BETÄNKANDE OCH FÖRSLÅ! (Statens offentliga utredningar 1878:2)

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE OCH FÖRSLÅ!

angående

Slöjdskolan i Stockholm

afgifvet den 11 November 1875

af dertill i nåder utsedde Komiterade.

STOCKHOLM

IVAK H_®GGSTRÖMS BOKTRYCKERI

Stormäktig'',ste Allernådigste Konung!

Grenom nådig skrifvelse af den 28 December 1872 bär Eders KonglMaj:t
täckts åt särskilde komiterade lemna uppdrag att verkställa utredning
i ändamål bland annat att söka bestämma rätta omfånget för un 1 -

dervisningen vid Slöjdskolan i Stockholm samt vid åtskilliga andra af
våra lägre tekniska läroanstalter. Genom underdånigt betänkande och
förslag af den 21 November 1874 hafva komiterade sökt fullgöra detta
uppdrag, såvidt det icke har afseende å förstnämda skola. Efter att
nu hafva afslutat äfven undersökningen öfver Slöjdskolan i Stockholm,
få vi härmed i underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t framlägga betänkande
och förslag rörande denna skola, hvilken, genom sin vidsträckta
verkningskrets och stora betydelse för vårt lands industri, synts oss
förtjena att göras till föremål för ett särskildt utlåtande.

Komiténs arbeten hafva, sedan det förra underdåniga betänkandet
och förslaget blifvit afgifne, fortgått till och med den 3 Februari innevarande
år, då dels emedan de förberedande undersökningarne blifvit
verkstälda, så att endast förslagets uppsättande återstod, och dels genom
att komiténs dåvarande ordförande och en annan af dess ledamöter
till följd af deras uppdrag som riksdagsmän varit förhindrade att fortsätta
komiténs arbeten, dessa tills vidare afstannade. Derjemte har
komiténs ordförande i anseende till sin utnämning till Chef för Kongl.
Ecklesiastik-Departementet, förklarat sig förhindrad att vidare i dessa
arbeten deltaga. Sedan komitén detta i underdånighet anmält, har
Eders Kongl. Maj:t, med afseende derå att komiténs arbeten i det närmaste
voro afslutade, funnit icke erforderligt att förordna särskild ordförande
i komitén. Undertecknade såsom de återstående af komiténs
ledamöter hafva derföre fullgjort det erhållna uppdraget.

Öfversigt af Slöjdskolans utveckling och nuvarande

ställning.

Slöjdskolan i Stockholm har för sin tillkomst att tacka enskilda
personers och sällskaps nit och intresse för industriens omvårdnad.
År 1844 öppnades i Konst-Akademiens hus en enskild »Söndags-ritskola
för handtverkare», hvilken likväl redan i Januari 1846 öfvertogs af den
kort förut stiftade Svenska Slöjdföreningen. Hon benämdes sedermera
»Svenska Slöjdföreningens Söndags- och Aftonskola». Undervisningen

omfattade till en början linear-ritning, perspektiv-lära, frihan dsteckning,
modellering och geometri samt meddelades vid pass 5 Va timmar om
söndagen och 2 timmar under en afton i veckan. Lärjungarnes antal
utgjorde då omkring 100. De årliga inkomsterna, bestående af lärjungarnes
skolafgifter och de af Slöjdföreningen lemnade bidrag, uppgingo
till icke fullt 3000 kronor. Det är från eu så anspråkslös början Slöjdskolan
i Stockholm räknar sitt ursprung. Denna läroanstalt vann likväl
snart en sådan betydenhet och dess vigt för det allmänna blef så uppenbar,
att den icke länge kunde förblifva öfverlemnad åt den enskilda
omvårdnaden. Staden Stockholm lemnade till eu början hyrestid lokal
och sedan år 1848 ett kontant hyresbidrag af 1,800 kronor, och det
derpå följande året lemnade äfven Staten ett årsanslag af 3,000 kronor,
hvilka belopp sedermera successivt höjdes, det förra till 8,000 och det
sednare till 15,000 kronor.

Slöjdskolan utvidgades småningom, allt rymligare lokaler blefvo
behöflige för det alltmera växande elevantalet; nya läroämnen infördes
och allt flera lärare erfordrades; hon upptog äfven sedan år 1858 qvinliga
lärjungar. Ehuru Staten lemnade sitt understöd åt skolan, var
denna likväl ännu en enskild läroanstalt. Men med den betydande utveckling
hon erhållit syntes det nödvändigt att gifva henne en större
trygghet och tillförsäkra henne Statens fortfarande hägn. Hon öfvertogs
af Staten genom Kongl. Brefvet, af den 23 September 1859, hvarigenom
hon erhöll en särskild Styrelse med Kongl. Kommerse-kollegium som
öfverstyrelse. Hennes stadgar fastställdes af Kongl. Maj:t. den 21 December
1860; förändringar i dem vidtogos genom Kongl. Maj:ts nådiga
kungörelse af den 9 Oktober 1863 samt genom Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse]- till Kommerse-kollegium af den 1 Maj 1868 och den 25
Maj 1871.

Vid den tidpunkt då Slöjdskolan öfvertogs af Staten, hade hon,
efter flera flyttningar, erhållit lokal i huset N:o 39 Mäster Samuelsgatan.
Undervisningen meddelades omkring 40 timmar i veckan af 14 öfverlärare
samt 9 till 11 biträdande lärare och omfattade frihandsteckning,
modellering, målning, matematik och perspektivlära för både manliga
och qvinligt lärjungar; vidare mekanik, linearritning, byggnadsritning,
skeppsbyggnadslära med ritning, svenska, tyska, franska och engelska

språken samt bokföring för endast manliga lärjungar, och stengravyr
för endast qvinliga lärjungar. Antalet lärjungar utgjorde 539, af hvilka
475 manliga och 64 qvinliga. Tillgångarne stego till omkring 19,100
kronor om året, förutom det af staden lemnade hyresbidraget, hvilket
nu uppgick till 6,000 kronor årligen. Det af Staten lemnade bidraget
utgjorde efter år 1858 årligen 15,000 kronor.

Sedan skolan blifvit en Stats anstalt utvidgades ännu mera hennes
verksamhet. Lärosalarne blefvo snart otillräckliga, och behofvet af en
för skolan särskildt afpassad byggnad allt kännbarare. Genom Statens,
kommunens och skolans samverkan kom ock en sådan till stånd. Staden
anslog fördenskull det kapitaliserade beloppet (160,000 kronor) af
det sedan år 1863 till 8,000 kronor höjda hyresbidraget, skolan bidrog
med en till henne testamenterad fond af 45,714 kronor, och Staten anvisade
300,000 kronor samt upplät plats för byggnaden. Denna, som
tillika innehåller lokaler för Geologiska byrån och för Landtbruksakademiens
museum, har af Slöjdskolan begagnats sedan i Januari år 1868.

I sammanhang med skolans inflyttning i de nya rymliga lokalerne
erhöll hon en betydande tillökning i statsanslaget och hufvudsakligen
den organisation och ställning hon nu eger.

Enligt de för Slöjdskolan gällande stadgar är hennes ändamål »att
meddela undervisning i de läroämnen, som äro nödvändiga för en på
insigt grundad utöfning af de industriela yrkena och dymedelst befrämja
svenska näringarnes och konstflitens utveckling och förkofran».

För att vinna inträde i skolan erfordras intyg, att den sökande är
af god frejd samt uppnått tretton års ålder. Dock må Styrelsen ega,
att efter sig företeende omständigheter antaga lärjungar under nyssnämda
ålder. Vid inskrifningen och sedermera vid början af hvarje
läsetermin erlägger lärjunge en skolafgift för den löpande terminen,
beräknad från och med den månad då inträdet sker, för yrkesarbetare
och qvinliga lärjungar till 50 öre i månaden och för öfrige lärjungar
till ett högre belopp, som af Styrelsen bestämmes, dock icke i något
fall utöfver 2 kronor i månaden, hvilket äfven är det för närvarande
af Styrelsen bestämda beloppet. Styrelsen äger dock att när giltig anledning
förefinnes, medgifva nedsättning i eller befrielse från dessa
afgifter. Läroböcker, ritverktyg, papper in. in. dylikt skola lärjungarne

sjelfva anskaffa. Inträde såsom lärjunge kan göras hvilken tid af läroåret
som helst.

Undervisningen meddelas åt 5 grupper af lärjungar, hvilka vexelvis
begagna lärosalarne. Af dessa grupper utgöras 3 af lärjungar tillhörande
manliga och 2 qvinliga könet. I en del läroämnen sker likväl undervisningen
samtidigt för två eller flere skolgrupper, hvilket derjemte i
vissa ämnen eger rum i början och slutet af läroåret, då de lärjungar,
hvilka tillhöra vissa yrken, i följd af sin yrkesverksamhet i temligen ringa
grad kunna egna sin tid åt skolan. Dessutom är denna indelad i 7
fortgående klasser (lista lägst), en indelning som likväl endast har
någon egentlig betydelse derigenom, att förflyttningen från en lägre till
en högre afdelning i ett läroämne eller från ett förberedande till ett
högre läroämne sker på grund af de inom ämnet genomgångna klasserna.
Valet, af läroämnen är i allmänhet fritt, men under vilkor att
förberedande ämnen äro genomgångna, innan undervisningen i derpå
sig stödjande högre ämnen får begagnas. Likaså eger lärjunge att,
så vidt redan inskrifvet lärjungeantal det medgifver, välja den skolgrupp,
i hvilket han skall åtnjuta undervisning. Lärjunge, som egnar
sig uteslutande åt inhemtande af kunskap i ett eller några vissa läroämnen,
är, så vidt utrymmet det medgifver, oförhindrad att tillsammans
med eget köns andra skolgrupper begagna undervisningen i detta eller
dessa ämnen.

Läroåret börjar'' den 1 Oktober och slutar den 30 April. Det är
fördeladt i två terminer, skilda åt genom 12 dagar julferier. Dessutom
lemnas påskferier under 4 dagar. Undervisningen fortgår derföre sammanlagdt
29 veckor om året.

Söndagarne meddelas undervisningen för lärjungar af båda könen i
allmänhet från klockan 8 förmiddagen till klockan Val eftermiddagen,
af hvilken tid likväl Va timme är egnad åt gudstjenst; söckendagarne
meddelas undervisningen dels om förmiddagen från klockan 8 till 12
middagen eller 1 eftermiddagen förnämligast för målare, byggnadsarbetare
och qvinliga lärjungar, dels om eftermiddagen från klockan 3
till 7 för qvinliga lärjungar och för manliga från klockan 7 till 9, men
vissa lektioner ända till klockan 10 eftermiddagen.

Undervisningen omfattar, i enlighet med den af Kong!. Maj:t den
3 Juni 1870 faststälda planen och efter de speciela programmen,
följande:

Ordinarie läroämnen*).

I. Språk.

a) Svenska språket.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,
en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—-VI.

Språklära: rättstafningsöfningar, formlära och satslära; i mån af
lärjungens framsteg, undervisning i upprättandet af vid industriel verksamhet
förekommande skrivelser; allt hufvudsakligen afseende bibringandet
af förmåga att i skrift felfritt uttrycka sig på modersmålet.

Anm. Undervisningen häruti meddelas endast åt sådane manliga
lärjungar, som ingått i yrke, samt åt sådana qvinliga, som
antingen ingått i yrke eller öfverskridit folkskoleåldern.

b) Tyska, Engelska och Franska språken.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 9 timmar, lika fördelade på 3:ne grupper,
nemligen eu grupp för hvardera språket, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna.

För qvinliga lärjungar 9 timmar efter samma grunder fördelade.

Undervisningens utsträckning: klass I—IV.

Språklära: uttalslära, formlära och satslära; öfversättningsöfningar;
allt afseende bibringandet af förmåga att t}*da prosaiska på dessa språk
författade arbeten.

*) De bifogade programmen äro i allmänhet bokstafligen öfverensstämmande med dem, som i
de för lärjnngarnes ledning utgifne »Underrättelser rörande Slöjdskolan i Stockholm» meddelas.

Anm. I hvardera af berörda språk meddelas undervisning endast åt
sådana lärjungar, hvilka, efter att hafva anmält sig dertill, af
lärarne, vid öfverläggning i ärendet, befinnas tillhöra skolans i
andra ämnen skickliga samt för flit och ordning utmärkta
lärjungar; vid valet härutinnan, ifrågakomma i främsta rummet
de bland så beskaffade lärjungar, hvilka äro i yrke anställda
och äro kunniga i svenska språket eller deri visat goda framsteg.

II. Skrifkonst.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,
en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—III.

Öfningar i skrifelementerna samt mindre och större alfabetet i åtskiljda
bokstäfver. Större rubrikstil: större och mindre alfabetet med
sammanhängande bokstäfver; mindre rubrikstil samt brefstil, äfvensom
skönskrift, för yrken, som deraf äro i behof. Lärjunge, som begagnar
undervisning i tyska språket, öfvas äfven i tysk stil.

Anm. För rätt till erhållande af undervisning häri gälla samma
vilkor, som för rätt till åtnjutande af undervisning i svenska
språket.

Betyg om försvarlig färdighet i detta ämne fordras för
tillträde till undervisningen i bokföring och textning.

III. Matematik.

a) Aritmetik och Algebra.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 12 timmar, lika fördelade på de 3:ne skolgrupperna.

För qvinliga lärjungar 8 timmar blott i aritmetik, lika fördelade
på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—IV.

Aritmetik, klass I—III: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk,
vanliga bråk och sorter; enkla numeriska eqvationers lösning; enkel
och sammansatt regula de tri; intresse-, rabatt- och diskonträkning
m. m.; upphöjning till dignitet; ^utdragning; logaritmiska tabellernas
användning; blandade exempel, hemtade hufvudsakligen ur det industriel
lifvet.

Anm. För rätt till erhållande af undervisning häri gälla samma vilkor,
som för rätt till åtnjutande af undervisning i svenska språket.

Efter att hafva genomgått de fyra räknesätten i hela tal
och decimaler eger lärjungen att utbekomma färdighetsbetyg
för tillträde till undervisning i bokföring samt naturlära och
allmän varukännedom. För tillträde till undervisningen i algebra
fordras färdighetsbetyg i aritmetik, klass II.

Algebra, klass II—IV: två grader, jemte elementerna af läran om
serier och logaritmer, hvarvid hufvudsakligen afseende fästes vid att
bibringa lärjungen färdighet i räkning, formlers användning och problemers
lösning.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar. Tillträde
till undervisningen vinnes vid företeende af betyg om
färdighet i aritmetik, klass II.

Att hafva genomgått algebra, klass II, är ett af vilkoren
för tillträde till undervisningen i mekanik samt maskin- och
byggnadslära.

b) Geometri och Plan trigonometri.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 8 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,
en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar 4 timmar, blott i geometri, för 1 grupp,
sammanförd ur de båda skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—IV.

Geometri, klass I—IV: elementerna af planimetri och stereometri:
räta liniers, vinklars och plana figurers egenskaper; de vigtigaste satserna
af proportionsläran; liniers och plana figurers inbördes förhållanden
samt beräkning af plana figurers ytor; solida figurers grundegenskaper
jemte beräkning af deras rymder; problemer, hufvudsakligen
afseende tillämpningen på tekniska frågor.

Anm. Efter att hafva genomgått aritmetik, algebra, klass II, och
geometri klass I, eger lärjungen att utbekomma färdighetsbetyg
för tillträde till undervisning i mekanik samt maskin- och byggnadslära.
För tillräde till undervisningen i naturlära och allmän
varukännedom fordras färdighetsbetyg i geometri, klass
I, lägre kurs.

Plan trigonometri, klass IV: enklaste grunderna, förnämligast afseende
problemers lösande genom beräkning.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar.

c) Praktisk Geometri.

Lärotid i veckan:

4 timmar för en grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VI.

Utförande af enkla planmätningar och afvägningar, äfvensom derpå
grundade beräkningar.

Anm. Undervisning häri meddelas endast åt sådana manliga lärjungar,
hvilka, efter att hafva anmält sig dertill, af vederbörande lärare,
vid öfverläggning i ärendet, befinnas hafva "I närbeslägtade
ämnen ådagalagt goda anlag, flit och skicklighet.

IV. Bokföring.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,
en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfriga.

För qvinligt lärjungar 6 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass II—IV.

Förberedande öfningar: beräkning och upprättande af kontokuran ter;
öfningar med enkel bokföring. Förklaring af dubbla bokhålleriets allmänna
grunder med särskild tillämpning på yrkesidkarens behof. Kopiering
af inventariebok, memorial- och kassabok; uppläggning, på grund
af dessa böcker, af hufvudbok och balansbok; böckernas afsilning,
uppläggning af vinst- och förlust- samt balanskonto; repetition af ofvanstående,
hvarvid lärjungen, med tillämpning på eget yrke, fritt upprättar
samtlige böcker.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes vid företeende af betyg
om försvarlig färdighet i behandlingen af de fyra räknesätten
i hela tal och decimaler samt i skrifkonst. För vidare fortgång
inom klasserna af detta läroämne, bör lärjungen söka
vidare uppöfva sin räknefärdighet och stil.

V. Geometrisk Konstruktionslära med ritning-.

a) Linearritning och Projektionslära med ritning samt elementerna
af Beskrifvande Geometri.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 12 timmar, lika fördelade på de 3:ne skolgrupperna.

För qvinligt lärjungar 8 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VI.

Plana geometriska konstruktioner efter plansch, klass I: Definitioner.
Räta linier och vinklar. Skalor. Rätliniga figurer. Cirkeln
och dess tangeringar. Ellips, parabel och hyperbel.

Projektionslära med ritning och elementerna af beskrifvande geometri,
klass II—VI: Hvad som menas med projektion af ett föremål.
Projektionsplaner. Konstruktionsplanet. Projektioner af punkt, linea
och plan. Projektioner af solida figurer och deras plana afskärningar.
Ritning efter enkla modeller. Cylindriska, koniska och rotationsytor;

deras projektioner; deras plana afskärningar samt gemensamma skärningslinie^
tangerande planer; tangeringskurvor. Skruflinea. Ytors
utbredning. Ritning efter modell och croquis af föremål tillhörande
lärjungens yrke. Stensnitt. Axonometriska projektionsmetoder, med
tillämpningar.

Anm. Efter att hafva genomgått geom. konstruktionslära med ritning,
klass III, allmänna kursen, eger lärjunge att utbekomma
färdighetsbetyg för tillträde till undervisningen i fackritning
samt i maskin- och byggnadsritning.

b) Perspektiv och Skugglära med ritning.

Lärotid i veckan: samtidig med den i linearritning och projektionslära
med ritning.

Undervisningens utsträckning: klass III—VI.

Perspektivlära, klass III—VI, till omfattning och föredragningssätt
lämpad efter konstindustriens behof. Hvad som menas med perspektivlära.
Definitioner: tafla, grundplan, ögonpunkt, liorizontlinie, hufvudpunkt,
distans, distanspunkter. Perspektiv af linier, parallela med täflan,
vinkelräta mot täflan. Den s. k. 90° liniens perspektiv. Tillämpning
af föregående å enklare föremål med s. k. half, fjerdedels etc. distans.
Perspektiv af linier i hvilket läge som helst mot täflan; gränspunkt,
delningspunkt; deras bestämmande. Perspektiv af enklare och mera
sammansatta föremål, företrädesvis med tillämpning för lärjungens yrke.
Allmänna grunderna för konstruktion af skuggor och spegelbilder.
Tillämpningen. I jemnbredd med undervisningen i perspektivlära undervisas
äfven i

Skugglära, klass III—VI: Hvad som menas med skugga. Ett
föremåls egen skugga. Skugglinie, slagskugga, slagskugglinier. Ljuskälla
på ändligt och oändligt afstånd. Skugga af materiel punkt, linie,
begränsad! plan och solid figur. Bugtiga ytors skugglinier. Slagskuggor
å bugtiga ytor. Blandade exempel. Tillämpning å föremål
tillhörande lärjungens yrke.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes efter att hafva genomgått
geom. konstruktionslära med ritning, mindre kurs.

c) Fackritning.

Lärotid i veckan: samtidig med den i linearritning etc.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VII.

Konstruktionsritning efter plansch, modell, croquis och uppgift, af
föremål utaf jern, metall eller trä m. in. tillhörande yrken, för hvilka
färdighet i maskin- och byggnadsritning ej erfordras; uppgörande af
arbetsritningar och kostnadsberäkningar för sådana föremål; konstruktion
af dekorativa, geometriska mönster.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskild gjord
anmälan, tillfälle att genom modellarbete öfva sig i uppfattningen och
återgifvandet af å lärosalen upprättade ritningar.

Anm. Tillträde till hithörande konstruktionsöfningar vinnes efter att
hafva genomgått konstruktionslära med ritning, allmänna kursen,
samt till öfningarne i kostnadsberäkning, vid företeende
af betyg om färdighet i aritmetik och geometri, klass II. För
vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne tillrådes lärjungen
att jemnsides härmed begagna undervisningen i geometr.
konstruktionslära, större kurs, omfattande elementerna
af beskr. geometri och axonometri.

VI. Teckning.

a) Linear-frihandsteckning.

Lärotid i veckan: ''

För manliga lärjungar 12 timmar, lika fördelade på de 3:ne skolgrupperna.

För qvinligt lärjungar 12 timmar, lika fördelade på 3:ne, ur de
båda skolgrupperna bildade grupper.

Undervisningens utsträckning: klass I—II.

Teckning efter plansch och väggtaflor; räta linier, rätliniga figurer,
böjda linier, krokliniga figurer, konturteckning efter afbildningar af
enklare föremål, ornamentala eller dekorativa mönster; teckning och
skuggning efter plansch, omfattande perspektiviska afbildningar af
klotsar och andra enklare föremål.

Anm. Efter att hafva genomgått detta läroämne, eger lärjungen att
utbekomma färdighetsbetyg för tillträde till ornamentteckning,
textning, kartritning och kolorering, dock med åliggande att
i jemnbredd dermed begagna undervisningen i klotsteckning.

b) Klotsteckning.

Lärotid i veckan: samtidig med den i linear-frihandsteckning.

Undervisningens utsträckning: klass IT—VI.

Teckning och skuggning efter först enklare, sedan något mera
sammansatta geometriska kroppar. I mån af lärjungens framsteg väljas
till modeller mera sammansatta attributer och föremål, färeträdesvis
med hänsyn till lärjungens yrke; allt hufvudsakligen afseende att, bibringa
och utveckla förmågan af riktig uppfattning och säker teckning.

Anm. Efter att hafva genomgått klotsteckning, klass II, eger lärjungen
att utbekomma färdighetsbetyg för tillträde till figuroch
landskapsteckning, dock med åliggande att i jemnbredd
dermed fortsätta öfningarne i klotsteckning, klass III.

c) Ornamentteckning.

Lärotid i veckan, utom de åt ornamentmålning anslagna tider:

För manliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan för en
grupp, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna; under 6 månader, 12
timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper, en ur den ena skolgruppen,
den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan; under
6 månader, 12 timmar i veckan, efter samma grunder fördelade.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Konturteckning af ornament och bladformer efter plansch. Teckning
och skuggning efter plansch och väggtaflor, af listverk, attributer,
draperi, ornament, växter och djur samt af ornament, hvari dessa och
figur ingå, öfningarne åtföljde af minnesteckning; teckning efter gips;
i högre afdelningar efter naturföremål samt i mån af lärjungens framsteg
äfven öfningar att sjelfständigt behandla hit hänförliga uppgifter.
Undervisning meddelas ock, samtidigt med ornamentmålning, uti textning
af såväl vanliga som dekorativa stilar, passande till skylt- och

kartskrift, titelplåtar m. m. och gravyr i allmänhet, äfvensom i kartritning,
omfattande kopiering af kartor i originalets eller annan skala.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes vid företeende af betyg
om färdighet i linearfrihandsteckning, klass II.

Efter att hafva vunnit nöjaktig färdighet i hithörande
konturteckning, eger lärjungen att deltaga i motsvarande rnodelleringsöfningar
eller att utbekomma färdighetsbetyg för
tillträde till motsvarande grenar af målningsundervisningen.

d) Figur- och Landskaiisteckning.

Lärotid i veckan, utom de åt figur- och landskapsmålning anslagna
tider:

För manliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan för 1
grupp, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna; under 6 månader, 12
timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper, en ur den ena skolgruppen,
den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan; under
6 månader, 12 timmar i veckan, efter samma grunder fördelade.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Konturteckning efter plansch; teckning och skuggning efter planscher
och väggtaflor, åtföljd af minnesteckning; teckning efter gips och
andra föremål.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes vid företeende af betyg
om färdighet i klotsteckning, klass II, dock med åliggande
att i jemnbredd dermed fortsätta öfningarna i klotsteckning,
klass III.

Efter att hafva vunnit nöjaktig färdighet i hithörande
teckning, eger lärjungen att deltaga i öfningarne i målning af
figur och landskap samt ornament, hvari dessa ingå, eller att
utbekomma färdighetsbetyg för tillträde till undervisningen i
figurm odellering.

e) Fackteckning.

Lärotid i veckan: samtidig med den för ornament- samt figur- och
landskapsteckning.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VII.

Teckning efter plansch och modell af föremål tillhörande lärjungens
yrke samt komposition efter meddelade, dithörande uppgifter.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes efter att hafva genomgått
ornamentteckning, klass III. För vidare fortgång inom
klasserna af detta läroämne erfordras, att lärjungen jemnsides
dermed fortgår i motsvarande klasser af ornamentteckning
samt, der yrkesfacket så fordrar, äfven betyg om sådan fortgång
i figurteckning.

VII. Maskinlära med Konstruktionsritning.

Lärotid i veckan: 14 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne
manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Ritning efter väggtaflor, planscher och modeller till maskindelar
och enkla maskiner; i mån af lärjungens framsteg, konstruktion af
arbets- och kraftmaskiner efter meddeladt program och derpå grundade,
af lärjungen sjelf utförda beräkningar, för hvilka erforderlig undervisning
i elementerna af mekanik och maskinlära meddelas.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskildt gjord
anmälan, tillfälle att genom modellarbete öfva sig i uppfattningen och
återgifvandet af å lärosalen upprättade ritningar.

Anm. Tillträde till undervisningen i mekanik och maskinlära vinnes
vid företeende af betyg om färdighet i aritmetik och algebra,
klass II, samt geometri, klass I, och till maskinritning vid
företeende af betyg om färdighet i geometrisk konstruktionslära
med ritning, klass III. För vidare fortgång inom klasserna
af mekanik och maskinlära erfordras betyg, att lärjungen
jemnsides dermed fortgår i motsvarande klasser af aritmetik,
algebra och geometri.

VIII. Byggnadslära med Konstruktionsritning.

Lärotid i veckan: under 3 månader, 14 timmar i veckan för 1
grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna; under 4 måna -

der, 28 timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper, en ur den ena
skolgruppeu, den andra ur de båda öfrige.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Bitning efter väggtaflor, planscher och modeller till enklare muroch
timmerkonstruktioner, byggnadsdetaljer m. m. samt, i mån af lärjungens
framsteg, konstruktion af enklare byggnader enligt uppgift,
jemte för dessa konstruktioner och dithörande beräkningar samt material-
och kostnadsförslags uppgörande erforderlig undervisning i byggnadslära.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskild!
gjord anmälan, tillfälle att genom modellarbete i trä, papp eller gips
öfva sig i uppfattningen och återgifvande! af å lärosalen upprättade
ritningar öfver trappor, takstolar, takytor, hvalf m. in.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar. Tillträde
till '' undervisningen i byggnadslära vinnes vid företeende
af betyg om färdighet i aritmetik och algebra, klass II,
samt geometri, klass I, och till byggnadsritning vid företeende
af betyg om färdighet i geometrisk konstruktionslära med ritning,
klass III. För vidare fortgång inom klasserna af byggnadslära
erfordras betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår
i motsvarande klasser af aritmetik, algebra och geometri.
Tillträde till undervisningen i ritning af endast listverk-profiler
och byggnadsordningarne vinnes vid företeende af betyg om
färdighet i geometrisk konstruktionslära med ritning, mindre
kurs, samt i ornament- och figurteckning, klass III.

Lärjunge, som egnat sig åt något af byggnadsfacken, uppmanas
att jemnsides med här ifrågavarande läroämne begagna
undervisningen i plan trigonometri samt såväl i geometrisk
konstruktionslära med ritning, större kurs, omfattande elementerna
af beskrifvande geometri, stensnitt och axonometri, som
ock allt efter yrket, i ornament-, figur- eller landskapsteckning,
aqvarellmålning och modellering.

IX. Målning i aquarell, lina- och oljefärg.

a) Ornamentmålning.

Lärotid i veckan, utom den åt ornamentteckning'' särskildt anslagna
tid:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, men i skilda lärosalar,
under 3 månader, 18 timmar i veckan för 1 grupp; under 4 månader,
36 timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

b) Figur- och Landskapsmålning.

Lärotid i veckan, utom den åt teckning af figur och landskap särskildt
anslagna tid:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, men i skilda lärosalar,
under 1 månad, 6 timmar i veckan för 1 grupp; under 6 månader,
12 timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper.

Undervisningens utsträckning: klass IV''—VI.

Ofningarne, Indika, med lärjunge tillhörande målaryrket, bedrifvas i
enlighet med de metoder, som böra användas vid inre och yttre byggnadsdekoration,
samt beledsagas af undervisning i de för yrkets utöfvande
nödiga, allmänna satser och reglor, afse, äfven i öfrigt, endast konstindustriela
ändamål: marmor-, sten-, trä- och metallmålning jemte listdragning;
skyltskidfning med härför brukliga stilar, plana, upphöjda
och fördjupade; ornamentmålning i ton och bunt, äfven med gulddagrar;
attributer, drapeider m. m. till dekoring af rum, skyltar o. s. v.;
växter, blommor och frukter; arkitekturmålning; kapitäler, baser, entablementer
m. in.; djur- och figurmålning; allt till en början efter målad
plansch, sedermera efter gips eller naturföremål; målning af landskap
efter plansch. I mån af lärjungens framsteg öfvas målning ur
minnet och sjelfständig behandling af till ändamålet hänförliga uppgifter
med användande af gjorda detaljstudier.

Qvinliga lärjungar erhålla dessutom undervisning i lackennålning
samt kolorering af tryckta planscher, kartor m. m.

Anm. Tillträde till undervisningen i detta läroämne, klass I, vinnes
vid företeende af intyg, att lärjungen begagnar undervisningen

i linear-frihandsteckning. För vidare fortgång inom klasserna
af detta läroämnes olika grenar erfordras betyg att lärjungen,
jemnsides dermed, fortgår inom klasserna af nämnde läroämne
och klotsteckning samt, allt efter den riktning lärjungen
valt, äfven inom klasserna af textning, teckning af listverkprofiler,
draperi, attributer, ornament, växter, djur, figur eller
landskap samt i fackteckning.

X. Modellering i lera, vax och gips m. m.

a) Ornamentmodellering.

Lärotid i veckan, utom den med ornamentteckning gemensamma:

För manliga och q vinliga lärjungar samtidigt, men i skilda lärosalar,
12 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Modelleringsöfningarne, som afse blott konstindustriela ändamål,
omfatta: modellering af ornament, växter och djur samt af ornament, hvari
dessa och figur ingå, först efter gipsmodell, sedan efter skuggad plansch
och konturteckning; modellering ur minnet och efter naturföremål samt,
i mån af lärjungens framsteg, äfven öfningar att, med användande af
gjorda detaljstudier, sjelfständigt behandla hithörande uppgifter.

Qvinliga lärjungar erhålla äfven undervisning i skulptering och dekupering
i trä.

Anm. Tillträde till undervisningen i ornamentmodellering vinnes vid
företeende af betyg om nöjaktig färdighet i konturteckning
inom motsvarande gren och klass. För vidare fortgång inom
klasserna af detta läroämnes olika grenar erfordras, likasom
vid målning, betyg att lärjungen jemnsides dermed fortgår
inom klasserna af hans yrke motsvarande grenar af teckningsundervisningen,
företrädesvis kontur- och fackteckning.

b) Figurmodellering.

Lärotid i veckan:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, men i skilda läro -

salar, under 2 månader, 2 timmar i veckan; under 1 månad 6 timmar
i veckan för en grupp, sammanförd ur samtlige skolgrupperna.

För manliga lärjungar under förstnämnde 2:ne månader 4 timmar
i veckan för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VII.

Ofningarne, hvilka afse blott konstindustriela ändamål, omfatta:
modellering af figur detalj er, såsom händer, fötter, ben, armar, torser,
hufvuden, ecorchéer och slutligen helfigur, först efter gipsmodell samt,
i mån af lärjungarnes framsteg, äfven efter skuggad plansch.

Anm. Tillträde till undervisningen i figurmodellering vinnes vid företeende
af betyg om färdighet i ornamentmodellering, klass III.
För vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne erfordras
betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår inom klasserna
af ornamentmodellering.

XI. Naturlära och Allmän Varukännedom.

Undervisningen omfattar en för yrkesidkaren afpassad, i ett sammanhang
föredragen kurs i fysik, kemi och allmän varukännedom, hvarvid
såsom undervisningsmateriel begagnas i allmänna lifvet förekommande
varor.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar särskild^ 3 timmar föreläsning, 1 timma
repetitionsförhör för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna.

För qvinliga lärjungar särskild^ 3 timmar föreläsning, 1 timma
repetitionsförhör för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass II—III.

Olikartade kroppars löslighet och olöslighet i vatten. Mekanisk
analys; slamning. Vattenhaltiga och vattenfria, vittrande, hygroskop!-ska och deliqvescenta kroppar. Upptagande och afgifvande af kemiskt
bundet vatten. Inflytandet af högre temperatur: vissa kroppar förlora
blott sitt vatten, andra blifva kemiskt förenade. Kemiska reaktioner
genom sammanblandning af olika lösningar; uppkomst af olösliga fällningar.
Skilnad emellan flygtiga och icke flygtiga kroppar. Förloppet
vid de mest bekanta vätskors kokning. Destination och sublimation,

Kokpunktens beständighet. Kokpunktens förändring genom upplösta
kroppar. Afdunstning samt förbrukning af värme dervid. Tillämpning
på de atmosferiska förhållandena. Kropparnes aggregationsforrner. Värmets
rörelse genom strålning och ledning. Athermana och diathermana
kroppar. Absorption och reflexion af värmestrålar. Utvidgning och sammandragning
genom värme. Värmets inflytande på luftens rörelse. Det
allmännaste af läran om ljudet och ljuset. Nya kemiska rön: Absorption
af vissa gaser genom vatten; deras inverkan på vissa kemikalier.
Luftens kemiska beskaffenhet. Erfarenhet om ättiksyra, svafvelsyra
och salpetersyra samt deras inverkan på vissa kroppar. Klor
och väte. Enkla och sammansatta kroppar (kohesion och adhesion;
kemism). Kropparnes allmänna egenskaper. Absolut och specifik vigt.
Det allmännaste af mekaniken; elementerna af hydrostatik och aérostatik.
Vågen.

Tryckets inflytande på vätskors kokpunkt. Inneslutna gasers spänstighet.
Atmosferens vattenhalt och dess bestämning. Förnimbart och
förbrukadt värme samt egentligt värme. Något om den organiska kemien:
brännbara vegetabiliska och animaliska ämnen; kol och olika
kolarter. Produkter vid torrdestillation af växt- och djurämnen. Hartser
etc. Fettarter och deras användning till tvål, såpa etc.

Kemiska företeelser vid det organiska lifvets vexlingar: jäsning,
förruttnelse och förmultning. De vigtigaste produkter af dessa betydelsefulla
processer. Näringsmedel för växter och djur. De vigtigaste
metaller och malmer; metallernas fysiska egenskaper; deras förhållande
vid upphettning i luft samt vid behandling med syror; metallsaltlösningars
förhållande till metaller och baser. De elektriska företeelserna.
Elektricitets uppkomst genom kemisk inverkan (galvanism).
Elektromagnetism och telegrafi. Solstrålarnes egenskaper (fotografi)
samt om verldsbyggnaden. Materiens kretslopp och naturkrafternas
vexelverkan.

Repititionsförhör i ämnet anställas vid särskilda tider för hvartdera
könet med lärjungar, som sig dertill anmäla.

XII. (a—d) Yrkes-varukännedoxn.

Lärotid i veckan:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, 3 timmar föredrag,
lika fördelade på 3:ne grupper, hvaraf en för hvardera af de 3:ne grenar
af ämnet, som under samma tid af läroåret föredragas.

Undervisningens utsträckning: klass IV.

Undervisningen fördelas i särskilda grenar, nemligen:

a) jern och öfriga metaller;

b) trä och byggnadsmaterialier;

c) färgämnen;

d) spinnbara ämnen:

Beskrifning och förklaring öfver dessa ämnens förekommande i naturen,
deras produktions- och handelsorter, uppsamling, skötsel och
beredning till lämpliga handelsformer; ämnenas förevisande; redogörelse
för deras fysiska och kemiska karakterer; medlen och sättet att pröfva
och skilja olika qvaliteter och handelssorter från hvarandra samt upptäckandet
af förfalskningar eller andra felaktigheter; derjemte undervisning
om och förklaring öfver hvad som, med afseende å inre egenskaper
samt förhållanden till andra ämnen, iakttagas bör vid ämnenas
förvaring och användning, till förebyggande af material- och tidsförlust
vid" arbete, samt felaktigheter i arbetsprodukterna.

Utom den ordinarie undervisningen meddelas enligt en af Styrelsen
för hvarje termin uppgjord och af Kongl. Kommerse-Kollegium gillad
plan undervisning mera tillfälligt i vissa läroämnen. För läroåret
1874—1875 omfattade denna undervisning följande

Extra läroämnen.

Närings- och Kreditförfattningar.

Lärotid i veckan:

2 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass III—V.

Inledning, omfattande några af den politiska ekonomiens hufvudläror.
Kongl. Förordningen den 18 Juni 1864, angående utvidgad näringsfrihet.
Kort redogörelse för de vigtigare undantagen från den allmänna
näringsfriheten. Patenter. Bolag och aktiebolag. Skyldigheten
att föra liandelsböcker och dessas vitsord. Vexlar. Banker. Konkurs.
Allt i förening med öfningar i affattande af sådana enklare handlingar,
som vid tillämpningen af de föredragna författningarne kunna ifrågakomma.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar.

Ciselering och. drifning af metall.

Lärotid i veckan:

22 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass II—AU.

Öfningar med skrodpressens användning för anbringande af räta
och böjda linier samt enklare ornamentdetaljer på plana och bugtiga
ytor. Skrodning, sättning och mattning å i stanser prässade eller å
gjutna enkla ornamentdetaljer och ornament. Drifning i relief och ciselering
å det drifna ai''betet af enklare ornamentdetaljer, ornament, och
i mån af lärjungarnes framsteg, växter, djur, figur och ornament, hvari
dessa ingå, äfvensom användning af det inhemtade såväl å fristående
föremål som för svårare lågciseleringsarbeten. Undervisningen fortgår
först efter modell; vid drifningen och lågciseleringen sedermera efter
skuggad plansch och slutligen efter konturteckning.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar. Tillträde
till undervisningen i detta läroämne vinnes vid företeende
af betyg om färdighet i linear-frihandteckning, klass I. För
vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne, erfordras
betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår i motsvarande
klasser af linear-frihands- och klotsteckning samt, allt efter den
riktning lärjungen valt, äfven i teckning och modellering af
ornament, växter, djur och figur.

Gravyr i sten (s. k. Litografiering).

Lärotid i veckan:

12 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

Ofningarna, som allt efter lärjungens val egnas åt endera af ämnets
olika grenar: gravering, krajmnritning, tuschmanér, såväl pennritning
som stiftdragning och då tillräcklig färdighet blifvit inhemtad, äfven åt
tusch-, krayon- och pennritning för färgtryck, omfatta, beroende af den
gren, lärjungen valt: textning, stil och notskrift, linearkonstruktioner,
afbildning utaf byggnader, maskiner, äfven perspektivisk!, ornament och
arkitektoniska prydnader, landskap, växter, djur m. m., geografiska och
topografiska kartor in. in. fortgående i mån af lärjungens framsteg, från
enklare föremål efter plansch i samma skala och maner, hvari kopian
skall utföras, till allt mera sjelfständigt arbeten, såsom kopiering i
samma eller ändrad skala af plansch, utförd i annat manér, kopiering
efter egen teckning efter gips eller naturen samt efter af lärjungen sjelf
komponerad teckning, hvarvid hufvudsaklig hänsyn tages till arbetets
praktiska användbarhet, såsom illustration, titelplåt, etikett, affisch
in. m.

Undervisning meddelas derjemte om den litografiska stenens slipning,
beredning, ^svärtning och förvaring; papperets behandling för
tryckning, och tryckningens verkställande; beredning af litografisk krita
och tusch samt behandling af de färger, som bäst passa för färgtryck,
m. in.

Anm. Undervisningen häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde
till undervisningen i detta läroämne, klass II, vinnes vid
företeende af betyg om färdighet i linear-frihandsteckning,
klass II, och intyg, att lärjungen begagnar undervisningen i
geometrisk konstruktionslära med ritning, mindre kurs. För
vidare fortgång inom klasserna af detta läroämnes olika grenar
erfordras betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår
inom klasserna af nämnda läroämnen och klotsteckning samt,

allt efter den riktning lärjungen valt, inom textning, perspektiv-
och skugglära med ritning, landskaps-, ornament- eller
figurteckning, hvarvid äfven pennteckning med tusch flitigt
bör öfvas. Tillträde till öfningarne med litografiering för färgtryck
vinnes vid företeende af intyg, att lärjungen begagnar
undervisningen i aqvarellmålning, hvarjemte, för fortgång inom
klasserna af denna gren af litografiering, erfordras betyg att
lärjungen, allt efter den riktning, som derinom valts, jemnsides
dermed fortgår i motsvarande klasser och riktning af aqvarellmålning.

Gravyr i trä (s. k. Xylografiering).

Lärotid i veckan:

12 timmar för en grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinligt skolgrupperna: Undervisningens

utsträckning: klass I—VII.

Linear-gravyröfningar, räta och krökta linier. Gravering efter xylografisk
plansch: matematiska figurer, fördjupade för svarttryck; upphöjd
konturxylografi, enkla, räta och krökta föremål; enklare föremål
med skuggning; ornament-ornerade begynnelsebokstäfver, utensilier,
attributer, växter, landskap, djur, figurer, maskiner m. m. först detaljer,
så enklare, sedan mera sammansatta föremål. Gravering efter krayonritning,
fotografi, aqvarell, oljemålning in. m. med ledning af egen,
efter sådant mönster i gravyrmanér skuggad teckning, och slutligen
efter egen teckning efter de verkliga föremålen eller på annat sätt
sjelfständigt utförd enligt meddelad uppgift.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde
till undervisningen i detta läroämne, klass II, vinnes vid
företeende af betyg om färdighet i linear-frihandsteekning,
och intyg att lärjungen begagnar undervisningen i geometrisk
konstruktionslära med ritning, mindre kurs. För vidare fortgång
inom klasserna af detta läroämne erfordras betyg, att
lärjungen jemnsides dermed fortgår i motsvarande klasser af
nämnde läroämnen och klotsteckning, samt, allt efter den rikt -

ning lärjungen valt, äfven i perspektiv- och. skugglära med
ritning, landskaps-, ornament- eller figurteckning, hvarvid pennteckning
med tusch synnerligen öfvas, äfvensom teckning på
stock, hvarå gravyr skall utföras.

Gravyr i metall (Guldsmeds- eller s. k. Blankgravyr).

Lärotid i veckan:

12 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

Lineargravyröfningar, rät- och krokliniga. Gravering efter graverad
modell: elementära ornamentdetaljer och ornament, enkla linearstilar,
engelsk skrifstil, mindre alfabetet. Gravering efter graverad
plansch: enklare detaljer af ornament, växter, djur m. m. med
skuggning; engelsk skrifstil, större alfabetet; sammansatta föremål,
ornament, växter, djur, figur, landskap m. m.; ornerad stilgravyr efter
meddelade föreskrifter och utkast. Gravering efter litografi, fotografi,
aqvarell, oljemålning m. m. med ledning af egen, efter sådant mönster,
i gravyrmaner skuggad teckning; slutligen efter egen teckning efter
naturföremålen, eller annorlunda sjelfständigt utförd enligt meddelad
uppgift.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskild gjord
anmälan, tillfälle att öfva sig i metallytors konstsvarfning och guillochering.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde
till undervisningen i detta läroämne, klass II, vinnes vid
företeende af betyg om färdighet i linear-frihandsteckning, klass
II. För vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne erfordras
betyg att lärjungen jemnsides dermed fortgår i motsvarande
klasser af nämnde läroämne och klotsteckning samt,
allt efter den riktning lärjungen valt, äfven i textning, ornament-,
figur- eller landskapsteckning, hvarvid pennteckning
med tusch synnerligen bör öfvas.

Tillverkning af papparbeten.

Lärotid i veckan:

10 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

Sammansättning öfver block och montering af enkla, mindre och
större, rätvinkligt prismatiska och cylindriska föremål. Konstruktion,
sammansättning och montering samt, der så påfordras, inredning af
föremål med färre eller större antal dels plana, dels bugtiga ytor af,
till en början enklare, sedan mera sammansatta, slutligen äfven för de
särskilta ytorna olika formade profiler, på såväl liksidig som oliksidig
grundyta; i mån af lärjungarnes framsteg äfven konstruktion och sammansättning
efter esquisse med sjelfständig montering samt komposition
efter uppgift.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde
till undervisningen i detta läroämne, klass I, vinnes vid
företeende af intyg, att lärjungen begagnar undervisningen i
linear-friliandsteckning och geometrisk konstruktionslära med
ritning, mindre kurs. För vidare fortgång inom klasserna af
detta läroämne erfordras betyg, att lärjungen jemnsides dermed
fortgår inom klasserna af nämnde läroämnen samt klots- och
ornamentteckning.

En icke oväsendtlig del af Slöjdskolans verksamhet utgöres af de
pristäflingar, hvilka efter uppgifne program årligen under vårterminen
ega rum, och hvari de lärjungar, som tillhöra någon af de två högsta
klasserna i något läroämne, ega rättighet att deltaga. Som belöningar
äro pris af sju olika grader utsatte; det högsta för täflingsprogram, tillhörande
7:de klassen, utgöres af en större silfvermedalj; de öfriga,
lägre i den mån täflingsprogrammet tillhör lägre klass, äro: en mindre
silfvermedalj, eu större och en mindre bronsmedalj, skriftligt loford för
berömliga och för goda framsteg samt muntligt loford för gjorda fram -

steg. Täflingsarbetena utföras utan undervisning på ett bestämdt antal
timmar. De bedömas och prisen bestämmas af skolans föreståndare
och öfverlärare i ämnet jemte tre prisdomare, ej tillhörande skolan och
utsedde bland för skicklighet i ämnet utmärkte personer. Dessutom
tilldelas premier af sju olika grader för lärjunges berömliga samfälda
verksamhet inom skolan, sådan den ådagalägges under lärotimmarne,
så framt äfven uppförandet varit berömligt. Dessa premier äro äfven
af sju olika grader: det högsta bestående af 6 speciel’ och de öfriga af
5, 4 och 3 speciel- samt två grader af skriftligt loford jemte muntligt
loford.

De år 1874 försiggångna täflingarne började i medium af April och
slutade med Maj månads utgång. Följande tabell visar de läroämnen,
hvari täfling ägde rum samt antalet lärjungar, som deri deltogo:

För både manliga och qvinliga lärjungar.

Svenska språket....................................... 4 manliga 1

Aritmetik................ 5 )) 5

Bokföring.................................................... 9 )) 13

Ornamentteckning efter gips.............. 7 » 2

Figurteckning efter gips ..................... 6 )) 7

Aqvarellmåining och teckning efter

död natur................................................ 3 » 3

qvinlig.

qvinliga.

För endast manliga lärjungar.

Geometri............................................... 2.

Algebra ................................................ 2.

Byggnadsritning ................................ 5.

Marmor- och listmålning .............. 2.

Dekorationsmålning............... 3.

Dekorationsteckning, komposition 5.
Modellering.......................................... 4.

För endast qvinliga lärjungar:

Tillverkning af papparbeten......... 4.

Gravyr i sten .................................... 5.

Cray omritning .................................... 2.

I samtliga täflingarne deltogo således 57 manliga och 42 qvinliga
lärjungar, af hvilka likväl eu del blifvit såsom täflande i flera särskilda
ämnen mer än en gång upptagen. Vid täflingen utdelades 61 belöningar.
Dessutom utdelades 129 belöningar för förtjenstfull! begagnande
af undervisningen jemte ådagalagdt berömligt uppförande inom
skolan. Täflingarne innevarande år togo sin början den 9 April och
slutade den 21 Maj; 77 manliga och 47 qvinliga lärjungar deltogo deri;
74 belöningar utdelades som pris vid täflingen förutom 131 andra belöningar.

Den vid Slöjdskolan anstälda lärarepersonal är, enligt 1874 års

stat:

Öfverlärare.

Löneförmåner.

Eu i svenska språket med 12 timmars undervisning i

veckan.............................................................................................. 900 kronor.

En i franska, tyska och engelska språken med 6 tim -

mars undervisning i veckan i hvartdera språket............ 1,300 »

En i skrifkonst med 12 timmars undervisning i veckan 700 »

En i matematik med 32 timmars undervisning i veckan 2,200 »

En i bokföring med 12 timmars undervisning i veckan 800 ))

Eu i geometrisk konstruktionslära jemte ritning med 20

timmars undervisning i veckan ............................................. 1,400 »

En i linearfrihands- och klotsteckning med 16 timmars
undervisning i veckan under en månad och 24 timmars

under 6 månader ....................................................................... 1,500 »

En i maskinlära och konstruktionsritning med 14 timmars
undervisning i veckan...................................................... 1,100 »

En i by ggnadslära jemte konstruktionsritning med 1.4 timmars
undervisning i veckan under 3 månader och 28

timmars under 4 månader ...................................................... 1,600 kronor.

En i ornamentsmålning och teckning med 18 timmars
undervisning i veckan under 3 månader och 36 timmars
under 4 månader............................................................... 2,000 »

Eu i figur- och landskapsmålning jemte figur och landskapsteckning
med 18 timmars undervisning i veckan

under 1 månad och 36 timmars under 6 månader......... 2,300 »

Eu i modellering*) och ornamentsteckning med 24 timmars
undervisning i veckan under 1 månad och 36

timmars under 6 månader......................................................... 2,300 »

En i naturlära med 4 timmars föreläsningsskyldighet i

veckan jemte repititioner ......................................................... 1,000 »

Underlärare.

En i aritmetik med 12 timmars undervisning i veckan... 450 kronor.
Eu i samma ämne med 8 timmars undervisning i veckan 300 »

En i algebra med 12 timmars undervisning i veckan...... 450 »

En i geometri med 8 timmars undervisning i veckan...... 300 ))

En i praktisk geometri med 4 timmars undervisning i

veckan................................................................................................ 150 »

Tre i geometrisk konstruktionslära jemte ritning, hvardera
med 12 timmars undervisning i veckan, hvardera 450 »

Två i linear-frihandsteckning, hvardera med 12 timmars

undervisning i veckan, hvardera............................................ 450 ))

Två i ornamentsteckning och modellering, hvardera med
12 timmars undervisning i veckan under 5 månader,

hvardera .......................................................................................... 300 »

Två i figur och landskapsteckning samt målning, hvardera
med 12 timmars undervisning i veckan, under
5 månader, hvardera ......................... 300 »

*) Undervisning i figurmodellering meddelas likväl numera af en särskild öfverlärare med 12
timmars undervisning i veckan och med ett arvode af 1,000 kronor.

En i maskinlära och konstruktionsritning med 14 timmars
undervisning i veckan ................................................... 550 kronor.

En i byggnadslära jemte konstruktionsritning med 14

timmars undervisning i veckan under 4 månader...... 300 »

En i ornamentsmålning med 12 timmars undervisning i

veckan ........................................................................................... 450 »

För samtliga dessa lärare (med undantag för läraren i figurmodellering)
är i 1875 års utgiftsstat dyrtidstillägg med tillsammans 5,100
kronor upptaget.

Utom öfver- och underlärare tjenstgöra ett stort antal biträdande
lärare, hvilka icke ega fast lön och anställning, utan inkallas i den
mån behofvet krafvel-. Läroåret 1873—1874 uppgick antalet biträdande
lärarebefattningar till 72, som bestredos af 60 personer.

I 1874 års utgiftsstat är för biträdande lärares aflöning en summa
af 5,300 kronor upptagen, hvarjemte ett särskildt anslag af 800 kronor
blifvit anvisadt för undervisning i varukännedom samt 2,300 kronor för
undervisningens förstärkande i ordinarie läroämnen. Lika stora belopp
jemte dyrtidstillägg äro äfven i 1875 års utgiftsstat för samma ändamål
upptagne.

Slutligen bör anmärkas, att några lärare meddela undervisning i
extra läroämnen. I utgiftsstaten för 1874 är ett belopp af 3,850
kronor anvisadt för undervisning i extra ämnen och allmänna föredrag,
och samma belopp jemte dyrtidstillägg är äfven i 1875 års utgiftsstat
upptaget.

Utom lärarepersonalen är ett ganska betydande antal personer vid
skolan anstäld. Dessa personer äro. nemligen efter 1874 års stat:

Föreståndaren, som enligt gällande stadgar är ledamot och föredragande
i Styrelsen samt ordförande i lärarekollegium.

Honom åligger:

att oaflåtligen vaka deröfver, att undervisningen inom skolan till
alla delar noggrant ledes efter gifna föreskrifter samt att såväl lärare
och tjenstemän som öfrige vid skolan anstälda personer sina åligganden
fullgöra;

att med biträde af vederbörande uppbördsman utöfva tillsyn öfver
skolans såväl fasta som lösa egendom samt gemensamt med kassa -

förvaltaren hafva vården om och ansvaret för skolans säkerhetshandlingar; att

granska alla inkommande räkningar äfvensom aflöningslistor
samt, då ej någon anmärkning dervid förekommer, sitt godkännande å
dem anteckna;

att i allmänhet vaka öfver att Styrelsens beslut blifva bringade till
behörig verkställighet och således äfven hafva tillsynen öfver uppsättandet
af de skrivelser, hvartill nämnde beslut gifva anledning.

Befattningen aflönas med 5,000 kronor, hvaraf 4,000 kronor utgå
som lön och 1,000 kronor som hyresersättning. I 1875 års utgiftsstat
äro dessutom 1,000 kronor upptagna som dyrtidstillägg.

Kassaförvaltaren, som det åligger uppbära alla till skolan inflytande
penningar, till siffran granska inkommande räkningar, efter bestämda
anordningar verkställa utbetalningar, föra och afsluta skolans räkenskaper,
uppgöra kassaförslag samt gemensamt med föreståndaren hafva
vården om och ansvaret för skolans sälcerhetshandlingar. Lönen är
400 kronor.

Bibliotekarien, hvilken tillika är skolans materialförvaltare, åligger
att hafva vården om och ansvaret för skolans bibliotek, samlingar och
öfriga lösa egendom, att deröfver föra fullständiga förteckningar, att
biträda föreståndaren med tillsynen öfver skolans fasta egendom, samt
att å tider, som af styrelsen bestämmas, hålla bibliotek och samlingar
för allmänheten tillgängliga. Lönen är 1,200 kronor. I 1875 års utgiftsstat
är dessutom ett dyrtidstillägg af 240 kronor upptaget.

Sekreteraren, som det åligger att på tider, som af styrelsen bestämmas,
vara i skolans expeditionsrum tillstädes, att vid styrelsens och lärarekollegiets
sammanträden föra protokollen, att biträda föreståndaren med
uppsättande af beslutade skrivelser, förslager m. m. samt besörja desammas
expedition, föra diarier och register öfver inkommande och afgående
handlingar m. m. Lönen är 400 kronor. I 1875 års utgiftsstat
tillkommer ett dyrtidstillägg af 80 kronor.

Matrikelföraren, som åligger att på tider, hvilka af styrelsen bestämmas,
vara i skolan tillstädes för att få emottaga anmälanden om
inträde i skolan, uppbära fastställda afgifter och de samma ofördröjligen
på skolans räkning efter anvisning insätta. Det åligger honom

vidare att på föreskrifvet sätt föra skolans matriklar, uppsätta sammandrag
af lärarnes betygslistor, utskrifva betyg för lärjungar, vårda alla
hithörande handlingar samt vara föreståndaren behjelplig vid förefallande
expeditionsgöromål. Lönen är 1,400 kronor. I 1875 års utgiftsstat är
dessutom 280 kronors dyrtidstillägg upptaget.

Predikanten, hvilken det åligger att hvarje söndag, då undervisning
i skolan meddelas, derstädes å af Styrelsen bestämd tid förrätta offentlig
Gudstjenst. Lönen är 300 kronor.

Ordning smännen, hvilka hafva att upprätthålla ordningen i lärosalarne
samt lemna behöfligt biträde åt matrikelföraren. De äro till
antalet 9, af hvilka 4 manliga och 5 qvinliga. °)

Deras sammanlagda löner äro upptagne till 3,225 kronor såväl i

1874 som 1875 års utgiftsstat.

Dessutom äro vid slöjdskolan anstälda en maskinist, aflönad med
1,000 kronor, en person, aflönad med 600 kronor, för vård och skötsel
af värmeledningen jemte ventilationsapparaten, samt 3 vaktmästare, aflönade
den ene med 750 kronor och de två andre med 650 kronor hvardera,
slutligen två portvakter, aflönade hvardera med 200 kronor. I

1875 års utgiftsstat äro för desse personer, med undantag för vaktmästarne,
upptaget dyrtidstillägg med tillsammans 400 kronor.

Följande tabell visar antalet manliga och qvinliga lärjungar under

de år skolan varit inrymd	i hennes nuvarande	lokal:
		Summa.	Af desssa förut inskrifne.
Vårterminen 1868 .................	(manliga 9661	1,564	623
Läroåret 1868—1869 ...........	(manliga 1,0561 ............. / qvinliga 840 (	1,896	886
)) 1869—1870..........	[manliga 998 i ............ /qvinliga 859/	1,857	763
» 1870—1871..........	(manliga 9921 ............ /qvinliga 773)	1,765	776
» 1871 — 1872...........	(manliga 1,1161	1,835	760
» 1872—1873 ..........	(manliga 1,2891	2,098	808
» 1873—1874..........	[manliga 1,4951	2,322	825
» 1874—1875 ...........	[manliga 1,7351	2,523	957
*) Ordningsmannens antal har	sedermera förökats till 10.

Dessa lärjungar tillhörde de mest olika samhällsställningar, åldrar
och yrken. Sålunda hade af de läroåret 1872—1873 inskrifne 1,289
manliga lärjungarne 1,060 redan egnat sig åt industriel verksamhet,
178 hade inträdt uti icke industriela yrken, 2 voro från barmhertighetsanstalt,
hvarjemte 49 voro dels skolungdom och dels utan uppgifven
sysselsättning. Af de under läroåret 1873—1874 inskrifne 1,495 manliga
lärjungarne hade 1,168 redan egnat sig åt industriel verksamhet, 267
åt icke industriela yrken, 3 voro från barmhertighetsanstalt och 57 voro
dels skolungdom, dels utan uppgifven sysselsättning. Under sistförflutne
läroår hade af de 1,735 inskrifne manliga lärjungarne 1,429 redan
egnat sig åt industriel verksamhet, 230 åt icke industriela yrken och
76 voro dels skolungdom, dels utan uppgifven sysselsättning. Af de i
yrken redan inträdde lärjungarne voro:

Läroåren 1872—1873, Mekanici, maskin-, jern- och metall- samt	1873—1874,	1874—1875.
gjuteriarbetare och maskinister.................	178	185	270
Timmermän och snickare.......................................	151	171	243
Målare och lackerare................................................	169	175	159
Byggnadselever, murare och stenhuggare......	65	61	126
Bleck-, plåt- och kopparslagare samt smeder Jernvägsarbetare, trädgårdselever och landt-	86	88	94
brukare...................................................................	76	92	82
Bildhuggare och modellörer.................................	54	69	63
Guld-, silfver- och bronsarbetare in. in..........	33	17	36
Sadelmakare, tapetserare och snörmakare......	23	24	39
Skräddare ...................................................................	39	20	34
Skomakare ..................................................................	22	26	37
Litografer, stentryckare, gravörer in. in..........	18	35	32
Boktryckare och stilgjutare in. m......................	12	3	23
Svarfvare ....................................................................	12	24	18
Bagare och sockerbagare.......................................	13	15	10
Bokbindare, portfölj- och fodralmakare............	10	14	9
Glasmästare och förgyllare....................................	10	11	11
Kakelugnsmakare in. m........................................	10	3	11
Transport	981	1,033	1,297

Läroåren 1872—1873,	1873—1874	1874-1875.
Transport	981	1,033	1,297
Musikinstrumentmakare och orgelbyggare......	9	7	8
Urmakare in. in.........................................................	8	5	13
Studerande för inträde vid Teknologiska In-stitutet ..................................................................	2	I 8	17
Fabriksarbetare ..........................................................	—	17	17
Vagnmakare ...............................................................	—	7	8
Tillhörande diverse tekniska yrken ..................	60	91	69
Summa	1,060	1,168	1,429
I öfrigt hade egnat sig åt: Handelsyrket...............................................................	61	93	96
Enskild tjenst ............................................................	54	78	76
Militärståndet..............................................................	35	50	20
Sjömansyrket.......................................................:......	19	30	28
Skollärarekallet ........................................................	4	6	4
Musikstudier ...............................................................	5	3	3
Andra yrken ..............................................................	—	rf i	3
Summa	178	267	230
Af de 809 qvinliga lärjungarne, hvilka	läroåret	1872—	1873 sökt

inträde, hade 216 egnat sig åt teknisk verksamhet såsom: modellering,
porslins- och lackermålning, tillverkning af papparbeten och portföljmakeri,
textning och kartritning, gravyr i sten, trä och metall, fotografiering
och sömnad; af dessa 216 lärjungar hade 29 egnat sig åt
sömnad, de öfrige 187 åt förstnämnde yrken. Under läroåret 1873—1874
hade 235 qvinligt lärjungar egnat sig åt teknisk verksamhet, af hvilka
14 åt sömnad. Läroåret 1874—1875 hade 164 qvinliga lärjungar egnat
sig åt teknisk verksamhet, af hvilka 27 åt sömnad. I öfrigt hade egnat
sig åt:

1872—1873. 1873—1874, 1874—1875.

Handelsyrket............................................................... 11 6 SO

Enskild tjenst ......................... 9 26 39

Lärarinnekallet............................................................ 5 4 16

De öfriga qvinliga lärjungarne voro dels skolungdom, dels utan
uppgifven sysselsättning.

Af de under läroåret 1873—1874 inskrift^ lärjungar voro i afseende
å åldern:

2 manliga under 13 år.

305	»	249	qvinliga	från	och med	13 till	och med	15	år.
555	>>	354	»		»	16	»	20	))
377	))	125	»		)>	21	»	25	))
178	x>	57	»		»	26	»	30	))
53	»	21	»			31	»	35	»
21	»	11	D		»	36	»	40	»
4	))	10	))	öfver	40 år.

Beträffande födelseorten voro af de, sistnämnde läroår inskrifne,
manliga lärjungarne 908 födde i landsorten, 548 i Stockholm och 39 i
utlandet, samt af de qvinliga lärjungarne 320 i landsorten, 480 i Stockholm
och 27 i utlandet.

Följande tabell visar antalet lärjungar, som deltagit i undervisningen
i de särskilda läroämnena under hvardera af de båda läroåren

1873—1874 1874—1875

manliga, qvinliga manliga, qvinliga
lärjungar. lärjungar.

Räknekonst ...............................................................	810	493	1,017	505
Skrifkonst.....................................................................	696	522	840	493
Lineal''-frihandsteckning..........................................	595	336	647	262
Bokföring ....................................................................	310	300	294	269
Naturlära och allmän varukännedom ..............	278	181	403	77
Svenska språket........................................................ Lineal''- och projekti onsritning (oberäknadt	216	243	219	216
fackritning)....................................................... Ornamentteckning äfven omfattande teckning	422	29	515	24
af djur, äfvensom fackteckning..................	165	105	133	67
Klotsteckning..............................................................	119	122	126	101
Figur- och landskapsteckning..............................	78	86	75	66
Geometri ...................................................................	123	8	134	9
Närings- och kreditförfattningar ........................ Algebra jemte plan trigonometri samt serier	no	■	93
och logaritmer...................................................	100	—	67	—
Byggnadsritning.........................................................	89	—	105	—

1873—1874 1874—1875

manliga, qvinliga manliga, qvinliga

Ornamentmålning......................................................	lärjungar. 75 10	lärjungar. 74 7
Maskinritning...............................................................	83	—	80	3
Perspektiv- och skugglära....................................	28	34	88	31
Fackritning..................................................................	17	29	14	21
Modellering af ornament .......................................	33	20	25	19
Modellering af figur ................................................	34	—	18	8
Engelska språket ......................................................	27	29	26	30
Tyska )) .....................................................	37	16	54	19
Franska » ......................................................	10	30	8	29
Praktisk geometri......................................................	26	—	33	—
Mekanik ........................................................................	24	—	14	—
Maskinlära....................................................................	14	—	5	—
Figur- och landskapsmålning ..............................	14	8	18	11
Byggnadslära...............................................................	15	—	24	—
Yrkesvarukännedom för byggnadsarbetare.....	4	—	—	—
» för jern och metallarbetare	4	—	—	■—
» för målare, färgare och väfvare	14	—	73	—
Tillverkning af papparbeten.................................	—	35	—	17
Gravyr i sten ............................................................	—	29	—	22
)• i metall .......................................................	—	21	—	17
» i trä ...............................................................	-—-	11	—	16
Lackermålning...........................................................	—	12	—	10
Textning och kartritning......................................	—	6	2	7
Ciselering och drifning af metall........................	—	—	14	—
De i Slöjdskolan inskrifne lärjungarne	hafva	i högst olika grad

begagnat undervisningen, såväl i afseende å antalet läroämnen som ock
i afseende å den flit, hvarmed de deltagit i undervisningen i de ämnen,
hvartill de sig anmält. Sålunda hafva under läroåret 1873—1874 af de
inskrifne: 70 manlige och 39 qvinliga lärjungar icke begagnat undervisningen
i något läroämne;

373 manliga och 129 qvinliga lärjungar i ett läroämne;

392 » » 170 » » i två »

261 » » 199 » » i tre »

170	manliga	och	145	qvinliga	lärjungar	i	fyra läroämnen.
112		2>	83	»	j>	i	fem	»
52	»	))	28	))	j>	i	sex	»
25		))	23	»	»	i	sju
19	5)	))	8		»	i	åtta	»
10	))	))	1		»	i	nio	»
9	»	»	1	»	))	i	tio	»
1	))	»	1	»	»	i	elfva
1	))	))	—	))	D	i	tretton	D

Vid beräkning af det antal läroämnen i medeltal, hvari hvarje skolan
besökande lärjunge deltagit, erhålles till medelqvot 3,3.

De manliga lärjungarne hafva under läroåret 1873—1874 aflagt
93,921 lektionsbesök, hvilket gör för hvar och en af dem i medeltal
nära 66 lektioner under hela året eller omkring 2 V4 lektion i veckan. De
qvinliga lärjungarnes lektionsbesök utgöra under samma år tillhopa
90,599 och för hvar och en i medeltal nära 115 lektioner under året
eller 4 lektioner i veckan.

Till följd åt de ofvan anförda omständigheterna är det antal lärjungar,
som på en gång deltager i undervisningen i ett läroämne, i
allmänhet betydligt mindre än hela antalet lärjungar i samma ämne
under läroåret. Förstnämnda antal växer i det hela taget från läroårets
början till inemot slutet af höstterminen, aftager närmare Julen,
växer ånyo från vårterminens början till fram i Februari månad, hvarefter
det aftager och är under April månad ganska ringa. Denna ojemnhet
i undervisningens begagnande framträder skarpast utpreglad vid
de manliga lärjungarnes skolbesök. Så till exempel var under läroåret
1873—1874 antal lektionsbesök per vecka i samtliga läroämnena för
manliga lärjungar högst (under andra veckan i Februari) 4,756 och minst
(mot slutet af April) 1,540 till 1,887 samt för qvinliga lärjungar högst (under
andra veckan i Februari) 3,911 och minst (mot slutet af December) 2,195.

För att lemna ett begrepp om det största antal lärjungar, som samtidigt
undervisas i ett läroämne, meddelas följande tabell, visande det
största antal lärjungar, som på en gång varit närvarande vid undervisningen
i ett läroämne under den vecka (i Februari månad) af läroåren 1873—
1874 och 1874—1875, då Slöjdskolan varit af såväl manliga som qvinliga

lärjungar flitigast besökt. Det torde härvid böra erinras, att de manliga
och qvinliga lärjungarne endast undantagsvis samtidigt undervisas.

Största antal lärjungar på eu gång närvarande
1873—1874 1874—1875.

manliga, qvinliga. manliga, qvinliga.

Svenska språket...............................................	37	61	41	54
Tyska » ................................................	14	11	11	11
Engelska » ................................................	8	19	9	15
Franska » ................................................	5	18	4	19
Skrifkonst............................................................	148	213	169	204
Räknekonst .........................................................	152	211	187	198
Geometri..............................................................	30	—	34	7
Algebra ...............................................................	30	—	28	—
Bokföring ............................................................	96	132	83	142
Lineal-- och projektionsritning.....................	88	6	119	9
Fackritning ........................................................	6	11	3	7
Perspektiv- och skugglära ...........................	18	22	24	15
Linear-frihandsteckning .................................	123	90	139	73
Klotsteckning.....................................................	33	51	30	55
Mekanik .............................................................	11	—	7	•—
Maskinlära............................................................	10	—	4	—
Maskinritning......................................................	35	—	34	3
Byggnadslära......................................................	7	—	9	—
Byggnadsritning................................................	34	■—	32	—
Ornamentteckning efter plansch ...............	39	31	45	24
Ornamentteckning efter gips........................	5	4	5	6
Figur- och landskapsteckning efter plansch	25	12	35	16
Figurteckning efter gips ..............................	11	9	8	9
Ornamentmålning .............................................	45	11	54	14
Figur- och landskapsmålning .....................	4	3	5	3
Ornamentmodellering.......................................	7	6	9	7
Figurmodellering ............................................	11	—	8	9
Tillverkning af papparbeten ........................	—	20	—	10

Största antal lärjungar på en gång närvarande
1873—1874 1874—1875

manliga, qvinliga. manliga, qvinliga.

Gravyr i sten............................................... — 14 — 12

» i trä ................................................... — 8 — 10

» i metall ............................................... — 14 — 10

Ciselering och drifning af metall............... — — 8 —

Naturlära och allmän varukännedom ...... 78 46 89 18

Yrkesvarukännedom för målare.................. — — 31 —

Närings- och kreditförfattningar ............... — — 24 —

Det torde böra tilläggas, att det största antalet af manliga lärjungar,
som på eu gång befanns närvarande i Slöjdskolan nämnde vecka under
läroåret 1873 — 1874 var om aftonen klockan 7—9, då det uppgick till
högst 471; Söndags förmiddag uppgick antalet till högst 360; af de qvinliga
lärjungarne var det största antalet närvarande om förmiddagarne
klockan 10—12, då det uppgick till högst 262 och om eftermiddagarne
klockan 3—5, då det uppgick till högst 247.

Efterföljande tabell visar, huru de kostnader, som undervisningen
vid Slöjdskolan förorsakat, varit fördelade under de olika år, som skolan
varit inrymd i hennes nuvarande lokal.

Utgifter för Kostnad per

kalenderår. inskrifven lärjungar.

Kronor. t Kronor.

1868 ............................................ 79,355: 52 41: 85

1869 ............................................. 82,305: 64 44: 32

1870 ............................................ 81,650: 39 46: 26

1871 ............................................. 79,784: 22 43: 48

1872 ............................................. 79,637: 59 37: 95

1873 ........................................... 79,864: 05 34: 39

Under kalenderåret 1873 voro skolans utgifter fördelade på följande
sätt:

	Enligt stat.	Utgifne.
	Kronor.	öre	Kronor.	öre
Tjenstemän och betjente ......................................	12,350	—	12,800	—
Öfver- och underlärare på ordinarie stat.........	26,100		25,989	48
Biträdande lärare ......................................................	5,300	—	8,023	70
Extra ämnen och allmänna föredrag..................	3,850	—	3,170	—
Ordinarie undervisningens förstärkande .........	2,000	—		—
Ordningsmän..............................................................	3,225	—	3,222	46
Lyshållning..................................................................	8,600	—	6,534	55
Uppvärmning...............................................................	4,000	—	3,232	67
Vattenförbrukning ...................................................	431	20	400	—
Bibliotek och samlingar.......................................... Undervisningsmateriels anskaffande och un-	2,500	—	2,497	96
derhåll........................................................................	5,800	—	5,799	80
Inventariers inköp och underhåll........................	2,000		2,177	23
Till pris och belöningar åt lärjungar..............	600	—	594	36
Diverse utgifter........................................................	4,218	80	4,640	84
Af anslaget till figurmodellering........................	—		781	—
Behållning till 1874 ................................................		—	4,690	15
Summa kronor	80,975	—	84,554	20

Inkomsterna under samma år voro:

	Enligt stat.	Inäutne.
	Kronor	öre	Kronor	öre
Ordinarie statsanslag................................................	15,000		15,000	—
Lärjungarnes skolafgifter.......................................	5,000	—	5,698	—
Sjöstedtska fondens bidrag .................................	1,600	—	1,450	—
Ersättning från Statens geologiska byrå och
Landtbruksakademien för uppvärmning och
vattenförbrukning ................................................	1,100	-—	1,115	45
Transport	22,700	—	23,263	45

	Enligt stat.	Influtne.
	Kronor	öre	Kronor	öre
Transport	22,700	—	23,263	45
Ytterligare statsbidrag.............................................	58,275		58,275
Extra, uti inkomststaten ej upptagne inkom-
ster...........................................................................	---	—	421	86
Behållning från föregående år.............................	■--	—	2,593	89
Summa kronor	80,975	—	84,554	20

Utgifterna år 1874 voro följande:

	Enligt stat.	Utgifne.
	Kronor	öre	Kronor	öre
Tjensteman och betjente ......................................	12,750	—	12,843	12
Öfver- och underlärare, ordinarie stat ............	26,300	—	25,410	45
Biträdande lärare ....................................................	5,300	•—	9,186	87
Extra ämnen och allmänna föredrag ..............	3,850	—	3,331	42
Ordinarie undervisningens förstärkande .........	2,300	—	•——	—
Ordningsmän.............................................................	3,225	—	3,367	84
Lyshållning ................................................................	6,600	—	6,266	24
Uppvärmning.............................................................	4,000	—	4,996	97
V attenförbrukning....................................................	450	—	400	—
Bibliotek och samlingar..........................................	2,500	—	2,500	—
Undervisningsmateriels anskaffande och un-
derhåll................................................................	5,800	—	4,259	24
Inventariers inköp och underhåll........................	2,000	—	2,360	26
Till pris och belöningar åt lärjungar..............	600	—	608	46
Diverse utgifter.........................................................	3,975	—	> 5,332	06
Af anslaget till undervisning i figurmodellering			324	50
Af reserverade medel enligt Kongl. brefvet
den 12 Juni 1874 ................................................	—	—	1,539	99
Behållning till år 1875 .........................................			2,869	66
Summa kronor	79,650	—	85,597	08

Inkomsterna under samma år voro:

	Enligt stat.	Infiutne.
	Kronor	öre	Kronor	öre
Ordinarie statsanslag-................................................	15,000	—	15,000
Lärjungarnes skolafgifter.......................................	5,000	—	6,019
Sjöstedtska fondens bidrag...................................	1,600	—	1,450
Ersättning från Statens geologiska byrå och
Landtbruksakademien för uppvärmning och
vattenförbrukning ...............................................	1,100	—	901	59
Ytterligare statsbidrag ..........................................	56,950	—	56,950
Extra, uti inkomststaten ej upptagna, inkom-
ster.............................................................................	___	_	586	34
Behållning från föregående år..............................	—	—	4,690	15
Summa kronor	79,650	—	85,597	08

Den af Kong]. Maj:t i nåder fastställda stat för Slöjdskolan i Stockholm
för år 1875 är följande:

Inkomststat.

	Krono!''.	Krono!''.
Behållning från år 1874..........................................	660	09
Ordinarie statsanslag...............................................	15,000	—
Lärjungarnes skolafgifter.......................................	5,000	—
Sjöstedtska fondens hyresmedel och räntor... Ersättning från Statens geologiska byrå och	1,600
Landtbruksakademien för uppvärmning och vattenförbrukning ................................................	1,099	91	23,360 58,800
Ytterligare statsbidrag............................................		—	—
Tillfälliga löneförhöjningar och dyrtidstillägg	—	—	9,550	—
Summa kronor	—	—	91,710

Utgiftsstat.

	Kronor.	Kronor.
Löner och arvoden...................................................	54,725	—
Tillfälliga löneförbättringar och dyrtidstillägg	9,550	—	64,275
Lyshållning..................................................................		—	7*250	—
Uppvärmning...............................................................	—	—	4,400	—
V attenförbrukning.......................................................	■--	—	400	—
Bibliotek och samlingar..........................................	—	—	2,500	-—
Undervisningsmateriels anskaffande och un-
derhåll........................................................................		—	5,800	—
Inventariers inköp och underhåll........................	----	—	2,000	—
Till pris och belöningar åt lärjungar...............	—	—	600	—
Diverse utgifter........................................................	—	—	4,485	—
Summa kronor	-—-	—	91,710	—

Det af senast församlade Riksdag beviljade statsanslaget är utom
det på ordinarie stat definitivt uppförda beloppet, 15,000 kronor, dels
59,600 kronor att på extra stat upptagas och dels ett dyrtidsfi 11 ägg på
extra stat af 9,730 kronor.

Slöjdskolan i Stockholm har erhållit en ganska betydande donation.
Kyrkoherden i Tegneby, Kontraktsprosten in. in. Nils Johan Sjöstedt,
som afled den 22 Oktober 1859, hade genom testamente, upprättadt
den 3 Juni 1856, bland annat förordnat, att, sedan åtskilliga för såväl
allmänna inrättningar som enskilda personer bestämda legater in. in.
utgått, allt öfrigt af hans qvarlåtenskap skulle tillfalla Svenska Slöjdföreningens
skola och användas, »för att dermed bilda eu särskild afdelning
för flickors undervisning». Till den på detta sätt bildade Sjöstedtska
fonden hade från den 2 December 1864 till den 23 Juni 1868
influtit tillsammans 52,757 kronor 91 öre. Till skolbyggnaden har af
fonden användts 45,714 kronor, hvaremot till fonden inflyter hyresmedel
för vissa lokaler i byggnaden, som kunna uthyras.

År 1874 var fondens ställning:

Inkomster.

Behållning från år 1873:

af kapitalet........................................................................ kronor 7,250: 56.

af rånte- och hyresmedel .......................................... » 244: 36.

Influtne räntor ...................................................................... » 388: 54.

» hyresmedel............................................................... » 1,250: —

Summa	kronor	9,133: 46.
Utgifter.
Till Slöjdskolans kassa för undervisning af qvin-
liga lärjungar, löner och arvoden ..........................	kronor	1,450: —
Behållning till 1875:
af kapitalet.......................................................................	)>	7,250: 56.
af rånte- och hyresmedel .........................................	»	432: 90.
Summa kronor	9,133: 46.

Slöjdskolan eger eu i det hela taget förträfflig undervisningsmateriel,
deribland en ganska rik samling gipsafgjutningar utaf framstående
konstverk, äfvensom betydande samlingar af tekniska planchverk
och böcker, varuprof m. in.

Enligt Kongl. Maj:ts nådiga stadgar af den 21 December 1880 står
Slöjdskolan under Kongl. Kommerse-kollegii öfverinseende, men förvaltas
af sin egen styrelse, bestående af en Ordförande, som af Kongl.
Maj:t i nåder förordnas, jemte tre ledamöter, hvilka utses, en af nämnde
Kollegium, en af Stockholms Magistrat och Borgerskapets Åldste samt
den tredje af Slöjdföreningen, så länge denna förening bidroge till
skolans underhållande. I dessa bestämmelser hafva sedan dess förändringar
blifvit gjorda, dels genom Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse
af den 9 Oktober 1863, hvari stadgas, att det af Magistrat och Borgerskapets
Åldste förut gjorda valet i stället skall förrättas af Stockholms Stadsfullmäktige,
dels genom Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Kommersekollegium
af den 1 Maj 1868, enligt hvilken Styrelsen för Teknologiska
Institutet, efter hörande af Institutets Lärarekollegium, skall ega

utse en ledamot i Styrelsen, hvarjemte i denna Slöjdskolans föreståndare
skall vara sjelfskrifven ledamot samt föredragande, och slutligen genom
Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 25 Maj 1871, till följd af
hvilken Slöjdföreningen, ehuru bidrag till skolan ej vidare af föreningen
lemnas, det oaktadt eger utse en ledamot i nämnde Styrelse. Denna
utgöres sålunda numera af eu ordförande, fyra valde ledamöter samt
föreståndaren såsom föredragande och sjelfskrifven ledamot.

Allmänna anmärkningar, beträffande Slöjdskolans verksamhet

och nuvarande organisation.

Öfver Slöjdskolans verksamhet och hennes nuvarande organisation
hafva stridiga omdömen blifvit uttalade, och komiterade hafva deraf
haft ytterligare anledning att söka göra sig väl förtrogna med denna
skola och att, såväl genom besök under lektionstimmarne som genom
begagnande af öfriga tillgängliga källor till säkra upplysningar, söka förvärfva
ett sjelfständigt omdöme rörande denna för vårt land särdeles
vigtiga undervisningsanstalt. Det är för komitén en angenäm pligt att
kunna efter en sådan pröfning uttala som sin åsigt:

att inom Slöjdskolan meddelas en både allvarlig och mångsidig
undervisning i tekniskt vigtiga kunskapsgrenar;

att Slöjdskolan under sin fleråriga verksamhet kraftigt befrämjat
den svenska industrien; att hon derföre kan anses hafva uppfyllt sitt
af stadgarne föreskrift^ ändamål nemligen, ratt meddela undervisning
i de läroämnen, som äro nödvändiga för eu på insigt grundad utöfning
af de industriella yrkena, och dymedelst befrämja svenska näringarnes
och konstflitens utveckling och förkofran;))

att god ordning är i skolan rådande samt att skolans ledning sker
med nit och intresse.

Men ehuru komiterade sålunda fullt och villigt erkänna de betydande
förtjenster, som Slöjdskolan eger, vilja de dermed ingalunda uttala
ett allmänt gillande af skolans nuvarande organisation, och ännu mindre
kunna de anse denna lämplig att läggas till grund för hennes framtida
utveckling. Beträffande eu så betydande läroanstalt som Slöjdskolan,

är det af stor vigt, att den icke blott bokstafligen uppfyller sitt af stadgarne
föresätta ändamål, utan ock att detta ändamål först och främst
är både riktigt och bestämdt utstakadt och sedermera troget fullföljes,
samt att ett skäligt förhållande eger rum mellan det afsedda syftet och
de derföre använda medlen. Från denna synpunkt betraktadt, förefaller
det komiterade, att befogade anmärkningar kunna göras mot skolans
organisation. Af den lemnade redogörelsen för läroanstalten torde nemligen
framgå:

att undervisningen inom Slöjdskolan icke är ordnad med afseende
å ett noga bestämdt syfte, utan förråder oklarhet och obestämdhet i
skolans grundplan;

att oaktadt Slöjdskolan, så vidt komiterade ha sig bekant, är i flera
fall rikare utrustad än någon annan likartad anstalt, hon likväl ingalunda
meddelar i tillräcklig utsträckning just den undervisning, som synes
vara af behofvet mest påkallad;

att förvaltningen är tung och kostsam samt för en läroanstalt föga
lämplig;

att äfven för öfrigt åtskilliga vigtiga anmärkningar kunna göras
såsom: att föreståndaren ej tillika är lärare vid skolan, att skolstatistiken
växt till eu vidlyftighet som är öfverflödig och alltför kostsam,
att det använda betygssystemet är både inveckladt och oklart samt
derigenom föga lämpligt, att täflings- och premiesystemet är drifvet
till en höjd, okänd vid andra svenska läroverk; hvilket svårligen
kan vara gagneligt, men väl i vissa fall menligt inverka på undervisningen.

Åtskilliga af dessa anmärkningar påkalla en närmare förklaring.

Det af stadgarne angifna ändamålet för skolan är i sig sjelft allt
för mångtydigt, för att kunna tjena till en säker ledning vid hennes
ordnande. I sjelfva verket skulle samma syftemål kunna uppställas
för den tekniska högskolan och för de tekniska elementarskolorna
samt för eu vanlig söndags- och aftonskola. Granskar man närmare
de för undervisningen faststälda program och de till lärjungarnes ledning
utgifna underrättelser, saknar man ock en säkert utstakad plan för
skolans verksamhet. Denna är på eu gång för mycket omfattande och
för mycket inskränkt. Den är för mycket omfattande, ty skolan egnar

en betydande del af sin verksamhet åt meddelande af undervisning i
läroämnen såsom t. ex. i svenska språket, skrifkonst, främmande språk,
räknekonstens enklaste grunder, hvilka tillhöra andra läroverk och som,
om de intagas vid en teknisk skola, endast böra der betraktas som
biämnen. * Men undervisningsplanen är äfven för mycket inskränkt, ty
undervisningen i åtskilliga af de kunskapsgrenar, som borde vara hufvudämnen,
såsom exempelvis konstindustriel fackteckning och formlära,
uppsatsskrifning med särskildt afseende å yrkesidkares behof och
verktygslära, har, äfven om den förekommer i programmen, likväl icke
vunnit den utveckling, som den borde ega vid eu så betydande och så
rikt utrustad teknisk arbetareskola. Undervisningens tyngdpunkt synes
nästan vackla mellan den allmänna och den tekniska bildningens område.

Denna omständighet är så mycket mera anmärkningsvärd som
Slöjdskolan i Stockholm är, med undantag af Eskilstuna tekniska skola,
den enda af våra afton- och söndagsskolor, som underhålles nästan
uteslutande af Staten, hvilken för Slöjdskolan gör uppoffringar långt
öfverstigande dem komiterade ansett sig böra föreslå för Rikets öfriga
skolor af detta slag tillsammans. Att Staten icke ensam bör bekosta
de tekniska afton- och söndagsskolorna hafva komiterade i föregående
betänkande framhållit. Visserligen kan hufvudstaden i detta fall göra
anspråk på något företräde framför de fleste öfrige städer i landet, i
anseende till den betydande inflyttning från andra orter, som dit eger
rum, och till följe af hvilken Slöjdskolan måste från hela landet emottaga
lärjungar. Men det jemförelsevis betydande statsanslag, som Slöjdskolan
åtnjuter, synes komiterade endast kunna försvaras, om Slöjdskolan
i Stockholm, med anlitande, af hufvudstadens rikare tillgångar på såväl
lärarekrafter som härför i öfrigt tjenliga bildningsmedel, meddelar en
special undervisning, som icke kan i lika hög grad bibringas å andra
orter inom landet. Att deremot vilja betrakta Slöjdskolan som en
centralskola, ersättande i annan mån än den nämnda de öfriga aftonoch
söndagsskolorne i landet, torde vara felaktigt. Ty som komiterade
i föregående betänkande framhållit, förefinnes en afgjord skilnad mellan
den högsta och den lägsta tekniska undervisningen, deruti, att under det
den förra alltmera koncentreras och enligt sakens natur förr eller
senare måste sammanföras i en teknisk högskola, bör deremot den

lägsta tekniska undervisningen, synnerligen i afton- och söndagsskolorna,
utspridas öfver hela landet, så framt den verkligen skall komma
dem till godo, som deraf hafva mest behof. Slöjdskolan i Stockholm
kan derför ingalunda i väsendtlig män tillgodose denna lägsta undervisning
för andra delar af landet än hufvudstaden. I valet mellan en
i denna stad upprättad storartad afton- och söndagsskola och en mängd
smärre dylika läroanstalter, utspridda öfver hela landet, skulle de sistnämnde
vara vida att föredraga. Men det gifves speciela områden af
den tekniska undervisningen, Indika Slöjdskolan i Stockholm, om hon
rätt organiseras, synes vara särdeles lämplig att tillgodose och hvilka
böra gifva henne eu från de öfluga likartade läroanstalterne väsendtligt
skiljaktig ställning. Dessa äro den högre konstindustriela samt den
för b}rggnsdsarbetare afsedda undervisningen — områden, af så allvarligbetydelse
för vårt lands industriela lif, att de väl påkalla en sorgfällig
omvårdnad. Visserligen saknas de icke vid Slöjdskolan, men de äro
på intet sätt så utvecklade, att de kunna anses motsvara andra länders
konstindustriela och byggnadsyrkes skolor.

Hvad komiterade här ofvan yttrat, har afseende å deri rigtning,
som sjelfva undervisningen vid Slöjdskolan eger. Något egentligt
klander af de bestående förhållandena åsyftas dermed icke, om ock
komiterade tro, att i vissa fall anordningen skulle kunna vara lämpligare
än hvad den nu är, och fastän de på anförda grunder anse, att
eu modifikation af undervisningsplanen i den antydda rigtningen är af
behofvet påkallad.

Betänkligare anmärkningar kunna deremot göras i afseende å öfriga
anordningar inom skolan. Icke utan skäl har man fästat uppmärksamheten
vid den omständigheten, att förvaltningen och ekonomien medtaga
eu alltför betydande del af skolans årsinkomst. Enligt Kongl. Kommersekoliegii
uppgift har såsom aflöning för personer, anställde i annan befattning
vid Slöjdskolan än såsom lärare, från och med år 1867 till och
med år 1871 tillsammans anvisats 68,500 kronor, ett belopp, motsvarande
mer än 38 procent af den i staterna för samma tid till lärareaflöning
upptagna summa. Och likväl torde man icke med fog kunna
säga, att i allmänhet de vid Slöjdskolan anställda tjenstemännen åtnjuta
oskäligt höga löner; tvärtom torde dessa för flertalet vara ganska knappa,

i förhållande till det utförda arbetet. Uppenbart synes då vara, att de
antydda missförhållandena föranledas af felaktigheter i organisationen,
hvilken derföre måste förändras, såvida någon besparing i förvaltningskostnaderna
skall vinnas.

De orsaker, hvilka komiterade för sin del anse vara här verkande,
äro förnämligast:

Föreståndaren är icke tillika lärare vid skolan. Det torde vara
timligen allmänt erkändt, att föreståndaren vid ett läroverk tillika bör
tjenstgöra som lärare vid detsamma. Föreståndarens göromål vid Slöjdskolan
äro icke så ansträngande, att de förhindra hans lärareverksamhet.
Men det är icke blott eller ens hufvudsakligen ur ekonomisk synpunkt
som denna fråga får betraktas. Om föreståndaren icke undervisar,
kommer han alltför lätt i en skef ställning till lärarne och kan dessutom
svårligen förvärfva den .noggranna kännedom af undervisningens
fordringar, som för hans befattnings lätta utöfvande är oundgänglig.
lian får svårare att skilja det för undervisningen väsendeiga från bisaker.
Då haris tid icke upptages af undervisningen, är det att befara,
att han åt angelägenheter, som för denna äro mindre väsendtligt, egnar
sin hufvudsakliga uppmärksamhet.

Lärarens och ordningsmannens befattningar äro vid Slöjdskolan
åtskiljda. Eu för ett civilt läroverk temligen egendomlig anordningvid
Slöjdskolan är, att ordningens upprätthållande och anteckningarne
öfver lärjungarne icke tillkomma lärarne utan särskilda ordningsmän.
Enligt de utgifne »Underrättelser rörande Slöjdskolan i Stockholm»
»skola lärarne ega att ostördt egna sig åt undervisningen, ordningsmännon
åt ordningens upprätthållande inom lärosalarne samt antecknandet
af lärjungarnes närvaro och deras af lärarne tillkännagifna fortgång
samt betyg». Komiterade betvifla för sin del i hög grad lämpligheten
af denna anordning. Som motiv för densamma har blifvit
anfördt, att lärarnes tid är alltför dyrbar, för att egnas åt ordningens
upprätthållande och åt anteckningarne, så att en besparing skulle uppstå
genom att ordningsmännen förrättade detta arbete. Vore detta motiv
giltigt, borde det ega tillämplighet icke endast vid Slöjdskolan, utan
äfven vid andra läroanstalter, ty några verkliga skäl för dess användande
särskild! vid förstnämnda skola torde svårligen kunna finnas.

Visserligen är antalet inskrifne lärjungar vid Slöjdskolan myckert stort,
men det på en gång närvarande antalet är, såsom de å sid. 38 meddelade
uppgifterna visa, ingalunda större än vid andra läroverk, ja, i
flertalet af undervisningsämnen under större delen af läroåret till och
med ganska ringa. Men ingalunda har erfarenheten vid våra skolor,
allmänna eller tekniska, ja icke heller vid de utländska tekniska afton- och
söndagsskolor, som hafva ett med Slöjdskolans någorlunda jemförlig! lärjungeantal,
visat behofvet af ifrågavarande anordning. Lärarne hinna
ganska väl och utan någon afsevärd uppoffring af undervisningstiden
att vidmakthålla ordningen och att göra de få anteckningar, som äro i
detta hänseende nödvändiga. Man kan med skäl ifrågasätta, huruvida
det endast är öfverflödigt utan icke derjemte rent af skadligt att befria
lärarne från ordningens upprätthållande. Hela organisationen af läroverket
blifver till följd deraf icke endast kostsammare utan äfven invecklad,
och en öfverflödigt talrik personal tager föreståndarens tid i
anspråk. Tvifvelaktigt torde äfven vara, om icke det oundgängliga
meddelandet mellan ordningsmannen och läraren tillintetgör den tidsbesparing
för den senare, som genom ordningsmannens befattning afses.

Dessa förhållanden hafva så stort inflytande på läroanstaltens verksamhet,
att äfven om icke kostnaden tages i beräkning man svåligen
kan finna det lämpligt att vid skolan anställa särskilda ordningsmän.

Skolstatistiken vid Slöjdskolan är uppdrifven till en öfverflödigt
stor höjd och ett inveckladt system för betyg användes. Utan tvifvel
är det ändamålsenligt att anteckna de vid särskilda lärotimmar närvarande
lärjungarne och sedermera sammanföra de lemnado uppgifterne
i tabeller, så att en åskådlig framställning vinnes af skolans verksamhet,
men det är långt härifrån till den utomordentligt vidlyftiga skolstatistik,
som vid Slöjdskolan småningom utvecklats och hvilken icke synes vara
af något verkligt gagn för undervisningen. Härtill kommer ett betygssystem
af mycket egendomlig och invecklad beskaffenhet, både oklart
och vid tillämpningen tidsödande, äfvensom långt ifrån enkla system för
belöningar och straff. Då derjemte läroanstalten alldeles godtyckligt
och utan någon af sakens natur betingad fordran blifvit indelad i sju
olika klasser, med olika betyg och belöningar, kan lätt inses, att ett
ansträngande arbete uppkommer, och att förvaltningen blifver kostsam,

ehuru lönerne i allmänhet äro svaga. Men icke heller i detta fall är
kostnaden den svåraste olägenheten. Det torde vara obestridligt, att
om ock enkelhet, klarhet och reda äro önskliga vid ordnings- och betygsbestämmolser
vid alla skolor, detta i synnerhet måste gälla för eu teknisk
afton- och söndagsskola, hvilkens uppgift i alla fall är tillräckligt
svår att uppfylla, utan att hon belastas med för hennes syfte onyttiga
bestyr. Föreståndarens, lärarnes och lärjungarnes uppmärksamhet vändes
eljest lätt från det väsendtliga till det oväsendtliga, hvarjemte de invecklade
bestämmelserna såsom en nödvändig följd medföra eu talrik
icke undervisande personal. Vore eu så invecklad skolstatistik, som
vid Slöjdskolan användes, verkligen af gagn för undervisningen vid
denna skola, borde den utan tvifvel också vara det vid andra läroverk.
Men det torde vara mycket svårt att, åtminstone inom de länder, der
undervisningsväsendet intagit en fullt tidsenlig ställning, och som äro
någorlunda jemförliga med Sverige, söka något motstycke till den anordning
Slöjdskolan i detta hänseende erbjuder, och ingalunda synes
erfarenheten vid Slöjdskolan, så vidt komiterade kunnat utröna, gifva
vid handen, att den fortfarande är af behofvet påkallad.

Komiterade anse sig härvid böra anmärka, att de på intet sätt
misskänna de aktningsvärda syften, som töranledt införandet af den
omfattande skolstatistiken vid Slöjdskolan. Utan tvifvel har man härmed
afsedt att med den största noggrannhet kunna följa lärjungarne
från deras inträde vid till deras afgång från skolan, så att man med
siffror må kunna angifva snart sagdt för hvarje dag deras ställning i
afseende å flit, kunskap och uppförande inom hvarje särskildt läroämne.
Ordningens befrämjande på allt sätt och till hvad kostnad som helst
är påtagligen det mål man för sig uppstält. Detta kan ingalunda
klandras, men erfarenheten inom flera storartade läroanstalter har visat,
att god ordning kan uppehållas med ojemförligt enklare medel.

Utom de nu antydda missförhållandena vid Slöjdskolan, skulle äfven
andra kunna anföras, men då dessa äro af jemförelsevis mindre betydenhet,
och tillfälle i det följande af detta betänkande erbjuder sig att
till dem återkomma, torde de här icke behöfva framhållas.

Med anledning af nu angifne förhållanden anse komiterade, att
Slöjdskolans nuvarande organisation icke är lämplig att läggas till grund

för den fortsatta utvecklingen af denna läroanstalt. Utan tvifvel har
Slöjdskolan eu stor framtid att vänta. Det tekniska undervisningsväsendet
står ännu blott vid början af sin utvecklingsprocess; det
i äkuai icke man ga årtiondens tillvaro. Detta gäller i synnerhet, för
den gren deraf, som närmast berör de arbetande klasserna. Slöjdskolan,
huru betydande hon ock redan nu är, kan derföre förvänta, efter allt
hvad man har anledning att förmoda, ett ständigt växande lärjungeantal.
Det är derföre af så mycket större vigt att tillse, att do af stålen
gulna medlen väl användes och icke fruktlöst förspillas på för det
allmänna mindre vigtiga eller rent af onyttiga ändamål. Huru lifligt
komiterade tillstyrka statens fortfarande omvårdnad i fråga om Slöjdskolan,
anse de likväl som en tvingande pligt att allvarligt framhålla
nödvändigheten af läroanstaltens grundliga omgestaltning. Smärre förändringar
vid denna skulle ingalunda vara tillfyllestgörande. De anmärkta
bristerna stå i ett så nära sammanhang med hvarandra och
med hela skolans anordning, att de svårligen kunna afhjelpas utan en
fullständig ombildning. Komiterade anse sig derföre i det följande
böra framlägga ett underdånigt förslag till ny organisation af Slöjdskolan,
i öfverensstämmelse med de nu uttalade åsigterna och i enlighet
med de allmänna grunder för don lägre tekniska undervisningens
ordnande, som i förut afgifna förslag uttalats.

Slöjdskolans ändamål och allmänna karakter.

Redan af det föregående torde framgå, hvilken verkningskrets komiterade
anse böra tillhöra Slöjdskolan. I första rummet bör hon på
de tider, då arbetaren i allmänhet är i tillfälle att deraf sig begagna,
meddela eu för honom lämplig teknisk undervisning till den utsträckning,
som är åt nöden i en i industrielt hänseende så betydande stad
som Stockholm. Vidare bör en högre'' afdelning finnas för de lärjungar,
liv lika äro i behof af samt ega förmåga att inhemta en högre kunskap
uti de i konstindustrielt hänseende vigtigaste läroämnena; denna afdeldelning
bör således äfven hafva till syfte att bilda mönsterritare och
modellörer, hvarjemte hon kan och bör i sin mån bidraga till bildandet

af lärare i frihandsteckning och modellering vid de tekniska afton- och
söndagsskolorne i landsorten. Äfven bör Slöjdskolan i en särskild afdelning
lemna tillfälle till undervisning åt arbetare, som egna sig åt
byggaadsyrkena och Indika önska att under vintermånaderna uteslutande
egna sig åt förvärfvande af kunskaper, som äro vigtiga för deras yrken.
Slutligen bör skolan lemna tillfälle för qvinligt lärjungar att inhemta
de insigter och färdigheter, som för dem äro af vigt, om de redan
agnat sig eller skola egna sig åt tekniska yrken.

Att verkligen den konstindustriela bildningens höjande är eu vigtig
statens uppgift, och att flera länder efter Englands exempel vidtagit
kraftiga åtgärder i detta hänseende, hafva komiterade i föregående betänkande
utförligt framhållit. Komiterade hafva ock angifvit huru de
anse, att ritundervisningen i de tekniska afton- och söndagsskolorna
bör ordnas med afseende på detta syfte. Men de hysa den åsigt, att
äfven en väl inrättad afton- och söndagsskola icke kan meddela hela
den undervisning, som konstindustrien påkallar, och att en sådan skola
kan lika litet meddela en fullständig konstnärligt teknisk bildning åt
mönsterritare, modellörer och tekniska ritlärare, som hon kan utbilda
ingeniörer och konstruktörer. Hon verkar utom all fråga i hög grad
gagnande för spridande af konstnärliga insigter bland arbetande, men
endast undantagsvis torde dessa på de få timmar afton- och söndagsskolan
lemnar undervisning och med den egendomliga organisation en
sådan läroanstalt måste ega, hinna förvärfva en så omfattande konstindustriel
bildning, att de kunna blifva sjelfständigt ledare vid sitt
yrkes högre verksamhet. De kunna der — och detta är redan mycket
samt för industrien synnerligen vigtigt — tillräckligt utbilda sin smak
för att välja goda mönster för sina arbeten och genom teckningen samt
modelleringen så öfva öga och hand, att deras arbetsskicklighet deraf
har väsentligt gagn; men det är långt härifrån till den säkra insigt
och skapande förmåga, som icke inskränka sig till efterbildning, utan
utöfva eu fullt sjelfständig verksamhet, Och det erfordras en icke ringa
grad af omdöme och utbildad smak för att gifva åt äfven det enklaste
konstindustriela alster en af dess ändamål, det använda materialets beskaffenhet
och af kostnaden lika mycket som af de allmänna skönhetslagarne
betingade form. Man må icke föreställa sig, att detta endast

gäller de mera sällan förekommande dyrbara arbetsprodukterne. Äfven
de hvardagligaste föremål kunna, utan att de derföre blifva kostsammare
att utföra, uppfylla det skönas vilkor; de ställa äfven de på tecknaren
eller modellören icke små fordringar. Men hvem bör nu vara tecknaren
för dessa industriens mångtaliga alster? I många fall är visserligen
den verklige konstnären den härför lämpligaste, men i allmänhet
är hans tid enligt sakens natur alltför dyrbar för att tagas i
anspråk vid andra tillfällen än då vigtiga och kostsamma föremål skola
utföras. Vanligen nödgas den mindre yrkesidkaren sjelf utföra sadana
teckningar — så framt han icke inskränker sig till att kopiera en god
eller dålig förebild. Vid större anstalter för tillverkning af konstindustriela
föremål anställas ofta särskilda mönstertecknare, och stundom
egna sig personer uteslutande åt förfärdigandet af teckningar för olika
yrken, inom Indika det konstnärliga elementet spelar en väsentlig ro].

I hvilket fall som helst erfordras läroanstalter för bibringande al eu
högre konstindustriel bildning. Denna skulle visserligen kunna meddelas
vid konstakademierne, men det är utan tvifvel fördelaktigare, om
detta sker antingen i friståt ide läroanstalter eller ock vid de tekniska
skolorna. Undervisningens hela karakter bör nemligen vara teknisk
vid en konstindustriel sko i, den måste fästa afseende vid stundens
fordringar och de små tillgå lgarne, hvaremot undervisningen vid konstakademierna
står höjd öfver dessa vilkor.

För fyllande af dessa i: dustriens kraf, har man i olika länder upprättat
högre konstindustriel? skolor, antingen fristående eller i sammanhang
med andra läroansta er. För att klarare visa deras betydelse
och anordning, torde det illåtas att i korthet meddela uppgifter rörande
några sådana skolor i länder jemförliga med Sverige.

Bayern har två betydar le konstindustriela skolor, nemligen i Miinclien
och Nurnberg. Den förstnämnda har enligt stadgarne till uppgift
att meddela åt sina lär ungar den grad af konstnärlig bildning,
som erfordras för utöfvande af ett konstindustrielt yrke. I enskilda fack
är hon tillika eu förskola ill Akademien lör de bildande konsterna.
Undervisningen sker genom vetenskapliga föredrag, konstnärliga samt
konstnärligt-tekniska studie och öfningar; den omfattar följande läro -

ämnen :

Ornamentsritning efter plastiska föremål; teckning, färgläggning
och kompositioner af plana ornamenter för dekoration i allmänhet äfvensom
särskildt för väfveri och tapettillverkning.

Figurteckning efter antiken och naturen; dekorationsmålning och
komposition.

Modellering i lera och vax för dekorativa ändamål efter modeller och
planscher; framställande af modeller till konstindustriela mindre föremål.

Drifning, ciselering och emaljering;

Arkitektonisk ritning och formlära;

Utförande af arbetsritningar;

Perspektiv- och skugglära;

Läran om konststilarne;

Konsthistoria med särskildt afseende på antikens, medeltidens och
den nyare tidens arkitektur och konstindustri.

Undervisningsplanen afpassas för öfrigt efter de särskilda lärjungarnes
förkunskaper och behof. Denna undervisning, som meddelas af
åtta lärare, tager årligen sin början den 1 Oktober och slutar den 1
Juli. För dess begagnande fordras, att lärjungarne hafva fylt 15 år,
intyg öfver att de med framgång begagnat elementar undervisning i
lineal''- och frihandsteckning samt öfver tilländalupna läroår i något yrke.

Skolan i Miinchen besökes af omkring 120 lärjungar.

Ännu mer betydande är konstindustriskolan i Nrirnberg, vid hvilken
eu synnerligt omfattande undervisning meddelas, utom i hithörande
teoretiska läroämnen, i olika grenar af teckning, målning, skulptur
och arkitektur samt i utförande af arbetsritningar för konstindustriela
ändamål. Ansenliga verkstäder finnas här för formning och gjutning i
gips och metall, för ciselering och gravering, för träsnideri och modellsnickeri,
hvarjemte en fotografisk anstalt finnes vid skolan för att afbilda
de härför lämpliga, af lärjungarne utförda, arbetena.

Skolan i Niirnberg besökes af omkring 150 lärjungar, manliga och
qvinliga af betydligt olika ålder. Antalet lärare är 17.

Vid dessa läroanstalter erlägges en ringa skolafgift, men fattiga,
skickliga lärjungar kunna icke endast befrias från denna, utan tillika
ur »Maximilians Stiftning fur Kunstgewerbliche Ausbildung)) erhålla årliga
stipendier af omkring 300 kronor hvardera under högst 2 års tid.

Dessutom kunna sådana lärjungar ur samma stiftelse erhålla resestipendier
icke öfverstigande 600 kronor.

I Dresden finnes också en konstindustriel läroanstalt (König!. Schule
fur Modelliren, Ornamenten- und Musterzeichnen). Dess ändamål är att
utbilda l:o) modellörer för olika industriela fack i synnerhet för ornamental-skulptur
i sten och trä, för metallgjutning, för lergodstillverkning;
2:o) mönstertecknare för de olika grenarne af väfning och tryckning;
3:o) lärare för undervisning i teckning och modellering; samt
slutligen 4:o) målare i dekorationsfacket, litografier, ciselörer m. in.
Den fullständiga kursen för modellörer och mönstertecknare antages
till 5 år, men detta är beroende af lärjungarnes anlag och flit, så att
denna tid kan väsendtligt förkortas. Omkring 30 lärjungar begagna
undervisningen. Denna meddelas af en lärare i ornaments- och mönsterteckning,
en i modellering, en i arkitektonisk ritning, samt eu biträdande
lärare för den elementära ritundervisningen. För inträde fordras
åtminstone 15 års ålder, förberedande god skolbildning samt om möjligt
praktiska kunskaper i det fack, för hvilket utbildningen sökes.

Wurtemberg, hvilket land, enligt hvad komitén flera gånger varit
i tillfälle anföra, så kraftigt sökt befrämja den tekniska undervisningen
och deraf skördat stora fördelar, har förlagt den högre konstindustriela
undervisningen till polytekniska skolan i Stuttgart, hvarjemte lärjungarne
tillika deltaga i undervisningen i vissa läroämnen vid konstskolan
i samma stad. Undervisningen omfattar geometrisk och projektionsritning,
skägg- och perspektivlära, arkitektur- och fackritning, läran om
konststilarne med ritöfningar, ornaments- och figurteckning, teckning
af växter, målning, modellering, skärning i trä, ciselering, komposition
i målning och modellering äfvensom teckning, målning och modellering
efter lefvande modell. Kursen är allt efter lärjungarnes olika anlag,
förkunskaper och flit 2- till 3-årig. Blott ett fåtal lärjungar begagna
undervisningen.

Alla dessa läroverk äro uteslutande eller förnämligast afsedda för
dagundervisning.

De nu anförda exemplen torde vara tillräckliga såväl för att förtydliga
ändamålet med högre konstindustriela läroverk, som ock för att
antyda karakteren hos den vid dem lemnade undervisningen. Den

frågan huruvida äfven i Sverige ett sådant läroverk är behöflig!, och
om konstindustrien hos oss är eller bör vara af så stor betydelse, att
den påkallar de uppoffringar, läroverket tager i anspråk, synes komiterade
böra besvaras afgjort jakande.

I sjelfva verket hafva flere af vårt lands industrigrenar behof af
konstens hjelp. Möbeltillverkningen till exempel, hvilken här borde
kunna uppdrifvas till en betydande höjd, står ännu, i det hela taget, på
eu i konstnärligt hänseende ganska låg ståndpunkt. Få möbler tillverkas
här efter sjelfständigt, med på en gång konstnärlig och teknisk
insigt utarbetade, mönster. I bästa fall är det efterbildningar af goda
utländska modeller och ritningar. Jerngjuteri et, ehuru ingalunda obetydande
i Sverige, borde der kunna intaga en ännu vida högre ståndpunkt.
I konstnärligt hänseende kan det ingalunda täfla med det
bättre af utlandets likartade produktion, livilket äfven gäller för de
yrken, som afse gjutningen af andra metaller. De vidsträckta och vigtiga
industrigrenar, som omfatta tygers väfnad och tryckning, stå här
på en temligen ©sjelfständig ståndpunkt, hvad beträffar de använda
mönstren. Likaså tapettillverkningen. Frankrikes, Englands och Tysklands
alster i dessa yrken efterbildas i de allra flesta fall. Det samma
är fallet i flera andra yrken.

Dessa förhållanden äro för vårt land hvarken värdiga eller ekonomiskt
fördelaktiga. I båda dessa afseenden är det enligt komiterades
åsigt mest önskvärd!, att de industrialster, som utgöra föremål för vår
dagliga förbrukning, eller äro afsedda för trefnad och beqvämlighet i
våra hem, icke äro endast efterapningar, utan både tänkta och utförda
inom landet, samt att de i följd deraf erhålla en sjelfständig nationel
prägel. Sättas våra industriidkare genom en ändamålsenlig konstindustriel
undervisning i tillfälle att beträda denna väg, skall den svenska
konstindustrien sannolikt snart kunna värdigt uthålla täflan med den
utländska, både inom och utom vårt land.

Af det nu anförda torde framgå behofvet af en konstindustriel undervisning,
högre än den afton- och söndagsskolan är i stånd att lemna,
ehuru bygd på dennas grundval. Det synes komiterade, att en sådan
undervisning lämpligen kan meddelas inom en särskild afdelning vid
Slöjdskolan i Stockholm. Redan nu finnes vid denna skola ganska

vigtiga elemeuter för bildandet af eu sådan afdelning. Ändamålsenliga
och rymliga lokaler, goda samlingar och öfrig materiel för den högre
undervisningen i frihandsteckning samt redan anordnad undervisning i
liera för konstindustrien vigtiga kunskapsgren!* göra upprättandet af eu
afdelning, sådan som den ifrågavarande, till en timligen enkel uppgift.

Men det synes komiterade, att vid Slöjdskolan äfven ett annat behof
bör kunna tillgodoses, nemligen byggnadsarbetares undervisning under
de månader af året, då byggnadsföretagen i vårt land af klimatiska
skäl ligga nere eller åtminstone bedrifvas med föga kraft. Slöjdskolan
har äfven i detta fall redan beträdt eu väg, som torde böra vidare fullföljas.
Der meddelas nemligen redan nu undervisning i byggnadslära
och byggnadsritning, icke endast om aftnarne, utan från medium af November
till medium af Mars äfven vissa förmiddagar, och denna undervisning
följes af ganska många byggnadsyrkena tillhörande arbetare.
Utan synnerlig svårighet skulle man kunna genom utvidgning och systematisk
anordning af denna undervisning erhålla eu särskild afdelning
vid Slöjdskolan, hvarigenom denna jemväl skulle kunna ersätta de för
kyg&nadshandtverkens befrämjande afsedda läroanstalter, Indika med
så stor framgång i andra länder äro i verksamhet.

J Öl att visa dessa läroanstalters anordning, torde ett par exempel
få anföras.

Konungariket Sachsen eger fem skolor af detta slag, nemligen i
Dresden, Chomnitz, Zwickau, Plauen och Leipzig. De äro nästan fullkomligt
lika inrättade, efter eu år 1872 verkstäld reorganisation. Skolan
i Dresden (Königl. Baugewerkenschule zu Dresden) är anordnad på
följande sätt:

Undervisningen meddelas på tre efter hvarandra följande läroår,
dock så att lärjungarne ega tillfälle till deltagande i praktiskt arbete
under sommaren. Lärokursen börjar nemligen i första veckan af Oktober
och slutar i medium af Mars.

Inträdesfordringarne äro: en ålder af åtminstone 16 år, folkskolans
kunskapsmatt och åtminstone ett års praktisk sysselsättning i ett byggnadshandtverk.
Undervisningen omfattar: lista kursen, allmän byggnadskonst,
arkitektonisk ritning jemte de första grunderna af formläran,
ornaments teckning, aritmetik, geometri, projektionslära samt tyska språ -

ket; 2:dra kursen, allmän byggnadskonst, byggnadskonstruktionslära,
arkitektonisk ritning jemte de första grunderna af formläran, inledning
till byggnadsritningars utförande, ornamentsteckning, de första grundmåla
af algebra och af den plana trigonometrien, fysik, mekanik, perspektivlära
samt tyska språket; 3:dje kursen, byggnadskonstruktionslära,
byggnadsförfattningar, uppgörande af kostnadsförslag samt af ritningar
till enkla byggnader, ornamentteckning, fysik, mekanik samt
tyska språket. Som fakultativa läroämnen ingå dessutom: byggnadskonstens
historia, läran om anläggningen af eldstäder, centraluppvärmnings-
samt ventilationsinrättningar, en utförligare kurs i matematik, läran
om stensnitt, landtmäteri, nivellering och planritning samt bokföring.

Lärjungarnes antal uppgå till omkring 100. Afgiften för halfårskursen
utgör omkring 18 kronor.

Wiirtemberg har koncentrerat sin lägre byggnadsundervisning i
en mycket betydande skola (Königl. Wiirtemb. Baugewerke-Schule
zu Stuttgart). Denna läroanstalt är likväl icke endast afsedd för personer,
Indika egna sig åt byggnadshandtverk (nemligen murare,
stenhuggare, timmermän) utan äfven för bildandet af lägre tjenstemän
för statens och kommunernas tekniska tjenst, såväl vid hus- som
vattenbyggnader, samt dessutom för landtmätare och maskinbyggare,
hvarjemte enskilda klasser af skolan äfven äro öppna för arbetare,
tillhörande olika yrken, äfvensom för personer, som utbilda sig till
ritlärare vid lägre industriela undervisningsanstalter. Med afseende
härå är läroverket indeladt i fyra fackskolor, nemligen en byggnadsskola,
en landtmäteriskola, en maskinbyggnadsskola, samt en skola
för lägre vattenbyggnadstekniker. Den förstnämnda skolan, den enda,
med hvilken vi här sysselsätta oss, är indelad i sex halfårsklasser.
Undervisningen omfattar följande läroämnen: lista klassen, tyska och
franska språken, historia och geografi, skrifkonst, aritmetik, geometri,
frihandsteckning samt linearritning; 2:dra klassen, tyska och franska
språken, skrifkonst, algebra, planimetri och stereometri, ornamentteckning
samt byggnadsritning; 3:dje klassen, naturlära, beskrifvande geometri,
praktisk geometri, trigonometri, ornamentteckning, byggnadsritning,
byggnadskonstruktionslära, byggnadskonst; 4:de klassen, mekanik,
ornamentteckning, beskrifvande geometriens tillämpning, bygg -

nadsritning, byggnadskonstruktions- och materiallära, läran om byggnadsstilarne
samt om eldstadsanläggningar; 5:te klassen, modellering
af ornamenter, byggnadskonstruktionslära samt kostnadsförslags uppgörande,
landtbruksbyggnadskonst, läran om byggnadsstilarne jemte
teckning, upprättande af byggnadsritningar samt väg- och brobyggnadskonst;
6:te klassen, upprättande af byggnadsritningar med detaljer
och konstruktioner, repetitionskurs i matematik, författande af uppsatser
inom byggnadsfacket samt bokföring.

Af dessa klasser äro de fem första tillgängliga såväl om sommaren,
som om vintern, den sjette endast om vintern. Det gifves till följd
häraf möjlighet för en lärjunge att fullständigt genomgå kursen, antingen
på 3 år, om han nemligen egnar hela sin tid åt studierne, eller
på 6 år, om han för att kunna egna sommaren åt praktiskt arbete endast
deltager i vinterkurserne. Men dessutom är i anseende till det stora
antalet af lärjungar, som deltaga uti denna undervisning, hvardera af
de fyra lägsta klasserna indelad i tre parallelklasser.

Äfven på andra ställen i Tyskland gifves det skolor för byggnadsarbetare.
Så till exempel har Preussen dylika skolor i Holtzminden,
Höxter, Berlin, i hvilken stad nämnda läroanstalt står i förening med
handtverksföreningens stora afton- och söndagsskola, Dortmund, Eckerniörde,
Idstein och Hildesheim. I Hamburg gifves en i samband med
:»die allgemeine Gewerbeschule» stående »Schule fur Bauhandwerker» med
omkring 60 lärjungar, der undervisning meddelas under de fem vintermånaderna.
Eu fullständig lärokurs i denna skola erfordrar tre sådana
vinterterminer och omfattar följande kunskapsgrenar: tyska språket,
bokföring, aritmetik, geometri, naturlära, frilnandsteckning, linearritning,
beskrifvande geometri samt byggnadskonst jemte byggnadsritning. Skolafgiften
för en vintertermin är omkring 80 kronor.

Det torde vara uppenbart, att läroanstalter, sådana som de nu beskrifna,
der byggnadsarbetare lemnas tillfälle att under de månader af
året, då eljest flertalet af dem skulle gå sysslolösa, förvärfva för deras
yrken nyttiga kunskaper, äro af stort gagn. Den betydande framgång,
åtskilliga af de tyska läroanstalterna af detta slag vunnit, manar till
efterföljd. Genom utvidgning och lämpligt ordnande af den undervisning
i denna rigtning, som redan meddelas vid Slöjdskolan i Stock -

bolin, skulle man äfven i vårt land erhålla eu tidsenlig skola för byggnadsarbetare.
Utan tvifvel kommer framdeles beliofvet af flera sådana
skolor i olika delar af landet att göra sig gällande, men för den närmaste
framtiden torde en sådan vara tillfyllestgörande.

Det torde härvid böra anmärkas, att skilnaden mellan en specialskola
för byggnadsarbetare, sådan komiterade tänkt sig den, och den
vid Slöjdskolan nu meddelade undervisning i för byggnadsyrkena vigtiga
läroämnen dels består deruti, att vid den förstnämnda en fullständigt
systematisk, för det speciela ändamålet särskilt afpassad och på
bestämda förkunskaper grundad, undervisning kan och bör anordnas,
hvilket icke vid Slöjdskolans nuvarande organisation är möjligt, och dels
deruti att vid specialskolan undervisningen åtminstone i allmänhet kan
vara obligatorisk, så att en allvarligare ordning vid dess begagnande,
än som för närvarande är möjlig, kan inskärpas.

Men om komiterade sålunda anse det vara af stor vigt, att Slöjdskolans
rent tekniska undervisning utsträckes genom nu ifrågavarande
afdelningars utbildning och ordnande, så anse de lika oafvisligt af
beliofvet påkalladt, att hennes undervisning i eu annan riktning betydligt
inskränkes, nemligen beträffande den allmänna medborgerliga bildningen.

Skolan bör således, enligt komiterades åsigt, icke upptaga i sitt
program de till denna undervisning hörande läroämnen i annan mån
än för så vidt de på samma gång äro af omedelbar teknisk betydelse.
Hon bör således icke hafva till uppgift att täfla med folkskolan, utan
hon bör bygga på den grundval, som af denna blifvit lagd.

Det torde vara behöfligt att något närmare utveckla de skäl, som
enligt komiterades åsigt göra det till en nödvändighet att begränsa
Slöjdskolans verksamhet inom den tekniska undervisningens område.

I första rummet torde härvid böra anföras, att Slöjdskolan, om
hon skall kunna rätt uppfylla sin vigtiga bestämmelse, måste ordnas
uteslutande med afseende å denna och icke förspilla sina krafter med
att söka uppnå derför främmande bisyften. Utan tvifvel är äfven den
i Slöjdskolan meddelade allmänt medborgerliga undervisningen gagnande
för många af skolans lärjungar, men den ligger i alla fall vid

sidan om det egentliga ändamålet och föranleder till skadliga afvikelser
från detta.

Dessutom torde det ständigt växande antalet lärjungar göra nödvändigt
att afskilja den undervisning, som icke står i omedelbart sammanhang
med skolans syfte. Det gifves vid Slöjdskolan ganska många
lärjungar, som förnämligast deltaga i undervisningen i de vanliga folkskoleämnena,
och icke så få fall hafva förekommit, att lärjungar i Stockholms
folkskolor i förtid lemna dessa för att i Slöjdskolan, med åtnjutande
af den större frihet denna lemnar, begagna undervisningen i
nämnde ämnen, utan att de derigenom förbereda sig till industriens
tjenst. Att detta hvarken är gagnande för lärjungarne sjelfva eller för
folkskolorne synes uppenbart.

Slutligen torde det med fog kunna ifrågasättas, huruvida Staten bör
åtaga sig kostnaden för undervisningen i de vanliga folkskoleämnena,
hvilken det eljest åligger kommunerna att bestrida. Visserligen har
Stockholms stad gjort aktningsvärda uppoffringar för Slöjdskolan och,
eldigt hvad i det föregående blifvit anfördt, eger en betydande inflyttning
från landsorten till hufvudstaden rum, till följd hvaraf Slöjdskolans
undervisning i icke ringa mån kommer hela landet till godo,
men i alla fall äro de kostnader, Staten underkastat sig för denna skola,
så betydligt större, än hvad som ens ifrågasatts för andra likartade
läroanstalter i vårt land, att man svårligen kan förneka att, om Staten
underhåller den egentliga tekniska undervisningen vid Slöjdskolan,
han har uppfyllt alla berättigade anspråk, som kunna härflyta af hufvudstadens
uppoffringar och af den från landsorten försiggående inflyttningen.
Staten torde derföre icke böra betungas med kostnaden för
den allmänt medborgerliga undervisningen vid ifrågavarande läroanstalt.

Det gifves enligt komiterades åsigt två skäl, som skulle tala för
att vid Slöjdskolan bibehålla undervisningen i de enklaste grunderna
af svenska språket, skrifkonst och räkning, nemligen för det första att
flera lärjungar, tillhörande de yrkesidkande klasserna, hvilka begagna
den tekniska undervisningen vid Slöjdskolan, äro i stort behof af att
upphjelpa sina svaga kunskaper i dessa läroämnen, och för det andra
att undervisningen i åtskilliga läroämnen, hvilka otvifvelaktigt böra
ingå i den tekniska afton- och söndagsskolans program, såsom välskrif -

ning (textning), bokhålleri, uppsatsskri fläng och räknekonst, med särskildt,
afseende å yrkesidkarens behof, förutsätta någorlunda färdighet
i ofvannämnde läroämnen. Dessa skäl anse komiterade så vigtiga, att
de icke skulle tveka tillstyrka bibehållandet af ifrågavarande undervisning
vid Slöjdskolan, oaktadt de oegentligheter och olägenheter, som
deraf härflyta, om de icke såge någon annan utväg för dess meddelande.
Under den äldre perioden af Slöjdskolans verksamhet hade den allmänna
folkundervisningen icke på långt när vunnit den utsträckning,
som nu är händelsen, och då var det utan tvifvel fullt lämpligt, att
Slöjdskolan upptog äfven folkskoleämnen i sin läroplan. Men förhållandena
äro numera olika, Dels gifvas redan nu flera af staden upprättade
skolor för detta ändamål, dels torde man med skäl kunna hysa
den förhoppning, att staden, som på ett för densamma hedrande sätt
sörjt för sina folkskolor, äfven skall åtaga sig anordnandet och bekostandet
af lärokurser i svenska språket, skrifkonst och räkning särskild!,
atp as sade för personer, som begagna Slöjdskolans undervisning. Enligt
de af inspektören för stadens folkskolor lemnade uppgifter, kunna alla
icke konfirmerade erhålla undervisning i folkskolans läroämnen i härvarande
folkskolor och i de s. k. aftonskolorne, som äro tillgängliga
Ondags och Lördags e. in. kl. 6—8 samt Söndags f. in. kl. V29—Vall.
De konfirmerade kunna erhålla undervisning i räkning och skrifning
i borgare- och handtverksskolorna. Dessa äro: Storkyrkoförsamlingens
borgareskola och dermed förenade afdelning af handtverksskolan; Stockholms
borgareskolas norra och södra afdelningar samt dermed förenade
handtverksskolor samt Klara och Ladugårdslands handtverksskolor.

Härigenom torde behofvet af ifrågavarande undervisning antingen
redan vara eller utan Statens mellankomst snart kunna blifva fullt tillgodosedt,
och följaktligen torde det icke heller vara af behofvet påkalladt
att vidare inrymma eu sådan undervisning i Slöjdskolans läroplan
eller utgiftsstat.

Komiterade anse således att Slöjdskolan bör vara ett läroverk,
hvars undervisning har ett uteslutande tekniskt syfte samt omfattar
följande hufvudafdelningar:

a) Teknisk afton- och söndagsskola;

b) Högre konst.industriel läroanstalt;

c) Byggnadsyrkesskola;

d) Teknisk undervisningsanstalt för qvinnor.

Dessa hufvudafdelningar böra anordnas i allmänhet oberoende af
hvarandra, ehuru i ett och annat läroämne undervisningen må vara
gemensam.

Afton- och Söndagsskolan.

Donna afdelning är den förnämsta såväl genom det stora antalet
lärjungar, livilka deltaga i undervisningen, som genom dennas mångsidighet
och stora industriel vigt. Den bör derföre betraktas såsom
läroanstaltens kärna, till hvilken de öfriga afdelningarne sluta sig. Beträffande
de allmänna grunderna för dess anordning, hafva komiterade
i förut afgifvet betänkande (sid. 132—144), i fråga om organisationen af
de tekniska afton- och söndagsskolorne i landet, så utförligt framhållit
sina åsigter, att här endast erfordras att närmare taga i betraktande
de punkter, livilka äro mera egendomliga för Stockholms Slöjdskola.

Inträdesfor dringar. Enligt § 12 af skolans nu gällande stadgar
emottagas lärjungar af begge könen, företrädesvis arbetare, som redan
inträdt i något af de industriela yrkena, och dernäst andra personer,
så långt utrymme och tillgångar medgifva. Komiterade anse att dessa
inträdesfordringar kunna qvarstå oförändrade. Derjemte torde, likasom
nu är förhållandet, särskilda fordringar böra ställas för deltagande i
undervisningen i vissa läroämnen, på sätt längre fram närmare skall
framhållas.

Grupper vid undervisningen. Betydande svårigheter vid anordningen
af undervisningen i afton- och söndagsskolan föranledas af det stora
antalet lärjungar. Man har derföre vid Slöjdskolan ordnat undervisningen
så, att den meddelas lika för tre, utan afseende å lärjungarnes
yrken ordnade grupper af manliga lärjungar, hvilka vexelvis begagna
skolsalarne, ehuru undervisningen i vissa läroämnen meddelas gemen -

samt för två eller tre grupper afseende å lärjungarnes yrken, hvarjemte
lärjunge eger att, så långt utrymmet medgifver, deltaga i undervisningen
för mer än en grupp. Skolbesöken äro helt och hållet frivilliga.

Det torde härvid få anmärkas, att då det stora lärjungeantalet gör
fördelningen i grupper nödvändig, vigtiga skäl förefinnas att vid anordningen
af dessa fästa afseende vid den hufvudrigtning inom tekniken,
åt hvilken lärjungarne egna sig. I flera hänseenden synes det
vara lämpligast, att, om förhållandena sådant medgåfve, för hvarje särskildt
yrke anordna en efter detta yrkes behof lämpad skolgrupp.
Hvarje yrke har nemligen sina särskilda fordringar af kunskap hos dess
idkare, och då här undervisningen nödvändigtvis måste vara afsedd för
en omedelbart praktisk tillämpning, och undervisningstiden är kort, kan
man lätt finna huru fördelaktig en sådan anordning borde vara, om den
kunde genomföras. Men redan det stora antalet af olikartade yrken,
den olika ståndpunkt de särskilda lärjungarne vid inträdet i skolan
innehafva och den frihet vid skolbesöken, som här måste vara rådande,
lägga svåra hinder i vägen för en så långt drifven indelning i grupper.
Under sådana förhållanden synes det vara rättast att sammanföra de
yrken, hvilka eg a något så när likartade behof af kunskaper, i vissa
hufvudgrupper, och upprätta en för hvarje sådan grupp särskild lämpad
undervisningsplan, ur hvilken lärjungarne sedermera kunna utvälja det
för dem passande, hvarvid de böra ega ledning såväl af föreståndarens
råd, som af de speciela läroplaner, som för de vigtigaste yrkena höra
utarbetas. Tager man i betraktande de olika yrken, åt hvilka lärjungarne
vid Slöjdskolan egnat sig, synes det, att de lämpligen kunna indelas
i tre hufvudgrupper, af hvilka den första omfattar de yrken, för hvilka i
synnerhet kunskap i frihandsteckning eller modellering är af framstående
vigt, och således äro företrädesvis konstindustriela, t. ex. målare-, lackerare-,
bildhuggare-, juvelerare-, gjutare-, litograf-, gravörs-, ciselörs-,
portföljmakare- och möbelsnickareyrkena; den andra gruppen omfattar de
yrken, för hvilka linearritning och mekanisk fackritning äro af den
största betydenhet, exempelvis maskinist- och maskinarbetareyrkena,
bleckslagare-, kopparslagare-, smeds-, urmakare- och instrumentmakareyrkena;
slutligen den tredje gruppen de yrken, som hvarken kunna
räknas till de egentligen konstindustriela eller mekaniska, t. ex. murare 9 -

och timmermans-,*) stenhuggare-, byggnadssnickare-, vagnmakare- och
sadelmakareyrkena. Till den tredje gruppen kunna äfven de yrken
räknas, för hvilkas bedrifvande kemiska kunskapsarter äro af vigt, såsom
färgare- och garfvareyrket m. fl. Denna indelningsgrund synes äfven
lämplig i det hänseendet, att antalet lärjungar i de särskilda grupperna
sannolikt icke skulle skilja sig alltför mycket från hvarandra. Komiterade
hafva derför vid utarbetandet af undervisningsplanen utgått från en sådan
indelning. Men enär dels vissa yrkens plats i de tre nämnda grupperna
icke är alldeles gifven och dels inom ett och samma yrke icke alla arbetare
nödvändigtvis böra tillhöra den grupp, som för flertalet är den naturligaste,
torde det vara lämpligast att, så långt möjligt är, gifva lärjungarne
frihet att sjelfve välja den grupp, i hvars undervisning de vilja
deltaga, hvarjemte, så vidt utrymmet medgifver, de lärjungar, som sådant
önska, må kunna i ett eller annat läroämne deltaga i undervisningen
för mer än en grupp.

Undervisningsplan för den första gruppen.

Denna grupp skulle, enligt hvad nyss nämndes, upptaga de lärjungar,
som egna sig åt något konstindustrien tillhörande yrke. Här bör
således frihandsteckning och modellering ingå som hufvudämnen. Komiterade
anse, att följande plan kan tjena till grund för undervisningens
anordning inom denna grupp:

Läroämnen.

Antal timmar
i veckan.

Frihandsteckning, i tre kurser, hvardera.......................................... 8

Figur- och landskapsteckning................................................................. 6

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande
geometri .............................................................................. 4

*) Nemligen de murare och timmermän, som icke deltaga i undervisningen i byggnadsyrkesskolan.

Antal timmar

x i veckan.

Perspektivlära ........................................................................ 2

Fackritning .................................................................................................. 8

Målning............................................................................................................ 4

Modellering, ornaments-.......................................................................... 10

)) figur-.......................................................................................... 6

Aritmetik...................................................................................................... 4

Uppsatsskrifning........................................................................................ 2

Bokföring ..................................................................................................... 2

Välskrifning och textning...................................................................... 4

Varukännedom ........................................................................................... 2

Verktygslära .............................................................................................. 2

Härvid förutsättes, likasom för öfriga grupper, att undervisningen
meddelas omkring 29 veckor om året, åtminstone 4 timmar om söndagarne
och 2 till 3 timmar hvarje söckendagsafton, således under minst
16 timmar i veckan. Om söndagen bör undervisas i de gruppen tillhörande
hufvudämnena, således frihandsteckning jemte målning och modellering,
så att de lärjungar, hvilka icke äro i tillfälle att annan dag deltaga
i undervisningen, då kunna inhemta det, som för deras yrke är af
största vigt. Till underlättande af lärjungarnes val af undervisningsplan
bör utarbetas sådane planer afpassade för olika yrken. För att förtydliga
detta bifogas följande exempel, under förutsättning, att lärjungarne
under tre års tid deltaga omkring 16 timmar i veckan uti undervisningen
vid skolan.

För möbelsnickare.

Antal timmar i veckan.

lista 2:dra 3:dje
året. året. året. .

Frihandsteckning........................................................................... 8 8 4

Geometrisk konstruktionsritning samt linearritning och

beskrifvande geometri ........................................................... 4 4 —

F ackritning....................................................................................... — — 8

Modellering..................................................................................... — 2 4

Antal timmar i veckan.

	l:sta året.	2:dra året.	3:dje året.
Aritmetik ............................................	2
Uppsatsskrifning...............................................................	.............. 2	—	v-
Bokföring ............................................................................	.............. —	9 u	—
För målare*).
	Antal timmar i	veckan,
	lista	2:dra	3:dje
	året.	året.	året.
Frihandsteckning jemte fackritning...........................	............ 8	8	4
Geometrisk konstruktionsritning in. m...................	........... 2	—	—
Perspektivlära....................................................................	............ —	2	—•
Målning...............................................................................	............ —	4	4
Figur- och. landskapsteckning......................................	............ —	—	6
Aritmetik (jemte öfning i ytberäkningar)...............	........... 2	—	—
Uppsatsskrifning ..............................................................	............ 2	—	—
Bokföring...........................................................................	............ —	2	—
Välskrifning och textning .............................................	............ 2	—	—
Varukännedom.....................................................................	—	—	2

	För bildhuggare.	Antal timmar i	veckan
		l:sta 2:dra	3:dje
		året. året.	året.
Frihandsteckning .......		............ 8 6	4
Figurteckning...............		............ — —	4
Modellering ....................	.......................................................	............ 4 8	8
Aritmetik.........................		............ 2 —	—
Uppsatsskrifning..........		............ 2 —	—
Bokföring .....................		............ — 2	—

*) Denna plan är afsedd för de yrkesmålare, som endast om söndagarne deltaga i dagundervisningen.
Eljest gifves tillfälle i den högre konstindustriela afdelningen till flera timmars öfning
i målning.

För guld- och silfverarbetare.

Antal timmar i veckan.

Frihandsteckning............................................	l:sta 2:dra året. året. 8 8	3:dje året. 4
Geometrisk konstruktionsritning...............	2 —	—
Fackritning .....................................................	— •—	5
Modellering........................................................	..... — 6	6
Aritmetik...........................................................	2 —	—
Uppsatsskrifning .............................................	2 —	—
Bokföring...........................................................	— 2	—
Välskrifning ...................................................	2 —	—
Varukännedom .................................................	— —	2

För litografer.

Antal timmar i veckan

l:sta 2:dra 3:dje
året. året. året.

F rihandsteckning........................................................................... 8 8 8

Geometrisk konstruktionsritning in. m............................... 2 — —

Perspektivlära................................................................................. — 2 —

Figur- och landskapsteckning................................................... — 6 6

Aritmetik.......................................................................................... 2 — —

Uppsatsskrifning ........................................................................... 2 — —

Välskrifning ................................................................................... 2 — —

Bokföring........................................................................................ — — 2

Undervisningsplan för (ten andra gruppen.

Vid denna grupp skulle linearritningen jemte den mekaniska fackritningen
vara hufvudämnen. Följande tabell visar huru, enligt komiterades
åsigt, undervisningen i denna grupp borde fördelas.

Läroämnen.

Antal timmar
i veckan.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande
geometri .............................................................................. 10

Maskinritning och annan mekanisk fackritning.............................. 12

Frihandsteckning.......................................................................................... 4

Mekanik och maskinlära......................................................................... 2

Varukännedom (gemensamt med första gruppen) ........................ 2

Verktygslära » » » » 2

Fysik............................................................................................................ 2

Aritmetik och algebra.............................................................................. 4

Geometri...................................................................................................... 4

Uppsatsskrifning.......................................................................................... 2

Bokföring ...................................................................................................... 2

Exempelvis bifogas följande speciela undervisningsplaner, afsedda
för lärjungar, som under 3 års tid deltaga i undervisningen omkring
16 timmar i veckan.

För maskinarbetare och maskinister.

Antal timnlar i veckan.
lista 2:dra 3:dje

året. året. året.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och

beskrifvande geometri............................................................... 8

Maskinritning.................................................................................... 8 10

Frihandsteckning............................................................................. 2 2

Aritmetik och algebra ................................................................. 4 4

Geometri ............................................................................................. 2 2

Mekanik och maskinlära............................................................. — 2

Verktygslära...................................................................................... 2

Uppsatsskrifning.......................................................................... 2

För matematiska och fysiska instrumentmakare.

Antal timmar i veckan.
l:sta 2:dra 3:dje
året. året. året.

Geometrisk konstruktionsritning in. m............................ 8 —

Fackritning ................................................................................. •— 6 10

Frihandsteckning....................................................... 2 2

Aritmetik och algebra ........................... 4 4 —

Geometri....................................................................................... — 2 2

Verktygslära.................................................................................. — — 2

Fysik ............................................................................................. — — 2

Uppsatsskrifning........................................................................ 2 — —

Bokföring.......................................................................................... — 2 —

Undervisningsplan för den tredje gruppen.

Läroämnen.

Antal timmar
i veckan.

Frihandsteckning ................................................................................. 6

Modellering.............................................................................................. 4

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande
geometri........................................................................... 6

Aritmetik och algebra.......................................................................... 4

Geometri...................................................................................................... 2

Uppsatsskrifning...................................................................................... 2

Bokföring ................................................................................................. 2

Första grunderna af kemi och kemisk teknologi med öf ningar.

.................................................................................................. 4

Fysik (gemensamt med andra gruppen) ....................................... 2

Varukännedom (gemensamt med första och andra grupperna) 2

Verktygslära » )> )) )) » » 2

Byggnadskonstruktionslära med ritning ....................................... 6

Byggnadsritning jemte formlära ...................................................... 6

Exempel å speciela undervisningsplanér inom denna grupp:

För byggnadsarbetare (som ej begagna undervisningen i byggnadsyrkesskolan).

Antal timmar i veckan.
l:sta 2:dra 3:dje
året. året. året.

Aritmetik och algebra................................................................ 4 2 —

Geometrisk konstruktionsritning m. in............................... 4 2 —

Geometri........................................................................................... — 2 —

Frihandsteckning ....................................................................... 6 4 4

Byggnadsritning jemte formlära ........................................... — — 6

Byggnadskonstruktionslära med ritning .............................. — 4 6

Uppsatsskrifning.......................................................................... 2 — —

Bokföring ......................................................................................... — 2 —

För arbetare inom kemiskt-tekniska yrken.
(Under förutsättning af 2:årig kurs.)

Första grunderna af kemi och kemisk teknologi med	Antal timmar i veckan, lista året. 2:dra året.
öfningar ................................................................................	4	4
Fysik ..............................................................................................	—	2
Varukännedom .............................................................................	—	2
Aritmetik.........................................................................................	4	—
Geometrisk konstruktionsritning ..........................................	2	2
Frihandsteckning.........................................................................	4	4
Uppsatsskrifning..........................................................................	2	—
Bokföring ......................................................................................	—	2
Det torde få anmärkas, att dessa tabeller endast	äro att	anse som

exempel, men ingalunda som definitiva förslag till undervisningsplanér
för de olika yrkenas arbetare. Sådana undervisningsplanér kunna definitivt
upprättas, först sedan timtabell för afton- och söndagsskolan
blifvit faststäld. Föröfrigt kan man visserligen icke påräkna, att flertalet
lärjungar fullständigt genomgår de för dem uppstälda lärokurserna.
Men det torde i alla hänseenden vara af gagn, att de på det tydligaste
sätt erhålla kännedom om hvilka läroämnen och hvilken ordning vid stu -

dierna för dem äro de lämpligaste, hvarföre sådana studieplaner böra
för de särskilda yrkesgrupperna utarbetas och lärjungarne meddelas.

För att närmare angifva hvilken omfattning undervisningen i aftonoch
söndagsskolan, enligt komiterades åsigt, bör erhålla, bifogas följande
program för de särskilda läroämnena; hvarvid bör anmärkas,
att visserligen i enskilda fall undervisningen bör kunna utsträckas
längre än hvad programmet omfattar; men att det må bero på de
särskilde lärarne, att för lärjungar med ovanliga anlag och stor flit
drifva undervisningen till en större höjd och omfattning, än hvad skolans
syfte egentligen afser.

Aritmetik och algebra. Vanliga bråk och decimalbråk, regula de tri
med dess tillämpningar på intresse-, rabatt- och diskonträkning. Upphöjning
till dignitet och rotutdragning. Begagnandet af logaritmiska
tabeller.

Sveriges och de förnämsta främmande mått- och vigtsystem, särskilt
metersystemet.

Algebrans enklaste grunder. Öfning i lösning af första och andra
gradens eqvationer. Numerisk beräkning af formler ur tekniska handböcker.
Reduktion af formler från ett mått- och vigtsystem till ett annat.

Lösning af aritmetiska och algebraiska problemer af specielt intresse
för lärjungarnes yrken.

Vilkor för undervisningens begagnande: Folkskolans minimikurs i
aritmetik.

Geometri. Räta liniers, vinklars, plana och solida figurers förnämsta
egenskaper. Beräkning af ytor och rymder. Redogörelse för några af
de i tekniskt hänseende vigtigaste kroklinierna.

Vilkor för undervisningens begagnande: Föregående eller sam tidigt

begagnande af skolans undervisning i geometrisk konstruktionsritning
eller motsvarande annorstädes inhemtad kunskap, jemte färdighet
i de fyra räknesätten med hela tal och bråk.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande
geometri, öfning i ritinstrumentens och ritmaterialiernas användande.
Uppritning af de vanliga geometriska figurerna samt af skalor äfvensom
af de i tekniskt hänseende vigtigaste kroklinierna. De första grunderna

af den beskrifvande geometrien. Kopiering af ritningar, uppritning
efter af lärjungen förut utförde croquisteckningar af modeller in. m.

Perspektivlära jemte perspektivritning.

Vilkor för undervisningens begagnande: Färdighet i linearritning;
kännedom om den beskrifvande geometriens första grunder.

Friliandstechiing, i tre kurser, förberedande, fortsättnings- och tilllämpningskurs.
Teckning efter väggtaflor, planscher, klotsar och gipser.
Räta linier i olika ställningar. De inom ornamentiken oftast förekommande
kroklinierna. Konturteckning af listverk, blad, slingor, vaser,
kandelabrar in. m. Enkel skuggning efter klotsar och gipsafgjutningar.

Figur- och landskapsteckning. Teckning efter plansch af enskilda
delar och af hela figurer, kariatider eller andra till arkitekturen eller
ornamentiken hörande figurer; figurer sammanstälda med bladverk eller
andra ornamenter. Landskapsteckning till den utsträckning, som erfordras
för lärjungar, tillhörande handtverksyrkena.

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Fackritning (konstindustriel). Undervisningen rättar sig efter de
särskilda yrkena och består dels i afteckning efter plansch, gips, fotografi
eller konstindustriela föremål, dels för mera försigkomna lärjungar
i komposition af ritningar till föremål inom lärjungens yrke. Exempelvis
må nämnas:

För snickare: teckning af listverk och andra arkitektoniska detaljer,
fyllningsindelningar, svarfvade eller skurna möbeldelar, fullständiga
möbler in. in.

För målare: teckning af vägg- och takorneringar, dekorering af
möbler och dörrar eller andra byggnadsdelar. Perspektivisk afteckning
af grupperade föremål.

För guld- och silfverarbetare: teckning af vaser, kandelabrar, serviser
in. m.

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Målning. Framställning af dekoringar hörande till målareyrket efter
planscher eller naturen. Efterbildningar af sten, trä och metall. Målning
efter draperier och efter konstindustriela föremål.

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Modellering efter gips, plansch och fotografi, dels af ornamenter och
dels af figurer. Undervisningen sker till den utsträckning, som erfordras
för lärjungar, tillhörande handtverksyrkena.

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Mekanik och maskinlära. Föredrag, förtydligade genom experimenter
samt genom förevisande af modeller och planscher. De allmänna
lagarne för jemnvigt och rörelse. Krafters sammansättning och
upplösning. Om tyngdpunkten, om mekaniskt arbete och lefvande kraft,
om friktionen, läran om hållfastheten, vätskors tryck och utströmning.
Läran om de enkla maskindelarne, mellanmaskinerna och kraftmaskinerna,
särskildt ångmaskinens inrättning och användande.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.*)

Vilkor för deltagande i repetitionerna: färdighet i de fyra räknesätten
med hela tal och bråk samt i geometrisk konstruktionsritning.

Maskinritning och annan mekanisk fackritning. Kopiering af ritningar
i olika skala samt af teckningar och modeller till nyare förbättrade maskiner
och redskap inom lärjungarnes yrken. Konstruktion af enkla
maskindelar. Utförande af arbetsritningar, tillhörande lärjungarnes yrken.

Vilkor för undervisningens begagnande: förut genomgången kurs i
geometrisk konstruktionsritning, linearritning och beskrifvande geometri.

Fysik. Föredrag, förtydligade genom experimenter, beträffande
kropparnes allmänna fysiska egenskaper samt öfver ljudets, ljusets,
värmets, magnetismens och elektricitetens förnämsta företeelser med
särskildt afseende å de tekniska tillämpningarne.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Vilkor för deltagande i repetitionerne: färdighet i de fyra räknesätten
med hela tal och bråk, någon kunskap i geometri.

Första grunderna af kemi och kemisk teknologi. De allmänna lagarne
för kroppars sönderdelning och sammansättning. Speciel redogörelse för
de i tekniskt hänseende förnämsta metalloiderna och metallerna. Läran

*) Här, likasom i de öfriga läroämnena, till Indika 2 timmars undervisning med föredrag i
veckan anslagits, beräknas föredraget upptaga 1 i/4 timma samt repetitionen 3/4 timma.

om förbränningen och brännmaterialierna. Det enklaste och praktiskt
vigtigaste af den organiska kemien. Redogörelse för några af de förnämsta
kemiskt-tekniska industrigrenarne. Praktiska öfningar.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Varukännedom. Redogörelse för de förnämsta i olika yrken använda
råvarors egenskaper, profning och förvaring. Föredragen anordnas
i serier efter de förnämsta grupper af olika yrken, för hvilka
de företrädesvis äro af vigt, hvarjemte lärjungarne så långt det låter
sig göra, sättas i tillfälle att utföra den pröfning af varor, som vid
deras yrkes bedrifvande kan vara af behofvet påkallad.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Verktygslära. Redogörelse för de förnämsta inom de mekaniska
industrigrenarne använda verktygs och verktygsmaskiners sammansättning
och egenskaper, med särskildt afseende å de nyare förbättringarne.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Byggnadsritning jemte formlära samt byggnadskonstruktionslära jemte
ritning'' hafva likartade ehuru inskränktare program med samma läroämnen
i byggnadsyrkesskolau, hvarföre hänvisas till dessa program.

Vilkor för deltagande i undervisningen: någon färdighet i frihandsteckning
och geometrisk konstruktiomritning.

Väl skrifning och textning. Denna undervisning är endast afsedd för
lärjungar, hvilka i och för sina tekniska yrken ega behof af en prydlig
handstil eller färdighet i textning och hvilka redan ega färdighet i
skrifning. Den meddelas följaktligen endast till biografer, målare, gravörer
m. fl.

Uppsatsskrifning. Uppsättande af affärsbref och andra handlingar,
förekommande inom de små industrigrenarne.

Vilkor för deltagande i undervisningen: förmåga att någorlunda
felfritt skrifva svenska språket.

Bokföring. Undervisning meddelas till den utsträckning, att lärjungen
sättes i stånd att sköta den bokföring, som bör förekomma vid
ett handtverk eller en mindre fabrik.

Vilkor för deltagande i undervisningen: förmåga att någorlunda felfritt
skrifva svenska språket samt nöjaktig insigt i räknekonst.

Den tekniska undervisningsanstalten för kvinnor.

Andamålet med denna afdelning af Slöjdskolan bör, enligt komiterades
åsigt, vara att lemna qvinnor, som egnat sig åt eller ämna egna
sig åt industriela yrken, en härför erforderlig teknisk undervisning.
Dervid torde likväl böra anmärkas, att undervisningen i allmänhet icke
kan afse inlärandet af vissa yrken, utan meddelandet af de vetenskapliga
och konstnärliga insigter och färdigheter, hvilka äro grundläggande
för den tekniska verksamhet, som af qvinnor med fördel kan utöfvas.

Inträdesfordringarne kunna lämpligen vid denna afdelning vara desamma
som de, hvilka gälla för afton- och söndagsskolan, såsom ock
förhållandet nu är.

Grupper vid undervisningen. Endast ett jemförelsevis ringa antal
af Slöjdskolans qvinliga lärjungar har redan egnat sig åt i vanlig
mening tekniska yrken, och dessa yrken ligga vanligen inom konstindustriens
område; mindre ofta egna sig de qvinliga lärjungar, som
besöka Slöjdskolan, åt de egentligen mekaniska industrigrenarne. Under
dessa förhållanden synes en gruppdelning, sådan i det föregående
bilfvit föreslagen för afton- och söndagsskolan, icke vara på sin plats,
utan torde det här vara lämpligast, att icke använda annan gruppdelning
än att, i likhet med hvad vid Slöjdskolan redan är händelsen,
de qvinliga lärjungarne indelas, när antalet så kräfver, i grupper och
för dessa anordnas i allmänhet lika undervisning, ehuru i vissa läroämnen,
som äro af vigt blott för ett fåtal lärjungar, grupperna kunna
åtnjuta gemensam undervisning.

Undervisningsplan. De läroämnen, hvilka komiterade anse böra utgöra
föremål för den ordinarie undervisningen vid den tekniska undervisningsanstalten
för qvinnor, äro:

Antal
grupper.

Frihandsteckning i tre kurser, motsvarande anordningen
vid afton- och söndagsskolan......... 2

Figur- och landskapsteckning (för dekorativa

ändamål)...................................................................... 1

Antal timmar
i veckan för
eu grupp.

Antal

grupper.

2
1
2
2
2
1
1

Antal timmar
i veckan för
en grupp.

4
7

5
4
2
2
2
2
2
2

Geometrisk konstruktionsritning samt linearritning

och beskrifvande geometri..................................

Perspektivlära .........................

Fackritning...............................

Målning ...................................

Modellering af ornament ....

» J) figur ...........

Aritmetik ..................................

Geometri..................................

Uppsatsskrifning.....................

Bokföring ..................................

Va! sk ritning och textning ,

Naturlära ..................................

Allmän varukännedom.........

Flertalet af dessa läroämnen kunna vid ifrågavarande afdelning
ingå till nära nog samma omfattning som i afton- och söndagsskolan.
Endast ett och annat af dem påkallar här några särskilda förklaringar.

Fackritningen omfattar i denna afdelning äfven mönsterteckning.
.Redan i den tredje kursen af frihandsteckningen böra lärjungarne öfvas
med afbildning af föremål inom området af det valda yrket eller med
afteckning af andra lämpliga ornerade föremål, men vid fackritningen
utsträckes undervisningen äfven till komposition af teckningar för de
konstindustriela yrkena samt af mönster för qvinliga handarbeten.

Undervisningen i naturlära afser meddelandet af de första grunderna
i fysik och kemi, med framhållande af de delar häraf, hvilka äro
af mera framstående teknisk betydelse. Likaså omfattar undervisningen
i varukännedom framställning af de delar af denna kunskapsgren, som
äro af den största allmänna vigt.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.
Hvad undervisningstimmarne beträffar, torde dessa böra väljas så,
att å ena sidan dagarne blifva så vidt möjligt lediga för lärjungarnes
yrkesverksamhet eller arbete i hemmet, och å andra sidan med afseende
å tillgång på lärarekrafter och lokaler. Undervisningen meddelas
omkring 29 veckor om året.

Den högre kon stimlust rida läroanstalten.

I det föregående är det syfte, ifrågavarande afdelning af Slöjdskolan
borde ega, utförligt framhållet. Det torde blott behöfva i detta
hänseende tilläggas några förklaringar rörande enskilda punkter.

Det vore visserligen önskvärdt, att undervisningen vid denna afdelning
kunde göras obligatorisk, men äfven här uppresa sig stora
svårigheter mot en sådan anordning. Endast ett fåtal af lärjungarne
kan utan allt för stora uppoffringar egna hela sin tid åt kunskapers
inhemtande. Visserligen kan man påräkna, att åtskilliga lärjungar begagna
undervisningen i den högre konstindustriela afdelningen med
åtnjutande af understöd från slöjdföreningar, hushållningssällskap eller
enskilda personer, men i allmänhet torde det vanligaste blifva, att lärjungarne
under en större eller mindre del af veckan äro sysselsatta
med sina yrken, hvilket äfven i flera hänseenden synes fördelaktigt.
Inom flera grenar af konstindustrien utföres arbetet i arbetarnes hem
samt på beting, och man kan väl tänka sig, att flera af dessa arbetare
med framstående anlag för konstindustriel verksamhet skola begagna
sig af tillfället att inhemta en högre kunskap, än den afton- och söndagsskolan
erbjuder, äfven om de nödgas uppoffra en betydlig del af
arbetstiden, ehuru de icke kunna använda hela denna för ändamålet.

Under sådana förhållanden synes det vara rådligast, att icke göra
lärokursen obligatorisk, men ordna den så, att en lärjunge, som med
flit och goda axdag egnar största delen af sin tid åt studierne, hinner
på två års tid genomgå en någorlunda fullständig kurs. För öfrigt bör
det medgifvas lärjungarne, att allt efter tid och tillfälle begagna undervisningen
till en större eller mindre utsträckning.

Kursen torde här kunna fortgå hela året med undantag för tre
månader under sommaren samt för tiden under julferierne vid Slöjdskolan.
Denna afdelning är närmast afsedd för manliga lärjungar;
dock kunna äfven qvinliga lärjungar mottagas, så framt undervisningen
kan så ordnas, att det utan olägenhet kan ske.

Inträdes/''ordringar. Då här endast personer af något mognare ålder
och med verkliga anlag för konstindustriel verksamhet böra vinna in -

träde i denna afdelning, synas fordringarne för inträde lämpligen kunna
blifva följande:

Vitsordad god frejd, att vara konfirmerad, att hafva deltagit i undervisningen
vid en afton- och söndagsskola i landet och derunder
visat flit och framstående anlag för teckning eller modellering samt
förvärfvat den skicklighet och mognad, att den inträdessökande anses
kunna med fördel begagna den konstindustriela undei-visningen. Dock
kan i särskilda fall inträde beviljas, äfven om den inträdessökande icke
begagnat undervisningen i en sådan skola, så framt han ådagalägger
sig ega för inträdet erforderliga insigter och färdigheter.

Om flera kompetenta sökande anmäla sig än som kunna mottagas,
ega de företräde, hvilka redan utöfvat eu konstindustriel verksamhet.

De lärjungar, som önska inträde i denna afdelning, böra på tider,
som af styrelsen bestämmas, inlemna skriftliga ansökningar, åtföljda af
erforderliga intyg.

Undervisningsplan. De läroämnen, hvilka komiterade anse böra ingå
i denna afdelning, äro:

Högre konstindustriel frihandsteckning, nemligen:

Ornamentritning efter planscher och efter plastiska ornamentala
modeller;

Teckning af lefvande växter;

Teckning af draperier;

Figurteckning med särskildt afseende å konstindustriens behof;

Komposition af ornamenter;

Komposition af teckningar till konstindustriela föremål och utförande
af arbetsritningar:

A) för sten- och lervaror;

B) för träarbeten;

C) för metallarbeten;

D) för väfnadsmönster och tygtryckning.

Undervisningen häri meddelas åtminstone 18 timmar i veckan, oberäknadt
undervisning i figurteckning, som meddelas särskildt 8 timmar
i veckan. «

Målning i aqvarell, limfärg och olja utaf ornamenter, draperier och
efter fristående konstindustriela föremål samt efter växter, fogi ar m. m.

Komposition af dekorativa målningar.

Undervisningen meddelas 12 timmar i veckan.

Modellering, ornaments- och figur-, i lera och vax efter planscher
och efter konstindustriela föremål, äfvensom gjutning i gips.

Komposition i skulptur af sådana föremål.

Undervisning meddelas 8 timmar i veckan i ornaments- och 8 timmar
i veckan i figurmodellering.

Skärning i trä af konstindustriela föremål efter teckningar och modeller.

Undervisningen meddelas 12 timmar i veckan.

Ciselering och gravering.

12 timmars undervisning i veckan.

Läran om konststilarne jemte skissering efter väggplanscher af föremål
i olika stilarter.

2 timmars undervisning i veckan.

Vid undervisningen iakttages för öfrigt, att lärjungarne tid efter
annan meddelas ämnen för utarbetande af skisser till konstindustriela
föremål.

Lärjungarne i den konstindustriela afdelningen kunna för öfrigt
deltaga uti undervisningen i de öfriga afdelningarnes läroämnen, som
för dem äro af gagn. Lärosalarne böra, så vidt sådant utan olägenhet
ske kan, vara tillgängliga för lärjungarne i denna afdelning äfven de
timmar om dagen, när icke undervisning der meddelas.

Byggnadsyrkesskolan.

I denna afdelning böra personer, tillhörande byggnadsyrkena, lemnas
tillfälle att inhemta en systematiskt ordnad elementär undervisning,
så att de sättas i stånd att inhemta de kunskaper, hvilka äro beliöfliga
för den närmaste ledningen vid byggnaders utförande. Undervisningen
fortgår under 4 månader af vintern, och en fullständig kurs omfattar
tre sådana terminer, dock må befrielse från deltagande i undervisningen
i ett eller annat ämne medgifvas, när giltiga skäl derför förefinnas.

Inträdesfordringar. Det synes komiterade, att med afseende å ändamålet
med ifrågavarande afdelning utaf Slöjdskolan inträdesfordringarne
lämpligen kunna vara:

Vitsordad god frejd, att vara konfirmerad, att någorlunda felfritt
skrifva svenska språket, att ega god öfning i behandlingen af de fyra
räknesätten, äfven med vanliga och decimalbråk, samt någon kunskap i
frihandsteckning, och slutligen att hafva under åtminstone ett hälft års
tid varit sysselsatt vid byggnadsarbeten. De lärjungar, som önska inträde
i denna afdelning, böra på tider, som af styrelsen bestämmas,
inlemna skriftliga ansökningar, åtföljda af erforderliga intyg.

För utrönande af de inträdessökandes skicklighet anställes pröfning
i ofvannämnde kunskapsgrenar, så framt icke den sökande eger från
offentligt läroverk intyg, att han inhemtat dessa kunskaper.

Undervisning skolan. De läroämnen, hvilka enligt komiterades åsigt
böra utgöra föremål för undervisningen vid byggnadsskolan, äro:

Aritmetik och Algebra, nemligen aritmetiska problemers lösning; utförande
af enklare algebraiska operationer; lösning af lista gradens
eqvationer; algebraiska formlers användande för praktiska beräkningar.

Geometrisk konstruktionsritning, linearritning och beskrifvande geometri:

Första kursen. Uppritning af geometriska figurer, skalor, projektioner,
genomskärningar m. m.

Andra kursen . Perspektivlära (inclusive isometrisk och axonometrisk
perspektiv). Skuggkonstruktion.

Geometri, nemligen planimetri och stereometri; företrädesvis beräkningen
af yt- och kubikinnehåll. Det enklaste af läran om fältmätning
och afvägning.

Naturlära. Populär genom experiment,er förtydligad redogörelse
för de vigtigaste kemiska och fysiska naturlagarne, såsom förberedelse
till läran om byggnadsmaterialierna och till läran om eldstäderna.

Mekanik:

Första kursen. De enklaste grunderna för mekaniken, såsom förberedelse
till byggnadsstatiken och till läran om de vid byggnadsarbeten
använda redskap och maskiner.

Andra kursen. Byggnadsstatik, nemligen elementär och grafisk
bestämning af byggnadskonstruktioners stabilitet och hållfasthet.

Byggnadskonstruktionslära och byggnadskonstruktionsr ilning:

Första och andra kurserna. Kortfattad redogörelse för byggnadsmaterialierna.
Olika slag af byggnadsarbeten, såsom jordarbeten, grundläggning,
murning, timmermans-, plåtslagare-, kakelugnsmakare-, glasmästare-
och målarearbeten, jemte hithörande ritöfningar samt utförande
af modeller till byggnadskonstruktioner.

Tredje kursen. Läran om jernkonstruktionerna. Öfning med konstruktion
af byggnadsdelar. Speciel framställning af läran om byggnadsmaterialierna.

Byggnadsritning jemte formlära:

Första och andra kurserna. Ritning af byggnads detaljer, såsom listverk,
pelareordningarne m. in., samt af planer, fasader och genomskärningar
till byggnader. I samband härmed anordnas föredrag öfver
olika byggnaders anordning och inredning jemte tillhörande ritningar.

Tredje kursen. Komposition af ritningar till enklare byggnader.

Ornamentritning:

Första och andra kurserna anordnas i likhet med undervisningen i
fri handsteckning för afton- och söndagsskolans konstindustriela afdelning.

Tredje kursen. Komposition af enklare ornamenter.

Uppsatsskrifning med afseende å byggnadsyrkena.

Läran om kostnadsförslag, om upprättande af arbetsbeskrifningar
samt sammandragen redogörelse för gällande byggnadsförfattningar.

Bokföring med särskildt afseende å byggnadsarbeten.

Dessutom böra lärjungarne i byggnadsyrkesskolan lemnas tillfälle
att, om de så önska, deltaga uti undervisningen i modellering vid
afton- och söndagsskolan.

Följande tabell visar huru undervisningen i ofvan angifna läroämnen
skulle kunna fördelas under loppet af tre terminer.

Antal timmar i veckan.

Läroämnen. lista 2:dra 3:dje

året. året. året.

Aritmetik och Algebra................................................... 4 2 —

Geometrisk konstruktionsritning in. in................... 6 4 —

Transport 10

Antal timmar i veckan.

Läroämnen. lista

året.

Transport 10

Geometri.............................................................................. —

Ornamentritning.............................................................. 8

Byggnadskonstruktionslära jemte byggnadskon struktionsritning.

.................................................... 8

Byggnadsritning jemte formlära ............................. 10

Uppsatsskrifning............................................................... 2

Mekanik ............................................................................. —

Naturlära............................................................................. —

Bokföring .......................................................................... 2

Läran om kostnadsförslag............................................. —

Modellering (fakultativt) ____

Summa 40

2:dra 3:dje

året. året.

6 —

3 2

8 8

8 10

10 10

3 3

40 35.

Den extra ordinarie under visningen.

Utom de ordinarie läroämnen, livilka enligt komiterades förslag
blifvit fördelade på Slöjdskolans ofvanstående fyra hufvudafdelningar,
torde det vara lämpligt, att likasom hittills upptaga i denna skolas
undervisningsplan vissa extra ordinarie läroämnen. Hit skulle dels
höra vissa kunskapsgrenar, sådana som främmande språk samt läran
om närings- och kreditförfattningar, hvilka, ehuru af obestridligt gagn
för flera af Slöjdskolans lärjungar, likväl ligga något vid sidan om
den egentliga tekniska undervisningens område; dels sådana läroämnen,
hvilka snarare tillhöra läroverkstaden än den egentliga skolan och
hvilkas upptagande i undervisningsplanen är berättigadt på grund
deraf, att undervisningen deri kan befrämja införandet af nya eller
väsendtligt förbättra redan i landet idkade tekniska näripgar, såsom
exempelvis: tillverkningen af papparbeten, lackering, litografi; och dels
vissa kunskapsgrenar, som t. ex. läran om ångpannors och ångmaskiners
skötsel, hvilka utgöra speciela framställningar af vissa sjmnerligt
vigtiga delar af tekniken, men som äro af den beskaffenhet, att de icke

hvart år behöfva ingå i Slöjdskolans program, utan lämpligast föredragas
i tid efter annan anordnade populära kurser.

Det synes komiterade, att en viss summa årligen bör anslås, på
det att Slöjdskolans styrelse må sättas i tillfälle att i mån af behof anordna
en sådan undervisning.

Beträffande de allmänna reglor, hvilka komiterade för sin del anse
höra ligga till grund för anordningen af den extra ordinarie undervisningen
vid Slöjdskolan, torde följande få anföras:

Hvad angår undervisningen i främmande språk, anse komiterade,
att visserligen sådan undervisning bör anordnas för de af skolans lärjungar,
hvilka redan ingått i tekniska yrken; men det synes dem i
liera hänseenden lämpligt att, i olikhet med hvad nu är händelsen,
lärjungarne sjelfve till en del bekosta densamma, likasom komiterade
föreslagit i fråga om samma läroämnen vid de tekniska elementarskolorna.
Denna språkundervisning bör naturligtvis erhålla en rent
praktisk riktning, hvilket är så mycket nödvändigare, som blott en
jemförelsevis ringa tid kan åt ämnet anslås. Det torde vara lämpligast,
att en viss summa årligen bestämmes såsom Statens bidrag och att det
öfverlemnas åt Slöjdskolans styrelse att föranstalta om undervisnings
meddelande i de främmande språk, som äro af största vigt för de industriel
yrkena.

Den del af den extra ordinarie undervisningen vid Slöjdskolan,
som omfattar en omedelbar praktisk utöfning af vissa yrken, torde, i
enlighet med hvad nyss blifvit anfördt, hafva till hufvudsyfte dels att i
landet införa nya och dels att förbättra här redan utöfvade industrigrenar.
Denna undervisning bör ordnas med ständig hänsyn till sagda
ändamål. I den mån, som detta blifvit uppfyldt, genom att ett antal
personer, hvilka vid Slöjdskolan åtnjutit undervisning i hit hörande
läroämnen, inom industrien tillämpat sina vid skolan förvärfvade insigter
och färdigheter, bör ämnet utgå ur skolans undervisningsplan.
Undervisningen vid Slöjdskolan uti ett sådant ämne bör derför icke
betraktas som permanent, utan som tillfällig. Har industrien en gång
tillegnat sig de nya förfaringssätt, skolan genom sin undervisning meddelat,
kan lämpligast åt den förra lemnas att sjelf sörja för deras vidare
utveckling och för de härför erforderliga arbetarnes praktiska utbildning.

Att vid Slöjdskolan meddela undervisning i utöfvandet af sådana yrken,
hvilka lika väl inläras i verkstäderna, synes icke kunna medföra något
betydande gagn, men kan deremot lätt föranleda att ett större antal
personer, än hvad industriens behof påkallar, till skada för sig sjelfva
egnar sig åt dessa yrken.

Hvad slutligen beträffar den del af den extra ordinarie undervisningen
vid Slöjdskolan, som skulle utgöras af speciela framställningar
af vigtiga tekniska kunskapsgrenar, så torde det vara af otvifvelaktigt
gagn, om genom dertill lämpliga fackmän en sådan undervisning meddelas.
Då emellertid i de flesta fall endast ett fåtal personer skulle
begagna sig af denna, torde det vara tillfyllestgörande, om blott tid
efter annan, med mindre eller större mellanrum allt efter ämnets större
eller mindre vigt, samma läroämne upptages i undervisningsplanen.
Derigenom kunna tillika ett större antal dylika läroämnen göras till
föremål för undervisning, och skolans verkningskrets derigenom utsträckas.

Lärarepersonalen.

I fråga om lärarepersonalens organisation vid Slöjdskolan skulle
flera af de skäl, som komiterade framhållit i förut afgifna betänkande
rörande de tekniska elementarskolorna, kunna tillämpas för att visa
önskligheten deraf att äfven vid förstnämnda skola anställas lärare, hvilka
kunna odeladt egna sig åt undervisningen. Men dels den olika karakteren
hos dessa båda olika slag af läroanstalter, dels den omständigheten,
att Slöjdskolan är belägen i hufvudstaden, torde härvid böra tagas
i betraktande. Till följd deraf att Slöjdskolans undervisning till större
delen är förlagd till aftonen och söndagen, och enär i Stockholm
många tekniskt, vetenskapligt eller konstnärligt bildade personer finnas,
hvilka eg a tillfälle och böjelse att några timmar i veckan tjenstgöra
vid Slöjdskolan, är det vid denna jemförelsevis lätt att erhålla
skickliga lärare i de många olikartade kunskapsgrenar, som ingå i
hennes undervisningsplan. Under sådana förhållanden synes det lämpligast
att icke, på sätt komiterade föreslagit för de tekniska elementarskolorna,
på förhand bestämma, hvilka läroämnen skola med hvar -

andra förenas hos en lärare, utan i stället anslå ett visst arvode för
hvarje särskildt läroämne inom hvardera af de fyra hufvudafdelningarne
vid skolan. Deremot torde det lemnas åt styrelsen att, der sådant
utan olägenhet låter sig göra, förena två eller flera sådana lärarebefattningar
till en, så att derigenom åtminstone några af lärarne vid Slöjdskolan
må vid denna erhålla sin hufvudsakliga verksamhet.

Lärarne vid Slöjdskolan torde lämpligast böra indelas i två klasser.
Till den ena höra öfverlärarne, som utöfva eu fullt sjelfständig verksamhet
och som tjenstgöra vid skolan under hela läroåret; till den andra
återigen böla de, hvilka biträda de förstnämnda och hvilka lämpligen,
torde kunna benämnas underlärare. I anseende till det periodiskt i
hög grad under årets lopp vexlande antalet lärjungar, erfordras olika
antal underlärare vid olika tider. Med anledning häraf synes det komiterade
vara ändamålsenligast, att endast de lärare, hvilka utöfva en
fullt sjelfständig verksamhet erhålla en fast anställning med bestämda
arvoden, och att för underlärarne årligen anslås en summa, hvilken af
styrelsen användes för aflönande af sådane lärare, hvilka i mån af det
behof, som af lärjungarnes vexlande antal föranledes, till tjenstgöring
inkallas.

Den af komitcrade föreslagna anordningen i afseende å underlärare
skiljer sig i vissa hänseenden från den nu antagna. De vid Slöjdskolan
för närvarande anstälda underlärarne hafva nemligen fasta, om ock särdeles
knappa, löner och äro till följd deraf förpligtade att vara närvarande
de bestämda lektionstimmarne, äfven under de tider på året,
när antalet lärjungar icke gör deras biträde behöfligt. Vid undervisningen
i åtskilliga läroämnen kan det derföre inträffa, att underlärarnes
tid onödigt tages i anspråk samt att större kostnader än behöfligt är
uppkommer. Det torde derföre vara lämpligare att på sätt komiterade
föreslagit endast inkalla underlärare till tjenstgöring, när behofvet sådant
verkligen kräfver, men att gifva dem i förhållande till det använda
arbetet bättre aflöning, än hvad nu är händelsen. Någon skilnad mellan
underlärare och biträdande lärare skulle enligt komiterades förslag
icke ega rum.

I oljande tabell visar, hvilka lärarebefattningar i de olika läroämnena
enligt ofvan föreslagne planer skulle erfordras för undervisningens

bestridande vid Slöjdskolan-, äfvensom motsvarande antal undeivisnings
timmar i de olika afdelningarne, hvarvid det förutsattes, att de olika
grupperna i afton- och söndagsskolan icke samtidigt undervisas i samma
läroämne annat än i vissa ämnen, der så påfordras ellei lämpligen
ske kan.

Afton- och söndagsskolan.

öfverlärarebefattning i

Antal timmar i
veckan för de
tre grupperna
tillhopa.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande
geometri......................................................................

Perspektivlära ........................................................................................

Frihandsteckning: elementarkurser ................................................

» figur- och landskapsteckning......................

» konstindustriel fackteckning..........................

Yrkesmålning...........................................................................................

Modellering, ornament- .......................................................................

» figur- ................................................................................

Aritmetik och algebra ..........................................................................

Geometri.............................................................................................

Mekanik och maskinlära jemte mekanisk fackritning..............

Fysik............................................................................................................

Kemi och kemisk teknologi .............................................................

Varukännedom.........................................................................................

Verktygslära ...........................................................................................

Byggnadskonstruktionslära med ritning .......................................

Byggnadsritning jemte formlära .....................................................

Uppsatsskrifning....................................................................................

Bokföring ..................................................................................................

Välskrifning och textning...................................................................

I denna afdelning skulle således 20 öfverlärarebefattningar finnas.

Den tekniska undervisningsanstalten för qvinnor.

Antal timmar i

,, _ _ veckan för de

Ofverlärarebefattning i två grupperna

tillhopa.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande
geometri..................................................................... 6

Perspektivlära ...................................................................................... 2

Frihandsteckning: elementarkurser ................................................A 12

)> figur- och landskapsteckning........................ 4

» fackritning ........................................................... 6

Yrkesmålning............................................................................................ 4

Modellering, ornament- ....................................................................... 7

)> figur- .............................................................................. 5

Aritmetik..................................................................................................... 8

Geometri.................................................................................................... 2

Naturlära ................................................................................................. 2

Allmän varukännedom......................................................................... 2

Uppsatsskrifning...................................................................................... 4

Bokföring .................................................................................................. 4

Välskrifning och textning.................................................................... 4

I denna afdelning skulle således 15 öfverlärarebefattningar finnas.

Den högre konstindustriela läroanstalten.

Öfverlärarebefattninq i Antal timmar

i veckan.

Högre konstindustriel frihandsteckning ........................................... 18

Figur- och landskapsteckning.............................................................. 8

Yrkesmålning.............................................................................................. 12

Modellering, ornament- .......................................................................... 8

)) figur- ................................................ 8

Skärning i trä af konstindustriela föremål .................................... 12

Ciselering och gravering ...... 12

Läran om konststilarne .......................................................................... 2

Således 8 särskilda öfverlärarebefattningar.

Byggnadsyrkesskolan.

Ofverlärarebefattning i

Antal timmar
i veckan.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning ocli be -

skrifvande geometri ...................................................................... 6

Frihandsteckning (ornamentritning) ................................................... 8

Aritmetik och algebra ............ 6

Geometri........................................................................................................ 5

Allmän mekanik jemte byggnadskonstens mekanik .................. 6

Naturlära .................................................................................................. 2

Byggnadskonst ru k i ionslitra med ritning ......................................... 12

Byggnadsritning jemte formlära .................................................... 10

Läran om kostnadsförslag m. in......................................................... 2

Uppsatsskrifning....................................... 2

Bokföring ..................................................................................................... 2

Således 11 särskilda öfverlärarebefattningar.

Hela antalet öfverlärarebefattningar vid Slöjdskolan skulle således
uppgå till 54, men enligt hvad ofvan blifvit anfördt, kunna och böra
flera af dessa befattningar, med fördel för läroanstalten, bestridas af
samma lärare.

Pristäflingar och betyg.

Det framgår af den öfversigt, som i början af detta utlåtande
blifvit lemnad öfver Slöjdskolans verksamhet, att en ingalunda oväsendtlig
del af denna består i pristäflingar, som mot slutet af vårterminen
anställas. Skolans stadgar och undervisningsplan gifva, så vidt komimiterade
kunnat finna, visserligen härtill icke någon anledning, men
det är likväl obestridligt, att ett ganska omfattande system af pristäflingar
kommit till stånd vid skolan och att det utöfva!'' ett ganska
märkbart inflytande på hela hennes verksamhet. Pristäflingarne försiggå
på det sätt, att för olika läroämnen, som dertill i någon mån
kunna lämpa sig, vissa uppgifter utsättas, hvarefter lärjungarne i skolan,
utan lärarens ledning, få utarbeta de teckningar eller skriftliga

sval, hvait.ill uppgifterna föranleda. Kn sakkunnig jury granskar sedermera
de utförda arbetena och föreslår de olika belöningar, hvartill de
anses fort]’ente.

Man kan med skäl hysa olika åsigter om gagnet af en sådan anordning.
Det ligger i sakens natur, att hon måste medföra såväl verkliga
fördelar, som ock allvarliga olägenheter. Vore frågan att på det
pålitligaste sätt bedöma och jemföra de täflande lärjungarnes kunskaper
samt deias förmåga att använda dessa, sa skulle deremot ingenting
vara att anmärka. Som pröfning betraktad är ett sådant system förträffligt
för ett tekniskt läroverk. Derjemte torde det innebära eu
eggelse för en och annan lärjunge till att åtminstone under täflingstiden
använda mera flit än hvad eljest skulle vara förhållandet. Men
a andra sidan kan man ej heller förneka, att vid en skola af nu ifrågavai
ande slag undervisningen är det enda väsendtliga och att pröfning
och täflan äro af underordnad vigt. Skolans uppgift är att genom undervisning
spiida så mycket kunskap som möjligt bland industriens
arbetare, men ingalunda att bedöma denna kunskaps större eller mindre
om ock de lärjungar, hvilka önska erhålla vitsord öfver sina vid
skolan ådagalagda framsteg och öfver den flit, hvarmed de begagnat
undervisningen, icke böra sådant förvägras.

Icke heller är det af någon vigt för skolans syfte att genom täflan
söka utröna, hvilka af lärjungarne äro de mest framstående. Dessutom
lemna de årliga utställningarna af elevernas arbeten härtill en fullt tillräcklig
ledning. Vidare torde böra anmärkas, att en så långt drifven
täflan, som vid Slöjdskolan förekommer, utöfva!- ett i det hela taget
menligt inflytande på undervisningen och på lärjungarnes studier. Hon
kan nemligen svårligen ske, utan att i någon män inkräkta på undervisningstiden,
och föranleder allt för lätt, att lärjungarne betrakta vinnande
af pris vid täflingen såsom vigtigare än kunskapers förvärfvande.

I betraktande af nu anförda omständigheter, synes det komiterade,
att det skulle vara af verklig fördel för Slöjdskolan, om pristäflingen
vid henne i väsendtlig grad inskränktes. Deremot anse de det vara
af obestridligt gagn, att de skickligare lärjungarne i samband med undervisningen
genom meddelade uppgifter, som de i hemmet eller i
skolans lokaler få på egen hand utarbeta, vänjas vid sjelfständigare

arbete, än hvad den egentliga undervisningen medgifver, dock utan att
dessa öfningar antaga form af täflan.

I sammanhang härmed få komiterade anmärka, att det synes dem
i hög grad önskligt, att ett mindre inveckladt och med andra läroverks
mera öfverensstämmande betygssätt vid Slöjdskolan införes samt att
äfven det sätt, som för belöningars meddelande för närvarande användes,
på motsvarande sätt förenklas.

Förvaltningen.

Redan i det föregående hafva komiterade uttryckligen framhållit
sin åsigt, att hela förvaltningen vid Slöjdskolan bör på enklare sätt
anordnas. Det synes dem, att ett mindre antal tjensteman, än hvad för
närvarande vid skolan användes för ordningens upprätthållande och för
vården af de ekonomiska angelägenheterna, borde kunna vara tillfyllestgörande.
Dessutom anse de, att en förändring i afseende å föreståndarebefattningen
bör vidtagas, för den händelse, att komiterades förslag
att upprätta särskilda afdelningar för byggnadsyrkena och konstindustrien
skulle komma till stånd.

Huru skicklig och framstående eu föreståndare vid en sådan skola
än må vara, kan man svårligen af honom begära, att han skall ega,
utom de öfrige erforderlige egenskaperne den mångsidiga fackkunskap,
som erfordras för ledningen af två så betydande och i flera hänseenden
olika specialskolor samt af afton- och söndagsskolan. Under sådana
förhållanden synes det komiterade att det fördelaktigaste vore, att särskilda
afdelningsföreståndare tillsättas för de nämnda båda afdelningarne,
hvilka, under föreståndarens öfverinseende, vid dem utöfvade den
närmaste ledningen af undervisningen. Till sådane afdelningsföreståndare
böra lärare vid afdelningarne utses. Derjemte synes det komiterade
önskligt, att en föreståndarinna för den qvinliga afdelningen biträder
föreståndaren med ledningen öfver denna afdelnings undervisning
och vid ordningens upprätthållande.

Beträffande föreståndaren synes det komiterade önskligt, att han
må kunna egna hela sin verksamhet åt den storartade läroanstalt, föi

hvilken han är den förnämsta ledaren. Dessutom torde det i alla hänseenden
vara lämpligt, af de skäl komiterade förut anfört, att han tillika
vid skolan meddelar undervisning. I afseende å föreståndarne vid
samtliga afdelningarne synes det vara ändmålsenligt, att de emottaga
anmälningarne af de nya lärjungarne, så att de må kunna meddela dessa
de sakkunniga råd för deras studiers ordnande, hvilka äro så mycket
mera af behofvet påkallade, som i allmänhet läroämnena äro valfria.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, få komiterade i underdånighet
föreslå följande anordning af föreståndareskapet vid Slöjdskolan.

Ledningen och tillsynen af läroanstalten i hennes helhet tillkommer
en af Kongl. Maj:t tillsatt föreståndare. Denne utöfva!- tillika den närmaste
ledningen af afton- och söndagsskolans verksamhet. Honom
åligger att ordna och leda undervisningen i enlighet med stadgarne
och de af styrelsen gjorda närmare bestämmelser; att tillse, det.skolans
lärare och öfrige tjenstemän med nit och omsorg fullgöra sina åligganden;
att öfvervaka och upprätthålla ordningen; att utöfva tillsynen
å skolans så väl fasta som lösa egendom; att granska alla inkommande
räkningar äfvensom aflöningslistor, samt då ej någon anmärkning dervid
förekommer, dem godkänna; att på tider, som af styrelsen bestämmas,
emottaga anmälningar af de personer, som önska vinna inträde i aftonoch
söndagsskolan; att antaga och föra förteckning öfver lärjungarne i
skolans samtliga afdelningar; att för styrelsen föreslå de åtgärder, som
för skolans ändamålsenliga verksamhet och tidsenliga utveckling erfordras
samt att uppsätta förslag till de utlåtanden, berättelser och andra
skrifvelse!-, som styrelsen eger att afgifva.

För renskrifmng, registrering och mera dylikt eger föreståndaren
att anlita tillfälligt biträde eller ock må styrelsen särskild person till
sådant biträde för längre eller kortare tid antaga.

Föreståndaren bör tillika meddela undervisning vid Slöjdskolan.

En af lärarne i den högre konstindustriela afdelningen förordnas
af styrelsen att i egenskap af afdeluingsföreståndare utöfva den närmaste
ledningen af undervisningen vid afdelningen; att emottaga anmälningar
af nya lärjungar vid densamma; att tillse att den konstindustriela
undervisningen vid Slöjdskolan rätt motsvarar sin bestämmelse
och att till skolans föreståndare och styrelse framställa förslag

till de åtgärder, som i detta hänseende kunna vara af behofvet påkallade.

Likaledes förordnas en af lärarne i byggnadsyrkesskolan att i egenskap
af afdelniugsföreståndare utöfva den närmaste ledningen af undervisningen
vid nämnda skola; att emottaga anmälningar af nya lärjungar
vid densamma; att tillse att byggnadsundervisningen vid Slöjdskolan
rätt motsvarar sin bestämmelse och att till skolans föreståndare och
styrelse framställa förslag till de åtgärder, som för den skull erfordras.

Slutligen tillsätter styrelsen en föreståndarinna vid Slöjdskolans
qvinliga afdelning. Henne åligger att utöfva den närmaste ledningen
af undervisningen samt att vaka öfver ordningen inom denna afdelning;
att emottaga anmälningar af nya elever vid densamma samt att tillse
att afdelningen rätt motsvarar det afsedda syftet, hvarföre föreståndarinnan
ock eger att till Slöjdskolans föreståndare och styrelse föreslå
de anordningar, som för detta syftes vinnande af henne anses behöfliga.
Föreståndarinnan bör meddela undervisning vid Slöjdskolans qvinliga
afdelning.

Enär de göromål, livilka för närvarande af matrikelföraren vid
Slöjdskolan bestridas, skulle, om komiténs förslag vunne stadfästelse
öfvertagas af Slöjdskolans föreståndare och afdelningsföreståndare samt
föreståndarinnan, synes det komiterade, att matrikelförarebefattningen
bör indragas. Så mycket mer anse de detta möjligt som en högst
betydlig förenkling af skolstatistiken utan någon olägenhet kan införas,
i enlighet med hvad komiterade i det föregående anfört. Äfven sekreterarebefattningen
torde skolans föreståndare kunna bestrida, naturligtvis
under förutsättning, att erforderligt biträde på sätt ofvan blifvit
nämndt ställes till föreståndarens förfogande. Likaså anse komiterade
i enlighet med de grundsatser de förut i detta betänkande uttalat, att
ordningsmannabefattningarne böra indragas, och att anteckningen af
närvarande lärjungar af lärarne verkställes. De af lärarne förda listor
aflemnas sedermera till vederbörande föreståndare eller föreståndarinna,
som sammanförer de lemnade uppgifterne.

Ofrige erforderlige tjenstemän äro, enligt komiterades åsigt:

Kassaförvaltaren, som åligger att uppbära alla till skolan inflytande
penningar; till siffran granska inkommande räkningar; efter behöriga

anordningar verkställa utbetalningarne; föra och afsitta skolans räkenskaper;
uppgöra kassaförslag samt gemensamt med föreståndaren hafva
vålden om och ansvaret för skolans säkerhetshandlingar.

Bibliotekarien, som åligger att hafva vården om och ansvaret för
skolans bibliotek och på de timmar, som af styrelsen bestämmas, hafva
detta för allmänheten tillgängligt. Honom åligger tillika att hafva tillsynen
om de skolans samlingar, hvilkas vård af styrelsen icke uppdrages
åt vederbörande lärare eller afdelningsföreståndare.

Predikanten, som åligger att hvarje söndag, då undervisning vid
skolan meddelas, a tid, som af styrelsen bestämmes, förrätta offentlig
gudstjenst derstädes.

Dessutom erfordras en maskinist samt ett biträde åt denne för
skötseln af ångpannan, ångmaskinen samt af värmelednings- och ventilationsapparaten
i skollokalen; vidare två portvakter samt tre vaktmästare.

Bet förslag, som af komiterade i afseende å förvaltningens ordnande
vid Slöjdskolan nu blifvit framstäldt, skiljer sig ganska väsendtligt
rån nuvarande förhållanden. Eu betydlig inskränkning i antalet af
den icke undervisande personalen vid skolan är dervid förutsatt, i det
att antalet befattningar, som icke äro egentliga lärarebefattningar, är
formmskadt från 22 till 14 eller 15, af hvilka sistnämnde likväl endast
11 icke ovilkorligen äro med lärarebefattningar förenade. Att den föreslagna
förändringen skulle i flera hänseenden vara fördelaktig synes
komiterade uppenbart. Men fastän de betrakta det för sin pligt att
kraftigt framhålla detta, tro de sig dock böra förklara, att vid förändringens
genomförande skäligt afseende bör fästas vid de bevekande
omständigheter, som i åtskilliga fall kunna förekomma. Det torde
emellertid icke tillhöra komiterade, utan skolans styrelse och öfverstyrelse,
att, i händelse komiterades förslag skulle vinna nådigt bifall,
föreslå de åtgärder, som i sådant afseende blifva behöfliga. Särskild!;
anse de sig böra framhålla, att den nuvarande föreståndaren, hvilken
förtjenster och framstående nit om Slöjdskolan de villigt erkänna,
billigt vis icke torde böra åläggas att underkasta sig alla de förändringar
i hans ställning, som skulle blifva en följd af förslagets fullständiga
genomförande.

Styrelsen.

I afseende å det sätt, på hvilket styrelsen vid Slöjdskolan i Stockholm
är sammansatt, hafva komiterade icke något att erinra. Men om,
på sätt de föreslagit, särskilda afdelningar för högre konstindustriel
och för byggnads-yrkesundervisning skulle vid skolan upprättas, torde
det vara lämpligt, att lärarekollegiet vid Kongl. Akademien för de fria
konsterna erhåller rättighet att utse en ledamot i styrelsen. Denna
skulle då blifva sammansatt på följande sätt:

En ordförande, som af Kongl. Maj:t dertill i nåder förordnas.

En ledamot utsedd af K. Kommerse-kollegium, eller den myndighet,
som i stället för detta embetsverk erhåller uppdraget att utgöra
öfverstyrelsen öfver den lägre tekniska undervisningen i riket.

En ledamot utsedd af Stockholms stadsfullmäktige.

En ledamot utsedd af lärarekollegiet vid K. Teknologiska Insti

tutet. _

En ledamot utsedd af lärarekollegiet vid K. Akademien för de fria

konsterna.

En ledamot utsedd af Svenska Slöjdföreningen; samt af

skolans föreståndare, hvilken i styrelsen är föredragande.

De ledamöter, hvilka af Kommerse-kollegium, Stockholms stadsfullmäktige,
Teknologiska Institutets och Konstakademiens lärarekollegier
samt af Svenska Slöjdföreningen utses, torde lämpligast väljas fölen
tid af tre år.

För öfrigt torde det vara lämpligast, att föreståndarue för de
högre konstindustriela och byggnadsyrkes-afdelningarne äfvensom föreståndarinnan
vid den tekniska undervisningsanstalten för qvinnor erhålla
rättighet och åliggande att deltaga i styrelsens öfverläggningar, beträffande
frågor, som hafva afseende å deras respektive afdelningar.

De åligganden, hvilka komiterade anse böra tillkomma styrelsen,
äro:

Att sorgfälligt öfvervaka och befordra uppfyllandet af skolans
ändamål, tillse hennes tidsenliga utveckling samt till Kongl. Maj:t framställa
förslag till de förändringar, som i detta hänseende påkallas; att

meddela särskilda bestämmelser, i enlighet med faststälda stadgar, för
undervisningen, ordningen, kassaförvaltningen, räkenskapsföringen in. in.
vid skolan och utfärda härför erforderliga instruktioner:

att förvalta och under gemensam ansvarighet redovisa skolans statsanslag
och öfluga till skolan inflytande tillgångar;

att antaga och meddela afsked till såväl lärare som öfrige tjensteman,
med undantag af föreståndaren, samt nödig lägre betjening;
att bevilja pris, belöningar och stipendier åt utmärkte elever;

_ att årligen på fastställd tid, till af Kongl. Maj:t bestämd myndighet
insända berättelse om skolans verksamhet och tillstånd under nästförflutna
läroår och förvaltningen under sistlidne räkenskapsår; samt

att årligen inom den derför bestämda tid, till Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammarrätt för behörig granskning insända skolans räkenskaper.

Den befattning med Slöjdskolan i Stockholm, som för närvarande
utöfvas af Kongl. Kommerse-kollegium, torde, för den händelse att eu
säiskild öfverstyrelse för den lägre tekniska undervisningen upprättas,
böra af henne öfvertagas.

Öfverstyrelsen bör i fråga om Slöjdskolan ega följande åligganden:
att vid inträffande ledighet af ordförande- eller ledamotsbefattning
i skolstyrelsen, för befattningens återtillsättande i föreskrifven ordning
vidtaga nödig åtgärd;

att vid inträffande ledighet af föreståndarebefattningen, efter inhämtande.
af skolstyrelsens yttrande, hos Kongl. Maj:t föreslå någon
härtill skicklig och lämplig person;

att till Kongl. Maj:t öfverlemna, jemte eget utlåtande, de af skolstyrelsen
insända årliga berättelser om skolans verksamhet, tillstånd och
förvaltning;

att tdl Kongl. Maj:t, jemte eget yttrande, öfverlemna de af skolstyrelsen
framställda förslag i frågor, som icke tillhöra öfverstyrelsens
eller skolstyrelsens afgörande.

Lärarekollegier.

Enligt § 21 af de för närvarande för Slöjdskolan gällande stadgar
kallar föreståndaren lärarne vid början af hvarje månad till sammanträde,
för att granska lärjungarnes flit, framsteg och uppförande samt
öfverlägga om frågor rörande undervisningen. Dylika sammantraden
skola ock ega rum före början af höstterminen, för upprättande af förslag
till årets läroplan, samt efter slutad vårtermin, för att uppgöra förslag
öfver de lärjungar, som gjort sig förtjente af belöningar eller loford.

För den händelse att komiterades förslag till Slöjdskolans reorganisation
vunne nådig stadfästelse, blefve skolan delad x fyra af hvarandra
till en viss grad oberoende läroanstalter, och det synes i sådant fall
vara lämpligare, att öfverlärarne i hvardera af dessa afdelnmgar bilda
ett särskildt kollegium, hvilket efter ordförandens kallelse sammanträder,
så ofta ärendena det påkalla. Slöjdskolans föreståndare bör vid dessa
sammanträden föra ordet, hvaremot ärendenas föredragning åligger
vederbörande afdelningsföreståndare eller föreståndarinnan, utom i aftonoch
söndagsskolan, för hvilken föreståndaren sjelf är föredragande.
Dessa lärarekollegiers uppgift är:

att upprätta förslag till undervisningsplaner och timtabeller inom

afdelningen; . , . ,

att föreslå prisbelöningar eller stipendier för genom flit och skicklighet
framstående lärjungar, tillhörande afdelningen,

att bestämma de betyg för flit och uppförande, som böra tillkomma
från afdelningen med afgångsbetyg utgående lärjungar,

att afgifva yttrande i de undervisningen vid afdelningen rörande
frågor, hvilka till kollegiet öfverlemnas af skolans styrelse eller föreståndare.

Den obetydliga protokollsföring, som vid läraresammanträdena erfordras,
torde kunna bestridas utaf vederbörande afdelningsföreståndare
eller annan af afdelningens lärare, som kollegiet dertill utser.

För sammanjemkning af de utaf de särskilda lärarekollegierna upp
rättade förslag till undervisningsplaner och timtabeller eger Slöjdskolans
föreståndare att till öfverläggning sammankalla de olika afdelnmgarnes

föreståndare och föreståndarinnan. Dessa planer och tabeller föreläggas
sedermera styrelsen till granskning och stadfästelse.

Beräkning af kostnaderna.

Det återstår att beräkna de kostnader, som utförandet af den i det
föregående föreslagna reorganisationen skulle medföra. För denna beräkning
hafva komiterade vid lönernas bestämmande tagit hänsyn till
nu varande lefnadskostnader i hufvudstaden, hvilka icke torde kunna
antagas i n; gon väsendtligare grad komma att förminskas, äfvensom
det stegrade priset på alla slag af arbete. I fråga om bestämningen af
öfverlärarnes löner hafva komiterade för öfrigt fästat afseende dels vid
antalet undervisningstimmar, dels det större eller mindre anspråk, som
läroämnet ställer på lärarens skicklighet, dels huru mycken förberedelse,
som undervisningen deri påkallar, och slutligen den större eller mindre
svårigheten att deri kunna finna dugliga lärare.

I betraktande af dessa förhållanden, få komiterade i underdånighet
föreslå följande lönevilkor för öfverlärarne i de olika läroämnena vid
de fyra särskilda hufvudafdelningarne, af hvilka Slöjdskolan, för den
händelse att komiterades förslag vunne nådig stadfästelse, skulle komma
att utgöras:

Öfverläraren i	Afton- och söndags-skolan.	Den tekniska undervis-ningsanstal-ten för qvinnor.	Den högre konstindu-striela läro-anstalten.	Byggnads- yrkesskolan.
Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrif-vande geometri..............................	1,600	450		300
Perspektivlära ....................................	200	200	—
Frihandsteckning: Elementarkurser ..............................	1,400	900		400
Figur- och landskapsteckning......	550	350	1,000	—
Transport	3,750	1,900	1,000	700

100

Öfverlärare!! i

Afton- och
söndagsskolan.

Den tekniska
undervisningsanstalten
för
qvinnor.

Den högre
konstindustriela
läroanstalten.

Byggnads yrkesskolan.

Transport	3,750	1,900	1,000	700
Fackteckning ....................................	900	600		—
Högre konstindustriel frihands-teckning .........................................	__	_._	3,000
Yrlcesmålning ...................................	400	400	1,500	—
Modellering: » af ornament...............	850	600	1,000
)) af figur........................	500	400	1,000
Aritmetik och algebra.....................	1,200	800	——	400
Geometri................................................	600	200		300
Mekanik och maskinlära jemte mekanisk fackritning ..................	1,500			,__
Allmän mekanik jemte byggnads-konst,fins mfika,nik				600
Fysik.....................................................	450	—
Kemi och kemisk teknologi......... Naturlära .............................................	800	450	__	300
Varukännedom....................................	450	450		—
Verktygslära......................................	450	—	—
Byggnadskonstruktionslära med ritning................................................	600	_____	__ . .	1,000
Byggnadsritning jemte formlära ...	500	—	—	800
Läran om kostnadsförslag in. m.	—	—	—	150
Uppsatsskrifning...............................	500	300	—	100
Bokföring .............................................	500	300	—	100
Välskrifning och textning ............	300	300	—	—
Skärning i trä...................................	—	—	1,200
Ciselering och gravering...............	—	—	1,200	—
Läran om konststilarne ..................	—	—	500	—
Summa kronor	14,250	6,700	10,400	4,450

101

Hvad underlärarne beträffar, torde, i öfverensstämmelse med hvad
i det föregående blifvit anfördt, och i likhet med hvad för närvarande
eger rum för biträdande lärare, det vara lämpligast, att en viss summa
årligen ställes till styrelsens förfogande, för att i mån af behof till
4 desse lärares aflöning användas. Enligt 1875 års utgiftstat är för aflö ning

åt underlärare anvisadt ett belopp af 7,680 kronor och för biträdande
lärare ett belopp af 6,360 kronor, i hvilka summor dyrtidstillägg
äro inberäknade. Enär enligt komiténs förslag den för närvarande vid
Slöjdskolan meddelade undervisningen i vissa folkskoleämnen skulle
upphöra eller åtminstone i väsendtlig grad inskränkas, och det stora
antalet lärjungar i dessa ämnen betingar användandet af åtskilliga underlärare
och biträdande lärare, hvilka genom den nya organisationen
skulle blifva vid skolan obehöfliga, hvaremot antalet lärjungar i den
högre konstindustriela läroanstalten och i byggnadsyrkesskolan sannolikt
icke skulle, åtminstone till en början, blifva så stort, att flera underlärare
der skulle tagas i anspråk, så synes det antagligt att, om årligen
en summa af 13,000 kronor för ifrågavarande ändamål anslås, denna
bör vara fullt tillräcklig.

För den extra ordinarie undervisningen torde en summa af 3,500
kronor årligen böra ställas till styrelsens förfogande, ett belopp som
äfven är afsedt för Statens bidrag till bestridande af undervisningen i
främmande språk.

Föreståndarens aflöning belöper sig för närvarande till 6,000 kronor,
dyrtidstillägg inberäknadt. Enär enligt komiterades åsigt, på sätt ofvan
blifvit framstäldt, föreståndaren tillika bör vid skolan vara lärare, och
han i sådan egenskap bör åtnjuta motsvarande lön, synes det komiterade,
att hans aflöning som föreståndare bör kunna nedsättas till 4,500
, kronor årligen, en förändring, som likväl icke torde böra vidtagas under

den nuvarande föreståndarens tjenstetid. För hvardera af de båda afdelningsföreståndarne
vid den högre konstindustriela läroanstalten och
vid byggnadsyrkesskolan torde ett årligt arvode af 500 kronor vara tillfyllestgörande.
Deremot torde föreståndarinnan vid den tekniska undervisningsanstalten
för qvinno!- böra erhålla ett högre arvode, som komiterade
anse lämpligen kunna sättas till 800 kronor, emedan hennes befattning,
i anseende till det stora antalet qvinliga lärjungar, skulle blifva
mera ansträngande.

102

Enligt komiterades förslag skulle vid Slöjdskolan, efter den nya
organisationens genomförande, föröfrigt erfordras följande tjensteman,
hvilkas lönebelopp blifvit föreslagna i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad för närvarande eger rum.

Bibliotekarie, för hvilken eu lön af 1,400 kronor torde böra anslås.

Kassaförvaltare med en lön af 400 kronor.

Predikant med en lön af 300 kronor.

Dessutom:

Eu maskinist med en lön af 1,200 kronor.

Ett biträde till denne med en lön af 720 kronor.

En förste vaktmästare med en lön af 750 kronor.

Två andre vaktmästare, hvardera med en lön af 650 kronor.

Två portvakter med en lön af tillhopa 480 kronor.

Beträffande de dryga utgifterne för lyshållningen vid Slöjdskolan,
hvilka i innevarande års stat äro upptagna till 7,250 kronor, kunna de
efter komiterades åsigt i icke ringa grad inskränkas genom en lämpligare
och mera sparsam anordning af en del utaf belysningsapparaterne.
Ett årligt anslag af 6,000 kronor torde för ändamålet vara tillfyllestgörande.

Deremot anse komiterade, att utgifterne för uppvärmningen, hvilka
i nämnde stat äro upptagna till 4,400 kronor, möjligen skulle i någon
män komma att förökas genom den nya organisationen, och de hafva derföre
beräknat denna post till 5,000 kronor. För vattenförbrukning upptages
oförändradt ett belopp af 400 kronor. För »bibliotek och samlingar»
är i nämde stat ett belopp af 2,500 kronor och för »undervisningsmateriels
anskaffning och underhåll» 5,800 kronor upptagne. Efter
granskning af de hit hänförliga utgifterne vid Slöjdskolan under de
senare åren, anse komiterade att, om i utgiftsstaten upptages för bi- v

blioteket 1,500 kronor och för undervisningsmateriel och samlingar 6,000
kronor, behofvet i detta hänseende bör vara tillräckligt tillgodosedt.

Till inventariers inköp och underhåll torde likasom förut ett belopp
af 2,000 kronor böra i utgiftsstaten upptagas.

I de sistförflutna årens stat är ett belopp af 600 kronor upptaget
»till pris och belöningar». Hvad dessa beträffar, torde de visserligen
kunna utan olägenhet i någon mån inskränkas; men enär det, för den

103

händelse att komiterades förslag om upprättandet af eu högre konstindustriel
läroanstalt med dagundervisning vid Slöjdskolan komme till
utförande, skulle vara i hög grad önskligt, att åtminstone de mera
framstående lärjungarne i denna afdelning genom stipendier sattes i
tillfälle att egna en längi''e tid åt undervisningens begagnande, än hvad
4 eljest vore möjligt, hafva komiterade ansett sig böra i utgiftsstaten

upptaga under rubrik »till stipendier, pris och belöningar» en summa
af 1,500 kronor.

Hvad slutligen beträffar posten »diverse utgifter», hvilken i innevarande
års utgiftsstat är upptagen till 4,485 kronor, torde den böra
upptagas till ungefär samma belopp; och hafva komiterade till slutsummans
afrundning bestämt densamma till 4,450 kronor.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, skulle efter fullständigt genomförande
af den föreslagna organisationen af Slöjdskolan följande årliga
utgifter tagas i anspråk:

För aflöning af öfverlärarne i afton- och söndagsskolan 14,250 kronor.
För aflöning af öfverlärarne i den tekniska undervisningsanstalten
för qvinnor................................................... 6,700 »

För aflöning af öfverlärarne i den högre konstindu stxuela

läroanstalten .................................................................. 10,400 »

För aflöning af öfverlärarne i byggnadsyrkesskolan...... 4,450 »

För aflöning af underlärare...................................................... 13,000 »

För den extra ordinarie undervisningen................. 3,500 »

Föreståndarens aflöning............................................................. 4,500 »

Arvode till två afdelningsföreståndare och en föreståndarinna
............................................................................ 1,800 »

För aflöning af bibliotekarien, kassaförvaltaren och predikanten
...................................................................................... 2,100 »

För aflöning af maskinister samt betjeningen ................. 4,450 »

Lyshållningen ................................................................................. 6,000 »

Uppvärmningen ............................................................................. 5,000 »

Vattenförbrukningen ..................................................................... 400 »

Biblioteket............... 1,500 »

Transport 78,050 kronor.

104

Undervisningsmateriel och samlingar........	Transport	78,050 6,000	kronor. ))
Inventariers inköp och underhåll ..............		2,000	)>
Till stipendier, pris och belöningar..........		1,500	»
Diverse utgifter..............................................	Summa	4,450 92,000	)> kronor.

Hvad beträffar skolafgifterne, vore det utan tvifvel i princip riktigast,
på sätt blifvit föreslaget vid de tekniska afton- ecb söndagsskolorne
i landsorten, att lärjungarne erlade en ringa afgift för
hvarje läroämne, för bvilket de anmäla sig till undervisning. Men i
anseende till det stora antalet lärjungar vid Slöjdskolan i Stockholm
skulle detta medföra stora svårigheter. Det torde derföre vara lämpligast
att upptaga en bestämd afgift, oberoende af antalet läroämnen,
hvari undervisningen begagnas. Komiterade anse se sig af denna orsak
icke böra föreslå någon förändring i de för nämnda skola i detta fall
nu gällande bestämmelser.

Slutligen får komitén i underdånighet anmäla, att dess ledamot,
professor G. R. Dahlander, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref af den 28 November 1873 fortfarande tjenstgjort såsom komiténs
sekreterare.

Med underdånig vördnad, trohet och nit
Eders Kongl. Maj ds

tropligtigste tjenare och undersåter

ER. EDLUND. A. H. FOCK. G. R. DAHLANDER.

•*

E. A. JACOBSSON.