BETÄNKANDE OCH EÖBSLAG (Statens offentliga utredningar 1909:4)

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE OCH EÖBSLAG

ORDNANDET

DEN HÖGRE TEKNISKA UNDERVISNINGEN

I RIKET

AFGIFVET

DEN AF KUNGL. MAJ:T DEN 13 JULI 1906 FÖR ÄNDAMÅLET
TILLSATTA KOMMITTÉ

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
1908.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Underdånig skrifvelse
Inledning ...................

Sid.

IX.

Tekniska Högskolan.

Historisk öfversikt......................................................................................... ...

Stadaar 1826 1844 års Kommitté. Nya stadgar 1846. Egen byggnad for

Institutet. Bergsskolan. Stadgar 1867. Indelning i fackskolor. 1872
års Kommitté. 1876 års stat för Tekniska Högskolan. Nya stadgar
1877. 1890 års Kommitté. Nybyggnad för kemiska fackskolan. Niv

varande stadgar. Förhållanden år 1908 ............................",..............

25.

1902 års

Föregående utredningar sedan år 1890.....................................

1890 års kommittéförslag. 1894 års förslag. 1900 års förslag.

utvidgningsförslag. 1903 års utvidgningsförslag. 1904 års reviderade

förslag. 1904 års sakkunnige...............................................

-44.

45.

45—56.

Behofvet af utvidgning ..........

Elevantalet. Nybyggnader.

60-

Fackskolor ......................................................................

Fackskolornas antal. Kursernas längd. Specialisering.

Elevantalet i hvarje fackskola...... 70-

Särskilda läroplaner.

Bergsmekaniska fackafdelningen.

Studietid, examina m. m. ...............................

Terminernas början och slut. Studiefrihet. ■ „„

V ärnpliktsf örhållanden. Larobocker.......83

Kranlina. Föreläsningarnas

längd. Dubbla läroplaner.

Eleverna...............................................;.........

Olika slags elever. Inträdesfordringar.
öfningar. Elevernas afgifter..........

Fordran på praktik.

Bergselevernas

................. 94—

59.

-67.

70.

-82.

83.

-93.

94.

103.

Läroämnen ...............................................................................

Biämnenas ställning. Jämförelse med. utlandet. Jämförelse med universiteten.
Allmänna synpunkter. Matematik. Mekanik. Geodesi. Beskrifvande
geometri. Fysik. Tillämpad värmelära. Maskinelement. Hiss- och
transportanordningar. Beskrifvande maskinlära. Mindre kursen i värmeoch
vattenmotorer. Värmcmotorer (högre kursen). Vattenmotorer (högre
kursen). Bergsmekanik. Mekanisk teknologi. Skeppsbyggnadslära. Elektroteknik.
Elementarkemi. Allmän och oorganisk kemi. Organisk och
analytisk kemi. Kemisk teknologi. Elektrokemi. Bergskemi. Mineralogi
och geologi. Järnets metallurgi. Graf vetenskap. Andra metallers
metallurgi. Elektrometallurgi. Järnets manufakturering. Byggnadsstatik.
Väg- och brobyggnadslära. Järnbyggnadslära. Vattenby ggnadslära.
Byggnadsteknik. Husbyggnadslära. Arkitektur. Byggnadskonstens
historia. Stadsanläggningslära. Arkitektonisk formlära, Hygien. Materiallära.
Järnets och andra metallers egenskaper samt metallografi. Industriell
ekonomi och statskunskap. Skogsskötsel. Ornamentritning och
modellering. Frihandsteckning. Maskinkrokiritning. Byggnadskrokiritning.

Frivilliga läroämnen...

111—146.

Läroplaner .................................................................................

Föreslagna läroplaner. Läroplan för maskinbyggnad och mekanisk teknologi.
Läroplan för skeppsbyggnad. Läroplan för elektroteknik. Läroplan för
kemisk teknologi. Läroplan för bergsvetenskap, underafdelning för grufvetenskap.
Läroplan för bergsvetenskap, underafdelning för metallurgi.
Läroplan för väg- och vattenbyggnad. Läroplan för arkitektur...... 146—157.

Erforderliga lärarekrafter ............................................................. i-q

Professurer. Specialämnen. Professurer, tabellarisk sammanställning. Specialämnen,
tabellarisk sammanställning ................................................ 15g_^59

Lärarnas aflöningsförhållanden .......................................................... 170

Nuvarande lärare. Lektorernas ställning. Speciallärare och assistenter.
Professorernas aflöningsförhållanden. Speciallärares och assistenters arV0(len
.............................................................................................. 170—178.

Öfriga årliga kostnader .............................................................. 179

Rektor. Drätselnämd. Föreståndare för den bergsvetenskapliga fackskolan.
Sekreterare. Intendent. Bibliotekarie. Biblioteket. Samlingar ogh laboratorier.
Stipendier. Allmänna utgifter. Betjäning....................... 179_186.

Högskolans stat .................................................... 1QQ

Sid.

Nuvarande stat. Ordinarie stat under åren 1907 och 1908. Statsanslag på
extra stat under åren 1907 och 1908. Elovafgiftorna i nya staten.
Förslag till ordinarie stat. Jämförelse med nuvarande stat och 1904
års förslag. Jämförelse med utlandet ............................................. 188—199.

Byggnader................................................................................................................ 203.

Hufvudbyggnaden, PL. IIIj—Ilig .......................................................................... 207.

Byggnad för Fysik och Elektroteknik, PL. IV4—IV4 ........................................ 214.

Maskinlaboratorium, PL. V,—V4 ...................................................................... 219.

Byggnad för Kemi, PL. VI,—Vl3 ........................................................................... 224.

Byggnad för Bergsvetenskap, PL. VII,—VII4 ...................................................... 229.

Byggnad för Centraluppvärmning, PL. VIII ....................................................... 237.

Geodetiskt Observatorium, PL. IX ...................................................................... 238.

Byggnad för Magnetometri. PL. X ................................................ 238.

Byggnad för intendenten, PL. XI........................................................................ 239.

Elektriska belysnings- och kraftledningar ........................................................... 239.

Sammanställning af kostnaderna för samtliga nybyggnader jämte deras fullständiga
utrustning och inredning................................................................. 240.

Jämförelse med utlandet ........................................................................ 241.

Chalmers Tekniska läroanstalt.

Historisk öfversikt............................................................................................... 247.

Nuvarande organisation, särskildt den högre afdelningens ................................. 250.

Läroplaner. Högre afdelningens första årskurs. Högre afdelningens andra
årskurs. Högre afdelningens tredje och fjärde årskurser. Utgiftsstat för
år 1908. Elevantal............................................................................ 252—256.

Inträdesfordringar, afgifter m. m....................................................................... 258.

Fackskolor ............................................................................................................ 260.

Studietid och examina

....... 262.

Sid.

Läroämnen och lärarebefattningar ....................................................................... 263.

Föreslagna läroplaner ......................................................................................... 270.

Lärarebefattningar, tabellarisk sammanställning .................................................. 274.

Lönestat................................................................................................................... 277.

Föreslagen lönestat .............................................................................................. 282.

Chalmersska läroanstaltens nybyggnader.............................................................. 284.

Utgiftsstat .......................................................................................................... 288.

Planschförteckning.

Tekniska högskolan.

Plankarta ......... PL. I.

Terrängkarta ....................................................................................... PL. II.

Hufvudbyggnaden ................................................................................. PL. IHj—Ilig.

Byggnad för Fysik och Elektroteknik................................................. PL. IVj—IV4.

Maskinlaboratorium................................................................................ PL. Vj—V4.

Byggnad för Kemi ................................................................................ PL. VI4—VI3.

Byggnad för Bergsvetenskap.................................................................. PL. VIIj—VII4.

Byggnad för Centraluppvärmning ........................................................ PL. VIII.

Geodetiskt Observatorium .................................................................. PL. IX.

Byggnad för Magnetometri.................................................................... PL. X.

Byggnad för intendenten....................................................................... PL. XI.

Perspektivisk öfverblick af samtliga föreslagna nybyggnader ............ PL. XII.

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Förslag till om- och tillbyggnad af läroanstalten: Källaren .................... PL. XIII.

» » » » » » » : lista våningen ............ PL. XIV.

» » » » » » * : 2: dra » PL. XV.

»- » » » » » » : 3:dre » PL. XVI.

» » » » » » » : 4:de » PL. XVII.

» » » » » » » : Genomskärningen ...... PL. XVIII.

» » » » » » » : Fasader........................ PL. XIX.

VII

Bil. Litt.

C. .

c,.

» »

P2.

P;r

P4.

Q R.

Bilagor (i särskild! band).

Yttranden från tekniska föreningar och samfund...........................

Värdering af Tekniska Högskolans nuvarande tomter .........

Beskrifning och approximativa kostnadsberäkningar öfver förslag

till byggnader för Knngl. Tekniska Högskolan...........................

Approximativa kostnadsberäkningar å invändiga vatten-, gas- och
vattenklosettledningar med tillbehör å föreslagna nya byggnader
för Knngl. Tekniska Högskolan .....................................

Förteckning och fördelning af lokalerna inom de föreslagna ny byggnaderna

...............................................................................

Kostnadsförslag för inventarier samt en del inredningsarbeten......

Specifikation å erforderlig nyanskaffning af undervisningsmateriel

för det nya elektrotekniska laboratoriet .................. ................

Förslag till inredning af Tekniska Högskolans Fysiska institut ...
Förteckning och preliminärt kostnadsförslag å för hydrauliska och

bergsmekaniska laborationer erforderliga maskiner m. m. ........

Kostnadsberäkning å maskinutrustning till materialprofnmgs undervisning.

..........................................;.....................................

Apparater för profningar beträffande maskinelement .....................

Kostnadsförslag till maskiner och apparater för Tekniska Högskolans

maskinlaboratorium. Värmetekniska afdelningen ..............

Kostnadsförslag å maskinell och annan utrustning af reparationsverkstaden
m. .........................................................................

Mekanisk teknologi, kostnadsförslag................................................

Kostnadsförslag för inredning, utan möbler, af ett väg- och vatten byggnadslaboratorium

........................................................"

Kostnadsförslag öfver apparater och utensilier för lista afdelningens

kemiska laborationer.......................................................... ""

Kostnadsförslag öfver apparater och utensilier för 2:dra afdelningens

kemiska laborationer.............................................................

Elektrokemiska laboratoriet..■ ...................................................

» » ...............................................................

Kostnadsförslag för metallurgiska laboratoriet............................

Kostnadsförslag å den för den bergskemiska afdelningen erforderliga
utrustningen............................................................

Sammanställning af kostnader för den bergsvetenskapliga fackskolans
utrustning............................................;.........................

Kostnader för den geologisk-mineralogiska afdelningen..................

Sid.

87.

89.

96.

97.
117.

133.

135.

137.

139.

141.

142.

145.

146.

148.

149.

151.

152.
155.
157.

160.

164.

167.

VIII

Bil. Litt. U.

> »V.

» »X.

» » Y,.

* » Yo.

» » Y,.

» » Y4.

» » Ys.

>'' » z.

Kostnader för belysning, uppvärmning och ventilation samt yttre
vatten- och afloppsledningar..............................

Nu gällande läroplaner och nuvarande lärarebefattningar vid Tekniska
Högskolan...................................

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning..................

Nybyggnader för Chalmers Tekniska Läroanstalt ......................... 207

Byggnadskostnader för Chalmers Tekniska Läroanstalt.................. 213.

Preliminärt förslag till användning af ett eventuellt anslag å
25,000 kronor för maskiner m. m. till hydrauliskt laboratorium 214.
Preliminärt kostnadsförslag å maskiner m. m. till värmemotoraf
delningen................................................

Förslag till inköp af elektriska apparater m. m. vid utvidgning

af elektrotekniska laboratoriet................................................. 216

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning vid Chalmers

Tekniska Läroanstalt

217.

Redogörelse för några utländska tekniska högskolor

233.

Till KONUNGEN.

Sedan Eders Kung). Maj:t den 4 november 1904 med anledning af
ett från Tekniska Högskolans styrelse inlämnadt förslag till utvidgning
och omorganisation af Högskolan uppdragit åt särskilda sakkunniga,

nämligen för detta landshöfdingen Axel Gabriel Johan Svedelius, ingenjören
Johan Elof Biesért och ingenjören vid Stockholms stads elektricitetsverk
August Decker, att afgifva underdånigt yttrande angående
behofvet af och sättet för sådan utvidgning och omorganisation, men
Svedelius och Biesért anhallit om entledigande från deras ifrågavarande
förordnanden, har Eders Kungl. Maj:t, med bifall till berörda ansökningar
samt med återkallande af det Decker gifna förordnandet, funnit godt
genom nådigt bref den 13 juli 1906 uppdraga åt en kommitté, att efter
verkställd utredning afgifva underdånigt utlåtande och förslag, huru den
högre tekniska undervisningen i riket lämpligen bör ordnas. Till ordförande
i kommittén förordnades undertecknad Dyrssen och till ledamöter
undertecknade Berg, Decker, Lindstedt och Wijkander. Sedan ordföranden
å kommitténs vägnar i underdånig skrifvelse den 23 november
1906 framhållit, att det för en allsidig utredning af den ytterligt vidtomfattande
och i hela landets industriella utveckling djupt ingripande
fråga, som kommittén fått sig förelagd, vore särdeles önskvärd!, att dess
arbetskrafter ytterligare förstärktes, har Eders Kungl. Maj:t den 29 november
1906 funnit godt förordna undertecknade Lemke och Wahlberg
att jämväl vara ledamöter i kommittén.

Till kommitténs behandling hafva förelegat det ofvannämda underdåniga
förslaget till utvidgning och omorganisation af Tekniska Högskolan,
afgifvet den 26 september 1904 af Högskolans styrelse, samt
lärarekollegiets protokoller vid sammanträden under februari—april 1905
för behandling af sagda förslag, äfvensom en underdånig skrifvelse från
styrelsen för Chalmers Tekniska Läroanstalt den 16 maj 1905 med förslag
till lönereglering för nämda anstalt.

Lärarna inom Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska Läroan -

stalt hafva på anmodan till kommittén afgifvit skriftliga utlåtanden i en
del hithörande frågor, hvarjämte enskilda lärare vid Tekniska Högskolan
äfvensom andra sakkunniga, efter därom af kommittén gjord framställning,
infunnit sig vid åtskilliga af dess sammanträden och lämnat värdefulla
muntliga upplysningar.

Rörande de med värnpliktstjänsten för eleverna vid Tekniska Högskolan
och vid Chalmers Tekniska Läroanstalt sammanhängande förhållanden
har kommittén haft att tillgå biträde från officerare, utsedda af
cheferna för landt- och sjöförsvarsdepartementen.

För åstadkommande af en möjligast fullständig utredning har kommittén
äfven vändt sig till de viktigaste tekniska föreningarna och samfunden
i vårt land med åtskilliga spörsmål rörande den nuvarande högre
tekniska undervisningen. Härpå ingångna svar återfinnas i Bil. Litt. A
till föreliggande betänkande.

Slutligen har den 1 februari 1907 till kommittén öfverlämnats, för
att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det lämnade uppdraget,
underdånig framställning från Svenska teknologföreningens styrelse angående
beredande af ökad möjlighet till praktiska studier för elever vid
Tekniska Högskolan jämte däröfver afgifna yttranden af styrelsen för
Tekniska Högskolan, Järnvägsstyrelsen, Arméförvaltningen å artilleridepartementet,
Marinförvaltningen och Telegrafstyrelsen.

Efter framställning från kommittén hafva herrar fullmäktige i Jernkontoret
låtit verkställa och till kommittén öfverlämnat en utredning
angående möjligheten, att vid järnverk bereda elever i fackskolan för
bergsvetenskap tillfälle till praktisk utbildning.

Kommittén, som sammanträdde första gången den 24 augusti 1906
har sedermera arbetat dels i sin helhet, dels i mindre afdelningar, på

XII

sätt närmare framgår af till Kungl. Ecklesiastikdepartementet den 19 december
1906 och den 21 december 1907 afgifna redogörelser. Under de
tider, då kommittén varit ajournerad, hafva förslag till olika delar af
föreliggande betänkande utarbetats af undertecknade Lindstedt och Wijkander.
Delegationer af kommittén hafva under senare delen af oktober
månad 1906 företagit kortare studieresor till de tekniska högskolorna i
Köpenhamn, Berlin, Darmstadt, Karlsruhe, Dresden, Stuttgart, Delft,
Sheffield och Birmingham för att på ort och ställe taga närmare kännedom
om förhållandena vid dessa läroanstalter. I en bilaga lämnas redogörelse,
dels för tvänne af de sålunda besökta, dels för några andra
utländska tekniska högskolor.

Under fortgången af kommitténs arbeten har Eders Kungl. Maj:t
genom nådiga remisser behagat infordra dess. yttranden i följande ärenden,
nämligen:

Do) den 15 november 1906, angående styrelsens för Tekniska Högskolan
framställning den 12 november 1906 om ökade löneförmåner för
Högskolans lektorer; besvarad af kommittén i underdånig skrifvelse den
24 november 1906;

2:o) den 21 juni 1907, angående Landtbruksstyrelsens skrifvelse den
10 juni 1907 om rätt för styrelsen att utse personer, som äga deltaga i
undervisningen vid Tekniska Högskolan, för vinnande af behörighet att
kunna antagas till landtbruksingenjörer i statens tjänst; besvarad af
kommittén i underdånig skrifvelse den 11 december 1907;

3:o) den 20 november 1907, angående från Svenska teknologföreningens
afdelning för husbyggnadskonst den 12 november 1907 gjord
framställning om utarbetande, genom fullt sakkunniga personer, af ett
fullständigt enhetligt program för arkitekturundervisningen i Sverige;
besvarad af kommittén i underdånig skrifvelse den 11 december 1907;

XIII

4:o) den 20 december 1907, angående styrelsens för Tekniska Högskolan
framställning den 10 december 1907, att den treariga kursen för
elektrotekniska fackafdelningen vid Högskolan måtte utsträckas till en
tid af tre och ett hälft år; besvarad af kommittén i underdånig skrifvelse
den 17 mars 1908.

5:o) den 20 maj 1908, angående styrelsens för Tekniska Högskolan
framställning den 12 maj 1908 om ändrad fördelning af undervisningen
i allmän kemi och elektrokemi vid Högskolan; besvarad af kommittén i
underdånig skrifvelse den 26 maj 1908.

På anmodan af Statsrådet och chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet
den 12 november 1907 har, med anledning af underdånig skrifvelse
från Akademien för de fria konsterna, kommittén den 11 december
1907 inkommit med upplysning angående det sätt, hvarpå densamma
ansett förhållanden rörande lärare och undervisning i byggnadslära och
husbyggnadskonst vid Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska Läroanstalt
böra ordnas.

Därjämte har kommittén den 7 september 1906 inlämnat underdånigt
yttrande med anledning af styrelsens för Chalmers Tekniska Läroanstalt
den 9 juni 1906 aflåtna framställning, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes vidtaga åtgärder för att förvandla lärareplatsen i teoretisk mekanik
vid nämda anstalt till ett lektorat i mekanik och matematik.

Sedan genom nådigt bref den 16 november 1906 kommittén bemyndigats
att gå i författning om uppgörande af ritningar och kostnadsförslag
till nya byggnader för Tekniska Högskolan har åt arkitekten L.
Peterson uppdragits att utföra sådana ritningar och kostnadsförslag.

Från styrelsen för Chalmers Tekniska Läroanstalt har kommittén
mottagit af arkitekten H. Hedlund uppgjorda ritningar och kostnadsförslag
till om- och tillbyggnad af anstaltens lokaler.

XIV

Såsom kommitténs sekreterare har amanuensen P. G. Widegren
tjänstgjort till den 8 november 1907 och sedermera, enär Widegren anmält
sig till följd af annat tjänsteåliggande förhindrad att bibehålla uppdraget,
lektorn vid Tekniska Högskolan P. H. Henriques.

Resultatet af sina arbeten och öfverläggningar får kommittén härmed
i underdånighet öfverlämna uti följande betänkande, innehållande
utredning och förslag till ordnande af den högre tekniska undervisningen,
såväl i hvad angår Tekniska Högskolan som Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Stockholm den 27 maj 1908.

Underdånigst

GEKH. DYRSSEN.

P. T. BERG. AUG. DECKER. HARALD LEMKE.

AND. LINDSTEDT. AXEL WAHLBERG. AUG. WI JK ANDER.

P. H. Henriques.

Inledning.

Läroanstalterna för den högre tekniska undervisningen hafva ej så
gamla anor att uppvisa som den rent vetenskapliga odlingens representanter,
universiteten, hvilka som bekant räkna sin tillvaro i sekler, medan
de tekniska högskolorna och de vid en del universitet inrättade tekniska
fakulteterna väsentligen äro skapelser af det sistförflutna århundradet.

Orsaken till denna de tekniska högskolornas sena framträdande inom
kulturarbetet torde vara af tvåfaldig art. Å ena sidan grundar sig nämligen
den högre tekniken på framstegen inom den rena vetenskapen,
särskilt inom matematik, mekanik, fysik och kemi, och först sedan
dessa vetenskaper mot slutet af det adertonde århundradet börjat framvisa
resultat, som voro af påtagligt värde för den tekniska tillämpningen,
kunde en högre undervisning på detta område komma till stånd
och’ blifva af verklig betydelse. Å andra sidan är det ock_ naturligt,
att praktikens män skulle hafva svårt att medgifva nödvändigheten af
en fullkomligare teknisk undervisning förr, än den konkurrens, som
under det förflutna århundradet gjorde sig allt mera gällande inom industrien,
otvetydigt visat den vetenskapliga teknikens öfverlägsenhet öfver
de enklare metoder, som förut varit tillräckliga.

Länder sådana som Frankrike och Tyskland, i hvilka naturvetenskaperna
länge stått högt och hvilka sökt afsättning för sina industriprodukter
utanför de egna gränserna, hafva därför också varit de första
att inse vikten af en vetenskaplig teknisk undervisning. Att England
trots dess höga vetenskapliga kultur senare än en del stater på den
europeiska kontinenten ordnat sin högre tekniska undervisning efter
moderna principer, torde företrädesvis bero på de för uppkomsten åt
en storartad industri i öfrigt särdeles gynnsamma omständigheter, spm
gälla i fråga om detta land. Genom sina rika och vidsträckta kolonier,
som utgöra naturliga afnämare af moderlandets industrialster, genom sin

Inledning.

maritima öfverlägsenhet och sin rikedom på stenkol, har England läno-e
kunnat framgångsrikt möta konkurrensen, utan att i så utsträckt män
som t. ex. Tyskland nödgas anlita alla vetenskapens hjälpmedel. Såsom
bekant har dock äfven England numera väsentligen förbättrat sin högsta
tekniska undervisning. I ännu högre grad är detta fallet jämväl med
-Nordamerikas Förenta Stater.

Hvad vårt eget land beträffar, var jordbruket länge den enda mera
uppmärksammade hufvudnäringen, och den industri, som under 1700-talet
började att utveckla sig, kräfde ännu ej några ingenjörer i modernare
bemärkelse^ Först mot midten af 1800-talet, i sammanhang med bergsoch
maskinindustriens samt byggnadsverksamhetens uppblomstring äfvensom
med anledning af de påbörjade järnvägsanläggningarna in. in.
gjorde sig behofvet. af bättre utbildade tekniker, åt h.vilkas ledning
statens och de enskildas industriella företag kunde anförtros, allt mera
gällande. Äfven började man efterhand inse, att i förhållande till utlandet
rikets ekonomiska välfärd icke i längden vore tillgodosedd allenast genom
utskeppning af råvaror, utan att Sverige, i likhet med öfriga kulturländer
måste egna omsorg åt utvecklandet af en verklig konkurrenskraftig industri,
svarande mot den rika tillgången på råmaterial och därjämte möjligojord
genom befolkningens särskilda begåfning och fallenhet för uppfinningar
och öfrigt industriellt arbete.

Den främsta af våra tekniska läroanstalter, Tekniska Högskolan,
kan i viss mening också räkna sin tillvaro såsom högre teknisk undervisningsanstalt
från denna tid, nämligen från år 1848, då enligt de
utfardade _ nya stadgarna ^ läroverkets uppgift bestämdes att vara »en
undervisningsanstalt för sådana unge män, som egna sig åt något industriellt
yrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och i synnerhet
v®nj''s^a och m e k a n i sk t - te kn i s k a kunskaper äro behöfliga», hvarjämte tre
af lärarna erhöllo titeln af professorer. De därefter följande viktigaste
momenten i Högskolans utveckling betecknas af åren 1856, då Riksdagen
beviljade omkring en half million kronor till fullständig nybyggnad, 1867,
då en särskild afdelning för bergsvetenskap med egen byggnad kom till
stånd och läroverkets ställning såsom en tekniskt vetenskaplig anstalt genom
nya stadgar fastslogs, samt af år 1877, då antalet professurer ökades till
tolf, ett antal lektorat inrättades in. in., och läroverket äfven erhöll sin
nuvarande benämning Tekniska Högskolan. Något tidigare än vid Högskolan,
nämligen redan år 1829, gjordes emellertid vid den Chalmersska
Läroanstalten i Göteborg försök att införa mera vetenskapliga metoder
i undervisningen, och har anstalten under den därefter följande tiden
med framgång fortgått på den beträdda vägen. År 1867 erhöll anstalten

Inledning.

ny byggnad och i dess stadgar af år 1877 användes i fråga om den
högre afdelningens uppgift ungefär samma uttryck som i tidigare stadgar
för Tekniska Högskolan.

Under de senaste årtiondena hafva några mera vasenthga tillökningar
icke förekommit i de båda läroverkens hjälpmedel, förutom uppförandet
år 1898 af den nuvarande kemiska byggnaden vid I etniska
Högskolan, och Göteborgs stads upplåtande åt den Clialmersska Läroanstalten
af den s. k. vasabyggnaden, hvarjämte hd efter annan mindre
summor anslagits för nödtorftigt anordnande al vissa slag al laborationer
in in. äfvensom till ökning af lärarepersonalen. För närvarande har
Tekniska Högskolan, förutom lägre lärarebefattningar, 14 professurer och
11 lektorat, och Chalmersska läroanstalten 10 lektorat jämte ett anta

andra-lärarebefattningar. .. , .. ,

Jämför man nu dessa högre läroanstalters och , särskilt tekniska
Högskolans utrustning med afseende å lärarekrafter och undervismngsmateriell
med liknande anstalter i utlandet, torde man med fog kunna
påstå, att den ofvan i korthet angifna utvecklingen, for sa vidt det
gäller tiden före 1880-talet, med hänsyn till landets dåvarande industri,
motsvarade de fordringar, som på den tiden rimligtvis kunde uppställas
i fråga om den högre tekniska undervisningen i vårt land.. .

Under den mansålder, som sedan nämda tid forflutit, har industrien
emellertid vunnit en allt större utveckling och inom nästan alla
områden företett ett uppsving af förut ej anadt omfång. Och de ordringar,
som tekniken ställer på sina förnämsta malsman, halva helt
naturligt vuxit i jämbredd med industriens framsteg. Ett oundgängligt
villkor för framgång på den internationella täflmgsbanan ar emellertid,
att dessa målsmän, d. v. s. ingenjörerna, besitta fullgod hogskolebildnmg,
och det är i medvetenhet härom, som alla civiliserade länder under
de senaste årtiondena för höjande af sin högsta tekniska undervisning
odört de största ansträngningar och för ändamålet bringat ekonomiska
offer, som till och med i fråga om mindre stater kan räknas i liera

milhoner. ^ ^ under denna senast förflutna tid visserligen äfven
med framgång deltagit i det allmänna arbetet på teknikens områden, och
vår industri har efterhand vunnit en styrka och en barkraft, som utan
tvifvel motsvarat äfven dj ärfva förhoppningar. Men i fråga om beskaffenheten
af vår högre tekniska undervisning stå vi dock numera, vid jämförelse
med andra länder, inom de flesta facknktningar obetingadt tillbaka,
och efter de ansatser, som på 1870-talet gjordes för att höja denna undervisning,
har vårt land utan afl fråga med mindre kraft och mindre fram -

Inledning.

gång an som vant onskligt följt den allmänna utvecklingen. Och dock
maste med hänsyn till den ståndpunkt landet redan intafer i industriellt
afseende och i betraktande af industriens växande betydelse för landets
ekonomi, det vara en lifsfråga för detsamma, att den högsta tekniska
uadervismngen hålles i jämnhöjd med den moderna teknikens fordringar

och att den ma kunna lämna lika goda resultat som utlandets läroanstalter
med motsvarande uppgift.

.ol -1]6 okafe f°rdnngar, som de sista årtiondena ställt på den högre
tekniska undervisningen, gälla icke blott undervisningensP omfång Sh
planläggning, utan äfven och framför allt de materiella hjälpmedel som
tor dess framgångsrika bedrifvande äro af nöden.

desamma^i u ”^''dsningens planläggning beträffar, så kunna

desamma i derå fall afhjaIpas genom lämpliga förändringar af stadgarna

atfeffoT at,garder från läroverksmyndigheternas och lärarnas sidafutan

beträffandrir#011 Tf ökninS *f »slagen, och vill kommittén

beträffande hithörande frågor på detta ställe endast vidröra några sådana

af mera allmänt intresse, men i öfrig! hänvisa till den i det följande
särskild^ rörande Tekniska Högskolan, lämnade motiveringen J ’
Sålunda lägges vid undervisningen i tillämpningsämnena enligt komInp-erbörp181
* \ tillräckligt stor vikt vid de ekonomiska synpunkterna.
Ingenjörens verksamhet är visserligen i hufvudsak af teknisk art
men teknikern arbetar i industriens tjänst, och industrien rör sig med

häroå^f^tr^611, , E everrjas uppmärksamhet bör därför tidigt mriktas
tiarpa, sa att de ekonomiska synpunkterna framhållas och vid undervisningen
tilldelas den vikt de hafva för det praktiska lifvet. Vid undervisnmgen
! flera ämnen tillämpas visserligen redan nu dessa grundsatser,
sa att eleverna erhålla öfning i beräkningar rörande tillverknings- och
driftkostnader o. d., men torde ännu mera vikt böra läggas vid denna
sida af undervisningen an hittills i allmänhet varit fallet

w Ven edes har, fräa dera llå11 framhållits nödvändigheten, att i vidstracktaie
man an hittills bereda eleverna undervisning i sådana merkantil’
°Ch ämnm> som äro af betydelse för deras

kol Wbm, Stallnmg °ck verksamhet, och inom Tekniska Högskolans lärare■if
po « 1 ®ad.ant 87fte för nagra år sedan föreslagits upprättandet

skäl hm k ,fack8k0la för d7lika vetenskaper. Af ekonomiska

skola • kommittén dock ej ansett sig kunna förorda en sådan fackola,
sa mycket mera, som de elever, Indika vilja närmare studera ditSv3
Vmne\^ tillfälle härtill vid andra läroverk, som mera direkt
sysselsätta sig darmed. Kommittén har dock ansett nödvändigt, att äfven
vid de högre tekniska läroverken tillfälle beredes för dylika studier och

Inledning. __ _________

bär för ändamålet i sitt förslag upptagit icke oväsentligt okade anslag.
De ifrågavarande ämnena hafva sammanfattats under den allmänna b
nämningen »industriell ekonomi och statskunskap», och undervisningen
däri har tänkts böra blifva obligatorisk för nästan alla lackskolor.

Beträffande fordringarna för inträde till Tekniska Högskola!! .och
till Chalmersska läroanstalten är frågan, huruvida fordran pa föregående
praktik bör uppställas eller icke, af särskild betydelse. För närvarande
fordras i allmänhet ej praktik för inträde, men val, hvad lekmska Hog
skolan beträffar, tre månaders praktik före inträdet i en fackskolas sista
årskurs, under det att man vid Chalmersska iaroanstall
stadsarbete inom läroverket sökt ersätta blåsten häraf Kommittén hai
för sin del funnit fördelarna af någon längre tids praktik före inträdet j
kunna uppväga olägenheterna af eu därigenom föranledd förlängning af
studietiden, o&ch af detta skäl äfvensom af andra orsaker, som närmare
angifvas i det följande, inskränkt sig till att uppstalla _ fordran pa ett hälft
års praktik före uppflyttning till tredje årskursen i fråga om Tekniska
Högskolan, ''och till andra årskursen i fråga om Chalmersska laroanstalten,
allt i samband med anordnandet af värnpliktsöfmngarna.

Med frågan om inträdesfordrmgarna star äfven fragan om foiliallance
mellan de tekniska elementarläroverken ocå /ioy^o/orna i nara ’

och då inom några tekniska kretsar framhållits lämpligheten af att ordna
detta förhållande så, att elementarskolan, förutom sin egentliga "PPS1 ’
äfven skulle tjäna såsom förberedelse for inträde i hogskolan, sa anse
sig kommittén, i betraktande af frågans principiella vikt, redan pa detta
ställe böra angifva sin ståndpunkt i berörda afseende

För närvarande finnes intet annat samband mellan de bada slaö
af läroverk, än att inträde i Tekniska Högskolan star Öppet för den,
som erhållit afgångsbetyg från teknisk elementarskola och därjämte
ådagalagt nöjaktiga insikter i modersmålet, lefvande språk samt. historia
ochggeografi. Oaktadt dessa fordringar äro lindriga, och oaktadt mt
sökande®af denna kategori vid bedömandet af inträdesansökningarna i
allmänhet ansetts böra hafva företräde framför öfriga sökande, hafva dock
på senare tiden ytterst få dylika elever - under perioden 1904-7 i
medeltal endast omkring 4 årligen — blifvit intagna i Hegskolan.

Redan den sålunda vunna erfarenheten synes hantyda pa, att något
verkligt behof af ett närmare samband mellan elementarskolan och 10g
skolan än som för närvarande förefinnes, icke torde vara för bände .
Att mellan de lägre och de högre tekniska läroverken söka åstadkomma
ett förhållande motsvarande det som äger ruin mellan de allmänna läroverken
å ena och universiteten jämte de öfriga hogskolorna a andra sidan,

Inledning.

skulle dessutom, såsom nedan anp-ifves, i siälfva verkpt mn+a iw j a

£ de Se^r,e .vasentligen hafva till ändamål att bibringa sina elever

för åt Tbna 1 g ?Ch dG grand%^de kunskaper, som Erfordras lust
loi att i högre läroverk, universitet eller högre specialskolor, därpå bvLa
en vidare utbildning. Den undervisning, som lämnas af de allmänua

åZSröC °blf ^ ^

gift ÄJS Z:

S f°—Z °Ch Td tillhjälp 3f “ fort-“ -nt deZnSr

aeivisning i de grundläggande ämnena: matematik, mekanik m fl

“XiedeT öanT- *” ““ utbildning, som med dessa eWniäö
j alpmedel kan vinnas. En bildning af denna beskaffenhet är såsom

StÄ M1‘ tilIräCk,« f «*• f™gångsrikt Ilande “i

mdmtrien för ht?Lmr 0ch pi s4da““ pli“ser mom

stnen, for hvilka hvarken nagra högre vetenskapliga insikter eller

agon mera omfattande humanistisk bildning äro af nöden

1 likhet med den tekniska elementarskolan har äfven hög-skolan till

uppgi t att arbeta i industriens tjänst. Men under det att den^elementära

af8e- ''utbildni»g af man understundom
kallat industri.. ,» underbefäl, ar åter högskolans ändamål i första rummet

JL ra\ lr:,Snme 4t dem’ som skola «ä 1 spetsen i™ den indu^
mila verksamheten, samt att främja de tekniska metodernas och veten bddande?

”f Sf ■ HÖf l°''a“S, Verksamhet after »*nw»t ut företag

och iSln- ??*'' kTm"nemaS °ch ™>Mdas tekniska

, m “ T''r ttl, ngar,. »f konstruktörer och konsulterande ingenjörer

m. m. samt af lärare vid de tekniska läroverken, såväl högre !om
agre. Det av tydligt, att undervisningen under sädana omständigheter
maste vid högskolan anläggas efter en väsentligen annan, efter de högre
fordringarna lampad, plan och med vidsträcktare omfattning än fid
elementarairoJan. Förutsättningarna för undervisningen måste biträdande
e grundläggande amnena, matematik, fysik och kemi, vara högre och
enlighet med förhållandena i flertalet kulturländer, hufvudsakligen mot’

■tt—»-''*Därjämte ***

a studiernas beskaffenhet som a elevernas framtida ställning och verk
samhet , samhället, äfven högre fordringar i fråga om s.l ZänbildnTng

Inledning.

göras gällande, och har jämväl i detta hänseende i vart land liksom
annorstädes den vid de allmänna läroverken förvärfvade bildningen ansetts
närmast motsvara ändamålet.

Ville man nu ställa den tekniska elementarskolan och den tekniska
högskolan i sådant förhållande till hvarandra, att elever från det förra
läroverket utan vidare kunde öfvergå till det senare, samt att högskoleundervisningen
väsentligen skulle komma att blifva ett slags fortsättning
till den elementära undervisningen, så torde hiirvid, därest man
ej rent af skulle vilja uppgifva all fordran på allmänbildning hos högskoleeleverna,
endast tvänne utvägar vara möjliga. Antingen skulle elementarskolan
omorganiseras till att, jämte sin nuvarande uppgift att bibringa
elementär teknisk bildning, åt dem, för hvilkas lefnadsmål en sådan bildning
är tillräcklig och nödvändig, öfvertaga äfven uppgiften att åt blifvande
högskoleelever meddela den erforderliga allmänbildningen, hvilken
beträffande modersmålet, lefvande språk samt historia och geografi borde
äga ungefär samma omfattning som vid de allmänna läroverken, hvarjämte
äfven undervisningen i de grundläggande ämnena, fysik, kemi och särskildt
matematik torde böra något utvidgas och fördjupas, för att med fördel kunna
läggas till grund för den följande högskoleundervisningen. Eller också
blefve man, såsom vid en del amerikanska högskolor är fallet, nödsakad
att vid högskolan själf inrätta en förberedande kurs för nämda
ändamål. I båda fallen måste därjämte, såsom ofvan antydts, hela den
högre tekniska undervisningen omläggas från att, såsom hittills i allmänhet
ansetts riktigt, vara fullt fristående och själfständig till att blifva en
fortsättning och utvidgning af den förut genomgångna elementära kursen.

Den förra af de båda antydda utvägarna torde väl. svårligen på
allvar kunna ifrågasättas, då det väl icke kan vara lämpligt, att inom ramen af
en och samma undervisning förena två så väsentligt skilda uppgifter
som att meddela en speciell teknisk om ock elementär utbildning och
samtidigt belasta undervisningen med ämnen, som för en stor del af
eleverna icke vore behöfliga. De matematiska och de allmänt bildande
ämnena skulle därvid komma att taga för mycken tid i anspråk på bekostnad
af fackämnena, och elementarskolan skulle sålunda närma sig
realgymnasiet, under det att industrien numera äfven i fråga om den
tekniska elementarundervisningen kräfver större specialisering. Att åter,
i enlighet med den andra utvägen, och såsom jämväl är fallet vid den
Chalmersska läroanstalten i fråga om de grundläggande ämnena, förlägga
en förberedande undervisning till högskolan själf är visserligen genomförbart,
men arten af en dylik undervisning måste dock i allmänhet anses
främmande för ett läroverk för högskoleundervisning.

Inledning.

Hufvudfelet i en dylik anordning af högskolan såsom en fortsättning
till elementarskolan ligger dock i den ogynnsamma och onaturliga
ställning,, som den egentliga tekniska undervisningen skulle komma att
intaga vid båda läroverken. Kursen vid elementarskolan skulle å ena
sidan bilda ett afslutadt helt för sig för de elever, som därefter utgingo
i praktiken, och samtidigt å andra sidan ordnas så, att den utgjorde en
förberedelse till högskoleundervisningen. Vid högskolan åter skulle undervisningen,
som afser en grundligare utbildning, äfvenledes komma att
lida under olägenheterna af att nödgas ånyo och i enlighet med grundligare
förutsättningar genomgå det mesta af det, som förut behandlats
efter elementära och ofullkomligare metoder, och på det genomgångna
därelter bygga den vidare undervisningen, o. s. v.

Det torde af hvad som nu i korthet anförts framgå, att undervisningen
både vid högskolan och vid elementarskolan skulle blifva lidande
på ett dylikt -närmare samband dem emellan, och då, såsom ofvan angifvits,
enligt erfarenheten under senare tider något verkligt behof i förevarande
afseende icke är förhanden, så kan kommittén för sin del icke
finna någon anledning att tillstyrka en sådan omorganisation af hela den
tekniska .undervisningen, som skulle blifva nödvändig, därest högskoleundervisningen
väsentligen skulle grundas på den tekniska elementarundervisningen.

Enligt kommitténs bestämda åsikt, och i öfverenstämmelse med förhållandena
i de flesta kulturländer, bör högskoleundervisningen i hufvudsak
grundas på den vid de allmänna läroverken meddelade studentbildningen
och i sin vidare utveckling ordnas fullt sjelfständigt med
hänsyn allenast till sina speciella uppgifter. Den enklaste och närmast
liggande utvägeu för det fåtal ynglingar, hvilka efter genomgången
kurs vid tekniskt elementarläroverk önska högre teknisk utbildning, är
utan tvifvel den, som redan nu står dem öppen, nämligen att först skaffa
sig nödiga insikter i de viktigaste allmänt bildande ämnena och därefter
vinna inträde vid högskolan. Vid det högre läroverket böra dessa elever
fortfarande såsom hittills i möjligaste män åtnjuta den lindring med afseende
å examensfordringar och den förändring af undervisningsplanen i
öfrigt, som betingas af den förut genomgångna tekniska elementarkursens
beskaffenhet.

Förutom nu afhandlade frågor af mera allmän innebörd äfvensom
andra dylika, om hvilka kommittén i den följande specialmotiveringen
närmare yttrar sig, har kommitténs uppmärksamhet och arbete dessutom,
och af naturliga skäl, i särskildt hög grad varit riktad på afhjälpandet
af de brister i de högre tekniska läroverkens organisation, som bero på

Inledning.

otillräckligheten af de materiella och ekonomiska hjälpmedel, som stå
till deras förfogande.

Såsom ofvan antydts, har nämligen den högre tekniska undervisningen
i vårt land under de senaste två eller tre årtiondena icke understödts
och omhuldats på ett sätt, som kan jämföras med hvad som i
öfriga kulturländer åtgjorts för samma ändamål och som svarar mot
industriens växande betydelse för näringslifvet och de stegrade anspråken
på en tidsenlig undervisning. Vid en närmare undersökning af industriens
behof och vid jämförelse med utländska förhållanden finner man snart,
att underlägsenheten hos vårt lands tekniska undervisning å det högre
stadiet företrädesvis framträder i följande afseenden, nämligen dels beträffande
laborationsundervisningen i de tekniska läroämnena, dels i
fråga om studiernas specialisering och närmare afpassande efter de särskilda
industrigrenarnas olika behof, och dels slutligen i det hänseendet,
att våra högre tekniska läroanstalter, på grund af bristande utrymme
och otillräckliga lärarekrafter, icke längre kunna mottaga mer än en del
af de kompetenta inträdessökande, medan de öfriga måste utestängas och
hänvisas till andra lefnadsbanor.

Till afhjälpande af de svåraste missförhållandena i nämda afseenden
hafva visserligen tid efter annan förslag utarbetats af läroverksmyndigheterna,
men äfven det år 1904 i fråga om Tekniska Högskolan
utarbetade förslaget, ehuru vida fullständigare än föregående förslag, är
icke tillfredsställande, utan måste enligt kommitténs åsikt, och såsom för
öfrigt jämväl i förslagets motivering framhålles, betraktas allenast såsom
ett försök, att med möjligast ringa ekonomiska uppoffringar för statsverket
— förslaget upptog bl. a. 27* millioner till nybyggnader —
åstadkomma en blott den närmaste framtidens behof omfattande och
äfven under denna förutsättning i flera afseenden ofullständig lösning
af den viktiga frågan. Enligt kommitténs förmenande äro dock vida
mera genomgripande åtgärder af nöden än som i nämda förslag ansetts
kunna ifrågasättas, därest missförhållandena skola i väsentligare män
undanrödjas och tillika en anordning komma till stånd, som ej inom
den närmaste framtiden ånyo behöfver omändras och då utan tvifvel
skulle kräfva ännu större kostnader.

Beträffande först de för den tekniska undervisningen erforderliga
laborationerna, så hafva dylika såsom bekant sedan gammalt varit förbundna
med den speciella undervisning i kemi, som tillhör de kemiska
och bergsvetenskapliga fackskolorna, och hafva de härför vid våra högre
läroanstalter disponibla laboratorier och öfriga hjälpmedel i allmänhet
motsvarat sitt ändamål. För undervisningen i elektrokemi och bergs -

Inledning.

kemi måste dock tidsenligare laboratorier än de nuvarande inrättas.
Därjämte har kommittén ansett, att den elementära undervisningen i
kemi för andra fackskolor än de ofvannämda, icke, såsom för närvarande
vid 1 ekniska Högskolan och en del utländska högskolor är fallet,
bör bestå allenast i föreläsningar jämte demonstrationer af läraren, utan
äfven, och närmast med hänsyn till kemiundervisningens ståndpunkt vid de
allmänna läroverken, kompletteras med enklare laborationsöfningar å en
för ändamålet afsedd laboratorielokal. Angående undervisningen i
fysik har kommittén äfvenledes ansett utsträckning af laboratorieöfningarna
utöfver de nuvarande fordringarna vara af behofvet påkallad.

Under det att laborationer i kemi och fysik redan länge tillhört
undervisningen, och deras stora betydelse därför torde ingått i det allmänna
medvetandet, har däremot vikten af laborationer i de speciellt
tekniska läroämnena först under de senaste årtiondena gjort sig gällande
och dylika ölningar i vidsträcktare mån införlifvats med undervisningen.
Den egentliga början till dylika laborationer gjordes något
tidigare genom upprättandet vid en och annan högskola af mekanisktekniska
laboratorier, som närmast hade dels en rent vetenskaplig uppgift
på hållfasthetslärans område och dels en praktisk-teknisk, att pröfva
byggnadsmaterialiers och andra ämnens hållbarhet och öfriga för industriella
ändamål viktiga egenskaper. Sedermera och framför allt
efter Chicago-utställningen 1893, där resultaten af arbetena å de
vid amerikanska högskolor inrättade storartade maskinlaboratorierna
blelvo bekanta, blef intresset för dylika laboratorier och förståelsen af
deras betydelse inom nästan alla områden af tekniken och icke minst
för undervisningen allt mera allmän, och i våra dagar gifves det knappast
någon enda högskola, som icke är utrustad med laboratorier för
olika områden af industrien.

Sålunda har man laboratorier för elektroteknik, för undersökningar,
mätningar och profningar af elektriska maskiner, apparater och ledningar;
för ångpannor, ångmaskiner och förbränningsmotorer, för liknande undersökningar
å hithörande slag af maskiner och för frågor om bränslebesparing
m. m.; för maskinelement och trausmissioner; för vattenkraftsmaskiner;
för materialprofning; för väg- och vattenbyggnadslaborationer i
och för frågor om vattnets strömning i kanaler och för undersökningar
rörande jordtryck, hvalf, murar m. m.; för skeppsbyggeri o. s. v. Härtill
komma vidare, vid de högskolor, som hafva en afdelning för bergsvetenskap,
laboratorier för metallurgi och elektriska ugnar; för grufvetenskap,
särskildt anriknings- och magnetometriska undersökningar;
för bergsmekanik o. s. v.

Inledning.

Det är tydligt, att laboratorier af dessa slag, hvilka numera icke
allenast finnas vid de tekniska läroverken utan jämväl vid flera större
industri- och fabriksföretag, skola vara af största betydelse för industrien,
icke allenast genom de teknisk-vetenskapliga undersökningar utan äfven
genom de profningar, mätningar och beräkningar rörande färdiga maskiner
in. in., som å dessa laboratorier med särskild noggrannhet och
sakkunskap utföras. I sjkifva verket hafva också arbetena å de tekniska
laboratorierna väsentligt bidragit till att höja industrien och att
gifva densamma det säkra vetenskapliga underlag, som numera i allt
högre grad kräfves äfven för utvecklingen inom de industriella områdena.

Å andra sidan är dessa institutioners betydelse äfven för den tekniska
undervisningen påtaglig. Genom arbetena å laboratoriet erhåller eleven
en omedelbar och instruktiv tillämpning af de i föreläsningarna genomgångna
teorierna och metoderna och blifver därjämte förtrogen med
de maskiner, apparater och beräkningar, som sedermera möta honom
i det praktiska lifvet. Af betydelse torde äfven vara, att dessa
praktiska öfningar genom sin beskaffenhet och genom den möjlighet
till sjelfständigt arbete, som de erbjuda, bilda en motvikt mot
de bokliga studierna och medverka till höjande af elevens sinne för det
praktiska och af hans tillit till den egna förmågan. Framför allt ligger
dock betydelsen af laboratoriearbetet däri, att eleven erhåller en viktigdel
af den erforderliga praktiska utbildningen redan under sj kifva studietiden,
och att han således vid afgången från högskolan numera är
vida bättre rustad för sitt framtida värf i industriens tjänst än under
förutvarande förhållanden.

Hvad beträffar motsvarande''undervisning vid vårt lands båda högre
läroanstalter, så äro de härför afsedda laboratorierna antingen otillräckliga
i följd af bristande utrymme och ofullständig utrustning eller ock
att betrakta såsom rena provisorier. I fråga om en del viktiga läroämnen
saknas t. o. in. all möjlighet för utförande af laboratorieöfningar. En af
kommitténs viktigaste uppgifter har därför varit att verkställa utredning
och afgifva förslag till afhjälpande af bristerna i detta hänseende. De
förslag, som kommittén utarbetat i nämda syfte återfinnas i den följande
specialmotiveringen, till hvilken äfven beträffande den närmare
betydelsen af detta slag af öfningar må hänvisas.

Såsom redan framhållits har undervisningen vid de högre tekniska
läroanstalterna, på grund af lärarekrafternas och undervisningsmaterielens
otillräcklighet, icke kunnat specialiseras i den grad, som vid flera
utländska högskolor är fallet, och som numera är påkallad af industri -

Inledning.

ens egen specialisering åtminstone inom vissa fackriktningar. Under
hänvisning i (ifrigt till den följande motiveringen vill kommittén på
detta ställe inskränka sig till att anföra slutresultatet af sina öfverläggningar
angående denna fråga.

Förutom läroplaner för de redan nu representerade hufvudfackriktningarna
har kommittén i förevarande syfte förslagsvis upprättat särskilda
läroplaner för en del specialriktningar nämligen: inom fackskolan
för maskinbyggnad och mekanisk teknologi, för de fyra underafdelningarna
lör värmemotorer, vattenmotorer, mekanisk teknologi och bergsmekanik;
inom fackskolan för skeppsbyggnad, för de två underafdelningarna
lör skeppsbyggnad och sjömaskiner; inom fackskolan för elektroteknik,
för tre i det följande närmare angifna underafdelningar; samt
inom fackskolan för väg- och vattenbyggnad, för de tre underafdelningarna
för väg- och brobyggnad, järnbyggnad och vattenbyggnad. Därjämte.
har kommittén föreslagit en utvidgning af läroverksmyndigheternas
nuvarande befogenhet att för vissa fall, efter därom gjord ansökan, medgifva
mindre afvikelse!'' från de gällande läroplanerna till att omfatta
jämväl rättighet att, i den mån disponibla medel sådant medgifva, upprätta
särskilda läroplaner för fackriktningar, som icke innefattas i de
gällande läroplanerna, men hvilka på grund af industriens behof befinnas
böra blifva representerade vid läroverket. Slutligen har genom förslaget
om specialelevinstitutionen möjlighet beredts för bedrifvande af
särskilda studier, utöfver hvad som meddelas genom den reguljära undervisningen,
med rätt för den studerande att öfver ådagalagda kunskaper
eller utförda arbeten erhålla betyg.

Då frågan om studietidens längd inom de olika fackskolorna står
i visst samband med ofvan berörda förhållanden, anser sig kommittén böra
på detta ställe äfven angifva sin ställning till denna viktiga fråga.

Såsom framgår af den i det följande meddelade utredningen är
vid de utländska högskolorna studietiden i allmänhet 4-årig, äfven
i fråga om de båda stora fackskolorna för maskinbyggnad och för
elektroteknik, hvilka hos oss äro 3-åriga såväl vid Tekniska Högskolan
som vid Chalmersska läroanstalten. Öfriga fackskolor, utom
den kemiska, äro i likhet med förhållandena vid motsvarande utländska
läroverk jämväl vid Tekniska Högskolan i hufvudsak 4-åriga. Under
det att Högskolans lärarekollegium och styrelse sedan ett tjugutal år
tillbaka varit ense om, att kurserna i samtliga fackskolor, utom den
kemiska, borde beräknas för en studietid af 4 år, och denna åsikt förut
biträdts jämväl af Svenska Teknologföreningen, har denna gång såsom
framgår af de från vårt lands tekniska föreningar ingångna svaren på vissa

Inledning.

af kommittén framställda frågor rörande den högre tekniska undervisningen,
meningarna inom dessa tekniska kretsar varit delade, i det
en del påyrkat 4-åriga en annan del åter 3-åriga obligatoriska kurser
för samtliga fackskolor, i senare fallet dock med tillägg af en ettårig
frivillig specialkurs.

På grund af önskvärdheten af att studietiden icke måtte blifva
längre än nödvändigt har kommittén noga undersökt möjligheten af att
inskränka kurserna till att omfatta tre eller tre och ett hälft år. Men
af skäl, som i det följande utförligen angifvas, har kommittén kommit
till det resultat, att hvad Tekniska Högskolan beträffar, kurserna i samtliga
fackskolor, utom den kemiska, måste beräknas efter en studietid af
fyra är, därest det ändamål skall kunna ernås, som med Högskolans
undervisning afses.

Slutligen har ofvan framhållits, att våra högre tekniska läroverk
och särskildt Tekniska Högskolan äfven i det afseendet äro afgjordt
underlägsna motsvarande läroverk i utlandet, att, på grund af bristande
utrymme och otillräckliga lärarekrafter, sedan flera år tillbaka antalet af
dem, som kunnat antagas till elever, varit vida minre än antalet inträdessökande.
Af den i det följande lämnade utredningen framgår nämligen,
att af dem, som under de senaste 10 åren anmält sig till inträde vid
Högskolan, knappast två tredjedelar kunnat mottagas vid läroverket, och
att äfven den återstående tredjedelen utgjorts af ynglingar med betydligt
högre kunskapsbetyg än som enligt stadgarna erfordras för vinnande af
inträde och därjämte med intyg om föregående praktik af afsevärdt omfång.
Hå man vidare af denna senare omständighet med all sannolikhet
kan draga den slutsatsen, att en mängd ynglingar, som på grund
af mindre höga betyg icke ansett det under förhandenvarande omständigheter
löna mödan att anmäla sig till inträde, under andra förhållanden
äfven skulle sökt inträde, så torde, då för närvarande endast 125 elever
årligen kunna intagas i läroverkets första årskurs, antalet af dem, som
skulle önska blifva delaktiga af Högskolans undervisning, böra redan nu
beräknas till minst det dubbla, eller till 250 å 300 årligen.

Kommittén har för sin del af flera skäl ansett, att då det enligt dess
förslag nu gäller att omorganisera Högskolan till att i alla alseenden,
såvidt möjligt, motsvara tidens fordringar, omorganisationen jämväl bör
omfatta en utvidgning af Högskolan i sådant hänseende, att läroverket
åtminstone för en afsevärd framtid blifver i stånd att motsvara äfven fordringarna
beträffande elevfrekvensen. Huruvida våra dagars industri är i
behof af så många ingenjörer har visserligen någon gång dragits i tvifvelsmål,
men kommittén delar icke dessa tvifvel. Utvidgningen afser i allt

Inledning.

ej den dag som i dag är, utan skulle komma att visa sina verkningar först
efter ännu ett eller annat årtionde. De utgående ingenjörerna komma nog
i vårt land, som annorstädes, att skapa nya fält för den industriella verksamheten,
hvar]ämte den tekniska bildningen, här som annorstädes, måste
gorå sig allt mera gällande äfven inom andra områden än de rent industriella,
såsomi nom handeln, jordbruket o. s. v. Äfven har en af kommittén
verkställd undersökning rörande befogenheten af den ofta hörda klagan,
att Högskolans utexaminerade elever i större antal begifva sig utomlands
för att där söka sin framtid, visat, att denna klagan icke är berättigad.

Af nu antydda skäl har kommittén, såsom längre fram utförligare
angifves, icke ansett för vårt land starkare skäl förefinnas att hindra
tilloppet till Högskolan än för andra länder, där som bekant sträfvandet
efter högre teknisk bildning på allt sätt uppmuntras och understödjes.
Och har kommittén därför icke ansett ändamålsenligt att beräkna den
nya Högskolan för ett mindre antal årligen inträdande elever än omkring
300, hvilket antal, såsom ofvan påpekats, i det närmaste synes
svara mot det närvarande behofvet.

Det är gifvet, att en omorganisation af vårt högre tekniska undervisningsväsende
i samtliga nu berörda afseenden jämte en nödvändig förbättring
af lärarnas löneförhållanden, erforderliga höjningar i anslagen till
undervisningsmateriel m. in., måste kräfva högst afsevärda ekonomiska
uppoffringar från statsverkets sida, och det blifver därför nödigt att
undersöka i hvad mån de erforderliga kostnaderna må kunna nedbringas.
I detta afseende blifver utan tvifvel den frågan af största betydelsen,
huruvida mer än en högskola bör utrustas på det sätt, som betingas af
nutida fordringar.

Den högre tekniska undervisningen i vårt land representeras för
närvarande i första rummet af Tekniska Högskolan och äfven, om ock
med mindre hjälpmedel och i mindre omfattning, af Chalmers tekniska
läroanstalts högre afdelning. Såsom ofvan framhållits- står Tekniska
Högskolan med afseende på såväl lokaler och undervisningsmateriel som
lärarekrafter betydligt efter de flesta af utlandets tekniska högskolor.
I ännu högre grad gäller detta omdöme Chalmersska läroanstalten, och
frågan blifver därför närmast, huruvida den nu afsedda omorganisationen
af det högre tekniska undervisningsväsendet bör ske i den riktning, att
båda de nämda läroverken utvecklas på sådant sätt, att landet erhölle
tvenne med afseende på studiernas planläggning och omfattning likställda
högskolor, försedda med all den utrustning, som motsvarar nutidens
fordringar, eller man för närvarande bör åtnöja sig med en dylik
högskola.

Inledning. 17

Härvid är då först att märka, att för det årliga tillopp af omkring
300 nya elever, som antagits såsom grund för kommitténs förslag, således
för sammanlagdt omkring 1,100 elever inom alla årskurserna, erfordras,
enligt erfarenheten från andra länder, i och för sig ej nödvändigt mer
än en enda högskola. För att bestyrka detta påstående må här antalet
elever vid följande utländska högskolor år 1906 meddelas:

Högskola	Ordinarie elever	Andra elever
Berlin (Tyskland) ...........................	.......................... 2,683	924
Karlsruhe » ...........................	.......................... 1,469	207
Hannover » ..........................	.......................... 1,048	346
Darmstadt )> ...........................	......................... 1,586	381
Miinchen » ...........................	.......................... 2,216	544
Zurich (Schweiz).....................................	......................... 1,525	879
Del It (Holland)........................................	......................... 1,082	94
Wien (Österrike)....................................	.......................... 2,524	250
Prag (tyska högskolan) .....................	......................... 920	42
» ........................................................	.......................... 2,037	108

Af dessa siffror framgår att i andra länder icke mer än en fullständig
högskola ansetts behöflig för ett elevantal af den storlek, som blifvit lagd
till grund för kommitténs förslag.

Vidare är det klart, att utrustningen af två tidsenligt inrättade
mindre högskolor skulle medföra väsentligt större kostnader än utrustningen
af en enda större högskola. Visserligen kunde en del lokaler,
särskild! hör- och ritsalar, om eleverna fördelades på tv änne högskolor,
göras ej obetydligt mindre på hvardera stället, än om alla elever samlades
i en enda högskola. Men laboratorierna med deras tillbehör samt den
öfriga undervisningsmaterielen äro vida mindre beroende af elevernas
antal, och skulle i händelse af två högskolor, medföra nära dubbla kostnaden.
Dessutom skulle jämväl lärarepersonalen i sådant fall blifva ungefär
lika stor på båda hållen, och de årliga kostnaderna för statsverket såväl
därigenom som i öfrig! blifva i det närmaste lika stora för båda högskolorna.
Ej heller synes den utvägen vara för handen, att fördela
de olika fackriktningarna mellan de båda högskolorna, så att på hvartdera
stället endast vissa af de fackskolor, som eljest i allmänhet ansetts
böra vara representerade vid en och samma högskola, skidle förefinnas.
Det visar sig nämligen vid en undersökning af denna fråga, att äfven om
man bortser från olämpligheten i och för sig af att sålunda hafva, så

Inledning.

att saga, en half högskola på hvartdera stället, kostnaderna jämväl i sådant
fall skulle blifva icke obetydligt större, än om allenast en högskola inrättades,
alldenstund undervisningen inom flertalet af de grundläggande
ämnena och äfven för en del af fackämnena, trots inskränkningen af
fackskolornas antal, måste anordnas särskildt på båda ställen.

Till nu antydda omständigheter kommer därjämte det förhållandet,
att den Chalmersska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar och
sina i allmänhet treåriga kurser samt med sin i följd häraf mindre
specialiserade undervisning, visat sig motsvara ett verkligt behof för
beredande af högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller haft
tillfälle till att genomgå en mera fullständig högskolekurs. Och denna
anstaltens ställning inom det tekniska undervisningsområdet har varit af
den vikt och betydelse, att, om man nu skulle vilja utveckla denna anstalt
till större likhet med Tekniska Högskolan, behofvet af en ny teknisk
läroanstalt sådan som den Chalmersska utan tvifvel skulle ånyo göra sig
kännbart, och kostnaderna för det hela således komma att ytterligare ökas.

Under sina öfverläggningar har kommittén af nu antydda skäl
kommit till det resultat, att det skulle kräfva större ekonomiska uppoffringar
än som påkallas af landets närvarande behof, att på fullt tidsenligt
sätt utrusta mer än en teknisk högskola, och att den Chalmersska
läroanstalten fortfarande bör bibehållas vid sin nuvarande ställning och
uppgift, dock, såsom längre fram mera i detalj angifves, med den förbättring
i afseende å lärarekrafter och materiell utrustning, som för fyllandet
af denna uppgift numera måste anses nödig.

I enlighet med hvad sålunda anförts, har kommittén vid uppgörandet af
sitt förslag till ordnande af den högre tekniska undervisningen i riket
ansett såsom sin hufvuduppgift att angifva de åtgärder, som erfordras
för Tekniska Högskolans utvidgning och omorganisation. Dessa åtgärder
måste blifva särdeles genomgripande och enligt kommitténs mening
icke allenast omfatta undervisningens planläggning och omfång, utan
äfven läroverkets lokaler och materiella utrustning i öfrigt jämte lärarnas aflöningsförhållanden
m. m. De viktigaste förslagen afse upprättandet af
tidsenliga laboratorier för de olika tekniska läroområdena och därmed sammanhängande
förändringar i undervisningen. För detta ändamål, äfvensom
för att möjliggöra mottagandet af flera elever än hittills, föreslås
upprättande af fullständigt nya byggnader för Högskolan på en annan
tomt än den nuvarande och af tillräcklig utsträckning för tillgodoseende
af framtida behof af utvidgning.

Beträffande Chalmersska läroanstaltens högre afdelning har kommittén
i hufvudsak anslutit sig till ett af dess styrelse uppgjordt förslag

Inledning,

om inrättande af nya laboratorielokaler och ökadt utrymme i (ifrigt.
Kommitténs förslag innefattar jämväl de för förbättring af lärarnas ställning
och för en lämpligare anordning af undervisningen m. m. erforderliga
åtgärder.

Det är gifvet att de af kommittén föreslagna åtgärderna, särskildt
beträffande Tekniska Högskolan, komma att för sitt genomförande kräfva
högst betydande ekonomiska uppoffringar från det allmännas sida.

Hvad först angår de ärliga utgijterna, så skulle enligt kommitténs
längre fram afgifna förslag till framtida stat för Tekniska Högskolan,
totala beloppet af dessa utgifter, hvilka för närvarande kunna beräknas
till sammanlagdt omkring 276,800 kronor, under de närmaste åren och
intill dess den föreslagna nya organisationen hunnit komma till stånd,
efterhand växa tipp till ett belopp af omkring 627,400 kronor. Genom
den af kommittén föreslagna förhöjningen af elevernas öfningsafgijter till
i hufvudsak dubbelt så höga belopp som enligt nu gällande bestämmelser
skulle emellertid inkomsten af dessa afgifter, som för närvarande uppgå
till omkring 40,000 kronor årligen, kunna för den nya högskolan beräknas
till omkring 130,000 kronor, och således statens årliga utgift
komma att minskas från det ofvan angifna beloppet af 627,400 kronor
till omkring 497,400 kronor för framtiden.

För den Chalmersska läroanstalten föreslås en motsvarande ökning
af utgiftsstaten från den nuvarande summan af 120,100 kronor till 186,900
kronor för framtiden.

ökningen af de båda läroverkens årliga utgifter beror dels på de
ökade kostnaderna för inrättande af nya lärarebefattningar och framför
allt på den föreslagna löneregleringen för samtliga professurer, dels af
den föreslagna förhöjningen i utgifterna för bibliotek, samlingar, laborationer
m. m. samt dels slutligen, i fråga om Tekniska Högskolan, af den
i följd af läroverkets utvidgning påkallade stegringen i »diverse utgifter»
(uppvärmning, belysning och öfriga löpande utgifter). Den återstående
delen af ökningen hänför sig till utgifterna för kansli, betjäning och
stipendier.

Den jämförelse med flera till omfattningen med Tekniska Högskolan
jämställda utländska högskolor, som kommittén längre fram meddelat,
visar, att den för Högskolan sålunda beräknade utgiftsstaten icke öfverstiger,
utan i flertalet fall, oaktadt de högre kostnader för uppvärmning, belysning
och ventilation, som betingas af Högskolans nordliga läge, icke obetydligt
understiger motsvarande utgiftsstater för dessa läroverk.

Beträffande åter anslaget till nybyggnaderna och deras utrustning
slutar kommitténs förslag beträffande Tekniska Högskolan med den höga

Inledning,

summan af något öfver 9 millioner kronor, af hvilka 4 millioner utgöra
kostnaden för hufvudbyggnaden med dess ritsalar och auditorier, bibliotek,
kansli- och kollegiirum, aula samt en del andra lokaler. De fyra laboratoriebyggnaderna
för fysik och elektroteknik, för kemi och för bergsvetenskap
samt maskinlaboratoriet kosta omkring en million hvardera.
I nu nämda belopp är jämväl kostnaden för inredningen och laboratoriernas
utrustning inberäknad. Den återstående kostnaden fördelas på
ledningar för värme och belysning, in. in. för terassering o. d. och för
arbetets utförande samt för några smärre byggnader. För Chalmersska
läroanstaltens utvidgning har det behöfliga anslaget beräknats till 540,000
kronor.

Att kostnadssumman för den föreslagna nya Högskolan stigit till ett
så betydligt belopp, beror naturligtvis till en icke oväsentlig del på numera
gällande höga priser beträffande arbetskraft, material och utrustningen
med maskiner och öfriga apparater. Härtill kommer, att kommittén vid
förslagets uppgörande, då det ju handlar om upprättandet af en alldeles
ny och möjligast fullständig högskola, ansett nödvändigt att vid beräkningen
af lokalerna icke allenast taga hänsyn till de närmaste behofven
utan äfven att tillse, att en anordning ernås, som är tillräcklig för en
afsevärd framtid. Anställer man en jämförelse med kostnaderna för liknande
institutioner i utlandet, finner man jämväl, såsom på andra ställen
i betänkandet meddelas, att kommitténs förslag icke heller i fråga om
dessa kostnader innebär högre fordringar på. landets offervillighet än som
i andra länder sedan länge ansetts fullt motsvara ändamålet. Därjämte
bör man vid dessa jämförelser erinra sig, att med den nya högskolan,
fortfarande såsom hittills den bergsvetenskapliga afdelningen är förenad,
hvilket medför en motsvarande ökning af totalkostnaden, under det att
i utlandet i'' flera fall för denna afdelning särskilda dyrbara akademier
eller högskolor finnas inrättade.

Hvad den nuvarande högskolan beträffar, så har under de senaste
50 * åren för tomter, byggnader och utrustning sammanlagdt allenast omkring
1,200,000 kronor utgifvits. För statsverket uppvägas dessa utgifter
af den värdestegring, som den nuvarande tomten under samma tid undergått,
nämligen från de 66,000 kronor, som därför från början erlades,
till de 1,940,000 kronor, som enligt sakkunnig värdering numera utgöra
dess värde. Man kan därför med skäl påstå, att vid upprättandet enligt
kommitténs förslag af en fullständigt ny högskola, de för det gamla
läroverket utgifna medlen, äfven oafsedt nyttan för undervisningen, icke
gått förlorade för statsverket. I sammanhang härmed torde jämväl, vid
bedömandet af kostnadsfrågan, böra framhållas, att den föreslagna nya

Inledning.

högskolans förläggande till en tomt med sådant läge, som den åt kommittén
valda tomten äger, utan allt tvifvel skulle komma att väsentligt
öka värdet af de staten tillhöriga närbelägna tomterna, och i följd häråt
en afsevärd ersättning, åtminstone för en del af kostnaden, på detta sätt
kunna beräknas. _

Kommittén är emellertid i hvarje fall öfvertygad om, att de i Iragasatta
höga kostnaderna fullt motiveras genom betydelsen af de ändamål,
som kommittén med sitt förslag närmast åsyftat. A ena sidan skulle
nämligen genom inrättandet af de nya laboratorierna Högskolan erhålla
viktiga och nödvändiga hjälpmedel för att gifva sina elever den praktiska
utbildning, som industrien kan fordra af ett läroverk för den högsta
tekniska undervisning. Å andra sidan öppnas genom beredandet af ökadt
utrymme i öfrigt och genom ökningen af lärarepersonalen möjlighet för
en bildningssökande ungdom att i betydligt utsträcktare män än
hittills komma i åtnjutande af den, efter erfarenheten att döma,
ifrigt åtrådda tekniska högskoleundervisningen. Lika litet som de uppoffringar,
som erfordras för att äfven å teknikens område höja vårt land
till järn höjd med andra kulturländer, kunna anses öfverstiga landets ekonomiska
bärkraft, lika säkert är det enligt kommitténs förmenande, att
frukterna af dessa uppoffringar skola visa sig i en allt kraftigare utveckling
icke allenast inom industrien utan jämväl på näringslifvets öfriga
områden och med all säkerhet lämna ränta å det nedlagda kapitalet.

Kommittén öfvergår härefter till den närmare redogörelsen och
motiveringen för sitt förslag. För öfverskådlighetens skull meddelas
förslagen rörande Tekniska Högskolan och beträffande Chalmersska läroanstaltens
högre afdelning i hvar sin del af betänkandet.

TEKNISKA HÖGSKOLAN.

Historisk öfversikt.

Tekniska Högskolans historia går tillbaka till den 11 december ar
1798, då i ett Kungligt bref bestämdes, att en »mekanisk skola» skulle
inrättas och ställas i samband med den redan före medlet af 1700-talet
bildade »Kungl. målare- och bildhuggare-akademien». Skolans utveckling
mellan denna tidpunkt och år 1891 har blifvit utförligt framställd
i det underdåniga »Betänkande och förslag till utvidgning och omorganisation
af Tekniska högskolan», som den 15 december 1891 till
Konungen aflämnades af en genom Kungl. bref den 19 september 1890
tillsatt kommitté. Beträffande sagda skede inskränker sig därför kommittén
till att lämna allenast en kortare skildring, i öfngt hänvisande

till nämda betänkande. „

Den 8 juni 1826 utfärdades de första stadgarna för anstalten, som
då erhöll namnet Teknologiska Institutet. Enligt dessa stadgar skulle
ändamålet med nämda Institut vara »att samla och meddela kunskapei
och upplysningar, som äro nödvändiga för att med framgång idka
slöjder, eller hvad man vanligen kallar handtverk och fabriker». Detta
ändamål skulle vinnas:

»l:o) genom undervisning åt ynglingar och personer, som antingen
villa egna sig åt slöjderna eller redan däruti ingått; 2:o) genom råd
och upplysningars meddelande åt slöjdidkare; 3:o) genom berättelser
om slöjdernas tillstånd och framsteg, i sammanhang med offentliga utställningar
af inhemska slöjdalster; 4:o) genom upplysningar till vederbörande
styrelsegrenar i ämnen, som angå slöjderna.»

Institutet ställdes under en »Direktion» bestående af statssekreteraren
för Handels- och finansärenden såsom ordförande, Institutets
direktör samt tre af Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Läroverkets personal
utgjordes, utom af direktören, hvilken, jämte ledningen af anstalten,
hade att undervisa uti de »allmänna grunderna af industrien

Stadgar

1S36.

Tekniska Högskolan.

och biträda vid undervisningen i enskilda slöjders utöfning», af två
professorer, den ene i fysiken och dess tillämpningar, den andre i kemien
och dess tillämpningar, tre adjunkter, af hvilka den ene äfven
skulle vara sekreterare, eu ritare, en registratur- och handlingsskrifvare
samt en räkenskapsförare. Härtill kommo ytterligare tre lärare
af hvilka den ene, som tillsattes senare, år 1830, hade att undervisa
i lefvande språk.

Eleverna indelas redan i dessa äldsta stadgar uti ordinarie och
extra ordinarie. »Med . ordinarie elever förstås sådana ynglingar, som
anmäla# sig för att vid Institutet inhämta kännedom om alla de särskilda
kunskapsgrenar, hvaruti undervisning därstädes meddelas.»
»Extra ordinarie elever äro åter de, som blott önska begagna vissa
delar af undervisningen å de tider sådant står tillsammans med deras
öfriga sysselsättningar.» Kunskapsfordringarna för de såsom ordinarie
elever inträdessökande voro: »försvarlig kristendomskunskap, såvida den
sökande bekänner sig till den kristna läran, att kunna obehindradt läsa
svenska språket och skrifva detsamma någorlunda läsligt, samt att kunna
räkna qvator. species i enkla tal. Dessutom bör den, som söker
blifva ordinarie elev, visa sig ega utväg till bergning under den tid
undervisningen vid Institutet pågår». För de elever, som ej kunde motsvara
nyssnämda kunskapsfordringar, anordnades en elementär förberedande
lärokurs i »räkna och geometri», till hvilken kurs de flesta inträdessökande
synas hafva blifvit hänvisade. Därjämte föreskrefvos vissa
kunskapsfordringar af eleverna för begagnande af undervisningen i
de särskilda läroämnena.

Undervisningen omfattade elementär matematik, fysik och kemi,
maskini Aning, verkstads- eller modellarbete, kemisk teknologi samt
»enskild industri», hvartill år 1830 kom lefvande språk.

. _Ust kan numera knappast väcka förvåning, att läroplanen och undervisningsmetoderna
i en teknisk läroanstalt, hvars ändamål och anordningar
i öfrigt blifvit, på ofvan angifvet sätt bestämda, skulle blifva
föremål för stridiga åsikter. Sådana uteblefvo ej heller. Redan från
början yppades meningsskiljaktigheter, såväl inom direktionen som
mellan direktören och lärarna samt mellan de sistnämnda sins emellan,
rörande läroverkets egentliga uppgift, arten af den undervisning, som
borde meddelas och dennas lämpligaste anordning. Läroverket vacklade
mellan att vara en anstalt för inhämtande af vanliga realskolekunskaper
och en yrkesskola för bibringande af ren handafärdighet
i en del yrken, såsom i blomstertillverkning, garfning, färgning, salmiakoch
saptillverkning, metallarbeten, gjutning m. m.

Historisk öfversikt.

Hvad som ytterligare hämmade anstaltens verksamhet och försvårade
dess inriktande i rätta spåret var, att därmed redan från början
sammanlänkats en söndags- och aftonskola för beredande åt undervisning
åt gesäller och lärlingar, förnämligast i maskinritning, ritning åt
arkitektoniska prydnader och ornamentsritning för särskilda handtverksprofessioner,
geometriska konstruktioner, praktisk geometri och användande
af räkneskalan (sliding rule), jämte några för särskilda yrken
mera tillämpande ämnen, såsom proberkonst för guldsmeder, praktisk
färgningskonst, garfningskonst, salmiak- och såpberedning, feinissberedning,
hvitbetssockertillverkning, blekningskonst etc. Genom Kungl.
bref den 17 december 1830 erhöll Institutets direktion rättighet att
utfärda »gesällbref» för elever, som vid Institutet förvärfvat tillräcklig
skicklighet. Efter hvad man af befintliga handlingar ungefärligen kan
beräkna utfärdades under perioden 1827—1844 omkring 12 sådana

gesällbref årligen. ., T . , , e..

De upprepade klagomålen öfver förhållandena vid Institutet tor anledde

tillsättandet först af en Kungl. kommitté den 8 december 1832
och sedermera, sedan denna kommittés olika förslag icke. föranledt
nå°ra ändringar, och stridigheterna inom läroverket under årens lopp
snarare till- än aftagit, en ny kommitté enligt Kungl. bref den 28 november
1844. Åt kommittén, hvilken utgjordes af generaladjutanten
J. A. Ankarsvärd, kabinettskammarherren triherre I1. J. Wrede, professorn
N. G. Sefström samt, efter den senares frånfälle, direktören för
Institutet J. Åkerman, uppdrogs »att undersöka Teknologiska Institutets
tillstånd och afgifva yttranden om medlen till betryggande af dess nytta
och anseende i framtiden».

Denna kommittés arbete blef af stor och afgörande betydelse.
Den till en början gjorda utredningen af Institutets inre förhållanden
var föga uppbygglig. Ett stort antal elever enligt ett approximativ
t öfverslag på grund af befintliga handlingar, omkring 104, däiibland
äfven fruntimmer, år 1827 till ett antal af ej mindre än 41 —
hade visserligen årligen mottagits, men bestämmelserna rörande mträdesfordringarna
hade mestadels lämnats utan afseende, och af elei erna
voro många så minderåriga och än flera så svaga i sina förkunskaper,
att någon nytta af undervisningen var fullständigt utesluten. Till och
med 9 års gossar hade mottagits. Årligen hade också, säsong nämts,
o-esäller blifvit af direktionen utnämda (hvaribland äfven 4 fruntimmer
»gesäller i färgningskonst»), men dessa gesäller voro, helt naturligt
för öfrigt, i allmänhet ingalunda jämbördiga med sina i praktiken,

1844 års
kommitté.

Tekniska Högskolan.

Nya stadgar
1846.

på verkstaden eller fabriken, upplärda yrkeskamrater. De blefvo också
ofta, enligt kommitténs utsago, mycket dåligt vitsordade af de näringsidkare,
som användt dem.

k°mmEterade i dessa och andra afseenden underkastat de
radande förhållandena en skarp kritik komma de nya positiva förslagen,
och här spåras otvifvelaktigt, för första gången, en klarare uppfattning
åt hvad som i främsta rummet kräfdes. Teknologiska Institutets närn-fj
^ uPP8''^t borde vara att meddela en allmän vetenskaplig-teknisk
bildning, icke att bibringa handafärdighet för utöfning af sådana operationer,
som i handtverkerier och fabriker förekomma. Institutet borde
befnas från den lägre undervisning, som egentligen tillhörde de allmänna
skolorna. Läroämnena borde kompletteras och utvidgas, särskildt
betonades nödvändigheten af djupare kunskaper i matematik och beskrifvande
geometri, samt införandet i läroplanen af arkitektonisk ritning
och ornamentritning jämte. läran om råämnen och varuprodukter.
Undervisningen borde delas i högre och lägre lärokurser, så att nya
elever kunde emottagas efter vissa, ej för långa mellantider, och i öfrigt
så ordnas, att eleverna ej utginge med halfkunskaper, som utsatte dem
för att i det praktiska lifvet göra sig själfva och andra mera skada än
gagn. Den fullständiga lärokursen borde vara minst tvåårig; och
betonades särskildt, att eleven efter denna tid icke kunde anses bildad
i annat än grunderna för det hela, men för öfrigt något fullständigare
endast i den kunskapsgren, som han gjort till hufvudsak. Minst sex
lärare behöfdes,^ och åt den af dessa, som befanns lämpligast, skulle
att såsom Institutets föreståndare utöfva den närmare kontrollerande
tillsynen öfver undervisningen och vården af läroverkets
egendom.

På denna grundval utarbetade samma kommitté fullständigt nya
stadgar för läroverket, h vilka af Kungl. Maj:t, med ett par smärre
ändringar, gillades den 8 maj 1846 och funno sin tillämpning med ingången
af år 1848.

. .Enligt dessa stadgar skulle Teknologiska Institutet vara »en undervisningsanstalt
för sådane unge män, som egna sig åt något industriellt
lefnadsyrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och i synnerhet
kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper äro behöfliga.» Institutet
skulle därjämte, fortfarande såsom hittills, »på vederbörande ämbetsverks
begäran meddela yttranden i ämnen, som röra slöjderna samt tillhandagå
slöjdidkare med råd och upplysningar». Undervisningen fördelades på 3
professorer och 3 andra lärare, hvarjämte styrelsen, som bestod af fyra

Historisk öfversikt.

utaf Kungl. Maj:t utsedde sakkunnige män samt Institutets föreståndare,
ägde att anställa erforderligt antal extra lärare och »repetitörer». Professorer
och föreståndare utnämdes af Kungl. Maj:t, den öfriga personalen,
hvilken utom lärarna utgjordes af en sekreterare, en bibliotekarie
och en kamrerare, tillsattes af styrelsen. _ _ .

Beträffande eleverna finner man att den gamla indelningen i ordinarie
och extra ordinarie elever nu borttages, och dessa i stället indelas
uti elever, hvilka antagas årligen i september månad och åhörare, hvilka
när som helst kunna inskrifvas. För att antagas till elev fordrades
att hafva fyllt 16 år, att om den sökande bekände sig till den kristna
läran, hafva första gången begått nattvarden, att äga god frejd, samt
att genom inträdesexamen vid Institutet ådagalägga sig i matematiska
kunskaper samt antingen i tyska, franska eller engelska språken innehafva
så stort kunskapsmått, som erfordrades för att i studentexamen
godkännas. Åhörare antogos utan föregående pröfning och fingo mot
särskild afgift, som dock kunde medellösa efterskänkas, efter eget val
deltaga i undervisningen. Undervisningen skulle omfatta två år och
fördelas i en högre och en lägre kurs, hvardera om ett år. Sedan
emellertid erfarenheten snart nog visat att två år var en allt för kort
tid för den undervisning, som numera skulle bibringas eleverna, ökades
studietiden på af styrelsen gjprd framställning, genom Kungl. beslut
den 9 maj 1851 till tre år, dock så att nya elever antogos blott tva
år å rad,''men icke det tredje, detta föranledt däraf att läroverkets
aflöningsstat ej medgaf, att undervisning lämnades åt mera än två årsafdelningar
samtidigt. Enligt samma Kungl. bref infördes den for
läroverket egendomliga bestämmelsen, som sedermera skulle gifva anledning
till många debatter inom anstalten, att elev, som förfallolöst
försummar lektioner, erlägger böter, som tillfalla läroverkets stipendiekässä.

Institutets årsanslag, som år 1813 uppgick till endast 475 r.dr
banko och 1826 till 14,000 r:dr banko, hvartill år 1848 kommo 1,000
r:dr r:mt för elevstipendier, höjdes af 1856 års riksdag på grund af
Kungl. proposition till 49,500 r:dr r:mt. Därjämte beviljade Riksdagen
ett särskilt anslag af 480,000 r:dr r:mt till ny egen byggnad för Institutet.
Denna byggnad uppfördes, efter ritningar af F. W. Scholander,
å den för ändamålet till ett pris af 50,000 r:dr r:mt förvärfvade tomtplatsen
vid Drottninggatan n:o 95 under åren 1860—63, och sistnämda år
inflyttade Teknologiska Institutet i den bostad, som intill denna dag utgjort
dess hufvudbyggnad. En annan viktig förbättring, som tack vare

Egen byggnad
för
Institutet.

Tekniska Högskolan.

det. så väsentligt ökade årsanslaget lät sig genomföras, var att nya ordinarie
elever kunde årligen antagas, hvarigenom läroverket erhöll 3 årsafdelningar.
I de nya stadgar, som af Kungl. Maj:t fastställdes den 19
november 1858 bestämdes såsom inträdesfordringar för dessa elever, att
de skulle hafva sa stort kunskapsmatt i matematik, som vid rikets allmänna
högre läroverk meddelas, känna hufvuddragen af historien och
geografien, särdeles fäderneslandets, hafva inhämtat svenska språkets
grammatik samt kunna ledigt öfversätta lättare tyska författare.

Bergsskolan. Sedan år . 1864 årsanslaget ytterligare höjts till 55,500 r:dr r:mt,
hvarigenom några smärre förbättringar i undervisningen kunde vidtagas,
inträdde år 1867 en genomgripande förändring i Institutets organisatmn.
Den sedan år 1822 bestående Falu bergsskola blef genom
riksdagsbeslut 1866 införlifvad med Teknologiska Institutet, för hvilket.
ändamål Riksdagen beviljade ett extra anslag å 106,000 r:dr r:mt till
uppförande och inredning af särskild byggnad åt det nya bergsläroverkeh
å en af Brukssocieteten för 16,000 r:dr r:mt inköpt och för
ändamålet öfverlaten, invid Institutet belägen tomt. Årsanslaget till
den sålunda utvidgade institutionen höjdes för år 1869 med 19 500
r.dr r.mt, hvaraf 1,000 r:dr skulle utgå till stipendier åt elever vid bergsskoleafdelningen.
°

stadgar 1867. Nu utfärdades den 22 mars 186L7 förnyade stadgar för det sålunda
utvidgade Institutet, uti hvilka det icke minst anmärkningsvärda
är den inledningsparagraf, hvarigenom Institutets egenskap af tekniskvetenskaplig
anstalt, otvetydigt fastslås. Institutets ändamål är, »att åt
unge män, som vilja ägna sig åt något tekniskt lefnadsyrke, meddela
en därför erforderlig vetenskaplig bildning». Jämföres härmed de
ofvan återgifna ordalag, genom hvilka läroverkets ändamål betecknades
uti stadgarna af ar 1826, så framstår klart den utveckling, som de
genomlupna femtio åren åstadkommit i uppfattningen af hvad vårt lands
teknik och industri behöfde och kräfde af sin förnämsta tekniska läroanstalt.

%dckskni3i • Nu infördes också indelning i olika fackskolor, för hvilka undervisningen
oi dnades på det sätt, att densamma i första årsafdelningen var
gemensam för samtliga elever, men i de två högre afdelningarna fördelades
på fyra fackskolor, nämligen en för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi, en för kemisk teknologi, en för bergsvetenskap
med tre underafdelningar, samt en för väg- och vattenbyggnadskonst.
Lärarepersonalen förstärktes väsentligen, och en af lärarne i Bergsskolans
tillämpningsämnen skulle förordnas till afdelningsföreståndare för
denna fackskola, hvars speciella ledning sålunda tillkomme honom.

Historisk öfversikt.

Den äldre indelningen af eleverna i ordinarie och extra, som infördes
i stadgarna af år 1826, men borttogs i 1846 års stadgar, åteiinfördes
nu, ocli för de förstnämda ökades inträdesfordringarna med de
första grunderna af fysik och kemi. Fyra år senare öppnades genom
Kungl. bref den 23 februari 1871 Institutet för ännu en grupp af elever,
specialelever, för hvilka föreskrefs att, »där styrelsen finner lämpligt
sådant tillåta, i första rummet de, hvilka vid något af rikets universitet
aflagt bergsexamen och därefter andra, hvilka eljest .styrka, sig
äga -göda förkunskaper, må begagna undervisningen vid Institutet i ett
eller flera ämnen». Vid afgång från läroverket ägde sådana personer
undfå betyg öfver sina kunskaper i det eller de ämnen, hvaruti undervisning
meddelats dem.

Till följd af Fall! bergsskolas förening med Institutet tillerkändes
Brukssocieteten — som sedermera äfven förband sig att bekosta elevernas
i fackskolan för bergsvetenskap praktiska undervisning med högst

15.000 r:dr runt om året — rätt att insätta två ledamöter i styrelsen,
hvilken numera bestod af inalles 7 personer.

Från år 1869 uppfördes Institutets årsanslag, som då uppgick till

75.000 r:dr r.mt, på ordinarie stat.

Under början af 1870-talet, i sammanhang med den för nästan
alla näringsgrenar så gynnsamma ekonomiska ställningen, går en väldig
våg af nyvaknadt tekniskt intresse genom vårt land, Denna spåras
icke endast i en allmän industriell lifaktighet, utan äfven i. stegrad
sträfvan efter teknisk undervisning. Antalet, unga män, som vilja ägna
sig åt industrien och därföre söka inträde vid de tekniska läroverken,
stiger vid samtliga läroanstalter och är särskildt tilltagande i eminent
grad vid Teknologiska Institutet. Medan under perioden 1858—69 antalet
inträdessökande till ordinarie elevplatser vid Institutet utgjorde i
medeltal 43,5, steg denna medelsiffra under perioden 1869—77 till icke
mindre än 94,7, alltså till mera än det dubbla. Under åren 1873—77 var
denna siffra 136. Äfven hos Regering och Riksdag gör sig intresset
för den tekniska undervisningen, såväl den elementära som den högre,
på flera sätt kraftigt gällande. Vid 1872 års Riksdag väckte A. E. Roidenskiöld
motion om Teknologiska Institutets ombildning och förening med
Krigshögskolan, Skogsinstitutet, Farmaceutiska institutet samt den för
landtmätares utbildning afsedda lärokursen, till en stor gemensam teknisk
högskola. I enlighet med Riksdagens framställning tillsatte Kungl.
Maj:t för frågans utredning en kommitté, bestående af f. d. statsrådet
F. F. Carlson såsom ordförande samt professorn friherre A. H.
Fock, d. v. majoren sedermera statsrådet och generalen K. Ryding och

1872 års
kommitté.

Tekniska Högskolan.

professorn E. Edlund såsom ledamöter, hvarjemte Kungl. Maj:t till sekreterare
i kommittén förordnade professorn G. R. Dahlander. Denna
kommitté inlämnade den 4 november 1873 förslag, att med Institutet
förena samtliga nämda läroanstalter, med undantag af Krigshögskolan.
Visserligen förföll, på grund af vederbörande myndigheters utlåtande
detta förslag, men då under kommitténs utredning blifvit vitsordadt,
såväl att Institutets lärokurser i fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst,
för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi samt för
bergsvetenskap behöfde utsträckas från tre till fyra år, som äfven att
den ständigt fortgående ökningen af elevantalet påkallade förstärkning
af Institutets lärarekrafter och tillökning i dess årsanslag, anbefallde
Ivungl. Maj:t läroverkets styrelse att inkomma med utlåtande och förslag
i berörda hänseenden.

1 för6Tekniska n anledning af detta utlåtande, hvari tillika föreslogs upprättandet

Högskolan. åt en fackskola för arkitektur, och på Kungl. proposition i ärendet beslöt
1816 ars Riksdag att i hufvudsak bifalla de gjorda framställningarna
om förändringar, hvarigenom enligt Kungl. Maj:ts nådiga bref af den
12 maj 1876 ny stat fastställdes för det sålunda förändrade läroverket,
som hädanefter skulle benämnas Tekniska Högskolan. Därjämte borttogos
de hittillsvarande »adjunkt»- och »lärare»befattningarna och i
stället infördes lektorsbefattningar. Årsanslaget bestämdes till 139 200
kronor, däraf till löner och arvoden 108,200 kronor, till stipendier
0,000 kronor samt till bibliotek, samlingar, laboratorier, verkstäder
och diverse utgifter 28,000 kronor. På samma gång öfverflyttades
handläggningen hos Kungl. Maj:t af alla läroverket rörande ärenden
från Civil- till Ecklesiastikdepartementet, hvarförutom Högskolans
professorer och lektorer tillerkändes rätt, att efter uppnådda 65 års
ålder vid afskedstagandet uppbära pension å allmänna indragningsstaten.

Under åren 1877 79 omgestaltades undervisningen hufvudsakligen

på grund af och i öfverensstämmelse med ofvannämda kommittés
förslag. Den 2 mars år 1877 utfärdades nya stadgar för läroverket.

Tekniska Högskolan undergick genom de nya stadgarna och på grund
af det ökade årsanslaget en väsentlig ombildning och utvidgning. Antalet
professorer blef, enligt bestämmelserna i det ofvannämda Kungl.
brefvet, tolf, nämligen i ren matematik, i matematik och teoretisk
mekanik, i maskinlära med undervisning-sskyldighet i bergsmekanik
in. m., i maskinlära med undervisningsskyldighet i läran om ångmaskiner
m. m., i allmän och tillämpad fysik, i allmän kemi, mineralogi och
geognosi, i kemisk teknologi, i väg- och vattenbyggnadskonst, i metallurgi

Nya stadgar
1877.

Historisk öfversikt.

och hyttkonst, i grufvetenskap, i mekanisk teknologi samt i arkitektur.
Professuren i ren matematik hade redan beviljats af 1875 års
Riksdag; af de öfriga professurerna voro fyra nya, nämligen i allmän
kemi in. m., i maskinlära med undervisningsskyldighet i läran om ångmaskiner
m. in., i väg- och vattenbyggnadskonst samt i arkitektur,
livilka skulle ersätta de lärarebefattningar, som i dessa ämnen förut
funnits vid läroverket. Sex lektorsbefattningar upprättades, nämligen i
beskrifvande geometri och ritkonst, i konstruktion åt enkla maskindelai,
i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära för de fackskolor, livilka
icke påkallade en fullständig utbildning i maskinfacket, vidare i allmän
byggnadslära, i husbyggnadskonst och byggnadsstatik samt i metallurgi
och hyttkonst, den sistnämda befattningen i stället för den förutvarande
adjunkturen i detta läroämne. Åt dessa kunskapsgrenar voro elementar -mekaniken, den beskrifvande maskinläran och byggnadsstatiken nya
för läroverket, hvarjämte äfven såsom nya läroämnen intördes: friliandsteckning’,
ornameiitik och modellering’, förnämligast med hänsyn till
de blifvande arkitekternas utbildning, äfvensom läran om ångfartygskonstruktion
samt nationalekonomi. För undervisningen i de sistnämda
läroämnena inrättades fem extra lärarebefattningar.

Lärokursen i vissa fackskolor, nämligen i maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi, bergsvetenskap och arkitektur gjordes dels tre-årig,
dels fyra-årig samt i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst
fyra-årig, under det att lärokursen i fackskolan för kemisk teknologi
förblef tre-årig. Utom de af staten aflönade lärarna: professorer, lektorer,
extra lärare och assistenter infördes genom 1877 års stadgar eu ny
kategori af lärare, nämligen docenter, hvilka kunde af styrelsen antagas
för att meddela enskild undervisning åt elever, som önska erhålla sådan
på egen bekostnad.

Undervisningen skulle fortfarande vara obligatorisk för Högskolans
ordinarie elever, så att dessa i allmänhet voro skyldiga att deltaga i
alla till den fackskola de valt hörande läroämnen. Men lärarekollegiet
erhöll rättighet att medgifva de elever, som till följd af särskilda
bildningsmål eller af andra giltiga skäl önskade befrielse tran vissa läroämnen
eller dessas utbytande mot andra, att, såvidt det vore med god
ordning förenligt, vinna ändring i de för dem eljest gällande undervisningsplaner.
Genom denna bestämmelse blef större frihet än förut lämnad
eleverna att, efter egen önskan och med hänsyn till olika studiesyften,
ordna sin läroplan. Jämte de ordinarie eleverna skulle i Högskolan
intagas specialelever (se ofvan) »som åtnjuta undervisning endast
i ett mindre antal läroämnen» samt slutligen extra elever »hvilka efter

34 Tekniska Högskolan.

eget val begagna undervisningen, men icke äro berättigade att från
Högskolan erhålla kunskapsbetyg».

En annan viktig förändring, som genom 1877 års stadgar infördes
vid läroverket, var bestämmelsen, att studentexamen på reallinien äfvensom
studentexamen på latinlinien med komplettering i matematik, fysik
och kemi skulle berättiga till inträde, utan att, såsom förut varit händelsen,
förnyad examen behöfde aflägga^. Vidare förändrades icke oväsentligt
sättet för läroverkets förvaltning. Lärarekollegiet, hvars befogenhet
förut varit mycket inskränkt, erhöll betydlig utvidgning af sitt inflytande,
särskildt genom den rättighet det erhöll, att upprätta förslag till
återbesättande af lediga platser i Högskolans styrelse. Beträffande
föreståndarebefattningen, skulle vid inträffad ledighet en af Högskolans
ordinarie lärare förordnas till föreståndare, en förändring, som likväl
först år 1890 kom till verkställighet. Slutligen må nämnas, att genom
1877 års stadgar läroverket befriades från en börda, som blifvit i höggrad
tryckande, nämligen skyldigheten att afgifva yttranden i tekniska
ämnen på begäran af vederbörande ämbetsverk och att tillhandagå
enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar. I synnerhet den förstnämda
af dessa skyldigheter var för åtskilliga af lärarna mycket besvärande
och inkräktande på deras undervisning. Det var således eu
betydande fördel, att Tekniska Högskolans åliggande i detta hänseende
blef begränsadt till att afgifva de yttranden och upplysningar i tekniska
ämnen, hvilka Kungl. Maj:t finner behöfliga. Äfven med denna väsentliga
inskränkning har Högskolans verksamhet i fråga om tekniska utredningar
varit mycket ansenlig. År 1878 tillerkändes Högskolans
professorer och lektorer delaktighet i Civilstatens pensionsinrättning.

Bland följande års tilldragelser inom läroverket må nämnas, att den
hittillsvarande professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi genom
Riksdagens beslut 1884 uppdelades i en professur uti allmän kemi
och ett nyupprättadt lektorat i mineralogi och geologi, samt att af samma
Riksdag ett extra anslag å 24,000 kronor beviljades för komplettering
af inredningen m. m. på kemiska afdelningen samt till anskaffande af
en del maskiner och redskap för mekaniska verkstaden. Det ordinarie
anslaget höjdes af samma Riksdag till 146,700 kronor.

.På hemställan af Högskolans styrelse bestämde Kungl. Maj:t den
12 juni 1885 bland fordringarna för inträde i Kungl. väg- och vattenbyggnadscorpsen,
att den sökande skulle hafva genomgått den fyra-åriga
lärokursen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst vid Tekniska
Högskolan och därifrån hafva erhållit fullständigt afgångsbetyg.

Historisk öfversikt.

Deri 2 mars 1888 förordnades, att officerare vid flottan, hvilka egna
sig åt minförsvaret, skulle till ett antal af högst tre om året genomgå
en för ändamålet afpassad två-årig specialkurs vid Tekniska Högskolan.

Under åren närmast efter 1878 inträdde en med den allmänna
ekonomiska tillbakagången vid slutet af 1870-talet sammanhängande
reaktion i tillströmningen till landets tekniska undervisningsanstalter.
Vid Tekniska Högskolan sjönk siffran af inträdessökande från 103 under
år 1877 till 90 år 1878 och ned till 69 år 1879. Sedermera höll sig antalet
inträdessökande med små växlingar någorlunda konstant under
tio års tid. Men i slutet af 1880-talet började åter en så häftig tillströmning,
att Högskolan med för handen varande lärarekrafter och
lokaler såg sig ur stånd att emottaga samtliga kompetenta inträdessökande.
Medan nämligen lärarekrafter och lokaler voro afpassade. för
emottagandet af högst 80 elever i första årsafdelningen, hvilken siffra
genom Kungl. Maj:ts beslut blifvit fastställd, voro de inträdessökande
år 1888 redan 96, och året därpå 129.

Högskolans stat för år 1890 hade i sammandrag följande utseende:

12 professorer, aflöningar

7 lektorer, » .................

Extra lärare, » .................

Tillfälliga lärare och assistenter .....

Rektor, kansli, m. m., arvoden........

Betjäning, aflöningar .........................

Biblioteket, anslag................................

Till samlingar, m. m..........................

Till kemiska laborationer....................

» verkstaden.....................................

» diverse utgifter.............................

» stipendier ..........................•.........

Af förre föreståndarens aflöning ....

............. kronor

............. »

............ »

............. »

............ ''»

............ »

............. »

............ ))

........... »

.............. »

Summa kronor

69,500: —
19,750: —
9,150: —
7,000: —
4,700: —
3,500: —
3,500: —
5,000: —
6,000: —
2,500: —
10,000: —
3,000: —
3,100: —

146,700: —

Dessutom hade läroverket en extra inkomst af omkring 2,000 kronoi
genom afgifter från special- och extra elever, hvarjämte elevernas
i bergsskolan praktiska öfningar fortfarande bestredos af Järnkontoret
med ett belopp af högst 15,000 kronor årligen. Slutligen tillkommo
en del stipendiefonder, för hvilka här ej torde behöfva redogöras.

Tekniska Högskolan.

1890 års
Kommitté.

Nybyggnad
för kemiska
fackskolan.

Af^de ofvannämda 129 inträdessökande vid höstterminen 1889
voro 95 kompetenta att intagas vid läroverket, alltså 15 mera än det
fastställda antalet.. Tolf af de sålunda uteslutna inlämnade till Kungl.
Maj.t en underdånig anhållan att, enär de uppfyllde stadgarnes kompetensfordi
ingår, komma i åtnjutande af Högskolans undervisning. Kungl.
Maj:t anvisade nu, för att möjliggöra jämväl dessa 12 elevers intagande,
ett särskilt anslag af 4,500 kronor, hvaraf 2,400 kronor för år 1889
och 2,100 kronor för år 1890.

. Med anledning . af det ökade antalet inträdessökande och för att
därjämte behandla vissa frågor rörande de växande fordringarna på en
tidsenligare anordning af undervisningen in. in. tillsatte Kung]. Maj:t
den 19 september 1890, efter Riksdagens hörande, en kommitté för
afgifvande af betänkande och förslag »angående behofvet af och sättet
för° omorganisation af Tekniska Högskolan». Till kommitténs ordförande
utsågs högskolestyrelsens ordförande generaldirektören grefve Rudolf
Cronstedt och till öfriga ledamöter generaldirektören E. Storckenfeldt,
föreståndaren vid Högskolan professor G. R. Dahlander, professorn A.
Lindstedt samt^ dåvarande kaptenen sedermera landshöfdingen A. G.
Svedelius. Angående denna kommittés verksamhet se vidare sid. 45 o. f.
Enär äfven ai 1890 elevantalet var större än vanligt, erhöll läroverket
för år 1891 ett extra anslag af 8,400 kronor till bestridande af de ökade
kostnaderna. År 1892, då elevantalet i första afdelningen höjdes från 80 till
100, beviljades af Ivungl. Maj:t 2,000 kronor till undervisningens förstärkning,
samt af Riksdagen 43,500 kronor, hvaraf 15,800 kronor till
lärarekrafternas förstärkning under läsåret 1892—93 och återstoden till
lokalernas förändring m. m.

Från . och med höstterminen 1892 erlades, sedan Riksdagen gjort
framställning om införande af terminsafgifter, 10 kronor i öfningsafgift
af eleverna i allmänhet och 20 kronor för vissa laborationer.

Under år 1893 beviljades af Riksdagen ytterligare 3,200 kronor,
afsedda för undervisningen i elektroteknik. För hvartdera af åren 1894
och 1895 beviljades af Riksdagen ett extra anslag å 16,400 kronor till
undervisningens förstärkande och 3,200 kronor särskilt för den elektrotelmiska
undervisningen.

1895 års Riksdag anslog, efter af Kungl. Maj:t aflåten proposition,
306,230 kronor till ny byggnad för Högskolans kemiska, kemisktekniska
och mineralogiska institutioner samt 12,000 kronor till maskiner,
in. m. för mekaniska laborationer, hvarjämte Kungl. Maj:t ur manufakturförlagslånefonden
beviljade ett anslag af 23,000 kronor till en
byggnad för inrymmande af den med Högskolan förenade Materialprofnings
anstalten.

Historisk öfversikt.

För år 1896 beviljades 17,600 kronor till undervisningens förstärkning
och 3,200 kronor till den elektrotekniska undervisningen.

Under år 1897 tillsattes på Högskolans ordinarie stat sju nya extra
lärarebefattningar, nämligen: i matematik, i'' maskinlära i väg- och

vattenbyggnadskonst, i mekaniska laborationer, i elektroteknik, i elektrokemi
och i teknisk hygien. Dessutom öfverfördes till ordinarie stat
det sedan år 1893 professorn i kemisk teknologi på extra stat tilldelade
lönetillskottet af 600 kronor, såsom ersättning för hans till undervisningslokaler
apterade boställsvåning. Härigenom likställdes denna
professur i afseende å löneförmåner med öfriga professurer Sekreterarens
och kamrerarens löner ökades från de hittillsvarande beloppen åt
resp. 1,000 och 600 kronor till 1,200 och 800 kronor. Därjämte höjdes
terminsafgifterna till 20 kronor för elever i allmänhet och till 40
kronor för dem, som deltoge i vissa laborationer. ^

För år 1898 anvisades 13,200 kronor till det förra kemiska laboratoriets
omändring till fysiskt och elektrotekniskt laboratorium, 15,000
kronor till undervisningsmateriel samt 13,100 kronor till undervisningens
förstärkande. ... , ,

Genom beslut af 1898 års Riksdag förbättrades lönevillkoren för lektorerna
mot någon tillökning i deras tjänstgöringsskyldighet, hvarjemte
inrättades tre nya lektorat, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst och
i husbyggnadskonst samt eu extra lärarebefattning i zymoteknik, vissa
andra anslag höjdes, och den ordinarie staten för 1899 erhöll i sammandrag
följande utseende:

12 professorer, aflöningar..............................

10 lektorer, » ...........................

Extra lärare, » .............................

Tillfälliga lärare och assistenter.................

Rektor, kansli in. m.....................................

Betjäning, aflöningar ......................................

Biblioteket, anslag ..........................................

Till samlingar, m. m.......................................

y> kemiska laborationer ............................

» verkstaden.................................................

» diverse utgifter.................. ....................

» stipendier..................................................

» resestipendier för lärare ..................... ..

Summa kronor 187,050: —

Genom samma Riksdags beslut erhöllo samtliga lektorer vid Högskolan
rätt till ålderstillägg å 500 kronor efter fem års val vitsordad

........ kronor	70,100	—
	35,000	—
	19,250	—
»	14,300	—
	7,500	—
»	5,100	—
»	4,500	—
»	8,000	—
»	6,000	—
	2,500	—
	10,000	—
	3,000	—
................ »	1,800	—

Nuvarande

stadga)-.

^Tekniska Högskolan.

tjänstgöring samt de lektorer, hvilkas aflöning utginge med 3,000 kroå^OO^kro/or^
årS Sådan tJän8tSöring ett andra ålderstillägg

, ^dr..d^99 ars Riksdag höjdes det ordinarie anslaget med 2,000

cronor for upprättandet af en extra Lärarebefattning i läran om metalernas
egenskaper, hvarjämte, för att möjliggöra elevantalets höjande
i forsta avdelningen från 100 till 125, för år 1900 å extra stat anvisades
8,300 kronor till lararekrafternas förstärkande, 8,254 kronor till
undervisningsmateriel och 30,400 kronor för värmelednings- och belvsmngsanordnmgar.
& ^

i qoo 9?° aiS ?lknda? bevilJade å ordinarie stat dels en förhöjning af
1,300 kronor i aflömngen till professorn i grufvetenskap, hvarigenom
denne piofessor likställdes med ofnga professorer, dels 2,000 kronor

•r T rXtra ?nnebefattmng'' i tillämpad värmelära. Å extra stat beviljades
för ar 1901 14 300 kronor till lärarekrafternas förstärkning.

irnnn i 199f11 Riksdag beviljades, förutom ett extra anslag af
lb,OUO kionor till lararekrafternas förstärkning äfvensom 6,800 kr till
utrustning af vissa laboratorier, ett belopp af 2,550 kronor å ordinarie
stat, nämligen dels _ 1,800 kronor för att förändra extra lärarebefattmngen
i. elektrokemi till ett lektorat och dels 750 kronor till löneförbättring
åt extraläraren i teknisk hygien.

Bnenf28ir Unii901uUt?rdame, MaJ:t nJa stadgar, hvilka äro

e, som förtfaiande galla för Tekniska Högskolan. Enligt dessa stadgars
inledningsparagraf har Högskolan till ändamål »att meddela vetenskaplig
och konstnärlig teknisk bildning samt att främja utvecklingen
åt de vetenskaper och konster, som tillhöra området för dess verksamhet)).
Högskolan skall innehålla:

»a) eu fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi
med tre underafdelningar, nämligen: ö

... -1) en för maskiningenjörsväsendet med dels tre- och dels fyråriglärokurs,
J °

2) eu för den mekaniska fabriksindustrien med dels tre- och dels
fyraårig lärokurs,

3) en för skeppsbyggnadskonst med fyraårig lärokurs (nyinrättad);

1 är okurs6 ^nyinrättad)®) * eiIektroteknik med dels tre- och dels fyraårig

. . e“ fackskola för kemisk teknologi med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs, J

*) Se nedan sid. 43

Historisk öfversikt.

d) en fackskola för bergsvetenskap med tre nndcrafdelningar,

nämligen: ... ,

11 en för bergsmekanik med fyraårig lärokurs, „ „ .

2) en för metallurgi och liyttkonst med dels tre- och dels fyraårig

laiokurs,n ^ ^{Vetenskap med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;

e) en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst med fyraårig

lärokurs,^ för arkitektur med fyraårig lärokurs.»

Läroämnena vid Högskolan äro följande. )

ren matematik; beskrifvande geometri; geodesi och topografi,
allmän fysik; fysiska och fysisk-tekniska laborator; elektroteknik
jämte laborationer; tillämpad värmelära; teoretisk mekanik, beskr .
vande maskinlära; konstruktion af maskinelement ochZ l
käran om vattenmotorer och vattenuppfordringsverk;. latun om i armé
motorer- skeppsbyggnadskonst; mekanisk teknologi; mekaniska och
mekanisk-tekniska laborationer; bergsmekanik; allmän kemi; analytis
kemi- kemisk teknologi; elektrokemi; kemiska och kemisk-tekniska
laborationer; mineralogi och geologi; bergskemi; ™

ee-enskaner- järnets och andra metallers metallurgi; hyttkonst, grut
vetenskap och grufmätning; byggnadsstatilc; allmän byggnadskrav
husbyggnadskonst; arkitektur; byggnadskonstens historia, orna»! ,
vägbyggnadskonst; vattenbyggnadskonst; brobyggnadskonst, mearntningf
frihandsteckning; modellering; zymotekmk; teknisk hygien samt

nationalekonomi och näriiigslagstiftnmgJ>

»Därjämte må, på framställning af lararekollegiet eller efter dess
hörande, styrelsen, då så finnes lämpligt anordna undervisning, till
den utsträckning tillgängliga medel och lärarekrafter det medgifva,
äfven i andra läroämnen, som kunna vara af gagn för eleverna

Läroåret innefattar två terminer, en hosttermin fr. _o. m. 10 sep
tember t. o. m. 19 december och en vårtermin fr. o. m. 10 januari t. o m.
10 juni. Dock afslutas undervisningen for vag- och vattenbyggna
samt arkitektur fackskolan den 30 april. Likaså upphör vid samma tidpunkt
undervisningen å läroverkets lokaler for bergsvetenskapliga fack k°laEleverna,

som i allmänhet antagas endast vid höstterminens bor jan’

»aA ordinarie elever, hvilka följa undervisningen till den omfattning,
som erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna undfå af

gångsbetyg;

Angående de olika läroämnenas omfattning se

närmare Bil. Litt. X.

Tekniska Högskolan.

• b) extra ordinarie elever, hvilka åtnjuta undervisning endast i ett

ES^erhSi Z~ 8amt ÖfV6r 8ina klmSkaper 1 deSSa

c) tillfälliga elever, hvilka efter eget val begagna undervisning-en
mGn nC ar? berättigade att från Högskolan erhålla bety o-• ’

föllio-n I113116 i6ftra ,ordmaVe elever antagas af styrelsen, men tillfällig^
elever af rektorn (se nedan).

. Vld Högskolan emottagas i allmänhet endast manliga elever- dock
ma, nar utrymme och förhållanden i öfrigt sådant medgifva, till''extra
or mane eller tillfällig elev antagas äfven kvinna under samma vilkor,
som för manlig mträdessökande föreskrifvas.»

it.. (Hittills har denna rättighet för kvinnor att vinna inträde vid
Hogskolan endast begagnats i tre fall.)

afdeln?ng°äm ^ inträde SåS°m ordinarie elev 1 Högskolans första

-A*) den’ med godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi
aflagt mogenhetsexamen på reala linien och företer vederbörligt intyg
om godkänd färdighet i hnearritning och frihandsteckning, till det omfång
som i stadgan for rikets allmänna läroverk föreskrifves för reala linien •

. afla§''t mogenhetsexamen på latinlinien och tillika’
förn ?rdmn? anStäl‘d fy]]oadspröfning, erhållit vits dem

Torn fnkrda .kunskaPei; 1 matematik, fysik och kemi, motsvarande
3? 3jordras i mogenhetsexamen på reala linien, samt om godkänd
färdighet i hnearritning och frihandsteckning till ofvan angifvet Omfång anstalt

fpLfP a%änSsexamen Chalmers’ Tekniska Läro och

tillika6 oftP g ; fan “5?“ af iikets tekniska elementarskolor
och tillika, efter en vid högre allmänt läroverk i vederbörlig ordning

anstånd profning erhållit vitsord om godkända kunskaper 1 svensk!

språket, främmande lefvande språk, historia och geografi*motsvarande

äem, som fordras i mogenhetsexamen på reala licent

t*1 +GXtra ordmarie el®ver i högskolans första afdelning må styrelsen
antaga personer med väl vitsordad, längre tid fortsatt praktisk

IfdreW6 1 3ntal af °mkting 10 % af hela elevantalet tårurna

För att vinna inträde såsom extra ordinarie elev skall sökande
a agAlaSpa’ att han mnehar ett af styrelsen bestämdt kunskapsmått.»
rcRTi f8afglft??- Si°T under de senaste åren utgått med 20 kronor,
2, 4?- kr°p°r (f^ ]aboranter) Plef nu bestämd till 50 kronor i terned«?tJ°r
• aia °rdina"e, elever, dock med rätt för lärarekollegiet att
nedsatta mindre bemedlade elevers afgifter till halfva beloppet.

Historisk öfversikt,

1 stället för denna öfningsafgift erlägga extra ordinarie och tillfälliga
elever till Högskolans kassa en af styrelsen, särskilt för extra
ordinarie och särskildt för tillfälliga elever, bestämd afgift för hvarje
läroämne, i hvilket det tillätes dem att begagna undervisningen.

Genom samma stadgar tilldelades Högskolans föreståndare, som
förordnas af Kungl. Maj:t efter af styrelsen afgifvet förslag för eu tid
af fyra år, benämningen rektor.

Bland de efter 1901 timade förändringarna inom Högskolan må
följande mera betydelsefulla särskildt omnämnas.

År 1902 blef genom Riksdagens beslut professuren i väg- och
vattenbyggnadskonst delad i tvenne professurer, den ena för väg- och
brobyggnadskonst, den andra för vattenbyggnadskonst. Den för
ändamålet erforderliga höjningen i det ordinarie anslaget uppgick, i
följd af att extralärarebefattningen i det senare ämnet indrogs, endast
till 4,000 kronor.

1903 års Riksdag höjde det extra anslaget till 17,500 kronor och
beviljade 5,000 kronor till erhållande af elektrisk ström från Stockholms
Elektricitetsverk.

Alltsedan år 1902, då innehafvaren af Högskolans dåvarande enda
professorsbefattning i elektroteknik G. R. Dahlander erhöll nådigt afsked,
hade undervisningen i ämnet uppehållits på förordnande och medelst
extra lärare. Orsaken till denna provisoriska anordning var i
främsta rummet den, att det i betraktande af elektroteknikens utomordentligt
hastiga utveckling befanns omöjligt finna en person med nog
omfattande kompetens att uppehålla en professur i hela det vidsträckta
ämnet. I skrifvelse den 26 september 1904 anhöll därför Högskolans styrelse
hos Kungl. Maj:t, att utom den redan befintliga professuren en
ny sådan måtte inrättas, så att undervisningen skulle kunna delas och
det därigenom möjliggöras att finna kompetenta personer för båda befattningarna,
Därest den föreslagna professuren blefve bifallen kunde anslaget,

2,500 kronor, å ordinarie stat till en extra lärare i elektroteknik utgå.

Denna styrelsens framställning hade till följd, att 1905 års Riksdag,
i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition, beslöt upprättandet af en professur
i teoretisk elektroteknik samt borttagande ur den ordinarie staten
af anslaget till extra läraren i elektroteknik. Högskolans ordinarie
anslag ökades härigenom med 3,500 kronor.

Åt Tekniska Högskolans professorer beviljade 1904 års Riksdag, i
enlighet med Kungl. proposition och i öfverensstämmelse med föregående
års Riksdagsbeslut rörande universitetens professorer, rättighet
att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å

Tekniska Högskolan.

lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring
ett andra ålderstillägg af 500 kronor.

Högskolans anslag i öfrigt af statsverket voro under 1905:

ordinarie anslag.................................................................................. 198,900 kr.

extra anslag för undervisningens förstärkning........................ 17,500 »

Under år 1906 höjdes det ordinarie anslaget med 4,100 kronor till

203,000 kronor, dels genom inrättandet af den ofvannämda professuren
i elektroteknik, under samtidigt borttagande af extra lärarebefattningen
i ämnet, dels därigenom att lönen för professorn i metallurgi
ändrades från 5,400 till 6,000 kronor, såsom ersättning för hans till
undervisningsändamål apterade boställsvåning. På extra stat beviljade
1905 års Riksdag ett belopp af 8,104 kronor till täckande af kostnaden
för verkställda utredningar angående Högskolans utvidgning samt

17,500 kronor till undervisningens förstärkning. För anskaffande af
undervisningsmateriel till Högskolans elektrotekniska fackskola beviljade
1906 års Riksdag ett extra anslag af 15,000 kronor.

Styrelsens upprepade underdåniga framställningar rörande en förbättring
af lektorernas ställning äfvensom den omständigheten, att 1904
och 1905 års Riksdagar beviljat löneregleringar åt de allmänna läroverkens
och de tekniska elementarskolornas lektorer föranledde Kungl.
Maj:t att till 1906 års Riksdag aflåta nådig proposition, enligt hvilken
åt en hvar af Tekniska Högskolans ordinarie lektorer skulle beviljas
eu tillfällig löneförbättring för 1907 af 1,000 kr., hvaraf 500 kr. skulle
betraktas såsom lön och 500 kr. såsom tjänstgöringspenningar. Vid
samma Riksdag inlämnade därjämte ledamöterna af Första Kammaren f. d.
generaldirektören A. R. Åkerman och f. d. öfverståthållaren friherre C. G.
Tamm samt ledamoten af Andra Kammaren generalpostdirektören J. E.
von Krusenstjerna likalydande motioner om likställighet i löneförmåner
för Tekniska Högskolans lektorer med de e. o. professorerna vid
universiteten. Riksdagen biföll emellertid Kungl. Maj:ts proposition, och
Högskolans extra anslag höjdes i enlighet härmed för 1907 med 8,000
kr. Samma tillfälliga löneförbättring för de ordinarie lektorerna beviljade
1907 års Riksdag för 1908. Riksdagen 1907 anvisade dessutom
ett extra anslag för 1908 af 15,279 kronor för anskaffande af undervisningsmateriel
till Högskolans maskinlaboratorium.

Sedan Kungl. Maj:t den 13 okt. 1905 utfärdat bestämmelser rörande
utbildning af mariningenjörselever, mariningenjörsaspiranter m. m. samt
såsom villkor för antagandet till aspirant fastställt idkandet af studier
vid Tekniska Högskolan har, såväl under 1906 som under 1907, på nådig
befallning beredts plats åt tre mariningenjörselever såsom ordinarie

Historisk öfversikt.

4:5

elever i fackskolan för maskinbyggnadskonst med underafdelning för
skeppsbyggnadskonst.

Det alltsedan år 1851 gällande s. k. »pliktsystemet», enligt hvilket
en kronas böter erlades till stipendiekassan för hvarje utan laga skäl
försummad lektion, blef på underdånig framställning af den år 1901
bildade »Tekniska Högskolans Elevkår» och efter infordrade yttranden
från Högskolans styrelse och lärarekollegium genom Kung], förordning
den 8 dec. 1904 afskaffadt.

En annan del af Elevkårens verksamhet, hvilken understöddes
af lärarekollegiet, var inrättandet af en s. k. »praktikbyrå», afsedd. att
bereda kårens medlemmar tillfälle till praktisk sysselsättning, såväl
under ferierna som efter afgången från läroverket. Byrån, som började
sin verksamhet under år 1907, står under öfverinseende af tvänne kontrollanter,
hvaraf den ene utses af Svenska Teknologföreningen och
den andre af Tekniska Högskolans lärarekollegium.

Efter föregången skriftväxling med Tekniska Högskolans styrelse
hemställde Kungl. Landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 10
juni 1907 hos Kungl. Maj:t, att personer, hvilka önska utbilda sig till
landtbruksingenjörer i statens tjänst måtte, till ett antal af årligen högst
tre, äga att i egenskap af tillfälliga elever deltaga i undervisningen vid
Tekniska Högskolan. Med bifall härtill har Kungl. Maj:t den 31 december
1907 bestämt, att för vinnande af behörighet såsom landtbruksingenjörer
högst tre personer årligen må åtnjuta dylik undervisning vid Högskolan.

Den senaste viktigare förändring inom Högskolan, som kommittén
har att anteckna är den i Kungl. bref den 3 april 1908 gifna bestämmelsen,
att den elektrotekniska fackskolan, som allt ifrån sitt införande
vid Högskolan år 1901 varit obligatorisk 3-årig från och med
höstterminen 1908 och tills vidare skall vara obligatorisk 31 2-årig.

Tillströmningen af inträdessökande har under åren efter 1904 varit
någorlunda konstant. Medan antalet kompetenta inträdessökande till första
årskursen år 1904 var 176, utgjorde detta antal 1905: 190, år 1906:
185 och år 1907: 191. Såsom längre fram (sid. 67) närmare påvisas
angifva dock dessa siffror endast antalen af dem, som ägt tillräckligt
goda betyg för att vid den starka konkurensen kunna halva någon förhoppning
om att blifva antagna till ordinarie elever. Enligt Kung!. Maj:ts
beslut kunde af sådana inträdessökande endast 125 årligen intagas, däruti
inberäknade äldre kvarsittande elever samt, under 1906 och 1907, de tre
mariningenjörsaspiranter, för Indika enligt nådig befallning plats skulle
beredas. Svårigheterna för Högskolan med hänsyn till lokaler, lärarekrafter
och utrustning i öfrigt, hafva under senare åren ökats, icke blott
till följd af det stora elevantalet utan äfven i följd af teknikens allt

Tekniska Högskolan

mera stegrade behof och anspråk på den högre tekniska undervisningen.
Styrelsens förklaring i underdåniga skrifvelsen den 26 september 1904
att »det antal elever, som under föregående åren kunnat mottagas, numera
icke utan väsentligt men för undervisningen kan bibehållas» har allt
fortfarande sin giltighet.

Förhållanden
år 1908.

Tekniska Högskolans hela antal ordinarie elever utgör för närvarande,
år 1908, 381, hvaraf:

i första	årskursen...............................	............................. 123
» andra	» .............................	.......................... 108
» tredje	» ..............................	............................ 99
» fjärde	» .............................	............................. 51

På de olika fackskolorna visar innevarande år en fördelning af
de studerande i enlighet med följande tabell:

hackskolan för ''maskinbyggnadskonst incl. skeppsbygg nadskonst

m. m............................................. antal elever 88

» » elektroteknik ................................................... » » 77

» » väg- och vattenbyggnadskonst.................. » » 95

» » arkitektur ......................................................... » » 28

» » bergsvetenskap............................................... » » 61

» » kemisk teknologi............................................ » » 32

Antalet nuvarande lärarebefattningar utgör 76, hvaraf 14 professurer,
11 lektorat, 20 extra lärare- och 28 assistentbefattningar samt 3
docenturer.

Högskolans ordinarie stat för år 1908 har i sammandrag följande
utseende:

14 professorer, aflöningar .....................................

11 lektorer, » .....................................

11 extra lärare » .....................................

Ofriga extra (tillfälliga) lärare och assistenter

Rektor, kansli m. m...............................................

Betjäning, aflöningar ..............................................

Bibliotek, anslag.......................................................

Till samlingar m. m...............................................

» kemiska laborationer........................................

» verkstaden........................................................

» diverse utgifter.................................................

» stipendier for elever .....................................

» resestipendier åt lärare ...................................

.............. kronor 84,000

.............. » 38,000

.............. » 18,300

.............. » 14,300

.............. » 7,500

.............. » 5,100

» 4,500

............. » 8,000

............. » 6,000

.............. » 2,500

.............. » 10,000

.............. » 3,000

............. » 1,800

Summa kronor 203,000

Föregående utredningar.

Transport kronor 203,000
De extra anslagen till förstärkning al lärarekrafter
och till tillfällig löneförbättring åt lektorer utgöra för

samma år ........................................................................._• kronor 25,500

Elevafgifterna, för ordinarie, extra ordinarie och
tillfälliga elever (beräknade enligt 1907 års afgifter) » 40,310

Lägges härtill ett extra anslag för år 1908 alsedt
till anskaffande af undervisningsmateriel för Högskolans

maskinlaboratorium ................................................................... 15,279

så utgöra Högskolans sammanlagda inkomster — oberäknade
8,000 kronor för ålderstillägg och 460 kronor för_

dyrtidstillägg — under år 1908............................................ kronor 284,089

Föregående utredningar sedan år 1890.

För att klargöra innebörden af det förslag till reorganisation af
Tekniska Högskolan, som kommittén i det följande kommer att framlägga
torde det vara nödvändigt att i liufvuddrag redogöra för de utredningar
och förslag, som från och med 1890 vid olika tillfällen förekommit,
äfvensom för de åtgärder, hvilka däraf redan blifvit föranledda. Det
kan därvid ej undvikas att åtskilligt af det i föregående historik redan
nämda här i största korthet upprepas. De utredningar, som företagits
före 1890 äro i den historiska öfversikten omtalade.

Såsom i öfversikten, sid. 36, blifvit anlördt tillsatte Kung!. Maj:t,
efter Riksdagens hörande, den 19 september 1890 en kommitté för
afgifvande af betänkande och förslag »angående behofvet af och sättet
för utvidgning och omorganisation af Tekniska Högskolan». Denna
kommittés den 15 december 1891 afgifna betänkande och förslag innehöll
i hufvudsak följande.

Undervisningen skulle så anordnas, att i läroverkets första årskurs
120 ordinarie elever kunde mottagas. Fn fackskola för elektroteknik
skulle upprättas äfvensom en afdelning för skeppsbyggnad inom
fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi. Den fullständiga
lärokursen i samtliga fackskolor skulle för de ordinarie eleverna
blifva fyra-årig.

Fn nybyggnad på Högskolans tomt skulle uppföras för inrymmande
af den kemiska, kemisk-tekniska och mineralogiska undervisningen,
hvaremot de härför hittills använda lokalerna skulle inrättas för den
fysiska och elektrotekniska undervisningens behof. Dessutom skulle
flera andra förändringar vidtagas i läroverkets hufvudbyggnad, för att

1890 års kommittéförslag.

46___ Tekniska Högskolan.

möjliggöra mottagandet af ett ökadt antal elever och för den utvidgade
verksamheten.

I flera läroämnen skulle en ansenlig utsträckning af undervisningen
äga ruin och åtskilliga nya läroämnen införas. 1 allmän fvsik och
skeppsbyggnadskonst skulle upprättas nya ordinarie professurer, så att
hela antalet sadana lärareplatser vid Högskolan blefve 14. Lektoraten
skulle förändras till extraordinarie professurer, lika aflönade med motsvarande
lärarebefattningar* vid universiteten, samt två nya sådana platser,
nämligen i husbyggnadskonst och i väg- och vattenbyggnadskonst upprättas,
så att hela antalet extra ordinarie professurer blefve 9. Flera
nya extra lärarebefattningar skulle inrättas, nämligen i matematik, maskinlära,
praktisk elektroteknik, allmän kemi, kemisk teknologi, bokföring
och mekaniska laborationer, hvarigenom antalet extra lärare skulle
blifva 11. Assistentantalet skulle ökas till 18.

Den årliga utgiftsstaten såväl för aflöningar som för samlingar,
laborationer in. m. skulle härigenom ökas till 225,000 kronor. Dessutom
skulle för en gång erfordras för nybyggnader och förändrade lokaler
m. m. 409,500 kronor, hvaraf 349,500 Ikronor för en kemisk nybyggnad,
samt för undervisningsmaterielens förbättrande och förstärkning: m. m.
46,700 kronor.

Äfven i läroverkets stadgar föreslog 1890 års kommitté åtskilliga
förändringar, särskildt med hänsyn till att bereda lärarekollegiet ökadt
inflytande på förvaltningen samt deltagande i valet af lärare.

Detta förslag till Tekniska Högskolans utvidgning och omorganisation
tillstyrktes i hufvudsak af lärarekollegiet och styrelsen och vann
äfven Kungl. Maj:ts godkännande, men då det förelädes 1894 års Riksdag
bl ef det af båda kamrarna förkastadt, dels emedan Riksdagen då
ansåg, att landets behof af vetenskapligt utbildade teknici icke i den
närmaste framtiden komme att kräfva, det läroverkets omorganisation
grundades på beräkningen af ett så stort antal nya elever för hvarje år
som 120, dels att en underafdelning för skeppsbyggnad icke ansågs
nödvändig, dels emedan Riksdagen hyste betänkligheter vid den ifrågasatta
förlängningen af lärokurserna, dels att Riksdagen icke gillade den
föreslagna förändringen af lektoraten till extra ordinarie professurer
samt dels slutligen att äfven i fråga om vissa andra föreslagna förändringar
i lärarebefattningar inskränkningar skulle kunna göras. Riksdagen
erkände dock behofvet af att en mera omfattande verksamhet för
Tekniska Högskolan möjliggjordes, såväl genom förbättring af dess
lokaler som ock genom utvidgning af undervisningen. Tillika uttalade
Riksdagen den förhoppning, att en framflyttning af tiden för omorganisationens
fullständiga genomförande icke häraf borde blifva en följd.

Föregående utredningar

Med afseende å hvad Riksdagen sålunda anmärkt, anbefallde Kung!
Maj:t Högskolans styrelse att efter lärarekollegiets hörande inkomma
med nytt utlåtande och förslag i frågan. Styrelsen anmodade läroverkets
föreståndare och fackskoleföreståndarna att utarbeta ett nytt
förslag till utvidgning och omorganisation. Sedan detta skett och förslaget
af lärarekollegiet blifvit godkändt, öfverlämnades detsamma i september
1894 till Kungl. Maj:t, som i öfverensstämmelse därmed framställde
nådig proposition till 1895 års Riksdag. Hufvudgrunderna för
den förenklade planen voro följande:

Undervisningen anordnas så, att i första årskursen 100 ordinarie
elever emottagas.

En fackskola för elektroteknik upprättas.

Lärokursen i mekaniska och kemiska fackskolorna göres obligatorisk
treårig med ett fjärde läroår såsom frivilligt.

Hybyggnaden anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse . med
den omarbetade ursprungliga planen, men med åtskilliga förenklingar
hvar jämte det nya laboratoriet till en början utrustas med hänsyn till
det färre antal laboranter, som där skulle mottagas, men med sådan
storlek och anordning, att när läroverket i en framtid ytterligare utvidgas,
plats för ett större antal utan svårighet kunde beredas, b örändringarna
i hufvudbyggnaden skulle för den närmaste framtiden inskränkas
till de gamla kemiska laboratoriernas aptering till fysiska och
elektrotekniska laboratorier.

I fråga om lärarekrafterna skulle de nuvarande lektoraten bibehållas,
men med något utsträckt tjänstgöringsskyldighet och förbättrade
lönevillkor, så att lektoraten i beskrifvande geometri med linearritning,
i metallurgi och hyttkonst, i allmän byggnadslära och byggnadsstatik
äfvensom två nya lektorat, nämligen i allmän fysik och i skeppsbyggnadskonst
med särskild hänsyn till konstruktion af ångfartyg samt fartyg af järn
och stål, skulle aflönas med 4,000 kronor jämte 500 kr. såsom ålderstillägg
efter fem års väl vitsordad tjänstgöring, under det att lektoraten
i geodesi och topografi, i enkla maskindelars konstruktion, i elementarmekanik
och beskrifvande maskinlära, i geologi och mineralogi samt
ett nvtt lektorat i husbyggnadskonst, skulle aflönas med 3,000 kronor jämte
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor efter fem och tio års väl vitsordad
tjänstgöring. Dessutom skulle åtta nya extra lärarebefattningar tillsättas.
Se sid. 37.

1895 års Riksdag beviljade äfven i öfverensstämmelse därmed och
efter Kungl. Maj:ts proposition det begärda anslaget af 306,230 kronor
till en ny laboratoriebyggnad för kemi och 12,000 kronor till maskiner
och apparater för mekaniska laborationer. Likaså beviljade 1897 och

1894 års
förslag.

1900 års
förslag.

48 Tekniska Högskolan.

1898 års Riksdagar, såsom i öfversikten sid. 37 omtalats, de föreslagna
beloppen för lektoraten och för de nya lärarebefattningarna.

Emellertid hade redan från och med hösten 1897 elevantalet å nyo
vuxit så starkt, att af de kompetenta inträdessökande — jfr sid. 61 — icke
ens två tredjedelar kunde intagas i läroverket, och detta missförhållande
blef icke af hjälpt genom senare åtgärder, hvarigenom elevantalet i
första afdelningen från och med år 1899 kunde höjas från 100 till 125.
Samtidigt hade jämväl trafven på väsentliga förbättringar med afseende
å själfva undervisningen äfvensom å laboratoriernas utrymme och utrustning
samt den öfriga undervisningsmaterielen ökats i sådan grad,
att de vidtagna förbättringarna, hvilka af lärarekollegiet alltjämt framhållits
såsom rent provisoriska och endast under förutsättning af en
därpå följande definitiv organisation vid de underdåniga framställningarna
tillstyrkts, icke längre kunde anses tillräckliga för Högskolans ändamål.

Med anledning af nu antydda svårigheter utarbetade Högskolans
dåvarande föreståndare, efter samråd med flera af lärarna, under år 1900
ett nytt förslag till utvidgning af Högskolan, som gick ut på att möjliggöra
mottagandet af 180 elever i stället för 125 i första årsafdelningen.
Förslaget grundades, i likhet med 1891 års kommittéförslag, på förutsättningen
af lektoratens borttagande och ersättande med extra ordinarie
professurer, samt på upprättande af parallelkurser i de läroämnen, nämligen
matematik, teoretisk mekanik och ångmaskinlära, i hvilka elevantalet
var så betydande, att undervisningen endast med svårighet kunde
upprätthållas af eu enda Jbufvudlärare. I vissa öfriga läroämnen skulle,
där så var erforderligt, två parallelkurser hållas samtidigt af en och
samme lärare. I stället för de då befintliga 12 professurerna och 11
lektoraten skulle vid Högskolan finnas 18 ordinarie och 9 extraordinarie
professurer. Den ökade årliga kostnaden för statsverket beräknades,
under förutsättning af ökade elevafgifter, kunna begränsas till 75,400
kr. De erforderliga lokalerna, hufvudsakligen ritsalar och auditorier,
skulle erhållas genom påbyggnad af hufvudbyggnadens södra flygel utefter
Rådmansgatan samt dennas utsträckning till Teknologgatan. Därigenom
skulle ock ny lokal för de mineralogiska och geologiska samlingarne
äfvensom någon utvidgning af det elektriska laboratoriet kunna
vinnas. För denna tillbyggnad voro dock hvarken ritningar eller kostnadsförslag
uppgjorda, men antogos kostnaderna för byggnaden jämte
inredning till omkring 300,000 kronor.

Da detta förslag förekom till behandling i lärarekollegiet gjordes
mot detsamma flera väsentliga anmärkningar, såsom att hänsyn hufvudsakligen
tagits endast till elevantalets ökning men icke till läro -

Föregående utredningar.

verkets många öfriga trängande behof, och att i följd däraf de ifrågasatta
åtgärderna allenast skulle innebära en förlängning af de nuvarande
provisoriska förhållandena, att vissa lärare skulle nödgas under en termin
eller ett läsår föredraga tväune lika parallelkurser, en anordning,
som ur flera synpunkter ansågs högeligen olämplig m. in.

Under åren 1901 och 1902 utarbetades af några bland lärarna
ett annat förslag, som med afseende å elevantalet utgick från en ökning
från 125 till allenast 150 i första afdelningen, men däremot, i fråga
om nybyggnader för afhjälpande af de nuvarande svårigheterna beträffande
lokalerna, gick vida längre än det nyss omnämda förslaget, i det nämligen
icke allenast södra flygeln skulle fortsättas fram till Teknologgatan,
utan därjämte utefter denna gata tillbyggnad skulle ske ända
fram till kemiska laboratoriet, och dessutom äfven den nuvarande
materialprofningsanstalten skulle apteras för läroverkets behof och påbyggas
till jämnhöjd med den tillhörande flygelbyggnaden. Kostnaderna
för denna ''byggnad jämte inredning anslogos till omkring 800,000
kronor.

Nu anförda förslag, hvilket i allt för ringa mån tog hänsyn till
behofvet af elevantalets ökning, är för föreliggande frågas belysning
af särskildt intresse därigenom, att af detsamma framgår huru otillräckliga
lokalerna redan under närvarande förhållanden eller med ett
obetydligt större elevantal måste anses vara.

Då emellertid intetdera af de nu omförmälda förslagen ledde till
någon vidare åtgärd uppdrog Högskolans styrelse den 16 april 1903
åt Högskolans nuvarande rektor, att efter samråd med fackskoleföreståndare
och öfriga hufvudlärare, så fort ske kunde, uppgöra nytt förslag
till frågans lösning, gående ut på en utvidgning af högskolan för
mottagande af ett väsentligt större antal elever än som dittills varit möjligt.
Ett sådant förslag utarbetades också samt behandlades af lärarekollegiet
och underkastades därvid vissa ändringar, hvarefter det, jämte vederbörliga
bilagor, med underdånig skrifvelse den 27 november s. å. af
Högskolans styrelse ingafs till Kungl. Maj:t.

Detta förslag afsåg, förutom utvidgning med afseende å elevantalet,
»äfven vissa andra utvidgningar och förändringar i fråga om undervisningen,
som visat sig erforderliga för att tillgodose de mest trängande
krafven på en fruktbringande utveckling af Högskolans ställning
och verksamhet, och hvilka icke äro af beskaffenhet att allenast
bero på ändringar i de af Kungl. Maj:t för Högskolan fastställda stadgar».

Förslaget byggdes i hufvudsak på nedan angifna förutsättningar:

elevantal i första årskursen: 240;

1902 års
utvidgningsförslag.

1903 års
utvidgningsförslag.

Tekniska Högskolan.

lärare:

Alternativ I:

25 ordinarie professorer å 6,000 kronor
8 extra ordinarie professorer å 4,500 »

23 » lärare, summa arvoden.........................

Assistentarvoden, summa......................................

150,000 kronor.

36,000 »

39.800 »

55.800 »

Summa 281,600 kronor.

Alternativ II:

26 professorer å 6,000 kronor ..

5 lektorer å 4,000 kronor .......

31 extra lärare, summa arvoden
Assistentarfvoden, summa..............

156,000 kronor.
20,000 »

53,500 »

55,800 »

Summa 285,300 kronor;

Studietiden för fackskolorna M°) och E°) förlänges från 3 till 37* år.

Den föreslagna omorganisationen skulle öka statsverkets utgifter
från 221,500 kronor till 376,400 kronor, eller med 70%, under det att
högskolestaten i sin helhet ökades från 262,500 till 456,400 kronor,
d. v. s. med 74%.

Sedan Kung!. Maj:t den 1 december 1903 anbefallt Öfverindentsämbetet
att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande, hvilket utlåtande
inkom till vederbörande departement den 18 december, samt Kungl.
Maj: t den 30 januari 1904 lämnat Högskolans styrelse tillfälle att yttra
sig med anledning af hvad Öfverintendentsämbetet anfört, så uppdrog
nämda styrelse genom beslut den 19 därpå följande februari åt
läroverkets rektor, dels att i samråd med fackskoleföreståndarna och hufvudlärarna
underkasta ifrågavarande utvidgningsförslag förnyad granskning,
i ändamål att tillse, om jämkningar ledande till de beräknade kostnadernas
nedsättning eller. i öfrigt kunde i förslaget vidtagas, dels att låta utaf
de i ärendet föreliggande handlingar samarbeta en fullständig redogörelse
för utvidgningsfrågans innebörd, dels slutligen att verkställa utredningom
lämpligheten af och sättet för eventuell höjning af elevafgifterna.
1904 års För den af rektor i anledning af nämda uppdrag verkställda för ''eförsia<j.

e nyade utredning redogöres i »Reviderad! förslag till utvidgning och
omorganisation af Kungl. Tekniska högskolan», 1904 — i det följande
korteligen benämdt »1904 års förslag».

*) Se beträffande betydelsen af dessa bokstäfver sid. 71.

Föregående utredningar. 51

Ifrågavarande förelag, som med afseende å sättet för undervisningens
ordnande väsentligen anslöt sig till »Förslag 1903», alsåg icke allenast
en kvantitativ omorganisation af Högskolan för att bereda undervisning
åt ett större antal elever än som förut varit möjligt, utan jämväl en
kvalitativ omorganisation i ändamål, att tillgodose de behof, som till
följd af teknikens snabba utveckling under de senare årtiondena allt
mera gjort sig gällande i fråga om utvidgning och tillökning af undervisningens
omfång, undervisningsmateriel, laboratorier och öfriga lokaler
samt erforderliga lärarekrafter.

»I allmänhet hafva härvidlag — »1904 års förslag», sidd. 95 ff. —
sådana frågor varit föremål för utredning, hvilka för sin lösning erfordrat
särskilda statsanslag eller andra inkomster, under det att en
del frågor af annan beskaffenhet icke ansetts vara af den vikt, att de
här behandlats, utan har deras lösning uppskjutits till dess att hufvudfrågan
blifvit afgjord och läroverkets stadgar i följd däraf komma att
underkastas omarbetning. Dock har redan i förevarande utredning
hänsyn tagits jämväl till vissa af dessa senare frågor, i det att t. ex.
studiet af mindre viktiga läroämnen inskränkts och undervisningen i
de viktigaste hufvudämnena utsträckts och specialiserats, äfvensom därigenom,
att man sökt nedbringa timantalet per vecka för lektionerna
och öfningarne inom läroverket, för att bereda någon ökning af den
för själfstudier erforderliga tiden. Därjämte har en, som det vill synas,
ändamålsenligare anordning än hittills angifvits genom förslaget om
elevers intagande i läroverket såväl vid höst- som vid vårterminens
början samt genom ändrade bestämmelser i fråga om läseterminens
längd, o. s. v.»

»I fråga om elevantalet utgår förslaget från den förutsättningen, att
i första årsafdelningen hädanefter 240 elever, i stället för 125, såsom
för närvarande är fallet, skulle kunna årligen intagas.»

»Ehuru behofvet af en förlängning af lärokurserna till att omfatta
fyra år sedan länge gjort sig gällande särskildt för fackskolorna M
och E, har man i förslaget, med hänsyn till de vid 1894 års Riksdag
uttalade betänkligheter, tillsvidare ej ansett sig för dem kunna förorda
en förlängning af den obligatoriska lärotiden med mer än ett hälft år».
Genom att för fackskolan för kemisk teknologi införa bestämmelser om
att afgångsbetyg afgifves först mot slutet af den termin, som följer
efter den treåriga kursen, skulle jämväl denna fackskola kunna sägas
blifva 3V2-årig, nämligen i samma mening som bergsskolans kurser,
hvilka i följd af motsvarande bestämmelser, för närvarande och äfven
efter förslaget i fråga, kunna sägas vara 3‘/2- resp. 472-åriga.

Tekniska Högskolan.

»I följd af det ökade elevantalet, som tillnärmelsevis skulle motsvara
dubbla det antal elever, som nu erhålla undervisning vid läroverket,
samt i följd af lärokursens förlängning för vissa fackskolor och
undervisningens utvidgning i flera viktiga läroämnen, blifver en ökning
af lärarekrafterna nödvändig. Denna ökning gäller hufvudsakligen de
ordinarie lärarna och assistenterna; däremot har man i förslaget sökt
att undvika en ökning af de s. k. extra lärarnes antal.»

»Beträffande de ordinarie lärarna har det med hänsyn till läroämnenas
vikt och de ökade krafven på lärarnas kompetens, i likhet
med hvad redan af 1890 års kommitté och i Kungl. Maj:ts proposition
till 1894 års Riksdag föreslagits, befunnits nödvändigt att ersätta de
vid läroverket ännu existerande lektoraten med extraordinarie professurer
med enahanda löneförmåner som motsvarande befattningar vid
universiteten. Genom ,att sålunda fördela undervisningen på ordinarie
och extraordinarie professorer, — dessa senares tjänstgöringsskyldighet
skulle vara större än lektorernas — samt på extra lärare och assistenter,
har man i förslaget lyckats åstadkomma både att i de flesta
fall hufvudämnena representerats af ordinarie lärare, som handhafva
undervisningen af de elever, för hvilka ämnet är hufvudämne, och att
kostnaden icke blifver större än om den ur många synpunkter för läroverkets
förhållanden olämpliga lektorsinstitutionen skulle bibehållits.»

»Följande nya ordinarie lärarebefattningar äro erforderliga antingen
uteslutande i följd af elevantalets ökning eller hufvudsakligen af denna
anledning, nämligen:

en ordinarie professur i matematik;

» » » i teoretisk mekanik;

» » » i väg- och brobyggnadskonst;

» extra ordin. » i läran om vattenmotorer;

» » » i ångmakinlära;

» » » i tillämpad värmelära;

» » » i elektroteknik.»

»Däremot hafva följande befattningar hufvudsakligen sin grund i
undervisningens ökade omfång och läroämnets växande betydelse, men
äfven i de flesta fall tillika i den genom elevantalets ökning förorsakade
ökade tjänstgöringsskyldigheten, nämligen:

en ordinarie professur i beskrifvande geometri (nu lektorat);

» » » i geodesi » »

» » » i konstruktion af maskinelement » »

» » » i allmän fysik » »

Föregående utredningar

• en ordinarie professur

» » »

» extra ordin. »

» )) »

» )> »

» » » *

» » »

i teoretisk elektroteknik;
i bergskemi m. m.
i skeppsbyggnadskonst
i hållfasthetslära m. m.

i byggnadskonstruktionslära;
i matematik och mekanik
i konstruktion af maskinelement
m. in.

i elektrokemi
i mineralogi och geologi
i husbyggnadskonst

(nu lektorat);

» »

(nu lektorat;

» »

»Genom den föreslagna omorganisationen skulle läroverkets ordinarie
lärarepersonal, som för närvarande utgöres af 13 piofessoier och
11 lektorer, komma att bestå af 25 ordinarie och 9 extraordinarie professorer.
Då vidare enligt förslaget antalet extra lärare skulle blifva
21, medan motsvarande antal för närvarande uppgår till 22, så skulle
enligt förslaget antalet själfständiga lärare blifva inalles 55, under det

att antalet för närvarande utgör 46.»

»En följd af det ökade elevantalet skulle därjämte blifva en väsentlig
tillökning af assistenternas antal.»

»För att åstadkomma det för det ökade elevantalet nödiga utiymmet
af auditorier och ritsalar samt för att erhålla tillräcklig plats för de
behöfliga vetenskapliga och tekniska laboratorierna m. m. skulle på
Högskolans nuvarande tomt eu till- och påbyggnad utföras. Sålunda
skulle södra flygeln påbyggas med en våning och förlängas fram till
Teknologgatan samt mellan denna byggnad och den kemiska institutionen
en nybyggnad med en tillbyggnad inåt gården i fyra våningar uppföras
utefter nämda gata, hvarjämte den nuvarande materialprofnmgsanstaltens
lokal i norra flygeln skulle påbyggas och en våning ytterligare
läggas ofvanpå nämda flygel. Slutligen skulle bergsskolan tillbyggas utefter
Kungstensgatan, hvarjämte vid slutet af denna tillbyggnad en motsvarande
flygelbyggnad midt emot den kemiska institutionens hus

skulle uppföras.» , ,

»Det förtjänar jämväl att framhållas, att de nu föreslagna laboratorierna,
med undantag möjligen för bergskolans institutioner, endast
äro afsedda att tillgodose de närmaste behofven och icke skulle kunna
täfla med de storartade och dyrbara institutioner af motsvarande beskaffenhet,
som numera finnas vid flera af utlandets högskolor»

Tekniska Högskolan.

»Hvad kostnaderna för genomförandet af hela utvidgningsförslaget
beträffar, så utgöras dessa dels af en kostnad, som fördelas på de 4 å
5 närmaste åren, och hvilken erfordras för utförande af Ityggnadsarbetet
och till bestridande af laboratoriernas och de öfriga lokalernas inredning,
samt dels af årliga kostnader.»

»Kostnaden för utförandet af byggnaden och dess inredning har
beräknats till följande belopp:

Byggnadsarbetet ......................................................................... 1,121,000 kr.

Gas- och vattenledningar, värme, ventilation, belysning m. m. 271,900 »

Utrustning af kraftstationen........................................‘............... 158 000 »

» » laboratorierna......................... 312 200 »

Inventarier......................................................................i:::.::: HSqOO »

Summa kronor 2,008,200 kr.
»De årliga kostnaderna åter skulle för statsverket växa från de nuvarande
anslagens belopp till de belopp, som efter omorganisationens
genomförande ar 1910 skulle blifva behöfliga; i sammandrag skulle
en jämförelse mellan kostnaderna för närvarande och efter omorganisationens
genomförande lämpligen kunna angifvas sålunda:

1904. 1910. ökning.

Aflönmgar till lärare ............................................. 168,600 242,500 44%

Till bibliotek, laboratorier, samlingar och verk staden.

.............................................................. 21,000 50,200 139 %

Omgå utgifter.......................................................... 27,400 40,700 49 %

Summa statsanslag kr. 217,000 333,400 54%.

.»Emellertid återgifva dessa summor ännu icke totalbeloppen för de
slutliga utgiftssummorna, i det nämligen, enligt förslaget, af de beräknade
assistentarvodena till .belopp af 56,700 kr. och af de beräknade s. k.
allmänna utgifterna till belopp af 80,000 kr. endast de nu för nämda
ändamål utgående ordinarie statsanslagen å resp. 14,300 och 10,000 kr.
skulle fortfarande utgå af statsmedel. De återstående beloppen å resp
42,400 och 70,000 kr., eller tillsammans 112,400 kr., skulle bestridas
genom elevernas terminliga afgifter.»

»Läggas nu dessa poster af resp. 42,400 kr. för assistentarvoden
0°n- allmänna utgifter till de motsvarande posterna för

»aflönmgar till lärare» och »öfriga utgifter», så erhållas totalbeloppen
ör de slutliga utgifterna. För att emellertid erhålla en riktig jämförelse
med de nuvarande förhållandena måste jämväl för år 1904 en
ökning äga rum af motsvarande poster med resp. 4,600 och 30,400 kr.,

Föregående utredningar.

hvarjemte äfven utgifterna för samlingar in. m. böra ökas med .>,000
kr., eller tillsammans 40,000 kr., motsvarande de nu inflytande elevafgifterna,
så att jämförelsen mellan de totala utgiftsbeloppen gestaltar
sig på följande sätt:

1904.

Aflöningar till lärare.............................................. 173,200

Till samlingar m. m.............................................. 26,000

Öfriga utgifter................................................... 57,800

1910.

284,900

50,200

110,700

ökning.

65 %
93 %
92 %

Summa totalutgifter kr. 257,000 445,800 74%.

»Man finner häraf, att, under det att enligt förslaget elevantalet i
första årsatdelningen skulle ökas från 12o till 240, således med 92 %,
så skulle däremot statsverkets årliga utgifter ökas allenast med 54 % och

årliga totalutgiften ökas med 74 %.» o

'' »Såsom ofvan nämts har vid beräkningen af Högskolans årliga
utgifter antagits, att ett belopp å sammanlagdt 112,400 kr. till assistentarvoden
och allmänna utgifter skulle bestridas genom elevavgifter.
För sådant ändamål skulle emellertid de nuvarande terminsafgifterna
af 50 kr. med nedsättning till halfva beloppet för mindre bemedlade icke
vara tillräckliga, enär härigenom allenast omkring 70,000 kronor skulle
vara att med någon säkerhet påräkna. Eu höjning af den nu utgående
afgiften har därför ifrågasatts, och då man från och med år 1904
höjt terminsafgifterna vid de allmänna läroverken till ungefär samma
belopp som den nu vid Högskolan gällande afgiften, samt med hänsyn
till att utgifter till vida högre belopp ofta åläggas de studerande, äfvensom
med hänsyn till att vid utlandets högskolor afgifterna i fleitalet
fall äro dubbelt, eller mer än dubbelt sa stora som den nuvarande afgiften
vid Högskolan, så har man trott sig kunna föreslå en förhöjning
af den högsta terminsafgiften till jämt det dubbla beloppet eller till
100 kronor. Dock skulle härvid de kategorier af elever, som nu betala
endast 25 kr. i terminen, fortfarande åtnjuta samma förmån, hvarjämte,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de vid allmänna läroverken
gällande föreskrifter, ytterligare ett antal mindre bemedlade
elever skulle beredas förmånen af att icke erlägga högre afgift än 50
kr., d. v. s. samma afgift, som äfven under nuvarande förhållanden
skolat af dem erläggas. Genom dylika åtgärder skulle därför, enligt
gjorda beräkningar, förhöjningen endast komma att gälla halfva antalet
elever, under det att för den andra hälften samma utgifter som hittills
skulle bibehållas.»

Detta nu i hufvuddragen skildrade af Högskolans rektor uppgjorda
reviderade förslag blef af lärarekollegiet och af styrelsen eftei en ge -

Tekniska Högskolan.

1904 års
sakkunnige.

nomgående granskning tillstyrkt med undantag af några mindre väsentliga
delar i kostnadsberäkningen. Kostnaden för det egentliga byggnadsarbetet,
. som i förslaget upptagits till 1,121,000 kronor ansågs böra,
med anledning af några från Öfverintendentämbetet gjorda erinringar,
höjas till 1,216,000 kronor, och det för inventarier alltför knappt tillmätta
beloppet af 145,100 kronor höjdes till 159,270 kronor, hvadan
hela totalkostnaden, som i rektors förslag antogs till kronor 2,008 200
skulle uppgå till 2,117,370 kronor.

Den 26^ september 1904 ingaf styrelsen förslaget till Kung! Maj:t
med underdånig hemställan om att nådig proposition måtte aflåtas till
1905 års Riksdag om anvisande på extra stat af ett belopp å 2,117,370
kronor för byggnadsarbetets utförande. Den 4 november 1904 öfverlämnades
förslaget af Chefen för Ecklesiastikdepartementet åt tre sakkunnige
män, landshöfdingen A. G. J. Svedelius, dåvarande ingenjören
sedermera statsrådet J. Elof Biesért och ingenjören vid Stockholms
stads elektricitetsverk Aug. Decker, hvilka erhöllo uppdrag att afgifva
underdånigt yttrande »angående behofvet af och sättet för utvidgning''
och omorganisation af Tekniska Högskolan enligt af bemälda "Högskolas
styrelse ingifvet underdånigt förslag».

Efter att den därpå följande 12 december hafva börjat sina arbeten
och efter åtskilliga öfverläggningar inlämnade de sakkunnige den 7
februari 1905 till Chefen för Ecklesiastikdepartementet en skrifvelse
innehållande att i de till kommitténs bedömande förelagda handlingarna
saknades uttalanden, dels från Högskolans lärarekollegium
»huruvida . det nu framlagda förslaget kan anses tillfredsställande fylla
kraf vet på. den högre tekniska utbildningen i vårt land med hänsyn
till industriens nuvarande ståndpunkt», dels från såväl styrelse som
lärarekollegium »huruvida förslaget innebär nödiga utvecklingsmöjligheter,
såväl kvalitativt som kvantitativt i mån af framtida ökade anspråk.»
Kommittén förklarade sig äfvenledes sakna, såväl från styrelse som
kollegium, yttrande om »huruvida det hittills följda undervisningssystemet
kan anses vara fullt tillfredsställande eller böra underkastas några
förändringar».

Pa grund af dessa erinringar anmodades Högskolans styrelse den
13 februari 1905, att efter kollegiets hörande inkomma med yttrande
i berörda hänseenden. Härigenom erhöllo Högskolans myndigheter
töinyad anledning att uttala sina åsikter i ärendet. Lärarekollegiet
behandlade de olika åt kommitterade framställda frågorna vid flera sammanträden
.under februari, mars och april månader samt öfverlämnade
den 13 april 1905 sitt utlåtande till styrelsen. Den 27 juli s. å. ingaf

Föregående utredningar.

därpå styrelsen en längre skrifvelse, hvaruti kollegiets beslut relateras
och kommitténs spörsmål utförligt behandlas. .

Till besvarande af frågan om huruvida det framlagda förslaget kan
anses tillfredsställande fylla krafvel på den högre tekniska utbildningen
i vårt land hänvisar styrelsen till de af kollegiet fattade resolutionerna, i
hvilka uttalas »att de föreslagna lärarekrafterna i hufvudsak motsvara de

anspråk, som rimligen kunna ställas, samt att förslaget i fråga om lo calerna,
i jämförelse med nuvarande förhållanden innebär eu högst väsentlig
utvidgning och förbättring, ej mindre i fråga om utrymmet l höroch
ritsalar än ock i fråga om de vetenskapliga institutionerna och deras
utrustning)). Styrelsen tillägger dock: »Det torde få i detta samman hang

erinras, att styrelsen själf icke ansett sitt förslag motsvara alla
fordringar utan, såsom i rektors af styrelsen accepterade motivering
flerstädes framhålles, hufvudsakligen afsett att afhjälpa de närmaste be h°fV))I

fråga om lärarekrafter», heter det vidare i styrelsens skrifvelse,
»har kollegiet i beslut den 23 mars föreslagit vissa mindre forandrmgar
i eller tillägg till förslaget. Sålunda förordas nu den föreslagna e. o.
professurens i ångmaskinlära ersättande med en ordinarie professui i
läran om värmemotorer, hvaremot en e. o. professur i tillämpad värmelära
borde ersättas med tvänne extralärarebefattnmgar. Därjämte
föreslås ändring af benämningen å den ena professuren i väg-och brobyggnadskonst
till professur i järnbyggnadskonst samt inrättande åt
extralärarebefattnmgar i svagströmselektroteknik och i jarnmanutakturering,
äfvensom återuppförande af det i 1904 års förslag uteslutna
anslaget till docentstipendier. En afsevärd minoritet inom kollegiet har
äfven ansett, att läran om hissinrättningar, som enligt forslaget skuiie
tillhöra professuren i maskinelement, borde skötas af en särskild extralärare.
Slutligen har kollegiet i resolution den 27 och 29 mars framhållit
behofvet af undervisning i handelsvetenskapliga m. fl. ämnen.»

»Dessa nu omnämda ändringar och tillägg till styrelsens förslag
synas styrelsen i allmänhet innebära förbättringar och vill styrelsen
därför jämväl för »in del förorda desamma, utom i fråga om den e. o.
professurens i tillämpad värmelära ersättande med tvänne extralärarebefattningar,
enär detta läroämnes växande betydelse _ för vårt lands
industri ''utan tvifvel kräfver en ordinarie lärarebefattning. Styrelsen
anser sig dock böra framhålla, att på grund af teknikens snabba utveckling
ytterligare behof af lärarekrafter för utvidgning af undervisningen
framdeles efter hand komma att gorå sig gällande, och att således h\ad
som i det afgifna förslaget angifvits såsom erforderligt naturligen endast

ÖB Tekniska Högskolan.

ksn tillgodose den närmaste framtidens kraf} men icke gorå anspråk
på att i alla afseenden motsvara de behof, som i följd af den fortgående
utveckligen snart nog kunna komma att framträda.»

»Med afseende på den förevarande frågan, huruvida förslaget kan
anses motsvaia krafvet pa den högre tekniska utbildningen anser sig
styrelsen, i likhet med lärarekollegiet och såsom vid flera föregående
tillfällen skett, jämväl nu böra framhålla behofvet af att fackskolorna
för maskinbyggnadskonst och elektroteknik må blifva 4-åriga.»

I styrelsens skrifvelse omnämdes vidare att lärarekollegiet beträffande
de föreslagna lärareplatserna varit så godt som enhälligt. Däremot
hade en afsevärd minoritet inom kollegiet ansett den i förslaget
ifrågasätta . anordningen, att inom de större fackskolorna bereda möjlighet
för intagande af nya elever såväl vid höstterminens som vid
vårteiminens början mindre lämplig, särskildt på den grund, att härigenom.
inom vissa ämnen parallelkurser skulle blifva erforderliga, som
eljest icke vore behöfliga.

Den af kommitterade framställda frågan om huruvida förslaget
innebär nödiga utvecklingsmöjligheter, såväl kvalitativt som kvantitativt,
i. mån af framtida ökade anspråk besvarar styrelsen nekande, för så
vidt det skulle gälla en längre tid än de närmaste 30 åren. »Redan
en flyktig blick på den uppgjorda byggnadsplanen visar, såsom jämväl
lärarekollegiet i sin resolution den 16 mars anfört, att någon mera afsevärd
utvecklingsmöjlighet pa denna tomt efter nämda plans genomförande
icke förefinnes. Handlar det om tillgodoseendet af äfven en
fjermare framtids behof torde det enda lämpliga vara: en ny högskola.»
Härom yttrar styrelsen: »Ehuru upprättande af eu ny högskola i stället

för den nuvarande eller eljest anskaffande af ytterligare tomtutrymme
för uppförande af vissa af högskolans institutioner skulle erbjuda den
i fråga om utvecklingsmöjligheter för framtiden lyckligaste lösningen
af den förevarande frågan, och ehuru de för en dylik lösning erforderliga
betydliga kostnader enligt styrelsens förmenande, synnerligen väl
skulle motiveras genom högskolans växande betydelse för landets industri
och för den tekniska bildningen i allmänhet, torde man dock böra
tänka sig, att dessa kostnaders afsevärda belopp skulle under närvarande
förhållanden kunna verka afskräckande.»

Då kommitterade vidare anmärkt, att hvarken styrelse eller kollegiet
synes hafva tagit under ompröfning huruvida det hittills följda undervisningssystemet
kan anses vara fullt tillfredsställande, så erinrar styrelsen
därom, att vid förslagets uppgörande hufvudsakligen endast sådana
frågor gjorts till föremål för utredning, som för sin lösning kräfde
beredande af erforderliga medel. »Men då lärarekollegiet redan nu

Föregående utredningar. 59

trott sig kunna afgifva förslag till genomförande af vissa reformer, så
vill styrelsen härmed uttala, att dessa förslag i vissa fall synas angifva
önskemål för framtiden. Sålunda har kollegiet vid behandlingen af studieplanerna
den 21 mars föreslagit väsentliga inskränkningar i de obligatoriska
läroämnenas antal, och synas dessa förändringar i allmänhet
kunna godkännas. Likaledes måste kollegiets den 27 och 29 mars afgifna
resolution angående uppdelningen af lärokurserna i tvänne afdelningar, en
förberedande och en hufvudsakligen teknisk, med möjlighet att erhålla
särskild! betyg för hvardera kursen anses vara synnerligen välbetänkt.»

»I likhet med kollegiet anser jämväl styrelsen att vid högskolan
bör beredas större möjlighet än hittills för ernående af specialutbildning
och utförande af vetenskapliga arbeten, samt att öfver afskräde
specialstudier eller utförda arbeten särskilda intyg må erhållas.»

Därmed har angifvits det väsentligaste af lärarekollegiets ofvananförda
utlåtande och af styrelsens inlaga den 27 juli 1905, hviska i
flera hänseenden peka hän utöfver 1904 års förslag och utgöra, så att
säga, en länk mellan'' detta och det nu föreliggande förslaget.

Innan vidare åtgärder för frågans fortsatta utredning hunnit vidtagas
blef den tremannakommitté, som haft uppdraget om hand, genom
särskilda förhållanden upplöst. Landshöfding Svedelius och ingenjör
Biesért anmälde sig förhindrade att vidare deltaga i utredningsarbetet, och
med anledning häraf återkallades äfven förordnandet för ingeniör Decker.

Hela utvidningsfrågan blef nu hyllande till sommaren 1906. Under
tiden hade den emellertid lifligt dryftats äfven inom intresserade fackkretsar
utom Högskolan, och den åsikten hade alltmer gjort sig gällande
att en mera omfattande utredning kräfdes beträffande vårt lands hela
högre tekniska undervisning i alla dess delar. Den 13 juli 1906 tillsatte
slutligen Kungl. Maj:t den nuvarande kommittén med uppdragsatt
afgifva underdånigt utlåtande och förslag huru den högre tekniska
undervisningen i riket lämpligen bör ordnas».

Denna kommittés arbetsresultat utgöres af föreliggande betänkande
och förslag.

Behofvet af utvidgning.

Af den ofvan lämnade redogörelsen för Tekniska Högskolans utveckling
äfvensom af de förslag till utvidgning och omorganisation, som tid
efter annan af läroverkets myndigheter under de senare åren utarbetats,
framgår tydligt, att Högskolan redan länge arbetat under särdeles tryckta
förhållanden. 1 ena sidan har bristen på nödigt utrymme och erforderliga
lärarekrafter vållat, att lärovei’ket icke på långt när kunnat till

Elevantalet.

60 Tekniska Högskolan.

elever antaga alla dem, som önskat inträde i detsamma och uppfyllt alla
härför nödiga fordringar, och att således en stor del af de unga män,
som velat erhålla teknisk högskolebildning, blifvit nödsakade att antingen
söka inträde vid andra tekniska läroverk eller ock att öfvergå till andra lefnadsbanor.
Å andra sidan har krafvet på tidsenliga laboratorier och fullgod
undervisningsmateriel i allt högre grad gjort sig kännbart. Med undantag
af det kemiska laboratoriet äro högskolans öfriga laboratorier, antingen,
såsom de bergsvetenskapliga och det elektrotekniska, såväl till utrymme som
till vetenskaplig utrustning otillräckliga, eller ock, såsom maskinlaboratoriet,
den fysiska institutionen, in. fl., att betrakta såsom rena provisorier.

Då därjämte, såsom ofvan framhållits, äfven reformer i fråga om
iindervisningen sedan längre tid tillbaka visat sig erforderliga, så kan
frågan om Högskolans utvidgning och omorganisation i hufvudsak anses
sönderfalla i tvänne särskilda frågor, den ena beträffande lokaler och
lärarekrafter, den andra angående grunderna för undervisningen. Till
de reformer, som i det senare afseendet synas erforderliga, återkommer
kommittén längre fram i sitt betänkande vid behandlingen af de särskilda
frågor, med hvilka dessa reformer hvar för sig närmast stå i sammanhang.
Rörande sjkifva utvidgningsfrågan anser sig kommittén dock redan nu böra
angifva vissa allmänna synpunkter, som varit bestämmande för dess arbete.

Beträdande den ifrågasatta utvidgningens omfattning med afseende
å elevantalet utgingo högskolemyndigheterna i 1904 års förslag från
den förutsättningen, att tillfälle till ernående af fullständig högskolebildning
borde beredas så många som möjligt af dem, som kunde antagas
allvarligen sträfva efter att erhålla en sådan bildning, och som tillika
ägde de nödiga förkunskaperna.

Angående denna fråga anföres i nämda förslag bland annat följande:

»En af de väsentligaste anledningarna till de i det föregående omförmälda
utredningar och förslag har varit den under senare år alltmera
tilltagande frekvensen af inträdessökande vid Högskolan och häraf uppkommande
svårigheter i fråga om lokaler och lärarekrafter.»

»För att åskådliggöra tilloppet af inträdessökande till Högskolan
under de senaste 27 åren, under hvilken tid läroverket haft sin nuvarande
ar 1877 genomförda organisation, meddelas här en kort tabell,
som angifver de siffror, som för denna frågas belysning äro af närmaste
intresse''-''). I denna tabell uppgifves:

I första kolumnen, antalet under året kompetente inträdessökande
till första årskursen;

i andra kolumnen, antalet af dem, som intogos i nämda årskurs;

*) Ang- den föregående tiden se 1890 års kommittés betänkande.

Behofvet af utvidgning.

i tredje kolumnen, antalet antagna elever i procent af de kompetente
inträdessökandes antal;

i fjärde kolumnen, antalet af dem bland de antagna eleverna, som

före inträdet hatt praktisk verksamhet;

i femte kolumnen, sistnämda antal i procent af de antagna elevernas

antal. _______—

År.	Kompe- tente.	Antagne.	%■	Praktik.	%■
i 1878........................	56	56 1	100	12	21
1879........................J	42	42	»	9	21
1880........................	46	46	--	10	22
1881........................	37	37	»	5	14
1882........................	44	44	»	4	9
1883........................	52 j	52	))	»* O	6
1884........................	53	53	))	13	25
1885........................	68	68	»	8	12
1886........................	53	53	»	13	25
1887........................	64	64	»	13	20
1888........................	66	66	»	14	21
1889........................	95	95	))	22	23
1890........................	73	73	)>	41	56
1891........................	100	76	76	42	55
1892........................	100	97	97	60	62
1893........................	115	98	85	60	61
1894........................	98	96	98	58	60
1895........................	102	96	94	62	65
1896........................	99	96	97	60	63
1897........................	141	97	62	60	62
1898.......................	169	101	60	81	80
1899......................	194	124	64	112	90
1900.......................	232	127	55	124	98
1901......................	217	119	55	117	98
1902.......................	176	124	70	120	97
1903.......................	150	118	79	116	98
1904 .................	176	118	67	116	98
1905*)....................	190	124	65	122	98
1906.......................	185	124	67	122	98
1907.......................	191	122	64	120	98

*) Tabellen har af kommittén kompletterats för åren 1905—1907.

Tekniska Högskolan.

»Man finner åt denna tabell, att läroverket ända till och med
ar 1896 var i stånd att mottaga alla eller åtminstone de allra flesta
mträdessökande, som uppfyllt fordringarna för inträde, men att detta
under de därpå följande åren icke längre varit fallet. Under de
8 åren 1897—1904, kunde nämligen, oaktadt med tillhjälp af ofvan
omformalda provisoriska anordningar elevantalet i första afdelningen
rån och med år 1899 höjdes från 100 till 125, af sammanlagdt
l,4oo kompetenta mträdessökande endast 928, d. v. s. 64 % intagas i
läroverket. s

»Såsom redan i »Förslag 1903», pag. 4, framhållits äro likväl missförhållandena
i verkligheten ännu större än som framgår af ofvan anlörda
siffror. Det har nämligen visat sig, att af dem, som under de
senaste åren sökt inträde vid läroverket, ej mindre än 93 a 94 % i de
för undervisningen grundläggande läroämnena matematik, fysik, kemi
och teckning, i mogenhetsexamen haft minst ett hälft betyg högre än
det betyg »godkänd», som enligt stadgarne erfordras för inträde. För
att, vid den starka konkurrensen, ytterligare öka sina utsikter, hafva
därjämte de flesta mträdessökande skaffat sig någon tids praktik. Under
det att således, enligt förestående tabell, under perioden 1879—89
knappt en femtedel och under perioden 1890—97 endast omkring 60 %
af de antagna eleverna haft föregående praktisk verksamhet, så hafva under
de senaste åren 98 %, d. v. s. nästan allesammans, haft betyg öfver dylik
praktik och i de allra flesta fallen för en tid af 3 månader eller däröfver.
»

■ ,1 »Betänker man nu, att enligt stadgarne endast betyget »godkänd»
i de ofvannämda läroämnena är tillräckligt för vinnande af inträde,
äfvensom att praktisk verksamhet icke för ändamålet fordras, så finner
man att numera i regel inga andra söka inträde vid Högskolan än sådana
so™ g,enom h°ga betyg och intyg öfver föregående praktik hafva särskild
förhoppning om att blifva antagna, och med ganska stor säkerhet
torde man därför kunna draga den slutsatsen, att om inträdet, såsom
före år 1897 i hufvudsak var fallet, jämväl under de senaste åren varit
beroende allenast på de stadgade kompetensvillkorens uppfyllande, så
skulle antalet kompetenta mträdessökande under samma tid antagligen
hafva uppgått till omkring dubbla det antal, som nu årligen intages i
läroverkets första afdelning.»

»Såsom i »Förslag 1903», pag. 4, vidare påpekas, bestyrkes detta antagande
äfven vid en jämförelse med förhållandena i andra med vårt
land jämförbara länder. Sålunda intagas i de polytekniska läroanstalterna

Behofvet af utvidgning.__________*13

i Danmark0) och Finland årligen något liera och vid 1’olyteknikum i
Schweiz omkring 50 % dera infödda elever än vid vur Högskola, oaktadt
dessa länders befolkning endast uppgår till omkring hälften af
Sveriges, och oaktadt dessa länder väl svårligen med afseende å möjligheterna
för en framtida industriell utveckling kunna jämföras med
värt land. Jämväl i Norge är den för en blifvande teknisk högskola
uppgjorda planen anlagd på en mera storartad basis än vår^ Högskola.
Vill man härtill lägga en jämförelse med tyskland med sin till omkring
59 millioner uppgående befolkning, så linner man, att hela antalet
ordinarie elever vid detta lands tekniska högskolor ar 1902 uppgick till
13,282, motsvarande 225 elever för hvarje million invånare, undei det
att hos oss för närvarande, motsvarande vår Högskolas 400 ordinarie
elever, endast omkring 77 elever, d. v. s. endast omkring en tredjedel
så många, komma på hvarje million invånare.» r

»Vid de föregående tillfällen då frågan om utvidgning af Tekniska
Högskolan varit föremål för behandling, har man understundom hört
den invändningen att landets närvarande industriella utveckling icke
kräfde utbildning af flere vetenskapligt bildade ingenjörer, än som för
tillfället motsvarade Högskolans omfång, och att därför någon mera
vidtgående utvidgning af läroverket icke vore erforderlig eller önskvärd.»

»Med afseende å befogenheten af en dylik invändning torde man
väl dock först böra erinra därom, att de elever, som vid en viss tidpunkt
intagas i läroverket, icke genast medföra en tillökning af de vetenskapligt
bildade ingenjörernas antal, utan att verkan af en utvidgning
af läroverket i sagda hänseende först efter hand och i eu mer eller
mindre aflägsen framtid skulle komma att gorå sig gällande. Att
på den grund, att landets industri för närvarande icke synes erfordra ett
större antal vetenskapligt bildade tekniker än Högskolan nu är i stånd
att utbilda, vilja hindra en stor del unga män med håg^ och fallenhet
för de tekniska yrkena — det behöfver väl knappast Iramhållas, att
dylik fallenhet icke alltid förefinnes allenast hos dem, som erhålla höga
betyg i mogenhetsexamen — att skaffa sig den bästa härför erforderliga
utbildning, synes därför knappast låta försvara sig, då man ju icke åt
närvarande betryckta förhållanden på det industriella området är berät- *)

*) Under höstterminen 1903 var antalet ordinarie elever vid Köpenhams polytekniska
anstalt 564, under det att ''motsvarande antal vid Tekniska Hogskolan ar
1903 var endast 404, oaktadt vid den förra anstalten ingen bergskola nnnes; om
■jämväl de 207 eleverna i högre afdelningen af den Chalmersska anstalten medraknas,
erhåller man för Sverige med sin jämt dubbelt så stora befolkning ändock ej mer
än 611 elever.

Tekniska Högskolan.

tigad att bedöma framtiden. Tvärtom synes för vårt land framtiden i
detta hänseende kunna antagas komma att medföra en allt rikare utveckling,
om man å ena sidan tager hänsyn till att vår närvarande
industri ej på långt när är i stånd att täcka landets egna behof och i
följd häraf tältet för nya anläggningar och företag är synnerligen vidsträckt,
och om man å andra sidan besinnar landets tillgångar på råmaterial
och naturkraft, lxvilka tillgångar med afseende på möjligheten
af en framtida industri äro större än i fråga om de flesta andra europeiska
länder. Då dessa landets ännu till så stor del obegagnade tillgångar
icke utan teknisk bildning kunna göras verkligt fruktbärande, och denna
bildning, på grund af vetenskapens allt större betydelse för det tekniska
arbetet, numera hos de ledande ingenjörerna måste vara så grundlig
som möjligt, så kan man svårligen förstå, hvarför just i vårt land
utbredningen af den högre tekniska bildningen skulle hämmas, då man
i andra civiliserade länder på allt sätt söker att främja densamma.»

»Den allt sedan 1897 så väsentligt ökade tillströmningen till den
Tekniska Högskolan torde, liksom motsvarande företeelse i utlandet,
finna sin förklaring i helt naturliga omständigheter. Dels har industriens
allt starkare uppsving verkat lockande, äfvensom öfvertygelsen om, att
landets rikliga tillgångar på material och kraftkällor samt dess behof af
en mera utvecklad industri måste leda till öppnandet af allt flera verksamhetsfält
för den tillräckligt utbildade teknikern. Dels visar det sig redan
nu tydligt hurusom teknisk kunskap och skicklighet göra sig gällande
inom andra områden än det rent industriella, i det att äfven i vårt land
jordbruket och handeln alltmera tillgodogöra sig teknikens framsteg.
Efter hand börjar den tekniska bildningen därjämte att i allt flere afseenden
komplettera den hittills allenast på humanistiskt vetande grundade
s. k. allmänbildningen. Ej heller får man vid förklaringen af
ingenjörsbanans lockande kraft glömma de möjligheter, som erbjuda sig
för ingenjören därigenom, att hans bildning är af internationell natur, i
följd hvaraf hans arbete äfven kan göra sig gällande utom det egna
landets gränser.»

»I denna sista omständighet, nämligen att en del af våra ingenjörer
söka sitt arbetsfält utomlands i stället för att egna sina krafter åt den
inhemska industrien, har man jämväl sökt ett motiv för obehöfligheten
af någon starkare utveckling af Högskolans verksamhet. Härvidlag
synes dock kunna framhållas, dels att det måste för de unga från Högskolan
nyss utgångna ingenjörerna vara af största vikt, att genom någon
tids arbete inom utlandets mera utvecklade industrier komplettera
sin utbildning, och dels att, såsom erfarenheten visat, af dem som så -

Behofvet af utvidgning.

G 5

lunda bcgifvit sig utomlands, det stora flertalet förr eller senare återvändt
till fosterlandet för att egna detsamma sin genom den rikare
erfarenheten ännu värdefullare arbetskraft. Och i fråga om dem, som
icke återvända, torde man väl knappast kunna tala om en för landet
förlorad arbetskraft i samma mening som t. ex. i fråga om våra utvandrande
unga arbetare, då ju dessa ingenjörer åtminstone gagna vårt
land därigenom, att de bidraga till att utbreda kännedomen om svensk
industri och handel och till att direkt eller indirekt förmedla och öka
afsättningen af våra produkter i utlandet, äfvensom därigenom att de
kunna med råd och dåd bistå de yngre svenska ingenjörer, som i utlandet
söka fullända sin utbildning. Åtminstone betraktar man det t. ex.
i Danmark, Schweiz eller Tyskland icke såsom någon nationalförlust,
att infödda ingenjörer finna användning så godt som öfver hela världen,
utan torde denna omständighet tvärtom hafva mäktigt bidragit till utvecklingen
af dessa länders nuvarande höga ståndpunkt i industriellt och
kommersiellt hänseende.»

För att i någon mån belysa frågan om de unga högskoleingenjörernas
utvandring till främmande länder, har kommittén återupptagit och
fortsatt en för ett tjugutal år sedan vid Högskolan utförd undersökning,
och har resultatet blifvit följande.

Af de under åren 1881—95 utexaminerade 702 eleverna hafva 511
anställning inom landet och 103 i utlandet; af de öfriga hafva 53 aflidit
och om 35 har upplysning ej kunnat erhållas. Med visshet känner
man således, att af 614 icke mindre än 511, d. v. s. 83 % eller omkring
Ve egnat sig åt verksamhet inom Sverige. Inskränker man sig till de
8 senaste åren 1888—95 erhålles ett i förevarande afseende ännu gynnsammare
resultat, nämligen att af 328 elever, hvilkas lefnadsöden varit
kända, 281 eller nära 86 % stannat i hemlandet eller återvändt efter
vidare studier i utlandet.

Fördelas eleverna efter de olika hufvudfackriktningarna, visar sig

för de 15 åren 1881—95 följande	resultat:
Fack	i Sverige	i utlandet	% i Sverige
Maskinbyggnad ..............................	....... 218	64	77 %
Kemi..................................................	......... 71	11	87 »
Bergsvetenskap ...............................	......... 58	5	92 »
Väg- och vattenbyggnad .............	......... 123	16	88 »
Arkitektur ........................................	......... 41	7	85 »

Till jämförelse må äfven anföras resultaten af en liknande undersökning
beträffande »den polytekniske Lmreanstalt» i Köpenhamn, hvilken

Tekniska Högskolan.

visade, att år 1901 af de från anstalten dittills utexaminerade eleverna
följande antal i % egnat sig åt verksamhet af olika slag, nämligen

Lärareverksamhet.................................................... 1,0%

Inländsk privatindustri............................................ 38,7 »

Stats- eller kommunal tjänst............................... 45,8 ))

Verksamhet i utlandet............................................. 14,5 »

och att således sammanlagdt 85,5 % af eleverna stannat inom landet, ett
resultat, som nära öfverensstämmer med det, som ofvan erhållits för
Sverige.

Häraf framgår, att den understundom hörda klagan, att våra högskoleingenjörer
i större antal begifva sig utomlands, ej endast för
att ytterligare fullkomna sina studier utan för att där kvarstanna och söka
sitt arbetsfält för framtiden, icke är grundad på verkliga förhållandet, och
att en dylik klagan ej heller i fråga om Danmark äger berättigande,
oaktadt antalet högskoleelever i detta land, i förhållande till folkmängden,
är ungefär dubbelt så stort som i Sverige, och oaktadt den egentliga
industrien därstädes ej synes erbjuda på långt när så många
arbetstillfällen som i vårt fosterland.

I anslutning till hvad ofvan från 1904 års förslag anförts vill
jämväl kommittén för sin del framhålla, att för ett land med Sveriges
speciella förutsättningar för industriell förkofran den tekniska högskolebildningen
torde få anses fullt lika betydelsefull som den akademiska.
Och äfven om en kunskapssökande ung man efter slutade tekniska
högskolestudier icke skulle komma att bedrifva sitt samhälleliga arbete
inom visst speciellt tekniskt fack, lärer det dock kunna med fog påstås,
att den inhämtade tekniska kunskapen i många fall ute i lifvet blifver
för honom och för landet icke mindre värdefull än den, han skulle hafva
kunnat förvärfva vid något af de allmänna universiteten, och ur denna
synpunkt torde en tillströmning till Tekniska Högskolan — äfven om den
i sin mån skulle minska studentantalet vid akademierna, och äfven om
en eller annan af Högskolans elever sedermera icke komme att praktisera
som ingenjör — få anses såsom en för vårt land lycklig omständighet.

På grund af de ofvan antydda skälen anser jämväl kommittén, att vid
den nu ifrågasatta utvidgningen af den tekniska högskoleundervisningen
en af de ledande synpunkterna bör vara, att bereda möjlighet till ernående
af högskolebildning för så många, som enligt senaste tidens erfarenhet
kunna antagas äga både vilja och förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.
Och med hänsyn till att under den senaste 10-årsperiden 1898 —
1907 årligen inemot 200 kompetenta sökande anmält sig till inträde vid Hög -

Behofvet af utvidgning

(i 7

skolan, och att så godt som alla dessa intriidessökande företett väsentligt
bättre vitsord om teoretiska insikter och föregående praktisk verksamhet, )
än som enligt stadgarna erfordras för att vinna inträde, under det att veterligen
många, som i betygsväg varit mindre meriterade, under närvarande
omständigheter ej ansett det löna mödan att anmäla sig såsom sökande,
kan kommittén ej heller finna den i 1904 års förslag antagna siffran
af 240 för det årliga tilloppet af elever vara för högt tilltagen, utan
anser kommittén siffran böra antagas till åtminstone 300, så mycket
hellre som hänsyn äfven måste tagas till att, förutom de ordinarie
eleverna, många andra personer i egenskap af s. k. tillfälliga elever,
önska deltaga i undervisningen i något eller några speciella ämnen,
som kunna vara af vikt för deras praktiska verksamhet.

Beträffande laboratorier och öfriga undervisningslokaler har ^ det Nybyggnader.
ofvan framhållits, att Tekniska Högskolan knappast i fråga om något
annat vetenskapligt område än det kemiska äger de resurser, som
numera äro nödvändiga förutsättningar för åstadkommande af en verklig
och fruktbringande högskoleundervisning, och frågan blifver då
i hvilken omfattning den nödvändiga utvidgningen och förbättringen
bör tänkas ega rum. Ett ganska vidtomfattande förslag till sådan utvidgning
föreligger redan i det ofvan omförmälda åt styrelsen afgifva
1904 års förslag, som utgår från den förutsättningen, att för de
erforderliga till- och nybyggnaderna den nuvarande tomten skulle utnyttjas.
Och har man i detta förslag, som i fråga om byggnaderna
och deras inredning slutar på en kostnadssumma af omkring 2 1 4 millioner
kronor, utan tvifvel på ett förtjänstfullt sätt sökt lösa frågan, så godt
den under nämda förutsättning synes kunna lösas.

Vid granskning af 1904 års förslag samt efter att dessutom under eu
företagen resa hafva tagit ingående kännedom om utrustningen af särskild!
sådana utländska högskolor, som med afseende å elevantalet eller eljest *)

*) Till belysande af denna fråga må här anföras hvad Högskolans styrelse i
underdåniga skrifvelsen den 26 september 1904 yttrat, nämligen, att af 58 sökande
till fackskolan för maskinbyggnadskonst ej mindre än 20 företedde intyg om minst 12
månaders god praktik och därför på grund af § 18 i stadgarna intogos i läroverket,
samt att för dessa 20 sökande medellängden af praktiktiden uppgick tall 15 V2 månader
och medelbetyget i ämnena matematik, fysik, kemi c ch teckning låg mellan betygen
Ba och AB; af de öfriga 38 sökande kunde ej flera än 14 intagas, och hade dessa 14
högre medelbetyg än AB och längre praktik än 8 månader; för de 24 sökande, som
måste afvisas, uppgick medelbetyget till nära AB och praktiktiden till 4 /, manad i
medeltal; 6 sökande måste afvisas, ehuru de hade AB i medelbetyg och 5 ,2 månaders
god praktik. I fråga om de öfriga fackskolorna voro missförhållandena något mindre
skarpt framträdande.

Tekniska Högskolan.

synts vara jämförbara med hvad som skulle motsvara vårt eget lands behof,
har kommittén emellertid kommit till det resultat, att förslaget i fråga icke
är egnadt att afhjälpa Högskolans svårigheter, då detsamma närmast
måste betraktas såsom ett försök, att med minsta möjliga ekonomiska
uppoffringar från det allmännas sida råda bot allenast för den närmaste
framtiden, utan att erbjuda möjlighet för tillgodoseende af de ytterligare
behof, som helt säkert mycket snart skulle komma att göra sig gällande.
Såsom ofvan vid redogörelsen för föregående utvidningsförslag anförts,
hafva ej heller läroverkets myndigheter varit blinda för detta förhållande,
men hafva uppenbarligen ej tilltrott sig kunna ställa högre fordringar
på statens mellankomst.

Ehuru nämda förslag var beräknadt för endast 240 nya elever årligen
och under förutsättning af parallellkursers anordnande inom vissa läroämnen,
kan det dock ej ens i fråga om utrymmet i rit- och hörsalar anses
vara fullt tillfredsställande. Antalet rum för samlingar af olika slag var
äfvenledes mycket knappt tilltaget, och utrymmet för biblioteket ej tillräckligt
med hänsyn till de ständigt växande krafven på ökade bokinköp, o. s. v.
Framför allt framträda dock förslagets brister i fråga om de olika laboratorierna.
De föreslagna fysiska och elektrotekniska laboratorierna
kunna icke anses tillräckliga, och på grund af den disponibla tomtens beskaffenhet
måste därjämte de båda institutionernas särskilda lokaler i deras
läge i förhållande till hvarandra anordnas på ett konstladt och i flera
afseenden olämpligt sätt. För det föreslagna maskinlaboratoriet var
äfvenledes den disponibla tomtarealen alltför begränsad, i följd hvaraf
denna institution icke kunde erhålla den storlek, som varit erforderlig.
Det föreslagna hydrauliska laboratoriet kan knappast anses öfverträffa
den provisoriska anordning, som redan nu förefinnes. Det elektrokemiska
laboratoriets storlek var äfvenledes otillräcklig, och lokalernas belägenhet
ogynnsam. Samtliga de föreslagna bergsvetenskapliga laboratorierna
måste åtnöja sig med relativt ringa utrymmen och kunna icke mäta
sig med motsvarande institutioner i andra länder. Ej heller kunde nödigt
utrymme beredas den viktiga geologisk-mineralogiska institutionen,
och ett väg- och vattenbyggnadslaboratorium saknades alldeles i förslaget.

Enligt kommitténs mening, och denna mening har, såsom flerstädes i
det nämda förslagets motivering tydligt framhålles, uppenbarligen
äf\ en delats af förslagets fram ställare, måste 1904 års förslag, ehuru
vida fullständigare än föregående förslag i liknande syfte, anses närmast
visa omöjligheten af att på allenast den nuvarande tomten uppföra
alla de nybyggnader, som erfordras för att på ett tillfredsställande
sätt tillgodose de länge befintliga, numera oafvisliga krafven på tidsen -

Behofvet af utvidgning.

(it)

liga hjälpmedel för undervisningen. Kommittén liar diirlör ansett sig
böra söka lösa frågorna på ett mera fullständigt sätt, öfvertygad som
kommittén är, att de med en sådan fullständig och för framtiden
tillfredsställande lösning förbundna större kostnader bättre kunna motiveras
än de visserligen afsevärdt mindre kostnaderna för en lösning,
som i allt fall måste anses provisorisk och som inom en nära framtid
skulle nödvändiggöra nya och då ännu kostsammare byggnadsföretag.

Härvidlag bär kommittén haft att välja mellan tvänne utvägar. Den
ena skulle bestå däri, att den nuvarande tomten bibehölles och bebyggdes
så långt dess utrymme kunde medgifva, medan för de institutioner, som
ej kunde få plats därstädes, nybyggnader uppfördes på andra tomter.
Den andra utvägen skulle åter bestå däri, att, med uppgifvande af den
nuvarande tomten med därå uppförda byggnader, alla Högskolans lokaler
förlädes till en ny och tillräckligt stor tomt.

Utgår man från den förra af nu antydda möjligheter, så skulle den
nuvarande tomten i bästa fall nödtorftligen räcka till för den s. k. hufvudbyggnaden
med hör- och ritsalar, kanslilokaler, bibliotek, rum för samlingar
af olika slag, in. in. samt för den fysiska och den dels med afseende
å elektrokemiens behof och dels med hänsyn till elevantalets
ökning ganska betydligt utvidgade kemiska institutionen. De öfriga
institutionerna, nämligen de bergsvetenskapliga lokalerna, den geologiska
institutionen, det elektrotekniska laboratoriet, maskinlaboratoriet samt
väg- och vattenbyggnadslaboratorierna, måste i alla händelser förläggas
på en särskild tomt.

Emellertid är det tydligt, att de sistnämda institutionerna icke
kunna förläggas i Högskolans närhet, alldenstund kostnaderna, på
grund af de höga tomtpriserna, i sådant fall skulle blifva alltför
stora. I afsikt att under nu nämda förutsättning erhålla ett möjligast
billigt förslag har kommittén bl. a. äfven tänkt sig möjligheten åt att
för ändamålet kunde disponeras den i Högskolans omedelbara närhet
belägna s. k. observatorietomten, men har tanken härpå efter närmare
undersökning af förhållandena måst öfvergifvas. Läggas åter dessa
institutioner vid utkanten af eller utanför staden, uppstå tydligen afsevärda
svårigheter med afseende på undervisningen, som ju då skulle
bedrifvas på två olika ställen, hvilka läge alltför aflägsna från hvarandra.

Då nu härtill kommer att, såsom kommittén vid en ungefärlig kostnadsberäkning
funnit, någon afsevärd besparing ej heller genom sistnämda
utväg skulle kunna ernås, så bär kommittén för sin del kommit
till det resultat, att för frågan om Högskolans utvidgning den ur
alla synpunkter bästa lösningen skulle vara, att Högskolans samtliga
byggnader förlädes på ett och samma ställe, och att den tomt, som för

Tekniska Högskolan.

Fack skolorna» antal -

ändamålet erfordras, erhölle en sådan storlek, att äfven nödiga utvecklingsmöjligheter
för framtida behof före funnes.

I enlighet med hvad sålunda anförts har kommittén, vid utarbetandet
af sitt förslag till utvidgning af Tekniska Högskolan, utgått från
följande allmänna förutsättningar:

1) att Högskolan, för att fylla sin för vårt lands
industri viktiga uppgift, måste erhålla en fullt tidsenlig
utrustning, och att för sådant ändamål fullständigt
nya vetenskapliga institutioner och öfriga nödvändiga
lokaler uppföras å en tomt af den storlek, att
jämväl utvecklingsmöjligheter för en afsevärd framtid
förefinnas; samt

2) att dessa institutioner och lokaler måste erhålla
en sådan storlek, att tillfälle till undervisning vid Högskolan
kan beredas alla dem, som under en afsevärd
framtid kunna antagas önska komma i åtnjutande däraf
samt hafva de härför nödiga förutsättningarna; kommittén
har med afseende på det sannolika elevantalet
trott sig böra utgå från det antagandet, att omkring
300 nya elever årligen skulle kunna intagas i läroverket.

Kommittén öfvergår nu till att i detalj redogöra för sitt förslag
angående Tekniska Högskolans utvidgning och omorganisation, och börjar
därvid med de frågor, som direkt beröra undervisningen, för att därefter
öfvergå till en redogörelse för byggnadsförslaget och därmed sammanhängande
kostnadsberäkningar.

Härvid vill kommittén framhålla, att kommittén såväl i fråga om
undervisningens ordnande som beträffande planerna till de föreslagna
vetenskapliga institutionerna satt sig i förbindelse med vederbörande lärare
vid Tekniska Högskolan och från dem mottagit vägledande utlåtanden.

I fråga om de för läroverket gällande stadgar tiar kommittén icke
föreslagit andra ändringar, än som stå i omedelbart sammanhang med
de i öfrigt framlagda förslagen. Kommittén vill dock här framställa
den allmänna anmärkningen, att stadgarna icke öfverallt synas vara så
tydligt affattade som önskligt vore, hvarför de vid tillfälle torde böra
underkastas nödig omarbetning.

Fackskolor.

Tekniska Högskolan innehåller för närvarande följande fackskolor
och underafdelningar, nämligen:

a) för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med tre underafdelningar
:

Fackskolor.

1) för maskiningenj örs väsende (i det följ an de betecknad med 3/),

2) » mekanisk fabriksindustri,

3) för skeppsbyggnadskonst, (S),

b) för elektroteknik (E),

c) » kemisk teknologi (K),

d) » bergsvetenskap med tre underafdelningar:

1) för bergsmekanik (B),

2) » metallurgi och hyttkonst (H),

3) x> grufvetenskap (G),

e) för väg- och vattenbyggnadskonst (V)1

f) » arkitektur (A).

Bland dessa fackafdelningar har för afdelnmgen for mekanisk tabnksindustri
hittills icke förefunnits någon särskild läroplan, utan har denna
varit densamma som för 3/, med rätt för eleven att, efter ansökan,
koncentrera studierna på något visst af de hufvudämnen, som kunna anses
höra till den ifrågavarande fackriktningen.

Kurserna äro obligatoriskt 4-åriga inom S, B, V och A, samt dels
3- och dels 4-åriga inom 3/, E°\ K, H och G. Inom H och G hafva
kurserna dock i verkligheten varat ett hälft år längre än nu nämts, i
det att de erforderliga praktiska resorna och därmed sammanhängande
resebeskrifningar och afhandlingar kraft ytterligare icke allenast den efter
de 4 läsåren följande sommaren, utan äfven därpå följande hösttermin.

Kurserna för 3f, S och E äro gemensamma under de två första
åren, och först därefter skilja de sig åt i de speciella fackriktningarna. B
och de fyraåriga G och H äro likaledes identiska under de två forsta
åren och i allt väsentligt äfven under det tredje året. Under det
första året hafva de treåriga G och H samma kurs som K, samt
under andra året sinsemellan samma kurs. bistå läroårets kuiser för de
treåriga G och H sammanfalla med sista årets kurser för de motsvarande
fyraåriga afdelningarne.

I fråga om de olika hufvudfackriktningar, som böra vara representerade
vid Högskolan, hafva bland dem, som yttrat sig i frågan några
väsentliga meningsskiljaktigheter icke gjort sig gällande, och anser
jämväl kommittén, att de nu befintliga hufvudafdelningarne, dock med
''undantag för B, af anledning, som längre ned, sid. 81, särskilt anföres, höra
bibehållas. Beträffande benämningen fackskola eller underafdelning, har
det synts kommittén riktigast, att skeppsbyggnadsafdelningen S erhållei
benämningen fackskola, då ju denna afdelning i förhållande till 3/, under *)

*) Enligt det ofvan, sid. 43, anförda Kungl. brefvet den 3 april 1908 skall dock
den obligatoriska kursen för fackskolan E från och med höstterminen 1908 och tills
vidare utsträckas till att vara 3 Yj-årig.

Tekniska Högskolan.

Kursernas

längd.

hvilken den förut hört såsom underafdelning, i de senare årskurserna
är för ändamålet tillräckligt specialiserad; bestämmelsen om, att en afdelning
med egen läroplan skall utgöra särskild fackskola innebär knappast
annat än, att den må erhålla egen s. k. fackskoleföreståndare, och
den föreslagna ändringen skulle således ej heller medföra några kostnader.

Med iakttagande af, att benämningen »byggnadskonst)) i dess olika
sammansättningar utbytes mot den kortare benämningen »byggnad», och
att i fråga om H den öfverflödiga tilläggsbenämningen »hyttkonsto utelämnas,
skulle således enligt kommitténs mening fackskolorna vid Högskolan,
dock med den specialisering under sista studieåret, som länore
ned angifves, vara följande:

för maskinbyggnad och mekanisk teknologi (M),

» skeppsbyggnad (S),

» elektroteknik (E),

» kemisk teknologi (K),

» bergsvetenskap, med två underafdelningar, nämligen,

a) för grufvetenskap (G),

b) för metallurgi (H),

» väg- och vattenbyggnad (V),

» arkitektur (A).

Beträffande kursernas längd inom dessa fackskolor hafva något olika
åsikter gjort sig gällande, särskildt i fråga om de båda fackskolorna
för maskinbyggnad (M) och för elektroteknik fE°), hvilkas obligatoriska
lärokurser vid Högskolan alltifrån början varit treåriga, medan det fjärde
studieåret varit frivilligt. Redan 1890 års kommitté framhåller, att dessa
kurser visat sig alldeles otillräckliga, oaktadt lärjungarnes tid varit så
upptagen, att till och med klagomål öfver deras öfveransträngning förekommit.
Kurserna hade därför måst inskränkas och förkortas vida mer
än som varit lämpligt, och detta oaktadt hade föga tid blifvit för eleverna
öfrig för mera själfständiga och djupgående studier. Och dessa
olägenheter, hvilka numera ännu skarpare framträda, hafva föranledt
upprepade framställningar från lärarnas sida om lärotidens förlängning.
Liknande framställningar hafva tid efter annan äfven gjorts från
fordna elevers sida, såsom t. ex. i uttalandena vid teknologmötet 1886
och äfven senare genom Svenska teknologföreningen och dess sektioner
föi ifraga\ arande fackriktning-ar. I enlighet härmed gick äfven den
nämda kommittéens förslag i denna punkt ut på förlängning af samtliga
treåriga kurser till fyraåriga. *)

*) Se noten å föregående sida.

Fackskolor.

Emellertid gjorde sig dessa åsikter icke gällande i 1894 ars statsverksproposition;
ej heller vmmo desamma statsutskottets gillande. Däijämte
hafva flera af de tekniska föreningar, som af närvarande kommitté
i denna fråga åtsports (se Bil. kitt, yl), ansett det vara ändamålsenligt
att bibehålla den treåriga obligatoriska studietiden, ja till och med
ifrågasatt, att med en eller två terminer förkorta studietiden för vissa af
de fackskolor, som för närvarande redan äro lyraåriga. 1'' rån andra töreningar
åter har dock bestämdt framhållits vikten af att lärokurserna föl de
nu treåriga fackskolorna förlängdes till fyraåriga. I 1904 ars töislag gick
man en medelväg, i det att M och E där förutsatts blifva 3 2-ariga.

I denna fråga ställer sig kommittén obetingadt pa deras sida, som
yrka på en förlängning af de nu treåriga kurserna för di och E med
ett helt år. Kommittén har nämligen, efter grundlig pröfning och allvarliga
försök att sammantränga kurserna inom kortare tid än fyra. år,
i likhet med 1890 års kommitté, kommit till det resultat, att det icke
skulle blifva möjligt, att på kortare tid, utan öfveransträngning för
eleverna och utan att i allt för hög grad förminska kursernas omfång
eller inskränka antalet läroämnen, medhinna den undervisning
i förevarande fack, som motsvarar Högskolans ändamål. Denna
kommitténs åsikt har ock under de senaste tjugu aren vid olika tillfällen
kraftigt häfdats af Högskolans lärare, och har äfven sedan lång
tid tillbaka gjort sig gällande vid nästan alla de utländska högskolor,
hvilkas förhållanden i öfrigt äro närmast jämförbara med vara. Sålunda
äro kurserna för M och E vid Tysklands samtliga högskolor 4-åriga, och
enahanda är förhållandet i Helsingfors. Vid den polytekniske Låneanstalt
i Köpenhamn äro lärokurserna för M och E sedan några år tillbaka
4 1 2-åriga. I Delft (Holland) äro M och E 5-åriga. Hvad Norge beträffar,
så hafva i fråga om den nya högskola,, som där förberedes, såväl
vederbörande kommitté som regering och storting anslutit sig till samma
åsikt, nämligen att lärokurserna böra vara minst 4-åriga. ^ Äfven
vid flera af de högsta tekniska läroanstalterna i Nordamerikas Förenta
stater, såsom Cornell University, University of Pennsylvania, Massachusettsinstitutet
i Boston, m. fl. äro läroplanerna för M och E byggda
på förutsättningen af en studietid af 4 år, hvarvid dock bör märkas,
att inträdesfordringarne där äro något lägre än t. ex. i Sverige, Danmark
eller Tyskland, hvarför också undervisningen under det första
året är mera elementär. För vinnande af högre ingenjörsgrad fordras
dock å vissa ställen ytterligare ett eller två års studier. Jämväl i
England har man börjat med 4-åriga kurser med två års specialstudier
därutöfver för högre'' grad, såsom vid Birminghamuniversitetet. Vid
Ziirichs Polyteknikum äro lärokurserna visserligen sedan gammalt formellt

Tekniska Högskolan.

afpassade för endast 3 1 2 år, men äro i realiteten 4-åriga, enär ytterligare
ett hälft år egnas åts. k. diplomarbeten, hvilkajämväl fordras för
erhållande af fullständigt afgångsbetyg.

Emellertid torde äfven hos de tekniska föreningar, som förordat
3-åriga obligatoriska kurser, meningarne i själfva verket icke skilja sig
så. skarpt, som det vid första påseende förefaller, från deras åsikter,
hvilka hålla på nödvändigheten af längre studietid. Samtliga dessa
föreningar, som payrka en tre-årig kurs, framhålla nämligen därjämte
uttryckligen nödvändigheten af en frivillig minst ett-årig fortsättningskurs
för dem, som vilja bedrifva mera djupgående och själfständiga
specialstudier, och särskild! inom Svenska teknologföreningen har man
gjfvit uttryck åt den förhoppning, att begagnandet af en dylik fortsättningskurs
icke borde förekomma endast undantagsvis utan komma
att höra till regeln.

Huruvida en dylik frivillig fortsättningskurs verkligen skulle i någon
vidsträcktare mån komma att af eleverna begagnas, torde dock vara
tvifvelaktigt,. åtminstone att döma efter den hittills vunna erfarenheten.
Inom de frivilliga fjärde årskurserna af M och E, som redan nu finnas
vid Högskolan, och inom hvilka i verkligheten en afsevärd frihet i fråga
om valet af läroämnen råder, hafva nämligen ytterst få elever deltagit
i undervisningen, vanligen en eller två elever bland de omkring 30,
som i hvardera fackskolan genomgått de tre stadgade läroåren. Något
bättre skulle måhända förhållandena komma att gestalta sig, därest Högskolan
eihåller tidsenliga laboratorier och tillräckliga lärarekrafter, men
fortfarande, såsom hittills torde nog regeln blifva den, att, efter de tre
årens studietid, flertalet elever, med sin bristfälliga utbildning och med
sitt afgångsbetyg såsom »högskoleingenjörer!) på fickan, fortast möjligt
söka sig ut i praktiken. Och följden skulle blifva den, att Högskolan
i fråga om de förevarande viktiga fackskolorna i hufvudsak stannade
på sin hittillsvarande nivå.

Vissei ligen är det af största vikt, att studietiden i allmänhet icke
blif\ er för lång, utan att den unge ingenjören möjligast tidigt må kunna
gå ut i det praktiska lifvet. Men å andra sidan bör en dylik fördel ej
köpas med uppoffringen af den grundlighet och omfattning i studierna,
h\ ilka i allmänhet äro en nödvändig betingelse för ett framgångsrikt
arbete på de verksamhetsområden, som företrädesvis tillhöra de högskolemässigt
utbildade ingenjörerna.

till skillnad från de lägre läroverken måste undervisningen vid
Högskolan vara af mera vetenskaplig art, så att den utgående eleven
erhåller de nödiga förutsättningarne för att kunna följa med litteraturen
och utvecklingen i öfrigt inom sitt område, och så att därjämte de mest

Fackskolor.

framstående eleverna icke sakna de kunskaper, som numera i allt högre
o-rad erfordras, för att själ (Va kunna bidraga till de tekniska vetenskapernas
och metodernas fullkomnande. Och härvidlag måste man betänka att
fordringarna i dessa afseenden oupphörligt stegras, och att hogskoleundervisningen
måste taga hänsyn härtill. Den omständigheten, att under
den gångna tiden många ingenjörer kunnat reda sig godt med den utbildning,
som hittills kunnat meddelas, ja till och med i ratt många tall
utan annan förbildning än den, som de tekniska elementarläroverken lämna,
kan naturligtvis icke äga någon allmänt gällande beviskraft.

Det är äfven tydligt, att man med afseende på denna Högskolans
uppgift att bibringa de framtida ledande ingenjörerna den tekmsktteoretiska
utbildning, som skall utgöra grundvalen för deras arbete,
måste tillse, att undervisningens resultat icke blifva mindre göda an
hvad förhållandet är inom andra länder, som hafva en fullgod undervisning,
och med hvilka vårt land i allt fall måste konkurrera.

Vid öfvervägande af samtliga med denna fråga sammanhängande
omständigheter och vid jämförelse med motsvarande förhållanden i andra
länder har kommittén, såsom redan antydts, icke funnit det vara möjligt
att anordna undervisningen vid Högskolan så, att den darmed afsedda
utbildningen skulle kunna meddelas under en studietid af allenast tre ar,
utan måste denna tid ökas med ännu ett år. Ej heller har kommittén
kunnat ansluta sig till den meningen, enligt hvilken Högskolans kurser
skulle blifva af tvänne slag, af hvilka den ena och hufvudsakbga, alsedd
för en studietid af tre år, skulle meddela en lägre utbildning,
medan den andra, såsom fortsättning till den förra, skulle lämna en
mera vetenskaplig och djupgående undervisning. En dylik tudelning
skulle, äfven om det vore möjligt att afpassa undervisningen sa, att den
förberedande delen däraf lämpade sig för båda ändamålen, utan tvifvel
väsentligen förrycka Högskolans egentliga uppgift och sänka läroverkets
nivå, till afgjord skada för teknikens utveckling och stallning i

Då ^kommittén således är af den åsikten,. att. de båda fackskolorna
M och E måste göras 4-åriga, så gäller naturligtvis detta äfven om tackskolorna
S, V och A, som alltsedan de inrättades vid hogskolan vant
grundade på förutsättningen af 4-åriga lärokurser. I fråga om fackskolan
A torde dock fortfarande, såsom hittills, undervisningen böra ordnas
så, att äfven efter genomgående af allenast de tre första årens kurs
inträde vid Fria konsternas akademi kan vinnas.

Beträffande fackskolan för kemisk teknologi (K) har kommittén däremot
icke funnit tillräcklig anledning föreligga, att frångå, den nuvarande''
ordningen, enligt hvilken kursen är obligatoriskt 3-ang med ett

Specialise ring.

Tekniska Högskolan.

frivinigt fjärde år. För denna fackskola gälla nämligen i så måtto
andra förhållanden an for de öfnga, att kemien med dess tillämpningar
under hela lärotiden är det centrala läroämnet, och kurserna i ofri™
läroämnen aro jämförelsevis fåtaliga och mindre omfångsrika, I följd
häraf kan kursen högskolemässigt fullbordas på 3 år, och en fortsättningskurs
utan svårighet anordnas.

Hvad slutligen de bergsvetenskapliga fackafdelningarne G och H
betranar, så äro lärokurserna för dem under nuvarande förhållanden
dels 3 ]%- dels 4 A-ånga, Enligt kommitténs åsikt torde dessa kurser
i hvarje fall kunna förändras till 4-åriga. Genom den af lärarna förordade
minskningen af de nu väl stora kurserna i de matematiska och
maskintekniska läroämnena, blifver tiden under de sista två studieåren
fullt tillräcklig för specialämnena, och genom att anordna de praktiska
resorna under sommaren mellan tredje och fjärde läroåret, i stället för,
såsom för närvarande, under sommaren efter sista årskursen, kan kur6
4 - -‘-ånga afdelningarna minskas till 4-årig. Däremot kunna
de hittillsvarande 3 /i-ariga afdelningarna, som föröfrigt på senaste tiden
vant toga frekventerade, då ej längre bibehållas, alldenstund undervisningen
i de bergsvetenskapliga ämnena måste vara gemensam med
motsvarande undervisning för de 4-åriga afdelningarna, och i sådant
fall, om kursen bibeholles 3 7*-årig, tillräcklig tid ej blefve öfver för de
andra laroamnena. Under sålunda ändrade förhållanden i fråga om
de 4-ariga afdelningarna torde ej heller behof af särskilda 3 Vränga
kurser längre förefinnas.

Med afseende å lärokursernas längd inom de olika fackskolorna får
kommittén således föreslå

att lärokurserna blifva fyraåriga inom samtliga
fackskolor utom för fackskolan för kemisk teknologi,
där undervisningen ordnas med obligatorisk treårig
kurs med en frivillig fortsättningskurs af ett år, samt
att inom fackskolan för arkitektur läroplanen uppgöres
så, att äfven efter genomgången treårig kurs inträde
i Akademien för de fria konsterna kan vinnas.

,större styrka bär från såväl lärare som ingenjörer framhållits,
att industriens utveckling numera klöfver en längre gående specialisering
al undervisningen än som hittills varit fallet vid Högskolan. Att
dessa kraf icke kunnat tillgodoses vid högskoleundervisningen har utan
tv™ halt sm egentliga orsak i bristen på erforderliga lärarekrafter
°, 1, . synnerligen ofullständiga utrustningen i fråga om laboratorier
och omgå hjälpmedel för undervisningen. Med afseende å de två’ stora

Eackskolor.

fackskolorna M och E liar därjämte den hittillsvarande korta studietiden
af allenast tre år ej varit tillräcklig för meddelande af annan undervisning
än den, som motsvarat de närmaste behofven för elever tillhörande
dessa fackskolors områden.

I den mån nu antydda brister blifva afhjälpta, bör man också vara
betänkt på att i vissa afseenden specialisera kurserna, så att eleverna
få tillfälle, att mera ägna sin tid åt sådana läroämnen inom en särskild
fackskola, som närmast äro af vikt för deras framtida verksamhet.
Emellertid är det tydligt, att man åtminstone tillsvidare i detta hänseende
bör förfara med försiktighet, så att ej allt för stort intrång göres på
den allmänt tekniska utbildningen inom facket, enär man eljest löper
fara att skapa ensidigt utbildade specialister, som sakna erforderlig
känning med de närmast besläktade områdena. För öfrigt är, såsom
ofvan framhållits, studietiden ej tillräckligt lång för att möjliggöra en
verklig specialisering, och bör ej heller göras längre än som är oundgängligen
nödigt, för att ej alltför mycket framskjuta tiden för den
unge ingenjörs elevens utträde i det praktiska lifvet, där dock i hvarje
fall den egentliga specialiseringen först kan börja.

Hvad då närmast förhållandet mellan de särskilda fackafdelningarna
sinsemellan angår, så har kommittén icke ansett specialiseringen i allmänhet
böra inträda tidigare än hvad som för närvarande är fallet. I första rummet
har kommittén därvid låtit leda sig af den öfvertygelsen, att specialisering
redan under det första eller de två första studieåren ej i och för sig är
nödig, enär denna tid i allmänhet egnas åt grundläggande för flera fackskolor
gemensamma ämnen, men i andra rummet jämväl af den alltjämt
gjorda erfarenheten, att eleven under den första delen af sin studietid
icke sällan är oviss om, hvilken särskild fackskola han slutligen bör
välja och först efter att hafva tillbragt någon tid vid läroverket vinner
klarhet härom.

Kommittén har sålunda ansett, att fortfarande såsom hittills de två
första årens studieplaner böra vara lika för fackskolorna 11/, S och E
— dock med en ringa modifikation för E — hvilka fackskolor representera
de olika områdena af hela maskinbyggnadsfacket, och att först
därefter fördelningen efter de egentliga hufvudämnena bör vidtaga.
Likaså böra läroplanerna under första året vara gemensamma för K, G
och 1/, och under andra året i hufvudsak jämväl för G och ii sinsemellan.

Hvad åter specialiseringen under de senare studieåren inom de särskilda
fackskolorna angår, i livilket afseende hittills intet väsentligt varit
åtgjordt vid Högskolan, anser kommittén, att densamma lämpligen bör
inträda först under sista läroåret, och att i vissa fall, såsom synes af de

Tekniska Högskolan.

längre fram meddelade förslagen till läroplaner, föreläsningarna böra vara
gemensamma och skillnaden mellan de särskilda fackriktningarna inskränkas
till olikhet med afseende å omfånget af konstruktions- och laborationskurserna,
under det i andra fall, såsom i fråga om underafdelningarna
till i/, specialiseringen utan tvifvel bör drifvas längre. Därjämte må erinras
att § 21 af nu gällande stadgar innehåller en bestämmelse om, att lärarekollegiet
må kunna medgifva elev att vinna förändring i den för honom
gällande läroplanen, en bestämmelse, hvilken, om den rätt tillämpas, är
af stor. betydelse för undanrödjande af missförhållanden i förevarande
afseende. För att i särskilda fall möjliggöra ytterligare specialstudier
har kommittén därjämte föreslagit ett tillägg till bestämmelserna i
nämda paragraf, för hvilket tillägg nedan redogöres.

Beträffande de särskilda fackskolorna har kommittén sålunda, utan
att förbise, att framdeles ännu flera specialriktningar kunna finnas erforderliga,
nu velat föreslå följande underafdelningar såsom de för närvarande
viktigaste:

inom fackskolan M:

Ma: för de elever, hvilka företrädesvis vilja ägna
sig åt den del af maskintekniken, som omfattar värmemotorer
;

Mv: för de elever, som vilja ägna sig åt teorien
och konstruktionen af vattenmotorer;

Mt: för de elever, som vilja ägna sig åt den mekaniska
fabriksindustrien och därför välja den mekaniska
teknologien till specialstudium;

Mb: (motsvarande nuvarande B) för de elever, som
vilja ägna sig åt bergsmekaniken såsom hufvudfack;

inom fackskolan >S:

Sb: för elever, som företrädesvis vilja ägna sig
åt det egentliga skeppsbyggeriet;

Sm: för elever, som hafva för afsikt att ägna sig
åt konstruktion af sjömaskiner;

inom fackskolan V:

Vb: med väg- och. brobyggnad slära såsom hufvudämne; Vj:

med järnbyggnadslära såsom hufvudämne;

Vv: y> vattenbyggnadslära )> »

Inom fackskolan E:s sista termin har kommittén, på sätt å sid. 151
angifves, jämväl tänkt sig tre i någon mån från hvarandra afvikande
studieriktningar, hvaremot inom fackskolorna /T, (?, H och A särskild!

Fackskolor.

markerade specialriktningar icke ansetts erforderliga. Med. alseende å K
torde, såsom för närvarande är fallet, det ijärde (frivilliga) läsåret få
användas till studium af de specialgrenar, som finnas ändamålsenliga.

Till förtydligande af sammanhanget mellan de olika fackafdelningarna
i enlighet med kommitténs förslag, må här meddelas följande
itabellariska öfversikt, som angifver under hvilka studieår vissa bland
dessa afdelningar hafva sinsemellan antingen fullständigt eller i hufvudsak
gemensam undervisning äfvensom, utan hänsyn till ålgång under
studietiden, de för hvarje afdelning antagna högsta elevantalen — se
sid. 83 — samt huru därefter specialiseringen tänkts böra genomföras:

lista studieåret.	2:dra studieåret.	3:dje studieåret.	4:de studieåret.
M, S, E (170)	M, S, E (170)	M (SO)	Ma (30) Mv (30) Mt (20) Mb (10)
S (20)	Sb (10) Sm (10)
E (60)	E med tre studieriktningar (hvardera 20)
K, G, H (55)	K (25)	K (25)	K (friv.)
G, H (30)	G (15)	G (15)
H (15)	H (15)
V (60)	V (60)	V (60)	Vb (20) Vj (20) Vv (20)
A (20)	A (20)	A (20)	A (20)

Tekniska Högskolan.

Särskilda Emellertid är det tydligt, att behofvet af specialisering icke blif ärop

atlet ygp fullt tillgodosedt allenast genom de af kommittén förordade underafdelningarna
till de egentliga fackskolorna. Bestämmelsen i § 21 af
nuvarande stadgar, att elev, som till följd af särskild! bildningsmål eller
af andra giltiga skäl önskar befrielse från vissa läroämnen eller dessas
utbytande mot andra, äger att med lärarekollegiets medgifvande vinna
förändring i eljest för honom gällande läroplan, lämnar visserligen möjlighet
för ytterligare frihet vid val af studieriktning, men synes, åtminstone
efter ordalydelsen, ej vara fullt tillräcklig för att möjliggöra
mera väsentliga afvikelser från de reguljära läroplanerna. Sålunda låta
mycket väl sådana fall tänka sig, att någon elev önskar drifva t. ex.
studiet af hiss- och transportanordningar eller af hygien, in. m. såsom
specialstudium efter en för sådant ändamål anordnad läroplan, eller att
någon önskar bedrifva studiet af något redan representeradt hufvudfack
efter andra grunder än de föreslagna, såsom t. ex. studiet af bergsmekanik
efter en läroplan af mera bergsvetenskaplig karaktär än som af kommittén
förordats, o. s. v.

För att möjliggöra för styrelsen och lärarekollegiet, att i lämplig
utsträckning kunna tillmötesgå elever, som önska drifva dylika specialstudier,
torde den omnämda § 21 af stadgarne böra erhålla ett tillägg
af ungefär följande lydelse:

Önskar elev att inom sin fackskola bedrifva studierna
efter väsentligen annan läroplan än den gällande
eller att erhålla undervisning inom någon fackriktning,
som icke representeras genom befintliga fackskolor
och underafdelningar, ankomme på styrelsen att,
efter lärarekollegiets hörande och i den mån tillgängliga
medel och lärarekrafter sådant medgifva, för dylikt
fall bestämma särskild och fullständig läroplan.

Beträffande slutligen specialstudier efter genomgången fackskola,
eller af personer utom Högskolan får kommittén hänvisa till hvad å sidd.
96 och 102 anföres angående specialelever.

s^aTaTkafdd ■ A11tsedan början af 1870-talet har faekafdelningen för börgsmekan
ing en. (£) räknats såsom en underafdelning till fackskolan för bergsveten skap.

Kursen har alltjämt varit 4-årig — egentligen 4 ''/b-årig (se sid. 71)
— och på senare tiden under de tre första studieåren varit i hufvudsak
densamma som för de två öfriga fyraåriga u n derafdeln ingår ne G
och H till samma fackskola. hinder det fjärde eller sista studieåret hafva
eleverna i B att genomgå en kurs i läran om värmemotorer och

Fackskolor.

vattenmotorer, som däremot icke genomgås af eleverna i G och H. Kursen
i det ämne, som skulle utgöra specialämnet för afdelningen i?, nämligen
bergsmekanik, bär dock varit gemensam för alla tre underafdelningarna.

I själfva verket har således någon specialafdelning för bergsmekanik
i egentlig mening icke förefunnits vid Högskolan, lika litet som detta kan
sägas hafva varit fallet med afdelningarna G och H, som icke heller
mera väsentligt skilja sig från hvarandra. För några år sedan gjordes
till och med från lärarekollegiets sida en framställning om samtliga
fackafdelningarnas borttagande, så att för hela den bergsvetenskapliga
fackskolan blott en enda studieplan skulle blifva gällande, en framställning,
som dock icke föranledde någon åtgärd.

Beträffande fackafdelningarna G och H har kommittén emellertid
varit af den åsikten, och denna åsikt har numera jämväl af lärarne omfattats,
att en vida längre gående specialisering än den närvarande är af
behofvet påkallad, och att för dessa afdelningar de matematiska och
maskintekniska kurserna böra väsentligen minskas för att lämna rum
åt ett mera ingående studium af specialämnena.

Oaktadt från visst håll påyrkats, att afdelningen för bergsmekanik
fortfarande skulle höra till fackskolan för bergsvetenskap, har dock kommittén,
under sålunda ändrade förhållanden, icke funnit en dylik anordning
lämplig för framtiden, utan ansett, att fackafdelningen i fråga bör
förläggas till den mekaniska fackskolan M. På detta sätt skulle den
blifvande bergsmekanikern, som ju har att tillämpa maskintekniken å
grufvor, järnverk m. m., erhålla de vidsträcktare kunskaper i de grundläggande
ämnen, som äro erforderliga för hans specialstudier, äfvensom
den maskintekniska utbildning, som för hans framtida verksamhet måste
anses nödvändig. Därjämte skulle, i öfverensstämmelse med den af kommittén
längre fram meddelade läroplanen, meddelas mindre kurser inom
de bergsvetenskapliga läroämnena.

Att bergsmekanikerns utbildning i allmänhet bör hvila pa väsentligen
samma grund som maskinteknikerns, synes äfven framgå af den
vunna erfarenheten i detta hänseende, då det visat sig, att af samtliga
26 under åren 1875—1902 från fackafdelningen B utexaminerade elever
endast 7 egnat sig åt bergsmekanisk verksamhet, och att för dessa 7
ingenjörer verksamheten väsentligen varit af samma art som maskiningenjörens.
Skulle erfarenheten visa, att i något fall en läroplan af
annan karaktär vore önsklig, är ju genom det af kommittén förordade
tillägget till § 21 möjlighet beredd för anordnande af en sådan läroplan.

Elevantalet
i hvarje
fackskola.

82Tekniska Högskolan.

På grund af det sålunda anförda har kommittén ansett

att fackafdelningen för bergsmekanik hädanefter
bör utgöra en underafdelning till fackskolan för maskinbyggnad
och mekanisk teknologi, och att en motsvarande
särskild afdelning under fackskolan för bergsvetenskap
icke är af behofvet påkallad.

I samband med ofvan behandlade frågor rörande Högskolans olika
fackskolor vill kommittén nu jämväl angifva den fördelning af eleverna
på dessa fackskolor, som legat till grund för kommitténs beräkning af
erforderliga lärarekrafter och lokaler.

För att erhålla någon ledning härvidlag har kommittén undersökt,
i b vilket antal de inträdessökande åren 1902—1907, under b vilka år
det ålegat de inträdessökande att uppgifva den fackskola, i hvilken de
önskat inträda, anmält sig till hvarje särskild fackskola. Då M och S
tillsammans för närvarande under första studietiden räknas såsom en
fackskola, kan antalet inträdessökande icke uppgifvas för en hvar af
dem, utan. endast det sammanlagda antalet. I siffrorna för G och H
äro äfven inräknade de fåtaliga inträdessökande till de motsvarande 3 Slånga
afdelningarna.

År.

Antal inträdessökande.

	M+S	E	K	B	G	H	v	A
1902.........	Öl	35	13	5	7	11	43	11
1903........	58	27	9	1	6	14	29	6
1904.........	61	34	14	6	9	13	28	11
1905.........	67	32	8	7	13	9	41	13
1906.........	51	39	22	2	5	14	34	18
1907.........	42	43	21	6	6	11	45	15
Medeltal	55,o	35,o	14,5	4,5	7,7	12,0	36,7	12,3

Såsom ofvan framhållits hafva emellertid sedan 1902 ej andra sökande
anmält sig än sådana, som varit synnerligen väl meriterade, och
särskildt har detta gällt i fråga om fackskolan M. Med afseende härå,
samt med hänsyn till ofvan angifna siffror, har kommittén ansett sig
kunna lägga följande naturligtvis rent approximativa siffror till grund
för de sannolika medeltalen af årligen nya inträdessökande till hvarje
fackskola, nämligen: J

Studietid, examina m. in.

M°): 90; S: 20; E: 60; K: 25; G: 15; H: 15; V: 60; A: 20;
eller tillsammans 305 elever, och för de särskilda underafdelningama.

Ma: 30; Mv: 30; Mt: 20; Mb: 10; Sb: 10; Sm: 10;
samt för hvarje underafdelning till E och V: 20.

Studietid, examina m. m.

För närvarande börjar höstterminen den 10 september. och slutar
den 19 december, medan vårterminen börjar den 10 januari och, med
undantag för vissa i stadgarne särskildt angifna fall, slutar den 10 juni.
Höstterminen varar således omkring 14 och vårterminen nära 22 veckor.
Denna terminernas så väsentligt olika längd vållar ganska stora
svårigheter vid uppgörandet af timplanerna, särskildt då det gäller att
flytta lektionerna i något ämne från den ena terminen till. den andra.
En förkortning af vårterminen och en motsvarande förlängning af höstterminen
skulle därför redan af denna anledning vara ändamålsenlig.
Härtill kommer, att för utnyttjande af sommaren till erhållande af den
praktik, som antingen fordras för uppflyttning till de högre årsafdelningarne
eller ock eljest i hvarje fall är att rekommendera, början af
juni torde vara lämpligare än början af september.

Af nu antydda skäl föreslår kommittén, att vårterminen förkortas
med de 10 sista dagarne och att höstterminens början framflyttas med
motsvarande tid, så att höstterminen skulle börja redan den 1 september
och vårterminen sluta med maj månads utgång. Tänker man sig nu
vidare, i enlighet med hvad kommittén längre ned angifver, att .den
sista veckan af höstterminen och de tre sista veckorna af vårterminen
anslås till examensperioder, så skulle höstterminen komma att . omfatta
omkring 15 och vårterminen 17 arbetsveckor, och den för undervisningen
afsedda tiden sålunda blifva nästan lika i båda fallen, hvarjämte de tre
månaderna juni, juli och augusti odelade kunde af eleverna egnas åt
nödig praktisk sysselsättning. I fråga om vissa fackskolor och afdelningar
torde dock, såsom för närvarande är fallet, . med. afseende å
geodetiska undervisningen, praktiska resor, m. m. modifikationer blifva
nödvändiga beträffande tiden för vårterminens slut.

Kommittéen föreslår således i allmänhet

att vid Tekniska Högskolan höstterminen tager sin
början den 1 september och vårterminen slutar den
31 maj;

Terminernas
början och
slut.

j Incl. nuvarande B (se ofvan).

Tekniska Högskolan.

Studiefrihet. Den ofta afhandlade frågan om beredande af större studiefrihet vid
Högskolan än som för närvarande kan anses vara gällande, innefattar tvänne
olika moment, nämligen dels frågan om valfrihet med afseende å de i
läroplanerna upptagna läroämnena, och dels frågan om lindring i eller
fullständigt upphörande af det nu gällande tvånget för eleverna att bevista
föreläsningar och öfningar.

Beträffande den första frågan eller den om valfrihet mellan läroämnena
innehåller, såsom redan å sid. 78 framhållits, § 21 af nu gällande
stadgar en bestämmelse, att lärarekollegiet i vissa fall må kunna medgifva
elev befrielse från vissa läroämnen eller dessas utbytande mot andra. Denna
bestämmelse, kompletterad på sätt af kommittén å sid. 80 föreslagits, torde
vara för ändamålet fullt tillräcklig, och lärarekollegiet har äfven, såvidt
kommittén har sig bekant, tillämpat bestämmelsen i rätt riktning, där
förhållandena sådant påfordrat. Kommittén anser sig därför ej hafva
anledning att, utöfver hvad som redan föreslagits, påyrka någon ytterligare
förändring af eller tillägg till denna bestämmelse, utan vill här endast
framhålla, att de uppgjorda undervisningsplanerna visserligen böra vara
för eleverna vägledande, huru en fullständigt ordnad kurs skall kunna
genomgås på den anslagna lärotiden, men icke lägga hinder i vägen
för elev att, efter inhämtande af hufvudlärarnas råd och styrelsens eller
lärarekollegiets bifall, ordna sina studier på annat sätt, som för honom med
afseende på hans framtida verksamhet kan vara mera ändamålsenligt.

Hvad åter angår skyldigheten att bevista föreläsningarna, så hafva mycket
olika meningar gjort sig gällande. Tills för några år tillbaka existerade
vid Högskolan ännu det gamla pliktsystemet, enligt hvilket eleven
hade att erlägga en krona i plikt till stipendiekassan för hvarje förfallolöst
försummad lektion. Efter flera därom af eleverna gjorda ansökningar
har dock denna anordning numera afskaffa^, — se sid. 43 — men den
obligatoriska skyldigheten att bevista lektionerna kvarstår fortfarande, och
kontrollen utöfvas, där elevantalets storlek sådant påfordrar, genom namnupprop
vid lektionens början eller vid dess slut. Uti lärarekollegiets ofvan
omförmälda yttrande den 13 april 1905 uttalade sig dock kollegiets majoritet
för att denna skyldighet skulle bibehållas allenast för eleverna i de
två första årsafdelningarne, men upphöra i fråga om de högre afdelningarnas
elever, under det att en minoritet inom kollegiet ansåg den
»akademiska friheten» böra komma samtliga elever till godo. De tekniska
föreningarna (se Bil. Litt. A.) hafva i allmänhet hållit på den
obligatoriska skyldigheten att bevista lektionerna, åtminstone i de grundläggande
läroämnena. Eleverna själfva åter hålla i regeln på frihet i
förevarande afseende.

Rörande denna fråga framhålles å ena sidan, att den stränga skyl -

Studietid, examina m. m.

digheten att bevista lektionerna hindrar en afsevärd del af eleverna från
att allt för mycket försumma sina studier, hvilket bekräftas genom det
förhållandet, att antalet af dem, som aflägga fullständig afgångsexamen,
i förhållande till antalet årligen nyinträdande, är vid Högskolan icke obetydligt
större än vid de läroverk, där större frihet råder. Äfven anses att
eleven genom detta system uppfostras till den punktlighet och noggrannhet,
som är så nödvändig för hans kommande uppgift. Å andra sidan
hänvisas till, att vid andra högskolor både i vårt land och i andra länder,
ett dylikt tvång i regeln icke förefinnes, att det dessutom vid ett större
elevantal är så godt som omöjligt att utöfva den erforderliga kontrollen,
att det vidare icke torde vara lämpligt, att till bevistande af en lektion
tvinga någon, som antingen saknar intresse för ämnet och därför
ändock icke med uppmärksamhet följer undervisningen, eller som
på grund af framstående begåfning eller föregående studier både fortare
och med större framgång skulle inhämta det föredragna genom själf studium

o. s. v. _

För sin del har kommittén efter många öfverläggningar kommit till
den öfvertygelsen, att efter den föreslagna omorganisationens genomförande
föreläsningstvånget vid Högskolan icke bör bibehållas, och
har kommittén därvid förnämligast låtit bestämma sig af den omständigheten,
att redan vid det elevantal, som Högskolan för närvarande
uppvisar, kontrollen befunnits i flera fall vara ofullkomlig, och att därföi
vid det mer än dubbelt så stora antal elever, — i vissa tall uppgående
ända till 250 å 300 — som efter Högskolans utvidgning komme att
bevista lektionerna i en del ämnen, kontrollen öfver elevernas närvaro
antagligen skulle blifva i det närmaste illusorisk. Kommittén har ej
heller ansett sig böra förorda tvångets bibehållande i fråga om de första
årsafdelningarna. Det är nämligen å ena sidan just inom dessa afdelningar
som de talrikast besökta lektionerna förekomma och där således
kontrollen öfver elevernas närvaro skulle stöta på de största svårigheterna,
medan det å andra sidan om de till dessa afdelningar hörande
s. k. grundläggande läroämnena i vida högre grad än om de på ett
senare stadium föredragna tillämpningsämnena gäller, att elevens närvaro
vid lektionerna ej alltid är nödvändig, utan att i flera fall de erforderliga
kunskaperna kunna inhämtas på egen hand genom själfstudium.

Kommittén föreslår därför,

att det för närvarande eleverna åliggande tvånget
att närvara vid föreläsningarna må upphöra.

Däremot förefinnes, enligt kommitténs mening, intet, skäl att befria
eleverna från skyldigheten att deltaga i och närvara vid de olika rit -

Tekniska Högskolan.

Examina.

och laborationsöfningarna, enär det i dessa fall tydligen handlar om utförande
af arbeten, som höra försiggå under lärarens tillsyn, och äfven
antalet elever i hvarje fall icke är större än att den nödiga kontrollen
blifver möjlig.

De olägenheter, som äro förbundna med upphörandet af tvånget
att närvara vid föreläsningarna, synas nu visserligen vid Tekniska Högskolan,
med dess planmässigt ordnade kurser och bestämda studieordning,
komma att blifva väsentligt mindre än motsvarande ofta öfverklagade
förhållanden vid universiteten, särskildt inom deras filosofiska
fakulteter. Men kommittén har dock ansett nödigt att föreslå vissa bestämmelser
i ändamål att motverka olägenheterna af den medgifna friheten.

I sådant afseende ligger det vikt uppå att bestämma, det kurserna
skola genomgås i den ordning, som af läroplanen angifves, så att
en afvikelse härifrån ej utan särskildt medgifvande må förekomma.
Viktigare torde dock vara, att i fråga om kunskapspröfningarna införa
strängare bestämmelser än som för närvarande tillämpas. Dessa pröfningar
tillgå nämligen nu på det sätt, att eleverna under pågående
lärokurs i s. k. repetitioner förhöras öfver en större eller mindre del af
kursen, hvarefter med ledning af dessa repetitioner samt framför allt efter
en allmännare pröfning, som afhålles vid kursens afslutande, betygen bestämmas.
Har eleven vid läroårets slut ej i alla ämnen erhållit minst
betyget godkänd, har han i allmänhet, därest han icke under året varit
alltför försumlig, rätt att vid början af följande läroår undergå ompröfning
i de ämnen, i hvilka han icke erhållit fullt betyg. Emellertid har
därjämte och, såsom det vill synas, utan att vara grundadt i stadgarna,
under tidernas lopp utbildat sig ett system af ytterligare medgifvanden i
i form af uppskof eller »dispenser», bestående däri, att en elev, som icke heller
vid höstterminens början kunnat erhålla fulla betyg i sina ämnen, ändock
tillätes att följa lektionerna i nästa högre årskurs, därest han kan styrka,
att han, på grund af värnpliktsöfningar eller af sjukdom eller af annan
af kollegiet godkänd anledning, varit urståndsatt att under ferierna komplettera
sina kunskaper. Såsom villkor för ett sådant medgifvande
ålägges eleven, att inom viss tid af en, en och en half eller till och med
två månader, skaffa sig de erforderliga betygen. Lyckas detta honom
ej, måste han antingen återgå till sin förra årskurs eller ock lämna
läroverket.

Denna nu anmärkta oegentlighet i examensväsendet vid Högskolan,
hvilken nog hufvudsakligen uppkommit för att afhjälpa de betydande
svårigheter,^ som den långa värnplikten med däraf följande afbrott i
studierna vålla en stor del af eleverna, torde enligt kommitténs mening
böra undanrödjas och ersättas med ett strängare och bättre ordnadt sy -

Studietid, examina m. m.

etem i syfte att därigenom, äfven utan direkt föreläsningstvång, sporra
eleven till allvarliga studier.

Kommittén har med hänsyn härtill tänkt sig, att vid hvarje läroårs slut,
d. v. s. vid slutet af vårterminen, eleverna skola undergå examen i de under
året genomgångna kurserna. Elev, som då ej erhåller godkända betyg i alla
föreskrifna ämnen, må såsom för närvarande äga rätt, att vid höstterminens
början i de ämnen, i livilka han ej erhållit betyg, undergå ompröfning.
Men om eleven ej heller består denna förnyade examen, skall lian från läroverket
skiljas, därest ej lärarekollegiet finner anledning att tillåta honom
ännu ett år kvarstå i sin förra afdelning; kan han ej heller efter denna
tids förlopp uppflyttas eller erhålla afgångsbetyg, skall han skiljas från
läroverket. För det fåtal kurser, som afslutas under höstterminen, skall
examen verkställas vid denna termins slut, men nödig ompröfning ma
äga rum först vid påföljande läroårs början.

Emellertid lider examensväsendet vid Högskolan äfven i ett annat
afseende af väsentliga brister. De examina och repetitioner^ som de
särskilda lärarne afhålla öfver sina genomgångna lärokurser, hållas icke
på fullt bestämda tider, utan fall kunna förekomma, då examen i ett ämne
pågår samtidigt med undervisningen i andra ämnen. För att afhjälpa
detta missförhållande torde vid hvarje termins slut en viss tid böra bestämmas
för afhållande af examina, enligt af rektor uppgjord examensordning,
och under denna examenstid alla lektioner inställas. Under det
examenstiden vid vårterminens slut synes böra. bestämmas till minst tre
veckor, torde motsvarande period vid höstterminens slut kunna inskränkas
till allenast en vecka, enär antalet lärokurser, som då få sin afslutning,
är väsentligt mindre än i förra fallet. Äfven vid höstterminens
början torde två å tre dagar anslås till nödiga ompröfningar.

För repetitionerna, som ju hädanefter skulle blifva frivilliga, torde några
särskilda stadganden icke erfordras. Dock bör naturligtvis äfven därvid
tillses, att kollision med öfriga lärares undervisning undvikes.

Kommittén föreslår således följande bestämmelser.

Vid vårterminens slut skall en tid af tre veckor
och vid höstterminens slut en tid af en vecka bestämmas
för afhållande af examina öfver de genomgångna
kurserna, i enlighet med en af rektor uppgjord examensordning;
därjämte bör vid början af höstterminen en
tid af två eller tre dagar anslås för de i nästa punkt
omförmälda ompröfningar.

Elev, som i examen ej erhållit erforderliga vitsord,
äger att vid nästföljande hösttermins början undergå om -

Tekniska Högskolan.

pröfning i de läroämnen, i hvilken han ej erhållit betyg-
Blifver elev äfven vid denna ompröfning underkänd,
skall han från läroverket skiljas, därest ej lärare.
kollegiet finner anledning att tillåta honom kvarstå
ännu ett år i sin förra årsafdelning. Dock må elev
icke tillhöra någon årsafdelning mer än två år.

... \ samband med frågan om examina står jämväl ett af Högskolans

lararekollegium i dess yttrande den 13 april 1905 framställdt förslag,
att ingenjörsexamen skulle kunna uppdelas i bränne afdelningar, motsvarande
de tyska högskolornas »Vorpriifung» och »Hauptprufung», af
hvilka den ena skulle omfatta de två första studieårens läroämnen, hvilka
l allmänhet äro af mera grundläggande natur, och den andra de senare
årens mera speciella fackämnen. I enlighet härmed blefve således endast
bränne: examina erforderliga, hvarjämte eleven icke skulle vara skyldig att
omedelbart efter den första examens afläggande öfvergå till studiet af
de enligt läroplanen därefter följande läroämnena under tredje och fjärde
studieåren. Syftet med en dylik anordning skulle i främsta rummet vara,
att lämna _ eleven ännu större frihet i anordnandet af sina studier
än som enligt kommitténs ofvan angifna mening synes böra ifrågakomma,
da sålunda i regeln endast hvartannat år från lärarnes sida kontroll
skulle utöfvas öfver de förvärfvade kunskaperna.

Någon väsentligare ändring i studiesättet torde dock, äfven efter
erfarenheten från de tyska högskolorna att döma, icke uppkomma genom
en sådan anordning af examina, då i studieplanerna fortfarande såsom
hittills gruppering i årskurser måste iakttagas, och någon väsentligare
omkastning af ämnenas ordningsföljd svårligen kan äga rum, dels emedan
eleven ej bor deltaga i undervisningen i ett ämne, innan han fullgjort
fordringarna i annat ämne, hvars kännedom förutsättes för det förras
studium, dels därför att föreläsningsschemat ej, utan att andra och större
olagenheter uppstå, kan så uppgöras, att icke de till samma fackskola
hörande olika årskursernas föreläsningar och öfningar blifva samtidiga
och sålunda utesluta ° hvarandra. Elev, som önskar inom den normala
tiden af 2 år genomgå en afdelning, blir sålunda faktiskt bunden af den
uPPgJorda studieplanen, åtminstone hvad de obligatoriska ämnena beträffar.

Likaså måste det för eleven vara en bestämd fördel att omedelbart
efter genomgåendet af kursen i ett läroämne få aflägga prof i detta,
hvarvid erhållet betyg senare utan vidare skulle ingå såsom del uti det
examensmtyg, som vid studietidens slut för honom utfärdas, då tydligen
en onodig och skadlig skärpning skulle äga rum, därest eleven nödgades
att på en gång aflägga examen i samtliga ämnen.

Studietid, examina m. m.

Kommittén anser därför, att någon nämvärd fördel ej är förenad
med en dylik uppdelning af examina, men att bestämda olägenheter
därigenom skulle uppstå. Med den frihet i studiernas anordnande, som
kommittén föreslagit, utgör dessutom års- eller terminsexaminas afläggande
och därmed förbundna flyttningar mellan de olika årskurserna så godt
som den enda verksamma kontroll, att elever, som af bristande intresse
eller af oförmåga icke draga afsedd nytta af undervisningen, icke onödigt
länge stanna vid Högskolan till skada för sig själfva och för undervisningen
i dess helhet.

För närvarande pågår en föreläsning vid Högskolan under fem kvart.
Denna tid har emellertid från både lärarnas och elevernas sida framhållits
såsom varande allt för lång, och framställningar hafva gjorts om en förändring
härutinnan, så att föreläsningstiden skulle blifva densamma som
vid andra högskolor i regeln är gällande, nämligen tre kvart. Vid
femkvartsföreläsningen är i många fall åtminstone den sista kvarten
utan egentligt värde, enär elevernas uppmärksamhet och äfven undervisningens
intensitet då väsentligen minskats, sa att i själfva verket skillnaden
mellan undervisningens resultat vid en femkvarts- och vid en
trekvarts föreläsning icke på långt när är sa betydande som kunde väntas
på grund af tidsskillnaden. Enligt kommitténs mening kan därför den
angifna förändringen förordas såsom ändamålsenlig, naturligtvis under
förutsättning att lektionernas antal bestämmes sa, att den effektiva undervisningstiden
blifver tillräcklig.

Kommittén vill därför förorda

att tiden för en föreläsning hädanefter må bestämmas
till tre kvarts timme.

I fråga om mottagande af nya elever, har vid Högskolan gällt såsom
regel, att nya elever endast antagas vid höstterminens början. Uti
1904 års förslag har emellertid ifrågasatts, huruvida icke i så måtto en
förändring borde inträda, att jämväl vid vårterminens början ett antal
nya elever kunde emottagas vid läroverket.

På senare tider har man nämligen, såsom i förslaget anföres, bland
annat vid högskolan i Darmstadt genomfört ett dylikt system, så att
studietiden blifver lika lång, vare sig inträdet vid högskolan äger rum
på hösten eller på våren. För detta ändamål ordnas undervisningen
för de båda elevgrupperna på sådant sätt, att i några ämnen särskilda
kurser föredragas för hvardera gruppen antingen af olika eller
af samma lärare, i andra ämnen åter, och dessa utgöra det öfvervägande
flertalet, undervisningen sker gemensamt. Hvad de sistnämda

Föreläsningarnas
längd.

Dubbla

läroplaner.

Tekniska Högskolan.

ämnena beträffar, måste då naturligtvis den ordning, i hvilken vissa af
dem studeras, blifva olika för de båda elevgrupperna. Sålunda föredrages
t. ex. för elektroteknikerna ämnet matematik af två särskilda
professorer, oberoende af hvarandra, medan ämnet kemi föredrages
af samma lärare, ena terminen för den ena gruppen och nästföljande
termin för den andra gruppen, och ämnet läran om hissinrättningar
föredrages af samma professor för båda elevgrupperna tillsammans,
så att den ena gruppen får ämnet under sin fjärde och den andra
under sin femte termin, o. s. v.

Det kan ej förnekas, att ett dylikt system, som i vissa hänseenden
jämväl tillämpas vid Karolinska Institutet härstädes, skulle i flera fall
medföra afsevärda fördelar för eleverna.

Å ena sidan skulle det för latinstudenter, som behöfva komplettera
i de föreskrifna reala ämnena, äfvensom eljest för studenter, som icke
hunnit skaffa sig nödig praktik, blifva möjligt att under det halfår,
som följer efter studentexamen, verkställa erforderlig komplettering, så
att de redan vid vårterminens början kunde vinna inträde vid Högskolan
och således, genom att ej behöfva vänta till början af nästa
läroår, inbespara ett hälft år.

A andra sidan skulle, såsom i samma förslag anföres, äfven under
sj kifva studietiden vid Högskolan det ifrågavarande systemet hafva betydelse
för eleverna. Därigenom, att kurserna i vissa ämnen föredragas i olika
ordning för de båda elevgrupperna, vinnes nämligen för de elever, som
i följd af svagare kunskaper eller af annan anledning nödgas tvärstanna
i någon årskurs, den fördelen, att i vissa fall härigenom ej ett helt
utan endast ett hälft år behöfde förloras, enär möjlighet förefunnes
att, efter komplettering i ett mindre antal ämnen än eljest skulle varit
nödvändigt, öfvergå till kursen för den elevgrupp, som inträdt en termin
senare, o. s. v. Äfven i fråga om värnpliktens fullgörande skulle
uppenbarligen i vissa fall tidsbesparing i studierna sålunda kunna vinnas.

Att kommittén, oaktadt dessa systemets fördelar, icke ansett sig
böra förorda detsammas genomförande vid Högskolan, beror dels därpå,
att de årliga kostnaderna skulle blifva något större än efter nu gällande
anordning, därigenom att för vissa af de grundläggande läroämnena,
såsom matematik och mekanik, då komme att erfordras dubbla professurer,
dels äfven därpå, att systemet, såsom jämväl i 1904 års förslag angifves,
icke utan allt för stora kostnader skulle kunna tillämpas på de mindre
fackskolorna, utan hufvudsakligen blott på de större, nämligen fl/, E och V
och således i allt fall endast delvis kunde genomföras vid Högskolan.
Därjämte har erfarenheten från de allra senaste åren gifvit vid handen,

Studietid, examina m. m.

att af de inträdessökande ett allt större flertal — år 1905: 160 af 180,
år 1906: 159 af 176, och år 1907: 170 af 187, således omkring 90~ %
— aflagt studentexamen på reala linien, och således något verkligt
behof af särskilda anordningar för de fåtaliga latinstudenterna knappast

längre torde förefinnas. _ _

Värnpliktsförhållandena i vårt land, med olika tider för värnpliktsöfningarne
vid de olika vapenslagen, hafva mycket störande ingiipit i
undervisningens gång vid Högskolan, och ehuru flera förslag till af hjälpande
af de svåraste missförhållandena i detta afseende varit föremål
för läroverksmyndigheternas behandling, har man dock hittills, i afvaktan
på en mera definitiv ordning för värnpliktsöfningarna än som under
de senaste åren varit gällande, måst inskränka sig till den åtgärden att
år efter år framskjuta höstterminens början från den 10 september till den
1 oktober för den tredje och fjärde årskursens elever. Om också härigenom
svårigheterna vid höstterminens början i någon mån blifvit
afhjälpta, så hafva dock missförhållandena vid vårterminens slut fått
kvarstå. Därjämte har naturligtvis den nämda förkortningen af höstterminen
gjort en motsvarande ökning af undervisningen under den öfriga
delen af läroåret nödvändig, en omständighet, hvilken icke kunnat undgå
att hafva ett menligt inflytande.

Då därjämte en väsentlig ökning af värnpliktsöfningarne inom
den närmaste framtiden kommer att äga rum, så har kommittén ansett
nödvändigt att för Högskolans elever söka erhålla en ordning, som för
dem kunde vara lämplig och icke skulle vålla större afbrott i studierna,
än som vore oundgängligen nödigt.

För vinnande af ett dylikt ändamål har kommittén blifvit satt i
tillfälle att rådgöra med några af cheferna för landt- och sjöförsvarsdepartementen
utsedda officerare, för hvilkas af kommittén godkända förslag
här lämnas en redogörelse.

Med afseende å den olika beskaffenheten af den speciella utbildningen
inom de särskilda fackskolorna, _ skulle de värnpliktiga eleverna
fördelas på följande tre vapenslag, nämligen:

a) vid flottan i stationstjänst: eleverna i M och S (såsom äfven för
närvarande är fallet) samt ett begränsadt antal elever ur E;

b) vid landtfästningsartilleriet: öfriga elever i E samt eleverna i
K, G och H;

c) vid fästningsingenjörstrupperna: eleverna i V och A.

Beträffande de tider, under hvilka öfningarna skulle försiggå, har

man tänkt sig följande perioder:

Värnplikts förhållanden -

Tekniska högskolan.

vid flottan: hela värnpliktstiden från den 10/« ena året till den 6U året
därpå (300 dagar, af hvilka 3 månader i sjötjänstgöring);

vid hären: första värnpliktsåret från den 13/2 till den n/8 (180 dagar)

andra » » » 12/8 » » 10/9 (30 » )

tredje j> » » “/• » » 10/io (30 » )

Genom en dylik anordning skulle således i regeln ett längre afbrott
i studierna förorsakas genom tjänstgöringen vare sig vid flottan
eller under första värnpliktsåret vid hären. Lämpligast torde vara, att
studierna afbrötes under hela det läsår, under hvilket nämda tjänstgöring
infaller, och att den återstående delen af detta år användes till
erhållande af praktik.

1 fråga om de elever, som skulle tjänstgöra vid flottan, vållas härigenom
ej ytterligare afbrott i studierna, då ju hela tjänstgöringen skulle
undangöras under ett år. För öfriga elever komma emellertid äfven

de följande tjänstgöringarna att vålla olägenheter. Dock är den omständigheten,
att andra årets öfningar först upphöra den 10 september,
således 10 dagar efter höstterminens början, af mindre betydenhet.
Däremot kunna tredje årets öfningar medföra svårigheter, enär de räcka
ända till den 10 oktober, och således ej mindre än 6 veckor af undervisningstiden
kunna gå förlorade.

Redan af sistnämda anledning är det för elev, som tjänstgör
vid hären, af vikt att ordna sina värnpliktsförhållanden så, att det sista
årets öfningar först börja sedan han lämnat Högskolan. Härtill kommer,
att det med hänsyn till den fordran på 6 månaders praktik före
inträdet i den tredje årskursen, som kommittén längre fram föreslår,
för alla de elever, som icke dessförinnan förskaffat sig sådan praktik,
är af betydelse att kunna förlägga det år, under hvilket studierna på
grund af värnplikten måste af bry tas, till tiden före uppflyttningen till
nämda årskurs, för att kunna använda den från värnpliktstjänstgöringen
fria tiden af året till erhållande af praktik. Och då därjämte de två
första årskurserna, hvilka omfatta de grundläggande ämnena, i allmänhet
utgöra ett i vissa afseenden afslutadt helt för sig, och ett afbrott af
studierna mellan första och andra årskursen således är mindre lämpligt,
så torde ur alla synpunkter den för eleven mest ändamålsenliga lösningen
af frågan vara att om möjligt förlägga första tjänstgöringen till tiden
mellan andra och tredje årskursen.

För alla de elever, som fylla 19 år under det år de vinna inträde vid
Högskolan, gifver sig sistnämda anordning af sig själf, alldenstund
de just inträda i värnpliktsåldern det år de uppflyttas till tredje års -

Studietid, examina m. m.

kursen. För yngre elever lämnar bestämmelsen i § 6 af värnpliktslagen
möjlighet att kunna före den eljest stadgade tiden undergå sina
öfningar, och kan sålunda äfven för dem enahanda anordning komma
till stånd. För äldre elever åter medgifver bestämmelsen i § 17 mom.
1 af värnpliktslagen första öfningstidens uppskjutande ända till det år,
under hvilket de fylla 24 år. För den som vid inträdet i Högskolan
är 22 år eller yngre låter det således alltid ordna sig så med värnpliktsförhållanden,
att det nödiga afbrottet i studierna inträlfar mellan
andra och tredje årskursen. För de ytterst få elever, som äro ännu
äldre, är det lämpligt, att värnplikten fullgöres före inträdet i Högskolan.

Bland de åtgärder till underlättande af elevernas studier, som angifvas
i stadgarna, har kommittén fästat särskildt afseende vid bestämmelsen
i punkt 2) af § 13, enligt hvilken läraren, därest icke tjänliga
läroböcker i hans ämnen finnas i bokhandeln tillgängliga, är skyldig
att, så fort ske kan, utarbeta sådana för att på Högskolans bekostnad
mångfaldigas samt eleverna till billigt pris tillhandahallas,
så framt ej läraren finner för godt att sitt arbete i bokhandeln utgifva.

Med den undervisningsmetod, som tillämpas vid Högskolan och enligt
hvilken i de olika läroämnena i allmänhet de kurser skola af lärarne i
föreläsningarna föredragas och under öfningame genomgås, som måste
inhämtas för erhållande af vitsord om erforderliga kunskaper, måste det
tydligen vara af största vikt för eleverna att erhålla anvisning på litteratur,
som innehåller åtminstone det hufvudsakliga af de genomgångna
kurserna, då det ju för många elever kan vara behöfligt, att på egen
hand komplettera uppkomna luckor i sina kunskaper. I vissa fall
kan det för en elev till och med vara fördelaktigare, att åtminstone
till någon del inhämta sitt vetande genom själfstudium än att fullständigt
följa den anordnade undervisningen.

Den anförda bestämmelsen har uppenbarligen till syfte att för eleven
bereda möjlighet för ett dylikt studium på egen hand genom att anbefalla
antingen anvisning på för ändamålet tjänlig literatur eller utarbetande
af läroböcker, som innehålla hvad som erfordras.

Emellertid har detta stadgande icke vunnit tillämpning i den utsträckning,
som varit önskligt. Visserligen lämnas å ena sidan, om läraren
själf ej författat lärobok i ämnet, i regeln ganska fullständiga
anvisningar å lämplig litteratur, medan å andra sidan flera lärare antingen
från trycket utgifvit eller i öfvertryck eljest mångfaldigat innehållet
af sina kurser. Men den sålunda angifna litteraturen svarar ej alltid
så nära mot kursens innehåll, som för nybörjare i regeln vore önskligt,

Lärobiicker.

Tekniska Högskolan.

Olika slaga
elever.

och ej heller hafva i alla de läroämnen, där särskilda läroböcker varit
erforderliga, sådana blifvit utarbetade, utan är i vissa läroämnen eleven
ännu i hufvudsak hänvisad till lärarens föredrag.

Att emellertid läroböcker icke af lärarna utarbetats i den omfattning,
som med stadgandet i den nämda paragrafen afsetts, har sina helt naturliga
grunder. Dels är det nämligen i och för sig ett mycket maktpåliggande
arbete att författa en tjänlig lärobok, och alla lärare
hafva ej de särskilda förutsättningar, som erfordras för utförande af ett
dylikt arbete, dels är i de fall, där eljest nödiga förutsättningar finnas,
den ekonomiska ersättning, som för det i regeln mycken tid och möda
kräfvande författareskapet kan påräknas, i regeln ingen eller så obetydlig,
att arbetet, från den synpunkten sedt, blifver föga lockande.

Kommittén anser därför, att ett bättre resultat skulle vinnas i förevarande
afseende, om man å ena sidan icke fordrade utgifvandet af
den genomgångna kursens innehåll i form af en verklig lärobok, utan
inskränkte sig till att föreskrifva, det läraren, där så erfordras, skall
vara skyldig att utarbeta allenast en sammanfattning af kursens innehåll
till elevernas tjänst, och om man å andra sidan något skärpte bestämmelsen
angående ett dylikt åliggande för läraren från att endast
gälla de fall, då »tjänliga» läroböcker icke finnas, till att omfatta alla
de fall, då läroböcker ej finnas, hvilka innehålla det väsentliga af de
genomgångna kurserna.

Af nu anförda skäl föreslår kommittén därför följande något ändrade
lydelse af § 13 punkt 2):

»att, därest i bokhandeln icke finnas tillgängliga
läroböcker, som innehålla det väsentliga af de i
hans läroämnen genomgångna kurser, så fort ske
kan, utarbeta sammanfattning af dessa kurser att
på Högskolans bekostnad mångfaldigas och eleverna
till billigt pris tillhandahållas, så framt läraren
ej finner för godt att från trycket utgifva sitt
arbete.»

Eleverna.

Enligt § 14 af Högskolans stadgar äro eleverna af tre slag, nämligen:

a) ordinarie elever, hvilka följa undervisningen till den omfattning,
som erfordras för att erhålla afgångsbetyg;

b) extra ordinarie elever, hvilka åtnjuta undervisning i ett mindre
antal läroämnen samt öfver sina kunskaper kunna erhålla betyg;

Eleverna.

c) tillfälliga elever, hvilka efter eget val begagna undervisningen
men icke äro berättigade att erhålla betyg.

Hvad nu först de s. k. extraordinarie eleverna beträffar, må erinras
därom, att denna benämning tillkommit genom de nya stadgarne i enlighet
med 1890 års kommittéförslag och att den äldre benämningen var »specialelever».
Därjämte har i och med den nya benämningens införande äfven
den förändring vidtagits, att medan de förra »specialeleverna», under
förutsättning af tillräckliga förkunskaper, ägde rätt att begränsa sina
studier till allenast ett enda eller ett fåtal läroämnen, så äro för de
nuvarande »extra ordinarie» eleverna, liksom för de ordinarie, bestämda
inträdesfordringar och fullständiga läroplaner fastställda. Då nu dessa
läroplaner endast därutinnan skilja sig från dem, som gälla de ordinarie
eleverna, att ett och annat af de mindre läroämnena uteslutits,
och då redan nu enligt ofvan omförmälda § 21 af stadgarna
befrielse från dylika ämnen äfven af ordinarie elever kan vinnas, finner
kommittén det redan af denna anledning icke vara nödigt, att genom
särskilda benämningar göra åtskillnad mellan de båda slagen af elever.

Härtill kommer dock ännu ett skäl för att låta den omnämda skillnaden
bortfalla. De extraordinarie eleverna äro nämligen ofta ynglingar,
som tidigt egnat sig åt praktisk verksamhet på de tekniska områdena
och sedermera finna sig behöfva grundliga teoretiska kunskaper. Enligt
nu gällande föreskrifter måste dessa elever, för att vinna inträde, förete
intyg om minst två års väl vitsordad praktisk verksamhet samt om insikter
i matematik, fysik, kemi, teckning, modersmålet och tyska språket
samt antingen i engelska eller franska språket, motsvarande fordringarna
i studentexamen å reala linjen. I fråga om de för tillgodogörande af
högskoleundervisningen erforderliga teoretiska förutsättningar äro de således
i hufvudsak jämgoda med de ordinarie eleverna, och hvad som brister
i allmänbildning torde uppvägas af den genom den långa praktiska verksamheten
vunna mogenheten. Också har erfarenheten visat, att dessa elever i
fråga om ifver och förmåga att följa undervisningen icke äro kamraterna
underlägsna. Då det uppenbarligen är af stor betydelse att jämna vägen
för dem, som på nu angifvet sätt söka tillegna sig högre teknisk bildning,
och då utan tvifvel den omständigheten, att dessa elever efter afslutad
kurs icke erhålla afgångsbetyg af samma slag som de öfriga
eleverna, i viss mån hallstämplar deras studier såsom mindervärda, så
har kommittén velat förorda, att benämningen extraordinarie elev icke
längre må bibehållas om ifrågavarande elever, utan att de i allt böra likställas
med och räknas såsom ordinarie elever.

Tekniska Högskolan.

Antalet af dem, som sökt inträde vid högskolan såsom extraordinarie
elever, har varit ganska ringa. Sålunda inlämnades år 1905 inalles 13,
år 1906 12 samt år 1907 8 dylika inträdesansökningar till Högskolan,
och af dessa resp. 10, 9 och 4 till första årskursen. Af de sökande till
första årskursen hade resp. 7, 8 och 2 ynglingar uppfyllt fordringarna för
inträde och blefvo såsom elever antagna. Man finner således, att det här
gäller undantagsfall, och så torde nog äfven framgent blifva fallet; vid
omformuleringen af stadgarna bör därför äfven lämpligen gifvas uttryck
åt detta förhållande, men torde i stället punkt 2 i § 17 af stadgarna, som
begränsar antalet dylika elever till 10 % af hela antalet, kunna utgå.

Beträffande öfriga personer, som kunna antagas vilja begagna undervisningen
vid Högskolan och därtill böra uppmuntras, har kommittén i
första rummet tänkt sig en kategori af elever, Indika visserligen icke
hafva för afsikt att genomgå någon fullständig lärokurs i enlighet med
fastställda läroplaner, men hvilka, sedan de afslutat sin kurs vid Högskolan
eller annan högskolekurs eller ock under en föregående verksamhet
såsom praktiska ingenjörer förvärfvat sig tillräckliga förutsättningar för
grundligare studier, önska att vid Högskolan deltaga i undervisningen
inom ett mindre antal tekniska ämnen för att förvärfva sig särskilda
specialinsikter eller för att utföra specialarbeten. För dylika elever,
hvilka inom praktiken finna icke obetydlig användning, eller hvilka hafva
för afsikt att egna sig åt teknisk lärareverksamhet, har kommittén ansett
den gamla, före tillkomsten af de nuvarande stadgarna — år 1901 —
använda benämningen »specialelever» särdeles betecknande och lämplig,
och torde jämväl för dessa elever öfver de inom deras specialämnen inhämtade
kunskaper eller öfver de af dem utförda arbeten kunna utfärdas
betyg, hvilka dock naturligtvis ej böra hafva karaktären af afgångsbetyg.

Härigenom torde jämväl vara tillgodosedt det af lärarekollegiet i
yttrandet den 13 april 1905 framhållna behofvet af att, med hänsyn till
Högskolans uppgift att främja utvecklingen af de tekniska vetenskaperna
äfvensom till de växande fordringarna på de tekniska lärarnas
kompetens, möjlighet utöfver de föreskrifna lärokurserna bereddes för
ernående af en fullständigare vetenskapligt teknisk utbildning genom
bedrifvande af specialstudier eller genom utförande af vetenskapliga arbeten,
samt att öfver dylika studier eller arbeten kunna erhålla särskilda
intyg.

I fråga om den kategori af elever, som för närvarande kallas »tillfälliga
elever», en benämning, som äfvenledes tillkommit genom de nuvarande
stadgarna, skulle kommittén för sin del vilja förorda en återgång
till den äldre häfdvunna benämningen »extra elever».

Eleverna.

Vid Högskolan mottagas enligt stadgarna på grund af utrymmesskäl
i allmänhet endast manliga elever, och endast såsom extraordinarie
eller tillfällig elev har hittills kunnat beredas tillfälle för kvinnor att
deltaga i undervisningen. Efter den utvidgning af Högskolan, som nu
afses, torde jämväl kvinnor böra kunna antagas till elever af alla slag
på samma villkor som de manliga eleverna. Äfven utländingar böra,
enligt kommitténs mening, kunna, i den mån utrymmet medgifver, antagas
till elever vid läroverket, om de förete intyg om kunskaper, som
enligt styrelsens pröfning äro jämgoda med de inhemska elevernas.

Med afseende å villkoren för inträde såsom ordinarie elev vid Högskolan
gäller för närvarande enligt § 17 af stadgarna, att befogenhet
att vinna inträde i första årskursen tillkommer den, som antingen aflagt
studentexamen å reala linjen med godkända betyg i matematik, fysik,
kemi och teckning, eller studentexamen å latinlinjen med komplettering
i nyssnämda ämnen, eller ock afgångsexamen från teknisk elementarskola
med komplettering i modersmålet, lefvande språk, historia och
geografi. Någon fordran på föregående praktisk verksamhet är icke
föreskrifven; dock stadgar § 18 att den som haft 12 månaders dylik
verksamhet skall äga företräde framför öfriga sökande, äfvensom att
i hvarje fall föregående praktik skall vid sökande af inträde räknas såsom
merit i likhet med betyg i de reala ämnena.

Såsom kommittén ofvan vid tal om de s. k. extraordinarie eleverna
framhållit, synes det önskvärdt, att jämväl andra än sådana, som uppfylla
dessa inträdesfördringar, kunna erhålla undervisning såsom ordinarie
elever, och har kommittén, såsom redan antydts, i sådant afseende såsom
inträdesfördringar tänkt sig två års praktik samt kunskaper motsvarande
studentexamen å reallinjen i matematik, fysik, kemi och teckning samt i
modersmålet, två af de tre förnämsta kulturspråken, historia och geografi.

Beträffande afgångsexamen från teknisk elementarskola såsom kompetensvillkor
för inträde, så har erfarenheten visat, att ytterst få elever
från dylika skolor, oaktadt de vid bedömande af inträdesansökningarna
faktiskt ansetts böra hafva ett visst företräde framför öfriga sökande,
anmält sig till inträde vid Högskolan. Sålunda antogos år 1904 2,
år 1905 4, år 1906 7 samt år 1907 2 dylika elever till ordinarie eller
extraordinarie elevplatser, hvarjämte åren 1905 och 1907 3 resp. 2 extra
ordinarieelever antogos, som genomgått ännu lägre tekniska läroverk.

Under dylika förhållanden, hvilka för öfrigt, i betraktande af dessa
skolors själfständiga uppgift att lämna en för sig fullt afslutad kurs med
elementära förutsättningar i de grundläggande ämnena, äro helt naturliga,
har det synts kommittén lämpligast, att icke upptaga andra inträdes 13 -

Inträdesfordringar.

Fordran på
praktik.

98 Tekniska Högskolan.

villkor för dessa skolors elever än som i hufvudsak redan nu äro gnällande.

Rörande sättet för erhållande af de för inträde erforderliga betyg i
de ofvan angifna läroämnena, har kommittén ansett lämpligast att befria
Högskolan från befattningen med alla inträdespröfningar, och därför
tänkt sig, att dessa betyg skulle kunna erhållas genom pröfning vid
allmänt läroverk efter grunder, som vore analoga med den i § 117 af
nu gällande läroverksstadga omförmälda »fyllnadspröfning», och hvilka
af Kungl. Maj:t närmare bestämmas, dock att afgångsbetyg från teknisk
elementarskola skulle medföra befrielse från särskild pröfning i matematik,
fysik, kemi och teckning.

Med afseende å beskaffenheten af de studier i ett begränsadt antal
ämnen, som i fråga om specialeleverna förutsättas, synas fordringarna
för antagande af dylika elever kunna bestämmas till antingen aflagd
examen, såsom filosofie kandidatexamen m. m. vid någon af högskolorna
i riket, eller ock längre tids praktisk verksamhet — minst två
år — jämte ett för tillgodogörande af undervisningen erforderligt kunskapsmått.

I fråga om extraeleverna — nu »tillfälliga» elever — har kommittén
icke ansett ändring nödig i nuvarande bestämmelser men vill med
afseende därå att dessa bestämmelser för närvarande icke alltid strängt
iakttagas, dock erinra därom, att nämda elever icke ega rätt att deltaga
i examina och således ej heller att erhålla kunskapsbetyg.

Frågan om den praktik, som bör fordras af eleverna, antingen före
inträdet i Högskolan eller sedermera under loppet af och i samband med
deras studier vid läroverket, har sedan lång tid tillbaka varit svnner-''
ligen omdebatterad.

För närvarande fordras enligt stadgarna icke någon föregående
praktisk verksamhet för vinnande af inträde vid Högskolan. I § 18 föreskrifves,
såsom ofvan antydts, allenast, att inträdessökande, som kan
förete af styrelsen godkändt intyg om minst 12 månaders väl vitsordad
praktisk verksamhet, skall äga företräde framför öfriga sökande, äfvensom
att i öfrigt vid jämförelse mellan de inträdessökande afseende skall
fästas ej mindre å kunskapsbetygen än äfven å föregående praktik.
Beträffande åter praktik under studietiden föreskrifves i § 25, att elev,
innan han kan vinna inträde i fackskolans sista årskurs, skall styrka,
att han haft minst tre månaders praktisk verksamhet inom området för
sin studieriktning.

De synpunkter, som ligga till grund för dessa bestämmelser, framställdes
af 1890 års kommitté och framhöllos jämväl af Svenska Teknolog -

Eleverna.

föreningen i ett af niimda kommitté begärdt utlåtande. Hvad teknologföreningen
vid sagda tillfälle i denna fråga anförde — jfr kommitténs åt
år 1890 betänkande, pag. 132 och 133 — synes vara af den betydelse
för belysningen af hithörande spörsmål, att kommittén ansett sig böra
här återgifva detsamma:

»Alla äro fullt eniga rörande gagnet al en sådan föregående verksamhet
med hänsyn till dess för studiernas bedrifvande uppfostrande
betydelse och det tillfälle den gåfve, att låta den blifvande teknologen
pröfva sina anlags och sin begåfnings allvar och riktning, som ock med
afseende å den genom en sådan verksamhet vunna, för ynglingens utveckling
nyttiga omväxling i hans sysselsättningars art, då det ju i
allmänhet bör förutsättas såsom eftersträfvansvärdt, att eu afslutad,
mångårig skolkurs icke omedelbarligen efterföljes af en annan, ytterligare
själsansträngning kräfvande sådan. Men om ock på dessa grunder
önskvärdheten af en inträdet vid Högskolan föregående praktisk
verksamhet synes obestridlig, så torde en obligatorisk föreskrift om en
dylik verksamhet såsom kompetensvillkor för inträdet till Högskolan
icke kunna på samma grunder motiveras, och detta så mycket mindre
som en sådan verksamhetsart kan vara så väsentligen olika, att dess
värde för de afsedda ändamålen kan variera ifrån ett ganska högt och
till nästan intet. Det torde därjämte näppeligen ligga inom möjlighetens
gräns, att genom närmare föreskrifter rörande sysselsättningens
art och kvantum åvägabringa ett minimivärde hos densamma, nog högt
att motväga de obestridliga olägenheter, som för rätt mången i öfrigt
fullt kvalilicerad yngling skulle blifva en följd af en dylik föregående
praktisk verksamhets införande såsom en obligatorisk inträdesfordran.
Skulle nämligen en sådan fordran anses böra uppställas, så uppstår
svårighet att fixera någon bestämd tidslängd, under hvilken den ifrågavarande
praktiska verksamheten borde hafva pågått. Det ligger nämligen
i sakens natur, ej mindre att, å ena sidan, en allt för kort tidsbestämmelse
i detta hänseende måste blifva af i samma mån ringa effekt, än
äfven att, å andra sidan, en till allt för lång tid utsträckt praktisk sysselsättning
lätteligen åt det ännu omogna sinnet kan gifva en för fortsatta
studier olämplig riktning, på samma gång den långa tiden möjligen
undergräfver eller i ett och annat försvagar den teoretiska kunskapsgrund,
på hvilken de fortsatta studierna skola byggas. Denna fara
gäller i första rummet dem, som med stöd af förut aflagd examen äga
rätt att utan förpröfning förklaras berättigade till inträde vid Högskolan.
Det är förnämligast inom de mekaniska verkstäderna, som en föregående
praktik anses väsentligen höja en i teoretiskt afseende fullt utrustad

100 Tekniska Högskolan.

ingenjörs användbarhet och kompetens, och just i fråga om verkstadspraktik
torde de största svårigheterna möta att garantera en blifvande
teknolog tillfälle till en verksamhet af den instruktiva art här förutsättes,
och befintligheten af en verklig garanti i detta hänseende synes
utgöra ett villkor för, att en föregående praktisk verksamhet skall kunna
från statens sida föreskrifvas såsom en obligatorisk inträdesfordran till
dess. Tekniska Högskola. Nyttigare än en före de tekniska högskolestudiernas
början bedrifven praktisk verksamhet synes vara en sådan
verksamhet, bedrifven i jämbredd med dessa studiers fortgång, särskildt
under sommarferierna; och önskvärdt synes, att, därest genom det allmännas
försorg tillfälle härtill kunde den tekniska studeranden beredas,
detta då i första rummet måtte lämnas honom, sedan han påbörjat sin
tekniska högskolekurs. Ett sådant önskningsmål torde ock vara lättare
att förverkliga, än det som en obligatorisk förpraktik förutsätter.»

Ibland de tekniska föreningar, som på hemställan af förevarande
kommitté yttrat sig i frågan (se Bil. Litt. H), hafva meningarna varit
mycket delade. I nder det att några af dessa föreningar ansett de nu
gällande bestämmelserna böra i hufvudsak bibehållas, hafva åter andra
bestämdt hållit på fordran om praktik före inträdet i Högskolan och i
vissa fall velat utsträcka omfånget af denna praktik ända till ett eller
ett och ett hälft år. Svenska Teknologföreningen har gått en medelväg
och föreslagit tre månaders praktik såsom fordran för uppflyttning till
andra och lika lång tids praktik för uppflyttning till tredje årskursen,
och såsom skäl för en dylik bestämmelse företrädesvis framhållit olägenheten
af att genom ytterligare utsträckta fordringar nödgas med ännu
ett år förlänga tiden för hela studiekursens genomgående.

För .sin del har kommittén i hufvudsak anslutit sig till det sistnämda
förslaget. I öfverensstämmelse med Svenska Teknologföreningens
ofvan anförda uttalande, anser nämligen äfven kommittén, att en obligatorisk
fordran på någon längre tids praktik före inträdet i Högskolan
icke utan stora olägenheter för eleverna och deras studier vid
läroverket .skulle kunna genomföras, och att i alla händelser fördelarne
af en . dylik längre tids praktik icke kunna uppväga olägenheterna af
studietidens förlängning. Däremot anser kommittén, att man strängt
bör hålla på, att den tid, öfver hvilken eleven i allmänhet kan antagas
disponera under sin från studier vid läroverket fria tid, bör af
honom användas till praktisk sysselsättning, och att det ligger särskild
vikt uppå, att dylik praktik erhålles, innan eleven flyttas till den årskurs,
nämligen den tredje, i hvilken det egentliga studiet af tillämpningsämnena
i allmänhet tager sin början. I betraktande af att enligt

Eleverna.

101

kommitténs ofvan angifna förslag- med afseende å värnpliktens ordnande
en väsentlig del af tiden mellan andra och tredje årsafdelningarna
blifver för ändamålet disponibel, och då därjämte i många fall sommarferierna
före första året och mellan första och andra året äro lediga,
så har kommittén, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Svenska Teknologföreningen,
ansett, att man, utan att en förlängning af studietiden
däraf bör föranledas, med fullt fog kan uppställa fordran på sex månaders
praktik såsom villkor för uppflyttning till den tredje årsafdelningen.

Kommittén har härvidlag icke förbisett, att en praktik af sex
månader icke kan anses tillräcklig för fackskolan för skeppsbyggnad.
För att så vidt möjligt tillgodose de från många håll framhållna särskilda
önskningarna i fråga om denna fackskola, föreslår kommittén
för densamma en tid af åtta månaders praktik, en bestämmelse, som
synes kunna genomföras utan att studietiden behöfver förlängas. För
eleverna af denna fackskola torde därjämte den omständigheten, att
deras värnpliktsöfningar i regeln försiggå i flottans tjänst under 10
månader, af hvilka tre månader tillbringas i sjötjänstgöring, jämväl böra
tagas i betraktande såsom bidragande till deras praktiska utbildning.

Med afseende å beskaffenheten af den praktik, som i ena eller andra
fallet skulle vara lämplig, kunna svårligen några allmängiltiga regler uppställas,
utan torde bedömandet häraf få öfverlämnas åt lärarna och styrelsen.

Den praktik, som af kommittén sålunda ansetts kunna uppställas
såsom fordran för erhållande af afgångsbetyg från Högskolan, är uppenbarligen
icke tillräcklig för att göra eleven fullt duglig för fyllande af
de uppgifter, som vänta honom i lifvet. Dessa fordringar kunna nämligen
endast afse hvad som för undervisningens ändamål närmast
kräfves. Verklig ingenjör blifver eleven naturligtvis först efter ännu
ett antal läroår i det praktiska lifvet. Dock vill kommittén redan i
detta sammanhang framhålla, att genom en dylik längre gående fordran
på praktik i förening med arbeten å tidsenligt utrustade laboratorier eleven
vid sitt utträde ur Högskolan äfven i detta hänseende bör blifva vida
bättre rustad för sin framtida verksamhet, än som hittills varit möjligt
att åstadkomma.

Hvad kommittén sålunda i fråga om olika slags elever vid läroverket
och motsvarande inträdesbestämmelser och fordringar med afseende
å praktik ansett för framtiden böra blifva gällande, sammanfattas i
följande förslag till ändring i motsvarande paragrafer i nuvarande stadgar:
§ 14. Högskolans elever äro:

a) ordinarie elever, hvilka följa undervisningen till den omfattning,
som erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna
undfå afgångsbetyg;

102

Tekniska Högskolan.

b) specials lever, Indika åtnjuta undervisning endast i ett
mindre antal läroämnen samt öfver sina kunskaper i dessa ämnen
kunna erhålla betyg;

c) extra elever, hvilka följa undervisningen i vissa ämnen,
men icke äro berättigade att från Högskolan erhålla betyg;

Ordinarie och specialelev antagas af styrelsen, extra elev af rektor.

§ 17. Befogad att vinna inträde såsom ordinarie elev i Högskolans
första afdelning är:

1) den, som med godkända kunskaper i matematik, fysik
och kemi samt med godkänd färdighet i teckning aflagt studentexamen
på reala linjen;

2) den, som aflagt studentexamen på latinlinjen och tillika
etter en i vederbörlig ordning anställd fyllnadspröfning erhållit
vitsord om godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi
samt om godkänd färdighet i teckning, motsvarande hvad som
i dessa ämnen fordras i studentexamen på reala linjen.

Till ordinarie elev må styrelsen jämväl antaga person, som
företer intyg om väl vitsordad, under minst två år bedrifven
praktisk verksamhet, och hvilken på sätt, som af Kungl. Maj:t bestämmes,
styrker sig äga nödiga kunskaper i modersmålet, i
två af de tre språken, tyska, engelska och franska, i historia,
geografi, matematik, fysik, kemi, äfvensom tillräcklig färdighet
i teckning; dock att i fråga om den, som företer betyg om fullständig
afgångsexamen från teknisk elementarskola, intyg om
föregående praktik må kunna af styrelsen eftergifvas.

Till ordinarie elev kan, i den mån utrymmet sådant medgifver,
antagas utländing, som af styrelsen pröfvas innehafva
mot ofvan uppställda fordringar svarande kunskaper.

Till specialelev må antagas den, som aflagt filosofie kandidateller
licentiatexamen eller annan motsvarande examen vid någon
af rikets universitet och högskolor, eller som erhållit afgångsbetyg
från högre afdelningen af Chalmers Tekniska Läroanstalt,
eller hvilken utöfvat minst två års af styrelsen godkänd praktisk
verksamhet och ådagalägger, att han innehar ett af styrelsen
godkändt kunskapsmått.

Till extra elev kan, i den mån utrymmet sådant medgifver,
antagas den, som rektoranser kunna med fördel följa undervisningen.

Om examensbetyg skall äga gällande kraft till vinnande af
inträde i Högskolan, må detsamma icke vara mera än 4 år gammalt.

Eleverna.

108

8 25. Ordinarie elev bör, så vidt möjligt är, söka att xmder sommarferierna
erhålla praktisk verksamhet; och skall, innan han kan
vinna inträde i fackskolans tredje årskurs, styrka, att lian haft
sammanlagdt minst sex månaders dylik verksamhet, som af styrelsen
godkännes.

I fråga om fackskolan för skeppsbyggnad må ofvan omiormälda
verksamhet, för att berättiga till inträde i tredje årskursen,
ej omfatta kortare tid än åtta månader.

I nära samband med frågan om praktisk sysselsättning för eleverna
står äfven frågan om beredande af tillfälle för dem att förskaffa
sig den praktik, som erfordras. I allmänhet måste man nog i
detta afseende åtnöja sig med att hänvisa till det enskilda initiativet
och högskolemyndigheternas åtgöranden. I fråga om statens^ vei k och
inrättningar torde dock med visshet största möjliga tillmötesgående vara

att förvänta. i ,

Då det emellertid beträffande bergsskoleelevernas praktik understundom
uppstått särskilda svårigheter, i det vederbörande industriidkare
icke alltid ansett sig kunna mottaga bergsskoleeleverna vid sina verk, har
kommittén ansett sig böra gorå framställning till Jernkontorets styrelse
angående ordnandet af hithörande förhållanden. .

Med anledning häraf hafva Jernkontorets Fullmäktige i skrifvelse
till de olika järnverken i landet anhållit om yttrande, dels angående de
villkor, under hvilka elever vid Tekniska Högskolan kunde vid dem lör
erhållande af nödig praktik mottagas, dels äfven beträffande antalet
elever, som sålunda kunde erhålla sysselsättning. På denna skrifvelse
hafva 27 svar ingått, af hvilka 12 voro afböjande och 15 mnehollo
förklaring, att sammanlagdt 25—28 elever årligen kunde mottagas under

vissa uppgifna villkor. ,-nr-n mi

Närmast gällde dessa åtgärder frågan om beredande al tillfälle till

uppfyllande af den af kommittén föreslagna fordran på praktik före
inträdet i tredie årskursen, och synes således hinder ej mota för fullgörande
af dessa fordringar. I fråga om tillfälle till de till undervisningen
direkt hörande praktiska öfningarna mellan tredje och fjärde årskurserna,
hvilka öfningar utföras under lärares ledning, torde jämva ,
enligt hvad kommittén inhämtat, inga egentliga svårigheter förefinnas,
utan torde samma välvilliga och intresserade tillmötesgående som hittills
fortfarande kunna påräknas.

Såsom man i det följande vid beräkningen af kostnaderna för den
här föreslagna utvidgningen och omorganisationen af Hogskolan skall

Bergs elevernas öfningar.

Elevernas
af gifter.

104

Tekniska Högskolan.

finna blifva beloppen af dessa kostnader, om också i förhållande till
det darmed vunna ändamålet fullt motiverade, dock i och för sig så
afsevärda, att man bör tillse, huruvida ej statsverkets utgifter skulle kunna
minskas genom anskaffande af någon del af de erforderliga kostnaderna
pa annat satt. Och i sådant afseende synes ingen annan utväg finnas
än att om möjligt höja de afgifter, som af eleverna erläggas såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för laborationer och andra
öfmngar.

Angående, denna fråga anföres i 1904 års förslag bl. a. följande:

»Under tiden före höstterminen 1892 var undervisningen för läroverkets
ordinarie elever kostnadsfri. Däremot erlades af de s. k. specialoch
extra-eleverna för hvarje läroämne vissa afgifter, som af styrelsen
bestämdes.» J

»Med anledning af de genom elevantalets tillväxt ökade kostnaderna
anhöll emellertid 1892 års Riksdag, att Kungl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, huruvida icke terminsafgifter lämpligen borde åläggas
eleverna vid. Tekniska Högskolan samt därefter för Riksdagen framlägga
det förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda. Sedan
styrelsen och lärarekollegiet i afgifna yttranden afstyrkt införande af
egentliga terminsafgifter, men förordat åläggande af mindre afgifter för
ofnmgar, bemyndigade Kungl. Maj:t den 29 Juli 1892 styrelsen att, i
öfverensstämmelse med dess och kollegiets förslag, af de från och med
läroåret . 1892—93 antagna ordinarie elever uppbära afgifter sålunda,
att hvarje elev skulle för gemensamma öfningar, såsom verkstadsarbete,
geodetiska mätningar, vissa ritöfningar, o. s. v. erlägga eu afgift af 10
kronor för termin, och elev, hvilken därjämte deltager i andra öfningar,
såsom kemiska, kemiskt-tekniska, metallurgiska och elektrotekniska
laborationer, betala ytterligare en afgift af 10 kronor för terminen, och
skulle dessa öfnmgsafgifter användas till bestridande af s. k. diverse
utgifter.»

»Från och med höstterminen 1897 blefvo dessa afgifter för därefter
antagna elever höjda till de dubbla beloppen, så att för öfningar af
mindre .omfattning eu afgift af 20 och för sådana af större omfattning
en afgift af 40 kronor för terminen skulle erläggas, med rättighet för
lärarekollegiet, att för mindre bemedlade elever medgifva nedsättning
till de förut gällande beloppen.»

. »Den 15 Juni 1900 bestämdes genom Kungl. bref, efter framställmng
från styrelsen med lärarekollegiets tillstyrkande, att sagda afgifter
skulle höjas till 25 resp. 50 kronor med rätt till nedsättning till halfva
beloppen för mindre bemedlade elever. Dessa afgifter skulle erläo-gas

Eleverna.

105

af samtliga ordinarie elever, oafsedt om de förut eller först efteråt
blifvit i Högskolan intagna.»

»I de nya stadgar för läroverket, som af Kungl. Maj:t utfärdades
den 28 Juni 1901, blef i enlighet med styrelsens hemställan, i § 20
bestämdt, att öfningsafgiften för ordinarie elev skulle utgå med 50
kronor, oafsedt öfningarnes beskaffenhet, dock med samma möjlighet
som förut, att för mindre bemedlade nedsätta beloppet till hälften. Styrelsen
motiverade sitt förslag dels därmed, att en förhöjning af inkomsterna
vore behöflig, dels ock därmed, att det vore mycket svårt
att bestämma skillnaden mellan öfningar af större och dem af mindre
omfattning, äfvensom att det icke vore någon afsevärd skillnad i de
omkostnader, som genom de olika slagen af öfningar förorsakades för
de olika fackskolorna.»

»De belopp, som genom dylika öfningsafgifter årligen influtit, meddelas
i följande tabell, i hvilken äfven anföras de belopp, som motsvara
afgifterna från de icke ordinarie eleverna:

Influtna afgifter från

År.	ord.-elever	ändra elever
1892.............	.......... 990	kronor	1,730	kronor
1893.............	......... 2,880	»	1,965	»
1894..............	........... 5,230	»	1,900	»
1895.............	........... 7,000	»	1,765	»
1896.............	........... 7,350	»	1,065	»
1897.............	........... 8,130	»	3,105	»
1898.............	........... 10,330	»	3,420	»
1899.............	........... 13,620	»	2,470	»
1900.............	........... 28,962	»	3,255	»
1901.............	........... 39,262	»	5,310	»
1902............	........... 35,500	»	5,600	»
1903° ..........	........... 35,050	»	5,765	»

»Såsom ofvan blifvit framhållet har någon nämvärd minskning af
de i »Förslag 1903» beräknade posterna, som afse att tillgodose ej allenast
de med den föreslagna utvidgningen förknippade ökade krafven utan

») Under åren 1904—07 hafva motsvarande belopp utgjort:

1904 .................. 34,525 kronor 8,440 kronor.

1905 ..................... 33,200 » 7,930 »

1906 ..................... 33,650 » 8,375 »

1907 ..................... 32,525 » 7,785

106

Tekniska Högskolan.

äfven de i öfrigt med den raska utvecklingen på det tekniska området
stegrade fordringarne på undervisningens beskaffenhet och omfång samt
den för densammas rätta bedrifvande nödiga materielen i fråga om de
framtida årliga utgifterna för Högskolan, vid den nu skedda granskningen
af nämda förslag icke kunnat åstadkommas. Den enda utvägen
att minska statsverkets årliga utgifter synes då vara att, så vidt sig
göra låter, söka täcka en del af dessa utgifter genom höjning af elevafgifterna.
»

»Det är tydligt, att nu nämda utväg icke skulle kunna ifrågasättas,
därest afgifterna efter en höjning af deras nuvarande belopp skulle
finnas komma att blifva för betungande. Huru härmed förhåller sig är
naturligtvis svårt att på förhand afgöra, men någon ledning vid frågans
bedömande kan dock erhållas genom jämförelse med förhållandena på
andra håll.»

»Man finner då först, vid en jämförelse med de allmänna läroverken,
att genom senaste Riksdags beslut i fråga om den s. k. läroverksreformen
terminsafgifterna vid dessa läroverk bestämts hädanefter i de
högre klasserna skola utgå med omkring 50 kr., således med samma
belopp som de nuvarande öfningsafgifterna vid Högskolan. Redan
denna omständighet tyder på, att en afgift af nämda belopp ej heller
kan anses betungande för Högskolans elever — såsom för öfrigt äfven
erfarenheten synes hafva gifvit vid handen — och att i betraktande af
läroverkets högre ställning, äfven en förhöjning af afgiftsbeloppet, åtminstone
för de bemedlade, skulle kunna ifrågasättas.»

»Hvad förhållandena vid våra universitet angår, så äro visserligen
de egentliga terminsafgifterna mycket låga, men å andra sidan åläggas
de studerande särskilda utgifter för undervisningen under annan form,
såsom ersättning för s. k. kollegier och afgifter för laborationsöfningar,
hvilka utgifter i flertalet fall sammanlagdt torde få beräknas till minst
dubbelt så mycket som de vid Högskolan nu gällande afgifterna, och
till hvilka utgifter ingen motsvarighet i egentlig mening linnes vid detta
läroverk.»

»Undersöker man förhållandena i utlandet, så finner man först, att
afgifterna^ vid högskolan i Köpenhamn äro ungefär desamma som hos
oss. I Tyskland och Schweiz äro afgifterna däremot högre. Sålunda
erlägges i Ziirich, utom 30 frcs vid inträdet, dels 150 frcs om året för
föreläsningarne, således ungefär samma afgift som vid vår Högskola,
och dels dessutom särskilda afgifter för alla slags laborationer, ATäxlande
för de fysiska, kemiska och elektrotekniska öfningarne mellan 20
och 75 frcs i terminen, o. s. v., så att afgifterna inom de fackskolor,

Eleverna,

107

där dessa laborationer speciellt fordras, blifva betydligt drygare än
inom de öfriga. Räknar man alla algifter tillsammans, torde man i
genomsnitt kunna säga, att terminsafgiften växlar mellan 60 och 120
kronor.»

»Vid de tyska högskolorna äro bestämmelserna rörande afgifterna
icke lika för dem alla. I regeln äro särskilda afgifter bestämda för
föreläsningarna, och särskilda för öfningar och laborationer. V id vissa
högskolor är afgiftens minimum bestämd. I Berlin beräknas årligen
300—350 mark i genomsnitt. I Aachen och Hannover äro afgifterna
för öfningar och laborationer något lägre än i Berlin, i följd hvaraf
års afgifterna därstädes uppgå till allenast omkring 250 mark. Vid tekniska
högskolan i Karlsruhe är årsafgiften, utom afgifterna för laborationer,
o. d., bestämd till minst 140 mark, och i Darmstadt till minst
180 mark, i sistnämda fall dock äfven algifterna för laborationer inräknade
o. s. v. I allmänhet torde i genomsnitt terminsafgifterna vid
de tyska högskolorna för de ordinarie eleverna, i de fall då studierna
bedrifvas efter de angifna studieplanerna, kunna anses växla mellan
100 och 150 mark. Obemedlade kunna befrias från afgifterna.»

»På grund af hvad sålunda anförts vill det synas som en förhöjning
af de nuvarande öfningsafgifterna vid Tekniska Högskolan från oO till
100 kronor för terminen icke skulle komma att verka särskildt betungande
i jämförelse med de utgifter af motsvarande art, som åligga de
studerande vid våra universitet och de tyska tekniska högskolorna. För
att emellertid med dessa högre afgifter endast träffa de mera bemedlade,
hvilka kunna anses vara i stånd att utan större svårighet bära
den ökade utgiften, torde först och främst, såsom för närvarande, rätt
böra inrymmas åt lärarekollegiet att för samma kategorier af obemedlade
eller mindre bemedlade elever, som nu endast erlägga 25 kronor i terminen,
fortfarande bevilja samma förmån. Därjämte torde, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de för allmänna läroverken gällande föreskrifter,
böra mellan de mera bemedlade, som skulle betala den högsta
terminsafgiften af 100 kronor, och dem, som skulle betala allenast
fjärdedelen däraf eller 25 kronor, bota inskjutas en ny kategori af
sådana elever, för hvilka visserligen den högsta, men icke den för närvarande
utgående afgiften af 50 kronor kunde anses vara för betungande.
Genom införande af bestämmelser i nu antydd riktning skulle
den här föreslagna förhöjningen af öfningsafgifterna i hufvudsak komma
att åläggas dem, som kunna anses jämförelsevis bemedlade, under det
att afgifterna för de öfriga skulle utgå med samma belopp som för
närvarande.»

108

Tekniska Högskolan.

»Till h vilket årligt belopp de sålunda fixerade öfningsafgifterna för
de ordinarie eleverna skulle komma att uppgå, är icke lätt att förut beräkna.

Förutsätter man det högsta antalet inträdessökande af 240_

för hvilket antal de föreslagna assistentbefattningarne och arfvodena
äfvensom det antagna beloppet af diverse utgifter beräknats — så
skulle däremot, enligt hittills vunnen erfarenhet angående antalet af
de elever, som vid hvarje läsårs slut uppflyttas till närmast högre årskurs,
svara rundt 800 elever vid läroverket i sin helhet. Efter en
terminsafgift af 100 kronor för hvarje elev, skulle då erhållas en årsinkomst
åt 160,000 kronor. Då emellertid enligt nuvarande erfarenhet
i regeln omkring en fjärdedel af samtliga elever af lärarekollegiet befriats
från den högre afgiften och endast haft att erlägga 25 kronor
för terminen, och motsvarande antal elever fortfarande skulle åtnjuta
samma förmån, så minskas den anförda summan redan härigenom med

30,000 kionor. Beträffande åter den kategori af elever, som skulle
betala allenast hälften af den högsta afgiften d. v. s. 50 kronor för
terminen, så saknas hvarje säker utgångspunkt för att bedöma deras
antal. Tänker man sig detta antal begränsad! till lika många som
i föregående fall, så skulle den anförda maximisumman därigenom
reduceras med ytterligare omkring 20,000 kronor. T enlighet med
bär nämda beräkningsgrunder skulle således det årliga beloppet af
de ordinarie elevernas afgifter kunna antagas till omkring 110,000
kronor.»

»Till en ungefär liknande siffra kommer man, om man utgår från
senaste läroverkskommittés undersökningar öfver motsvarande förhållanden
vid. allmänna * läroverken. Enligt denna kommittés utredning
skulle nämligen, genom de af kommittén föreslagna afgifterna och med
hänsyn till medgifna befrielser resp. nedsättningar, från lärjungarne i
klasserna 6—7 vid de allmänna läroverken inflyta i afgifter ungefär
66 % af de belopp, som skulle hafva influtit, om alla lärjungar hade
erlagt den högsta afgiften. Med hänsyn till att det vid Högskolan
icke skulle förekomma fullständig befrielse från afgiften utan allenast
nedsättning till lägst fjärdedelen af beloppet, och då väl i öfrigt,
i öfverensstämmelse med den af kommittén angifna erfarenhet, motsvarande
procenttal synes växa ju högre upp i klasserna man kommer,
och således för Högskolans elever ett ännu gynnsammare förhållande
torde kunna förutsättas, så synes man kunna antaga, att det inflytande
afgiftsbeloppet skulle komma att uppgå till omkring 70 % af
det belopp 160,000 kronor, som skulle hafva erhållits, om alla eleverna

Eleverna.

109

betalt den högsta afgiften. Enligt denna beräkningsgrund kommer man
för de inflytande elevafgifterna till ett belopp af 112,000 kronor.»

Äfven kommittén ansluter sig till den mening, som uttalats i ofvan
anförda utredning, särskildt som den ifrågasatta förhöjningen endast
skulle komma att träffa dem, för hvilka de nämda beloppen icke kunna
anses betungande, under det att för de obemedlade och mindre bemedlade
de nu gällande afgiftsbeloppen skulle komma att förblifva oförändrade.

Kommittén föreslår därför, att den i § 20 af stadgarna bestämda
öfningsafgift af femtio kronor må höjas till ett belopp af etthundra
kronor, med rätt för lärarekollegiet att för mindre bemedlade elever
nedsätta afgiften till hälften och för obemedlade elever till fjärdedelen
af nämda belopp. Med afseende å gränsen mellan kvalifikationerna
»bemedlad» och »mindre bemedlad» samt »obemedlad» torde de grundsatser
böra i hufvudsak följas, som i motsvarande fall tillämpas vid de
allmänna läroverken.

Beträffande storleken af den årliga inkomst, som läroverket skulle
hafva att påräkna genom dessa sålunda höjda öfningsafgifter synes den
beräkningsgrund, som angifvits i 1904 års förslag kunna tillämpas.

Utgår man från de å sid. 79 angifna högsta antalen elever inom
första årskursen af hvarje fackskola, och antager man, att ingen afgång
under de följande studieåren äger rum, så skulle, alldenstund alla fackskolor,
utom den kemiska med 25 elever i hvarje årskurs och med treårig
kurs, föreslagits blifva fyraåriga, totalantalet ordinarie elever i Högskolan
blifva 4 x 280 + 3 x 25 = 1,195, och om för hvarje elev beräknades
högsta afgiften 200 kronor, så skulle man sålunda komma till ett årligt
belopp af 239,000 kronor. Med afseende å de föreslagna nedsättningarna
i afgiftens belopp för mindre bemedlade och obemedlade elever
kan dock af denna summa endast 70 d. v. s. omkring 167,300
kronor beräknas såsom mot de gjorda antagandena svarande årsinkomst.

Den verkliga årsinkomsten motsvarande det förutsatta högsta antalet
elever i första årskursen bör emellertid beräknas till ett ännu
lägre belopp, alldenstund totalantalet elever i följd af afgång vid flyttningarna
från lägre till högre årskurs eller på grund af utträde ur
läroanstalten af andra anledningar väsentligen reduceras. Men då inkomsten
till sitt belopp i allt fall står i nära direkt proportion till elevernas
antal, så har kommittén i anslutning till 1904 års förslag i detta hänseende
ansett, att med dessa medel först och främst böra bestridas aflöningarna
till de erforderliga assistenterna, enär jämväl assistentbehof -

Tekniska Högskolan.

vet och de däremot svarande utgifterna, åtminstone tillnärmelsevis, stå
i proportion till elevernas antal. Och då behofvet af assistenter, såsom
längre fram angifves, beräknats under samma förutsättningar angående
elevernas antal i de olika fackafdelningarna som ofvan lagts till grund
för det anförda beloppet 167,300 kronor, så bör detta belopp till
den del däraf, som beräknats åtgå för assistentaflöningarna, kunna utan
reduktion läggas till grund för beräkningarna öfver de till Högskolans
stat börande poster. Beträffande den återstående delen af det nämda
beloppet bör däremot en minskning med 25 % för säkerhetens skull
beräknas.

Såsom af de å sid. 105 anförda siffrorna framgår, bar Högskolan
äfven haft att påräkna inkomst genom afgifter från andra elever än de
ordinarie, företrädesvis från de s. k. tillfälliga eleverna. Då emellertid hädanefter
eu del af de extra ordinarie eleverna skulle komma att blifva ordinarie,
och således deras afgifter blifva inräknade i det nyss angifna beloppet,
och då de s. k. tillfälliga eleverna hittills ofta utgjorts af sådana, som på
grund af bristande utrymme icke kunnat antagas såsom ordinarie elever,
eller ock af sådana, som icke vunnit uppflyttning till högre årskurs och
därför söka att följa den högre afdelningen genom att bevista dess lektioner
för att icke behöfva försumma ett helt år, och då båda dessa
förhållanden under förutsättning af förslagets genomförande skulle komma
att förändras därhän, att de tillfälliga elevernas antal väsentligen reduceras,
så torde genom dessa elevers afgifter någon mera afsevärd inkomst,
än att den. allenast kan anses utgöra ett välbehöfligt säkerhetstillägg till
det ofvan beräknade osäkra beloppet, icke vidare vara att påräkna.

Kommittén anser af nu anförda skäl, att stadgarnas bestämmelse i
§ 20 angående de ordinarie elevernas öfningsafgifter böra ändras till
följande, nämligen

att ordinarie elev skall vid hvarje termins början
erlägga en öfningsafgift af ett hundra kronor, och att
lärarekollegiet må äga rätt att för mindre bemedlad elev
nedsätta denna afgift till hälften och för obemedlad
elev till fjärdedelen af nämda belopp. I

I fråga om beloppen af special- och extraelevers afgifter torde, såsom
för närvarande är fallet, bestämmanderätten lämnas åt styrelsen. För
utländing har kommittén tänkt sig en terminsafgift af 50 kronor utöfver
de eljest stadgade''afgifterna samt utan rätt till nedsättning.

Läroämnen.

Då kommittén nu öfvergår till redogörelsen för sitt förslag till
undervisningens ordnande inom de särskilda läroämnena och till de i
enlighet härmed uppgiorda förslagen till läroplaner, vill kommittén, utöfver
hvad som i det föregående vid behandlingen af en del särskilda
med undervisningen sammanhängande frågor redan framhållits, här äfven
något närmare ingå på vissa anmärkningar, som understundom framställts
mot undervisningen vid Högskolan.

Såsom äfven framgår af en del tekniska föreningars svar å de af
kommittén framställda frågor — se Bil. Litt. A. — gå dessa anmärkningar
ut på, att vid Högskolan skulle bedrifvas ett slags mångläseri, i det att
allt för mycken tid skulle egnas åt studiet af s. k. biämnen äfvensom
åt uppöfvandet af den rena ritfärdigheten. Genom lämpliga inskränkningar
i dessa afseenden har man trott ytterligare tid för studiet af hufvudämnena
kunna vinnas i sådan utsträckning, att hela den obligatoriska
studietiden, som för närvarande är dels tre- och dels fyraårig, skulle,
utan men för den afsedda utbildningen, i hvarje fall kunna bestämmas
till tre år. I sammanhang härmed har uttalats, att den mera speciella
utbildningen borde grundas på frivilliga studier efter den genomgångna
obligatoriska treåriga kursen.

Angående möjligheten att förkorta studietiden har kommittén redan
förut — sid. 73 — framhållit, att såväl högskolelärarnas erfarenhet som
motsvarande förhållanden vid utlandets högskolor visat, att treåriga kurser
i regeln icke äro tillräckliga, och har äfven kommittén, trots alla bemödanden
att tillmötesgå de uttalade önskningarna, ej kunnat komma till annat
resultat än att en studietid af fyra år i allmänhet är erforderlig för
ernående af det ändamål, som med undervisningen vid Högskolan afses.
Då emellertid frågorna om studietidens längd och det befarade mångläseriet
stå i nära samband med hvarandra, vill kommittén här återkomma
till dessa frågor, för att ur vissa synpunkter ytterligare belysa
desamma.

Till en början torde en jämförelse med utlandets högskoleundervisning
icke vara utan betydelse, och synes det för sådant ändamål vara
tillräckligt att undersöka två fackskolor såsom exempel, nämligen å ena
sidan väg- och vattenbyggnadsfackskolan, som redan nu är 4-årig vid
Högskolan, och å andra sidan mekaniska fackskolan, som för närvarande
är endast 3-årig.

Biämnenas

ställning.

Jämförelse
med utlandet

112

Tekniska Högskolan.

Vid de tyska högskolorna är som bekant hela ingenjörsexamen delad
i tvänne pröfningar, den ena s>Vorprufung», omfattande de två första, och
den andra »Hauptprufung)), omfattande de två sista årens kurser.

De obligatoriska läroämnen, hvilka fordras för afgångsexamen i
väg- och vattenbyggnads facket exempelvis vid högskolorna i Charlottenburg
(Berlin), Dresden och Karlsruhe äro sammanställda i följande
tabell:

	Berlin.	Dresden.	Karlsruhe.
	matematik	matematik	matematik
	beskrifv. geometri	beskrifv. geometri	beskrifv. geometri
	mekanik	mekanik	mekanik
bo s	fysik	fysik	fysik
kemi	kemi	kemi
eg	mineralogi och geo-	mineralogi och geo-	mineralogi och geo-
£	logi	logi	logi
Ph Sh	materiallära	byggnadskonstr.-	grafostatik
O ►>	geodesi	lära	hållfasthetslära
	maskinelement	geodesi
	nationalekonomiens	frihandsteckning
	grundrag frihandteckning . maskinkrokiritning	maskinkrokiritning
	'' byggnadstatik	byggnadstatik	geodesi

vattenbyggnad
brobyggnad
väg- och järnvägsbyggnad

järnbyggnad
maskinbyggnad och
elektroteknik
förvaltnings- och
finansrätt
någon kunskap i
engelska eller
franska språket

vattenbyggnad
brobyggnad
väg- och järnvägsbyggnad

järn byggnad,
maskinbyggnad och
elektroteknik
materiallära

vattenbyggnad och
vattenledningar
brobyggnad
väg- och tunnelbyggnad j

ärnvägsbyggnad
och j ärnvägstr afik
maskinbyggnad
nationalekonomi

jämte konstruktioner och laborationer.

Dessutom fordras i Berlin och Dresden en särskild examen i åtskilliga till facket
hörande specialämnen.

Läroämnen.

113

Do för afgångsexamen i maskinbyggnadsfacket obligatoriska ämnena
vid samma högskolor äro följande.

	Berlin.	Dresden.	Karlsruhe.
	matematik	matematik	matematik
	beskrifv. geometri	beskrifv. geometri	beskrifv. geometri
bil §	mekanik	mekanik	mekanik
grafostatik	fysik	fysik
i	fysik	kemi	kemi
	kemi	maskinelement och	maskinelement
fr''	maskinelement	hållfasthetslära	hållfasthetslära
o >	mekanisk teknologi mekanisk värme-	mekanisk teknologi maskinkrokiritning	maskinkrokiritning

teori

nationalekonomi
ma skinkrokiritning

kraftmaskiner
hissinrättningar
mekanisk teknologi
byggnadskonstruktioner elektromekanik

rätts- och förvaltningslära.

någon kunskap i engelska
eller franska
språket

metallurgi
teknisk termodynamik kinematik

hissinrättningar
kraftmaskiner
allmän elektroteknik yrkeslära

eller förvaltningsrätt -

teoretisk maskinlära
innef. tnrbinteori
och mek. värmeteori ångmaskinlära

his sinrättningar
ma skinfabrikation
lokönrotivbyggnad
elektroteknik samt
därtill två valfria
ämnen inom fackskolans
tillämpningsämnen -

jämte konstruktioner och laborationer samt åtskilliga specialämnen.

Vid Polyteknikum i Ziirich omfattar väg- och vattenbyggnadskursen
följande ämnen: fysik, kemi, geologi, matematik, mekanik, beskrifvande
geometri, geodesi, materiallära, maskinlära, elektroteknik, arkitektur,
planritning, byggnadsstatik, stenbroar, järnbroar, väg- och järnvägsbyggnad,
vattenbyggnad, jämbyggnad, järnvägsdrift, nationalekonomi,
juridik, jämte konstruktioner, laborationer och specialarbeten.

Efter i hufvudsak enahanda grunder äro motsvarande läroplaner
uppgjorda för öfriga tyska högskolor, äfvensom för högskolorna i Österrike,
Ryssland m. fl. stater på den europeiska kontinenten.

Ungefär liknande äro ock förhållandena vid de högsta tekniska

114

Tekniska Högskolan.

undervisningsanstalterna i Förenta Staterna, där t. ex. vid Cornelluniversitetet
följande ämnen ingå i den 4-åriga kursen för civilingenjörer:
fysik, kemi, geologi, matematik, mekanik, beskrifvande geometri, geodesi,
materiallära, ritning, nationalekonomi, juridik, värmemotorer, byggnadsstatik,
järnvägsbyggnad, kommunalingenjörsteknik, vattenbyggnad, äfvensom
konstruktioner och laborationer, hvarjämte ytterligare två års specialstudier
erfordras för vinnande af ännu högre ingenjörsgrad.

Äfven i England hafva, såsom bekant, sträfvandena under senaste
tiden gått ut på att vid de högsta tekniska läroanstalterna göra sig till
godo den tyska erfarenheten beträffande undervisningens anordnande.
Vid Birminghamuniversitetet är sålunda kursen för civilingenjörer liksom
i Tyskland 4-årig med tämligen liknande program som de ofvan
angifna. Äfven kemi och fysik fordras för examen. För vinnande af
högre ingenjörsgrader erfordras ytterligare ett eller två års specialstudier
o. s. v.

Jämför man nu med dessa från utlandet hämtade exempel de läroplaner,
som för närvarande vid Tekniska Högskolan gälla för de båda
nämda fackskolorna — Bil. Litt. V. — eller de af kommittén föreslagna
läroplaner — sid. 146 och följ. -— så finner man, att antalet läroämnen,
i hvilka betyg erfordras, och särskildt antalet biämnen icke är mindre vid de
utländska högskolorna än vid Tekniska Högskolan. Och beträffande öfriga
fackskolor, utom dem som ofvan anförts såsom exempel, skulle en liknande
jämförelse hafva ledt till väsentligen samma resultat. Så godt som öfverallt
och inom alla fackskolor genomgås en allmän kurs i fysik och
kemi, och i regeln föreskrifvas därjämte mindre kurser i ämnen, som
för de särskilda fackriktningama icke äro hufvudämnen i egentlig mening,
men hvilka anses vara nödvändiga för ingenjörsutbildningen, såsom
elektroteknik, maskinlära, byggnadsteknik, materiallära o. s. v.
Därjämte kräfves färdighet i frihandsteckning, ehuru visserligen beskaffenheten
af undervisningen i detta ämne är olika vid olika läroverk
och i fråga om olika fackskolor. Äfven fordras allmänt insikter i sådana
delar af nationalekonomien och rättsläran, som äro af vikt för de särskilda
facken.

Exemplen från utlandet visa således, att man hvarken beträffande
den nuvarande undervisningen vid Högskolan ej heller rörande kommitténs
förslag har mera skäl att tala om mångläseri än i fråga om andra länders
motsvarande undervisningsförhållanden, och att således en inskränkning
af läroämnenas antal ej kan motiveras genom hänvisning till dessa
förhållanden.

Läroämuen. 115

Man har understundom framhållit examensbestämmelserna för våra jämförelse
universitet såsom vida ändamålsenligare än de som tillämpas vid de tekniska med
högskolorna. Vid första påseende förefaller också skillnaden vara särdeles
afsevärd. Jämföres t. ex. afgångsexamen från fackskolan för maskinbyggnad
med nära 30 erforderliga betyg i ett tjugutal ämnen med filosofie
licentiatexamen vid universiteten med betyg i allenast två eller tre
ämnen, så synes skillnaden knappast kunna förklaras på annat sätt, än
att vid de tekniska högskolorna icke skulle tagas tillbörlig hänsyn till
vikten af att koncentrera studierna på de viktigaste läroämnena och att
lämna mindre väsentliga ämnen å sido.

Vid en dylik jämförelse bör emellertid beaktas, att läroplanerna vid
Högskolan under särskilda benämningar upptaga kurser, som i verkligheten
omfatta delar af ett och samma stora läroämne, och hvilka därför äfven
med fog skulle kunnat sammanfattas under en gemensam benämning.

Sålunda skulle t. ex., såsom äfven vid en och annan utländsk högskola är
fallet, lärokurserna i matematik under första året jämte differentialekvationer
samt numeriska och grafiska metoder äfvensom t. o. in. beskrifvande
geometri kunna sammanfattas under den gemensamma benämningen
matematik, kurserna i mekanik, hållfasthetslära, grafostatik och byggnadsstatik
under benämningen teknisk mekanik, kurserna i maskinelement, hissoch
transportanordningar, ångmaskinlära, förbränningsmotorer, vattenmotorer,
bergsmekanik, m. m. under den gemensamma benämningen
maskinlära eller maskinbyggnad o. s. v. och härigenom skulle ämnesbeteckningarnas
antal kunna högst väsentligt reduceras.

Orsakerna till att vid Högskolan stora läroämnen uppdelats på
särskilda kurser äro naturligtvis, att de olika delarne af ett dylikt ämne
icke hafva samma betydelse för alla fackskolor, så att vissa kurser af
ämnet, som äro af vikt för en fackriktning, hafva mindre eller ingen
betydelse för en annan, och en del kurser åter måste föredragas pa
olika sätt och af olika lärare för särskilda fackriktningar, allt efter deras
speciella behof. Härigenom erhålla äfven eleverna en afsevärd lättnad
i examensarbetet, enär en elev således icke behöfver på en gång bereda
sig till pröfning i läroämnets hela omfattning, utan kan undergå examen
i mindre delar efterhand som motsvarande kurser af honom genomgåtts.

Vid elevens utträde i det praktiska lifvet är det jämväl ofta af vikt
för den, i hvars tjänst han söker anställning, att af specialbetygen kunna
sluta sig till omfattningen och beskaffenheten af den särskilda utbildning
han vid Högskolan erhållit.

Men äfven i fråga om de för filosofiska fakulteten föreskrift^ licentiatexamina
äro läroämnena icke fullt så homogena som man skulle

116 Tekniska Högskolan.

kunna förmoda af den omständigheten, att för hvarje ämne blott ett
enda betyg afgifves. För att belysa hithörande förhållanden torde
det vara tillräckligt att välja det enda exemplet, att filosofie licentiatexamen
aflägges med matematik såsom hufvudämne och med ännu ett
par ämnen såsom fyllnadsänmen. På det stadium af undervisning och
studier, som motsvarar licentiatexamen, är matematiken i skälfva verket
icke ett homogent ämne utan en komplex af discipliner, af hvilka
några äro så skilda från hvarandra, att de i regeln icke kunna behärskas
af en och samma vetenskapsidkare. Tänker man sig t. ex. endast de
tre stora disciplinerna, talteori, analys och geometri, så gäller det i allmänhet,
att en talteoretiker eller en analytiker endast känner de första
grunderna af geometrien, och att omvändt den, som speciellt ägnat sig
åt geometrien, vanligen endast ofullkomligt behärskar de analytiska
metoderna o. s. v. Men en studerande har, vare sig han väljer det
ena eller andra området såsom specialstudium, rätt till betyg i det
generella ämnet matematik, utan att hans särskilda studieområde i betyget
angifves, en omständighet, som har sin egentliga förklaringsgrund i
i arten af den lifsuppgift, åt hvilken den studerande inom nämda
fakultet vanligen ägnar sig, nämligen elementarlärarekallet. Kompetensen
för en dylik lärarebefattning är nämligen, i motsats till den mera
speciella kompetens, som fordras af ingenjören, i hufvudsak densamma,
vare sig den studerande ägnat sig åt den ena eller andra disciplinen
af ämnet, emedan hans verksamhet i detta fall endast kommer att
omfatta rent elementära delar af detsamma.

Undersökas däremot förhållandena i fråga om de fakulteter, som i förevarande
afseende närmast äro att jämföra med Högskolans fackafdelningar,
nämligen de medicinska och juridiska fakulteterna, visar det sig också,
huru oegentligt det är att härvidlag tala om universitetsförhållandena i
allmänhet. Beträffande dessa båda fakulteter, hvilka liksom Högskolan
hafva en mera praktisk och teknisk uppgift att fylla, och för hvilkas
elever det därför gäller att skaffa sig nödiga insikter i de hjälp vetenskaper,
som äro af vikt för deras lefnadskall, och hvilka äro nödvändigt
förutsättningar för att kunna följa utvecklingen, finner man nämligen
i fråga om läroämnenas uppdelning och de erforderliga betygens
antal ungefär enahanda förhallanden, som vid Högskolan. För den medicinska
afgångsexamen t. ex. fordras numera:

1) intyg om godkänd kurs i ämnena komparativ anatomi, fysik
och kemi;

2) medicine kandidatexamen med godkända betyg i anatomi,
histologi, fysiologi, farmakologi, patologi, fysiologisk kemi,

Läroämnen.

117

jämte betyg öfver dissektioner och laborationer i hvart och
ett af dessa ämnen;

3) medicine licentiatexamen, med betyg i medicin, kirurgi, patologi,
pediatrik, oftalmiatrik, obstetrik och gynekologi, rättsmedicin,
psykiatri, hygien, syfilidologi, jämte tjänstgöringsbetyg från
de olika klinikerna.

Läroämnenas antal är således ifråga om fullständig medicinsk afgångsexamen
knappast mindre än i motsvarande fall vid Högskolan, och ej
heller äro ämnena sinsemellan mera homogena. Såsom bekant har någon
väsentligare förändring af den medicinska läroplanen vid senast verkställda
kommittéutredning icke ifrågasatts, utan är fortfarande såsom hittills
examensordningen gemensam såväl för blifvande specialister, såsom
anatomer, kirurger, ögonläkare in. in., som för den för alla fall förberedda
praktiserande läkaren.

Beträffande juriskandidatexamen gäller äfven som bekant liknande
bestämmelser.

Om kommittén således också icke funnit något giltigt skäl att i hufvudsak
afvika från hittills allmänt antagna grunder i fråga om den högsta
tekniska undervisningen, synes däremot en jämförelse mellan studieplanerna
vid de olika tekniska högskolorna i utlandet gifva vid handen,
att undervisningens karaktär bör inom vissa ämnen kunna ändras så,
att resultatet för eleven blifver mera fruktbringande än hvad för närvarande
i flera fall kan sägas vara händelsen.

Hvad således först de båda läroämnena fysik och kemi beträffar,
så torde fortfarande såsom hittills äfven för de fackskolor, för hvilka
dessa ämnen eller delar däraf icke äro hufvudämnen, en kortare allmän
kurs böra genomgås, alldenstund de vid de allmänna läroverken i dessa
ämnen inhämtade kunskaperna, i förhållande till högskoleundervisningens
ändamål, ofta äro allt för knapphändiga eller ytliga, och emedan dessa
ämnen äro grundläggande för hela tekniken och dag för dag alltmera vinna
i betydelse. Däremot torde undervisningen väsentligen böra koncentreras
på de delar af läroämnena, som äro af särskild betydelse för tekniken, och
hvilka icke i de allmänna läroverken tillräckligt grundligt genomgåtts eller i
andra kurser vid Högskolan till erforderligt omfång inhämtas, och framför
allt bör studiet kompletteras och göras lefvande genom införandet af
laborationer i vidsträcktare mån än hittills kunnat åstadkommas. Genom
införandet af dylika laborationer skulle fysiken i sjkifva verket närma
sig till att blifva ett verkligt tekniskt tillämpningsämne, medan kemien
åter skulle kunna uppfattas såsom en del af den allmänna materialläran.

Allmänna
synpunkter.

118

Tekniska Högskolan.

I anslutning till förhållandena vid utländska högskolor och äfven till
nuvarande läroplaner vid Tekniska Högskolan har kommittén därjämte för
nästan alla fackskolor föreslagit kortare kurser i sådana allmänna ingenjörsämnen
som materiallära, beskrifvande maskinlära, elektroteknik, byggnadsteknik
och tillämpad värmelära, dock med komplettering i större utsträckning
än hittills varit möjligt, med öfningar af större eller mindre omfattning.
Redan dessa ämnens benämningar angifva med tillräcklig tydlighet deras
vikt för så godt som hela ingen]örstekniken i våra dagar. Den för
närvarande för samtliga fackskolor utom V föreskrift^ mindre kursen i
geodesi har däremot ansetts kunna inskränkas till en kurs i planmätning
och nivelering under 3 veckor efter det egentliga läsårets slut.

Från flera håll har med skärpa framhållits nödvändigheten af
att högskoleeleverna i vidsträcktare mån än genom den korta frivilliga
kurs i nationalekonomi och näringslagstiftning, som för närvarande
föredrages, skulle erhålla undervisning i merkantila, juridiska, administrativa
och sociala ämnen. Bortsedt från den uppenbara praktiska
betydelsen af dylika kunskaper, skulle de jämväl hafva värde för den
mera formella utbildning, som teknikerna ofta sakna, och hvilken är
en väsentlig förutsättning för deras användning i allmänna värf.

Kommittén är jämväl af den bestämda meningen, att undervisningen
vid Högskolan, i likhet med hvad förhållandet är vid flertalet utländska
högskolor, bör kompletteras med icke alltför kortfattade kurser
i dylika ämnen, omfattande ej allenast nationalekonomiens grundrag och
näringslagstifningen utan äfven grunddragen af handels-, bolags-, skatteoch
arbetarelagstifningen, hufvuddragen af handelsläran, grunderna för
statsförvaltningen i förhållande till näringarna samt teknisk ekonomisk
organisationslära. För denna komplex af kurser har kommittén tänkt
sig den gemensamma benämningen »industriell ekonomi och statskunskap».
Och med afseende på dylika kunskapers stora betydelse har
kommittén ansett ämnet böra vara obligatoriskt.

Hvad slutligen kurserna i de tekniska liufvudämnena beträffar, så
vill kommittén här endast framhålla, att särskild vikt bör läggas å de
vid dessa läroämnen numera så oundgängliga laborationerna, i följd hvaraf
äfven studietiden för dessa ämnen i vissa fall måste icke obetydligt förlängas.
Till betydelsen af sådana laborationer återkommer kommittén
längre fram vid motiveringen af de särskilda för ändamålet erforderliga
institutionerna. På detta ställe torde dock i allmänhet böra framhållas,
att dessa laborationskurser, till hvilka egentligen de nordamerikanska
läroverken gifvit uppslaget, och som numera i storartad utsträckning
äfven införts vid tyska och öfriga europeiska högskolor, icke endast

Läroiimnen.

119

hafva för ändamål att illustrera undervisningen i motsvarande ämnen
eller att gifva anledning till vetenskapliga för tekniken viktiga undersökningar
och konstantbestämningar, utan äfven att redan under studietiden
vid Högskolan göra eleven förtrogen med de maskiner, metoder
och beräkningar, som sedermera möta honom i det praktiska lifvet, och
sålunda göra honom redan vid utträdet ur Högskolan vida bättre rustad
för tekniska värf än hittills varit möjligt.

Af vissa tekniska föreningar har, såsom ofvan nämts, äfven den
allmänna anmärkningen framställts att i flera ämnen allt för mycken
tid åtginge för uppöfvande af den rena ritfärdigheten. I fråga om
de allra senaste åren hafva dock förhållandena vid Högskolan i detta
hänseende i afsevärd mån förändrats, och torde läroverket allt framgent
böra taga möjligaste hänsyn till de fordringar, som praktikens män i
denna fråga framställa. Beträffande frihandsteckningen har kommittén
i detta afsende dock ansett sig böra särskildt föreslå, att de mivarande
ritöfningarne — utom i fråga om arkitekterna — förändras till skissritningar
af sådana tekniska detaljer, som ligga inom de särskilda fackskolornas
områden, således för M och E in. fl. till teckning af enklaie
maskiner och maskindelar (maskinkrokiritning) och för V till teckning
af byggnadsdetaljer (byggnadskrokiritning), såsom förhållandet är vid
flera utländska högskolor.

Med full rätt har jämväl framhållits nödvändigheten af att vid
undervisningen mera än hittills taga hänsyn till de ekonomiska sy npunkterna
sålunda, att beräkningar beträffande tillverknings- och driftkostnader
förenas med den fackliga undervisningen i de tekniska ämnena.
Vid flera läroämnen tillämpas visserligen redan nu denna grundsats,
men den är i öfrigt icke så allmänt och planmässigt genomförd som erforderligt
vore för att eleverna vid behandling af praktiska uppgifter
skulle erhålla tillräcklig insikt om betydelsen af kostnaden ellei vinsten
såsom väsentliga synpunkter i praktiken. Kommittén vill därför framhålla
önskvärdheten af att dessa synpunkter ännu mera allmänt beaktas
vid undervisningen än hittills vid Högskolan varit fallet.

Då kommittén nu, efter dessa mera allmänna betraktelser, öfvergår
till att närmare redogöra för undervisningens ordnande inom hvarje särskildt
läroämne, vill kommittén därvid framhålla, att de angifna kurseina
och läroplanerna visserligen tänkts böra blifva obligatoriska, men att,
då förändringar i dessa hänseenden kunna finnas af behofvet påkallade,
bestämmelserna i § 21 af stadgarna med det af kommittén giorda tillägg
anvisa utvägar för ernående af dylika förändringar.

Matematik.

120 Tekniska Högskolan.

Enligt dessa bestämmelser — se sid. 80 — kunna nämligen läroverkets
myndigheter tillåta en elev att utbyta ett ämne mot ett annat
eller att erhålla befrielse från visst läroämne eller slutligen att under
angifna villkor kunna ordna studierna efter en annan läroplan än någon
af de eljest gällande.

Uti en ändamålsenlig tillämpning af dessa bestämmelser äfvensom
i den i öfrigt styrelsen och lärarekollegiet enligt stadgarne tillkommande
rätt, att bestämma om läroplanerna och om de särskilda kursernas
omfattning, äger läroverket tillräckliga möjligheter till att vidtaga sådana
ändringar, som i ett eller annat afseende möjligen kunna blifva erforderliga.

Beträffande omfattningen af de kurser, som enligt kommitténs
mening skulle genomgås i hvarje läroämne, hänvisas, i fråga om de
ämnen, i livilka kurserna i hufvudsak synts böra förblifva oförändrade,
till bifogade — se Bil. kitt. X — korta sammanfattning af nu gällande
kurser. I de fall åter, där väsentligare förändring i kursernas innehåll
och omfång funnits erforderlig, eller där nya läroämnen föreslagits, redogöres
för de ändrade eller nya kursernas omfattning här nedan i sammanhang
med redogörelsen för undervisningens ordnande inom hvart
och ett af dessa läroämnen.

För korthetens skull användas de å sidd. 72 och 78 anförda beteckningarna
för de olika fackafdelningarne, jämte, där så erfordras,
vidfogade siffror, utvisandet den årskurs som är i fråga. Sålunda betyder
M fackskolan för maskinbyggnad och mekanisk teknologi, Mi
denna fackskolas första, Mi dess andra årskurs o. s. v. Däremot betydei
Ma fjärde årskursen af samma fackskolas underafdelning för värmemotorer,
o. s. v. Med g och h betecknas de nuvarande 3-åriga fackafdelningarna
för grufvetenskap och för metallurgi och hyttkonst.

Med hänsyn till fackskolornas olika behof meddelas för närvarande
vid Högskolan undervisningen i matematik genom tvänne kurser, eu
högre och en lägre, af hvilka den förra är afsedd för eleverna i M, S,
E-> V-, B, G och H och den senare för if, g, h och A. Den härför anslagna
tiden utgör i förra fallet 6 lektioner i veckan0) under höstterminen
och 7 lektioner under vårterminen i första årskursen samt
2 lektioner under höstterminen i andra årskursen, och i senare fallet
0 lektioner under höstterminen i första årskursen.

) Öfverallt i det följande afses, vid angifvande af antalet lektioner eller öfningstimmar,
antalet lektioner eller timmar i veckan, för hel termin beräknadt. Vidare
erinras om att lektionerna för närvarande omfatta en tid af fem kvart, men efter förevarande
förslag framdeles skulle omfatta tre kvart (se sid. 89).

Läroämnen.

121

Beträffande omfattningen af dessa kurser har kommittéen, utöfver
hvad nedan angifves, ingen annan ändring att föreslå, än att undervisningstiden
något ökas, så att mera tid vinnes för nödiga öfningar
samt för någon utvidgning dels af andra årets högre kurs i differentialekvationer
och dels af den lägre kursen, hvilka båda kurser för närvarande
icke omfatta allt, som lämpligen bör förutsättas för vidare studier inom
de motsvarande fackriktningarne. Särskilt torde kursen i differentialekvationer,
utöfver den för närvarande genomgångna allmänna teorien
för de s. k. vanliga differentialekvationerna, äfven böra omfatta grunderna
för behandlingen af partiella differentialekvationer, hvilka numera äro af
stor betydelse vid flera viktiga tekniska problem. Och hvad den lägre
kursen beträffar, har redan i fråga om de fackskolor, för hvilka den
hittills varit afsedd, önskvärdheten af en utvidgning gjort sig gällande.
Ännu nödvändigare blifver en dylik utvidgning då, enligt kommitténs
jämväl af facklärarna delade mening, denna kurs bör inrättas så, att
den kan ersätta den högre kurs i matematik, som nu fordras åt eleverna
i de bergsvetenskapliga afdelningarne G och H (jfr. sid. 76).

Emellertid har den hittillsvarande undervisningen i matematik i ett
väsentligt afseende, på grund af bristande tid och otillräckliga lärarekrafter,
icke fullt motsvarat sitt ändamål. Under det att nämligen för
närvarande undervisning meddelas hufvudsakligen i grunderna för
analytiska geometrien, differential- och integralräkning och differentialekvationer,
har någon afsevärd undervisning icke kunnat lemnas eleverna
i vissa mera praktiska delar af läroämnet, hvilka just för de blifvande
teknikerna äro af största betydelse, såsom beträffande numerisk behandling
af matematiska uppgifter af olika slag, observationsseriers behandling
efter sannolikhetskalkylens grunder, äfvensom metoder för dylika seriers
grafiska framställning eller framställning genom periodiska s. k. k ourierska
serier m. m. Kommittén har därför tänkt sig en särskild kortare kurs
i dessa delar af ämnet, som skulle föredragas för fackskolorna Af, E och U,
hvilka jämväl efter lärarnas åsikt äro de fackskolor, som däraf skulle
hafva största nyttan. Kursen synes böra förläggas till tredje årets
första termin för att på samma gång tjäna såsom grundval för de rent
tekniska studierna och såsom en repetition af den förut genomgångna
allmänna kursen. Hvad benämningen af kursen angår har kommittén icke
kunnat finna en lämpligare sådan än »numeriska och grafiska metoder».

Undervisningen i matematik skulle sålunda, om jämväl kursen i
differentialekvationer betecknas såsom särskild kurs, enligt kommitténs
förslag, ordnas enligt följande program:

122

Tekniska Högskolan.

Mekanik.

1) matematik, första årets kurs för fackskoloma M, S, E och V:
analytisk geometri, ekvationslära, differential- och integralräkning,
jämte geometriska tillämpningar, med 10 lektioner hela
året om, hvaraf 6 föreläsningar och 4 öfningstimmar under
höstterminen och 5 föreläsningar och 5 öfningstimmar under
vårterminen.

2) differentialekvationer, för samma fackskolor under första hälften
af andra årets hösttermin med 2 föreläsningar och 2 öfningstimmar,
för hel termin beräknadt.

3) numeriska och grafiska metoder, för fackskolorna it/, E och V
under tredje årets första termin, med 2 föreläsningar och
2 öfningstimmar och med följande innehåll, nämligen: interpolation,
Fourierska serier, metoder för numerisk beräkning af
bestämda integraler och för numerisk integration af differentialekvationer,
minsta kvadratmetoden, grafisk framställning af
obsei''vationsserier, samt utjämningsmetoder.

4) matematik, mindre kurs, för fackskolorna X, G, H och A, med
någon utvidgning af den nuvarande kursen (se Bil. Litt. X), och
med 6 föreläsningar och 4 öfningstimmar under höstterminen
och så långt in på vårterminen, att på denna termin i sin
helhet kan beräknas 2 föreläsningar och 1 öfningstimme. I

I likhet med matematiken föredrages för närvarande jämväl läroämnet
mekanik på tvänne kurser, en högre kurs under benämningen
»teoretisk mekanik» med 7 lektioner hela året om för andra årsafdelningen
af de fackskolor, för hvilka den högre kursen i matematik
genomgås, och en lägre kurs, benämd »elementarmekanik», med 5 lektioner
under vårterminen för första årsafdelningen af fackskolor med
den. lägre kursen i matematik. De båda kurserna omfatta, till olika
omfång, dels den mera teoretiska delen af ämnet, som i förevarande
förslag kallas »mekanik», och hvilken omfattar elementerna af den
geometriska rörelseläran och af läran om punktens, punktsystems, fasta
och flytande kroppars jämvikt och rörelse, och dels grunderna af hållfasthets!
äran eller läran om kroppars jämvikt och rörelse med hänsyn
tagen till materialets elastiska egenskaper.

I. fråga om omfattningen af den högre kursen af den del af ämnet,
som i kommitténs förslag benämnes »mekaniks, föreslås ingen väsentlig
förändring. I enlighet härmed skulle undervisningstiden anslås till

Läroämnen.

123

9 lektioner i veckan under andra studieåret från och med den tidpunkt,
då kursen i differentialekvationer genomgåtts, således ungefär från och
med midten af höstterminen. Fördelad på föreläsningar och öfmngar
samt beräknad för hel termin, skulle lektionstiden sålunda komma att
utgöra 3 föreläsningar och 2 öfningstimmar under höstterminen, och
5 föreläsningar och 4 öfningstimmar under vårterminen.

Däremot skulle den lägre kursen i mekanik, här benämd »mekanik,
mindre kurs®, å ena sidan något utvidgas och föredragas med 4 föreläsningar
och 3 öfningstimmar under vårterminen i första arsafdelningen,
och å andra sidan blifva obligatorisk för fackskolorna /£, G och H1 men
ej vidare för A, som icke ansetts behöfva annat än en helt kort kurs i
jämviktsläran (statik), föredragen i samband med hållfasthetsläran och
byggnadsstatiken.

Hvad åter hållfasthetsläran beträffar, så har detta ämne, såsom redan
angifvits, hittills dels föredragits i samband med den högre kursen i
mekanik för fackskolorna M, S, E, F, B, G och H, dels i samband med
den lägre kursen i mekanik för fackskolorna K, y, h och A, och i senare
fallet af samma lärare, som därjämte haft undervisningen i beskrifvande
maskinlära för samma fackskolor om hand, _ och dels slutligen såsom
inledning vid kurserna i konstruktion af maskinelement och i byggnadsstatik.
Denna anordning har varit ändamålsenlig i fråga om de senare
fackskolorna, men däremot icke beträffande de förra, dels emedan den
hufvudsakligaste delen af ämnet icke kunnat föredragas för eleverna
före studiet af maskinelementens konstruktion, för hvilket ämne hållfasthetsläran
är en förutsättning, dels ock emedan eleverna inom maskinbyggnadsfacken
och inom de byggnadstekniska facken sålunda erhållit
väsentligen samma kurs i ämnet, ehuru den olika arten af dessa båda
fackriktningar tydligen kräfver en icke oväsentligt olika utbildning i
förevarande hänseende.

För att i möjligaste mån tillgodose de nu antydda behofven blilver
det enligt kommitténs mening, nödvändigt att, i likhet med hvad i
1890 och 1904 års förslag jämväl förordats, skilja hållfasthetsläran
från den högre kursen i mekanik och att inrätta trenne kurser i ämnet,
den ena för fackskolorna Af S och E i samband med undervisningen i
konstruktion af maskinelement, den andra för /i, G och H i samband
med beskrifvande maskinlära och den tredje för fackskolorna V och A
i samband med undervisningen i byggnadsstatik. I första och sista
fallen skulle med ämnet jämväl vara förenad den undervisning i plan
o-rafostatik, som erfordras. För fackskolan A skulle kursen därjämte,

Geodesi.

______ ■*_____ Tekniska Högskolan.

såsom ofvan nämts, kompletteras med en kort kurs i läran om fasta
kroppars jämvikt (statik).

Med afseende å hvad sålunda anförts och med hänsyn till undervisningens
omfattning i de olika fallen, får kommittén därför föreslå, att
följande särskilda kurser inrättas, nämligen:

1) i mekanik för fackskolorna M, S, E och P, med 3 föreläsningar
och 2 övningstimmar under höstterminen och 5 föreläsningar
och 4 öfningstimmar under vårterminen i andra årsafdelningen.

2) i mekanik, mindre kurs, för fackskolorna A, G och H med 4
föreläsningar och 3 öfningstimmar under vårterminen i första

- årsafdelningen.

3) i grajostatik och hällfasthetslära för fackskolorna i/, S och E
med 2 föieläsningar och 1 öfningstimme under vårterminen i
första och höstterminen i andra årsafdelningen.

4) i hällfasthetslära för fackskolorna ÅT, G och H med 2 föreläsningar
och 2 öfningstimmar under vårterminen af första årsafdelningen.

5) i grafostatik och hällfasthetslära för fackskolorna V och A med
4 föreläsningar. och 3 öfningstimmar under vårterminen af
första årsafdelningen,. jämte en föregående kort kurs i statik
för A med 1 föreläsning under höstterminen.

, *ör undervisningen i det viktiga läroämnet geodesi och topografi,
Jivilket ämne hädanefter kortligen torde kunna benämnas geodesi, har
man hittills endast haft att disponera öfver ett lektorat af lägre lönegraden.
Hela undervisningen, som är särdeles maktpåliggande för läraren,
har därför allenast kunnat bestå i meddelandet af en allmän kurs
Öl samtliga elever i andra årsafdelningen med 4 timmars undervisning
under vårterminen jämte öfningar på fältet under 3 veckor af sommaren,
samt af en specialkurs för eleverna i P3 och V.

Hvad den sistnämda kursen beträffar, så har densamma länge ansetts
hora väsentligt utvidgas och därjämte äfven blifva obligatorisk för
fackafdelnmgen för grufvetenskap (G). Denna specialkurs bör omfatta
sammanlagdt 6 föreläsningar och 2 öfningstimmar under andra och tredje
studieårens vårtermin samt 2 föreläsningar och 4 öfningstimmar under
Bistå årets hösttermin. Däremot har kommittén, i likhet med hvad som redan
framhållits i 1904 års .förslag, funnit den allmänna kursen för de öfriga
eleverna alltför vidlyftig och ansett densamma böra utbytas mot eu helt
kort kurs i planmätning och nivelering under 3 veckors tid af sommaren
jämte nödiga öfningar å fältet.

Läroämnen,

125

Beskrifvande geometri, som för närvarande är förenad med linearritning
föredrages på tvänne kurser, en högre för eleverna i M\ S, E,
B, G, H, V och A och eu lägre för eleverna i K, g och It.

Hvad den högre kursen beträffar, torde öfningarne i linearritning
hädanefter lämpligen böra ersättas med öfningar i det egentliga liufvudämnet,
samt ämnet böra föredragas särskildt för eleverna i maskinbyggnadsfackskolorna
M, S och E och särskildt för de byggnadstekniska
fackskolorna V och A, för att så mycken hänsyn som möjligt må kunna
tagas till dessa fackriktningars olika behof. Den lägre kux-sen torde
kunna betydligt minskas och ändock vara tillräcklig icke allenast för
eleverna i /v, utan äfven för eleverna i G och Ii.

I enlighet härmed skulle ämnet uppdelas på 3 kurser med följande
undervisningstid, nämligen:

1) en kurs för M, S och E,

2) en kurs för V och A

hvardera med 3 föreläsningar och 5 öfningstimmar under första
studieåret, samt

3) en mindre kurs för K, G och H med 1 föreläsning och 4 öfningstimmar
under första årets hösttermin.

Läroämnet fysik är för närvarande fördeladt på tvänne lärarebefattningar,
ett lektorat för föreläsningarne och en extralärarebefattning för
laborationerna. Åmnet föreläses under 3 lektioner i veckan hela forsta
studieåret med dubbla föreläsningar, enär elevantalet är för stort för att
under närvarande förhållanden kunna handhafva^ i en enda föreläsningsserie
och därför måst delas med hälften hvar på tvänne serier. Laborationerna
äro anordnade för M, S och E med 2 timmar under höstterminen
och tre fjärdedelar af vårterminen, och för K med 2 timmar under
vårterminen, allt i andra årsafdelningen.

Beträffande föreläsningarna, hvilka hittills i hufvudsak utgjort ett
slags högre repetionskurs öfver studentkursen, torde enligt kommitténs
mening den förändring böra äga rum, att dels sådana kapitel i möjligaste
mån uteslutas, som afhandlas i andra kurser med större utförlighet
eller äro af mindre vikt för den tekniska utbildning, som med
undervisningen afses, och dels andra för teknikern viktigare kapitel ur
värmeläran och elektricitetsläran blifva grundligare behandlade, och att
i öfrigt föreläsningarna ansluta sig till laborationsöfningarna för att
tjäna till belysning och ledning för eleverna vid dessa arbetens utförande.
Dubbla kurser skulle, efter Högskolans utvidgning och utrustning
med erforderliga hörsalar, naturligtvis ej längre vara nödiga, och

Beskrifvanda

geometri.

Fysik.

126 Tekniska Högskolan.

torde därjämte till föreläsningarne ej behöfva anslås längre tid än 4
timmar i veckan under tvänne terminer. Då det emellertid är önskvärdt,
att eleverna före fysikens studium inhämtat högre matematiska insikter
än som svara mot studentexamen, torde kursen böra börja först med
andra terminen efter inträdet vid läroverket.

Såsom ofvan angifvits, hafva laboratorier hittills endast kunnat anordnas
för ungefär halfva elevantalet och därtill endast med 2 timmars
öfningar i veckan under icke fullt ett läsår. Dessutom hafva dessa
öfningar måst hållas året efter sedan föreläsningskursen genomgåtts
och således icke stått i direkt sammanhang med denna. Emellertid är
det i fråga om detta viktiga och för hela tekniken grundläggande
ämne, liksom beträffande en del andra läroämnen af mera rent teknisk
natur, af synnerlig betydelse för eleven att genom laborationsöfningar,
som löpa parallelt med föreläsningarna och i möj hgaste mån ansluta sig
till dessa, erhålla bekräftelse å och närmare belysning af det, som i
föreläsningarne genomgåtts, och icke minst att erhålla den närmare
kännedom om de många fysiska instrumenten och deras användning,
som endast kan inhämtas därigenom att eleven själf får använda dem
till egna försök och observationer.

Kommittén anser därför, att på dessa laborationer bör läggas vida
större vikt vid undervisningen än som hittills varit möjligt och att icke
allenast undervisningstiden ökas till att i regeln omfatta 3 öfningstimmar
hela året om, utan att jämväl alla fackskolors elever böra deltaga i dessa
öfningar, med undantag dock i fråga om eleverna i A, hvilka endast
skulle deltaga i öfningarna under halfva den anslagna tiden.

Ibland de till den egentliga fysikens område hörande disciplinerna
har mekaniska värmeteorien hittills, i brist på lärarekrafter, föredragits af
läraren i ångmaskinlära, såsom inledning till hufvudämnet. Ehuru en
dylik anordning i vissa fall kan hafva skäl för sig, är dock å ena sidan
ångmaskinläran i och för sig ett så maktpåliggande läroämne och kräfver
en så afsevärd utvidgning, att undervisningen i mekaniska värmeteorien
icke lämpligen längre kan åläggas läraren i detta ämne, medan å andra
sidan mekaniska värmeteorien äfven är af den betydelse för flera andra
grenar af vetenskapen och tekniken, att undervisningen bör ske med
hänsyn till mera allmänna synpunkter. Kommittéen har därför trott
det vara lämpligast om mekaniska värmeteorien föredrages i en särskild
kurs af läraren i fysik.

För läroämnet fysik har kommittén därför föreslagit följande
kurser och program:

Läroämnen.

127

1) fysik med laborationer, för samtliga lacksko)or, med 4 föreläsningar
och 3 öfningstimmar under vårterminen af första och
höstterminen af andra årsafdelningen, dock med någon minskning
för fackskolorna E och A (se läroplanerna sidd. 146 och följ.)

2) mekanisk värmeteori, omfattande första och andra hufvudsatsen,
omvändbara och icke omvändbara cirkelprocesser, gasers tillstånd
och förändringar samt blandningar af gaser och vätskor,
för fackskolorna Af S och E under första hälften af tredje
studieårets hösttermin med 2 föreläsningar för hel termin beräknadt.

I likhet med hvad för närvarande är fallet bör en kurs i tillämpad
värmelära vara obligatorisk för fackskolorna Af S, E, K och If omfattande
dels läran om förbränning och bränslesorter, eldstäder och skorstenar
samt värmets meddelning och dels läran om uppvärmning och
ventilation af byggnader, med 3 föreläsningar under någon af de båda
sista studieårens terminer och med 3 öfningstimmar åtminstone för Alt.

Den för fackskolan A behöfliga delen af detta ämne läses i det för
nämnda fackskola obligatoriska ämnet byggnadshygien (se sid. 144).

För läroämnet konstruktion af maskinelement finnas för närvarande
tvänne särskilda kurser, en högre kurs för fackskolorna Af, S och E i andra
årsafdelningen med 2 föreläsningar på höstterminen och 3 på vårterminen
samt 7 V* öfningstimmar hela året om, och en lägre kurs för
fackskolorna B, G, H och V i andra afdelningen med omkring 2 föreläsningar
och 4 öfningstimmar hela året om. För de öfriga fackskolorna
föredrages ämnet såsom en del af beskrifvande maskinläran.

För närvarande har man således egentligen tre kurser i ämnet, ehuru
af olika omfattning. Hvad de båda lägre kurserna beträffar, har kommittéen
ansett lämpligast att förena dem till en enda, som, enligt hvad
nedan i fråga om beskrifvande maskinläran angifves, skulle föredragas
såsom en del af detta allmännare läroämne.

Hvad åter den högre kursen beträffar, hvilken som bekant är grundläggande
för samtliga den högre maskinlärans discipliner, så torde
denna i öfrigt bibehållas vid sin nuvarande omfattning med någon inskränkning
i ritöfningarna, men med en väsentligare utvidgning med
hänsyn till införandet af de laborationer i ämnet, som genom inrättandet
af det nya maskinlaboratoriet skulle kunna anordnas. I enlighet
härmed har kommittéen för läroämnet konstruktion af maskinelement föreslagit
följande undervisningstid, nämligen: under höstterminen 4 och
under vårterminen 3 föreläsningar jämte 9 öfningstimmar hela året om
under andra studieåret för fackskolorna AI, S och E.

Tillämpad

värmelära.

Maskin element.

Hiss- och
transportanordningar.

Beskrifvande

maskinlära.

128 Tekniska Högskolan.

Beträffande ämnets omfattning liar kommittén tänkt sig ungefär
följande program:

redogörelse för erfarenhetsresultaten rörande de vid hithörande
beräkningar använda hållfasthetskoefficienter; nitar,
kilar, skrufvar, rör och rörförbindningar, tappar, valsar, axlar,
axellager och axelkopplingar; anordningar för smörjning; vefvar,
excentrar, vefstakshufvuden, kolfvar och kolfstänger, friktionshjul,
remledningar, linledningar, kugghjul, linor och kättingar,
ventiler, slider och kranar; pump-, press- och ångcylindrar.
Anordningar och skötsel af maskiner för vinnande af skydd
mot olycksfall. Konstruktioner och laborationer.

Högskolan har hittills saknat möjlighet för beredande af tillräcklig
undervisning i det viktiga läroämnet hiss- och transportanordningar, omfattande
läran om lyftkranar och hissar samt öfriga anordningar för
lastning, lossning och transport af massgods, oaktadt anordningar af
detta slag numera äro af allra största betydelse för åstadkommande af
möjligast effektiv och snabb lokaltransport af råmaterial och produkter,
och oaktadt från högskolestyrelsens sida fyrfaldiga gånger gjorts framställningar
om inrättande af en särskild kurs i samband med undervisningen
i konstruktion af maskinelement. Jämväl i 1904 års förslag har en
kurs i ämnet förordats. Med hänsyn till ämnets vikt och omfattning
anser kommittéen en undervisningstid af 3 föreläsningar och 3 eller 6
öfningstimmar, allt efter fackskolornas olika behof, under en termin nödvändig,
och att ämnet i hvarje fall bör vara obligatoriskt för M, S
och E. Äfven för G och K har ämnet upptagits i de föreslagna läroplanerna,
oaktadt dessa fackskolor genom kurserna i bergsmekanik och
maskinlära möjligen kunde anses erhålla tillräcklig kännedom om de
för dem viktigaste anordningarna af förevarande slag.

Ämnet beskrifvande maskinlära föredrages för närvarande i en kurs
med 3 föreläsningar under höstterminen och omkring 6 timmars öfningar
hela året om under andra studieåret för eleverna i fackskolorna K, g, h
och A, dock att A icke deltager i öfningarna. Kursen omfattar, förutom
maskinelement och en • öfversikt af maskinväsendet, en kortare
framställning af läran om värme- och vattenmotorer med mera dylikt.
Därjämte förekomma vid läroverket särskilda mindre kurser dels i läran
om värmemotorer för Ez, Ga, Hz och Fa med 2 föreläsningar under
helt år och 6 öfningstimmar under en termin, och dels i läran om vattenmotorer
för Sa, Ez, Hz och Gz med 2 föreläsningar och 6 öfningstimmar
under en termin.

Läroämnen

121)

Uti 1904 års förslag hade ämnet beskrifvande maskinlära föreslagits
skola utgå såsom sj beständigt läroämne och ersättas med särskilda
mindre kurser i maskinelement, värmemotorer och vattenmotorer. Emellertid
synes härigenom icke någon egentlig fördel för undervisningen
kunna ernås, då genom en splittring på olika lärare af de särskilda
mindre kurserna, hvilka i regeln skulle föredragas för samma fackskolors
elever, både det inre sammanhanget skulle åsidosättas, och ej heller
kostnaden för de erforderliga lärarebefattningarne blifva mindre än om
en enhetlig kurs kunde anordnas, hvilken liksom för närvarande sköttes
af en enda lärare.

Kommittén har därför ansett det för undervisningen vara mera
fördelaktigt om i en enda kurs med benämningen »beskrifvande maskinlära»
kunde förenas de ofvannämda mindre kurserna för alla de fackskolor,
för hvilka en dylik mera beskrifvande framställning af dithörande
delar af maskinläran vore tillräcklig, nämligen fackskolorna Tf, G, //, V
och A. Kursen skulle dock anordnas så, att A icke behöfde deltaga i
samtliga lektioner, och så att särskildt för G, H och F, utöfver den
reguljära kursen dessutom undervisning meddelades om vattnets till- och
afledningar vid vattenkraftsanläggningar, rännor, sprängtrummor och
pådrag, olika slag af pumpar, ejektorer, pulsometrar och centrifugalpumpar.
Med kursen skulle därjämte vara förenad laborationsöfningar.

För G, H och V skulle kursen i beskrifvande maskinlära sålunda
utvidgas att omfatta 5 föreläsningar och 9 öfningstimmar på höstterminen
samt 4 föreläsningar och 6 (3 för G) öfningstimmar på vårterminen under
andra studieåret. För K skulle en föreläsning och 3 öfningstimmar under
en termin bortfalla, och för A skulle blott erfordras 2 föreläsningar
och 3 öfningar hela året om.

Då emellertid denna nyss angifna kurs i maskinlära icke skulle vara
tillräcklig för fackskolan E:s behof, så har kommittén för denna fackskola
föreslagit särskilda mindre kurser i läran om värmemotorer och i
läran om vattenmotorer, den förra med 3 föreläsningar och 3 öfningstimmar
under ett helt år, och den senare med 3 föreläsningar och G
öfningstimmar under en termin af de båda sista årsafdelningarna.

Den högre kursen i läran om värmemotorer föredrages för närvarande
af en enda professor och omfattar, förutom mekanisk värmeteori
såsom inledning, både läran om ångmaskiner och läran om förbränningsmotorer
samt propellerteorien. Undervisningstiden är, om man bortser
från den frivilliga fjärde årskursen för il/, i genomsnitt 3 Va föreläsningar
på höstterminen och 2 Va föreläsningar och 10 Va öfningstimmar

Mindre kurser
i värmeoch
vattenmotorer.

Värmemotorer
(högre kursen).

Tekniska Högskolan.

Vattenmotorer

(högre kursen).

130

på vårterminen för Ms och Ss samt 3 föreläsningar på höstterminen
och 9 öfningstimmar på vårterminen för Si.

Emellertid har denna kurs redan länge ansetts vara otillräcklig,
särskildt hvad fackskolan M beträffar, och är det företrädesvis behofvet
af ökad undervisning i detta hufvudämne, som gör en förlängning af
hela studietiden för denna fackskola från 3 till 4 år så nödvändig. För
att möjliggöra en utvidgning af undervisningen, är det emellertid nödigt
att ämnet fördelas på två lärare. Jämväl den inom denna disciplin,
liksom inom vissa andra tekniska vetenskaper, redan starkt uppdrifna
och efter all sannolikhet vidare fortgående specialiseringen gör det
omöjligt för en lärare att längre behärska hela området på ett sätt, som
motsvarar undervisningens kraf.

Såsom ofvan, vid redogörelsen för undervisningen i fysik, anförts,
har kommittén närmast tänkt sig, att mekaniska värmeteorien skulle
utbrytas ur läran om värmemotorer och föredragas af annan lärare.
Men härmed är på långt när ej tillräckligt vunnet, utan måste jämväl
för läran om förbränningsmotorer en särskild kurs med särskild lärare
inrättas. Béhofvet häraf blifver än tydligare, om man tager hänsyn till
de olika slag af laborationer, som tillhöra de båda hufvuddelarne af hela
det nuvarande ämnet, och som svårligen kunna handhafvas och ledas
af en och samma person.

Kommittén föreslår därför, att läran om värmemotorer uppdelas i
följande tvänne kurser, nämligen:

1) ångmaskinlära: ångpannor, kolfångmaskiner och ångturbiner
samt propellerteori, för M och S med 4 föreläsningar och 6
öfningstimmar under hela tredje studieåret, samt 3 föreläsningar
och 4 öfningstimmar under höstterminen och 9 öfningstimmar
under vårterminen af fjärde studieåret, dock under
sistnämda år med modifikationer för de särskilda specialriktningarna
inom dessa fackskolor, på sätt i tabellerna å sidd.
149 o. 150 närmare angifves.

2) läran om förbränningsmotorer: gas- och petroleummotorer, varmluftsmaskiner
och pneumatiska maskiner, för M och S, med 3
föreläsningar och 3 öfningstimmar under höstterminen och 1
föreläsning och 9 öfningstimmar under vårterminen under
fjärde studieåret, jämväl med modifikationer i fråga om de
olika specialriktningarna.

Den kurs i läran om vattenmotorer, som för närvarande föredrages
för fackskolan M, omfattar allenast 3 föreläsningar och 12 öfnings -

Läroämnen,

131

timmar under en enda termin och har redan länge ansetts otillräcklig
åtminstone för de elever, som vilja speciellt egna sig åt motsvarande
område af maskintekniken. Orsaken till, att för ämnet ej kunnat erhållas
längre undervisningstid, har förnämligast varit, att läraren samtidigt
haft att sköta undervisningen i det likaledes fordrande läroämnet
bergsmekanik. För sin del vill kommittén, med hänsyn jämväl till
behofvet af laborationer, föreslå följande undervisningsprogram:

läran om vattenmotorer, omfattande vattenhjul, turbiner,
vattentryck- och vindkraftmaskiner, särskilda slag af pumpar
och andra vattenuppfordringsverk, för fackskolan M med 4
föreläsningar och 6 öfningstimmar under höstterminen och 2
föreläsningar och 9 öfningstimmar under vårterminen under
tredje studieåret, och 2 föreläsningar och 3 öfningstimmar
under höstterminen samt 9 öfningstimmar under vårterminen
af fjärde året, med modifikationer i fråga om särskilda specialriktningar.

För ämnet bergsmekanik är för närvarande anslagen en undervis- Bergsmekanik.
ningstid af omkring 4 föreläsningar och 9 öfningstimmar under en
termin. Såsom redan angifvits äger ämnet ingen särskild representant
vid Högskolan utan föredrages af samme lärare, som uppehåller undervisningen
i den högre kursen af läran om vattenmotorer.

Såsom kommittén emellertid i det föregående (sid. 81) antydt har
vårt lands bergsindustri behof af speciellt på detta område utbildade
maskintekniker, och har kommittén därför ock förordat en för ändamålet
afpassad särskild underafdelning, Mb, af den mekaniska fackskolan.

För ingenjörselever af denna riktning är emellertid den nuvarande kursen
i bergsmekanik icke tillräcklig, utan bör utvidgas högst betydligt och
kompletteras med laborationer å det för ändamålet i kommitténs byggnadsförslag
upptagna bergsmekaniska laboratoriet.

Liksom för närvarande böra dock äfven eleverna i fackskolorna för
grufvetenskap och metallurgi (G och H) erhålla en för deras speciella
uppgift afpassad mindre kurs i ämnet. Kommittén har då tänkt sig,
att eleverna i dessa fackskolor för sådant ändamål skulle kunna deltaga
i de delar af den stora för bergsmekanisterna afsedda kursen, som vore
af vikt för deras utbildning.

Beträffande undervisningsprogrammet vill kommittén föreslå följande: bergsmekanik,

omfattande anordningar för befordring af
personer, vatten och malm; bergborrmaskiner, krossverk, upp -

132

Tekniska Högskolan.

Mekanisk

teknologi.

fordring vid liyttor, linbanor, biåsmaskiner och kompressorer,
hammarverk, valsverk, smidespressar, accumulatorer och skärverk;
med en undervisningstid för Mb af 4 föreläsningar och
S öfningstimmar under höstterminen och 6 föreläsningar och
12 öfningstimmar under vårterminen; i delar af denna kurs
deltaga äfven eleverna i Ga och Ha under en tid motsvarande
ungefär 2 föreläsningar och 4 öfningstimmar under hela året
för hvardera af dessa fackafdelningar.

För den mekaniska teknologien är undervisningstiden för närvarande,
förutom några timmars öfningar, 1 föreläsning hela året om för tredje
årsafdelningen af fackskolorna M, S, E, B, G och H, omfattande läran
om bearbetning af metaller och trä samt kvarnar m. m., och 1 föreläsning
under hela läsåret för samma årsafdelning af fackskolorna M och
K, omfattande textilindustrien, papperstillverkningen, m. m. Därjämte föreläses
1 lektion i veckan under fjärde studieåret för M och S öfver vissa speciella
kapitel, såsom verktygsmaskiner, fabriks- och varfsanläggningar, m. m.

Redan af denna korta redogörelse för kursens omfattning, framgår,
hvilket väldigt material läraren har att behärska, äfvensom att en
väsentlig förlängning af undervisningstiden är af behofvet påkallad, om
eleverna skola kunna erhålla tillräckligt grundliga kunskaper åtminstone
i de viktigaste delarne af det vidlyftiga ämnet. I förevarande fall låter
en dylik utvidgning af undervisningen inom fackskolan M ganska lätt
genomföra sig, enär dels genom studietidens förlängning tillräcklig tid
för eleverna kan erhållas, och dels emedan professuren i ämnet för
närvarande, i jämförelse med öfriga professurer, är relativt mindre belastad,
och en ökning af undervisningens omfattning därför kan ske
utan inrättandet af nya lärarebefattningar.

Såsom förut angifvits, har kommittén därjämte tänkt sig en särskild
underafdelning inom fackskolan M med den mekaniska teknologien såsom
specialstudium, för att tillgodose landets behof af ingenjörer inom motsvarande
grenar af maskinfacket. Den fullständiga kursen i mekanisk
teknologi bör därför afpassas för detta behof och skulle enligt kommitténs
mening omfatta:

1) formgifning och bearbetning af metaller, sten och trä samt
mekaniska verkstäders och gjuteriers anordning, med 3 föreläsningar
och 2 öfningstimmar under hela tredje studieåret för
fackskolan 4/, samt

2) textilindustri, papperstillverkning, sågverk, mjölkvarnar, lergodstillverkning,
m.m. jämte verktygsmaskiner och utkast till fabriks -

Läroiimnen.

133

anläggningar samt besök vid verkstäder och fabriker, med 3 föreläsningar
och 2 öfningstimmar under höstterminen samt 2 föreläsningar
och 9 öfningstimmar under vårterminen af fjärde studieåret
för Mt;

och skulle kursen därjämte anordnas så, att Kz kunde deltaga i tredje
terminens föreläsningar och öfningar. Däremot torde ämnet kunna utgå
för Eu.

Till skeppsbyggnadsläran är för närvarande anslagen en tid af sammanlagdt
4 föreläsningar och 14 öfningstimmar under höstterminen och
3 föreläsningar jämte 19 öfningstimmar under vårterminen af tredje och
fjärde studieåren för fackskolan S.

Äfven i detta för vårt lands skeppsbyggeri så viktiga läroämne
har länge ett starkt behof af ökad undervisning gjort sig gällande, och
redan 1890 års kommitté påyrkade, att ämnet skulle representeras genom
en professor. Det oaktadt har Högskolan i detta ämne, som vid utländska
högskolor är fördeladt på flera professurer, ännu ej mera än ett lektorat.

= Då emellertid genom förevarande förslag, beträffande behöfliga
penningemedel, särdeles afsevärda anspråk ställas på statsverket, har
kommittén ej vågat sätta i fråga inrättandet af mer än en professur i
ämnet; men dels genom att utvidga den professuren tillkommande undervisningstiden
så långt rimligtvis kan ifrågasättas, och dels genom att
från hufvudämnet afskilja hydromekanik och delvis äfven läran om varfsanläggningar,
som skulle föredragas af särskilda lärare, har kommittén
sökt* att afhjälpa de största svårigheterna.

För tredje och fjärde årsafdelningarna af fackskolan S skulle således
ämnet fördelas på tre kurser med följande undervisningstid, nämligen:

1) skeppsbyggnadslära, med sammanlagdt 6 föreläsningar hela året
om och 18 öfningstimmar på höstterminen och 21 öfnii^stimmar
på vårterminen, med modifikationer för de båda under -afdelningarna till fackskolan.

2) hydromekanik, med 3 föreläsningar under tredje studieårets första
termin.

3) varf sanläggningar med 3 föreläsningar och 6 öfningstimmar
under en termin.

Hvad hydromekaniken beträffar, så skulle denna utgöra en för
fackskolan särskild afpassad kurs i de grundläggande teoretiska delarne
af facket och omfatta:

jämvikts- och rörelseekvationer för vätskor, flytande kroppars
jämvikt, stabilitet, vattnets utströmning ur kärl och rörelse i

Skeppsbygg nadslära.

Tekniska Högskolan.

Elektroteknik.

134

rör, kanaler, m. m., vattnets motstånd mot fasta kroppars
rörelse, samt vågteori.

Läran om varfsanläggningar åter har tänkts böra föredragas enligt
ungefär följande program:

arbets- och verktygsmaskiner, transportmedel och hissverk
för material till skeppsbyggeri; fasta och flytande dockor, slip,
skeppsbyggnadsverkstäder, arbetsmetoder, särskildt arbetsbesparande
sådana.

Läroämnet elektroteknik föredrages för närvarande af tvänne professorer.
Området för den ena professorns verksamhet benämnes »elektroteknik»,
. under det den andres område erhållit den något speciellare
benämningen »teoretisk elektroteknik».

Såsom emellertid fyrfaldiga gånger framhållits, gör sig inom detta
fack den fortgående utvecklingen och specialiseringen i ovanligt hög
grad gällande, och det är för tillgodoseende af undervisningens växande
kraf därför icke längre tillräckligt med dessa tvänne lärarebefattningar.
Särskildt visar sig bristen inom det teoretiska området, som jämte flera
tekniska tillämpningar af största vikt och omfattning, för närvarande
tillhör den nyinrättade professuren i »teoretisk elektroteknik». I detta
ämne tages nämligen lärarens kraft fullt i anspråk, såväl af de till tekniken
hörande teorierna för starkströmmar i allmänhet och särskildt
växelströmmar, som af teorierna för likströms- och växelströmsgeneratorer
och motorer samt transformatorer, så att föga tid blifver öfrig för framställningen
af den mera vetenskapliga grundvalen för hela området i
fråga. Äfven den omfattning med afseende å det rent tekniska området,
som läroämnet numera erhållit, gör dess fördelning på allenast tvänne
lärare olämplig och vållar för närvarande, att viktiga tekniska tillämpningar
ej kunna tillbörligen beaktas. Härtill kommer, att det numera
äfven för samtliga de öfriga fackskolornas elever, på grund
af elektroteknikens växande betydelse för så godt som alla teknikens
områden, blifvit en nödvändighet att inhämta de viktigaste grunderna
af ämnet. Visserligen har man redan nu vid Högskolan en för sistnämda
ändamål inrättad mindre kurs i elektroteknik, men dels kunna
ej alla fackskolor däraf draga nytta och dels och framförallt har med
denna kurs, på grund af bristande lärarekrafter och lokaler, ej kunnat
förenas de öfningar, utan hvilka, enligt kommitténs bestämda åsikt beträffande
detta såväl som andra tekniska läroämnen, en verkligt fruktbringande
undervisning numera knappast torde kunna åvägabringas.
Härtill kommer, att de oupphörliga nya uppfinningarna och däraf följande

Läroämnen.

L35

omhvälfningarna på området i fråga gör det nödvändigt för läraren att
inskränka sig till en mindre del af ämnet, för att kunna samtidigt följa
teknikens framsteg och de grundläggande teoriernas utveckling, och det
är äfven af denna anledning nödvändigt att dela ämnet på ett flertal
lärarekrafter och lärokurser. Jämväl behofvet af, att eleverna mera speciellt
egna sig åt något hufvudfack inom ämnet, gör en motsvarande
uppdelning af detsamma erforderlig.

Kommittén inser visserligen, att man, med hänsyn till kostnadsskäl,
i nu berörda hänseende icke kan göra anspråk på en representation af
ämnet i samma omfattning, som vid de förnämligare utländska högskolorna,
men anser å andra sidan, att man med fullt fog bör kunna
räkna på en väsentlig utvidgning af den nuvarande undervisningen.

De kurser, Indika enligt kommitténs förmenande böra förekomma,
äro följande:

1) elektroteknik, mindre kurs, med 3 föreläsningar och 3 öfningstimmar
under vårterminen af andra eller tredje studieåret för
samtliga fackskolor utom E; kursen skulle dels omfatta en
för ändamålet afpassad framställning af läran om magnetiska
fält, magnetisk kraft och induktion, elektromagnetisk induktion
och själfinduktion, växelströmmar och deras effekt samt dels
kortfattadt afhandla generatorer och motorer för likström och
växelström, transformatorer, ackumulatorer, elektriska lampor
samt anläggningar för belysning och arbetsöfverföring jämte
öfningar.

2) elektricitetslära, för Ei med 2 föreläsningar och 2 öfningstimmar
under hela året, omfattande vektorfält, elektriska fält, elektrisk
induktion, kapacitet, dielektrika, kondensatorer, elektrisk ström,
elektromotorisk kraft, motstånd, galvanisk- och termoelektricitet,
elektrolys; magnetiska fält, magnetisk induktion, magnetomotorisk
kraft, elektromagnetisk induktion, själfinduktion, ömsesidig
induktion; enheter och dimensioner; samt för Ei 2 föreläsningar
under höstterminen, omfattande fortsättning af elektromagnetiska
teorien med tillämpningar på dielektrika och kapaciteter,
elektriska svängningar och vågor, gnisttelegrafi, öfvers
spänningar och dylika fenomen i långa ledningar.

3) mätteknik för E, omfattande: apparater och metoder för bestämning
af ledningsmotstånd, spänning, strömstyrka, effekt,

136

Tekniska högskolan.

induktionskoefficienter och kondensatorers kapacitet; elektricitetsmätare;
apparater och metoder för magnetisk järnundersökning;
bestämning af elektriska maskiners och transformatorers
allmänna karakteristiska egenskaper; med 3 föreläsningar
under höstterminen af tredje årskursen samt 3 öfningstimmar
under hela samma årskurs.

4) elektromaskinlära för E, med 2 föreläsningar under vårterminen
af andra studiearet, 2 föreläsningar och 3 öfningstimmar
under höstterminen och 4 föreläsningar och 6 öfningstimmar
under vårterminen af tredje studieåret samt 3 föreläsningar
och 3 öfningstimmar under höstterminen af fjärde året jämte
9 öfningstimmar under fjärde årets vårtermin. Kursen, som
väsentligen motsvarar området för den nuvarande professuren i
teoretisk elektroteknik, skulle omfatta: teori för och konstruktion
af generatorer och motorer för likström; teori för växelströmmar
samt olika metoder för deras analytiska och grafiska
behandling; teori för och konstruktion af synkrona och asynkrona
maskiner och transformatorer samt omformare och kommutatormotorer;
laborationer.

5) elektrisk anläggningsteknik för E med 2 föreläsningar under höstterminen
och 3 föreläsningar och 4 öfningstimmar under vårterminen
af tredje, och 2 föreläsningar och 6 öfningstimmar
under höstterminen samt 1 föreläsning och 9 öfningstimmar
under vårterminen af fjärde studieåret. Kursen skulle omfatta:
elektrisk belysning, beräkning och anläggning af elektriska ledningsnät
och fjärrledningar, elektriska belysnings- och kraftcentraler,
instrument och apparater för elektriska maskiner och anläggningar,
elektrisk motordrift för industriella ändamål.

6) elektrisk spår- och jämo äg steknik för E med 2 föreläsningar och
3 öfningstimmar under höstterminen och 9 öfningstimmar under
vårterminen af fjärde studieåret.

7) telegrafi och telefoni för E under fjärde studieårets vårtermin
med 2 föreläsningar.

Hvad öfningarna (incl. laborationema) under fjärde årets sista termin
i anläggningsteknik, elektromaskinläran och läran om spår- och
järn vägsteknik beträffar, så har kommittén tänkt sig, att eleven, allt

Läroämnen

137

efter sitt bildningsmål, skulle befrias från öfningarna i ett af de nämda
läroämnena, men deltaga i de två öfriga.

För närvarande genomgås i allmän kemi eu kurs med 2 föreläsningar
hela första studieåret för samtliga fackskolor, dock att ämnet
på sista tiden varit frivilligt för eleverna i V och A. Kursen har egentligen
utgjort eu utvidgad repetitionskurs af den i allmänna läroverken
genomgångna kursen i allmän och oorganisk kemi och däijämte omfattat
de enklaste grunderna åt organiska kemien, allt utan laborationer.

Att en kortare kurs i kemi är nödvändig äfven för de fackskolor, som
icke hafva ämnet såsom hufvudämne, torde väl knappast kunna ^bestridas,
om man å ena sidan tager hänsyn till kemistudiets ståndpunkt
vid flertalet af våra allmänna läroverk och å andra sidan besinnar,
att den kemiska kursen för dessa fackskolor gifver eleverna den första
närmare kunskapen om egenskaperna hos de materialier, hvilka de sedermera
skola använda och handskas med i det praktiska lifvet. För öfrigt
är kemien ett allmänt grundläggande läroämne, hvars betydelse inom
teknikens alla områden kommer att blifva allt större för hvarje år som
o-år. Man finner äfven, att vid de utländska högskolorna ämnet i regeln
är obligatoriskt.

Men det är äfven tydligt, att eu blott och bar föreläsnmgskurs icke
kan vara tillräcklig för att det inhämtade vetandet skall blifva fullt
lefvande och fruktbringande, utan att äfven tillfälle till laborationer måste
beredas, så att eleven själf får experimentellt framställa de viktigaste
af de resultat, som meddelas genom föreläsningarna, och hvilka för närvarande,
i brist på lärare och lokaler, endast demonstreras af läraren
under lektionerna.

Kommittén har därför ansett, att en kortare kurs i kemi bör vara
obligatorisk för samtliga fackskolor, utom den kemiska och den bergsvetenskapliga
fackskolan, för hvilka kurserna i ämnet naturligtvis måste
vara vida mera omfattande, och att denna kurs bör förenas med lämpliga
laborationer. Hvad föreläsningarna beträffar, torde kursen böra erhålla
en något annan karaktär än för närvarande är fallet, så. att den
dels skulle innehålla de delar af den elementära organiska kemien, som
icke tillräckligt kunnat beaktas vid de allmänna läroverken, och dels
lämna erforderlig ledning för utförandet af laborationerna.

Föreläsningarne torde kunna inskränkas till 4 föreläsningai andel
första terminen, hvaremot kommittéen i fråga om laborationerna tänkt
sig en undervisningstid af 3 timmar under hela första året, utom för
Y* och A, för hvilka allenast en termins laborationsöfningar ansetts till 18 -

Eleraentar kemi.

138

Tekniska Högskolan.

Allmän och
oorganisk
kemi.

kemi.

Kemisk

teknologi.

Elektrokemi.

räckliga. Såsom beteckning för kursen har kommittén valt benämningen
elementarkemi.

Om den nuvarande förberedande kursen i allmän kemi är otillräcklig
för de öfriga fackskolorna, så är detta ännu mera fallet i fråga om fackskolorna
för kemi och bergsvetenskap, för hvilka kemien är ett hufvudämne.
Kursen bör väsentligt utvidgas och omfatta allmän och oorganisk
kemi samt kompletteras med laborationer. Undervisningstiden har föreslagits
till 3 föreläsningar och 6 laborationstimmar under hela första studieåret.
0ran;u8«BkCh Beträdande den organiska och analytiska kemien föreslås ingen större
ana y « förändring. Undervisningstiden har för K upptagits till 3 föreläsningar
och 12 laborationstimmar under andra studieåret, samt för G och H i
analytisk kemi till 10 laborationstimmar under höstterminen af samma år.

För den kemiska teknologien föreslås ej heller någon egentlig förändring.
Undervisningstiden har upptagits till 5 föreläsningar och
20 laborationstimmar för fackskolan K under dess tredje studieår. Härtill
komma frivilliga studier och arbeten under ett fjärde år.

Elektrokemien med dess viktiga tekniska tillämpningar intager med
afseende på undervisningstiden en relativt anspråkslös plats bland de
vid Högskolan representerade läroämnena. Ämnets betydelse för tekniken
torde dock med tiden blifva allt större, men ännu tinnes knappast anledning
att åt detsamma inrymma väsentligt större plats än för närvarande,
och har kommittén ansett en undervisningstid för Ka af 2 föreläsningar
och 3 laborationstimmar under hela året tillsvidare vara tillräcklig.
I höstterminens kurs skulle jämväl eleverna i sista årskursen
af G och H deltaga.

Undervisningen i bergskemi för eleverna i den bergsvetenskapliga
fackskolan inskränker sig för närvarande till det sista studieåret. Denna
omständighet är i tvänne afseenden mindre lämplig. Dels kunna eleverna
af denna anledning icke egna tillräcklig tid åt det för dem viktiga
ämnet, och dels gör studiet af detsamma allt för mycket intrång på
studiet af specialämnena grufvetenskap i G och järnets metallurgi i H.

För att undvika dessa olägenheter har kommittén föreslagit, att
studiet af bergskemien skulle taga sin början redan under andra studieåret
äfvensom att väsentligt mera tid, både hvad föreläsningar och laborationer
angår, anslås för ämnet än som för närvarande varit möjligt.

Läroämnet skulle omfatta sammanlagdt 2 föreläsningar under höstterminen
och 4 föreläsningar under vårterminen af andra och tredje
studieåren jämte 9 laborationstimmar under andra årets vårtermin samt
15 laborationstimmar under höstterminen och 24 under vårterminen för
de sista, årskurserna i fackafdelningen H\ med någon minskning i laborationsöfningarna
för fackafdelningen G.

Bergskemi.

Läroämnen.

På grund däraf, att Högskolan för läroämnet mineralogi och geologi Mineralogi
hittills endast haft att disponera öfver ett lektorat af lägre lönegraden oclgeoog''''
har undervisningen i detta viktiga ämne för de kemiska och bergsvetenskapliga
fackskolorna och särskildt för underafdelningen för grufvetenskap
hvarken kunnat bedrifvas så grundligt, ej heller till det omfång,
som är erforderligt. För att bereda tillräcklig tid för ämnet
bär kommittén därför föreslagit

1) en kurs i allmän geologi (incl. Sveriges tekniskt viktiga
mineral och bergarter samt de lösa jordlagren) med 3 föreläsningar
under höstterminen åt första studieåret, hvilken kurs
skulle innehålla det viktigaste af det, som bör inhämtas af
eleverna i väg- och vattenbyggnadsfackskolan, men som därjämte
äfven bör fordras af eleverna i K, H och G;

2) en större kurs i mineralogi och geologi, omfattande dels mineralogi
och petrografi med 4 föreläsningar och 3 öfningstimmar
under en termin af andra studieåret lör K, G och H, och dels
malmformationslära och mikroskopi med 3 föreläsningar och
6 öfningstimmar under hela fjärde studieåret för G■ Med
dessa kurser äro jämväl förenade exkursioner under somrarna.

Beträffande järnets metallurgi för H ifrågasätta ingen annan ogent- garnet, _
lig förändring än en ökning af tiden för öfningarna å laboratoriet. 61

Kursen skulle omfatta sammanlagdt 6 föreläsningar hela året om och
6 öfningstimmar under höstterminen och 8 öfningstimmar under vårterminen
af de båda sista studieåren.

Däremot erfordras för G en vida mindre kurs, och har för denna
mindre kurs 3 föreläsningar under en termin ansetts tillräcklig, icke
allenast för G utan äfven för Mb eller de elever, som hafva bergsmekanik
till specialämne.

Jämväl den större för G afsedda kursen i graf''vetenskap har ansetts Gråstenböra
utvidgas till sammanlagdt 6 föreläsningar under höstterminen och
5 föreläsningar under vårterminen samt 13 öfningstimmar hela året om
under tredje och fjärde studieåret, medan för H och Mb en mindre kurs
om 3 föreläsningar under en termin ansetts tillräcklig.

Den för såväl G som H afsedda kursen i andra metallers metallurgi Andra metaihar
upptagits till 4 föreläsningar under höstterminen af tredje studieåret. Iersu“;)al‘

För de numera så viktiga elektriska metoderna för framställ- Elektromening
och behandling af järn och andra metaller har en mindre kurs teurgi.
för Hi föreslagits med 3 lektioner under sista terminen.

140

Tekniska Högskolan.

Järnets mani!
fakturering.

Byggnads statik.

Tåg- och brobyggnadslära.

Kommittén har jämväl ansett en kurs i järnets mana,fakturering nödvändig
för fackafdelningen H, och för sådant ändamål föreslagit en
undervisningstid af 2 lektioner hela året om under sista studieåret.

h ör läroämnet byggnadsstatik föreslås 3 föreläsningar under höstterminen
och 1 föreläsning under vårterminen med 3 öfningstimmar hela
året föi Va och H2, samt 2 föreläsningar och 3 öfningstimmar under
höstterminen för Va.

Genom beslut af Konung och Riksdag år 1902 blef den förutvarande
professuren i väg- och vattenbyggnadskonst delad i tvänne
professurer, den ena för väg- och brobyggnadskonst och den andra för
vattenbyggnadskonst. Men redan i den motivering, som åtföljde den underdåniga
framställningen från Högskolans styrelse om behofvet af denna
delning, framhölls, att läroämnet i sin helhet härmed ännu icke vore
tillräckligt tillgodosedt, utan att väg- och brobyggnadslärans omfattning i
själfva verket vore så betydande, att en ytterligare uppdelning af detta
ämnepå två professurer inom kort blefve nödvändig.

Äfven i 1904 ars förslag framhölls behofvet af tvänne professurer
i det nämda läroämnet, visserligen närmast med hänsyn till elevantalets
ökning, men med uttryckligt förbehåll att kunna, därest omständigheterna
så fordrade, dela ämnet själft i tvänne delar, hvar och en
representerad genom särskild professor.

I utlandet är läroämnet i regeln deladt på flera professurer. För
att ej tala om så rikt utrustade högskolor som Berlins, torde här
endast höra omnämnas, att högskolan i Danzig har 2 professurer,
Darmstadt 3, Aachen 2, o. s. v. För sin del kan kommittén ej heller
inse, huru det särdeles omfattande området skall kunna behärskas af
mindre än två hufvudlärare, särskilt om man tager hänsyn till de
stegrade anspråken på väg- och brobyggnadsingenjörernas speciella utbildning
för de olika arter af uppgifter, som åligga dem i det praktiska
lifvet.

Det återstår endast att undersöka, hvilken uppdelning af ämnet
skulle vara den lämpligaste. I detta hänseende har kommittén, i öfverensstämmelse
jämväl med högskolelärarnas uttalade åsikt, slutligen
stannat vid att föreslå, att den ena delen af ämnet, som fortfarande
skulle benämnas väg- och brobyggnad slär a, borde, i stort sedt, omfatta
sten- och träkonstruktioner efter ungefär följande program:

tracering och terassering af vägar, tunnlar; vägbanans
allmänna anordning för kör-och järn v7 äga r; järnvägsöfver byggnad,
växlar, signaler och säkerhetsanordningar; broars ändamål
och anordnande i allmänhet; grundläggningsmetoder, landfästen

Läroämnen.

141

och pelare; träbroar, sten- och betongbroar; arbetsbeskrifningar
och kostnadsförslag; konstruktioner och laborationer,
med sammanlagdt G föreläsningar och 12 öfningstimmar under
höstterminen och 4 föreläsningar och 18 öfningstimmar under
vårterminen af tredje och fjärde studieåren för V och med
modifikationer för de särskilda underafdelningarna;

samt att den andra delen af ämnet, med benämning järnbyggnadslära, .lärobyggnad»-skulle i hufvudsak omfatta järnkonstruktioner efter följande program: lara olika

slag af plåt, fasonjärn och balkar samt förbindningar
dem emellan; järnets användning inom husbyggnadskonsten;
takstolskonstruktioner, kupoler, torn; järnöfverbyggnader för
broar, fasta och rörliga; olika system, statiskt bestämda och
statiskt obestämda system; kontinuerliga balkar; belastningsteorier
för järnvägsbroar; lagerkonstruktioner, dilatationsanordningar;
uppsättning, prof belastning, underhåll; arbetsbeskrifningar
och kostnadsförslag; konstruktioner och laborationer,
med ungefär lika lång undervisningstid som för väg- och
brobyggnadsläran.

Äfven i fråga om vattenbyggnadslävan är Högskolan otvifvelaktigt Vattenbyggmindre
väl utrustad i fråga om lärarekrafter och kan icke uthärda järn- na 8 ara''
förelse med flera af utlandets högskolor, hvilka hafva 2 eller flera
lärare i ämnets olika delar. Kommittén tror dock, att en afsevärd utvidgning
af den nuvarande undervisningen tillsvidare kan ske, utan
ökning af lärarekrafterna, genom att öka undervisningstiden i ämnet
för dem, som önska idka specialstudier, till ungefär samma längd som
för de båda nyss afhandlade läroämnena, hvarigenom särskildt för
hydrologien, äfvensom för konstruktioner och laborationer, skulle vinnas
erforderligt antal undervisningstimmar.

Mot arkitektelevernas utbildning vid Högskolan har med rätta Byggnaden
anmärkningen gjorts, att allt för liten vikt blifvit lagd vid den rent tekniÄbyggnadstekniska
undervisningen, under det att däremot de arkitektoniska
ämnena i hufvudsak varit väl tillgodosedda. Då eleven efter
genomgången kurs vid Högskolan öfvergått till det vid Akademien för
de fria konsterna inrättade läroverket, har hans utbildning ännu mera
ensidigt inriktats åt det estetiska hållet. Denna brist i den högre arkitektundervisningen
har, enligt hvad till kommitténs kännedom kommit,
äfven beaktats inom närnda läroverk, i det man därstädes är betänkt
på en utvidgning af undervisningen i den s. k. byggnadskonstruktionsläran.

142

Tekniska Högskolan.

Äfven i fråga om undervisningen vid Högskolan har man sedan
några år tillbaka sökt i någon mån tillgodose samma behof genom inrättandet
af en extra lärarebefattning i byggriadskonstruktionslära för
arkitekteleverna, med en tjänstgöringstid af något mer än en lektion i
veckan för hel termin räknadt. Härigenom erhölls en välbehöflig om
ock ej på långt när tillräcklig fortsättning och utvidning af den redan
befintliga med byggnadsstatiken förenade kursen i den s. k. allmänna
byggnadsläran.

I likhet med förhållandet vid utlandets högskolor är det emellertid
nödvändigt, att i ännu högre grad än hvad hittills, på grund af otillräckliga
medel, varit möjligt, utvidga den här afhandlade sidan af arkitektundervisningen
vid Högskolan så, att den färdige arkitekten erhåller icke
allenast den högsta rent estetiska utbildning, utan jämväl tillräckliga
insikter i byggnadstekniken för att, där så erfordras, kunna fullt
själfständigt behandla förelagda uppgifter. Och alldeles särskild! är
denna utbildning nödvändig för dem, som vilja åtnöja sig med högskolekursen
utan fortsättning vid Konstakademien, och för hvilka i allmänhet
den byggnadstekniska utbildningen är minst lika viktig som den
estetiska, som vid Högskolan meddelas.

Af nu antydda skäl och i anslutning till de åsikter, som uttalats
inom Svenska Teknologföreningen har kommittén tänkt sig den för
ändamålet erforderliga byggnadstekniska undervisningen för arkitekteleverna
vid Högskolan böra sammanfattas i ett läroämne, som lämpligen
bör benämnas byggnadsteknik, och hvilket skulle omfatta, dels hufvuddelen
af den s. k. allmänna byggnadsläran och den nu befintliga kursen
i den s. k. byggnadskonstruktionsläran och dels en utvidgning af denna
sistnämda kurs till det omfång, som funnits vara erforderligt.

Den närmare förklaringen af kursens omfattning angifves genom
följande af kommittén föreslagna undervisningsprogram:

den naturliga byggnadsgrunden, grundläggningsmetoder,
väggar och stöttor af sten, trä och järn, bjälklag, golf och
trossbottnar, murverk, pelare, hvalf, tak, torn, kupoler, förankringar;
beklädnadsarbeten och isoleringsanordningar; rökledningar,
skorstenar och eldsäkerhetsanordningar; häng- och
spännverk, takstolar af trä och järn; speciella byggnadstekniska
anordningar inom husbyggnaden; byggnadsförfattningar,
som afse tekniska bestämmelser; arbets- och materialbeskrifningar,
kostnadsberäkningar; konstruktioner och öfningar.

Hvad undervisningstiden beträffar, så har kommittén ansett ämnet
böra förläggas till de 2 sista studieåren af A med sammanlagdt 5 före -

Läroämnen.

143

läsningar under höstterminen och 3 föreläsningar under vårterminen
samt 12 öfningstimmar hela året om.

För flertalet af de öfriga fackskolorna har under föregående tider
en mindre kurs i »husbyggnadskonst» — för fackskolan V föredrogs
dock en särskild med A gemensam större kurs — varit obligatorisk.
Under de två senaste läsåren har dock denna kurs gjorts frivillig
på grund däraf, att ämnet ansetts icke vara lämpadt efter dessa fackskolors
särskilda behof. Däremot skulle en mindre kurs i det ofvan
definierade ämnet byggnadsteknik vara af största betydelse för fackskolorna
J/, E, G och H och, enligt kommitténs mening, jämväl kunna
vara tillräcklig för V. Kommittén föreslår därför för dessa fackskolors
tredje studieår en dylik mindre kurs under höstterminen med 2 föreläsningar
och 3 öfningstimmar och med ungefär följande program:

byggnadsmaterialier, naturliga och konstgjorda; grundläggningsmetoder
i fråga om husbyggnader; hophuggningar och
förband i trä och sten; stödjande och bärande konstruktionsdelar,
hvalf, tak, kupoler; kostnadsförslags upprättande och
konstruktionsöfningar.

Såsom redan angifvits, har i ämnet »husbyggnadskonst» hittills
en större kurs varit obligatorisk för fackskolorna V och A. Denna
kurs har i kommitténs förslag beträffande fackskolan V ansetts
kunna utbytas mot den ofvan angifna mindre kursen i byggnadsteknik.
För arkitekturfackskolan A däremot är läroämnet enligt
nuvarande program icke längre tillräckligt omfattande, framför allt
därför, att den anslagna korta undervisningstiden ej medgifver en
ingående behandling af de enklare husbyggnadskonstruktionerna, med
hvilken uppgift därför undervisningen i arkitektur, för hvilken den borde
utgöra en förutsättning, måste belastas. I hufvudsak skulle den sålunda
behöfliga kursen åsyfta att meddela hvad man skulle kunna kalla
byggmästarekunskaper och att göra eleverna till praktiska och goda
byggnadsritare och kontrollanter. Med undervisningen skulle därjämte,
i vida högre grad än hittills varit möjligt, förenas besök vid byggen
och arbetsplatser samt utförande af materialbeskrifningar och kostnadsförslag.
Läroämnet, hvilket af kommittén benämts husbyggncidslära, skulle
således erhålla ungefär följande undervisningsprogram:

husbyggnadens olika delar och sammansättning med hänsyn
till godt bestånd, sundhet, värmebehof och skydd mot
eldfara; husbyggnadsmaterialier; grundmurar och källarvåning;
plan anordningar och förbindelser mellan våningarna; väggar,

Husbyggnads lära.

144

Tekniska Högskolan.

Arkitektur.

Byggnads konstens historia.

Stadsanlägg mngslära.

Arkitektonisk

formlära.

Hygien.

tak, golf och trossbottnar; beklädnad och taktäckning; uppvärmning
och ventilation; program för trä- och stenbyggnader;
öfningar, besök vid byggen och arbetsplatser; materialbeskrifningar
och kostnadsförslag.

Undervisningen bar tänkts förlagd till första och andra studieåret,
dels för att kunna tjäna såsom grundval och förutsättning för den egentliga
arkitekturundervisningen, dels äfven för att gifva eleven tillfälle
att redan under den första studietiden göra närmare bekantskap med
verkliga uppgifter inom området för hans fackriktning.

Såsom undervisningstid föreslås 3 föreläsningar och 3 öfningstimmar
under vårterminen af första och 4 föreläsningar och 6 öfningstimmar
under hela andra studieåret.

Läroämnet arkitektur, som omfattar såväl den arkitektoniska formläran
som den arkitektoniska kompositionsläran jämte tillhörande skissoch
ritöfningar, kan genom vissa delars öfverflyttande till husbyggnadsläran
erhålla erforderlig utvidgning utan att undervisningstiden behöfver
förlängas, och skulle därför till ämnet under de två sista studieåren
anslås sammanlagdt 5 föreläsningar och 21 öfningstimmar hela året om.

För byggnadskonstens historia finnes för närvarande en mindre kurs
för Ai med 2 föreläsningar under höst- och en föreläsning under vårterminen.
Då undervisningstiden befunnits för knapp, föreslås en utvidgning
till 3 föreläsningar hela året om.

I stadsanläggningslära har hittills meddelats en mindre kurs för A:t,
som bekostats af eleverna själfva. Med hänsyn till ämnets uppenbara
betydelse föreslås detsamma att blifva obligatoriskt med 2 föreläsningar
under vårterminen.

För att bibringa väg- och vattenbyggnadseleverna nödiga insikter
i de estetiska grunderna för byggnaders uppförande hafva förut byggnadskonstens
historia och en kurs i arkitekturritning varit för dem
obligatoriska, men på sista åren gjorts frivilliga. Då uppenbarligen
någon kännedom om estetiska synpunkter äfven för de nämda
eleverna är af största betydelse, men de för arkitekteleverna afsedda
kurserna för detta ändamål äro för vidlyftiga, föreslås en särskild
mindre kurs i arkitektonisk formlära för Vi med 2 lektioner under vårterminen.

I fråga om ämnet teknisk hygien anser kommittén en kurs med 1
föreläsning under en termin böra vara obligatorisk för fackskolorna
M1 S, K och V. För den obligatoriska kursen i byggnadsliygien för A
bör anslås 3 föreläsningar och 3 öfningstimmar under någon af de sista
terminerna af studietiden.

Läroämnen.

145

Under benämningen materiallära och materialpröfning har kommittén Materians™,
sammanfattat de kurser, som för närvarande benämnas »metallernas
egenskaper» och »mekaniska laborationer», och hvilka enligt kommitténs
åsikt böra vara obligatoriska för samtliga fackskolor utom K och H,
för hvilken sistnämda fackskola, enligt hvad nedan angifves, en särskild
kurs skulle anordnas. Den ifrågavarande kursen skulle förläggas till
andra studieårets vårtermin, för att tjäna såsom grundval för de senare
årens studier och en del tekniska tillämpningar, och för att redan under
ett tidigare stadium göra eleven förtrogen med hållfastheten och öfriga
egenskaper hos materialierna och med de metoder, som användas för
att bestämma dessa egenskaper.

► I hufvudsaklig öfverensstämmelse med nuvarande förhållanden torde
undervisningen i ämnet böra handhafvas af personer med anställning
vid materialprofningsanstalten, både emedan tillräcklig sakkunskap i
i regeln är förhanden hos dessa personer, och emedan det är af vikt
att öfningarna i materialprofning kunna utföras på den anstalt, som har
utförandet af dylika arbeten till sin egentliga uppgift och som äger de
för ändamålet lämpligaste apparater.

Kursen bör omfatta 4 föreläsningar med 3 öfningstimmar under
en termin enligt ungefär följande program:

Kortfattad beskrifning af tackjärnets framställning och omvandling
till smidbart järn eller stål, omfattande: järnmalmer
och deras rostning, masugnsprocessen, aducering, bessemer- och
martinprocessen, härdfärskning, puddling, brännstål och degelgjutstål;
legeringars byggnad i allmänhet, kritiska temperaturer;
olika ämnens, och särskildt kolets inverkan på järnets egenskaper;
härdning; smidbarhet; vällbarhet; brottutseende; olika järn- och
stålsorters hållfasthetsegenskaper, därvid skilda behandlingssätts
inflytande på desamma meddelas; redogörelse för metoder och
apparater för undersökning af hållfasthetsegenskaper hos metaller,
trä, sten, cement etc; de viktigaste egenskaperna hos
koppar, bly, tenn, zink, m. fl. metaller, äfvensom hos de vanligaste
i praktiken förekommande legeringar; hållfasthetsprofs
utförande å tackjärn, smidbart järn, koppar, sten, tegel, cement,
trä m. m.

För eleverna i H* skulle däremot inrättas en mot den föregående Järnets och
svarande för denna fackskolas speciella behof lämpad kurs i järnets och a“edrraagg^1
andra metallers egenskaper samt i det redan nu vid Högskolan represen- 8k»per samt
terade ämnet metallo gr afl eller läran om den mikroskopiska bestämningen “etnografi.

146

Tekniska Högskolan.

Industriell
ekonomi och
statskunskap.

Skogsskötsel.

Ornamentsritning
och
modellering.

Frihandsteck ning.

Maskinkroki ritning.

Byggnads krokiritning.

Frivilliga

läroämnen.

af metallernas inre struktur, med 2 föreläsningar och 9 öfningstimmar
äfvenledes för särskild lärare, helst från materialprofningsanstalten.

För läroämnet »industriell ekonomi och statskunskap», som skulle vara
obligatoriskt för alla fackskolor utom A har kommittén föreslagit en
undervisningstid af 3 timmar under hela sista studieåret.

Med afseende a betydelsen för blifvande hyttingenjörer af någon
kunskap i skogsskötsel har kommittén, i enlighet med förslag från
lärarne, föreslagit en kurs i detta ämne för eleverna i Hi med 3 föreläsningar
under en termin.

För de båda läroämnena ornamentsritning och modellering för fackskolan
A föreslås ungefär samma omfattning som för närvarande.

För fackskolan A bör frihandsteckningen bibehållas med ungefär
samma omfattning och innehåll som för närvarande.

Däremot har man, såsom det synes kommittén, med rätta gjort
anmärkning mot bibehållande af den nuvarande kursen i nämda ämne
för de öfriga fackskolorna. Kommittén har därför, i enlighet med yrkanden
från flera håll, föreslagit, att för fackskolorna M, S, E, K, G
och H, d. v. s. för de hufvudsakligen maskintekniska och kemiska
fackriktningarna, kursen utbytes mot eu kurs i maskinkrokiritning, eller
teckning och skissering af maskindelar och enklare maskiner, och
för väg-och vattenbyggnadsfackskolan V mot en kurs i byggnadskrokiritning,
eller skissering af byggnadsdetaljer hörande just till denna
fackskolas hufvudområden. På samma gång som härigenom färdighet
i frihandsteckning till erforderligt omfång vinnes, skulle eleven därjämte
redan från början af sina studier vänjas vid tekniska detaljer
inom området för den af honom valda fackriktningen, och i följd häraf
jämväl intresset för facket från början underhållas.

Föriitom ofvan anförda läroämnen, hvilka föreslagits skola vara
obligatoriska för en eller flera fackskolor, föreslår kommittén, att tillfälle
till undervisning må beredas de elever, som önska betjäna sig
däraf, i följande jämväl i 1904 års förslag upptagna ämnen, nämligen
dels jäsning steknik, livilket läroämne under namn af zymoteknik redan
för närvarande representeras af en lärare med arvode å ordinarie stat,
och dels de för Högskolan nya ämnena fotografi och bokföring.

Läroplaner.

färo^^er ^ en^^ie^ med hvad som ofvan anförts rörande de särskilda läro rop

aner. ämnena, redogöres nu här nedan i en tabellarisk öfversikt för det af
kommittén uppgjorda förslag till läroplaner för de olika fackafdelningarna.
Detta förslag, som endast upptager de läroämnen, som i allmänhet ansetts

Läroplaner.

147

böra vara obligatoriska, är ämnadt att tjäna till ledning vid undervisningens
ordnande efter de af kommittén förordade grunder, men kan, såsom redan
förut framhållits, naturligtvis icke betraktas såsom fullt definitivt i den
meningen, att icke framdeles, såsom hittills, läroämnenas och de för dem
angifna lärotimmarnes fördelning på olika terminer eller läroår äfvensom
ett och annat ämnes ställning såsom obligatoriskt eller frivilligt o. s. v.
kan komma att undergå förändringar, beroende på högskolemyndigheternas
stadgeenliga pröfning. Kommittén vill därvid jämväl erinra om den förut
i betänkandet flerstädes framhållna betydelsen af den i stadgarnas § 21
medgifna rättigheten för elev, att under särskilda förhållanden få utbyta
ett i läroplanen föreskrifvet läroämne mot ett annat eller att vinna befrielse
från ett visst läroämne, äfvensom att, i den mån lärarekrafter och
undervisningsmateriel äro tillräckliga, kunna ordna sina studier efter en
läroplan, som motsvarar någon annan för vårt lands industri viktig
fackriktning än som representeras af de ordinarie läroplanerna.

I de följande tabellerna upptagas för hufvudfackafdelningarne de
läroämnen, som böra under hvarje läroår genomgås med angifvande i
fråga om lektionernas omfattning af det timantal, för vecka räknadt, som
under höst- eller vårterminen ansetts böra därtill användas. För hvarje
ämne angifves därvid under beteckningen f antalet föreläsningar och
under beteckningen ö antalet öfningstimmar. Med öfningar förstås därvid
icke allenast de problemöfningar och repetitioner, som hufvudsakligen
förekomma inom de grundläggande ämnena, utan jämväl de inom
tillämpningsämnena förekommande konstruktioner, laborationer o. s. v.
Beteckningen »in. k.» efter något läroämne betyder, att en mindre kurs
i ämnet genomgås.

I den sista kolumnen af tabellerna hänvisas till den lärarebefattning,
till hvars undervisningsområde hvarje läroämne tänkts skola
höra, och betyder därvid bokstafven p professur och bokstafven s
speciallärarebefattning, samt den bredvid stående siffran befattningens
ordningsnummer i den sammanställning af de olika föreslagna lärarebefattningarna,
som å sidd. 165—169 meddelas.

Betydelsen af beteckningarne Mi, M 2 0. s. v. har angifvit så sid. 120.

För jämförelsens skull meddelas i Bil. Litt. V. en motsvarande
sammanställning af nu gällande läroplaner.

148

Tekniska Högskolan.

Maskinbyggnad och mekanisk teknologi (M.)

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	■Vårtermin	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
Ml	Matematik..................................	6	4	5	5	p. 1
	Beskrifvande geometri........................................	3	5	3	5	p. 5
	Grafostatik och. hållfasthetslära...........................	—	—	2	1	p. 7
	Fysik..............................................................	—	—	4	3	p. 6
	Elementarkemi..................................................	4	3	—	3	p. 19
	Maskinkrokiritning............................................	—	2	—	2	s. 18
	Summa timmar	13	14	14	19
M3	Differentialekvationer.........................................	2	2			p. 2
	Mekanik..........................................................	3	2	5	4	p. 2
	Konstruktion af maskinelement...........................	4	9	3	9	p. 7
	Grafostatik och hållfasthetslära...........................	2	1	—	—	p. 7
	Fysik..............................................................	4	3	—	—	p. 6
	Materiallära och materialprofning........................	—	—	4	3	s. 8
	Elektroteknik, m. k...........................................	—	—	3	3	s. 1
	Planmätning och nivelering...............................		5-31	maj		p. 4
	Summa timmar	15	17	15	19
M3	Mekanisk värmeteori....	2				p. 6
	Ångmaskinlära..................................................	4	6	4	6	P. 9
	Läran om vattenmotorer..........................	4	—	2	9	P. 11
	Mekanisk teknologi............................................	3	2	3	2	p. 13
	Hiss- och transportanordningar...........................	—	—	3	6	s. 2
	Byggnadsteknik, m. k........................................	2	3	—	—	p. 29
	Numeriska och grafiska metoder..........................	2	2	—	—	p. 4
	Summa timmar	17	13	12	23

(Fortsätta.)

Läroplaner.

149

Maskinbyggnad och mekanisk teknologi (M). (Fortsätta.)

Fjärde läroåret. Undcrafdelningar.

Års- afdeln.	L ä r o ii in n e.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	Ö.	f.	ö.
Ma	Hufvudfack: värmemotorer.
	Angmaskinlära ................................................	3	4	—	9	p. 9
	Läran om förbränningsmotorer............................	3	3	1	9	p. 10
	» » vattenmotorer.....................................	2	9	—	—	p. 11
	Tillämpad värmelära..........................................	3	—	—	—	s. 3
	Teknisk hygien.................................................	—	—	1	—	s. 4
	Industriell ekonomi och statskunskap....................	3	—	3	—	s. 23
	Summa timmar	14	16	5	18
Mv	Hufvudfack: vattenmotorer.
	Ångmaskinlära..................................................	3	4	—	6	p. 9
	Läran om förbränningsmotorer...........................	3	3	1	3	p. 10
	» » vattenmotorer.....................................	2	9	—	9	p. 11
	Tillämpad värmelära.........................................	3	—	—	—	s. 3
	Teknisk hygien.................................................	—	—	1		s. 4
	Industriell ekonomi och statskunskap...................	3	—	3	—	s. 23
	Summa timmar	14	16	5	18
Mt	Hufvudfack: mekanisk teknologi.
	Angmaskinlära..................................................	—	4	—	—	p. 9
	Läran om förbränningsmotorer............................	3	3	1	3	p. 10
	Mekanisk teknologi............................................	3	2	2	9	p. 13
	Tillämpad värmelära..........................................	3	3	—		s. 3
	Teknisk hygien.................................................	—	—	1		s. 4
	Tndnstriell ekonomi ocli statskunskap ..................	3	—	3	—	8. 23
	Summa timmar	12	12	7	12
Mb	Hufvudfack: hergsmekanik.
	Bergsmekanik...................................................	4	8	6	12	p. 12
	Läran om förbränningsmotorer............................	3	—	1	3	p. 10
	n » vattenmotorer....................................	—	3		—	p. 11
	Grufvetenskap, m. k...........................................	—	—	3		s. 14
	Järnets metallurgi, m. k.....................................	3	—			s. 13
	Järnets manufakturering.....................................	2	—	2	—	s. 12
	Tillämpad värmelära..........................................	3	—	—		s. 3
	Tndnstriell ekonomi och statskunskap .................	3	—	3	—	s. 23
	Summa timmar	I 18	1 11	i 15	1 15

150

Tekniska Högskolan.

Skcppsbyggnad (S.)

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Yårtermin	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
	= Ml.
sa	= M2.
S3	Mekanisk värmeteori...	2	_			p. 6
	Ångmaskinlära..........................................	4	6	4	G	p. 9
	Skeppsbyggnadslära.........................................	3	9	3	9	p. 14
	Hydromekanik .....	3	—	—	_	s. 6
	Hiss- och transportanordningar......	—	—	3	G	s. 2
	Tillämpad värmelära .	3	—	_	_	s. 3
	Teknisk hygien......	—	—	1	—	8. 4
	Summa timmar	15	15	11	21
	Fjärde läroåret. Underafdelningar.
Sb	Hufvudfack: skepp åbyggnad.
	Skeppsbyggnadslära................	3	9	3	12	p. 14
	Angmaskinlära........	3	—	_		p. 9
	Läran om förbränningsmotorer............................	3	3	1	_	p. 10
	V arfsanläggningar...................	—	—	3	G	s. 7
	Industriell ekonomi och statskunskap...................	3	—	3	—	s. 23
	Summa timmar	12	12	10	18
Sm	Hufvudfack: sjömaskiner.
	Skeppsbyggnadslära.............	3	6	3	_	p. 14
	Ångmaskinlära...............................................	3	4	—	9	p. 9
	Läran om förbränningsmotorer............................	3	3	1	9	p. 10
	Y arfsanläggningar...	—	—	3	__	s. 7
	Industriell ekonomi och statskunskap...................	3	—	3	—	s. 23
	Summa timmar	12	13	10 \|	18

Läroplaner.

151

Elektroteknik (E).

Års afdeln.

	Hösttermin	Vårtermin
Läroämne.					Ifrare.
f.	Ö.	f.	ö.
= Ml
Differentialekvationer.........................................	2	2	—	—	p. 2.
Mekanik..........................................................	3	2	5	4	p. 2.
Konstruktion af maskinelement............................	4	9	3	9	p. 7.
Grafostatik och hållfasthetslära...........................	2	1	—	—	p. 7.
Fysik.............................................................	2	1	—	—	p. 6.
Elektricitetslära................................................	2	2	2	2	p. 15.
Elektromaskinlära.............................................	—	—	2	—	p. 16.
Materiallära och materialprofning........................	—	—	4	3	8. 8.
Planmätning och nivellering...............................		5—31	maj		p. 4.
Summa timmar	15	17	16	18
Mekanisk värmeteori..........................................	2	—	—	—	p. 6.
Läran om värmemotorer.....................................	—	—	3	3	p. 10.
Mätteknik........................................................	3	3	—	3	p. 15.
Elektromaskinlära..............................................	2	3	4	6	p. 16.
Elektrisk anläggningsteknik................................	2	—	3	4	p. 17.
Hiss- och transportanordningar...........................	—	—	3	3	8. 2.
Tillämpad värmelära.........................................	3	—	—		8. 3.
Byggnadsteknik m. k........................................	2	3	—		p. 29.
Numeriska och grafiska metoder..........................	2	2	—	—	p. 4.
Summa timmar	16	11	13	19
Läran om värmemotorer.....................................	3	3	—	—	p. 10.
» » vattenmotorer....................................	—	—	3	6	p. 11.
Elektricitetslära................................................	2	—	—	—	p. 15.
Elektromaskinlära.............................................	3	3	—	9*	p. 16.
Elektrisk anläggningsteknik...............................	2	6	1	9 *	p. 17.
Telegrafi och telefoni.........................................	—	. -	2		p. 15.
Elektrisk spår- och jämvägsteknik .....................	2	3	—	9‘	) P- 17-
Industriell ekonomi och statskunskap ..................	3	—	3	—	8. 23.
Summa timmar	15	1 15	1 9	\| 24

») x E4 förutsättas tre underafdelningar (E''i E"4 E''"4),
af de med *) betecknade konstruktionstimmarne äro obligatoriska
byarje underafdelning bar antagits till 20.

som skilja sig därutinnan, att endast två
för en byar af dem. Antalet elever inom

152

Tekniska Högskolan.

Kemisk teknologi (K).

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
Kl	Matematik, m. k..............................	6	4	2	1	p. 3.
	Mekanik, m. k.......	—	—	4	3	p. 3.
	Allmän och oorganisk kemi...	3	6	3	6	p. 18.
	Fysik...........	—	—	4	3	p. 6.
	Allmän geologi..............................	3	—	_		s. 10.
	Hållfasthetslära..........................	—	—	2	2	p. 8.
	Beskrifvande geometri, m. k.	1	4	_	_	p. 5.
	Maskinkrokiritning.................................	—	2	—	2	s. 18.
	Summa timmar	13	16	15	17
Ka	Organisk och analytisk kemi.............................	3	12	3	12	p. 19.
	Beskrifvande maskinlära............	4	6	4	6	p. 8.
	Fysik....................................................	4	3	_	_	p. 6.
	Mineralogi och geologi, m. k..........................	4	—	_	3	p. 21.
	Elektroteknik, m. k..........................................	—	—	3	3	s. 1.
	Summa timmar	15	21	10	24
K3	Mekanisk teknologi, m. k.......................	3	2			p. 13.
	Kemisk teknologi...	5	20	5	20	p. 20.
	Elektrokemi........................................	2	3	2	3	p. 18.
	Tillämpad värmelära.:...............................	3	—	_	_	s. 3.
	Teknisk hygien............................................	—	—	1	_	s. 4.
	Industriel! ekonomi och statskunskap...................	3	—	3	—	s. 23.
	Summa timmar	16 i	25 1	11	23
Kl	Frivilligt läroår: Kemiskt tekniska laborationer, elektrokemi, m. m.

Läroplaner.

153

Bergsvetenskap, underafdelning för grufvetenskap (G).

Års- aftleln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	Ö.	f.	ö.
G1	= Kl
G2	Fysik..............................................................	4	3	—	—	p. 6.
	Analytisk kemi.................................................	—	10	—	—	p. 19.
	Bergskemi......................................................	—	—	2	6	p. 24.
	Mineralogi och geologi.......................................	4	—	—	3	p. 21.
	Beskrifvande maskinlära....................................	5	9	4	3	p. 8.
	Hiss- och transportanordningar...........................	—	—	3	3	s. 2.
	Elektroteknik, m. k..........................................	—	—	3	3	s. 1.
	Geodesi...........................................................	—	—	4	—	p. 4.
	Summa timmar	13	22	16	18
G3	Grufvetenskap...................................................	3	4	3	4	p. 23.
	Bergskemi.......................................................	2	9	2	6	p. 24.
	Bergsmekanik, m. k...........................................	2	4	2	4	p. 12.
	Järnets metallurgi, m. k....................................	3	—	—	—	s. 13.
	Andra metallers metallurgi.................................	4	—	—	—	p. 24.
	Materiallära och materialprofning........................	—	—	4	3	s. 8.
	Byggnadsteknik, m. k........................................	2	3	—	—	p. 29.
	Geodesi...........................................................	—	—	2	2	p. 4.
	Summa timmar	16	20	13	19
G4	Grufvetenskap..................................................	3	9	2	9	p. 23.
	Mineralogi och geologi.......................................	3	6	3	6	p. 21.
	Elektrokemi, m. k.............................................	2	3	—	—	p. 18.
	Elektrometallurgi..............................................	—	—	3	—	s. 11.
	Geodesi...........................................................	2	4	—	—	p. 4.
	Industriell ekonomi och statskunskap...................	3	—	3	—	s. 23.
	Summa timmar	13	22	11	15

154

Tekniska Högskolan.

Bergsvetenskap, underafdelning för metallurgi (H).

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
Hl	= Kl
H2	Fysik..............................................................	4	3	—	—	p. 6.
	Analytisk kemi ................................................	—	10	—	—	p. 19
	Bergskemi.......................................................	—	—	2	9	p. 24.
	Mineralogi och geologi, m. k...............................	4	—	—	3	p. 21.
	Beskrifvande maskinlära....................................	5	9	4	6	p. 8.
	Hiss- och transportanordningar..........................	—	—	3	3	s. 2.
	Elektroteknik, m. k........................	—	—	3	o O	s. 1.
	Planmätning och nivelering...............................		5—31	maj		p. 4.
	Summa timmar	13	22	12	24
E3	Järnets metallurgi.............................................	3	—	4	2	p. 22.
	Andra metallers metallurgi................................	4	—	—	—	p. 24.
	Bergsmekanik, m. k...........................................	2	4	2	4	p. 12.
	Bergskemi.......................................................	2	9	2	15	p. 24.
	Grufvetenskap, m. k...........................................	—	—	3	—	s. 14.
	Byggnadsteknik, m. k........................................	2	3	—	—	p. 29.
	Tillämpad värmelära..........................................	3	—	—	—	s. 3.
	Summa timmar	IS	16	11	21
H4	Järnets metallurgi.............................................	3	6	2	6	p. 22.
	» manufakturering....................................	2	—	2	—	s. 12.
	Järnets och andra metallers egenskaper samt metall-
	ografi .......................................................	2	9	2	9	s. 9.
	Elektrokemi, m. k..............................................	2	3	—	—	p. 18.
	Bergskemi ......................................................	—	6	—	—	p. 24.
	Elektrometallurgi..............................................	—	—	3	—	s. 11.
	Skogsskötsel.....................................................	—	—	3	—	s. 24.
	Industriell ekonomi och statskunskap..................	3	—	3	—	s. 23.
	Summa timmar	12	24	15	15

Läroplaner.

155

Yiig- och vattenbyggnad (Y).

Års- afdeln.	L ä r o ä ro n o.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	Ö.	f.	Ö.
VI	Matematik.......................................................	6	4	5	5	p. 1.
	Beskrifvande geometri.......................................	3	5	3	5	p. 5.
	Grafostatik och hållfasthetslära...........................	—	—	4	3	p. 25.
	Fysik..............................................................	—	—	4	3	p. 6.
	Elementarkemi..................................................	4	3	—	—	p. 19.
	Allmän geologi.................................................	3	—	—	—	s. 10.
	Byggnadskrokiritning.........................................	—	2	—	2	s. 19.
	Summa timmar	16	14	16’	18
V2	Differentialekvationer........................................	2	2	—	—	p. 2.
	Mekanik............................... ..........................	3	2	5	4	p. 2.
	Beskrifvande maskinlära....................................	5	9	4	6	p. 8.
	Materiallära och materialprofning........................	—	—	4	3	s. 8.
	Byggnadsstatik...............................................	3	3	1	3	p. 25.
	Fysik.............................................................	4	3	—	—	p. 6.
	Geodesi...........................................................	—	—	4	—	p. 4.
	Summa timmar	17	19	IS	16
V3	Byggnadsstatik.................................................	2	3	—	—	p. 25.
	Väg- och brobyggnadslära..................................	4	6	—	6	p. 26.
	Jämbyggnadslära..............................................	3	3	3	. 6	p. 27.
	Vattenbyggnadslära..........................................	—	—	3	6	p. 28.
	Byggnadsteknik, m. k........................................	2	3	—	—	p. 29.
		—	—	3	3	s. 1.
	Geodesi..........................................................	—	—	2	2	p. 4.
	Numeriska och grafiska metoder..........................	2	2	—	—	p. 4.
	Summa timmar	13	17	11	23

(Fortsätta.)

156

Tekniska Högskolan.

Yäg- och vattenbyggnad (T) (Fortsättning). Fjärde läroåret. Underafdelningar.

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
Vb	Hufvudfack: Väg- och brobyggnad
	Väg- och brobyggnadslära..................................	2	6	4	12	p. 26.
	J ärnbyggnadslära.............................................	3	3	1	3	p. 27.
	Vattenby ggnadslära...................	4	3	3	—	p. 28.
	Arkitektonisk formlära.......................	—	—	2	—	s. 15.
	Geodesi...........................	2	4	—	—	p. 4.
	Teknisk hygien...................	—	—	1	—	s. 4.
	Industriell ekonomi och statskunskap..................	3	—	3	—	s. 23.
	Summa timmar	14	16	14	15
Vj *	Hufvudfack: Järnbyggnad.
	Väg- och brobyggnadslära..................................	2	3	4	—	p. 26.
	Järnbyggnadslära..............................................	3	9	1	15	p. 27.
	Vattenbyggnadslära...........................................	4	—	3	—	p. 28.
	Arkitektonisk formlära.......................................	—	—	2	—	s. 15.
	Geodesi...........................................................	2	4	—	—	p. 4.
	Teknisk hygien.................■..............................	—	--	1	—	s. 4.
	Industriell ekonomi- och statskunskap..................	3	—	3	—	s. 23.
	Summa timmar	14	16	14	15
Tf	Hufvudfack: Vattenbyggnad.
	Väg- och brobyggnadslära..................................	2	6	4	—	p. 26.
	Järnbyggnadslära..............................................	3	—	1	—	p. 27.
	V attenbyggnadslära...........................................	4	6	3	15	p. 28.
	Arkitektonisk formlära.......................................	—	—	2	—	s. 15.
	Geodesi..........................................................	2	4	—	—	p. 4.
	Teknisk hygien.................................................	—	—	1	—	s. 4.
	Industriell ekonomi och statskunskap...................	3	—	3	— .	s. 23.
	Summa timmar	14	16	14	15

Läroplaner.

157

Arkitektur (A).

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
Al	Matematik, m. k..............................................	6	4	2	1	p. 3.
	Grafostatik och. hållfasthetslära...........................	1	—	4	3	p. 25.
	Beskrifvande geometri........................................	3	5	3	5	p. 5.
	Fysik..............................................................	—	—	4	—	p. 6.
	Elementarkemi.................................................	4	3	—	—	p. 19.
	Husbyggnadslära...............................................	—	—	3	3	ö CO P4
	Frihandsteckning..............................................	—	4	—	4	s. 20.
	Omamentsritning .............................................	—	3	—	3	s. 21.
	Summa timmar	14	19	16	19
A 2	Husbyggnadslära..............................................	4	6	4	6	p. 30.
	Byggnadsstatik m. k........................................	3	3	1	3	p. 25.
	Materiallära och materialprofning........................	—	—	4	3	s. 8.
	Beskrifvande maskinlära.....................................	2	3	2	3	p. 8.
	Fysik..............................................................	4	3	—	—	p. 6.
	Frihandsteckning..............................................	—	6	—	6	s. 20.
	Ornamontsritning .............................................	—	3	—	3	s. 21.
	Planmätning och niellering...............................		5—31	maj.		p. 4.
	Summa timmar	13	24	11	24
A 3	Arkitektur.......................................................	3	12	3	12	p. 31.
	Byggnadsteknik...............................................	3	6	1	6	p. 29.
	Stadsanläggningslära.........................................	—	—	2	—	s. 17.
	Byggnadshygien................................................	3	3	—	—	s. 5.
	Elektroteknik, m. k...........................................	—	—	3	3	s. 1.
	Omamentsritning .............................................	—	3	—	3	s. 21.
	Modellering......................................................	—	4	—	4	s. 22.
	Summa timmar	9	2S	9	28
A4	Arkitektur.......................................................	2	9	2	9	p. 31.
	Byggnadsteknik................................................	2	6	2	6	p. 29.
	Byggnadskonstens historia.................................	3	—	3	—	s. 16.
	Omamentsritning .............................................	—	3	—	3	s. 21.
	Modellering......................................................	—	6	—	6	s. 22.
	Summa timmar	7	24	7	24

Professurer.

158

Tekniska Högskolan.

Erforderliga lärarekrafter.

. Kommittén öfvergår nu till att redogöra för de lärarekrafter, som
enligt förslaget skulle komma att finnas vid Högskolan, äfvensom för
de lärokurser, hvilka skulle tillhöra undervisningsområdet för en hvar af
lärarna. Med afseende å dessa kursers innehåll m. in. hänvisas till
hvad ofvan angående »Läroämnen» anförts, äfvensom till de meddelade
tabellariska sammanställningarna af läroplanerna, beräknad undervisningstid
m. m. I fråga om de vid läroverket för närvarande gällande lärokurser
lemnas en öfversikt i Bil. kitt. X till kommitténs betänkande.
Lärarne vid Högskolan, hvilka, bortsedt från assistenter och
docenter, f. n. indelas uti professorer, lektorer och extra lärare, äro
enligt kommitténs förslag, på grunder, hvilka längre fram å sid. 171 o. f.
närmare utvecklas, indelade uti endast tvänne kategorier, nämligen:
professorer för de egentliga hufvudämnena och speciallärare för öfriga
ämnen, de s. k. specialämnena.

Med afseende å den professorerna åliggande undervisningsskyldighet
följas för närvarande inga mera bestämda grundsatser, utan rättar sig
tjänstgöringen efter läroämnets beskaffenhet, hvilket gör, att tjänstgöringens
omfattning är mycket ojämt fördelad på de särskilda lärarna.
Helt och hållet kan naturligtvis denna, understundom till en relativt
obillig belastning af en eller annan lärare ledande, olägenhet icke undvikas,
då läroämnets natur i första hand måste vara bestämmande för
undervisningens omfång, och då vid ett tekniskt läroverk undervisningen
i de särskilda läroämnena är af så olika art, att en direkt jämförelse
dem emellan i detta afseende icke är möjlig. Om således i förevarande
fall en för alla professurer gemensam regel, såsom vid universiteten
är fallet, där hvarje professor har sig ålagdt 4 föreläsningar i
veckan eller däremot svarande seminarieöfningar o. d., icke är genomförbar,
har kommittén dock sökt att fördela undervisningsbördan något
mera jämt än enligt nuvarande förhållanden varit möjligt och i sådant
syfte uppställt såsom allmän regel, att hvarje professor skall vara skyldig
att i genomsnitt hålla 5 å 6 egentliga föreläsningar i veckan. Till
denna tjänstgöringsskyldighet kommer dessutom den betungande skyldigheten
att leda öfningarna och att examinera eleverna.

Enligt kommitténs förslag skulle professurerna vid Högskolan blifva
följande:

1) Matematik, omfattande den å sid. 122 angifna första årets kurs
för fackskolorna M, S, E och V och således motsvarande den nu be -

Erforderliga lärarekrafter.

159

fintliga professuren i matematik, med undantag af andra årets kurs i
differentialekvationer, som öfverflyttats till nästföljande professur, för att
erhålla möjlighet för en förbättrad undervisning i den förstnämda kursen.
Med hänsyn till att vid öfningarna, i följd af det stora elevantalet,
undervisningen torde böra fördelas på tvänne afdelningar, kan tjänstgöringstiden
per vecka beräknas till 5 Va föreläsningar och 9 öfningstimmar
i medeltal.

2) Mekanik, i hufvudsak motsvarande den nuvarande professuren
i matematik och teoretisk mekanik samt omfattande de å sidd. 122
och 123 angifna kurserna i differentialekvationer och mekanik. Af förut
anförda skäl skulle nämligen kursen i liållfasthetsläran utbrytas från
den egentliga mekaniken samt ersättas med kursen i differentialekvationer,
som för mekaniken utgör den viktigaste förutsättningen, och
hvilken i sistnämda ämne erhåller vissa för tekniken viktiga exempel
och tillämpningar. I analogi med nästföregående professur bör undervisningstiden
beräknas till 5 föreläsningar och 8 öfningstimmar i veckan.

3) Matematik och mekanik, omfattande de å sidd. 122 och 124 angifna
mindre kurserna i matematik och mekanik; dessa kurser, ehuru i ännu
mindre omfattning än som här föreslagits, föredragas för närvarande af
en extra lärare i matematik med 1,800 kronors arvode och af lektorn i
elementarmekanik och beskrifvande maskinlära. Tjänstgöringstiden beräknas
till 6 föreläsningar och 4 öfningstimmar i veckan.

4) Geodesi; till denna professur har först och främst förlagts den
kurs, som för närvarande i mindre omfattning — se sid. 124 — tillkommer
lektoratet i geodesi och topografi med den skillnad, att för alla
fackskolor utom V och G den mindre kursen i geodesi utbytes mot
en kurs i planmätning och nivelering under sommaren, och att G
erhåller samma stora kurs som V. Därjämte liar till professuren
lagts kursen i det nya ämnet »numeriska och grafiska metoder» —
se sid. 122 —, då förutsättningen för kompetens att undervisa i detta
ämne närmast synes vara att finna hos en lärare med astronomiskgeodetisk
utbildning och därmed förbunden skicklighet i den numeriska
kalkylens tillämpningar. Medelantalet föreläsningar skulle sålunda visserligen
blifva 5 i veckan, men då härtill kommer tjänstgöringen under
sommaren med den särdeles maktpåliggande undervisningen af samtliga
de elever, som icke behöfva den speciellare undervisningen, så torde
lärareplatsens omvandling till professur redan genom tjänstgöringens omfattning,
äfven bortsedt från ämnets fordrande beskaffenhet och ställning,
vara tillräckligt väl motiverad. Antalet öfningstimmar under ter -

160

Tekniska Högskolan.

minerna bör på grund af elevernas uppdelning i grupper beräknas till
minst 5 i veckan.

5) Beskrifvande geometri; denna professur skulle omfatta samtliga
de å sid. 125 angifna kurserna, och således motsvara ej blott det nuvarande
lektoratet med fördubbladt antal föreläsningar utan äfven den hittills
för den mindre kursen afsedda extralärarebefattningen med 1,500
kronors arvode; tillsammans gifva dessa båda befattningar redan för närvarande
full professorsaflöning. Tjänstgöringen beräknas till 6 72 timmars
föreläsningar och omkring 12 öfningstimmar i veckan i medeltal.

6) Fysik, omfattande de å sid. 125 angifna kurserna i fysik med
laborationer och i mekanisk värmeteori och således, förutom sistnämda kurs,
motsvarande det nuvarande lektoratet i fysik och extralärarebefattningen
i fysiska laborationer med 1,500 kronors arvode och alltså äfven i detta
fall sammanlagdt full professorsaflöning. Tjänstgöringstiden blifver på
detta sätt i genomsnitt 5 föreläsningar i veckan jämte de för läraren
mycket kräfvande laborationerna, för hvilka, på grund af elevernas uppdelning
i en mängd grupper, måste beräknas omkring 20 timmar i veckan.

7) Konstruktion af maskinelement, hvilken professur skulle omfatta den
å sid. 127 anförda kursen i detta ämne jämte den å sid. 124 angifna
kursen i grafostatik och hållfasthetslära för fackskolorna M, S och E
med en tjänstgöring af i genomsnitt 5 x/2 föreläsningar och 10 öfningstimmar.
Professuren motsvarar en utvidgning af det nuvarande lektoratet
i samma ämne samt en mindre del af teoretiska mekaniken.

8) Beskrifvande maskinlära, som skulle omfatta dels den å sid. 128
angifna kursen i samma ämne och dels den å sid. 124 anförda kursen i
hållfasthetslära för fackskolorna K, G och II. Befattningen motsvarar
dels större delen af det nuvarande lektoratet jämte extralärarebefattningen
i konstruktion af maskinelement med 1,500 kronors arvode och ungefär
hälften af de båda extralärarebefattningarna i värme- och vattenmotorer
med sammanlagdt 5,000 kronors arvode. Tjänstgöringen för professuren
kan beräknas till 5 Vä timmars föreläsningar och 8 V» öfningstimmar
i medeltal i veckan.

9) Angmaskinlära, motsvarande en utvidgning af större delen af den
nuvarande professuren i värmemotorer och omfattande ångmaskinläran
— se sid. 130 — med 5 Va föreläsningar och 12 b''2 öfningstimmar i
veckan i medeltal.

10) Läran om förbränningsmotorer; denna professur skulle omfatta
dels den å sid. 130 omförmälda, ur nuvarande professuren i värmemotorer
utbrutna och väsentligt utvidgade kursen i läran om förbränningsmotorer
jämte den för fackskolan E afsedda särskilda kursen i värme -

Erforderliga lärarekrafter. 161

motorer, som nu handhafves af en extra lärare — se sid. 129 —. Tjänstgöringen
uppgår i medeltal till 5 föreläsningar och 9 öfningstimmar i
veckan.

11) Läran om vattenmotorer; den nuvarande professuren i vattenmotorer
och bergsmekanik skulle, på grund af den erforderliga utvidgningen
af dessa kurser, delas i tvenne professurer, en för hvardera läroämnet.
Till professuren i vattenmotorer skulle läggas icke allenast den
stora kursen — se sid. 131 — för M utan jämväl den för E bestämda
särskilda kursen, som för närvarande föredrages af en extra lärare —
se sid. 129 —, i följd hvaraf tjänstgöringen skulle blifva i genomsnitt
5 ''/i föreläsningar och 12 “öfningstimmar i veckan.

12) Bergsmekanik, omfattande hela kursen i detta ämne — se sid. 131 —,
med en genomsnittlig undervisningstid af 5 föreläsningar och 11 öfningstimmar.

13) Mekanisk teknologi, motsvarande den nuvarande professuren i
samma ämne — se sid. 132 — med en tjänstgöringstid i medeltal af
5 1 ä föreläsningar och 7 V2 öfningstimmar.

14) Skeppsbyggnadslära, i hufvudsak motsvarande det nuvarande
lektoratet, dock med väsentligt utvidgad lärokurs, men utan — se sid.
133 — hvdromekanik och varfsanläggningar. Tjänstgöringstiden skulle
utgöra 6 föreläsningar och omkring 10 öfningstimmar i veckan.

15) Teoretisk elektroteknik. Såsom å sidd. 134—136 framhållits, måste
undervisningen i elektroteknik på grund af ämnets omfattning delas på
flera ordinarie lärarebefattningar än som för närvarande stå till Högskolans
disposition. Emellertid har kommittén ansett, att läroverkets
behof i förevarande afseende skulle för afsevärd framtid i hufvudsak blifva
tillräckligt tillgodosedt, därest ännu en professur i ämnet inrättades
utöfver de två professurer, som redan finnas. Enligt den fördelning åt
hela undervisningsområdet, söm kommittén funnit ändamålsenlig, skulle
till en professur, hvars benämning lämpligen torde bestämmas till professur
i teoretisk elektroteknik, af de å sid. 135 omförmälda särskilda
kurser, höra kurserna i elektricitetslära, i mätteknik samt i telegrafi
och telefoni. I enlighet härmed kan lärarens tjänstgöringsskyldighet
beräknas till i medeltal 5 Vs föreläsningar och omkring 9 öfningstimmar
i veckan.

16) Elektromaskinlära, med undervisningsskyldighet i elektromaskinlära
med i genomsnitt 5Vs föreläsningar och omkring 9 öfningstimmar
i veckan.

17) Elektrisk anläggningsteknik, med undervisningsskyldighet dels i
kursen med samma benämning och dels i elektrisk spår- och järn 21 -

162 Tekniska högskolan.

vägsteknik, med i medeltal 5 föreläsningar och 6 öfningstimmar i
veckan.

18) Oorganisk och elektrokemi, motsvarande en mindre del af den
nuvarande professuren i allmän kemi samt lektoratet i elektrokemi och
extralärarebefattningen i allmän kemi med 1,100 kronors arvode; professuren
skulle omfatta kurserna i allmän och oorganisk kemi samt i
elektrokemi, med 5 föreläsningar och 9 öfningstimmar i veckan.

19) Organisk och analytisk kemi, omfattande den till nuvarande professuren
i allmän kemi hörande kursen i organisk och analytisk kemi
samt den med afseende å laborationerna nya kursen i elementarkemi,
med i genomsnitt 5 föreläsningar och omkring 20 öfningstimmar i veckan.

.20) Kemisk teknologi, omfattande den till nuvarande professuren i
kemi och kemisk teknologi hörande kursen med 5 föreläsningar och
omkring 21 öfningstimmar i veckan.

21) Mineralogi och geologi, motsvarande det nuvarande lektoratet i
samma ämne med väsentligt utvidgade kurser och omfattande den å
sid. 139 angifna kursen i mineralogi och geologi, med i genomsnitt 5
föreläsningar och 7 V* öfningstimmar i veckan jämte öfningar under
någon del af sommaren.

22) Järnets metallurgi, motsvarande den befintliga professuren i metallurgi
och hyttkonst och omfattande den större kursen i järnets metallurgi,
med 6 föreläsningar och 6 öfningstimmar i veckan.

23) Grufvetenskap, omfattande den större kursen i detta ämne och
motsvarande den befintliga professuren, med i genomsnitt 5 V* föreläsningar
och 9 öfningstimmar i veckan.

24) Bergskemi och metallurgi, motsvarande det befintliga lektoratet
i metallurgi och hyttkonst, med betydligt utvidgad kurs i bergskemi
och därjämte omfattande kursen i andra metallers metallurgi, med i
genomsnitt 5 föreläsningar och 13 öfningstimmar i veckan.

25) Byggnadsstatik, motsvarande det nuvarande lektoratet i allmän
byggnadslära och byggnadsstatik och omfattande dels kursen i byggnadsstatik
och dels den å sid. 124 angifna kursen i grafostatik och hållfasthetslära
för V och A, med en genomsnittlig tjänstgöringstid af 5 1 2
föreläsningar och 6 öfningstimmar i veckan.

26) Väg- och hrobyggnadslära, motsvarande i hufvudsak ena hälften
— se sid. 140 — af den nuvarande professuren med samma benämning,
och med väsentligt utvidgad kurs i det af kommittén med namnet vägoch
hrobyggnadslära betecknade ämnet, med i genomsnitt 5 föreläsningar
och 9 öfningstimmar i veckan.

27) Järnbyggnadslära, motsvarande den andra hälften af nuvarande
professuren i väg- och hrobyggnadslära, med väsentligt utvidgad kurs

Erforderliga lärarekrafter. 1C3

i järnbyggnadsläran och med 5 föreläsningar och 9 öfuingstimmar i
genomsnitt i veckan.

28) Vattenbyggnadslära, motsvarande den nuvarande professuren i
ämnet med något utvidgad kurs och med i genomsnitt 5 föreläsningar
och omkring 10 öfningstimmar i veckan.

29) Byggnadsteknik, motsvarande den nuvarande extralärarebefattningen
i byggnadskonstruktionslära med arvode af 750 kronor samt en
mindre del af lektoratet i allmän hyggnadslära och byggnadsstatik, med
betydligt utvidgad kurs i det nu byggnadsteknik benämda ämnet. Befattningen
skulle jämväl omfatta den mindre kursen i samma ämne, som
för närvarande under namn af »husbygguadskonst, mindre kurs», föreläses
för en del fackskolor och som nu hör till området för lektoratet i husbyggnadskonst.
Tjänstetiden bär beräknats till i genomsnitt 5 föreläsningar
och, med afseende pa nödvändigheten att vid öfningarna uppdela den
mindre kursens elever i grupper, omkring 12 öfningstimmar i veckan.

SO) Husbyggnadslära, motsvarande nuvarande lektoratet i husbyggnadskonst
i fråga om den för V och A afsedda högre kursen men
med betydlig utvidgning för A, så att undervisningstiden blifver 5 1 2
föreläsningar och 6 öfningstimmar i genomsnitt i veckan.

31) "Arkitektur, motsvarande den nuvarande professuren i ämnet,
med 5 föreläsningar och 12 öfningstimmar i veckan.

För de öfriga mindre lärokurser, som af eu eller annan anledning
icke ansetts kunna inordnas under en professur, har kommittén såsom
nämdt tänkt sig särskilda, med arvoden aflönade och på förordnande af
styrelsen tillsatta s. k. speciallärare, och ämnena själfva hafva benämts
specialämnen. Dessa ämnen, 27 till antalet, äro följande:

mindre kurs af elektroteknik, hiss- och transportanordningar, til- s^äm
lämpad värmelära, teknisk hygien, byggnadshygien, hydromekanik,
varfsanläggningar, materiallära och materialprofning, järnets och
andra metallers egenskaper samt metallografi, allmän geologi, elektrometallurgi,
järnets manufakturering, mindre kurs af järnets metallurgi,
mindre kurs af grufvetenskap, arkitektonisk formlära, byggnadskonstens
historia, stadsanläggningslära, maskinkrokiritning, byggnadskrokiritning,
frihandsteckning, ornamentsritning, modellering,
industriell ekonomi och statskunskap, skogsskötsel, jäsningsteknik,
fotografi samt bokföring.

Här meddelas slutligen eu tabellarisk sammanställning öfver samtliga
ofvan omnämda professurer och specialämnen, jämte omfattningen
af undervisningstiden i hvarje läroämne. Betydelsen af de i tabellens särskilda
kolumner befintliga'' uppgifter torde i allmänhet med tillräcklig

164

Tekniska högskolan.

tydlighet ''framgå åt rubrikerna. I den kolumn, som bär öfverskriften
»Fackafdelningar», hafva beteckningarna för de afdelningar, som enligt
läroplanerna endast skulle deltaga i en del af de angifna kurserna, satts
inom parentes. Det antal elever, som i denna sammanställning anförts,
är beräknadt enligt tabellen öfver de särskilda fack- och årsafdelningarne
å sid. 79, och är således det högsta möjliga, som enligt de gjorda förutsättningarna,
således utan alseende på afgång under kursens fortgång,
skulle kunna förekomma.

Angående beräkningen af speciallärarnas arvoden se sid. 178.

Med . ledning af de i tabellerna angifna elevantalen kunna de för
undervisningens bedrifvande erforderliga assistenternas antal och tjänstgöring
samt arvoden beräknas, hvilka senare, såsom å sid. 110 framhållits, tänkts
skola bestridas af de inflytande elevafgifterna. Såsom beräkningsgrund för
arvodena har, enligt hvad nedan, sid. 179 angifves, antagits en timaflöning
af omkring 4 kronor. I samma mån som elevantalet i verkligheten är
mindre än som i tabellen uppgifvits, minskas jämväl beloppet af de disponibla
elevafgifterna, men tillika minskas behofvet af assistenter i ungefär
motsvarande omfattning. Ändamålet med angifvandet af elevantalen och
assistentarvodena är därför egentligen att för de olika läroämnena uttrycka
förhållandet mellan ett gifvet antal elever och däremot svarande
behof af assistentarvoden, men icke att angifva siffror, som i hvarje fall
komma att fullt svara mot verkligheten.

Antalet erforderliga assistenter är emellertid af naturliga skäl
växlande, icke allenast i förhållande till elevantalet utan äfven efter
beskaffenheten af undervisningen inom de olika läroämnena. Sålunda
erfordras i fråga om sådana ämnen som matematik eller mekanik, trots
det stora antalet — 230 — elever ej flera än tre eller fyra assistenter,
under det att t. ex. i fråga om konstruktion af maskinelement eller ångmaskinlära,
med resp. 170 och omkr. 100 elever, behofvet af assistenter
är relativt vida större, och det behöfhga antalet uppgår till omkring 10
för det förra och 7 för det senare ämnet, beroende på att vid konstruktionerna
redan för en grupp af 25 å 30 elever och vid laborationerna
till och med för en grupp af 10 å 15 elever särskild assistent
erfordras o. s. v. A id de i sista kolumnen angifna beloppen har för
hvarje särskilt läroämne tagits hänsyn till nu antydda förhållanden,
och hafva de erhållna resultaten beräknats.af Högskolans rektor efter
samråd med lärarne.

De under rubriken »Läroämne» med kursiv stil angifna ämnesbeteckningarna
hafva, i enlighet med hvad å sidd. 158—63 blifvit nämdt, föreslagits
såsom beteckningar för de särskilda professurerna.

Erforderliga lärarekrafter.

165

Professurer.

N:0	Läroämne	Hösttm	Vårt:n	Fackafdelningar	Hög- sta antal elever	Assi- stent- arvo- den
f.	ö.	f.	ö.
1	Matematik ....................................			;				4,800
	Matematik ..............................	6	4	5	5	Mi, St, Ki, Vi	230	—
2	Mekanik.......................................							4,000
	Differentialekvationer..................	2	2	_	—	M2, S2, K2, Va	230	—
	Mekanik .................................	3	2	5	4	Ma, S2, Ea, Va	230	—
3								1,200
	Matematik, m. k........:.............	6	4	2	1	Ki, Gi, Hi, Ai	75	—
	Mekanik, in. 1c.........................	—	—	4	3	Ki, Gi, Hi	55	—
4	Geodesi........................................							5,800
	Geodesi....................................	—	—	4	—	G2, Va	75	—
	...............................	—	—	2	2	Gs, Vs	75	—
	» ....................................	2	4	—	—	V« Gi	75	—
	Planmätning och niellering ......		5—31 maj	Ma, Sa, E2, Ha, A2	205	—
	Numeriska oeli grafiska metoder...	2	2	—	—	Ms, K s, Ys	210	—
5	Beskrifvande geometri....................							3,100
	Beskrifvande geometri ...............	3	5	3	5	Mi, Si, Ei	170	—
	» » ...............	3	5	3	5	Yi, Ai	80	—
	» » m. k.......	1	4	—	—	Ki, Hi, Gi	55	—
6	Fysik ..........................................							3,600
	Fysik.......................................	—	—	4	3	alla i första afdn.	305	—
	U ...................................	4	3	—	—	alla i andra afd:n	305	—
	Mekanisk värmeteori..................	2	—	—	—	Ms, Ss, Es	170	—
7								7,500
	Konstruktion af maskinelement ...	4	9	3	9	Ma, Sa, Ea	170	—
	Grafostatik ocli hållfasthetslära ...	—	—	2	1	Mi, Si, Ei	170	—
	» »	2	1	—	—	Ms, Ss, Ea	170	—
8	Beskrifvande maskinlära.................							5,200
	Beskrifvande maskinlära...........	5	9	4	6	G,, H,, V», (K*, Aa)	135	—
	Hållfasthetslära.......................	—	—	2	2	Ki, Gir Hi	55	—

16(3

Tekniska Högskolan.

N:0	Läroämne	Höstfcn	Vårt:n		Hög- sta antal elever	Assi- stent- arvo- den
f.	ö.	f.	ö.
9	Ångmaskinlära ..........................							6.600
	Ångmaskinlära ........................	4	6	4	6	Ms, Ss	no	—
	a	3	4	—	9	Ma, Sm, (Mv, Mt, Sb)	100	—
10	Läran om förbränningsmotorer.........							3,000
	Läran om förbränningsmotorer ....	3	O	1	1 9	Ma, Sm, (Mv, Mt, Sb)	100	—
	Läran om värmemotorer ............	—	—	3	3	Es	60	—
	» » tf	3	3	—		E4	60	—
11	Läran om vattenmotorer..................							5,100
	Läran om vattenmotorer ............	4	—	2	9	Ms	90	_
	» »	2	9	—	9	Mv, (Ma, Mb)	70	—
	» » m. k......	—	—	3	6	e4	60	—
12	Bergsmekanik........................							1,200
	Bergsmekanik..................	4	8	6	12	Mb, (Gs, Hs)	40	—
13	Mekanisk teknologi.....................							1.500
	Mekanisk teknologi.................	3	2	3	2	Ms	90	—
	» » ...................	3	2	2	9	Mt, (Ks)	45	—
14	Skeppsbyggnadslära........................							1,200
	Skeppsbyggnadslära....................	3	9	3	9	Ss	20	_
	»	3	9	3	12	Sb, (Sm)	20	—
15	Teoretisk elektroteknik.....................							1,800
	Elektricitetslära .......................	2	2	2	2	Es	60	—
	»	2	—	—	—	E4	60	_
	Mätteknik.................	3	3	—	3	Es	60	_
	Telegrafi och telefoni......	—	—	2	—	E4	60	—
16	Elektroniaskinlära...................					#		2,400
	Elektromaskinlära......................	—	—	2	—	Es	60	_
	»	2	3	4	6	Es	60	—
	O	3	3	—	—	E4	60	—
	))	—	—	—	9	E''4 E"4	40	—
17	Elektrisk anläggningsteknik.....							2,400
	Elektrisk anläggningsteknik.....	2	—	3	4	E3	60	—
	» »	2	6	1	—	£4	60	—

Erforderliga lärarekrafter.

107

N:o		Hösttm	Vårt:n	Fackafdelningar	Hög- sta mtal elever	Assi- stent- arvo- den
ii u i u u> in ii c	f.	8.	f.	ö.
	Elektrisk anläggningsteknik......	_	_	—	9	K"« E"''i	40	—
	Elektrisk spår- och järnvägsteknik	2	3	—	—	El	60	—
	» . »	—	—	—	9	E''l E''"4	40	—
18	Oorganisk och elektrokemi...............							2,600
	Allmän och oorganisk kemi.........	3	6	3	6	Ki, Gi, Hi	55	—
	Elektrokemi..............................	2	3	2	3	Ka, (G4, IG) (K4 friv.)	55	—
19	Organisk och analytisk kemi............							6,000
	Organisk och analytisk kemi......	3	12	3	12	K2 (Ga, H2)	55
	Elementarkemi..........................	4	3	—	3	Mi, Si, Ei, (Vi, Ai)	250
20	Kemisk teknologi ...........................							4,000
	Kemisk teknologi.......................	5	20	5	20	K3 (och K4 friv.)	25
21	Mineralogi och geologi.....................							900
	Mineralogi och geologi................	4	—	—	3	K2, G2, Ha	55
	............	3	6	3	6	(j4	15
22	Järnets metallurgi..........................							900
	Järnets metallurgi.....................	3	—	4	2	Ha	15
	» » .....................	3	6	2	6	IG	15	—
								1,100
23	Crrufcetenskap................................
	Grufvetenskap...........................	3	4	3	4	Ga	15
	1) ...........................	3	9	2	9	G4	15
						•		3,200
24	Bergskam och metallurgi...............
	Bergskemi..................:.............	—	—	2	9	H2, (G2)	30
		2	9	2	15	lis, (G3)	30
		_	6	—	—	Hi	15	—
	Andra metallers metallurgi........	4	—	—	—	H3 G3,	30	—
25	Byggnadsstatik...............................							2,400
	Byggnadsstatik........................	3	3	1	3	Va, Aa	80
		2	3	—	—	Va	60	—
	Grafostatik och hållfasthetslära ..	—	—	4	3	Vi, Ai	80	—
	Statik.....................................	1	—	—	—	Ai	20	—
26	Väg- och brobyggnads lära ..............							3,000
	Väg- och brobyggnads lära............	4	6	—	c	Va	60
	» » ...........	2	6	4	12	Yb, (Vj, Yv)	60

168

Tekniska Högskolan.

1 N:o	Läroämne	Höstt:n	Yårt:n	Fackafdelningar	Hög- sta	Assi- stent-
		f.	ö.	f.	ö.	antal elever	arvo- den
27	Järnbyggnadslära.............. Järnbyggnadslära......................	3	3	3	G	Vj	60	3,000
	" ......................	3	9	1	15	Vj, (VI., Vv)	60	—
28	Vattenbyggnadslära............. Vattenbyggn adslära....................			3	G	V»	60	3,000
	»	4	6	3	15	Vv, (Vb, Vj)	60	—
29	Byggnadsteknik......... Byggnadsteknik............	3	6	1	G	As	20	2.400
	* ........................	2	G	2	6	A<	20	_
	» , m. k..........	2	3	—	—	Ms, Ds, G3, Hs, Va	240	—
30	Husbyggnadslära........................... Husbyggnadslära........			3	3	Ai	20	600
	»	4	6	4	6	A.	20	—
31	Arkitektur.......... Arkitektur...	3	12	3	12	As	20	2,400
		2	9	2	9	A<	20	—

31 piofessurer. Summa assistentarvoden | 95,900

169

Erforderliga lärarekrafter,

Special»» limen.

N:0	Läroämne	Hösttrn	Vårtm	Fackafdelningar	Hög- sta antal elever	Lära- rens arvode	Assi- stent- arvo- den
f.	ö.	f.	ö.
1	Elektroteknik m. k...................	_	«_	3	3	Mt, S2, K2,G2,H2, Va, As	245	3,000	1,800
2	Hiss- ock transportanordningar....	—	—	3	6	Ms, Ss, (Es, G2, II2)	200	2,400	1,200
3	Tillämpad värmelära..................	3	3*)	—	—	M4, Ss, Es, Ks, Hs	210	2,400	600
4	Teknisk hygien..........................	—	—	1	—	M«, Ss, Ks, Vi	195	600	—
5	Byggnadskygien.........................	3	3	—	—	A3	20	2,000	—
6	Hydromekanik..........................	3	—	—	—	S3	20	1,200	—
7	Varfsanläggningar....................	—	—	3	G	S4	20	1,800	—
8	Materiallära ock materialprofning	—	—	4	3	M2, Sa, Es, Gs, Va, Aa	265	4,000	1,800
9	Järnets ock andra metallers egen-
	skaper samt metallografi.........	2	9	2	9	II*	15	2,400	600
10	Allmän geologi..........................	3	—	—	—	Vt, Ki, Gi, Hi	115	1,200	—
11	Elektrometallurgi.......................	—	—	3	—	G*, Ils	30	1,200	—
12	Järnets manufakturering.............	2	—	2	—	Mb, II*	25	1,500	—
13	Järnets metallurgi, m. k.............	3	—	—	—	Mb, Gs	25	1,200	—
14	Grufvetenskap, m. k...................	—	—	3	—	Mb, Hs	25	1,200	—
15	Arkitektonisk formlära................	—	—	2	—	V*	60	900	—
IG	Byggnadskonstens historia...........	3	—	3	—	A4	20	2,400	—
17	Stadsanläggningslära..................	—		2	—	A3	20	900	—
18	Ma^kinkrokiritning.....................	—	2	—	2	Mi, Si, Ei, Ki, Gi, Hi,	225	2,000	1,200
19	Byggnadskrokiritning.................	—	2	—	2	Vi	60	900	—
20	Frihandsteckning.......................	—	5	—	5	Ai, Aa (medeltal)	40	1,800	600
21	Omamentsritning......................	—	3	—	3	hela A	80	1,800	600
22	Modellering...............................	—	6	—	6	As, A4	40	1,800	—
23	Industriell ekonomi ock statskunskap	3	—	3	—	alla utom A	285	6,000	—
24	Skogsskötsel..............................	—	—	3	—	FL	15	900	—
25	Jäsningsteknik...........................			Frivilligt ämne	—	1,500	—
26	Fotografi..................................				»		—	1,500	—
27	Bokföring.................................				»	»	—	1,500	—
27	\| Specialämnen					Summa arvoden	50,000	—
						Summa assistentarvoden	—	8,400

f) öfningar endast för Mt.

170

Nuvarande

lärare.

Tekniska Högskolan.

Lärarnas aflöningsförhållanden.

För närvarande tillhöra lärarne vid Högskolan följande olika kategorier,
nämligen:

a) professorer med 4,000 kronor i lön, 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar,
samt tvänne ålderstillägg till lönen å 500 kronor hvartdera
efter 5 resp. 10 års tjänstetid;

b) lektorer af högre lönegrad med 2,700 kronor i lön, 1,300 kronor
i tjänstgöringspenningar, samt ett ålderstillägg till lönen å 500
kronor efter 5 års tjänstetid;

c) lektorer af lägre lönegrad med 2,000 kronor i lön, 1,000 kronor
i tjänstgöringspenningar, samt tvänne ålderstillägg till lönen å 500 kronor
hvartdera efter 5 resp. 10 års tjänstetid:

d) extra lärare med arvoden af växlande belopp;

e) assistenter, likaledes med arvoden af växlande belopp.

Härtill komma docenter utan arvode och utan bestämd tjänstgöringsskyldighet.

Af dessa lärare äro professorer och lektorer ordinarie tjänstemän,
och de öfriga antagna tillsvidare (extra lärarne) eller för en termin i
sänder (assistenterna).

Högsta aflöningen för professor utgör således enligt ofvan angifna
grunder 7,000 kronor och högsta pension 5,000 kronor.

Motsvarande belopp för lektor af högre lönegraden äro resp. 4,500
och 3,200 kronor, och för lektor af lägre lönegraden 4,000 resp. 3,000
kronor. Därjämte har af Riksdagen — se sid. 42 — för åren 1907, 1908
och 1909, för en hvar af lektorerna beviljats ett tillfälligt lönetillägg af

1,000 kronor, hvaraf 500 kronor till lönen och 500 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Professurerna, som äro 14 till antalet, omfatta följande läroämnen:
ren matematik, matematik och teoretisk mekanik, bergsmekanik och läran
om vattenmotorer, läran om värmemotorer, mekanisk teknologi, elektroteknik,
teoretisk elektroteknik, allmän kemi, kemisk teknologi, vägoch
brobyggnadslära, vattenbyggnadslära, arkitektur, metallurgi och hyttkonst
samt grufvetenskap.

Lektoraten af högre lönegraden äro 5 till antalet och omfatta: beskrifvande
geometri, skeppsbyggnadslära, allmän fysik, metallurgi och
hyttkonst samt allmän byggnadslära och byggnadssätt.

Lektoraten af lägre lönegraden äro G till antalet och omfatta: geodesi
och topografi, mineralogi och geologi, konstruktion af maskin -

Lärarnes aflöning förhållanden.

171

element, elementarmekanik och beskrifvande maskinlära, husbyggnadslära
samt elektrokemi.

I följd af den pågående utredningen om Högskolans utvidgning
stå för närvarande fem lektorat lediga och uppehållas genom förordnanden.

Extra lärare finnas f. n. vid Högskolan i följande 20 läroämnen0): matematik
(mindre kurs), beskrifvande geometri (mindre kurs), fysiska laborationer,
tillämpad värmelära, konstruktion af maskinelement (mindre kurs),
värmemotorer (mindre kurs), vattenmotorer (mindre kurs), allmän kemi,
zymoteknik, metallografi, metallernas egenskaper, mekaniska laborationer,
teknisk hygien, byggnadskonstruktionslära, byggnadskonstens historia,
träarkitektur, frihandsteckning, ornamentik, modellering samt nationalekonomi.
Dessa lärare antagas tillsvidare och aflönas med arfvoden,
som utgå dels af statsmedel på ordinarie eller extra stat och dels af
inflytande elevafgifter. Dessa arvodens närvarande belopp i hvarje fall
angifvas i Bil. Litt. V.

Slutligen äro i flertalet läroämnen anställda assistenter, som antagas
för en läsetermin i sender och åtnjuta arfvoden till växlande belopp,
hvilka för hvarje läroämne jämväl finnas angifna i nyssnämda Bil. Litt. V.

Vid uppgörande af sitt förslag till de för undervisningens ordnande
erforderliga lärarekrafter vid Högskolan har kommittén närmast haft att
öfverväga, huruvida den klass al lärare, som bär titeln af lektorer, fortfarande
bör bibehållas, eller om undervisningens utveckling, såsom redan
af 1890 års kommitté och sedermera vid flera tillfällen af läroverkets myndigheter
framhållits, numera klöfver, att lektoraten ombildas till professurer.

Då motiveringen till styrelsens för Högskolan underdåniga framställning
i ämnet den 26 september 1903 är af betydelse för denna
frågas belysning, må ur densamma följande utdrag här meddelas:

»Beträffande lektorernas ställning har styrelsen, närmast med anledning
af lärarekollegiets därom gjorda framställning, i underdånig skrifvelse
den 27 oktober 1902 hemställt om aflåtande af nådig proposition
till Riksdagen angående förbättring af deras lönevillkor. Styrelsen erinrade
därvid om, att redan 1890 års kommitté för Högskolans utvidgning
föreslagit lektoratens ombildande till extra ordinarie professurer med
samma löneförmåner som motsvarande befattningar vid universiteten,
och att denna af kommittén föreslagna anordning, efter underdånig hemställan
af styrelsen, jämväl lades till grund för nådig proposition till
1894 års Riksdag, hvilken dock icke ansåg sig kunna lämna bifall tid
genomförande af nämda anordning. Först vid 1898 års Riksdag blef
lektorernas ställning förbättrad, men ej heller då i tillräcklig grad, utan *)

*) Genom innevarande, 1908 års, Kiksdags beslut tillkommer vid nästkommande hösttermins början
ännu en extralärarebefattning, nämligen i elektroteknik.

Lektorernas

ställning.

172

Tekniska Högskolan.

blefvo lektoraten delade i tvänne löneklasser, en högre med 4,000 kronors
begynnelseaflöning, och ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 års
tjänst, samt en lägre med en begynnelseaflöning af 3,000 kronor och
två ålderstillägg å 500 kronor efter 5 resp. 10 års tjänst, således i intetdera
fallet med en aflöning jämförlig med de extraordinarie professorernas,
som hafva en begynnelseaflöning af 4,500 kronor och två ålderstillägg
å 500 kronor.»

»För att emellertid vinna någon förbättring i lektorernas lönevillkor
hemställde styrelsen i ofvan nämda underdåniga skrifvelse, till hvilken
styrelsen i öfrigt tillåter sig hänvisa, om lektorernas i högre löneklassen
likställande med lektorerna vid Chalmerska institutet och lektorernas
i lägre löneklassen med lektorerna vid de tekniska elementarskolorna,
men styrelsens i berörda hänseende gjorda framställning föranledde icke
till någon Eders Kung!. Majrts åtgärd.»

»För att rätt bedöma hithörande förhållanden torde bär först i korthet
erinras om nu gällande löneförmåner för de ifrågavarande lektorerna
och de lärare, som kunna anses vara med dem jämförbara i ena eller
andra hänseendet. Följande tablå lämnar en öfversikt af samtliga dessa
lärares löne- och pensionsvillkor. °)

	Begynnelse- aflöning.	Högsta aflöning.	Högsta pension.
Extra ordinarie professorer	4,500	5,500	4,300
Lekteer vid allmänna läroverken ..................	4,000	6,000	4,000
Adjunkter » » »	3,000	5,000	3,400
Lektorer vid Clialmerska institutet .	4,000	5,000	3,600
» « tekniska elementarskolorna ........................	3,000	4.500	3,200
Högskolans lektorer i högre löneklassen .	4,000	4,500	3,200
» >* » lägre »	3,000	4.000	3,000

*) Donna
följande utseende.

tabell skulle f. n. efter af senaste

Riksdagar beslutade löneregleringar och lönetillägg hafva

Extra ordinarie professorer....................

Lektorer vid allmänna läroverken............

Adjunkter » ». »»

Lektorer vid Chalmerska institutet...........

« »> tekniska elementarskolorna____

Högskolans lektorer i högre löneklassen....
» » n lägre » ....

Begynnelse- aflöning.	Högsta aflöning.	Högsta pension.
5,500	6,000	4,300
4,000	6,000	4,000
3,000	5,000	3,400
5,000	6,000	3,600
4,000	6,000	4,000
5,000	5,500	3,200
4,000	5,000	3,000

Lärarnes aflöningsförhållanden.

173

»Man finner af denna sammanställning att Högskolans lektorer med
hänsyn såväl till Inne- som till pensionsförmåner äro sämre lottade än
samtliga anförda öfriga lärarekategorier, med undantag af lektorerna vid
de tekniska elementarskolorna, hvilka sistnämnda dock äro förmånligare
ställda än Högskolans lektorer af lägre lönegraden.»

»Att detta förhållande icke öfverensstämmer med arten af lektorernas
tjänstgöring och den skyldighet, som åligger dem, att noga följa vetenskapens
och teknikens framsteg, har bland annat äfven framhållits i
motiverna till utvidgningsförslaget och är för öfrigt uppenbart för en hvar,
som besinnar, att den raska utvecklingen och konkurrensen å de industriella
områdena gör det till en nödvändighet för läraren att hålla sin undervisning
i jämnhöjd med dessa framsteg, för att de utgående eleverna icke
från början skola vara alltför underlägsna andra länders tekniker.»

»Samtliga läroämnena äro sådana, att de lärare, som representera
dem, måste hafva eu speciell vetenskaplig eller teknisk utbildning, och
endast undantagsvis är denna utbildning sådan, att de i fråga varande
lärarne kunna hafva utsikt till någon vidare befordran i statens tjänst.
Dessa lärareplatser äro därför icke att anse såsom öfvergåugsplatser, i
följd hvaraf den låga aflöningen icke af sådan anledning kan motiveras.
Ej heller kan någon rimlig anledning uppgifvas, hvarför till exempel
lektorn i allmän fysik skall vara lägre aflönad än en lektor i ämnet vid
de allmänna läroverken, eller hvarför hufvudlärarna i sådana ämnen som
skeppsbyggnadskonst, metallurgi, geodesi, elektrokemi in. in., hvilka
lärare i flera fall representera den högsta vetenskapliga auktoriteten i
riket inom sina områden, skola vara särskild! lågt aflönade, o. s. v.»

»Utan tvifvel hafva nu antydda missförhållanden, hvilka icke kunnat
undgå att hos lärarna i de tekniska läroämnena framkalla ett fullt berättigad!
missmod, sin grund i det allmänna underskattandet af den tekniska
lärareverksamhetens betydelse, som gjort sig gällande inom vårt
land, och hvilken är så mycket svårare att förklara, som det för en hvar,
som har förståelse för tidsutvecklingen, bör vara klart, att just i fråga
om de tekniska läroämnena numera de största fordringar måste ställas
på läraren beträffande hans skyldighet och förmåga att följa med vetenskapens
och teknikens framsteg.»

Få grund af dessa och andra i skrifvelsen angifna skäl hemställde
styrelsen om lektorernas likställande i aflöningsförmåner med de extraordinarie
professorerna vid universiteten, dock i fråga om lektorerna af
den lägre lönegraden med närmare augifven, af behofvet påkallad, ökning
i deras tjänstgöringsskyldighet.

Denna högskolestyrelsens framställning föranledde emellertid icke

174

Tekniska Högskolan.

till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. En förnyad framställning följande
år ledde ej heller till åsyftadt resultat, hufvudsakligen med hänsyn till
den pågående utredningen angående Högskolans utvidgning och omorganisation,
men gaf dock anledning till framläggande af nådig1 proposition
om ett tillfälligt årligt lönetillägg af 1,000 kronor till lektorsaflöningen,
hvilket lönetillägg, såsom ofvan anförts, jämväl af Riksdagen
beviljades.

Slutligen må erinras om, att i 1904 års förslag till Högskolans
utvidgning lektoraten framhöllos såsom i och för sig olämpliga, och då
därjämte undervisningens koncentrering på professurer befanns medföra
mindre kostnader för statsverket än om lektorsinstitutionen bibehölles,
så ansågos lektoraten, under förutsättning af utvidgad tjänstgöringsskyldighet,
böra ersättas genom ordinarie och extra ordinarie professurer.

I likhet med 1890 års kommitté samt i öfverensstämmelse med samtliga
efter den tiden gjorda framställningar i denna fråga, finner äfven
förevarande kommitté lektorsinstitutionen numera icke motsvara ändamålet.
Utan tvifvel hade lektoraten på den tid då de inrättades sitt
berättigande därigenom, att på det sättet ett antal läroämnen kunde
blifva representerade, som visserligen voro nödvändiga för undervisningen,
men hvilka då ännu icke utvecklats till den betydelse för tekniken,
som numera är fallet med så godt som alla dessa ämnen. Såsom
ofvan anförts är det tydligt, att läroämnen sådana som geodesi,
skeppsbyggnadslära, husbyggnadslära, metallurgi, bergskemi, m. fl., hvilka
ämnen numera vuxit ut till hufvudämnen och hvilkas representanter vid
Högskolan böra vara de förnämsta tekniskt vetenskapliga auktoriteter på
sina områden, icke längre kunna företrädas af lärare af lägre aflöning och
ställning än representanterna för de öfriga hufvudämnena. I flertalet
fall måste undervisningen i dessa ämnen mer eller mindre väsentligt
utvidgas, så att äfven tjänstgöringsskyldigheten blifver fullt lika omfattande
som de ordinarie professorernas. Och i de två eller tre fall
bland de af kommittén föreslagna 31 ordinarie professurerna, där
extra ordinarie eller mindre väl aflönade professurer möjligen kunnat
ifrågasättas, har det visat sig både ur undervisningssynpunkt fördelaktigare
och i fråga om kostnaden billigare att, genom tjänstgöringsskyldighetens
utsträckande till att utöfver hufvudämnet omfatta jämväl
en mindre kurs i samma eller i ett närbeslägtadt ämne, kunna utvidga
befattningen till eu ordinarie professur, än att dela undervisningen
mellan tvänne mindre väl aflönade lärare.

Såsom framgår af hvad som sålunda anförts, har kommittén funnit det
ur alla synpunkter för läroverket förmånligast, att undervisningen i samt -

Lärarnos aflöningsförhällanden. 175

liga liufvudämnen anförtros åt ordinarie professorer, och hafva således
hvarken lektorat eller extraordinarie professur kunnat af kommittén i
något fall förordas. Kommittén har jämväl funnit att genom en dylik
anordning de för ändamålet nödiga årliga kostnaderna för statsverket
nedbringas till det minsta möjliga, såsom bland annat äfven framgår
vid jämförelse med 1904 års förslag, som i detta afseende gick ut på
inrättandet af 25 ordinarie och 9 extra ordinarie professurer, eller inalles
34 professurer, vid ett antal af omkring 800 ordinarie elever, under det
att kommittén i sitt förslag, för ett antal af omkring 1,100 ordinarie
elever samt med förlängda kurser för tvänne af de största fackskolorna,
kommit till ett resultat af 31 ordinarie professurer.

I enlighet med nu framhållna grundsats har kommittén ansett, att
alla de öfriga läroämnena, i hvilka kurserna äro mindre omfattande än
i fråga om de egentliga hufvudämnena och icke kunnat förenas med något
genom en professur representeradt läroämne, böra, såsom för närvarande
är fallet, företrädas af lärare, hvilka tillsättas genom förordnande af
styrelsen och aflönas med arvoden. För lärare af denna kategori, hvilka
i nu gällande stadgar för Högskolan benämnas extra lärare, bär kommittén
funnit benämningen speciallärare mera lämplig, särskild! som det härvidlag
ofta handlar om verkliga specialämnen, i fråga om hvilka det
skulle vara af vikt för läroverket att bland praktikens män på motsvarande
områden vinna framstående krafter.

I fråga om assistenternas ställning inom undervisningen föreslås af
kommittén ingen egentlig förändring, och ej heller har kommittén något
att erinra mot bibehållandet och utvecklingen af den för Högskolan
ganska nya docentinstitutionen.

På grund af hvad sålunda anförts skulle därför § 8 af Högskolans
stadgar böra ändras till ungefär följande lydelse:

Lärarebefattningarna, hvilka bestämmas genom Högskolans
stat, äro professurer, speciallärare- och assistentbefattningar.

Professorer utnämnas af Konungen efter vederbörligt förslag.
Speciallärare och assistenter förordnas af styrelsen på viss
tid eller tillsvidare.

Därjämte må styrelsen, efter lärarekollegiets hörande eller
framställning, till docenter antaga kompetenta personer för meddelande
af enskild undervisning åt Högskolans elever.

Professorernas aflöningsförmåner, hvilka med undantag af de två
ålderstilläggen å 500 kronor, som af 1904 års Riksdag beviljades
efter det motsvarande förmån kommit xmiversitetens professorer till
del, reglerades till sina belopp år 1876, således för mer än trettio

Speciallärare

och

assistenter.

Professorernas
aflöningsförhållanden.

176

Tekniska Högskolan.

år sedan, och äro numera, i likhet med aflöningarne för andra jämförbara
tjänstemän, på grund af de stegrade lefnadskostnaderna,
allmänt erkända såsom otillräckliga. I själfva verket äro dessa
aflöningsförmåner, om man tager hänsyn till de höga lefnadskostnaderna
i hufvudstaden, mindre gynnsamma än för motsvarande universitetslärare,
för hvilka nu äfven ifrågasättes en afsevärd löneförhöjning.
Med afseende å de förpliktelser att följa litteraturen i sina läroämnen
och att bidraga till vetenskapens utveckling, som åligga högskoleprofessorerna,
är deras ställning i ekonomiskt afseende utan tvifvel äfven
mindre gynnsam än lärarnes vid de allmänna och tekniska elementarläroverken
efter de senaste löneregleringarne. Härtill kommer, att de
allmänna läroverkens lärare i några städer med särskildt dyra lefnadsförhållanden
åtnjuta tillägg till sina löner från resp. kommuners sida, en
fördel, som icke kommit Högskolans lärare till godo.

Särskildt måste emellertid i förevarande afseende framhållas
Högskolans ställning såsom den förnämsta representanten för teknisk
vetenskap och undervisning, hvilken ställning gör det till en oafvislig
nödvändighet att söka till lärare erhålla de mest framstående förmågor.
Med kännedom om de höga aflöningar, som industrien nu för tiden
erbjuder sina ledande ingenjörer, är det tydligt att lärareplatserna
vid Högskolan i allmänhet icke innebära någon särskild lockelse
för en framstående ingenjör, och i fråga om de rent teoretiska läroämnena
gör konkurrensen med öfriga högskolor, vid hvilka undervisningsskyldigheten
i regeln är vida lindrigare än vid Högskolan, det äfvenledes
ofta svårt för läroverket att erhålla framstående lärarekrafter. Visserligen
är det sannt, att flera af läroverkets lärare i egenskap af konsulterande
ingenjörer, o. d. på grund just af sin ställning och sina
förutsättningar kunna förskaffa sig inkomster utöfver den aflöning,
som de erhålla af staten. I regeln äro dock dessa inkomster ej af
den betydenhet, att därigenom skillnaden mellan praktikens män och
lärarna i någon mera väsentlig mån utjämnas. Ty om det också är af
största vikt, att läraren, för att ej förlora sambandet med den industriella
utvecklingen, deltager i det praktiska arbetet inom sitt område, måste
detta deltagande å andra sidan dock inskränkas inom vissa gränser, för
att ej menligt inverka på hans verksamhet såsom lärare och vetenskapsman.

Ehuru kommittén sålunda anser en afsevärd förbättring af professorernas
aflöningsförhållanden vara af behofvet påkallad, har kommittén dock
icke trott sig kunna föreslå högre aflöning än som kan anses motsvara
den ställning professorerna hittills i detta afseende intagit i förhållande
till andra statstjänare.

Lärarues aflöniugsförhållandeu.

177

Do tjänstemän, med livilka universitetens och Högskolans professorer
närmast äro likställda med afseende å löneförmåner, äro kansliråden,
statskommissarierna i statskontoret, m. fl. Och det ligger då helt
nära att söka erhålla en lönereglering för professorerna, som ansluter
sig till motsvarande reglering för dem bland dessa tjänstemän, för
hvilka en sådan helt nyligen af Riksdagen beslutats, nämligen statskommissarierna.

I fråga om dem af ofvannämda tjänstemän, för hvilka ny lönereglering
ännu icke blifvit genomförd, äfvensom för statskommissarierna före regleringen
af deras löner, ställer sig en jämförelse med professorerna med
afseende å aflöningen sålunda:

Lön. Tjä™S“TgS‘ Ålders tillägg.

pengar. oö

Statskommissarier, kansliråd, m. fl. 4,400 kr. 2,000 kr. ett å 600 kr. till lönen

Professorer .................................... 4,000 » 2,000 » två å 500 » » »

så att slutlönen 7,000 kr. och högsta pensionsbeloppet 5,000 kr. äro
lika i båda fallen, och skillnaden allenast består däri, att i fråga om
kansliråd, m. fl. aflöningen är 6,400 kr. med ett ålderstillägg å 600 kr.
och i fråga om professorerna 6,000 kr. med två ålderstillägg å 500 kr.

Enligt den omnämda löneregleringen vid senaste Riksdag höjdes
lönen för statskommissarierna med 600 och tjänstgöringspenningarne
med 500 kronor; därjämte beviljades, med afseende på de särskildt
betungande lefnadskostnaderna i Stockholm, ett ortstillägg af 600
kronor.

Aflöningen för statskommissarie ställer sig därför hädanefter sålunda:

lön................................................................... 5,000 kronor

tjänstgöringspenningar................................. 2,500 »

ortstillägg........................................................ 600 »

eller tillsammans 8,100 kronor såsom begynnelseaflöning. Då härtill
efter 5 års tjänst kommer ett ålderstillägg till lönen af 600 kronor, så
blifver högsta aflöningen 8,700 och högsta pension 5,600 kronor.

Med tillämpning å professorerna af enahanda grunder för löneförhöjningen
som för statskommissarierna, nämligen 600 kronors tillägg
till lönen och 500 kronors tillägg till tjänstgöringspenningarna jämte
ett ortstillägg af 600 kronor, samt med bibehållande af nu gällande
tvänne ålderstillägg å 500 kronor, skulle eu reglering gifva följande
resultat:

lön .................................................................... 4,600 kronor

tjänstgöringspenningar............................. 2,500 »

ortstillägg..................................................... 600 »

178

Tekniska Högskolan.

Speciallärares
och
assistenters
arvoden.

jämte tvänne ålderstillägg å 500 kronor till lönen efter o resp. 10 års
tjänst, således en begynnelseaflöning af 7,700, en slutaflöning af 8,700
och en högsta pension af 5,600 kronor.

Emellertid kan kommittén icke finna någon giltig anledning till,
att begynnelseaflöningen för professorerna skulle bestämmas till lägre
belopp än för statskommissarierna och de med dem likställda tjänstemännen.
Härigenom skulle professorerna under de första tio åren af sin
tjänstetid komma att erhålla en lägre aflöning än de nämda tjänstemännen,
och först därefter, sedan de två ålderstilläggen intjänats, blifva med
dem fullt likställda. I själfva verket torde väl regeln vara den, att professorerna
icke allenast tillträda sina befattningar vid ungefär lika eller
till och med vid senare ålder än dessa tjänstemän, utan vanligen dessutom
före tillträdet af sina befattningar, i egenskap af docenter eller praktiserande
ingenjörer icke åtnjutit någon aflöning af statsmedel, under
det att de ifrågavarande tjänstemännen före erhållandet af sina tjänster
ofta innehaft visserligen lägre men ej sällan relativt väl aflönade befattningar
i statens tjänst. Kommittén måste därför såsom sin åsikt
framhålla, att professorernas aflöning icke i något afseende bör normeras
efter mindre fördelaktiga grunder än som tillämpas i fråga om de
öfriga omförmälda tjänstemännen, och anser kommittén sig med fullt
fog kunna hemställa, att vid den förestående löneregleringen Högskolans
professorer likställas med statskommissarierna, m. fl., och att således

för professor vid Tekniska Högskolan aflöningen
för år räknadt bestämmes till 5,000 kronor i lön och

2,500 kronor i tjänstgöringspenningar jämte ett
ortstillägg af 600 kronor, med rätt att efter fem års
väl vitsordad tjänstgöring komma i åtnjutande af ett
ålderstillägg till lönen af 600 kronor.

Vid bestämmandet af arvodena till speciallärarne har vid Högskolan
vanligen beräknats 20 kronor för hvarje lektion, således i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med beräkningsgrunderna för de ordinarie lärarnas aflöning,
dock naturligtvis med hänsyn i hvarje fall till läroämnets och undervisningens
beskaffenhet och elevernas antal. På senare tider har
dock, i den mån tillgångarne varit tillräckliga, en högre siffra lagts
till grund för arvodets beräkning. Enligt kommitténs åsikt torde det
äfven i närvarande förslag blifva nödvändigt att för speciallärarne beräkna
något högre arvoden än hittills, om man skall hafva utsikt till
att för ändamålet förvärfva tillräckligt dugliga krafter. I fråga om den
ämnesgrupp, som af kommittén benämts »industriell ekonomi och stats -

Öfriga årliga kostnader. 179

kunskap» (se sid. 118), har dock ett vida större arfvode föreslagits än
som motsvarar ofvannämda grunder, beroende på svårigheten att erhålla
fullt kompetenta föreläsare i dessa ämnen, som eljest endast äro
representerade vid universiteten. Då sammanlagda tjänstgöringstiden
uppgår till 3-4 af en universitetsprofessors, så har kommittén därför
också föreslagit ett sammanlagdt arvode motsvarande lika stor del af
professorsaflöningen, eller rundt 6,000 kronor.

Jämväl i fråga om assistenterna blifver en höjning af de nu ofta
mycket blygsamma arvodesbeloppen erforderlig, för att af hjälpa den allt
mera framträdande svårigheten att kunna förmå yngre framstående tekniker
att under några år egna sig åt undervisningen vid Högskolan, i stället
för att på annat håll söka en mera lönande anställning. Kommittén
har därvidlag i regeln tänkt sig en timaflöning af 4 kronor, med någon
förhöjning för sådana fall, där en första assistent befunnits vara af nöden.

Öfriga årliga kostnader.

Sedan kommittén ofvan redogjort för de kostnader, som erfordras
för bestridande af lärarnes aflöningar, öfvergår kommittén nu till beräkning
af de öfriga årliga utgifterna för förvaltningen, samlingarna,
betjäningen, in. m.

Högskolans rektor, som utses bland professorerna, uppbär för närvarande
ett särskildt arvode af 1,500 kronor, hvarjämte för uppehållande
af den del af hans undervisningsskyldighet, från hvilken han
enligt stadgarne är befriad, ett årligt belopp af 2,000 kronor är uppfördt
i staten.

Med afseende å den väsentliga ökning i arbetsbördan och ansvarigheten
för den ekonomiska förvaltningen, som blifver en följd af läroverkets
utvidgning, torde dock ett något högre arvode än 1,500 kronor böra
anslås för rektor. Härtill kommer, att det för rektor, som förr hade
boställsvåning inom läroverket, är af största vikt att bo i dess omedelbara
närhet, och att han således är vida mera bunden i fråga om val
af bostad än de öfriga professorerna, äfvensom att med rektorsbeställningen
lämpligen synes böra följa en viss representationsskyldighet,
särskildt i fråga om besökande utländska vetenskapsmän och tekniker,
för uppehållande af nödiga förbindelser med öfriga undervisningsanstalter
o. d. Slutligen bör äfven framhållas, att det på grund af de betungande
göromålen, därest ersättningen ej ökas, ej alltid torde blifva
möjligt att till rektorsbefattningen erhålla fullt lämplig person.

Rektor.

180 Tekniska högskolan.

På grund af dessa nu anförda omständigheter anser kommittén en
tillökning i rektorsarvodet vara af behofvet påkalladt, och torde denna
ökning lämpligast kunna utgå under formen af ett särskildt hyresbidrag
med ett belopp, hvilket ej synas böra bestämmas lägre än till 1,000 kronor.

I fråga om uppehållandet af den del af undervisningen, från hvilken
rektor är befriad, har det nuvarande anslaget visat sig otillräckligt,
och att man hittills kunnat reda sig utan en förhöjning har berott på
särskilda förhållanden. Enligt kommitténs förmenande kan arvodet till
den vikarierande läraren, i betraktande af fordringarna för hans kompetens
och den ifrågavarande undervisningens omfattning, ej gärna bestämmas
till lägre belopp än 4,000 kronor d. v. s. till ungefär half professorsaflöning
utan ålderstillägg.

Drätscinämd. Med hänsyn till rektors många och viktiga åligganden anser kommittén
det vara nödvändigt, att hans göromål, i hvad angår läroverkets
rent ekonomiska angelägenheter, i någon mån underlättas. Man har
därför tänkt sig att en särskild drätselnämd, bestående af två eller
tre ledamöter, utses af lärarekollegiet, för att biträda rektor vid anslagens
fördelning och räkenskapernas öfvervakande.

Förestunda- Föreståndaren för fackskolan för bergsvetenskap har hittills upp ^bcrgsveten-

bunt ett årligt arvode af 600 kronor. Detta arvode har företrädesvis
skapliga fack- varit afsedt att utgöra ersättning för anordnandet och ledningen af eleverskoian.
nag inom den. nämda fackskolan resor under somrarne till bruk och
järnverk, och torde fortfarande böra utgå med enahanda belopp.
Sekreterare. Till sekreteraren utgår för närvarande ett arvode af 1,200 kronor.

Att detta arvode redan under förliandenvarande förhållanden är alldeles
otillräckligt framhölls redan af 1890 års kommitté, som föreslog ett arvode
till belopp af 1,800 kronor. Sekreterarebefattningens upprätthållande
har hittills endast kunnat möjliggöras därigenom, att densamma skötts
af en bland Högskolans lektorer, för hvilken det anslagna arvodet varit
ett behöfligt och afsevärdt tillägg till den jämförelsevis låga lektorslönen.
Under de senaste åren, då elevantalet jämväl inom de högsta årskurserna
tilltagit så väsentligt, har det blifvit allt tydligare, att den nuvarande
befattningen är otillräcklig, och att man, äfven om hänsyn icke
tages till den väsentliga utvidgning af Högskolan, som i förevarande förslag
afses, måste vara betänkt på en förändring.

Med afseende å de ökade göromålen för sekreteraren äfvensom
å det alltmer framträdande behofvet af att hålla kansliet öppet alla dagar
i veckan i stället för, såsom nu, endast två dagar, samt å önskvärdheten
af daglig närvaro'' och tjänstgöring af någon, som handhafvade
löpande expeditionsgöromålen, synes icke någon lämpligare och mindre

Ofriga årliga kostnader.

181

kostsam utväg förefinnas, än att för ändamålet till sekreterarens hjälp
anställa ett kontorsbiträde med arvode af 2,000 kronor. Under nämda förutsättning
torde för sekreteraren, hvilken lämpligen kan vara någon af de
med arvoden aflönade lärarne, ett arvode af 2,000 kronor vara tillräckligt.

För tillsynen öfver vatten- och gasanläggningarna samt öfver den intendent.
elektriska belysningen och byggnaderna är till rektors biträde för närvarande
anställd en sakkunnig ingenjör med ett sammanlagdt arvode af
1,600 kronor om året. Därjämte utgår till en kamrerare ett arvode af
800 kronor, hvarjämte kamreraren äger att af Högskolans donationsmedel
för arbetet med dessa medels förvaltning uppbära ett tilläggsarvode
af 200 kronor.

Det är tydligt att vid de nya förhållanden, som skulle inträda i följd
af Högskolans utvidgning, de med nämda befattningar förenade göromålen
komma att högst betydligt ökas, och att därför den nuvarande anordningen
svårligen kan blifva lämplig för framtiden. Det ökade behofvet
af tillsyn öfver den i förhållande till de nuvarande byggnaderna mycket
stora byggnadskomplexen äfvensom ökningen i arbetet med Högskolans
räkenskaper kräfver utan tvifvel, att den, som skall handhafva dessa
göromål bör kunna egna sig vida mera åt sin befattning, än hittills
varit erforderligt eller, i följd af bristande medel, kunnat påräknas.

Kommittén har för sin del ansett, att om aflöningen blifver tillräcklig,
intendents- och kamreraregöromålen med fördel skulle kunna skötas
af en och samma person, som dagligen vore tillstädes, och af denna
anledning borde erhålla bostad inom läroverkets område. Såvidt kommittén
kunnat finna, skulle ej heller kostnaden för nämda göromåls
bestridande genom en dylik anordning blifva större än om göromålen
delades på tvänne personer, hvilkas sammanlagda aflöning i sådant fall
åtminstone icke skulle kunna sättas lägre än enligt kommitténs förslag.

Kommittén föreslår därför att till de omnämda göromålens bestridande
vid Högskolan anställes en tekniskt bildad intendent, för hvilken
aflöningen borde bestämmas till 3,600 kronor i lön och 1,800 kronor i
tjänstgöringspenningar, med rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500
kronor, efter resp. 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring. För intendenten
skulle dessutom beredas fri bostad vid läroverket jämte fritt bränsle.

Bibliotekariens arvode föreslogs redan af 1890 års kommitté till BiUiote 1,

500 kronor, men bibehålies ännu vid sitt förutvarande belopp af kane''

1,000 kronor. Efter den förre bibliotekariens afgång vid början af
år 1903 bestämdes i fråga om den nye bibliotekariens tjänstgöring,
att biblioteket hädanefter skulle hållas öppet under 5 i stället för under
3 dagar i veckan, utan att arvodet för honom eller för hans biträde,
hvilkens arvode utgör 400 kronor, kunde höjas.

Biblioteket.

Samlingar
och laboratorier.

182 Tekniska Högskolan.

Samtidigt med ökningen af elevantalet och tillväxten af bokförrådet
stiger helt naturligt äfven massan af göromålen, och då det därjämte
är af vikt, att biblioteket må kunna hållas öppet alla dagar i<
veckan, icke allenast såsom hittills för utlåning utan äfven å särskilda tider
för läsning ensamt, måste för bibliotekarien ett arvode af åtminstone
2,400 och för hans biträde ett arvode af 1,200 kronor beräknas.

Det årliga anslaget till biblioteket, som förut utgjorde 3,500, höjdes
af 1898 års Riksdag allenast till 4,500 kronor, ehuru 1890 års
kommitté gjort framställning om ett högre belopp. Hela bokförrådet
utgjorde vid midten af år 1907 något öfver 28,000 volymer.

Sedan lång tid tillbaka har emellertid detta anslag visat sig vara
för knappt, för att det vetenskapligt-tekniska bibliotek, hvarpå högskoleundervisningen
måste stödja sig, skulle kunna tidsenligt motsvara
äfven mycket moderata anspråk. -Och om det nämda anslaget
redan under närvarande förhållanden är otillräckligt, blifver naturligtvis
detta i ännu högre grad fallet då Högskolan utvidgas och utvecklas.
Den omfångsrika utländska literaturen med dyrbara planschverk
och tidskrifter på teknikens olika områden har hittills icke kiinnat representeras
på ett sätt, som motsvafar undervisningens kraf och behofvet
af vetenskapliga hjälpmedel, och biblioteket kan därför naturligen
ej heller uthärda någon jämförelse med motsvarande institutioner
vid utländska högskolor. Vid den betydande ökning af elevernas
antal och af anspråken på eu gedigen ingenjörsutbildning, som
med kommitténs förslag afses, blifver därför en ökning af hjälpmedlen för
bibliotekets tidsenliga utveckling i hög grad af behofvet påkalladt.

Vid närmare undersökning af hithörande omständigheter och med ledning
af motsvarande förhållanden vid sådana medelstora utländska högskolor,
som hafva en med Tekniska Högskolan jämförbar ställning, har
kommittén kommit till det resultat, att för af hjälpande af de närmaste
behofven anslaget till biblioteket ej bör bestämmas till lägre belopp än

12,000 kronor årligen.

Beträffande de för undervisningen och vetenskapliga undersökningar
erforderliga samlingarna, äfvensom angående de olika laboratorierna, gälla
i allmänhet enahanda skäl som i fråga om biblioteket. Såsom i det
föregående flerstädes blifvit framhållet, är Högskolan med afseende å
flertalet af dessa hjälpmedel för undervisningen utrustad på ett sätt,
som icke motsvarar dess ändamål, och det blifver därför nödvändigt
att väsentligt höja beloppen af de erforderliga penningemedlen, därest
Högskolan ej i förevarande afseende fortfarande skall komma att arbeta
under samma tryckta förhållanden, som, enligt hvad allmänt kändt är,
hittills varit fallet.

183

öfriga årliga kostnader.

För att gifva en föreställning om hittillsvarande förhållanden
med afseende å anslagen till samlingar och laboratorier, meddelas hälen
sammanställning af de för de olika posterna under de fem aien
1903—07 utbetalda belopp. I sista kolumnen har medeltalet för de fem

åren angifvits.

Afdelning	1903	1904	1905	1906	1907	Medeltal
Geodetiska............................................	813	806	660	390	3,990	1,332
Mekaniska.............................................	893	1,103	1,036	1,219	501	950
Fysiska ...............................................	1,693	2,188	2,075	1,090	2,269	1,863
Elektro tekniska.......................................	2,136	3,783	4.137	3.810	3,338	3,440
Kemiska, allmänna..................................	3,573	3,481	3,210	2,995	3,424	3,348
» tekniska..................................	3,006	4,008	3,646	3,998	4,364	3,804
Elektrokemiska.......................................	626	1,268	1,413	721	1,076	1,021
Mineralogiska.........................................	297	667	484	166	725	468
Metallurgiska.........................................	3,310	2,601	2,308	1,821	3,616	2,731
Grufvetenskapliga....................................	395	167	142	267	395	273
Bergsmekaniska .....................................	98	65	66	29	213	94
Hygien..................................................	297	163	54	49	19	116
Väg- och vattenbyggnad..........................	189	100	304	62	216	176
Arkitektur.............................................	317	675	—	431	973	479
Skeppsbyggnad......................................	54	60	228	133	38	102
Ritkonst................................................	342	124	233	263	199	232
Summa	\| 18,039	21,259	19,996	17,444	25,416	20,429

N För det nu anförda ändamålet har således i medeltal kunnat disponeras
allenast 20,429 kronor årligen. Lägges ^ härtill anslaget 4,500
kronor till biblioteket, erhålles ett sammanlagdt årligt belopp af 24,929
kronor årligen för samtliga vetenskapliga institutioner och samlingar.

Till jämförelse meddelas motsvarande belopp för några medelstora
utländska högskolor af ungefär samma ställning, som Tekniska Hög -

skolan, nämligen:

Delft (Holland) ................................................ kr. 103,500

Aachen (Tyskland)...................................... » 75,200

Hannover » » 58,700

Stuttgart » ^ 53,100

Danzig » * 62,800

Dresden » » 94,400

184

Tekniska Högskolan.

Härvid är att märka, att de 4 sistnämda högskolorna sakna fackafdelning
för bergsvetenskap, men att Aachen och Delft äro fullständiga
i detta afseende, hvilket i fråga om Aachen, som är den minsta af högskolorna,
förklarar det relativt höga anslagsbeloppet.

Om man undersöker förhållandena vid åtskilliga andra högskolor,
blifva siffrorna ännu mera aktningsbjudande. Sålunda lämnar Schweiz,
med hälften så stor befolkning som vårt land, ej mindre än 216,000
kronor årligen för samma ändamål till sin högskola i Zurich o. s. v.

Jämför man med nu anförda belopp för andra högskolor det ofvan
för Tekniska Högskolan för närvarande gällande medelbeloppet af
24,929 kronor för bibliotek, laboratorier och samlingar, så blifver det
uppenbart, under hvilka svårigheter i förevarande afseende Högskolan
hittills haft att arbeta.

Efter samråd med Högskolans lärare och med ledning i vissa fall
af de i 1904 års förslag angifna belopp har kommittén, för de i fråga
varande utgifterna för laborationsarbetena å de olika laboratorierna äfvensom
för anskaffande af modeller, planscher och öfrig undervisningsmateriel
för lektionerna och till samlingarna, beräknat följande, efter
kommitténs mening icke för högt antagna årliga belopp för hvarje
läroämne, nämligen:

Matematik och mekanik........................................ 200

Geodesi ..................................................................... 1,500

Fysik.............................................................................. 4,500

Maskinelement .......................................................... 1 200

Beskrifvande maskinlära.......................................... 800

Ångmaskinlära........................................................... 2 500

Förbränningsmotorer............................................... l 200

Vattenmotorer .......................................................... 2 000

Bergsmekanik............................................................... 900

Mekanisk teknologi................................................ ] jqq

Skeppsbyggnad ........................................................ 800

Elektroteknik ............................................................. 6 500

Oorganisk och elektrokemi................................... 2,500

Organisk och analytisk kemi................................ 5,500

Kemisk teknologi ..................................................... 5 500

Mineralogi och geologi .......................................... 1 200

Järnets metallurgi................................................... 2,000

Grufvetenskap ............................................................ 1,500

Transport 41,400

185

Öfriga årliga kostnader.

Transport 41,400

Bergskinn m. m...................................................... 4,500

Väg- och vattenbyggnad ...................................... 2,400

Arkitektur m. in..................................................... 1,200

Hygien......................................................................... 600

Materiallära in. in................................................... 2,000

Ritning.......................................................................... 800

Modellering.............................................................. 200

Of riga läroämnen ................................ 1,000

Summa kr. 54,100

så att för nu nämda ändamål sammanlagdt 54,100 kronor årligen skulle
blifva erforderliga. Till jämförelse må erinras om, att motsvarande
summa i 1904 års förslag, som afsåg eu vida mindre utvidgning af
Högskolan än det förutvarande förslaget, beräknades till 41,700 kronor.

Det för närvarande till stipendier åt skickliga och behöfvande elever stipendier.
utgående statsanslaget af 3,000 kr. årligen har icke ansetts behöfva
höjas, då man väl kan hafva förhoppning om, att fortfarande såsom
hittills enskilda donationer för ändamålet skola komma Högskolan till
del. Däremot är anslaget å 1,800 kr. till resestipendier för lärarna, med
hänsyn till behofvet af ökad möjlighet för lärarnes utbildning och till
ökningen af lärarnes antal, otillräckligt och torde för framtiden böra
höjas till minst det dubbla beloppet 3,600 kronor.

Till utgifter för uppvärmning, belysning, renhållning, ventilation, Allmänna utkansligöromål
m. m. utgår för närvarande ett årligt statsanslag af 10,000 °lfier''
kronor, men då dessa utgifter uppgått till vida högre belopp, har hvad som
öfverskjuter anslaget bestridts af elevernas öfningsafgifter. Under femårsperioden
1903—07 uppgingo dessa utgifter till

	1903	1904	1905	1906	1907	Medeltal.
Uppvärmning och belysning .....................	17,576	21,771	19,115	15,438	21,707	19,122
Renhållning ..........................................	5,479	5,792	6,045	5,745	6,587	5,929
Reparationer m. m..................................	6,107	7,103	4,015	6,223	4,566	5,603
1 Inventarier.............................................	446	3,001	490	593	366	979
i Kanslikostnader ....................................	3,220	2,715	2,453	2,459	2,757	2,721
Vatten.................................................	899	1,402	746	970	961	996
Diverse utgifter ....................................	2,235	2,778	1,399	1,273	1,650	1,987
Summa	36,562	44,562	34,263	32,701	38,594	37,337

186

Tekniska Högskolan.

Betjäning.

och således i medeltal till 37,337 kronor om året. Bland utgifterna för
xippvärmning och belysning är äfven arvodet 1,600 kronor (se sida
181) för den nuvarande intendenten inbegripet. »Diverse utgifter» bestå
af resekostnadsersättningar, utgifter för telefon, - brandförsäkning, förvaring
af värdepapper i riksbanken, bidrag till utgifvande af lärokurser,
till elevernas gymnastiköfningar in. m.

Till hvilket belopp motsvarande utgifter skulle komma att stiga
efter den ifrågasatta utvidgningen är naturligtvis mycket svårt att med
någon noggrannhet beräkna. Enligt den utredning, som på föranstaltande
af kommittén verkställts angående byggnadernas uppvärmning,
ventilation och belysning — se Bil. Litt. U — kunna årliga utgifterna
härför beräknas till:

för elektrisk belysning................................................................. 22,300 kronor

» utbyte af lampor, m. m.................................................... 3,000 »

» uppvärmning och ventilation............................................... 41,400 »

eller tillsammans 66,700 kronor årligen.

Hvad de öfriga utgifterna beträffar, så torde man för säkerhetens
skull ej böra beräkna dem lägre än till tre gånger deras hittillsvarande
belopp, d. v. s. till omkring 55,000 kronor årligen, så att alltså sammanlagdt
omkring 121,700 kronor beräknas för hela den ifrågavarande årliga
utgiften.

Till betjäningens aflöning utgår för närvarande, i enlighet med
1890 års kommittéförslag, af statsmedel ett årligt belopp af 5,100 kronor,
som enligt styrelsens pröfning fördelas mellan en vaktmästare för
den allmänna afdelningen, fyra laboratorietjänare för bergsskolan, den
kemiska samt den elektrotekniska och fysikaliska institutionen, en maskinist
och två portvakter, samtliga med bostad inom läroverket. Aflöningen
utgår således under form af arvoden, så att betjäningen vid Högskolan
icke är berättigad till pension. Arvodenas belopp äro för närvarande
resp. 900, 850, 800, 750, 750, 750, 240 och 60 kronor.

Emellertid är det tydligt, att denna betjäningspersonal redan under
nuvarande förhållanden på grund af det växande elevantalet och den
däraf direkt eller indirekt ökade tjänstgöringen är otillräcklig för läroverkets
behof. Också har från betjäningens sida redan länge ett
utan tvifvel berättigadt missnöje gjort sig gällande, hvilket missnöje
jämväl och i ännu högre grad yttrat sig i fråga om aflöningens synnerligen
låga belopp samt den osäkerhet i betjäningens ställning, som är en
följd däraf, att rätt till pension icke är tilierkänd densamma. Högskolestyrelsens
underdåniga framställning nästföregående år angående en vä -

187

öfriga årliga kostnader.

sentligare tillfällig förbättring af lönerna intill dess kommitténs förslag
i ämnet kunde föreligga till afgörande, bär i årets riksdagsproposition
endast delvis vunnit afseende.

Å ena sidan kommer nu läroverkets ifrågasatta utvidgning, såväl i
fråga om elevernas antal och antalet ritsalar och auditorier som beträffande
nya laboratorier in. m., helt naturligt att kräfva en afsevärd tillökning
af betjäningspersonalen. Å andra sidan blifver det nödvändigt
att väsentligt öka löneförmånerna och att bereda pensionsrätt för denna
personal, och med afseende å den särskilda utbildning och skicklighet,
som måste kräfvas t. ex. af maskinisterna, äfvensom svårigheten för de
vid Högskolan anställda betjänte, i följd af den stränga tjänstgöringen,
att, såsom för flere af de vid andra verk anställda är möjligt, skaffa
sig biförtjänster, måste dessa förmåner bestämmas efter grunder, som
åtminstone icke äro mindre förmånliga än de, som gälla för motsvarande
befattningar inom andra statens verk och inrättningar.

Kommittén har vid uppgörande af sitt förslag beräknat, att vid
Högskolan böra finnas följande fast anställde betjänte med aflöning delad
i lön och tjänstgöringspenningar och således med rätt till pension, i
väsentlig öfverensstämmelse med de nyligen reglerade lönerna vid statskontoret,
nämligen:

T j ä	n s t.	Lön.	Tjänstgör.- penningar.	Orts- tillägg.	Summa.	Ålders- tillägg.
1 förste vaktmästare	vid kufvudbyggnaden	900	_	450	_	150	_	1,500	—
1 vaktmästare	» »	700	—	350	—	150	—	1,200	—
1	» »	700	—	350	—	150	—	1,200	—
1 laboratorier änare vid kemiska laboratoriet	700	—	350	—	150	—	1,200	—	2 ålderstillägg
1	» » »)	700	—	350	—	150	—	1,200	—	å100 kronor
2	» bergsskolan ............	1,400	—	700	—	300	—	2,400	—	efter 5 resp. 10 år.
3 »	» elektrotekniska och
	fysiska laboratorierna	2,100	—	1,050	—	450	—	3,600
3	» maskinlaboratoriet...	2,100	—	1,050	—	450	—	3,600
1 reparatör............		900	—	450	—	150	—	1,500	—	2 ålderstillägg
1 förste maskinist..		1,500	—	750	—	250	—	2,500	—	å 250 kronor
1 andre »		1,200	—	600	—	200	—	2,000	—	'' efter 5 resp. 10 är.
16 betjänte	Summa kronor	12,900	—	6,450	—	2,550	_	21,900

samtliga med bostad inom motsvarande institutioner jämte bränsle. I
motsvarande fall vid ämbetsverken stadgas vanligen att aflöningen min -

188

Tekniska Högskolan.

Nuvarande

stat.

skas med ortstillägget. och därutöfver af lönen så mycket, att hela minskningen
uppgår till visst mot bostadsförmånen svarande belopp. Med
afseende å de ofvan framhållna särskilda förhållanden rörande betjäningen
vid Högskolan, nämligen dels att tjänstgöringens beskaffenhet i regeln
krafvel- vissa särskilda förutsättningar och dels att betjäningen, på grund
däraf, att dess tid, åtminstone under läsåret tages i anspråk vid läroverket
under hela dagen, endast i undantagsfall kan komma i tillfälle
att erhålla biförtjänster, anser kommittén att man i fråga om betjäningspersonalen
vid Högskolan bör göra undantag från den eljest vanliga
regeln och i - enlighet härmed bestämma, att aflöningen icke skall undergå
minskning motsvarande den föreslagna förmånen af fri bostad och fritt
bränsle.

Under förutsättning af ofvan angifna förslag, torde utgifterna för
erforderliga portvakter samt för eldare och öfriga behöfliga arbetare,
såsom hittills utom för portvakter varit fallet, kunna bestridas af de för
diverse allmänna utgifter afsedda medlen.

Högskolans stat.

Då kommittén nu öfvergår till att, i enlighet med de i det föregående
anförda utredningar, afgifva slutligt förslag till stat för Högskolan,
under förutsättning af läroverkets utvidgning på sätt kommittén angifvit,
torde här först till jämförelse böra meddelas de olika posterna i den
nuvarande staten.

Ordinarie stat under åren 1907 och 1908.

1 professor i ren matematik ..............................

1 » i matematik och teoretisk mekanik......

1 » i maskinlära med undervisningsskyldig het

i bergsmekanik, läran om vattenkraftmaskiner
och uppfordringsverk
m. m.........................................

Transport

Löner och arvoden.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Summa.
4,000	2,000	6,000
4,000	2,000	6,000	Två ålderstillägg å j 500 kr. efter resp. 1 5 och 10 år.
4.000	2,000	6.000
	\| 1S,000	1

Öfriga årliga kostnader.

189

		I	Löner	Tjänst-
			och	gorings-	Summa.
			arvoden.	umgå r.
1		Transport			18,000
t 1 professor i maskinlära med undervisningsskyldighet
		i läran om ångmaskiner och lokomotiv,
		arbetsmaskiner m. m.........„..........	4,000 4,000	2,000	3,000
1 1	„	i mekanisk teknologi m. in................	2,000	6,000
! i	»	i elektroteknik ................................	4,000	2,000	6,000
! i	»	i teoretisk elektroteknik.....................	4,000	2,000	6,000
11	m	i allmän kemi .................................	4,000	2,000	6,000	Två åldorstillägg å
	i kemisk teknologi ...........................	500 kr. efter resp.
i i	»>	4,000	2,000	6,000	5 och 10 år.
i	»	i väg- och brobyggnadskonst...............	4,000	2,000	6,000
i	»	i arkitektur ....................................	4,000	2,000	6,000
i	»	i metallurgi och hyttkonst..................	4,000	2,000	6,000
i	»	i geovetenskap.................................	4,000	2,000	6,000
11	»	i vattenbyggnadskonst .....................	4,000	2,000	6,000
1 lektor	i beskrifvande geometri och ritkonst.........	2,700	1,300	4,000
1	»	i allmän fysik.......................................	2,700	1,300	4,000
1	»	i skeppsbyggnadskonst...........................	2,700	1,300	4,000	Ett ålderstillägg å
1	»	i allmän byggnadslära och byggnadssta-				; 500 kr. efter 5 år.
\|		tik ...............................................	2,700	1,300	4,000
1 1	»	i metallurgi och hyttkonst......................	2,700	1,300	4,000
: 1			2,000 2,000	1,000 1,000	3,000
1 1 1		i konstruktion af enkla maskindelar.........	3,000
1	»	i elementarmekanik och beskrifvande ma-	Två ålderstillägg å
	skinlära..........................................	2,000	1,000	3,000	500 kr. efter resp. 5 och 10 år.

! i		i liushyggnadskonst ..............................	2,000	1,000	3,000

11	»	i geologi och mineralogi........................	2,000	1,000	3,000
11	»	i elektrokemi .......................................	2,000	1,000	3,000
!1	extra lärare i zymoteknik ..............................	—	—	1,200
i	»	» i frihandsteckning ........................	—	——	1,600
i	»	» i omamentik ..............................	—	—	1,350
1			_	_	1,000 1,350
i		» i nationalekonomi..........................
i	»	» i matematik ..............................			1,800
i	>»	» i maskinlära ..............................	__	—	2,500
		Transport			132,800

190

Tekniska Högskolan.

	Löner och arvoden.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Summa.
Transport		i	132,800
1 extra lärare i mekaniska laborationer ...............	—	—	2,000
1 » »i teknisk hygien...........................	—	__	1,500
1 » »i läran om metallernas egenskaper...	—	—	2,000
1 » »i tillämpad värmelära ..................	—	—	2,000
\| Anslag till tillfälliga lärarbiträden och assistenter	—		14,300
Arvode åt Högskolans rektor...........................	—	—	1,500
•> » ett biträde för uppehållande af en del af
rektors undervisningsskyldighet............	—	—	2,000
» till bergsskolans föreståndare ..................	—	—	600
. » » sekreteraren .......	—	_	1,200
» » bibliotekarien....................................	—	—	1,000
» för ett biträde åt bibliotekarien ..............	—	—	400
j » till kamreraren........................	—	_	*) 800
Anslag till biblioteket.......................................	—	—	4,500
» » samlingar och fysiska laborationer ......	—	—	8,000
» » kemiska laborationer ........................	—	—	6,000
» » verkstaden...............	--	—	2,500
» » betjäningens aflöning (sid. 186)............ » » diverse utgifter för bränsle, lyshållning	—	—	5,100
m. m...........................................	--	—	10,000
Till stipendier .....................			3,000
Till två stipendier åt lärare vid Högskolan för ut-
rikes resor .......................			1,800

Summa kronor			203,000

Statsanslag på extra stat under åren 1907 och 1908.

Tillfälligt lönetillägg för 8 lektorer ..................................................... 8,000

Till lärarekrafternas förstärkning ............................................................ 17,500

_ Summa 25,500

"''t Därjämte 200 kronor, som utgå af donationsfonderna, i förhållande till deras kapitalbelopp, därest
donationsvillkoren ej därför lägga hinder i vägen.

Högskolans stat.

191

Till extra lärare och assistenter har inalles

för extra lärare .......................................................

» assistenter till professorerna ..........................

» » » lektorerna ...........

» » » extra lärarna ..........................

anslagits (se Bil. Lätt. V):

............................. 30,200°)

.............................. 17,000

.............................. 11,450

.................... 2,250

Summa kr. 60,900

och dragés från denna summa ofvan angifna statsanslag för samma ändamål,
nämligen:

för extra lärare, ordinarie stat .............................. 18,300

/> » » och assistenter, )> .............................. 14,300

» lärarekrafternas förstärkande, extra stat ............................. 17,500

Summa kr. 50,100

så angifver skillnaden kr. 10,800 det belopp, som under året beräknats
utgå af elevernas afgifter.

För samlingar, laborationer m. in. har under år 1907 (se sid. 183)
utgifvits kr. 25,416, och om härifrån dragas statsanslagen för ändamålet:

samlingar och fysiska laborationer

kemiska laborationer .........................

verkstaden ...........................................

8,000

6,000

2,500

Summa kr. 16,500

så erhålles det belopp kr. 8,916, som för detta ändamål bestridts af
elevernas afgifter.

Slutligen hafva de allmänna utgifterna under år 1907 (se sid. 185)
uppgått till kr. 38,594, och då statsanslaget för ändamålet utgör kr. 10,000,
så har för dessa utgifter kr. 28,594 tagits af elevafgifterna.

Af influtna elevafgifter kunna således under år 1907 följande utgifter
anses hafva blifvit bestridda, nämligen:

för extra lärare och assistenter................................................. kr. 10,800 ■ “)

» samlingar, in. m................................................................... » 8,916 ^

d diverse utgifter ............................................................. » 28,594

Summa kr. 48,310 *) **)

*) För år 1909 tillkomma här ytterligare 2,000 kr., som af 1908 års Riksdag
beviljats för en extra lärare i elektroteknik.

**) Denna summa är icke fullt exakt, enär den af ser de för läsåret 1907—08
anslagna, men icke verkligen utgifna medel (se ofvan).

192

Tekniska Högskolan.

under det att hela beloppet af dessa inkomster samma år — se sid. 105 —
uppgick till 40,310 kronor. Skillnaden mellan de båda beloppen har
täckts genom öfverskott från föregående år. Då nämligen öfverskott
å elevafgifterna något år uppstått, bär detsamma, i enlighet med gällande
bestämmelser, kunnat reserveras till följande år och disponeras för
täckande af uppkommen brist under följande år eller för inköp af dyrbarare
apparater, inrättande af nya erforderliga lärokurser in. in.
levafgifterna . Vid beräkningen af de enligt kommitténs förslag erforderliga årsnya
staten. inkomster har man, då Högskolan för bestridande af sina utgifter, förutom
de till stipendier afsedda donationsmedlen, ej bar andra inkomster
att påräkna än elevernas afgifter och statsanslagen, först och främst
att tillse huru långt elevafgifterna kunna antagas förslå för detta
ändamål.

Enligt hvad kommittén å sidd. 110 och 164 anfört, hafva elevafgifterna
närmast tänkts skola användas till bestridande af assistentaflöningarna,
enär behofvet af assistenter är i hög grad beroende af elevantalet,
och den motsvarande utgiften således svårligen kan beräknas på
annat sätt än genom att bestämma den i förhållande till detta antal,
och då äfven elevafgifternas belopp är proportionellt mot samma antal
och således ej heller låter beräkna sig på annat sätt, så torde den af
kommittén, i enlighet jämväl med 1904 års förslag, i förevarande afseende
föreslagna utvägen Titan tvifvel vara den lämpligaste.

Enligt de i tabellerna å sidd. 165—169, under förutsättning af
högsta antalet ordinarie elever, beräknade arvodesbeloppen för de
behöfiiga assistenterna uppgå dessa belopp till 95,900 + 8,400 =
104,300 kr., medan det under enahanda förutsättning beräknade årlio-a
beloppet af elevafgifterna — se sid. 109 — kunde antagas till 167,300
kr. Då således assistentarvodena endast uppgå till 62 % af de beräknade
elevafgifterna, äro dessa senare uppenbaidigen icke blott tillräckliga
för ändamålet utan kunna äfven delvis disponeras för andra nedan angifna
utgifter.

Då emellertid nu anförda beräkning är utförd allenast under ett
enda antagande beträffande elevantalet och elevernas fördelning på de
•olika fackskolorna, så är det af vikt att genom en motsvarande beräkning
rörande de nuvarande förhållandena söka erhålla en kontroll.

Antalet ordinarie elever vid Högskolan har under de senaste åren
uppgått till omkring 390. Tänker man sig då enligt de å sid. 109
följda grunder, att de af kommittén föreslagna afgiftsbeloppen redan nu
vore gällande, så bör man, för att det högsta afgiftsbeloppet må erhållas,
multiplicera detta tal 390 med 200 och därpå taga 70 % däraf.

Högskolans stat.

193

Den summa, som sålunda erhålles, är kr. 54,600, och det är denna
summa, som motsvarar det ofvan anförda beloppet af kr. 167,300.

Å andra sidan finner man af de i Bil. Ditt. V anförda summorna för
assistentarvodena, att dessa arvoden för närvarande uppgå till sammanlagdt
kr. 30,700 om året, eller till omkring 56 % af det nyss beräknade afgiftsbeloppet,
medan det på grundvalen af kommitténs förslag beräknade motsvarande
procenttalet befanns utgöra 62 %. Skillnaden förklaras tillräckligt
dels däraf, att assistentarvodena i kommitténs förslag beräknats något
högre — se sid. 179 — än för närvarande är fallet, och dels däraf, att
man på laborationsöfningarna, vid Indika assistentbehofvet är relativt
stort, i kommitténs förslag lagt vida större vikt än hittills varit möjligt
vid Högskolan.

Af det ofvan anförda torde man med tillräcklig säkerhet kunna
draga den slutsatsen, att assistentarvodenas belopp kan antagas uppgå
till omkring 62 procent af de ordinarie elevernas afgifter, bestämda
enligt de af kommittén föreslagna grunder. Äfvenledes framgår af öfverensstämmelsen
mellan de båda beräkningarna, att behofvet af assistenter
i förslaget icke blifvit för högt beräknadt, utan i hufvudsak antagits
motsvara nuvarande ganska knappt tillmätta förhållanden.

Sedan sålunda af de årligen inflytande elevafgifterna 62 % beräknats
komma att täcka kostnaderna för behofvet af assistenter, återstår
att undersöka, för hvilken del af totalkostnaden den återstående delen af
dessa afgifter lämpligen bör disponeras. Af de öfriga posterna i Högskolans
utgiftsstat synas härvid endast utgifterna för samlingar och
laborationer kunna komma i fråga, enär jämväl dessa utgifter, särskildt
i fråga om kostnaden för den vid föreläsningarna och öfningarna nödiga
undervisningsmaterielen m. m., åtminstone till någon del står i proportion
till elevantalet. Af enahanda skäl, som ofvan i fråga om assistentarvodena
anförts, anser därför kommittén det vara lämpligt, att af
elevafgifterna, i den mån de äro tillräckliga, äfven bestrida nu nämda
kostnader.

Återgår man därför till de ofvan anförda beräkningsresultaten, så
skulle af de beräknade elevafgifterna till belopp af kr. 167,300, sedan
kostnaden kr. 104,300 för assistenterna fråndragits, för ändamålet återstå
kr. 63,000. Emellertid är det belopp, kr. 54,100, som å sid. 185
beräknats för samlingarna och laborationerna, icke såsom i fråga om
assistenterna, beräknadt efter de antagna högsta elevantalen, utan har
beräkningen i detta fall, så vidt sig göra låtit, skett efter mera mot
verkligheten svarande förhållanden, och under sådana omständigheter
torde det angifna beloppet kr. 63,000, enligt hvad å sid. 110 framhållits,

194

Tekniska Högskolan.

Ordinarie

statsanslag.

höra reduceras med omkring 25 %, hvarigenom det disponibla beloppet
minskas till något öfver 47,000 kr. Då detta belopp med omkring

7,000 kr. understiger det belopp af 54,100 kr., som genom detsamma
skulle täckas, och då därjämte hela denna beräkning så till vida är osäker,
som det verkliga elevantalet, åtminstone i första början af den nya
Högskolans verksamhet icke utan skäl kan antagas komma att blifva
något mindre än det antal, för hvilken byggnaderna afsetts, och i följd
däraf de inflytande afgifterna skulle mer eller mindre väsentligt komma
att understiga hvad som beräknats, så måste icke allenast det angifna
beloppet af 7,000 kr. täckas af statsmedel, utan bör äfven, åtminstone
till en början, ett något högre belopp anslås. Till ändamålets vinnande
torde därför de nu å ordinäre stat till samlingar och laborationer anslagna
beloppen af 8,000 och 6,000 eller tillsammans 14,000 kr. — se ofvan sid.
190 — fortfarande tillsvidare böra utgå.

De öfriga utgifterna för Högskolan måste bestridas af statsmedel,
och äro samtliga, i likhet med nästan alla poster i den nuvarande staten,
af den beskaffenhet, att de erforderliga beloppen böra anvisas å
ordinarie stat.

De olika posterna i Högskolans stat skulle således, enligt hvad som
i det föregående på olika ställen anförts, blifva följande:

Högskolans stat.

195

Förslag till ordinarie stat.

				Tjänst-
			Lön.	görings- pennin-	Orts- tillägg.	Summa.	Alders- tillägg.
				gar.
1 professor	i matematik....................................	5,000	2,500	600	8,100
1	»	» mekanik.......................................	5,000	2,500	600	8,100
1	»	o matematik och mekanik ...............	5,000	2,500	600	8,100
1	»	» geodesi ........................................	5,000	2,500	600	8,100
1	)>	» beskrifvande geometri ...................	5,000	2,500	600	8,100	bc fl
1	))	» fysik............................................	5,000	2,500	600	8,100
1	»	» konstruktion af maskinelement......	5,000	2,500	600	8,100	''■O tu
1	))	» beskrifvande maskinlära ................	5,000	2,500	600	8,100	ce fl :c3
1	»	» ångmaskinlära ..............................	5,000	2,500	600	8,100
1	1)	» läran om förbränningsmotorer......	5,000	2,500	600	8,100	cS u ■o ° U fl
1	))	» » » vattenmotorer ...............	5,000	2,500	600	8,100	m
1	»	» bergsmekanik................................	5,000	2,500	600	8,100	> o r-H O
1	»	» mekanisk teknologi .......................	5,000	2,500	600	8,100	>■
1	»	» skeppsbyggnadslära ......................	5,000	2,500	600	8,100	ä •o3 c
1	»	» teoretisk elektroteknik...................	5,000	2,500	600	8,100	m cl K 2
1	))	» elektromaskinlära .........................	5,000	2,500	600	8,100	£ •«
1	»	» elektrisk anläggningsteknik ..........	5,000	2,500	600	8,100	cö b£ ■ä 2
1	»	» oorganisk och elektrokemi ............	5,000	2,500	600	8,100	fl5 ‘-5
1	»	» organisk och analytisk kemi .........	5,000	2,500	600	8,100	£ U TJ
1	))	» kemisk teknologi...........................	5,000	2,500	600	8,100	U »o3 O
1	»	» mineralogi och geologi .................	5,000	2,500	600	8,100	CD
1	))	» järnets metallurgi.........................	5,000	2,500	600	8,100	2
1	))	» grufvetenskap ..............................	5,000	2,500	600	8,100	<3 bD
1	»	» bergskemi och metallurgi..............	5,000	2,500	600	8,100	6
1	»	» byggnads statik .............................	5,000	2,500	600	8,100	TJI
1	))	» väg- och brobyggnadslära.............	5,000	2,500	600	8,100
1	»	» järnbyggnadslära..........................	5,000	2,500	600	8,100
1	»	» vattenbyggnadslära.......................	5,000	2,500	600	8,100
1	))	» byggnadsteknik.............................	5,000	2,500	600	8,100
1	))	» husbyggnadslära...........................	5,000	2,500	600	8,100
1	»	» arkitektur.....................................	5,000	2,500	600	8,100

196

Tekniska Högskolan.

				Tjänst-
			Lön.	görings-	Orts-	Summa
				pennin-	tillägg.
				gar.
Till speciallärare	i elektroteknik m. k........................arvode	_	___	_	3,000
»	»	» kiss- och transportanordningar...... »	—	—	—	2,400
	))					2,400
						600
»	»	» byggnadshygien........................... »	—	—	—	2,000
))	»	» hydromekanik............................... »	—	—	—	1,200
»	))	» varfsanläggningar......................... »	—	—	—	1,800
»	»)	» materiallära och materialprofningar »				4,000
»	»	» järnets och andra metallers egen-	—	—	—
		skaper samt metallografi............ »	—	—	—	2,400
»	)»	» allmän geologi............................. »	—	—	---	1,200
»	>»	» elektrometallurgi........................... »	—	—	—	1,200
»	»	» järnets manufakturering............... »	—	—	—	1,500
»)	))	» järnets metallurgi m. k................. »	—	—	—	1,200
»	»	» grufvetenskap m. k...................... »	—	—	—	1,200
»	»	» arkitektonisk formlära.................. »	—	—	—	900
»	»	» byggnadskonstens historia............ »	—	—	—	2,400
))	»	» stadsanläggningslära..................... »	—	—	—	900
»	))	» maskinkrokiritning........................ »	—	—	—	2,000
»	»	» byggnadskrokiritning.................... »	—	—	—	900
»	»	» frihandsteckning........................... »	—	—	—	1,800
»	»	» ornamentsritning.......................... »	—	—	—	1,800
»	»	» modellering.................................. »	—	—	—	1,800
»	»)	» industriell ekonomi och statskunskap »	—	—	—	6,000
))	))	» skogsskötsel................................. »	—	—	--	900
»	»)	» jäsningsteknik .^............................ »	—	—	—	1,500
»>	»	» fotografi...................................... »	—	—	—	1,500
)>	»)	» bokföring .................................... »	—	—	—	1,500
»	Hö-gskolans rektor .......................................... »	—	—	—	1,500
))	»	» ................................. hyresbidrag	—	—	—	1,000
»	biträde för uppehållande af en del af rektors
	undervisningsskyldighet såsom professor........... arvode	—	—	—	4,000

Högskolans stat. 197

		Tjänst-			Ålders- tillägg.
	Lön.	görings- pennin-	Orts- tillägg.	Summa.
		gar.
Till bergskolans föreståndare arvode ...	_	_	_	600
» sekreteraren »	—	—	—	2,000
» kontorsbiträde »	—	—	—	2,000
» bibliotekarie »	—	—	—	2,400
» biträde åt bibliotekarien »	—	—	—	1,200	f M C
» intendent ..................................	3,600	1,800	—	5,400	12 t- H k ® 0) . 10 CL
					''rf c «
1 förste vaktmästare vid hufvudbygg-					In u
naden ............................................	900	450	150	1,500
1 vaktmästare vid d:o ........................	700	350	150	1,200
» »> )) ............	700	350	150	1,200	m
1 laboratorieränare vid kemiska labora-					u o» . +3 t*
toriet ............................................	700	350	150	1,200	® O
1 d:o vid d:o ....................................	700	350	150	1,200	, M o å
2 d:o » bergsskolan ......................	1,400	700	300	2,400	O Q) *-• u
3 d:o » elektrotekniska och fysiska la-					-rf
boratorierna ...................	2,100	1,050	450	3,600
3 d:o » maskinlaboratoriet ................	2,100	1,050	450	3,600
1 reparatör ......................................	900	450	150	1,500	fn.»-
1 förste maskinist..............................	1,500	750	250	2,500 ^	M 10 *rf ■=> u ®
1 andre » ............................	1,200	600	200	2,000/	«å d ''rf ® ®
Anslag till biblioteket.........................	—	—	—	12,000	eu
» » samlingar och laboratorier » » diverse utgifter för uppvärm-				14,000
ning m. m......................	—	—	—	121,700
» » stipendier åt elever............	—	—	—	3,000
» » resestipendier åt lärare......	—	—	—	3,600
Summa kronor	1 !	497,400

Beträffande bostadsförmåner för intendenten och tjänstepersonalen
torde få hänvisas till de ställen i kommitténs betänkande, där löneförmånerna
för hvarje särskildt fall motiverats (sidd. 181 och 187).

För öfverskådlighetens skull meddelas här ett sammandrag af alla
de poster å Högskolans utgiftsstat, för hvilka ofvan redogjorts, och hvilka
skulle bestridas dels genom statsmedel och dels genom elevafgifter. Härvid
må emellertid erinras om att de båda poster, som skulle be -

198

Tekniska Högskolan.

Jämförelse
med nuv. stat
och 1904 års
förslag.

stridas genom elevafgifterna, nämligen dels assistentarvodena och dels
större delen af utgifterna för samlingar m. m. (sid. 192), förut äro beräknade
under antagande af det högsta möjliga antal elever, och att
beräkningen närmast har för ändamål att angifva förhållandet mellan
utgiftsposternas och de inflytande afgifternas verkliga belopp. I verkligheten
torde dessa belopp inom en nära framtid kunna beräknas till
sammanlagd t omkring 130,000 kronor, däraf ungefär 90,000 kr. till
assistentarvoden och 40,000 kr. till samlingar, m. m.

Af statsmedel:

till aflöning åt professorerna

arvoden åt speciallärare.....................

rektor och kansli m. m., arvoden ......

betjäningens aflöning .............................

biblioteket .................................................

samlingar och laboratorier .....................

diverse utgifter för uppvärmning in. m.
stipendier ..................................................

kr.

))

251,100

50.000
20,100
21,900

12.000

14,000

121,700

6,600

Af elevafgifter:

till assistenternas aflöning ......

» samlingar och laborationer

Summa kr. 497,400

kr.

90.000

40.000

Summa kr. 130,000

Lägger man det af elevafgifter bestridda beloppet 130,000 kr. till
statsanslagens belopp 497,400 kr., erhåller man såsom sannolika beloppet
af de årliga utgifterna för den nya Högskolan en summa af 627,400 kr.

Hvad statens bidrag beträffar är vidare att märka, att anslaget icke
från början erfordras till hela det beräknade beloppet, alldenstund ej
samtliga nya lärarebefattningar genast behöfvas utan endast efter
hand, allt eftersom årskurserna efter den nya planen fyllas af elever.
Först 3 å 4 år efter sedan högskolebyggnaderna blifvit färdiga för inflyttning
kan statsanslaget sägas blifva behöfligt till hela sitt belopp. Den
närmare beräkningen af den plan, efter hvilken öfvergången bör ske,
torde få anförtros åt läroverkets myndigheter.

Då det helt naturligt är af intresse, att jämföra den föreslagna nya
staten, med iakttagande af de ofvan såsom sannolika antagna posterna
för assistentarvoden och utgifter för samlingar in. in., ej mindre med
den för närvarande gällande utgiftsstaten än ock med den stat, som angafs
i 1904 års förslag, och hvarom närmare är angifvet å sid. 55, så

199

Högskolans stat.

meddelas här i sammandrag en	tabell öfver	de olika utgiftsposterna i
dessa stater:	Nuv. förhåll.	1904 åra förslag	Komm. förslag
till ordinarie lärare ..................	130,000*)	190,500	251,100
» extra (special-) lärare ......	30,200	37,700	50,000
» assistenter..............................	30,700	56,700	90,000
» kansli in. m........................	7,500	13,600	20,100
» betjäning .............................	5,100	11,100	21,900
» bibliotek, samlingar in. m.	29,900	50,200	66,000
» diverse utgifter ..................	38,000	80,000	121,700
» stipendier .............................	4,800	6,000	6,600
Summa kr.	276,800	445,800	627,400

Beträffande tillväxten af de olika liufvndposterna, så beror, i fråga
om de ordinarie lärarne, skillnaden mellan kommitténs förslag och nuvarande
förhållanden dels på lektoratens förvandling till professurer och
inrättandet af ytterligare 6 professurer och dels på ''den för professorerna,
i likhet med öfriga statens tjänstemän, föreslagna löneregleringen,
under det att skillnaden mellan kommitténs förslag och 1904
års förslag väsentligen beror allenast på sistnämda omständighet.
Tillväxten i fråga om assistentarvodena beror naturligtvis i hufvudsak
på elevantalets förutsatta ökning och i någon mån äfven på höjningen
af aflöningen. Stegringen i »diverse utgifter)) sammanhänger åter med
byggnadernas betydligt utvidgade omfång o. s. v.

Vid jämförelse af de för Högskolan sålunda beräknade årliga utgiftsbelopp
med motsvarande belopp för utländska högskolor stöter man i flera
afseenden på svårigheter. Dels äro de tekniska högskolorna, såsom i
Amerika, England, Italien, Belgien och Danmark ofta förenade med
universitet eller andra läroverk, och det är i sådana fall så godt som
omöjligt att afgöra, huru stor del af läroverkets hela budget bör anses
komma på den tekniska afdelningens lott. Dels sakna högskolorna äfven
i de fall, då de i hufvudsak representera tekniken, vissa af de fackskolor, som
finnas vid Högskolan, eller äga de jämte de tekniska afdelningarna dessutom
afdelningar för andra undervisningsområden, såsom landtbruksvetenskap,
farmaci m. in. d. I hufvudsak äro de tyska och österrikiska
högskolorna äfvensom den holländska högskolan i Delft närmast att
jämföra med Tekniska Högskolan, och det är därför af intresse att sammanställa
hufvudsiffrorna enligt kommitténs förslag med motsvarande
siffror för några medelstora af dessa högskolor.

Jämförelse
med utlandet.

*) Häruti inberäknadt det tillfälliga lönetillägget för lektorerna. (Se sid. 190.)

200

Tekniska Högskolan.

Beträffande t. ex. högskolorna i Aachen och Delft, hvilka i hufvudsak
hafva samma fackskolor som Tekniska Högskolan, utfaller en jämförelse
mellan de för något af de senaste åren gällande siffrorna sålunda:

Högskola

Stockholm .........

Aachen ..............

Delft.....................

Professorer Elever

31 1,100

37 600

44 1,100

Årliga utgifter

627.000 kronor

533.000 »

780.000 »

För att anställa en jämförelse med sådana tyska eller andra höo--skolor, som sakna fackskolorna 5, G och H (för skeppsbyggnad
och bergsvetenskap) måste siffrorna för Tekniska Högskolan minskas
med de tal, som motsvara nämda fackskolor. Man finner därvid följande
resultat:

Högskola

Stockholm .........

Dar in stad t ........

Hannover...........

Dresden...............

Budapest ...........

Professorer	Elever	Arliga utgifter
26	1,000	550,000 kronor
32	1,600	620,000 »
37	1,000	585,000 »
38	1,000	709,000 »
32	1,400	870,000 » o.

För vissa större högskolor, såsom t. ex. för Polyteknikum i Zuricli
ställer sig utgiftssiffran betydligt högre. Under senaste året uppgingo
därstädes de olika hufvudposterna i budgeten till:

Kansli m. m. och diverse utgifter ........ kr. 161,000

Lärarnes aflöningar .................................... » 607 000

Bibliotek, samlingar m. m......................... » 216 000

Öfriga utgifter ............................................... » 2o’o00

Summa kr. 1,009,000

Denna högskola har 1,300 ordinarie elever, hvaraf två tredjedelar
äro schweizare.

Vid den stora högskolan i Boston, Massachusetts Institute of Tech nology

uppgingo år 1906 utgifterna för löner och samlingar till följande
belopp: J

,........................................................... 1,375,000

.Bibliotek, samlingar m. m.............;......... » 182,000

vid ett elevantal af omkring 1,400.

Betänker man vid nu anställda jämförelse därjämte, att utgifterna
ör värme och belysning, på grund af vårt lands klimatiska förhållanden
och nordliga läge, måste blifva betydligt högre för den svenska högskolan

Högskolans stat.

201

än för de sydligare ländernas högskolor, så torde man, i öfverensstämmelse
med hvad å andra ställen i betänkandet framhållits, äfven af
denna jämförelse finna, att i fråga om läroverkets omfång och utrustning
de af kommittén angifna årliga kostnaderna ingalunda kunna anses
för högt beräknade i förhållande till det åsyftade ändamålet.

Äfven en jämförelse mellan Högskolans utgiftsstat vid föregående
tillfällen och motsvarande stat enligt närvarande förslag, om därvid
hänsyn allenast tages till elevantalet och ej till den föreslagna omorganisationens
betydelse i kvalitativt hänseende, leder till ett analogt
resultat. Vid en dylik jämförelse mellan förhållandena år 1890, år 1907
och enligt kommitténs förslag — om därjämte beträffande detta förslag
siffrorna angifvas särskildt för det fall, att professorslönen bibehölles
vid sitt nuvarande belopp 6,000 kronor, och särskildt för det af kommittén
antagna fall, att lönen höjes till 8,100 kronor, hvilket gör en
skillnad i slutresultatet af 31x2,100 = 65,100 kronor — finner man
följande resultat:

Å r.	Statsutgift.	Ökning	Elevantal.	Ökning
		%■		%■
1890.......................................................	149,000	_	230	_
1907.......................................................	229,000	54	390	70
Kommittéförslag utan lönereglering.............	432,000	90	1,000	156
» med » .............	497,000	117	1,000	156

hvarvid elevantalet enligt kommitténs förslag, för att låta skillnaden
mellan siffrorna möjligast tydligt framträda, här ej beräknats till mer
än omkring 1,000 elever, och i öfrigt endast afrundade siffror angifvits.

Undersökes åter hela utgiftsstaten, således äfven de poster inräknade,
som skulle bestridas genom elevafgifter, erhålles följande resultat:

O A r.	Årsutgift.	Ökning. %■	Elevantal.	Ökning. %■
i 1890.......................................................	151,000	_	230	—
1907.......................................................	277,000	83	390	70
\| Kommittéförslag utan lönereglering.............	562,000	103	1,000	156
» med » .............	627,000	126	1,000	156

202

Tekniska Högskolan.

Af denna jämförelse framgår, att medan elevantalet från 1890 till
1907 ökades med 70 %, så ökades statsbidraget med 54 och hela årsntgiften
med 83 /&, men att kommitténs förslag, jämfördt med förhållandena
år 1907, med en så stor ökning af elevantalet som 156 %
endast skulle innebära en ökning af statens årliga bidrag med 90 resp.
117 % och af hela årsutgiften med 103 resp. 126 %.

Man finner således äfven af dessa siffror, att om hänsyn tages endast
till ökningen af elevernas antal, kommitténs förslag i hvarje fall innebär
en relativt taget vida mindre kostnadsökning i jämförelse med nu
gällande förhållanden än motsvarande ökning under perioden 1890—1907.
Med afseende därjämte å värdet af de betydande kvalitativa förbättringar,
som för undervisningen skulle vinnas genom förslagets genomförande,
måste omdömet beträffande kommittéförslaget i ekonomiskt
afseende utan tvifvel utfalla ännu fördelaktigare.

Byggnader.

203

Byggnader.

Sedan i det föregående framlagts förslag till utvidgad och förbättrad
organisation af Tekniska Högskolan öfvergår kommittén nu till en redogörelse
för de byggnader med tillhörande utrustning, som betingas åt
den nutida högre tekniska undervisningens kraf och af det ökade elevantalet.

Tekniska Högskolans nuvarande hufvudbyggnad är uppförd på en
i hörnet mellan Drottninggatan och Rådmansgatan belägen tomt, N:o 2
kvarteret Paris, hvilken inköptes år 1859 för en summa af 50,000 kronor.
Tomten upptager i sin helhet ett ytinnehåll af 9,520 kv.-met., hvadan
priset för densamma motsvarade något mera än 5 kronor pr kv.-met.
Ursprungligen var meningen, då Rikets ständer vid 1856 års Riksdag
beviljade 480,000 kr. för den nya byggnadens uppförande, att densamma
skulle förläggas till den öster om dåvarande Kungl. operahuset belägna
obebyggda tomten, och styrelsen erhöll också nådig befallning, att för
denna tomt, därest den ansågs lämplig såsom byggnadsplats, låta uppgöra
nödiga ritningar. Sedan emellertid Ofverintendentsembetet framhållit
tomtens eventuella behöflighet för Kungl. operan blef förslaget
öfvergifven och den nuvarande tomten inköpt. Byggnaden blef till begagnande
färdig i september 1863. Densamma utgöres af ett tre våningars
stenhus med två västerut gående, likaledes tre våningar höga flyglar, af
hvilka den södra utmed Rådmansgatan liggande fortsättes af en blott
en våning hög tillbyggnad, hvilken till en början innehöll de kemiska
laboratorierna. Byggnadens åt Drottninggatan vända hufvudfasad är 72
met. lång; bredden af den del af byggnaden, som är parallel med Drottninggatan,
växlar mellan 11 met. och 18 niet.; de bägge tre våningar
höga flyglarna äro 27 met. långa och 12,7 met. breda, och den blott en
våning höga laboratorieflygeln är 29,3 met. lång och 12,7 met. bred.
Hela den sålunda bebyggda ytan utgör något mera än 2,000 kv.-met.
Institutionen hade för sin tid och för undervisningens dåvarande fordringar
ett så pass rikligt utrymme, att icke blott nödiga undervisningslokaler
där funno plats utan jämväl boställsvåningar om 7 rum
med kök, tambur o. s. v., såväl för anstaltens föreståndare som för professorn
i kemisk teknologi. År 1867 inköptes af Brukssocieteten för

Tekniska Högskolan.

204

16,000 kronor den vidliggande 2,786 kv.-met, stora tomten N:o 1
i samma kvarter, hvarpå uppfördes den 1869 färdiga bergsskolan (se
sid. 30).

Ända till år 1891, alltså i 28 års tid, bibehölls den ofvannämda
anordningen. När emellertid Högskolans dåvarande föreståndare hösten
1890 lämnade sin befattning togs omedelbart hans boställsvåning i användning
för bibliotekslokaler, under det de gamla biblioteksrummen
apterades till ritsalar. Sedan det tillåtna elevantalet i första afdelningen
år 1892 höjts till 100 blef år 1893 äfven kemieprofessorn förlustig sin
boställsvåning, hvilken måste tagas i anspråk, dels för fackskolan i arkitektur,
dels för inrymmandet af åtskilliga samlingar.

Sedermera uppfördes på tomten under åren 1896—98 den genom
det ökade elevantalet, och än mera genom undervisningens stegrade behof
nödvändiggjorda byggnaden för den kemiska fackskolan. Denna
byggnad upptager ett ytinnehåll af omkr. 960 kv.-met. År 1905—06
blef en ytterliggare tillbyggnad vid högskolebyggnadens norra flygel
uppförd för att däruti inrymma materialprofningsanstalten. Denna tillbyggnad,
som innehåller en bottenvåning i fortsättning af flygelns verkstadslokaler
samt ofvanpå denna en vindsvåning, upptager en yta af
omkr. 230 kv.-met.

Härmed har i korthet omnämts samtliga de byggnader, hvilka finnas
på den nuvarande tomten. Närmare uppgifter på befintliga lokaler
lämnas i samband med redogörelserna för de olika föreslagna nybyggnaderna.
För Högskolans ändamål och uppgift, sådana dessa numera
gestalta sig, är denna tomt icke mera tillräcklig. Kommittén har redan
i det föregående, å sid. 68 o. f. utförligt framlagt de skäl, som hafva
synts afgörande för anskaffande af en ny tomt. Till hvad där blifvit
anfördt må här några få ord tilläggas.

År 1859, då den nuvarande tomten inköptes, var hela antalet elever
vid läroverket 93, och man tänkte sig vid dess bebyggande ett framtida
maximiantal af 200. Det föreliggande förslaget, vid hvilkets uppgörande,
med stöd af senare årens erfarenhet, ett elevantal af omkr. 1,100 blifvit
lagdt till grund, betingar naturligtvis, redan till följd häraf, ett betydligt
ökadt utrymme. Emellertid är det, såsom förut flerstädes framhållits
och såsom i det följande skall för enhvar af de särskilda institutionerna
närmare påvisas, ingalunda blott det ökade elevantalet, som
härvid ogjort sig gällande utan äfven, och företrädesvis, undervisningens
kraf. Ä ena sidan hafva nya undervisningsämnen tillkommit samt nya
grenar af äldre utvecklats. Å andra sidan, och framför allt, hafva laboratoriearbeten
inom vidt skilda delar af undervisningen erhållit en be -

Byggnader,

205

tydelse, som var fullkomligt oanad vid den tid då den nuvarande Högskolan
uppfördes, och de af sådana arbeten betingade utrymmen äro
mycket afsevärda. Till dessa förhållanden har kommittén sökt taga
hänsyn vid uppgörandet af sitt förslag till nybyggnader för Högskolan.

Sammanlagda bebyggda ytan på Högskolans nuvarande tomt utgör,
frånsedt materialprofningsanstalten, omkring 3,400 kv.-m. De institutioner,
som af kommittén ansetts nödvändiga vid en utvidgning åt Högskolan
och hvilka därför i det följande föreslagits med de i Bil. Ditt. D
angifna lokalerna, upptaga enligt de uppgjorda planerna, Pl. III—XI,
följande tomtareal:

Hufvudbyggnaden 9,150 kv.-met.,

Byggnad för Fysik och Elektroteknik 2,460 kv.-met.,

Maskinlaboratorium 3,170 kv.-met.,

Byggnad för Kemi 1,760 kv.-met.,

Byggnad för Bergsvetenskap 2,210 kv.-met.,

Byggnad för Centraluppvärmning 315 kv.-met.

Härtill komma:

ett mindre, geodetiskt observatorium, en intendentbostad samt en mindre paviljong
för magnetometriska mätningar, med resp. 26, 160 och 56 kv.-met.
grundyta.

Det sammanlagda ytinnehållet för dessa föreslagna nybyggnader utgör
således 19,307 kv.-met. Lägges härtill behöflig! fritt utrymme omkring
de olika byggnaderna, såväl med hänsyn till nödig dager som till framtida
utvecklingsmöjligheter, så kommer man till en erforderlig tomtareal,
hvilken högst väsentligt öfverstiger det ytinnehåll af 12,306 kv.-m., som
Högskolans och bergsskolans nuvarande tomter tillsammantagna erbjuda.

Sedan kommitterade sålunda öfvertyga! sig om, att en ny tomt
vore för anstaltens tidsenliga utvidgning nödvändig, ställde sig såsom
närmaste uppgift att finna en lämplig sådan. De fordringar, som i
främsta rummet synas böra uppställas på en byggnadsplats för Tekniska
Högskolans institutioner äro:

att den har tillräckligt utrymme, äfven med hänsyn till framtida
utvidgningar; att dess läge är hygieniskt tillfredsställande och dessutom
så fritt och öppet, att inga höga närliggande byggnader må kunna, nu
eller framdeles, inkräkta på tillgången till riklig dager i anstaltens lokaler;
att grunden är af sådan beskaffenhet, att dyrbarare grundläggningsarbeten
ej behöfva vidtagas och att, med hänsyn till vissa laboratoriearbeten,
skakningar från gatu- och annan trafik i möjligaste mån må
kunna undvikas; att den icke ligger allt för långt från stadens bebyggda

206

Tekniska Högskolan.

delar, hvilket skulle vålla svårigheter med hänsyn till de studerandes
bostadsförhållanden, och slutligen att statsverket icke behöfver vidkännas
särskildt stora kostnader för densamma.

En tomtplats, som torde uppfylla dessa fordringar, anser sig kommittén
hafva funnit uti den platå, som är belägen å norra Djurgårdens
mark, nordnordvest om Sofiahemmet, och som begränsas, i väster af
Riksmarskalksvägen, i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen,
se Pl. 1 och Pl. II. I söder gränsar området delvis till den
plats, som föreslagits för det nya Allmänna Barnbördshuset, och gränslinjen
mellan dessa båda områden tänkes omreglerad i enlighet med den
streckade linjen på Pl. I och II, enär eljest en förskjutning af Högskolans
föreslagna nybyggnader mot norr blefve behöflig, hvilken skulle öka
kostnaden för erforderliga planerings- och sprängningsarbeten på den af
berg bestående grunden.

Enligt från Riksmarskalksämbetet benäget lämnadt meddelande är
nämda af kommittén föreslagna område ännu icke afsedt för något annat
ändamål.

På detta område, hvars höjd å den för de föreslagna större byggnaderna
begränsade platsen, växlar mellan 30 och 41 meter öfver Stockholms
slusströskel, skulle de olika institutionerna anordnas, på sätt å
Pl. I och II samt i arkitektens byggnadsbeskrifning, Bil. Litt. Cx., närmare
angifves. Hufvudbyggnaden, liggande på en höjd af 38 meter
öfver slusströskeln, jämte byggnaden för bergsvetenskap i öster, byggnaden
för kemi i väster och maskinlaboratoriet i norr innesluta en större
gårdsplan. Sydost om hufvudbyggnaden, på en höjd af 39 meter öfver
slusströskeln tänkes byggnaden för fysik och elektroteknik förlagd. De
mindre byggnaderna, ångpannehuset, observatoriet och intendentbostaden
ligga med hänsyn till sina särskilda ändamål spridda på området,
observatoriet på dess högsta plats, 45 meter öfver slusströskeln, ångpannehuset
på dess lägsta, 24 meter öfver slusströskeln. Paviljongen
för magnetometri har, för att erhålla en åtminstone i möjligaste mån
magnetiskt neutral plats, blifvit förlagd omkring 300 meter östligt från
byggnaden för fysik och elektroteknik.

Den hufvudsakliga uppfartsvägen till anläggningen tänkes gå från
V alhall avägen förbi nuvarande Hofj ägarebostället och uppför Bergsvägen
samt mynnande ut framför hufvudbyggnadens södra fasad i en större
förgård. Därjämte tänkas mindre körvägar till byggnaderna utgå från
Riksmarskalksvägen, Margaretavägen och från skärningen mellan denna
senare och Mellanvägen.

Beträffande slutligen det belopp, som torde kunde betingas vid

Hufvudbyggnaden.

207

försäljning af Högskolans nuvarande tomter, hafva kommitterade inhämtat
upplysningar från sakkunnigt håll, nämligen stadsingenjören
Herman Ygberg och direktören i fastighetsbolaget Drott C. O. T. Ortenblad,
och få härutinnan hänvisa till Bil. Litt. B., utaf hvilken framgår, att närvarande
värdet af båda tomterna tillsammans, oafsedt diirå befintliga
byggnader, kan uppskattas till 1,940,000 kronor samt att tomterna med
därå befintliga byggnader representera ett värde af 2,200,000 kronor.
Den mark, på hvilken Högskolans byggnader stå, är alltså f. n. värd omkring
trettio gånger det sammanlagda belopp, 66,000 kr., för hvilket de
båda tomterna inköptes åren 1859 och 1867. Försäljningssumman för
mark och byggnader tillsammans öfverskrider med 1 million kronor hela
den summa", af 1,200,000 kr., hvilken allt sedan den nuvarande högskolebyggnadens
tillkomst hittills för byggnader, utrustning och inventarier
af Riksdagen anvisats.

Hufvudbyggnaden, Pl. IIIi—Pl. III«.

Tekniska Högskolans blifvande hufvudbyggnad, enligt kommitténs
förslag, utgör i hufvudsak en rektangel af 116 meters yttre längd och
80 meters yttre bredd. Rektangelns längdriktning är ungefär i norr till
söder. Hufvudfasaden på byggnadens södra kortsida markeras af ett 4,2
meter framspringande 61 meter bredt midtparti, till hvars tre ingångar leda,
dels en 15 meter bred fritrappa, dels från båda sidor uppstigande
appareljer. Byggnaden har öfver hällar en, som innehåller kanaler för ledningar,
en jordvåning, hvilken på grund af terrängens sluttning endast
delvis låter sig användas till undervisnings- och dithörande lokaler, däröfver
en bottenvåning samt tvä öfre våningar. Enär jordvåningens fönstergluggar
på hufvudfasaden äro anbragta i sockelmuren, så visar byggnaden
på denna sida endast tre våningar öfver sockeln, men på motsatta
norra sidan fyra våningar. Våningarnas invändiga höjd från golf till
tak är 4 meter.

Beträffande plananordningen för de olika våningarna har man såsom
rättesnöre fasthållit:

att alla ritsalar, för erhållandet af möjligast riklig dager, förläggas vid
de yttre murarne, under det att lärosalarna i allmänhet anordnats inuti
byggnaden med dager från där befintliga stora ljusgårdar;

att alla för allmänheten afsedda lokaler, såsom expeditionsrum,
kansli, rektors mottagningsrum, bibliotek m. m. d. förläggas möjligast
tillgängligt för utifrån kommande, alltså i bottenvåningen närmast ingången; -

208

Tekniska Högskolan.

dvåningen.

att tillträde till hvarje rit- och hörsal bör kunna ske, utan att andra
undervisningslokaler passeras;

att de genom sistnämda villkor nödvändiggjorda korridorerna erhålla
tillräcklig dager.

Vid bestämmandet af de olika ritsalarnas storlek hafva något olika beräkningsgrunder
antagits med hänsyn till olika elevafdelningars särskilda
behof. I första årskursen, för hvilken mindre ritbord äro tillräckliga, har
man, vid fönsterbelysning från en sida, antagit 5 stycken 1,2 meter långa
ritbord i bredd. I andra årskursen har under samma förhållande antagits
4 ritbord i bredd, däremot i de högre årskurserna, hvarest betydligt
större ritbord äro nödvändiga, i allmänhet endast tre, och för arkitekturfackskolans
högsta årskurser t. o. m. endast två bord i bredd. Golfytan
för hvarje ritare utgör i första årskursen omkring 3 kvadr.-met., i andra
årskursen omkring 3,9 kv.-met., för de högre årskurserna däremot i allmänhet
betydligt mera, i medeltal omkring 5 kv.-meter. Med hänvisning
i öfrigt till ritningarna, Pl. III,_8 och till arkitektens byggnads beskrifning,

Bil. Litt. Cl och D meddelas här en kortare allmän redogörelse
för de olika våningarnas föreslagna disposition.

Jordvåningen. Ingångarna till denna våning äro dels två på byggdens
norra kortsida, dels en på hvardera långsidan. Första årskursens
samtliga ritsalar äro anordnade vid de båda långsidorna, nämligen på
östra sidan 4 salar, hvardera med 35 ritplatser och en sal med 25 ritplatser
för Mi, Si och Ei, på västra sidan 2 salar, hvardera med 40 ritplatser,
för Vi och Ai samt 2 salar med resp. 25 och 35 platser för
Ki, Gi och Hi. I dessa ritsalar äro således platser beredda för ett
maximiantal af 305 elever.

Vid de yttre murarna förläggas vidare rum för undervisningsmateriel
och elevarbeten tillhörande undervisningen i beskrifvande geometri,
maskinkrokiritning och bvggnadskrokiritning, och en stor »pröfningssal»
med tillhörande rum för samlingar till den geodetiska undervisningen.
Nämda pröfningssal är afsedd för pröfning och undersökning af geodetiska
instrument samt för sådana förberedande öfningar, som eljest, utan tillgång
till dylik lokal, kunna förekomma endast under den gynnsammaste
årstiden under bar himmel. Vidare finnas här tre lärarerum samt slutligen,
intill tre af ingångarna, tre vaktmästarebostäder, hvardera med två
rum och kök; den för första vaktmästaren afsedda lägenheten bär dessutom,
i likhet med hvad f. n. är fallet, ett mindre expeditionsrum. Invid
den fjärde ingången är inrättadt ett portvaktsrum.

Inre delen af jordvåningen upptages främst af den stora, genom
byggnadens hela höjd gående, 51,5 meter långa, 18 meter breda centrala

Hufvudbyggnadeu.

209

ljusgården. Norr om denna ljusgård finnas två mindre ljusgårdar, hvardera
om 19,5 meters bredd och längd. Utrymmet mellan den stora ljusgården
och de båda mindre upptages, förutom af en 2,4 met. bred korridor,
dels af en 60 åhörare rymmande sal till föreläsningar för Va och
\r4, dels af ett tentamensrum, två rum för samlingar, ett lärarerum och
ett kapprum. Mellan de båda sistnämda ljusgårdarna, med fönster åt
hvardera sidan, är hörsalen för beskrifvande geometri med 210 åhörareplatser
jämte tillhörande lärarerum förlagd. De i våningens motparti
belägna rummen skiljas från de yttre genom 3,2 meter breda kringlöpande
korridorer, hvilka jämväl tänkas använda för planscher, skåp med
undervisningsmateriel o. s. v.

I inre delen af jordvåningen ligga vidare, på södra sidan om centralljusgården,
en gymnastik- och fäktsal jämte afklädningsrum och
duschrum. Inom elevkåren består sedan hösten 1898 en gymnastikförening,
hvars verksamhet med rätta ansetts för eleverna så nyttig, att
föreningen, för hyrandet af gymnastiklokal, med Kungl. Maj:ts medgifvande,
erhållit årliga bidrag, till en början 100 kronor, men sedan 1901
250 kronor, af Högskolans medel. Äfven i de flesta utländska tekniska
högskolor anses dylik idrott, såsom en motvikt mot ritandets ensidiga ansträngning,
böra kraftigt uppmuntras. Kommittén har nu tänkt sig, att
Högskolan skulle, genom inrättandet af ofvannämda lokaler, bereda eleverna
tillfälle att inom själfva läroverket kunna idka dessa väl behöfliga
kroppsöfningar. Invid duschrummet ligger ett rum reserveradt för bibliotekets
framtida behof.

I närheten af gymnastiksalen finnes, äfvenledes i likhet med hvad
vid utländska högskolor är fallet, en matsal med kök och källare, på det
att elever, som sådant önska, skola få tillfälle till frukostspisning m. m.,
utan att behöfva lämna läroverkets lokaler.

Slutligen äro på fyra olika ställen af korridorerna toiletter för eleverna
anordnade.

De i jordvåningen befintliga lokalerna äro således i sammandrag
följande:

9 ritsalar med platser för tillsammans 305 elever,

1 hörsal med plats för 210 åhörare,

1 » » » » 60 »

1 geodetiskt öfningsrum,

7 rum för samlingar,

5 lärarerum,

1 tentamensrum,

3 vaktmästarebostäder samt 1 portvaktsrum,

210

Tekniska Högskolan.

Botten våningen.

1 gymnastik- och fäktsal jämte duschrum,

1 matsal med kök och källare,

1 rum disponibelt för bibliotekets framtida behof, samt kapprum
och toiletter.

Bottenvåningen. Från hufvudingångarna på byggnadens södra fasad
leder en vestibul till en större hall, från hvilken åt båda sidor de 3 meter
breda hufvudtrapporna föra upp till de öfre våningarna. Omkring och i
närheten af vestibulen äro alla för allmänheten afsedda lokaler anordnade.
På högra sidan om ingången expeditionsrum med arkiv, kansli med
tambur och väntrum, rektors mottagningsrum, styrelsens rum och intendentens
rum, på vänstra sidan en portvaktslägenhet om ett rum och kök
jämte tambur samt två rum för lärarekollegiet. Midt emot vestibulens
ingångsdörrar ligga bibliotekets lokaler, bestående af tambur, expeditionsrum,
läsesal, bibliotekarierum samt bokförrådsrummen. Samtliga bibliotekslokaler
erhålla dager från ljusgårdar. I närheten af biblioteket ligger
en större sal, i hvilken man tillsvidare tänkt sig apparater, modeller
m. in. uppställda, som hufvudsakligen hafva ett historiskt intresse, och
hvilka kunna blifva af gagn vid åtskilliga teoretisk-tekniska studier.
Af dylika modeller äger Högskolan icke få, hvilka f. n., af brist på utrymme,
måste förvaras på Högskolans vind. Företrädesvis är dock nyssnämda
sal afsedd att, i den mån de historisk-tekniska samlingarna kunna erhålla
plats på annat håll, användas vid framtida utvidgning af biblioteket.

Med undantag af rummen vid hufvudfasaden och i byggnadens fyra
hörn upptagas yttersidorna liksom i jordvåningen hufvudsakligen af
ritsalar, nämligen: på västra sidan alla i andra årskursen behöfliga ritsalar
för V*, Aa, Ka, Ha och Ga; på östra sidan de för Vh och på norra sidan
de för Vs nödiga ritsalarna. Hörsalarna äro äfven här förlagda inuti
byggnaden med dager dels från centralljusgården, dels från de två
mindre ljusgårdarna. Dessa hörsalar äro tre, nämligen en med 60 åhörareplatser
för Vs och V4, en med 80 åhörareplatser för föreläsningarna
i byggnadsstatik in. in. samt en sal med dager från båda sidor, rymmande
150 åhörare, för beskrifvande maskinlära och för allmän geologi
m. in. De öfriga rummen i bottenvåningen äro lärarerum, tentamensmm
och rum för samlingar samt en sal för öfningar och samlingar i
allmän och kvartär geologi.

Yttre rummen och de inre vid ljusgårdarna anordnade rummen äro
här, liksom i den nyss beskrifna jordvåningen och i de öfre våningarna,
skilda genom kringlöpande 3,2 meter breda korridorer, hvilka erhålla dager
från ljusgårdarna. Bottenvåningens lokaler äro i sammanfattning
följande:

Hufvudbyggnaden. 211

3 expeditions- och kanslirum jämte arkiv,

1 rektorsrum,

1 styrelserum,

2 kollegie- och samtalsrum,

5 bibliotekslokaler,

1 historiskt museum,

9 ritsalar med plats för sammanlagdt 250 elever,

1 hörsal med plats för 150 åhörare,

1 )) » » » 80 »

1 » » » » 60 »

1 rum för öfningar i allm. och kvartar geologi,

6 lärarerum,

2 assistentrum,

3 tentamensrum,

11 rum för samlingar,

1 portvaktslägenhet om ett rum och kök,
toilettlokaler, tamburer, kassahvalf m. m.

Våningen 1 trappa upp. De båda hufvudtrapporna leda dels till
korridorerna mellan ytter- och innerrummen, dels till de hygieniska laboratorierna
och samlingarna vid södra fasaden, dels slutligen till läroverkets
aula, hvilken med en längd af 34,5 meter och en bredd af 14,3 meter
går ända fram till centralljusgården. Aulan, hvars höjd sträcker sig
genom tvänne våningar, erhåller dels sidodager från två ljusgårdar, dels
dager från det hvälfda glastaket. På båda sidor om aulan ligga hörsalar,
hvardera rymmande 250 åhörare, för föreläsningarna i matematik,
mekanik m. m. Väggarna mellan salarna och aulan äro afsedda att kunna
vid förekommande behof borttagas, hvarigenom aulan, som i regeln
skall kunna rymma omkring 900 personer erhåller ett ökadt utrymme
för ytterligare 600 personer. Vid särskildt högtidliga tillfällen, då icke
endast lärare och elever utan äfven personer utom läroverket här samlas,
kan sålunda plats beredas för ända till 1,500 personer.

Vid östra yttermuren äro förlagda tre ritsalar för M* hvardera rymmande
30 elever, vid västra yttermuren tre ritsalar för Ms, med samma
utrymme, samt slutligen vid norra ytterväggen två ritsalar för Ss och
S4w). Dessa senare salar äro, med hänsyn till att i nämda fackskola specialelever
till icke obetydligt antal förekomma, inrättade för 30 platser
hvardera. Mellan de båda sistnämda salarna är ett rum anordnadt för
skeppsbyggnadssamlingar. Såsom synes äro samtliga ritsalar i denna

Våningen
1 tr. npp.

*) Härtill hör dessutom en utslagsvind förlagd öfver 2:dra våningens modelleringssal.

212

Tekniska Högskolan.

Våningen
2 tr. upp.

våning afsedda för tredje och fjärde årskurserna inom maskinbyggnadsoch
skeppsbyggnadsfackskolan.

Man har här kunnat undantagsvis använda ett par ytterrum till hörsalar,
nämligen ett hörnrum vid södra fasaden med 80 åhörareplatser
för föreläsningar i matematik och mekanik m. m. för Ki, Gi, Hi ochAi,
samt vid motsatta hörnet af samma fasad en hörsal med 100 platser för
föreläsningar i vattenmotorer och värmemotorer för Es m. m.

Utom dessa två och de ofvan omnämda två hörsalarna invid aulan
äro i denna våning anordnade ytterligare två föreläsningssalar, nämligen
en säl, rymmande 120 åhörare, för ångmaskinlära och förbränningsmotorer
för Ms, M4, Ss och S* samt en hörsal, rymmande 60 åhörare, för
mekanisk teknologi m. m. för Ms och Mi. Mellan dessa båda lärosalar ligger
ett 28,5 meter långt, 11,5 meter bredt rum, hvars betydande ytinnehåll
betingas af dess ändamål att inrymma de skrymmande mekanisk-teknologiska
samlingarna, incl. textilsamlingen och till papperstillverkning
hörande samlingar. I öfrigt innehåller våningen lärare- och tentamensrum
samt rum för samlingar m. m.

Sammanfattningen af lista våningens lokaler är följande:
aula,

8 ritsalar med plats för 240 elever,

2 hörsalar med hvardera 250 åhörareplatser,

1 hörsal med plats för 120 åhörare,

1 » » )) » 100 »

1 » » » » 80 »

1 » » » » 60 »

4 tentamensrum,

4 laboratorierum för hygien,

6 lärarerum,

1 assistentrum,

11 rum för samlingar,

2 smärre materialrum m. m.

Våningen 2 trappor upp. Till denna våning, hvarest belysningen
är den gynnsammaste, har man förlagt ritsalarna för de tre högre
årskurserna af den fackskola, för hvilken ritarbetet ingår såsom den väsentligaste
delen af undervisningen, nämligen fackskolan för arkitektur.
Dess tredje och fjärde årskurser A3 och A4 hafva på östra långsidan
två ritsalar, hvilka med hänsyn till specialeleverna erhållit utrymme för
30 stora ritbord hvardera; As har på norra sidan en ritsal för likaledes
30 bord. Skild från denna säl genom ett rum för samlingar ligger
salen för frihandsteckning och ornamentsritning med plats för 40 ritbord.
Mellan två ljusgårdar ligger arkitekternas skulptur- och model -

Hufvudbyggnaden.

213

leringssal. Vid våningens västra yttersida äro ritsalarna för faekskolorna
M2, S2 och E2 förlagda, nämligen tre salar med plats i hvardera för 44
och två salar med plats för 20 elever i hvar. Slutligen äro på byggnadens
södra kortsida två ritsalar anordnade, hvardera med 40 platser
för E3 och Ei samt två smärre ritsalar med 20 platser hvardera för
samma fackskolor. Våningen, hvilken således i hufvudsak tages i anspråk
för ritsalar, innehåller endast en hörsal, nämligen den mellan
två ljusgårdar förlagda salen för föreläsningarna i läran om maskinelement
m. m. med platser för 180 åhörare.

I öfrigt innehåller denna våning, liksom de andra, åtskilliga lärareoch
tentamensrum samt rum för samlingar, spännrum för de studerandes
ritningar, äfvensom ett mindre bibliotek och ett museum för
arkitekternas särskilda behof.

2:dra våningens lokaler äro således följande:

12 ritsalar med platser för tillsammans 382 elever,

1 sal för frihands- och ornamentsteckning,

1 hörsal med 180 åhörareplatser,

1 tentamensrum,

8 lärare- och assistentrum,

8 rum för samlingar,

1 arkitekturbibliotek,

1 arkitekturmuseum,

1 rum för skulptur,

1 spännrum in. m.

Hela den nu i korthet beskrifna hufvudbyggnaden skulle således
utom öfriga omnämda lokaler komma att inrymma:

aula,

7 6 ritsalar, hvardera med platser	för	20	elever.
2 b b b	B	B	25	B
18 b b »	B	B	30	B
5 b b b	B	B	35	B
4 b BB	B	B	40	B
3 B B B	B	B	44	B
eller sammanlagdt 38 ritsalar;
1 frihandsteckningssal för	40 samt

1 modelleringssal för likaledes 40 elever.

Antalet hörsalar utgör:

3 hörsalar, hvardera med platser för 60 åhörare,

2 b b b b d 80 b

1 hörsal med plats för 100 åhörare,

Sammanfatt ning.

214

Tekniska Högskolan.

Kostnader.

Nuvarande

lokaler.

1 hörsal med plats för 120 åhörare,

1 i » » » 150 »

1 » » » » 180 »

1 » » » » 210 »

2 hörsalar, hvardera med plats för 250 åhörare, eller sammanlagdt
12 hörsalar.

Till jämförelse må nämnas att Högskolans nuvarande liufvudbyggnad
innehåller:

ritsal med plats för omkr. 90 elever,

» » » »

x> » » »

ritsalar med plats i

» 62 »

» 17 »

hvardera för 25 elever,

» » 35 »

» » 30 »

» » 12 »

» » 9 y>

eller sammanlagdt 16 ritsalar samt 1 modelleringssal med 18 platser.
Antalet hörsalar i den nuvarande byggnaden är:

3 hörsalar, hvardera med plats för omkr. 80 åhörare
och 1 hörsal med plats för 110 åhörare,
eller sammanlagdt 4 hörsalar.

Kostnaden för den föreslagna hufvudbyggnaden, hvars hela grundyta
upptager 9,150 kv.-met., utgöres enligt resp. bilagor, af följande
belopp:

Byggnadsarbetet, Bil. Litt. C, ............................................. kronor 3,502,200

Gas-, vatten- och afloppsledningar, Bil. Litt. C2............ » 79,000

Uppvärmnings- och ventilationsanordningar, Bil. Litt. U » 140,000

Inventarier och undervisningsmateriel (Bil. Litt. E.

och T.)............................................................................. » 280,500

Summa kronor 4,001,700

Byggnad för Fysik och Elektroteknik. Pl. IV,—IV,.

Den nuvarande fysiska och elektrotekniska institutionen är i hufvudsak
inrymd på nedra botten i hufvudbyggnadens södra flygel. Till den
fysiska institutionen hör en del af de rum, som förut tillhört den kemiska
institutionen, och hvilka rum blefvo disponibla när den kemiska fack -

215

Byggnad för Fysik och Elektroteknik.

skolan år 1898 fick sin egen byggnad. Det förutvarande kemielaboratoriets
lokaler omändrades då för en af Riksdagen anvisad summa åt
13,200 kronor och togos våren 1899 i bruk för fysiska och elektrotekniska
institutionerna. Den förstnämda disponerar f. n. två laboratorierum,
två rum för samlingar och preparering, ett mörkrum samt en åt
de ofvannämda föreläsningssalarna för 80 åhörare.

Till den elektrotekniska institutionen höra:

en sal för förberedande arbeten, en maskinsal, ett mellan dessa
bägge beläget rum, hvilket användes såväl till förberedande arbeten som
till vissa maskinundersökningar, en verkstadslokal samt kapp- och touettrum.
Därjämte innehåller flygelns bottenvåning ett rum för elektrotekniska
samlingar, tre lärarerum och en bostadslägenhet om ett rum
och kök för laboratorier''knärem

Sedan det här i landet, såsom i utlandet, visat sig, att elektrotekniken
vunnit en allt större betydelse, i följd hvaraf äfven antalet
af dem, som egna sig åt studiet af detta fack väsentligen ökats,
blef i stadgarna af år 1901 förordnadt om upprättande af en särskild
fackskola för elektroteknik (se sid. 38). Ehuru denna fackskolas obligatoriska
lärokurs hittills varit endast 3-årig, hafva laboratonelokalerna
ändock visat sig vara för knappa. Det har sålunda blifvit nödvändigt
att för maskinmätningar taga i anspråk källarelokaler, hviska dock icke
kunna anses för ändamålet lämpliga, dels på grund af den otilllredsställande
dagbelysningen och den rådande väggfukten och dels, i afl
synnerhet, emedan utrymmet är otillräckligt, så att endast ett tatal
laboranter kunna samtidigt sysselsättas. Äfven utrustningen motsvarar
icke det starkt ökade behofvet; strömkällorna hafva öfveranstrangts,
och maskinerna äro otillräckliga. Den ordning och den öfverskådlighet,
som böra råda i ett för undervisningsändamål afsedt laboratorium hatva
på grund af lokalernas och utrustningens bristfällighet icke kunnat nöjaktigt
iakttagas. Vissa viktiga undersökningar hafva endast ofullständigt
kunnat genomföras under det att andra, såsom exempelvis rörande trådlös
telegrafi eller rörande den för vårt land så betydelsefulla frågan om
energiöfverföring på långa afstånd, icke alls kunnat upptagas till experimentell
behandling. . , c ,

Härtill kommer att en ökning af tiden för den elektrotekniska tackskolans
lärokurs till 3 Va år redan nu blifvit af Kungl. Makt på Högskolans
underdåniga framställning medgifven och att dess framtida ytterligare oknino-,
i enlighet med kommitténs förslag, till 4 år, icke lärer kunna undvikas,
därest våra unga utgående elektriker skola kunna inhämta de förberedande

216

Tekniska Högskolan.

kunskaper, som äro nödvändiga för deras kommande verksamhet. Häraf
uppstår ytterligare ökadt lokalbehof. Slutligen har för vissa andra fackskolor,
företrädesvis den mekaniska och fackskolan för bergsvetenskap,
i följd af elektricitetens ökade insteg såsom hjälpmedel på nästan alla
områden af tekniken, behofvet af undervisningens kompletterande med
tillhörande laboratoriearbeten, speciellt i fråga om de elektriska maskinerna,
efterhand gjort sig allt mera gällande.

Äfven de nuvarande lokalerna för den fysiska institutionen hafva
visat sig otillräckliga. Laboratoriet är redan nu för trångt — detsamma är
afsedt för 20 laboranter, men måste under senare åren rymma 28 —
och särskildt är dess vetenskapliga utrustning allt för knapphändig. En
kännbar olägenhet är äfven, att den hörsal, som f. n. användes till föreläsningar
i fysik, begagnas också till andra ändamål, hvadan apparater
o. d. måste ställas upp omedelbart före föreläsningen och borttagas genast
efter densamma, under det att det dock ofta vore nödvändigt, att
dessa apparater kunde kvarstå orubbade någon längre tid.

Alla dessa nu påpekade omständigheter göra en afsevärd ökning af
lokaler och utrustning för de elektrotekniska och fysiska institutionerna
erforderlig redan under närvarande förhållanden och med nuvarande
. elevantal. Så mycket oundgängligare blifver då en väsentlig utvidgning
i alla afseenden vid det betydligt ökade elevantal, hvilket
kommittén lagt till grund för sitt förslag/

Härvid har kommittén tänkt sig den fysiska och elektrotekniska
institutionen inrymda i en särskild, fristående byggnad. Härigenom
kunna nämligen i möjligaste mån ernås den isolering och den vibrationsfrihet,
hvilka äro viktiga önskemål och ofta oundgängliga villkor
vid utförandet af fysiska och elektriska mätningar, undersökningar och
experiment.

Kommittén har äfven tagit under öfvervägande, huruvida icke med
hänsyn till isoleringen det skulle vara lämpligast att skilja de båda institutionerna,
och för hvar och en af dem uppföra en särskild byggnad.
Efter åtskilliga undersökningar och efter inhämtande äfven af utomstående
erfarne vetenskapsmäns åsikt i frågan har kommittén emellertid funnit
fördelarna af en sådan anordning icke uppväga de ökade byggnadskostnader,
som däraf skulle betingas. Dock böra de båda institutionernas
laboratorier, därest de, såsom i föreliggande förslag, skola inrymmas i en
gemensam byggnad, anordnas fullständigt isolerade och oberoende af
hvarandra. Denna regel har, såsom nedan visas, blifvit vid planernas
upprättande iakttagen.

Byggnad för Fysik och Elektroteknik. 217

Den föreslagna byggnaden för fysik och elektroteknik, 1*1. IV,—IV*
utgöres af ett rektangulärt, 50,5 meter långt, 36,5 meter bredt motparti,
hvilket på båda sidor flankeras af 18,5 meter långa, 14,7 meter breda flygelbyggnader.
Densamma har tre våningar om 4 meters höjd. Hufvudingången
är på fasadens midt, därjämte finnas på öfriga sidor ocli på
flyglarna ingångar, från hvilka senare trappor föra upp till de öfre
våningarna. Utom dessa trappor finnas ytterligare två inuti byggnaden
belägna. Åtskilliga inre rum, kapprum, korridorer m. m. erhålla dager
från en 15 meter lång, 10 meter bred ljusgård.

Den ofvan omnämda isoleringen mellan den elektrotekniska och
den fysiska institutionen är ernådd genom att den senare är förlagd till
vänster om hufvudingången och medelst dubbla murar skild från den
öfriga delen af byggnaden.

Till bottenvåningen äro alla sådana lokaler förlagda, i hvilka precisionsarbeten
skola företagas, och där således vibrationer i möjligaste mån
böra undvikas. De för den fysiska institutionen afsedda rummen äro,
jämte tre laboratorierum, ett ackumulatorrum, ett maskinrum, ett assistentrum
och en verkstad. Till den elektrotekniska institutionen höra: ett precisionsrum,
ett ackumulatorrum, ett kopplings- och omformningsrum, ett
packrum, en grofverkstad, en finverkstad, ett rum för kabelmätning, ett
högspänningsrum, ett mindre, kemiskt laboratorium, två assistentrum,
ett mörkrum samt tre mindre rum för själfständiga studier och vetenskapliga
specialarbeten.

Till byggnadens östra kortsida är den 19,3 meter långa, 15,3 meter
breda maskinsalen förlagd, hvilken upptager två våningars höjd och i
hvilken motorer, generatorer och transformatorer in. in. skola uppställas.

Utom dessa lokaler samt kapprum och toiletter innehåller bottenvåningen
tre bostadslägenheter för institutionernas tre laboratorietjänare.
Dessa lägenheter utgöras hvardera af två rum med kök och tambur.

Första våningen innehåller de för allmänna öfningar afsedda laboratorielokalerna.
Det fysiska laboratoriet är fördeladt på tre rum, hvarjämte
här finnas tre förrådsrum, ett mörkrum och ett assistentrum. Den
elektrotekniska institutionen har ett laboratorium fördeladt på sex rum.
I öfrigt innehåller våningen laboratorier för de båda professorerna, assistentrum,
två biblioteksrum, två rum för undervisningsmateriel, samlingar
och planscher, en mindre ritsal för institutionens särskilda behof — fackskolans
egentliga ritsalar äro förlagda till hufvudbyggnaden — samt kappoch
toilettrum.

Till andra våningen äro nödiga hörsalar jämte tillhörande preparationsförlagda.
I norra flygelbyggnaden ligger hörsalen för fysik, afsedd

Botten våningen.

Forsta

v&ningcn.

Andra

våningen.

ruin

218

Tekniska Högskolan.

Utrustning.

att rymma hela första årskursen, i södra flygeln hörsalen för elektroteknik,
hufvudsakligen afsedd för de elever, som icke tillhöra den elektrotekniska
fackskolan. I dessa salar skola jämväl hållas föreläsningar för
ett större antal åhörare i åtskilliga andra ämnen såsom industriell ekonomi
och statskunskap, materiallära m. m. Två andra mindre hörsalar
jämte preparationsrum äro afsedda för den elektrotekniska fackskolans
andra, tredje och fjärde årskurser. Vidare upptager våningen ett rum
för fotometriska arbeten, två ledningslaboratorier, ett lärarerum, ett tentamensrum,
ett assistentrum, sju rum för samlingar samt nödiga kappoch
toilettrum.

Beträffande den föreslagna utrustningen af det elektrotekniska laboratoriet,
se Bil. Litt. F, bär man särskild! tagit hänsyn till önskvärdheten af, att eleverna
inom fackskolan för elektroteknik blifva satta i tillfälle att utföra såväl rent
tekniska som äfven teknisk-vetenskapliga mätningar och undersökningar
på elektriska maskiner, apparater och ledningar. Till de förra höra t. ex.
vanlig programenlig uppmätning och bestämning af verkningsgrad, spänningsfall,
effektfaktor, temperaturstegring m. m. å maskiner och transformatorer;
till de senare exempelvis undersökning och bestämning af
läckning och spridning hos maskiner, kurvformer för växelströmmar,
kommuteringsförlopp hos likströmsmaskiner, villkor för paralleldrift mellan
växelströmsmaskiner m. m., inverkan af fördelad själfinduktion och kapacitet
hos lindningar, luftledningar och jordkablar, villkoren för ett
ändamålsenligt fungerande af säkerhetsapparater, afstängare, åskledare
och andra öfverspänningsskyddsapparater m. m. Därjämte böra eleverna
hafva tillfälle att utföra en del arbeten, som hafva mer direkt samband
med den teoretiska elektricitetsläran, såsom rörande elektriska svängningar
och vågor, trådlös telegrafi och telefoni m. m.

Hvad den kvalitativa sidan af laborationsmaterielen beträffar bör
man jämväl, och särskildt i fråga om den maskinella delen däraf,
tillse att i möjligaste mån modern och tekniskt användbar materiel
kommer till användning. Det måste nämligen anses vara af stor vikt,
att den studerande icke blott har maskiner och apparater till sitt förfogande,
på hvilka visserligen vissa mätningar och öfningar kunna
utföras, utan att han därjämte vid dessa mätningar och i samband därmed
stående beräkningar får en riktig uppfattning om, huru ifrågavarande
maskiner och apparater äro på bästa och mest ekonomiska och
rationella sätt beräknade och utförda.

Med afseende på utrustningen af den fysiska institutionen hänvisas
till Bil. Litt. G.

Maskiiilaboratorium.

219

Kostnaden för nybyggnaden, hvars grundyta upptager 2,400 kv.-met.,
utgöres af följande belopp:

Byggnadsarbetet, Bil. lutt. C, ..............................

Gas-, vatten- och afloppsledningen, Bil. Litt. C2.

Den elektrotekniska utrustningen, Bil. Litt. F ....

» fysiska » , » »G ....

Uppvärmnings- och ventilationsanordningar, Bil.

Inventarier in. in.. Bil. Litt. E

Summa kronor 980,925

............ kronor

............ »

Litt. U »
............ )>

742,680

28,500

97,345

10,000

38,000

64,400

Maskinlaboratorium. Pl. V—V*.

Då uppförandet och en någorlunda fullständig utrustning af ett tidsenligt
maskinlaboratorium äro förknippade med betydande kostnader,
och då f. n. endast mycket primitiva anordningar i detta hänseende
finnas vid Högskolan, torde en närmare motivering och redogörelse för
hithörande förhållanden vara påkallad.

Redan 1868 inrättades vid Munchens tekniska högskola ett mekanisk-tekniskt
laboratorium, hvilket genom sina hållfasthetsundersökningar
blef epokgörande och föranledde upprättandet af liknande anstalter
vid åtskilliga andra högskolor. Men först genom senare impulser
från Amerika blef intresset för maskinlaboratorier och förståelsen af deras
betydelse för undervisningen mera allmän i Europa. Allt sedan Chicagontäta
11 ningen 1893, då de vid amerikanska tekniska högskolor vunna, i
så väl praktiskt som teoretiskt hänseende synnerligen beaktansvärda resultaten
af arbeten inom de vid dem i stor stil upprättade omfattande
maskinlaboratorierna blefvo bekanta, har vid utlandets tekniska högskolor
en oafbruten och intensiv sträfvan gjort sig gällande, att tillägna
sig de betydande fördelar dylika laboratorier erbjuda den tekniska
undervisningen.

Hvad vårt eget land beträffar, hafva de experimentella undersökningarna
inom det mekaniska området gamla och ärorika anor. Redan för
två hundra år sedan intog Sverige på detta område en så framskjuten
ställning genom Christoffer Polhems ingripande och fruktbärande verksamhet,
att ett motstycke vid denna tid knappast gafs i något annat
land. År 1697 upprättade Polhem den anstalt, som erhöll namnet »Labo -

Kostnader.

220

Tekniska Högskolan.

ratorium mechanicum», och som i viss mån kan betecknas såsom det
egentliga ursprunget till vårt tekniska undervisningsväsende. Den år
1798 inrättade »mekaniska skolan» (se sid. 25) fick nämligen under sin
vård den Polhemska samlingen, hvilken hölls för allmänheten tillgänglig
vissa dagar i veckan, då föreståndaren jämte stipendiater visade och förklarade
dess modeller.

Äfven långt efter nämda tidpunkt hafva de mekaniska undersökningarna,
t. ex. af K. Styffe in. fl., gifvit såväl vetenskapliga som
praktiska resultat, hvilka varit hedrande för vårt land och väckt berättigad
uppmärksamhet långt utom Sveriges gränser.

Emellertid har vår tekniska högskola under senare årtionden på
grund af bristande medel kommit att i detta hänseende stå tillbaka i
jämförelse med högskolorna, äfven i länder, hvilka icke äga större ekonomiska
resurser än vårt, eller för hvilka de experimentella undersökningarna
icke äro af större betydelse än för oss. Kommittén vill i
afseende härpå hänvisa till åtskilliga nedan anförda exempel å sid. 243.

Till belysande af några bland de många olika områden, på hvilka
ett vid vår tekniska högskola inrättadt laboratorium skulle kunna framgångsrikt
verka, må följande framhållas.

Den rikedom på vattenfall, som förefinnes i vårt land torde icke
kunna komma till en tillräckligt fördelaktig användning med mindre än
att möjlighet beredes till utförande af vetenskapligt ordnade experimentella
undersökningar öfver en hel del detaljer, som utöfva afsevärdt inflytande
på tillgodogörandet af fallande vattens energi. Den praktiska
betydelsen af dessa utredningar är så stor, att redan vinnandet af visshet
om några få hithörande detaljer kan vid planerandet af nya vattenmotoranläggningar
gifva anledning till förbättringar af den vikt, att
kostnaden för den del af maskinlaboratoriet, inom hvilken dylika undersökningar
utföras, genom dem blifver inom kort till fullo, om än indirekt,
ersatt. Och lika väl som det för ett mera fullständigt utnyttjande
af landets vattenfall är nödvändigt, att å de respektive orterna vidtaga
ganska omfattande regleringsarbeten, lika angeläget är det att genom
experimentella undersökningar vinna nödig kontroll på de data, som
måste läggas till grund för förbättringar i ett eller annat afseende beträffande
vattenmotorers konstruktion.

Storleken af de kvantiteter bränsle, som årligen förbrukas inom vårt
land för driften af värmemotorer och för en mängd andra ändamål är
så betydande, och nödvändigheten att bland tekniker utbreda vidgad kunskap
om en ekonomisk bränsleförbrukning så stor, att de härvid ifråga -

Maskinlaboratorium

221

kommande experimenten på ett värmetekniskt laboratorium skulle mera
än väl uppväga kostnaden för den hithörande afdelningen af laboratoriet.

Viktiga för vår maskinindustri äro äfven experimentella undersökningar
beträffande den mekaniska energiomsättningen i maskiner,
såsom biåsmaskiner, kompressorer, smidesmaskiner in. fl. samt i uppfordringsmaskiner
för fasta och flytande ämnen, verktygsmaskiner, transmissioner
och andra mekaniska anordningar. Sammalunda är förhållandet
med undersökningar beträffande materialiers hållfasthet, smörjmedels
beskaffenhet samt kontroll och justering af mätningsinstrument och apparater
in. in. _ .

I väg- och vattenbyggnadslaboratoriet, för hvilket förebilder finnas
uti Berlin, Dresden, Karlsruhe, Stuttgart in. fl. städer, skola undersökningar
företagas rörande jordtryck, stödjemurar, sten- och betonghvalf,
stångsystem, lageranordningar, nitförband samt rörande de viktiga frågorna
om vattnets strömning i kanaler och lucköppningar m. in.

Om sålunda inrättandet af ett väl utrustadt maskinlaboratorium vid
Tekniska Högskolan enligt kommitténs mening torde blifva af eminent
praktisk-vetenskaplig nytta för den svenska industrien, så är dess omedelbara
värde icke mindre med hänsyn till de studerande och till den tekniska
undervisningen. Fördelen för de studerande, att redan vid Högskolan
erhålla undervisning om och själfva få utföra hithörande praktiska
och teknisk-vetenskapliga undersökningar ligger dels däri, att de
redan under studietiden få en praktisk syn på tingen vid granskningen
af de färdiga maskinerna, såväl i deras minsta detaljer som ihopsatta
och i gång, dels däri, att deras förmåga att iakttaga och bedöma färdiga
maskiner uppöfvas och utvecklas, enär försöksmaskinerna äro så inrättade,
att felaktigheter af olika slag, som å mindre väl konstruerade maskiner
ofta förekomma, å dem kunna med konst åstadkommas och deras
verkan studeras. För den blifvande maskiningenjören är det icke nog,
att kunna nöjaktigt konstruera en maskin; han måste äfven kunna
undersöka i hvad mån densamma motsvarar de fordringar, som med fog
kunna därpå ställas. Endast genom val genomtänkta och noggrannt
utförda teknisk-vetenskapliga försök blifver detta möjligt, och först på
grund af de därvid vunna resultaten kunna de förändringar vidtagas,
som skola bringa maskinen till större fullkomlighet.

Hvad beträffar undervisningen i mekanisk teknologi, så torde ligga
i öppen dag, att enbart bokliga studier i ett sådant rent praktiskt
ämne hvarken kunna i tillräcklig grad intressera eleverna eller medföra
åsyftadt gagn; endast genom åtföljande laboratoriearbeten kan detta

222

Tekniska Högskolan.

Jordvåningen

Hufvud våningen.

mål vinnas. Samtliga studerande tillhörande grupperna Ma, K3 och
M( böra därför deltaga uti laborationsöfningar, såväl inom metallbearbetningens
som pappers- och textilindustriens område. Särskildt böra de
studerande tillhörande gruppen M„ hvilka speciellt skola ägna sig åt
mekanisk fabriksindustri, få tillfälle att företaga mera omfattande öfningar
genom anställande af smides- och pressningsförsök, undersökning och
profning af verktygsstål på mekanisk väg, härdnings- och anlöpningsprol,
försök rörande skärningsmotstånd in. in.

Af det. ofvanstående framgår, att, om än det föreslagna maskinlaboratoriet
i första rummet kommer den mekaniska fackskolan till godo,
äfven eleverna inom öfriga fackskolor komma att åtnjuta fördelarna af
arbetet på laboratoriets olika afdelningar.

Kommittén öfvergår nu till en redogörelse öfver plananordningen
af den byggnad Pl. V,—V4, hvilken enligt föreliggande förslag skall
rymma Högskolans maskinlaboratorium.

Jordvåningen, Pl. V,, upptager fundamenten för de i hufvudvåningen
uppställda, ångmaskinerna och förbränningsmotorerna m. m. Därjämte
innehåller våningen en reparationsverkstad, ett häjarrum, en smedja med
kölrum, rum för. gasanalysers verkställande och ett rum för maskinisten.
I byggnadens midt ligger ångpannerummet, som upptager två våningars
höjd och hvars rökkanaler inmynna i en utanför byggnaden uppförd
skorsten. En säl för hållfasthetsprof genomgår likaledes såväl jordvåningen
som hufvudvåningen. V idare finnas här fyra förrådsrum, fyra lärarerum
samt kapprum. I byggnadens ena hörn är plats anordnad för ett mindre
gasverk.

\ id byggnadens östra sida är det hydrauliska laboratoriet beläget
med dess 35 meter langa vattenränna och dess hela byggnadens höjd
genomgående, vattentorn, samt på motsatta västra sidan väg- och vattenbyggnad
slaboratoriet med dess 50 meter långa, 3 meter breda och 1,5 meter
djupa, vattenränna. För att denna ränna skall kunna användas med större
eller mindre vattendjup, utan att vatten behöfver bortspillas, är vid dess
sida anordnad en större vattencistern. Därjämte finnes här rum för det till
åstadkommande af strömning nödvändiga pumpverket. Den egentliga laboratorielokalen
för väg- och vattenbyggnadsöfningarna utgöres af ett vid
rännans ena ända beläget rum, å hvars golf skola anbringas vederlag
och pelare för försök med hvalf- och bjälkbärverk, lager in. m.

Hufvudvåningen, Pl. V2, upptager, utom öfre delarna af ångpannerummet
och rummet för hållfasthetsprof, de tre salarna för ångmaskiner,
för maskinelement och transmissioner samt för förbränningsmotorer, hvilkas

Maskinlaboratorium.

223

fundament genomgå jordvåningen. Dessutom äro hår belägna salen
för vattenmotorer och pumpar, rum för kompressorer och ventilatorer, för
verktygsmaskiner, för pyrometrar och indikatorer, en mindre ritsal, lärarerum,
kapprum in. m.

Till våningen två trappor upp, Pl. V3, äro förlagda ett rum för
cementpr öfning ar, en ritsal samt byggnadens enda hörsal. Därjämte
finnas här lärarerum och kapprum.

I omedelbar närhet af maskinlaboratoriet föreslås en mindre byggnad
om 19,5 meters längd och 11,8 meters bredd för tjänstepersonalens bostadslägenheter.
I jordvåningen skulle inrymmas två boställen, hvardera
om två rum och kök för en vaktmästare och en reparatör; i hufvudvåningen
två bostäder, hvardera om två rum och kök för två vaktmästare.
Slutligen skulle öfverstå våningen innehålla likaledes två
boställslägenheter, den ena med tre rum och kök för förste maskinisten,
den andra med två rum och kök för andre maskinisten.

Kostnaderna för maskinlaboratoriet, hvars grundyta upptager 3,170
kv.-met., utgöras af följande belopp:

Byggnadsarbetet, Bil. Litt Ct............................................... kronor

Gas-, vatten- och afloppsledningar, Bil. Litt. C2 _......... »

Uppvärmnings- och ventilationsanordningar, Bil. Litt. U »

Inventarier m. in., Bil. Litt. E................................

Utrustning af den hydrauliska och bergsmekaniska af delningen,

Bil. Litt. H................................................ *

Utrustning af materialprofningsafdelningen, Bil. Litt. I. »

Apparater för profningar befräffande maskinelement,

Bil. Litt. K ........................................................■;.......;....... ^

Utrustning af den värmetekniska afdelningen, Bil. Litt. L »

» » reparationsverkstaden, Bil. Litt. M.......... »

» » mekanisk-teknologiska afdelningen, Bil.

Litt. N.........................................-.........•••• ®

)) » väg- och vattenbyggnadslaboratoriet, Bil. .

Litt. O........................................................ »

Summa kronor 1,135,175

624,360

18.500

30.000
31,600

106,200

33,550

17.500
232,300

11,165

12.000
18,000

Våningen
två tr. upp.

Kostnader.

Nuvarande

byggnad.

Nybyggnad.

224

Tekniska Högskolan.

Byggnad för Kemi, Pl. VI—VI3.

Den nuvarande kemiska byggnaden vid Tekniska Högskolan är, såsom
redan a sid. 204 blifvit nämdt, för icke länge sedan uppförd, i det densamma
togs i användning höstterminen 1898. Denna byggnad var, då
planerna för densamma uppgjordes, afsedd att inrymma:

laboratorium för allmän kemi för andra årskursens kemister samt
andra och tredje årskursens bergselever;

kemisk-tekniskt laboratorium för Ka;

zymotekniskt laboratorium;

mineralogisk-geologiska samlings- och öfningsrum;

en hörsal för 120 elever med tillhörande preparationsrum och rum
för kemisk-tekniska samlingar;

laboratorietjänare- och eldarebostäder, källare- och förrådsrum.

Dessutom har i byggnaden inrymts ett provisoriskt elektrokemiskt
laboratorium i tvänne rum, som egentligen voro afsedda att tillhöra det
kemisk-tekniska laboratoriet; ett mindre rum i laboratoriet för allmän
kemi. har upplåtits till samlingar i teknisk hygien. Ett af rummen för
de mineralogiska samlingarna har äfven användts för föreläsningar.

Denna byggnad, som uppfördes efter omsorgsfullt utarbetade och
genomtänkta planer, torde visserligen vara mindre dyrbar än motsvarande
institutioner vid flere utländska högskolor, men har dock
visat sig särdeles ändamålsenlig och torde kunna sägas uppfylla rimliga
anspråk, både med afseende på inredning och utrymme, för de ändamål,
för hvilka den ursprungligen var afsedd.

Kommittén har med hänsyn härtill ansett det önskligt att äfven
den nya byggnaden i tillämpliga delar, anordnas efter mönster af den
nuvarande.

De lokaler, som skola inrymmas i den föreslagna nybyggnaden, hafva
samtliga sin motsvarighet i den nuvarande byggnaden, med undantag af
ett laboratorium för första årsafdelningen samt ett elektrokemiskt laboratorium,
hvilka äro nya. De mineralogisk-geologiska samlingarna, hvilka
f. n. hafva . sin plats i den kemiska fackskolans byggnad, hafva tänkts
förflyttade till byggnaden för bergsvetenskap. (Se sid. 234).

Första af delningens laboratorium. För lista årsafdelningen har man
tänkt sig laborationsöfningarna ordnade sålunda, att eleverna fördelas i
6 grupper, hvardera med omkr. 50 studerande, hvarigenom endast ett
laboratorium med 50 arbetsplatser blefve tillräckligt. Hvarje elev skulle

225

Byggnad för Kemi.

nämligen här i medeltal arbeta endast 1 gång i veckan, och man skalle
på så sätt kunna bereda det stora antalet elever tillfälle till öfningar i
ett laboratorium af relativt inskränkt omfång.

Förbrukade utensilier af glas, porslin, o. s. v. böra af eleverna ersättas,
såsom vanligt, och torde det vara af särskild vikt att å lista afdelningens
laboratorium bibehålla denna princip, då dess elever äro minst
öfvade och en- ersättningsfri upplåtelse af utensilier här säkert skulle
vålla betydande utgifter. Att åt hvar och en af de 300 eleverna upplåta
ett eget skåp, till förvaring af utensilier skulle emellertid medföra ett
betydligt ökadt utrymme enkom för detta behof, och har man därför
tänkt sig att 2 elever tillsammans skulle kunna disponera ett förvaringsskåp.

Laboratoriet är föreslaget att bestå af en större och en mindre sal
med tillhörande syntesrum m. m. Inredning och utrustning äro beräknade
med hänsyn till beskaffenheten af de öfningar, som å laboratoriet
skola utföras. (Bil. Litt. E och Pi.)

Andra afdelningens laboratorium. (Laboratorium för kvalitativ analys
och organisk kemi.)

Å detta laboratorium, hvilket har sin motsvarighet i den nuvarande
byggnaden, skulle bergsskoleeleverna och kemiska fackskolans elever
genomgå öfningar i kvalitativ och kvantitativ analys och, beträffande Ah,
äfven i organisk kemi, under loppet af ett år. Då hvarje studerande här
skulle komma att arbeta under ett ansenligt antal veckotimmar och äfven
under annan arbetstid, än den på timplanen upptagna, så måste å detta
laboratorium, i likhet med hvad hittills varit fallet vid Högskolan och väl
äfven öfverallt annorstädes, hvarje elev disponera en egen arbetsplats.
Härför erfordras med hänsyn till möjliga specialelever omkring 60 arbetsplatser.
Det nuvarande laboratoriet för samma ändamål (»allmänt kemiska
laboratoriet») har 40 arbetsplatser, och det nya laboratoriet är planlagdt
i enlighet med detta, men med c:a 1 1 2 gång så stort utrymme,
motsvarande ökningen i elevantal. Härtill komma ett par rum för
specialarbeten, något som äfven på denna institution torde böra förutses.

Kemisk-tekniskt laboratorium. Detta laboratorium, hvilket har sin
motsvarighet i den nuvarande byggnaden, är afsedt för öfningar i kvantitativ
analys, öfningar och specialarbeten i kemisk teknologi m. m. med
plats för 25 elever i Ka jämte ytterligare 8 å 10 elever i K*.

Elektrokemisk laboratorium. En väsentlig nyhet i det föreliggande förslaget
är inrättandet af ett fullständigt tidsenligt elektrokemiskt laboratorium.
Vid den tidpunkt då den nuvarande kemiska byggnaden uppfördes
hade den elektrokemiska industrien ännu icke vunnit någon större betydelse,

226

Tekniska Högskolan.

åtminstone icke för vårt land. Början härtill inträffade nämligen ungefär
samtidigt som medlen till denna byggnad af Riksdagen beviljades, år 1895.
Något elektrokemiskt laboratorium hade därföre vid uppgörandet af planerna
icke förutsetts. Emellertid blef det redan vid inflyttandet i den
nya byggnaden år 1898 nödvändigt att däri inrätta ett provisoriskt
elektrokemiskt laboratorium, och inreddes för detta ändamål tvänne till
kemisk-tekniska laboratoriet hörande rum, i hvilka det elektrokemiska
laboratoriet allt sedan dess varit inrymdt.

I dessa rum hafva öfningar för kemister och bergselever, fördelade i
grupper, nödtorfteligen kunnat ega rum. Dessutom hafva, i den mån förhållandena
medgifvit, tekniska och vetenskapliga undersökningar på elektrokemiens
område af olika personer utförts, men å andra sidan hafva
talrika framställningar från tillfälliga och andra elever om tillfälle till
grundligare utbildning genom öfningar i detta fack eller till specialundersökningar
måst afslås med hänsyn till laboratoriets ringa utrymme
och klena utrustning.

Nödvändigheten af att ett tillfredsställande elektrokemiskt laboratorium
inrättas vid Tekniska Högskolan framgår äfven af en jämförelse
med förhållandena i andra länder. I Tyskland hafva elektrokemiska laboratorier
med god utrustning inrättats vid samtliga 10 tekniska högskolor,
och i Schweiz är sedan c:a 10 år tillbaka ett väl utrustadt elektrokemiskt
laboratorium upprättadt vid Ziirichs Polytekniska Skola.

Det har icke heller fattats försök att tidigare söka åstadkomma ett
tidsenligt elektrokemiskt laboratorium vid Högskolan, ehuru dessa försök
hittills icke ledt till något resultat, hufvudsakligen på grund af de under
tiden mellankomna planerna på en mera genomgripande utvidgning af
anstalten. Sedan redan vid nordiska teknikermötet i Stockholm 1897 en
resolution antogs, hvari inrättandet af särskilda laboratorier för elektrokemi
vid de tekniska läroanstalterna kraftigt förordas, så hafva sedermera
vederbörande lärare vid Högskolan fyrfaldiga gånger påyrkat inrättandet
af ett sådant laboratorium. I detta sammanhang må äfven
nämnas, att såväl i 1901 års statsverksproposition som i statsutskottets
utlåtande till 1901 års Riksdag rörande inrättandet af ett lektorat
i elektrokemi vid Tekniska Högskolan framhålles, att provisoriska
åtgärder vidtagits för inrättandet af ett elektrokemiskt laboratorium vid
Högskolan, och torde väl detta få uppfattas som en erinran därom, att
först genom inrättandet af ett sådant laboratorium den nya lärarebefattningen
kunde göras verkligt fruktbringande.

I de obligatoriska öfningarna å laboratoriet skulle c:a 60 elever deltaga
fördelade i tre grupper å 20 elever. Härför behöfvas 4 rum med

227

Byggnad för Kemi.

5 arbetsplatser i hvarje. Vidare föreslås rum för tekniska arbeten samt
några ytterligare laboratorierum för att kunna mottaga intill 10 elever
ur Ki och specialelever, som önska ägna sig särskildt åt elektrokemi. För
öfVigt skulle laboratoriet innehålla rum för motståndsmätningar, biblioteksrum
och vågrum, ackumulatorrum, arbetsrum för professorn, assistentrum,
verkstads- och förrådsrum.

Beträffande inredningen torde böra erinras om den viktiga roll, som
den elektriska ugnen numera spelar inom industrien och som gör det
nödvändigt att möjlighet till arbete därmed förefinnes i ett elektrokemisk
laboratorium. Härför har upptagits en motorgenerator på 24 kilowatt,
afsedd för såväl likström som växelström. Ett mindre effektbelopp
bör ej gärna förutsättas, då äfven de minsta elektriska försöksugnar
kräfva en ström af 100 amp. vid c:a 100 volts spänning, eller c:a 10
kilowatt. Till jämförelse må meddelas att å elektrokemiska laboratoriet
i Zurich finnes en särskild växelströms- och en särskild likströmsgenerator
om resp. 30 och 24 kilowatt.

Laboratorium för jäsning steknik. Då det nuvarande laboratoriet visat
sig vara tillräckligt för sitt ändamål har i den nya planen förutsatts ett
dylikt af ungefär samma storlek, som det nuvarande.

Hörsalar och tentamensrum. För föreläsningar i elementarkemi m. m.
för l:a afdelningen kräfves en hörsal för 250 elever samt ett preparationsrum.
För föreläsningarna i allmän och oorganisk kemi och elektrokemi
för kemister och bergselever samt i analytisk kemi, organisk kemi
och kemisk teknologi för K erfordras därjämte en hörsal för 60 elever
jämte tillhörande preparationsrum, det sistnämda af samma storlek som
det nuvarande. Dessutom är i förslaget upptaget ett särskildt tentamensrum,
hvilket icke finnes i den nuvarande kemiska byggnaden, men hvaraf
behofvet ofta gjort sig synnerligen kännbart. Detta rum kan äfven användas
för föreläsningar i frivilliga specialämnen.

Kemisk-tekniska samlingar. Då det nuvarande rummet redan är tämligen
fylldt, och en ökning af dessa samlingar alltjämt är att förutse,
under det att de nuvarande samlingarna på grund af sitt historiska
intresse gifvetvis böra bevaras, så har det för de kemisk-tekniska samlingarnas
inrymmande föreslagna rummet antagits dubbelt så stort som
det nuvarande.

Vaktmästarebostäder, källare m. m. I byggnaden böra finnas lägenheter
för laboratoriet] änarna, portvaktsrum samt nödigt källareutrymme
för framtida behof.

De nu omnämda laboratorielokaler, föreläsningsrum och lärarerum

228

Tekniska Högskolan.

Botten våningen.

Första

våningen.

Andra

våningen.

Tredje

våningen.

in. m. äro fördelade i de olika våningarna af den föreslagna nybyggnaden
på följande sätt, se Pl. VI.

Bottenvåningen innehåller laboratorielokalerna för första afdelningen,
nämligen ett laboratorium för 40 elever och ett för 10 elever, två syntesrum
och ett rum för vätesvafla. Vidare för den elektrokemiska afdelningen
rum för tekniska arbeten, ett ackumulatorrum, rum för de
elektriska ugnarna samt verkstads- och förrådsråd. Till det kemisktekniska
laboratoriet höra två rum för maskintekniska arbeten, en laboratoriekällare
jämte två förrådsrum. Den öfriga delen af våningen upptages
af ett assistentrum, bostadslägenheter för laboratorietjänarna, kapprum
och toilettlokaler. De inre lokalerna erhåller dager delvis från en
8 meter lång, 7 meter bred ljusgård.

I första våningens motparti äro anordnade lärarelaboratorium med
vidliggande vågrum, preparationsrum och polarisationsrum. Vidare finnas
här laboratorium för preparativa arbeten, vågrum för de studerande,
rum för gasanalys och för elementaranalys, ett preparatrum, ett rum
för speciella arbeten samt ett assistentrum; dessa sistnämda lokaler
skiljas från den öfriga våningen genom en 4,5 meter bred korridor
och från ljusgården genom 2 meter breda korridorer. På södra sidan
om midtpartiet ligga de elektrokemiska laboratorielokalerna. Dessa utgöras
af två rum för elektrokemiska mätningsöfningar, två rum för speciella
arbeten jämte förrådsrum, ett rum för motståndsmätningar, ett
biblioteks- och vågrum samt lärarens laboratorium med tillhörande vågrum.
På norra sidan om midtelpartiet är anordnad den stora laboratoriesalen
för 3:dje och 4:de afdelningarnas kemisk-tekniska öfningar, med
plats för omkring 35 laboranter. Invid laboratoriet ligga ett preparationsrum
och ett assistentrum. Mellan dessa båda, med ingång från preparationsrummet,
är rummet för vätesvafla m. m.

Till andra våningen hafva förlagts 2:dra årsafdelningens allmänna
laboratorier, ett stort rum för 48 och ett mindre för 12 laboranter samt
lokalerna för det jäsningstekniska laboratoriet. Dessutom finnas här tre
syntesrum, ett lärarelaboratprium med vågrum, ett smältrum, ett klorrum
samt två vätesvaflerum. Öfriga lokaler i denna våning utgöras af tre
rum för diverse arbeten, två assistentrum och ett materialrum.

Slutligen äro i byggnadens tredje våning anordnade de två erforderliga
hörsalarna; den ena för lista årsafdelningen med 250 åhörareplatser,
den andra med 60 platser för den kemiska och den bergsvetenskapliga
fackskolans elever. Invid hvarje hörsal finnas ett preparationsrum
samt kapprum. Den öfriga delen af våningen upptages af ett tentamensrum,
fyra rum för samlingar och två rum afsedda för fotokemiska

229

Byggnad för Kemi.

arbeten. De på byggnadens norra kortsida befintliga rummen äro disponibla
för diverse ändamål.

Kostnaden för denna byggnad, hvars grundyta upptager 1,700 kv.-met., utgör:

För byggnadsarbetet, Bil. Ditt C,

Gas-, vatten- och afloppsledningar, Bil. Ditt. C2...............

Uppvärmnings- och ventilationsanordningar, Bil. Ditt. U

Inventarier in. m., Bil. Litt. E...............................................

Utrustning af l:sta afdelningens laboratorium, Bil. Litt. Pt
» » 2:dra » » Bil. Litt. P2

d » det elektrokemiska laboratoriet, Bil. Litt.
P. och P± .........................................................................

kronor 041,884

» 32,000

» 40,000

» 149,000

» 10,994

» 4,007

» 25,700

Summa kronor 909,585

Byggnad för Bergsvetenskap, Pl. Vill—VII,.

Den tomt af 2,780 kvadratmeters ytinnehåll, på hvilken nuvarande
bergsskolan ligger, inköptes af Brukssocieteten år 1807 för en summa
af 10,000 kronor och öfverlämnades under vissa villkor till kronan, för
att bereda plats åt den byggnad, som genom Falu bergsskolas införlifvande
med dåvarande Teknologiska Institutet blifvit nödvändig. Själfva
byggnaden, som upptager en grundyta af omkr. 385 kv.-met. betingade i anläggningskostnad
106,000 kronor och var färdig till användning hösten 1809.

Denna byggnad innehöll, förutom nödiga förstugor, kapprum, skrubbar
o. d.:

i bottenvåning eu, ett analytiskt laboratorium, ett vågrum, ett smältningslaboratorium
samt laboratorium för lektorn i metallurgi och hyttkonst; i

första våningen, ett föreläsningsrum, två rum för samlingar, ett
rum för finare instrument, tillika arbetsrum för professorn i metallurgi
och hyttkonst, ett laboratorium för samme lärare samt vaktmästarebostad
bestående af ett rum och kök;

i andra våningen, bostad, bestående af 8 rum och kök, lör professorn
i metallurgi.

Någon utvidgning eller omändring af lokalerna ifrågakom icke förr
än år 1903, då det ökade elevantalet och de alltmera kännbara svårigheterna
att i öfrigt kunna hålla undervisningen i jämbredd med behofvet,
föranledde en underdånig framställning om användandet af hela den i

Nuvarande

byggnad.

230

Tekniska Högskolan.

Nybyggnad.

byggnadens andra våning befintliga bostadslägenheten till undervisningslokaler.
Denna framställning beviljades af Kungl. Maj:t den 25 september
samma år, och härigenom blef det möjligt att erhålla en hittills
saknad ritsal för eleverna samt rum för grufvetenskapliga mätningar och
samlingar äfvensom två lärarerum. I sitt nuvarande skick är bergsskolan
afsedd för 22 elever.

Enligt kommitténs förslag skall den nya byggnaden inrymma ett
betydligt ökadt elevantal. Denna ökning härrör icke blott af det större
elevantal, som öfverhufvud blifvit lagdt till grund för kommitténs
förslag, utan äfven af den föreslagna förändringen i studieplanen och
i undervisningens anordning. Under det nämligen för närvarande endast
elever inom bergsskolans sista årskurs åtnjuta undervisning i dess lokaler,
afser kommitténs förslag, att den speciella fackundervisningen
börja redan i tredje årskursen, hvadan undervisningen inom byggnaden
samtidigt kommer att meddelas åt två olika årskurser. Härigenom betingas
ett ökadt antal såväl hör- och ritsalar som laboratorie- och öfningsrum.
Hvad särskild! angår undervisningen i kvantitativ analys och bergskemi,
bör denna på grund af sitt samband med öfriga ämnen meddelas
inom byggnaden redan åt eleverna inom andra årskursen.

Därjämte bär det ansetts nödvändigt, att en väsentlig del af den
mineralogisk-geologiska institutionen med dess samlingar och öfningsrum
förflyttas från dess nuvarande lokaler i den kemiska fackskolans byggnad
till den nya bergsskolebyggnaden. Undervisningen i mineralogi och
geologi vid Tekniska Högskolan har, förutom sin hufvuduppgift att vara
en förskola för grufvetenskapen, äfven den andra uppgiften att meddela
grunderna af mineralogien och geologien åt åtskilliga andra fackskolor
och därjämte speciellt tillgodose väg- och vattenbyggnadselevernas behof
af mineralogisk-geologiskt vetande. Därför böra till bergsskolans nva
lokaler förläggas de delar af den mineralogiska undervisningen, som
sammanhänga med de blifvande bergselevernas hufvudämne, medan
undervisningen i allmän och kvartär geologi förlägges till Högskolans
hufvudbyggnad. Vid bergselevernas specialstudier, vid anrikningsöfningar,
malmgeologiska arbeten, metallurgiska och grufvetenskapliga
studier, är dessutom obehindrad tillgång till de mineralogiska samlingarna
behöflig. En följd af den mineralogisk-geologiska institutionens
förflyttning blifver äfven, att den kurs i mineralogi, som läses af den
kemiska fackskolans 2: dra årskurs hädanefter skulle komma att äga rum
i bergsskolans lokal.

Oafsedt den på det ökade elevantalet beroende iitvidgningen måste
emellertid bergsskolans lokaler och hela utrustning i öfrigt anläggas efter

Byggnad för Bergsvetenskap. ____231

eu helt annan måttstock än den nuvarande, hvilken på intet sätt står
i samklang med industriens behof och med de fordringar, som numera
obetingadt måste ställas på landets högsta bergsvetenskapliga undervisningsanstalt.
I den nuvarande lokalen saknas möjlighet att utföra
vare sig metallurgiska smältförsök och andra metallurgiska öfningar
eller anrikningsförsök, ej heller finnes tillfälle till praktiska studier åt
de vid bergshandteringen använda maskiner, hvarjämte utrymmet för
alla samlingar är så knappt att dessa måst inskränkas till det minsta
möjliga, i följd hvaraf bl. a. upprepade tillfällen att förvärfva värdefull
undervisningsmateriel måst lämnas obegagnade. °) Dessa nu antydda
olägenheter och brister måste undanrödjas. På det bergsskolan, som i
äldre tider kunnat tjäna såsom mönster för utlandet, må kunna fylla sin
maktpåliggande uppgift, är bland annat nödvändigt, att densamma äfven
hvad angår undervisningslokaler och undervisningsmateriel icke. står
tillbaka för utlandets därmed jämförbara anstalter. Bergshandteringen
är särskilt för vårt land af den genomgripande betydelse, att intet bör
försummas af hvad som rimligtvis kan göras för dess utveckling och
höjande. Härvidlag är en i enlighet med vetenskapens och praktikens
fordringar utrustad undervisningsanstalt af största betydelse. Det är med
beaktande af dessa synpunkter kommittén nu går att angifva, huru den
föreslagna nybyggnaden bör anordnas.

Lokalerna för den metallurgiska undervisningen äro afsedda för 3:dje
årskursens 30 elever, för de 15 eleverna i 4:de årskursen af underafdelningen
/T, för de 10 eleverna i il/j, äfvensom för specialelever och
personer, som önska utföra själfständiga arbeten inom metallurgien.
Enär de metallurgiska föreläsningarna böra åtföljas och illustreras af
smältningsförsök i med koks, gas eller elektricitet upphettade ugnar,, af
förbränningsförsök med olika bränslen, eldhärdighetsförsök med olika
ugnsmaterial, försök rörande olika slaggsammansättningars smältvärmebehof,
försök rörande härdningsförhållanden, smidbarhet m. m., så är
ett för dylika öfningar afsedt laboratorium ett behof, som nödvändigt
måste fyllas, därest eleverna skola draga största möjliga nytta af den
muntliga undervisningen.

Ett väl utrustadt metallurgiskt laboratorium är emellertid ej endast för
eleverna, ''utan äfven för lärarna och därigenom omedelbart för utvecklingen
af vårt lands industri och särskilt för dess järnhandtering af *)

*) Exempelvis må nämnas, att efter utställningen i Stockholm år 1907 var Bergsskolan
i tillfälle att erhålla största delen af den där exponerade värdefulla grufvetenskapliga
samlingen, men måste afstå härifrån på grund af bristande utrymme.

Lokaler för
metallurgi.

232

Tekniska Högskolan.

Lokaler för
bergekemi.

betydelse. Ty genom laboratorieförsök blifva lärarna iståndsätta att
pröfva värdet af nya rön och att själfva bidraga till utredningen af
viktigare frågor på detta område.

Det jämförelsevis rikliga utrymme, som i den nya byggnaden anslagits
till de metallurgiska laboratorielokalerna, betingas af den stora plats,
som de däri uppställda ugnarna, kapellen m. m. komma att intaga. I
dessa lokaler skola äfven de elektriska ugnarna uppställas, hvilka icke
få saknas inom bergsskolan, enär elektrometallurgien är ett af de viktigaste
ämnen för Sveriges bergsingenjörer.

Jämte metallurgiska laboratorier är äfven en rymlig och väl belägen
lokal för metallurgiska samlingar behöflig. För närvarande är en stor
del af de metallurgiska samlingarna förvarad i lådor och lärår, där de
för eleverna äro af ringa nytta. Genom inrättandet af ett rymligt
metallurgiskt museum kunna dessa samlingar blifva till omedelbart gagn
vid studierna.

Slutligen bör tillräckligt utrymme beredas för den metallografiska
undervisningen. Metallografien, som sysselsätter sig med undersökningar
rörande järns, ståls och andra metallers och legeringars mikroskopiska
struktur och sammansättning, är för den svenska bergsvetenskapliga
undervisningen ett nytt läroämne °) enär densamma infördes i bergsskolans
läroplaner först våren 1908, men metallografien har redan visat sig vara
af en betydelse, som såväl vid de utländska bergsskolorna som härstädes
betingar dess obestridliga plats inom den metallurgiska undervisningen.

Med hänsyn till hvad nu anförts föreslås för den metallurgiska
undervisningen:

ett rum för större ugnar, rum för mindre ugnar, rum för metallografi,
härtill hörande ets- och sliprum, mörkrum, tvänne arbetsrum,
jämte tillhörande laboratorier och vågrum, dels för professorn och assistenten
i metallurgi, dels för extra läraren i metallografi, ett rum för
metallurgiska samlingar, en smedja samt förrådsrum.

Lokalerna för den bergskemiska undervisningen äro afsedda för den
bergsvetenskapliga fackskolans 30 elever i andra årskursen, för samma
fackskolas 30 elever i 3:dje årskursen, för de till samma fackskola hörande
elever, hvilka i fjärde årskursen behöfva utföra bergskemiska analyser
i samband med sina metallurgiska eller anrikningsstudier, för specialelever
samt för dem, som vid Högskolan önska utföra själfständiga bergskemiska
utredningar. De båda för 2:dra och 3:dje årskurserna behöfliga * I

*) Äfven vid de utländska högskolorna är metallografien af tämligen ungt datum.

I Aachen infördes den såsom läroämne först höstterminen 1904.

233

Byggnad för Bergsvetenskap.

laboratorierna, i hvilka skola göras undersökningar rörande den kemiska
sammansättningen hos malmer, metaller och andra hyttprodukter in. in.
äro med hänsyn till specialeleverna föreslagna för 40 samtidiga laboranter.

De behöfliga lokalerna äro följande:

ett laboratorium för 2:dra årskursen, ett laboratorium för 3:dje årskursen,
ett laboratorium för 4:de årskursen och för själfständiga arbeten,
två vågrum, två assistentrum, två stinkrum, expeditionsrum och laboratorium
för professorn i bergskemi, rum för elektrolytiska bergskemiska
analyser, rum för gasanalytiska arbeten, ett rum för sådana bergskemiska
arbeten, vid hvilka smältning i smärre, därtill afsedda ugnar förekommer,
rum för förvaring af syror och vissa andra kemiska reagenser,
förrådsrum och uppackningsrum.

Lokalerna för den grufvetenskapliga undervisningen äro afsedda för Lokaler för
den bergsvetenskapliga fackskolans 30 elever i 3:dje årskursen, för de 15 srufveten,kai)-eleverna i samma fackskolas underafdelning G i 4:de årskursen, för de 10
eleverna i Mb samt för specialelever och för dem, som vid Högskolan
önska utföra teknisk-vetenskapliga undersökningar inom hithörande område.

Af särskild vikt äro här de lokaler, som ägnas åt anrikningsförsök
äfvensom åt samlingar, belysande frågor rörande anrikningstekniken,
modeller, ritningar och produkter från anrikningsverk m. m. Malmanrikningen
eller sättet att af fattiga eller oartförande, alltså mindervärdiga,
malmer på mekanisk väg framställa rika och rena, för de metallurgiska
processerna lämpliga, produkter har särskildt under det
senaste decenniet kommit till mycket stor användning inom Sverige
och blifvit af största betydelse för den svenska järnhandteringen. Det
är därföre nödvändigt, att vid omorganisation af bergsundervisningen
möjlighet beredes att vid Högskolan meddela en fullt tidsenlig undervisning
i denna gren af tekniken. Härtill är erforderligt bl. a. att de
studerande äga tillfälle, att i samband med den teoretiska undervisningen
göra sig förtrogna med verkningssättet hos de olika hufvudtyperna af
anrikningsmaskiner samt med dessas konstruktion och handterande, äfvensom
att de kunna vid Högskolan utföra experimentella undersökningar
rörande olika malmers lämplighet för anrikning samt beträffande bästa
sättet för anrikningens utförande o. s. v. I likhet med hvad fallet är
vid de flesta utländska bergsakademier är därföre en afdelning för malmanrikning
anordnad i den föreslagna nybyggnaden, och böra i de härför
afsedda lokalerna inrymmas de viktigaste typerna af anrikningsmaskiner.

Vidare bör ett rum inrättas för 3:dje årskursens öfningar i magneto -

234 Tekniska Högskolan.

metri eller metoder att genom magnetiska mätningar upptäcka och undersöka
malmfyndigheter.

För 4:de årskursen af afdelningen G äfvensom för utförandet af själfständiga
undersökningar, i syfte att föra den för vårt land synnerligen viktiga
magnetometrien framåt, erfordras därjämte en särskild lokal, i hvilken
icke något material får ingå, som kan inverka på magnetnålen,
alltså hvarken järnbalkar eller rörledningar af järn eller dylikt. Denna
lokal måste därför inrymmas i en särskild, på magnetiskt möjligast neutralt
område uppförd, paviljong utom bergsskolans byggnad.

De erforderliga lokalerna äro:

ett rum för större anrikningsförsök, preparationsrum till föregående,
krossrum, förråds- och uppackningsrum, rum för förberedande anrikningsförsök
med smärre modellapparater o. d., rum för samlingar hörande till
anrikningstekniken, rum för tredje årskursens magnetometriska öfningar,
en sal för till grufvetenskapen hörande samlingar samt för den bergsvetenskapliga
fackskolans samtliga elevers öfningar i grufmätning.

Därjämte erfordras:

ett rum för professorn i grufvetenskap, ett assistentrum och instrumentrum
och ett rum för själfständiga arbeten.

Lokal för För undervisning en i bergsmekanik föreslås inom bergskolans bygg bergsmekamk.

nacj e^t större rum, afsedt såväl för öfningar som för hithörande samlingar.

Lokaler för Lokalerna för undervisningen i mineralogi och geologi äro afsedda för den

mingeoiogi°Ch kemiska fackskolans 25 elever i 2:dra årskursen, för den bergsvetenskapliga
fackskolans 30 elever i 2:dra årskursen, för 15 elever i 3:dje och 15 i
4:de årskursen af underafdelningen G samt för specialelever och dem, som
önska bedrifva själfständiga studier inom malmgeologien o. s. v. För
närvarande disponeras i den kemiska fackskolans byggnad följande
lokaler: ett mineralkabinett, ett mineralogiskt öfningsrum, ett rum för
petrografi, ett uppacknings- och blåsrörsrum samt ett lärarerum. Samtliga
dessa rum hafva sin motsvarighet i den nya byggnaden, fastän
några på grund af det större elevantalet blifvit dels uppdelade i flera
rum, dels erhållit ökadt utrymme. Särskildt gäller detta senare om rummet
för petrografi, hvilket har en mera än dubbelt så stor golfyta som
det nuvarande. Anledningen härtill är, att det petrografiska rummet
redan under närvarande förhållanden visat sig alldeles otillräckligt, hvadan
plats för åskådningsmateriel saknats, och de angränsande rummen
måst tagas i anspråk för tredje afdelningens öfningar i petrografisk
mikroskopi. Då emellertid ifrågavarande undervisning är särdeles viktig
för de blifvande bergsingenjörerna, bör utrymmet för densamma tagas

Byggnad för Bergsvetenskap.

235

någorlunda rikligt, i synnerhet som i lokalen äfven skall inrymmas
samlingar och demonstrationsobjekt, hvilka behöfvas vid föreläsningarna.

Därjämte är afsikten att i rummet uppställa montrer, innehållande en
typsamling af vårt lands bergarter, i synnerhet de malmförande trakternas.

Den väsentligaste tillökningen i dessa lokaler utgöres emellertid
af en större museisal för de malmgeologiska samlingarna. Det är ett
bland fackmän allmänt erkändt behof, som genom ett sådant museum
skulle fyllas, och allt sedan den geologiska afdelningens tillkomst har
material till denna samling småningom förvärfvats. Af brist på utrymme
har detta material emellertid ej kunnat uppställas utan ligger f. n. till
största delen magasineradt i mineralskåpen.

De för den mineralogisk-geologiska undervisningen erforderliga rummen
skulle således blifva:

rum för mineralogiska samlingar, rum för mineralogiska öfningar,
rum för petrografiska öfningar, slip- och uppackningsrum, blåsrörsrum,
instrumentrum, samtidigt rum för själfständiga arbeten af utgående elever
eller andra bergsvetenskapligt intresserade personer, arbetsrum för professorn,
rum dels för assistenten, dels för skåp med mineral- och bergartspreparat,
dels såsom ritsal för utförande af föreläsningsplanscher och
kartor, rum för malmgeologiska samlingar.

Hvad slutligen angår de gemensamma hör- och ritsalarna, så gäller
för dem ett liknande förhållande som för laboratorierna, nämligen att
den samtidiga undervisningen för tredje och fjärde årskursen nödvändiggör
dubbla sådana lokaler.

Kommittén öfvergår nu till en framställning af, huru de ofvan angifna
rummen enligt föreliggande förslag anordnats i de olika våningarna.

Byggnaden utgöres i sin helhet af ett större midtparti om 4 våningars
höjd och 2 lägre flygelpartier om 2 våningars höjd. Den södra
flygeln innehåller:

i jordvåningen, ett smältning ett krossrum och ett uppacknings- Flygel -rum, samtliga afsedda för den bergskemiska undervisningen, samt ett byggnadern:‘''
förrådsrum.

Den norra flygelns jordvåning är afsedd för två vaktmästarebostäder,
hvardera om två rum och kök.

I flyqelbyggnadens första våningar äro de båda laboratorierna för 2:dra
och 3:dje afdelningarnas bergskemiska öfningar förlagda, och utanför
laboratorierna de båda stinkrummen.

236

Tekniska Högskolan.

Midt byggnaden.

Jordvåningen.

Föräta

våningen.

Vid rumfördelningen i midtelbyggnaden har såsom ledande princip
fasthållits, att alla rum, för hvilka belysningen är af väsentlig betydelse,
såsom ritsalar, mineralogiska öfningsrum o. d., förläggas i den öfverstå
våningen, under det lokaler med tunga maskiner eller i hvilka öfningar,
som framkalla stötar, skola försiggå, blifvit förlagda till nedre våningarna.
En följd häraf har blifvit, att alla laboratorier, såväl för
bergskemi som metallurgi m. in. komma i samma våning, nämligen
den första. En stor med glastak täckt och med gallerier försedd ljusgård
har anordnats i byggnadens midt genom hela husets höjd. Därigenom
vinnes icke allenast ljus åt de inre rummen, utan man kan äfven här
uppställa mera skrymmande modeller, hvarjämte gården erbjuder en ändamålsenlig
och rymlig plats för grufmätningsöfningar, vid hvilka .dess
ansenliga utsträckning äfven i vertikal riktning kommer särdeles väl
till pass.

Rumfördelningen i de olika våningarna af midtbyggnaden är följande.

Jordvåningen. Ett ruin för mindre ugnar, ett rum för större ugnar,
en smedja, ett materialrum, ett maskinrum för bergsmekaniska öfningar,
ett prepareringsrum, ett rum för större anrikningsförsök samt ett syrerum.
Därjämte ett portvaktsrum samt förrådsrum, kapprum och toiletter.
Midtpartiet upptages af den ofvannämda ljusgården.

Första våningen. Ett laboratorium och expeditionsrum för professorn
i bergskemi, laboratorium och expeditionsrum för professorn i metallurgi,
laboratorium för extra läraren i metallografi, laboratorium för själfständiga
bergskemiska arbeten, ett rum för elektrolys, ett lärarerum, ett etsoch
sliprum, mörkrum, rum för metallografi och mikroskopi, biblioteksrum,
förrådsrum, rum för gasanalys, tre vågrum, tre assistentrum,
kapprum samt ett vaktrum för laboratorietjänaren.

Andra våningen. Två hörsalar jämte därtill hörande prepareringsoch
instrumentrum, ett rum för metallurgiska samlingar, ett anrikningsmuseum,
rum för smärre anrikningsförsök, rum för grufvetenskapliga
själfstudier, rum för magnetometriska öfningar, två lärarerum, två assistent-,
instrument- och planschrum, en ritsal för tredje årskursens elever
samt kapprum.

Tredje våningen. Två ritsalar för fjärde årskursens elever samt specialelever,
en hörsal för tredje årskursen med därtill hörande preparationsrum,
ett rum för petrografiska öfningar, rum för mineralogiska öfningar,
slip- och upppackningsrum, blåsrörsrum, instrumentrum, ett rum för malmgeologiska
och ett för mineralogiska samlingar, två lärarerum, två assistentoch
instrumentrum samt två kapprum.

Byggnad för Centraluppvärmning. 237

Hvad slutligen angår kostnaden för den föreslagna nybyggnaden,
hvars grundyta håller 2,210 kv.-met., så skulle densamma utgöras af
följande summor:

Byggnadsarbetet, Bil. Litt. C, ........................................... kronor 720,810

Gas-, vatten- och afloppsledningar, Bil. Litt. C2............ » 29,000

Uppvärmnings- och ventilationsanordningar, Bil. Litt. U » 43,000

Inventarier m. m., Bil. Litt. E............................................. » 118,000

Utrustning af den metallurgiska afdelningen, Bil. Litt. Q » 39,555

» » j> bergskemiska » » » 11 » 21,582

» » » grufvetenskapliga och bergs meka niska

afdelningen, Bil. Litt. S .............................................. » 25,000

Utrustning af den geologisk-mineralogiska afdelningen,

Bil. Litt. T.............................................................. »_2,000

Summa kronor 1,004,947

Byggnad för centraluppvärmning. Pl. VIII.

Såsom medel för lokalernas uppvärmning har man antagit ånga,
dels direkt, dels för uppvärmning af vatten. Därvid voro två alternativ
tänkbara; antingen kunde ångpannor placeras i hvarje byggnad, eller
ock en för hela anstalten gemensam ångpannecentral anläggas. Sedan
det efter en af sakkunnig person företagen beräkning, Bil. Litt. U., visat
sig att det, med hänsyn såväl till anläggningskostnaden som, i synnerhet,
till de årliga driftskostnaderna, ställer sig afsevärdt billigare, att för
samtliga byggnaders uppvärmning uppföra eu gemensam central ångpanneanläggning
än att insätta ångpannor i hvarje särskild byggnad, så
bär kommittén valt den förstnämd anordningen för åstadkommandet
af byggnadernas uppvärmning. Härvid skulle erfordras ett ångpannehus
i enlighet med ritningarna å Pl. VIII. Den i sex vanliga högtryckspannor
producerade ångan ledes till ett invid pannrummet befintligt
fördelningsrum och därifrån genom underjordiska ledningar till byggnaderna,
hvarest den fördelas till de olika lokalerna. Det kondenserade
vattnet ledes tillbaka till ett i ångpannehuset under fördelningsrummet
beläget rum, där vattnet uppsamlas och sedan åter inmatas i pannorna.
Invid ångpannehuset uppmuras en större ångskorsten. Angående ångpannehusets
läge i förhållande till de öfriga byggnaderna hänvisas till
terrängkartan Pl. II, af hvilken framgår att densamma ligger i nordöstra
hörnet af det bebyggda området, omkring 40 meter östligt från
maskinlaboratoriet, som är den närmaste byggnaden.

Kostnader.

238

Tekniska Högskolan.

Kostnaderna för anläggningen, som upptager en grundyta af 315
kv.-met., utgöras af:

Byggnadskostnad^, Bil. Litt. C,............................................. kronor

Ångskorsten, Bil. Litt C, ...................................................... »

Ångpannor m. m., Bil. Litt. U ............................................. »

Gas-, vatten- och afloppsledningar, Bil. Litt. C2............... »

Ledningar från ångpannehuset till byggnaderna, Bil. Litt.U »

45,360

10,000

75.000
1,000

15.000

Summa kronor 146,360

Geodetiskt observatorium. Pl. IX.

För den geodetiska undervisningen föreslås uppförandet af ett hittills
vid Högskolan saknadt, mindre observatorium, för anställande af
astronomiska, i synnerhet astronomisk-geodetiska, observationer. Ett
sådant observatorium skall otvifvelaktigt blifva af stor nytta för de
studerande, icke blott därigenom att de sättas i tillfälle inlära vissa slag
af iakttagelser, utan äfven därigenom att deras observationsförmåga i
allmänhet uppöfvas, deras sinne för precisionsarbeten utvecklas, deras
omdöme skärpes och deras intresse för hithörande studier stegras. På
flera ställen i utlandet hafva för de tekniska högskolornas geodetiska
undervisning inrättats sådana mindre observatorier, och man har allestädes
uttalat sin tillfredsställelse med desamma, särskildt ur de synpunkter,
som nu anförts.

Det här föreslagna observatoriet, som antages ligga på högskoleområdets
högsta punkt, 45 meter öfver slusströskeln, skall innehålla ett
meridianrum och ett torn med vridbart tak, båda försedda med luckor
att öppna i vägg ar och tak. Undre delen af byggnaden göres af betong,
den öfre af trä.

Observatoriets utrustning består af ett universalinstrument för tornrummet
(finnes redan i Högskolans samling), ett passageinstrument för
meridianrummet, ett pendelur i förbindelse med en elektrisk registreringsapparat,
anordningar för åstadkommande af en lämplig meridianmir
med elektrisk signal, jämte några smärre tillhörande apparater:

Kostnaderna utgöres af:

Byggnadskostnader (Bil. Litt. C,) ............................................. kronor 2,300

Utrustning i enlighet med ofvanstående förteckning......... » 6,000

% ------- -----~ "

Summa kronor 8,300

Byggnad för intendenten.

239

Byggnad för magnetometri. Pl. X.

Denna byggnad, som är afsedd dels för de magnetometriska mätningsöfningarna
i G4, dels för själfständiga specialundersökningar i magnetometri,
tankes uppförd uteslutande af trä och glas. För att ernå en
i möjligaste mån magnetiskt neutral plats måste den förläggas tämligen
aflägset från institutionens öfriga byggnader. Kommittén har tänkt sig
densamma i östlig riktning från byggnaden för fysik och elektroteknik,
omkring 300 meter från denna.

Kostnaden för paviljongen, som jämte förstuga innehåller en sal med
flyttbara bryggor på tre olika höjder öfver hvarandra, anslås — enligt
Bil. Lätt. C, — till kronor 7,560.

Byggnad för intendenten. Pl. XI.

Kommittén har ofvan å sid. 181 föreslagit att, för tillsynen öfver
Högskolans byggnader, äfvensom för handhafvandet af räkenskaperna,
skulle anställas en intendent, i hvars löneförmåner inginge boställe å
Högskolans område. En sådan anordning är nämligen nödvändig på
det att intendenten ständigt må vara till hands och kunna ägna institutionens
byggnader in. m. en behöflig och oafbruten omsorg.

Intendentbostället, som skulle uppföras i enlighet med ritningarna å
Pl. XI, innehåller 5 rum och kök jämte jungfrukammare, vind och källare
samt betingar, enligt Bil. Lätt. Cn en kostnad af 24,000 kronor,
hvartill kommer ett belopp af 1,500 kronor för gas-, vatten-och afloppsledningar.

Elektriska belysnings- och kraftledningar.

På kommitténs anmodan har af sakkunnige en närmare undersökning
ägnats frågan om det billigaste sätt att anordna ofvannämda
ledningar. Man har därvid haft att välja mellan inrättandet af en elektrisk
centralstation inom Högskolans område, inrättandet af en omformarestation
eller slutligen inkoppling af anläggningen till stadens elektricitetsverks
likströmsnät. Af de i Bil. Lätt. U. angifna beräkningarna
framgår, att det sistnämda alternativet, såväl med hänsyn till anläggningskostnad
som till den årliga driftkostnaden, ställer sig billigast. I
kostnadsberäkningen har man därför utgått från detta alternativ. Kostnaden
för den elektriska anläggningen för samtliga byggnader uppgår
i detta fall till kronor 114,500.

240

Tekniska Högskolan.

Sammanställning af kostnaderna för samtliga nybyggnader
jämte der.as fullständiga utrustning och inredning.

Sammanföras nu de belopp, hvilka enligt ofvanstående erfordras för
de olika föreslagna nybyggnaderna, så framgår följande.

Byggnad.	Byggnads- arbetet.	Gas, vatten, uppvärm-ning m. m.	Inventa-rier, inred-ning m. m.	Apparater och maski-ner m. m.	Summa.
Hufvudbyggnaden ........................	3,502,200	219,000	280,500	—	4,001,700
Byggnad för fysik och elektroteknik	742,680	66,500	64,400	107,345	980,925
Maskinlaboratorium........................	624,360	48,500	31,600	430,715	1,135,175
Byggnad för kemi ........................	641,884	72,000	149,000	46,701	909,585
Byggnad för bergsvetenskap .........	726,810	72,000	118,000	88,137	1,004,947
Byggnad för centraluppvärmning ...	55,360	1,000	—	90,000	146,360
Observatorium ..............................	2,300	—	—	6,000	8,300
Paviljong för magnetometri............	7,560	—	—	-—-	7,560
Intendentboställe..........................	24,000	1,500	—	—	25,500
Summa kronor	6,327,154	480,500	643,500	768,898	8,220,052

Härtill komma följande poster:

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning, enligt Bil. Litt. U. 114,500
Yttre ledningar, enligt P. M. till Bil. Litt. U., jämförd med

Bil. Litt. Ct: 93,000 — 38,000 ................................................... 55,000

Vidare erfordras för byggnadsområdets planering, för terasseringsarbeten,
kulvertar, vägars och planers ordnande m. m.

— enligt Bil. Litt. C, — ett belopp af................................... 385,000

samt slutligen

för ritningar, arbetsledning, kontrollantarvoden samt administrationskostnader,
c:a 8 % af kostnaderna för byggnads-,
planerings- och terasseringsarbetena, (Bil. Litt. Ct) 537,846

således, sammanlagdt, hela kostnaden kronor 9,312,398

Dragés från nämda summa det belopp, som enligt sakkunniges utlåtande
— Bil. Litt. B. — motsvarar försäljningsvärdet af Högskolans nuvarande
tomter, nämligen 1,940,000, så skulle skillnaden, kronor 7,372,398,
utgöra statsverkets direkta utgifter för de af kommittén föreslagna nybyggnaderna
jämte deras fullständiga inredning och utrustning.

.Täimförelso med utlandet.

241

De nu angifna totalkostnaderna af mer än 9 millioner för samtliga
byggnader jämte utrustning af laboratorier in. m. förefalla onekligen
mycket betydande, och i förhållande till hela det sammanlagda belopp
af omkring 1,200,000 kronor, som under de senaste 50 åren utgifvits
för Högskolans nuvarande tomter, byggnader, laboratorieutrustning o. s. v.
är denna kostnadssumma vida högre än den förut — sid. 198 — beräknade
erforderliga höjningen af statens årliga anslag från 228,500 till
497,400 kronor.

Vid jämförelse med hvad som i andra kulturländer under de senaste
årtiondena offrats för motsvarande ändamål torde man dock äfven med
afseende å nybyggnadskostnaderna finna, att det beräknade beloppet icke
motsvarar högre fordringar än som till och med i fråga om länder med
mindre resurser än vårt land redan blifvit tillgodosedda. En dylik jämförelse
är visserligen svår att med noggranhet genomföra, emedan det
beträffande de utländska högskolorna under senare tider ofta handlar
om utvidgningar och tillbyggnader till redan befintliga läroverk och
endast mera sällan, såsom enligt kommitténs förslag, om upprättande af
en ny fullständig högskola. De siffror, som kommittén här nedan anför
rörande utländska förhållanden, torde dock vara tillräckliga för att styrka
befogenheten af de nu framställda anspråken på landets offervillighet.

Sålunda blef redan för 50 år sedan, ungefär samtidigt med att vårt
eget land beviljade de efter våra dåvarande förhållanden betydande anslagen
af sammanlagdt öfver 600,000 kronor till upprättandet af det
Teknologiska Institutet, till högskolan i Ziirich det tredubbla beloppet

1,910,000 kronor anslaget, och under den följande tiden hafva, såsom af
nedan anförda siffror framgår, förutom andra utvidgningar, därjämte högst
betydande summor offrats för de efterhand skapade nya laboratorierna vid
denna högskola. Endast under de senaste 10 å 15 åren har Sachsen
utgifvit omkring 5 Va millioner och Hessen—Darmstadt likaledes omkring
5 Va millioner kronor till sina respektive högskolor. Danmark, där den
högre tekniska undervisningen delvis hör till universitetet och där ingen
afdelning för bergsvetenskap finnes, har under de båda senaste decennierna
utgifvit omkring 2 millioner kronor företrädesvis för maskinbyggnadsoch
den elektrotekniska fackskolan o. s. v.

Af särskild! intresse är jämförelsen med den för några få år sedan
inrättade tekniska högskolan i Danzig, den tionde i ordningen af Tysklands
högskolor. Hela byggnadsarbetet, oberäknad! utrustningen af laboratorierna
m. m., uppgick för denna högskola till 5,600,000 tyska
mark eller i svenskt mynt rundt 5 millioner kronor, medan motsvarande
kostnad för den nya Tekniska Högskolan enligt ofvan meddelade samman 31 -

Jämförelse
med utlandet.

242

Tekniska Högskolan.

ställning, med frånräknande af 1,412,000 kronor till utrustning och inredning,
skulle uppgå till rundt 7,900,000 kronor. Då emellertid vid
högskolan i Danzig afdelningen för bergsvetenskap saknas, måste för
jämförelsens skull först och främst kostnaden för bergsskolebyggnaden
kronor 799,000 och därjämte minst en tredjedel af kostnaden för kemibyggnaden
eller omkring 271,000 kronor frånräknas, hvarefter en summa
af 6,830,000 kronor återstår. Frånräknas ytterligare den å afdelningen för
bergsvetenskap belöpande andelen i kostnaderna för hufvudbyggnaden
och i anläggningskostnaderna m. m., hvilken andel kan uppskattas till
mer än 300,000 kronor, så skulle den summa, som bör jämföras med
kostnaden 5 millioner för Danzigerläroverket, blifva omkring 6 Va millioner
kronor. Härvid bör då märkas, att högskolan i Danzig räknar allenast
omkring 600 elever, under det att den nya Tekniska Högskolan beräknats
för omkring 1,000 elever, bergseleverna icke medräknade. Hufvudbyggnaden
i Danzig kostade 2,400,000 kronor, medan hufvudbyggnaden
för Tekniska Högskolan beräknats till rundt 3,500,000 kronor, i förra
fallet efter 20 och i det senare efter 26 kronor per kubikmeter, o. s. v.
Med hänsyn till elevantalets storlek och den, trots enklare arkitektur,
betydligt dyrare beräkningsgrunden för byggnadskostnaden torde således
den af kommittén föreslagna hufvudbyggnaden, relativt taget, icke vara
särskildt dyrbar.

Beträffande åter t. ex. Dresdener-högskolan, som äfvenledes saknar
bergsvetenskaplig afdelning, men i öfrigt är ungefär af samma storlek
som den af kommittén föreslagna nya Tekniska Högskolan, har densamma
hittills kostat öfver 8 millioner kronor, men kommer att inom kort
än vidare utvidgas o. s. v.

Hvad särskildt angår de föreslagna laboratorierna, så äro enligt
kommitténs förslag de båda laboratorierna för fysik och elektroteknik
sammanförda i en enda byggnad, men då detta annorstädes vanligen
icke är fallet, måste för jämförelsens skull i dessa fall kostnaden för
hvardera institutionen för sig beräknas. Enär nu enligt arkitektens
beräkning en yta af rundt 1,200 kv.-meter är anslagen för den fysiska
och en yta af 2,700 kv.-meter för den elektrotekniska institutionen, så kan
man med tillräcklig noggrannhet antaga, att ungefär 70 % af totalkostnaden
981,000 kronor, således rundt 687,000 kronor belöper å den
senare institutionen.

Redan för 20 år sedan erhöll högskolan i Ziirich sitt fysikalisktelektrotekniska
institut för en kostnad af omkring 860,000 kronor för
byggnaden och 355,000 kronor för utrustning och inredning. För den

Sammanställning af nybyggnadskostnader. 243

motsvarande svenska byggnaden äro — 20 år senare — 743,000 kronor
beräknade för hela byggnadsarbetet oeh 238,000 kronor för utrustning
och inredning.

För några högskolor med särskildt elektrotekniskt institut ställer sig
jämförelsen med afseende å kostnaderna på följande sätt:

Stockholm................................. kr. 687,000

Darmstadt (1903).................. » 755,000

Dresden (1905) ..................... » 632,000 (dessutom eget elektricitetsverk)

Karlsruhe (1899) .................. » 493,000 ( » » »

Köpenhamn (1906)............... » 400,000 o. s. v.

I fråga om maskinlaboratoriet må följande kostnadssilfror meddelas.

Stockholm............................. kr. 1,135,000

Ziirich (1899)........................ » 945,000

Darmstadt (1905) ............... » 1,200,000 (osäkert belopp)

Dresden (1905)..................... J> 1,720,000

Berlin (1905)........................ » 1,426,000

Rörande en del andra högskolor är en jämförelse knappast möjlig,
enär antingen en uppdelning skett i flera mindre speciallaboratorier eller
ock byggnaderna ännu blott delvis äro färdiga och således utvidgningsarbetet
fortfarande pågår.

Äfven beträffande byggnaden för kemi är i fråga om vissa högskolor
en jämförelse svår att genomföra, enär i en del fall de olika
grenarna af kemien ej alla äro representerade och i andra fall fördelade på
olika institutioner. Följande exempel på de hittills nedlagda kostnaderna,
jämförda med kommitténs förslag, må dock anföras:

Stockholm........................ kr. 910,000

Berlin (1902).................. » 1,250,000

Ziirich (1886) ............... d 1,510,000

Aachen (1879)............... t> 890,000 (dessutom byggn. för tekn. kemi)

Karlsruhe (1905) ......... » 1,000,000 (osäkert belopp)

Danzig (1905)............... » 655,000

För den bergsvetenskapliga fackskolans byggnad hafva några jämförelsesiffror
från Tyskland icke kunnat angifvas, enär af de tyska högskolorna
endast en af de minsta, den i Aachen (elevantal omkring 600),

244

Tekniska Högskolan.

har en dylik afdelning, och den därstädes påbörjade storartade bergsskolebyggnaden
ännu ej är färdig. I öfrigt bedrifvas som bekant de
bergsvetenskapliga studierna i Tyskland vid särskilda bergsakademier.

Af den sålunda anställda jämförelsen framgår, att totalkostnaden
för hela den föreslagna byggnadskomplexen äfvensom kostnaden för
hvar och en af de särskilda laboratoriebyggnaderna icke är högre än
hvad som svarar mot de numera vanliga kostnaderna för en tidsenligt
utrustad teknisk högskola af ungefär den omfattning, som kommittén
föreslagit, och som i hufvudsak torde motsvara landets behof i förevarande
afseende. Vid bedömandet af kostnaderna torde äfven böra beaktas, att
nuvarande priser på materialier och arbetskraft äro betydligt högre än på
den tiden, då flertalet af de ofvan omnämda utländska institutionerna
uppfördes.

CHALMERS TEKNISKA LÄROANSTALT.

Historisk öfvcrsikt.

247

Historisk öfvcrsikt.

Genom testamente af den 11 juni 1811 insatte kanslirådet William
Chalmers frimurarebarnliuset i Göteborg till den ena af sina umversalarfvingar
med uppdrag att inrätta en industriskola i Goteborg. 11a
frimurarebarnhusdirektionen efter öfvervinnande af åtskilliga, svårigheter

1828 så o- sig i stånd att realisera testators planer, uppgingo de för
ändamålet donerade medlen till 112,500 r:dr r:mt, en för den tiden betydlig
summa, men den beräknade räntans ringa belopp 4,200 r:dr nödgade till
stora inskränkningar vid skolans upprättande. Emellertid öppnades skolan

1829 under namn af Chalmersska slöjdskolan med tre lärare, en uti
fysik, kemi och kemisk teknologi, som samtidigt var skolans föreståndare,
en uti matematik och linj arritning och en uti verkstadsarbete.

Från och med 1835 tilldelades skolan statsanslag och ställdes under
en styrelse, bestående af länets höfding, stiftets biskop, tre af frimurarebarnhusdirektionen
utsedda ledamöter och en för kunskaper känd fabrikant
eller annan slöjdidkare, vald af de öfriga styrelsemedlemmarna.
Den 9 nov. 1838 utfärdades af Kungl. Maj:t de forsta for skolan gällande
stadgarna. Oaktadt försök under såväl 1830-talet som 1840-talet
att förvandla skolan till en arbetsanstalt för fattiga barn, lyckades styrelsen
att bibehålla den såsom en teknologisk undervisningsanstalt med

vetenskapligt praktisk undervisning. ^

1862 den 26 september fastställdes för andra gången stadgar tor
Chalmersska slöjdskolan, och uppgingo då skolans åriiga anslag från
statsverket och från de donerade medlen till sammanlagdt 21,250 r:dr.
Någon väsentlig ändring uti skolans organisation infördes ej genom de
nya stadgarna. Någon bestämd uppdelning i en nedre och en öfre afdelning
af institutet omnämdes ej i dessa, oaktadt redan 1852 enligt
styrelsens beslut försök därmed gjorts. Den vetenskapliga undervisningen
skulle omfatta tre år. Inträdesfordringarna för att fa deltaga
i denna voro det kunskapsmått i matematik, som vid rikets allmänna
hö^re elementarläroverk meddelades. Lärarnas antal var åtta, nämligen,
föreståndaren, som undervisade i tillämpad fysik, en lektor i matematik,
mekanik, beskrifvande geometri och linj arritning, en lektor i
allmän fysik, mekanisk teknologi och byggnadskonst, en lektor i kemi,

248

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

kemisk teknologi med tillhörande laborationsöfningar samt mineralogi
och geologi, en biträdande lärare i matematik samt en i hvartdera af
läroämnena frihandsteckning, modellering och verkstadsarbete. Någon
uppdelning uti olika fackskolor omnämnes ej i stadgarna, men faktiskt
tillämpades en sådan indelning uti tre hufvudgrupper: den mekaniska,
den kemiska och civil-ingenjörsgruppen.

Från Slöjdskolans öppnande till slutet af sextiotalet var den förlagd
till närheten af Lilla Bommen. Byggnaderna, som till större delen från
början varit uppförda för annat ändamål, hade med tiden visat sig alltmera
otillfredsställande. Styrelsen vände sig därför till frimurarebarnhusdirektionen
1865 med hemställan, att denna, under förutsättning att
staten åtoge sig att utom det nuvarande anslaget framgent till skolans
upprätthållande bidraga med en summa minst motsvarande den ränta,
som donationsfondernas dåvarande kapitaltillgång lämnade, ville medgifva,
att nämda kapitaltillgång, uppgående till 143,807 r:dr 32 sk. r:mt,
användes för åstadkommande af en ifrågasatt husbyggnad, till hvilken
äfven skulle användas det vid den äldre fastighetens försäljning erhållna
penningbeloppet, beräknadt till omkring 100,000 r:dr. Sedan frimurarebarnhusdirektionen
lämnat det begärda medgifvandet, ingick styrelsen
till Kungl. Maj:t med anhållan om ökadt statsanslag, och vann förslaget
i hufvudsak Kungl. Maj:ts och Rikets Ständers vid 1865—6 års Riksdag
godkännande, hvarigenom ett statsanslag af 32,000 r:dr tilldelades skolan.
1867 uppläto stadsfullmäktige kostnadsfritt plats för skolans byggnader
i närheten af nuvarande Kungsportsavenyen vid Storgatan, och uppfördes
då de nya lokalerna, bestående af en från Storgatan något indragen
hufvudbyggnad och tvänne afskilda flygelbyggnader utefter
Chalmers- och Teatergatorna, alla till två våningars höjd.

Den 10 augusti 1877 utfärdades för Slöjdskolan af Kungl. Maj:t nya
stadgar i samband med att ny aflönings- och utgiftsstat fastställts, uppgående
till 39,800 kr. statsmedel. De nya stadgarna införde icke några
namnvärda ändringar i skolans organisation, men tydligt uttalades, att skolan
skulle bestå af en lägre och en högre afdelning, och att undervisningen
i den senare skulle hafva en vetenskaplig riktning. Uppdelningen
1 tfe.°1nlka fack: det mekaniskt-tekniska, det kemiskt-tekniska och byggnadsfacket,
fastslogs för första gången i stadgarna. Inträdesfordringarna
i iföl i oförändrade- Ordinarie elever, som icke pröfvades medellösa,
skulle erlägga en inträdesafgift af 5 kronor och inom högre afdelningen
en termmsafgift af 10 kronor, men i öfrigt åtnjuta kostnadsfri under 7

lsnin&- Special- och extra elever skulle erlägga afgift, som af stvrelsen
bestämdes.

Historisk öfversikt.

249

Föreståndaren erhöll plats i styrelsen. Skolan öfvcrflyttades från
civil- till ecklesiastikdepartementet.

1878 års stat upptog 13 lärare, nämligen: föreståndaren, som undervisade
i allmän och tillämpad fysik, en lektor i matematik, beskrifvande
geometri och linjarritning, en lektor i kemi och kemisk teknologi,
en lektor i maskinlära och mekanisk teknologi, en andre lärare i matematik,
en i allmän kemi, en lärare i allmän mekanik, en i allmän och
husbyggnadskonst, en i väg- och vattenbyggnadskonst, en i svenska
språket och bokföring, en i frihandsteckning, en i modellering och en i
verkstadsarbete. 1880 års Riksdag beredde föreståndaren och lektorerna
delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa.

1877 års stadgar kommo att under ett fjärdedels århundrade blifva
gällande, och onekligen vunno under denna tid läroanstaltens arbeten
större fasthet, och undervisningen utvecklade sig både i djup och omfattning.
Genom Kungl. bref den 31 dec. 1886 öfverflyttades skeppsbyggeriafdelningen
vid navigationsskolan i Göteborg till institutet, som från och
med år 1882 erhållit namnet Chalmers Tekniska Läroanstalt, och därmed
följde upptagandet i institutets stat af tvänne lärare i skeppsbyggeri och
anslag af statsmedel af 8,500 kr. Med anledning häraf och då läroanstalten
af Göteborgs stad erhållit 35,000 kr. för upprättande i sammanhang med
detsamma af en materialprofningsanstalt, utfördes 1887—88 stora tillbyggnader
till dess lokaler, hvarvid särskildt hufvudbyggnaden påbyggdes
med en och delvis två våningar och verkstadsflygeln förlängdes för
upptagande af materialprofningsanstalten.

Ytterligare till- och ombyggnader gjordes vid läroanstaltens lokaler
dels för inredande af elektriskt laboratorium, sedan 1896 års riksdag
anvisat medel för undervisning i elektroteknik, och dels 1898 för utvidgning
af de kemiska laboratorierna och beredande af större plats för
de kemisk-tekniska samlingarna. Medel till samtliga dessa utvidgningar
bereddes med Kungl. Maj:ts tillstånd ur läroanstaltens donationsfonder.

Då elevantalet mot slutet af nittio-talet närmade sig 300, var trångboddheten
så stor, att mera genomgripande åtgärder måste vidtagas.
Styrelsen ingick därför i december 1899 till Göteborgs stadsfullmäktige
med framställning om, att genom deras förmedling läroanstalten
skulle erhålla återstående delen af det byggnadskvarter, af hvilket anstalten
redan förut förfogade öfver ungefär två tredjedelar, äfvensom den
därå befintliga ganska stora och ändamålsenliga byggnad, som då disponerades
af den s. k. Slöjdföreningens skola. Framställningen mottogs
så välvilligt af stadens myndigheter, att staden år 1900, med utlösande af
Slöjdföreningens skola för ett belopp af 285,000 kr., upplät till läroanstal 32 -

250

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Nuvarande
organisation,
särskildt den
högre afdelningens• -

ten den återstående delen af kvarteret äfvensom därå varande byggnader.
Sedan ändringar åren 1903 och 1904 vidtagits i dessa byggnader med
anslag dels af statsverket och dels af enskilda, kunde läroanstalten
inflytta i den nya s. k. Vasabyggnaden 1904. Äfven uti läroanstaltens hufvudbyggnad
hade samtidigt företagits ganska genomgripande ändringar,
särskildt för att bereda bättre lokaler för den fysiska undervisningen.

Genom de utvidgningar, som läroanstaltens lokaler särskildt under de
första åren af detta århundrade undergått, hafva dessa lokaler blifvit
betydligt lämpligare än de förut varit och hafva kunnat mottaga det
betydligt ökade elevantalet. Brandförsäkringsvärdet å institutets byggnader
uppgår nu till 654,000 kronor.

De nu för läroanstalten gällande stadgarna äro fastställda af Kungl.
Maj:t den 24 november 1902. I första paragrafen uttalas, att den
skall lämna »såväl elementär som vetenskaplig teknisk undervisning
och befordra för de industriela yrkena betydelsefull forskning». Läroanstalten
består af två afdelningar, en lägre och en högre, hvardera
med tre årskurser. Den högre afdelningen skall omfatta fem fackskolor:
den mekaniska, den elektrotekniska, den kemiska, husbyggnadsfackskolan
och skeppsbyggerifackskolan, hvartill sedan år 1905 kommit äfven en
sjätte fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst, som efter behof kan
utsträckas öfver 3 Va eller 4 årskurser.

I den högre afdelningen undervisas i följande läroämnen:
matematik, omfattande trigonometri, determinant- och ekvationsteori, analytisk
plan- och rymdgeometri, differential- och integralräkning,
differentialekvationers integration samt elementerna af minsta kvadratmetoden;

allmän fysik;
tillämpad värmelära;

elektroteknik med laborations- och konstruktionsöfningar;

allmän kemi med laborationer;

analytisk kemi med d:o;

kemisk teknologi med d:o:

elektrokemi med d:o;

mineralogi och geognosi;

teoretisk mekanik;

byggnadsstatik med konstruktionsöfningar;
beskrifvande maskinlära och konstruktion af maskinelement;
läran om värmemotorer med konstruktioner;
läran om vattenmotorer med d:o;

Nuvarande organisation. 251

teoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri med konstruktioner samt skeppsmätning; mekanisk

teknologi;

allmän byggnadslära med ritning;

husbyggnadskonst med d:o;

byggnadskonstens historia;

arkitektonisk ornamentsritning;

väg-, vatten- och brobyggnadskonst med ritning;

geodesi med ritning och öfningar på fältet:

beskrifvande geometri med ritning;

linj arritning;

frihandsteckning och krokiritning;
verkstadsarbete samt

teknisk hygien i sammanhang med undervisningen i de tekniska ämnena.

Läroåret indelas i två terminer, den ena eller höstterminen från och
med den 10 september till och med den 19 _ december och den andra
eller vårterminen från och med den 10 januari till och med den 9 juni.
Inträdes- och kompletteringsexamina börja den 1 september.

Eleverna äro dels ordinarie elever och specialelever, hvilka följa undervisningen
till den omfattning, som erfordras för att efter fullbordad lärokurs
kunna undfå afgångsbetyg, dels extra elever, hvilka i ett eller
flera ämnen såsom åhörare begagna undervisningen. Ordinarie elever
och specialelever antagas af styrelsen, extra elever af föreståndaren.

För att vinna inträde i den högre afdelningen såsom ordinarie elev
erfordras att hafva fyllt sexton år, vara af god frejd och äga följande
kunskaper: i matematik så stort kunskapsmått, som vid rikets högre
allmänna läroverk meddelas å latinlinjen B; hufvuddragen af historien
och geografien, särkildt fäderneslandets; nöjaktig insikt i svenska språkets
stafning och kommatering samt förmåga att på modersmålet behandla
ett lättare ämne och att någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska
eller engelska författare. För inträde i skeppsbyggerifackskolan fordras
dessutom, att den inträdessökande minst nio månader varit anställd a ineller
utländskt varf eller mekanisk verkstad, där fartyg byggas, och med
intyg från varfvets eller verkstadens föreståndare styrka, att han under
denna tid flitigt deltagit i arbetena därstädes.

Inträdessökande, som genomgått godkänd afgångspröfning från högre
allmänt läroverk, är för inträde i högre afdelningens första årskurs befriad
från inträdesexamen. Öfriga inträdessökande äro skyldiga att undergå
särskild pröfning.

252

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Läroplaner.

För att antagas till specialelev fordras att äga god frejd och tillräckliga
förkunskaper för att med gagn följa den undervisning, hvari
sökanden anmält sig vilja deltaga.

Ordinarie elever inom högre afdelningen erlägga, så framt de icke
äro medellösa, en inträdesafgift af tio kronor och vid hvarje termins
början en terminsafgift af trettio kronor; dock erlägga elever från annat
land än Sverige, om de tillåtas deltaga i undervisningen, en terminsafgift
af dubbla beloppet. Specialelever och extra elever erlägga en af
styrelsen bestämd terminlig afgift, beräknad efter omfånget af den undervisning,
hvari de deltaga.

Undervisningen är ordnad inom högre afdelningen så, att den i
första årskursen är gemensam för samtliga årskurser med undantag endast
för det kemiska facket; i andra årskursen är arbetsordningen för
de olika facken ordnad mera skildt och än mera uti den tredje årskursen.
Timfördelningen under läsåret 1906—07 framgår af följande
tabeller, i hvilka M betecknar mekaniska facket, E elektrotekniska, S
skeppsbyggerifacket, A husbyggnadsfacket, V väg- och vattenbyggnadsfacket
och K kemiska facket.

Nuvarande läroplaner.

253

Högre afdelningens första årskurs:

	Allm. 8	Kem. 7
Fysik........................ ...................................	6	6
Fysiska laborationer, en termin ........................	3	3
Kemi ............................................................	6	6
Kemiska laborationer.....................................	3	6
Linjarritning, hösttermin ................................	4	4
Beskrifvande geometri, vårtermin.......................	4	—
Frihandsteckning.............................................	2	2
Verkstadsarbete .............................................	(121	(121
Summa	36	34

JFör allmänna facket aamladt under en
\ termin med sex timmar.

Alternativt byggnadslära.

{Obligatoriskt endast för dem, som
sakna verkstadspraktik.

Högre afdelningens andra årskurs:

	M.E.	S.	A. V.	K.
Matematik.................................	4	4	4
Teoretisk mekanik ......................	8	8	8	4
Byggnadsstatik, vårtermin............	3	3	3	—
Maskinelement ...........................	6	4	4	4
Kemi, organisk...........................	—	—	—	3
Kemisk teknologi........................	—	—	—	2
Kemiska laborationer ..................	—	—	—	12
Mineralogi och geognosi...............	—	—	1	2 {
Allmän byggnadslära ochkrokiritning	6(4)	4	6	4 1
Geodesi, vårtermin .....................	2	—	2	—
Beskrifvande geometri, höstterminen	—	—	4	—
Tillämpad elektricitetslära, vårter-min .......................................	3	___	3	3
Frihandsteckning ........................	—	—	2	—
Omamentsritning........................	—	—	2	—
Praktiskt skeppsbyggeri ...............	—	2	—	—
Teoretiskt » ...............	—	6	—	—
Summa	32 (30)\| 31	39	34

För A och V samladt till 2 timmar
under höstterminen.

254

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Högre afdelningens tredje och fjärde årskurser:

	M.	E.	S.	A.	V.	K.	IV året V.
Mekanisk teknologi .....................	4	4	4 4	4	4	4
Yärmemotorer ...........................	6	4
D:o , konstruktioner ........	8	6	6
Beskrifvande maskinlära..................				4	4	4
D:o , konstruktioner............				4	4
Vattenmotorer ............................	2	(2)					(2) (2)
D:o , konstruktioner .........	2
Byggnadsstatik..........................		—	—	lVa	3	—
Tillämpad värmelära, hösttermin...... Tillämpad elektricitetslära, vårter-	3	3	3	3	3	3	—
min.............................	_	_	3	_	_	_	_
Elektroteknik............................		5
D:o , laborationer...............	—	9	—	—	—	—	—
Geodesi ......................................			_		2		2
Väg- och brobyggnad.....................	1			1	2		5
D:o , konstruktioner	2	_	_	2	4	_	7	IFör M. och A. samladt på
Vattenbyggnad...........................	1	(1)	. .	1	2	_	4	) en termin med dubbla timantalet.

D:o , konstruktioner.........	2	—	—	2	4	—	4	)
Kemisk teknologi..........................	_	_	_	_	_	5
» » , laborationer.........	_	_	_	_	_	19	_
Elektrokemi ...... ...................	_	_	_	_	_	4
Husbyggnad .................................	2	(2)		3	2
D:o , programritning............	4	(4)		6	4

Omamentsritning...........................	_	_	__	4	_	_	_
Byggnadskonstens historia .............				2			2
Mekaniska laborationer ..................							4
Praktiskt skeppsbyggeri..................	—	—	2	—	—	—
Teoretiskt d:o .................	—	—	18	—	—	—	—
Summa	37 (34)\|31 (28)	40	37 V»	38	39	28

Utgiftsstat för år 1908

255

Institutets utgiftsstat för år 1908 har följande utseende:

	Ordinär Lön eller arvode.	le stat. Tjänst- görings- pongar.	Tillfällig löneför- bättring.	Summa.
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Föreståndaren, som tillika är lektor (utom fri bostad)......	5,000	—	1,000	6,000''
Lektorn i matematik och. beskrifvande geometri ...........	2,600	1,400	1,000	5,000
» i skeppsbyggeri................................ ...........	2,600	1,400	1,000	5,000
» i byggnadskonst och ornamentsritning...............	2,600	1,400	1,000	5,000
» i elektroteknik .............................................	2,600	1,400	1,000	5,000
» i kemi och kemisk teknologi ...........................	2,600	1,400	1,000	5,000
» i maskinlära (företrädesvis värmemotorer) med
maskinkonstruktioner....................................	2,600	1,400	1,000	5,000
» i maskinlära (företrädesvis vattenmotorer) med
maskinkonstruktioner...................................	2,600	1,400	1,000	5,000
» i väg- och vattenbyggnadskonst........................	2,600	1,400	1,000	5,000
» i mekanik och matematik .............................	2,600	1,400	1,000	5,000
Läraren i verkstadsarbete ..........................................	3,000	—	500	3,500
med rätt för enhvar af lektorerna och läraren i verk-
stadsarbete att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring
åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kronor och efter ytterli-
gare fem års dylik tjänstgöring ett lika tillägg af 500 kr.
Andre läraren i matematik..........................................	2,500	—	750	3,250
» » i allmän kemi.......................................	2,500	—	750	3,250
» »i skeppsbyggeri ....................................	2,500	—	750	3,250
» »i byggnadslära......................................	3,000	—	500	3,500
Läraren i frihandsteckning...........................................	2,200	—	650	2,850
Med rätt för enhvar af dessa lärare att efter fem års
väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kr.
Läraren i väg- och vattenbyggnadskonst........................	1,750	—	—	1,750
» i modellering.................................................	1,100	—	—	1,100
» i svenska och tyska språken ...........................	1,500	—	—	1,500
» i bokföring....................................................	500	—	—	500
» i elektrokemi ...............................................	800	—	—	800
» i geodesi.......................................................	400	—	—	400
Till bestridande af undervisning i mekanisk teknologi,
maskiuelement och elementär mekanik .....................	3,500	—	—	3,500
Transport	53,650	\| 12,600	13,900	\| 80,150

Utgiftsstat.

256

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Elevantal.

	Ordinarie stat.	Tillfällig löneför- bättring.
	Lön eller arvode.	Tjänst- görings- pengar.	Summa.
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Transport Sekreterarens arvode........	53,650 500 500 11,500 1,500	12,600	13,900	80,150 500 500 11,500 1,500
Bibliotekariens » ....................................... Arvoden för assistenter och repetitörer .	—	—
Aflöning åt arbetsbiträden på verkstaden ......................	_	_
Tre vaktmästare (utom fri bostad) å 800 kr med rätt för enbvar af vaktmästarna att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 100 kr. och efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring ett lika tillägg af 100 kr. Stipendier och premier..................	2,400 550 9.000 2.000 12,000			2,400 550 9.000 2.000 12,000
Bibliotek, samlingar och laboratorium.....................
Verkstaden..........................
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter.............	—	—
Summa	93,600	12,600	13,900	120,100

Elevantalet vid högre afdelningen har under de sista årtiondena
varit i så godt som ständigt stigande. För de fem senaste åren har
det fördelat sig på följande sätt mellan de olika årskurserna.

Elevantal.

257

	Ordinarie elever.	Special- elever.	Extra elever.	Summa.
I.	H.	in.	IV.
1902 H.T.......	76	65	57		8	25	231
1903 V.T.......	82	70	52	—	9	18	231
1903 H.T.......	67	69	70	—	13	23	242
1904 V.T.......	69	70	68	—	13	22	242
1904 H.T.......	57	67	55	—	27	39	245
1905 V.T.......	64	83	59	—	21	22	249
1905 H.T.......	63	55	67	—	21	30	236
1906 V.T.......	69	55	63	—	24	27	238
1906 H.T.......	90	59	45	6	16	46	262
1907 V.T......	95	72	54	10	18	24	273
Medeltal........	73.2	66.5	59.0	8.o	17.o	27.6	244.9

Antalet af dem, som med fullständigt afgångsbetyg från högre afdelningen
under ofvannämda läsår utgått från institutet, framgår af
följande tabell:

		Afgångna ordinarie elever.		Specialelever.
										S:a
	M.	S.	E.	V.	A.	K.	M.	V.	A.
1903 ........	17	3	14	8	5	1		1	49
1904 ........	31	4	11	8	5	—		l	60
1905 .........	29	1	13		7	5	—		l	56
1906 .........	19	4	15		S	13	—			57
1907 .........	22	7	13	11	4 ‘	1	—	’ -	1 ''	59
Medeltal ...	23.6	3.8	13. a	8.8	5.8	0.2	0.8	56.2
Procent......	42.0	6.8	23.5	15.7	10.3	0.3	1.4	100. o

258

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Inträdesfordr ingår, afgifter in. m.

De ofvan angifna, nu gällande fordringar för inträde uti högre afdelningen
af Chalmersska läroanstalten som ordinarie elev, hafva med afseende
på de matematiska kunskaperna varit bestämdt angifna och motsvara
fordringarna uti studentexamen på B-linjen af de allmänna läroverken
eller, med begagnande af den nu officiela terminologien, uti studentexamen
vid latingymnasierna.

Däremot hafva fordringarna uti de humanistiska ämnena varit mera
obestämda och af styrelsen för läroanstalten så tolkats, att de inträdessökande,
som kunnat förete uppflyttningsbetyg till klassen 7,1 af de allmänna
läroverken, blifvit godkända uti dessa ämnen utan examen, men
öfriga sökande underkastats en motsvarande pröfning.

Styrelsen framhåller i sin underdåniga inlaga af maj 1905, att någon
uppflyttning från läroanstaltens lägre afdelning till den högre utan särskild
inträdesexamen till den senare ej förekommer, och att hvarje ändring
härutinnan skulle vålla en allvarlig rubbning i läroanstaltens verksamhet.
Den lägre afdelningen begagnades visserligen under ett eller ett par år
med fördel af åtskilliga ynglingar, som hade för afsikt att framdeles söka
inträde uti den högre afdelningen, men därjämte bevistades den lägre
afdelningen af ett stort antal elever, som sedan utgingo i lifvet med
där förvärfvade insikter och färdigheter. Å ena sidan skulle hvarje försök
att göra den lägre afdelningen till en förskola till den högre afdelningen
borttaga dess nuvarande praktiska riktning och dess beaktansvärda
bemödande att lämna en afslutad lägre verkmästarebildning, hvarigenom
den skulle förlora den af läroanstaltens grundare afsedda prägeln
och blifva försämrad för de elever, som ej komma in i den högre afdelningen.
Å den andra sidan skulle genom elevens uppflyttning från den
lägre afdelningen till de högre utan särskild examen den gallring försvåras
eller rent af omöjliggöras, som erfordrades, för att ej den nivå
särskildt på det matematiska området, som den högre afdelningen intoge
och borde intaga, skulle sjunka. Kommittén delar härutinnan fullständigt
styrelsens uppfattning.

Styrelsen för läroanstalten framhåller vidare, att den anser olämpligt
att föreskrifva studentexamen såsom oundgängligt villkor för inträde uti
högre afdelningen och att sålunda beröfva det stora antal ynglingar,
som af en eller annan anledning ej velat eller kunnat följa den strängt
fastställda undervisningsplan, som är gällande vid de allmänna lärover -

Inträdesfordringar.

259

ken, möjligheten af förvärfvandet af högre teknisk utbildning. Med all
säkerhet skulle industrien ej vinna på en sådan anordning.

Likaså anser läroanstaltens styrelse ej åtminstone för närvarande föreligga
skäl att höja inträdesfordringarna i matematik till dem, som motsvara
studentexamen vid realgymnasierna, då erfarenheten visat, att
den mogenhet, som karaktäriseras af latinstudentens kurs i matematik,
vore sådan, att inom rimlig tid äfven de vanliga delarna af den
högre matematiken, såsom differential- och integralkalkylen med differentialekvationer,
medliunnes.

Kommittén har efter genomgående pröfning ej ansett anledning föreligga
att afvika från styrelsens för läroanstalten uppfattning äfven uti
nu anförda hänseenden. Det skulle för den svenska industrien blifva
kännbart, om icke den afsevärda mängd ynglingar, som af ett eller annat
skäl varit förhindrade att begagna sig af den ordnade skolundervisning,
som erfordras för afläggande af fullständig studentexamen, bereddes
tillfälle att komma i åtnjutande af enligt vetenskaplig metod
ordnad teknisk undervisning. Äfven om det för en del platser inom
det tekniska området är af vikt, att deras innehafvare besitta den humanistiska
utbildning, som förvärfvas genom fullständigt genomgående af
allmänt läroverk, torde obestridligt vara, att på andra platser personer,
som sakna denna utbildning, med framgång arbetat på industriens höjande
och visat sig vara vuxna sitt kall.

De nu i stadgarna fastslagna fordringarna för inträde i högre afdelningen
äro dock med afseende på de humanistiska ämnena så sväfvande,
att kommittén ansett, det ej vore ur vägen, att de närmare bestämdes.
Kommittén har visserligen icke ansett anledning föreligga, att
föreslå, det flera ämnen indragas uti den ifrågavarande examen än de
nu föreskrifna eller historia och geografi, svenska språket och ett af de
utländska lefvande språken, men i betraktande af att vidare undervisning
i dessa ämnen ej är förenlig med institutets äfven därförutan strängt
forcerade arbetsplan och att de nämda ämnena för en tekniker med
anspråk på högre utbildning äro af stor vikt, har kommittén ansett
lämpligt att så till vida skärpa fordringarna, att godkändt prof af de
inträdessökande borde afläggas uti de nämda ämnena till det omfång,
som motsvarar studentexamens kurser. Kommittén föreslår därför,

att för inträde i högre afdelningen af Chalmers
Tekniska Läroanstalt såsom ordinarie elev bestämmas
kunskaper svarande mot studentexamens fordringar
i ämnena matematik (latingymnasiets kurs), historia,

260

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

geografi, modersmålet och ett af de främmande språken,
och

att pröfningen, huruvida för inträde erforderliga
kunskaper inhämtats, sker på sätt styrelsen bestämmer.

Med afseende på inträdesfordringarna och undervisningen uti verkstadsarbete
kan kommittén för Chalmersska läroanstalten åberopa hvad
som anförts för Tekniska Högskolan, då kommittén ej anser anledning
föreligga att i detta hänseende göra någon skillnad mellan de båda
läroverken. Kommittén anser sålunda, att något annat verkstadsarbete
ej bör förekomma uti läroanstaltens högre afdelning än det, som står i
samband med maskinlaborationerna och materialprofningarna.

Beträffande Tekniska Högskolan hade kommittén föreslagit att
praktiken skulle vara fullgjord före inträdet i tredje årskursen. För
Chalmersska läroanstalten torde dock, med afseende å det förhållandet,
att dess lärokurser i allmänhet äro treåriga och att det vore önskligt om
de båda sista årskursernas undervisning kunde sammanhållas utan afbrott,
vara lämpligare att förskjuta tiden för praktikens fullgörande till inträdet
i andra årskursen.

Mot nu gällande indelning af eleverna uti ordinarie, special- och
extra elever och mot de bestämmelser angående afgifter in. m., som
stadgarna för närvarande innehålla, har kommittén icke någon anmärkning
att framställa.

Fackskolor.

För närvarande finnas vid Chalmersska läroanstalten sex fackskolor:
den mekaniska, den elektrotekniska, skeppsbyggerifackskolan, husbyggnads-
samt väg- och vattenbyggnadsfackskolan och den kemiska fackskolan.
De äro treåriga utom den senast inrättade fackskolan för väg- och
vattenbyggnad, som enligt stadgarna kan af styrelsen utsträckas till 3 b 2
eller 4 år. Under de gångna två år, som denna fackskola varit i verksamhet,
har undervisningen pågått under det fjärde läsåret till mars
månad, då afgångsexamen för eleverna anordnats.

Uti läroanstaltens underdåniga skrifvelse af maj månad 1905 framhölls
att det, oaktadt någon ordnad fjärde årskurs i regel ej fanns, icke
var ovanligt, att någon eller några af de utgångna eleverna tillbragte en
eller ett par terminer ytterligare vid institutet. Under konstruktionstimmarna
och laborationsöfningarna mötte härvid icke någon större svå -

Fackskolor.

261

righet att lämna dessa mera försigkomna elever uppgifter af svårare
art, lämpade efter deras ståndpunkt och önskningar, och leddes dessutom
dessa elevers själfstudium af läraren på ett praktiskt sätt, hade erfarenheten
visat, att ganska goda resultater vunnes. Emellertid ansåg styrelsen
det vara önskligt, att läraren på det högsta stadiet kunde ägna dessa unga
män, som sålunda bildade en fjärde årskurs vid läroanstalten, en mera
omfattande handledning och hålla för dem särskildt afpassade föreläsningar.
Genom beredande af tillfälle för eleverna till en fjärde årskurs
vunnes ock den beaktansvärda fördelen, att större valfrihet kunde lämnas
eleverna i såväl tredje som fjärde årskurserna, än nu är möjligt. Styrelsen
ansåg dock ej lämpligt att införa en obligatorisk fjärde årskurs
inom de fackskolor, som nu voro treåriga, utan förordade att införa den
fjärde årskursen vid Chalmersska läroanstalten såsom frivillig inom de fackskolor,
där behof däraf visade sig, hvilket kunde utföras för jämförelsevis
små omkostnader, i det att, såsom ofvan framhållits, konstruktionsöfningar
och laborationer kunde hållas samtidigt för tredje och fjärde
årskurserna och att det fåtal föreläsningstimmar, som i de olika ämnena
behöfde nyinföras, kunde åstadkommas på det sättet, att lärarnas på
högsta stadiet undervisningsskyldighet förskötes uppåt, så att de befriades
från ett motsvarande antal timmar i en lägre årskurs. Styrelsen
förordade såsom den bästa lösningen tillsvidare, att till läroanstaltens förfogande
ställdes ett anslag till extra lärarekrafter och föreslog i detta
syfte ett anslag af 5,000 kronor.

Kommittén delar styrelsens åsikt, att undervisningen vid Chalmersska
läroanstalten fortfarande bör bibehållas treårig, utom för vägoch
vattenbyggnadsfackskolan, där det visat sig nödigt att anordna äfven
ett fjärde år, men i olikhet mot läroanstaltens styrelse anser kommittén,
att någon frivillig fjärde årskurs ej inom de öfriga fackskolorna
bör anordnas. Kommittén har därför i sitt förslag ej upptagit något
sådant anslag till extra lärarebefattningar, som läroanstaltens styrelse i
berörda syfte förordat.

Från flere af landets olika tekniska föreningar har ock bland svaren
på de af kommittén utsända frågorna framhållits önskvärdheten af
att icke i allmänhet en så lång studiekurs för utbildning af tekniker
som fyra år blefve obligatorisk, och föreslagits en treårig kurs med ettårig
fortsättningskurs. Af förut anförda skäl har kommittén icke kunnat
förorda en sådan anordning vid Tekniska Högskolan, men kommittén
vill icke bestrida, att det för en mängd platser inom det tekniska
området är tillräckligt att erhålla ingenjörer, som genomgått en treårig
kurs, om blott denna är planlagd efter sådan metod och på den mate -

262

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

matiska grund, att den utgångna teknikern kan på egen hand begagna
sig af den befintliga litteraturen inom det fack, han ägnar sig åt, och
känner sig mäktig af själfständig verksamhet. Därest läroplanen vid
Chalmersska läroanstalten sålunda bibehålies i hufvudsak treårig, är påtagligt,
att inom den ej kan inrymmas lika omfattande kurser som i
Tekniska Högskolan, så mycket mera som inträdesfordringarna vid Chalmersska
läroanstalten äro lägre, men kommittén lägger den största vikt
på, att undervisningen äfven vid denna läroanstalt planlägges ur kvalitativ
synpunkt högskolemässig och att den matematiska ståndpunkten hos
eleven hålles så hög, att den stränga bevisföringen vid studierna i möjligaste
mån iakttages. För de elever, som önska de praktiska tillämpningarna
bättre tillgodosedda och specialiseringen skarpare genomförd än
som ansetts lämplig och möjlig inom Chalmersska läroanstaltens tre-åriga
kurs, har kommittén sökt bereda utväg genom förordande af, att elev,
som fullständigt genomgått densamma, skulle äga rätt, att utan inträdesexamen
vinna inträde i fjärde årskursen af Tekniska Högskolan såsom
specialelev.

Studietid och examina.

Med afseende på läsårets längd och indelning samt tiden för examina
äro i nu gällande stadgar icke andra bestämmelser lämnade, än att
läroåret skall indelas i två terminer, den ena eller höstterminen från
och med den 10 september till och med den 19 december och den
andra eller vårterminen från och med den 10 januari till och med den 9
juni, samt att inträdes- och kompletteringsexamina börja den 1 september.

För närvarande äro examina så ordnade, att mot vårterminens slut
uti andra och tredje årskurserna ungefär fem veckor och uti den första
ungefär tre veckor äro afsedda uteslutande till examina. För dessa uppgöres
en bestämd examensordning af föreståndaren i samråd med vederbörande
lärare och fastställes denna af styrelsen, dock med rätt för föreståndaren
att, då behof af ändringar visa sig, vidtaga sådana. Vid höstterminens
början är tiden från den 1 till och med den 9 september afsedd
för inträdes- och kompletteringsexamina. Därjämte kunna vid höstterminens
slut'' och vårterminens början ett par dagar ägnas åt examina, då
behof häraf föreligger. Under examinas fortgång inställas föreläsningar
och öfningar.

Kommittén har icke anledning att föreslå ändringar i nu begagnade
tillvägagångssätt. De afvikelse!'', som finnas från det vid Tekniska

Studietid ocli examina.

Högskolan föreslagna, iiro motiverade genom befintligheten af inträdesexamina
vid Chalmersska läroanstalten och genom läroämnenas större
antal inom de högre årskurserna.

Då, såsom på annat ställe närmare omnämnes, kommittén föreslagit,
att de geodetiska öfningarna i andra årskursen skola koncentreras inom
tiden från den 15 maj—9 juni, måste alla examina i denna årskurs
vara undangjorda den 15 maj inom de fackafdelmngar som åtnjuta
undervisning i nämda ämne, och måste. därför i dessa fackafdelnmgars
andra årskurs examensperioden börja tidigare än annars, och torde styrelsen
böra utfärda de härför erforderliga bestämmelserna, dock att
examensperioden ej börjar tidigare än den 20 april.

Hvad kommittén ofvan haft tillfälle att anföra beträffande värnpliktens
fullgörande af Tekniska Högskolans elever, gäller i tillämpliga
delar äfven Chalmersska läroanstaltens elever.

Läroämnen och lärarebefattningar.

Af det föregående framgår, att kommittén ej ansett sig hafva anledning
att förorda någon väsentligare förändring af vare sig intradesfordrino-ama
till Chalmersska läroanstaltens högre afdelning eller studietidens
längd. De ändringar uti arbetsplanen, som kommittén föreslagit,
syfta till något större specialisering, men kommittén har ansett att
äfven i detta afseende läroanstaltens förutvarande karaktär i det väsentliga
bör bibehållas, såsom framgår af nedanstående redogörelse för de

olika läroämnena. , . , ,

1) Matematik. Då för inträde uti läroanstaltens högre afdelning fortfarande
endast kommer att fordras matematikkursen på latingymnasiet,
är inom fackskolorna M, S, E och V nödvändigt att bibehålla det nuvarande
timantalet eller 8 timmar i veckan i första årskursen och 4 i den
andra, liksom att hålla undervisningen fördelad på två årskurser, sa att

eleverna hinna smälta det inlärda. _ ..

Undervisningen i matematik inom kemiska facket bedriives för närvarande
så, att den under höstterminen är gemensam med de ofriga
fackskolorna och under vårterminen lämnas under sex timmar åt en
särskild lärare. Eu väsentligt fördelaktigare anordning vore påtagligen,
om den nämda undervisningen under hela läsåret kunde ordnas planmässigt
för en särskild lärare. Kommittén anser, _ att fackskolan tor
husbyggnad lämpligen kan deltaga i samma undervisning som kemisterna,
och har för dessa båda fackskolor Kl och Al i arbetsplanen upptagit

264

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

eu undervisning i matematik af 7 timmar, som lämpligen bör lämnas af
samma lärare, som bestrider undervisningen i beskrifvande geometri.

2) Mekanik. Undervisningen i detta ämne, omfattande såväl statik

dynamik som hållfasthetslära, har kommittén ansett kunna bibehållas

oförändrad med 8 timmar i veckan i M2, S2, E2 och V2 samt 4 timmar
i. veckan för K2. Kommittén anser, att för A2 undervisningen, som hittills
varit gemensam med den för de förstnämda fackskolorna, kan inskränkas
till samma mindre kurs som kemisternas och bibringas samtidigt
med K2.

3) Beskrifvande geometri. Undervisningen i detta ämne bedrifves nu
vid läroanstalten så, att, sedan under höstterminen i första årskursen samtliga
elever, som ej förut i lägre afdelningen inhämtat tillräcklig färdighet
1 lmj arritning, åtnjutit undervisning i ritning, de egentliga lektionerna
1 beskrifvande geometri äga rum under vårterminen i samma årskurs
till ett ^ antal af 4 i veckan. Från dessa äro kemisterna befriade. Uti
andra årskursen fortsättes undervisningen i beskrifvande geometri för
A och V med fyra timmar i veckan under hela läsåret,

Kommittén har ansett, att undervisningen i beskrifvande geometri
däri inbegripen den undervisning i linjarritning, som kan visa sig behöflig,
bör fullständigt förläggas till första årskursen och där omfatta 6
timmar i veckan under hela läsåret, utom för K, där timantalet ansetts
kunna minskas till 4 i veckan under höstterminen.

Lektionerna i beskrifvande geometri hafva hittills stått under förste
lararens 1 matematik ledning. I betraktande af ämnets vikt och då undervisningen
i matematik inom Ki och Al lämpligen kan bestridas af
samma lärare som i beskrifvande geometri, har kommittén ansett, att
en ny förste lärareplats bör upprättas i »beskrifvande geometri och
matematik». På grund af det stora elevantalet vid lektionerna i det
förstnämda ämnet erfordras assistent,

4) Allmän fysik. Undervisningen i fysik försiggår för närvarande
så, att samtliga elever i första årskursen samundervisas under 6 timmar
i veckan och att för deltagande i de fysiska laborationerna nämda
elever först uppdelas i två hälfter, af hvilka den ena deltager under
höstterminen och den andra under vårterminen. Hvarje grupp uppdelas
sedan i sex afdelningar, en för hvarje lektionsdag i veckan. Med det
elevantal, som för närvarande finnes i denna årskurs, består hvarje
grupp af ett tiotal elever. Hvarje elev deltager sålunda i de fysiska
laborationerna^ en dag i veckan under en termin, och omfattar lektionen
tunnlar. 1 ill hufvudlärarens biträde vid laborationerna finnes en särskild
laborator i fysik, hvilken för närvarande, då ämnet tillhör förestån -

Läroämnen.

265

daren, och dennes undervisning som lektor på grund af föreståndaregöromålen
är minskad, bestrider samtliga laborationerna. Kommittén bar
icke anledning att föreslå ändring häruti, då anordningen är lämpligt
afpassad efter lärarekrafternas och lokalernas storlek.

Vid laborationerna biträder utom laboratorn äfven en af eleverna
under namn af stipendiat mot erhållande af ett mindre anslag, och är
af bebofvet påkalladt, att så äfven framgent blir fallet.

5) Mekanisk värmeteori och tillämpad värmelära. Till lektorns i fysik
tjänstgöring hör för närvarande undervisning i dessa båda ämnen under
namn af tillämpad värmelära och är denna undervisning förlagd till
höstterminen af tredje årskursen för samtliga fackskolor med 3 timmar
i veckan.

I likhet med hvad ofvan föreslagits för Tekniska Högskolan har
kommittén ansett lämpligt, att ämnet uppdelas i tvänne af ganska
skildt skaplynne: den mekaniska värmeteorien, omfattande redogörelse
för första och andra hufvudsatserna samt omvändbara och icke omvändbara
cirkelprocesser, och den tillämpade värmeläran, omfattande
läran om förbränning, eldstäder, skorstenar, värmets meddelning samt
uppvärmning och ventilation af byggnader. Under det att kommittén
ansett undervisning i det senare ämnet böra vara obligatorisk för samtliga
fackskolorna med 2 timmar i veckan af höstterminen i tredje årskursen,
har kommittén ansett den mekaniska värmeteorien såsom specielt
ämne kunna inskränkas till M3, S3 och E3 med likaledes 2 timmar i
veckan af höstterminen, då åt de öfriga fackskolorna vid undervisningen
i beskrifvande maskinlära meddelas, hvad de behöfva af ämnet. Undervisningen
bör lämpligen så ordnas, att den uti mekaniska värmeteorien
koncentreras på första hälften af höstterminen och uti tillämpad värmelära
på den senare hälften.

6) Allmän kemi. Undervisningen i detta ämne omfattar för närvarande
för samtliga fackskolor sex föreläsningar i veckan i första
årskursen. Laborationerna, i hufvudsak omfattande kvalitativ analys,
äro så ordnade, att de blifvande kemisterna hafva sex timmars laborationer
uti veckan under hela läsåret, men de öfriga äro delade i två hälfter,
af hvilka den ena har sex timmars laborationer under höstterminen och
den andra sex timmar under vårterminen, fördelade uti två lektioner om
3 timmar hvardera. Hufvudläraren är biträdd af en assistent och en
elev under namn af stipendiat, och elevantalet uppgår i hvardera gruppen
till ett femtiotal.

Kommittén har icke föreslagit någon annan ändring än att försök
böra göras, huruvida icke lämpligen föreläsningarnas antal skulle kunna

266

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

minskas till 4 i veckan för samtliga fackskolor, utom den kemiska, där
antalet fortfarande bör bibehållas vid 6 i veckan, åtminstone under vårterminen.
Anledningen, att kommittén ansett undervisningen i allmän
kemi böra äfven för de icke kemiska fackskolorna hafva en så stor
omfattning, ligger däruti, att, då inträdessökande vid institutet mottagas
utan att förut hafva studerat kemi, i annat fall de kemiska kunskaper,
eu tekniker öfver hufvud måste anses böra besitta, ej skulle hinna att
meddelas.

Läraren i detta ämne tillhör nu ej förste lärarnas klass, oaktadt med
den allmänna kemien äfven nu är förenad undervisning i mineralogi
och geologi och läraren sålunda tjänstgör äfven på högsta stadiet. I
det följande kommer kommittén att föreslå, att åt samma lärare uppdrages
äfven ett par timmars undervisning i kemisk teknologi, då
behof af ökning i denna undervisning föreligger, och den förutvarande
lektorn i detta ämne ej kan åläggas större undervisning. Under sådana
förhållanden anser kommittén påtagligt, att denna lärareplats bör inräknas
uti professurernas klass. Ämnets namn torde då lämpligen böra
bestämmas till »oorganisk kemi samt mineralogi och geologi».

7) Mineralogi och geologi. För närvarande omfattar undervisningen
i detta ämne två timmar i veckan i A*, V2 och Ka under höstterminen,
och två i veckan i Ks under vårterminen samt uppehälles af läraren i
allmän kemi. Kommittén föreslår endast den ändring, att ytterligare
två föreläsningar införas i V4 under höstterminen.

8) Organisk kemi och kemisk teknologi. Omfattningen och planläggningen
af undervisningen i dessa båda ämnen har kommittén ansett
böra bibehållas oförändrad med tre föreläsningar uti organisk kemi och
två i kemisk teknologi samt 12 laborationstimmar i kvalitativ och kvantitativ
analys i Ka samt 5 föreläsningar och 19 laborationstimmar i kemisk
teknologi i K3. Då laborationstimmarna äro gemensamma för båda
årskurserna och föreläsningarna delvis kunna hållas i en årskurs, medan
laborationsöfningarna pågå i den andra, kunna samtliga dessa lektioner
skötas af en lärare med undantag af, att två af föreläsningarna, som ofvan
nämnts, böra öfverflyttas till läraren i »oorganisk kemi samt mineralogi
och geologi». Något biträde har läraren hittills haft uti en af
eleverna, men bör enligt kommitténs åsikt till lärarens biträde ställas en
kvalificerad assistent.

9) Elektrokemi. Kommittén föreslår en ökning i undervisningen i
K.i i detta ämne från 4 till 5 timmar i veckan, hvaraf 2 föreläsningar,
och upptager detta ämne såsom ett fristående specialämne, då det ej kan
inordnas i de andra lärarnas i kemi ordinarie undervisning.

Läroämnen.

267

10) Elektroteknik. För närvarande försiggår undervisningen i detta
ämne så, att i andra årskursen af samtliga fackskolorna 3 föreläsningar
i veckan utan öfningar hållas under vårterminen al lektorn i allmän
fysik samt i fackskolans för elektroteknik tredje årskurs 5 föreläsningar
och 9 öfningstimmar bestridas af lektorn i elektroteknik. Kommittén
anser, att en ändring häruti bör vidtagas så tillvida, att undervisningen
för elektroteknikerna inom Ej utsträckes till 6 timmar, hälften föreläsningar
och hälften öfningar, under hela läsåret, och att äfven för samtliga
de öfriga facken utöfver den nu befintliga kursen införas 3 öfningar
i veckan under en termin i andra årskursen. Såväl föreläsningar som
öfningar i samtliga de senare fackskolorna förflyttas lämpligen från vårterminen
till höstterminen. Fn särskild lärare behöfves för undervisningen
i andra årskursen, och till hufvudlärarens biträde inom tredje
årskursen erfordras en assistent.

11) Konstruktion af maskinelement. Undervisningen i detta ämne upptager
nu 6 timmar i veckan i Ma, Sa och Ej samt 4 timmar i veckan i
Va, Aa och Ka. Kommittén föreslår icke någon annan ändring än, att
den utvidgas i Ma med 3 öfningstimmar. Nämda undervisning bestrides
nu af de båda lektorerna i maskinlära, men då dessa lärares tid blir
fullt upptagen af deras hufvudämnen med den utveckling, arbetsplanen
enligt kommitténs förslag erhållit, och af de maskinlaborationer och
materialprofningar, som den nyare tidens kraf oundgängligen påfordrar,
blir nödvändigt att upprätta en ny lärareplats. Kommittén anser undervisningen
i detta ämne så viktig och så själfständig, att den föreslår
läraren i ämnet af professors klass, och anser, att till detta ämne kan
hänföras äfven några timmars undervisning i maskinkrokiritning. Elevantalet
är så stort, att en assistent erfordras, liksom äfven nu eu assistent
finnes.

12) Läran om värmeviotorer. Nu upptager detta ämne i arbetsplanen fi
föreläsningar och 8 konstruktionstimmar i veckan i Ms och 4 föreläsningar
och 6 konstruktionstimmar i veckan i S3 och E3. Kommittén har ansett
sig kunna minska konstruktionstimmarna i Ss och Es till 4 i veckan
men ökat undervisningen med två timmar maskinlaborationer i veckan
i Ms, Ss och Vi, hvarvid bör iakttagas, att eleverna på grund af
det stora antalet måste uppdelas i grupper, som undervisas skildt. En
assistent erfordras som biträde.

På grund af ämnets stora omfattning har kommittén ansett, att den
viktiga gruppen förbränningsmotorer borde utbrytas och undervisningen
om dem uppdragas åt en särskild lärare.

268 Chalmers Tekniska Läroanstalt.

13) Vattenmotorer. Nu gällande arbetsplan upptager 2 föreläsningar
och 2 konstruktionstiminar i veckan i M3 och 2 föreläsningar i veckan
i Es. Kommittén har bibehållit denna undervisning oförändrad.

14) Beskrifvande maskinlära. Undervisningen i detta ämne upptager
nu 4 föreläsningar i Va, A3 och K3 samt 4 konstruktionstimmar i
veckan i V3 och As. Äfven denna undervisning föreslås af kommittén
oförändrad. Den uppehälles af samma lärare, som bestrider undervisningen
om vattenmotorer.

15) Materiallära och materialprofning. Detta på arbetsordningen
nyföreslagna ämne sysselsätter sig i främsta rummet med hållfasthetsegenskaperna
hos metallerna, företrädesvis järn, hos trä, sten, cement
etc. och med sätten att afprofva dessa. Kommittén föreslår, att tillsvidare
undervisningen häruti uppdrages åt den lärare, som undervisar i de två
sistnämda ämnena 13) och 14), att bestridas med biträde af någon af
de personer, som äro anställda vid materialprofningsanstalten.

16) Mekanisk teknologi. Nu gällande arbetsplan upptager för samtliga
fackskolor i tredje årskursen 4 timmar i veckan under höstterminen,
då formgifning och bearbetning af metaller, sten och trä genomgås,
och för Ms äfven under vårterminen, då öfriga till ämnet hörande
delar behandlas. Sedan materiallära med materialprofning uti arbetsplanen
upptagits såsom ett särskild! ämne, anser kommittén, att en inskränkning
i detta, ämnes undervisning lämpligen kan företagas, så att det i Ms
upptoge 3 timmar i veckan under hela läsåret, i Es, Vs och Ks 3 timmar
i veckan under höstterminen och fullständigt utelämnades i Ss och As.

17) Skeppsbyggeri. Undervisningen kan enligt kommitténs åsikt
bibehållas oförändrad.

18) Husbyggnadslära och ornamentsritning. För närvarande är hithörande
undervisning så ordnad, att 6 timmar i veckan inom M2, Va
och A2 och 4 timmar inom Sa, E2 och K2 användas till allmän byggnadskrav
2 timmar inom V2 och A2 till ornamentsritning samt 9 timmar
inom A3 och 6 timmar inom Ms och V3 till byggnadslära med programritning
och 4 timmar i veckan inom As till ornamentsritning.

Undervisningen i allmän byggnadslära har kommittén ansett kunna
bibehållas oförändrad xiti andra årskursen, dock med den jämkning att
den äfven för E2 under höstterminen utsträckts till 6 timmar i veckan
och att den för Aa under hela läsåret ökats till 8 timmar i veckan.
Inom A» har åt ornamentsritningen ansetts böra anslås 4 timmar. Undervisningen
i husbyggnadslära i tredje årskursen har däremot uteslutits i
fackskolorna Ms och Vs men ökats i A3 till 14 timmar. IV* har kommittén
ansett tiden medgifva, att eleverna deltoge i föreläsningarna till -

Läroämnen,

2G9

sammans med Å3 men ej obligatoriskt i programritningen. Med afseende
på ornamentsritningen i As är ingen ändring vidtagen.

I hithörande ämnen hafva undervisat en hufvudlärare och en andre
lärare, den senare hufvudsakligen i andra årskursen. Kommittén anser,
att andre läraren får en så omfattande och viktig undervisning sig uppdragen
genom de nu vidtagna ändringarna, att han bör uppflyttas i
professorernas klass. Då all undervisning i ornamentsritning samt därjämte
inom fackskolorna M, S, V och K undervisningen i husby ggnadslära
blir fullständigt hänvisad till denna lärare, bör hans ämne kallas
»byggnadslära och ornamentsritning».

Assistenter behöfvas för båda dessa lärare, delvis på grund af de
stora samlingar, som stå under deras vård.

19) Väg- och vattenbyggnadslära. Detta ämne omfattar för närvarande
väg- och brobyggnad med 6 timmar i veckan i Ms och As
under en termin, med 6 timmar i \r3 under hela läsåret och med 6
timmar i veckan uti V4, vattenbyggnad åter med 6 timmar i veckan
i M3 och A3 under en termin, med 6 timmar i V3 under hela läsåret,
med 2 timmar i E3 under en termin och med 6 timmar i V4.

Inom Vs och V4 har kommittén icke anledning att föreslå ändring.
Den korta kurs uti vattenbyggnad, som för närvarande meddelas E3
under vårterminen med 2 timmar utan konstruktionsritning och som
hufvudsakligen omfattar vattenaflopp, vattenledningar och dammbyggnader
har visat sig så ändamålsenlig, att kommittén ansett den kunna och
böra utsträckas äfven till Ms och As, med borttagande af öfrig undervisning
i vattenbyggnad. Undervisningen i väg- och brobyggnad i Ms
och A3 har kommittén för vinnande af större specialisering kunnat inskränka
till 4 timmar under höstterminen.

20) Byggnadsstatik. Undervisningen i detta ämne bedrifves för
närvarande med 3 timmar i veckan under vårterminen uti andra årskursens
samtliga fackskolor utom K?, med 3 timmar i veckan under
höstterminen uti Vs och A3 samt likaledes med 3 timmar i veckan under
vårterminen i V3. I betraktande af ämnets vikt har kommittén
ansett, att undervisningstiden kunnat ökas med en timme till fyra timmar,
men att någon annan ändring ej vore erforderlig. Lärarna hafva nu
biträde af assistent och behöfves en sådan äfven framdeles.

21) Geodesi. Inom Ms, Es, Va och Aa har undervisningen i detta
ämne försiggått så, att den under vårterminen omfattat 2 timmar i
veckan och afslutats med fyra dagars öfningar på fältet. Kommittén
har ansett, att den, i likhet med hvad som föreslagits för Tekniska Högskolan,
bör koncentreras mot slutet af vårterminen, och att sålunda

270

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Läroplaner.

tiden från den 15 maj—9 juni bör uteslutande ägnas åt densamma.
Den öfriga undervisningen i geodesi i V3 och Vi har kommittén
bibehållit oförändrad, endast med den ändring, att timantalet i tredje
årskursen, som förut varit 2 under hela läsåret, ändrats till 4 under
vårterminen. Öfningar i Vs skola enligt kommitténs åsikt fortfarande
äga rum under tre veckor från den 10 till den 30 juni. På grund af
det stora elevantalet måste, liksom nu är fallet, lärarna vid öfningarna
biträdas af ett par assistenter.

22) Frihandsteckning och maskinkromritning. Den undervisning i
frihandsteckning, som hittills i första årskursen med två timmar i veckan
bedrifvits inom samtliga fackskolorna, liar för alla dessa utom A,
ersatts med maskinkrokiritning för att angifva den riktning, som dessa
öfningar böra hafva, och bibehållits vid två timmar i veckan utom i Ai,
där på grund af frihandsteckningens stora vikt för blifvande husbyggare
undervisningen utsträckts till 4 timmar i veckan.

23) Modellering. För de elever inom A2, som ej tidigare åtnjutit
undervisning i detta ämne, hafva 4 timmar i veckan anslagits till modellering.

24) Industriell ekonomi och statskunskap. I likhet med hvad som föreslagits
för Tekniska Högskolan, har kommittén ansett, att undervisning
bör meddelas i dessa för en blifvande tekniker viktiga ämnen, och därför
i tredje årskursen inom samtliga fackskolor anvisat därtill 2 timmar.

Kommittén har i följande tabeller sammanfattat de läroplaner,
som sålunda framgått af kommitténs granskning af dels de nu gällande
arbetsplanerna och dels de förslag till ändring häruti, som från Chalmersska
läroanstalten varit inlämnade till kommittén. I en särskild kolumn
har upptagits den lärarebefattning, till hvars undervisningsområde den
förevarande kursen hör, och har härvid hänvisning skett till lärareförteckningarna
på sidorna 274—276, hvarvid p. betecknar professor och s.
speciallärare.

För genomförande af den undervisningsplan, som kommittén ansett
sig böra framlägga, erfordras, såsom ofvan framhållits, några ändringar
uti den nuvarande lärarepersonalen. Utom de redan befintliga tio förstelärarna,
nämligen lektorerna i matematik, mekanik och matematik, fysik,
kemi och kemisk teknologi, elektroteknik, maskinlära (företrädesvis
värmemotorer), maskinlära (företrädesvis vattenmotorer), husbyggnadslära,
skeppsbyggeri samt väg- och vattenbyggnadslära, har kommittén ansett,
att två nya förste- lärareplatser behöfva upprättas och att två af de förutvarande
öfriga lärarna böra förvandlas till förste-lärare. De fyra nya

Föreslagna läroplaner. ______271

förste-lärarebefattningarna skulle upprättas i beskrifvande geometri och
matematik, uti oorganisk kemi samt mineralogi och geologi, uti konstruktion
af maskinelement samt uti byggnadslära och ornamentsritning.

Vidare skulle utöfver nu befintliga öfriga lärare sådana behöfva
anskaffas uti elektroteknik, förbränningsmotorer samt industriell ekonomi
och statskunskap.

272

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

M.		s					E.
Mi	Höstt	Vårt.	2 c3	Si	Höstt	Vårt.	<D U ei	Ei	Höstt	Vårt.	a>
	f.	Ö.	f.	Ö.	ä	f.	ö.	f.	1	1 ä	f.	Ö.	f.	ö.	::3
Matematik ................	5	3	5	3	p. 1
Beskrifvande geometri ......	2	4	2	4	p. 2
Allmän fysik .............	6	H	6		p. 4	= M.						= M.
Oorganisk kemi .....	4	3	4	3	p. 5
Maskinkrokiritning......	—	2	—	2	p.10		_	_	_	J_
Summa	17	131	17	13 i		Summa		—	—	—		Summa	—	—	—	—
Ms						Ss						Es
Matematik . ..	3	1	3	1	p. 1		3	1	3	1			3	1	3	1 4	p. 1
Mekanik .........	5	3	4	4	p. 3 p. 10		5	3	4	4	r>. 3		5	3	4
Maskinelement	3	6	3	6		3	3	3	3			3	3	3	3	p. d p. 10 p. 12 s. 3 p. 14 p. 9
Byggnadslära..................	2	4	2	4	p. 12		2	2	2	2	p. 12 s. 3 p. 14		«>	4	0	2
Elektroteknik . ......	3	3			s. 3		3	3				3	3	Q	Q
Byggnadsstatik .............			1	2	p. 14				1	2				1	2
Materiallära och profning...	_	_	2	3	p. 9									2	3
					Skeppsbyggeri	4	4	4	4/	p. 13
									4l	s. 2


Planmätning och nivellering		“/«	-Va	s. 7		_	_	_	_				15/s-	_9	6	s. 7
Summa	16	17	15	20		Summa	20	16	17	16		Summa	16	14	18	18
Ms						Ss						Es
Mekanisk teknologi .......... Mekanisk värmeteori.........	3	_	3	_	s. 1								Q
2				p. 4 p. 4		2				p. 4		2 0				™ A
Tillämpad värmelära.......	2					2								p. 4
Angmaskinlära ...............	6	8	6	8	p. 8		4	4	4	4	p. 8 s. 6		4	4	4	4	p. 4 p. 8 s. 6
Förbränningsmotorer...			3	3	s. 6									3	3

Vattenmotorer.................	2	2	2	2	p. 9						T). 9		0
Maskinlaborationer.......	_	2		2	p. 8 p. 14			2		2	p. 8						P. »
Väg- och brobyggnadslära...	2	2		_
Vattenbyggnadslära .........		_	2	_	s. 4	*									2		9. 4 p. 7
	—		—		Skeppsbyggeri	4	16	4	16	p. 13	Elektroteknik..	4	12	6	10
Industriell ekonomi o. statsk.	2	—	2	—	s. 10		2	—	2		s. 10		2	_	2		3.10
Summa	19	14	18	15		Summa	14	22\|l3\|	22		Summa)	19)	16)17)	17

Föreslagna läroplaner. 273

Y						A.	K.
Yi	Höstt	Vårt.	Lärare.	Åt	Höstt	Vårt.	Lärare.	Ki	Höstt.	Vårt.	Lärare. \|
f.	Ö.	f.	ö.	f.	ö.	f.	ö.	f.	ö.	f.	Ö.
	—		—	—			4	3	4	4	p. 2		4	3	4	3	p. 2
= M.	—	—	—	—			2	4	2	4	p. 2	ii.....................	1	3	—	; —	p. 2
	—	—	—	—			6	4	6	4	p. 4		6	4	6	4	p. 4
	—	—	—	—			4	3	4	4	p. 5		4	6	6	6	p. 5
	—	—	—	—		Frihandsteckning...	—	4	—	4	s. 9	Maskinkrokiritn...	—	2	—	2	p. 10
Summa	—	—	—	—		Summa	16	15 J	16	m		Summa	15	15 i	16	121
Va						Å2						Ka
	3	1	3	1	p. 1		—	—	—	—			_	_
	5	3	4	4	p. 3		2	2	2	2	p. 3		2	2	2	2	p. 3
	2	2	2	2	p. 10		2	2	2	2	p. 10		2	2	2	2	p. 10
	2	4	2	4	p. 12		4	4	4	4	p 12			«>
	3	3	_	_	s. 3		3	3			s. 3		3	3			p. 12
	—	—	1	2	p. 14				1	2	p. 14	Organisk kemi ...	3	12	3	12	s. 0 p. 6
	_	_	2	3	p. 9				2	Q		1 T- • 1 j 1 1
										p. y		2	—	2	—	p. 5
Mineralogi o. geologi	2	^-	—	—	p. 5		2	_	_		p. 5		2		C)	0
Frihandsteckning ...	—	2	—	2	s. 9			2	—	2	s. 9						p. ö
Ornamentsritning ...	—	2	—	2	p. 12			4		4	p. 12
	_	_	_	_		Modellering .........		4		4
		“/*	—®/e	s. 7			IS/5	_9	B	s. 7
Summa	17	17	14	20		Summa	13	21	11	23		Summa	16	21	13	20
Va						A3						Ks
	3	_	_
													O				s. 1
	2				p. 4		2
Beskrifv. maskinlära	4	4	4	4	p. 9		4	4	4	4	p. 3 p. 9		4		4		p. 4
Byggnadsstatik ....	2	2	2	2	p. 14		2	2			p. 14						p. j
Geodesi o. topografi	—	—	2	2	s. 7	Husby ggnadslära...	5	9	5	9	P. 11	Kemisk teknologi	5	19	5	19	p. 6
	—	—	—	—		Byggnadskon: s lust.	2	—	2	—	P. 11	Elektrokemi ......	2	2	2	2	s. 5
	2	4	4	4	p. 14		2	2
	2	4	2	4	s. 4				2
	—	—	—	—		Ornamentsritning...	—	4		4	p. 12
	2	—	2		s. 10		2	—	2	_	s. 10		2		0		s. 10
Summa	17	14	16	16		Summa	19	21	15	17		Summa	18\|	21	13	21

274

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Lär ar el e fattningar.

V4	f.	ö.	C *1 p	v4	f.	ö.	Lärare.
Väg- och brobyggnadslära............	2	4	p. 14	Geodesi och topografi................	—	2	s. 7
Vattenbyggnadslära ...................	2	4	s. 4	Materiallära och profning............	1	3	p.9
	5	_	p.11	Maskinlaborationer....................	—	2	p. 8
Byggnadskonstens historia ..........	2	—	p.11	Summa	14	15
Geologi..........................*........	2	—	p. 5

Följande tabell upptager de lärarebefattningar, som enligt kommitténs
förslag skulle vara behöfliga, jämte omfattningen af deras undervisning
och de fackafdelningar, som skulle deltaga däri. I sista kolumnen
har antecknats det antal elever, som skulle komma att bevista hvarje
särskild kurs, om man beräknar antalet i första årskursen inträdande
elever till 100 och att dessa fördela sig på de olika fackafdelningarna
på följande sätt: M 40, <S 5, E 25, V 15, A 5 och K 10. För öfversiktlighetens
skull har i tabellen för speciallärarna i sista kolumnen upptagits
det arvode, som kommittén längre fram i betänkandet föreslår.

I tabellen är, i olikhet mot motsvarande tabell för Tekniska Högskolan,
de olika fackskolornas timantal i samma ämne skilda, hvadan
vissa lärares timantal i själfva verket är mindre än hvad tabellen angifver.

N:o.	Professurer.	Höstt.	Vårt.	Fackafdelning.	Elev- antal.
f.	ö.	f.	ö.
1.	Matematik..........................................	5	3	5	3	Mi Si Ei Vi ''	85
		3	1	3	1	Ms Si Ea Va	85
2.	Beskrifvande geometri och matematik:
	matematik .....................................	4	3	4	3	Ai Ki	15
	beskrifvande geometri......................	2	4	2	4	Mi Si Ei Ai Vi	90
		1	3	—	—	— Ki	10
3.	Mekanik................................................	5	3	4	4	M2 S2 E2 V2	85
		2	2	2	2	Ka Aa	15
4.	Fysik ...................................................	6	lVs	6	IV»	Mi Si Ei Vi Ai Ki	100
	mekanisk värmeteori........................	2	—	—	—	Ms S3 E3	70
	tillämpad värmelära ........................	2	—	—	—	M3 Ss E3 Vs Å3 K3	100

Lärarebefattningar.

275

N:o.	Professurer.	Höstt.	Vårt.	Fackafdelning.	Elev- antal.
		f.	ö.	f.	ö.
5.	Oorganisk kemi samt mineralogi och geologi.
	kemi...........................................	4	6	6	6	Ki	10
		4	3	4	3	Mi Si Ei Vi Ai	90
	mineralogi och geologi.....................	2	—	2	2	Ka	10
		2	—	—	—	Va Aa	20
	geologi..........................................	2	—	—	—	V«	15
	kemisk teknologi.............................	2	—	2	—	Ka	10
6.	Organisk kemi och kemisk teknologi
	organisk kemi.................................	3	12	3	12	Ka	10
	kemisk teknologi..............................	5	19	5	19	Ka	10
7.	Elektroteknik ........................................	4	12	6	10	Ea	25
8.	Maskinlära (företrädesvis värmemotorer)
	ångmaskinlära.................................	6	8	6	8	Ma	40
		4	4	4	4	Sa E3	30
	maskinlaborationer...........................	_	2	_	2	Ma Sa Vi	60
9.	D:o (företrädesvis vattenmotorer).......
	vattenmotorer.................................	2	2	2	2	Ma	40
		2	—	—	—	Ea	25
	beskrifvande maskinlära ...................	4	4	4	4	Va Aa	20
		4	—	4	—	Ka	10
	materiallära och materialprofning.......	—	—	2	3	Ms Ea Va A2	85
		1	3	—	—	v<	15
10.	Konstruktion af maskinelement................	3	6	3	6	Ma	40
		3	3	3	3	Sa Ea	30
		2	2	2	2	Va Aa Ka	30
	maskinkrokiritning...........................	—	2	—	2	Mi Si Ei Vi Ki	95
11.	Husbyggnadslära....................................	5	9	5	9	Aa	5
		5	—	-	—	v4	15
	byggnadskonstens historia ................	2	—	2	-	A a V4	20
12.	Byggnadslära och ornamentsritning.
	Byggnadslära .................................	4	4	4	4	A2	5
		2	4	2	2	Ea	25
		2	4	2	4	M2 V2	55
		2	2	2	2	S2 K2	15
	Ornamentsritning............................	—	4	—	4	Aa Aa	10
		—	2	—	2	Va	15

276

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

N:0.	Professurer.	Höstt.	Vårt.	Fackafdelning.	Elev- antal.
f.	Ö.	f.	Ö.
13.	Skeppsbyggeri........................................	2	_	2	—	Ss	5
		4	16	4	16	Ss	5
14.	Väg- och brobyggn ödsla ra.......................	2	2		—	Ms A.3	45
		2	4	4	4	Vs	15
		2	4	—	—	v4	15
	byggnadsstatik................................	—	—	1	2	M2 Ss Es Vs Ås	90
		2	2	-	—	As	5
		2	2	2	2	Vs	15

N:0.	Specialämnen.	Höstt.	Vårt.	Fackafdelning.	Elev- antal.	Arf- voden.
	f.	ö.	f.	Ö.
1	Mekanisk teknologi........................	3		3		Ms	40	1,800
		3	—	—	—	Es Vs Ks	50
2	Skeppsbyggeri...............................	2	4	2	4	Ss	5	2,000
3	Elektroteknik.................................	3	3	3	3	Es	25	3,000
		3	3	—	—	Ma Sa Va Aa Ka	75
4	Vattenbyggnadslära.......................	2	4	2	4	Vs	15	3,000
		2	4	—	—	Vi	15
		—	—	2	—	Ms Es As	70
5	Elektrokemi..................................	2	2	2	2	Ks	IQ	2,000
6	Förbränningsmotorer .....................	—	—	3	3	M3 Es	65	1,500
		—	—	3	0	S3	5
7	Geodesi........................................	16/s-	-»/e		Ma Ea Va Aa	85	2,500
			10/e-	-3O/0	Vs	15
		—	—	2	2	Vs	15
		—	2	—	—	V4	15
8	Modellering ..................................	—	4	—	4	Aa	5	800
9	Frihandsteckning...........................	—	4	—	4	åi	5	1,200
		—	2	—	2	As Vs	20
10	Industriell ekonomi och statskunskap	2		2	—	Ms Ss Es Vs A3 K3	100	3,000
						Summa	20,800

Lönestat.

277

Lönestat.

Undervisningen vid Chalmers Tekniska Läroanstalt bestrides för närvarande
af en föreståndare, som tillika är lektor, nio lektorer, sex öfriga
lärare, i hvilkas löneförmåner ingå ålderstillägg, och åtta lärare utan
ålderstillägg jämte ett antal assistenter. Föreståndare tillsättes af Kungl.
Maj:t och åtnjuter professors namn och värdighet, öfriga lärare tillsättas
af styrelsen, lektorerna medelst fullmakt, de andra på förordnande.

Föreståndarens och lektorernas undervisningsskyldighet faller så godt
som uteslutande inom den högre afdelningen af läroanstalten. Af de öfriga
lärarna hafva tre uteslutande tjänstgöring inom högre afdelningen (vägoch
vattenbyggnadslära, elektrokemi och geodesi), åtta delvis tjänstgöring
i högre och delvis i lägre afdelningen och endast tre äro uteslutande
sysselsatta inom lägre afdelningen (andre läraren i matematik,
samt lärarna i svenska och tyska språken och i bokföring).

Föreståndarens lön är nu i staten fastställd till 5,000 kr. med två
ålderstillägg af 500 kr. hvartdera och fri bostad. Härtill kommer sedan
1907 en af riksdagen beviljad tillfällig löneförbättring af 1,000 kr.

Lektorernas löner äro fastställda till 4,000 kr. med två ålderstillägg
af 500 kr. hvartdera med bestämmelse, att af lönen 1,400 kr. utgöra
tjänstgöringspenningar. Härtill kommer sedan år 1907 en af riksdagen
beviljad tillfällig löneförbättring af 1,000 kronor, hvaraf 500 kr. lön och
500 kr. tjänstgöringspenningar.

Uti 1905 års skrifvelse från läroanstaltens styrelse framhöllos de
ogynnsamma ekonomiska förhållanden, under hvilka Chalmersska läroanstaltens
lärare arbetade, och uttalades öfvertygelsen, att, om icke snar
ändring härutinnan ägde rum, en menlig inverkan måste visa sig uti
läroanstaltens verksamhet och särskilt svårigheter uppstå att på tillfredsställande
sätt rekrytera lärarekåren vid inträffande ledigheter. Genom
en tabell rusades, att lektorerna vid läroanstalten, före tilldelandet af
den ofvan nämda tillfälliga löneförbättringen af 1,000 kr., hade i
medeltal för trettio års tjänstgöring 1,341: 67 kr. mindre om året än
lektorerna vid de allmänna läroverken i Göteborg och 2,000 kr. mindre
än professorerna vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

Styrelsen framhöll, att någon utsikt att kunna öka lektorernas löner
genom utverkande af hyresbidrag från Göteborgs stad ej fanns, så mycket
mindre som institutet icke såsom de allmänna läroverken utgjorde en
bildningsanstalt hufvudsakligen afsedd för stadens och länets ungdom,
utan ynglingar från hela landet där sökte sin utbildning. Likaså ut -

278

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

talade sig styrelsen mot ökande af ålderstilläggens antal under framhållande
af, att de högre tekniska läroanstalterna måste till lärare söka
förskaffa sig män, hvilka redan förvärfvat inblick uti det praktiska lifvet
och sålunda voro jämförelsevis äldre samt besutte så stor praktisk fallenhet,
att de i de flesta fall skulle kunnat med framgång ägna sig uteslutande
åt industriens och det enskilda förvärfvets banor. Det vore
därför nödvändigt att genast från början kunna erbjuda dem en något
så när god ekonomisk ställning.

Vid fastställandet af lönen för en lärareplats hade man att taga i
betraktande å ena sidan mogenheten hos de elever, som skulle tillgodogöra
sig lärarens undervisning, och den vetenskapliga ståndpunkt, denne
därför måste intaga, och å den andra sidan den tid och det arbete, som
måst af lärarekandidaten ägnas åt hans egen utbildning för att han skall
vara kompetent för platsens erhållande. Styrelsen för läroanstalten ansåg
i betraktande häraf, att lektorernas löner borde likställas med dem, som
tillkomme Tekniska Högskolans professorer.

Styrelsen hemställde vidare, att, då önskvärd! vore, att lärare med
ungefär likartad tjänstgöring hade samma benämning, lektorerna vid
Chalmersska läroanstalten måtte erhålla titel af professorer. Fördelarna
af en sådan förändring komme icke minst de från Chalmersska läroanstalten
utgående eleverna till godo, då allmänheten lätt på grund af nu gängse
namn å de olika lärarebefattningarna kunde erhålla en felaktig uppfattning
af kursernas omfång och grundlighet.

Då förste lärarna vid Chalmersska läroanstalten hafva i hufvudsak liknande
undervisningsskyldighet som motsvarande lärare vid Tekniska Högskolan
och kompetensvillkoren äro i allmänhet de samma för dessa grupper
af lärare, har kommittén ansett, att billigheten kräfver, det deras löneförmåner
sättas väsentligen likartade, liksom att förste lärarna vid Chalmersska
läroanstalten erhölle namn af professorer, hvaraf äfven torde följa,
att de böra medelst fullmakt tillsättas af Kungl. Maj:t. Emellertid har
kommittén särskildt med afseende på de väsentligt högre lefnadskostnaderna
i hufvudstaden, ansett att professorernas vid Chalmersska läroanstalten
sammanlagda aflöningsförmåner böra sättas 900 kr. lägre än
professorernas vid Tekniska högskolan. I öfverenstämmelse härmed
föreslår kommittén

att aflöningen för år räknadt för professor vid
Chalmersska läroanstalten bestämmes till 4,800 kr. i
lön och 2,400 kr. i tjänstgöringspengar med rätt att
efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring komme i åtnjutande
af ett ålderstillägg till lönen å 600 kr.

Lönestat.

271»

Aflöningen för bestridande af undervisningen i specialämnena har
kommittén sökt afpassa efter undervisningens omfång och beskaffenhet
samt elevernas antal. De belopp, hvartill kommittén sålunda kommit,
hafva upptagits i den å sidan 276 förekommande tabell.

Med afseende på de öfriga lärarna vid läroanstalten har dess styrelse i
sin underdåniga skrifvelse framhållit, att äfven deras aflöningsförhållanden
måste förbättras, och särskildt beträffande . dem, som bland sina löneförmåner
åtnjuta ålderstillägg, påpekat obilligheten däraf, att, oaktadt de
måste anses hafva sin liufvudsakliga tjänstgöringsskyldighet inom läroanstalten,
de likväl vore anställda på tre månaders uppsägning. Styrelsen
ansåg, att den sistnämda gruppen af öfriga lärare borde antagas med
fullmakt och blifva berättigade till pension för sig själfya och för efterlefvande
änka och barn. Då emellertid samtliga dessa lärare äro gemensamma
för högre och lägre afdelningarna af läroanstalten, och ett definitivt
ordnande af deras aflöningsförmåner ej torde höra förekomma annat
än i sammanhang med reglerandet af lägre afdelningens. förhallanden,
har kommittén ej ansett sig hafva anledning att närmare ingå i behandling
af frågan om nämda lärares ställning.

Vid de löneregleringar för Chalmersska läroanstaltens lärare, som vid
1899 och 1901 års riksdagar fastställdes, berördes ej föreståndarens aflöning.
Anledningen härtill torde hafva varit, att afsikten ej var, att vid
den nuvarande föreståndarens afgång hans plats skulle i vanlig ordning tillsättas.
Föreståndareplatsen är nu tillsatt på innehafvare^ lifstid medelst
fullmakt. Då den sista gången, år 1881, tillsattes, var lektorernas antal
ej större än tre, och åtskilligt talade därför för, att tillsättningen borde vara
sådan, att öppet tillfälle lämnades äfven för utom läroanstalten stående
personer att söka platsen. Nu uppgår antalet motsvarande lärare till tio
och kommer enligt kommitténs förslag att uppgå till 14. Utsikten är under
sådana förhållanden betydligt större, att det bland dessa lärare skall finnas
någon, som lämpar sig till skötande af rektorsgöromålen. Genom att icke på
lifstid tillsätta föreståndare, utan genom förordnande på kortare tid uppdra^a
rektorsgöromålen åt någon bland förste-lärarna vinnes den földel,
att,0 därest den tillförordnade rektorn af sjukdom eller annan orsak ej
längre blefve fullt lämplig för platsen, ett ombyte lättare kunde åstadkommas
och sålunda större garantier funnes för institutets behöriga ledning.
Vid Tekniska Högskolan har redan en sådan tillsättning af rektor
begagnats, och någon anledning att följa andra grunder vid Chalmersska

läroanstalten torde ej finnas. _ .

I hufvudsaklig motsvarighet till hvad som föreslagits för tekniska
Högskolan, anser kommittén därför att rektor i aflöning bör uppbära,

280

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

utöfver hvad som tillkommer professorerna, dels ett arvode af 1,500 kr.
och dels ett hyresbidrag af 1,000 kr., af hvilka dock det senare äfvensom
500 kr. af det förra ej bör utgå, så länge rektor kan beredas —
såsom nu är fallet — fri bostad.

I den nuvarande staten är på grund af föreståndarens utnämning
på lifstid icke något anslag upptaget för uppehållande af den undervisning,
från hvilken föreståndaren på grund af sitt uppdrag är befriad,
men med det ofvan föreslagna sättet för rektors förordnande måste ett
dylikt anslag upptagas, och föreslår kommittén detta till 3,000 kr.

Sedan skeppsbyggerifacket 1886 förenades med Chalmersska läroanstalten,
efter att förut hafva varit förbundet med navigationsskolan i Göteborg,
har med anledning däraf enligt den fastställda staten tillkommit föreståndaren
ett extra anslag af 300 kr., utgående ur anslaget till »biblioteket,
samlingarna och laboratoriet». Med den organisation läroanstalten
numera har och med den reglering af föreståndarens löneförmåner, som
af kommittén föreslagits, torde anledning ej längre föreligga att bibehålla
detta anslag, utan föreslår kommittén,

att nämda anslag vid nuvarande föreståndarens
afgång från platsen ej längre användes för detta
ändamål.

Uti föreståndaregöromålen äro nu inbegripna, jämte den en rektor
närmast tillkommande tjänstgöringen, åtskilliga åligganden af kameral
och ekonomisk innebörd, som med den omfattning, institutet numera
fått,. ej torde. lämpligen böra af honom skötas, och särskilt måste
ändring häruti vidtagas, om rektoratet skall förvaltas på kortare förordnande.
Kommittén föreställer sig, att lämpligaste sättet för en sådan
ändring vore att utvidga sekreterarebefattningen till sådant omfång, att
dess innehafvare kunde utöfva de egentliga protokolls- och expeditionsgöromålen,
öfvertaga den närmaste tillsynen af läroanstaltens fasta och lösa
egendom, biträda vid löners, arvodens och andra utgifters utbetalande
och räkenskapers uppgörande m. m., hvarjämte nämde person, därest en
af de med arvoden aflönade lärarne kunde vinnas såsom platsens innehafvare,
skulle kunna biträda föreståndaren äfven vid en del andra göromål,
såsom mottagande af sjukanmälningar o. d. särskild! från läroanstaltens
lägre afdelning. Kommittén har därför i lönestaten upptagit en höjd
aflöning för en sekreterare med i ofvan berörd riktning utvidgad tiänstgöring
med 3,000 kr.

Med afseende på bibliotekariens lön, som för närvarande uppgår till
500 kr., har styrelsen i sin ofta nämda skrifvelse framhållit, att, då

Lönestat,

281

lönen är så liten, det ej varit möjligt att ålägga bibliotekarien att hålla
bokförrådet tillgängligt för elever och allmänheten mer än 4 timmar i
veckan, hvilket visat sig alldeles otillfredsställande. I betraktande af
det ständigt växande arbetet med böckernas skötsel, inregistrering och
utlåning och på det att bokförrådet åtminstone någon tid hvarje söckendag
under läsåret måtte stå till elevers och allmänhetens förfogande,
föreslogs i styrelsens framställning att lönen skulle höjas till 1,000 kr.
Kommittén anser den gjorda framställningen i hög grad belij ärtans värd
och för institutets utveckling betydelsefull, men anser nödvändigt för
ändamålets vinnande, att lönen höjes till 1,500 kr.

För de förändringar uti lärarepersonalens sammansättning, som kommittén
i öfrigt ansett böra vidtagas, har ofvan redogjorts.

Därvid hafva assistenter ansetts behöfliga uti följande ämnen: 1)
matematik, 2) beskrifvande geometri och matematik, 3) mekanik, 4) fysik,
5) oorganisk kemi, 6) kemisk teknologi, 7) elektroteknik, 8) maskinelement,
9) materialprofning, 10) maskinlära, 11) byggnadsstatik, 12) husby
ggnadslära, 13) byggnadslära och 14) geodesi, hvarjämte stipendiatplatser
vore erforderliga i fy^sik och kemi.

Då det behöfliga antalet af sådana assistentplatser är beroende på
elevantalet och aflöningen bör afpassas efter kompetensen hos innehafvaren,
är omöjligt att uppgifva någon bestämd aflöningssumma för
dem. Kommittén har dessusom ansett, att omkostnaderna för assistenter
och stipendiater delvis böra bestridas af inflytande terminsafgifter. Nu
utgå till assistenter 13,000 kr. och anser kommittén att, då i det föregående
föreslagits någon ökning i lärarekrafterna och då styrelsen ej
hemställt om ökning i anslaget till assistenter, anslaget fortfarande bör
tillsvidare utgå med samma belopp 13,000 kr.

I den föreslagna staten för Tekniska Högskolan har kommittén upptagit
ett belopp af 3,600 kr. till resestipendier för lärarnes utbildning
och anser kommittén på liknande grunder, att för Chalmersska läroanstalten
bör i staten upptagas till resestipendier förslagsvis ett belopp
af 1,000 kr.

Läroanstaltens betjäningsförhå handen kräfva en omreglering. För
närvarande äro på ordinarie stat upptagna 3 vaktmästare med en
aflöning hvardera af 800 kr. och 2 ålderstillägg å 100 kr. efter 5
och 10 års tjänstgöring jämte fri bostad. Därtill kommer en tillfällig
löneförbättring för år 19Ö7 af 10 % af den kontanta lönen. Dessutom
äro vid läroanstalten anställda en maskinist och en gårdskarl. Maskinisten
har sin verksamhet uti maskinverkstaden för skötseln af den ångpanna,
hvarifrån dels verkstaden för där pågående arbeten får ånga till

282

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Föreslagen

löncstat.

ångmaskinen och dels tre af läroanstaltens byggnader få den för sin
uppvärmning nödiga ångan. Hans aflöning utgår nu med 1,122 kr.,
hvaraf 600 kr. tagas från anslaget till »mekaniska verkstaden» och
återstoden från anslaget till »uppvärmning, belysning och diverse utgifter».
Gårdskarlens aflöning utgår ur sistnämda anslag och uppgår nu till
792 kr. Både maskinisten och gårdskarlen hafva dessutom bostad inom
läroanstalten.

Med det af kommittén föreslagna maskinlaboratoriet och den väsentliga
tillökningen af det elektrokemiska laboratoriet följer nödvändigheten
att anställa ytterligare tvenne vaktmästare, båda med viss färdighet
i därstädes förekommande arbeten.

För den af vaktmästarna, som fungerar såsom hufvudvaktmästare,
och som har den mera maktpåliggande uppgiften att biträda föreståndaren
närmast med tillsynen öfver läroanstaltens tillhörigheter,
anser kommittén sig ej kunna föreslå lägre grundaflöning än 1,350 kr.,
men för de öfriga vaktmästarna föreslår kommittén en grundaflöning af
1,050 kr. och för gårdskarlen af 900 kr., med tillägg för dem alla
af dels två ålderstillägg af 100 kr. hvardera efter 5 och 10 års tjänstgöring
och fri bostad. För maskinisten föreslås en grundaflöning af
1,800 kr. jämte 2 ålderstillägg af 200 kr. efter 5 och 10 år.

Med iakttagande af det ofvan sagda har kommittén ansett sig för
Chalmersska läroanstaltens högre afdelning böra framlägga följande
förslag till lönestat:

	Nuvarande lönestat.	Föreslagen lönestat.
	Lön för	Tjänst-	Tillfällig		Lön för	Tjänst-
	förest, o.	görings-	löneför-	Summa.	pro fes-	görings-	Summa.
	lektorer.	pengar.	bättring.		sorer.	pengar.
Föreståndare (jämte fri bostad)...............	5,000	_	1,000	6,000	_	_	_
Professor i fysik ..................................	—	—	—	—	4,800	2,400	7,200
» » matematik...........................	2,600	1,400	1,000	5,000	4,800	2,400	7,200
» » beskrifvande geometri och ma-
tematik...............................	—	—	—	—	4,800	2,400	7,200
» » mekanik...............................	2,600	1,400	1,000	5,000	4,800	2,400	7,200
» » oorganisk kemi samt mineralogi
och geologi ........................	(2,500)	—	750	3,250	4,800	2,400	7,200
» » organisk kemi och kemisk tek-
nologi.................................	2,600	1,400	1,000	5,000	4,800	2,400	7,200
Transport	—	—	—	—	—	—	43,200

Lönestat. 283

	Nuvarande lönestat.	Föreslagon lönestat.
		Tjänst-	rillfällig			Tjänst-	Summa.
	Lön.	görings- pengar.	löneför- bättring.	Summa.	Lön.	gorings- pongar.
Transport		_	_	_	—	—	43,200
Professor i elektroteknik........................	2,600	1,400	1,000	5,000	4,800	2,400	7,200
» » maskinlära (företrädesvis värme-				5,000	4,800	2,400	7,200
motorer)..............................	2,600	1,400	1,000
» » maskinlära (företrädesvis vatten-					4,800	2,400	7,200
motorer)..............................	2,600	1,400	1,000	5,000
» » maskinelement .....................	—	—	—	—	4,800	2,400	7,200
» » husbyggnadslära ..................	2,600	1,400	1,000	5,000	4,800	2,400	7,200
» » byggnadslära och ornaments- ritning .............................	(‘)3,000;	—	500	3500	4,800	2,400	7,200
» » skeppsbyggeri .....................	2,600	1,400	1,000	5,000	4,800	2,400	7,200
» » i väg- och brobyggnadslära...	2,600	1,400	1,000	5,000	4,800	2,400	7,200
Lärare i mekanisk teknologi ..................	—	—	—	(2,900)	—	—	1,800
» » elektroteknik ...........................	—	—	—	—	—	—	3,000
» » elektrokemi..............................	—	—	—	800	—		2,000
» » förbränningsmotorer.................	—	—	—	—	—	—	1,500
» » skeppsbyggeri...........................	(2,500)	—	(750)	(3,250)	—	—	2,000
„ » vattenbyggnadslära ..................	—	—	—	1,750	—	—	3,000 !
» » geodesi .................................	—	—	—	400	—	—	2,500;
» » modellering ...........................	—	—	—	(1,100)	—	—	800
ii » fribandsteckning .....................	(2,200)	—	(650)	(2,850)	—	—	1,200
» » industriell ekonomi och stats-							3,000
kunskap .................................	—	—	—
Arvode och hyresbidrag till rektor..........	—	—	—	—	—		2,500
Bidräde åt rektor vid undervisningen ......	—	—	—	—	—	—	2,500
Bibliotekarie ......................................	—	—	—	500	—	—	1,500
Sekreterare och intendent .....................	—	—	—	500	—	—	3,000
Assistenter..........................................	—	—	—	13,000	—	—	13,000
Resestipendier ....................................	—	—	—	—	—	—	1,000
Förste vaktmästare .............................	800	—	90	890	900	450	2)1,350
2 vaktmästare.......................................	1,600	—	160	1,760	1,400	700	3;2,100
2 nya vaktmästare ..............................	—	—	—	—	1,400	700	2)2,100
Gårdskarl ..........................................	—	—	—	792	600	300	2)900!
Maskinist...........................................	—	—	—	1,122	1,200	600	®)1,800 1
Summa		—	1 -	I -•	—	\| —	1153,350 i

1) Parentesen angifver tjänstgöring äfven i lägre afdelningen.

2) Härtill två ålderstillägg å 100 kr. efter 5 och 10 år.

3) )) „ » » 200 » » » » » »•

284

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Såsom ofvan nämts, är den nuvarande föreståndaren tillsatt med
fullmakt på lifstid och torde därför öfvergångsbestämmelser böra fastställas
med afseende på föreståndarens aflöning, till dess den nya staten
kan träda i verksamhet. Enligt denna stat skulle professors pension
uppgå till 5,400 kr. och, då billigt torde vara, att föreståndarens pension,
som nu är 4,800 kr., ej sättes lägre än professors, har kommittén
utgått från förstnämda belopp såsom lön äfven för den nuvarande föreståndaren.
Då kommittén vidare anser, att under öfvergångstiden föreståndarens
aflöningsförmåner lämpligen borde sättas till 8,100 kr. jämte
fri bostad, föreslår kommittén

att för den nuvarande föreståndaren aflöningen för
år räknadt bestämmes till 5,400 kr. i lön och 2,700 kr.
i tjänstgöringspenningar samt fri bostad.

Chalmersska

läroanstaltens

byggnader.

Chalmersska läroanstaltens lokaler äro förlagda till ett kvarter mellan
Stor-, Teater-, Vasa- och Chalmersgatorna, hvilket kvarter sedan ett
par år tillbaka är fullständigt upplåtet åt institutet och omfattar 75,000
kv.-f. (6,150 kv.-met.). De äro fördelade på fyra större byggnader och ett
mindre i kvarterets midt förlagdt byggnadskomplex, hvilket senare omfattar
ett museum för byggnadsmaterialier in. m.

Hufvudbyggnaden, förlagd vid Storgatan, 50 m. lång och 14.5 m.
bred, omfattar i källar- och bottenvåningen de fysiska och elektrotekniska
institutionerna med tillhörande två hörsalar samt bostad för en
vaktmästare, i våningen en trappa upp ritsalar för högre afdelningens
andra och tredje årskurser jämte lärarerum, i våningen två trappor
upp lärosalar för skeppsbyggerifackskolan, bibliotekssalar, kollegiirum och
bostad för föreståndaren samt i vindsvåningen utslagsvind för skeppsbyggeriafdelningen,
blåkopieringsrum och bostad för gårdskarlen.

Östra flygeln utefter Teatergatan, 36 m. lång och 11 m. bred, omfattar
i bottenvåningen kemiskt laboratorium för nvbegynnare jämte
hörsal och lärarerum, i våningen en trappa upp kemiskt laboratorium
för de mera försigkomna eleverna och elektrokemiskt laboratorium jämte
vågrum, lärarerum, i vindsvåningen hörsal, rum för samlingar och förråd,
hvarjämte i källarvåningen finnas vätesvaflerum, destillations- och
förbrboningsrum, bostad för maskinisten m. m.

Västra flygeln utefter Chalmersgatan, likaledes 36 m. lång och 11
m. bred, med den afvikelsen att bottenvåningens bredd utefter de sydligaste
12 m. är 16,5 m., innefattar i bottenvåningen maskin verkstad,
smedja, förrådsrum, materialprofningsanstalt och till denna hörande kon -

Byggnader.

285

torsrum och upplag, i våningen on trappa upp metall- och snickeriverkstad,
materialrum och lärarerum samt på vinden upplag för modeller,
virke o. d.

Vasabyggnaden utefter Vasagatan, 50 in. lång och 20 in. bred,
innefattar jämte rymliga källarlägenheter i bottenvåningen hörsal för
mekanik och mekanisk teknologi med lärare- och samlingsrum, frukostrum
för eleverna, en ritsal och två vaktmästarebostäder, i våningen en
trappa upp ritsal för första årskursen i högre afdelningen, lärarerum,
en stor sal för samlingar och modelleringssal med rum för tillhörande
samling, i våningen två trappor upp ritsalar för lägre aldelningen,
lärarerum, säl för frihandsteckniug med ruin för samlingar och en större
samlingssal samt i våningen tre trappor upp två hörsalar och rymliga
vindslokaler.

Salarna äro öfver hufvud ljusa, höga och ur ventilationssynpunkt
tillfredsställande. Höjden växlar mellan 4 och 5 m., i samlingssalen i
vasabyggnaden 6 in.

Efter den stora utvidgning af lokalerna, som ägde rum år 1904, genom
att stadsfullmäktige åt läroanstalten uppläto kvarterets södra del intill
Vasagatan, hafva dessa ur flera synpunkter blifvit sådana, att de väl
motsvara sitt ändamål. Styrelsen för läroanstalten har efter lärarerådets
hörande och i öfverensstämmelse med dess förslag till kommittén inkommit
med en skrifvelse, hvaruti den framhåller de brister, som ännu kvarstå,
och det sätt, hvarpå den tänkt sig, att dessa böra afhjälpas. I första
rummet framträder härvid behofvet att erhålla ett maskinlaboratorium för
värme- och förbränningsmotorer samt vattenmotorer och en utvidgning af
det elektrotekniska laboratoriet för uppställning och arbete med större
maskinaggregat. Styrelsen föreslår, att maskinlaboratoriet inrymmes i
en 36 m. lång och 16 m. bred nybyggnad som i rät vinkel mot den
förutvarande mekaniska verkstaden vid dennas södra ända uppföres delvis
på samma ställe, som nu materialprofningsanstalten befinner sig, och
att denna nybyggnad sammanbygges med vasabyggnaden uti tre våningar,
hvari materialprofningsanstalten skulle förläggas. Vidare föreslår
styrelsen, att hufvudbyggnaden och den östra, för den kemiska undervisningen
afsedda flygeln skulle sammanbyggas till fyra våningars höjd, så att
i de två nedersta våningarna skulle erhållas ett 10 x 10 m. stort rum att
såsom maskinsal tilläggas den elektrotekniska institutionen. Genom att
sistnämda byggnad uppfördes i fyra våningar skulle tredje årskursens
i högre afdelningen ritsalar och skeppsbyggerifackskolans lokaler samt
biblioteket för jämförelsevis små omkostnader erhålla en ytterst välbehöflig
utvidgning af ungefär 50 %.

286 Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Slutligen framhåller styrelsen, att med den skarpare uppdelning af
undervisningen mellan de olika fackskolorna, som på senaste åren kunnat
äga rum, stort behof visat sig att få vasabyggnaden tillbyggd åt
östra sidan intill Teatergatan på samma sätt som för några år sedan
skedde åt västra sidan intill Chalmersgatan och att den samtidigt hopbyggdes
med den kemiska flygeln. För jämförelsevis billigt pris skulle
på detta sätt för läroanstalten anskaffas fyra större ritsalar med samlingsrum
och lärarerum samt bostäder åt tvänne vaktmästare.

Fullständiga ritningar hafva af styrelsen bifogats på dessa nybyggnader,
se Pl. XIII—XIX och kostnadsförslagen uppgå till 440,000 kronor
(se Bil. Litt. Y2).

Af de respektive lärarna hafva uppgjorts kostnadsförslag (se Bilagor
Litt. Y3—Y5) på de inredningar af dessa lokaler och de instrument och
maskiner, som vid den första uppsättningen vore behöfliga, uppgående till

75,000 kr. för maskinlaboratoriet och 25,000 kr. för det elektrotekniska.

Ända intill sista tiden har den tekniska undervisningen ansetts
kunna undvara större maskinlaboratorier, men såsom kommittén ofvan
haft tillfälle att utförligare motivera, har behofvet af dessa under de senare
åren med stor hastighet gjort sig gällande och de hafva visat sig vara
ett för undervisningen lika värdefullt som af eleverna högt uppskattadt
hjälpmedel för att göra utbildningen praktisk och befordra den blifvande
teknikerns förmåga af eget arbete. Kommittén har därföre ansett, att
det för Chalmersska läroanstalten vore af stor betydelse att blifva försedt
med ett maskinlaboratorium, och kommittén, som på platsen noga undersökt
förhållandet, har icke någon anmärkning att framställa mot det förslag
till byggnad och inredning, som af styrelsen i öfverensstämmelse
med lärarerådets förslag framlagts, liksom kommittén finner det förslag
till omändring af materialprofningsanstaltens förläggning, som därmed
står i sammanhang, vara både ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt
fördelaktigt.

Maskinlaboratoriet komme sålunda att bestå af två stora maskinsalar,
den ena af 25 x 10 kv.-met. golfyta och den andra af 35 x 5 kv.-met.
golfyta, pannrum, förrådsrum, lärarerum och klädrum. I omedelbar närhet
härtill skulle Materialprofningsanstalten ligga med en maskinsal af
af 10 X 10 kv.-met. golfyta jämte lärarerum i första våningen, en lika
stor sal i andra våningen och en hörsal i tredje våningen samt vind.

Det elektrotekniska laboratoriets nuvarande maskinsal är förlagd
till hufvudbyggnadens källarvåning och utgör ett rum om 6 x 10 kv.-met.
golfarea och 2,6 m:s höjd samt är redan så upptaget af apparater, att
en utvidgning uppenbarligen är i hög grad behöflig. Genom det af
styrelsen föreslagna sammanbyggandet af hufvudbyggnaden och det

Byggnader,

287

kemiska laboratoriet skulle för den elektrotekniska undervisningen erhållas
en ytterligare maskinsal af 10 x 10 kv.-met. golfarea och sträckande
sig i höjden genom två våningar, och tvänne arbetsrum af 13 x 3,3 kv.-met.
golfarea i botten- och källarvåningarna. Därjämte skulle en — efter
hvad kommittén på platsen öfvertygat sig om — väl behöflig utvidgning
af tredje årskursens, skeppsbyggerifackskolans och bibliotekets lokaler
uppkomma. Kommittén anser sig därför böra föreslå, att äfven detta
byggnadsarbete utföres och att erforderliga medel af statsverket beviljas.

Det af styrelsen framlagda förslaget att äfvenledes sammanbygga
vasabyggnaden med den kemiska flygeln har ej omedelbart samband
med de båda föregående. Antalet lärorum, som för närvarande stå läroanstalten
till buds, är icke större än att de olika fackskolorna i regel inom
hvarje årskurs undervisas inom samma rum. Lndast den kemiska fackskolan
och skeppsbyggerifackskolan hafva sina egna lokaler. Påtagligen
uppstå på den grund stora svårigheter vid arbetsplanernas uppgörande,
och undvikas kan ej, att störande ingrepp göras uti elevernas
arbete, särskildt i det arbete, som sker utom de ordinarie lektionstimmarna,
och som vid en teknisk läroanstalt är af den allra största betydelse.
Genom den sistnämda tillbyggnaden skulle en väsentlig förbättring
i detta afseende äga rum och detta för en jämförelsevis låg kostnadssumma.
Kommittén anser sig därför böra tillstyrka äfven detta

byggnadsarbete. .

Läroanstalten skulle genom denna tillbyggnad erhålla i fjärde våningen
2 hörsalar, i tredje våningen 2 ritsalar med lärarerum, i andra
våningen frihandsteckningsrum med lärarerum och modelleringssal med
gipsrum, i första våningen en ritsal och två vaktmästarebostäder, den
ena med två rum och kök och den andra med 1 rum och kök, samt i
bottenvåningen en vaktmästarebostad af 2 rum och kök.

Uti Bil. Litt. Yi och Y2 äro de sålunda föreslagna nybyggnader
närmare beskrifna och kostnaderna för dem anförda. Sammanställas
dessa senare, erhålles följande resultat:

Maskinlaboratoriet jämte byggnaden mellan detta och vasa byggnaden

.................................................................................

Tillbyggnaden mellan hufvudbyggnaden och kemiska flygeln
.............................................................................................

Mellanbyggnaden mellan kemiska flygeln och vasabyggnaden
samt den senares utbyggnad till tomtgränsen

Ändringar i äldre byggnader och oförutsedda utgifter......

S:a

192,000: —

64,500: —

160,000: —
23,500: —

440,000: —

288

Byggnader.

Vtgiftsstat.

I Bil. Litt. Y3—Ys äro upptagna de kostnadsförslag, som uppgjorts
för anskaffandet af den nödvändigaste uppsättningen af instrumenten
m. m., och uppgå dessa till följande belopp:

För maskinlaboratoriets värmemotorafdelning ..
® » hydrauliska afdelning.

» elektrotekniska laboratoriet.............................

..... 50,000: —

...... 25,000: —

25,000: —

S:a 100,000: —

Totalsumman af de omkostnader, som enligt kommitténs försko- erfordras
för utvidgning af Chalmersska läroanstalten, uppgår sålunda till

540.000 kr.

Genom den föreslagna tillbyggnaden af läroanstaltens lokaler och
genom särskild! inrättande af större öfningslaboratorier uppstå behof
af något ökade anslag till såväl samlingar och bibliotek som uppvärmning,
belysning, byggnadens underhåll o. d. För närvarande äro i
läroanstaltens stat upptagna: för bibliotek, samlingar och laboratorium

9.000 kr. samt för uppvärmning, belysning och diverse utgifter 12,000
kr., af hvilket senare belopp dock 1,140 kr. gå till aflöning af betjäning,
hvilken enligt kommitténs ofvan framlagda förslag skulle erhålla sin
aflöning från andra anslag. Kommittén har ansett, att dessa anslag ej

nnn fätta,S Tndr? än tiU 15>000 kr. för det förstnämda och till

18.000 kr. för det sistnämda.

Den totala utgiftsstaten blifver sålunda:

Lönestat (se sid. 282)........................................................ I53 35Q

Stipendier och premier (se sid. 256)........................................ ’550

Bibliotek, samlingar och laboratorier......................................... 15 000

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ....................... 18^000

S:a 186,900

uti hvilket belopp dock ingå en del utgifter för uppvärmning, belyi
som äfven gälla den lägre afdelningen.

m. m.

snmg

Fotolit.6en. Stab. bit, Anst.Stockh.

72(/6i/g>gma cfjör .fé/72g>£ fe/rnr s/va fcgrs/coÅzn
fåaaÅar-étz // '' —

c/tnt7f r q tf? *£crf:en ''jfru f .

-//-/T ’’ /etter''

Ugglevik»
A allen

St^ckholma

J?öjrs£q<? z2j/é>z/<?<?/2<zc■//örJfät2j7£ afe/czizs/ccz föys/co/czzz

JersuKiffÅaréa..

fno j/ffrvr * Yffrcjlat.

tfinjr- omjifr

Wm~

§ IT L •

/ rf/

ro-'' ®

tall

s>0$^SXs^NnnNSN\N^''

j5|f‘!«?y

« iTTTTI

HT ** <fi&tfuucf~bya<pr?<zcf

W ** Jfåyaynctcf-fbr-£t/Ji?r- och • &7e?r?rö7e7fm''7f
JT ** y/ZctjTrin^oT&orafck ium.

yr •* ''föyytpn euy ■ fb''r~ ■ cfätm z

HJT * # ,%5cryj ve?erf.->7rajv

yZ£ = r * n Ce rz 7rä7u.jujo v är/r? n t ne?.

JT » O&jertJcCtvrrTt/n

XL ~ fåo37aef-/&''r-7>i7ene£/T?-.

2X m Pctviljorty for JTIa^nétotnifai lijjper u fanfar cf«tfa omrnata-i

i%rb*n <&rte? oéh o&täl&u? för*-.

Fotolit Gen. Stab. Lit Anst.Stockh.

psusiaim

^■PW

^55

&»»»

xfö/^sfaj/ fff 72J/Sj/^72cloly0> fffz2C7/f fe/f&is/fz ff^s/foffz

o&faucffz/??z2acfez2.

Jfa/z afjagvézrdxz zrzg?e.?2-

0.72

J~-

9—

''//a

JftsAfc/Aif

!—ag

o£u,<lvxa tfcl&rjon

Jfr7r7?ic7rt~

Foto I it. Gen Stab. Lrt. Ansf.Stockh.

V&g6y99H*k.

c/aLnz/e

o&>tcse

Årin£.

Samlinpc

iSam/iMpcts -

□□□□□□□□

JSml

jemt.

j£*ias*cas

Jeafamcns -

v8f«^Zr.

yj&mJywatt:

3*jn£tJZ0KZf?

: JtGtUu

•ÄnaLrvs.

oPairxzre..

pr cn

er er

cm er

t3-r.ii

%SZSf/KÖJi

Stim fin# t

oc£ Äv«Lrfas-?eofopi

c=3 a

113 C3Z3

t j m

a cm

er m

er er

cn m

exil

er c

öamflagar

«***5

&6istarL*A.t

sMicscum.

Jfetis/éaé j

Jéafamens -

Ijfi/saf <S

JbiCfio ''t it

ro ar

JboA.lt/

TTYrT

ofösare.

Styrelse.

JfeAtor

JHasAintcLra,

Sam.finjpas'' j

sJfaé/br3

Wa/s -

JbmL

sej*l*r

VcLntr-um.

öant/iALptrum.

CAfamsA

\ira/ct

IICSW»

Kw5S*»w*wv t*

■nunna

immni

wwv

pma.

■M.

*v*v

säsfc

*:❖:

Esse

IMI

ö >S>

8*5*

***

törsta^ £z<

ér- j^uzzp/. /e/t&isÅct ^öps/calaa.

cféufuu dJx/ggmacleTZ

<j££cux ajf J>of£er2.ircL7Zi72.j?en.

Fotolit 6ert. Stab. Lit Anst.Stockh.

ffczn afzrdm,n^eKL f^?c

Väffenmcforer

JcLs-a,

förare

Skeppsty/w/nadsC.

f&rare

Samlingar

•Samlingar:

D ÖDD

Samfinpar

JOp£- *Q JSm6us~

■3°p£ 11^X3

örnlaf

Jeoia-sncns

JPniame/2.5

Mrirunntngs -

J$sgm.asAinsf.

Samfingar

Gamlingar?

(förare

tf åra re

ponto

om,

^XcAanisA

□ OHi

ta ma!

ia/nl^npa-r

Jfäsafjg

{saf S

i exa

ra tina

abärare

.Cam.V»y I -.

t r r.m

a erm

?J|ijl|tff|itiiip!

□ cm

ti 7^4/

□ m

J&zcUaf

□ erm

— | rm-E3—
—nr—i

ra erm

□ m

afl* r»r*

□ loa

''I I 1 ! i ''

T!''1i;! !tT!l''TTr

! !

□.na

it •* ridi

ia ca

iSOjtl

er p» ter-.

na a

JTOajyi_

»fiss- ad)

Samling

ma/em al

Samlingar

Åntamcnsrum.

Jentamcnsrum.

facto*

ptraXemalt^

hygien. i sfi

dTgpicncsAl

cCaöorazo

oCoAomiorium.

c£a.é.

<färare\

Ungar

o&cvlis

jfr/riteTrT

ligjjjjji

iE3»

''♦!VX*»*«**^*»*Xw«*****Ä

&&:

mmWM

wmmmm

111111

''.VV*!*Äw.*

!Ä I s®

Iv*!wV It

#Ms£ ei

»in

«<?•%$<«• p

Fotolik 6en.ätab. Lii.,\n.st. Stock!».

sXasAineizin.

Samlii&ar

afvira re

Samling.

JH.cz/iint.

.fehlamerts -

WfWWWå

dfi&rare

ICI;

txi m

•Samlingar

t&rare.

SAulplur

no no

cd an

ca m

no cm

Xcimtf <3

m no

loa ca

no no

□ 03

□3 no

<ipr isal

cd no

JErAileAtu..

Ca ca

Al 3^ S,

''■'' l ''-''i ta-,

m m

ca cd

Sami.

ra ca

ao ao

ao no.

□ ca

ca ca

no no

ca co

ca ta

ao no

ca ao

JhisaC C

ca no

no ao

.Hand

no no

au m

■*. s, S.

z_* to,

no ca

cd ca

no no

ca ca

Cd Cd

no ca

m cd

ca ca.

no no

Cd Cd

Jurnal

no no

•#w o.

i d»i i. ty

/''ä/r^dsCJ

ep no

no no

aa no

no no

ca no

-•i •>. ^

no no

□c ap t

□□ DG

no ca

CD □□ DO

do ca

ca no

no no

□□□□□□ mai

no no

no ad.

on □□ □

oo pa
£0-02-□□• CD
DO □□

av. od

□□ no

Cd Cd

sSrrar.

□□ DO

□□ ra

tertia

oo □□ de □□ no

JZräitefour-1

DO □□ □□ □□ □!

libfiotefc.

□□DO CD □□

□□ □□ DO □□

\Jfczist.8

DÖD

□□□i

□□□□

JfifsafoC

Asa/ Jfrl.

orna

□□□□□□□□□□

□ Q □ □

!□□□□□□

□ □□□□□□□DO

□ □ □ □

n □ □ □ □

•Sami.

□ □□□□□□□□□

□ □ □ □

□ □ □ □ □

[ililil

ms§mk

<***»•1

ilsi

••

Ull

till

:<vK**v>KvX!>X*‘‘

ttVxvAvJAvO

■

: *

■

IMMi

Järsfag fri?2i/£i/ggz2adyor /eJtaisHa /jögsÅolarz

<HzjlrLicllj/^72aciletz

Jfyazz a/~zrcUzitigrera 2 fr

cartel vio ^fcrO''

o n

Jfrltifckl -

Potoiit 6en. Stab. Lit Anst.Stockh.

SBBBl

8BBBB

□BBS

□□□□

□□□□□,

QOCJD

□□□□

□□□□□

□□□□

öeftcon 1%-3.

n=n ji

□□□□o

nnnnn

oHxiävig Selcr^on $ UorZ>en ^ru/t

j&r7rifc7rTer''.

zfi/Z m/éy/ppxac/j&r ^e/C72 z. s/ea. faps/cä/aa.

(?&/!yuc£fy^72ade72

J^Z/wä %f£ ~ J3

Ms.

TM f f f 1+4-4-f -

40 Ä«*«r -

Totolit Gerv Stab. Lit Anst.Stockh.

Jö7isla.c/ {z/Z 72Z/Zy(???2<zcZyor'' ZfZ/2(?ZZeZzzzs/ccz. /fö^sZoZazz

cZ^z^u,ZZ''99:riaa^e/z -

Sektion (d ~*Z~~

o o □ o □ D o! □

□mamma

innnnnnm

□ □ □

□ □□□□
□ □DÖD

j d o a ö d d a

□□□□□□□□□''

nnnnnmm

Sektion 9-cfö. ■

□ □ D G □ □ Q
nnnn

o^/cZwiy i^JeAJort t’ Zori*n ^9yuT~

1 **7tf4,safo

Fotolit.6en. Stab. Lit. Anst.Stockh.

OAHLBE.RC.

IEE.UU;

■HEM

ERIC SOV

LqNQA • vira • Bwevo-Bittvr»

SCH E-EU

lEftfWi

LIV VAL -

AJyuuatj

n n

l! miiii urin ''

in . .. 5

t H

H!l|! !:i«!

J&is/a? /i/f fe/rata/ca rftys/zofa/L.

cfå/v-&a£6pw/2<zde72

W.T

<%ujcrtce(fasac{.

ffliZDB

auaiM

SLOM

■iininis

Hlllllf;

Ull Ull

lullull IItill llll

Jfoafre yfasccaC.

iruf

*r*iU7r7:

Jfersla-t? 72j/6z/ppaaaf/ö/

5/éz J)OJ7-S/co/tf7Z

(^tu/b-u. abéj/^^aabe/z

5: '' W IMI iHHHI in

jLJOL^Ii

••-

Ill

III

111

III

in i

III

fotol*+.6en. Stab. Lit.Anst.Sfockh.

förfpsi/c of efe/efrofe/crirf.

JSrj/Caf ff 72j/é>i,fproc fför Jféz/2ff zfefrzs/ca föf^/cofzn

Q Q Q

O n r#

In tf

Q DgD Q

_n_4

n 1

Ilo_dt

L__H__.J

n j

Sektion.

JZ/.

fia-vCrk

<$tM& nsa/''.

<**<*«■ \ jförA

Sr of- vr&té.

fXjS&LZ

ftzcArum

f<760*a. t

Stqtjfutys-S

J&6*6**Uu. inKvjj

omforma iu^sA

\JfcJtum.u£aéor -

cfö^s/xznn

fScCLSKMS -

•CaécraZaru/nJ

Sofrum.

ZkrAstaJ ■ JtaiAinrum

Sofrum.

» J&A

från af Zodfe

''s-t 1 f, t r

afu-Stvio ftt.

er''Jon

^rhitikt.

I Ä*8£ ifllpjl

lig Bl

DÖD

fzff aj/fz/fz^aafJfzz72j?£/e/fz2isz(a. foys/iafazL

Jfåjypcfsza-cZybrjj/si/c oc/p e/e/c/ro /e/c/z f/c

JPuau jbr.

å%orsaf.

/btomcért.

\~?Ceöntnps/a&.

Scon/uapctrr\

tCmdacrys/aé. ■v^

Sto/e$30r

oföirsaf.

Jtsus/ené

-Jenfameai

So/k /inxf&r -

\vw''''V>

Jtbnti/fir/ystA 320pC

ék&rao/ J&r é/eÅ/ro écÅn

SomfinparJ&r/fysx£ |

I; San/ingcir för

Jfyqore/sn

•Sfarz eif uä^i. £ fr: i/jojo.

ofaéorrztorium.

• cfa6ora/orcz.

Jfccs/c^rtscU

o/re •det.

aCa6orrz/cri*m M

cfcSom/onvt

cta6ora/6rupK f

] tCåroaratortm

| ,r fö-a/casorms

\Jfisis/ent

ié/coéek |j

fro/estors \

ftttsetf.

JU/m.

J£//m~

JobomJorci/A

föt&- tfrv/cssors

Hk/eaor fl mo^n -

<//0jSi&W JZssts/emiI, Jl/tm. /aéoraJo/imm.

(a6om -

{io/ek\ ./aéaraioruam

tortur!

J/¥aase/-ö

JFsszs/c*/

Sam/t/i

1 rcén/771.

kSrlrcLc)

ffan af v\lo / ir upjo

■MM

jfi~7ri TtTrf.

ro t t r o s ♦ a t

i&Mim

^IIIIIUIUIII

Fota I it. 6er>. Stöb. Lit. Anst.Stockh.

ée/c/2zs/c(Z /)öj?s/Lo£a72

J^c^raa-c//or//ysL/t oc/j eie/cés''oz?e/cz2 z/o

Q UD D

SeÅ/co/z <§ -J?~

G D □ □

giirin. n g

□ Hk n n, j

_ rTZ II ISi

GG □ □ Q

t-—:

o(uclviy tfefi

ccrjon

SorT?€?i
^frÅ- rfrfrfc

SeÅéioTZ 9~

JörsCa/ C/CCt2j/6z/</</t?acC/för Jffrxy/C Ce/tx/s/ca. tfq/s/co/a/2.

Jföz/gfp/zac/ /or //szA oc/ e/e A:/ro /An zA

a^ufircccCfasacC

özo/o/asctcC

■ we -

II llll II llll

till

till _^_ll

i.llll.

<■>

llll

- Ull

- V-"Sj

. "

iHili

III III

J&aAre

<%rien &ru?~

rfrAiltAT:

-Fotolit. 6en. Stab. Lit. Anat. Stocka.

Jfäröfizj? ttz/éyppaa. affär Jff&pf fs/czzzs/ca, föysfofa

Jfflas/ct72 fforadon um.

Sektion 8-2

31		TT

jfnspy******

JOrM.

Zknoru**

Jfyaa afjbrc&rcix2ZJ2<7eri.

fteparuJioax

irer£xfa.<$.

90Z/*rr$im.

ZSrttMbrm.

Smedja

MlSltl

^SzrtLrrwM. o&Umr* ''

Ao/rum,

förare

cd^uZvxv &ef*

^fr7riTthT.

^Illlllll—I ''1

Fotolit.6©n Stab. Lit. Anst.Stockh

&££z2péyg''<7Z2a.cf^>r> ^e£z2ZsÅ& JöpsÅo/ati

JMaöÅz-?z^<z /porxz/aruzrzz

Sektion. Jt —J3.

□ □ □

□ □ □
dna

11 111 n

1 Ti

_J3.

o£viclisiq 0&?cr£on

t 7 a * 4 3 * / o

4oM*t»rr

Fotolit.6en. Stab. Lit.Anst.Stockh.

■Jfäns&p &// 72^&<??z2aafj€>~Jfzjz2gi//.^e/cKLö^a /pöfs/co^a

Se^ffon <S~£~

□ □ □

Öfre de/ af

Safför

\%nymas£ine*‘

öfre de/ ef

Saf för

^fastnaden* enö

Öfre. de/ af

Saf fbr

1^srktyt?smcLsAi

Cfo&tr-UM.

&Cörsct£

(Öfre d^f eif

W för

jnotofer

SEktsa/ |

fåa.72 af zrå.72.. 2 2rajo/>,

Saf'' för

| tSemenipnof

o£itcl*siq 0e.h

•* -t

srfrTrileTr?:

Fotolit 6en Stab. Lit Anst.Stockh.

■''miiituiittiuiil

in II

real

.wHi

S7»

''j£felp|g?T?3§gjl

ABb.....

yr^r^;\ni

juft!

a U i

J^örjla er

7i72 • 72yl>ygy n a. c? ■ för ■ f^unyl. ^feTr n i^7t a ffjfffaj 7t ola 72.

7r z n ? oraf o

JZdcrfrr* &cL3ct«Z.

*S-r cZ o/a-ia. cl ■

Jir <2 o 7*»*^ or Öl .

^or~be.

ifr-uT.

j^r7rjlc7rt~.

tlw/i/Mi/f<xsc*-cl

fotolit Gen. Stab Lit Anst.Stockh.

-försfay fatt &}yö<///?2 a af/e/c/21 s/ca- /^öysfco/a/z

//yt?(?rza.a/ /or /tern/.

Jfft/fn J&r

|j £ Cement jr I

fröärr» Ktsc/fft qfsz.

jfcmisf -écAntsÅJ -

___0.

/q/orudorcuft

/or 3. oc£ 4 a/tJc/n.

fin/ettors F

Pressa ratt torn*-

J/an a/~ vån. / fr tipp

Sofrum.

I ^cAumu/a.-

to*-6otierc\

\SfeAfr

JéAmtta.

arée/en

föt/etf

tfa So rafo rt cfiåi/A

6/em.<*n.far6emt

fSi/ért

JfasA-ia -

Vtr/rs/a.d

uråe/en.

År/K

<jCz6ora.Corcum.

låXUa-SMyii

förråd -

Jbrrd3\

■PpSM

wmm

o^mclxsiq %Jet€-/~3on
J öfrTn foTrT.

Forolit Gen. Stab Lit Anst.Stockh.

Jorsfat? filf rj/Sj/ff/Ztzc//or Jfurpt/ fe/cmsfttz /öps/cofatz

JSyppaad för fem-L

Aum. fo»

2ia. ant

jy^porertnys -y.

Mrn^nmnnitn

\mk\

4.W -"*5^-

Sant/en^ar

■Samftmyar''

%bp.ex 3*>

taas-yU -Sam/cqycir

Sant/z.Hj?ar

fyarz tf i/dn 3 tr u/rfl

Jörrtids

förråda -

vind.

vcnd.

£t*m. för

Vätesvafla.

JladerLa/ram.

spat: arétftn

tCafora torta m 9.

tfa éoroatoy c urn.

$»««*$*«

X/orru*

för £. aff.

Sym/^srum

Syftar

Syalesrvm. M

| Mon,\

Jlssistent

ionum\

flan af

tran. 2 frr upp

o^<?;

ffr/ri fcfrT

ÄÄ?

x&ust&to

•w*

Fotolit.öen. Stab. Lit. Anst.Stockh.

ybrjlag lill vylygyfracf för.777z/Z2y7. S^7rT2ij7ra cfföyj}7ro7an

S8z/y<p&aJjd''r7%em i

«r«!!i

mMmmm

§g i

Jfåt/burffitjat/.

mm mm

m mm mm mm

m m m


I n	n
[ n	n
Dn rih 1

□ □ □UnnT	fl \
□ □ □	(Il

Je7r7icn!2

,n nr	lön hö_dd\|	j p LJ	T n	DD ÖDJH		Ui
ituil	n n	n ri bl	9“ □	Ö00 DÖD DDD	i— .	a
in n	In n J	In nUE	3Hn n	DÖD DDD DDD	n	n,
n		1 tf		. n		a

Je7r7ion €-2).

?< t 7 1 f

Fototit.öen Stab. Lit Anst.Stockh.

JShséa# /z/Ztfe^&zs/ciz /fö?sJco/a72

Jh/fånacfför ^ergstreten sfa/o.

Jftan af fas träningen.

''“rum

»si

Jfan afjordfänmgen

J^umför större ugnar

Jtastinrum.

(öfre det.)

öfn Lagar:

■ Jfrqoarerinps-il
'' rum. J

Jfiespsm etc an isfe ocfi

grufv-«tensÄaptig>a sam -

fumfir

tingar Samt graf må. t -

mindre

ugnar* *t T

ningsöfm ngar:

flum för

anrifnings -

JSmid.

Jfaprum.

jSrrcLd.

Jtfossno

wmMtämm

JöUett ; fa-rid. I Syrerum

Uppåt*- |

vSmiftrum.

rtt J^r tvätt I

o&Aclut<r

jfrTrileTfT".

egetJ

iHi

mim

£“!PiiåB:*r

52 mm

Foto • it 6en. Stab. Lit Anst.5tocJ<h.

JBrslaf /illKj/lz/gpaailjfer Ifuaflle/fmsla £öpslola

flan. tf 2iZs zrajnmgexz

JL---

Åa af Sits. träningen.

BBeeopeaB

da. rare. 1 Jfrsi*lott

Jftnera/ogisf*

samlingar

DL3DDD0Ö0D

ca □

na o

Jiaimrx/oyMt

Cd □

■Samlingar

UiQ.,

ana

an a

Jmalramemt

•förare

SHåsrärs -

Slåtter

%ftep-ocl}\

Jhfrogra/isfa

Slip-oc# i Jftti

|/>4ro*ofcrj ugpaef.
| ningsrm

o/ningar

öfning**:

mngsrun. fastnaw.

o2m«?VI(7

-/97''7tile7rT~.

ro $ $ 7 * * * i

4.0 meter

fotolit.6en. Stab. Lit.Ans*.Stockh.

EZa

jfärsfagr 722/J>z/??z2a-c/ ^e/cz2zs/ca, Jötyö^ö/a

jSyg>^aa.c/ykr J>ejyszreée/2S/azp.

Sektion </£-&

DOP n

............[..........	.......................jfl
■s-''''"'' I te ffiirtiRTiinTl 1 Imr
■ il 1IIIt »w.1 n liiu	nr mm item ra mm nffl 11 IT M J
	null iinmBl\|Ml\|n(\|l llml! mil 11 [] ■
1 n nnjjfrum
n ''n’ ;*n	noppa AF

oftxefz/iy Sctcraon

£ Sorl* en &u7-j&falefäer.

J&rs/q# /or JfQzgz/. /e/fns/ca. /o^s/v/o-tz.

(Tufiru.cé/iz.sa.cf

»Sy®: fl

/korton &ruT~

3ic£o/eZr$arc£.

^r7ry?€7c?~

II II

; B

HJUL

IIEII!

•''''1111:1111111

Jföns/a.gr yÉ>s~ ^ctyö^o/azz

z%i/gp/zac£/ör ce72frcz.fuppirär/7z 72172j?.

■ODBDDH

Sa/creS/asacC.

3z.o£oJasacC

OOOOOO

Svan..

&orJ>en

^Gz/farjoSan.

strXileÄF?T

Till- b i/q c//säd ■ £r Jruo^l rtfa/rJmim.

G^no

Jföyyynacf -Jiar - TKayaeforzze^ri

E^3

J21SL

null iiil

in in ml

in in]

| in »■iin |

| ni iii in]

llniiiiul

[Hull in]

I in hiiii |

in in

lim in

in III]

null in]

in nu

lullull

in in in

mini

[ni iii in |

[ in in in |

■ I ■ ■

cPuclv. Talers or, \ Tårben jv«/
drkilekte,

[niHiin]

min in i

|nijii in]

i ni in I

in in)

[in in

inni

11 i >i I [

; III III III]

; t1 ''•>!.« j

[ihimiiiI

| ni in l

hiiii

Foto i it Gen Stab. L it Anst. Stock h.

zyfygpszszss''’/ös" Jfzsof?/. sfeyf&zs/ccz rfö#s£o/<z7z.,
Jftosfacé iZz/e&aferzé

Jasa.cS

Jusaet eif norr

Jasa.cS

JäsacS å£ träséer:

Sektion. ^-JS.

Jfkn a/ öfre våningen.

Stan a/ éot/ejwdnin^ea

Stan af ÄcéUa-ren.

to meter- Morian ^friA T

öfrTriftTrT.

ie t l t * r * » t / o

i;rnj3»^*"

^3a

-cr>

/»»»UVa )

Z+t+sAJ1

5& &''

’ -X,^‘v''^-«V - -•-—v

.vv-wW1 1

/-V »

i.r

L rv<a

j ll e g

:eOoo

.OOP

<h.kf-tr.

Mjsg

friafifljjil

IfM

PME

SSPiS^i

!?ILBrliiTr^-|-

11■ I !■ " 1

ifSiri

inni in

|! **i «n

mtiiSjl

Fofcolih 6 en. Stab. Lit.Aust.Stnckli.

. ■ Ost-OCH ■ 7/&BYGGNAD ÅT C/iALTLCJ^^KA ''fy/VJTUTZT

^A BOKA

AtKUAVLATOP

VAKT/AAiTARE-l -BO »TA P

CLEKTROTEKM|>HT

-AA5KIH-RUA

K Allakc -

rom. t-C.
ÅHC.

/MASKIN -

MAllare.

KÄLLA K

Källare.

• Källare.

Ae kvmv
-Latok

källare

Källare

Kajlaklm

''/ARAt -

ry»l*MA Z>AA»LtH<jAR -

Källare.

Kallar

Tvätt *Tu<jA

ka llakc.

Äc-A,. Of

Fotolit. öen. Stab. Lit.Anst. Stockh.

-LÄRARE RUA

LÄRARE

-RUM •

VAKTmÅsTARE -BOSTAD -

LA RÖRA

•VkKTMÄj fARt

Bostad

R IT* A U

ElEKTROTCKMISK

TOK HIM

Maskinsal -

Lärare.- rwh

■y t /^isf

Lai O MA''rot

tAtUR

Kok

Kapprum -

•iAAUHEJAR•OCH
•

■ LÄRARE- RUM •

•KAPI 1

ELLEHTROTEHNISHT -

RlT -

-LABORATORIUM ■

■3al -

Ä^KTAÄSlARt -

•KArr

-RUM -

•LÄRARE-Rum* -

•Bostad

Vamt 4

AVTAR* i

qÄN<<

•Vakt/

kSTARE -

• Bostad

Totom er* b

■KappI

RUM

RUM -

Rosta d

•LÄRARE''

-RUM -

■*t»l

VEST!

BUL

iAMUN^AR

i—VÅNiNGZN -

RO/

•/Maskin Laboratorium -

dU^-^ASVEKK

-IN^AR''

HL EV

PVSlBKA''

SAMLINGAR

• Prvkost -

•kol -

réRRAD

•RUM''

■BWR''

•KAPI

»LINBÄR;

RUM''

(ÅTERSÄL I

tKADS -

♦J.l»

-RUM''

■Aeramibk Verkstad

•PROFNING

“-AN5T''

Kontor -

PROfm^S-ANSTALT ''

t4.TC

Pa hn

♦ 4.»*

RUM -

RUM''

♦AM

■RUM''

V////S/

miiif/m l

imim/i

''///////''MSMSU

^IIIIIIIIIPI

Hullig

i m-xmm/A

lim

mim

Moll

Förslag t/r ■ Or-och ■ 7iu~gyggnad ap CNALrtZJ^KA ■ iNyriTUmT

IiiiiTiiiiTiiiiTiiiiThuTmi-iTiimTiimT

■m**

Fotoiit. 6en.Stab.ljt./\nsl. Stockli.

TERRA*»

• L Årai

ROM -

rRIMAHD-TtCMWINq

Cjirä-rum

MODELLERING

SAnUWjAR''

-ÅRSKURSEN

KEMIfcKT

LABORATORIUM

■Rum -

KaRR-RUM -

-Kärr- rum -

•LÄRARE.

■RUM

Karr-rum

•MODELLERING''

•ÅRSKURSEN -

■ÅRSKURSEN

AOPLULLRIMt,-

Ritsa l -

-Lärare -

lARf - RUM

Assisteht -

-LÅrare -

\5AMLIWqAR -

MUMEUM

X-VÅNINGEN -

Iarr- rom

f MASKIN- >
•LABORATORIUM -

■Lärare

■Arskwrsen -

•Årskursen

-Årskursen -

■Har r • rom -

Snickare- verkstad

■ Mem A nisk- Verkstad

PrORN I LCj5-ANSTA LT ■

im <u ta eu

féwRÄD^

iiiliilm

mmim

man in lim

iiminjiiglli

Hiignv

lullig

Illllllll

mmi

t Hut-v'' t f l*++4(

>^» A- «M

U^^paSBflL

Torvagtij^ Osi-och Ttu-gyggmad -^r CMALnriR^SKA iNyriTUTZT

Fotolit.Gen. Stab. Lit Anat.Stockh

f&R VÄRING

LÄ KARL- It V/V

•LÄKARE

-RUA -

■RUA''

Ritsal

•Vind

SHtrr»- BY<^LKI

Harr- rua

•Ka r r

-BIBLIOTEK

Ritsal -

Skerrs -

BY£j<j t Rt

Lärår t

•Ritsal.

RUA''

•roRtSTÅLLPAIlL

Rit-rvav

5 ESSENS -

RUA

5orKw«

tRAAK''

Lärare -

Rl/A -

''SOfRlIrt -

•SalohC|

-JvHtfnm -

Ka rr

R I/A

Linjal*

-RITNING

KOK -

•/Nät säl -

Lineal

R IT N IN

.....mai

mini»

lllllllllllll

IIIIIIW^

lullull

''IöR^LACj TIIi- ■ Ort-och Tii^nYaGHAD Ar Chaisuzrvska -iNyrm/rrT

RITSA L

Oaalim^ar

LARO- SÄL.

LÄRARE -RUA -

5 ~ VÅNJNQEM

■Linjal

-RITNING

■LÄRA RE. -

T n i ill M1T111 iTtittTi iiiTmiriniTi iTtf

ÄX. é f

Fotolit Gen. Stab. Lit Anst. Stock h.

/orvagtim- O/i-och ■ Tiilbkjghad CffAlSlZmy&L INSTITUTET -

4^-Winingeh -

StRV-OT^ÅNt,''

K*rr-RvA JL-ron-«w/\. Jl >KArr

Möräal

Horäau

WT''>L

Fofolir 6en. Stab. Lit An st. Stock h.

• röKsLnc-Ti it -om- oc n -ti ildyg om ad-av•.
Cn ALAALDröK A-1 rDTIT UTC.T G OTC DOGG *

AkÅkwih^^H

•VÄKTAXP

■JjxftVTSO -

m irra m

■VftKinl ! fT#M .1 -■

•Nsssy

OKÄBMmo-M-B(
no*ioO»ra#»-Ti uuovoOMÄDt n •)

•5nÄBHmo-C-D

frStK* L«ooQ.«Toaiur\*)

OnÄ»mH6-C.«r f

0»TB^*rt5 *e»n dcl ytpvoow n Dart*)

»KNKNNN

ImH

li mss ^

SSSS 4*M«KKi W

<^Um. * . Jy-t *

. Of

Fotolit. Oei». Stab. LihAnst. Stock! i

röLöLAG-r! It •OM” OCn-TI lLDYGGMADA/

cnnmcKOK a- i hstit litet- g otcdoug

gram

Mai i»

■ ■aii in

•rroftD- AT-TcnTEKOiflmrv

■ ■■mm

mran

4+4+ifnu-f -

rroriD-tocmmu»Gfrrnn •

m-TmiTii

FotoIit.Gen. 5tab. Lit. Anst.Stockh.

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE och FÖRSLAG

TILL

ORDNANDET

DEN HÖGRE TEKNISKA UNDERVISNINGEN

I RIKET

AFGIFVET

DEN AF KUNGL. MAJ:T DEN 13 JULI 1906 FÖR ÄNDAMÅLET
TILLSATTA KOMMITTÉ

II. BILAGOR

STOCKHOLM

K. Jj. BECKMANS BOKTRYCKERI

1908.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

till BILAGORNA.

Sid.

Bil. Litt. A. Yttranden från tekniska föreningar och samfund......................... 3.

» » B. Värdering af Tekniska Högskolans nuvarande tomter..................... 87.

» » C,. Beskrifning och approximativa kostnadsberäkningar öfver förslag

till byggnader för Kungl. Tekniska Högskolan........................... 89.

» » C2. Approximativa kostnadsberäkningar å invändiga vatten-, gas-, och

vattenklosettledningar med tillbehör å föreslagna nya byggnader
för Kungl. Tekniska Högskolan.................................................. 96.

» » D. Förteckning och fördelning af lokalerna inom de föreslagna nybyggnaderna
............................................................................... 97.

» » E. Kostnadsförslag för inventarier samt en del inredningsarbeten...... 117.

t> y> F. Specifikation å erforderlig nyanskaffning af undervisningsmateriel

för det nya elektrotekniska laboratoriet....................................... 133.

» » G. Förslag till inredning af Tekniska Högskolans fysiska institut...... 135.

» » H. Förteckning och preliminärt kostnadsförslag å för hydrauliska och

bergsmekaniska laborationer erforderliga maskiner m. m.......... 137.

i> » I. Kostnadsberäkning å maskinutrustning till materialprofningsunder visningen.

...................................................................................... 139.

» » K. Apparater för profningar beträffande maskinelement........................ 141.

» » L. Kostnadsförslag till maskiner och apparater För Tekniska Högskolans
maskinlaboratorium. Värmetekniska afdelningen............... 142.

» » M. Kostnadsförslag å maskinell och annan utrustning af reparationsverkstaden
m. .......................................................................... 145.

» » N. Mekanisk teknologi, kostnadsförslag ................................................ 146.

» » O. Kostnadsförslag för inredning utan möbler, af ett väg- och vatten byggnadslaboratorium

.................................................................. 148.

» » Pj. Kostnadsförslag öfver apparater och utensilier för lista afdelnin gens

kemiska laborationer............................................................ 149.

» » P2. Kostnadsförslag öfver apparater och utensilier för 2:dra afdelnin gens

kemiska laborationer.......................................................... 151-

» » P3. Elektrokemiska laboratoriet............................................................... 152.

» » P4. D:o d:o ............................................................... 155.

» » Q. Kostnadsförslag för metallurgiska laboratoriet................................ 157.

Bil. Litt. R. Kostnadsförslag å den för den bergskemiska afdelningen erforderliga

utrustningen................................................................................ 160.

» » S. Sammanställning af kostnader för den bergsvetenskapliga fackskolans
utrustning ............................................. 164.

» » T. Kostnader för den geologisk-mineralogiska afdelningen .................. 167.

» » U. Kostnader för belysning, uppvärmning och ventilation samt yttre

vatten- och afloppsledningar......................................................... 169.

» » V. Nu gällande läroplaner och nuvarande lärarebefattningar vid Tekniska
Högskolan........................................................................... 181.

» » X. Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning................. 195.

Bil. Litt. Yj. Nybyggnader för Chalmers Tekniska Läroanstalt ................. 207.

;> » Y2. Byggnadskostnader för Chalmers Tekniska Läroanstalt................. 213.

» » Y3. Preliminärt förslag till användning af ett eventuellt anslag å 25,000

kronor för maskiner m. m. till hydrauliskt laboratorium ......... 214.

» » Y4. Preliminärt kostnadsförslag å maskiner m. m. till värmemotoraf delningen.

..................... 215.

» » Y5. Förslag till inköp af elektriska apparater m. m. vid utvidgning af

elektrotekniska laboratoriet ........................................................ 216.

» » Z. Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning vid Chalmers
Tekniska Läroanstalt ......................................................... 217.

Redogörelse för några utländska tekniska högskolor

233.

BILAGOR.

Skrifvelse till tekniska föreningar m. in.

Bil. Litt. A.

För åstadkommande af möjligast fullständig utredning beträffande
åtskilliga i samband med det kommittén lämnade uppdraget stående
spörsmål har kommittén vändt sig till de viktigaste tekniska föreningarna
och samfunden i vårt land med följande skrifvelse.

Stockholm den 7 september 1906.

Till.............................................................................

Den af Kungl. Maj:t den 13 sistlidne juli tillsatta kommitté för
afgifvande af utlåtande och förslag huru den högre tekniska undervisningen
i riket lämpligen bör ordnas, skulle vara föreningen förbunden
att få kännedom om den åsikt, som inom densamma gör sig gällande
beträffande de ämnen, hvilka i nedanstående frågor närmare angifvas.
Kommittén tillåter sig därför anhålla att få del af de uttalanden, som
föreningen kan finna sig föranlåten att härutinnan göra, samt vore
tacksam få emotse eventuellt svar snarast möjligt och senast inom
utgången af instundande november månad.

1) Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid K.
Tekniska Högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt enligt nu gällande
planer är för det därmed afsedda ändamålet tillfyllestgörande?

2) Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af
de högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?

3) År det lämpligt att fasthålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större specialisering
af läroplanerna?

4) Bör vid sidan af den rent tekniska utbildningen tillfälle beredas
lärjungarna att erhålla undervisning i merkantila, juridiska, administrativa
och sociala ämnen i hvad de beröra det industriella lifvet; i
så fall, till hvilken utsträckning?

Skrifvelse till tekniska föreningar m. m.

5) Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas
under friare former än hvad nu är fallet, särskildt med afseende å val
af ämnen samt skyldighet att bevista föreläsningar och öfningar?

6) Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år af den obligatoriska
undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst
och för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa
uppvägde olägenheten af, att den unge ingenjören komme att utträda
i praktisk verksamhet ett år senare?

7) Åro de i Tekniska högskolans stadgar § 18 och 25 angifna
bestämmelser med afseende å praktisk sysselsättning till fyllest, eller
kan längre sådan lämpligen påfordras, och till hvilken tidpunkt bör
denna i så fall förläggas?

8) Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre
tekniska undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?

På kommitténs vägnar:

G. Dy resen.

Ordförande.

På denna skrifvelse inkommo efterföljande svar, hvilka anföras
i den ordning de till kommittén inlämnats.

Polytekniska föreningen i Norrköping.

1. Poly tekniska föreningen i Norrköping.

Polytekniska föreningen i Norrköping, som anmodats tillkännagifva
sin åsikt beträffande de ämnen, hvilka i några af kommittén för
den högre tekniska undervisningen framställda frågor närmare angifvas,
får till svar på dessa frågor såsom sin åsikt anföra följande:

Fråga n:r 1:

Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid Kungl.
Tekniska Högskolan och Chalmers’ tekniska läroanstalt enligt nu gällande
planer är för det därmed afsedda ändamålet tillfyllestgörande?

Svar:

Undervisningen anses i allmänhet tillfyllestgörande beträffande
förekommande läroämnen och lärokursernas omfattning, men i vissa
fall mindre tillfyllestgörande beträffande det sätt, hvarpå densamma af
eleverna tillgodogöres.

Några önskemål för vinnande af bättre resultat af undervisningen
anföras under svaret till frågan n:o 8.

Fråga n:o 2:

Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af de
högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?

Svar:

Någon ökning af fackskolor torde icke vara behöflig, såvida i fackskolan
för kemisk teknologi under det 4:de arbetsåret tillbörlig hänsyn
kan tagas till behofvet af specialiserad undervisning jämte praktiska
öfningar och laborationer i några till den kemiska teknologien hörande
delar af särskild betydelse, såsom färgning, garfning, fabrikation af
socker, sprängämnen m. m. äfvensom i pappersfabrikation.

Fråga n:o 3:

År det lämpligt att fasthålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större
specialisering af läroplanerna?

Svar:

De kraf på allmän teknisk underbyggnad, som för närvarande
gälla, synas i allmänhet böra bibehållas. Dock torde möjligen i ett
eller annat fall under lista studieåret vid Tekniska högskolan någon

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

inskränkning af fordringarna kunna ske, såsom t. ex. i kemi i fackskolorna
för maskiningenjörer och skeppsbyggare samt i beskrifvande
geometri i fackskolan för kemisk teknologi.

Fråga n:o 4:

Bör, vid sidan af den rent tekniska utbildningen, tillfälle beredas
lärjungarne att erhålla undervisning i merkantila, juridiska, administrativa
och sociala ämnen i hvad de beröra det industriella lifvet, i så
fall till hvilken utsträckning?

Svar:

Ja, så långt tiden medgifver och det befinnes lämpligt. Undervisningen
uti ifrågavarande ämnen bör dock vara frivillig.

Fråga n:o 5:

Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas under
friare former än hvad nu är fallet, särskildt med afeeende å val af
ämnen samt skyldighet att bevista föreläsningar och öfningar?

Svar:

Med afseende å val af ämnen, särskild! i de högre årskurserna,
torde det möjligen befinnas lämpligt att medgifva de studerande något
större frihet. Hvad däremot beträffar skyldigheten för eleverna att
bevista föreläsningar och öfningar, synes det icke vara lämpligt eller
ens möjligt, att undervisningen bedrifves under friare former. I de
teoretiska ämnena, såsom matematik, fysik o. s. v. skulle visserligen
friare former vara tänkbara, liknande dem vid universiteten, men i
betraktande af dels kursernas stora omfattning och den begränsade tid,
inom hvilken de måste vara inhämtade, dels äfven det förhållandet, att
föreläsningarna omfatta just de behöfliga kurserna och i allmänhet icke
något härutöfver, skulle eleverna svårligen kunna på egen hand lika
fort och säkert vinna de behöfliga kunskaperna, som nu vinnes genom
bevistandet af föreläsningarna. Hvad vidare de praktiska ämnena beträffar,
rit- och laborationsöfningar m. m., så torde det ligga i sakens
natur, att dessa oeftergifligen måste ledas och kontrolleras af ständigt
närvarande lärare, och att någon frihet för eleverna att på egen hand,
''helt eller delvis, utföra hithörande arbeten omöjligen kan medgifvas,
enär eljest genom brist på nödig tillsyn och kontroll mycket underslef
eller »fusk» svårligen skulle kunna undvikas, utan i stället rent af framlockas.
För öfrigt torde förtjäna framhållas, att, liksom för inträde vid
teknisk högskola bör fordras praktisk verksamhet af en bestämd tidslängd,
oberoende af om den inträdessökande är mer eller mindre begåfvad
eller dokumenterad med betyg i teoretiska läroämnen, äfven

Polyteknisk^ föreningen i Norrköping,

den åt rit- och laborationsöfningar inom högskolan anslagna tiden bör
vara lika för alla i dessa öfningar deltagande elever, oberoende af desammas
olika begåfning eller flit. Kurserna i öfningsämnena äro dessutom
så omfattande, att äfven mera begåfvade och flitiga elever hafva
full och välbehöflig sysselsättning under hela den åt dessa öfningar
anslagna tiden.

Fråga n:o 6:

Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år af den obligatoriska
undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst
och för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa
uppvägde olägenheten af, att den unge ingenjören komme att utträda
i praktisk verksamhet ett år senare?

Svar:

Ja, obetingadt.

Fråga n:o 7:

Åro de i Tekniska högskolans stadgar §§ 18 och 25 angifna bestämmelser
med afseende å praktisk sysselsättning till fyllest, eller kan
längre sådan lämpligen påfordras och till hvilken tidpunkt bör denna
i så fall förläggas?

Svar:

Tolf månaders väl vitsordad praktisk verksamhet bör vara en
oafvislig fordran för vinnande af inträde i teknisk högskola. Ehuru
en längre tids verksamhet må innebära en ökad merit, torde det dock
ej vara lämpligt att därpå framställa någon fordran.

Under sommarferierna bör ordinarie elev, såsom hittills, söka att
erhålla praktisk sysselsättning inom området för sin studieriktning.

Fackskolan för skeppsbyggare i Tekniska Högskolan i Stockholm bör,
för meddelande af afgångsbetyg, fordra lika lång tids deltagande i
praktiskt skeppsbyggeriarbete, som visat sig erfordras i den äldre
systerskolan i Göteborg.

Fråga n:o 8:

Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?

Svar:

a) De kurser, som genomgås i de grundläggande ämnena, särskilt
i matematik, äro ganska ansenliga. Det torde vara en allmän erfarenhet
hos högskolans elever, att dessa kurser blott med svårighet hinna
genomgås och att de knappast hinna att väl smältas. Under lista

8 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

arbetsåret skall största delen inhämtas, men eleven finner ofta redan
innan han lämnar högskolan, att en stor del af det så hastigt inhämtade
är afglömdt, och det gäller ännu mer, då han några år varit ute
i praktiken, såvida han icke af särskilda förhållanden föranledts att
underhålla sitt vetande. Det vore därföre mycket önskvärdt, om undervisningen
kunde så anordnas, att kurserna hunne att bättre smältas.
Möjligen skulle detta åtminstone i någon mån åstadkommas därigenom,
att ur kursen bortgallrades åtskilligt, som endast vore af underordnad
vikt, och att den sålunda besparade tiden användes på räkning af så
stor mängd öfningsexempel som möjligt. En sådan icke obetydlig utgallring
sjmes böra vara möjlig i den matematiska kursen, kanhända
äfven i fysik, i hvilket ämne de studerande redan vid inträdet i högskolan
besitta beaktningsvärda förkunskaper. Om det dessutom läte
sig göra att äfven i de högre årskurserna bibehålla låt vara blott en
enda timme i veckan matematik — det viktigaste grundläggande
ämnet — och denna timme hufvudsakligen finge användas till repetition
af kursens viktigaste delar, så skulle detta för visso hafva ett välgörande
inflytande på elevens förmåga att smälta hvad han inhämtat
och tillgodogöra sig detsamma för det praktiska lifvet.

b) Vid en del föreläsningar hafva eleverna icke någon lärobok
som ledning, utan äro hänvisade blott till föreläsarens muntliga framställning.
De måste då själfva göra anteckningar efter föreläsningarna,
men hinna antagligen endast undantagsvis att komplettera eller renskrifva
dessa, hvilket måste gifva otillfredsställande resultat, då kursen
skall i och för examen repeteras och ännu mer, då den utexaminerade
ingenjören efter någon tids förlopp vill söka att påminna sig ämnet
med ledning af de ofullständiga anteckningarna. Denna olägenhet
skulle naturligtvis bäst afhjälpas därigenom, att föreläsaren antingen
följde i hufvudsak en redan befintlig lärobok, eller själf utarbetade en
sådan till elevernas tjänst. Skulle bristande tid eller andra orsaker ej
medgifva ämnets utarbetande i sådan form, som motsvarade anspråken
på en tryckt fullständig och fullgod lärobok, så kunde kurserna antingen
tryckas »som manuskript» eller ock tillhandahållas åhörarna i
form af lösa tryckta blad, hvilka vid de särskilda föreläsningarna finge
utdelas, så som numera ofta förekommer, särskildt vid populära vetenskapliga
föreläsningar, då föreläsaren vill möjliggöra för sina åhörare
att åtminstone erhålla någon behållning af det åhörda föredraget.

Då det emellertid ej kan begäras, att vederbörande lärare på egen
risk eller utan ersättning för sitt arbete skall utarbeta en lärobok eller
ens utgifva lärokursen i form af lösa tryckta blad, bör det vara ange -

Polyteknisk*! föreningen i Norrköping. i*

läget för högskolan själf att söka möjliggöra förverkligandet af det så
viktiga önskemålet. Statsbidrag för sådant ändamål borde med skäl
kunna påräknas, då därigenom befästandet af goda tekniska kunskaper
hos de unga ingenjörerna skulle i hög grad befordras.

c) I beskrifvande geometri och linearritning försvåras undervisningen
i hög grad däraf, att antalet elever, livilka samtidigt skola
undervisas, är så stort. Kunde föreläsningarne belysas af på förhand
ritade planscher eller af medelst scioptikon förstorade plansch-fotogram,
skulle säkerligen elevernas uppfattning af konstruktionerna därigenom
underlättas. Likaså vore det önskvärdt, att till hjälp vid ritlektionerna
flera lärare anställdes och hälst, om möjligt, de många eleverna fördelades
på flera, från hvarandra skilda och af särskilda lärare ledda
afdelningar.

d) Då det icke gärna är möjligt för en lärare att erhålla tillförlitlig
kännedom om en elevs kunskaper endast att genom några få gånger
under terminens lopp till honom framställa frågor, och då en samtidig
pröfning af ett större antal elever också medför svårigheter i anordningen
och osäkerhet vid bedömandet, så torde det vara nödvändigt
att respektive lärare i och för betygsättningen vid sina kursers utslutning
pröfva endast några få elever samtidigt. Därigenom föranledas
eleverna att bättre förbereda sig till pröfningen och frestas icke att
sätta sitt hopp till möjliga, för dem gynnsamma tillfälligheter.

e) Såsom önskvärdt framhålles, att vid undervisningen i fackskolan
för elektroteknik under 4:de arbetsåret tillräcklig tid ägnas åt praktiska
mätningar af alla slag, och att för vinnande af möjlighet härtill en
stor del maskiner och instrument anskaffas utöfver de redan nu befintliga.

f) Då det för högskolans samtliga elever är välbehöfligt, såväl att
deras grundläggande kunskaper äro fullgoda, som ock att deras därpå
byggda fackkunskaper blifvit tillräckligt omfattande och specialiserade,
torde det, för vinnande af tillräcklig tid för inhämtande och smältande
af det vidlyftiga kunskapsmaterialet, vara för alla fackskolor önskvärdt,
att den obligatoriska studietiden fastställes till 4 år. I synnerhet är
det af vikt, att åt specialstudierna, hvilka till stor del bestå i praktiska
öfningar, laborationer, konstruktioner o. d., tillräcklig tid ägnas, då det
hufvudsakligen just är dessa, som betinga den blifvande ingenjörens
praktiska duglighet. Men äfven de grundläggande studierna skulle
vinna på, att studietiden utsträcktes till 4 år. Så t. ex. skulle därigenom
ett välbehöfligt tillfälle kunna beredas för eleverna i maskinbyggnadskonst
samt i väg- och vattenbyggnadskonst till att grundligare

10 Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

studera elasticitetsteori samt för eleverna i den elektrotekniska fackskolan
till att genomgå en kurs i potentialteori och att något djupare
intränga i den del af den matematiska fysiken, som berör elektricitetsläran.

Norrköping den 8 november 1906.

Å Polytekniska Föreningens i Norrköping vägnar:

TF. Carling.

Ordförande.

Axel Funck.

Sekreterare.

Ingenjörsklubben i Falun.

2. Ingenjörsklubben i Falun.

Ingenjörsklubben i Falun bar på sin tid riktigt mottagit kommitténs
skrifvelse af den .7 sistlidne september, däri kommittén anhöll att få
kännedom om den åsikt, som inom klubben gjorde sig gällande beträffande
vissa ämnen, hvilka i nämnda kommitténs skrifvelse voro närmare
angifna. Ingenjörsklubben anhaller först att till kommittén få
uttrycka sin tacksamhet för, att klubben blifvit satt i tillfälle att afgifva
yttrande i denna för landets industriella utveckling så betydelsefulla
angelägenhet, ordnandet af den högre tekniska undervisningen i landet.

Frågans behandling inom klubben har varit följande:

Vid klubbens sammanträde den 6 oktober hölls af grufingenjör
G. Hallberg öfver ämnet ett inledningsföredrag, som härmed för ytterligare
belysning af frågan följer såsom bilaga, hvilket föredrag följdes
af en lifligare diskussion. För att sammanfatta de under diskussionen
framhållna synpunkterna tillsattes en kommitté, bestående af ingenjörerna
Bolin, Hallberg, Krantz, Wallin och Yngström, samtliga utexaminerade
från k. Tekniska Högskolan, och blef det af dessa kommitterade redigerade
utlåtande på Ingenjörsklubbens sammanträde den 3 november
enhälligt godkändt. Klubben får härmed i det följande punkt för punkt
besvara de af kommittén uppställda frågorna.

1. »Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid k.
Tekniska högskolan och Chalmers’ tekniska läroanstalt enligt nu gällande
planer är för det därmed afsedda ändamålet tillfyllestgörande?»

För att kunna besvara denna fråga måste man först göra sig reda
för ändamålet med nämnda högskolor, och torde detta kunna sammanfattas
däri, att de

dels böra meddela lärjungarne sådana kunskaper, att de vid afslutad
kurs äro väl förberedda att med framgång verka i den svenska industriens
tjänst,

dels lämna tillfälle ''till fri vetenskaplig forskning i ämnen, som
beröra teknik och industri.

Hvad dessa ändamål med undervisningen beträffar, veta alla, som
besökt läroanstalterna i fråga, att den sista fordran ej alls uppfylles af
vare sig k. Tekniska högskolan eller Chalmers, tekniska läroanstalt.
Huru klubben tänkt sig undervisningen ordnad för att uppfylla detta
senare ändamål skall närmare utvecklas vid besvarande af frågan n:o 8

12 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

och påpekas här endast, att klubben vid besvarande af öfriga frågor
tänkt sig detta ändamål fylldt samt därför tills vidare endast syftar på
undervisningsanstalternas ändamål att utbilda ingenjörer för industriens
tjänst.

Hvad den första fordran, som uppställts på undervisningsanstalterna
i fråga, beträffar, synes det ingenjörsklubben, som undervisningen för
närvarande ej bedrifves så, att högskolorna ens motsvara detta kraf;
detta enligt klubbens mening hufvudsakligen beroende därpå

att undervisningen i regel är för omfattande i ämnen, som ej böra
till resp. fackskolor, och att i följd däraf tiden blir för knapp för de
viktigaste ämnenas tillämpning,

att vid undervisningen icke tillräckligt betonas den stora roll, som
i det praktiska lifvet kostnads- och ekonomiska frågor spela vid bedömandet
af olika konstruktioner och processer,

att bristen på läroböcker försvårar studiernas behöriga bedrifvande,

att vid undervisningen ofta lägges för stor vikt vid obetydligheter
såsom vackra ritningar etc., och

att så godt som alla lärare sträfva att så småningom år efter år
öka sina kurser och detta oberoende af hvarandra, hvaraf följden blir,
att tiden icke vill räcka till utan öfveransträngning; lärarne borde dock
betänka, att industrien fordrar vakna och initiativkraftiga män hällre
än redan öfveransträngda om än aldrig så »lärda».

2. »Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af
de högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?»

Denna fråga vill Ingenjörsklubben besvara därmed, att k. Tekniska
högskolan och Chalmers’ tekniska läroanstalt böra organiseras så, att
utbildningen i båda sker i samma omfattning, dock anser klubben, att
fackskolor för arkitektur, skeppsbyggnadskonst och bergsvetenskap böra
anordnas endast vid endera. Under öfvervägande bör äfven tagas, om
ej fackskolans för bergsvetenskap underafdelning för bergsmekanik
kunde bortfalla. Slutligen får ingenjörsklubben till kommitténs begrundande
framställa, om ej en fackskola för textilindustri skulle kunna vara
ett medel att höja denna industri, som ju på långt när ei motsvarar
landets behof.

3. Besvarandet af den 3:dje frågan: ''»Är det lämpligt att fasthålla
krafvet pa allmän teknisk underbyggnad i den utsträckning, som nu gäller
eller erfordras större specialisering af läroplanerna?»

torde icke kunna ske utan att samtidigt upptaga frågan n:o 6:

6. »Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 dr af den obligatoriska
undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst och

Ingenjörsklubben i Falun.

för elektroteknik kunna anses medföra sädana fördelar, att dessa uppvägde
olägenheten af, att den unge ingenjören komme att utträda i praktisk verksamhet
ett år senare?»
till behandling.

Ingenjörsklubben vill då först som sin bestämda öfvertygelse uttala,
att om k. Tekniska högskolan omorganiseras, så att den egentliga
ingenjörsutbildningen skiljes från den vetenskapliga forskningen, ingen
fackskola bör hafva längre obligatorisk undervisning än 3 år, och kan
klubben icke tro annat, än att detta låter sig göra, om en förståndig
inskränkning i studieplanen sker, och lärarne af en kraftig och praktisk
ledning bibringas insikten, att kurserna icke få undan för undan omärkligt
ökas. Klubben håller nämligen för visst, att ett tidigt utträde i
det praktiska lifvet är särdeles viktigt för dem, som med framgång
vilja arbeta i industriens tjänst.

Ehuru klubben sålunda icke vill förlänga nu 3-åriga kurser till
4-åriga men väl förkorta nu 4-åriga till 3-åriga, vågar den dock fasthålla
krafvet på en allmän teknisk underbyggnad. Den anser det nämligen
vara till stor fördel för hvarje utexaminerad ingenjör att icke stå
främmande för något område af tekniken, dels emedan Sverige är för
litet land för att kunna använda alltför »specialiserade» ingenjörer, och
dels emedan denna allmänna underbyggnad ofta utgjort grunden till
svenska ingenjörers framgång i utlandet.

Mot sitt nu gjorda uttalande väntar sig klubben från ifrarna för
en förlängd undervisningstid — dit tyvärr synes få räknas de, som väl
på denna fråga komma att öfva det största inflytandet, nämligen herrar
lärare vid k. Tekniska högskolan — den invändningen, att det är
orimligt att på samma gång fordra studietidens ytterligare begränsning
och bibehålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad.

Som svar på denna invändning får klubben dels anföra, att för
närvarande fordras icke blott allmän teknisk underbyggnad i till respektive
fackskolor icke hörande hufvudämuen utan ofta fullständiga kurser,
t. o. m. konstruktionsöfningar, dels här nedan framhålla några synpunkter,
som böra tagas i beaktande vid studieplanernas utarbetande
till 3-års kurser.

Vid en studieplan på 3 år är klubbens uppfattning
art, så vidt möjligt, de teoretiska, icke speciellt för resp. fackskola
viktiga ämnen böra afslutas under första året,

att de tekniska ämnen, som icke höra under resp. fackskola, böra
behandlas med beskrifvande undervisning i samband med laborationer,

14 Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

att undervisningen i dessa ämnen bör afslutas under 2:dra året, och

att de för resp. fackskola speciella ämnen påbörjas under 2:dra året
och fortsättas under hela det 3:dje året.

För att ytterligare minska invändningarne mot detta förslag får
klubben härmed komma med några speciella tillämpningar, hvilka den
vill framställa till kommitténs pröfning. Den tänker sig sålunda möjligheten att

l:sta årskursens läroplan omarbetas med hänsyn tagen.till den
reformering, som nu snart är genomförd vid de allmänna läroverken,
och torde en följd däraf blifva en högst betydlig minskning i antalet
timmar för frihandsteckning och linearritning, ja ifrågasättas kan, om
ej detta senare ämne redan från början kan ersättas med konstruktion
af enkla maskindelar, hvilket ämne ju då till högst betydlig del skulle
bortfalla från andra årets läroplan och lämna rum för andra ämnen;

att beskrifvande undervisning med laborationer införes i läran om
vatten- och värmemotorer i alla fackskolor utom fackskolans för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi underafdelningar för maskiningenjör
sväsendet och för skeppsbyggnadskonst;

att inom fackskolan för bergsvetenskap inskränkning dessutom kan
ske i laborationerna i kvalitativ kemi; och

att inom fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst, där en förkortning
af studietiden kanske är svårast att åstadkomma, en del af
den högre brobyggnadskonsten kan utelämnas för blifvande studier i
den under frågan 8 föreslagna påbyggnaden af k. Tekniska högskolan.

4. »Bör, vid sidan af den rent tekniska utbildningen, tillfälle beredas
lärjungarna att erhålla undervisning i merkantila, juridiska, administrativa
och sociala ämnen, i hvad de beröra det industriella lifvet; i så fall, till
hvilken utsträckning

Vid besvarande af denna fråga har ingenjörsklubben endast velat
fästa uppmärksamheten därvid, att det synes lämpligt att till sista året
förlägga en kortare obligatorisk kurs i sådana författningar, som beröra
det industriella lifvet, och förutsättes naturligen, att speciella förordningar
behandlas inom de fackskolor, dit de höra. För öfrigt kan ju
tagas under öfvervägande, om ej frivilliga kurser böra anordnas i
handelslära, varukännedom och nationalekonomi.

5. »Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas under
friare former än hvad nu är fallet, särskildt med afseende å val af
ämnen samt skyldighet att bevista föreläsningar och öfnmgarfr

Ingenjörsklubben vill angående denna fråga framhålla som sin
mening, att vid en inskränkning af kurserna till 3-åriga någon valfrihet

Ingenjörsklubben i Falun.

i ämnen icke bör äga rum annat än så till vida, att de elever, som
anse sig kunna göra det, må under sista året kunna tillägga ett eller
annat ämne till de obligatoriska, särskilt då sådana, som beröras i
föregående fråga, eller ock till hans fackskola hörande specialämnen.
Hvad formerna för studiernas bedrifvande beträffar, anser klubben, att
den enda fordran, som från högskolornas sida bör uppställas, är, att
kurserna äro afslutade inom bestämd tid, och att de därför erforderliga
prestanda utförts under vederbörlig kontroll.

Frågan n:o 6 hafva vi i samband med frågan n:o 3 besvarat.

7. ''»Aro de i Tekniska högskolans stadgar §§18 och 25 angifna bestämmelser
med afseende å praktisk sysselsättning till fyllest, eller kan längre
sådan lämpligen påfordras, och till hvilken tidpunkt bör denna i så fall
förläggas?»

Angående denna fråga får klubben meddela, att den anser nuvarande
fordran tillräcklig, men att det ju måste anses särdeles lämpligt,
om eleverna frivilligt skaffade sig större praktik. Denna sin ställning
till frågan vill klubben motivera därmed, att den anser, att praktisk
sysselsättning för att uppfylla sitt ändamål måste bestå i att såsom arbetare
deltaga i det industriella arbetet, och att den tror, att många
individer vid den ålder, som här är i fråga, och särskild! i en del
fordrande yrken icke äro tillräckligt kroppsligt utbildade för att utan
skada kunna göra detta under lägre tid. Vidare vill klubben vid behandlingen
af denna fråga framhålla önskvärdheten af, att det vid undervisningen
särskild! må framhållas för de blifvande ingenjörerna
nyttan, ja nödvändigheten af att på nära håll lära känna arbetare och
arbetsmetoder, och hoppas klubben, att detta må inverka därhän, att
det måtte blifva vanligare än hittills, att den nyss examinerade ingenjören
börjar sitt arbete i det industriella lifvet som arbetare, förman
eller bokhållare, hellre än att förslösa en dyrbar tid i väntan på »ingenjörsplats».
Klubben känner sig nämligen öfvertygad, att de olika industriella
verken med nöje skulle bereda nyutexaminerade högskoleingenjörer
tillträde till sådana platser, om de unge männen själfva visade sig
inse den stora fördel, som beredes dem att i fri täflan med andra,
mindre förberedda få göra sina personliga egenskaper gällande.

8. »Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?»

Som redan vid besvarandet af frågan n:o 1 påpekats, anser klubben
det nödvändigt att vid en af högskolorna — och skulle väl detta vara
vid k. Tekniska högskolan — åstadkommes tillfälle för därtill kvalificerade
att bedrifva tekniska studier utöfver det mått, som anses er -

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

forderlig! för utbildande af ingenjörer. Huru denna påbyggnad af den
tekniska högskolan skall organiseras, saknar ingen]örsklubben helt naturligt
tid och krafter att utreda, men tillåter sig klubben att framhålla
följande synpunkter.

För att en utvidgning af högskolan i denna riktning skall kunna
blifva en verklighet, synes första villkoret vara att bibringa statsmakterna
en liflig känsla om den tekniska vetenskapens värde för samhället,
dess raska framåtskridande och dess däraf följande så väl rätt som
behof af ökade anslag. Att söka framtvinga denna känsla vill klubben
särskildt lägga herrar kommitterade för den högre tekniska undervisningen
på hjärtat.

För att denna föreslagna utvidgning af högskolan skall blifva, hvad
som afses, måste erforderliga institutioner och laboratorier med dyrbara
utrustningar och goda utrymmen anskaffas, och lärarekrafterna något ökas.

På tal om lärarekrafterna kan klubben icke underlåta att framhålla,
huru erfarenheten nu ofta gifver vid handen, att vid lärareplatsers tillsättande
antingen vederbörandes vetenskaplighet eller ännu oftare, ja
kanske oftast, hans bekantskap med det praktiska arbetet lämnas obeaktade;
det s}7nes sålunda, som det med nuvarande organisation ej vore
möjligt att få de lämpligaste på de platser, där det bästa dock ej vore
godt nog. Klubben vill därför hemställa till kommittén att undersöka,
om ej för erhållande af de bästa lärarekrafter arbetsbördan behöfver
minskas för att lämna vederbörande tillfälle behålla sin kontakt med
det praktiska lifvet, och om ej lönerna behöfva högst betydligt ökas.
I detta samband vilja vi äfven påpeka det önskliga i möjligheten att
vid behof inkalla utlänningar.

Till lärare i specialämnen vid den utvidgade högskolan får klubben
föreslå, att styrelsen äger rätt kalla framstående industrimän och teknici
att mot goda arfvoden men endast begränsad tid hvarje år föreläsa vid
högskolan, då det kanske vore möjligt, att de icke behöfde lämna sina
tjänster i industriens tjänst. För öfrigt håller klubben för visst, att
den föreslagna påbyggnaden af högskolan skall bidraga att afhjälpa
den brist på lärarekrafter, som nu faktiskt råder.

Vid denna utvidgade högskola skulle naturligen studierna vara fullt
fria och endast regleras därigenom, att för erhållande af fullständigt
betyg, hvarmed borde följa doktorsgraden vid högskolan, skulle stadgas
vissa antal betyg i några få ämnen med stort val å kombinationer.
Att idka dessa studier skulle stå hvarje högskoleingenjör fritt, som efter
slutad kurs minst ett år verkligen och personligen deltagit i praktiskt
arbete. Till dessa studier böra dock äfven andra, som på ett eller

Ingoujörsklubben i Falun.

annat sätt vore eller varit fastade vid den svenska industrien, hafva
tillträde, om högskolans styrelse pröfvar styrkt, att han besitter nödiga
kvalifikationer för framgångsrikt arbete. De i dessa högskolans laboratorier
och institutioner utförda studier och rön skulle naturligen offentliggöras
och blifva allmän egendom.

Falun den 3 november 1906.

Ingenjörsklubben i Falun

Th. Dcililblom. Lars Yngström. Gustaf Wallin.

Gustaf Hallberg. W. Hamnquist.

Önskemål, rörande den högre tekniska undervisningen i vårt land.

Föredrag vid Ingeniörsklubbens i Falun möte d. 6 okt. 1906 af Gustaf Hallberg.

Först framställes till oss den frågan, huruvida undervisningen, sådan
den nu bedrifves vid våra högre tekniska läroanstalter, kan anses
fullt ändamålsenlig, och jag antager, att de flesta med mig skola besvara
denna fråga nekande. Eljest vore ju kommittéarbetet helt och hållet
omotiveradt.

De öfriga frågorna gälla alla att erhålla positiva förslag till ändringar
i de nu bestående förhållandena, för att undervisningsplanen vid
de båda nämnda läroanstalterna må blifva tillfyllestgörande för det med
dessa anstalter afsedda ändamålet. Det uppställer sig således af sig
själf följande hufvudfråga, hvilken först måste besvaras: »Hvad är ändamålet
med undervisningen i dessa båda läroanstalter, Kungliga Tekniska
Högskolan och Chalmers’ tekniska läroanstalt?» Denna fråga
uteslutes icke af programmet, ty det heter i komitténs fråga 8): »Hvilka
allmänna önskemål rörande den högre tekniska undervisningen har
Ni att framställa?»

Kasta vi en blick på den högre undervisningen eller högskoleundervisningen
i allmänhet, sådan den sedan gammalt bedrifvits vid
våra s. k. universitet, så finna vi, att denna väsentligen haft sig tvenne,
bestämdt skilda mål förelagda: det ena att meddela de kunskaper, som
redan fastslagits af vetenskapen, för att dessa må kunna göras fruktbringande
i lifvet af dem, som mottagit desamma, det andra att gifva
tillfälle, hjälp och ledning åt sådana individer, som på grund af håg
och begåfning äro skickade att rikta vetenskapen med nya rön och
sålunda öka det för människan tillgängliga kunskapsmåttet. Se vi exempelvis
på den rent teoretiska filosofiska fakultetens arbete, så har detta

18 Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

haft till ändamål att utbilda dels lärare, dels vetenskapsmän. Den
praktiskt anlagda medicinska fakulteten utbildar praktiska läkare, men
ger äfven tillfälle och ledning för dem, som vilja rikta läkarevetenskapen
med nya rön. Den juridiska fakulteten, som likaledes är praktisk, utbildar
dels domare, ämbetsmän och advokater, dels också juris licentiater
och doktorer, detta senare i ändamål att därmed föra vetenskapen
framåt. Teologiska fakulteten utbildar på samma sätt såväl präster
som teologer och bibelforskare. Men hur är det i detta afseende beställdt
med den till särskilda läroanstalter hänvisade tekniska fakulteten,
såsom jag, i analogi med de förut berörda disciplinerna, vill kalla sätet
för den högre tekniska undervisningen? Jag kan ej se annat, än att
här det ena, det senast nämnda, ja kanske det högre af de tvänne målen
hittills blifvit nära nog alldeles lämnadt ur sikte. Och likväl heter det
i § 1 af Kungl. Tekniska Högskolans stadgar: »Tekniska högskolan
har till ändamål att meddela vetenskaplig teknisk bildning samt att
främja utvecklingen af de vetenskaper, som tillhöra området för dess
verksamhet: och i l:sta punkten af programmet för Chalmers’ tekniska
läroanstalt: »Chalmerska institutet har till uppgift att meddela — vetenskaplig
— teknisk undervisning och befordra för de industriella yrkena
betydelsefull forskning.» — Jag vill fråga: »År detta rätt?» — År det rätt,
att de personer, hvilkas lust och fallenhet kalla dem att rikta den tekniska
vetenskapen med nya rön på grundvalen af kostsamma och tidsödande
experiment och beräkningar, icke därvid hafva att påräkna tillnärmelsevis
den hjälp och ledning, som i dylikt fall lämnas af andra
fakulteter än den tekniska? — År det rätt att hänvisa sådana individer
allenast åt enskilda verkstadsegares godtycke eller den egna, mången
gång torftigt utrustade studerkammaren? — Säkert icke! De tekniska
vetenskapsmännen böra i icke mindre mån än andra på allt möjligt
sätt hjälpas och uppmuntras. Liksom läkarevetenskapen har att sörja
för, att själfva vår kropp befinner sig i det skick, den bör hafva, för
att vi må kunna känna oss fysiskt smärtfria, så har tekniken det föga
mindre viktiga värfvet att förse oss med kläder, föda, hus och hem
m. m., allt saker, som för oss äro mera eller mindre nödvändiga för
att kunna föra ett drägligt, människovärdigt eller harmoniskt lif. Det
är då ej rätt, att den senare vetenskapen på något sätt styfmoderligt
behandlas. Nej, vi måste laga att få den tekniska fakulteten, liksom
de öfriga, så utrustad, att den kan skänka oss icke blott ingenjörer,
hvilka kunna gå ut i lifvet, rustade med det högsta måttet af fastslagna,
tekniska kunskaper inom resp. specialfack, utan äfven verkliga
teknologer eller tekniska vetenskapsmän. Hvarför skall den tekniska

Ingeujörsklubben i Falun.

Ii)

fakulteten vara eå illa utrustad, att den icke ur ledet af sina egna
allumner kan besätta sina egna lärostolar, utan måste, för hvarje gång
sådant kommer i fråga, stanna i valet och kvalet emellan universitetsoch
industrimän? Vi veta ju, huru man därvid är nödsakad till ödesdigra
eftergifter, beträffande antingen vetenskapligheten eller den praktiska
erfarenheten hos våra tekniska professorer. Om dessa missförhållanden
vittna ju allt för tydligt alla svårigheter, man i verkligheten
haft vid besättande af dylika professorsstolar, svårigheter, som ofta
ledt därhän, att viktiga professurer för lång tid måst uppehållas på
förordnande, af brist på kompetenta sökande.

Om det nu är så, att den högre tekniska undervisningen, likaväl
som annan verklig högskoleundervisning, bör hafva sig förelagda tvänne
olika mål, utbildandet af såväl ingenjörer som vetenskapsmän, hvilka
önskemål böra vi då uppställa för denna undervisning? För att i detalj
kunna utreda denna fråga, därtill erfordras mera tid och arbete, än vi
här kunna prestera. Men några antydningar kunna vi ju alltid göra.

Hvad först det hittills försummade utbildandet af tekniska vetenskapsmän
beträffar, så är det icke nog med, att mera tillfälle beredes
och mera hjälp lämnas åt fortsatt, rent vetenskapligt studium; utan
den tekniska fakulteten måste också hafva fullmakt att såsom erkänsla
för detta studium utdela en särskild högre »grad» (t. ex. doktorsgrad).
Det är naturligtvis meningen, att de vid den tekniska högskolan gjorda,
nya rön skola komma hela vetenskapen och därigenom industrien i
gemen till godo, och det är väl för mycket begärdt, att någon skulle
därpå uppoffra tid och kraft, utan att erhålla något officiellt erkännande
därför. Den ekonomiska driffjedern finnes ju icke i dylikt fall. De
närmare detaljerna och formaliteterna vid utdelande af en dylik högre
grad äfvensom vid den härför erforderliga examen bör öfverlämnas till
ett noggrann!, kommittéarbete att utreda, med hänsyn till hvad som
vid andra fakulteter därvidlag är brukligt eller anses lämpligt; likaså
bästa sättet för möjliggörande af de tekniskt vetenskapliga studierna.''
För det sistnämnda målets förverkligande kan jag dock på rak arm
påstå, att det erfordras: stipendier, vidgadt utrymme i allmänhet, mera
lärarekraft samt större tillgång till välförsedda experimentverkstäder
och laboratorier. — Att för sådana studier måste lämnas den mesta
möjliga frihet, behöfver väl ej påpekas. — Huruvida den rent vetenskapliga
påbyggnaden bör gifvas åt mer än en läroanstalt i riket, kan
ju blifva föremål för diskussion. För min del, anser jag en sådan vara
nog tillsvidare.

Hvad sedan beträffar den viktigaste delen af den tekniska hög -

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

skoleundervisningen, den som åsyftar utbildandet af fullt rustade ingenjörer
för vår industri, så synes det närmast vara med hänsyn till
denna, som kommittén uppställt sina detaljfrågor, och vill jag därför
taga dessa till ledning vid diskussion af de önskemål, som kunna vara
att uppställa för denna gren af den högre tekniska undervisningen,
hvilken jag tillsvidare vill kalla »ingenjörskursen». Att vi för densamma
äro i behof af minst två läroanstalter, anser jag utan vidare
klart, och bör därför Chalmers’ tekniska läroanstalt ordnas i full öfverensstämmelse
med Tekniska Högskolans ingenjörskurser.

Det frågas: »2) Synes en ökning eller minskning i antalet fackskolor
vid någon af de högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga
rum?» — Till ledning för diskussionen vill jag anföra § 3 i Kungl.
Tekniska Högskolans stadgar:

»Högskolan skall innehålla följande fackskolor:

a) en fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi
med tre underafdelningar, nämligen:

1) en för maskiningenjörsväsendet med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs,

2) en för den mekaniska fabriksindustrien med dels tre- och dels
fyraårig lärokurs,

3) en för skeppsbyggnadskonst med fyraårig lärokurs,

b) en fackskola för elektroteknik med dels tre- och dels fyraåriglärokurs; c)

en fackskola för kemisk teknologi med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs;

d) en fackskola för bergsvetenskap med tre underafdelningar,
nämligen:

1) en för bergsmekanik med fyraårig lärokurs,

2) en för metallurgi och hyttkonst med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs,

3) en för grufvetenskap med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;

e) en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst med fyraårig
lärokurs;

f) en fackskola för arkitektur med fyraårig lärokurs.»

För min del har jag beträffande antalet fackskolor ingen förändring
att föreslå utom den förut antydda, att Chalmers’ tekniska läroanstalt
i detta fall bör ordnas lika som Kung]. Tekniska Högskolan. Dock
torde sådana fackskolor, som endast genom kursens längd skilja sig
från andra, komma af sig själfva att bortfalla, ifall en rent vetenskapligkurs
blefve inrättad vid Högskolan.

Ingenjörsklubbon i Falun.

Frågan 3) lyder: »År det lämpligt att fasthålla krafvet på allmän
teknisk underbyggnad i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras
större specialisering af läroplanerna?» — Det är ju klart, att beträffande
»doktorskursen», såsom jag vill kalla den rent vetenskapliga påbyggnaden,
erfordras en mycket långt drifven specialisering; och äfven
ingenjörskurserna borde i vissa fall kunna specialiseras något mera, än
nu synes vara fallet. Särskilt skulle jag önska, att för bergsmännens
del få bort de tidsödande öfningarne i konstruktion af vatten- och
värmemotorer. Att den fackutbildade ingenjören likväl icke får stå
alldeles främmande för någon enda gren af tekniken, faller dock af
sig själft. Han bör, som man säger, känna till allt, äfven om han icke
har den på öfningen beroende färdigheten i allt.

Frågan 4) har följande lydelse: »Bör, vid sidan af den rent tekniska
utbildningen, tillfälle beredas lärjungarne att erhålla undervisning
i merkantila, juridiska, administrativa och sociala ämnen, i hvad de
beröra det industriela lifvet; i så fall till hvilken utsträckning?» —
Det är att antaga, att de fleste med mig anse en sådan undervisning
för våra dagars ingenjörer mycket viktig, ja, delvis alldeles oumbärlig.
Eu kort kurs i handelslära, innefattande bokhålleri, bolags- och växellära
m. m. d., bör enligt min tanke vara obligatorisk för alla fackskolor;
likaså böra obligatoriska kurser i lagar och förordningar, rörande
de olika näringarne, vara inrättade för de fackskolor, dit de höra: t. ex.
i bergsrätt för bergsteknici, i sjörätt för skeppsbyggarne, i lagarne för
elektriska ledningar m. in. för elektrici, o. s. v. Äfven anser jag, att
vår tids ingenjörer hafva så mycket att göra med politiska, administrativa
och sociala frågor, att tillfälle bör beredas dem att redan under
studietiden med dessa stifta bekantskap, äfven om kurserna eller föreläsningarne
i sådana ämnen tillsvidare kunna vara frivilliga.

Frågan 5), så lydande: »Bör undervisningen vid högre tekniska
läroanstalter bedrifvas under friare former än hvad nu är fallet, särskilt
med afseende å val af ämnen samt skyldighet att bevista föreläsningar
och öfniDgar?» hör nog till de svåraste af dem, kommittén
förelagt oss, åtminstone om man ej vill inskränka sig till att svara
endast »ja» eller »nej». Att »doktorskursen» bör gifvas så fria former
som möjligt, har jag redan förut framhållit, och jag vill nu hålla mig
till endast »ingenjörskursen» (hvilken ju alltid får förutsättas föregå
»doktorskursen»). Visserligen vill jag fasthålla nödvändigheten af, att
den unge eleven vid sitt inträde i tekniska högskolan på allt sätt omhändertages
af lärarne och icke tillätes att, såsom tyvärr allt för länge
praktiserats vid våra universitet, förslösa en stor del af sin tid i vill -

22 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

rådighet om, hvad lian skall läsa och hvart han skall taga vägen. Men
å andra sidan tror jag, att tvånget vid vår hittills varande tekniska
högskola varit större, än ändamålet kräft, ja verkat rent af demoraliserande
på en hel del individer. Jag tror för min del, att den rätta
lösningen på spörsmålet ligger i en medelväg mellan Tekniska Högskolans
och universitetens sätt att behandla sina elever. — Åro fackskolornas
program väl afvägda, är det icke enligt min tanke tillrådligt
att i annat än undantagsfall medgifva fritt val af ämneskombinationer
i de ordinarie ingenjörsexamina. Elevens kunskaper böra utrönas
genom tentamina, till hvilka han haft tillräcklig beredelsetid. Fullständiga,
väl afpassade läroböcker böra finnas i alla ämnen och föreläsningar
hållas till förklaring och utläggning af läroböckernas innehåll,
icke för dikterande af sådana. Elevens enda driffjäder till bevistande
af föreläsningarne bör vara möjligheten att därigenom lättare nå det
kunskapsmått, som i tentamen erfordras. — Elevens färdigheter kunna
dock icke lämpligen utrönas i en tentamen, ej heller genom uppvisande
af vissa prestanda, utan måste nog ritningar och öfriga prof, som
erfordras för betyg, utföras på lärorummet under lärarens uppsikt. —
Om detaljförhör eller s. k. repetitioner samt »läroboksdiktamina» bortfölle,
finge lärarne mera tid att ägna sig åt tentamina, profräkningar
o. d., hvilka naturligtvis måste företagas i af studieplanen betingad
ordningsföljd, ehuru därvid en viss latitud borde, såvidt möjligt, medgifvas
eleven, så att denne kan undgå att eventuel blifva beroende af
rena tillfälligheter. Exempelvis kunde läraren utsätta en tentamensperiod
på en månad, inom hvilken eleverna finge anmäla sig till tentamen
på en dag, som bäst passade. Studietiden bör nog liksom hittills
vara starkt begränsad och fördelad i årskurser, men godkändskurserna
böra icke vara vidlyftigare, än att de kunna noggrannt medhinnas
äfven af en medelmåttig förmåga. För högre betyg kan man
ju fordra mera omfattande kurser. Lärarekollegiet bör liksom nu hafva
rättighet att medgifva förlängd studietid i en eller annan form för de
elever, som på grund af omständigheterna kunna anses förtjänta af ett
dylikt medgifvande.

Den fide frågan: (»Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år
af den obligatoriska undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst
och för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar,
att dessa uppvägde olägenheten af att den unge ingenjören
komme att utträda i praktisk verksamhet ett år senare?) måste jag såsom
ej varande fackman lämna åt andra att besvara. Jag vill endast
påpeka, att ett eventuellt inrättande af »doktorskurs» kan hafva stor be -

Ingeujörsklubben i Falun.

tydelse för detta svars afgifvande. Gifves det tillfälle till fortsatta
studier för dem, som vilja tränga djupare in i vetenskapen, så kanske
det icke betyder så mycket, om man vid ingenjörsexamen skulle slappa
efter något på vetenskapligheten för att desto förr få eleven ut i det

praktiska lifvet. „ , ,

Komma vi så till den 7:de frågan: »Aro de i Tekniska högskolans

stadgar §§ 18 och 25 angifna bestämmelser med afseende å praktisk
sysselsättning till fyllest, eller kan längre sådan lämpligen påfordras,
och till hvilken tidpunkt bör denna i så fall förläggas?» För att forsta
innebörden af densamma är det nödigt anföra de båda nämnda paragraferna^
gkulle ett större antai till inträde vid högskolan kompetenta
sökande anmäla sig, än som läroverket med hänsyn till utrymme
och lärarekrafter kan emottaga, äger styrelsen att bestämma, hvilka åt
dessa såsom varande därtill mest förtjänta, böra emottagas, hvarvid
den omständigheten, att sökanden kan förete goda vitsord orn föregående
praktisk sysselsättning vid fabrik, byggnadsarbete, bruk, bergverk
eller annat tekniskt företag, bör räknas honom till företräde.

Kompetent inträdessökande, hvilken kan förete intyg, om minst L
månaders väl vitsordad praktisk verksamhet, äger företräde vid inträde
i den fackskola, till hvars område denna verksamhet hör.

§ 25. Ordinarie elev bör, så vidt möjligt är, söka att under sommarferierna
erhålla praktisk sysselsättning inom området för sin studieriktning;
och skall han, innan han kan vinna inträde i någon fackskolas
sista årskurs, styrka, att han haft sammanlagdt minst tre månaders
dylik verksamhet.» , , , ,,

Först och främst är det ju klart, att om praktisk verksamhet skall

kunna öfva inflytande på examensbetyget, måste den ju föregå slutpröfningen
i tillhörande ämne. Men jag tror mig äfven tryggt kunna
förorda, att den praktiska verksamheten förlägges till ett sa tidigt
stadium som lämpligen kan ske. Jag talar därvid af egen erfarenhet.
Hvilken skillnad var det ej att följa med undervisningen i sadana
ämnen, där alla de använda termerna och dem motsvarande föremal
vore en väl bekanta från praktiken, eller i sådana ämnen, som rörde
sig om förut fullkomligt obekanta saker. Kanske är det dock ej heller
härvidlag lämpligt att utöfva ett allt för stort tvång, d. v. s. fordra
allt för lång och omfattande praktisk verksamhet, ty mången mera
teoretiskt anlagd, men icke desto mindre skarp begåfning, som eljest
skulle vara hågad och skickad att på sitt sätt göra tekniken de största
tjänster, skulle kanske eljest därigenom blifva afskräckt. Jag kan dar -

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

för för min del ej se annat, än att de härvidlag redan för Kung!.
Tekniska Högskolan gällande föreskrifterna äro i hufvudsak tillfyllestgörande.
Jag tror, att de, redan sådana de nu äro, verka därhän, att
de flesta börja sin tekniska bana med praktisk verksamhet. — Hvilken
ofantlig nytta en ingenjör bör hafva af att äfven efter slutad kurs
längre eller kortare tid deltaga såsom vanlig arbetare eller arbetsförman
i de till hans fack hörande, rent praktiska arbetena, vill jag vara
den förste att erkänna, men att stadga något därom tror jag skulle
vara att onödigtvis inkräkta på den individuela friheten.

Återstår så den sista frågan: »8) Hvilka allmänna eller särskilda
önskemål rörande den högre tekniska undervisningen har Ni i öfrigt
att framställa?» — Jag har redan inledningsvis af denna fråga tagit mig
anledning att filosofera öfver den högre tekniska undervisningens ändamål
och därvid kommit till det resultat, att ändamålet är i första hand
tvåfaldigt och att olika »grader» böra äfven af den tekniska högskolan
utdelas. Ett spörsmål, som i samband härmed osökt framträder, är
den inom Teknologföreningen alltjämt åter uppdykande titelfrågan.
Jag kan icke inse, hvarför den tekniska fakulteten skall anses vare sig
för »hög» eller för ringa för att använda samma gradbeteckningar, som
användas för olika examina inom öfriga högskolefakulteter. Skulle det
vara så avita att om en ingenjör säga: »Han är teknologie kandidat»,
i stället för »Han har gått igenom den allmänna examen vid Tekn.
Högskolan såsom ordinarie elev med fullständigt betyg». Och skulle
icke .den, som, efter den allmänna examen, genom själfständiga undersökningar
på det tekniska området och öfver dessa upprättad och ventilerad
afhandling, äfvensom på annat sätt styrkt sig vara kapabel att
föra teknologien framåt öfver allt bredare banor, skulle icke han böra
jämnställas med universitetsfakulteternas doktorer och bära samma
titel? Det talas så mycket om, att ingenjörskorpsen bör jämnställas i
socialt anseende med ämbetsmän, läkare, lärare etc. Jag tror, att den
omhandlade titelfrågan härvidlag har icke ringa betydelse.

Tekniska föreningen i Västerås.

3. Tekniska föreningen i Västerås.

lista frågan:

Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid Kungl.
Tekniska Högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt enligt nu gällande
planer är för det därmed afsedda ändamålet tillfyllestgörande?

För så vidt med ändamålet afses utbildandet af lämpliga ledare försvenska
industrien och byggnadsverksamheten måste denna fråga besvaras
med nej.

2:dra frågan:

Synes ökning eller minskning i antalet fackskolar vid någon af
de högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?

De olika fackskolorna äro nu:

.Vid Tekniska Högskolan:

a) en fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi
med underafdelningar, nämligen:

1) en för maskiningeniörsväsendet med dels tre och dels fyraårig
lärokurs,

2) en för den mekaniska fabriksindustrien med dels tre- och dels
fyraårig lärokurs,

3) en för skeppsbyggnadskonst med fyraårig lärokurs,

b) en fackskola för elektroteknik med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs,

c) en fackskola för kemisk teknologi med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs,

d) en fackskola för bergsvetenskap med tre underafdelningar nämligen: 1)

en för bergsmekanik med fyraårig lärokurs,

2) en för metallurgi och hyttkonst med dels tre och dels fyraårig
lärokurs,

3) eu för grufvetenskap med dels tre- och dels fyraårig lärokurs,

e) en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst med fyraårig
lärokurs,

f) en fackskola för arkitektur med fyraårig lärokurs.

Vid Chalmers tekniska läroanstalt:

a) mekaniska fackskolan,

b) elektrotekniska fackskolan,

26 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

c) kemiska fackskolan,

d) husbyggnadsfackskolan,

e) skeppsbyggnadsfackskolan,

f) fackskolan för väg- och vattenbyggnad.

Alla fackskolor med tre eller fyra årskurser.

Någon ökning i antalet fackskolor synes ej vara nödvändig.

3:dje frågan:

År det lämpligt att fasthålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större specialisering
af läroplanerna?

För att kunna besvara denna och efterföljande frågor torde vara
lämpligt att här klargöra vår uppfattning om organisationen af den
högre tekniska undervisningen i sin helhet.

Densamma anse vi lämpligen böra ordnas med treårig studietid inom
alla fack, och bör dessutom en fortsättningskurs på ett eller två år
finnas. Dock skall fasthållas, att den treåriga kursen, som för hvarje
fackskola omfattar dels obligatoriska och dels valfria ämnén, är en
fullständigt af slutad ingenjörskurs med afgångsexamen, berättigande till
inträdes- och avanceringsrätt vid samtliga statens tekniska och industriella
verk.

Denna treåriga kurs torde lämpligen göras likadan för såväl Kungl.
Tekniska Högskolan som Chalmers tekniska läroanstalt. Fortsättningskursen
torde däremot endast behöfva anordnas vid Tekniska Högskolan.

Fortsättningskursen ordnas med endast valfria ämnen, och bör densamma
vara tillgänglig för såväl studerande och utexaminerade ingenjörer
som för äldre, i det praktiska lifvet redan sysselsatta män. Äfven
från denna kurs lämnas afgångsbetyg.

Under den treåriga undervisningstiden böra kurserna i allmänna
tekniska ämnen såsom exempelvis matematik, teoretisk mekanik, beskrifvande
geometri och dylikt förkortas, och den därigenom vunna tiden
användas för större specialicering och mera omfattande studier inom de
olika fackskoloma.

Anmärkning.

Anordnandet af fortsättningskursen har föreningen tänkt sig så,
att i den 3-åriga kursen skall ej förekomma ingående specialstudier,
utan. skall den utexaminerade ingenjören hafva erhållit en grundlig
teknisk undervisning, så att han sedan på egen hand kan fortsätta sin
specialutbildning. För att taga ett exempel: Då en mekanist erhållit

Tekniska föreningen i Västerås. 27

sitt afgångsbetyg, vet han i de flesta fall ej hvad han kommer att ägna
sig åt, om åt konstruktion af ångmaskiner, explosionsmotorer, verktygsmaskiner,
vattenkraftmotorer etc. I fortsättningskursen skall gifvas
specialkurser i de hufvudsakligaste af de olika grenarna af hans blifvande
verksamhet. Så kan exempelvis finnas en kurs i hvardera af
ofvanstående, en för kranar och transportapparater, en för maskiningenjörer
för järnvägar o. s. v. Genom att fortsättningskursen är tillgänglig
äfven för äldre ingenjörer, som redan arbeta i ett specialfack och
önska närmare studera detta, har den kanske sin största betydelse.

4:de frågan:

Bör, vid sidan af den rent tekniska utbildningen, tillfälle beredas
lärjungarna att erhålla undervisning i merkantila, juridiska, administrativa
och sociala ämnen i hvad de beröra det industriella lifvet, i så fall,
till hvilken utsträckning?

Vi anse sådan undervisning ej blott önskvärd utan rent af nödvändig,
och gäller detta isynnerhet merkantila och administrativa ämnen,
hvilka vi dock hellre skulle vilja benämna »tekniskt ekonomiska». och
»tekniskt organisatoriska», hvillia böra ingå i den treåriga ingeniörskursen,
så att hvad för dessa ämnen är grundläggande, inhämtas.

I fortsättningskursen kan eventuellt ingå juridiska och sociala
ämnen, men böra dock i treåriga kursen tekniska juridiska ämnen i någon
mån ingå, såsom exempelvis rörande yrkesinspektion, olycksfallsförsäkring,
ångpannelag, koncessionslagar, patenträtt m. m.

öde frågan:

Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas med
friare former än hvad nu är fallet, särskilt med afseende å val af
ämnen samt skyldighet att bevista föreläsningar och öfningar?

Beträffande val af ämnen hänvisa vi till svaret å frågan 3 här
ofvan.

Rörande skyldighet att bevista föreläsningar och öfningar anse vi,
att sådan bör vara obligatorisk, och detta äfven för de valfria ämnen,
som eleven bestämt sig för.

6 de frågan: _ _

Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år af den obligatoriska
undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst och
för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa uppvägde
olägenheten af att den unge ingeniören komme att utträda i
praktisk verksamhet ett år senare?

Hänvisas till svaret å frågan 3.

Yttranden från tekniska föreningar ocli samfund,

7:de frågan:

Åro de i Tekniska Högskolans stadgar, §§18 ock 25 angifna bestämmelserna
^med afseende å praktisk sysselsättning till fyllest, eller
kan längre sådan lämpligen påfordras, och till hvilken tidpunkt bör
denna i så fall förläggas?

För inträde bör som obligatoriskt fordras 12 månaders praktik,
hvaraf minst 6 månader i följd. Då emellertid en sådan fordran uppsättes
bör samtidigt genom statens försorg anordnas, att möjligheter
beredas för erhållande af sådan praktik. — I sammanhang härmed anse
vi, att den nuvarande fordran på studentexamen bör utgå. Som fordran
för inträde fasthålles: kunskaper i matematik, fysik, kemi samt tyska
och engelska språken, motsvarande studentexamen. Elever från lägre
tekniska skolor böra beredas lättnader för inträde.

8:de frågan:

Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska^
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?

h ör utrönande af hvilket behof af ingenjörer, som finnes och hvilket
behof bör ligga till grund för det antal studerande, som årligen skall
intagas vid de högre tekniska läroverken, föreslå vi, att genom exempelvis
Kungl. Kommerskollegiums afdelning för arbetarestatistik infordras
uppgifter från industriella anläggningar i Sverige rörande behof
af högskolebildade ingenjörer, som under de sista 5 eller 10 åren förefunnits,
samt om möjligt äfven behofvet för de närmast kommande
åren. Antalet elevplatser bör sedan naturligtvis väljas med ett visst
öfverskott, men bör alltid en god ledning genom en sådan undersökning
kunna erhållas.

Utom denna mening har dock inom föreningen uttalats den åsikten
att läroanstaltens storlek skulle bestämmas med stöd af inkomna ansökningar
och att således plats skulle beredas för alla kompetenta inträdessökande.

Västerås den 17 november 1906.

För Tekniska Föreningen i Västerås:

J. Sigfrid Edström.

Ordförande.

R. Wikatider.

Sekreterare.

Örebro Ingenjörsklubb.

4. Örebro Ingenjörsklubb.

Sedan Kung!. Kommittén genom skrifvelse den 7 sept. 1906 till
Örebro Ingenjörsklubb anhållit få kännedom om de åsikter, som gjorde
sig gällande inom klubben beträffande de ämnen, livilka beröras af de
i skrifvelsen uppställda frågorna, bär klubben tagit detta ämne under
behandling och enat sig om följande

Utlåtande.

Det kan icke nog kraftigt framhållas att hela den tekniska undervisningen
bör äga ett uteslutande jnaktiskt syfte.

Från den egentliga vetenskapliga verksamheten, den i allmänhet
s. k. akademiska, bör den tekniska undervisningen och forskningen
endast låna den vetenskapliga metoden. Industriens behof bör vara
det enda rättesnöret vid planläggning af de tekniska läroanstalterna.
Den tekniska undervisningen skulle sålunda lämpligen kunna ordnas
på följande sätt:

A. Lägre skolkurser vid yrkesskolor och elementära fackskolor, afsedda
att utbilda dels yrkesskickliga arbetare och förmän, dels
verkmästare och arbetsledare.

B. En högskolekurs, omfattande 3 å 4 år med i möjligaste mån fria
studier, afsedd att utbilda teknici i den mening som uti inledningen
angifvits. — Ingenjörsdiplom meddelas.

C. En därpå följande fortsättningskurs, afsedd att bibringa eleven en
högre tekniskt vetenskaplig utbildning.

I enlighet med förestående besvaras frågorna sålunda:

Svar.

1. Med allt erkännande af, att de båda omnämnda läroanstalterna
enligt nu gällande undervisningsplaner fostrat dugliga teknici, lider
dock intet tvifvel, att de på ett fullkomligare sätt skulle motsvara sina
uppgifter, om vissa ändringar i undervisningsplanerna företoges.

önskvärdt vore, att K. Tekniska Högskolan och Chalmers tekniska
läroanstalt i hufvudsak gåfves samma ställning i frågan om undervisningens
art och omfattning, därvid dock ej uteslutet, att ett visst
tekniskt område kunde representeras i vidsträcktare mån vid den ena
läroanstalten än vid den andra eller ensamt vid en af anstalterna.

2. Efter en allmän teknisk preliminär kurs bör undervisningen
meddelas genom fullständigt ordnade läroplaner i teknikens viktigare

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

grenar, samt tillfälle finnas till laborationer och öfningar af mera djupgående,
såväl praktisk som vetenskaplig art.

Såsom några nya, viktiga grenar må nämnas:

trämasseframställning och förädling, trädestillering och elektrokemisk
teknologi.

3. I fråga om den allmänna tekniska underbyggnaden vore önskvärd^
att denna bibehölles i ungefär samma utsträckning som nu, dock
borde kursernas omfång icke göras lika för alla, utan begränsas i
viss mån med hänsyn till elevernas blifvande hufvudstudium, så t. ex.
kunde den grundläggande kursen i matematik göras något mindre för
blifvande kemister, metallurger och arkitekter, men kemikursen mindre
för civilingenjörer m. fl. Likaledes kunde den långa kursen i beskrifvande
geometri förminskas, frihandsteckningen reformeras, skissöfningar
införas. Fysilmndervisningen bör göras mera lefvande genom att nu
brukliga, i allmänna lifvet förekommande apparater demonstreras.

Undervisningen borde meddelas efter fasta läroplaner, hvilka dock
redan från början skulle medgifva en viss specialisering.

Den allmäntekniska undervisningen bör kunna vara afslutad på
ett år.

4. Önskligt vore, att kännedom om de facket närmast berörande
författningarna meddelades eleverna. Likaledes vore önskvärd! att
undervisning meddelades i kostnadsberäkningar och grunderna för
arbetsaftal.

5. Efter genomgående af den i 3:e frågan omförmälda allmänna
kursen bör undervisningen bedrifvas under friare former.

Särskild! må betonas, att olika ämnen kunna valfritt sammanföras
i den mån sådant kan ske med bibehållen hänsikt till en viss verksamhetsgren
på teknikens arbetsfält.

Öfningar och laborationer eller i allmänhet sådan undervisning,
för hvilken en särskild plats måst beredas eleven, bör denne vara skyldig
att bevista.

6. Förutom hvad rörande denna punkt redan förut sagts, må påpekas
att det är af stor vikt att de unge männen komma ut i det
praktiska lifvet, innan ännu den intellektuella spänstigheten och receptiviteten
minskats.

7. Nyttan och nödvändigheten af praktisk verksamhet är ovedersäglig
och önsklig såväl före som under studietiden.

Att obligatoriskt fordra praktisk verksamhet före inträdet i högskolan
kan verka hindrande.

Örebro Ingenjörsklubb.

Under dylik verksamhet bör eleven lägga vikt vid att lära känna
arbetarens lefnadsbetingelser och åskådningssätt..

8. Viktigt är, att läroanstalterna alltid hafva tillgång till goda,
praktiskt och vetenskapligt skolade lärarekrafter och att sålunda lönoch
pensionsförhållanden göras sådana, att dugande krafter kunna erhållas.
Lönebeloppen böra icke fixeras utan lämpas efter innehafvares
kvalifikationer.

Att ordna, omorganisera eller utveckla äfven den elementära tekniska
undervisningen, anse vi vara en med detta ämne parallell fråga
af största vikt.

Omorganisationen af den högre tekniska undervisningen bör så
fort som möjligt genomföras, äfven om de anstalter som äro nödiga
för den mera praktiska undervisningens ordnande, såsom mekaniska
laborationer m. m., först efter hand skulle kunna mera fullständigt utvecklas.
—

Örebro den 23 november 1906.

å Örebro Ingenjörsklubbs vägnar:

Hampus Mörner.

Carl Engelbrektson.

Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

5. Tekniska Föreningen i Eskilstuna.

Af kommittén för den högre tekniska undervisningen i skrifvelse
af den 7 september 1906 anmodad att afgifva svar å i nämnda skrifvelse
framställda frågor, tillsatte Tekniska Föreningen i Eskilstuna för ärendets
utredning en af sju medlemmar jämte sekreteraren bestående
kommitté, hvarefter, sedan sagde kommitté fullgjort sitt uppdrag,
saken behandlades å föreningens sammanträde den 3 november 1906,
hvarvid såsom föreningens mening framgick följande:

l:o. Erfarenheten gifver vid handen, att de nyexaminerade ingenjörernas
utbildning i de mera speciella ämnena är otillräcklig.

2:o. Antalet fackskolor bör för närvarande icke ökas, men, då föga
utsikt torde finnas att kunna erhålla nödiga medel till tvänne fullständiga
högre tekniska läroverk, bör den allmänna tekniska undervisningen
vara likställd vid båda läroverken, men den högre utbildningen
specialiseras vid den ena eller andra läroanstalten.

3:o. Den grundläggande tekniska utbildningen bör ej få räcka
längre än två, högst tre terminer, på det att de speciella studierna måtte
tidigare kunna påbörjas.

4:o. Tillfälle till sådan undervisning torde nog böra gifvas, men
bör då samma vara valfri och meddelas exempelvis i form af docentkollegier,
i likhet med hvad förhållandet är vid universiteten och utlandets
tekniska högskolor.

5:o. Den grundläggande tekniska undervisningen bör bedrifvas
ungefär som hittills, hvaremot den därefter kommande specialutbildningen
bör försiggå under friare former genom föreläsningar och praktiska
öfningar, dock så att examen måste afläggas inom viss maximitid.

6:o. Om mot förmodan, den nuvarande organisationen af de högre
tekniska undervisningsanstalterna bibehålies, torde den ifrågasatta förlängningen
af undervisningstiden vara nödvändig.

7:o. Den praktiska sysselsättningen bör helst förläggas till tiden
före inträdet i en teknisk högskola, och bör i hvarje fall minst ett års
praktik fordras för inträde; hvarvid dock inom det mekaniska facket
ritkontors- och verkstadspraktik böra anses jämnställda.

8:o. Undervisningskurserna vid de tekniska högskolorna böra så
omläggas, att desammas kurser utgöra direkta fortsättningar på de
tekniska elementarskolornas, hvarjämte från dessa senare utexaminerade

Tekniska föreningen i Eskilstuna.

elever böra ha företräde vid antagande af högskoleelever, hvadan således
fordran på studentexamen bör bortfalla.

Mot dessa föreningens uttalanden hafva afgifvits hosföljande reservationer.

Eskilstuna den 29 november 1906.

För Tekniska Föreningen:

C. Söllscher,

Ordförande

(med reservation).

Eric Danielsson,
Sekreterare.

Reservation n:r 1.

Till Tekniska Föreningen i Eskilstuna.

Ehuru undertecknad inom den af T. F. tillsatta kommittén för behandling
af den kungl. kommitténs för den högre tekniska undervisningen
skrifvelse varit i åtskilliga punkter af väsentligt olika mening
mot kommitterades flertal och därför mot vissa deras uttalanden anmält
min reservation, vill jag ej här ingå på någon detaljerad kritik af
kommitterades nu af T. F. i hufvudsak antagna förslag till besvarande
af de uppställda frågorna, utan endast i största korthet söka framställa
den principiella olikheten i min uppfattning.

Jag utgår från den förutsättningen, att Tekn. Högskolan fortfarande
som hittills skall hafva till ändamål att meddela »vetenskaplig
och konstnärlig teknisk bildning».

Frågar man nu en ingenjör, som i sitt arbete har verklig användning
för den vetenskapliga utbildning han vid Tekn. Högskolan erhållit,
om han anser denna utbildning tillfredsställande, skall han så
godt som undantagslöst svara: nej.

Gör man en industriidkare, som har män med högskolebildning
anställda hos sig, samma fråga, skall man i de flesta fall erhålla
samma svar.

Denna enighet är emellertid endast skenbar, ty den ene menar, att
utbildningen i vetenskapligt hänseende är otillräcklig, den andre håller
före, att den är opraktisk.

Enligt mitt förmenande beror denna divergens därpå, att Tekn.
Högskolan på grund af brister i sin egen organisation och kanske än

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

mer på grund af brister i de lägre tekniska läroanstalternas så småningom
kommit att intaga en alldeles skef ställning, hvilken i längden
vid stegrade anspråk måste bli ohållbar.

De tekniska elementarskolorna hafva allt mer tenderat till att
icke fylla de kraf industrin ställer på tidsenligt utbildadt underbefäl —
underingenjörer, verkmästare, ritare etc. — för att i stället söka
fylla ett ändamål, som de ej äro ämnade till — att förbereda till
Tekniska Högskolan. Man har tänkt sig, att hvad som brister i utbildningen
vid dessa lägre tekniska skolor, det skall högskolan fylla,
och så har högskolan öfversvämmats af elever, bland hvilka de, som
förut genomgått teknisk elementarskola kommit att utgöra allt större
procenttal.

Men Tekn. Högskolans ändamål är ej och bär ej vara att utbilda
tekniskt underbefäl, handelsingenjörer, fabrikanter m. fl. Den skall
dana män, som kunna ej blott stå utan äfven gå i spetsen för vår
industri: chefer för statens, kommunernas och enskildas verk och inrättningar;
konstruktörer och konsulterande ingenjörer, som fullkomligt
behärska hvar sitt fack och ej blott hafva hum om litet af hvarje;
lärare för våra tekniska skolor och högskolor, hvilka senare åtminstone
ju böra stå på höjden af sin tids vetande hvar på sitt område med
förmåga dels att utbilda själfständigt tänkande och skapande lärjungar
dels genom egen produktion föra sin vetenskap framåt; uppfinnare,
experimentatorer m. fl.

Man står nu vid skiljovägen: skall man ge vika för industriens
kraf på mera praktisk utbildning af våra ingenjörer och förlägga denna
utbildning till högskolorna, eller skall man följa andra civiliserade nationers
exempel och omdana Tekniska Högskolan och Chalmerska Institutet
till högskolor ej blott till namnet utan ock till gagnet? Under
förutsättning af äfven den lägre tekniska undervisningens tidsenliga
ombildning, så att den kan fylla krafven på teoretiskt och praktiskt
utbildadt underbefäl, kan svaret på frågan ej gärna bli mer än ett;
detta så mycket mer som efter läroverksreformen det är att hoppas,
att de högre allmänna läroverkens reallinie skall än bättre kunna anpassas
som förberedelse till Tekn. Högskolan, och det fortfarande som
hittills må stå de med särskildt godt »läshufvud» utrustade alumnerna
från de tekniska elementarskolorna öppet att på samma villkor som
hittills vinna inträde vid Tekniska Högskolan.

Med dessa allmänna reflektioner såsom bakgrund kan jag i det
stora hela gå med på de af T. F. gjorda uttalandena, men vill emot
T. F:s svar å frågan 8 inlägga min bestämda gensaga, då jag hyser den

Tekniska föreningen i Eskilstuna.

uppfattningen, att förverkligandet af däri uttalade önskemål skulle medföra
för hela den tekniska undervisningen, såväl den högre som den
lägre, och därmed ock för den svenska industrin mycket beklagliga
följder.

Eskilstuna den 29 nov. 1906.

Gustaf Hök.

I förestående uttalande instämma till alla delar undertecknade
medreservanter:

J. Amos Krase. Gustaf Dahlgren.

Reservation n:r 2.

Undertecknad, som för öfrigt biträder tekniska föreningens uttalanden
rörande ordnandet af den högre tekniska undervisningen, hyser
dock beträffande svaret å åttonde frågan en så till vida afvikande mening,
att jag icke anser lämpligt lämna från teknisk skola utexaminerad
elev företräde framför realstudent eller annan yngling med samma kunskapsmått
vid sökande af inträde uti Tekniska Högskolan.

Följden af en sådan bestämmelse skulle gifvetvis blifva den, att
vägen till Tekniska Högskolan skulle komma att så godt som uteslutande
gå genom de tekniska skolorna, hvarigenom dessas karaktär af
själfständiga läroanstalter, afsedda att lämna en afslutad elementär utbildning
åt blifvande fabriksidkare, arbetsledare m. fl., skulle i betänklig
grad äfventyras.

Tillträdet till Tekniska Högskolan skulle genom antagandet af en
dylik bestämmelse så godt som omöjliggöras för realstudent eller annan
kunnig yngling, som ej genomgått teknisk skola, hvilket icke blott
skulle innebära en orättvisa, utan äfven vara olämpligt redan af det
skäl, att det för mången yngling ej torde vara möjligt att redan vid
15 å 16 års ålder bestämma sig för sin blifvande lefnadsbana.

Slutligen torde, genom aflagd mogenhetsexamen bestyrkta, vidsträcktare
kunskaper i behandlingen af modersmålet, i främmande lefvande
språk m. fl. ämnen väl uppväga det större mått af utbildning i
en del mera praktiska ämnen, som den tekniska skolan meddela åt
sina elever, så mycket mera som nödig undervisning i dessa ämnen
äfven meddelas vid Tekniska Högskolan.

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

Enligt min åsikt bör alltså för antagning af elever vid Tekniska
Högskolan aflagd mogenhetsexamen å reallinien eller utgångsexamen
från teknisk skola medföra samma rätt, dock endast i fall denna senare
examen nöjaktigt kompletterats genom aflagd pröfning i modersmålet
och lefvande språk till den omfattning, som för mogenhetsexamen å
reala linien fordras.

Eskilstuna den 29 november 1906.

C. Söllscher.

Tekniska föreningen i Helsingborg.

6. Tekniska Föreningen i Helsingborg.

Svar på frågor framställda af Kungl. Kommittén för den högre tekniska
undervisningen uti cirkulärskrifvelse af den 7 september 1906 till
olika ingenjörsföreningar, afgifna af Tekniska föreningen i Helsingborg.

Fråga 1:

Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid Kungl.
Tekniska Högskolan och Chalmers’ tekniska läroanstalt enligt nu
gällande planer är för det därmed afsedda ändamål tillfyllestgörande?

Svar:

I stort sedt torde undervisningsplanerna vid de båda läroanstalterna
hafva visat sig tillfyllestgörande, men tydligen hör för att få dem
båda fullt likställda och möjligast goda kurserna göras lika och den
metod som eventuel vid den ena läroanstalten gifvit det bästa resultatet
å båda införas och en svagare metod kasseras.

Inträdesfordringarna böra helt naturligt göras lika för de båda
högskolorna och båda stå under lika betryggande statskontroll.

Fråga 2:

Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af de
högre tekniska läroanstalterna i riket böra ega rum?

Svar:

En ökning af fackskolornas antal synes ej absolut nödvändig, men
däremot en utveckling af en del önskvärd.

Med hänsyn till deras växande betydelse för vårt lands framtid
torde sålunda fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, kemisk
teknologi och skeppsbyggeri utvecklas.

I fackskolan för kemisk teknologi böra kurser i för fackskolan
mindre betydande ämnen exempelvis frihandsteckning och beskrifvande
geometri inskränkas samt särskildt de ämnen utvecklas, som allt mera
blifva af betydelse för fabriksingenjörer, såsom praktisk mekanisk
teknologi, konstruktioner, praktisk elektroteknik, byggnadskonstruktioner
m. m.

Den principen bör göra sig gällande, att endast de fackskolor, som
kunna påräkna ett elevantal så stort, att en delning är motiverad, böra
finnas vid båda högskolorna, hvaremot de fack, där elevantalet är relativt
ringa, endast höra finnas representerade vid endera högskolan och

38 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

naturligtvis då vid den, där de bästa betingelserna för de respektive
facken finnas.

Så kan man exempelvis tänka sig, att Skeppsbyggerifackskolan
och eventuellt annan fackskola utvecklas företrädesvis i Göteborg, medan
däremot i Stockholm Väg- och Vattenbyggnads- samt Arkitekturfackskolorna
böra hafva sitt hufvudsäte.

Kurserna böra så ordnas, att den som af ekonomiska eller andra
skäl önskar göra de allmänna tekniska studierna vid den ena högskolan
utan svårighet kan öfvergå till specialundervisning vid den
andra.

Genom dessa arrangement skulle tydligen en kraftigare utveckling
af de olika facken blifva möjlig, utan ett alltför stort betungande af
högskolornas budget?

Fråga 3:

År det lämpligast att fasthålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större
specialisering af läroplanerna.

Svar:

Krafvet på allmän teknisk underbyggnad kan ej nog kraftigt vidhållas,
i all synnerhet i vårt land, där företagen ej kunna i allmänhet
antagas stora nog för att hålla önskvärdt antal specialister, och där
därför stora kraf ställas på ingenjörernas mångsidighet. Skulle specialister
i alltför stor utsträckning och med begränsadt kunskapsområde
skapas blefve helt säkert följden den, att många af dem finge svårt
att vinna anställning i hemlandet, enär det ju ej är gifvet, att platser
just inom den branch, de önska ägna sig åt — kanske på länge —
stå till buds, och de tack vare sin ensidiga utveckling vore af inskränkt
användning på annat håll. Närmaste följden af detta blefve då, att
dessa ingenjörer tvingades söka anställning i utlandet.

De nya läroplanerna böra så inrättas, att undervisningen i vissa
ämnen såsom frihandsteckning o. d. afkortas eller begränsas till hvad
som för vederbörande kan vara af praktiskt värde, men däremot i
andra ämnen kurserna ökas.

Fråga 4:

Bör, vid sidan af den rent tekniska utbildningen, tillfälle beredas
lärjungarna att erhålla undervisning i merkantila, juridiska, administrativa
och sociala ämnen, i hvad de beröra det industriella lifvet; i så
fall, till hvilken utsträckning;

Tekniska föreningen i Helsingborg.

Svar:

Tydligen är det nödvändigt, att den unge ingenjören vid utträdet
i det praktiska lifvet är något kunnig i sådana ämnen.

På grund af den begränsade tid, som kan medgifvas biämnen, samt
svårigheten att upptaga många dylika ämnen på läroplanen, torde det
vara nödvändigt att endast upptaga de för teknikern viktigaste till
studium vid högskolan, såsom

Industriell statistik, särskild^ med hänsyn till dennas betydelse för
industrimännen inom hans eget verksamhetsområde för att kunna hastigt
och omedelbart bedöma förhållanden därinom.

Socialkunskap; arbetareskyddslagstiftningen m. in. dylikt, arbetarerörelsen,
dess utveckling, ställning och arbetsmetoder samt i samband
därmed om arbetsgifvareorganisationerna och deras betydelse, fabrikshygien,
bostadshygien.

Klart är att någon uttömmande undervisning i dessa ämnen visserligen
icke kan ifrågasättas, men mycket vore vunnet om genom intresserad
instruktion och intresseradt studium de utexaminerade ingenjörerna
ej stode fullt så främmande för alla ofvan uppräknade saker,
som nu är fallet.

Ofriga ämnen såsom

Juridik och Administration; kunskap om allmänna borgeliga rättigheter
och skyldigheter inom stat och kommun i ändamål att väcka intresse
för och möjliggöra effektivt deltagande i det politiska och kommunala
lifvet,

skattelagstiftningen för stat och kommun samt dess tillämpning,
hufvuddragen af processordningen,

kännedom och hufvuddragen af de centrala ämbetsverkens uppgifter
och arbetsfördelning, särskilt med afseende fästadt på deras betydelse
för det industriella lifvet, samt om författningars kungörande
och sättet att finna en för ett gifvet fall sökt författning o. d. — allt
i ändamål att sätta den unge ingenjören i stånd att själf kunna följa
ett ärendes gång, utan att i allt behöfva lita på andra eller vara totalt
bortkommen,

kännedom om lagarna för expropriation, vattenrätt, koncessioner
af olika slag etc., allt i hufvuddrag;

Handelskunskap; grunddragen af nationalekonomien,
handels- och bolagslagstiftningen,
bankverksamhet,
växellära,

principerna för bokföring,

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

torde, såsom mycket viktiga att känna, vara nödvändiga men dock kunna
med framgång förläggas till studium före högskolan lämpligen under
den tid, som inträdessökanden använder för stadgad praktisk utbildning.

Fråga 5:

Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas under
friare former än hvad nu är fallet, särskilt med afseende å val af
ämnen samt skyldighet att bevista förläsningar och öfningar?

Svar:

Bhuru utan tvifvel mycket finnes, som talar för friare studieformer,
bland annat det att de tekniska studiernas utöfvare då komme att i
allmänna omdömet ställas mera lika studerandena vid universiteten,
torde dock ifrågasättas om det vore praktiskt.

Bäst torde vara att fortfarande bibehålla ungefär de former, som
nu finnas för undervisningens meddelande, men att samtidigt bereda
ökade möjligheter för den, som exempelvis önskar att studera något
ämne utom den utstakade kursen, att så kunna göra.

Fråga 6:

Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år af den obligatoriska
undervisningen i fackskolorna för maskinbyggnadskonst och för elektroteknik
kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa uppvägde olägenheten
af att den unge ingenjören komme att utträda i praktisk verksamhet
ett år senare?

Svar:

Tvifvelsutan skulle en förlängning af kursen från 3 till 4 år äfven
i facken för maskinbyggnad och elektroteknik visa sig god och sannolikt
mer än uppväga de ökade kostnaderna därför. Tid vunnes ju då
att grundligare tillämpa de undervisningsprinciper, som anföras i svar
på frågorna 3 och 8, och att göra ingenjören mer kompetent i alla
afseenden.

Fråga 7:

Åro de i Tekniska högskolans stadgar §§ 18 25 angifna bestämmelser
med afseende å praktisk sysselsättning till fyllest, eller kan
längre sådan lämpligen påfordras, och till hvilken tidpunkt bör denna
i så fall förläggas?

Svar:

Bestämmelserna ifråga synas tillfredsställande, dock synes förhandenvaron
af 12 månaders verkstadspraktik böra tillmätas afgörande
betydelse endast i de fall, där denna merit innehafves af en inträdes -

Tekniska föreningen i Helsingborg.

Bökande, som trots sin kompetens dock på grund af bristande utrymme
vid skolan nödgats vänta ett år och användt detta för att därunder
skaffa sig praktiska insikter.

Fråga 8:

Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?

Svar:

Rörande öfriga önskemål må nämnas:

a) Vid en väntad ombildning af Chalmerska Institutet bör dettas
lägre afdelning fullständigt afskiljas, så att ej ens i namnet samband
finnes, detta på det att den, som undergått den elementära
afdelningen ej skall kunna i framtiden under sken af sanning
pretendera att hafva aflagt examen från Institutets högskoleafdelning,
kanske till skada för dennas anseende.

b) I afseende på undervisningen torde laborationernas betydelse
inom alla fackskolorna ej böra underskattas.

Fullt jämställda med de bästa kemiska torde mekaniska
och elektriska laboratorier, försedda med nutidens bästa anordningar
böra upprättas, och arbetet därinom upptaga behörig del
af undervisningstiden, så att därigenom de teoretiska resultaten
må kunna genom experiment verificeras.

c) Specialstudium synnerligast under de senare åren bör riktas på
praktiska uppgifter, och tillämpningsöfningarna ledas af i praktiken
förfarne män. I detta sammanhang torde böra erinras
om önskvärdheten af att lärarnes ställning och den därmed
förenade lönen göres så, att den kan innebära lockelse för i
praktiken sysselsatta kompetenta män, att ägna sig åt denna
lä,robana. Konstruktionsarbetet bör afse verkliga praktiska uppgifter.
Ritarbetets betydelse i afseende på dess tillämpade del
får ej underkännas.

d) Ehuruväl ej tillhörande programmet om den högre tekniska
undervisningen som sådan, må dock hemställas huruvida ej nu
tiden vore inne att i detta sammanhang få ordnadt om ingenjörernas
titelfråga.

Huru denna skall lösas är svårt att besvara, men nog torde
man kunna tänka sig ungefär följande:

1) Titeln Ingenjör och Arkitekt utdelas endast af Högskolorna:

obligatoriskt åt dem, som därifrån aflagt fullständig afgångs .

examen, eller

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

undantagsvis såsom utmärkelse åt sådana teknici, som utan
att kafva aflagt högskoleexamen, dock gjort sig af dylik utmärkelse
förtjänta, ock detta på förslag af vissa mera betydande
tekniska korporationer.

2) Användandet af ingenjörs- ock arkitekttitlar af andra än därtill
sålunda berättigade bör motarbetas.

Såsom medel att försvåra ett oberättigadt usurperande af
ingen] örstiteln kan man tänka sig bestämmelser från statens
ock kommunens sida om att lägre tekniska läroanstalter som
villkor för understöd förbjudes använda ingenjörstiteln för sina
elever, hvarjemte genom enig samverkan mellan dessa skolor,
industriidkare ock de tekniska föreningarna ett utrotande af nuvarande
misshållanden så småningom bör kunna åstadkommas.
Bäst dock naturligtvis om titeln »ingenjör» kunde på lagligt sätt
inregistreras ock skyddas.

Att det blir svårt att genomföra denna reform är säkert, likaså
att det kommer att väcka mycken förargelse, men rättvist torde vara
att, liksom åt de akademiskt utbildade beredts ett visst skydd för titeln,
detta ock sker i afseende på ingenjörerna, hvilkas studier ock betydelse
för landet äro lika viktiga.

Det är dock klart, att rättvisan fordrar det samtida införandet af
lämplig titel för dem, som utgå från en teknisk elementarskola ock
bör alltså äfven detta tagas i betraktande.

Bland öfriga önskemål anse vi det synnerligen viktigt, att de tekniska
högskolorna beredas tillfälle att, i likhet med universiteten, kunna mottaga
det antal studerande, som vid högskolorna söka inträde.

En allmännare utbredd teknisk högskolebildning är ej blott nödvändig
för vår snabbt tillväxande stora industri utan torde få mer ock
mer betydelse äfven för den mindre industriens utöfvare.

Helsingborg den 30 november 1906.

för Tekniska Föreningen i Helsingborg:

Ake Nordenfelt.

Tekniska samfundet i Göteborg.

7. Tekniska samfundet i Göteborg.

Till svar å Eder skrifvelse af den 7 sistlidne september med anhållan
att få kännedom om den åsikt, som inom samfundet gör sig
gällande beträffande de ämnen, rörande den högre tekniska undervisningens
ordnande, livilka närmare angifvas uti åtta af Eder framställda
frågor, får Samfundet härmed anföra följande.

För utredning af ärendet har samfundet vid sitt sammanträde den
25 sistlidne september tillsatt en beredning af tolf af samfundets medlemmar,
hvilken efter öfverläggning uppgjort ett preliminärt förslag
till svar å de af Eder framställda frågorna. Sedan detta förslag blifvit
tryckt och utdeladt bland samfundets ledamöter, framlades det för behandling
vid extra sammanträde den 13 dennes, och får samfundet
med stöd af den därvid förda diskussionen uti de nämnda frågorna göra
nedanstående uttalanden.

l:sta frågan:

Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid Kungl.
Tekniska Högskolan och Chalmers’ Tekniska Läroanstalt enligt nu gällande
planer är för det därmed afsedda ändamålet tillfyllestgörande?

Svar:

Nej. Härför fordras såväl en omorganisering af läroplanen vid
Kungl. Tekniska Högskolan som ock en omdaning af Chalmers’ tekniska
läroanstalt med samma kompetens för från båda högskolorna
utexaminerade elever.

2:dra frågan:

Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af de
högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?

Svar:

Vi anse att i hufvudsak antalet fackskolor är tillfredsställande, men
torde vid sidan af den nuvarande undervisningen i maskinbyggnadskonst
frivilliga c:a tre månaders specialkurser anordnas uti t. ex. konstruktion
af explosionsmotorer, järnvägsmateriel, verktygsmaskiner samt
hissar och annat lyftmaskineri.

Maskinlaboratorier böra anordnas vid högskolorna.

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

3:dje frågan:

År det lämpligt att fasthålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större specialisering
af läroplanerna?

Svar:

Utgående från önskvärdheten af att få specialiseringen vid de tekniska
högskolorna genomförd så mycket som möjligt, torde såsom underlag
för de högre tekniska studiernas utöfning böra sättas studentexamen
å reallinjen eller en inträdesexamen med minst motsvarande
kunskapsfordringar i matematik, fysik och kemi, samt uti svenska, tyska
och engelska språken, hvarvid särskildt afseende bör fästas vid förmågan
att på tyska och engelska språken kunna läsa enklare teknisk
litteratur.

4 :de frågan:

Svar:

Ja. Lärjungarne böra sättas i tillfälle åhöra populärt hållna föreläsningar
i dessa ämnen.

Bevistandet af dessa föreläsningar bör emellertid ej för alla ämnen
vara obligatoriskt utan för de flesta frivilligt. Till underlättande af
studierna torde behöfvas några kortfattade handböcker, hvilka sedermera
kunde användas som uppslagsböcker. På så sätt skulle kännedom
om befintliga lagar och författningar, särskildt dem, som röra industriella
förhållanden, patentlagstiftning m. m. äfvensom grunderna för bokföring
lätt kunna inhämtas.

5:te frågan:

Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas under
friare former än hvad nu är fallet, särskildt med afseende å val af
ämnen samt skyldighet att bevista föreläsningar och öfningar?

Svar:

Undervisningsplanen bör uti ifrågavarande hänseende ändras såtillvida
att en del specialämnen blifva valfria, i synnerhet i 4:de årskursen.

Däremot bör skyldigheten att bevista föreläsningar och öfningar
såsom hittills bibehållas, både för att vänja lärjungarne vid ordning och
punktlighet samt för att ej förlänga studietiden.

''Tekniska samfundet i Göteborg.

Extra elever böra, när utrymmet medgifver, och de tillfölje af den
föregående praktiska verksamheten kunna anses draga nytta af undervisningen
beviljas tillstånd, att studera uti vissa ämnen.

Sjätte frågan:

Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år af den obligato.-riska undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst och
för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa uppvägde
olägenheten af att den unge ingenjören komme att utträda i
praktisk verksamhet ett år senare?

Svar:

Den obligatoriska tiden för undervisningen bör helst inskränkas
till tre år, hvilka med den föreslagna minskningen i allmänt-tekniska
studier och tidigare början af special-studier böra vara tillräckliga att
åstadkomma afsevärdt grundligare kunskaper i fackämnet än för närvarande
är förhållandet. Efter den obligatoriska t.re-åriga studiekursen
bör anordnas en ett-årig kurs för dem, som önska öka sina kunskaper
uti vissa ämnen. Denna kurs bör vara tillgänglig äfven efter mellantid
af praktisk verksamhet.

7:de frågan:

Äro de i Tekniska Högskolans stadgar §§ 18 och 25 angifna bestämmelser
med afseende å praktisk sysselsättning tillfyllest, eller kan
längre sådan lämpligen påfordras, och till hvilken tidpunkt bör denna
i så fall förläggas?

Svar:

Enär § 18 lämnar för mycket företräde åt längre praktik utan tillräckligt
uppskattande af högre teoretiska kunskaper, bör hvad i samma
§ omnämnes rörande företräde efter 12 månaders praktik helt och hållet
utgå, men i stället fordras minst 6 månaders praktik af inträdessökande.
Den längre praktiken anse vi nämligen ej så viktig som att
spara ett år för den studerande, som bör kunna skaffa sig den för inträdet
fordrade 6 månaders praktiken under sommarferierna.

§ 25 anse vi däremot böra bibehållas oförändrad.

8:de frågan:

Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?

Svar:

Det i studieprogrammet hittills upptagna skolverkstadsarbetet bör
helt och hållet utgå, då eleverna före inträdet skola hafva sex månaders
praktik.

Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

I stället böra i de senare årskurserna tillkomma mekaniska laborationsöfningar
såsom maskinprofningar, indikering af värmemotorer m. m.
De båda tekniska bögskolorna böra hafva lika omfattande undervisning
uti de båda första årskurserna, men uti den tredje årskursen kunna
vissa specialkurser endast behöfva förekomma uti den ena af dessa
högskolor. Skeppsbyggnadskonsten borde hafva tillräckligt med en
fackskola i Göteborg och skeppsbyggeriafdelningen i Stockholm kunde
måhända utgå ur läroplanen.

Fackskola för bergsvetenskap och dess underafdelningar torde endast
behöfva finnas i Stockholm.

Specialkurser uti särskilda fack skulle äfven kunna fördelas på
båda högskolorna. Hvarje dylikt specialfack skulle härigenom fullständigare
kunna utvecklas på eu plats än om detsamma fördelades på tvenne
samt med minskade omkostnader likväl blifva i tillfälle erhålla bättre
lärarekrafter och rikligare undervisningsmaterial. Maskinlaboratorierna
böra af samma anledning utvecklas olika vid de båda högskolorna.

Studierna böra hållas mera praktiska än hittills så att t. ex. under
räkneöfningarne uti matematik och teoretisk mekanik exemplen mera riktas
på kommande praktiska uppgifter än invecklade teoretiska problem, samt
att eleverna få grundligt lära sig använda tabeller och uppslagsböcker.

Enär beskrifvande geometri kan anses såsom ett grundläggande
ämne bör särskild vikt läggas på att detta inläres ordentligt och att
eleverna själfva få under kontroll utföra härtill hörande ritningar samt
deras kunskaper häruti undersökas genom ständiga repetitioner. Den
som har dåliga kunskaper i detta ämne blifver sällan någon duglig
ingenjör, då han har alltför svårt att utföra och uppfatta ritningar.

Dessutom bör stor vikt läggas på krokiritning, hvaremot den nuvarande
kursen uti linearritning kunde förkortas och dock blifva af
större praktisk nytta än hvad nu är fallet.

Mot samfundets här ofvan återgifna uttalande hafva kaptenen vid
Väg- och Vattenbyggnadskåren C. G. Sprinchorn och Göteborgs stads
byggnadschef ingenjören Figge Blidberg tillsammans samt lektorn vid
Chalmers’ Tekniska Läroanstalt A. H. Lindfors ensam för sig aflämnat
reservationer.

Dessa reservationer jämte stenografiskt referat af diskussionen vid
samfundets sammanträde den 13 dennes bifogas.

Göteborg den 20 november 1906.

För Tekniska Samfundets Nämnd.

Emil Boye.

Samfundets Sekreterare.

Tekniska samfundet i Göteborg. 47

Reservation n:r 1.

Bestämmelsen i § 18 af Tekniska Högskolans stadgar, att 12 månaders
praktik räknas inträdessökande till företräde liar ledt därhän,
att studenter med de allra högsta betyg och med ända upp till 7 månaders
praktik blifvit nekade inträde, då samtidigt studenter med 12
månaders praktik och lägsta studentbetyg vunnit inträde. Huru stor
nytta praktiken än må hafva för studiernas rätta bedrifvande, torde det
dock kunna sättas i tvifvelsmål, huruvida den svenska ingenjörskårens
rekrytering genom detta förfarande blir det bästa. 12 månaders praktik
torde hvarken vara behöflig för studierna eller på något sätt kunna
kompetensförklara den unge mannen såsom särskildt duglig för yrket.

Samfundets förslag att utbyta denna bestämmelse mot en fordran
för 6 månaders praktik torde äfven den kunna komma att inverka menligt
för många.

Vid bestämmandet af storleken af den praktik, som bör fordras af
inträdessökande, om öfverhufvudtaget någon sådan bör uppställas som
fordran, anse vi, åtminstone hvad beträffar vårt fack, att man ovillkorligen
bör tänka på, att det är större fördel för den unge mannen att
samma år, som studentexamen är aflagd, få fortsätta sina studier än
att, genom fordran på så lång praktik, att studierna uppskjutas ett år,
hans utgång från Högskolan skall blifva ett år senare än annars. Några
månaders praktik bör tala till den sökandes fördel, men att uppställa
6 månader såsom fordran är alldeles för mycket, då denna tid med nuvarande
korta sommarferier i skolorna, c:a 2 Va månader, ej kan uppnås
på mindre än 3 somrar. Vi anse därför att för vårt fack någon
fordran på praktik ej bör uppställas för inträdessökande, men att 4
månaders praktik bör räknas sökanden till fördel.

Göteborg den 20 November 1906.

Carl Sprinchorn. Figge Blidberg.

Kapten vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren. Civilingenjör. Byggnadschef.

Reservation n:r 2.

Mot de beslut som fattats af Tekniska samfundet och dess beredning
rörande de svar, som skulle afgifvas till Kungl. Kommittén för
den högre tekniska undervisningen å af densamma framställda frågor,
får jag i följande punkter afgifva min reservation:

3:dje frågan. Jag anser att det är högeligen önskligt att någon
studentexamen vare sig i Reala eller Latinlinien icke fordras för inträde,
då allt för dyrbar tid förspilles därigenom för den blifvande

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

ingenjören och han beröfvas tillfälle att erhålla den så ytterligt nödiga
praktiken före inträdet. Vid c:a 17 års ålder bör ynglingen ha afslutat
de vanliga skolstudierna.

7:de frågan. Jag anser att praktisk utbildning som arbetare i verkstäder
och å arbetsplatser tillsamman med verkliga arbetare är af ytterlig
vikt för en blifvande ingenjörs utbildning. Bristen på sådan praktisk
utbildning har gjort och gör sig tydligen märkbar hos våra ingenjörer.

Jag håller före att c:a ett års praktiskt arbete bör kräfvas före
ynglingens insläppande i 2:a årskursen eller den kurs där den rent
tekniska undervisningen börjar, då ock ynglingen bör kunnat komma
till klarhet om hvilket fack han ämnar välja.

Före utträdet och erhållande af afgångsbetyg bör ytterligare fordras
minst c:a Va års praktiskt arbete, så att minst 18 månaders praktiskt
arbete skulle fordras före utträdet.

Sådana fordringar finnas nu för skeppsbyggarne vid Chalmerska
institutet, och får jag härmed förklara att det vore fullkomligt omöjligt
att utan denna praktiska kännedom, som eleverna sålunda hafva, kunna
sköta undervisningen tillfredsställande och med nu möjliga resultat.

Att vänta med praktiken till efter skolan resulterar nog däri att
praktiken aldrig erhålles.

Den af mig här omnämnda praktiken bör vara verklig praktik
bland arbetare och icke ritkontorspraktik.

Dock torde möjlighet beredas, att ynglingar af svag kroppskonstitution
kunna få antagas som elever, äfven utan sådant praktiskt arbete,
under vissa villkor, på det att sådana ynglingar icke måtte helt
utstängas från ingen]örsbanan.

Göteborg den 15 november 1906.

A. H. Lindfors.

Tekniska föreningen i Gefle.

8. Tekniska föreningen i Gefle.

Med anledning af den från Eder den 7 nästlidne september till
Tekniska föreningen i Gefle ingångna skrifvelse med förfrågningar
angående föreningsmedlemmarnes åsikter i af Eder i förutnämnda handling
uppräknade frågor rörande den högre tekniska undervisningen, har
föreningens styrelse genom tryck låtit mångfaldiga bemälde skrifvelse
och sedermera, i och för yttrandens erhållande, tillställt en hvar af
föreningens medlemmar exemplar af detta aftryck i god tid före sammanträdet
den 13 oktober 1906, som första gången upptog saken ifråga
till behandling.

Vid ofvannämnda sammanträde uppdrogs, efter diskussionens afsilande,
åt en kommitté af fem föreningsmedlemmar, att redigera svaren
å Edra frågor, punkt för punkt i den ordning de framställts, och får
styrelsen för Tekniska föreningen i Gefle härmed vördsamt såsom
föreningens yttrande öfverlämna de på ofvanskrifvet sätt åstadkomna
svaren å Eder skrifvelse, sedan desamma på sammanträde den 3 dennes
af föreningen blifvit godkända.

Som af yttrandet framgår, har undervisningen vid Chalmers tekniska
läroanstalt ej varit föremål för behandling i saknad af personlig
kännedom om sagda läroanstalts organisation och program.

Punkt 1.

I stort sedt torde man nog kunna säga, att K. Tekniska Högskolan
fyller sin uppgift sådan den i dess stadgars § 1 angifves. Detta hindrar
likväl icke, att Högskolan både kan och bör så organiseras och utvidgas,
att den blir i stånd att meddela en undervisning, som på samma
gång den omfattar flera ämnen, äfven till sitt innehåll är mera direkt
tillämplig på de tekniska verksamhetsområdena än hvad hitintills varit
fallet.

Pankt 2.

K. Tekniska Högskolan bör bibehålla alla vid densamma nu befintliga
fackskolor jämte tillhörande underafdelningar, hvilka senare i
sin tur böra utbildas till själfständiga fackskolor i den mån motsvarande
industri inom landet kräfver en dylik uppdelning.

Yttranden från tekniska föreningar och. samfund.

Punkt 3.

K. Tekniska Högskolans nuvarande läroplaner äro i det närmaste
tillfredsställande och bör ej lämpligen någon vidare specialisering under
nu fastställda utbildningstider inom olika fack vidtagas, för så vidt
därigenom inkräktas på den tekniska allmänbildning, som kräfves af
ingenjörer inom ett litet land som vårt, där det åtminstone ännu en
lång tid framåt torde komma att fordras af en ingenjör att kunna utreda
ett flertal olikartade tekniska frågor.

Emellertid torde eu del ändringar och förenklingar i nuvarande
läroplaner vid Högskolan böra företagas under påpekande i främsta
rummet af följande:

a) Frihand s teckning bör utgå som obligatoriskt ämne, äfvenså böra
kurserna i beskrifvande geometri och linearritning begränsas. Kurserna
i samtliga dessa ämnen böra i stället vid de allmänna läroverken egnas
den uppmärksamhet, att de blifva af grundläggande betydelse för den
högre tekniska undervisningen. Den tid som i första årskursen härigenom
vinnes bör användas för de ämnen, som beröras i punkt 4.

b) Vid ordnandet af läseplanen bör tillses, att icke för många ämnen,
föredragas samtidigt, utan att ämnena — undantagandes hufvudämnen —
i grupper koncentreras på eu viss period, hvarigenom de kunna blifva
föremål för intensivare och äfven mera själfständiga studier.

c) Större kursen i matematik afslutas under första året.

d) Det torde få anses, att de konstruktionsöfningar, som för eleverna
förekomma i ett för deras respektive fackskolor mindre viktigt ämne
upptager en dyrbar tid, som med större fördel skulle kunna användas
till studier i en del af de allmänna kurser, som omnämnas i punkt 4.

Ett exempel — bland många — på dylika öfverflödiga öfningar
torde vara väg- och vattenbyggnadselevernas konstruktionsritningar i
ångmaskinlära.

e) Eleverna böra sättas i tillfälle att inhämta och praktiskt utföra
kostnadsberäkningar i samband med konstruktionsöfningar i respektive
ämnen.

Punkt 4.

Kurser i nationalekonomi, bokföring (blott allmänna principer) växellära,
lagen om köp och byte, patentlagen, lagen angående yrkesinspektionen,
sprängämnesförordningen m. fl. af allmänt intresse, böra anordnas
i första afdelningen och fullföljas i öfriga afdelningar, hvarvid som
fortsättningskurs äfven administrativa ämnen böra studeras, hufvudsakligen
de allmänna grunderna för statsförvaltningen i dess förhål -

Öl

Tekniska föreningen i Gefle.

lande till näringarne, såsom departementens organisation och verksamhetsområden,
de centrala ämbetsverken samt de lokala förvaltningsmyndigheterna.

Ett läroämne af stor praktisk betydelse är grunderna för den
administrativa organisationen och ledningen af tekniska företag.

Ofvanstående kurser, hvilkas vikt för eu ingenjörs allmänna duglighet
och anseende i regeln icke torde inses af de unga eleverna vid
Högskolan, böra göras obligatoriska.

För olika speciella tekniska fack gällande lagar och förordningar
böra emellertid icke inbegripas i ofvan antydda gemensamma kurs,
utan torde dessa i stället lämpligen behandlas af respektive lärare i
sammanhang med deras fackämnen. (Så sker t. ex. redan nu med
»grufstadgan», med »lagen om elektriska anläggningar» med flera dylika
förordningar och lagar.)

I sociala ämnen, i hvad de beröra det industriella lifvet, böra allmänna
föredrag anordnas.

Punkt 5.

Undervisningen vid K. Tekniska Högskolan bör hufvudsakligen bedrifvas
på samma sätt som hitintills har skett, d. v. s. med bestämda
kurser och med skyldighet för eleverna att bevista föreläsningar och
öfningar. Nuvarande ämneskurser böra emellertid tills vidare icke afsevärdt
utsträckas, utan bör i stället tillfälle till fortsatta studier och då
under friare former än de nu varande beredas dem, som förut genomgått
Högskolans ordinarie kurser (se vidare under punkt 8).

Punkt 6.

För den närmaste tiden torde icke något verkligt behof att förlänga
ordinarie studietiden för fackskolorna i maskinbyggnadskonst och
i elektroteknik föreligga, då ju för dessa båda fackskolor redan nu
ettåriga, frivilliga fortsättningskurser äro anordnade för dem, som önska
inhämta större kunskaper i dessa ämnen.

Punkt 7.

K. Tekniska Högskolans nu gällande stadgar torde i afseende på
bestämmelser för praktiska sysselsättningar före och under studietiden
vara tillräckliga, i all synnerhet då man tager i betraktande, att föreskrifna
allmänna värnepliktsöfningar väl framdeles oftast torde komma
att hufvudsakligen fullgöras före inträdet vid Högskolan. Af det härför
erforderliga året torde så mycken tid blifva öfrig, att den blifvande
teknölogen åtminstone får tillfälle till något praktiskt arbete.

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

Punkt 8.

K. Tekniska Högskolan bör lämna tillfälle till vetenskapliga specialstudier
och öfningar

dels för utgångna elever, som omedelbart efter afskräde ordinarie
studier, önska utbilda sig vidare i ett eller annat ämne och

dels för redan i det praktiska lifvet utgångna ingenjörer, som vilja
förskaffa sig ökade kunskaper i ämnen, nödvändiga för deras verksamhet.

Ofvan antydda kurser böra så anordnas, att de kunna göras till
föremål för särdeles intensiva, d. v. s. relativt kortvariga studier, ty
om- dessa hvar för sig taga lång tid, kunna praktikens män ej hafva
tillfälle att begagna sig af dem, huru nyttiga och lärorika de än i
andra afseenden skulle kunna tänkas arrangerade. I samband härmed
kunna föredragskurser af utom Högskolan stående förmågor blifva af
största nytta.

De föreslagna fortsättningskurserna skulle äfven utan tvifvel blifva
till stort gagn för utbildande af lärare inom de tekniska vetenskaperna,
till hvilken lifsuppgift (lärarens) teoretiskt och praktiskt anlagda män
äfven torde böra ledas genom utsikter till afiöningar, som vida böra
öfverstiga de nu för tekniska lärare vid olika läroverk gällande.

Förutom ofvan föreslagna kurser framhålles lämpligheten af att
föredragsserier i form af sommarkurser anordnas och göras tillgängliga
för alla intresserade.

Dessutom har ingenjör Arvid Johansson begärt att beträffande
undervisningen inom fackskolan för metallurgi och hyttkonst få afgifva
ett särskildt utlåtande, som äfven närslutes.

Gefle den 30 november 1906.

Å Tekniska Föreningens vägnar:

Tord Magnuson,

v. ordf.

Fritz Nordström.

Till kommittén för den högre tekniska undervisningen, Stockholm.

Under hänvisning till de allmänna önskemål, som Tekniska Föreningen
i Gefle uttalat beträffande en blifvande omorganisation af Tekniska
Högskolan och dess läroplaner, anhåller undertecknad vördsam -

Tekniska föreningen i Gfefle.

mast, att få framhålla några önskvärda förändringar rörande fackskolan
för metallurgi och hyttkonst.

Enligt nu gällande läroplaner lämnas för denna fackskola ingen
undervisning i organisk kemi. I det praktiska lifvet- visar sig detta
mången gång som eu brist och därför föreslås, att en kortfattad kurs,
skild från kemisternas, meddelas under höstterminen andra året. Härför
erforderlig tid tages från den för kemiska laborationer anslagna tiden.
Beträffande dessa senare, som under andra året omfatta endast kvalitativa
undersökningar, borde öfningar med biåsröret borttagas äfvenså
undersökningar på våta vägen icke göras så betungande som hittills,
då deras betydelse hvarken för den fortsatta undervisningen i ämnet
ej häller för det praktiska lifvet är så synnerligen stor. För den
fyraåriga kursens elever böra laborationerna under vårterminen borttagas,
då tiden enligt samstämmig erfarenhet är ytterst upptagen af
andra, viktigare ämnen, såsom teoretisk mekanik och konstruktion af
maskinelement.

Till en god ingenjörsutbildning hör otvifvelaktigt kunskaper i
byggnadsstatik (grafostatik). Därför bör i detta ämne i den fyraåriga
fackskolan undervisning lämnas till samma omfång, som i fackskolan för
maskinbyggnadskonst. Åmnena husbyggnadskonst och allmän byggnadslära
måste likaledes anses nödvändiga för hvarje ingenjör och böra
återföras till obligatoriska. Mera än hvad hittills varit fallet bör undervisningen
i det förra ämnet gifvas en praktisk riktning och icke alltför
ensidigt beröra stadsförhållanden.

Under höstterminen tredje året bör i ämnet kemiska laborationer
den kvalitativa analysen afsiutas. Under vårterminen böra enklare
kvantitativa undersökningar af järn och stål påbörjas under ledning af
läraren i bergskemi.

Undervisningen å Bergsskolan bör liksom nu vara gemensam för
fackskolans båda årskurser. Den fyraåriga kursen bör emellertid, genom
att den påbörjat sina bergskemiska laborationer under tredje året, ansluta
sina laborationer under höstterminen. Den tid, som härigenom
vinnes under vårterminen, bör företrädesvis användas till konstruktioner
inom järnets metallurgi och äfven till öfningar i mikroskopi å järn och
stål. I samband med allmänna metallurgien — läran om brännmaterial,
förbränning, reduktion etc. — böra öfningar i värmetekniska beräkningar
anordnas, likaså öfningar i bestämmandet af ett brännmaterials bränslevärde
enligt olika metoder m. fl. metallurgiska laborationer. För att
icke inkräkta på metallurgien böra dessa öfningar upptagas som själfständigt
ämne och eventuellt fortsättas under vårterminen. Den härför

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

erforderliga tiden erhålles delvis genom att öfningarna i grufvetenskap
för denna fackskola begränsas.

Då vår järnhandtering i framtiden som hittills säkerligen kommer
att byggas på träkol såsom bränsle, torde det icke vara utan sin betydelse,
att vid bergsskolan en lämplig inblick i vår skogshandtering
kan erhållas. Därför föreslås att skogsvård slära införes såsom frivilligt
ämne under höstterminen, lämpligast påbörjad samtidigt som
läran om brännmaterialer, kolning etc. föredrages inom den allmänna
metallurgien. Iiärför nödig lärarekraft borde kunna disponeras från
Skogsinstitutet.

Sedan lång tid tillbaka har synnerlig vikt lagts därpå, att eleven
före inträdet på Bergsskolan kunnat förete vitsord om praktisk verksamhet
inom området för de hufvudämnen, som där föredragas. Att
detta har varit af stor fördel vid undervisningen är nogsamt kändt.
Emellertid äro ferierna numera ofta upptagna af fullgörandet af värnpliktsöfningar
och därför svåra att rationellt utnyttja. Därför borde
tagas under pröfning, huruvida det icke skulle vara lämpligt att medgifva,
det en elev på ansökan och efter lärarekollegiets medgifvande,
skulle kunna få ett års ledighet före inträdet på Bergsskolan. Lärarkollegiet
skulle därvid bestämma de villkor, som förbindas med denna
dispens. Åt eleven skulle härigenom tillförsäkras tillräcklig tid för
praktiska studier, och undervisningen vid Bergsskolan skulle långt bättre
tillgodogöras. Då eleven under denna tid med största sannolikhet
komme att gå som arbetare, så bör äfven den sociala sidan af denna
fråga beaktas.

Afslutningsterminen resp. fjärde och femte året användes, såsom
hittills, för tentamina och berättelsers afgifvande öfver sommarens arbeten.
Berättelserna böra omfatta samtliga de olika afdelningarna inom
metallurgien, som under resorna studerats, dock med frihet naturligtvis
åt hvar och en att mera utförligt redogöra för någon speciel del, som
han ingående studerat. Berättelser i grufvetenskap och bergsmekanik,
i hvad den senare berör metallurgien, böra vara obligatoriska för fyraåriga
elever, frivilliga för de treåriga; dock böra dessa berättelser
tillåtas mera allmänt affattade, än hvad som fordras af elever i resp.
fack. För under resorna utförda mätningar eller andra speciella arbeten
bör dock berättelsen i grufvetenskap afgifvas i detalj.

Sandviken den 30 november 1906.

Arvid Johansson,

bergsingenjör,

föreståndare för metallurgiska afdelningen vid Sandvikens järnverk.

Skånska Ingenjörsklubben, Malmö.

9. Skånska Ingeniörsklubben, Malmö.

Genom cirkulär af den 7 september 1906 har Skånska Ingeniörsklubben
anmodats afgifva yttrande om 8 i förenämnda cirkulär förekommande
frågor rörande den högre tekniska undervisningen och för
detta ändamål vid sammanträde den 29 september uppdragit åt en kommitté
af 7 personer, representerande lika många grenar af industriel
verksamhet, att efter samråd med tillgängliga fackkamrater uppgöra
förslag till besvarande af i nämnda cirkulär förekommande frågor.
Detta kommitterades förslag har vid klubbens sammanträde den 15
december behandlats, och följa här nedan de uttalanden, hvarom klubben
sig enat.

Fråga 1.

Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid Kung!.
Tekniska Högskolan och Chalmers’ tekniska läroanstalt enligt nu gällande
planer är för det därmed afsedda ändamålet tillfyllestgörande?

Redan vid behandlingen af denna fråga har själfmant framkommit
behofvet af att klargöra för sig de stora hufvuddragen af den tekniska
undervisningen i sin helhet, sådan den bör ordnas för att fylla nu- och
framtida behof.

Den högre tekniska utbildningen synes lämpligast, såväl med hänsyn
till elevernas fåtal, som kostnaderna för en fullt ändamålsenlig och
modern tekniska högskola, böra enbart förläggas till Tekniska Högskolan
i Stockholm, som därför snarast möjligt bör erhålla behöflig utvidgning
så till utrymme som lärarekrafter, undervisningsmateriel och
laboratorier.

På Tekniska Högskolan koncentrerar Staten sålunda sitt understöd
för den högre tekniska undervisningen.

Hvad Chalmerska institutet angår anser Skånska ingeniörsklubben
det önskvärdt, att äfven denna skola utvecklas till eu högskola, då
dess nuvarande tillstånd är ett oklart mellanting mellan elementar- och
högskola. Den väg skolan inslagit på torde ock inom en icke så långt
aflägsen framtid med säkerhet leda till det af denna skolas representanter
åtrådda målet, skolans utveckling till högskola, utan att Statens
mellankomst behöfver anlitas till den grad, att de medel, som böra
anslås till den högre tekniska undervisningen, genom splittring på
tvänne håll blifva på hvartdera hållet otillräckliga. När Chalmerska
Institutet blifvit likstäldt med Tekniska Högskolan, såväl hvad inträdes -

5 6 Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

fordringar som lärofackens omfång beträffar, bör från institutet utexaminerad
lärjunge äga samma rättigheter till inträde vid Statens befattningar,
som lärjunge utexaminerad från Tekniska Högskolan i Stockholm.

Såsom normerande inträdesfordring till Tekniska Högskolan bör
mogenhetsexamen å reallinien bibehållas. Klubben anser sig dock med
hänsyn till den genomgående plan i den tekniska undervisningen, som
naturligen bör eftersträfvas, böra framställa som önskemål, att sådana
anordningar vidtagas, att den tekniska elementarskolan kan fylla såväl
sin nuvarande uppgift som blifva en bottenskola för den tekniska undervisningen.
Realskoleexamen eller däremot svarande kunskaper böra
då blifva inträdesfordringar till elementarskolan och dennas läroplan
bör utvidgas, så att elevernas kunskaper efter en treårig kurs motsvara
mogenhetsexamen på reallinjen i de ämnen, som hafva betydelse för studierna
vid Tekniska Högskolan och som upptagas i den nu gällande
författningen.

Fråga 2.

Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af
de högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?

Fackskolan för Väg- och Vattenbyggnadskonst bör uppdelas i 4

fackafdelningar, hvardera med fyrårig kurs, nämligen:

l:o. Fackafdelning för allmän byggnadsteknik,

2:o. » » järnvägsbyggnader,

3:o. » )) vattenbyggnader,

4:o. » » kommunaltekniska arbeten.

En del af den nuvarande fackskolan för arkitektur bör förläggas
till fackskolan för t>Väg- och Vattenbyggnadskonst», så att den blifvande
fackskolan för arkitektur i hufvudsak omfattar den konstnärliga utbildningen,
fortsatt och afslutad vid Akademien för de fria konsterna såsom
nu är fallet.

Skeppsbyggnadskonsten bör utbildas till särskildt fack.

Vid Chalmerska Institutet böra fackskolorna för husbyggnads- samt
väg- och vattenbyggnadskonst redan nu mera skiljas åt.

Fråga 3.

År det lämpligt att fastställa krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större specialisering
af läroplanerna?

Första punkten i denna fråga bör besvaras med ja, under den förutsättning,
att fackskolorna i maskinbyggnadskonst och elektroteknik
blifva fyråriga. Kvarstår åter den treåriga kursen, måste den allmänna

Skånska Ingenjörsklubben, Malmö.

tekniska underbyggnaden inskränkas till förmån för fackbildningen i dessa
ämnen.

Om den senare delen af frågan gäller att specialiseringen bör
bättre afpassas för de olika facken, särskildt framhålles att inom fackskolan
för arkitektur specialisering bör äga rum redan f. o. m. 2:dra årskursen.

Fråga 4.

Första delen af frågan besvaras jakande. Huruvida examenstvång
skall fästas vid dessa ämnen lämnas oafgjordt, men deltagandet i undervisningen
bör vara obligatoriskt.

De ämnen, som särskildt borde kortfattadt behandlas äro:

Juridik och administration:

a) Kunskap om allmänna borgerliga skyldigheter och rättigheter
inom stat och kommun.

b) Skattelagstiftningen.

c) Hufvuddragen af processordningen.

d) Kännedom om hufvuddragen af de centrala ämbetsverkens uppgifter
och arbetsfördelning, särskildt med afseende fästadt på deras betydelse
för det industriella lifvet, samt om författningars kungörande
och sättet att finna eu för ett gifvet fall sökt författning och dylikt.

e) Kännedom om lagarna för expropriation, vattenrätt, koncessioner
af olika slag etc., allt i hufvuddrag.

Handelskunskap:

/) Grunddragen af nationalekonomien.

g) Handels- och bolagslagstiftningen.

h) Bankverksamhet.

i) Vexel! ära.

j) Principerna för bokföring, olika slag.

Socialkunskap:

k) Arbetareskyddslagstiftningen och hygien in. m. dylikt.

Fråga 5.

Friare former kunna icke tillstyrkas.

Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

Fråga 6.

Skulle en ifrågasatt förlängning från tre till fyra år af den obligatoriska
undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst
och för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa
uppväga olägenheten af att den unge ingenjören komme att utträda i
praktisk verksamhet ett år senare?

Besvaras med ja.

Fråga 7.

Åro de i Tekniska Högskolans stadgar §§ 18 och 25 angifna bestämmelser
med afseende å praktisk sysselsättning till fyllest, eller kan
längre sådan lämpligen påfordras, och till hvilken tidpunkt bör denna
i så fall förläggas.

För den som vill egna sig åt skeppsbyggeri är ett deltagande i
skeppsbyggeriarbete under sammanlagt minst 18 månader, och däraf
minst 9 månader före inträdet, nödvändigt. För andra fordras 12 månader
praktik inom facket före utträdet, däraf minst G månader före inträdet.

Fråga 8.

Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?

Till facklärare böra så vidt möjligt tagas i praktiken väl förfarne
män, som själfva tillämpat de lärdomar de skola meddela sina elever.

Vid landets högre tekniska undervisningsanstalter böra åtminstone
i hufvudämnena lärareplatserna vara professurer. Lärarebefattningarna
böra vara så väl betalda, att verkligt goda lärarekrafter kunna erhållas
såväl i hufvud- som biämnen och så att innehafvarne icke som nu i en
del fall måste göra enskild ingenjörs- eller arkitektpraktik till sin hufvudsyssla
för att finna en något så när dräglig utkomst. Naturligtvis
bör icke en lärare i ett tekniskt ämne förbjudas att praktisera enskildt;
detta är nödvändigt för att han skall kunna följa med sin tid; men det
som skulle vara en bisyssla bör icke blifva en hufvudsyssla.

Utgifvandet af handböcker i de olika ämnena bör uppmuntras.

Professurerna böra tillsättas efter infordradt sakkunnigt utlåtande
på sätt som under senare åren plägat ske vid våra högskolor.

I styrelsen för Tekniska Högskolan böra hädanefter mera än hittills
insättas i industrien verksamma män.

Malmö den 15 december 1906.

Å Skånska Ingeniörsklubbens vägnar:

I. O. Hallgren.

Ordförande.

Carl Hultman.

Svenska Teknologföreniugen, Stockholm.

10. Svenska Teknologföreningen, Stockholm.

Med anledning af Kungl. Kommitténs skrifvelse till Svenska Teknologföreningen
af den 7 september 1906 får Föreningens Styrelse härmed
till svar å i berörda skrifvelse framställda frågor anföra följande.

Ärendet öfverlämnades af Styrelsen omedelbart till Föreningens
Andra Sektion, inom hvilken frågan upptogs till grundlig behandling,
såväl å ett antal sektionssammanträden som å afdelningarnes för olika
fack sammankomster. För att sammanfatta resultatet af diskussionerna
inom sektionen och afdelningarna samt framlägga ett förslag till uttalande
tillsattes en kommitté, i hvilken sektionen insatte tvänne medlemmar
och hvar och en af dess afdelningar — med undantag af afdelningen
för teknisk undervisning — tvänne. Sedan denna kommitté
utarbetat ett förslag till uttalande, beslöt Andra Sektionen att — med
några smärre ändringar — i hufvudsak biträda detsamma och att sålunda
i saken göra följande uttalande, därvid emellertid endast afseende
undervisningen vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

Fråga N:r 1.

Har erfarenheten gifvit vid handen, att undervisningen vid K. Tekniska
Högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt enligt nu gällande
planer är för det därmed afsedda ändamålet tillfyllestgörande?

Svar:

Med den utveckling som industri och teknik under de senaste årtiondena
vunnit, kan undervisningen vid Tekniska Högskolan enligt nu
gällande planer i stort sedt icke längre anses motsvara de anspråk, som
numera böra ställas på densamma,

Vårt land, liksom öfriga industriländer, har nämligen ett oafvisligt
kraf på tillgång af ingenjörer med en utbildning, som gör dem lämpliga
ej blott att i sinom tid intaga de ledande platserna inom industri
och teknik, utan äfven att kraftigt kunna föra dessa framåt genom mer
eller mindre banbrytande verksamhet.

Undervisningen vid Tekn. Högskolan skall därför icke endast —
såsom hittills — meddela en allmän, grundläggande ingenjörsutbildning
utan äfven möjliggöra förvärfvandet af speciella kunskaper i de tekniska
vetenskaperna och deras praktiska tillämpningar samt, framför allt,
förbereda till själfständigt arbete i det praktiska lifvet.

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

Fråga N:r 2.

Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af de
högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?

Svar:

Den nuvarande fackskoleuppdelningen vid Tekniska Högskolan anse
vi i hufvudsak böra bibehållas. Dock fästa vi synnerlig vikt vid att
inom den mekaniska fackskolan en underafdelning för den mekaniska
fabriksindustrien kommer till stånd och att ur samma fackskola en själfständig
fackskola för sjömaskin- och skeppsbyggnadskonst utbrytes.

Den förstnämnda finnes visserligen redan angifven uti K. Maj:ts
nådiga stadgar för Tekniska Högskolan af den 28 juni 1901, men har,
af för oss obekanta skäl, icke hittills kommit till stånd. En nödvändig
förutsättning för denna underfackskolas särskiljande är, att det ännu
odelade ämnet »mekanisk teknologi» uppdelas i hufvudgrupper med fullt
kompetenta lärare i hvarje, så att högskolemässig utbildning i för vårt
land så viktiga industrigrenar som exempelvis träförädlingsindustrien,
pappers- och cellulosaindustrien, textilindustrien m. fl. måtte vid landets
främsta tekniska läroanstalt kunna meddelas. Såsom detta ämne f. n.
är ordnadt, är detsamma lika omöjligt för läraren att behärska som
för eleven att till framtida gagn inhämta.

En fackskola för sjömaskin- och skeppsbyggnadskonst finnes likaledes
redan såsom en underafdelning till den mekaniska fackskolan,
men bör den göras till fullt själfständig i och för möjliggörandet af
det här nedan uttalade önskemålet om denna fackskolas ordnande för
dels 3- dels 4-årig lärokurs.

(Jämför äfven nedan rörande fackskolan för Väg- och vattenbyggnadskonst.
)

Fråga N:r 3.

År det lämpligt att fasthålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större specialisering
af läroplanerna?

Svar:

Allmän teknisk underbyggnad, afseende insikter i teoretiskt grundläggande
ämnen såsom matematik, teoretisk mekanik, fysik och allmän
kemi måste alltid ingå såsom ett oundgängligt led i ingeniörsutbildningen,
enär densamma utgör förutsättningen för studiet af de tekniska
vetenskaperna.

Samtidigt med att krafven på allmän teoretisk underbyggnad i nu
nämnda bemärkelse icke får eftersättas, måste dock studiet af dessa

Svenska Tekuologföreningen, Stockholm.

ämnen bättre afpassas efter de olika fackskolornas behof, än som f. n.
är fallet, och bör framför allt det nu rådande mångläseriet, hvilket i
en del biämnen blott medgifver en ytlig kunskap, i möjligaste grad inskränkas.
Vid undervisningen bör största afseende fästas vid de praktiska
tillämpningarne. I tillämpningsämnena böra öfversiktliga beskrifvande
kurser föregå teoriernas inlärande.

Den tid, som genom respektive kursers rationella anordnande vinnes,
bör, i förening med en grundlig reduktion af den tid, som nu inom
flera fackskolor gagnlöst förnötes på den rena ritningsfärdighetens
uppöfvande — såväl med fri hand som med dragstift och pensel, —
möjliggöra den specialutbildning, utan hvilken en nutida ingenjör icke
kan anses högskolebildad.

Fråga N:r 4.

Svar:

A. Merkantila ämnen.

För så vidt härmed afses köpmannakunskap i allmänhet, så anse
vi undervisning häri, ehuru i hög grad önsklig, dock omöjlig att med
fördel anordna vid en teknisk högskola.

Vi önska emellertid här framhålla nödvändigheten af att vid undervisningen
de ekonomiska synpunkterna mera beaktas än hittills varit
fallet.

. Utan tvifvel kan med fördel ordnas så, att beräkningar, beträffande
så väl tillverknings- som driftkostnader, införlifvas med det fackliga
studiet af resp. hufvudämnen. Att såsom hittills — med endast några
undantag — lämna den ekonomiska sidan obeaktad, är oriktigt och gör
att den unge ingeniören vid utträdet i lifvet föga reflekterar på kostnaden
för eller vinsten af det ena eller det andra. Detta fel har vidlådit
och vidlåder ännu i hög grad de unga, svenska ingenjörerna.

Respektive facklärare böra sålunda åläggas att i möjligaste utsträckning
meddela undervisningen med den praktiska tillämpningen och framför
allt kostnaden eller vinsten såsom de synpunkter, från hvilka allt
till väsentlig del i praktiken måste bedömas.

Vidare önska vi i samband med denna fråga framhålla, att en
kortare, frivillig kurs uti praktiskt merkantila ämnen, såsom bokföring,
borde anordnas vid Tekniska Högskolan.

62 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

B. Juridiska ämnen.

Korta, öfversiktliga kurser berörande vissa viktiga områden inom
näringslagstiftningen, såsom den industriella äganderätten, särskildt
patentlagstiftningen (i samband härmed äfven patentpraxis), böra ordnas.

Likaså böra motsvarande kurser finnas för de talrika lagar och
förordningar, som hvarje industriidkare numera måste efterlefva, exempelvis
lagen om arbetsskydd, minderårighetslagen, koncessionsbetingelser,
lagen om elektriska anläggningar m. fl., och må framhållas, att
kunskaper uti en del af dessa lagar och förordningar kunna och böra
meddelas i samband med respektive fackätnnen.

Gifvet är, att dessa kurser ej kunna bibringa en grundligare lagkunskap,
men de föra det goda med sig, att den utgående ingenjören
åtminstone är medveten om dessa lagars och förordningars befintlighet
samt hufvuddragen af desammas innebörd.

C. Administrativa ämnen.

Det vore synnerligen önskligt, att ett frivilligt ämne, hvilket vi
exempelvis kunna kalla »teknisk organisationslära», anordnades.

Ett sådant ämne skulle — utan att därför behöfva anstränga eleverna
— kunna göras synnerligen fruktbärande, i det att den utgående
eleven på förhand komme att äga en viss kunskap rörande det ganska
komplicerade maskineri, som möter honom i form af teknisk organisation
och administration.

Den nutida tekniken ordnas och systematiseras enligt helt andra
principer mot förr, och det är en ganska vansklig uppgift för en ung
man att, då han erhållit en anställning, sätta sig in uti dessa synnerligen
viktiga förhållanden — vare sig det gäller den enskilda afdelningen
eller företaget såsom ett organiskt helt.

Tvifvelsutan skulle den unge ingenjörens sträfvande betydligt underlättas,
om han redan under studietiden erhållit systematisk undervisning
i dessa ämnen, på samma gång som industrien hastigare kunde
få effektiv användning af de årligen utkommande ingenjörsadepterna.

D. Sociala ämnen.

Ehuru ingenjören kanske mer än de flesta andra under sin verksamhet
får känning af de sociala spörsmålen i samhället, anse vi dock
föga tänkbart att studiet af dylika frågor kan förläggas till Tekniska
Högskolan.

Fråga N:r 5.

Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas under
friare former än hvad nu är fallet, särskildt med afseende å val af ämnen
samt skyldighet att bevista föreläsningar och öfningar?

Svenska Teknologföreningen, Stockholm.

Svar:

För förverkligandet af våra i det följande under punkt 6 framställda
önskemål, hafva vi tänkt oss läroplanerna lagda så, att för
hvarje fackskola ett visst antal grundläggande ämnen äfvensom fackämnen
blifva obligatoriska. I dessa ämnen böra föreläsas kurser, som
ännu mer än hvad f. n. är fallet skola af styrelsen för Tekniska Högskolan
i detalj bestämmas.

Därjämte skulle eleven äga att efter samråd med respektive fackskoleföreståndare
utvälja sina biämnen. Ett minimiantal af dessa torde
för hvarje fackskola behöfva fastställas, men skall intet hinder möta
eleven att, om han så önskar, välja Jilera dylika biämnen, än minimiantalet
angifver.

Genom undervisningens ordnande på detta sätt vinnes å ena sidan
full garanti för, att samtliga utgående elever kunnat förvärfva en gedigen
och för respektive fackskolor likartad utbildning, under det att å
andra sidan önsklig individualisering möjliggöres.

Rörande valet af ämnenas omfattning, bör, i den mån tillgängliga
lärarekrafter och det fastslagna arbetsschemat medgifva, eleven beredas
tillfälle till ett bredare studium af respektive ämnen, än som af styrelsen
fastslagits som minimum, och böra de afgifna vitsorden gifva uttryck
åt omfattningen af den studerade kursen. Äfven detta är ett led
till den specialutbildning som vi åsyfta.

Beträffande slutligen skyldigheten att bevista föreläsningar och öfningar
anse vi såväl lämpligt som nödvändigt, att denna skyldighet
bibehålies under de två första studieåren, men att densamma sedan
alldeles bortfaller, utan att därför fordran på bestämda maximitider för
kunskapsprofvens afläggande uppgifves.

Som norm för all betygssättning bör emellertid endast ådagalagd
kunskap eller färdighet gälla.

Fråga N:r 6.

Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år af den obligatoriska
undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst och
för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa uppvägde
olägenheten af att den unge ingenjören komme att utträda i
praktisk verksamhet ett år senare?

Svar:

Med hänsyn till dels studiekostnaden, dels önskvärdheten af att
eleverna må kunna afsluta sina studier möjligast unga, anse vi, att den
obligatoriska studietiden vid samtliga fackskolor, undantagandes de för

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

väg- och vattenbyggnadskonst och arkitektur, bör om möjligt begränsas
till en tid af 3 år, dock så, att vid de fackskolor, där redan nu afgångsexamen
aflägges först terminen närmast efter de tre årens förlopp, detta
bibehålies.

Den obligatoriska kursen bör meddela en fullt högskolemässig utbildning
och utgör ett för sig afslutadt helt, så att eleven efter genomgåendet
af denna kurs må vara fullt lämplig till ett effektivt arbete i
det praktiska lifvet. Yi anse det sannolikt, att en betydlig inskränkning
i studiet af biämnen äfvensom af eu del onödiga öfningar i samband
med den grundliga reformering af studieplanerna och af sättet för
studiernas bedrifvande, vi här ofvan förordat, skall göra det möjligt att
anordna denna obligatoriska kurs treårig för dessa fackskolor.

Inom ifrågavarande fackskolor måste under alla förhållanden anordnas
frivilliga fortsättningskurser, uteslutande afsedda för fria specialstudier
i flera eller färre ämnen. Dessa fortsättningskurser, hvilka äro
afsedda såväl för den nyss utgångne ingenjören som för sådana, hvilka
efter redan utöfvad praktisk verksamhet önska ytterligare utbildning
inom sitt fack, skola, liksom den obligatoriska kursen, utmynna uti en
examen och för ordinarie elever berättiga till erhållande af särskild!
afgångsbetyg. Vi tro att dylika specialkurser, rätt planlagda och försedda
med lämpliga lärarekrafter och undervisningsmateriel skola blifva
af långt större betydelse än den nuvarande frivilliga 4:e årskursen, då
sannolikt det stora flertalet af de elever, som redan före afslutade studier
valt en viss specialitet, komma att begagna sig af dem, och dessutom
en afsevärd tillströmning af äldre elever torde vara att förutse.

Äfven tillfälliga eller extra ordinarie elever böra i fortsättningskursen
kunna antagas.

Fråga n:r 7.

Åro de i Tekn. Högskolans stadgar §§ 18 och 25 angifna bestämmelser
med afseende på praktisk sysselsättning till fyllest, eller kan
längre sådan lämpligen påfordras, och till hvilken tidpunkt bör denna i
så fall förläggas?

Betydelsen af praktisk verksamhet för eleven vilja vi kraftigt framhålla.

Erfarenheten har nämligen visat, att en elev med föregående, för
studierna lämplig praktisk verksamhet har lättare att tillgodogöra sig
undervisningen uti fackämnena. Han får en mera lefvande uppfattning
och framför allt en reellare behållning. Dessutom kan denna praktik
hafva en djupgående betydelse för den unge ingenjören, då han en
gång kommer att intaga en arbetsledares ställning.

Svenska Teknologföreningen, Stockholm.

Behofvet af praktisk verksamhet är likväl inom olika fack och för
olika individer mycket olika. Så hafva vissa representanter inom kommittén
för mekaniska, elektriska och skeppsbyggeritekniska facken uttalat
sig för ända till 12 månaders praktisk verksamhet som kompetensvillkor
för inträde till Högskolan, medan däremot andra å exempelvis
det kemiska fackets vägnar förklarat en vida mindre tids praktik vara
fullt tillräcklig för eleven.

Då en fordran på längre tids praktik oundgängligen medför ett
extra utbildningsår, hvilket vi ej anse lämpligt på så sätt göra obligatoriskt,
och det ovedersägligen torde vara en fördel att likformighet
råder i afseende på bestämmelserna om praktisk verksamhet, hafva vi
enats om följande minimifordran på praktik för samtliga fackskolor:

3 månaders af styrelsen godkänd praktisk verksamhet såsom villkor
för vinnande af inträde i Tekniska Högskolans andra årskurs, och
ytterligare

3 månaders — sålunda sammanlagdt 6 månaders -— dylik praktik
för inträde i tredje årskursen.

Härvid har hänsyn tagits endast till den praktiska verksamhet,
som erfordras för ett tillgodogörande af undervisningen vid Tekniska
Högskolan, lämnande åt individen att efteråt komplettera det för hans
framtida verksamhet vidare erforderliga behofvet af praktik.

Praktisk verksamhet före inträdet bör gifva företrädesrätt endast
då öfrig kompetens är jämnställd.

För att bereda möjlighet åt alla studerande att uppfylla dessa fordringar
är statens medverkan af nöden, hvarför vi förorda inrättandet
af lärlingsplatser i tillräcklig utsträckning vid statens tekniska verk
och offentliga arbeten.

Vi anse det vara af synnerlig vikt att den praktiska verksamhet,
som här afses blifver af den art, att den medför verkligt gagn. Verkstadspraktiken,
såsom den förr ofta bedrefs, i det att eleven efter behag
fick komma och gå, bör icke tillmätas större värde.

Fråga n;r 8.

Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa? Fn eller två högskolor? Då

vi anse som det viktigaste önskemålet, att den högre tekniska
undervisningen i landet blir i kvalitativt hänseende bragt i jämnhöjd
med tidens kraf, hvartill i första hand kräfves en dyrbar utrustning,
särskildt i fråga om laboratorier, ett ökadt antal speciallärare m. in.,
och då vi befara, att landets ekonomiska resurser för närvarande icke

66 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

möjliggöra en förstklassig utrustning af mer än en högre teknisk läroanstalt,
anse vi att tillgängliga medel böra i första hand koncentreras
på utrustningen af Tekniska Högskolan. Vi äro ock öfvertygade därom
att landets behof af högskolebildade ingenjörer ännu en tid framåt
bör kunna fyllas af en högskola, utan att denna får en allt för ohandterlig
organisation. Först sedan ett sådant utvecklingsstadium uppnåtts,
bör frågan om inrättandet af ännu en teknisk högskola upptagas.

Laboratorier.

I det föregående har framhållits behofvet af laboratorier för de
olika facken. Vi vilja härmed ytterligare betona vikten af verkligt tidsenliga
sådana laboratorier, då de äro en oafvislig förutsättning för ett
rationellt bedrifvande af den högre tekniska undervisningen i vårt land.
Vi anse därför att alla uppoffringar böra göras för att bereda dessa
laboratorier deras nödiga utrymme, krafttillgång, maskin- och apparatutrustning.

Elevantalet.

Vi anse, att elevantalet vid Tekniska Högskolan bör stå i proportion
till landets behof af högskolebildade ingenjörer. Vid förestående
omorganisation och utvidning är det emellertid af vikt, att Tekniska
Högskolan erhåller sådana dimensioner, att den icke blott tillfredsställer
de närmaste årens kraf utan äfven erhåller utvecklingsmöjligheter för
framtiden.

Lär ar ne och läroplanerna.

I hög grad önskligt vore, att det rent personliga samarbetet emellan
lärare och elever blefve mera omfattande, än som hitintills varit
fallet. Vid ett flertal af utlandets tekniska högskolor finnes ett intimt
samarbete emellan lärare och elever, hvarigenom de förra säkrare kunde
bedöma och odla de olika individernas utvecklingsmöjligheter.

En förändring i den af oss önskade riktningen skulle emellertid —
i förening med det väsentligt ökade tentamensarbete, som den i det
föregående föreslagna omläggningen af undervisningen vid högskolan
oundgängligen för med sig — göra lärarnes arbete alltför betungande,
om fortfarande antalet elever per lärare bibehålies så högt som nu.
Det är sålunda nödvändigt, att ifrågavarande antal betydligt sänkes.

Lärarnes ekonomiska ställning bör afsevärdt förbättras. Vi befara
visserligen, att lärarne i de rent teoretiska ämnena knappast kunna
erhålla högre löner vid Tekn. Högskolan än vid rikets universitet. Men
för facklärarne måste en förändring ske.

Svenska Teknologföreningen, Stockholm. 67

Lärarne i dessa senare ämnen böra nämligen vara män, som genom
framstående praktisk verksamhet ådagalagt sin synnerliga kompetens.
Men dylika personer äro endast i sällsynta undantagsfall benägna, att
söka lärareplatser med de löner, som f. n. bjudas.

Ehuru vi sålunda anse en afsevärd höjning af dessa lärares löner
oafvislig, om ingenjörsutbildningen i vårt lands högsta tekniska läroanstalt
skall blifva verkligt fruktbärande för industrien, hålla vi samtidigt
före, att dessa lärare icke få påläggas en så utsträckt tjänstgöring,
att de förhindras samtidigt idka praktisk verksamhet, hvarigenom
de till skada för undervisningen skulle förlora kontakten med
industrien.

Äfven vilja vi i detta sammanhang framhålla, hurusom, då det
måste anses oundgängligen nödvändigt, att undervisningen icke blott
baseras på åhörandet af föreläsningar utan till väsentlig grad måste
grundas på litteraturstudium, det är af vikt att svensk teknisk litteratur,
enkannerligen läroböckers utgifvande, af Högskolan verksamt understödes.
Då det för närvarande torde erbjuda synnerligen betänkliga
ekonomiska svårigheter för en lärare vid Högskolan att sysselsätta sig
med läroboksförfattande, få vi framhålla vikten af, att denna verksamhet
från statens sida uppmuntras och understödes, t. ex. genom beviljande
af eventuellt erforderlig ledighet härför åt läraren, genom anslag af
penningemedel för ändamålet eller dylikt.

Slutligen bör enligt vår åsikt vid uppgörande af läroplanerna den
synpunkten beaktas att för de läroämnen där sådant kan ske undervisningen
koncentreras på en möjligast kort del af läroåret. En sådan
anordning medför från elevens ståndpunkt möjlighet till bättre utbyte
af studierna genom koncentrering af arbetet på ett fåtal läroämnen,
samtidigt som det ger en utväg för i praktiken verksamma ingenjörer
att med möjligast liten tidsförlust kunna få deltaga i undervisningen i
ett eller annat ämne.

Styrelsen för Tekniska Högskolan.

Vi anse önskligt, att i Styrelsen för Tekniska Högskolan icke saknas
industrimän och tekniker, som stå verksamma i det praktiska lifvet,
och tillåta vi oss härmed ifrågasätta, huruvida icke Svenska Teknologföreningen
borde beredas tillfälle att på ett eller annat sätt öfva inflytande
på Styrelsens sammansättning.

Mot de åsikter, som ofvan uttalats, hafva af enskilda sektionsmedlemmar
anmälts följande reservationer, nämligen

68 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

af ingenjören Carl Forsell, i hvad angår svaret å frågan n:r 4
(bil. II) samt

af ingenjören A. Isakson, med hvilken instämt ingenjörerna Axel
Lindblad, N. G. Nilsson och T. Sundgren, i hvad angår svaret å frågan
n:r 7 (bil. III).

Af de olika fackens representanter inom sektionens kommitté hafva
formulerats följande speciella önskemål, hvilka dock, såsom varande
fackfrågor, icke kunnat af Andra sektionen upptagas till behandling och
om hvilka densamma icke kunnat göra något uttalande.

Särskilda önskemål.

Fackskolan för Maskinbyggnadskonst och Mekanisk teknologi.

1. Sedan en sjelfständig fackskola för sjömaskin- och skeppsbyggnadskonst
utbrutits, bör undervisningen inom fackskolan för maskinbyggnadskonst
och Mekanisk teknologi i öfrigt så ordnas, att speciella
utbildning skur ser erhållas i de för landets mekaniska industrier viktigaste
grenarna. Såsom sådana specialgrenar vilja vi framhålla:

A. Järnvägsteknik;

B. Pappers- och textilindustri;

C. Konstruktion af metall- och träbearbetningsmaskiner;

D. Konstruktion af lyftkranar, hissar och transportörer;

E. Konstruktion af värme- och vattenmotorer samt vattenuppfordringsverk.

2. Denna ökade specialundervisning anse vi böra förläggas till
den frivilliga fjärde årskursen. Den obligatoriska treåriga lärokursen
bör ordnas med hänsyn till de allmänna reformsträfvanden, som förut
uttalats, hvarvid särskildt fullständigare undervisning bör meddelas i
den ofvannämnda specialgrenar berörande maskinläran, ehuru uppdelning
i specialfack på detta stadium ej bör ske utöfver hvad som betingas
af särskiljandet af underfackskolan för mekanisk fabriksindustri.

3. I sammanhang med dessa specialkurser torde det vara lämpligt
att vid Högskolan anordna tillfälliga serier af föreläsningar af praktiserande
specialister inom olika fack.

4. Vi anse det önskvärdt, att ett maskinlaboratorium inrättas vid
Tekniska Högskolan för att, beträffande hjälpmedlen för undervisningen,
ställa densamma i jämnbredd med modärna utländska högskolor.

Svenska Teknologförcningen, Stockholm

Fackskolan för Elektroteknik.

Ökning af kursen i matematik till att omfatta de delar af ämnet,
t. ex. partiella differentialekvationer, som för den teoretiska elektroteknikens
studium äro erforderliga.

Innan den högre och mera teoretiska delen af matematiken inläres,
torde det vara lämpligt att anordna en kortare öfversiktskurs i
elementen af differential- och integralräkning, hvarigenom dels större
klarhet och bättre uppfattning af ämnet erhålles och dels ett grundligare
studium af den allmänna fysiken möjliggöres.

Ökning af kursen i allmän fysik, speciellt de delar af densamma, som
direkt eller indirekt förbereda och underlätta elektricitetslärans studium.

Ökning af kursen i teoretisk elektroteknik, hvari äfven bör inrymmas
studium af de grundläggande Maxwellska samt elektronteorierna
in. m.

Beredande af möjlighet till ökadt studium af någon af den praktiska
elektroteknikens hufvudgrenar i öfverensstämmelse med hvad som i
samband med studiernas specialisering såsom svar å punkt 3 blifvit
sagdt. Särskild vikt lägges vid elektrotekniska laborationer. För att
möjliggöra inhämtandet af dessa ökade kurser på en tid af 3 år är
minskning af åtskilliga biämnens studium nödvändig, sålunda:

Minskning af öfningarna i beskrifvande geometri.

Borttagande af allmän kemi och maskinkrokiritning.

Minskande af den åt öfningar i maskinelement anslagna tiden och
i allmänhet ett minskande af ritarbetet, så att eftermiddagarna, i högre
grad än nu är fallet, kunna ägnas åt studier. Särskildt påpekas nödvändigheten
att befria dessa öfningar från allt, som ej är behöfligt för
de nyttiga kunskapernas inhämtande, såsom finritning, lavering o. d.

Minskning af kursen i vatten- och värmemotorer särskildt hvad
beträffar öfningarna. Kursen bör hälst göras beskrifvande och studiet
af de speciella delarna af den mekaniska värmeteorien frivilligt. Ritöfningarna
torde kunna utgå.

Inskränkande af kursen i mekanisk teknologi till hvad som finner
användning vid konstruktion af elektriska maskiner.

Borttagande eller frivilliggörande af kurserna i husbyggnadslära,
uppvärmning och ventilation. Frivilliggörandet af kurserna i hiss- och
transportanordningar, elektrokemi och hygien.

Anvisande af lämpliga läroböcker och annan facklitteratur.

Den frivilliga fjärde årskursen bör uteslutande ägnas åt fullt fria
specialstudier af teori och praktik inom någon del af elektrotekniken.

För resultatet af sina studier bör eleven redogöra i en afhandling.

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

Fackskolan för Arkitektur

Den som vill utbilda sig till arkitekt här i landet har att välja mellan
tvenne vägar: Chalmers tekniska läroanstalt — Konstakademiens byggnadsskola
eller Tekniska Högskolan — Konstakademiens byggnadsskola.

I förra fallet erfordras för inträde i den förberedande skolan icke
studentexamen och kursen där är 3-årig, hvarefter tillträde till Akademiens
byggnadsskola står öppet utan examen, endast efter en lättare
profritning.

I senare fallet fordras för inträde i den förberedande skolan studentexamen,
tre års studier i denna skola och därefter samma villkor
för inträde i Akademiens byggnadsskola — studietiden vid denna sistnämnda
skola är i regel 3 år.

Då dessa förhållanden synas innebära en oegentlighet, som ytterligare
ökas därigenom att de, som intagits vid Tekniska Högskolan, i
allmänhet, för erhållande af fullständigt afgångsbetyg, plägat fortsätta
sina studier därstädes äfven ett fjärde år före inträdet i Akademiens
skola, och då. det mått af allmänbildning som studentexamen representerar
måste anses såsom önskvärd förutsättning för arkitektelevens vidare
utbildning, böra de förberedande studierna för inträde till Konstakademiens
byg-gnadsskola ordnas fullt likformigt.

Huruvida det nu öfverhufvud taget bör finnas två eller blott en
förskola för inträdet i Akademiens byggnadsskola, är en hufvudsakligen
ekonomisk fråga, vid hvars afgörande måste beaktas, att arkitektbanan
icke kan komma att beträdas här i landet af något större antal personer,
och att man äfven för denna förberedande undervisning måste
fordra högskolemässig undervisning i större utsträckning, än som hittills
meddelats i fackskolan för arkitektur vid Tekniska Högskolan.

Behofvet af en sådan utsträckning gör sig i första rummet gällande
med afseende på undervisningen i byggnadskonstens teknik. Undervisningen
i detta ämne bör nämligen betydligt utvidgas: ämnet bör
företrädas af en lärare med professorsbeställning, samt studeras jämsides
med byggnadsskolans hufvudämnen »byggnads]ära» och »arkitektur»,
från och med första studieåret till och med det sista.

För vinnande af möjlighet till ökade specialstudier är det nämligen
önskvärdt att undervisningen i fackskolans hufvudämnen börjas redan
i första afdelningen; härigenom torde äfven möjligheten att på tre år
göra eleverna fullt mogna för inträde vid Akademiens byggnadsskola
ökas. Dock må den för erhållande af afgångsbetyg från Tekniska Hög.
skolan afsedda kursen för arkitektelever under inga villkor beräknas
till mindre än 4 år.

Svenska Toknologföreniugen, Stockholm.

Fackskolan för Väg- och Vattenbyggnadskonst.

1. Väg- och vattenbyggnadsfackets hufvudämnen hafva numera
nått en sådan omfattning och äro delvis af så vidt skild karaktär, att
eu uppdelning snart nog måste anses motiverad. De senare studieåren
skulle därvid omfatta en mindre, för alla eleverna gemensam kurs i
liufvudämnena (byggnadsstatik med tillämpningar, väg- och vattenbyggnadskonst)
samt en fortsättningskurs för tillgodoseende af vissa grenar
inom facket, hvilka dock ej få för starkt begränsas.

Syftet med en dylik fördelning skall sålunda vara, att gifva eleverna
inom respektive grupper organiskt sammanhängande och samtidigt så
omfattande kunskaper, som de 4 studieåren medgifva. För den som
vill inhämta något ämne utöfver den speciella kursplanen bör detta
gifvetvis stå fritt, vare sig det lämpligen kan ske under den ordinarie
studietiden eller efteråt.

Som exempel på sådana studieriktningar, som kunna anses kräfva
särskilda kursplaner, må nämnas följande (hvarvid samtidigt angifvas
de hufvudämnen, som däruti kunna tänkas ingå:

A. Järn vägskursen:

Väg- och järnvägsbyggnader, brobyggnader;

B. Vattenbyggnadskursen:

Hydrografi, vattenregleringar, hamn- och kanalbyggnader;

C. Konstruktionskursen:

Järn-, sten- och betonkonstruktioner;

D. Kommunaltekniska kursen:

Stadsbyggnadskonst, gatu- och brobyggnader, vatten- och afloppsledningar,
hamnbyggnad.

Dessa kurser göra det visserligen icke möjligt för en ingenjör att
vid utträdet från högskolan fullständigt hafva inhämtat alla de ämnen,
som t. ex. en tjänsteman vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
dess distrikt för närvarande bör kunna behärska. Man kan emellertid
utgå ifrån, att en förändring af kompetensvillkoren för statstjänsten
snart nog kommer att äga rum, och att därvid fackets skilda grenar
skola tillgodoses genom olika tjänstemän.

2. En ny professur i järn-, sten- och betonkonstruktioner bör snarast
möjligt inrättas, liksom äfven undervisningen i byggnadstatik med
tillämpningar bör företrädas af en professor.

3. Ett vattenbyggnadslaboratorium bör, såsom redan föreslagits, snarast
möjligt komma till stånd.

Yttranden från tekniska föreningar ock samfund.

Fackskolan för Kemisk teknologi.

För att fackskolan skall kunna motsvara landets och industriens behof
behöfva s tvänne nya professurer, en i organisk kemi och en i elektrokemi.

För öfrigt torde denna fackskola, sedan den fått sitt byggnadsbehof
tillgodosedt med nya laboratorier, under nuvarande ledning i sina
hufvuddrag motsvara berättigade kraf. Det vore dock önskvärdt, att
biämnenas studium i ännu högre grad inskränkes till förmån för hufvudämnena.
Särskildt bör beskrifvande geometri bortfalla såsom läroämne,
undervisningen uti mineralogi och geologi göras valfria och elementarmekanik
samt husbyggnadslära äfven inskränkas. Mekanisk teknologi
bör utgöra en undervisning särskildt angående de maskiner, som användas
inom den kemiska industrien, samt läran om uppvärmning, ventilation
och teknisk hygien sammandragas till en mindre kurs. Det
fjärde året bör som nu vara ägnadt åt själfständiga specialstudier.

Fackskolan för Bergsvetenskap.

Skillnaden emellan 3- och 4-årig kurs inom denna fackskola ligger
för närvarande uti de studier och öfningar, som bedrifvas, innan eleven
börjar själfva bergsskolekursen, hvilken är gemensam för båda. I
de viktigaste fackämnena föreligger sålunda ingen olikhet. Enligt den
nu föreslagna anordningen af studierna åter, afser den 4:de årskursen
ett mera djupgående specialstudium just i de ämnen, som i det praktiska
lifvet få sin tillämpning, och bör därigenom detta fjärde år blifva
långt mer fruktbringande än hittills kunnat vara fallet.

Då den föreslagna inskränkningen af den obligatoriska lärotiden
från 47a år till 37a år nödvändiggör inskränkningar i studiernas omfattning,
böra dessa ske genom en specialisering af läroplanen för fackskolans
olika underafdelningar, en åtgärd, som äfven ur facklig synpunkt
är erforderlig.

För fackskolans underafdelningar för metallurgi och byttkonst samt
för graf vetenskap råder ett starkt behof af väl utrustade laboratorier för
att bergsskolan skall kunna hållas i jämnhöjd med de i dessa hänseenden
synnerligen rikt utrustade tyska och engelska bergshögskolorna.

Såsom särskildt läroämne för samtliga metallurger påfordras införandet
af specialundervisning om järnets egenskaper och profning,
innefattande bl. a. den metallografiska undersökningsmetoden, och är
detta af synnerlig vikt med hänsyn till vårt lands omfattande tillverkning
af kvalitetsstål.

Svenska Teknologföreningen, Stockholm

Den inom sektionen tillsatta kommittén har uttalat ett önskemål
beträffande förstärkning af den kungl. kommittén, men föreligger numera,
sedan komplettering af kungl. kommittén skett, icke någon anledning
att framställa ett dylikt yrkande.

Stockholm den 9 januari 1907.

för Svenska Teknologföreningens Styrelse.

Axel F. Enström.

ordf.

G. Holmberger.

sekr.

Bil. II.

Reservation beträffande svaret å frågan N:o 4.

Af Ingenjör Carl Forsell.

Som en liufvudanmärkning mot kommitterades förslag till ordnandet
af undervisningen i denna fråga skulle jag vilja framhålla att dess
uppdelande af undervisningen i speciella åtskilda kurser utan sammanhang
med hvarandra är att från början döda hvarje möjlighet för eleverna
till själfständigt tänkande i det behandlade ämnet. Det måste
bli en fullständig katekesläsning att t. ex. utan underbyggnad i frågan
om äganderättsbegreppet ge sig till att studera patentlagar eller att
lära in förordningar om skyddslagstiftning utan att ganska vidlyftigt
ha behandlat samhällets hela byggnad med dess rätt eller icke rätt till
ingrepp i de olika medlemmarnes lif. Dessa så kallade kurser ställas
vid sidan af och på samma plan som en kurs i teknisk organisation,
hvilken dock genom sin speciella fristående ställning är så vidt skild
från de förra som gärna är möjligt. Det vore fullständigt ovärdigt en
Högskola att anordna en undervisning, där icke utvecklingen genomginges
så från grunden, att lärjungen bibringas förmåga att steg för
steg kritiskt granska lärarens föredrag. Eu sådan undervisning som
kommittén föreslagit kan möjligen vara tjänlig att utbilda bokhållare i
Patent- och Registreringsverket eller yrkesinspektörer, som samvetsgrant
lära sig de förordningar, som bli satta i deras händer, men kan
aldrig vara värdiga en ingenjör i det praktiska lifvets tjänst.

Den fråga, som här är före, intar i förhållande till de öfriga den
alldeles särskilda ställningen, att den utgör samtligas brännpunkter.
Utan en tillfredsställande lösning på frågan om sättet för ingenjörens
kontakt med det praktiska lifvet blir hela den öfriga apparaten af

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

ringa betydelse för ingenjörernas ställning som ledande eller som ledda
inom samhället.

Kommitterades förslag innebär som bekant en specialisering af
ingenjörerna, så långt sig på Tekniska Högskolan göra låter och kanske
inom några områden ännu längre. Med denna specialisering måste
med nödvändighet följa ett kringskärande af intressena och deras koncentrering
inom ett litet område. Om följden häraf blir ett ökadt utbyte^
rent ingenjörsmässigt sedt, så måste det dock medföra en minskad
förmåga, att se saker från en vidare syn, och man behöfver inte ha
varit tillsammans med många exclusiva specialister, för att med säkerhet
veta hvad frågor, som skola komma vara på tapeten, där de yttra
sig. Om nu detta afskiljande från världen skall blomstra redan på
Tekniska Högskolan, så måste ett fönster brytas upp, som visar specialisten,
att det finns annat än turbinskoflar eller skorstenar o. s. v., som har intresse
just för honom som ingenjör och som dikterar hans göranden och låtanden
. för hvar dag som går, och hvilket han måste behärska, för att
icke bli blott ett inkomstbringande arbetshjon åt mindre exclusiva specialister.

Bättre än en allmänt teknisk basis i förening med några katekesläxor
i ekonomiska ting, som kommitterade vill hafva åt specialisten, är
den nödvändigaste tekniska basen stödd af ett ekonomiskt vetande,
som ger specialisten öfverblick öfver ingenjören i det allmänna ekonomiska
samhällslifvet. Härvidlag kan ju icke bli fråga om annat än att
t vinga ingenjören, att under sin utbildning åtminstone någon gång öppna
ögonen och fatta situationen; vill han sen sofva sött igen, må det vara
hans ensak.

En omfattande undervisning i nationalekonomi vågar jag på dessa
grunder framhålla, icke blott som önskvärd utan som alldeles nödvändig.
Det vore större skäl att förlänga lärotiden vid Tekniska Högskolan
för åstadkommande af en sådan än för att utbilda specialister,
ty är man väl ingenjör, nog kan man utbilda sig till specialist med
egen hjälp, men att själf trefva sig fram på ett alldeles nytt gebit
torde bjuda ganska stora svårigheter.

Stockholm den 13 dec. 1906.

Carl Forsell.

Svenska Teknologföreningen, Stockholm.

Bil IIL

Reservation beträffande svaret ä frågan N:o 7.

Af Ingenjör A. Isakson,

till det af Svenska Teknologföreningens Andra Sektion afgifna yttrande i
fråga om ordnandet af den högre tekniska undervisningen.

Genom herrar kommitterades förslag till yttrande går såsom eu
röd tråd, och i besvarandet af nära nog samtliga de uppställda frågorna
gör sig den tankegången gällande, att högskoleutbilningen bör mera,
än som hittills skett, inriktas på att bibringa eleverna de kunskaper
och färdigheter, som göra dem egnade och lämpliga att intaga ledande
ställningar inom den svenska industrien, äfvensom att föra denna industri
framåt, hvaremot hänsynen till undervisningens vetenskapliga fullödighet,
som ju i och för sig är af synnerlig vikt, dock icke synes hafva
af kommitterade tillmätts sä stor vikt som nyss nämnda hänsyn till högskolans
betydelse för vårt lands industriella och nationalekonomiska
utveckling.

Det torde bland denna sektions medlemmar råda ganska liten meningsskiljaktighet
därom, att denna kommitterades grundsyn på saken
rätt väl motsvarar de kraf, som från de svenska industriidkarne numera
allmänt ställas och för öfrigt ständigt hafva ställts på högskolans undervisning;
och oomtvistligt torde väl också vara, att åtminstone från
en och annan af de nationella industrier, som det här är fråga om att
tillgodose — jag tänker härvid i främsta rummet på skeppsbyggerierna
och de mekaniska verkstäderna — har en bland de förnämsta anmärkningarne
mot den svenska tekniska högskoleutbildningen varit den, att
eleverna erhålla betyg såsom ingenjörer utan tillräcklig hänsyn till
förutgående praktisk verksamhet.

Det torde vara bekant, att i utlandet såsom villkor för att kallas
skeppsbyggare fordras åtskilliga års — i England icke mindre än 5 ars
praktik, och att vid det svenska läroverk, hvilket intill på senare tid
varit det enda, inom hvilket undervisning i skeppsbyggeri meddelats,
nämligen Chalmers tekniska läroanstalt och dessförinnan det s. k. skeppsbyggeriinstitutet,
såsom minimifordran för erhållande af afgångsbetyg
uppställes minst 18 månaders praktisk verksamhet vid skeppsvarf.

Då frågan 7 läses tillsammans med frågan 1, uti hvilken sist nämnda
den Kungl. Kommittén begär Sektionens uttalande jämväl rörande förhållandena
vid Chalmers tekniska läroanstalt, synes mig tydligt framgå, att
den Kungl. Kommittén önskat erhålla utredning icke allenast rörande
förhållandena vid Tekniska Högskolan i och för sig, utan att denna

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

utredning önskats verkställd inom en något vidare ram. Då bland de
af sektionen utsedde kommitterade åtminstone en är elev från Chalmers
tekniska läroanstalt, och, hvad särskildt skeppsbyggeriundervisningen
vidkommer, denna sistnämnda läroanstalt utan tvifvel varit för industrien
af vida högre betydelse än lekniska Högskolan, synes mig, som
om kommitterade icke haft fullgiltig anledning till det uttalade i yttrandets
ingress, däri kommitterade förmena sig icke vara i tillfälle att närmare
uttala sig om nyss nämnda läroanstalt. Detta kommitterades uttalande
har redan vid föregående sammanträde föranledt en till protokollet
antecknad protest från eu framstående medlem af sektionen, uti
hvilken protest undertecknad vid tillfället anhöll att få instämma. Då
emellertid en naken protest icke i och för sig kan anses utgöra något
bidrag till den af de Kungl. Kommitterade åstundade utredningen, har
jag ansett, att mitt instämmande i den vid föregående sammanträdet
afgifna protesten borde stödjas med en närmare motivering, och har
det lyckats mig att under aen gångna vecken hopsamla några upplysningar
i frågan, hvilka torde för det öfvervägande flertalet af sektionens
här närvarande medlemmar komma att te sig ganska oväntade.

Utgående från den af mig nyss antydda grundtonen i sektionskommittens
uttalande, eller att Tekniska Högskolans uppgift på det
allra närmaste sammanhänger med den svenska industriens utveckling
och förkofran, och att de från Tekniska Högskolan utgångna eleverna
gifvetvis borde inom denna industri intaga en ledande ställning, har
jaS gjort en liten undersökning, huru det för närvarande egentligen
hänger ihop med Högskolans ställning i förhållande till våra förnämsta
skeppsvarf och sjömaskinverkstäder.

Göres da en början med Stockholm, så finnas här för närvarande,
efter det Lindbergska varfvets nedläggande, endast tre varf af betydenhet,
nämligen Finnboda, Bergsund och Motala Filial, de förstnämnda
begge tillhöriga samma bolag och stående under samma öfverledning.

Verkställande direktören för detta bolag är öfveringenjören Kurt
von Schmalensée, elev från Chalmers tekniska läroanstalt. (För korthetens
skull skall jag för de från Chalmers tekniska läroanstalt utgangna
eleverna använda uttrycket »Chalmerister)) och för de från
Tekniska Högskolan utgångna benämningen »Högskolister».)

Den tekniska ledningen vid Finnboda, där svenska
flottans kryssare Fylgia nu ligger under utrustning,
utöfvas af nyss nämnda verkst. direktör . Chalmerist,

med biträde af ingenjören G. Frykholm......Chalmerist,

och ritkontorschefen Sundgren ..........Chalmerist,

Svenska Teknologföreningen, Stockholm.

Den tekniska ledningen vid Bergsund utöfvas af den

kände sjömaskinskonstruktören, öfveringenjör Th.

Thelander..............Högskolist,

Förste ingenjör för skeppsbyggeriafdelningen är S.

Gr. Bremberg............Chalmerist,

Fartygskonstrnktör, Witt..........Chalmerist,

Därjämte äro på skeppsbyggeriafdelningen vid Bergsund
anställde, ingenjör Axel Lindblad . . . Högskolist,

samt ingenjör Ernst Lindblad (examen obekant, dock icke
Högskolist) (för till bepansring och utrustning
hörande detaljer).

Sjömaskinskonstruktörer och ritare

Olsson...............Högskolist.

Ollman (examen obekant, dock icke Högskolist)

Kähr...............Högskolist.

Lodin (examen obekant, dock icke Högskolist)

Lönnqvist........Tekn. Skolan i Stockholm.

Pettersson........Tekn. Skolan i Stockholm.

Motala Verkstads Filial

Chef och verkst. direktör W. Jacobsen.......Chalmerist.

Varfsingenjör O. Brodin............Chalmerist.

I Göteborg märkes först det numera kanske förnämsta varfvet i
vårt land:

Lindholmens Verkstad.

Öfverdirektör J. Sjöholm (examen obekant, dock icke Högskolist).

Varfschef F. Hinke (examen obekant, dock icke Högskolist).

Skeppsbyggeriverkmästare I. Carlsten.......

Föreståndare för kronobeställningarne å skeppsb.-afdelnin gen

K. A. Giöbel...........

Ritare på fartygsafdelningen.

G. M. Qvarnström (examen obekant, dock icke Högskolist.)

H. Svartling................

T. Bergman................

J. F. Sandberg ...............

C. K. Åmansson.........Tekn. Skolan

Sjömaskinverkmästare J. A. Abrahamsson (examen obekant,

dock icke Högskolist).

Föreståndare för kronobeställningarne å sjöångmaskinsafdeln.
O. R. von Sydow.........

Chalmerist.

Chalmerist.
Chalmerist.
Chalmerist.
i Stockholm.

Cahlmerist.

78 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

Konstruktörer och ritare på sjömaskinsafdelningen:

0. Warlin..............Chalmerist.

K. Edberg (examen obekant, dock icke Högskolist).

S. Sjöholm.............Chalmerist.

Magnusson.............Chalmerist.

Det förnämsta af de öfriga skeppsvarfven i Göteborg är:

Göteborgs Mek. Verkstad.

Verkställande direktör S. Almqvist........Chalmerist.

Teknisk chef H. G. Hammar..........Chalmerist.

Varfschef C. U. Berzelius...........Chalmerist.

Skeppsbyggeriingenjörer K. H. Sohlberg......Chalmerist.

b 0. Medelius.......Chalmerist.

b E. Hedén........Chalmerist.

Sjömaskinskonstruktörer och ritare C. M. Wallman . Chalmerist.

» b A. Schönbeck . Chalmerist.

b b Ad. Schönbeck . Chalmerist.

b » A. Yhlund. . . Chalmerist.

b b 0. N. Bruhn . . Chalmerist.

b b J. G. Svensson . Chalmerist.

b b D. Ljungman. . Chalmerist.

b b G. Kyntzell . . Chalmerist.

I Malmö förekommer allenast ett varf, nämligen

Kockums Mek. Verkstad.

Verkställande direktör G. Ahlroth........Chalmerist.

Varf singenjör J. Rosengren...........Chalmerist.

Fartygskonstruktör J. A. Sjöström.........Chalmerist.

Ritkontorschef A. L. Andersson......Malmö Tekn. Skola.

Fartygsritare H. Kristiansson.......Malmö Tekn. Skola.

Maskinkonstruktör H. Malmqvist......Malmö Tekn. Skola.

Ritare K. L. Slettengren............Chalmerist.

b G. Bengtsson..........Malmö Tekn. Skola.

l:ste maskinverkmästare J. H. Erdtman Tekniska Skolan i Stockholm.

I Motala förekommer

Motala Verkstads varf

Verkst. direktör 0. Ångström..........Högskolist.

Svenska Teknologföreniugen, Stockholm.

Skeppsbyggare:

E. Brising.................Högskolist.

G. Dahlqvist (examen obekant, dock ej Högskolist).

G. From (examen obekant, dock ej Högskolist).

Sjömaskinsby c/gare :

A. Lundgren.............

G. Hultbom.............

N. Nyström.............

H. Sundevall.............

H. Aldén ..............

E. Kinnander.............

A. Lönnegren............

A. Algren (examen obekant, dock ej Högskolist).

Högskolist.
Högskolist.
Högskolist.
Tekn. Elem. Skola.
Tekn. Elem. Skola.
Tekn. Elem. Skola.
. Chalmerist.

Bland de mindre skeppsvarfven märkas
Aktiebolaget Gefle Verkstäder.

Verkst. direktör G. D. H. von Vicken.......Högskolist.

Varfschef W. Bley..............Chalmerist.

Maskinkonstruktör I. Hvasser..........Högskolist.

Klippans Varfs Aktiebolag, Göteborg
Verkst. direktör A. Frisell...........Högskolist.

Helsingborgs Varfs Aktieboi.

Verkst. direktör J. Nilsson...........Högskolist.

Sjötorps skeppsdocka och Varf.

Verkst. direktör Sixten Groth (examen obekant, dock ej Högskolist).
Varfschef K. A. G. Groth...........Chalmerist.

För öfriga varfsanläggningar, bland andra Oskarhamns Mek. Verkstad,
Thorskogs Mek. Verkstad och Lödöse varf m. fl. har det icke
lyckats mig att återfinna en enda, vare sig af cheferna eller af ingenjörerne
i Svenska Teknologföreningens eller Chalmers Tekniska läroanstalts
matriklar.

Af denna lilla öfverblick öfver männens inom den svenska skeppsbyggeriindustrien
föregående utbildning torde för sektionen tydligt nog
framgå, att på de större varfven, såväl bland varfs- och verkstadsche -

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

ferna som bland konstruktörer, ritare och verkmästare på skepp sby g g er iafdelningarne
Tekniska Högskolans elever nära nog lysa med sin frånvaro,
under det att elever från Chalmers tekniska läroanstalt utgöra
en obestridd och öfverväldigande majoritet. Att ett sådant förhållande
icke skall kunna med fullt jämnmod i längden fördragas af dem, som,
i likhet med sektionens kommitterade, synas vilja betrakta det som en
naturlig sak, att industriens tekniska ledning i vårt land bör vara förbehållen
de från Tekniska Högskolan utexaminerade, fullt vetenskapligt
utbildade ingenjörerna, finner jag helt naturligt, och det torde
för dessa Tekniska Högskolans målsmän, med k vilka jag, i stort sedt,
i fråga härom sympatiserar, vara eu ganska klen tröst, att högskoleeleverna
lyckats komma i afgjord majoritet såväl på ledande platser
som på mera underordnade sådana både inom Kung!. Marinförvaltningens
ingenjörsafdelning och vid Kungl. Flottans varf och verkstäder,
särskildt då man tager i betraktande dels den omständigheten, att
Kungl. Maj:t genom de utfärdade kompetensbestämmelserna för ernående
af statstjänst på detta område gifvit ett bestämdt och numera
ovillkorligt företräde åt de från Högskolan utexaminerade eleverna,
dels att Kungl. Flottans verksamhet inom skeppsbyggeriet väl knappast
kan få namn svensk industri i detta uttrycks nationalekonomiska bemärkelse.

Det är gifvet, att, om man skall draga någon slutsats ur de af
mig här lämnade uppgifterna, denna slutsats icke kan blifva annat än
empirisk, och säkert instämmer mången, om ock kanske i denna krets
dock icke de flesta, i det uttalande, som till mig igår fälldes af en
framstående jurist. Enligt hans mening innebar den ofvan angifna
proportionen mellan Högskolister och Chalmister vid de svenska industriella
varfven icke något positivt bevis, ty »det lär mycket väl kunna
tänkas», invände han, »att varfven blifvit lika bra skötta, om högskoleelever
stått vid styret och på de ledande platserna».

De flesta af oss här närvarande hafva emellertid nog fått lära sig,
att på empirisk väg dragna slutsatser stå sig minst lika bra, som på
mera teoretisk väg härledda. För min del kan jag icke af det ofvan
anförda utredningsmaterialet draga någon annan slutsats, än att det
faktum, att de från Chalmers tekniska läroanstalt utgångna eleverna på
ifrågavarande industrifält obestridt segrat i täflan med de från Högskolan
utgångna, är att söka i bättre planläggning af deras utbildning, och vill
jag tillägga, att, enligt min mening, ett väsentligt moment i denna
planläggning är den såväl vid skeppsbyggeriafdelningen i Chalmers
tekniska läroanstalt som vid det före denna skeppsbyggeriafdelnings

Svenska Teknologföreningen, Stockholm

tillkomst existerande skeppsbyggeriinstitutet i Göteborg uppställda bestämda
fordran på minst 18 månaders praktisk verksamhet såsom villkor
för erhållandet af afgångsexamensbetyg.

Jag hade vid föregående sammanträde tillfälle att citera några
rader ur ett då ännu icke justeradt beslut i denna fråga, fattadt inom
skånska ingenjörsklubben. Jag kan meddela, att detta beslut numera
blifvit justeradt och innehåller ett yrkande på just denna minimitid af
18 månader såsom villkor för afgångsbetyg från Högskolan i ämnet
skeppsbyggeri. Jag vill i förbigående nämna, att detta beslut inom
skånska ingenjörsklubben fattats efter förberedande arbete inom en
kommitté, i hvilken enligt mig lämnad uppgift majoriteten af 5 medlemmar
voro högskoleelever, under det minoriteten af medlemmar voro
Chalmerister.

Jag vågar slutligen med stöd af det anförda yrka, att sektionen
ville, med ändring af dess kommitterade föreslagna svaret å fråga n:o
7, till den Kungl. Kommittén afgifva det svar på denna fråga, att
»för de?i1 som vill vid Tekniska Högskolan aflägga afgångsexamen i en
eventuellt blifvande fullständig fackskola för skeppsbyggeri, minst 18 månaders
praktik såsom arbetare vid skeppsvarf måste anses vara erforderlig''».

Jag får slutligen hemställa, att detta mitt anförande måtte blifva
i oafkortadt skick bilagdt sektionens protokoll, samt att detsamma,
därest, mot min förmodan, sektionens blifvande uttalande skulle gå ut
på mindre än 18 månaders praktik för skeppsbyggerielever vid Högskolan,
detta mitt yttrande måtte få i form af reservation åtfölja såväl
sektionens yttrande som Svenska Teknologföreningens utlåtande till
den Kungl. Kommittén.

Stockholm den 19 dec. 1906.

A. Isakson.

Skeppsbyggeri-inspektör i Engelska Lloyd.
(Utexaminerad från Tekn. Högsk. år 1877.)

11*

Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

11. Tekniska Föreningen i Jönköping.

Med anledning af Eder skrifvelse af den 14 december 1906, jämte
bilagde cirkulär af 7 september samma år, får Tekniska Föreningen i
Jönköping härmed afgifva följande svar på i skrifvelsen framställda
frågor, om hvilka svar Föreningen enat sig å sammanträde den 17
december 1906.

Fråga 1.

Svar:

Nej, alltför stor tid förspilles, särskildt i de lista årskurserna, på
genomgående af de elementära och för vissa fack obehöfliga ämnen
samt öfningar i ritning och dylikt, hvilket allt borde vara undanstökadt
före inträde i teknisk högskola, så att redan under lista året grundläggningen
för specialutbildning kan vidtaga.

Fråga 2.

Synes ökning eller minskning i antalet fackskolor vid någon af de
högre tekniska läroanstalterna i riket böra äga rum?

Svar:

Någon ökning af antalet fackskolor vid en högre teknisk läroanstalt
utöfver hvad som nu finnes vid Tekniska Högskolan, torde vara
obehöflig, såvida större valfrihet af ämnen medgifves.

Därigenom kan hvar och en välja den af honom önskade specialutbildningen
äfven om denna specialisering delvis skulle falla utom ramen
för en särskild fackskola.

Fråga 3.

År det lämpligt att fasthålla krafvet på allmän teknisk underbyggnad
i den utsträckning, som nu gäller, eller erfordras större specialisering
af läroplanerna?

Svar:

Krafvet på en allmän teknisk underbyggnad bör visserligen bibehållas,
dock med iakttagande af att undervisningen från början anordnas
mera i enlighet med de olika fackskolornas behof utan att belastas
med för dem obehöfliga ämnen.

Tekniska föreningen i Jönköping.

Fråga 4.

Svar:

Kurser i berörda ämnen böra anordnas, men då de äro att betrakta
såsom biämnen, böra de i betygshänseende icke inberäknas i det antal
afgångsbetyg, som för hvarje fackskola kan komma att föreskrifvas.

Hvad merkantila ämnen beträffar torde, med undantag af handelsvetenskap,
inga särskilda kurser behöfva anordnas, utan är det lämpligare
att i hvarje specialämne den merkantila sidan af saken mera
beaktas än hvad nu är fallet.

I juridik bör tillfälle beredas eleverna att inhämta kännedom om
de lagar och förordningar, som närmare beröra industrien.

Likaledes böra korta och koncisa kurser hållas i på industrien tilllämpliga
administrativa och sociala ämnen.

Fråga 5.

Bör undervisningen vid högre tekniska läroanstalter bedrifvas under
friare former än hvad nu är fallet, särskildt med afseende å val
af ämnen samt skyldighet att bevista föreläsningar och öfningar?

Svar:

Undervisningen vid högre teknisk läroanstalt bör bedrifvas • under
friare former än hvad nu är fallet, såväl beträffande skyldighet att bevista
föreläsningar, som framförallt beträffande val af ämnen; dock bör
undervisning i de grundläggande hufvudämnena vara obligatorisk med
skyldighet för eleven att bevista såväl föreläsningar som öfningar.

I läroplanen för hvarje fackskola bör upptagas såväl hvilka hufvudämnen,
som för afgångsexamen äro obligatoriska, som ock minimiantalet
valfria ämnen.

Jämväl bör läroplanen angifva minimikurser i de skilda ämnena
samt den tid inom hvilken examen skall äga rum.

Fråga 6.

Skulle en ifrågasatt förlängning från 3 till 4 år af den obligatoriska
undervisningen äfven i fackskolorna för maskinbyggnadskonst och
för elektroteknik kunna anses medföra sådana fördelar, att dessa uppvägde
olägenheten af att den unge ingenjören komme att utträda i
praktisk verksamhet ett år senare?

84 Yttranden från tekniska föreningar och samfund.

Svar:

Under utgående från att första årskurserna icke belastas med repetition
af elementära ämnen, ritöfningar och verkstadsarbete, torde i
regeln tre studieår icke endast i nämnda utan i alla fackskolor vara tillräckliga
för att bibringa eleven den fackkunskap, som erfordras för utträde
i det praktiska lifvet; han bör dock ej erhålla afgångsbetyg
förrän han kan uppvisa minst ett års praktisk verksamhet inom sitt fack.

En 4:de årskurs, tillgänglig äfven efter längre mellantid af praktisk
verksamhet, bör finnas, där ytterligare specialisering och högre
vetenskaplig utbildning kan erhållas.

Fråga 7.

Åro de i Tekniska Högskolans stadgar §§18 och 24 angifna bestämmelser
med afseende å praktisk sysselsättning till fyllest, eller kan
längre sådana påfordras, och till hvilken tidpunkt bör denna i så fall
förläggas?

Svar:

Praktisk verksamhet för inträde i teknisk högskola är visserligen
önskvärd, men bör ej sättas såsom fordran.

Fem månaders praktik bör sättas såsom villkor för tillträde till
fackskolas 3:dje årskurs, och ett års praktisk verksamhet bör styrkas
innan fullständigt afgångsbetyg erhålles.

Fråga 8.

Hvilka allmänna eller särskilda önskemål rörande den högre tekniska
undervisningen har Ni i öfrigt att framställa?

Svar:

Vid besvarande af frågorna hafva vi ej fäst afseende vid arkitektutbildning.
Denna anse vi lämpligast bör ske som hittills, vid konstakademien
och fackskolan härför vid teknisk högskola bör vara förberedelse
till inträde vid akademien samt hållas mera i riktning mot husbyggnadskonst
och praktisk planläggning och utvidgning af samhällen,
utan tillgång till 4:de årskurs.

Det mekaniska facket är i afseende på möjligheter till laborationsöfningar
synnerligen vanlottadt, till stort men för undervisningens rationella
bedrifvande och bör därför väl utrustade maskinlaboratorier
inrättas.

För öfrigt hafva vi utgått ifrån att för inträde i teknisk högskola
skall fordras mogenhetsexamen å reallinjen eller en inträdespröfning med
motsvarande kunskapsfordringar i matematik, fysik och kemi, svenska

Tekniska föreningen i Jönköping.

och tyska samt i engelska språken, till det omfång, som fordras för
mogenhetsexamen på halfreala linjen.

Dessutom skola alla inträdessökande förete intyg om godkänd färdighet
i ritning till minst ett omfång, som enligt stadgan för rikets
allmänna läroverk meddelas för mogenhetsexamen från realgymnasiet.

Vidkommande vitsord om föregående praktisk sysselsättning vid
verkstad, fabrik, byggnadsarbete, bergverk eller * annat tekniskt företag,
bör detta vara önskvärdt, men ej nödvändigt, för inträde i teknisk
högskola; och bör högskolornas antal och storlek lämpas så, att paragrafer
lika med § 18 i Tekniska Högskolans stadgar ej behöfva förekomma.

önskligt vore därför, att Chalmers’ tekniska läroanstalt omorganiserades
till teknisk högskola.

Den täflan, som högskolorna emellan helt visst skulle uppstå, blefve
säkerligen till gagn för undervisningen.

Vi vilja icke därmed säga, att undervisningen och fackskolorna
skola blifva fullt kongruenta vid dessa båda högskolor, utan torde kanske
till ock med vissa fack kunna helt uteslutas vid den ena eller andra
skolan.

Jönköping den 17 december 1906.

Å Tekniska Föreningens i Jönköping vägnar:

Berndt Hay.

Ordförande,

Gustaf Corlin.

Sekreterare.

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. B.

Till Kungl. Kommittén för den högre tekniska undervisningen.

Med anledning af kommitténs i skrivelser af den 12 sistlidne September
åt oss gifna uppdrag att verkställa värdering af dels den utaf
Kungl. tekniska högskolan i Stockholm disponerade tomt oafsedt därå
befintliga byggnader, dels ock samma tomt med ifrågavarande byggnader,
få vi härmed vördsamt anföra följande.

Den mark, Kungl. tekniska högskolan disponerar, utgöres af de å
fri och egen grund belägna tomterna N:ris 1 och 2 efter 1810 ars nummerordning
uti kvarteret Paris inom Adolf hredriks församling, och innehålla
dessa tomter enligt senast däröfver upprättade designationer:

tomten N:o 1, 2,785,5 kvadratmeter (31,600 kvadratfot)

» Ko 2, 9,520,2» (108,000 » )

Summa 12,305,7 kvadratmeter (139,600 kvadratfot).

Värdet af ifrågavarande mark, oafsedt därå befintliga byggnader,
anse vi uppgå till 1^940^000 kronor. — Vid verkställandet af denna värdering
hafva vi tänkt oss marken styckad i för bebyggande lämpliga
tomter, hvilka hvar för sig därefter värderats.

Marken med därå befintliga byggnader uppskatta vi till ett sammanlagdt
värde af 2f200f)00 kronor.

Tekniska Högskolan.

Vid denna senare värdesättning hafva vi funnit anledning utgå
ifrån, att endast själfva hufvudbyggnaden samt kemiska byggnaden bibehållas
kvarstående, under det att bergskolebyggnaden samt de båda
med hufvudbyggnaden sammanbyggda envåningsflyglarna tänkts rifna.
Under ^ sådan förutsättning hafva vi därefter tänkt oss, att, sedan de
kvarstående byggnaderna tilldelats angränsande mark till sådan myckenhet,
som erfordras för bildande af lagenliga och i möjligaste mån lämpliga
tomter, återstoden af marken styckas till nya byggnadstomter. En
undersökning har nämligen ådagalagt, att egendomarne på dylikt sätt
utnyttjade, borde betinga det högsta försäljningspriset, och antaga vi,
att det just är detta pris, kommittén, i och med framställandet af uppdragets
andra alternativ, önskar lära känna.

Det är att märka, att de af oss här såsom kvarstående tänkta byggnaderna
gifvetvis i och för sig representera ett högre värde än skillnaden
(260,000 kronor) mellan de för de respektive alternativen angifna värdesummorna.
Att vi det oaktadt ej kunnat uppskatta marken med byggnader
till högre värde än det ofvan angifna, har emellertid sin lätt förklarliga
grund däri, att vid detta alternativ kan ej marken, till följd af
de kvarstående byggnadernas läge, tänkas styckad på ett, med hänsyn
till det ekonomiska utnyttjandet af tomterna lika ändamålsenligt sätt som
i det första alternativet.

Stockholm den 20 Oktober 1906.

C. O. T. örtenblad.

Herman Ygberg.

Kostnadsförslag.

Bil. Litt Ci.

Beskrifning och approximativa kostnadsberäkningar

öfver

förslag till byggnader för Kungl. Tekniska Högskolan, tillhörande
betänkande af Kungl. Kommittén för den högre tekniska
undervisningens ordnande.

1) Plandisposition.

Den af Kungl. kommittén föreslagna byggnadsplatsen, som är
belägen å Norra Djurgårdens mark nordnordvest om Sofiahemmet,
utgöres af en bergsplatå begränsad af Riksmarskalksvägen, Margaretavägen
och Mellanvägen. Byggnad skomplexet omfattar fem stycken
större och fyra stycken mindre byggnader, grupperade så, som å plankartan
angifves, med hufvudfront mot söder med någon dragning mot
öster. Tillträdet till anläggningen från Valhalla vägen är beräknad att
tagas förbi nuvarande Ho {jägare bo stället uppför Bergsvägen, som framför
hufvudbyggnadens front utmynnar i en större förgård, vid hvilkens
östra sida förlägges byggnaden för fysik och elektroteknik. Denna
förgård gränsar i söder till det område, som blifvit föreslaget för det
nya Barnbördshuset. Gränslinien mellan detta område och det föreslagna
området för Tekniska Högskolans byggnader föreslås omreglerad så
som å nivåkartan Pl. II med streckad linie angifves, enär en förskjutning
af Tekniska Högskolans nybyggnader längre mot norr skulle
komma att i väsentlig grad fördyra sprängnings- och planeringsarbetena
å den starkt kuperade terrängen.

Hufvudbyggnadens norra fasad innesluter, tillsammans med byggnaden
för bergsvetenskap på östra sidan, kemibyggnaden på västra sidan
och maskinlaboratoriet på norra sidan, en större öppen med gräs 12* -

Tekniska Högskolan.

mattor och planteringar försedd gårdsplan. Utom den förut nämda
hufvudvägen upp till byggnadskomplexet föreslås anläggande af tre
stycken mindre körvägar från Riksmarskalksvägen, två stycken från
Margaretavägen som förstoras, samt en väg från skärningen mellan
denna senare och Mellanvägen. Skogsparken norr om anläggningen
ner mot Ugglevikskällan lemnas däremot tills vidare orörd och reserveras
för framtida behof.

Med hänsyn till den starkt kuperade terrängen, hvars höjder inom
det för de större byggnaderna begränsade området variera från + 30
meter till + 41 meter öfver slusströskeln och för att till det minsta
möjliga inskränka kostnaderna för sprängnings- och planeringsarbeten,
hafva byggnaderna föreslagits, enligt nivåkartan, att förläggas på olika
höjdplan och delvis omgifna af terrasser. Genom en sådan anordning
kan all sprängsten, som erhålles, användas på platsen för terrasseringsoch
grundläggningsarbeten m. m. och behöfver ej borttransporteras.
Sålunda har Hufvudbyggnaden blifvit förlagd på höjden + 38, byggnaden
för Fysik- och Elektroteknik på + 39, byggnaden för Bergsvetenskap
på + 35, byggnaden för Kemi på + 39, och byggnaden för
Maskinlaboratoriet på höjden + 34 öfver slusströskeln. Övriga mindre
byggnader, som äro spridda å området utan direkt samband med planläggningen
af de större byggnaderna, planläggas å de nuvarande markhöjderna
sålunda: att ångpannehuset lägges på ett lägre plan än öfriga
byggnader, eller på höjden + 24 meter öfver slusströskeln, Observatoriebyggnaden
på den högsta punkten + 45 meter, samt Intendentbostaden
på + 40 meter öfver slusströskeln. Paviljongen för magnetometriska
öfningar, som, för undvikande af störande inverkningar från omgifvande
byggnader och järnvägsnät, måste ligga minst 200 meter från dessa,
föreslås att förläggas utanför det egentliga byggnadsområdet, på en
plats nära den väg, som utgår från Valhallavägen mellan Sofiahemmet
och Idrottsplatsen.

2) Byggnadernas konstnärliga och tekniska utförande m. in.

Terrassmurar kring byggnaderna beräknas utförda af tuktad och
fogstruken gråsten med kantstenar och terrasstrappor m. m. af krysshamrad
granit. Planerna närmast omkring byggnaderna beläggas med
trottoarsten; öfriga planer och vägar grusas, och omgifningarne förses
med gräsmattor och planteringar. Samtliga större byggnader samt
ångpannehuset tänkas uppförda af tegel, på sockel af krysshamrad granit,
af hvilket material äfven yttertrappor utföras. Fasaderna beklädas

Kostnadsförslag.

med handslaget fasadtegel, som fogstrykes. Listverk m. m. och en del
murytor utföras af huggen sandsten. Yttertaken täckas med falstaktegel
och med takvinklar, ståndrännor och stuprör af koppar, undantagandes
byggnaden för Bergsvetenskap, hvars tak på grund af den med
glas helt och hållet öfvertäckta gården göras låga och i verkligheten
osynliga samt täckas med plåt. Invändiga väggar mellan runimen utföras
i största utsträckning af, från byggnadernas konstruktion oberoende,
lättare material, såsom rabitz- eller tramezza e. d., så att man
framdeles vid påfallande behof lätt och utan större kostnader, genom
flyttning af mellanväggar, må kunna förändra rumsdispositionen. Alla
bjelklag utföras af armerad betong eller därmed jämförligt brandfritt
material samt järnbalkar, med undantag för sådana rum eller afdelningar
inom respektive byggnader, där järn ej får förekomma, såsom
i byggnaden för Fysik in. in., där bjälkiagen helt och hållet utföras
af trä.

Golfläggningen tänkes utförd med hänsyn till lokalernas olika ändamål.
Sålunda föreslås att golfven i alla ritsalar med tillhörande lärarerum
samt rum för samlingar, beläggas med korkmattor, så ock alla
laboratorier, där denna golfläggning anses tekniskt lämpligast. Korridorer
och kapprum m. in. förses i allmänhet med golf af cementmosaik
(terraso). Golf, som särskildt äro utsatta för stark slitning, beläggas
med Skråmbergaplattor, s. k. golf- eller trottoarsten. Simplare lokaler,
samt källare- och kulvertgångar m. m. d., beläggas med cement eller
asfalt. Endast i stora vestibulen i kufvudbyggnaden. täckes golf af
kolmårdsmarmor, af hvilket material äfven trappstegen i den stora hufvudtrappan
upp till första våningen med därvarande golf tänkas utförda.

I alla bostäder, samt i byggnaden för fysik o. d. rum läggas golf
af trä.

Alla trappor invändigt utföras af cementmosaik på stomme af sten
eller järn.

Så godt som alla snickeriarbeten utföras af prima furu, endast i
kollegierum med tillhörande, samt i styrelserum antages att paneler och
öfriga snickerier kunna komma att utföras af ek, likaså en del inredning
i aulan.

Hvad målning och dekorering vidkommer beräknas endast de nyss
angifna rummen jämte aulan att få någon mera konstnärlig och rikare
behandling i skulptur och färg; öfriga lokaler beräknas få oljemålade
väggar och snickerier, samt limfärgsmålade tak, med undantag af sådana
lokaler, som tarfva en mera varaktig behandling, såsom ångpannerum

Tekniska Högskolan.

och en del lokaler i maskinlaboratoriets öfriga salar, hvars väggar beräknas
få en beklädnad af glaseradt tegel.

Observatoriebyggnadens förrum och meridianrum uppföras helt och
hållet af trä, hvaremot själfva observatorietornet uppföres med väggar
af tegel och betong och med en vridbar öfverbyggnad af trä. Taken
täckas med plåt. Paviljongen för magnetometri utföres helt och hållet
af trä och glas, utan något som helst järn i konstruktionerna. Erforderliga
beslager utföras af rödmetall och taket täckes med eternitskiffer.

Bostadsbyggnaden för Intendenten uppföras af tegel på granitsockel,
samt med tegel som taktäckning. Inredningen utföres enkelt men
solid t, med vanligen förekommande nutida bekvämligheter.

3) Approximativa kostnadsberäkningar.

På grundval af i föregående punkt i korthet angifna principer för
det konstnärliga och tekniska utförandet kunna följande kalkyler läggas
till grund för de blifvande byggnadskostnaderna.

III. Hufvudbyggnaden:

Denna upptager en grundyta af icke mindre än 9,150 kv.-meter,
i hvilken yta dock ingår fem stycken större gårdar med en sammanlagd
yta af 2,180 kv.-meter, hvaraf de två främre gårdarne delvis äro
öfverbyggda i bottenvåningen. Hufvudfasaden upptager en längd af
80 meter och hvardera längdfasaden 116 meter med utspringande fasadpartier.
Byggnadens medelhöjd räknadt från marken t. o. m. taklistens
öfverkant är 19 meter.

Med afdrag af gårdarnas yta utgör byggnadsytan 6,970 kv.-meter,
som med en medelhöjd af 19 meter ger en byggnadsmassa om 132,430
kub.-meter, härtill lägges kubikinnehållet af de öfverbyggda gårdarne
utgörande 2,270 kub.-meter, då byggnadens hela kubikmassa uppgår till
134,700 kub.-meter. Inberäknadt sprängnings- och grundläggningsarbeten,
samt fullständig inredning, med undantag af sådan, som kan hänföras
till fasta eller lösa inventarier, beräknas byggnaden kunna uppföras
för ett enhetspris af 26 kronor pr kub.-meter, och byggnadskostnaden
kommer sålunda att uppgå till 3,502,200 kronor. I denna summa
ingår dock icke kostnaden för värmeledning, gas-, vatten- och afloppsledningar,
samt elektriska belysnings- och kraftledningar, för hvilka särskilda
specialförslag äro upprättade.

Kostnadsförslag.

IV. Byggnad för Fysik och Elektroteknik.

Grundytan för denna byggnad uppgår till 2,460 kv.-met., hvari ingår
en gård med en yta om 150 kv.-met., samt en öfverbyggd gård på 300
kv.-met. yta. Byggnadens medelhöjd från marken till och med taklistens
öfverkant är 14.5 meter. Den grundyta, som skall uppföras till hela denna
höjd utgör 2,010 kv.-met. och blifver sålunda kub.-massan 29,145 kub.-niet.,
hvartill kommer den öfverbyggda gården med 1,800 kub.-meter, så att
byggnadens hela kub.-massa blifver 30,945 kub.-meter. Denna byggnad
beräknas att, med de undantag som på byggnad III angifvits,
kunna uppföras och fullbordas för ett enhetspris af 24 kronor pr kub.
meter, och kommer sålunda kostnaden för denna byggnad att uppgå
till 742,680 kronor.

V. Maskinlaboratorium.

Denna byggnad, som består af tvänne flygelbyggnader, å ena sidan
sammanhängande med ett ångpannehus och å andra sidan af ett bostadshus
för maskinister och vaktmästare m. m., hvilka samtliga byggnader
omsluta en större gård, innehålla en bebyggd yta om 3,170
kvadratmeter. Byggnadens olika delar variera i höjd från 4.5 meter
till 11 meter med ett vattentorn 16.5 meter högt. Byggnadsmassan
i sin helhet utgör 30,940 kub.-meter och beräknas kunna uppföras för
ett enhetspris af 19 kronor pr kub.-meter med undantag som för III
angifvits, och kommer då byggnadskostnaden att uppgå till 587,860
kronor, hvartill kommer kostnaden för tvänne vattenrännor, en vattencistern
af betong, samt ångskorsten, betingande tillsammans en kostnad
af 36,500 kronor, sålunda hela byggnadskostnaden 624,360 kronor.

VI. Byggnad för Kemi.

Denna byggnad upptager en grundyta om 1,760 kv.-met. däri en
mindre gård ingår med 55 kv.-met. Hela den bebyggda ytan utgör
då 1,705 kv.-met., hvaraf 1,392 kv.-met. uppföres till en medelhöjd af
18.25 meter, och 313 kv.-met. till en höjd af 8 meter. Byggnadens
hela massa utgör sålunda 27,908 kub.-meter och beräknas kunna uppföras,
enligt föregående, för ett enhetspris af 23 kronor pr kub.-meter.
Byggnadskostnaden uppgår då till 641,884 kronor.

Tekniska Högskolan.

VII. Byggnad för Bergsvetenskap.

Denna upptager en grundyta om 2,210 kv.-meter, däraf en större
glastäckt gård innehållande 340 kv.-met. Hela den bebyggda arealen är
sålunda 1,870 kv.-met. Hufvuddelen af byggnaden, 1,304 kv.-met. uppföres
till en medelhöjd af 19 meter och flyglarne 566 kv.-met. till en böjd af 9
meter. Den högre delen af byggnaden innehåller sålunda 24,7 76 kub.-meter
och de lägre flyglarne tillsammans 5,094 kub.-meter. Hela kub.-massan
blifver 29,870 kub.-meter, och beräknas enl. föregående att kunna uppföras
för ett enhetshus af 23 kronor pr kub.-meter. Byggnadskostnaden
blifver då 687,010 kronor, hvartill bör läggas kostnaderna för golf,
ytter- och innertak af glas öfver stora gården, samt balkonger, uppgående
till 39,800 kronor, eller tillsammans 726,810 kronor.

VIII. Angpannelws med skorsten.

Denna byggnad upptager utom ångskorsten en grundyta om 315
kv.-meter och uppföres till en medelhöjd af 8 meter. Sålunda utgör
kub.-massan 2,520 kub.-meter och antagas kunna uppföras för ett enhetspris
af 18 kronor pr kub.-meter eller för 45,360 kronor, hvartill kommer
kostnaden för en större ångskorsten, 10,000 kronor; tillsammans
55,360 kronor.

IX. Byggnad för Magnetometri.

Denna helt och hållet af trä och glas föreslagna byggnad upptager
en grundyta om 56 kv.-meter med en höjd af 9 meter och innehåller
sålunda 504 kub.-meter. Den bör kunna uppföras för ett enhetspris
af 15 kronor pr kub.-meter, eller för 7,560 kronor.

X. Observatoriebyggnad.

Denna lilla byggnad upptager med förrum, meridianrum, sammanbindningsgång
och torn, ej mera än 26 kv.-met. yta, med en höjd varierande
mellan 2.6—4 meter och bör kunna uppföras för 2,300 kronor.

XI. Byggnad för en intendent.

Denna byggnad, som innehåller 5 rum, kök och jungfrukammare
kan, inredd på för dylika bostäder vanligt sätt, uppföras för en kostnad
af c:a 4,000 kronor pr rum eller för 24,000 kronor.

Kostnadsförslag.

Sammandrag af kostnaderna.

III.	Hufvudbyggnaden ............	Kr.	3,502,200	—
IV.	Byggnad för Fysik och Elektroteknik...............	»	742,680
V.	Maskinlaboratoriet............	»	624,360	—
VI.	Byggnad för Kemi .........	»	641,884	—
VII.	Byggnad för Bergsveten-skap.................................		726,810: —
VIII.	Ångpannehus med skor-sten.................................	»	55,360
IX.	Byggnad för Magnetometri	B	7,560	—
X.	Observatorium ..................	»	2,300	—
XI.	Byggnad för intendent ...	»	24,000	—

Planerings- och terasseringsarbeten, kulvertar för
utvändiga ledningsnätet, vägars och planers

ordnande m. in............................................................. Kr. 885,000: —

Kr. 6,712,154: —

Ritningar, arbetsledning, kontrollantsarvode samt

administrationskostnader, c:a 8 % af förestående » 587,846: —

S:ma Kr. 7,250,000: —

Stockholm i Maj 1908.

Ludv. Peterson.

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. C2.

Approximativa kostnadsberäkningar

å invändiga vatten-, gas- och vattenklosettledningar med tillbehör
för föreslagna nya byggnader för Kungl. Tekniska Högskolan.

Förslaget omfattar i hufvudsak följande arbeten:

Inredning af kokgasledningar, vatten- och afloppsledningar med
alla tillbehör, såsom gaskranar och gasapparater, vattenkranar, tvättställ,
pissoir- och slasktrattar, sköljlådor, inredning å spännbord, golfbrunnar
m. m. uti auditorier, ritsalar, laboratorier, spännrum, toiletter, vaktmästare-
och portvaktslägenheter m. m., samt vattenklosettledningar med
tillhörande inredningar i klosettrummen. Alla ledningar förenas med
det yttre ledningsnätet.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas för:

Hufvudbyggnaden ..................................................

Byggnaden för Fysik och Elektroteknik.........

Maskinlaboratoriet ...................................................

Byggnaden för Kemi .............................................

Byggnaden för Bergsvetenskap ........................

Ångpannehuset ........................................................

Bostadshuset för intendenten ...........................

............ Kr.	79,000	—
............ »	28,500	—
............ »	18,500	—
............ »	32,000	—
............ »	29,000	—
............ »	1,000	—
............ »	1,500	—

S:ma Kr. 189,500:

Kostnaden för tvänne vattencisterner med tillbehör i vinden till
hufvudbyggnaden ingår i ofvanstående kostnadssummor.

Stockholm i Maj 1908.

G. A. Brodin.

Ludv. Peterson.

Kostnadsförslag.

Bil. Litt. D.

Förteckning och fördelning

af lokalerna inom de föreslagna nybyggnaderna för Kungl. Tekniska
Högskolan enl. program och ritningar.

IIIj-u. Hufvudbyggnaden.

Litt.	N:o.		Yta i m2
		Bottenvåningen:
A		Bibliotek i närheten af kansliafdelningen, samt med möjlighet för fram-
		tida utvidgning (250 m2 i jordvåningen):
	1	Ett bokmagasin i två bottnar, hvardera med en golfyta om 318 m2 med
		dubbelsidigt ljus...........................................................................	253
	2	D:o med gallerier och ensidigt ljus .....................................................	258
	3	En läsesal....................................................................................	90
	4	Ett expeditionsrum (härifrån kan läsesalen öfvervakas).............................	97
	5	Ett katalogrum = bibliotekariens arbetsrum..........................................	49
	6	Herr- och damtoaletter..................................................................	22
B		Kansliafdelningen.
	1	Kollegierum med samtalsrum och samlingsrum med plats för 40 ord. och
		40 extra lärare ..................................................................	212
	2	Tambur och toaletter till d:o...............................................................	23
	3	Rektors rum............................. ..................................................	40
		Tambur och toalett till d:o .................................................................	13
	4	Styrelserum ............................ .......................................	74
	5	Expeditionsrum.................................................................................	63
	6	Kanslirum.....................................................................................	40
		Tambur till d:o ................................................................................	21
	7	Väntrum ................................. .......................................................	53

13*

98 Tekniska Högskolan.

kitt.	N:o.		Yta i m2 \|
	8	Arkiv och kassahvalf (entresoleradt) 48 m2 X 2 ......................................	96
	9	Intendentrum (tambur till d:o) ............................................................	27
C		Allmän geologi och kvartärgeologi (vid Hörsal H).
	1	Ett rum för allmän geologi och kvartärgeologi........................................	114
	2	Ett arbetsrum och rum för kartsamlingen..............................................	42
D		Portvaktsbostad.
			41
E		Yaktmästarebostad.	:
		Jordvån ingen:	!
		En vaktmästarebostad för l:a vaktmästaren 2 rum och kök jämte ett expo-
		ditionsrum...............................................................................	156
		En vaktmästarebostad om 2 rum och kök .............................................	no
		En d:o om d:o .............................................	no
		Ett rum för städerska (tillika portvakt) .............................................	26
F		Aula för 1,500 personer i våningen 1 trappa upp.
		För besparing i byggnadskostnaderna har Aulan i planen anordnats	i
		så, att den kan sammanslås med tvenne större hörsalar som hvardera
		med läktare rymmer c:a 350 personer. Själfva Aulan med en fond-
		läktare rymmer c:a 900 platser. Sammanlagdt kan sålunda vid på-
		fallande behof erhållas plats för c:a 1,600 ....................................	580
Ct		Gymnastik- och fäktsal i jordvåningen.
		En gymnastik- och fäktsal ..................................................................	250
		Ett afklädningsrum med duschar och eventuelt simbassäng......................	250
H		Restaurant i jordvåningen.
		Ett frukostrum .................................................................................	90
		Ett kök .........................................................................................	25
	i Ett Berveringsrum, samt förrådsrum......................................................	• 15

Kostnadsförslag.

DS)

lätt.	N:o.	Ritsalar med tillhörande lärarerum in. m. Ritsalar för l:a afdelning*1». Jordvåningen:	Yta i m2
a		M. S. E. 170 elever, 5 stycken ritsalar..............................................	500
	N 4	Beskrifvande geometri, lärarerum ...............................................	36
	N 5	D:o samlingar .......................................................	48
	N 45	Maskinkrokiritning, samlingsrum (med plats för ritning)...........................	88
b		V. A. 80 elever, 2 st. ritsalar.............................................................	280
	N 46	Byggnadskrokiritning, samlingar...........................................................	40
C		K. G. H. 60 elever, 2 st. ritsalar...................................................... Ett rum för samlingar.....................................................................	184 88
		Ett d:o för lärare............................................................................. Ritsalar för 2:dra utdelningen. Våningen 2 trappor upp:	36
(l		M> S2 E*. 170 elever, 5 st. ritsalar......................................................	644
	N 6	Maskinelement, lärarerum....................................................................	39
	N 7	Maskinsamling.................................................................................. Botten våningen:	48
c		K2 G2 Hä, 50 elever, 2 st. ritsalar........................................................	196
	N 8	Maskinlära, lärarerum .....................................................................	25
	N 9	D:o , samlingar........................................................................	43
f		Vt, 60 elever, 2 st. ritsalar .................................................................	240
	N 24	Byggnadstatik, lärarerum..................................................................	25
	N 25	D:o , samlingar...................................................................	40
p		As, 20 elever, 1 st. ritsal................................................................... Ritsalar för 8:dje och 4:de afdelningarne. Våningen 1 trappa upp:	77
3		M», 90 elever, 3 st. ritsalar..............................................................	468
	N 10	Ångmaskinlära, lärarerum...................................................................	25
	N 11	D:o , samlingar.................................. ................................	39

100

Tekniska Högskolan.

Litt.	N:o.		Yta i in2
	N 15	Vattemnotorer, lärarerum.................................................................	25
	N 16	D:o , samlingar.....................................................................	50
	N 33	Tentamensrum och föreläsningar...........................................................	50
	N 43	Hiss- och transportsamlingar...............................................................	25
h		M4, 90 elever, 3 st. ritsalar.................................................................	468
	N 12	Förbränningsmotorer, lärarerum..........................................................	25
	N 13	D:o , samlingar............................................................	39
	N 34	Tentamensrum och föreläsningar...........................................................	42
	N 42	Tillämpad värmelära, samlingar och assistent........................................	25
i, k,		Ss & S4, 40 elever, 2 st. ritsalar ..........................................................	320
	N 19	Skeppsbyggnadslära, lärarerum ............................................................	25
	N 20	D:o , samlingar.............................................................	88
	N 52	D:o , d:o ............................................................	50
	N 21	Tentamensrum och föreläsningar...........................................................	50
		Våningen 2 trappor upp:
l		Es, 60 elever, 2 st. ritsalar..................................................................	303
	N 53	Elektrotekniska samlingar...................................................................	} 66
	N 54	D:o d:o .....................................................................	1
		Elektroteknik, lärare...........................................................................	30
in		E4, 60 elever, 2 st. ritsalar..................................................................	303
		Bottenvåningen:
n		V3, 60 elever, 2 st. ritsalar.................................................................	336
	N 26	Vägbvggnadslära, lärarerum ...............................................................	25
	N 27	D:o , samlingar.................................................................	50
		D:o , d:o och assistent...............................................	36
	N 28	Vattenbyggnadslära, lärarerum ............................................................	25
		D:o , samlingar och assistenter .......................................	36
	N 29	D:o , samlingar ..........................................................	50
	N 32	Tentamensrum och föreläsningar..........................................................	50
	N 36	D:o d:o ............................................................	50
0		V4, 60 elever, 2 st. ritsalar ...............................................................	320
	N 30	Järnbyggnadslära, lärarerum ..............................................................	25
	N 31	D:o , samlingar ...............................................................	40

Kostnadsförslag.

101

Litt.	N:o.		Yta i m*
		Järnbyggnadslära, samlingar .......................................... ..................	54
		D:o , <l:o och assistenter ..........................................	40
	N 37	Teutamensrum och föreläsningar...........................................................	50
		Ritsalar för arkitektafdelningen.
		Våningen 2 trappor tipp:
I		Å2, 30 elever, en ritsal.......................................................................	160
	1	Byggnadskonst, lärarerum...................................................................	25
	2	D:o , samlingar....................................................................	50
Is		As, 30 elever, en ritsal......................................................................	216
	1	Arkitektur, lärarerum..........................................................................	25
	2	D:o , samlingar ........................................................................	40
	N 38	Tentamensnun och föreläsningar.........................................................	50
	3	Samlingar och planschrum ..................................................................	40
Is		A4, 30 elever, en ritsal.......................................................................	216
	1	Arkitektur, lärarerum..........................................................................	25
	2		44

II		Frihaudsteckning och omamentik..........................................................	—
	1	En ritsal för 30 elever.......................................................................	160
	2	Lärarerum ......................................................................................	25
	3	Samlingar och planschrum ..................................................................	70
in		Modelleringssal ...............................................................................	165
	1		15
	2	Modellrum.......................................................................................	20
	3	Lärarerum.........................................................................................	15
IV		Arkitekturmuseum............................................................ .................	108
V		Arkitekturbibliotek och förvaringsrum.................................................	75
		Hörsalar.
C		Hörsal för 250 elever. Matematik och byggnadsteknik, 1 tr. upp..............	257
	N 1	Matematik, lärare............................................................................	18
		D:o , samlingar ........................................................................	46

102

Tekniska Högskolan.

Litt.	N:o.		Yta i m2
D		Hörsal för 250 elever. Mekanik, materiallära, 1 tr. upp ..	257
	N 2	Teoretisk mekanik, lärarerum.................	18
	N 44	Materiallära, samlingar.................	46
E		Hörsal för 210 elever. Num. graf. metoden, Tillämp. värmel., Hygien, Be-
		skrifvande geom., Hiss transp. m. m., i jordvåningen	158
		Lärarerum ......	28
F		Hörsal för 180 elever. Enkla maskindelar, Hållfasth. mek. teknologi Ms,
		2 tr. upp...........................	1 Qfi
	N 17	Samlingar och lärare...............	60
G		Hörsal för 120 elever. Ångmask., Förbränningsmotorer, Geodesi	no
		Lärarerum och samlingar .....	45
H		Hörsal för 150 elever. Beskrifvande maskinlära, Allmän geologi, i botten-
		våningen ....	140
		Lärarerum................................	21
		Samlingar............................	49
K		Hörsal för 80 elever. Matematik, m. k. och Arkitekter	no
	N 3	Samlingar och lärare, 1 tr. upp	30
L		Hörsal för 100 elever. Vattenmotorer, Värmemotorer E3	no
	N 14	Värmemotorer, samlingar, 1 tr. upp	30
	N 35	Tentamensriim och fö^läsningar	40
M		Hörsal för 80 elever. Byggnadsstatik, bottenvåningen	90
		Samlingar och lärarerum, »	63
0		Hörsal för 60 elever. Mek. teknologi, 1 tr. upp	66
	N 18	Lärare och samlingar, »	42
	N 41	Mek. teknologi, samlingar, »	357
P		Hörsal för 60 elever. \ 29 \ ** hufvudämnen -f Arkitektonisk formlära, i jord*
		våningen .........	90
		Lärarerum .	24
Q		Hörsal för 60 elever. V»» V*» hufvudämnen + Arkitektonisk formlära, i
		bottenvåningen .	77

Kostnadsförslag.

103

N:o.

X 49
N 50
N 51

N 47
N 39

N 48

Hygieniskt Laboratorium.

Laboratorium, 1 tr. upp

D:o ..............

Samlingar ...................

Lärare ......................

Geodetiska institutionen.

En sal i jordvåningen med glastäckt utbyggnad .....

Ett lärarerum......................................................

Ett rum för samlingar..........................................

Observatorium i särskild byggnad.

Övriga rom.

Sal för modellsamling (Historiskt museum) N. b........................................

Tentamensrum, i jordvåningen .........................................................

Samlingar och lärare, d:o ............................................................

Materialrum, d:o ............................................................:

Fyra stycken toalettrum i hvarje våning med en golfyta för hvarje våning om

82 m2 ................................................................................................

Mindre toaletter och tamburer till en del lärarerum.

Kapprum och korridorer i de olika våningarne.

Skeppsbyggeriafdelningens utslagsvind förlägges midt öfver modelleringssalen m. m.,
(2 tr. upp) i vinden.

Yta i m

190

263

250

328

104

Tekniska Högskolan,

IVi_4. Byggnad för fysik och elektroteknik.

N:o.		Yta i in*
	Fysiska institutionen.

	Botten vånin gen:
1	Laboratorium, 3 rum om tillsammans ...............	170
2	Maskinrum .....	42
3	Ackumulatorrum......	20
4	Verkstadsrum ... .	32 85
5	Bostad för laboratorietjänaren...
6	Assistentrum ...........................	21
	Kapprum och toaletter.....
	Våningen 1 trappa upp:
1	Allmänt Laboratorium, 3 rum om tillsammans .....	210
2	Laboratorium för professorn....................................	43
3	Professorns mottagnings- och skrifrum	20
4	Bibliotek .........	19
5	Mörkrum ......	36
6	Assistentrum ......	30
7	Förrådsrum och glasdisk, 3 rum om tillsammans	50
—	Kapprum, tambur och toaletter
	Våningen 2 trappor upp:
1	Hörsal för 320 elever	207
2	Prepareringsrum...............................	31
3	Bum för samlingar, 3 st. om tillsammans	147
4	Tentamensrum.............................. Kapprum och toaletter.................	40
	Elektrotekniska institutionen.	i :
	Botten våningen :
1	Maskinsal.................	293 j 83 !
2 j Preeisionsrum ...........................

Kostnadsförslag.

105

N:o.		Yta i in2
. 3	Ackumulatorrum ..........................................................................................	70
4	Kopplings- och omfonnningsrum.....................................................................	35
5	Packrum ...................................................................................................	35
6	Grofverkstad................................................................................................	37
7	Finverkstad ................................................................................................	40
8	Åssistentrum...............................................................................................	34
9	Högspänningsrum .......................................................................................	70
10	Kabelmätningsrum .......................................................................................	35
11	Kemiskt laboratorium....................................................................................	35
12	Mörkrum ...................................................................................................	7
13	Tre st. mindre rum för själfständiga arbeten ................................................	65
14	Assistentrum..............................................................................................	24
15	Kapprum och toaletter .................................................................................	—
16	Vaktmästarebostäder om 2 rum och kök, 2 stycken .......................................... Våningen 1 trappa upp:	207
1	Professorns laboratorium................................................................................	35
2	» Bibliotek och skrifrum..................................................................	31
3	Allmänt laboratorium, 6 st. rum om tillsammans ............................................	438
4	Assistentrum...............................................................................................	35
5	Professorns rum .........................................................................................	31
6	Ritsal.........................................................................................................	81
7	Plansch- och ritrum ....................................................................................	54
8	Rum för undervisningsmateriel.......................................................................	23
9	Assistent och samlingar................................................................................	37
	Kapprum och toaletter ................................................................................. Våningen 2 trappor tipp:
1	Professorns rum ..........................................................................................	27 .
2	Assistentrum och samlingar...........................................................................	35
3	Ledningslaboratorier, 2 st. rum om tillsammans................................................	107
4	Rum för fotometri .....................................................................................	73
5	Hörsal för 80 elever ....................................................................................	73
6	Prepareringsrum ..........................................................................................	35
7	Samlingar ..................................................................................................	73
8	Hörsal för 80 elever ....................................................................................	73

14*

106 Tekniska Högskolan

N:o.	''	Yta i ma
9	Prepareringsrum ..........................................................................................	31
10	Hörsal för 250 elever...................................................................................	167
11	Prepareringsrum..........................................................................................	32
12	Samlingar...................................................................................................	135
	Kapprum och toaletter m. m.........................................................................	—

V,_4. Maskinlaboratorium.

N:o.	Maskinlaboratoriet. Jord va nin gen:	Yta i m2
1	Angpannerum .............................................................................................	230
2	Rum för gasanalys.......................................................................................	25
3	D:o för Maskinist.......................................................................................	25
4	Kolförråd .........................................................................................	57
5	Förrådsrum .............................................................................................	34
6	Reparationsverkstad ........................... ..............................	95
7	Häjarrum...................................................................................................	32
• 8	Smedja .....................................................................................................	39
9	Kolbod ....................................................................................................	16
10	Förråd ......................................................................................................	12
11	Rum för rörledningar och maskinfundament....................................................	250
12	D:o för d:o och ljuddämpande fundament .........................................	170
13	Lärarerum för verkstaden..............................................................................	28
14	Gasverk......................................................................................................	—
	Kapprum och toaletter................................................................................	—

Kostnadsförslag. 107

I . X:o. 1	Väg- och Vnttenbyggnadslaboratoriet. Vattenbvggnadslaboratorium med 50 meters vattenränna....................................	Yta i in2 280
2	Vattenreservoar till d:o ..............................................................................	75
3	Rum för pumpar m. m....................................................................	40
4	Materialrum.............................................................................................	36
5	Väg- och vattenbvggnadslaboratorium .........................................................	112
6	Lärarerum................................................... ............	40
7	D:o .......................................................................................	25
1	Kapprum och toaletter .......................................................................... Hydrauliskt laboratorium. Vattenränna, 35 meter lång.................................................;.........................	no
2	Vattentorn med gallerier ....................................................................	45
1	Materialprof. Sal för kållfasthetsprof....................................................................	172
2	Lärarerum............................................................................	17
1	Kapprum och toaletter .................................................................... Maskinlaboratoriet. Hufvud våning en : Lärarerum.................................................................................................	25
2	Pyrometer och indikatorer.........................................................................	25
3	Sal för Ångmaskiner............................................................................	280
4	Sal för Maskinelement och transmissioner .....................................................	145
5	Sal för Verktygsmaskiner..........................................................................	108
6	Sal för Förbränningsmotorer .......................................................................	180
7	Sal för Kompressorer och ventilatorer ...........................................................	100
8	Lärarerum............................................................................. ......	30
9	Ritsal .................................................. . ...	70
10	Lärarerum.................................................................. ..............	42
Kapprum och toaletter ................................................................................

108

Tekniska Högskolan.

N:o.		Yta i m2
	Hydrauliska laboratoriet.
1	Sal för vattenmotorer och pumpar.................................................................	20S
2	Lärarerum..................................................................................................	30


	Materialprof.
1	Sal för cementprof....................................................................................	172
2	Lärarerum...................................................................................................	25
	Förråd ....................................................................................................	—
	Öfverstå våningen:
1		130
2	Lärarerum.................................................................................................	25
	Kapprum ..................................................................................................	—
3	Bitsal ......................................................................................................	80
4	Lärarerum...................................................................................................	22
	Bostadshuset.
	Bottenvåningen:
	Bostad för en reparatör, 2 rum och kök m. m.................................................	80
	D:o för en vaktmästare, d:o d:o ...............................................	O CO
	Våningen 1 trappa upp:
	Två vaktmästarebostäder, hvardera om 2 rum och kök m. m...............................	160
	Våningen 2 trappor upp:	■
	Bostad för en lista maskinist om 3 rum och kök m. m.....................................	105
	D:o för en eldare om 1 rum och kök m. m.................................................	55

Kostnadsförslag.

109

VI,-j. Byggnad för kemi.

N:o. j 1	Elementarkemi. Bottenvåningen: Större laboratorium för 40 elever .................................................................	Yta i ni2 124
2	Mindre d:o för 10 d:o ..................................................................	55
1 3		60
i 4	D:o ..................................................................................................	35
5	.Rum för vätesvafla......................................................................................	25
6	Assistentrum ...........................................................................................	15
7	Portvaktsrum .............................................................................................	19
	Kapprum och toaletter ................................................................................	—
1	Elektrokemisk! laboratorium. Bottenvåningen: Rum för tekniska arbeten............................................................................	53
2	Ackumulatorrum.........................................................................................	31
3	Rum för elektriska ugnar.............................................................................	15
4	Förrådsrum ...............................................................................................	37
5	Verkstadsrum .............................................................................................	30
6	Vaktmästarebostad om 2 rum och kök m. m....................................................	70
1	Våningen 1 trappa tipp: Professorns laboratorium ..............................................................................	30
2	D:o skrif- och vågrum........................................................................	17
3	Bibliotek och vågrum.................................................................................	25
4	Laboratorium för speciella arbeten.................................................................	38
5	D:o för d:o ................................................................	30
3		27
7	Laboratorium för elektrokemiska mätningsöfningar.............................................	30
8	D:o för d:o ............................................	55
9	Rum för motståndsmätningar ........................................................................	19
10	Laboratorium för preparati va arbeten...............................................................	33
11	D:o för d:o ...............................................................	30

Tekniska Högskolan.

N:o.		Yta i m2
12	Rum för assistenter ...........	44
	Toaletter m. m........... Kemisk-tekniska laboratoriet. Bottenvåningen:
1	Maskintekniska arbeten.....	35
2	D:o d:o .................	30
3	Laboratoriekällare ............................	38 38
4	Förråd, 2 rum...........................
5	Bostad för laboratorietjänare, 2 rum och kök m. m. Toaletter m. m..........	69
	Våningen 1 trappa tipp:
1	Professorns laboratorium	33
2	D:o vågrum .....................	20 18 216
3	Polarisationsrum.......................
4	Kemisk tekniskt laboratorium för 3:dje och 4:de afdelningen
5	Preparationsrum ....................	51
6	D:o ..................	60
7	Vågrum....................	53 21
8	Svafvelväte och explosionsrum ____
9	Gasanalys..............	18 31 33
10	Elementaranalys..............
11	Preparatrum.........
12	Rum för speciella arbeten................	33
13	Rum för diverse ändamål............	20 37
14	Assistentrum .......
	Toaletter m. m.......... Allmänt laboratorium. Våningen 2 trappor upp:
1	Professorns laboratorium ...	32
2	D:o vågrum ....................................................	14

Kostnadsförslag.

N-.o.		Yta i in2
3	Allmänt laboratorium för 2:a afdelningen, 48 elever.........................................	\| 21G !
4	D:o d-.o för d:o , 12 elever.........................................	1 63 ;
5	Rum för assistenter ....................................................................................	29 \|
6	D:o för d:o ..................................................................................	34
7		46
8	I):o ...............................................................................................	18
9		IG
10	Klorrum .................................................................................................	21
11	Materialrum................................................................................................	42
12		50

13	D-o ... ...................................................	33
14	I):o ......................................................................	55
15	Rum för speciella arbeten............................................................................	38
16	D:o för diverse ändamål.............................................................................	20
17	D:o för d:o .............................................................................	20
	Förrådsvindar i samband med materialrummet.................................................	—

18	Vaktmästarebostad å nedra botten om 2 rum och kök......................................	70
	Gemensamma lokaler.
	Våningen 3 trappor tipp:
1	Hörsal för 250 elever..................................................................................	216
2	Prepareringsrum.........................................................................................	42
3	Kapprum .................................................................................................	68
4	Hörsal för 60 elever ....................................................................................	84
5	Prepareringsrum.........................................................................................	42
6	Kapprum....................................................................................................	40
7	Tentamensrum............................................................................................	33
8	Samlingar ................................................................................................	50
9	l):o ................................................................................................	50
10	D:o .................................................................................................	80
11	l):o .................................................................................................	60
12	Rum för fotokemi.......................................................................................	38
12	D:o för d:o ......................................................................................	20

112

Tekniska Högskolan.

N:o.		Yta i m*
13	Budi för diverse ändamål...... ... ..........	38
14	D:o för d:o ........................	20
i 15	D:o för d:o .......................	10
! 16	Portvaktsrum å nedra botten.........................................................................	15
	Kapprum och toaletter..........................	—
	Zymoteknik.
	Våningen 2 trappor upp:
1	Rum .....................................................................................................	38
2	l):o ......................................................................................................	20
3	D:o ...................................	25

YIIj-4. Byggnad för bergsvetenskap.

N:o.	Jordvån ingen:	Yta i m*
1	Större glastäckt och med balkonger försedd gård för bergsmekaniska och graf-
	vetenskapliga samlingar samt grufmätningsöfningar	340
2	Grufvetenskap, rum för större anrikningsöfningar ......	136
3	Prepareringsrum, gemensamt med Bergsmekanik .. ..	37
4	Krossrum, gemensamt med Bergskemi........	42
5	Bergsmekanik, Maskinrum för öfningar...................	88
6	Bergskemi, uppackningsrum ...................................................................	42
7	Förrådsrum.....................................................................................	66
8	D:o ................................	25
9	Smältrum...............................	66
10	Syrerum.........................	33

Kostnadsförslag. 113

N:o.		Yta i m2
11	Metallurgi, rum för större ugnar..............................................................	104
12	D:o , d:o för mindre d:o ..............................................................	106
13	D:o , smedja .................................................................................	42
14	D:o , materialrum (kan sträcka sig under maskinen).............................	30
15	D:o , förrådsrum ............................................................................	38
16	D:o , d:o	33
17	Portvaktsrum.....................................	20
	Kapprum och toaletter........................................................	—
18	Bostad för Vaktmästare, 2 rum och. kök...................................................	109
19	D:o för d:o , d:o .....................................	109
	lista våningen:
	Metallurgi.
1	Professorns mottagningsrum...........................................................................	26
2	D:o laboratorium.........................................	28
3	Vågrum...............................	20
4	Assistentrum..................	32
5	Laboratorium...................................	32
6	Etsnings- och sliprum.................................	30
7	Mörkrum .................................................................................................	13
8	Metallografi och mikroskopi...........................................................................	77
	Bergskemi.
1	Laboratorium för 2:dra afdelningen .................	230
2	Stinkrum ..........................................	16
3	Vågrum.................................................	35
4	Assistentrum....................................................................	40
5	Gasanalys..................................................................................................	34
6	Laboratorietjänare ........................	17
7	Förrådsrum.............................................	26
8	Professorns laboratorium .............................................................................	33
9	D:o expeditionsrum ...........................................................................	25
10	Laboratorium för själfständiga arbeten............	72
11	Vågrum.................................................	35
		15*

114

Tekniska Högskolan.

N:o.

Laboratorium för 3:dje afdelningen............................

Stinkrum.............................................................

Assistentrum........................................................

Eum för elektrolys................................................

Kapprum och. toaletter...........................................

Gemensamma lokaler.

Bibliotek och läsrum...............................................

Lärarerum............................................................

2:dra våningen:

Metallurgi.

Hörsal och samlingar ............................................

Instrument- och prepareringsrum.............................

Metallurgiska samlingar..........................................

Bitsal.................................................................

Lärarerum............................................................

Assistent och ritningar...........................................

Kapprum och toalett.............................................

Grufyetenskap.

Anrikningsmasugn.................................................

Eum för studier i anrikning..................................

Assistent och instrumentrum...................................

Lärarerum............................................................

Eum för själfständiga arbeten..,..............................

Eum för öfningar i magnetometri ..........................

Instrument- och prepareringsrum...........................

Hörsal................................................................

Kapprum och toaletter..........................................

3:dje våningen:

Mineralogi och geologi.

Mineralogiska samlingar .......................................

Malmgeologiska d:o .......................................

Yta i m2

230

160

175

64
84 I

Kostnadsförslag.

115

N:o.		Yta i m2
3	Instrumentrum..............................................	30
4	Lärarerum..............................................................	30
5	Rum för blåsrörsstudier..................................................................	25
6	D:o för petrografiska öfningar......................................	73
7	D:o för mineralogiska d:o ..................................	68
8	Assistent och instrumentrum.................................................	30
9	Slip- och uppackningsrum.........................................................	35
10	Preparerings- och planschrum...........................................................	48
11	Hörsal................................................	96
	Gemensamma lokaler.
1	Ritsal ..........................................	no
2	I):o ........................................................	132
3	Lärarerum.......................................	21
4	Assistent och ritningar.........................................................	28
	Kapprum och toaletter..............................	_

Vill. Byggnad för centraluppvärmning.

N:o.		Yta i m2
1	Ångpannerum med plats för 6 st. ångpannor....................................	)
2	Maskinrum..............................................................	J- 260 140
3	Källare.....................................................................................

116

Tekniska Högskolan.

IX. Paviljong för magnetometri.

N:o.		Tfa i m2
1	Sal för magnetometriska öfhingar med flyttbara bryggor på tre olika höjder
	öfver hvarandra ................................................................................	50
2	Förstuga eller vindfång................................................................................	—

X. Observatoriebyggnad.

N:o.		Yta i m2
1	Förrum......................................................................................................
2	Meridianrum ..............................................................................................	—
3	Observatorietom..........................................................................................	—

XI. Boställsbyggnad för Intendent.

N:0.		Yta i m2
	Byggnad af sten i en våning med vindsvåning samt källare innehållande:
2	Kum, kök, hall med kapprum, jungfrukammare och serveringsrum på nedra
	botten, samt..................................................................................	130
3	Sofrum med badrum i vindsvåningen......................................................	104

Stockholm i Maj 1908.

Ludv. Peterson.

Arkitekt.

Kostnadsförslag,

117

Bil. Litt. E.

Kostnadsförslag

för inventarier samt en del inredningsarbeten i

hufvudbyggnaden.

	Antal.	Pris per enbet.	Kronor.	Summa kronor.
Föreläsningstaflor i hörsalar.......................................	12	450	5,400	_
» » tentamensrum..............................	8	200	1,600	—
» » ritsalar.......................................	45	175	7,875	—
» » div. andra rum ...........................	8	75	600	—
» » aulan.........................................	—	—	400	—
» » kollegirummet..............................	—	—	150	—	16,025
Föreläsningsbord i hörsalar.......................................	12	190	2,280	—
» » tentamensrum..............................	8	75	600	—
» » ritsalar .......................................	37	40	1,480	—
» » laboratorier .................................	—	—	200	—
» » aulan ..........................................	—	—	1,000	—	5,560

Ritbord i ritsalar......................................................	918	75	68,850	—
» » » ................. ...................................	305	30	9,150	—
	38	75	2,850	—
Diverse andra bord (s. s. i samlingar, lärare- och div.	101	40	4,040	—
andra rum, fönster- och väggbord, hyllor m. m.......	34	30	1,020	—
	13	15	195	—
	305	6	1,830	—
Bord i spännrum .................................................	—	—	550	—	88,485
Bord i div. enskilda rum s. s.
styrelserum .........................................................	—	—	400	—
kollegierum .........................................................	—	—	350	—
Transport	-	-	750	—	110,070	—

118

Tekniska Högskolan.

	Antal.	Pris per enhet.	Kronor.	Summa kronor.
Transport	_	_	750		110,070
kollegierum .................................................			50 120 310 600
samtalsrum ...................................
rektorsrum...............................................
kansli och expedition.....................................	—	—	_	1,830

Soffor i styrelse- och rektorsrum ........... ................	—	—	380	—	380
Stolar till 1,223 ritplatser ..........................................	1,223 30	6	7,338 540
	18	—
	2	50	100	—		_
Stolar till samlingar, lärare-, styrelse-, kansli-, expedi-	15	20	300	—
tions-, kollegie- m. fl. andra rum och lokaler .........	30	12	360	—
	80	7	560	—
	30	6	180	—
	630	4	2,520	—	11,898
	62	100	6,200	—
Skåp och hyllor i ritsalar, samlingar, lärarerum, special-	25	70	1,700	—
bibliotek, laboratorier m. m............ . 1. m.	397	50	19,850	—		—
	32	30	960	—
	59	20	1,180	—
	36	3	108	—	29,998

Bänkar i hörsalarne ............................... platser	1,600	6.50	10,400	—
» i aulan..................................	1,000 12	6.oo 125 60	6,000 1,500 2,700
Upphöjdt golf framför föreläsningstaflorna ... .			_
» ») ») ))	45	—	20,600

Inredning af särskilda lokaler.
Biblioteket:
bokmagasinet, bokhyllmeter..................	2,700	4	10,800	—		_
boksamlingsrummet, bord.............			750 1,500 705 795
» hyllfack........................
expeditionsrummet, inredning.....
katalog- och bibliotekariens rum, inredning............	—	_	_
läs salen ............	—	—	3,630	—	18,180

Transport	—	-		—	192,956	—

Kostnadsförslag.


		Pris	Kronor.	Summa
	Intal. e	per nhet.	kronor.
Transport	_	_		192,956 —
Kollegierummet, skåp ................................................	—	—	350 -	j
Styrelserummet, » ................................................	—	—	285 —
Kansli- och expeditionsrummen, skåp..........................	—	—	750 -	—
„ ,, » kopiepress, d:obordm.m.	—	—	225 —	j
Kektors rum, skåp.....................................................	—	—	300 -	;
Samtalsrum, skåp......................................................	—	—	175 -	■
Arkivet, inredning....................................................	—	—	2,300 -
Geodetisk öfningssal, div. inredning ..........................	—	—	5,000 —
Historiska museet, div. inredning...............................	—	—	2.200 -	I
Hygieniskt laboratorium, div. inredning......................	—	—	1,700 -	-
i Mekaniskt-tekniska samlingen (nytt, nedtagning, lagning
i och uppsätta, af gammalt)................................... •	—	—	3,000 -	" 14,285
Afdelning för allmän geologi och qvartärgeologi div. ! inredning:	8	600	4,800 -
\| Mineralskåp, dubbla med glasmonter.......................	—
Lådskåp (med 24 lådor i 2 rader)............................	8	160	1,280
Monterställningar...................................................	4	70	280
Piedestalskåp........................................................	3	40	120 -	- l
Kartskåpsbord med lösa hyllor............................... Kar trulls skåp med glasdörrar och stående på piedestal	2	58	116
skåp ................................................................	2	200	400
Bord med lådor.....................................................	1	40	40	—
Pönsterbordsskifva, nedfällbar................................	1	—	30
Skrufstol............................................•''.................	1	—	20	—
Stol med ryggstöd ...............................................	1	—	5	- 1
	1	—	20	7,111
				— 1,800
Hyllor och skåp i arkitektmuseet.............................. Planschhållare i hör- och ritsalar, i tentam:s r., labora			1,800
torier m. fl. rum (tills. 60 r. å 6 st.)...................... \| Lister å väggame i ritsalar (f. linealer, planscher m. m	. 360 )	7	2,520	—
samt fastsättning................................................	—	—	1,800	—
\| Krokar i ritsalar för ritrullar...................................	—	—	500	—
Transpor	t —	1 -	\| 4,820	-\| 216,152 -

] 20

Tekniska Högskolan.

	Äntå	Pris . per enhet	Kronor	Summa kronor.
Transpor	b —		4,820	- 216.152
Lådor för pappersaffall (i ritsalar).....................	50	6	300
Klädhängare i korridorer................. Klädhängare i styrelse- m. fl. rum, i lärare- o. assistent	—	—	2,500	—
rum, papperskorgar, speglar, borstar..................... Tvättställ med inredning hos styrelse, kansli, rektor	—	—	2,110	—
en del lärarerum m. m........................	—	—	870
Tvättställ i korridortoiletter m. m. dyl. platser...	64	16	1,024
Porslinsfat till tvättställ	—	_	1,700
Persienner åt solsidorna......................	250	20	5,000
Rullgardiner..........................	80	10	800
Dörrstängare..........................	95	22	2,090
Paraplyställ i korridorer m. m...............	34	40	1,360
Spottkoppar i korridorer och en del rum.	60	3	180
Klockor..............................	70	60	4,200 -	26,954 -
Städningsredskap m. m.:
stegar................................	20	25	500 -
» ...........	20	15	300 -
skurhinkar.................................	40	3	120 -
kittlar, borstar m. m................	—	_	150 -
handdukar, duss..........................	30	6	180 -	" 1.250
Inredning af källare och vindar................	—	—	- _	10,000 -
Oförutsedda omkostnader och kontrollantarvode..........	—	—	— -	- 34,644 -
Inventarier och inredning i nuvarande hufvud, byggnaden, som kunna öfverflyttas och därför fråndragas.
Pöreläsningstaflor........................	5	100	500 -
»	6	50	300 -
»	3	20	60 -
Föreläsningsbord...................... Ritbord............................... Stolar ................................ Skåp, hyllor m. m.......................	4 50 100 200	50 25 3	200 - 2,500 -2,500 - 600 - 3,340 -	10.000 —
Summa Kronor	- \|	-1	-1-	279,000 !-

Kostnadsförslag.

121

Kostnadsförslag

för inventarier samt en del inredningsarbeten i

elektrotekniska och fysikaliska byggnaden

		Antal.	Pris per enhet.	Kronor.	Summa kronor.
Föreläsningstaflor i hörsalar.....................		4	450	1,800	_
» » tentamensrum............		1	200	200	—
» » ritsal.........................		1	175	175	—
» » laboratorier................		22	75	1,650	—	3,825
Föreläsningsbord i börsalar......................		4	—	2,400	—
» » tentamensrum.............		1	—	75	—
» » ritsal..........................		—	—	40	—
» » laboratorier................		15	30	450	—	2,965
Ritbord i ritsalar.....................................		20	75	1,500	—
Diverse andra bord, s. s. laboratoriebord,	väggkonsol-		40	40	1,600	-
bord, väggbord, bord i lärare- och	samlingsrum		52	20	1,040	—
m. in............;....................................	.......... 1. m.		45	20	900	—
			10	50	500	—
			79	30	2,370	—	7,910
Stolar till 20 ritplatser.............................		20	6	120	—
» » laboratorier.............................		300	6	1,800	—
i) » lärare- m. fl. rum.....................		6	18	108	—
» » samlingar m. m.......................		100	4	400	—	2,428 4,550
Bänkar i börsalar...................................	...... platser	700	6,50	4,550	—	—
Skåp och hyllor......................................	.......... 1. m.	92	50	4,600	—
)) » » ......................................		2	30	60	—
)> » » ......................................		15	20	300	—
» )) )) ......................................		12	3	36	—
» » » ......................................		5	60	300	—
n » > ......................................	......... 1. m.	104	125	13,000	—
o » » ......................................		12	30	360	—	18,656.*

	Transport	—	—	—	—	40,344	—

16*

122

Tekniska Högskolan.

					Summa kronor.
	Antal.	per enhet.	Kronor
Transport	_	_		_	40,334
Inredning af särskilda lokaler:
Fotografiskt laboratorium..........................................	—	—	1,500	—
Specialbibliotek.........................................................	—	—	650	—
Stora fysikaliska laboratoriet.....................................	—	—	550	—	2,700

Instrumenttaflor.........................................................	—	—	850	—
Ledningar till d*o......................................................	—	—	450	—	1,300

Stenbordsskifvor...........................	34	15	510	—	510	—
Planschhållare...........................................................	50	7	350	—
Lister å väggar, för linealer, ritningar m. m................	—	—	350	—
Papperslådor ............................................................ Klädhängare i kapprum, korridorer, lärare- och assistent-	—	—	12	—
rum m. m.......................................................	—	—	750	—
Kommoder i några lärarerum, papperskorgar, borstar,
speglar m. fl. inredningar .....................................	—	—	355	—	1,817

Luckor med öfverklädnad till lokaler som måste kunna
göras mörka............	25	30	750	—
Persienner .........................................................	35	20	700	—
Rullgardiner ............................................................	25	10	250	—	1,700

Dörrstängare ...........................................................	15	22	330	—	330	_
Porslinsfat till tvättställ........................................	6	10	60	_
samt skåp därtill...................................................	6	15	90	_
Paraplyställ i korridorer, kapprum m. m....................	10	40	400	_
Spottkoppar...........	20	3	60	_
Klockor.......	10	60	600	—	1,210

Inredning i källaren och vindar, till maskinrum, till»	( ~	—	575	—
fysik, förrådsrum, verkstad, accumulatorrum m. m.J	\ -	—	850	_
Verktyg...............	—	—	780	—	2,205

Maskinfundament, med järnbalkar m. m., 10X1 m......	40	35	1,400	_
Varuhissar.........................................	—	—	1,600	—	3,000

Städningstillbehör Nedtagning af nuv. skåp och. hyllor, flyttning samt re*	—	—	500	—	500	—
paration och återuppsättning och målning..............	—	—	1,500	—	1,500	—
Oförutsedda omkostnader samt kontrollantarvode	—	—	—	—	7,294	—
Summa Kronor	—	—	—	—	64,400	—

Kostnadsförslag.

123

Kostnadsförslag

för inventarier samt en del inredningsarbeten i

bergsskolans byggnad.

		Pris			Summa
	Antal.	per	Kronor.		kronor.
		enhet.
Föreläsningstaflor i hörsalar.......................................	3	450	1,350	—
» » ritsalar .......................................	4	175	700	—
» » laboratorier.................................	6	200	1,200	—
» » » .................................	3	75	225	—	3,475
Föreläsningsbord i hörsalar .......................................	3	190	570	—
ii 11 ritsalar.........................................	4	40	160	-
ii ii laboratorier...................................	9	30	270	—	1,000
Ritbord ritsalar.......................................................	95	75	7,125	—
	f 27	50	1,350	—
Div. andra bord, s. s. i laboratorier, samlingar, lärare-	\| 59	30	1,770	—
rnm, assistentrum m. m............................... 1. m.	104	15	1,560	—
	1 8	6	48	-
Laboratorie- m. fl. bord, dubbelsidiga 1,5 m. breda 1. m.	86,7	280	24,276	—
enkla, med hyllor, 0,75 m. breda.................... ”	34	50	1,700	—
vågbord, väggfasta ....................................... ”	94	50	4,700	—
» » ....................................... st.	10	65	650	—	43 179
Stolar i ritsalar, laboratorier, samlingar, lärare-, assistent-	r 355	6	2,130	—
m. fl. rum ............................................................	7	18	126	—
	\ 86	4	344		2,600
Bänkar i hörsalar......................................................	250	6.50	1,625		1,625	—
Skåp och hyllor................................................ 1- in	128	50	6,400
» » » ........................................................	15	30	450
Transport		—	—		\| 51,879	\|-

124

Tekniska Högskolan.

Skåp och hyllor.

Transport

(planschskåp) .

(dragskåp)......

(reagensskåp)..

” » » (kapellskåp).............................. »

” » » (skåp med hyllor och glasdörr) »

Bok- och andra hyllor..............................

st.

Inredning i professorsexp. och assistentrummen • ••■Iqq}

Inredning af mineralogiska afdeln. (för 2:dra, 3:dje och
4:de afdeln.):

Skåp för kartrullar........................................

Piedestalskåp................................................

Skåp f. föreläsningsstuffer................................

Instrumentskåp.........................................

Kapell.
Bord....

Fönsterskifvor......................

Montrar ..............................

Stolar ......................................

» ........................

Trappstegar, klädhängare m. m.

Transport

Intal	Pris per enhet	Kronor.	Summa kronor.
_	_			51,879
20	20	400
3	10	30	—
8	60	480	—
22	150	3,300	—
2	175	350	—
2	100	200	—
35	85	2,975	—
90	175	15,750	—
19	80	1,520	—
3	200	600	-
4	60	240	—
		810		33,505	—
2	60	120
2	280	560	—
10	160	1,600	—
1	—	30	—
2	90	180	—
7	40	280	—
6	70	420	—
11	500	5,500	—
2	125	250	—
1	—	150	—
10	40	400	—
1	—	50	—
6	100	600
2	30	60
6	70	420
10	20	200
5	4	20
—	—	120 \|		10,960
-1	—	- \|	-1	96,344 \|

Kostnadsförslag. 125

	Antal.	Pris per enhet.	Kronor.	Summa kronor.
Transport	_	_	—	—	96,344	—
Planschhållare och lister å väggarne (för linealer m. m.)
	—	—	712	—

Klädhängare i korridorer, kapprum, lärare- och assistent-
rum m. m., kommoder i några lärarerum, pappers-korgar, borstar, speglar m. fl. inredningar...............	—	—	925	—
Persienner ...............................................................	30	20	600	—
Rullgardiner ............................................................	25	10	250	—
Dörrstängare ............................................................	10	22	220	—
Porslinsfat till tvättställ.............................................	12	10	120	—
skåp därtill...........................................................	6	15	90	—
Paraplyställ i korridorer, kapprum m. m.....................	10	40	400	—
Spottkoppar...............................................................	20	3	60	—
Klockor.....................................................................	10	60	600	—
Inredning i källare och å vindar.................................	—	—	1,300	—
Städningstillbehör...................................................... Nedtagning af nuv. skåp och hyllor, flyttning samt re-			500
paration och återuppsättning.................................	—	—	2,300	—	8,077 13,579
Oförutsedda omkostnader samt kontrollantarvode........	—	—	—	—	—
Summa kronor	—				\| 118,000

126

Tekniska Högskolan.

Kostnadsförslag

för inventarier samt en del inredningsarbeten i

kemiska byggnaden.

		Antal.	Pris per enhet.	Kronor.	Summa kronor. 1
Föreläsningstaflor i hörsalar..........................		2	450	900
» i tentamensrum.................		1	—	200	—
Föreläsningsbord i hörsalar..........................		2	500	1,000	—
” i tentamensrum.................		—	—	40	—
Bänkar i hörsalar ........................................	. platser	350	6.50	2,275	—	4,415

Inredning och inventarier för diverse lokaler:
För IV afdelningen:
Dubbla fristående arbetsbord ......... .		3		1,900 850
Dragkapell ....................................		4	_	_
Vaskkapell ...........................................		1	—	300	—
Bord..................................		2	—	250	—
Skåp för reagenser........................		1		100 2,300
Uppsatser för 6 elever ................			—	_
Analvsvåsrar............................		3	400 50	1,200 300 54
Viktsatser .........................	6
Pallar ........................		9	_
Rullgardiner..........................................		7	—	100	—
Diverse anordningar för maskinkraft......				500 5,815
Diverse apparater och effekter..........		—	—	—	13,669

För III afdelningen:
Fristående arbetsbord...........		7	600	4,200	—
Fönsterbord............................................		15	100	1,500	—
Kapell med kakel...................................		25	175	4,375
Transport	-1	-1	10,075	-1	18,084	—

Kostnadsförslag.

127

		Pris			Summa
	Antal.	per	Kronor.
		enhet.
Transport	__	—	10,075	—	18,084
Skärbord............................................................	7	—	750	—
Andra bord.........................................................	11	—	1,060	—
Skåp ..................................................................	11	—	2,400	—
Diverse snickeriarbeten, hufvudsakligen ändring af
gammalt.........................................................	—	—	8,000	—
Stenskifvor.........................................................	—	—	600	—
Smältugn............................................................	—	—	600	—
Glas till skåp m. m.............................................	—	—	600	—
Målningsarbeten..................................................	—	—	3,500	—
Diverse...............................................................	—	—	1,700	—	29,285
Gasanalytiskt laboratorium ........................................	—	—	1,500	—	1,500	—
Fysikaliskt d:o ........................................	—	—	1,500	—	1,500	—
Ökning af diverse nuvarande materialier.....................			3,000		3,000
För II afdelningen:
Fristående laborationsbord ..................................	5	600	3,000	—
Kapell, större, med skåp och kakel............... L m.	18.4	175	3,220	—
» » utan » med » ............... »	10.1	150	1,515	—
» små, utan skåp........................................	4	100	400	—
Fönsterbord med skåp..........................................	6	60	360	—
Väggbord med skåp och hyllor............................	7.4	100	740	—
» )» » ............................................	17.8	70	1,246	—
» utan » ............................................	8	40	320	—
Fristående bord med skåp....................................	3	—	1,100	—
» » » » (cementskifva)...............	—	—	900	—
» » » » (blyskifva).....................	—	—	950	—
» n utan » ....................................	—	—	40	—
Skåp med rygg...................................................	5.6	100	560
» » hylla...................................................	—	—	90
» » galleri och trappa ...............................	—	—	380
Hyllor......................................................... 1- m	9	40	360
Ugn, murad........................................................	—	—	450
Transport		1 -	15,631	1-	\| 53,369	-

128

Tekniska Högskolan.

		Äntå''	Pris . per enhet	Kronor.	Summa kronor.
	Transpor	i -	_	15,631		53,363
Nedtagning och flyttning af nuvarande inredningen
i denna afdelning samt uppsättning, lagning (och
målning) å nya platserna..................		—	—	8,900		24,531
För I af delningen (elementarkemi):
Fristående laborationsbord ..................		13	525	6,825	—
Syntesbord med cementskifva..............		—	—	1,800	—
» » blyskifva....................		—	—	1,000	—
Kapell, större, med skåp och. kakel........	....... 1. m.	75	175	13,125	_
Skåpsbord...........................................	....... »	55	70	3,850	—
Höga skåp med glasdörrar....................	....... »	15	100	1,500	—
Hyllor........................................	....... »	29	45	1,305	—
Bord med skåp ....................................		—	—	500	—
Stolar ................................................		55	6	330	—	30,235 4,500
Inredning af tvenne preparationsrum samt ett	extra rum	—	—	4,500	—	—
Inredning af elektrokemiskt laboratorium:
Skåpsbord...............................................	...... 1. m.	34	60	2,040	—
» ...............................................	...... »	29	120	3,480	—
))	...... »	5	80	400	—
Skåp ....................................................		16	90	1,440	—
Kapell.............................................	...... 1. m.	28	170	4,760	_
Kakelväggar ..........................................		—	—	1,415	_
Keagenshyllor..........................................		20	12	240	_
Bokhyllor.............................................		3	70	210	_
Verkstadsbord..........................................		7	105	735	—
»		2	75	150	—
Fristående bord med lådor ......................		12	75	900
» » » )) ..........		5	95	475
Vågbord med lådor ..................................		3	30	90
Fristående laborationsbord med lådor.......		1	—	600
Läs- och skrifbord med lådor ...................		2	95	190
» » » » »		1	—	100
	Transport	—	—	17,225 \|	-1	112,635 \|	-1

Kostnadsförslag. 129

	Antal.	Pris per enhet.	Kronor.	Summa kronor.
Transport	_	_	17,225	_	112,635	_
Stolar ...................................................................	38	9	342	—
» ...................................................................	14	12	188	—
Kalkstensplattor i fönstren ....................................	8	20	160	—
Diverse extra anordningar.......................................	—	—	1,500	—	19,395
Planschhållare, lister å väggar (för planscher ni. in.) ... Klädhängare i korridorer, lärare- och assistentrum m. fl.	—	—	250	—

rum, kommodor i några lärarerum, borstar, speglar
m. m......................................................................	—		575	—
Persienner och rullgardiner ......................................	—	—	620	—
Dörrstängare ............................................................	10	22	220	—
Porslinsfat och skåp till tvättställ..............................	—	—	200	—
Paraplyställ i korridorer och kapprum m. m................	10	40	400	—
Spottkoppar...............................................................	20	3	60	—
Klockor.....................................................................	10	60	600	—
Städningstillbekör......................................................	—	—	500	—	3,425 13,545
Oförutsedda omkostnader samt kontrollantarvode .......	—	—	—	—	—
Summa kronor	—		—	—	149,000	—

17*

130

Tekniska Högskolan.

Kostnadsförslag

för inventarier samt en del inredningsarbeten i

maskinlaboratoriebyggnaden.

		Antal.	Pris per enhet.	Kronor.	Summa kronor.
Föreläsningstaflor i hörsalar............		1	_	450	_
» i ritsalar ............		2	175	350	—
» i laboratorier......		24	75	1,800	—	2,600

Föreläsningsbord i hörsalar ............		1	—	190	—
» i ritsalar .............		2	40	80	—
» i laboratorier ......		15	30	450	—
Ritbord i ritsalar...........................		40	75	3,000	—
		( 11	50	550	—
Diverse andra bord i laboratorier,	lärare- m. fl. rum	1 77	30	2,310	—
samt bänkar i verkstäder m. in. ..	.................. 1. m.	81	15	1,215	—
		l 74	6	444	—	8,239
Bänkar i hörsalar ..........................	............... platser	200	6.50	1,300	—
Stolar ...........................................		10	18	180	—
» » ...........................................		160 70	6 4	960 280	—	2,720
Skåp och hyllor.............................	.................. 1. m.	74	50	3,700	—
» ») ))	.................. »	48	30	1,440	—
ö » »	.................. »	67	20	1,340	—
» » »	»	35	3	105	—
Skåpsbord ...................		18	60	1,080	—	7,665
Planschhållare samt lister å väggame + papperslådor	40	7	280	—
» » » » »	»	—	—	62	—	342

	Transport	—	—	—	—	21,566	—

Kostnadsförslag.

131

	Antal.	Pris per enhet.	Kronor.	Summa kronor.
Transport	_	—	—	—	21,566	—
Klädhängare i korridorer, kapprum, lärare- och assistent-
rum, kommoder i en del rum, borstar, speglar, pappers-korgar m. m.........................................................	_	—	825	—
Paraplyställ...............................................................	8	25	200	—
Persienner och rullgardiner.......................................	—	—	310	—
Dörrstängare ...........................................................	17	22	374	—
Porslinsfat samt skåp för tvättställ ...........................	—	—	433	—
Spottkoppar...............................................................	15	3	45	—
Klockor.....................................................................	8	60	480	—	2,667
Inredning af särskilda lokaler....................................	—	—	925	—
Städningstillb ehör......................................................	—	—	300	—
Diverse stegar och trappor för laboratorier................	—	—	150	—	1,375 2,500
Inredning å vindar och källare ..................................	—	—	—		—
Oförutsedda omkostnader samt kontrollantarvode ......	—	—	—		3,492	—
Summa kronor	—	—	—	-	31,600	-

132

Tekniska Högskolan.

Sammandrag

af förestående kostnadsförslag.

	Kronor.
• Hufvudbyggnaden .....................................................................................	279,000	—
Elektrotekniska och fysikaliska byggnaden .................................................	64,400	—
Maskinlaboratoriebyggnaden ......................................................................	31,600	—
Kemiska byggnaden .....................*...........	149,000	—
Bergsskolans byggnad .........................	118,000	—
Summa kronor	642,000	—

Stockholm i april 1908.

G. A. Brodin.

Kostnadsförslag.

133

Bil. Litt. F.

Specifikation

å erforderlig nyanskaffning af undervisningsmateriel för det nya elektrotekniska
laboratoriet vid Kungl. Tekniska Högskolan.

1 Ackumulatorbatteri om 60 element för 216 amp.

under 3 tim.................................................................... kronor 9,300: —

1 Ackumulatorbatteri 60 element, å 45 amp. under 3 tim. » 2,500: —

1 » 120 » » 18 » » » t> » 1,400: —

1 » 240 )) » 5 » » » » )) 3,620: —

6 Ackumulatorbatterier om 6 element å 45 amp. under

3 tim................... » 1,500: —

2 Ackumulatorelement för 2,000 amp............................ » 1,500: —

1 Automatisk batteriregulator ........................................... » 2,200: —

Instrumentering och ledningar för ackum.-batterierna » 3,500: —

1 Likströms motorgenerator för afgifvande af 200 amp.

och 110—170 volt ....................................................... » 4,500: —

1 Likström-trefas motorgenerator för afgifvande af 5 kva

vid 120 volt och 25—50 perioder pr sek............. » 2,020: —

1 Generator för 2-fas ström, 10 amp. och 110 volt » 575: —

4 Transportabla instrumenttaflor ...................................... » 1,400: —

1 Instrumenttafla för likströms motorgeneratorn ......... » 600: —

1 » » likström-trefas » ......... » 300: —

2 Likströms-elektromotorer å 6 hkr.................................. » 1,130: —

8 Linieväxlare.....................''...................................................... » 4,000: —

Reglerings- och belastningsmotstånd.................... » 2,600: —

30 Kopplingsanordningar för arbetsplatser..................... » 600: —

5 Tachometrar ...................................................................... » 450: —

1 Helmholz pendel ............................................................— » 800: —

1 Dubois magnetisk precisionsvåg ................................... » 850: —

2 Motorgeneratorer å 12 kw............................................. » 4,000: —

1 Omformare å 12 kw...................................-.................... » 1,500: —

1 Likströmsmotor å 12 kw................................................ » 1,250: —

Transport kronor 52,095: —

<M T—I ffO CO CO

134

Tekniska Högskolan.

Transport kronor 52,095

2 Transformatorer å 12 kva................................................ » 1,250

2 Asynkronmotorer å 12 hkr.............................................. » 1,500

1 Löpkran för 2 ton .......................................................... » 3,500

Diverse motstånd jämte öfriga belastnings- och regle ringsanordningar

........................................................... » 5,000

1 Instrumenttafla för fasta maskiner............................... » 5,000

Diverse mätinstrument........................................................... » 5,000

Enfas-transformatorer å 20 kva och 100,000 volt... » 6,000

Likström-trefas motorgenerator å 20 kw................... » 3,000

Högspännings-kondensatorer............................................. » 1,500

» induktivmotstånd....................................... » 1,500

» strömbrytare ............................................. » 3,000

Ledningssystem för arbetsplatserna ............................. » 9,000

Kronor 97,345

Stockholm i april 1908.

Arvid Lindström. Karl Wallin.

Kostnadsförslag.

135

Bil. Litt. G.

Förslag

till inredning af Tekniska Högskolans Fysiska institut.

Prof:s rum:

Prof:s Lab.

Fys. Sami. 55 m.2
Fys. Sami. 70 m.2

Prep. rum:

Hörsal:

Fys. Lab. 119 m.2

Fys. Lab. 81 m.2:

äggfast

finnes

finnas

Skrifbord .

Bokskåp
Arbetsbord,

Stolar...........

Väggfast glasskåp.

Bordplatta af sten, fastmurad i väggen mellan

fönstren, 2,7 x 0,6 m........................................

Vattenledning med 2 kranar och bassänger...
Arbetsbord af trä, väggfast, 4 x 0,6 m.

Fristående glasskåp .......................................

Väggfasta glasskåp, 10 löp. m................

Fristående glasskåp 5 x 1,2 m...................

Väggfasta glasskåp, 11 löp. m................

Flyttning och uppsättning..........................

Väggfasta glasskåp, 6 löp. m..................

Skåp, 4 löp. m.............................................

Prepareringsbord, 5,5 löp. m..............................

Föreläsningsbord med skåp, vatten- och gasledning,
elektr.-ledn., 6 m. långt..................

Apparat för att göra rummet mörkt ...............

Instrumenttafla .........................................................

Bordplattor af sten, inmurade, 10 löp. m.......

Väggfast bord af trä, 8 löp. m........................

Vattenledning med 2 kranar och bassänger...

Väggkonsoler af sten, 4 st..................................

Lösa bord....................................•''••• ..................... finnas

Väggfasta glasskåp, 13 löp. m.........................

Bordplattor af sten, inmurade, 5 löp. m....... —

Väggkonsoler af sten, 2 st.................................

_136 Tekniska Högskolan.

Lösa skåp för utensilier, 2 st........................... finnas

Lösa bord.............................................................. finnas

Fys. Lab. 100 m.2: Bordplattor af sten, inmurade, 10 löp. m...... —

Väggkonsoler af sten, 6 st.............................. —

Arbetsbord af trä, väggfast, 14,5 löp. m....... —

Lösa bord.............................................................. finnas

Stolar........................................................................... finnas

Instrumenttafla ......................................................... .

Tentamensrum: Bord med stolar, 15 st........................................ .

Uppböjning med bord och krittafla.................. —

Assistentrum: Enklare skrifbord, 2 st........................................ .

Väggfasta bord af trä, 7,5 löp. m................... —

Bibliotek: Väggfasta bokhyllor •............................................ .

Enkelt skrifbord .................................................... finnes

Mörkrum: Bord med skåp........................................................ .

Rummet matt svart och långsträckt ............... —

Förrådsrum: Hyllor långs två väggar....................................... .

Verkstad: Instrumentmakaresvarf ......................................... .

Skåp för utensilier ............................................... —

Arbetsbord................................................................ .

Verktyg etc............................................................ .

Maskinrum: Elektrometer..........................................

Likströmsgenerator............................ (

Växelströmsgenerator.......................... |

Instrumenttafla....................................... ''

Ackumulatorrum: Ackumulatorbatterier för olika spänning,
ett sådant af 24 element

med kopplingstafla ............ finnes

För den första uppsättningen af nya apparater för labo rationsöfningarne

föreslås ............................................... kr. 5,000: _

Summa kr. 10,000: —

För den öfriga inredningen är förslag därtill afgifvet i samband med
förslag till inredning af högskolans öfriga lokaler.

Stockholm i febr. 1908.

Pehr af Bjerkén.

Kostnadsförslag,

137

Bil. Litt. H.

Förteckning

och preliminärt kostnadsförslag å för hydrauliska och bergsmekaniska
laborationer erforderliga maskiner, apparater och instrument m. m.

1 st. hög- och lågtrycksvattenbehållare för profning
af turbiner med såväl sluten som öppen

uppställning...........................................................

1 » högtrycksledning till denna behållare
1 )) stativ för behållaren och ledningen ...
Sugledningar af olika längd och vidd

1 ‘ " ’ '' " .....

1
1
1
1
1

kronor

st. cistern för variering af sughöjden.....

» manövreringsmekanism med motor... .

» torntravers..................................................

» bassin med skifbord...............................

)) gående skärmflottör med ringledning.................

» reaktionsturbinuppsats med centrifugalregulator,

löphjul ..........................................................

1 » strålturbinuppsats med dito, dito, dito .....

Centrifugalpumpar med elektromotorer.................

1 st. differentialpump med elektrometer..............

1 » hydraulisk vädur med ledningar .................

1 )) ejektor med ledningar.....................................

1 » mammut pump.....................................................

1 » V enturis tub med manometer.......................

1 » apparat för bestämning af hydrauliska tryck

och nivåytor .........................................................

1 » reaktionsbåt med motor och pump .....................

12,000

4,000

2.500

3.500
3,500

3.500

1,200

2.500

1.500

	)!>	12,000
	»	10,000
	»	12,000
	»	7,000
	))	500
	))	600
	))	400
	))	2,000

»	300: —
»	3,600: —
kronor	82,600: —
	18*

• 138

Tekniska Högskolan.

1 st. dynamometer ...........................................	Transport	kronor »	82,600 1,200	—
1 y> centrifugalventilator med motor..........			1,800	—
1 » cylinderkompressor med motor.........		»	2,500	—
1 » hydraulisk kompressor...........................		»	2,000	—
1 » behållare för komprimerad luft..........		»	1,200	—
1 » gasklocka..............................		»	800	—
1 » koepeskifva med spår af olika form.		))	600	—
Diverse pumpledningar.....................................		»	2,000	—
Kranar och ventiler...................		»	2,000	_
1 st. traverskran..........................................		))	1,000	_
Montering af maskiner och apparater..........		»	4,000	—
1 st. ventilindikator med tillbehör .......		»	300	_
1 » kvicksilfvermanometer..........................		»	200	_
Diverse instrument..............................................		))	2,000	—
Transmissioner ..................................................		»	2,000	—
Stockholm den 29 februari 1908.	Summa	kronor	106,200:	—

O. E. Westin.

Kostnadsförslag.

139

Bil. Litt. I.

Kostnadsberäkning

å maskinutrustning till materialprofningsundervisningen för eventuell
nybyggnad af Kungl. Tekniska Högskolan.

Sträckprofningsmaskin för 46,000 kg. (finnes, 6,500 kr.)

» för 5,000 kg.............................. kronor

Böjningsmaskin för balk, räls m. m............................... »

» för plåt m. m.......................................... »

Tryckprofningsmaskin för 160,000 kg. (finnes, 5,450 kr.)

Torsionsmaskin........................................................................... *

Afknäckningsmaskin ............................................................ »

Vertikal hejare för dynamiska prof................................... »

Pendelhejare » » » ................................. ®

Maskin för profning af kärlväggars hållfasthet ............ »

Diverse småmaskiner och apparater...................................

Maskin för afnötningsprof (finnes, 1,520 kr.)

Stensågar & d:o slipmaskiner för tillverkning af prof stycken.

................................................................................ Ä

Anordningar för tillverkning af betonprof ..................... »

Maskiner, apparater m. m. för tillverkning och profning
af cementprof — stycken resp. cement (en
del — för c:a 1,200 kr. — finnes, men måste istånd sättas

och tillökas) ......................................................... ^

Dynamomaskiner och transmissioner m. m. för förestående
maskiners & apparaters drift........................ »

1,500: —
8,000: —
850: —

4,500: —
2,500: —
1,300: —
700: —
2,000: -3,500: —

800: —
1,200: —

1,700: —

3,800: —

Transport kronor 32,350: —

140

Tekniska Högskolan.

Transport kronor 32,350: —
Anordningar för vattenledningar af cement- och beton m-

prof ........................................................................ » 1,200: —

Kronor 33,550: —

Årlig kostnad för underhåll af maskiner, apparater m. m. samt anskaffning
af profstycken och dylikt kronor 650: —.

Stockholm i april 1908.

G. A. Brodin.

J. O. Roos af Hjelmsäter.

Kostnadsförslag.

141

Bil. Litt. K.

Apparater för profningar beträffande maskinelement.

Apparat för bestämning af friktion vid remmar och

remskifvor och vid linor och linskifvor...... kronor

» för bestämning af friktion i bär-, hals-, dubb och

kullager.........................................................

» för bestämning af friktion i kugghjul ............

)) för bestämning af friktion i snäckhjul och

evighetsskrufvar...................................................

» för bestämning af friktion i packdosor............

» för profning af elastiska kopplingar ...............

» för prof beträffande påkänning^ i roterande

3,500: —

1,500: —
1,800: —

1,200

400

600

skifver ..............................................	.................. »	2,500	—
» för prof å rörförbindningar .............	.................. »	1,000	—
Elektromotorer.....................................................	.................. »	2,500	—
Transmissioner......................................................	.................. »	1,800	—
Diverse instrument ............................................	.................. »	700	—
	Summa kronor	17,500	—

Stockholm den 29 februari 1908.

O. E. Westin.

142

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. L.

Kostnadsförslag

till maskiner och apparater för Tekniska Högskolans maskinlaboratorium.

Värmetekniska afdelningen.

1 » suggasverk till 12 hkr:s gasmotor .......................

1 » kyl verk (graderverk) m. uppfordringspump m. m.

1 » eldförvärmare (economiser) m. murning ............

1 )) ångförvärmare t. 40 hkr:s maskin ........................

1 » vattenreningsapparat (2,000 kg. vatten i tim.) ...
1 » kylcistern till 6 hkr:s ångmaskin (finnes förut).
1 » matarepump till pannorna (3,000 kg. vatten i tim.)

1 » » » minsta pannan (finnes förut).

2 » injektorer (olika slag) ..............................................

2 » vattenafskiljare ~ g’5 med kylapparater

6 »

och kondensvattenafledare

1	st.	120 hkr:s Trippelmaskin liggande 140 hvarf......	kronor	46,000: —
1	»	40		Encylindrig (eib comp.) stående, hög-
				tryck ......................................................	»	4,000	—
1	»	30		Wolfs tandem comp. lokomobil.........	»	15,000	—
1		10		De Lavals ångturbindynamo...............	»	3,500	—
1	))	6	»	Ångmaskin (finnes förut)
1	))	10	»	Dieselmotor ( » » )
1	»	10		Avancemotor ( » » )
1	))	12		Gasdynamo ( » » )
1	»	12	»	Gasmotor ( » » )
1	»	vattenrör-	ångpanna, 80 m1 2 eldyta, 12 kg. tryck		11,400	—
1	»	kombinerad » 50 » » 12 » »	))	8,200	—
1	»	fields		» 10 » y> 12 » »	»	2,800	—

2,000

5,000

3.500

1.500
3,600

400:

200:

550: —

Transport kronor 107,650:

Kostnadsförslag.

143

10 st. kondensvattensafskiljare m. kylapparater

1 » pulsometer .................................................................

2 » kallvattenmätare till kondensorerna med del ningsapparat.

..........................................................

vattenmätare till ångpannorna .............................

gasmätare (10 m3 gas pr timme) ........................

lnftgasmätare (100 m3 luft pr timme) ............

fläkt med elektromotor för 100 in3 luft i tim.
kylvattenmätare till gas- och fotogenmaskinerna
apparat att mäta värmet hos afloppsgaserna
vid gasmaskinerna m. delningsapparat ....

oljecisterner m. tillbehör.....................................

oljerenare (20 kg. pr dygn) ............................

takkran ..................................................................

eldningsapparat (spareldning) till ångpanna
» (kedj erost) » »

dynamomaskin (likström) för rem 90 kw.......

» » » » 30 » ......

» » » » 5,5» (finnes)

» » m. 2 remskifvor 6,5 kw.

broms (Brauers) m. skifva till 120 hkr:s maskin
» » » » 40 » »

bromsar till mindre maskiner.................................

kvicksilfvermanometer (14 m:s höjd) med tryckpump,
steg och skydd m. m. för profn. af

manometrar.........................................................

apparat att profva indikatorfjädrar m. vikter

pyrometer (Wanners optiska) .................................

» (termoelektrisk) in. omkastare & ledn.

» (olika slag)...............................................

gasanalysappar åter.....................................................

1 sats indikatorer m. ytterfjädrar.....................................

1 st. ytkondensor, central-, med egen maskin .........

» instrumenttaflor ........................................................

» accumulatorsbatteri (900 amp., 110 volt, 3 tim.)

» skorsten (D = 1 m, H = 40 m)........................

rörledningar ...............................................................

Transport kronor 107,650

1,000

200

»	1,500: —
»	700: —
»	160: —
»	2,000: —
»	560: —
»	400: —
»	2,000: —
»	375: —
»	130: —
»	2,000: —
»	3,500: —
»	3,500: —
»	4,800: —
»	3,200: —
»	2,600: —
»	1,500: —
»	800: —
»	600: —
»	1,500: —
»	300: —
»	475: —
»	600: —
»	450: —
»	400: —
»	500: —
»	6,000: —
»	7,000: —
»	25,000: —
»	10,000: —
»	20,000: —
kronor	211,400: —

144

Tekniska Högskolan.

Transport kronor 211,400: —

uppsättning, transporter, elektr. ledn. m. in.... » 20,000: —

1 st. vagnsvåg ................................................................. » 500: —

1 » bryggvåg ................................................................... » 300: —

1 » kolvagn ...................................................................... » 100: —

Kronor 232,300: —

Stockholm den 21/a 1908.

O. E. Lundholm.

Kostnadsförslag.

145

Bil. Litt. M.

Kostnadsförslag

å maskinell- och annan utrustning af reparationsverkstaden m, m. för
Kungl. Tekniska Högskolans nybyggnader.

hyfvelmaskin ........................................................................... svarf m. gängskärningsanordningar (1,200 kr.) finnes,	kronor	1,050	—
men måste repareras.....................................................	»	400	—
borrmaskin ...............................................................................		600	—
smärgelslipmaskin m. flera skifvor ...................................	»	350	—
slipstensställ med stenar.........................................................	»	225	—
planskifva, finnes men måste iståndsättas........................		150	—
skrufstycken och bänkar m. m..........................................	»	500	—
hyfvelbänkar .............................................................................	»	150	—
gängverktyg (för vanliga- och gasgänger)........................ diverse andra verktyg för reparations-, smides-, snickare-	»	540	—
verkstäder m. m............................................................		1,300	—
lokaltelefonapparater ............................................................... motorer (elektriska) med ledningar och motstånd, träns-	»	1,000 2,800	—
missioner m. m................................................................	»	—
fundament samt rörledningar och golftrummor...............	»	1,300	—
smideshärd med bälg, städ, härdanordning m. in.......	»	650	—
gasässja ....................................................................................		150	—
	Kronor	11,165	—

Årlig kostnad för underhåll m. in. kronor 500: —.
Stockholm i april 1908.

G. A. Brodin.

19*

146

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. N.

Mekanisk teknologi.

Samtliga elever inom detta ämne, tillhörande grupperna M3, E.t, Ku
och komma att deltaga uti laborationsöfningar såväl inom metall bearbetningens

som pappers- och textilindustriens område. Särskildt
torde eleverna inom grupp Mt, hvilka speciellt skola ägna sig åt mekanisk
fabriksindustri, böra få tillfälle att företaga mera omfattande öfningar
inom ämnet, såsom anställande af smides- och prässningsförsök,
undersökning och profning af verktygsstål på mek. väg, härdnings- och
anlöpningsprof, skärningsmotstånd och drifkraft vid verktygsmaskiner
jämte undersökning af andra härmed besläktade, för praktiken viktiga
frågor. På grund häraf torde erfordras

1) Laboratorium för verktygsmaskiner, c:a 100 kv.-meters areal. De här erforderliga maskinerna,
hvilka naturligtvis uteslutande äro afsedda för
elevernas öfningar, äro:

En mindre experimentsvarf för anställande af skärprof
för uppmätning af skärmotstånd, drifkraft

under olika förhållanden m. m................................ kronor

Dynamometerapparat till föreg.......................................... »

En mindre experimenthyfvel (kippmaskin), verktyg med
fram- och återgående rörelse, kompletterar föreg.

maskin................................................................................. »

En experiment-borrmaskin, vertikal, anordnad för profning
af borrstål samt för hårdhetsprofningar

(Löwes konstr.) ............................................................ »

En specialmaskin för skärstål ............................................. )>

En » » spiralborrar..................................... »

2,000: —
300: —

2,000: —

1,000

500

300

Transport kronor 6,100

Kostnadsförslag.

147

Transport kronor 6,100: —
En elektrisk motor för uppmätning af drifkraft vid verktygsmaskiner
..................................................................... » 1,600: —

För denna afdelning finnes f. n. en slipmaskin med
dynamometer för slipprof jämte tillhörande elektrisk,
mindre motor.

I denna afdelning torde äfven kunna utföras öfningar
inom gjuteritekniken, särskildt formningsförsök
med olika formmaterialier, för hvilket ändamål
2:ne formningsmaskiner redan äro anskaffade.

Div. mätningsinstrument, diagramapparat etc. för denna

afdelning ........................................................................... » 500: —

2) Laboratorium för smides- och härdningsprof, c:a
60 kv.-m. I denna afdelning bör finnas
En mindre snabb-ånghammare, jämte anordningar för

mätning af ångmängd etc........................................... » 1,200: —

En mindre smidespräss, hydraulisk, äfven anordnad

för anställande af klipp- och stansprof .................. » 1,500: —

Upphettningsapparater; gasugn, elektriska anordningar

för svetsning, lödning m. m................................. » 800: —

Ledningar för ånga, tryckvatten och tryckluft............. » 300: —

För denna afdelning finnas f. n. en härdugn samt
en häjare för- smidesprof. _

Summa kronor 12,000: —

3) För de mek. tekniska samlingarna fordras betydligt ökadt utrymme,
i det att äfven den f. n. å vindsvåningen förvarade, värdefulla
samlingen af modeller till verktygsmaskiner etc. (bland hvilka finnas
åtskilliga tillverkade af Kristoffer Polhem) bör förenas med dessa
samlingar. Ett utrymme af omkring 300 kv.-m. torde erfordras,
med inberäkning af pappers- och textilsamlingarna, hvilket utrymme
äfven skulle kunna bereda plats för ett textil- och papperstekniskt
laboratorium.

Stockholm den 15 februari 1908.

Gustaf Sellergren.

148

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. O.

Kostnadsberäkning

för inredning, utom möbler, af ett väg- och vattenbyggnadslaboratorium
vid Kungl. Tekniska Högskolan.

pumpverk med elektrisk motor............................................. kronor 3,400: —

1 st. travers med balkar och lyfttyg................................. » 800: —

1 » betonmaskin med elektr. motor............................... » 1,550: —

1 » elevator och sandtorkningskärl................................. » 1,000: —

hvalfslagningsmateriel .......................................................... » 350: —

järnby ggnadsmateriel............................................................. » 3,000: —

2 st. hydrauliska domkrafter ............................................... » 550: —

4 » spänningsmätare ........................................................... » 550: —

2 » katetometrar ................................................................... » 2,000: —

1 » belastningsvagn............................................................. » 400: —

1 » decimalvåg....................................................................... 150: —

vattenmätningsanordningar ................................................... » 2,000: —

sättär, rännor och luckanordn.......................................... » 1,300: —

skrotsäckar ................................................................................. » 500: —

vatten- och sandkärl samt diverse redskap och verktyg » 450: —

Summa kronor 18,000: —

Stockholm i februari 1908.

C. J. Magnell.

Kostnadsförslag.

149

Bil. Litt. P,.

Kostnadsförslag

öfver apparater och utensilier

för l:sta afdelningens kemiska laborationer (= Elementarkemi).

Vid hvarje arbetsplats

Glas: Bägare 15 st.......................................................... kronor 4: 55

Trattar 10 » ........................................................ » 2: 70

Kolfvar 5 » ........................................................ » 1: 40

Profrör 12 » ......................................................... » —: 40

Retort med förlag 1 st.................................... » 1: 75

Urglas 10 » » 1: — ■

Säkerhetsrör 1 » » —: 35

Tvättflaska 1 » » 1: 50

Porslin: Skålar 10 » » 13: 75

Deglar 2 » » 1: —

Andra saker: Blåsrör 2 » » 3: 50

Trälåda med 6 reagensdosor .......................... )> 3: —

Bunsenlampor 2 st............................................. » 7: —

Degeltång 1 » ............................................ » 1: 25

Trianglar 2 » ............................................. » —: 50

Hornsked 1 » .......................................... » —: 25

Trefot af järn 1 » » 1: 15

Stativ 1 st. med 2 ringar å 1 kläm............. » 7: 30

Filtrerställning 1 st.......................................... » 5: 75

Profrörställning 1 » .......................................... » 2: —

Handdukar 2 ».......................................... » 1: —

Platina, bleck och tråd....................................... » 3: 50

kronor 64: 60

150 st. sådana uppsättningar ......................................... kronor 9,690: —

50 » » » för reserv ....................... » 3,230: —

Transport kronor 12,920: —

150

Tekniska Högskolan.

Transport kronor 12,920: —
Vid hvarje laborationsbord 2 uppsättningar af

Reagensflaskor 20 st........................... kronor 8: —

Burkar 10 » ........................... » 5: 10

kronor 13: 10

25 sådana uppsättningar...................................................... kronor 327: 50

- 10 » » som reserv................................ » 131: —

För gemensamt bruk

Flaskor 300 st......................................................................... » 195: —

Burkar 300 » ........................................................................ » 336: —

Stativ af järn med 3 ringar och 1 kläm. 25 st.......... » 205: —

Större porslinsskålar 10 st................................................. » 50: —

Cylindrar af glas, större, 10 st........... » 50: —

)> » » graderade 10 » ................................. » 20: —

Mätflaskor 10 st....................................................... » 27: 50

Termometrar 25 » ...................................................... » 81: 25

Byretter 25 » .................................................... » 67: 50

. Byrettstativ 12 » ..................................................... » 78: —

Pipetter 25 » .................................................... » 15: —

Areometerbestick 2 » ...................................................... » 48: —

Vattenluftpumpar 10 » .............................. » 25: —

Gasbrännare 50 » ..................................................... » 187: 50

Gasutvecklingsapparater 15 st.......................................... » 166: —

Platinaskålar och -deglar.................................................... » 500: —

Torkskåp 2 st.............................. » 33: —

Exsikatorer 10 )> ......................................................... y> 30: —

Gasometrar 5 » » 275: —

Mortlar af porslin 10 » ........................................................ » 13: —

» » agat 10 » ........................................................ j> 42: 50

Vattenbad 10 » j> 110: —

Deglar af eldfast lera 10 satser......................................... » 45: —

» » järn 10 st....................... » 20: —

Förbränningsugnar 2 » .................................................. j> 160: —

Stativvågar 4 » b 160: —

Analys vågar 3 » » 570: —

Analysvikter 3 satser ............................................................ » 105: —

Summa kronor 16,993: 75

Stockholm den 27 febr. 1908.

Wilh. Palmcer.

Carl Kullgren.

Kostnadsförslag.

151

Bil. Litt. l\.

Kostnadsförslag

öfver de apparater och utensilier, hvilka behöfva nyanskaffas för
2:dra afdelningens kem. lab.

då elevantalet ökas från 40 till 60.

Vid hvarje arbetsplats, enligt förteckningen för det nuvarande
laboratoriet

Glas.....................................

Porslin ...............................

Blåsrörsapparater .............

Andra saker......................

.. kronor 55: —
... » 12: 25

» 24: 70

.. » 34: 75

Kronor 126: 70

20 sådana uppsättningar ..
Till gemensamt bruk

5 st.

Cylindrar af glas, större

Termometrar 10 st................

Gasbrännare 20 st...................

Gasutvecklingsapparater 5 st

Platinaskålar och -deglar ......

Torkskåp 2 st......

Exsikatorer 2 st.

Gasometer 1 st..

Vattenbad 5 st. .

F örbränningsugn
Stativvåg 1 st. .
Areometerbestick

1 st.

1 st..

Analysvåg med viktsats

1 st......

.............. kronor	2,534:	—
jt............. »	164	_
............... »	25	—
................ »	32	50
............... »	75	—
............. »	55	—
............. »	600	—
....... »	33	—
	10	—
............... »	55	—
....... »	55	—
...... 5)	80	—
............ )''	40	—
............... ))	24	—
................ »	225	—

Summa kronor 4,007: 50

Stockholm den 27 febr. 1908.

Wilh. Palmcer.

Carl Kullgren.

152

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. P,.

Elektrokemiska laboratoriet.

Kostnadsförslag å apparater och utensilier.

Apparater för mekaniska mätningar.

st. ampéremeter för 300 amp.........................

t> b 100 b ..........................

» » mindre å 20: —..............

milliampéremeter enkel.................................

precisionsmillivolt- och ampéremeter med

mikroampéremeter............................................

» känsligare.......................

regleringsmotstånd för elektriska ugnar ..

» å kr. 20: — .................

normalmotstånd 10 Ohm................................

reostat 1—1,000 Ohm ...

» 10—100,000 Ohm..........................

Wheatstones brygga ......................................

precisionsvoltmeter 100 volt
voltmetrar å kr. 20: —

normalelement ..................................................

elektrisk ugn...................................................

» » för konstant temperatur ......

20 dussin klämskrufvar å kr. 5: —

8 st. strömvändare å kr. 5: —

)) strömbrytare å kr. 5: —.................................

mindre motorer för omröring..............................

Oförutsedda utgifter


	100-
................ B	120: —
............... B	50: —
tillbehör b	270: —
................ b	60: —
............... B	200: —
............. »	200: —
.............. »	240: —
.............. j>	50: —
............... »	150: —
............... B	150: —
.............. B	150: —
............... B	130: —
............... B	120: —
............... B	50: —
B	300: —
............... B	200: —
............... B	100: —
............... B	40: —
............... B	100: —
.............. B	150: —
............... B	150: —
amma kronor	3,200: —

Kemiska apparater m. m.

14 st. uppsatser signerade reagensflaskor å 45:— .........kronor 630: _

15 b stativ af järn med 3 ringar å 6: — ....................... » 90: _

Transport kronor 720: —

Kostnadsförslag.

153

Transport

15 st. stativ af järn med 2 klämmare t\ 8: — ................

25 » liltrerställ it 4: — ..........................................................

20 » gasbrännare it 4: —.........................................................

10 » exsickatorer större å 8: — .........................................

10 » » mindre ä 5: — ....................................

20 » profrörsställ ä 2: 50.......................................................

5 » degeltänger af nickel å 6: — ....................................

10 » byretthållare å 6: — ....................................................

20 )) vattensngpumpar af glas ä 2: 50

5 » uppsättningar graderade glaskärl å 40: —

25 » » porslinsskålar och deglar m. m. å

20: — ................................................

25 )) » bägare och kolfvar m. in. af glas

å 20: —.............................................

8 » platinadeglar å 50: — ................................................

2 » analysvågar å 250: — .................................................

2 )) viktsatser å 35: — .........................................................

1 » decimal våg för 25 kg...................................................

1 » viktsats till föregående.................................................

3 )) tarervågar å 50: —.........................................................

3 » viktsatser till föregående å 20: — ...........................

Diverse flaskor och burkar af glas och stengods, delvis

signerade ..................................................................................

Diverse gasugnar och brännare...............................................

3 st. platinaskålar smärre (c:a 20 gram) å 70: —.........

3 » » större (c:a 80 gram) å 270: —.........

1 » platinaskål å c:a 150 gram..........................................

2 » blåsbälgar å 20: —.......................................................

4 » blästerlampor å 12: —...................................................

6 » gasutvecklingsapparater å 15: — ..............................

5 » torkskåp å 20: —............................................................

2 » vattenbläster å 25: — ...................................................

1 » centrifug................................''........................................

50 » handdukar å 0: 50 .......................................................

Diverse kärl af glas och stengods för elektrolyser............

2 st. vattenbad å 30: — ........................................................

6 » » mindre å 15: — ..........................................

kronor 720: —

» 120: —

» 100: —

» 80: —

» 50: —

» 30: —

» 60: —

» 50: —

» 200: —

» 500: -

» 500: —

» 400: —

» 500: —

» 70: —

» 30: —

» 15: —

» 150: —

» 60: —

» 300: —

» 100: -

» 210: —

» 810: —

» 525: —

» 40: —

» 48: —

» 90: —

» 100: —

» 50: —

» 60: —

» 25: —

» 200: —

» 60: —

)) 90: —

Transport kronor 6,473: —

so*

154

Tekniska Högskolan.

10 st. krukor för pappersaffall å 2: 50............

2 » uppsatser af diverse verktyg å 20: —

20 » termometrar a 5: — ................................

Diverse glasapparater och glasrör ....................

Oförutsedda utgifter..............................................

Stockholm den 5 mars 1908.

Transport kronor 6,473 ....... D 9 K	: —
	» 40
	........ » 100 )> 200	—
	........ » 662	—
Summa kronor 7,500: —

Vilh. Palmcer.

Carl Kullgren.

Kostnadsförslag.

155

Bil. Litt. Pi -

Elektrokemiska laboratoriet.

Elektriska strömkällor och ledningar.

A. Under förutsättning af anslutning till stadens elektricitetsverk.

1 st. motorgenerator på primärt 440 volt och sekundärt
15 volt 300 ampere med pådrags- och
shuntmotstånd för laddning af nedanstående ackumulatorbatteri
..................................................................kronor 2,000: ■

1 st. instrumenttafla till 1. af marmor i ram af
bonad ek med därå monteradt: 1 st. ampöremeter
å 40 ampere, 1 st. amperemeter å 300 amp., 1 st.
voltmeter å 20 volt, knappsatser för pådrags- och
shuntregleringen, 2 st. afstängare 2-poliga, 2 st.
säkerhetsapparater 1-poliga, småmateriel, kopp lingsskenor

och monteringskostnad.........................» 530:

Uppsättningskostned för motorgeneratorn och instrumenttaflan
.................................................................... ® ^90:

1 st. ackumulatorbatteri bestående af 5 st. element
om 1,000 ampöretimmars kapacitet hvardera vid
10 timmars urladdning och 270 amp. som högsta
tillåtna urladdningsströmstyrka, med förbindningar,
träställ, syremätare, syra och alla tillbehör jämte

uppsättningskostnad ..................................................••••• )J 1,200.

Ledningar från generatorn till ackumulatorbatteriet

samt 4 st. kablar om 100 amp. från batteriet till

laboratorierummen med 20 st. uttag........................... » 900.

4 st. kablar om 50 amp. från batteriet till laboratorierummen
med 20 st. uttag ................................... ^ 590.

50 st. marmorplattor vid uttagen med hvar och en
4 st. kontaktskrufvar för maximum 25 ampere med
uppsättningskostnad .................................................... ® 525.

2 st. kablar om 250 amp. från ackumulatorbatteriet » 200:

Transport kronor 6,155:

156

Tekniska Högskolan.

10.

11.

12.

Transport kronor

2 st. tradar med 220 volts spänning- för maximum
5 amp. till laboratorierummen med 10 st. uttag ... »

1 st. motorgenerator å 24 Kilowatt m. fl. anordningar
för elektriska ugnar .......................................... »

Anslutning af ofvanstående 2 motorgeneratorer till

stadens elektricitetsverk............................................. j.

Oförutsedda utgifter ..................................................

6,155:

210:

7,500:

500:

635:

Summa kronor 15,000

B. Utider förutsättning af eget elektricitetsverk.

1. Ledningar för 300 amp. för laddning af nedanstående
ackumulatorbatteri .....................................

"• Som under H, med borttagande af 1 st. ampéremeter
å 40 amp., knappsatser för pådrags- och
shuntregleringen, 1 st. afstängare och 1 säkerhetsapparat
..............................................

3. Uppsättningskostnad för instrumenttaflan..................

4. Som under A ..............................................

5. 4 st. kablar om 100 amp. från batteriet till laboratorierummen
med 20 st. uttag

6. Som under A .........................................

7. >) » » ................................................

8. » » » .....................................

9. )) » ;« ...............................................

10. » » » ...........................................

11. Utgår.

12. Oförutsedda utgifter .................................

kronor

500:

350

1,200

800

600

625

200

210

7,500

465:

Summa kronor 12,500: —

Den under 10. upptagna motorgeneratorn å 24 Kilowatt för drift
åt elektriska ugnar är afsedd att äfven leverera växelström, hvarför densamma
torde vara erforderlig äfven i fall ett eget elektricitetsverk anlagges
vid Högskolan.

Stockholm den 5 mars 1908.

Wilh. Palmcer.

Carl Eldig ren.

Kostnadsförslag.

157

Bil. Litt. Q.

Till Kungl. Kommittén för Kungl. Tekniska Högskolans omorganisation.

På uppdrag af rektor professor Lindstedt får undertecknad härmed
vördsammast aflämna ny förteckning å för den nya bergsskolebyggnadens
lokaler, för Järnets Metallurgi behöfliga inventarier. Ugnsförteckningen
uppgjord med ledning af dels från Sheffields bergsakademi bekomna
illustrationer å därvarande ugnar, dels på grund af ritningar å dess
metallurgiska laboratorium, benäget lämnade af mr Thomas Swinden och
herr C. M. T. Olson, skiljer sig något från förut lämnad förteckning.
De i denna förteckning insatta elektriska försöksugnarna af Sjöstedts och
Grönwalls typ finnas dock ej i Sheffield, ehuru den sistnämnda troligen
kommer att dit anskaffas.

Ungefärligt

pris.

Laboratoriet för större ugnar:

1 glödgnings- och härdningsugn ................

1 cementeringsugn ..........................................

1 för profning af eldfasta material regi. i

1 aduceringsugn för två cylindrar ............

1 regenerativ degelugn för 4 å 6 deglar.

1 gasgenerator....................................................

1 Sala kupolugn .............................................

1 fläkt..................................................................

1 liten färskningsugn för lysgaseldning....

1 Hammelroths reformugn ............................

1 » degelugn ..............................

4 ässjor...............................................................

1 slagprofshammare .......................................

Diverse redskap, vattenhoar m. m..............

Laboratoriet för mindre ugnar:

1 Sjöstedts elektriska experimentugn..........

1 Heroults » » (bäe

................. kronor	800: —
................. »	1,100: —
............. »	1,100: —
................. »	600: —
................ »	8,000: —
................. »	1,400: —
................. »	600: —
................. »	120: —
................. »	800: —
................. »	900: —
................. )>	240: —
................ »	100: —
................ »	240: —
................. »	500: —
................ »	1,200: —
gnen)...... »	800: —
transport kronor	18,500: —

158

Tekniska Högskolan.

Ungefärligt

pris

	Transport kronor 18,500: —
1 Grönvalls elektriska experimentugn ..........	................... »	1,000: —
1 Kjellins » » ..........	.................. »	3,500: —
1 Stassanos » » .........	................... »	1,600: —
1 mindre smältugn för kokseldning .............	................... »	110: —
3 » muffelugnar, stenkolseldade ..........	................... »	585: —
5 » degelugnar för kokseldning..........	................... »	287: —
1 » muffelugn » gaseldning.............	................... »	310: —
1 blästerverk för dessa ugnar.........................	................... »	125: —
2 blästerugnar för järnsmältning med gas .	................... »	70: —
1 degelugn för gaseldning................................	................... »	220: —
2 muffelugnar för kokseldning........................	................... »	140: —
1 Moissaus elektriska ugn ...............................	.................. »	300: —
2 elektriska degelugnar.....................................	................... »	550: —
1 elektrisk rörugn för bränsleprof .................	.................. »	240: —
1 » härdningsugn ...................................	.................. »	415: —
1 » profugn för eldfasta material .....	................... »	228: —
Elektriska anordningar i öfrigt, redskap m.	m............. »	5,000: —
Smedjan:
2 klensmedsässjor med städ och redskap.....	................... »	400: —
1 press ....................................................................	.................. »	800: —
1 snabbbammare med elektrisk drift..............	.................. »	1,200: —
1 gaseldad härdningsugn...................................	................... »	400: —
	Summa kronor	35,980: —
Stockholm den 2 mars 1908.
	E. G:son Odelstierna.

Kostnadsförslag

å för den Metallografiska avdelningen erforderliga utrustningen.

1 st. mikroskop med anordningar för fotografering (Zeiss’) kronor 1,700: —

1 » elektrisk pyrometer............................................................ » 350: —

1 » » rörugn, ställbar, med montering ............... » 300: —

Transport kronor 2,350: —

Kostnadsförslag.

159

Transport kronor

st. Saladin-Le Chatelier-apparat för bestämning af
afkylnings- och upphettningskurvor

» vanliga mikroskop å 200: — ..................

» planimeter......................................................

» polermaskin med skifvor m. m.............

Utrustning för mörkrummet ..............................

1 st. skrufstycke med filar och diverse verk

Diverse mindre inventarier.................................

Utrustning af laboratoriet...................................

)) » lärarerummet med en st. anal

2,350:

Af g år: för befintligt mikroskop ..

Stockholm i mars 1908.

	»	1,000	—
		400	—
		100	—
	»	200	—
	* »	125	—
yg...............	»	100	—
		200	—
	»	300	—
.•svag.........	»	500	—
Summa	kronor	5,275	—
	))	1,700	—
Rest	kronor	3,575	—

Alf Grabe.

160

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. B.

Kostnadsförslag

å den för den Bergskemiska afdelningen erforderliga utrustningen.

90 st. uppsättningar signerade reagensflaskor å 30 kr. kronor 2,700: —

90 » •» af glas- och porslinskärl å 35 kr. » 3,150: —

90 » degeltänger å 2: 50...................................................... » 225: —

100 » järnstativ med tvenne ringar å 3: 50 ................. » 350: —

100 » exiccatorer å 2:75...................................................... » 275: —

200 » bunsenbrännare å 3: —............................................. » 600: —

400 » filtrerställ å 2:50......................................................... » 1,000: —

10 » normalbyretter å 7:50 ............................................. » 75: —

40 » byretter å 4:—......................................................... » 160: —

15 » satser mätkolfvar å 3: —.......................................... » 45: —

5 » » normal mätkolfvar å 12:—........................ » 60: —

10 » » pipetter å 5: — ........................................... » 50: —

5 » » normalpipetter å 12: 50 .............................. » 62: 50

10 » 10 ce. mätrör å 0: 75................................................ » 7: 50

5 » 2 » » å 1:—............................................... » 5: —

10 » satser mätcylindrar å 4: — ................................... » 40: —

20 » mätcylindrar med inslipad propp å 1:25............ » 25: —

25 » byrettstativ å 7: 50...................................................... » 187: 50

10 » pipettställ å 7: 50........................................................ » 75: —

10 » skiljetrattar med inslipad propp å 1: 75 ............ » 17: 50

20 » Kipps apparater å 8: — .......................................... » 160: —

10 » tvättflaskor med inslipad propp å 2: —.............. » 20: —

20 » järnstativ för destillationer å 10: —..................... d 200: —

10 » Wiborgs svafvelprofsapparater å 20: —............... » 200: —

10 » Corleis » å 16: —............... » 160: —

Transport kronor 9,850: —

Kostnadsförslag.

161

Transport kronor

5 st. Särnströms kolprofsapparater å 25: — ............ x>

10 » kylrör å 2:—.............................................................. »

45 » järnhällar (för kokning) med fotställ å 6: — ... »

.15 » större bunsenbrännare å 5: —................................. »

12 3> blästerlampor å 12: — ............................................. »

4 T> Nyberghs gasoljelampor å 13:50.......................... »

15 » vattenbläster å 7: — ................................................ »

4 )) större torkskåp af koppar å 45: — .................... »

10 » mindre » » » » 12: — ..................... d

4 » gasmuffelugnar å 45: — ........................................ »

12 33 större agatmortlar å 20: — .................................... )>

10 » porslinsmortlar å 3: 50 ............................................ »

30 » nickeldeglar å 2: 25 ................................................. i>

10 » silfverskålar af olika storlekar................................. »

100 b platinadeglar med lock å 15 gr. = 52: 50 ......... 7>

20 » platinaskålar n:o 3 med lock å 25 gr. = 87: 50 »

20 » » » 2 y> » å 18 » = 63: — »

2 » elektriska förbränningsugnar å 200: —.............. 3>

15 3> analysvågar å 200:—.............................................. 33

15 )) viktsatser å 35: —...................................................... »

4 3) precisionsvågar med viktsatser å 60: — ............ 3)

4 3> stativvågar å 40: —.................................................. i>

1 3) Hempels gasanalysapparat å 200: —..................... 3>

1 3> Orrats 3> å 40: —..................... )>

1 3) accumulatorbatteri å 120: —.................................... 33

1 33 Gulchers’ termostapel å 250: —.............................. 33

4 33 voltmetrar å 25: — ................................................... 33

4 33 ampéremetrar å 25: — ............................................ 33

8 3) reostater å 20: —........................................................ 33

montering för elektrolysanordning .................................... 33

33 par platinaelektroder å 20 gr. = 70: — pr st....... 33

1 st. Bertholdts bomb med kalorimeter å 400: —... 33

5 33 damejeanneställningar å 25: — ............................. 33

1 33 elektrisk degelugn å 100: — ................................ 33

2 33 afdrifningsugnar å 100:—...................................... 33

5 33 stålmortlar å 16: — ................................................... 33

2 33 vattenturbiner för omröring å 20: — .................. 33

9,850

125

270

144

105

180

120

180

240

100

5,250

1,750

1,260

400

3,000

525

240

160

200

120

250

100

160

100

560

400

125

100

200

Transport kronor 26,725

21*

162

Tekniska Högskolan.

1 st. fläkt för blästerugnar ...................

1 » porslinsbulkvarn.........................................

1 » borrmaskiner med borrar........................

1 » skrufstycke med filar ..............................

1 » svart med cbuckar och fräsanordning

Diverse siktar .........................................................

» verktyg ....................................................

Transport kronor 26,725

100

150

300

500

Summa kronor 27,925: 50

Härifrån afgår befintlig användbar utrustning enligt

vidfogade förteckning................................................... » 6,343: 75

Rest kronor 21,581: 75

Förteckning

å de lösa inventarier å det nuvarande bergskemiska laboratoriet, som
kunna användas för de nya laboratorielokalernas utrustning.

25 st. uppsättningar af glas- och porslinskärl å 35: —

25 » degeltänger å 2: 50.....................................................

10 » järnstativ med 2 ringar å 3: 50 .............................

15 » exiccatorer å 2: 75.........................................................

50 y> bunsenbrännare å 3: —...............................................

100 » filtrerställ å 2: 50 .........................................................

5 )> större bunsenbrännare å 5: — .................................

2 » blästerlampor å 12: — ................................................

1 )) Nyberghs gasoljelampa å 13: 50.............................

2 y> vattenblästrar å 7: —...................................................

4 » normalbyretter å 7: 50 ..............................................

10 » vanliga byretter å 4: —............................................

4 satser vanliga mätkolfvar å 3: — ............................

1 sats normal » å 12: — .............................

8 st. byrettstativ å 7: 50 ..................................................

3 satser pipetter (vanliga) å 5: —.................................

1 sats norm alpi pott er å 12: 50........................................

2 satser mätcylindrar å 4: —............................................

kronor	825	—
»	62	50
»	35	—
»	41	25
))	150	—
X>	250	—
»	25	—
»	24	—
D	13	50
»	14	—
y>	30	—
	40	—
y>	12	—
y>	12	—
	60	—
»	15	—
))	12	50
x>	8	—

Transport kronor 1,629: 75

Kostnadsförslag.

163

Transport kronor 1,629: 75

4 satser mätcylindrar med inslipad propp å 1: 25...... » 5: —

2 st. pipettställ å 7:50 ........................................................ » 15: —

1 » större torkskåp å 45: —............................................ » 45: —

4 » mindre » å 12: —.......................................... » 48: —

5 » Kipps apparater å 8: — ............................................. » 40: —

3 )) Wiborghs svafvelapparater å 20: —....................... » 60: —

2 » Corleis » » 16:—........................ » 32: —

2 » Särnströms kolprofningsapparater å 25: — ........ » 50: —

10 » järnhällar å 6: — ........................................................ » 60: —

4 » större agatmortlar å 20: — ....................................... » 80: —

38 » platinadeglar å 15 gr. = 52: 50 pr st.................. » 1,995: —

6 » » skålar n:o 3 å 25 gr. = 87: 50 pr st....... » 525: —

6 i » » » 2 å 18 y> = 63: — » » ...... » 378: —

3 » analysvågar å 200: — ............................................. » 600: —

3 » viktsatser å 35: —......................................................... » 105: —

1 » precisionsvåg med viktsats å 60: — ..................... » 60: —

1 » stativvåg » » » 40: — ..................... » 40: —

1 )) Gulchers termostapel å 250: — .............................. » 250: —

3 » par platinaelektroder å 20 gr. = 70:— pr st. ... » 210: —

1 » stålmortel å 16: — ...................................................... » 16: —

1 » afdrifningsugn å 100:—............................................. * 100: —

Summa kronor 6,343: 75

J. Petrén.

164

Tekniska Högskolan.

Bil. Litt. S.

Till den Kungl. kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande.

I enlighet med mig af professoren m. m. A. Lindstedt gifvet uppdrag
får jag härmed rörande de beräknade kostnaderna för den maskinella
och instrumentella utrustningen vid Bergshögskolan vördsammast
anföra följande:

Beträffande de bergskemiska och geologisk-mineralogiska institutionerna
ber jag att få hänvisa till bilagda, af lektorerna Petrén och
Holmquist uppgjorda beräkningar och beträffande den metallurgiska institutionen
dels till bilagda af ingenjör Grabe uppgjorda kalkyl rörande
den metallografiska delen däraf och dels till den utredning som professor
Odelstierna förklarat sig komma att till kungl. kommittén afgifva.

Hvad angår den grufvetenskapliga institutionen kräfvas större omkostnader
hufvudsakligen af den för anrikningsstudier och -försök afsedda
delen. Sålunda uppgå kostnaderna för inredningen af det för större
anrikningsförsök afsedda utrymmet till i rundt tal 12,000 kronor enligt
nedanstående specifikation, uppgjord med ledning af ett af en svensk
mekanisk verkstad lämnadt kostnadsförslag.

1 Blakes tugg 200 x 200 mm.......

1 Gates kross n:o 00........................

1 valskross 300 x 200 mm..............

1 kulkvarn m. 1 m. diameter..........

1 liten Ferraris sikt..........................

1 spetstratt, spetslutt och spetslåda

Transport kronor 3,300: —

kronor 600
» 350

» 600

» 1,000

300

450

Kostnadsförslag.

165

1 liten sättmaskin m. knichebel ...............

1 » d » excenter..................

1 stigbord, 2 m. långt................................

1 Linkenbachshärd, 2 m. i diameter ......

1 magnetisk malmskiljare, minsta sort ...

2 magnetiska separatorer af olika typer

Elektriska motorer..
Diverse ........................

rt kronor	3,300	—
»	350	—
x>	300	—
	350	—
	600	—
))	800	—
	1,500	—
»	3,000	—
X>	1,500	—
»	300	—

12,000: —

För den öfriga delen af den grufvetenskapliga institutionen
erfordras en del smärre instrument och apparater, för
hvilka kostnaderna ej i detalj kunna uppgifvas, men som beräknas
uppgå till............................................................................... 3,000: —

Summa för grufvetenskapliga institutionen kronor 15,000: —

För den inom bergshögskolebyggnaden enligt ritningsförslaget inrymda
bergsmekaniska maskinafdelning en erfordras enligt till mig af professor
Westin muntligt lämnad uppgift följande belopp:

Till	en luftkompressor med elektromotor .......................	kronor	3,000: —
»	3 olika typer af bergborrmaskiner ...........................	)>	1,500: —
))	1 bromsinrättning för grufspel...................................	»	1,800: —
»	1 koepeskifva.....................................................................	))	1,200: —
»	1 UndeutsclTs fallapparat.............................................	»	800: —
»	1 litet valsverk m. hydrauliska tryckmätare jämte
	motor ......................................................................		1,700: —
	Summa för den bergsmekaniska institutionen	kronor	10,000: —

Nyanskalfningskostnaderna till instrument och maskiner i bergshögskolans
nybyggnad beräknas sålunda uppgå till:

i den bergskemiska institutionen ....................................... kronor 21,581: 75

» » metallografiska af delningen...................................... x> 3,575: —

» » grufvetenskapliga institutionen................................. x> 15,000: —

Transport kronor 40,156: 75

166

Tekniska Högskolan.

Transport kronor 40,156: 57

i den bergsmekaniska institutionen................................... » 10,000: —

» » mineralogisk-geologiska institutionen..................... » 2,000: —

Summa kronor 52,156: 75

oberäknadt i den metallurgiska institutionen.

Stockholm den 28 februari 1908.

Walfr. Petersson.

Kostnadsförslag.

167

Bil. Litt. T.

Till Tekniska Högskolans styrelse.

Härmed får undertecknad föreslå, att den geologisk-mineralogiska afdelningen,
som enligt omorganisationsförslaget skall förbindas med den
blifvande nya Bergshögskolan utrustas med följande apparater:

1) En skär- och slipmaskin för elektrisk motordrift jämte tillhörande
skärinrättning för smärre mineralstycken och kristaller.

Pris enligt Bil. A 680 Kink. = ................................. kronor 612: —

2) En elektrisk motor å V4 hkr med tillbehör......... )> 200: —

3) Projektionsapparat med därtill apteradt mikroskop
för demonstration af skioptikonbilder samt bergarts-
och malmpreparater.

Pris enligt Bil. B. 720 Rmk =.................................. » 648: —

4) För komplettering och tillökning af de petrografiska

mikroskopen ungefär .............................................. »_540: —

Summa kronor 2,000: —

Den ifrågavarande skär- och slipmaskinen kan genomsåga
stenstycken af ända till 20 centimeter i tvärmätt.
Den är behöflig för framställning af museipreparat
och kommer äfven att tagas i anspråk för den
bergsvetenskapliga afdelningens räkning.

En skioptikonapparat för geologiska och petrografiska
demonstrationer har länge utgjort ett önskemål
för undervisningen i mineralogi och geologi. Grenom
att kombinera densamma med ett projektionsmikroskop
kunna instruktiva demonstrationer af mineralogiska och
petrografiska förhållanden göras under föreläsningarne._

Transport kronor 2,000: —

168

Tekniska Högskolan.

Transport kronor 2,000:—
Det får äfven framhållas att det är nödvändigt
att af de ifrågavarande apparaterna utvälja sådana af
bästa slag.

Afdelning en för allmän geologi och kvartärgeologi (i
stora byggnaden) bör utrustas med instruktiva demonstrationsföremål.
De som först böra ifrågakomma äro
geologiska modeller af bergsbyggnaden, glacierer och
vulkaner. Sådana kunna erhållas för priser växlande
mellan 50 och 150 francs. Härmed föreslås inköp af 3 dylika,
hvartill en summa af 250 kronor torde åtgå. Dessutom
äro geologiska landskapstaflor önskvärda. Ett par
sådana torde kunna åstadkommas för omkr. 350 kronor.

För inköp af mineral och bergartsstuffer m. m. till öfningssamlingarna
föreslås en summa af 900 kronor, alltså
inalles för denna afdelning..................................................... » 1,500: —

Tillsammans för båda afdelningarne sålunda summa...... kronor 3,500: —

Stockholm den 22 febr. 1908.

vördsamt
P. I. Holmquist.

Kostnadsförslag.

169

Bil. Litt. U.

Till kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande.

Enligt uppdrag af den 8 november 1907 hafva undertecknade i
samråd med arkitekten L. Petersson verkställt utredning rörande belysning^
uppvärmning och ventilation samt yttre anordningar för vatten- och
afloppsledningar inom de ifrågasatta nybyggnaderna för Tekniska högskolan,
och få vi härmed vördsamt meddela följande:

I. Elektriska belysningen.

För beräkning af belysningsanläggningens omfattning har lagts till
grund den vid högskolan hittills vunna erfarenheten beträffande belysningen
i ritsalar och hörsalar. I de förra är antaget, att belysningen
skall ske medelst glödlampor, men om ock vid anläggningens utförande
båglampor skulle komma att föredragas, så ändras icke härigenom i
nämnvärd grad vare sig anläggningskostnaden eller det erforderliga
effektbeloppet. För hörsalarne har beräknats att använda båglampor
jämte för krittaflans belysning erforderliga glödlampor. I korridorer och
tamburer liksom äfven för samtliga muséer och rum för samlingar har
endast nödtorftig belysning (passagebelysning) ansetts erforderlig.

Hela antalet lampor enligt denna beräkningsgrund uppgår till 4,094
glödlampor och 88 båglampor. Ehuru båglamporna icke alla böra vara
af samma storlek beträffande ljusstyrka, har för beräkningen antagits,
att hvarje båglampa motsvarar 12 glödlampor. Hela anläggningen, reducerad
till enbart glödlampsbelysning, motsvarar sålunda 5,150 glödlampor
å 16 h-ljus.

I och för beräkning af den därför erforderliga maskinanläggningen,
i händelse den elektriska energin skall produceras af en på platsen förlagd
centralstation eller erhållas på något annat sätt, är det nödvändigt
att känna storleken af den maximibelastning, som på denna skulle kunna
uppstå. Utgår man från den nuvarande högskolebyggnadens belysning,

22*

170

Tekniska Högskolan.

så beräknas för belysning af högskolans nybyggnader en sannolik
maximibelastning af 137 kw.

Härjämte erfordras emellertid för en hel del andra ändamål icke
obetydliga elektriska effektbelopp. Enligt inhämtade uppgifter antages
den sammanlagda effekten för laboratoriernas motorer, smältugnar m. m.
samt för ventilationssystemet uppgå till omkring 200 kw., hvaraf emellertid
endast omkring 74 kw. torde i regeln behöfva uttagas under tiden
för maximibelysningen.

På grund af undersökningar och beräkningar rörande årsförbrukningen
af elektrisk energi vid Tekniska högskolan kan det anses berättigadt
att antaga, att den årliga belysningstiden pr uppsatt lampa med
all sannolikhet ej kommer att öfverstiga 300 timmar.

Det energibelopp af kraftström, som kan komma att förbrukas vid
de olika institutionerna, har beräknats uppgå till omkring 20 % af energin
för belysningen.

Beräkningen af den sannolika energikonsumtionen för anläggningen
i dess helhet kan grundas på olika antaganden beträffande glödlampornas
ekonomi. För att vid denna beräkning ej utgå från möjligen allt för
gynnsamma förutsättningar hafva vi ej vågat beräkna anläggningen för
metalltrådslampor, utan hafva utgått från, att koltrådslampor komma till
användning.

Vi hafva ej heller ansett tillrådligt att basera ett eget elektricitetsverk
på användande af metalltrådslampor. De lampor, som i regeln
förekomma, äro kolfiberlampor för 220 volt å 55 watt samt för 110 volt å
50 watt, ^ bådadera för 16 h-ljus, dels ock metalltrådslampor å 38 watt
samt å 25 watt, bådadera för 25 h-ljus.

Årsförbrukningen af elektrisk energi under de olika förutsättningarne
framgår af nedanstående tabell:

	Kwt.	Kwt.	Kwt.	Kwt.
Koltrådslampor ä 55 watt........................................	69,567
> » 50 > .................................	—	61,425	_	_
Metalltrådslampor å 38 watt ..........................	—	—	46,683	_
> » 25 > ..................................	—	—	—	30,712
Båglampor............................................................	14,520	14,520	14,520	14,520
Kraftström.........................................................	17,000	17,000	17,000	17,000
Summa	101,087	92,945	78,203	62,232

Kostnadsförslag. __171___

Enligt det oss gifna uppdraget hafva följande tre alternativ upptagits
till granskning:

I. Inrättande af elektrisk centralstation inom högskolans område i
kombination med uppvärmnings- och ventilationsanläggningen,

II. Inkoppling af anläggningen till Stadens elektricitetsverks likströmsnät,
samt

III. Inrättande af en omformarestation inom högskolans område,
hvilken skulle drifvas med trefasström från Stadens elektricitetsverk.

Alternativ I.

Den disponibla maskinkraften skall vara tillräcklig för genererande
af 211 kw. eller med hänsyn till öfverbelastningsförmåga motsvarande
300 hkr. Med tanke på erforderlig reserv samt en möjligast ekonomisk
drift bör kraftstationen utrustas med två ångmaskiner, hvardera om 150
hkr., samt ett ackumulatorbatteri, motsvarande en maskin.

Anläggningskostnaden beräknas uppgå till följande belopp:

A. Nätspänningen antages till 110 volt.

2 ångmaskiner å l50 hkr. vid 180 hv. pr minut ...

1 värmeledningskondensor ................................................

2 dynamomaskiner för direkt koppling

1 ackumulatorbatteri å 600 amp. 3 tim.....................

1 batteriregulator med ledningar...................................

Instrumentering och ledningar.........................................

Tillökning af ångcentralbyggnaden.................................

samt inättande af bostadslägenhet åt maskinpersona

Ledningsnätet med lampor och armatur........................

Kronor 277,600: —

kronor 52,000: —

» 52,500: —

» 38,000: —

» 135,100: —

B. Nätspänningen antages till 2 x 110 volt.

ångmaskiner å 150 hkr. vid ISO hv.

värmeledningskondensor ...........:::............

dynamomaskiner för direkt koppling
ackumulatorbatteri å 300 amp. 3 tim.
batteriregulatorer med ledningar..........

Instrumentering och ledningar.

pr minut ...	kronor 52,000: —
	» 73,000: —

Transport kronor 125,000: —

Tekniska Högskolan.

172

o Transport kronor 125,000: —

Tillökning af ångcentralbyggnaden samt inrättande

af bostadslägenhet åt maskinpersonal................... » 38 000:_

Ledningsnät med lampor och armatur........................... » 100^800:_

Kronor 263,800: —

Alternativ II.

Enligt skrifvelse af den 14 sistlidne mars från Stadens elektricitetsverk
beräknas högskolans andel i kostnaden för ledning till tomtgränsen

komma a.tt uppgå till............................................................ kronor 15,000: —

ledningsnät med lampor och armatur..................... * » 99,500:_

Kronor 114,500: —

Alternativ III.

Någon kostnadsberäkning öfver anläggningen enligt detta alternativ
har ej ansetts nödigt att genomföra, då beräkningen af årliga driftkostnaden
visar, att föregående alternativ ställa sig väsentligt gynsammare.

Beräkning af årliga driftkostnaden.

Vid alternativ I har med hänsyn till afloppsångans användning till
värmeledningen elektricitetsanläggningens andel i kolkostnaden beräknats
till V 3 af hela denna kostnad.

Beträffande alternativ III må erinras, att ensamt kostnaden för trefasström
uppgår till cirka 24,700 kr., hvarför kostnaden för den omformade
strömmen, inklusive ränta och amortering å omformaremaskineriet
kan beräknas uppgå till minst 40,000 kronor, utvisande att någon
konkurrens med de öfriga alternativen ej är möjlig. Vi inskränka oss därför
att meddela de^beräknade årliga kostnaderna för alternativ I A och
B samt It.

Desamma ställa sig på följande sätt:

Alternativ I A.................................... kronor 39,000: —

» IB...................................... » 38,000: —

» II ....................................... » 31,000: -

Af sistnämnda belopp (31,000) kronor utgöra 22,300 den omedelbara
strömkostnaden.

Till samtliga alternativen komma slutligen kostnaden för utbyte af
glödlampor, kolning af båglampor m. m. med cirka 3,000 kronor.

Kostnadsförslag.

173

Af det ofvan anförda framgår, att det ej lönar sig att anlägga en
elektrisk centralstation för generering af den för belysning och andra
ändamål erforderliga elektriska energin, utan visa beräkningarna, att det
är ekonomiskt fördelaktigast att taga strömmen från Stadens elektricitetsverks
likströmsnät.

II. Uppvärmning och ventilation.

För utarbetande af ett ungefärligt program, enligt bvilket en öfverslagsberäkning
af uppvärmnings- och ventilationsbehofvet för nybyggnaderna
kunde verkställas, och hufvudanordningarna preliminärt angifvas
hafva vi öfverlagt dels med arkitekten L. Peterson dels ock med ingenjör
H. Theorell; och har den sistnämnde med ledning af hvad som därvid
förekommit utfört nämnda beräkningar och sammanfört desamma i
bilagda utredning (bilaga 1).

Af densamma framgår, att en ångcentral för samliga byggnader å
ena sidan samt lokala ångpannor i hvarje byggnad å den andra betinga
i det närmaste lika anläggningskostnader (380- å 390,000 kronor jämte
kostnaden för diverse byggnadsarbeten), men att däremot de årliga driftkostnaderna
ställa sig till resp. 41,400 och 51,100 kronor, och att det
således är fördelaktigt att anlägga en för alla byggnaderna gemensam
ångcentral.

III. Beträffande ledningar för gas, vatten och aflopp hänvisas till
särskild p. m. bilaga 2.

Stockholm den 1 maj 1908.

Karl Wallin. Erik Andersson.

Klas Sondén.

G, A. Brodin.

174

Tekniska Högskolan.

Bil. 1.

Utredning angående kostnaden för uppvärmning och ventilation af nybyggnader
för Kungl. Tekniska Högskolan.

Den föreslagna byggnadskomplexen, som är af betydande omfång
och storlek, består af följande byggnader:

Hufvudbyggnaden,

Maskinlaboratoriet,

Elektrotekniska och Fysiska Instituten,

Kemiska Institutionen,

Bergshögskolan.

Hvar och en af dessa äro fristående byggnader, ehuru belägna tämligen
nära hvarandra.

Vid beräkning af kostnaden för ifrågavarande uppvärmnings- och
ventilationsanläggning göras följande förutsättningar:

Uppvärmningen af lokalerna anordnas i allmänhet med direkta värmekroppar,
som placeras på lämpliga platser och så att de äro lätt åtkomliga
för tillsyn och rehhållng. Hvarje värmekropp’förses med regleringsanordning,
eventuellt automatisk verkande för en del rum.

Ventilation, hvaraf behofvet för skilda slag, af lokaler är betydligt
olika, anordnas på olika sätt: För ritsalar, hörsalar, laboratorier med
flere, som erfordra kraftig ventilation under större eller mindre del af
dygnet, bör den erforderliga friska luften före insläppandet i lokalerna
uppvärmas till lämplig temperatur och eventuellt rensas samt sedan
medelst ventilatorer med direktkopplade elektromotorer pressas in uti
lokalerna.

Endast på detta sätt kan lufttillförseln säkert och oberoende af yttre
förhållanden regleras såväl till mängd som beskaffenhet.

Kostnadsförslag.

175

För rum med mindre ventilationsbehof kan lufttillförseln ske direkt
genom i ytterväggarne anbragta ventiler.

Den förbrukade luften bortledes genom öfver taket uppdragna kanaler.
Från en del lokaler såsom laboratorier m. m. måste särskilda
medel användas för kraftigare »utsugning» af luften såsom medelst ventilatorer
eller afloppskanalernas uppvärmning.

Värmekällor: För värmets öfverförande från källorna till de olika

värmekropparna användes ånga och varmt vatten. Ånga af lågt tryck
användes för de värmekroppar som uppvärma ventilationsluften, hvart
emot varmt vatten är lämpligast för de direkta värmekropparne i lokalerna.
Uppvärmningen af vattnet kan sedan ske antingen genom direkt
eldning i särskilda pannor eller medelst ånga.

Det senare är att föredraga på den grund, att endast ett slag af
pannor då erfordras, och därför att varmvattensystemen då också lättare
låta uppdela sig i lämpliga grupper eller system.

Ånga skulle sålunda för samtliga byggnader vara det »medium» som
i första hand har att öfverföra värmet från värmekällorna till förbrukningsställena.
Beträffande producering af ångan och placering af härför
erforderliga pannor har man att välja på tvenne olika metoder. Antingen
kunna pannor placeras i hvarje byggnad eller ock en för hela
anstalten gemensam ångpannecentral förläggas i särskildt hus, från hvilket
ångan genom rörledningar i underjordiska gångar sedan ledes till
de olika byggnaderna.

I förra fallet böra pannorna vara s. k. lågtryckspannor, inrättade för
magasinseldning och försedda med apparater för automatisk reglering af
ångtryck, förbränning och matning. För öfrigt kunna pannorna vara
af plåt med invändig eldstad och återvändstuber samt inmuras på vanligt
sätt eller bestå af gjutna sektionspannor. Ett flertal pannor äro i alla
händelser för hvarje byggnad erforderligt, och tages antalet så stort, att
under alla förhållanden minst en panna kan stå som reserv.

Anlägges en gemensam ångpannecentral i särskild byggnad, användas
för vanliga maskinanläggningar brukliga högtryckspannor. Denna för
värmeledningen erforderliga ångcentral får dock af flera skäl ej hafva
något gemensamt med den i maskinlaboratoriet befintliga. Däremot
kunde man tänka sig densamma använd för drifvande af belysningsmaskineri,
i hvilket fall afloppsångan kunde för värmeledningen helt och
hållet eller till större delen tillgodogöras. Denna fråga inverkar dock
ej på värmeledningsanläggningen såsom sådan och lämnas därför här
åsido. Den producerade ångan ledes från pannorna med fullt tryck (c:a

Tekniska Högskolan.

176

4 å 6 atm.) till ett invid pannrummet befintligt fördelningarum, därifrån
flere ledningar sedan utgå och genom underjordiska gångar leda ångan
till de olika byggnaderna, dit ledningarna mynna uti ett centralt beläget
rum i källarvåningen. Här reduceras ångans tryck till det för värmeledningen
lämpliga och föres ångan sedan med det låga trycket vidare
på alldeles samma sätt som i förra alternativet med lågtrycks ångpannor
i hvarje hus.

Det kondenserade vattnet ledes motsatt väg mot ångan åter till ett
under fördelningsrummet i ångpannehuset beläget rum, där vattnet uppsamlas
i större cisterner och sedan åter inmatas i pannorna med pumpar
på vanligt sätt.

Hvilket af dessa båda slag af ångpanneanläggningar som väljes, är
för själfva uppvärmnings-ventilationssystemets anordnande och sätt att
funktionera alldeles likgiltigt. Hvad som vid valet är afgörande är hufvudsakligen
frågans ekonomiska sida. Den centrala anläggningen medför
dessutom den fördelen att eldningen koncentreras till ett ställe och
att sålunda allt bränsle äfven kan förläggas till en enda plats och ej
behöfver magasineras i de olika byggnadernas källarvåningar.

Beträffande anläggningskostnaden för uppvärmnings- och ventilationsanordningarne
kan densamma beräknas uppgå till följande belopp:

A I. Central ångpanneanläggning förlagd i särskildt
ångpannehus:

Ångpannor med en total eldyta inclusive reserv (20 %)
af 450 kvm. med till desamma hörande armatur,
ledningar, ventillådor, pumpar, cisterner och öfriga

apparater i pannhuset................................................. kronor 75,000: —

Hufvudrörledningarna mellan ångpannehuset, genom
de underjordiska gångarne in till och från ett
(eller eventuellt några) centralt beläget rum i
hvarje byggnad ............................................................ » 15,000: —

Kronor 90,000: —

All. Ånglågtryckspannor i hvarje byggnad med till
pannorna hörande armatur, reglerings- och säkerhetsapparater
m. m. incl. reserv.

a) Hufvudbyggnaden 250 kvm. eldyta................. kronor 45,000: —

b) Maskinlaboratoriet 60 » » » 10,800: —

Transport kronor 55,800

Kostnadsförslag.

177

Transport kronor 55,000: —
Fysiska och Elektrotekniska Instituten 65 kvm.

eldyta......................................................................... » 11,700: —

Kemiska Institutionen 70 kvm. eldyta............ » 12,600: —

Bergshögskolan 80 » » ............ » 14,400: —

Summa kronor 94,500

B. Uppvärmnings- och ventilationsanordningar inuti
de olika byggnaderna exclusive ångpanneanläggningarne -

a) Hufvudbyggnaden ..................

b) Maskinlaboratoriet .................

c) Fysiska och Elektrotekniska

d) Kemiska Institutet................

e) Bergshögskolan......................

Kostnaden i sin helhet ställer

Vid centralpanneanläggning..............

Vid lokala lågtrycksångpannor........

................................ kronor 140,000: —

................................ » 30,000: —

Instituten............ » 38,000: —

............................... » 40,000: —

............................. » 43,000: —

Summa kronor 291,000: —

sig sålunda på följande sätt:

................................. kronor 381,000: —

.............................. » 385,500: —

Härtill kommer för värmeledning erforderliga byggnadskostnader,
som i ofvanstående summor ej ingå. För de olika alternativen af ångpannor
kan dock beräknas att vid alternativet med central anläggning
kostnaden för ångpannehus och kulvertar mellan byggnaderna till stor
del ersättes af den inbesparade kostnaden för inredande af ångpannerum
och bränsleförråd samt uppförande af ångpanneskorsten i de olika byggnaderna,
som vid alternativen med delade pannanläggningar erfordras.

Den årliga driftkostnaden kan beräknas till:

Bränslekostnad. Härvid antages att alla lokaler hållas jämnt uppvärmda
under en eldningsperiod af 240 dagar och att ventilation pågår
i medeltal 8 timmar af dygnet.

Den årliga bränsleåtgången uppgår under dessa antaganden till
omkring 1,400 ton stenkol vid alternativet central ångpanneanläggning.
Vid alternativet lågtryckspannor sker eldningen med koks och kan bränsleåtgången
därvid anses blifva densamma.

Om medelkostnaden för stenkol och koks uppkörda på platsen kan
beräknas till resp. 18: — och 23: — kronor per ton blir bränslekostnaden
per år

Tekniska Högskolan.

178

Alternativet central pannanläggning ................................ kronor 25,200: —

)> delade pannanläggningar .............................. )> 32,200: —

Personal för anläggningens skötsel bör bestå af

1 l:sta ansvarig maskinist ..................................................... kronor 3,600: —

1 2:dra biträdande » » 2,400: —

Af dessas lön räknas 30 % på värmeledningen ............... » 1,800: —

För alternativet central ångpanneanläggning erfordras

3 fast anställda eldare å............... 1,500: — = 4,500: —

3 för eldningsperiod anställda eldare å 800: — = 2,400: —

5 fast anställda för skötsel af värme och

ventilationsanordningarne i de olika

byggnaderna å........................ 1,500: — = 7,500: — kronor 14,400: —

För alternativet med delade pannor:

6 fast anställda eldare å............... 1,500: — = 9,000: —

3 för eldningsperiod anställda å 1,200: — = 3,600: —

3 fast anställda för skötsel af värme- och

ventilationsanordningarna å 1,500: — - 4,500: — » 17,100: —

Den årliga kostnaden för bränsle och skötsel nppgår sålunda till:
För alternativet central pannanläggning:

Bränsle ................................................................. 25,200: —

Personal................................................................ 16,200: — kronor 41,400: —

För alternativet delade pannanläggningar:

Bränsle .................................................................. 32,200: —

Personal................................................................. 18,900: — » 51,100: —

Stockholm den 28 februari 1908.

Hugo Tlieorell.

Kostnadsförslag.

179

Bil. 2.

P. M.

rörande yttre ledningar för aflopp-, gas- och vatten inom nybyggnaden för

Kangl. Tekniska Högskolan.

Ledningarnas hufvudsakliga ändamål är följande.

Genom källarevåningarne i byggnaderna för kemi och maskinlaboratorium,
hufvudbyggnaden och bergskolan samt i förbindelsekulvertar
mellan dessa byggnader dragas uppsamlande afloppsledningar. I bergsskolan
förenas ledningarne till en enda, som därefter fortsättes utvändigt
och framdrages genom byggnaden för elektricitet och fysik till gränsen
för det föreslagna barnbördshuset.

Afloppsledningarne äro med hänsyn till från laboratorierna afledda
frätande vätskor, beräknade att utföras af stengodsrör i betong.

Ledningarne för gas- och vatten följa i hufvudsak samma väg som
afloppsledningarne, hvarigenom kostnaderna för bergsprängning nedbringas
så mycket som möjligt.

Kostnaderna för de olika ledningarne jämte förbindelsekulvertar
mellan byggnaderna äro beräknade till:

Afloppsledningar........................................................................ kronor 40,000: —

Gas- och vattenledningar ...................................................... » 15,000: —

Förbindelsekulvertar ............................................................... » 38,000: -

Summa kronor 93,000: —

Härvid är dock antaget, att septisk tank icke behöfves.

Stockholm den 2 maj 1908.

John Bergström.

Nu gällande läroplaner.

181

Bil. Litt. V.

Nu gällande läroplaner och nuvarande lärarebefattningar
vid Tekniska Högskolan.

I bifogade tabeller meddelas de f. n., under läroåret 1907—1908,
gällande läroplanerna jämte en sammanställning af lärarebefattningarna.

Uppställningen är gjord efter samma grunder som i fråga om motsvarande
tabeller å sidd. 148—157 uti kommitténs förslag.

Under rubriken / äro upptagna antalet föreläsningar i veckan, hvarvid
bör erinras om, att hvarje föreläsning för närvarande pågår under
fem kvart och ej, såsom enligt kommitténs förslag, under tre kvart.
För öfningarne (ö) är däremot timantalet angifvet. Där lektionerna
enligt planen pågå under endast en del af terminen, har det för hel
termin beräknade timantalet anförts. I vissa ämnen, såsom matematik,
mekanik, m. m. är förhållandet mellan antalet föreläsningar och öfningar
ej fastslaget, i följd hvaraf hela lektionstiden för dessa ämnen är uppfördt
under rubriken /. I en del läroämnen, såsom geodesi, frihandsteckning,
m. fl. delas eleverna på grupper, så att lärarens tjänstgöringsskyldighet
i verkligheten är större än enligt tabellen. Med m. k. betecknas,
såsom förr, mindre kurs. Fackafdelningar, som deltaga i endast
en större eller mindre del af en angifven kurs betecknas inom parentes.

Hvad beteckningarne för de olika lärarekategorierna beträffar, så
betyder p. professor, l. lektor och e. extra lärare.

I fråga om antalet elever inom olika afdelningar hafva medelsiffrorna
för de 5 sista åren 1903—1907 lagts till grund, i enlighet hvarmed
följande antal elever beräknats för en årsafdelning af de olika fackskolorna,
nämligen:

M : 28, S : 6, E : 26, V : 25, A : 9, K: 12, B : 3, G: 4, H: 7, g: 2, h: 3
eller tillsammans 125 inom en årskurs för hela Högskolan, hvilket antal
af Kungl. Maj:t på senare tider varit fastställdt för första årskursen.

Antal elever i de frivilliga kurserna för M*, Ei och Kr har antagits
till resp. 2, 2 och 4.

182

Tekniska Högskolan.

Maski »byggnadskonst och mekanisk teknologi (M).

Ars- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	Ö.	f.	ö.
Ml	Matematik .....................................................	6		7		p. 1
	Beskrifvande geometri .......................................	2	4 V»	2	6	1. 2
	Fvsik .....................................................	3	—	3	—	1. 3
	Allmän kemi m. k.................	2	—	2	—	p. 8
	Frihandsteckning .............................................	—	4	—	2	e. 2
	Summa	13	8 Vs	14	8
M 2	Matematik ...........................	2	_	_	_	p. 1
	Mekanik ........................................................	7	—	7	—	p. 2
	Konstruktion af maskinelement...........................	2	7 Vs	3	7 Vs	1. 4
	Fysik ...........................................	—	2	—	1 >/s	1. 3
	Geodesi ..........................................	—	—	3	—	1. 1
	Grafostatik, m. k..........''....................................	2	—	—	—	1. 10
	Summa	13	9 Vs	13	9
M 3	Läran om vattenmotorer.............	3	12	_	_	p. 4
	» » värmemotorer .............................	3 l/>	—	2 Vs	io v»	p. 3
	Mekanisk teknologi ...................	2	2	2	i	. p. 5
	Metallernas egenskaper...........................	2	—	1 Vs	—	e. 12
	Tillämpad värmelära..........................................	2	—	—	—	e. 11
	Elektroteknik, m. k..........................................	—	—	2	—	p. 6
	Dammbyggnader...	—	—	1	1 Vs	p. 13
	Summa	12 V»	14	9	13
M 4	/Vattenmotorer ..........	_	12	_	__	p. 4
	Värmemotorer...........................	3	2	—	6	p. 3
	Bergsmekanik.................................	1	_	2	6 V*	p. 4
frivillig	Mekanisk teknologi ..........................................	1	1	1	2 Vs	p. 5
	Metallernas egenskaper..........................	-	—	V*	1	e. 12
	Teknisk hygien .........................	—	—	Vs	—	e. 10
	Summa	5	15	4	16

183

Nu gällande läroplaner.

Skeppsbyggnadskonst (S).

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
SI	= M 1
S 2	= M2
S 3	Yattenmotorer, m. k.......................................	2	6	—	—	p. 4
	Värmemotorer..................................................	3 Va	—	2 Vs	10 V*	p. 3
	Mekanisk teknologi m. k.....................................	1	—	1		p. 5
	Metallernas egenskaper.......................................	2	—	V*	—	e. 12
	Tillämpad värmelära..........................................	2	—			e. 11
	Elektroteknik, m. k...........................................	- ''	—	2		p. 6
	Skeppsbyggnadskonst .......................................	2	5	2	9	1. 6
	Summa	12 /	11	8	19 V*
S 4	Värmemotorer....................................................	3	—	—	9	p. 3
	Mekanisk teknologi ..........................................	—	—	1	4	p. 5
		2	9	1	10	1. 6
	Summa	5	\| 9	2	23

Elektroteknik (E).

Års-	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
afdeln.	f.	ö.	f.	Ö.
El E 2 E 3	- Ml — M 2 med tillägg af 2 föreläsningar i elektro-teknik under höstterminen.	2	6			p. 4
	2	—	2	6	p. 3
		2	_	—	—	e. 11
		1	—	1	—	p. 5
		2	_	V''s	_	e. 12
		1	5	1	12	p. 6
	Teoretisk elektroteknik.......................................	3	4	4	12	p. 7
E 4	Summa Frivilligt: elektroteknik, elektrokemi, hygien in. m.	13	15	8 V''s	30

184

Tekniska Högskolan.

Kemisk teknologi (K).

Ars-		Hösttermin	Vårtermin
afdeln.	Läroämne.					Lärare.
		f.	ö.	f.	ö.
Kl	Matematik, m. k.	6				e. 6
	Mekanik, m. k.	—	—	5	_	1. 5
	Fysik ..........	3		Q
	Allmän kemi ...	2		O		i. o p. 8 1. 8
	Geologi in. k............................		_	2
	Beskrifvande geometri, m. k.............................. Frikandsteckning	2	5 Va	—	5	e. 13
	.................................			—	2	e. 2
	Summa	13	5 >/a	12	ii
K 2	Geodesi ...............................	_	__	3		1.1
	Beskrifvande maskinlära	3	7 Va	_	5 Va	1. 5
	Fysik ........................................	—	_	_	2	1. 3
	Allmän kemi .... /	2		2 1		p. 8 p. 8
	Analytisk kemi ...	i	13 Va	7 Va
	Mineralogi oeli geologi ......	i	—	1	3	1. 8
	Summa	7	21	7	18
K 3	Mekanisk teknologi, m. k.	1		x		p. 5 e. 11
	Tillämpad värmelära	2	_
	Elektroteknik, m. k.............................	—	—	2	_	p. 6
	Kemisk teknologi ...........................	3	18	3	19	p. 9
	Elektrokemi.......	1	_	2	2	1. 7
	Teknisk hygien	1	—	Va	_	e. 10
	Summa	8	18	8 Va	21
K4	Frivilligt: kemiskt-tekniska laborationer, elektro-
	kemi, m. m.

Nu gällande läroplaner.

185

Bergsvetenskap.

Underafdelning för bergsinekanik (B).

Års- afdeln.	Läroämne.	Höstermin	Vårtermin	Lärare.
f.	Ö.	f.	Ö.
B 1	= Ml med tillägg af två föreläsningar i geologi
	under vårterminen.
B 2	Matematik ......................................................	2	—	—	—	p. 1
	Mekanik .........................................................	7	—	7	—	p. 2
	Geodesi .......................................................	—	—	3	—	1. 1
	Konstruktion af maskinelement, m. k...................	2	3 Va	2	4	e. 14
	Analytisk kemi ...............................................	1	9	1	4	p. 8
	Mineralogi och geologi.......................................	1	—	1V*	3	1. 8
	Summa	13	12 V*	14 >/>	11
B 3	Vattennio törel-...................................................	3	8	—	—	p. 4
	Värmemotorer, m. k..........................................	2	—	2	6	e. 7
	Mekanisk teknologi, m. k....................................	1	—	1	—	p. 5
	Metallernas egenskaper.......................................	2	—	Vs	—	e. 12
	Elektroteknik, in. k...........................................	—	—	2	—	p. 6
	Analytisk kemi................................................	—	8	—	12	p. 8
	Elektrokemi......................................................	1	—	2	2	1. 7
	Dammbyggnader...............................................	—	—	i	1 V*	p. 13
	. Summa	9	16	8 Vs	21 Vs
B 4	Vatteumotorer...................................................	—	6	—	—	p. 4
	Värmemotorer...................................................	1 V»	—	—	—	e. 7
	Bergsmekanik..................................................	1	—	3	9	p. 4
	Bergskemi......................................................	2	—		9	1. 9
	Järnets metallurgi.............................................	4	—	4	3	p. 10
	Andra metallers metallurgi.................................	—	—	2	—	1. 9
	Örtvetenskap...................................................	3	6	1	—	p. 11
	Summa	11 Vs	12	1 io	21

186

Tekniska Högskolan.

Bergsvetenskap (forts.).

Underafdelning för metallurgi och hyttkonst (4-årig kurs) (H).

Års- klasser.	Läroämne.	Hösttermin.	Vårtermin.	. Lärare.
f.	ö.	f.	Ö.
Hl	= Bl
H 2	= B2
H 3	= B 3 (dock yattenmotorer, m. k.)
H 4	Bergsmekanik............................................	1	—	3	9	p. 4
	Bergskemi ..........................	2	16	—	8	1. 9
	Järnets metallurgi.........................	4	—	4	4	p. 10
	Andra metallers metallurgi..........................	—	—	2	—	1. 9
	Grufretenskap......	3	6	1	—	p. 11
	Summa	10	22	10	21
	Underafdelning för grufvetenskap 4-årig kurs (G).
Gl	= B 1
G 2	= B 2
G 3	= H 3, utom att ämnet dambyggnader utbytes mot
	mineralogi .....	—	2	—	6 V*	1. 8
	Summa	9	18	7 V»	26 V*
G 4	Bergsmekanik................................	1	—	3	9	p. 4
	Bergskemi ..............................	2	12	—	8	1. 9
	Järnets metallurgi..............................	4	—	4	3	p. 10
	Andra metajlers metallurgi .....	—	—	2	—	1. 9
	Grufvetenskap ..............	3	10	1	1	p. 11
	Summa	10	22	10	21
	Underafdelning för metallurgi och hyttkonst,	3-årig kurs (h).
hl	= Kl
h 2	Geodesi................................	—	—	3	_	1. 1
	Beskrifvande maskinlära.................	3	7 Va	—	5 Vs	1. 5
	Elektroteknik m. k...................	—	—	2	_	p. 6
	Analytisk kemi .............	1	13 Va	1	7 Vs	p. 8
	Elektrokemi...............................	1	—	2	2	1. 7
	Mineralogi och geologi.........	1	—	1	4 */«	1. 8
	Summa	6	21	9	19 Vs

Underafdelning för grufretenskap, 3-årig kurs (g).

gl = Kl; g 2 = H 2; g3 = G 4.

Nu gällande läroplaner.

187

Väg- och vattenbyggnadskonst (Y)''.

o Års- klasser.	Läroämne.	Hösttermin.	Vårtermin.	Lärare.
f.	ö.	f.	ö.
V 1	= 111, utom att allmän kemi, m. k. utbytes mot
		—	—	2	—	1. 8
	Summa	11	8 Va	14	8
V 2	Matematik ......................................................	2	—	—	—	p. 1
	Mekanik .........................................................	7	—	7	—	p. 2
	Geodesi...........................................................	—	—	3	—	1. 1
	Konstruktion af maskinelement m. k....................	2	3 V»	2	4	e. 14
	Allmän byggnadslära och byggnadsstatik.............	3	—	2	4	1. 10
	Husbysenadskonst.............................................	2	5 V»	—	—	1. 11
	Summa	16	9	14	8
V 3	Geodesi ..........................................................	—	—	1	3	1. 1
	Yärmemotorer, m. k..........................................	2	—	2	3	e. 7
	Byggnadsstatik ................................................	1	4 Vs	1	2 7»	1. 10
	Husbyggnadskonst.............................................	—	2	—	4	1. 11
	Väg- oah brobyggnadskonst.................................	3	7	—	3	p. 12
		—	—	3	7	p. 13
	Summa	6	13 Va	7	22 7»
V 4		—	4	—	—	1. 1
	Väg- och brobyggnadskonst................................	2	4 7»	3	12	p. 12
	Vatttenbyggnadskonst.......................................	2 V»	4 V*	—		p. 13
	Teknisk hygien................................................	—	—	1		e. 1U
	Mekaniska laboratorier.....................................	—	2	—	2	e. 9
	Summa	4 V»	I 15	4	1 14

188

Tekniska Högskolan.

Arkitektur (A).

Års- afdeln.	Läroämne.	Hösttermin	Vårtermin	Lärare.
f.	Ö.	f. ö.
Al.	Matematik, in. k. ...	6				e. 6
	Mekanik, m. k................................	—	—	5	_	1. 5
	Fysik...........	3	—	3	_	1. 3
	Geologi, m. k.....	—	—	2	_	1. 8
	Beskrifvande geometri ..	2	4 Va	2	6	1. 2
	Frihandsteckning .......	—	4	—	2	e. 2
	Summa	11	8 Va	12	8
A 2.	Geodesi................	_	_	3		1.1
	Beskrifvande maskinlära. ...	3	—	—	_	1. 5
	Allmän byggnadslära ock byggnadsstatik..............	3	_	2	4	1. 10
	Husbyggnadskonst......	2	7 Va	_	7 Va	1. 11
	Linearritning............	—	2	_	_	1. 2
	Ornamentik..............	—	—	—	3	e. 3
	Frihandsteckning..........	—	8	—	4 V*	e. 2
	Modellering..............	—	5	—	4	e. 4
	Summa	8	22 Va	5	23
A 3.	Byggnadsstatik.........	1	4 Va	1	2 Va	1. 10
	Arkitektur...............	2	12	3	12	p. 14
	Ornamentik.....................	—	5 Va	_	7	e. 3
	Modellering...............	—	5	—	4	e. 4
	Summa	3	27	4	25 Va
A 4.	Arkitektur............	1	12	1	12	p. 14
	Byggnadskonstens historia......	2	—	1		e. 18
	Ornamentik..................	—	5 Va	__	6	e. 3
	Byggnadskonstruktionslära......	Va	—	1	_	e. 16
	Hygien.................................................	i	2	1	3	e. 10
	Mekaniska laborationer.......	—	2	—	2	e. 9
	Summa	4 V»	21 Va	4	23

Nu gällande läroplaner,

189

Professurer.

N:o	Läroämne	Hösttrn	Vårt:n	Fackafilelningar	Hög- sta antal elever	Assi- stent- arvo- den
f.	ö.	f.	ö.
1	Ben matematik...............................							1,950
	Matematik................................	6	—	7	—	Mi, Si, Ei, Bi, Hi Gi, Vi	99
	» ...........................	2	—	—	—	M2, Si, Ei, Bi Hi, Gi, Vi	99
2	Matematik och teoretisk mekanik.......							1,500
	Mekanik...................................	7	—	7	—	Ma, Sa, Ea, Ba, Ha Ga, Va	99
3	Maskinlära (värmemotorer)...............							1,500
	Värmemotorer..........................	37*	—	27»	107*	M3, Sa	34
	» (frivilligt för M4)...	3	—	—	9	Si	6
4	Maskinlära (vattenmotorer och bergs-
	mekanik)..................................							l,oOU
	Vattenmotorer...........................	3	12	—	—	Ms, (Bs)	31
	» (frivilligt för M*)....	—	12	•-	—	(B4)	5
	Bergsmekanik ( » » »)....	1	—	3	9	B4, G4, H4	16
5	Mekanisk teknologi..........................					/Ms, (Ss), (K3), (Es), (Bs),		—
	Mekanisk teknologi.....................	2	2	2	1	l (ö»),''(Hs)	74
	» » (frivilligt för Ms)	1	1	i	4	Si	8
6	Elektroteknik...................,..............							1,400
	Elektroteknik...........................	2	—	2	—	Ea	26
	» , m. k..................	—	—	2	—	alla, utom E3, As, Vs	65
	Elektroteknik...........................	1	5	1	12	Es	26
7	Teoretisk elektroteknik....................							1,400
	Teoretisk elektroteknik..............	3	4	4	12	Es	26
	» u (frivilligt)	1	8	—	—	E4	2

190

Tekniska Högskolan.

N:o	Läroämne	Hösttrn	Vårtm	Fackafdelningar	Hög- sta antal elever	Assi- stent- arvo- den
f.	ö.	f.	Ö.
8	Allmän kemi...................................							2,300
	Allmän kemi, m. k.....................	2	—	2	—	alla utom Vi, Ai	91
	» »	—	—	—	4	Ki	12
	» n	2	—	2	—	Ka	12
	Analytisk kemi..........................	1	13Y>	1	77 2	Ka, gs, hs, (Bs), (Gs), (Hs	31
	n »	—	8	■*—	12	Bs, Hs, Gs	14
9	Kemi och kemisk teknologi.....
	Kemisk teknologi...	3	18	3	19	K3
	» » (frivilligt)...............	—	friv.	—	friv.	k4	4
10	Metallurgi och hyttkonst..................
	Järnets metallurgi..................	4	—	4	4	H4j (B«), (0«)	14
11	Örtvetenskap................							300
	Örtvetenskap............	3	10	1	1	G4, (B4), (H«)	14
12	Väg- och hrobggqnadskonst......							1,500
	Väg- och brobyggnadskonst.........	3	7	—	3	Vs	25
	» » » ...........	2	47*	3	12	v4	25
13	Vattenbyggnadskonst........							500
	V attenbyggnadskonst.............	—	—	3	7	Vs, (Ms), (Bs)	25
	»	21/*	4V*	—	—	v4	25
14	Arkitektur......................................							500
	Arkitektur.....................	2	12	3	12	A3	9
	»	1	12	1	12	A4	9

Summa kronor 117,000

Nuvarande lärarebefattningar.

191

Lektorat.

		Hösttrn	Vårt-.n		Hög-	Assi-
N:o	Läroämne					Fackafdelningar	sta antal	stent-
				arvo-
		f.	ö.	f.	ö.		elever	don
i	Geodesi och topografi......................							2,950
	Geodesi (jämte öfningar efter d. 15/5)	—	—	3	—	hela 2:a årskursen	125
	» ( )) » » » » )	—	—	1	3	Vs	25
	» ...................................	—	4	—	—	\’4	25
2	Beskrifvande geometri och litiearrit-ning........................................							1,150
	Beskrifvande geometri................	2	47*	2	6	alla utom Ki, hi, gi	108
	Linearritning............................	—	2	—	—	As	9
3	Allmän fysik..................................							1,000
	Fysik.......................................	3	—	3	—	halfva l:a årskursen	63
	» .......................................	3	—	3	—	» » »	62
4	Konstruktion af maskinelement, in. in.							2,300
	Konstruktion af maskinelement....	2	77*	3	71/*	Ms, S2, Es	60
5	Elementarmekanik och beskrifvande
	maskinlära............................... Mekanik, m. k..........................	_	—	5	—	Ki, hi, gi, Ai	26
	Maskinlära...............................	3	77*	—	57*	Ks, hs, g2, (As)	26
6	Skeppsbyggnadskonst ......................							—
	Skeppsbyggnadskonst.................	2	5	2	9	Ss	6
	» ....................	2	9	1	10	s«	6
7	Eletrokemi ..................................							300
	Elektrokemi..............................	1	—	2	2	K3, B3, Gs, H3, g2, h2	31
	» (frivilligt).................	—	friv.	—	friv	Ks, Ea	—
8	Mineralogi och geologi....................							400
	Geologi, m. k............................	—	—	2	—	Ki,Bi,Gi,Hi,gi, hi,Yi,Ai	65

192

Tekniska Högskolan.

N:o	Läroämne	Höstt:n	Vårt:n	Packafdelningar	Hög- sta antal elever	Assi- stent- arvo- den
f.	ö.	f.	ö.
	Mineralogi och geologi...	1		2l/«	3	B2, G2, H2, g2, h2, (K2)	31
	Mineralogi .............	—	2	—	61/»	Gs	4
9	Metallurgi och hyttkonst							1,000
	Andra metallers metallurgi.........	—	—	2	—	B4, G», H«, g3, I13	19
	Bergskemi (i medeltal)...............	2	12	—	9	» » » » »	19
10	Allmän byggnadslära och byggnads-
	statik .............							600
	Grafostatik..........	2	—	—	—	M2, S2, E2, Vs, A2	94
	Allmän byggnadslära och byggnads-
	statik.............	1	—	2	4	V», A»	34
	D:o d:o ................	1	4V*	1	27»	Ys, A 3	34
11	Husbyggnadskonst...........							1,750
	Husbyggnadslära.........	2	77»	—	77»	A», (V»)	34
	" .......................	—	2	—	4	V»	25

Summa kronor 111,450

Nu gällande läroplaner.

193

Extra lärare:

		Hösttm	Vårtfcn		Hög- sta	Lärår-	Assi- stent- ar- vode.
N:o	Läroämne.					Fackafdelningar.	intal	arf-
f.	ö.	f.			ele-	vode.
				ver.
1	Zymoteknik..............................	frivillig	; ämne		—	1,200	—
2	Frihandateckning .....................	—	—	—	2	hela lista årskursen	125	1,600	1,550
	» .....................	—	4	—	—	Mi, Si, Ei, Vi, Ai	69	—	—
	» ....................	—	8	—	4 V*	Å.2	9	—	—
3	Ornamentik (i medeltal)...........	—	5	—	5	Aj, As, A4	27	1,350	—
4	Modellering.............................	—	5	—	4	A2, As	18	1,000	—
5	Nationalekonomi .....................	frivilligt ämne		—	1,350	—
6	Matematik, m. k......................	G	—	—	—	Ki, gi, hi, Ai	26	1,800	—
7	Värmemotorer, m. k..................	2	—	2	6	Es, Gs, Hs, Y3	65	3,300	—
8	Vattenmotorer, m. k...................	2	6	—	—	S3, Es, Hs, Gs	43	1,700	—
9	Mekaniska laborationer...............	—	2	—	2	V4, A4	34	2,000	—
10	Teknisk hygien.......................	—	—	Va	—	frivilligt	—	2,250	—
	» ........................	1	—	V*	—	Ks	12	—	—
	» ...................	1	2	i	3	Ä4	9	—	—
11	Tillämpad värmelära..................	2	—	—	friv.	Ms, Ss, Es, K3	72	2,000	—
12	Metallernas egenskaper...............	2	—	17*	—	fMs, (Ss), (Es), (Bs),l KG»), (Hs) /	74	2,000	—
13	Beskrifvande geometri, m. k......	2	51/*	—	5	Ki, hi, gi	17	1,500	—
14	Konstruktion af maskinelement,
	m.k.....................................	2	37*	2	4	B2, G2, H2. \ 2	39	1,500	700
15	Fysiska laborationer..................	—	2	—	l1/*	M2, S2, E2	60	1,500	_
	» » ..................	—	—	—	2	K2	12		_
16	Byggnadskonstruktionslära.........	Va	—	1	—	A4	9	750	_
17	Allmän kemi...........................	—	—	—	4	Ki	12	1,100	—
18	Byggnadskonstens historia.........	2	—	\| 1	—	Ä4	9	1,200	—
19	Träarkitektur (i medeltal) .........	frivilligt ämne		—	200	__
20	Metallografi ............................	—	_	1 1	1 4	B4, H4, G4, gs, hs	19	900	—
					Summa	—	30,200	2,250

25*

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

195

Bil. Litt. X.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers

omfattning0).

1. Ren matematik.

Större kursen.

Första årets kurs.

Analytisk geometri. Differentialräkning. Ekvationslära jämte determinantteori.
Integralräkning. Geometriska tillämpningar af differential-
och integralräkning.

Andra årets kurs.

Differential-ekvationer, hufvudsakligen af lista och 2:dra ordningen,
geometriska användningar.

Mindre kursen.

Första årets hösttermin.

Analytisk geometri. Elementerna af differential- och integralräkning
samt några af deras viktigaste geometriska tillämpningar.

2. Geodesi och topografi.

Andra årets kurs.

Öfverblick af geodesiens ändamål och indelning m. in. Instrumentoch
mätningslära. Textning och kartritning. Under en del af sommaren
sysselsättas alla eleverna uteslutande med praktiska öfningar på fältet
samt upprättande af kartor öfver de verkställda mätningarna. Mellan
den 10 och 20 juni sysselsättas eleverna, tillhörande fackskolan för vägoch
vattenbyggnadskonst, med fortsatta arbeten på fältet, hvilka för
deras blifvande sysselsättning kunna komma till gagn.

*) Utdrag af Högskolans program för 1907—1908.

196

Tekniska Högskolan.

För Vs.

De första grunderna af den sferiska astronomien; bestämning af
latitud, longitud och azimut, med räkneöfningar. Öfningar i afläsning
af nonier och skrufmikroskop, justering af teodoliter m. fl. instrument.
Förberedande öfningar med en del andra instrument. Komplettering af
åtskilliga delar utaf andra afdelningens föreläsningskurs.

Från den 11 juni till den 1 juli mätningsöfningar å fältet, afpassade
efter föreläsningskursen.

För Vi.

Beräkning och öfrig bearbetning af öfningarna under tredje året.

3. Beskrifvande geometri.

Första årets kurs.

Inledning. Punkten, linjen och planet. Satser och uppgifter rörande
polyeder. Axonometri och sned projektion. Kroklinjer. Buktiga
ytor. Buktiga ytors skärning med hvarandra.

Andra årets kurs.

Centralprojektion. Projektivisk geometri.

4. Teoretisk mekanik, elementarkurs.

_ Geometrisk rörelselära. Materiella punktens mekanik. Fasta kroppars
statik och dynamik. Hållfasthetslära. Hydromekanik.

5. Teoretisk mekanik, högre kurs.

Kinematik. Materiella punktens mekanik. Oföränderliga punktsystems
statik. Hållfasthetslära. Punktsystems dynamik. Hydrostatik
och hydrodynamik. Ofversikt af matematikens och mekanikens historia.

6. Beskrifvande maskinlära och maskinkonstruktioner.

Öfversikt af maskinväsendet. Vattenkraft-, ång-, gas- och petroleum-maskinei\
Maskiner för höjning och sänkning af fasta kroppar.
Vindkraftmaskiner, vattenpumpar, biåsverk, maskiner för krossning m. m.

Konstruktion af enkla maskindelar och enklare maskiner.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning^

197

7. Konstruktion af maskinelement och hissinrättningar in. in.

Redogörelse för erfarenlietsresultaten rörande de vid hithörande
beräkningar använda elasticitets- och hållfasthetskoefficienterna. Beräkning
och konstruktion af maskinelement, vindspel, lyftkranar, hissar
in. m. — lämpade efter de olika fackskolornas behof —. Anordningar
och skötsel af maskiner för vinnande af skydd mot olycksfall.

8. Läran om vattenmotorer och vattenuppfordringsverk.

Vattnets motoriska verkan i allmänhet. Turbinmotorer. Vattenuppfordringsmaskiner.
Reaktionsfartyg. Konstruktionsöfningar.

En särskild mindre kurs för J/s, Ea, Hs, G3 och V4.

9. Läran om värmemotorer.

Tredje årets kurs.

Grunddragen af den mekaniska värmeläran med tillämpningar. Ångmaskiner,
ångturbiner och ångpannor. Gas- och fotogenmotorer. Konstruktion
af ångmaskiner och ångpannor.

Fjärde årets kurs.

Lokomotiv. Sjöångmaskiner. Om fartygs motstånd. Propellerteori.
Gas- och fotogenmotorer. Konstruktion af ångmaskiner och
gasmotorer.

En särskild mindre kurs för Es och Va.

10. Bergsmekanik.

Grufpumpar. Grufspel. Biåsmaskiner och kompressorer, lryckluftanläggningar.
Valsverk. Hammarverk. Smidespressar. Ackumulatorer.
Krossverk. Bergborrmaskiner. Mekanisk utfrakt. Uppfordring
vid hyttor m. m. Konstruktionsöfningar.

198

Tekniska Högskolan.

11. Mekanisk teknologi.

Om bearbetning af metaller och trä; sågverk samt mjölkvarnar.
Textil-industrien, papperstillverkningen m. fl. mekaniskt-tekniska
tillverkningar. Utkast till fabriksanläggningar. Besök i fabriker och
öfningar.

12. Allmän fysik.

Mekanisk fysik, värmelära, magnetism, elektricitet, optik. Eleverna
i Ma, Ea och Ka erhålla jämväl undervisning och öfning i fysikaliska
laborationer.

13. Tillämpad värmelära.

Allmän förbränningslära. Läran om uppvärmning och ventilation.
Konstruktionsöfnin gar.

14. Elektroteknik.

Andra arets kurs.

Allmän kurs. Elektromagnetiska enheter. Elektriska generatorer,
motorer, transformatorer och ackumulatorer. Elektriska lampor och
strömfördelningssystem. Telegrafi och telefoni.

Tredje årets kurs.

Specialkurs. Elektrisk mätningsteknik. Beräkning af ledningssystem.
Elektriska spårvägar. Elektriska central- och kraftstationer. Driftberäkningar
för elektriska anläggningar.

Elektrotekniska laborations- och konstruktionsöfningar.

Teoretisk elektroteknik. Elektromagnetism. Beräkning af elektriska
generatorer, motorer och transformatorer. Konstruktionsöfningar.

■

15. Allmän kemi.

Första årets kurs.

Oorganisk kemi samt grunddragen af organisk kemi; hvarjämte
eleverna i fackskolorna för kemisk teknologi samt bergsvetenskap under
vårterminen öfvas i utförandet af kemiska beräkningar m. m.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

199

Andra årets kurs.

Fortsättning af första årets kurs i organisk kemi.

16. Analytisk kemi.

Anvisning till anställande af kvalitativa kemiska analyser.

17. Kemisk teknologi.

Fabriksmässig framställning af tekniskt viktigare oorganiska och
organiska kemiska produkter.

18. Kemiska laborationer.

Öfning i biåsrörets användning, kvalitativa undersökningar pa våta
vägen samt vanliga syntetiska operationer. För eleverna i fackskolan
för bergsvetenskap med fyraårig lärokurs äfven öfning i kvantitativa

undersökningar på våta vägen. ,

Öfning i kvantitativa undersökningar samt kemiskt-tekniska arbeten.

19. Elektrokemi.

Teoretisk elektrokemi, omfattande inom elektrokemien förekommande
elektriska mätningar; förlopp inom en elektrolyt; förlopp vid elektroderna;
teori för galvaniska element och för elektrolys. Ofningar.

Teknisk elektrokemi, omfattande elektriska ugnar; elektiometallurgi,
användningar inom den kemiskt-tekniska industrien; ackumulatoier,
galvanoteknik. Öfningar.

20. Zy Bioteknik.

Mikroskopi och mikroskopisk undersökning af jäst- och mögelsvampar,
af viktigare i jäsningsindustrien förekommande bakterier samt
af åtskilliga jästliknande organismer. Biologisk analys och jäst. Benodlingsmetoder.
Biologiska luft-, vatten- och jordanalyser. Historisk
öfversikt af läran om mikroorganismerna. Mikroorganismernas allmänna
morfologi och biologi.

200

Tekniska Högskolan,

21. Bergskemi med laborationer.

Öfning i probering af malmer och hyttprodukter samt i anställande
åt andra i metallurgiskt hänseende viktiga undersökningar.

22. Läran om metallernas egenskaper.

Koitfattad framställning af järnets historia. Järnmalmer och deras
rostning Masugnsprocessen. Olika färskningsmetoder: aducering, bessemer-
och martmprocessen, härd färskning, puddling. Brännstål och
degelgjutstål. Om legeringar i allmänhet. Olika ämnens, och därvid
särskilt kolets inverkan på järnets egenskaper. Härdning. Smidbarhet.
Vailbarhet. Brottutseende. Järnets hållfasthetsegenskaper och metoder
lör desammas fastställande.

De förnämsta egenskaperna hos koppar, bly, tenn, zink m fl

metaller, äfvensom de viktigaste, i praktiken förekommande legeringarna.
°

Hållfasthetsprof å metaller, sten, trä etc.

23. Järnets metallurgi.

Allmän metallurgi. Oxidation, reduktion, värmealstring och förbrännmgstemperatur.
Brännmaterialier och deras förbränning. Ugnar
och deras konstruktion. Eldfasta materialier. Metallers framställning
genom metalloiders reduktion. ö

Järnets metallurgi. Järnets historia. Järnet och dess legeringar.
Järnmalmer. Järnmalmers rostning. Tackjärnsberedning. Tackjärnets
omsmältande. Tackjärnets raffinering och färskning i allmänhet. Torrfarsknmgsmetoder.
Härdfärskningsmetoder. Puddlingsmetod. Bessemermetoder.
Martmmetoder. Brännstålsberedning. Degelstålsmetoder. Smidbart
järns direkta framställande ur järnmalm. Elektriska järnframställningsmetoder.
Det smidbara järnets vallning. Stålgjutgodstillverk Efter

den 1 maj meddelas vid järnverk under cirka 6 veckors tid
praktisk undervisning i masugnsskötsel och järnfärskning.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning,

201

24. Andra metallers metallurgi.

Framställning af bly, koppar, zink, nickel, kobolt, silfver, guld,
platina, kvicksilver, tenn, antimon och vismut.

25. Mineralogi och geologi.

Första årets kurs.

Geologi (mindre kurs). Grunddragen af geologien.

Andra årets kurs.

Mineralogi och petrografi (mindre kurs). Redogörelse för de i geologiskt
eller tekniskt hänseende viktigaste mineralier och bergarter.

Geologi (större kurs). Öfversikt af det skandinaviskt-finska urbergets
geologi.

Tredje årets kurs.

Mineralogi och petrograji (större kurs). Öfningar i petrografisk
mikroskopi.

26. Grufvetenskap.

1. Grufmätning enligt svenska markscheidermetoden och med teodolit.

Grufkartor och grufmodeller. Öfningar i grufmätning och upprättande
af grufkartor.

2. Läran om fyndigheter och dessas uppsökande, undersökning och be dömande.

Fyndigheternas geografiska och geologiska förekomst;
mineralstatistik; på brytvärdheten inverkande faktorer. Magnetometri;
djupborrning, öfningar i magnetometri och upprättande
af magnetiska kartor.

3. Graf brytning; Bergbrytningsarbeten; tillredningsarbeten; brytnings metoder;

uppfordring och utfrakt; luftväxling och belysning;
arbetseffekter och aflöningssätt; graf lagstiftning.

26*

202

Tekniska Högskolan.

4. Anrikning slär a: Sofring; krossning; klassering; sortering; anrik ning

på våta vägen; magnetisk sofring och anrikning; Elmoreprocessen;
luftseparation etc.; anordningar vid anrikningsverk;
anrikningsresultat.

Under sommaren meddelas omkring 6 veckor praktisk undervisning
i grufmätning, magnetometri och grufbrytning.

27. Allmän foygguadslära.

Andra arets kurs.

Materiallära. Konstruktionslära. Grundläggningslära. Konstruktionsöfningar.

Tredje årets kurs.

Fortsättning och afslutning af föregående årskurs.

28. Byggnadsstatik.

Andra årets kurs.

Plan grafostatik. Öfversikt af elasticitets- och hållfasthetsläran.
Konstruktionsöfningar.

Tredje årets kurs.

Grafisk statik i rymden. Villiots deformationsplan. Arbetsekvationen.
Maxwells sats. Beräkning af statiskt obestämda system.
Hvalfteori, elementär och med användande af arbetsekvationen. Lämpligaste
hvalfform. Jord trycksteori. Beräkning af stödjemurar. Konstruktionsöfningar.

29. Byggnadskonstruktionslära (specialkurs).

Fortsättning och tillämpning vid speciella fall af allmänna byggnadsläran
samt byggnadsstatiken. Öfningar i arbetsbeskrifningar och
kostnadsberäkningar.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

203

30. Husbyggnadskonst.

Sammansättning af en byggnad med hänsyn till dess stabilitet,
hållbarhet, sundhet, säkerhet mot eldfara, skydd mot köld och värme.
Grundläggning, stenkonstruktioner, träkonstruktioner. Ritöfningar.

Andra årets kurser:

För Aa och Va under höstterminen en större kurs med ritöfningar
under hela året.

För öfriga fackskolor under vårterminen en mindre frivillig kurs
med ritöfningar.

Tredje årets kurs.

För V3 komplettering och tillämpning af andra årets kurs. Ritöfningar
under hela året.

31. Arkitektur.

För As.

Arkitektonisk formlära jämte ritöfningar, dels kopiering, dels komponering.
Den privata bostaden af sten och trä i staden och på landet.
Utarbetande af fullständiga byggnadsritningar jämte detaljer och arbetsbeskrifning
till ett boningshus af sten samt ett af trä. Skissöfningar.

För Ai.

Arkitektonisk kompositionslära. Om plananordningar och allmänna
bestämmelser vid offentliga mindre byggnader med en viss grad af
monumentalitet. Utarbetande af fullständiga byggnadsritningar jämte
detaljer och arbetsbeskrifning till någon offentlig, mindre, monumental
byggnad. Skissöfningar.

För Vi.

Tillämpning af. formläran vid brobyggnader.

32. Byggnadskonstens historia.

Grekisk arkitrav-byggnadskonst; romersk-byzantinsk hvalf- och
kupol-byggnadskonst; götisk hvalf byggnadskonst.

Tekniska Högskolan.

204

33. Väg- och brobyggnadskonst.

Tredje årets kurs. Vägbyggnadskonst.

Vägars tracering och terrasering. Tnnnelbyggnad. Körbanans anordnande.
Järnvägars öfverbyggnad. Spårförbindningar. Elektriska
järnvägar. Signal-säkerhetsanordningar. Bangårdsanordningar. Konstruktionsöfningar.

Fjärde årets kurs. Brobyggnadskonst.

Brobyggnaders ändamål och allmänna anordnande. Landfästens och
pelares grundläggning. Sten- och betongbroar. Träbroar. Järnbroar.
Konstruktionsdetaljer vid fasta och rörliga kör- och järnvägsbroar.
Konstruktioner.

34. Vattenbyggnadskonst.

Tredje årets kurs.

Fdckskolan V. Hydrologiska allmänna begrepp. Hydrodynamik.
Naturliga vattendrag. Vattenregleringar. Vattenvägar. Vattenledningar.
Konstruktionsöfningar.

Fackskolorna V, M, B, (E). Dammbyggnader. Konstruktionsöfningar.

Fjärde årets kurs.

Fackskolan V. Vattenaflopp. Hamnbyggnader. Konstruktionsöfningar.

35. Skeppsbyggnadskonst

Om järn- och stålfartygs konstruktion. Arbetsmetoder. Inredning
och utrustning. Aflöpning och dockning. Skeppsmätning. Deplacement.
Stabilitet. Vågteori och fartygsrörelse. Olika konstruktionssätt.
Fartygs egenskaper. Fartygs påkänningar och styrka.

Konstruktionsöfningar. Utarbetande af fullständiga ritningar jämte
detaljer och beräkningar till ett ångfartyg.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

205

36. Linearritning.

Första arets kurs.

Materialbeteckningskarta. Klotsar i sned projektion. Skrufvar.
Stensnittskonstruktioner. Geometrisk skngglära. Geometrisk laveringslära.
Axonometri. Perspektivlära.

Andra årets kurs.

Fackskolorna A och (V). Komplettering och fortsättning af föregående
kurs.

37. Frihandsteckning.

Första årets kurs.

Teckning efter geometriska trä- och gipsmodeller, maskindelar etc.
Teckning och skuggning efter ornament i gips.

Andra årets kurs.

Fackskolan A. Fortsatta öfningar i teckning och skuggning af
ornament efter gips. Figurteckning efter gips. Teckning af ornament,
figurer och möbler i Nationalmusei samlingar.

38. Ornamentik.

Öfversikt af de olika ornamentstilarna. Ornamentritning efter gipsaftiyck
och planscher. Ornamentkomposition.

39. Modellering.

Modellering i lera af blad, listverk, rosetter samt andra enkla eller
sammansatta ornament i relief, dels efter modell, dels efter teckning.

40. Teknisk hygien.

Kemiska och fysikaliska undersökningsmetoder, tillämpade på hygienen.
Undersökning af vatten och födoämnen, af luften i bostäder
och samlingssalar, af byggnadsmaterialier o. s. v.

Byggeadshygien. Renhållning, desinfektion, dricksvatten och vattenledningar.

206

Tekniska Högskolan.

41. Nationalekonomi och näringslagstiftning.

Kortfattad framställning af läran om värdeföremålens frambringande,
fördelning och förbrukning, med särskilt afseende på hit hörande
typiska företeelser, förhållanden och inrättningar i nutidens civiliserade
länder med europeisk-västerländsk kultur.

Något utförligare behandling af läran om penningar och kredit,
transportväsende och tillverkningsindustri samt den industriella arbetarefrågan
och den s. k. socialpolitiken, hvarjemte i korthet redogöres för
viktigare hit hörande delar af den svenska näringslagstiftningen.

42. Mekaniska laborationer.

Första årets kurs.

Ofningar i filning, svarfning m. fl. arbeten å Högskolans mekaniska
verkstad för framställning af profstycken. Undersökning af hållfastheten
hos dessa profstycken.

Högre årskurser.

Undersökning af hållfastheten hos järn och stål, trä, hydrauliska
bindemedel samt naturliga och konstgjorda stenar.

Försök med maskiner.

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

207

Bil. Litt. Yi.

Nybyggnader för Chalmers Tekniska
Läroanstalt.

Nybyggnaderna kunna uppdelas i 5 hufvudafdelningar:

1) Samraanbindningsbyggnad mellan liufvudbyggnaden mot Storgatan
och laboratoriebyggnaden. (Nordöstra flygeln).

2) Sammanbindningsbyggnad mellan Vasabyggnaden och laboratoriet.
(östra mellanbyggnaden).

3) Tillbyggnad af Vasabyggnaden med en flygel mot öster. (Sydöstra
flygeln).

4) Sammanbindningsbyggnad mellan Vasabyggnadens västra flygel
och nuvarande verkstadsbyggnad. (Västra mellanbyggnaden).

5) Maskinlaboratoriebyggnad.

Därtill komma:

6) Mindre utbyggnad framför laboratoriet och kring ångskorstenen
samt af tillbyggnaderna betingade smärre ändringar i äldre hus.

Samtliga byggnader utföras af tegel. Fasaderna mot gator lika
väl som mot gård utföras i närmaste möjliga anslutning till vidliggande
äldre byggnadsdelar: i fogadt gultegel jämte Gementputsade listverk och
omfattningar, allt på sockel af granit. Yttertaken täckas med oljemålad
svartplåt, utom å terrasser, där naturlig asfalt användes.

Samtliga golflag utföras, med här nedan angifna undantag, af betong
i Koenén- eller Hennebique-konstruktion. Golfven afputsas och
beläggas i allmänhet med linoleum.

Grundläggningen sker, i likhet med hvad som skett under de äldre
husen, med betong med och utan armering ofvanpå friktionspålning. I
möjligaste mån förbindas nya och gamla byggnadsdelar med hvarandra
medelst genomgående förankringar, hvarjämte anstalter träffas att undanrödja
risken för ojämna sättningar (grundförstärkning under äldre murar,
genomgående balkar m. m.).

Uppvärmningen sker genom ångapparater, dels med ånga af högre
tryck från verkstadens pannor, dels med särskilda lågtrycks apparater,
där sådant finnes lämpligast.

Byggnads arbetets omfattning.

Allmän

beskrifning.

208

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Nordöstra

flygeln.

Östra mellan,
byggnaden.

1) Nordöstra flygeln innehåller:

Genom källare- och bottenvåningarne: Elektrotekniskt
maskinrum, genom källare- och
bottenvåningarne, med tilesgolf, anordning
för traverskran, direkt maskinintag
från gården..........................

Källaren: två laboratorierum, hvartdera ............

» ackumulatorrum ......................................

)) kapprum med ingång från gården

(kemiska laboratoriets källare)...........

Bottenvåningen: lärarerum ..................................

» laborationsrum (delvis i gamla

byggnader), med spiraltrappa till källaren.
..........................................................

1 tr. upp: ritsal, liggande invid och i samma

golfplan som nuvarande 3:dje årskursens
sal i hufvudbyggnaden.......

2 tr. upp: ritsal, invid och i samma golfplan

som nuvarande skeppsbyggeriskolan

■ i hufvudbyggnaden .............................

lärare- och föreläsning srum till föregående
......................................................

hvarjämte bibliotekslokalen i gamla
byggnaden utvidgats med ett biblioteksrum
...................................................

110,0	in2	X	6,5	in. högt
19,o	o m	X	2,6	m.
65,5	9 nr	X	2,6	in.
16,0	in2	X	2,6	m.
19,o	m3	X	4,0	m.
40,o	in2	X	4,0	in.
115	nr	X	4,7	m.
64	in3	X	4,0	in.
46	o nr	X	4,o	m.
24	o nr	X	4,0	m.

2) Östra mellanbyggnaden.

Källarvåning saknas.

Bottenvåningen: vaktmästarebostad om två rum
och kök, tambur m. m.

1 tr. upp: tvä vaktmästarebostäder om resp. 2

rum och 1 rum och kök, tambur m. in.

2 tr. upp: ritsal i samma golfplan som nuva rande

våningen 1 tr. upp i Vasa byggnaden.

.............................................. 118,0 m* x 4,25 m.

lärarerum................................................ 24,0 m2 x 4,25 in.

mindre kapprum .................................. 12,0 m2 x 4,25 m.

Lokalförteckning.

209

3 tr. upp: ritsal med golfplan 0,30 mtr under
vidliggande våning 2 tr. upp i Vasabyggnaden;
taket af rabitzputs

uppdraget i takstolsredet..................... 118 nr x 4,25 m.

lärarerum, under takterrassen............ 24 m2 x 3,o m.

mindre kapprum (korridor)................. 12 in3 x 3,0 m.

3) Sydöstra flygeln (Vasabyggnaden).

58,0 in3
143,0 in3

4,2

46.0 mä x

90.0 nr x 4,5
110,o m3 x 4,5

Källaren: lagerkällare, event. till uthyrning.

Bottenvåningen: ritsal i samma golfplan som

äldre Vasabyggnadens bottenvåning 139,0 m3 x 4,2
Östra gafvelrummen i gamla byggnaden
ändras till dels kapprum, dels
till lärarerum och en mindre ritsal,
den sistnämda .......................................

1 tr. upp: gipssamlingsrum.......................................

modellering srum......................................

erhållet genom sammanslagning af
återstående utrymmet i den tillbyggda
flygeln med delar af gamla byggnadens
östra gafvelrum.

Genom den ändrade inredningen af
dessa senare erhålles därjämte ett
kapprum .................................................

2 tr. upp: ritsal ......................................................

hvartill i gamla flygelns gafvelrum

komma kapprum....................................

ritsal, utvidgning af äldre sådan,
med 27 m2 till 67,o nr.

3 tr. upp: (genom sammanslagning af tillbygg naden

och gafvelutrymmet i gamla
byggnadens vind):
hörsal med rabitztak, uppdraget i

takstolsredet............................................

d:o d:o d:o ..............................

två kapprum, sammanlagt .................

85 m2
85 m2
48 m2

in.

4,5

4,7

66,0 m2 x 4,7 m.

5
5

2,7 m.

Sydöstra

flygeln.

27*

210

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Västra mellanbyggnaden.

Maskin laboratoriet.

4) Yästra mellanbyggnadcn.

Källare saknas

Bottenvåning: material^''öfning sanstaltens ma sJcinsal.

........................................................ no

Från denna säl leder en kort trappa
till profningsanstaltens kontor, beläget
i bottenvåningen af Vasabyggnadens
redan befintliga, västra flygel 26

1 tr. upp: pr öfning sanstalt, förbunden med bot tenvåningens

maskinsal, dels med
yttre stentrappa, dels med kommunikationstrappa
af järn; samma golfplan
som Vasabyggnadens våning

1 tr. upp ................................................ no

2 tr. upp: hörsal, i samma golfplan som Vasa byggnadens

vån. 2 tr. upp (obs.!
ritningen angifver oriktigt trappsteg
mellan båda byggnaderna), uppskjutande
i takstolsredet............................. 110

kapprum till denna sal gemensamt
med vidliggande ritsal i Vasaflygelns
våning 2 tr. upp.

in2 x 5,75 m

m2 x 4,5 m

in2 x 4,5 m

m2 x 4,3 m

5) Maskinlaboratoriet.

Inrymmes dels i nybyggnad inåt
gården, dels i den del af gamla
verkstadsbuset, som för närvarande
upptages af profningsanstalten.

Maskinlaborationssal i två afdelningar,
för profning af a) ång-, gas- och
oljemotorer samt b) vattenmotorer.

Avdelningen a) utgöres af en bredare

sal i en våning...................................... 256 in2 x 10 m

inrättad för traverskran. Under denna
sal, hvars golf lägges ungefär 0,90
meter öfver marken, bygges en källarevåning
med c:a 2,30 meters nyt -

Lokalförteckning.

tig höjd för framförande af rörledningar
m. in.

Afdelningen b) ntgör smalare sidoskepp
till stora salen i två våningar,
öppnande sig mot denna genom pelarrader.
Sidoskeppets mått............... = 4,5 x 35 m = 157,5 m2

Undervåningens nyttiga höjd ............ = 4,50 m.

Läktaregalleriets » ........... = 3,0 m.

Undervåningens golf ligger 0,60 m.
under marken. I båda våningarne
byggas vattenrännor, 1 m. breda,

0,90 m. höga, af stålslipad, armerad
betong.

Stora salens yttertak, invändigt utputsadt
med rabitzputs, uppbäres af
järntakstolar, medan sidogalleriets
yttertak ordnas som terrasstak af betong
belagd med naturlig asfalt.

Samtliga golf i laboratoriesalen beläggas
med refflad trottoarklinker.

Väggarne klädas intill 2,25 resp. 3
mtr öfver golfven med glaseradt tegel.

Invid den stora salen utbygges mot
gården en två våningar hög annexbyggnad,
inrymmande i nedre våningen
ingång och trapphus samt

ett lärarerum om................................... 37,5 m2 x 3,o m.

och i 2:dra våningen två mindre d:o

om livartdera ......................................... 18,5 m2 x 3,o in.

Ingång till maskinsalen beredes dessutom
från gatan genom gamla profningsanstaltens
sal medelst en uppfartsliknande
gång, vid sidan af hvilken
befinna sig, dels ett par mindre
kläd- och förrådsrum, dels ett utrymme,
afsedt att tilläggas nuvarande
verkstadens pannrum.

Dessa sistnämda lokaler golfläggas
med klinkertegel. Ofvanpå dessa
rum befinner sig verkstadens snickerisal,
som lämnas orörd.

212

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Diverse.

6) Diverse tillbyggnader.

Utanför nuvarande kemiska laboratoriet
lägges en förbyggnad i två
våningar, afsedd att bereda kapprum
åt eleverna.

Kring den nuvarande, 30 meter höga
ångskorstenen, som beräknas räcka
äfven för kommande pannanläggning,
förläggas i en låg byggnad dels 6
afträden jämte pissoar, dels kolbod
och plats för tömning af slagg.

Hans Hedlund.

Kostnadsförslag.

213

Bil. Litt. T2.

På begäran hafva vi beräknat kostnaden för tillbyggnad af Chalmereska
Institutets nuvarande byggnadskomplex i enlighet med oss förelagda
ritningar samt på basis af den arbetsdevis och med den erfarenhet
vi hafva af den tillbyggnad som af oss utfördes under åren 1903—04
på en af Institutets ifrågavarande byggnader (Vasabyggnaden).

Resultatet af denna kalkyl är att vi skulle vilja utföra detta byggnadsarbete
till följande belopp:

Profningsanstaltbyggnad................................................... Kronor 105,000: —

Mekaniskt Laboratorium................................................... » 87,000: —

Eu vånings tillbyggnad mot öster på hufvudbyggna den

samt Elektriskt Laboratorium ....................... » 58,500: —

Kapprum m. in. till Kemikum........................................ » 6,000: —

Mellanbyggnad mellan Kemikum & Vasabyggnaden » 75,000: —

Tillbyggnad af Vasabyggnaden mot öster................... » 85,000: —

Ändringar å äldre byggnader samt oförutsedt............ »_23,000: -

Summa Kronor 440,000: —

Göteborg den 3 april 1908.

F. O. Peterson <$• Söner.

214

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Bil. Litt. Ys.

Preliminärt förslag

till användning af ett eventuellt anslag å 25,000 kronor till anskaffande
af de maskiner och instrument, som i främsta rummet äro erforderliga för
den hydrauliska afdelningen af det påtänkta maskinlaboratoriet vid Chalmers
Tekniska Läroanstalt.

Hydraulisk aktionsvåg .................................	500
Hydraulisk reaktionsväg........................................	500	Kr.	1,000: —
Vattenturbin med turbinkåpa..................		»	4,000: —
Ångturbinpump med rör och ventiler ....................		»	5,000: —
Vattenränna.............................	8,000
Anordnande af mätbassäng........................................	1,000		9,000: —
Gångplattformar och trappor för den öfre rännan
samt durkplåtar öfver den nedre rännan ......		»	3,500: —
Bromsanordningar....................	500
Vattenhastighetsmätare..................................................	750
Tryck- och vacuummätare .........................................	150	J)	1 400- —
Lyftanordningar .................................................		»	500: —
Ritningar .........................................................................		y>	600: —

Göteborg den 18 mars 1907.

Summa Kronor 25,000

Svante Lindström.

Kostnadsförslag.

215

Bil. Litt. Yi.

Preliminärt kostnadsförslag

å maskiner och instrument för det projekterade maskinlaboratoriets vid
Chalmersska Institutet värmemotorafdelning.

1 st. Triple exp. ångmaskin om 60 eif. lik:r Kronor 12,000

Konstruktionsritningar till eko.........

Fundament till d:o...............................

Hydraulisk bromsanordning till d:o
Graderverk för condens.-vattnet till d:o
Mätcisterner för matare- och condensationsvattnet
till d:o..............

3 » Indikatorer...........................................

3 » Kontrollmanometrar ..........................

4 » Chronografer ...............................

1 » Tachograf .........................................

2 » Handtachometrar...............................

1 » Slagtäljare...........................................

1 » Torsionsdynamometer......................

1 » Vattenrörångpanna om c:a 50 m2 med

öfverbettningsanordning och fullständig
armatur .............................

Inmurning af d:o..................................

Murning af kanal till nuvarande skorsten
.........:........................•_................

Matarepumpar med rörledningar.........

Vattenmätarecisterner ..........................

Kol- och vattenvågar ....................

Calorimetrar, thermometrar m. m. ...

Rörledningar till maskiner och pumpar
jämte isolering......................

1 » 8 hk:rs fotogenmotor med fundament och bromsanordningar.
........................................................ Kronor

1 )) Suggasverk och gasmotor för 8 hk:r med fundament
och bromsanordning .... *

mor 12,000	—
»	1,500	—
	1,000	—
»	2,000	—
»	2,500	—
»	2,250	—
»	600	—
»	300	—
	200	—
	800	—
»	250	—
»	300	—
»	1,000	—
»	7,500
))	1,500: —
»	500	• -
»	2,000	: —
	1,500	: —
»	300
	1,500

— 24,700:

2,750: —

17,550: —
3,000: —
4,750: —

Göteborg den 18 mars 1907.

Summa Kronor 50,000: —
C. Edv. Petterson.

216

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Bil. Litt.

Förslag till inköp

af elektriska apparater m. m. vid utvidgning af elektrotekniska laboratoriet
vid Chalmersska Institutet i Göteborg.

1 Ackumulatorbatteri om 120 element (c:a 55 amp. x

1 timw.).........................................................

1 Ackumulatorbatteri om 120 element (c:a 37 amp. x

1 timw.)........................................................

Likströmsdynamo, kompoundlindad (c:a 5 Kw.)......

d:o shuntlindad med kommuteringspoler (c:a 10 Kw.)
Experiment-maskin med olika utväxlingsbara delar
Synkron 3-fasmaskin (c:a 10 Kw.)

d:o d:o af annan typ (c:a 5 Kw.).................................

Trefastransformator (c: a 10 Kw.) ......................;

Enkelfas-d:o (oljetransformator för högspänning)......

Trefasmotor (c:a 7 Kw.).........................................

Enkelfas-kommutatormotor.............................................

Oscillograf, div. ampére-, volt- och wattmetrar m. m.

Diverse reglermotstånd etc.............................................

Ledningar, apparattaflor, kopplingar etc........................

Kronor 3,000: —

2,200

800

1,300

2.500
1,200

900

600

1,300

700

800

7,000

1,200

1.500

Göteborg den 18 mars 1907.

Summa Kronor 25,000

Fredrik H. Lamm.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

217

Bil. Lätt. Z.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers
omfattning vid Chalmers Tekniska
Läroanstalt.

Matematik.

Högre afdelningens lista årskurs.

Samtliga fack utom det kemiska.

Ekvationssystemer med determinantteori. Politisk aritmetik. Plan
trigonometri. Analytisk plangeometri. Differentialräkning.

Kemiska facket.

Ekvationssystemer med determinantteori. Politisk aritmetik. Analytisk
plangeometri. Elementerna af differential- och integralräkning
med geometriska tillämpningar.

Högre afdelningens 2:dra årskurs.

Analytisk rymdgeometri. Differential- och integralräkning med
geometriska tillämpningar. Differentialekvationers integrering. Ekvationslära.

Ren fysik.

Kropparnes allmänna egenskaper. Värmelära, ljuslära, magnetism
och elektricitetslära.

218

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Fysiska lab orationer.

Öfningar inom olika delar af fysiken med särskildt afseende fäst
vid de vanligare mätmetoderna.

Tillämpad elektricitetslära.

Repetition af elektricitetslärans hufvudsatser med särskildt afseende
fäst på de elektriska mätmetoderna. De galvaniska batterierna, ackumulatorerna
och elektrokemien. Likströms-generatorer och motorer.
Elektrisk belysning. Växelströmmar, transformatorer. Mångfasströmmar.
Telefonering.

Tillämpad värmelära.

Grunderna af den mekaniska värmeteorien jämte tillämpningar.
Is- och köldmaskiner. Förbränning och bränsleslag. Eldstäder och
skorstenar. Värmets fortplantning. Lokal och central uppvärmning af
bostäder. Ventilation. Torkning.

Elektroteknik.

Metoder och apparater för uppmätning af motstånd, strömstyrkor,
spänningar, elektromotoriska krafter, effekter, elektricitets- och energimängder
samt kapaciteter vid likriktade strömmar.

Lagarna för elektromagnetisk och magnetoelektrisk induktion.
Metoder för magnetiska mätningar. Lagarna för själfinduktion och
uppmätning af själfinduktion skoefficienter.

Likströmsgeneratorers och motorers verkningssätt, egenskaper,
konstruktion och beräkning. Elektriska ackumulatorer. Lagarna för
elektriska växelströmmar. Metoder och apparater för uppmätning af
effekter, fasförskjutningar och strömkurvor vid växelströmmar. Växelströmsgeneratorer
och transformatorer. Generatorer för tvåfas- och trefasströmmar.
Växelströmsmotorer för enkelfas-, tvåfas- och trefasströmmar.

Elektrisk belysning med båg- och glödljus. Fotometriska mätningar.
Elektriska anläggningar för belysning och arbetsöfverföring.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

219

Kemi.

Högre afdelningens lista årskurs.

Oorganisk kemi och en kortare framställning af den organiska
kemien.

Högre afdelningens 2:dra årskurs.

Organisk kemi.

Kemisk teknologi.

Högre afdelningens 2:dra och 3:dje årskurser.

Brännmat erialiernas kemiska teknologi. Ismaskiner. Vattnets
kemiska teknologi. — Svafvelsyre-, soda- och kalisaltindustrierna. Salpetersyra,
brom och jod.

Aluminiumföreningar: alun, ultramarin m. m. — Ofriga oorganiska
färgämnen. Konstgjorda gödningsämnen. — Sprängämnen, tändsticksfabrikation.

Kemisk metallurgi.

Kalkbränning, murbruk, cement, gips, vattenglas. Olas- och spegelfabrikationen.
— Lergodsindustrien.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

Torrdestillation af kolhaltiga ämnen och därpå grundade industrigrenar.

Kolhydraternas kemiska teknologi.

Organiska färgämnen, naturliga och konstgjorda. Blekning af
textilämnen. Färgning och tygtryck.

Garfning. Limkokning. Fettarternas industri. Hartser och eteriska
oljor. Jäsningsindustri.

Kemiska laborationer.

Högre afdelningens lista årskurs.

Öfningar inom reaktionslärans område; kvalitativt analytiska arbeten.
Framställning af enklare preparater.

220

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Högre afdelningens 2:dra årskurs.

Fortsatta öfningar i kvalitativ analys. Kvantitativ viktsanalys.
Titreringar. Syntetiska öfningar.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

Organisk elementaranalys. Kemisk-teknisk pröfning af handelsvaror
och fabriksprodukter. Gasanalys. Framställning af kemiskt-tekniska
preparater.

Elektrokemi.

Teoretisk kurs.

Lösningars allmänna egenskaper. Kemiska jämviktsförhållanden.

Elektriska strömmens ledning i elektrolyter.

Galvaniska elementer. Ackumulatorer. Polarisation, sönderdelningsspänning.
Elektroanalys.

Elektrokemisk teknologi. Elektrometallurgi. Elektronisk framställning
af klor, kalium- och natriumhydrater (pottaska, soda), klorater,
kromater, blekvätskor m. fl. ämnen, organiska preparater. Fabrikation
af kalciumkarbid och karborundum.

Praktiska öfningar.

Uppmätning af strömstyrkor, motstånd och elektromotoriska krafter.

Bestämning af elektrolyters ledningsförmåga, polarisation och sönderdelningsspänning.
Syntetiska och analytiska öfningar.

Mineralogi och geologi.

Allmänna kursen under höstterminen:

Elementerna af mineralogien och petrografien.

Speciella kursen för kemisk-tekniska facket under vårterminen.
Kristallografi. Mineralfysik. Utförligare systematisk redogörelse
för ett antal viktigare mineralier.

Grunddragen af skandinaviska halföns geologiska byggnad i samband
med en öfversikt af den stratigrafiska geologien.

221

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

Teoretisk mekanik.

Kurs för kemisterna.

Fasta kropparnes statik och dynamik. Friktion. Ilållfasthetslära.
Vätskors jämvikt och rörelse. De enkla maskinerna.

Högre kursen.

Geometrisk rörelselära. Materiel punkters och punktsystemers
mekanik. Elasticitets- och hållfasthetslära. Friktion. Hydromekamk.

Byggnadsstatik.

Högre afdelningens 2:dra årskurs.

Grafostatik.

Kraft- och linpolygonen samt deras användning för bestämning
af stödjetryck, böjningsmomenter och afskärningskrafter. Bestämning
af tyngdpunkter, statiska momenter och tröghetsmomenter m. m. Spänningarna
i enklare stångsystemer vid enklare belastningsförhållanden.
Trycklinjer i hvalf och stödjemurar. Konstruktionsöfningar.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

A. Allmän kurs, under höstterminen.

Teori för fackverk, teori för jordtryck. Beräkning af hvalf samt
stödje- och grundmurar. Grunderna för beräkning af betong-järnkonstruktioner.
Konstruktionsöfningar.

B. Speciel kurs, under vårterminen.

Komplettering af andra årets kurs i elasticitets-. och liållfasthetsläran
samt grafostatik. Satsen angående formförändringsarbetet, Maxwells
teorem. Teori för statiskt obestämda konstruktioner. Tillämpningar
på speciela tak- och brokonstruktioner. Konstruktionsöfningar.

Maskinlära.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

A. Läran om värmemotorer för mekaniska, elektrotekniska och skeppsbyggerifacken.

222

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

. Grunddragen af mekaniska värmeläran. Ångpannor och ångmaskiner.
Gas- och petroleummotorer.

B. Läran om värmemotorer specielt för mekaniska facket.

Om angfördelningsapparater och omkastningsmekanismer vid ånomaskiner
och deras bestämning genom beräkning och diagrammer;
företrädesvis slidregleringar af olika slag samt något om ventiler och
kranar. Beskrifning på olika slag af kompoundmaskiner med expansion
1 två och tre särskilda cylindrar och de allmännaste beräkningsgrunderna
för sådana. ^ Grafisk framställning af kraftvariationerna och massornas
inflytande på rörelsens jämnhet.

C. Beskrifvande maskinlära för kemiska, husbyggnads- samt vän-- och
vattenbyggnadsfacken.

Samma kurs som kursen A. men af mindre omfattning; härtill
kommer beskrifning af olika slag af ångturbiner, vattenkraftmaskiner,
vmdhjul och pumpar.

D. Läran om vattenmotorer m. m. för mekaniska och elektriska facken.

En vätskas strömning genom och ur ett kärl, som har antingen
enformig, rätlinig parallel-rörelse i horisontal led eller enformig rotation
kring en fast axel. Olika slag af vattenkraftmaskiner. Turbiner. Vindhjul.

Olika slag af ångturbiner. Centrifugal- och kolfpumpar. Kompressorer.

Konstruktion af maskinelement.

Högre afdelningens 2:dra årskurs.

Grunderna för konstruktionen och det praktiska utförandet af enkla
maskindelar med fäst afseende på elevernas under året växande kunskaper
i den teoretiska mekaniken.

Skrufvar och skrufförband. Nitar och nitförband. Rör och rörförband.
Afstängningsanordningar: kranar och ventiler. Kolfvar och kolfstänger.
Packningsboxar. Tvärhufvuden. Vefstakar. Vefaxlar och
vefvar m. in., såsom kopplingar och excenterskifvor. Lager af olika
konstruktioner. Rem- och linledningar. Kugghjul.

Kursen för husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadsfacken är
af något mindre omfattning.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

223

Maskinkonstruktioner.

A. Kurs för mekaniska, elektrotekniska och byggnadsfacken.

Af eleverna konstrueras efter hämnade uppgifter och med ledning
antingen af utförda maskiner eller större ritningar ett vindspel eller en
lyftkran, med behöfliga detaljritningar samt en ångpanna.

B. Kurs för mekaniska, elektrotekniska och skeppsbyggerifacket.

Ritningar till ångmaskiner och till dessa hörande mekanismer,
såsom kondensorer, jämte olika slag af diagrammer, som användas vid
ångmaskiners beräkning och konstruktion.

C. Kurs i vattenmotorer för mekaniska och elektrotekniska facken.

Skofvelkonstruktion till en axiel och till en radiel turbin. Detaljoch
sammanställningsritning till endera af dessa turbiner. En kolfeller
centrifugalpump.

Mekanisk teknologi.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

Metallernas och träets förädling. _ Materialiers mekaniska afprofning.
Pappers- och trämassefabrikationerna. Spinning och väfning.

Mjöltillverkning. . • . , , . ,

Besök företagas under läsåret uti fabriker och större mdustnela

inrättningar i staden och dess omnejd.

Geodesi.

Högre afdelningens 2:dra årskurs.

Instrument- och mätningslära. Kartritning.

Till kursen höra praktiska öfningar pa fältet, vanligen under 4
dagar, hvarunder ett område af omväxlande terräng upptages å landtmäteritaflor
för att senare renritas. Samtidigt härmed utföras nivelleringsarbeten
och utstakning af kurvor.

224

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Högre afdelningens 3:dje och 4:de årskurser.

De enklaste grunderna af den sfäriska geometrien med tillämpningar
på mätningar i jordytan. Felutjämningar vid geodetiska mätningar.
Bestämning af latitud och longitud. Öfningar i afläsning å
nonier och skrufmikroskoper samt justering af teodoliter och andra
instrumenter. Komplettering af vissa delar af 2:dra årets kurs.

. Under ^ tiden från den 10 juni till den 1 juli anordnas praktiska
öfningar på fältet. De härvid erhållna mätningsresultaterna bearbetas
under den följande höstterminen.

Linj arritning.

Förberedande öfningar; ritningar efter rät- och krokliniga mönster,
konstruktion af ellipser och parabler. Konstruktion af excenterskifvor,
olika slag af cykloider och cirkelinvolutor samt skalor.

Projektionsritning af geometriska figurer (klotsar) i olika ställningar.
Olika ytors skärningar och ytors utbredning.

Konstruktion af skrufvar, olika slag af kuggingripningar samt
plana och koniska kugghjul.

Konstruktion af skuggor och slagskuggor.

Isometrisk perspektivlära.

Ritningar af maskiner efter planscher.

D:o efter modeller.

Beskrifvande geometri och kartritning.

Läran om punkter, räta linjer och plan. Kroklinjer och ytor i
allmänhet. Cylindriska och koniska ytor samt rotationsytor. Tangerande
plan till dessa ytor. Tillämpningar på skuggor.

Ytors skärningar och utbredning.

Kännedom om de vanliga topografiska beteckningssätten jämte
någon öfning i kartritning.

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

225

Husbyggnadslära.

Högre afdelningens 2:dra årskurs, elektrotekniska, kemiska och skepps byggerifacken.

a) Materialier och konstruktioner vid träbyggnader:

Grundläggningar, väggar (stomme och klädsel m. m.), takstolar,
taktäckning, bjälklag, fönster och dörrar, trappor, eldstäder, målning.

b) Materialier och konstruktioner vid stenbyggnader:

Natursten, konstgjord byggnadssten, murbruk, bimaterialier etc.
Murförband, väggar, grundmurar, hvalfringar och hvalf, bjälklag, trappor.

c) Ritningar:

5 konstruktionsritningar efter plansch. 2 å 3 konstruktionsritningar
enligt gifna uppgifter såsom bjälklag, takstolar, hängverk o. d.
Ett enkelt trä- eller stenhus efter uppgift ss. skjul, magasin eller enkelt
boningshus med detaljer.

Högre afdelningens 2:dra årskurs öfriga fackskolor.

a) Träkonstruktioner:

Väggar, hophuggningar, bjälklag, golf, tak och takstolar, fönster
och dörrar, byggnadssnickeri och beslag, trätrappor samt eldstäder i
trähus.

b) Konstruktioner i tegel och natursten:

Murförband, väggar, grundmurar, murdimensioner, hvalfringar och
hvalf, bjälklag, trappor.

c) Materiallära:

Trä (byggnadsvirke). Natursten (byggnadssten, dess brytning och
bearbetning). Konstgjord sten (tegel, lergods m. m.)

d) Byggnadsritning:

Konstruktionsritningar efter plansch (5 å 10 st.).
Konstruktionsritningar enligt gifna uppgifter, 8 å 9 st.: golfkonstruktioner,
takstolar, järn-, mur- och hvalfkonstruktioner samt (för

29*

226

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

byggnadsfaeket) uppmätningsritning efter någon märkligare byggnad skonstruktion.

e) Kr omritning:

Fri teckning efter naturföremål med uppmätning, påskrifna mått,
geometrisk och perspektivisk framställning i blyerts eller tusch.

Högre afdelningens 3:e årskurs.

l:o. Mekaniska och hushyggnadsfacken.

a) Materiallära:

Bindemedel, (kalk, cement, gips, lera) och deras användning till
murbruk. — Diverse i byggnadsväsende! använda materialier: asfalt,
asbest, stuck; kitt, målarfärger; papper och papp; glas; linoleum, träcement
m. m.

b) Konstruktionslära:

Förberedande arbeten: grundundersökning, utstakning, byggnadsarbetets
organisation, byggnadsritningar.

Grundläggning och grundförbättring. Byggnadsm askin eri och redskap.
Isolering mot fukt; källares torrläggning.

Stentrappor, listverk. — Eldstadsrör, fabriksskorstenar, eldstäder.
— Puts. — Lätta väggkonstruktioner: Rabitz, scagliol o. s. v.

Betong och järnbetong.

Mur- och hvalfdimensioner.

Taktäckning med metall, sten o. s. v. — Glastak.

Järnkonstruktioner. — Eldfasta konstruktioner.

Byggnadsställningar.

Byggnadshygieniska meddelanden. Vatten- och afloppsledningar
inomhus. Badrummet. Klosetten.

Approximativa kostnadsberäkningar. Entreprenadsystemer. Byggnadsordningar.

2:o. Husbyggnadsfacket ensamt.

Allmänna synpunkter i fråga om bostaden och dess olika rum, kök
och bilokaler. Ändamål, förläggning, inredning.

Arbetsbeskrifning och specificeradt kostnadsförslag till af eleven
utarbetadt projekt.

227

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

Formlära: prydnadsformernas sammanhang med material, konstruktion
m. m.

Stadsplaner ur hufvudsakligen konstnärlig synpunkt, (tillsammans
med väg- och vattenbyggnadsfacket, 4:de årsk.).

l:o. Mekaniska samt väg- och vattenbyggnadsfacken.

Uppritning enligt program af ett trä- eller stenhus (mindre boningshus,
fabrik, mindre stationshus, förvaltningsbyggnad o. dyl.). Planer,
skärningar, fasad, detaljer.

2:o. Husbyggnadsfacket.

Uppritning enligt program af:

a) ett trähus (arbetarebostad, mindre landthus, godsmagasin, klockstapel
o. dyk).

b) ett stenhus (fritt liggande eller inbygdt boningshus, skolhus,
affärshus, stationshus o. dyl.). — Planer, skärningar, fasader, detaljer.
Skissritning sex gånger under året.

Byggnadslärans historia.

l:o. Husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadsfacken.

Historisk öfversikt af de viktigaste konstföreteelserna med hufvudsaklig
hänsyn till byggnadsläran och med särskild! framhållande af det
större eller mindre inflytande, som konstruktion och materialier haft på
arkitekturformernas utveckling.

2:o. Husbyggnadsfacket ensamt:

Arkitekturhistoriska detaljformer.

öfningar: krokering och kalkering af typiska arkitekturföremål och
ornamenter.

Ornamentsritning och perspektivritning.

a) Perspektivritning, repetitionskurs:

7 å 8 uppgifter.

Perspektivsk uppritning af eu programfasad.

228

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

b) Ornamentsritning, kompositionsöfning:

Plattornamenter med motiv från lefvande växter, (dörrfyllning,
väggfris o. dyl.).

Relief ornamenter för sten eller trä, med motiver hufvudsakligen
från lefvande växter (kapitäl, broräcke, fris, konsol o. dyl.).

Ornamenter i smidtjärn (gallergrind, staket, ankarslut, konsol o. dyl.).

Väg- och brobyggnadslära.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

I. Vägbyggnadslära.

A. Allmän kurs för mekaniska-, husbyggnads- samt väg- och
vattenbyggnadsfacken under halfva höstterminen.

Undersökning och terasseringsarbeten för vanliga vägar och järnvägar.
Plan och profil samt tvärsektioner. Spårvidd och fria utrymmet
vid järnvägar. Olika systemer af öfver- och underbyggnad. Skenkonstruktioner,
växlar, vändskifvor och skjutbord.

B. Speciel kurs för väg- och vattenbyggnadsfacket under
en mindre del af vårterminen.

Historik öfver järn vägs väsendets utveckling. Beräkning af järnvägsskenor.
Bangårdsanläggningar. Motstånd vid vagnars rörelse i
kurvor och lutningar.

II. Brobyggnadslära.

A. Allmän kurs för mekaniska, husbyggnads- samt väg- och
vattenbyggnadsfacken under halfva höstterminen.

Undersökning och allmänna arbeten. Olika hufvudtyper af broar.
Grundläggningsarbeten samt konstruktion af pelare och landfästen.
Sten- och betong- samt järnbroar af olika systemer jämte träbroar.
Beräkningsgrunder. Konstruktionsdetaljer. — Konstruktionsöfningar.

B. Speciel kurs för väg- och vattenbyggnadsfacket under
större delen af vårterminen.

Teoretiska grunder för beräkning af brokonstruktioner. Komplettering
af vissa delar af den allmänna kursen. Arbetsbeskrifning och
kostnadsförslag. — Konstruktionsöfningar.

229

Kort redogörelse för nuvarande lärokursers omfattning.

Högre afdelningens 4:e årskurs.

Brobyggnadslära.

Beräkningsgrunder för broar af sammansatta systemer. Konstruktionsdetaljer
för fasta och rörliga gatu- och järnvägsbroar. Materialoch
arbetsbestämmelser. Broars underhåll. — Konstruktionsöfningar.

Vattenbyggnadslära.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

a) mekaniska, husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadsfacken
imder vårterminen.

Vattnets rörelse i ledningar samt genom dammluckor och öfver
dammar, dammbyggnader, vattenaflopp, vattenledningar, muddringar,
lutande fartygsplaner, reparationsdockor. — Konstruktionsöfningar.

b) väg- och vattenbyggnadsfacket under höstterminen.

Slussar och fartygslyftverk, hamn- och kajbyggnader. — Konstruktionsöfningar.

Högre afdelningens 4:de årskurs.

Väg- och vattenbyggnadsfacket under höstterminen.

Grundläggningsarbeten i vatten, hydrometri, flodregleringar, sjösänkningar
samt en specialkurs i dammbyggnader, vattenaflopp och
vattenledningar.

Praktiskt skeppsbyggeri.

Högre afdelningens 3:dje årskurs.

Fartygs aflöpning, kölhalning, docksättning och sliptagning. Fartygsförlängning.
Haverier.

Modellarbete.

Rigg, utrustning, profturer.

Detaljritningar till skrof, rigg och utrustning.

Teoretiskt skeppsbyggeri.

Vikter, vikt- och balans-beräkning. Tillvägagående vid konstruktion
af fartyg jämte ritningar. Approximativformler. Fartygs stabilitet,
stabilitetskurvor, trimning, oscillationer.

230

Chalmers Tekniska Läroanstalt.

Fartygs lastläggning och stufning.

De viktigaste svenska och utländska förordningarna angående fartyg.
Reservdeplaoement och fribord.

Skeppsmätning.

Vindens och vågrörelsens teori.

Om vattnets motstånd samt beräkning af fart och hästkraft.

Teori för propeller och skofvelhjul.

Fartygs hållfasthet. Grafostatikens användande därvid.
Konstruktion af fartyg efter lämnade uppgifter jämte alla tillhörande
beräkningar och kurvor, såsom last-, deplacements- och hållfasthetskurvor,
hastighets- och hästkraftskurvor, aflöpningskurvor.
Materialrekvisitioners uppgörande.

Frihandsteckning.

Kurs A.

a) Ritning efter gipsmodeller i låg relief för konturteckning.

b) Plansidiga, cylindriska och andra buktiga klotsar såväl i frontställning
som för hörn.

c) Redskaper och verktyg.

d) Skuggöfningar eller enklare och svårare gipsornamenter.

e) Enklare och svårare textritningar.

_ f) Svårare ornamentsgipser i konturteckning såsom förberedelser till
öfningar i arkitektonisk ornamensritning.

Kurs B.

Förstoring, förminskning och omarbetning af gifna ornamentsmotiver
med lavyr. Öfningar i skugglavyr och i färgsammansättning.
Minnesritning.

Modellering.

Modellering i lera efter förebilder af ornament och enklare figurreliefer.

Kort redogörelse för nuvarande liirokursers omfattning^

231

V erkstadsarbete.

Metallarbeten: linjaler, vinklar, hammare, borrställ, körnare, letterskifvor
m. m., samt träarbeten: modeller för byggnadskonstruktioner.

Samtliga eleverna deltaga dessutom i smide och tjänstgöra under
maskinistens ledning turvis såsom eldare för att inhämta kännedom i
ångpannans och maskinens skötsel.

Utländska Högskolor.

233

Bilaga.

Redogörelse för några utländska
tekniska högskolor.

Tekniska högskolor i Tyskland.

I det följande lämnas en framställning öfver organisationen af
tre tyska högskolor, hvilka med hänsyn till storlek, omfattning och
förhållanden i öfrigt närmast lämpa sig till jämförelse med vår egen
tekniska högskola. Att hänsyn särskildt tagits till tyska läroanstalter
har förnämligast sin grund i den omständigheten, att man inom olika
länders fackkretsar anser den tyska tekniska undervisningen i stort
sedt vara särdeles ändamålsenligt ordnad. Allmän är också den åsikten
att Tysklands år för år allt mera framträdande ställning i industri
och teknik i väsentlig mån måste tillskrifvas den stora vikt man i detta
land tillmäter den tekniska undervisningen och den omvårdnad, som
från statens sida kommer de tekniska högskolorna till del.

Såsom ett exempel på utlandets uppfattning af den högre tyska
tekniska undervisningen må anföras den officiella rapport, som år 1905
afgafs af en sakkunnig kommitté från New South Wales, hvilken på
uppdrag af denna stats regering hade att aflämna betänkande i tekniska
och andra undervisningsfrågor. Nämnda rapport, som innehåller detaljerade
redogörelser öfver de flesta af världens tekniska högskolor, såväl
i Europa som i Amerika, ställer obetingadt Tysklands främst bland alla
och fäller om desamma det slutomdöme: »Den tyska högre tekniska
undervisningen synes oss i endast ringa mån understiga idealet.»0)

Den teoretiska delen af de tekniska studierna har ständigt i Tyskland
intagit en dominerande ställning och redan år 1863 uttalade
Karlsruheskolans berömde rektor Frans Grashof den satsen: »såsom

*) Report of the Commissioners on agricultural, commercial, industrial and other
forms of technical education. New South Wales. 1905. Sid. 160.

Allmän

karakteristik.

30*

234

Utländska Högskolor.

de polyteknisk^ läroanstalternas mål och karaktär måste fasthållas att
vara tekniska högskolor och att tillfredsställa de högsta berättigade
fordringar på vetenskaplig utbildning för stats- och privattjänst i de
tekniska yrken, hvilka grunda sig på matematik, naturvetenskap och
tecknande konst» °). Detta uttalande fann allmän genklang äfven inom
de praktisk-tekniska kretsarna i Tyskland och har alltsedan där gällt
såsom en ledande princip.

Men jämte och vid sidan af den vetenskapliga undervisningen har
under de senare åren laboratorieundervisningen och laboratorieförsöken,
såsom i betänkandet, I. sid. 219 nämts, intagit en mycket viktig plats i högskolornas
studieplaner. Härvid syftas icke allenast på den med kemiska
och fysiska studier förbundna och naturligtvis där oumbärliga laboratoriepraktiken
utan äfven, och i synnerhet, på de mekanisk-tekniska,
elektrotekniska och byggnadstekniska laborationerna. Miinchen gick här
i spetsen genom inrättandet år 1868 af sitt berömda mekanisk-tekniska
laboratorium, sedermera följde år 1870 Berlin, därpå småningom öfriga
högskolor, och i den yngsta tyska högskolan, Danzigs år 1904 öppnade
läroanstalt, upptaga laboratorielokalerna en mycket imponerande del af utrymmet.
För närvarande är o samtliga tyska högskolor väl utrustade i
laboratoriehänseende och i flertalet af högskolornas årsberättelser omtalas
fortfarande utvidgningar i stor skala. Till en början hade man vid de
mekaniska laboratoriernas inrättande, såsom i Miinchen under J. Bauschingers
tid, ett rent forskningsändamål för ögonen, nämligen bestämmandet
af hållfasthetslärans koeficienter, hvartill kom behofvet af att erhålla
noggranna underlag vid bedömandet af byggnadsmaterialiernas tekniska
användbarhet. Men snart framträdde laboratoriernas stora nytta äfven
för de studerande, såväl vid anställandet af enklare försök, som efterhand
äfven för utförandet af själfständiga studiearbeten. På detta sätt blef
laboratoriet ett kraftigt och för eleven tilldragande medel att befrämja den
viktigaste af all studieverksamhet: själfverksamheten. Sedermera utvecklades
laboratorierna till af staten erkända profningsanstalter. Den utomordentligt
snabba utvecklingen af elektrotekniken alstrade slutligen
behofvet af elektrotekniska laboratorier såsom själfständiga institutioner
vid sidan af de fysiska, kemiska och mekaniska laboratorierna.

Men icke blott för det mekanisk-tekniska och därtill angränsande
områden har laboratoriepraktiken blifvit en nödvändighet. Äfven inom
den byggnadstekniska afdelningen har man vid de förnämsta tyska
högskolorna under de senaste 10—12 åren infört laboratorieförsök. Här

*) AV. Lexis. Die Technischen Hochschulen im Deutschen Reich. 1904. Sid. 12.

Utländska Högskolor.

28 5

göras också undersökningar rörande vattenbyggnader, strömniugskoeficienter
m. m. Vid åtskilliga högskolor såsom i Berlin och Dresden0)
har man därjämte inrättat särskilda försöksbäcken för bestämning af
fartygsmotstånd och för justering af hygrometriska instrument. Dessa
vattenbyggnadslaboratorier anlitas icke blott för studieändamål utan ock
från praktiskt håll.

De tyska högskolor, för hvilka i det följande närmare redogöres
äro Aachens, Darmstadts och Danzigs. Utom dessa tre har Tyskland
ytterligare sju dylika läroanstalter nämligen i Berlin, Braunschweig,
Dresden, Hannover, Karlsruhe, Miinchen och Stuttgart, hvarjämte ytterligare
en elfte, i Breslau, snart är färdig. Dessa anstalter hafva
numera vissa för dem alla gemensamma anordningar. Sålunda äro vid
samtliga de studerande från början fördelade på bestämda fackafdelningar.
För hvarje fackafdelning är en studieplan utarbetad, som visserligen
formellt taget icke är obligatorisk, men hvilken dock i det stora
hela måste af eleverna fasthållas, dels med hänsyn till fordringarna vid
examina, dels för att på den anslagna tiden (i allmänhet 4 år) kunna
tillgodogöra sig de erforderliga kunskaperna.

Lärarepersonalen är indelad i flera olika kategorier, nämligen:

1) ordinarie professorer med i stat fastställd lön, hvilka lärare i
alla hänseenden äro jämnställda med universitetens professorer;

2) extra ordinarie professorer, likaledes med i stat fastställd lön,
jämnställda med universitetens extra ordinarie professorer;

3) aflönade docenter och lärare, tillsatta på förordnande tills vidare;

4) privatdocenter, hvilka icke åtnjuta aflöning från staten;

5) assistenter och tekniska biträden, »konstruktionsingeniörer».

Docenter och privatdocenter kunna på grund af längre, förtjänstfull

lärareverksamhet tilldelas titeln af honorarprofessorer eller af extra
ordinarie professorer.

Ledningen af högskolans undervisningsangelägenheter är anförtrodd
åt

a) Lektor och senat (i Darmstadt kallad lilla senaten).

b) Afdelningskollegierna,

c) Stora kollegiet (i Darmstadt kallad stora senaten).

Rektor väljes af Regeringen på förslag af det störa kollegiet. Valperioden
är något växlande, i Darmstadt ettårig, i Danzig två-årig,

*) Det hydrauliska laboratoriet i Dresden sorterar under Väg- och vattenbyggbyggnadsafdelningen
enär högskolan icke har någon Skeppsbyggnadsafdelning.

Gemensamma

bestämmelser.

Lärarepersonalens
indelning.

Styrelse.

236

Utländska Högskolor.

i Aachen treårig. Rektor kan omväljas. Vid hans sida står prorektor,
den föregående valperiodens rektor, samt senaten, bestående af afdelningskollegiernas
föreståndare och, exempelvis i Aachen, ytterligare tre,
i Danzig sex ordinarie professorer.

Afdelningskollegierna, som i regeln utgöras af de till den beträffande
fackafdelningen hörande ordinarie och extra ordinarie professorerna, har
till hufvudsaklig uppgift att ordna afdelningens undervisningsprogram
och studieplan. Därjämte har afdelningskollegiet liksom senaten rättighet
att vid tillsättandet af lediga professurer och vid anställandet af
nya lärarekrafter inlämna förslag till ministeriet.

Stora kollegiet har, jämte rättigheten att föreslå rektor, vid några
högskolor att besluta i vissa af högskolans allmänna angelägenheter.

Examina. Äfven för de olika examina hafva numera under de senaste åren

åtskilliga gemensamma bestämmelser för samtliga högskolor blifvit fastställda.
Den viktigaste examen är den sedan år 1899 i Tyskland införda
s. k. Diplomexamen°), genom hvilken examinanden har att styrka
sin akademisk-vetenskapliga kompetens för själfständig teknisk verksamhet
i någon bestämd fackriktning.

Diplomexamen delas i en Förpröfning (Vorpriifung) efter tvåårig
lärokurs, omfattande de ämnen, hvilka förbereda och inleda till det egentliga
fackstudiet samt, efter en i regeln 4-årig lärokurs, en Hufvudpröfning
(Hauptprufung), hvarvid en af den s. k. Pröfningskommissionen uppställd
större diplomuppgift eller också flera mindre sådana skriftligen
behandlas och examinanden därjämte måste undergå en grundlig muntlig
pröfning i de viktigaste delarne af sitt fackområde00). För tillträdet
till pröfningarna är någon tids praktisk verksamhet erforderlig. Sålunda
fordras exempelvis i Darmstadt för undergående af förpröfning
i arkitekturafdelningen eller byggnadsingenjörsafdelningen intyg om
minst åtta veckors praktik, för hufvudpröfningen i maskinbyggnadsoch
i elektrotekniska afdelningen intyg om ett års praktisk verksamhet.
I Aachens bergsskola fordras för förpröfningen af hyttingenjörer intyg
om 6 månaders praktik och för hufvudpröfningen intyg om ytterligare
6 månaders praktisk verksamhet.

Diplomexamen gäller såsom första, teoretiska, delen af den »statsexamen»,
som måste afläggas för tillträde till högre tekniska befattningar
i statens tjänst. Innan statsexamens andra, praktiska, del får absolveras,
måste intyg om en minst treårig praktisk verksamhet föreläggas.

*) Vid Polyteknikum i Ziirich infördes Diplomexamen redan år 1881.
**) Se hvad häröfver anföres sid. 112 i betänkandet I.

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

2117

Diplomingenjören kan sedermera genom inlämnande af ett godkändt
vetenskapligt arbete och absolvering af en därtill sig anslutande muntlig
pröfning promoveras till »Doktor-ingenjör».

Utom dessa examina, på hvilka de tyska högskolorna lägga största
vikt, lämnas äfven tillfälle till afläggande af mindre sådana. Sålunda
hållas vid hvarje termins slut i de genomgångna ämnena pröfningar, i
hvilka alla de i ämnet inskrifna eleverna hafva rätt att deltaga och
öfver hvilka de kunna på begäran erhålla betyg. I åtskilliga Högskolor,
såsom i Darmstadt, har man äfven särskilda afstötande s. k. »Fackpröfningar»,
öfver hvilka betyg kunna lämnas, men hvilka icke berättiga
till någon akademisk grad.

Efter dessa allmänna anmärkningar rörande de tyska tekniska högskolornas
gemensamma anordningar må nu lämnas några närmare redogörelser
för de tre i inledningen omnämda med vår egen föreslagna
tekniska högskola närmast jämförbara läroanstalterna.

I. Storhertigliga Hessiska Tekniska Högskolan

i Darmstadt.

Darmstadts Tekniska Högskola har sitt ursprung i en år 1836
grundad högre yrkesskola, hvilken år 1868 omändrades till en »Polyteknisk
Skola» och år 1877 till den nuvarande tekniska högskolan.

Eleverna indelas i ordinarie elever, extra ordinarie elever, åhörare
och gäster. Inträdesfordringarna för ordinarie elever äro: mogenhetsbetyg
från ett Gymnasium, eller Realgymnasium, en Öfverrealskola, en
Kunglig Bayersk Industriskola eller den Kungl. Sachsiska Yrkesakademien
i Chemnitz. För farmaciestuderande fordras utom en förberedande
farmaceutisk examen äfven intyg om ett års tjänstetid såsom
apotekarbiträde. Extra ordinarie elever måste hafva fyllt 18 år, genom
betyg från allmänt eller tekniskt läroverk styrka sig äga tillräckliga
kunskaper för undervisningens tillgodogörande och hafva praktiserat,
för arkitekt- och ingenjörsafdelningen i regeln ett år, men för maskinhyggnads-
och elektrotekniska afdelningen två år °). Med hänsyn till
undervisningen är skillnaden mellan dessa båda elevgrupper endast
den, att de ordinarie eleverna hafva tillträde till diplomexamen med
tillhörande titel af diplomingenjörer, hvilken rättighet icke tillkommer

Inträd esfordringar.

*) Dessa praktikbestämmelser tråda i kraft först med vinterterminen 1909.

238

Utländska Högskolor.

de extra ordinarie eleverna. Åhörare måste hafva fyllt 18 år, samt
antingen styrka sitt berättigande till ettårig frivillig militärtjänst eller
hafva afgångsbetyg från af staten erkänd byggnadsyrkesskola eller
därmed likställdt läroverk. Därjämte fordras minst lika lång praktik
som af extra ordinarie elever. Akademiskt bildade personer och andra
som på grund af sin sysselsättning i öfrigt icke kunna ingå såsom studerande
eller åhörare kunna af rektor, med den beträffande lärarens
medgifvande, erhålla tillåtelse att såsom gäster bevista enstaka föreläsningar
och öfningar. Äfven kvinnor kunna såsom gäster antagas.
under- Läsåret delas i en vinter termin, från midten af oktober till midten

vismngstid. ap raars? och en sommar termin, från slutet af april till slutet af juli.

Nya elever emottagas såväl vid vinterterminens som vid sommarterminens
början. Med hänsyn härtill äro särskilda läroplaner uppställda
för de vid vinterterminen och de vid sommarterminen nyinträdande
eleverna.

skoiafgifter. Hvarje elev betalar en inträdesafgift af 10 Mark. Åhörare och
gäster erlägga en inskrifningsafgift af resp. 5 och 2 Mark för terminen.

Därjämte tillkomma särskilda terminsafgifter enligt följande förteckning: -

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

23TJ

	Vinter-		Sommar-
	termin		termin
	Mk.		Mk.
1) Allmänna studieafgifter (i Mark = 90 öre), a) Ordinarie och extra ordinarie elever.
För hvarje veckotimme, föredrag................................................ För hvarje öfningstimme i analytiska, grafiska och laborationsöf-	3	50	3
ningar, (undantagandes kemiska, kemislc-tekniska, elektro-kemiska och organisk-kemiska laborationer) ............................	2	50	2	—
För kemiska laborationer 5 dagar i veckan ................................ För kemisk-tekniska, elektrokemiska och organisk-kemiska labora-	50		45
tioner:
För hvarje dag i veckan ................................................	11	—	10	—
För 5 dagar i veckan.....................................................	50	—	45	—
Beloppet af allmänna studieafgifter i terminen skall utgöra minst.......	90	—	80	—
(I .detta minimum inberälcnas icke kollegiepenningar åt
sådana privatdocenter, som föreläsa mot särskild åhörareafgift.)
b) Åhörare och gäster: För hvarje veckotimme, föredrag................................................. För hvarje timme i analytiska, grafiska och laborationsöfningar	4	50	4	—
(undantagandes kemiska, kemisk-tekniska, elektrokemiska och organisk-kemiska laborationer) ..............................................	3	50	3	—
För kemiska laborationer, 5 dagar i veckan................................. För kemisk-tekniska, elektrokemiska och organisk-kemiska labora-	70		65
tioner hvarje dag i veckan .................................................	16	—	14	—
För 5 dagar i veckan............................................................	70	—	65	—
Beloppet af de allmänna studieafgifterna i terminen skall utgöra minst För utländska studerande äro samtliga dessa belopp höjda med	120		100
omkring 50 %. Fattiga hessiska studerande, dock ej flere än 1 på 25 studerande, kunna erhålla befrielse från erläggandet af de allmänna studieafgifterna.
2) Särskilda öfningsafgifter.
Såsom ersättning för slitning och förbrukning af materielen. Dessa
öfningsafgifter utgå med lika belopp för elever och åhörare äfvensom för utlänningar.

240

Utländska Högskolor.

	Vinter- termin. Mk.	Sommar- termin. Mk.
a) Fysiska laborationer, för hvarje halfdag i veckan......................	9		7
b) Elektrotekniska laborationer, för hvarje halfdag i veckan .........	10	—	8	—
c) Öfningar i högspänningslaboratoriet.........................................	5	—	5	—
d) Kemiska laborationer, för 5 dagar i veckan.............................. e) Kemisk-tekniska och elektrokemiska laborationer, för hvarje	35	—	25	—
dag i veckan.......................................................................	7	—	5	—
f) Laborationer i organisk kemi, för hvarje dag i veckan............... g) Färgämnes- och färgerilaborationer (de som deltaga i f under	8	—	6	—
5 dagar betala här endast 4 mark).......................................	—	—	8	—
h) Mineralogiska och geologiska laborationer..............................	—	—	6	—
i) Botaniska laborationer, för 2 veckotimmar................................	—	—	6	—
k) Själfständiga botaniska arbeten...............................................	—	—	15	—
1) Undersökningar af droger och lifsmedel....................................	—	—	3	—
m) Farmakognostiska öfningar ...................................................	—	—	3	—
n) Zoologiska öfningar ..............................................................	—	—	6	—
o) Maskinlaboratoriet för ångpannor m. m., under sommaren........	—	—	8	—
p) Maskinlaboratoriet för hållfasthetsprof m. in-, under sommaren	—	—	8	—
q) Maskinlaboratoriet för vattenmotorer, under sommaren........... r) Geodetiska öfningar, under vintern för 2 timmar i veckan, under	—	—	8	—
sommaren för 1 eftermiddag i veckan....................................	5	—	5	—
s) Fotografiska öfningar........................................................... t) Gymnastik; afgiften beräknas i enlighet med de under la, resp. Ib angifna afgifterna för öfningstimmar.			10
u) Arbeten i det matematiska institutet....................................... Härtill komma särskilda afgifter för utlämnade lärokurser o. d., kollegiepenningar för extra föreläsningar och öfningar samt honorar till privatdocenter, som föreläsa mot åhörareafgift.			3

För tillträde till de olika examina äro särskilda afgifter fastställda,
nämligen, för inhemska studerande:

1) Diplomexamen

a) Förpröfning............................................ Mark 50: —

b) Hufvudpröfning ................................... » 100: —

2) Doktor singenjör sexamen ................ » 240: —

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

241

För Fackpr öfning ärna betalas efter särskilda taxor för de olika
afdelningarna. Utlänningar erlägga för alla dessa examina omkring det
dubbla af nyss angifna belopp. Till sjukkassan inbetalar hvarje elev och
åhörare vinterterminen 7 Mark, sommarterminen 6 Mark.

Högskolan omfattar sex olika fackafdelningar, nämligen:

I. Afdelning för Arkitektur med 4-årig lärokurs.

II. Afdelning för Ingenjör svetenskap med 4-årig lärokurs.

III. Afdelning för Maskinbyggnad med 4-årig lärokurs.

IV. Afdelning för Elektroteknik med 4-årig lärokurs.

\. Afdelning för Kemi med en underafdelning för Elektrokemi, med
4-årig lärokurs, och för Farmaci med 1 Va till 2-årig
lärokurs.

VI. Afdelning för Matematik, Naturvetenskaper och allmänt bildande
ämnen (Allmänna af delning en).

Därjämte är en treårig kurs anordnad för papperstekniker och en
kurs på en termin för landtmätare och kulturtekniker. Däremot finnes
icke någon afdelning för bergsvetenskap vid denna högskola.

Under läsåret 1907—1908 utgjordes lärarepersonalen af:

32 ordinarie professorer.

9 honorar- och extra ordinarie professorer.

40 lärare och privatdocenter.

49 assistenter.

Summa 130 personer.

Under vinterterminen 1906—1907 var elevantalet:

i afdelning för arkitektur ............................................. 210

» » » ingenjörsvetenskap ........................... 283

» » » maskinbyggnad................................. 647

)• » » elektroteknik .................................... 342

» » » kemi:

a) kemister...................................... 98

b) elektokemister ........................... 45

c) farmaceuter................................ 31

»allmänna afdelningen................................................... 31

Summa 1,687.

Fackafdel ningar.

Lärare*

personal.

Lärjungar.

31*

242

Utländska Högskolor.

Kansli.

Bibliotek.

Högskolans
kraft-, belysnings-
och
uppvärmningssystem.

Laboratorier.

Kostnader.

Läroplaner.

Kansliet, som hålles öppet alla förmiddagar skötes af 5 personer,
nämligen en sekreterare, en sekretariatsassistent, en registrator, ett
skrifbiträde och ett kanslibiträde. Kassan skötes af en kassör och är
öppen hvarje förmiddag 9 —12 Vs.

Biblioteket, som är tillgängligt alla förmiddagar kl. 8 Vs—12 Vs
och alla eftermiddagar 2—7 (undantagandes onsdag e. m.) står under
öfverinseende af en bibliotekarie, som har till biträde en amanuens och
en biblioteks vaktmästare. Vid bibliotekariens sida står eu biblioteksnämd
af åtta professorer.

För öfvervakande af centralen för kraft, ljus och värme fungerar
en särskild nämd, bestående af f. n. två professorer, två assistenter
och ett skrifbiträde. Öfriga vid centralen anställda betjänte äro 2 verkmästare,
3 maskinister och 3 eldare.

Högskolan har jämte de vanliga till undervisningen hörande instituten
flera större tekniska laboratorier, såsom ett vattenbyggnadslaboratorium,
ett maskinlaboratorium för undersökning af ångpannor, ångmaskiner
och pumpar, ett maskinlaboratorium för hållfasthetsprof och
undersökningar rörande gas- och verktygsmaskiner, ett laboratorium för
pappersprofningar, ett maskinlaboratorium för försök med vattenmotorer
samt en mekanisk-teknisk materialprofningsanstalt in. m. Därjämte äger
anstalten en botanisk trädgård, som är för eleverna tillgänglig hela dagen.

Högskolans personalutgifter för läsåret 1907—1908 äro enligt af

dess rektorsämbete lämnad uppgift anslagna till .................. 511,125 Mk

Öfriga ordinarie utgifter............................................................... 186,933 Mk

eller 620,000 kronor.

Summa 698,058 Mk

Ehuru hvarje elev vid inträdet har att bestämma sig för en viss
afdelning äro lärokurserna för arkitekter, ingenjörer, maskinbyggare
och elektrotekniker under första läsåret så nära öfverensstämmande, att
en öfvergång från en fackskola till en annan utan svårighet kan göras
vid början af andra läsåret. Vi återgifva här endast läroplanerna
för de viktigaste afdelningarna, med hänsyn till elever, hvilka inträda
i första årskursen vid vinterterminens början.

Samtliga i afdelningarna för arkitektur och ingenjörs vetenskap
nyinträdande tillrådas uttryckligen att före studiernas början hafva
praktiserat under minst 8 veckors tid. För diplompröfningeus första
del är intyg om en sådan praktik obligatoriskt. Före inträdet i afdelningen
för maskinbyggnadskonst fordras ett års praktik. För den
elektrotekniska afdelningen är visserligen en ettårig praktik icke obligatorisk,
men i hög grad önskvärd.

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

243

I. Afdelningen för arkitektur.

1	A lita!	timma	r.
	V interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Före dr.	Öfningar.
1 årskur sen.
Högre matematik.....................................................	3	2	3	2
i Beskrifvande geometri....................................................	4	ö	4	6
Teknisk mekanik .....................................................	3	2	3	2
1 Experimentalfysik.......................................................	4	—	4	—
Oorganisk experimentalkemi....................................	4	—	—	— \|
Husbyggnadskonstruktioner.............................................	3	»> it	Q O	3
Borgerlig byggnadskonst ................................................	i	—	1	—
Allmän konsthistoria ................................................... .	4	—	4	i
Ornamentsteckning .........................................................	—	ti	—	6 i
Antikens byggnadskonst .........................................	2	—	1	o 3
2 årskursen.
Beskrifvande geometri ...................................................	1	2	—	-
Praktisk geometri......................................	2	_	—	—
Geodetiska öfningar................................	—		—	4
Utarbetande af de geodetiska mätningarna........................	—		—	2
Geologi............................... .........	4	—	2	—
Borgerlig byggnadskonst ...............................................	—	3	—	3
Byggnadsstatik.............................................................	1	—	2	O 6 \|
Byggnadslära......................................................	2	—	2
Allmän konsthistoria .................................................	4	—	4	—
Antikens byggnadskonst ..............................................	—	3	—	—
Italiensk renässans..........................................	—	—	2	—
Kyrklig byggnadskonst.............................................	1	—	2	—
Målarperspektiv.........................................	1	—	—	i
Figur- och landskapsteokning ...... .......... ...............	—	6	—	C

244

Utländska Högskolor.

	Antal timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Mekanisk teknologi ........................................................	2	_	—	—
\| Ornamentik .................................................................	—	3	—	3
I Ornamentmodellering......................................................	—	3	—	3
1 Eestaureringsteknik.........................................................	—	2		2 1 1
• 3 årskursen.
j Grundläggningar ............................................................	2	—	—	—
\| Husbyggnadskonst .........................................................	2	3	2	3
Bostadsbyggnader .......................................................	2	—	2	—* \|
Yttre och. inre dekoration..............................................	1	6	1	6
Byggnadslära.................................................................	2	—	2
i Byggnadsritning ''............................................................	—	8	—	8 \|
i Byggnadsmaterialier ......................................................	1	—	—	_ I
Byggnadsteknologi .........................................................	—	—	1	—
Kyrklig byggnadskonst............................... ..................	2	6	2	6
Italiensk renässans .........................................................	—	O O	—
i Allmän konsthistoria ......................................................	(4)	—	(4)	\|
Akvarellmålning ...........................................................	—	3	—	3
Ornamentik ..................................................................	—	3	t	3
Elekroteknikens grunddrag .............................................	—	—	2	—
Eestaureringsteknik.......................................................	—	2	—	2 !
Sätt slär ans grunddrag ...................................................	2	—	—	—
4 årskursen.
Husbyggnadskonstruktioner.............................................	2	—	—	—
Byggnadsritning och detaljritning....................................		6	—	6
Bostadsbyggnader .........................................................	2	—	2	—
Yttre och inre dekoration................................................	1	3	1	3
Byggnadsritning ............................................................	—	8	—	8
Byggnadsledning ..........................................................	1	—	1	—
Kyrklig byggnadskonst med öfningar ..............................	2	6	—	6
Skizzritning....................................................................	—	3	—	—

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

245

	Antal timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Stadsbvggnadskonst......................................................	—	—	2	3
Järnkonstruktioner för husbyggnad .................................	2	3	—	—
Akvarellmålning ............................................................	—	—	—	3
Ritning efter lefvande modell.......................................	—	4	—	—
Allmän maskinlära .........................................................	3	—	—	—
j Elémenten af väg- och brobyggnadsläran ........................	2	—	—	—
Elementen af vattenbyggnadsläran .................................	—	—	3	—
Nationalekonomiens grunddrag .....................................	2	—	—	—

II. Afdelning för ingenjörsvetenskap.

Byggnadsingenjörer.

1	Antal	timmar.
	Vinterterminen.	Sommarte rminen. 1
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Högre matematik............................................................	G	4	5	3
Beskrifvande geometri...................................................	4	6	4	6
Mekanik.......................................................................	—	—	6	—
Experimentalfysik............................................................	4	—	4	—
Oorganisk experimentalkemi............................................	4	—	—	—
Planritning.....................................................................	—	2	—	2
Husbyggnadskonst .........................................................	3	3	3	3
Borgerlig byggnadskonst ................................................	1	—	1	—

246 Utländska Högskolor.

	Antal	timmar.
	Vinterterminen.	S omrnart e rminen.
	Föredr.	Öfningar	Föredr.	J Öfningar.
2 årskursen.
Högre matematik........................	2	i	_	_
Beskrifvande geometri.........	1	2	—	_ \|
Geodesi ............................	4	2	4	8
Utarbetande af de geodetiska mätningarna ......................	—	—	—	2
Mekanik ................	6	3	—	_
Hydraulik ..................	—	—	2	_
Geologi....................	4		2
Husbyggnadskonstruktioner...............		3		3
Stensnitt.........................	_	_	i	2
Maskinelement .................	3	3	_	O O
Husbyggnadskonst samt formlära för ingenjörer	—	—	2	_
Mekanisk teknologi.....	2	—	2	_
Ornamentsteckning ............	—	3	_	3 j
Byggnadsmaterialier .......................	1	_	_
Byggnadsteknologi ...............	—	—	1	—
3 årskursen.
Byggnadsstatik..................	4	6	4	6
Jämvägsbyggnadskonst...........	2	5	_
Vägbyggnadskonst ............	—	_	2	4
Grundläggningar .	2	_	_
Brobyggnadskonst .................	1	_	2
Städers vattentillförsel	2			4
Städers afloppsväsen .........	_		2
Vattenbyggnad ........	_	_	3
Allmän maskinlära ..	3		3
Byggnadsmaskinritning	_	3
Husbyggnadslära och formlära för ingenjörer	_	_	2
Husbyggnadsritning .........	__	3
Geodetiska öfningar .	_			4
Kättslärans grunddrag	2
Elektroteknikens grunddrag	—	—	2	_

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

247

	Antal i	[ imma r.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
*	Föredr.	Dfning&r.	Föredr.	öfningar.j
4 årskursen.
Jämvägsbyggnadskonst................................................	3	4	3	4
Brobyggnadskonst .......................................................	3	10	3	6
Vattenbyggnadskonst ......................................................	3	6	3	b
Husby ggnadsritning.........................................................	—			3
Nationalekonomiens grunddrag .......................................	2	—	''
Härjämte för de elever af 3:dje och 4:de årskurserna, som ägna sig: a) åt Vattenbyggnad:
Vattenbyggnadskonst .....................................................	2	—	—
Utvalda kapitel i vattenbyggnadskonst.............................	1		1
b) åt Järnvägsbyggnad:
Jämvägsbyggnadskonst...................................................	2	—	—	—■
Utvalda kapitel i järnvägsväsendet..................................			2
e) åt tillopps- och afloppsledningar för städer:
Utvalda kapitel i läran om städernas tillopps- och aflopps ledningar....................................................................	1	—	i	—
d) åt Järnkonstruktioner:
Utvalda kapitel ur järnbyggnadskonsten.........................	1	1 -	i	-

248

Utländska Högskolor.

III. Afdelning för maskinbyggnad.

		Antal	timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Högre matematik........	6	4	5	3
Beskrifvande geometri .	4	6	4	6
Mekanik .................			6
Experimentalfysik..........	5	_	5
Oorganisk experimentalkemi...	4	_
Mekanisk teknologi	2	_	2
Maskinritning...........................	1	3		4
2 årskursen.
Högre matematik..................	2	1
Beskrifvande geometri ..	1	2
Geodetiska öfningar ........................	_	_		4
Mekanik .................................	6	3	_
Hydraulik ..............................	_	_	2	1
Maskinelement ...........................	3	9	6	9
Allmän maskinlära ....	3		3
Byggnadskonstruktionslära ....................	2	_
Byggnadskonstruktionsöfningar	_			6
Ken kinematik .....................			2
Mekanisk värmeteori .	2
Allmän elektroteknik ...................	3		3
Fysiska laborationer ..............................		3		3
Industripolitik .	—	—	2
3 årskursen.
Hissinrättningar ......................	2	C
Ångmaskiner och ångturbiner...............	6	3
Pumpar..................................	—		4	6
Ångpannor...................................	—			i

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

249

	Antal timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	öfningar.
Kinematik .....................................................................	2	—	—	—
Gasmotorer.....................................................................	3	—	—	—
Verktygsmaskiner............................................................	3	—	—	3
Maskinlaborationer.........................................................	—	—	—	3
Utvalda kapitel ur hållfasthetsläran .................................	i	—	—	—
Byggnadsstatik...............................................................	4	3	4	3
Elektrotekniska laborationer............................................	—	3	—	3
Mekanisk teknologi.........................................................	—	—	2	—
Rättslärans grunddrag ...................................................	2	—	~	—
Grunddragen af telefoni och telegrafi ..............................	—	—	2	—
\| Hyttmaskiner..................................................................	—	—	2
4 årskursen.
Vattenmotorer ..............................................................	4	—	—	—
1 Regulatorer för vattenmotorer........................................	—	—	1	—
1 Vattenverksanläggningar................................................	2	—	—	—
J Fabriksanläggningar ......................................................	—	—	2	—
Pappersfabrikation och därför afsedda maskiner...............	3	—	—	—
j Öfningar till vattenmotorer och hissinrättningar............... \| Ångpannor.....................................................................	—	6 }	2	6 )
\| Biåsmaskiner och kompressorer .......................................	—	1 6	2	6
j Maskinanläggningar......................................................... j Ångmaskiner och ångturbiner..........................................	—		2	1
j Maskinlaborationer .......................................................	—	—	—	6
J Mekanisk teknologi.........................................................	1	—	—	—
1 Järnvägsmaskinbyggnad med konstruktionsöfningar .........		—	5	3
Brobyggnad ..................................................................	3	3	—	—
Kinematik .....................................................................	1	—	—	—
] Uppvärmning och ventilation ..........................................	2	—	—	—
1 Nationalekonomi ............................................................	2	—	—	—
\| Metallurgi .....................................................................	1	—	—	—

32*

250

Utländska Högskolor.

IT. Afdelning för elektroteknik.

	Antal	timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
1 1	Föredr.	I Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen. \| Högre matematik..........................	6	4	5	3
Beskrifvande geometri .............	4	6	4	6
Mekanik ..............................			6
j Experimentalfysik ..................	5	—	5	_
\| Oorganisk experimentalkemi..............	4	—	_	—
Mekanisk teknologi..............	2	—	2	—
Maskinritning.....................	1	3	—	4
2 årskursen.
\| Högre matematik..............	2	1	_
! Mekanik ................	6	3	_	_
\| Hydraulik ............	—	__	2	_
} Ben kinematik ................	_	_	2
i Mekanisk värmeteori ..............	2	_	_
i Fysikaliska laborationer.............	_	3	_	6
Byggnadskonstruktionslära ...........	2	_	_
Byggnadskonstruktionslära, öfningar............	—	_	_	6
! Maskinelement ......	3	6	5	6
\| Allmän maskinlära.......	3	_	3
\| Allmän elektroteknik .......	o O	_	3
j Elektrotekniska mätningar......................................	—	_	2
j Industripolitik......	—	—	2	—
3 årskursen.
Hissinrättningar ......	2	3
Vattenmotorer .....	_	_		\|
Ångmaskiner och ångturbiner.........	6	3	_	6
Ångpannor............	—	—	o	!

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

251

	A n t a 1	timmar.
•	Vinterterminen.	Sommarterminen, j
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfuingar. 1
Maskinanläggningar........................................................	-	_	2	_
Pumpar .......................................................................		—	4	I
Maskinlaborationer .........................................................		—	—	3
G-asmotorer.....................................................................	2	—	_	—
Allmän elektroteknik ......................................................	3	2	3	2
Elektrotekniska mätningar................................................	2	—	—	—
Konstruktion af elektriska maskiner.................................	2	3	2	3
Elektriska belysnings- och kraftanläggningar.....................	—	—	2	—
Grunddragen af telegrafi och telefoni ..............................	—	—	2	—
Teoretisk elektricitetslära ...............................................	—	—	2	—
Elektrotekniska laborationer.............................................	2-	-4	2-	-4
	halfva	dagar	halfva	dagar
4 årskursen.
Vattenmotorer ..............................................................	4		1
Ångmaskiner och ångturbiner.......................................... Ångpannor ..................................................................... Maskinanläggningar.........................................................	—	6	—	l 3
Kinematik ..................................................................	2	—	—	—
Allmän elektroteknik ...................................................	3	2	3	2
Utvalda kapitel ur elektrotekniken....................................	1	—	1	—
Elektriska vågor ............................................................	2	—	—	—
Teoretisk elektricitetslära................................................	—	—	2	—
Konstruktion af elektriska maskiner.................................	—	3	—	—*
Elektriska belysnings- och kraftanläggningar ..................	2	2	—	2
Elektrotekniska laborationer.............................................	2	-4	2-	-4
	halfva	dagar	halfva	dagar
Nationalekonomiens grunddrag .......................................	2	—	—	-

252

Utländska Högskolor.

V. Afdelning för kemi.

A. Studieplan för kemister.

■...........	Antal	timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen. ! Högre matematik............................................................	3	2	3	2
{ Oorganisk experimentalkemi............................................	4	—	—	—
Analytisk kemi...............................................................	—	—	2	—
Experimentalfysik...........................................................	4	—	4	—
Botanik ........................................................................	3	2	3	2
Kemiska laborationer ......................................................	—	*)	—	*)
Maskinritning ...............................................................	1	3	—	4
2 årskursen.
Oorganisk kemi..............................................................	2	—	—	—
Organisk experimentalkemi ............................................	6	—	—	—
Teoretisk och fysisk kemi................................................	1-2	—	—	—
Analytisk kemi...............................................................	2	—	—	—
Mineralogi ......................................	3	—	—	—
Mineralogiska laborationer .............................................	—	2	—	2
Kemiska laborationer......................................................	—	*)	—	*)
3 årskursen.
Kemisk teknologi..................................	4	—	2	_
Metallurgi .....................................................................	—	—	2	—
Oorganisk kemi...............................................................	2	—	—	—
Teoretisk och fysisk kemi................................................	1-2	—	—	—
Utvalda kapitel ur Peptidernas och Purinderivatemas kemi	—	—	2	—

*) De kemiska laboratorierna äro för eleverna tillgängliga alla veckodagar (undantagandes
lördag) kl. 8—12 f. m. och kl. 2—5 e. in.

Tekniska Högskolan i Darmstadt.

253

	Antal timmar.
	V interterminen.	Sommarterminen,
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	öfningar.
i Elektrokemi ..................................................................	2	—	2	—
i Kemiska laboratorier...................................................	—	*)	—	—
Kemisk-tekniska laborationer ..........................................	—	—	—
Fysiska laborationer .....................................................	—	3	—	3
Allmän maskinlära ........................................................	3		3
4 årskursen.
Kemiska laborationer....................................................	—	*)	—	*)
Fysiska laborationer ......................................................	—	3	—	3
Tjärfärger .....................................................................	—	—	4

B. Studieplan för elektrokemister.

	Antal	; i m m a r.
	Y interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Högre matematik...........................................................	3	2	3	2
Oorganisk experimentalkemi............................................	4	—
Analytisk kemi...............................................................	—	—	2
Experimentalfysik............................................................	4	—	4	—
Kemiska laborationer ......................................................	—		—	*)
Maskinritning.................................................................	1	3		4

:) Se not sid. 252.

254

Utländska Högskolor.

		Antal	timmar.
	Yinterterminen.	Sommarterminen. i
.	Föredr.	öfningar	Föredr.	Öfningar. j
2 årskursen.
Oorganisk kemi....................................	2
Analytisk kemi.........	2	_	_	_ 1
Teoretisk och fysikalisk kemi........................	1—2	_	_	- ''
■ Allmän elektroteknik ..........................	3	_	3
Organisk experimentalkemi ............................	6	_	_
Kemiska och elektrokemiska laborationer ..........	_	•)	_	*) 3
Fysiska laborationer.....................................	_	3	_
Mineralogi .............................................	3	_	_
Mineralogiska laborationer .................................	—	2	—	2
3 årskursen. Kemisk teknologi....................................	4		2
Metallurgi .............................................	—	_	2	_
Oorganisk kemi..........................................	2	—	_	!
Teoretisk och fysisk kemi.........................................	1—2	—	_	_ j
Utvalda kapitel ur Pep tidernas och Purinderivaternas kemi	—	—	2
Elektrokemi ..........................................	2	—	2	_ 1
Elektrotekniska laborationer...........................	—	6		6 j
Kemiska och elektrokemiska laborationer	_	*)
Allmän maskinlära ...............................	3		3
4 årskursen.			\|
Tjärfärger ..............	_	''	4	.
Kemiska och elektrokemiska laborationer ........................	—	*\	j	) 1

'') Se not sid. 252.

Tekniska Högskolan i Danzig.

255

II. Kungl. Tekniska Högskolan i Danzig.

Danzigs Tekniska Högskola, som invigdes den 6 oktober 1904, är
tills vidare den yngsta af Tysklands tekniska högskolor, hvadan man vid
dess inrättande kunnat tillgodogöra sig erfarenheten från öfriga liknande
anstalter. Den tomt, som upptager högskolans samtliga anläggningar
har ett ytinnehåll af omkring 6 1ls hektar. På denna tomt äro
uppförda fyra större byggnader, nämligen den egentliga hufvudbyggnaden,
ett kemiskt institut, ett elektrotekniskt institut och ett maskintekniskt
laboratorium. Dessutom finnes en boställsbyggnad för maskinisten
och eldaren samt två mindre boställsbyggnader för portvakten
och mekanikern. I en särskild byggnad inrymmes ett orangeri inrättadt
dels för botaniska studier, dels med hänsyn till arkitektelevernas
studier i ornamentik. Slutligen äro på högskolans tomt anordnade
fria platser för lavntennisspel samt för gymnastiska öfningar
och lekar.

Danzigerskolan skiljer sig i sin läroplan så till vida trån de öfriga
högskolornas, med undantag af Berlins, att, med hänsyn till stadens läge
i närheten af hafvet och till den däraf betingade skeppsfarten med
därtill hörande industriell verksamhet, en särskild afdelning för skeppsbyggnadskonst
är inrättad. Däremot finnes här icke någon bergsskola.

De studerande äro dels elever, dels åhörare, dels gäster. För att
antagas såsom elev erfordras att hafva afgångsbetyg från ett tyskt
Gymnasium, eller Realgymnasium, en Öfver-realskola, en Bayersk Industriskola
eller Kungl. Sachsiska Yrkesakademien i Chemnitz. Studerande
kunna intagas vid hvarje termins början. Såväl elever som åhörare
hafva att vid inträdet bestämma sig för en viss fackafdelning. Den
som önskar deltaga i vissa föreläsningar eller öfningar, men till följd
af sin lefnadsställning hvarken kan inträda som elev eller åhörare, kan
af rektor, med den ifrågavarande lärarens medgifvande, tillåtas att såsom
gäst åtnjuta undervisningen.

Läsåret är indeladt i en vintertermin från 1 oktober till slutet af
mars och en sominartermin från 1 april till 31 juli.

Inträdes fordringar.

Undervis ningstid.

Skolafgifter,

256

Utländska Högskolor.

Afgifterna indelas uti:

Inskrifningsafgifter:

1. Matrikelafgift för elev, att erläggas en gång för hela studietiden........................ 10 mark

Efter utgången af den för inskrifningarna bestämda tiden ........................ 20 >

2. Inskrifningsafgift för åhörare och gä3ter:

a) för åhörare halfårsvis ......................................................................... 5 »

b) för gäster halfårsvis ... ..................................................................... 1 >

Efter utgången af den för inskrifningen bestämda tiden höjas dessa afgifter

till 8 resp. 3 mark.

Underyisningsafgifter (halfårsvis).

1. Föreläsningar per veckotimme för elever, åhörare och gäster............................ 4 >

2. Ofningar per veckotimme för elever, åhörare och gäster.................................... 3 »

3. För deltagande i praktiska arbeten å oorganiska, organiska och elektrokemiska

laboratoriet, samt landtbrukslaboratoriet, för hvarje .......................................... 60 »

4. För deltagande i fysiska laborationer (hvarje dag) ......................................... 20 >

5. För fysiska laborationer, större kurs................................................................ 50 >

6. Fysisk-kemiska laborationer ............................................................................ 10 »

7. För öfningar i det mekaniska laboratoriet......................................................... 20 *

8. För deltagande i praktiska arbeten å elektrotekniska institutet, halfårsvis:

elektrotekn. laboratorium I............................................. 10 >

elektrotekn, laboratorium II. eller III....................................................... 20 »

elektrotekn. laboratorium IV.................................................................. 50 »

9. Geodetiska öfningar................................................................................. 10 >

10. Ofningar i fotografi och ljustrycksförfarande..................................................... 10 >

11. Arbeten i fotografiska laboratoriet..................................................................... 10 >

12. Bakteriologiska kursen ............................................ 20 »

13. Kursen för jäsningsindustri, socker- och stärkelsefabrikation, fyra veckors kurs... 30 >

14. Arbeten i mineralogisk-geologiska institutet....................................................... 50 >

Vidare skall erläggas:

Vid erhållande af studieintyg och afgångsbetyg — för hvardera ............... 1 >

För obemedlade tyska undersåtar kan, genom senatens beslut hela eller halfva undervisningsafgiften
efterskänkas.

För bevistande af kostnadsfri föreläsningsserie erlägges, till förmån för de studerandes
sjukhjälpskassa, en afgift af 1 mark.

Olycka fallsförsäkringsafgifter.

Genom öfverenskommelse med Allmänna Tyska Försäkringsföreningen i Stuttgart har
träffats bestämmelse om försäkring för olycksfall under följande villkor: För samtliga elever
och åhörare är försäkringen obligatorisk, med en afgift af 0,7 o mark för halfåret.

Tekniska Högskolan i Danzig.

257

Sjukförsäkring.

Till Högskolans sjukhjälpskassa måste hvarje elev och åhörare bidraga med halfårsvis
4 mark.

Tekniska högskolan består af följande fackskolor eller afdelningar:

I Afdelning för Arkitektur.

II x> » Väg- och vattenbyggnad,

III )> x> Maskinbyggnad och Elektroteknik,

IV X) x> Skepps- och Skepp smaskinbyggnad,

V x> x> Kemi,

VI X) )> Allmänna vetenskaper.

Afdelniu garna I—V räknas såsom egentliga fackafdelningar.

Lärarepersonalen utgjordes läsåret 1907—08 af 28 ordinarie professorer,
1 honorarprofessor, 14 docenter, 4 extra lärare, 2 tillfälliga
lärare och 24 assistenter, tillsammans 73 personer.

Högskolans rättsliga och finansiella angelägenheter handhafvas af en
särskild af ministern tillförordnad syndikus. Denne företagar de erforderliga
kassarevisionerna och deltager i senatens förhandlingar. Kanslipersonalen
utgöres af en byråföreståndare, en sekreterare, ett biträde
samt en kanslist, som tillika är husinspektor.

Den öfriga personalen består af 3 maskinister, 3 laboratorietjänare
och 9 vaktmästare.

Biblioteket förestås af en bibliotekarie, som till sin hjälp har en sekreterare
och tre amanuenser jämte en biblioteksvaktmästare, samlingarna
öfvervakas af särskilda föreståndare, utsedda bland högskolans lärare.

Antalet lärjungar var vinterterminen 1906/07

i afdelningen för arkitektur ........................................................................... 98

i) X) x> väg- och vattenbyggnad............................................... 176

» X) x> maskinbyggnad .............................................................. 90

X) » » elektroteknik ..................................................................... 26

x> xi x> skeppsbyggnad.................................................................. 118

X) )) » kemi .................................................................................... 29

xi allmänna afdelningen................................................................................. 25

Summa 562

Fackafdel ningar.

Lärare personal.

Förvaltningskansli•
och
tjänstepersonal.

Bibliotek och
samlingar.

Antal

lärjungar.

33*

Kostnader.
Läroplaner.

258 Utländska Högskolor.

.............. 109

............. 200

.............. 89

.............. 23

............. 113

.............. 26

.............. 23

Summa 583

Högskolans utgiftsstat uppgick år 1907 till 476,916 Mark = 424,000
kronor.

I det följande äro endast upptagna läroplanerna för de vid vinterterminens
början inträdande eleverna. För de vid sommarterminens
början inträdande är ämnesföljden något förändrad.

Det står såväl elev som åhörare, fritt att välja de föreläsningar
och öfningar, i hvilka han önskar deltaga. Läroplanerna hafva därför
blott betydelse såsom vägledning, men angifva de föreläsningar, och
öfningar, som med hänsyn, såväl till den praktiska utbildningen som
äfven till diplom- och statspröfningarna, anses från Högskolans sida
ändamåls enliga.

och sommarterminen 1907:

i afdelningen för arkitektur .............................

» » » väg- och vattenbyggnad..

» » )> maskinbyggnad....................

» )> » elektroteknik .......................

» » » skeppsbyggnad.....................

» » » kemi ......................................

» allmänna afdelningen .....................................

Tekniska Högskolan i Danzig.

259

I. Afdelning för arkitektur.

	Antal timmar i veekan.
	Yintertermin.	Sommartermin.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	öfningar.
1 årskursen.
Antika byggnadskonstens formlära....................................	i	—	i	—
Antik byggnadskonst (detaljöfningar) ..............................	—	3	—	3
Ornamentsteckning .........................................................	—	2	—	2
Geodesi, lägre kurs........................................................	2	—	2	—
Fältmätning, praktiska öfningar.......................................	—	—	—	4
Byggnadskonstruktionslära................. .............................	2	3	2	3
Byggnadsstatik...............................................................	4	3	4	3
Allmän konsthistoria ......................................................	2	—	2	—
Elektroteknik..................................................................	—	—	4	—
Elektrotekniska laborationer.............................................	—	—	—	4
Oorganisk experimentalkemi.............................................	4	—	—	—
Beskrifvande geometri ...................................................	3	5	3	4
Experimentalfysik..........................................................	5	—		—
Frihandsteckning och akvarellmålning..............................	—	4		4
Ornament- och figurmodellering.......................................	—	2		2
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Bitning efter lefvande modell..........................................		2
2 årskursen.
Antik byggnadskonst ......................................................	—	3	—	3
Ornamentteckning ........................................................	—	2	—	2
Planritning.....................................................................	—	2	—	—
Byggnadskonstruktionslära..............................................	1	3	1	3
Allmän konsthistoria .....................................................	2	—	2	—
Byggnadskonstens historia ............................................	4	—	4	—
Byggnadsstatik..............................................................	2	3	—	—
Järnkonstruktioner för husbyggnad ................................	—	—	i	2
Inledning till arkitektoniska utkast.................................	1	—	—	—

260

Utländska Högskolor.

	Antal timmar i veckan.
	Vintertermin.	Sommartermin.
	Föredr.	Öfningar	Föredr.	Öfningar.
Landtbruksbyggnader.............................	_	_	1
Utkast till mindre byggnader och landtgårdar ...	-	2	—	2
Allmän nationalekonomi........................	4	—	—	—
Inledning till maskinbyggnadsläran ..................	1	2	—	i _
Mineralogi och petrografi..................	4	—	—	—
Prihandsteckning och akvarellmålning	—	4	—	4
Ornament- och figurmodellering..........	—		—	2
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Geologi.......................			3
Mineralogisk-geologiska öfningar .........	—	2		_
Bitning efter lefvande modell.............	—	4	—	4
3 årskursen.
Benässansens formlära ...............................................	2	—	2	—
Utkast till byggnader i renässans och modern stil, med
detaljer ...............................	—	8	—	8
Offentliga och privata byggnader ...............	2	—	2	—
Kompositionsutkast inom husbyggnadsområdet.....	—	2	—	2
Ornamentstudier ...........................	—	3	—	3
Byggnadskonstruktionslära..................	1	3	1	3
Byggnadsstatik.......................	1	2	1	2
Byggnadskonstens historia ...................	4	—	4	—
Konsthistoria, utvalda kapitel...................	1	—	—	2
Inredning.....................................	2	—	2	—
Medeltidens byggnadskonst ..........	2	—	2	—
Tegelstens-byggnadskonst..................	—	—	2	—
Träbyggnadskonstens historia.....................	2	—	—	—
Utkast till husbyggnader i medeltidsstil____	—	8	—	8
Frihandsteckning och akvarellmålning.......	—	4	—	4
Ornament- och figurmodellering......	—	2	—	2
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Bitning efter lefvande modell...................	—	4	—	4
Utvalda kapitel ur hälsovårdsläran........	2	—	—	-

261

Tekniska Högskolan i Danzig.

	Antal timmar i veckan.
	Vintertermin.	Sommartermin.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	öfningar.
4 årskursen.
Renässansens formlära ...................................................	2	—	2''	—
Utkast till husbyggnader i renässans- och modem bygg-
nadsstil, med detaljer...................................................	—	8	—	8
Offentliga och privata byggnader ....................................	2	—	2	—
Kompositionsutkast inom husbyggnadsområdet..................	—	2	—	2
Ornamentstudier ...........................................................	—	3	—	—
Färgdekorationer............................................................	—	—	—	3
Grunddragen af stadsbyggnadsläran.................................	1	—	—	—
Stadsplaner och byggnadsordningar.................................	—	—	1	1
Byggnadskonstens historia .............................................	4	—	4	—
Konsthistoria, utvalda kapitel..........................................	1	—	—	2
Inredning........................................................................	2	—	2	—
Medeltidens byggnadskonst .............................................	2	—	2	—
Tegelstens-byggnadskonst................................................	—	—	2	—
Träbyggnadskonstens historia..........................................	2	—	—	—
Utkast till byggnader i medeltidsstil.................................	—	8	—	8
Prihandsteckning och akvarellmålning..............................	—	4	—	4
Ornament- och Figurmodellering......................................	—	2	—	2
Byggnadsmateriallära......................................................	1	—	—	—
Kostnadsförslag och byggnadsledning..............................	—	—	1	—
Uppvärmning och ventilation ..........................................	2	—	2	—
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Ritning efter lefvande modell..........................................	—	4	—	4

262

Utländska Högskolor.

II. Afdelning för Tåg- och vattenbyggnad.

	Antal	;immar.
	Yinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Geodesi, lägre kurs..........................................................	2	—	2	—
Fältmätning, praktiska öfningar......................................	—	—	—	4
Geodetiska öfningar.........................................................	—	2	—	—
Byggnadskonstruktionslära .............................................	2	3	2	3
Mekanik, inledning .........................................................	—	—	4	2
Oorganisk experimentalkemi........ ....................................	4	—	—	—
Beskrifvande geometri ............ .....................................	3	5	3	4
Högre matematik............................................................	6	—	5
Inledning till maskinbyggnadsläran .................................	1	2	2	2
Beskrifvande maskinlära..................................................	—	—	1
Mekanisk teknologi........................................................	2	—	2	—
Experimentalfysik............................................................	5	—	4	—
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Enklare fysiska laborationer ............................................	1	—	1	4
Hafvet och sjöfolken.......................................................	—	—	2	—
2 årskursen.
Ornaments teckning .........................................................	—	3	—	—
Planritning...................................................................	—	2	—
Högre geodesi.................................................................	2	—	2	i
Geodetiska öfningar.........................................................	—	—	—	2
Byggnadskonstruktionslära...............................................	1	3	—	—
Fasta kroppars dynamik..................................................	3	2	—	—
Hållfasthetslära och hydraulik..........................................	4	2	—	—
Högre matematik.............................................................	4	1	3	1
Byggnadsformlära............................................................	1	2	1	2
Elektroteknik...................................................................	—	—	4	—

Tekniska Högskolan i Danzig. 203

	Antal timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Elektrotekniska laborationer.............................................	—	—	—	4
Grafostatik.....................................................................	—	—	2	3
Allmän nationalekonomi...................................................	4	—	—	—
Inledning till metallurgien ..............................................	2	—	—	—
Mineralogi och petrografi................................................	4	—	—
Geologi..........................................................................	—	—	3
Materiallära....................................................................	1		~
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Geografiska ortsbestämningar..........................................	—	—	2	—
Enklare fysiska laborationer .......... ................................	1	4	1
Mineralogisk-geologiska öfningar .....................................	—	2	—	2
Allmän botanik ..............................................................	2	—	—	—
Byggnadsväsende i lagstiftningen och förvaltningen.........	2	—	—	—
Fabrikslagstiftning .........................................................	—	—	2
3 årskursen.
Strömbyggnader..............................................................	4	—	4	—
Stadsplaner och förordningar ..........................................	—	—	1	1
Vägbyggnad ...................................................................	—	—	1	1
Beskrifvande jämvägsmaskinlära .....................................	—	—	2	—
Beskrifvande maskinlära, kraftmaskiner och pumpar.........	2	—	—	—
Järnbetonbyggnad .........................................................	1	1	1	1
Byggnadsstatik...............................................................	4	2	4	2
Järnvägsbyggnad.............................................................	2	4	2	4
Vattenbyggnad: grundläggning .......................................	4	4	—	—
» sluss- och kanalbyggnad ........................	—	—	4	4
Grunddragen af teorien för fartygsbyggnad .....................	- ''	—	1	—
Hissinrättningar..............................................................	—	—	3	3
Trafikväsen.....................................................................	3	—	3	—
Järnvägsöfverbyggnad......................................................	3	—	3	—
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Nationalekonomiska öfningar ..........................................	—	2	—	—
Landtbruks- och handelspolitik ......................................	—	—	2	—

264 Utländska Högskolor.

!	1 Antal	timmar.
•	Vinterterminen.	Sommarterminen. i
	Fö re dr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Bank- och börsväsen ...............................	i
Stats- och kommunaliinansväsen....................	i	—	—	—
4 årskursen.
1 Strömbyggnader med öfningar.......................	2	4	2	4
Grunddragen af stadsanläggningsläran......	1	—	—	1
Vatten- och kloakledningar för städer............	1	1	—	—
Börliga broar...............................	—	—	2	_
Byggnadsstatik ............................	2		—	_
Bro- och järnbyggnadskonst.....................	4	6	4	6
J ärnvägsbyggnad.....................	4	6	4	6
Flod- och hamnbyggnader...................	4	—	—	4
Kraftanläggningar och energifördelning .............	2	_	2	2
Bangårdsbyggnader................................	2	1	2	1
Dessutom finnes tillfälle till undervisning i:
Industriel! och social politik.........	—	—	2	_
Utvalda kapitel ur hälsovårdsläran .................................	2	—	2	—

Tekniska Högskolan i Danzig.

205

III. Afdelning för maskinbyggnad.

Denna läroplan innehåller utom de för erhållande af diplom erforderliga
ämnena, äfven sådana som tjäna för ytterligare fackutbildning.
Det står eleverna fritt att bevista föreläsningar äfven inom
andra afdelningar.

	Antal timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Byggnadskonnstruktionslära ............................................	2	3	2	3
Mekanik ........................................................................	—	—	4	. 2
Oorganisk experimentalkemi.............................................	4	—	—	—
Beskrifvande geometri ...................................................	3	5	3	4
Högre matematik ...........................................................	6	—	5	—
Inledning till maskinbyggnadsläran .................................	1	6	2	6
Mekanisk teknologi.........................................................	3	—	2	—
Experimentalfysik ...........................................................	5	—	4	—
Enklare fysiska laborationer.............................................			1	4
2 årskursen.
Fasta kroppars dynamik...................................................	3	2	—	—
Hållfasthetslära och hydraulik..........................................	4	2	—	—
Högre matematik............................................................	4	1	3	1
Elektroteknik................................................................	—	—	4	—
Elektrotekniska laborationer ..........................................	—	—	—	4
Grafostatik........................... .........................................	—	—	2	3
Enkla maskindelar .........................................................	4	8	4	8
Allmän nationalekonomi...............................................	4	—	—	—
Metallurgi, inledning ......................................................	2		—	—
Hissinrättningar ............................................................	—		3	3
Mekaniska laborationer ...................................................	—	4	—	4
Enklare fysiska laborationer.............................................	1	4	—	—

34*

266

Utländska Högskolor.

	Antal	timmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Ö från gar	Föredr.	Öfningar.
3 årskursen. ’
Ångpannor......................................................	—	—	O u	3
Elektroteknik ..............................................................	4	—	—	—
Elektrotekniska laborationer.......................................	—	9	;—	9
Turbinanläggningar.................................................	2	4	2	4
Elektrotekniska mätningar................................................	2	—	—	—
Mekanisk värmeteori ................................................	2	—	2	_
Mekaniska laborationer ................................	—	4	_	4
Kolfmaskiner, kraft- och arbetsmaskiner............	6	6	6	6
Mekaniska mätinstrument och maskinundersökningar ......	2	—	2	—
4 årskursen. (För elever, som egna sig åt allmän maskinbyggnad).
Beskrifvande jämvägsmaskinlära .....................................	_		2	_
Projekt till elektriska anläggningar ..............................	2	—	2	—
Kraftanläggningar och energifördelning ..........................	2	2	2	2
Verktygsmaskiner och tabriksdrift.............................	2	4	2	4
Större lastuppfordringsmaskiner..............................	2	4	—	—
Järnvägsmaskiner (lokomotivbyggnad)...........	4	—	—	—
4 årskursen. (För elever, som egna sig åt järnvägsmaskinbyggnad.)
Jämvägsmaskinbyggnad...................................	4	4	4	4
Järnvägsdrift......................................	2	—	—	—
Järnvägsverkstäder .................................................	—	—	2	—
Projekt till elektriska anläggningar ..........................	2	—	2	—
Kraftanläggningar och energifördelning ................	2	—	2	—
Verktygsmaskiner och fabriksdrift..................	2	—	2	—
Större lastuppfordringsmaskiner...................	2	—	—	—

Tekniska Högskolan i Danzig.

2G7

Illa. Underafdelning för elektroteknik.

	Antal timmar.
	Vinterterminen.	äommarterminen.
1 årskursen liksom föregående afdelning III.	Föredr.	ifningar.	Föredr. jöfningar.
2 årskursen.
Fasta kroppars dynamik ................................................	3	2	—
Hållfasthetslära och hydraulik..........................................	4	2
Högre matematik............................................................	4	1	3	1
Elektroteknik..................................................................	—		4
Elektrotekniska laborationer...........................................	—	—	—	4
Oorganisk kemisk teknologi (teknisk elektrokemi)..............	—	—	i
Grafostatik.....................................................................	—	—	2	3
Enkla maskindelar .........................................................	4	8	4	8
Allmän nationalekonomi...................................................	4	—
Inledning till metallurgien...............................................	2	—	—	~
Hissinrättningar .............................................................	—	—	3	3
Mekaniska laborationer ...................................................	—	4	~	4
Enklare fysiska laborationer.............................................	1	4	“
3 årskursen.
Ångpannor .....................................................................			2
Elektroteknik..................................................................	4	—
Elektrotekniska laborationer.............................................	—	9	—	9
Beräkningar och utkast till elektriska maskiner ...............	—	—	2	4
Turbinanläggningar........................................................	2	4	2	4
Mekanisk värmeteori .....................................................	2	—	2
Mekaniska laborationer ...................................................	—	4	—	4
Kolfmaskiner, kraft- och arbetsmaskiner...........................	6	4	6	4
Mekaniska mätinstrument och maskinundersökningar.........	2	—	—	—
Elektrotekniska mätningar................................................	2	—	2
4 årskursen.
Beskrifvande järnvägsmaskinlära .....................................	—	—	2
Projekt till elektriska anläggningar .................................	2	4	2	4
Beräkning af och utkast till elektriska maskiner..............	2	4	—
Elektrotekniska laborationer ...........................................	—	9		9
Kraftanläggningar och energifördelning ..........................	2	—	2
Större lastuppfordringsmaskiner......................................	2	4	—
Verktygsmaskiner och fabriksdrift...................................	2	—	2
Apparat- och signalväsen..............................................	2	4	—	~

268 Utländska Högskolor.

IV. Afdelning för skepps- och skeppsmaskinbyggnad.

Praktisk verksamhet å skeppsvarf skall föregå studiet ä denna
afdelning.

De, hvilka ämna inträda såsom högre tekniska tjänstemän inom Kejserliga
marinen, skola, utom nämda praktiska verksamhet, hafva fullgjort
sin militärtjänst vid I Matrosdivisionen.

	Antal timmar i veckan.
	Vinterterminen.	Sommarterminen, j
	Föredr.	Öfningar	Föredr.	Öfningar. i
1 årskursen.
Inledning till mekaniken ................................	_	_	4	2
Oorganisk kemi...........................	4	_	_
Beskrifvande geometri..............................	3	5	3	4
Högre matematik.................................	6	_	5	_
Fartygsritning ............................................	—	2	_	1 2
Inledning till maskinbyggnadsläran	1	6	2	6
Mekanisk teknologi.................................	2	—	2
Experimentalfysik.......................................	5	_	4
Enklare fysiska laborationer .........................................	—	—	1	4
2 årskursen.
Fasta kroppars dynamik...........	3	2		__i
Hållfasthetslära och hydraulik......................	4	2	_
Högre matematik..............................	4	i	3	i
Skeppspannor ..	_		2
Gtrafostatik ...........
			2	3
Praktisk skeppshyggnad ..	4	4	4	4
Enkla maskindelar ..	4	4	4	4
Konstruktion af fartygslinjer..	2	4		4
Skeppsteori ..	2	_	4
Allmän nationalekonomi.....	4
Inledning till metallurgien...................................	2	—	_	_

Tekniska Högskolan i Danzig.

269

	Antal timmar i veckan.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 Hissinrättningar..............................................................	_	_	3	_
Mekaniska laborationer..................................................	—	2	—	—
i 3 årskursen.
\ Sjömaskiner ...................................................................	4	—	4	—
Skeppspannor med konstruktioner....................................	2	4	—	4
Elektroteknik .................................................................	—	—	4	—
Elektrotekniska laborationer.............................................	—		—	4
Praktisk fartygsbyggnad ................................................	2	4	2	4
Utkast till fartyg, med inredning....................................	—	4	—	4
Skeppsteori ...................................................................	3	—	2	—
Mekanisk värmeteori ......................................................	2	—	2	—
Kolfkraftmaskiner ..........................................................	4	—	4	—
1 Inredning af krigsskepp ..................................................	2	—	2	—
j Konstruktion af d:o ..................................................	2	—	2	4
4 årskursen.
Sjömaskiner ........................................................*.........	2	—	2	—
1 Utkast till sjömaskiner ...................................................	—	4	—	4
Hjälpmaskiner å fartyg...................................................	2	—	—	—
Elektroteknik..................................................................	4	—	—	—
Elektrotekniska laborationer.............................................	—	9	—	—
Fartygskonstruktioner, med inredning ..............................	—	4	—	4
Turbinanläggningar ........................................................	—	—	2	4
Verktygsmaskiner och fabriksdrift ...................................	2	—	2	—
Konstruktion af krigsskeppsdetaljer..................................	—	4	—	4
Konstruktion af krigsskepp .............................................	—	4	—	—
Dessutom gifves tillfälle till undervisning i:
Byggnadsstatik................................................................	4	—	4	—
Mekanik, utvalda kapitel.................................................	—	—	2	—
Mekaniska mätinstrument och maskinundersökningar........	2	—	2	—

270

Utländska Högskolor.

VI. Afdelning för kemi.

	Antal timmar i veckan.
	Yinterterminen.	Sommarterminen.
1 årskursen. Inledning till den matematiska behandlingen af naturveten-	FÖredr.	Ofningar.	Föredr.	Ofningar.

skaperna .....................................................................	—	—	4	—
Oorganisk experimentalkemi...........................................	4	—	—	—
D:o kemisk teknologi............................................	—	_	3	—
Ofningar i oorganisk kemi .............................................	—	dagl.	—	dagl.
Högre matematik............................................................	6	—	—	—
Inledning till maskinbyggnadsläran .................................	1	4	—	—
Experimentalfysik..........................................................	5	—	4	—
Enklare fysiska laborationer............................................	—	—	1	4
Organisk experimentalkemi ............................................	—	—	5	—
Allmän botanik...............................................................	2		—	—
Speciel botanik...............................................................	—	_	2	—
2 årskursen.
Oorganisk kemi...............................................................	—	_	3	—
Ofningar i oorganisk kemi ..............................................	—	dagl.	—	dagl.
Enklare fysiska laborationer............................................	1	4	—	—
Organisk-kemisk teknologi ..............................................	3	—	—	—
Undersökning af brännmaterialier och gasanalys .............	—	—	—	3
Mineralogi och petrografi..............................................	4	—	—	—
Geologi..........................................................................	—	—	3	—
Mineralogisk-geologiska Ofningar .....................................	—	2	—	2
3 årskursen. (För 5 och 6 terminen anbefalles jämte nedanstående ämnen, i synnerhet för elektrokemister, föreläsningarna i elektro-
teknik samt öfningarna å elektrotekniska laboratoriet, för kemister å näringsområdet förordas deltagande i de bota-
niska öfningarna, äfvensom en kurs i bakteriologi.)

Tekniska Högskolan i Aachen. 271

1
	Antal timmar i veckan.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Elektroteknik..................................................................	—	—	4	—
Elektrotelcniska laborationer ............................................	—	—	—	4
Oorganisk-kemisk teknologi (tekn. elektrokemi)..................	—	—	1	—
Öfningar i oorganisk kemi .............................................	—	—	—	dagl.
D:o i elektrokemi ...................................................	—	-	—	dagl.
Oorganisk-kemisk teknologi .............................................	3		—	—
Öfningar i organisk kemi................................................	—	dagl.	—	dagl.
D:o i landtbrukskemi...............................................	—	—	—	dagl.
Fysisk kemi ..................................................................	3	—	3	—
Fysisk-kemiska laborationer.............................................	—	4	_	4
Allmän nationalekonomi..................................................	4	—	—	—
4 årskursen.
Byggnadskonstruktionslära ..............................................	2	3	2	3
Kemiskt »Colloquium» (fritt)............................................	—	2	—	2
Öfningar i oorganisk kemi ..............................................	—	C	—	ö
D:o i elektrokemi ...................................................	- ''	To	—	bo
D:o i organisk kemi................................................ D:o i landtbrukskemi...............................................	_	cS T3	—	c3 ''Ö

in. Kung!. Tekniska Högskolan i Aachen.

Denna anstalt utvecklades icke såsom flertalet öfriga tyska tekniska
högskolor ur en elementarskola utan blef genast vid grundläggandet
1865 genom sina stadgar karakteriserad såsom en polyteknisk anstalt
med högskoleorganisation. Namnet Teknisk Högskola erhöll densamma
dock först år 1879. En egendomlighet för Aachenerskolan är att
den sedan 1880 har en särskild afdelning för bergsvetenskap, hvilken
saknar motsvarighet vid någon af Tysklands öfriga 9 högskolor. Därjämte
är med Högskolan alltsedan 1898 förenad en Handelshögskola,
i hvilken dels Tekniska Högskolans elever hafva tillfälle till utvidgad

Utländska Högskolor.

Inträdesfor dringar.

Undervigt

ningstid.

Skolafgif terna.

272

ekonomisk bildning, dels andra studerande uti en tvåårig kurs erhålla
undervisning i till handelsvetenskapen hörande ämnen.

De studerande indelas i elever, åhörare och gäster. Inträdesfordringarna
för ordinarie elever äro mogenhetsbetyg från ett tyskt Gymnasium,
ett Realgymnasium eller en Realskola, en Kunglig Bayersk Industriskola
eller den Kungliga Sachsiska Yrkesakademien i Chemnitz. Eleverna
intagas i regeln endast vid studieårets början, men uti sådana ämnen
och öfningar, som äro oberoende af årskursen, kan inträde ske äfven
vid sommarterminens början. Elev har att efter eget val vid inträdet
i Högskolan tillhöra en bestämd afdelning, dock är en senare ändring
af detta val icke utesluten. Personer, som sakna den för eleverna föreskrifna
förbildningen, men som äro berättigade till ettårig frivillig
militärtjänst äga tillträde såsom åhörare. Personer, hvilka önska deltaga
i särskilda föredrag eller öfningar, men som på grund af sin lefnadsställning
äro förhindrade att inträda såsom elever eller åhörare,
kunna af rektor erhålla tillåtelse att infinna sig som gäster.

Studieåret börjar den 1 oktober och slutar den 31 juli. Vinterterminens
föreläsningar börja i midten af oktober, sommarterminens i
slutet af april.

Undervisningen är ordnad i årskurser, men sträcker sig undantagsvis
öfver endast en del af året. Ferierna vara från 1 augusti till
början af oktober, samt 14 dagar under jul och 14 dagar under påsk.

Hvarje nyinträdande elev betalar en gång för alla en inträdesafgift
af 10 Mark, hvarje åhörare erlägger åidigen 10 Mark i inskrifningsafgift.

Vid försummande af föreskrifven inskrifningstid höjas dessa afgifter
med 3 Mark. Gäster erlägga en inträdesafgift af 1 till 3 Mark i terminen.

Öfriga afgifter äro följande:

	Vinter-	Sommar-
	termin.	termin.
	Mk.	Mk.
1. För hvarje veckotimme föredrag........................................	4	3
2. För hvarje veckotimme teckning eller öfning...................	3	2
Vid förnyad anmälan till föreläsningarna erlägges endast half afgift.
3. För öfningar med materielförbrukning:
a. Kemiska och elektrokemiska lahorationer.........................	70	50
h. Fysiska lahorationer.........................................................	16	10
c. Elektrokemiska lahorationer .......................................	50	30
d. Maskintekniska lahorationer:
a) för maskiningenjörer ...................................	25	15
h) för elektrotekniker ..........................................	15	10

273

Tekniska Högskolan i Aachen.

e. Mineralogiska öfningar............................................................	Vinter- termin. Mk. 12	Sommar termin. Mk. 8
f. Paläontologiska och geologiska öfningar .................................	8	12
g. Metallurgiska öfningar, mindre kurs .......................................	9	6
h. Metallurgiska och elektrometallurgiska öfningar, större kurs .....	35	25
i. Öfningar till järnets metallurgi, för nybörjare ........................	24	18
k. D:o för mera försigkomna ......................................................	35	25
	16	12
m. Bitning efter lefvande modell..................................................	20	10
n. Geodetiska öfningar ...............................................................	10	15
o. Grufmätningsöfningar ............................................................	15	10

Till sjukkassan betala såväl elever som åhörare 4,50 mark för halfåret.
Dessutom åligger det samtliga elever, åhörare och gäster att
olycksfallförsäkra sig i Allmänna tyska försäkringsbolaget i Stuttgart.
Härför erlägges vid hvarje termins början en halfårspremie:

a) för bergselever och för dem, som vilja besöka bergverk 1 Mark,

b) alla öfriga................................................................................. 0,75 »

Utländingar hafva att utom ofvannämda afgifter hvarje halfår

inbetala 50 mark i främlingsafgift.

Högskolan innehåller följande fem olika afdelningar jämte underafdelningar: -

II.

III.

IV.

Afdelning för arkitekter (8 terminer.)

» » byggnadsingenjörer (8 terminer).

» » maskiningenjörer (8 terminer).

» »a) för maskiningenjörer (8 terminer.)

» » b) » trafikingenjörer »

» » c) » elektro-ingenjörer »

» » grufvetenskap och metallurgi, kemi och elektrokemi:

a) för bergselever °) (6 terminer.)

» » b) » grufingenjörer (8 terminer).

y » c) » grufmätare (7 terminer.)

» » d) » hyttingenjörer (8 terminer).

» » e) » kemister (7 terminer).

» » f) » elektrokemister (8 terminer).

Fackafdel ningar.

*) »Bergbaubeflissene» — studerande, hvilka förbereda sig till inträde i Bergsstaten.

35*

274

Utländska Högskolor.

Lärare

personal.

Lärjungar.

Förvaltnings personalen.

Biblioteket.

Teknisk
och tjänstepersonal.

Institut, sam
lingar och
laboratorier.

Kostnader.

Läroplaner.

V. Afdelning för allmänna vetenskaper, förnämligast matematik

och naturvetenskap.

För eleverna vid bergsskolan har genom tillmötesgående från åtta
i Aachenerdistriktet belägna verk överenskommelser kunnat träffas, enligt
hvilka dessa elever hafva tillfälle att i regeln hvarje lördag besöka
grufvor och bergverk. Därjämte kunna studerande under vissa villkor
vinna anställning såsom elever vid samma verk, dels i grufvan, under
tre månaders tid, dels vid arbeten ofvan jord under 1 V2 månads tid.
Öfver denna sin praktiska verksamhet kan eleven på begäran erhålla
betyg. Äfven för de praktiska öfningarna, grufmätningar m. m. ställa
samma verk årligen grufvor och delar af grufvor till högskolans förfogande,
hvarvid såsom villkor endast det noggranna iakttagandet af
vissa ordningsföreskrifter från elevernas sida är uppställdt. Besöken
och grufmätningarna betinga ingen särskild kostnad, annat än en något
ökad olycksfallsförsäkringspremie.

Lärarepersonalen vid Aachens högskola utgjorde år 1907 —1908:
37 professorer, 11 docenter, 10 privatdocenter och 46 assistenter jämte
3 andra lärare.

Antalet studerande var under vinterterminen 1906 603, under
sommarterminen 1907 538 ordinarie elever.

Högskolans kanslipersonal utgöres af en sekreterare, en kamrerare,
en kanslist, som tillika är husinspektor, samt ett kanslibiträde.

Biblioteket, som skötes af en bibliotekarie och en biblioteksamanuens,
hålles öppet alla söckendagar 9—12 f. m. och 3—5 e. m. utom
lördagseftermiddag. Äfven under sommarferierna är biblioteket öppet
alla dagar 10—12 f. m.

Högskolans tekniska personal utgjordes 1907 —1908 af 11 personer,
dess tjänstepersonal af 13 personer.

Högskolan har, förutom biblioteket med dess läsesal, en mängd större
och mindre institut, samlingar och laboratorier, bland hvilka särskildt
må nämnas ett laboratorium för bergsvetenskapliga försök, ett institut
för hyttkonst och metallurgi samt maskinlaboratoriet.

Högskolans ordinarie stat var år 1907: 599,915 Mk eller 533,000
kronor. Därjämte beviljades år 1907 på extra stat för åtskilliga nybyggnader
och för undervisningsmateriel 511,000 kronor.

Följande läroplaner äro visserligen icke obligatoriska, men uppställda
såväl med hänsyn till en systematisk utbildning som till de vid
diplom- och statspröfningarna erforderliga kunskaper.

Tekniska Högskolan i Aachen.

275

Därjämte äga högskolans elever rättighet att bevista nationalekonomiska,
juridiska, geografiska, handels- och språkvetenskapliga föreläsningar
och öfningar vid den med Tekniska Högskolan förenade Handelshögskolan.

I. Afdelningen för arkitektur.

	Antal veckotimmar.
	V interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Omamentik.....................................................................	i	3	i	3
Utvalda kapitel i konsthistoria........................................	2	—	2
Arkitektonisk formlära ...................................................	1	4	1	4
Byggnadsstatik ..............................................................	4	2	4	2 !
Byggnadskonstruktioner..................................................	3	6	3	6
Experimentalkemi...........................................................	2	—	—	—
Beskrifvande geometri ...................................................	4	4	4	4
Experimentalfysik............................................................	2	—	2
2 årskursen.
Borgerlig byggnadskonst ................................................	1	2	1	2
Ornamentik ..................................................................	—	3	—	3
Konsthistoria .................................................................	4	—	4	—
Arkitektonisk formlära ...................................................	2	2	2	2
Praktisk geometri............................................................	3	—	—	—
Inredning........................................................................	2	4	2	4
Mekanisk teknologi........................................................	3	—	3	—
Geodetiska öfningar.........................................................	—	2	—	I dag
Mineralogi och geologi ...................................................	2	—	2	—

276

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
3 årskursen.
Borgerlig byggnadskonst ................................................	i	4	i	4
Ornamentik............................................................	—	2	—	2
Stadsanläggningskonst.....................................................	i	—	—	—
Bangårdsbyggnader.........................................................	—	—	2	2
Landtbruksbyggnader......................................................	2	2	—	—
Allmän konsthistoria .....................................................	2	—	2	—
Arkitektonisk formlära ..............................................	2	2	2	2
Detaljritning ................................................	1	2	1	2
Byggnadsstatik.....................................................	1	2	1	2
Städernas afloppsledningar ..............................	—	—	2	—
Byggnadsmateriallära............................................	2	—	—	—
Kostnadsförslag och byggnadsledning .........	—	—	2	—
Maskinbyggnadskonst (med frivilliga öfningar)..................	—	—	4	—
Uppvärmning och ventilation ..........................................	2	—	—	—
Byggnadsrätt..........................................	—	—	1	—
4 årskursen.
Figur- och landskapsteckning ...........................	—	8	—	8
Borgerlig byggnadskonst .....................	1	4	1	4
Renässansens byggnadskonst ......	2	2	2	2
Arkitektonisk formlära ............	1	4	1	4
Detaljritning .....................	1	2	1	2
Modellering..........................	—	2	—	2
Nationalekonomi ...................	4	—	3	—
Rättsencyklopädi .....................	2	—	—	—
Grunddragen af stats- och civilrätt ..............	—	—	1	—

Tekniska Högskolan i Aachen.

27 7

II. Afdelning för byggnadsingeniörer.

	Antal veckotimmar.
	V interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Stjllära, öfversikt............................................................	—	—	2	—
Praktisk geometri............................................................	3	—	3	—
Geodetiska öfningar.........................................................	—	2	—	1 dag
Byggnadskonstruktioner...................................................	3	6	3	6
Experimentalkemi............................................................	2	—	—
Nationalekonomi ............................................................	4	—	3	—
Högre matematik........................................................	8—4	1 *	6	2
Beskrifvande geometri ..................................................	4	4	4	4
Mekanik ........................................................................	5	1	4	1
Experimentalfysik...........................................................	6		6
Social lagstiftning .........................................................	—	—	3	—
Inledning till statistiken..................................................	—	—	1	—
2 årskursen.
Borgerlig byggnadskonst ................................................	1	2	1	2
Vägbyggnadskonst .........................................................	—	—	2	v 2
Hydrometiska arbeten......................................................	—	—	1	—
Planritning och geodetiska öfningar.................................	—	4	—	4
Byggnadsmateriallära................................................ .....	2	—	—	—
Mekanisk teknologi .........................................................	3	—	3	—
Konstruktion af maskinelement.......................................	3	3	—	—
Mineralogi och geologi ...................................................	'' 2	—	2	—
Högre matematik............................................................	3	1	3	—
Grafostatik.....................................................................	3	2	—	—
Mekanik .......................................................................	3	1	3	1
Utvalda kapitel ur meteorologien ..................................	1		1
Byggnadshygien ............................................................	2	—	2	—

k) Från jul till påsk.

278

Utländska Högskolor.

	Ant	al veckotimmar.
•	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
3 årskursen.
Arkitektonisk ritning .....................................................	—	2	—	—
Jämvägsbyggnadskonst...................................................	4	6	4	6
Järnvägstrafik ...............................................................	—	—	2	—
Brobyggnadskonst .........................................................	2	2	2	2
Byggnadsstatik ..............................................................	3	2	3	2
Jämbyggnader ...............................................................	2	4	2	4
Grundläggning .............................................................	2	2	—	—
Slussbyggnader...............................................................	2	2	2	2
Dambyggnader ...............................................................	—	—	3	2
Städers afloppsledningar ................................................	—	—	2	2
Flodregleringar och kulturteknik ...................................	3	2	2	2
Maskinbyggnadskonst......................................................	—	—	4	4
Landtbruksbyggnadskonst................................................	2	2	—	—
Grunddragen af handelsvetenskapen.................................	—	—	2	—
Handelspolitik ..............................................................	2	—	1	—
Inledning till statistiken ................................................	—	—	1	—
Yrkeshygien och förekommande af olycksfall ..................	1	—	1	—
Allmän meteorologi.......;.................................................	2	—	—	—
Klimatologi.....................................................................	—	—	2	—
4 årskursen. a) fackriktning: järnvägsbyggnad.
Bangårdsbyggnader.........................................................	—	—	2	2
Sekundärbanor ..............................................................	—	—	1	—
Tunnelbyggnad...............................................................	2	1	—	—
Jämbyggnader ...............................................................	2	6	2	6
Y attenledningar...............................................................	2	2	—	—
Praktisk geometri............................................................	2	—	2	—
Geografisk ortbestämning ...............................................	—	—	2	—
Tracering af järnvägar....................................................	2	—	—	2
Kostnadsförslag och byggnadsledning ..............................	—	—	2	—
Grunddragen af lokomotivbyggnadsläran...........................	—	—	1	—
Järnvägstrafik och säkerhetsinrättningar...........................	2	1	2	2

Tekniska Högskolan i Aachen

279

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	3fningar.	Föredr.	3fningar.
Inledning till elektrotekniken ..........................................	2	—	2	—
Praktisk telegrafi och telefoni..........................................	2	—	—
Bättsencyklopädi och civilrättens grunddrag.....................	2	—	—
Grunddragen af stats- och administrativ rätt ..................	—	—	1
	—	—	1
Utvalda kapitel ur den högre matematiken........................	2	—	—
Utvalda delar ur den tekniska mekaniken (för mera försig-
	2
b) fackriktning: vattenbyggnad.
	1	—	—	2
	2	i
	2	6	2	6
	2	2
	2	frivilligt	—	—
Flod- och strandbyggnader samt kulturteknik...................	3	2	—	2
Kostnadsförslag och byggnadsledning .............................	—	—	2	—
	2	4	2	4
	2	—	2	—
	2	_	_	_

Grunddragen af stats- och administrationsrätt.................			1
\| Vattnets bakteriologi och hygien ...................................	1 2	1 ~	—	—

280

Utländska Högskolor.

III. Afdelning för maskinbyggnadskonst.

	Antal veckotimmar.
	Yinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar	Föredr.	Öfningar.
a) maskiningenjörer.
1 årskursen.
Inledning till maskinbyggnadskonsten.........	2	6	2	6
Högre matematik... .	8-4	1	6	2
Mekanik......................	5	x	4
Beskrifvande geometri	4	4	4	4
Experimentalfysik...................	6	—	6	_
Fysiska öfningar................	_	3	_	3
Mekanisk teknologi	3	_	3
Tillämpad värmelära.........	2	_	2
Maskinlaborationer ......	—	4		4
2 årskursen.
Maskinelement (incl. kinematik)	4	5	1	5
Mekanik ..............	3	x	Q
Högre matematik.................	3	1
Hissinrättningar ........	_	_	3	4
Inledning till elektrotekniken .	2		2
Allmän elektroteknik ...	_	_	5
Grafostatik ..................	2	2
Experimentalkemi	2
Nationalekonomi ......................	4	_	3
Rättsencyklopädi.........	2	—	I	—
3 årskursen.
Ångmaskiner ....................................	4	6
Arbetsmaskiner............................	_		4	6
Roterande kraft- och arbetsmaskiner......................	3	4	3	4

Tekniska Högskolan i Aachen.

281

	Antal veckotimmar.
	V interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	öfningar.
Förbränningsmotorer......................................................	—		3	4
Järnkonstruktioner för maskiningenjörer...........................	2	3	2	3
Elektrotekniska öfningar .................................................	—	5	—	—
Elektriska banor ............................................................	—	—	3	—
Materiallära ...................................................................	1	2	—	—
Grunddragen af lokomotivkonstruktionsläran.....................	—	—	1	—
Grunddragen af finansvetenskapen....................................	—	—	2	—
Inledning till statistiken ...............................................	—		1
4 årskursen. (Ingen bestämd studieplan är uppställd för det i studieåret. Af nedanstående ämnen kan ett lämpligt urval göras.)
Verktygsmaskiner och maskinfabrikation .........................	3	4	3	4
Maskinlaboratorationer....................................................	1	4	1	4
Mekanisk värmeteori ......................................................	2	—	—	—
Elektroteknisk konstruktionslära.......................................	3	—	3	—
Utvalda kapitel ur den högre matematiken ......................	2	—	—	—
Utvalda delar af den tekniska mekaniken (för mera försig-
komna).....................................................................	2	—	—	—
Yrkeshygien ..................................................................	1	—	1	—
Industriell rätt ..............................................................	—	—	1	—
Social lagstiftning ..........................................................	—	—	3	—
Handel och inre handelspolitik ........................................	2	—	—	—
Öfversikt öfver metallurgien ...........................................	—	—	2	—
Järn- och stålgjuteri ................................................ .....	—	—	3	—
Jämmanufakturering........................................................	2	—	—	—
Lokomotivbyggnadskonst ................................................	2	—	—	2
Allmänna transportanläggningar.......................................	—	—	4	4
Kraftfordon ...................................................................	3	2	—	—
Uppvärmning och ventilation ..........................................	2	—	—	—
Uppsamling af vattenkraft................................................	2	—	—	—
Vattenledningar i städer .................................................	2	—	—	—
Kemisk teknologi............................................................	2	—	— ''

36*

282

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	V interterminen."	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	\| öfningar.
b) Trafikingenjörer. i, 2 och 3 årskursen, liksom för maskiningenjörer. 4 årskursen. (Samma anmärkning som ofvan). (Ämnen till urval).
Verktygsmaskiner och maskinfabrikation.....	3	4	3	4
Lokomotivbyggnad ..	2	_		2
Järnvägsdrift och säkerhetsanläggningas...........................	2	1	2	2
Järnvägs vagnsbyggnad ...	_	_	2
Allmänna transportanläggningar. .	_		4
Maskinlab orationer..........................	1	4	1	4
Järnvägsbyggnad ...	1
Öfversikt öfver metallurgien.........			2
Järn- och stilgjutning .	_	_	3
Järnmanufakturering ....	2
Kraftfordon .......	3	2	_
Uppvärmning och ventilation ..................................	2
Handel och inre handelspolitik.....	2
Praktisk telegrafi ...	2	_	_
Utvalda kapitel ur den högre matematiken.......................	2	_	_
Utvalda delar ur den tekniska mekaniken (för mera försig-
komna).............................................	2	—	—	—
c) Elektroingenjörer. 1 årskursen.
Inledning till maskinbyggnadskonsten........	2	6	2	6
Högre matematik..........	8-4	1	6	2
Mekanik .................	5	1	4	1
Beskrifvande geometri ...........	4	4	4	4
Experimentalfysik......	6		6 1

Tekniska Högskolan i Aachon.

283

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Fttredr.	öfningar.
Mekanisk teknologi .........................................................	3	—	3	—
Tillämpad värmelära........................................................	2	—	2	—
Maskinlaborationer........................................................	—	4	—	4
Evperimentalkemi............................................................	2	—	—
Fysiska öfningar ............................................................	—	4	—	4
Tillämpad fysik...............................................................	2
ä årskursen.
	3	1	3	1

Maskinelement (incl. kinematik) .......................................	i	5	1	5
			3	4
Hissinrättningar ...........................................................
Högre matematik............................................................	3	1
Elektroteknikens fysiska grunder....................................	5
Allmän elektroteknik ......................................................	—	—	5
Matematisk fysik............................................................	3	—	3	—
Nationalekonomi ............................................................	4	—	3	- •
Eättsencyklopädi ............................................................	2		1
3 årskursen.
Teoretisk elektroteknik ..................................................	3	—	2	—
Elektrotekniska öfningar ................................................	—	8		8
Elektroteknikens konstruktionslära....................................	3		3
Elektriska banor ............................................................	—	—	3	—
Ångmaskiner.................................................................	4	2	—
Arbetsmaskiner..............................................................	—		4
Roterande kraft- och arbetsmaskiner ...............................	3	—	3	—
Förbränningsmotorer ......................................................	—	—	3	4
Elektromotorisk drift i bergverk.......................................	—		2
	1	—	—	—
Inledning till statistiken ...............................................	—	—	i	—
Utvalda kapitel ur tekniska mekaniken (för mera försig-
komna)....................................................................	2	—	—	—
Yrkeshygien.................................................................	1	—	i

284

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	J öfningar.	Föredr.	Öfningar.
4 årskursen. (Ämnen till urval). Elektrotekniska konstruktionsöfningar		2		2
Verktygsmaskintillverkning och maskinfabrikation	3	4	3	4
Elektriska ledningsanläggningar	2	_
Elektrotekniska öfningar ...	_	8
Maskinlaborationer .......	1	4	1	4
Byggnadskonstruktionslära ................................	4	4	4	4
Mekanisk värmeteori ........	2
Jämvägsvagnsbyggnad .	_		2
Kraftfordon...	3	2
Praktisk telegrafi	2	_
Industriell rätt ...... Social lagstiftning ......	—	—	1 3	—
Handel och handelspolitik.	2
Grunddragen af finansvetenskapen	_	_	2
Uppsamling af vattenkraft	2
Valda kapitel ur den högre matematiken .........................	2	—	—	_

Tekniska Högskolan i Aachen.

285

IV. Afdelning för grufvetciiskap, metallurgi, kemi och elektrokemi.

	Antal veckotimmar.
	Y interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	öfningar.
a) »Bergbau-Beflissene» *) 1 årskursen.
Högre matematik............................................................	6-2	i **)	—	—
	5	i	4	i
Experimentalfysik..........................................................	6	—	6	—
Experimentalkemi............................................................	4	—	4	—
Mineralogi ....................................................................	5	—	—	—
Mineralogiska öfningar ...................................................	—	2	—	—
Elementen af beskrifvande geometrien..............................	—	—-	2	2
Analytisk kemi ...... .......................................................	2	—	—
Inledning till maskinbyggnadskonsten..............................		—	—	6
Kvalitativ kemisk analys (specialkurs)..............................	—	—	—	12
2 årskursen.
Fysisk kemi....................................................................	2	—	—	—
Maskinelement ...............................................................	3	3	—	—
Allmän geologi................................................................	3	—	—	—
Paleontologi med öfningar...............................................	4	2	—	—
Petrografi med öfningar .................................................	—	—	3	2
Mikroskopisk petrografi ...................................................	—	—	1	2
Grufbrytning.................................................................	6	—	6	—
Djupborrning.................................................................	i	—	—	—
Kättsencyklopedi jämte grunddragen till civilrätt..............	2	—	—	—
Grunddragen till stats- och administrativ rätt...................	—	—	1	—
Kvantitativ kemisk analys (specialkurs) ...........................	—	12	—	—
Maskinelement .............................................................	—	—	4	4
Öfversikt öfver hyttväsendet...........................................	—	—	2	—
Kemisk-tekniska laborationer för bergsmän ....................	—	—	—	12

*) Bergbau-Beflissene = studerande, hvilka förbereda sig till inträde i Bergsstaten.
**) Från jul till påsk.

Utländska Högskolor.

286

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
3 årskursen.	Föredr.	Öfningar	Föredr.	Öfningar.

Inledning till elektrotekniken ......................	2	—	2	_
Malmgeologi.....................................................	3	—	—	—
Anrikningslära .............................................	3	—	_	_
Bergsmekanik..........................................................	4	2	—	—
Bergsrätt och bergsförvaltning ...................................	2	—	2	—
Yrkeshygien och förekommande af olycksfall .............	1	—	1	—
Om faror vid bergverksdrift och deras förebyggande...	1	—	1	—
Nationalekonomi...........................................	4	—	—	_
Kemisk teknologi..........................................	—	'' -	2
Geologisk formationslära ..........................................	—	—	4	—
Geologiska öfningar...............................................	—	—	—	4
Salinväsende ...............................................	—	—	1	__
Social lagstiftning .......................	—	—	3	—
Finansvetenskapens grunddrag.....................	—	—	2	—
Grufmätning....................................	2	—	—	—
Inledning till statistiken ..................	—	—	1	—
Metallurgiska öfningar, mindre kurs.................................	—	3	—	—
b) Grufingenjörer. Till förpröfningen fordras intyg öfver 6 månaders sam-manhängande praktisk verksamhet och vid hufvudpröfningen intyg om ytterligare 6 månaders praktik. Det tillrådes ele-verna att fullgöra första halfårets praktiska verksamhet före studiernas början. 1 årskursen.
Högre matematik............................................................	6-2	1*	—	_
Mekanik ...................................................................	5	1	4	1
Experimentalfysik...........................................................	6	—	6	—
Experimentalkemi, oorg. del............................................	4	—	4	—
Inledning till maskinkonstruktionsläran.............................	2	6	2	6
Maskintekniska laborationer.............................................	—	4	—	4

*) Från jul till påsk.

Tekniska Högskolan i Aachen.

287

	Ant	al veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Kvalitativ kemisk analys (specialkurs).............................	—	—	—	12
Elementen af beskrifvande geometrien.............................	—	—	2	2
Första hjälpen vid olycksfall (under hvarje halfår en kurs på 12 timmar). 2 årskursen
Inledning till elektrotekniken .........................................	2	—	2	—
Maskinelement ..............................................................	4	5	—	—
Mineralogi ...................................................................	5	—	—	—
Mineralogiska öfningar ..................................................	—	2	—	—
Fysisk kemi....................................................................	2	—	—	—
Mekanisk värmeteori ......................................................	2	—	—	—
Allmän geologi...............................................................	3	—	—	—
Paläontologi med öfningar..............................................	4	2	—	—
Byggnadskonstruktionslära för bergs- och hyttingenjörer...	1	3	1	3
Kemisk teknologi (eldning) .............................................	2	—	—	—
Kvantitativ kemisk analys (specialkurs) ...........................	—	12	—	—
Petografi med öfningar ...................................................	—	—	3	2
Mikroskopisk petrografi..................................................	—	—	1	2
Geologisk formationslära ................................................	—	—	4	—
Geologiska öfningar.........................................................	—	—	—	4
\| Kemisk-tekniska öfningar för bergsmän ...........................		~		12
3 årskursen.
Graf bry tning..................................................................	6	—	6	—
Malm geologi .................................................................	3	—	—	—
Paläontologiska öfningar ................................................	—	2	—	—
Geologiska öfningar ......................................................	—	—	—	6
Anordningar för kraftledningar med konstruktioner...........	3	4	2	4
Graf- och fältmätning......................................................	4	—	3	—
Öfningar i graf- och fältmätning....................................	—	1 efterm.	—	1 dag
Grufmätning, ritning och räkneöfningar ...........................	—	2	—	2

Utländska Högskolor.

288

	Antal vec	kotimmar.
	Yinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	*=3 0: CD ►1	öfningar.
Metallurgiska öfningar, mindre kurs. ..		3
Kättseneyklopädi och grunddragen till civilrätt .........	2	—	_	_
Grunddragen af stats- och förvaltningsrätt .......	—	—	1	_
Mineralogiska öfningar ................................	—	—	_	2
Salinväsendet.........................	—	_	1	_
Ofversikt öfver hyttväsendet................	—	—	2	_
Elektromotorisk drift vid bergverk (efter öfverenskom-melse). 4 årskursen.
Anrikningsiära ..............................................................	3	_	_	_
Djupborrning........................................	1	—	—	_
Konstruktioner till bergverks- och anrikningsanläggningar..	—	3	—	3
Bergsmekanik............................	4	2	—	2
Bergsrätt och bergsförvaltning....... ....	2	_	2	_
Paläontologiska öfningar ...	—	2	_	_
Geologiska öfningar.........................................................	—	_	_	6
Nationalekonomi ....

Yrkeshygien och förekommande af olycksfall .	1	_	1	_
Om faror vid bergverksdrift samt deras förebyggande....	1	—	1	_
Social lagstiftning ......................................................	—	_	3	_
Inledning till handelsgren ...............	_	,	1
Språköfningar .........	—	2	-	—
c) Grufmätare. Enligt den nu följande läroplanen bör eleven inträda vid påsk och genomgå en förberedande sommartermin samt derefter en treårig kurs. En mindre kurs på endast två år kan äfven genomgås, hvilken dock på grund af det ound-vikliga hopandet af olika ämnen, ofta på samma tider, måste anses olämplig. Den medtages därför icke här.

Tekniska Högskolan i Aachen.

289

	Antal veckotimmar.
	Y interterminen.	Sommarterminen, j
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	öfningar.
Förberedande sommartermin
Elementen af differential- och integralräkning .................	—	—	5 i	i
Elementen af beskrifvande geometrien ............................		~	2	2
Grufmätning, ritning och räkneöfningar...........................				2
1 årskursen.
1 Experimentalkemi............................................................	2	—	—	—
Grof- och fältmätning......................................................	4	—	3
j Öfningar i graf- och fältmätning.....................................	—	1 efterm.	—	1 dag. \|
Grufmätning, ritning och räkneöfningar............................	—	2	—	2
Högre matematik ............................................................	8-4	1*)	6	2
j Beskrifvande geometri ...................................................	4	4	4	4
J Experimentalfysik ..........................................................	6		6
2 årskursen.
\| Grufmätning, ritning och räkneöfningar ...........................	—	2	—	2
Öfningar i graf- och fältmätning ....................................	—	—		1 dag.
Utjämningsräkning *) ......................................................		1	1	2
Allmän geologi ..............................................................	3		~
Mineralogi .....................................................................	5	—		—
Mineralogiska öfningar ...................................................	—	2	—
1 Bergsrätt och bergsförvaltning .......................................	2	—	2	—
Djupborrning.................................................................	1	—		~
Högre matematik...........................................................	3	1	3
Geografisk ortbestämning...............................................	—		2	—
Grufbrytnmg .................................................................	6	—	* a CD	* —
Fysikaliska lahorationer.................................................	2	dag	1.
Inledning till fysiska lahorationer .................................
\| Yrkeshygien och förekommande af olycksfall..................	1		1
3 årskursen.
	3	—	—	—

1 Paläontologi med öfningar..............................................	4	2

l) Börjar vid julen.

290 Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Före dr.	Öfningar	Föredr.	Öfningar.
Geologisk formationslära ...............................................			4
Geologiska öfningar ..	—	_	_	4
Nationalekonomi____	4	—	3
Petrografi med öfningar............	—	—	3	2
d) Hyttingenjörer. Hyttingenjörerna hafva att vid förpröfningen framlägga intyg öfver 6 månaders praktisk verksamhet samt vid huf-vudpröfningen intyg om ytterligare 6 månaders praktik. Det tillrådes att afslnta det första halfårets praktiska verksam-het före studiernas början. 1 årskursen.
Inledning till maskinbyggnadsläran .................................	2	6	2	6
Allmän och oorganisk experimentalkemi.......	4	—	4	_
Oorganisk-kemiska laborationer ........ Materiallära ....................	1	d a g 1	igen.
Analytisk kemi...............................................................	2	_	_
Högre matematik..........................	6-2	1»)	__	_
Elementen af beskrifvande geometrien......	—		2	2
Mekanik...........................................................	5	1	4	1
Experimentalfysik............	6	—	6	—
2 årskursen.
Byggnadskonstruktionslära ..........	1	3	1	3
Mekaniska laborationer........................................	_	4	_	4
Maskinelement..................................................	4	5	_
Eldningslära....................	—	—	2	_
Allmän metallurgi.......	—	—	2 1	_
Oorganisk-kemiska laborationer ..... Geologi (specialkurs)..........		d a g 1	igen 3
Mineralogi ............	0	—	_	_
Mekanisk värmeteori..........................	2	_	_
Tillämpad fysik............................................................	2	—	—	-

'') Efter julen.

Tekniska Högskolan i Aachen.

291

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Fdredr.	Öfningar
Fysiska öfningar ............................................................	—	3	—	3
Fysisk kemi....................................................................	2	—	2	—
3 årskursen. a) för dem, som ägna sig ät andra metallers än järnet metallurgi.
Andra metallers än järnet metallurgi och elektrometallurgi	4	—	—	—
Metallurgiska och. elektrometallurgiska öfningar, större kurs	—	3 dagar.	—	3 dagar.
Kemisk teknologi............................................................	—	—	2	—
Anrikningslära ..............................................................	3	—	—	—
Anordningar för kraftledningar, med konstruktioner .........	3	4	2	4
i Järnets metallurgi............................................................	4	—	2	—
1 Järn-, stål- och metallgjutning.........................................	—	—	3	—
\| Järnets metallurgi, öfningar, mindre kurs .........................	—	—	—	3
Metallurgiska konstruktionsöfningar..................................	1	4	1	4
Social lagstiftning ..........................................................	—	—	3	—
Elektromotorisk drift i bergverk.......................................	—	—	2	—
b) för j ärnmetallurger.
j Metallurgi och elektrometallurgi.......................................	4	—	—	—
Metallurgiska öfningar, mindre kurs.................................	—	—	—	3
j Anordningar för kraftledningar, med konstruktioner .........	3	4	9 u	4
Järnets metallurgi...........................................................	4	—	2	—
Järn-, stål- och metallgjutning.........................................	—	—	3	—
Järnets metallurgi-, öfningar, större kurs...........................	—	3 dagar.	—	3 dagar.
j Metallurgiska konstruktioner .........................................	1	4	1	4
j Järnproberkonst ...........................................................	1	—	—	—
Social lagstiftning .......................................................	—	—	3	~
Elektromotorisk drift i bergverk.......................................	—	—	2	—
4 årskursen. a) för dem, som ägna sig åt andra metallers än järnet metallurgi.
Inledning till elektrotekniken .........................................	2	—	2	—
Metallurgiska och elektrometallurgiska öfningar, större kurs	—	3 dagar	—	—

292

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Y interterminen.	Sommarterminen 1
	Före dr.	1 Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Hyttemekanik med konstruktioner.................	4	4
Metallografi..............................	—	—	i	—
J ärnm anufaktur ering........................	2	4	—	—
Nationalekonomi ............................................................	4	—	—	—
Rättsencyklopädi jämte civilrättens grunddrag.........	2	—	—	—
Grunddragen af stats- och. förvaltningsrätt ...........	—	—	i	—
Yrkeshygien och förekommande af olycksfall ...................	1	—	i	—
Faror vid bergverksdrift samt deras förebyggande..........	1	—	i	—
Inledning till handelsläran ......	—	—	i	—
b) för järnmetallurger.
Inledning till elektrotekniken .........................	2	—	2	_
Hyttemekanik med tillhörande konstruktionsöfningar.........	4	4	—	—
Järnets metallurgi, laborationer, större kurs.....................	—	3 dagar.	—	3 dagar.
Jämmanufakturering.......................................................	2	4	—	—
Metallografi..........	—	—	1	_
Nationalekonomi .........	4	—	_	_
Kättsencyklopädi jämte civilrättens grunddrag .................	2	—	_	_
Grunddragen af stats- och förvaltningsrätt.........	—	—	1	—
Yrkeshygien och förebyggande af olycksfall ............	1	—	1	_
Faror vid bergverksdrift samt deras förebyggande.............	1	—	1	_
Inledning till handelsläran.................. e) Kemister. Läroplan för vid höstterminens början inträdande elever. 1 årskursen. Högre matematik..................	tf 2	1*)	1
Mekanisk teknologi...........	3	3
Experimentalfysik...........................................................	6	__	6	_
Allmän och oorganisk experimentalkemi......	4	_	4	_
Ofningar i oorganisk kemi...............................................		d a g 1	igen.

:) Från julen.

Tekniska Högskolan i Aachen

293

	Ant	al veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar	Föredr.	Jfningar
Inledning till maskinkonstruktionsläran ............................	—	—	—	6
Organisk experimentalkemi .............................................	—	—	6	—
Analytisk kemi...............................................................	2	-
2 årskursen.
Grunddragen af läran om maskinelementen (för kemister)...	3	3	—	—
Grunddragen af maskinkonstruktionsläran (för kemister) ...	—	—	4	4
Inledning till elektrotekniken (för kemister)......................	2	—	2	—
Inledning till fysiska laborationer ....................................	2	—	—	—
Mineralogi .....................................................................	5	—	—	—
Mineralogiska öfningar ...................................................	—	2	—	—
Geologi, specialkurs........................................................	—	—	3	“T"
Kemisk teknologi............................................................	2	—	2	—
Organisk experimentalkemi ............................................. Öfningar i oorganisk kemi.............................................. Fysiska laborationer........................................................	3	d a g 1 d:	igen. 0.
3 årskursen.
Fysisk kemi...................................................................	2	—	2	—
Kemisk teknologi ...........................................................	2	—	2	—
Konstruktion af kemiska apparater och fabriksanläggningar		4	—	4
Allmän botanik...............................................................	2	—	—	—
Speciell botanik ............................................................	—	—	2	—
Mikroskopisk-botaniska öfningar ....................................	—	—	—	3
Nationalekonomi ........................................................... Öfningar i organisk kemi..............................................	4	d a g 1	igen.
Yrkeshygien och. förekommande af olycksfall ...................	—		1
7 terminen. (Vinterkurs.)
Kristallografi (med öfningar för kemister) .......................	2	—	—	—
Mikroskopisk-botaniska öfningar......................................	—	3	—	—

294

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Vinter terminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Yrkeshygien och förekommande af olycksfall ...................	i
Komisk-tekniska öfningar .................		d a g 1	i g e n.
Den sjunde och åttonde terminen äro afsedda för diplom-arbeten, och för vetenskapliga arbeten jämte tillhörande oorganiska, elektrokemiska, organiska eller kemisk-tekniska laborationer i och för doktorspromotionen. Därjämte hafva de studerande tillfälle, att genom besök vid Handelshög-skolan förbereda sig till affärslifvets praktik och att för-kofra sig i franska, engelska och italienska språken. f) Elektrokemister. 1 årskursen.
Högre matematik.................................	er 1 rf**	1*1	6	2
Mekanik ........................	5	1	4	1
Mekanisk teknologi.........................	3	—	3	—
Inledning till maskinbyggnadsläran ...............................	—	6	—	—
Experimentalfysik...........................	G	—	G	—
Allmän och oorganisk experimentalkemi ... Öfningar i oorganisk kemi...............................	4	d a g 1	4 igen.	—
Organisk experimentalkemi ...............................	—	—	6	—
Analytisk kemi.................................	2	—	—	—
2 årskursen.
Högre matematik...............................	O	1	3	—
Grunddragen af läran om maskinelementen ...................	3	3	—	—
Grunddragen af maskinbyggnadsläran...........	—	—	4	4
Fysik i matematisk och experimentell behandling ..........	3	—	3	—
Elektroteknikens fysiska grunder ..........	5	—	—	—
Allmän elektroteknik............	2	—	5	—
Fysisk kemi.............................	2	—	2	—
Organisk experimentalkemi ................. Ifysiska laborationer .......................................................	3	d a g 1	igen.	—
Öfningar i oorganisk kemi...............................................		D:o.

*) Från julen.

Polyteknikum i Zurich.

295

3 årskursen.

Mineralogi ........................

Teoretisk elektroteknik .......

Kemisk teknologi...............

Metallurgi ........................

Elektrotekniska öfningar ....
Öfningar i organisk kemi ...
Elektrokemiska öfningar.....

Antal veckotimmar.

Vinterterminen.

Ftiredr.

Öfningar.

Sommartermmen.

FOredr.

4 årskursen.

Kemisk teknologi................................................

Kemiska fabriksanläggningar ............................

Elektro-metallurgiska öfningar ............................

Öfningar i organisk kemi......................................

Kemisk-tekniska öfningar ...................................

Se för öfrigt slutanmärkningen till läroplanen för kemister.

dagl.

Öfningar.

dagl.

IV. Polyteknisk^ Skolan (Polyteknikum) i Zurich.

Ziirichs Polyteknikum grundades år 1854. Under åren 1859 66

uppfördes efter G. Sempers planer den stora byggnadskomplex, som
skulle inrymma läroanstaltens olika lokaler. Kostnaderna för byggnadsarbetet
uppgingo till 2,850,823 tres. Sedermera hafva ytterligare
utvidgningar tillkommit. År 1877 inrättades Försöksanstalten för landtbruk,
1880 Profningsanstalten för byggnadsmaterialier och 1885 Försöksanstalten
för skogsväsen. Under åren 1897—1900 uppbyggdes rnaskmlaboratoriet
för en kostnad af 1,312,660 frcs. Ziirichs Polytekmska
Skola har lika mycket genom sin utmärkta organisation som genom sina
framstående lärarekrafter sedan åratal tjänat såsom förebild för liknande
anstalter i andra länder och torde därför äfven här böra egnas en när -

Inträdesfor dringar.

Undervis ningstid.

Skolafgifter.

_296__ Utländska Högskolor.

mare skildring. Samtidigt bör omnämnas att enligt meddelande från
Rektorsämbetet föreligga f. n. förslag till omorganisation i »frisinnad
riktning.»

De studerande äro antingen ordinarie elever eller åhörare. Elever
antagas endast vid läsårets början i oktober. Undantag härifrån kunna
blott i särskilda fall medgifvas.

För inträde såsom ordinarie elev fordras, att den sökande har fyllt
18 år samt förebringar intyg öfver genomgångna studier äfvensom
öfver praktisk verksamhet, därest han haft sådan anställning. Har den
inträdessökande absolverat mogenhetsexamen vid schweiziskt läroverk,
från hvilket öfvergång till Polyteknikum genom öfverenskommelse är
medgifven, befrias han från inträdesprof. Andra inträdessökande hafva att
i början af oktober undergå inträdesexamen och att härvid jämväl uppvisa
några af dem själfva utförda tekniska ritningar samt frihandsteckningar.

Äfven åhörare måste underkasta sig inträdesprof, dock dispenseras
sådana åhörare, hvilka kunna uppvisa intyg om tillräckliga förkunskaper
äfvensom äldre män, hvilka vilja teoretiskt förkofra siff i nåe-on särskild
del af sitt fack.

Personer, som på grund af otillräckliga kunskaper vid inträdesexamen
icke kunnat antagas såsom ordinarie elever i en fackskola blifva
i regeln icke heller mottagna såsom åhörare i fackskolans obligatoriska
ämnen.

Studieåret indelas i en vintertermin från början af oktober till slutet
af mars och en sommartermin från midten af april till slutet af juli.

De ordinarie eleverna betala 10 francs i inskrifningsafgift, hvartill
kommer en afgift af 20 fr. för dem, hvilka genomgå inträdesprof. De
årliga afgifterna äro: skolafgift: 150 fr., sjukkassa och olycksfallsförsäkring
6 fr., för begagnande af bibliotek och läsrum: 5 fr. samt till
elevkårens kassa: 1 fr. För icke obligatoriska föreläsningar af honorarprofessorer
och privatdocenter betalas särskilt 5 fr. i terminen för
hvarje veckotimma. Därjämte erläggas, för deltagande i arbetena på
laboratorier och verkstäder, följande öfningsafgifter i terminen:

Kemisk-analytiska laborationer, vintertermin ............................................................ jrr 50

1 » » sommartermin........................................................... » 45

* ’ » för mera försigkomna elever....................................... , 60

Kemisk-tekniska laborationer, vintertermin............................................................... » 50

* » » sommartermin........................................................... , 45

'' » »för mera försigkomna lärjungar ................................. » 60

Polytekuikum i Ziirich.

Kemiskt-farmaceutiska laborationer vintertermin.........................................................

> * 9 sommartermin ..................................................

> » för mera försigkomna lärjungar ................................................

Undersökningar rörande närings- och njutningsmedel ................................................

Agrikultur-kemiska laborationer, 4 veckotim................ ...........................................

> s » 8 » ............................................................

> » för mera försigkomna elever, dagligen..........................................

Kemiska laborationer för mekanister och väg- och vattenbyggnadselever, 2 veckotimmar

9 9 9» 9 9 9 > 4 >

Elektrokemiska laborationer, Va dag i veckan............................................................

> > för mera försigkomna, dagligen....................................

Fysisk-kemiska laborationer, Va dag i veckan............................................................

99 » för mera försigkomna, dagligen ....................................

Användningar af fysiska metoder i kemien.......................... ....................................

Fysiska laborationer, 4 tim.................................
I S	6 » ...............................
» 1	8 9 ................................
	12 9 ................................
	för mera försigkomna dagligen

Elektrotekniska laborationer, 4 tim................................................................

9 9 8 » ...............................................................

9 9 16 » ...............................................................

Öfningar i den hydrauliska afdelningen af maskinlaboratoriet, ''/a dag i veckan

Öfningar i den värmetekniska afdelningen af maskinlaboratoriet, Va dag .........

Teknologiska laborationer..............................................................................

Systematisk-botaniska öfningar, 4 tim..........................................................

9 9 9 8 » .........................................................

Mineralogisk-petrografiska öfningar för nybörjare ..........................................

9 » för mera försigkomna ..............................

Det mineralogisk-petrografiska institutets laboratorium .................................

Zoologiska öfningar för nybörjare..................................................................

9 9 » mera försigkomna.....................................................

9 »9 agronomer och skogstekniker ....................................

Bakteriologiska öfningar för nybörjare............................................................

> »9 mera försigkomna................................................

Bakteriologiska laboratoriet för agronomer, 4 tim...........................................

» » » mejeritekniker, 8 eller 12 t............................

Fotografiska öfningar.....................................................................................

Metallverkstaden.........................................................................................

Modellverkstaden..........................................................................................

298

Utländska Högskolor.

Betyg och
examina.

Fackafdel ningar.

Deltagarne i de kemisk-analytiska, kemisk-tekniska, elektrokemiska och fysisk-kemiska
laborationerna deponera dessutom vid hvarje termins början 50 fr. för slitning m. m. af materielen.
Diplomkandidater deponera för den sjunde terminen 100 fr.

Åhörarna betala 5 fr. för hvarje veckotimme i terminen. Afgifterna för begagnande af
bibliotek, laboratorier och verkstäder äro desamma som för ordinarie elever med tillägg af ett
belopp motsvarande de ordinarie elevernas skolafgift. Dessutom hafva alla sådana deltagare i
laborationsöfningar att betala 1,50 fr. i terminen såsom premie för olycksfallsförsäkring.

Insjuknade elever, hvilka behöfva läkarevård erhålla fri vistelse å Kantonhospitalet på
Polytekniska sjukkassans bekostnad under en tid af högst två månader.

Likaså äro eleverna försäkrade för olyckshändelser inom läroverket eller under de till studierna
hörande exkursioner.

Åhörarne äro olycksfallsförsäkrade endast för de laborationer, till hvilka de anmält sig.

I alla obligatoriska ämnen hållas repetitioner och öfningar. På grund
af dessas resultat bestämmes för hvarje elev huruvida han kan uppflyttas
till en högre årskurs eller bör kvarstanna i den närvarande. Elev,
som efter två års kvarstannande i samma årskurs icke kan uppflyttas
måste lämna skolan. Vid terminens slut erhåller hvarje elev ett terminsbetyg
(matrikelutdrag) öfver hans kunskaper i de obligatoriska ämnena.

Lämnar en elev läroverket före afslutandet af sina studier erhåller
han intyg från läroverket endast såvida afgången bevisligen äger rum
med föräldrars eller målsmän medgifvande. Ett sådant intyg innehåller
uppgift angående tidpunkten för in- och utträdet, den fackskola
och de årskurser han besökt samt uppförandebetyg, men inga kunskapsbetyg.
Däremot tilldelas elever, hvilka fullständigt genomgått sin fackskola
ett afgångsbetyg, innehållande medelbetygen i samtliga obligatoriska
ämnen under alla studieåren samt en förteckning öfver de besökta
icke obligatoriska ämnena, jämte uppgift öfver elevens uppförande. Åhörare
erhåller på begäran ett intyg öfver den undervisning han åtnjutit
samt kunskapsbetyg, därest han deltagit i repetitionerna.

Diplompröfningar anställas på vissa genom anslag kungjorda tider
med elever, som därtill anmäla sig, och hvilka dessförinnan fullständigt
genomgått någon fackskola med betyg öfver medelmåttan. Efter absolverad
diplompröfning erhåller eleven ett diplom såsom ingenjör, arkitekt,
o. s. v. För deltagandet i diplompröfningen erlägges en afgift af 5U fr.

Polyteknikum innehåller följande åtta olika fackafdelningar:

I. Arkitekturskola med 7 terminers kurs0).

II. Ingenjörskola » » » » °).

III. Mekanisk-teknisk skola med 7 terminers kurs0). *)

*) Härtill kommer en åttonde termin för diplompröfningen och för fullgörandet
af diplomarbetet.

Polyteknikum i Ziirich.

299

IV. Kemisk-teknisk skola.

A. Teknisk sektion med 7 terminers kurs.

It. Farmaceutisk sektion med 4 terminers kurs").

V. Landtbruks- och skogsskola.

A. Skogsskola med 6 terminers kurs.

B. Landtbruksskola med 5 terminers kurs0).

C. Kulturingenjörsskola med 5 terminers kurs.

VI. Skola för facklärare i matematisk och naturvetenskaplig riktning.

A. Matematisk-fysisk sektion med 4-årig lärokurs.

B. Naturvetenskaplig sektion med 3 eller 4-årig kurs.

VIL Allmän filosofisk och nationalekonomisk afdelning.

Frivilliga ämnen.

A. Matematiska, naturvetenskapliga och tekniska föreläsningar
till dels såsom komplettering af fackskoleprogrammen.

B. Filosofiska och nationalekonomiska föreläsningar.

VIII. Militärvetenskaplig afdelning.

A. Föreläsningar för studerande vid Polyteknikum och åhörare
i allmänhet.

B. Specialundervisning för officerare.

Lärarepersonalen utgjorde sommarterminen 1907: 63 ordinarie professorer,
11 titulärprofessorer p. h. c., 30 privatdocenter, 12 tillfälliga
lärare samt 60 assistenter, eller tillsammans 173 personer.

Under Förbundsrådet (Bundesrath) såsom högsta myndighet ledes
Polyteknikum af det schweiziska skolrådet, bestående af en president,
en vice president samt 5 medlemmar och en sekreterare. Under skolrådet
sorterar högskolans direktion, som utgöres af en direktör och en
vicedirektör, valda af skolrådet för en tid af två år bland läroverkets
professorer, på förslag af »stora lärarekonferensen». Till förvaltningen
höra vidare en sekreterare, en kassör, en bokhållare och ett kassabiträde.

Samtliga professorer, lärare och privatdocenter bilda den »stora
lärarekonferensen», hvilken under direktörens ordförandeskap sammanträder
minst en gång om året, för att rådgöra och till skolrådet
ingifva förslag angående skolans allmänna angelägenheter. De olika
fackafdelningarnas professorer, lärare och privatdocenter utgöra eu
»afdelningskonferens» med hvar sin särskilda föreståndare. Slutligen
bilda dessa föreståndare en »afdelningsföreståndare-konferens», hvilken *)

*) Härtill kommer en ytterligare termin för diplompröfningen och för fullgörandet
af diplomarbetet.

Lärare personalen.

Förvaltning
och styrelse

Lärare kollegier.

300

Utländska Högskolor.

kart sammankallas såväl af skolrådets president som af direktören, eller
på begäran af minst tre afdelningsföreståndare.

Antalet Antalet ordinarie elever var under läsåret 1906—1907:

ordinarie

elever. I arkitekturskolan........................................................ 70

)) ingenjör sskolan...................................................... 284

» mekanisk-tekniska skolan ................................... 531

- i) kemiska skolan......................................................... 225

» skogsskolan .............................................................. 39

» landtbruksskolan ...................................................... 55

» kulturingenjörskolan................................................ 21

)) skolan för facklärare ........................................... 56

Summa elever: 1,281

Af eleverna voro icke mindre än 510 utländingar (däraf 15 från
Sverige).

Bibliotek. Högskolans bibliotek står under öfverinseende af en öfverbibliote karie

och en bibliotekarie. För åtskilliga af samlingarna stå särskilda
konservatorer.

Laboratorier. Polyteknikum har jämte de vanliga till undervisningen hörande
samlingarna och verkstäderna:

Ett fysiskt laboratorium:

a) för elevernas fysiska laborationer;

b) för elektrotekniska arbeten;

c) för vetenskapliga d:o.

Ett maskinlaboratorium.

Ett analytiskt-kemiskt laboratorium.

)) mekanisk-tekniskt »

d elektrokemiskt »

» farmaceutisk »

» agrikulturkemiskt »

» bakteriologiskt »

» fotografiskt »

Därjämte äger anstalten:

En botanisk trädgård.

Ett växtfysiologiskt institut, samt försöksfält för landtbruk.

Med Polyteknikum äro förenade:

Den Schweiziska materialprofningsanstalten samt Centralanstalten för
skogsvetenskapliga försök.

Polytoknikum i Ziirich.

301

Utgifterna för Polyteknikum år 1908 äro enligt meddelande från
direktören beräknade med följande belopp:

Tjänstemän .................................................... 65,000 fr.

Förvaltning................................................... 169,760 »

Lärarepersonalen ......................................... 871,020 »

Undervisningsmateriel, verkstäder, laboratorier
in. m.............................................. 283,020 »

Belöningar för prisämnen......................... 2,000 »

Oförutsedda utgifter ................................... 5,000 »

Till skolfonden.............................................. 25,000 »

Summa 1,420,800 fr.
eller kronor: 1,023,000: —

De föreläsningar m. in., som enligt programmet tillhöra en bestämd
utdelning äro, i olikhet med hvad fallet är vid de tyska högskolorna, för
eleverna inom denna afdelning obligatoriska. Dock kan befrielse från
vissa ämnen eller utbyte af ämnen erhållas vid början af kursen, därest
sådan begäran med giltiga skäl styrkes. Från 3:dje studieårets början
är dock valet af studieämnen inom årskursen fritt. De en gång valda
ämnena anses sedermera såsom obligatoriska. För facklärareafdelningen
samt landtbruksafdelningen gälla friare bestämmelser.

Öfvergång från en fackskola till en annan tillätes icke under terminens
lopp, endast vid dess början, samt medgifves öfver hufvud taget
endast därest målsman därtill gifvit sitt samtycke och giltig anledning i
öfrigt föreligger.

Föreläsningarna tillhörande afdelningarna VII och VIII kunna utan
vidare besökas af eleverna inom de öfriga fackskolorna. Ordinarie
elev är förpliktad att åhöra minst en föreläsning inom de frivilliga
ämnena.

Vi återgifva här de fullständiga läroplanerna endast för de fyra
viktigaste och med hänsyn till våra egna förhållanden betydelsefullaste
afdelningarna, nämligen arkitekturskolan, ingenjörskolan, mekanisk-tekniska
skolan och den tekniska afdelningen af den kemiska fackskolan.

Kostnader.

Läroplaner.

302

Utländska Högskolor.

I. Arkitekturskolan.

	Ant	al veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Fö re dr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Högre matematik............................................................	5	2	—	—
Beskrifvande geometri ....................................................	2	4	—	—
Byggnadskonstruktioner...................................................	O »>	ti	3	6
Arkitekturritning ............................................................	—	t>	—	6
Skizzöfningar..................................................................	—	2	—	2
Omamentteckning .........................................................	—	O	—	4
Modellering.....................................................................	—	4	—	—
Antikens konsthistoria ....................................................	•1	—	—	—
Mekanik..........................................................................	—	—	7	2
Medeltidens konsthistoria...............................................	—	—	4	—
Petrografi....................................................................	—	—	4
2 årskursen.
Stillära med öfningar....................................................	—	•» O	—	O
Kompositionsöfningar......................................................	—	6	—	8
Ornamentik och dekoration ............................................	4	—	4	—
Byggnadskonstruktioner...................................................	Q O	6	2	6
Byggnadsstatik............................................................	Q O	2	—	—
Husbyggnadslära .........................................................	2	—	o	—
Perspektivlära ................................................................	i	9 Åt	—	2 i
Figurteckning efter lefv. modell.......................................	—	6	—
Byggnadshygien .............................................................	2	—	—	_ \|
Landskapsteekning ........................................................	—	—	—	4
Ingenjörskonst ...............................................................	—	—	3	2
Byggnadsmateriallära .....................................................	—	—	4	—
Järnkonstruktioner ........................................................	—	—	3	—
3 årskursen.
Arkitektur med skizzöfningar ..........................................	6	8	8	8
Ornamentik och dekorativa utkast....................................	4	4	4	4
Inredning......................................................................	2	—	—	—

Polyteknikum i Ziirieh.

303

	Antal ve c	k o t i m	m a r.
	Vinterterminen.	Sommarterminen. j
	Föred r.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Husbyggnadslära ............................................	2		2
Öfningar i järnkonstruktioner.........................	—	2	—	—
Figurteckning efter lefvande modell.......................	—	6	—	4
Landskapsteckning (akvarellm&lning)................................	—	—	—	4
1 Kostnadsförslag.......................................	—	—	2	_
1 Rättslära............................................	—	—	4	—
7 terminen.
Arkitektur ........................................	2	3	—	_
Kompositionsöfningar...................................	—	8	—	—
j Dekorativa utkast........................................	—	4	—	_
j Ornamentik.........................	—	4	_	- 1
Kommunikationslära .............................	3	—	_
Industriell rättslära.......................... S terminen. Diplomarbeten.	2			_ i 1

II. Ingenjörskolan.

l !	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	■ Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	öfningar. I
1 årskursen.
\| Differential- och integralräkning.......................................	5	2	5	2
j Beskrifvande geometri ..........................	5	4	3	4
Analytisk geometri ........................................
Byggnadskonstruktioner..........................	4	4	4	6 2
Planritning...........................		o

304

Utländska Högskolor,

	Ant	al veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	i)fningar.	Föredr.	)fningar.
Kemi............................................................................	3	—	—	—
Mekanik .......................................................................	—	—	7	2
Petrografi ......................................................................	—	—	4	—
Kemiska laborationer (frivilligt).......................................	—	—		2
2 årskursen.
Differentialekvationer......................................................	4	i	—	—
Mekanik.........................................................................	5	2 •	—	—
Byggnadsstatik ...............................................................	3	3	—	—
Fysik.............................................................................	5	—	5	—
Maskinlära ....................................................................	3	3	4	4
Teknisk geologi..............................................................	4	—	—	—
Grafostatik..................................................................	—	—	3	3
Stenbroar......................................................................	—	—	5	6
Geodesi .........................................................................	—	—	4	3
Byggnadsmateriallära (i materialprofningsanstalten)...........	—	—	4	—
3 årskursen.
Järnbroar .....................................................................	5	6	—	-''
	2	3	—	—

Vattenbyggnader.............................................................	2	3	5	6
Geodesi .........................................................................	5	—	4	1 dag
Byggnadsmateriallära.....................................................	3	—	—	—
Elektriska kraft- och belysningsanordningar .....................	4	—	—	—
Inledning till astronomien................................................	3	2	—	—
Väg- och järnvägsbyggnad.............................................			6	6 (2 veckor 1 vid som-
Geodetiska arbeten.......................................................				•x marter-I minens i slut.
Laborationer i materialprofningsanstalten.......................	—	—	—	4
Geografisk ortsbestämning ............................................	—	—	3	—
Astronomiska observationsöfningar.................................	—	—	—	3
Rättslära.......................................................................	—	—	4	—

Polytekmkum i Zurich.

305

	Ant	al veckotimmar.
	V interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
7 terminen.
Väg- och Järnvägsbyggnad.............................................	6	6	—	—
Järnbanetrafik ..............................................................	2	—	—	—
Järnbyggnadskonst med öfningar ....................................	2	3	—	—
Vattenbyggnad...............................................................	1	—	—	—
Elektriska signalapparater för järnvägar...........................	2		—	—
Kättslära........................................................................	5	—	—	—
Nationalekonomiens grunddrag .......................................	4	—	—	—
Gradmätning ..................................................................	2	—	—	—
Geodetiska öfningar........................................................	—	2	—	—
Topografisk ritning ........................................................ 8 terminen. Diplomarbete.		2

III. Mekanisk-tekniska skolan.

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen.
Differential- och integralräkning.......................................	5	2	5	2
Beskrifvande geometri......................................................	5	4	—	-
Analytisk geometri ............................................. ...........	5	—	—	—
Maskinritning..................................................................	1	4	2	6
Kemi..............................................................................	3	—	—	—
Mekanik ......................................................................	—	—	7	2
Maskinkrokiritning..........................................................	—	—	—	2
Mekanisk teknologi (metallurgi).......................................	—	—	5	—
Kemiska laborationer (frivilligt).......................................	—	—	—	4

39*

306

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Vinterterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
2 årskursen.
Differentialekvationer......................................................	4	i	—	—
Mekanik .......................................................................	5	2	—	—
Fysik med laborationer (i grupper)....................................	5	—	5	4
Maskinelement ...............................................................	6	10	—	—
Mekanisk teknologi.........................................................	3	—	4	—
Pappersfabrikation (frivilligt)..........................................	2	—	—	—
Teknologiska laborationer (frivilligt)...............................	—	4	—
Teoretisk maskinlära ......................................................	—	—	4	2
Maskinkonstruktioner (jämte laborationer) ........................	—	—	5	9
Yattenmotorer och pumpar .............................................	—	—	3	3
3 årskursen.
Teoretisk maskinlära ......................................................	4	3	3	2
Yattenmotorer och pumpar .............................................	5	12	—	—
Hydrauliska laborationer (i grupper).................................	—	Vs dag	—	Va dag
Ångmaskiner ..................................................................	4	2	5	12
Gasmaskiner .................................................................	1	—	1	—
Värmetekniska laborationsöfningar i grupper.....................	—	Va dag	—	Va dag
Principer, apparater och mätmetoder i elektrotekniken......	2	—	2	—
Inledning till teorien för växelströmmar...........................	2	—	2	—
Mekanisk teknologi (spinning och väfning)........................	2	—	—	—
Pappersfabrikation .........................................................	2	—	—	—
Yrkeshygien ..................................................................	2	—	—	—
Fabriksanläggningar .......................................................	—	—	2	—
Järnkonstruktioner ........................................................	—	—	3	—
Elektrotekniska laborationer............................................	—	—	—	8 eller 16
Dynamomaskiner ............................................................	—	—	3	—
Elektriska centralanläggningar .......................................	—	—	2	—
7 terminen.
Öfningar i järnkonstruktioner..........................................	—	3	—	—
Elektrotekniska laborationer...........................................	—	8 eller 16	—	—
Ångpannor ....................................................................	1	—	—	—
Ångturbiner...................................................................	2	-	—	—

Polytekuikum i Ziirich.

307

	Antal veckotimmar.
	V interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Maskinkonstruktioner......................................................	_	6	__	_
Värmetekniska laborationsöfningar (i grupper)..................	—	Va dag	—	—
Fabriksanläggningar ......................................................	—	4	—	—
Utvalda kapitel öfver hydrauliska anläggningar ...............	2	—	—	—
Hydrauliska laborationer (i grupper) ...............................	—	Va dag	—	—
Dynamomaskiner med konstruktioner ..............................	2	6	—	—
Elektriska laborationer (i grupper) ..................................	—	Va dag	—	—
Elektriska centralanläggningar ........................................	2	3	—	—
Växelströmsystem och växelströmmotorer ........................ 4 årskursen. Diplomarbete.	2	4

IV. Keinisk-tekniska skolan.

(7 terminer.)

	Ant	al veckotimmar.
	V interterminen.	Sommarterminen.
A. Tekniska afdelning.	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
1 årskursen. Högre matematik.........................................................	5	2	—	—
Oorganisk kemi.............................................................	7	—	—	—
Analytisk kemi.............................................................	2	—	2	—
Analytiska laborationer.................................................	—	16	—	16
Mineralogi .....................................................................	5	—		—
Mekanik och maskinlära .................................................	5	—	5	4
Fysik ............................................................................	—	—	5	—
Organisk kemi ...............................................................	—	—	7	—

308

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Y interterminen.	Sommarterminen.
	Föredr.	Öfningar.	Föredr.	Öfningar.
2 årskursen.
Oorganisk-kemisk teknologi.............................................	5	—	4	—
Eldning .............................................................	2	—	—	—
Organisk kemi ............................................	3	—	3	—
Kemisk-tekniska laborationer ..........................................	—	16	—	16
Fysik med laborationer......................... ........	5	4	—	—
Maskinlära ................... ........... ... .	3	4	—	—
Fysisk kemi............................................................	—	—	2	—
Kemisk-teknisk analys med öfningar.................................	—	—	2	2
Eldstadsanläggningar ..... .......	—	—	2	2
3 årskursen.
Blekning, färgning, färgämnen ........................................	5	—	4	—
Metallurgi ......................................................	3	—	—	—
Analytisk-kemiska eller kemisk-tekniska laborationer .........	—	24	_	24
Allmän botanik..............................	4	_	_	_
Allmän geologi....................	5	—	—	_
Gasanalys med öfningar .....................	—	1	—
Lifsmedelanalys med öfningar.	1	1	_	_
Allmän elektrokemi........................	2	_	_	_
Fysisk kemi.......................	2	_	_	_
Fysisk-kemiska laborationer ....................	—	Va dag	—	_
Industriella inrättningar och byggnader......	3	2	—	—
Yrkeshygien .........................	2	—	—	_
Bakteriologi.......................	—	—	2	—
Bakteriologiska öfningar:
a) för nybörjare..............................	—	4	_	4
b) för mera försigkomna.........	—	dagligen	—	dagligen
Pappersfabrikation ..........	2	—	—	--
Byggttädsmaterialiers och explosivämnens teknologi......	—	—	3	—
Beredning af näringsmedel .......	—	—	2	—
Belysningsindustri ....................	—	—	1	—
Bergskemi med öfningar (i grupper)...........	—	—	_	2
Teknisk elektrokemi ...........	_	_	2	_
Elektrokemiska laborationer för nybörjare........	—	—	_	Va dag
Konstgjorda organiska färgämnen............	—	—	4	—

Tekniska Högskolan i Delft.

;10 9

	Ant	al veckotimmar.
	Vinterterminen	Sommarterminen.
	Föredr.	öfningar.	Föredr.	Öfningar.
Människans anatomi och fysiologi...................................	_	_	2	—
Uppvärmningens, luftväxlingens och belysningens hygien...	—	—	2	—
Vatten- och afloppsledningar ur hygienisk synpunkt .........	—	—	1	—
Kemiska lahorationer för försigkomna elever i samtliga labo-ratorier ....................................................................	—	—	—	dagligen
7 terminen.
Lahorationer .................................................................	—	24	—	—
Elektokemiska öfningar för nybörjare ..............................	—	V2 dag	—	—
Mikroskopiska öfningar ...................................................	—	2	—	—
Teknisk mikroskopi.........................................................	—	Vs dag	—	—
Elektroteknik .................................................................	2	—	—	—
Nationalekonomi ............................................................	2	—	—	—
Kemiska lahorationer för försigkomna elever i samtliga labo-ratorier ....................................................................		dagligen		_

V. Tekniska Högskolan i Delft. (Holland).

Tekniska Högskolan i Delft är en utveckling och omorganisation
af en år 1864 grundad »Polyteknisk skola». Såsom högskola öppnades
densamma först år 1905, och är således den nyaste af samtliga
högre tekniska läroanstalter, hvilkas anordningar kommittén haft tillfälle
att granska. I afseende på förvaltning, examina, och öfriga bestämmelser
uppvisar denna högskola många egendomliga och från de
tyska högskolorna skiljaktiga anordningar. 1 likhet med hvad i Aachen
är fallet tinnes här äfven en afdelning för bergsvetenskap.

Några inträdesfordringar förekomma icke utan kan enhvar, som
erlägger 200 Floriner = 300 kronor erhålla ett af Rektor magnifikus
utställdt intyg, att han äger rätt till inträde vid högskolan. Denna
afgift förnyas hvarje studieår. Den som endast önskar bevista enstaka
föreläsningsserier betalar i årlig afgift för lektioner, som gifvas:

Inskrifning

och

skolafgifter.

310

Utländska Högskolor.

Undervis ningstid.

Betyg och
pröfningar.

en gång i veckan ............ kronor 15

två gånger i veckan........................................................................ » 30

tre » » » » 45

fyra » » » eller mer........................................................ » 60

Elever, som önska deltaga i kemiska laborationer betala vid början
af hvarje studieår 60 kronor för materialförbrukning. Därjämte måste
sådana elever själfva förskaffa sig åtskillig attiralj, såsom platinadegel,
vikter m. m., hvilket allt beräknas erfordra en summa af 120 kronor.

För öfningar i geologi och mineralogi betalas 37 kronor och för
deltagande i de elektrotekniska laborationerna 15 kronor. De, som önska
deltaga i verkstadsarbete måste skaffa sig åtskilliga verktyg, hvilkas
kostnad anslås till omkring 23 kronor.

För deltagande i de mikrobiologiska, mikrokemiska eller mikroanatomiska
öfningarna betala nybörjare 15 och mera försigkomne 37 kronor.

Lärarna vid högskolan ega rättighet att låta personer kostnadsfritt
bevista sina föreläsningar, därjämte kan i vissa uti programmet angifna
undantagsfall den reglementerade afgiften efterskänkas.

Men å andra sidan finnes följande egendomliga och drakoniska
bestämmelse: »Den som utan att därtill vara berättigad bevistar en
eller flera af högskolans lektioner böte högst 250 floriner».

Undervisningsåret räknas från första tisdagen i september tills den
10 juli. Men åtskilliga föreläsningars början eller slut bestämmas, såsom
nedan närmare angifves, af jul- och påskferierna. De förra räknas från
lördagen före jul till och med andra lördagen efter jul, och de senare från
torsdagen före påsk, t. o. m. andra onsdagen efter påsk.

Ehuru, såsom nämdes, inga inträdesfordringar äro fastställda, äger
eleven ej tillträde till Högskolans examina innan han dessförinnan styrkt
sin kompetens härtill. Detta sker antingen genom en särskild examen
eller genom betyg öfver aflagd afgångsexamen från • högre allmänt
läroverk med 5-årig kurs eller andra betyg från in- eller utländska
högre skolor motsvarande dessa.

Högskolans egna examina äro af tre olika grader, och först efter
att hafva genomgått alla tre erhåller eleven ett afgångsbetyg eller diplom
såsom ingenjör.

Dessa olika examina äro:

1. Propaedeutisk examen,

2. Kandidatexamen och slutligen,

3. Ingenjörsexamen.

Tekniska Högskolan i Delft. 311

Såsom exempel på examensfordningarna må här anföras bestämmelserna
för erhållandet af diplom såsom civilingenjör.

a) ren och tillämpad matematik,

b) teoretisk och tillämpad fysik,

c) vattenbyggnad,

d) arkitektur,

e) linearritning,

f) frihandsteckning,

a) teoretisk och teknisk mekanik,

b) teoretisk och experimentell hydraulik,

c) vattenbyggnad,

d) väg- och brobyggnad,

e) arkitektur,

f) maskinlära,

g) elektroteknik,

h) fältmätning, nivelering, geodesi,

i) byggnadsmateriallära,

j) administrativ rätt,

a) vattenbyggnad,

b) väg och brobyggnad,

c) fältmätning och nivelering.

I de följande läroplanerna äro för samtliga afdelningar alla sådana
undervisningsämnen, hvilka icke äro erforderliga för erhållandet af diplom
utmärkta med x. Dessa ämnen äro således att uppfatta såsom icke obligatoriska.

Före afläggandet af hvarje examen vid Högskolan erlägges en afgift
af 75 kronor.

Diplomingenjör kan sedermera efter förutgången praktisk verksamhet
på grund af något framstående tekniskt, vetenskapligt arbete promoveras
till doktor. För afläggandet af doktorsexamen betalas ingen
afgift. Tvärtom ställer Regeringen hvarje år en summa (högst 15,000
kronor) till högskolans förfogande att, på förslag af dess styrelse, försträckas
åt diplomingenjörer, hvilka ämna taga doktorsgraden, till företagandet
af utländska studieresor. Af denna summa får äfven utgå
stipendier åt mindre bemedlade och ovanligt begåfvade studerande vid
högskolan, dock ej till högre belopp än 1,200 kronor åt hvar.

PropaedeutUk

examen.

Kandidatexa men.

Ingenjörsexa men.

312

Utländska Högskolor.

Fackskolor.

Lärareper sonalen.

Styrelse och
förvaltning.

II.

in.

IV.

VI.

VII.

Vid högskolan finnas följande fackafdelningar:

Afdelning för civilingenjörer.

» » byggnadsingenjörer eller arkitekter.

» )) maskiningenjörer.

» » skeppsbyggnadsingenjörer.

» )> elektrotekniker.

» » kemister.

» » bergsingenjörer

Samtliga dessa afdelningar hafva femåriga kurser.

Högskolan i Delft har för närvarande, år 1908, 45 ordinarie professorer,
3 extraordinarie professorer, 5 extra lärare, 3 privatdocenter,
2 tillfälliga lärare och 47 assistenter, eller tillsammans 105 personer.
Vid tillträdet till professorsbefattning begår den nyvalde en särskild
ed innehållande löfte om trohet mot lag och författning samt om lydnad
mot läroverkets statuter. Ingen professor får åtaga sig något tekniskt
uppdrag, utföra byggnader eller tjänstgöra såsom konsulterande ingenjör
utan särskild ministeriel! tillåtelse. Tjänstledighet beviljas af högskolans
styrelse för högst åtta dagar, längre tjänstledighet kan endast erhållas
af inrikesministern.

Äfven med afseende på administrationen skiljer sig Delfts Högskola
väsentligt från de tyska anstalterna. Högsta ledningen tillkommer ett
kuratorkollegium bestående af fem ledamöter, hvilka utses af Drottningen.
Kuratorerna sammanträda minst en gång i månaden och hafva öfverinseendet
öfver alla Högskolans inre och yttre angelägenheter, föreslå hos
regeringen lärareplatsernas tillsättande, fastställa undervisningsprogram
m. m.. Kuratorskollegiet har en sekreterare, hvilken väljes på 5 år,
men kan återväljas. Äfven sekreteraren har att vid tillträdet till sin
befattning begå en särskild ed.

Närmast kuratorskollegiet står Rektor magnifikus, hvilken vid sin
sida har ett »assessorskollegium», bestående af föreståndarne för de olika
fackskolorna. Äfven assessorskollegiet har sin sekreterare.

Samtliga ordinarie professorer bilda Högskolans »senat», hvilken
bland annat har rättighet att inlämna rektorsförslag. Senaten uppsätter
därvid namnen på tre professorer, af hvilka regeringen utväljer en, för
en tid af tre år. Afgående Rektor magnifikus kan ej återväljas.

Slutligen bilda de ordinarie professorerna inom hvarje fackafdelning
ett afdelningskollegium, hvilket väljer inom sig en fackskoleföreståndare
och en sekreterare, båda för en tid af två år.

Tekniska Högskolan i Delft.

313

Kanslipersonalen, som tillsättes af kuratorerna består af en kamrerare,
ett skrifbiträde och en vaktmästare. Därjämte har högskolan en kår
af 12 lägre tjänstemän, amanuenser, portvakter, instrumentmakare,
maskinister, m. m. samt 27 vaktmästare.

Högskolans tekniska anstalter öfvervakas af eu »ingenjör-konservator».

Biblioteket, som hålles öppet alla söckendagar skötes af en bibliotekarie,
hvilken under sig har en assistent samt två vaktmästare. Bokförrådet
utgjorde år 1905 icke mindre än 82,500 band samt 800 tidskrifter.

I den följande framställningen af läroplanerna må jämte den ofvannämnda
beteckningen x iakttagas att bokstafvera:

t. j. betyda: tills julferierna

e. j. » efter julferierna

t. p. » tills påskferierna

e. p. » efter påskferierna.

Det torde därjämte böra påpekas, att i ämnet tillämpad matematik
ingår äfven beskrifvande geometri med öfningar. Däraf förklaras att vid
matematiklektionerna särskilda timmar äro anslagna åt öfningar. Likaså
ingå i teoretisk och teknisk mekanik ämnena grafostatik, hållfasthetslära
och kinematik o. s. v. Tack vare en sådan sammanslagning, hvilken
tillämpats vid åtskilliga ämnen, sjmes ämnenas antal i läroplanerna
jämförelsevis ringa.

Afdelning I. Civilingenjörer.

	Veckotimmar.
	Föredr.	Öfningar.
törsta studieåret.
Ren och tillämpad matematik......................................................	9	2
Teoretisk och tillämpad fysik.....................................................	3	3
Kemi...........................................................................................	lx
Arkitektur..................................................................................	2	6
Summa	15

Kannlipereonaltjänstemän
och betjäning.

Biblioteket.

Läroplaner.

40*

314

Utländska Högskolor.

			Veckotimmar.
			Föredr.	Öfningar.
Andra studieåret.
Ken och tillämpad matematik........................			8	2
Teoretisk och tillämpad fysik........................	...... .....		3	3
Kemi............................................................			lx
Vattenbyggnadskonst............................			1
Väg- och brobyggnadskonst ....................			i 2 e. J. \ 1 2	3
Arkitektur.........................			6
Mekanisk teknologi.......................			2x
Byggnadsmateriallära....................................			2
Frihandsteckning...................				2

		Summa	21
Tredje studieåret.
Teoretisk och teknisk mekanik........................			5
Vattenbyggnadskonst.....................................			2	3
Väg- och brobyggnadskonst ...........................			4	6
Arkitektur.........................................			{ ätx	6
Maskinlära................................			2
Elektroteknik...........................................			1 3
Fältmätning, Nivelering, Geodesi .....................	2
Byggnadsmaterial! ära.....................................	2
Administrativ rätt...............................			i
		Summa	21 Va
Fjärde studieåret.
Teoretisk och teknisk mekanik....................			4	2
Teoretisk och experimentell hvdraulik ..........	f 2 t. J. 1 1 e. J.

Vattenbyggnadskonst......................................			2	3
Väg- och brobyggnadskonst ...........................			1 3 t. J. 1 4 e. J.	3
Arkitektur............................................			2	6
Maskinkonstruktion........................................			/ 2 t. J. \ 1 e. J.	3
Elektroteknik.................................................			1
Fältmätning, Nivelering, Geodesi ..................			1	2
Administrativ rätt.............................			4

		Summa	201/»

Tekniska Högskolan i Delft.

315

	Veckotimmar.
	Föredr.	öfningar.
Femte studier&ret.
Teoretisk och teknisk mekanik......................................................	2x
	f 4
Vattenbyggnadskonst..................................................... ..............	ix { 1 e. J.	9
Väg- och brobyggnadskonst .........................................................	J 2 \ 1 t. J.	6
Elektroteknik ............................................................................	lx t. p.
Fältmätning och nivelering .........................................................	Efter öfverenskommelse
Nationalekonomi och statistik ......................................................	2V« X
1 Handelsrätt.................................................................................	2x
Summa	151/»

Afdelning II. Byggnadsingenjörer eller arkitekter.

	Veckotimmar.
	Föredr.	Öfningar. j
Första studieåret.
Ren och tillämpad matematik......................................................	9	2
Teoretisk och tillämpad fysik.....................................................	4
Kemi ..........................................................................................	lx / 2
Arkitektur...................................................................................	\ 1 t. J.	12
Frihandsteckning........................................................................	—	2
Modellering.................................................................................	—	3
Dekorativ konst........................................................................... Summa	161/»	3
Andra studieåret.
Ren och tillämpad matematik.............................. ........................	2	2
Teoretisk och teknisk mekanik.....................................................	1
Kemi........................................................................................	lx
Vattenbyggnadskonst...................................................................	1 ( 2	3
Arkitektur...................................................................................	\ 1 t. J.	15
Byggnadsmateriallära...................................................................	2	2
Frihandsteckning.........................................................................	—
Modellering.................................................................................	—	3
Dekorativ konst..........................................................................	—	3
Summa	91/»

316_ Utländska Högskolor.

	Veckotimmar.
	Föredr.	öfningar.
Tredje studieåret.
Teoretisk och teknisk mekanik.................	i
Vattenbyggnadskonst ........................	11, j.	2x e. J.
Väg- och brobyggnadskonst ..............................	/ 2 e. J.
Arkitektur........................................	\ 1 t. J . 5	9
Fältmätning och nivelering .....................	—	2 t. J.
Byggnadsmateriallära..........................................................	2
Modellering ..................	—	4
Dekorativ konst.........................................................	_	3
Administrativ rätt.......................................................................	1
Summa	13
Fjärde studieåret.
Teoretisk och teknisk mekanik...............	1	2
Väg- och brobyggnadskonst ........................................................	2	3
Arkitektur..................	l 2 \ 1 e. J.	9
Modellering..............	_	4
Dekorativ konst...............................	2	6
Konsthistoria .............................................................	lx
Administrativ rätt................	1 1 2 t. J.
Summa	1 1 e. J. 11
Femte studieåret.
Vattenbyggnadskonst .............	/ J*	-
Arkitektur................................................	\ 1 e. J. x	15
Maskinlära.................	/ lx 1 1 t. J.x
Mekanisk teknologi.......	2 x
Frihandsteckning____	_	3x
Modellering..............................................	Sfter öfveren	äkommelse X
Dekorativ konst..............	_	6
Konsthistoria ....................... Nation alekonomi......	lx 2’/aX
Handelsrätt................	2x
Summa	10Va

Tekniska Högskolan i Delft.

317

Afdelning III. Maskiningenjörer.

Första studieåret.

Ren och tillämpad matematik .................

Teoretisk och tillämpad fysik..................

Kemi .....................................................

Maskinbyggnadskonst .............................

Mekanisk teknologi................................

Andra studieåret.

Ren och tillämpad matematik.................

Teoretisk och teknisk mekanik.................

Teoretisk och tillämpad fysik..................

Kemi .....................................................

Maskinbyggnadskonst .............................

Mekanisk teknologi ................................

Frihandsteckning.....................................

Tredje studieåret.
Teoretisk och teknisk mekanik.................

Arkitektur.............................................

Maskinbyggnadskonst ............................

Elektroteknik ........................................

Mekanisk teknologi................................

Administrativ rätt..................................

Fjärde studieåret
Teoretisk och teknisk mekanik................

Maskinbyggnadskonst ............................

Elektroteknik .......................................

Mekanisk teknologi................................

Byggnadsmateriallära.............................

Administrativ rätt.................................

Veckotimmar.

Summa

Föredr.	öfningar.
9	2
3	3
lx
3	9
2

Summa

1 t. P.
5

1 t. P.

2 t. P.

Summa

1 t. P.

/ 1 t. J.

\ 2 e. J.

I 1

J 2 t. J.

I 1 e. J.

Summa

318

Utländska Högskolor.

Femte studieåret.	Veckotimmar.
Föredr.	Öfningar.
2x lx t. J. lx lX e. J. 21/* X 2x	3x e. J. 3x 18
Metallografi................................................................................
Maskinbyggnadskonst .................................................................. Nationalekonomi och statistik ...................................................... Handelsrätt.................................................................................
Summa	8''/>

Afdelning IT. Skeppsbyggnadsingenjörer.

	Veckotimmar.
	Föredr.	Öfningar.
Första studieåret.
Ken och tillämpad matematik ......................................................	9	2
Teoretisk och tillämpad fysik.......................................................	3	3
	lx
	3	6
Skeppsbyggnadskonst...................................................................	3	9
Mekanisk teknologi......................................................................	2
Summa	21
Andra studieåret.
Ben och tillämpad matematik.......................................................	8	2
Teoretisk och teknisk mekanik......................................................	1 t. P.
Teoretisk och tillämpad fysik .......................................................	5	3
Kemi.........................................................................................	lx
Maskinkonstruktioner...................................................................	—	6
Skeppsbyggnadskonst...................................................................	3	9
Mekanisk teknologi.....................................................................	2
Frihandsteckning........................................................................	—	2
Summa	20

Tekniska Högskolan i Delft.

319

Tredje studieåret.
Teoretisk och teknisk mekanik.................

V attenbyggnadskonst...............................

Maskinbyggnadskonst .............................

Skeppsbyggnadskonst..............................

Elektroteknik .........................................

Administrativ rätt...................................

Veckotimmar.

Summa

Färedr.

öfningar.

1 t. P.

2 t. P.
2 e. J.
6

Fjärde studieåret.

Teoretisk och teknisk mekanik
Vattenbyggnadskonst .............

Maskinbyggnadskonst ............

Skeppsbyggnadskonst.............

Elektroteknik.........................

Byggnadsmateriallära.............

Administrativ rätt.................

1 e. J.

............{

............!

Summa

1 t. J.

2 e. J.

2 t. J.
1 e. J.

14*.»

Femte studieåret.

Teoretisk och teknisk mekanik................

Skeppsbyggnadskonst.............................

Maskinbyggnadskonst .............................

N ationalekonomi......................................

Handelsrätt...........................................

/ 4 t. J.
\ 2 e. J.

2 >/»X

ö1/»

Summa

320

Utländska Högskolor,

Afdelning V. Elektroingenjörer.

Första studieåret.

Lika med Första studieåret för Maskiningenjörer.

Andra studieåret.

Lika med Andra studieåret för Maskiningenjörer.

Tredje studieåret.

Teoretisk och teknisk mekanik............................

Arkitektur.........................................................

Maskinbyggnadskonst .......................................

Elektroteknik....................................................

Administrativ rätt.............................................

Fjärde studieåret.

Teoretisk och teknisk mekanik..........................

Maskinbyggnadskonst ......................................

Elektroteknik...................................................

Byggnadsmateriallära.......................................

Administrativ rätt............................................

Femte studieåret.

Teoretisk och teknisk mekanik.................

Arkitektur...............................................

Maskinbyggnadskonst .............................

Elekroteknik...........................................

Nationalekonomi och statistik .................

Handelsrätt ............................................

Summa

Veckotimmar.

Föredr.

1 t. P.x

1 t, P. x
11
1

Öfninga

2 X t. P.

I G

\ 3 e. J.

1 t. P.x

1 t. J.

2 e. J.

2 t. J.
197»

1 t. P.
21/» x
2x
157»

Summa

Tekniska Högskolan i Delft.

321

Afdelning VI. Kemister.

Första studieåret.

Ken och tillämpad matematik........

Teoretisk och tillämpad fysik........

Kemi...........................................

Frihandsteckning..........................

Andra studieåret.

Teoretisk mekanik....................................

Teoretisk och tillämpad fysik...................

Summa

Veckotimmar.

Föredr.

Kemi

Mekanisk teknologi........

Mineralogi ...................

Byggnadsmateriallära ....

Summa

Tredje studieåret.

Fysik...........................................

Kemi ...........................................

Arkitektur.....................................

Maskinlära....................................

Elektroteknik ...............................

Mekanisk teknologi........................

Kemisk teknologi..........................

Allmän och tillämpad Mikrobiologi.

Mikroskopisk anatomi...................

Mikrokemi....................................

Metallurgi.....................................

Administrativ rätt.........................

Summa

1 t. J.

1 t. J. x

2 e. J.X

Öfningar.

2 t. P.
6
6
2

41*

322

Utländska Högskolor.

Fjärde studieåret.

Kemi....................................................

Maskinkonstruktioner..............................

Elektroteknik.........................................

Mekanisk teknologi.................................

Kemisk teknologi....................................

Allmän och tillämpad Mikrobiologi...........

Mikroskopisk anatomi .............................

Mikrokemi..............................................

Administrativ rätt...................................

Femte studieåret.

Kemi.....................................................

Mikrokemi..............................................

Metallografi............................................

Arkitektur...............................................

Kemisk teknologi ...................................

Nationalekonomi och statistik .................

Handelsrätt...........................................

	Veckotimmar.
	Föredr.	Öfningar.
	5	12
	f 1 \ 1 t. J.	O O
	lx
	1
	4
	lx
	lx	3x e. J.
	f 2 t. J. \ 1 e. J.
Summa	16
	2
	_	3x e. J.
	lx t. J.	3x e. J.
	lx	3x
	1
	2Vi x
	2x
Summa	9

Afdelning TTI. Bergsingenjörer.

	Veckotimmar.
	Föredr.	Öfningar.
Första studieåret.
Ren och tillämpad matematik.......................................................	6	2 t. P.
Teoretisk och tillämpad fysik........................................................	4	3
Kemi........................................................................................	5	3
Maskinlära..................................................................................	1	—
Mineralogi och Geologi................................................................	2	6
Frihandsteckning......................................................................	—	2
Summa	18

Tekniska Högskolan i Delft.

323

Andra studieåret.

Ren och tillämpad matematik..................

Teoretisk och teknisk mekanik................

Teoretisk och tillämpad fysik..................

Kemi ...................................................

Maskinkonstruktioner..............................

Mineralogi och Geologi............................

Örtvetenskap.........................................

Tredje studieåret.
Teoretisk och teknisk mekanik.................

Kemi.....................................................

Arkitektur...............................................

Maskinbyggnadskonst .............................

Elektroteknik .........................................

Mineralogi och Geologi............................

Grufvetenskap och metallurgi...................

Proberkonst............................................

Fältmätning och nivelering ....................

Administrationsrätt.................................

Fjärde studieåret.

Arkitektur...............................................

Maskinkonstruktioner..............................

Elektroteknik .........................................

Mikrokemi .............................................

Mineralogi och Geologi...........................

Grufvetenskap och metallurgi ..................

Proberkonst............................................

Byggnadsmateriallära.............................

Administrativ rätt...................................

Veckotimmar.

Summa

FOredr.

Öfningar.

Summa

1 t. J.
lx
1

19''/>

Summa

1 t. J.x

2 e. J. X

2 t. J.

1 e. J.

3 e. J.
6
6
12

324

Utländska Högskolor.

Kostnader.

Xnträdes fordringar.

	Veckotimmar.
Femte studieåret.	Föredr.	Öfningar.

Arkitektur...................................................................................	—	3x
Mineralogi och Geologi................................................................	2	5
Grufvetenskap och metallurgi........................................................	1	6
Proberkonst.................................................................................	2	12
Nationalekonomi.................,.........................................................	27a X
Handelsrätt.................................................................................	2x
Summa	97«

Högskolans inkomster af elevafgifter m. m. voro år 1907: kronor
276,500, dess årliga utgifter utgöra omkr. 780,000 kronor.

Elevantalet var under det sista året 1,100.

VI. Massachusetts Teknologiska Institut i Boston.

Då äfven de amerikanska tekniska läroanstalterna, såväl med hänsyn
till läroplanernas anordning som till organisationen i öfrigt, erbjuda
åtskilligt af intresse, har det ansetts lämpligt, att här lämna redogörelse
för en sådan. Såsom exempel har valts Institutet i Boston emedan
detsamma för närvarande anses såsom den bästa tekniska högskola i
Amerika och i afseende på laboratorier och utrustning såsom en af de
förnämsta i världen. Anstalten stiftades på enskildt initiativ år 1861,
men började först år 1865 sin fullständiga undervisning i olika fackafdelningar.
För närvarande förfogar Bostons institut öfver tio stora
byggnader och skall inom kort uppföra en elfte, för medel skänkta af
fordna och nuvarande elever.

Minimiåldern för inträde i institutets första årskurs är 16 år och
ökas med ett år för hvarje högre årskurs. De kunskaper, som erfordras
vid inträdet äro sådana, som kunna förvärfvas i ett högre allmänt läroverk.
I regeln underkastas den inträdessökande en examen omfattande
algebra, plan geometri, rymdgeometri, fysik, engelsk litteratur och uppsatsskrifning,
historia samt grunderna af franska eller tyska språket.

Utom ordinarie elever kunna äfven specialelever emottagas, hvilka

Teknologiska Institutet i Boston. 325

välja ett mindre antal undervisningsämnen. Äfven specialeleverna måste
genom inträdesexamen eller intyg styrka sin kompetens.

Läsåret är indeladt i två terminer, hvardera omfattande en tid af
15 veckor. Den första terminen börjar första onsdagen efter den 25
september, den andra börjar första tisdagen efter den 4 februari.

Hvarje ordinarie och specialelev betalar en årlig skolafgift af 250 dollars
= 925 kronor; elev, som endast ämnar besöka institutet under en termin
betalar för denna termin 150 dollars = 555 kronor. Därjämte deponeras
under första året 15 dollars för skada och sönderslagning af materiel.
Under därpå följande studieår deponera endast de kemiska och grufvetenskapliga
af delningarnas elever 50 dollars för kemiska laborationer. I
bergslaboratoriet deponeras under andra och tredje studieåret 15 dollars
och under det fjärde 20 dollars. Det icke förbrutna depositionsbeloppet
återlämnas till eleven.

Institutet omfattar icke mindre än tretton olika fackafdelningar, af
hvilka flertalet dessutom hafva åtskilliga underafdelningar. Dessa fackafdelningar
äro följande:

I. Civil byggnadskonst med 4-årig lärokurs.

Fjärde årets kurs delad i tre olika fackriktningar, nämligen:

1) allmän civil byggnadskonst,

2) järnvägs- och vägbyggnadskonst,

3) geodesi och topografi.

II. Maskinbyggnadskonst med 4-årig lärokurs,

innehållande 4 olika fackritningar:

1) skeppsbyggnadskonst,

2) lokomotivkonstruktion,

3) transmissionskonstruktioner samt

4) uppvärmning och ventilation.

III. Graf vetenskap och Metallurgi med 4-årig lärokurs,

1) för elever, hvilka önska en allmän grufvetenskaplig bildning utan
att under studietiden vilja bestämma sig för en viss fackriktning,

2) i hvilken maskinkonstruktioner och ångmaskinlära ingå i större
omfattning vid mindre kurser i fältmätning, geologi och grufvetenskap.
Denna underafdelning är speciellt af sedd för järn- och stålmetallurger.

IV. Arkitektur med 4-årig lärokurs.

Tre olika fackriktningar, nämligen:

1) allmän arkitektonisk utbildning,

Läsårets

indelning.

Skolafgifter.

Fackafdel

ningar.

326

Utländska Högskolor.

Betyg och
pröfningar.

Laboratorier
och samlingar.

2) ingen]örsarkitektur, hvarvid mera vikt lägges på det konstruktiva
under det att det rent arkitektoniska är något undanskjutet. Slutligen
finnes en för amerikanska förhållanden egendomlig fackriktning:

3) för trädgårdsarkitektur.

Y. Kemi (med fem underafdelningar).

VI. Elektroteknik.

VII. Biologi.

VIII. Fysik med en underafdelning för elektrokemi.

IX. Allmän afdelning.

X. Kemisk teknologi.

XI. Sanitär ingenjörsvetenskap.

XII. Geologi.

XIII. Skeppsbyggnadskonst.

För att erhålla afgångsbetyg såsom »Bachelor of Science» (Teknisk
kandidat) fordras att eleven fullständigt genomgått en fyraårig kurs i
någon afdelning, eller, om han besökt skolan under en kortare tid
(dock ej mindre än ett år) styrker sig genom framlagda arbeten och
muntliga prof vara i besittning af de kunskaper, som motsvara den
fyraåriga kursen. Därjämte måste han hafva författat en afhandling öfver
något ämne tillhörande hans fack, eller en redogörelse för af honom
utförda undersökningar, eller en originalrapport öfver något ingenjörsarbete,
någon fabrik, grufva eller liknande; eller han måste framlägga
ett originalutkast med åtföljande förklarande text. Endast om detta
arbete godkännes af lärarekollegiet eger den studerande tillträde till
den muntliga afgångsexamen. Lämnar eleven institutet utan en sådan
afslutningsexamen erhåller han endast intyg att han besökt skolan.

Genom att egna ytterligare ett år åt studier vid institutet och
därunder medelst själfständiga arbeten visa sig ega särskild begåfning
i någon bestämd fackriktning kan eleven ernå den högre graden af
»Master of Science» (hvilken torde motsvara titeln diplomingenjör).

Slutligen kreerar institutet också filosofie doktorer och doktoringeniörer
för framstående arbeten inom någon vetenskaplig eller teknisk
fackriktning.

Särskildt utmärkt är Massachusetts institut med hänsyn till laboratorierna
och deras utrustning. I detta afseende torde, såsom redan
nämts, anstalten stå i främsta ledet bland världens tekniska högskolor.
För närvarande förfogar den öfver följande laboratorier:

Teknologiska Institutet i Boston.

327

I. Maskinlaboratoriet innehållande afdelningar för hållfasthetsundersökningar,
för ångmaskiner och pannor, hydrauliskt laboratorium m. m.

2. Laboratorium för bergsvetenskap och metallurgi.

3. Kemiska laboratoriet.

4. Laboratorium för fysisk-kemiska undersökningar.

5. Elektrotekniska laboratoriet.

6. Biologiskt laboratorium.

7. Hygienisk-tekniskt laboratorium.

8. Fysiska laboratoriet med flera under afdelningar.

9. Geologiskt och mineralogiskt laboratorium.

It). Mekaniskt laboratorium.

II. Geodetiskt observatorium. . .

Om storleken af dessa inrättningar får man eu föreställning då i

senaste programmet omnämnes att exempelvis kemiska laboratoriets afdelning
för oorganisk kemi innehåller plats för 600 laboranter.

Institutets högsta myndighet utgöres af eu s. k. »Korporation»
bestående af 50 medlemmar, däruti inberäknadt tre representanter för
staten Massachusetts. Trettiofem af korporationens medlemmar, äro valda
för lifstiden, de öfriga på fem år. Korporationen väljer en president,
som tillika är president för Institutet, en sekreterare, en kassaförvaltare
och åtskilliga olika kommittéer. Den viktigaste af dessa är »exekutivkommittén»
bestående af presidenten, kassaförvaltaren och fem andra
ledamöter, hvilken kommitté bildar den egentliga skolstyrelsen i det den
i allmänhet representerar korporationen. Exekutivkommittén, hvars medlemmar
äro valda på fem år inom korporationen, tillsätter lärarepersonalen,
bestämmer de olika lärarnas tjänstgöring och löner, samt förvaltar
genom kassaförvaltaren och hans biträde institutets betydande
egendomar och fonder, tillkomna hufvudsakligen genom enskildas donationer.
Lärarekollegiet, »fakulteten», har endast att sköta den egentliga
undervisningen och att utarbeta undervisningsprogram, bvilkas fastställande
dock tillkommer korporationen. Fakulteten utgöres af samtliga
vid Institutet tjänstgörande professorer. Presidenten bar för det administrativa
arbetet såsom biträden en särskild sekreterare, en kamrer, en
dekan, en kassör, en bibliotekare, och två skrifbiträden.

Biblioteket hvars anslag för nyanskaffningar år 1905 var omkr.
24,000 kronor är icke samladt på ett ställe utan med hänsyn till olika
ämnen fördeladt på elfva skilda lokaler. Sålunda är en läsesal uteslutande
afsedd för kemiska arbeten, en annan för arkitektur, en tredje för politisk
ekonomisk litteratur, en fjärde för maskinteknik o. s. v. Eleverna hafva

Förvaltning.

Biblioteket.

328

Utländska Högskolor.

obehindradt tillträde till samtliga bokhyllor. Biblioteket innehåller f n
75,000 volymer och c:a 1,000 periodiska publikationer.

uirareper-Ch , börJan af sin tiUvar0 år 1865 hade institutet endast 72 elever

sonai. 19 lärare, men räknade år 1904 ett antal af 1,528 elever och en lärare kår

af icke mindre än 227 personer. Såsom elever emottagas äfven kvinnor
enär ingen skillnad göres med hänsyn till de inträdessökandes kön. Under
ar 1904 besöktes anstalten af 26 kvinnliga elever, hufvudsakligen fördelade
på afdelningarna för kemi, fysik, arkitektur och biologi. Enligt
1906 års program har institutet f. n. 74 professorer, 3 tillfälliga professorer,
79 lärare (»Instructors»), 48 assistenter och 35 tillfälliga föreläsare
(»Leeturers for the Current Year») eller en lärarepersonal af tillsammans
239 personer. Elevantalet är f. n. omkr. 1400.

Kostnader.

Läroplaner.

Angående kostnaderna må nämnas att inkomsterna för 1906 uppgång0
till något öfver 3 mill. kronor, däraf elevafgifter omkring 1,170 000 kr.
Utgifterna belppte sig till omkring 2,650,000 kr., hvaraf för personalutgifter
omkring 1,375,000 kr. samt för laboratorier och bibliotek
182,000 kr.

Under första studieåret genomgå alla elever samma grundläggande
undeivisning i matematik, analytisk geometri, kemi och linearritning.
Under första årets andra termin skilja sig de olika kurserna i någon
mån, men skillnaden är oväsentlig ända till början af andra läsåret.
Under detta läsår är fysik och matematik fortfarande lika för de flesta
kurser, medan enklare specialstudier nu taga sin början. Exempelvis
fältmätning för elever tillhörande afdelningen för civil- och sanitär
ingenj örsvetenskap, maskinlära för andra fackskolor, kvalitativ och kvantitativ
analys för de kemiska fackskolorna o. s. v. Under tredje året
är en stor del af tiden och i fjärde året så godt som hela studietiden
egnad åt de speciella fackstudierna. Såsom egendomligt för amerikanska
_ förhållanden .må påpekas den . betydliga plats som ända upp till
tredje årskursen inrymmes i studieplanen åt språkstudier och s. k.
allmänt bildande ämnen. Vid afgångsexamen fordras uttryckligen
kunskapsprofs afläggande äfven i dessa ämnen.

På grund af likheten i de preliminära kurserna behöfva eleverna
icke bestämma sig för någon viss afdelning förr än vid slutet af första
terminen. Ändring af den en gång valda fackafdelningen kan dessutom
utan svårighet medgifvas ända till början af andra läsåret.

. 1 det följande hafva endast medtagits studieplanerna för de afdel amSaU

hvilka synas hafva särskildt intresse med hänsyn till svenska
förhållanden,^ nämligen de, som ofvan betecknats med n:o 1, II, III, IV,

Teknologiska institutet i Boston.

329

Afd. I. Civil byggnadskonst.

De tre första årens undervisning är gemensam för alla till fackskolan hörande elever.
Under fjärde året kan väljas mellan de tre ofvan sid. 325 angifna fackriktningama. Under sommarferierna
mellan tredje och fjärde året äro fyra veckor anslagna till geodetiska öfningar. hydrauliska
mätningar och geologiska arbeten. Dessa feriearbete n äro tillgängliga för alla fackskolans
elever, men obligatoriska för dem, som tillhöra den geodetiska faokriktningen.

Första studieåret.

Algebra...............................................

Plan trigonometri ................................

Oorganisk kemi, kemiska laborationer ..
Linearritning och beskrifvande geometri

Frihandsteckning...................................

Analytisk geometri ..............................

Sferisk trigonometri..............................

Franska eller Tyska*) ...........................

Retorik och engelska uppsatser ............

Förenta staternas historia ......... ...........

Andra studieåret.

Fältmätning och kartläggning .......................

Topografisk ritning ......................................

Astronomiens grunder...................................

Differentialräkning ......................................

Integralräkning ............................................

Fysik...........................................................

Beskrifvande geometri..................................

Antal veckotimmar.
Höst-	Yår-
terminen.	terminen.
2
2	—
7	6
6	12
1	2
—	4
—	1
3	3
2	—
	2
6	5
2	—
1	—
3	—
—	3
5	5
5	—

*) Elever, som börja med franska (resp. tyska) läsa tyska (resp. franska) under andra
och tredje året.

42*

330

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Maskinlära .......................................................................................		2
Dynamisk geologi..........................................................................	—	3
Franska eller Tyska...........................................................................	3	3
Engelsk litteratur ..............................................................................	1	2
Europas historia (efter 1815).......................................	2	—
Tredje studieåret.
Jernvägsbyggnadskonst .....................................................................	2	3.io*)
Jernvägsritning och fältarbeten ........................................................	4	—
Fältmätning för mera försigkomna......................................................	2	2
Stereotomi .....................................................................................	4	—
Geologi............................................................................................	2	2
Fysik ................................................................................................	2	2
Fysiska lab orationer...........................................................................	2.7*)	2
Allmän statik. Hållfasthetslära, fackverksteori....................................	4.20	—
Vägbyggnadskonst.............................................................................	—	3.5
Vägbyggnadsritning och fältarbeten ...................................................	—	5
Byggnadskonstruktionslära.................................................................	—	2.io
Hållfasthetslära. Kinematik. Dynamik. Elasticitetsteori.....................	—	3.io
Tyska eller Franska................................... ..................................	3	3
Politisk ekonomi och industriens historia.............................................	2	1
Handelsrätt...................................................................................		1
Fjärde studieåret.		i
Byggnadskonstruktionslära, broar och liknande konstruktioner ............	3	! 3
Hydraulik......................................................................................	3
Elektroteknik ............................................................................	1
Afhandling .....................................................................................		—

*) I allmänhet räknas hvarje termin innehålla 15 veckor, men där en liten siffra är anbragt
vid sidan af timantalet angifver densamma, här och i det följande, antalet veckor, under hvilka
undervisningen i det beträffande ämnet varar.

Teknologiska Institutet i Boston.

331

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Fackriktning 1. allmön civil byggnadskonst.
Sanitär ingenjörskonst. Vattenbyggnad .............................................	3	3
Härtill börande ritningar ..................................................................	—	2
Brobyggnadsritning...........................................................................	6	6
Grundläggningsarbeten .....................................................................	1	—
Hydrauliska mätningar .....................................................................	3.7	—
Praktisk astronomi ...........................................................................	1	—
Angmaskinlära ................................................................................	2	2
Större byggnadskonstruktioner ...........................................................		2
Geodesiens elementer ........................................................................	—	1
	1	_
Hygien och allmän hälsovård ............................. ..............................		1
Maskinlaborationer ...........................................................................	—	2.8
Fackriktning 2. väg- och järnvägsbyggnadskonst. Järnvägssignaler, tiden bestämmes särskildt för hvarje år.
Järnvägsbyggnadskonst .....................................................................	2	3
Järnvägs- och vägbyggnadsritning......................................................	3	3
Jämvägsförvaltning ...........................................................................	2	—
Brobyggnadsritning .........................................................................	6	6
Grundläggningsarbeten ....................................................................	1	—
	2	2

Järnets metallurgi..............................................................................	1	—
Större byggnadskonstruktioner............................................................	—	2
Husbyggnadskonstruktioner ...............................................................	—	1
Maskinlaborationer ...........................................................................	“	2.8
Fackriktning 3. Geodesi och Topografi.
Brobyggnadsritning ...........................................................................	5	—
Geodesi.............................................................................................	3	12
Astronomi ................. ....................................................................	1	—

332 Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	i Vår-
#	terminen.	terminen.
Hydrauliska mätningar .....................................................................	3.7
Minsta kvadratmetoden .......................................	2	—
Fysiska laborationer...............................................................	4	3
Vattenledningar och aflopp ................................................	—	3
Geodetiska öfningar....................................	—	—

Afd. II. Maskinbyggnadskonst.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Första studieåret.
Analytisk geometri .............................................	pr e tn	4
Ekvationslära ....................................	w pr s*	1.10
Oorganisk kemi. Kvalitativ analys, laborat........................................		6
Line arritning ................................................	O p_, Sits-	6.5
Beskrifvande geometri................................	fcr. cs £ CC	6.io
Frihandsteckning ......................................	£ CD CD B 2	2
Franska eller Tyska...........................................................................	Ce'' g. g s	3
Förenta staternas historia ................................	CD B B p CO	2
Andra studieåret.
Maskinlärans principer med ritning ...................................................	4	_
Träets bearbetning .......................	4	—
Differentialräkning..............	3	—
Integralräkning.........................................................................	—	3
Fysik .................................	5	5
Beskrifvande geometri........	5	—

Teknologiska institutet i Boston.

333

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
0	terminen.	terminen.
Maskinlära: Kugghjul, Arbetsmaskiner .............................................\		9
Bomullsmaskiner; med ritning .........................................................f		2
Modellarbete ...................................................................................	—
Gjutning (frivilligt) ...........................................................................	—	2
Franska eller Tyska..........................................................................	3	3
Engelsk litteratur..............................................................................	1	2
Europas historia (efter 1815)..............................................................	2
Tredje studieåret.
Ångmaskinlära, ångfördelningsmekanismer, mekanisk värmeteori .........	3	—
Härtill hörande ritning ....................................................................	6	—
Elektroteknik ....................................................................................	1	—
Elektrodynamiska mätningar...........‘...................................................	1	—
	4	6.8
	2.5
Elementen af differentialekvationer ..................................................	—
Fysik................................................................................................	2.8	—
Fysiska laborationer...........................................................................	2.7	2
Allmän statik.....................................................................................	2	* —
Ångpannor .......................................................................................	—	3
Bitning, konstruktion och användning af fältmätningsinstrumen t .........	—	5
Maskinlaborationer ..........................................................................	—	2
Mejsling och filning ........................................................................	—	6.5
Hållfasthetslära; Kinematik och dynamik............................................	—	3
Tyska eller Franska...........................................................................	3	3
Politisk ekonomi och industriens historia.............................................	2	1
Handelsrätt.......................................................................................		1
Fjärde studieåret.
Ångmaskinlära ................................................................................	2.8	—
Maskinritning......................................... .........................................	9	—
Hydraulik..........................................................................................	3	—
Maskinlära ......................................................................................	3.9	—

334

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Maskinlaborationer ....................................... . .	4	4
Messling och filning...................................................	6 7
Arbetsmaskiner.......................................................
Hållfasthetslära; Friktion ..............................	3
Uppvärmning och ventilation ...................................	1	—
Järnets metallurgi......................	1
V attenmotorer.............................		2
Byggnadsstatik. Elasticitetsteori......................................		3
Grundläggningar ..............................
Industriell förvaltning...........		2.5
Afhandling .....................................
Underafdelningar för
l:o) Sjömaskiner.........................	3.6	3
2:o) Lokomotivkonstruktion .......	3.6	3
3:o) Transmissionskonstruktioner........................	3.6	3
4:o) Uppvärmning och ventilation ..........	2	3
Dynamomaskiner ..............................	2
Luftväxlingens hygien ..............	1.5	_

Teknologiska Institutet i Boston.

335

Afd. III. Grufvetenskap och Metallurgi.

Tillfälle till praktik lämnas i särskilda sommarkurser för grufvetenskap och metallurgi
och vid mineralogiska exenrsioner, äfvensom vid Institutets laboratorier. För elever, som kunna
egna ännu ett femte år åt specialstudier är en särskild tilläggskurs ordnad, hvilkens genomgående
berättigar till titeln »Master of Science».

	Antal veckotimmar.
Första studieåret. Lika med afdelningen för maskinbyggnadskonst. Andra studieåret.	Höst- terminen.	Vår- terminen.

Mineralogi ........................................................................................	4	—
Blåsrörsanalys*).................................................................................	2
Differentialräkning ...........................................................................	3
Integralräkning .................................................................................	—	3
Fysik................................................................................................	5	5
Silfverprobering medelst blåsrör..........................................................	—	2
Tyska eller Franska...........................................................................	3	3
Engelsk litteratur.............................................................................	1	2
Europas historia (efter 1815)..............................................................	2
Fackriktning 1.
Fältmätning och kartläggning ............................................................	6	5
Topografisk kartritning .....................................................................	2	—
Strukturgeologi och kemisk geologi ...................................................	—	3
Dynamisk geologi..............................................................................		3
Fackriktning 2.
Beskrifvande geometri........................................................................	5	—
Maskinlärans principer........................................................................	2	—
Kuggkonstruktioner; verktygsmaskiner................................................	—	2

*) Elever,, tillhörande fackriktningen 2 hafva att deltaga antingen i blåsröreanalys eller
silfverprobering medelst blåsrör.

336

Utländska Högskolor.

Teoretisk kemi .................................................................

Bitning.............................................................................

Sommarkurs i praktiskt grufarbete och metallurgi (frivilligt).
Fältarbete i mineralogi (frivilligt).

Tredje studieåret.

Proberöfningar .................................................................

Analytisk kemi; Kvalitativ analys .......................................

Fysik.................................................................................

Fysiska laborationer............................................................

Allmän statik.....................................................................

Kvantitativ analys...............................................................

Hållfastbetslära; Kinematik och dynamik.............................

Tyska eller Franska............................................................

Politisk ekonomi ..............................................................

Handelsrätt .......................................................................

Fackriktning 1.

Grufvetenskap..............................................

Historisk geologi .........................................

Elektroteknik ...............................................

Dynamoelektriska mätningar..........................

Teoretisk kemi ............................................

Fackriktning 2.

Ångmaskinlära; Termodynamik .....................

Ångfördelningsmekanismer ...........................

Bitöfningar .................................................

Maskinlaborationer ......................................

Fjärde studieåret.

Grufvetenskap, Anrikning af malmer m. m..
Upprättande af arbetsrapporter ................

Antal veckotimmar.

Höst terminen.

Vår terminen.

2.8

2.7

Teknologiska institutet i Boston.

337

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Metallurgi (andra metaller än järnet)..................................................	2	3
Järnets metallurgi.....................''.....................	1	—
Metallurgiska laborationer..................................................................	8	14
Kvantitativ analys...............	13	12
Pyrometri...............................	9	—
Hydraulik.........................	3	—
Hållfasthetslära; Friktion........................................................	3	—
Afhandling..................................
Fackriktning 1.
Kvantitativ analys..........................		13
Fackriktning 2.
Maskinlaborationer......	—	4

Afd. IV. Arkitektur.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Första studieåret.
Arkitekturens material.........	CX tH 2. pr	1
Skugglära........................	Ox; 80	2.8 4
Analytisk geometri...............	e> 3
Ekvationslära............	P- Pj CD ^	1.10
	P P
Liniarritning.....	5* p \| 8* ** -4 Cö M.	12 12.12
Beskrifvande geometri...
Frihandsteckning.....	H-1 CO S 2.	3
Franska eller Tyska...	St 05	3
Förenta staterna historia......	3 !	2
	? pi

43*

338

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Andra studieåret.
	6	7
	1	1
Materiallära........................................................................................	1
	2.8	_
	4	4

	3	—
	5	5

Integralräkning ................................................................................	—	3
	_	1
		1
Tyska eller Franska...................................................:.......................	3	3
Engelsk litteratur...............................................................................	1	2
Europas historia (efter 1815)...............................................................	2	—
Tredje studieåret.
Konstruktionsöfningar.......................................................................	10	—
Arkitekturens historia.........................................................................	2	2
Perspektiv.........................................................................................	1	—
Detalj- och arbetsritningar..................................................................	4	—
	4	4
Uppvärmning och ventilation..............................................................	3	—
	2 .	—
	_	1

	_	3
	3	3
Politisk ekonomi...........................................................................-.....	2	1
	_	1
Fackriktning 1.		•
Kompositionsöfningar.........................................................................	—	14
Byggnadssten....................................................................................	—	2

Teknologiska Institutet i Boston.

	Antal veckotimmar.
	Höst- terminen.	Vår- terminen.
Fackriktning 2.
Byggnadskonstruktioner.....................................................................	—	2
Konstruktiva ritöfningar.....................................................................	—	8.8
Uppvärmning och ventilation..............................................................	—	2
Fjerde studieåret.
Byggnadskonstruktionernas historia ....................................................	1	—
Europeisk kultur och konst................................................................	3	3
Pennteckning..................................................................................... Affärsledning.....................................................................................	1	1
Hygien och allmän hälsovård..............................................................	—	1
Själfständiga arheten.........................................................................	—	26
Fackriktning i.
	19	—

Konstruktiva öfningar......................................................................	7.8	—
Ornamentets historia..........................................................................	1.10	1.10
Ritning etter lefvande modell.............................................................	4	4
Akvarellmålning................................................................................	2	2
Hållfas thetslära..................................................................................	3.7	—
Modellering......................................................................................	—	2
Pennteckning.....................................................................................	—	1
Färglära...........................................................................................		1.5
Fackriktning 2.
Akustik.............................................................................................	1.5	—
Byggnadsstatik.................................................................................	3	3
Byggnadskonstruktioner..................................................................	19	—
Hållfasthetslära.................................................................................	3	—
Byggnads sten...................................................................................	—	2
Byggnadstekniska laborationer............................................................	—	3.7

340

Utländska Högskolor.

Afd. VI. Elektroteknik.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Första studieåret
likasom för maskintekniker.
Andra studieåret.
Ämnen.
Fysik.................................	7	5
Maskinlärans principer..................
Differentialräkning.......................	3
Integralräkning............................		q
Beskrifvande geometri.............
Träets bearbetning......................	2	2
Metallsvarfning...........................	2	_
Fysiska laborationer...............	_	2
Fysiska mätningar (föredrag)...	_	1
Teoretisk elaktroteknik.............	—	2
Maskinlära, Kuggkonstrnktioner; maskindelar .......	_	2
Ritning.................	_	5
Tyska eller Franska.........	q
Engelsk litteratur.....................	i	3
Europas historia (sedan 1815)...........	2
Tredje studieåret.
Fysik.................	2.8
Fysiska laborationer..........	2.7
Teoretisk elektroteknik.......
Telegrafi...........	2.8-
Elementen af praktisk elektroteknik.	1 1	—

Teknologiska Institutet i Boston. 341

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen.	terminen.
Ångmaskinslära, Ångfördelningsmekanismer, Termodynamik .................	3	3
Ritöfningar........................................................ .............................	3	2
Differentialekvationer........................................................................	3	—
	2	_

Elektriska mätningar (laborationer)......................................................	—	3
Teoretik elektroteknik....................................................................	—	2.8
Växelströmmar...................................................................................	—	1 7
Elektriska mätinstrument och mätteknik (föredrag) ...........................	—	2.7
Maskinlaborationer ...........................................................................	—	2
Hållfasthetslära; Kinematik och Dynamik............................................	—	3
	3	3
	2	1
Handelsrätt .....................................................................................	—	1
Fjärde studieåret. Elektricitetens tekniska användningar, telefoni, elektrisk belysning, elek-
	4	5
Profning af dynamomaskiner............................................................	—*)	-*)
Allmänna elektriska profningar..........................................................	5	—
Elektriska laborationer ...................................................................	5	5
	2.io	_
Teori för växelströmmar ...................................................................	1	—
	-*)	_
	2.8

	3.5	_
Hydraulik.........................................................................................	3	—
	4	4
Hållfasthetslära; Friktion ..................................................................	3
Telefoni; likströmsöfningar................................................................	—	-*)
V äxelströmsöfningar...........................................................................	—	-*)
1 Principer för Dynamokonstruktioner...................................................	—	-*)

'') Timmarna bestämmas för hvarje år.

342

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Yår-
	terminen.	terminen.
Telefonteknik................................»		-*)
Teori för växelströmsmaskiner....................	—	2
Bolagsekonomi .................................................		2
Afhandling .....................................................
Tilläggs ämnen.
Järnvägssignaler .............................................................................	-*)	—
Elektriska vågor .......................................	1	—

X. Afdelning för Kemisk teknologi.

De tre första åren äro gemensamma för samtliga till denna afdelning hörande elever.
Under fjärde året kunna olika kurser följas alltefter som eleven önskar egna sig åt textil industri,
fabriksanläggningar eller teoretiska arbeten.

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Yår-
Första studieåret likasom för elektrotekniska afdelningen. Andra studieåret.	terminen.	terminen.
Ämnen.
Kvalitativ analys (föredrag och laborationer)......	9	—
Maskinlärans principer......................................	2	—
Differentialräkning..................................	3	—
Integralräkning................................	—	3
Fysik....................................	5	5
Beskrifvande geometri.............................	5

*) Timmarna bestämmas för hvarje år.

Toknologiska Institutet i Boston.

343

Antal veckotimmar.

Kvantitativ analys

Höst- Vårterminen.
terminen.

Maskinlära, Bomullsmaskiner.............................................................)

Maskindelar, Kuggkonstruktioner......................................................./

Kitöfningar.......................................................................................

Tyska eller Franska...........................................................................

Tredje studieåret.

Kemisk teknologi....................................................................

Organisk kemi.......................................................................

Ångmaskinlära, Termodynamik, Angfördelningsmekanismer .......

Kitöfningar.............................................................................

Elementen af differentialekvationer..........................................

Praktisk elektroteknik.............................................................

Fysik ...................................................................................

Fysiska laborationer................................................................

Allmän statik..........................................................................

Kemisk tekniska laborationer..................................................

Maskinlaborationer.................................................................

Hållfastbetslära; Kinematik och Dynamik................................

Tyska eller Franska...............................................................

Engelsk litteratur.................................................................

Europas historia (efter 1815)..................................................

2.5

2.8

2.7

3.io

Fjärde studieåret.

Kemisk teknologi.........................................

Profning af oljor.........................................

Gasanalys....................................................

Ångmaskinlära.............................................

Maskinlaborationer......................................

Järnets metallurgi

344

Utländska Högskolor.

	Antal veckotimmar, j
	Höst-	Yår-
	terminen.	terminen.
Andra metallers metallurgi...................	2.io
Hållfasthetslära; Friktion................	3	_
Maskinell dynamik....................	3.5	—
Träets bearbetning...................	4	—
Politisk ekonomi......................................................	2	1
Tekniskt maskin väsen......................	—	2*)
Byggnadsstatik, Elasticitetslära...........	—	3
Metallers bearbetning.............		5
Handelsrätt......................	_	1
Afhandling............. ........	—	—
Särskilda fackriktningar.
Textil färgning.............................................................	6	_
Pyrometri.......................	6
Organisk kemi......................	3	3
Hydraulik och hydrauliska mätningar	5	_
Maskinkonstruktioner.......	15	_
V attenmotorer.................. ;	_	2
Kemisk teknologi...........	_	2*)
Teoretisk kemi..............	—	2

c) Ytterligare undervisning efter överenskommelser.

Tekuologiska Institutet i Boston.

345

Afd. XIII. Afdelning för skeppsbyggnadskonst.

(4-årig lärokurs.)

	Antal veckotimmar.
	Höst-	Vår-
	terminen, j	terminen.
Första studieåret
likasom afdelningeu för maskinbyggnadskonst.
Andra studieåret.		i
Ämnen.
Maskinlärans principer, kugghjul, verktygsmaskiner..............................	2	2
	2	5
............................................................
n. , .	4	6.8

	3	—
Integralräkning.................................................................................	—	3
Fysik...............................................................................................	5	5
Beskrifvande geometri......................................................................	5	—
Messling och filning.........................................................................	—	6.7
Tyska eller Franska...........................................................................	3	o
	i	2

Europas historia ..............................................................................	2
Tredje studieåret.
Skeppsbyggnadskonst.........................................................................	2	2
Fartygsritning..................................................................................	6	5
Maskinkonstruktioner..........................................................................	2	i
Ångmaskinlära, Ångfördelningsmekanismer, Ångpannor, Termodynamik	3	3
Elementen af differentialekvationer...................................................	2.5

44*

346

Utländska Högskolor.

1	Antal veckotimmar
	Höst- »	Vår-
	terminen.	terminen.
Fysik..................................................	2.8
Fysiska laborationer.....................	t''. 7	2
Allmän statik____	2

Maskinlaborationer.. . .		2
Hållfasthetslära. Kinematik och dynamik		3
Tyska eller Franska...........................	3
J Politisk ekonomi.......	2
[ Handelsrätt.............
........................................		1
Fjärde studieåret.
Skeppsbyggnadskonst...........................	2	2
Fartygsriträng ......................................	.i
Sjömaskiner.........................................	3. c	i o
j Ångmaskiner..............	2.8
\| Maskinlaborationer....................	4	4
\| Maskinlära..............................................	3.9
I Hållfasthetslära; Friktion........................
Mejsling och filning..........	6.5
Verktygsmaskiner............	<i.i o	6
Järnets metallurgi..........................................	1
Byggnadsstatik, Elasticitetslära..................
Afhandling..........................