detta så mycket
mer, som en oupphörligt fortgående utveckling eger rum i afseende
på maskiners sammansättning och användande, hvilken endast af den,
som eger en sådan insigt, kan fullt tillgodogöras. Men en insigt i dessa
lagar betingar nästan allt igenom som ett oundgängligt vilkor någon
kunskap i Geometri, Mekanik, Fysik och Ritkonst.
Vidare gifves det ett icke ringa antal af industrigrenar, — exempelvis
må nämnas färgeriet, garfveriet, bryggeriet, tvåltillverkningen —
för hvilka den kemiska vetenskapen är af synnerligt stor vigt. Förbättrade
arbetsmetoders införande och beredandet af nya förvärfskällor
inom dessa delar af tekniken underlättas väsendtligt, om idkarne af
4
sådana yrken ega någon kunskap om de naturlagar, på hvilka de talrika
tekniska uppfinningar, som ligga inom den kemiska teknologiens
område, äro grundade, äfvensom om den förrådskammare, ur hvilken
råämnena för en mängd fabrikstillverkningar hemtas. Derpå grundar
sig åter behofvet af kunskaper i kemi och mineralogi.
Slutligen gifves det ett stort antal tekniska yrken, för hvilkas rätta
utöfning en utbildad smak och färdighet i teckning äro i hög grad af
behofvet påkallade. Möbelsnickeriet, handtverksmålningen, juvelerareyrket,
litografien, träsnideriet, gjutkonsten m. fl. tillhöra dessa. Det filett
anmärkningsvärdt drag i vår tids industriela utveckling, att på
samma gång man genom naturvetenskapernas och den praktiska mekanikens
biträde söker underlätta arbetet, föröka produktionen och bereda
nya förvärfskällor, man tillika oaflåtligen sträfvar att gifva skönhet åt
formen och att vid sammansättningen af arbetsprodukternas olika delar
motsvara de estetiska lagarnes fordringar. Huru vigtig vid sådant förhållande
en väl ordnad Ritundervisning måste vara för de konstindustriela
yrkena är lätt att finna.
Den allmänna undervisningens utveckling kan visserligen ej annat
än vara af stor betydelse äfven för industrien. Men den kan svårligen
vara eller ens blifva ensam tillfyllestgörande för hennes mångfaldiga
behof. Folkskolans, äfvensom det allmänna elementarläroverkets ändamål
måste alltid i första rummet vara att bibringa den för alla stånd
och yrken nödvändiga och gemensamma, allmänt medborgerliga bildningen.
Speciel yrkesbildning såsom sådan kan icke blifva deras uppgift
att meddela. Det är derföre nödvändigt att i särskilda anstalter
meddela den elementära tekniska undervisning, som nu mera är ett
oundgängligt vilkor för industriens ändamålsenliga verksamhet.
Sådana anstalter kunna antingen vara tekniska elementarskolor för
dagundervisning, afton- och söndagsskolor för yrkesarbetare, eller specialskolor
för särskilda yrken.
Man har visserligen icke sällan hört den åsigt uttalas, att staten
skulle tillräckligen hafva sörjt för den tekniska undervisningen, om han
underhåller tekniska högskolor för utbildandet af högre ledare inom de
industriela företagen samt befrämjar undervisningsanstalter för spridandet
af kunskaper och konstbildning bland yrkesarbetarne. Några
5
särskilda tekniska läroverk, stälda emellan dessa båda slag af undervisningsanstalter,
skulle således icke vara erforderliga, utan dylika mellanskolors
uppgift skulle kunna fyllas af de allmänna realskolorna,
sedan dessa hunnit en viss grad af utveckling.
Komitén kan icke dela denna åsigt.
I allmänhet bör den tekniska undervisningen inom ett land vara
ett uttryck af landets industriela utveckling och uppbäras af det rådande
föi eställningssättet hos dess industriidkare. Så länge industrien
stål på en låg ståndpunkt, så länge dess kikare antingen rent af ringakta
de teoretiska kunskaperna eller anse dem hafva vigt och betydelse
blott för ett fåtal af yrkesgrenar, och så länge i följd deraf de tekniska
läi overken besökas endast af ett ringa antal lärjungar, vanligast sådana
som förvärfvat sig endast en svag underbyggnad och ofta sådana som
i följd af underlägsna anlag eller bristande arbetsförmåga mer eller
mindre misslyckats vid de allmänna läroverken, — så länge förhållandet
är sådant, synes det vara dermed öfverensstämmande, om staten
företrädesvis underhåller sådana tekniska undervisningsanstalter, som
äi° afsedda förnämligast för bildandet af tjenstemän inom statens tekniska
corpser. Lägre s. k. tekniska skolor blifva, vid sådana förhållanden,
af brist på skickliga och för bokliga studier hugade lärjungar lätt
en tillflyktsort för elementarläroverkens i intellektuelt hänseende sämst
lottade lärjungar, hvilkas rätta plats vore verkstaden och aftonskolan.
Men förhållandet är icke längre sådant, särskilt icke inom vårt land.
Industrien har under senare tider nått en utveckling, som i flera riktningar
är långt större än man kunnat vänta, och den ökade kapitaltillgången
skall otvifvelaktigt föranleda en ytterligare stegrad industriel
verksamhet. De större industriidkarne erkänna nu mera allmänt vigten
och behofvet af en på teoretiska studier grundad teknisk bildning. För
vinnande af inträde vid de tekniska läroverken, så väl högre som lägre,
trängas ynglingar ur alla samhällsklasser, hvarigenom det blir möjligt
att höja inträdesfordringarna, så, att i dessa skolor icke komma att einottagas
andra än sådana, som kunna draga verklig fördel af undervisningen.
Vid sådana förhållanden måste behofvet oafvisligen påkalla en ytterligare
utveckling af den tekniska undervisningen och särskildt af den
elementära, eller den som tillhör de s. k. tekniska elementarskolorna.
6
Dessa skolor hafva ock en vigtig, för dem egendomlig uppgift att lösa,
Tekniken är så mångsidig och omfattar så många olika verksamhetsområden,
att vid en någorlunda fullständig utbildning af de anstalter,
som skola förbereda för inträde i dess tjenst, dessa äfven måste
vara af flera slag. Do förnämste ledarne af den industriela veiksamlieten,
såsom ingeniörer, konstruktörer in. fl., behöfva en djup och omfattande
teknisk bildning, sådan den i allmänhet endast vid en högskola
kan meddelas, och som maste förutsätta grundläggande lealkunskaper
af icke ringa omfång. Men högskolan måste i följd häraf blitva otillgänglig
för ett stort antal ynglingar, som hvarken kunna för undervisningens
ändamål offra så lång tid eller besitta do för högre studie]
erforderliga egenskaper; ehuru dessa lärjungar, om de ega håg och
fallenhet för praktisk verksamhet, kunna med ett ringare och hastigare
förvärfvadt mått af kunskaper komma att verka gagnande inom många
industriela områden. Inom de stora industrigrenarne äfvensom inom byggnadsyrkena
förekomma en mängd befattningar, lör hvilkas rätta skötande
en sådan elementär teknisk bildning, förenad med praktisk duglighet
och erfarenhet, är både behöflig och tillfyllestgörande. Detta är äfven
fallet med det stora antal fabriker, som tillhöra den mindre industrien.
Man kan i sjelfva verket icke vänta, att ynglingar, som egna sig åt de
grenar af fabriksindustrien, hvilka stå nära de egentliga handtverken,
skola offra så många års förberedande studier och så betydliga kostnader
på förvärfvandet af teoretiska kunskaper, som den tekniska högskolans
genomgående förutsätter, äfven om denna skola för dem egde
utrymme.
Om det obestridliga för handen varande stora behofvet af teknisk
elementarbildning å ena sidan icke kan fyllas af den tekniska högskolan,
så kan å andra sidan de tekniska elementarskolornas uppgift, enligt
komiterades åsigt, icke heller lösas af de allmänna realläroverken. I de
senare är en väsendtlig del af undervisningstiden egnad åt studium af
språk, historia, geografi och åtskilliga andra ämnen, som för den tekniska
undervisningen äro af jemförelsevis underordnad vigt och hvarigenom
undervisningstiden för de ynglingar, som här skulle erhålla sin
tekniska bildning, komme att ändamalslöst utsträckas. Den tekniska
elementarskolan måste ock söka meddela en inom sitt område fullt af
-
slutad bildning, under det att anordningarne inom realskolan, åtminstone
i regeln, afse studiernas fortsättning vid ett högre läroverk, hvaraf
åter följer att undervisningen vid den förra måste ledas på ett annat
sätt än i den senare. Slutligen måste åt undervisningen i den tekniska
elementarskolan gifvas en långt mera omedelbart praktisk riktning än
i den allmänna realskolan, och sjelfva behandlingssättet af de läroämnen,
hvilka äro gemensamma för realskolan och den tekniska elementarskolan,
måste till följe häraf i flera fall blifva olika.
Skulle i den allmänna realskolan införas de ämnen, som nu der ej
finnas, men som för de tekniska studierna äro oundgängliga, så blefve
följden, att realskolan skulle taga skada, och det icke allenast derigenom
att de förut enligt nu gällande ordning i den samma meddelade ämnen
då endast ofullständigt kunde förekomma, enär de måste trängas med
de nyinförda. Sjelfva behandlingssättet af de särskilda läroämnena måste
då undergå förändring och realskolan sålunda komma att ryckas från
sitt egentliga syfte, utan att likväl de tekniska studierna skulle synnerligen
befordras. Lika litet skall en teknisk elementarskola, som sträfvar
att antaga realskolans karakter, kunna på ett tillfredsställande sätt fylla
sin uppgift.
Med tillämpning af åsigter, öfverensstämmande med dem, Komitén
sålunda uttalat, har ock den elementära tekniska undervisningen inom
de i detta afseende mest framstående länder blifvit ordnad, och det
torde icke vara för ämnets belysning främmande, om några exempel i
detta hänseende anföras till bestyrkande af den framstälda, allmänna
grundsatsen.
Tyskland har här, likasom i de flesta andra delar af undervisningsväsendet,
gått i spetsen och vidtagit eu systematisk anordning af den
tekniska elementarundervisningen.
Preussen utvidgade och förbättrade sina under de första årtiondena
af detta århundrade upprättade tekniska elementarskolor år 1850. Efter
en förordning af år 1870 kommer denna gren af undervisningsväsendet
att fullständigt reorganiseras, ehuru detta ännu endast delvis hunnit
verkställas. Genom den nya planen skärpas inträdesfordringarne, hvarjemte
kursen förlänges från tvåårig till treårig, och eu fackindelning
•inträder under det sista årets undervisning. I nästan alla mera bety
-
8
dande städer i Preussen äro sådana läroanstalter (Gewerbeschulen) upprättade.
De underhållas till hälften af kommunen och till hälften af
staten, hvarjemte staten gifver anslag till samlingarnes förökande. De
till förberedelse för inträdet i dessa skolor afsedda anstalter underhållas
deremot ensamt af kommunerna. Likaså äro de mångenstädes i samband
med de tekniska elementarskolorna stälda afton- och söndagsskolor
(Fortbildungsschulen) öfverlemnade till kommunernas omsorg.
Deremot har staten kraftigt befrämjat byggnadsyrkena genom upprättande
af flera för dessas idkare afsedda specialskolor.
Af särdeles intresse äro de i Bajern upprättade tekniska elementarskolorna
(här kallade Industri-skolor), Indika torde vara, i det hela taget,
de förnämsta i sitt slag. Deras nu varande organisation är genomförd
år 1869. Det gifves fyra sådana läroverk i landet. Kursen är endast
två-årig, men det förutsättes, att lärjungarne förut genomgått någon al
de 37 slöjdskolor (här kallade Gewerbeschulen), som finnas i Bajern och
livilkas treåriga kurs utgör eu öfvergång från folkskolan till den tekniska
elementarskolan. Dessa slöjdskolor äro visserligen i hufvudsaken
ett slags lägre realläroverk, men likväl med en så utpräglad riktning
åt det tekniska hållet, att de äfven kunna anses tillhöra de tekniska
skolornas klass. Ehuru Miinchen, enligt hvad Komiten anfört i sitt
förut afgifna betänkande, eger en storartad polyteknisk skola med icke
mindre än 1,200 elever, har man funnit sig föranlåten att i samma stad
upprätta så väl eu industriskola som en slöjdskola, hvilka båda äro i
ett blomstrande skick. Dessa skolor underhållas till större delen åt
staten. I samband med slöjdskolorna stå afton- och söndagsskolor
(Gewerbliche Fortbildungsschulen) för yrkesarbetares undervisning.
Äfven Sachsen har kraftigt befrämjat den tekniska elementar-undervisningen.
I anseende till landets ringa utsträckning har man här upprättat
endast en teknisk elementarskola, nemligen i den betydande
fabriksstaden Chemnitz (Höhere Gewerbeschule). Men denna skola är
äfven den mest storartade af dylika läroanstalter. I förening dermed
äro upprättade en skola för byggnadshandtverken och en lägre verkmästareskola.
Dessa anstalter bekostas uteslutande af statsverket. Dessutom
gifves det i Sachsen flera specialskolor för byggnadsyrkenas befrämjande.
9
I Wurtemberg finnas icke några allmänna tekniska elementarskolor,
men deremot har man särskildt för byggnadsyrkena upprättat ett mycket
stort läroverk (Baugewerk-schule i Stuttgart) med en så vidsträckt och
mångsidig undervisning, att det i väsendtlig mån ersätter dylika skolor.
Dessutom äro omfattande åtgärder vidtagna för understödjande af aftonoch
söndagsskolor i landet, för hvilka Komitén får tillfälle att i det
följande närmare redogöra.
De i Schweiz befintliga s. k. Industriskolorna, som vanligen äro
stälda i samband med ett gymnasium, äro egentligen att betrakta som
högre realskolor med eu i viss mån teknisk riktning.
Att den tekniska undervisningen i Frankrike ännu icke kan anses
organiserad på ett landets behof motsvarande sätt, har Komitén redan
i sitt förut afgifna utlåtande antydt. Men det gifves likväl äfven i
Frankrike åtskilliga läroverk af det slag, hvarom här är fråga, hvilka
äro af stort intresse och som verkat i hög grad gagnande för den franska
industriens utveckling. I främsta rummet torde i detta afseende
böra nämnas den bekanta: »Conservatoire des arts et métiers» i Paris.
I denna betydande anstalt hållas ett stort antal populära föreläsningar
i tekniskt vetenskapliga ämnen, hvarjemte rika samlingar af modeller
och apparater åskådliggöra de tekniska processerna och vetenskapens
tillämpningar inom industrien. Vigtiga äro äfven de ursprungligen från
en anordning af Napoleon den förste utgångna tekniska skolorna (i
Chalons, Ångers och Aix), hvilkas syfte är att utbilda skickliga verkmästare
och arbetare för de mekaniska yrkena, särdeles maskinfabrikerna.
Skolan »La Martiniére» i Lyon verkar äfven med framgång i
samma riktning. Flera mer eller mindre betydande, offentliga och enskilda
läroanstalter i olika delar af Frankrike tjena äfven till spridande af vetenskapliga
och konstnärliga insigter bland de industriela yrkenas idkare.
I Belgien har man funnit skäl att vidtaga ganska omfattande åtgärder
för industriens förkofran genom elementär undervisning. De härför
afsedda skolorna äro dock i flera hänseenden olikartade med andra länders
för samma ändamål afsedda anstalter. I femton af Belgiens städer
gifves det industriskolor, hvilka äro grundade dels af kommunala myndigheter,
dels af enskilda personer. Staten har sedermera öfvertagit
vården och öfveruppsigten öfver dessa anstalter och understöder dem
2
10
ganska frikostigt. De äro lmfvudsakligen aftonskolor, meu med en
undervisning, i flera hänseenden liknande den, som eljest förekommer vid
Tekniska Elementarskolor. Äfven gifves det i Belgien ganska många af
staten understödda yrkesskolor eller läroverkstäder (ateliers d’apprentissage),
genom Indika praktisk kunskap i vissa industrigrenar utbredes
bland den fattigare befolkningen.
Huru man i England funnit sig föranlåten att kraftigt befordra den
elementära tekniska undervisningen liar komitén redan i sitt förut afgifna
betänkande framhållit, och far i det följande anledning att till
detta ämne återkomma.
Ännu flera exempel skulle kunna anföras för att visa, huru man i
olika industriidkande länder funnit nödvändigt att genom en elementär
undervisning bland de industriidkande klasserna sprida insigter i vetenskap
och konst, men det anförda torde vara tillräckligt för att visa den
öfverallt högt uppskattade betydelsen af denna samhällsangelägenhet och
fästa uppmärksamhet på de olika vägar, man kan följa för att vinna det
afsedda ändamålet.
Komitérade öfvergå nu till en redogörelse för de i Sverige befintliga
läroanstalter af detta slag, för att derefter angifva de medel, som,
eldigt deras åsigt, skulle bäst egna sig att bland massan af de industriela
näringsgrenarnes kikare i vårt land sprida de för deras yrkens
rätta utöfning erforderliga kunskaper.
Innan Komitén framställer grunderna för det förslag, beträffande de
svenska tekniska elementarskolornas reorganisation, som det, till följd
af Eders Kongl. Majds nådiga uppdrag, åligger komitén att uppgöra,
torde en redogörelse för dessa läroanstalters nu varande tillstånd böra
föregå. Komitén har härvid haft ganska rikhaltiga materialier till sitt
förfogande, nemligen dels den berättelse, som undertecknad Fock i September
år 1872 afgifvit till Kongl. Kommerskollegium, öfver en af
honom, enligt Eders Majds nådiga uppdrag, verkstäld inspektion af de
tekniska elementarskolorna i Norrköping, Örebro, Malmö och Borås,
dels de af respektive Direktioner för dessa läroverk till nämda Kollegium
afgifna berättelser öfver skolornas tillstånd och verksamhet under
de sist förflutna åren och slutligen särskilda uppgifter, som föreståndarne
för samma skolor, efter framstälda frågor, till Komitén öfverlemnat.
II
De svenska Tekniska Elementarskolornas uppkomst kan räknas från
ett officiel! utlåtande} som då varande föreståndaren för Teknologiska
Institutet L. I. Wallmark till Kong!. Kommers-Kollegium afgaf den 9
Oktober 1850 »om tekniska elementarskolors inrättande i Sverige.»
Den plan, som i detta utlåtande framlades, har hufvudsakligen legat
till grund för dessa skolors första organisation, och är i det hela taget
ännu gällande, ehuruväl åtskilliga modifikationer blifvit i olika riktningar
vidtagna vid de särskilda läroanstalterna. Enligt ofvan nämda
plan skulle ändamålet med de tekniska elementarskolorna vara att bibringa
de kunskaper, hvilka i allmänhet oundgängligen fordras åt dem,
som egna sig åt det industriela lifvet. En sådan skola skulle således
vara ett helt för sig, i det den lägre industri-idkaren här kunde få en
mindre omfattande, men dock inom sin krets fullständig allmän teoretisk
och praktisk bildning. Utgångna elever borde dock äfven kunna
direkte afgå till Teknologiska Institutet. Läroämnena skulle vara: Matematik,
nemligen aritmetik, geometri, två grader algebra jemte läran om
logaritmer och serier samt möjligtvis plana trigonometrien; vidare linearritning,
frihandsteckning och modellering; mekanik jemte mekanisk teknologi;
maskinarbete å mekanisk verkstad; fysik; kemi med mineralogi och
geognosi; botanik och zoologi; språk, nemligen modersmålet, tyska,
franska och .engelska språken; historia och geografi; bokföring och handelsvetenskap
samt slutligen sång. Kursen skulle vara tvåårig, eller
helst treårig. Lokalerna och deras inredning skulle bekostas af kommunerna,
men staten åtaga sig kostnaderna för undervisningen, hvilken
beräknades till 6,600 Rdr B:ko för hvart läroverk.
Tekniska Elementar-skolan i Norrköping.
Denna skolas verksamhet började i November 1857. Hennes stadgar
äro faststälda af Kong! Maj:t den 12 Mars 1856. Enligt dessa
är skolans ändamål att vara en undervisningsanstalt, der sådana elementarkunskaper
bibringas, som äro nödvändiga för dem, hvilka egna sig
åt de industriela yrkena.
K
12
För att kunna som elev i skolan intagas, fordras att hafva fyllt
14 år, ega god frejd, hafva god handstil, känna religionens grundsanningar,
elementerna af svenska och tyska gramatiken, samt af historien
och geografien, särdeles fäderneslandets, att kunna ledigt behandla
de fyra räknesätten, äfven med vanliga och decimalbråk, samt
att i geometrien känna de första grunderna, derom betyg från vederbörande
läroinrättning eller enskild lärare bör företes; och måste elev
underkasta sig inträdesexamen, om anledning dertill förefinnes. Dessa
kunskapsfordringar eger dock Skol-Direktionen att närmare bestämma
och lämpa efter det kunskapsmått, som vid förut nämda ålder vid elementarläroverken
i allmänhet hunnit inhemtas.
Vid intagning i skolan erlägger hvarje elev eu afgift af 4 kronor
50 öre, hvilken afgift, i händelse eleven under terminen varit utan godkändt
förfall fem gånger frånvarande, skall förnyas, vid påföljd att han
annars varder från skolan skild.
Lärokursen omfattar en tid af tre år. Under första året är undervisningen
gemensam, men vid andra årets början fördelas lärjungarne
på tva linier, nemligén en mekaniskt-teknisk och en kemisk-teknisk.
Följande tabell lemnar eu öfversigt af det antal undervisningstimmar,
som eu lärjunge efter fullständigt genomgången lärokurs i allmänhet
egnat åt de olika ämnen, som ingå i skolans undervisningsplan:
Mekaniskt-tekniska limen. | Kemiskt-tekniska linien. | |
Matematik ............................................................. | 590 | 590 |
Mekanik ...................................................................... | 220 | 220 |
Fysik.............................................................. | 340 | 340 |
Mekanisk Teknologi ............................ | 65 | 65 |
Frihandsteckning ...................................................... | 330 | 330 |
Svenska språket........................................................ | 100 | 100 |
Botanik och Zoologi ............................................... | 65 | 65 |
Bokföring och Handelsvetenskap....................... | 85 | 85 |
Maskinritning och Beskrifvande Geometri...... | 570 | 475 |
Mekaniskt Verkstadsarbete................................. | 780 | 385 |
Kemi och Kemisk Teknologi .............................. | 265 | 725 |
Summa | 3,410 | 3,380 |
13
Dessutom meddelas undervisning i modellering åt de elever, som
utmärkt sig genom anlag för och skicklighet i teckning. Ett visst antal
af de ofvan uppgifna timmarne användas nu mera för de i Maj och
September månader pågående militär-öfningar.
Undervisningen i de egentliga teoretiska ämnena består förnämligast
i förhör jemte förklaringar och problemöfningar, såsom i allmänhet
är fallet vid de tekniska elemtarskolorna.
För att lemna en fullständigare öfversigt af den omfattning undervisningen
eger, meddelas här i sammandrag uppgift öfver de lärostycke!!,
som i skolan blifvit genomgångna under läsåret 1872—1873.
Aritmetik.
Hela den elementära siffer-räkneläran. Främmande länders system
för mynt, mått och vigt, företrädesvis det franska systemet, jemte
exempelräkning. (Cronhjelms och Zweigbergks läroböcker.)
Geometri.
Hela Planimetrien jemte proportionsläran, motsvarande Euklidis 6
första böcker samt tillämpningar deraf för konstruktioner på papperet
och mätningar på fältet. (Cronhjelms lärobok med tillägg.)
Analytisk lösning af geometriska problemer jemte praktiska tillämpningar.
Ofningar i afvägning.
Stereometri efter Sylvans och Alreiks läroböcker. Plan trigonometri
efter Törnstens lärobok. Tillämpning häraf på problemer. Ofningar
i afvägning. Geometrisk konstruktion af algebraiska expressioner.
Algebra.
De fyra räknesätten med hela och brutna tal. Läran om första
gradens eqvationer med en och flera obekanta. Tillämpning häraf på
problemer (Bergii lärobok).
Läran om digniteter och rötter, irrationella och imaginära qvantiteter.
Eqvationer af andra graden med en och flera obekanta. Läran
14
om logaritmer och serier. Tillämpning häraf på problemer. (Bergii
lärobok.)
Repetition af läran om serier och logaritmer med tillämpningar.
Kemi och Kemisk Teknologi.
Oorganisk Kemi: Inledning. Metalloidernas och metallernas kemi.
(Keysers och Berlins läroböcker.)
Organisk Kemi: Indifferenta kolhydrater. Ågghviteartade ämnen.
Alkoholarter.
Växtkemi. Djurkemi. (Keysers lärobok.)
Laborationer: Qvalitativa reaktionsprof på åtskilliga metaller in. fl.
kroppar, med ledning af Keysers lärobok i laborationsöfningar.
Qvantitativa prof å legeringar, malmer, salter, artificiela gödningsämnen
samt tekniska produkter.
Kemisk Teknologi: Gaslysning och lysgasfabrikation; fabrikation af
svafvelsyra, salpetersyra och saltsyra, pottaska, salpeter, krut, soda,
koksalt, ammoniak, salmiak, konstgjord sten, glas, alun, porslin, krukmakaregods,
tegel, stärkelse, socker, Öl, läder- och linfabrikation, betningsmedel,
tygtryckning.
Mekanik.
Inledning. Hållfasthet. Tyngd. Stabilitet. Krafters sammansättning
och upplösning.
Stötlagarne. Friktion. Vattnets och luftens motstånd vid rörelse.
Maskiner för rörelsens förledning, förändring och reglering. Hydrodynamik
och aerodynamik.
Repetitioner.
(Focks och Jochnicks läroböcker jemte tillägg.)
Mekanisk Teknologi.
Verktygslära. Trävirkes bearbetning och arbetsstyckens hopfogning.
Träarbetens fulländning och prydande. (Karmarsch’ lärobok.)
15
Dragning af rör. Valsning, Pressning. Verktygslära. Metallarbetens
benfogning, afputsning och fulländning. (Kjellstedts lärobok.)
Linear- och Konstruktionsritning.
Konstruktionsöfningar efter Bergs lärokurs i linearritning.
Praktiska öfningar i uppmätning, afteckning och afritning af möbler,
modeller, maskiner och verktyg. Ritningars och kartors kopiering,
kalkering, transportering, lavering och färgläggning.
Fysik.
Läran om magnetismen, elektriciteten, hydrostatiken, aerostatiken,
värmet och hygrometrien. (Floderii lärobok.)
Läran om värmet, ljuset och ljudet. (Focks större lärobok.)
Botanik och Zoologi.
Det vigtigaste af läran om växternas yttre och inre organer. Det
allra allmännaste af systematiken och fysiologien. Lifsfunktionerna.
Det vigtigaste af djurrikets klasser och ordningar.
Svenska språket.
Rättstafningsöfningar. Det vigtigaste af formläran och satsdelarne.
Rättskrifningsöfningar. Öfningar i satslära. Formläran i sammandrag.
Smärre uppsatser öfver blandade ämnen. Bref.
Bokföring och Handelsvetenskap.
Bokföring, grundad på dubbla bokföringssystemet. Handelskorrespondens.
Vexellära.
Frihandsteckning och Modellering.
Ornaments-, landskaps- och figurteckning. Klotsritning. Skuggning.
16
Färgläggning och lavering. Teckning på »svärta täflan» efter större
ornamentsplancher.
Mekaniskt Verkstadsarbete.
På mekaniska verkstaden utföras företrädesvis metallarbeten, såsom
verktyg, enkla maskindelar, mekaniska rörelsemodeller och fullständiga
maskiner. Dessutom öfvas lärjungarne turvis, två under hvarje
vecka, med tjenstgöring som eldare och maskinister vid skolans ångmaskin.
Denna maskin har till största delen blifvit å skolans verkstad
förfärdigad.
Följande schema visar i hvilken ordning arbetet ledes på skolans
verkstad:
Första terminen. Groffilning af en jernkub. Förändring af rundjern
till fyrkantjern. Förändring af fyrkantjern till rundjern medelst Bänkhammare.
Förändring af fyrkantjern till åttkantjern. Förändring af
rundjern till sexkantjern. Förfärdigande af en fästskruf med sexkantig
mutter och underläggsskifva.
Andra terminen. Utförande af en ångpannenitning. Förfärdigande
af en tvåarmad gängkloppa.
Tredje terminen. Förfärdigande af en axeltapp med tillhörande
stålager.
Fjerde terminen. Förfärdigande af ett vefstakshufvud med tillhörande
sidotapp.
Femte och sjette terminerna. Under denna tid skola de elever, hvilka
icke deltaga i kemiska laborationer, hufvudsakligast arbeta på sådana
apparater, rörelsemodeller och maskiner, som äro behöfliga för skolans
samlingar och mekaniska verkstad.
Undervisningen har meddelats af 9 lärare, nemligen:
Föreståndaren, som tillika är lärare i matematik;
en lärare i kemi och kemisk teknologi;
en lärare i fysik;
en lärare i linearritning, mekanik och mekanisk teknologi;
en lärare i svenska språket;
en lärare i frihandsteckning och modellering;
17
En lärare i botanik och zoologi;
En lärare i bokföring och handelsvetenskap;
En verkmästare.
Den tekniska elementarskolan i Norrköping är inrymd i en den
samma tillhörande prydlig byggnad, till hvars uppförande den s. k.
Ebersteinska fonden bidragit med 60,000 kronor, hvarjemte staden dertill
anslagit 15,000 kronor. Undervisningsmaterielen befinner sig i ett
i förhållande till tillgångarne godt skick. Skolans kemiska laboratorium
med dertill hörande redskap och apparater är särdeles ändamålsenligt
ordnadt. För öfrigt har skolan följande samlingar, nemligen:
eu mekanisk samling, bestående hufvudsakligen af enkla mekaniska
modeller, utförda af lärjungarne sjelfva,
en fysisk samling, innehållande de vanligaste fysiska apparater,
en gipssamling af olika arkitektoniska och ornamentala föremål, samt
bibliotek af omkring 1500 volymer.
Antalet lärjungar, som begagnat undervisningen i Norrköpings
tekniska elementarskola under de senaste läsåren, är följande:
Antalet elever
| 1 Åtel. | 2 Afd. | 3 Afd. | Summa. | som aflagt fullständig |
1867—1868............... | ............... 24 | 16 | 19- | 59 | 5 |
1868—1869............... | ............... 29 | 14 | 23 | 66 | 6 |
1869—1870............... | .............. 31 | 20 | 19 | 70 | 5 |
1870—1871 ............... | ............... 35 | 22 | 17 | 74 | — |
1871—1872 ............... | ............... 25 | 23 | 20 | 68 | 4 |
1872—1873 .............. | ............... 27 | 19 | 16 | 62 | 9 |
1873—1874.............. | ............... 37 | 17 | 14 | 68 | 9 |
De flesta lärjungarne voro från Östergötland, i synnerhet Norrköping,
men åtskilliga äfven från andra provinser. Af de sjuttio lärjungar,
som vid vårterminens början år 1874 voro inskrifna i skolan,
hade 47 ännu icke bestämt sig för något visst lefnadsyrke, hvaremot
af de öfriga 13 redan hade beslutit sig för maskinbyggnadsfacket,
3 för antingen detta yrke eller jernvägsbyggnad, 3 för spinneri eller
väfveri, 1 för bryggerihandtering, 1 för bruksyrke, 1 för landtbruk, samt
1 för inträde vid Teknologiska Institutet.
3
18
Skolans årliga utgiftsstat har under längre tid uppgått till 12,000
kronor fördelade på följande sätt:
Föreståndaren, tillika lärare i matematik samt sekreterare och bibliotekarie
(förutom fri bostad)............................................... 3,010 kronor
En lärare i kemi och kemisk teknologi ................................. 2,500 »
» fysik ............................................................................ 750 »
)> linear-ritning, mekanik och mekanisk teknologi 1,100 >»
» svenska språket........................................ 200 »
» frihandsteckning och modellering ..................... 500 »
» botanik och zoologi ................................................ 150 »
)> bokföring och handelsvetenskap ....................250 »
För undervisning i verkstadsarbete ....................................... 1,200 »
För mekaniska verkstaden, kemiska laboratoriet samt för
experimenter i kemi och fysik ......................................... 1,100 »
uppvärmning och belysning ...................................................... 850 »
betjening........................................................................................ 300 »
skrifmaterialier, postporto in. in................................ 90 »
Summa 12,000 kronor
Sedan 1873 års riksdag på Eders Kgl. Maj:ts nådiga förslag beviljat en
förhöjning i statsanslaget med 4,500 kronor, är från och med år 1874
utgiftsstaten bestämd på följande sätt:
Lön till föreståndaren, oberäknadt boställsrum och ved .. 1,800 kronor
Lön till eu hufvudlärare i matematik, planmätning och
nivellering............................................................................. 1,500 »
Lön till eu biträdande lärare i matematik............................. 500 »
» lärare i lineal-- och maskinritning ......... 900 >»
» lärare i frihandsteckning och modellering..... 600 »
» lärare i fysik .......................................................... 2,000 J>
» lärare i teoretisk och praktisk mekanik ......... 600 »
)) lärare i mekanisk teknologi ............................... . 150 »
i» lärare i kemi och kemisk teknologi................. 2,850 »
» lärare i svenska språket ....................................... 300 >»
)» lärare i handelsvetenskap och bokföring......... 250 »
Transport 11,450 kronor
19
Transport 11,450 kronor
Lön till en lärare i botanik och zoologi................................. 200 ))
» verkmästare och lärare i mekaniskt verkstadsarbete.
............................................................................ 1,500 »
» släggare eller verkstadsdräng.............................. 300 »
)> bibliotekarie.............................................».............. 250 »
» protokollsförande vid direktionens sammanträden.
............................. 100 ))
» vaktmästare, oberäknadt boställsrum och ved 350 »
Till utgifter för kemiska laboratoriet och fysiska experimenter
....................................................................................... 600 »
)) materialier för mekaniska verkstaden, brännmaterialier
för smedjan och ångmaskinen, verktyg m. in. ............ 600 »
» ved ........................................................................................... 600 »
» gaslysning.................................................................................. 400 »
» skrifmaterialier, postporto, rummens rengöring in. in. 100 »
» böcker och journaler............................................................. 350 »
yi vidmakthållande af skolans apparater och samlingar 200 >''
Summa 17,000 kronor
Såsom tillgång för bestridande af dessa utgifter äro afsedda:
Ordinarie statsanslag..................................................................... 12,000 kronor
Statsanslag på extra stat............................................................... 4,500 »
Terminsafgifter af lärjungar vid skolan ................................. 500 »
Summa 17,000 kronor
Genom denna tillökning i statsanslaget har det blifvit möjligt att
skilja skolans nedersta afdelning i två parallela klasser, der lärjungarne
åtnjuta enahanda undervisning, men fördelade i skilda rum och med
samtidig undervisning af två lärare, hvarjemte för fysik och mekanik en
lärare kunnat anställas, som uteslutande egnar sig åt skolans tjenst.
Den närmare tillsynen å och ledningen af skolans verksamhet, äfvensom
förvaltningen af de till den samma anslagna medel, besörjes af
en Direktion, bestående af en ordförande, som af Kongl. Maj:t i nåder
förordnas, och samtliga ledamöterne af Styrelsen för Ebersteinska skolan
i Norrköping.
20
Tekniska Elementarskolan i Örebro.
Sedan Kong!. Maj:J den 12 Mars 1856 fastställt stadgar för denna
skola, började dess verksamhet på hösten år 1857. Likasom vid den
tekniska skolan i Norrköping är kursen här nu mera treårig och
lärjungarne fördelade i tre afdelningar, men någon skilnad i undervisning
för olika fackriktningar förefinnes icke här. Den tid, som användes
för olika läroämnen, utvisas af följande tabell, hvilken angifver huru
många timmar eu lärjunge, som fullständigt genomgått skolan, tillsammans
begagnat undervisningen i särskilda ämnen:
matematik....................................... 530 timmar
mekanik.......................................................................... 300 »
fysik ................................................................................ 250 »
kemi och kemisk teknologi .................................... 500 ))
mineralogi och geognosi.......................................... 80 »
mekanisk teknologi ................................................... 130 »
linear-ritning............................................................ 540 »
Omfattningen af undervisningen i de matematiska läroämnena har
i det hela taget varit temligen lika med den som förekommit för Norrköpings
skola. Sålunda har i matematiken blifvit genomgånget: aritmetik,
algebra, två grader jemte serier och logaritmer efter Björlings
lärobok, planimetri och stereometri, plan trigonometri samt den analytiska
geometriens lörsta grunder. I mekanik har något mera omfattande
och i kemi något mindre omfattande kurser blifvit genomgångna än vid
sist nämnda läroverk. Någon särskild undervisning i kemisk teknologi
frihandsteckning {
obestämd tid, enär
del utföras i hemmet
obestämd tid, enär arbetena till stor
del utföras i hemmet .......................
modellering.................................................
verkstadsarbete ............................................
språk (svenska, tyska, engelska)............
bokföring .......................................................
sång .................................................................
70 »
450 b
300 »
70 »
30 »
21
har icke meddelats, men vid den öfverstå afdelningens repetitioner i kemin
hafva tillägg blifvit gjorda från den tekniska kemiens område.
Deremot har här en särskild kurs i mineralogi och geognosi föredragits.
Skolans verkstad har icke någon ångmaskin, hvarföre verkstadsarbetet
icke kunnat erhålla synnerlig utsträckning. Deremot har undervisningen
i frihandsteckning och modellering vunnit eu för ett läroverk åt
detta slag ganska betydlig omfattning, så att till och med öfning i
komposition af modelleringsarbeten kunnat förekomma.
Undervisningen bestrides nu mera af tio lärare, nemligen:
Föreståndaren, som undervisar i matematik, mekanik och språk;
eu lärare i fysik, kemi och mineralogi;
en lärare i mekanisk teknologi, frihandsteckning, lmearritning och
språk:
en lärare i bokföring och sång;
eu lärare i modellering;
en lärare i verkstadsarbete;
en lärare i gymnastik och vapenöfningar;
tre lärare i språk.
Den tekniska skolan är inrymd i stadshuset i Örebro.
Läroverket är försedt med åtskilliga samlingar, af hvilka företrädesvis
den mekaniskt-tekniska är rikhaltig. Denna innehåller, förutom en mängd
råämnen och fabrikater, flera fullständiga tillverkningsserier, såsom af
jern och andra metaller, porslin, glas, väfnader in. m. Äfven den på
landstingets bekostnad anskaffade, ordnade och underhållna samlingen
af länets bergarter och mineralier är af värde, 1 ysiska och mekaniska
modellsamlingarne äro deremot ganska ofullständiga.
Inträdesfordringarne äro i hufvudsaken de samma som vid den
tekniska skolan i Norrköping, nemligen: att hafva fyllt 14 år, ega god
fre j d, kunna skrifva läslig handstil, hafva försvarlig kristendomskunskap
samt hjelplig insigt i svenska språkläran, äfvensom i elementerna af
något utländskt språks grammatik, försvarliga insigter i historien och
geografien, framför allt fäderneslandets; vidare att kunna ledigt behandla
de fyra räknesätten, ''äfven med vanliga och decimalbråk, samt att i
geometrien känna de första grunderna.
22
Antalet lärjungar under de senaste åren har varit
| 1 Aid. | 2 Afd. | Ii Afd. | Summa. | Antalet elever |
1867—1868 .............. | ............. 18 | 18 | 11 | 47 | afgångsexamen. 8 |
1868—1869.............. | .............. 10 | 15 | 15 | 40 | 14 |
1869—1870.............. | ............. 22 | 7 | 13 | 42 | 12 |
1870—1871 ............ | .............. 16 | 20 | 6 | 42 | 6 |
1871—1872............... | ............... 29 | 16 | 13 | 58 | 12 |
1872—1873............... | ............... 38 | 24 | 11 | 73 | 11 |
1873—1874............. | ............... 32 | 33 | 15 | 80 | — |
I anseende till det växande antalet lärjungar i nedersta afdelningen
har undervisningen i åtskilliga af de här förekommande läroämnena
mast meddelas åt skilda grupper af lärjungar, hvarföre biträdande lärare
blifvit anställda.
Till Örebro tekniska skola hafva kommit lärjungar från åtskilliga
af Sveriges provinser. Äfven från Norge hafva flere lärjungar infunnit
sig. Eleverna erlägga inskrifningsafgift af 7 kronor 50 öre under enahanda
vilkor som vid Norrköpings tekniska skola.
Följande tabell visar, åt hvilka sysselsättningar de under åren 1870
—1873 från skolan utgångne elever egnat sig:
Studier vid högre tekniska läroverk ............................................. 2
Mekaniskt verkstadsarbete, ritning ................................................ 15
Jernvägsarbete........................................................................................ 6
T elegrafverket....................................................................................... 1
Brukshandtering............................................................................... 6
Kemiska fabriker................................................................................ 5
Bryggeri och garfveri .................................................................. 2
Repslageri............................................................................................ 1
Apotekareyrket ................................................................................. 1
Landtbruk eller sjömansyrke .............................................. 6
Handel .................................................................................................... g
Fortsatta studier vid högre elementarläroverk........................... 1
Uppgift saknas för.............................................. 6
Summa 58
23
Enligt för skolan faststäld stat utgår till lärares aflöning 7,475 kronor
Föreståndare, bibliotekarie, sekreterare, vaktmästare......... 1,750 »
Gymnastik...................................................................................... 150 »
Ved, ljus, laboratorium, bibliotek och öfrige samlingar ... 2,625 »
Summa 12,000 kronor
På grund af denna stat hafva utgått följande aflöningar:
Föreståndaren, som tillika är .lärare i matematik och språk, samt
sekreterare och bibliotekarie, (utom fri bostad)..................... 3,625 kronor
en lärare i fysik, kemi och mineralogi.......................... 2,350 »
en lärare i mekanisk teknologi, frihandsteckning,
linearritning och språk ................................................. 1,725 »
en lärare i bokföring och sång........................................ 275 )>
en lärare i modellering ..................................................... 300 »
en lärare i verkstadsarbete................................................ 500 »
eu lärare i gymnastik ........................................................... 100 »
Med anledningen af svårigheten att med skolans knappa tillgångar
upprätthålla undervisningen, har hon erhållit ett ytterligare anslag af 2,250
kronor för år 1873 och af 4,500 kronor för hvardera afåren 1874 och 1875.
Den närmare uppsigten öfver skolan och ledningen af hennes verksamhet,
äfvensom förvaltningen af de till henne anslagna medel, besörjes
af en Direktion, bestående af en ordförande, som af Kongl.
Maj: t i nåder förordnas, samt af fyra i orten "boende sakkunnige män,
hvilka inför magistraten i Örebro af stadens fullmägtige utses.
Tekniska Elementarskolan i Malmö.
Denna läroanstalt är den äldsta af de tekniska elementarskolorna
i Sverige. Dess stadgar äro fastställda af Kongl. Maj:t den 29 April
1853. Enligt dem skall denna skola vara en undervisningsanstalt, der
sådana kunskaper bibringas, som äro nödvändiga för dem, hvilka egna
sig åt de industriel yrkena, hvarjemte hon tillika bör vara en förberedelseanstalt
för dem, hvilka ärna ingå som elever vid Teknologiska
Institutet. Skolan skulle vara ett helt för sig, i det att industriidkare!!
i den samma skulle få en, så vidt möjligt, fullständig allmän teoretisk
och praktisk elementarbildning, och undervisningen skulle meddelas
24
till den utsträckning, att eu från tekniska elementarskolan utgången
elev borde, om lian så åstundade, kunna direkte ingå i Teknologiska
Institutet.
Den fullständiga lärokursen upptager en tid af tre år och är fördelad
i två afdelningar, hvardera omfattande en tid af ett och ett hälft år, så
att intagning af nya elever icke, såsom vid de öfriga tekniska elementarskolorna,
eger rum hvarje höst, utan blott hvar adertonde månad, den ena
gången i Augusti och den andra gången i Januari. Denna anordningär
egendomlig för Malmö tekniska skola.
Inträdesfordringarne äro de samma som vid tekniska skolan i Norrköping.
Afgiften vid inträdet är 7 kronor 50 öre.
Följande tabell visar det sammanlagda antal timmar under Indika en
lärjunge, efter fullständigt genomgången kurs, åtnjutit undervisning inom
olika ämnen:
matematik och mekanik ...................................... 870 timmar
kemi med laborationer ........................................... 660 »
fysik ............................................................................. 210 )>
linearritning ............................................................ 740 »
friliandsteckning och modellering ........................ 540 »
botanik och zoologi .................................................. 90 »
historia och geografi ............................................... 120 »
svenska språket.......................................................... 180 ))
tyska och engelska språken................................... 210 ))
bokföring ....................................................................... 60 »
verkstadsarbete .......................................................... 360 »
Undervisningen i de matematiska läroämnena har ungefärligen samma
utsträckning som i Norrköpings tekniska elementarskola, men i kemien
meddelar Malmö skola icke en så vidsträckt kurs som skolan i
Norrköping. Här finens nemligen ej någon särskild undervisning i
organisk kemi, ej heller i kemisk teknologi. Någon särskild undervisning
i mekanisk teknologi meddelas icke. Deremot intaga de allmänt
bildande läroämnena ett ganska vidsträckt rum i denna skola.
Denna närmar sig derföre mera till en vanlig realskola. Verkstaden
är likväl icke utan betydenhet. En ångmaskin finnes, med livilkéns
skötsel lärjungarne turvis öfvas.
25
Undervisningen bestrides af sex lärare, nemligen:
Föreståndaren, som undervisar i matematik och mekanik;
en lärare i fysik, kemi samt botanik och zoologi;
eu lärare i linearritning, verkstadsarbete och bokföring;
en lärare i frihandsteckning och modellering;
en lärare i historia, geografi och svenska språket;
en lärare i främmande språk.
Skolan i Malmö har en egen byggnad, hvilken är uppförd och
underliålles af kommunen.
Samlingarne och undervisningsmaterielen äro icke rikhaltiga, men
någorlunda tillräckliga för beliofvet med undantag må hända för den
till den kemiska undervisningen hörande materielen.
Följande tabell utvisar antalet lärjungar, som under de senaste åren Antalet elever 1 Afd. 2 Åtel. Summa. som allagt fullständig afgångsexamen. | |||
1867—1868 ............................... | .. 38 | 26 • 64 | 13 |
1868—1869 .................................. | .. 33 | 23 56 | 21 |
1869—1870 .................................. | .. 30 | 21 Öl | — |
1870—1871 ................................. | .. 43 | 20 63 | 14 |
1871—1872 ............................... | .. 40 | 19 59 | 14 |
1872—1873 ................................ | .. 43 | 26 69 | — |
1873—1874 ................................ | . 40 | 33 73 | 18 |
Eleverna äro till det vida ö | ‘vervägande antalet från Malmö stad | ||
och andra delar af Skåne; endast | ett fåtal från andra svenska provinser. | ||
De sysselsättningar, åt h vil ka | de | åren 1870—1873 | från skolan af- |
Mekaniskt verkstadsarbete ..... |
|
| ... 14 lärjungar |
Ritare på mekanisk verkstad | eller | hos byggmästare | .. 12 » |
Byggnadsyrket......................... |
| ... 6 » | |
Pappersmassefabrikation.......... |
|
| ... 3 » |
Tändsticksfabrikation............... |
|
| . 1 » |
Sockerfabrikation .................... |
|
| ... 2 » |
Sågverksrörelse ....................... |
|
| .. 1 » |
Smedsyrket ................................ |
|
| ... 2 » |
4
Snickeriyrket..................................................................... 2 lärjungar
Målareyrket................................................................................ | . 2 | » |
Skrädderiyrket ........................................................................ | . 1 | )> |
Apotekareyrket......................................................................... | . 2 | » |
Landtbruk ................................................................................. | . 12 | » |
Sjöfart'' .. .............................. | . 2 | » |
Handel ............................................................................................ | . 10 | » |
Högre tekniska studier .......................................................... | . 1 | » |
Diverse oj industriel a yrken ............................................ | . 2 | » |
Obekanta .................................................................................. | . 10 | » |
Enligt för skolan faststäld stat utgår till Lärarnes aflöning............................................................................. | 8,100 | kronor |
Föreståndaren, bibliotekarien och vaktmästaren ................ | 1,850 |
|
Laboratorium och kemiska apparater ...................................... | 600 | » |
Bibliotek och öfriga samlingar ................................................... | 1,300 | » |
Belysning in. fl. utgifter .......................................................... | 150 | » |
Summa | 12,000 | kronor |
Lönerna äro fördelade på följande sätt: | 3,300 kronor | |
Läraren i fysik, kemi, botanik och zoologi ........................... | 2,200 |
|
Läraren i linear-ritning, verkstadsarbete och bokföring, | 1,950 | )) |
Lärare i frihandsteckning och modellering ......................... | 850 | » |
Lärare i histora, geografi samt svenska språket.................. | 500 | » |
Läraren i främmande språk ........................................................ | 800 | )> |
Föreståndaren och verkmästaren åtnjuta dessutom hyresersättning
af kommunen.
Direktionen är sammansatt efter samma grunder som styrelsen för
tekniska elementarskolan i Örebro.
Tekniska Elemcntar-skolan i Borås.
Donna läroanstalt började sin verksamhet hösten 1856. Dess stadgar,
af Kongl. Maj:t faststälda den 12 Mars 1856, äro i alla hufvudsak -liga delar lika med stadgarne för den tekniska elementarskolan i Örebro.
27
Följande tabell visar huru många timmar en lärjunge, som fullständigt
genomgått den treåriga lärokursen, åtnjutit undervisning i olika
ämnen:
matematik...................................................................... 646 timmar
fysik ............................................ 136 »
kemi jemte laborationer ........................................ 612 »
kemisk teknologi........................................................ 68 »
mineralogi och geologi............................................. 68 »
mekanik........................................................................ 306 »
mekanisk teknologi .................................................. 68 »
linearritning och beskrifvande geometri............ 238 »
maskin- och konstruktionsritning ........................ 204 »
frihandsteckning och modellering ........................ 408 »
bokföring ..................................................................... 68 »
botanik och zoologi ..
svenska språket..........
tyska språket .............
engelska språket ........
franska språket ..........
historia och geografi
verkstadsarbete ..........
handelsvetenskap........
Häraf synes, att skolan i Borås har försökt att förena den mer
tekniska riktning, som finnes hos skolorna i Norrköping och Örebro,
med den riktning åt allmän realbildning, som gifver sig tillkänna i undervisningsplanen
för Malmö tekniska elementarskola. Men det har
visat sig, att en sådan förening medför olägenheter, hvarföre Kong!.
Maj:t genom nådigt bref af den 9 Augusti 1872, enligt Direktionens
förslag, från undervisningsplanen uteslutit fem läroämnen, nemligen
botanik, zoologi, historia, geografi samt franska språket, hvaremot en
behöflig utvidgning af lärokurserna i andra ämnen, synnerligast mekanik,
kemi, och ritning, kunnat åstadkommas.
Den matematiska undervisningen omfattar aritmetik, algebra, två
grader jemte läran om serier, logaritmer och kedjebråk, efter Wiemers
lärobok, planimetri och stereometri (efter Alreiks lärobok), plan trigono
-
102 »
136 »
204 »
136 »
238 »
408 »
68 »
28
metri (efter Ekman). Som praktisk tillämpning erhålla eleverna undervisning
i afvägning och profilkartors upprättande samt ägomätning. I
fysik genomgås Mullers lärobok (efter Wiemers bearbetning), någon
gång äfven en dol af Focks lärokurs i tillämpad Värmelära, Den kemiska
kursen omfattar så väl den organiska som den oorganiska kemien
(efter Berlins och Wöhlers läroböcker) jemte öfningar på laboratorium
i apparaters användande samt qvalitativ och något qvantitativ analys.
I kemisk teknologi genomgås det vigtigaste af Wagners lärobok. Mineralogien
och geologien föredragas efter Sjögrens och Bergstrands läroböcker.
I teoretisk mekanik genomgås en del af Weisbachs lärobok
(Nycanders bearbetning) samt i praktisk mekanik utdrag af Morin-Bagges
handbok och Jonzons ångmaskinlära. Den mekaniska teknologien meddelas
efter Kjellstedts lärobok. Vid linearritningen följes Bergs lärobok,
efter hvars genomgående lärjungarne få kopiera några ritningar, för att
sedan öfvas i modellers och maskiners afteckning, dels direkte och dels
genom upptecknade mått (croquisritning). Äfven beräkning och konstruktion
af enkla maskindelar samt af vattenhjul och turbiner, in. in.
förekommer. Modellering har öfvats blott af några få elever.
Under verkstadsarbetet förfärdiga eleverna första året några verktyg,
hvarefter de under lärokursens andra och tredje år arbeta på mekaniska
modeller, Indika utföras i ganska stor skala, hvarvid eleverna turvis få
sysselsätta sig med liyfvolmaskinen och svarfvarne samt biträda vid
suddning, formning och gjutning äfvensom att sköta skolans ångmaskin.
Denna ganska omfattande undervisning har meddelats af endast
fem lärare, nemligen
Föreståndaren, som tillika är lärare i matematik och fysik;
en lärare i kemi, kemisk teknologi och naturalhistoria;
eu lärare i frihandsteckning, linearritning, modellering samt bokföring;
en
lärare i mekanik, mekanisk teknologi, maskinritning och verkstadsarbete;
en
lärare i svenska och främmande språk samt historia och geografi.
Den tekniska elementarskolan i Borås har en egen rymlig byggnad,
som är bekostad af kommunen. Samlingarne äro icke tillräckliga
för behofvet,
29
Antalet lärjungar, som under senaste förflutna år begagnat skolans
undervisning, är
| i Afa. | 2 Afd. | 3 Afd. | Summa. | Antalet elever |
1867-1868............. | .............. 24 | 14 | 10 | 48 | afgångsexamen. 9 |
1868—1869............. | ............ 16 | 17 | 11 | 44 | 10 |
1869—1870 ............ | .............. 22 | 15 | 13 | 50 | 7 |
1870—1871.............. | ............. 17 | 19 | 14 | 50 | 11 |
1871—1872.............. | ............. 28 | 14 | 15 | 57 | 11 |
1872—1873.............. | .............. 39 | 18 | 10 | 67 | 9 |
1873—1874 ............. | ............. 26 | 31 | 14 | 71 | 12 |
Ehuru ganska många af lärjungarne hafva sitt hem i Borås stad,
är dock flertalet från åtskilliga andra svenska provinser. Deras ålder
vid inträdet i skolan har vexlat mellan 14 och 30 år. 146 afgångna elever
hafva egna! sig åt
Mekåniskt-tekniska yrken ..................................................... |
| 27 |
Kemiskt-tekniska yrken...................................................... |
| 5 |
Olika industriel yrken........................................................ |
| 17 |
Civilingeniörs- och byggmästarebefattningar................. |
| 15 |
Landtbruk........................................................................... |
| 21 |
Bergshandtering.................................................................... |
| 12 |
Handel....................................................................... |
| 27 |
Befattningar vid jernvägstrafiken ................:................... |
| 4 |
Landtmäteri ............................................................................. |
| 3 |
Telegrafi..................................................................................... |
| 1 |
Olika, ej industriel, yrken ................................................... |
| 14 |
Utgiftsstaten, sådan den är af Ivongl. Maj:t faststäld | för år 1873, | |
För undervisningen i matematik ............................................. | 1,200 | kronor |
» » fysik.................................................... | 400 | it |
» » kemi och kemisk teknologi .............. | 1,600 | » |
)) y> mineralogi och geologi .................... | 300 |
|
» » mekanik och maskinritning............. | 1,000 | :» |
Transport | 4,500 | kronor |
30
Transport 4,500 kronor
För undervisningen i mekanisk teknologi och ledning af
verkstadsarbetet.............................. 800 ''»
)) )) frihandsteckning och linear-ritning 1,000 »
» » tyska och engelska språken ............ 600 »
» )) svenska språket ................................... 200 »
» » aritmetik och bokföring..................... 300 »
)) » allmän handelsvetenskap .................. 200 »
)> )) landtmäteri- och afvägningsöfningar 200 »
Till handtverksbiträden .................... 200 »
)) föreståndaren....................................................................... 1,200 »
» bibliotekarien.......................................................................... 150 »
» kassaförvaltaren ..................................................................... 150 »
För protokollsföring hos Direktionen, expedition, skrifmaterialier
och vård af arkivet .............................................. 150 »
Till vaktmästaren ........................................................................ 250 »
» kemiska laboratoriet ........................................................... 400 »
» mekaniska verkstaden ........................................................ 300 »
» biblioteket.................................................................................. 300 »
» öfriga samlingar..................................................................... 400 »
» ved, ljus och diverse utgifter .......................... 700 )>
Summa 12,000 kronor
Äfven för tekniska skolan i Borås har ett extra statsanslag för år
1875 af 4,500 kronor blifvit af riksdagen beviljadt.
Direktionen är sammansatt efter samma grunder som vid de tekniska
elementarskolorna i Örebro och Malmö.
lic tekniska elementarskolornas ändamål.
Då Komitén nu går att framställa sitt underdåniga förslag till
organisation och undervisningsplan för de tekniska elementarskolorna i
riket, synes det i främsta rummet böra angifvas hvilket ändamål dessa
läroanstalter hafva att uppfylla och i hvilken riktning de böra arbeta.
Redan do väsendtligt från hvarandra afvikande anordningar, som vid
olika skolor af detta slag förekomma, gifva vid handen att i hit hö
-
31
rande frågor ganska olika uppfattningar förekomma. Hela gången af
skolornas verksamhet måste emellertid bestämmas af det mål, till hvilket
de syfta, och det är derföre af vigt att, med blicken på detta mål,
bestämdt utstaka den verkningskrets, som bör tillkomma i fråga varande
skolor, och således angifva den ställning, de böra intaga så väl i förhållande
till den industriel verksamheten, som till den högre tekniska
och till den allmänt medborgerliga undervisningen.
Redan i inledningen till detta betänkande hafva Komiterade antydt
den uppgift, som efter deras uppfattning egentligen tillhör eu
teknisk elementarskola. Att bereda en god och ändamålsenlig utbildning
af verkmästare för fabrikerna, idkare af de små industrigrenarne
och underordnade ledare för byggnadsarbeten är det syfte, hvartill en
sådan skola bör sträfva. Området för dess verksamhet, ehuru nästan
lika omfattande och mångsidigt som den tekniska högskolans, sammanfaller
icke med detta.
Den sträfvan, som vid ett och annat läroverk af detta slag gifvit
sig tillkänna, att tillegna sig den tekniska högskolans läroplan och
undervisningsmetoder är således icke enlig med skolans bestämmelse.
Den har sin grund i en missuppfattning af de i sjelfva verket skilda
uppgifter, som tillhöra dessa olika läroanstalter. Högskolans ändamål är
att. meddela de kunskaper, som äro erforderliga för ingeniören och konstruktören,
samt i allmänhet att befrämja den högre tekniska bildningen,
hvilken måste vara bygd på en strängt vetenskaplig grundval. Hennes
förfarande måste således vara vetenskapligt. Elementarskolan åter bör,
enligt sakens natur, använda mera elementära undervisningsmetoder; hon
måste hos sina lärjungar förutsätta en lägre grad af förberedande kunskap,
men skall icke desto mindre bibringa dem en allvarlig och i sitt slag
fullständig teknisk bildning. Hennes förfaringssätt måste i följd häraf
blifva mera omedelbart * riktadt på det praktiska. Ehuru således till
namnet lika läroämnen ingå i läroplanen vid högskolan och vid tekniska
elementarskolan, och ehuru enahanda fackindelning kan finnas vid båda,
måste likväl en betydande skilnad ega rum i läroämnenas utsträckning,
i metoder och i undervisningens hela anordning. Det är ock denna af
teknikens natur, ej mindre än af lärjungarnes olika fallenhet och förberedelse
betingade skilnad, som gifver åt den tekniska elementarskolan
32
ett värde och en betydelse, som hon icke skulle eg a, om hon sträfvade
att vara en teknisk högskola i mindre skala. Man skulle då med skäl
kunna ifrågasätta, om hennes tillvaro vore berättigad.
Lika strängt bör man, enligt Komiténs åsigt, skilja mellan den
tekniska elementarskolans verksamhetsfält å ena sidan, och realskolans
å den andra. Visserligen har man icke sällan, vid de tekniska elementarskolorna
i olika länder, sökt förena dessa båda i flera hänseenden
så väsendtligt olika uppgifter, men enligt Komiténs - uppfattning, till
skada för dem begge.
Dessa båda slag af läroanstalter äro, såsom redan i det föregående
blifvit antydt, visserligen med hvarandra beslägtade, men de hafva dock
alldeles olika syften. De behandla till en del samma läroämnen, men,
just till följe af det olika syftet, blifva för dem så väl måttet, hvartill
de skola bibringas, som äfven behandlingssättet olika.
Realskolans uppgift är att bibringa en allmän realbiidning; hennes
lärjungar inhemta kunskaper, grundläggande för hvilken olika riktning
af det praktiska lifvet, de än må komma att fullfölja; omfattningen af
hennes undervisningsplan blir i följd deraf större, och den följdriktiga
utvecklingen af den samma fordrar en längre tid.
Den tekniska elementarskolan åter arbetar för ett visst, bestämdt
område af näringslifvet. Hon meddelar hufvudsakligen de kunskaper,
som på detta område hafva eu omedelbar praktisk användning. Hennes
undervisningsplan måste derföre blifva mindre omfattande: läroämnena
skola behandlas med afseende å de omedelbara tillämpningarna. Lärjungarne
inträda i denna läroanstalt vid en mera framskriden ålder.
Skall det tekniska elementarläroverket uppfylla sitt hufvudändamål,
så måste undervisningen i de tekniska kunskapsgrenarne upptaga så
mycken tid, att föga deraf återstår för andra läroämnen. Skolan måste
derföre hos sina lärjungar förutsätta en viss .grad af allmän bildning,
men hon kan icke bibringa den. Realskolans lägre klasser blifva i
följd häraf förberedande för den tekniska elementarskolan, likasom hennes
högre klasser förbereda till inträde i den tekniska högskolan.
Härmed är icke sagdt, att icke den tekniska elementarskolan både
kan och bör befrämja lärjungarnes allmänna bildning; det finnes ingen
läroanstalt, som icke utöfva!'' en sådan inverkan; men detta är för henne
icke den närmaste och hufvudsakliga uppgiften. Att vid den tekniska
elementarskolan lägga tyngdpunkten åt den allmänna bildningens sida
vore att tillgodose denna på bekostnad af den tekniska bildningen och
sålunda förfela hennes väsendtliga syfte. Den tekniska skolan, så kraftigt
befrämjande detta syfte, då hon är rätt organiserad, skulle derigenom
förvandlas till en ofullkomlig realskola af tvifvelaktigt värde.
Men, torde man säga, den tekniska elementarskolan, om hon äfven
är af eu annan natur än realskolan, och om hon icke blott till omfång
utan äfven till förfaringssätt skiljer sig från den tekniska högskolan,
måste dock med den sist nämnda stå i ett nära sammanhang, så att
den tekniska högskolan fortsätter hvad elementarskolan börjat.
I enlighet med denna uppfattning har man vid åtskilliga tekniska
elementarskolor både i Sverige och i andra länder uppställt ett annat
mål än det nyss omförmälda; skolan har äfven fått till uppgift att förbereda
unge män för inträde i en högre teknisk läroanstalt. Det skulle
vid första anblicken kunna synas som en dylik verksamhet borde tillhöra
de tekniska elementarskolorna. Men betraktar man närmare de
uppgifter, dessa olika anstalter hafva att fylla, och granskar deras deraf
betingade organisation, så finner man, att äfven denna åsigt icke är
grundad i en riktig uppfattning af den tekniska elementarskolans natur.
Den uppgiften, att förbereda för den tekniska högskolan, måste rätteligen
tillkomma realskolan. I sjelfva verket bör den tekniska högskolan
grunda sitt arbete på en allmän bildning, med real riktning, under det
att de tekniska elementarskolorna, enligt hvad nyss blifvit anfördt, böra
bibringa en teknisk bildning till den utsträckning, som de elementära
hjelpmedlen medgifva. Detta hindrar icke, att äfven lärjungar vid en
teknisk elementarskola, om de ega framstående anlag för högre vetenskapligt-tekniska
studier, kunna vid den tekniska högskolan fortsätta
sin utbildning, vare sig som ordinarie eller specialelever. Men det
synes Komitén, att de tekniska elementarskolornas organisation bör,
utan särskildt afseende å detta fåtal af lärjungar, ordnas endast''med
afseende på dessa läroanstalters egentliga bestämmelse.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser Komitén, att som
liufvudsakligt ändamål för nu i fråga varande skolor bör uppställas, att
de skola för inträde i teknikens tjenst bereda unge män, som vilja egna
34
sig åt yrken eller befattningar, för hvilka elementära tekniska kunskaper
äro af behofvet påkallade.
Inträdesfordringar.
Att beskaffenheten af det mål, som föresättes de tekniska elementarskolorna,
måste bestämmande inverka så väl på valet af de läroämnen,
som der böra förekomma, som på den gång undervisningen bör
taga genom läroverket, är lätt att finna. Men denna inverkan måste
äfven göra sig gällande vid utstakandet af fordringarne för inträde i
nämnda skolor.
Vid dessa inträdesfordringars bestämmande förete sig för öfrigt
egendomliga, icke ringa svårigheter. Man måste bland annat i viss mån
göra afseende på de olika läroanstalters beskaffenhet, från hvilka den tekniska
elementarskolan har att hemta sina lärjungar, ehuru önskvärdt det
än är att de inkommande lärjungarne eg a en likartad förberedande bildning.
Egentligen vore det mest följdriktiga, att ställa den tekniska elementarskolan
i ett bestämdt samband med det allmänna elementar-läroverket,
så att lärjungar, hvilka vid det sist nämnda hunnit förvärfva
ett visst mått af allmän bildning, skulle kunna utan vidare förberedelse
öfvergå till det förra. Men till följe af dessa skolors egendomliga art
är det tillika nödvändigt att göra deras undervisning tillgänglig åtminstone
för de mera begåfvade af folkskolans lärjungar. Erfarenhet har
i sjelfva verket visat, att flere bland dem, som på denna väg vunnit
inträde vid landets tekniska elementarskolor, tillhört deras bästa elever
och utbildat sig till ganska dugliga verkmästareämnen.
Man kan likväl icke heller, utan att allt för mycket nedtrycka undervisningen
vid de tekniska elementarskolorna, eller ock allt för mycket
förlänga kursen vid dem och derigenom förorsaka onödigt stora kostnader,
ställa dessa läroanstalter i omedelbart samband med de vanliga
folkskolorna. Komitén har så mycket mindre ansett sig böra föreslå
något sådant, som man dels bör kunna med skäl hoppas, att högre
folkskolor, hvilka äro af behofvet påkallade icke endast såsom förberedelse
till den tekniska undervisningen utan för ännu vidsträcktare syften,
inom en icke allt för aflägsen framtid blifva mera allmänt upprättade
35
i olika delar i landet, och. dels de tekniska afton- och söndagsskolorna,
hvilka redan finnas i de städer, der tekniska elementar-skolor äro upprättade,
och hvilka anstalters vidsträcktare spridning, på sätt längre
fram skall närmare utvecklas, måste anses som en vigtig statens uppgift,
bilda, jemte det de verka för sin närmaste och egentliga bestämmelse,
en annan brygga från folkskolan till det tekniska elementarläroverket.
Synnerligen böra deras lärjungar som extra- eller specialelever
deltaga uti dessa skolors undervisning. Denna sist nämnda
föreningslänk mellan de båda slagen af undervisningsanstalter är af så
mycket större betydelse som derigenom möjliggöres för en från folkskolan
utgången, väl begåfvad yngling att, under det han, arbetande i
ett yrke, förtjena!'' sitt uppehälle och förvärfva!'' en för hans framtida
studier i hög grad nyttig praktisk erfarenhet, förbereda sig till inträde
i den tekniska elementarskolan.
Vid närmare bestämmande af inträdesfordringarne för i fråga varande
läroanstalter, äro för öfrigt följande omständigheter att taga i
betraktande.
Emedan den tekniska elementarskolan bör hufvudsakligen inskränka
sig till att meddela eu egentligen teknisk bildning och derföre endast i
ringa mån kan befatta sig med läroämnen, som falla inom den allmänna
bildningens område, måste såsom redan är antydt de ynglingar, som
söka inträde i en sådan skola, förut hafva förvärfvat en viss grad af
allmän bildning. Utan tvifvel skulle det vara gagneligt, om i denna bildning
inginge åtminstone ett af de mest spridda bland de lefvande språken,
men detta skulle väsendtligt försvåra inträdet från en högre folkskola
till den tekniska elementarskolan. Det lämpligaste torde derföre vara
att åtminstone för närvarande från inträdesfordringarne utesluta främmande
språk. Ej heller synes det ändamålsenligt att utbreda fordringarne
till många ämnen med ringa utsträckning för hvarje, utan man
bör i stället inskränka dem till ett fåtal, och inom dessas område fordra
en så grundlig insigt som skäligen karl påräknas vid den ålder af fjorton
år, hvilken torde vara den lägsta ålder, som för de inträdande lärjungarne
bör bestämmas.
De ämnen, Komitén anser böra ingå bland inträdesfordringarne, äro:
i^enska språket, matematik, samt historia och geografi.
Med tillämpning af dessa grundsatser, får Komitén i underdånighet
föreslå nedan nämnda inträdesfordringar för de tekniska elementarskolorna
:
I svenska språket: förmåga att felfritt skrifva efter diktamen;
I matematik: de fyra räknesätten i hela tal och bråk (äfven decimalbråk)
samt regula de tri; de fyra räknesätten i algebra; planimetri
till omfånget motsvarande de fyra första böckerna af Euclides;
I historia och geografi: Fäderneslandets historia efter en kortfattad
lärobok, Europas geografi, med särskildt afseende på fäderneslandets,
samt grunddragen af de öfriga verldsdelarnes geografi.
Derjemte skall den inträdessökande kunna skrifva en redig handstil
samt förete betyg öfver uppnådd fjorton års ålder, god frejd och god religionskunskap.
I allmänhet bör pröfning anställas i ofvan angifna ämnen.
Dock må från sådan pröfning vara befriad yngling, som i allmänt elementar-läroverk
genomgått fem klasser.
Utom de ordinarie eleverna, Indika deltaga i hela den för deras fack
afsedda undervisning, torde det vara med i fråga varande skolors bestämmelse
och verksamhet väl förenligt att medgifva andra, synnerligen
dem, som uppnått en mera mogen, ålder och förvärfvat praktisk kännedom
af något yrke, att som specialelever deltaga uti undervisningen i
ett eller flera särskilda läroämnen. En sådan anordning bör blifva af
verkligt gagn för dom, hvilka, redan anstälda i industriens tjenst, önska
att, så vidt möjligt inhemta de för deras yrkens rätta bedrifvande erforderliga
kunskaper, utan att kunna råda öfver så mycken tid, som
fordras för genomgående af en fullständig kurs.
Att för dem, som hafva ett sådant syfte, uppställa samma fordringar
som för de ordinarie eleverna, skulle vara att för den försvåra och
må hända i de flesta fall omöjliggöra undervisningens begagnande. Det
synes vara tillräckligt, om de ådagalägga sådana förkunskaper, som
äro nödvändiga för att de med nytta skola kunna deltaga uti undervisningen
i det eller de ämnen,
för hvilka de anmält sie\
På dessa skäl anser
sig
Komitén
röra föreslå att styrelserna för
den mån utrymme
och lärarekrafter medgifva, tillåta dem som dertill anmäla sig.
att i egenskap af specialelever deltaga i undervisningen i ett eller fl oha
de tekniska elementar-skolorna må erhålla rättighet att, i
läroämnen, så framt de visa sig innehafva sådana förkunskaper som
erfordras för att draga nytta af denna undervisning.
Fackafdelningar och studiekursens längd.
Närmast efter inträdesfordringarne synes den frågan böra behandlas,
huru vida undervisningen i de tekniska elementarskolorna bör från
början till slut vara gemensam för alla elever, eller om, antingen under
hela kursen eller under en del af den samma, lärjungarne böra, med
afseende å de olika industriela riktningar, i hvilka de komma att arbeta,
erhålla olika undervisning.
Vid de tekniska elementar-skolorna i Sverige har hittils i allmänhet
icke någon olikhet i kurser egt rum för lärjungar, som egna sig
åt olika fack. Norrköpings tekniska skola gör visserligen i detta hänseende
ett undantag, i det att vid denna skola någon skilnad göres
mellan elever, egnande sig åt mekaniska, och dem som egna sig åt
kemiska industrigrenar; denna skilnad sträcker sig likväl blott till öfningarne
i kemiska laborationer och verkstadsarbete. Deremot finner
man vid de tekniska elementar-skolorna i Preussen och Bajern en afgjord
fackdelning, motsvarande de mekaniska, kemiska och byggnadsyrkena,
hvarjemte vid de preussiska skolorna en särskild afdelning
blifvit upprättad för de lärjungar, hvilka förbereda sig till inträde vid
ett högre tekniskt läroverk. Båda dessa anordningar ega fördelar och
olägenheter.
Redan i det af Komitén afgifna underdåniga betänkande angående
den tekniska högskolans organisation, har Komitén haft tillfälle antyda,
i hvithet nära förhållande de olika industrigrenarne stå till hvarandra,
i följd hvaraf teknikens mekaniska och kemiska hjelpmedel i liera fall
måste inom vår tids industri samverka. Detta gäller icke endast för
de stora, utan äfven för de små industrigrenarne, och inom de senare,
der arbetets fördelning vanligtvis icke kan så strängt genomföras, påkallas
icke sällan mångsidiga insigter hos arbetets närmaste ledare. Det
inträffar ock ofta, att en yngling icke på förhand kan bestämma, åt
hvilket tekniskt yrke han kommer att egna sig, dels emedan han icke
38
tillräckligt känner hvarken sina egna anlag eller de olika yrkenas områden,
och dels emedan han vid sitt val måste göra väsendtligt afseende
på hvilka befattningar inom industriens tjenst som, när han slutat
sin studiekurs, kunna blifva för honom tillgängliga. Det kunde häraf
synas, som det ändamålsenligaste vore att för alla lärjungar anordna
samma kurs.
Men å andra sidan är det en afgjord sanning, att en grundligare
insigt i ett fåtal af kunskapsgrenar är i de flesta fall att vida föredraga
framför en mångsidigare, men mindre djupgående bildning och att eu
läroplan i allmänhet bör anses olämplig, om han splittrar lärjungarnes
arbetskraft i många olika riktningar. Vidare gifves det lärjungar, som
antingen genom afgjorda anlag eller genom sin samhällsställning kunna
tidigt nog bestämma den hufvudriktning, åt hvilken de vilja egna sin
framtida verksamhet. Slutligen kan eu allvarligare och för olika individuela
anlag och studiesyften bättre afpassad undervisning anordnas,
om man särskiljer de olika facken, än om man hoptvinga!'' alla inom
samma läroområde.
På grund af dessa förhållanden anser Komitén sig böra tillstyrka,
att en fackdelning sker vid de tekniska elementarskolorna, men att
delningen i de olika facken vidtager så sent som möjligt, och att skilnaden
mellan de särskilda fackkurserna icke göres större än hvad behofvet
af en allvarlig elementär fackbildning påkallar.
I detta afseende torde det i första rummet vara behöfligt att skilja
mellan de lärjungar, som egna sig åt mekaniskt-tekniska och åt kemiskttekniska
läroämnen. Det kan härvid anmärkas, att endast ganska få
af den tekniska elementar-skolans elever egna sig åt rent kemiska delar
af tekniken, men det gifves flera mycket betydande industrigrenar, t. ex.
klädesfabrikationen, kattuns- och tapet-tryckerierna, porslinsfabrikationen,
oljeberedningen, Indika, ehuru förnämligast användande mekaniska arbetsprocesser,
likväl i väsendtlig mån påkalla äfven de kemiska hjelpmedlens
biträde. Det synes derföre behöfligt att bereda tillfälle för
dem af den tekniska elementarskolans lärjungar, som sådant önska, att
inhemta något djupare insigter i kemien, än som för flertalet af dem
oundgängligen behöfvas.
Men det gifves ännu eu fackriktning, som är af den betydenhet, att
39
Komitén anser henne böra representeras vid de tekniska elementarskolorna.
I det af Komitén afgifna betänkandet om den tekniska högskolan
har Komitén tillåtit sig fästa uppmärksamheten vid den ofullständiga
utveckling, som den högre byggnadsundervisningen i vårt land
^ ännu kunnat uppnå. Äfven den lägre byggnadsundervisningen lemna]''
mycket öfrigt att önska. Akademien för de Fria Konsterna kan, såsom
en högre anstalt, hvars syfte är de bildande konsternas befrämjande,
och som inom byggnadsfacket särskildt måste, enligt sakens natur, företrädesvis
egna sin verksamhet åt den högre arkitekturen, icke lämpligen
befatta sig med att bilda hvad man kan kalla underbefäl vid större
byggnadsföretag, ehuru hon äfven i detta fall verkat gagnande. Chalmerska
skolan i Göteborg, äfvensom Slöjdskolan i Stockholm meddela
visserligen äfven byggnadsundervisning och bidraga således i sin män
att afhjelpa i fråga varande behof. Men ett så stort antal biträdande
tekniker erfordras så väl vid husbyggnader, som vid jernvägs- och
vattenbyggnader och vid de många jernvägsanläggningarne i landet,
att icke få af de tekniska elementarskolornas lärjungar erhållit sådana
befattningar, ehuru de icke haft tillfälle förut inhemta någon kunskap i
bygg''nadskonsten. Detta förhållande synes hänvisa på ett för handen
varande behof, att tillfälle till en mera ingående undervisning i detta
fack beredes inom sagda läroverk. Då dertill kommer, att, af skäl, som
längre fram skola anföras, samtliga ordinarie elever vid dessa skolor
efter Komiténs uppfattning böra genomgå en kurs i de första grunderna
af allmän byggnadslära och husbyggnadskonst, och således, om Komiténs
förslag vinner nådigt afseende, en lärare i dessa ämnen i allt fall skulle
vid dem anställas, synes det särdeles lämpligt att en något fullständigare
undervisning meddelas i praktisk byggnadskonst åt de elever, som
sadant önska, och att sålunda en särskild afdelning äfven för byggnadsyrkena
upprättas. De kostnader, som härigenom skulle uppkomma, äro
i förhållande till det åsyftade ändamålet så ringa, att de icke torde vara
afsevärda.
Det kan emellertid icke vara behöflig^ att omedelbart anordna en
särskild afdelning för byggnadskonst vid samtliga elementarskolorna.
Komitén anser det vara lämpligast att till en början upprätta särskilda
byggnadsafdelningar vid de tekniska elementarskolor, som äro förlagda
40
i Norrköping och Malmö, de båda mest betydande af de städer, der
sådana skolor finnas. Visar erfarenheten, såsom troligt är, framdeles
behofvet af sådana afdelningar äfven vid de andra skolorna, skola de
kunna utan synnerliga svårigheter upprättas.
Vid skolan i Örebro synes det vara lämpligt att upprätta en särskild
afdelning för bergsvetenskap. Komitén får tillfälle att återkomma till
detta ämne i sammanhang med frågan om organisationen af den lägre
bergsundervisningen i riket.
Flere af de lärjungar, Indika genomgått de tekniska elementarskolorna,
hafva sedermera egnat sig åt landtbruks- och handelsyrkena.
Det skulle på grund häraf kunna ifrågasättas, huru vida icke vid dessa
skolor fackafdelningar borde ordnas för nämnda yrken. Emellertid
synes det mera bero på tillfälliga förhållanden, att de tekniska skolornas
lärjungar egnat sig åt dessa yrken, än på en i sakens natur grundad
ordning. I alla hänseenden torde det vara fördelaktigare för ynglingar,
som ämna utbilda sig för landtbruk eller handel, att i de för
dessa yrken särskildt afsedda specialskolor inhemta erforderliga förberedande
kunskaper. Utom det, att den för de tekniska elementarskolornas
egentliga behof afsedda undervisning omfattar ett likartadt, inom
sig slutet helt, komma dessa skolor, efter all sannolikhet, när deras
organisation blifvit fullständigt genomförd, att tagas så starkt i anspråk
för de i egentlig mening tekniska yrkenas behof, att de svårligen medgifva
tillägg af några flera fackafdelningar för andra yrkesgrenar.
Studiekursens längd är för närvarande vid samtliga de tekniska
elementarskolorna treårig. Komitén har icke funnit anledning att föreslå
någon förändring i denna anordning. I allmänhet äro lärjungarne
fördelade i tre årsafdelningar, men vid skolan i Malmö äro endast två
afdelningar, hvardera på 1V2 år. Otvifvelaktigt är det lämpligare att
anordna undervisningen för tre ett-åriga afdelningar, och Komitén har
derföre i sitt förslag till undervisningsplan förutsatt en sådan anordning
vid samtliga i fråga varande läroverk.
41
f
X
Läroämnen.
Med tillämpning af de grundsatser, som i det föregående blifvit
uppstälda i afseende på de tekniska skolornas bestämmelse och organisation,
fa Komiterade nu angifva så väl de läroämnen, hvilka de anse böra
i undervisningsplanen ingå, som äfven den utsträckning, i hvilken dessa
särskilda ämnen skulle förekomma, äfvensom måttet af den undervisningstid,
som för hvart och ett af dem bör vid denna plans uppgörande
afses.
De läroämnen hvilka, enligt Komiténs åsigt, böra upptagas i den
tekniska elementarskolans undervisningsplan, äro följande:
T. Matematik.
1. Aritmetik, planimetri, stereometri, tvä grader algebra jemte läran
om serier och logaritmer, plan trigonometri samt den analytiska. geometriens
första grunder.
För denna undervisning användas 11 timmar i veckan
under första årets båda terminer; 8 timmar i veckan under
andra årets höst-termin och 2 timmar i veckan under dess vårtermin;
samt 2 timmar i veckan under tredje årets båda terminer.
Den matematiska undervisningen är gemensam för de olika
fackafdelningarne.
2. Beskrifvande geometri, utgörande en kort framställning af de allmänna
geometriska grunderna för föremåls afbildning, jemte linearritning.
För samtliga elever: 8 timmaj i veckan under första året
samt 4 timmar i veckan under andra året.
3. Praktisk geometri (geodesi).
Första grunderna af läran om fältmätning och nivelering med dertill
hörande ritning samt öfningar på fältet.
2 timmar i veckan under en termin för samtliga lärjungarne
42
i tredje ärsafdel ningen. Dessutom öfningar på fältet mot vårterminens
slut.
II. Mekanik.
1. Allmän mekanik, utgörande eu på elementar-matematiken och på
experimenter grundad framställning af de allmänna lagarne för kroppars
jemvigt och rörelse.
4 timmar i veckan under andra årskursens liöst-termin och
7 timmar under dess vårtermin, för samtliga lärjungar.
2. Maskinlära, utgörande eu elementär framställning af de vigtigaste
allmänna lagarne för maskiners verkningssätt, jemte redogörelse
för de förnämsta inom industrien använda enkla maskindelar, mellanmaskiner,
regulatorer, kraftmaskiner och arbetsmaskiner.
Föredrag: 3 timmar i veckan för samtliga lärjungar i tredje
årets kurs.
Ritning: 4 timmar i veckan för blifvande mekaniker under
andra årets vårtermin; 11 å 12 timmar i veckan för samma
elever under tredje årets båda terminer; ett mindre timantal
för elever, tillhörande kemiskt-tekniska och byggnadsafdelningarne.
3. Mekanisk Teknologi, innefattande en kort framställning af läran
om träets och metallernas mekaniska egenskaper jemte de för dessa
materialiers bearbetning företrädesvis användbara redskap och maskiner,
äfvensom redogörelse för de mekaniskt-tekniska industrigrenar, som för
orten äro af särskildt intresse.
3 timmar i veckan för samtliga lärjungar i tredje årets
kurs.
III. Fysik.
Experimental-fysik med särskildt afseende å denna vetenskaps förnämsta
tillämpningar inom industrien.
5 å 6 ti min ar i veckan för samtliga lärjungar under andra
läsåret.
13
IV. Kemi.
1. Allmän kemi, oorganisk och organisk.
3 timmar i veckan under första läsårets båda terminer
samt andra läsårets första termin för samtliga lärjungar. Dessutom
öfningar i kemiska laborationer, 8 timmar i veckan under
andra läsårets sista termin för lärjungar, som vilja egna sig åt
kemiskt-tekniska yrken.
2. Kemisk teknologi med särskildt afseende å de kemiskt-tekniska
industrigrenar, som äro för orten af största vigt, med tillhörande öfningar
å laboratorium.
15 å 16 timmar i veckan (inberäknadt öfningarne) under
tredje året för sist nämde lärjungar.
V. Mineralogi och geognosi.
De första grunderna af dessa vetenskaper med hufvudsakligt afseende
å de för tekniska yrken vigtigaste mineralier och bergarter.
3 timmar i veckan för samtliga lärjungar under andra årets
sista termin.
VI. Språk.
1. Svenska språket.
Öfning i skriftliga uppsatser med afseende å yrkesidkares behof.
2 timmar i veckan för samtliga lärjungar, under första året
och första terminen af andra årets kurs.
2. Främmande lefvande språk, tyska, engelska eller franska.
Undervisningen häri meddelas de lärjungar, som sådant
önska.
VII. Bokföring och handelslära.
Bokföring, handelskor resp ondens, vexellära (efter styrelsernas ompröfning).
2 å 4 timmar i veckan för samtliga lärjungar under andra
årets kurs.
44
Vill. Byggnadskonst.
1. Första grunderna af allmän byggnadslära och husbyggnadskonst,
jemte dertill hörande ritöfningar.
5 timmar i veckan under tredje årets första termin för
samtliga lärjungar.
2. Byggnadskonst jemte byggnadsritning, utgörande en fortsättning
och utveckling af hvad som i nyss nämnda kurs föredragits samt en kort
framställning af väg-, vatten- och brobyggnadskonsten.
9 å 11 timmar i veckan under tredje årets kurs för de
lärjungar, som egna sig åt byggnadsfacket.
Anmärkning. Kursen 2) i byggnadskonst anordnas tills vidare endast
vid skolorna i Norrköping och Malmö.
IX. Frihandsteckning- och modellering''.
1. Croquisritning. Teckning på fri hand efter modeller.
4 timmar i veckan under första året för samtliga lärjungar.
2. Frihandsteckning, högre kurs, äfvensom modellering anordnas
gemensamt för afton- och söndagsskolans lärjungar och de elever, tillhörande
den tekniska elementarskolan, som önska deruti deltaga.
X. Verkstadsarbete.
Öfning i bearbetning af metaller och trä samt i modellers och maskiners
förfärdigande. Dessutom lemnas de äldre eleverna tillfälle att
öfva sig i maskiners behandling.
4 å 6 timmar i veckan under de båda första läsåren för
samtliga lärjungar. 8 timmar i veckan under tredje läsåret
för eleverna i mekaniska fackafdelningen.
För att visa huru dessa ämnen kunna medhinnas under en treårigkurs
samt för att lemna en åskådlig öfversigt af de tekniska elementarskolornas
undervisningsplan, sådan denna, enligt Komiténs förslag, skulle
blifva, meddelas följande tabeller:
Första årets kurs.
(Gemensam för alla ordinarie elever).
45
..... Läroämnen. | Antal timmar i veckan, j | |
| Höst-term. | V år-term. j |
Ren matematik ................................................................... | 11 | n |
Allmän kemi .......................................................................... | 3 | 3 |
Beskrifvande geometri, jemte linear-ritning............... | 8 | 8 |
Svenska språket.................................................................... | 2 | 2 |
Frihandsteckning (croquisritning).................................... | 4 | 4 |
Verkstadsarbete ..................................................................... | 6 | 6 |
Summa | 34 | 34 |
Andra årets kurs.
A. (För mekaniska och byggnadsafdelningarne).
| Antal timmar i veckan, i | |
Läroämnen. |
|
|
| Höst-term. | Vår-term. } |
Ren matematik........................................................................ | 8 | 2 |
Allmän mekanik..................................................................... | 4 | 7 |
Fysik.......................................................................................... | 5 | 6 |
Allmän kemi ........................................................................... | 3 | — |
Beskrifvande geometri, jemte linear-ritning............... | 4 | 4 |
Maskinritning........................................................................... | — | 4 |
Bokföring, jemte handelslära............................................ | 4 | 2 |
Svenska språket..................................................................... | 2 | — |
Mineralogi oclr geognosi ................................................. | — | 3 |
Verkstadsarbete ................................................................... | 4 | 4 |
Summa | 34 | 32 |
46
Andra årets kurs.
B. (För kemiska afdelningen)
Läroämne n. | Antal timra Höst-term. | ar i veckan. Vår-term. |
Ren matematik.................................................................... | 8 | 2 |
Allmän mekanik................................................................... | 4 | 7 i |
Fysik......................................................................................... | 5 | 6 |
Allmän kemi (föredrag)...................................................... | 3 | — |
Laborationer .......................................................................... | — | 8 |
Beskrifvande geometri, jemte linear-ritning............... | 4 | 4 |
Bokföring, jemte handelslära .......................................... | 4 | 2 |
Svenska språket..................................................................... | 2 |
|
Mineralogi och geognosi ................................................... | — | 3 |
Verkstadsarbete .................................................................... | 4 | — |
Summa | 34 | | 32 |
Tredje årets kurs.
A. (För mekaniska afdelningen).
Läroämnen. | Antal timmar i veckan. | |
Höst-term. | Vår-term. j | |
Ren matematik...................................................................... | 2 | 2 1 |
Maskinlära (föredrag) ......................................................... | 3 | 3 i |
(ritning).............................................................. | 11 | 12 |
Mekanisk teknologi............................................................. | 3 | 3 |
Byggnadskonst, jemte ritning....................................... | 5 | — |
Praktisk geometri............................................................... | — | 2 |
Verkstadsarbete ............................................................... | 8 | 8 ! |
Summa | 32 | 30 | |
Tredje årets kurs.
B. (För byggnadsafdelningen).
47
| -- Antal timmar i veckan. | |
Läroämnen. |
|
|
• | Höst-term. | Vår-term. |
Ren matematik................................. | 2 | 2 • |
: Maskinlära (föredrag) .................................................... | 8 | 3 ! |
(ritning)............................................................... | 6 | 6 |
Mekanisk teknologi............................. Praktisk geometri................................. | 3 | 3 |
— | 2 | |
Byggnadskonst, jemte ritning....................................... | 16 | 14 |
Summa | 30 | 30 |
C. (För kemiska afdelningen).
. --j-—i Antal timmar i veckan. Läroämnen. | |
j Höst-term. | Y år-term. |
Ren matematik................................ ! 2 | 2 |
Maskinlära (föredrag) ........................................................1 3 | 3 |
(ritning)........................................... 4 | 4 |
Mekanisk teknologi................................. 3 | 3 |
Kemisk teknologi, jemte laborationer..................... ! 15 | 16 |
Byggnadskonst, jemte ritning........................................'' 5 | — |
Praktisk geometri................................................................. — | 2 |
Summa 32 | 30 |
48
Fakultativa ämnen, gemensamma för de tre årskurserna:
Främmande, lefvande språk;
F rihandsteckning;
Modellering;
T de kåda sist nämnda ämnena är undervisningen gemensam med
den som är anordnad för lärjungarne i afton- och söndagsskolan.
I fråga om de motiver, som legat till grund för uppställande af den
i det föregående upptagna undervisningsplan för de tekniska elementarskolorna,
får Komitén i underdånighet anföra följande, dervid särskildt
de punkter äro afsedda, som antingen äro af framstående vigt eller väsendtligt
afvika från den hittills vid dessa läroverk vidtagna ordning.
Vid bestämmande af de kunskapsgrenar, som böra ingå i planen
för en teknisk elementarskola, måste, på sätt i det föregående är antydt,
iakttagas, att ett sådant läroverks egentliga uppgift är bibringandet af
en elementär teknisk bildning. Den undervisning, som tillhör de allmänna
läroverken, kan här endast i andra rummet tillgodoses. Enligt
Komiténs åsigt bör, om på sätt ofvan föreslagits, lärjungarne före inträdet
i den tekniska skolan inliemtat det mest nödvändiga åt de till den
allmänna bildningen hörande kunskaper, i undervisningsplanen upptagas
endast sådana läroämnen, som äro af omedelbart gagn för lärjungarnes
blifvande yrken. Invändningar kunna visserligen göras mot att
de unga eleverna vid ifrågavarande skolor lemnas sålunda utan vidare undervisning
i historia, geografi och litteratur, men i valet mellan en sådan
anordning och ett mångläseri, lika skadligt för lärjungarnes tekniska
studier som för deras själsförmögenheters utveckling, har Komitén icke
tvekat att föredraga den först nämnda. Af samma skäl har Komitén
ansett sig böra från undervisningsplanen utesluta botanik och zoologi.
Utan tvifvel skulle undervisning i dessa ämnen vara gagnelig äfven fölen
och annan af den tekniska elementarskolans lärjungar, synnerligen
för de blifvande kemiska teknologerna, men detta gagn synes ingalunda
så väsendtligt, att det icke måste underordnas vigtigare fordringar.
Bland de matematiska kunskapsarter, som Komitén föreslagit att
49
i undervisningsplanen upptagas, äro, enligt sakens natur, aritmetik,
planimetri, stereometri, algebra och plan trigonometri att anse som sjelfskrifna,
och all särskild motivering för deras upptagande lärer vara
obehöflig. Hvad planimetrien och aritmetiken angår, torde likväl böra
nämnas, att ehuru lärjungarne vid inträdet i skolan böra ega kunskap
i dessa ämnen, det likväl är nödvändigt att genom fortsatta öfningar
utveckla och befästa insigten i nämnda ytterst vigtiga kunskapsgrenar,
så att en säker grund må vara lagd för vidare matematiska
studier. På dessa skäl hafva de ansetts böra i undervisningsplanen
ingå.
Den analytiska geometriens upptagande bland läroämnena torde behöfva
något närmare motiveras. Denna kunskapsgren, som sammanbinder
algebran och geometrien, är allt för omfattande, för att kunna
annorlunda än i dess allra första grunder ifrågakomma vid ett läroverk
af elementär natur. Men äfven dessa första grunder äro af så stor
praktisk vigt, så intresseväckande, och tillika så enkla och lämpliga att
bibringa en klarare uppfattning af algebrans formler, att Komitén ansett
sig böra inrymma dem en plats i den tekniska elementarskolans undervisningsplan.
Det måste lemnas åt lärarnes omdöme att sörja för att
detta till den högre matematiska undervisningen sig närmande läroämne
icke erhåller större omfattning, än som är passande för de elementära
studierna.
Komitén har föreslagit, att den matematiska undervisningen skall
fördelas på alla tre läsåren. Utan tvifvel vore det i visst hänseende
bättre, om den rent matematiska undervisningen kunde så koncentreras,
att den vore helt och hållet fulländad under det första året, för att sedan
kunna tjena till underlag för den egentligen tekniska undervisningen.
Men en sådan koncentration skulle, då omfattningen af hvad som skall
meddelas, är så betydlig, icke kunna vidtagas utan att blifva allt för
tröttande för lärjungarne och icke lemna dem erforderlig tid att smälta
hvad som inhemtats. Det synes likväl lämpligt att, så långt det utan
störa olägenheter kan ske, den matematiska undervisningen mestadels
förlägges till första året och att lärjungarne således under detta år genomgå
de delar af ämnet, s0m äro af största vigt och betydelse för studierna
under de följande. Undervisningen i matematik under de två sista läs
-
7
50
åren tjenar då förnämligast till att stadga och utveckla de kunskaper,
som under första året inhemtats. Säi’skildt under tredje året synes den
rent matematiska undervisningen böra bestå endast i öfningar.
I fråga om den beskrifvande geometrien och den i förbindelse dermed
stälda linearritningen, synes det Komitén, att af det först nämnda
ämnet endast så mycket bör utgöra föremål för undervisningen som
kan vara behöfligt för att tjena till en säker grund för undervisningen
i det sist nämnda. En vidsträcktare kurs i beskrifvande geometri tillhör
icke den elementära, utan den högre tekniska undervisningen. Af
samma skäl anser Komiten, att undervisningen i praktisk geometri
(geodesi) bör inskränkas till de allmänna grunderna för fältmätning
och nivellering jemte dertill hörande ritöfningar och öfningar på fältet.
Vid de tekniska elementarskolorna har hittils visserligen meddelats
undervisning i elementar-mekanik, men icke i tillämpad mekanik eller
maskinlära. Det synes Komitén särdeles vigtigt att vid reorganisationen
af dessa skolor maskinläran upptages i undervisningsplanen. Vigten af
detta läroämne vid en skola, som afser att bereda lärjungarne till en
framtida verksamhet i industriela yrken, är nu mera så allmänt erkänd,
att ingen vidlyftigare motivering i afseende derpå synes vara behöflig.
I fråga om så väl den elementära som den tillämpade mekaniken är det
af stor vigt att undervisningen, så vidt möjligt, göres åskådlig genom
expetimenters anställande samt förevisande af modeller och verkliga
maskiner. Komitén afser härmed ingalunda att undervisningen skall
utsträckas så långt, att den omfattar konstruktionen af sammansatta maskiner
eller den teoretiska maskinläran, hvilken vid den tekniska högskolan
intager en så vigtig plats. Men kursen bör här omfatta en elementär
framställning af läran om de enkla maskindelarne och om mellanmaskinerna,
äfvensom en beskrifning öfver de förnämsta kraft- och arbetsmaskinerna,
med redogörelse för dessas verkningssätt, så att lärjungen
erhåller en, så långt hans förkunskaper medgifva, klar uppfattning
af de vigtigaste lagarne för maskiners verkan.
I sammanhang med undervisningen i maskinlära ordnas undervisningen
i maskinritning. Sedan lärjungen inhemtat erforderliga förkunskaper
i beskrifvande geometri och linearritning, bör han öfvas dels att kopiera
ritningar, dels att med ledning af förut uppgjorda croquisritningar och
51
efter tagna mått noggrarmt afrita modeller, maskiner och redskap. Derefter
öfvas lian med konstruktion af enkla maskindelar samt afbildning
af sammansatta maskiner.
Undervisningen i den mekaniska teknologien bör i främsta rummet
omfatta läran om bearbetningen af metaller och trä, emedan denna är
af stor vigt för snart sagdt hvilket yrke som lärjungen helst må välja;
men äfven en eller annan af de öfriga delarne af detta mångsidiga
ämne bör, så framt den är af mera framstående betydelse för ortens
industri, i skolan meddelas. Derigenom erhålla de lärjungar, som sedermera
egna sig åt dessa industrigrenar, en nyttig förberedelse, jemte
det att tillfälle beredes för skolans lärjungar i allmänhet att se det i
föredragen behandlade ämnet illustreradt genom exempel ur verkligheten.
Beträffande undervisningen i fysik är uppenbart, att den företrädesvis
bör vara experimentet och för öfrigt meddelas med ständig
hänsyn till dess många tillämpningar inom teknikens olika områden.
Komitén anser icke, att vid dessa läroanstalter en särskild kurs i tilllämpad
fysik är behöflig, utan att man här kan föredraga de delar af
detta ämne, som tillhöra en elementär kurs, i förening med kursen i
allmän fysik.
Deremot synes det lämpligt att skilja undervisningen i allmän kemi
från den i tillämpad kemi eller kemisk teknologi. Den allmänna kemien
är ett läroämne, som måste anses oundgängligt för alla lärjungarnes
undervisning, hvaremot den kemiska teknologien icke synes
böra vara obligatorisk för andra än dem, som egna sig särskildt åt det
kemiska facket. Komiterade hafva derföre i undervisningsplanen upptagit
en särskild kurs i kemisk teknologi, afsedd för sist nämnda elever.
I samband med föredragen i kemi ställas kemiska laborationer. Det
vore visserligen önskligt, att samtliga lärjungarne komme i tillfälle att
i dessa deltaga, men en sådan anordning skulle vara förenad med så
stora praktiska svårigheter, att Komitén icke funnit sig kunna föreslå
obligatoriska laborationer för andra lärjungar än dem, som egna sig
särskildt åt den kemiska fackriktningen.
Kännedomen om mineralogiens och geognosiens första grunder är af
så stort gagn för flertalet idkare af tekniska yrken, att Komitén funnit
52
sig föranlåten upptaga dessa läroämnen som obligatoriska för samtliga
lärjungar. Det är nemligen icke minst af de ur jordens innandöme upptagna
föremål, som teknikern hemtar sina råämnen, så väl för de mekaniska
och kemiska industrigrenarnes som ock för byggnadskonstens
behof. Det för denna undervisning erforderliga timantal är jemförelsevis
så ringa, att någon svårighet i sådant hänseende icke uppstår, och
de nämnda kunskapsgrenarne stå i ett så nära sammanhang med kemien,
att någon skadlig splittring af undervisningen genom deras upptagande
icke kan befaras.
I afseende på språkundervisningen vid de tekniska elementarskolorna
har det synts Komitén oundgängligt att lärjungarne öfvas i uppsättande
af skriftliga uppsatser, särskildt afsedda för yrkesidkares behof.
Vigten och nödvändigheten af en sådan undervisning är så påtaglig,
att derom icke torde behöfva mycket ordas. Lärjungarne inträda vid
läroverket i unga år och med en temligen inskränkt allmän bildning.
Om de icke erhölle tillfälle att uppöfva och utbilda den färdighet de
förut kunna ega att i skrift uttrycka sig på sitt modersmål, så skulle
de snart gå tillbaka i denna för dem alla maktpåliggande kunskapsgren.
Hvad åter angår undervisningen i främmande språk, kan man väl
säga, att den vid ett tekniskt läroverk i vårt land vore särdeles vigtig,
emedan den tekniska litteraturen hos oss icke är och väl svårligen, i
anseende till landets ringa folkmängd, inom en nära liggande framtid
kan blifva tillfyllestgörande för de tekniker, som noggrant vilja följa
utvecklingen af särskilda industrigrenar. Men å andra sidan måste det
tagas i betraktande, att då, af förut anförda skäl, det icke sjmes lämpligt
att bland inträdesfordringarne upptaga kännedom i något främmande
språk och enär, då en sådan fordran icke göres, det med skäl kan antagas,
att lärjungarne i detta hänseende komma att stå på väsendtligt
olika ståndpunkt med hvarandra, och då för öfrigt icke alla elever, måhända
icke ens flertalet bland dem framdeles verkligen komma i behof
af denna kunskap, det vore mindre lämpligt att undervisningen i nämnda
läroämnen ingår i den obligatoriska undervisningsplanen. Lämpligast synes,
att Styrelsen för den tekniska elementarskolan må med lämplig
person träffa aftal om meddelande af undervisning i åtminstone ett af
53
de lefvande språken för de elever, som önska deruti deltaga, och under
tider, då icke någon annan undervisning vid skolan meddelas.
Insigt i bokföring och i de för industri-idkaren vigtigaste delarne af
handelsläran är af så stor nytta för hvar och en, som egnar sig åt tekniska
yrken, att Komitén anser oundgängligt, det dessa ämnen upptagas
i undervisningsplanen. Om förhållandena medgifva att vid denna undervisning
tillika meddelas de enklaste begreppen af nationalekonomien,
skulle sådant utan tvifvel vara gagnande. Komitén har likväl icke
ansett sig kunna i sitt förslag upptaga nationalekonomien som ett särskild!
läroämne, emedan det, åtminstone för den närmaste framtiden,
torde möta stora svårigheter att för det samma erhålla fullt passande
lärare. Det synes derföre rättast att lemna åt de respektive styrelsernas
bepröfvande, att, om så finnes tjenlig!, upptaga i programmet nationalekonomiens
allmänna grunder.
Vid de tekniska elementarskolorna har hittills icke meddelats någon
undervisning i byggnadskonst. Komitén anser det likväl vara oeftergifligen
nödvändigt, att alla lärjungar vid dessa skolor erhålla undervisning
i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst. Kännedomen om
byggnaders sammansättning och byggnadsarbetens utförande är nemligen
af så väsendtlig praktisk vigt för eu tekniker, han må egna sig åt snart
sagdt hvilket industriel! yrke som helst, att undervisning i byggnadskonst
icke bör saknas vid en teknisk skola. Enligt hvad i det föregående
blifvit anfördt, är det jemväl Komiténs åsigt, att utöfver denna,
för alla nödvändiga kurs, åtminstone vid två af i fråga varande läroanstalter
bör meddelas eu fullständigare byggnadsundervisning. I sammanhang
med föredragen i byggnadskonst bör anordnas ritundervisning,
hvarvid lärjungarne öfvas med så väl kopiering som konstruktion åt
byggnads detalj er och enklare byggnader.
Undervisningen i frihandstBokning och modellering synes lämpligast
kunna sättas i samband med den undervisning i dessa ämnen, som
meddelas vid de tekniska elementarskolorna förenade afton- och söndagskolor.
Härigenom möjliggöres eu för behofvet afpassad indelning
i klasser och grupper, så att de särskilda lärjungarnes olika anlag och
förut förvärfvade skicklighet bättre kan tillgodoses än hvad som låter
54
sig göra med det fåtal elever, som åtnjuta undervisning i elementarskolan.
Man vinner härigenom tillika den fördel, att lärarekrafterna och
lokalen kunna bättre tillgodogöras än som eljest är möjligt.
Det synes likväl ändamålsenligt, att en del af undervisningen i
teckning, eller croquisritningen, anordnas särskilt för elementarskolans
lärjungar. Denna undervisning, vid hvilken lärjungarne öfvas att på fri
hand afteckna modeller och andra föremål, är af stor vigt för alla teknikens
idkare, i följd hvaraf alla lärjungar, som tillhöra den första årskursen,
böra i den samma deltaga. För eleverna i andra och tredje
årskurserna torde undervisningen i den mera konstnärliga frihandsteckningen
äfvensom i modellering böra vara frivillig, endast med den
inskränkning, som här nedan angifves. Komitcn misskänrier ingalunda
dessa läroämnens stora gagn för tekniken, men anser det likväl vara mindre
behöfligt att göra dem obligatoriska för skolans alla lärjungar. Dessa
ämnen äro nemligen af så stort intresse för eu yngling, som för dem
eger anlag, att tvång icke behöfver användas, för att förmå honom att
följa undervisningen deri. Å andra sidan är denna undervisning af föga
nytta för de elever, som för den samma icke ega böjelse eller fallenhet.
Men i alla händelser torde det vara behöfligt stadga, att de lärjungar, som
önska deltaga i byggnadsafdelningens undervisning, ådagalägga, innan
de vinna inträde i tredje årskursen, att de förvärfvat tillräcklig skicklighet
i frihandsteckning och modellering, emedan de eljest icke skulle
kunna med önskligt gagn följa denna undervisning.
Verkstadsarbetet har hittills vid de tekniska elementarskolorna varit
ett ganska väsendtligt undervisningsämne, och Komitén anser att detta
förhållande bör fortfara. Vid organisationen af den tekniska undervisningen
i andra länder har en olika uppfattning i afseende å det gagn
verkstaden medför gjort sig gällande. Så t. ex. har man vid de tekniska
elementarskolorna i Preussen i allmänhet icke upptagit verkstadsarbetet,
hvaremot vid de bajerska skolorna af detta slag verkstaden
spelar en särdeles vigtig rol. Det torde icke vara olämpligt att
något närmare redogöra för de åsigter, som ligga till grund för Komiténs
förslag i detta hänseende.
Otvifvelaktigt är, att föreningen af det praktiska arbetet i verkstaden
med studierna i föreläsnings- och ritsalarne är för lärjungarne
55
*■
af stor nytta, så framt arbetet kan så ordnas, att det förtydligar och
förfullständigar den teoretiska undervisningen. Man finner derför en
direkt praktisk undervisning nästan öfverallt anordnad vid tekniska
specialskolor, t. ex. maskinbyggnads-, skeppsbyggnads-, väfskolor, m. fl.
Vid dessa läroanstalter är den praktiska undervisningen en hufvudsaklig
del af anstaltens verksamhet och någon synnerlig svårighet för
dess anordning är icke för handen. Annorlunda gestaltar sig förhållandet
vid de allmänna tekniska läroverken, som äro afsedda för bibringandet
af teoretiska förkunskaper hos blifvande idkare af en mängd
olikartade industriela yrken. Det skulle kunna synas som om här någon
direkt praktisk undervisning icke borde ifrågakomma, emedan för dess
meddelande ett så stort antal olika verkstäder för olika industrigrenar
skulle erfordras, att den samma skulle förbjuda sig sjelf. Också synes
det omöjligt att åstadkomma en så vidsträckt praktisk undervisning, att
den förmår omfatta ens de förnämsta bland de industrigrenar, till hvilka
den tekniska skolan förbereder. Men det gifves en af dessa, som både i
och för sig sjelf är af framstående betydelse, särskild! hos oss, och
dessutom utgör grundvalen för en mängd andra vigtiga delar af tekniken:
det mekaniska verkstadsarbetet. Undervisningen häri är af vigt icke
endast för de lärjungar, som egna sig uteslutande åt det mekaniska
facket, utan äfven för dem, hvilka efter skolstudiernas afslutande öfvergå
till andra tekniska yrken. Äfven vid de kemiska fabrikerna användas
maskiner af flera olika slag; vid byggnadsarbeten söker man allt mera
försäkra sig om maskinernas biträde; det skulle vara svårt att finna
någon vigtigare gren af tekniken som, rätt bedrifven, icke nu mera
tager maskiners hjelp mer eller mindre i anspråk. Vid sådant förhållande
inser man lätt huru nyttigt det måste vara för en ung man som, efter det
han utgått från den tekniska skolan, erhåller anställning vid ett spinneri,
ett väfveri, ett pappersbruk, en jernvägsanläggning o. s. v., om han eger
vana vid bearbetningen af trä och metaller, och är något förtrogen
med maskiners behandling. I viss mening taget kan man till och
med säga, att arbetet i verkstaden är för honom ännu vigtigare, än
för de lärjungar, som sedermera egna sig särskild! åt maskinbyggnadsyrket,
emedan de senare framdeles få i fabriken genomgå en grundlig
kurs i verkstadsarbetet, hvilket deremot ej i allmänhet är fallet med
56
de förra. Men man inser lätt, att äfven för den blifvande mekanikern
en förberedande kurs i skolans verkstad bör vara af stort gagn, så
framt arbetet bedrifves efter ett riktigt uppgjordt och stadigt vidhållet
system.
Erfarenheten har också visat, att vid de läroanstalter af ifrågavarande
slag, der verkstadsarbetet varit väl ordnadt, det samma medfört
stor nytta, både för lärjungarne och för industrien.
Men äfven ur andra synpunkter är verkstaden vid de tekniska
elementarskolorna af nytta. De lärjungar, som från de allmänna läroverken
inkomma i nämnda skolor, ega i de allra flesta fall icke insigt
i något praktiskt yrke, ännu mindre någon färdighet i behandlingen af
verktyg och maskiner. Det är tydligt, att under sådana förhållanden
undervisningen i mekanik, fysik, maskinlära, mekanisk teknologi in. fl.
läroämnen skulle blifva ganska svår både att meddela och fatta,, om
icke lärjungarne, jemte de teoretiska studierna, Ange tillfälle att inhemta
någon praktisk erfarenhet. Härtill lemnar verkstaden ett ganska
godt tillfälle. På samma gång som den förbereder lärjungarne för öfvergången
till det praktiska lifvet, befrämjar den en klarare uppfattning
af flera bland de teoretiska läroämnena och gifver tillfälle till förvärfvande
af ett handlag, som vid flera tillfällen är ganska behöflig!.
Slutligen är verkstaden gagnelig, äfven med afseende å förfärdigandet
och underhållet af modeller och annan undervisningsmateriel för skolans
behof. Detta är af så mycket större betydelse som de tekniska elementarskolorna
äro förlagda i sådana städer, der det eljest skulle vara
förenadt med icke obetydliga svårigheter att få dylika arbeten verkstälda.
Efter öfvervägande af nu anförda skäl har Komitén kommit till
den slutsats, att verkstadsarbetet bör vid de tekniska elementarskolorna
intaga ett framstående rum, samt att lärjungarne der böra öfvas så väl
i bearbetning af metaller och trä som af maskiners vård och underhåll.
Slutligen bör nämnas, att ehuru den nu framstälda undervisningsplanen
enligt Komiténs uppfattning bör i allmänhet läggas till grund
för undervisningen vid de tekniska elementarskolorna, detta likväl
icke hindrar att modifikationer i en eller annan del af den samma
kunna vid särskilda läroverk vara påkallade och bifogade. Det antal
timmar, som erfordras för ett läroämnes fullständiga föredragning,
57
är i icke ringa grad beroende af den undervisningsmetod läraren använder.
Ett läroämne kan ock vid olika skolor med afseende på ortens
industriela förhållanden vara af olika vigt.
På grund häraf torde lokalstyrelserna böra tillerkännas rätt att vid>-
taga de mindre förändringar i den normala undervisningsplanen, som
af omständigheterna kunna påkallas.
Lärarne.
I fråga om organisationen af lärarepersonalen vid ett läroverk har
man att välja mellan två olika sätt att gå till väga. Antingen kan
för undervisningen i hvarje särskildt läroämne anslås ett visst arvode,
och dessa arvoden allt efter omständigheterna tilldelas så många lärare
som man för hvarje gång finner lämpligt, eller ock kan en gång för
alla bestämmas, att sins emellan beslägtade läroämnen sammanföras och
anförtros åt vissa hufvudlärare, hvilka äro i denna egenskap fästade vid
läroverket. Det först nämnda förfaringssättet är det, som för närvarande
tillämpas vid de tekniska elementarskolorna, och det skulle i
följd deraf visserligen vara lättast att äfven för framtiden bibehålla,
men det måste tillika, på grund af sakens natur, anses för det minst
tillfredsställande af de båda. Läroämnen, hvilka till följe af sin inre
beskaffenhet höra till samman, komma derigenom ofta att föredragas
af olika lärare, under det att de mest olikartade ämnen i andra fall
sammanföras under samma lärares behandling. Det synes vida lämpligare
att, såsom ock i allmänhet vid våra läroverk är brukligt, jemväl
vid nu i fråga varande skolor vissa lärare anställas och för en hvar af
dem bestämmes hvilka läroämnen böra i samma hand förenas. Otvifvelaktigt
är det för läroverket fördelaktigare, att vid det samma tjenstgör
ett mindre antal lärare med större undervisningsskyldighet och deremot
svarande aflöning, än ett större antal svagt aflönade lärare, hvilka tillika
hafva sin verksamhet riktad åt ett eller flera andra håll, och hvilka
derföre icke kunna egna sin hela håg och sina bästa krafter åt den läroanstalt,
vid hvilken de undervisa.
Komitén anser derföre, att de förnämsta läroämnena böra, under
normala förhållanden, fördelas emellan några vissa hufvudlärare med
58
fast aflöning, och att endast sådana ämnen, livilka äro af jemförelsevis
mindre vigt för den egentligen tekniska undervisningen, må anförtros
åt tillfälligtvis anställda, biträdande lärare. Hufvudlärarne torde böra,
i likhet med hufvudlärarne vid de allmänna elementarläroverken, benämnas
lektorer. Vid de tekniska skolorna i Norrköping och Malmö,
der särskilda byggnadsafdelningar skulle, om Komiténs förslag vinner
afseende, komma att blifva upprättade, erfordras fem sådana lektorer
och vid de öfriga fyra.
Undervisningsämnena synas lämpligen kunna fördelas på följande
sätt:
Eu lektor undervisar i ren matematik och i fysik;
Eu lektor undervisar i allmän kemi och kemisk teknologi, jemte
laborationer;
En lektor undervisa]'' i allmän mekanik, maskinlära med ritning,
jemte mekanisk teknologi;
En lektor undervisar i byggnadskonst med dertill hörande ritning;
En lektor undervisar i beskrifvande och praktisk geometri jemte
lineal''- och croquisritning.
För bestridande af undervisningen i de öfriga ämnena, nemligen:
mineralogi jemte geognosi, bokföring jemte handelslära, modersmålet
och främmande språk, äfvensom verkstadsarbete anslås särskilda arvoden.
Vid de skolor, der eu särskild afdelning i byggnadskonst icke
upprättas, är icke heller något lektorat i byggnadskonst behöfligt; det
är vid dessa skolor tillräckligt, om ett arvode anslås åt en extra lärare,
som meddelar undervisning i byggnadskonstens elementer.
Utom nu nämnda lärare blifver det behöfligt, att eu eller flera assistenter
anställas till biträde för de lärare, hvilkas undervisningskyldighet
är företrädesvis tung. Särskildt torde ett sådant biträde vara af
behofvet påkalladt för läroverkets föreståndare, hvilken enligt Komiténs
förslag skulle tillika vara hufvudlärare.
Vidare synes det Komitén oundgängligt, «att hufvudlärarne erhålla
en mera betryggad ställning än de för närvarande ega. De ekonomiska
fördelar, som staten erbjuder framstående praktiska förmågor, äro så
ringa i jemförelse med dem, de af den enskilda industrien kunna erhålla,
att det väl erfordras att i stället genom en större trygghet göra dessa
59
lärarebefattningar mera lockande, än de eljest skulle vara. I sammanhang
härmed synes det vara både af klokhet och billighet påkalladt
att dessa lärare erhålla pensionsrätt. De bestämmelser, som för lärarne
vid de allmänna elementarläroverken i detta hänseende äro gällande,
torde äfven vara tillämpliga för nu i fråga varande lärare.
Pröfningar.
I det utlåtande, som innehåller förslag till den i fråga satta tekniska,
högskolans organisation, har Komitén i underdånighet uttalat sin
öfvertygelse, att ett utsträckt obligatoriskt examensväsende icke är väl
förenligt med den i en sådan läroanstalt förekommande undervisnings
natur. Samma skäl, som ligga till grund för denna öfvertygelse, gälla
äfven i fråga om den elementära tekniska undervisningen. De flesta
läroämnenas beskaffenhet och de olikartade praktiska öfningar, som
stå i samband med det muntliga föredraget, göra det här både mindre
behöfligt och mindre lämpligt att anordra pröfningar, liknande dem
hvilka anställas vid de allmänna elementarläroverken. Det synes vara
tillräckligt, om vid slutet af hvarje vårtermin en kort offentlig pröfning
hålles med eleverna, på det att allmänheten må få tillfälle att
lära känna huru undervisningen i dessa skolor meddelas, samt vänja
sig att vid dem fästa ett lifligare intresse. Deremot synes lärjungarnes
uppflyttning till högre klass, äfvensom deras rätt att efter fulländad kurs
erhålla afgångsbetyg icke böra göras beroende af en särskildt anstäld
pröfning. På grund af lärjungarnes under läsåret vid repetitioner och
praktiska öfningar visade insigter och flit bör lärarekollegiet vid vårterminens
slut kunna med säkerhet bedöma, huruvida de förtjena uppflyttning
från en årsklass till en följande och likaledes, huru vida de
äro förtjente af att erhålla afgångsbetyg från läroverket.
Af skäl, som jemväl blifvit i fråga om den tekniska högskolan
anförda, synes det likväl böra stå eu elev fritt, att om han, till följe
af sjukdom eller annat laga förfall, icke kunnat vid vårterminens slut
vinna uppflyttning eller afgångsbetyg, vid början af derpå följande
hösttermin aflägga examen i det eller de läroämnen, hvari han icke
kunnat förklaras mogen. Billigt synes äfven, att eu elev, som icke
60
kunnat uppflyttas eller erhålla afgångsbetyg, ännu under ett års tid
får deltaga uti undervisningen inom sin afdelning.
I sammanhang med den offentliga pröfningen vid vårterminens slut
kan lämpligen anordnas en utställning af de under läsåret utförda ritningar,
modeller in. m. Dessutom anser Komitén det vara ganska
ändamålsenligt om, såsom undertecknad Fock i sin ofvan nämnda inspektionsberättelse
beträffande de tekniska elementarskolorna föreslagit,
en gemensam utställning af elevarbeten från samtliga dessa skolor efter
vissa tider anordnas i hufvudstaden. Det blefve härigenom lättare att
jemföra de olika undervisningsmetoder, som användas vid de särskilda
läroverken, åstadkomma möjligen erforderliga förbättringar i dessa metoder
samt uppmuntra lärare och lärjungar till ökade ansträngningar.
Fn sådan utställning synes Komitén likväl icke böra oftare återkomma
än hvart tredje år eller efter en mellantid, motsvarande den normala
tiden för lärokursens genomgående vid en teknisk elementarskola.
Komitén torde få längre fram till detta ämne återkomma, emedan den
här i fråga satta utställningen synes böra vara gemensam för de tekniska
elementarskolorne och de afton- och söndagsskolor, som redan äro
eller framdeles komma att blifva upprättade i landet.
Styrelse och Förvaltning.
Den närmaste tillsynen öfver och ledningen af en teknisk elementarskola
måste, enligt sakens natur, tillhöra föreståndaren. Den ställning,
föreståndaren för en sådan skola intager, är af den maktpåliggande
natur, och vigten deraf att han känner sig äfven för framtiden
fäst vid läroanstalten och ansvarig för dess utveckling så framstående,
att Komitén är af den bestämda öfvertygelse, det denna föreståndareplats
bör betraktas som eu särskild befattning, icke såsom ett tillfälligt
eller på viss tid meddeladt uppdrag. Honom bör likväl tillika åligga
undervisningsskyldighet i likhet med en lektor, ehuru med ett mindre
antal lärotimmar, der så anses behöfligt. På grund häraf torde det
böra föreskrifvas, att Styrelsen bör, vid inträffande ledighet, med anmälan
derom ingå till Kongl. Maj:t och hemställa, huruvida tjensten bör
kungöras till ansökan ledig.
61
Vid hvar och en af de tekniska elementarskolorna finnes för närvarande
en Direktion, hvilken uppsigten öfver skolans verksamhet tillkommer
och som besörjer förvaltningen af de för den samma anslagna
penningemedel. Denna Direktion utgöres af en utaf Kongl. Maj:t utsedd
ordförande och fyra andra i orten boende, af kommunen utsedda män.
Men hvarken föreståndaren eller lärarepersonalen i öfrig! eger någon
lagstadgad del i skolans förvaltning.
Onekligen måste det vara med ganska stora svårigheter förenadt
att, i synnerhet i mindre städer, finna ett tillräckligt antal personer,
som ega den speciela kännedom såväl om undervisningsväsendet i allmänhet,
som särskild! om de tekniska vetenskapernas och industriens
ställning, att de som direktionsmedlemmar kunna med full tillförlitlighet
bedöma en teknisk läroanstalts ståndpunkt och behof. Att för detta
ändamål ett biträde af skolans lärare och i synnerhet af hennes föreståndare
tages i anspråk, måste i allmänhet anses grundad! i sakens
natur. Men å andra sidan erfordras en kontroll på skolans verksamhet,
hvarjemte det utan tvifvel är både klokt och rättvist att åt kommunerna,
hvilka verksamt bidragit till de tekniska elementarskolornas väl
genom deras förseende med tjenliga lokaler, en andel inrymmes i deras
förvaltning, ehuru staten, som anslår medel till lärares aflöning och till
undervisningsmateriel, bör i detta afseende stå främst. Efter öfvervägande
af dessa förhållanden får Komitén i underdånighet föreslå följande
bestämmelser i afseende å styrelsen och förvaltningen af i fråga
varande läroanstalter.
Öfver hvarje teknisk elementarskola utöfvas den närmare tillsynen
af en Styrelse, sammansatt af en utaf Kongl. Maj:t utsedd ordförande
och fyra ledamöter, nemligen en, jemväl af Kongl. Mäj:t för en tid af
tre år utsedd, vidare föreståndaren för läroverket, samt två ledamöter,
valde för tre år af stadsfullmäktige i den stad, der läroverket finnes.
Styrelsen tillkommer att tillse undervisningens jemna gång, att förvalta
penningemedlen samt att i allmänhet vaka öfver läroverkets bästa och
besörja dess angelägenheter.
Dessutom bilda hufvudlärarne vid hvarje sådant läroverk ett lärarekollegium
under föreståndarens ordförandeskap. Ständiga ledamöter äro
de tjenstgörande lektorerna, jemte verkstadsföreståndaren. Ofrige lärare
62
kunna, då lärarekollegium så anser lämpligt, inkallas till deltagande i
dess öfverläggningar och beslut. Lärarekollegiet tillkommer att inom
de af stadgarne utstakade gränser upprätta förslag till timtabell och
undervisningsplan, samt att yttra sig och afgifva förslag i alla undervisningen
vid skolan rörande frågor.
Enligt nu gällande stadgar tillhör öfverinseendet å de tekniska
elementarskolorna Kongl. Kommers-kollegium. Det torde kunna med
skäl ifrågasättas, huru vida i allmänhet ett förvaltande embetsverk är
lämpligt att tjena till öfverstyrelse för eu läroanstalt. Komitén anser
för sin del, att naturen af ett sådant uppdrag är för en förvaltningsmyndighet
allt för främmande. Det är ock utan tvifvel på grund af en
sådan åsigt, som inom andra områden, der dylika förhållanden egt
rum, de samma på senare tider undergått förändring. Så har t. ex.
Sundhetskollegiets befattning såsom öfverstyrelse för Carolinska Institutet
genom Eders Kongl. Maj:ts år 1862 fattade beslut upphört.
Om den lägre tekniska undervisningen i vårt land skall erhålla
den utveckling som industriens ställning gör nödvändig, är det utan
tvifvel erforderligt att eu med särskildt afseende härpå, utsedd öfverstyrelse
utöfvar den högre ledningen af dessa anstalter samt tid efter
annan inspekterar dem. Då emellertid, enligt hvad Komitén längre
fram i detta betänkande skall söka visa, eu sådan öfverstyrelse är
ännu mera af behofvet påkallad för den högre ledningen af afton- och
söndagsskolorna i riket, får Komitén tillfälle att återkomma till denna
för den tekniska undervisningen i vårt land ganska vigtiga fråga.
Beräkning af kostnaderna.
Bland de kostnader, som för i fråga varande läroanstalter blifva
nödiga, intaga anslagen till lärarnes löner främsta rummet.
För en så vigtig befattning som föreståndarebefattningen vid eu
sådan läroanstalt kunna löneförmånerna icke skäligen bestämmas lägre
än för rektorerne vid femklassiga elementarläroverk eller till 3,500 kronor,
med samma rätt till löneförhöjning efter vissa år, Rom är dessa
rektorer tillagd.
63
Af de fem lektorer, hvilka enligt Komiténs förslag skulle vara
liufvudlärare vid eu teknisk elementarskola med fullständig afdelning
för byggnadskonst, äro de tre i ofvan framstälda öfversigt först upptagna,
nemligen lektorn i matematik och fysik, lektorn i kemi och kemisk
teknologi samt lektorn i mekanik, maskinlära och mekanisk teknologi
de, hvilkas tid af undervisningen starkast tages i anspråk och
deras aflöning torde i följd deraf böra bestämmas högre än för de
öfriga. Beräknad efter nu varande vilkor för statens tjensteman, anser
Komitén denna aflöning icke böra bestämmas lägre än till 3,000 kronor
årligen, med förhöjning af 500 kronor efter fem års och ytterligare 500
kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring. Det kunde må hända
vid första anblicken synas mest lämpligt att dessa aflöningsvilkor stäldes
i full öfverensstämmelse med dem, som tillkomma lärare vid de
högre allmänna elementarläroverken. Men tillser man de olika förhållanden,
som i båda fallen eg a rum, så visar det sig af öfvervägande skäl
påkalladt, att de vid dessa senare läroanstalter tjenstgörande lektorer
vid sin första anställning erhålla eu något högre aflöning, än den som
tillkommer en lektor i lägsta lönegraden vid de allmänna läroverken.
Vid en teknisk skola kan nemligen en person i de flesta fall först vid
en mera mogen ålder erhålla anställning som lektor, och för en kunnig
och duglig man erbjuder sig vid denna ålder vanligen ganska betydliga
ekonomiska fördelar i industriens tjenst.
De båda andra hufvudlärarne, nemligen lektorn i byggnadskonst
och lektorn i beskrifvande och praktisk geometri hafva betydligt mindre
antal undervisnirigstimmar än de tre nu nämnde lektorerne, och en årlig
aflöning af 1,500 kronor torde derföre vara tillfyllestgörande, dock med
lika förhöjning efter fem och tio års väl vitsordad tjenst.
Öfriga utgiftsposter anser Komitén, med iakttagande af nödig spar -
samhet, kunna och böra upptagas till följande belopp:
Arvode för undervisning i mineralogi och geognosi............ 200 kronor
-» » » » bokföring och handelslära......... 300 ))
» » » » svenska språket ........ 400 »
Statens bidrag till bestridande af kostnaden för undervisning
i främmande språk ....................................................... 400 »
Anslag till repetitörer..................................................................... 800 »
64
Anslag till verkstaden, för undervisning och materiel........ 3,000 kronor
)) » kemiska och fysiska laborationer........................... 800 »
» » bibliotek och öfriga samlingar .............................. 1,000 »
För bestridande af bibliotekarie- och sekreteraregöromålen 300 5)
Anslag till betjeningen (utom fri bostad) ................................. 500 »
För upplysning, uppvärmning in. m........................................... 900 »
Vid de tekniska skolor, der icke någon särskild afdelning för byggnadskonst
är upprättad, minskas denna utgiftsstat med eu lektorslön,
1,500 kronor, hvaremot tillkommer ett anslag till arvode för bestridande
af den undervisning i byggnadskonst, hvilken meddelas samtliga lärjung-arne,
hvilket arvode icke kan sättas lägre än till 500 kronor. Den sammanlagda
utgiftssumman blir således vid dessa skolor 1,000 kronor mindre.
Enligt dessa beräkningsgrunder skulle vid de tekniska elementar -
skolorna i Norrköping och Malmö utgiftsstaten blifva:
Föreståndarens lön .......................................................................... 3,500 kronor
Lektorernas löner*).......................................................................... 9,000 »
Arvode för extra-lärarc och repetitörer.................................... 2,100 »
Anslag till verkstaden.................................................................... 3,000 »
» » laborationer och samlingar .................................. 1,800 »
Diverse utgifter ................................................................ 1,700 »
Summa 21,100 kronor
hvartill skulle komma den, efter vissa års tjenstgöring, för lärarne beräknade
löneförhöjning.
Vid de tekniska skolorna i Örebro och Borås skulle deremot utgifts -
staten blifva:
Föreståndarens lön ...................................................................... 3,500 kronor
Lektorernas löner*)......................................................................... 7,500 »
Arvode till extra-lärare och repetitörer.................................. 2,600 »
Anslag till verkstaden.................................................................. 3,000 »
:» » laborationer och samlingar .................................... 1,800 >»
Diverse utgifter ................................................................. 1,700 »
Summa 20,100 kronor
*) Under antagande att föreståndaren bestrider ett af de tre, hår ofvan först
nämnda lektoraten.
65
samt dessutom, der en eller flere lärare tjenat så lång tid som derföre
erfordras, den för honom eller dem bestämda löneförhöjning.
Om, på sätt Komitén längre fram i detta betänkande, i fråga om
den lägre bergsundervisningens ordnande, skall framställa, en särskild
afdelning. för bergsvetenskap kommer att upprättas i Örebro, torde utgiftsstaten
för denna skola böra ytterligare höjas med 3,000 kronor.
De inkomster, som möjligen inflyta genom afgifter från extra-elever,
synas böra användas för anställande af repetitörer och samlingaimes
förökande.
Genom den nu af Komitén föreslagna reorganisationen skulle således
statens kostnad för fyra tekniska elementarskolor höjas från sammanlagdt
61,500 kronor till 82,400 kronor, eller med ungefär 5,000
kronor för hvarje.
Behofvet af flera tekniska elementarskolor.
En fråga, som står i nära sammanhang med den om reorganisationen
af de tekniska elementarskolorna i Sverige, är den, huruvida de nu
varande anstalterna af detta slag äro tillfyllestgörande för landets behof,
eller om icke upprättandet af flera sådana är påkalladt. Genom den
kraftiga utveckling, industrien Under de senare åren erhållit, har utan
tvifvel behofvet af personer med teknisk bildning äfven betydligt ökats,
och man har grundad anledning antaga, att snart nog de tekniska skolorna
i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås skola, äfven om den
af Komitén föreslagna reorganisationen blifvit genomförd, icke vara tillräckliga
att fylla detta behof. Visserligen skulle deras verksamhetsområde
kunna i någon mån vidgas, genom upprättandet af parallelklasser,
men det torde i flera hänseenden vara bättre och ändamålsenligare,
om flera likartade skolor upprättas i skilda delar af landet.
Utom det, att inrättandet af parallelklasser inom ett större läroverk
i allmänhet icke erbjuder lika stora garantier för en god undervisning
som flera skilda läroanstalter, täflande med hvarandra, så förekommer
härvid, att de tekniska elementarskolorna ega en ganska utpreglad
lokal karakter, och både kunna och böra till en viss grad rätta
9
66
«
sin verksamhet efter behofvet inom de för orten vigtigaste industrigrenar.
I fråga om de orter, der sådana nya skolor företrädesvis borde
inrättas, synes det i främsta rummet böra tagas i öfvervägande, huruvida
icke äfven eu teknisk elementarskola borde bildas i Stockholm.
Hufvudstaden är tillika landets vigtigaste fabriksstad, och der förefinnes
ett ganska stort behof af biträden för denna industriela verksamhet.
Sannolikt kommer i följd deraf behofvet af en lägre teknisk
skola att allt starkare framträda. Men innan en reorganisation af de i
hufvudstaden redan varande tekniska läroanstalterna blifvit genomförd,
torde det icke vara skäl att i detta hänseende åtgärder vidtagas.
Ibland de delar af landet der upprättandet af dylika skolor för
öfrigt skulle vara behöflig!,, synes det Komitén, som Norrland, med
den starka industriela utveckling, det nu mera erhållit och till följd af
de stora afstånd, som de]- förefinnas, företrädesvis borde komma i åtanke.
Inom Norrland åter torde knappt någon punkt vara för eu teknisk läroanstalt
mera lämplig än Sundsvall.
Likaledes skulle Jönköping, såsom medelpunkten för en betydande
industriel verksamhet, väl egna sig till lokal för en ny teknisk elementarskola.
Det skulle kunna med skäl i fråga sättas, huru vida icke nu mera
vid upprättandet af nya läroverk af detta slag kommunen eller landskapet
borde tillskjuta någon del af de derför erforderliga kostnader,
hvarigenom man ock finge en säker ledning i afseende på de orter,
der behofvet af sådana bildningsanstalter vore mest känbar! Men det
torde icke tillhöra Komitén att ingå i eu vidlyftigare utredning af denna
fråga, enär den, ehuru visserligen i någon mån sammanhängande med
Komiténs uppgift, likväl egentligen står på sidan om denna.
I det Komitén nådigst anförtrodda uppdrag ingår äfven att afgifva
förslag till stadgar för de tekniska elementarskolorna. Då emellertid de
förändringar, som i detta hänseende blifvit föreslagna, äro af den ingripande
natur, att de nya stadgarne skulle komma att hvila på helt andra
grunder än de nu gällande, och dessas innehåll således väsendtligen
är beroende derpå, huruvida och i hvad mån de af Komitén framstälda
förslag vinna afseende, får Komitén i underdånighet hemställa,
67
att med utarbetandet af dessa stadgar måtte få anstå till dess Eders
Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut angående de i Komiténs betänkande
afgifna reorganisationsförslag blifvit fattade.
För att lemna tillfälle till jemförelse mellan de af Komitén i det
föregående föreslagna anordningar vid de tekniska elementarskolorna
i Sverige och organisationen af utlandets bästa anstalter af detta
slag, bifogas en kort redogörelse för några åt dessa läroverk i olika
länder.
De tekniska elementarskolorna i Preussen.
Redan år 1817 upprättades i detta land lägre tekniska undervisningsanstalter,
Indika år 1850 blefvo reorganiserade. Genom en förordning
af den 21 Mars 1870 stadgades, att dessa läroverk (Gewerbeschulen)
skulle erhålla en i liera hänseenden ny anordning. Det dröjer
dock ännu några år innan denna nya organisation kan hinna att fullt
genomföras. Dess allmänna grunder äro följande:
I fråga varande skolor äro statsanstalter, hvilka stå under regeringens
tillsyn. Lärarne anställas af staten. Kommunerna böra lemna
för undervisningen passande lokaler, hvaremot staten och kommunerna
gemensamt bekosta öfriga utgifter för den samma. De yttre angelägenheterna
vid ett sådant läroverk ledas af en styrelse, bestående af
fem utaf provinsstyrelsen tillsatta medlemmar. Skolans föreståndare är
en af dessa.
Skolan innehåller tre klasser, hvardera med ettårig kurs. De båda
lägre klasserna äro företrädesvis bestämda lör den teoretiska undervisningen:
öfverstå klassen förbereder lärjungarne för praktisk verksamhet,
eller för inträde vid någon högre teknisk läroanstalt. Sist nämnda klass,,
fackklassen, är indelad i fyra afdelningar, nemligen:
1) Fn afdelning för lärjungar, som förbereda sig till inträde i en
högre teknisk läroanstalt;
68
2) Eu afdelning för byggnadshandtverkare;
3) En afdelning för mekaniskt-tekniska yrken;
4) En afdelning för kemiskt-tekniska yrken;
Åt kommunerna öfver] emnas, att, i händelse af behof, inrätta förberedande
klasser, livilka städse böra sta under föreståndarens ledning.
För att vinna inträde i den lägsta klassen erfordras en ålder af
minst 14 år och kunskaper motsvarande mogenhet för näst högsta klassen
af ett gymnasium eller en realskola af första ordningen. Ynglingar,
som endast önska deltaga i undervisningen i särskilda ämnen,
kunna som »hospitalitet, utan kunskapspröfning, af föreståndaren erhålla
tillåtelse dertill.
Undervisningen är i allmänhet icke kostnadsfri, men årliga afgiften
får icke sättas högre än 24 Thaler (64 Kronor).
Öfvergång från eu lägre klass till en högre eger ruin på grund
af en pröfning, som sträcker sig till alla ämnen, livilka utgjort föremål
för undervisningen.
Läroämnena äro följande:
Tyska språket. Förklaring af valda verk utaf tyska klassiker, ämnesskrifning;
nationallitteraturens historia; poetik och metrik; öfningar
i fritt föredrag; skriftliga uppsatser.
Franska språket. Syntax, läsning af valda franska klassiker; konversations-öfningar;
franska uppsatser och extemporalier öfver tekniska ämnen.
Engelska språket. Syntax; läsning af valda engelska klassiker; konversationsöfningar;
engelska uppsatser öfver tekniska ämnen.
Geografi. Matematisk, fysisk, politisk och handelsgeografi.
Historia. Allmän- och handelshistoria; i fack-klassen nyare historia,
Särskild! Preussens.
Frihandsteckning efter planscher och gipsmodeller.
Ben matematik, nemligen
a. Aritmetik. Teorien för decimalbråk; bokstafsräkning jemte grunderna
för de vigtigaste aritmetiska operationerna; algebra, till och med
tva grader; första grunderna af läran om determinanterne; läran om
logaritmer, progressioner och kombinationer; binomial-teoremet; beräkning
af logaritmer och trigonometriska funktioner medelst oändliga serier;
vanliga kedjebråk jemte deras tillämpning.
69
b. Geometri. Planimetri och plan trigonometri; stereometri och
sferisk trigonometri; grunderna för den beskrifvande geometrien och
syntetisk härledning af de koniska sektionernas hufvudegenskaper.
c. Den analytiska geometriens första grunder. Läran om koordinater
tillämpad på räta linien, cirkeln, planet och sferen; de koniska sektionernas
enklaste eqvationer.
Fysik. Allmän inledning. Jern vigten hos fasta och flytande kroppars
partiklar. Molekylärverkningar mellan fasta och flytande kroppar,
äfvensom mellan vätskors partiklar sins emellan; gasers jemnvigt och
det atmosferiska trycket; experimentel behandling af läran om magnetismen,
elektriciteten, värmet, ljudet och ljuset. Vid repetitioner i fackklassen
behandlas specielt vissa, vigtigare kapitel.
Kemi. Företrädesvis oorganisk kemi. Efter den allmänna inledningen
afhandlas experimentelt de vigtigaste metalloiderna och metallerna,
hvarefter de kapitel ur den organiska kemien, som äro oumbärliga för
uppfattningen af vigtigare kemiskt-tekniska processer, böra behandlas.
Repetitionerna i fackklassen omfatta företrädesvis de kemiska processer,
som eg a tillämpning i tekniken.
De praktiska arbetena i laboratoriet afse öfning i begagnandet
af kemiska apparater och af biåsröret, samt i förfärdigandet af kemiska
preparater och i inlärandet af den qualitativa och qvantitativa analysen.
Kemisk teknologi, såsom fortsättning af kursen i kemi. Omfattande
redogörelse för de vigtigaste kemiskt-tekniska processer, t. ex. ölbryggeri,
såpsjuderi, garfveri, pappers-, soda-, svafvelsyre-fabrikation, glasoch
lervaru-fabrikation, lysgasberedning, fabrikation af blek-kalk, salpeter
och krut; beskrifning å jernets och stålets framställning samt
andra vigtiga metallurgiska processer.
Mineralogi. Läran om mineraliernas kännetecken med särskildt
afseende å kristallografien. Speciel redogörelse för de i tekniken vigtigare
mineralier och bergarter.
Diné ar-ritning. Ritning och lavering af maskindelar, enkla maskiner
och byggnader; den beskrifvande geometriens tillämpning vid konstruktionen
af skuggor och af perspektiv.
70
Teoretisk mekanik. Redogörelse för begreppen: rörelse, hastighet,
acceleration, kraft och massa; öfningar i reduktion af olika mått-, vigtoch
kraft-enheter; lagarne för det fria fallet; sammansättning och upplösning
af rörelser; grundlagar^ för den relativa rörelsen med enkla
tillämpningar.
Statikens grundlagar med särskildt afseende å kraftparens teori;
tillämpning på de enkla maskinerna, med och utan afseende på motstånden;
elementär bestämning af tyngdpunkten; elementär hållfast*
hetslära; kroppars rörelse; elementär bestämning af tröghetsmomenten;
centrifugalkraftens verkningar; mekaniskt arbete och lefvande kraft;
stötlagarne; de första grunderna af flytande kroppars statik och dynamik.
Fältmätning och nivellering. Mätinstrumentens teori och användande;
egodelningslära; markscheideri. Om sommaren praktiska öfningar
på fältet.
Modellering af ornament i lera och gips.
Handelsvetenskap. Mynt-, mått- och vigt-systemen; bokföring och
kontorsarbeten; handelskorrespondens; handelsaritmetik.
Maskinlära. De enkla maskindelarne; kraftmaskiner, sådana som
väderqvarnar, hydrauliska motorer, ångmaskiner; maskiner för lyftning
och förflyttning; qvarnar.
Mekanisk teknologi. Valda kapitel, synnerligen om verktyg och
verktygsmaskiner.
Konstruktionsöfningar jemte beräkning af enkla maskindelar och
maskiner.
Byggnadskonstruktionslära. De enkla mur- och träförbanden; de
olika slagen af hvalf; den beskrifvande geometriens tillämpning vid
stensnitt; sammansatta byggnadskonstruktioner i trä och jern.
Det vigtigaste af formläran och konsthistorien.
Elementerna af väg-, vatten-, bro- och jernvägsbyggnadskonsten.
Kostnadsförslags uppgörande: deras form och beskaffenhet; grundsatser
för beräkning af materialåtgång; prisbestämning; kännedom om
byggnadsmaterialier.
71
Byggnadskonstruktionsöfningar. För undervisningens fördelning i de
tre klasserna är en normalplan uppgjord, från hvilken undantag får
göras endast med afseende på lokala förhållanden och efter erhållet tillstånd
af ministeriet för handeln, näringar och allmänna arbeten. Denna
plan är följande:
Första och andra klasserna.
(Lika för alla lärjungar).
| Antal timmar i veckan. | |
Läroämne n. | Första året. | Andra året. (I klassen). |
Tyska språket ..................................................................... | 2 | 2 |
Franska språket ............................................................ | 2 | 2 |
Engelska språket ................................................................. | 2 | 2 | |
i Geografi och historia ..................................................... | 4 | 4 |
Frihandsteckning ................................................................. | 5 | 6 |
j Matematik............................................................................ | 10 | 8 |
Fysik...................................................................................... | 3 | 2 |
Kemi .......................................................................................... | 3 | 2 |
Linear-ritning ........................................................................ | K 0 | 8 i |
Mekanik ................................................................................... | — | 2 |
Summa | 36 | 38 |
72
Fack-klassen.
Antal timmar i veckan för
1 Läroämnen. | | Förberedelse 1 till högre ___________ .. J | Byggjiads- yrken. | Mekaniskt* tekniska yrken. | Kemiskt- tekniska yrken. |
Tyska språket ............................ | 2 |
| ! |
|
Franska språket.......................................... | 2 |
|
|
|
Engelska språket ............. | 2 |
|
| _. ''[ |
Historia och Geografi ............................................. | 3 | _ | _ | _ |
Frihandstecknine: ................................... | 5 |
| 2 |
|
Matematik.................................................................... | 2 | 2 | 2 | 2 |
Repetitioner i fysik och kemi............................ | 2 | 2 | 2 | 2 |
Kemisk teknologi .................................................... | Q n | 2 | 2 | 2 |
Mineralogi................................................................. | 2 | 2 | 2 | 2 |
Praktiska arbeten i laboratoriet, jemte föredrag | — | — | — | 15 |
Linear-ritning ........................................................... | — | 2 | 2 | 2 |
Mekanik................................................................. | 2 | 2 . | 2 | 2 |
Fältmätning och nivellering ............................. | 2 | 2 | 2 | — |
Modellering:..................................... | 2 | 4 | 2 |
|
Handelsvetenskap.................................................. | 2 | 2 | 2 | 2 : |
Maskinlära och mekanisk teknologi .................. | 4 | 4 | 6 | 4 ! |
Ritning och beräkning af maskindelar och |
| . | 7 | __! |
Allmän byggnadskonstruktionslära.................... | 2 | 2 | 2 | 2 |
Speciel byggnadskonstruktionslära, formlära, |
| 4 |
|
|
Kostnadsförslags uppgörande och läran om |
| 3 | 2 | 2 |
Byggnadskonstruktionsritning........................... | — | 8 | 2 | 2 |
Summa | 36 ; | 41 | 39 j | 39 f |
73
I allmänhet bör denna undervisning meddelas af sju lärare jemte
en assistent, nemligen:
en lärare för matematik och mekanik;
en lärare för fysik, kemi, mineralogi, kemisk teknologi och laborationer;
en lärare för maskinlära, mekanisk teknologi, maskinkonstruktion
och linearritning;
en lärare i de olika till byggnadsfacket hörande läroämnena jemte
fältmätning, nivelering och linearritning;
en lärare i frihandsteckning och modellering;
två lärare i språkkunskap, historia, geografi, praktisk räkning och
handelsvetenskap;
en assistent för biträde till den ordinarie läraren i de naturvetenskapliga
läroämnena.
En af de fyra förstnämnde af dessa lärare är tillika skolans föreståndare.
Sökande till lärarebefattning vid en teknisk elementarskola bör dertill
förvärfva sig behörighet genom eu pröfning inför en särskild kommission.
Anställningen sker på Styrelsens förslag genom handelsministeriet.
Antalet undervisningstimmar i veckan får ej öfverstiga 25 för en
lärare. Dennes lön får ej understiga 600 thaler, och föreståndarens lön
ej 1,200 thaler. I allmänhet äro lönerna likväl betydligt högre.
Ehuru den nu anförda undervisningsplanen skall vara i allmänhet
gällande, förekomma betydliga afvikelser derifrån vid de särskilda läroverken.
I den mån re organisationen hinner att genomföras, kommer
dock den nya planen att noggrannare följas. Dess genomförande är
förenadt med betydande uppoffringar från kommunernas sida, hvarföre
det endast småningom kan verkställas. Så t. ex. kommer skolan i Potsdam,
hvars utgiftsstat hittills uppgått till blott 3,281 thaler, att efter
reorganisationen erhålla en utgiftsstat på omkring 8,000 thaler. Vid
skolan i Barmen, der en förberedande afdelning finnes, och der undervisningen
för öfrigt är temligen öfverensstämmande med normalplanen,
betalar staden årligen 7,380 thaler till skolan och har dessutom uppfört
en storartad bygnad för denna; skolans hela stat uppgår till omkring
15,780 thaler. Tillsammans har Preussen omkring 25 dylika läroanstalter,
af hvilka vid pass halfva antalet äro reorganiserade.
10
74
De teknisk;) elementarskolorna i Bajern.
Enligt hvad Komitén redan i början af detta betänkande anfört,
gifves det i Bajern 37 slöjdskolor (Kreis-Gewerbeschulen) och 4 i egentligmening
tekniska elementarskolor (Indnstriesc,luden), nemligen i Miinclien,
Nurnberg, Augsburg och Kaiserslautern. De först nämnda skolorna äro
afsedda att i en treårig kurs förbereda ynglingar, hvilka önska inhemta
kunskaper i de första grunderna af matematiken och naturvetenskaperna,
samt färdighet i ritning och modellering, antingen för att omedelbart
egna sig åt praktiska yrken eller för att ingå i industriskolan. Den sist
nämnda utgör en fortsättning af slöjdskolan och i hennes tvååriga kurs
meddelas en ganska omfattande teknisk elementarbildning.
Slöjdskolornas undervisningsplan är i hufvudsaken lika för de särskilda
skolorna.
Följande tabell angifver exempelvis planen för skolan i Nurnberg:
| Antal timmar i veckan. | ||
Läroämnen. | Första året. | Andra året. | Tredje året. |
Religion .................................................................. | 2 | 2 | 2 |
Matematik (aritmetik, algebra, planimetri, | 4 | 8 | 7 |
Naturalhistoria..................................................... | 3 | — | — |
Frihandsteckning och linearritning............... | 6 å 7 | 7 | 8 |
Geografi................................................................ | 2 | 2 | •— |
Historia ................................................................. | 2 | 2 | 2 |
Tyska språket...................................................... | 5 | 4 | 3 |
Franska språket................................................... | 4 | 4 | 3 |
Fysik........................................................................ | — | 4 | 3 |
Kemi och mineralogi......................................... | — | — | 5 |
Beskrifvande geometri....................................... | — | — | 3 |
Summa | 28 å 29 | 33 | 36 |
75
Lärjungarne i en slöjdskola inträda i henne vanligen omedelbart
från folkskolan. En inträdespröfning anställes med dem för att utröna
huru vida de ega erforderliga förkunskaper för att kunna deltaga i slöjdskolans
undervisning.
Industriskolan omfattar tre särskilda fackriktningar, nemligen för
mekaniskt-tekniska, kemiskt-tekniska och byggnads-tekniska facken.
Undervisningsplanen är i allmänhet lika för de särskilda industriskolorna.
Programmet för läsåret 1872—1873 vid skolan i Ntirnberg
var följande:
Första året. Ren matematik (obligatoriskt för alla): | Antal timmar |
a) Algebra och elementär analys.......................................... | 2 |
b) Trigonometri........................................................................ | 1 |
c) Planimetri................................................................................. | 1 |
d) Stereometri............................................................................. Beskrifvande geometri (obligatoriskt för mekaniska och bygg-nadsafdelningarne); i samband härmed den analytiska | 1 |
geometriens första grunder......................................................... | 6 |
Allmän fysik och element ar-mekanik (obligatoriskt för alla) | 5 |
afdelningen) ...................................................................................... Teknisk kemi och kemisk teknologi (obligatoriskt för kemiskt- | 6 å 8 |
tekniska afdelningen) ..................................................................... Kemiska laborationer (obligatoriskt för kemiskt-tekniska af- | 3 |
delningen) .......................................................................................... Mineralogi och geognosi (obligatoriskt för kemiskt-tekniska | 7 om sommaren |
afdelningen) ...................................................................................... Maskinlära, nemligen rörelsemekanismerna; maskiner för | 2 |
niskt-tekniska afdelningen) ......................................................... Maskinritning (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel- | 2 |
ningen) ................................................................................................ | 8 |
76
| Antal timmar |
Första året. | i veckan. |
Verkstadsarbete (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel- |
|
ningen) ...................................................................................... | 10 |
Frihandsteckning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen) | 4 |
Linearritning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen): |
|
a) Byggnadskonstruktionsritning................ | 6 |
b) Arkitektonisk ritning............................................... | 2 |
Modellering (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)............... | 4 |
Tyska språket, historia och geografi (obligatoriskt för alla)... | 3 |
Franska språket (fakultativt).............. | 9 LJ |
Bokföring, jemte praktisk räknekonst (fakultativt) ..................... | 2 |
Andra året. |
|
Ren matematik (obligatoriskt för mekaniska och byggnads- |
|
afdelningarne), algebraisk analys, differential- och inte- |
|
grälräkningens första grunder........... | 3 |
Geodesi (obligatoriskt för byggnadsafdelningen) .................... | 2 om sommaren |
Beskrifvande geometri (obligatoriskt för byggnadsafdelningen) | 3 |
Speciel fysik med afseende å de tekniska tillämpningarne |
|
(obligatoriskt för alla) ....................... | 5 |
Teknisk kemi och kemisk teknologi (obligatoriskt för kemiskt- |
|
tekniska afdelningen) ................................ | 8 |
Speciel kemi (obligatoriskt för kemiskt-tekniska afdelningen) | 9 £ |
Kemiska laborationer (obligatoriskt för kemiskt-tekniska af- |
|
delningen) .................................................... | 10 |
Teknisk och industriel mekanik (obligatoriskt för mekaniska |
|
och byggnadsafdelningarne)...................................................... | 2 |
Maskinlära (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel- |
|
ningen) ............................................ | 2 |
Maskinritning (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel- |
|
ningen) ................................................ | 8 |
77
Andra året. | Antal timmar |
Mekanisk teknologi (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska af- |
|
delningen) .......................................................................................... | ‘ 2 |
Verkstadsarbete (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel- |
|
ningen) .................................... | 10 |
Byggnadsmaterial-lära (obligatoriskt för byggnadsafdel- |
|
ningen) ............................... |
|
Byggnadskonstruktionsritning (obligatoriskt för byggnadsaf- |
|
delningen) .......................................................................................... | 7 å 9 |
Husbyggnadskonst (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)... | 2 om sommaren |
Arkitektonisk ritning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen) | 5 |
Situationsritning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)...... | 2 om vintern |
Frihandsteckning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen) ... | 2 |
Tyska språket, historia och geografi (obligatoriskt för alla)... | 2 |
Engelska språket (fakultativt)......... | 3 |
VextBära och bokföring, jemte nationalekonomiens första grun- |
|
der (fakultativt)................................................................................ | 2 |
Undervisningen göres åskådlig genom begagnande af de rikhaltiga
samlingarne, och genom praktiska öfningar. I synnerhet är åt arbetet
i de med skolorna förenade mekaniska verkstäderna mycken omsorg
egnad. De mekaniska arbetena (filning, borrning, svarfning o. s. v.)
inläras först elementärt och inöfvas sedan vid förfärdigandet af enkla
föremål, hvarvid lärjungarne tillhållas att noggrant arbeta efter ritningar
och bestämda matt. I synnerhet förfärdigas å dessa verkstäder de för
skolornas samlingar bestämda modeller, men äfven större maskiner tillverkas
och repareras här. Vid maskinernas montering lägges stor vigt.
Verkstaden är öppen nästan hela dagen, äfven under ferierna, för lärjungarnes
frivilliga arbeten.
Lärarepersonalen vid industriskolorna är ganska talrik. Sålunda
utgöres den vid skolan i Ntimber g af:
två professorer i matematik;
en professor i fysik och elementar-mekanik;
78
en professor i maskinlära, maskinritning och mekanisk teknologi;
en professor i praktisk mekanik, tillika fackföreståndare för mekaniskt-tekniska
afdelningen och den mekaniska verkstaden;
en professor i kemi, tillika fackföreståndare för den kemiskt-tekniska
afdelningen;
en professor i bj^ggnadskonst, geodesi, situations- och byggnadsritning,
tillika fackföreståndare för byggnadsafdelningen;
en lärare i handels vetenskapliga läroämnen; en i frihandsteckning
och modellering; en i kemisk teknologi och mineralogi; en assistent i
kemi; en assistent i fysik och mekanik; en assistent i byggnadskonst;
en verkmästare.
För inträde i industriskolan såsom ordinarie elev fordras en ålder
af minst 15 år, intyg öfver godt sedligt förhållande samt afgångsbetyg
från en slöjdskola eller motsvarande genom inträdesexamen ådagalagda
förkunskaper.
Extra elever och liospitanter få deltaga i undervisningen i särskilda
läroämnen.
Årliga skolafgiften är 20 gulden (omkring SO kronor).
Antalet lärjungar vid industriskolan i Munchen utgjorde år 1872
tillsammans Ilo, hvaraf 64 ordinarie, 32 extra ordinarie elever och 17
hospitalitet Af dessa tillhörde 52 den mekaniskt-tekniska, 13 den kemiskt-tekniska
och 48 byggnadsafdelningen. Samma år hade skolan i
Niirnberg 62 lärjungar, af Indika 24 tillhörde den mekaniskt-tekniska,
8 den kemiskt-tekniska och 30 byggnadsafdelningen.
Utgiftsstaten för industriskolan i Munchen stiger till omkring 32,700
gulden (omkring 50,000 kronor), och för skolan i Niirnberg omkring
25,000 gulden (omkring 38,000 kronor). Blott en mindre del häraf bekostas
af kommunerna; staten underhåller till största delen dessa läroanstalter.
Minimilönen för hufvudlärarne är 1,600 gulden (2,400 kronor)
och denna lön ökas efter 5 års tjenstgöring med 200 gulden, efter
ytterligare 5 år åter med 200 gulden och sedermera för hvart Öde år
med ännu 100 gulden. Rektorns arvode stiger, oberäknadt hans lön
som hufvudlärare, till 400 gulden. För samlingarnes underhåll äro
ganska frikostiga anslag anvisade.
79
Industriskolorna och slöjdskolorna i Bajern stå under ledning af
ett skolråd, hvilket tillika utgör öfverstyrelsen för de allmänna elementarläroverken
i landet. I detta skolråd, som utgöres af åtta medlemmar,
representeras den tekniska undervisningen af föreståndaren för den
polytekniska skolan i Munchen, en professor vid samma skola, samt af
rektorn vid industriskolan i samma stad. De läroverk, som stå under
denna styrelse, inspekteras tid efter annan genom styrelsens försorg.
Högre slöjdskolan i Chemnitz.
Denna mycket betydande läroanstalt (höhere Gewerbschule) står på
gränsen mellan de tekniska elementarskolorna och de polytekniska
skolorna. Då emellertid konungariket Sachsen eger en ganska stor polyteknisk
skola i Dresden, som besörjer deri högre tekniska undervisningen
i landet, har skolan i Chemnitz sökt att genom mera elementära undervisningsmetoder
närma sig de tekniska elementarskolorna, till hvilkas
antal den ock lämpligast kan räknas.
Undervisningen delar sig i två hufvudgrenar, nemligen för de mekaniskt-tekniska
och kemiskt-tekniska fackriktningarne. Men dessutom
finnes i samband med slöjdskolan en skola för byggnadsfacket (Baugewerkschule),
hvarförutan en verkmästareskola, som är eu lägre teknisk
läroanstalt, är dermed förenad.
Den högre slöjdskolan omfattar tre kurser, af hvilka den första har
1 >/2 års och de båda senare hvardera 1 års undervisningstid. Den fullständiga
kursens genomgående erfordrar således en tid af 3 >/2 år.
Läroämnena äro följande:
80
Första kursen.
(1 Vj-årig.)
| Antal timmar i veckan. | ||
| l:sta hall''- | 2:dra half- | 3:dje half- |
A. Obligatoriska läroämnen. | året. | året. | året. |
a) Gemensamma för alla lärjungar: |
|
|
|
Tyska språket ...................................................... | 3 | 3 | 3 |
Frilian (åteckning ................................................ | 4 | 4 | — |
Beskrifvande geometri....................................... | 4 | 4 | — |
Matematik (aritmetik, algebra, planimetri, |
|
|
|
och planets analytiska geometri) ............ | 8 | 6 | G |
Fysik....................................................................... | 4 | 4 | 4 |
Allmän kemi ......................................................... | 4 | 4 | 2 |
Byggnadskonst och byggnadsritning ......... | — | 6 | G |
b) För mekaniskt-tekniska afdelningen |
|
|
|
öfningar i lavering............................................. | — | — | 4 |
Beskrifvande geometri....................................... | — | — | 4 |
Praktisk geometri............................................... | —• | — | 7* dag |
c) För kemiskt-tekniska afdelningen sär-skildt: |
|
|
|
Allmän kemi.......................................................... | — | — | 4 |
Kemiska laborationer.......................................... | — | — | 8 |
B. Fakultativa läroämnen: |
|
|
|
Geografi .................................................................. | 3 | 3 | ■—■ |
Historia ................................................................. | — | — | 3 |
Handelsaritmetik................................................. | 2 | — | — |
Franska språket .................................................. | 3 | 3 | 3 |
Engelska språket ............................................ | 3 | 3 | 3 |
81
Andra kursen.
(ett-årig).
..........""""............" | Antal timmar i veckan. | |
| l:sta kalf- | 2:dra kalf- |
A. Obligatoriska läroämnen. | året. | året. |
a) Gemensamma för alla lärjungarne: |
|
|
Tyska språket och litteraturhistorien....................... | 2 | 2 |
Fysik................................ | 2 | 2 |
Kemisk teknologi................................................................ | 2 | 2 |
b) För mekaniskt-tekniska afdelningen särskildt: |
|
|
Beskrifvande geometri......................... | 4 | — |
Matematik (algebraisk analys, högre algebra, diffe- |
|
|
rential- och integralräkning, analytisk geometri) | 8 | 8 |
Mekanik.................................................... | 4 | 5 |
Maskinlära........................................... |
| 4 |
Maskinritning............................. | 6 | 6 |
Praktisk geometri............................. | 2 |
|
c) För kemiskt-tekniska afdelningen särskildt: |
|
|
Teknisk kemi ................................ | 2 | 2 |
Analytisk kemi......................................... | 2 |
|
Praktiskt-kemiska arbeten .............. | 12 | 12 |
Mineralogi................................................................................ | 4 | — |
Mekanik ..................................... | 2 | 4 |
Maskinritning.................................... | 2 | 4 |
B. Fakultativa läroämnen: |
|
|
Historia ......................... | 3 | 3 |
Bokföring och handelskorrespondens ........................... | 2 | 4 |
Franska språket............... | 3 | 3 |
Engelska språket ............................................................ | 3 | 3 |
11
82
Tredje kursen.
(ett-årig).
| Antal timmar i veckan. | |
| l:sta half- | 2:dra half- | |
A. Obligatoriska, läroämnen: | året. | året. |
|
| |
a) Gemensamma för alla lärjungarne: |
|
|
Tyska språket och litteraturhistorien ......................... | 2 | 2 |
Mekanisk teknologi........................................................ | 4 | 4 |
Nationalekonomi ................................................... | 2 | 4 |
Metallurgi............................................................................. | 2 | — |
b) För mekaniskt-tekniska afdelningen särskildt: | • |
|
Matematik (högre algebra, differential- och integral-räkning, den minsta qvadratmetoden, sferisk fri- |
|
|
gonometri, analytisk geometri)................................. | 4 | 4 |
Mekanik ................................................................................... | 2 | — |
Maskinlära.............................................................................. | 8 | 8 |
Maskinkonstruktioner........................................................... | 12 | 12 |
c) För kemiskt-tekniska afdelningen särskildt: |
|
|
Fysik.................................................................................. | 2 | — |
Teknisk kemi.......................................................................... | 2 | 4 |
Praktiskt-kemiska arbeten.................................................. | 16 | 16 |
Maskinritning.......................................................................... | 2 | 4 |
Maskinlära................................................................................. | 4 | 2 |
B. Fakultativa läroämnen: |
|
|
Franska språket.................................................................... | 2 | 2 |
Engelska språket ................................................................. | 2 | 2 |
83
Dessutom ega den tredje kursens lärjungar att, om de så önska,
deltaga i några af de till verkmästareskolan hörande läroämnen, nemligen:
Qvarnbyggnadskonst, spinneri, väfveri, läran om rörläggning
och byggnad af brunnar, läran om verktygsmaskiner, bryggerimekanik,
appreturmekanik.
För inträdes vinnande vid den högre slöjdskolan erfordras att antingen
hafva genomgått näst högsta klassen vid en realskola och derifrån
medföra goda vitsord i tyska språket, matematik och ritning, eller
ock att genomgå en inträdespröfning, omfattande
i tyska språket: rättskrifning och grammatikens elementer, lättare
skrifvelsers uppsättande;
i matematik: aritmetik och algebra, till och med första gradens
eqvationer, planimetri och plan trigonometri;
i linearritning: konstruktioner i planet;
i geografi: det vigtigaste af den matematiska och politiska geografien;
i franska späket: kännedom om grammatiken.
Vidare fordras en ålder af minst 15 år, hvarjemte de lärjungar,
som skola deltaga endast i vissa läroämnen, böra intyga, att de under
den tid, de icke begagna undervisningen, äro på annat sätt nöjaktigt
sysselsatta.
Lärarepersonalen är följande:
En professor i maskinlära och mekanisk teknologi, en i matematik;
en i nationalekonomi, tyska språket och litteraturen; en i teknisk och
analytisk kemi samt i kemiska laborationer; en i mineralogi, allmän
kemi samt i kemiska laborationer; två professorer i mekanik och maskinritning;
en professor i fysik; en lärare i beskrifvande geometri; en
lärare i frihandsteckning m. in.; en lärare i geografi och historia; en
lärare i engelska språket; en lärare i franska språket; ea lärare i bokföring
och handelsaritmetik; en lärare i byggnadskonst; två assistenter
i kemi och en i fysik.
Antalet lärjungar läsåret 1872—1873 utgjorde inalles 109. Utgiftsstaten
steg till 15,572 Thaler (omkring 40,000 kronor). För biblioteket
utgjorde anslaget 1,000 Thaler, för de öfriga samlingarne 800 Thaler,
för laboratoriet 750 Thaler.
84
Den i samband med den högre slöjdskolan i Chemnitz st.älda verkmästareskolan
har äfven tre kurser, men hvardera beräknad endast på
ett hälft år, så att hela undervisningstiden tager blott ett och ett hälft
ar i anspråk. Härigenom kunna unge män, som redan varit i praktisk
verksamhet eller som önska att på kortaste tid förvärfva de mest oundgängliga
tekniska kunskaper, hastigare vinna sitt mål, än genom studier
vid den högre slöjdskolan. Undervisningen är derföre vid verkmästareskolan
mera omedelbart praktisk än vid don sist nämnda läroanstalten.
Äfven vid verkmästareskolan gifves det. två afdelningar, nemligen en
för mekaniker (maskinbyggare, qvarn- och brunnsbyggare, spinnare, väfvare
m. fl.) och en för kemister (drogister, färgare, blekare, bryggare,
såpsjudare, garfvare in. fl.). I allmänhet meddelas undervisningen särskilt
åt dessa båda afddlningar; endast i ett fåtal läroämnen är den
gemensam för båda.
Följande tabell visar undervisningens fördelning under de tre kurserna.
| Antal timmar |
Första kursen. | i veckan. |
A. Mekaniska af delningen. | [ 1 |
Aritmetik och algebra (till och med eqvationer af andra |
|
graden med en obekant)...................... | 7 |
Planimetri och stereometri.................................... | 5 |
Fysik jemte de första grunderna af kemien med särskildt | . |
afseende å förbränningsprocessen..... | 4 |
Geometrisk ritning och projektionslära.. . | 8 |
Frihandsteckning ..... | 4 |
Tyska språket.................. | '' * I |
B. Kemiska af delningen. |
|
Allmän kemi (oorganisk och organisk)........... | 12 |
Fysik................... | 4 |
Aritmetik ................ | 6 |
Geometri...................... | 4 |
Tyska språket ............ | 4 |
Frihandsteckning .............. | 2 |
85
Antal timmar
i veckan.
Andra kursen.
A. Mekaniska avdelningen.
Matematik och mekanik (potensräkning, logaritmer, de
första grunderna af den plana trigonometrien och af läran
om kurvor, statik, hållfasthetslära) .................................
Fysik....................................................................................................
Maskinlära........................................................................................
Mekanisk teknologi.........................................................................
Maskinritning..................................................................................
Arkitektonisk ritning.........................................................................
Tyska språket ....................................................................................
Fältmätning och vattenmätning....................................................
B. Kemiska af delningen.
Teknisk kemi .......................................................................................
Kemiska laborationer .......................................................................
Fysik.......................................................................................................
! Mineralogi och geognosi .................................................................
Tyska språket.......................................................................................
Frihandsteckning ................................................................................
8
2
2
4
8
4
4
4
6
12
2
4
4
2
Tredje kursen.
A. Mekaniska avdelningen.
Mekanik .............................................-.......
Maskinlära .................................................
Maskinritning.............................................
Frihandsteckning .....................................
Bokföring ....................................................
B. Kemiska af delningen.
j Teknisk kemi ..........................................
] Kemiska laborationer ..........................
4
6
8
4
2
6
20
86
| Antal timmar |
1 | i veckan. |
; Mekanisk teknologi.......................................................................... | 4 |
Bokföring ..................................................................................... | 2 |
Arkitektonisk ritning........................................................................ | 4 |
Frihandsteckning ............................................................................. | 9 |
Fakultativ undervisning för lärjungar i andra och tredje |
|
kursen. |
|
Qvarnbyggnadskonst......................................................................... | 4 om vintern |
Smrmrm .......................................................... | 4 om vintern |
V äfven................................................................................................. | 4 om sommaren |
Läran om rörläggning och byggnad af brunnar.................... | 4 om sommaren |
Läran om verktygsmaskiner............................................................ | 2 |
Bryggerimekanik ................................................................................ | 2 om sommaren |
Appreturmekanik ................................................................................. | 2 om vintern |
För inträde i verkmästareskolan erfordras en ålder af 16 år samt
färdighet i läsning, skrifning och räkning med de fyra räknesätten.
Antalet lärare är 13; hvaraf flera tillika äro lärare vid den högre
slöjdskolan eller byggnadsskolan. Lärjungarnes antal läsåret 1872
1873 var 157. Utgiftsstaten steg till 7,100 Thaler.
Slöjdskolorna (Ecolcs des arts et métiers) i Frankrike.
Redan år 1803 upprättades genom då varande första konsulns personliga
initiativ en skola i Compiégne, hvars ändamål skulle vara att
utbilda skicklige arbetare och verkmästare för fabrikerna. Lärjungarne
i denna anstalt emottogos ganska unga. De som voro under 12 år indelades
i tre klasser, i Indika de undervisades i läsning, skrifning och
de första grunderna af den franska grammatiken samt vidare i elementerna
af aritmetiken, geometrien och ritkonsten. Efter denna förberedelse
fördelades de i olika verkstäder, nemligen för smide, filning,
svarfning och gjutning af metaller, bearbetning af trä för byggnader,
87
möbler och maskiner, träsvarfning och hjulmakeri. I dessa verkstäder
arbetade lärjungarne åtta timmar om dagen; endast två timmar af dagen
användes för teoretiska studier, förnämligast geometri, beskrifvande geometri
och maskinritning. De mera begåfvade och flitiga lärjungarne
erhöllo eu fullständigare undervisning och dem meddelades kunskap
om mekanikens tillämpning inom de industriela yrkena. Hela antalet
lärjungar uppgick till 500.
År 1806 flyttades skolan från Compiégne till Chålons-sur-Marne.
Några år senare upprättades eu likartad skola i Ångers och 1841 en
tredje dylik i Aix i Provence. Dessa skolor hafva undergått flera förändringar.
Den anordning, som der egt rum under de senare åren,
är följande:
Lärjungar emottagas endast en gång om året, nemligen den 1 October.
Kursen är beräknad för tre år. Dagligen egnas 5 7-2 timmar
till teoretiska studier och 7 timmar till arbete i verkstäderna. Lärjungarne
äro således sysselsatta i skolan icke mindre än 12 72 timmar
på dygnet.
Den teoretiska undervisningen meddelas om morgonen under 47*
timmar och om aftonen 1 ''7 timme. Morgonen användes för matematiska
föreläsningar och förhör samt för ritning.
Denna undervisning omfattar: matematik, nemligen aritmetik,
algebra, till och med andra gradens eqvationer, geometri, äfven den
geometriska framställningen af andra gradens kurvor och plan trigonometri;
vidare beskrifvande geometri, mekanik, äfven cinematik, hydraulik
och läran om ångmaskiner, fysik och kemiens enklaste grunder,
ritning, skrifning och franska språkets grammatik. Det eftersträfvas
att göra undervisningen så enkel och praktisk som möjligt. Hvad särskilt
ritningen beträffar, meddelas under första året undervisning i
frihandsteckning och i de första grunderna af linearritningen; under andra
året sysselsättas lärjungarne med enklare maskinritning samt croquisritning
och slutligen under tredje året med afbildning af fullständiga
maskiner samt beräkning af dessas förnämsta delar. Ritläraren
undervisar äfven i det vigtigaste af den praktiska geometrien. Dessa
lärare utföra äfven de ritningar, efter hvilka maskiner tillverkas i verkstäderna.
88
Den praktiska undervisningen är ordnad med mycken omsorg.
Eu tredjedel af lärjungeantalet fördelas i de förberedande verkstäderna,
nemligen modellverkstaden, gjuteriet och smedjan; de återstående två
tredjedelarne arbeta i filverkstaden. I modellverkstaden utföras olika
slag af trähopfogningar samt derefter modeller af trä för gjutning.
Äfven utföras här åtskilliga andra träarbeten, såsom möbler, byggnadsinredningar
m. m. — I smedjan öfvas lärjungarne med hopvällning af
jernstycken och smidning af verktyg samt maskindelar; under tredje
året få de använda ånghammaren. — I gjuteriet börjas arbetet med
enklare föremål, såsom medaljonger, enkla maskindelar o. s. v., och fortgår
derefter med tillverkning af små byster och svårare maskindelar
o. s. v.; till och med större statyer af brons utföras någon gång.
I filverkstaden öfvas lärjungarne till eu början med filning af jernstycken
i reguliera figurer, derefter med tillverkning af verktyg och slutligen
med maskiners tillverkning och hopsättande. Ofta utföras dessa
arbeten efter beställning från enskilda fabrikanter.
Inträdesfordringarne äro: minst 15 års ålder, nöjaktig kunskap i
läsning, skrifning, rättstafning, de fyra räknesätten äfven med decimaler,
samt planimetri.
Täflan eger rum mellan de inträdessökande. Då endast omkring
300 lärjungar årligen kunnat mottagas vid de tre skolorna tillhopa och
omkring 1,500 inträdessökande anmäla sig, kan endast en ringa del af
de sökande vinna inträde.
Lärjungarne bo i skolan, såsom i Frankrike i allmänhet är vanligt.
Härigenom uppkommer eu ganska invecklad förvaltning. Under det att
lärarepersonalen uppgår till ett antal af 21 personer vid en sådan skola,
erfordras icke mindre än 17 personer för dennas administration.
De från slöjdskolorna utgångna lärjungarne äro särdeles eftersökta
af industriidkarne. Sålunda visade det sig, att af 485 lärjungar, som
lemnade skolorna åren 18G1 och 1862, voro inom ett år derefter icke
mindre än 188 antingen i spetsen för stora industriela anstalter eller
verkmästare, 165 voro ritare eller mönstertecknare, 47 voro maskinister
vid flottan. Endast 2 saknade sysselsättning. Framstående industriidkare
i Frankrike hafva också erkänt det väsendtliga gagn, som dessa
läroverk gjort den franska industrien, i synnerhet maskinfabrikationen.
De tekniska afton- och söndagsskolorna,
Redan i inledningen till detta betänkande bär Komitén antydt de
stora fördelar, som för industrien lika som för yrkesarbetarne uppkomma,
om dessa i för dem passande läroanstalter sättas i tillfälle att
inhemta en deras ståndpunkt motsvarande teknisk bildning., Komitén
öfvergår nu till en närmare utredning af hit hörande förhållanden, hvilkas
ändamålsenliga ordnande är af stor och ingripande inflytelse, icke
blott på det industriela lifvet, utan äfven på samhället i dess helhet.
Frågan om arbetarens ställning är af så erkänd vigt för det moderna
samhället och berör så många af dess förhållanden, att den stora
betydelsen af allt, som syftar att höja hans bildning, endast behöfver i sin
största allmänhet här antydas. I den mån staten sträfvar att förbättra
denna ställning och i den män åt de arbetande klasserna inrymmes
större deltagande i allmänna angelägenheter, i samma mån blifver det
för samhället ett väsentligt åliggande att sörja för deras stigande upplysning.
Den betydelse, som ur det allmännas synpunkt måste tillerkännas
alla folkbildningsanstalter, bör icke minst tilläggas de tekniska.
Tager man i betraktande teknikens olika ändamål och särskild!
den genomgripande förändring, maskinernas användande inom den samma
åstadkommit, så finner man att den i flera riktningar påkallar upprättandet
af nu i fråga varande skolor. Sj elfva maskinerna fordra för
sitt användande insigt hos arbetaren: ju mera invecklade de blifva,
desto mera stegras denna fordran. Genom den ökade välmågan inom
landet och den i sammanhang dermed stigande utvecklingen i industrielt
hänseende har vidare industriens behof af arbetskrafter betydligt
ökats, och arbetslönerna i samma mån stegrats. Fabriks- och handtverksidkarne,
likasom landtbrukarne, nödgas derföre mer och mer att
genom införande af förbättrade arbetsmetoder söka uppehålla sin produktion
med användande af en mindre arbetskraft. Denna småningom
försiggående förändring åstadkommer ett väsendtligt inflytande på arbetarens
behof af kunskaper i så måtto, att i det hela taget härigenom
12
90
för åstadkommande af samma arbete ett mindre antal, men mera kunskapsrika
arbetare tagas i anspråk. Intelligensen måste ersätta den råa fjeska
kraften. A eu annan sida är det för handtverkerierna, i deras täflan med
den växande maskinindustrien, allt mer oundgängligt att genom eu stigande
upplysning och utbredning af kunskaper öka sina idkares skicklighet.
Undersöker man förhållandet med de konstindustrien tillhörande
yrkesgrenarne, så visar sig detta behof måhända ännu starkare. Här
äro i sjelfva verket eu utbildad smak och färdighet i teckning önskvärda
icke blott hos arbetets ledare, utan äfven hos dem som skola utföra det.
Användandet af de vackraste och noggrannast utförda ritningar eller prof
och af de ändamålsenligaste materialier är icke tillfyllestgörande, äfven under
den skickligaste mästares ledning, så framt icke den konstindustriela
arbetaren sjelf eger förmåga att uppfatta det sköna och är lifvad af
den kärlek till sitt yrke, som plägar åtfölja skickligheten i dess utöfning.
Man beklagar ofta, att denna yrkesskicklighet i följd af näringsfrihetens
införande aftagit. Utan att närmare ingå på denna svårlösta
frågas utredning, torde man dock med skäl kunna säga, att om
verkligen näringsfriheten menligt verkat på yrkesskickligheten, det kraftigaste
medlet för att åter höja denna otvifvelaktigt är att sprida kunskaper
och bildning bland yrkesidkarne. Den teoretiska insigten måste
understödja det praktiska handlaget och gorå möjligt för detta att hastigare
uppnå det mål, som fordom kunde vinnas endast genom långvarig
öfning.
Vidare böra arbetarne, så för sitt eget väl som för det allmännas, icke
vara förhindrade att från det trappsteg i samhället, hvarpå de befinna
sig, stiga högre. Ur deras led finner man också skickliga verkmästare
ofta utgå, och den nya rörelse inom de industriel yrkena, som allt
mera gör sig gällande genom sträfvan att åstadkomma arbetare-associationer,
blir allt starkare. Båda dessa omständigheter göra den tekniska
undervisningens utsträckning till de arbetande klasserna ytterligare
önskvärd. Derigenom att do arbetande klassernas kunskapsnivå höjes,
underlättas öfvergången från den Renande arbetarens till den sjelfständigt
verksamme yrkesidkarens ställning.
Slutligen bör man icke förbise att den tekniska bildningen, såsom
all undervisning, måste ega äfven eu uppfostrande kraft och i följd
91
deraf utöfvar ett vigtigt inflytande på de arbetande klassernas hållning.
Inom industrien såsom öfverallt spela de moraliska krafterna en hufvudrol.
Pligtkänsla och vana vid ordning måste lika mycket för de lägst
som de högst stående bland yrkesidkarne vara nödvändiga vilkor för
en säker och varaktig framgång. Ty värr kan man icke säga, att den
väsendtliga förbättring, som i ekonomiskt hänseende under de senare
åren egt rum för de arbetande klasserna, varit åtföljd af en motsvarande
höjning i moraliskt hänseende. Endast allt för ofta far man
bevis på att flerestädes förhållandet är det motsatta. Det synes då nödvändigt
att allvarligt och från alla sidor bekämpa den råa njutningslystnaden,
som hotar att undergräfva sjelfva grundvalen för de arbetande
klassernas förkofran. Ehuru den tekniska undervisningen, enligt
sakens natur, icke omedelbart kan afse en moralisk utveckling, verkar
hon dock, genom kunskapers bibringande, medelbart äfven för detta
mål. Afton- och söndagsskolan sysselsätter den unge arbetaren under
hans lediga timmar och rycker honom undan mången frestande, låg
förströelse. Hågen för vetande väckes och sinnet för det vackra utvecklas.
Mångfaldiga exempel visa ock det inflytande, som i fråga varande
skolor utöfvat i sedligt afseende.
Det ligger i sakens natur, att den tekniska undervisning, som afses
för den egentliga kroppsarbetaren, i allmänhet måste meddelas om aftnarne
och på en del af söndagen. Man har visserligen en och annan
gång för detta ändamål upprättat läroanstalter med dagundervisning,
men det är endast undantagsvis sådant kan komma i fråga, Vanligen
måste arbetaren redan i unga år börja att sjelf förtjena sitt uppehälle,
och hans yrke tager sedermera i anspråk större delen af hans tid och
hans krafter. Det är endast på några korta fristunder som han kan
egna sig åt förvärfvandet af kunskaper. Denna omständighet, jemte
lärjungarnes jemförelsevis mogna ålder och små förkunskaper, gifver åt
i fråga varande skolor en egendomlig karakter, som väsendtligen skiljer
dem från andra undervisningsanstalter och som betingar särskilda anordningar.
Denna gren af undervisningen har hittils jemförelsevis vunnit föga
utveckling i vårt land. Sverige eger visserligen åtskilliga för yrkesarbetarne
inrättade läroanstalter, åt hvilka en och annan vunnit en an
-
92
senlig utveckling. Men ett systematiskt ordnadt tekniskt undervisningsväsende
för de arbetande klasserna, omfattande landet i dess helhet,
gifves icke. Det torde derföre icke vara olämpligt, om före framställningen
af de förhållanden, som i detta hänseende hos oss ega rum,
några uppgifter först meddelas, huru man gått till väga i andra länder,
der staten efter en bestämd plan ordnat denna gren af den tekniska
undervisningen. Hvarje land har visserligen sina egendomligheter,
som betinga särskilda åtgärder, men den erfarenhet man annorstädes
redan inhemtat, gifver dock i flera fall ledning för bedömande af olika
anordningars värde.
Belgien var ett af de länder, der man tidigast sökte befrämja arbetarnes
tekniska utbildning. Dels den rikt utbildade industri, på hvilken
landet var hänvisadt såsom hufvudsaklig näringsgren, dels landets
läge bidrogo härtill. Det var likväl först sedan genom konkurrensen
med andra länder, landets industri, särdeles linneväfveriet, hotades med
undergång, som rätt allvarliga åtgärder vidtogos i detta hänseende.
Föreningar bildades i olika städer, hvarjemte statens och kommunernas
styrelser samverkade för genomförande af ett omfattande system för
teknisk undervisning. Denna kom i synnerhet de egentligen arbetande
klasserna till godo. Bland de hit hörande läroanstalterna äro de s. k.
industriskolorna (Ecoles industrielles) af särskilt intresse för den fråga,
som nu föreligger, och det torde vara skäl att något närmare redogöra
för deras organisation.
De belgiska industriskolorna äro att anse som ett supplement till
folkskolorna. Redan vid tio till tolf års ålder måste arbetarnes barn i
allmänhet lemna folkskolan för att genom arbete i fabrikerna bidraga
till sin och föräldrarnes utkomst. De små kunskaper de kunnat förvärfva
glömmas då snart. Industriskolornas ändamål är dels att underhålla
och utveckla hvad lärjungarne i folkskolorna inhemtat, dels att
meddela arbetarne de tekniska kunskaper, som äro behöflig^ just för
en insigtsfull utöfning af de yrken de drifva. Genom flitigt begagnande
al undervisningen i dessa skolor kunna lärjungar med goda anlag inhemta
kunskaper, som sätta dem i stånd att blifva skickliga verkmästare
och någon gång till och med föreståndare vid fabrikerna. Det gifves
93
nu mera i femton af Belgiens städer dylika industriskolor. De äro
grundade på olika tider, dels af enskilda personer, dels af kommunalmyndigheter,
men staten har sedermera ölvertagit deras högre ledning
och understöder dem. Sedan skolornas inkomster icke mera voro tillräckliga
för deras underhåll, vände styrelserna sig för att erhålla hjelp till
statsmyndigheterna, hvilka äfven hafva verksamt bisprungit dem, jemte
det de uppställt vissa vilkor i afseende å deras organisation. De allmänna
grundsatser, enligt hvilka dessa skolor nu mera finnas inrättade,
äro följande:
I allmänhet omfattar undervisningen de matematiska kunskapsarterna
i deras tillämpning på industrien, allmän och tillämpad fysik,
allmän och tillämpad kemi, maskinlära, linearritning, frihandsteckning,
tillämpad på industrien, och helsovårdslära. Undervisning meddelas
dock äfven i andra kunskapsgrenar allt efter den lokala industriens
behof, såsom uti grunderna för mineralogien, metallurgien, byggnadskonsten,
ornamentsritning, modellering, teorien för stensnitt, grufbrytning,
väfkonstens teori och praktik. Vid flera industriskolor äro anordnade
särskilda kurser för eldare vid ångmaskiner. I vissa af dessa skolor
undervisas äfven i franska språket, landets historia och geografi, samt
bokföring. På några ställen finnes en förberedande afdelning, der undervisning
meddelas i läsning, skrifning, rättstafning, räknekonstens
första grunder, samt i det metriska systemet.
Vanligen är undervisningen afgiftsfri. Genomgåendet af en fullständig
kurs erfordrar två, tre eller fya år, olika vid de olika läroanstalterna.
I allmänhet meddelas undervisningen endast om aftnarne.
Vid hvarje industriskola finnes en styrelse (commission administrative),
som vanligen utgöres af sex till nio medlemmar, af hvilka en
tredjedel väljas af kommunalrådet, en tredjedel af landskapsrådets permanenta
utskott (la deputation permanente du conseil provincial) och
en tredjedel af inrikes ministern. Men vid några skolor väljas halfva
antalet medlemmar af kommunalrådet och den andra hälften af inrikes
ministern eller af provincialrådets utskott, i hvilket sist nämnda fäll valen
äro underkastade inrikesministerns godkännande. Styrelsen utser inom
sig sin ordförande. Provinsens styresman och borgmästaren ega rättig
-
94
het att bevista styrelsens sammanträden. Styrelsens medlemmar äro
utsedde för eu tid af två eller tre år.
Det tillkommer styrelsen att afgifva förslag till besättande af lärarebefattningarne
vid skolan och till undervisningens ordnande, samt för
(ifrigt att vaka öfver dennas gång. Inrikes ministern och provincialrådet
kunna låta inspektera skolan, när de anse sådant erforderligt. Det
större eller mindre inflytande, som tillhör de olika myndigheterna, beror
i allmänhet på storleken af de uppoffringar, hvilka från olika sidor
gjorts för läroanstaltens upprättande och underhåll.
Inträdesfordringarne vid industriskolorna äro i allmänhet följande:
Förmåga att obehindradt läsa och skrifva, samt kunskap i de ämnen,
hvari för öfrigt undervisning meddelas i folkskolorna eller i den med
industriskolan förenade förberedande skolan. På några ställen göres
undantag från denna regel till förmån för äldre inträdessökande, och vid
andra fordras att eg a kunskap i teckning, motsvarande den som förvärfvas
i ritskolorna efter tvåårig kurs derstädes.
Inträdesåldern är dels tolf dels fjorton år. Äfven andra än de inskrifne
eleverne kunna af styrelsen erhålla tillstånd att deltaga i undervisningen
i ett eller flera läroämnen.
Staten lemnar bidrag till de särskilda skolorna. Beloppet är olika,
men i medeltal anses det vara ungefärligen lika stort som kommunernas
och provinsernas sammanlagda bidrag. Kommunerna bidraga i allmänhet
med större belopp än provinserna.
För att gifva en åskådlig föreställning om de belgiska industriskolornas
verksamhet meddelas nedan undervisningsplaner för de i två
af Belgiens vigtigaste industriela städer, nemligen Liege och Verviers,
upprättade anstalter af detta slag, Som bekant, är i Liége metallarbetet
eu hufvudnäring, i Verviers företrädesvis de textila industrigrenarne.
Industriskolan i Liege grundlädes år 1825 genom enskilda sällskaps
försorg, blef år 1832 kommunalanstalt och reorganiserades år 1860 under
regeringens medverkan. Hon har nu mera vid pass 500 lärjungar, bland
hvilka omkring en tredjedel äro maskinarbetare och snickare, de öfriga
äro arbetare inom andra yrken eller tjensteman vid fabrikerna. Skolans
syfte är hufvudsakligen att bilda verkmästare. Undervisningsplanen är
afsedd för eu tid af tre år och i densamma ingå följande läroämnen:
95
Första året.
| Antal timmar j
i veckan.
Frihand steckning. Teckning efter tafla af räta och krokiga
linier, ornamenter och figurer. Afteckning af olika föremål,
så vidt möjligt med afseende å lärjungarnes yrken.
Teckning ur minnet.......................................................................
Aritmetik och Algebra. De fyra räknesätten i hela tal samt
vanliga bråk och decimalbråk. Det metriska systemet.
Problemer lösta genom den under namn af reduktion
till enheten bekanta metod. Tolkning af algebraiska
formler; deras numeriska bestämning och enklaste kombinationer.
Första gradens eqvatioiier .................................
! Geometri. Planimetri och stereometri, hufvudsakligen bestämmandet
af vt- och kubikinnehåll. Redogörelse för
några af de vanligaste kroklinierna, såsom ellipsen, parabeln
och skruflinien .................................................................
3
2
Andra året.
Maskinritning. Uppritning af skrufvar, kugghjul och excentriska
hjul. Konstruktion af modeller i trä för afformning
vid gjutning .................................................................
Line ar ritning. Projektionsritning. Uppritning af de för
maskinläran vigtigaste kroklinie!''. Ritning af trä- och
jernsammansättningar, golf, fönster, dörrar m. m., samt
af murar, hvalf o. s. v. .............................................................
Beskrifvande geometri. Den beskrifvande geometriens ändamål.
Projektionsmetoder.........................................................
Allmän fysik. Kropparnes allmänna egenskaper. Läran
om tyngdkraften och spänstigheten. Hydrostatikens första
grunder. Specifik vigt. Glasers egenskaper. Pumpar.
Värmelära och redogörelse för de olika slagen af uppvärmning.
Om induktionsströmmar och deras tillämpning.
Det enklaste af akustiken och optiken.................
6
6
1
96
Allmän mekanik. Inledning. Rätlinig rörelse. Cirkelfor-mig rörelse. Jemnvigt mellan krafter. Friktionen. De | Antal timmar 2 |
Tredje året. Maskinritning. Croquisritning af maskiner. Uppritning af | 6 |
Fackritning för jernarbetare och murare. Ritning af tak-stolar af jern, jerntrappor in. m. Byggnadsritning. Rit-ning af föremål tillhörande de lokala industrigrenarne... | ö |
Fackritning för snickare och timmermän. Ritning af träsamman-sättningar: takstolar, golf, trappor, dörrar, fönster in. in. | 1 |
Byggnadskonst ..................................................................................... | 2 |
Allmän kemi med tillämpning pa de industriela yrkena. In-ledning. Kemiska föreningar. Syre, väte, qväfve. Vatt-net. Den atmosferiska luften. Kolet. Kloren och dess | 3 |
Tillämpad mekanik jemte läran om ångmaskiners skötsel. In-ledning. Lefvande motorer. Vindhjul. Vattenkraftma-skiner. Pumpar. Ångmaskiner och ångpannor jemte | 3 |
Helsovårdslära. Inledning. Sinnesorganernas vård. För | 1 |
Nationalekonomi. Dess ändamål. Varors värde. Utbytet. Ka-pitalet. Arbetet och dess fördelning. Maskinerna. Dags-verkslönerna. Cooperativa sällskap. Sparbanker o. s. v. | 1 |
97
*
Denna undervisning- meddelas om aftnarne; vintertiden från VU
till 9 / 4, andra årstider från 7''A till 9 Va e. in. Under sommaren ferier.
Industriskolan i Verviers (École professionelle). År 1837 upprättades
i Verviers eu handtverksskola och år 1857 en teknisk ritskola jemte
väfskola genom handelskammarens i denna stad försorg. År 1862 reorganiserades
dessa läroanstalter under statens medverkan och förenades
till ett läroverk, som numera har omkring 300 lärjungar. Skolans ändamål
är i synnerhet att bilda skickliga arbetare, hvilka kunna blifva
dugliga ämnen till verkmästare vid fabrikerna. Det finnes en förberedande
afdelning med treårig studiekurs, och en högre afdelning, äfven
med treårig kurs. I den förberedande afdelningen undervisas i läsning,
skrifning, frihandsteckning, aritmetik jemte det metriska systemet och
bokföring. I den högre afdelningen är undervisningen speciel inrättad
för tre särskilda industrigrenar, nemligen färgeriet, maskinbyggeriet och
väfveriet. De elever, som med framgång genomgått de fullständiga
kurserna för något af dessa olika fack, erhålla ett diplom.
För att närmare visa undervisningens beskaffenhet och dess fördelning
under de tre åren, bifogas följande speciela uppgifter om läroämnena
i den högre afdelningen:
| Antal timmar |
Första året. | i veckan. |
Fysik. Inledning. Tyngdkraften. Vätskors jemnvigt. Ga-sernas egenskaper. Värmet. Elektriciteten..... Kemi. Kropparnes kemiska beskaffenhet, deras inbördes | 1 |
verkningar. Fysiska krafters inverkan på sammansatta |
|
Kolet................................... | 1 |
Aritmetik. Förhållanden och analogier. Upphöjning till | |
potenser samt utdragning af qvadrat- och kubikroten ... | 1 |
krokliniga figurer. Projektionslärans enklaste grunder. |
|
in. in......................... | 4 |
13
98
Antal timmar j
i veckan.
Algebra. De fyra räknesätten. Första och andra gradens I
eqvationer. Serier....................................................................... 1
Geometri. Planimetrien jemte dess tillämpning för landtmäteri.
Stereometri..................................................................... ! 1
häfkonst. Beskrifning å väfstolar och väfnader..................... I 2
Franska språket. Uppsatsskrifning............................................... ! 1
Andra året.
Kemi. Syrorna. Alkalierna och de alkaliska jordarterna.
De vigtigaste metallerna. Det allmännaste af den organiska
kemien .................................................................................
Mekanik. Det enklaste af de mekaniska lagarne. Mekanismer
för en rörelses öfverflyttande. Friktionen. Hydraulikens
grunder. Vattenkraftsmaskiner. Pumpar. Ångmaskiner.
Maskinritning ...........................................................
Fysik och kemi, tillämpade på ylleindustrien. Vattnet, användt
för industriel ändamål. Brännmaterialier, eldstäder
och skorstenar. Ångpannors konstruktion och
skötsel. Uppvärmning af byggnader och för industriela
ändamål................................................................................................
Väfkonst. Väfstolens konstruktion. Förberedande arbeten
till väfning. Väfstolens begagnande. Undersökning af
väfnader. Appretering m. m. Öfningar i väfning .........
Lineal•- och frihandsteckning.............................................................
Tredje året.
Fysik och kemi, tillämpade på ylleindustrien. Ullen och dess
tvättning. Feta ämnen och oljor. Torkning af ull och
väfnader..............................................................................................
1
6
3
4
4
99
Färgkonst. De industriel färgämnena. Färgernas klassifikation.
Apparater och metoder vid färgning. Öfningar
i färgning ........................................................................................
Väfkonst. Uppsättning i väfstolen. Imitation af tyger.
Sammansättning af tyger. Fabonnerade tyger. Mönsterteckning.
Färgläran, tillämpad till väfkonsten..................
Maskinritning.......................................................................................
Lineal''- och frihandsteckning............................................................
Bygga, ad skonst........................................................................................
Antal timmar
i veckan.
7
5
4
1
Undervisningen i den förberedande afdelningen meddelas af fem
och i den högre afdelningen af sex lärare. Ett laboratorium finnes för
utförande af de kemiska arbetena och för undervisningen i färgkonst.
Likaså finnas särskilda lokaler för undervisningen i väfning.
De elever, som fått de högsta betygen vid afgången från skolan,
erhålla understöd för att genom resor utvidga sina kunskaper.
I sammanhang med hvad nu blifvit anfördt angående den tekniska
undervisningen för arbetare i Belgien, bör nämnas, att för befrämjande
af vissa industrigrenar flere s. k. läroverkstäder i detta land blifvit upprättade,
vid hvilka undervisning i vanliga folkskoleämnen är förenad
med speciel yrkesundervisning. Det är i synnerhet i Flandern, der
linneväfnadsindustrien utgör en vigtig förvärfskälla, som man funnit sig
föranlåten att komma den till hjelp genom undervisning, för att genom
förbättrade arbetsmetoder underlätta täflan med utlandet. Dessa läroverkstäder
hafva lemnat förträffliga resultat. Genom dem har ställningen
för en talrik arbetarebefolkning i hög grad förbättrats och landets
industri gjort ganska betydande framsteg. Då emellertid dessa läroverkstäder
tillhöra en helt annan klass af undervisningsanstalter än dem,
som utgöra föremål för Komiténs uppdrag, saknar Ivomitén anledning
att närmare redogöra för dem.
Wurtemberg. Bland Tysklands olika länder är konungariket Wurtemberg
det, som vidtagit de kraftigaste och mest omfattande åtgärder,
100
för att befordra industrien och befrämja de arbetande klassernas ställning.
Då dessa åtgärder visat sig särdeles verksamma och väckt förtjent
uppmärksamhet inom andra länder, torde det vara lämpligt att här
ingå i en något närmare redogörelse för dem.
h ör behandling af ärenden, tillhörande industriens och handelns
områden, är här upprättadt ett under inrikesministeriet lydande kollegium
(Die Centralstelle lur Gewerbe lind Handel), hvilket utgöres af eu
chel, åtskilliga administrativa och tekniska embetsmän, professorer vid
polytekmska skolan i Stuttgart samt tolf köpmän, fabrikanter och handtveikare.
De tolf sist nämnde ledamöterne utses af landets industri- och
handelskamiar, de först nämnda åter af regeringen. De af regeringen
utsedde medlemmarne bilda ett förvaltningsutskott, hvilket har att handlägga
vissa ärenden, såsom rörande patenter, koncessioner in. in. Kollegiets
uppgift är för öfrigt: att söka utforska de industri- och handelidkande
klassernas behof genom att taga kännedom om alla de dem
berörande förhållanden, att befrämja kunskapers utbredning bland dessa
klasser, så väl genom undervisningsanstalter som genom spridande af
skriffel’ tillhörande den tekniska litteraturen, genom bekantgörande af
nya aibetsmetoder, äfvensom genom utställningar och prisfördelningar,
samt i allmänhet att underkasta alla de frågor, som hafva afseende ä
landets industriela och handelsförhållanden och hvilka erfordra lagstiftningens
medverkan, eu närmare pröfning. Eu särskild, kollegiet tillhörande
korrespondensbyrå står i förbindelse med en mängd affärsmän
och tekniker i olika länder, i ändamål att inhemta tillförlitliga och snara
underrättelser om de förändringar, som kunna utöfva inflytande på landets
industriela och handelsförhållanden. Ett tekniskt »mönsterlager»
med en ganska rikhaltig samling af råämnen för industrien och dennas
produkter samt verktyg och redskap jemte föremål, tjenande att förtydliga
olika arbetsmetoder, står under kollegiets öfverinseende. Hit
hörande artiklar, hvilka äro lämpliga att tjena som modeller för yrkesidkare,
utlånas. De sändas äfven till de olika slöjdföreningarne i landsorten
för att der blifva kända och bedömas. Äldre föremål försäljas
och nya anskaffas i stället. Ett kemiskt laboratorium står i förbindelse
med mönsterlagret, och en med industrien förtrogen kemist anställer der
de tekniskt-kemiska undersökningar, som så ofta påkallas för frågor ro
-
101
rande näringarne. Vidare finnes i förening med mönsterlagret ett betydande
tekniskt-vetenskapligt ocli konstnärligt bibliotek. Här lemnas
tillfälle för industriidkare och yrkesarbetare att taga kännedom om den
deras fack tillhörande tekniska litteratur, samt att begagna de dyrbara
planschverk, som visa de sköna konsternas tillämpning på industrien.
Biblioteket tillhöriga verk äro icke endast tillgängliga för hufvudstadens
befolkning, utan de kunna äfven utlånas till personer i landsorten.
Särskildt är detta af vigt för lärarne i frihandsteckning vid de aftonoch
söndagsskolor i olika delar af landet, vid Indika man icke kunnat
anskaffa en mera rikhaltig undervisningsmateriel. En teknisk tidskrift
»Gewerbeblatt aus Wurttemberg», utgifves under kollegiets öfverinseende;
i denna tidskrift intagas äfven de uppgifter angående teknikens framsteg
m. m., som anses af den största betydelsen för landets industri och
tekniska undervisningsväsende. Slutligen gifves det vid mönsterlagret
en verkstad för tillverkning af de gipsmodeller m. m., som användas
för undervisningen i frihandsteckning och modellering vid de många
tekniska skolorna i landet. Härigenom har det blifvit möjligt att erhålla
en efter behofvet afpassad uppsättning af undervisningsmateriel
för dessa vigtiga läroämnen.
Redan år 1818 inrättades i Wiirtemberg söndagsskolor. Dessa utgjorde
då en fortsättning af folkskolan och skulle utbilda lärjungarne i
de kunskaper, som företrädesvis äro af nytta för det borgerliga lifvet.
Sedermera meddelades i dessa skolor äfven aftonundervisning. År 1853
inrättades en i nära samband med den nyss omtalade styrelsen för
handel och slöjd stäld kommission för organisationen och den högre
ledningen af ifrågavarande anstalter (K. Commission fur die gewerbl.
Fortbildungs-Schulen). Det är från denna tid man kan räkna den kraftiga
uppblomstringen af den tekniska undervisningen i landet,
De allmänna grundsatser, från hvilka man här utgått, i fråga om
statens medverkan för upprättandet och underhållet af afton- och söndagsskolor,
äro följande:
Initiativet till dessa skolors upprättande är öfverlemnadt åt kommunerna,
Staten inskränker sig till att råda dem dertill och lemna det
sakkunniga biträde, som den första organisationen krafvel-, att efter
upprättandet lemna hjelp i penningemedel och undervisningsmateriel,
102
samt att inspektera skolorna. Lärjungarne i dessa skolor böra erlägga
en lindrig afgift såsom bidrag till undervisningskostnadernas bestridande.
Staten ersätter halfva den uppkommande bristen, och det återstående
bekostas dels af vederbörande kommun, dels af större kretsar.
Läsåret 1871—1872 utgjorde sammanlagda statsbidraget för detta ändamålet
38,046 gulden (nära 60,000 kronor). Antalet skolor var 155 med
586 lärare och 11,763 lärjungar.
Eu vigtig regel vid anordningen af de Wurtembergska söndagsoch
aftonskolorna är, att icke något skotvång finnes. Frihet är lemnad
åt hvar och en, om han vill begagna undervisningen eller icke. Man
eftersträfva!’ deremot att göra undervisningen begärlig för yrkesarbetarne,
genom att gifva henne en praktisk, för lärjungarne lättfattlig och för
deras yrken omedelbart nyttig riktning. De lärjungar, som icke göra
någorlunda märkbara framsteg, söker man att aflägsna, emedan de endast
hindra de öfriges undervisning.
Undervisningsämnena äro olika vid olika skolor. I nästan alla
undervisas i ritning, bokföring, räkning och skrifning af yrkesuppsatser.
Härtill komma i de större skolorna: kemi, fysik, mekanik, maskinlära,
tillämpad matematik, fackritning för olika yrken, modellering, språk, in. m.
I Stuttgart finnes den största skolan af detta slag. Den har omkring
1,400 lärjungar och 70 å 80 lärare samt en utgifts stat af nära 18,000
gulden. Den har tre hufvudafdelningar: en aftonskola, i hvilken kl.
8—10 e. m. manliga lärjungar af de yrkesidkande klasserna undervisas
i en mängd tekniska läroämnen; vidare en serie af söndagskurser, som
dels tjena till att förbereda lärjungar med små förkunskaper till aftonskolans
undervisning, dels till vidare öfning i teckning in. m. för dem,
som besöka eller hafva besökt sist nämnda skola, dels ock att åt dem,
som icke hafva tillfälle att begagna undervisningen i denna, meddela
eu, om ock inskränktare, utbildning; slutligen är den tredje afdelningen
den till dagtimmarne förlagda skolan för qvinliga lärjungar, i hvilken
undervisas i handelskorrespondens, bokföring, vexellära, artistisk och
teknisk ritning in. m.
Den närmare ledningen af afton- och söndagsskolorna tillhör lokala
styrelser, i livilka ordföranden och vice ordföranden väljas af den ofvan
nämnda central-kommissionen. Föreståndare vid skolorna utses af lokal
-
103
styrelserna. För öfrigt inspekteras dessa skolor tid efter annan af sakkunniga
ombud från kommissionen.
Af stor vigt för de Wurtembergska afton- och söndagsskolornas
utveckling är den tid efter annan återkommande utställningen i Stuttgart
af elevarbeten från skolorna i olika delar af landet. Så t. ex. egde från
den 10 Augusti till den 29 September år 1872 en sådan utställning rum,
i hvilken lärjungar från 108 kommuner med framgång täflade om de utfästa
belöningarne för frihandstecknings-, linearritnings- och modelleringsarbeten.
Sakkunniga personer bedöma vid dessa utställningar de utstälda
arbetena och fästa uppmärksamheten på de förbättringar i undervisningen,
som anses önskvärda.
Vid afton- och söndagsskolorna i Wiirtemberg lägges synnerlig vigt
vid undervisningen i teckning. Dervid afses företrädesvis det praktiskt
användbara och nyttiga. Sålunda uppmanas lärarne i frihandsteckningått
icke lägga öfverdrifven vigt vid skuggning af teckningar efter gipser,
utan att fästa åtminstone lika mycket afseende vid konturteckningen
samt vid genomskärningar och profiler. Dessutom påyrkas att lärarne
icke skola förelägga lärjungarne för svåra arbeten, men att de böra
öfva mera försigkomna lärjungar med utförande af ritningar, hörande
till deras fack, efter meddelade skriftliga programmer, hvarvid lärjungen
likväl alltid bör hafva förut erhållit en allmän förberedelse genom konstruktionsritning.
Vid denna åter inskränkes den mekaniska kopieringen
till det allra nödvändigaste och i dess ställe föreskrifves afritning i förändrad
skala eller, ännu bättre, efter modeller. Dessutom anbefalles att
öfva nybörjare med ritning af detaljer i stor skala, och de mera försigkomna
med afbildning af industriel föremål samt med förfärdigande af
ritningar i verklig storlek, sådana de äro behöfliga för verkstaden. Som
hufvuduppgift för undervisningen i teknisk linearritning uppställes, att
lärjungen genom henne bör sättas i stånd att så afbilda hvilket som
helst till hans yrke hörande föremål, att detta må kunna i alla sina detaljer
utföras efter ritningen.
Utom de nu nämnda afton- och söndagsskolorna i Wiirtemberg,
gifves det för de arbetande klassernas tekniska utbildning i detta land
två mycket betydande läroanstalter, nemligen väfskolan i Reutlingen
och byggnadsskolan i Stuttgart, af Indika den sist nämnda, hvars ut
-
104
4
giftsstat stiger till nära 50,000 gulden och hvars elevantal uppgår till
omkring 700, utöfvar ett vigtigt inflytande icke endast på byggnadsyrkena,
utan på flera grenar af landets fabriksindustri.
Bajern. Den nu varande organisationen af de tekniska afton- och
söndagsskolorna (Gewerbliche Fortbildungsschulen) i Bajern är grundad
på förordningarne af den 14 Maj 1864 och den 1 Oktober 1870. Enligt
dem hafva dessa skolor till bestämmelse, dels att meddela bildning
åt de arbetare, som icke äro i tillfälle att besöka någon af de lägre
tekniska elementarskolorna eller slöjdskolorna (Gewerbeschulen), dels
ock att sätta de från eu sådan skola till yrkena öfvergångna lärjungar
i stånd att underhålla och öka sina kunskaper. De äro antingen bianstalter
till slöjdskolorna eller fristående läroverk på folkskolans
grundval.
Hvarje af do i fråga varande skolorna utgöres af en lägre afdelning
och flera fackafdelningar. Den först nämnda är afsedd att befästa
och utvidga de i folkskolan inhemtade kunskaperna och bibringa färdighet
i teckning; i fackafdelningarne tillämpas dessa på särskilda yrken
med afseende på de lokala industrigrenarnes behof. De lärlingar, som
besöka den lägre afdelningen, äro skyldiga att deltaga i alla der förekommande
läroämnen; deremot är i hvarje fackafdelning valet af ämnen
fritt.
I den lägre afdelningen undervisas uti: religionslära, tyska språket
jemte stilöfningar och yrkesuppsatser, aritmetik, ritning.
I fackafdelningarne undervisas uti: ritning, modellering, aritmetik
med dess tillämpning på näringslifvet, geometri, naturlära, kemi, varukännedom
med afseende på de inom yrkena använde materialier, industriel
bokföring, praktiska öfningar för enskilda yrken.
Likväl råder temligen mycken olikhet i undervisningsplanerna för
olika skolor.
Det gifves i Bäjern ett ganska stort antal skolor af detta slag.
Redan år 1870 voro de omkring 130, af hvilka det vida öfvervägande
antalet voro sjelfständiga anstalter.
De afton- och söndagsskolor, som stå i förening med slöjdskolorna
(Gewerbeschulen), äro lagda under dessas rektorat; de fristående åter
äro, allt efter det sätt, på hvilket de bildats och underhållas, ställda
105
under särskilda styrelser. De underhållas dels af landtkretsarne, dels
af kommunerna och dels af enskilda föreningar.
Som exempel må anföras undervisningsplanen för den i förening
med slöjdskolan varande fackafdelningen utaf afton- och söndagsskolan
i Nurnberg, en af de förnämsta i Bäjern.
1) Elementar-ritskolan.
I denna anstalt undervisas de gossar, som besöka folkskolan och
hvilka vilja sedermera egna sig åt något yrke och samtidigt ingå i fackafdelningen.
Undervisningen meddelas i två kurser.
Första kursen. 8 timmar i veckan i två afdelningar.
Elementarundervisning i frihandsteckning: räta linier och vinklar,
symmetriska kroppar och båglinier; ritning af enkla ornamenter in. in.
Andra kursen. 6 timmar i veckan.
Teckning af sammansatta ornamenter, antika vaser, kärl och möbler,
förnämligast i konturer.
2) Fackafdelningen.
Ritundervisningen har tre kurser.
Första kursen, i tre parallelklasser, af hvilka hvar och en är åter
fördelad i tre underafdelningar med 2 timmars undervisning för hvardera.
Förberedande undervisning i teckning.
Andra kursen, i tre afdelningar med 2 timmars undervisning för
hvardera. Frihandsteckning: ritning af ornamenter, vaser m. in. i konturer
och med afseende på särskilda yrken; figurteckning. Konstruktion
af geometriska figurer för öfning i cirkelns och linealens användande.
Tuschning och färgläggning. Ritning efter basreliefs.
Tredje kursen, i tre afdelningar, med 4 timmars undervisning.
lista af delningen. I denna undervisas förnämligast arbetare i olika
byggnadsyrken, mekaniker och låssmeder. Undervisningen omfattar
line ar ritning: konstruktion af geometriska figurer, uppritning af skalor
och deras användande, det vigtigaste ur projektionsläran; arkitektonisk
ritning: konstruktion af arkitektoniska delar och deras sammansättning,
pelarordningarne, träsammansättningar, bjelklag, takstolar in. fl. detaljer,
fadder, planer och genomskärningar af byggnader i olika skalor; maxi
-
106
skinritning: ritning af enkla maskindelar samt mindre arbetsmaskiner
och lås.
2:dra af delningen. Undervisningen i denna meddelas för lärjungar,
tillhörande snickareyrket.
3:dje afdelningen är uteslutande afsedd för lärjungar, tillhörande
svarfvareyrket.
För öfrig!, meddelas undervisning i:
Modellering 4 timmar i veckan.
Modellering af ornamenter och figurer; anvisning att afgjuta modellerade
föremål och utföra dem i olika materialier.
Aritmetik, i tre afdelningar, 2 timmar i veckan.
Förklaring och inöfning af de i aritmetiken förekommande tecken
och formler; de fyra räknesätten med benämnda och obenämnda tal;
läran om vanliga och decimalbråk; förhållanden och analogier jemte
deras användande; reduktion af längdmått; utdragning af qvadrat- och
kubikroten.
Geometri. 2 timmar i veckan.
Om räta linier och vinklar; de förnämsta satserna om trianglar,
parallelogrammer och månghörningar; beräkning af ytinnehållet hos rätliniga
plana figurer samt af cirkeln; beräkning af ytinnehållet och volymen
af enklare solida figurer; utförlig beskrifning och förklaring af det
metriska mått- och vigtsystemet.
Fysik. 2 timmar i veckan.
Fasta kroppars rörelse; bestämning af mekaniskt ai-bete med afseende
å friktionen; jemnvigt vid enkla maskiner; det vigtigaste al värmeläran;
ångmaskiner.
Kemi 2 timmar i veckan.
De kemiskt enkla kropparne och deras föreningar, så vidt de äro
af betydelse för yrkena, särskildt med afseende å Nurnbergs industri.
Undervisningen i fackafdelningen meddelas endast om söndagarne.
Under arbetsåret 1871—1872 var denna skola besökt af 1,222 lärjungar.
England. Det gifves måhända icke något land, der man vidtagit
så kraftiga åtgärder för spridande af tekniska insigter bland de arbe
-
107
tande klasserna som i England, sedan man derstädes lärt inse nödvändigheten
af sådana åtgärder, för att åt landet bibehålla den öfverlägsenhet
uti industriel hänseende, som det genom gynnsamma yttre förhållanden
uppnått. Det var den första verldsutställningen i London år
1851 som gaf anstöten härtill. Man lärde då känna huru högt den
franska konstindustriens produkter i artistiskt hänseende stodo öfver
den engelskas, och man sökte att genom ritundervisningens befrämjande
och på annat sätt förbättra smaken icke blott hos yrkesarbetarne, utan
äfven bland allmänheten. Äfven studiet af de vetenskaper, som äro af
teknisk vigt, uppmuntrades af staten. En särskild afdelning utaf undervisningsstyrelsen
upprättades för att träda i spetsen för de tekniska
läroverken och i allmänhet alla anstalter, afsedda att verka för tekniska
kunskapers spridande. Denna öfverstyrelse (Science and art department
of the committee of council on education) har verkat särdeles
gagnande, och att dess bemödanden vunnit framgång är allmänt erkändt.
Hon är delad i två sektioner, den ena för konsten, den andra
för vetenskapen. De åtgärder, som man vidtagit för teknikens befrämjande
i konstnärligt och vetenskapligt hänseende, äro derföre i viss
mån oberoende af hvarandra och böra tagas i betraktande hvar för sig.
För den konstnärligt tekniska undervisningen äro de största ansträngningarne
gjorda. De vigtigaste, för detta ändamål vidtagna åtgärder
äro följande:
1) Staten har upprättat ett storartadt, hufvudsakligen konstindustrielt
läroverk i South Kensington i London. Här bildas skickliga
lärare och lärarinnor för konstindustriskolorna i provinserna, äfvensom
mönsterritare, skulptörer och andra konstindustriela yrkesidkare. Men
dessutom lemnas undervisning äfven åt skolungdom och andra personer
af båda könen. Skolan är öppen flera gånger i veckan, både om dagen
och om aftonen under hela året med undantag för ett par månader
under sommaren. Särskilda kurser äro anordnade för manliga och för
qvinliga lärjungar. Läroämnena äro: frihandsteckning, arkitektonisk och
mekanisk ritning, praktisk geometri och perspektivlära, målning i olja,
tempera och vattenfärg, etsning samt modellering.
Ändamålsenliga lokaler, rikhaltiga samlingar af planschverk samt
afgjutningar af arkitektoniska detaljer, modeller af byggnader i olika
108
stilar, målningar, ornamentala föremål af olika slag och i olika konststilar,
eu omsorgsfullt vald undervisningsmateriel, växthus i ändamål
att alltid hafva lefvande blommor till afteckning in. in., underlätta studierna
i denna storartade konstindustriela undervisningsanstalt.
Antalet elever arbetsåret 1871—1872 var 765, hvaraf 417 manliga
och 348 qvinliga.
2) Staten sörjer för att blifvande lärare i frihandsteckning få tillfälle
att genom examen ådagalägga sin behörighet. Efter föregående
sträng pröfning kunna de som deraf gjort sig förtjenta, erhålla diplom
i två olika grader; det lägre berättigar dem till att meddela undervisning
i aftonskolor och allmänna folkskolor, det högre till att gifva undervisning
i konstskolor. För det lägre diplomets erhållande examineras
i frihandsteckning, geometrisk och perspektiv ritning samt ritning
efter modeller. Dessutom pröfvas deras förmåga att efter minnet afteckna
föremål på den svarta täflan. För det högre diplomets erhållande
examineras i sex grupper af ämnen, nemligen:
lista gruppen: Elementarteckning och kolorering;
2:dra gruppen: Målning jemte läran om konststilarne och de elementära
principerna för ornamentering;
3:dje gruppen: Figurritning och målning, jemte de historiska ornamentsstilarne;
4:de
gruppen: Modellering af ornamenter, jemte läran om konststilarne
och de elementära principerna för ornam entering;
5:te gruppen: Modellering af figurer, jemte läran om de historiska
ornamentsstilarne;
6:te gruppen: Arkitektonisk ritning, jemte särskild tillämpning af
ornamenter till plastisk och ytdekoration för olika industriela och arkitektoniska
ändamål.
Eu sökande kan anmäla sig för en eller flera af dessa grupper,
hvarvid dock, för att kunna examineras i 2:dra, 4:de, 5:te eller 6:te
grupperna, erfordras att hafva bestått examen i den lista, och för att
examineras i den 3:dje gruppen att hafva bestått examen i lista och
2:dra grupperna.
Arbetsåret 1871—1872 erhöllo 42 personer sådana diplomer.
109
3) Staten lemnar anslag till befrämjande af ritundervisningen i allmänna
elementarskolor, afsedda för barn tillhörande de yrkesidkande
klasserna, vidare för ritundervisning i aftonskolor för handtverkare samt
för understöd af konstskolor. Det fordras dock härför, att i dessa skolor
examinerade lärare undervisa, hvarjemte de äro underkastade inspektion
och böra stå under inseende af en lokalkomité af åtminstone
fem personer. För de allmänna folkskolorna består understödet
dels i bidrag till skolans styresman för underhållet af ritklassen
i skolan och för inköp af passande materiel och dels i belöningar
till de lärjungar, hvilkas ritningar äro särdeles framstående. Det
bidrag styresmannen erhåller, afpassas efter antalet lärjungar och den
grad af skicklighet dessa efter pröfning visa sig hafva uppnått. Hvad
åter beträffar aftonskolorna, understödjer staten dem på det sätt, att
lokalkomitén för skolan erhåller en viss ersättning för hvarje af lärjungarne
väl utförd ritning, hvarjemte lärarne äfven kunna erhålla belöningar;
dessutom lemnas bidrag till inköp af passande undervisningsmateriel.
Konstskolorna understödjas efter samma grunder för så vidt de
undervisa arbetare tillhörande de yrkesidkande klasserna eller lärare.
Dessutom erhålla de understöd för uppförande af lämpliga byggnader,
hvarjemte de kunna från statens museer låna konstindustriela föremål
för att utställa dem.
År 1872 funnos i England 122 konstskolor med 22,854 elever samt
538 aftonskolor, der undervisning i ritning meddelades 17,256 elever i
i dessa ämnen. Dessutom funnos 1,770 allmänna elementarskolor (fattigskolor)
hvilka meddelade undervisning i ritning åt 194,549 barn. Dessa
uppgifter hafva endast afseende på de af staten understödda läroanstalter.
År 1872 lemnade staten till understöd åt konstskolorna omkring
14,140, till aftonskolornas ritundervisning 5,020 och för de allmänna
folkskolornas ritundervisning 11,517 Pund Sterling. Hela det för ritundervisningen
afsedda anslag uppgick sist nämda år till omkring 31,717
Pund Sterling, motsvarande vid pass 570,000 kronor.
För den veteuskapligt-tekniska undervisningen har man icke uträttat
så mycket som för den konstindustriela, ehuru äfven här om
-
no
fattande åtgärder blifvit vidtagna. Man har för denna gren icke något
normal]äroverk, utan staten inskränker sig till att lemna understöd åt
enskilda eller kommunala undervisningsanstalter. De regler, som i detta
afseende gälla, äro förnämligast följande:
1) Staten lemna]- understöd åt anstalter, afsedda för spridande af
vetenskaplig bildning bland de industriidkande klasserna, under förutsättning
att dessa anstalter hufvudsakligen underhållas genom lärjungar
nes egna afgifter. Endast undantagsvis kan detta vilkor förfalla.
Hvarje sådan anstalt måste stå under inseende af en lokal komité af åtminstone
fem personer samt hafva examinerade lärare och är för öfrigt
underkastad öfverstyrelsens inspektion.
2) De kunskapsgren^ som kunna utgöra föremål för undervisningen
i de läroanstalter som understödas af staten, äro:
Planimetri och stereometri; maskinkonstruktionsritning; byggnadskonstruktionslära;
skeppsbyggeri och skeppsritning; ren matematik;
teoretisk mekanik; tillämpad mekanik; akustik, optik och värmelära;
magnetism och elektricitet; organisk och oorganisk kemi; mineralogi
och geologi; djurfysiologi; elementar-botanik; biologi, jemväl omfattande
djur och växtmorfologi och fysiologi; grufvetenskap; metallurgi; navigation;
nautisk astronomi; läran om ångan; fysisk geografi.
3) Årli gen anställas genom lokalkomitéernas försorg examina i
ofvan nämnda ämnen. Desss examina äro af två slag: antingen afsedda
för de studerande i allmänhet eller speciela examina med högre fordringar.
Betyg och prisbelöningar, bestående af böcker och instrumenter
samt medaljer utdelas åt de elever, som med framgång bestått
examina. Dessutom erhåller antingen lokalkomitén eller läraren betalning
för hvarje sådan elev, tillhörande de yrkesidkande klasserna. År
1872 utbetalade staten, på grund af de vid examina erhållna resultaten,
omkring 25,201 Pund Sterling, motsvarande omkring 450,000 kronor.
4) För att bland de vetenskapliga och tekniska lärarne sprida
bättre insigter i de lämpligaste undervisningsmetoderna i olika läroämnen,
hafva på Öfverstyrelsens föranstaltande framstående fackmän hållit
föreläsningar och utgifvit broschyrer, rörande sättet att undervisa i de
särskilda vetenskaperna.
5) Staten lemnar bidrag till lokala föreningar, för inrättande af
in
stipendier till understöd för personer, egnande sig åt vetenskapligt
tekniska studier. Dessutom lemnar staten byggnadshjelp och anslag
för inredning och anskaffande af passande undervisningsmateriel till
skolor af ifrågavarande slag.
6) Ett visst antal lärare i vetenskapligt-tekniska kunskapsgrenar
från provinserna erhålla årligen understöd för att besöka London och
der bese de för deras läroämnen vigtiga institutioner.
Dessa äro i hufvudsaken de medel, som man i England användt
för att från statens sida befrämja kunskapers spridande bland de industriidkande
klasserna. Man har här icke så noga afgränsat den högre
och den lägre tekniska undervisningen som industriens natur otvifvelaktigt
påkallar. De ofvan nämnda åtgärderna komma dock till en icke
ringa del de arbetande klasserna till godo. Redan det stora antalet af
vetenskapligt-tekniska skolor, som åtnjuta understöd af staten, visar att
så är förhållandet.
År 1872 funnos icke mindre än 948 sådana skolor med 2,803 klasser
och med 36,783 lärjungar, af hvilka 19,568 examinerades. Ganska
många af dessa skolor tillhöra de s. k. Mechanics Institutes, af hvilka
det i England gifves flera hundrade. Dessa Mechanics Institutes äro
arbetareföreningar, som omfatta kärnan af den i fabrikerna arbetande befolkningen,
hvilken genom dem sättes i tillfälle bland annat att genom
biblioteker och skolor inhemta kunskaper.
De tekniska arbetareskolorna i Sverige.
Äfven i Sverige har behofvet af en för de arbetande klassernas
behof afpassad teknisk undervisning gifvifc sig tillkänna och föranledt
upprättandet af flera större och mindre läroanstalter. Innan Komiterade
angifva de åtgärder, som efter deras åsigt erfordras, för att åt denna
vigtiga afdelning utaf vårt lands undervisningsväsende gifva den behöfliga
utsträckningen och en systematisk anordning, är det nödvändigt
att redogöra för beskaffenheten af de anstalter med detta syfte,
som redan finnas. Till grund för denna redogörelse har Komitén förnämligast
lågt de från Kong!. Civil-Departementet till Komitén öfver
-
112
lemnade uppgifter, som samtliga Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
efter anmodan, till Departementet afgifvit hösten år 1872. Visserligen
kunna dessa uppgifter, enligt sakens natur, icke vara alldeles fullständiga,
och i ett och annat fall har möjligen en förändring skett sedan
nämda år, men i det hela gifva de utan tvifvel eu trogen bild af de i
vårt land för arbetare afsedda tekniska läroanstalter, sådana de för det
närvarande äro.
Stockholms stad och län.
I Stockholms stad är Slöjdskolan den enda undervisningsanstalt af här
i fråga varande slag. Då emellertid Komitén kommer att afgifva särskild!,
yttrande om denna vigtiga och mångsidigt verkande skola, anser Komiten
sig icke böra på detta ställe närmare för den samma redogöra.
I Stockholms län finnes ingen teknisk undervisningsanstalt. Dock bör
såsom en läroanstalt, hvilken skulle kunna utbildas till en så beskaffad
skola, nämnas »Wincklerska Slöjdskolan)) i Thuringe socken, grundad på
en af frami. Expeditionssekreteraren I. M. Winckler upprättad testamentarisk
disposition, enligt hvilken 25,000 Rdr banko donerats till inrättande
af en slöjdskola. Skolan började sm verksamhet år 1844 och har sedermera
fortgått med ett antal af i allmänhet 10 lärjungar, 5 af hvardera
könet. Hvart annat år afgå 2 manliga och 2 qvinliga lärjungar ur skolan.
Undervisningen meddelas af en lärare och en lärarinna i den riktning,
som stiftaren i testamentet antydt, nemligen att lärjungarne af
mankön undervisas i byggnadsarbeten, förfärdigandet af åkdon, husgeråd
och redskap m. m. hörande till bergs- och jordbruket, samt de
qvmliga lärjungarne i att spinna, sy och väfva in. in., som tillhör hushållningen
på landet. Lärjungarne intagas vanligen vid en ålder af 16
å 17 åi. Under lärotiden hafva de allting fritt, såväl undervisning som
föda, kläder och bostad. Läraren och lärarinnan erhålla betalning för
elevernas föda och kläder samt; ega derjemte att göra sig till godo
hvad eleverna i arbetsväg förmå åstadkomma. Skolan eger en tvåvånings
stenhusbyggnad jemte smedja; dess årliga inkomst är räntan å
grundkapitalet, hvilket nu något öfverstiger 40,000 kronor.
Det bör anmärkas att utom de lärjungar, som af skolan erhålla
113
bostad, föda och kläder, äfven andra yngre personer från Thuringe och
närgränsande församlingar äro berättigade att i den samma åtnjuta fri
undervisning. Denna förmån har dock hittills endast i ringa mån blifvit
begagnad.
Den Wincklerska slöjdskolan tillhör visserligen icke i dess nuvarande
ställning det slag af läroanstalter som här egentligen afses, men
skulle utan tvifvel genom någon förändring, utan att frångå testators
bestämmelser, kunna verka gagnande i en sådan rigtning.
Upsala län.
Aftonskolan i Upsala. Denna läroanstalt inrättades år 1865 på grund
af förslag väckt inom stadens skolråd. Undervisningen fortgår från
medlet af September till medlet af April, med eu månads uppehåll vid
Jul, hvarje söckendag kl. 7—9 e. m. Den omfattar skönskrifning, rättskrifning,
aritmetik, bokhålleri, frihandsteckning, linearteckning och sång.
Dessutom hafva föredrag hållits i fäderneslandets historia, kommunalförfattningar
och populär naturkunnighet. Särskilda lärare hafva varit
anstälda för hvarje ämne, och deras antal har således vexlat allt efter
som undervisningen omfattat flera eller färre ämnen. Antalet lärjungar
uppgår till omkring 250. Af Upsala stad har aftonskolan haft i anslag
för hvartdera af åren 1867 och 1868 Rdr 1,300, för år 1869 Rdr 1,900
och för hvartdera af åren 1870 och 1871 Rdr 2,200.
Södermanlands län.
Om Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna är Komitén anbefald
att särskildt afgifva utredning och förslag, och torde Komitén
derföre få längre fram i ett sammanhang yttra sig om denna skola.
Östergötlands län,
Ehersteinska söndags- och aftonskolan i Norrköping. Genom testamentarisk
disposition af den 23 Sept. 1815 hade grosshandlaren C. Eberstein
anslagit afkomsten af flera landt- och stadsegendomar, äfvensom
ett visst kontant belopp för inrättandet af en söndagsskola, i hvilken
15
114
Norrköpings stads lärgossar och sjöfolk skulle åtnjuta undervisning.
Men sedan testamentet blifvit klandradt och rättegång i anledning deraf
förd, faststäldes genom Kongl. resolution den 21 Dec. 1821 ett förlikningsanbud,
i följd hvaraf, mot aflemnande af 300 tunnor spanmål årligen
och aflåtande! af en stenhusegendom i staden, hela testamentet för
öfrigt upphäfdes.
År 1825 började den nya läroanstalten sin verksamhet, men stäldes
då i samband med en vexelundervisningsskola för gossar. Efter åtskilliga
förändringar införlifvades slutligen år 1861 sist nämnda skola
med statens folkskolor, och samma år erhöll den Ebersteinska söndagsoch
aftonskolan genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut sin nu varande organisation
och stäldes med den tekniska elementarskolan i Norrköping
under samma styrelse och föreståndare.
Under läsåret 1872''—1873 följdes nedan meddelade undervisningsplan:
Kristendom, bibelläsning, katekes och psalmläsning.
83 lärjungar hafva begagnat sig af denna undervisning.
Aritmetik. Hela den vanliga sifferräkneläran, från och med de fyra
räknesätten i hela tal.
220 lärjungar, fördelade i 7 afdelningar med 6 lärare.
Algebra. De fyra räknesätten med hela tal och bråk samt första
gradens eqvationer.
5 lärjungar hafva deltagit i denna undervisning.
Geometri. Planimetri jemte allmänna satser ur stereometrien. Beräkning
af figurers ytinnehåll och volym.
Antalet lärjungar 27.
Mekanik. Rörelselagarne för likformig och föränderlig rörelse i allmänhet.
Fall- och kaströrelsen. Friktion. Vattnets och luftens motstånd.
Vattnets utströmning och dess användande som drifkraft.
Lärjungarnes antal 4.
Linear- och konstruktionsritning. Konstruktionsöfningar efter Bergs
ritkurs. Öfningar i ritningars kopiering, kalkering, transportering och
färgläggning. Uppmätning, afteckning och uppritning af möbler, modeller
och enklare maskiner.
Antalet lärjungar 28.
Frihandsteckning och modellering. Teckning efter förläggsplansch,
115
dels i krita, dels i blyerts,samt efter klotsar och gipser. Modellering
verkställes äfven efter ritning.
106 lärjungar i frihandsteckning och 3 i modellering.
Rättskrifning. Skrift)fningar efter diktamen, dels i skrifbok, dels å
svarta täflan, jemte muntlig undervisning.
Antalet lärjungar 25.
Historia och geografi. Fäderneslandets historia. Det allmännaste
af jordens fysiska geografi samt Europas politiska geografi.
Lärjungeantalet 8.
Naturlära. Dels populära föreläsningar öfver växtfysiologien, förbrännings-,
förkolnings- och förmaltningsprocesserna m. m., dels undervisning
genom frågor och svar i teknisk kemi med afseende å de industrigrenar,
åt hvilka- flertalet af lärjungarne egna sig.
I teknisk kemi hafva 12 lärjungar begagnat undervisningen.
Bokföring. Undervisningen, i anseende till elevernas olika förkunskaper
fördelad på tre afdelningar, har meddelats åt 18 lärjungar.
Välskrifning efter förskrift.
Antalet lärjungar 209, fördelade i 6 afdelningar.
Undervisningen meddelas dels söndagarne från kl. V28 till V2IO
f. m. och från kl. 3 till 7 e. m. och dels söckendagarne från kl. V27
e. m. Den tid, som blifvit anslagen åt de olika läroämnena, är föl
-
jande:
Antal timmar
i veckan.
Kristendom ..................................................................................................... 2
Aritmetik, algebra och välskrifning (tillsammans) ............................ 12
Geometri............................................................................................................ 2
Mekanik .......................................................................................................... 2
Lineal-- och konstruktionsritning .............................................................. 4
Frihandsteckning ........................................................................................... 4
Modellering ...................................................................................................... 2
Rättskrifning ..................................................................................................... 2
Historia och geografi....................................................................................... 2
Naturlära............................................................................................................... 2
Bokföring ............................................................................................................ 2
116
Undervisningen fortgår från den 1 September till den 1 Juni, med
en kort tids uppehåll vid Jultiden.
Lärjungarne eg a valfrihet i afseende å läroämnena. I allmänhet
är undervisningen ordnad så, att lärjungarne kunna oberoende af hvarandra
hinna så långt de önska eller förmå, inom de gränser som af
anstaltens elementära natur utstakas.
Skolans inkomster äro 1,890 kub. fot spantnål, omkring 500 kronor
i hyra och räntor samt afgifterna af skolans lärjungar. Dessa erlägga,
så vida de icke äro medellösa, 1 krona i terminen.
Vid skolan undervisa 15 lärare. Lärjullgarnes antal under läsåret
1872—1873 var 265. De flesta voro mellan 12 och 20 år gamla.
Ljungstedtska skolan i Linköping. Denna skola är stiftad af framlidne
Generalkonsuln A. Ljungstedt, som år 1818 för ändamålet skänkte
80,000 kronor. År 1824 öppnades skolan. Donationen ökades genom
ett testamentariskt förordnande, på grund hvaraf skolan åren 1838—
1841 bekom hälften af qvarlåtenskapen efter Generalkonsuln Ljungstedts
aflidna hustru. Detta tillskott utgjorde tillsammans omkring
55,500 kronor.
För närvarande är denna läroanstalt visserligen icke att anse som
en slöjdskola, men enligt Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 21
Juli 1826 bör den samma, i den mån tillgångar^ växa, utvidgas medelst
verkstäders inrättande för slöjdundervisning, hvilket dock hittills
icke kunnat på ändamålsenligt sätt till vägabringas.
Läroämnen äro: svenska språket, kristendom, räknekonst, geografi,
fäderneslandets historia, naturlära, geometri, ritning, sång, gymnastik
och trädgårdsskötsel. Under de sist förflutna åren har lärjungarnes
antal varit i medeltal 265.
Vid den Ljungstedtska skolan finnes äfven en söndags- och aftonskola,
förnämligast för handtverkslärlingar, der på söndagarne 4 timmar
och två söckendagsaftnar 4 timmar undervisning meddelas i
Kristendom............................................................... 2 timmar i veckan
Ritning...................................................................... 2 » » »
Skrifning och räkning......................................... 2 » » »
Geometri .................................................................. 2 » » »
I söndags- och aftonskolan undervisa inrättningens föreståndare
117
samt 4 andra lärare. Under de sista åren har hon i medeltal besökts
af 72 lärjungar.
Vid bokslutet 1872 utgjorde skolans tillgångar:
Utestående fordringar i kapital och upplupna
räntor ........................................................................... 151,297 kronor
2 mantal Broby i Östergötlands län..................... 22,000 »
Skolbyggnader m. in. ............................................... 85,924 » 62 o re
Summa 259,221 kronor 62 öre.
Af inkomsterna, hvilka under nämnda räkenskapsår uppgingo till
9,332 kronor 2 öre, skall enligt reglementet minst en tiondedel årligen
besparas till förstärkande af kapitalfonden, för att derigenom vinna tillgångar
till inrättningens utvidgande.
Kalmar län.
Ritskoian i Kalmar. Denna skola inrättades år 1842 af ritläraren
vid Högre Elementarläroverket i nämnda stad, S. G. Lindblom med
ändamål att meddela kostnadsfri undervisning i ritkonst åt handtverksgesäller
och lärlingar. År 1859 beviljade allmänna rådstugan ett årligt
understöd af 150 kronor åt läraren som ersättning för hans möda,
hvilket anslag sedermera höjts till 200 kronor med vilkor att läraren
skall sjelf aflöna nödigt biträde, hvarjemte 50 kronor blifvit anvisade
att utgå som premier åt de lärjungar, som framför andra visat flit och
framsteg.
Undervisningen meddelas söndagsmorgnar 2 å 3 timmar. Lärjungarne
sysselsättas med frihandsteckning, enligt de för Högre Elementarläroverken
anbefalda kurser, hvarförutan äfven undervisning lemnats
i teckning af landskap samt mennisko- och djurfigurer.
Under de sist förflutna åren har lärjungarnes antal varit i medeltal
omkring 100, och uppgick år 1872 till 120.
Blekinge län.
•
Slöjdskolan i Carlskrona. Förmedelst testamente, upprättadt år 1813,
hade handlanden i Carlskrona I. Danielsson förordnat, att ett visst be
-
118
lopp af hans efterlemnade förmögenhet skulle ställas under Konungens
Befallningshafvandes och Borgerskapets Äldstes förvaltning, och den
deraf inflytande räntan i främsta rummet användas till lön åt lärare i
yrkesskolor.
o
År 1855 öfverenskommo, på ett för ändamålet hållet sammanträde,
Landshöfdingen i länet och Borgerskapets Äldste, dels att af räntemedlen
årligen afsätta 750 kronor till en slöjdskola och dels att de af samma
medel då inbesparade 900 kronor skulle för samma ändamål användas.
Men i anseende till de inskränkta tillgångarne dröjde det ända till år
1860 innan skolans verksamhet tog sin början. De besparade räntemedlen
hade då stigit till 4,400 kronor. Detta belopp, tillika med
1,500 kronor, som det i staden bildade spirituosa-försäljningsbolaget
skänkt såsom stående fond till skolan, förräntades. De årliga tillgångar,
som skolan egde vid början af sin verksamhet, voro:
Räntemedel af Danielsonska fonden............................................ 550 kronor
Ränta å dels af nämnda fond besparade och dels af spiri
tuosa-försäljningsbolaget
skänkta medel................................. 295 »
Iiushyresmedel af staden................................................................. 300 »
Summa 1,145 kronor
Härtill komma de af eleverna crlagda terminsafgifter, hvilka de
senare åren i medeltal uppgått till 86 kronor. Vidare har staden Carlskrona
sedan år 1862 till skolan anslagit halfva hundskatten och slutligen
har skolan haft tillfälliga bidrag dels af Blekinge Läns landsting
och dels af bränvins-minuterings- och utskänkningsbolaget i Carlskrona.
Det bör äfven nämnas, att enligt kontrakt, upprättadt år 1866,
sedermera aflidne f. d. handlanden Sven Sjögren till staden Carlskrona
och dess drätselkammares förvaltning aflemnat en summa af 18,000
kronor, hvaraf 5 procents ränta efter hans och hans hustrus frånfälle
skulle tillfalla skolan, äfvensom vidare genom ett år 1868 upprättadt
testamente donerat tdl samma ändamål och på enahanda vilkor ytterligare
omkring 28,000 kronor. Enligt bestämmelserna i kontraktet och
testamentet kommer likväl detta belopp skolan till del endast i det fall,
att hon kan upprätthållas till båda gifvarnes död.
I skolan meddelas undervisning från den 2 Januari till den 1 Maj
119
och från den 1 September till den 1 December, 2 å 3 timmar hvarje
söckendags afton samt 2 timmar söndags förmiddagen. Den omfattar
följande läroämnen:
Aritmetik och geometri. Geometriska konstruktioner och beräkningar.
Mekanik. Jemnvigts- och rörelselagarne samt läran om de enkla
maskinerna.
Kemi. Undervisningen i detta ämne meddelas till en början under
form af föredrag med experimenter, men nu mera begagnas en mindre
lärobok, hvars innehåll läraren tydliggör genom förklaringar och försök.
Linearritning, hufvudsakligen byggnadsritning.
Frihanclsteckning omfattar egentligen ornamentsteckning och ritning
efter gipser. Samtidigt härmed och under samma lärares ledning undervisas
i modellering, träskärning och svarfning.
Svenska språket. Sedan rättstafning öfvats, få lärjungarne öfvergå
till svenska formläran och det allmännaste af satsläran.
De lärjungar som önska, erhålla äfven undervisning i tyska språket.
Bokföring.
Tre aftnar i veckan äro anslagna åt de teoretiska och fyra aftnar
åt de praktiska läroämnena. Frihandsteckning jemte modellering, träskärning
och svarfning upptaga 8—11 timmar i veckan, linearritning
4—5 timmar, aritmetik 6—9 timmar, mekanik, bokföring och språk 2
timmar, samt öfriga ämnen ett vexlande antal timmar, allt efter som
elevernas olika förkunskaper föranleda indelning i flera eller färre afdelningar.
För att vinna inträde i skolan fordras fylda 12 års ålder samt förmåga
att kunna skrifva läsligt och räkna de fyra räknesätten i hela tal.
Lärjungarnes antal har varit:
år 1867 ............................................. 106
» 1868 ............................................ 116
» 1869 ............................................. 118
» 1870 ............................................. 112
» 1871............................................ 110
)) 1872 ............................................. 133.
Ritskolan i Carlshamn. År 1861 stiftade handtverksföreningen i
nämnda stad en ritskola, i hvilken eu lärare mot årligt arvode af 100
120
Il di'' meddelar undervisning i ritning åt omkring 30 lärjungar. Dessa
äro dels handtverkslärlingar, dels folkskolebarn. Undervisningen meddelas
två timmar i veckan under 7 å 8 månader af året. Den omfattar
fri handsteckning i enlighet med den för elementarläroverken faststälda
första kurs och undantagsvis linearritning.
. Det bör anmärkas, att nu mera aflidne grosshandlaren A. Hellerström
genom testamente af år 1858 donerat en fond af 30,000 rdr till
eu teknisk elementarskola i Carlshamn, deraf dock endast årliga räntan
får till det afsedda ändamålet användas. Kapitalet skall utlånas och
räntan läggas till kapitalet till dess med räntan kunna bestridas nödiga
utgifter för skolans jemna gång. Lyckas det att af staten eller staden
eller på annat sätt erhålla ytterligare bidrag till en sådan skola, får
räntan af det donerade kapitalet till samma ändamål användas. Skulle
af en eller annan anledning befinnas nyttigt att testator föreskrift angående
förvaltningen undergår någon förändring, är sådant medgifvet,
derest Carlshamns magistrat och borgerskapets äldste dertill samtycka,
allt under bestämdt vilkor att donationskapitalet bibehålies oförminskadt.
År 1872 den 21 augusti hade frågavarande kapital vuxit till 53,730
Kr. 10 öro.
Malmöhus läu.
Tekniska söndags- och aftonskolan i Malmö. Denna i förening med
den tekniska elementarskolan stälda skola är af ganska betydlig omfattning.
Båda skolorna stå under samma styrelse.
Under läsåret 1872—1873 har undervisningen omfattat följande läroämnen:
Algebra.
Samtidigt med undervisningen i aritmetik hafva de mera
försigkomna eleverna fått genomgå läran om första gradens eqvationer.
Geometri. Utom i geometriska konstruktioner, hvari undervisning
meddelats på samma gång som i linearritning, hafva åtskilliga elever
öfvats i beräkning af plana och solida figurer.
Bokföring. Undervisning har meddelats efter så väl den enkla som
den dubbla bokföringsmetoden.
Frihandsteåkning och, modellering. Undervisningen har meddelats
efter samma plan som tillämpats för tekniska elementarskolans elever.
121
Linearritning. Eleverna genomgå först en kurs i geometriska konstruktioner,
afrita sedermera modeller och uppgöra slutligen arbetsritningar
öfver föremål inom deras yrken.
Svenska språket. Flertalet af lärjungarne hafva undervisats i rättstafning,
hvarvid de dels fått inhemta ortografiens reglor, dels sysselsätta
sig med skriföfningar. Mera försigkomna lärjungar hafva författat
skriftliga uppsatser efter dem meddelade och för dem förklarade ämnen.
En och annan elev har äfven författat dylika uppsatser öfver sjelfvaldt
ämne. Vid rättandet af elevernas skriföfningar hafva regler ur grammatik
och satslära blifvit dem muntligen meddelade.
Naturlära. Föredrag, afhandlande de allmänna naturlagarne, ha
hållits en afton i veckan.
Undervisningen meddelas för manliga lärjungar söckendags aftnar
samt söndags morgnar, under samma tid på året som den tekniska
elementarskolan är i gång. För qvinligt lärjungar meddelas den i allmänhet
under söckendags eftermiddagar. Endast föredragen i naturlära
äro gemensamma för båda afdelningarne. Följande tabell utvisar det
antal timmar som egnas åt de olika läroämnena:
För manliga elever:
Antal timmar
i veckan.
Skönskrifning.........................................
Aritmetik och algebra........................
Geometri.................................................
Bokföring ................................................
Frihandsteckning och modellering
Linearritning.........................................
Svenska språket....................................
Naturlära ...............................................
12
14
2
4
14
12
10
1
För qvinlig a elever:
Skönskrifning.................................................................................................. 4
Aritmetik ..................................................................................................... 6
Frihandsteckning ............................................................. 2
Bokföring ....................................................................................................... 4
Svenska språket........................................................................................... 4
Naturlära ........................................................................................................ 1
16
122
Antalet lärjungar uppgick under läsåret 1872—1873 höstterminen
till 514, hvaraf 443 manliga och 71 qvinliga, samt under vårterminen
till 512, hvaraf 414 manliga och 98 qvinliga.
Staden Malmö bekostar lokalerna, jemte dessas belysning och uppvärmning,
samt har utom ett belopp af 5,675 kronor, hvilka utgå såsom
arfvoden till lärarne, frikostigt beviljat anslag för tillfälliga utgifter.
Eleverna erlägga en lindrig afgift, hvars sammanlagda belopp beräknas
till 600 kronor.
Slöjdskolan i Ystad. Denna skola inrättades år 1852 af artisten N.
M. Mandelgren för att meddela åt yrkesarbetare undervisning i ritning
m. m. Hon underhölls i början genom bidrag af enskilda personer, men
sedermera genom anslag af Ystads sparbank och af stadskassan. Undervisningen
fortgår från den 8 september till kort före jul och från medlet
af januari till dagarne före midsommar, två eftermiddagar i veckan, 2
timmar hvarje gång. Efter den uppgjorda planen bör undervisningen
omfatta frihandsteckning, lineal--, konstruktions- och perspektiv-ritning,
fackritning för handtverkerier, teckning efter gipser och modellering.
Skolans årliga inkomster äro:
Anslag af Ystads sparbank ............................................................. 300 kronor
» » stadskassan.......................................................................... 500 »
Summa 800 kronor.
Häraf aflönas läraren med 650 och vaktmästaren med 50 kronor;
det återstående användes till inköp af modeller m. in. samt till premier
åt eleverna.
Skolan eger en god samling af förläggsritningar, planschverk, gipser
och klotsar.
Antalet lärjungar utgjorde under:
arbetsåret 1870—1871.................................... 35
» 1871—1872.................................... 37
» 1872—1873.................................... 36.
Elfsborgs län.
Tekniska aftonskolan i Borås. I förbindelse med den tekniska elementarskolan
finnes en under hennes direktion stäld aftonskola. Nu mera
undervisas endast på två veckodagar, tillsammans 4 timmar i veckan.
123
Undervisningen omfattar följande läroämnen: frihandsteckning, linearritning
och bokföring.
Antalet lärjungar i denna skola bär under arbetsåret 1871—1872
varit 54.
Kostnaden har förut blifvit bestridd af statsanslaget till den tekniska
elementarskolan, men betäckes nu mera af räntor från Sommeliska
donationsfonden, hvilken är gifven till förmån för eu slöjdskola i Borås
och utgör 11,000 kronor.
Handtverksskolan i Wenersborg. Denna skola, egentligen afsedd för
handtverkslärlingar, grundades ursprungligen af handtverksföreningen,
men har sedermera öfvertagits af staden. Hon har af stadens sparbank
erhållit understöd, dels 4,000 kronor för en gång och dels årliga anslag,
samt vidare af allmänna medel 500 kronor; hvarjemte enskilda donationer
kommit henne till godo, så att eu egen rymlig byggnad kunnat för henne
uppföras och årliga inkomsterna uppgå till 825 kronor. Skolans nu varande
organisation daterar sig från den 1 oktober 1868. Hon står under
stadsfullmäktiges tillsyn.
Undervisning meddelas 3 timmar hvarje söndag, med undantag för
några veckor under sommaren och vintern.
Läroämnena äro: svenska språket, historia och geografi, naturvetenskapens
elementer, skrifning, aritmetik, bokhålleri, samt ritning efter
planscher och klotsar. Skolan är delad i tre klasser, hvarjemte finnes
en särskild afdelning för meddelande af undervisning i skrifning och
räkning åt äldre personer. Ritundervisningen meddelas i två afdelningar,
en högre och eu lägre, och deltaga i den samma så väl manliga
som qvinliga elever.
Fyra lärare och två lärarinnor äro anstälda vid skolan.
Slutligen bör det anmärkas, att landstinget i detta län vidtagit flera
åtgärder i ändamål att genom undervisning befrämja arbetarnes tekniska
bildning. Sålunda har landstinget för åstadkommande af en förbättrad
ritundervisning i folkskolorna anordnat två årliga ritkurser, en om
vintern samt en under högsommaren, den sist nämnda för folkskolelärarne,
hvilka understödjas genom stipendier under den tid de begagna
undervisningen. Denna meddelas af en utaf landstinget aflönad lärare,
som tillika anordnar och öfvervakar ritundervisningen i folkskolorna.
124
Till följd häraf gifves nu mera undervisning i linearritning och frihandsteckning
i ett icke obetydligt antal af länets folkskolor. De fattigare
barnen förses på landstingets bekostnad med ritbräden, hvarjemte vid
de inom länet föranstaltade industriutställningar de barn, som visat prof
på färdighet i ritning, hugnats med belöningar. Slutligen har landstinget
från och med 1871 årligen anslagit 200 kronor att utgå till eu
hvar af de kommuner, som med lika stort belopp bidrager till ändamålsenliga
anstalter för utbildande af slöjdskicklighet hos allmogen. Med anledning
häraf hafva slöjdskolor blifvit upprättade på flera ställen inom
Elfsborgs län, såsom i Iflössna, Liareds, Asklanda, Bolstads in. fl. socknar.
Göteborgs och Bohus län.
Slöjdföreningens skola i Göteborg. Denna skola grundlädes år 1848
af slöjdföreningen i Göteborg och underhölls dels genom årsafgifter af
dess medlemmar, dels genom bidrag från hallkassan och genom särskilda
sammanskott af några samhällets medlemmar. Skolan har dessutom
från 1852 till 1865 erhållit dels anslag af staden, dels donationer uppgående
till ett sammanlagdt belopp af 25,300 kronor, af hvilken summa
räntan användes till bekostande af skolans utgifter.
Undervisningen har de senare åren omfattat följande läroämnen:
Matematik: aritmetik (2 afdelningar) .......................................... | Antal timmar 4 |
algebra............................................................................. | 4 |
Geometrisk konstruktionsritning (såsom förberedelse till | 4 |
Planimetri och stereometri....................... | 2 |
Konstruktionsritning för maskin- och husbyggnad samt | 4 |
Perspektivritning .............................................................................. | 9 U |
Frihandsteckning, efter klots, plansch och gips (4 afdel-ningar, hvardera 6 timmar)......................................................... | 24 |
125
Antal timmar
i veckan.
Ornamentsmålning
Modellering............................................
Bokhålleri (2 afdelningar)..................
Välskrifning.............................................
Rättskrifningslära..................................
Föreläsningar i industriel läroämnen
10
6
4
Undervisningen meddelas söckendagsaftnarne samt söndags morgon
och eftermiddag. Läroämnena äro fördelade mellan 9 å 10 lärare.
Ledningen af läroverkets angelägenheter är uppdragen åt slöjdföreningens
direktion samt den närmaste ledningen och tillsynen åt eu
särskildt tillförordnad föreståndare. Arbetare inom de yrkesidkande klasserna
erhålla här kostnadsfri undervisning, men derjemte kunna, sä
långt utrymmet medgifver, ynglingar eller äldre personer af andra
klasser få deltaga i undervisningen mot erläggande af en ringa afgift.
De inkomster, skolan egt under de senare åren, hafva förnämligast
varit:
Bidrag från slöjdföreningen, lärjungarnes afgifter, räntor
å utlånta medel...................................................................... 3,000 kronor
Anslag från stadskassan .............................................................. 6,000 »
Summa 9,000 kronor.
Slöjdföreningens skola har hittills varit inrymd i en af Göteborgs
museum upplåten lokal, men genom anslag från Renströmska fonden är
nu mera en ny byggnad för henne uppförd nära Chalmersska slöjdskolans
lokaler. Efter skolans inflyttning i den nya byggnaden kommer undervisningen
att ytterligare utvidgas genom anslag från nämnda fond.
Lärjungarnes antal under de senaste åren har varit:
Arbetsåret 1868—1869................................. 370
» 1869—1870................................ 354
)) 1870—1871................................. 423
)) 1871—1872 426.
126
Örebro län.
Söndags- och aftonskolan i Örebro. Denna skola inrättades år 1865,
är stäld i förbindelse med tekniska elementarskolan och lyder under
samma direktion och föreståndare som denna. Hon är nu mera öppen
för elever af båda könen.
Läroämnena äro: matematik (aritmetik och geometri, undantagsvis
äfven algebra), linearritning, frihandsteckning, modellering och bokföring.
Den arbetsordning, som de senare åren varit gällande, är följande:
Söndagar kl. 5—''A 7 e. in. matematik (för båda könen).
Måndagar och torsdagar kl. 6—8 e. in. ritning (för qvinliga elever).
Tisdagar och fredagar kl. 7—9 o. in. lineal-- och frihandsritning
(för manliga lärjungar) samt modellering (för båda könen).
Onsdagar kl. 7—9 e. in. bokföring (för båda könen).
Under de två första åren af skolans verksamhet har äfven meddelats
undervisning i naturlära, men i anseende till det växande antalet
lärjungar i andra ämnen och de knappa tillgångarne har denna undervisning
upphört.
En lärare undervisar i matematik, en i bokföring, två i ritning och
en i modellering — alla, med undantag af en, tillika tillhörande den tekniska
elementarskolan.
Antalet lärjungar har under de senaste åren uppgått till något
öfver 120, ungefär lika många af hvardera könet. Dock tillhöra icke
alla uteslutande yrkena, utan äfven andra elever hafva mottagits i den
mon utrymmet medgifvit.
Lärjungarne betala eu terminsafgift af 1 krona, hvarjemte kommunen
för bestridande af skolans utgifter har anslagit 700 kronor årligen.
Gefleborgs län.
Tekniska söndags- och aftonskolan i Gefle. Denna år 1864 öppnade
skola leder sitt ursprung från en framställning af handtverksföreningen
i Gefle till stadsfullmäktige, med tillkännagifvande, att en från äldre
127
tider af föreningen inrättad söndagsskola af brist på medel icke kunde
fortsättas, derest icke fullmäktige ville lemna bidrag till henne.
Skolåret har fördelats i två terminer, af Indika höstterminen börjat
i medlet af Oktober och slutat några dagar före Jul, samt vårterminen
börjat i medlet af Januari och fortgått till inemot slutet af Maj. Undervisningen
har meddelats om aftnarne och söndagarne uti följande läroämnen
:
Under höstterminen: Aritmetik och linearritning 4 timmar i veckan;
frihandsteckning 2 timmar i veckan.
Under vårterminen: Geometri, aritmetik och linearritning 4 timmar
i veckan, särskilt beskrifvande geometri och linearritning 4 timmar i
veckan, frihandsteckning 2 timmar i veckan samt bokhålleri 3 timmar
i veckan.
Dessutom har om söndagarne särskild undervisning meddelats 3
timmar i aritmetik, stilskrifning samt rättstafning.
Lärare hafva varit: en i linearritning och beskrifvande geometri,
eu i frihandsteckning, en i geometri och aritmetik, samt en i bokhålleri.
Dessutom hafva 3 lärare undervisat om söndagarne i ofvan angifna
ämnen.
Antalet lärjungar har under de senaste fem åren utgjort i medeltal
100.
Skolans tillgångar hafva varit årligen 2,500 kronor, hvaraf 1,500
kronor utgått af förra brännerifonden och 1,000 kronor efter bevillning
uttaxerats på kommunens medlemmar.
Yester-Norrlands län.
Slöjdskolan i Hernösand. År 1869 beslöto stadsfullmäktige, att en
skola för stadens uppväxande ungdom skulle inrättas, som, jemte det
hon lemnade tillfälle till ett fortsatt och grundligare inhemtande af folkskolans
kurs i räkning och skrifning, tillika särskild! undervisade i de
ämnen och färdigheter, som omedelbart grundlägga slöjd- och yrkesskicklighet.
Vid början af följande året öppnades skolan för undervisning
i följande läroämnen:
128
| Antal timmar |
| i veckan. |
Konstruktionsritning ....................................................................... | 21/.. |
Målning i aquarell, limfärg och olja efter planscher, gips |
|
och naturföremål, äfvensom byggnadsritning ..................... | 2 |
Linearfriliands-, ornaments- och figurteckning samt mo- |
|
dellering .......................................................................................... | 4 |
Skrifning.................................................................................................. | 2 |
Räkning.............................................................................................. | 2 |
Bokhålleri............................................................................................ | 1 |
Träsnideri............................................................................................ | 4 |
Korgflätning ........................................................................................ | 4 |
Denna undervisning har meddelats dels på söndagarne, dels söckendags
eftermiddagar och aftnar; Va timme hvarje söndag har egnats åt
bibelförklaring och sång.
Undervisningen har fortgått från medlet af Januari till något in i
Maj samt från början af Oktober till inemot Jul.
Antalet lärare har varit: i räkning och skrifning 2 å 3, allt efter
antalet lärjungar, i frihandsteckning, målning och modellering 3, af
hvilka den ene varit hufvudlärare och ansvarig för alla afdelningarnes
öfningar; i hvardera af läroämnena konstruktionsritning, bokhålleri, träsnideri
och korgflätning har en lärare undervisat.
Antalet lärjungar har vexlat mellan 60 och 90.
Under år 1872, det tredje af skolans verksamhet, hafva utgifterna varit:
För lärames aflöning...................................................................... 1,080 kronor
» materiel och inventarier ......................................................... 867 »
» städning m. m............................................................................ 185 »
Summa 2,132 kronor.
Tillgångarne för bestridande af dessa utgifter hafva varit:
Årliga räntan från f. d. söndagsskolefonden, som
utgör 1,963 kronor 63 öre ............................................. 98 kronor 18 öre
Årligt anslag från hallrättskassan.................................... 75 »
Årliga räntan af en utaf kapten I. Nyberg donerad
fond af 15,000 kronor...................................................... 750 » __
Summa 923 kronor 18 öre.
I
129
Bristen fyllas af staden. Dessutom tillhandahåller staden för skolan
fri lokal, bestående af sex rum.
Uppsigten öfver skolan och förvaltningen af hennes ekonomi besörja
af en styrelse, vald utaf stadsfullmäktige.
Enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppgifter gifves det i
Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Mariestads,
Vestmanlands, Stora Kopparbergs, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens
län icke någon lägre teknisk undervisningsanstalt.
Allmän plan för statens medverkan till befrämjande af den
tekniska afton- och söndagsnndervisningen.
Af den framställning, som i det föregående blifvit gifven, beträffande
den för arbetare afsedda tekniska undervisningen i Sverige
visar sig:
att i elfva af Sveriges län och i flertalet af de svenska städerna
alldeles saknas läroanstalter, afsedda för de i yrken arbetande personers
tekniska undervisning;
att bland de län och de städer, som äro i saknad af dylika läroanstalter,
flera äro af icke ringa industriel betydenhet;
att åtskilliga läroanstalter af denna beskaffenhet påkalla en reorganisation,
för att rätt uppfylla sitt ändamål; *
att enligt hvad af så väl åtskilliga städers frikostiga understöd, som
ock af flera olika donationers upprättande för ifrågavarande ändamål
ådagalägges, den uppfattning allt mera gör sig gällande, att sådana
läroanstalter äro behöfliga och gagnande;
samt att eu sådan åsigt äfven vunnit insteg bland yrkesidkare och
arbetare sjelfva, hvilket synes deraf, att de tekniska afton- och söndagsskolorna
i allmänhet äro talrikt besökta.
Under sådana förhållanden och då dertill kommer att en industriel
utveckling just nu pågår, som är starkare än någonsin, och som högt
17
130
påkallar en utbildad yrkesskicklighet hos arbetarne, synes det Komitén
vara af framstående vigt, att åtgärder vidtagas för att ordna och utvidga
dessa vigtiga läroverk, så att de må kunna erhålla en tidsenlig
organisation och sträcka sin verksamhet öfver hela landet. Uppenbart
är, att om den tekniska afton- och söndagsundervisningen i Sverige
skall kunna vinna en önskvärd utsträckning och blifva tillgänglig för
flertalet arbetare inom de industriela yrkena, måste ett stort antal skolor
af detta slag upprättas. Landets vidsträckta område förbjuder en sådan
koncentration af undervisningen på några hufvudpunkter, som t. ex. i
Belgien, och äfven om sådant läte sig verkställa, torde det i det hela
taget vara fördelaktigare att följa det system, som med så mycken framgång
blifvit tillämpadt i Wurtemberg och söka att i alla, äfven de
minsta orter anordna dylika läroanstalter.
Förhållandet är i detta hänseende alldeles motsatt vid den högsta
tekniska och den lägsta tekniska undervisningen. Vid den förra både
kan och bör så mycket som möjligt koncentreras, för att derigenom på
bästa sätt må tillgodogöras de dyrbara lärarekrafterna och den betydande
undervisningsmaterielen för de jemförelsevis fåtaliga lärjungarne. Deremot
måste den tekniska afton- och söndagsundervisningen öfverallt
uppsöka arbetarne på nära håll bland fabriker och verkstäder, så framt
den skall kunna blifva dem till åsyftad nytta.
Belgiens, Wurtembergs och Englands exempel visa, huru rikligt
de uppoffringar återgäldas, som staten gör för befrämjande af yrkesidkarnes
tekniska bildning.
Den frågan uppstår då, Indika de åtgärder äro, som lämpligast må
vidtagas för att vinna det afsedda ändamålet. Till besvarande af denna
fråga får Komitén i underdånighet anföra följande:
I afseende på planen i det hela finnas två vägar att gå. Man kan
nemligen sätta i fråga, antingen att staten skall helt och hållet öfvertaga
afton- och söndagsskolorna eller ock inskränka sig till att uppmuntra
kommunerna till sådana skolors inrättande, understödja de redan bildade
skolorna samt medverka dertill att de erhålla eu fullt lämplig organisation.
Af dessa båda alternativ anser Komitén, att det sist nämnda utan
tvekan bör föredragas. Skulle staten ensam öfvertaga denna gren af
131
det tekniska undervisningsväsendet, likasom lian gjort med de öfriga,
skulle så betydande uppoffringar från statsverkets sida erfordras, att
man väl kan förutse, det de skulle väcka stora betänkligheter. Föröfrigt
får man ej förbise, att en ganska väsendtlig skilnad eger rum
mellan de nu i fråga varande läroanstalterna och de flesta öfriga tekniska
undervisningsverk, i följd hvaraf de äfven intaga en olika ställning till
staten. Det Teknologiska Institutet, Chalmersska Slöjdskolans öfre afdelning
samt de tekniska elementarskolorna äro besökta af lärjungar
från alla delar af landet och verka derigenom för större kretsar än fallet
är med afton- och söndagsskolorna, om man undantager Slöjdskolan
i Stockholm, som är besökt af lärjungar från olika orter. De tekniska
afton- och söndagsskolorna måste i allmänhet, enligt sakens natur, ega
eu utpreglad lokal karakter. Om de också äro för landet i dess helhet
af stort gagn, så äro de det dock företrädesvis för de särskilda
kommuner, inom hvilka de hafva sin tillvaro, och allt synes tala för
att dessa i första rummet bidraga till deras underhåll.
Det understöd staten bör lemna dessa skolor kan, efter Komiténs
uppfattning, lämpligast meddelas på det sätt, att en viss summa anvisas
att för detta ändamål årligen utgå, af hvilken summa de af kommunen
upprättade tekniska afton- och söndagsskolor erhålla hvardera ett så
stort bidrag som efter pröfning af skolans beskaffenhet och omfångfinnes
skäligt, dock högst till lika stort belopp som det kommunen sjelf
tillskjuter.
Ehuru en sådan åtgärd utan tvifvel skulle kraftigt befrämja uppkomsten
och utvecklingen af dessa för de arbetande klasserna afsedda
skolor, anser Komitén den samma likväl ingalunda tillräcklig för att
gifva visshet derom att en fullt ändamålsenlig verksamhet af dem utvecklas.
Organisationen af sådana anstalter fordrar en samverkan af
insigter från olika håll, så val allmänna pedagogiska kunskaper som
vetenskaplig och konstnärlig bildning samt kännedom om industriens
natur och behof, som icke alltid kunna påräknas i hvar och en af de
många särskilda orter, der dylika skolor äro behöfliga. Tager man
tillika i betraktande, att eu sådan organisation enligt sin natur aldrig
kan vara fullt afslutad, utan måste oaflåtligen utveckla sig och fortgå,
att skolorna måste underkastas inspektion, på det att de resultat de
132
uppnå måtte blifva allmänt kända, äfvensom för att åt lärarne meddela
erforderliga upplysningar, samt att anskaffandet af lämplig undervisningsmateriel,
i synnerhet för den konstindustriela undervisningen, innebär
en lika svår som maktpåliggande uppgift, så inses lätt behofvet af
att staten, jemte det lian gifver ett materiel stöd åt de tekniska aftonocli
söndagsskolorna, tillika förbehåller sig öfver styreis en och inspektionen
öfver dessa läroanstalter. Endast derigenom kan man förvissa
sig, att de uppoffringar det allmänna gör för arbetarnes tekniska utbildning,
till fullo åstadkomma den åsyftade verkan.
Sedan Komiterade sålunda angifvit de åtgärder, som efter deras
åsigt härvid i första rummet ifrågakomma, torde de få närmare redogöra
för de allmänna grunder, som efter deras uppfattning böra tjena
till ledning vid organisationen af de tekniska afton- och söndagsskolor,
hvilka vilja komma i åtnjutande af statsunderstöd. Det är dervid ingalunda
meningen, att alla dessa skolor skola vara hvarandra lika eller
stöpta i samma form — tvärtom är en väsendtlig inbördes olikhet mellan
dem i afseende å undervisningens både anordning och omfattning
fullt berättigad — men det gifves likväl i fråga om dessa skolors organisation
vissa allmänna grundsatser, från hvilka man icke utan känbar
olägenhet kan afvika. Komitén får derföre, efter inhemtad kännedom
om den erfarenhet, som vunnits vid svenska och utländska anstalter af
detta slag, i underdånighet framställa Åte åsigter i afseende på de tekniska
afton- och söndagsskolornas organisationsgrunder, undervisningsplan
och styrelse, som den anser vara de rätta.
De tekniska afton- och söndagsskolornas ändamål och
allmänna beskaffenhet.
Såsom Komitén redan i det föregående antydt, hafva dessa läroanstalter
till hufvudsaklig bestämmelse att åt personer, hvilka redan
inträdt i yrkena, meddela de kunskaper, som för dessa yrkens rätta
utöfning äro behöfliga. Lärjungarne i en sådan skola äro således arbetare,
hvilka om dagen förtjena sitt uppehälle i fabrikerna och handtverkerierna
och i allmänhet endast om aftnarne och på söndagarne kunna
egna någon tid åt inhemtande af kunskaper.
133
Egendomliga svårigheter uppkomma af denna bestämmelse. Barnet
och den mognade mannen sitta här bredvid hvarandra på bänken
för att åtnjuta samtidig undervisning. Den största olikhet i förkunskaper,
erfarenhet och uppfattningsförmåga förefinnes hos de olika lärjungarne.
Många af dessa kunna, i anseende till deras yrkesverksamhet,
infinna sig endast under en del af undervisningstiden. Man står i följd
af denna lärjungarnes olikhet i afseende på ålder, förkunskaper och
syftemål här framför ett lika svårlöst och vigtigt som intresseväckande
pedagogiskt problem.
Att på detta fält omedelbart tillämpa de anordningar, som erfarenheten
gifvit vid handen såsom passande för vanliga skolor, vare sig
allmänna eller tekniska, skulle följaktligen vara i hög grad origtigt.
Här måste alldeles egendomliga undervisningsmetoder användas. Åskåd- .
ningsundervisningens tillämpning i dess fulla utsträckning är här af
en i ögonen fallande vigt. All den frihet, som låter sig förena med
allvar och god ordning, måste här vara rådande. De särskilda lärjungarnes
framsteg måste, så vigt möjligt är, göras oberoende af hvarandra.
Hos lärarne erfordras särskilda anlag, och förmåga att sätta sig in
i de olika åskådningssätten hos lärjungar, som befinna sig på så ytterst
olika ståndpunkter. Betänker man derjemte, att dessa skolor böra meddela
en mycket mångsidig, ehuru tillika ytterst elementär undervisning,
med iakttagande af de särskilda yrkenas behof af vetenskapens och
konstens biträde, så finner man det lätt förklarligt, så väl att åsigterna
om sådana skolors lämpligaste organisation varit mycket delade, som
att misstag dervid lätt kunnat begås.
Å eu annan sida hafva dessa undervisningsanstalter att framvisa
dem utmärkande fördelar. Deras lärjungar hafva oftast en så brinnande
håg att inhemta kunskap, att man snarare måste återhålla än egga dem.
De ega ock, såsom i allmänhet äldre och mera utvecklade, vanligen en
stor förmåga att på kort tid göra betydliga framsteg.
Dessa förhållanden måste utöfva ett väsendtligt inflytande på valet
af läroämnen och i allmänhet vid dessa läroanstalter påkalla en organisation,
som skiljer dem från alla andra, så väl allmänna som tekniska
läroverk.
1 allmänhet måste de vara aftonskolor, men de kunna likväl i sär -
skilda fall och i fråga om vissa yrken med fördel använda äfven dagundervisning.
Sådana yrken äro företrädesvis de, hvilkas utöfning under
vissa delar af året hvilar. Så t. ex. är flertalet af de arbetare, som
sysselsättas med byggnaders uppförande och inredning, under vintermånaderna,
då byggnadsarbeten i allmänhet stå stilla, i tillfälle att deltaga
i en dagundervisning. Härigenom kan naturligtvis en anordning af
mera fullständiga kurser blifva möjlig.
Vid organisationen af nu i fråga varande läroanstalter bör slutligen
tillses huruvida dessa skolor böra vara tillgängliga äfven för qvinliga
lärjungar. Denna fråga synes Komiterade böra jakande besvaras. Utan
tvifvel bör det medföra betydande fördelar, om qvinnor sättas i tillfälle
att inhemta kunskaper i de för industrien vigtigaste läroämnen. Derigenom
underlättas för dem förvärfvandet af en oberoende ställning, och
de kunna sålunda jemväl blifva nyttiga biträden för sina anförvandter i
deras yrkens utöfning. Äfven medför spridandet af tekniska kunskaper
och konstnärliga insigter bland blifvande makar och mödrar det
gagn, att böjelse för vetande och en förädlad smak derigenom utbredas
i hemmen, ett förhållande, hvars återverkan på industrien icke bör
skattas ringa.
Vid de tekniska afton- och söndagsskolorna synes således, ehuru
i allmänhet på särskilda tider, undervisningskurser för fruntimmer böra
ordnas.
Blifver fråga om det förhållande, i hvilken afton- och söndagsskolorna,
sådana de nu beskrifvits, stå till de tekniska elementarskolorna,
så finner man att dessa skolor kunna på visst sätt anses supplera
de tekniska elementarskolorna genom att införa undervisningen på ett
område, dit dessa icke nå.
Undervisningsplan vid de tekniska afton- och söndagsskolorna.
Af hvad i det föregående blifvit angående de tekniska afton- och
söndagsskolorna anfördt, torde vara tydligt, att vid dem ej kan blifva
fråga om eu sådan undervisningsplan, sopa vore ens något så när likartad
för de många olika läroanstalterna af detta slag. Denna plan bör vara in
-
okränkt eller omfattande, allt efter tillgångarne på penningemedel och
lärarekrafter, och den bör i betydlig mån rätta sig efter de lokala industrigrenarnes
behof. Eu mängd olika sammanställningar af läroämnen
kunna derföre förekomma vid olika skolor oeh undervisningens omfattning
i samma läroämne likaledes blifva väsendtligt olika.
Otvifvelaktigt kan likväl ett minimum af läroämnen bestämmas, som
bör förekomma i hvar och en skola af detta slag, hvilken vill komma
i åtnjutande af statsbidrag, och man kan och bör vidare utstaka den
krets af läroämnen, inom hvilken, allt efter de vexlande förhållandernas
kraf, olika kombinationer, såsom ofvan blifvit antydt, böra företagas.
Det gifves några ämnen, som äro af den allmänt vigtiga beskaffenhet,
att de icke böra saknas i någon skolas undervisningsplan. Dessa äro:
Frihandsteckning;
Linearritning jemte geometriska konstruktioner och beräkningar;
Aritmetik, och
Skriftliga uppsatser för yrkesidkare.
Detta är den enklaste krets af läroämnen, hvilken ovilkorligen bör
vid hvarje skola finnas, så vida den skall kunna i fråga komma till
erhållande af understöd från statens sida.
Till denna enkla grundstomme kunna, i den mån tillgångarne och
öfriga förhållanden medgifva och påkalla, äfven följande ämnen, antingen
samtliga eller några af dem, upptagas i undervisningsplanen:
Fackritning;
Modellering;
Geometri;
Mekanik;
Fysikens och kemiens första grunder;
Varukännedom;
Verktygslära, och
Bokföring.
För att närmare angifva, till hvilken omfattning dessa läroämnen,
enligt Komiténs åsigt, lämpligen kunna ingå i undervisningsplanen vid
en läroanstalt af nu i fråga varande beskaffenhet, må anföras följande
utveckling af programmet för undervisningen vid en fullständigare teknisk
afton- och söndagsskola.
136
Ritning. Undervisningen i teckning kan med skal anses som det
vigtigaste läroämnet för en sådan skola. I anseende dels till det förhållande,
att detta vigtiga läroämne hos oss ännu är jemförelsevis mindre
allmänt, dels i följd af sjelfva sin beskaffenhet lemnar utrymme för så
många, sins emellan afvikande och i ändamålsenlighet mycket olika
förfaringssätt, hafva Komiterade här ansett sig böra med något större
utförlighet redogöra för den gång och det behandlingssätt, läroämnet efter
deras uppfattning i dessa undervisningsanstalter bör taga.
Ritundervisningen bör omfatta så väl frihandsteckning som linearritning,
med öfvervigt åt den ena eller andra riktningen allt efter beskaffenheten
af ortens förnämsta industrigrenar. Dess slutsten utgör
fackritningen, hvilken fördelar sig efter flera olika riktningar.
Hvad först beträffar frihand steckning eu, bör undervisningen afse att
bibringa eleven färdighet i ritning af ornamenter samt mennisko- och
djurfigurer efter planscher, fotografier, samt gipser och andra fristående
föremål. Vid ornamentsritningen kan följande ordning lämpligen iakttagas
:
Första kursen. Teckning af raka streck, parallela eller stälda i vinkel,
samt af enkla rätliniga figurer; vidare af enklare ornamentala figurer
såsom perlband, ovlister, palmetter, rosetter och blad för listverk
samt ritning i konturer efter gips.
Andra kursen. Teckning af blad och slingor för friser, bekröningar,
konsoler eller andra bärande byggnadsdelar, kapiteler och ornerade
kolonnbaser.
Tredje kursen. Teckning af sådana föremål, som i allmänhet egna
sig för dekorativ behandling, såsom vaser och andra kärl, kandelabrar,
möbler, träinläggningar, vapen och väfnader. Vid vaser och kandelabrar
följas antika mönster och egnas en särskild uppmärksamhet åt vackra
och jemnt flytande konturer.
Parallelt med ormamentsritningen öfvas lärjungen med figurteckning;
dock bör första kursen af den först nämnda vara genomgången,
innan teckning af figurer tager sin början. Vid en skola af nu i fråga
varande slag är figurteckningen af jemförelsevis underordnad betydelse
och bör behandlas med hufvudsakligt afseende å dess tillämpning inom
ornamentiken. Först tecknas enskilda delar af menniskofiguren och
137
derefter hela figuren med enkla konturer. För öfrigt kan i denna gren
af frihandsteckningen större frihet i kursernas anordning lemnas, emedan
den icke är beroende af stilindelning såsom ornamentiken. I den mån
eleven gör framsteg i den sist nämnda bör han teckna figurer och djur,
som lämpa sig för sammanställning med ornamenter.
Dels parallelt med, dels som fortsättning af ornaments- och figurteckningen
meddelas undervisning i ritning efter klotsar, gipser och
andra fristående föremål. När eleven vunnit någon färdighet i klotsritning,
bör han afteckna några fristående hvitmålade föremål, såsom
enkla vaser, listverksdelar, konsoler, gafvelkröningar o. s. v. Ritning
efter fotografier som återgifva skulpturer kan äfven betraktas som en
lämplig öfvergång till gipsritning. Till denna sist nämnda väljas företrädesvis
afgjutningar i grekisk, romersk och renaissance-stil, som ega skarpa
och rena kanter. Ritningen bör ske både perspektivisk och geometriskt.
Teckningen efter konstindustriela föremål öfvas som eu fortsättning
efter gipsritningen. Den verkställes efter antika eller moderna arbeten,
hvaraf hvarje skola bör anskaffa en samling, så stor dess tillgångar medgifva.
Dertill egna sig afbildningar af vaser, porslinspjeser, afgjutningar
i gips efter guld-, silfver- och bronssmycken, möbler, elfensbensarbeten,
väfnader o. s. v. Vid deras anskaffande bör man välja sådana föremål,
som äro karakteristiska för materialet. Särskilt bör elevens uppmärksamhet
rigtas på materialets egenheter och den rätta behandlingen af
det samma. Äfven bör han erhålla upplysning om färgernas rigtiga
s am in ansättningar.
I afseende på handledningen i frihandsteckningen vid en teknisk
afton- och söndagsskola är för öfrigt att iakttaga:
Undervisningen bör ordnas så, att eleven på möjligast korta tid
må öfva hand och öga, utbilda sin smak och inhemta kännedom om
konstruktioner, sammansättningar eller orneringsmetoder inom det yrke
han valt. Planscher och gipser, som användas för undervisningen,
böra utgöra fullständiga serier, så att t. ex. vid ett ornament visas först
de enkla ledande linierna och derefter olika slag af omklädnad med
bladverk och slingor, vid vasen dess vigtigaste former med olika slag
af handtag, fot, buk och hals o. s. v. Förläggsplanscherna böra vara
utarbetade med mycken noggrannhet och så att de med största enkel
-
is
138
het angifva formen. För den första undervisningen kan man med
fördel använda väggplanscher. Läraren bör tillse, att eleven riktigt
uppfattar hufvudformen; vid hvarje föremål som aftecknas, böra hufvudlinierna
först uppdragas och sedan dessa blifvit granskade och godkända,
utarbetas detaljerna. Vid skuggningen iakttages den största
enkelhet. Det är vid en teknisk afton- och söndagsskola ytterst vigtigt
att icke för mycken tid nedlägges på skuggningens utförande. Ritningen
skall här endast vara ett medel att för sig sjelf och andra tydliggöra
formen.
Vid line arritning en, öfvas eleverna först att begagna ritinstrument
och ritmaterialier, hvarjemte honom bibringas kännedom om de enklaste
geometriska satserna genom utförande af vanligare geometriska konstruktioner.
Derefter bör han öfvas med uppritning af skalor i olika
storlek. Vidare meddelas undervisning i de enklaste grunderna för den
beskrifvande geometrien, så långt dessa erfordras för en riktig uppfattning
af metoderna för föremåls geometriska afbildning. Solida figurer
af bildas i de särskilda projektionsplanen. Slutligen öfvas eleven med
kopiering af ritningar, af modeller till maskin- och b}7ggnadsdelar samt
uppritning efter förut utförda croquisteckningar. Fn särskild undervisning
i perspektivritning bör anordnas för de elever, som önska deri
deltaga.
Fackritningen hvarmed här förstås dels afteckning, dels komposition
af ritningar och målningar inom området för de ''särskilda yrken, åt
hvilket lärjungarne egnat sig, är ett lika vigtigt som svårt läroämne och
det är endast vid fullständigare tekniska afton- och söndagsskolor som
en omfattande undervisning deri kan komma i fråga. Den erfordrar
åtminstone två lärare, af hvilka den ene representerar den mekaniskttekniska
och den andre den konstindustriela riktningen. Bättre är dock,
om tillgångarne medgifva anställandet af flera lärare i detta ämne. I
sådant fall kan en undervisa i den del af ämnet, som hufvudsakligen
har afseende å mekanisk konstruktion, eu annan i byggnadsritning och
dermed sammanhängande fackstudier, en tredje i sådan fackritning, der
ornamentiken spelar en vigtig rol, och slutligen en fjerde i fackmålning.
Fackritningen för de mekaniska yrkena bör omfatta så väl kopiering
af ritningar och afteckning efter modeller inom området af det speciela
139
yrke lärjungen valt, som ock konstruktioner af enkla maskindelar och
maskiner, så vidt lärjungens matematiska kunskaper göra för honom
möjligt att med säkerhet använda de tekniska handböckerna och utföra
de beräkningar, sådana konstruktioner erfordra. Man bör eftersträfva
att vid denna ritning göra lärjungen bekant med de nyare förbättrade
redskap och maskiner, som tillhöra hans fack, så att undervisningen i
ritning tillika utvidgar hans insigter i det praktiska af yrket.
Vid den för byggnadsyvket afsedda fackritningen tecknas listverksprofiler,
pelareordningarne, sammansatta listverk, särskilda byggnadsdelar,
såsom fönster, portar, trappor in. m., indelning af de oftast förekommande
byggnadsplanerna, hela facader och genomskärningar till
byggnader. De skickligaste lärjungarne kunna öfvas med uppgörande
af ritningar till enklare byggnader.
De lärjungar, som egna sig åt snickareyrket, böra öfvas med anordning
af fyllningar för paneler, dörrar och plafonder, med ritning af
olika slag af möbler och af andra till yrket hörande föremål. Efter att
hafva kopierat goda originaler böra de under lärarens ledning uppgöra
ritningar till ornerade möbler m. m. Vid kopiering så väl som vid
komposition bör noga redogöras för alla sammansättningar, på det att
icke något må ritas, som icke i verkligheten kan utföras på ett med
träets natur öfverensstämmande sätt. Inom snickeriet förekomma ständigt
arkitektoniska prydnader, listverk, konsoler och indelningar, hvarföre
eleverna af detta yrke lämpligen kunna genomgå en del af den
arkitektoniska fackritningen.
Den särskild!, för målareyrket afsedda fackritningen bör omfatta
uppritning af väggorneringar och plafonder, olika slags marmor- och
träefterbildningar in. m. Lärjungen bör måla olika mönster efter större
planscher och slutligen försöka sig i komposition.
Det är uppenbart, att en elev icke bör få deltaga uti fackritningen,
innan han hunnit förvärfva den skicklighet uti frihands- eller linearteckning
eller i båda dessa läroämnen, som erfordras för att med verkligt
gagn kunna begagna den för speciela yrken afsedda ritning. Sedan
elevens hand är tillräckligt öfvad för att kunna teckna med frihet, sedan
hans smak och skönhetssinne blifvit bildade genom studier efter goda
förebilder, bör han i fackritningen lära sig tillämpa den förvärfvade
140
skickligheten på konstindustriela arbeten. Om han bör fullständigt eller
blott till eu del genomgå de olika kurserna i frihandsteckning, må bero
på hans yrkes beskaffenhet. Så t. ex. är för målaren både ornamentik
och figurteckning erforderliga, hvarföre han bör fullständigt genomgå
kursen i frihandsteckning. En lärjunge, som tillhör något mekaniskt
yrke, bör först hafva genomgått kursen i linearritning, innan honom tillätes
att deltaga i den mekaniska fackritningen.
Det är särdeles ändamålsenligt, att lärjungen i de mekaniskt-tekniska
och byggnadsfacken lemnas tillfälle att i modell utföra de tecknade
föremålen. En liten verkstad för träbearbetning bör derföre, så
vidt möjligt, sättas i samband med ritsalen, och erforderlig anvisning
lemnas lärjungarne att efter ritningen utföra modeller till olika träsammansättningar,
takstolar, maskindelar jemte andra enklare föremål,
som derföre äro lämpliga.
I de delar af landet, der befolkningen hufvudsakligen sysselsätter
sig med väfnad, meddelas undervisning i uppritning af mönster. För
de lärjungar, som egna sig deråt, är ornamentiken af särdeles stor vigt
och bör detta redan under frihandsteckningen iakttagas. Vid fackritning
i detta ämne studeras äldre och nyare stilfulla mönster å väfnader,
hvarvid läraren gör eleven uppmärksam på väfnadssättet och dess egendomligheter,
emedan dessa väsendtligt inverka på mönstret. Derjemte
kopieras blommor och blad, dels pressade, dels lefvande, och väljas
dervid sådana växter, som genom sin form lämpa sig för dekorativ
behandling. Eleven bör lära sig att på ett smakfullt sätt sammanställa
färger och att välja dessa med fäst afseende på beskaffenheten af den
väfnad som skall orneras.
Modellering. Detta läroämne är af ganska stor vigt för flera yrkesarbetare,
såsom gjutare, arbetare vid porslinsfabriker, gipsarbetare, ornamentsbildhuggare,
guldsmeder m. fl. Innan lärjungen deri deltager,
bör han hafva inhemtat någon färdighet i frihandsteckning. Modelleringen
sker till en början i samma storlek med föremålen, men så snart
lärjungen hunnit förvärfva någon skicklighet, bör han sysselsättas med
modellering i olika storlek med förebilderna och efter planscher. Med
afseende å förebildernas beskaffe>diet, gäller hvad ofvan blifvit anfördt
141
i fråga om ornamentsritning och teckning efter gips. Eleven bör dock
mera specielt studera de till hans yrke hörande föremål, så t. ex. ornamentsbildhuggaren
olika stilars former, porslinsarbetaren vaser samt
andra antika och moderna kärl, stenhuggaren de vid grafvårdar, monumentala
portar o. s. v. förekommande prydnader, guldsmeden afgjutningar
af smycken. Vid en högre grad af skicklighet i ritning
och modellering bör lärjungen utföra modelleringsarbeten efter egna
kompositioner.
Aritmetik. Man kan icke hos de vid eu afton- och söndagsskola
inträdande lärjungar i allmänhet påräkna högre kunskap i räknekonsten
än blott kännedom af de allra första grunderna. Derföre måste man meddela
undervisningen i detta ämne snart sagdt allt ifrån dess första början.
Det behöfver knappast antydas, att här de enklaste metoder böra tillämpas
och att problemen böra så mycket som möjligt hafva afseende på
det dagliga lifvets förhållanden och på lärjungarnes yrken.
Kännedom om landets mått, mål och vigt, samt om det metriska
systemet bör bibringas lärjungarne.
Vid de något fullständigare skolorna bör tillika tillfälle lemnas de
mera försigkomna lärjungarne att inhemta kunskap i algebrans enklaste
grunder, så att de må kunna förstå vanligare algebraiska formler. Härigenom
sättes handtverkare!! i stånd att begagna de tekniska handböckerna,
hvilka eljest skulle vara för honom obrukbara. Tillika underlättas
härigenom förberedelsen till inträde i de tekniska elementarskolorna
för dem bland arbetarne, hvilka eftersträfva att förvärfva en
högre teknisk kunskap, än hvad afton- och söndagss"kolan kan erbjuda.
Geometri. I detta ämne kunna i allmänhet icke ens de enklaste
begreppen förutsättas vara lärjungarne förut bekanta. Undervisningen
bör omfatta en redogörelse för de vanligare plana och solida figurernas
egenskaper samt beräkningen af deras yt- och rymdinnehåll. Några
vetenskapliga bevis för de uppstälda satserna kunna här icke i allmänhet
förekomma, annat än vid de öfre afdelningarne af fullständigare
skolor, men deremot böra satserna, så vidt möjligt praktiskt åskådliggöras.
Det är derföre lämpligt att förena den första undervisningen i
142
geometri med undervisningen i geometrisk konstruktion slära. De många
och vigtiga tillämpningar, som geometrien eger inom yrkena, gifva för
öfrigt rikliga tillfällen till att förtydliga de geometriska sanningarne och
tillika göra dem mera intresseväckande för lärjungarne.
Mekanik. Undervisningen i detta ämne bör helst meddelas genom
populära föredrag, förtydligade genom experimenter och förevisande af
modeller, jemte i samband dermed stående förhör på särskilda timmar.
Den bör omfatta en framställning af de enklaste lagarne för jemnvigt
och rörelse samt för hållfastheten, äfvensom beskrifning öfver de enkla
maskindelarne och mellanmaskinerna, jemte de kraftmaskiner, som äro
af största betydelse för ortens industri. Naturligtvis få beräkningar
här endast sparsamt förekomma och i allt fall endast med användande
af de enklaste hjelpmedel. Undervisningen i maskinritning bör ställas
i förbindelse med dessa föredrag.
Fysikens och kemiens första grunder. För att bibringa lärjungarne
kännedom om de naturlagar, hvilka äro af framstående betydelse för
tekniken, äfvensom om deras vigtigaste tillämpningar, anordnas lämpligast
eu följd af föredrag, förtydligade genom experimenter, i fysikens
och kemiens första grunder. Dessutom böra på särskilda timmar förhör
anställas med lärjungarne för att läraren må öfvertyga sig om att åhörarne
rätt uppfattat föredragen. Denna undervisning måste inskränka sig till
de lättfattligaste delarne af ämnet och ständig hänsyn dervid tagas till de
företeelser, som äro af största betydelsen inom det dagliga lifvet eller
för lärjungarnes yi±en. Stor vigt bör läggas på värmeläran och läran
om kroppars förbränning, så att vilkoren för bränslets fördelaktigaste
tillgodogörande blifva för lärjungarne bekanta. Vid skolor, som befinna
sig i sådana städer, som ega en mera betydande kemiskt-teknisk fabriksrörelse,
kan lämpligen en speciel framställning gifvas af de vetenskapliga
grunderna för verksamheten inom dit hörande'' industrigrenar.
Medgifva förhållandena att bereda de lärjungar, som dertill ega skicklighet,
tillfälle att öfva sig med enklare laborationer inom området för
deras yrke, kan sådant blifva af ganska stor nytta för ortens industri.
143
Varukännedom. Denna bör omfatta redogörelse för de råämnen och
fabrikater, som äro af största vigt för ortens industri. Äfven i detta läroämne
kan undervisningen lämpligast meddelas genom populära föredrag
jemte förhör och understödjas genom förevisande af prof och med dessa
anställda försök. Ändamålsenligt är att indela kursen i vissa grupper,
motsvarande ortens förnämsta industrigrenar, så att i hvarje sådan grupp
afhandlas de materialier, som förarbetas inom de med hvarandra närbeslägtade
yrken.
Verktygsiära. Kännedom meddelas om de förnämsta inom yrkena
använda verktyg och redskap. Genom föredrag och repetitioner jemte
förevisande af mönsterverktyg och ritningar redogöres för den historiska
utvecklingen af samt vilkoren för konstruktionen af de mekaniska hjelpmedel,
af hvilka man betjena!- sig inom ortens vigtigaste industrigrenar,
hvarjemte redogörelse lemnas för de nyare förbättringarne i
dem. Äfven här är en afdelning i grupper, motsvarande vissa yrken,
ganska lämplig. Denna undervisning afser dels att fästa lärjungarnes
uppmärksamhet på de principer, som ligga till grund för verktygens
konstruktion, och dels att underlätta införandet af förbättrade arbetsmetoder.
Skriftliga uppsatser. Ändamålet med denna undervisning är dels att
öfva lärjungarne i rättskrifning och dels att vänja dem vid uppsättande
af affärsbref och andra handlingar, sådana de förekomma inom de små
industrigrenarne. I sammanhang härmed bör kännedom bibringas lärjungarne
om de författningar, som äro af synnerlig vigt för näringslifvet.
Bokföring. Denna undervisning meddelas till den utsträckning, att
lärjungen sättes i stånd att sköta det bokhålleri, som förekommer vid
ett handtverk eller en mindre fabrik.
Utan tvifvel gifves det, utom de nu uppräknade, äfven andra läroämnen,
som med gagn skulle kunna införas i afton- och söndagsskolorna,
t. ex. konsthistoria, byggnadskonst, de allmänna grunderna
för nationalekonomien, och främmande språk. Komitén har dock ansett
1-iktigt att inskränka sig till det nödvändigaste, utan att derföre vilja för
-
144
neka nyttan af en ytterligare utsträckning af undervisningsplanen, så
framt detta icke sker på bekostnad af eu grundlig och noggrann behandling
af den mest elementära undervisningen.
De läroämnen, som böra ingå i den för qvinliga elever afsedda
undervisningsplanen, torde i första rummet vara:
Ritning,
Räkning,
Skriftliga uppsatser,
Bokföring,
Fysikens och kemiens första grunder, samt
Varukännedom.
Visserligen kunde särskildt för de qvinliga lärjungarne vissa läroämnen
ifrågakomma, t. ex. teckning och komposition af mönster. För
upprättandet af sådana speciela kurser torde dock statens medverkan
icke vara påkallad, utan får detta helt och hållet lemnas åt kommuner,
föreningar eller enskilda personer.
Slutligen bör anmärkas, att enligt Komiténs åsigt, undervisningen
vid en afton- och söndagsskola bör vara frivillig i den mening, att en
lärjunge bör ega rätt att sjelf bestämma de läroämnen, i hvilka han vill
deltaga, likväl under förutsättning, att han eger de för begagnandet af
denna undervisning erforderliga förkunskaper. Då här icke något skolgång
lämpligen bör vara rådande, synes det ändamålsenligast att af
lärjungarne erläggas en ringa afgift för begagnandet af undervisningen i
hvarje läroämne. En sådan anordning medför, enligt hvad erfarenheten
mångenstädes visat, den fördel, att lärjungen derigenom föranledes att
flitigare besöka skolan och bemödar sig att hemta mera frukt af undervisningen.
Men tydligen bör afgiften ställas så lågt, att den icke utgör
något hinder för de fattigare lärjungarnes skolbesök.
Styrelse och inspektion.
Enligt hvad Ivomitén i det föregående antydt, är det nödvändigt,
så framt de kostnader, staten nedlägger på befrämjandet af den tekniska
afton- och söndagsundervisningen, skola medföra dermed afsedt gagn, att
145
staten äfven förbehåller sig öfverstyrelsen och inspektionen af de läroanstalter,
som han understöder. Dessutom måste en sådan anstalt närmast
stå under en lokal styrelse. Det synes Komitén lämpligast, att
vederbörande kommunalmyndighet, vare sig landsting, stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga, allt efter de bidrag som lemnas till skolan, erhåller
rättighet att tillsätta en särskild skolstyrelse af 3 till 5 medlemmar,
samt att åt Konungens Befallningshafvande i länet uppdrages att
utse denna styrelses ordförande. Likväl torde i de städer, der tekniska
elementarskolor finnas, afton- och söndagsskolorna böra stå under tillsyn
af dessa skolors styrelse, emedan båda anstalterna i allmänhet
inrymmas i gemensamma lokaler och för öfrigt i flera hänseenden samverka.
Lokalstyrelsen bör ega att utöfva den närmare tillsynen öfver
och bära ansvaret för skolans verksamhet, tillsätta föreståndare-, lärareoch
andra befattningar, upprätta förslag till inkomst- och utgiftsstat samt
till undervisningsplan, livilka dock bör vara underkastade öfverstyrelsens
godkännande, samt årligen till denna insända berättelse om skolans
verksamhet.
Den i fråga satta öfverstyrelsen åter torde böra utöfva öfverinseendet
och den högre ledningen så väl öfver de tekniska afton- och söndagsskolorna,
som ock, enligt hvad Komitén förut anfört, öfver de tekniska
elementarskolorna i riket.
Man kan tänka sig en sådan öfverstyrelse förd antingen af en
byrå under något af regeringsdepartementen, eller af en afdelning utaf
Kommerskollegium, eller ock af en fristående, om ock i samband med
detta kollegium stöld styrelse. Enligt Komiténs uppfattning är en fristående
styrelse att föredraga, emedan hos en dylik öfverstyrelse erfordras
en samverkan af flera ganska olikartade specialinsigter, hvilka svårligen
kunna förenas hos en myndighet med hufvudsakligen administrativt
uppdrag. Öfverstyrelsen kunde då lämpligen utgöras af eu ordförande
och tre ledamöter, af hvilka en vore kassaförvaltare, en representerade
den tekniskt vetenskapliga, och en den artistiska undervisningen.
Henne borde tillkomma: att granska och fastställa planerna för
undervisningen, äfvensom utgiftsstaterna för de olika skolorna, att med
råd bistå vederbörande lokalmyndigheter vid skolornas upprättande, att
bestämma den andel af statsanslaget, som må tilläggas de särskilda
19
146
skolorna, att befrämja utbildningen af dugliga lärare, att anskaffa passande
undervisningsmateriel och lämpliga läroböcker, att antingen genom
sina medlemmar eller genom andra sakkunniga personer, när sådant
erfordras, inspektera de under hennes uppsigt stälda skolor, att för hvarje
läsår till Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om så väl de tekniska
elementarskolornas, som de tekniska afton- och söndagsskolornas verksamhet
under det förflutna året, och slutligen att hos Kongl. Maj:t framställa
de förslag i afseende å den lägre tekniska undervisningen, hvartill
förhållandena kunna föranleda.
Utställningar åt* elevarbeten.
I den redan nämnda inspektionsberättelse, som undertecknad Fock
till Kommerskollegium afgifvit den 24 September 1872, anföres bland
annat, att då eu väsendtlig del af de tekniska elementarskolornas verksamhet
består uti lärjungarnes arbeten på ritsalarne och verkstäderna, det
skulle vara af stort gagn, om de sålunda utförda arbetena stundom gemensamt
uppstäldes och förevisades i hufvudstaden eller å annan lämplig
ort, hvarigenom, förutom täflan, en väl behöflig jemförelse skolorna
emellan kunde åstadkommas. Komitén delar fullkomligt denna åsigt
och anser, att så väl de tekniska afton- och söndagsskolornas, som de
tekniska elementarskolornas elevarbeten, såsom ritningar af olika slag,
modellerade föremål m. m., hvilka äro af den natur, att de lämpa sig
för en offentlig förevisning, böra tid efter annan i hufvudstaden utställas.
Dock torde sådana utställningar icke böra anordnas oftare än
hvart tredje år, motsvarande tiden för en fullständig kurs i en teknisk
elementarskola. För att all fullständig nytta deraf skulle dragas, synes
det erforderligt så väl att vederbörande lärare erhölle understöd för
att besöka utställningen, som ock att fackmän granskade de utstälda
arbetena och derom afgåfve yttranden, hvilka borde meddelas skolornas
lärare. Dessutom kunde lämpliga belöningar tilldelas de mest framstående
eleverna.
Otvifvelaktigt torde vara, att genom de nu föreslagna anordningar
147
beträffande öfverstyrelse, inspektion och utställningar, en kraftig impuls
skulle gifvas åt den elementära tekniska undervisningen i Sverige. Införandet
af förbättrade undervisningsmetoder i de för tekniken vigtiga
kunskapsgrenar, spridandet af ändamålsenlig undervisningsmateriel, motarbetandet
af den ensidighet eller likgiltighet, som endast allt för lätt
gör sig gällande vid små läroanstalter, uppmuntran för dugligheten, och
framkallandet af ett allmännare intresse för denna vigtiga gren af undervisningsväsendet
vore derigenom att påräkna. Åtminstone synes andra
länders erfarenhet gifva anledning till sådana förhoppningar.
Beräkning af kostnaderna.
Enligt hvad Komitén i det föregående föreslagit, skulle en viss
summa årligen ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att, under vissa
vilkor, användas till understöd för tekniska afton- och söndagsskolor i
riket. Komitén anser sig, efter anstäld beräkning, böra föreslå, att denna
summa för närvarande bestämmes till 50,000 kronor, äfvensom att, såsom
ofvan blifvit antydt, dess utdelning besörjes af öfverstyrelsen.
Dessutom erfordras ett årligt anslag dels för aflöning åt öfverstyrelsen,
dess sekreterare och betjening, och dels för bestridande af
utgifterna för undervisningsmateriel, inspektionsresor och öfriga expenser.
Det synes nemligen ligga i sakens natur, att öfverstyrelsens ledamöter
böra vara aflönade. De arbeten, som tillkomma en sådan styrelse,
äro både maktpåliggande och besvärliga, och man kan icke skäligen
vänta att personer, hvilkas specialkunskaper göra dem lämpliga för
sådana befattningar, skulle utan någon ersättning offra så mycken tid
och ikläda sig ett sådant ansvar, som här påkallas. Vidare måste en
sådan öfverstyrelse ega medel att förskaffa och till de under hennes
uppsigt stälda skolorna sprida tjenlig undervisningsmateriel, såsom
läroböcker, planschverk, gipser, modeller o. s. v. Slutligen taga äfven
de inspektionsresor, som tid efter annan måste anställas, medel i anspråk.
Komitén beräknar dessa utgifter till följande belopp:
148
Arvode åt öfverstyrelsens ordförande....................................... 2,000 kronor
» )) tre ledamöter, hvardera 1,500 kronor ............... 4,500 »
» » sekreteraren.................................................................. 1,500 »
Anslag för undervisningsmateriel ......................................... 4,000 »
» » inspektionsresor......................................................... 2,000 »
» » betjening och expenser.......................................... 1,000 »
Summa 15,000 kronor.
Det årliga anslag, som, efter Komiténs åsigt, erfordrades för i fråga
varande ändamål, skulle således utgöra tillsammans 65,000 kronor.
Tekniska afton- ocli söndagsskolan i Eskilstuna.
För att om denna läroanstalt vinna en fullständigare kännedom än
den, som kunnat hemtas ur skoldirektionens temligen ofullständiga berättelser,
har, på uppdrag af Komitén, undertecknad Fock särskildt besökt
Eskilstuna, och det är hufvudsakligen på de sålunda erhållna upplysningar,
som följande redogörelse för denna skola grundar sig.
Sedan Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag lemnat bifall
till Kongl. Maj:ts proposition om ett årligt anslag af 5,000 kronor för
inrättande och framtida underhåll af en teknisk läroanstalt i Eskilstuna,
faststälde Kongl. Maj:t den 22 December 1858 stadgar för skolan under
benämning »Teknisk söndags- och aftonskola i Eskilstuna», i Indika
stadgar åtskilliga tillägg och ändringar vidtagits den 12 Juli 1872.
Enligt dessa stadgar är skolans ändamål »att i allmänhet åt personer,
hvilka redan ingått i industrielt yrke och företrädesvis åt dem,
som sysselsätta sig med jern- och stålmanufakturnäringen, bibringa de
för utötningen af sådant yrke mest behöfliga elementar-kunskaper.»
För att till lärjunge i skolan blifva antagen erfordras: att hafva
fyllt tolf år, ega god frejd och försvarlig kristendomskunskap, kunna
obehindradt läsa svenska språket, hafva läslig handstil samt kunna de
fyra räknesätten i hela tal.
Läroåret är fördeladt i tvenne terminer, höstterminen (September—
December) och vårterminen (Januari—April) med korta uppehåll under
jul- och påskhelgerna, så att undervisningen hvarje läroår fortgår i 32
149
veckor. Undervisningstiden är uteslutande förlagd till aftontimmarne.
Hela lärokursen omfattar en tid af tre år och är fördelad i tvenne
kurser, en lägre, beräknad för ett, och en högre, beräknad för två år,
egande dock lärjunge, som utom skolan inhemtat nödiga förkunskaper,
att omedelbart vinna inträde i den högre kursen.
Undervisningsämnena äro:
för den lägre kursen, aritmetik, algebra, geometri, svenska språket
och frihandsteckning, hvarjemte i denna kurs äfven meddelas någon
undervisning i bokföring, ehuru nämnda ämne egentligen tillhör den
högre kursen;
för den högre kursen, mekanik och fysik, mekanisk teknologi, kemi,
linearritning, frihandsteckning och bokföring.
Undervisningens omfattning i de särskilda läroämnena inhemtas af
följande uppgifter:
Aritmetik efter Zweigbergks lärobok och aritmetiska tabeller;
Algebra efter Björlings lärobok till och med eqvationer af första
graden;
Geometri, geometriska konstruktioner och beräkningar efter Focks
lärobok;
Svenska språket, rättstafningslära med dithörande öfningar samt det
allmännaste af form- och satsläran. Vid denna undervisning begagnas
språklära för folkskolor af Sundén, jemte öfningar i uppsättning af bref
m. m. af Cedervall.
Frihandsteckning efter de för elementarläroverken föreskrifna väggplanscher
samt Hermes’ ritkurs och fransyska förläggsplanscher.
Mekanik och fysik efter »fysikens första grunder» af Floderus (dock
med uteslutande af vissa delar ur akustiken och optiken). Af problemen
öfvas företrädesvis de mekaniska och de hvilka tillhöra värmeläran.
Mekanisk teknologi. Afdelningarne om metallarbete: de fem första
kapitlen i Karmarsch’ lärobok, öfversatt af Eneberg.
Kemi efter Berlins mindre lärobok; de mer försigkomna lärjungarne
begagna derjemte »kurs i laborationsöfningar» af Keyser.
Linearritning. Geometriska konstruktioner med ritöfningar, Beskrif -
150
vande geometri (Markmans kurs) med tillämpningsproblem. Skugglära.
Ritning af enkla maskindelar och isometrisk projektion.
Frihandsteckning, modellering och träsnideri. Klotsritning efter solida
figurer; teckning och skuggning efter planscher och gipser. Modellering
i lera och stundom i vax efter ritningar och modeller. I träsnideri
gifves mera sällan undervisning.
Bokföring. Häruti följes den för slöjdskolan i Stockholm samt
Stockholms borgarskola utarbetade kurs.
Under innevarande läroår följes nedanstående läsordning:
| Lägre kursen. | Högre kursen. | |||||
Söndag ..................................... | l:a Afdelningen. | 2:a Afdelningen. | |||||
kl. ''/a 8—V29. | kl. ‘/a 9—''l/, 10. | kl. Va 8—Va 9- | kl. 7,9-7,10. | ||||
Bokföring | Linearritning | Linearritning | Mekanik | ||||
1 - | 6-7 7-8 | 6-7 | 7-8 | 8-9 | 6-7 7—8 | 8-9 | |
i Måndag ......... | Aritmetik och Algebra | Kemi |
| Kemi |
| ||
j Tisdag............ | Frihandsteckning | Linearritning |
| Linearritning |
| ||
! Onsdag ....... | Sv. språket i Geometri | Fysik j Frihandsteckning | Fysik | Frihandsteckning | |||
Torsdag ......... | Aritmetik och Algebra | Kemi |
| Kemi |
| ||
Fredag ........ | Frihandsteckning | Fysik | Mekanik |
| Fysik | Mekanik |
|
Lördag ......... | Svenska språket | Mekanisk teknologi | Mekanik |
| Mekanisk teknologi | Frihands- teckning |
|
Enligt denna läsordning meddelas således undervisning i:
Aritmetik o. Algebra 4 timmar i veckan, under 1 år sammanlagdt 128 timmar
Geometri.....................1 timme )) » 1 » 32 »
Svenska språket......3 timmar » » 1 » 96 »
Frihandsteckning ... 4 » » »1 »
y> ... 2 » » »1 » >288 »
» ... 3 » » » 1 »
Fysik...........................2 » » »2 » 128 »
Mekanik ......... 2 » )) »2 » 128 ))
151
Mekanisk teknologi 1 timme i veckan, under 2 år sammanlagdt 64 timmar
Kemi ...........................4 timmar » » 2 » 256 »
Linearritning ............3 » » »2 » 192 »
Bokföring ..................1 timme )) » 1 » 32 »
Lärjungarne ega i fråga om läroämnen full valfrihet; men för uppflyttning
i den högre kursen måste lärjunge vara godkänd i de förberedande
ämnen som tillhöra den lägre. Lärjunge, som blifvit mottagen
i något visst eller några vissa ämnen, måste dock deruti ordentligt
begagna undervisningen. Förfallolöst uteblifvande fem gånger medför
en plikt af 5 kronor. I öfrigt är undervisningen kostnadsfri.
Skolan har under innevarande läroår 92 lärjungar, hvaraf 64 i den
lägre och 28 i den högre afdelningen. Af de förra begagnas undervisningen
i:
Aritmetik af ..........
Geometri ................
Frihandsteckning .
Svenska språket...
Träsnideri................
hvarjemte 20 af dessa lärjungar på säl
åtnjuta undervisning i bokföring.
................ 39
................ 13
................ 40
................ 32
................ 3
skild tid, utom läsordningen,
Af den högre kursens 28 lärjungar begagnas undervisningen i:
Mekanik af...............
Fysik...........................
Mekanisk teknologi
Kemi...........................
Bokföring..................
Linearritning............
Frihandsteckning I
och modellering J
ej
ännu anmälan skedd
15
14
9
9
5
21
Af skolans närvarande 92 lärjungar äro:
Metallarbetare ...................................................................... 61
Idkare af åtskilliga andra yrken.................................... 12
Utan yrke............................................................................... 19
152
Undervisningen bestrides af:
En lärare i matematik;
» » i fysik, mekanik, mekanisk teknologi och bokföring;
» » i kemi;
)) )) i linearritning;
)) » i frihandsteckning, modellering och träsnideri;
» » i svenska språket.
Enligt faststäld stat äro skolans utgifter:
Lön till | föreståndaren........................................................................ | 450 | kronor |
» » | läraren i matematik ......................................................... | 450 |
|
» » | )) i linearritning ..................................................... | 350 | » |
i> » | » i frihandsteckning, modellering och trä- |
|
|
| snideri ......................................................... | 700 | » |
» » | » i mekanik och mekanisk teknologi ............ | 500 | » |
» » | )) i fysik................................................................... | 500 | » |
» » | )) i kemi .................................................................. | 500 | )) |
» » | » i svenska språket............................................... | 300 |
|
» » | )> i bokföring............................................................ | 150 | » |
» » | kassaförvaltaren ............................................................... | 30 | )) |
» )) | vaktmästaren....................................................................... | 250 | » |
Undervisningsmateriel, samlingar in. m..................................... | 820 | )) |
Summa 5,000 kronor
Kommunen förhyr lokal och bekostar densammas uppvärmning.
Lokalen lemnar mycket öfrigt att önska både beträffande utrymme och
inre anordningar.
Genom testamente af framlidne Direktören Ch. Zetterbergs enka
uppbar skolan i slutet af år 1868 ett kapital af 5,000 kronor, hvaraf
årliga räntan bör användas till premier åt deraf förtjente lärjungar.
Skolan står under Kommerskollegiets öfverinseende, men den närmare
tillsynen öfver och ledningen af hennes verksamhet, äfvensom förvaltningen
af de anslagna medlen besörjes af eu Direktion, bestående
af pastor i församlingen, borgmästaren, chefen för Kronans gevärsfaktori
samt en särskildt utsedd manufakturist. Skolans föreståndare
förordnas af Kommerskollegium på Direktionens förslag. Direktionen
153
eger att tillsätta och afskeda lärare, bestämma undervisningstider, fördela
läroämnena å dessa tider m. in.
Skolan har följande samlingar:
mekanisk och fysisk samling, hvaraf särdeles den sednare är förskolans
behof fullständig;
kemisk samling, innehållande det för skolans undervisning nödvändigaste
;
en mindre samling af svenska och utländska mineralier;
samling af gipser, planscher och klotsar för ritundervisningen;
bibliotek.
Någon mekanisk-teknisk samling har skolan egentligen icke, men
en staten tillhörig och med afseende å manufakturerna inom staden
bildad samling af smidesprof och verktyg äfvensom några verktygsmaskiner
är numera uppstäld i skolans lokal och under dess vård.
Den nu meddelade redogörelsen för denna skola visar, att hon
för vårt land är fullkomligt egendomlig i sitt slag, såsom intagande
sitt rum emellan de tekniska elementarskolorna och de vanliga aftonskolorna.
Med de förra har hon gemensam undervisningens mera
teoretiska riktning, med de sednare lärjungatnes egenskap af yrkesarbetare
och i följd deraf undervisningens förläggande till aftnarne. Likasom
aftonskolorna medgifver hon lärjungarne valfrihet i fråga om undervisningsämnena,
men sedan lärjungen gjort sitt val, är han vid det
valda ämnet lika bunden som i den tekniska elementarskolan. Det egendomliga
och speciela syftet med denna skola har föranledt denna egendomliga
organisation, och det har synts Komiterade som om den sednare
i allmänhet ganska väl motsvarar det förra, i följd hvaraf också
skolan är väl förtjent af statens fortfarande understöd.
För Sverige finnes det nemligen knappast någon industrigren, som
är mera naturlig och i följd deraf mera förtjent af det allmännas uppmuntran
än jern- och stålförädlingen. Tidigt insågs detta och tidigt
blef äfven Eskilstuna den ort, der det finare jern- och stålarbetet under
statsmakternas hägn utvecklades. Redan under Konung Carl X Gustafs
regeringstid vidtogos åtgärder för detta ändamål genom privilegiers och
andra förmåners beviljande, och år 1771 inrättades den s. k. fristaden,
der arbetare i jern, stål och andra metaller fingo nedsätta sig och komma
20
154
i åtnjutande af flera fri- och rättigheter. Under sådana förhållanden
utbildades i Eskilstuna en särdeles skicklig stam af handtverkare, hvars
arbeten kunde täfla med nästan hvilka andra som helst af samma slag,
utom beträffande prisen. Den särdeles i England, med dess ofantliga
omsättningsområde, kraftigt utvecklade maskinindustrien gjorde nemligen,
äfven inom denna industrigren, allt större och större intrång på
det egentliga handtverket, och om detta sednare skulle kunna bibehållas,
blef derföre nödvändigt, då de äldre skyddsåtgärderna ej vidare kunde
komma i fråga, att genom bibringandet af intellektuel bildning göra
handtverkare!! mottaglig för de vetenskapens resultat, hvilka äfven för
detta handtverk ega tillämplighet.
Det var med klar uppfattning af de fördelar, som bereddes det allmänna
derigenom att detta verkligen nationella arbete erhöll en tidsenlig
utveckling, äfvensom med insigt i det allmännas pligt att gifva
stöd åt en arbetarestam, hvilken till stor del uppstått genom statens
medverkan, som riksdagen beviljade medel för inrättande och underhåll
af nu i fråga varande skola. Behofvet af en sådan läroanstalt ökas
ytterligare genom närvaron på samma ställe af statens gevärsfaktori
med dess betydliga arbetarepersonal.
Skolans organisation synes vara, som redan är nämndt, i allmänhet
ändamålsenlig. Jernförädlingen kräfver nemligen i främsta rummet
kunskaper i de ämnen, hvaruti här företrädesvis undervisas. Denna
undervisning måste åtnjutas af yrkesarbetare med små förkunskaper,
hvarför en vanlig teknisk elementarskola med dagundervisning ej här
vore lämplig. Med yrkesarbetaren, som för de timmar han tillbringar
i skolan, i allmänhet mister motsvarande aflöning på verkstaden, kan
eu fullt obligatorisk undervisning ej lämpligen anordnas, hvaremot det
synes vara i sin ordning, att lärjungen är förbunden att oafbrutet begagna
undervisningen i det ämne, hvaruti han blifvit antagen, hvilket är
nödvändigt just i fråga om de ämnen, hvilka här äro de vigtigaste.
Men om ock, enligt Ivomiténs åsigt, denna läroanstalt icke erfordrar
någon väsendtlig förändring i afseende å undervisningsplanen, förekomma
dock vid den samma några missförhållanden, hvilka tarfva rättelse. Dit
hör i främsta rummet den olämpliga anordningen att, såsom af läsordningen
synes, den högre kursens båda årsafdelningar till en stor del
155
undervisas samtidigt med hvarandra, hvarigenom, utom andra olägenheter,
inträffar att för den ena afdelningen undervisningens naturliga
ordning helt och hållet omvändes. Det är emellertid egentligen blott
läroämnena fysik, mekanik, mekanisk teknologi och kemi, som denna
anmärkning gäller, enär för andra ämnen, företrädesvis ritkonst, den
gemensamma undervisningen utan synnerlig olägenhet kan ega rum,
så vida lärarekrafter och utrymme äro tillräckliga. Vid läsordningens
granskning finner man ytterligare, att undervisningstiden skulle kunna
något ökas genom att dels åtminstone några aftnar i veckan utsträcka
den samma en timme längre eller till kl. 9, dels taga i anspråk något
mera tid på söndagarne och i sammanhang dermed, likasom vid Slöjdskolan
i Stockholm, anordna gudstjenst i skolan. Härigenom skulle
dessutom vinnas den fördel, att en betydlig del af ritundervisningen
kunde meddelas vid dagsljus.
Dessa förändringar kunna emellertid ej genomföras utan någon förhöjning
i åtskilliga lärares aflöning, hvithet väl i alla fall torde vara
af tidsförhållandena påkalladt, om än vid en afton- och söndagsskola
undervisning i allmänhet kan erhållas för mindre kostnad än vid en
dagskola. De löneförhöjningar, som för det afsedda ändamålets uppnående
synas vara erforderliga, äro följande:
För läraren i matematik torde, under förutsättning af något
ökad undervisning i detta ämne, lönen böra höjas
från 450 till 500 kronor eller med .................................... 50 kronor
För lärarne i mekanik och mekanisk teknologi, fysik samt
kemi anses, då undervisningstiden i dessa ämnen
skulle komma att betydligt ökas, aflöningen böra höjas
från 500 till 800 kronor hvardera, eller med................. 900 »
För läraren i linearritning bör, i anseende till ökad undervisningstid,
aflöningen höjas från 350 till 500 kronor
eller med ....................................................................................... 150 x>
För läraren i frihandsteekning, modellering och träsnideri
upptages af samma skäl lönen med ett höj dt belopp,
från 700 till 800 kronor eller med .................................... 100 ))
Till uppehållande af gudstjenst under söndagarne föreslås 150 »
Sålunda eu löneförhöjning af tillsammans........................ 1,350 kronor
156
I händelse att, såsom Komiterade här nedan föreslå, eu ny och rymligare
lokal anskaffas, måste en större utgift för den sammas belysning
uppstå, hvarjemte till samlingarnes underhåll och fullständigande ett
något ökadt anslag är väl behöfligt, hvarför Komiterade i underdånighet
föreslå, att kostnaden för undervisningsmateriel, samlingar m. in. måtte
upptagas till 1,070 kronor.
Skolans stat skulle under förutsättning af bifall till hvad Komiterade
här ofvan föreslagit, blifva följande:
Lön till föreståndaren.................................................................... 450 kronor
» » läraren i matematik ........................................................ 500 »
» » » i linearritning ..................................................... 500 »
» » »i frihandsteckning, modellering och träsnideri
............................................................ 800 ))
» » )) i mekanik och mekanisk teknologi ............ 800 )>
» » » i fysik................................................................... 800 »
» » » i kemi .................................................................... 800 »
» » » i svenska språket............................................ 300 »
y> » » i bokföring.......................................................... 150 ))
)) y> predikant ........................................................................... 150 )>
»'' » kassaförvaltaren................................................................ 30 »
» » vaktmästaren........................................................................ 250 »
Undervisningsmateriel, samlingar m. in..................................... 1,070 »
Summa 6,600 kronor
alltså en förhöjning i statsanslaget af 1,600 kronor.
Såsom redan i det föregående blifvit antydt, är den lokal, i hvil -
ken skolan för närvarande är inrymd, långt ifrån ändamålsenlig, och
svårligen kunna de för en teknisk skola erforderliga anordningar för
laborationer m. m. åstadkommas uti en för andra ändamål uppförd och
dertill fortfarande delvis begagnad, förhyrd lokal. Då genom bristerna
i detta hänseende skolans verksamhet påtagligen måste i ej ringa mon
förlamas, hemställa Komiterade att staden, såsom vilkor för åtnjutande
af de fördelar, som den förslagna förbättringen af undervisningen vid
skolan komme att medföra, måtte tillförbindas att för skolan anskaffa
egen och fullständig lokal samt att fortfarande besörja den sammas
underhåll och uppvärmning.
157
Chalmersska Slöjdskolan i Göteborg’.
Bland de tekniska undervisningsanstalterna i vårt land intager Chalraersska
slöjdskolan en ganska betydande, men tillika egendomlig ställning.
Under det att hon å ena sidan upptager lärjungar med endast
folkskolans kunskapsmått och meddelar dem en rent elementär teknisk
bildning, närmar hon sig å andra sidan till de högre tekniska läroverken
och täflar i vissa fall med Teknologiska Institutet. Vid ett och
annat läroverk i utlandet, t. ex. vid den högre slöjdskolan i Chemnitz,
finner man jemväl dessa olika egenskaper förenade.
För att rätt fatta hvilka orsaker som föranledt de i Chalmersska
slöjdskolans organisation förekommande egendomligheter, äfvensom de
vilkor, hvilka betinga anstaltens vidare utveckling, är det nödvändigt
att taga en öfversigt af skolans historia. Komitén utgår vid denna framställning
hufvudsakligen från de uppgifter, som Chalmersska slöjdskolans
direktion, på Komiténs begäran, meddelat, äfvensom från de berättelser
om ifrågavarande läroanstalt, som dess förre och nu varande
föreståndare offentliggjort.
I testamentarisk disposition hade det år 1811 aflidna kanslirådet
Wilhelm Chalmers förordnat, att med användande af hans halfva qvarlåtenskap,
skulle i Göteborg upprättas en »industriskola», till hvars» inrättande
styrande och vårdande» Frimurare-barnhus-direktionen i Göteborg
fick rättighet. Först år 1823 kom denna Direktion, sedan Kong]. Magt
stadfäst testamentet, i besittning af de anslagna medlen, hvilka då utgjorde
72,700 rdr banko. Men ännu dröjde det några år innan en egentligen teknisk
skola kom till stånd, dels i anseende till svårigheten att finna en lämplig
föreståndare för anstalten, dels ock emedan man af obekantskap med
eu sådan skolas ändamål kom på åtskilliga afvägar. Sålunda bekostades
af den Chalmersska donationen en spinnskola, i hvilken fattiga barn
undervisades att plocka, karda och spinna ull, bomull och lin; dessutom
föranstaltades undervisning för sjömän i de kunskapsgrenar, som erfordrades
för att kunna undergå »skeppareförhöret»; slutligen inrättades
en väfskola, i hvilken unga fruntimmer af borgarklassen åtnjöto under
-
158
visning. Men sedan professoren Carl Palmstedt år 1829 öfvertagit läroanstaltens
ledning, erhöll den en ny organisation, som i grunden ännu
består, ehuru den sedermera betydligt utvidgats.
Under första läsåret deltogo 29 lärjungar i undervisningen. Denna
omfattade: elementär fysik och kemi samt kemisk teknologi och kemiska
laborationer, i hvilka läroämnen föreståndaren undervisade, vidare
matematik jemte mekanik och linearritning samt arbete i modellverkstaden,
för hvilka ämnen funnos två lärare. Härtill kom snart en fjerde
lärare, som öfvertog undervisningen i elementar-kemi och kemiska laborationer.
Af donationens räntemedel tillkommo 2,800 rdr banko skolan,
hvilket således utgjorde hennes hela årliga inkomst.
På detta sätt fortgick under några år skolans verksamhet med eu,
i förhållande till tillgångarne, ganska stor framgång, men icke utan strider.
Inom Frimurare-barnhus-direktionen yppade sig olika åsigter om
det mål, till hvilket skolan borde syfta. Man eftersträfvade å ena sidan
att förvandla henne till, hvad hon från början var, en arbetsskola för
fattiga barn. Å andra sidan sträfvade man att göra henne till eu högre
teknisk anstalt. De medel, som den Chalmersska donationen lemnade,
voro allt för knappa, för att kunna medgifva skolans utbildning till en
mera fullständig teknisk läroanstalt. Emellertid befästades skolans ställning,
sedan år 1835 ett årligt anslag af allmänna medel, uppgående till
3,000 rdr banko, beviljats och sedan hon genom Kongl. brefvet af den
28 September 1836 blifvit stäld under en egen styrelse, som utgjordes
af landshöfdingen som ordförande, stiftets biskop, tre ledamöter af Frimurare-barnhus-direktionen
samt en för kunskaper känd fabrikant eller
annan slöjdidkare utom nyss nämnda Direktion. I sammanhang härmed
stadfäste Kongl. Maj:t den 9 November 1838 skolans stadgar.
Som nya läroämnen infördes: år 1841 mekanisk teknologi, hvari
föreståndaren undervisade, och år 1845 frihandsteckning och lavering,
för hvilka ämnen en särskild lärare anstäldes. Härtill kom modellering,
i hvilket ämne undervisning meddelats sedan år 1846. Först nämnda
år ökades bidraget af allmänna medel från 3,000 till 4,000 rdr banko
årligen, och år 1859 till 6,000 rdr banko, hvarjemte Frimurare-barnhusdirektionen
till skolan lemnade eu större del af den Chalmersska donationens
räntemedel än förut, så att från sist nämnda är skolans inkomster
159
uppgång0 till 21,250 rdr rmt. Härigenom kunde undervisningen ytterligare
utvidgas, så att den äfven omfattade de första elementerna af
byggnadskonsten samt mineralogi och geognosi.
Den 26 September år 1862 faststälde Kongl. Magt nya stadgar för
Chalmersska slöjdskolan, livilka ännu äro gällande. Enligt dessa skall
undervisning meddelas i följande kunskapsgrenar:
l:o. Ren matematik, omfattande dels repetition af algebra, två grader,
jemte läran om logaritmer och serier, samt af stereometri och plan
trigonometri, dels ock analytisk geometri samt första grunderna af eqvations-teorien,
äfvensom af differential- och integral-räkningen.
2:o. Teoretisk och tillämpad mekanik, omfattande läran om fasta
och flytande kroppars jemnvigt och rörelse, om krafter i allmänhet och
deras arbetseffekter, om maskiner för uppfångande och meddelande af
naturkrafter samt maskiner af mera allmänt begagnande.
3:o. Praktisk geometri eller landtmäteri och nivelering för industriela
behof.
4:o. Ritning, nämligen vanlig maskinritning och af croquier med
påtecknade mått samt arkitektonisk ornaments- och gipsafritning.
5:o. Beskrifvande geometri, så väl ren, som tillämpad på konstruktioner
af sten och trä samt på perspektiv.
6:o. Allmän fysik, företrädesvis så vidt denna vetenskap har mera
allmän tillämpning på näringarne.
7:o. Tillämpad fysik, omfattande reglorna för byggnad och inrättning
af olika slags ugnar och eldstäder, af apparater för värmets uppfångande
och meddelande, för afdunstning, ångbildning, distillation, torkning,
luftvexling, luftuppvärmning, m. m., samt elektricitetens och magnetismens
tekniska användande, med mera dylikt.
8:o. Allmän kemi, företrädesvis omfattande en närmare beskrifning
af sådana ämnens egenskaper, som hafva en större användbarhet, dock
med den utsträckning att alla allmänna kemiska naturlagar blifva förklarade.
9:o. Kemisk teknologi, omfattande kunskapen om sättet att frambringa
sådana tillverkningar, som hufvudsakligen grunda sig på kemiska
lagar och tillvägabringas medelst kemiska operationer, äfvensom
160
om råämnen, som dertill begagnas, och de färdiga fabrikatens beskaffenhet
och egenskaper.
10. Mekanisk teknologi, omfattande kunskapen om sättet att frambringa
sådana tillverkningar, för hvilka uteslutande eller hufvudsakligen
begagnas mekaniska medel, äfvensom om dertill användbara råämnen
och de färdiga fabrikatens beskaffenhet och egenskaper.
11:o. Mineralogi och geognosi, så vidt dessa vetenskaper hafva
praktisk tillämpning.
12:o. Allmän byggnadskonst samt väg- och vattenbyggnadskonst.
13:o. Modellering i vax, lera och gips af ornamenter, basreliefs
och fristående figurer.
I skolans mekaniska verkstad skall meddelas undervisning i filning,
svarfning och polering af jern, stål och messing; svarfning, hyfling och
polering af trä; förfärdigande af modeller till enkla och sammansatta
mekaniska rörelser samt modeller till hela maskiner i metaller och trä,
allt i mindre skala.
Lärjungarne indelades i två afdelningar. För inträde i den lägre afdelningen
erfordrades blott ett kunskapsmått, ungefärligen motsvarande det
folkskolan lemnar, hvaremot för undervisningen i den högre afdelningen
den matematiska kunskap, som bibringas vid de högre elementar-läroverken,
lades till grund. Men den lägre afdelningen utgjorde ej en förberedande
klass för den högre, utan båda voro fristående från hvarandra.
Denna anordning vidtogs utan tvifvel för att motsvara så väl testators
tillkännagifna afsigt att anstalten skulle komma att gagna den i Göteborg
uppväxande fattiga ungdom, som ock tillika den önskan att skolan
skulle meddela en så vidsträckt teknisk undervisning, som i ett uti
industriel hänseende så betydande samhälle som Göteborg kunde vara
af behofvet påkallad. Härigenom erhöll skolan klart uttalad den dubbla
bestämmelse, som hon sedermera bibehållit, nemligen att på samma
gång vara eu lägre undervisningsanstalt, i hvilken de mest elementära
tekniska kunskaper meddelades åt ynglingar, egnande sig åt handtverk
eller lägre befattningar inom industriens tjenst, samt tillika en mellan
en teknisk elementarskola och en teknisk högskola stående undervisningsanstalt.
Men det visade sig snart, att ett så omfattande syfte
icke kunde uppnås med de knappa medel, som stodo till skolans förfo
-
1(31
gande. Med anledning häraf söktes och beviljades ett förökadt statsanslag,
så att skolan från år 1867 af staten erhöll en årlig summa af
32,000 kronor, hvaremot den Chalmersska donationen användes för nybyggnad
och inredning af ett lärohus samt undervisningsmateriel. Byggnaden
fullbordades år 1869, men redan under loppet af år 1867 hade undervisningen
och lärarepersonalen erhållit den organisation, som sedermera
förblifvit gällande.
Innan Komitén efter denna historiska öfversigt öfvergår till en redogörelse
för den nu vid Chalmersska slöjdskolan antagna undervisningsplan,
torde den böra, enligt skoldirektionens uppgifter, meddela eu
förteckning öfver de donationer, som tid efter annan tillfallit skolan,
äfvensom en uppgift om de vid dem fastade vilkor. Dessa donationer
äro:
TF. Chalmers donation, stäld under Frimurare-barnhus-direktionens vård
och förvaltning. Enligt af Direktionen den 1 December 1869
afgifven redogörelse utgjorde de till donationen hörande penninge
-
medel........................................................................... 148,467 kronor 75 öre
vidare voro Chalmersska slöjdskolans gamla hus
och tomter n:r 11, 16, 12, 17 i Stadens 6:te
qvarter bokförda till........................................... 16,500 » — »
samt inventarier till .................................................... 7,500 » — »
Summa 172,467 kronor 75 öre.
A. Björnbergs donation (gifven före år 1828)........................ kronor 5,000
A. Sibergs donation (af den 2 December 1846) .................. » 3,000
L. E. Magnus donation (af den 2 Maj 1852)........................ » 1,000
A. C. Gibsons donation (af den 3 Juli 1858) ....................... » 5,000
TF. Gibsons donation (af den 13 Oktober 1864) .................. » 5,000
Sv. Renströms donation (af den 6 Oktober 1869) ............... » 10,000.
Beträffande de vilkor, under hvilka dessa donationer äro gifna, bör
anmärkas, att i afseende å den Chalmersska donationen, hvars förvaltning,
enligt testators föreskrift, tillkommer Frimurare-barnhus-direktionen,
denna Direktion vid öfverlemnandet af större delen utaf fonden för
uppförande af nybyggnaden samt dess förseende med inredning och
undervisningsmateriel, bestämt följande vilkor:
l:o. Att skolan allt framgent skulle bära stiftarens namn;
21
162
2:o. Att den Frimurare-barnhus-direktionen, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga bref af den 28 September 1836, medgifna delaktighet uti skolans
styrelse och förvaltning icke må komma att inskränkas;
3:o. Att, då Barnhus-direktionen har en ovilkorlig skyldighet att
vaka deröfver, att de af framlidne kanslirådet Chalmers donerade medel -<
fortfarande må blifva använda för det af testator afsedda ändamål, Direktionen
öfver Chalmersska slöjdskolan skulle, till betygande deraf, till Barnhus-styrelsen
utfärda en icke räntebärande förskrifning å det belopp,
hvartill donationskapitalet vid öfverlemnandet uppgick, hvilken förskrifning
borde på Chalmersska slöjdskolans bekostnad intecknas uti den nya
skolbyggnaden samt af Barnhus-styrelsen förvaras, för att, i fall skolan
framdeles skulle upplösas eller, utan Barnhus-styrelsens medgifvande,
omorganiseras, Styrelsen då måtte kunna återfordra kapitalet för att använda
det i enlighet med testators föreskrift.
Chalmersska slöjdskolans nya byggnader äro således att betrakta som
tillhörande donationsfonden, och deras värde ingår i den summa, hvilken
ofvan är angifven som denna fonds kontanta tillgång. Utöfver
denna summa användes för nämnda byggnader omkring 50,000 kronor, för
hvilken skuld den gamla fastigheten, som ännu är osåld, blifvit intecknad.
Vid Björnbergs, Sibergs och Magnus’ donationer voro icke några
särskilda vilkor fästade. Dessa gåfvor hafva jemte uppkomna besparingar
blifvit använda hufvudsakligen till bekostande af en erforderlig
tillbyggnad å skolans äldre fastighet, en åtgärd, som i betydlig män
ökat skolans verksamhetsförmåga äfvensom värdet af denna fastighet.
Beträffande Gibsonska donationen är endast stadgadt, »att skolans
Styrelse eger att använda årliga räntan på sätt Styrelsen pröfva!’ skäligt».
Vid Renströms donation finnes den föreskrift fästad, »att räntan deraf
bör af Direktionen användas på det sätt som Direktionen för befrämjande
af skolans ändamål finner lämpligast.»
Slutligen bör anföras, att Göteborgs stad kostnadsfritt upplåtit den
tomt, å hvilken skolans nya byggnader äro uppförda och dervid fästat
det vilkor: att platsen hvarken nu eller framdeles får begagnas till annat
ändamål än till tomt för allmän lärobyggnad.
Efter denna inledning öfvergår Komitén till en framställning af Chalmersska
slöjdskolans nu varande verksamhet. Redan af det förut an
-
163
förcla synes, att denna läroanstalt innehåller två väsendtligt olikartade
afdelningar. Dervid bör dock anmärkas, att undervisningen är ordnad
med hufvudsakligt afseende på den högre afdelningens behof, och att de
läfrjungar, som tillhöra den lägre afdelningen, endast kunna gemensamt
med dem deltaga i några läroämnen, som äro af den beskaffenhet, att
deras ringa förkunskaper kunna anses tillfyllestgörande. Någon bestämd
tidslängd för den lägre afdelningens kurs finnes icke, utan lärjungen
får vid skolan tillbringa ett större eller mindre antal år, allt efter
önskan. Dock bör elev, som vid undervisningens begagnande visar
fortfarande försumlighet, af direktionen skiljas från skolan. De läroämnen,
i hvilka lärjungar, tillhörande den lägre afdelningen, kunna deltaga
äro, enligt 1873—1874 års arbetsplan:
Ren matematik, nemligen algebra och planimetri.................. | Antal timmar 3 |
Elementar-mekanik ................................................................ | 1 |
Beskrifvande geometri med linearritning.................................... | 4 |
Mekanisk teknologi............................................................................. | 2 |
Elementar-kemi, oorganisk............................................................... | 4 |
Frihandsteckning ................................................................................. | 7 |
Modellering- .......................................................... | 4 |
Verkstadsarbete .................................................................................... | 18 |
Undervisuingsplanen för den högre afdelningen afser en treårigkurs.
Under det första året är den gemensam för alla lärjungar; under
de båda följande åren delar den sig i tre grupper, nemligen för mekanik,
teknisk kemi och byggnadskonst. Följande tabell visar, enligt
1873—1874 års arbetsordning, undervisningstimmarnes fördelning under
de olika årskurserna:
Första året. |
|
i veckan. | |
(Lika för alla fack). |
|
Ren matematik, nemligen algebra jemte logaritmer och se- |
|
rier, plan trigonometri, analytisk geometri ..................... | 6 |
164
, | Antal timmar |
Dessutom stereometri ...... | 2 under höst- |
| terminen. |
Elementar-mekanik................................... | 1 |
Beskrifvande geometri med linearritning.................................. | 4 |
Allmän fysik ............................................................ | 6 |
Elementar-kemi, oorganisk.......................................... | 4 |
Kemiska laborationer.................................... | 8 å 12 |
Frihandsteckning ............................................................... | 7 |
Modellering..................................................................... | 4 |
Verkstadsarbete .................................................................................... | 11 |
Andra året. a) Af delningen för mekanik. Ren matematik, nemligen funktionslära, de första grun-derna af eqvationsteorien samt af differential- och inte- |
|
gralräkningen .................................................................. | 4 |
Landtmäteri och nivelering1 | 2 under vår- |
| terminen. |
Teoretisk mekanik ............................... | 4 |
Mekanisk teknologi......................................... | 2 |
Beskrifvande geometri med linearritning................. | 4 |
Elementar-kemi, organisk...................................... | 2 |
Maskinlära ......................................... | 2 |
Maskinkonstruktioner ....................... | 9 |
Frihandsteckning .................................. | 7 |
Modellering................................................................... | 4 |
Verkstadsarbete ............................................................................ | 6 |
b) Af delningen för teknisk kemi. |
|
Kemisk teknologi...................................................... | 4 |
Elementar-kemi, organisk............................ | 2 |
Mineralogi och geognosi ................................................................. | 2 |
165
Kemiska laborationer..
Mekanisk teknologi.....
Fribandsteckning ........
Modellering....................
Antal timmar
i veckan,
c) Af delningen för byggnadskonst.
Ren matematik, nemligen funktionslära, de första grunderna
af eqvationsteorien samt af differential- och integralräkningen.
................................................................................
Landtmäteri och nivelering............................................................
Teoretisk mekanik ..............................................................................
Mekanisk teknologi...........................................................................
Beskrifvande geometri med linearritning..................................
Maskinlära...............................................................................................
Maskinkonstruktioner ........................................................................
Elementar-kemi, organisk..................................................................
Mineralogi och. geognosi ..................................................................
Fribandsteckning .................................................................................
Modellering.............................................................................................
Verkstadsarbete ...................................................................................
Tredje året.
a) Af delningen för mekanik.
Teoretisk mekanik ....
Maskinlära ...................
Maskinkonstruktioner
Tillämpad fysik ...........
Fribandsteckning .......
Modellering..................
Verkstadsarbete .........
17 V,
2
7
4
2 under vårterminen.
4
2
4
2
9
2
2
7
4
6
4
2
9
3
7
4
5
166
b) Afdelningen för teknisk kemi. Kemisk teknologi............................................................................... | Antal timmar , 4 |
Kemiska laborationer ...................................................................... | 17% |
Tillämpad fysik ............................................................................ | 3 |
Frihandsteckning .............................................................................. | 7 |
Modellering....................................................................................... | 4 |
Verkstadsarbete ................................................................................. | 5 |
c) Afdelningen för byggnadskonst. | | • |
Teoretisk mekanik .............................................................................. | 4 |
Maskinlära................................................................................................ | 2 |
Maskinkonstruktioner ........................................................................ | 9 |
Tillämpad fysik .................................................................................. | o |
Jr J Allmän byggnadskonst, föredrag................................................... | 2 |
» » ritning.................................................... | 4 |
Väg- och vattenbyggnadskonst, föredrag ................................. | 2 |
)) » » ritning .................................... | 4 |
Frihandsteckning ................................................................................ | 7 |
Modellering............................................................................................ | 4 |
Det bör vid dessa tabeller märkas, att flera af de för olika år
upptagna kurser i samma ämne äro sammanförda till ett, så att lärjungar,
tillhörande andra och tredje året, i vissa ämnen erhålla samtidig
undervisning. Detta är händelsen med den kemiska teknologien, de
kemiska laborationerna, den teoretiska mekaniken, maskinläran, maskinkonstruktionerna,
frihandsteckningen, modelleringen och verkstadsarbetet.
Den lägre afdelningen åtnjuter särskild undervisning endast i
beskrifvande geometri med linearritning, ren matematik samt verkstadsarbete.
I alla öfriga läroämnen, som äro upptagna i undervisningsplanen
för den lägre afdelningen, är undervisningen gemensam för denna
afdelnings lärjungar och för lärjungarne af första eller andra årskurserna
i den högre afdelningen.
167
För att upplysa, till hvilket omfång undervisning vid Chalmersska
slöjdskolan meddelas i de särskilda läroämnena, bifogas följande uppgifter,
hemtade ur de programmer för läsåret 1873—1874, som blifvit
Komitén meddelade.
Allmän fysik. I detta ämne genomgås större delen af A. H. Focks
lärobok för Teknologiska Institutet jemte tillägg. De stycken, som tillköra
den mekaniska fysiken, uteslutas, emedan de föredragas i samband
med mekaniken. Talrika försök göras, hvarjemte eleverna öfvas i lösningen
af fysikaliska problemer. 48 elever och 5 åhörare deltogo i undervisningen.
Ren matematik. De här använda läroböcker äro:
Föi lägre afdelningen: Björlings algebra, Cronhjelms planimetri
och proportionslära. Elevantalet 64;
För högre afdelningens lista årskurs: Björlings algebra, Lindmans
plana trigonometri, Alreiks stereometri, Fogelmarcks analytiska
geometri. Elevantalet 48, utom 5 åhörare;
För högre afdelningens 2:dra årskurs: Björlings differentialräkning,
Brochs Lasrebog i högre matematik, in. fl. Elevantalet 26.
Landtmäteri och niellering. I dessa ämnen genomgås en del af Alreiks
lärobok i landtmäteriet jemte skriftliga anteckningar. Dessutom
öfningar på fältet jemte kartritning.
Beskrifvande geometri med linearritning. Förberedande öfningar; projektionsritning
efter modeller af de geometriska kropparne samt af maskindelar;
croquisritning med påtecknade mått efter modeller och maskiner;
öfningar i lavering och färgläggning; konstruktion af skuggor
och slagskuggor; isometrisk perspektivritning af maskiner; föredrag och
öfningar i beskrifvande geometri. Antalet elever af lägre afdelningen
62, af öfre 50, utom 6 åhörare.
Oorganisk elementar-kemi med tillhörande laborationer (under lista
året). Vid undervisningen i detta ämne följes Berlins och Blomstrands
lärobok, som till större delen medhinnes. Elevantalet af högre afdelningen
48, förutom 8 åhörare. Af den lägre afdelningens lärjungar, hvilka
endast som åhörare deltogo i undervisningen, var antalet 62. Laborationerna
under första året äro obligatoriska endast för de elever i den
öfre afdelningen, som ämna att följande år egna sig åt kemiskt-tekniska
168
facket. De omfatta dels preparat-framställning, dels lättare qvalitativa
analyser. 19 lärjungar deltogo i dessa laborationer.
Organisk kemi Inledning; kolväten, glycoler, glycerin, kolhydrater,
cyanföreningar, benzolderivater, naftalinderivater, organiska baser m. m.
Elevantalet 17.
Mineralogi och geognosi. Vid undervisningen användes Sjögrens lärobok
i mineralogi jemte Bergstrands geologi samt delar af Erdmans
»Bergarternas kännedom». Elevantalet 16.
Kemisk teknologi. Såsom lärobok i ämnet användes Wagners »Die
Chemische Technologie». Kemiska fabriker i granskapet af Göteborg
besökas. Elevantalet 2.
Kemiska laborationer anställas af kemiskt-tekniska afdelningens lärjungar
i ett för dem ordnadt särskild! laboratorium. Här fortsättas
arbetena under fyra terminer. Den första terminen egnas åt qvalitativa
analyser samt öfning i vågens användande, den andra åt qvantitativa
analyser, tredje och fjerde terminerna åt tekniska undersökningar af
fabriksprodukter. Elevantalet 2.
Mekanisk teknologi. Vid undervisningen användes förnämligast Kariuarsch’
mekaniska teknologi. Hufvudsakligen behandlas träets och
metallernas bearbetning. Mekaniskt-tekniska fabriker i granskapet af
Göteborg besökas. Elevantalet 55 af lägre och 15 af den öfre afdelningen.
Elementar-mekanik: Mekanikens grundbegrepp, statik, dynamik, vätskors
jemnvigt och rörelse. Elevantalet af lägre afdelningen 51, af
öfre afdelningen 46.
Teoretisk mekanik. Vid undervisningen användas hufvudsakligen
Dahlanders och Ritters läroböcker i mekanik; större delen af den först
nämnda medhinnes. Elevantalet 29, utom 2 åhörare.
Maskinlära. Inledning; vattenhjul, turbiner, grunderna för den mekaniska
värmeteorien, ångpannor, ångmaskiner, lokomotiver, varmluftsmaskiner.
Vid undervisningen användas hufvudsakligast Dahlanders
inledning till maskinläran och Ekstrands framställning af teorien för
varmluftsmaskiner. Elevantalet 29, utom 2 åhörare.
Maskinkonstruktioner. Härvid följes Reuleaux’ af Ångström bearbetade
»Konstruktör» m. II. arbeten. Till en början öfvas lärjungarne med
169
konstruktion af enkla maskindelar, derefter med konstruktion af kranar,
vattenkraftmaskiner och ångmaskiner. Antalet elever 29, utom 2
åhörare.
Tillämpad fysik. Härvid följes* A. H. Focks tillämpade värmelära
jemte tillägg; vidare afhandlas antingen tillämpad electricitetslära eller
läran om gaslysningen. Elevantalet 15.
Allmän byggnadskonst med tillhörande ritning. I detta läroämne
omfattar undervisningen: läran om byggnadsmaterialier, jordarbeten,
grundläggning, stenhuggare-, murare- och timmermansarbeten samt öfriga
byggnadsarbeten; vidare byggnadskonstens historia med särskild
hänsyn till konstruktionen och den deraf framgående konstformen. Under
ritöfningarne sysselsättas lärjungarne med konstruktion af enklare
byggnader med dertill hörande detaljer i större skala. Elevantalet 23,
utom 4 åhörare.
Väg- och vattenbyggnadskonst med tillhörande ritning. Undervisningen
omfattar: vägbyggnadskonst, jernvägsbyggnadskonst, brobyggnadskonst,
vattenbyggnadskonst jemte läran om vattenledningar och vattenaflopp.
Vid ritöfningarne konstruera eleverna detaljer till väg- och jernbaneanläggningar
samt fullständiga ritningar till broar, slussar in. m. Elevantalet
8, utom 4 åhörare.
Frihand st eckning en omfattar ritning efter klotsar, som utföres dels
på fri hand, dels genom perspektiviska konstruktioner samt ritning efter
planscher och gipser. Elevantalet 87.
Modellering. Arbeten utföras både i lera och vax samt afformas
derefter i gips. 75 elever hafva deltagit i denna undervisning.
Verkstadsarbete. I skolans mekaniska verkstad meddelas undervisning
i filning, svarfning och polering af jern, stål och messing; svarfning,
hyfling och polering af trä; förfärdigande af modeller till enkla
och sammansatta mekanismer samt till hela maskiner. Elevantalet 100.
För att antagas till elev vid Chalmersska slöjdskolan erfordras,
som nämndt, det kunskapsmått i matematik, som meddelas vid de högre
elementar-läroverken.
Andra än inskrift^ elever kunna dock, efter anmälan hos föreståndaren,
såsom åhörare erhålla undervisning vid skolan.
22
170
Lärarepersonalen vid Chalmersska Slöjdsskolan är följande:
Föreståndaren, som tillika är lärare i allmän fysik;
En lektor i matematik och linearritning;
» i kemi, kemisk teknologi, mineralogi och geognosi;
» i mekanik och maskinlära samt mekanisk teknologi;
En lärare i tillämpad fysik, som tillika är andre lärare i matematik;
» i oorganisk kemi;
y> i allmän byggnadskonst:
» i väg- och vattenbyggnadskonst;
» i frihandsteckning och modellering;
Eu verkmästare.
Dessutom biträdas lärarne vid den mera elementära Undervisningen
af repetitörer; dessa äro vanligen äldre elever, som ännu icke aflagt
afgångs ex am eu.
Med undantag af föreståndaren, hvilken tillsättes af Kongl. Maj:t
och åtnjuter professors namn och värdighet, antagas lärarne af Direktionen
genom förordnanden, Indika så väl å Direktionens som lärarnes
sida kunna uppsägas. Sker sådan uppsägning ej senast tre månader
före lästerminens början, kommer förordnandet att för samma termin
fortfara.
Följande sammandrag af Chalmersska Slöjdskolans räkenskaper för
år 1872 visar skolans inkomster och utgifter:
Inkomster:
Saldo från 1871 ......................................................... 1,400 kronor 29 öre
Statsanslag för 1872 ................................................... 32,000 )> — »
Kongl. Kommers-Kollegii anslag till premier och
stipendier ............................................................... 450 » — )>
Ränta från Gibsonska fonden ...................................... 600 )) — ))
Ersättning för af elever uttagna verktyg samt afgift
från åhörarne ..................................................... 1,045 )) 10 »
Bidrag från Chalmersska donationsfonden till fyllande
af den brist, som uppstått vid utgifternas
bestridande för kol, ved, gas och diverse 3,258 )) 75 »
Summa 38,754 kronor 14 öre
Första utgiftstiteln Löner............................................... 23,260 kronor — öre
Andra » Premier och stipendier ............ 575 » — »
Tredje )) Biblioteket .......... 767 » 83 »
Fjerde » Instrumenter och råämnen...... 985 )) 7 ))
Femte )> Laboratoriet ................................. 1,153 » 42 »
Sjette » Mekaniska verkstaden............... 4,225 » 67 »
Sjunde » Kol, ved, gas, diverse utgifter 6,365 » 41 ''»
Saldo till år 1873............................................................. 1,421 » 74 »
Summa 38,754 kronor 14 öre
Det bör härvid anmärkas, att Barnhus-styrelsen nu mera endast
förvaltar de under senare åren af enskilda personer gjorda donationer
samt den osålda äldre fastigheten, hvars alla lägenheter äro uthyrda,
och hvaraf de inflytande hyrorna till fullo betäcka räntan å det upptagna
lånet, utom skatter och underhåll. Men de dryga utgifterna vid de nya
skolbyggnaderna för kol, ved, belysning, dessa fastigheters underhåll och
diverse, sammanförda under benämningen »sjunde hufvudtiteln», öfverstiga
anslaget med ett icke obetydligt belopp, hvarföre skolans styrelse
hos Kongl. Maj:t sökt och erhållit tillstånd att genom upptagande utaf
elev-afgifter öka inkomsterna.
Utöfver de i sjette utgiftstiteln upptagna utgifter, bekostar Chalmersska
donationsfonden 600 kronors årlig aflöning för den vid verkstaden
anstälde maskinisten.
Följande löner utgå till föreståndare, lärare och öfrige tjenstemän
vid läroverket:
Föreståndarens arvode...................................................................... 3,500 kronor •
Sekreterarens arvode........................................................................... 400 )>
Läraren i allmän fysik .................................................................... 1,200 »
Lektorn i matematik och linearritning...................................... 3,500 »
» i kemi, kemisk teknologi, mineralogi och geognosi 3,500 »
» i teoretisk och tillämpad mekanik samt mekanisk
teknologi .................................... 3,500 »
Andre läraren i matematik............................................................... 700 »
Läraren i tillämpad fysik.............................................. | ............... 600 | kronor |
» i oorganisk kemi .......................................... | .............. 1,500 | )) |
» i allmän byggnadskonst.................................. | ............... 900 |
|
» i väg- och vattenbyggnadskonst .............. | ................ 900 |
|
» i frihandsteckning............... | ............... 600 | » |
)> i modellering........................ | ................ 400 |
|
Bibliotekariens arvode.............................................. | 250 | )> |
Verkmästaren ................................................................ | .............. 2,500 | » |
Vaktmästaren................................................... | ............. 700 | » |
Dessutom åtnjuter föreståndaren, som tillika är sekreterare och
lärare i allmän fysik, boställsvåning uti läroverkets nya byggnad. Äfven
vaktmästaren och maskinisten hafva fria bostäder.
Chalmersska slöjdskolan bär temligen rikhaltiga samlingar af mekaniska
modeller, fysikaliska apparater, tekniska och kemiska prof, samt
ett icke obetydligt tekniskt bibliotek.
Lokalerna äro nu mera, sedan skolan erhållit nya byggnader, ganska
tillfredsställande. Särskildt bor anmärkas, att för den kemiska
undervisningen en särskild, väl inrättad byggnad, med två laboratorier,
föreläsningssal, rum för samlingar m. m. blifvit uppförd samt att äfven
den mekaniska verkstaden inrymmes i en särskild byggnad, som innehåller
ångmaskin samt flera arbetsmaskiner.
Antalet elever, som år 1829 utgjorde 29, hade redan år 1839 stigit
till 62, år 1849 till 68, år 1859 till 107, år 1869 till 111, och uppgick
under höstterminen år 1873 till icke mindre än 155, hvaraf
i lägre afclelningen....................................... 62
i öfre )) ........................................ 80
samt åhörare............................................... ..... 13
Efter dessa uppgifter om Chalmersska slöjdskolans successiva
utveckling och nu varande tillstånd, öfvergår Komitén till en redogörelse
för de förändringar i hennes organisation, hvilka, efter Komiténs åsigt,
vore lämpliga att vidtaga, och som kunde sätta denna läroanstalt i stånd
att ännu mera gagna industrien. I afseende å motiverna till de af Komiten
härvid föreslagna detaljbestämmelser, får Komitén i allmänhet
hänvisa till de grunder för tekniska läroverks organisation, som Komitén
redan i fråga dels om den tekniska högskolans, dels om de tekniska
173
elementarskolornas organisation framstält. Det är endast vid några
punkter och i synnerhet vid sådana, som äro för Chalmersska Slöjdskolan
egendomliga, som det torde vara erforderligt att vidare utveckla
de motiver, som ligga till grund för Komiténs förslag angående denna
läroanstalts organisation.
Chalmersska Slöjdskolans ändamål.
Det synes Komitén otvifvelaktigt, att det med den Chalmersska
donationen åsyftade ändamål var upprättandet af en läroanstalt för
den ungdom, som egnar sig åt den industriela arbetarens yrke. Enligt
den af Frimurare-barnhus-direktionen i Göteborg genom dess ordförande
den 5 November 1829 vid Chalmersska slöjdskolans öppnande
för vetenskaplig undervisning afgifna berättelse, hade nemligen Direktionen
emottagit denna donation »för att inrätta en slöjdskola till
kostnadsfritt begagnande af den här i staden uppväxande fattiga
ungdomen». De öfverläggningar, som försiggingo och de olika meningar
som yttrades, angående slöjdskolans organisation under första
åren af dess tillvaro, bekräfta än ytterligare att sådan varit stiftarens
afsigt.
Vore Chalmersska slöjdskolan uteslutande grundad på nyss nämnda
donation, skulle således denna skola egentligen böra vara eu läroanstalt,
hvilken åt sina, endast genom folkskolans undervisning förberedda lärjungar
meddelade en elementär teknisk bildning, afsedd att göra dem
skickliga att som arbetare och arbetsförmän gagna industrien. Men
den Chalmersska slöjdskolan är nu mera hufvudsakligen att anse såsom
en statsanstalt, och staten, hvilken genom sina anslag uppehåller
skolan, egen otvifvelaktigt befogenhet att tillse, det skolan uppfyller
de vilkor, som för det allmännas intressen äro vigtigast, jemte det han
vid den förtjent^ mans önskan och syfte, som gifvit skolan dess upphof
och genom hvars frikostiga skänk hon erhållit eu ändamålsenlig
lokal, bör fästa behörigt afseende.
Ur denna synpunkt bör således den frågan bedömas, hvilken ställning
Chalmersska slöjdskolan till största gagn för det allmänna bör intaga.
174
Bör hon göras till en teknisk högskola? Eller skulle hon verka mera
ändamålsenligt såsom en teknisk elementarskola, ungefärligen så organiserad,
som Komitén i det föregående föreslagit? Eller skulle hon
böra vara en ännu lägre, på folkskolans grundval bygd industriskola?
Otvifvelaktigt skulle läroverket i alla dessa olika former kunna gagnande
inverka på industrien; uppenbarligen måste likväl någon af
dem vara den, som bäst motsvarar behofvet och således bör i första
rummet väljas.
Chalmersska slöjdsskolan har från eu anspråslös början småningom
arbetat sig allt högre upp, och det saknas icke hos henne en sträfvan
att allt mera närma sig till en teknisk högskolas verkningskrets. De
aktningsvärda bevekelsegrunder, som föranledt denna sträfvan, äfvensom
det nit och det intresse, hvilka, äfven med små tillgångar, utvecklas
under arbetet för att nå ett högre mål, förtjena allt erkännande, och Komitén
för sin del kan icke annat än högt uppskatta deras värde. Men
å andra sidan kan man icke tillsluta ögonen för den sanningen, att för
ett land med icke större folkmängd än den Sverige eger, en enda teknisk
högskola måste vara fullt tillräcklig. Eu högskolas underhåll är ock
förenadt med så betydande kostnader, att, ehuru Teknologiska Institutet
uppbär ungefär dubbelt så stort årsanslag som Chalmersska slöjdskolan,
det först nämnda läroverket, hvars organisation likväl i det hela taget
är ganska ekonomiskt ordnad, icke kan utan ökadt anslag rätt uppfylla
de fordringar, man i våra dagar måste ställa på eu teknisk högskola.
Ännu mindre kunde detta blifva möjligt för Chalmersska slöjdskolan,
hvilken således, om hon skulle blifva en teknisk högskola, komme att
taga mycket betydande bidrag af allmänna medel i anspråk.
Att en teknisk elementarskola för en stad, sådan som Göteborg,
hvilken utgör medelpunkten för en mycket betydande industriel verksamhet,
är af stor vigt, kan icke nekas. Under det att ett jemförelsevis
mindre antal ingeniörer, arkitekter, konstruktörer och arbetschefer
med högre teknisk bildning användes, är för den närmaste ledningen
af de tekniska arbetena ett mycket stort antal personer med elementär
teknisk bildning behöfligt. Inom eu verkningskrets, motsvarande
eu teknisk elementarskolas, kan till följe häraf den i fråga varande
läroanstalten verka till ett obestridligt gagn för landets industri. Att
175
stänga hennes verksamhet inom de gränser, en sådan bestämmelse
skulle föreskrifva, skulle likväl, efter hvad det synes Komitén, allt för
mycket strida så väl emot hennes genom allvarliga bemödanden redan
tillryggalagda utveckling, som emot hennes nu varande ståndpunkt
och anda.
Det kunde slutligen sägas, att äfven en teknisk elementarskolas verksamhet
och ställning är för hög, för att den skulle rätt svara mot det
af skolans stiftai e afsedda ändamål. En teknisk elementarskola, efter den
plan Komitén för ett sådant läroverk uppställt, kan icke ställas i omedelbart
samband med folkskolan; den kan derföre icke annat än undantagsvis
tjena de egentliga arbetarnes utbildning. På grund deraf ktinde
man yika, att skolan icke skulle frångå det åt stiftaren ursprungligen
afsedda syfte.
Vid valet emellan dessa särskilda möjligheter har det synts Komitén,
att hufvudsakligen den hittills vunna erfarenheten borde tjena till ledning.
Fastän den Chalmersska slöjdskolan icke kan eller bör förvandlas
till en teknisk högskola, sa vore det likväl till omisskännlig skada för
den tekniska bildningen, om hon icke skulle fortfarande få föra sina
lärjungar så långt fram som hon hittills förmått. Det kan ock, då en
läroanstalt till följe af sin inre utveckling kommit att intaga en ställning
emellan den egentliga högskolan och det tekniska elementarläroverket,
icke vara utan nytta, att genom bibehållandet af denna ställning, en
ökad erfarenhet af olika undervisningsplaners tillämpning kommer det
hela till godo.
Lika litet synes det böra i fråga komma, att den vid Chalmersska
slöjdskolan redan befintliga lägre afdelning skulle upphöra. Obestridligen
är det riktigt, att vid den samma fortfarande finnes jemväl eu sådan
afdelning, hvilken kan anses motsvara stiftarens afsigt, äfvensom att för
denna afdelmngs underhåll användes åtminstone en så stor summa, som
räntan å donationen utgör. Fördelningen af eu teknisk färoanstalt i
två skilda afdelningar, den ena mera elementär, den andra mer vetenskaplig,
är från industriens ståndpunkt fullt berättigad, likasom ock
exempel deipa ingalunda saknas i andra länder. De olika befattningar
i industriens tjenst, till hvilka eu sådan anstalt har att förbereda, äro
nemligen af så väsendtligt skilda slag, och taga i anspråk så betydligt
*
176
olika grader af kunskap, att det icke kan vara utan nytta om de motsvaras
af olika afdelningar inom läroverket, lämpade efter olika förkunskaper.
Under det att verkmästaren, byggmästaren, i dkaren af de närmast
fabriksindustrien stående arterna af handtverk m. fl. hafva behof
af en jemförelsevis högre teknisk bildning, måste för arbetsförmannen,
maskinisten, maskinarbetaren, den vanlige handtverkare!!, ett vida lägre
kunskapsmått vara tillfyllestgörande.
Det skulle härvid kunna anmärkas, att, om dessa grundsatser vore
allmänt giltiga, äfven de i olika delar af landet befintliga tekniska elementarskolorna
borde fördelas i två skilda afdelningar, eller ock att
nya tekniska läroanstalter med ännu mer elementär riktning än dessa
borde upprättas. Det senare skulle utan tvifvel i flera hänseenden vara
fördelaktigt, men det kan icke vara oeftergifligen nödvändigt. De tekniska
afton- och söndagsskolorna kunna nemligen i de flesta fall lemna
den undervisning, som förut nämnda läroanstalter afse, och sådana skolor
böra utan fråga vara förenade med de tekniska elementarskolorna, så-,
som ock i sjelfva verket redan är händelsen.
Man kunde äfven sätta i fråga, huruvida icke Chalmersska slöjdskolans
lägre afdelning borde vara eu afton- och söndagsskola. Om
Frimurare-barnhus-direktionen vid slöjdskolans första upprättande vidtagit
eu sådan anordning, hvilken ingalunda strider mot donationens
syfte, skulle detta otvifvelaktigt hafva varit fullt befogadt. Men under
nu varande förhållanden torde det vara mindre lämpligt att vidtaga en
sådan förändring. De tekniska afton- och söndagsskolor, som finnas i olika
delar af landet, underhållas i allmänhet af kommunerna, och det synes
icke vara skäl att i detta hänseende göra något undantag. För öfrigt
finnes redan i Göteborg en icke obetydlig afton- och söndagsskola, för
hvars behof en ansenlig byggnad, bekostad genom den af framlidne
grosshandlaren Sven Renström till Göteborgs samhälle gifna storartade
donation, helt nyligen blifvit uppförd. Denna skola underhålles
dels af staden, dels af Göteborgs slöjdförening, och man bör med skäl
kunna hoppas, att Göteborgs samhälle icke skall underlåta att gifva åt
denna anstalt allt det understöd behofvet klöfver. Genom en lämplig
samverkan mellan de Chalmersska och Renströmska skolorna kunna dessa
177
tillsamman bilda en verkligen storartad läroanstalt, hvars olika delar
motsvara olika arter af teknisk undervisning.
I betraktande af nu anförda omständigheter synes det Komitén, att
Chalmerska slöjdskolan bör vara eu läroanstalt med ändamål dels att
till inträde i industriens tjenst förbereda ynglingar, hvilka egna sig åt
den industriela arbetarens yrke, och dels att meddela den undervisning
som erfordras för blifvande verkmästare, eller ledare af tekniska anstalter
och byggnadsarbeten. Skolan bör således, efter Komiténs åsigt,
fortfarande innehålla två afdelningar, eu lägre och en högre, motsvarande
dessa båda syften.
Då sålunda den dubbla bestämmelse, som Komitén ansett den Chalmerska
slöjdskolan böra eg a, nära öfverensstämmer med nu varande
förhållanden, hafva Komiterade i sitt förslag beträffande denna skola
kunnat hufvudsakligen inskränka sig till att föreslå vissa i deras tanke
gagneliga förändringar i enskildheter, särdeles af undervisningsplanen
för den lägre afdelningen, äfvensom åtskilliga bestämmelser, åsyftande
att gifva åt lärarne en säkrare ställning, än de för närvarande ega.
Inträdesfordringar.
I enlighet med de nu uttalade åsigter angående Chalmerska slöjdskolans
ändamål och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de för denna
skola redan gällande föreskrifter, får Komitén föreslå följande inträdesfordringar.
För inträde i den lägre afdelningen: Fylda 14 års ålder; vitsordad
god frejd och god religionskunskap; förmåga att obehindradt läsa och
tydligt skrifva svenska språket samt god öfning i behandlingen af de
fyra räknesätten, äfven med vanliga och decimal-bråk.
För inträde i den högre afdelningen: Utom de för inträde i den lägre
afdelningen uppstälda fordringar, bör den sökande visa sig ega kunskaper
i geometri, motsvarande de sex första böckerna af Euclides; i algebra
två grader; hufvuddragen af historien och geografien, särdeles fäderneslandets;
svenska språkets grammatik, samt förmåga att någorlunda
ledigt öfversätta lättare tyska författare.
Direktionen för Chalmerska slöjdskolan har hos Eders Kongl. Maj:t
23
i underdånighet hemställt, bland annat, att åldern för inträdes vinnande
i den högre afdelningen måtte höjas, dock endast på det sätt, att yngling,
som uppnått IG års ålder, skulle hafva företräde till vinnande af
inträde i denna afdelning framför yngre inträdessökande, ett företräde,
som direktionen äfven anser böra till godo komma yngling, som visar
sig hafva under viss tid, t. ex. tre månader, deltagit i praktiskt arbete.
Då detta förslag synts Komitén väl grundad!, har den funnit sig ega
skäl att i det samma instämma.
För öfrig! synes vid Chalmerska slöjdskolan, likasom vid Teknologiska
Institutet, tillfälle böra lemnas dem som sådant önska, att i egenskap
af specialelever deltaga uti undervisningen i ett eller flera af skolans
läroämnen, så framt de visa sig eg a härför erforderliga förkunskaper.
Specialeleverne böra lika som öfrige elever deltaga i repetitioner
och öfningar.
Om man jemför nu nämnda inträdesfordringar med de bestämmelser,
som för de tekniska elementarskolorna i detta hänseende af Komitén
föreslagits, finner man, att för inträde i den högre afdelningen af Chalmerska
slöjdskolan uppställts något högre och för den lägre afdelningen
betydligt lägre fordringar än hvad för de sist nämnda läroverken ifrågasatts.
Att för den lägre afdelningen fordringarne icke bestämmas högre
än att de motsvara den bildning, folkskolan meddelar, torde vara, enligt
hvad Komitén i det föregående anfört, fullt berättigad!. För den
högre. afdelningen åter skulle man visserligen kunna sätta i fråga att
bestämma inträdesfordringarne till likhet med de tekniska elementarskolornas,
men vid det förhållande, att den Chalmerska slöjdskolan
eger äfven en lägre afdelning med inskränktare inträdesfordringar, kan
det icke medföra någon olägenhet att fordringarne för den högre afdelningen
äro något mera omfattande.
I allmänhet torde, såsom för närvarande äfven är fallet, examen
böra anställas med de inträdessökande. Men det synes Komitén skäligt,
att aflagd mogenhetspröfning vid något af rikets högre elementarläroverk
bör medföra befrielse från att aflägga sådan examen. I afseende
å sättet att anställa inträdespröfning till Chalmerska slöjdskolans högre
afdelning, synes, i likhet med hvad i afseende å den Tekniska Högskolan
blifvit föreslaget, en skriftlig pröfning böra föregå den muntliga.
179
Fackafdelningar och studiekursernas längd.
Vid Chalmerska slöjdskolans högre afdelning gifves det, på sätt
förut blifvit anfördt, för närvarande tre fackafdelningar, nemligen en för
mekanik, en för teknisk kemi och en för byggnadskonst. För dessa
fackafdelningars genomgående äro lärokurser, omfattande tre år för
hvardera, bestämda. För den lägre afdelningen finnes deremot icke
någon fackdelning och ingen bestämd tid för kursens genomgående.
Beträffande först den högre afdelningen, synes den nu bestående
fackdelningen, äfvensom den för de särskilda afdelningarne bestämda
undervisningstid i allmänhet ändamålsenlig. Den förändringen skulle
likväl, till gagn för det hela, kunna göras, att undervisningstiden för
de lärjungar, hvilka egna sig åt teknisk kemi, i vissa fall inskränktes
till två år. Genom att från denna kurs utesluta de läroämnen, som
icke äro oundgängligen behöfliga för fackstudiet inom den samma, blefve
det möjligt att under två år en för de flestes behof tillfyllestgörande
kemisk-teknisk utbildning vunnes. Men derjemte bör vid denna anordning
tillfälle beredas för dem som sådant önska, att vid läroverket erhålla
en fullständigare bildning i detta fack, och kursen för dem bör vara
treårig. Komitén åsyftar med detta förslag att göra den kemiska undervisningen
vid Chalmerska slöjdskolan bättre afpassad för lärjungar med
olika anlag och olika studiesyften, hvarigenom den fördel sannolikt
skulle vinnas att flere lärjungar vinnläde sig om denna vigtiga gren af
yrkeslifvet, än det ytterst ringa antal, som för närvarande deltager i den
hit hörande undervisning.
Vid den lägre afdelningen anser Komitén visserligen icke någon
fackdelning vara af beliofvet påkallad, men deremot synes det nödvändigt
att undervisningen ordnas med afseende på en bestämd tid för kursens
genomgående, hvilken tid lämpligast torde böra bestämmas till
två år. Under denna tid kan eu från folkskolan utgången lärjunge
hinna att inhemta de första grunderna af matematiken, mekaniken,
ISO
fysiken, kemien och fikonsten, samt förvärfva någon färdighet i verkstadsarbete,
hvarigenom han kan blifva en framstående arbetare och
möjligen äfven sättas i stånd att framdeles vinna en högre anställning
i industriens tjenst.
Läroämnen.
De läroämnen, Indika enligt Komiténs åsigt böra utgöra föremål för
undervisningen vid Chalmerska slöjdskolan, äro följande:
För den lägre afdelningcn.
1. Matematik.
1. Aritmetik och algebra. Vid denna undervisning öfvas lärjungarne
i lösning af aritmetiska problemer, utförande af enklare algebraiska
operationer, lösning af första gradens eqvationer samt algebraiska
formlers användande vid praktiska beräkningar.
För denna undervisning beräknas 4 timmar i veckan under
första samt 2 timmar i veckan under andra året.
2. Geometri, nemligen planimetri och stereometri med särskildt afseende
å beräkningen af plana och solida figurers yt- och kubikinnehåll.
3 timmar i veckan under första och 2 timmar i veckan
under andra året.
II. Fysik och kemi.
Populär, genom experimenter förtydligad framställning af de fysiska
och kemiska naturlagar, som äro af största betydelse för tekniken.
3 timmar i veckan under kursens första år.
III. Elementar-mekanik och maskinlära.
Populär och experimentel framställning af de vigtigaste mekaniska
naturlagarne, såsom beträffande krafters sammansättning och upplösning,
läran om tyngdpunkten, om jemnvigt vid maskiner, om kroppars håll
-
*
181
t
fasthet, om krafters arbete, om pendeln, om vätskors tryckning och
utströmning ni. m. Dessutom beskrifning öfver de förnämsta enkla
maskindelarne och mellanmaskinerna samt kraftmaskinerna, jemte en kort
framställning af lagarne för dessas verksamhet.
3 timmar i veckan under kursens andra år.
IV. Mekanisk teknologi.
Redogörelse för de vigtigaste träslagens och metallernas egenskaper
samt för de förnämsta verktyg och maskiner, som användas för
deras bearbetning.
2 timmar i veckan under kursens andra år.
V. Skrifning af uppsatser och bokföring.
Öfning i uppsättande af enklare skrivelser och förande af böcker
för industriel behof.
2 timmar i veckan under kursens båda år.
VI. Ritning och modellering.
1. Frihandsteckninj, omfattande dels croquisritning, dels teckning
af ornamenter m. m.
5 timmar i veckan under båda åren.
2. Lineafritning, jemte de enklaste grunderna för den beskrifvande
geometrien.
5 timmar i veckan under båda åren.
3. Modellering i lera och vax samt afgjutning i gips.
4 timmar i veckan under andra året.
VII. Verkstadsarbete.
öfning i bearbetningen af metaller och trä samt maskindelars och
modellers förfärdigande, äfvensom i maskiners, särskilt ångmaskiners,
användande och vård.
16 timmar i veckan under första och 13 timmar i veckan
under andra året.
182
*
För flen högre afdeluingen.
I. Matematik.
Algebra jemte eqvationsteori, stereometri, ■plan trigonometri, analytisk
geometri samt praktisk geometri (geodesi).
8 timmar i veckan under första året och 4 timmar i veckan
under andra året, samt dessutom öfningar i landtmäteri och
nivelering under vårterminen.
II. Linearritning.
Jemte beskrifvande geometri.
4 å 6 timmar i veckan under de båda första åren.
III. Allmän och tillämpad mekanik.
1. Allmän mekanik, omfattande eu framställning al lagarne lör fasta
och flytande kroppars jemnvigt och rörelse, jemte hållfasthetslära.
6 timmar i veckan under ett år.
2. Maskinlära jemte maskinkonstruktion, omfattande beskrifning å
de förnämsta enkla maskindelarne, mellanmaskinerna och kraftmaskinerna
samt framställning af lagarne för deras verksamhet, älvensom
öfning i konstruktion af maskindelar, enklare kraftmaskiner och arbetsmaskiner.
8 å 12 timmar i veckan under tredje året.
IV. Allmän och tillämpad fysik.
1. Allmän fysik.
6 timmar i veckan under första året.
2. Tillämpad fysik, omfattande de första grunderna för den mekaniska
värmeteorien, läran om brännmaterialier och kroppars förbränning
samt om byggnaders uppvärmning och ventilation in. in.
2 timmar i veckan under andra året.
V. Allmän och tillämpad kemi.
1. Allmän kemi, första kursen.
4 timmar i veckan under första året.
2. Allmän kemi, andra kursen, omfattande eu mera speciel framställning-
af de för de tekniska tillämpningarne vigtigaste delar af den
allmänna kemien.
2 timmar i veckan under andra året.
3. Kemisk teknologi.
4 timmar i veckan under ett år.
4. Kemiska laborationer, första kursen.
8 å 10 timmar i veckan under första året.
5. Kemiska laborationer, andra kursen.
14 å 24 timmar i veckan under andra och tredje året.
VI. Mineralogi och geognosi.
2 timmar i veckan under andra året.
VII. Mekanisk teknologi.
1. Läran om de vigtigaste metallernas och träslagens egenskaper och
bearbetning.
2 timmar i veckan under tredje året.
2. Läran om spillning, väfning, papperstillverkning, qvarnar o. s. v.
2 timmar i veckan under tredje året.
VIII. Byggnadskonst.
1. Allmän byggnadslära samt det vigtigaste af husbyggnadskonsten
med tillhörande ritöfningar.
6 timmar i veckan under andra året.
2. Husbyggnadskonst, jemte grunddragen af byggnadskonstens historia,
äfvensom konstruktion af enklare byggnader.
6 timmar i veckan under tredje året.
184
3. Väg- och vattenbyggnadskonst, omfattande en allmän redogörelse
för konstruktionen af vägar, jernbanor, broar, vattenbyggnader in. in.
med dertill hörande ritöfningar.
8 timmar i veckan under tredje året.
IX. Frihandsteckning och modellering.
1. Frihandsteckning, lägre kurs, omfattande croquisritning samt ritning
efter planscher och gipser.
5 timmar i veckan under två år.
2. Frihandsteckning, högre kurs, företrädesvis ornamentik jemte afteckning
af arkitektoniska detaljer.
4 timmar i veckan under ett år.
3. Modellering i lera och vax, jemte afgjutning i gips.
4 timmar i veckan under tre år.
X. Verkstadsarbete.
Öfning i bearbetning af metaller och trä samt i maskiners skötsel.
5 å 10 timmar i veckan under tre år.
För att visa huru dessa läroämnen kunna fördelas på de olika klasserna
och fackafdelningarne, meddelas följande tabeller:
Lägre afdelningen.
Läroämnen. i | Antal timmar i veckan. | |
lista året. | 2:dra året. | |
Aritmetik och algebra...................................................... | 4 | 2 |
Geometri.................................................................................. | 3 | 2 |
i Kemi och fysik ................................................................. | 3 | — |
Elementar-mekanik och maskinlära................................ | — | 3 |
Mekanisk teknologi............................................................. | — | 2 |
Skrifning af uppsatser, jemte bokföring .................... | 2 | 2 |
Frihandsteckning ............................................................... | 5 | 5 |
Linearritning......................................................................... | 5 | 5 |
Modellering.......................................................................... | — | 4 |
V erkstadsarbete.................................................................... | 16 | 13 |
Summa | 38 | 38 |
Högre afdelningen.
Första året (lika för alla facken).
185
Läroämnen. | Antal timmar |
Matematik........................................................... | 8 |
Linearritning, jemte beskrifvande geometri............................. | 5 |
Allmän fysik................................... | 6 |
Allmän kemi, första kursen .............. | 4 |
Frihandsteckning ................... | 5 |
Verkstadsarbete ............................. | 8 |
Summa | 36 |
Dessutom fakultativt: |
|
Kemiska laborationer...................... | 8 å 10 |
Modellering................................. | 4 |
Andra året. |
|
a) Afdelningen för mekanik. |
|
Matematik..................... | 4 |
Mekanik........................... | 6 |
Linearritning, jemte beskrifvande geometri ............... | 6 |
Tillämpad fysik .............. | 2 |
Allmän byggnadskonst samt byggnadsritning ................... | 6 |
Frihandsteckning ........................ | 5 |
Verkstadsarbete .......................... | 10 |
Summa | 39 |
b) Afdelningen för teknisk kemi. |
|
1. Tre-åriga kursen. |
|
Matematik.............................. | 4 |
Mekanik ........................... | 6 |
Linearritning, jemte beskrifvande geometri ....... | 4 |
24
186
Läroämne
Antal timmar
i veckan.
Tillämpad fysik....................................................................................
Allmän kemi, andra kursen ...........................................................
Mineralogi och geognosi ...............................................................
Allmän byggnadskonst samt byggnadsritning ........................
Kemiska laborationer........................................................................
Summa
2
2
2
6
14
40
2. Två-åriga kursen.
Elementar-mekanik och maskinlära (tillsammans med lägre
afdelningen) .....................................................................................
Linearritning och beskrifvande geometri...................................
Tillämpad fysik..................................................................................
Allmän kemi, andra kursen ...........................................................
Kemisk teknologi ................................................................................
Mineralogi och geognosi ................................................................
Kemiska laborationer .......................................................................
Summa
3
4
2
2
4
2
24
41
c) Afdelningen för byggnadskonst.
Matematik............................................................................................
Mekanik ...............................................................................................
Linearritning och beskrifvande geometri....................................
Tillämpad fysik ....................................................................................
Mineralogi och geognosi ..................................................................
Allmän byggnadskonst samt byggnadsritning ........................
Fribandsteckning ................................................................................
Modellering.............................................................................................
Verkstadsarbete ...................................................................................
Summa
4
6
6
2
2
6
5
4
5
40
Anm. I ofvan upptagna undervisning i modellering
kunna äfven de elever i andra fackafdelningar, som sådant
önska, taga del.
187
Läroämnen. | Antal timmar |
Tredje året. a) Afdelningen för mekanik. |
|
Maskinlära med konstruktioner...................................................... | 12 |
Mekanisk teknologi............................................................................ | 4 |
Väg- och vattenbyggnadskonst jemte ritning.......................... | 8 |
Verkstadsarbete ................................................................................... | 10 |
Summa | 34 |
b) Afdelningen för teknisk kemi. Tre-äriga kursen. |
|
Maskinlära med konstruktioner...................................................... | 8 |
Mekanisk teknologi (läran om spillning, väfning, pappers- |
|
tillverkning, qvarnar m. m.) ...................................................... | 2 |
Kemisk teknologi ........................................................................ | 4 |
Kemiska laborationer......................................................................... | 20 |
Summa | 34 |
c) Afdelningen för byggnadskonst. |
|
Maskinlära med konstruktioner ..................................................... | 8 |
Mekanisk teknologi (läran om metaller och trä):.................... | 2 |
Väg- och vattenbyggnadskonst jemte ritning........................... | 8 |
Husbyggnadskonst jemte ritning................................................. | 6 |
Frihandsteckning (ornamentik) ..................................................... | 4 |
Modellering........................................................................................... | 4 |
Summa | 32 |
Anm. Undervisningen i de två sist nämnda ämnen |
|
Dessa tabeller erfordra endast i några få punkter närmare förklaring.
Hvad först beträffar den matematiska undervisningen, är det uppenbart,
188
att den här icke erfordrar så många timmar som vid de tekniska
elementarskolorna, då eleverna vid Chalmersska slöjdskolans högre afdelning
vid inträdet måste hafva förvärfvat större förkunskaper i detta
ämne, än som vid de tekniska elementarskolorna i allmänhet kan förutsättas,
och undervisning i elementerna jemförelsevis fordrar längre tid.
Dessutom anse]1 Komitén, att differential- och integralräkning icke bör
vara ett obligatoriskt läroämne vid Chalmersska slöjdskolan, och att
således undervisningen i fysik, mekanik och maskinlära m. fl. på matematisk
grund hvilande kunskapsgrenar bör anordnas med elementarmatematiken
som utgångspunkt. Det synes nemligen ändamålsenligare
att genom en allvarlig elementär undervisning lägga en säker, om ock
mindre vidsträckt grund för de följande årens studier, än att genom eu
mera utbredd, men vid för handen varande förhållanden nödvändigtvis
mindre intensiv undervisning splittra lärjungarnes krafter. Medgifver
tiden att åt elever med utmärktare anlag meddela undervisning äfven i
matematikens högre delar, kan sådant på intet sätt anses olämpligt,
endast att denna högre undervisning blifver fakultativ.
Den undervisning i byggnadskonst, som för närvarande meddelas vid
Chalmersska slöjdskolan, har Komitén funnit böra utvidgas och har derföre
föreslagit, dels ett större antal timmar än som förut blifvit använda
för hit hörande ämnen, dels en fördelning af den allmänna byggnadskonsten,
äfvensom husbyggnadskonsten i två kurser, af hvilka den första
skulle blifva gemensam för lärjungar, tillhörande de olika fackafdelningarne,
och den andra vara afsedd för dem, som speciel egna sig åt
byggnadsyrket. Insigt i det vigtigaste af dessa läroämnen är nemligen
så gagnelig och snart sagdt nödvändig för alla idkare af tekniska yrken,
att Komitén ansett undervisning deri äfven vid Chalmersska slöjdskolan
böra meddelas samtliga fackafdelningarne.
För en utvidgning af den speciela undervisningen i byggnadskonst
tala samma skäl, som redan blifvit anförda (sid. 39) i fråga om upprättandet
af särskilda afdelningar för detta ämne vid vissa af de tekniska
elementarskolorna, hvilka skäl Komitén här får i underdånighet åberopa.
I förslaget till undervisningsplan för den kemiskt-tekniska fackafdelningen
har, i eldighet med hvad förut anförts, det blifvit förutsatt,
att tillfälle skulle lemnas lärjungarne inom denna afdelning att antingen
189
på två eller på tre år fullborda sina studier vid läroverket. De lärjungar,
som önska genomgå den tvååriga kursen, skulle under första året
åtnjuta undervisning till sammans med de öfriga lärjungarne, men under
andra året egna sig nästan uteslutande åt de kemiska studierna. På
det de måtte erhålla tillfälle att inhemta någon insigt i mekanik och
maskinlära, är föreslaget att de borde deltaga i den för lägre afdelningen
i dessa ämnen anordnade undervisningen. Undervisningsplanen för
den treåriga kursen är uppstäld i ungefärlig öfverensstämmelse med
hvad Komitén föreslagit för motsvarande afdelning vid de tekniska elementarskolorna.
De lärjungar, som ämna ingå i afdelningen för teknisk
kemi och vilja på två år fullända sin kurs, böra redan under första
året deltaga i de kemiska laborationer, som för första årets elever
äro anordnade. För öfriga lärjungar äro dessa laborationer fakultativa.
För den lägre afdelningen skulle enligt Komiténs förslag en särskild
undervisning i matematik, i kemi och fysik, i elementar-mekanik
och maskinlära, i mekanisk teknologi, i linearritning samt i skrifning af
uppsatser och bokföring anordnas. Genom det föreslagna förfaringssättet
kunde denna afdelning erhålla eu undervisning, som, särskilt afpassad
efter lärjungarnes ringa förkunskaper, borde göra denna undervisning
väsendtligt mera gagnande och tillika bättre motsvarande testators syfte.
Härvid förutsättes, att den undervisning, som meddelas i fråga varande
afdelning, är verkligt populär, med uteslutande af alla sådana
delar af dit hörande läroämnen, som icke motsvara lärjungarnes rent elementära
ståndpunkt. Den omedelbart praktiska undervisningen, nemligen
verkstadsarbetet, modelleringen och en del af ritundervisningen kan,
likasom hittills, vara gemensam för lärjungarne i båda afdelningarne,
så långt utrymmet och förhållandena för öfrigt medgifva.
Sedan Göteborgs slöjdförenings skola erhållit nya lokaler, hvilka
äro närbelägna till Ghalmersska slöjdskolans, torde mellan dessa båda
läroanstalter, hvilka för närvarande äro stälda under samma föreståndares
ledning, med fördel kunna tillvägabringas en närmare anslutning,
hufvudsakligen vid undervisningen i frihandsteckning och modellering.
Då emellertid Göteborgs slöjdförenings skola uteslutande tillhör kommunen
och en enskild korporation, saknar Komitén anledning att närmare
ingå i denna fråga.
190
I afseende på båda afdelningarne bör anmärkas, att de läroämnen,
hvilka finnas upptagna i Komiténs förslag till undervisningsplan, äro afsedda
att vara obligatoriska i den mening att, så framt icke lärjungen,
på skäl som af Skolstyrelsen finnas giltiga, befrias från ett eller annat
af dem, han är skyldig att deltaga i hela den till hans fack hörande
undervisning. Om lärjungen önskar att deltaga äfven i andra ämnen,
än de för honom obligatoriska, bör sådant honom icke förvägras.
Utan tvifvel gifves det flera andra läroämnen, än de i förslaget upptagna,
som skulle lämpligen kunna som fakultativa ingå i skolans undervisningsplan.
Sådana äro t. ex. nationalekonomi, främmande lefvande
språk, handelsvetenskap, kulturhistoria o. fl. Men deraf följer icke,
att staten bör bekosta denna undervisning. Chalmersska slöjdskolan
har redan af framstående personer inom Göteborgs samhälle gjorts till
föremål för en så storartad frikostighet, att man med skäl torde kunna
vänta, det hon äfven framdeles får deraf mottaga bevis, och bekostandet
af undervisning i kunskapsgren^, nyttiga, men icke nödvändiga,
för en teknisk skola torde lämpligast öfverlemnas åt den enskilda välviljan.
Eu utförligare framställning i afseende på vigten och betydelsen af
de i undervisningsplanen upptagna läroämnen synes här icke vara behöflig,
då Komitén derom redan utlåtit sig dels i sitt betänkande angående
den föreslagna tekniska högskolan, dels ock vid behandling af
frågan om reorganisation af de tekniska elementarskolorna i riket.
Lärarepersonalen.
För bestridande af den i här ofvan framlagda plan upptagna undervisning
anser Komitén följande lärarepersonal erfordérlig:
En lektor och en annan lärare i matematik, jemte praktisk och beskrifvande
geometri samt linearritning;
En lektor i allmän mekanik samt allmän och tillämpad fysik;
En lektor och en annan lärare i allmän kemi, kemisk teknologi, mineralogi
och geognosi samt kemiska laboratorier;
En lektor i maskinlära med maskinkonstruktioner, mekanisk teknologi
i emte elementar-mekanik;
191
En lärare i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst med tillhörande
byggnadsritning;
En lärare i väg- och vattenbyggnadskonst med der till hörande
ritning;
En lärare i bokföring och skriftliga uppsatser;
En lärare i frihandsteckning;
En lärare i modellering;
En lärare i verkstadsarbete.
Der mer än en lärare är för samma ämne anstäld, bör undervisningen
dem emellan fördelas af styrelsen.
Dessutom anställas assistenter eller repetitörer, der sådana biträden
äro för undervisningen behöfliga.
Ofvan framstälda plan till lärarepersonalens organisation skiljer sig
i någon mån från det förhållande, som för närvarande eger rum vid
Chalmersska slöjdskolan. Detta beror förnämligast derpå, att vid den
väsendtligt utvidgade, särskilda undervisning, som den lägre afdelningen
efter Komitens förslag skulle erhålla, lektorn i mekanik, maskinlära
och mekanisk teknologi icke skulle kunna medhinna att ensam bestrida
undervisningen i dessa ämnen vid hela läroverket. Vid sådant
förhållande synes det lämpligast, att för den allmänna och tillämpade
fysiken samt den allmänna mekaniken anställes en särskild lektor. Fysiken
är nemligen för en teknisk skola ett så vigtigt läroämne, att undervisningen
deri bör meddelas af en hufvudlärare, och mekaniken är
en med fysiken så närbeslägtad kunskapsgren, att undervisningen i
dessa båda ämnen utan svårighet bör kunna meddelas af samma lärare.
Efter Komitens förslag skulle således vid läroverket anställas fyra
lektorer, i stället att der för närvarande blott finnas tre. En af lektorerna
skulle tillika, så vida icke Kongl. Ma:jt vid inträffande ledighet
täckes annorlunda förordna, vara skolans föreståndare och i denna egenskap,
såsom hittills, hafva professors benämning.
Det torde knappt behöfva anmärkas, att med detta förslag ingalunda
åsyftas att rubba den vid Chalmersska slöjdskolan nu anstälda
pei sonalens ställning. Afsigten dermed är endast att angifva den väg,
som efter komiterades åsigt — lämpligast bör följas vid inträffande
förändringar inom denna personal. Om Komiténs förslag vinner god
-
192
kännande, kan en öfvergång från den nu varande till den normala anordningen
ega rum, utan att någons rätt derigenom förnärmas.
Slutligen får Komitén, i fråga om lärarepersonalens organisation, i
underdånighet hemställa, att denna personal måtte erhålla en fastare
ställning, än den för närvarande eger. Hufvudlärarne synas böra erhålla
fullmakt och åtnjuta pensionsrätt i likhet med lärarne vid rikets elementarläroverk
och i enlighet med hvad Komitén föreslagit för lärarne vid
de tekniska elementarskolorna. För de mindre vigtiga lärarebefattningarne,
hvilka endast skötas som bisysselsättningar af personer, hvilka
på annat håll ega sin hufvudsakliga verksamhet, torde deremot nu gällande
bestämmelser fortfarande kunna utan olägenhet tillämpas.
Uppflyttning»- och afgångspröfningar.
Hufvudsakligen samma bestämmelser, som Komitén föreslagit i afseende
å vilkoren för lärjungarnes uppflyttning från en årsklass till en
annan och för erhållande utaf afgångsbetyg vid den tekniska högskolan
och vid de tekniska elementarskolorna, torde kunna tillämpas äfven vid
Chalmersska slöjdskolan. Hvad Komitén i sådant hänseende förut i detta
betänkande anfört (sid. 59), fåF den äfven här i underdånighet åberopa.
Hos Eders Maj:t har Direktionen för Chalmersska slöjdskolan i underdånighet
hemställt att, oafsedt andra bestämmelser, det må af elev
fordras, att han, för vinnande af inträde i andra årsklassen af skolans
högre afdelning, styrker sig hafva varit minst 3 y2 månader praktiskt
sysselsatt i tekniska yrken, eller ock minst två månader hafva vistats
vid bergverk eller större fabrik, och att han i senare fallet aflemnar
till skolans föreståndare en kortfattad redogörelse för sina iakttagelser
rörande anläggningens beskaffenhet, arbetsmetoder m. m.; samma fordran
skulle äfven vara gällande för elevernas uppflyttning från andra
till tredje årsklassen.
För att lemna eleverna tid till denna praktiska verksamhet, skulle
ferierna för de två högre årsklasserna något förlängas, så att lektionerna
för andra och tredje klasserna ej skulle taga sin början förr än
den 15 September, hvarefter de skulle fortgå med blott fjorton dagars
afbrott vid Jul och eu veckas uppehåll vid Påsk, och för första och
193
andra klasserna afsilning skall ega rum den 1 Maj, då uppflyttningsexamina
för dessa borde börja och fortgå till den 15 i samma månad.
Afgångsexamina för tredje afdelningen skulle börja den 15 Maj och afslutas
till den 1 Juni, då läsåret för hela läroverket kunde sluta. Sommarferierna
hade derigenom för hela läroverket ökats med två veckor,
men vinterferierna minskats med en. Lektionerna för första årskursen
och nedre afdelningen borde deremot fortfarande taga sin början den 1
September, då äfven komplettering af afgångsexamina kunde få ega
rum, och fortgå till den 15 September. Vid denna tid skulle läroverket
vara i full verksamhet, sedan eleverna i första och andra årsklasserna
återkommit från sin sommarpraktik. Direktionen anser att tiden
för den teoretiska undervisningen härigenom icke skulle synnerligen förminskas,
emedan arbetstiden på skolans verkstad skulle kunna undergå
en väsendtlig förkortning och derigenom samma tid som förut beredas
för nämnda undervisning.
Till stöd för detta förslag har Direktionen hufvudsakligen anfört:
att om eleverna före sitt inträde vid skolan och vidare under ferierna
idkade någon praktisk verksamhet, skulle deras iakttagelse- och
sjelfverksamhetsförmåga bättre utbildas, samt att dessa förmögenheter
snart sagdt endast genom praktiskt arbéte kunna utvecklas;
att denna förmåga i yngre år är lifligast, hvarföre man äfven bör
söka i denna ålder utbilda henne, hvilket icke är möjligt på annat sätt
än genom öfning, men att vid de egentliga skolorna få tillfällen härtill
gifvas;
att genom en föregående praktisk sysselsättning vore eleven redan
vid sina studiers början ej fullkomligt främmande för de många konsttermer,
som förekomma vid den tekniska undervisningen och nästan
bilda ett eget språk, och med hvilka han måste vara bekant innan man
kan bibringa honom några verkliga kunskaper;
att om eleven något varit ute i praktiken, skulle han äfven hafva någon
föreställning om betydelsen af omkostnader för arbeten m. fl. omständigheter,
hvilkas kännedom väsendtligen underlättar den högre tekniska
undervisningen;
att, då någon bjert öfvergång mellan två väsendtligen olika arter
af verksamhet ej egde rum, det vore sannolikt, att elev, på detta sätt
25
194
utbildad, med mera lust komme att i framtiden egna sig åt sitt yrkes
rationela utveckling;
att, enär redan nu ynglingar med afgjord fallenhet, sjelfmant skaffa
sig sådan sysselsättning under sommarmånaderna, några oöfvervinnerliga
hinder icke skulle möta för elev vid en teknisk skola att under
ferierna erhålla lämplig anställning vid byggnadsarbeten, verkstäder
och fabriker, om i skolans stadgar upptoges en föreskrift derom; utan
att det snarare borde blifva för honom lättare på grund deraf, att arbetsgifvaren
hade en större borgen för att han uppförde sig villigt och
ordentligt, samt
att dylika bestämmelser finnas införda vid nästan alla specialskolor,
utan att dessa på något sätt äro förbundna att skaffa sina elever den i
fråga varande praktiska sysselsättningen, i livilket hänseende som exempel
anföras: bergsskolan i Stockholm, navigationsskolorna, sjökrigsskolan,
landtbruks- och skogsskolorna.
Öfver detta förslag har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Komitén att
vid fullgörandet af sitt uppdrag särskild! yttra sig.
Ofvan anförda framställning berör eu fråga, som är en ibland de
vigtigaste för den tekniska undervisningen och som varit föremål fölen
mångsidig pröfning hos dem, som i olika länder haft att göra med
tekniska läroverks organisation. Efter Komiténs uppfattning innehållas
i framställningen flera behjertansvärda sanningar, men Komiterade hafva
likväl, efter sorgfälligt öfvervägande af de fyrfaldiga förhållandten, som
i denna fråga böra tagas i betraktande, icke kunnat komma till fullkomligt
samma slutsatser som Direktionen.
Hvad först beträffar de allmänna synpunkter, ur hvilka det framstälda
förslaget utgår, är det visserligen obestridligt, att deltagandet i
praktisk verksamhet före eller i samband med den tekniska undervisningen
medför gagn för denna; men det kan likväl icke anses oafvisligen
nödvändigt. Utan tvifvel kan skolundervisningen vara af den art,
att derigenom inbillningskraft och iakttagelseförmåga minskas, likasom
den praktiska verksamheten kan vara sådan att dessa själsförmögenheter
derigenom betydligt vinna. Men detta torde ingalunda vara
ett omdöme som gäller all undervisning och all praktisk verksamhet.
Allra minst borde de framstälda menliga verkningarne kunna befaras
195
af den tekniska undervisningen, der genom problem- och konstruktionsöfningar,
genom laborationer, verkstadsarbete, teckning och modellering
samt genom besök i fabriker och andra tekniska anläggningar så rika
tillfällen erbjudas lärjungarne att utveckla sin sjelfverksamhet. Likaledes
kan den praktiska verksamheten vara ganska olika i afseende på
deri inverkan den utöfvar på själsförmögenheternas utbildning. Det*
arbete, som en yngling, innan han förvärfvat några vetenskapligt-tekniska
kunskaper och någon praktisk erfarenhet, får tillfälle att utföra
under några få månaders tjenstgöring inom en fabrik eller vid ett byggnadsföretag,
är vanligen af så underordnad art och så ensidig, att, Indika
fördelar det för öfrigt må medföra, det svårligen kan i någon högre
grad befrämja lärjungarnes sjelfverksamhet. Man kan icke heller med
skäl vänta, att fabrikanten eller ingeniören skall åt en yngling, som
blott för en kort tid står under hans ledning, egna en särskild omsorg
eller anförtro någon vigtigare sysselsättning. Helt annat blifver förhållandet,
när eleven efter afslutad kurs ingår i det praktiska lifvet.
Han har då lärt att uppfatta betydelsen af de tekniska arbeten, vid
hvilka han är använd; hans arbetsgivare bär ock, när han verkligen
anställt honom i sin tjenst, sjelf fördel af att i så vidsträckt mått som
möjligt meddela honom frukten af sin erfarenhet och sätta honom i
tillfälle att sjelf förvärfva sådan.
Häraf torde framgå, att det fördelaktiga inflytande som en kort
praktisk tjenstgöring före inträdet i skolan och under ferierna må utöfva
på utbildandet af lärjungarnes själsförmögenheter, icke i allmänhet
kan anses vara af den väsentliga betydelse som Direktionen ansett.
Och om denna praktiska verksamhet, på sätt föreslaget blifvit, skulle
vinnas på bekostnad af arbetet i skolans verkstad, skulle i detta hänseende
snarare förlust än vinst kunna uppkomma. Skolans verkstad
kan nemligen, om arbetet är systematiskt ordnadt och med omtanke
ledt, till icke så ringa grad befrämja lärjungarnes utveckling i bär i fråga
varande hänseende. I verkstaden kan lärjungen nemligen få tillfälle till
mera mångsidig och i sjelfva verket mera sjelfständig sysselsättning,
än hvad under vistelsen vid en fabrik låter sig göra, enär i skolans
verkstad arbetet kan ordnas med hufvudsakligt afseende på lärjungens
utveckling och icke endast med hänsyn till hvad som skall produceras.
196
Direktionen har vidare anfört exempel på likartade föreskrifter som
de förslagna, hemtade från tekniska specialskolor både i Sverige och i
utlandet, der det ålagts lärjungarne att före eller i samband med de
teoretiska studierna egna sig åt praktisk verksamhet. Deraf följer likväl
icke, att dessa föreskrifter ega full tillämplighet äfven på de allmänt
tekniska läroverken. Förhållandena äro nemligen vid dessa olika slag
af läroanstalter väsendtligt olika. Fn teknisk specialskolas lärjungar
hafva nästan alltid redan bestämt den särskilda gren af industrien, åt
hvilkens tjenst de vilja egna sina krafter, hvilket deremot icke ofta är
fallet med eleverna i de lägre afdelningarne af ett allmänt-tekniskt läroverk.
Dessa kunna på sin höjd hafva beslutat sig för en hufvudriktning
inom tekniken, men icke särskildt åt hvilket bland de samma
hufvudriktning tillhörande yrken de komma att egna sig, emedan detta
val i väsendtlig grad måste bero på de tillfällen till anställning som erbjudas.
Och de många olika afdelningarne inom det mekaniska facket,
t. ex. maskinbyggnadsyrket, spinneriet, väfveriet, pappersfabrikationen,
äro hvarandra mycket olika; de hafva olika tekniska termer och olika
arbetsmetoder. Fn yngling, som någon tid i en underordnad ställning
tjenstgjort vid ett spinneri, har i tekniskt hänseende icke särdeles stort
gagn deraf, om han sedermera kommer att egna sig åt pappersfabrikationen.
Likaså äro de till det kemiska facket hörande industrigrenarne,
t. ex. svafvelsyrefabrikationen, ljustillverkningen, blekeriet, sockerfabrikationen,
väsendtligt olika hvarandra; äfven de hafva olika tekniska
termer och olika arbetsmetoder. Till och med inom byggnadsyrkets
olika afdelningar är skilnaden ingalunda obetydlig.
Men om af dessa skäl den praktiska verksamheten utom skolan
icke synes hafva lika stor betydelse för den allmänna som för den speciel
tekniska undervisningen, följer deraf ingalunda, att Komitén anser
det likgiltigt, om lärjungen vid en teknisk skola under ferierna egnar
sig åt en sådan verksamhet eller icke. Denna verksamhet vidgar alltid
i någon mån lärjungens synkrets, gifver honom begrepp om det
industriela lifvets betydelse, sätter honom i stånd att bättre uppfatta
liera delar af de vetenskapliga och tekniska läroämnena, och lättar öfvergången
från skolan till det praktiska lifvet. Dessa fördelar uppskatta
Komiterade så högt, att de icke skulle tveka att till Direktionens förslag
197
i denna del tillstyrka nådigt bifall, om icke allvarliga betänkligheter från
andra sidor uppreste sig deremot. Att göra den praktiska verksamheten
under ferierna till ett vilkor för uppflyttning till en högre afdelning,
skulle företrädesvis för de mindre bemedlade och med mindre inflytelserika
relationer försedde lärjungarne föranleda stora svårigheter och
efter all sannolikhet tvinga flera af dessa att till skada för dem sjelfva
och för industrien i förtid afbryta sina studier. Under tider af liflig
industriel verksamhet, då alla, äfven de svagaste krafter användas för
arbetet, skulle det må hända för det öfvervägande flertalet elever vara
en möjlighet att erhålla anställning äfven för kortare tider, men under
de icke sällan inträffade tidskiften, då industriens ställning är tryckt,
skulle säkerligen en sådan föreskrift vålla stora olägenheter för många,
äfven om, på sätt Direktionen föreslagit, åt henne skulle lemnas rättighet
att, efter lärarekollegiets hörande, medgifva undantag från sagda
vilkor. I synnerhet kan man med skäl förmoda, att svårigheter skulle
uppstå för de lärjungar, som egna sig åt det kemiska facket, och att
dessas förut redan mycket ringa antal ytterligare skulle förminskas.
Huru stora anledningar som förefinn as att befara de af Komitén
nu antydda svårigheter, finner man deraf, att vid Bergsskolan i Stockholm,
oaktadt vid denna industrigren jemförelsevis minsta hindren borde
förekomma och oaktadt skolans föreståndare och lärare genom deras
vidsträckta förbindelser med landets bruks- och grufegare äro i tillfälle
att kunna kraftigt understödja eleverna i deras bemödanden att erhålla
praktisk sysselsättning under ferierna, detta på senaste tiden, sedan
elev-antalet ökats, mött betydliga svårigheter. Under sådana förhållanden
måste Komitén betvifla, att en obligatorisk bestämmelse, sådan
som den af Direktionen föreslagna, skulle, om den komme till stånd,
kunna allvarligt genomföras.
Det bör äfven nämnas, att man knappast vid något af de allmänttekniska
läroverken i utlandet ansett sig kunna fastställa ett sådant
vilkor för den tekniska undervisningens begagnande, ehuru man mycket
väl inser det gagn, som deraf skulle härflyta.
På grund af nu anförda skål, kan Komitén för sin del icke i vidsträcktare
mån tillstyrka nådigt bifall till Direktionens för Chalmersska
Slöjdskolan förslag, än att vid denna skola, likasom vid Teknologiska
198
Institutet redan sker, föreståndare och lärare må uppmana eleverna att,
sä vidt möjligt är, begagna ferierna till praktisk verksamhet inom den
fackriktning, åt hvilken de vilja egna sig; och att direktionen, så vidt
på henne kan ankomma, bör söka att bereda plats för eleverna vid
statens eller enskildas verkstäder och byggnadsarbeten. På detta sätt
synas hufvudsakligen samma fördelar som förslaget afser, böra vinnas,
utan att de olägenheter uppkomma, som ett obetingadt fastställande af
det samma skulle medföra.
För att befrämja den i fråga varande praktiska verksamheten, torde
det likväl icke vara lämpligt att förlänga ferierna på bekostnad af vare
sig den teoretiska undervisningen eller verkstadsarbetet inom skolan.
Det synes tillfyllestgörande, om ferierna ordnas enligt samma grunder
som vid Teknologiska Institutet, hvars elever hafva 2 å 3 månader
under sommaren lediga för sin verksamhet utom läroanstalten. Då
denna tid anses tillräcklig för bergsskolan, bör den utan tvifvel kunna
vara det äfven för allmänt-tekniska läroverk.
Förslag till utgiftsstat för Chalmersska slöjdskolan.
För genomförande af de förändringar, som Komitén föreslagit i den
Chalmersska slöjdskolans organisation och verksamhet, anser Komitén
följande årliga anslag erforderliga,
Föreståndaren (utom fri bostad) .......................................... 4,500 kronor
Tre lektorer å 3,500..................................................................... 10,500 »
Andre läraren i matematik......................................................... 1,000 »
» » i kemi ................................................................... 1,700 »
Läraren i allmän- och husbyggnadskonst ............................. 1,500 »
» i väg- och vattenbyggnadskonst.............................. 1,200 >>
)) i bokföring m. m........................................................ 300 »
» i frihandsteckning............................................................ 1,000 »
» i modellering................................................................... 400 »
» i verkstadsarbete ....... 2,500 »
Sekreterarens arvode .................................................................... 400 >
Bibliotekariens » .................................................................... 250 »
199
Anslag till repetitörer................................................................... 1,200 kronor
Vaktmästaren (utom fri bostad) ................................................ 700 ))
Stipendier och premier.................................................................. 550 ))
Biblioteket ........... 800 »
Samlingarne ..................................................................................... 1,500 »
Laboratorium.............................................................................. 1,100 »
Veirkstaden......................................................................................... 1,500 )>
För uppvärmning, belysning och diverse utgifter ............ 4,000 »
Summa 36,600 kronor.
De löneförbättringar, som Komitén föreslagit för lärarne i matematik,
kemi, byggnadskonst och frihandsteckning, hafva sin grund deri
att deras åligganden genom den föreslagna särskilda undervisningen för
den lägre afdelningen och den utvidgade undervisningen i byggnadskonst,
frihandsteckning m. m., skulle komma att i betydlig mån förökas.
Lektorerne torde böra, efter samma grunder som lärarne vid de
tekniska elementarläroverken, åtnjuta löneförhöjning sedan de tjenstgjort
ett visst antal år.
Utgiftsstaten i sin helhet skulle, om denna plan godkännes, komma
att något förhöjas. Men å andra sidan vinnes derigenom en betydligt
förbättrad, för ändamålet mera afpassad undervisning för den lägre afdelningen,
eu icke ringa utvidgning af undervisningen i byggnadskonst,
samt bättre tillgångar för samlingarnes underhåll och förökande.
Då Komitén i afseende på den Chalmersska slöjdskolan endast haft
att föreslå förändringar af mindre genomgripande art, och då dessa förändringar
till en del kunna, äfven utan ökade anslag, sättas i verket,
anser sig Komitén redan nu kunna upprätta underdånigt förslag till förändrade
stadgar för denna skola, hvilket förslag här nedan följer.
Chalmersska slöjdskolans bestämmelse är att vara en undervisningsanstalt
dels för dem, som egna sig åt den industriella arbetarens yrke,
dels för unga män som, för att utbilda sig till verkmästare eller ledare
af tekniska anstalter eller byggnadsarbeten, vilja förvärfva grundläggande
kunskaper.
Undervisningen.
§ l.
Skolan består af två afdelningar, en lägre och en högre.
§ 2.
I den lägre afdelningen undervisas i följande läroämnen:
Aritmetik jemte Algebrans första grunder;
Geometri, så väl planimetri som stereometri;
Element ar-mekanik jemte de första grunderna af maskinläran;
Mekanisk teknologi, en kort framställning förnämligast om olika träslags
och metallers egenskaper och bearbetning;
Kemiens och fysikens första grunder;
Svenska språket, öfning i skriftliga uppsatser;
Bokföring;
Linearritning jemte första grunderna af den beskrifvande geometrien;
Frihandsteckning;
Modellering.
Dessutom meddelas i skolans mekaniska verkstad undervisning i
bearbetning af metaller och trä, hvarjemte lärjungarne öfvas i maskiners
skötsel.
§ 3.
I den högre afdelningen undervisas i följande läroämnen:
Matematik, omfattande dels repetition af algebra, två grader, jemte
läran om logaritmer och serier samt stereometri och plan trigonometri,
dels ock analytisk geometri samt första grunderna af eqvationsteorien;
dock att, om tiden medgifver, den matematiska undervisningen för lärjungar
med mera framstående anlag må kunna vidare utsträckas.
Allmän mekanik och maskinlära;
Geodesi (praktisk geometri) eller landtmäteri och nivelering för
industriella behof;
201
Beskrifvande geometri jemte lineafritning;
Allmän och tillämpad fysik;
Allmän kemi och kemisk teknologi;
Mineralogi och geognosi;
Mekanisk teknologi, omfattande så väl läran om träets och metallernas
bearbetning, som läran om spinning, väfning, pappersfabrikation m. in.
Byggnadskonst, så väl allmän byggnadslära som husbyggnadskonst, samt
väg- och vattenbyggnadskonst;
Frihandsteckning;
Modellering;
Verkstadsarbete.
§ 4.
Undervisningen skall i den lägre afdelningen vara af en allmänfattlig
beskaffenhet och företrädesvis afse den praktiska tillämpningen 5
i den högre bör den erhålla en vetenskapligt-teknisk riktning.
Vid undervisningen böra lärarne dels genom föredrag meddela lärjungame
innehållet af sina läroämnen, dels genom frågor öfvertyga sig
huruvida lärjungarne uppfattat dessa. Lärarne böra meddela lärjungarne
utkast och program, hvilka dessa hafva att utarbeta. De praktiska öfningarne
äfvensom elevernas arbeten i laboratorier och ritsalar skola
stå under vederbörande lärares ledning och tillsyn.
§ 5.
Den lägre afdelningen omfattar två, den högre tre ett-åriga klasser.
Likväl bör undervisningen i den högre afdelningen så ordnas, att de
lärjungar, hvilka vilja egna sig åt kemiskt-tekniskt yrke, kunna, om de
så önska, genomgå kursen på två års tid.
§ 6.
Elever antagas i början af September månad hvart år. Läsåret,
som indelas i två terminer, tager sin början den 8 September, och
26
202
undervisningen fortgår, med uppehåll af omkring två veckor under julhelgen,
till den 10 nästföljande Juni.
§ 7.
Undervisningen i den högre afdelningen är under första året gemensam
för alla lärjungar. Derefter utgrenar den sig i tre olika riktningar,
nemligen för det mekaniskt-tekniska, det kemiskt-tekniska och
byggnadsfacket.
Lärarne.
§ 8.
Undervisningen i de särskilda läroämnena fördelas mellan före•
ståndaren, som tillika bestrider en lektorsbefattning, tre lektorer och
åtta andra lärare. Likväl må, om styrelsen så finner lämpligt, två af
sist nämnda lärarebefattningar kunna förenas hos en person. En lektor
och en annan lärare undervisa i ren matematik, geodesi (praktisk geometri),
beskrifvande geometri samt linearritning; en lektor och en annan
lärare i allmän kemi samt kemisk teknologi; en lektor i allmän
mekanik samt allmän och tillämpad fysik; en lektor i maskinlära och
mekanisk teknologi; en lärare i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst;
en lärare i väg- och vattenbyggnadskonst; eu lärare i frihandsteckning;
en lärare i modellering; en lärare i svenska språket och bokföring,
samt en verkmästare i verkstadsarbete.
§ 9.
Med undantag af föreståndaren, hvilken af Kongl. Maj:t tillsättes
samt åtnjuter professors namn och värdighet, antagas lärarne af styrelsen,
lektorerne genom fullmakt, de öfrige lärarne genom förordnanden.
Då föreståndarebefattningen blifvit ledig, anmäler direktionen detta
hos Kongl. Maj:t, på det att, i händelse Kongl. Maj:t derom meddelar
nådig föreskrift, tjensten må kunna förklaras till ansökan ledig.
203
§ 10.
Utom den egentliga undervisningen åligger det hvarje lärare att,
efter upprättade förteckningar emottaga och på sitt ansvar vårda de
delar af slöjdskolans samlingar, som tillhöra hans läroämnen, hålla
dessa samlingar i behörig ordning, upprätta förslag till deras ändamålsenliga
förökande och i förteckningarne införa de föremål, som tillkomma.
§ Il
Till
lärarnes biträde antager styrelsen, på föreståndarens förslag,
repetitörer till det antal, som för undervisningens ändamålsenliga bedrifvande
är behöfligt.
Eleverna.
§ 12-
För att antagas till ordinarie lärjunge erfordras: att hafva fyllt 14
år; vara af vitsordad god frejd; äga god religionskunskap; kunna fritt
och obehindradt läsa och tydligt skrifva svenska språket samt ledigt
behandla de fyra räknesätten, äfven med vanliga och decimalbråk.
Om den sökande skall begagna undervisningen i den högre afdelningen,
bör han dessutom visa sig ega följande kunskaper: i matematik,
geometri, motsvarande sex böcker af Euclides; algebra, två grader;
hufvuddragen af historien och geografien, särdeles fäderneslandets;
svenska språkets grammatik samt förmåga att någorlunda ledigt öfversätta
lättare tyska författare; dock eger under för öfrig! lika förhållanden
en inträdessökande företräde, om lian uppnått 16 års ålder, eller
styrker, att han under minst tre månader deltagit i praktiskt arbete. På
styrelsens pröfning ankomme, huruvida för inträdessökande, som visat
ovanliga anlag, undantag från ett eller flera af ofvan uppräknade vilkor
må kunna medgifvas.
204
§ 13.
Ansökning om inträde i skolan bör ställas till styrelsen och vara
åtföljd af ålders- och frejde-betyg.
§ 14.
Inträdessökande, som genomgått godkänd afgångspröfning från fullständigt
elementarläroverk, är befriad från inträdesexamen. Öfriga inträdessökande
äro skyldiga att undergå särskild pröfning.
Den som önskar vinna inträde i en högre klass, bör ådagalägga att
han i kunskaper och praktisk färdighet är jemngod med dem, som till
samma klass inom skolan uppflyttas.
§ 15.
Undervisningen vid slöjdskolan är kostnadsfri för den lägre afdelningens
lärjungar. För begagnande af undervisningen i den högre afdelningen
må styrelsen, då sådant anses lämpligt, ålägga en lindrig
terminsafgift.
§ 16.
Alla slöjdskolans tillhörigheter böra af eleverna med aktsamhet
handhafvas. Sker annorlunda, skall, om skada inträffar, den samma genast
ersättas af den, som dertill varit vållande. Kan upphofsmannen
icke uppgifvas till en skada, som ej kan hafva uppkommit genom våda,
ersättes den gemensamt af eleverna i den klass, under hvars sammanvaro
den skett.
§ 17.
Elev, som genom förbrytelse emot allmän lag, osedlighet, fortfarande
försumlighet eller på annat sätt visar sig ovärdig att undervis
-
205
ning vid skolan åtnjuta, varde af styrelsen, efter föregången och fruktlös
befunnen varning, derifrån skild.
§ 18.
Om elev, efter genomgången årskurs i en klass, icke befinnes
hafva sådana kunskaper, att han med nytta kan följa undervisningen i
den högre klassen, eller, om han i den högsta klassen redan är intagen,
vara berättigad till afgångsbetyg, må han af styrelsen kunna erhålla
tillstånd att i sin klass ännu ett år vid skolan qvarstå. Befinnes han
efter denna tid icke hafva gjort tillräckliga framsteg, och icke genom
sjukdom eller annat laga förhinder under tiden till större delen hafva
varit från undervisningen aflägsnad, varde han från läroverket skild.
§ 19.
Endast den elev, som genomgått fullständig lärokurs och visat sig
ega fullgoda insigter i den afdelnings eller fackskolas läroämnen, hvaruti
han åtnjutit undervisning, är berättigad att undfå afgångsbetyg.
Den, som i förtid lemnar läroverket, må endast undfå betyg öfver uppförande
och flit under den tid, han vid skolan tillbragt, jemte afskrift
af de kunskapsbetyg, livilka under lärokursens lopp blifvit honom af
lärarne meddelade.
§ 20.
Som specialelev eller åhörare i ett eller flera af undervisningsämnena
kunna personer antagas, som visa sig ega god frejd och tillräckliga
förkunskaper för att med gagn följa den undervisning, hvari
de sig anmält att deltaga.
§ 21.
Det skall åligga hvarje så väl specialelev som åhörare att noga
iakttaga de föreskrifter, som skolans styrelse för ordningens upprätt
-
206
hållande meddelar, vid äfventyr att genast och utan återfående af erlagd
afgift från undervisningen uteslutas.
Skolans samlingar.
§ 22.
Skolans samlingar, nemligen bibliotek, arkiv, instrument-, modellocli
varuprofsamlingar, skola under vederbörlig uppsigt hållas för allmänheten
tillgängliga minst fyra timmar i veckan, under de tider af
året, då undervisning inom skolan meddelas.
§ 23.
En hvar må vara tillåtet att under förevisningstimmarne i biblioteket
genomse katalogen, samt utbekomma och på stället begagna
hvilka af skolans böcker han önskar, äfvensom att i samlingarne, efter
anmälan hos vederbörande lärare, taga närmare kännedom om derstädes
befintliga instrument, modeller, verktyg, varuprof m. m., samt af de
samma taga beskrifning eller teckning, så vida utrymme och öfriga omständigheter
medgifva, och göromålen vid skolan icke derigenom störas
eller förhindras.
§ 24.
Med undantag af dyrbarare planschverk och de nyaste journalerna,
må skolan tillhöriga böcker, på kortare tid och till inskränkt antal för
hvarje gång, utlånas emot godkänd borgen och aflemnadt qvitto af låntagaren;
dock böra sålunda utlånta böcker genast vid påfordran återlemnas,
om de skulle behöfvas vid undervisningen.
Inga andra skolans effekter få, utan styrelsens särskilda tillstånd,
utom skolans lokal utlånas.
§ 25.
Med skolans bibliotek skall förenas ett arkiv, innehållande en ordnad
samling af handlingar angående näringarne, äfvensom beskrifningar
207
och ritningar öfver verkstäder, maskiner och apparater, arbetsmetoder,
m. m., som förtjena att förvaras.
§ 26.
Till vårdande af skolans bibliotek antager Styrelsen eu bibliotekarie,
hvartill helst någon af skolans lärare utses.
Skolans Styrelse ocli Förvaltning.
§ 27.
Ledningen af skolans angelägenheter skall uppdragas å en styrelse,
bestående af sju ledamöter, af Indika Frimurare-barnhus-direktionen
i Göteborg eger att utvälja tre, samt de öfrige utgöras af länpts
höfding, stiftets biskop, skolans föreståndare och en för kunskaper
känd fabrikant eller annan slöjdidkare utom Barnhus-direktionen, hvilken
sist nämnde af nyss uppräknade sex ledamöter inväljes, och uti
hvilken sålunda sammansätta Styrelse landshöfdingen skall vara ordförande.
§ 28.
Styrelsen sammanträder, på kallelse af ordföranden, så ofta ärendena
dertill föranleda.
Dess närmaste åligganden skola vara:
Lo. Att antaga och meddela afsked till så väl lärare, med undantag
af föreståndaren, som tjensteman och stipendiater, samt nödig lägre
betjening;
2:o. Att utfärda reglementen och instruktioner för skolans personal,
samt granska och fastställa föreslagna undervisningsprogram;
3:o. Att för öfrigt hafva högsta uppsigten öfver undervisningen
och kontrollen öfver stadgames noggranna efterlefnad;
4:o. Att bevilja premier och stipendier åt utmärkta elever;
5:o. Att årligen, före September månads utgång, till Kongl. Civildepartementet
eller annan af Kongl. Maj:t i nåder bestämd myndighet
208
insända berättelse om skolans verksamhet och tillstånd under nästförflutna
läsår;
6:o. Att om händer hafva och förvalta ej mindre de af enskilda
donationsfonder skolan tillfallande räntebelopp, än det årliga anslag,
som Staten till skolan lemnar, samt tillse, att medlen blifva enligt gifna
föreskrifter använda och behörigen redovisade; egande Styrelsen att, på
öfverenskomna tider, af Frimurare-barnhus-direktionen uppbära ofvan
nämnda medel af donationsfonderna, hvilkas förräntande framgent bör
tillhöra Direktionen ensam;
7:o. Att vårda och vidmakthålla Chalmerska slöjdskolan tillhöriga
hus och lägenheter;
8:o. Att årligen, inom den derför bestämda tid, till Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Rätt för behörig granskning insända skolans räkenskaper
för näst föregående kalenderår;
9:o. Att hos Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå sådana ändringar
och tillägg i de för skolan gällande stadgar, eller andra åtgärder,
som kunna finnas behöfliga och till det med skolan afsedda ändamål
ledande.
Styrelsen utser inom sig en kassa-förvaltare, som förer och afslutar
skolans räkenskaper, emottager skolans penningemedel och till föreståndaren
verkställer utbetalningarne i öfverensstämmelse med gällande
utgifts-stat och särskilda anordningar.
Styrelsen, på hvars pröfning beror att åt lärarne och tjenstemännen
i allmänhet bevilja tjenstledighet, då sådan är af nöden, eger jemväl
meddela föreståndaren ledighet högst tre månader af året. Erfordras
för föreståndaren längre tids tjenstledighet, bör Styrelsen derom göra
underdånig hemställan hos Kongl. Ma:t.
Vid Styrelsens sammankomster kan intet beslut fattas, om icke minst
tre ledamöter är närvarande.
Vid ordförandens frånvaro föres ordet af den främste bland de närvarande
ledamöterna. Befinnes vid omröstningen, att skiljaktiga meningar
äro lika delade, gäller den mening, som ordföranden biträder.
Styrelsen åligger att, i samråd med föreståndaren, uppgöra samt
derefter före utgången af Oktober månad hvarje år till den af Kongl.
Maj:t i nåder bestämda myndighets pröfning och fastställelse insända
209
förslag till aflönings- och utgifts-stat för skolan under näst påföljande
år, beräknadt inom de för skolan disponibla tillgångar.
§ 29.
Den närmaste ledningen och tillsynen vid skolan tillkommer hennes
föreståndare, hvilken tillika bör vid skolan meddela undervisning i
likhet med en lektor. Honom åligger att vaka öfver undervisningens
gång och tillse, att sa val lärare och tjenstemän som betjening fullgöra
sina skyldigheter samt att god ordning vid läroverket upprätthålles, att
antaga specialelever och åhörare, att hafva tillsyn öfver läroverkets så
väl fasta som lösa egendom, att enligt gällande utgifts-stat och Styrelsens
särskilda anordningar hos kassaförvaltaren uppbära erforderliga
penningemedel till utbetalande af löner, arvoden och andra behöriga utgifter,
samt att på bestämda tider till kassaförvaltaren inkomma med
vederbörliga räkenskapshandlingar, åtföljda af dertill hörande verifikationer.
§ 30.
För renskrifning, registrering och mera dylikt eger föreståndaren
att anlita tillfälligt biträde, eller ock må Styrelsen särskild person till
sådant biträde för längre eller kortare tid antaga.
§ 31.
De lärare, som på eget ansvar meddela undervisning vid skolan,
bilda ett lärarekollegium, i hvilket föreståndaren är ordförande. Lärarekollegiet,
som på kallelse af föreståndaren sammanträder åtminstone en
gång i hvarje månad, tillkommer att, inom de af stadgarne bestämda gränser,
upprätta förslag till undervisningsplan och timtabell för läroverket,
att besluta, i enlighet med de allmänna bestämmelser, som af Styrelsen
meddelas, angående inköp af böcker och andra föremål för samlingarne,
äfvensom om dessas ordnande, samt att yttra sig och till Styrelsen afgifva
förslag i alla undervisningen vid läroverket rörande frågor.
27
210
Den lägre bergsundemsningen.
Bland de läroanstalter, hvilka Eders Kongl. Maj:t ansett böra utgöra
föremål för Komiténs utredning och förslag, äro äfven de lägre
bergsskolorna. Komitén går till åtlydnad deraf nu att i underdånighet
afgifva yttrande angående dessa skolor.
För den lägre bergsundervisningen finnas i landet två bergsskolor,
den ena i Filipstad, den andra i Falun.
Bergsskolan i Filipstad upprättades år 1830 af bergmästaren Frans
von Schéele och uppehölls i början hufvudsakligen genom hans uppoffringar.
Vermlands och Dals bruksegare lemnade sedermera understöd
åt denna läroinrättning, hvarjemte brukssocieteten år 1832 beviljade
ett årligt anslag, som efter hand ökades. Vidare hafva Filipstads
bergslags grufvekassor medgifvit skolan ett för viss tid räntefritt
lån till uppförande af nytt skolhus, mot vilkor att en s. k. »skjutareskola»
skulle med bergsskolan förenas.
Det nu gällande reglementet för skolan är utfärdadt den 30 maj
1861.
Skolans ändamål är, enligt detta reglemente, att meddela elementära,
så väl teoretiska som praktiska kunskaper åt ynglingar, som vilja
egna sig åt jernhandteringen.
För inträde i skolan erfordras en ålder af 18 år, intyg att hafva
vid masugn eller jernbruk, såsom elev eller bokhållare, tjenstgjort åtminstone
ett år, samt att vid anstäldt förhör kunna redogöra för svenska
språkets grammatik, svenska historien och geografien efter de vid
allmänna skolorna antagna läroböcker, aritmetik till och med regula de
tri i brutna tal, i geometri de sex första böckerna af Euclides eller lika
mycket efter annan lärobok, samt två grader algebra.
Lärokursen är ettårig. Den börjar den 1 November hvarje år och
slutar den 15 Oktober det följande året. Elev kan, om han så önskar,
få qvarstanna ännu ett år vid läroverket. Detta har likväl blott undantagsvis
kommit i fråga.
Undervisningen bestrides af två ordinarie lärare, af hvilka den ene
är föreståndare, samt en eller flere extra lärare. Läroämnena äro: teoretisk
och praktisk geometri, plan trigonometri, fysik, mekanik, lineal
-
211
ritning, nivelering, kemi, allmän metallurgi, mineralogi, geologi och
jernets metallurgi. I detta sist nämnda ämne tiar undervisningen meddelats
af extra lärare; den har vanligen upptagit eu tid af 5 a 6 veckor
med föredrag och repetitioner, jemte besök vid en masugn i närheten
af Filipstad, samt 3 ä 4 veckors smidesöfningar vid något jernverk.
Under senare tiden hafva dock stora svårigheter yppat sig för
erhållande af derför lämplig lokal.
De obligatoriska lärotimmarne för vecka äro i allmänhet 36. Deras
sammanlagda antal under hela lärokursen är för de särskilda läroämnena
ungefärligen följande:
Matematik ........................................................................... 100
Fysik och mekanik ......................................................... 100
Ritning ................................................................................. 330
Kemi och allmän metallurgi.......................................... 200
Laborationer........................................................................ 280
Mineralogi och bergartlära .......................................... 90
Jernets metallurgi ............................................................ 70-
Dertill komma mineralogiska exkursioner och grufbesök under 2
veckor, samt, enligt hvad ofvanför redan nämnts, en smideskurs, som
fortgår under 3 å 4 veckor.
Direktionen utgöres af en inspektor och skolans föreståndare, hvilka
båda utses af fullmäktige i jernkontoret, samt 3:ne ledamöter, som Vermlands
och Dals bruksegare välja inom sig.
Inkomsterna utgöras af elevafgifter (50 kronor af hvarje elev) samt
3,500 kronor, beviljade af brukssocieteten 1871 till societetens nästa allmänna
ordinarie sammankomst eller, om skolan dessförinnan skulle
komma att af staten öfvertagas, intill dess sådant eger rum; hvarjemte
brukssocieteten sist nämnda år förklarade, att dels 2,000 kronor skulle i
'' män af behof kunna erhållas till bestridande af kostnaderna för en tvåårig
lärokurs, orh dels 900 kronor till underhåll af skolans fysiska och
mineralogiska samlingar samt till inköp af böcker.
Af förenämnda medel utgå såsom aflöningar till:
Föreståndaren och förste läraren .......................... 1,550 kronor
Andre läraren .................................................................. 1,250 »
» » för undervisning i ritning ............ 300 »
212
Extra lärare för undervisning i jernets metallurgi ...... 500 kronor
):) ):> » » i smide.................................. 300 »
Räkenskapsföraren ..................................................................... 100 »
Vaktmästaren................................................................................. 150 »
Härvid bör upplysas, att föreståndaren och första läraren tillika är
stipendiat å jernkontorets f. d. metallurgiska stat samt grufve-ingeniör,
och för båda dessa tjenstår uppbär arfvoden.
Vid 1872 års slut öfversteg bokförda värdet af Bergsskolans hus
beloppet af skolans skulder med ................................. 1,776 kronor 39 öre.
Hvartill komma inventarier till ett värde af............ 3,351 » 28 »
Summa tillgångar 5,127 kronor 67 lire.
Elevernas antal var 12 under år 1869, 8 under 1870, 7 under 1871,
9 under 1872 och 12 under 1873. Under nu pågående lärokurs hafva
intagits 22 elever, ehuru, med afseende å utrymmet vid skolan, antalet
anses icke rätteligen böra öfverstiga 20.
Skjutare-skolan, om hvilken ofvan blifvit nämndt, tog sin början den 1
November 1871, då sex grufarbetare intogos, hvilka erhöllo undervisning
en dag i veckan, men de öfriga dagarne arbetade i grufvorna.
Denna skola är helt och hållet skild från bergsskolan och har aldrig
åtnjutit något understöd från jernkontoret, utan endast från bergslagets
grufvefondskassor. Något reglemente för densamma finnes icke;
den årliga undervisningsplanen uppgöres af lärarne, i samråd med några
delegerade af bergslaget.
Inträdesfordringarne äro: att läsa väl innantill, skrifva en någorlunda
läslig handstil, samt känna de fyra enkla räknesätten.
Undervisning har vid skolan meddelats i aritmetik samt i de första
grunderna af geometri, mekanik, linearritning, mineralogi och geologi
med grufbrytning, samt så mycket kemi som varit nödvändigt för undervisningen
i mineralogi, äfvensom i grufmätning så mycket, att något
begrepp om grufkartor kunnat inhemtas. Kursen, som sista året dagligen
fortgått under 3V-> månad, har varit beräknad för grufarbetare från
den omgifvande trakten. Antalet elever var sistlidne år 6 och är nu 5.
Bergsskolan i Falun. Efter hos brukssocieteten gjord anmälan
deiom, så väl att tjenlig lokal blifvit, genom Stora Kopparbergs,
Norbergs och Vesterbergslagernas försorg anskaffad för en lägre bergs
-
213
skola i Falun, till hvars inrättande och underhåll Societeten vid sina
senaste sammankomster beslutat anvisa särskilda anslag, som ock att
åtgärder vidtagits för att från och med den 1 November 1871 försätta
denna skola i verksamhet, beslöt brukssocieteten sistnämnda år, att till
i fråga varande bergsskola i Falun och, om så skulle finnas lämpligt,
en i förening dermed stäld förmans- eller bergsarbetareskola, följande
anslag skulle intill Societetens nästa allmänna ordinarie sammankonst
eller, om läroanstalten dessförinnan skulle komma att af staten öfvertagas,
intill dess sådant egde rum, från Jernkontoret utgå nemligen:
a) till aflöning för 2 ordinarie lärare, som af Jernkontorets styrelse
förordnas, 5,000 kronor årligen, deraf för första läraren 3,000 kronor
och för andra läraren 2,000 kronor, under iakttagande att om den, som
till lärare förordnas, i annan egenskap uppbär lön eller arfvode på Jernkontorets
stat, detta löne- eller arfvodesbelopp afräknas från den för
lärarebefattningen anslagna aflöning;
b) till aflöning åt extra lärare samt till bestridande af kostnader
för skolans underhåll i öfrigt, 3,000 kronor om året, och
c) till skolans första uppsättning och förseende med nödig materiel,
1,500 kronor för en gång;
egande Jernkontorets styrelse, enligt det af brukssocieten förut
lemnade uppdrag, att reglemente för skolan utfärda.
Ett reglemente för den »lägre Bergsskolan i Falun» är till följe
häraf den 17 Juli 1871 upprättadt af fullmäktige i Jernkontoret.
Enligt detta reglemente är skolans ändamål att bibringa teoretiska
och praktiska elementarkunskaper åt dem, som vilja egna sig åt jernhandteringen,
vare sig i egenskap af bruksförvaltare eller bruksbetjening,
eller ock såsom förmän eller arbetare. I öfverensstämmelse med
detta ändamål omfattar Bergsskolan två afdelningar, en högre för utbildande
af tjenliga ämnen till bruksförvaltare och bruksbetjening samt
en lägre eller bergsarbetare-skola.
Inträdesfor äring arne äro
för Bergsskolans högre afdelning:
att hafva fyllt 17 år; att ega god frejd; att kunna skrifva läslig
handstil; att innehafva sådana insigter i svenska språkläran, svenska
historien och geografien, efter de vid allmänna skolorna antagna läro
-
214
böcker, som forclras för inträde i elementarskolans femte klass; att väl
känna aritmetiken, de fyra första böckerna af Euclides eller motsvarande
pensum af annan lärobok i geometri och en grad algebra, samt att
hafva minst ett hälft år vistats vid grufva eller jernverk och om der
förefallande arbeten förvärfvat sig för undervisningen i Bergsskolan
erforderlig kännedom.
För vinnande af inträde i Bergsskolans lägre afdelning eller bergsarbetareskolan
fordras:
att hafva fyllt 17 år; att ega god frejd; att kunna skrifva läslig
handstil; att hafva med godkändt vitsord genomgått folkskola eller ock
visa sig innehafva motsvarande insigter, samt att, enligt vederbörligt
intyg, hafva under minst två år arbetat vid grufvor eller jernverk och
dervid ådagalagt fallenhet för yrket, flit och välförhållande.
Den högre afdelningens elever erlägga vid inträdet en afgift af 50
kronor och bergsarbetareafdelningens elever 10 kronor. En större eller
mindre del deraf kan dock, då omständigheterna dertill föranleda, vid
läseterminens slut återfås.
På direktionen ankommer, huruvida andra än skolans elever må
tillåtas att, såsom åhörare, öfvervara undervisningen i skolan, under
iakttagande af de ordningsreglor och emot erläggande af den afgift,
som Direktionen eger att bestämma.
Lärokursen är, såsom i Filipstad, ett-årig, eller från den 1 November
det ena året till den 15 Oktober det andra. Skulle någon elev
vilja ytterligare begagna undervisningen, kan detta, med Styrelsens
samtycke, ske, men någon sådan anhållan har ännu icke i fråga kommit.
Undervisningen omfattar: kemi med laborationer, jernets metallurgi,
allmän fysik och mekanik, kraftmaskiner, arbetsmaskiner, mineralogi,
geologi, graf bry tningslära med praktiska öfningar (nivellering, grufmätning
och geognostiska exkursioner).
De praktiska öfningarne i jernhandtering hafva hittills, i brist på
lokaler, måst inskränkas dertill att läraren åtföljt eleverna under vid
pass 2:ne veckor på sommaren till åtskilliga jernverk i närheten af
Gefle-Dala jernväg, hvarefter de af eleverna, som dertill kunnat bereda
sig tillfälle, hafva vistats vid jernverk under Juli månad. Om resorna
hafva berättelser afgifvits. Undervisningen i mineralogi, geologi och
215
grufbrytningslära har blifvit bestridd af en extra lärare mot ett arfvode
för år af 750 kronor.
Lärotimmarnes antal är i allmänhet för vecka 45. Deras sammanlagda
antal för de särskilda läroämnena under lärokursen är ungefär
följande:
Fysik (85) och mekanik (132) .................................. 217
Ritning................................................................................. 400
Kemi ................................................................................. 95
Laborationer........................................................................ 540
Mineralogi och bergartlära0)......................................|
Grufbrytningslära, grufbefaringar.............................J 235
Grufmätning.......................................................................J
Landtmäteri och nivelering å 8 timmar om dagen 50
Jernets metallurgi........................................................... 112
Dertill komma resor och praktiska öfningar, såsom ofvan nämnts.
I matematik meddelas icke någon undervisning, annat än i sammanhang
med undervisningen i fysik och mekanik.
Undervisningen i mekanik sker på det sätt, att de olika maskinerna
genom ritningar förtydligas, formlerna för deras beräkning framställas
och förklaras utan några deduktioner, hvarefter deras användande genom
räkneexempel inöfvas. Planimetri och stereometri behandlas på
samma sätt. För grufmätningarne är upprättad och tryckt en projektionstabell,
der alla sinus- och cosinus-längder kunna afläsas. Trigonometriska
problemer inom mekaniken lösas grafiskt på ritbräde!
Alla uträkningar ske medelst räkneskalan.
Under sensommaren genomgås en kort kui’S i nivellering och landtmäteri,
hvarefter öfningarne afslutas med uppmätning och afritning af
i gång varande maskiner.
Elevernas antal har varit:
Extra elever,
Högre afd. Lägre afd. på kortare tid.
1871— 72............................................................ 2 5 7
1872— 73............................................................ 7 2 5
1873— 74........................................................... 7 9 Ej plats. *)
*) Jemte geognostiska exkursioner.
216
Större antal elever än 16 anses icke kunna emottagäs.
Åt inalles 21 elever i den lägre afdelningen hafva 8 (deraf 4 extra)
varit grufarbetare, 8 (deraf 1 extra) jernverksarbetare, samt 5 bruksbyggmästare-elever.
Grufarbetare behöfva icke deltaga i undervisningen i jernets metallurgi,
och jernverksarbetare icke i undervisningen i grufbrytningslära;
byggmästare kunna uteslutande sysselsätta sig med mekanik och
ritning.
Enligt räkenskaperna voro den 1 Nov. 1872 bergsskolans inventarier
upptagna till ett värde af..................................... 3,490 kronor 42 öre
Fordringar och kassa till ............................................... 1,567 » 29 »
Summa tillgång 5,057 kronor 71 öre.
Direktionen består af en inspektor, som är ordförande, samt fyra
ledamöter, deribland skolans föreståndare, hvilka alla utses af Jernkontorets
styrelse. Denna styrelse utser äfven fyra suppleanter, deribland
skolans andra lärare, hvilka alla, när de så önska, ega att deltaga i
Direktionens öfverläggningar.
År 1871 ingick Jernkontorets styrelse till Kongl. Maj: t med en
begäran, att de af Brukssocieteten bekostade lägre bergsskolorna i Filipstad
och Falun måtte öfvertagas af staten. Efter det vederbörande
myndigheters yttrande derom blifvit infordrade, och Eders Maj:t till
riksdagen aflåtit nådig proposition rörande denna fråga, hafva för hvartdera
af åren 1874 och 1875 beviljats 14,000 kronor, att ställas till
Brukssocietetens disposition för sagda ändamål, under vilkor att i fråga
varande skolor under nämnda år fortsätta sin verksamhet i enahanda
omfång och utsträckning som hittills.
Slutligen har Brukssocieten å allmän sammankomst i sistlidna Juni
beviljat följande årliga anslag, att utgå till nästa ordinarie sammankomst,
eller om läroanstalterna dessförinnan skulle komma att af staten öfvertagas,
intill dess sådant eger rum:
l:o Till bergselementarskolan i Filipstad och den dermed nu mera förenade
skjutareskolan 8,000 kr.; hvarjemte societeten stält till jernkontorsstyrelsens
disposition ett särskilt årligt anslag af 3,500 kr.,
att, i mån af behof, användas till upprätthållande af skolans fortgående
verksamhet;
217
2:o Till bruksbetjenings- osh bergsarbetareskolan i Falun:
a) till aflöning för två ordinarie lärare 7,500 kr., deraf för förste
läraren 4,500 kr. och för andre läraren 3,000 kr., under iakttagande
att om den, som till lärare förordnas, i annan egenskap uppbär
lön eller arfvode på jernkontorets stat, detta löne- eller arfvodesbelopp
afräknas från den för lärarebefattningen anslagna aflöning:
b) till aflöning för extra lärare och till bestridande af kostnader
för skolans underhåll i öfrigt 3,000 kr., samt
c) till stipendier att, efter bepröfvande af skolans direktion, tilldelas
obemedlade elever af arbetsklassen, som genom ådagalagd
flit och välförhållande under lärokursen gjort sig af sådan uppmuntran
förtjente, 1,000 kr.; egande direktionen derjemte att
för skolans gagn använda det vid 1873 års slut uppkomna öfverskott
i skolans inkomster.
Efter denna redogörelse för den nu varande ställningen i fråga om
den lägre bergsundervisningen i landet, anhåller Komitén att, beträffande
denna undervisnings lämpligaste organisation få afgifva yttrande.
Enär de grundsatser, som enligt dess uppfattning, vid ordnandet af
nu i fråga varande läroanstalter böra tillämpas, helt och hållet öfverensstämma
med dem, som i fråga om den lägre tekniska undervisningen
i öfrigt blifvit fullständigt utvecklade, torde Komitén, med åberopande
deraf, här få endast i korthet anföra hvad den anser vara för
det afsedda ändamålet erforderligt.
Man skulle först kunna i fråga sätta, huru vida icke en utaf de
båda lägre bergsskolor, som finnas, skulle vara tillräcklig för landets
behof. Onekligt är att, om man blott afser lärjungeantalet, sådant det
för närvarande är, detta skulle kunna vid en enda läroanstalt erhålla
undervisning. Efter Komiténs uppfattning tala likväl öfvervägande
skäl för att båda skolorna må bibehållas. Enligt hvad redan förut
blifvit i detta betänkande antydt, är det fördelaktigt, att den lägre tekniska
undervisningen meddelas i flera af hvarandra oberoende läroan
28
-
218
stalter, under det att den högre uudervisningen koncentreras vid ett
läroverk. Vidare hafva till en viss grad olika riktningar vid undervisningens
ordnande gjort sig gällande vid de båda bergsskolorna, i det
nemligen skolan i Filipstad nästan uteslutande egnat sig åt det metallurgiska,
men skolan i Falun derjemte åt det grufvetenskapliga området
af bergshandteringen — en olikhet, som betingas af lokala förhållanden
och som kan vara för bergsundervisningens utveckling ganska gagnelig.
Slutligen ega dessa skolor redan lämpliga lokaler och samlingar, till
en de! åstadkomna genom enskilda korporationers frikostighet, och de
uppoffringar, som skolorna skulle förorsaka staten, äfven om denna
helt och hållet öfvertoge dem, skulle inskränka sig till deras underhåll
och icke taga betydande summor i anspråk.
Det ändamål, för livilket dessa lägre bergsskolor böra arbeta, anser
Komitén vara att bilda så väl liytte- och grufveförvaltare (bruksbetjente),
hvilka, utom insigter och erfarenhet i bruksekonomi, äfven behöfva ett
större eller mindre mått af bergstekniska kunskaper, som verkmästare
och arbetsförmän, såsom rostbrännare, masmästare, smidesmästare, puddelmästare,
bessemerblåsare, grufstigare, understigare (skjutare), bruksbyggmästare
o. s. v.
Inträclesfordringarne torde för blifvande bruksbetjente kunna tills
vidare bibehållas, i enlighet med hvad nu är gällande för bergsskolan i
Filipstad och den öfre afdelningen vid bergsskolan i Falun, i hvilken
sist nämnda likväl dessa fordringar äro något lägre, med afseende å
dess sammanställning med bergsarbetare-skolan.
För denna arbetare-skola åter skulle det af de goda resultater som,
enligt uppgift, vunnits, kunna synas som inträdesfordringarne i kunskapsväg
skulle kunna ställas ganska låga. Det torde emellertid icke
vara något tvifvel underkastadt, att dessa fordringar böra bestämmas
så, att eleverna vid inträdet må kunna skrifva en läslig handstil, åstadkomma
smärre skriftliga uppsatser, (livilket är nödvändigt för att kunna
göra anteckningar under bergsskolekursen), räkna problemer i regula
de fri med vanliga och decimalbråk, samt ega någon öfning i ritstiftets
begagnande.
Beträffande åldern för elevernas intagande i bergsarbetareskolan
må anföras, att på grund af den erfarenhet som vunnits i andra länder,
219
det måste anses fördelaktigt att denna ålder bestämmes något högre
än förut, eller till minst 20 år, på det att eleverna måtte hafva vunnit
en större mognad och hunnit förskaffa sig nödig praktisk skicklighet
såsom bergsarbetare, innan de inträda i skolan. Efter afslutad
bergsskolekurs eftersträfva de vanligen platser såsom uppsyningsman
eller stigare och vilja ogerna återgå till att blifva simpla arbetare;
hvithet de dock eljest understundom måste göra, dels för att behörigen
förkofra sig i arbetsskicklighet och dels emedan bergverksegare
icke vilja anställa såsom uppsyningsman personer, som icke kommit
till myndiga år. .Genom en åldersbestämning af 20 år för nu befintliga
arbetareskolor i Falun och Filipstad, skulle äfven vinnas den fördel, att
eleverna kunde hinna att förskaffa sig bättre förkunskaper före inträdet
i dessa skolor, hvarpå stor vigt måste läggas. Emellertid torde det böra
vara skolornas direktion tillåtet, att i särskilda fall, när skäl dertill
förefinnas, bevilja åldersdispens.
För jernverksarbetare och bruksbyggmästareelever böra enahanda
föreskrifter gälla som för grufarbetare.
I fråga om företrädet till platser vid nu i fråga varande skolor
bör, utom å kunskaper, afseende fästas å längre tjenstgöring vid bergverk,
jemte intyg om välförhållande, duglighet och flit.
Hvad angår undervisningsplanen, anser Komitén att följande normalplan
kan tillämpas vid båda skolorna, dock med lenniad rätt åt Ofverstyrelsen
att vidtaga de modifikationer deri, som behofvet kan påkalla,
och att bestämma den riktning, antingen åt den metallurgiska eller
den grufvetenskapliga sidan, som företrädesvis bör gifvas åt undervisningen.
Kursens längd antages till ett år, i likhet med hvad nu är förhållandet.
Undervisningen bör begynna hvarje år den 1 November och fortgå,
med afbrott af två veckor under julhelgen och en vecka under påskhelgen,
till den 31 Maj, samt bestå i föredrag, repetitioner och öfningar.
Undervisningstiden blifver således 26 veckor och de obligatoriska timmarnas
antal antages till 36 i veckan.
Praktiska öfningar i jernhandtering och grufbrytning jemte besök
vid bergverk företagas under Juni och Juli månader, samt landtmäteri
och nivelering, afteckning af gående verk jemte andra ritöfningar under
220
Augusti. Tiden från 1 September till 15 Oktober, då examina anställas,
användes för affattande af reseberättelser, repetitioner, rit- och laborationsöfningar.
Följande tabeller visa huru undervisningen i de olika läroämnena
skulle fördelas.
Från 1 November till 31 Januari, 11 veckor.
| Bruksbetjening. | Verkmästare. | ||
| Lektio- | Öfnin- | Lektio- | Öfnin- |
| ner. | gar. | ner. | gar. |
Matematik..................................................................... | 2 | — | 2 | 6 |
Fysik och mekanik.................................................. | 6 | — | 6 | — |
Ritning (lineal''- och frihands).............................. | — | 9 | — | o 1 |
Kemi ....................................................................... | 6 |
| 6 |
|
Mineralogi och bergartlära.................................... | 4 | — | 4 | _ 1 1 |
Blåsrörsöfningar och kemiska laborationer...... |
| 9 | — | 3 |
Timmar pr vecka | 18 | 18 | 18 | 18 |
Från 1 Februari till 31 Maj, 15 veckor. |
|
|
| i |
Jernets metallurgi (och allmän metallurgi) ... | 6 | — | 6 | — |
Laborationer i bergskemi och mineralogi ...... | — | 7 | — | 7 |
Grufbrytningslära...................................................... | 5 | — | 5 | — |
Grufmätning och kartritning................................. | — | 4 | — | 4 |
Byggnadslära och bergsmekanik........................ | 5 | — | 5 |
|
Ritning................................................................. | — | 7 | — | 7 ! |
Bokhålleri och rättskunskap................................ | 2 | — | 2 | — |
Timmar pr vecka | 18 | 18 | 18 | 18 |
221
Ynglingar, hvilka vid tekniska elementarskolor eller annorstädes
inhemtat de förberedande kunskaper, som meddelas länder den första
terminen, böra, i fall utrymmet så medgifver, kunna vinna inträde vid den
andra terminens början.
Denna undervisningsplan, som i allmänhet upptager endast hvilka
läroämnen som skulle meddelas, äfvensom det beräknade timantalet
för hvarje af dem, öfverensstämmer så nära med de vid de båda bergsskolorna
för närvarande förekommande läroplaner och är för öfrigt så
klart betingad af skolornas ändamål, att någon särskild motivering för
den samma icke torde vara behöflig. Deremot synes ett program, utvisande
till hvilken omfattning de särskilda läroämnena anses böra
ingå i undervisningen, böra bifogas.
Matematik. Repetitioner, föredrag och problem-öfningar i geometri,
algebra och stereometri;
Fysik och mekanik. De första grunderna af den allmänna fysiken,
företrädesvis värmeläran, samt mekaniken; läran om fasta kroppars
jemnvigt, häfstänger. vågar m. m.; om vätskors jemnvigt och rörelse,
egentlig vigt, vattenkraft; om luftformiga kroppars jemnvigt och rörelse,
barometern, kokpunkten, ångbildning m. m.
Bitning. Frihands- och linearritning, samt modell- och konstruktionsritning.
Kemi. De allmänna kemiska lagarne. De vanligast förekommande
ämnen och föreningar, samt deras egenskaper. De enklaste reaktionerna,
så väl på kemisk väg som för biåsröret. De kemiska förhållanden, på
hvilka jerntillverkningen grundar sig. Laborationsöfningar, med hufvudsakligt
afseende å profning af jern och jernmalmer samt bergarter.
Mineralogi och bergartlära, omfattande de för bergsmän vigtigaste
mineralier och bergarter.
Jernets metallurgi (och allmän metallurgi). Jernmalmernas beskaffenhet
och utseende. De olika jernsorterna: tackjern, stångjern och stål.
Inverkan af de i jern förekommande främmande ämnen. Beskickningar,
slagger, jernmalmers rostning och smältning. Masugnar och de olika
slagen af deras konstruktioner. Masugnsgasens användning. Bläster.
Värmeapparater. Varmblästers inflytande. Tackjernsblåsning. Tackjernsgjutning.
Stångjerns- och ståltillverkning efter olika metoder, Adoucg
-
222
ring. Eldfasta materialier, brännmåter!aller och kolning. Hufvuddragen
af de i Sverige begagnade processer för tillverkning af koppar, bly,
silfver och guld. I förening härmed praktisk undervisning i jernhandtering.
Grufbrytningslära. Om jordens och bergens bildning. Läran om
malmfyndigheter, företrädesvis jernets. Beskrifning om förhållandena
vid några större svenska gruffält. Malmers uppsökande. Redskap och
maskiner för malmbrytning. Olika brytningsmetoder. Malm- och vattenuppfordring.
Brytningsbeting. Det vigtigaste af grufstadgan. Grufbefaringar.
Grufmätning, enligt den s. k. svenska markschejderi metoden, samt
ritning af grufkartor.
Byggnadslära. Byggnadsmaterialier, deras egenskaper och behandling.
Allmänna byggnadsarbeten, såsom jord-, sten-, murare- och timmerarbeten.
Byggnadsgrund. Murar, hvalf, förtimringar. Enkla husbyggnader.
Nivelering och första grunderna för landtmäteri.
Bergsmekanik. Vattenmaskiner, ångmaskiner, vatten- och malmuppfordringsverk
vid grufvor, uppfordringsverk vid hyttor, krossverk, blåsverk,
hammarverk, valsverk, såg- och skärverk.
Bokhålleri. Olika slag af bokhålleri med förklaring af de dervid
vanligen begagnade konsttermer; olika slag af räkenskapsböcker, deras
ändamål och uppställning. Grunderna för bokhålleriet vid grufvor och
jernverk.
Rättskunskay. Hufvuddragen, i synnerhet af förordningarne om näringsfrihet,
vattenverk, patenter, assurancer, med mera.
Undervisningen kan tills vidare vara gemensam för de båda afdelningarne
af lärjungar. På framtida bestämmelse må bero, huruvida och
i hvad mån de må kunna särskildt undervisas. Dock bör undervisningen
i matematik anordnas särskildt för de lärjungar som ega högre och
för dem som eg a lägre förkunskaper.
Som emellertid endast ett ringa antal bergsarbetare, i anseende till
de dermed förenade kostnader, kan komma i åtnjutande af den på ett
helt års kurs beräknade undervisning, som meddelas vid Bergsskolorna
i Filipstad och Falun, synas sådana åtgärder böra vidtagas, att arbe
-
223
tare, åtminstone vid större bergverk och i bergslagsorter, må kunna
erhålla undervisning i. afton- och söndagsskolor uti de för all industri
så vigtiga ämnena: lineal-- och frihandsteckning, skrifning, rakning
samt elementerna af geometri och naturlära. När dessa ämnen inhemta*8,
_ *01''de undervisning i jernhandtering eller grufbrytningslära kunna
på vissa tider meddelas genom ambulatoriska lärare.
Oidnandet af sådan undervisning bör tillkomma kommunerna och
den blifvande öfverstyrelsen för den lägre bergsundervisningen.
Afgångspräftungar från Bergsskolorna anser Komitén icke behöfliga,
på de förut i fråga om de tekniska elementarskolorna anförda skäl. Deremot
synes det vara ganska lämpligt, att läsåret afslutas med ett kort
förhör. För de afgående eleverna utfärdas betyg på grund af deras
under läsåret ådagalagda flit och framsteg.
Lärarepersonalen vid hvardera af de båda lägre bergsskolorna torde
lämpligen böra utgöras af två lektorer, af hvilka den ene tillika är
föreståndare, samt extra lärare efter behof. Mellan dessa lärare må
läroämnena af skolans styrelse fördelas.
Beträffande den högre ledningen af dessa skolor, anser Komitén,
att, under förutsättning att Komiténs i det föregående framstälda förslag
om eu öfverstyrelse lör den lägre tekniska undervisningen kommer till
utförande, samma öfverstyrelse bör utöfva den högsta uppsigten äfven
öfver de lägre bergsskolor, som åtnjuta statsunderstöd, dock att i den
samma, vid frågor som röra Bergsskolorna, bör inträda en särskildt i
bergshandtering kunnig person.
Den närmare tillsynen åter bör, likasom vid de tekniska elementarskolorna,
utöfvas dels af föreståndaren, dels af lokalstyrelsen. En sådan
styrelse skulle lämpligen utgöras af fem personer, nemligen ordföi
anden och en annan ledamot, utsedda af Eders Kong!. Maj:t, två ledamöter
valde af brukssocietetens styrelse, samt en ledamot vald af den
eller de korporationer, som bekosta byggnaden och bestrida dess underhåll.
Utgiftsstaten för hvardera af dessa skolor torde kunna bestämmas
på följande sätt:
Föreståndaren ................................................... 4,000 kronor
Eu lektor ........................................................... 3,500 »
224
Arvode till extra lärare...........
» » vaktmästaren........
Anslag till samlingarne...........
» )> kemikalier..............
» » ved, kol och lyse
Stipendier......................................
Diverse utgifter......................—
................ 1,500 kronor
................ 600 ->■
................ 500
............... 500 »
................. 600 »
................. 1,000 »
................. 600 »
Summa 12,800 kronor,
hvartill komme den tillökning, som genom lärames femårsuppflyttmngar
i likhet med hvad Komitén föreslagit för de tekniska elementarskoloi -nas lärare, skulle uppstå.
För de båda lektorerna, hvilka skulle bestrida den vigtigaste undervisningen,
äro lönerna här ofvan föreslagna till något högre belopp,
än för motsvarande tjensteman vid de tekniska elementarskolorna. Detta
har sin grund deri, att först nämnde lärare äro upptagne af undervisningen
under nära nog hela året eller nästan utan ferier, och derföre
billigtvis böra erhålla högre löneförmåner.
De årliga utgifter, som för bergsskolorna i Filipstad och Falun skulle
erfordras, om de organiserades i enlighet med Komiténs förslag, skulle
således vara 25,600 (eventuel! 27,600) kronor.
I sammanhang härmed får Komitén i underdånighet föreslå, att en
särskild afdelning för bergsundervisning upprättas vid Örebro tekniska
elementarskola. Erfarenheten har nemligen visat, att flere af denna
skolas elever egna sig åt bergshandteringen, emedan i de kringliggande
orterna ett stort antal bergverk och bruksanläggningar finnas. Då nu,
utan nämnvärda uppoffringar, en särskild afdelning för bergselever kan
vid den nämnda tekniska elementarskolan upprättas, torde en sådan afdelning
böra, så snart som möjligt, ställas i samband med der val ande
afdelning för kemisk teknologi. Med föga annan förändring än den,
att under det tredje årets vårtermin undervisningen i kemiska teknologi
med laborationer utbytes emot undervisning i jernets metallurgi med
laborationer samt grufbrytningslära, skulle man kunna få till stånd en
mycket god bergselementarskola, förutsatt naturligtvis, att särskilda åtgärder
vidtagas för den praktiska undervisningen under sommarferierna.
Undervisningsplanen skulle under de två första åren vala lika med
225
deri vid afdelningen för kemisk Teknologi och under det tredje året
skulle den omfatta:''
Höst- Vårtermin.
termin
Matematik, öfningar...............................................................................
Maskinlära, föredrag .............................................................................
» ritning .................................................................................
Mekanisk teknologi .................................................................................
Mineralogi och geognosi .......................................................................
Praktisk geometri ......................................................................................
Kemisk teknologi och laborationer (jemte öfningar i bergskemi
och miuei*alogi)...................................................................................
Metallurgi, (omfattande allmän metallurgi, jernets metallurgi,
hyttbyggnader samt bergskemi) ................................
» laborationer ........................................................................
örtvetenskap (^omfattande läran om malmfyndigheter, grufbrytning,
graf byggnader, grufmätning jemte
det vigtigaste af grufförfattningarne).................
''» öfningar (mätning och grufkartritningj ...........
2 2
3 3
4 4
3 3
3 —
— 2
15 —
— 4
7 —
4 —
3 —
30. 32.
Undervisningen i metallurgi och grufvetenskap, som lämpligen kan
bestridas genom extra lärare, må äfven anordnas så, att metallurgi föredrages
under vårterminens förra hälft, och grufvetenskap under den
sednare.
Med afseende å den grundligare underbyggnad dessa elever i allmänhet
ega, framför dem hvilka begagna bergsskolorna i Filipstad och
Falun, böra de, om skicklige lärare i bergsvetenskap erhållas, kunna
utgå ur skolan med bättre kunskaper än elever från nämnda skolor.
Vill man göra bergsuudervisningen ändå fullständigare, kan man för
den samma anslå något af den tid, som är beräknad dels under vårterminen
för öfningar i matematik och mekanisk teknologi, och dels under
höstterminen för kemisk teknologi.
Onskvärdt är, att eleverna före inträdet i bergsafdelningen hafva
29
226
vistats minst två månader vid jernverk och. grufvor, för att göra sig
bekanta med det praktiska af bergshandteringen.
Den tillökning i årlig kostnad, som denna anordning skalle erfordra,
anser Komitén kunna beräknas till 3,000 kronor, nemligen 1,000
kronor till hvardera af extra lärarne i metallurgi och grufvetenskap,
500 kronor till samlingar oeli 500 kronor för diverse utgifter.
Beträffande den praktiska undervisningen, så väl för eleverna vid de
lägre bergsskolorna, som för arbetare och andra, hvilka vilja förkofra
sig i praktisk jernliandtering, anse sig Komiterade böra utgå från den
förutsättning, att uppgörelse, mot eu viss årlig afgift, kan träffas med
egaren eller egarne till något större, välbeläget jernverk, om upplåtande
för en tid af minst tre, högst fem år i sender af beliöfliga verkstäder
för sådan undervisning, ensidigt vore äfven, att i närheten af detta
verk funnes grufvor med väl ordnad skötsel, samt skogshushållning
jemte kolning, så att praktisk kännedom äfven i dessa ämnen kunde af
eleverna inhemtas.
Vid jernverket borde åtminstone finnas masugn med rostugn, bessemerverk
och valsverk samt e/n Franche-Comté eller Lancashirehärd,
som hålles i gång året om, i fall sfi beliöfves. Med afseende derå, att
härdsmidet allt mera aftager och utbytes mot andra färskningsmetoder,
synes den praktiska undervisningen deri under bergsskolekurserna kunna
e-öras mindre omfattande än hittills, men med lemnadt tillfälle för dem,
som det önska, att efter bergsskolekursens slut få återkomma till bruket
för att deri vidare förkofra sig. För studium af andra, vid jernverket
måhända ej förekommande grenar af jernliandtering, såsom gjuteri,
puddling in. in., böra tillfällen, om möjligt, beredas genom särskilda aftal.
Jemte tillräckligt antal rum för elevers och lärares inrymmande,
borde vid jernverket finnas att tillgå lokal för ett mindre laboratorium.
Ganska ändamålsenligt vore det, om eu person med insigter så väl i
jernliandtering som bruksekonomi vid verket anställdes, hvilken det
tillkomme att biträda vid ordnandet af lärokurserna för bergsskoleeleverna
och arbetare, äfvensom med undervisning, och derjemte tillhandagå
de studerande med upplysningar, på det att förvaltningen vid
bruket icke må af dem hindras eller besväras.
Om staten framgent kommer att bestrida de kostnader för den
227
teoretiska bergsundervisningen, som här ofvan blifvit föreslagna, synes
det billigt, att brukssocieteten, som redan gifvit anslag till den praktiska
undervisningen för eleverna vid bergsskolan i Stockholm, antingen
åtager sig anskaffandet af ett jernverk, afsedt för de i det föregående
nämnda öfningar, eller ock förbinder sig att betacka de för ett
sådant verks begagnande erforderliga kostnader.
Yiifskolan i Borås.
I afseende på denna skola har Eders Maj:t i nåder uppdragit åt
Komitén att taga i öfvervägande huru vida någon förändring i hennes
organisation vore erforderlig, och får Komitén till fullgörande deraf,
efter meddelad öfversigt af skolans utveckling och verksamhet, här nedan
afgifva underdånigt utlåtande.
På enskild bekostnad upprättades år 1866 i förening med tekniska
elementarskolan och uti dess lokal en försöksskola för väfnadsslöjden.
Till den sammas underhåll anvisades år 1868 ett statsanslag af 2,000
kronor. Skolan, som då endast hade 6 lärjungar, fortgick sålunda till
år 1870, då nu varande väfskola inrättades, sedan 1869 års riksdag beviljat
dels en summa af 4,500 kronor till första uppsättningen af nödig
materiel, dels ett årligt anslag af 3,000 kronor, hvilket sednare vid 1872
års riksdag ökades till 3,800 kronor. Länets landsting har för samma
ändamål beviljat ett hälften så stort belopp, eller 1,900 kronor.
Lärokursen omfattar eu tid af ett och ett hälft år, men kan förlängas
till två år. Den är fördelad i en teoretisk och en praktisk afdelning.
Den förra omfattar läran om väfnaders sammansättning, om
väfnadsmaskiner och redskap samt om de vanligaste methoderna för
appretur. Den sednare eller praktiska afdelningen omfattar öfning i
mönsteranalys, mönsterritning, mönsterkortslagning, väfnadsuppsättning
och väfnad af jaquard-varor, hvarjemte undervisning meddelas i appretering,
medelst svedning, borstning, gummering och pressning. Så väl
mattor af olika slag, damast- och drällduktyger, möbeltyger, fa^onerade
bolstervarstyger, gardintyger, klädnings- och byxtvger som scliawlar,
halsdukar m. in. hafva af lärjungarne blifvit utförda.
För att få deltaga i denna undervisning erfordras god frejd, någon
kunskap i räkning och skrifning, samt skicklighet i vanlig enkel liandväfnad.
Skolan hålles öppen från den 2 Januari till den 1 Juli, och från
den 1 Augusti till den 23 December med 9 timmars daglig arbetstid.
Råämnena för de väfnader, som lärjungarne utföra i skolan, tillhandahållas
vanligen af ortens väfnadsidkare, hvilka tillika betala lärjungarne
väflön för de arbeten, som för deras räkning utföras. Då
emellertid mycket garn förspilles genom felväfnad, och kostnaden för
papp och snören vid nya mönsters uppsättning är ganska stor, till följe
deraf att samma mönster ej bör begagnas längre än undervisningens
behof kräfver, så utfaller väflönen med ganska små belopp. Till understöd
för de obemedlade lärjungarne hafva derföre stipendier blifvit utdelade.
Väfskolan inrymdes till en början i tekniska skolans lokal, men då
denna snart befanns för trång, förhyrdes en annan lokal, hvilken dock
är mycket olämplig för ändamålet.
Skolan står under Kommers-kollegii öfverinseende och under ledning
af samma styrelse som den tekniska elementarskolan i Borås.
Väfskolans af. Eders Ivongl. Maj:t faststälda stat upptager:
Lön åt läraren i teoretisk och praktisk väfnadskonst...... 2,500 kronor
Till väfnadsprof............................................................................... 500 »
Stipendier......................................................................................... 1,110 »
För räkenskapsföring .................................................................. 50 »
» städning....................................................................................... 50 »
Summa 4,540 kronor.
Skolan har nästan uteslutande begagnats af qvinliga elever. Det
antal, som på en gång deltagit i undervisningen, har under de sednare
åren i allmänhet varit 12, men ökades år 1873 till 16.
Flertalet af dessa lärjungar äro från Elfsborgs län, men äfven från
Göteborgs och Bohus län hafva några elever, med understöd af sist
nämnda läns hushållningssällskap, begagnat undervisningen.
229
Af denna redogörelse framgår, att väfskolan i Borås tillhör ett helt
annat slag af läroanstalter än de skolor, hvilka i öfrigt varit föremål för
Komitens utredning och förslag. Dessa äro nemligen afsedda för bibringande
af de allmänna tekniska kunskaper, som erfordras till förberedelse
för en rätt utöfning af industriela yrken, hvaremot väfskolan i
Boras hufvudsakligen åsyftar att genom handledning och öfning bibringa
den praktiska skickligheten i ett enda yrke, nemligen i väfnadskonsten.
Specialskolor åt denna beskaffenhet, i hvilka arbetaren kan erhålla
eu god undervisning i det rent praktiska af ett yrkes detaljer, befrämja
på det mest omedelbara sätt yrkesskickligheten. De bidraga kraftigt att
utbreda kännedomen om förbättrade arbetsmetoder och redskap. Flera
sadana hafva derföre i andra länder blifvit upprättade, i synnerhet för
väfnadsyrket. Exempelvis må nämnas väfskolorna i Chemnitz, Reutlingen,
Muhlhausen och St. Gallen, alla belägna i städer, hvilka utgöra
medelpunkter för eu betydande väfnadsindustri.
I Belgien äro sedan flera år tillbaka ett stort antal sådana väfskolor
upprättade, hvilka väsendtligen främjat landets industri och bidragit att
sprida välmåga bland dess befolkning.
Likaså har det visat sig, att den nu i fråga varande skolans verksamhet
märkbart bidragit till väfnadsindustriens utveckling. Flera slag
jacquardväfnader hafva i följd af den derstädes meddelade undervisning
blifvit föremål för husslöjden, bland hvilka särskild! jacquardväfda
damastduktyg samt yllehalsdukar hafva blifvit föremål för en betydlig
produktion.
Komitén kan för sin del icke annat än lifligt tillstyrka, att den
enda skola Sverige eger åt detta slag, må fortfarande utgöra föremål
för statsmakternas omvårdnad. Utan tvifvel skulle det vara fördelaktigt,
om äfven på andra ställen i landet, der de industriela förhållandena
dertill gifva anledning, skolor af dylik beskaffenhet upprättades. Men
detta toide böra lemnas åt det enskilda initiativet, om ock staten dertill
finnes böra lemna sitt understöd.
Skolans organisation är för öfrigt ytterst enkel. Den undervisande
personalen består åt eu enda hufvudlärare. Undervisningsplanen kan,
till följe af undervisningens mål, icke sträcka sig till annat än väfnads
-
230
yrkets särskilda detaljer, och denna plans uppställning måste äfven, till
följe af skolans natur, vara af eu jemförelsevis mindre betydelse än den
personliga ledningen. I intetdera hänseendet har Komitén någon förändring
att föreslå, om icke den, att väfskolans lärjungar tillika bolde
deltaga i afton- och söndagsskolans undervisning, i synnerhet i teckning,
uppsatsskrifning och bokföring.
En synnerligen vigtig omständighet vid skolor af detta slag äi
sättet att ordna den industriela verksamhet, som står i sammanhang
med undervisningen. Man kan dervid ga till väga på flera olika sätt.
Vid en del utländska läroanstalter af detta slag bekosta lärjungarne de
erforderliga råämnena och ega deremot att disponera sina arbetsprodukter.
Man kan säga, att hvar och en elev der drifver affären för
egen räkning. I några fall har skolan sjelf öfvertagit fabiilcationen.
Vid andra skolor åter har man, likasom vid väfskolan i Boias, satt sig
i förbindelse med industriidkare, Indika lemna råämnena och betala eu
bestämd ersättning för de arbeten, som lör deras räkning i skolan utföras.
Vildt! i gen har man äfven försökt att öfverlåta hela företaget åt
industriidkare, livilka erhållit statsunderstöd, mot vilkor att besörja
undervisningen, betala lärjungarnes arbete och underkasta sig statens
kontroll. I Belgien, der man gjort ett vidsträckt bruk af det sist
nämnda systemet, har detta visat sig fördelaktigt vid införande al nya
industrigrenar, men det har, som lätt kan inses, föranledt betydliga
svårigheter att förena entreprenörernas intresse med lärjungarnes. Man
bär derföre i detta land, sedan dess industriela ställning blifvit befästad,
stannat vid att ställa skolorna under skickliga verkmästares ledning och
låta arbetet utföras för industriidkare, hvilka lemna råämnena och betala
lärjungarne för deras arbeten. Alla fabrikanter, som sådant önska,
kunna få arbete utfördt i skolan, och om mera arbete erbjudes, än som
kan utföras, gifves företräde åt det, som bereder lärjungarne de största
fördelarne i afseende på undervisning och aflöning.
Ehuru man måste erkänna, att alla de nu nämnda sätten att ordna
den rent praktiska undervisningen medföra både fördelar och olägenheter,
samt att livilket af dem som bör företrädesvis anlitas, lämpligast
bestämmes al de särskilda förhallanden,_ under hvilka en sådan skola
verkar, och af möjligheten att erhålla fullt passande lärare, entreprenör
231
eller förläggare, —- synes likväl, der förhållandena sådant tillåta, användandet
af det sist beskrifna systemet vara det, som säkrast förer till
målet,
Det behof, som för nu i fråga varande väfskola främst bör tillgodoses,
är otvifvelaktigt behofvet af en tillräcklig och ändamålsenligt
ordnad lokal. Om det ock med skäl anses böra åligga den stad,
inom hvilken skolan verkar, äfvensom de länskommuner, hvilkas befolkning
företrädesvis af den samma draga fördel, att i första rummet sörja
för fyllandet af detta behof, torde dock ett bidrag af allmänna medel,
lemnadt för ett så vigtigt ändamål, både vara staten värdigt och kunna
verka till stort framtida gagn.
Slutligen får Komitén i underdånighet anmäla, att dess ledamot,
professor G. R. Dahlander, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 28 November 1873, tillika tjenstgjort såsom Komiténs sekreterare.
Med underdånig vördnad, trohet och nit
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste tjenare och undersåter
F. F. CARLSON.
A. II. FOCK. ER, EDLUND. G. R, DAHLANDER,
V. EGGERTZ. E. A. JACOBSSON.
För bergsundervisningen. För arbetareskolorna.