AV STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR KUNGL. LANTFÖRSVARSDEPARTEMENTET (Statens offentliga utredningar 1915:2)

BETÄNKANDE

MED

FÖRSLAG

AVGIVNA

DEN 27 MARS 1915

AV DE

AV STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR KUNGL. LANTFÖRSVARSDEPARTEMENTET

TILLKALLADE SAKKUNNIGA

FÖR

REVISION AV BESTÄMMELSERNA

RÖRANDE

ARMÉNS OCH MARINENS AVLÖNING UNDER
KRIGSTJÄNSTGÖRINGSTID

STOCKHOLM 1915

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

144237

Till Statsrådet och Chefen för Kungl. Lantförsvarsdejpartementet. ''

Sedan Kungl. Maj:t den 27 oktober 1914 medgivit, att högst fyra
sakkunniga personer finge tillkallas för att inom Kungl. Lantförsvarsdepartementet
biträda med revision av bestämmelserna rörande arméns och
marinens avlöning under krigstjftnstgöringstid, anmodade Statsrådet enligt
ämbetsskrivelse den 30 i nämnda månad undertecknade Lagerholm, Nilsson,
Persson och Sterky att biträda med ifrågavarande arbete, och uppdrogs
därvid åt undertecknad Persson att leda de sakkunnigas förhandlingar.

Efter det de sålunda förordnade sakkunniga den 16 november 1914
påbörjat den anbefallda utredningen och Kungl. Maj:t genom nådigt beslut
den 1 december 1914 medgivit, att ytterligare en sakkunnig finge tillkallas
för arbetets utförande, anmodades undertecknad Fleming att jämväl deltaga
i detsamma ävensom att i stället för undertecknad Persson, som anhållit
om befrielse från uppdraget att vara ledare av förhandlingarna,
fullgöra sistnämnda uppgift.

Enligt de sakkunniga i nådigt brev den 21 november 1914 lämnat
bemyndigande att anställa erforderligt biträde för vissa sekreterargöromåls
utförande, hava de sakkunniga för sådant ändamål tillkallat majoren vid
intendenturkåren m. m. A. F. Hultkrantz, och har denne under tiden från

och med den 8 januari 1915 till och med denna dag biträtt de sakkunniga.

Såsom resultat av de sakkunnigas denna dag avslutade arbeten få
de sakkunniga härmed överlämna

dels följande för fattnings förslag, nämligen:

Förslag till reglemente för avlöning vid armén på krigsfot. (Krigsavlöningsreglemente).

Förslag till ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående
arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

Förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och 17 i reglementet för underhåll
och vård av arméns krigsmateriel (krigsmaterielreglemente) den 24
januari 1914.

Förslag till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen på krigsfot.

Förslag till ändrad lydelse av § 1 mom. 1 samt § 6 i förordningen
angående konstruering och anställning av personal vid marinens stam
och reserv vid mobilisering den 7 augusti 1914.

dels ock motiver till nämnda förslag jämte till samma motiver hörande
fyra tabellbilagor.

I samband med avlämnandet av ovanstående förslag hava de sakkunniga
ansett sig böra fästa uppmärksamheten därå, att ett godkännande
av de föreslagna bestämmelserna medför behovet av vissa ändringar i
andra författningar, reglementen m. in., och få de sakkunniga, som
ansett det ligga utom det lämnade uppdraget att därutinnan utarbeta
särskilda förslag, med avseende å sådana ändringar anföra följande.

I mobiliseringsföreskrifterna såväl för armén som marinen torde
böra vidtagas vissa ändringar, varjämte, i enlighet med vad de sakkunniga
anfört i motiverna (sid. 83), en särskild förordning angående konstituering
av befälspersonal vid armén och anställande därstädes av frivilliga
meniga torde böra utfärdas.

De i §§ 5 och 25 av arméns krigsavlöningsreglemente föreslagna
bestämmelserna torde böra föranleda till vissa ändringar i reglementena
för arméns pensionskassa och för arméns nya änke- och pupillkassa (jfr
motiverna sid. 89 och sid. 95).

Förslagen, i vad de avse grunderna för högre krigslöns eller krigstilläggs
utgående, äro utarbetade under antagande att enhetliga bestämmelser
komma till stånd rörande de förutsättningar, som betinga såväl landsom
kustfästningars försättande i belägringstillstånd. För närvarande äro
emellertid bestämmelserna angående landfästnings förklarande i belägringstillstånd,
sådana de avfattats i Kungl. kungörelsen den 22 augusti 1914,
olika med vad som i reglemente för marinen del III stadgats beträffande
dylikt tillstånds inträdande å kustfästning. Då de sakkunniga vid uppgörandet
av sina förslag måst utgå från förstnämnda bestämmelser såsom
grundläggande för högre krigslöns eller krigstilläggs utgående, torde den
erforderliga enhetligheten böra åstadkommas genom ändrad föreskrift beträffande
belägringstillstånds inträdande i kustfästning.

Med hänvisning till vad som i motiverna anförts synas i nedanstående
författningar vissa jämkningar vara erforderliga.

l:o) I förordningen angående arméns reserver av befäl och civilmilitär
personal den 15 november 1912 bör tillkomma en bestämmelse därom,
att förordningens stadganden angående avlöningsförmåner åt personalen
icke skola vara tillämpliga i de fall, då personalen äger rätt till avlöning
enligt krigsavlöningsreglementet (jfr motiverna sid. 81).

2:o) I § 1 i förordningen angående allmänna grunder för förvaltningen
vid lantförsvaret på krigsfot den 24 januari 1914 ävensom i § 20
mom. 1 och § 21 mom. 1 i reglementet för arméns kassaväsende i krig
(krigskassareglementet) av nyssnämnda dag böra vidtagas ändringar för
vinnande av erforderlig överensstämmelse med den avfattning, som i förslaget
till krigsavlöningsreglemente § 3 givits åt bestämmelserna rörande
krigstjänstgöringstid (jfr motiverna sid. 88).

3:o) Stadgandet i § 20 mom. 3 i nyssnämnda krigskassareglemente
för armén bör upphävas (jfr motiverna sid. 95).

4:o) Ur § 2 e) i förordningen den 8 december 1899 angående anställning
i flottans reserv av personal, som förut tillhört någon av flottans
militära kårer, böra uteslutas orden »samt underofficer tillkommande beklädnadsersättning
utgå med hela det för år bestämda belopp, även om
tjänstgöringen omfattar kortare tid» (jfr motiverna sid. 116).

5:o) I § 84 mom. 1 i reglemente för marinen del III bör intagas
föreskrift om de däri förekommande avlöningsförmånernas utgående jämväl
vid mobilisering, då förläggningsförhållandena äro sådana, som i paragrafen
i övrigt angivas (jfr motiverna sid. 114).

En framställning rörande krigsavlöning åt sjökadetter, vilken med
skrivelse den 13 februari 1915 blivit från Kungl. Sjöförsvarsdepartementet
överlämnad till de sakkunniga för att vara tillgänglig under de sakkunnigas
arbete, bifogas härjämte. Stockholm den 27 mars 1915.

HERMAN FLEMING.

Folke Lagekholm. Aug. Nilsson. Carl Persson. Carl Edv. Sterky.

Axel Hultkrantz.

FÖRSLAG

Förslag

till reglemente för avlöning vid armén på krigsfot.

(Krigsavlöningsreglemente.)

I. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Reglementets tillämpning.

Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande den avlöning, som,
vid tillämpning av de för förvaltningen vid lantförsvaret på krigsfot gällande
reglementen och eljest i vederbörlig ordning meddelade bestämmelser, skall
utgå till personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation, anstalt,
styrelse, verk eller inrättning.

I de fall då allmän mobilisering varder anbefalld, gäller reglementet
utan inskränkning vid samtliga mobiliserade förband, så framt icke Kungl.
Maj:t för visst sådant eller i avseende å visst stadgande finner skäl annorlunda
förordna.

Vid partiell mobilisering lämnar Kungl. Maj:t i varje fall föreskrift
beträffande vilka delar av lantförsvaret och i vilken omfattning reglementet
skall äga tillämpning.

Avlöning enligt detta reglemente träder i stället för i fred utgående
avlöning.

§ 2.

Under reglementet hänförlig personal.

1. Detta reglemente äger tillämpning å nedannämnda personal, då
densamma tillhör mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. ävensom
då den företager färd för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring,
nämligen:

a) militär och civilmilitär personal å aktiv stat,

b) > t> d » å reservstat,

a—144237.

c) militär och civilmilitär personal över stat,

d) » » > > i reserv,

e) i armén kvarstående officerare,

f) officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren, som icke på grund
av anställning i reserv äro hänförliga under d) härovan,

g) f. d. militär eller civilmilitär personal, som, utan att tillhöra
arméns reserver, enligt gällande grunder för pensionering av arméns befäl
är tjänstgöringsskyldig i krigstid,

h) värnpliktiga, samt

i) _ personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter
eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig menig eller
anställts i särskild krigsbefattning.

Officers- och reservofficersaspiranter anses i detta reglemente likställda
med värnpliktiga.

2. Beträffande avlöning till den civila personal i statens tjänst, som
vid mobiliserat förband placeras i samma eller liknande befattning som i
fred (t. ex. personalen å generalstabens civilstat, medelst kontrakt såsom
maskinister, yrkesarbetare el. dyl. vid armén anställda personer, auditörer,
post-, telegraf- och järnvägspersonal m. fl.) skola tillämpas de för personalen
gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser, som för mobilisering
äro eller varda meddelade.

§ 3.

Krigstjänstgöringstid.

1. Krigstjänstgöringstid enligt detta reglemente omfattar, i den mån
bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleda
till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen för
vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. till och med°tionde
dagen efter det demobilisering av detsamma tagit sin början.

2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å vederbörlig
raobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden för
denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda ort.
För personal, som beordras att utan föregående inställelse på mobiliseringsorten
(utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart infinna sig
å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och med dagen efter ankomsten
till sistnämnda ort.

3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgöringen tidigare
än den i mom. 1. sist omförmälda dag, upphör krigstjänstgöringstiden med
den dag, då personalen hemförlovas.

§ 4.

Avlönings- m. fl. förmåner.

1. De olika slag av avlöning och övriga kontanta ersättningar, som
utgå enligt detta reglemente, äro följande:

a) krigslön,

b) krigslönetillägg för egna tjänstehästar,

c) krigsremonteringsersättning,

d) krigsutrustningsbidrag,

e) stabskvartersbidrag, samt

f) resekostnads- och traktamentsersättning.

2. De naturaförmåner, vilka under krigstjänstgöringstid tillkomma
personal, som angives i § 2 mom. 1, äro följande:

krigsportion och krigsration enligt förordningen angående arméns
förplägnad vid mobilisering och i krig,

krigsutrustning m. m. enligt krigsmaterielreglementet,
fri sjukvård enligt förordningen angående arméns sjukvård vid mobilisering
och i krig,

fri veterinärvård m. m. för egna tjänstehästar enligt förordningen
angående arméns veterinärvård vid mobilisering och i krig,

tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande
enligt förordningen rörande postbehandling vid krig, samt

fri resa ä järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning
samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för militärtransporter
på järnväg.

Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner under
krigstjänstgöringstid lända till efterrättelse de bestämmelser, som med ledning
av gällande rekvisitionslag samt förordningar rörande inkvartering och
truppers fortskaffande meddelas.

3. Den, som i fred innehar bostad in natura, jämte i förekommande
fall uppvärmning eller belysning av densamma, bibehåller sådan förmån
jämväl under krigstjänstgöringstid; dock med skyldighet att, därest omständigheterna
efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda, frånträda
densamma.

§ 5.

Frånträdande av fredsavlöning och pension m. m.

1. Till personal, som åtnjuter krigslön, utgå icke densamma å stat
eller eljest tillförsäkrade fredsavlöningsförmåner eller pension och fyllnadspension
från arméns pensionskassa.

Sådan personal tillkommande pension eller fyllnadspension från
arméns pensionskassa ävensom inkvarterings- och servisbidrag av stad uppbäras
för krigstjänstgöringstiden av kronan.

2. För delägare i arméns pensionskassa eller arméns nya änke- och
pupillkassa skall anstå med inbetalning av stadgade avgifter för den tid,
varunder delägare uppbär krigslön. Beträffande erläggande efter krigstjänstgöringstidens
slut av sådana avgifter, för vilka anstånd åtnjutits,
gäller vad därom särskilt stadgas.

§ 6.

Gottgörelse vid förlust av förmåner i fred.

1. Till personal, vilken i fredstid tilldelats bostadsförmån in natura,
men under krigstjänstgöringstid, med stöd av vad som stadgas i § 4 moro.
3, förpliktas frånträda densamma, utgår gottgörelse för genom frånträdandet
förorsakad kostnad för avflyttning o. dyl. enligt de särskilda föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt fall varda
meddelade.

2. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i detta reglemente
frånträder i fred utgående avlöning, dess under krigstjänstgöringstiden
utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar
Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag av
vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse.

II. Krigslön.

§ 7.

Grunder för krigslöns utgående.

Krigslön tillkommer all i § 2 mom. 1 omnämnd personal samt utgår
efter särskilda krig slönetariff er och däri upptagna krigslöneklasser.

§ B.

Krigslönetariffer.

1. Krigslönens belopp är efter olika förutsättningar upptaget i bifogade
lägre lerig slönetariff (Bil. 1) och högre krig slönetariff (Bil. II).

2. Krigslön enligt den högre krigslönetariffen utgår till all personal,
redovisad vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v.,

då truppförbandet tillhör fälthären,

då detsamma, utan att tillhöra fälthären, befinner sig inom avdelad

krigsskådeplats, eller *

då truppförbandet befinner sig i fästning, vilken, utan att samtidigt
ligga inom området för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

3. Krigslön enligt den lägre krigslönetariffen utgår till all vid
mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. redovisad personal, då
de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena icke
äro tillämpliga i avseende å truppförbandet o. s. v.

4. Vid tillämpning av såväl den högre som den lägre krigslönetariffen
iakttages, att krigslönen till officer och underofficer eller likställd
på aktiv stat utgår med belopp enligt tariffernas Tab. A., då sådan personal
under krigstjänstgöringstiden behåller i fred tilldelad bostadsförmån
in natura, men eljest med belopp enligt tariffernas Tab. B.

§ 9.

Krigslöneklasser.

1. De i krigslönetarifferna upptagna krigslöneklasserna äro antingen
sådana,'' som avses för personal, vilken är krigstjänstskyldig oberoende av
värnpliktslagens bestämmelser (1.—20. krigslöneklasserna), eller sådana,
som avses för värnpliktig personal (21.—29. krigslöneklasserna).

2. Till 1.—20. krigslöneklasserna hänföres dels den personal, som
upptages i § 2 mom. 1 a)—g), dels ock frivillig, under i) uti samma
mom. omnämnd personal, då densamma

antingen överskridit värnpliktsåldern och genom konstituering anställts
i högre krigsbefattning än såsom menig,

eller ock, där personalen befinner sig i eller under värnpliktsåldern,
med Kungl. Maj:ts särskilda medgivande konstitueras till åtnjutande av
krigslön i någon av 1.—19. klasserna.

3. Till 21.—29. krigslöneklasserna hänföres personal, som upptages
i § 2 mom. 1 h), och frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal,
då densamma icke, enligt vad i mom. 2 här ovan sägs, skall åtnjuta
krigslön i annan klass.

4. Utöver vad i mom. 2 och 3 stadgas, skall beträffande personalens
fördelning å de olika krigslöneklasserna iakttagas:

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 a)—d), skall, för
såvitt densamma icke genom befordran eller konstituering för kri^stjänstgöringstiden
uppflyttas till annan krigslöneklass, tillhöra den krigslöneklass,
som för envar av denna personal angives i bifogade förteckning (Bil. III),
att den under § 2 mom. 1 e) upptagna personal skall, därest icke
genom konstituering annorlunda bestämmes, hänföras till den krigslöneklass,
som enligt förteckningen i Bil. III upptager den beställning personalen
senast innehaft å aktiv stat, å reservstat eller i reserv,

att personal, som avses i § 2 mom. 1 f), skall hänföras till den
krigslöneklass, som enligt förteckningen i Bil. III upptager beställning på
aktiv stat i tjänstegrad, motsvarande vederbörandes grad inom väg-&och
vattenbyggnadskåren, med iakttagande att, om sådan beställning hänföres
till två krigslöneklasser, personalen tillhör den lägre avlönade klassen,

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 g), skall hänföras till
den krigslöneklass, som vid personalens återinträde i krigstjänst genom
konstituering bestämmes, samt

att krigslöneklassen för den under § 2 mom. 1 h)—i) upptagna
personal skall vara den för meniga värnpliktiga bestämda, utom i de fall
då personalen genom konstituering tillagts annan krigslöneklass.

§ 10.

Löneterminer.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje

månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den
andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen
i månaden. °

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av första
löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat för
v“?® ^ag till Vio av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp
tillika med krigslönen för nämnda termin.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att

personal, som upptages under § 2 mom. 1 b)—i), skall hemförlovas under
löneterminen, utbetalas till sådan personal krigslön allenast för den
del av löneterminen, som motsvarar tiden till och med heinförlovnin tisdagen,
och beräknas krigslönen därvid för varje dag till Vio av kricrslönen
för en termin. °

§ 11.

Krigslöns avsättande i bank.

För personal, som äger åtnjuta krigslön enligt högre krigslönetariffen
i någon av 1.—28. krigslöneklasserna, uppdelas krigslönen i två särskilda
belopp, varav det ena skall tillhandahållas i krigstjänstgöringsorten
och det andra enligt föreskrifterna i krigskassareglementet avsättes
i bank för att för löntagaren besparas eller enligt av honom lämnat uppdrag
i hemorten tillhandahållas hans anhöriga eller annat ombud.

§ 12.

Krigslön vid förändrad krigslönetariff eller krigslöneklass.

1. Vid övergång från sådan krigstjänstgöring, för vilken åtnjutes
krigslön enligt lägre krigslönetariffen, till sådan, som berättigar till krigslön
enligt högre krigslönetariffen, eller tvärtom, tillträdes den högre eller
lägre krigslönen först från och med den efter övergången närmast infallande
löneterminen.

Vad sålunda stadgats, länder jämväl till efterrättelse, då på grund
av förändrade inkvarteringsförhållanden övergång sker från krigslön enligt
Tab. A till sådan enligt Tab. B eller tvärtom inom vederbörlig krigslönetariff.

2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet
efter krigstjänstgöringstidens början genom konstruering tillägges högre
krigslöneklass än den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring
i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

§ 13.

Förhöjning i krigslön för viss personal med årsarvoden och ålderstillägg.

1. Är i fred särskilt årsarvode till förhöjning av fasta lönen förenat
med viss till 2. eller 3. krigslöneklasserna icke hänförlig beställning —
såsom beträffande trängkårchef, fälttygmästare, styresman för artillerifabrik,
artilleristabs- eller fortifikationsstabsofficer, läkare vid garnisonssjukhuset
i Stockholm m. fl. — åtnjuter beställningens innehavare krigslön
med ett belopp, som innefattar dels det enligt vederbörlig krigslönetariff
och krigslöneklass bestämda beloppet, dels ock en mot arvodet svarande
förhöjning.

Uppflyttas beställningsinnehavaren genom konstruering till högre
krigslöneklass, varder på beslut i samband med konstitueringen beroende,
huruvida och i vad mån nyssnämnda förhöjning skall utgå.

2. Vad under mom. 1 är stadgat skall i tillämpliga delar lända
till efterrättelse i fråga om beloppet av den krigslön, som tillkommer personal,
vilken intjänat med innehavande beställning förenat ålderstillägg.

3. Den förhöjning i krigslönen, som på grund av bestämmelserna
i mom. 1—2 tillkommer däri avsedd personal, utgår för lönetermin med
belopp, uträknat enligt bifogade tabell (Bil. IV). För den, som åtnjuter
krigslön enligt högre krigslönetariffen, avsättes förhöjningen i bank jämlikt
§ 11.

§ 14.

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna m. fl.

1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden
för dem fortfar. Beträffande personal med krigslön enligt
högre krigslönetariffen iakttages, att, därest densamma avpolletteras för
vård i hemorten, krigslönen därefter utgår allenast efter lägre krigslönetariffen,
skolande i avseende å övergången till sistnämnda tariff föreskriften
i § 12 mom. 1 lända till efterrättelse.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade
föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibehålies,
därest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,
den för personalen bestämda krigslön. Den tid, då till landstormen
hörande värnpliktig ingår i avlösning, som befriats från tjänstgöring,
räknas icke såsom tjänstledighet, utan anses personalen under
sådan tid såsom från krigstjänstgöringen hemförlovad.

3. Varder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arreststraff,
bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden. Den,
som undergår fängelsestraff, åtnjuter av den under strafftiden förfallande
krigslön allenast ett belopp, motsvarande det, som enligt den högre krigslönetariffen
skall för personal i löntagarens krigslöneklass avsättas i bank.
Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta under strafftiden till
betalning förfallen krigslön.

4. Den, som tillfångatages, äger av sin under fångenskapen till betalning
förfallna krigslön åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande det,
som enligt högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass
avsättas i bank. Beloppet tillhandahålles löntagaren genom vederbörlig
insättning i bank.

5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigsplan,
som under frånvaron förfaller till betalning. Vid åteririträde i tjänstgöring
återvinna dock rätt till hel eller jämlikt bestämmelserna i denna
§ reducerad krigslön för sådan termin, för vilken visas förfall, som vederbörande
chef godkänner.

§ 15.

Avdrag å krigslön vid ersättningsskyldighet till kronan.

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för sådana
förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande i tjänsten
eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

III. Ersättning för tjänstehästar, för krigsutrustning m. na.

§ 16.

Krigslönetillägg för egna tjänstehästar.

1. Officer eller likställd, som i fred innehar beställning, för vilken
lönetillägg för egen tjänstehäst finnes å stat uppfört, åtnjuter för varje
befintlig dylik tjänstehäst lerig slönetillägg med 15 kronor för lönetermin.

2. Beträffande åtnjutande av krigslönetillägg skola de rörande krigslön
i sådant hänseende i § 10 meddelade föreskrifter äga motsvarande
tillämpning. Krigslönetillägg utgår vid det truppförband, där hästen redovisas,
och utbetalas i krigstjänstgöringsorten. Utgår krigslönen för den
till nyssnämnda ersättning berättigade vid annat truppförband, avsättes
dock ersättningen för vederbörandes räkning i bank.

3. Personal, som tagits till fånga, bibehåller under tiden för fångenskapen
krigslönetillägg, och avsättes detsamma i bank för vederbörandes
räkning.

4. Har till krigslönetillägg berättigad personal varit tillika med
tjänstehäst utan känd anledning frånvarande och återinträder personalen
med tjänstehästen i tjänstgöring, må för lönetermin, för vilken sådan
personal jämlikt § 14 mom. 5 återvinner rätt till krigslön, utgå jämväl
krigslönetillägg.

§ 17.

Krigsremonteringsersättning.

1. Därest under krigstjänstgöring vid truppförband, stab, formation
o. s. v., vars förläggnings- eller tjänstgöringsförhållanden äro av den

3—144237

beskaffenhet, som omförmäles i § 8 mom. 2, tjänstehäst utan ägarens förvållande
gått förlorad eller blivit otjänstbar, överlämnas till ägaren, efter
föregången av förbandets chef anordnad undersökning, med full ägandrätt
en kronan tillhörig häst. Atager sig hästägaren att själv omedelbart
fylla den uppkomna hästvakansen med häst, som av nämnda chef godkännes,
äger han för dess anskaffande uppbära kontant krig sr e in o nter ingaer
sättning med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes med hänsyn till
gängse pris.

2. Hästägares rätt till förlorad eller otjänstbar häst, som blivit
ersatt, övergår till kronan; dock att förlorad häst, som tillrättakommit, må
av ägaren återtagas mot överlämnande till kronan av mottaget vederlag.

§ 18-

Krigsutrustningsbidrag.

1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande
vid mobilisering av egen personlig krigsutrustning ävensom till krigsutrustningspersedlarnas
underhåll och ersättande i mån av förslitning.

2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av sådan i § 2 mom. 1 a)—f),
upptagen personal av officers eller underofficers tjänsteställning, som
redan före mobiliseringen varit skyldig att hålla sig med uniform. Bidraget
utgår vid krigstjänstgöringstidens början med 200 kronor för officer
och likställd samt med 100 kronor för underofficer och likställd samt utbetalas
samtidigt med krigslönen för första löneterminen, överflyttas
löntagare för krigstjänstgöring från ett truppförband till ett annat eller
inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen, medför överflyttningen eller
avbrottet icke rätt för löntagare att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.

3. Därest krigstjänstgöringen för i mom. 2 nämnd personal utan
avbrott fortgår över 3 månader eller, då avbrott ägt rum, sammanlagt får
en motsvarande utsträckning, kan personalen, då förhållandena därtill giva
anledning, i enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter, komma
i åtnjutande av förnyat krigsutrustningsbidrag med högst hälften av det
belopp, som vid krigstjänstgöringstidens början utbekommits. Sådant förnyat
bidrag kan sedermera tillerkännas berörda personal efter varje ytterligare
period av 3 månader.

4. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava
uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjänstgöringstid
uppflyttas till officers krigslöneklass, utbekommer skillnaden mellan
underofficers och officers enligt samma mom. utgående krigsutrustningsbidrag
vid den efter uppflyttningen närmast följande utbetalningen av krigslön.

§ 19.

Stabskvartersbidrag.

Stabskvartersbidrag avser att vara en ersättning åt högre befälhavare
för bestridande av sådana till egentliga krigskostnader icke hänförliga
utgifter, som äro av beskaffenhet att icke kunna i vanlig ordning redovisas,
t. ex. kostnader för underhåll åt personal, som tillfälligtvis måste tilldelas
förplägnad i vederbörandes kvarter, representationskostnader o. dyl.

Stabskvartersbidrag tillkommer högste befälhavaren för fältharen,
arméchef, chef för självständig häravdelning, generalstabschef i högkvarteret,
arméfördelningschef, kavallerifördelningschef, chef för självständig brigad,
etappchef samt likställda chefer och utgår för tid samt med belopp, som
Kungl. Maj:t för varje särskild befattningsinnehavare bestämmer.

IV. Resekostnads- och traktamentsersättning m. m.

§ 20.

Resekostnadsersättni ngs boräknan de.

1. Resekostnadsersättning enligt detta reglemente omfattar gottgörelse
för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt personal, som
enligt i fred gällande resereglemente äger medföra sådan, för hästskötare
samt för egna tjänstehästar och medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna
fortskaffningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad som är
att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser tjäna
till ledning, *med särskilt iakttagande att någon gottgörelse för biljett å
järnväg ej utgår till den, som vid inställelse till eller hemförlovning från
krigstjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järnväg enligt bestämmelserna
i reglementet för militärtransporter å järnväg.

3. Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp
enligt såvitt möjligt verifierad och, vad beträffar under krigstjänstgöringstid
anbefalld färd eller resa, av vederbörande chef godkänd räkning.

§ 21.

Traktamentsersåttnings belopp.

Traktamentsersättning beräknas, då det enligt detta reglemente utgår,
för varje från midnatt räknat kalenderdygn, som för förrättning helt eller
delvis användes.

För officer, underofficer och likställd utgår sådan ersättning såsom
lägre eller högre krig straktamente med belopp, som för personal i de olika
krigslöneklasserna upptages i bifogade traktamentstariff (Bil. V).

För manskap och därmed likställda utgår ersättningen i varje fall
med belopp av 1 krona 50 öre för dygn; dock att till den, som icke genom
kronans försorg bcredes inkvartering, dessutom utgår nattkvartersersättning
med 1 krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.

22.

Ersättningar för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid armén tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring
åtnjuta resekostnadsersättning enligt § 20 för färd från fredstjänstgöringsortén
till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort) eller,
där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda orten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna
sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten
till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att deri, som
styrker, att han vid färdens anträdande uppehållit sig å annan än förstnämnda
ort, äger utbekomma ersättning för färd från dåvarande vistelseorten
inom riket eller, vid vistelse utom riket, från den plats inom riket,
å vilken han vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförlovning från krigstjänstgöring utgår
resekostnadsersättning enligt § 20 till den personal, som skall kvarstå
i tjänstgöring vid armén, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen
upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för färd från
förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten.

3. För färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt till
resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare och
likställda bland den under § 2 mom. 1 a)—g) upptagna personal högre
krigstraktamente, då färden sker såsom enskild resa, men allenast lägre
krigstraktamente, då färden sker i trupp.

4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt
till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter manskap bland den
under § 2 mom. 1 a) och d) upptagna personal ävensom all under h) och
i) i samma mom. hänförlig personal traktaments- och i förekommande fall
nattkvartersersättning enligt § 21. För dylik färd, vare sig den företages
såsom enskild resa eller i trupp, utgår dessutom till den under § 2 monn 1 h)
och i) upptagna personal särskild färdavlöning med 50 öre för dag.

§ 23.

Resekostnads- och traktamentsersättning till personal med högre krigslön.

1. Personal, som uppbar krigslön enligt högre krigslönetariffen,
äger att för tjänsteresa åtnjuta resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom,
vad beträffar officer, underofficer och likställd, lägre krigstraktamente
eller, vad beträffar manskap och därmed likställda, traktaments- och
i förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21. Återvänder personalen
inom 10 timmar till deri ort, varifrån tjänsteresan anträffa, utgår
dock icke krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning.

2. Vid färd i och tjänstgöring med trug)}) utgår för i mom. 1
nämnd personal i intet tall särkild ersättning.

8. Har enskild löntagare av i mom. 1 nämnd personal att verkställa
tjänsteför rättning å annan ort än den, där vederbörligt truppförband,
stab, formation o. s. v. befinner sig, eller där han har sin vanliga krigstjänstgöring,
åtnjuter han för sådan tjänstgöring krigstraktamente eller
därmed jämnställd ersättning icke i annan mån än som jämlikt mom. 1
tillkommer honom för resa till eller från tjänstgöringsorten.

§ 24.

Resekostnads- och traktamentsersättning till personal med lägre krigslön.

1. Personal, som uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen,
äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta
resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom, vad beträffar officer, underofficer
och likställd, högre krigstraktamente eller, vad beträffar manskap
och därmed likställda, traktaments- och i förekommande fall nattkvartersersättning
enligt § 21. Återvänder personalen inom 10 timmar till den
ort, varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller
därmed jämnställd ersättning.

2. Har officer, underofficer eller likställd på aktiv stat, vilken uppbär
krigslön enligt lägre krigslönetariffen, sin tjänstgöring förlagd till
annan ort än den, där han har sin förläggningsort i fredstid, åtnjuter han
för sådan tjänstgöring lägre krigstraktamente; dock att dylik ersättning
icke utgår, då nämnda personal för tjänstgöring med eller färd i trupp
har att avlägsna sig från sin fredsförläggningsort allenast för kortare tid
än två dygn.

3. Har enskild löntagare, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffon
och icke redan på grund av mom. 2 äger åtnjuta krigstrak -

tamente, att verkställa tjänsteförrättning å annan ort än den, där vederbörligt
truppförband, stab, formation o. s. v. befinner sig, eller där löntagaren
har sin vanliga krigstjänstgöring, utgår för sådan förrättning till officer,
underofficer och likställd lägre krigstraktamente samt till manskap och därmed
likställda traktamentsersättning och i förekommande fall nattkvartersersättning
enligt § 21.

4. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för personal, som
uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen och icke på grund av mom. 2
äger åtnjuta krigstraktamente, i intet fall särskild ersättning.

V. Åtgärder vid övergång till krigsfot ocji återgång till fredsfot.

§ 25.

Avräkning mellan freds- och krigsavlöning.

1. I fred intjänta avlöningsförmåner från fjärde huvudtiteln förfalla
till betalning dagen före krigstjänstgöringstidens inträde.

2. Har personal, å vilken detta reglemente äger tillämpning, vid
krigstjänstgöringstidens början redan för löpande månad uppburit lön på
aktiv stat eller reservstat jämte andra i förskott utgående kontanta förmåner
eller ock pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa,
ifrågakommer under krigstjänstgöringstiden icke någon återbetalning av
nämnda fredsavlönings- eller pensionsförmåner, i den mån desamma belöpa
sig på den del av sagda månad, för vilken åtnjutits krigslön eller
annan efter samma grunder som krigslön utgående ersättning enligt detta
reglemente.

Återinträder personalen efter krigstjänstgöringstidens slut i beställning
på aktiv stat eller reservstat eller tillträder densamma ånyo pension,
skall emellertid sådan återbetalning ske genom avdrag från fredsavlöningseller
pensionsförmånerna vid löne- och pensionsutbetalningarna under närmaste
kvartal.

Omförmälda avdrag beräknas efter det antal dagar av första krigstjänstgöringsmånaden,
som återstodo, då krigslön och annan ersättning
enligt detta reglemente tillträddes, och utgår med ett belopp för dag, som
motsvarar V30 av summan av de i förskott uppburna fredsavlönings- eller
pensionsförmånerna för månaden.

Har löntagare avlidit, skall återbetalning, varom i detta mom. sågs,
icke ifrågakomma.

3. Efter krigstjänstgöringstidens utgång äger personal, som frånträder
avlöningsförmåner enligt detta reglemente och tillträder lön på aktiv
stat eller reservstat under fjärde huvudtiteln, att från och med dagen
efter det nämnda frånträdande skett uppbära sina i förskott utgående
kontanta fredsavlöningsförmåner efter i mom. 2 angiven beräkning för
återstående del av löpande månad.

VI. Avlöning åt krigsfångar från fientlig armé.

§ 26.

Förskjutande av avlöning.

Fientlig armé tillhörande officer eller likställd från land, med vilket
överenskommelse träffats om ersättning för förskjuten avlöning åt krigsfångar,
åtnjuter under fångenskap avlöning för lönetermin med belopp, som
motsvarar den del av krigslönen enligt högre krigslönetariffen, vilken enligt
§ 11 personal i jämförlig krigslöneklass äger uppbära i krigstjänstgöringsorten.

Bil. I.

Lägre krlgslöuetariff.

j • ''

;

I. Personal, krigstjänstskyldig oberoende
av vnnipliktslagens bestämmelser.

Krigslöneklasser.

Tab. A.

Krigslön för
termin till s&-1 dan officers-ock underof-ficerspersonal,
som bibehåller
i fred tillde-lad bostads-förmån in
natura.

Tab. II.

| Krigslön för
! termin till.

övrig (i
j Tab. A icke j
i upptagen) i
personal. |

i i

Kronor.

Officerare.

: Generalsperson......... J

| 1. krigslöneklassen

1 2.

300 —

260 j —

335

’)290

i Överste......... .j

i Överstelöjtnant.......

Major.....................

5. >

6. >

245 i —
230 : —
=) 180 -165 j-

275

265

2) 205
190

— |

1 Kapten 1. klass............

i Kapten 2. klass...........

j Löjtnant 1. klass..........

1 Löjtnant 2. klass..........

! Underlöjtnant (fänrik).......

7. »

10.

11.

140 —

«)110 i —

s :=

65 j —

ISO

125

Under officerare.

; Fanjunkare..........

Sergeant 1. klass .......

j Sergeant 2. klass.........

12. krigslöneklassen

13.

14.

65 i —
55 | —
50 | —

(kl

Manskap.

Furir 1. klass..........

j Furir 2. klass........

1 Korpral........

j Vice korpral........

i Menig beställningsmau.......

1 Menig volontär.......

..........

16.

17.

18.

19.

20.

5) 22

;

— i

II. Värnpliktig personal.

Officerare.

Konstituerad kapten........

| Konstituerad löjtnant . . .

! Konstituerad underlöjtnant (fänrik) . . .

21. krigslöneklassen

22.

23.

! !

Underofficerare.

\ Konstituerad fanjunkare .

| Konstituerad sergeant ....

24. krigslöneklasson

j Manskap.

\ Konstituerad furir.......

Konstituerad korpral ....

Konstituerad vice korpral.....

Menig värnpliktig......

26. krigslöneklasson

27.

28.

29.

j •

z Izl

l !
5

'') För generalfältläkare skall krigslönen utgöra 310 kronor.
2) För överfåltläkare > > > 230 kronor.

s) För chefen för krigsskolan skall krigslönen ntgöra 195 kronor.

4) För tyg- eller fabriksingenjör • » > 130 kronor.^

b) För fiirrådsvaktmästaro > > »32 kronor 50 öre.

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, mod vilken är förenat
särskilt årsarvode, ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet
§ 13.

4—144Z37.

Bil II.

2t>

Högre krigsiönetariff.

Krigslönekiasser.

11. Personal, krigstjänstskyldig
oberoende av
värnpliktslagens bestämmelser.

Officerare.

j Generalsperson .... j

Tab. A.

Krigslön för termin till sådan officers-
och underofficerspersonal,
som bibehåller i fred tilldelad
bostadsförmån in natura.

i Överste . . .

j Överstelöjtnant
Major ....

i Kapten 1. klass
'' Kapten 2. klass
Löjtnant 1. klass
I Löjtnant 2. klass
1 Underlöjtnant (fänrik)

Under officerarc.

Fanjunkare.....

Sergeant 1. klass . .
Sergeant 2. klass . .

1. krigslöneklassen

! 5.

7. >

It.

10.

11.

! 12. krigslöneklassen j

i 18. »

: 14.

Manskap.

Furir 1. klass.....j 15.

Furir 2. klass.....16.

Korpral........17.

Vicekorpral......j 18.

Menig beställningsman . 19.
Menig volontär.....20.

krigslöneklassen

II. Värnpliktig'' personal.

Officerare.

Konstituerad kapten . .
Konstituerad löjtnant . .
Konst, underlöjtn. (fänrik)

Underofficerare.
Konstituerad fanjunkare .
Konstituerad sergeant . .

Manskap

Konstituerad furir . . .
Konstituerad korpral . .
Konstituerad vice korpral
Menig värnpliktig . . .

21. krigslöneklassen

22.

23. »

24. krigslöneklassen
2f>.

26. krigslöneklassen

27.

28.

29.

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig
(i Tal). A icke upptagen)
personal.

att uppbä-ras i krigs-tjänstgö-ringsorten.	att av-sättas i bank.	1 Summa.	att uppbä-ras i krigs-tjänstgö-ringsorten.	att av-sättas i bank.	»Samma.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	i Kronor.
150 i —	235		385		150		270		420
140 —	205	—	345	—	140	—	>) 235	—	*) 375	—
120 —	190	_	310	_	120	_	220	_	340
120 i —	175	—	295	—	120	—	210	—	I 330	_
100 \| —	3) 135	—	t =) 235	—	100	—	2) 160	—	! 2) 200	—
90 ! —	120		210	—	90	—	145	—	! 235
60 1 —	115		175	—	60	_	125	_	185	_
60 ! —	4) 85	—	! 4> 145	—	60	—	100	—	100	—
40 i —	60	—	100	—	40	—	70	—	no	—
40 ! —	50	—	90	—	40	—	60	_	100	—
40 1 —	45	—	85	—	40	—	55	—	95	—
30 j —	55		85		30		65		95
20 ! —	50	—	70	—	20	—	55	_	75	—
20 !_	45	—	05	—	20	—	50	—	70	—
_ L	_			_	10		5) 12		i 6) ''-K
— ; —	—	—	i _	—	10	—	5	50	15	50
— ! —	—	—		—	8	—	4	50	12	50
	—	—	_	—	6	—	4	—	10	—
	—	—		—	5	—	3	10	8	10
					5		2	10	7	10
					60		20		80
— 1 —	—	—		—	40	—	20	—	00	—
		—	—	—	40	—	15	_	55	—
_ \	_			_	30		15		45
— j —		—	—	—	20	—	15	—	35
,	_				.0		2	50	12	50
— \| —	—	—	—	—	8	—	2	—	10	—
	—	—	—	—	6	—	1	50	7	60
_ _j	—	—	—-	—	0	—	—	—	5	—

*) Vör generalfältläkare skall krigslönen utgöra 395 kronor, varav avsättes i bank 255 kronor.

a) För överfältläkare > > » 295 kronor, > > > > 195 kronor.

») För chofen för krigsskolan skall krigslönen utgöra
4) För tyg- och fabriksingenjör > >

*) För iörrådsvaktmästare » > ’

250 kronor, varav avsättes i bank 150 kronor.

160 kronor, . ... 100 kronor.

82 kr. 50 öre, » » » > 22 kronor 50 öre.

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat särskilt årsarvode,
ävensom för personal, berättigad till åldcrstillägg, är stadgat i kngsavlömngsreglcmcntet § 13.

Bil. in.

Förteckning,

utvisande till vilka krigslöneklasser de» vid armén i fred anställda personalen
ä aktiv stat, å reservstat, över stat eller i reserv är att hänföra (i de fall
dä samma personal icke genom konstituering uppflyttats till annan krigs löneklass).

1. krigslöneklassen.

Arméfördelningschef; chefen för generalstaben; generalfälttygmästaren; chefen
för fortifikationen; generalintendenten; inspektören för infanteriet; inspektören för
militärläroverken; generalsperson å reservstat, över stat eller i reserv, som förut
å aktiv stat varit i åtnjutande av den lön, som medföljer förenäinnda beställningar.

2. krigslöneklassen.

Kommendanten i Boden; militärbefälhavaren å Gottland; inspektören för
kavalleriet; annan generalsperson, som icke innehar eller innehaft aen lön. som
medföljer arméfördelningschefs eller likställd beställning; generalfältläkare.

3. krigslöneklassen.

Överste, förordnad såsom brigadchef.1

4. krigslöneklassen.

Överste och regementschef, icke förordnad såsom brigadchef;1 annan överste,
som icke erhållit denna grad endast »i armén».1

5. krigslöneklassen.

Chefen för krigshögskolan; chefen för krigsskolan; fäittygmästaren; överstelöjtnant
och trängkårchef; annan överstelöjtnant, som icke erhållit denna grad
endast »i armén»; överfältläkare; fältläkare.

6. krigslöneklassen.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan; chefen för ridskolan; chefen för
infanteriskjutskolan; chefen för artilleristaben; major och trängkårchef; annan
major, som icke erhållit denna grad endast »i armén»; tygmästare av 1. klassen;
regementsläkare; fältveterinär.

1 Den, som innehar överstebeställning å aktiv stat eller reservstat och tilldelats generalmajors
grad, hänföres till 2. krigslöneklassen.

7. krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av L. klassen; kapten (ryttmästare) å reservstat, över
stat eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av kaptens av 1 klassen
lön; styresman vid artilleriets fabriker och tygstater; tygmästare av 2. klassen;
bataljonsläkare med kaptens av 1. klassen lön; bataljonsläkare a reservstat eller
i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av kaptens av 1. klassen lon.

8. krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 2. klassen; annan kapten (ryttmästare), som icke
innehar eller innehaft kaptens av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast
>i arméns; garnisonspastor; regementspastor; bataljonsläkare (extra bataljonsläkare)
med kaptens tjänsteställning, vilken icke innehar eller innehaft kaptens av

1. klassen lön; regementsveterinär; tyg- eller fabriksingenjör.

9. krigslöneklassen.

Löjtnant av 1. klassen; löjtnant å reservstat, över stat eller i reserv, som
förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. hlassen lön; bataljonsläkare
i reserv (extra bataljonsläkare) med löjtnants tjänsteställning; laltlakarstipendiat;
bataljonsveterinär med löjtnants av 1. klassen lön; bataljonsveterinär
i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen lön;
tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen; öververkmästare; iortihkationskassor;
departementsskri vare.

10. krigslöneklassen.

Löjtnant av 2. klassen; annan löjtnant, som icke innehar eller innehaft
löjtnants av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast >i armén»; bataljonsveterinär,
som icke innehar eller innehaft löjtnants av 1. klassen lön; fältvetennarstipendiat
med löjtnants tjänsteställning.

11. krigslöneklassen.

Underlöjtnant (fänrik), som icke erhållit denna grad endast »i armén»; fältveterinärstipendiat
med underlöjtnants tjänsteställning.

12. krigslöneklassen.

Fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren); tygförvaltare
av 2. klassen; tygunderofficer; besiktningsrustmästare; tygverkmästare; verkmästare
av 1. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater.

13. krigslöneklassen.

Sergeant av 1. klassen; sergeant å reservstat, över stat eller i reserv, som
förut å aktiv stat varit i åtnjutande av sergeants av 1. klassen lön; gevärshantverkare;
tyghantverkare; hantverkare vid trängen; verkmästare av 2. klassen
vid artilleriets fabriker och tygstater; tyg- eller fabribssknvare; fortmaskmister.

14. krigslöneklassen.

Sergeant av 2. klassen; annan sergeant, som icke innehar eller innehaft
sergeants av 1. klassen lön; radiotelegrafist.

15. krigslöneklassen.

Furir av 1. klassen; furir i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande
av furirs av 1. klassen lön; förrådsvaktmästare.

16. krigslöneklassen.

Furir av 2. klassen; furir i reserv, som icke förut å aktiv stat varit i åtnjutande
av fnrirs av 1. klassen lön.

17. krigslöneklassen.

Korpral (konstapel); korpral (konstapel) i reserv.

18. krigslöneklassen.

Vice korpral; vice korpral i reserv.

19. krigslöneklassen.

Menig beställningsman.

20. krigslöneklassen.

Menig volontär.

Anm. Den, som innehar beställning över stat i regemente eller kår av högre tjänstegrad
(tjänsteklass) än den, för vilken lön pä stat uppbäres, hänföres till den mot den högre beställningen
svarande krigslöneklassen. Därest den högre tjänstegraden (tjänsteklassen) motsvaras av två krigslöneklasser,
hänföres han till den lägre avlönade av dessa klasser.

Bil. IV.

Tabell

till ledning för uträkningen av de belopp, med vilka förhöjning i krigslön
till vissa innehavare av årsarvoden och ålderstillägg ntgår enligt bestämmelserna
i krigsavlöningsreglementet $ 13.

Förhöjning i krigslön utgår för lönetermin med Vastdel av arvodets eller
ålderstilläggets ärsbelopp, avrundat uppåt till närmaste hela tiotal ören och utgör
alltså förhöjningen exempelvis för:

årsbelopp av 2 400 kronor
> » 2 000 »

, »1500

» »1200

» » 1000

, » 900

» » 800 »

» » 700 »

» » 600 »

» » 500 »

» » 400 »

» » 300 »

» » 200 »

, » 150

66: 70 kronor
55: 60	2
41: 70
33: 40	»
27: SO
25: —	»
22: 30	0 Tt
19:50
16: 70	>
13:90
11: 20
8: 40
5: 60	2>
4: 20	*

Bil. V.

Traktamentstariff,

utvisande med vilka belopp lägre och högre lerig ^traktamente skall utgå
till personal i olika krigslöneklasser.

	Lägre	Högre
	krigstrakta-	krigstrakta-
	mente.	mente.
	Kronor	Kronor
Personal:
tillhörande 1. och 2. krigsiöneklasserna . .	8	—	15
* 3. > 4. >	7		13	—
> 5. krigslöneklassen.........	6		11	—
> 6. > . .	5	—	10	—
> 7., 8. och 21. krigsiöneklasserna........	4	~	8	—
> 9., 10., 11., 22. och 23. krigsiöneklasserna.......	3		7	—
> 12. och 24. krigsiöneklasserna.....	2	50	6	_
» 13., 14. och 25. >	2	- \|	5	—

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns
förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

§ l.

1. Envar, som, efter det order om allmän mobilisering utfärdats, åtnjuter
krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen tager
sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion.

Skulle endast en del av krigsmakten ställas på krigsfot, tillkommer
portion enligt denna förordning allenast dem, vilka under tjänstgöring vid
denna del åtnjuta krigslön.

2. Under tjänstledighet och permission upphör all rätt till förplägnad.

3. Krigsfångar åtnjuta portion i enlighet med bestämmelserna för
arméns manskap.

4. Civil personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v.,
som icke åtnjuter krigslön (t. ex. auditörer, post-, telegraf- och järnvägspersonal
m. fl.) äger att mot ersättning utfå portion. Ersättningens belopp
bestämmes av vederbörlig central krigsförvaltningsmyndighet.

§ 3.

1. Portion utbekommes vid det truppförband, stab, formation o. s. v.,
där den till portion berättigade är ständigt eller tillfälligt tjänstgörande.
Kan vid stab, formation o. s. v. portion icke lämpligen tillhandahållas på
sätt i § 2 förutsättes, hänvisas personalen vid densamma för erhållande
härav till annat förband eller anordnas eljest förplägnaden genom vederbörlig
krigsförvaltningsmyndighet på för kronan billigaste sätt. Vad sålunda
stadgats gäller jämväl beträffande personal, som av tjänsteförrättning
förhindras att vid eget truppförband utbekomma sin förplägnad.

5—U4237.

2. Avdelning eller enskild person, som blivit skild från sitt förband
och icke inom närmaste tiden kan återvända till detsamma, må, dår
så kan ske, erhålla förplägnad från annat förband.

3. Sjuk eller sårad, som avpoletterats till eller eljest upptagits av
sjukvårdsformation eller intagits å sjukvårdsanstalt, förplägas vid densamma.

§ 4.

1. För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt bestämmelserna
i § 3 blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning
för portion.

2. Den, som råkat i krigsfångenskap eller avvikit från sitt truppförband,
äger icke heller rätt till ersättning för portion under tiden för
uteblivandet.

3. Har personal, som avses i § 3, mom. 2, nödgats på egen bekostnad
förskaffa sig förplägnad, kan dock enligt vederbörlig krigsförvaltningsmyndighets
bestämmande ersättning utbetalas för vad personalen sålunda
oundgängligen utgivit.

4. Angående rätt för landstormsman att utfå ersättning för föda,
varmed han måst förse sig vid inkallandet, är stadgat i värnpliktslagen.

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 16 och 17 i reglementet för underhåll
och vård av arméns krigsmateriel (krigsmaterielregiemente)

den 24 januari It)I t.

§ 16.

Tillhandahållande av personliga krigsutrustningspersedlar.

1. Officerare, underofficerare och likställda vid mobiliserat truppförband,
stab, formation o. s. v., vilka redan före mobiliseringen varit skyldiga
att hålla sig med uniform, äga att av kronan utbekomma följande
personliga krigsutrustning, nämligen,

officerare och likställda: första förband, skyddstältutredning och ammunition
ävensom, för beriden sådan personal, vilken tillhandahålles häst av
kronan, hästutredningspersedlar;

underofficerare och likställda: utredningspersedlar, remtygspersedlar
utom sabelhan drem mar (porteepéer), eldhandvapen, ammunition ävensom, för
beriden sådan personal, hästutredningspersedlar och, för musikunderofficerarc,
musikinstrument.

Till fullständigande och underhåll av övrig personlig krigsutrustning
åtnjuter ovan nämnda personal krigsutrustningsbidrag enligt bestämmelserna
i krigsavlöningsregleinentet. Vederbörlig krigsförvaltningsinyndighet
åligger att tillse, att personal, som utbekommit sådant bidrag, är försedd
med föreskriven utrustning.

2. Åt personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v.,
vilken först vid mobiliseringen eller därefter tilldelas underofficers eller högre
tjänsteställning, så ock åt manskap vid mobiliserat förband tillhandahåller
kronan genom vederbörlig krigsförvaltningsinyndighet fullständig personlig
krigsutrustning, på sätt i kommandoväg närmare bestämmes. Vid förband,
tillhörande landstormen, erhåller dock personalen, i den mån densamma

utgöres av landstormsmän och frivilliga, krigsutrustning endast i begränsad
omfattning, på sätt därom särskilt är stadgat.

3. Personal vid mobiliserat förband, som enligt gällande föreskrifter
icke skall bära militär uniform, såsom personal vid krigsposten,
vid krigspolisväsendet m. fl., förses med erforderlig beklädnad och övrig
utrustning genom vederbörlig krigsförvaltiiingsmyndighet, i den mån beklädnaden
icke tillhandahålles vederbörande genom annan statens myndighet.

§ 17.

Egna krigsutrustningspersedlars övertagande av kronan.

Innehar i § 16 mom. 2 och 3 nämnd personal sådana beklädnadspersedlar,
som skola tillhandahållas personalen genom krigsförvaltningsmyndighet,
och önskar ägaren avstå dessa persedlar till kronan, övertagas
de av kronan, ifall persedlarna enligt bedömande av vederbörande uppbördsman
för krigsmateriel äro fullt krigsdugliga och, där modell finnes
fastställd, med nedan angivet undantag även äro modellenliga. Ersättning
utbetalas med det belopp, som å föreskriven prisuppgift (§19 mom. 2)
finnes bestämda för nya persedlar, om persedlarna äro att betrakta såsom
sådana, eljest med 3/4 av detta belopp.

Småpersedlar, vartill hänföras skodon (skor, stövlar eller ridstövlar
eller däremot svarande utbyten), kalsonger, skjortor och strumpor, ävensom
ylletröjor kunna av staten övertagas, även om de ej äro modellenliga. Så
kan även ske beträffande andra persedlar efter prövning av central krigsförvaltningsmyndighet.

✓

. Förslag

till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
in. in. vid marinen på krigsfot.

I. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Förordningens ändamål och tillämpning.

1. I denna förordning meddelas föreskrifter

a) angående den avlöning och de övriga förmåner, som tillkomma
personal vid mobiliserad del av marinen, i den mån icke redan genom
gällande stater, reglementen eller förordningar är stadgat i sådant avseende,
samt

b) angående sådana ändringar eller tillägg till de för personalen
gällande avlöningsbestämmelser, som föranledas av särskilda genom marinens
övergång till krigsfot inträdande förhållanden.

2. I de fall då allmän mobilisering eller mobilisering av endast
marinen varder anbefalld, gäller denna förordning för marinen i dess
helhet, så framt icke Kungl. Maj:t för viss del eller i avseende å visst
stadgande finner skäl annorlunda förordna.

Vid partiell mobilisering av marinen _ lämnar Kungl. Maj:t i varje
fall föreskrift beträffande vilka delar av marinen och i vilken omfattning
förordningen skall äga tillämpning.

§ 2.

Under förordningen hänförlig personal.

1. Denna förordning äger tillämpning å nedannämnda personal, då
densamma tillhör mobiliserad del av marinen ävensom då den företager
färd för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring, nämligen:

a) personal av marinens stam, med undantag av personal tillhörande

ecklesiastikstaten, lärarstaten, månadslönarstaten och daglönarstaten vid
flottan ävensom av de civilmilitära tjänstemännen vid kustartilleriet,

b) personal, tillhörande reservstat vid marinen,

c) personal av marinens reserv, med undantag av till flottans reserv
hörande lots- och fyrinrättningarnas personal, samt

d) värnpliktiga.

2. Oberoende av vad i reglemente för marinen eller eljest är stadgat
beträffande personalens fördelning på stam, reserv och värnpliktiga,
skola de i denna förordning angående värnpliktiga meddelade bestämmelser
gälla för

dels sjökadetter och kustartillerikadetter, då de tagas i anspråk för
tjänstgöring vid mobiliserad del av- marinen såsom meniga eller, i enlighet
med vad för sådant fall är i särskild författning stadgat, konstitueras i
reserven,

dels värnpliktiga, då de konstitueras till militär tjänstegrad eller civilinilitär
befattning, ehuru dylik konstruering enligt därför gällande bestämmelser
skall avse reserven,

dels ock frivilliga, då de antingen anställas såsom meniga i reserven
eller ock i densamma konstitueras till militär tjänstegrad eller civilmilitär
befattning utan att därvid tilläggas avlöning och övriga förmåner i likhet
med personal av stammen.

3. Beträffande avlöning och övriga förmåner till den personal, å
vilken, enligt vad i mom. 1 a) och c) sägs, denna förordning icke äger
tillämpning, ävensom vid mobiliserad del av marinen tjänstgörande auditör
eller personal av post- och telegrafstaten, iakttagas de för personalen
gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser, som för mobilisering
äro eller varda meddelade.

§ 3.

Krigstjänstgöringstid.

1. Krigstjänstgöringstid enligt denna förordning omfattar, i den mån
bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleder
till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen för
vederbörlig del av marinen till och med tionde dagen efter det demobilisering
av samma del tagit sin början.

2. . Där personal senare ån första mobiliseringsdagen inträffar å
vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden
för denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda

ort För personal, som beordras att utan föregående inställelse på mobihseringsorten
(utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart infinna
sig å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och med dagen

efter ankomsten till sistnämnda ort. ...... ...

3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgönngen tidigare
än den i inom. 1 sist omförmäla dag, upphör krigstjänstgöringstiden med
den dag, då personalen hemförlovas.

§ 4.

Tillämpligheten under krigstjänstgöringstid av fastställda stater, reglemente

för marinen m. m.

1 Under § 2 inom. 1 a) hänförlig personal, på vilken denna förordning
äger tillämpning, bibehåller under krigstjänstgöringstid den avlöning
och de övriga förmåner, som enligt gällande stater, reglemente för
marinen eller eljest äro personalen tillförsäkrade, med iakttagande:

att den, som i fred innehar bostad in natura, jämte i förekommande
fall uppvärmning eller belysning av densamma, är skyldig att, därest omständigheterna
efter vederbörandes provning skulle därtill föranleda, omedel
bart frånträda sådan förmån oberoende av föreskrifterna i reglemente töi

marinen

att till den, som sålunda förpliktas frånträda bostadsförmån in natura,
utgår gottgörelse för genom frånträdandet förorsakad kostnad för avflyttning
o? dyl. enligt de särskilda föreskrifter, som av Kungl. Maj:t efter
framställning i varje särskilt fall varda meddelade, ..

att all till inkvarteringsbidrag berättigad personal av officers eller underofficers
grad eller värdighet äger att, oberoende av placerings- eller
tjänstgöringsort, åtnjuta sådant bidrag, i den man det under k"Snlm
iringstidcn förfaller till betalning, med det for personal i Stockholm

Ö O

anvisade belopp, , +-n

att den förmån av portion, som enligt reglemente för marinen tillkommer
flottan tillhörande underofficer, under krigstjäntsgönngstid i intet
fall åtnjutes in natura, utan utgår såsom kontant löneförmån med belopp,
som enligt samma reglemente gäller för ersättning för portion i land eller

ombord; skolande i fråga om sådant belopps uppbärande gälla vad som

är stadgat om portionsersättning, dock utan den i del I § 145 mom. -

stadgade inskränkning, samt . . ,.11U

att flaggunderofficer äger åtnjuta förhöjning i den honom tillkommande
sjöavlöning med 25 öre för dag.

2. Beträffande avlöningen för den i § 2 mom. 1 b) omförmälda

personal tillämpas under krigstjänstgöringstid staten för reservstat för marinen,
men utgår därutöver till sådan personal lönefvllnad enligt denna
förordning. '' °

3. Under § 2 mom. 1 c) hänförlig personal, på vilken denna förordning
äger tillämpning, åtnjuter under krigstjänstgöringstid avlöning
och övriga förmåner enligt reglemente för marinen eller de särskilda författningar,
vilka gälla för personal, som tillhör marinens reserv eller vid
mobilisering genom konstruering anställes i densamma. Beträffande förmånerna
av inkvarteringsbidrag, portion eller sjöavlöning, då sådana skola
tillkomma personal, som i detta mom. avses, gälla dock enahanda jämkningar,
om vilka sägs i mom. 1 här ovan rörande sådana förmåner för
personal vid marinens stam.

4. Beträffande avlöning och övriga förmåner under krigstjänstgöringstid
för den under § 2 mom. 1 d) omedelbart eller i enlighet med
samma paragrafs mom. 2 hänförliga personal skall jämte bestämmelserna
i denna förordning tillämpas vad angående konstruering och anställning
av personal vid marinens stam eller reserv vid mobilisering är i särskild
författning stadgat.

Avlöning och övriga förmåner.

1- Avlöning och övriga förmåner, som enligt denna förordning
kunna tillkomma personal vid mobiliserad del av marinen och som avses
i § 1 mom. 1, äro följande:

a) lönefvllnad,

b) krigstillägg,

c) krigslön,

d) krigsutrustningsbidrag,

e) förplägnad och därmed sammanhängande förmåner,

f) sjukvård, samt

g) resekostnads- och traktamentsersättning.

1. Under krigstjänstgöringstid tillkomma personal vid ruobliserad
del av marinen följande särskilda förmåner, nämligen:

tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande enligt
förordningen rörande postbehandling vid krig, samt

fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning
samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för militärtransporter
på järnväg.

Värnplikt!" personal erhåller beklädnad enligt därom gällande särskilda
bestämmelser.

Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner lända
till efterrättelse de bestämmelser, som med ledning av gällande rekvisitionslag
samt förordningar rörande inkvartering och truppers fortskaffande
meddelas.

II. Lönefyllnad.

§ 6.

Avlöning till reservstatspersonal utöver fastställd stat.

Utöver den avlöning, som enligt stat tillkommer personal på reservstat
vid marinen, utgår till densamma under krigstjänstgöringstid lönefyllnad
med ett belopp, innefattande skillnaden mellan lön jämte inkvarteringsbidrag
för beställning i motsvarande grad på aktiv stat och egen
lön på reservstaten. Nämnda lönefyllnad utgår från och med månaden
näst efter den, i vilken löntagare inträtt i krigstjänstgöring, till och med
den månad, i vilken hemförlovning sker, samt utbetalas i samband med
vederbörandes lön.

III. Krigs tillägg.

§ 7.

Personal, berättigad till krigstillägg.

Under de i § 8 angivna förutsättningar åtnjutes krigstillägg under
krigstjänstgöringstid av nedannämnda personal, nämligen:

a) officer, underofficer och underofficerskorpral av marinens stam
ävensom flottans stam tillhörande personal av officers eller underofficers
värdighet vid mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren
och poliskåren,

b) officer och underofficer tillhörande reservstat vid marinen, samt

c) officer, underofficer och underofficerskorpral i marinens reserv
ävensom personal av officers värdighet vid mariningenjörkåren, marinintendenturkåren
eller marinläkarkåren i flottans reserv, härifrån dock

&--144237

undantagen personal, som omedelbart eller i enlighet med § 2 mom. 2
är hänförlig under samma paragrafs mom. 1 d).

§ B.

Krigstillåggs åtnjutande och utbetalande.

1. Krigstillägg utgår allenast vid tjänstgöring i land och under
den ytterligare förutsättning, att den mobiliserade del av marinen, vartill
personalen hör, befinner sig

antingen å ort, belägen inom avdelad krigsskådeplats,

eller inom fästning, som utan att samtidigt ligga inom området för
avdelad krigsskådeplats förklarats i belägringstillstånd.

Krigstillägg utgår jämväl för tjänstgöring vid mobiliserad del av
marinen, som detacherats till fälthären.

2. I avseende å tiden och sättet för krigstilläggs åtnjutande och
utbetalande iakttages, utöver vad i mom. 1 sägs:

att i fråga om personal, som uppbär dagavlöning, skall i tillämpliga
delar gälla vad i motsvarande hänseende är stadgat beträffande dagavlöningen,

att till dagavlöning ej berättigad civilmilitär personal äger uppbära
krigstillägg i den ordning, som gäller beträffande dagavlöningen för militär
personal i tjänstegrad, som motsvarar den värdighet förstnämnda personal
innehar,

att för dag, då löntagare enligt gällande föreskrifter äger uppbära
traktainentsersättning, krigstillägg icke utgår,

att, därest under krigstjänstgöringstid personal, som åtnjuter krigstillägg,
enligt vederbörlig order förrättar tjänstgöring, som föranleder
sådan förläggning, att den jämlikt bestämmelse i reglementet för marinen
del III eljest berättigar officer, civilmilitär tjänsteman, underofficer, reservofficersaspirant
eller '' underofficerskorpra 1 att uppbära mässpenningar, ävensom
underofficer att uppbära ersättning för portion, dessa förmåner skola
anses inbegripna i krigstillägget, samt

att till underofficer eller underofficerskorpral, som är inmönstrad å
fartyg eller båt, bemannad av kustartilleriets eller för kustartilleriets räkning
förhyrd personal, icke skall under sådan tid, då underofficeren eller
underofficerskorpralen åtnjuter krigstillägg, utgå de för sådan tjänstgöring
eljest enligt reglementet för marinen del III bestämda förmåner av sjötillägg
och mässpenningar och, vad underofficer beträffar, ej heller ersättning
för portion.

Krigstilläggs belopp.

I. Krigstillägg utgår med belopp, som angivas i nedanstående tabell:

Flottans personal.	Kustartilleriets personal.	Krigstillägg för dag. Kronor.
Flaggman...............	Generalsperson ............	8	50
Kommendör..............	Överste................	7	—
Kommendörkapten av 1. graden.....	Överstelöjtnant............	5	50
Kommendörkapten av 2. graden.....	Major.................	4	SO
] Kapten................	Kapten................	3	75
Löjtnant...............	Löjtnant...............	2	75
Underlöjtnant (fänrik).........	Underlöjtnant (fänrik).........	O O	25
Flaggunderofficer............	Underofficer av 1. graden........	2	40
Underofficer av 2. graden........	Underofficer av 2. graden........	1	40
Underofficerskorpral......... .	Underofficerskorpral..........	—	70

2. Vid tillämpning av tabellen i mom. 1 iakttages:
att personal med militär tjänstegrad, som finnes upptagen i tabellen,
åtnjuter krigstillägg efter innehavande grad inom vederbörlig kår vid
flottan eller inom kustartilleriet, med iakttagande att särskilt erhållen
högre grad i flottan eller i kustartilleriet härvid icke medför rätt till
krigstillägg för sådan grad,

att innehavare av civilmilitär befattning åtnjuter krigstillägg med
det belopp, som tillkommer militär personal i tjänstegrad, vilken motsvarar
den lägsta värdighet, som ä,r förenad med beställningen, samt

att underofficer av stammen, som blivit förordnad att i egenskap av
månadslönare tjänstgöra å flottans varv eller som förordnats till varvsmaskinist,
åtnjuter krigstillägg i likhet med underofficer på stat.

IV. Krigslön.

§ 10.

Personal, berättigad till krigslön.

Krigslön tillkommer under tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen
värnpliktiga och med dem jämlikt § 2 inom. 2 likställda.

§ 11.

Krigslöns belopp och grunder för dess utgående.

1. Krigslön utgår efter nedanstående krigslönetariff och under olika
förutsättningar antingen såsom högre krigslön (tariffens Tab. A) eller såsom
lägre krigslön (tariffens Tab. B).

Krigslönetariff.

I " — “ j j T

Krigslön för termin.

Personal.	Krigslöncklasser.	Tab. Å. Högre krigs-lön.	Tab. B. Lägre krigs-lön.
Kronor.	Kronor, j
Konstituerad kapten............	1. krigslöneklassen	80		40	1
Konstituerad löjtnant..............	2.	60	—	30	I
Konstituerad underlöjtnant (fänrik).......		55	—	25	— !
Konstituerad ilaggunderofficer (underofficer av 1. graden)	4.	45	—	20	—
Konstituerad underofficer av 2. graden......	5.	05	—	15	_ j
Konstituerad underofficerskorpral ....	6.	12	so	12	60 j
Konstituerad korpral............		10	—	10	—
Menig värnpliktig..............		5	—	5	—

2. Högre krigslön utgår till den i § 10 omnämnda personal vid •
sjökommendering i varje fall samt därjämte vid tjänstgöring i land under
förutsättning, att den mobiliserade del av marinen, personalen tillhör,
befinner sig

antingen å ort, belägen inom avdelad krigsskådeplats,

eller inom fästning, som utan att samtidigt ligga inom området
för avdelad krigsskådeplats förklarats i belägringstillstånd.

Högre krigslön utgår jämväl för tjänstgöring vid mobiliserad del av
marinen, som detacherats till fälthären.

3. Lägre krigslön utgår till den i § 10 omnämnda personal i de
fall, då de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena
för personalen eller vederbörlig mobiliserad del av marinen icke föreligga.

4. Beträffande den till krigslön berättigade personalens fördelning
å de i krigslönetariffen upptagna krigslöneklasserna iakttages:

att krigslöneklassen för den personal, som konstitueras till officer,
underofficer, underofficerskorpral eller korpral, skall vara den, som enligt
tariffen upptager personal i vederbörlig militär tjänstegrad,

att krigslöneklassen för personal, konstituerad till civilmilitär befattning
av officers tjänsteklass, skall vara den, som upptager personal i sådan
militär tjänstegrad, som motsvarar den med befattningen förenade
värdighet, samt

att krigslöneklassen för övrig personal skall vara den för menig
värnpliktig bestämda.

§ 12.

Löneterminer. Krigslöns utbetalande.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje
månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den
andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen
i månaden.

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av första
löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat för
varje dag till 1/io av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp
tillika med krigslönen för nämnda termin.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att
till krigslön berättigad personal skall hemförlovas under löneterminen,
utbetalas till sådan personal krigslön allenast för den del av löneterminen,
som motsvarar tiden till och med hemförlovningsdagen, och beräknas
krigslönen därvid för varje dag till Vio av krigslönen för en termin.

4. Till betalning förfallen krigslön utbetalas, vid tjänstgöring i
land å den flottans station eller annan förläggningsort för marinens personal,
där löntagaren är tjänstgörande, samt vid sjökommendering å det
fartyg (sjöposition), där han är inmönstrad.

5. Till personal av officers eller underofficers grad och likställd
utbetalas krigslön mot personligt kvitto. Utbetalning av krigslön till
personal av manskaps grad äger rum på sätt för utbetalning av avlöningsmedel
till stammanskapet finnes föreskrivet.

§ 13.

Förändring i krigslön.

1. Vid övergång från sådan krigstjänstgöring, för vilken åtnjutes
lägre krigslön till sådan, som berättigar till högre krigslön, eller tvärtom,
tillträdes den högre eller lägre krigslönen först från och med den efter
övergången närmast infallande löneterminen.

2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet
efter kx-igstjänstgöringstidens början genom konstituering tillägges högre
krigslöneklass än den, efter vilken kidgslön förut åtnjutits, inträder förändring
i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

§ 14.

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna m. fl.

1. Krigslön bibebålles av sjuka och sårade, så länge krigstjånstgöringstiden
för dem fortfar. Varder sjuk eller sårad, som åtnjuter högre
krigslön, avsänd för vård till ort, belägen utom avdelad krigsskådeplats
eller utom området för belägrad fästning, äger han därefter åtnjuta allenast
den lägre krigslönen; skolande i avseende å övergången till sistnämnda
krigslön föreskriften i § 13 mom. 1 lända till efterrättelse.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade
föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibehålies,
därest icke Kung!. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,
den för personalen bestämda ki-igslön.

3. Varder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arrest.-straff, bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden.

Den, som undergår fängelsestraff, åtnjuter, därest han tillhör 8. krigslöneklassen,
icke någon del av den under strafftiden förfallande krigslön, varemot
personal med krigslön i någon av 1.—7. krigslöneklasserna vid
undergående av nyssnämnt straff äger för lönetermin bibehålla, av krigslön
i 1. eller 2. klassen 20 kronoi’, i 3., 4. eller 5. klassen 15 kronor, i

6. klassen 2 kronor 50 öre och i 7. klassen 2 kronor.

Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta under strafftiden
förfallen krigslön.

4. Den, som tillfångatagcs, äger under fångenskapen åtnjuta krigslön
allenast för så vitt han tillhör någon av 1.—7. krigslöneklasserna och
under sådan förutsättning med belopp, som enligt mom. 3 andra stycket
utgår för däri nämnt fall. Sålunda utfallande medel omhändertagas för den
tillfångatagnes räkning i enlighet med de bestämmelser, som vederbörande
stationsbefälhavare eller regements-(kår-, detachements-)chcf bestämmer.

5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigslön,
som under frånvaron förfaller till betalning. Vid åtcrinträde i tjänstgöring
återvinnes dock rätt till hel eller, jämlikt bestämmelserna i denna
paragraf, reducerad krigslön för sådan termin, för vilken visas förfall, som
vederbörande myndighet godkänner.

§ 15.

Krigslöns avsättande och försändande.

1. Sjökommenderad, som åtnjuter krigslön i någon av 1.—7. krigslöneklasserna,
må, såvida han därom gjort framställning till vederbörande
fartygschef och därvid meddelat uppgift å den person, som äger att lyfta
medlen, till utbetalning terrainsvis å den flottans station, löntagaren tillhör,
avsätta av krigslön i 1. eller 2. klassen 20 kronor, i 3., 4. eller 5. klassen
15 kronor, i 6. klassen 2 kronor 50 öre och i 7. klassen 2 kronor.

2. Beväringskompanichef ävensom kompanichef för kompani av sjömanskåren,
vid vilket i mom. 1. nämnd personal redovisas, skall åligga
att, då han därtill av sådan personal befullmäktigas, utkvittera dennes
avsatta medel och att, i den mån de utfalla, antingen för löntagarens räkning
insätta desamma i bankinrättning på stationsorten eller till enskild
av löntagaren uppgiven person inom riket såsom försändelse i tjänsteärende
avsända vederbörligt belopp. Sparkassebok eller annat över bankinsättningen
erhållet kvitto skall tillhandahållas vederbörande, då han till stationen
återkommer, eller, om han avlidit, överlämnas till hans rättsinnehavare.

§ 16.

Avdrag å krigslönen vid ersättningsskyldighet till kronan.

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för
sådana förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande i tjänsten
eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

V. Krigsutrustningsbidrag.

§ 17.

Bidragets ändamål, belopp och utbetalande m. m.

1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande
vid mobilisering av egna uniforms- in. fl. beklädnadspersedlar samt till
persedlarnas underhåll och ersättande i mån av förslitning.

2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av officer och underofficer eller
likställd, som är skyldig att vid tjänstgöring bära föreskriven uniform och
icke tillhandahålles beklädnad av kronan; dock att dylik förmån icke tillkommer
värnpliktiga eller med dem jämlikt § 2 inom. 2 likställda, vilka
vid mobilisering i reserven konstitueras till officers tjänstegrad eller civilmilitär
befattning av motsvarande tjänsteklass och, enligt vad i särskild
författning är stadgat, vid anställningen erhålla beklädnadshjäip. Bidraget
utgår för en gång vid krigstjänstgöringstidens början med 150 kronor för
officer och likställd samt med 100 kronor för underofficer och likställd samt
utbetalas vid den station eller det regemente (kår, detachement), där vederbörande
äger uppbära lön eller däremot svarande avlöning.

överflyttas löntagare för krigstjänstgöring från en mobiliserad del
av marinen till en annan eller inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen,
medför överflyttningen eller avbrottet icke rätt för löntagaren
att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.

o. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava
uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjänstgöringstid
uppflyttas till officers grad eller till civilmilitär befattning av motsvarande
värdighet, utbekommer skillnaden mellan underofficers och officers
krigsutrustningsbidrag vid den efter uppflyttningen närmast följande
utbetalningen av honom tillkommande lön. VI.

VI. Förplägnad och därmed sammanhängande förmåner.

§ 18.

Tillhandahållande av portion.

1. Utöver vad i reglemente för marinen är stadgat om naturaportion
till viss personal av marinen och med iakttagande av vad i § 4
mom. 1 sagts angående förvandling till kontant förmån av den underofficer
vid flottan på nämnda reglemente grundade rätt till naturaportion, äga

4£

under tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen i land eller ombord
samtliga officerare, underofficerare och likställda av stam eller reserv
ävensom värnpliktiga och med dem jämlikt § 2 mom. 2 likställda rätt att
utan ersättning för varje dag bekomma en natur aportion.

2. Enligt mom. 1 utgående portion utbekommes vid marinens matinrättning
i land eller å förläggningsort, där förplägnad för marinens manskap
eljest finnes anordnad, samt, vad beträffar sjökommenderad personal, å
det fartyg, vara personalen är inmönstrad eller eljest tjänstgörande. Till personal
av officers eller underofficers grad eller värdighet, konstituerad personal
häri inräknad, utlämnas dock portionen endast efter hos vederbörande myndighet
gjord anmälan.

Kan portion i land icke lämpligen på nu nämnt sätt tillhandahållas,
må vederbörande myndighet, under vilken personalen är ställd, anordna
förplägnad åt densamma på för kronan billigaste sätt.

För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt denna
paragraf blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning för portion.

3. Under tjänstledighet eller permission upphör all rätt till förplägnad
enligt denna förordning.

4. Sjuk eller sårad erhåller under tid, då han är intagen å militär
sjukvårdsansta-lt, på kronans bekostnad förplägnad å sådan anstalt i stället
för den honom enligt denna paragraf eller vad sta,mmanskapet beträffar
enligt reglemente för marinen tillförsäkrade naturaportion.

5. Den, som råkat i krigsfången skap eller avvikit från krigstjänstgöring,
äger icke rätt till ersättning för portion under tiden för uteblivandet.

§ 19-

Diet- och mässpenningar.

Under sjökommendering äga värnpliktiga och med dem jämlikt § 2
mom. 2 likställda, vilka konstitueras till officers eller underofficers tjänstegrad
eller till civilmilitär befattning av officers tjänsteklass, åtnjuta dieteller
mässpenningar i enlighet med vad för personal av vederbörlig grad
eller värdighet är i reglemente för marinen stadgat.

VII. Sjukvård.

§ 20.

Förmånens omfattning.

Utöver vad reglementet för marinen stadgar i fråga om sjukvård för
marinens personal av stammen gäller enligt denna förordning, att envar

7—1442» 7

av den i § 2 omförmälda personal, varå denna förordning äger tillämpning,
äger rätt till fri sjukvård, omfattande fri läkarvård och fria läkemedel
ävensom, då förhållandena så betinga, vård å militär sjukvårdsanstalt.

VIII. Resekostnads- och traktamentsersättning m. m.

§ 21.

Resekostnadsersättnings beräknande.

1. Resekostnadsersättning enligt denna förordning omfattar gottgörelse
för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt personal,
som enligt resereglementet äger medföra sådan, samt för medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna
fortskaffningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad
som är att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser
tjäna till ledning, med särskilt iakttagande att någon gottgörelse för biljett
å järnväg ej utgår till den, som vid inställelse till eller hemförlovning
från krigs tjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järnväg enligt bestämmelserna
i reglementet för militärtransporter å järnväg.

§ 22.

Ersättningar för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid marinen tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring
uppbära resekostnadsersättning enligt § 21 för färd från fredstjänstgöringsorten
till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort) eller,
där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda orten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna
sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten
till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att den, som
styrker, att han vid färdens anträdande uppehållit sig å annan än förstnämnda
ort, äger utbekomma ersättning för färd från dåvarande vistelseorten
inom riket eller vid vistelse utom riket från den plats inom riket,
å vilken personalen vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförlovning från krigstjänstgöring ut -

«år resekostnadsersättning enligt § 21 till den personal, som skall kvarstå
i tjänstgöring vid marinen, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen
upphör,”till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för färd från
förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten eller, vad beträffar
å sjömanshus inskriven personal, till det sjömanshus envar tillhör.

3 För färd, som enligt mom. 1 och 2 hår ovan medför rått till
resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare, underofficerskorpraler
och likställda, dagtraktamente, vilket, då färden sker såsom
enskild resa, utgår enligt resereglementet men, då färden sker i trupp,
enligt i nådiga kungörelsen den 27 maj 1881 fastställd lägre beräkningsgrund,
i sistnämnda fall, vad underofficerskorpral beträffar, dock endast då han
tjänstgör såsom marschbefäl.

4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt
till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter annat manskap av
stammen än underofficerskorpral ävensom värnpliktiga och med dem jämlikt
§ 2 mom. 2 likställda traktamentsersättning enligt i nådiga kungörelsen
den 27 maj 1881 angiven lägre beräkningsgrund samt, därest i förekommande
fall inkvartering icke beredes genom kronans försorg, dessutom
nattkvartersersättning med 1 krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.
För dylik färd, vare sig den företages såsom enskild resa eller i trupp,
åtnjuta de värnpliktiga och med dem likställda dessutom särskild färdavlöning
med 50 öre för dag.

§ 23.

Resekostnads- och traktamentsersättning för färder och tjänsteförrättningar

under krigstjänstgöringstid. 1

1. För fårder eller tjänsteresor, som av den vid mobiliserad del av
marinen tjänstgörande personalen företagas på grund av gällande föreskrifter
eller vartill personalen i behörig ordning kommenderas, åtnjutes resekostnadsersättning
enligt § 21.

2. Beträffande traktamentsersättning till i mom. 1 omnämnd personal
för färd, tjänsteresa eller extra förrättning under krigstjänstgöringstid
o-aller vad resereglementet, reglementet för marinen ävensom nådiga
kungörelsen den 27 maj 1881 härom stadga; dock att traktamente icke
tillkommer löntagare, som uppbär högre krigslön, i annat fall än då han
för tjänsteförrättning å annan ort än den, där han har sin vanliga krigstjänst^öring,
företager färd såsom enskild resa till eller från tjänstgöringsorten,
” och ”beräknas därvid traktamentet enligt nyssnämnda kungörelse.

Förslag

till ändrad lydelse av § 1 mom. 1 samt § 6 i förordningen
angående konstituering och anställning av personal vid marinens
stam och reserv vid mobilisering den .7 augusti 1914.

§ i 1.

Vid mobilisering äger, jämlikt de närmare föreskrifter, som meddelas
av Konungen i kommandoväg,

dels stationsbefälhavare att konstituera personal av flottans stam, med
undantag av sjökadetter, till officerare eller till tjänstemän vid marinintendenturkåren
av officers tjänsteklass i flottan samt sjökadetter, värnpliktiga
och frivilliga till officerare i flottans reserv eller till civilmilitära tjänstemän
av officers tjänsteklass i reserven vid flottans civilmilitära kårer eller stater,
dels chef för underofficers- och sjömanskårerna att konstituera personal
av stammen, med undantag av sjökadetter, till underofficerare, underofficerskorpraler
eller korpraler i flottan ävensom sjökadetter, värnpliktiga
och frivilliga till nyssnämnda tjänstegrader i flottans reserv,

dels chefen för kustartilleriet att konstituera personal av kustartilleriets
stam, med undantag av kustartillerikadetter, till officerare i kustartilleriet
samt kustartillerikadetter, värnpliktiga och frivilliga till officerare
i kustartilleriets reserv,

dels ock chef för regemente (kår, detachement) av kustartilleriet att
konstituera personal av stammen, med undantag av kustartillerikadetter,
till underofficerare, underofficerskorpraler eller korpraler i kustartilleriet
ävensom kustartillerikadetter, värnpliktiga och frivilliga till nyssnämnda
tjänstegrader i kustartilleriets reserv.

2. ______________

§ 6-

1. De sjökadetter eller kustartillerikadetter samt värnplikt,iga och
frivilliga, som vid mobilisering konstitueras eller anställas i reserven, erhålla
med det undantag, vartill bestämmelserna i mom. 2 kunna föranleda,
krigslön och övriga förmåner enligt förordningen med särskilda föreskrifter
angående avlöningsförmåner in. m. vid marinen på krigsfot; dock att beträffande
sådan personal tillkommande beklädnad eller beklädnadshjälp
stadgas här nedan i mom. 3.

2. Frivillig personal, som överskridit värnpliktsåldern och som konstitueras
till militär tjäll stegrad eller civilmilitär befattning, tillägges avlöning
och övriga förmåner i enlighet med vad som finnes stadgat beträffande
personal vid stammen av motsvarande tjånstegrad eller befattning.

Jämväl för frivilliga, som befinna sig i eller under värnpliktsåldern,
kan vid konstitueiång avlöningen bestämmas på sistnämnda sätt i de fall,
då sådant för erhållande av erforderligt antal eller av annan orsak visar
sig nödvändigt och Konungen därtill lämnar medgivande.

Skall avlöningen för konstituerad frivillig personal utgå såsom för
personal vid stammen, iakttages, att beklädnad eller beklädnadshjälp utgår
enligt mom. 3 här nedan, att beklädnadsersättning icke utgår till den, som
blivit konstituerad till underofficer i flottans reserv, och att avlöningen för
den, som konstituerats till underofficer i kustartilleriets reserv, minskas
med ett belopp motsvarande beklädnadsersättningen.

3. I mom. 1 nämnd personal, som vid mobilisering konstitueras till
officer i reserven eller till befattning av officers tjänsteklass i reserven vid
någon av flottans civilmilitära kårer eller stater, erhåller vid anställningen
400 kronor såsom beklädnadshjälp och är skyldig att på egen bekostnad
förskaffa sig beklädnad enligt fastställda modeller, dock att varken paradeller
mässdräkt behöver anskaffas. 1 fråga om klädsel tillämpas i övrigt
vad i reglemente för marinen finnes därom föreskrivet beträffande annan
reservpersonal av officers tjänstegrad eller tjänsteklass.

[ mom. 1 nämnd personal, som vid mobilisering konstitueras till
underofficer eller underofficerskorpral i reserven, erhåller beklädnad enligt
de för flottans (marinens) värnpliktiga gällande föreskrifterna dock att
mössa skall vara av för underofficer i reserven fastställd modell och
tilldelas dessutom eu jacka samt gradbeteckning och distinktionstecken
m. in. för den tjänstegrad och yrkesgren, till vilken han blivit konstituerad,
ävensom till låns en huggare enligt för underofficerskorpral fastställd modell.
I fråga om klädsel för här nämnd underofficer gäller i övrigt i till -

lämpliga delar vad i reglemente för marinen finnes därom föreskrivet beträffande
annan reservpersonal av motsvarande tjänstegrad.

I mom. 1 nämnd personal, som konstitueras till korpral i reserven,
ävensom frivilliga, som vid mobilisering anställas såsom meniga i reserven,
erhålla beklädnad enligt de för flottans (marinens) värnpliktiga gällande
föreskrifter.

Oberoende av här ovan lämnade bestämmelser må sjökadetter och
kustartillerikadetter bära för dem särskilt fastställd uniform, varvid de
äga åtnjuta enligt nyssnämnda föreskrifter utgående beklädnadsersättning.

4. Då i mom. 1 nämnd personal konstitueras i reserven, bestämmes
ej mindre den konstituerades tjänstegrad eller befattning än även den
krigslöneklass enligt förordningen med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen på krigsfot, i vilken krigslön skall
uppbäras, eller, därest för frivillig personal tillämpning av bestämmelserna
i mom. 2 här ovan ifrågakommer, den grad eller befattning i stammen,
efter vilken avlöningen skall utgå till den konstituerade.

5. Angående tiden och sättet för utbetalning av avlöning till personal,
som konstitueras i enlighet med bestämmelserna i mom. 2, gäller
i tillämpliga delar vad för utbetalning av avlöning till personal av stammen
finnes stadgat.

MOTIVER.

.‘>7

Armén.

Allmän motivering.

Före utfärdandet av nu gällande krigsavlöningsreglemente för armén i''Wrc/orden
22 augusti 1914 hava icke några särskilda bestämmelser varit fast- aa9
ställda rörande avlöningen av arméns personal i krig. Frågan härom har
dock upprepade gånger varit föremål för utredning, och förslag i ämnet
hava vid olika tillfällen utarbetats i samband med sådana bestämmelser,
som avsett att reglera förvaltningen vid armén på krigsfot.

Sålunda avlämnade den år 1888 tillsatta s. k. fältförvaltningskom- ma åre^
mittén med skrivelse den 10 maj 1892, däri kommittén avgav slutlig re- J°fältavlödogörelse
för sina arbeten, bland övriga författningsförslag även ett »förslag
till fältavlöningsreglemente».

De huvudsakliga bestämmelserna i detta förslag voro följande.

Fn var, som vore anställd vid lantförsvaret på krigsfot, skulle, — förutom
vissa naturaförmåner, i vilka bland annat ingick rätten att dagligen
bekomma en portion — åtnjuta s. k. fälttraktamente. De till aktiv personal
i fredstid utgående avlöningsförmånerna ävensom pensioner till krigstjänstskyldig
f. d. fast anställd personal skulle bibehållas i krigstid,
med undantag dock för dagavlöningen, vissa arvoden m. m. Fälttraktamentet
skulle utgå för dag med olika belopp för dva olika fälttraktamentsklasser
och kunde antingen vara lägre fälttraktamente eller högre
fälttraktamente. Det förra skulle utgå vid tjänstgöring utom krigsskådeplats,
det senare vid tjänstgöring inom krigsskådeplats eller i fästning,
förklarad i belägringstillstånd.

Båda traktamentena avsågo att bereda ökade löneförmåner i förhållande
till fredsavlöningen för all fast anställd personal. De belopp för

8—14*237.

dag räknat, med vilka fälttraktamentet översteg dåvarande dagavlönin°f och
som alltså utvisa avlöningsökningen, voro följande:

då lägre då högre

traktamente traktamente

utgick: utgick:

Kr. Kr.

för generallöjtnant........9.00 19.oo

» generalmajor.........6.00 12.oo

» överste........... 5.00 9.00

» överstelöjtnant (major).....3.00 6.00

> kapten...........2.00 5.00

» löjtnant (underlöjtnant) .... 2.oo 4.00

» fanjunkare..........2.00 3.so

» sergeant...........1.20 2.20

» distinktionskorpral (korpral) 1 . . O.50 l.oo

» vice korpral 1 ........O.35 O.50

» menig1...........0.20 O.25

För meniga värnpliktiga utgjorde det lägre fälttraktamentet 20 öre.
det högre 25 öre.

Den personal vid armén, vilken icke i fredstid uppbure lön eller
pension, ävensom frivillig personal ägde att utöver fälttraktamentet åtnjuta
fältarvode, uppgående till samma belopp för månad som de till fast anställd
personal utgående löneförmånerna.

''Vidare skulle fältutrustnings penning ar med belopp om 100—400
kronor alltefter . olika grader i och för fältutrustningens fullständigande
utgå till de officerare, och underofficerare med vederlikar, som anställdes
vid fälthären eller eljest tjänstgjorde å krigsskådeplats eller å en i försvarstillstånd
satt fästning. Härtill kommo även be/clädnadspenningar om
100 200 kronor till sådan personal av officers eller underofficers tjänste ställning,

som icke under fred hade skyldighet att hålla uniform. För
varje egen tjänstehäst utgick fältutrustning sbidrag med 100 kronor.

Fälttraktamente och omnämnda olika slag av fältutrustningsbidrag
skulle utbetalas vid det truppförband, där den därtill berättigade redovisades;
fredsavlöning och fältarvode skulle däremot alltid utbetalas från
vederbörlig depå i hemorten.

Det nu berörda förslaget till fältavlöningsreglemente blev emellertid
aldrig fastställt till efterrättelse och föranledde på sin tid icke till annan
Kungl. Maj:ts åtgärd, än att yttranden häröver inhämtades från vederbörande
myndigheter.

1 Vid de värvade trupperna.

Arméförvaltningens förslag innehöll såsom huvudstadgande, att arméns
fast anställda personal av officers och underofficers tjänsteställning
skulle såsom »fältavlöning» bibehålla samtliga i fred utgåen de ordinarie
avlöningsförmåner, utökade med dagtraktamente enligt tariffen i den vid
fredsavlöningsreglementet fogade Bil. A, d. v. s. med följande belopp för

» fanjunkare..............'' “-50

» sergeant...............5 ^•00

Avlöningen i krig för nämnda personalgrupper skulle alltså bliva
densamma soin vid en större fälttjänstövning i fredstid eller i allmänhet
under sådan tjänstgöring vid trupp, som icke vore hanforlig till eget

truppförbands vanliga vapenövningar.

Beträffande den fast anställda personalen av rnanskapsklass föreslogs,
att underbefälet skulle bibehålla samma förmåner som i fred, men de
meniga få dagavlöningen ökad från 10 öre till 20 öre för dag. Personal
över stat samt konstituerad personal av officers och underofficers tjänsteställning
skulle erhålla lön, dagavlöning och dagtraktamente såsom de tast
anställda av motsvarande grader. Reservunderbefälet skulle efter samma
grunder få lön och dagavlöning i likhet med det fast anställda underbefälet.
Värnpliktiga skulle åtnjuta penningbidrag med 50 öre om dagen.

Personal av officers och underofficers tjänsteställning, som icke i
fredstid vore skyldig att vara försedd med uniform, skulle åtnjuta ekipe ringshjälp

med 500 kronor. . , n ,, . ,

Dagavlöningen, dagtraktamentet och penningbidraget skulle utbetalas

dag, nämligen:

för generalsperson ....

» överste.......

» överstelöjtnant ....

» major.....• •

» kapten.......

» löjtnant (underlöjtnant)

kr. 9.oo
» 7.oo
» 6.oo
» 5.oo
» 4.oo
» 3.oo
» 2.50

förslag1‘till C- U.nder ären 1909 och 1910 blevo särskilda sakkunniga tillkallade

krigsavlö- *^r abt inom kungl. ^^försvarsdepartementet biträda med utarbetande av
nin,SU'' försIa" tin vissa krigsförvaltningsreglementen in. in., och ingick härvid i
deras uppdrag även att föreslå föreskrifter om arméns avlöning i kri».
Den 15 mars 1911 avläto de sakkunniga sitt betänkande, vid vilket blaiTd
övriga förslag till reglementen och instruktioner fogats dels ett »förslag
till krigsavlöningsreglemente», dels ock ett förslag till ändringar i förordningen
angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli
1906, vilket sistnämnda förslag avsåg att — på sätt redan förutsatts i
1892 års kommittéförslag — bereda förmånen av fri portion åt all i
krigstjänstgöring använd personal och sålunda, även åt den, som i fred
icke är berättigad till sådan förmån.

över de framlagda förslagen inhämtades utlåtanden av arméförvaltningen
samt chefen för generalstaben, varefter Kungl. Maj:t den 24 januari
1914 utfärdade vissa förordningar och reglementen beträffande arméns
förvaltning i krig samt föreskrev, att förslaget till krigsavlöningsreglemente
med vissa av arméförvaltningen däri gjorda ändringar ävensom förslaget
till ändringar i krigsförplägnadsförordningen skulle tjäna till ledning vid
uppgörande av kostnadsberäkningar samt träffande av avtal med civil personal
in. in.

senare °riks- • Efter ?et m°b.iiiserin£ av vissa delar av lantförsvaret på grund av
dag. inträdda utrikespolitiska förhallanden blivit anbefalld i början av augusti
månad 1914, avlät Kungl. Maj:t den 4 i samma månad nådig proposition
till riksdagen med förslag om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag utfärda krigsavlöningsreglemente
för armén jämte kungörelse om ändrad lydelse av viss del°av
förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig.

Sedan Kungl. Maj:ts proposition varit föremål för förberedande behandling
av riksdagens särskilda utskott n:r 1, beslöt riksdagen bemyndiga
Kungl. Maj:t att utfärda berörda reglemente och kungörelse i huvudsaklig
överensstämmelse med de framlagda förslagen.

I riksdagens skrivelse den 19 augusti 1914, vari nämnda beslut
anmäldes, anförde riksdagen bland annat följande.

Vid den granskning, som riksdagen underkastat förslaget till
reglemente för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid, hade
riksdagen hyst någon tvekan om huruvida icke de i § 9 föreslagna
avlöningsbeloppen borde i vissa fall undergå någon jämkning. Likaså
hade riksdagen hyst en viss betänksamhet att bestämma avlöning
för personal i olika tjänst.eklasser utan att äga kännedom om

personalens antal i tjänsteklasserna. Riksdagen hade emellertid inhämtat,
att proportionen mellan de olika tjånstegraderna under fred
avsåges att i allmänhet upprätthållas även under krig. På grund
härav och då riksdagen under förhandenvarande förhållanden icke
ansett sig med hänsyn till ärendets brådskande natur medhinna att
ingå i en detaljgranskning av förslaget, hade riksdagen funnit sig
höra lämna de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen utan
anmärkning. Riksdagen hade dock ansett, att vid nu angivna förhållanden
reglementet borde erhålla en provisorisk karaktär och utfärdas
att gälla endast till och med utgången av år 1915, och att
tillfälle borde beredas samma års riksdag att taga ärendet under
förnyad och definitiv prövning.

Det på grund av riksdagens här omnämnda beslut utfärdade krigs- Huvudgrwiavlöningsreglementet
av den 22 augusti 1914, vilket i allt väsentligt över•ensstämmer
med det förslag, som avgavs av 1910 års sakkunniga, utgår krigsavlödärifrån,
att all arméns personal skall vid mobilisering åtnjuta, förutom
naturaportion, ordinarie fredsavlöningsförmåner jämte, vad officerare och
underofficerare vidkommer, s. k. lägre dagtraktamente enligt ovanberörda
Bil. A vid fredsavlöningsreglementet. Personalen skall med andra ord uppbära
samma kontanta förmåner, som den åtnjuter i fredstid under sådan
tjänstgöring i trupp å annan ort än egen förläggningsort, som icke är att
hänföra till vanliga vapenövningar. Någon av krigstillståndet föranledd
allmän ökning i avlöningen — såsom fältförvaltningskommittén upptog i
1892 års förslag — har alltså icke blivit införd genom det nu gällande
reglementet.

Beträffande formerna för avlöningens utgående avviker det nya reglementet
fullständigt från de äldre förslagen. I syfte att förenkla och underlätta
kassa- och redovisningsväsendet vid den mobiliserade armén, har nämligen
den ordinarie fredsavlöningen och dagtraktamentet samin anslagits till
en enda avlöningsförmån, s. k. »krigslön», vilken förfaller till betalning i
förskott terminsvis den 1, den 11 och den 21 i varje månad.

Krigslönens belopp för termin, vilket är lika för personal på stat,
över stat och i reserv, är i reglementet fastställt med olika summor för
olika tjänsteklasser, motsvarande skilda kategorier av arméns personal.

Till grund för beloppets uträknande i de olika tjänsteklasserna ligger för
den fast anställda personalen summan av fredsavlöningen för år. i
jämförlig fredslöneklass jämte lägre traktamente för hela året åt därtill
berättigad personal. En trettiosjättedel av nämnda summa, behörigen

Anmärkningar
mot
krigslönens
beräknande
enligt reglementet.

avrundad, har upptagits såsom krigslön för termin i vederbörlig
tjänsteklass.

För den personal, som åtnjuter fredsavlöning eller pension, innebär
tillträdande av krigslön skyldighet att i stället frånträda å stat tillförsäkrade
fredsavlöningsförmåner eller pension och fyllnadspension.

Inkallade värnpliktiga erhålla inom manskapsklasserna samma avlöning
som den fast anställda personalen. För de värnpliktiga åter, som
erhålla konsdtuering till officers-, underofficers- eller likställda befattningar,
upptager reglementet särskilda tjänsteklasser med krigslön till vissa lägre
belopp för termin, än för övrig personal. Till grund för dessa belopps
uträknande har lagts det vid tiden för reglementets utarbetande gällande
beloppet av penningbidraget för värnpliktiga under repetitionsövningar,
50 öre för dag, med tillägg av det lägre dagtraktamentet för personal av
vederbörlig officers- eller underofficersgrad.

För personal, som icke befinner sig å mobiliseringsorten, uppdelas
krigslönen i två särskilda belopp, varav det ena skall finnas att uppbära
i krigstjänstgöringsorten och det andra för löntagarens räkning avsättas i
bank för att antingen besparas eller tillhandahållas hans anhöriga.

Någon skillnad i avlöningen för personal, som befinner sig inom
krigsskådeplats, och för personal i hemorten — såsom förekom i 1892 års
förslag — har här icke blivit gjord.

I likhet med de föregående förslagen har krigsavlöningsreglementet
bland de ersättningar, som utgå till viss personal i krigstid, upptagit särskilda
belopp för anskaffande eller underhåll av krigsutrustningspersedlar
till den personal, som är skyldig att på egen bekostnad förse sig med utrustning.
Sålunda utgår till den, som först på grund av krigstjänstgöringen
år skyldig att anskaffa och underhålla egna krigsutrustningspersedlar, s. k.
»krigsutrustningsersättning» med belopp om 200—800 kronor för olika
tjänsteklasser. Vidare utgår till viss personal, som först vid mobilisering
blir skyldig att hålla sig med hästutrustning, särskild dylik ersättning
med 200 kronor för häst. För underhåll av krigsutrustningen åtnjuter
slutligen all personal, som redan i fred är skyldig att anskaffa egen krigsutrustning,
s. k. »krigsutrustningsbidrag» med belopp om 50, 100 och 200
kronor för respektive manskaps, sergeants och högre tjänsteklasser.

Ehuruväl krigsavlöningsreglementet av 1914, såsom ovan framhållits,
icke åsyftat att för arméns personal införa någon allmän löneförhöjning i
krigstid, har dock genom bestämmelserna i detsamma i själva verket en
ökning i avlöningen kommit till stånd för vissa personalgrupper. Detta
har blivit en följd därav att man, för vinnande av enkelhet och överskåd -

likhet i avlöningsväsendet, sökt i största utsträckning generalisera den
upprättade krigslönetariflfen. Vid de fall, då löntagare uti samma militära
tjänstegrad eller civilmilitära tjänsteklass enligt de vanliga fredsbestämmelserna
tillhöra skilda löneklasser, har krigsavlöningsreglementet uppflyttat
dem alla till den avlöning, som i fredstid utgår till de högst avlönade.
Sålunda har i reglementet ingen skillnad gjorts mellan t. ex. kaptener av
1. och 2. klassen, löjtnanter av 1. och 2. klassen o. s. v., utan hava alla
av samma grad tilldelats den avlöning, som den högre lörieklassen betingar.
Efter liknande grunder hava vicekorpraler uppflyttats till samma löneklass
som korpraler samt meniga volontärer erhållit krigslön, uträknad efter vad
som bör tillkomma meniga beställningsinän. Slutligen har ingen åtskillnad
gjorts mellan personal, som åtnjuter inkvartering in natura och personal,
som uppbär inkvarteringsbidrag, utan har man vid krigslönens bestämmande
för all personal utgått ifrån inkvarterings- och servisbidraget enligt
den högre, för Stockholm och Göteborg gällande tariffen. Dessa förenklingar
i systemet hava medfört, att från fredsstaterna avvikande och icke
oväsentligt förbättrade löneförmåner vid reglementets tillämpning komma
ett stort antal av personalen till del.

Det förhållandet, att alla värnpliktiga inom manskapsklassen tillerkänts
avlöning till samma belopp, som i fredstid beräknats erforderligt för stamanställt
manskap, synes icke väl överensstämma med värnpliktens idé. Ett
utjämnande av avlöningen på dylikt sätt måste också, med hänsyn till det
stora antalet värnpliktiga löntagare, bliva för statsverket i hög grad betungande,
varför även betänkligheter gjort sig gällande häremot.

Då vidare i fråga om krigsavlöning all personal av officers eller
underofficers tjänsteställning, oberoende av tjänstgöringsförhållanden, enligt
vad ovan nämnts, fått krigslönen beräknad efter det sammanlagda beloppet
av den ordinarie fred savlöningen och det lägre traktamentet, så innebär
detta, att en genomgående löneförhöjning uppstått även för den personal,
som efter mobiliseringen kvarstannar å fredsförläggningsorten och
sålunda enligt fredsbestämmelserna icke skulle åtnjutit något traktamente.
Vid en partiell mobilisering, såsom under sistlidna höst, har detta förhållande
visat sig medföra olämpliga förändringar vid övergången från
freds- till krigsavlöningen, vilka, även de, framkallat betänkligheter mot
systemet i fråga.

De principer, som lagts till grund för krigslönens beräknande, hava
slutligen medfört, att vissa i fred förefintliga olikheter i avlöningshanseende
mellan beställningsinnehavare med eljest lika lön icke iakttagits i fråga
om krigslönen. För ernående av ytterligare förenklingar i avlöningssystemet
bortser nämligen reglementet fullständigt från de skiljaktigheter, som

Behovet av
ett allmänt
reglemente
för arméns
krigsavlöning.

betingas därav, att med åtskilliga befattningar äro förenade särskilda årsarvoden
och att vissa beställningsinnehavare kunna hava intjänat ålderstillägg.
Av två eljest likställda löntagare har sålunda den, som i fred
är berättigad till dylikt arvode eller ålderstillägg, icke fått denna sin löneförhöjning
beaktad vid krigslönens bestämmande.

Vid den revision av ifrågavarande nu gällande krigsavlöningsreglemente
för armén, vilken de sakkunniga haft i uppdrag att verkställa,
har till en början tagits under omprövning, i vad mån en särskild författning,
omfattande alla de avlöningsförmåner, som skola tillkomma personal
vid armén på krigsfot, över huvud taget kan vara behövlig.

Givet är, att gällande reglemente och övriga bestämmelser för arméns
avlöning under fred, vilka grunda sig på fastställda lönestater och beräkningar
för olika anslag under fjärde huvudtiteln, avsedda för den i fredstid
tjänstgörande personalen, icke utan vidare kunna tillämpas å den
mobiliserade armén med de skiljaktiga förhållanden, som då inträda såväl
i avseende å personalens styrka och sammansättning som med hänsyn till
tjänstens natur. Bestämmelserna i fred om lön, inkvarterings* och servisbidrag,
dagavlöning och arvoden m. in. hänföra sig nämligen till vissa
bestämda befattningar och sysslor i fredstid och äro icke tillämpliga beträffande
de nya befattningar, som tillkomma vid mobilisering och som i
många fåll icke hava någon motsvarighet i fred. På samma sätt hava
föreskrifterna rörande dagtraktamentes utgående o. d. ingalunda generell
innebörd utan hänföra sig till olika specialfall och övningsförhållanden vid
den i fredstid bestående armén.

Det skulle visserligen kunna tänkas, att frågan om arméns avlöning
i krigstid borde regleras endast genom utarbetande av vissa tilläggsbestämmelser
till fredsavlöningsreglementet, avseende speciellt förhållandena
vid mobiliserade avdelningar och grundade därpå, att å ena sidan den fast
anställda personalen, med bibehållande av sina ordinarie avlöningsförmåner
i samma form som i fredstid, finge i erforderliga fall härutöver traktamente
eller annat krigstillägg, samt att å andra sidan bestämd ersättning
under krigstjänstgöring tillerkändes den personal, för vilken sådan över
huvud taget ej funnes annorstädes fastställd, såsom beträffande värnpliktiga
och frivilliga.

De sakkunniga hava emellertid funnit att, vad armén beträffar, saken
icke med fördel låter sig lösa genom ett dylikt tillvägagångssätt.
Ett sådant skulle nämligen otvivelaktigt medföra synnerligen inveck -

lade avlöningsbestämraelser, i vilka de många special föreskrifterna och undantagsfallen
skulle fullständigt bortskymma de allmänna reglerna. Detta
beror framför allt dels därpå, att de i fredstid bestående truppförbanden
icke äga sin fulla motsvarighet uti särskilda mobiliserade förband, dels
även därpå, att inom samma förband personal kan förekomma, som enligt
fredsbestämmelserna åtnjuter lön efter helt olika grunder. Härtill kommer,
att en stor mängd nyformationer uppsättas vid mobilisering, att nya befälsinstanser
och nya förvaltningsmyndigheter bildas, att till följd av arméns
krigsindelning och etapptjänstens krav nya tjänstevägar komma att skapas
för förvaltningsärendenas handläggning samt att nya reglementen skola
tillämpas för förplägnad, utrustning, sjukvård och övriga förvaltningsgrenar,
allt förhållanden som innebära en fullständig avvikelse från de i fredstid
bestående. Att under sådana omständigheter bibehålla fredsavlöningsreglementet
såsom grundval för avlöningen i krig kan så mycket mindre
komma i fråga, som kassa- och räkenskapsväsendet vid den mobiliserade
armén, vilket givetvis står i det närmaste samband med bestämmelserna
om krigsavlöningens utgående, enligt det sistlidna år utfärdade krigskassareglementet
organiserats med särskild hänsyn till de i krig rådande
förhållandena och i "full anslutning till de övriga krigsförvaltningsföreskrifterna.
Den regelrätta utbetalningen, kontrollen och redovisningen av avlöningen
i krig nödvändiggöra, att bestämmelserna för densammas utgående
regleras efter de enhetliga grunder och allmänna principer, som gälla inom
övriga krigsförvaltningsområden.

Behovet av ett enhetligt utarbetat krigsavlöningsreglemente, uppbyggt
på enkla grunder med speciell hänsyn till förhållandena efter mobilisering
och med fullständigt uteslutande av alla bestämmelser berörande
särförhållandena i fred, framträder än skarpare, då man tager i betraktande
den personal, som skall handlägga hithörande angelägenheter. Det är
att märka, att den fast anställda intendenturpersonalen icke kan räcka till
för förvaltningsärendenas skötande vid mer än ett ringa fåtal av de mobiliserade
truppförbanden. I övrigt måste hithörande frågor ombesörjas av
personal, som saknar större erfarenhet inom den militära förvaltningen, dels
av truppofficerare, dels av värnpliktiga, utbildade vid s. k. kommissarieskolor.
Då den nya härordningen hunnit verka under tillräckligt lång tid,
kommer väl också härtill ett antal värnpliktiga intendenturoffieerare att
stå till förfogande. Utbildningen av den värnpliktiga personalen måste
emellertid under alla omständigheter speciellt inriktas på krigets krav;
och man kan icke förutsätta, att den skall kunna bibringas någon ingående
kännedom om för fred gällande, ofta ganska invecklade förvaltningsföreskrifter.
Vid sådant förhållande kan det enligt de sakkunnigas förmenande

9—U423T.

Krigelön.

Allmänna

grunder.

icke heller vara riktigt att i krig pålägga denna personal det ekonomiska
ansvaret för handläggandet av avlöningsfrågor, som förutsätta dylik kunskap.
Avlöningsväsendet vid armén i krig måste tvärtom göras i största möjliga
grad enkelt och lättfattligt och grundas på enhetliga bestämmelser för att
nödig trygghet skall kunna vinnas, att hithörande göromål bliva säkert
och riktigt handlagda av den ovana personalen, och för att erforderlig
kontroll skall kunna upprätthållas.

På grund av det nu anförda hava de sakkunniga funnit alla skål
tala för, att avlöningen av armén på krigsfot bestämmes genom ett hela
frågan omfattande reglemente, i vilket avlöningsbeloppen visserligen kunna
grundas på de i fred fastställda förmånerna, inen där formerna för avlöningens
utgående regleras uteslutande efter de särskilda betingelser, som
råda vid den mobiliserade armén. De sakkunniga hava alltså i denna fråga
ställt sig på samma ståndpunkt som de, vilka senast hade densamma under
utredning, och sålunda bibehållit den grund, som fått sitt uttryck i det
nu gällande krigsavlöningsreglementet. De sakunniga hava endast gått ett
steg längre i den angivna riktningen genom att, såsom nedan närmare
skall beröras, i reglementet även intaga fullständiga bestämmelser om
resetraktamentes utgående m. in., i stället för att härutinnan hänvisa till
det i fred gällande resereglementet.

Den tanke, som ligger till grund för krigsavlöningens bestämmande
i nu gällande reglemente, nämligen att de i fred utgående löneförmånerna
sammanslås och ombildas till en »krigslön», som utbetalas terminsvis i förskott
tre gånger i månaden, hava de sakkunniga ansett böra vidhållas, då
den synes fotad på riktiga principer och medför enkelhet i avseende å
redovisning och kontroll.

Emellertid hava de sakkunniga funnit den i reglementet fastställda
principen om krigslönens utgående med lika belopp, oavsett skiljaktigheter
i tjänstgöringsförhållanden, icke vara fullt hållbar. Det är svårt
att påvisa tillräckliga skäl för att, såsom nu är fallet, dagtraktamente, inräknat
i krigslönen, skall utgå även till all den personal, som efter mobilisering
kvarstannar i hemorten å sina ordinarie tjänstgöringsorter. För
dylik hemmavarande militärpersonal inträffa i och med mobiliseringen
inga andra förändrade villkor än som gälla för alla andra statstjänare och
för övrigt hela landets befolkning; åtminstone äro förändringarna icke av
sådan art och omfattning, att de kunna anses såsom bärande skäl för en
löneförhöjning. Krigslönen för arméns ifrågavarande personal synes därför
böra beräknas i huvudsak efter dess ordinarie fredsavlöningsförmåner.

Så länge det endast är fråga om vakthållning för rikets säkerhet vid
gränser och kuster såsom vid 1914 års mobilisering, har tjänstgöringen,
även om den bestrides av mobiliserade avdelningar, en helt annan natur
än under krigstid; truppförbanden bliva i stor utsträckning kvarliggande
inom sina vaidiga förläggningsområden, och levnadskostnaderna för den
enskilde bliva icke i samma grad fördyrade som inom krigsskådeplats.

Någon förhöjning i avlöningen, motsvarande dagtraktamente, synes alltså,
så län^e förläggnirmsorten är oförändrad, för den under sådana förhållan ö

~ O O ^ ''

den mobiliserade styrkan icke påkallad.

Då de sakkunniga sålunda hålla före, att en åtskillnad lämpligen Två skilda
bör göras uti krigslönens belopp vid olika tjänsteförhållanden — på samma tariffer.''
sätt som i fredstid dagtraktamente i vissa fall utgår, i andra fall icke —
så blir följden, att tvenne »krigslönetariffer», en högre och en lägre, synas
böra fastställas. Den förra torde böra uträknas huvudsakligen på grundvalen
av de ordinarie fredsförmånerna jämte dagtraktamente enligt Bil. A i
fredsavlöningsreglementet. Då tillräckliga motiv saknas, för att någon löneökning
skulle komma till stånd vid de tillfällen, då den senare skulle tilllämpas,
bör densamma däremot uträknas endast efter de ordinarie fredsförmånerna.

Under förutsättning att den högre av dessa båda tariffer kunde
tillämpas efter samma grunder, som gälla för dagtraktamentes utgående
i fredstid, och den lägre tariffen tillämpades i övriga fall, så skulle —
om man bortser från andra på lönebeloppen inverkande faktorer — överensstämmelsen
mellan avlöningen i fred och vid mobilisering bliva fullständig.
En dylik efter fredsförhållandena strikt genomförd tillämpning
av tarifferna torde dock icke kunna komma i fråga. De praktiska hänsynen
böra här bliva bestämmande, och därvid måste man främst uppställa
den fordran, att samma tariff kommer att tillämpas å all personal,
tillhörande ett och samma truppförband.

Efter en ingående prövning av de synpunkter och förhållanden, som
kunde tänkas såsom normerande för användningen av den ena eller andra
tariffen vid olika delar av den mobiliserade armén, hava de sakkunniga
funnit lämpliga föreskrifter härutinnan endast kunna grundas på i huvudsak
de förutsättningar, som fältförvaltningskommittén på sin tid omfattade
i fråga om högre eller lägre fälttraktamentes utgående. De sakkunniga
hava sålunda föreslagit, att av skäl, som nedan angivas, krigslön
efter den högre tariffen skall utgå till personal vid mobiliserade truppförband,
som befinna sig antingen inom avdelad krigsskådeplats eller ock
uti fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd utan att samtidigt ligga

inom området för avdelad krigsskådeplats. Därjämte skall den högre
tariffen tillämpas vid fälthären tillhörande truppförband under alla förhållanden
och sålunda jämväl för den tid, de ännu kvarligga inom hemorten.
Vid alla truppförband åter, som hava andra tjänstgörings- eller
förläggningsförhållanden, skall krigslönen utgå efter den lägre krigslönetariffen.

Tiållanlen Då krigsskådeplats genom allmän kungörelse blivit av Kungl. Maj:t

betingande avdelad, innebär detta beslut, att ett visst område med bestämda gränser
högre krigs- på grund av en fientlig makts mot detsamma riktade åtgöranden i militäriskt
avseende underställts där förordnad befälhavare. Uppenbart är, att
förhållandena inom detta område komma att i många avseenden förete
väsentliga skiljaktigheter mot tillståndet inom landet i övrigt. Inom krigsskådeplats
torde, till följd av de militära operationerna, endast i sällsynta
undantagsfall kunna inträffa, att ett truppförband kvarbliver å sin
vanliga fredsförläggningsort. Förflyttningar bliva där regeln. Skulle någon
enskild truppavdelning icke förflyttas från förläggningsorten, kommer dess
personal i allt fall att drabbas av den allmänna prisstegring, som inom
krigsskådeplatsen inträder på grund av den försvårade tillförsel och allmänna
osäkerhet, som där i regeln måste bliva rådande. På grund av nämnda omständigheter
synes det naturligt, att den högre krigslönetariffen bör tilllämpas
för de delar av armén, som befinna sig inom krigsskådeplats.

Uti en fästning, som förklarats i belägringstillstånd, torde förhållandena
i mångt och mycket gestalta sig på enahanda sätt som inom
krigsskådeplats, vadan samma bestämmelse torde böra gälla där befintliga
truppförband.

Inom återstoden av landet, d. v. s. inom hemorten i allmänhet, lära,
såsom regel betraktat, icke ovanberörda anledningar till behov av ökad
avlöning för arméns personal förefinnas. Den lägre krigslönetariffen bör
därför här i regeln äga tillämpning. Undantag givas dock. I samband
med arméns försättande på krigsfot uppdelas densamma uti fälthär, besättningstrupper
och depåtrupper m. in. Fälthären är, såsom benämningen
antyder, avsedd för de egentliga operationerna å den eller de krigsskådeplatser,
som bliva avdelade, och torde också i normala fall snarast möjligt
koncentreras dit. Emellertid kan det å ena sidan inträffa, att delar av fälthären
koncentrerats till viss hotad del av landet, redan innan denna del
förklarats utgöra krigsskådeplats; å andra sidan kunna truppförband, tillhörande
fälthären, för speciella uppdrag, efter det krigsskådeplats avdelats,
beordras kvarbliva inom hemorten någon tid. I dylika fall komma
dock tjänsteförhållandena vid ifrågavarande delar av fälthären att i stort sett

vara av enahanda beskaffenhet, som om de befinna sig på krigsskådeplats.
Förläggningen och förplågnaden in. m. ordnas i regeln efter samma grunder,
och truppförbanden måste i värjo stund vara beredda på inträdande verkligt
krigstillstånd eller på förflyttning till krigsskådeplats. Starka skäl
synas afltså tala för, att sådana delar av fälthären i avlöningshänseende
skola likställas med truppförband inom krigsskådeplats. Härigenom vinnes
även enkelhet i avlöningsbestämmelserna, och man undgår en på olika
tidpunkter inträdande förändring från lägre till högre lönetariff för fälthärens
olika förband med alla därmed sammanhängande svårigheter för
förvaltningspersonalen. — Det må för övrigt påpekas, att en i alla avseenden
väsentlig skillnad råder mellan ifrågavarande delar av fälthären
och besättnings- och depåtrupperna i hemorten, vilka senare kunna på ett
helt annat sätt inrätta sig för en mera stadigvarande verksamhet å den
plats, där de befinna sig.

De sakkunniga hava låtit verkställa en överslagsberäkning angående
de utgifter, som efter landets indelning i krigsskådeplats och hemort m. m. genom två
enligt förutsättningar, som kunna betraktas såsom sannolika vid början tariffer.
av ett krig, skulle besparas statsverket, därigenom att tvenne krigslönetariffer,
på"'' sätt här föreslagits, tillämpades i stället för endast en enligt
det nuvarande krigsavlöningsreglementet, eller med andra ord därigenom
att dagtraktamente icke skulle utgå till besättnings- och depåtrupper
m. in. i hemorten. Resultatet av denna beräkning visar, att utgifterna
för statsverket härigenom skulle minskas med omkring 225,000 kronor i
månaden. I

I enlighet med vad förut framhållits, böra i och för avlöningsväsen- OUte krigsdets
förenkling fredslöneförmånerna icke till någon del bibehållas av skilda inarméns
personal efter mobilisering, utan skola alla ordinarie förmåner kvarterings räknas

uti krigslönen. Så skall alltså ske även beträffande de till offi- gen

cerare, underofficerare och likställda utgående inkvarterings- och servisbidrag,
Vid det förhållande emellertid att viss personal i fredstid åtnjuter,
i stället för berörda kontanta bidrag, bostad in natura, vilken
förmän väl i regeln av dem, som har familj, torde bibehållas även under
krigstjänstgöringstiden, hava de sakkunniga funnit nödigt föreslå, att en åtskillnad
göres uti krigslönebeloppens storlek för å ena sidan den personal,
som åtnjuter berörda naturaförmån, och å andra sidan den personal, som
icke tilldelats sådan. Det kan nämligen icke anses överensstämmande med
riktiga och rättvisa avlöningsprineiper att, såsom nu gällande krigsavlöningsreglemente
stadgar, inkvarteringsbidrag under alla omständigheter

inräknas i krigslönen, varigenom en mindre befogad ökning uti avlöningen
i krigstid faktiskt skulle uppstå just för den del av arméns personal, som
redan förut genom berörda naturaförmåner i själva verket är bäst lottad.

De sakkunniga hava på grund härav föreslagit, att såväl den högre
som den lägre krigslönetariffen uppdelas i tvenne särskilda tabeller, den
ena. för personal, som åtnjuter bostadsförmån in natura, den andra för
övrig personal. Samtidigt som genom en dylik uppdelning rättvisare
avlöningsförhållanden skulle uppstå, kornme statsverket att härigenom
undgå en utgift i krigstid, som torde uppgå till omkring 50,000 leronor
i månaden.

Till grund för beräkningen av krigslönens storlek för de officerare,
underofficerare och likställda, som icke åtnjuta bostad in natura, hava de
sakkunniga lagt det inkvarterings- och servisbidrag, som utgår till befattningsinnehavare
i Stockholm och Göteborg. Samma grunder hava alltså
uti ifrågavarande hänseende tillämpats, som det nuvarande krigsavlönino-sreglementet
gör gällande beträffande all personal. Likaså hava de sakkunniga
vid uträknandet av krigslönen för den personal, som bibehåller i
Jred tilldelad bostadsförmån in natura, funnit sig böra bortse från den
olikhet, som ligger däruti, att servisbidrag till sådan personal med förläggningsort
utom Stockholm utgår med lägre belopp än för personal å
sistnämnda ort.

Genom angivna förfarande hava de sakkunniga visserligen i någon
mån frångått principen, att vid krigslönens uträknande avsteg icke skulle
göras från de envar tillkommande fredsavlöningsförmåner. Uti detta fall
hava dock avvikelserna befunnits nödvändiga, för att icke avlöningsväsendet
i krigstid skall bliva alltför invecklat. Det må nämligen påpekas,
att om nämnda princip skolat rigoröst genomföras, hade särskilda
tabeller dels för personal med större och mindre inkvarteringsbidrag,
dels ock för naturainkvarterad personal i eller utom Stockholm måst införas
både i högre och lägre krigslönetariffen, varigenom icke mindre än
åtta olika, tabeller skolat fastställas, av vilka ofta fyra måst på en gång
tillämpas inom samma truppformation. De anledningar till misstag och
de svårigheter, som därigenom skulle uppstått, hava de sakkunniga ansett
nödvändigt att undvika. Mot de beräkningsgrunder, som i detta syfte,
enligt vad ovan anförts, blivit av de sakkunniga tillämpade, torde så mycket
mindre någon invändning kunna göras, som den ökning uti avlöningen,
vilken genom desamma kommer viss personal till del, för de flesta löneklasser
blir så obetydlig, att den knappast ens är märkbar i samband med
den avrundning av de uträknade krigslönesiffrorna, som, enligt vad nedan
anföres, befunnits önskvärd och lämplig.

I fr&«ra om behovet att i möjligaste mån förenkla krigsavlöningsvasendet
må i detta sammanhang framhållas, att de sakkunniga ingalunda
förbisett, att redan genom krigslönens upptagande i två olika tariffer samt
dessa tariffers indelning i två olika tabeller avlöningsväsendet icke företer
den enhetlighet och de enkla former, som vant önskvärda och som det har
enligt nu gällande reglemente. Då emellertid de båda tarifferna, såsom
ovan påvisats, icke samtidigt skulle komma att tillämpas vid en och
samma truppavdelning, kan tariffindelningen icke vålla redogörarna namnvärda
svårigheter. Något annorlunda gestaltar sig onekligen frågan om
de båda tabellerna, vilka i regeln alltid måste tillämpas jämsides med
varandra, i det att vid • nästan varje mobiliserat förband personal torde
förekomma både med och utan bostadsförmån in natura, bå länge det
endast är fråga om att i varje fall bestämma lönebeloppen efter tva olika
alternativ, böra dock enligt de sakkunnigas förmenande utbetalningen och
redovisningen icke erbjuda sådana svårigheter, att man på grund härav
skulle frångå de riktiga och rättvisa löneprinciper, som ovan blivit berörda.

Uti de krigslönetariffer, vilka — uppställda i enlighet med ovan
berörda grunder — finnas intagna såsom Bil. I och Bil. II i de sakkunnio-as
förslag till krigsavlöningsreglemente, har krigslönen. upptagits i olika
lena »löneklasser, nämligen 20 klasser för personal, krigstjänstskyldig oberoende
av värnpliktslagens bestämmelser, och 9 klasser för varnp lk ig
personal.

De förstnämnda krigslöneklasserna äga sin motsvarighet uti de olika
löneklasser i fredstid, efter vilka arméns personal å aktiv stat åtnjuter
avlöning. Härvid har dock det tillägg gjorts, att såväl ör generalspersoner
som för överstar krigslönen upptagits uti tvenne olika kngslöneklasser.
För generalspersoner är krigslönen i den högre av dessa klasser
uträknad efter de förmåner, som enligt gällande stater tillkomma armerördelnino-schefer
m. fl., under det att den lägre krigslöneklassen motsvaras
av den avlöning på stat jämte arvode, som skall tillkomma inspektören
för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren å Uottland.
För överstar äro löneförmånerna i den högre krigslöneklassen upptagna i
enlighet med den lön, dagavlöning och arvode in. m., som tillkomma
överste förordnad såsom brigadchef, under det att i den lägre klassen
lönen är upptagen i överensstämmelse med de förmåner,, som i fredstid
tillkomma överste och regementschef. Genom att sålunda inrätta särskilda
kri<*slöneklasser för de eldigt den nya härordningen tillkomna högre befäkposter,
vilka i fred äro förenade med fasta arvoden, hava de sak -

Krigslöne Iclasser.

Krigslöneklasser
för
aktiv personal
m. fl.

kunniga ansett, att vissa praktiska fördelar stå att vinna. Härmed undvikas
nämligen vissa av de fall, då förhöjning i krigslönen måste särskilt
uträknas för sådana befattningsinnehavare, som genom fullmakt äro tillförsäkrade
årsarvoden utöver den fasta lönen. Vid befordran och konstruering
till nya högre befälsposter i krig måste det också givetvis vara
till fördel och praktiskt taget leda till besparingar för statsverket, om även
eu lägre generalslöneklass tinnes upptagen än den för arméfördelningschef
m. fl. avsedda.

I jämförelse med det nu gällande krigsavlöningsreglementet företer
den av de sakkunniga föreslagna indelningen i krigslöneklasser för aktiv
och annan icke värnpliktig personal även den skiljaktigheten, att särskilda
krigslönebelopp upptagits för kaptener av 1. klassen och för kaptener av
2. klassen, för löjtnanter av 1. klassen och för löjtnanter av 2. klassen
o. s. v., i stället för att nu alla kaptener, löjtnanter o. s. v. hänförts till
en enda krigslöneklass inom graden med förmåner, beräknade i enlighet
med den högre löneklassen i fredstid. Likaså har en särskild krigslöneklass
tillkommit för vice korpraler samt krigslönen för meniga uppdelats i
en krigslöneklass för meniga beställningsmän och en för meniga volontärer.

De för statsverket kostsamma löneförhöjningar, som, efter vad förut
framhållits, tillerkännas stora personalgrupper jämlikt det nu gällande
reglementet, skulle sålunda helt undvikas. Lnligt en överslagsberäkning,
som de sakkunniga låtit verkställa, skulle den besparing, som vinnes genom
att sålunda upptaga flera löneklasser än i det nuvarande reglementet,
kunna . uppskattas i händelse av allmän mobilisering under de° närmaste
åren till omkring 125 000 kronor i månaden. Allteftersom den nya härordningen
hinner att verka på rekryteringen av arméns reservbefäl, kan
denna siffra beräknas växa till inemot det dubbla beloppet.

Det system med ökat antal krigslöneklasser, som de sakkunniga förordat,
kan visserligen även det — särskilt då det ses i sitt sammanhang
med den förut berörda uppdelningen i tariffer och tarifftabeller — synas
såsom stridande mot kravet på enkelhet i krigsavlöningsväsendet. Olägenheterna
av det större antalet kriglöneklasser äro dock mera skenbara än
verkliga. Granskar man, huru förhållandena i praktiken komma att utveckla
sig, torde vid de truppförband, där löneutbetalningarna äga rum,
genom den här föreslagna uppdelningen i krigslöneklasser i regeln endast
ett fåtal belopp av ny valör tillkomma å varje särskild avlöningslista.
Några avsevärt ökade svårigheter för redogörarna kan det alltså icke bliva
tal om, då det gäller den verkliga tillämpningen, även om tarifferna vid
första påseendet kunna tyckas nog så mångsiflriga.

Huru uträkningen av de olika krigslönebeloppen för termin blivit
verkställd för den nu ifrågavarande personalen, framgår av den såsom
Bilaga A härvid fogade tabellen, vilken även innefattar en jämförelse
mellan krigslönebeloppen enligt föreliggande förslag och enligt det nu
gällande krigsavlöningsreglementet.

Av tabellen framgår, hurusom de efter fredslöneförmånerna exakt
uträknade beloppen avrundats till jämna tal i och för åstadkommande av
lättnad i kassa- och redovisningsarbetet m. m., varvid beloppen upptagits
för officerare och underofficerare till helt antal 5 kronor, för underbefäl
av manskapet till helt antal 50 öre och för de meniga till helt tiotal öre.
Då krigslönen icke kan understiga löntagarens med innehavande beställning
på stat° tillförsäkrade löneförmåner, har avrundningen beträffande den lägre
tariffen för alla löneklasser skett uppåt till närmaste nyssnämnda tal.
Beträffande åter den högre tariffen, vilken delvis grundar sig på traktamenten,
hava för officerare och underofficerare lönebeloppen avrundats
nedåt. Sistnämnda avrundning har i några fall till och med gatt längre
än till närmaste helt antal 5 kronor för vinnande av en lämplig skala;
och i ett fall (för sergeanter av 1. klassen) har detta av samma skäl måst

ske även vid avrundningen uppåt.

I fråga om krigslönen för underlöjtnanter och löjtnanter av 2. klassen
har en avvikelse måst ske från den allmänt gällande beräkningen så till
vida, att löneförmånerna i dessa grader icke, såsom i fredstid är förhållandet,
ansetts kunna sättas lägre än lönen för fanjunkare, enär därigenom
för fanjunkare all befordran eller konstituering till officer skulle omöjliggöras
i krigstid. I denna punkt hava de sakkunniga dock icke velat gå
så långt i löneökning som det nu gällande krigsavlöningsreglementet, utan
stannat vid att föreslå samma avlöning för underlöjtnanter och löjtnanter
av 2. klassen som för fanjunkare, där icke löneförmånerna redan enligt de
allmänna beräkningsgrunderna skulle uppgå till högre belopp.

De sakkunniga hava slutligen i sitt förslag även intagit bestämmelser
i syfte att undanröja den i gällande reglemente förefintliga oegentligheten
med avseende å krigslönens beräknande, som ligger däruti, att innehavare
av årsarvode eller ålderstillägg icke under krigstjänstgöringstid utbekommer
mot arvodet eller ålderstillägget svarande förhöjning. I

I samband med hår berörda frågor angående krigslön för den fast
anställda personalen hava de sakkunniga ansett sig böra erinra därom, att
vid 1914 års senare riksdag fråga blivit väckt, att vid krigslönens be 10—144237.

Ifrågasatt
familj eunder8töd
åt
stamanställt
man skaf.

stämmande för det stamanställda manskapet hänsyn borde tagas även till
eventuellt behov av familjeunderstöd.

Uti en till riksdagen framlagd motion hade hemställan gjorts, att
understöd åt sådant stamanställt manskaps familj, som fullgör tjänstgöring
till rikets försvar, måtte utgå efter enahanda grunder som understöd åt i
krigstjänstgöring varande värnpliktigs familj. Sedan motionen varit föremål
för förberedande behandling av riksdagens särskilda utskott n:r 1, blev
densamma av riksdagen bifallen. I riksdagens skrivelse i frågan den
14 september 1914 (n:r 265) erinras till en början därom, att Kungl.
Maj:t, efter erhållet bemyndigande, den 22 augusti 1914 utfärdat krigsavlöningsreglemente
för armén att gälla till och med utgången av år 19fö.
Härefter göras vissa principiella betänkligheter gällande mot motionärernas
förslag att i förevarande hänseende likställa ifrågavarande fast anställda
personal med meniga värnpliktiga, varefter i skrivelsen anföres följande.

Riksdagen ansåge det emellertid vara med rättvisa och billighet
överensstämmande, att fast anställt manskap med familj icke
kornme att under tiden för krigstjänstgöringen intaga en sämre
ställning i ekonomiskt hänseende än menig värnpliktig, som bildat
familj. Denna angelägenhet syntes riksdagen böra ordnas genom föreskrifter
i krigsavlöningsreglementena för armén och marinen. Såsom
nämnts, hade provisoriskt krigsavlöningsreglemente för armén redan
utfärdats, och förslag till reglemente för marinens avlöning vid krigstjänstgöring
hade ock blivit av Kungl. Maj:t framlagt för riksdagen.
De i motionen påpekade missförhållandena syntes därför för det dåvarande
icke kunna annorledes lämpligen avhjälpas än genom tilldelande
av det av motionärerna föreslagna understödet. De i ämnet
erforderliga bestämmelserna borde dock erhålla en provisorisk karaktär,
och, i likhet med krigsavlöningsreglementet för armén, avse
allenast tiden intill den 1 januari 1916. För tiden därefter syntes,
i överensstämmelse med vad riksdagen uttalat, saken böra ordnas
genom bestämmelser i vederbörande krigsavlöningsreglementen.

De sakkunniga hava, i anledning av riksdagens sålunda i frågan
gjorda uttalande, tagit i övervägande, huruvida vid krigslönens bestämmande
hänsyn lämpligen kan tagas till eventuellt behov av understöd för
stamanställt manskaps familjer under krigstjänstgöringstid. De sakkunniga
hava emellertid kommit till den uppfattningen, att så icke bör ske. I det
föregående har framhållits nödvändigheten därav, att avlöningsförhållandena
vid mobiliserade förband göras så enkla som möjligt. I enlighet härmed
hava också föreslagits enhetliga krigslönebelopp inom de olika krigslöne -

klasserna. Vad manskapspersonalen särskilt angår, är krigslönen bestämd att
under olika tjänstgöringsförhållanden utgå med lika belopp. För officersoih
underofficerspersonalen har visserligen det avsteg från den önskvärda
enkelheten måst göras, att krigslönen under olika förutsättningar skall
ut<bt efter två skilda tariffer och inom vardera tariffen efter två skilda
tabeller. Tillämpligheten av tarifferna torde dock, såsom ovan framhållits,
ej böra medföra några större svårigheter för den personal, som kommer
att få tao-a befattning med personalens avlöning. Ett upptagande av
familjeunderstöd såsom eu del av krigslönen för viss manskapspersonal
skulle däremot fullständigt förrycka det föreslagna avlöningssystemet.
Givet är nämligen, att de krigskassaavdelningar, som komma att hava sin
verksamhet vid fälthären, aldrig kunna bliva i tillfälle att pröva de behov
och övriga omständigheter, som kunna föranleda, att familjeunderstöd bör
uto-å. Härtill kommer, att då dylikt understöd bör, liksom det nu utgående
understödet, för varje vecka tillhandahållas den hemmanvarande familjen,
utbetalningen icke kan överlämnas till myndigheter, som kanske endast
med svårighet kunna behålla förbindelsen med hemorten. Anses familjeunderstöd
för fast anställt manskaps familjer vidare höra ifrågakomma,
måste det följaktligen, enligt de sakkunnigas förmenande, allt fortfarande
hållas åtskilt från krigslönen och såväl dess tillerkännande som utbetalning
ske genom andra myndigheter än krigsförvaltningsmyndigheterna.

Vad härefter beträffar frågan om krigslönebeloppens beräknande uti ^Isfr/lr
de för den värnpliktiga personalen avsedda krigslö n ek lasser na, få de sak- ^rnpUkhg
kunniga först erinra därom, att såväl de åren 1892 och 190o framlag a
avlönirmsförslagen som nu gällande krigsavlöningsreglemente grundats pa
den uppfattningen, att ersättningen under krigstjänstgöring icke kan såttas
till ett för alla värnpliktiga lika belopp. Så upptog 1905 års förslag bestämmelser
om att värnpliktiga, konstituerade till befäl av officers eller underofficers
tjänsteställning, skulle erhålla samma avlöning som det fast anstalta
befälet, varemot 1914 års reglemente löst frågan på det sätt, att medan
de meniga och till underbefäl av manskapet konstituerade värnpliktiga
tilldelats^krigslön lika med den fast anställda personalen i de olika tjäristeklasserna,
särskilda tjänsteklasser med lägre krigslön än för personal pa stat
upptagits för de till officerare och underofficerare konstituerade.

°De sakkunniga hava för sin del ansett nödvändigt att behålla särskilda
krigslönebelopp för den konstituerade värnpliktiga personalen. En
stor del av de värnpliktiga komma nämligen att vid mobilisering konstitueras

till ansvarsfulla och krävande befälsbeställningar, till befattningar vid
arméns förvaltning eller såsom läkare och veterinärer in. m. De ökade
skyldigheter och det större ansvar, även i ekonomiskt hänseende, som härigenom
påläggas de konstituerade, kräva utan tvivel, att de tilläggas en
krigslön, som står i skäligt förhållande till skyldigheterna och ansvaret.

I olikhet med nu gällande bestämmelser om värnpliktigas hänförande
till olika tjänsteklasser hava emellertid de sakkunniga funnit si"
höra upptaga särskilda krigslöneklasser även för de meniga värnpliktiga och
för de värnpliktiga, vilka konstitueras såsom underbefäl av manskapet. De
skål, som föranlett upptagande i nu gällande reglemente av särskilda
krigslönebelopp för konstituerade värnpliktiga officerare och underofficerare,
gälla nämligen enligt de sakkunnigas mening även beträffande
manskapet. Någon annan anledning att tilldela den sistnämnda personalen
krigslön lika med det fast anställda manskapet i vederbörliga tjänstegrader
än en önskan att såvitt möjligt nedbringa löneklassernas antal torde för
övrigt icke kunna uppvisas. Krigslönen för den fast anställda personalen
över huvud taget bestämmes ju i överensstämmelse med denna ''personals
fredsavlöning. Att lägga denna sistnämnda till grund för krigslönen för
vissa värnpliktiga synes däremot icke vara riktigt. Fredsavlöningen är
nämligen beräknad för. personal, som valt eller genom särskilt0 avtal
gjort militäryrket till sitt levnadskall. Sagda avlöning avser sålunda att
tillgodose möjligheten av att på ett tillfredsställande sätt rekrytera arméns
fast anställda personal. Beträffande värnpliktiga åter är att märka, att
deras krigstjänstgöring grundar sig på värnpliktslagens bestämmelser och
endast innebär fullgörandet av en medborgerlig skyldighet.

I enlighet med angivna grundsatser hava de sakkunniga vid beräknandet
av de värnpliktigas krigslönebelopp i stället funnit sig böra, vad
angår de ^ meniga, utgå ifrån och, vad beträffar det konstituerade underbeiälet,
såvitt möjligt följa de ersättningsbelopp, som enligt 1914 års
senare riksdags beslut åro avsedda att från och med hösten 1914 tillkomma
värnpliktiga under fredstjänstgöring.

Då penningbidraget för all tjänstgöring i linjen bestämts till 50 öre
för dagen, hava de sakkunniga sålunda föreslagit, att krigslönen för termin
åt de värnpliktiga meniga upptages med ett belopp av 5 kronor. Det är
visserligen sant, att detta belopp ingalunda är tillräckligt för den, som
har familj att försörja. Lika litet som det penningbidrag, som tillkommer
värnpliktiga under fredstjänstgöring, har emellertid krigslönen annat ändamål
än att för de värnpliktiga möjliggöra bestridandet av förekommande
mindre personliga utgifter under tjänstgöringstiden. De övriga medel, som
kunna behöva ställas till förfogande för sådana värnpliktiga, vilka hava

familjer att försörja, lära ilven efter utfärdande av nytt krigsavlöningsreglementc
böra liksom nu utgå under form av familjeunderstöd.

° I fråga om värnpliktigt underbefäl av manskapet hava de sakkunniga
föreslagit, att avlöningen i den för konstituerade vicekorpraler avsedda
löneklass beräknas efter de förmåner av penningbidrag om 50 öre för dag
jämte tillagt penningtillskott om 25 öre för dag, vilka tillkomma de värnpliktiga,
som i fredstid tjänstgöra såsom underbefäl (utom under tredje
repetitionsövningen vid fotfolket). I enlighet härmed skulle krigslönen för
konstituerad vicekorpral utgöra 7 kronor 50 öre för lönetermin. Avlöningen
i deri därnäst högre krigslöneklassen, avsedd för konstituerade
korpraler, föreslås lika med de förmåner, som värnpliktiga, tjänstgörande
såsom underbefäl och uttagna enligt § 26 mom. 2 i värnpliktslagen, åtnjuta
i fredstid under tredje repetitionsövningen. Då dessa värnplikt iga
äro tillförsäkrade utom penningbidraget ett penningtillskott om 50 öre för
dag, har krigslönen uti denna löneklass upptagits till 10 kronor för lönetermin.
I den högsta krigslöneklassen för värnpliktigt manskap, avsedd
för konstituerade furirer, har avlöningsbeloppet slutligen ansetts böra utvisa
en ökning uti samma proportion, som gäller mellan de lägre klasserna,
och alltså föreslagits till 12 kronor 50 öre.

Värnpliktiga officerare och underofficerare äro med avseende å den
yttre och inre tjänsten, ordnandet av deras förläggning in. m. såväl inom
krigsskådeplats som inom hemort fullt likställda med övriga officerare och
underofficerare; och bör krigslönen därför, lika väl för de förra som för de
senare, utgå med olika belopp, allteftersom förutsättningar föreligga för tillämpning
av högre eller lägre krigslönetariff. Av nyssnämnda skäl bör också
avlöning^ökningen för de fall, då vederbörligt truppförbands tjänstgöringseller
förläggningsförhållanden föranleda tillämpning av den högre tariffen,
beräknas för de konstituerade officerarna och underofficerarna liksom för
de övriga genom tilläggande till krigslönebeloppet enligt lägre tariffen
av dagtraktamente i vederbörlig grad. Alldenstund båda kategorierna av
officerare och underofficerare måste vid tjänstgöring å krigsskådeplats anses
hava samma utgifter inom tjänstgöringsorten, synas också de delar av krigslönen,
som i enlighet med vad nedan närmare beröres, skola uppbäras
inom nämnda ort, böra göras lika för båda kategorierna.

Med tillämpning av dessa synpunkter äro också de av de sakkunniga
föreslagna särskilda avlöningsbeloppen för värnpliktiga konstituerade
officerare och underofficerare beräknade i de båda krigslönetarifferna. Såsom
utgångspunkt för dessa beräkningar har tagits ett belopp av 15 kronor,
vilket föreslagits såsom krigslön enligt lägre tariffen för konstituerade
sergeanter. Nämnda belopp, som blott med 2 kronor 50 öre överstiger

Kostnadsbesparing

genom förändrade

krigslönebelopp
för
värnpliktiga.

Krigslöns

avsättande

bank.

krigslönen för konstituerad furir, kan visserligen synas ringa, men skillnaden
uti ansvaret mellan sergeants och furirs tjänstegöromål kan i regeln
icke anses vara så stor, att därav en högre löneökning är motiverad.
Sedermera hava uti den lägre tariffen avlöningsbeloppen för konstituerade
fanjunkare, underlöjtnanter och löjtnanter bestämts efter en jämn skala
uppåt med 5 kronors skillnad mellan de olika krigslöneklasserna, varefter
slutligen krigslönen för konstituerad kapten — i betraktande av det betydligt
ökade ansvar, som följer med befattningar i denna grad — satts ytterligare
10 kronor högre, allt för termin räknat. Krigslönen i den högre
tariffen för vederbörliga löneklasser har sedermera, på sätt förut redan
nämnts, upptagits med de i lägre lönetariffen föreslagna beloppen med
tillägg av lägre dagtraktamente.

Enligt de tariffer för det värnpliktiga befälets krigsavlöning, som de
sakkunniga sålunda föreslagit, skulle, i jämförelse med förhållandena enligt,
nu gällande krigsavlöningsreglemente, en något minskad krigslön utgå till
konstituerade officerare och underofficerare vid tillämpande av den lägre
tariffen, men en ökad krigslön utgå till dem vid tillämpande av den högre
tariffen. För konstituerat underbefäl av manskapet skulle i bådadera fallen
avlöningen bliva i någon mån minskad.

En överslagsberäkning av huru dessa förändringar i krigslönebeloppen
för det värnpliktiga befälet skulle verka på statens utgifter under en
krigsmånad, giver vid handen, att ökningarna och minskningarna i kostnaderna
ungefär motväga varandra.

Beträffande de besparingar för statsverket, som vid jämförelse med
nuvarande förhållanden skulle uppkomma genom den av de sakkunniga
föreslagna beräkningen av krigslönen för meniga värnpliktiga, må här
endast framhållas, att för varje 100,000-tal inkallade meniga, beväring och
landstorm, besparingarna skulle uppgå till icke mindre än 030,000 kronor
i månaden.

Det nuvarande krigsavlöningsreglementets stadgande, att krigslönen
skall för personal, som icke befinner sig å mobiliseringsorten, uppdelas i
tvenne belopp, av vilka det ena uppbäres i krigstjänstgöringsorten och det
andra för löntagarens räkning avsättes i bank, är enligt de sakkunnigas
förmenande en välbetänkt och på riktiga principer grundad föreskrift. Om
krigslönens belopp regleras medelst tvenne olika tariffer, av vilka endast
den ena kan komma i fråga att tillämpas å krigsskådeplats, kan emellertid
en dylik uppdelning tydligen allenast ifrågasättas beträffande krigslön enligt
denna senare tariff. De sakkunniga hava vidare ansett, att därest krigs -

lönen för de meniga värnpliktiga bestämmes till allenast 5 kronor tör
lönetermin, någon lagstadgad avsättning i bank icke bör komma i fråga
för dessa löntagare, enär beloppet då blir alltför ringa för att uppdelas,
och en sådan avsättning givetvis måste vålla mycket arbete och betydande
svårigheter för förvaltningsmyndigheterna, utan att någon fördel för dessa
värnpliktiga av praktisk eller reell innebörd därmed stode att vinna.
Krigslönebeloppet för de meniga värnpliktiga är för övrigt icke större,
än att detsamma får antagas i sin helhet tagas i anspråk av vederbörande
löntagare personligen. Avsättning i bank bör följaktligen endast ske för
de löntagare, som enligt den högre krigslönetarifien åtnjuta i krigslön mer
än 5 kronor för termin.

Vid bestämmandet av storleken av det belopp, som skall avsättas i
bank, hava de sakkunniga i första hand tagit i betraktande, att personalen
bör erhålla ett tillräckligt, efter innehavande tjänstegrad alltid lika beräknat
belopp för förefallande utgifter i krigstjänstgöringsorten. Återstoden
av krigslönen, som avsättes i bank, bör lör fast anställda officerare och
underofficerare sättas minst så stor som den fasta lönen jämte inkvarteringsbidrag
i fredstid, detta med hänsyn därtill, att i vissa fall (vid fångenskap
o. dyl.) löntagare endast skulle åtnjuta denna del av sin avlöning. Det torde
också, särskilt för äldre löntagare, vara en.given fördel, att större delen
av krigslönen disponeras på bankinrättning i hemorten, där anhöriga eller
andra därtill befullmäktigade kunna utfå medlen. De flesta utgifter för
deri på krigsskådeplatsen varande löntagaren torde nämligen i regeln falla
på hemorten, vilket gäller i främsta rummet den, som har familj att försörja.
Även för övriga löntagare torde den ifrågasatta uppdelningen vara
fördelaktigast, enär bostadshyra, utskylder, skuldräntor in. m.. måste likvideras
i hemorten, varifrån i allmänhet även alla utrustningspersedlar
o. dyl. rekvireras.

Under beaktande av här berörda synpunkter har den uppdelning av
den högre krigslönen i tvenne belopp ägt rum, som angives i Bil. Il vid
de sakkunnigas förslag till krigsavlöningsreglemente.

De uti föreliggande krigslönetariffer först upptagna 20 krigslöne- ggJSS
klasserna, vilka äga sin motsvarighet uti löneförmåner, tillkommande ar- tillämpning
méns personal å aktiv stat i fredstid, äro icke i och för sig tillräckliga" aj^a^er
för att i alla förekommande fall bestämma krigslönens storlek för dylik
personal vid armén.

Enligt de i fredstid gällande staterna förekomma nämligen vissa beställningar,
som äro förenade med helt andra avlöningsförmåner än dem,
som de vanliga löneklasserna innefatta. För innehavarna av dylika be -

ställningar måste krigslönen givetvis i varje särskilt fall rättas efter de
olika fredsförmånerna, vadan till de föreslagna krigslönetarifferna också
fogats särskilda anmärkningar, som rörande dessa undantagsförhållanden
lämna erforderliga bestämmelser, grundade på samma principer, som gälla
för de normala fallen.

Vidare måste givetvis även allmänna föreskrifter utfärdas angående
krigslöneklassernas rätta tillämpning å olika grupper av arméns personal.
Dessa föreskrifter återiinnas i det föreslagna krigsavlöningsreglementets § 9
samt i den därvid såsom Bil. III intagna förteckning.

Krigslöne- Uti nyssnämnda förteckning har förutom arméns personal på aktiv stat

tillämpning även Personal I)a reservstat, över stat och i reserv blivit upptagen. I fråga
på reserv- om dessa senare personalgrupper, så ock beträffande i armén kvarstående
Pem°flal °fficerare) officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren samt i krigstid tjänstgöringsskyldiga
f. d. officerare hava nämligen de sakkunniga icke funnit
någon atdedning att frångå den i gällande krigsavlöningsreglemente fastställda
grundsatsen, att denna personal bör vid inkallelse till tjänstgöring
vid mobiliserat förband, stab, formation o. s. v. likställas med den aktiva
personalen. Då all ifrågavarande personal å tid, som icke kan på förhand
beräknas, genom inobiliseringsinkallelse nödgas avbryta den civila verksamhet,
personalen utövar, torde det nämligen vara uppenbart, att avlöningen
under krigstjänstgöringstiden icke kan för knappt tillmätas. Att densamma
för personalen i arméns reserv bör bestämmas lika med avlöningen för
sådan aktiv personal, som icke har bostad in natura, hava de sakkunniga
funnit så mycket mer skäligt, som marinens olika slag av reservpersonal,
till skillnad mot arméns personal, äro för all författningsenligt bestämd
tjänstgöring tillförsäkrade samtliga kontanta avlöningsförmåner, inkvarteringsbidrag
inberäknat, lika med stampersonalen. Med hänsyn härtill
hava de sakkunniga föreslagit, att krigslönen skall till denna personal utgå
med enahanda belopp, som enligt krigslönetariffernas tab. B tillkommer
aktiv personal, som icke åtnjuter bostad in natura.

Beträffande en del av nu förevarande personal, nämligen personalen
över stat, de i armén kvarstående officerarna, officerarna vid väg- och
vattenbyggnadskåren samt de krigstjänstgöringsskyldiga f. d. officerarna,
saknas, förutom i krigsavlöningsreglementet, varje föreskrift om avlöning
under tid, då de äro inkallade till krigstjänstgöring vid armén. Fastställandet
av krigslön för samma personal för den tid, då densamma tillhör
mobiliserat förband, medför sålunda icke någon avvikelse från eljest
gällande föreskrifter, och betingar krigsavlöningsreglementet till följd härav
ej heller ändring i någon gällande författning. I överensstämmelse med

reglementsförslagets grundsats, att deri aktiva personalen vid tillträdande
av° krigslön frånträder sina fred savlöningsförmåner å fjärde huvudtiteln,
förutsattes emellertid, att officerare eller likställda av nyss nämnda kategorier,
som åtnjuta pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa,
skola frånträda densamma under tid, då de uppbära krigslön.

Beträffande personal i reserv finnas åter vissa avlöningsföreskrifter
meddelade, som till följd av tillerkännande av krigslön åt personalen måste
sättas utom tillämpning. Nämnda föreskrifter äro meddelade i förordningen
angående arméns reserver av befäl och civilmilitär personal den 15 november
1912 (§§ 16—25). För personalen å arméns reservstater finnas dylika
föreskrifter i de beslut om inrättande av sådana stater, som fattats
vid 1914 års senare samt innevarande års riksdag.

I den tjänstgöring, som författningsenligt åligger personalen i reserven
och som är avsedd att åläggas reservstatspersonalen, ingår, förutom
fredstjänstgöring för viss del av personalen, undantagslöst tjänstgöring »i
krig och då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvar». Förenämnda
avlöningsbestämmelser i reservbefälsförordningen utesluta nu icke tjänstgöring
vid mobiliserat truppförband från sitt tillämplighetsområde. På
»rund härav få de sakkunniga framhålla behovet av att dessa bestämmelser,
i samband med utfärdande av förnyat krigsavlöningsreglemente, ändras
därhän, att de ej vidare avse sistnämnda slags tjänstgöring.

Vid utfärdande av blivande bestämmelser om avlöning åt personal
på arméns reservstater torde jämväl böra iakttagas, att stadgande meddelas
därom, att sådan personals avlöning under tjänstgöring vid mobiliserat
truppförband skall utgå enligt krigsavlöningsreglementet.

Såsom villkor för åtnjutande av krigslön avser reglementsförslaget, att
jämväl den personal i reserv, som äger uppbära pension, frånträder densamma
under tiden för krigslönens åtnjutande, liksom att personal på reservstat,
under liknande förhållanden, frånträder sina avlöningsförmåner å dylik stat. I

I fråga om tillämpningen av de för värnpliktig personal avsedda

21.—29. krigslöneklasserna hava de sakkunniga utgått från den grund- tillämpning
satsen, att afla värnpliktiga skola hänföras till den lägsta (29.) klassen, i
den mån de icke genom i vederbörlig ordning verkställd konstituering frivillig
tillagts högre krigslöneklass. Sålunda bör f. d. stamanställd personal, som personal
på grund''av värnpliktslagen inträder i krigstjänstgöring, icke utan vidare
i avlöningshänseende få tillgodoräkna sig förut innehavd tjänstegrad. I
vilken klass dylik personal skall få åtnjuta krigslön, måste bliva beroende
på konstitueringsbeslut i varje särskilt fall. Fluru stor personal, som kan
komma att tilläggas krigslön i ena eller andra krigslön eklassen, måste

11— <44237.

naturligen bliva beroende på den tjänstgöring, för vilken personalen avses;
och bör vid konstitueringen givetvis tillses, att den konstituerade icke
tillitgges högre krigslöneklass, än som av nämnda tjänstgöring betingas.

Vidare hava de sakkunniga ansett, att värnpliktig personal över huvud
taget icke må genom konstruering tilläggas krigslön uti någon av de för
aktiv personal avsedda, högre lönebelopp medförande klasserna. Om så
skulle kunna ske, komme nämligen hela idén med särskilda löneklasser för
värnpliktig personal att förryckas.

Då mobilisering äger rum, torde frivillig personal i icke obetydlig utsträckning
komma att vinna anställning vid armén. A ena sidan finnas vid
de mobiliserade förbanden åtskilliga befattningar, särskilt lä kar- och veterinärbefattningar,
tjänster inom förvaltningen m. in., för vilka lämpliga personer
med särskild yrkeskunnighet genom myndigheternas försorg måste anställas
medelst frivilligt avtal; ä andra sidan torde man kunna antaga, att en hel
del personer, som icke äro värn pliktsskyldiga, komma att frivilligt anmäla
sig, till krigstjänst och därvid väl i regeln bliva anställda såsom meniga
krigsmän. I den mån dessa olika kategorier av frivillig personal utgöras
av unga män, som ännu icke uppnått värnpliktsåldern, eller av sådana,
som befinna sig i nämnda ålder, men av en eller annan anledning frikalla!»
från värnpliktens fullgörande, synes deras krigslön såsom regel böra utgå
efter samma grunder som gälla för värnpliktig personal. Då det emellertid
kan tänkas, att arméns myndigheter undantagsvis kunna behöva i vissa
befattningar på frivillighetens väg anställa sådana i värnpliktsåldern varande
personer, som besitta speciell lämplighet för ändamålet, och då dylik
anställning möjligen skulle försvåras med de jämförelsevis små lönebelopp,
som tillkomma personal i 21.—29. krigslöneklasserna, har en särskild bestämmelse
föreslagits till införande, enligt vilken sådana personer med
Kungl. Maj:ts särskilda medgivande må konstitueras till åtnjutande av
krigslön i någon av 1.—19. klasserna.

Vad beträffar frivilliga, som överskridit värnpliktsåldern, synes konstituering
till de för aktiv personal avsedda krigslöneklasserna lämpligen
böra medgivas, enär därigenom större möjlighet tinnes att för arméns behov
förvärva personer med vidgad erfarenhet t. ex. inom läkarvetenskapen,
på tekniska områden o. s, v. I fråga om meniga krigsmän bör dock anställning
icke kunna ske annat än i den för värnpliktiga avsedda (29.)
krigslöneklassen.

Xomtitue- Oavsett huru med befordringar på aktiv stat kommer att ordnas under

ring. krigstjänstgöringstid, hava de sakkunniga vid utarbetandet av reglementets

föreskrifter, såsom ovan framhållits, utgått därifrån, att bestämmandet
av de krigslöneklasser, till vilka personalen är att hänföra, i stor utsträckning
bör ske genom i vederbörlig ordning verkställd konst foliering.

De bestämmelser, som för närvarande finnas utfärdade rörande förfaringssättet
vid konstruering av personal till befäls- in. fl. befattningar
under krigstjänstgöringstid, äro icke tillräckliga för att motsvara de fordringar
härutinnan, som med hänsyn till avlöningsväsendet i krig måste
uppställas. Eu särskild förordning rörande konstruering under krigstjänstgöringstid
av befälspersonal m. 11. vid armén synes därför böra utfärdas,
och torde i en sådan förordning lämpligen även böra intagas bestämmelser
angående frivilliga menigas anställande. Ehuru det torde ligga utom området
för de sakkunnigas uppdrag att avgiva förslag till de bestämmelser,
som härvid kunna vara behövliga, hava de sakkunniga dock ansett sig
böra här göra några påpekanden om de synpunkter, berörande en dylik
förordning, från vilka de sakkunniga utgått vid avlöningsbestämmelsernas
avfattande.

Den konstruering av personal till olika krigsbefattningar, som vid
mobilisering måste äga rum, omfattar dels uppflyttandet av aktiv personal
och reservpersonal m. fl., för den tid krigstjänstgöringen varar, uti högre
beställningar än de i fredstid innehavda, dels ock placerandet av värnpliktig
och frivillig personal uti befattningar av befäls tj än stegrad, eller
civilmilitär tjänsteklass vid de mobiliserade förbanden. Under krigstjänstgöringstiden
komma sedermera, på grund av avgång eller till följd av
uppstående nya behov m. in., uppfinningar givetvis att äga ruin från
lägre till högre tjänstegrad eller tjänsteklass. Vid all dylik i början eller
under krigstjänstgöringstiden förekommande konsumering — vilken alltid
måste kungöras på order — är nödvändigt, att den krigslöneklass bestämt
angives, till vilken vederbörande är att hänföra. För undvikande av misstag
bör detta ske även i det fall, att tilläventyrs uppflyttning till högre
tjänstegrad skulle förekomma, utan att därmed sammanhängande löneökning
tillerkännes vederbörande; i dylikt fall bör alltså tydligt angivas, att vederbörande
fortfarande är att hänföra till viss förut innehavd krigslöneklass.

I vilken omfattning personal må konstitueras till olika krigsbefattningar,
bestämmes givetvis av det personalbehov, som enligt vederbörliga
planer för armens krigsorganisation oundgängligen måste tillgodoses.
Uti de mobiliseringsföreskrifter, som reglera detta behov, böra också
enligt de sakkunnigas mening stadganden införas av den innebörd,^ som
beröres i riksdagens ovannämnda skrivelse den 19 augusti 1914 angående
krigsavlöningsreglementet, i vad den avser upprätthållande av proportionen
mellan olika tjänstegrader. Emellertid synas vid sidan av mobiliserings -

föreskrifterna vissa reglerande stadgande^ i syfte att i viss mån begränsa
rätten att konstituera personal till åtnjutande av krigslön i hö°re löneklasser,
ieke kunna undvaras. Till sådana inskränkande föreskrifter äro att
hänföra ovan berörda stadganden, att värnpliktig personal icke alls och
frivillig personal endast under vissa villkor må tilldelas krigslön i de för
aktiv personal avsedda krigslöneklasserna. Men härjämte torde även en
bestämmelse böra tillkomma därom, att i de fall, då tjänstegrad motsvaras
av. två olika krigslöneklasser för icke värnpliktig personal, konstruering för
krigstjänstgöringstid endast må avse tilldelande av krigslön i den lägre
av dessa klasser, därest icke Ivungl. Maj:t för vissa fall prövat skäligt
annorlunda förordna.

^ingthidrag. Liksom underhållet av truppernas beklädnad och utrustning i krig

''medför större kostnader för kronan än i fred, måste ökade utgifter
uppstå jämväl för den enskilde, som under krigstjänstgöring skall hålla
sig med egen utrustning. På grund härav och i överensstämmelse med
de grundsatser, som gjorts gällande såväl uti 1892 års förslag till fältavlöningsreglemente
som uti krigsavlöningsreglementet av år 1914, hava
de sakkunniga funnit skäligt, att krig sut rustning sbidrag utgår till den
personal, som under krigstjänstgöringstid skall hålla sig med egen krigsutrustning
i föreskriven utsträckning. Beloppet avses att användas för
fullständigande vid mobilisering av den egna personliga krigsutrustningen
ävensom till krigsutrustningspersedlarnas underhåll och ersättande i man
av förslitning. Ifrågavarande bidrag bör enligt de sakkunnigas mening
tilldelas den personal av officers och underofficers tjänsteställning, som
redan före mobiliseringen varit skyldig att hålla sig med uniform.

I fråga om beloppet av krigsutrustningsbidraget hava de sakkunniga
icke ansett sig böra ifrågasätta annan ändring uti nu gällande bestämmelser,
än att beloppet för fanjunkare och likställda, vilket nu är, liksom för officerare,
bestämt till 200. kronor, blivit nedsatt till 100 kronor såsom för
övriga underofficerai-e. Ändringen är motiverad av det förhållandet, att
kronan i fred tillhandahåller och alltså även i krig bör tillhandahålla utredningspersedlar,
remtygspersedlar och eldhandvapen in. m. åt alla underofficerare
— alltså även åt fanjunkare — under det att officerare och likställda
själva skola förse sig med dylika persedlar. Vidare har det krigsutrustningsbidrag
för personal av manskaps grad, som nu gällande krigsavlöningsreglemente
upptager, blivit helt uteslutet ur de sakkunnigas förslag, enär
all dylik personal synes böra erhålla sin utrustning genom kronans försorg.

Vid det förhållande att krigsutrustningen kan vid vissa delar av

armén komina att utsättas för en oproportionerligt stark slitning och efter
någon tids krigföring kan behöva nyersättas i stor utsträckning, hava de
sakkunniga föreslagit det tillägg i gällande bestämmelser, att »förnyat
krigsutrustningsbidrag» kan, sedan krigstjänstgöringen fortgått över 3 månader
och förhållandena därtill giva anledning, enligt av Kungl. Maj:t utfärdade
föreskrifter tillerkännas ovanberörda personal med högst hälften
av det belopp, som vid krigstjänstgöringens början utbekommits.

Enligt gällande krigsavlöningsreglemente skall »krigsutrustningsersättning»
med olika belopp för olika klasser utgå till den personal, som
»först på grund av krigstjänstgöringen är skyldig att anskaffa och underhålla
egna krigsutrustningspersedlar». Denna avlöningsförmån hava de
sakkunniga ansett icke böra bibehållas i reglementet. Den grundar sig
nämligen på den förutsättningen, att personal, som i fredstid icke är försedd
med någon som helst krigsutrustning, pålägges skyldighet att vid
mobilisering själv skaffa sig erforderliga personliga krigsutrustningspersedlar.
Antagligt är, att eu stor del av denna personal, som enligt det
nuvarande reglementet förutsättes inställa sig med full krigsutrustning, i
själva verket blir i händelse av allmän mobilisering fullkomligt urståndsatt
att förse sig med erforderliga persedlar till följd av ekiperingsaffärernas
oförmåga att då motsvara de ökade kraven. Störa brister komma härigenom
att uppstå i mobiliseringsutrustningen.

För att undgå detta och med hänsyn till nödvändigheten att upprätthålla
den största möjliga krigsberedskap måste enligt de sakkunnigas
mening tillräckligt antal persedlar finnas uti arméns förråd för utrustande
av all sådan personal, som icke redan i fredstid själv ombesörjer sin utrustning.
Borttagandet av den avlöningsförmån, varom här är fråga, förutsätter
alltså, att ökade krav på arméns utrustning redan i fredstid varda
tillgodosedda. Tillräckligt antal persedlar måste härvid uppläggas i förråd
för hela den personal, som vid mobilisering beräknas bliva konstituerad
till officers-, underofficers- och likställda befattningar.

På grund av ovan berörda ändringar i avseende på krigsutrustningen
ävensom i betraktande därav, att gällande reglemente för underhåll och
vård av arméns krigsmateriel (krigsmaterielreglemente) den 24 januari
1914 icke innehåller tydliga föreskrifter, i vilken utsträckning de i vederbörliga
fältutrustningslistor upptagna persedlar och effekter skola tillhandahållas
personalen genom kronans försorg, hava de sakkunniga ansett sig
böra avgiva förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och 17 i nyssnämnda
reglemente. Genom dessa ändringar avses att få hithörande förhållanden
fullt reglerade. De sakkunniga hava härvid i huvudsak velat fastslå, att
samma regler, som med avseende å persedlars tillhandahållande tillämpas

i fredstid, även skola gälla under krigstjänstgöringstid. Därjämte har ett
tillägg införts i reglementet av innehåll, att vederbörlig krigsförvaltningsmyndighet
skall kontrollera, att personal, som utbekommit krigsutrustningsbidrag,
även är försedd med föreskriven utrustning.

Den personal vid mobiliserat förband, som icke skall bära militär
uniform — såsom personal vid krigsposten, vid krigspolisväsendet o. s. v. —
skall enligt de sakkunnigas förslag förses med erforderlig beklädnad och
övrig utrustning genom vederbörlig krigsförvaltningsmyndighet, i den mån
beklädnaden icke tillhandahålles vederbörande genom annan statens Händighet.
Såväl för tillhandahållande av persedlar till sistberörda personal
som även i övrigt för underlättande av personalens utrustande vid mobilisering,
torde krigsförvaltningsmyndighet böra inlösa användbara persedlar,
som den inkallade personalen medför och önskar avstå till kronan.
Modifierade bestämmelser härom ingå ävenledes uti det av de sakkunniga
avgivna förslag till ändringar i krigsmaterielreglementet.

Speciel! motivering.

I den allmänna motiveringen hava de sakkunniga redan utvecklat
de huvudsakligaste grunderna för de framlagda författningsförslagen. Nedan
omförmälda stadganden torde dock böra särskilt belysas.

Förslaget till krigsavlöningsreglemente.

§ I I

§ 1 av förordningen angående allmänna grunder för förvaltningen
vid lantförsvaret på krigsfot den 24 januari 1914 hava lämnats bestämmelser,
enligt vilka det ankommer på Kungl. Maj:t att vid allmän eller
partiell mobilisering reglera omfattningen av krigsförvaltningsreglementenas
tillämplighet. Då emellertid en dylik reglering i första hand kan behöva
ifrågakomma beträffande avlöningsförhållandena, hava bestämmelser i nämnda
avseende ansetts böra inflyta i förevarande paragraf.

§ 2.

Enligt 1914 års härordning är avsett, att samtliga officers- och reservofficers
volon tärbestä 1 In i ngar vid armén skola indragas och att otficersoch
reservofficersaspiranterna i stället skola under f redsutbildningstiden
likställas med värnpliktiga. 1 överensstämmelse härmed hava aspiranterna
ansetts böra, i den mån de tagas i anspråk för tjänstgöring vid mobiliserat
förband, vare sig såsom meniga eller etter föregången konstruering såsom
befäl, jämväl under krigstjänstgöringstid i avlöningshänseende likställas
med ’ värnpliktiga. Ett stadgande härom har intagits i sista punkten av

paragrafens mom. 1. ,

Enligt vederbörliga planer är avsett, dels att viss vid lanttörsvaret

anställd personal med rent civila arbetsuppgifter skall bibehålla desamma
efter mobilisering, dels ock att viss personal, såsom auditörer, post-, telegraf-
och järnvägspersonal, som i fred åtnjuter avlöning av andra medel än
fjärde huvudtitelns, skall tillhöra mobiliserade förband. Något skäl, varför
dessa personalgrupper skulle tilldelas krigslön oeh andra kontanta ersättningar
enligt krigsavlöningsreglementet, hava de sakkunniga icke ansett
törel i "ga. Frå"an om deras avlöning har därför reglerats genom före
skriften i förevarande paragrafs mom. 2, däri stadgas, att för ifrågavarande
personal skola tillämpas för densamma särskilt gällande avlömngsföreskritter
eller ock de bestämmelser, som för mobilisering äro eller kunna bliva
meddelade.

§ 3.

Den här lämnade definitionen å vad med krigstjäntgöringstid skall
förstås avviker i viss mån från föreskriften i nu gällande krigsavlönmgsre"lementes
§ 1. För den personal, som icke enligt bestämmelserna i
mom. 2 och 3 fullgör krigstjänstgöring under viss på annat sätt bestämd
tid, har nämligen föreslagits, att krigstjänstgöringstiden skall taga
sin början, icke med den dag, då mobiliseringsorder utfärdas, utan med
första mobiliseringsdagen för vederbörligt truppförband, ävensom att samma
tid skall avslutas, icke med sista demobiliseringsdagen utan med tionde
da"en, efter det demobiliseringen skall taga sin början. De förändrade
bestämmelserna betingas därav, att ä ena sidan mobiliseringsorder för
visst truppförband kan utkomma redan innan mobiliseringen är avsedd att
taga sin början, vadan truppförbandets personal längre, eller kortare tid
efter orderns utgivande kan komma att kvarstå i fredstjänstgöring, samt»
att å andra sidan Kungl. Maj:t i regeln icke lärer kunna fastställa be -

stämda dagar, då de olika slagen av mobiliserade truppförband, staber,
formationer o. s. v. skola vara fullständigt demobiliserade.

Nuvarande, krigsavlöningsreglementes bestämmelser om början eller
slutet av krigstjänstgöringstid återfinnas dels i § 1 av förordningen angående
allmänna grunder för förvaltningen vid lantförsvaret på krigsfot
den 24 januari 1914, dels ock i § 20 mom. 1 och § 21 mom. 1 av°reglementet
för arméns kassaväsende i krig av nyssnämnda dag. Vid o-odkännande
av de sakkunnigas förslag i avseende å krigsavlöningsreglementet
böra, för bibehållande av nödig överensstämmelse, nyssberörda författningsbestämmelser
erhålla en efter de sakkunnigas formulering lämpad jämkning.

§ 4.

Ehuru reglementet endast avser att meddela bestämmelser om de olika
slag av avlöning och övriga kontanta ersättningar, som skola utgå under
krigstjänstgöringstid, har det synts lämpligt att i denna paragrafs mom. 2
erinra om de naturaförmåner, som enligt andra rörande krigsförvaltningen
gällande författningar kunna tillkomma personalen vid mobiliserade förband.

§ 5.

Såsom i den allmänna motiveringen framhållits, hava de sakkunniga
från nu gällande krigsavlöningsreglemente bibehållit föreskriften om att,
personal, som kommer i åtnjutande av krigslön, under tiden ickb får uppbära
sina fredsavlönings- eller pensionsförmåner. Den nu gällande föreskriften,
att. kronan skall erlägga stadgade pensionsavgifter för delägare i
arméns pensionskassa samt arméns änke- och pupillkassor hava de sakkunniga
däremot funnit böra utgå. Något vägande skäl, varför den skyldighet
att erlägga dylika avgifter, soin åligger vederbörande löntagare,
skulle upphöra under den tid, krigslön åtnjutes, synes nämligen icke kunna
uppvisas. Emellertid komma efter lantförsvarets övergång från fredsfot
till krigsfot löneutbetalningarna till personalen icke vidare att ske genom
fredskassaförvaltningarna utan genom nyinrättade krigskassaavdelningar.
Vid sådant förhållande och då cheferna för de sistnämnda i olikhet med
cheferna .för de förra icke lämpligen synts böra åläggas att vara redogörare
hos pensionskassorna, hava de sakkunniga icke funnit sig kunna ifrågasätta,
att, såsom i fred är fallet, avgifterna skulle avdragas vid krigslöneutbetalningarna,
utan har i stället föreslagits, att anstånd med avgifternas erläggande
skall få åtnjutas under krigstjänstgöringstid. De särskilda bestämmelser
rörande felande avgifters inbetalning efter krigstjänstgörings -

tidens slut, som betingas av de sakkunnigas förslag, böra, enligt vad de
sakkunniga förutsatt, inflyta i reglementena för arméns pensionskassa och
arméns nya änke- och pupillkassa. Att bland dessa bestämmelser böra intagas
stadganden därom, att oguldna avgifter för under krigstjänstgöringstiden
avlidna löntagare, åtminstone i vissa fall, skola gäldas av allmänna
medel, synes vara självfallet.

§§ 7—15.

I den allmänna motiveringen har i huvudsak redogjorts för innehållet
av förslagets bestämmelser rörande förmånen av krigslön, villkoren
för dess tillträdande, bibehållande och avstående m. m. Här torde ytterligare
endast behöva framhållas, att för den personal, vilken enligt § 18
skall vara berättigad att åtnjuta krigslön med belopp, som innefattar dels
det enligt vederbörlig krigslönetariff och krigslöneklass bestämda beloppet,
dels ock en mot årsarvode eller ålderstillägg svarande förhöjning, krigslönebeloppets
bestämmande måste förutsätta en särskild uträkning hos vederbörlig
krigskassaavdelning. Sådan uträkning är, enligt vad som framgår
av den vid reglementsförslaget fogade Bil. IV, avsedd att ske på det
sätt, att till den eljest utgående krigslönen skall läggas 736 av arvodets
eller ålderstilläggets årsbelopp, avrundat uppåt till närmast hela tiotal
ören. De i nämnda bilaga uträknade beloppen avse ej att vara användbara
för alla tänkbara fall, utan blott att vara exempel.

§§ 16-17.

I jämförelse med nu gällande reglementes föreskrifter om de särskilda
kontanta ersättningar, vilka äro avsedda att tillgodokomma personal,
som under krigstjänstgöringstid skall vara beriden, förete nu föreslagna paragrafer
den olikhet, att förmånen »hästlegas helt uteslutits ur förslaget.
Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde nämligen hinder icke möta, att
bland mobiliseringsföreskrifterna intagas bestämmelser därom, att envar,
som under krigstjänstgöring skall vara beriden på egen tjänstehäst men
icke har skyldighet att i fred hålla någon sådan, skall göras beriden på
häst, som anskaffats genom vederbörlig krigsförvaltningsmyndighet.

I likhet med nu gällande reglemente upptager förslaget krigslönetillägget
till ett belopp av 15 kronor för häst och termin. Den ökning i
förhållande till lönetillägget i fred, som nämnda belopp representerar,
eller 3 kronor 89 öre för termin, hava de sakkunninga funnit vara den
minsta särskilda ersättning, som kan ifrågakomma såsom ett bidrag till

12—144237

hästägarna för den nedsättning i deras hästars värde, som givetvis blir en
följd av den strängare tjänstgöringen vid mobiliserat förband.

Beträffande krigsremonteringsersättningen hava de sakkunniga föreslagit
sådan inskränkning, att den endast må förekomma för personal, som
tjänstgör under sådana förhållanden, vilka berättiga till åtnjutande av den
högre krigslönen. Så kommer t. ex. för en hästägare, soin tillhör en depåtrupp
i hemorten, den omständigheten, att hans häst utan hans eget
förvållande blir otjänstbar, följaktligen icke att medföra rätt att få hästen
ersatt. I fråga om sättet för ersättande av häst, som gått förlorad eller
blivit otjänstbar, innehåller vidare förslaget sådana bestämmelser, att såsom
regel hästägaren endast kan komma att utfå en häst av kronan, medan
däremot utbetalandet av kontant gottgörelse endast undantagsvis skulle
förekomma, ett förhållande, som givetvis kommer att ställa sig fördelaktigast
för kronan.

§ 19.

Nu gällande krigsavlöningsreglemente upptager bland avlöningsförmåner,
som kunna tillkomma personal vid mobiliserat förband, »representationsersättning»
för vissa högre befälhavare. Nämnda ersättning utgår
under den tid, som av Kungl. Maj: t bestämmes, förskottsvis för lönetermin
med belopp av 1,500 kronor för högsta befälhavaren för fälthären,
1,000 kronor för arméchef och likställd samt 500 kronor för arméfördelningschef
och likställd.

Aven de sakkunnige hava ansett nödvändigt, att, genom bestämmelse
i avlöningsreglementet möjlighet bör förefinnas att bereda ifrågavarande
befälhavare en ersättning för vissa utgifter, som under krig komma att
uppstå vid de olika stabskvarteren. Ifrågavarande utgifter äro visserligen
delvis att räkna såsom representationskostnader, men påkallas dock även
av andra förhållanden och närmast därav, att i de olika kvarteren tillfälligtvis
måste mottagas och förplägas personer, vare sig tillhörande
krigsmakten eller civila, för vilka förplägnad vid kvarteret icke enligt gällande
föreskrifter kan utrekvireras såsom för dess fasta personal. Av sådan
anledning hava de sakkunniga föreslagit, att, ersättningen upptages
under den med dess ändamål bättre lämpade benämningen »stabskvartersbidrag».
I olikhet med såväl bestämmelsen i nuvarande reglemente som
motsvarande stadganden inom främmande arméer, av vilka de sakkunniga
för ändamålet tagit del, har ersättningen emellertid icke ansetts böra utgå
såsom en avlöningsförmån med visst i reglementet bestämt belopp för
lönetermin. Förslaget förutsätter i stället, att Kungl. Maj:t, efter sig i

varje fall företeende omständigheter, skall bestämma ej blott tiden för ersättningens
utgående utan även det belopp, som kan behöva tilldelas be
fattningsinnehavarna i fråga.

§§ 20-24.

Redan i nuvarande krigsavlöningsreglemente hava rörande resekostnads-
och traktamentsersättning för inställelse till och hemförlovning från
krigstjänstgöring ävensom för tjänsteresor under krigstjänstgöringstid intagits
vissa bestämmelser, som avse att reglera vissa dylika ersäitningsfrågor
på annat sätt, än vartill resereglementet och fredsavlöningsregleraentet
eljest skulle giva anledning. 1 övrigt hänvisar krigsavlöningsreglementet
till bestämmelser i sistnämnda reglementen.

Såsom i den allmänna motiveringen redan framhållits, hava de sakkunniga
ansett sig i hithörande avseende böra ytterligare fortgå på angivna
väg och sålunda giva krigsavlöningsreglementet sådan fullständighet, att
vederbörande krigsförvaltningsmyndigheter skola i reglementet hava samlade
alla huvudsakliga bestämmelser om de resekostnads- och traktamentsersättningar,
vilkas utbetalning kunna på dem ankomma. Endast i fråga
om sättet för bedömande av"vad som kan anses såsom nödigt transportmedel
har en hänvisning till resereglementet bibehållits.

Beträffande sättet för resekostnadsersättnings beräknande överensstämmer
förslagets § 20 i allt väsentligt med de grunder, varå nuvarande
reglemente vilar.

Beträffande beloppet av ifrågakommande traktamentsersättning avser
förslagets § 21 med den av de sakkunniga därtill fogade traktamentstariffen
att i allo ersätta motsvarande bestämmelser i resereglementet och
fredsavlöningsreglementet.

Vad därvid först angår manskap, har traktamentsersättmngen för
varje fall, då den skall utgå, föreslagits till 1 krona 50 öre för dygn, eller
samma belopp, som i fred utgår enligt Bil. A. vid fredsavlöningsreglementet.
De sakkunniga hava nämligen ansett, att så högt traktamente
som 4 kronor för dag enligt resereglementet icke kan behöva ifrågakomma
för manskap under sådana resor, varå krigsavlöningsreglementet skall, tilllämpas.
I samband med mobilisering får nämligen anses, att förläggningsoch
förplägnadsförhållandena bliva genom etapp- och stationskommendanters
försorg så ordnade, att för manskapspersonalen icke i regeln behöva
under tjänsteresor uppkomma några större extra utgifter, för den händelse
manskapet icke beredes inkvartering genom kronans försorg, har dock
ansetts nödigt upptaga stadgande om särskild nattkvartersersättning. De -

loppet av sådan ersättning har i enlighet med stadgandet i fredsavlöningsreglementet
§ 49, enligt dess lydelse genom kungl. kungörelsen den 14 november
1913, upptagits till i krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.

För officerare, underofficerare och likställda föreslås att dagtraktamentet
skall utgå allt efter den krigslöneklass, i vilken krigslön skall åtnjutas,
och antingen såsom »lägre» eller »högre krigstraktamente». Det
lägre krigstraktamentet har upptagits lika med traktamentet enligt Bil. A.
vid fredsavlöningsreglementet, dock med det undantag, att för personal,
hänförlig till första och andra krigslöneklassen (generalspersoner), beloppet
nedsatts till 8 kronor från 9 kronor. Aidedningen till denna nedsättning
har varit, att, enär det lägre krigstraktamentet är avsett att utgå bland
annat vid vissa tjänsteresor, då vederbörande åtnjuter högre krigslön, samt
ett s. k. lägre fredstraktamente redan ingår i sådan krigslön, den sammanlagda
ersättningen utöver fredsavlöningen under av generalspersoner företagna
tjänsteresor eljest komme att icke obetydligt överstiga beloppet av
det dagtraktamente, som utgår enligt första klassen i resereglementet Det

i krigstraktamentstariffen upptagna högre krigstraktamentet är
åter i huvudsak upptaget lika med det traktamentsbelopp, som den till de
särskilda krigslöneklasserna hänförliga personal skulle äga åtnjuta, om resereglementet
tillämpades å densamma. För tre personalgrupper nämligen:

6. krigslöneklassen (majorer), 9., 10., 11., 22. och 23. krigslöneklasserna
(löjtnanter och underlöjtnanter) ävensom 13., 14. och 25. krigslöneklasserna
(sergeanter), har dock föreslagits en nedsättning av 1 krona. Anledningen
härtill har varit den, att då personal med lägre (mot fredsavlöningen svarande)
krigslön ansetts böra för tjänsteresor äga rätt till det högre krigstraktumentet,
under det personalen med högre krigslön i liknande fall allenast
skulle få det lägre traktamentet, förstnämnda personals ersättning utöver
fredsavlöningen skulle ställa sig förmånligare än den sammanlagda
ökningen utöver samma fredsavlöning för sistnämnda personal. Genom de
föreslagna nedsättningarna i det högre krigstraktamentet för ovannämnda
personalgrupper bär rättelse i angivna förhållande i huvudsak kunnat vinnas.

Såsom redan av vederbörlig paragrafrubrik framgår, avser § 22 att
fastställa, när och i vilken omfattning ersättning skall utgå för inställelse
till och hemförlovning från krigstjänstgöring. I olikhet med motsvarande
bestämmelser i nu gällande reglemente innefattar paragrafen ett medgivande
för den, som särskilt inkallas till krigstjänstgöring (t. ex. officer i reserven
och värnpliktiga), att, där han kan styrka, att han vid den tid, då han

måst anträda färden för inställelse, uppehållit sig å annan ort inom riket
än å kyrkobokföringsorten, uppbära resekostnads- och traktamentsersättning
från vistelseorten inom riket. För den, som färdas från utrikes ort, föreslås,
att motsvarande ersättning får utgå för färd från den plats inom
riket, å vilken han vid färden först inträffat. Med ifrågavarande stadganden
hava de sakkunniga i första rummet velat förekomma, att anspråk
bär ersättningar för inställelse i många fall skola grundas på fingerade
färder från vederbörandes hemvist i kyrkobokföringsorten. Vidare hava
de sakkunniga icke kunnat förbise, att förordningen angående arméns reserver
av befäl och civilmilitär personal den 15 november 1912 får anses
lämna personal i reserven rätt att i varje fall beräkna sin inställelsekostnad,
på sätt de sakkunniga föreslagit. Vad beträffar frågan, huruvida annan
särskilt inkallad personal och närmast värnpliktiga böra få rätt att vid
inställelse från utrikes ort räkna ersättning i föreslagen omfattning, hava
de sakkunniga så mycket mindre hyst någon tvekan dårutinnan, som dylik
personal i varje fall kommer att drabbas av utgifter för sitt återvändande
till fäderneslandet, och det givetvis maste anses vara ett statsintresse,
att dylikt återvändande i möjligaste mån underlättas.

Bestämmelsen i § 22 mom. 4 om utbetalning till värnpliktiga och
frivilliga av särskild färdavlöning med 50 öre för färddagar till och från
tjänstgöring avser att åt denna personal bereda en mot värnpliktiga menigas
krigslön motsvarande gottgörelse för sådana dagar.

Av bestämmelserna i §§ 23 och 24 lärer endast stadgandet i sistnämnda
paragrafs mom. 2 erfordra någon närmare förklaring. Med den
begränsning för tillämpning av högre krigslönetarififen, vartill bestämmelserna
i § 8 mom. 2 giva anledning, och med hänsyn till de placeringar
på andra förband än i fred, som en icke obetydlig del av den aktiva personalen
måste underkasta sig, kommer under krigstjänstgöringstid ofta att
inträffa, att sådan aktiv personal — utan att genom högre krigslön beredas
någon särskild gottgörelse utöver sin fredsavlöning — nödgas tjänstgöra
utom sin i fred fastställda förläggningsort. Likaså kan det inträffa, att
aktiv personal, som icke är berättigad till högre krigslön, måste, utan att
•överflyttas från sitt eget truppförband, tjänstgöra med detta utom förläggningsorten
under sådana förhållanden, att i fred dagtraktamente fått
åtnjutas? För att förhindra att personalen i dylika fall skulle komma i
sämre ekonomisk ställning, än om fredsavlöningsreglementet tillämpades,
bär ifrågavarande stadgande tillkommit. Att detsamma icke ansetts böra
{rivas tillämpning å annan personal än sådan på aktiv stat, beror därpå,
att övrig personal i fred äger rätt att fritt välja bostadsort utom veder
börligt truppförbands förläggningsort.

§ 25.

I det föregående har redan berörts den i § 5 införda bestämmelsen
om skyldighet för den personal, som kommer i åtnjutande av krigslön,
att under tiden frånträda sina fredsavlönings- eller pensionsförmåner.

Enligt 1914 års krigsavlöningsreglemente, som upptager motsvarande
stadgande, gäller, att den, som vid krigstjänstgöringstidens början för
då löpande månad uppburit lön på stat och övriga i förskott utgående
kontanta förmåner, skall vid första krigslöneutbetalningen vara skyldig vidkännas
avdrag från krigslönen med ett belopp, som motsvarar nämnda
fredsförmåner, och skall sådant avdrag beräknas för dag till V30 av summan
av de uppburna fredsavlöningsmedlen för den del av månaden, varunder
krigslön utgår. Givet är, att uträknandet av nämnda avdrag, särskilt
med hänsyn därtill, att vid de olika mobiliserade förbanden all personal
icke tillträder krigslön från samma dag, måste för vederbörliga
krigskassaavdelningar medföra synnerligt stor omgång. Med de ytterst krävande
uppgifter av olika slag, som själva mobiliseringsarbetet i och för
sig medför, måste det anses vara i hög grad olämpligt att ålägga krigskassaavdelningarna
ifrågavarande arbete. Vid sådant förhållande och då
de sakkunniga ansett, att icke någon åtgärd, som kan underlätta arméns
övergång från fredsfot till krigsfot, bör åsidosättas, hava de sakkunniga
icke tvekat, att utbyta ifrågavarande stadgande mot en föreskrift att återbetalning
av i förskott uppburna fredsavlönings förmåner icke skall ske
under krigstjänstgöringstiden. Enligt förslaget skall enahanda bestämmelse
gälla för den, som i förskott uppburit pension och fyllnadspension från
arméns pensionskassa.

Härmed hava de sakkunniga dock icke avsett, att ett efterskänkande
av ifrågavarande belopp skulle ifrågakomma, utan skall återbetalning därav
ske efter krigstjänstgöringstidens slut genom avdrag från de fredsavlöningseller
pensionsförmåner, som tillkomma vederbörande efter återinträde i
fredstjänstgöring eller återvinnande av pension. För att göra avdraget så
litet betungande som möjligt föreslås, att detsamma skall ske först vid de
olika löne- eller pensionsutbetalningarna under det efter krigstjänstgöringens
slut infallande närmaste kvartalet.

Återbetalning skall däremot icke förekomma, om löntagaren avlidit.
Att från det allmännas sida krav i sådant avseende skulle riktas mot hans
stärbhusdelägare, måste nämligen anses i allo olämpligt. Den förlust, som
arméns pensionskassa tilläventyrs kan komma att få vidkännas, därigenom
att kassan i enlighet med nyssnämnda medgivande icke återfår avliden
delägares pension för tid, då däremot svarande belopp enligt § 5 skall

uppbäras av kronan, hava de sakkunniga ansett böra på det sätt täckas,
att kassan vid pensionsmedlens redovisande innehåller erforderligt belopp.

Närmare bestämmelser om sättet för sådant innehållande torde, enligt
vad de sakkunniga förutsatt, böra inflyta i reglementet för pensionskassan.

1 detta sammanhang få de sakkunniga slutligen framhålla, att om
den nu stadgade avräkningen vid krigstjänstgöringstidens början mellan i
förskott åtnjutna fredsavlöningsförmåner och krigslön upphäves, den i § 20
mom. 3 i reglementet för arméns kassaväsende i krig den 24 januari 1914
intagna föreskrift om skyldighet för fredskassaförvaltning att till krigskassaavdelning
överlämna uppgift å förskottsvis utbetalda fredsavlöningsförmåner
bör ur nämnda reglemente uteslutas.

Förslaget till ändringar i förordningen angående arméns förplägnad
vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

Enligt den ursprungliga avfattningen av denna förordning var förmånen
att för varje dag utbekomma en portion för officerare, underofficerare
och likställda på det sätt reglerad, att portionen av dem finge utfås
allenast mot avdrag å dem tillkommande avlöningsförmåner.

Genom den i inledningen till motiverna omnämnda, efter riksdagens
hörande, den 22 augusti 1914 utfärdade kungörelsen angående ändringar i
§§ 1, 4 och 6 i förordningen bortföll nämnda skyldighet för officerare,
underofficerare och likställda att ersätta värdet av utbekommen portion.
Ändringen har närmast föranletts därav, att då kronan under krigstjänstgöringstid
i varje fall måste tillse, att en var, som tjänstgör vid mobiliserat
förband, med säkerhet kan utfå sin förplägnad, det befunnits mest
ändamålsenligt, att staten tillhandahåller livsmedel utan ersättning åt all
personal. Härigenom undvikes nämligen besväret att från vederbörandes
invänta krigslönebelopp verkställa avdrag för portionens värde och det
därmed förbundna invecklade bokhålleriet.

I den sålunda efter riksdagens beslut införda bestämmelsen hava de
sakkunniga icke ifrågasatt några huvudsakliga ändringar. Förevarande förslag
upptager däremot vissa stadganden, varigenom mera tydligt, än med
förordningens nuvarande lydelse är fallet, angives, att utbekommandet av
portion icke utgör en särskild löneförmån, utan blott avser att säkerställa
personalens vid de mobiliserade truppförbanden behov av livsmedel under
olika tjänstgöringsförhållanden. I detta syfte hava intagits dels bestäm -

melsen i § 1, att all till krigslön berättigad personal skall äga utbekomma
en tillagad portion, dels ock stadgandet i § 3 mom. 1, att förplägnaden,
därest densamma icke kan anordnas vid truppförband, skall anordnas genom
vederbörlig krigsförvaltningsinyndighet på för kronan billigaste sätt, dels
ock slutligen föreskriften i § 4 mom. 1 att för den, vilken icke begagnar
sig av förplägnad, som blivit för honom anordnad, icke har något anspråk
på ersättning för portion.

Det i § 1 mom. 4 intagna stadgandet om rätt för viss civil personal
vid mobiliserat truppförband att mot ersättning utfå portion sammanhänger
med föreskriften i förslaget till krigsavlöningsreglemente § 2 mom. 2,
enligt vilket nämnda personals avlöning skall utgå enligt de för personalen
särskilt gällande grunder. Frågan huruvida poi-tionsersättningen skall bestridas
från samma anslagsmedel, från vilka personalens avlöning utgår,
eller gäldas av den enskilde själv, hava de sakkunniga ansett innefatta
ett ämne, beträffande vilket de icke haft att avgiva förslag.

Förslaget till ändringar i reglementet för underhåll och vård av
arméns krigsmateriel (krigsmaterielreglemente) den

24 januari 1914.

Beträffande dessa ändringar torde intet särskilt behöva tilläggas till

O DO

vad därom anförts i den allmänna motiveringen.

117

Marinen.

Allmän motivering.

Några särskilda bestämmelser, avsedda att reglera avlönings förhål- Äldre förlandena
för marinens personal under krigstjänstgöringstid, hava ej funnits slag''
meddelade före utfärdandet av krigsavlöningsreglementet för marinen den
25 september 1914.

Redan år 1905 var emellertid ifrågasatt, huruvida särskild krigsavlöning
för marinens personal borde införas. I anledning av förut omförmälda
»förslag till bestämmelser rörande arméns avlöning vid mobilisering
och i fält (fältavlöning)», vilket den 8 september 1905 avgavs av arméförvaltningens
civila departement, anmodades nämligen marinförvaltningen
att taga under övervägande och inkomma med utlåtande, huruvida och i
vad mån föreskrifter, motsvarande de i nämnda förslag intagna, vore erforderliga
i fråga om sjöförsvaret.

I utlåtande till statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
den 15 september 1905 förklarade marinförvaltningen, under hänvisning
till särskilda stadganden i reglemente för marinen, att genom vad för
fredsförhållanden funnes stadgat beträffande flottan och kustartilleriet i
huvudsak syntes förefinnas erforderliga föreskrifter i fråga om avlöning
vid mobilisering. Något förslag till beredande av förbättrade förmåner
för å flottans station eller å förläggningsort tjänstgörande personal —
något som ett upptagande för marinens personal av den i förslaget uppställda
grundsatsen om fredsavlöningens utökande med ett s. k. dagtraktamente
skulle medföra — ansåg marinförvaltningen sig icke kunna
framställa.

Däremot framhöll marinförvaltningen behovet av särskilda föreskrifter
om dagtraktamentes utgående i enlighet med arméförslaget till den personal
av flottan och kustartilleriet, som under mobilisering eller krig kommenderades
att i trupp tjänstgöra i land å annan ort än flottans station
eller någon av kustartilleriets förläggningsorter. Härjämte ansågos be 13—144237.

Kungl.
Maj:ts förslag
till
914 års senare
riksdag.

stämmelser erforderliga därom, att värnpliktiga skulle erhålla penningbidrag
med 50 öre för dag.

Några särskilda avlöningsbestämmelser för marinens personal blevo
emellertid, lika litet som för arméns personal, utfärdade med anledning av
nu omförmälta förslag av år 1905.

Sedan Kungl. Maj:t i en den 4 augusti 1914 avgiven proposition
hos riksdagen anhållit om bemyndigande att utfärda reglemente för arméns
avlöning under krigst jänstgöringstid, uppdrog statsrådet och chefen för
sjöförsvarsdepartementet, enär bestämmelser angående dylik avlöning
syntes böra komma till stånd även för marinen, åt marinförvaltningen
och chefen för marinstaben att i samråd med chefen för kustartilleriet
inkomma med förslag till bestämmelser för marinens avlöning under
krig. Myndigheterna anmodades därvid iakttaga, att föreskrifterna om
dylik avlöning bleve, så långt lämpligen ske kunde, likartade för marinen
och armén. I anledning av detta uppdrag avgåvo nämnda myndigheter
den 14 augusti 1914 gemensamt förslag i berörda avseende.

Beträffande de allmänna grunderna för detta förslag anförde nämnda
myndigheter huvudsakligen följande.

Då avlöningsförhållandena och redovisningsväsendet inom marinen
vore så väsentligt olika arméns och då särskilt formerna för
fredsavlöningen inom marinen vore delvis bestämda med hänsyn till
förhållanden, liknande dem, som inträdde vid mobilisering eller krig,
hade förslaget icke kunnat bringas till full överensstämmelse med
arméförslaget.

I sak vore båda förslagen tämligen nära överensstämmande.
Jämväl marinförslaget utginge nämligen därifrån, att marinens
personal av stam och reserv, däri inbegripen såväl konstituerad personal
som den, vilken erhållit avsked med tillstånd att såsom lönlös
kvarstå i marinen, skulle vid mobilisering eller krig bibehålla alla
de förmåner, som i fred kunde tillkomma personalen. Fördenskull
hade nu ifrågavarande reglemente endast haft att reglera de ytterligare
förmåner, som under angivna förhållanden borde ifrågakomma.

Vad anginge förmånerna under tjänstgöring i land, hade förslaget
för den personal av marinen, för vilken det varit erforderligt,
upptagit ett tillägg till fredsavlöningen, varigenom sammanlagda
avlöningen till denna personal skulle så nära som möjligt
sammanfalla med beloppet av föreslagna krigslönen till personal i
motsvarande ställning vid armén.

Beträffande avlöningen till marinens personal under sjökommendering
vore visserligen icke lika stort tillägg behövligt, för att
denna avlöning skulle uppbringas till belopp, motsvarande krigslönen
enligt arméförslaget. Ansåge man avlöningen under krig böra
till marinens personal utgå med sammanlagt lika belopp i land och
till sjöss, skulle ett mindre krigsavlöningstillägg stadgas för sjökommenderad
personal. Lämpligheten härav hade även tagits under
noggrant övervägande. Men då man dels icke funnit det vara riktigt,
att den tjänst i marinen, som finge utföras i land, skulle under
krig medföra en större ökning i förmåner än den med vida större
besvärligheter och äventyr förenade tjänsten till sjöss, dels ansett
svårighet möta att frångå det redan under fred bestående förhållandet,
att inom marinen sjötjänst vore förenad med högre förmåner
än tjänsten i land, hade man ansett sig böra stanna vid, att krigsavlöningstillägget
borde göras lika under all tjänstgöring vid marinen.
Härigenom skulle sjötillägget såväl i krig som fred bliva det
särskilda plus i kontanta avlöningsförmåner, som kommendering ombord
skulle medföra. Diet- och mässpenningar kunde nämligen ej
räknas såsom kontanta avlöningsförmåner, då de endast vore avsedda
för bestridande av kostnaderna för personalens kosthåll och även
därtill användes.

Att härigenom marinens personal under sjötjänstgöring erhölle
framför arméns förmånen av sjötillägg, vore intet annat än vad som
redan existerade.

Den del av de vid krig eller mobilisering tillkommande förmånerna,
som skulle utgå kontant, hade betecknats såsom »krigsavlöning».
Därvid hade krigsavlöningen för de värnpliktiga ansetts
böra betecknas såsom »krigslön», enär däri inbegrepes — i stället
för i fred utgående penningbidrag, penningtillskott och ersättning
för överskjutande tjänstgöring — hela deras kontanta avlöning.
Denna krigslön hade bestämts till samma belopp som krigslönen för
härens värnpliktiga enligt arméförslaget med förhöjning för f. d.
stainanställda värnpliktiga till samma belopp som det för korpralsgraden
inom armén föreslagna.

Krigsavlöningstillägg hade på samma sätt som i arméförslaget
icke föreslagits för marinens manskap.

Enligt förevarande förslag skulle de värnpliktiga, som jämlikt
nådiga förordningen angående konstituering och anställning av personal
vid flottans stam och reserv vid mobilisering den 8 december
1899 konstituerades till offlcerare eller underofficerare i flottan, åt -

100

Förslagets

behandling

inom

riksdagen.

njuta krigsavlöningstillägget för den grad, inom vilken de blivit
konstituerade.

»Krigsutrustningsbidrag» hade upptagits till belopp, som ansetts
motiverade av de med arméns jämförliga förhållanden, vilka utgjorde
grunden till denna avlöningsförmån.

»Krigsportion» syntes böra jämväl inom marinen ifrågakomma
i den omfattning, det avgivna förslaget angåve.

Det av myndigheterna föreslagna, för marinens officerare och underofficerare
samt likställda avsedda krigsavlöningstillägget var i förslaget upptaget
med belopp för termin, motsvarande tio gånger det enligt Bil. A
vid arméns fredsavlöningsreglemente upptagna s. k. lägre dagtraktamentet.
På grund av de åberopade bestämmelserna rörande konstituering av värnpliktig
personal upptogos i förslaget särskilda krigslönebelopp endast för
värnpliktiga, som voro korpraler eller meniga.

Sedan berörda av marinförvaltningen och chefen för marinstaben utarbetade
förslag till krigsavlöningsreglemente för marinen inom sjöförsvarsdepartementet
granskats och i anledning därav undergått några smärre
ändringar, föreslog Kungl. Maj:t i nådig proposition den 21 augusti 1914
(n:r 272), att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med det sålunda ändrade förslaget utfärda krigsavlöningsreglemente
för marinen.

Den nådiga propositionen undergick förberedande behandling inom
särskilda utskottet n:r 1, varefter riksdagen i skrivelse den 23 september
1914 anmälde, att riksdagen väl i likhet med Kungl. Maj:t funnit det vara
skäligt, att marinens personal bereddes ökade förmåner under krigstjänstgöring,
men att det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget emellertid i flera
hänseenden icke kunnat av riksdagen bifallas. Riksdagen, som ansett sig
böra låta omarbeta vissa delar av Kungl. Maj:ts förslag, hade i stället antagit
det sålunda ändrade förslaget. I överensstämmelse med vad som
förutsatts i det statsrådsprotokoll, som åtföljt Kungl. Maj:ts proposition,
uttalade riksdagen, att reglementet borde erhålla en provisorisk karaktär
och utfärdas att gälla endast till och med år 1915 samt att tillfälle borde
beredas sistnämnda års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv
prövning.

Den väsentligaste förändringen, som av riksdagen vidtogs i Kungl.
Maj:ts förslag, bestod däri, att riksdagen, då marinens personal vid tjänstgöring
i land ansetts böra närmare likställas med arméns personal, icke
blott för de värnpliktiga utan jämväl för marinens officerare, underoffice -

101

rare och civilmilitära personal av stam och reserv under landtjänstgöring
upptog avlöningsformen »krigslön». I tillämpliga delar beräknades densamma
enligt samma grunder som krigslönen för arméns personal, och
avsågs den skola utgå i stället för fredsavlöningsförmånerna.

Beträffande avlöningsförmånerna under sjötjänstgöring fann riksdagen
icke någon anledning föreligga att frångå Kungl. Maj:ts förslag i vad det
avsåg, att ett krigsavlöningstillägg skulle under dylik tjänstgöring utgå
jämte de eljest bestämda löneförmånerna. Beträffande beloppet av detsamma
fann riksdagen sig dock icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag,
enär med tillämpande av detsamma och det för armén utfärdade krigsavlöningsreglementet.
skillnaden i avlöningsförmåner för marinens sjökommenderade
personal och arméns personal skulle bliva allt för betydande. Riksdagen
upptog i stället krigsavlöningstillägget till väsentligt nedsatta belopp,
högst 20 kronor för flaggman och lägst 10 kronor för underofficer av 2.
graden. I likhet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen icke något
krigsavlöningstillägg för marinens stammanskap i allmänhet. Utöver nämnda
förslag upptogs dock dylikt tillägg med belopp av 5 kronor för termin åt
underofficerskorpraler att utgå under all tjänstgöring, dock icke till den,
som komme i åtnjutande av familjeunderstöd.

I sin skrivelse framhöll riksdagen särskilt, att mellan det av riksdagen
antagna krigsavlöningsreglementet för armén och det av riksdagen
godkända förslaget till krigsavlöningsreglemente för marinen förefunnes
vissa olikheter i vad anginge krigsavlöningen för den värnpliktiga personal,
som konstituerades till befäl eller underbefäl. På grund av krigsavlöningsreglernentets
provisoriska karaktär hade dock riksdagen ansett sig icke böra
föreslå ändringar i detta hänseende, men hade, med hänsyn till utarbetandet
av definitiva krigsavlöningsreglementen, velat fästa uppmärksamheten
på nämnda olikheter.

Det av Kungl. Maj:t den 25 september 1914 utfärdade krigsavlöningsreglementet
för marinen överensstämmer i allt väsentligt med det av riksdagen
med ovanberörda skrivelse den 23 i samma månad överlämnade

förslaget.

I reglementet har emellertid intagits sådant tillägg, att personal, som
åtnjuter bostadsförmån in natura, skall vidkännas avdrag i utgående krigslön
med belopp, motsvarande inkvarteringsbidrag enligt stat för innehavande
grad eller värdighet. Härigenom har anledningen till en av de anmärkningar,
som, enligt vad ovan sagts, kunna riktas mot arméns krigsavlöningsreglemente,
undvikits beträffande marinens krigsavlöningsreglemente.

Gällande

krigsavlö ningsregle mente.

102

Krigsavlö ningens reglerande genom tilläggs bestämmel ser.

Men sistnämnda reglemente innebär likväl sådana förändringar vid
övergången från freds- till krigsavlöning för marinens personal, som förut
beträffande arméns personal framhållits såsom mindre lämpliga, nämligen
att alla kaptener, oberoende av löneklass, erhålla samma krigslön, ävensom
att personal, som kvarstannar i fredsförläggningsort, utan att någon förändring
i tjänstgöringsförhållanden inträder, kommer i åtnjutande av en löneförhöjning,
som icke står i överensstämmelse med i fred gällande grunder.

Vid fullgörandet av uppdraget att verkställa en revision av ifrågavarande
nu gällande krigsavlöningsreglemente för marinen hava de sakkunniga
till en början tagit i övervägande, huruvida i fråga om marinen
kan anses föreligga enahanda behov som vid armén av ett särskilt reglemente
med sammanförande däri av samtliga bestämmelser rörande de avlöningsförmåner,
som skola tillkomma personal vid mobiliserade delar av
marinen. Jämför man de i ena eller andra fallet i fredstid gällande
bestämmelserna, framstår en väsentlig olikhet, i det att armén har ett
fredsavlöningsreglemente, som endast reglerar personalens avlöningsförhållanden
under fred, under det att de i särskilda författningar upptagna
avlöningsbestämmelser m. m. för marinens personal av stam och
reserv äro så avfattade, att de äro gällande för olika tjänstgöringsförhållanden
under såväl fred som krig. Enahanda gäller för övrigt
om de i reglemente för marinen rörande samma personal intagna bestämmelserna
angående beklädnad, förplägnad, sjukvård m. in. Endast
i fråga om värnpliktiga saknas bestämmelser om deras avlöning m. m.
under krigstjänstgöririg. I olikhet med förhållandena vid arméns övergång
från fredsfot till krigsfot inträder vidare inom marinen icke någon
sådan ändring av de organ, som hava att ombesörja uträknandet och
utbetalandet av avlöningen till marinens personal, att krav på enkelhet i
marinens kassaväsende särskilt av krigsförhållandena föranledes. Att endast
i avsikt att vinna likhet med det nya för armén föreslagna reglementet
— enligt vilket samtliga fredsavlöningsförmåner sammanföras till en
enhetlig krigslön — jämväl för marinen införa enahanda avlöningsform, hava
de sakkunniga icke funnit vara grundat på tillräckligt vägande skäl, i all
synnerhet som av orsaker, vilka nedan närmare angivas, under sjökommendering
i krig icke några andra förmåner än vid sjökommendering i fred synts
böra ifrågakomma. Det säger sig självt, att det icke kan vara annat än till
fördel för tjänstens jämna gång, att för fred gällande former, som kunna
bibehållas i krig, icke onödigtvis förändras, något som även bestyrkes av

103

vissa förhållanden, som uppstått vid tillämpningen av marinens nu gällande
kri^savlöningsreglemente. Enligt detta uppbär annan än värnpliktig personal
under sjökommendering sina Iredslörmåner jämte krigsavlöningstilläo-g,
men däremot vid tjänstgöring i land samtliga förmånerna förvandlade0
till krigslön. Om inga omskiftningar från land- till sjötjänstgöring
eller tvärtom0 ägde rum efter övergången från freds- till krigsfot, skulle
väl de nu tillämpade principerna kunna bibehållas, men avpolletteringar
från fartygen kunna icke undvikas, och de medföra givetvis personalkompletterin^ar
med därav föranledda löneförändringar för sålunda omplacerade
löntagare. Varje sådan löneförändring föranleder synnerligen besvärliga
avräkningar mellan i ena eller andra fallet utgående förmåner. Efter
vad de sakkunniga inhämtat, hava också dylika avräkningar innefattat så
svårlösta problem, att göromålen med utbetalning av avlöningen för flottans
personal blivit avsevärt mera betungande än om fredsavlöningsförmånerna
bibehållits oförändrade och endast i förekommande fall utökats. med ett
sådant särskilt tillägg, som ursprungligen föreslogs av marinförvaltningen
och chefen för marinstaben och även ingick i Ivungl. Maj:ts

proposition till riksdagen. .

På de skäl, som nu anförts, hava de sakkunniga kommit till den
åsikten, att ett hela frågan omfattande krigsavlöningsreglemente för marinen
icke behöver utfärdas, utan fastmer böra de bestämmelser i avseende
å avlöningsförmånerna till marinens personal, som föranledas av under
krio-stjänstgöringstid inträdande förändrade förhållanden, hava sin plats i
en förordning med endast sådana tillägg angående avlöningsförmåner in. m.
vid marinen på krigsfot, vilka erfordras utöver vad därom eljest är stadgat.

Frågan om avlöningsförmånerna till den vid mobiliserad del av marinen
tjänstgörande personal sammanhänger jämväl med stadgandena om naturaförmåner
till samma personal. Då, såsom ovan sagts, bestämmelserom sistnämnda
förmåner finnas intagna i reglemente för marinen,, i vad angår per
sonal av stam och reserv, under det att vid armén särskilda reglementen
finnas fastställda för de olika förvaltningsgrenarna i krig, hava de sakkunniga
ansett lämpligt att i nu ifrågavarande förordning intaga de jämkningar i
nämnda bestämmelser för marinen, som betingas av marinens övergång till
krigsfot, ävensom, vad beträffar värnpliktiga, bestämmelser om deras rätt
till olika slag av naturaförmåner såsom beklädnad, naturaunderhåll och
sjukvård. Medan krigsavlöningsreglementet för armén avser att lämna fullständiga
bestämmelser beträffande under krigstjänstgöringstid utgående kontanta
förmåner, kommer sålunda den föreslagna förordningen rörande marinen
att utgöra ett komplement till reglementet för marinen icke blott i
fråga om kontanta avlöningsförmåner utan även i fråga om naturaförmåner.

104

Jffredsavr Såsom av de sakkunnigas motivering till arméns krigsavlöningsreglöningen.
If-mcnte framgår, äro för arméns personal de i såväl den lägre som den
högre tarifien upptagna krigslönebeloppen bestämda med ledning av de
fredsavlöningsförmåner, som tillkomma personalen dels under fredstjänstgöring
på vanlig förläggningsort, dels under sådan fredstjänstgöring, som
medför rätt till ett s. k. lägre dagtraktamente.

I enlighet med dessa grunder rörande arméns avlöning under krigstjänstgöringstid
samt då ett sammanförande av fredsavlöningsförmånerna
till enhetliga terminsbelopp av ovan anförda skäl icke ansetts böra ifrågakomma
vid marinen, hava de sakkunniga såsom allmänt stadgande i 4
av förslaget upptagit föreskrift, att den marinens personal av stam, å reservstat
eller i reserv, som icke är att likställa med de värnpliktiga, skall
under krigstjänstgöringstid bibehålla de kontanta avlöningsförmåner, som
enligt reglemente för marinen, fastställda stater eller eljest äro personalen
tillförsäkrade. Detta stadgande avser att gälla all tjänstgöring,
som efter marinens övergång till krigsfot, kan komma att åläggas dess
personal, vare sig tjänstgöringen är att räkna såsom sjö- eller landtjänstgöring.
Med hänsyn till sättet för krigslönens beräknande i förslaget
till arméns krigsavlöningsreglemente och de grunder, efter vilka
densamma skall i ena eller andra fallet utgå, har det emellertid blivit
nödigt att, för att såvitt möjligt likställa marinens personal med arméns,
upptaga vissa bestämmelser till fullständigande eller jämkning av nämnda
ilande. I förslagets § 4 mom. 1 och 3 hava således införts^
föreskrifter dels beträffande utvidgad skyldighet för till bostadsförmån
in natura berättigad personal att under krigstjänstgöringstid
frånträda sådan förmån, dels angående rätt för löntagare att, oberoende
av placerings- eller tjänstgöringsort, åtnjuta inkvarteringsbidrag med
för Stockholm gällande belopp, dels ock om förvandling till kontant förmån
av den underofficer vid flottan enligt reglemente för marinen tillkommande
rätt till portion.

^ Genom dessa bestämmelser vinnes dock endast, att de fasta löneförmåner,
som tillkomma marinens personal under all slags tjänstgöring,
bliva reglerade till att motsvara de fredsavlöningsförmåner, som tagits till
utgångspunkt för beräknande av krigslönebeloppen för arméns personal.
För att jämställa marinens personal med arméns under tjänstgöringsförhållanden,
liknande dem, som vid armén medföra krigslön enligt högre
krigslönetariffen, hava åter erfordrats andra åtgärder, vilkas omfattning varit
beroende på de olikheter i avseende å marinens tjänstgöring och därför
utgående särskilda förmåner, som redan förefinnas under fred.

105

Vad angår sjötjänstgöringen har d år vid i första hand beaktats, att Avlöning
de extra förmåner, som för fullgörande av sådan tjänstgöring i reglemente kommendéför
marinen äro medgivna, nämligen sjötillägg, diet- och mässpenningar ring.
in. in., i allmänhet motsvara den extra ersättning av ett s. k. lägre dagtraktamente,
som vid tjänstgöring utom förläggningsort i fredstid kan tillkomma
arméns personal. Enligt de grunder, varå krigsavlöningsreglementet
för armén vilar, har för krigstjänstgöring vid fälthären annan särskild
ersättning icke föreslagits utgå än den, som tillkommer personalen
genom det i den högre krigslönen inberäknade lägre dagtraktamentet. Vid
sådant förhållande och då skillnaden mellan sjötjänstgöring i fred och i
krig icke lärer kunna anses vara större än mellan fälttjänstgöring i fred
och i krig, hava de sakkunniga ansett tillräckliga skäl icke föreligga att
för marinens sjökommenderade personal tillämpa andra avlöningsgrunder
än som varit bestämmande vid uträknande av den högre krigslönetariften
för arméns personal. I olikhet med vad i nu gällande krigsavlöningsreglemente
för marinen tinnes medgivet, upptager därför de sakkunnigas
förslag icke något allmänt tillägg till de vid sjökominendering enligt reglemente
för marinen fastställda extra förmåner. Undantag härutinnan gäller
dock för flaggunderofficer, på sätt nedan närmare framhålles.

En jämförelse mellan den såsom Bilaga C härvid fogade tabell samt
tabellen i Bilaga A ådagalägger, huru avlöningen i dess helhet för sjökommenderad
personal ställer sig i förhållande till den för arméns personal
föreslagna krigslönen enligt den högre krigslönetariften.

Beträffande marinens i land placerade personal inträda givetvis under Kriqstillägg
krigstjänstgöringstid vid tjänstgöring inom avdelad krigsskådeplats eller tjänstgöring
inom fästning, som förklarats i belägringstillstånd, enahanda förhållanden, land.
som enligt förslaget till arméns krigsavlöningsregleinente medföra rätt för
arméns personal att tillträda högre krigslön. För att i sådana fall utjämna
avlöningsförhållandena hava de sakkunniga upptagit bestämmelser därom, att
vederbörlig personal av stam, å reservstat eller i reserv skola, utöver sina
övriga avlöningsförmåner, utbekomma ett särskilt kr ig.^tillägg. I fråga om
krigstilläggets belopp kunde möjligen hava ifrågasatts att upptaga detsamma
lika med det lägre dagtraktamente, som utgjort grunden för beräkningen
av högre krigslönen vid armén. Då emellertid dylikt traktamente genom
den avjämning, som vid upprättande av vederbörlig tariff funnits lämplig,
icke kommit att i sin helhet inräknas i krigslönebeloppen, hava de sakkunniga
i stället beräknat särskilda belopp, så bestämda, att sammanlagda
avlöningen åt marinens till krigstillägg berättigade personal i olika grader

14—144237

106

så nära som möjligt bragts i överensstämmelse med krigslönen för arméns
motsvarande personal.

I Bilaga B och Bilaga D hava sammanställts uppgifter om de fredsavlöningsförmåner,
som tillkomma dels flottans personal under tjänstgöring
i land, dels ock kustartilleriets personal, ävensom om krigstilläggets belopp
och den sammanlagda gottgörelse för termin, som skulle tillkomma nämnda
personal vid marinen under liknande tjänstgörings- eller förläggningsförhållanden,
som berättiga arméns personal till krigslön enligt högre krigslönetariffen.

En jämförelse mellan siffrorna i dessa båda bilagor å ena sidan
och de i tabellbilagan A upptagna särskilda krigslönebeloppen å andra
sidan ådagalägger, att vid tillämpning av de sakkunnigas förslag överensstämmelse
i stort sett vunnits mellan de ersättningsbelopp, som under
lika tjänstgörings- eller förläggningsförhållanden i land skulle under krigstjänstgöringstid
tillkomma marinens och arméns personal. Någon mera
väsentlig olikhet förefinnes egentligen blott i fråga om avlöningen till
personalen i underlöjtnantsgraden i de fall, då vid armén skall åtnjutas
lägre krigslön och vid marinen endast den vanliga fredsavlöningen. Att
av denna anledning och allenast i syfte att vinna full likställighet även
för sistnämnda fall frångå principen om fredsavlöningens bibehållande
genom att införa ett särskilt krigstillägg eller annan förmån för underlöjtnanter
hava de sakkunniga likväl icke ansett sig kunna ifrågasätta.
Det får ock antagas, att berörda ojämnhet i avlöningsförhållandena, åtminstone
vid allmän mobilisering, endast undantagsvis uppstår, då de
flesta av marinens underlöjtnanter komma att antingen vara sjökommenderade
eller hava tjänstgöring i land under sådana förhållanden, att
det allmänna krigstillägget kommer dem till godo.

.Såsom ovan nämnts, äga underoflicerskorpraler enligt nu gällande
krigsavlöningsreglemente under tjänstgöring såväl i land som ombord åtnjuta
krigsavlöningstillägg, sådan underofficerskorpral som åtnjuter familjeunderstöd
dock undantagen. Av riksdagens ovanberörda skrivelse den 23
september 1914 framgår, att skälet för underofficerskorprals upptagande
till denna förmån varit, att underofficerskorpral vid marinen i huvudsak
förrättar samma tjänst som underofficer. Av nämnda skäl och då personalen
i underofficerskorpralsgraden, vilken icke har sin fulla motsvarighet
vid armén, enligt reglemente för marinen och resereglementet i vissa
avseenden likställes med underofficerare, hava de sakkunniga ansett underofficerskorpral
böra erhålla förmånen av krigstillägg i sådana fall, då det
föreslagits skola utgå till underofficerare, nämligen vid viss tjänstgöring i
land. Vid sjötjänstgöring åter kommer underofficerskorpral i åtnjutande av

107

förhöjning i de vid landtjänstgöring utgående förmånerna, och enligt vad
ovan anförts hava de under sjökommendering till underofficer utgående
särskilda förmånerna ansetts motsvara krigstillägget vid krigstjänstgöring i
land. Vad angår storleken av krigstillägget, hava de sakkunniga ansett,
detsamma icke höra sättas lägre än det lägsta belopp, som för underofficerskorpral
utgör sjötillägg under sjökommendering, eller 70 öre för dag, vilket
motsvarar halva beloppet av krigstillägget för underofficer.

Då av skäl, som i motiveringen till arméns krigsavlöningsreglemente
utvecklats, de omständigheter, som kunna föranleda tillerkännande av
familjeunderstöd åt fast anställt manskaps familjer, icke funnits böra inverka
på sättet för krigslönens bestämmande för sådant manskap i allmänhet,
hava de sakkunniga vid upptagande av nu ifrågavarande avlöningsförmån
för marinens underofficerskorpraler ansett densammas utgående icke
kunna göras beroende av huruvida löntagare åtnjuter familjeunderstöd
eller icke. Frågan om familjeunderstöd, som eventuellt kan anses behöva
tillkomma marinens manskap i allmänhet, bör också lika litet som vid
armén sammanbindas med avlöningsbestämmelserna.

I avseende å avlöningen till marinens personal under krigstjänst-V?;
göringstid har den grundsats ansetts böra uppställas, att under sjö-aflåggundcrkommendering
förmånerna icke utgå med lägre belopp än vid land- officer.
tjänstgöring under förhållanden, som medföra krigstillägg, en åsikt, som
jämväl vinner stöd därav, att riksdagen i sin merberörda skrivelse uttalat,
att riksdagen ansett det riktigt, att sjökommenderad personal även under
krigstjänstgöring finge åtnjuta vissa förmåner utöver dem, som tillkomme
personal av motsvarande grad under kommendering i land. Av en jämförelse
mellan tabellbilagorna B och C framgår också, att detta krav med
tillämpning av de föreslagna krigstilläggen är fyllt utom beträffande flaggunderofficerarna,
för vilka en minskning i ersättning skulle uppkomma
med belopp av lägst 63 öre och högst 2 kronor 15 öre för termin.

I syfte att vinna rättelse härutinnan har i § 4 mom. 1 intagits bestämmelse,
att flaggunderofficer äger åtnjuta förhöjning i den honom tillkommande
sjöavlöning med 25 öre per dag.

I det föregående hava de sakkunniga redogjort för de huvudsak- Kristen t}11
ligaste bestämmelser, varmed avses att reglera avlöningen under krigs-0chmeddem
tjänstgöringstid för den personal av marinens stam, å reservstat eller i likställda.
reserv, som icke är att likställa med värnpliktiga.

För marinens värnpliktiga hava de sakkunniga icke haft någon anledning
att frångå den nu tillämpade grundsatsen om deras avlönande medelst
krigslön på samma sätt som arméns värnpliktiga.

108

Konstitue.
. ring.
Andringar
i kungl. för
ordningen
den 7 auq.

1914.

I anledning av riksdagens ovanberörda uttalande rörande undanröjande
av den mellan 1914 års krigsavlöningsreglementen för armén
och marinen förefintliga olikheten i avseende å krigsavlöning för värnpliktig
personal, som konstitueras till befäl eller underbefäl, hava de sakkunniga
funnit sig böra i full överensstämmelse med arméförslaget upptaga
särskilda krigslöneklasser icke blott för meniga värnpliktiga utan även
för sådana, som konstitueras till befäl (underbefäl) av de vid marinen
förefintliga lägre eller högre grader t. o. m. kaptens. Krigslönebeloppen
i de särskilda löneklasserna hava bestämts lika med de för arméns värnpliktiga
föreslagna.

De särskilda krigslöneklasserna äro, liksom vid armén, även avsedda
att användas i fråga om avlöningen åt frivilliga, som äro i eller under
värnpliktsåldern och antingen anställas såsom meniga eller konstitueras
till befäls- eller andra befattningar. I de fall däremot, då de frivilliga,
som på angivna sätt konstitueras, äro över värnpliktsåldern, innebär förslaget,
att de skola uppbära — i stället för krigslön — avlöning i likhet
med stampersonal. Aven beträffande annan frivillig kan avlöningen fastställas
på sistnämnda sätt, om Kungl. Maj:t därtill lämnar särskilt medgivande.

Krigslöneklasserna äro slutligen avsedda för sjökadetter och kustartillerikadetter,
då de tagas i anspråk för tjänstgöring vid mobiliserad
del av marinen såsom meniga eller konstitueras till högre tjänstegrad.
I likhet med vad som anförts rörande officersaspiranternas vid armén likställande
under utbildningstiden med värnpliktiga, skola nämligen enligt
till 1914 års senare riksdag gjort uttalande kustartillerikadetterna under
sin fredsutbildningstid i avlöningshänseende likställas med värnpliktiga, och
lärer enahanda anordning vara avsedd att få sin tillämpning jämväl på
sjökadetter.

Då, vad marinen beträffar, bestämmelser angående konstituering och
anställning av personal vid marinens stam och reserv vid mobilisering
-redan finnas fastställda uti förordningen den 7 augusti 1914, hava de
sakkunniga kunnat anknyta de uppgjorda avlöningsbestämmelserna för
värnpliktiga och frivilliga ävensom sjökadetter och kustartillerikadetter
till nyssnämnda förordning. För att i enlighet med riksdagens uttalande
åvägabringa likställighet i avlöningshänseende mellan arméns och
marinens värnpliktiga har det emellertid blivit nödvändigt att i olika avseenden
omarbeta förordningen.

Enligt dess nuvarande avfattning skola vid konstituering av värnpliktiga
och frivilliga de konstituerade alltid tilläggas avlöning och övriga

109

förmåner lika med stampersonal, dock med den avvikelse, att konstituerad
officer vid anställningen skall tilldelas beklädnadshjälp mot skyldighet
att själv bekosta sig beklädnad, samt att konstituerad underofficer
skall i olikhet med underofficer av stammen erhålla beklädnad av kronan,
men i stället avstå i stampersonalens avlöning ingående beklädnadsersättning
eller, vad angår personal vid kustartilleriet, vidkännas motsvarande
minskning i lön.

Beträffande sj ökad etter och kustartillerikadetter innehåller förordningen
för närvarande inga direkta föreskrifter, men, då de enligt reglemente
för marinen räknas till stammen, äro de vid konstituering att hänföra
till förordningens föreskrifter om stampersonalen.

Vid den verkställda omarbetningen av konstitueringsförordningens § 1
mom. 1 samt § 6 ävensom vid avfattandet av förslaget till förordning
med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen på
krigsfot hava visserligen de sakkunniga funnit, att det principiellt riktiga
varit, om konstituerade värnpliktiga och frivilliga ävensom sjpkadetter och
kustartillerikadetter, liksom i arméförslaget, kunnat i varje fall upptagas
skillda från stam- och reservpersonalen. Ehuru konstitueringen av värnpliktiga
och frivilliga endast avser krigstjänstgöringstiden, innehåller konstitueringsförordningen
föreskrift, att den konstituerade värnpliktiga eller
frivilliga personalen ävensom frivilliga meniga skola anses tillhöra marinens
reserv. Att föreslå någon ändring i nämnda föreskrift hava de
sakkunniga funnit sig icke böra ifrågasätta, då densamma torde sammanhänga
med organisationen av marinens personal och dess indelning
enligt reglemente för marinen. Nyssnämnda personal har därför i de
sakkunnigas olika förslag upptagits såsom hörande till marinens reserv,
men genom särskilda bestämmelser förklarats skola i avlöningshänseende
anses likställd med värnpliktiga.

Beträffande de ändrade föreskrifternas avfattning gäller i övrigt, att
de i allt huvudsakligt ansluta sig till arméförslagets bestämmelser rörande
krigslön åt värnpliktiga och frivilliga. I fråga om detaljföreskrifterna
torde här böra framhållas, att de nuvarande bestämmelserna rörande beklädnadshjälp
till konstituerade officerare och likställda bibehållits på den
grund, att den anordning, som föreslagits beträffande armén, eller att
beklädnadspersedlar skola av kronan tillhandahållas även åt konstituerade
officerare, icke lämpar sig vid marinen, då för sådana fastställda beklädnadspersedlar,
i olikhet med vad vid armén är fallet, väsentligen skilja
sig från manskapets och sålunda icke lämpligen kunna hållas i förråd.

Vidare har, i enlighet med vad som i motiveringen till arméns
krigsavlöningsreglemente anförts rörande krigslöneklassernas tillämpning å

värnpliktig och frivillig personal, vid uppgörandet av förslaget till ändring
i konstitueringsförordningen förutsatts, att f. d. stamanställd personal, även
om densamma enligt särskilda bestämmelser vid inträde i krigstjänstgöring
återfår förut innehavd tjänstegrad, därigenom icke skall få tillgodoräkna
sig densamma i avlöningshänseende, utan att åtnjutandet av krigslön i
högre krigslöneklass än menigs blir beroende på konstitueringsbeslut i
varje fall. Föreskrift i sådant syfte, avseende jämväl tilldelande genom konstruering
av krigslön åt sj ökad etter och kustartillerikadetter, har intagits
i § 6 mom. 4 av merberörda förordning.

I likhet med vad anförts beträffande armén, synas uti de marinens
mobiliseringsföreskrifter, som avse att reglera marinens personalbehov
under dess krigsorganisation, böra intagas stadganden av den innebörd,
som beröres i riksdagens skrivelse den 23 september 1914 angående krigsavlöningsreglementet,
i vad den avser upprätthållandet av proportionen
mellan olika tjänstegrader.

Kostnads- Genom de föreslagna nya krigsavlöningsbestämmelserna för marinen

bespaiingai. komma givetvis besparingar att av olika anledningar uppstå i jämförelse
med de statsverkets kostnader, som föranledas av det nu gällande krigsavlöriingsreglementet.
I sådant avseende anse de sakkunniga sig böra
erinra om förslagets bestämmelser därutinnan, att det nu utgående
krigsavlöningstillägget under sjökommendering helt uteslutits, att någon
extra ersättning, motsvarande skillnaden mellan fredsavlöningsförmånerna
och krigslön, icke vidare är avsedd att utgå till personal, som icke befinner
sig inom avdelad krigsskådeplats eller belägrad fästning, att alla konstituerade
värnpliktiga och flertalet frivilliga skola, i stället för avlöning liksom
personal av stammen, åtnjuta allenast den med lägre belopp utgående
krigslönen, samt att de nu bestämda krigslönebeloppen för värnpliktiga
meniga och korpraler blivit nedsatta. ,

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som stå i sammanhang
med marinens övergång till krigsfot, hava de sakkunniga emellertid icke
ansett lämpligt att här lämna några beräkningar angående uppkommande
besparingar.

Speciell motivering.

Utöver vad som anförts i den allmänna motiveringen, hava de sakkunniga
ansett sig böra i fråga om de särskilda författningsförslagen framhålla
följande.

Förslaget till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen på krigsfot.

§ 1.

I likhet med vad som föreslagits i krigsavlöningsreglementet för
armén, har det ansetts erforderligt att i denna paragraf införa bestämmelser,
enligt vilka det beredes möjlighet för Kungl. Maj:t att vid olika
slag av mobilisering förordna rörande omfattningen av förordningens tilllämplighet
och därigenom reglera avlöningsförhållandena.

§ 2.

I överensstämmelse med nu gällande krigsavlöningsreglemente för
marinen har personalen av ecklesiastikstaten, lärarstaten, månadslönarstaten
och daglönarstaten vid flottan ansetts böra uteslutas från förordningens
tillämpning. Detsamma gäller om de civilmilitära tjänstemännen vid kustartilleriet,
nämligen regementspastor och fästningspredikant. Däremot har
under förordningen hänförts personalen vid flottans poliskår, enär denna
personals verksamhet — i olikhet med förenämnda särskilda personalgruppers
— under krigstjänstgöringstid kommer att bliva fullt jämförlig
med den, som åligger annan å flottans station tjänstgörande, under förordningen
hänförlig personal.

Beträffande avlöningsförhållandena under krigstjänstgöringstid för
lots- och fyrinrättningarnas till tjänst vid kustsignalväsendet eller för
tjänstgöring å flottans fartyg eller kustfästning inkallade personal finnas
fullständiga föreskrifter intagna i kungl. kungörelsen den 21 mars 1902
angående avlönings- m. fl. förmåner åt personal vid lots- och fyrinrättningarna
under tjänstgöring vid flottan. Vid sådant förhållande och
då de i kungörelsen redan bestämda förmånerna måste anses vara avvägda

112

för krigstjänstgöring, har nämnda personal undantag^ från förordningens
tillämpning.

I fråga om avfattningen av mom. 2 få de sakkunniga hänvisa till
vad som i allmänna motiveringen anförts i fråga om värnpliktiga och sådan
personal, som med dem skall likställas.

I mom. 3 har ansetts böra uttryckligen omnämnas, att för den marinens
personal, å vilken förordningen icke skall tillämpas, skola iakttagas
de vid fredstjänstgöring för envar eljest gällande bestämmelser. Beträffande
den i samma moment omförmälda civila personal, som enligt vederbörliga
mobiliseringsföreskrifter kan komma att anställas vid mobiliserade
delar av marinen, gäller vad härom sagts i de speciella motiverna till arméns
krigsavlöningsreglemente.

§ 3.

Angående begreppet krigstjänstgöringstid gäller i tillämpliga delar
vad sakkunniga härom anfört i speciella motiveringen till krigsavlöningsreglementet
för armén.

§ 4.

I den allmänna motiveringen till författa ngsförslagen rörande armén
har framhållits, att personal å reservstat vid armén skall åtnjuta krigslön
enligt de krigslöneklasser, som äro avsedda för den aktiva personalen. I
överensstämmelse härmed har i förevarande paragrafs mom. 2 och i § 6
intagits bestämmelser i syfte att bereda den personal, som kommer att
anställas på den beslutade reservstaten för marinen, sådan lönefyllnad, att
dess avlöningsförmåner under tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen
utgå med samma belopp, som tillkomma marinens aktiva personal.

Enligt reglemente för marinen och de särskilda författningar, som
närmare reglera avlöningsförhållandena för personal av marinens reserv,
utgå till denna personal, då den i anledning av mobilisering inkallas till
tjänstgöring, enahanda förmåner som till personal av stammen. Då enligt
mom. 1 vissa jämkningar i dessa förmåner skola gälla under krigstjänstgöringstid,
har det för tydlighetens skull ansetts lämpligt att i mom. 3
särskilt påpeka, att jämkningarna i stampersonalens avlöningsförmåner skola
gälla även reservpersonalen.

Beträffande mom. 4 hänvisas till vad i allmänna motiveringen
anförts rörande värnpliktiga och sådan personal, som med dem skall
likställas.

Med hänsyn därtill att bestämmelserna i reglemente för marinen
rörande åtnjutandet av olika avlöningsförmåner i vissa delar icke överensstämma
med vad som enligt de sakkunnigas olika förslag skall gälla
beträffande krigslön, hava de sakkunniga tagit i övervägande, huruvida,
utöver de i förevarande paragraf intagna jämkningar i fråga om vissa
löneförmåners utgående under krigstjänstgöringstid, ytterligare sådan
jämkning kunde behöva ifrågakomma, särskilt angående dagavlöningen.
Härvid har särskilt beaktats, att löntagare vid marinen, som icke uppbär
krigslön, utan skall bibehålla sina ordinarie avlöningsförmåner, kan.
då han såras, sjuknar eller tilldelas tjänstledighet under krigstjänstgöringstid,
på grund av bestämmelserna om dagavlönings frånträdande efter
viss tid komma i sämre ställning än löntagare vid armén. I reglemente
för marinen finnes emellertid förutsatt beträffande viss personal, att Kungl.
Maj:t kan utsträcka tiden för dagavlönings bibehållande under sjukdom.
Då samma bestämmelser synas kunna tillämpas även på annan personal
samt erforderlig utsträckning av tiden för dagavlöningens bibehållande
under krigstjänstgöringstid lärer kunna beslutas för all ifrågavarande
personal i ett sammanhang, hava de sakkunniga icke ansett sig behöva
föreslå några särskilda, blott för krigstjänstgöringstid gällande bestämmelser
om avvikelse från reglemente för marinen.

§ 5.

Av skäl, som tidigare omförmälts, har i förordningen ansetts böra
intagas sådana bestämmelser om vissa naturaförmåner, som, vad armén
beträffar, havar sin plats i särskilda reglementen. Här har därför upptagits
rätten till förplägnad och därmed sammanhängande förmåner samt sjukvård.

Vidare har det ansetts lämpligt att i paragrafen erinra om de förmåner
av tjänstebrevsrätt och fri resa å järnväg i vissa fall, som enligt
särskilda författningar tillkomma all personal under krigstjänstgöringstid,
ävensom om värnpliktigas på vederbörliga beklädnadsstater grundade rätt
till beklädnad.

§ 6.

Beträffande den föreslagna lönefyllnaden för personal på reservstat
få de sakkunniga åberopa vad härom sagts under § 4.

§§ 7-9.

Bestämmelserna i dessa paragrafer äro grundade på de uttalanden,
som de sakkunniga här ovan gjort i den allmänna motiveringen.

15—144137

114

Föreskrifterna i reglementet för marinen del III § 84 mom. I och 2
äro så avfattade, att de däri upptagna förmånerna kunna i vissa fall komma
att under krigstjänstgöringstid åtnjutas jämte krigstillägg. Då de sakkunniga
ansett krigstillägget böra täcka de kostnader, för vilkas bestridande
nämnda förmåner äro avsedda, har i § 8 mom. 2 införts stadganden i syfte
att under tid, då krigstillägg skall åtnjutas, sätta ovannämnda reglementsbestämmelser
utom tillämpning.

Då syftet med nyssnämnda bestämmelse, att krigstillägg inbegriper
de enligt reglementet för marinen del III § 84 mom. 1 utgående förmånerna,
varit att så vitt möjligt bibehålla personalen vid sina fredsavlöningsförmåner,
men momentet endast avser förhållandena vid övning och
försvarsberedskap, hava de sakkunniga ansett erforderligt, att detsamma
kompletteras sålunda, att de däri förekommande avlöningsförmånerna utgå
jämväl vid sådan mobilisering, som icke medför rätten till krigstillägg.

Enär underofficer, vilken förordnas att i egenskap av månadslönare
tjänstgöra å flottans varv eller förordnas till varvsmaskinist, enligt reglemente
för marinen bibehåller sin tur- och befordringsrätt i underofficerskåren,
ehuru han, så länge förordnandet varar, uppbär sin avlöning
å varvets stat, har det för undanrödjande av värjo tvekan ansetts erforderligt
att i § 9 mom. 2 särskilt upptaga honom såsom berättigad till
krigstillägg.

§§ 10-16.

Bestämmelserna i dessa paragrafer motsvara i jämförliga delar
föreskrifterna om krigslön i förslaget till krigsavlöningsreglemente för
armén.

De sakkunniga hava icke ansett erforderligt att för den marinens
personal, som avsetts skola komma i åtnjutande av krigslön, organisera
någon obligatorisk bankavsättning. Den i land tjänstgörande personalen
kommer under krigstjänstgöringstiden i allmänhet icke att förflyttas från
sin förläggningsort och torde för densamma i regel finnas tillfälle att själv
hemsända medel. För den sjökommenderade personalen ställer sig visserligen
förhållandena i nyssnämnda avseende annorlunda. Att enbart för
densamma träffa ifrågavarande anordning har i allt fall icke ansetts
lämpligt, enär den fåtaliga personal av till befäl och underbefäl konstituerade
värnpliktiga eller frivilliga, för vilken anordningen skulle gälla, otvivelaktigt
bleve bättre tillgodosedd, om densamma bereddes tillfälle att efter
framställd önskan få avsätta medel för utbetalning i land i huvudsakligen
samma ordning, som i sådant hänseende är gällande för personal av

115

stammen. I § 15 hava därför intagits föreskrifter om sådan avsättning
och om skyldighet för myndighet å stationsorten att vidare befordra de
avsatta medlen.

Avsättningen har för den, som därav vill begagna sig, ansetts höra
upptagas till bestämda belopp, vilka satts lika med de enligt högre krigslönetariffen
för armén angivna bankavsättningssummorna.

§ 17.

Vid mobilisering är det av synnerlig vikt, att all personal, vilken
enligt gällande bestämmelser skall antingen av kronan erhålla beklädnad
in natura eller själv hålla sig med uniforms- m. fl. persedlar, är väl utrustad
och att vid beklädnadens förslitning under krigstjänstgöringen komplettering
av densamma äger rum. Liksom naturabeklädnadens tillhandahållande för
kronan medför drygare kostnader under personalens krigstjänstgöring än
under vanlig fredstjänstgöring, komma givetvis för den enskilda löntagaren
de anbefallda persedlarnas fullständigande och underhåll under krigstjänstgöringen
att medföra extra utgifter, som icke skäligen kunna läggas på de
vanliga avlöningsförmånerna. Detta har också beaktats såväl enligt de
gällande krigsavlöningsreglementena som i de sakkunnigas förslag till
krigsavlöningsreglemente för armén. Vad arméns personal beträffar,
hava de sakkunniga funnit skäligt, att krigsutrustningsbidrag utgår till
den personal, som under krigstjänstgöringstid skall hålla sig med egen
krigsutrustning i föreskriven utsträckning, dels vid krigstjänstgöringens
början, dels ock, därest så skulle beträffande vissa delar av armén be-1
finnas erforderligt, efter förloppet av varje period om 3 månader. För
marinens del hade det i syfte att vinna full likställighet kunnat ifrågasättas,
att krigsutrustriingsbidraget skolat utgå i samma utsträckning som
för armén. Då emellertid det kan förutsättas, att den slitning ifrågavarande
uniforms- m. fl. persedlar är underkastad vid den tjenstgöring,
som marinens personal såväl ombord som i land förrättar, icke i allmänhet
är så hård eller så ofta fordrar förnyande eller komplettering som för
arméns i fält varande personal, hava de sakkunniga ansett sig böra stanna
vid att beträffande marinen föreslå krigsutrustningsbidragets utgående för
en gång. Vid bestämmande av krigsutrustningsbidragets storlek för marinens
personal av officers eller underofficers grad eller likställda hava de
sakkunniga ansett sig böra utgå från de för arméns personal föreslagna
beloppen eller 200 kronor för officer och likställd och 100 kronor för
underofficer och likställd. Emellertid har en nedsättning i beloppet för
officer och likställd ansetts kunna ske med 50 kronor, då några utrust -

116

ningspersedlar, motsvarande arméns utredningspersedlar, remtygspersedlar,
och eldhandvapen m. m., i stort sett icke förekomma för marinens
officerare.

Enligt § 2 e) i förordningen den 8 december 1899 angående anställning
i flottans reserv av personal, som förut tillhört någon av flottans
militära kårer, äger underofficer, vilken antingen före uppnådd pensionsålder
erhållit avsked från innehavande tjänst vid flottan med tillstånd att i
reserven kvarstå eller ock blivit utnämnd i flottans reserv, att, då han efter
kallelse inställt sig till tjänstgöring, uppbära bland andra förmåner underofficer
av stammen tillkommande beklädnadsersättning. Denna förmån
skall utgå med hela det för år bestämda belopp, även om tjänstgöringen
omfattar kortare tid. Då beklädnadsersättningen är en förmån, som för
stamunderofficer utgår i förhållande till den tid, för vilken lön uppbäres,
har det icke synts de sakkunniga lämpligt, att här ifrågavarande underofficer
av reserv skulle äga åtnjuta förmånen på en gång vid inträdet
i tjänstgöring, detta så mycket mindre som enligt de sakkunnigas förslag
särskilt krigsutrustningsbidrag är avsett att tillkomma även honom. De
sakkunniga hava därför ansett, att den nämnda bestämmelsen bör ur förordningen
utgå.

Från rätten att åtnjuta krigsutrustningsbidrag hava undantagits värnpliktiga
och med dem likställda, vilka vid mobilisering konstitueras i
reserven till officers tjänstegrad eller civilmilitär befattning av motsvarande
tjänsteklass. Anledningen härtill har varit, att de enligt konstitueringsförordningen
tillförsäkrats beklädnadshjälp till visst belopp. Angående
orsaken härtill hänvisas till allmänna motiveringen.

§ 18.

I överensstämmelse med nu gällande krigsavlöningsreglemente för
marinen, i vilket införts bestämmelser rörande rätt till särskild s. k. krigsportion
åt viss personal, upptager denna paragraf föreskrifter om naturaportions
tillhandahållande i särskilda fall. De nya bestämmelserna skilja
sig emellertid i två avseenden från nämnda krigsavlöningsreglemente.

En skiljaktighet ligger sålunda däri, att, medan krigsavlöningsreglementet
ej upptagit förmånen av krigsportion för officerare och underofficerare
samt med dem likställda under sjökommendering, har förevarande
paragraf givits sådan lydelse, att naturaportion skall kunna utbekom mas
av nämnda personal under all tjänstgöring vare sig i land eller ombord.
Anledningen härtill har varit den, att, då all arméns personal enligt förordningen
angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig redan

117

ar tillförsäkrad att under krigstjänstgöringstid få förplägnad för sig anordnad
utan ersättning, liknande förmån ansetts böra vara beredd för
marinens personal, oberoende av dess tjänstgöringsförhållanden.

Mellan de nuvarande och de föreslagna bestämmelserna föreligger
vidare den olikhet, att för personal av officers eller underofficers grad
eller värdighet, som tillförsäkrats krigsportion, den nu medgivna rätten att
få utbyta sådan mot kontant ersättning uteslutits. Såsom i motivera a
beträffande armén anförts, är nämligen syftet med portionens tillhandahållande
icke att bereda personalen en särskild löneförmån utan blott att
i varje fall säkerställa dess behov av livsmedel. På grund härav har, i
överensstämmelse med förslaget till ändringar i arméns krigsförplägnadsförordning,
i förevarande paragraf intagits bestämmelsen, att för den, vilken
icke begagnar sig av förplägnad, som för honom anordnas, icke utgår någon
ersättning för portion.

Bland den personal, som skall äga rätt att utbekomma portion, tiar
särskilt ansetts böra upptagas värnpliktiga och personal, som är avsedd
att med dem likställas, såsom frivilliga samt sjökadetter och kustartillerikadetter.
Gällande föreskrifter kunna nämligen icke anses grunda rätt till
portions utbekommande för andra värnpliktiga än sådana, som fullgöra
stadgad fredstjänstgöring.

Enär, såsom i den allmänna motiveringen framhållits, förordningen
bör utgöra allenast ett komplement till reglemente för marinen och sålunda
gälla endast marinens personal av stam, reserv och värnpliktiga, hav
i förordningen icke intagits bestämmelse, i vilken ordning sådan vid
mobiliserad del av marinen anställd civil personal, som omnämnes i § 2
mom. 3, bör beredas förplägnad. Frågan härom har i stället befunnits
böra göras till föremål för särskilt beslut av Kungl. Maj:t. I likhet med
vad som föreslagits i § 1 mom. 4 av förplägnadsförordningen för armén,
lärer, vid ett medgivande för den ifrågavarande civila personalen att utbekomma
portion, höra bestämmas, att ersättning därför skall lämnas till
den marinens myndighet, som anordnar förplägnaden.

''§ 19.

Värnpliktiga, som konstitueras till officers eller underofficers grad
eller till civilmilitär befattning av officers tjänsteklass, skola vid sjökommendering
mässa tillsammans med annan ombord kommenderad personal
av resp. officers eller underofficers grad eller värdighet. Då till
vederbörlig mäss utgå diet- eller mässpenningar för mässens övriga med -

118

lemmar, har det ansetts erforderligt att i avseende å dessa förmåner likställa
samtliga medlemmar tillhörande en och samma slags mäss.

§ 20.

I denna paragraf hava intagits bestämmelser om fri sjukvård i enahanda
omfattning, varom stadgas i förordningen angående arméns sjukvård
vid mobilisering och i krig den 31 maj 1907.

§§ 21—23.

1 den allmänna motiveringen har redan framhållits, att syftet med
förordningen varit att däri endast lämna föreskrifter angående sådana
avlönings- och övriga förmåner under krigstjänstgöringstid, varom eljest
icke finnas meddelade några stadganden, ävensom angående sådana ändringar
och tillägg till eljest gällande avlöningsbestäramelser, som föranledas av
särskilda genom marinens övergång till krigsfot inträdande förhållandena.

I enlighet härmed hava också förevarande paragrafer så avfattats,
att de beträffande färder, resor och extra förrättningar i allmänhet bibehålla
de bestämmelser, som gälla för fredsförhållanden. Undantag härifrån
har dock gjorts beträffande resekostnadsersättning, vilken, med hänsyn
till de under krigstjänstgöringstid inträdande särskilda förhållandena,
ansetts, i likhet med vad som föreslagits för arméns personal, böra i alla
fall beräknas och utgå efter i viss mån olika grunder än som gälla i fred.
Då i fråga om värnpliktigas färder eller resor för inställelse till eller hemförlovning
efter krigstjänstgöring fredsbestämmelserna icke äga tillämpning
och då, vad angår marinens övriga personal, vare sig den vid mobilisering
befinner sig i tjänst eller särskilt inkallas till krigstjänstgöring, enhetliga
bestämmelser icke finnas meddelade, har det vidare befunnits lämpligt att
i förordningen intaga fullständiga bestämmelser, om och när dagtraktamenten
skola utgå för färder eller resor till eller från krigstjänstgöringen.

Att därvid i § 22 mom. 3 intagits särskild föreskrift angående likställande
av underofficer skorpral med underofficer i de fall, då den förstnämnda
tjänstgör såsom marschbefäl, har föranletts av gällande bestämmelser.
Vid avfattandet av nämnda moment hava de sakkunniga ansett
sig böra och kunna göra sådana avvikelser från bestämmelserna i reglementet
för marinen del III, i vad de avse ej blott underofficerskorpraler
utan även officerare och underofficerare vid kustartilleriet, att de såsom
inarschbefäl icke i något fall skola äga uppbära dagtraktamente enligt

119

resereglemente! utan enligt kungörelsen den 27 maj 1881. Det har nämligen
befunnits önskligt att åvägabringa största möjliga likhet i avseende
å förmåner vid färder i trupp mellan arméns och marinens personal. Det
kan för övrigt antagas, att nämnda personal, då den färdas i trupp för
inställelse till eller hemförlovning efter krigstjänstgöring, kommer att beredas
inkvartering med truppen på kronans bekostnad.

Nyssnämnda önskemål att vinna likställighet mellan personal vid
armén och marinen har jämväl föranlett stadgandet i § 23 mom. 2 angående
dagtraktamente åt personal, som uppbär högre krigslön.

Förslaget till ändrad lydelse av § 1 mom. 1 samt § 6 i förordningen
angående konstituering och anställning av personal vid
marinens stam och reserv vid mobilisering den 7 augusti 1914.

Beträffande detta förslag har intet särskilt ansetts behöva tilläggas
utöver vad därom anförts i den allmänna motiveringen.

TABELLBILAGOR

122

innefattande jämförelse mellan å ena sidan beloppen av de kontanta avlöningsförm
de krigslönebelopp, som tillkomma samma personal dels enligt de fö

	1	2		3	4 Fredsa	V	5 1 ö n i n g s-
Beställning.
Lön, dagavlöning och arvode samt för officerare och under-officerare, berättigade till bo-stadsförmån in natura, ser-visbidrag, beräknat enligt Stockholmstariff, ävensom för underofficerare ersättning för bränsle och lyse.	Lön, dagavlöning och arvode samt för till bostadsförmån in natura icke berättigade officerare och underofficerare inkvarterings- och servisbi-drag, beräknat enligt Stock-holmstariff, ävensom för un-derofficerare ersättning för bränsle och lyse.
för år.	för termin = ‘/se av års-beloppet.	för år.	för termin = ‘/so av års-beloppet.
Kronor.	Kronor.	Kronor. ...	Kronor.
1	Generalsperson (arméfördelningschef och likställd)	10 637	50	295	49	12 055		334	86
2	Generalsperson (kommendanten i Boden och lik-
	ställd)...................	9 272	50	257	57	10390	—	288	64
3	Överste förordnad såsom brigadchef......	8 772	50	2i3	68	9 890	_	274	75
4	Överste och regementschef..........	8 272	50	229	79	9 390	—	260	85
5	Överstelöjtnant...............	6 385	—	177	36	7 325	—	203	47
G	Major....................	5 870	—	163	06	6 825	—	189	58
7	Kapten 1. klass..............	4 905	—	136	25	5 360	_	148	89
8	Kapten 2. klass...............	3 905	—	108	47	4 360	—	121	11
9	Löjtnant 1. klass..............	2 635	50	73	21	2 995	—	83	19
10	Löjtnant 2. klass..............	2155	50	59	88	2 515	—	69	86
11	Underlöjtnant (fänrik)............	1855	50	51	54	2 215	—	61	53
12	Fanjunkare...............	2 332	50	64	79	2 542	50	70	Gä
13	Sergeant 1. klass...............	1820	~	50	55	1970	—	54	72
14	Sergeant 2. klass ..............	1700	—	47	22	1850	—	51	39
15	Furir 1. klass................	—	—	_	_	782	50	21	74
16	Furir 2. klass................	—	—	—	—	542	50	15	07
17	Korpral...................	—	—	—	—	446	—	12	59
18	Vice korpral................	—	—	—	—	349	so	9	71
19	Menig beställningsman............	—	—	—	—	289	50	8	ot
20	Menig volontär...............	—	—	—	—	253	—	7	03

Klinga A

123

hell

som i fred tillkomma nedanstående personal på aktiv stat vid armén, samt ä andra sidan
högre och lägre krigslönetarifferna, dels enligt 1914 års krigsavlöningsreglemente.

c f 7 ! 8 I ii I 10 i 11 J2i13 I________ii__I I

förmåner.

Föreslagna krigslönebelopp för termin.

■

Dagtraktamentsersättning	Summan av termins beloppen		Lägre kri	gslönetariffon.	lägre krigslönetariffen.	Krigslöne	; -
till officerare och under-officerare för tjänstgöring utom förläggningsorten enligt härför i bil. A vid fredsavlöningsreglementet angivna belopp	i kol. 3 och kol.	i	i kol. 5 och kol. 7.	Tab. A. Tab. B. (jfrbeloppet (jfrbeloppet i kol. 3). \| i kol. 5).	Tab. A. I Tab. B. jfrbeloppet]( jfr beloppet i kol. 8). i kol. 9).	belopp lör termin cn-ligt 1914 års krigs- j avlönings- j reglemente.!
för år.	i '' i	för termin = ‘/se av ärs-bcloppet.		i
Kronor.		Kronor.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.	Kronor.		Kronor.
3285	~	91	25	380	74	420 !	11	300	—	« » 335	• _	385		420		425		1
32®	_	91	25	348	82	379	86	260		290	—	345	—	375		—	_	2
2 555		70	97	314	65	315	69	243	—	275	—	310	—	340	—	—	“	3
2 555	_	70	97	300	76	331	80	230	—	265	—	295	—	330	—	330	-	4
2190	—	60	83	23S	19	201	30	180	—	205	—	235	—	260	—	265	—	5
1825		50	09	213	75	210	27	163	—	190	-	210	—	235	—	240	—	6
1460		40	56	170	80	189	44	140	—	ISO	—	175	—	185	—	190	—	7
1460	_	40	55	149	02	101	66	no	—	125	—	145	-	ICO	—	190	—	8
, 1095	__	30	42	103	62	113	Cl	75	—	85	—	100	—	no	—	115	—	9
1095	_	30	42 5)0	30	100	28	65	—	75	—	90	—	100	—	115	—	10
1095	—	30	42 81	96	91	95	65	—	75	—	85	—	95		100	—	11
912	50	25	35	! 90	14	95	97	65	—	75	__	85	—	95		95	-	12
730	_	20	28\|! 70	83	75		55	—	60	—	70	—	75		75		13
730	—	20	28	07	50	71	67	50	—	55	—	65	—	70		75		14
					_	21	74	_		22		—	—	22		—		15
		_		_	_	15	07	—	—	15	SO			15	5C	15	25	16
		_		_	_	12	39			12	SO			12	5C	12	5(	17
_	_	_	_	_	—	9	71	—		10				10		12	5C	18
		__	_	_	_	8	04			8	10	—		S	1(	8	It	19
. --	[ i	—	L	—		7	03			7	10	—	—	7	It	8	It	20

124

innefattande jämförelse mellan å ena sidan beloppen av de kontanta avlöningsform
i land, samt å andra sidan beloppen av de kontanta avlöningsförmåner, som tillko

enligt 1914 års

1 2 3 4 5

Avlöningsförmåner i fred.

Beställning.

i I

1 Flaggman..........

2 Kommendör.........

3 Kommendörkapten av 1. graden

4 Kommendörkapten av 2. graden

5 Kapten 1. klass . .

| 6 Kapten 2. klass . .

| 7 Löjtnant .....

j 8 Underlöjtnant (fänrik)

I 9''

;10

i 12

Flaggunderofficer, maskinist . . . .

Flaggnnderofficer, övrig......

Underofficer av 2. graden, maskinist
Underofficer av 2. graden, övrig . .

16
17

Underofficerskorpral i 1. lönegraden.........

Underoffieerskorpral i 2, lönegraden.........

Manskap i 2. lönegraden, ej underofficerskorpral . . .

Manskap i 3. lönegraden ..............

Manskap i 4. lönegraden ..............

Lön och dagavlöning samt för underofficerare beklädnadsersättning, portiousersättning och ersättning för ved och ljus (= personal med bostadsförmån in natura) \| för termin för år. 1 < = V" av ars- j beloppet).	Lön, dagavlöning och kvarteringsbidrag, beräk-nat efter Stockh cering, samt för underoffi-cerare beklädnadsersätt-ning, portionsersättning och ersättning för ved och ljus ( = personal, som icke åtnjuter bostadsförmån in natura) för termin för år. ( = ’/ss av ars- beloppet).
Kronor		Kronor		Kronor		Kronor.
10 555		293	19	12 055	_	334 8
S 190	—	227	50	9 390	—	260
6 325	—	175	69	7 325	—	203
5 825	—	161	81	6 825	—	189
4 860	—	135	—	5 360	—	148
3 860	—	107	22	4 360	—	121 11
2 595	—	72	08	2 995	—	83 1
1815	•	50	42	2 215	—	61
2 608	80	72	47	2 908	80	SO
2 241	05	62	25	2 541	05	70
2 211	05	61	42	2 451	06	68 0
1973	80	54	83	2 213	80	61
	—	—		832	—	23 11
—	—	—	_l	495	—	13 7
—	—	—	— 1	495	—	13 7
—	—	—		362	50	10
—	—	—	_	253	50	7

125

Itilagtt I).

b e 1 1

som i fred tillkomma nedan nämn da personal på aktiv stat vid flottan under tjänstgöring
samma personal dels enligt de sakkunnigas förslag, da krigstillägg skall åtnjutas, dels

avlöningsreglemente.

6	1	7	1	8	1!	9	1	10	1	11	I	12	1	13	1	14
Föreslagna avlöningsförmåner.	Krigs] öncbelopp för termin enligt 1914 års krigsavlöningsreglemente
Krigstillägg	Samman av avlönings-förmåner i fred och krigstillägg för termin	för personal med bostadsförmån in natura	för personal, som icke åtnjuter bostadsförmån in natura
för dag.	utgör	i kol. 3 + 8.	i kol. 5 + 8.	i Karls- krona.	i Stock- holm.	1 i Karls- krona.	i Stock- holm.
för år. i	för termin.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
8	50	3102	50	86	18	379	37	421	04	391	67	383	33	425	—	425	—	1
7	_	2 555	—	70	97	298	47	331	80	305	—	296	67	330	—	330	—	2
5	50	2 007	so	55	76	231	45	259	23	248	33	237	22	265	-	265	—	3
4	50	1642	50	45	62	207	43	235	20	223	33	212	22	240	—	240	—	4
3	75	1368	75	38	02	173	02	186	91	178	89	176	11	190	—	190	—	5
3	75	1368	75	38	02	145	24	159	13	178	89	176	11	190	—	190	—	6
2	75	1003	75	27	88	99	96	in	07	106	67	103	89	115	—	115	-	7
3	25	1186	25	32	95	83	37	94	48	91	67	88	89	100	—	100	—	8
2	40	876	_	24	05	96	52	104	85	98	33	96	67	105	—	105	—	9
2	40	876	—	24	05	86	30	94	63	88	33	86	67	95	—	95	—	10
1	40	511	—	14	19	75	61	82	28	83	—	81	33	88	_	88		11
1	40	511	—	14	19	69	02	75	69	77	—	75	33	82	—	82		12
_	70	255	50	7	09		—	30	20	—	—	—	—	28	11	28	11	13
—	70	255	50	7	09	_	—	20	84		—	—	—	18	75	18	75	14
_	_		—	—		—	—	13	75	—	—	—	—	13	75	13	75	15
								10	07		—	—		10	07	10	07	16
—			—	—		—		7	04		—	—		7	04	7	04	17

126

innefattande jämförelse mellan å ena sidan beloppen av de kontanta avlöningsfö

dering, samt å andra sidan de kontanta förmåner, som e

	1	I 2		3		4		5
				A	Y ]	öni n	g	sförm&nei
		Lön, dagavlöning m. m.
		för termin				\| Dietpenningar ! för officerare j
						Sjö-
		enligt		enligt bil. B		samt
	Beställning.	bil. B		kol. 5 för	tilläsa	mässpenningar [
	kol. 3 för	personal,			och skillnad i
		personal	som icke it-	för		portionsersätt-
		med		njuter		termin.	ning för under- \|
		bostads	-	bostadsför-			officerare
		förmän	män				för termin.
	.	in natura.	in natura.
		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1	Flaggman....................	293	19	334	86	35	49	121-67—15208 !
2	Kommendör...................	227	50	260	83	30	42	50-69—101-39
3	Kommendörkapten av 1. graden..........	175	69	203	47	25	35	50-69— 91 25 1
4	Kommendörkapten av 2. graden..........	161	81	189	58	25	35	5069— 91-25 \|
5	Kapten 1. klass.................	135	_	148	89	20	28	30-41— 50-69 :
tf	Kapten 2. klass.................	107	22	121	1!	20	28	30-41— 50-69 I
7	Löjtnant....................	72	08	83	19	15	21	30-41— 40-55 !
8	Underlöjtnant (fänrik)..............	50	42	61	53	15	21	30-41
9	Flaggunderofficer, maskinist...........	72	47	80	80	12	67	10-75
10	Flaggunderofficer, övrig..............	62	25	70	58	11	15	1075
11	Underofficer av 2. graden, maskinist........	61	42	68	09	11	15	10-75
12	Underofficer av 2. graden, övrig.......... Underofficerskorpral i 1. lönegraden:	54	83	61	50	7	60	10-75
13	matros, ekonomiman, hantverkare........	—	—	23	a	7	09	—
14	eldare ..................... Underofficerskorpral i 2. lönegraden:	—	—	23	ii	14	70	—
15	matros, ekonomiman, hantverkare........	—	—	13	75	9	12	—
16	eldare.................... Manskap i 2. lönegraden, ej underofficerskorpral:	—	—	13	75	16	73	—
17	matros, ekonomiman, ej hovmästare eller kock . . hovmästare, kock, eldare, hantverkare...... Manskap i 3. lönegraden:	—	—	13	75	3	04	—
18	—	—	13	75	4	66	—
19	matros eller ekonomiman, ej hovm. eller kock . .	—	—	10	07	2	53	—
20	hovmästare, kock, eldare, hantverkare......	—	—	10	07	4	05	—
21	Manskap i 4. lönegraden.............	—	—	7	04	1	52	—

127

Kila?» C.

hell

som i fred tillkomma nedannämnda personal på aktiv stat vid flottan under sjöhommen1914
års krigsavlöningsreglemente utgå till samma personal.

1 «	7 1	8	9	10 1	11
i fred. Summan av terminsbeloppen	Avlöningsförmåner för termin enligt 1914 års krigsavlönings-reglemente
för personal med bostads-förmån in natura (kol. 2 + 4 + 5).	för personal, som icke åtnjuter bostadsförmån in natura (kol. 3 + 4 + 5).	för personal med bostadsförmån in natura	för personal, som icke åtnjuter bostadsförmån in natura
i Karlskrona.	i Stockholm.	i Karlskrona.	i Stockholm.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
400-35—480-76	492-02—522-43	470-35—500-76	470-35—50076	503-68—53409	512-02—542-43	1 1
308-61—359-31	341 94—392-64	323-61—374-31	323-61—374-31	348-61—399-31	356-94—407-64	2
251-73—202-29	279-51—320-07	266-73—307-29	266-73—307-29	283-40—323-96	294-51—335-07	3
237-85—278-41	265-62—306-18	252-85—293-41	252-85—293-41	269-52—310-08	280-62—321-18	4
185-69—205-97	199-58—219-86	198-19—218 47	198-19—218-47	209-30—229-58	212-08—232-36	5
157-91—178-19	171-80—192-08	170-41—190-69	170-41—190-69	190 00—201-80	190-00—204 58	6
117-70—127-84	128-81—138-95	127-70—137-84	127-70—137 84	13603—146-17	138-81—148-95	7
96 04	107-15	106-04	106-04	114-37	117-15	8
95-89	104 22	108-39	108-39	11506	116-72	9
84-16	92-48	96-65	96-65	103 32	104-98	10
i 83-32	89-99	93-32	93-32	98-32	99-99	11
•73-18	79-85	83-18	83-18	88-18	89-85	12
	30-20	_	_	35-20	35-20	13
—	37-81	—	—	42-81	42-81	14
	22-87	_	_	27-87	27-87	15
—	30-48	—	—	35-48	35-48	16
	16-79	_	_	16-79	16-79	17
—	18-31	—	_ ''	18-31	18-31	18
	12-60	_	''	12-60	12-60	19
1 _	14-12	_	-	14-12	14-12	20
—	8-56	—		856	856	21

128

innefattande jämförelse mellan å ena sidan beloppen av de kontanta avlöningsform
andra sidan beloppen av de kontanta avlöningsförmåner, som tillkomma samma pe

krigsavlö

i 1 2 3 4 5

Avlöningsförmåner i fred.

Beställnin

Lön och dagavlöning
samt för underofficerare
ersättning för ved och
ljus (= personal med
bostadsförmån
in natura)

Lön, dagavlöning och inkvarteringsbidrag,
beräknat
efter Stoekholmsplacering,
samt för underofficerare
ersättning för ved
och ljus (= personal, som
icke åtnjuter bostadsförmån
in natura)

för år.

för termin
(= 7s«
av årsbeloppet).

för år.

.	Kronor.	Kronor. Kronor.
1 Generalsperson...................	10 555	— 293 19 12 055	_
2 Överste.................	8190	— 227 50 9390	—
3 Överstelöjtnant..................	6 325	- 175 69 7 325	—
4 Major.....................	5 825	— 161 81 6 825	—
5 Kapten 1. klass.................	4 860	135 — 5 360	_
6 Kapten 2. klass................	3 860	— 107 22 4 360	—
7 Löjtnant...................	2 595	72 08 2 995	—
8 Underlöjtnant (fänrik).............	1815	— 50 42 2215	—
9 Underofficer av 1. graden...........	2 242	5o 62 29 2 542	50
10 Underofficer av 2. graden..........	1973	80 54 83 2213	80
11 Underofficerskorpral i 1. lönegraden.......	_	— — - 832	_
12 Underofficerskorpral i 2. lönegraden......	—	—--495	—
13 Manskap i 2. lönegraden, ej underofficerskorpral . . .	—	— — — 495	—
14 Manskap i 3. lönegraden...............	—	—--362	50
15 Manskap i 4. lönegraden.............	—	—--253	50

för termin
(= V«o

av årsbeloppet).

Kronor.

334

260

203 47
189

148

121 11
83 1
61

23 11
13 7
13 7
10 0
7

hell

Billig-» De

som i fred tillkomma nedannämnda personal på aktiv stat vid kustartilleriet, samt å
dels enligt de sakkunnigas förslag, då krigstillägg skall åtnjutas, dels enligt 1914 års
reglemente.

6		7		8		1 »		10		11		12		13		14	—	\| i 1 \|
Föreslagna avlöningsförmåner.	Krigslönebelopp för termin enligt 1914 års krigsavlöningsreglemente	8-
Krigstillägg	Summan av avlönings-förmåner i fred och krigstillägg för termin	för personal med bostadsförmån in natura	för personal, som icke åtnjuter bostad förmån in natura
för dag.	n t g ö r	i kol. 3 + 8.	i kol. 5 + 8.	å kust-fästning.	i Stock-holm eller Göteborg.	å kust-fästning.	i Stock-holm eller Göteborg.
för år.	för termin.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
8	50	3102	50	86	18	379	37	421	04			383	33	_		425		1
7	—	2 555	—	70	97	298	47	331	80	305	—	296	67	330	—	330	—	2
5	50	2 007	50	55	76	231	45	259	23	248	33	237	22	265	—	265	—	3
4	50	1642	50	45	62	207	43	235	20	223	33	212	22	240	—	240	—	4
3	75	1368	75	38	02	173	02	186	91	178	89	176	11	190	_	190	_	5
3	75	1368	75	38	02	145	24	159	13	178	89	176	11	190	—	190	—	6
2	75	1003	75	27	88	99	96	in	07	106	67	103	89	115	—	115	—	7
3	25	1186	25	32	95	83	37	94	48	91	67	88	89	100	—	100	—	8
2	40	876		24	05	86	34	94	67	88	33	86	67	95		95	_	9
1	40	511	—	14	19	69	02	75	69	77		75	33	82	—	82	—	10
	70	255	50	7	09	-	—	30	20	—		—	_	28	11	28	u	11
	70	255	50	7	09	—	—	20	84	—	—	—		18	75	18	75	12
								13	75	—	_	—	—	13	75	13	75	13
					i			10	07	—	—	—	—	10	07	10	07	14
_	—	—	— i		J	_	—	7	04	—	—	—	—	7	04	7	04	15

17—(442.?:

130

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Lantförsvarsdepartementet . . . sid. 3.

Förslag.

Förslag till reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) » 9.

Förslag till ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns för plftgnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906 .......33.

Förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och 17 i reglementet för underhåll och vård

av arméns krigsmateriel (krigsmaterielreglemente) den 24 januari 1914 35.

Förslag till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m.

vid marinen på krigsfot....................? 37.

Förslag till ändrad lydelse av § 1 mom. 1 samt § 6 i förordningen angående konstituering
och anställning av personal vid marinens stam och reserv vid
mobilisering den 7 augusti 1914................» 52.

Motiver.

Armén: Allmän motivering........................» 57.

Speciell motivering.......................» 86.

Marinen: Allmän motivering.......................» 97.

Speciell motivering...................... »111.

Tabellbilagor.............................»121.