ÅTGÄRDER FÖR FRÄMJANDE AV TRÄDGÅRDSODLINGEN (Statens offentliga utredningar 1919:10)

BETÄNKANDE

RÖRANDE

ÅTGÄRDER FÖR FRÄMJANDE AV TRÄDGÅRDSODLINGEN,

FÖRETRÄDESVIS BLAND MINDRE JORDBRUKARE OCH
LÄGENHETSINNEHAVARE M. M.

AVGIVET DEN 16. MARS 1918

AV DE AV CHEFEN FÖR KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
JÄMLIKT NÅDIGT BEMYNDIGANDE DEN 3 JULI 1917

TILLKALLADE SAKKUNNIGA.

STOCKHOLM 1918

A.-B. FAHLCRANTZ'' BOKTRYCKERI

Skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet...........................

Betänkande.

Inledning.......................................................................................

Riksdagsbehandlingen 9. — Anslag och understöd från staten 10. — Understöd från
hushållningssällskapen 10. — Danska och norska statens anslag till trädgårdsodlingen
11. — Vår import av trädgårdsprodukter 13. — Import och export av trädgårdsprodukter,
1910—1914, 14. — Självverksamheten på trädgårdsodlingens område 18. —

Sakkunniges betänkande och förslag........................................................................

Frnktträdskötarnas utbildning.................................................................................

Trädskötarnas hittillsvarande utbildning och verksamhet 21. — Olägenheterna av den
nuvarande allt för otillräckliga utbildningen 22. — Erfarenheterna från Tyskland 23. —
Förslag till ökad utbildning 24. — Plan för kursernas anordning 25. — Allmänna bestämmelser
för kurserna 27. — Platser för trädskötarekursers hållande 27. — Kostnadsförslag
29. — Kontrollen över trädskötarna 30. — Förslag till kontrakt 31. — Verkningarna
av bättre utbildning av trädskötare 32. — Ytterligare utbildning av trädskötare 33.
— Ifrågasatt bidrag till föreningarna 35. — Kurs i trädgårdsskötsel för trädgårdsskötare
och jordbrukare i Norrland 36. — Nya benämningar 38.

Konsuleutverksaniliet .............................................................................................

Inrättandet av en högre undervisningsanstalt i triidgårdsskölsel i förening med anordnande
av försöksverksamhet ...........................................................................

1900 års förslag 43. — Hushållningssällskapens ombud 1901 44. — Sakkunniges av
år 1906 förslag 44. — Lantbruksstyrelsens förslag 1908 46. — Förslag till högre
undervisningsanstalt i trädgårdsskötsel vid Alnarp 47. — Alnarpsstyrelsens förslag till
högre kurs i trädgårdsskötsel 48. — Sakkunniges förslag till undervisning 53. — Utdelning
av stipendier för trädgårdsstudier i utlandet 58. — Försöksverksamhet på
trädgårdsodlingens område 59. — Sakkunnige 60. — Alnarps trädgårdars nuvarande
försöksverksamhet 62. — Alnarpsstyrelsens förslag till utvidgad försöksverksamhet 66.
— Sakkunniges förslag till försöksverksamhet 74.

Undervisning i trädgårdsskötsel för kvinnor........................................................... 79

Kvinnans betydelse för trädgårdsodlingen 79. — Kvinnans hittills varande utbildning
i trädgårdsskötsel 80. — Förslag till lämplig plats för statsunderstödd kvinnlig trädgårdsskola
81. — Undervisningsplan för hemkonsulenter 82. — Undervisningsplan för
två årig kurs i trädgårdsodling för kvinnor 84. — Lärarkrafter 85. — Kostnadsberäkning
85. — Allmänna bestämmelser 85.

Undervisning i skolträdgårdsskötsel......................................................................... 87

Skolträdgårdar 88. — Inspektion 89. — Folkskollärarutbildningen i trädgårdsskötsel 89.

Lånefond för bevattningsanläggningar..................................................................... 93

Premiering av trädgårdar hos mindre jordbrukare och lägenhetsiiinehavare 96

Växtpatologisk inspektion och upplysningsverksamhet ............................................. 102

Förslag till lagstiftning och inspektion 104. — Inspektionens organisation 106. — Sakkunniges
förslag 107.

Den centrala ledningen av trädgårdsodlingen ......................................................... 109

Inrättande av en byrå i Lantbruksstyrelsen för trädgårdsärenden 111.

Särskilt yttrande av Herr Linders........................................................................ 115

Sammandrag av sakkunniges förslag ....................................... 116

Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet.

De av statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande den 3 juli 1917 tillkallade sakkunniga för
verkställande av utredning av frågan och avgivande av förslag beträffande
de åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för främjande av trädgårdsodlingen
företrädesvis bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare,
få härmed överlämna sitt betänkande, omfattande förslag till fruktträdsskötarnas
utbildning, konsulentverksamhet, inrättande av en högre undervisningsanstalt
i trädgårdsskötsel i förening med anordnande av försöksverksamhet,
undervisning i trädgårdsskötsel för kvinnor, undervisning
i skolträdgårdsskötsel, lånefond för bevattningsanläggningar, premiering av
trädgårdar, växtpatologisk inspektion och upplysningsverksamhet samt den
centrala ledningen av trädgårdsodlingen.

Utlåtanden rörande Sveriges Pomologiska Förenings framställning av
den 22 mars 1917 — angående utfärdande av förbud mot försäljning av
träd och buskar genom offentliga auktioner — samt Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbunds
framställningar av den 18 oktober — angående
statsanslag såsom bidrag till främjande av förbundets syfte och lån åt
trädgårdsmästare för bevattningsanordningars anläggande — äro tidigare
avlämnade, nämligen resp. 5 oktober och 13 december 1917.

Särskilt yttrande beträffande den högre trädgårdsundervisningen av
undertecknad Linders är bifogat detta betänkande.

Stockholm den 16 mars 1918.

(KISTA TAMM.

SVEK LINDERS.

ELSE DAHL.

ERIK HJELM.
NILS SONESSON.

B ET A NKANDE

Inledning.

Vid 1913 års riksdag väckte ledamoten av riksdagens andra kammare
Sven Linders motion om skrivelse till Kungi. Magt angående utredning
ock förslag ifråga om trädgårdsodlingens befrämjande. Jordbruksutskottet
framlade då efter eu motivering, vilken ytterligare underströk av motionären
anförda skäl om bifall, ett så lydande förslag: -''Att riksdagen må i
anledning av förevarande motion i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning samt därefter till riksdagen
inkomma med förslag ifråga om de åtgärder, som lämpligen böra vidtagas
för befrämjande av trädgårdsodlingen, företrädesvis bland mindre jordbrukare
och lägenhetsinnehavare.»

Andra kammaren biföll denna framställning, vilken däremot avslogs
av första kammaren.

En liknande motion (n:r 136) framlades av samma motionär vid 1914
års första riksdag. På grund av riksdagens upplösning blev emellertid
denna motion då icke behandlad.

Vid 1917 års riksdag förnyades förslaget, och erinrade motionären
i detta sitt förslag därom, att riksdagen år 1916 i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning snarast möjligt
angående åtgärder som från det allmännas sida må kunna ytterligare vidtagas
för jordbrukets främjande, och framhöll, att det ville synas som om
trädgårdsodlingens rationella främjande från det allmännas sida stod i osökt
sammanhang härmed, ty det intensiva jordbruket för ofta sina utövare in
på egentliga trädgårdsodlingar, och bleve det fråga om att utvinna det
mesta möjliga av jorden, står odlingen av frukt och andra trädgårdsprodukter
främst. Speciellt beträffande det lilla jordbruket, för att nu icke
tala om jordbruket i allmänhet, kunde odlingen av trädgårdsalster bli
högst betydelsefull, ifall den rätt utövades. Många av de småbrukarehem,
som den moderna jordbruksutvecklingen skapat, hade på grund av rådande
förhållanden och bestämmelser i själva verket blivit alldeles för små

Riksdags*

behandlin

gen.

Anslag och
understöd
från staten.

Understöd
från hushållningssällskapen.

för att självständigt föda eu familj på egentligt jordbruk. Här vore trädgårdsodlingen
på sin givna plats för att öka avkastningen och inkomsterna.

Detta förslag, i allt väsentligt tillstyrkt av jordbruksutskottet, föranledde
en skrivelse från riksdagen, vilken utmynnade i samma framställning
som 1914 års jordbruksutskott på sin tid gjort.

Det torde icke heller kunna förnekas, att trädgårdsodlingen som förvärvskälla
icke vunnit hela det beaktande av staten, varav densamma är
förtjänt. Och framförallt har den aldrig vunnit något stöd till organisation
från statens sida. Undervisningen på trädgårdsodlingens område är dock
ett led i statens understödjande verksamhet som under de senaste åren
omhuldats, och likaså ha enstaka andra anslag beviljats. Sålunda ha under
de senare åren följande anslag till trädgårdsskötseln utgått:

Alnarps trädgårdsskola.........	190? kr. 1,640:	1912 12,000:	191? 12,000
Adelsnäs’ .........	5,000: -	10,000: -	12,000	—
Experimentalfältets .........	—	—	12,000	—
Hernösands » .........	» —	8,000: ~	10,000	—
Sveriges Pomologiska Förening ...	» 2,000: -	4,500:	6,000	—
Till stipendier ...........................	—	4,800: -	4,800	—
Till utgivande av tidskrifter.........	1.000:	1,000: -	2,500	—
Till Pilt och Victoria Leksell för anordnande av praktisk under-visning i tillgodogörande av träd-gårdens och ladugårdens produk-ter samt skogsbär ..................	» -	2,000: —	5,000
Summa	kr. 9,640:	42,300: —	64,300	—

Även om de summor som anslås av staten, trots deras hastiga tillväxt,
dock lära kunna betecknas såsom relativt obetydliga, så får man
emellertid icke förbise den insats hushållningssällskapen gjort och alltjämt
göra till trädgårdsodlingens befrämjande.

Dessa sällskap ha i regeln lämnat sitt stöd åt trädgårdsodlingen genom
anställande av länsträdgårdsmästare och trädgårdskonsulenter, genom
anordnandet av kurser i fruktträdens skötsel och trädgårdsprodukters tillvaratagande
samt genom utdelning av fruktträd m. m.

Enligt senast föreliggande redogörelse för hushållningssällskapens verksamhet
uppgår deras anslag till trädgårdsodlingen till följande summor:

Avlöning och resor åt länsträdgårdsmästare och trädgårds konsulenter

........................................................................ kr. 87,005: -

Anslag till kurser och trädgårdsodling i allmänhet ......... 24,430:

Utdelning av fruktträd.............................................................. » 12,711:

kr. 124,146:

Den sammanlagda summan, som utbetalas till trädgårdsodlingen i
riket, uppgick år 1916 till ungefär 178,000:— kronor, aA_ vilken summa
staten bidrog med något över eu tredjedel.

Till jämförelse med svenska statens understöd till trädgårdsodlingen
må anföras med vad i Danmark och Norge anslås.

Enligt av sakkunnige inhämtade uppgifter anslår danska staten för
närvarande följande årliga belopp till trädgårdsodlingens främjande i riket:

1. Statens trädgårdsförsöksstationer................. 50,000 kr.

2. Trädgårdssällskap och föreningar ............... 27,000

3. Statskonsulent i fruktodling ........................ 4,500 »

4. Anslag till vissa lokala åtgärder.................. 12,000

5. Privata trädgårdssällskap .............................. 4,200 »

6. Skolträdgårdsundervisningen ........................ 2,200 »

7. Reseunderstöd för trädgårdsmän.................. 1,200 »

8. Koloniträdgårdsförbundet .............................. 5,000 »

Summa kr. 106,100

Förutom de åtgärder som understödjas med dessa anslag upprätthåller
staten en avdelning för trädgårdsskötsel vid Den Kongelige Veterinär- og
Landbohöjskolen. Den härför beräknade summan kan icke exakt uppgivas,
enär vid högskolan samma lärarekrafter, lokaler och demonstrationsmateriel
m. m. användes för de olika studieområdena. Det sammanlagda
anslaget till högskolan uppgår emellertid till cirka 400,000 kr.

Vidare tillkomma 44,000 kronor årligen i anslag till det danske
Hedeselskab för utdelning av plantor till lä- och skyddsplanteringar, som
i stor utsträckning kommer trädgårdsodlingen till godo. Och slutligen
160,000 kronor till företag igångsatta av sällskap och föreningar för lantbruk
och ekonomisk trädgårdsskötsel till växtodlingens befrämjande. Även
dessa summor kunna emellertid icke närmare specificeras, emedan den

Danska
och norska
statens
anslag till
trädgårdsodlingen -

ekonomiska trädgårdsodlingen i Danmark intimt sammanfaller med jordbruket
särskilt i den mån det gäller köks växtodlingen, som i stort sett
bedrives lantbruksmässigt. Utav denna anledning har man sålunda svårt
att exakt uppgiva vilka belopp som fördelas på trädgårdsodling eller
jordbruk.

Det torde emellertid med ledning av de siffror, som anförts, icke
ligga någon överdrift i påståendet, att danska staten utger årligen dubbelt
så mycket till trädgårdsodlingens främjande som svenska staten och våra
hushållningssällskap tillsamm ans.

En jämförelse med vad som anslås till trädgårdsodlingens främjande i
Korge, vilket land i trädgårdshänseende torde ha med Sverige mera likartade
förhållanden än Danmark, giver ett än tydligare utslag i samma riktning.

Enligt ett den 21 nov. 1917 från Landbruksdirektören i Kristiania
erhållet meddelande äro följande summor beviljade för trädgårdsodlingens
befrämjande under innevarande år.

1. Till stipendier för trädgårdsmästare .............................. kr. 3,000: -

2. Trädgårdsskolorna............................................................... » 67,800: -

3. Till korta trädgårdskurser ............................................... » 13,500: —

4. »Selskabet Havedyrkningens Venner»........................... 25,900:

5. Statens trädgårdsmästareskola .......................................... » 35,500: —

6. Bidrag till lön och resekostnader för amts- och her redsgartnere

(dessa funktionärer avlönas till hälften
av staten; den andra halva delen utbetalas av vidkommande
distrikt) ...................................................... 76,800: —•

7. Bidrag till trädgårds- och fruktanvändningskurser,

som föranstaltas inom amten .................................... 9,000:

8. Anslag till Korges Lantbrukshögskolas trädgårdsav delning

(innefattat i högskolans budget) cirka ...... » 50,000: -

Summa Kronor 281,500: —

Således, då i Korge amten, motsvarande våra hushållningssällskap,
själva betala hälften av kostnaderna för sina »amts- och herredsgartnere»,
vilken summa i runt tal motsvarar den de svenska hushållningssällskapen
anslå, utger norska staten omkring 215,000 kronor per år mera än svenska,
alltså mer än fyra gånger så mycket, ehuruväl Korge icke har hälften så
stor folkmängd att livnära som Sverige.

I betraktande av denna odlingsgrens betydelse stå sålunda de anslag,
svenska staten lämnar, icke i rimlig proportion till vad som kan vinnas.

Intresset för odling av triidgårdsprodnkter har under de senaste åren;
visserligen väckts till liv, men trots intresse och trots förutsättningar för
trädgårdsodlingen inom landet synes den ofta bedrivas på ett mindre rationellt
sätt, i det att odlarna icke förstå att anpassa odlingarna efter klimatiska
och övriga förutsättningar, icke heller att på rätt sätt tillvarataga
produkterna eller att ordna avyttringen av desamma. Och dock finnas
otaliga bevis för att trädgårdsodlingen, rätt bedriven, utgör en synnerligen
viktig inkomstkälla och i många fall lönar sig bättre än det egentliga jordbruket.
Att landets trädgårdsodling icke nått den avkastningsförmåga
man kan hava rätt att kräva, kan avläsas ur förhållandet mellan in- och
utförsel.

Med ledning av Statistiska Centralbyråns uppgifter har härvid följande
tablå över import och export av trädgårdsprodukter upprättats. (Bilaga I).

Såsom framgår av tabellerna uppgick importen av trädgårdsprodukter
under åren 1910—1914 till ett värde av i medeltal 18,204,593 kr., då
motsvarande siffra för export blott uppgick till 1,111,758 kr. Emellertid
är att märka, att exporten avser så gott som uteslutande lingon, vilka
icke kunna räknas som trädgårdsprodukter, varför man kan säga att vi i
verkligheten knappast ha den ringaste export av dylika.

Yad importen beträffar torde en hel del vara att erinra härom. Under
rubriken frö upptages t. ex. även för det rena jordbruket avsett rov- och
betfrö såsom icke varande särskilt specificerade. A andra sidan ingår här
icke importsiffran för tidig potatis, som dock bör räknas som en trädgårdsprodukt,
alldenstund odling av tidig potatis städse legat i trädgårdsodlarnas
händer. Importsiffran för sydfrukter varierar mellan 6 och 8 miljoner
kronor. Andra omständigheter att förtiga, som göra att ovan angivna
siffror icke få tagas som ett exakt uttryck för import och export av
produkter, vilka endast hava med den inhemska trädgårdsodlingen
att göra. '' •>T^''

Emellertid råder det intet tvivel om att största delen av vad som
importeras av t. ex. apelsiner, bananer och druvor skulle kunna ersättas
med andra i landet odlade frukter. Man kan därför säga, att importsiffran
för sydfrukter lika tydligt som importsiffran för äpple och päron visar,
att den inhemska produktionen av frukter och bär är alldeles för liten.
Och den blir relativt mindre för varje år, emedan behovet av frukt och
f. ö. alla trädgårdsprodukter stegras. Det är sålunda inga obetydliga
summor, som på detta sätt gått till utlandet, emedan vi försummat denna
betydelsefulla odlingsgren. Att en dylik import under normala år i stort
sett är obehövlig torde icke kunna förnekas, och särskilt nu i rådande kris -

V&r import
iv trädgårds
produkter

Bilaga I.

Import och export av trädgårdsprodukter, 1910—1914.

	1910	1911	1912 _ _	1913	1914
	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Frukter och bär
Jordgubbar ..................	610	757	602		750	264	684	2	3 859	24
Päron ........................	419 725	269	187 543	1813	321 607	356	334 164	185	173 732	216
Äpplen .....................	1 325 305	2 212	876 444	38 568	1102 480	586	1 241 496	2 555	1 321 422	3 502
Andra, ej särskilt nämnda	88 236	28	93 587	393	73 989	27	106 590	185	68 426
Bär: blåbär..................	—	—	—	—	12	17 686	39	4 574	12	4 722
lingon, inkomna utan tillsats av socker ellei
sirap....................	—	—	—	—	58	1833	155	30	in	637
andra lingon .........	38	1 255 887	482	787 393	294	1 031 671	3 442	793 624	62	920 706
andra skogsbär......	699	31 936	277	4 331	2 865	2 036	707	2 699	462	53
körsbär ...............	10 637	—	16 429	—	13 818	—	9 508	—	15 014
andra bär .........	372	219	467	791	1 109	559	1 394	1 196	3193	13
1 Torkade äpplen samt kärn-
hus och skal av äpplen	9 200	—	64 254	3 920	29 097	—	9 794	—	15 659	18
Nötter: val-.................	78 167	—	68 911	—	68 562	—	67 674	—	17 759
hassel-, m. fl.	261 562	4	261 475	6	309 020	9	294 496	8	277 731	_
! Andra torkade eller sal-tade :
i ätbara: blåbär...............	—	—	—	—	16 295	600	9 606	25	4 655	1818
körsbär ............	—	—	—	—	12 259	—	9 699	—	5 023
nypon..............	27 107	205	37 966	191	27 346	108	16 081	9	8 978	134!
päron .............	54 833	—	46 963	—	52 599	—	41 614	—	17 437
äpplen ............	593 409	62	755 222	—	700 779	82	759 117	32	417 469	776
andra..............	327 266	11	577 582	8	566 703	—	578 960	_	501 341
oliver...............	30 052	—	3 760	- *	—	—	_	_		_
icke ätbara ...............	—	—	—	—	6 164	—	8 364	—	1 830	_
Inlagda i sprit eller olja	—	—	—	150	1 602	—	902	—	1 481	_
Syltade skogsbär .........	—	—	—	—	217	182	176	1 595	80	in
andra...............	—	—	—	—	2 513	—	1642	—	1 605	—
Summa	3 227 263	1 291 590	2 991 864	837 564	3 310 138	1 055 999	3 496 304	806 707	2 857 341	432 730
Sydfrukter, vindruvor och nötter
Vindruvor ..................	327 752	17	306 278	12	407 075	22	300 363	7	273 212	__
Apelsiner....................	1 350 961	—	1 380 975	—	2 062 248	—	2188 316	—	1 427 935	_
Bananer .....................	278 827	—	267 114	—	304 722;	—	401 829	3 022	313 835	22
Citroner .....................j	210 566	—	222 265	—	243 033!	—	295 188	—	284 126	_
Torkade:		;
Cassia fistula m. m. ...j	135	—	514	—	341	—	457	_	1 443	_
Plommon sviskon, bru-j neder ..................1	1 429 548j		1 686 322j		\| 1 664 528	Öl	1 687 774!	40!	1013 788	26
Fikon .....................1	176 679	—	174 038!	—	266 649\|	—	262 7201	—	139 132
Dadlar .....................	7 589:	- \|	10 190''	—	50 863	1	68 786!	— \|	15 313	— 1

Import och export av trädgårdsprodukter, 1910—1914 (forts.).

Apelsin-, citron- och
pomeransskal, även

saltade............

russin ...............

Korinter ............

Kokosnötter........

Kopra ...............

Kastanjer............

Mandel: kräk-.....

skalad ...

Russinstjälkar .....

Aprikos-, persike- och
sviskonkärnor och
nötkärnor ......

Summa

Köksväxter och kryddor
(ej tropiska)

Kryddor (icke tropiska):

Anis och stärnanis.....

Fänkål ....................

Kapris .....................

Koriander ..............

Kummin .................

Lagerbär och lagerblad,
torkade..................

Köksväxter

Saffran ......................

Senap: omalen(senapsfrö)

malen ............

preparerad (i deg

form)...............

Cikorierot, även torkad .,

färska: meloner............

gurkor ............

tomater............

sparris ............

lök ..................

vitkål...............

blomkål............

andra...............

saltade eller torkade:

gurkor ............

andra........ ......

1910	1911	1912	1913	1914
Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
52 849		53 141		89 232		88 043		78 032
673 292	1	918 018	—	796 248	—	949 902	6	768 968	25
38 920	—	52 087	—	46 398	—	40 321	—	41 418	—
962	—	687	—	1 422	—	1282	—	868	—
—	—	—	—	—	—	120	—	309	—
10 186	—	9 774	—	14 057	—	13 342	—	13 643	—
83 430	—	119 006	—	114 064	—	117 086	—	61 540	22
1 121102 1 109	10	1 285 065		1 372 711	-	1 429 446		1 486 997
100 415	-	104 567		205 869	_	444 143		366 983	-
5 864 322	28	6 590 041	12	7 640 060	28	8 289 118	3 075	6 287 542	95
29 437		27 437		29 298		27 685		25 279
53 670	—	58 454	—	56 957	—	54 395	—	49 916	—
6 252	—	7 332	5	7416	—	7 956	6	5 051	—
2 076	—	1 922	• -	2 286	—	4153	—	2 275	—
34 752	252	31 460	22	22 950	55	30 290	93	31 150	76
3 780	—	3 977	—	5 673	—	5 680	—	5 182	33
81 895		85 580		161075		149 160		91 290	1 610
34 547	—	38 591	—	66 460	—	68 590	—	52 302	—
21 894	1 726	27 400	1 729	26 280	2 353	27 521	2 355	29 144	3 580
23 698	116	28 742	113	20 864	24	20 859	113	23 309	68
8 254	1800	5 756	—	14 667	—	15 419	—	4 700	14 942
—	_	—	—	15 745	18	14 093	—	9 003	6
11971	14	12 571	38	13 827	5 589	9 335	9 221	11 167	1 503
—	—	—	''-	31 684	10	32 522	—	28 321	1
27 914	99	25 761	11	53 465	51	52 799	25	33 160	95
294 273	41	282 541	243	320 052	77	221181	22	404 426	—
\| 32 390	1278	35 175	12	/ 314 \ 28 882	8 1	122 38 687	34 7	2 035 37 919	18 7
92 068	726	115 859	985	91 899	365	75 314	174	56 213	3
2 989	27	2 530	8	1 208	22	862	36	528	122
1 002	1	2 044	-	9 916	—	9 784	4	7 978	30

Import och export av trädgårdsprodukter, 1910—1914 (forts.).

	1910	1911	1912	1913	1914
	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
inlagda i sprit eller ättika eller syltade .........	5 927		6 660		2 021		2 307		3410
Manioca, tapioka, kassara eller arrowrot...........	2 669	9	1 097		127 870		64 746		66 900
Pepparrot....................	—	—	—	—	659	42	1 340	31	1802	1 221
Rötter: ätbara: med blast......					4153	204	2 963		5 095
utan blast: färska	68 045	132	68 681	148	23 086	23	1 183	1343	4 034	205
skurna och torkade	—	—			3 637	—	2 530	—	_	10
Svampar, ätbara............	16 180	—	10 401	-	28 853	6	24 972	10	14 318
Summa	855 683	6 221	879 970	3 314	1 171 097	8 848	966 348	13 474	1 005 906	22 430
Frö, växter. Blommor och blomdelar, naturliga, avskurna, friska och torkade, ej särskilt nämnda: till prydnad användbara friska........................	134 933	1 755	96 952	1 520	116 272	640	171 616	880	98 832	1497
torkade.....................	916	40	1 588	16	492	—	756	—	488	973
andra slag, även pulvris. för industriellt eller medicinskt bruk.........	21 580		4 778	366	20 042		17 064	368	10 706	1310
andra........................	811	—	4 643	—	3 974	—	3 406	—	2 635	202
Blomsterlökar ............	814 714	3168	1 023 020	3 006	1 371444	—	1 315 079	2 336	1 145 193	17 050
Frö: rov-, morot-, kålrot- och bet- .....................	1 154 512	15 872	1 426 174	100 330	1 173 679	164 725	2 054 963	210 467	2 954 694	129 667
trädgårds-: blomsterfrö ..	46 632	413	52 394	290	66 792	465	105 894	5 979	94 056	7 106
köksväxtfrö ..	81231	5 974	144 600	8156	85 826	7 146	131 499	5 511	124 961	22 696
annat frö, ej särskilt nämnt	44 736	220	81348	5 239	513 868	37 187	606 169	43 071	582 778	44 420
Kvistar och blad.naturliga: till prydnad användbara: friska ....................	44 990	11	37 600	3	47 599	188	44 948	250	41 680	782
torkade, fernissade m.m.	64 335	44	52 943	375	56 595	1 497	50 649	4 434	47 228	58 697
konstgjorda växt, hu-vudsakligen naturliga torkade blad .........					86		4		198
andra .....................	—	—	—	—	23 149	—	29 817	—	27 279	—
Växter ej särskilt nämnda: levande i kruka, balja eller korg med jord...............	242 691	1949	273 095	1 681	287 982	1621	291 456	3 052	248 699	1656
andra .......................	257 843	11 183	280 322	13 334	255 687	11 503	367 586	9 954	298 807	13 715
Summa	2 909 924	40 6291 3 479 457	134 316	4 023 487	224 972	4 189 906	286 3021 5 578 234	299 771

Import och export av trädgårdsprodukter, 1910—1914 (forts.).

	1910	1911	1912	1913	1914
	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export
Diverse.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.

Kötter: icke ätbara
liljekonvaljerötter ......	—	—	—	—	164 642	—	150 995	273	178 851	5 716
risrötter ..................	228 586	1 400	227 176	1 053	238 365	1232	257 376	993	239 214	2 562
för medicinskt bruk ..	28175	—	24 721	—	46 889	—	41 384	15	51043	1979
andra, ej särskilt
nämnda ............ .	821 933	4	319 532	143	90 570	943	54 470	517	31 716	41
eller jordrötter ......	—	—	—	—	4 623	—	4 673	—	3 623	—
Ekollon (inalna eller
omalna) ..................	363 952	—	188 507	182	16 548	210	4 080	50	1 394	—
Humle: bajersk............	609 931	—	1 481 403	—	1 305 927	—	1 157 895	—	1016 768	—
annan ............	582 393	3 015	1 377 674	1830	770 946	849	613 788	600	796 276	2 729
Konserver:
frukt .....................	42 266	23	53 756	70	90 481	—	101 257	106	85 937	_
grönsaker:
sparris ..................	I		f		125 946	4	138 499	—	94 781	31
ärter ...................	!• 106 616	64	102 836	6 291	3 897	447	6 980	14	3 800	31
andra.....................	1		1		54 298	411	61 146	680	43 257	77
Lakrits: oskalad............	110 627	—	103 816	—	82 001	—	89 990	4	77 456	—
annan ...........	69 726	11874	75 394	20 296	65 421	8 454	73 093	10 576	61 752	14 389
Summa	2 964 205	16 380	3 954 815	29 875	3 060 554	12 551	2 745 626	4 328	2 683 761	27 555

Import och export av trädgårdsprodukter, 1910—1914.

Sammandrag Jcronor.

1910	1911	1912	1913	1914
Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export
15821397	1 354 848	17 S96 147	1 005 081	19 205 336	1 302 398	19 687 302	1 113 886	18 412 784	782 581

tider med åtföljande brist på livsförnödenheter framträder behovet av ökad
odling av trädgårdsprodukter på ett synnerligen anmärkningsvärt sätt.

Sjäiwerk- Om också det påståendet kan hava fog för sig, att det understöd som

Trädgårdsod11 fr;in statens sida kommit trädgårdsodlarna till del är relativt obetydligt,
lingens om- så har dock icke desto mindre ett för varje år stegrat intresse för denna
ra.de.
av enskilda initiativ, vilket framgår icke minst av den självverksamhet på
området som sedan lång tid tillbaka på olika håll gjort sig gällande och som
numera överallt spåras i bygderna. Sålunda stiftades för många år sedan
Svenska Trädgårdsföreningen, som, efter att under en lång period hava
bedrivit vittomfattande och synnerligen gagnande verksamhet, för några
år sedan upphörde. Andra äldre sammanslutningar av trädgårdsodlare äro
Stockholms Gartnersällskap, vilket bl. a. utdelar stipendier åt framåtsträvande
unga trädgårdsmän för att i utlandet studera trädgårdsskötsel, samt Hortikulturens
Vänner, som utdelar fruktträd och bidrager till balkongträdgårdstävlingar
m. m. i Göteborg. Vidare Sveriges Allmänna Trädgårdsförbund,
som utgör en sammanslutning av över trettio trädgårdsmästaresällskap.
Detta förbund har visserligen icke uträttat något för trädgårdsodlingen
mera ingripande arbete, men det har liksom på sin tid Stockholms Gartnersällskap
och Hortikulturens Vänner och som ännu Skånska Trädgårdsföreningen
gör, utgivit en tidskrift, som ännu är den på sitt område ledande.
Skånska Trädgårdsföreningen har dessutom i hög grad verkat
för trädgårdsodlingens främjande genom anordnande av föreläsningskur ser
för trädgårdskolonister, utställningar, premiering av trädgårdar m. m.
Det har bildats fröodlareföreningar för att verka för fröodlingen i riket,
det har i olika delar av landet bildats försäljningsföreningar för att på
bästa sätt söka verka för avsättningen av frukt och övriga trädgårdsprodukter.
Åtskilliga av dessa föreningar arbeta i huvudsak i ideellt syfte.
Andra av mera ekonomisk art äro Svenska Trädskoleägareföreningen, Sveriges
Handelsträdgårdsmästareförbund och Skånska Trädgårdsodlarnas Försäljningsförening.

Den förening som emellertid sedan 1900 måhända arbetat med den
största framgången är Sveriges Pomologiska Förening, som har till ändamål
att verka för fruktodlingens befrämjande i riket. Eedan 1901 började föreningen
sina förberedelser för fruktvän delns ordnande. Den första åtgärden
härför var då att lära fruktodlarna att på ändamålsenligt sätt sortera och
packa sin frukt. Under fruktrika år hava utställningar anordnats med
icke allenast pomologiska avdelningar, utan även s. k. premieringsavdelningar.

Propaganda har bedrivits i hela Norrland för att där få svensk frukt
införd i den ordnade handeln i stället för utländsk. Denna verksamhet
slog igenom så väl, att stora engrosfirmor i de olika länen genast sågo
sig föranlåtna att handla endast med svensk frukt, som sorterats och packats
enligt föreningens regler. Genom föreningen har en försöksverksamhet
på fruktodlingens område kommit till stånd. Hittills har denna verksamhet
inskränkt sig till anställande av gödslingsförsök i olika delar av landet,
planterings- och beskärningsförsök, försök till bekämpande av svampsjukdomar
och skadeinsekter på fruktträden, försök med korsbefruktning av
olika fruktsorter, insamlande av uppgifter rörande fruktodlingen i olika
delar av landet m. m. Föreningen har alltsedan 1900 årligen utgivit en
publikation (S. P. F:s årsskrift), som till en början utkom en gång årligen,
sedan 1909 med fyra kvartalshäften.

Inom flera län ha under de senare åren bildats fruktodlareföreningar.
Dessa ha hos sig anställda en eller flera s. k. fruktträdsskötare. Den
första fruktodlareföreningen bildades i Östergötland år 1901. Huru stort
antalet föreningar och trädskötare för närvarande är i resp. län framgår
av nedanstående tabell, hämtad ur Sveriges Pomologiska Förenings utredning.

Län	1908	Antalet föreningar 1911	1916	Ant. trädskötare 1916
Uppsala.......................	2	3	14	20
Stockholms..................	—	—	10	10
Södermanlands............	37	58	71	78
Östergötlands..............	46	48	68	73
Kronobergs..................	—	1	2	7
Kalmar ........................	—	20	33	32
Gottlands.....................	10	20	22	31
Blekinge ....................	27	26	22	25
Kristianstads...............	4	8	10	10
Malmöhus ..................	28	34	35	36
Hallands ....................	5	16	20	23
Göteborgs och Bohus	—	—	29	32
Älvsborgs.....................	—-	14	28	28
Skaraborgs ..................	5	21	49	65
Västmanlands ............	—	6	12	8
Örebro ........................	16	19	22	27
Summa	180	294	458	505

Det antal fruktträd som dessa trädskötare äro sysselsatta med, torde
vara mycket högt, när man betänker, att i Uppsala län omkring 15,000
och i Södermanlands län 43,341 träd skötas av trädskötarna, i Skaraborgs
län omkring 42,500 och i Östergötlands län ensamt i ett distrikt av de
tre, vari länet är uppdelat, icke mindre än 23,450 st. I Göteborgs och
Bohus län ha under år 1915 65,154 träd på ett eller annat sätt behandlats
av därvarande trädskötare. För enskild trädskötare varierar antalet
träd mellan 140 och 2,236.

Alla dessa föreningar ha emellertid icke haft önskvärd framgång i
sitt arbete, vilket mycket beror därpå, att de saknat ekonomiskt understöd
av staten till utbildande av dugliga trädskötare. Och detta har jämväl
åstadkommit att sagda föreningars organisation blivit mycket löslig.

Här om någonsin gäller det att söka åstadkomma organisation och få
medel till åvägabringande av något för vårt land nödvändigt, ty tanken
med fruktodlareföreningarna och deras verksamhet är helt visst synnerligen
god. Men för att de skola kunna uträtta något för trädgårdsodlingens
främjande verkligt gagnande särskilt bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare
fordras effektiva åtgärder och hjälp från statens sida.

Sakkunniges betänkande och förslag.

< )ru det av den i inledningen lämnade redogörelsen kan synas framgå, att
icke så obetydligt från statens sida blivit gjort, så är det likafullt alldeles
givet, att mycket återstår att göra för att de förutsättningar som vårt land
erbjuda till en rationell trädgårdsodling skola komma till sitt fulla utnyttjande.
Utan att därvid släppa ur sikte, att stora områden av vårt vidsträckta
land på grund av klimatologiska och andra förhållanden icke kunna
anses vara i allo lämpade för vad som kan inordnas under en intensiv
trädgårdsodling, så lärer det dock vid eu opartisk prövning av samtliga
på trädgårdsodlingen inverkande faktorer icke kunna annat än medgivas,
att denna odlings vikt för lösande av folknäringsproblemet — och detta
alldeles särskilt under nuvarande tider — är sådan, att allt bör göras för
dess fulla utveckling till den grad, varav den hos oss inom de resp. orterna
bör vara mäktig, så att den efter hela sin förmåga kan bidraga till landets
förseende med trädgårdsalster.

Då sakkunnige härvid gått att taga under övervägande vad i sådant
syfte bör och kan göras, har uppmärksamheten i första rummet ansetts
böra riktas på redan vidtagna åtgärder för att tillse, att dessa bliva i
möjligaste mån effektiva. Det område, som därvid osökt erbjuder sig, är
det under stark utveckling varande organiserandet av trädgårdsodlareföreningar
och dessas allt större behov av väl utbildade och dugliga biträden, trädskötarna.

Frukttnidsskötarnas utbildning.

De i fruktodlareföreningarna anställda trädskötarnas utbildning är Trädskotarsåledes
det första som bör bli föremål för hjälp från statens sida, och rande^utbildansluta
sig sakkunnige i stort sett till det av Sveriges Pomologiska Före- ning och
nings styrelse utarbetade förslaget till ökad utbildning för desamma. Detta verksamhet
förslag tillåta sig de sakkunnige efter vissa smärre ändringar härmed
återgiva.

Impulsen till bildandet av fruktodlareföreningar kom från Tyskland,
och efter tyskt mönster gick man även tillväga vid anställandet av frukt -

trädsskötare, som skulle ha hand om den direkta vården av fruktträden i
föreningarna. Men givetvis kunde man icke i sin helhet draga nytta av
alla de erfarenheter, som gjorts rörande trädskötarnas utbildning. Fruktodlingen
ansågs icke spela på långt när samma roll i Sverige som i Tyskland,
och vi hade icke tillnärmelsevis samma resurser som detta land.
Svårigheter av flera slag gjorde det för övrigt alldeles omöjligt att giva
trädskötare en så god utbildning, som den de tyska »Baumwärter» erhålla.
Utbildningen blev också i många avseenden otillfredsställande. I många
fall fingo personer, som önskade bli trädskötare, endast genomgå en veckas
vinterkurs i trädbeskärning, och genomgicks därvid teoretiskt endast de
mest elementära grundex-na i beskäi-ning, trädvård och insekters och svampsjukdomars
bekämpande. Vidare samlades kanske trädskötarna höstetid
för att under ett par dagar deltaga i fruktens nedplockning, sortering och
packning. I vissa fall fingo de därjämte en svag inblick i ett par av de
viktigaste metoderna för fruktens till våldtagande genom konservering.

De anspidk man till en början ställde på trädskötarna voro heller
icke stora. Deras arbete inskränkte sig till beskärning, den rent mekaniska
rengöringen av äldre försummade träd och kalkbestrykning. Senare
tillkommo besprutning, utplantering, omympning och fruktpackning.

På senare år har i enstaka län utbildningen så tillvida utökats, som
man inkallat redan utbildade trädskötare att ånyo bevista en eller annan
kurs. I Malmöhus län har således inrättats en fyra dagars planteringskurs
på våren samt dessutom ett par dagars repetitionskurs. På ett par andra
ställen ha liknande kurser anordnats. Detta senare må ju betraktas som
ett framsteg, föranlett av nödvändigheten av ökad utbildning. Men eljest
kan sägas, att trädskötarnas utbildning icke är väsentligt bättre nu, än
den var för 15 år sedan, och att den sålunda ej står i rimligt förhållande
till fruktodlingens framåtskridande i landet.

Olägenheter- Pa grund av den nuvarande korta utbildningstiden är det otänkbart,
varande11 allt att en person, som förut icke sysslat med fruktodling — och detta är
för otillräck-vanligen fallet med dem, som utbildas till trädskötare — skall kunna
hgningenld inhämta sådan färdighet i hithörande arbeten, att han på egen hand äger
förmåga utföra dem på ett tillfredsställande sätt. Han erhåller till följd
härav icke det förtroende inom fruktodlareföreningen som kräves, han får
icke tillräckligt med arbete, och särskilt som avlöningen är alldeles för låg,
blir förtjänsten så knapp, att intresset för verksamheten inom föreningen
helt och hållet slappnar.

Det är helt naturligt, att det ständiga ombytet av trädskötare inverkar
högst menligt på intresset för fruktodlareföreningarnas verksamhet, och

det händer såsom nyss blivit antytt allt för ofta, att föreningar, som borde
kunna uträtta mycket för fruktodlingens böjande, i regel föra eu fullkomligt
betydelselös tillvaro eller t. o. in. rätt snart upphöra.

Mången bar måhända just på grund av de nyss berörda missförhållandena
velat underskatta fruktträdsskötamas betydelse. Men vad eu väl
utbildad kår av dylika kan uträtta till fruktodlingens befrämjande framgår
bäst av erfarenheterna från Tyskland.

För mer än 25 år sedan betraktades i de flesta fruktproducerande
delar av Tyskland anställandet av yrkesbildade trädskötare såsom ett av
de allra viktigaste framstegen i fruktodlingen. Bedan då voro ock trädskötarna
organiserade på ett ovanligt klokt sätt. Så finner man t. ex.
redan då i Wiirttemberg att s. k. Gemeindebaumwärter anställdes och vid
varje Oberamt (omkring 20 kommuner bilda tillsammans ett Oberamt) en
»OberamtsbaumAvart», som bar till uppgift att två gånger om året genomfara
hela sitt distrikt och därvid kontrollera att kommunernas trädskötare
fullgjort sina skyldigheter, påpeka eventuella brister samt ge råd och upplysningar.
Vid dessa inspektioner tillgår så, att kommunernas ombud, en
Oberamtsbaumwart och vederbörande trädskötare tillsamman bese kommunernas
alla fruktträdsplanteringar.

Att man i Tyskland fäster stor vikt vid trädskötarnas utbildning
framgår därav, att man till ex. i Oberbessen redan för mer än 15 år sedan
både fastställt trädskötarnas utbildning till 10 veckor, nämligen 7 veckor
på våren i febr.—mars, 2 veckor på sommaren och 1 vecka på hösten.
Arbetstiden var då 7 timmars praktiskt arbete och demonstrationer om
dagen och sammanlagt 125 timmar teoretisk undervisning under hela utbildningstiden.

Eedan år 1895 funnos i Hessen icke mindre än 1,123 Gemeindebaumwärter
och 31 Oberamtsbaumwärter.

Sedan flera år tillbaka är trädskötarnas utbildning på de flesta ställen
i Tyskland ungefär enahanda. Sålunda är utbildningen åtminstone i Oberbessen,
Eegierungsbezirk Cassel, i Bayern och i Sacbsen omkring 10
veckor.

I regeln måste trädskötarna dessutom året efter utbildningen genomgå
eu sex dagars repetitionskurs med förhör.

I en redogörelse för 1909 över trädskötareinstitutionens organisation
i Bayern framhåller därvarande statskonsulent i fruktodling, Landesoekonomierat
Eebholz, att en 6—8 veckors utbildning är alldeles för kort och
betonar särskilt, att utbildningen för trädskötarna borde pågå minst 12
veckor: 8 veckor på våren och 4 veckor på sommaren, resp. på hösten.

Erfarenheterna
från
Tyskland.

Förslag till
ökad utbild
ning -

Denna utbildningstid erhålla trädskötarna i provinsen Sachsen alltsedan
1909. Och Huber, Oberzwehren, påpekar, att utbildningen borde utsträckas
ända till 15 veckor förutom omtalade repetitionskurs.

Upprepade gånger bär från skilda håll* framförts det önskemål, att de
svenska trädskötarna erhölle en längre och mera planmässigt ordnad utbildning
än hittills varit möjligt. Styrelsen för Sveriges Pomologiska
Förening har sökt uppgöra en plan för utvidgad utbildning. För att erhålla
en ledning vid sitt arbete har Pomologiska föreningens styrelse till
landets trädgårdskonsulenter utsänt ett förslag till sådan utbildning, i
huvudsak överensstämmande med det här meddelade, och har utlåtande
över det preliminära förslaget begärts. Samtliga konsulenter ha därvid
uttalat som sin övertygelse, att den nuvarande utbildningen är otillräcklig,
och de allra bestå ha jämväl med enstaka detaljanmärkningar ansett det
här framlagda förslaget lämpligt.

Denna plan har även framförts till riksdagen i form av en motion
(n:r 184) av hr Eriksson i Uppsala till 1917 års riksdag, däri hemställdes
»att riksdagen ville besluta att bevilja ett årligt anslag av 10,600 kr. för
bestridande av en bättre utbildning för trädskötarna med villkor att de
hushållningssällskap, som sig därav vilja begagna, anslå motsvarande summa
samt att kurserna anordnas i överensstämmelse med av styrelsen för Pomologiska
föreningen upprättat förslag.» Detta förslag avböjdes för det
dåvarande av riksdagen under hänvisning till den utredning som riksdagen
samtidigt begärde, men torde grundtanken i detsamma nu böra komma till
förverkligande.

Efter att hava granskat detta Pomologiska föreningens förslag till
ökad utbildning för fruktträdsskötarna kunna sakkunnige med några ändringar
ansluta sig till detsamma. Den första av dessa ändringar gäller en
utökning av sommarkursen. Det är nämligen av allra största betydelse,
att denna utökas till 6 dagar, dels emedan de arbeten, som då böra utföras,
icke gärna kunna medhinnas på den av Pomologiska föreningen föreslagna
korta tiden av 4 dagar, dels för att undervisning i allmän trädgårdsskötsel
och köksväxtodling må kunna inrymmas plats i undervisningsprogrammet.

Om emellertid utbildningen icke kan göras lika grundlig för de svenska
trädskötarna som för de tyska, så har det dock vid en allsidig prövning
visat sig vara alldeles nödvändigt, att utbildningstiden utsträckes till
minst 26 dagar första året och 6 dagars repetitionskurs andra året —
ungefär tredjedelen av tyskarnas— fördelade sålunda:

Första året\

12 dagars vinterkurs,

4 dagars vårkurs,

(! dagars sommarkurs,
4 dagars höstkurs.

Andra året:

(! dagars repetitionskurs.

Den plan för kursernas anordnande, som sakkunnige vilja föreslå,
följande:

jjj. Plan för kur
.sernas anord
ning.

Vinterkursen

a) Praktiska övningar:

1. Beskärning av nyplanterade träd............................................. 1 dag

2. Beskärning av träd åren närmast efter planteringen ......... 2 dagar

3. Beskärning av mera försigkomna träd.................................... 3 »

4. Gallring och rensning av äldre träd...................................... 1 dag

5. Ympningsövningar........................................................................ 1 »

6. Föryngring av äldre träd och omförädling ........................... 1 »

7. Skötsel av formträd.................................................................... 1 »

8. Beredning av besprutningsvätskor och besprntningsövningar 1 »

9. Yinterbehandling av bärbuskar .............................................. 1 »

Summa 12 dagar

b) Teoretisk undervisning:

1. Fruktträdsbeskärning

a) allmänna grunder

b) fruktvedsbeskärning

c) gallring, tillsammans...................................................... 3 timmar

2. Formträdsskötsel...................................................................... 2

3. Fruktträdgårdens anläggning...................................................... 2 »

4. Jordens bearbetning och gödsling............................................ 3 »

5. Underkulturer och mellankulturer i fruktträdgårdar............ 1 timme

6. Bärodling...................................................................................... 1 »

Transport 12 timmar

7. Försummade trädgårdars iordningsställande........................... 2

8. Ympning och omförädling......................................................... 1 timme

9. Sjukdomar och skadeinsekter i fruktträdgården.................. 4 timmar

10. Besprutningsvätskornas beredning .......................................... 1 timme

Summa 20 timmar

Vårkursen.

a) Praktiska övningar;

Utstakning, plantering av fruktträd och bärbuskar, uppbindning
och vård av träd, häckplantering och anordning av vindskydd
;

Omförädling;

Demonstration av skadeinsekter och växtsjukdomar samt be -

sprutning ;

Köksväxtodling: sammanlagt ........................................................... 4 dagar

b) Teoretisk undervisning:

Ovannämnda arbeten genomgås under sammanlagt ..................... 8 timmar

Repetition av vid vinterkursen genomgångna ämnen under...... 4 »

Summa 12 timmar

Sommarkursen.

a) Praktiska övningar:

Sommarbeskärning av yngre och äldre formträd samt av yngre
fristående träd;

Skördetaxering;

Demonstration av skadeinsekter och svampsjukdomar samt be -

sprutning ;

Köksväxtodling: sammanlagt ............................................... 6 dagar

b) Teoretisk undervisning:

Ovannämnda arbeten genomgås under sammanlagt.................. 12 timmar

Höstkursen.

a) Praktiska övningar:

Skördetaxering, fruktens skördande, sortering och förpackning;

Enklare konserveringsmetoder;

Köksväxters skördande och vinterförväring; sammanlagt........ 4 dagar

b) Teoretisk undervisning:

Sortkännedom och sortval;

Fruktens skördande, förpackning, förvaring och försäljning;

Köksväxters skördande och vinterförvaring: omkring............... 4 timmar

Det antal trädskötare, som mottagas i varje kurs, bör bero dels på
tillgängligt material, dels på antalet lärare. I de praktiska övningarna få
nämligen högst 8 kursdeltagare ledas av varje instruktör.

Trädskötare får icke deltaga i vår-, sommar- eller höstkurs med mindre
än att han under samma år deltagit i vinterkurs och därunder av
kursledare fått vitsord om lämplighet för fortsatt utbildning.

Den som under ett år genomgått fastställda kurser måste emellertid,
för att de kunskaper han inhämtat under de ganska snävt tillmätta kurserna
under utbildningsåret måtte komma till rätt vid hans arbete och
icke allt för snart förflyktigas, under ett följande år inkallas till repetitionskurs
om 6 dagar. Lämpligast torde därvid vara, att — med hänsyn till
lärarekrafter etc. — repetitions- och nyutbildningskurser sammanslås, varigenom
undervisningen underlättas på grund därav att de som redan genomgått
första årets kurser kunna vid de praktiska demonstrationerna vara
nybörjarna till hjälp såsom arbetsledare. Att föreslå och än mindre att
fastställa någon viss plan för denna kurs ligger dock ej inom möjlighetens
område förr än erfarenhet vunnits, om i vad mån första årets kurser kunnat
verka för en tillfredsställande utbildning av trädskötare. Detta torde
således böra anstå, tills denna erfarenhet vunnits och den föreslagna organisationen
trätt i verksamhet.

En viktig förutsättning för att kurserna skola komma till avsedd
nytta och icke draga oproportionerligt höga kostnader är att lämpliga
platser på närmast möjliga håll kunna disponeras.

De korta trädskötarekurser, som hittills anordnats, ha dels varit förlagda
till större trädgårdar inom resp. län, dels ha trädskötare från olika
län sammanförts till för praktiska demonstrationer särskilt lämpliga platser,
såsom Gripsholm och Adelsnäs.

Den föreslagna ökade utbildningen kräver emellertid genomgående
lämpligare platser för kursers anordnande än hittills i stort sett varit
möjligt åstadkomma.

Allmänna bestämmelser

för kurserna.

Platser för
trädskötarekursers

hållande.

För att en plats skall lämpa sig för anordnande av dylik kurs fordras
nämligen icke allenast att där skall finnas tillgång till fullt kompetenta
lärarekrafter och att lämpligt demonstrationsmateriel där står till förfogande,
utan även att gynnsamma tillfällen finnas för trädskötarnas inackordering,
en sak som städse visat sig vara förenad med stora svårigheter, när kurser
såsom hittills i regeln skett måst förläggas till mer eller mindre lämpliga
platser i resp. län.

På anförda grunder har det synts önskvärt att trädskötare från olika
län sammanföras på följande sätt och till följande platser:

Trädskötare från Stockholms län,

Södermanlands län,
Uppsala län,
Västmanlands län,
Gävleborgs län,
Kopparbergs län.

Trädskötare från Östergötlands län,

Vorra Ivalmar län,
Örebro län,

Jönköpings län.

Trädskötare från Malmöhus län,

Kristianstads län,
Blekinge län,

S. Kalmar län,
Kronobergs län.

Trädskötare från Hallands län,

Göteborgs o. Bohus län,
S. o. N. Älvsborgs län, }■
Skaraborgs län,
Värmlands län.

Till Experimentalfältet.
(Gripsholms trädgårdar).

Till Adelsnäs Trädgårdsskola.

Till Alnarps Trädgårdsskola.

Till lämplig trädgård i
Göteborgstrakten.

Trädskötare i Gotlands län utbildas i lämpliga trädgårdar därstädes.

Het är emellertid ingenting som hindrar att kurser även under vissa
förhållanden böra kunna anordnas länsvis, därest vederbörande följer de bestämmelser
rörande undervisning som kunna komma att utfärdas för erhållande
av statsunderstöd. Detta lärer med visshet i än högre grad bliva fallet,
när eu gång i framtiden de olika länen komma att hava till sin disposition
trädgårdskonsulenter med sådan utbildning att de med framgång kunna

21)

handhava ledningen av dylika kurser. Redan nu torde det vara av vikt,
att de olika länens trädgård,skonsulenter så vitt möjligt beredas tillfälle
att såsom biträdande lärare användas vid de kurser som anordnas. Detta
icke minst för att de må bli i tillfälle att från första början komma i
beröring med och leda utbildningen av de trädskötare, som sedermera under
deras kontroll skola tjänstgöra i de föreningar, vilka äro verksamma i
resp. län.

Kostnaderna för trädskötarnas utbildning kunna variera allt efter
resornas längd och priset på kost och logi på olika orter. Dels enligt
den utredning Pomologiska föreningen gjort, dels enligt senare verkställda
beräkningar belöpa sig kostnaderna för en trädskötares utbildning till
omkring 300 kronor.

Kostnadsberäkning:

5 kurser (vinter-, vår-, sommar- och höstkurs samt en repetitionskurs) om

sammanlagt 32 arbetsdagar.

Genomsnittskostnad för enkel resa kr. 6: —. Då deltagare
skall bevista 5 kurser, blir antalet enkla resor 10, sålunda
resekostnad per trädskötare 60 kr. Varje kurs är
beräknad för 16 deltagare, varför resekostnaden för dessa

16 trädskötare uppgår till ............................................. kr. 960: —

Dagtraktamenten, beräknade för 32 arbetsdagar, 10 resdagar
och 1 söndag, sammanlagt 43 dagar ä 4 kr. = kr. 172: —

per trädskötare, sålunda för 16 trädskötare .................. » 2,752: —

Resekostnader för kursledare och biträde........................... » 100: —

Ersättning åt lärare ......................................................... » 860: —

Lokalhyra....................................................................... » 50: —

Hyra för sprutor, besprutningsmaterialier........................... » 50: —

Andra materialier (bast, ympvax m. m.).............................. » 10: —

Oförutsedda utgifter ......................................................... » 18: -

Summa kr. 4,800: —

Den summa som fordras för trädskötares utbildning uppgår sålunda
till 300 kr. per man, och då man kan beräkna att omkring 100 trädskötare
böra utbildas årligen, belöper sig hela kostnaden för trädskötarnas
utbildning till 30,000 kronor per år.

Kostnads förslag.

Kontrollen

över

trädskötarna.

På grund av den betydelse för landet i dess helhet ur nationalekonomisk
synpunkt som ett fullt rationellt genomförande av nu ifrågavarande
trädgårdsodlareföreningar har och i samband därmed vikten av
att deras arbete ledes så, att det avsedda målet uppnås, synes det vara en
fullt riktig tanke som förestavat den i det föregående omnämnda motionen
vid 1917 års riksdag av hr Eriksson i Uppsala, att det nämligen bör åligga
staten att bidraga till kostnaderna till trädskötarnas utbildning. Det synes
vidare vara riktigt att i detta fall — liksom vid så många liknande, då
staten lämnar bidrag till jordbruksproduktiva ändamål — begränsa detta
bidrag till hälften av de beräknade kostnaderna och låta resp. hushållningssällskap
svara för återstoden. Med tillämpning av denna princip
böra således 150 kr. pr trädskötare gäldas med statsmedel, dock att denna
summa icke utbetalas av staten med mindre än att dels hushållningssällskapen
betala alla de kostnader för utbildningen som överstiga det av
staten anslagna beloppet, dels att trädskötare kan framvisa kontrakt, angivande
att han är för någon bestämd tid bunden i fruktodlareföreningens
tjänst, dels slutligen att bidrag icke får utgå till annan trädskötare
än sådan som genom intyg av kursledare kan styrkas besitta lämplighet
för sin befattning.

Nära sammanhängande med frågan om fruktträdskötarnas utbildning
är ock den om formerna för deras anställande samt möjligheten för hushållningssällskapen
att genom trädgårdskonsulenter utöva kontroll över
trädskötarnas arbete.

En av de största olägenheter som vidlåder den nuvarande organisationen
är den, att trädskötarna icke stå direkt under trädgårdskonsulenternas
ledning. För att åstadkomma kontinuitet i arbetet och för att
detta på alla sätt skall bli fruktbringande torde därför som ett viktigt
villkor böra uppställas, att trädskötare står under hushållningssällskapets
kontroll och att dettas konsulenter äga befogenhet att dels anlita trädskötares
hjälp vid förrättning hos fruktodlareförenings medlemmar, dels när
han så finner lämpligt meddela nödiga instruktioner rörande hans arbete
och således på detta kunna utöva ett både ledande och korrigerande inflytande.
Härvid torde det komma att befinnas synnerligen önskvärt, att
länets samtliga trädskötare då och då samlas till kortare repetitionskurser
om två till tre dagar under länskonsulentens ledning och på bekostnad av
resp. hushållningssällskap eller förening, varvid frågor rörande deras verksamhet
i föreningens tjänst behandlas.

Lika viktigt som det är att konsulenten på så sätt kan dirigera

trftdskötarnas arbete, lika viktigt är att trädskötare förbinder sig stanna
viss — icke allt för kort tillmätt — tid i föreningens tjänst, sedan han
erhållit den här föreslagna utbildningen. Detta för att hans under utbildningen
och arbetet utvunna erfarenhet må kunna bliva mera fruktbärande.

Med stöd av erfarenheter från vårt eget land och Tyskland, och med
beaktande av de synpunkter som ovan framhållits vilja sakkunnige för
den skull föreslå följande formulär till kontrakt mellan å ena sidan fruktodlaroförening,
å andra sidan trädskötare, att gälla för en tid av minst
tre år.

Förslag till kontrakt.

Mellan ............................................. fruktodlareförening, nedan kallad

föreningen, och ..................................................., anställd som föreningens

trädskötare, är följande avtal träffat.

§ I Trädskötaren.

............................................... förbinder sig att deltaga i

de kurser och repetitionsövningar vid ....................................... som äro av

hushållningssällskapet bestämda för trädskötares utbildning. Till bestridande av
med sin utbildning förenade kostnader erhåller han en summa av kr................

Trädskötare är vidare skyldig bevista föreskrivna repetitionsövningar. Därmed
förenade kostnader, omfattande resa, uppehälle samt ett dagtraktamente av
kr................... erlägger föreningen.

§ 2.

Trädskötaren åligger att så långt det är honom möjligt hos föreningens
medlemmar utföra arbeten, som avse odling, skötsel och tillvaratagande av trädgårdsalster.
I främsta rummet skall trädskötaren vara föreningsmedlemmarna
behjälplig vid plantering, fruktträdsbeskärning, ympning, besprutning mot skadeinsekter
och svampangrepp eller allt sådant arbete, som trädgårdsodlarna icke
utan svårighet själva kunna utföra. Vidare skall han vara föreningsmedlemmarnas
rådgivare beträffande trädgårdsodlingen i allmänhet, företaga taxering av
skörden, lämna anvisning vid fruktens användning, sortering och packning.

Trädskötaren skall själv i största utsträckning göra föreningsmedlemmarna
uppmärksamma på den lämpligaste tiden för arbetenas utförande och göra sitt
inflytande gällande till allsidigt bekämpande av trädgårdens skadeinsekter och
växtsjukdomar.

Vid anskaffande av växter, frön, uppbindnings- och förädlingsmaterial skall
han vara föreningsmedlemmarna behjälplig. Däremot får han ej själv driva
plantskoleverksamhet.

Beträffande ordningen för arbetets utförande och marschruta för de förrättningar,
som äro av mera brådskande na.tur, har trädskötaren att ställa sig till
efterrättelse de instruktioner eller anvisningar, som föreningens styrelse eller ordförande
kan komma att utfärda för honom.

Förslag till
kontrakt.

Arbetsredskap och material, som föreningen anskaffar, må trädskötaren använda
vid arbeten hos föreningsmedlemmarna, men åligger det honom att väl
vårda desamma samt icke under någon förevändning använda dem hos eller utlåna
dem till icke medlemmar. Förövrigt äger trädskötaren icke utan styrelsens
medgivande förrätta trädgårdsarbete hos utom föreningen stående personer.

§ 3.

Trädskötaren är skyldig att över sin verksamhet i föreningens tjänst, såväl
beträffande arbete som resor samt inköp och försäljning av trädgårdsprodukter
och material, föra ordentlig dagbok, som minst en gång i kvartalet uppvisas för
föreningens styrelse samt på begäran förelägges föreningens revisorer och trädgårdskonsulenten
i länet.

§ 4.

Trädskötaren skall stå under kontroll av hushållningssällskapet genom trädgårdskonsulenten,
vid anfordran skyndsamt och utan särskild ersättning avgiva
rapport till denne över sin verksamhet beträffande skördetaxering, plantering, val
av fruktsorter o. s. v. samt ställa sig dennes föreskrifter och anvisningar till efterrättelse.
Utan särskild anmaning skall trädskötaren ingiva rapport till trädgårdskonsulenten
över uppträdande av skadeinsekter och växtsjukdomar.

§ 5.

I ersättning för sitt arbete åtnjuter trädskötaren dels av föreningen ett fast

arvode av ............... kronor per år samt dels vid förrättning hos medlem av

denne ............... kronor pr timme, skälig tidsspillan för resa däri inberäknad,

jämte resekostnad (3:dje klass järnväg). Ifall arbetsgivaren bekostar kost och

logi vid heldagsarbete skall kontanta ersättningen endast utgå med kr................

per timme.

§ 6.

Avtalet gäller för ......... år, räknat från den .............................. samt

anses därefter förlängt på ett år i sänder, därest kontraktet icke uppsäges av
endera parten minst tre månader före ett årsavtals utgång.

Detta kontrakt, som vi härmed förklara vara å ömse sidor fullt bindande
för oss, är upprättat i två exemplar, ett åt oss vardera.

Verkningar- Genom bättre utbildning och fastare anställning i föreningen bör en

mbUdiång av trädskötare, som ju utan svårighet kan handhava skötseln av ett par
trädskötare, tusen träd, i avsevärd grad bidraga till ökad inkomst av fruktodlingarna.

Eebholz, Miinchen, meddelar, att genomsnittsavkastningen av ett fruktträd
uppgår i Wurttemberg enligt omkring år 1909 gjorda beräkningar
till ungefär 3 M., i Bayern blott till omkring hälften. lian säger vidare,
att för Bayerns vidkommande denna inkomst bör genom bättre skötsel av
fruktträden (genom välutbildade trädskötare) utan svårighet kunna fördubblas.

:i;s

Detta skulle för 1,000 tritd betyda eu ökning i de arliga inkomsterna av
.''5,000 Mark. Dessa siffror synas mycket lågt beräknade, naturligtvis beroende
därpå, att i denna statistik även upptagits dels övergamla träd,
dels sådana, som ännu icke börjat bära.

Att man genom bättre skötsel av fruktträden bör även i vårt land
kunna beräkna eu motsvarande inkomstökning av fruktodlingen, och att
man genom ett rationellare utnyttjande av köksväxtodlingens möjligheter
av denna gren av trädgårdsskötseln skall kunna beräkna en väsentligt
högre avkastning är alldeles visst ocli motiverar redan i och för sig fullkomligt
förslaget till bättre utbildning för trädskötarna och eu bättre
organisation av trädskötareinstitutionen.

En bättre utbildning av trädskötarna kräver dock givetvis, att deras ekonomiska
ställning förbättras. Lönerna måste ställas så, att de finna det med
sin fördel föreuligt att icke övergiva sin verksamhet för annan mera
lönande.

Genom god utbildning bör eu trädskötare, förutom att han själv bättre
kan utföra det honom anförtrodda arbetet, även kunna i högre grad intressera
odlarna för skötseln av sina trädgårdar samt för fruktens och
övriga produkters rationella tillvaratagande. Han göres mera kompetent
att kunna lämna uödiga uppgifter till trädgårdskonsulenten rörande skördeutsikterna,
ävensom att göra iakttagelser, inrapportera insektshärjningar,
skador in. m.

Eu utbildning för trädskötarna i föreslagen omfattning skulle otvivelaktigt
vara av allra största betydelse för trädgårdsodlingens ekonomi.
Genom god organisation skulle för framtiden de mål kunna vinnas som
man eu gång vid trädskötareinstitutionens inrättande åsyftat.

På annat ställe har framhållits att trädskötarna i Tyskland erhålla
eu utbildning på 10 veckor. Det vore naturligtvis synnerligen önskvärt, att
även våra trädskötare kunde få samma utbildning, men då detta särskilt
av ekonomiska orsaker icke torde låta sig göra, bör man tills vidare avstå
från tanken härpå.

Pomologiska föreningens styrelse har emellertid i sitt förslag till utbildning
av trädskötare framhållit önskvärdheten av att en specialkurs vid
t. ex. någou trädgårdsskola anordnades vart eller vartannat år för ett begränsat
antal deltagare, som skulle utgöras dels av särskilt intresserade
och intelligenta trädskötare, som förut genomgått den ovan föreslagna
kursen, dels av enskilda fruktodlare, som redan förut ha förskaffat sig
vissa kunskaper i fruktodling. Denna kurs hade Pomologiska föreningens
styrelse tänkt sig böra fastställas till:

Ytterligare
utbildning
av trädskötare.

4 dagars vinterkurs i februari eller mars,

6 dagars sommarkurs i juni samt

6 dagars höstkurs i sept.—okt.

Det var nämnda styrelses åsikt att trädskötare, som även bevistat
dylik kurs, skulle få anses kompetenta att på egen band leda arbeten i
större eller mindre fruktträdgårdar, varför de i vissa fall skulle kunna
anställas som assistenter åt trädgårdskonsulenterna.

Denna sistnämnda uppfattning kunna sakkunnige emellertid icke
dela, emedan trädskötarna även med denna ökade utbildning dock icke
skulle bli tillräckligt kvalificerade som assistenter åt konsulenterna. Framhållas
bör, att detta förslag från Pomologiska föreningens styrelse endast
torde få betraktas som eu nödfallsåtgärd, enär styrelsen i sitt förslag icke
uttalat tanken på den minst lika nödvändiga bättre utbildningen för konsulenterna
själva, varom sakkunnige på annat ställe komma att lämna
förslag (högre kurs på Alnarp samt konsulentverksamhet).

Emellertid är den föreslagna fruktodlingskursen i och för sig själv i hög
grad önskvärd, ty i utbildningskurserna för trädskötare kan dock icke
någon ingående grundlig undervisning medhinnas, särskilt när man tager
i betraktande att det stora flertalet trädskötare förut icke sysslat med
fruktodling.

På många håll i vårt land förefinnes nog den största utsikt att fruktodlareföreningarna
skola växa sig starka och sysselsätta åtskilliga trädskötare.
I sådana fall är det alldeles visst, att föreningarna efter hand
önska kunna anställa någon eller några bättre kvalificerade trädskötare,
särskilt i den män de komma att betraktas som förmän åt övriga trädskötare
i föreningen. Där torde det då vai’a på sin plats att sådana
trädskötare fått ökad utbildning. Men i sådana fall får man anse att det
privata intresset för trädskötarnas utbildning är så stort, att staten ej behöver
bekosta densamma i sådan utsträckning som då det gäller den allmänna
utbildningen.

Då en dylik kurs utan tvivel skulle bli livligt besökt av enskilda
fruktodlare särskilt ur småbrukarnas klass, som önska vidga sina kunskaper
i fruktodling, är det dock önskvärt att staten icke helt och hållet undandrager
dem visst stöd. Men det torde icke vara behövligt att staten anslår
andra medel till kursens hållande än exempelvis arvode åt lärarekrafter.

Av huru stor betydelse en sådan kurs än må vara, se sakkunnige
dock ingen utväg att f. n. få densamma mera allmänt till stånd, dels
emedan de trädgårdsskolor, dit eu sådan kurs borde förläggas, redan äro
mer än tillräckligt engagerade för andra kurser, dels emedan det ringa

antalet väl kvalificerade lärarekrafter icke skulle'' kunna bära eu ytterligare
börda.

Emellertid är kursen sa viktig, att sakkunnige icke anse att tanken
på densamma bör släppas, men måste med dess realiserande anstå, tills
den övriga av sakkunnige föreslagna undervisningen på tillfredsställande
sätt blivit ordnad.

Motionärerna i riksdagen hade ifrågasatt, att fruktodlareföreningarna ifrågasatt
borde ifrån det allmännas sida kunna påräkna direkt ekonomiskt understöd, föl •eningarna.
antingen i form av organisationsanslag eller också såsom årsbidrag för
anställande av trädskötare. I det senare fallet hade eu av motionärerna
visat på statsanslaget för kontrollföreningar såsom eu liimplig förebild.

Sakkunnige anse emellertid huvudvikten ligga på en bättre utbildning
av trädskötarna. Därigenom ernås säkerligen även större möjlighet för
trädskötarna att erhålla fastare och ekonomiskt bättre anställning, så mycket
mera som dessa helt säkert komma att tagas betydligt mera i anspråk för
olika slag av arbeten än hittills kunnat ske.

Beträffande egentligt organisationsbidrag, så kommer redan nu detta
flerstädes fruktodlareföreningarna till godo, i det vederbörande hushållningssällskap
bekostar fria föredrag av trädgårdskonsulenter, tryckning av normalstadgar
samt på andra sätt underlättar tillkomsten och upprätthållandet av
föreningarna. Säkerligen blir det även för framtiden bäst, att det överlämnas
åt hushållningssällskapen att lokalt avpassa formerna för det organisatoriska
och ekonomiska stöd, som kan erfordras åt föreningarna och
deras arbete, detta jämväl i fråga om de lokala föreningarnas sammanslutning
till försäljnings- och inköpsföreningar.

Ett årligt bidrag från staten för avlönande av trädskötarna i likhet
med assistenterna vid kontrollväsendet för ladugårdarna skulle bjuda
på mycket stora vanskligheter. För att få en rättvis fördelning av eventuellt
bidrag måste man i så fall söka efter eu fördelningsenhet, som skulle
vara till finnandes antingen i brukningsareal eller fruktträdsantal eller
dylikt. Emellertid varslar man omedelbart vid betraktande av varje sådant
tänkbart objekt, hurusom detta i oändlighet växlar, beroende på läge,
klimat, intensitet, ålder m. m., så att man faktiskt saknar möjlighet att
få en fast och hållbar beräkningsgrund.

Sakkunnige ha för den skull ansett sig icke kunna framlägga något
förslag härutinnan.

Utan överdrift torde

kunna sägas.

att trädgårdsodlingen

Norrland

Kurs i trädgårdsskötsel
. __ . O — 7 --- ----O---------O *

för trädgårds-icke ägnats tillräckligt intresse, ehuruväl vissa grenar av trädgårdsodlingen

jordbrukare''i ingalunda såsom dock i hög grad synes vara den allmänna uppfattNorriand.
ningen omöjliggöras på grund av Norrlands geografiska läge. Köks växter

av mänga slag, vissa bärfrukter och även många för prydnadsträdgården
viktiga växter få där en utveckling som icke står efter den
som samma växter uppnå i sydligare landsdelar.

Vid Härnösand är visserligen en trädgårdsskola förlagd, vilken staten
årligen lämnar understöd. Men denna skolas verksamhet är f. n. i huvudsak
så inriktad pa utbildningen av trädgårdsmästare, att man kan säga, att den
allmänna undervisningen i trädgårdsskötseln icke i nämnvärd grad kan
bliva tillgodosedd.

När man emellertid vet, vilken ekonomisk roll odlingen av trädgårdsprodukter
spelar, icke minst för Norrlands talrika industribefolkning, är
det av största vikt att den omhuldas på alla sätt, särskilt där den hittills
varit försummad.

Fruktodlingen i mellersta och övre Norrland är emellertid av så underordnad
betydelse, att den strängt taget icke är att räkna med, ehuruväl
man på enstaka platser kan erhålla mogna äpplen av vissa tidiga sorter.
Om fruktodlingen sålunda icke bör lämnas någon framskjuten plats, är
köksväxtodlingen däremot så mycket viktigare.

Utav denna orsak är det därför nödvändigt, att kurser i köksväxtodling,
som bilda eu motsvarighet till trädskötarekurserna, anordnas på
lämpligt ställe i Norrland. Till en början bör Västernorrlands läns trädgårdsskola
vid Härnösand vara platsen för dylika kurser. Sedermera torde
kurser i dessa vidsträckta landsdelar kunna anordnas vid folkhögskolor, om
förhållandena sådant medgiva,

Plan fölkursen.

Kursen, pågående tio dagar under juni månad, bör lämpligen omfatta
följande undervisning:

a) Praktiska övningar:

Jordens gödsling och bearbetning, uppdragning på fritt land och i
bänk av för orten viktigaste köks- och blomsterväxter, plantering av
passande fruktträd, bärbuskar, jordgubbar och andra fleråriga köks- och
blomsterväxter samt prydnadsträd och buskar. Därjämte genomgås genom
demonstration och övningar de viktigaste arbetena rörande fruktträds och
bärbuskars skötsel och vård.

b) Teoretisk undervisning:

Dränering, jordförbättring, naturliga och artificiella gödselmedels betydelse
oeh användning, jordens sommarbehandling, sådd, plantering och
vård av köks- och blomsterväxter, frukt- och bärodling, sortval av frukter
och bär, köksväxter tillvaratagande och vinterfön äring samt jordens höstberedning
och höstsådd.

Till kursen böra såväl män som kvinnor vinna tillträde, varvid företräde
bör lämnas åt dem som äro anställda hos sammanslutningar av mindre
trädgårdsägare, och som således i första rummet skola biträda andra
med trädgårdars skötsel, dock böra även enskilda trädgårdsägare, särskilt
småbrukare eller deras hustrur och döttrar i mån av utrymme få deltaga
i kursen.

Vid denna kurs torde utan olägenhet ett avsevärt större antal kursdeltagare
än vid de andra kurserna kunna handledas av eu instruktör.
Det torde således utom en kursledare endast behövas biträde för de teoretiska
lektionerna. Med denna lärarepersonal bör antalet kursdeltagare
kunna fastställas till högst 20.

Kostnadsberäkning:

kurs om sammanlagt 10 arbetsdagar.

Kesor för 20 kursdeltagare: 40 resor ä 12 kr i medeltal... kr. 480: -Dagtraktamente ä 4 kr., 10 kursdagar och två resedagar:

12x4x20 ............................................................... » i)()0: —

Lärarearvode ................................................................. => 300: —

Andra omkostnader ......................................................... > 2(50: —

Summa kronor 2,000: —

Detta belopp av 2.000 kr. torde staten helt böra vidkännas, dels
emedan det skulle möta stora svårigheter att rättvist fördela den på de
olika orterna belöpande delen på de norrländska hushållningssällskapen,
dels emedan det torde få anses vara ett alldeles speciellt statsintresse att
tillse, att den i så stor utsträckning försummade trädgårdsodlingen i dessa
vidsträckta områden igångsättes, dels slutligen emedan Kungl. Maj:t och
riksdagen i analoga fall av vissa skäl ha visat sig villiga att befria dessa
bygder från det för södra delarna av landet i allmänhet gällande villkoret
om bärande av halva bördan.

Nya benämningar.

Det torde med skäl kunna ifrågasätta», huruvida icke sådana kurser
även i södra delarna av vårt land skulle vara minst lika väl som trädskötarekurserna
ägnade att främja trädgårdsodlingen. Dock böra erfarenheter
från kurserna i Norrland först avvaktas, innan åtgärder för liknande
kurser i södra Sverige vidtagas.

Sakkunnige ha i sammanhang med frågorna angående fruktodlareföreningar
och trädskötarnas utbildning även dryftat tanken på andra benämningar.
Med trädskötarnas bättre och mångsidigare utbildning vidgas
deras verksamhetsområde att omfatta den mera allmänna trädgårdsodlingens
olika grenar, och torde det därför vara mera korrekt att för framtiden
benämna dem exempelvis trädgårdsskötare. Beträffande föreningarna är det
givet, att dessa skulle vinna i anslutning och styrka om de upptaga den
allmänna trädgårdsskötseln i sin helhet på sitt program. Men i så fall är
det hittills använda namnet fruktodlareföreningar ej så användbart. Mera
tilltalande och egentligt torde benämningen trädgårdsodlareföreningar komma
att bliva. Emellertid har det synts sakkunnige icke lämpligt nu auktoritativt
fastställa vissa benämningar utan låta dessa själva växa fram ur verksamhetens
nya utvecklingsskede.

Med stöd av vad som sålunda anförts få sakkunnige föreslå:

att ett statsanslag av 15,000 kronor ställes till hushållningssällskapens
förfogande att utgå med 150 kronor
för varje trädskötare som erhållit fullständig utbildning, och
under villkor i övrigt, att tillräckligt antal trädskötare årligen
utbildas och anställas på sätt som föreslagits, samt att resp.
hushållningssällskap själva tillskjuta de kostnader som överstiga
det av staten lämnade bidraget per trädskötare för
dennes fullständiga utbildning;

att ett statsanslag av 2,000 kronor ställes till Västernorrlands
läns trädgårdsskolas förfogande för att för de
norrländska länen anordna en tiodagars trädgårdskurs i enlighet
med framlagt förslag.

Konsulentverksainhet.

Den rådgivande och upplysande verksamhet som i allmänhet är erforderlig
för att leda varje ekonomisk hantering på rätta banor, och den
kontroll som är införd för en dylik, där den understödes med allmänna
medel, utövas vid trädgårdsodlingen huvudsakligen av hushållningssällskapen.
Dessa hava för detta ändamål hos sig anställda en eller flera
länsträdgårdsmästare, inom vissa län kallade trädgårdskonsulenter. Redan
av denna skiftande benämning framgår, att den organisation som de olika
sällskapen givit åt denna gren av sin verksamhet är allt annat än enhetlig.
Än tydligare blir detta, om man undersöker de belopp varmed sällskapen
avlöna dessa sina tjänstemän, i det att dessa växla från lägst 300
kronor till högst 2,400 kronor. Det är nämligen härav klart, att kompetensen
hos de olika länens målsmän för trädgårdsodlingen måste vara ganska
skiftande, ett förhållande som också är fullväl känt. Sålunda kräves i
flera län av resp. länsträdgårdsmästare knappast annat än en konditionerande
trädgårdsmästares verksamhet, d. v. s. praktiskt utförande av arbete
särskilt i de större trädgårdarna, där hans hjälp dock icke är så av behovet
påkallad som i de oändligt många små anläggningar, vilka mer än
väl kräva sakkunnigt biträde.

Om detta redan förut varit att sätta fordringarna allt för lågt, så
lärer så i än högre grad bliva fallet numera, sedan trädgårdsodlingen genom
en raskt fortgående utveckling och till följd av för varje dag stegrade
krav från folknäringens sida även i vårt land börjat, om icke uppnå, så
dock närma sig samma höga plan som i vissa andra länder, exempelvis
Danmark och Tyskland. Det bottnar för övrigt, detta faktum, även uti
den svårighet som förelegat för våra trädgårdsmän att inom det egna
landet skaffa sig tillräcklig utbildning för sitt krävande kall. Utan denna
önskvärda, verkligt gedigna utbildning hava de ej heller kunnat pretendera
de högre avlöningar som vissa framsynta hushållningssällskap ansett
sig redan nu kunna erbjuda sina länsledare i detta fack, och så har denna
växelverkan mellan tillgång och efterfrågan gjort, att i ett allt för stort
antal län sällskapens länsträdgårdsmästare stannat på den nyss angivna
lägre ståndpunkten, utan att kunna eller ens behöva höja sig till det högre

plan de borde intaga. En länskonsulents uppgift är nämligen, eller åtminstone
borde i främsta rummet vara, att organisera arbetet i länet och
meddela undervisning i en fullt rationell trädgårdsodling och alldeles icke
att med sina händers arbete ersätta en trädskötare eller vanlig trädgårdsmästare,
där dylik saknas.

Än skarpare framträda fordringarna på dessa fackmäns förmåga att
undervisa, organisera och kontrollera, om den utveckling av trädskötarnas
utbildning och användning träder i verkställighet, som i föregående kapitel
föreslagits. Skola de uppoffringar från det allmännas sida, som där ställts
i utsikt, kunna bära önskad frukt i en rationellare och ekonomiskt mera
givande trädgårdsodling, så erfordras det ovillkorligen att föreningarna och
deras trädgårdsmän komma under en god facklig ledning, att deras verksamhet
organiseras och kontrolleras av verkligt skolade konsulenter. Således,
å ena sidan att konsulenten inom länet tillförsäkras en fullt auktoritativ
ställning gent emot föreningarna och deras tjänstemän, men å andra
sidan och såsom en ovillkorlig förutsättning härför, att konsulenten för sin
del har fått möjlighet att förskaffa sig de kunskaper och den erfarenhet
som krävas för att vinna och bevara denna auktoritet, och att han vidare
tillförsäkras den ekonomiskt tryggade ställning som är den nödvändiga
grunden för ett självständigt och gott arbete i vilket fack det vara må.

Såsom en oeftergivlig fordran hos de konsulenter, vilka skola i framtiden
sättas att leda trädgårdsarbetet i de olika länen, framträder således
först kravet på eu mera fullödig utbildning, ett krav som redan sakkunnige
av år 190(5 gåvo fullt erkännande, och i detta avseende kommer
föislag i följande kapitel att framställas om inrättande av en högre kurs
på Alnarp, avseende bland annat utbildning för konsulentverksamhet.

Men av en i ett annat avseende förutsätta de ökade fordringarna eu
ändring. Såsom nu är fallet, då ända till tre konsulenter finnas anställda
inom samma län, händer det understundom att organisations- och upplysningsarbetet
bliva lidande på grund av slitningar konsulenterna emellan.
Ingen av dem får den rätta känslan av att på sina skuldror uppbära hela
ansvaret, alla olägenheterna av ett »division sans var» träda i öppen dag till
skada för länets trädgårdsodling. Redan häri ligger ett talande skäl för
att föi framtiden endast sn konsulent anställes i varje län, vederbörande
sällskap naturligtvis obetaget att under honom anställa så många biträden
som erfordras. Inom olika grenar av lanthushållningen har det ju också
visat sig önskvärt, att för de lokalt begränsade områden som våra län
utgöra, eu enhetlig ledning sätter sin prägel på arbetet, och detta gäller
säkerligen i lika hög grad trädgårdsodlingen som någon annan näring.

Hädan trädgårdskonsulent bör anställas efter samma principer och
tillerkännas samma ställning i länet som de förutvarande jordbrukskonsulenterna.
J)å så blir förhållandet, och staten otvivelaktigt har minst
samma intresse av att trädgårds- som av att jordbrukskonsulenterna i särskilda
fall stå till statsmyndigheternas disposition, lärer deras avlöning så
väl i ena som i andra fallet böra bekostas med hälften av staten och
hälften av hushållningssällskapet.

Konsulentens arbete bör regleras genom bestämmelser, utfärdade av
resp. hushållningssällskap och lämpade efter de lokala förhållandena, och
kunna dessa således bliva väsentligt olika för olika län. Yissa riktlinjer,
gemensamma för samtliga län, torde dock av staten såsom bidragsgivare
böra utstakas och i främsta rummet syfta till:

att konsulenten får eu ledande ställning gentemot fruktodlareföreningarna
och dessas trädgårdsmän,

att han förbindes att införskaffa och vidaresända erforderliga primäruppgifter
rörande skördeutsikter, skörderesultat och andra på trädgårdsodlingen
inverkande faktorer,

att han skall finnas att tillgå såsom lärare vid statsunderstödda utbildningskurser,
samt

att konsulenten skall av vederbörande statsinstitution kunna disponeras
för insektshärjningars och smittosamma växtsjukdomars bekämpande.

Det är emellertid med här antydda vidsträckta verksamhetsområde i
många fall omöjligt för eu konsulent att medhinna allt det arbete som
åligger honom. Hans huvuduppgift bör som sagt vara att undervisa och
organisera samt verkligen vara trädgårdsodlingens målsman inom länet.
För att allt praktiskt arbete skall hinna uträttas fordras dock säkerligen
på många håll, att han till sitt förfogande har av hushållningssällskapet
avlönade biträden, assistenter. Dessa åter böra rekryteras bland de från
statens trädgårdsskolor utexaminerade trädgårdsmän, som anses lämpliga,
och vilka hava för avsikt att i framtiden vidare utbilda sig för att söka
konsulentbefattniugar. Att dessa assistenters arbete skall utnyttjas i vederbörande
sällskaps uppdrag och icke för att utföra enskilda förrättninga r
som konsulenten kan hava blivit ombedd att utföra, ligger i så öppen dag
att det knappt behöver omnämnas. Förvisso blir deras tid fullt upptagen
av det mångskiftande praktiska arbete som medföljer kontrollen och ledningen
av trädskötarna och av de mångfaldiga uppgifter som kunna påläggas
dem av vederbörande statsmyndighet. Det oaktat torde kunna
förutsättas, att deras anställning ej bör bliva allt för betungande för vederbörande
sällskap, då haudhavandet av eu dylik befattning bör lämna den

framåtsträvande trädgårdsmannen rikliga tillfällen till vinnande av erfarenhet
i facket och även förskaffa honom tungt vägande meriter för framtida
anställning eller självverksamhet.

På grund av vad sålunda anförts fä sakkunnige föreslå:

att ett statsanslag av kronor 1 250 ställes till förfogande
för varje hushållningssällskap, som anställer en trädgårdskonsulent
och med minst samma summa bidrager till
dennes avlöning;

att kompetens till anställning som konsulent endast
vinnes genom avgångsexamen från högre trädgårdsskola;

att konsulent, anställd av hushållningssällskap, skall stå
till Kungl. Lantbruksstvrelsens förfogande för vissa uppdrags
utförande.

Inrättandet av en högre undervisningsanstalt i trädgårdsskötsel i förening
med anordnande av försöksverksamhet.

Frågan om eu högre utbildningsanstalt för trädgårdsmän är gammal.

Redan våren 1900 sammanträdde i Stockholm ett antal för trädgårdsskötseln
intresserade personer för att överlägga om åtgärder till höjandet
av den svenska fruktodlingen, därvid de närvarande beslöto att i skrivelse
till dåvarande statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet meddela,
att de vid mötet enat sig om följande punkter:

1) att det vore nödvändigt, att en grundligare och bättre undervisning
meddelades landets trädgårdsmästare i fråga om fruktträdens riktiga
ans och vård;

2) att försök borde anställas för lösande av för fruktodlingen viktiga
spörsmål, vilket kunde ske på det sätt, att försöken utfördes antingen i
privata trädgårdar eller ock uti kronans, dock att ledningen av försöken
borde utgå från en huvudanstalt för att åt densamma skulle kunna givas
nödig fasthet;

3) att eu dylik huvudanstalt borde vara centralt belägen, äga goda
kommunikationer, gott läge och lämplig jord till fruktträdskultur och
trädskoleskötsel, och att lämpligt vore, det staten ansloge härför nödig jord;

4) att från den nya anstalten någon försäljning icke borde äga rum,
men att anstalten borde leverera uppdragna träd åt folkskolor, ävensom
hushållningssällskap i och för dessas utdelning av fruktträd;

5) att från anstaltens trädgård, där iakttagelser borde anställas, landets
behov av pålitliga förädlingskvistar borde tillgodoses, samt

6) att i spetsen för en dylik anstalt borde ställas en pomologiskt
och praktiskt bildad trädgårdsman, vilken tillika borde kunna bliva en
rådgivare i fruktträdsskötsel för hela vårt land.

Vid allmänna nordiska trädgårdsutställningen i Malmö hösten 1900
var anordnat ett möte med idkare och vänner av trädgårdsskötseln, vilket
möte i ett till Kungl. Maj:t överlämnat protokollsutdrag såsom sin åsikt
uttalat:

1900 års
förslag.

Hushållningssällskapens
ombud
1903.

Sakkunniges
av år 1906
förslag.

1) att i Sverige funnes ett oavvisligt behov av eu högre undervisningsanstalt
för utbildande av framstående utövare av trädgårdskonsten;

2) att en sådan borde förläggas till en plats med typisk svensk natur,
där det redan funnes anläggningar och vetenskapliga anstalter, som kunde
utgöra demonstrationsobjekt för och i allmänhet underlätta undervisningen
vid högskolan;

d) att lör inträde i högskolan borde fordras tre års praktik i trädgårdsskötsel
jämte kunskaper, motsvarande femte klassens kurs i elementarläroverk
eller ock att hava med godkända insikter genomgått vanlig trädgårdsskola,
samt

4) att undervisningen i högskolan borde vara företrädesvis teoretisk,
dock med talrika övningar i alla de ämnen, där sådana lämpligen kunde
och borde förekomma.

I bada dessa ärenden, som av Kungl. Maj: t remitterades till Lantbruksstyrelsen,
anmodade Lantbruksstyrelsen hushållningssällskapens i november
1901 sammanträdande ombud att avgiva yttrande, därvid dessa,
under framhållande av den i vårt land förefintliga svårigheten att erhålla
personer, kompetenta att tjänstgöra såsom konsulenter, såsom sin åsikt
uttalade att i enlighet med föredömet från landets lantbruksskolor redan
i verksamhet varande välordnade trädgårdsskolor borde användas såsom
lägre undervisningsanstalter och för fortsatt högre undervisning borde inrättas
eu för hela landet gemensam högre undervisningsanstalt i trädgårdsskötsel,
där huvudsakligen teoretisk undervisning borde bedrivas.

Hushållningssällskapens ombud ansågo i hög grad önskvärt, att särskilt
den högre trädgårdsundervisnihgen bleve pa ett mera tillfredsställande
sätt ordnad och beslöto i anslutning härtill att hos Lantbruksstyrelsen
hemställa, att styrelsen hos Kung]. Maj:t måtte utverka beviljandet av
nödiga medel för upprättandet av eu högre undervisningsanstalt för utbildande
av framstående utövare av trädgårdskonsten samt, om sa befunnes
erforderligt, även utsändandet av för ändamålet lämplig person för att i
utlandet taga noggrann kännedom om där befintliga anstalter av ifrågavarande
slag.

Sedan Kungl. Maj:t den 80 dec. 1905 på framställning av Lantbruksstyrelsen
bemyndigat styrelsen att för utredning i ämnet tillkalla sakkunnige,
framlämnade dessa den 8 sept. 1906 betänkande i ämnet.

I detta sitt betänkande, som av Lantbruksstyrelsen jämte övriga handlingar
i ärendet överlämnats med underdånig skrivelse den 16 oktober

HJON, huva. de sakkunnige framhållit, att den tiädgårdsundervisning, som
hittills lämnats i vart land, huvudsakligen varit avsedd för utbildande av
trädgårdsmästare för större egendomar, samt att densamma genomförts på
olika sätt, efter skilda metoder och med olika omfattning. Därjämte anse
de sakkunnige, att pa grund av berörda förhållanden undervisningen ofta
varit ofullständig och ingalunda motsvarat den fordran, som för närvarande
borde ställas på densamma, eller att på grundvalen av tillräcklig praktisk
erfarenhet ut eleverna bibringa den erforderliga fackkunskapen.

De sakkunnige hava även framhållit, att tillfälle till eu högre utbildning
på trädgårdsskötselns område i vårt land hittills saknats, varför de
personer, vilka önskat erhålla en dylik, varit hänvisade till utlandets läroanstalter
på detta område. Önskvärdheten av att inom vårt land kunde
erhållas eu dylik högre utbildning, vilken erfordrades för trädgårdslärare,
trädgårdskonsulenter in. fl., ansåge de sakkunnige ligga i öppen dag.

1 överensstämmelse med dessa grundsatser ansågo de, att en för hela
landet likformig undervisning i trädgårdsskötsel borde komma till stånd,
vilken skulle omfatta dels eu lägre kurs, avsedd att utbilda trädgårdsmästare
i vanlig mening, dels ock en högre kurs, avsedd för utbildande
av lärare och konsulenter i trädgårdsskötsel m. fl. Den hirra undervisningen
borde meddelas vid trädgårdsskolor, den senare åter vid ett trädgårdsinstitut.

Resultatet av detta de sakkunniges förslag till trädgårdsundervisningens
ordnande blev, att eu tvåårig lärokurs inrättades dels vid tre
skolor, till vilka staten lämnade understöd, nämligen Ålnarp, Adelsnäs
och Härnösand, dels vid Lantbruksakademiens trädgårdsskola, Experimentalfältet.

Sakkunnige av år 190b hade emellertid i sagda betänkande framhållit,
att för utbildande av skickliga läns-, stads- och seminarieträdgårdsmästare,
trädgårdslärare och trädgårdsarkitekter eu mera omfattande såväl teoretisk
som praktisk undervisning, än som vid trädgårdsskolorna kunde meddelas,
erfordrades i eu eller flera av yrkets olika grenar, som ock högre allmänbildning,
särskilt i trädgårdsskötseln närstående naturvetenskaper; att detsamma
även gällde de yrkesutövare, som ville signa sig åt blomsterodling
såsom specialitet eller hade för avsikt att bedriva han del strädgård srörelse
i större skala; att med den betydelse, fruktodlingen numera fått i vårt
land, behovet av skickliga fruktodlare alltmera gjorde sig gällande och att,
vad särskilt beträffade trädgårdsanläggningskonsten, bristen på kompetenta
utövare därav i varf land för närvarande vore så stor, sitt vid alla mera
betydande privata anläggningar utländskt biträde måste anlitas; samt att

Lantbruks
styrelsens
förslag 1908.

.inläggningar i landets många villasamhällen ofta hänvisade på nödvändigheten
av en högre utbildning i denna viktiga gren av trädgårdskonsten.
För förverkligandet av ett sådant mål erfordrades en högre undervisningskurs
på nationell grund och med mera vitt gående uppgift utöver den
allmänna fackbildningen. Upprättandet av ett trädgårdsinstitut, avsett för
dem, som önskade erhålla högre utbildning i fruktodling, trädgårdsanlägguingskonst
och blomsterodling, syntes sålunda vara av behovet i högsta
grad påkallat, och ansågo de sakkunniga, att ett sådant, såväl av kostnadsskäl
som av rent praktisk hänsyn, lämpligast borde förläggas på samma
plats som landets största trädgårdsskola eller Haga Kungsgård vid Stockholm.
Elevantalet ansågo de böra bestämmas till 10.

Vidkommande Haga trädgårdsskola och trädgårdsinstitut beräknades
utgifterna för dessa institutioner till 80,000 kronor årligen.

1 skrivelse den 16 oktober 1908 avgav Kungl. Lantbruksstyrelsen
utlåtande över berörda sakkunniges betänkande, och framhöll rörande den
föreslagna högre trädgårdsundervisningen bl. a., att en högre undervisningsanstalt
skulle vara synnerligen ägnad att höja trädgårdsskötseln inom vårt
land genom det tillfälle, som den skulle bereda de svenska trädgårdsmännen
att förskaffa sig ökade kunskaper i sitt yrke. Het syntes emellertid
styrelsen med skäl kunna ifrågasättas, huruvida tiden vore inne att
redan nu, innan den lägre trädgårdsundervisningen inom vårt land blivit
ordnad och erfarenhet vunnits om resultatet av den tilltänkta omorganisationen,
inrätta en högre undervisningsanstalt, vilken skulle kräva avsevärda
kostnader.

I sistnämnda avseende har Lantbruksstyrelsen meddelat, att enligt av
styrelsen åvägabragt utredning de för den tillämnade trädgårdsskolans och
trädgårdsinstitutets förläggande till Haga erforderliga byggnader skulle
medföra eu kostnad av tillhopa 275,000 kronor.

I övrigt framhöll Lantbruksstyrelsen då, att eu dylik högre trädgårdsavdelning
erfordrades för endast ett jämförelsevis ringa antal personer i
landet och påpekade att av i hushållningssällskapets tjänst anställda konsulenter
ej mer än 8—4 dylika tjänster årligen tillsättas. Av dessa skäl
ansåg Lantbruksstyrelsen att med upprättandet i vårt land av ett trädgårdsinstitut
borde tillsvidare anstå och att de åtgärder, som av staten borde
vidtagas för befordrande av en högre trädgårdsutbildning, för det dåvarande
kunde inskränkas till beredande av stipendier för studier vid högre undervisningsanstalter
i utlandet att tilldelas unga trädgårdsmän, som hade för
avsikt att ägna sig åt konsulentverksamhet.

Denna Lantbruksstyrelsens uppfattning blev även vägledande för de
åtgärder som från statens sida vidtogos, i det att ingen högre undervisning
utöver de vanliga trädgårdsskolornas kurser har blivit införd. Den enda
möjlighet som intill nuvarande stund erbjudits åt trädgårdsmän, som ville
förskaffa sig en högre utbildning, har varit de fyra stipendier på vardera
1,200 kr., som årligen utbetalts till fyra med goda vitsord från de statsunderstödda
trädgårdsskolorna utexaminerade trädgårdsmästare, med villkor
att dessa skola vistas tvenne år i utlandet för att under det törsta året.
vara anställda vid någon framstående trädgård i utlandet samt under det
andra året begagna undervisningen vid någon god utländsk högre trädgårdsundervisningsanstalt.

Dessa stipendier ha visserligen varit till visst gagn, och förnekas kan
ieke, att mången av våra mera framstående trädgårdsmän har dem att tacka
för mycket av vad de inhämtat i sitt fack, men i allmänhet har den därigenom
vunna utbildningen icke varit tillfyllestgörande för de krav, som
numera ställas på trädgårdskonsulenter, lärare i trädgårdsskötsel, trädgårdsarkitekter
m. fl. Sagda stipendiater ha i regeln icke varit tillräckligt väl
rustade för att draga full valuta av sin utomlandsvistelse. De ha nämligen
icke varit tillräckligt språkkunniga, varför de under första året oftast icke
fått deltaga i sådana arbeten, som på mera framstående sätt kunnat
öka deras praktiska kunskaper. Och andra året, som var avsett för
besök vid högre undervisningsanstalt, har ej heller kunnat utnyttjas så
som man tänkt sig, enär de i regeln icke kommit i åtnjutande av någon
högre undervisning i egentlig mening. De ha nämligen icke emottagits
till ordinarie elever vid högre läroanstalter i utlandet, ha sålunda aldrig
fått tentera vid sådana skolor, utan gått som hospitanter och i stort sett
endast kommit i åtnjutande av de högre trädgårdsundervisningsanstalternas
, lägre kurser, som knappast motsvara annat än undervisningen vid våra
''vanliga svenska trädgårdsskolor.

Sedan ar 1908, då Lantbruksstyrelsen avgav förenämnda yttrande,
vilket blev normerande för hittills vidtagna åtgärder, har dock trädgårdsodlingen
utvecklats på ett sätt, som man då knappast tänkt sig möjligheten
utav, och dess betydelse ur ekonomisk synpunkt samt särskilt under sista
aren även ur livsmedelssynpunkt har på ett anmärkningsvärt sätt trätt i
förgrunden. Utvecklingen och intresset för trädgårdsodlingen har sålunda
åstadkommit, att den nuvarande trädgårdsundervisningen icke står i rimligt
förhållande till trädgårdsodlingens betydelse för vårt land.

Förslag till
högre undervisningsanstalt
i trädgårdsskötsel

vid Alnarp.

Av det sagda torde framgå, att det år 1906 framlagda förslaget till
ökad utbildning redan då hade fullt fog för sig och, genomfört i hela sin
utsträckning, helt visst kunnat vara den inhemska trädgårdsodlingen till
avsevärt gagn, varför sakkunnige nu icke tveka att i princip fullkomligt
ansluta sig till detta uttalande såsom motivering för en liösre utbildningsanstalt,
men vilja med styrka framhålla nödvändigheten av att åtgärder
snarast vidtagas till eu sådan anstalts inrättande. Ett talande skäl härvidlag
är också, att de i föregående kapitel föreslagna konsulentbefattningarna
böra besättas så snart ske kan, och eu bättre och grundligare utbildning
är en nödvändig förutsättning för att dessa konsulenter skola kunna fylla
de ökade krav, som ställas pa dem.

Frågan har nu i främsta rummet blivit, var eu dylik utbildningsanstalt
skall förläggas. Att man numera icke kan tänka sig den i föregående
utlåtanden angivna platsen, nämligen Haga kungsgård, framgår redan därav,
att denna trädgård nyligen på arrende övertagits av ett aktiebolag, som
uteslutande idkar handelsrörelse. Emellertid har sakkunniges uppmärksamhet
kommit att riktas på trädgårdsavdelningen vid Alnarp, som av flera skäl
torde vara mest lämplig för inrättande av en ett-årig högre lärokurs i trädgårdsodling.

Till stöd för denna uppfattning kan framhållas:

att ett samarbete med lantbruksinstitutet och tillgång till dess lärarekrafter
i och för denna undervisnings ordnande utan svårighet lärer kunna
påräknas;

att extra lärarekrafter från Lund stå till förfogande;

att det vid Alnarp finns tillgång på demonstrationsmaterial i rikligt mått;

att viss försöksverksamhet på trädgårdsodlingens område för närvarande
där bedrives och event. kommer att utvidgas;

att en för hela vår växtodling så betydelsefull institution som den •
Nilsson-Ehleska förlägges dit.

Då emellertid sakkunnige icke ha sett sig i stånd att — särskilt
med hänsyn till erforderliga kostnadsberäkningar — ensamma uppgöra
förslag till dylik högre lärokurs, har genom skrivelse den 18 sept. 1917
i ärendet hänvändelse gjorts till styrelsen för Alnarps Lantbruks- och
Mejeriinstitut för att erhålla detaljerat förslag till denna undervisnings
ordnande därstädes jämte uppgift på de kostnader, som sagda kurs komme
att draga.

Den 14 november inkom bemälda styrelse med förslag till plan för
inrättandet av en högre kurs i trädgårdsskötsel (se nedan) och uttalar där -

jämte med anledning av sakkunniges skrivelse, att (ten Huller det vara
otvivelaktigt att inrättandet av eu högre kurs i trädgårdsskötsel i vart
land är i hög grad av hehovet påkallad, då det maste vara till största
gagn för trädgårdsodlingens utveckling, att konsulenter och lärare i trädgårdsskötsel
samt även andra finge tillfälle till grundlig teoretisk utbildning.
Styrelsen framhåller vidare, att om eu sådan högre utbildning i trädgårdsskötsel
kan förvärvas vid utländska anstalter, så utgör detta endast ett
ökat skäl att söka nå samma möjlighet inom eget land, i synnerhet som
vid eu dylik inhemsk inrättning det hela måste inriktas på speciellt svenska
förhållanden, och därigenom det här nedlagda arbetet kommer landet
mera direkt till godo.

Styrelsen finner det i hög grad lämpligt, att denna högre utbildningskurs
förlägges till Alnarp, som även enligt styrelsens mening bjuder sådana
goda förutsättningar härför, som av sakkunnige framhållits. Kostnaden
för kursens igångsättande och fullföljande bör, genom att delvis och i
huvudsak förutvarande lokaler och lärarekrafter här kunna för ändamålet
tagas i anspråk, bliva för staten avsevärt lägre än säkerligen på värjo
annan plats i landet.

Likaså har styrelsen framhållit, huru betydelsefull eu sådan skolas
förläggande till Alnarp bör bliva både för den där förlagda trädgårdsskolan,
då denna därigenom får att påräkna högt kvalificerade lärarekrafter
inom specialområdena, och ävenledes för de studerande vid Alnarps lantbruksinstitut,
som härmed komma i nära kontakt med, få lära känna och
följa utvecklingen på eu för undervisningen så betydelsefull gren av jordbruket,
som trädgårdsskötseln är och ännu mera tycks bliva.

Beträffande plan för undervisningen, erforderliga lärarekrafter, kostnader
för nybyggnader och den årliga driften m. m. har styrelsen överlämnat följande

Förslag till plan m. m. för högre kurs i trädgårdsskötsel.

För att till kursen antagas som elev bör sökande ha genomgått någon av
statens trädgårdsskolor och förete intyg av föreståndare för sådan skola om lämplighet
för vidare utbildning. Vidare bör för inträde erfordras kunskaper motsvarande
realskole- eller högre skolexamen.

För att elev skall kunna fullt tillgodogöra sig den under kursen meddelade
undervisningen erfordras att han redan vid kursens början besitter grundliga
kunskaper i kemi, fysik, botanik och geologi samt en viss färdighet i linearritning.
För de flesta inträdessökande torde dessa kunskaper lättast kunna inhämtas
genom en särskild vid institutet anordnad propedeutisk lärokurs, pågående varje
år under tre månader med början den 1 aug. Undervisningen i denna skulle
omfatta följande ämnen:

Förkunska per.

Förberedande
kurs.

Ordinarie
kursens undervisning.

Föreläsningar Övningar

Kemi, oorg. och organisk ..................... 60 25

Fysik................................................ 20

Botanik (morfologi och systematik)......... 60 25

Geologi ............................................. 30 —

Linearritning .................................... — 50

Antal timmar 170 100

Härtill komma exkursioner, geologiska och botaniska, under 3 dagar.

Övningar i linearritning torde kunna ledas av den ordinarie läraren i trädgårdsanläggningskonst.
Föreläsningar och övriga övningar kunna icke påläggas
den nuvarande ordinarie lärarepersonalen, utan härtill måste anlitas särskilda lärare.
Kostnaden härför beräknas till 2,000 kronor per år.

Befriad från skyldighet att genomgå kursen vare den, som avlagt studentexamen
å reallinjen samt undergått särskild prövning i geologi och organisk kemi,
eller som genom tentamen för vederbörande lärare visar sig besitta nödiga kunskaper,
motsvarande dem som förvärvas genom deltagande i kursen. Efter godkänd
tentamen i ett eller annat ämne kan kursdeltagaren befrias från skyldighet
att deltaga i undervisningen i detta eller dessa ämnen.

Undervisningen bedrives i vissa ämnen gemensamt med agronomkursen, i
vissa andra anordnas undervisning av extra lärare, i fackämnen undervisa speciella
ämneslärare.

Läroämnen: Föreläs- Övnin ningar

gar

Agrikulturkemi (liksom för agronomkursen men med uteslutande

av foderämnesläran)...................................................... 501 102

Praktisk matematik ............................................................ 251

Meteorologi och klimatologi................................................... 101 5l

Växtanatomi och prakt, växtfysiologi .................................... 851 402

Systematik och ekonomisk växtkunskap ................................, 508 203

Yäxtpatologi (incl. prakt, entomologi)...................................... 402 252

Ärftlighetslära....................................................... 201

Växtförädling..................................................................... 102 102

Husbyggnadslära.................................................................. 201

Byggnadsritning.............................. 15s 703

Nationalekonomi.................................................................. 201

Gödsellära ........................................................................ 152

Pedagogik ........................................................................ 101

Föredragsövningar och provlektioner....................................... — 158

Fältmätning och avvägning................................................... — 1003

Trädgårdsanlägguingskonst (incl. ritning) ................................. 1008 1508

Ekonomisk trädgårdsodling (incl. fruktkännedom) ..................... 1003 55s

Summa timmar 570 500

1 Undervisning tillsammans med agronomkursen.

» för lärare i botanik och extra lärare.

» för fackämneslärare.

För att kursen skall kunna anordnas på ett tillfredsställande sätt, erfordras
vissa byggnader samt material, nämligen:

Bostad för en ordinarie lärare ................................................... 30,000:

» » » assistent ............................................................ 10,000: —

» »8 elever och vaktmästare, en ritsal (undervisningssal) och

ett museirutn (vilket allt vinnes genom utbyggnad av bostadshuset
för trädgårdsskolans elever) .......................................... 70,000: —•

Växthusavdelning.................................................................... 6,000: —

Undervisningsmaterial och möbler ................................... 20,000 -

Kronor 136,000: —

De årliga omkostnaderna beräknas sålunda:

1 professor ...........................................................................

1 » (tillika föreståndare för trädgårdar och trädgårdsskola,

varför lön redan utgår med 4,000: —) .................................

Tillägg till avlöning åt två assistenter vid trädgårdsskolan...............

Bidrag till lön åt fast lärare i botanik .......................................

Extra lärare (häri inberäknat arvoden för undervisning i propedeutisk

kurs)..............................................................................

Undervisningsmaterial...............................................................

Bränsle och lyse .....................................................................

Städning, renhållning och del i vaktmästares avlöning ..................

Underhåll av byggnader............................................................

Exkursioner ...........................................................................

1 frielevsplats ........................................................................

Diverse .................................................................................

Kronor

5,650: —

1,650: —
2,000: —
3,500: -

2,500: —
1,000: —
1,500: -1,200: -2,000: -500: —
1,000: -1,000: -

23,500: —

I den undervisning, som meddelas i lantbruksinstitutets agronomkurs och
är av beskaffenhet att lämpa sig för trädgårdskursens elever, böra de senare deltaga,
utan att särskilt arvode därvid bör av vederbörande lärare åtnjutas. De
lärare, i vilkas undervisning trädgårdskursens elever deltaga äro:

professorn i kemi och geologi ............

» i fysik och redskapslära ......

» i botanik och zoologi .........

» i husbyggnadslära...........

extra lärare i nationalekonomi m. m. ...
» »i pedagogik.....................

agrikulturkemi, geologiska exkursioner,
praktisk matematik, meteorologi och klimatologi,

växtanatomi och praktisk växtfysiologi,
ärvtlighetslära,
husbyggnadslära,
nationalekonomi,
pedagogik.

Kostnadsbe räkningar.

Engångskost nader.

Ärsomkost

nader.

I.ärare.

För undervisning i vissa andra grundläggande ämnen användas särskilda
lärare med nödig kompetens. Dessa ämnen äro i den ordinarie kursen: växtpatologi
(incl. praktisk entomologi), växtförädling, agrikulturkemi, laborationer
och gödsellära.

Då undervisningen i botanik måste bliva mycket omfattande, är det otänkbart,
att professorn i detta ämne kan medhinna annat än en jämförelsevis ringa
del härav. Det är visserligen ej omöjligt att för den övriga undervisningen i
botanik anskaffa extra lärare, exempelvis från Lund, men då dels den person,
som skulle meddela undervisningen i botanik å alla de olika kurserna bleve ganska
mycket upptagen, och då det dels vore högst önskligt, att den härtill utsedda personen
ej allt för snart lämnade ifrån sig uppdraget för att söka annan plats, kan ifrågasättas,
om det ej vore lämpligare att inrätta en ordinarie befattning för en lärare
i botanik, med tjänsteställning och avlöning liksom för en laborator 4,500 kr.
Detta synes så mycket viktigare, som det redan under nuvarande förhållanden
visat sig önskligt, att vid institutet anställes en ordinarie lärare i botanik för
upprätthållande av undervisningen i sagda ämne.

För en högre undervisning i fackämnen inom trädgårdsskötselns område
måste anskaffas lärare av framstående kompetens och för att sådana skola kunna
erhållas, böra jämförelsevis höga avlöningsförmåner beräknas. Sålunda föreslås
en professor i trädgårdsanläggningskonst, en annan i ekonomisk trädgårdsodling.
Professorn i trädgårdsanläggningskonst bör undervisa i detta ämne samt i byggnadsritning
(huvudsakligen växthuskonstruktion), fältmätning och avvägning samt
i den propedeutiska kursen i linearritning. Professorn i ekonomisk trädgårdsodling
undervisar i detta ämne samt delvis i växtsystematik och ekonomisk växtkunskap.
Endera av dessa professorer bör vara föreståndare för trädgårdsskolan
och leda trädgårdarnas skötsel. Båda undervisa i motsvarande ämnen i trädgårdsskolan.

Då det icke kan förutsättas, att professorn i ekonomisk trädgårdsodling har
specialiserat sig inom vart och ett av de olika områdena, inom vilka undervisning
bör meddelas, och hans tid icke heller skulle medgiva, att all undervisninghäri
pålades honom, böra de vid trädgårdsskolan anställda assistenterna biträda
vid undervisningen, resp. övertaga vissa delar därav. Avlöningen av dessa assistenter
är emellertid så låg f. n., att de härtill antagna personerna knappast
kunna tänkas kvarstanna på sina platser längre tid. För kontinuiteten i undervisningen
och för att över huvud taget fullt kompetenta personer skola kunna
erhållas, är nödvändigt, att dels avlöningen höjes, dels lämpliga bostäder åt dem
beredas. Då för närvarande endast en bostad finnes för en assistent med familj,
medan den andre endast disponerar två rum, föreslås uppförandet av eu ny
assistentbostad samtidigt med att lönen ökas från 2,000 kr. per år till 3,000 kr.

Nya byggna Utom bostad för en assistent samt eu större utvidgning av bostadshuset för

der. elever är ock bostad för den ene professorn behövlig.

De med trädgårdsskolan förbundna trädgårdarna äro visserligen av sådan
omfattning, att de tjäna till ett högst värdefullt övnings- och förevisningsmaterial.
Det samma gäller även i stort sett om växthusen, men då en för odling av vissa
köksväxter lämplig lokal saknas, föreslås, att medel anvisas för uppförande av
ett sådant växthus (6,000 kr.).

r>3

Sakkunnige ansluta sig i stort sett till detta förslag.

Styrelsen liar emellertid icke preciserat sin ståndpunkt rörande det
antal elever som bör mottagas vid dylik kurs; dock bär lantbruksinstitutets
lärareråd i denna punkt framlagt ett förslag, som trädgårdssakkunnige
ansluta sig till, nämligen att det årligen utbildas endast 6 elever i kursen,
dels emedan behovet inom landet fullt bör tillgodoses härmed, dels emedan
det är sannolikt att flera kompetenta sökande än omkring (j icke komma
att årligen anmäla sig. Det bör därför kunna förutsättas, att antalet elever
utan skada, åtminstone till en början, beräknas till (i årligen, något som
särskilt med hänsyn till det knappa utrymmet i laboratorier och lärosalar
synes önskvärt. Då emellertid skillnaden i kostnaden för (i och 8 elever
ej är avsevärd, äro styrelsens kostnadsberäkningar gjorda under förutsättning
av det högre antalet elever.

Rörande styrelsens förslag till inträdesfordringar vid högre kursen och
för kursen föreslagna läroämnen ha sakkunnige därom ingenting att erinra,
ej heller i princip i fråga om kostnadsberäkningar (vare sig de som avse
engångskostnaderna eller årsomkostnaderna) och lärarekrafter. Särskilt beträffande
läroämnenas omfattning är det dock omöjligt att i alla delar skissera
dylikt förslag, varför detta allt efter befintliga förhållanden framdeles får
upprättas och i detalj granskas.

Sakkunnige vilja i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att
för nedbringande av kostnaderna — även om det f. n. icke låter sig göra
för framtiden de ordinarie lärarna vid institutet tillförbindas att meddela
undervisning vid föreslagna förberedande kurs.

Pörenämnda styrelse har föreslagit inrättandet av tvenne professurer,
eu i ekonomisk trädgårdsodling och en i trädgårdsanläggningskonst. Sakkunnige
äro av fullkomligt samma uppfattning som styrelsen, nämligen att
det är önskvärt att lärare av föreslagen kompetens anställas, för att den
högre kursen redan från början skall bli fullkomligt likställd med lantbruksinstitutet.

Yad särskilt beträttar professorn i ekonomisk trädgårdsodling, är
det nödvändigt, att han icke allenast får överinseende över och ledningen
av såväl trädgårdar som trädgårdsskola utan även blir ledare för den
försöksverksamhet, som sakkunnige här nedan föreslå förlägges till Alnarp.

Då det är av största vikt att denna försöksverksamhet bedrives i
största möjliga utsträckning, och då med dessa försök åsyftas att de skola
bliva till direkt gagn för den ekonomiska trädgårdsodlingen, är det helt
naturligt av utomordentlig betydelse att de ledas av en person, som äger
sådana kvalifikationer som en professor i ekonomisk trädgårdsodling. Lika

Sakkunniges
förslag till
undervisning.

viktigt som det är att sagda befattningshavare är ledare av försöken, lika
viktigt är att lian blir ledare av skolan men särskilt av trädgårdarna,
enär det är alldeles nödvändigt att han får disponera såväl allt växtmaterial
som erforderliga jordområden för försöksverksamheten.

Med den avsevärda verksamhet, icke minst ur ekonomisk sjmpunkt,
som skulle komma att utövas av denna trädgårdsavdelning, synas alla skäl
tala för att föreståndaren för densamma beredes eu självständig ställning,
framför allt att han får tillfälle att — liksom exempelvis förvaltaren på
egendomen — själv inför styrelsen föredraga avdelningens ärenden. Att
den föreslagna högre kursen därvid i avseende på undervisningen icke får
undandragas rektors överinseende är dock alldeles givet.

Vad sedan beträffar läraren i trädgårdsanläggningskonst, skulle det
säkerligen stöta på stora svårigheter att få kompetent sökande till denna
befattning, om han icke tillförsäkrades samma förmåner och finge samma
ställning som övriga huvudämneslärare vid institutet. Man får nämligen
utgå därifrån, att en innehavare av sagda befattning icke allenast måste
vara högskolebildad arkitekt, utan dessutom vara väl bevandrad på trädgårdskonstens
och växtodlingens område. Och när man betänker, att
eu sådan arkitekt har utsikt till avsevärda inkomster redan i och genom
fritt utövande av sitt yrke, är redan detta ett skäl, varför den av styrelsen
föreslagna professorsbefattningen icke lämpligen kan tänkas ersatt
med en befattning i lägre lönegrad och icke heller med eu extra lärarebefattning.
Att man till denna lärareplats får fullt kompetent sökande är
så mycket angelägnare, som trädgårdskonsten i Sverige hittills onekligen
stått på så låg ståndpunkt, att vid såväl större som mindre trädgårdsanläggningars
utförande utländska trädgårdsarkitekter i mycket stor utsträckning
måst anlitas. Det fordras sålunda, att en framstående kraft
bindes vid institutet, för att därifrån kunna ange och leda riktningen för
den svenska trädgårdsanläggningskonstens utveckling. Och för att hans
verksamhet skall bli verkligt fruktbärande, bör han sättas i tillfälle att,
liksom t. ex. professorerna i arkitektur vid tekniska högskolan, åtaga sig
utförandet av privata anläggningar för att ute bland allmänheten praktiskt
angiva riktlinjerna för modern trädgårdsanläggningskonst, vilket är av
största betydelse i ett ämne som detta. Att han härvid blir i tillfälle att
låta sina elever taga del av och även biträda vid upprättandet av ett
flertal förslag till nya anläggningar, som få förutsättas kunna tjäna som
mönster i sitt slag, kan icke annat än vara till stor fördel för elevernas
utbildning. Icke heller bör man bortse ifrån, att denna verksamhet måste
vidga hans egen blick och hålla honom i ständig kontakt med trädgårds -

5 i)

konstens utveckling. Helt naturligt bör dock denna hans privata verksamhet
inskränka sig till trädgårdsanläggningskonst och icke omfatta husbyggnadskonst.
Nu må det väl medgivas, att det är möjligt, ja måhända
troligt, att eu kompetent person icke för närvarande står att finna till
denna plats, och att densamma därför tills vidare får uppehållas av någon
extra tillförordnad lärare, men säkraste sättet att råda bot för ett sådant
förhållande lärer väl då vara att genom inrättande av den ordinarie professuren
uppmuntra härför intresserade arkitekter att skaffa sig de nödiga
meriterna.

Genom den ovan föreslagna sammanslagningen av befattningarna såsom
föreståndare för samtliga trädgårdsskolorna vid institutet, såsom ledare
av trädgårdsanläggningarna och såsom chef för försöksverksamheten blir
den arbetsbörda, som lägges på professorn i ekonomisk trädgårdsodling,
så tyngande, att det lärer befinnas rimligt att han härför beredes skälig
ersättning. Det synes då vara lämpligt att låta honom, förutom att han
får åtnjuta professorslönen, 6,400 kr., oavkortad, bibehållas vid de förmåner,
som enligt gällande stat tillkomma den nuvarande föreståndaren för trädgårdsavdelningen,
nämligen fri bostad och bränsle samt trädgårdsprodukter
för 500 kronor. Men även i organisatoriskt avseende kräver den ökade
arbetsbördan vissa förändringar. Institutets styrelse har redan i sin ovan
återgivna skrivelse framhållit några synpunkter härvidlag. Men om den
merberörda utvidgningen av försöksverksamheten kommer till stånd, framträda
kraven på ökat biträde åt föreståndaren i än högre grad. Det blir
honom då nämligen omöjligt att i detalj övervaka allt arbete i trädgårdsavdelningen,
varför det lärer bliva nödvändigt att det inrättas en ny plats
som överassistent och souschef över trädgården. Innehavaren av denna
befattning skulle åligga att, förutom undervisningsverksamhet vid skolorna,
utöva den direkta och dagliga ledningen av trädgården vid Alnarp
samt, såsom i förslaget rörande försöksverksamheten närmare angives, under
professorns ledning förestå försöken på fruktodlingens område. I avlöningsförmåner
torde han närmast böra jämställas med överassistenterna vid
Oentralanstalten för försöksverksamheten på jordbrukets område, d. v. s.
erhålla en årslön av 4,800 kr. och fri bostad.

För närvarande finnas enligt gällande stat anställda två assistenter,
varjämte med för försöksverksamheten särskilt anvisade medel avlönas eu
tredje assistent. Dessa tre assistenter böra bibehållas, men på av styrelsen
angivna skäl lärer deras avlöning böra höjas till samma lön som motsvarande
befattningshavare åtnjuta vid Centralanstalten, eller 3,000 kr.
jämte fri bostad.

De engångskostnader som skulle orsakas av nu föreslagna högre kurs
i trädgårdsskötsel komma att behandlas i sammanhang med motsvarande
kostnader för försöksverksamhetens ordnande, men belöpa sig för den högre
kursens vidkommande till 169,000 kr.

Vad sedan beträffar årskostnaderna, så uppgå desamma enligt nu
gällande stat för trädgårdsavdelningen vid Alnarp till 72,000 kr., varav
12,000 kr. utgör statsanslaget till trädgårdsskolan och resten 60,000 kr.
täckas av inkomster från trädgårdarna. De fördela sig på följande utgiftsposter
:

1 föreståndare jämte fri bostad, bränsle och trädgårdspro dukter

för 500 kr.......................................................... 5,000: —

2 underlärare ä 2,250 kr. jämte bostad och bränsle............... 4,500: -

Extra lärare .............................................................................. 700: —

Redogörare och kassör .................................................................. 900: —

1 kontorsbiträde.............................................................................. 1,100: —

1 arbetsförman ...................... 1,600: —

2 arbetsförmän ................................................................................ 2,800: —

1 slöjdare .......................................................................................... 1,000: —

Kost åt 20 elever ........................................................................... 11,000:

Extra arbete, körslor och dithörande .......................................... 12,000: —

Parken ................................................................................................ 2,500: —

Inköp av växter och frö.................................................................. 6,000:

Underhåll av byggnader och inventarier .................................... 3,500: —

Vattenledning ................................................................................. 2,000:

Förbrukningsartiklar m. m................................................................ 7,000: —

Undervisningsmaterial och underhåll därav ............................. 1,000: —

Uppvärmning och belysning ........................................................ 7,500: —

Städning och eldning....................................................................... 850: —

Läkare och medicin ........ 250: —

Diverse utgifter................................................................................. 300: —

Kronor 72,000: —

De årskostnader som skulle erfordras för det här ovan framställda
förslaget äro följande:

1 professor (tillika föreståndare för trädgården och trädgårdsskolan)
järnte hostad in. in........................................ (i,400:

1 professor » » 5,650:

1 överassistent» » 4,800:

1 assistent » » 3,000:

2 d:o » * (5,000:

Bidrag till lön åt lärare i botanik .................................... 3,500:

Extra lärare ..................................................................... 3,200:

Redogörare och kassör ...................................................... 900: -

1 kontorsbiträde ............................................................... 1,100: —

1 arbetsförman .................................................................. 1,600:

2 d:o .................................................................. 2,800:

1 slöjdare........................................................................... 1,000:

Undervisningsmaterial......................................................... 2,000:

Kost åt 20 elever (trädgårdsskolan) .................................... 11,000:

Extra arbete, körslor m. m.............................................. 12,000: —

Parken.............................................................................. 2,500: —

Inköp av växter och frö ................................................... 6,000: —

Underhåll av byggnader och inventarier .............................. 5,500: —

Vattenledning..................................................................... 2,000: —

Förbrukningsartiklar m. m................................................. 7,000: —

Bränsle och lyse ............................................................... 9,000:

''Städning, renhållning, eldning m. m.................................. 2,000: —

Läkare och medicin............................................................ 250:

Exkursioner (högre kursen) ................................................ 500: —

1 frielevsplats (d:o) ................................................ 1,000: -

Diverse utgifter ..................................................... 1,300: —

Kronor 102,000: —

Till täckande härav erfordras sålunda:

Nu utgående anslag till trädgårdsskolan......... 12,000: —

Nytt anslag ............................................... 30,000: — 42,000: —

Försålda produkter............ .......................... 60,000:-

Kronor 102,000: -

Utdelning av
stipendier för
trädgårdsstudier
i utlandet.

I omedelbart sammanhang med den högre trädgardsundervisningens
ordnande i riket står frågan om huruvida en utdelning av stipendier åt
trädgårdsmän, som önska studera trädgårdsskötsel i utlandet, fortfarande
skall äga rum.

Fördelarna av dessa stipendier har på annat ställe framhållits. Aven
om de stipendier ur högre undervisuingssynpunkt icke medfört den stora
nytta, som man på sin tid trodde de skulle göra, så ha de dock varit
av ett visst värde, som icke blir mindre utan tvärtom större, om den högre
undervisningen här i landet blir ordnad på föreslaget sätt.

Då de elever, som skola få tillträde till den högre kursen, i regel
komma att utgöras av sådana personer som genomgått statens trädgårdsskolor
och dessa kurser sluta den 1 november, sålunda samtidigt som den
högre kursen börjar, samt ifrågavarande elever dessförinnan måste hava
genomgått föreslagen tre månaders förberedande kurs, som tager sin början
den 1 aug., måste de under nio månaders tid, d. v. s. från 1 november
till 1 aug. söka sig annan sysselsättning.

Det är nämligen alldeles omöjligt att — vilket annars kunde synas
ligga nära till hands — de elever, som äro kvalificerade för att åtnjuta
undervisning i den högre kursen, tillåtas avbryta undervisningen vid trädgårdsskolan
den 1 aug., dels emedan detta skulle förrycka hela arbetet vid
trädgårdsskolan, dels emedan de själva icke skulle få den grundläggande
praktiska och teoretiska undervisning i fruktodling och fruktkännedom
som äro nödvändiga för fortsatta studier, just emedan tyngdpunkten i
dessa viktiga ämnen är och måste vara förlagd till sista hösten av deras
vistelse vid skolan.

Detta åstadkommer sålunda, att de under nio månaders tid måste
avbryta den undervisning, som står att vinna vid inhemska läroanstalter.
Just under denna tid vore det synnerligen lämpligt, om de sattes i tillfälle
få praktisera i utlandet. Och detta av flera skäl.

Då, såsom är fallet med alla dessa elever, de under två års tid varit
upptagna med sträng ihållande både praktisk och teoretisk undervisning,
torde det få anses välbetänkt att de under någon tid befrias från direkt
undervisning, innan de åter skola börja därmed, för att sålunda så att säga
få smälta vad de lärt.

När vidare en person under någon tid praktiserar i utlandet, kommer
han in i en del förhållanden, som icke alltid passa in med de svenska.
Utav denna orsak är det lämpligt, att hans slutliga studier göras vid institut
i hemlandet, där han dels för svenska förhållanden får anpassat vad
han i utlandet inhämtat, dels får omedelbar användning av sina kunskaper

vid verksamheten inom landet. Vidare är det nära nog otänkbart att eu
person, som genomgått den slutliga högre kursen i trädgårdsodling, efter
den tidpunkten har råd och lägenhet att ytterligare praktisera i utlandet,
vilket f. ö. så tillvida vore olämpligt som han under någon tid, sedan
han lämnat institutet, bör tjänstgöra som assistent vid en eller annan verksamhet
i landet för att komma in i de praktiska förhållandena.

Sålunda är det viktigt att de praktiska grundläggande studierna såväl
i in- som utlandet göras, innan inträde vinnes vid institutet och detta så
mycket hellre som de blivande eleverna under sin utomlands vistelse böra
kunna tillägna sig de språkkunskaper som erfordras för att följa med den
utländska litteratur, vilken under alla omständigheter kommer att fordras
vid eu högre kurs. Då det därjämte är lätt att den 1 no v. få sysselsättning
vid trädgårdsanläggningsarbeten i utlandet, vilka arbeten det är synnerligen
lärorikt att få deltaga i, är även detta ett viktigt skäl varför förenämnda
elever böra bli satta i tillfälle att under sagda nio månader få praktisera
och göra studieresor i utlandet.

För att denna utomlandsvistelse skall bliva av något värde fordras att
personen i fråga blir satt i tillfälle att vid sidan av det praktiska arbetet
få göra studieresor, vilka han i regeln icke är i tillfälle företaga med
egna medel.

Den summa som nu årligen utdelas för stipendier utgör 4,800 kronor
fördelade på 4 stipendier. Då man kan beräkna, att årligen ett antal av
8 aspiranter komma att söka inträde till högre kursen vid Alnarp, vore
det lämpligt, om sagda summa fördelades mellan 8 sådana elever (600 kr.
till vardera), som ha för avsikt och äro kvalificerade för att vinna inträde
vid den högre kursen för att under en tid av nio månader praktisera i
utlandet.

Frågan om försöksverksamhet på trädgårdsodlingens område är ingalunda
ny. Redan år 1834 hade Lantbruksakademiens experimentalfält
anordnat eu trädgårdsavdelning, där vissa försök börjat utföras. Längre
fram, nämligen under 1860-talet, väcktes av pomologen doktor O. Eneroth
frågan om upprättandet av eu pomologisk försöksträdgård, ehuru den under
dåvarande förhållanden ej var realiserbar. Behovet av eu sådan anstalt
har senare framträtt med allt större tydlighet, och tiden har för länge sedan
ansetts mogen för kraftigare åtgärder till ordnande av försöksverksamhet.
Redan när Sveriges Pomologiska Förening bildades 1900 ansågs sagda
fråga vara av yttersta vikt, och första paragrafen i dess stadgar angav
arbetet för åstadkommande av en pomologisk försöksanstalt såsom en av

Försöksverk
samhet på
trädgårdsod
lingens
område.

Sakkunnige.

föreningens främsta uppgifter. Men icke förrän år 1910 kunde Poinologiska
föreningen i enlighet med ett av en kommitté upprättat förslag påbörja
vissa försök på fruktodlingens område, sedan medel därtill anskaffats
dels såsom gåvor av ett antal enskilda personer, dels genom bidrag av
Kungl. Lantbruksakademien och dels genom ökat statsanslag.

Under den tid denna försöksverksamhet bedrivits bär det emellertid
allt mer visat sig vara synnerligen ofördelaktigt för att icke säga omöjligt
att bedriva försöksverksamhet utan fastare former än vad Pomologiska
föreningen med sina knappa tillgångar lyckats åstadkomma. Sålunda balett
stort antal gödslingsförsök i olika delar av landet utlagts, men man
kan knappast säga att några tillfredsställande resultat uppnåtts eller kunna
uppnås på den grund, att den ena försöksvärden efter den andra antingen
tröttnat på försöken eller ock icke enligt föreskrift skött dem så att de
kunnat lämna tillförlitliga utslag. Detta både givetvis Pomologiska föreningens
styrelse även förutsett, när densamma år 1910 ingick till Kungl.
Maj:t med en underdånig hemställan, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga
åtgärder för upprättande vid Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet av eu avdelning för försöksverksamhet inom trädgårdsskötselns
område, vari föreningen även utförligt motiverar denna hemställan
och jämväl lämnar förslag till bur en dylik försöksverksamhet lämpligast
borde anordnas.

Denna skrivelse till Kungl. Maj:t har sedan remitterats till Lantbruksstyrelsen,
Lantbruksakademien, Centralanstaltens styrelse och till Hushållningssällskapens
ombud för avgivande av utlåtande, och samtliga ha påyrkat
bifall till förevarande framställning, varjämte Centralanstaltens styrelse
även uppgjort förslag till försöksverksamhetens ordnande samt gjort en beräkning
över dels engångskostnaderna, dels de årliga kostnaderna som eu
dylik institution skulle draga. Engångskostnaderna enligt beräkning 1914,
d. v. s. före kriget, skulle belöpa sig till 97,000 kr. och de årliga kostnaderna
till 23,075 kr.

Det lider intet tvivel att eu försöksverksamhet på trädgårdsodlingens
område med fördel kunde förläggas till den anstalt, där dylik verksamhet
redan är och allt mera tenderar till att koncentreras, nämligen
Centralanstalten för försöksverksamheten på jordbrukets område, och de
ovan omnämnda i allt väsentligt enhälliga utlåtandena över Pomologiska
föreningens förslag bära därom tydligt vittnesbörd. Emellertid vill det
synas som om de avsevärda kostnader som vore förenade med förläggande
till denna anstalt av den centrala ledningen av ifrågavarande försöks -

<;i

verksamhet numera säkerligen fördubblade i jämförelse med den tidpunkt
då kostnadsförslaget upprättades — borde kraftigt mana att härvidlag
framgå med eu viss försiktighet, och att för närvarande slik a efter andra
utvägar. Härvid faller det genast i ögonen att eu fullt genomförd försöksverksamhet
icke kan inskränka sig till utförande av de direkta försöken
på ett enda ställe, utan torde organisationen väl komma att bliva
den, att från centralpunkten ledas alla försök, men en mycket ansenlig
del av dem förläggas icke där, utan till lämpligt belägna lokaler i olika
delar av landet. Då vidare det är nödvändigt, att försöksverksamheten
med det allra snaraste kommer till stånd efter fullt rationella principer,
i synnerhet som kristiden och svårigheterna att skaffa livsmedel skjutit
frågan om trädgårdsodlingens avkastningskapacitet i förgrunden, hava sakkunnige
sökt utröna, om det icke vid denna frågas ordnande kunde visa
sig ändamålsenligt att så att säga börja i periferien, eller med andra ord,
först ordna en lokal försöksverksamhet på något lämpligt beläget ställe
och göra detta på så sätt, att denna verksamhet sedermera utan svårighet
läte sig inordnas i det slutliga systemet av en centralpunkt med lokala
försöksstationer. Härigenom skulle ju vinnas, att den för det närvarande
starkt av behovet påkallade försöksverksamheten icke behövde uppskjutas,
men att samtidigt eu gynnsammare tidpunkt kunde avvaktas för upprättande
av själva den centrala anstalten. Även på en annan punkt av en blivande,
hela landet omfattande försöksverksamhet äro nya uppslag å bane genom
det förslag till lokala försöksträdgårdar, vilket, först förberett inom Pomologiska
föreningens styrelse, vid nyss avslutade lantbruksvecka framlades
av direktör C. G. Dahl. Dessa försöksträdgårdar, avsedda att verka såsom
mönsterträdgårdar, vid vilka skulle äga rum demonstrering av viktigare
kulturmetoder och bedrivas en lokal försöksverksamhet, skulle anläggas
med bistånd av vederbörande hushållningssällskap, men förutsätta även
understöd av statsmedel. För sakkunnige står det klart, att dylika försöksträdgårdar
kunna bliva av stor betydelse samt att desamma utan
svårighet kunna inpassas uti en blivande planmässig försöksverksamhet
för hela landet.

Sedan ett par år tillbaka bedrives med särskilt understöd av statsmedel
försöksverksamhet vid Alnarps trädgårdsskola med sortförädling av
köksväxter, och man har därstädes för ändamålet lyckats förvärva sig vetenskapligt
skolade krafter; Pomologiska föreningen bedriver såsom förut
framhållits försöksverksamhet på fruktodlingens område, för vilken man
även lyckats erhålla lämplig personal. Emellertid synes det vara särskilt
lämpligt, att även dessa senare försök komma under enhetlig ledning

Alnarps träd
gårdars
nuvarande
försöksverksamhet.

och förläggas till sådan plats, där forsöksanställarna städse ha tillgång till
lämpligt försöksmaterial.

Sakkunnige ha därför i främsta rummet tänkt på Alnarp, som i detta
hänseende äger de förnämsta resurserna icke allenast på den grund att
försök där redan påbörjats och lämpligt försöksmaterial redan förefinnes
samt förutsättningar för verksamhetens utvidgning jämväl stå till buds, utan
även på den grund, att ledningen för Alnarps trädgårdsavdelning, sådan
den ovan i detta kapitel har föreslagits, kommer att bliva den bästa,
och att den Nilsson-Ehleska institutionen, som ju för all försöksverksamhet
kommer att spela en mycket viktig roll, blir förlagd dit. Om enligt
sakkunniges förslag en högre utbildningsanstalt för trädgårdsodlingen förlägges
till Alnarp, så är det såsom förut framhållits synnerligen viktigt
att utbildningsanstaltens elever bli i tillfälle taga kännedom om alla försök
på trädgårdsodlingens område som göras, och jämväl torde det vara förmånligt,
att de mera vetenskapligt bildade personer, som ägna sig åt
trädgårdsförsöksverksamhet, meddela viss undervisning vid sagda anstalt.

Rörande den nu bedrivna försöksverksamheten vid Alnarp hava sakkunnige
erhållit följande redogörelse för densamma, upprättad av amanuensen
.T. Rasmusson, som handhaft försöken med sortförädling av köksväxter.

För att få en möjligast översiktlig framställning av såväl de mål, mot vilka
verksamheten syftar, som av de arbeten, som utföras för att nå desamma, skizzeras
först målen och sedan med ett par ord även de arbeten som hittills utförts
och vad som planeras för framtiden.

Det som vårt lands köksväxtodling mest har behov av är först och främst
en objektiv kunskap om de sorters värde som vi redan ha, och sedan nya och
bättre sorter.

För att ernå en säkrare kännedom om våra nu förekommande sorter har
försöksverksamheten, sedan under de båda föregående åren den första orienteringen
undanstökats, detta år anlagt en serie försök för att framför allt iakttaga
våra vanligaste köksväxtsorters renhet och avkastningsförmåga. Idealet hade naturligtvis
varit, om man redan detta år hade kunnat sätta i gång undersökningen
av alla våra såväl köksväxtslag som sorter. Detta hade emellertid fordrat en
ofantligt stor apparat utan att ge motsvarande utbyte, därför har en mycket stark
begränsning måst företagas. Denna har gjorts på det sättet, att de växtslag, som
ha det största nationalekonomiska värdet, utvalts till den första bearbetningen och
av dessa de sorter, som stå mest i ropet bland praktici eller som av en eller
annan anledning kunna misstänkas för att gömma något av värde. I enlighet
med dessa principer har detta år odlats sorter av: bönor, ärter, kål, morötter och lök.

Det är tydligt, att en sorts värde ej är avgjort med att man känner dess
avkastningsförmåga och dess renhet, utan många andra faktorer spela in vid be -

dömandet. Men å andra sidan är det just dessa båda egenskaper, som i första
band fälla avgörandet, och de äro också lättast tillgängliga för en allmängiltig
bedömning. Så snart man kommer in på kvalitetsegenskaper ocli deras bedömning
ges ett mycket stort svängrum för den rent personliga uppfattningen och
smaken. Därför är det också i dessa fall så mycket svårare att avgöra vilket
som är att föredraga, och därför är det som dessa egenskaper få komma i andra
hand vid bedömandet av sorternas värde. Dock är det naturligtvis på intet sätt
meningen att försumma iakttagandet av odlingarna ur denna synpunkt — blott
det att försöksverksamheten här blir av mera descriptiv art.

Arbetet med att få eu objektivt giltig värdering av våra köksväxtstammar
försvåras även i icke ringa grad av en hel del saker. Bland dessa försvårande
moment är att nämna bl. a.: En sort passar bra i en del av landet men dåligt
i en annan. Våra köksväxter äro ofta avsedda att ge sin skörd på olika tider
och ofta under olika långa tidsperioder, varav följden blir att arbetet får ske
efter en mångfald olika linjer.

Den först nämnda olägenheten måste avhjälpas därigenom, att lokala försök
utläggas i olika delar av landet, därför har på prov redan detta år utlagts
ett par försök i mycket ringa skala i Värmland, och till nästa år har hos Kungl.
Maj:t anhållits om ett mindre anslag för dylika försök. Den andra av de nämnda
olägenheterna måste avhjälpas genom arbetsmetodiken —• det skulle emellertid
föra för långt att här närmare behandla denna.

Det förut sagda har gällt köksväxternas värde för handeln och hushållet,
men ännu en sak är nödvändig för att vi med framgång skola kunna arbeta på
köksväxtsodlingens höjande, nämligen att det blir möjligt att odla även fröet
inom landet. Utom sin stora betydelse för vårt oberoende av utlandet skulle eu
inhemsk fröodling göra det lättare att öva en effektiv kontroll över köksväxtutsädet.
En del av arbetet med bedömning av sorterna har också inriktats på
utredandet av deras lämplighet för fröodling inom landet.

Den andra störa uppgiften för försöksverksamheten var uppdragandet av nya
bättre stammar. Aven härvid har i första rummet tagits hänsyn till renhet och
avkastningsförmåga. Detta år har det huvudsakligen varit bönor, ärter och kål,
som bearbetats i denna riktning. Redan under de föregående åren ha en del
pedigreer av bönor upplagts, och dessa ha i år odlats för urval och jämförelse.
Av årets skörd uttages det bästa materialet till pedigree- resp. familjeodling.

Efter denna resumé över de mål mot vilka hittills arbetats skall lämnas en
mycket sammanträngd redogörelse för de arbeten som redan utförts och för dem
som planeras för kommande år.

Under 1915 och 1916 ha de förberedande arbetena utförts. Under dessa år
har odlats ett mycket stort antal sorter av så gott som alla våra vanligare köksväxter
— men endast på mindre parceller, så att bedömningen då endast försiggått
efter kvalitetsegenskaper.

Från och med år 1917 har emellertid arbetsmaterialet inskränkts till att
omfatta endast 5 växtslag: bönor, ärter, kål, morötter, lök. Och av dessa ha
endast ett mindre antal sorter bearbetats — nämligen de som man kunnat vänta
sig vara de för våra förhållanden bästa.

De huvudsakliga arbetena under 1917 ha omfattat följande:

Bönor 5

sorter bruna och chokladbönor ha odlats i avkastningsförsök — 1,500
individ av varje, fördelade på tre parallellparceller. Varje planta tröskas för sig
för att dels få ett något säkrare mått på sortens avkastningsförmåga, dels få
möjlighet att uttaga moderplantor till pedigreer för nästa år. Mellan 500 och
1,000 ped. komma att uppläggas.

17 sorter gröna och vaxbönor ha odlats i avkastningsförsök — 750 ind. —
tre parallellparceller. 2/3 av varje parcell ha skördats grönt i flera omgångar.
Den återstående tredjedelen har fått stå till mogen skörd. Den mogna skörden
behandlas på samma sätt som motsvarande av föregående.

130 sorter ha odlats i observationsparceller — 60 ind. i varje. Hela parcellen
har fått stå till mognad och tröskas i allmänhet tillsamman.

Cirka 2,000 ped. — 15 till 20 ind. — ha odlats i samparcell, med i det
närmaste normala avstånd mellan plantorna. En del av dessa ha varit nya pedigreer,
en annan del har varit prov av tidigare upplagda pedigreer — för att
pröva deras renhet och enhetlighet, innan de av dem utväljas, som skola få fortsätta
i jämförande försök.

Av en sort av vardera bruna och choklad har gjorts försök med olika
såtäthet.

För att få ett skarpt urval på tidigheten ha ett par sorter av bruna och
choklad odlats i Värmland.

Arter.

Av märg-, sprit- och sockerärter ha odlats sammanlagt 37 sorter i avkastningsförsök
— 900 ind. av varje —- i tre parceller. Vs av parcellerna till frö
och 2/s till grönskörd. Den senare har för märg- och spritärter bedömts efter
avkastningen i spritade ärter.

150 sorter i observationsparceller — 25 till 300 ind.

150 ped. från tidigare år.

En del korsningar utförda för att kombinera olika sorters vädefulla egenskaper.

Kål.

Endast vitkål har varit i arbete. Av denna har odlats:

7 sorter i avkastningsförsök — 450 ind. på två parceller. Bedömningen
sker efter: avkastning, huvudenas fasthet och täckning och efter angreppet av mask
och bladlöss. En del huvud — 100 av varje sort — inläggas till vinterförvaring.

30 sorter i observationsparceller om 50 ind.

En del huvud övervintrades från i fjol och ha de överlevande i år blommat.
På dessa ha en serie isoleringar företagits som början till ett rationellt förädlingsarbete.

Morötter.

20 sorter i avkastningsförsök — ursprungligen avsedda att omfatta 600
ind. på tre parceller, men till följd av den synnerligen svåra groningen detta år
har antalet blivit avsevärt mindre.

Ungefär 40 fröstockar hade bevarats från föregående år, och på dessa utfördes
en del isoleringar.

Lök.

20 sorter avkastningsförsök anlades, men misslyckades totalt till följd av
ogynnsam väderlek.

Av ungefär 15 sorter hade fröstockar bevarats — ett 50 tal av varje. Dessa
utplanterades klassvis efter lökarnas vikt i mars månad och ha givit rikligt med
frö. Blomhuvudena efter de största lökarna och de som blommade tidigast ha
isolerats.

Arbetet under 1918 kommer i stort sett följa samma banor, som det nu
skizzerade 1917 års. En del saker komma att utgå ur försöken som värdelösa,
men andra taga deras plats. Avkastningsförsöken skola delvis omläggas för att
vinna ökad säkerhet i resultaten. Fröstockar av de tre tvååriga växtslagen komma
att så vitt möjligt planteras på mycket stort avstånd från varandra för att på
det sättet isoleras. Några mindre lokala försök anläggas i nordligare belägna
trakter. Jordarealen kommer, om därom inlämnad anhållan beviljas, att ökas från
nuvarande 12,500 kvm. till ungefär det dubbla.

På grund av vad som sålunda framhållits, hava sakkunnige kommit
till den uppfattningen, att det vore önskvärt dels att den försöksverksamhet,
som vid Alnarp redan nu bedrives, fortsättes och utvidgas, dels att
en del av de försök, som fordra personliga besök hos försöksvärdarna,
överflyttas från Sveriges Pomologiska Förening på Alnarps trädgårdsavdelning,
nämligen de av föreningens försök, som omfatta:

I. Jordens behandling.

II. Plantering.

A. Planteringssätt.

B. Planteringstid.

III. Gödslingsförsök.

IV. Beskärning av fruktträd i enlighet med av föreningen uppgjord plan.

V. Besprutningsförsök för bekämpande av skadeinsekter och parasitsvampar.

VI. Försök med fruktträd förädlade på olika underlag.

VII. Uppdragning av bärsorter.

VIII. Undersökning av fruktträdens blomningsbiologi.

Sedan sakkunnige enat sig om denna uppfattning, avläts den 2 nov.
1917 en skrivelse till styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp med begäran om dess yttrande i denna fråga. Från sagda styrelse
har sedermera inkommit ett ingående förslag i följande skrivelse:

Alnarpsstyrelsens
förslag
till utvidgad
försöksverksamhet.

»På den anmodan, som till styrelsen för Lantbruks- och Mejeriinstitutet vid
Alnarp framställts i sakkunniges skrivelse av den 2 nov. 1917 angående uppgörande
av förslag till plan för anordnande för statens räkning av en försöksverksamhet
på trädgårdsodlingens område vid Alnarp, får styrelsen härmed framlägga
följande förslag.

Styrelsen anser för sin del, att Alnarp särdeles väl lämpar sig som plats
för den föreslagna försöksverksamheten och att dess förläggande till Alnarp är så
mycket mera befogat, som dels vid trädgårdsskolan redan anställd personal i flera
fall skulle kunna användas för utförande av försöken, dels särskilda avdelningar
av de befintliga trädgårdarna giva gynnsamma tillfällen till försök av antydd
art, dels slutligen att en i större skala bedriven försöksverksamhet skulle bereda
ett i synnerhet för den föreslagna högre trädgårdsundervisningen högst värdefullt
undervisnings- och demonstrationsmaterial. Alnarps lämplighet som plats för en
försöksstation har för övrigt framhållits redan i det förslag till organisation av
försöksverksamhet på trädgårdsskötselns område, som avgivits av styrelsen för
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet den 24 mars 1914.

Emellertid finner styrelsen, att det förslag till anordnande av försök med
trädgårdsväxter, som här nedan framlägges, icke kan avse att slutgiltigt lösa frågan
om försöksverksamhet inom landet. Styrelsen saknar f. n. anledning att
ingå på frågan, huruvida styrelsens för Centralanstalten ovan berörda förslag kan
innebära lösningen av detta problem, men styrelsen vill å andra sidan icke underlåta
att påpeka, hurusom den nu föreslagna verksamheten vid Alnarp bör kunna
tillgodose de mest kännbara behoven av en svensk försöksverksamhet med trädgårdsväxter
utan att på något sätt förhindra sådana omändringar, som framdeles
visa sig vara av behovet påkallade.

I full överensstämmelse med sakkunniges förslag anser styrelsen, att försöksverksamheten
bör omfatta dels köksväxt-, dels fruktodling.

Köksväxt försök.

Styrelsen utgår därifrån, att de försök, som böra ifrågakomma vid eu eventuell
försöksstation, förnämligast bliva följande:
sortprovningar;
gödslingsförsök;

försök med olika kultur metoder; samt
teoretiskt-praktiska försök.

Sortprovningarna uppdelas i jämförande sortförsök och jämförande försök.
De förra utföras med de mera kända sorterna till åstadkommande av en noggrannare
och så vitt möjligt slutgiltig prövning. De senare avse eu preliminär
undersökning av sorternas värde.

Gödslingsförsöken måste på grund av de många olika faktorer, som inverka
på resultaten, taga avsevärd plats i anspråk, och några användbara resultat kunna
endast erhållas under den förutsättning, att försöken kontrolleras genom ett stort
antal samtidigt utförda lokala försök. Dessutom fordras för dylika försök väl
kända, konstanta sorter, sådana som ännu knappast finnas att tillgå av flertalet

köksväxter. Av dessa skäl liar ej ansetts lämpligt, att gödslings försök genast
igångsättas vid försöksstationen.

Försök med olika kulturmetoder — för utvinnande av största möjliga skördar
— böra omfatta såväl produktion av vanliga trädgårdsalster som utsäde till
sådana.

Teoretiskt-praktiska försök omfatta de vetenskapliga undersökningar, vilkas
resultat kunna tjäna såväl trädgårdsodlingen direkt som närmast försöksverksamheten
till nytta — t. ex. undersökning av blombiologiska förhållanden och ärftlighetsundersökningar.
Under denna rubrik bör också innefattas den förädlingsverksamhet,
som redan under dera år bedrivits här och vilken styrelsen anser
även i fortsättningen böra bedrivas i samband med försöksverksamheten. De
viktigaste grunderna för att förädlingsarbete bör bedrivas vid försöksstationen,
äro följande:

1) Förädling och försöksverksamhet äro nära förknippade med varandra,
då det är nödvändigt att vid försöksverksamheten känna det växtmaterial, varmed
man arbetar. Den säkraste kunskapen om växtmaterialet fås vid förädlingsarbetet.

2) Vid utförandet av försöken erhålles ett utmärkt och omfattande material
för förädlingen.

3) Genom det milda kustklimatet är Alnarp synnerligen lämpat för förädlingsverksamhet.

4) Förädlingen bör så vitt möjligt försiggå, där dess produkter skola komma
till användning, och den skånska grönsaksodlingen måste anses som den ur
nationalekonomisk synpunkt viktigaste för hela landet.

5) Förädlingsverksamheten kommer att kunna lämna ett betydelsefullt undervisningsmaterial
för såväl Alnarps trädgårdsskola som för den planerade högre
trädgårdsskolan.

6) Förädlingsarbetet bör i hög grad kunna gynnas genom samarbete med
professor Ehles institution för ärftlighetsforskning på Alnarp.

7) Såsom redan påpekats, har förädlingsarbete redan pågått under flera år
vid Alnarp, och alla skäl tala för att de påbörjade försöken böra få fullföljas.

8) Ehuru redan flera privata företag på allra sista tiden upptagit arbetet
med förädling av köksväxter, kan det ingalunda anses överflödigt, att även vid
en statens anstalt sådan förädling bedrives, då det för det första finnes ett synnerligen
vidsträckt arbetsfält på detta område och sålunda ingen konkurrens behöver
uppkomma, och då för det andra de privata förädlarna med säkerhet komma
att för sitt förädlingsarbete utvälja ''just de växter, med vilka man fortast kan
vänta sig ett i ekonomiskt avseende gynnsamt resultat, medan däremot andra,
som kräva ett längre och mera tålamodsprövande arbete, torde bliva försummade.

Lokala försök i övriga delar i landet böra anställas jämsides med stationens
egna för att i möjligaste mån öka räckvidden av de senares resultat. Det är
dock knappast möjligt att f. n. uppgöra en tillfredsställande plan för de lokala
försöken, än mindre att för dem uppgöra kostnadsberäkningar. Under alla förhållanden
måste man räkna med att försöksvärdarna erhålla full ersättning för
sitt arbete, då man endast under sådana förhållanden kan påräkna, att försöken
skola utföras på ett tillfredsställande sätt.

I försöken med förädling av köksväxter upptagas sådana av mera betydande

nationalekonomiskt värde. Det blir nödvändigt att begränsa det mera intensiva
arbetet till några få växtslag, under det att de övriga antingen ingå i mindre
försök eller t. v. uteslutas. De växtslag, som kunna ifrågakomma, uppföras här
nedan uppdelade i klasser efter den betydelse, de kunna anses äga. Med klass 1
utföras såväl jämförande sortförsök som förädling. Huru den härtill avsedda
arealen tänkes fördelad, framgår av särskild bilaga.

Klass I. Vitkål, ärter, krypbönor.

Klass II. Morötter, lök, palsternackor, övriga kålsorter, spenat, rabarber,
rödbetor, störbönor, bondbönor, tomater, gurkor, rädisor.

Klass III. Selleri, rättikor, meloner, sallad, kronärtsskockor, sparris, dill,
persilja, senap.

Den för ovannämnda försök behövliga arealen beräknas som följer:

Yitkål...................................................... 8,500 kvm.

Ärter ...................................................... 9,700 »

Krvpbönor ............................................. 12,300 »

Sortförsök med övriga uppräknade växtslag ... 13,000 »

Försök med olika kulturmetoder .................. 8,500 »

Summa 52,000 kvm.

Härtill bör läggas ytterligare omkring en tredjedel av den beräknade arealen,
för att jorden vart fjärde år skall kunna läggas i likartad kultur och de genom
försöken uppkomna ojämnheterna försvinna. Tillsammans beräknas sålunda en
areal av omkring 70,000 kvm.

Styrelsen är beredd att för dessa försök upplåta lämplig jord på Alnarps
egendom.

Fruktodlingsforsök.

Sakkunnige ha i sin skrivelse framhållit de olika slag av försök på fruktodlingens
område, som böra ifrågakomma vid den blivande försöksstationen, och
styrelsen vill i huvudsak biträda sakkunniges uttalanden. Vad emellertid gödslingsförsöken
angår, så torde dock kunna ifrågasättas, om Alnarps jord är den
lämpligaste för sådana, och om de resultat, som eventuellt här kunna vinnas,
vore tillämpliga för andra orter. Då fullt rationellt anlagda försök med gödsling
av fruktträd dessutom kräva ett högst ansenligt utrymme, anser styrelsen, att
med dessa försök bör t. v. få anstå.

Däremot synes det i hög grad önskvärt, att en blivande försöksstation upptager
som en av sina viktigaste uppgifter att samla och så gott sig göra låter
pröva icke blott nyuppdykande utländska frukt- och bärsorter utan även de
svenska äldre och nyare lokalsorter, om vilka man har anledning tro, att de
kunna äga odlingsvärde. Då det tyvärr är otänkbart att bedriva avkastningsförsök
i egentlig mening med så stort antal sorter, som det här måste gälla, bör
beräknas, att av varje sort endast ett eller annat träd utplanteras. I detta sammanhang
bör påpekas, att det redan befintliga sortiment av olika fruktslag i
Alnarps trädgård är rätt ansenligt, men att plats hittills saknats för en större
samling av svenska lokalsorter.

För avkastningsförsöken finnes redan en god början gjord i form av eu
nyare plantering av omkring 400 träd, där ett ej ringa antal viktiga 1''ruktsorter
är representerat i nödigt antal exemplar. I de nu föreslagna nya avkastningsförsöken
bör ingen fruktsort planteras i mindre antal än 5 exemplar, för att verkligt
tillförlitliga resultat skola kunna uppnås. Detta medför, att ett jämförelsevis
stort område kommer att krävas för avkastningsförsöken, om också icke hela
arealen kan komma att planteras på en gång.

Följande arealer beräknas för de olika avdelningarna av fruktodlingsförsöken
att utom den redan planterade arealen tagas i bruk omedelbart vid försöksverksamhetens
början:

Jordens behandling (inkl. vissa mellankulturer) ........................... 2,000 kvm.

Beskärning .......................................................................... 3,000 »

Avkastningsförsök med fruktträd ............................................. 8,000 >

» » bärbuskar och uppdragning av sådana ...... 2,000 »

Samling av frukt- och bärsorter............................................... 5,000 »

Summa 20,000 kvm.

Härjämte måste till läplantering, vägar m. m. beräknas en areal av ytterligare
inemot 5,000 kvm.

För försök med plantering, besprutning och blombiologiska undersökningar
har ingen särskild plats upptagits, då de förstnämnda taga synnerligen litet utrymme,
de två senare grupperna av försök kunna utföras på redan befintliga
träd. Gödslingsförsöken tänkas t. v. uppskjutna, och försök med fruktträd, förädlade
på olika slag av underlag, ha redan satts i gång. Eventuellt företagna
försök med uppdragning av fruktsorter kräva under de första åren föga utrymme.

Jorden mellan fruktträden torde åtminstone i de flesta försök och under de
första åren efter planteringen kunna användas för andra ändamål, t. ex. för odling
av köksväxter, uppdragning av vissa plantskoleartiklar o. s. v.

Styrelsen förutsätter, att då försöksverksamheten igångsatts, även en del
andra försök än de ovan angivna visa sig önskvärda och att sådana försök i mån
av utrymme och lägenhet i övrigt böra upptagas i den för varje år utarbetade
planen för försöksstationens verksamhet.

Organisation.

Då de föreslagna försöken varken kunna eller böra utföras endast i de avdelningar,
som komma att nyanläggas, resp. upplåtas för försöken, utan givetvis
komma att förläggas även till de redan befintliga trädgårdarna, plantskolorna,
bänkgårdarna och växthusen, och då därjämte en del av trädgårdarnas personal
och hästar åtminstone tidvis eller tillfälligtvis kommer att behöva användas för
försöksverksamheten, lär det för ett gott samarbete mellan de olika avdelningarna
vara nödvändigt att föreståndaren för trädgårdarna och trädgårdsskolan får
tjänstgöra som föreståndare även för försöksstationen. Ett ytterligare skäl till
en närmare anknytning mellan de olika avdelningarna tillkommer, om den föreslagna
högre undervisningen i trädgårdsskötsel kommer till stånd, då den blivan -

de läraren i ekonomisk trädgårdsskötsel dels får förutsättas äga erforderliga kvalifikationer
för att tjänstgöra som chef för försöksstationen, dels för sin undervisning
skulle ha oskattbar fördel av att vara närmare anknuten till försöksverksamheten.

Då den föreslagna professorn i ekonomisk trädgårdsodling icke kan tänkas
medhinna såväl den undervisning, vilken kommer att åligga honom inom den
högre kursen, som de göromål, vilka f. n. utföras av föreståndaren för trädgårdsskolan,
och då dessutom kortare specialkurser av flera slag torde komma att
anordnas vid skolan, varigenom lärarepersonalens arbete torde bliva i hög grad
utökat, synes det styrelsen vara oundgängligen nödvändigt, att ännu en befattning
inrättas för en lärare, förslagsvis betecknad såsom överassistent, med skyldighet
att dels övertaga undervisningen i vissa ämnen vid trädgårdsskolan samt
undervisningen i trädgårdsskötsel i institutets agronomkurs och lantbruksskolan,
dels biträda vid ledningen av trädgårdsskolan och trädgårdarna. Han torde därjämte
kunna utöva den närmaste ledningen av de försök på fruktodlingens område,
som komma att utföras, om den nu föreslagna försöksverksamheten anordnas.
Då för denna befattning kräves en person med grundlig teoretisk och praktisk
utbildning, bör lämplig bostad åt honom uppföras, beräknad för eu kostnad
av omkring 25,000 kr., och hans lön icke sättas lägre än 5,400 kr. per år (motsvarande
avlöning för en överassistent vid Centralanstalten) med avdrag av 600
kr. för bostadsförmån. Visserligen kommer denne tjänsteman sålunda att delvis
sysselsättas med arbeten på försöksverksamhetens område, men då lians anställande
nödvändiggöres redan med hänsyn till undervisningen och skötseln av ekonomiträdgårdarna,
finner styrelsen skäligt, att kostnaderna för hans anställning uppföras
på den högre trädgårdskursens, resp. trädgårdsskolans konto, och vill sålunda
som ett tillägg till sitt redan avgivna förslag om anordnande av högre kurs
i trädgårdsskötsel vid Alnarp föreslå, att årsomkostnaderna för sagda kurs ökas
med 4,800 kr. och engångskostnaderna med 25,000 kr.

Som avdelningsföreståndare för den del av försöksverksamheten, som nätmast
komme att syssla med köksväxtförsöken, torde böra anställas en vetenskapligt
utbildad botanist, fullt hemmastadd i odling och förädling av köksväxter.
Då det är av vikt att erhålla en väl meriterad man, som kvarstannar längre tid
i denna befattning, bör han erhålla lämplig bostad och en avlöning, icke understigande
den, som åtnjutes av överassistent vid Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet. Han bör ock betecknas som överassistent.

För det praktiska utförandet av köksväxtodlingsförsöken erfordras en assistent,
åt vilken bör beredas bostad och avlöningsförmåner, motsvarande dem en assistent
vid Centralanstalten åtnjuter.

Då vidlyftigt räknearbete kommer att medfölja såväl förädlingsarbetet som
vissa andra försök, är lämpligt att redan från början ett skrivbiträde anställes.

För utförande av förekommande arbeten användes för övrigt tillfälligt anställd
arbetskraft, dagsverkare och extra elever. I vissa fall torde vara lämpligt,
att trädgårdsskolans elever få deltaga i arbetet. De hästar, vara ver trädgårdarna
f. n. förfoga, kunna icke påräknas för utförande av körningar för försöksstationen,
varför en tillökning i hästantalet blir nödvändig, så vida man icke vill söka
använda lejd hästkraft, något som icke kan vara tillrådligt.

Ett viktigt villkor för att den föreslagna verksamheten skall kunna bedrivas
på ett önskvärt och gagneligt sätt är, att de vunna resultaten kunna stödas på
kemiska analyser av skördade växtdelar och att även vissa andra för försöken
nödiga kemiska undersökningar kunna på platsen utföras. Det är i detta avseende
lyckligt, att vid Alnarp redan tinnes ett kemiskt laboratorium, där analyserna
lämpligen kunna utföras. F. n. finnes visserligen icke härför användbar personal
tillgänglig, men styrelsen har tänkt sig, att även denna fråga skulle kunna lösas
utan större svårighet. Redan länge har behovet av ännu eu ordinarie lärare med
undervisningsskyldighet i kemi och fysik dels vid institutet, dels vid de till
Alnarp förlagda skolorna varit i högsta grad kännbart. Om den nu föreslagna
högre kursen i trädgårdsskötsel tillkommer, ökas antalet undervisningstimmar i
kemi ytterligare, och det torde under sådana förhållanden bliva för styrelsen nödvändigt
att hos Kungl. Maj:t föreslå anställandet av en laborator i kemi och
fysik, vilken i sådant fall även borde hava skyldighet utföra för försöksverksamheten
erforderliga analysarbeten.

Vissa byggnader komma att erfordras förutom de nämnda bostäderna. Sålunda
bör beräknas en lada för förvaring av skörden, en byggnad, innehållande
nödiga arbetsrum jämte förvaringsrum för rensat frö, en vindsvåning med bostadsrum
för extra elever samt en mindre källare under huset för tillfälligt förvarande
av vissa rotfrukter m. m.

Ett kraftigt stängsel erfordras runt om den nya avdelningen för fruktodlingsförsök,
ett något enklare för köksväxtavdelningen. , En särskild summa
måste anslås till anskaffning av material och redskap, inköp av träd och
buskar m. m.

Ungefärlig kostnadsberäkning.

Engång sutgifter:

Lada för förvaring av skörd och redskap .............................. Kr. 10,000: —

En byggnad, innehållande en mindre källare, ett arbetsrum för
grövre arbeten (5X10 m.), ett dito för vågning och mätning
(5X5 m.), ett dito för överassistenten (5X6 m.-), ett dito för
assistenten (5X6 m.), ett dito för skrivbiträde (5x6 m.), ett

rum för förvaring av frö (på vinden, 4X5 m.), ett bostadsrum

för skrivbiträde, två dito för extraelever........................... » 40,000: —

En överassistentbostad......................................................... » 25,000: —

En assistentbostad ............................................................ » 10,000: —

Möbler, inventarier och arbetsmaterial.................................... » 10,000: —

Stängsel.......................................................................... » 10,000: —

Inköp av växter (fruktträd och bärbuskar samt läträd och häckväxter)
..................................................................... » 2,000: —

Summa Kr. 107,000: —

Arsomkostnader:

En överassistent jämte bostad ............................................. Kr.

En assistent » » »

Ett skrivbiträde ............................................................... »

Tillfällig arbetskraft............................................................ »

Inköp av växter och frö...................................................... »

Gödsel.............................................................................. »

Försök i andra trädgårdar (lokala försök) .............................. »

Resor .............................................................................. »

Tryck.............................................................................. »

Bränsle, ljus och städning................................................... »

Underhåll av byggnader...................................................... »

Inköp och underhåll av diverse material................................. »

Diverse ........................................................................... »

Summa Kr.

4,800: —
3,000: —
1,400: —
6,000: —
2,000: —
1,000: —
1,000: —
1,000: —
1,000: —
1,000: —
500: —
1,000: —
500: —

24,200: —

Inkomsten av försäljning av grönsaker m. m. beräknas till omkring 5,000
kr. pr år. Så snart förädlingsverksamheten framskridit så långt, att vissa stammar
kunna försäljas, komma inkomsterna att avsevärt ökas. Likaledes kan en
betydande summa väntas inflyta från avdelningen för fruktodlingsförsök, så snart
träden uppnått den storlek, att bördighet inträder.

Vid uppgörandet av ovanstående tablå har beräknats, att mellankulturerna
i fruktodlingsavdelningen skötas av Alnarps trädgårdars ekonomiavdelning utan
kostnad för försök savdelningen, mot det att ekonomiavdelningen tillgodogör sig
där skördade produkter av andra slag än frukt.»

Bilaga.

Arealberäkning för försök med bönor till grönskörd.

I. Jämförande sortförsök:

6 normalparceller om 200 plantor pr parcell. Plantorna

på 15X40 cm. Varje parcell 12 kvm................... 72 kvm.

10 kontroll parceller om 10 plantor pr parcell. Plantorna

på 30x50 cm.................................................... 15 »

3 normalparceller till frö .......................................... 36 »

För varje sort i jämförande sortförsök alltså.................. 123 kvm.

Försöken anställas med 20 sorter, resp. stammar...................,....... 2,460 kvm.

Därjämte erfordras ytterligare 10 procents tillägg i areal till måttsorter,
som måste odlas på ett större antal parceller, spridda
bland de övriga.............................................................. 240 »

II. Förberedande försök.

I uonnalpareell......................................................... 12 kvm.

3 kontrollparcell ...................................................... 4,6 »

1 normalparcell till frö (om en sort anses värd att gå över
i jämförande sortförsök, måste den under sista året

finnas i 3 fröparceller) ....................................... 12 »

För varje sort i förberedande sortförsök alltså............... 28,6 kvm.

Förberedande sortförsök med 50 sorter alltså .............................. 1,450 kvm.

10 procents tillägg för måttsorter omkring ................................. 150 »

Sammanlagd areal för krypbönor till grönskörd 4,700 kvm.

Arealberäkning för försök med bönor att användas som mogna (bruna

och chokladbruna bönor).

I. Jämförande sortförsök.

6 normalparceller (som ovan) pr sort........................... 72 kvm.

10 kontrollparceller » » ................................. 15 »

Pr sort 87 kvm.

Försöken anställas med 10 sorter (lågt antal) ..............................

Parceller för måttsorter............................................................

870 kvm.
130 »

II. Förberedande sortförsök.

2 normalparceller pr sort .......................................... 24 kvm.

3 kontrollparceller...................................................... 4,5 »

Per sort 28,6 kvm.

50 sorter ä 28,5 kvm................................................................ 1,450 kvm.

Parceller för måttsorter............................................................ 150 »

Sammanlagd areal för låga bönor till moget frö 2,600 kvm.

För förädling samt övriga försök (olika kulturmetoder etc.) med undantag
av gödslingsförsök beräknas för bönor ytterligare 5,000 kvm.

Sammandrag för bönor.

Sortförsök för grönskörd........................... 4,700 kvm.

» » mogen skörd ..................... 2,600 »

Diverse försök ....................................... 5,000 »

Summa areal för bönor 12,300 kvm.

Sakkunniges
förslag till
försöksverksamhet.

Arealberäkning för försök med ärter.

Med ett plantavstånd av 10><60 cm. och beräkning i övrigt som för
bönor med 20 sorter i jämförande sortförsök och 50 sorter i

förberedande försök ..................................................... 4,700 kvm.

För förädling och försök med olika kulturmetoder m. in................ 5,000 »

Summa areal för ärter 9,700 kvm.

Arealberäkning för vitkål.

Jämförande .sortförsök.

6 normalparceller om 64 individ på 60x60 cm............. 140 kvm.

10 kontrollparceller om 10 individ på 100x100 cm......• 100 *

För varje sort 240 kvm.

15 sorter jämte 10 procents tillägg för måttsorter ........................ 4,000 kvm.

Förberedande sortförsök.

1 normalparcell pr sort............................................. 24 kvm.

3 kontrollparceller pr sort.......................................... 30 »

För varje sort 54 kvm.

20 sorter jämte 10 procents tillägg för måttsorter ........................ 1,200 kvm.

Fröodling, förädling, försök med olika kulturmetoder..................... 3,300 kvm

Summa areal för vit kål 8,500 kvm.

Såsom av denna styrelsens skrivelse framgår, ansluter sig dess förslag
på det närmaste till förut i detta kapitel framlagt förslag rörande anordnande
av högre trädgårdsundervisning vid Alnarp. Utan att gå så långt
som till att säga, att den ena frågan icke kan lösas utan i samband med den
andra, instämma sakkunniga till alla delar i den uppfattningen, att organisationen
av den högre trädgårdsundervisningen och av en rationell försöksverksamhet
har allt att vinna av att de ställas under enhetlig sakkunnig
ledning, och av att hela trädgårdsanläggningen vid Alnarp, såväl
den redan befintliga som den av styrelsen ifrågasatta utvidgningen, kan
av denna ledning i erforderlig utsträckning disponeras för försöksändamål
Det kan visserligen synas som om härigenom denna försöksverksamhet
skulle komma att taga så stora dimensioner, att den svårligen
läte sig inrangeras såsom lokalt led i en framtida hela landet omfattande
verksamhet om den centrala ledningen skulle förläggas på annat håll,
men härvid är att märka, att från försöken vid Alnarp skola även då
svaren sökas på de spörsmål, som avse trädgårdsodlingen i de södra pro -

vinserna av landet, och dessa lära väl alltid komma att hävda sin ställning
såsom de för denna produktionsgren dominerande i landet.

För själva försöksverksamhetens bedrivande skulle således enligt styrelsens
förslag, vilket sakkunniga vilja i allt huvudsakligt förorda, finnas
följande personal:

1 föreståndare.

1 överassistent för försöken på fruktodlingens område.

1 assistent för (ko eko d:o d:o

1 överassistent för eko på köksväxtodlingens område.

1 assistent för (ko d:o d:o (ko

1 skrivbiträde, samt
tillfällig arbetskraft.

Av dessa äro de tre förstnämnda redan upptagna på förslaget till
ordnande av trädgårdsundervisningen, och för de senares behövlighet och
avlöningsförmåner hänvisas till styrelsens ovan intagna skrivelse, samt till
vad om motsvarande befattningar i detta kapitel förut blivit sagt.

De årliga kostnader som skulle erfordras för bedrivande av en försöksverksamhet
i nu föreslagna omfattning uppgå till

1 överassistent (jämte bostad) ...........

1 assistent (d:o d:o) ...........

1 skrivbiträde ................................

Tillfällig arbetskraft .......................

Inköp av växter och frö .................

Gödsel ............................................

Försök i andra trädgårdar ..............

Resor...............................................

Tryck ............................................

Bränsle, ljus och städning.................

Underhåll av byggnader .................

Inköp och underhåll av div. material
Diverse............................................

........ 4,800: -

....... 3,000: -

........ 1,400: —

........ 6,000: —

........ 2,000: —

........ 1,000:

........ 1,000: —

........ 1,000:

........ 1,000: —

........ 500: —

........ 1,000: —

........ 300: -

Kronor 24,000:

Till täckande av dessa årskostnader har beräknats att redan från och
med första året produkter skulle kunna försäljas för c:a 5,000 kronor,
men att denna summa ganska snart skulle kunna väsentligt ökas. Vidare
har Kungl. Maj:t av tillgängliga medel för den nu vid Alnarp bedrivna
försöksverksamheten anvisat ett belopp av 4,000 kr. Det bidrag som

från statens sida skalle krävas kommer då, om detta senare anslag indrages
och med beräkning att redan från början 5,000 kronor kunde inflyta
för försålda produkter, att belöpa sig till 19,000 kronor.

De engångskostnader som skulle erfordras för anordnande av såväl den
högre kursen som försöksverksamheten orsakas av följande krav på byggnader
m. m.

Trädgårdsavdelningen för den högre kursen:

Bostad för professorn i ekonomisk trädgårdsodling, tillika
föreståndare:

Den nuvarande föreståndarebostaden repareras och ombonas 8,000:

Bostad för professorn i trädgårdsanläggningskonst ............... 30,000: —

Bostad för överassistent...................................................... 20,000: —

Bostad för assistent............................................................ 10,000:

Den nuvarande byggnaden för trädgårdsskolans lärosalar inredes
till kontor, och nuvarande kontorsbyggnaden inredes

till en assistentbostad................................................. 5,000:

Bostad för 8 elever och vaktmästare, en ritsal, två lärosalar,
museirum och fruktkällare. Det nuvande bostadshuset

för trädgårdsskolans elever utbygges härtill.................. 70,000:

Yäxthusavdelning............................................................... 6,000:

l hiller visnings»! åter iel och möbler ............................. 20,000: -

Kronor 169,000:

Försöksverksamheten:

Bostad för överassistent.................................................... 20,000:

Bostad för assistent.. . ....................................................... 10,000: —

Byggnad innehållande ett arbetsrum för grövre arbeten
(5X10 m.), ett d:o för vågning och mätning (5X5 m.),
ett d:o för överassistenten (5X6 m.), ett d:o för assistenten
(5X6 m.), ett d:o för expeditionen (5X6 m.),
ett d:o för förvaring av frö m. m. på vinden (4X5 m.)

och tre vindsrum för skrivbiträde och elever m. m....... 40,000: —

Lada för förvaring av skörd och redskap .......................... 10,000: —

Möbler, inventarier m. m.................................................... 10,000: —

Stängsel .......................................................................... 10,000: —

Inköp av växter ....................... 2,000: —

Kronor 102,000: —

Dä sakkunniga framlägga dessa siffror, sker det med full insikt om,
att de under nuvarande förhållanden på byggnadsverksamhetens område
icke kunna betraktas annat än såsom i hög grad tänjbara. Vad däremot
sjiilva byggnaderna beträffar, är det efter att å ort och ställe hava prövat
behovet av desamma som vi ansett oss kunna föreslå deras uppförande
såsom erforderligt för verksamhetens bedrivande vid trädgårdsavdelningen
vid Alnarp, sedan densamma utvidgats att omfatta såväl den föreslagna
högre kursen som den utvidgade försöksverksamheten. Med den utvidgning
av försäljningsverksamheten för ögonen, som på de senare åren ägt
rum, äro sakkunniga dessutom fullt förvissade, att det ej skall dröja så
många år, innan den produktiva verksamheten på denna trädgårdsavdelning
under god ledning skall kunna icke allenast uppehålla hela avdelningen
utan även lämna ett avsevärt överskott.

Med stöd av vad som sålunda rörande den högre trädgårdsundervisningens
ordnande i riket och införande av en utvidgad försöksverksamhet
på trädgårdsodlingens område framhållits få sakkunnige föreslå,

att en högre undervisningskurs i trädgårdsskötsel snarast
inrättas vid Alnarps Lantbruks- och Mejeriinstitut;

att, sedan det blivit bestämt att föreslagna kurs förlägges
dit, institutet skall kallas Alnarps Lantbruks-, Mejerioch
Trädgårdsinstitut;

att elev vid trädgårdsinstitutet skall åtnjuta samma förmåner
som vid lantbruksinstitutet;

att för kursens inrättande i enlighet med uppgjort förslag
till plan 169,000 kronor beviljas till uppförande av
för ändamålet erforderliga byggnader;

att till täckande av de årliga omkostnaderna vid den
högre kursen 30,000 kronor beviljas årligen;

att två professorer tillsättas, varav en i ekonomisk trädgårdsodling
och en i trädgårdsanläggningskonst;

att en överassistent anställes på trädgårdsavdelningen;
att avlöningen för tre assistenter på denna avdelning
regleras;

att den summa på 4,800 kronor, som nu utdelas i 4
stipendier för studier i utlandet, i stället användes till 8 dylika;

att försöksverksamhet på trädgårdsodlingens område i
enlighet med framlagd plan anordnas av trädgårdsavdelningen
vid Alnarp;

att för försöksverksamheten erforderliga byggnader m. m.
uppföras och att därtill beviljas ett anslag av 102,000 kr.;

att till täckande av de årliga kostnaderna för försöksverksamheten
beviljas 19,000 kronor årligen samt

att en överassistent och en assistent tillsättas för försöksverksamheten
.

Undervisning i trädgårdsskötsel för kvinnor.

För att fä trädgårdarna att blomstra upp kring våra allmogehem och Kvinnans
lanthem i allmänhet är det till kvinnorna man bör vända sig och söka hosb trädgårds0''
dem väcka det intresse för trädgården, som så mången kvinna i gångna odlingen,
tider på ett förtjänstfullt sätt omsatt i handling. Kvinnan har nämligen
stora förutsättningar att lyckas i detta värv. Den lilla husbehovsträdgården
behöver trägen och daglig omvårdnad. Det är kvinnan, husmodern,
som med biträde av kvinnliga tjänare och hemmavarande barn skall
utöva denna vård. Utan att ingå på den sociala betydelsen av trädgårdsodlingen
och kvinnans förmåga att genom arbete i trädgården fostra och
intressera barnen, vilja sakkunnige dock framhålla, att trädgårdsarbetet i
hög grad ligger för kvinnan och att trädgårdens produkter äro henne till
ovärderlig hjälp vid utjämnandet av de dagliga omsorgerna för födan.

Kännedomen om köksväxterna och deras användning tycks emellertid
blott mycket långsamt kunna tränga fram i de mindre lanthemmen, och
gäller detta i särskilt hög grad befolkningen i mellersta och norra Sverige.

Men ju djupare den förståelse blir som kvinnan får för betydelsen av flen
roll trädgården spelar i socialt och ekonomiskt avseende, dess ivrigare anhängare
skall hon bli av denna gren av jordbruket.

Som exempel på kvinnans betydelse för trädgårdsodlingen kan nämnas
den finska föreningen Marthas verksamhet, som har till uppgift att
tjäna som ett samband mellan kvinnor ur de olika folklagren, att verka
för en bättre vård av hem och barn, för större skicklighet i kvinnlig
handslöjd och i trädgårdsskötselns befrämjande. Marthaföreningens arbete
på detta område har vunnit eu utomordentlig popularitet i så gott som
hela Finland, och man ser till och med mycket tydliga spår av dess verksamhet
även på svenskt område, i Tornedalen. Enligt uppgift om Marthaföreningens
verksamhet år 1914 anlades sagda år icke mindre än 659
nya trädgårdstäppor. Hela antalet Marthaträdgårdar, i vilka arbete under
sagda år utförts, uppgick i det närmaste till 5,000 och summan av planterade
träd och buskar till cirka 7,500. Omkring 100 inspektriser ha
varit verksamma inom dessa grenar av Marthaföreningens arbete.

Man torde sålunda utan överdrift kunna säga, att kvinnans arbete
på trädgårdsodlingens område redan visat sig äga synnerligen stor nationell
betydelse, och hade det givetvis varit till ovärderlig nytta för hela vår
folkförsörjning under den nu rådande kristiden, om hon mera allmänt varit
så rustad, att hon förstått att på alla sätt draga nytta av de resurser
trädgården och täppan bjuder.

Från Tyskland föreligga f. n. synnerligen intressanta uppgifter rörande
kvinnans insats på trädgårdsodlingens område. Hon har icke allenast
allmänt fått inträde i de praktiska trädgårdsmästarnas led, utan hon
har även erhållit statsmakternas tillstånd att avlägga examen vid såväl
enskilda som statens trädgårdsskolor och institut, vilket ju med önskvärd
tydlighet visar i vilken grad hennes arbete på detta område uppskattas.

Kvinnans Kvinnans arbete i trädgårdsodlingens tjänst har också i vårt land

^utbildning krönts med icke obetydlig framgång, och det antal skolor där mera elei
trädgårds- mentär undervisning i trädgårdsskötsel meddelas åt unga kvinnor är ganskötsei.
ska stort Men mycket brister härutinnan. Särskilt är den utbildning
som trädgårdslärarinnor erhålla vid våra lanthushållsskolor icke på
långt när tillräcklig. Yad vidare beträffar den kompetens trädgårdslärarinnor
vid våra folkhögskolor besitter, är denna i regeln ganska svag. Vid våra
statsunderstödda trädgårdsskolor äga visserligen kvinnor tillträde även till de
ordinarie lärokurserna, och en del hava under årens lopp även utexaminerats
därifrån. Men förhållandena äro dock sådana, att man icke kan tänka
sig att kvinnor i någon nämnvärd utsträckning där kunna få utbildning.
Utrymmet tillåter det först och främst icke, och då det knappast bör anses
nödvändigt att de kvinnliga trädgårdseleverna ha samma praktiska
förkunskaper som de manliga, emedan deras blivande verksamhet i regeln
är annorlunda än de senares, är detta ett skäl varför en särskild trädgårdsskola
för kvinnor snarast bör inrättas.

För att emellertid en välordnad undervisning i trädgårdsskötsel för
kvinnor skall kunna komma till stånd är hjälp från statens sida alldeles
nödvändig, och vad som redan framhållits rörande den allmänna betydelsen
av kvinnlig verksamhet på detta område motiverar till fullo en sådan
framställning.

Då därjämte ett förslag framkommit från Sveriges Moderata Kvinnoförbunds
styrelse att anställa tvenne hemkonsulenter i vart och ett av
rikets 26 hushållningssällskap, är det — om detta förslag vinner bifall av
statsmakterna — även alldeles nödvändigt att dessa, som bl. a. få till
uppgift att undervisa i trädgårdsodling och i trädgårdsprodukternas tillvara -

tagande, fa betydligt bättre utbildning oeli kompetens i detta fack Un vad
de hittillsvarande kvinnliga läroanstalterna kunnat bjuda.

Såsom torde vara käut utbildas våra lanthushållningslärarinnor dels
vid Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa, dels
vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och dess lantgård Brogård.
Aven om båda dessa skolor äro synnerligen väl ägnade att utbilda lärarinnor
i egentlig lanthushållning, så råder det icke ringaste tvivel om att
den undervisning som meddelas i trädgårdsskötsel icke är tillfyllest och
torde ej heller kunna bliva bättre än den nu är, emedan båda skolorna
sakna de nödvändigaste förutsättningarna härför. För att trädgårdsundervisningen
skall kunna bli sådan, att blivande hemkonsulenter skola känna
sig sin uppgift som rådgivare även på trädgårdsodlingens område vuxna,
kräves en ganska allsidig praktisk kännedom om de spörsmål i trädgårdsodling,
som möter dem vid lanthemmen. Och då båda dessa skolor äro
så belägna, att man omöjligt kan tänka sig trädgårdsodlingen där så bedriven
som den i nu berörda syfte nödvändigtvis måste vara, och inga
utvecklingsmöjligheter i någon riktning förefinnas, är det sakkunniges
övertygelse att den egentliga undervisningen i trädgårdsskötsel icke allenast
måste avsevärt utökas utan även förläggas till sådan plats, där eu
allsidig praktisk undervisning i frukt-, grönsaks- och blomsterodling kan
meddelas. Dock skulle en sådan förflyttning av trädgårdskursen icke behöva
lägga hinder i vägen för att den elementära undervisningen fortfarande
bedrives vid resp. lanthushållningsskolor, Rimforsa och Brogård, i
samband med hemkonsulenternas allmänna undervisning.

Frågan är nu var eu trädgårdsskola för kvinnor lämpligen bör
förläggas.

För några år sedan skänkte fru Bergman-Österberg sin vid Båstad
belägna egendom, nu kallad Apelryd, till Fredrika-Bremerförbundet för
att där upprätta eu fruktodlingsskola för kvinnor. Under tre års tid barock
undervisning där bedrivits i sådana grenar av trädgårdsodlingen, som
äga speciellt värde för hemträdgården, och det antal unga kvinnor som
besökt den där anordnade 7 månader långa kursen har uppgått till i medeltal
10 årligen.

Denna egendom, som har eu areal av omkring 20 ha, är utan tvivel
den bästa tänkbara för det av donator åsjrftade ändamålet, undervisning i
trädgårdsodling för kvinnor. Där finnas nämligen icke allenast de allra
bästa förutsättningar för att rationellt bedriva en allsidig trädgårdsodling,
emedan läge och jordmån äro sådana att något bättre knappast torde kunna

Förslag till
ämplig plats
för statsunderstödd

kvinnlig
trädgårdsskola.

Förslag till
undervisning.

In träd esfordringar.

uppbringas i hela riket, utan även övriga förhållanden äro så idealiska
som man gärna kan tänka sig det för en dylik undervisningsanstalt. Sålunda
finnes på egendomen icke mindre än omkring 800 st. 11 år gamla
fruktträd av olika slag och sorter. Arealen är så stor att alla utvecklingsmöjligheter
förefinnas t. ex. för att anlägga särskilda mönsterträdgårdar,
i storlek passande för medelstora och mindre lantbruk som ock för egnahem.
Vidare är Sveriges förnämsta fruktodling Småryd belägen strax intill
Apelryd, och antalet mönstergillt anlagda och skötta trädgårdar vid Morr viken,
Båstad och Malen är icke obetydligt. Och då årligen ett stort antal nya
småträdgårdar anläggas därstädes, torde gynnsamma tillfällen för elever
kunna beredas att icke allenast biträda vid uppgörandet av förslag till
sådana utan även få deltaga i det viktiga praktiska arbetet vid nyanläggningen
av trädgårdar. Med sitt läge i vår på goda och välskötta trädgårdar
av alla slag rikaste provins är även detta ur undervisningssynpunkt
synnerligen lyckligt. Och slutligen tillkommer en ytterligare gynnsam
omständighet: Apelryd är beläget i en utomordentligt vacker natur,
vilket utan tvivel är ägnat att bereda trevnad och arbetsglädje åt eleverna.

Av ovannämnda orsaker har sakkunniges uppmärksamhet riktats på
Apelryd såsom varande alldeles särskilt väl lämpad som undervisningscentrai
i trädgårdsskötsel för kvinnor, icke allenast för sådana som önska
utbilda sig till hemkonsulenter utan även för sådana, som helt vilja ägna
sig åt trädgårdsyrket, d. v. s. antingen vilja bli lärarinnor i trädgårdsskötsel
eller för annat ändamål önska förskaffa sig grundlig praktisk och
teoretisk utbildning. Härvid är dock att märka, att sakkunnige ännu äro
i saknad av visshet, huruvida Fredrika-Bremerförbundet vill upplåta sin
egendom till sagda ändamål. Men det förslag som nedan framlägges är
sådant, att det kan finna tillämpning på vilken annan för allsidig trädgårdsodling
lämplig plats som helst.

Då emellertid undervisningen för dessa grupper studerande icke kan
bedrivas gemensamt har det ansetts lämpligt upprätta olika förslag till
undervisningens ordnande, och vilja sakkunnige för den skull framlägga
följande förslag.

Undervisningsplan för hemkonsulenter.

För inträde i kursen fordras: att med godkända betyg hava genomgått
en tvåårig hemkonsulentkurs sådan den nu är anordnad vid Bimforsa och
Brogård och därutöver äga ett års praktik i trädgårdsskötsel.

T c o r (''tis k u 11 d e r v i s n i n g:

Undervis

ningsplan.

h;s

Fnckämnen:

Köksväxtodling.........................................................

Blomsterodling på kalljord)

inomhus \.......................................

fruktodling och fruktkännedom ................................

Trädgårdsanläggning ................................................

Konservering och tillredning av trädgårdsalster .........

Biskötsel.................................................................

Blomsterdekoration .................................................

Grundläggande ämnen:

Botanik (inkl. växtförädling och växtsjukdomar).........

Entomologi...............................................................

Jordarts- och gödsellära.............................................

Ritning ..................................................................

Fältmätning ............................................................

Pedagogik: föredragningsövningar över ämnen tillhörande
trädgårdsskötseln ........................

demonstrationsövningar i konservering och
grönsakstillagning in. m.........................

Summa

Föreläs Militär timmar	Demonstra tioner och övningar timmar
60	25
25	25
60	40
25	25
20
5	10
5	15

40	20
20	10
20	—
—	40
—•''	40

—_18

280 286

Praktiskt arbete:

Köksväxtodling,

Fruktodling,

Blomsterodling på fritt land och i boningsrum,

Trädgårdsanläggning (avseende mindre trädgårdar),

Konservering och tillredning av trädgårdsalster.

Eleverna böra dessutom äga tillfälle att under lärarinnors ledning
företaga studieresor till framstående närbelägna trädgårdar.

Förutom de här föreslagna ämnena vore önskligt, att någon undervisning
i hembygdsvård kunde meddelas i samband med kursen.

Inträdes forrlringar.

Undervis ningsplan.

Undervisningsplan för två-årig kurs i trädgårdsodling för kvinnor.

För tillträde till kursen fordras: att kava allvarligen deltagit i förekommande
praktiska arbeten under fackmans ledning i minst två år i
trädgårdar, därav minst ett helt år i större handelsträdgård, och därigenom
förvärvat vana och färdighet i utförandet av alla vanliga trädgårdsarbeten.
Vidare bör sökande hava fyllt 21 år samt kunna förete läkarbetyg om god
hälsa och tillräckliga kroppskrafter för utförande av trädgårdsarbete, samt
hava avlagt real- eller normalskoleexamen.

Teoretisk undervisning:

	l:sta	i året.	2:dra	året.
	Föreläs-	Demon- stratio-	Föreläs-	Demon- stratio-
		övnin-		övnin-
	timmar	gar timmar	timmar	gar timmar
Välskrivning (rundskrift o. etikettskrivning) ......	—	15	—	—
Bokhålleri o. affärskorrespondens........................	—	—		40
Bitning (linearritning) .......................................	—	20	—
Växthusritning och växthuskonstruktion...............	10	20		20
Anläggningsritning............................................	—	30	—	30
Botanik (inkl. växtsjukdomar)..............................	35	5	50	5
Zoologi (entomologi) ..........................................	10	5	20	5
Kemi ...............................................................	30	10	—
Fysik och meteorologi.......................................	20	—	—	—
Geologi ............................................................	10	—	--	—
.lordarts- och gödsellära ....................................		—	30	—
Fältmätning, avvägning och jords torrläggning ...	—	40	10	10
Trädgårdsanläggning..........................................	10	—	30	20
Köksväxtodling ................................................	40	15	10	10
Blomsterodling...................................................	30	10	30	10
Fruktodling på kalljord ....................................	20	30	30	30
» under glas.......................................	—	—	20	5
Fruktkännedom ................................................	—	—	20	10
Trädskoleskötsel ................................................	—	—	15	10
Fröodling och sortförädling.................................	—	—	20	10
Binde- och dekorationskonst ...........................*..	—	20	5	20
Konservering och tillredning av trädgårdsalster ...	20	so	—	so
Biskötsel .........................................................	5	10	—	- ■
Pedagogik.......................................................	5	—	5	—
Föredragnings- och demonstrationsövningar .........	•—	16	—	24
Summa	245	326	295	339

8f>

Praktiskt a r 1) e t (*:

Köksväxtodling,

Fruktodling,

Blomsterodling pa fritt land, under glas och i boningsrum,
Trädgårdsanläggning,

Konservering och tillredning av trädgårdsalster.

Eleverna böra dessutom äga tillfälle att under lärarinnors ledning
företaga studieresor till framstående närbelägna trädgårdar.

Undervisningen för såväl den 2-åriga kursen som hemkonsulentkursen
bör bedrivas dels av föreståndarinnan, dels av två ordinarie ämneslärarinnor
och dels slutligen av en akademiskt bildad lärarkraft med undervisningsskyldighet
företrädesvis i de naturvetenskapliga ämnena.

Då platsen för föreslagna kursers anordnande är privat egendom,
torde det icke kunna bli tal om att staten bidrager med några engångskostnader.
Ett visst understöd för skolans utökande med vissa byggnader
är utan tvivel behövligt, men torde medel härför böra anskaffas genom
jordägarens försorg. Däremot får det anses oundgängligen nödvändigt att
staten bidrager till de årliga med skolans upprätthållande förenade kostnaderna
på samma sätt och i samma utsträckning som till de manliga
skolorna, ty att den kvinnliga undervisningen i trädgår ds skötsel ordnas
på lika tillfredsställande sätt som den manliga bör ligga i statens intresse.
Fördenskull vilja sakkunniga föreslå att staten bidrager till denna verksamhets
upprätthållande med ett belopp av 10,000 kronor årligen.

Vad först beträffar elevantalet bör detta för hemkonsulentkursen bestämmas
till G årligen och för den 2-åriga kursen till 10. Elever till den
senare kursen torde till en början endast böra antagas vartannat år.

Förutom de här föreslagna ordinarie kurserna böra dessutom anordnas
kortare specialkurser i likhet med dem som anordnas vid de manliga skolorna.
Sålunda är det önskligt att kurser i köksväxtodling, i konservering
och i sortering och packning av frukt anordnas varje år. Vid dessa kurser
skulle de ordinarie lärarinnorna hava skyldighet undervisa.

För den praktiska undervisningens rationella ordnande torde skolan
särskilt böra lägga an på så goda kulturer som möjligt, och får undervisningen
under inga förhållanden ske så, att eleverna få var sin mindre

Lärarkrafter.

Kostnads beräkning.

Allmänna bestämmelser.

parcell att odla, såsom fallet är vid vissa in- och utländska trädgårdsskolor.
Önskvärt är emellertid att vid skolan anordnas mönsterträdgårdar
i olika storlekar. Den teoretiska undervisningen bör huvudsakligen vara
förlagd till vinterhalvåret. Dock bör viss del av undervisningen i botanik
och praktisk entomologi vara förlagd till sommaren, då även demonstrationer
och exkursioner på regelbundna tider må företagas till bemärkta
och i ett eller annat avseende intressanta trädgårdar.

Elevernas tid får ej upptagas av deltagande i hushållet eller andra
göromål inomhus, lika litet böra de ägna sin tid åt skötseln av husdjuren.

Med stöd av vad som sålunda anförts få sakkunnige föreslå

att ett statsanslag av 10,000 kronor beviljas till upprätthållande
av en trädgårdsskola för kvinnor (förslagsvis
vid Apelryd), dock att sagda årliga belopp icke utbetalas
förr än skolans innehavare vidtagit sådana åtgärder med
avseende på byggnader m. m., att den föreslagna undervisningsplanen
i sin helhet kan tillämpas samt

att som villkor för erhållande av statsanslag bestämmes
att Ivungl. Lantbruksstyrelsen äger rätt tillsätta tvenne ledamöter
i skolans styrelse.

Undervisning i skolträdgårdsskötsel.

I en till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet ställd skrivelse
har styrelsen för Svensk Skolträdgårdsförening hemställt om åtgärders
vidtagande till bättre undervisning i skolträdgårdsskötsel. Denna skrivelse
bär remitterats till trädgårdssakkunnige för avgivande av utlåtande.

Styrelsen för Svensk Skolträdgårdsförening yttrar i sin skrivelse:

»De lokala myndigheterna ställa sig oförstående till detta arbete och
lämna ej gärna något understöd, vare sig ekonomiskt eller annat. Lärarna
sakna ofta nödiga kunskaper för att med framgång ägna sig åt arbetet
med skolträdgården. Detta beror stundom på mindre god undervisning i
detta ämne vid seminarierna inen egentliga orsaken torde vara, att trädgårdsskötseln
betraktas såsom mindre viktig, något, som man så litet som
möjligt vill syssla med under seminarietiden, dessutom vet ju ej heller
den blivande läraren, om han får någon direkt nytta av sina kunskaper
i detta ämne, allt bidragande till att man på många håll knappast tar
denna sak på fullt allvar.

Det är därför synnerligen glädjande, att Riksdagen beviljat så betydande
summor till fortbildningskurser i trädgårdsskötsel för folkskollärare.

Men hur goda kunskaper läraren än må besitta, så blir dock arbetet
i skolträdgårdarna till ringa eller ingen nytta (kanske hellre till skada),
sa länge ej arbetet under sommaren är tillfredsställande ordnat. En skolträdgård,
i vilken vårarbetet utföres under maj månad, och som sedan
lämnas sä gott som åt sig själv hela sommaren till höstterminens början,
;Lr icke blott till ingen nytta utan fastmer till skada även för den omgivande
bygden. Skall det vara någon idé med trädgårdsskötseln, så måste
något göras för sommararbetets ordnande. Detta kan ske därigenom, att
läraren erhåller skälig ersättning för sommararbetet. Det vore för den
skull önskvärt, att trädgårdsskötseln likställdes med slöjden, så att ett
visst statsbidrag utgick för varje barn, som deltager i trädgårdsarbetet.

Ett annat allmänt önskemål torde vara, att eu yrkeskunnig men på
samma gång pedagogiskt bildad konsulent anställdes, vilken hade till uppgift
att meddela råd och upplysningar, utarbeta ritningar och planer
m. m.».

ilträdg&r (lar.

Det torde vara obestridligt att de bär påpekade missförhållandena
verkligen föreligga. Visserligen har under de senaste åren dels genom de
med statsbidrag anordnade fortbildningskurserna i skolträdgårdsskötsel, dels
också genom förbättrad undervisning i detta läroämne vid några seminarier
lärarnas utbildning i skolträdgårdsskötsel något förbättrats. Ävenså
har förståelsen för trädgårdsskötselns stora betydelse som uppfostringsmedel
i skolan där och var börjat tränga igenom, så att, åtminstone på enstaka
platser, från de lokala myndigheternas sida allt, som rimligtvis kunnat
begäras, åtgjorts för åstadkommande av eu välordnad undervisning i skolträdgårdsskötsel.

Men även om där och var kan påvisas att goda ansatser gjorts för
att erhålla mönstergilla skolträdgårdar och för förbättrad undervisning i
skolträdgårdsskötsel, måste dock fastslås, att förhållandena i sin helhet icke
blott äro otillfredsställande utan rent av bedrövliga.

Av Folkundervisningskommittens betänkande av den 1 aug. 1914
(del IV, sid. 352) finner man att under läsåret 1908—1909 av rikets
samtliga 5,941 folkskolor (Stockholms stads ej inberäknade) endast i 2,267
eller 38,16 % meddelades undervisning i trädgårdsskötsel. Granskar man
förhållandena i de olika länen, finner man att i Göteborgs och Bohus län
under samma läsår meddelades undervisning i trädgårdsskötsel endast i
16,55 % av länets samtliga folkskolor, i Hallands län 36,36 %, i Värmlands
län 21,2 X, i Örebro län 28,31 % o. s. v.

Skolträdgårdar funnos vid samma tid endast vid 977 folkskolor eller
16,45 °/°. I verkligheten äro förhållandena ännu sämre än vad dessa uppgifter
visa, då endast en bråkdel av dessa skolträdgårdar kunna betraktas
som verkliga sådana.

Det torde vidare utan överdrift kunna påstås att det stora flertalet
av vårt lands s. k. skolträdgårdar äro icke blott illa anlagda och underhållna
utan även på grund av läge och jordmån mer eller mindre olämpliga
för sitt ändamål.

Beträffande skolträdgårdarnas anläggning lärer det icke vara möjligt
få någon ändring till det bättre med mindre än att från statens sida
sådana föreskrifter lämnas, att nödig garanti erhålles för att skolträdgårdarna
dels utläggas på härför tjänlig jord, dels också att själva anordningen
av trädgårdarna utföras på sådant sätt, att dessa bliva lämpade för
sitt ändamål. Dock torde det näppeligen vara lämpligt att de utföras
schablonmässigt efter s. k. normalritningar.

T samband med ovan antydda föreskrifter torde det dock vara nöd -

vändigt att sådana åtgärder anbefalles, att full säkerhet vinnes för att skolträdgårdarna
erhålla nödig vård även under de tider, da undervisningen ej
pågår. För vinnande av detta mål är nog enda utvägen att lärarna erhålla
skälig ersättning för sitt arbete i skolträdgården under sommaren.

Detta skulle vara att handla i likhet med vad som redan äger rum beträffande
undervisning i slöjd, där vederbörande lärare för detta sitt arbete,
som ej ingår i hans obligatoriska tjänstgöring, tillerkännes särskild ersättning,
och synes således endast vara att följa redan förefintliga bestämmelser
i ett fullkomligt analogt fall. Likaså torde det bliva nödvändigt att föreskrift
lämnas om skoldistrikts skyldighet att lämna anslag för bestridande
av de med skolträdgårdsundervisningen förenade särskilda årliga kostnader
för t. ex. frön och växter, gödsel, redskap o. s. v.

Beträffande anställandet av eu särskild konsulent för skolträdgårdarna, Inspektion,
så torde icke kunna förnekas att en sådan konsulentverksamhet — under
förutsättning av att härför lämplig person kunde erhållas — skulle kunna
bliva av synnerligen stor betydelse för främjandet av skolträdgårdsskötseln;
men det kan dock ifrågasättas huruvida icke den frågan, åtminstone för
en tid framåt, lämpligen kunde lösas på annat sätt.

Det är nämligen uppenbart att en konsulent icke skulle kunna
komma i tillfälle att besöka så synnerligen många skolor under ett år, och
värdet av exempelvis granskning och fastställande av ritningar till skolträdgårdar,
utan att konsulenten varit i tillfälle att taga platsen i okulärbesiktning,
torde bliva ganska minimal. Åtminstone tills man vunnit mera
erfarenhet på detta område torde frågan kunna lösas på så sätt, att där
så befunnes lämpligt och tillgång funnes till därför kompetent folkskollärare,
denne av folkskoleöverstyrelsen mot skälig ersättning förordnades
såsom konsulent inom ett visst distrikt, eller ock att folkskoleinspektörerna
ålades att även inspektera skolträdgårdarna, och att dessa inspektörer finge
rätt att i de fall, då sådant ansågs nödvändigt, tillkalla sakkunnigt
biträde.

För att önskat resultat av de föreslagna åtgärderna skall kunna vin-Foikskollärarnas,
synes det emellertid vara nödvändigt, att den grundläggande utbild- ''f^rädgånis''1
ningen i trädgårdsskötsel vid seminarierna bättre ordnas än vad som för skötsel,
närvarande i en del fall är förhållandet.

Enligt nu gällande stadga för statens folkskoleseminarier fordras för
att bliva anställd som lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium:

»att förete betyg om god kunskap och erfarenhet i vad till trädgårds an -

ilo

läggning och vård hörer . Att dessa korn potens vi 11 ko]'' icke äro tillfredsställande
är ju lätt att inse.

Lärarelönenämnden föreslår också i sitt betänkande av den 31 aug.
1914 följande kompetensvillkor: att hava genom betyg över avlagd examen

eller annat intyg styrkt sig äga en allmänbildning, motsvarande i huvudsak
i realskolan meddelade kunskaper, samt att under minst två läsår med nit
och skicklighet hava tjänstgjort som lärare vid någon under offentlig kontroll
stående läroanstalt; att hava avlagt avgångsexamen vid statens trädgårdsskola
å Alnarp eller vid annan av Kungl. Ma:jt för ändamålet godkänd
trädgårdsskola ävensom hava förvärvat kännedom om skolträdgårdsskötsel
samt erforderlig undervisningsskicklighet.»

Som synes äro kompetensvillkoren i detta förslag väsentligt skärpta
och motsvara också förvisso alla rimliga fordringar som kunna ställas på
kompetens för lärarebefattning i trädgårdsskötsel vid folkskollärareseminarium
.

Ett av de föreslagna villkoren torde t. o. in. icke utan olägenhet
kunna kvarstå. Det är nämligen knappast tänkbart att det kommer att
finnas tillräckligt med kompetenta aspiranter till dessa lärarebefattningar,
om villkoret om två års tjänstgöring vid någon läroanstalt kommer att
fastställas att gälla redan vid första anställningen.

Skulle däremot detta villkor så tillämpas, att i övriga avseenden kompetenta
sökande först förordnades såsom extra lärare under två års tid för
att därefter kunna antagas till ordinarie, synes mot detsamma intet vara
att invända.

Vidare vill det synas som om villkoret att hava genomgått någon
statens trädgårdsskola icke alldeles oförändrat bör bibehållas. Icke så att
förstå, att det skulle vara önskligt att fordringarna på verklig fackkunskap
skulle sänkas. Tvärtom hålla sakkunnige före att det vore synnerligen
välbetänkt, att när den föreslagna högre läroanstalten i trädgårdsskötsel
kommer till stånd, bland kompetensvillkoren för att bliva antagen som
lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium inryckes genomgående av
sådan högre kurs. Men för dessa eventuellt blivande lärare bör den möjligheten
icke vara utesluten, att på annat sätt än genom att helt följa en
trädgårdsskolas kurser vinna inträde i den högre kursen.

Då sakkunnige således i allt väsentligt instämma i lärarelönenämndens
förslag, bör det dock framhållas, att ett fastställande av skärpta fordringar
på kompetens icke får medföra, att de redan i tjänst varande lärare i
trädgårdsskötsel, vilka visat sig liga goda förutsättningar för och med

framgång handhaft donna sin verksamhet, bliva skilda därifrån. Det är
nämligen ett klint faktum, att vid vissa seminarier äro redan nu anställda
lärare, som äro i alla avseenden fullt skickade för sin befattning, ehuru
de icke skulle kunna prestera de meriter, som föreliggande förslag uppställer
som kompetensfordringar.

En väsentligt bidragande orsak till att man hittills vid folkskoleseminarierna
oftast icke kunnat erhålla fullt kompetenta lärare för undervisning
i trädgårdsskötsel torde vara den låga avlöningen.

Även i Lärarelönenämndens förslag äro dessa lärares löner för knappt
tilltagna för att locka verkligt dugliga sökande. Lärarelöneregleringsnämnden
synes nämligen ha lagt assistenternas vid våra trädgårdsskolor och
herregårdsträdgårdsmästarnas löneförhållanden till grund för sitt förslag.
Härvid är dock att märka, att assistentbefattningarna vid trädgårdsskolorna
icke i det förslag, som ursprungligen låg till grund för trädgårdsskolornas
utgiftsstat, betraktades som annat än övergångsbefattningar. Så t. ex. ha
dessa befattningar vid Alnarp endast varit avsedda för ogifta personer;
och att jämställa lärarna i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna med
herregårdsträdgårdsmästarna torde fa anses alldeles orimligt. Tvärtom
torde de i fråga om avlöningsförmåner böra jämställas med de hos Hushållningssällskapen
anställda trädgårdskonsulenterna och detta så mycket
mera, om kompetensfordringarna vid deras anställande göres analoga med
dem som föreslagits för sådana konsulenter.

På grund av vad sålunda anförts, få sakkunnige föreslå att vid utfärdande
av bestämmelser rörande ordnande av en förbättrad skolträdgårdsskötsel
följande synpunkter tagas i beaktande:

att i bestämmelser rörande skolhusbyggnader inryckes
föreskrift om att tomt skall väljas med hänsyn jämväl till
dess lämplighet för skolträdgårdsanläggning;

att i bestämmelser rörande granskning och godkännande
av ritning till ny folkskolebyggnad införes föreskrift därom,
att plan till skolträdgård och skolträdgårdsskötselns anordning
även skall granskas och fastställas;

att vid anläggning av skolträdgårdar hänsyn tages till
att jordmån, förläggningsplats m. m. bliva valda med hänsyn
till ändamålet med anläggningen;

att åt de folkskollärare, som leda undervisning i trädgårdsskötsel,
beredes ersättning för deras arbete för vidmakthållande
av skolträdgården;

att bestämmelser utfärdas därom, att det åligger vederbörande
skoldistrikt att lämna tillbörligt anslag för bestridande
av löpande utgifter för skolträdgårdsskötseln (för
frön, växter, gödsel o. d.);

att erforderlig inspektion och kontroll anordnas såväl
rörande undervisning i trädgårdsskötsel som anläggning och
skötsel av skolträdgårdarna;

att beträffande undervisningen i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärareseminarierna hänsyn tages till fordringarna på
fackkunskap hos vederbörande lärare, samt

att lärare i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna
i avlöningshänseende jämställas med länens trädgårdskonsulenter,
såsom sakkunnige i annat sammanhang
föreslagit.

Lånefond för bevattningsanläggningar.

Bland trädgårdsodlare har det länge varit ett önskemål att genom statens
försorg erhålla billiga lån särskilt för bevattningsanläggningar i trädgårdarna.
Då det är känt, att eu väl bevattnad trädgård kan lämna ägaren
en betydligt högre avkastning än utan bevattning, allra helst under torra
somrar, inser man väl, hur önskligt det vore att dylika anläggningar
kunde utföras i stor utsträckning i vårt land. Då emellertid våra svenska
trädgårdsodlare i regeln ha mycket små resurser, äro de oftast icke i stånd
att på egen hand utföra dylika anläggningar. Emedan trädgårdsodling
icke betraktas som industriell verksamhet, ha vidare trädgårdsodlarna
mycket svårt att härför erhålla vanliga banklån.

I andra länder såsom Amerika, Italien och Tyskland har man i stor
utsträckning anlagt bevattningsanordningar, och redan 1899 lågo i 11 av
de västra staterna i Nordamerika 141,000 hektar fruktträdgårdar under
regelbunden bevattning. Överallt, där ett ändamålsenligt bevattningssystem
införts, har det också visat sig att det väl betalat sig. Det tinnes
tyska fruktodlare, som genom införande av ordnat bevattningssystem fått
fruktträdgårdens avkastning ökad med 100 %>.

Det torde icke kunna förnekas att konstgjord bevattning också i vårt
land skulle kunna betala sig, även om anläggningskostnaderna skulle ställa
sig jämförelsevis höga.

Då det genom erfarenhet från utlandet visat sig att bevattningsanläggningar
betala sig så väl, borde detta redan i och för sig vara en tillräcklig
sporre för svenska odlare att på egen hand åstadkomma sådana.
Men sakkunnige vilja häremot framhålla, att där dylika bevattningsanläggningar
utförts i utlandet är det i regeln kapitalstarka bolag, som äro ägare
till stora trädgårdsområden. Dylika förefinnas icke i vårt land, utan är det
som nämnt huvudsakligen småodlare, vilka skola förse oss med trädgårdsalster.

Sakkunnige tillåta sig även framhålla, att staten lämnar lån till bildande
av egna hem. Då emellertid arealen till dessa egna hem är så
liten, att odlarna ofta icke kunna existera med mindre än att de övergå
till det intensivaste utnyttjande av jorden, nämligen trädgårdsskötsel, så
vore det säkerligen välbetänkt, om staten genom lån till bevattningsanlägg -

niii^ar understödde dem i denna strävan, ty utan bevattning komma odlarna
ofta icke långt med sina frukt- och köksväxtkulturer. För övrigt ha trädgårdsodlarna
icke själva utvecklat föreningsväsendet så, att de därigenom
kunna förskaffa lån.

Även kan framhållas, att lån beviljas för täckdikning, vilket torde få
anses vara analogt med lån för bevattningsanläggningar. Med tanke härpå
ha också de nedan föreslagna bestämmelserna utarbetats i likhet med dem
som gälla för täckdikningslån. Vidare beviljas genom hushållningssällskapen
lån till fiskebåtar, och då denna låneverksamhet fortfar och resultatet
därav visat sig vara synnerligen gott, talar även detta till förmån för beviljande
av statslån vid utförande av bevattningsanläggningar. Den realsäkerhet
som kan erbjudas för lånens beviljande torde även kunna bli tillfredsställande.

Det är sålunda ur alla synpunkter högst angeläget att lån beviljas
trädgårdsodlare vid anläggande av bevattningsanordningar, särskilt med
tanke på att svensk jord bör på det intensivaste utnyttjas för tillgodoseende
av behovet av livsmedel inom landet.

Det har även på vissa håll framhållits önskvärdheten av att billiga
lån beviljades i och för växthusbyggnader, och har det påpekats, att trädgårdsmästare
ofta ha att dragas med ogynnsamma lån för dylika, enär
deras verksamhet av bankerna icke betraktas som industri. Sakkunnige
anse sig emellertid icke kunna tillstyrka förslag om lån i sagda riktning,
enär lyxkulturer, som drivas i växthus, ej få anses vara av den ekonomiska
betydelse, att staten bör taga hand om dem. Även om köksväxter
produceras i växthus, så äro dessa utan nämnvärd betydelse ur folknäringssynpunkt.

För att trädgårdsodlare skall kunna komma i åtnjutande av föreslagna
lån bör ställas följande fordringar:

l:o) att de naturliga förutsättningarna beträffande jordens beskaffenhet
och läge garantera att en bevattningsanläggning kan bliva effektiv och
lönande;

2:o) att lånesökaren visar sig besitta nödiga insikter och vara känd
för skötsamhet och ordentlighet;

3:o) att säkerheten skall bestå av realsäkerhet i form av fastighetsinteckning
eller ock borgen av minst 2 vederhäftiga personer;

4:o) att själva planen över anläggningen bör omsorgsfullt prövas, så
att man endast befrämjar uppkomsten av solida, praktiska och ekonomiskt
bärande anläggningar. En av huvudsynpunkterna är, att man får till stånd
mönsteranläggningar och företag, som kunna tjäna till förebilder.

Till grund för dylika bevattningslåns beviljande vilja sakunnige föreslå:

att eu lånefond på 50,000 kr. upprättas att utlämnas
såsom lån för bevattningsanläggningar i trädgårdar;
att lån förmedlas genom hushållningssällskapen;
att räntan utgår med 5 %>;

att amorteringen börjar efter 2 år samt sker därefter
med Va av kapitalet årligen;

att lån icke utlämnas till större anläggningar än för
högst 10 hektar trädgårdsodling;

att lån beviljas lika för ägare eller brukare av jord,
dock beträffande de senare under förutsättning att amorteringstiden
ej utsträckes över brukningstidens längd;

att lån ej må beviljas till högre belopp än 4,000 kr.
och icke uppgå till mer än 80 % av den beräknade kostnaden
; *

att plan och kostnadsförslag för bevattningsanordning skall
vara uppgjord av sakkunnig av låueförmedlare godkänd person,
och att lån utlämnas i sin helhet först sedan material
och arbete granskats och godkänts av låneförmedlarens
ombud.

* Vid beräkning av denna kostnad upptages såväl kostnaden för bevattningsplanens upp=
görande, anskaffande av material, maskinella anordningar och uppsamlingsbassänger som ock
all installering och därmed förenat arbete.

Premiering av trädgårdar hos mindre jordbrukare och lägenlietsinnehavare.

Premiering av trädgårdar har av enstaka hushållningssällskap upptagits
som ett betydelsefullt medel att väcka intresse för trädgårdsodlingen.
Skönlietsvården och trevnaden vid stugor och gårdar behöver, såsom herr
Linders i sin förut berörda motion (N:r 186) i riksdagens andra kammare
1917 framhållit, initiativ och ledning, liksom även odling av frukt och
grönsaker kräver mera planmässighet.

Det torde vara en allmänt känd sak, att premiering av småbruk gjort
och fortfarande gör en ovärderlig nytta för vårt lands mindre jordbrukare.
Det ligger då nära till hands antaga att något motsvarande skulle genom
hushållningssällskapens försorg mera allmänt kunna komma trädgårdsskötseln
till godo, därvid särskild vikt lades vid ekonomiskt bedriven fruktoch
köksväxtodling, som under ej alltför ogynnsamma lokala förhållanden
bör vara de mest lönande grenarna av trädgårdsodling, allra helst om man
tager i betraktande, att mindre fackkunskap därvid erfordras än vid andra
'' grenar av sagda näringsområde.

Trädgårdsodlaren har man hittills sökt sporra till nya ansträngningar
huvudsakligen genom tävlingar vid utställningar. Dessa utställningar ha
visserligen gjort och göra väl fortfarande en icke oväsentlig nytta, men den
frågan torde alltid kunna uppställas, om de, som från utställningen hemfört
de högsta prisen, genom sina kunskaper och arbetsamhet verkligen
varit de mest förtjänta därav. Vid personligt besök hos odlaren blir en
rättvis värdesättning härav betydligt lättare att fullt riktigt utföra, på samma
gång som råd och upplysningar från kompetent håll för verksamhetens
framtida utveckling kunna lämnas.

Om emellertid en sådan premiering skall ha utsikt att verkligen göra
den nytta som därmed åsyftas, måste helt visst staten lämna sitt stöd, så
att den kommer att ske mera allmänt och efter i huvudsak enahanda
bestämmelser.

Såsom i det föregående framhållits ha vissa hushållningssällskap upptagit
sådan premiering bland mindre jordbrukare på sitt program, och
hava sakkunnige från Stpckholms, Skaraborgs, Kronobergs och Malmöhus
läns hushållningssällskap inhämtat de uppgifter, som de vilja lägga till
grund för följande förslag till

Reglemente

för premiering av trädgårdar hos mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare.
i ................................................... län.

§ 1.

................................................ läns hushållningssällskap anordnar

premiering av trädgårdar tillhörande mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare
i sagda län för att därigenom befrämja en lönande trädgårdsskötsel.

§ 2.

För premieringens verkställande bildar varje hushållningssällskaps område
ett huvuddistrikt, som indelas i två eller tre premieringsdistrikt, inom
vilka premieringen vart annat eller vart tredje år återkommer.

lista distriktet omfattar ............................................. härader.

2: dra » » ............................................. >:

3: dj e » ............................................. »

§ 3.

Premieringen verkställes av en nämnd, bestående av tre personer, ordförande
och en ledamot (tillika sekreterare, i regel länskonsulenten),
vilka utses av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och äga skyldighet
att tjänstgöra inom hela huvuddistriktet, samt en ledamot, som utses
av gille, kretsavdelning, kontrakt eller annan underavdelning av hushållningssällskapet
och äger tjänstgöringsskyldighet endast inom området
för sin valkrets.

Premieringsnämnd må dock, därest lantbruksstyrelsen, på därom av
hushållningssällskap gjord framställning, sådant medgivit, bestå av endast
två utav sällskapets förvaltningsutskott för hela distriktet utsedda personer,
därav en ordförande. I detta senare fall äger hushållningssällskapet bestämma,
huru förfaras skall, i händelse nämndens ordförande och ledamot
äro av olika mening.

Vid val av ordförande och ledamot i premieringsnämnd utses jämväl
erforderligt antal suppleanter.

Samtliga dessa val skola avse en tid av tre år.

§ 4.

Det åligger nämnden:

att verkställa premieringen i enlighet med detta reglemente samt de

närmare föreskrifter, hushållningssällskapet eller efter uppdrag av detta,
dess förvaltningsutskott kan hava meddelat;

att inom länet verka för en rätt uppfattning av och ökat intresse för
premieringen och dess ändamål;

att vid premieringarna meddela råd och upplysningar;
att årligen före den 1 november till hushållningssällskapet avgiva berättelse
över premieringen, vilken berättelse även bör innehålla beskrivning
över några premierade trädgårdar av mera allmänt intresse.

Ordföranden åligger:

att uppgöra plan för nämndens resor;

att uppbära och till hushållningssällskapet redovisa av sällskapet anslagna
medel;

att utdela tilldelade premier.

Sekreteraren åligger:

att föra nämndens skriftväxling;

att upprätta förteckning över i premieringen deltagande trädgårdar och
i densamma införa nämndens bedömande.

Kretsavdelningsledamoten åligger:

att taga initiativ till premiering av trädgårdar samt anmäla personer,
vilkas trädgårdar böra bli föremål för premiering;

att tillse att alla premieringsvärda trädgårdar inom distriktet komma
att bedömas, samt

att mellan prisbedömningarna verka för god skötsel av trädgårdarna.

§ 5.

Hushållningssällskap har att för sitt område meddela de bestämmelser,
som, utöver vad detta reglemente innehåller, erfordras för premieringen
och densammas verkställande, särskilt ifråga om dagtraktamente och resekostnadsersättning
åt premieringsnämndens ordförande och ledamöter samt
om de särskilda föreskrifter, som äro erforderliga för uppnående inom
distriktet av det med premieringen avsedda ändamålet.

De bestämmelser, som sålunda meddelas av hushållningssällskap, skola
ofördröjligen delgivas lantbruksstyrelsen.

§ b.

Som premie utdelas hushållningssällskapets diplom samt penningpris
till följande belopp, av vilka staten betalar hälften, nämligen l:sta pris
50 kr., 2:dra pris 30 kr., 3:dje pris 15 kr.

Kör premieringeus verkställande gälla följande huvudgrunder:

l:o) endast inom länet bosatt mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare,
som brukar en jordareal av högst 15 hektar, får deltaga i premiering; 2:o)

jordbrukart'' eller lägenhetsinnehavare må icke för samma trädgård
erhålla penningpris sammanlagt mer än fem gånger och, där sådana
pris av olika grader utdelas, ej heller penningpris av samma grad, med
undantag av dylikt pris av högsta graden, mer än tre gånger;

3:o) vid bedömande av trädgård för premiering skall avseende särskilt
fästas vid fyllande av det egna hushållets behov av köksväxter, bär och
frukt samt trädgårdens prydlighet och egenskap att giva trevnad och hägn
åt hemmet.

Bedömningen sker efter poängsystem enligt här angivna tabell med
siffrorna 0—10 för avdelningarna I och IT samt 0- 40 för avdelningarna
III och IV.

I. Fruktträdgården jämte bärbuskar.

I pris II pris III pris
lägst lägst lägst

Grundläggande arbeten (skyddsanordningar, avdikning,

djupkultur m. m.).................................................. 9

Skötsel (gödsling, beskärning, mellankulturer m. m.,

renhållning och besprutning).................................... 9

Val av sorter och trädform (deras lämplighet i förhållande
till jordmån och läge) .................................... 9

Ekonomi (bokföring, den ekonomiska planläggningen
av det hela, räntabilitet) ....................................... 9

II. Köksträdgården jämte bånkodling.

Grundläggande arbeten (skyddsanordningar, avdikning,

djupkultur m. m.) ................................................... 9

Skötsel (gödsling, växtföljd och kultur m. m.)............ 9

Val av sorter och deras lämplighet i förhållande till

jordmån och läge...................................................... 9

Ekonomi (bokföring, den ekonomiska planläggningen
av det hela, räntabilitet).......................................... 9

i o

7 5

28 20

7 5

36 28 20

100

I pris II pris in pris
lägst lägst lägst

in. Prydnadsträdgården (vård och utseende) ............... 21 15 9

IV. Allmänt omdöme.......................... 36 28 20

Sammandrag.

Avdelning I antal poäng............................................. 36 28 20

» II ». » 36 28 20

» III » * 21 15 9

IV » ............................................. 36 28 20

Summa poäng 129 99 69

§ 8.

Anmälan till deltagande i ifrågavarande premiering skall ske efter
fastställda formulär, som av premieringsnämnden tillhandahållas. Ansökan
skall vara till premieringsnämnden insänd senast den 1 juni det år
premieringen är avsedd att hållas.

§ 9-

Besiktning av de till premiering anmälda trädgårdarna företages på
tid, som av nämndens ordförande bestämmes, varvid dock iakttages att
huvudbesiktningen bör äga rum i augusti månad, och skall premiering vara
slutförd den 1 okt.

§ 10.

Mot premieringsnämndens beslut må talan icke föras.

I de trakter, där premiering av trädgårdar genom hushållningssällskapens
eller enskilt initiativ redan utförts, har det otvivelaktigt visat
sig, att den medfört åsyftat resultat, ehuruväl premieringens omfattning
varit rätt blygsam. Om därför en premiering med hjälp av staten kunde
komma till stånd, skulle helt visst ökningen av antalet välskötta trädgårdar
i vårt land snart nog bli synnerligen stor, samtidigt som livsmedelsproduktionen
i form av trädgårdsalster högst väsentligt skulle ökas.

Enligt föreliggande förslag till premiering av trädgårdar skulle endast
lägenhetsinnehavare, d. v. s. hantverkare och liknande, och mindre jordbrukare,
vars åkerareal ej överstiger 15 hektar, komma i åtnjutande av

101

premier i form av penningpris och diplom. Det tinnes emellertid ofantligt
många jordbrukare, vilkas jordareal överstiger den förutnämnda, samt
villaägare vid stations- och andra mindre samhällen, vilkas trädgårdars
skötsel och vård väl kunde behöva kraftigt påverkas. Det är ju alldeles
uppenbart, att sådana trädgårdar, vilka på en del platser utgöra huvudparten,
såväl beträffande den allmänna trevnaden som också i avseende på
deras betydelse såsom förebilder och förmåga att påverka trädgårdsodlingen
i sin helhet kunna spela en nog så viktig roll för en orts trädgårdsodling.
Det synes därför vara synnerligen önskvärt att även sådana trädgårdar
kunde bliva föremål för premiering, ehuruväl härför statsmedel näppeligen
bör komma till användning. Sakkunnige vilja däremot fasta uppmärksamheten
på lämpligheten av att hushållningssällskapen här gripa in och anslå
medel till diplom.

Med stöd av vad som sålunda anförts få sakkunnige föreslå

att staten bidrager med halva kostnaden för de penningpris
som genom resp. hushållningssällskap komma att
utdelas vid premiering av trädgårdar hos lägenhetsinnehavare
och jordbrukare, vars åkerareal icke överstiger 15 hektar.

Växtpatologisk inspektion och upplysningsverksamhet.

De enorma förluster, vilka växtsjukdomar och skadeinsekter ärligeu
förorsaka trädgårdsodlingen inom vårt land, föranleda sakkunnige betona,
att de åtgärder, som genom Statens försorg hittills blivit vidtagna, ej äro
tillfyllest. Detta framgår bl. a. därav, att trots den verksamhet som Centralanstaltens
för försöks väsendet på jordbruksområdet båda avdelningar
för lantbruksbotanik och entomologi sedan flera år tillbaka bedrivit, kännedomen
om växtodlingens ovan antydda faror hos den stora massan växtodlare
ännu är högeligen bristfällig, och till följd därav vidtagas blott mera
sällan några kraftiga åtgärder mot trädgårdsväxternas fiender. Ännu saknas
också för en hel del av våra viktigaste växtpatologiska frågor den
grundläggande vetenskapliga experimentella utredningen.

Närmaste anledningen härtill torde vara den, att de medel, som stå
till nämnda avdelningars förfogande, ej stå i rimlig proportion till deras
mångsidiga och ansvarsfulla arbetsområde. Försök i större skala och på
skilda håll inom landet hava därför av Centralanstaltens avdelningar för
lantbruksbotanik och entomologi oss veterlig! aldrig blivit utförda, och
tjänstemännens kontakt med den stora allmänheten har hittills på grund
av de obetydliga anslag, som äro avsedda för resor inom landet, varit
ganska ringa, om vi bortse från den skriftliga informationsverksamheten,
som förvisso i ej så ringa grad utövats.

Tack vare denna sistnämnda upplysnings- och rådgivande verksamhet
hava nog enstaka mera upplysta trädgårdsodlare gripit sig an med åtgärder
gentemot skadedjur och växtsjukdomar, men medvetandet om vikten av
ett energiskt och planmässigt bekämpande av farsoterna har ingalunda
trängt ned till den stora massan odlare. Vad ett omfattande försöksarbete
under sakkunnig ledning ute i landet skulle betyda ej blott för utrönande
av t. ex. de för vårt land mest passande utrotningsmetoderna utan ock
som demonstration och väckelse för de okunnige, kan lätt inses. Odlarna
skulle därigenom få ögonen öppnade för det faktum, att felslagna skördar
mången gång skulle ha kunnat förekommas genom en rationell växtvård.
Ett rikligare ekonomiskt stöd för utforskning av de odlade växternas sjuk -

domar och för spridning av kunskaper pa detta område är därför ett nödvändigt
led i arbetet för växtodlingens befrämjande och skulle verksamt
bidraga till minskandet av värt nuvarande stora behov av import från
utlandet.

Hand i hand med detta sakkunnighetens arbete bör nödvändigtvis
också lagstiftningen träda. Detta betingas därav, att den enskildes målmedvetna
arbete även på detta område bör skyddas. Ofta nog blir den
enskilde växtodlarens arbete på bekämpandet av fiender ur växt- och djurvärlden
mer eller mindre resultatlöst, enär de närboende odlarna underlåta
alla åtgärder, och då deras odlingar alltså utgöra farliga härdar för parasiter
eller skadedjur, kan med skäl ifrågasättas, om ej på lagstiftningens
väg de försumliga odlarna måste tvingas att vidtaga lämpliga åtgärder.
Ej minst synes oss eu lagenlig kontroll i de affärsdrivande växtodlingarna
böra utövas, enär eljest dessa, som sprida växter över hela landet, lätt nog
också kunna sprida ut för växtodlingen farliga parasiter ur växt- och
djurvärlden. Exempel härpå finnas såväl från utlandet som från vårt
eget land.

Lagar av denna innebörd finnas numera inom de flesta kulturländer
sedan rätt lång tid tillbaka. I Tyskland exempelvis utfärda myndigheterna,
när och där så behöves, påbud om allmänt utrotande inom viss föreskriven
tid av vissa fruktodlingens fiender. Tvångsåtgärder synas sällan
vidtagas, men lagenligt kunna utrotningsarbeten hos försumliga odlare på
dessas bekostnad av myndigheterna utföras. Samma väg har vårt västra
grannland Norge helt nyligen slagit in på, i det 1916 års »Lov om bekjtempelse
av skadeinsekter og plantesygdome» bemyndigar jordbruksdepartementet
eller den detta förordnar att utföra påbjudet, men underlätet
utrotningsarbete »for vedkommendes regning og la belobet indrive ved
udpantning».

Att lagbestämmelser av antydd art skulle för vår trädgårdsodling bli
till utomordentligt gagn, därom kan ej råda minsta tvivel. Men för deras
effektiva tillämpning fordras samtidigt en ännu vidsträcktare upplysningsverksamhet
än den som av statens institutioner för växtsjukdomar och
skadedjur f. n. kan presteras.

Av synnerligen stor vikt för den svenska växtodlingens befrämjande
vore inrättandet av en lagenligt ordnad växtinspektion rörande såväl det
mellanfolkliga handelsutbytet som handeln med växter inom landet. Härom
föreligger redan hos Kungl. Maj:t förslag och därom äga sakkunnige uppdrag
att uttala sig.

104

Förslag till
lagstiftning
och inspektion.

I en till statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet
ställd skrift av den 30 juni 1913 har prof. Jacob Eriksson dels hemställt
om utfärdandet av lagbestämmelser för beredandet av skydd för vårt lands
växtodlare mot vissa sjukdomar och skadedjur å kulturväxterna, dels framställt
förslag till en organisation av en lagenligt skyddad växtinspektion
för vårt land. Grundmotivet till förslagen är dels nödvändigheten för
Sverige att följa de i de flesta civiliserade länderna antagna internationella
reglerna för handelsutbytet av levande växter, dels ock kännedomen om
de oerhörda förluster, parasiter ur växt- och djurvärlden årligen förorsaka
på de odlade växterna. Båda dessa synpunkter äro tillfyllest utvecklade
i prof. Erikssons skrivelse.

Genom remiss av den 5 juli 1913 anmodades Kungl. Lantbruksakademien
yttra sig om prof. Erikssons förslag. Inom Akademien har uppgjorts
tvenne förslag, ett av prof. E., i huvudsak överensstämmande med
det av honom till Kungl. Maj:t ingivna förslaget, samt ett av föreståndarna
för Centralanstaltens för jordbruksförsök avdelningar för botanik och
entomologi, professorerna Ernst Henning och Albert Tullgren. Prof. Eriksson
förordar inrättandet av eu direkt under jordbruksdepartementet lydande
särskild administrativ institution, de senare förslagsställarna förorda växtinspektionens
intima sammanknytande med Centralanstalten för jordbruksförsök.
I fråga om »lag för växtinspektionen» äro de Erikssonska och
Henning-Tullgrenska förslagen i huvudsak överensstämmande, men torde
det senare vara bättre avpassat för svenska förhållanden. De av herrar
Henning och Tullgren utarbetade förslagen till lag för och organisation av
en eventuell svensk växtinspektion erhöllo också Kungl. Lantbruksakademiens
förord.

Sedermera hava ovannämnda förslag av Kungl. Maj:t varit remitterade
till Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, Kungl. Lantbruksstyrelsen,
Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen, varjämte även
Hushållningssällskapens Ombud och Svenska Trädskoleägareföreningen avgivit
yttrande. Samtliga dessa myndigheter och korporationer hava varmt tillstyrkt
införandet av växtinspektion i vårt land samt ansluta sig i huvudsak
till det av professorerna Henning och Tullgren utarbetade förslaget.

I fråga om till Kungl. Jordbruksdepartementet i detta ärende inkomna
uttalanden vilja sakkunnige blott beröra tvenne, nämligen Hushållningssällskapens
Ombuds samt Svenska Trädskoleägareföreningens yttranden.
I det förra framhålles utan närmare motivering »att den här
ifrågasatta institutionen skulle kunna anordnas under enklare former».

105

Härigenom anse ombuden, att eu del besparingar särskilt beträffande nybyggnader
skulle kunna åstadkommas.

I fråga om Svenska Trädskoleägareföreningens yttrande vilja sakkunnige
blott understryka de synpunkter, som till motivering av ett snart
införande av ordnad växtinspektion i vårt land i detsamma blivit uttryckta.

Vid import av växtalster, särskilt träd- och plantskolealster, hade föreslagits,
att dessa skulle vara åtföljda av sundhetsintyg som villkor för
införsel i landet. Centralanstaltens styrelse anser emellertid att tillsvidare
»fordran på rent sundhetsintyg åtföljande försändningar icke böra uppställas
som oundgängligt villkor för tillåtelse till införsel, utan det synes
böra medgivas, att försändelse av träd, buskar, krukväxter, som icke är
åtföljd av intyg av föreskrivet innehåll, må, om inspektören så önskar,
kvarhållas och granskas i tullen och i motsatt fall återutföras eller oskadliggöras.
» Centralanstaltens styrelse torde härvidlag närmast ha tänkt på
de svårigheter, som genom sträng fordran på sundhetsintyg skulle uppkomma
vid handelsutbytet med länder, som ännu ej hava lagstadgad kontroll
införd. Sakkunnige kunna emellertid ej dela denna uppfattning, då
i dylika fall exportören, såsom även herrar Henning och Tullgren föreslagit,
lätt av sakkunnig person i officiell ställning, exempelvis ledare av
eller tjänsteman vid växtpatologisk institution, bör kunna anskaffa ett
tillfredsställande sundhetsintyg. Vore fordran på ett dylikt ej obligatorisk,
bleve hela inspektionen av importalster helt säkert förfelad. Blott undantagsvis
torde man ha anledning antaga, att importören skulle ha lust påyrka
granskning av importvaran i tullen, ty vid en sådan granskning
måste ju de importerade växterna packas upp och få måhända ligga förvarade
i tullen flera dygn, varigenom såväl tidsförlust som risk för växternas
förstöring uppkommer. Härtill kommer, att svenska tullverket helt
säkert finge väsentligt besvär genom beredandet av rum för en dylik granskning.
Sakkunnige finna därför den av herrar Henning och Tullgren föreslagna
utvägen vara den enda lämpliga för ifrågavarande fall, då därigenom
importen ej kan bereda tullmyndigheterna några som helst svårigheter,
och importen kan äga rum över vilken som helst av våra svenska hamnstäder
eller gränsstationer. En absolut fordran på sundhetsintyg torde få
anses så mycket mera nödvändigt som växtalster, vilka blott kommit in i
landet, överfört smittosamma sjukdomar och skadeinsekter på inhemska växtslag,
varpå bl. a. den så sorgligt beryktade krusbärsmjöldaggen lämnar exempel.

Beträffande inspektionen av de för försäljning inom landet odlade växterna
bör denna, som Centralanstaltens styrelse framhåller, endast vara

106

obligatorisk i fråga om träd, buskar, ympkvistar, sticklingar och vildstammar,
men synes det sakkunnige vara önskvärt, att, då så av odlaren påfordras,
besiktning, i den mån den kan medhinnas, även må utföras beträffande
andra växtalsters sundhetsgrad.

I avseende på kostnaderna för inspektionen vilja sakkunnige fästa uppmärksamheten
på att den föreslagna anmälningsavgiften av 10 kronor för
varje försändelse, avsedd för export, snarare bör utbytas mot en procentuell
avgift, då ofta nog exportförsändelser äga ett mindre saluvärde än ovan
föreslagna anmälningsavgift.

1“®pek Angående inspektiouens organisation är densamma givetvis avhängig

organisation, av den omfattning inspektionen kommer att få. Emellertid har för sakkunniges
vidkommande endast förelegat frågan om växtpatologisk inspektion
för trädgårdens kulturväxter. Centralanstaltens styrelse har i avseende
på sättet för inspektionsväsendets anknytning till anstalten föreslagit,
att inspektionen skulle uppdragas åt botaniska och entomologiska
avdelningarna, vilka till följd därav skulle förstärkas med ett par nya
tjänstemän. Ansvaret skulle enligt detta förslag bliva lagt på avdelningarnas
båda föreståndare. Oavsett de olägenheter, som torde kunna
uppkomma genom att uppdraga en administrativ verksamhet åt tvenne
personer, finna sakkunnige förslaget förkastligt ur den synpunkten, att de
båda avdelningsföreståndarna ej böra betungas med det utan tvivel stora
ansvaret för inspektionen. De i vårt land uppträdande växtsjukdomarna
och skadeinsekterna ilro både många och för växtodlingen synnerligen farliga.
Eu lång rad av outredda spörsmål av biologisk och praktisk art
återstå ännu att utreda, icke minst i fråga om möjligheterna att på enklaste
och billigaste sätt bekämpa växtsjukdomarna. Och under sådana
förhållanden torde det icke vara till gagn att med ett vidlyftigt administrativt
arbete belasta avdelningsföreståndarna.

Professorerna Henning och Tullgren hava framlagt ett annat av
Kungl. Lantbruksstyrelsen förordat förslag att tillsätta en under Centralanstaltens
styrelse direkt sorterande inspektör, åt vilken den administrativa
delen av inspektionsväsendet uppdrages. Mellan denne inspektör
och avdelningsföreståndarna skulle ett intimt samarbete äga rum. Därför
borde dessa tre personer tillsammans bilda en våxtinspektionsnåmnd, av
vilken de för inspektionen viktiga frågorna planläggas och, då så erfordras,
framföras till Centralanstaltens styrelse. Ett sådant samarbete
syntes desto nödvändigare, som växtinspektören under sina resor i landet
bör utöva en rådgivande verksamhet, vilken bör stå i noggrann överens -

107

stämmelse med de erfarenheter oeh rön, som vunnits vid de båda meromnämnda
fackavdelningarna.

Sakkunniga finna icke dessa nu nämnda förslag antagliga varken beträffande
praktisk organisation eller ur kostnadssynpunkt. För förläggandet
till Centralanstalten på ena eller andra sättet skulle påfordras avsevärd utvidgning
av dess avdelningar för botanik och entomologi och därtill kostbara
byggnader. Huvudargumentet emot dessa förslag är dock, att den ifrågasatta
inspektionen är av så administrativt praktisk art, att ett fastknytande
vid en vetenskaplig institution med vetenskapliga arbetsmetoder lätt kan

komma att verka återhållande på arbetsprestationen Givet är dock att

inspektionen under alla förhållanden måste stå i närmaste kontakt och
samverkan med Centralanstaltens på området i fråga arbetande avdelningar,
men detta torde jämförelsevis lätt kunna ernås även under annan organisationsform.

I likhet med vad hushållningssällskapens ombud i sitt yttrande framhållit
synes det sakkunnige som om inspektionen kunde ordnas på ett
enklare sätt. Sakkunnige anse sig hava funnit en utväg till att mera

fristående anordna inspektionen på trädgårdsodlingens område, utan att

man på sätt professor Jak. Eriksson tidigare föreslagit skulle behöva skapa
eu alldeles speciell institution härför.

Sakkunniges förslag till central ledning av trädgårdsodlingen går ut
på, att en avdelning för trädgårdsärenden inrättas i Ivungl. Lantbruksstyrelsen.
Det är sakkunniges övertygelse, att en växtinspektionsverksamhet
för trädgårdsodlingens vidkommande tillsvidare bör kunna anknytas
till denna avdelning, för vars upprätthållande fordras förutom chefen en
annan i trädgårdsodling utbildad tjänsteman, som under långa tider komme
att vistas på resande fot, och som efter speciella växtpatologiska studier
borde få anses väl lämpad att utöva såväl växtpatologisk inspektion på
trädgårdsodlingens område som ock att därjämte bedriva den praktiska
upplysningsverksamhet, som i det föregående framhållits såsom i hög grad
nödvändig.

Hans verksamhet som växtinspektör kan emellertid icke få någon
strängt vetenskaplig karaktär; han bör dock stå i ständig rapport med
Centralanstaltens botaniska och entomologiska avdelningar, vilka det skall
åligga att på vetenskaplig grund bearbeta det materiel, han kommer att
bli i tillfälle lämna. Sådant samarbete förutsätter måhända att Lantbruksstyrelsen
även för andra ändamål kommer i närmare samarbete med Centralanstalten.

Sakkunniges

förslag.

108

För att vinna en kvalificerad, arbetskraft för inspektörsbefattningen
synes det sakkunnige i likhet med Centralanstaltens styrelse och Kungl.
Lantbruksstyrelsen vara nödvändigt att denne beredes åtminstone samma
löneförmåner, som tillkomma de nu vid Centralanstalten anställda överassistenterna.

Med stöd av vad som sålunda anförts få sakkunnige föreslå

att lagenligt ordnad växtinspektion på trädgårdsodlingens
område införes och

att denna inspektion må anknytas till eventuell avdelning
för trädgårdsärenden i Kungl. Lantbruksstyrelsen.

Den centrala ledningen av trädgårdsodlingen.

Sveriges Pomologiska Förening hemställde den 24 okt. 1900 om åtgärders
vidtagande för utbildande av en i fruktodlingen och pomologiens
olika detaljer väl hemmastadd rikspomolog.

Lantbruksakademien och Lantbruksstyrelsen, häröver hörda, förordade
bifall till föreningens anhållan, och Lantbruksstyrelsen framhöll tillika i
ett utlåtande den 31 december 1902 att, då, för att en dylik tjänsteman
skulle kunna inom landet verka med framgång, det vore nödvändigt att
han besutte icke blott grundliga teoretiska kunskaper, utan även flerårig
praktisk erfarenhet i sitt fack, måste, innan en dylik konsulentbefattning
inrättades, visshet förefinnas, att lämpliga sökande till en sådan befattning
skulle anmäla sig, vilket då ej vore fallet, men framhöll, att i betraktande
av det stora intresse, varmed fruktodlingen under senare åren omfattats
inom landet, all anledning funnes antaga, att personer med allvar komme
att ägna sig åt pomologiens teoretiska och praktiska studium och att sålunda
kompetenta sökande till en dylik befattning framdeles ej skulle
komma att saknas. Såsom av nämnda skrivelse framginge hade Sveriges
Pomologiska Förenings styrelse ursprungligen tänkt sig, att den avsedde
tjänstemannens huvudsakliga uppgift skulle falla inom området för den
rena pomologien.

Efterhand gjorde sig emellertid nya krav gällande, medan vissa av
de uppräknade uppgifterna för rikspomologens verksamhet, framför allt
det mera teoretiska studiet av fruktsorterna, förlorat i betydelse. Man
hade sålunda kommit till den uppfattningen, att en statskonsulent vore
erforderlig, icke så mycket för de pomologiska studierna som för de arbeten,
som stode i närmaste sammanhang med den ekonomiska trädgårdsodlingen,
särskilt fruktodlingen. Detta hade Sveriges Pomologiska Förening
i underdånig skrivelse den 24 november 1910 anfört och därvid
framhållit, att instruktion för statskonsulent i trädgårdsodling borde i
tillämpliga delar överensstämma med dem, som utfärdats för statskonsulenter
i andra jordbrukets binäringar. Men förutom dessa åligganden

Ilo

skulle statskonsulentens arbete, föreslog Pomologiska föreningens styrelse,
bestå i:

att tillkallas såsom sakkunnig vid de frågor rörande trädgårdsodlingen
som komme till behandling inom Lantbruk sstyrelsen
och hushållningssällskapen;

att verka för att arbetet för trädgårdsodlingens befrämjande
i olika delar av landet ledes målmedvetet ;

att tillhandagå trädgårdsodlarna med råd och upplysningar;
att understödja bildandet av fruktodlareföreningar och andra
sammanslutningar;

att härvid biträda länskonsulenterna;

att noga följa trädgårdsodlingens utveckling i andra länder
och söka att tillgodogöra inhämtade lärdomar;

att vid anordnandet av trädgårdsutställningar tillhandagå anordnama
med råd och anvisningar;

att vid utställningar deltaga i prisbedömningsarbetet;
att biträda Landtbruksstyrelsen vid övervakandet av de
statsunderstödda trädgårdsskolornas verksamhet samt

att biträda odlare och sammanslutningar av sådana med ett
bättre ordnande av avsättningsmöjligheterna.

Sedan Lantbruksstyrelsen över denna framställning inhämtat yttrande
av hushållningssällskapens ombud, vilka i skrivelse av den 16 nov. 1911
tillstyrkt bifall till Pomologiska föreningens underdåniga framställning,
har Lantbruksstyrelsen, i huvudsak anslutande sig till Pomologiska föreningens
framställning, i skrivelse den 4 jan. 1912 hemställt, att Kung!.
Maj:t måtte vidtaga åtgärder för anställandet av en statskonsulent i trädgårdsskötsel.

1 en skrivelse den 2 okt. 1914 har slutligen Sveriges Allmänna
Trädgårdsförbund jämväl hemställt om åtgärders vidtagande för inrättande
av en statskonsulentbefattning i trädgårdsskötsel därvid särskilt framhållits
att även andra grenar av trädgårdsskötseln än fruktodling bleve
föremål för hans verksamhet.

Av det anförda framgår sålunda, att anställandet av en statstjänsteman
för trädgårdsärenden är ett gammalt önskemål och att man då i främsta
rummet tänkt sig att en statskonsulent skulle kunna uträtta alla de arbeten,
som i förenämnda framställningar föreslagits.

Förhållandena hava emellertid under de allra sista åren ändrats i sä
hög grad, att det som visade sig vara ändamålsenligt för blott 5—15 år
sedan nu genom vunna erfarenheter icke visat sig vara tillfyllest.

Sålunda har det bl. a. visat sig, att de redan anställda statskonsulenternas
verksamhet icke är av den genomgripande betydelse som man vid befattningarnas
inrättande velat tillmäta den, allra helst som deras undervisande
och konsulterande verksamhet i stort sett bortfallit, sedan konsulentverksamheten
på jordbrukets område decentraliserats och i regeln länsvis ordnats
på ett för resp. orter mera tillfredsställande sätt.

Om man sålunda anser sig kunna vara fullt medveten om, att den konsulterande
verksam heten som en statskonsulent i t. ex. svinskötsel eller
fårskötsel bedriver är jämförelsevis obetydlig, är det orimligt tänka sig att
eu statskonsulent för hela vår trädgårdsskötsel, som är långt mera omfattande
än de ovannämnda näringsgrenarna tillsammans, skulle kunna uträtta
något av betydelse, så framt han icke fast bindes vid Lantbruksstyrelsen,
dels emedan de i detta kapitel föreslagna ärendena, en statstjänsteman
skulle handlägga, bli synnerligen krävande och omfattande,
dels emedan det är sakkunniges fästa övertygelse att lämplig konsulterande
verksamhet kan bedrivas endast länsvis, vilket också på olika ställen i
sakkunnigeb etänkandet fram hållits.

Under de senaste åren har med skäl framhållits trädgårdsodlingens fattande av
ekonomiska, sociala och estetiska betydelse för vårt land, samtidigt som Lantbruksman
allt tydligare insett nödvändigheten av en fast organisation åt träd-styre!s®n för
gårdsodlingen. Det sistnämnda har närmast tagit sig uttryck i de upp- ärenden*
repade framställningarna om åtgärder för tillsättande av en statskonsulent.

Detta är emellertid som sagt icke tillräckligt. Har man hittills ej
ställt större krav än så på statens hägn åt trädgårdsodlingen, så beror
detta uteslutande på att trädgårdsodlarna efter hand fått vänja sig vid att
undanskjuta sina anspråk, eu följd av det ringa intresse som statsmakterna
hittills ägnat denna näringsgren och den underordnade ställning trädgårdsodlingen
på grund därav nödgats intaga. Trädgårdsodlingen har aldrig
kunnat göra sig gällande, emedan den saknat särskild målsman inom den
centrala statsförvaltningen.

Tidsförhållandena äro emellertid nu sådana, att ledning från statens
sida visat sig vara nödvändig för att genom intensiv inhemsk trädgårdsskötsel
söka fylla landets oundgängliga behov av sådana livsmedel, som
kunna produceras inom landet. Det är härvid känt att trädgårdsskötseln
förhållandevis kan framalstra mer födoämnen än lantbruket, tv på varje

112

ytenhet ger en välskött trädgård avgjort rikare avkastning både ekonomiskt
och ifråga om näringsvärde. I detta sammanhang bör ock erinras
om, att exempelvis Tyskland i mycket hög grad har sin högt uppdrivna
trädgårdsodling, organiserad som den blivit genom statsmakterna, att tacka
för att hittills ha kunnat lösa livsmedelsfrågan såsom det gjort.

Den svenska trädgårdsodlingen är redan på väg att visa så lovande
förutsättningar, att staten bör skynda att uppmuntra den med en stödjande
organisation. Därmed skulle folknäringen verksamt främjas. Ty det
är alldeles givet, att en verksamhet som i och för sin utveckling åtnjuter
statens hägn har helt andra möjligheter än en som får arbeta sig fram
på egen hand. Och vad vår trädgårdsodling mest och kännbarast har
saknat, är just målmedveten ledning från statens sida.

En direkt hemställan om fast organisation åt trädgårdsodlingen från
statens sida har nu gjorts av Statsförvaltningens tjänstemannaförening i
en skrift till Kungl. Maj:t den 4 maj 1917, i vilken sagda förening i underdånighet
hemställer, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida
icke en särskild byrå för trädgårdsärenden borde inrättas inom Kungl.
Lantbruksstyrelsen.

Till denna uppfattning, som framkommit från icke fackmannahåll,
ansluta sig sakkunnige i allt väsentligt.

Hittills ha de trädgårdsärenden, som på ett eller annat sätt varit
föremål för behandling i Lantbruksstyrelsen visserligen varit synnerligen
fåtaliga. Sålunda handlades under år 1913 12 ärenden, 1914 14 ärenden,
1915 13 ärenden, 1916 13 ärenden och under år 1917 ha 21
ärenden blivit handlagda. Med hänsyn till trädgårdsodlingens omfattning
och betydelse må sagda antal ärenden synas ofantligt litet, men detta
får emellertid icke tolkas så som om en särskild byrå för trädgårdsärenden
vore obehövlig. Tvärtom är det sakkunniges bestämda uppfattning,
att det är på grund av att särskild målsman och föredragande för trädgårdsärenden
saknats som ärendenas antal varit så obetydligt. Då trädgårdsodlingens
utövare vetat med sig att föga förutsättning funnes för att deras
framställningar skulle vinna förståelse inom det centrala verket, hava de
saknat anledning att vända sig dit med sina initiativ, förslag och äskanden.

I detta sammanhang bör framhållas, hurusom den genom statsmedel
hittills bedrivna undervisningen vid våra trädgårdsskolor och annorstädes
icke tagits under vederbörlig kontroll av Lantbruksstyrelsen, emedan styrelsen
saknat de nödiga förutsättningarna härför. Om behovet av sådan
inspektion har även hr Linders i meromnämnda motion (nr 186) lämnat
antydan. Och direkt förslag härom framkom genom den av ledamoten i

1 13

riksdagens andra kammare! hr K. Maffmmon, Skövde, vid 1!H7 ars riksdag
framlagda motionen (nr 45), enligt vilken lian föreslår att 1,500 kionoi
av anslaget till trädgårdsskolorna skall användas till inspektion av desamma
enligt närmare grunder, som Kungl. Majit kan komma att bestämma.

Framdeles kommer den väsentligt utvidgade undervisningen och upplysningsverksamheten
pa trädgårdsodlingens olika områden att i ännu högre
grad göra eu sådan fordran oavvislig, liksom även kontroll och granskning
av alla andra ärenden som röra ekonomiskt understöd åt trädgårdsodlingen.
Fn sak som jämväl visat sig vara alldeles nödvändig att den kommer
under Lantbruk sstyrelsens ledning, är regleringen av trädgårdsprodukternas
avsättning och i samband därmed insamlandet av uppgifter om frukt-, barock
grönsaksskörden, upprättandet av statistik och initiativ tagandet till
koncentrering av för olika orter lämpliga specialodlingar in. m. och sist
men icke minst: om den i föregående kapitel behandlade växtpatologiska
inspektionen förlägges till Lantbruksstyrelsen, kommer denna redan i och
för sig att kräva sin man inom verket.

För den som icke är väl insatt i vår trädgårdsodlings olika uppgifter
kan steget till en särskild byrå, utan att det förut funnits någon trädgårdsodlingens
representant i Lantbruksstyrelsen, synas väl stort. Men
då t. ex. fiskerinäringen bär särskild byrå och trädgårdsodlingen icke
minst ur folknäringssynpunkt — bör kunna betraktas såsom lika betydelsefull,
är redan detta ett skäl som talar för inrättandet av en byrå för
trädgårdsärenden.

Många och krävande bliva de uppgifter, som böra handläggas i denna
byrå. Det tillkommer densamma

att handhava och granska alla ärenden, som röra ekonomiskt
understöd åt trädgårdsodlingen, såsom statslån m. m. ;

att utöva kontroll över all med statsunderstöd bedriven trädgårdsundervisning; att

kontrollera de statsunderstödda tidskrifterna;
att i samverkan med folkskoleöverstyrelsen verka för vidgad
undervisning i facket vid folkskolor och folkhögskolor;

att verka för organisation av trädgårdsodlareföreningar;
att lämna direktiv vid organisation av försäljningen av trädgårdsprodukter,
d. v. s. att söka åstadkomma eu reglering av
avsättningen härav;

att insamla uppgifter om frukt-, bär och grönsaksskörden;

114

att upprätta statistik av betydelse för ekonomisk trädgårdsodling
;

att taga initiativ till för olika orter lämpliga specialodlingar;
att utöva växtpatologisk inspektion på trädgårdsodlingens
område;

att vid tillsättande av konsulenter och lärare i trädgårdsskötsel
låta sig rådföras av olika myndigheter;

att slutligen stå i intim kontakt med praktiska trädgårdsodlare.

De ärenden byrån skulle handlägga komma alltså att bli så omfattande,
särskilt som verksamheten bleve förenad med ofta återkommande
resor, att en tjänsteman omöjligt skulle kunna medhinna allt. Därjämte
är det otänkbart att en person kan i sig förena all den sakkunskap som
erfordras. Och vad särskilt den växtpatologiska inspektionen beträffar,
måste av den som skall utöva densamma fordras icke allenast kunskaper
i trädgårdsodling utan även i växtpatologi. Ur båda synpunkter
vore det lämpligt att två personer, som kompletterade varandra, anställdes,
av vilken den ene skulle vara överordnad och föredragande trädgårdsärenden,
den andre hans ställföreträdare. Den överordnade bör vara byråchef,
den underordnade må kallas statskonsulent eller inspektör, men
huvudsaken är att han till skillnad från de hittills anställda statskonsulentema
blir fast bunden vid Landtbruksstyrelsen.

Med stöd av vad som sålunda framhållits vilja sakkunnige föreslå,

att en avdelning för trädgårdsärenden snarast inrättas
i Kungl. Lantbruksstyrelsen;

att trädgårdsodlingen får särskild föredragande och
att han må vara chef för avdelningen samt

att en chefen underordnad tjänsteman därjämte tillsättes
med särskilt uppdrag att utöva växtpatologisk inspektion på
trädgårdsodlingens område.

Särskilt yttrande beträffande förslag till högre kurs i trädgårdsskötsel.

Utan att på något vis vilja förringa betydelsen av sakkunniges förslag
om anställande av fullt kompetent lärarekraft i trädgårdsanläggningskonst,
har jag icke kunnat ansluta mig till majoritetens uttalande om en
professur i ämnet. Troligt är att man får tänka sig, därest man en gång
har eu i allo fullt kvalificerad person för uppgiften, att denne får professors
ställning. Men att redan från början, då det näppeligen torde vara möjligt
att erhålla en förstarangskraft, besätta platsen med ordinarie innehavare,
kan innebära en icke ringa fara. Det kan nämligen sägas vara
till skada ifall platsen bleve för lång tid besatt med en person, som icke
vore vuxen ställningen som auktoritativ bärare och ledare av svensk trädgårdsanläggningskonst.
På grund härav har jag ansett klokast att från
början låta sig nöja med en extra lärare i trädgårdsanläggningskonst, varigenom,
för närvarande åtminstone, besparas engångsutgiften för professorsbostad,
enär en extra lärare ej ovillkorligen behövde bo på platsen, samt
en del av den beräknade årsutgiften för lön, emedan 4 ä 5,000 kronor
torde visa sig fullt tillräckliga för att erhålla lämplig extra lärare.

Sven Linders.

Sammandrag av sakkunniges förslag.

De förslag, vilka sakkunnige i föreliggande betänkande framlagt, äro
följande:

Fruktträdsskötarnas utbildning:

att ett statsanslag av 15,000 kronor ställes till hushållningssällskapens
förfogande att utgå med 150 kronor för varje trädskötare, som erhållit
fullständig utbildning, och under villkor i övrigt, att tillräckligt antal
trädskötare årligen utbildas och anställas på sätt som föreslagits, samt att
resp. hushållningssällskap själva tillskjuta de kostnader som överstiga det
av staten lämnade bidraget per trädskötare för dennes fullständiga utbildning
;

att ett statsanslag av 2,000 kronor ställes till Västernorrlands läns
trädgårdsskolas förfogande för att för de norrländska länen anordna en tiodagars
trädgårdskurs i enlighet med framlagt förslag.

Konsulentverksamhet:

att ett statsanslag av kronor 1,250 ställes till förfogande för varje
hushållningssällskap, som anställer eu trädgårdskonsulent och med minst
samma summa bidrager till dennes avlöning;

att kompetens till anställning som konsulent endast vinues genom
avgångsexamen från högre trädgårdsskola;

att konsulent, anställd av hushållningssällskap, skall stå till Kungl.
Lantbruksstvrelsens förfogande för vissa uppdrags utförande.

Inrättandet av en högre undervisningsanstalt i trädgårdsskötsel i förening
med anordnande av försöksverksamhet:

att eu högre undervisningskurs i trädgårdsskötsel snarast inrättas vid
Alnarps Lantbruks- och Mejeriinstitut;

att, sedan det blivit bestämt att föreslagna kurs förlägges dit, institutet
skall kallas Alnarps Lantbruks-, Mejeri- och Trädgårdsinstitut:

117

att elev vid trädgårdsiustitutet skall åtnjuta samma förmåner Rom vid
lantbruksinstitutet;

att för kursens inrättande i enlighet med uppgjort förslag till plan
169,000 kronor beviljas till uppförande av för ändamålet erforderliga
byggnader;

utt till täckande av de årliga omkostnaderna vid den högre kursen
00,000 kronor beviljas årligen;

att två professorer tillsättas, varav eu i ekonomisk trädgårdsodling
och eu i trädgårdsanläggningskonst;

att eu överassistent anställes på trädgårdsavdelningen;
att avlöningen för tre assistenter på denna avdelning regleras;
att den summa på 4,800 kronor, som nu utdelas i 4 stipendier för
studier i utlandet i stället användes till 8 dylika;

att försöksverksamhet på trädgårdsodlingens område i enlighet med
framlagd plan anordnas av trädgårdsavdelningen vid Alnarp;

att för försöksverksamheten erforderliga byggnader m. in. uppföras
och att därtill beviljas ett anslag av 102,000 kronor;

att till täckande av de årliga kostnaderna för försöksverksamheten
beviljas 19,000 kronor årligen samt

att en överassistent och eu assistent tillsättas för försöksverksamheten.

Undervisning i trädgårdsskötsel för kvinnor:

att ett statsanslag av 10,000 kronor beviljas till upprätthållande av
en trädgårdsskola för kvinnor (förslagsvis vid Apelryd), dock att sagda
årliga belopp icke utbetalas förr än skolans innehavare vidtagit sådana
åtgärder med avseende på byggnader in. m., att den föreslagna undervisningsplanen
i sin helhet kan tillämpas samt

att som villkor för erhållande av statsanslag bestämmes att Kung!.
Lantbruksstyrelsen äger rätt tillsätta tvenne ledamöter i skolans styrelse.

Undervisning i skolträdgårds skötsel:

att i bestämmelser rörande skolhusbyggnader inrvckes föreskrift om
att tomt skall väljas med hänsyn jämväl till dess lämplighet för skolträdgårdsanläggning; att

i bestämmelser rörande granskning och godkännande av ritningtill
ny folkskolebyggnad införes föreskrift därom, att plan till skolträdgård
och skolträdgårdsskötselns anordning även skall granskas och fastställas ;

.118

att vid anläggning av skolträdgårdar hänsyn tages till att jordmån,
förläggningsplats m. m. bliva valda med hänsyn till ändamålet med anläggningen
;

att åt de folkskollärare, som leda undervisning i trädgårdsskötsel,
beredes ersättning för deras arbete för vidmakthållande av skolträdgården;

att bestämmelser utfärdas därom, att det åligger vederbörande skoldistrikt
att lämna tillbörligt anslag för bestridande av löpande utgifter för
skolträdgårdsskötseln (för frön, växter, gödsel o. d.);

att erforderlig inspektion och kontroll anordnas såväl rörande undervisning
i trädgårdsskötsel som anläggning och skötsel av skolträdgårdarna
;

att beträttände undervisningen i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna
hänsyn tages till fordringarna på fackkunskap hos vederbörande
lärare, samt

att lärare i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna i avlöningshänseende
jämställas med länens trädgårdskonsulenter, såsom sakkunnige
i annat sammanhang föreslagit.

Lånefond för bevattningsanläggningar:

att eu lånefond på 50,000 kr. upprättas att utlämnas såsom lån för
bevattningsanläggningar i trädgårdar;

att lån förmedlas genom hushållningssällskapen;
att räntan utgår med 5 °/0;

att amorteringen börjar efter 2 år samt sker därefter med V* av
kapitalet årligen;

att lån icke utlämnas till större anläggningar än för högst 10 hektar
trädgårdsodling;

att lån beviljas lika för ägare eller brukare av jord, dock beträffande
de senare under förutsättning att amorteringstiden ej utsträckes över brukningstidens
längd;

att lån ej må beviljas till högre belopp än 4,000 kr. och icke uppgå
till mer än 80 % av den beräknade kostnaden* samt

att plan och kostnadsförslag för bevattningsanordning skall vara uppgjord
av sakkunnig av låneförmedlare godkänd person och att lån utlämnas
i sin helhet först sedan material och arbete granskats och godkänts av
låneförmedlarens ombud.

* Vid beräkning av denna kostnad upptages såväl kostnaden för bevattningsplanens uppgörande,
anskaffande av material, maskinella anordningar och uppsamlingsbassänger som ock
all installering och därmed förenat arbete.

Premier ing av trädgårdar hos mindre jord!» likare och lägenhetsinnehavare:

att staten bidrager med halva kostnaden för de penningpris, som
genom resp. hushållningssällskap komma att utdelas vid premiering av
trädgårdar hos lägenhetsinnehavare och jordbrukare, vars åkerareal icke
överstiger 15 hektar.

1 ärtpatologisk inspektion och upplysnings verksamhet:

att lagenligt ordnad växtinspektion på trädgårdsodlingens område införes
och

att denna inspektion må anknytas till eventuell avdelning för trädgårdsärenden
i Kungl. Lantbrnksstyrelsen.

Den centrala ledningen av trädgårdsodlingen:

att en avdelning för trädgård särenden snarast inrättas i Kungl. Lantbruksstyrelsen; att

trädgårdsodlingen får särskild föredragande och att han må vara
chef för avdelningen samt

att en chefen underordnad tjänsteman därjämte tillsättes med särskilt
uppdrag att utöva växtpatologisk inspektion på ti-ädgårdsodlingens område.