AFGIFVET I MARS 1908 AF DE DEN 7 APRIL 1906 INOM KUNGL.JORDBRUKSDEPARTEMENTET TILLKALLADE SAKKUNNIGE FÖRBITRÄDANDE VID BEHANDLING AF FRÅGA ANGÅENDEÄNDAMÅLSENLIGT ORDNANDE AF SKOGSUNDERVISNINGEN (Statens offentliga utredningar 1912:9)

YTTRANDEN

I ANLEDNING AF

BETÄNKANDE

AFGIFVET I MARS 1908 AF DE DEN 7 APRIL 1906 INOM KUNGL.
JORDBRUKSDEPARTEMENTET TILLKALLADE SAKKUNNIGE FÖR
BITRÄDANDE VID BEHANDLING AF FRÅGA ANGÅENDE
ÄNDAMÅLSENLIGT ORDNANDE AF SKOGSUNDERVISNINGEN

STOCKHOLM 1909

ISAAC MARCUSJ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

INNEHÅLL.

sm.

I. Yttrande den 27 juni 1908 af Kungl. Skogsinstitutets lärarkollegium .... 5

II. lörslag af Kungl. Skogsinstitutets lärarkollegium rörande ändring
af de sakkunniges förslag till stadgar för statens skogsundervisningsanstalter
.................................................................... ^

IN. Utdrag af protokoll hos Kungl. Skogsinstitutets lärarkollegium den 1
juni 1908 ...............................................................................

IV. Yttrande den 27 juni 1908 af t. f. direktören vid Kungl. Skogsinstitutet

A. Wahlgren ......................................................................... gg

V. Kungl. Domänstyrelsens utlåtande den 24 september 1908........................ 90

VI. Utdrag af Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 24 september 1908 .... 146

^ II. Yttrande den 26 september 1908 af förre läraren vid Kungl. Skogsinstitutet
Wilh. Ekman........................................................ _ ^52

Vill. Kungl. Domänstyrelsens utlåtande den 29 september 1908 i anledning af
förre läraren vid Kungl. Skogsinstitutet Wilh. Ekmans yttrande den
26 september 1908........................................................................ 157

Yttrande

den 27 juni 1908 af Kung!. Skogsinstitutets lärarkollegium.

A. Allmänna synpunkter.

Vid eu granskning af de sakkunniges betänkande framstår deras HögskoUidén.
förslag om skogsinstitutets ombildande till en verklig skogshögskola
som en af de betydelsefullaste af de föreslagna reformerna.

Skogsinstitutets lärarkollegium är allt för medvetet om, att undervisningen
och arbetsmetoderna vid institutet hittills lämnat mycket öfrigt
att önska, och vill därför på det lifligaste ansluta sig till förslaget om
en genomgripande reformering. Orsakerna till de hittillsvarande bristerna
äro förnämligast att söka i: allt för knappa anslag till undervisningsmateriel
och öfriga samlingar; otidsenliga och otillräckliga lokaler,
detta såväl beträffande föreläsningssalarna som museiafdelningen; frånvaron
af arbetsrum för lärarna samt slutligen de knappa afiöningarna,
som mången gång tvingat läraren att splittra sina krafter på olika
arbetsområden, i stället för att helt ägna dem åt sitt kall som lärare
.vid institutet och forskare inom de vetenskapsområden, han haft att
representera.

Lärarkollegiet vill därför begagna detta tillfälle att uttrycka sin
glädje öfver, att de sakkunnige på ett så kraftigt sätt betonat nödvändigheten
af en fullständig omläggning af skogsinstitutets arbetsmetoder,
in. a. o. institutets ombildning till en verklig skogshögskola. Kollegiet
kan så mycket hellre uttala sin glädje öfver denna de sakkunniges
ståndpunkt, som kollegiet själft redan är 1902 i ett af kollegiet utarbetadt
och till domänstyrelsen inlämnadt förslag till nya stadgar för
skogsinstitutet förfäktat liknande åsikter.

Styrelse.

Innan vi öfvergå till ett närmare skärskådande af betänkandets
olika delar, är det oss därför en angenäm plikt att uttrycka vårt fulla
uppskattande af hufvudsyftet med de sakkunniges reformförslag, förvissade
som vi äro, att, om detta förslag i princip vinner godkännande,
den skogsvetenskapliga forskningen och skogsundervisningen i vårt land
komma att gå en framgångsrik utveckling till mötes.

Beträffande frågan om särskild styrelse för skogsundervisningsanstalterna,
får lärarkollegiet på samma grunder, som af de sakkunnige
framhållas, som sin mening uttala, att sleog skog skolan, i likhet med flertalet
med densamma jämnställda högskolor, hör hafva sin egen styrelse.
Dock våga vi påstå, att de skäl, som anförts för särskild styrelse, icke
alls eller endast i underordnad grad kunna äga tillämpning på skogsskolorna.
Däremot anse vi, att vissa praktiska skäl bestämdt tala för
skogsskolornas bibehållande under domänstyrelsen. Hit räkna vi i främsta
rummet, att förvaltningen af till skogsskolorna börande skogar betydligt
förenklas genom att dessa skolor ställas under domänstyrelsen och vederbörande
öfverjägmästare. Vidare komma ju skogsskolornas föreståndare
att uteslutande rekryteras från skogsstaten, hvarför domänstyrelsen måste
anses äga största förutsättningarna att afge förslag vid besättande af
dessa platser. Kollegiet vill därför som sin åsikt uttala, att skogsskolorna
fortfarande höra stå under domänstyrelsen.

I fråga om skogsläroverket hafva vi känt oss något tveksamma,
men då undervisningen därstädes kan anses i flera afseenden närma sig
den, som lämnas vid högskolan, äfvensom i många fall ett utbyte af
lärarkrafter mellan de bägge undervisningsanstalterna torde komma att
äga rum, så anse vi de båda läroanstalternas förläggande under samma
styrelse vara motiverad. Därtill kommer, att, såsom af oss nedan påpekas,
staten sannolikt, åtminstone för den närmaste framtiden, ej torde
få någon vidare användning för de från skogsläroverket utexaminerade
skogsmännen, utan dessa komma att gå i privat tjänst. Då nu enligt
den föreslagna sammansättningen af den nya styrelsen, de enskilda
skogsägarnes intressen i densamma torde bli representerade, synes oss
ett ytterligare skäl föreligga för skogsläroverkets förläggande under
denna styrelse.

Med hänsyn till vissa af de farhågor, som af reservanterna bland
de sakkunnige framhållits, och de olägenheter, som eu särskild styrelse
ansetts skola förorsaka, vill lärarekollegiet som sin mening uttala, dels
att större garantier höra skapas därför, att vid skog shö g skolans undervisning
tillräcklig hänsyn städse måtte tagas till de fordringar, staten har
rätt att ställa på sina blifvande skog stjänstemäns utbildning, dels att för -

vattningen af de skogar, som för undervisningen upplåtits, bör på ett betryggande
sätt ordnas.

Den förra af dessa fordringar synes kollegiet bäst uppnås genom
att domänstyrelsens chef göres till sjelfskrifven ordförande i styrelsen
samt vidare den bestämmelsen införes, att en af de trenne af Kungl.
Magt utsedde ledamöterna skak tillhöra eller hafva tillhört skogsstaten.
Beträffande förvaltnigen af till undervisningen anslagna statsskogar inser
kollegiet till fullo de svårigheter, som torde uppstå, därest en styrelse,
i öfrigt ovan vid dylika ärenden, skulle få sig ledningen af denna förvaltning
anförtrodd. Ad anse därför, att dessa skogar fortfarande böra
stå under domänstyrelsens förvaltning, och kunna ej tro, att någon
större olägenhet bör uppstå däraf. Visserligen kommer ju professorn
i skogsskötsel, hvilken skulle fungera som öfverjägmästare vid ifrågavarande
skogsförvältning, att i denna egenskap sortera under domänstyrelsen,
under det han i sin öfriga tjänsteutöfning står under styrelsen
för skogshögskolan och skogsläroverket. Ett dylikt sorterande under
tvenne olika öfverheter förekommer dock äfven vid andra statsämbeten,
och den formella olägenhet, som däraf kan tänkas uppstå, torde vara af
underordnad betydelse i jämförelse med de reella fördelar, som vinnas
däraf, att statens samtliga- skogar komma under samma förvaltande myndighet.

För att emellertid vid dessa skogars förvaltning nödig hänsyn
måtte tagas till skogsundervisningsanstalternas intresse och då ju de
härför anslagna skogarnas ändamål i främsta rummet blir af pedagogisk
art, och alltså af helt annat slag än som anges i § 1 af förordningen
den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna
i riket, så synes oss ett tillägg till ifrågavarande paragraf möjligen
kunna såsom lämpligt ifrågasättas.

I fråga om rektor vid högskolan anser kollegiet, att till denna
post bör utses en person, hvilken själf äger erforderlig öfverblick öfver
den undervisning, högskolan är afsedd att bibringa, samt insikt i den
utbildning, en skogsstatens blifvande tjänsteman bör erhålla. Från
denna synpunkt sedt måste man anse en person, som själf besitter en
allsidig skogsmannautbildning, bäst lämpad att som rektor öfvervaka
undervisningen. På grund häraf vill kollegiet biträda reservanternas
uppfattning, att rektoratet bör bestridas af någon af professorerna i de
egentliga skogsämnena. Däremot bör han enligt vårt förmenande endast
utses för viss tid, exempelvis, såsom sakkunniges flertal föreslagit, på
o år. Detta är ju ett allmänt bruk i fråga om rektorsbefattningar,
hvarigenom man kan förvissa sig om, att som chefer för läroanstalter

Rektor.

Fordringarna
för inträde
vid skogshögskolan.

erhålla de lämpligaste personerna, och synas oss inga verkliga skäl föreligga
för ett afvikande från denna regel.

Vid rektors förfall bör gifvetvis endera den till tjänsteåren äldste
ordinarie läraren fungera som ordförande, eller ock lärarrådet själft få
utse tillfällig ordförande, hvaremot reservanternas förslag till § 46 synes
oss ej böra ifrågakomma.

För inträde vid skogshögskolan hafva de sakkunnige uppställt
fordran på en slags kvalificerad mogenhetsexamen, hvilken fordran urflera
synpunkter synes lärarkollegiet vara betänklig. Detta förslag har
utan tvifvel tillkommit under intrycket af den rasning, som för närvarande
finnes till skogsmannabanan och som tär sig uttryck däri, att
årligen endast eu fjärdedel af dem, som söka till institutets högre kurs,
kunna vinna inträde. Med ett större antal elever vid den blifvande
högskolan samt eu lämpligare metod för gallring bland de sökande kan
man emellertid med tämlig säkerhet förutsäga, att normalare förhållanden
så småningom skola inträda, och det synes därför föga lämpligt
att genom alltför stränga fordringar i fråga om studentbetyg utestänga
flertalet sökande, eller åtminstone tvinga dem till tidsödande kompletteringar
af sina betyg. Rent principiellt förefaller det oss för öfrig!
oriktigt, att en högskola börjar uppställa fordringar på bestämda öfverbetyg,
något som ju lätt kunde leda därhän, att andra högskolor följde
exemplet, då snart aflagd mogenhetsexamen ej längre komme att innebära
vederbörandes mogenhet att vid högskola upptaga högre studie.

Fn af oss anställd undersökning af, huru många bland dem, hvilka
under de två sista åren antagits som elever vid skogsinstitutets högre
kurs, verkligen från början i de ursprungliga realstudentbetygen uppfyllt
de af de sakkunnige uppställda villkoren, bär gifvit vid handen,
att endast 29 % af antagna elever haft de fordrade betygen. Häraf
framgår tydligen, att det uppställda villkoret för flertalet sökande skulle
blifva liktydigt med en betänklig tidsförlust, i det att minst ett år
efter mogenhetsexamen skulle komma att åtgå för kompletteringar.
Därtill kommer, att dessa kompletteringars reella värde i icke oväsentlig
grad skulle motverkas däraf, att den blifvande skogseleven uti öfriga
ämnen, i hvilka han icke tvingades att underhålla sina kunskaper, gifvetvis
skulle glömma betydliga delar af skolkursen, till men för sina
kommande studier. Vi hålla alltså före, att de vunna fördelarna ingalunda
skulle komma att motsvara nackdelarna, och anse därför, att för
inträde vid skogshögskolan endast bör fordras mogenhetsexamen på
reallinjen med minst betyget godkänd i de matematisk-naturvetenskapliga
ämnena.

Som betyget »med beröm godkänd» icke förutsätter några större
kurser, utan endast bättre kunskaper inom approbaturskursen, torde
detta vårt ändringsförslag i verkligheten ej påfordra några ändringar i
den föreslagna högskoleundervisningen, utom i ett afseende, nämligen
beträffande ämnet kemi. De sakkunnige anse nämligen i fråga om
ämnena kemi och fysik, »att genom stadgande af fordran på betyget
med beröm godkänd i mogenhetsexamen för inträde vid skogshögskolan
nödiga förkunskaper i ifrågavarande ämnen höra kunna förutsättas»
(sid. 86—87). Då lärarkollegiet för sin del icke kan sätta betydelsen
af ett dylikt öfverbetyg, i de flesta fall vunnet genom komplettering,
så synnerligen högt, tro vi, att äfven med bibehållande af fordran på
öfverbetyg eu kortare repetition af skolkursen skulle ha blifvit en nödvändighet,
innan man ingått på de mera speciella grenar af kemien,
som tillhöra skogsmannens utbildning. En sådan vilja vi därför föreslå.
I fysik däremot torde approbaturskunskaperna från skolan vara
tillräcklig förutsättning för elevens kommande studier.

Då fordran på vissa öfverbetyg i mogenhetsexamen bortfaller, kan
lätteligen, åtminstone de första åren, antalet sökande till den förberedande
kursen blifva större än hvad som af utrymmesskäl kan mottagas,
hvarför vi föreslagit ett tillägg till paragrafen. Ett sådant tillägg synes
oss dessutom under alla omständigheter böra finnas, då det ju gifVetvis
alltid föreligger en möjlighet, att något år sökande, som genom
komplettering gjort sig kompetenta, kunna uppgå till ett alltför stort
antal, för att utan gallring kunna intagas i den förberedande kursen.

Lämpligheten af skogsmän på ett mellanstadium med realskolans
kurs som förberedande utbildning utgör ju en af de punkter, hvari de
sakkunniga stannat vid olika meningar. Lärarkollegiet, som utförligt
debatterat denna fråga samt torde få anses besitta sakkännedom beträffande
den nuvarande lägre kursen vid skogsinstitutet, får som sin
mening uttala, att de flesta skälen synas oss motivera bibehållandet af
en utbildningskurs, ungefär motsvarande den nuvarande lägre kursen.
Det ligger emellertid i sakens natur, att man ej gärna af en person
med mindre förutbildning på kortare tid kan dana en med utgående
»högrekursare» jämngod skogsman. Skall denna mellankurs ha ett
verkligt berättigande, förutsattes alltså, att de personer, som genomgått
densamma, sedan i lifvet som regel komma att bekläda poster på ett
mellanstadium. Som förhållandena nu i praktiken ställt sig, ha dylika
»lägrekursare» ofta kommit att bekläda befattningar som själfständiga
skogsförvaltare, befattningar, på hvilka man för en rationell skogsskötsels
skull hade önskat se en person med fullständigare och gedignare
utbildning. I själfva verket har denna lägre kurs i många fall endast

» Lägre
kursens t>
berättigande..

blifvit ett slags genväg till skogsförvaltarbefattningar, utan att vederbörande
förvärfvat för sådan befattning tillräckliga kunskaper. Härmed
vilja vi naturligtvis ingalunda förneka, att eu och annan från lägre
kursen utgången skogsman genom förvärfvad praktisk erfarenhet samt
genom begåfning och fallenhet för skogsmarmayrket blifvit en framstående
skogsförvaltare, fullt jämngod med personer, som erhållit fullständigare
teoretisk utbildning. Men dessa undantag motsäga icke regeln.

När från många håll den invändningen göres, att någon mellanklass
af skogsmän ej behöfves, kan detta möjligen för närvarande äga
sin tillämpning på statens skogshushållning, då ju staten i regel ej själf
afverka!’ sin skog, ännu mindre förädlar virket. Annorlunda ställer sig
saken för enskilda företag, baserade på en kombination af skogsbruk
och trä förädlande verksamhet, såsom fallet är med de norrländska sågverksbolagen.
Nästan alla dessa företag behöfva lokala ombud som
förmedla affärsuppgörelser med virkesproducenterna, ombesörja utdrifning
af det ofta på rot köpta virket in. m. Sedan de träförädlande
företagen på senaste tiden allt mer börjat förse sig med egna skogsegendomar,
har det naturligen äfven kommit på de lokala ombudens lott
att utöfva närmaste tillsynen öfver dessa egendomar. Denna tillsyn,
som förr egentligen endast bestått i ordnandet af drifningar och flottningar,
uppgörelser med arrendatorerna m. m., fordrar emellertid numera eu
större erfarenhet af dess utöfvare, sedan nya skogslagar och andra omständigheter
nödvändiggöra en mängd åtgärder för kultur, beståndsvård,
markförbättring m. in., hvilken ledning ej kan anförtros åt andra
än skogligt utbildade personer. Af dessa fordras därför att med någon
ledning men till största delen på egen hand kunna utföra vanligast förekommande
skogsvårdsarbeten, utan att de därför behöfva vara skickade
att uppgöra afverkningsberäkningar och dylikt. Dessutom behöfva de
för sitt öfriga ombudskap eu viss social ställning och torde det just
blifva skogs] äro ver hets uppgift att utbilda lämpliga personer till denna
stora tjänstemannaklass, hvilken, om någon »lägre» skogsmannakurs ej
tinnes, med all säkerhet äfven framdeles kommer att rekryteras från ej
skogsutbildadt håll, gifvetvis ej till skogsskötselns fromma.

Som ofvan nämnts, måste vi på det bestämdaste framhålla, att ett
mellanstadiums berättigande uteslutande är beroende på, att de så utbildade
personerna verkligen komma att intaga en mellanställning mellan
den förvaltande skogschefen och skogvaktaren. Eu bidragande orsak
till, att så ej i praktiken blifvit förhållandet, torde med all säkerhet
vara att söka i dessa »lägrekursares» utbildning vid samma läroanstalt
som de blifvande jägmästarna. Detta synes oss i flera afseenden vara

ett missförhållande och sakna sin motsvarighet på andra arbetsområden.
Man utbildar icke, såsom också de sakkunnige påpeka, verkmästare vid
tekniska högskolan, icke underofficerare vid Karlberg o. s. v. Äfven i
rent pedagogiskt afseende har det visat sig, att svårigheter uppstått vid
dessa bägge kursers undervisning vid skogsinstitutet, och får kollegiet
till fullo instämma i de sakkunniges yttrande å sid. 68. »Utan att Tiga
de nödiga föl utsättningarna får den lägre kursen, om Barnundervisning
äger rum, följa en. för densamma alldeles för omfattande undervisning,
under det att samtidigt dock en viss hänsyn måste tagas till densamma;
jämväl högre kursens undervisning blir lätt lidande. Äfven då särskild
undervisning lämnas, är det svårt att så fullständigt omlägga undervisningen
från den högre kursen, hvilkens utbildning får betraktas som
lärarens hufvuduppgift, att den i allo blir anpassad för den nivå, på
hvilken lärjungarne i den lägre kursen befinna sig. Vill man, såsom
de sakkunnige föreslå, lägga undervisningen vid högskolan på ett högre
plan än löi närvarande och samtidigt öka undervisningens intensitet och
elevernas antal, finnes ingen möjlighet att genomföra detta med bibehållande
af lägre kursen förenad med högskolan, med mindre särskilda
underlärare anställas, Indika öfvertaga den väsentliga delen af lägre
kursens undervisning i hufvudämnena. Under sådana förhållanden synas
ingå skäl föreligga att icke taga steget fullt ut och grunda ett läro -

bli ensamt
och

egna

ansvariga, själfständiga
mål föi -

utbildningen

undervisare, där
kunna

småningom

uppstå

rent af i
sig från
last, af
oklarhet

idelig g

verk, där lärarna
en egen tradition
framväxa.»

Att verkliga olägenheter äfven i annat hänseende kommit att
genom de bägge kursernas utbildning vid samma läroanstalt
synes bäst af de sakkunniges enquete, af hvilken tydligt framgår, att
mången skogsägare ej alls gjort sig reda för skillnaden mellan de bägge
kurserna. Detta är ju ej heller att undra på, man har nöjt sig med
att en skogsman utbildats vid skogsinstitutet, och äfven där man haft
sig bekant ° att en högre och eu lägre kurs existerat, har man kanske
många fall inbillat sig, att en »lägrekursare» fördelaktigt skilj de
en utexaminerad jägmästare genom mindre vetenskaplig baröfvervägande
skadlig natur. Det är tydligt, att en dylik
maste lända till skada för alla parter, utom möjligen för den
utexaminerade »lägrekursaren», hvilken ju kan tänkas ha en viss nytta
af att bli tilltrodd eu grundligare skogsmannautbildning, än han i verkli»--erhållit. Också kan man i själfva verket ej undgå den föreställningen,
att hos en del af de i frågan närmast intresserade mer eller mindre
medvetet den afsikten gör sig gällande att genom lägre kursens sam -

lärarbcfattningarna
vid
skogshögskolan.

mankoppling med anstalten för den högsta skogsundervisningen skänka
en viss glans åt denna kurs.

Det viktigaste skäl, som skulle kunna tala för lägre kursens bibehållande
vid skogshögskolan, synes oss vara, om några väsentliga besparingar
därigenom kunde göras. Emellertid torde de ekonomiska fördelarna
blifva högst obetydliga, om ens några. ^ Förenad med skogshögskolan
skulle kursen, likväl på ofvan angifna grunder förutsätta
egna lärare. Till dessa skid kan ytterligare läggas, att det nuvarande
systemet med gemensamma lärare ej kan bibehållas redan af den orsaken,
att de ökade göromål och skyldigheter, som komma att åligga högskolans
professorer — man tanke endast på utgifvande af läroböcker,
professors skyldighet att föra sitt ämne framåt, de i jämförelse med
nuvarande förhållanden ofantligt ökade arbetena för museets skötande
o. g. y. — omöjliggöra detta. Vidare fordra sommaröfningarna, med
30 elever i högre kursens olika årsklasser jämte 20 i lägre kursen,
gi tv etvis kursernas förläggande till skilda orter, med däiaf orsakad
kostnad för nybyggnader, och får kollegiet i detta sammanhang till fullo
instämma i sakkunniges uttalanden i denna fråga på sid. 116 och 117.

1 följd häraf torde icke lägre kursens förläggande till skogshögskolan
kunna innebära några väsentliga besparingar och allra minst kunna
dessa blifva af den omfattning, att de kunna uppväga ofvan påpekade
olägenheter af en sammanslagning.

Lärarekollegiet får på dessa grunder och med instämmande t sakkunniges
motivering för inrättande af ett särskildt skog slör overk uttala sig
för det af sakkunniges majoritet föreslagna skogslär overket å Kloten.

I sammanhang med skogsinstitutets omdaning till en skogshögskola
hafva de sakkunnige föreslagit, att hufvudlärarebefattningarna ombilda»
till professurer. Härvid hafva de upptagit två slag af befattningai,
dels ordinarie, dels extra ordinarie professurer, hvilka dock i själfva
verket endast äro två olika lönegrader af i alla afseenden likställda
befattningar. De sakkunnige förklara också se Betänkandet sid. 278—
279), att "det varit för skogsundervisningen förmånligast, om alla ordinarie
lärare kunnat i ekonomiskt afseende likställas, men att de af sparsam hetsskäl

föreslagit eu lägre aflöning.

Som emellertid kompetensvillkoren för de e. o. professorerna äro
fullt likställda med dem för de ordinarie och då de förra lika val som
de senare representera själfständiga läroämnen, förestå egna institutioner
med museiafdelniugar och laboratorier samt hafva samma undervisnings-
och examinationsskyldigheter och deltaga i lärarrådets arbeten,

så synes det kollegiet innebära en orättvisa att införa tvenne klasser
af professorer med olika aflöningsförmåner.

Med hänsyn till de ämnens vikt och betydelse, som de föreslagna
e. o. professurerna skulle komma att omfatta, synes dessutom en dylik
sparsamhet kollegiet föga välbetänkt. Skogsteknologiens framskjutna
ställning som läroämne är af de sakkunnige på flera ställen framhållen
och beträffande ämnet zoologi har kollegiet här nedan närmare
utvecklat sina åsikter. Endast i fråga om den ännu knappast som
själfständigt ämne upparbetade markläran, ha vi känt oss något tveksamma,
men då detta ämne helt säket har stora utvecklingsmöjligheter
och eu professurs inrättande ju utan tvifvel är ett sätt att främja forskningen
inom ett visst område och upparbetandet af ett visst ämne,
torde äfven professuren i marklära med geologi vara motiverad.

Reservanternas förslag att göra professuren i skogsteknologi till
ordinarie, men bibehålla den med lärarebefattningen i skogsteknologi
vid skogsinstitutet nu likställda lärarplatsen i zoologi som extra ordinarie
kan kollegiet ej biträda. Visserligen framhålles, att professuren i skogsteknologi''
skulle bli förenad med mera undervisningsskyldighet än den
i zoologi, men hänsyn är redan tagen till denna ökade undervisningsskyldighet,
som uteslutande infaller under sommaren, genom det extra
arfvode, professorn i skogsteknologi liksom de tvenne öfriga professorerna
i skogsämnena skulle erhålla. Då härtill kommer, att dessa
sommararbeten såsom förlagda utom Stockholm berättiga professorn i
skogsteknologi till dagtraktamente, har han i själfva verket enligt den
föreslagna lönestaten tillförsäkrats inkomster, som med minst 1100 kronor
öfverstiga hvad som föreslagits för professorn i zoologi. Detta är också
ungefär samma skillnad, som finnes, mellan de föreslagna löneförmånerna
för å ena sidan professorn i skogsskötsel och skogshushållning samt
å andra sidan professorn i botanik. Att ytterligare genom skillnaden
i ordinarie och extra ordinarie professorlön öka denna olikhet i aflöningsförmåner
med 500 resp. efter 10 års tjänst med 1,000 kronor synes
kollegiet innebära en orättvisa.

På dessa grunder vill lärarekollegiet som sin mening uttala att alla
de föreslagna ''professurerna böra göras likställda och med samma aflöning,
d. v. s. göras till ordinarie. Ett ytterligare stöd för denna vår uppfattning
ha vi i det beslut vid årets riksdag, hvarigenom vid universiteten
alla de förutvarande e.- o. professurer, som omfatta ett själfständigt
läroämne, ombildats till ordinarie, och e. o. professurer hädanefter endast
komma att existera i ämnen, där jämte hufvudläraren finnes en biträdande
lärare för upprätthållande af en del af undervisningen.

Beträffande läraren i kemi vill lärarkollegiet framhålla en''del
olägenheter, hvilka följa af den föreslagna anordningen med alla föreläsningstimmarna
förlagda till en hösttermin. Läraren blir således fri
under vårterminen.

Emellertid har läraren i kemi i de sakkunniges utlåtande fått eu
helt annan ställning än öfriga å sid. 285 uppräknade extra lärare. Han
är nämligen institutionsföreståndare, och sakkunnige ha tänkt sig, att
(sid. 87) »djupare kunskaper i teknisk kemi delvis skulle kunna vinnas
vid högskolans för fria studier afsedda fortsättningskurs just under
ledning af läraren i teknisk kemi, och nödigt utrymme är härför beräknadt
i samband med institutionen och laboratoriet för marklära». Vidare
säges å sid. 78, att »institutioner äro emellertid eu oundgänglig nödvändighet,
ty lärarna vid skogsliögskolan måste åläggas och känna som
en plikt att arbeta i sina läroämnen, ej blott att föreläsa vissa timmar».

Dessa bestämmelser göra således lärarens ställning mycket ogynnsam.
Han måste äfven vårterminen vistas i Stockholm, oaktadt hans
arfvode ej är beräknadt efter högre taxa än öfrige lärares, som ej äro
i detta afseende bundna, — han kan t. ex. icke vara ingenjör vid en
sulfitfabrik eller en kolningsanläggning och resa ned före]äsningsdagen,
ett förfarande, som icke behöfde strida mot bestämmelsen, att han skall
arbeta för sin vetenskap, ty det kan ju ske lika väl genom tekniska
fabriksstudier och experiment som yenoja^. mera vetenskapliga undersökningar.

Af dessa skäl synes det vara nödvändigt, att i kostnadsförslaget
för extra lärare äfven beräknas ersättning åt läraren i kemi för den
tid, han på grund af ofvan nämnda förhållanden kan blifva nödsakad
att vistas vid högskolan utan att där för tillfället äga någon föreläsningsskyldighet.

I fråga om arfvodet för läraren i kemi vill kollegiet vidare som
sin mening uttala, att vid bestämmande af detsamma knappast liknande
beräkning som för öfriga extra lärares arfvoden kan läggas till grund.
Föreläsningarna i kemi förutsätta nämligen betydligt mera arbete, än
exempelvis föreläsningar i lagkunskap eller jordbruksekonomi. För att
undervisningen i kemi må kunna fylla sin uppgift och på samma gång
den väcker elevernas intresse bibringa dem för kommande studier af
fackämnena nödvändig grundläggande kunskap, bör den i möjligaste
utsträckning belysas genom föreläsningsexperiment. Anordnandet af
dylika är emellertid i de flesta fall synnerligen tidsödande, hvarför kemilärarens
tjänstgöring ingalunda får beräknas efter samma grunder, som
öfriga extra lärares. Dessa senare ha, sedan de eu gång fått sin före -

läsningskurs utarbetad, . endast ringa förarbete till hvarje föreläsning,
under det läraren i kemi ofta tar beröka betydligt arbete å laboratoriet
för experimentens igångsättande.

kn af de viktigaste anmärkningar, som kunna göras gent emot
det föreslagna nya skogsläroverket, är att undervisningen i de grundläggande
naturvetenskapliga ämnena blir mindre väl tillgodosedd, då
den ej skall upprätthållas af lärare med speciell naturvetenskaplig utbildning
titan af skogsmän. Fördelade på lärare i de skogliga fackämnena,
såsom de sakkunnige föreslagit, komma de naturvetenskapliga
disciplinerna gifvetvis att bli biämnen, som läraren i regel hvarken
kommer att ha förmåga ellar lust att på ett fullständigare sätt tillgodose.
Då läi overkets uppgift just skulle vara att bibringa personer, som under
längre tid genom deltagande i skogshushållningsarbeten förvärfvat
en jämförelsevis omfattande praktik, nödig teoretisk utbildning, så synes
ett arrangement, som sa litet tillgodoser de grundläggande ämnena, ej
kunna förordas.

Emellertid visar sig vid sammanräkning af antalet undervisningstimmar
för de naturvetenskapliga ämnena, hvartill ju lämpligen timmarna
för den förberedande undervisningen i matematik kunna läggas,
att full sysselsättning uppstår för eu särskild lärare i dessa ämnen
jämte den med zoologien sammanhängande jakt och fiskevården. Genom
inrättande af en särskild lärarplats för de naturhistoriska ämnena,
anser därför lärarkollegiet undervisningen blifva bäst tillgodosedd och
skulle ju härigenom läroverket komma att organiseras snarast i likhet
med skogsinstitutet under äldre tider. Af fackämnena torde dock vid
skogsläroverket skogsteknologien i vikt ställas närmast efter skogsskötsel
och båda fordra hvar sin lärare i olikhet med de äldre förhållancena
vid skogsinstitutet, där skogsindelningen gifvetvis måste anses viktig
aie, men kan undervisningen i detta ämne vid blifvande skogsläroverket
aldiig blifva af samma omfång och betydelse, beroende på bristande
matematisk underbyggnad hos eleverna.'' Båda facklärarne torde
få anses ha samma förutsättningar att undervisa i detta ämne, men
ehuru, möjligen flera beröringsynpunkter finnas mellan skogsskötsel och
skogsindelning, anses dock sistnämnda ämne af praktiska skäl lämplgaie
böla tilldelas lektorn i skogsteknologi för att få undervisningen
jämnare fördelad.

Utan att inkomma med något detaljeradt förslag vill lärarkollegiet,
dock visa, huru undervisningen med bibehållande af den af de

S.„ |vl|nn^S''e föreslagna tiden för hvarje ämne lämpligen skulle kunna
fördelas på de tre lärarne.

Lärarbefattningarna
vid
skogsläroverket.

Zoologi.

Lektorn i skogsskötsel undervisar dessutom i författningskännedom,
bokföring och kartskrift c:a 130 timmar på lärorummet, 648 i
skogen.

Lektorn i skogsteknologi med byggnads- och afdikningslära
undervisar äfven i skogsuppskattning och i skogsindelning, skogs- och
fältmätning samt kart- och byggnadsritning 171 timmar å lärorummet,
830 i skogen.

Lektorn i naturhistoria undervisar i botanik, marklära med geologi
och klimatologi, zoologi, jakt- och fiskevård samt matematik 202 timmar
å lärorummet, 90 i skogen.

Som synes blir största arbetsbördan härigenom lagd på lektorn i
skogsteknologi, men kan ju assistenthjälp i rätt stor utsträckning lämpligen
användas såväl för arbetena i skogen som lör vissa öfningar a
lärorummet. Något afsevärdt hinder möter ju ej heller att öfverflytta
t. ex. byggnads- eller afdikningslära på andra facklärare, om så skulle
anses nödigt.

Ib De olika läroämnena vid Skog skog skolan.

Beträffande de olika läroämnena vid skogshögskolan, deras omfattning
och inbördes ställning, samt den tid som bör anslås för hvarje
ämne kan lärarkollegiet i allmänhet biträda de sakkunniges förslag.
I vissa punkter måste kollegiet dock ge uttryck åt en afvikande uppfattning.

I fråga om zoologiens ställning synes det oss sålunda, att de sakkunnige
vid behandlingen af önskvärda ordinarie lärarplatser vid skogshögskolan
(sid. 93—96 alltför mycket underskatta detta ämnes vikt
och betydelse.

Ett närmare skärskådande af förhållandena visar allt för väl nödvändigheten
af en särskild representant inom landet för de skogsentomologiska
och villebrådsbiologiska grenarna af zoologien. . Dessa vetenskapliga
discipliner äro ju direkt inriktade på vissa praktiska ändamål,
men erbjuda däremot från mera teoretiskt och allmän-zoologisk synpunkt
mindre af intresse. 1 följd häraf blifva dessa områden toga lockande
för våra öfriga fackutbildade zoologer, och om ingen ordinarie befattning
finnes, hvars innehafvare har skyldighet att ägna sig åt studier
inom dessa vetenskapsgrenar, blifva de med all sannolikhet försummade.

Hvad särskildt vetenskapen om skogens skadeinsekter, deras lefnadssätt
och bekämpande beträffar, så visa det sista årtiondets oväntadt

svåra insektshärjningar vikten och betydelsen af en särskild representant
för dessa studier. De sista årens forskningar beträffande såväl
nunnan som tallspinnaren hafva lärt oss, att de från utlandet hämtade
erfarenheterna icke utan vidare äro tillämpliga på våra förhållanden.
Nödvändigheten af ett noggrannt studium af skadeinsekternas lefnadssätt
inom vårt eget land framgår häraf med all tydlighet. Inom jordbruket
har man redan sedan länge insett betydelsen af en särskild anstalt och särskilda
tjänstemän för studium af skadeinsekterna. Det synes så mycket
nödvändigare, att staten genom platsers inrättande befordrar dylika
studier, som enskilde eller bolag, oaktadt stora ekonomiska intressen stå på
spel, sällan eller aldrig vilja göra uppoffringar i och för undersökningar,
som icke direkt och inom närmaste framtiden föra till positiv vinst.
Inom vissa andra af skogsvetenskapernas grenar göras upptäckter och
föranstaltas förbättringar af skogshandteringens praktiska utöfvare,
medan detta för eu sådan vetenskapsgren som den skogsentomologiska,
dels af ofvannämnda skäl, dels emedan en zoologisk fackutbildning i
de flesta fall är nödvändig, sällan eller aldrig förekommer.

I fråga om vårt villebråds biologi finnas ännu många olösta
spörsmål och dock måste hvarje rationell jaktvård ytterst grunda sig
på en rätt uppfattning af djurens lefnadsvanor, deras behof af föda
samt i öfrigt villkoren för deras trefnad. En massa iakttagelser göras
årligen af jägare i landets olika delar och många af dessa publiceras
i olika tidskrifter, flik erfarenhet finnes också samlad hos mången
praktisk utöfvare af jakt, men i fråga om sammanfattande och ordnad
kunskap återstår ännu mycket på det jaktbiologiska området. Dilettantmässigheten
är på detta område allt för förhärskande och ingen af Endels
zoologer är i följd af sin tjänstebefattning skyldig ägna dessa frågor
sin uppmärksamhet. (>ch dock kan det ofta, särskildt beträffande jaktlagstiftningsfrågor,
blifva nödvändigt att hafva någon sakkunnig, från
hvilken ett utlåtande kan inhämtas.

Med det intresse, som i dessa dagar bland vårt lands jägare börjat
göra sig gällande för ökad och förbättrad jaktvård, synes det föga
tidsenligt att likt de sakkunnige vilja så ringakta betydelsen af detta
ämne vid skogshögskolan. För fiskvård och fiskets rationella bedrifvande
arbetar en fiskeristat med ett flertal akademiskt utbildade, skolade
zoologer; det synes oss då ingalunda för mycket begärdt att jaktvården
och de för densamma grundläggande vetenskaperna få till sitt förfogande
eu zoologs halfva arbetskraft. Detta beträffande den villebrådsbiologiska
forskningen. Beträffande undervisningen i jaktzoologi och
jaktvård synes det kollegiet mindre välbetänkt, då de sakkunnige fram 3 -

Kemi.

hålla- dessa ämnens underordnade betydelse i en tid, då man från flera
håll börjat framhålla skogsstatstjänstemännens bristande intresse för jaktvård
samt hurusom staten i detta fall föregår med ett mindre godt exempel.

Ehuru de sakkunnige vid sitt förslag till den skogszoologiska undervisningens
ordnande och undervisningstimmarnas fördelning mellan de
olika ämnena tillgodosett zoologien på ett i allmänhet rätt tillf redsställande
sätt, hade likväl i sina principuttalanden visat ett sådant underskattande
af skogszoologien, att kollegiet ansett det vara sin plikt att
framhålla några synpunkter till dessas bemötande.

Beträffande undervisningen i kemi vill kollegiet såsom sin mening
framhålla, att den för undervisningen däri anslagna tiden, SO timmar,
synes alldeles för knapp. Erfarenheten under de senaste åren har nämligen
visat, att de 69 timmar, som nu disponerats för nämnda undervisning,
icke räcka till mer än ett genomgående af de kapitel, som
sakkunnige anse höra ingå i kursen, sedan undervisningen »omlagts».
Åt den oorganiska kemien har endast kunnat ägnas ett par repetitionstimmar
i terminens början, åt analytisk kemi af brist på laborationsplatser
endast ett par föreläsningar samt åt mark- och växtkemi likaledes
endast relativt obetydlig tid.

För ett genomgående af de delar af fysikaliska kemien, som
behöfvas för att fullt kunna förstå de i marken och växten samt vid
virkets kemiska förarbetning inträffande kemiska processernas förlopp
samt de omständigheter, som leda dessa i den ena eller andra riktningen
(d. v. s. kemisk jämnvikt, reaktionshastighet, katalys in. fl.
kapitel ur den fysikaliska kemien) har åtgått omkring 20 timmar. Att
öfverlämna åt eleven att genom själfstudium inhämta hvad som behöfdes
af fysikalisk kemi, måste synas mindre lämpligt.

För den organiska kemien, som ju måste börja från början och
där eleven möter åtskilliga för honom alldeles nya åskådningar och
beteckningssätt, har åtgått en hel vårtermin, d. v. s. 24 timmar. Hade
undervisningen i större utsträckning än hittills varit fallet på grund åt
de bristande experimentella hjälpmedlen kunnat illustreras med föreläsningsexperiment,
skulle denna kurs sannolikt tagit ännu något längre tid.

Att slutligen åt den tekniska kemien signa mindre tid än 20 timmar
synes lärarkollegiet ej önskvärd. I betraktande däraf att Sveriges
kemiska industri nu vuxit därhän, att den, enligt uttalande i ett föredrag*
vid senaste kemistmötet, öfverträffär den af ålder så ansedda järnindustrien,
och däraf att en mycket stor del af denna industri arbetar med råmaterial
från skogen och skulle kunna konsumera ännu mera, måste det,
rent nationalekonomiskt sedt, anses af vikt att bibringa de unga skogs -

männen sa pass mycket kunskaper i kemi och på denna baserad industri,
att de åtminstone ägde förmåga att bland större och mindre skogsägare
väcka intresse för skogens tillgodogörande på kemisk väg i
stället för såsom råvara. Utan tvifvel skulle vid förädling på kemisk
väg endast en bråkdel af den skogsafkastning, som nu i form af
råvara bidrager med hälften af vårt exportvärde, vara tillräcklig för att
i lika hög grad utjämna vår handelsbalans.

De sakkunnige ha beräknat föreläsningstimmarna i ämnet skogsoch
jaktförfattningar till det jämförelsevis höga antalet af 84, under
det att ämnet lagkunskap tillerkänts endast hälften af nämnda timantal
eller 42 timmar. Detta förhållande, som vid jämförelse mellan
ifrågavarande båda ämnens omfattning, sådan densamma af de sakkunnige
angifvits, oförnekligen förefaller ganska anmärkningsvärd!, finner
sin naturliga förklaring däri, att de sakkunnige vid berörda förslag
säkerligen utgått från det timantal, som enligt den af domänstyrelsen
den 24 maj 1905 fastställda arbetsordningen vid skogsinstitutet för närvarande
äro anslagna åt samma ämnen, nämligen 91 timmar åt författningar
och 20 timmar åt lagkunskap. Sammanställdt med nuvarande
förhållanden framträder sålunda de sakkunniges förslag till det vttre
såsom innebärande eu, om ock oväsentlig begränsning af tiden för undervisning
i författningar och eu ganska afsevärd förökning af under\
isningstiden för lagkunskap. I verkligheten förhåller det sig emellerid
icke. sfi, Ämnet författningar, sådant det upptagits i gällande arbetsoidning,
omfattar nämligen icke blott det i den af domänstyrelsen likaledes
den 24 maj 1905 fastställda studieplanen under n:r 3 bland biämnen
upptagna ämnet skogs- och jaktförfattningar — hvilket i hufvudsak
motsvaras. af det lika benämnda ämnet enligt de sakkunniges
förslag utan äfven det under n:r 2 bland biämnena upptagna ämnet
hnans- och näringsrätt samt dessutom det under n:r 5 bland biämnena
uppförda ämnet tjänsteexpedition och bokföring, hvilket af de sakkunnige
utbrutits till ett sjelfständigt ämne med benämningen bokförings-
. och tjänsteexpeditionspraktikum och en föreslagen undervisningstid
^ af 40 timmar. Om man bortser från tjänsteexpedition
och bokföring, för hvilka icke hittills någon nämnvärd del af undervisningstiden
användts, återstår sålunda den skiljaktighet mellan förslaget
och nuvarande förhållanden, att i ämnet författningar enligt gällande
arbetsordning inbegripes ämnet finans- och näringsrätt, hvilket enligt
förslaget däremot tillhör lagkunskapen samt innefattas under punkterna
b. och c. af den beskrifning, de sakkunnige lämnat å sistnämnda ämnes
omfång. Denna skiljaktighet är ganska väsentlig. Finans- och närings -

Lagkunskap
och författningar.

rätten har nämligen tagit i anspråk en betydlig del ai den för ämnet
författningar i arbetsordningen angifna tiden, i det att de 2 timmar

1 veckan, som förekomma under l:a och 2:a terminerna, afse finans- och
näringsrätt samt undervisningen i skogs- och jaktförfattningarna är beoränsad
till de under 3:e och 4:e terminerna upptagna tiderna af 3 och

2 timmar i veckan. Att på den af de sakkunnige föreslagna tiden åt

42 timmar medhinna genomgåendet af ämnet lagkunskap med dess i
förslaget angifna omfattning är omöjligt, och da a andra sidan ämnet
skogs- och jaktförfattningar, bestämdt på så sätt samma förslag utvisar,
fatt åt sig anslagen väsentligt längre tid än smil skäligen kan anses
behöflig, bör gifvetvis en förändring åt de sakkunniges förslag i denna
del genomföras, en förändring som dock icke med ett undantag, hvartill
lärarkollegiet nedan återkommer — synes böra innebära någon rubbnin<r
i de föreslagna gränserna för omfattningen åt ifrågavarande bada
ämnen. De sakkunniges förslag står nämligen i sistberörda afseende !
öfverensstämmelse med hvad som sedan några år tillämpats i de vid
skogsinstitutet utfärdade afgångsbetygen och äfven ligger i sakens natur,
i det att finans- och näringsrätt räknats till lagkunskapen eller den
del af lagstiftningen, som genomgås endast i sina hufvuddrag, och ej
till författningarna d. v. s. de stadgande!!, som äro åt den stora och
omedelbara betydelse för skogsstatens tjänsteförvältning, att undervisningen
bör söka i dem bibringa en noggrann cell fullständig kunskap
äfven om detaljerna. Det uttryckssätt, som förekommer i gällande arbetsordning,
bygger i denna del på äldre förhållanden. Däremot bör
jämkning ske i de föreslagna undervisningstiderna, sa att ämnet lagkunskap
får sig tillfördt ett timantal, motsvarande öfverflvttningen dit af
finans- och näringsrätt, och eu motsvarande nedsättning sker i timantalet
för skogs- och jaktförfattningar. Att dessutom den nuvarande
undervisningstiden något ökas, synes vara lämpligt. De sakkunniges i
sådant afseende gjorda förslag, enligt hvilket åt ämnena skogs- och jaktförfattningar
och lagkunskap tillsammans anslagits 126 timmar i stället
för de nuvarande 111, synes vara väl afvågdt. _ .

För närvarande inbegripas — enligt uttryckligt stadgande i gällaude
studie]lian, som häri öfverensstäminer med äldre föreskrifter —
under ämnet skogs- och jaktförfattningar äfven de författningar och
cirkulär, som angå flottning. De sakkunnige däremot hänföra, enligt
punkten b i bestämmelserna angående lagkunskapens omfattning, lagstiftningen
om flottning under detta senare ämne. Anledningen härtill
torde väl icke kunna ligga däri, att de sakkunnige ansett en noggrann
kännedom om flottningsförfattningarna vara åt mindre likt föi skogs -

tjänstemännen, och då lärarkollegiet ej heller eljest kunnat finna något
skäl till den föreslagna förändringen, håller kollegiet före, att lagstiftningen
om flottning fortfarande bör räknas till skogs- och jaktförfattningar.
Skulle de sakkunniges förslag i denna del vinna bifall, är någon
förökning af det åt sistberörda ämne nu anslagna timantalet icke behöflig.

Beträffande öfverjägmästare Wallmos reservationsvis framställda
förslag om ökade kurser uti jordbrukslära får lärarkollegiet, som väl
behjärtar önskvärdheten af att den blifvande jägmästaren besitter en
mera ingående kunskap i sagda ämne, dock uttala den åsikten, att utförligare
teoretiska kurser i jordbrukslära utan åtföljande praktik äro af
föga värde. För vår del kunna vi därför icke tillstyrka en utvidgning
af ifrågavarande ämne och vilja på det bestämdaste afråda från de af
reservanten föreslagna eventuella inknappningarna af andra enligt vårt
förmenande afgjordt viktigare ämnen.

C. Motiv för af lärarkollegiet föreslagna ändringar i sakkunniges förslag
till stadgar.

§ -•

Angående i denna § föreslagna ändringar se »Allmänna synpunkter».

§ 8-

Då man väl får förutsätta att en person som aflagt mogenhetsexamen
kan skrifva en för sin blifvande skogsmannabana fullt tillräckligt
handstil, torde lämpligen orden »egenhändigt skrifven» böra utgå.
Det kunde ju eljest inträffa, att en af vederbörande underskrifven, men
maskinskrifven ansökan af formella skäl kunde komma att ogillas.

Beträffande ändringarna i § 8 c. och det föreslagna tillägget till
paragrafen se »Allmänna synpunkter».

§ n Då

i paragrafens tredje stycke lmfvudvikten synes oss ligga därpå,
att elev, som blifvit underkänd i den förberedande kursen, är utesluten
rätten att .vidare söka in i densamma, torde detta höra utsättas. — Uttrycket
»ett följande år» kan möjligen ge anledning till olika tydningar
och bör därför utbytas mot »ännu en gång».

§13.

Skjutöfningar finnas icke upptagna på undervisningsprogrammet
för skogshögskolan och förekomma ej heller för närvarande vid skogs -

Jordbruks ekonomi.

institutet. Likväl liar erfarenheten gifvit vid handen, att skjutöfningar
rätt flitigt anordnats vid skogsinstitutet, hufvudsakligen på initiativ af
eu vid institutet bildad jaktförening. Det ligger i sakens natur, att
dylika skjutöfningar komma att i hög grad försvåras, om icke den nya
högskolan förses med skjutbana på samma sätt som skogsinstitutet.
Det synes föga rättvist att betunga eu enskild förening med omkostnaderna
för plats för och anläggning af en dylik bana. — Den modernare
tekniken bär allt mer och mer gått ut på, att göra skjutöfningar
för jägare så mycket som möjligt motsvarande jaktens kraf, hvarför i
våra dagar jägarens öfningar å skjutbana fått en rätt stor praktisk betydelse.
Vidare torde böra erinras om, att många elever just under sin
vistelse i Stockholm, under institutstiden, inköpa gevär. Deras intresse
för goda kunskaper om hvad man af ett sådant kan fordra är i hög
grad beroende af det tillfälle som stått tills buds att å skjutbana bedöma
ett vapens prestationer. Från alla dessa synpunkter vill kollegiet
hemställa om tillägg af föreslagna momentet e i § 13.

§ 15.

Bestämmelsen om att undervisningstiden vid eventuella förskjutningar
af terminernas början och slut ej får förkortas är tydligen afsedd
att gälla läseterminerna, med andra ord vårtermin och hösttermin, ty de
sakkunnige ha själfva vid uppgörande af arbetsplaner för sommarterminen
ej uppfyllt sagda bestämmelse beträffande sommaröfningarna.

§ iv

Beträffande elevs rätt till omtentamen och förnyadt deltagande i
praktiska arbeten synas oss de föreslagna stadgandena i stort sedt tillfredsställande.
Man kunde visserligen invända, att tillfälle borde beredas
elev att åter genomgå andra årets sommaröfningar, därest han i desamma
misslyckats; men sedan af vederbörande lärare blifvit upplyst, att dessa
öfningar i regel ej erbjuda några större svårigheter och vid desamma
gjorda misstag kunna rättas och det misslyckade arbetet utföras under
samma sommaröfning, torde bestämmelsen om godkända arbeten vid
början af andra årets hösttermin ej innebära någon farligare stötesten,
utan endast tjäna till utgallring af sådana elever, Indika visat, sig för
skogsmannabanan olämpliga. (De sakkunniges motivering sid. 204.)
Beträffande tredje årets sommaröfningar, Indika skola resultera i upprättande
af fullständiga skogsindelningsplaner, synes oss däremot under
vissa förhållanden rättighet böra tillerkännas elev att ännu en gång få

genomgå härför erforderliga praktiska arbeten, och är detta en sak af
sådan vikt, att bestämmelsen härom bör i § 1!) insättas.

§ 20..

Denna och de närmast följande paragraferna handla om elever,
men synes det lärarkollegiet formellt oriktigt att under denna rubrik
innefatta äfven de personer, som enligt § 17 vid högskolan idka själfständiga
vetenskapliga studier. Vidare synes oss de s. k. »tillfälliga»
eleverna lämpligen böra kallas extra elever då de väl i de flesta fall
komma att genomgå fullständiga kurser. Vidare bör sista stycket ändras
i öfverensstämmelse med § 44 c.

§ 25.

I denna paragraf bör gifvetvis ordet ordinarie inskjutas framför
elev samt i öfrig! paragrafen förses med ett tillägg i likhet med motsvarande
paragrafer rörande skogsläroverket och skogsskolorna.

§26.

Angående samtliga professurers ombildande till ordinarie se »Allmänna
synpunkter». Ofriga ändringar af redaktionell natur och för att
vinna öfverensstämmelse med §§ 12 och 35.

§ 28.

Beträffande innehållet i mom. d synes det lärarkollegiet, att i förslaget
en sammankoppling af tvenne skilda saker på ett föga lyckligt
sätt ägt rum. Enligt vår mening bör det åligga lärare vid skogshögskolan
att genom utgifvande af hand- och läroböcker främja den vetenskap,
han blifvit satt att representera. Det synes oss därför lämpligt,
att detta upptages som ett önskemål, ja, som en honom tillkommande
plikt. Emellertid ligger i sakens natur, att icke alltid tidpunkten kan
anses lämplig för en dylik åtgärd. En nyligen anställd lärare kan ej
anses besitta den allsidiga erfarenhet i ämnets olika grenar, som bör
utgöra en förutsättning för dylikt författarskap, i andra fall kan han
önska afsluta några pågående undersökningar eller studier, hvars resultat
han vill upptaga i boken i fråga. Under sådana omständigheter bör
det emellertid åligga honom att i och för undervisningens lämpliga
bedrifvande vid högskolan till elevernas tjänst utarbeta grundlinjer till

sina föreläsningar. Dylika grundlinjer böra lämpligen genom högskolans
försorg i öfvertryck eller på annat sätt mångfaldigas och tillhandahållas
eleverna. Däremot synes det oss vanskligt att föreslå, att högskolan
skulle uppträda som förläggare till större läroböcker. I de fall, där
svårigheter att erhålla förläggare visa sig uppstå, torde däremot staten
genom anslag till författaren, resp. till förläggaren, genom lösande af ett
visst antal exemplar eller på annat lämpligt sätt, i hvarje särskildt fall
böra uppmuntra och möjliggöra utgifvande af behöflig litteratur inom
skogsvetenskapernas olika grenar.

Angående ändringarna i näst sista stycket hänvisas till »Allmänna
synpunkter». Förvaltningen af till skogsläroverket anvisade skogar liksom
skogsskolornas skogar böra sortera under vederbörande öfverjägmästare,
hvarför professorn i skogshushållning kommer att fungera som
öfverjägmästare endast i afseende på de skogar, som tjäna högskolans
undervisning.

1 sista stycket synes oss uttrycket »i samråd med» väl oklart och
böra utbytas mot »samtycke af».

§ 32.

Som den af de sakkunnige föreslagna lydelsen af denna paragraf
står i formell strid med grundlagens bestämmelse om »skicklighet och
förtjänst», har kollegiet föreslagit en annan tydelse, utan att i sak hysa
någon afvikande mening angående de grunder, enligt hvilka professorsbefattningarna
böra besättas.

I sista stycket synes oss uttrycket »i fysiskt afseende skickad att
uthärda — — — kroppsliga ansträngningar» innehålla eu tavtologi.
I § 69 ha de sakkunnige ej heller föreslagit detta uttryck.

Beträffande kompetensfordringarna för de olika professorsbefattningarna,
synes det lärarkollegiet, att vissa garantier böra skapas för,
att undervisningen i de skogliga fackämnena på sådant sätt anordnas,
att de utexaminerade eleverna i största möjliga utsträckning må befinnas
uppfylla de kraf, som staten bär rätt att ställa på sina skogstjänstemäns
utbildning. Det synes oss i detta hänseende önskvärdt, att lärarne i de
egentliga skogsämnena själfva genomgått skogshögskolan, och vill lärarkollegiet
på den grund ansluta sig till reservanternas förslag; dock med
det tillägget beträffande professuren i skogsiuddning, att sökande, i lik -

bet med livad som finnes föreslaget för de tvenne andra professurerna,
helst bör äfven genom utgifna skrifter hafva styrkt sin skicklighet.

§ 36.

1 fråga om denna paragraf synes oss de sakkunniges förslag i ett par
punkter mindre välbetänkt. Bestämmelsen aft förnyadt förordnande icke
må lör samma person utfärdas skulle ju kunna medföra den konsekvensen,
att, i händelse deri'' förordnade personen icke under de tre åren till
fullo hunnit meritera sig till professuren i fråga, man blefve nödsakad
att, därest ej heller annan kompetent sökande funnes att tillgå, för de
följande tre åren tillförordna annan person, hvilken vore för platsen
mindre lämplig än den förre innehafvaren. Det eftersträfvade ändamålet
torde till fullo ernås genom en bestämmelse, som omöjliggör ett förnyadt
förordnande, utan platsens upprepade ledigförklaring.

Med fullt instämmande i kommitterades förslag om rätt för styrelsen
att vid professurs besättande föreslå Kungl. Maj:t att till platsen
kalla, »för utmärkt skicklighet känd person», måste vi dock som vår
åsikt uttala att dylik kallelse endast i undantagsfall bör förekomma och
under sådana omständigheter, där något Överklagande från eventuella
modsökandes sida ej är att förvänta. Allra minst torde dylikt kallande
vara på sin plats i fråga om person, som endast tre år tidigare förklarats
inkompetent till befattningen. Sådan person kan visserligen tänkas
under dessa tre år ha hunnit tillräckligt meritera sig för platsen, men
föga sannolikhet finnes för, att han på den korta tid, af hvilken lian
under första året säkerligen varit strängt upptagen med att utarbeta
sina föreläsningar, kan ha förvärfvat så framstående meriter, att de kunna
motivera hans kallande. Genom att, såsom sakkunnige gjort, framställa
kallande såsom det första alternativet, blir lätt ett uteblifvande från styrelsens
sida af förslag till kallande en slags prickning. Lärarkollegiet
anser på grund af det ofvan anförda, att i detta fall platsen alltid bör
förklaras till ansökan ledig, så mycket mera som andra sökande i många
tall kunna väntas uppträda och styrelsen ingalunda, genom ett förordnande
på tre år åt en för befattningen inkompetent person, bör anses i
någon mån hafva gifvit honom, så att säga, befattningen på hand.

§ 39.

De i första stycket af denna paragraf omnämnda ferierna afse tydligen
sommarferier, ty i annat fall skulle ju med en månads jul- och

en veckas påskferier lärare strängt taget endast vara berättigad till en
veckas ferier under sommaren. Kommitterades förslag till arbetsordningjämte
uttrycket »om möjligt sammanhängande)) visar också att bär åsyftas
sommarferier och att endast ett redaktionsfel föreligger.

Beträffande andra stycket i samma paragraf torde vissa förtydliganden
böra göras. Det får nämligen anses uteslutet att vid ordinarie
lärares tjänstledighet förordna annan ordinarie lärare att upprätthålla
hans tjänst, då denne dels ej torde ha tid bestrida bägge befattningarna,
dels ej bär rättighet att med bibehållande af egen tjänst uppbära arfvode
som vikarie för sin kollega. Att han åter skulle erhålla tjänstledighet
från egen tjänst för att bestrida annan, måste med afseende på
de speciella fordringar, som böra ställas på högskolans professorer, endast
■fora till, att bägge platserna komma att upprätthållas på ett mindre
lämpligt sätt. Rättast synes kollegiet vara, att vid professors tjänstledighet,
därest docent i ämnet finnes vid högskolan anställd, denne förordnas
att upprätthålla professuren. Enligt vedertaget bruk från andra
högskolor är sådant icke blott en docents skyldighet (hvithet ock framhållits
i föreslagna § 37) utan ock hans rättighet. — I likhet med hvad
de sakkunnige föreslagit beträffande skogsläroverket, torde ordinarie lärare,
då han anhåller om tjänstledighet, böra föreslå lämplig person att som
vikarie upprätthålla tjänsten. — Hvad i paragrafen säges om ordinarie
lärare gäller naturligtvis äfven sådan lärare, som på förordnande enligt
§ 36 uppehåller professorsbefattning.

Beträffande rektoratets upprätthållande under rektors tjänstledighet
torde särskild! stadgande böra i paragrafen inflyta.

§ 40.

Som tvekan kan uppstå, huruvida ordet »lian» syftar på kamreraren
eller rektor, men denna tvekan helt och hållet försvinner om ordet
»han» utgår, då gifvetvis »kamreraren» är subjekt äfven i den sista
satsen, föreslås sådan ändring.

§ 43.

Uttrycket »i möjligaste mån» torde böra utgå såsom innebärande
önskvärdheten af en så stor befrielse från undervisningsskyldigliet som
möjligt, li vil ket väl ej kan anses lämpligt.

§ 47.

I denna §, inom. c omtalas befrielse från i § 21 mom. b omförmälda
af gifter. Ehuru något mom. 1) i samma § enligt förslaget
icke förekommer, får man väl anta, att därmed åsyftas de utgifter, »som
åsamkas högskolan för laborationer och öfningar». Under förutsättning
att sagda tydning är riktig, får kollegiet emellertid afstyrka förslaget
om befrielse från sådan afgift. 1 sakens natur ligger, att dylik afgift
ej bör sättas högre än nödvändigt erfordras för betäckande af utgifter
för förbrukningsmaterial vid öfningar och praktiska kurser. Skulle nu
något antal elever befrias från dylik afgift, måste gifvetvis ett deficit
uppstå, till hvars täckande i så fall särskilda anslag måste beviljas. Någon
befrielse från dylika »laborationsafgifter» förekommer oss veterlig! ej
vid andra högskolor, äfven om eleven åtnjuter befrielse från terminsafgifter
o. d. På samma gång alltså eu dylik befrielse synes oss principiellt
oriktig, torde dylika afgifters erläggande knappast kunna anses
betungande, då de i regel endast utgå med mindre belopp. Kollegiet
bär därför velat hemställa om denna sats'' utgående ur mom. c.

§ 48.

Med hänsyn till hvad vi i »Allmänna synpunkter» yttrat angående
lägre kursens ställning och det blifvande skogsläroverkets uppgift, har
det synts lärarkollegiet önskvärd!, att denna uppgift preciseras i den
törsta paragraf af Kap. III och bär kollegiet därför velat föreslå eu
något ändrad formulering af § 48.

§ Öl.

Som vid läroverket för undervisningens'' bedrifvande eu plantskola
gifvetvis bör förekomma, ha vi ansett en dylik uttryckligen böra omnämnas,
likasom skjutbana bör upptagas, så mycket mera som skjutöfningar
enligt arbetsprogrammet ingå i undervisningen.

§ °4.

I denna § torde uttrycket »muntliga och skriftliga förhör» böra
utbytas mot »muntliga förhör och skriftliga prof», såsom mera öfverensstämmande
med svenskt språkbruk. Uttrycket »skriftliga prof» torde
icke i något afseende behöfva tolkas såsom innefattande några mera

fordrande uppsatser, utan kunna tillämpas på älven enklare uppgifter
och till fullo motsvara hvad de sakkunnige åsyfta.

§ 55.

Uttrycket »å något af honom utfördt praktiskt arbete» tyckes
kollegiet lätt kunna missförstås i den riktningen, att ett misslyckande i
någon mindre omfattande uppgift skulle göra lärjunge omöjlig lör fortsatta
studier vid läroverket. Ett dylikt misslyckande kan ju dock i
regel efter rättelse af vederbörande lärare repareras genom att lärjunge
får gorå om sitt arbete. Paragrafen åsyftar tydligen det fall, att lärjunge
i stort sedt och oaktadt tillfälle att göra om vissa uppgifter blifva
honom lämnadt, visat sig omöjlig vid de till ett ämne hörande praktiska
arbetena. Kollegiet har därför föreslagit en omredigering i nu
antydda riktning.

§ 57.

Erfarenheten från skogsinstitutets lägre kurs har gi 1 vit vid handen,
att personer med högre examensmeriter, än hvad som fordras lör
inträde i kursen, otta i stort antal söka in i densamma och hindra
sökande med betyg endast från femte klassen, men med lång praktik,
att vinna inträde. Som emellertid lägre kursen och det föreslagna skogsläroverket
just äro afsedda lör personer som tidigt kommit ut i det
praktiska lifvet, måste det anses olämpligt att dessa på ofvannämnda
sätt hindras få den åtrådda utbildningen. Vi våga därför föreslå ett
sådant tillägg till § 57, som möjliggör, att vid stort antal sökande taga
särskild hänsyn till sökandes föregående praktiska verksamhet.

§ 61.

Som återbetalande af sådan afgift, som lärjunge enligt § 58 skall
erlägga, väl får anses sammanhänga därmed, att han lämnat kursen på
grund af sjukdom eller andra särskilda omständigheter, men ej kan
göras beroende af, huruvida han ett följande år ånyo genomgår densamma,
synes oss en omredigering af paragrafen önskvärd, hvilket förslag
från vår sida emellertid icke innebär någon principiell skiljaktighet
från hvad kommitterade torde ha afsett.

§ 02.

Se »Allmänna synpunkter».

§ ,;4.

I inom. b synes oss uttrycket »inom sitt område följa skogshandteringens
framsteg» mindre lyckligt valdt, alldenstund inom de grundläggande
vetenskaperna vissa upptäckter måste anses vara af beskaffenhet
att böra uppmärksammas vid undervisningen, utan att dessa nyheter
därför kunna rubriceras såsom framsteg inom skogshandteringen. Yi
ha därför föreslagit en något annan ordalydelse.

§ 6b.

Se motiveringen angående § 32.

§ 69.

På grund af de mångsidiga kunskaper inom olika naturvetenskapsgrenar,
som kräfvas för det föreslagna lektoratet i de naturvetenskapliga
ämnena, torde lämplig person ofta kunna erhållas bland dem, som tagit
filosofisk ämbetsexamen, och har kollegiet därför ansett att förutom filosofie
licentiatexamen äfven filosofisk ämbetsexamen borde berättiga till sagda
befattning.

Då intet skäl synes oss föreligga, för att sökande till lektoratet
i skogsteknologi ej skulle få räkna sig till godo såsom merit äfven utgifna
skrifter i ämnen, som tillhöra hans läroområde såsom för lektoratet
i skogsskötsel och i skogsuppskattning finnes föreslaget, har kollegiet
föreslagit sådant tillägg till mom. c och synes detta tillägg så
mycket mindre böra medföra någon olägenhet, som publicerade arbeten
enligt de sakkunniges förslag ju under alla omständigheter som merit
betraktade fått eu kanske väl mycket underordnad och tillbakaskj liten
ställning.

§ 72.

Beträffande denna paragraf gäller i tillämpliga delar hvad som
sagts om § 39. Det måste anses olämpligt, att en lärare upprätthåller
tvenne ordinarie befattningar. 1 regel torde bland skogshögskolans yngre

lärarekrafter eller eljest bland skogsstatens tjänstemän lämplig vikarie
kunna erhållas. För kortare tid (högst 2 veckor) kan ju tillfällig ledighet
enligt den föreslagna paragrafen beredas genom af rektor träffade anordningar.

§ 74.

Se »Allmänna synpunkter» samt motiveringen till § 43.

§ «2.

Se motiveringen till § 51.

§ 84.

1 läsåret böra naturligtvis dagarna 1 november samt 15 oktober
ingå, hvarför eu liten redaktionell ändring föreslagits.

§ 85.

Med fullt hell järtande af sakkunniges förslag att lärjunge, som med
särdeles goda betyg genomgått skogsskolan, må kunna vinna inträde vid
skogsläroverket utan föregånde realskoleexamen, såsom i §§57 och
85 säges, synes det dock lärarkollegiet ingalunda välbetänkt att gifva
dylik person ett absolut företräde framför sökande med realskoleexamen,
utan IHira väl de olika sökande få konkurrera med hvarandra. Svårigheten
för läroverkets lärarråd att vid antagandet af lärjungar mot hvarandra
väga de olika slagen af meriter torde ej vara oöfvervinneliga,
och efter några års erfarenhet bör man väl småningom kunna komma
underfund med, hvilka sökande af de bägge kategorierna, som bäst kunna
tillgodogöra sig den undervisning, skogsläroverket afser att meddela. Den
af sakkunnige föreslagna lydelsen af § 85 (sista raden), skulle vid stark
tillströmning af sökande, som förut genomgått skogsskola, lätt kunna
fora därhän, att endast sådana sökande hade utsikter att antagras, under
det att personer med realskoleexamen blefve utestängda, hvilket gifvetvis
skulle innebära ett missförhållande.

§ DO.

Se motiveringen till § 61.

§ 96.

So motiveringen till § 32.

§§ 98—103.

Beträffande flertalet ändringar se lärarkollegiets under »Allmänna
synpunkter» framställda åsikter.

§ 100.

I mom. t synes uttrycket kunna ge anledning till missförstånd.
Meningen är väl att assistent skall förordnas af styrelsen för skogshögskolan
och skogsläroverket, samt att styrelsen, sedan dylikt förordnande
skeft, omedelbart bör härom underrätta domänstyrelsen, för hvilket det
ju är åt vikt att veta, när eu yngre skogstjänsteman på detta sätt blifvit
för längre eller kortare tid upptagen. \ i föreslå därför en, som vi anse,
tydligare redigering af momentet.

1). Sakkunniges förslag till undervisning splaner.

Beträffande det af de sakkunnige uppgjorda detaljerade förslaget
till undervisningsplaner (sidan 177—197) anser sig lärarkollegiet icke ha
anledning ingå på någon närmare granskning af enskildheterna. Vi
förutsätta nämligen som eu gifven sak, att inga dylika planer komma
att fastställas utan att först underställas granskning af den blifvande
skogshögskolans lärarråd.

I stora drag kan kollegiet uttala sin anslutning till det uppgjorda
förslaget, hvari -timmarna tyckas på lämpligt sätt vara fördelade mellan
de olika läroämnena. Några anmärkningar vill emellertid kollegiet framhålla.
g

Sålunda böra beträffande ämnet zoologi särskild tid anslås till
praktisk öfningskurs å lärorummet, hvilken kurs ej lämpligen kan sammanföras
med föreläsningstimmarna, emedan dels denna öfningskurs
förutsätter flera sammanhängande timmar, dels ej mer än halfva antalet
elever på en gång kan i densamma deltaga.

Deii af de sakkunnige föreslagna förläggningen af kemiundervisningen
till andra årets hösttermin synes kollegiet af pedogogiska skäl

olämplig. Undervisningen i fysikalisk kemi utgör nämligen förutsättningar
för icke endast den tekniska kemien, utan äfven för markläran,
för delar af geologien samt för växtfysiologien. Att lärarne i dessa
resp. ämnen på detta sätt hvar för sig bli tvungna att genomgå delar
af den fysikaliska kemien, måste naturligtvis anses olämpligt såväl med
hänsyn till tid, som därigenom tages bort från de resp. ämnena, som
med hänsyn till undervisningens enhetliga och öfversiktliga framställning.
Af dessa pedagogiska skäl har därför synts kollegiet vara lämpligare,
att undervisningen i fysikalisk kemi påbörjas redan under elevens första
termin vid högskolan.

Angående de praktiska öfningarna i skogsindelning ha de sakkunnige
ansett, att tredje årets sommartermin borde användas till uppgörande
af planer för indelning till trakthuggning och traktblädning, hvilka planer
jämte fullständiga indelningshandlingar skulle utarbetas och inlämnas
den därpå följande höstterminen i och för granskning af professorn i
skogsindelning.

Instämmande med de sakkunnige i lämpligheten af, att dessa planer,
som i hög grad äro ägnade att visa, i hvad mån en elev kunnat tillgodogöra
sig undervisningen samt hans uppfattning af en mängd saker
i öfrig!, utarbetas under sista studieåret vid skogshögskolan, får lärarkollegiet
dock påpeka, att professorn i skogsindelning härigenom får en
sådan mängd arbete liopadt till senare delen af höstterminen, att han
ingalunda ensam kan medhinna detta.

Förutom det löpande arbetet med föreläsningar m. m. får han
nämligen i midten på november in c:a DO stycken skogsindelningsplaner,
för hvilkas granskning ej får beräknas mindre än 3 å 4 veckors strängt
arbete. Under samma tid bär lian emellertid äfven att tentera de utgående
eleverna samt föreläsa för och handleda de yngre kurserna, hvarför
man vid uppgörande af läroplan nödvändigt måste räkna med extra
assistenthjälp åt professorn i skogsindelning, då öfverassistenten denna
tid är upptagen på annnat håll.

E. Sakkunniges förslag till högskolebyggnad.

Vid förslaget till den nya högskolebyggnaden tyckas af ritningarna
att döma de fordringar, som från undervisningssynpunkt kunna ställas
på eu dylik byggnad, vara uppfyllda. Den från äldre liknande institutioner
helt säkert mest afvikande grundidén, nämligen att låta musei -

afdelningen bilda genomgångsrum till de respektive föreläsnings- och
nr betssalar na, tvckes '' kollegiet innebära eu synnerligen tilltalande tanke.
Motiven härför äro ju af de sakkunniga framhållna, och vill kollegiet
för sin del instämma i denna motivering. Emellertid anser sig kollegiet
böra betona, hurusom med denna anordning betydligt större fordringar
ställas på museiafdelningens skåp och montrer, hvilka måste tillverkas
ytterst omsorgsfullt och af bästa material för att ernå erforderlig täthet.
Den härigenom orsakade högre kostnaden torde emellertid mer än väl
uppvägas af den besparing, som uppstått genom så att säga sammanslå
korridorer och museilokaler.

Några detaljanmärkningar måste vi emellertid framställa. Sålunda
synes det oss i högsta grad olämpligt, att kapprummen, till vänster om
stora uppgången, fått sin ingångsdörr förlagd ett stycke in i närliggande
museiafdelning, ej, såsom naturligt hade varit, straxt till vänster om
trappuppgången. Vi föreslå därför, att ingångsdörren förlägges till det
trappan närmast liggande af de bägge kapprummen, då ingången till
dessa härigenom kommer att bli direkt från stora hallen.

Med afseende på institutionen för skogsindelning torde mot sakkunniges
förslag den anmärkningen med skäl kunna göras, att något
tillräckligt stort rum ej finnes för förvaring af kartor, blankettryck samt
ritmaterial och instrument, som dagligen behöfvas å ritsalarna. Ett
sådant rum behöfver ju ligga väl till för båda ritsalarna och lämna tillräckligt
utrymme för liyllfack, skåp, ställningar för kartpapper in. in.,
hvarför det å taft. 11: 7 som lärarrum betecknade härtill måste anses
lämpligast. Skulle så erfordras, torde här äfven plats kunna beredas för
ritbräde!! från lilla ritsalen, hvarjämte arbetsbord vid fönstret nog torde
komma till användning. Rum för lärarne torde i stället kunna lämpligen
beredas genom någon förminskning af nuvarande »arbetsrummet»
å samma teckning, hvarjämte »assistentrummet» och rummet för ritbräden
böra sammanslås och något utvidgas till ett kombineradt arbets- och
assistentrum.

II.

Förslag

afgifvet af Kung!. Skogsinstitutets lärarkollegium rörande ändring

af de sakkunniges

Förslag till stadgar för statens skogsundervisningsanstalter.

KAP. I.

§ I Statens

skogsundervisningsanstalter äro:

1. Skogshögskolan.

2. Skogsläro verket.

3. Skogsskolorna.

§ 2.

Skogshögskolan°) och skog släroverket stå under öfverinseende af en
styrelse med säte i Stockholm. Skogsskolorna lyda under domänstyrelsen.

KAP. II.

Skogshögskolan.

A. Skogshögskolans ändamål och ledning.

§ &■

Skogshögskolan har till ändamål att genom kostnadsfri undervisning
utbilda för själfständig slänsförvaltning väl skickade skogshushältare
samt att utveckla skogsvetenskapen på nationell grund.

*) Liirarkollegiipindringsförslag utmärkas genom kursivstil.

§ 4.

Närmaste ledningen af högskolan handhafves af lärarråd och
rektor på sätt dessa stadgar närmare bestämma.

B. Lärokurser.

§ 5‘

Fullständig lärokurs för erhållande af afgångsbetyg från skogshögskolan
omfattar:

l:o) Förberedande kurs.

5 juli—20 december, föreläsningar och arbeten i skogen.

2:o) Kurs vid högskolan,
lista året.

10 juli—28 augusti, praktiska öfningar i skogen;

15 oktober—20 december, föreläsningar och öfningar’ vid högskolan.

2: dra året.

20 januari—31 januari, tentamensperiod;

1 februari—30 april, föreläsningar och öfningar vid högskolan;

1 maj—8 maj, tentamensperiod;

10 maj—28 augusti, praktiska öfningar i skogen;

15 oktober—20 december, föreläsningar och öfningar vid högskolan.

3:dje året.

20 januari—31 januari, tentamensperiod;

1 februari—30 april, föreläsningar och öfningar vid högskolan;

1 maj—8 maj, tentamensperiod;

15 maj—19 augusti, praktiska öfningar i skogen samt resor;

13 oktober—20 december, resor, föreläsningar och öfningar vid
högskolan.

C. Förberedande kurs.

a. Undervisning.

§ 6-

Undervisningen vid den förberedande kursen omfattar:

dels föreläsningar i den teoretiska delen af skogs- och fältmätning'',

dels praktiska mätnings arbeten,

dels oek utförande af afverknings-, kolnings-, diknings- och vägarbeten.

Undervisningen meddelas efter eu af styrelsen på förslag af lärarrådet
fastställd läs- och arbetsordning.

b. Pröfningar och betyg.

Af eleverna vid den förberedande kursen ådagalagda kunskaper
och färdigheter bedömas af kursens ledare i samråd med dess öfriga
lärare, och utfärdas däröfver af högskolans rektor betyg i enlighet med
fastställdt formulär.

Vid bedömandet användas följande betygsgrader:
berömlig (3),

med utmärkt beröm godkänd (2 Va),
med beröm godkänd (2),
med nöje godkänd (1 V2),
godkänd (1)
underkänd (0).

Betygen införas och attesteras af kursens ledare i därför afsedd
betvgsliggare.

c. Elever.

§ 8-

Deri, som önskar antagas till elev vid den förberedande kursen,
har att före den 25 juni till högskolans rektor därom ingifva--

— — — —°) ansökan åtföljd af följande handlingar:

a) prästbetyg, utvisande att sökanden har god frejd, och att hans
ålder ej öfverstiger 24 år;

b) läkarbetyg, utfärdadt af fast anställd militärläkare, utvisande att
sökanden äger frisk kropp utan lyten och sjukdomsanlag, normalt färgsinne
samt eu synförmåga, som efter korrektion af möjligen befintligt
refraktionsfel — därvid, om så erfordras, äfven cylinderglas må användas

— är normal å ettdera ögat, hvarvid eu nedsättning af synskärpan å
andra ögat till 0,8 må vara tillåten. Närsynthet i högre grad än 5
dioptrier må dock e] förefinnas. 1 öfrigt skall läkarundersökningen

*) Af lärarkollegium i de sakkunnigas förslag gjorda uteslutningar utmärkas genom —.

utföras enligt de föreskrifter, som finnas angifna i medicinalstyrelsens
cirkulär den 18 oktober 1905 (Bill. till Svensk författningssaml. 1905,
n:o 45);

c) betyg om aflagd studentexamen å realgymnasium med minst
vitsordet — — godkänd i ämnena fysik, kemi, biologi och matematik,
såväl i muntlig som skriftlig examen, eller ock betyg om på enahanda
sätt vitsordad fyllnadspröfning i ofvan angifna ämnen i enlighet med
bestämmelserna i §§ 116—118 af Kung!. Maj:ts nådiga stadga för rikets
allmänna läroverk den 18 februari 1905; samt

d) till vederhäftigheten styrkt borgen för gäldande af de i § 21
omförmäld a af gifter.

Rektor granskar i samråd med kursens ledare de inkomna ansökningshandlingarna
och antager till elever dem, som därtill äro berättigade.

Söka flera till inträde berättigade, än som af utrymmesskäl kunna
antagas, utväljas de som företett de bästa vitsorden om kunskaper, hvarvid
särskild hänsyn skall tagas till ämnena fysik, kemi, biologi och matematik.

§ 9.

Eleverna hafva att vid inträdet erlägga viss af styrelsen efter
förslag af kursens ledare bestämd afgift för kosthåll och resor.

Afgifterna inbetalas till rektor, hos hvilken nödiga medel i mån
af behof mot redovisningsskyldighet rekvireras af kursens ledare. Räkenskaperna
granskas fortast möjligt genom styrelsens försorg, och möjligen
uppkommet öfverskott skall till eleverna därefter återbäras.

§ 10.

Elev är skyldig att noggrannt ställa sig till efterrättelse de för
kursen gällande ordningsföreskrifterna.

Visar sig elev genom ohörsamhet eller dåligt uppförande utgöra en
fara för disciplinen, så kan han af kursens ledare o mede] hart från
kursen skiljas.

§ linland
dem, hvilka med godkända vitsord genomgått den förberedande
kursen, antages af lärarrådet för fortsatt utbildning såsom
ordinarie elever vid högskolan så stort antal, som Kungl. Maj:t efter
förslag af styrelsen fastställt.

Vid bestämmandet af, livilka skola vinna inträde vid högskolan,
skall hänsyn tagas dels till de i § 8 mom. c omförmälda betyg, dels
ock till de betyg om kunskaper och fallenhet för skogsmannens yrke,
som från den förberedande kursen erhållits.

Elev, som med godkända vitsord genomgått den förberedande
kursen, men på grund af den i första mom. omförmälda begränsning i
elevantalet icke vunnit inträde vid högskolan, skall vara berättigad att
ännu en gång, efter förnyad ansökan enligt § 8, ånyo genomgå den
förberedande kursen.

Sådant tillstånd kan äfven af högskolans lärarråd meddelas åt
elev, som på grund af sjukdom eller andra särskilda omständigheter
nödgats afbryta kursen.

Har elev efter genomgående af den förberedande kursen icke erhållit
godkända vitsord., må han ej ånyo antagas till elev vid sagda kurs.

D. Högskolan.

a. Undervisning.

12 §.

Vid skogsbogskolan meddelas undervisning:

dels i de grundläggande ämnena skogs- och allmän botanik, geologi,
marklära, skogszoologi, fysikalisk, organisk och teknisk kemi, klimatologi,
skogs- och fältmätning, afvägning samt lagkunskap;

dels ock i fackämnena skogsskötsel, skogsuppskattning och skogsindelning,
skogsteknologi med byggnads- och afdikningslära, skogspolitik
och skogsstatistik, skogs- och jaktförfattningar, tjä n steexp ed i t i o n med
bokföring, jordbruksekonomi, jaktvård med jaktkunskap och fiskevård,
kart- och byggnadsritning samt kartskrift.

Därjämte må styrelsen på framställning af lärarrådet eller efter
dess hörande samt, till den utsträckning tillgängliga medel och lärarkrafter
det medgifva, då så finnes lämpligt, anordna undervisning äfven
i andra läroämnen, som kunna vara af gagn för eleverna.

§ 13-

För undervisningens bedrifvande böra vid högskolan finnas:

a) föreläsningssalar, institutionsrum och ritsalar;

b) skogsmuseum, innehållande samlingar, belysande skogens utseende
och lif samt skogsbruket;

c) bibliotek;

d) undervisningspark och plantskolor;

e) samt, om de lokala förhållandena sådant tillåta, skjutbana.

§ 14-

Undervisningen meddelas eleverna efter en af styrelsen på förslag
af lärarrådet fastställd läs- och arbetsordning och består i:

a) föreläsningar, Indika i största möjliga utsträckning böra förtydligas
genom demonstration af tillgänglig undervisningsmateriell;

b) öfningskurser å högskolan för att åskådliggöra den teoretiska
undervisningen samt bibringa eleverna därtill hörande praktiska färdigheter; c)

exkursioner i högskolans omgifningar och i dess öfningsskogar;

d) praktiska öfningar i samband med arbeten i skogen, afseende
att bibringa eleverna praktisk insikt och färdighet i de till skogshandteringen
hörande sysslor; dessa arbeten utföras å därtill af domänstyrelsen
anvisade skogar;

e) resor till landets olika delar, afseende att i största möjliga
omfattning belysa den teoretiska undervisningen samt åskådliggöra
skogshandteringen i olika trakter.

§ 15.

Den årliga undervisningen vid högskolan fördelas på tre terminer;
en vårtermin, från och med den 1 februari till och med den 30 april,
och en hösttermin, från och med den 13 oktober till och med den 20
december, båda hufvudsakligen afsedda för föreläsningar och öfningskurser
å högskolan, samt en sommartermin, från och med den 10 maj
till och med den 28 augusti, afsedd för praktiska öfningar i samband
med arbeten i skogen samt resor.

Under öfriga delar af året äfvensom under en vecka vid påsken
åtnjutas ferier.

Tentamina vid högskolan anställas före och efter terminerna å
dagar, som i den för året fastställda arbetsordningen bestämmas, vederbörande
lärare dock obetaget att, då särskilda skäl därtill förefinnas,
äfven å annan tid med rektors tillstånd anställa tentamen.

Ofvan angifna tider för terminernas början och slut må af styrelsen
efter lärarrådets förslag ändras, med iakttagande likväl, att undervisningstiden
under vårtermin och hösttermin icke därigenom förkortas,

och bör undervisningen om möjligt så anordnas, att tillfälle beredes elev
att under de år, hans utbildning vid högskolan pågår, fullgöra den
allmänna värnplikten dels under uppehållet emellan den förberedande
kursens afsittande och första årets praktiska öfningar, dels ock under
de hvarje höst återkommande ferierna.

§ 16-

Elev, som styrkt sig i något af de till undervisningen vid högskolan
hörande ämnena äga insikter, motsvarande det kunskapsmått,
som för erhållande af afgångsbetyg från högskolan erfordras, må på
därom gjord ansökan kunna af lärarrådet helt eller delvis befrias från
deltagande i undervisningen i sådant ämne.

§ 17-

Förutom den i § 12 omförmälda undervisning bör i den omfattning,
lärarkrafter, undervisningsmateriell och utrymme det medgifva, tillfälle
beredas dem, som genomgått fullständig lärokurs vid skogshögskolan
eller styrkt sig äga därmed jämförlig förbildning och önska ägna sig
åt skogsvetenskaplig forskning, att under vederbörande lärares ledningutbilda
sig härutinnan; och må för sådant ändamål dels anordnas föreläsningar
öfver fritt valda, skogshushållningen berörande ämnen, delshandledning
vid arbetenas utförande meddelas de studerande.

b. Pröfningar och betyg.

§ 18.

De ordinarie elevernas teoretiska kunskaper pröfvas genom muntliga
eller skriftliga tentamina och deras praktiska arbeten äfven genom
granskning å marken.

Tentamina äro offentliga och anställas å tider, som i § 15, tredje
inom. angifvas.

Elevernas såväl teoretiska kunskaper som praktiska arbeten bedömas
med betygen:

berömlig (3),

med utmärkt beröm godkänd (2 Va),

med beröm godkänd (2),

med nöje godkänd (1 V*),
godkänd (1),
underkänd (0).

Betygen införas och attesteras af vederbörande lärare i därför ansedd
.betygsliggare.

Åt studerande, som enligt § 17 bedrifvit studier vid högskolan,
meddelar lärarrådet på därom af vederbörande gjord anhållan vitsord
medelst protokollsutdrag såväl angående teoretiska kunskaper, ådagalagda
vid muntlig eller skriftlig tentamen, som ock angående af honom
utarbetad skogsvetenskaplig afhandling.

§ 19-

Elev, som blifvit underkänd vid tentamen, må, sedan viss, af
läraren i ämnet bestämd tid förflutit, undergå förnyad tentamen. Finner
lärarrådet särskilda omständigheter därtill föranleda, må en tredje tentamen
tillstädjas.

Elev, som vid början af andra årets hösttermin icke å de honom
dessförinnan enligt läroplanen åliggande tentamina och praktiska arbeten
i skogen erhållit minst betyget godkänd, varde från högskolan skild,
därest ej lärrarrådet medgifvit uppskof eller lämnat tillstånd, som i § 25
omförmäles.

Har elev underkänts vid de praktiska öfningarna under tredje årets
sommartermin, må på lärarrådets pröfning bero, huruvida han skall äga
rättighet att nästföljande sommartermin fullgöra de praktiska arbeten, hvari
lian underkänts.

För elev, som i samtliga uti § 12 upptagna ämnen erhållit godkända
vitsord, utfärdas af rektor afgångsbetyg enligt fastställdt formulär.

c. Elever.

§ -’0.

Elever vid högskolan är o:

a) ordinarie elever, hvilka efter genomgången förberedande kurs
följa undervisningen till den omfattning, som erfordras för att efter
fullbordad lärokurs erhålla afgångsbetyg;

b) extra elever, hvilka efter eget val begagna den för de ordinarie
eleverna anordnade undervisningen, men icke äro berättigade att vid
högskolan undergå offentlig tentamen och därifrån erhålla betyg.

Ordinarie elever antagas af lärarrådet på sätt i § 11 är stadgadt
samt extra elever af rektor jämlikt § 44 c).

Eleverna hafva att å tider, som af lärarrådet bestämmas och af
rektor minst fjorton dagar förut kungöras, inbetala afgifter:

dels för kosthåll under exkursioner, arbeten i skogen och resor;
dels för de utgifter, som åsamkas högskolan för laborationer och
öfningar.

De senare afgifterna, hvilkas storlek bestämmes af styrelsen efter
förslag af lärarrådet, bokföras särskild^ och om öfverskott å desamma
uppstår, öfverföres detta till påföljande år för att i mån af behof efter
lärarrådets beslut användas för något högskolans ändamål.

Erlagd afgift återbetalas ej, om elev lämnar högskolan före lärokursens
afstötning af annan anledning än i § 25 omförmäles.

§ 23.

Elev är skyldig att noggrant ställa sig till efterrättelse vid högskolan
gällande ordningsföreskrifter.

§ 24.

Brister ordinarie elev i hvad honom åligger och låter sig icke
rätta af varning, som rektor honom meddelar, må lärarrådet på anmälan
af rektor tilldela den felande ytterligare varning eller, vid svårare
eller upprepade förseelser, anmäla förhållandet för styrelsen, på hvilken
det beror att skilja den felande från högskolan, lärarrådet dock medgifvet
att, till dess styrelsen fattat beslut i ärendet, afstånga eleven
från undervisningen.

Tillfällig elev kan på förekommen anledning af lärarrådet från högskolan
skiljas.

§ 25.

Har ordinarie elev af sjukdom eller andra särskilda omständigheter
blifvit i väsentlig mån hindrad att deltaga i undervisningen, äge
lärarrådet medgifva uppskof med undergående af föreskrifna pröfningar
eller, därest sådant anses erforderligt, tillstånd att ån jo genomgå den
årskurs, som han nödgats afbryta.

Har elev af ofvan angifna anledning nödgats afbryta kursen, må
afgift., som erlagts på grund af stadgandet i § 21, återbetalas i den omfattning,
lärarrådet bestämmer.

D. Lärare.

§ 20.

Vid högskolan meddelas undervisning af
sex professorer, nämligen:
en i skogsskötsel,

en. i skogsuppskattning och skogsindelning,
en i skogsbotanik med allmän botanik;

en i skogsteknologi med byggnads- och afdikningslära,
en i marklära med geologi jämte klimatologi,

en i skogszoologi samt--jakt och fiskevård;

en öfverassistent lärare i skogs- och fältmätning samt ledare af den
förberedande kursen; samt

extra lärare i följande ämnen, nämligen:
skogspolitik och skogsstatistik,
lagkunskap,

skogs- och jaktförfattningar samt tjänstexpedition med bokföring,
fysikalisk, organisk och teknisk kemi,
jordbruksekonomi;

äfvensom af nödigt antal docenter och assistenter.

§ 27.

Anser styrelsen, att ändring i ett eller annat afseende bör vidtagas
i här ofvan stadgade fördelning af läroämnena mellan professorerna,
har styrelsen att, med bifogande af lärrarådets yttrande i ämnet,
därom hos Kungl. Maj:t göra framställning.

§ 28.

Lärare Adel högskolan tillkommer:

a) att i sina ämnen undervisa, tentera och afgifva betyg;

b) att handleda och i möjligaste mån underlätta arbetena för de
i § 17 omförmälda studerande;

c) att inom sitt undervisningsområde följa \Tetenskapens framsteg
och dess praktiska tillämpning på skogsliandteringen;

d) att, därest icke tjänliga läroböcker i hans ämnen finnas i bokhandeln
tillgängliga, så fort ske kan utarbeta sådana samt att, till dess
detta hunnit ske, sammanställa grundlinjer till sina föreläsningar, hvilka
grundlinjer, sedan de blifvit af styrelsen godkända, på högskolans bekostnad
mångfaldigas samt eleverna till skäligt pris tillhandahållas;

e) att på styrelsens, lärarrådets eller rektors anmodan afgifva
utlåtande i frågor, som röra hans läroämnen;

f) att på rektors kallelse deltaga i lärarrådets sammanträden;

g) att utarbeta och till rektor afl ämna förslag t ill sådana ändringar
i det fastställda undervisningsprogrammet, som kunna anses
önskvärda;

h) att efter förteckningar, upprättade på föreskrifvet sätt, emottaga
och vårda de samlingar och andra inventarier, som tillhöra hans
läroområde, vidtaga åtgärder till deras ändamålsenliga förökande, i förteckningarna
införa tillkomna föremål jämte deras inköpsvärden samt
afskrifva sådana, som enligt rektors medgifvande må därifrån utgå,
äfvensom årligen å tid, som af styrelsen bestämmes, till rektor aflämna
uppgift å inventarier, som under det senast förflutna året tillkommit
eller blifvit på omförmäld t sätt afskrifna.

Professorn i skogsskötsel åligger därjämte att öfvervaka förvaltningen
af de skogar, som blifvit för — undervisningen vid högskolan anvisade,
och att i sådant hänseende årligen, efter förslag af vederbörande,
upprätta och till domänstyrelsen ingifva dels förslag till skogarnas förvaltning,
dels ock på föreskrifvet sätt affattad redogörelse för deras skötsel.

Professorn i skogsbotanik åligger att öfvervaka undervisningsparkens
vård, hvarvid iakttages, att afverkning därstädes ej må ske
utan samtycke af professorn i skogsskötsel och rektor.

§ 29-

Professorer — — — vid högskolan tillsättas af Kungl. Magt
efter af styrelsen afgifvet förslag.

Öfverassistenten förordnas af styrelsen för eu tid af tre år.

Extra lärare förordnas af styrelsen på viss tid eller tillsvidare.

Docenter och assistenter antagas af styrelsen.

§ so,

Då professur — — — vid högskolan blir ledig, låter styrelsen,
därest ej det i § 33 omförmälda fall föreligger, genom tre gånger i
allmänna tidningarna införd kungörelse tillkännagifva, att sökande äger
att senast klockan 12 å trettionde dagen efter den, då kungörelsen
första gången varit i nämnda tidningar införd, till styrelsen ingifva
sin till Konungen ställda ansökan; skolande sökanden före utgången
af nedan angifna specimenstid till styrelsen ingifva meritförteckning
med bilagda intyg om ålder, frejd, aflagda examina och praktisk tjänstgöring
samt utgrina skrifter, äfvensom hvad öfrig! sökanden vill till
stöd för ansökningen åberopa.

Sedan ansökningstiden tilländagå^, bestämmer styrelsen genom
offentligt anslag en tid af högst två månader, inom hvilken dels de
sökandes kompetens skall vara styrkt, dels ock sökande, som så önskar,
skall hafva hållit pro flor eläsningar, afsedda att visa sökandens förmåga
att muntligen behandla föreliggande ämne.

Har sökande anmält sin önskan att hålla dylika föreläsningar,
bestämmer styrelsen tid för två sådana. Den ena skall behandla något
bland flera af styrelsen åtta dagar före föreläsningens hållande sökanden
delgifna ämnen, den andra ämne, som sökanden äger själf välja.

Därefter afgifver styrelsen till Kungl. Maj:t yttrande öfver sökandes
kompetens samt, då derå kompetenta sökande finnas, den ordningsföljd,
i hvilken de anses höra till befattningen ifrågakomma.

§ 31.

För bedömande af sökandes skicklighet samt af profföreläsning
är styrelsen befogad att med sig adjungera sakkunnige inom eller utom
högskolan, hvilka äga att med enahanda befogenhet som styrelsens ledamöter
deltaga i befordringsärendets vidare behandling.

§ 32.

Såväl vid upprättande af förslag till ordinarie lär arbefattning som
vid dennas tillsättande skola sökandes skicklighet och förtjänst bedömas

efter lians aflagda examina och prof, utgifna vetenskapliga arbeten, verksamhet
som praktisk skogsman eller som lärare samt hvad (ifrigt lian i
detta afseende gifva tillförlitlig upplysning, men, så framt icke därigenom
företrädet mellan två eller flera sökande kan af göras, jämväl efter tjänstetid
vid högskolan eller annan därmed jämförlig läroanstalt.

Vid tillsättande af lärarbefattning i sådana ämnen, där undervisningen
delvis är förlagd till skogen, bör sökande tillika styrka sig vara
i fysiskt afseende skickad att uthärda med sådan undervisning förenade
— ansträngningar.

Q Q 9

Q 66.

Finner styrelsen utsikt att till ledig ordinarie lärarbefattning vid
högskolan vinna någon person, känd för utmärkt skicklighet i det ämne,
hvarom fråga är, må på styrelsen bero att, innan befattningen kungöres
till ansökan ledig, hos Kungl. Magt göra framställning, att denne må
utan ansökan kallas till innehafvare däraf.

§ 34.

(ifver styrelsens enligt § 30 afgifna yttrande, liksom ock öfver
af styrelsen i enlighet med § 33 gjord framställning kunna besvär anföras
hos Kungl. Magt sist inom trettionde dagen efter det yttrandet
eller framställningen till Kungl. Maj:t inkommit.

§ 35.

Såsom kompetens till nedannämnda befattningar erfordras:

a) för professur i skogsskötsel, att såsom ledare under längre tid af
mera omfattande skog sförr ältning, helst i olika delar af landet, hafva visat
sig äga framstående duglighet samt att genom afgångsbetyg från skogsliögskolan
och helst äfven genom utgifna skrifter hafva styrkt sig äga
synnerligen goda teoretiska insikter i hvad till läroämnet hör er, börande
vid i öfrigt lika kompetens den äga företräde, som förvaltat statsverk;

b) för professur i skogsindélning jämte skog suppskattning, att genom
kunskapsintyg från universitetet eller högskola hafva styrkt sig äga goda
matematiska kunskaper, att genom afgångsbetyg från skog shögskolan och
helst äfven genom utgifna skrifter styrkt sig äga framstående teoretisk
skicklighet i hvad läroämnet omfattar samt att genom förtjänstfullt utförda
skog sindelning ar och skogsuppskattningar helst i förening med utredningar
angående tillväxten å större skogsområden hafva ådagalagt framstående
praktisk duglighet, börande vid i öfrigt lika kompetens den äga företräde
som förvaltat statsverk;

c) för professur i skog steknologi med byggnads- och afdikning slära,
att hafva under längre tid ledt utd''rifnings-, byggnads- och afdikningsarbeten
samt visat sig äga god kännedom angående de träförbrukande industrierna
äfvensom att genom afgångsbetyg från skogshögskolan och helst
äfven genom utgifna skrifter hafva styrkt sig äga synnerligen goda teoretiska
insikter i hvad till läroämnet hör:

cl) för professur i skogsbotanik med allmän botanik, att genom utgifna
skrifter eller akademiska examina styrkt sig äga den botaniska
utbildning, som erfordras för filosofisk doktorsgrad, äfvensom att hafva
publicerat väl vitsordade vetenskapliga undersökningar öfver skogsbotaniska
frågor;

e) för — professur i marklära för geologi jämte klimatologi,
att genom utgifna skrifter eller akademiska examina styrkt sig äga den
geologiska utbildning, som erfordras för filosofisk doktorsgrad, äfvensom
att hafva publicerat väl vitsordade undersökningar, berörande skogens
marklära, med företräde för den, som visat sig äga goda kunskaper
i kemi och växtfysiologi eller klimatologi;

f) för ---professur i skogszoologi med jakt- och fiskevård, att

genom utgifna skrifter eller akademiska examina styrkt sig äga den
zoologiska utbildning, som erfordras för filosofisk doktorsgrad, äfvensom
att hafva publicerat val vitsordade undersökningnr rörande för skogen
viktiga djur, särskildt insekter, med företräde — vid i öfrigt lika kompetens
— för den, som äger god praktisk kunskap i jakt- och fiskevård.

För förordnande till öfverassistent erfordras att hafva genomgått
skogshögskolan, att äga goda kunskaper i skogs- och fältmätning, samt
att under minst tre år hafva utöfvat väl vitsordad verksamhet som praktisk
skogsman. Särskild hänsyn bör tagas till sökandes lämplighet att
leda den förberedande kursen.

1'' ör förordnande som extra lärare och assistent erfordras, att sökande
styrkt sig äga kunskaper i vederbörande ämne, tillräckliga för
att däri meddela fullgod undervisning. Assistent skall hafva genomgått
skogshögskolan.

§ 36.

Kan ej bland sökande fullt kompetent person erhållas till besättande
åt ledig ordinarie lärarbefattning, må styrelsen hos Kungl. Maj:t kunna

föreslå lämplig- person att för eu tid al högst tre år förordnas till bestridande
af undervisningen i ifrågavarande ämne. Sådan tillförordnad
lärare åtnjuter samma aflöning som ordinarie innehafvare af befattningen.
Då tiden för sådant förordnande utgått, skall platsen i vanlig ordning
ledig förklar as.

§ 37-

Vid högskolan må af styrelsen docenter förordnas efter förslag
af vederbörande ordinarie lärare.

Önskar någon att blifva anställd såsom docent i någon af de
vetenskapsgrenar, undervisningen vid högskolan omfattar, anmäle han
det till vederbörande ordinarie lärare eller, om sådan ej finnes, till
rektor och ingifve därvid de skrifter och andra lärdomsbevis, med hvilka
han vill styrka sin skicklighet. Vederbörande ordinarie lärare eller,
då sådan ej finnes, af styrelsen tillkallad sakkunnig afgifver till styrelsen
yttrande öfver ansökningen.

Docent åligger att mot ersättning meddela enskild undervisningåt
högskolans lärjungar samt att vid förefallande behof mot därför bestämd
godtgörelse efter styrelsens förordnande upprätthålla lärarbefattning
vid högskolan.

§ 38.

Till biträde vid den förberedande kursen och vid öfningskurser a
högskolan, vid resor och vid arbeten i skogen förordnas å viss tid åt
styrelsen assistenter, hvilka i sin tjänstgöring hafva att ställa sig vederbörande
lärares föreskrifter till efterrättelse. Styrelsen har att i god
tid ledigförklara assistentbefattningarna samt att, då assistent förordnats,
därom ofördröjligen göra anmälan hos domänstyrelsen.

Till amanuenser, att biträda vid undervisningen och vid vården af
högskolans samlingar, äger rektor att i samråd med öfriga institutionsföreståndare
förordna därtill lämpliga ordinarie elever.

§ 39.

Vid läroplans uppgörande bör tillses, att hvarje lärare kommer i
åtnjutande af sex veckors om möjligt sammanhängande sommarferier.

Styrelsen äger bevilja rektor samt ordinarie och enligt § 36 förordnad
lärare tjänstledighet högst tre månader under samma år. Sty -

relsen må vid sådan tjänstledighet, om så erfordras, uppdraga åt docent
i ämnet, när sådan finnes, att upprätthålla den tjänstlediges lär arbefattning,
eller och meddela förordnande å tjänsten åt annan person, hvilken tjänsteinnehafvaren
äger föreslå och som styrelsen finner vara till densammas
uppehållande skicklig. Är rektor eller innehafvare af ordinarie lärarbefältning
i behof af tjänstledighet för längre tid än ofvan sagdt, skall
anmälan därom af styrelsen göras hos Kung]. Maj:t, som på styrelsens
förslag beslutar ej mindre angående den begärda ledigheten än äfven
om tjänstens uppehållande under tiden.

Till bestridande af rektorsämbetet under ledigheten förordnar styrelsen
annan ordinarie lärare, som därtill är kompetent.

Om tjänstledighet för extra lärare och öfriga vid högskolan anställda
tjänstemän samt om göromålens uppehållande därunder äfvensom
vid inträffade vakanser äger styrelsen förordna.

Mota oförutsedda hinder för lärare att bestrida sin tjänst, må
rektor i samråd med vederbörande lärare för högst två veckor förordna
vikarie eller träffa andra sådana anordningar, att undervisningen veder1
årligen uppehälles.

E. Kamrerare, bibliotekarie och öfrig personal.

§ -to.

Högskolans räkenskaper töras af eu utaf styrelsen antagen kamrerare,
hvilken dessutom åligger:

att enligt af rektor godkänd aflöningslista månadsvis utbetala ;i
högskolans stat utgående löner;

att till siffran granska inkomna räkningar;

att efter rektors attest verkställa utbetalningar;

att biträda vid skötandet af högskolans expedition.

Kamreraren uppbär åt rektor för löpande utgifter erforderliga
medel, och är — — för dessa ansvarig.

§ 41.

•

Styrelsen har att åt en i biblioteksgöromål förfaren person uppdraga
vården af högskolans bibliotek och arkiv. Denna har att på tider,
som af rektor fastställas, enligt styrelsens föreskrifter hålla biblioteket
tillgängligt för allmänheten.

§ 42.

Vid högskolan äro anställda eu trädgårdsmästare och preparat^, en
vaktmästare och maskinist samt en port- och planteringsvakt, Indika
antagas af rektor.

Trädgårdsmästaren och preparatorn åligger att etter rektors och
vederbörande lärares anvisning leda och utföra trädgårds- och parl?*
arbeten samt biträda vid museiföremåls preparering och montering.

Vaktmästaren och maskinisten åligger att hafva tillsyn öfver högskolans
lokaler, att vid förefallande behof tillhandagå rektor och lärare
samt att deltaga i skötseln af högskolans anläggningar, allt på sätt
rektor eller vederbörande lärare bestämmer.

Port- och planteringsvakten åligger att hafva tillsyn öf ver högskolans
plantskolor och öfriga anläggningar, att skydda desamma mot
skadegörelse och mot intrång af obehöriga samt att i (ifrigt på sätt
rektor bestämmer deltaga i förekommande arbeten.

F. Rektor.

§ 43.

Till rektor vid högskolan förordnar Kungl. Maj:t efter förslag af
styrelsen för en tid af fem år någon af de ordinarie lärarna i fackämnena
skogsskötsel, skogsuppskattning och skog sindelning samt skogsteknologi.

Rektor äger efter styrelsens pröfning — — — erhålla minskning
i honom eljest åliggande undervisningsskyldighet, hvarjämte rektor äger
rätt att anställa nödigt skri fint ra de vid skötandet af högskolans expedition.

§. 4-1.

Rektor åligger:

a) att vara föredragande i styrelsen uti frågor, som röra högskolan,
samt ordförande i lärarrådet, vid hvars sammanträden han skall
ombesörj a protokollsföring;

b) att efter förslag af vederbörande lärare hos styrelsen gorå framställning
om förordnande af de. assistenter, som för undervisningens bedrifvande
erfordras;

c) att antaga elever till förberedande kursen och att i samråd med
vederbörande lärare antaga tillfälliga elever samt sådana studerande, som
i § 17 omförmälas;

d) att närmast under styrelsen vaka däröfver, att undervisningen
efter gällande stadgar och föreskrifter behörigen fortgår, samt att högskolans
lärare, tjänstemän och elever fullgöra sina skyldigheter;

e) att, sedan nödiga ordningsföreskrifter efter af honom ingifvet
förslag blifvit af styrelsen fastställda, tillse, att dessa af vederbörande
iakttagas samt, då så erfordras, meddela varning och göra sådan anmälan,
som omförmäles i § 24;

f) att för hvarje termin i samråd med lärarrådet upprätta och ä
tid, som af styrelsen bestämmes, till denna insända förslag till läs- och
arbetsordning;

g) att årligen på af styrelsen bestämd tid till denna ingifva dels
berättelse om undervisningen vid högskolan, dels kamrerarens af rektor
attesterade kassaredogörelse för sistförflutna års förvaltning, dels ock
förteckning öfver högskolans inventarier;

h) att hafva tillsyn öfver högskolans såväl fasta som lösa egendom,
rekvirera och uppbära till högskolan anslagna statsmedel, elevafgifter
och andra inkomster samt tillse, att dessa efter gällande stat,
särskilda föreskrifter och styrelsens bestämmelser användas och inom
därför bestämd tid redovisas;

i) att till kamreraren öfverlämna för löpande utgifter erforderliga
medel, dock för hvarje gång icke större belopp än hvad som kan beräknas
för en månad vara erforderligt;

j) ^tt vid tjänsteombyte eller eljest, da så pröfvas lämpligt, verkställa
inventering af de högskolans tillhörigheter, som stå under annan
vid högskolan anställd persons vård;

k) att i vederbörlig ordning ledigförklara från högskolan utgående
stipendier och studieunderstöd;

l) att i samråd med öfriga institutionsföreståndare förordna amanuenser;

m) att antaga och afskeda den i § 42 omförmälda personalen,
trädgårdsmästaren dock i samråd med professorn i skogsbotanik;

n) att handhafva högskolans expedition samt föra matrikel och
betygsliggare;

o) att öfrig! ställa sig till efterrättelse dessa stadgar samt af
styrelsen utfärdade föreskrifter.

G. Lärarråd.

§ 45.

Högskolans lärarråd utgöres af högskolans professorer och enligt
§ 36 förordnade lärare eller deras vikarier. I lärarrådet äga därjämte

<>friga lärare säte och stämma vid behandling af frågor, som angå deras
läroämnen, utdelande af belöningar och understöd äfvensom de i § 24
omnämnda disciplinära åtgärder. Äfven i andra fall må rektor, om
han därtill finner skål, kalla öfverassistenten eller extra lärare att i
öfverläggningarna men ej i besluten deltaga.

§ 4,i I

lärarrådet föres ordet af rektor eller i dennes frånvaro af den
till fullmaktsdatum vid högskolan äldste läraren.

Lärarrådet må ej fatta beslut, därest icke minst tre röstberättigade
ledamöter äro vid sammanträdet närvarande.

Vid omröstning inom lärarrådet gäller i händelse af lika röstetal
den mening ordföranden biträder.

Afvikande mening äger ledamot rätt att på af honom formuleradt
sätt få till protokollet antecknad.

Vill lärare inom lärarrådet väcka förslag om något han anser för
högskolan nödigt eller nyttigt, äger han anmäla ärendet för rektor, som
uppför detsamma på föredragningslistan till närmaste sammanträde, då
det på öflig! sätt behandlas.

I 47.

Lärarrådet tillkommer:

a) att antaga ordinarie elever;

b) att till styrelsen afgifva förslag angående utdelande al från
högskolan utgående stipendier och studieunderstöd;

c) att enligt § 16 befria elev från undervisning i visst ämne---;

d) att meddela rätt till omtentamen enligt bestämmelserna i § 19;

e) att vid elevs afgång från högskolan afgifva betyg öfver hans
flit och uppförande;

f) att utöfva den i § 24 omförmälda disciplinära myndigheten
(ifver eleverna;

g) att afgifva utlåtande i frågor, som för sådant ändamål af Kungl.
Maj:t, högskolans styrelse eller andra myndigheter till lärarrådet hänskjutits; li)

att till styrelsen gorå de framställningar i öfrig!, som synas
lärarrådet ägnade att gagna undervisningen ocli studierna vid högskolan.

KAP. III.

Skogsläroverket.

A. Skogsläroverkets ändamål och ledning.

§ 48.

Skogsläroverket liar till ändamål att kostnadsfritt, under bibringande
af nödiga teoretiska kunskaper, meddela praktisk insikt och färdighet i
skogshandteringen till den utsträckning, som kan anses nödig för att
under ledning af fullt utbildade shogsliushållare biträda vid skog sförvaltning.

§ 49.

Närmaste ledningen af skogsläroverket handhafves af lärarråd och
rektor på sätt dessa stadgar närmare bestämma.

Tillsyn öfver läroverket utöfvas af en utaf Kung!. Maj:t tillsatt
inspektör.

B. Undervisning.

Vid skogsläroverket meddelas undervisning:

dels i de grundläggande ämnena botanik, marklära med geologi
och klimatologi, skogszoologi, matematik samt skogs- och fältmätning;

dels i fackämnena skogsskötsel, skogsuppskattning och skogsindelning,
skogsteknologi med byggnads- och afdikningslära, jordbruksekonomi,
författningskännedom, jakt- och fiskevård, bokföring, kart- och
byggnadsritning samt kartskrift.

§ 51.

För undervisningens bedrifvande böra vid skogsläroverket finnas:

a) föreläsningssal;

b) samlingar för undervisningens åskådliggörande, belysande skogens
utseende och lif samt skogsbruket;

c) boksamling, innehållande viktigare, skogen och skogshushållningen
berörande läro- och handböcker samt tidskrifter;

cl) park med för svenskt skogsbruk viktiga in- och utländska träd
och buskar samt plantskola;

e) ldäng8tuga.

f) skjutbana.

§ 52.

Undervisningen meddelas lärjungarna efter eu af styrelsen på förslag
af lärarrådet fastställd läs- och arbetsordning och består, i:

a) lektioner å lärorummet, förenade med muntliga förhör och i
största möjliga utsträckning förtydligade genom demonstration af tillgänglig
undervisningsmateriell;

b) öfningskurser å läroverket för att åskådliggöra den teoretiska
undervisningen samt Inbringa lärjungarna därtill hörande praktiska
färdigheter;

c) exkursioner i läroverkets omgifningar samt i dess öfningsskogar;

d) arbeten i skogen, afseende att bibringa lärjungarna praktisk
insikt och färdighet i till skogshandteringen hörande sysslor;

e) resor, afsedda att belysa den teoretiska undervisningen.

§ 53.

Fullständig lärokurs vid skogsläroverket omfattar:

8 januari—30 april, teoretisk undervisning;

1 maj—G november, arbeten i skogen samt resor;

7 november—20 december, teoretisk undervisning och pröfningar.

Ferier åtnjutas under en vecka vid påsken.

Ofvan angifna tider för terminernas början och slut må af styrelsen
efter lärarrådets förslag ändras med iakttagande likväl, att undervisningstiden
därigenom icke förkortas.

(k Pröfningar och betyg.

§ 54.

Lärjungarnas kunskaper pröfvas genom muntliga förhör och skriftliga
prof och deras praktiska arbeten äfven genom granskning å marken.
De muntliga förhören äro offentliga.

Före påbörjandet af årets praktiska arbeten verkställes pröfning
i de grundläggande ämnen, uti Indika undervisningen då afslutats; i
öfriga ämnen företages pröfning vid lärokursens slut.

Lärjungarnas kunskaper och praktiska arbeten bedömas med
betygen:

berömlig (3),

med utmärkt beröm godkänd (2 12 .
med beröm godkänd (2),
med nöje godkänd (1 1/2 ,
godkänd (1),
underkänd (0).

Betygen införas och attest eras af vederbörande lärare i därför
afsedd betygsliggare.

§ 55.

Lärjunge, som i de till något ämne hörande praktiska arbeten
erhållit betyget underkänd, eller som vid de med honom anställda förhör
erhållit detta betyg i mer än två ämnen, vare ej berättigad att undergå
förnyade pröfningar, utan vare från läroverket skild.

Har lärjunge å samtliga praktiska arbeten erhållit godkända vitsord,
men vid de med honom anställda förhör underkänts i ett eller
högst två ämnen, vare lian berättigad att a tid, som af lärarrådet bestämmes,
en gång undergå förnyad pröfning i det eller de ämnen, i
Indika lian blifvit underkänd, Blir han därvid godkänd, utfärdas för
honom afgångsbetyg såsom härnedan sägs.

För lärjunge, som i samtliga i § 50 upptagna ämnen erhållit godkända
vitsord, utfärdas af rektor afgångsbetyg enligt af styrelsen fastställd!
formulär.

§ 56.

Vid lärokursens slut anordnas vid läroverket afslutning, till hvilken
allmänheten äger tillträde, och som, när styrelsen så beslutar, må förenas
med offentligt afgångsförhör.

1). Lärjungar.

Den, som önskar antagas till lärjunge vid skogsläroverket, har att
före den 1 december till läroverkets rektor därom ingifva egenhändigt
skrifven ansökan, åtföljd af följande handlingar:

a) prästbetyg-, utvisande, att söka liden liar god frejd och att hans
ålder ej öfverstiger 26 år;

b) läkarbetyg, utfärdadt af fast anställd militärläkare, visande att
sökanden äger frisk kropp utan lyten och sjukdomsanlag, normalt färgsinne
samt eu synförmåga, som efter korrektion af möjligen befintligt
refraktionsfel — därvid, om så erfordras, äfven cylinderglas må användas
— är normal å ettdera ögat, hvarvid eu nedsättning af synskärpan å
andra ögat till 0,8 må vara tillåten. Närsynthet i högre grad än 5
dioptrik'' må dock ej före finnas. I öfrig!- skall läkarundersökningen utföras
enligt de föreskrifter, som finnas angifna i medicinalstyrelsens
cirkulär den 18 oktober 1905 (Bill. till svensk författningssamling 1905,
n:o 45);

c) antingen betyg om afiagd realskoleexamen med minst vitsordet
godkänd i ämnena matematik och naturlära, samt protokollsutdrag angående
det särskilda betyg i ämnet biologi, som ingår i sistnämnda
betyg, eller med realskoleexamen fullt jämförligt kunskapsprof,

eller ock afgångsbetyg från någon statens skogsskola, utvisande
att sökanden erhållit sådana särskilda vitsord, som i § 85 sista mom.
omförmälas, tillika med betyg, att han i enlighet med gällande bestämmelser
för fyllnadspröfning till realskoleexamen undergått sådan
pröfning i ämnena modersmålet, matematik och naturlära, äfvensom
sådant protokollsutdrag, som härofvan sägs;

dj intyg af fackman om väl vitsordad! deltagande under minst
22 månader i praktiska skogsarbeten, hvaribland väl utförd skogsmätning,
uti hvilken tid dock ej lärokurs vid skogsskola må inräknas;

e) till vederhäftigheten styrkt borgen för gäldande af i § 58 omförmälda
afgifter för kosthåll och praktiska öfningar.

Lärjungar antagas årligen af lärarrådet till det antal, som Kung!.
Maj:t efter förslag af styrelsen bestämt.

Söka flera till inträde berättigade, än som för året skola antagas,
utväljas med stöd af ofvan i mom. c och d omförmälda betyg och intyg
de, som äga de bästa vitsorden, hvarvid säskild hänsyn skall tagas till
intygen om praktisk verksamhet.

§ ,r>^-

Lärjungarna, som åtnjuta fritt husrum, hafva att erlägga afgifter
för kosthåll såväl under vistelsen vid läroverket som under resor och
exkursioner. Afgifternas storlek och tiden för deras erläggande bestämmas
af styrelsen efter förslag af läroverkets rektor. Afgift åter -

betalas icke, om lärjunge lämnar läroverket före lärokursens utslutning,
med undantag för det fall, som i § 61 omförmäles.

§ 59.

Lärjunge är skyldig att noggrann t stiilla sig till efterrättelse den
för läroverket gällande ordningsstadgan.

§ 60.

Brister lärjunge i livad honom åligger och låter sig icke rätta af
varning, som rektor honom meddelar, må lärarrådet på anmälan af
rektor tilldela den felande ytterligare varning eller, vid svårare eller
upprepade förseelser, anmäla förhållandet för inspektören, på hvilken
det beror att skilja den felande från läroverket, lärarrådet dock medgifvet
att, till dess inspektören fattat beslut i ärendet, afvisa lärjungen
från läroverket.

§ 61.

Har lärjunge af sjukdom eller andra särskilda omständigheter blifvit
i väsentlig mån hindrad att deltaga i undervisningen, äger lärarrådet
medgifva uppskof med undergående af föreskrifna pröfningar eller, därest
sådant anses erforderligt, tillstånd att ånyo genomgå lärokursen i dess
helhet.

Hav lärjunge af ofvan angifna anledning nödgats afbryta kursen,
må afgift som erlagts på grund af stadgandet i § 58, återbetalas i den
omfattning, lärarrådet bestämmer.

E. Lärare och öfrig personal.

§ 62.

Vid skogsläroverket meddelas undervisning af:

tre lektorer nämligen:

en .i skogsskötsel och författningskännedom;

en i skog steknologi och skogsindelning;

en i naturhistoria;

eu extra lärare, i jordbruksekonomi;

äfvensom af assistenter.

§ 63.

Anser styrelsen, att ändring .i ett eller annat afseende bör vidtagas
i här ofvan stadgade fördelning af läroämnena mellan lektorerna,
liar styrelsen att, med bifogande af lärarrådets yttrande i ämnet, därom
hos Kungl. Maj:t göra framställning.

§ 64.

Lärare vid skogsläroverket tillkommer:

a) att i sina ämnen undervisa, examinera och afgifva betyg;

b) att följa utvecklingen af de ämnen, som tillhöra hans undervisningsområde; c)

att på rektors kallelse deltaga i lärarrådets sammanträden;

d) att utarbeta och till rektor afkunna förslag till sådana ändringar
i det fastställda undervisningsprogrammet, som kunna anses önskvärda;

e) att på styrelsens, lärarrådets eller rektors anmodan afgifva
utlåtande i frågor, som röra lians läroämnen;

f) att efter förteckningar, upprättade på föreskrifvet sätt, emottaga
och vårda samlingar och andra inventarier, som tillhöra hans befattning,
vidtaga åtgärder till deras ändamålsenliga förökande, i förteckningarna
införa tillkomna föremål jämte deras inköpsvärden samt
afskrifva sådana, som enligt rektors medgifvande må därifrån utgå,
äfvensom årligen på tid, som af styrelsen bestämmes, till denne afkunna
uppgift å inventarier, som under det senast förflutna året tillkommit
eller blifvit på omförmäldt sätt afskrifna.

Lektorn i skogsskötsel åligger därjämte att med biträde, på sätt
styrelsen bestämmer, af öfriga lärare handhafva den förvaltning af de
till skogsundervisningen anvisade skogsområden, som Kungl. Maj:t bestämmer,
och att, i sådant hänseende enligt utfärdade föreskrifter årligen
afgifva, dels förvaltningsförslag, dels ock redovisning för skötseln af
nämnda skogsområden äfvensom att till vederbörande insända af honom
uppburna försäljnings- och arrendemedel eller, där de ej af honom
uppbäras, nödiga uppgifter för deras indrifvande.

§ 65.

Lektorer vid skogsläroverket tillsättas af Kungl. Maj:t efter förslag
af styrelsen.

Extra lärare och assistenter förordnas på viss tid eller tillsvidare
af stvrelsen.

l)å lektorat blir ledigt, låter styrelsen genom tre gånger i allmänna
tidningarna införd kungörelse tillkännagifva, att sökande äger
att senast klockan 12 a trettionde dagen efter den, då kungörelsen
första gången varit i nämnda tidningar införd, till styrelsen ingifva sin
till Konungen ställda ansökan; skolande sökanden därvid foga meritförteckning
med bilagda intyg om ålder, frejd, aflagda examina och
praktisk tjänstgöring samt utgifna skrifter, äfvensom hvad öfrig! sökanden
vill till stöd för ansökningen åberopa.

Önskar sökande, för att ådagalägga sin förmåga att muntligen
behandla till hans undervisning hörande ämne, inför styrelsen å skogshögskolan
hålla föreläsning, må lian därom i ansökningen göra framställning.
Styrelsen bestämmer genom offentligt anslag tid för sådan
föreläsning samt delgifver åtta dagar före föreläsningens hållande sökanden
ett antal ämnen, bland Indika denne äger till behandling utvälja ett.

§ 67.

För bedömande åt sökandes skicklighet samt af profloreläaning
är styrelsen befogad med sig adjungera lärare vid skogshögskolan, indika
äga att med enahanda befogenhet som styrelsens ledamöter deltaga i
11 efordringsärend ets vidare behandling.

§ 6<s Såväl

vid upprättande af förslag till lektorat som vid, dettas tillsättande
skall sökandes skicklighet och förtjänst bedömas efter hans aflagda
examina och prof utgifna vetenskapliga arbeten, verksamhet som praktisk
skogsman eller som lärare, samt hvad i öfrigt kan i detta afseende gifva
tillförlitlig upplysning, men så framt icke därigenom företrädet mellan
två eller flera sökande kan afgöras jämväl efter tjänstetid vid skogshögskolan
eller annan offentlig läroanstalt.

Såsom kompetens till nedannämnda befattningar erfordras:

a) för lektorat i skogsskötsel och författningskännedom, att under
minst tre år under eget ansvar på ett väl vitsordadt sätt hafva leclt en
mera omfattande svensk skogsförvaltning samt att genom afgångsbetyg
från skogshögskolan styrkt sig äga synnerligen goda teoretiska kunskaper
i skogsskötsel, botanik och marklära med geologi, vid i öfrigt lika

kompetens dock med företräde för den, som publicerat val vitsordade
arbeten inom läroområdet;

b) för lektorat i skog steknologi och skog sindelning, att äga fullgod
praktisk kännedom om utdrifnings-, byggnadsafdiknings- och sågningsarbeten
samt sko g supp skattnings- och skog sindelning sarbeten, och att genom
afgångsbetyg från skog shög skolan styrkt sig äga goda teoretiska kunskaper
uti hvad undervisningen omfattar, vid i öfrigt lika kompetens, dock med
företräde för den, som publicerat väl vitsordade arbeten inom läroområdet;

c) för lektorat i naturhistoria, att hafva afiagt filosofie licentiatexamen
eller filosofisk ämbetsexamen med ämnena botanik, zoologi och
geologi, vid i öfrigt lika kompetens med företräde för den, som publicerat
väl vitsordade arbeten inom läroområdet eller som äger praktisk kunskap
i jakt och fiskevård.

För anställande såsom extra lärare och assistent erfordras att äga
kunskaper i vederbörande ämne, tillräckliga för att däri meddela fullgod
undervisning. Assistent skall hafva genomgått skogshögskolan.

Sökande till lektorsbefattning bör äfven styrka sig vara i fysiskt
afseende skickad att uthärda med undervisningen i skogen förenade
ansträngningar.

Kan ej bland sökande fullt kompetent person erhållas till besättande
af ledigt lektorat, må styrelsen hos Kungl. Maj:t kunna föreslå
lämplig person att för en tid af högst tre är förordnas till bestridande
af undervisningen i ifrågavarande ämne. Sådan tillförordnad lektor åtnjuter
samma aflöning som ordinarie innehafvare af befattningen.

Förnyadt förordnande af nu angifvet slag må icke för samma
person utfärdas.

Då tiden för meddeladt förordnande utgått, ankomme på styrelsens
pröfning, huruvida innehafvare må, på grund af därunder ådagalagda
framstående egenskaper såsom lärare eller på grund af utgifna skrifter
inom sitt läroområde, hos Kungl. Maj:t föreslås till ordinarie innehafvare
af befattningen eller denna skall ånyo ledigförklaras.

Assistenter förordnas att biträda vid öfningskurser å läroverket,
vid resor och vid arbeten i skogen, äfvensom vid rektors tjänstexpedition,

70.

och hafva de i sin tjänstgöring att ställa sig vederbörande lärares föreskrifter
till efterrättelse.

Då assistent förordnats, skall styrelsen därom hos domänstyrelsen
omedelbart göra anmälan.

§ 72.

\ id läroplans uppgörande bör tillses, att hvarje lärare kommer
i åtnjutande af sex veckors så vid t möjligt sammanhängande sommarferier.

Styrelsen äger bevilja rektor och lektorerna tjänstledighet högst
tre månader under samma år, och må styrelsen därvid, om så erfordras,
— — — meddela förordnande å tjänsten åt annan person, hvilken
tjänstinnehafvaren äger att föreslå, och som styrelsen finner vara till
tjänstens uppehållande lämplig. År lektor i behof af tjänstledighet för
längre tid än ofvan sagdt, skall anmälan därom af styrelsen göras hos
Kung]. Maj: t, som på styrelsens förslag beslutar ej''mindre angående
den begärda ledigheten än äfven om tjänstens uppehållande under tiden.

Om tjänstledighet för extra lärare och assistenter samt om göromålens
uppehållande under tiden äger rektor förordna.

Mota oförutsedda hinder för lektor att bestrida sin tjänst, må
rektor i samråd med vederbörande lektor för högst två veckor förordna
vikarie eller träffa andra sådana anordningar, att undervisningen A*ederbörligen
uppehälles. ■

Vid läroverket anställes af rektor eu vaktmästare, hvilken det
åligger _ att hafva tillsyn öfver läroverkets lokaler, att vid förefallande
behof tillhandagå rektor och lärare samt att deltaga i skötseln af läroverkets
anläggningar, allt på sätt rektor eller vederbörande lärare bestämmer.

F. Rektor.

§ 74.

Till rektor vid skogsläroverket förordnar Kungl. Maj:t efter förslag
af styrelsen för en tid af fem år någon af de ordinarie lärarna i fackämnena
skogsskötsel samt skogsteknologi och skogsindelning.

Rektor äger att efter styrelsens pröfning--— erhålla minsk ning

i honom eljest åliggande undervisningsskyldighet.

§ 75-

Rektor åligger:

a) att vara ordförande i lärarrådet samt att vid dettas sammanträden
föra protokoll;

b) att närmast under styrelse och inspektor vaka däröfver, att
undervisningen efter gällande stadgar och föreskrifter behörigen fortgår,
samt att läroverkets lärare och lärjungar fullgöra sina skyldigheter;

c) att, sedan nödiga ordningsföreskrifter efter af rektor ingifvet
förslag blifvit af styrelsen fastställda, tillse, att dessa af vederbörande
iakttagas samt, då så erfordras, meddela varning och göra sådan anmälan,
som omförmäles i § (10;

d) att årligen i samråd med lärarrådet upprätta och till den tid,
som af styrelsen bestämmes, till denna insända förslag till läs- och
arbetsordning för läroverket;

e) att årligen anordna afslutning, som i § 56 sägs, samt att i god
tid förut underrätta inspektor om tiden för anställande af de i § 54
omförmälda förhör;

f) att årligen på tid, som af styrelsen bestämmes, till inspektor
ingifva dels berättelse om undervisningen vid läroverket, dels förteckning
öfver läroverkets inventarier, dels ock kassaredogörelse för nästföregående
års förvaltning;

gj att hafva tillsyn öfver läroverkets såväl fasta som lösa egendom,
rekvirera och uppbära till läroverket anslagna statsmedel, afgifter
af lärjungarna och andra inkomster samt tillse, att dessa efter gällande
stat, särskilda föreskrifter och styrelsens bestämmelser användas och
inom därför bestämd tid redovisas;

h) att vid tjänstombyte eller eljest, då så pröfvas lämpligt, verkställa
inventering af de läroverkets tillhörigheter, som stå under annan
vid läroverket anställd persons vård;

i) att antaga och afskeda läroverkets vaktmästare;

k) att handhafva läroverkets expedition samt föra matrikel och
betygsliggare;

l) att i (ifrigt ställa sig till efterrättelse af styrelsen utfärdade
föreskrifter.

Gr. Lärarråd.

§ 76.

Läroverkets lärarråd utgöres af läroverkets lektorer eller deras
vikarier. I lärarrådet äger därjämte extra lärare säte och stämma vid
behandling af frågor, som angå hans läroämne, utdelande af belöningar
och understöd, äfvensom de i § 60 omnämnda disciplinära åtgärder.
Äfven i andra fall må rektor, om lian därtill tinner skäl, kalla extra
lärare att i öfverläggningarna men ej i besluten deltaga.

§ 77-

1 lärarrådet föres ordet af rektor.

Vid omröstning inom lärarrådet gäller i händelse af lika rösttal
den mening ordföranden biträder.

Afvikande mening äger ledamot rätt att på af honom formuleradt
sätt få till protokollet antecknad.

\ ill lärare inom lärarrådet väcka förslag om något han anser
för läroverket nödigt eller nyttigt, äger han anmäla ärendet för rektor,
som uppför detsamma på föredragningslistan till närmaste sammanträde,
då det på öfligt sätt behandlas.

§ 78.

Lärarrådet tillkommer:

a) att antaga lärjungar;

1)) att utdela de vid läroverket utgående stipendierna;

c) att meddela lärjunge sådant uppskof eller tillstånd, som i § 6 i
omförmäles;

d) att utöfva den i § 60 omförmälda disciplinära myndigheten
öfver lärjungarna;

e) att vid lärjunges afgång från läroverket afgifva betyg öfver
hans flit och uppförande;

f) att afgifva utlåtande i frågor, som för sådant ändamål af Kung!.
Maj:t, läroverkets styrelse eller andra myndigheter till lärarrådet hänskjutits; g)

att till styrelsen göra de framställningar i öfrigt, som synas
lärarrådet ägnade att gagna undervisningen och studierna vid läroverket.

KAP. IV.

Skogsskolorna.

A. Skogsskolornas ändamål och ledning.

§ 79.

Skogsskolorna hafva till ändamål att genom kostnadsfri undervisning
bibringa nödig kunskap och färdighet för tjänstgöring såsöm
förmän vid i skogen förekommande arbeten.

§ 80.

Hvarje skogsskada står under uppsikt af eu inspektör och under
närmaste- ledning af en föreståndare, på sätt dessa stadgar närmare
bestämma.

II. Undervisning.

§ 81-

Vid skogsskolorna meddelas undervisning:

dels i de grundläggande ämnena modersmål, naturhistoria (botanik,
marklära, zoologi), matematik, skogs- och fältmätning samt välskrifning;

dels i fackämnena skogsskötsel, skogsuppskattning, skogsteknologi
med byggnads- och afdikningslära, jakt- och fiskevård, trädgårdsskötsel,
författningskännedom, bokföring samt kart- och byggnadsritning.

§ 82.

För undervisningens bedrifvande böra vid hvarje skogsskola finnas:

a) föreläsningssal;

b) samlingar för undervisningens åskådliggörande, belysande skogens
utseende och lif samt skogsbruket;

c) boksamling, innehållande de viktigaste skogen och skogshushållningen
berörande svenska läro- och handböcker samt tidskrifter;

d) trädgård med för svenskt skogsbruk viktiga in- och utländska
träd och buskar samt för orten passande köks- och prydnadsväxter,
äfvensom plantskola;

e) klängstuga;

f) skjutbana.

§ 83.

Undervisningen meddelas lärjungarna efter en af styrelsen på
felslag af föreståndaren fastställd läs- och arbetsordning och består i:

a) lektioner å lärorummet, förenade med muntliga förhör och i
största möjliga, utsträckning förtydligade genom demonstration af tillgänglig
undervisningsmateriell;

b) arbeten i skogen, afseende att bibringa lärjungarna praktisk
insikt och färdighet i till skogshandteringen hörande sysslor.

§ 84.

Lärokurs vid skogsskola omfattar tiden från och med den 1 november
till och med den 15 oktober nästpåföljande år med högst två
veckors uppehåll vid jultiden och en vecka vid påsken.

C. Afgångsförhör och betyg.

§ 85.

A icl lärokursens slut anställes med lärjungarna offentligt afgångsförhör.
& b ö

Lärjungarnas kunskaper bedömas med nedanstående vitsord:
berömlig (3),

med utmärkt beröm godkänd (2 p ),
med beröm godkänd (2),
med nöje godkänd (1 pgj,
godkänd (1),
underkänd (0).

För lärjunge, som erhållit minst betyget godkänd uti samtliga
i § 81 omförmälda ämnen, utfärdar föreståndaren afgångsbetyg enligt
af styrelsen fastställdt formulär.

Har lärjunge i högst två af ämnena välskrifning, trädgårdsskötsel
samt kart- och byggnadsritning fått betyget underkänd, så skall detta
likväl ej för honom utgöra hinder att erhålla afgångsbetyg.

Afgångsbetyg skola af föreståndaren införas i skogsskolans betygsliggare.

För. lärjunge, som i afgångsbetyget erhållit minst 35 betygsenheter
föi teoretiska kunskaper och 10 betygsenheter för praktiska färdigheter,

och som i (ifrigt visat synnerlig håg och fallenhet för skogsmannayrket,
må af föreståndaren å betyget göras särskild anteckning, hvarigenom
lärjunge]! berättigas att söka inträde vid skogsläroverket, såsom i § 57 sägs.

D. Lärjungar.

§ 86 •

Den, som önskar antagas till lärjunge vid skogsskola, bär att föreden
15 september till skolans föreståndare ingifva egenhändigt skrifveri
ansökan därom, åtföljd åt följande handlingar:

a.) prästbetyg, ''utvisande att sökanden bär god frey!, och att hans

ålder är mellan 18 och 28 år; _

b) lä karbetyg, utfärdadt så vidt möjligt af fäs anställd militarläkare,
utvisande att sökanden ägor frisk kropp utan lyten och sjukdomsanlag,
normalt färgsinne samt eu synförmåga, som efter korrektion
af möjligen befintligt refraktionsfel — därvid, om så erfordras, äfven
cylinderglas må användas — är normal å ettdera ögat,, hvarvid en nedsättning
af synskärpan å andra ögat till 0,8 må vara tillåten. Närsynthet
i höo-re grad'' än 5 dioptrik- må dock ej förefinnas. 1 öfngt skall lakar -

undersökningen utföras

enligt

de föreskrifter,

som finnas angifna i

medicinalstyrelsens cirkulär af den 18 oktober 1905 (Bih. till Svensk
författningssaml. 1905, n:o 45); och bör beträffande sökande, som ej
fyllt 20 år, betyget innehålla uppgift, att han nått den kroppsliga utbildning,
som erfordras för att till vapentjänst antagas;

c) antingen afgångsbetyg från ^bildningsanstalt med minst lika
störa fordringar å kunskaper som folkskola, anordnad enligt litt. A ellei
lift. B i den af Kung!. Maj:t den 7 december 1900 godkända »normalplan
för undervisningen i folkskolor och småskolor», eller ock af examinerad
folkskollärare afgifvet intyg därom, att sökanden vid tiden för ansökningens
ingifvande äger det matt af kunskaper, som erfoidias för ei
hållande af afgångsbetyg från folkskola af ofvan angifven beskaffenhet;

d) orlofssedel eller arbetsbetyg från förut innehafd tjänst äfvensom

intyg därom, att sökanden under minst ett år deltagit i praktiska skogsarbeten;
samt .

ej beträffande sökande, som ej kan styrka sig vara behotvande,

till vederhäftigheten stvrkt borgen för gäldande af afgift för kosthåll.

Lärjungar vid skogsskoloma antagas årligen af vederbörande inspektor
och föreståndare till det antal, som Kung! Maj:t efter förslag af
domänstyrelsen bestämt. '' 0

. . UPMå de sökande till högre antal än sålunda fastställts, äga vid

i Girigt lika kompetens de företräde, Indika framlägga de bästa vitsord
om deltagande i praktiska skogsarbeten.

§ 87.

Lärjungarna åtnjuta fritt husrum men hafva att erlägga afgift
för kosthåll. &

Afgiften bestämmes af inspektören efter förslag af skolans föreståndare
och erlägges å tid, som denne bestämmer.

Erlagd afgift återbetalas endast uti sådant fall, som i 8 90 omlörmäles.
^

§ 88.

Lärjunge är skyldig att noggrann! ställa sig till efterrättelse den
ior skogsskoloma gällande ordningsstadgan.

§ 89.

Brister lärjunge i hvad honom åligger och låter sig icke råtta
åt ^ varning, som föreståndaren honom meddelar, må föreståndaren vid
svarare förseelser anmäla förhållandet för inspektören, på hvilken det
beror att skilja den felande från skolan, föreståndaren dock medgifvet
att, till dess inspektören fattat beslut i ärendet, bortvisa lärjungen
från skolan. °

§ 90.

Uårjunge, som på grund af sjukdom eller andra särskilda omständigheter
blifvit i sådan grad hindrad att deltaga i undervisningen, att afgångsbetyg
ej kunnat för honom utfärdas, äger rätt att ett påföljande

ar, efter förnyad ansökan enligt § 86, med företrädesrätt vinna inträde
vid skolan.

. Bär lärjunge af ofvan angifna anledning nödgats afbryta kursen,
ma afgift, som erlagts på grund af stadgandet i § 87, till honom återbetalas
i den omfattning, föreståndaren efter samråd med inspektor bestämmer

E. Lärare.

Undervisningen
en skogsråtta!^.

8 91.

vid skogsskola handliafves af en föreståndare och

92.

Föreståndare vid skogsskola åligger:

al att under domänstyrelsen och inspektor ansvara tor att unaeivisningen
vid skolan efter gällande stadgar och föreskrifter behörigen
fortuår ocia att god ordning och flit råda bland skolans larjungar,

^ b) att tillse, att af domänstyrelsen på förslag af föreståndaren meddelade
ordningsföreskrifter af vederbörande efterlefvas samt, da sa erfordras,
meddela varning och göra sådan anmälan, som omformales 1& b9.

cm att i enlighet med fastställd läs- och arbetsordning sjal! undervisa
samt leda och öfvervaka den undervisning som meddelas åt
skoo-srättaren, börande föreståndaren särskilt vid alla viktigaie pi«_
tiska arbeten, såsom skogsodling, gallring, stämpling och timmerap ering,
i största möjliga utsträckning personligen _ närvara i skogen, .

d) att vaka öfver vård och underhåll åt skolans byggnader in e)

att rekvirera och uppbära samt i behörig ordning disponera
och bokföra till skolan anslagna medel, äfvensom a foresknfven tid
till inspektor afgifva dels redogörelse öfver dessa medels användande
åtföljd af förteckning öfver skolans inventarier, dels ock berättelse öfver

f) att uppbära och för afsedt ändamål använda de afgiftei, so
af skolans lärjungar _ erläggas, och till inspektor årligen afkunna redovisning
öfver denna sin förvaltning;

er) att föra matrikel och betygsliggare rörande skolans larjungai,

h) att årligen anställa afgångsförhör, som i § 85 sags, och utfärda

afgångsbetyg för lärjungarna; , ,. q-.

i) att jämte inspektor utdela vid skogsskolan utgående stipendier

kj att handhafva skolans expedition;

1) att med biträde af skogsrättaren handhafva förvaltningen a
det skogsområde, som i och för undervisningen åt skolan. kan hah a
anvisats, och att i sådant hänseende enligt utfärdade föreskrifter årligen

afgifva dels förvaltningsförslag, dels ock redovisning för skötseln af
nämnda skogsområde, äfvensom att till vederbörande insända af föreståndaren
uppburna försäljnings- och arrendemedel eller, där de ej af
honom uppbäras, nödiga uppgifter för deras indrifvande;

in) att i Girigt ställa sig till efterrättelse af domänstyrelsen utfärdade
föreskrifter.

§ 93.

Skogsrättare vid skogsskola åligger:

a) att biträda vid tillsynen öfver skolans lärjungar äfvensom vid
förvaltningen af skolans skogsområde;

b) att handhafva den teoretiska undervisning, som honom enligt
fastställd läs- och arbetsordning åligger, samt att enligt samma arbetsordning
och föreståndarens föreskrifter leda lärjungarnas praktiska arbeten
och öfningar;

c) att hafva närmaste vården om skolans inventarier samt årligen
å tid, som af styrelsen bestämts, till föreståndaren aflämna förteckning
öfver desamma;

d) att föra journal öfver lärjungarnas praktiska arbeten;

e) att till föreståndaren afgifva förslag till afgångsbetyg för lärjungarna
i de ämnen, i Indika skogsrättaren meddelat undervisning.

§ 94.

Föreståndare vid skogsskola tillsättes af Ivungl. Maj:t efter förslag
af domänstyrelsen.

Skogsrättare tillsättes af domänstyrelsen efter förslag af föreståndaren.

§ 95.

Då föreståndarplats vid skogsskola blir ledig, låter styrelsen genom
tre gånger i allmänna tidningarna införd kungörelse tillkännagifva, att
sökande äger att senast klockan 12 å trettionde dagen efter den, då
kungörelsen första gången varit i nämnda tidningar införd, till domänstyrelsen
ingifva sin till Konungen ställda ansökan; skolande sökanden
därvid foga meritförteckning med bilagda intyg om ålder, frejd, aflagda
examina och praktisk tjänstgöring samt utgifna skrifter, äfvensom hvad
öfrigt sökanden vill till stöd för ansökningen åberopa.

Då skogsrättarplats vid skogsskola blir ledig, låter föreståndaren
genom tre gånger i allmänna ocdi i ortens tidningar införd kungörelse tillkännagifva,
att sökande äger att senast klockan 12 å trettionde dagen
efter den, då kungörelsen första gången varit i allmänna tidningarna
införd, till föreståndaren ingifva sin till domänstyrd sen ställda ansökan;
skolande sökanden därvid foga tjänstförteckning med bilagda intyg om
ålder, frejd och kunskaper, äfvensom hvad öfrigt sökanden vill till stöd
för ansökningen åberopa.

§ 90.

För kompetens till föreståndarebefattning vid skogsskola erfordras
att hafva med goda vitsord genomgått skogshögskolan.

Såväl vid upprättande af förslag till föreståndarbefattning som vid
dennas tillsättande skall sökandes skicklighet och förtjänst bedömas efter
hans aflagda examina och prof, verksamhet som praktisk skogsman och
som lärare samt hvad öfrigt kan i detta afseende gifva tillförlitlig upplysning,
men så framt icke därigenom företrädet mellan två eller flera
sökande kan afgöras, jämväl efter tjänstetid i skogsstaten.

För kompetens till skogsrättarbefattning erfordras att hafva på ett
synnerligen väl vitsordadt sätt genomgått skogsskola och styrkt sig äga
skicklighet som förman vid skogsarbeten.

Sökande till såväl föreståndarbefattning som till skogsrättartjänst
böra tillika styrka sig vara i fysiskt afseende skickade att uthärda med
undervisningen i skogen förenade — — ansträngningar.

§ 97.

Vid läroplans uppgörande bör tillses, att föreståndare kommer i
åtnjutande af fyra veckors såvidt möjligt sammanhängande ferier.

Skogsråtta^ äger åtnjuta fjorton dagars om möjligt sammanhängande
ferier å tid, som af föreståndaren bestämmes.

Domänstyrelsen äger bevilja föreståndare tjänstledighet högst tre
månader under samma år; och må styrelsen därvid förordna annan kompetent
person till tjänstens uppehållande. År föreståndare i behof af
tjänstledighet för längre tid än ofvan är sagdt, skall anmälan därom af
styrelsen göras hos Kung!. Maj:t, som på styrelsens förslag beslutar ej
mindre angående den begärda ledigheten, än äfven om tjänstens uppehållande
därunder.

Föreståndare äger bevilja skogsråtta^ högst fjorton dagars tjänstledighet.
Ifrågasättes tjänstledighet under längre tid, sökes sådan hos
domänstyrelsen som tillika efter förslag af föreståndaren förordnar om
tjänstens uppehållande.

KAP. V.

Styrelse och inspektion.

§ 98.

Styrelsen för skog shögskolan och skog släroverket utgöres af generaldirektören
och chefen för domänstyrelsen såsom ordförande, skogshög-skolans
rektor samt tre af Kungl. Maj: t utsedda ledamöter.

De af Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna förordnas för eu tid af
tre år, och afgår bland dessa eu i tur och ordning årligen. De utses
bland framstående skogshushållare, idkare af näringar, som stå i samband
med skogsbruket, eller i öfrigt för skogshushållningen nitälskande
män. Bland dessa skall en tillhöra eller hafva tillhört skogsstateh och
bör en äga erfarenhet angående undervisningsfrågor.

Kungl. Maj:t utser bland styrelsens ledamöter en till ordförande.

§ 99.

Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden, så ofta ärendena
•därtill föranleda. För beslutmässighet fordras, att minst tre ledamöter
äro närvarande och om beslutet eniga; skolande eljest minst fyra ledamöter
vara närvarande.

Vid omröstning inom styrelsen gäller i händelse af lika röstetal
den mening ordföranden biträder.

Vid behandling af frågor rörande skogsläroverket — — — äger
ordföranden, då så linnes önskvärdt, till styrelsens sammanträde kalla
inspektor eller rektor för läroverket; och äga dessa att i öfv erläggningar na
men ej i besluten deltaga.

§ ioo.

Styrelsen åligger:

a) att hafva uppsikt öfver dessa stadgars noggranna efterlefnad,
undervisningens behöriga anordnande samt förvaltningens af de till
skog skog skolan och skogsläroverket anslagna medlen;

b) att fastställa i §§ 9, 21 och 58 omförmälda afgifter;

c) att, efter förslag- af — — rektor vid vederlörande läroanstalt7
utfärda ordningsföreskrifter för anstaltens lärjungar;

d) att, då så pröfvas nödigt enligt § 24, skilja elev från högskolan;

e) att till Kung!. Maj:t ingifva förslag till förändringar i läroämnenas
fördelning mellan lärarna vid skogshögskolan och skogsläroverket; f)

att, då ordinarie lärarbefattning blir ledig, vidtaga åtgärder
för befattningens återbesättande enligt §§ 30, 31, 33, 66 och 67 — —
eller ock för densammas uppehållande tills vidare enligt §§ 36 och 70;

g) att antaga och entlediga extra lärare, docenter, assistenter,
högskolans kamrerare, skogsskolornas skogsråtta^ samt vårdaren af
högskolans bibliotek;

h) att medgifva tjänstledighet enligt §§ 39 och 72--;

i) att, då förordnande för rektor vid skogshögskolan eller skogsläroverket
utgår eller nämnda befattningar eljest blifva lediga, skyndsamt
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till desammas återbesättande;

k) att enligt §§ 43 och 74 medgifva rektorerna vid skogshögskolan
och skogsläroverket inskränkning i deras undervisningsskyldighet;

l) att bestämma tiden för ingifvande af de förslag, redogörelser
in. m., som enligt dessa stadgar skola af vederbörande afgifvas;

m) att fastställa arbetsordning för undervisningen samt formulär
till betygsliggare och afgångsbetyg, äfvensom utfärda reglemente för
liandhafvandet af skogshögskolans bibliotek;

n) att årligen från trycket utgifva berättelse om de under styrelsen
ställda skogsundervisningsanstalternas verksamhet;

o) att årligen före mars månads utgång till kammarrätten insända
skogshögskolans och skogsläroverkets räkenskaper för näst föregående
kalenderår;

p) att granska och*fastställa enligt §§ 28, 64 och 92 upprättade
förvaltningsförslag för de till skogsundervisningsanstalterna anslagna
öfningsskogar samt till domänstyrelsen årligen öfverlämna dels på föreskrifvet
sätt affattad berättelse om nämnda skogars förvaltning under
nästföregående år, dels ock i och för granskning de af vederbörande
upprättade redovisningarne för samma år;

r) att minst hvart tredje år genom sakkunnig person låta verkställa
besiktning å de till skogsundervisningsanstalterna hörande fastigheterna; s)

att årligen före den 1 november till Kungl. Maj:t insända förslag
till stat för nästpåföljande år:

t) att då assistent förordnats, därom ofördröjligen gorå anmälan
hos domänstyrsen;

u) att i öfrigt antingen själ!'' efter befogenhet vidtaga de åtgärder,
som för främjande af skogsundervisningens ändamål anses lämpliga,
eller ock om desamma göra framställning hos Kungl. Maj:t, börande
styrelsen i viktigare hithörande frågor inhämta vederbörande lärarråds
— — yttrande.

§ 101.

Styrelsen utser själf sin sekreterare och utfärdar för honom nödiginstruktion.

§ 102.

Kungl. Maj:t utser för en tid af tre år bland män, förfarna i
■skogshushållningen, en inspektor för skogsläroverket.

Inspektor för skogsskola är öfver jägmästaren inom vederbörande
distrikt.

§ 103.

Inspektor åligger:

a) att öfva tillsyn öfver undervisningens gång vid under honom
ställd läroanstalt och för sådant ändamål genom besök därstädes minst
en gång i hvarje kvartal göra sig underrättad om såväl den teoretiska
undervisningen som de praktiska arbetena ;

b) att utöfva den honom enligt § 60 och 89 tillkommande disciplinära
myndigheten;

c) att granska och inom af styrelsen bestämd tid till denna öfversända
af skogsläroverkets lärarråd eller vederbörande skogsskolas föreståndare
till inspektören afgifven berättelse om undervisningen vid läroanstalten
äfvensom kassaredogörelse för sistförflutna års förvaltning;

d) att till styrelsen göra sådana framställningar angående förbättrad
anordning af undervisningen, som kunna synas inspektor önskvärda.

Därjämte åligger det inspektor för skogsskola att i samråd med
skolans föreståndare antaga skolans lärjungar, utdela vid skolan utgående
stipendier, fastställa i § 87 omförmälda afgifter och i hvad mån sådan
må vid i § 90 omförmäldt fall till lärjunge återbetalas.

KAP. VI.

Stipendier och studieunderstöd.

§ 104.

Till skogsundervisningsanstalterna anslagna stipendiemedel utdelas
årligen i mån af tillgång åt sådana elever och lärjungar, som styrkt sig
vara behöfvande.

§ 105.

Till skogshögskolans förfogande ställda stipendiemedel ledigförklaras
årligen af rektor att sökas inom viss tid, hvarefter lärarrådet fördelar
desamma mellan sådana högskolans ordinarie elever, hvilka med nit och
framgång bedrifvit sina studier samt iakttagit ett hedrande uppförande.

§ 106-

Inträdessökande till skogsläroverket och skogsskolorna, hvilka önska
komma i åtnjutande af stipendium, böra vid sin inträdesansökan därom
gorå särskild anmälan samt vid ansökningshandlingarna foga af trovärdig
person afgifvet intyg om egna äfvensom föräldrars ekonomiska
villkor.

Stipendierna utdelas vid skogsläroverket af lärarrådet och vid
skogsskolorna af vederbörande inspektor och föreståndare.

§ 107.

De medel, som af högskolan disponeras till studieunderstöd åt
personer, som enligt § 17 önska ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning,
skola årligen ledigförklaras.

Ansökan om sådant studieunderstöd ingifves före februari månads
utgång till högskolans rektor och bör innehålla uppgift om det äskade
understödets belopp, de studier sökanden vid högskolan ärnar bedrifva,
den tid han afser att därstädes vistas samt i öfrigt sådana förhållanden,
som kunna stödja hans ansökan.

Studieunderstöden utdelas af högskolans lärarråd, och bör underrättelse
före den 1 april meddelas sökande, i hvad mån hans ansökan
bifallits.

Studerande, som erhållit sådant understöd, åligger att ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som lärarrådet kan meddela.

Transsumt.

III.

Utdrag

af Protokoll hållet hos Kung’1. Skogsinstitutets lärarkollegium den 1 Juni 1908.

Närvarande:

T. f. direktör A. Wahlgren,
lektor G. Andersson,
t. f. lektor T. Jonsson,
lärarne G. Grönberg,

H. Falk,

H. Witt ock
G. Lundberg.

§ 1.

Företogs slutlig läsning af lärarkollegiets skrifvelseförslag, upprättadt
efter eu följd af sammanträden i anledning af erhållen remiss
å ett af särskilda sakkunniga i mars innevarande år afgifvet betänkande
angående ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen, och beslöts
underdånig skrifvelse — — — — — —--— — — _ ___

Vid detta beslut anmälde t. f. direktör Wahlgren att han, som
erhållit särskild remiss angående ärendet i fråga, komme att däröfver
afgifva eget utlåtande och på denna grund ej funne skäligt till protokollet
låta anteckna från kollegiets beslut afvikande mening, hvaremot
lektor G. Andersson och läraren H. Falk anmälde sin skriftliga
reservation mot vissa punkter i det afgifna utlåtandet (se bil. A.
och B.).

§ 2.

Att jämte t. f. direktören justera dagens protokoll utsågs läraren
doktor G. Grönberg.

Justeras: Stockolm som olvan.

Gösta Grönberg. In ddem:

A. Wahlgren.

Katt utdraget, betygar:

ex ojjicio

A. Wahlgren.

Bil Å.

Särskildt yttrande af lektor Gunnar Andersson.

Genom remiss har skogsinstitutets läkarkollegium blifvit anbefalldt
att yttra sig om det åt särskilda sakkunnige inom jordbi uksdepaitementet
utarbetade betänkandet angående ändamålsenlig^ ordnande af
skogsundervisningen. Dä sålunda å ena sidan alåg mig i egenskap af
lektor vid skogsinstitutet att deltaga i detta yttrande, men jag å andra
sidan i egenskap af tillkallad sakkunnig redan haft tillfälle att delgifva
min mening angående föreliggande frågor, har jag ansett det vara riktigast,
att endast beträffande vissa principella frågor deltaga i lärarkollegiets
behandling af ärendet. Däremot har jag genom detta särskilda
yttrande dels velat ytterligare belysa vissa synpunkter i några detaljfrågor,
i hvilka jag delvis har andra åsikter än lärarkollegiets majoritet,
dels ock framhålla eu del skäl för majoritetens af de sakkunniges mening,
hvilka icke i betänkandet kunnat komma tillsynes, därigenom att
reservanterna till det sista hemlighöllo åtminstone detaljerna af och i
vissa fall helt och hållet sin från flertalets afvikande mening, hvarigenom
möjlighet till sammanjämkning af de afvikande meningarne fullständigt
Uteslöts. Hade reservanterna bland de sakkunnige i plenum
framlagt sin reservation formulerad, är det min bestämda öfvertygelse,
att med undantag af den viktiga frågan, om lägre, kursens vara eller
icke vara, samt möjligen för den ene reservantens vidkommande frågan
om en särskild styrelse det skulle vara möjligt hopjämka de sakkunniges
meningar på ett för undervisningsfrågans lösning lyckligt sätt.

Jag liar vågat fästa Eders Kung!. Maj:ts särskilda uppmärksamhet
härpå, därför att man från vissa håll med en skärpa, som föga motiveras
af de verkliga förhållandena mer eller mindre öppet sökt gorå
gällande, att de sakkunnige representera tvenne alldeles motsatta riktningar.

Ett närmare studium af föreliggande handlingar visar emellertid
tillfullo, att så ingalunda varit förhållandet, utan att samtliga sakkunnige
och som af här bilagda yttrande framgår äfven lärarkollegiet varit f ullständigt
eniga såväl i den största och väsentligaste principfrågan, att en
fördjupad och grundligare skog sundervisning är oundgängligen af nöden.
om vi skola kunna rätt förvalta landets stora skogskapital, som ock i så godt
som alla viktigare spörsmål angående nåendet af detta mål: upprättande
af en särskild högskola, med förberedande kurs, särskilda instituter,
förbättrade undervisningsmetoder, större kraf på lärarkrafterna in. in.

Råder sålunda en synnerligen glädjande enighet i själfva den stora
fundamentala hufvudfrågan, stå meningarne skarpt mot hvarandra och
kunna svårligen i egentlig mening hopjämkas beträffande, huruvida i
skogsförvaltningen, vare sig det nu gäller de enskildas eller statens,
må få användas personer utgångna ur den nyligen under så mycken
strid beslutade allmänt medborgerliga skolan, realskolan. Djupare satt
står motsättningen här icke så mycket på skoglig som på allmänt social
grund. Det är de gamla klassintressena som, mången gång omedvetet,
kämpa mot nva samhällslagers, under enklare former än de vedertagna,
vunna specialiserade fackutbildning. Inom många andra fack här
emellertid redan de nya synpunkterna segrat. Många af dem, som endast
med ovilja sett utjämnande af klasskillnaden bland de inom facket
under befälsansvar arbetande, har böjt sig för den stora fördelen i erhållande
af billigare arbetskraft, på grund af den kortare och billigare utbildningstiden.
Att arbetskraften från nuvarande »lägre kursen» ej blifvit
så billig, som man kanske haft anledning förmoda, beror som en
hvar, hvilken vill det, lätt inser, på att under dess korta tillvaro tillgång
på och efterfrågan af skogligt utbildade personer ej stått i rätt
förhållande till hvarandra.

Jag kan sålunda i allo ansluta mig till den uppfattning, som
lärarkollegiets majoritet under instämmande i de sakkunniges förslag
och under framhållande af ytterligare synpunkter, som tala härför, kommit
till, nämligan att eu mellanklass af skogsmän måtte utbildas, samt
att denna utbildning måtte ske vid ett skogsläroverk.

Däremot anser jag det i alla afseenden synnerligen olyckligt, om
det från vissa håll framkomna förslaget att förlägga »lägre kursens»

utbildning till skogshögskolan samt en förlängning af kursen till 2 år
komme till utförande. Härmed bör allt tal om eu »mellanklass» af
skogsmän vara uteslutet; det är eu 2/3 utbildning utan nödigt underlag,
som här föreslås. Förslaget innebär i själfva verket, att den allmänbildning,
som studentexamen bibringar, äfvensom den treåriga nuvarande
utbildningen vid skogsinstitutet är fullkomligt onödig för handhafvandet
af den egentliga detaljvården och förvaltningen afvara skogar.
Men är det så, bör staten också taga steget fullt ut och upprätta ett
skog sseminarium med just den påyrkade utbildningen och vid hvilket alla
såväl statens som enskildas revirförvaltare utbildas. Där kunde ock den
af herr Wallmo reservationsvis så kraftigt påyrkade tillsynen öfver att
ingå skogliga »irrläror» finge predikas lättare utöfvas än vid en högskola.

Lyckades man än härigenom på det skogliga området förhindra
hvad herr Wallmo benämner »en frigörelse från alla band, eu frigörelse
från förmynderskap och kontroll, individens suveräna upphöjelse» eller
som af sammanhanget i citerade stycket (Betänkandet sid. 389) framgår
hvad man i dagligt tal kallar vetenskaplig forskning, är det dock alldeles
uppenbart, att Sverige icke kan nöja sig med endast ett seminarium
af ofvan antydt slag, utan möjlighet till eu högre utbildning måste
beredas ett mindre antal dugliga unge män, åt Indika måste uppdragas
att utreda hvad herr Wallmo benämner »den rena läran», om den verkligen
skulle kunna bibehållas någorlunda ren.

Som jag här visat föres vi genom ofvan berörda förslag — om
det skall komma att betyda något annat än att ett antal unge män
under »skyddande förklädnad» utexamineras från skogshögskolan — in
på en fullständig omläggning på helt annan grund än den hittillsvarande
för hela skogsmannautbildningen. Denna skulle då gå i riktning
af:

1) Utbildning på realskolans grund af samtliga skogsmän af
befäls grad;

2) Utbildning i en särskild högre läroanstalt af ett litet fåtal för
de mest fordrande befattningarna af praktisk och teoretisk art.

Mig veterligen har detta system hos oss ej tillämpats mera än
för eu enda kår nämligen flottans officerare och ej ens där på ett sätt
motsvarande det, hvartill berörda förslag konsekvent bör leda, nämligen
eu sänkning af kunskapsnivån hos de förvaltande skogsmännen.

Jag tror, att den sålunda anvisade vägen innebär en oriktig utgångspunkt.
Socialt och fackligt betyder det synnerligen mycket, att
fackbildning inom olika yrken bär samma utgångspunkt. Något skål,,

hvarför man skulle sänka skogsmannaptbildningens utgångspunkt under
t. ex. ingenjörsbildningens, officersbildningens otc. finnes knappast.
Ser man saken ifrån större synpunkter, bör arbetet inriktas på en reformering
af den högre skolan, så att de därifrån utgångna äro mera
skickade att vinna en god och snabb fackutbildning, hvilket yrke de
än välja.

Utbildar man därjämte på realskolans grund ett tillräckligt antal
personer för att — som lärarkollegiet formulerat det — »under ledning
af fullt utbildade skogshushållare biträda vid skogsförvaltningen»,
har man så vidt jag kan förstå för lång tid framåt på ett fullt praktiskt
sätt sörjt för en personal, ägnad att handhafva våra hittills så försummade
skogars framgångsrika vård.

Sedan jag härmed berört skogsundervisningfrågans mera principiella
hufvudpunkter, må i korthet några af lärarkollegiet föreslagna
ändringar i de sakkunniges förslag afhandlas. Nämnda ändringsförslag
äro dels af mera formell natur och innebära dels förbättringar, dels
mera på personlig smak fotade omredigeringar, mot Indika jag för min
del intet har att invända, dels mera sakliga ändringsförslag, af Indika
flera särskilt synas tillkomma i medlingssyfte mellan majoritet och
reservanter bland de sakkunnige.

Styrelse. Den första fråga, som härvid upptagits, är frågan om
egen styrelse, beträffande hvilken lärarkollegiet enhälligt anslutit sig
till majoritetens bland de sakkunniges förslag under förutsättningar af
närmare bestämmelser angående styrelsens sammansättning. Hade reservanterna
bland de sakkunnige nöjt sig med här framlagda förslag, kan
jag med bestämdhet säga, att det vunnit majoritet bland dessa och
möjligen blifvit enhälligt antaget. Mot bestämmelsen »en af de trenne
af Kung!. Maj:t utsedda ledamöterna skall tillhöra eller hafva tillhört
skogsstaten» har jag för min del intet som helst att invända. I detta
afseende liksom ock beträffande bestämmelsen angående hvem som skall
vara styrelsens ordförande, har jag och de med mig likatänkande bland
de sakkunniga haft fullt förtroende till Kungl. Maj:ts vilja och förmåga,
att under hänsyn till i hvarje fall förefintliga personliga möjligheter
ordna allt på bästa sätt. Misströstar man i den grad som reservanten
herr Wallmo (Betänkandet sid. 391) om Kung]. Majrts vilja och förmåga
att tillgodose skogsundervisningens intressen, att man antager
att till styrelse skulle utses »fyra stycken icke skogligt bildade» samt
därtill en generaldirektör, hvilken ej nödvändigt behöfver vara skogligt
bildad enligt herr Wallmos terminologi, då tjänar alla stadgar och
bestämmelser föga.

Jag anser sålunda de sakkuniges förslag såsom något rymligare
mera välbetänkt, men finner äfven kollegiets tillfredsställande.

Beträffande förslaget att öfningsskogarne fortfarande måtte lyda
under domänstyrelsen, medan högskolan och läroverket stode uteslutande
under skogsundervisningsanstalternas styrelse, har jag intet yrkande att
gorå, alldenstund jag saknar den nödiga detaljkunskapen angående administrationens
enskildheter. De speciellt fackkunnige bland de sakkunnige
framhöllo vid upprepade tillfällen de stora olägenheter, ett hälftenbruk
af nu föreslagen art skulle medföra, och detsamma var ett af deras
viktigaste skäl mot en egen styrelse. Sfi mycket mera glädjande är det,
att kollegiets sakkunnige ledamöter finna olägenheterna möjliga att öfvervinna.
Eu mera detaljerad utredning af frågan synes mig dock ha
varit önskvärd.

Förslaget att skilja skogsskolorna från de bägge högre läroanstalterna
kan jag från högskolans synpunkt väl förstå. Från skogsskolornas
och den lägre undervisningens torde detta däremot vara föga
lyckligt. Det bryter samhörigheten mellan skogsundervisningsanstalternas
lärarkår och medför ej tillgodogörandet af den pedagogiska erfarenheten
i den omfattning som eu gemensam styrelse.

Rektor. Kollegiet har här godtagit reservanternas förslag om särskild
rektor, vald bland »någon af professorerna i de egentliga skogsämnena».
Hade detta förslag framställts af reservanterna under de sakkunniges
sammanträden, hade jag i enighetens intresse och åt personliga
skål helt visst förenat mig i detsamma, under förutsättning att vissa
principiella betänkligheter i motiveringen tätt upptagas. Som åt Betänkandets
motivering (sid. 81) synes, är denna helt och uteslutande riktad
mot reservanternas under de sakkunniges arbeten med stor skärpa
framhållna ståndpunkt, att endast professorn i skogsskötsel kunde tänkas
ha nödig erfarenhet, kompetens m. m. att fungera som högskolans rektor
samt att denna rektor, som äfven af reservationen framgår, bör förordnas
på lifstid, i motsats till livad fallet är vid alla andra svenska och
väl så godt som alla utländska lärosäten.

Då emellertid enighet icke kunnat vinnas, därigenom att reservanterna
hemlighållit sin ändrade ståndpunkt, torde det vara lämpligt
att framlägga de synpunkter, som utöfver vissa af de i Betänkandet sid.
81 och 82 redan framförda synas mig tala äfven mot deras nuvarande
förslag. Begränsar man antalet af dem, bland hvilka Kungl. Magt har
att utse rektor till 3 i stället för föreslagna 6 professorer, minskar man
naturligen därmed också sannolikheten för att ha till förfogande i organisatoriskt
och administrativt hänseende i allo lämplig person. Det

synes mig också ligga något förödmjukande för den högre bildningens
representanter, att de omöjligen kunna anses äga förmåga, att huru förtjänstfullt
de än ägna sig åt sin lärarbefattning, huru de än under årens
lopp sätta sig in i högskolans uppgifter, de likväl aldrig skulle äga
möjlighet att förvärfva tillräcklig öfverblick öfver dessa högskolans uppgifter,
. för att man skulle våga tilltro dem, att under en styrelse och
vid sidan om ett lärarråd leda den löpande förvaltningen. Jag vågar
tro, att naturlig organisatorisk begåfning och praktisk läggning parade
med göda och mångsidiga kunskaper på det skogliga området äro de
kvalifikationer, som böra tagas hänsyn till vid utseendet af rektor och
ej den »allsidiga skogsmannautbildning», som ligger i att ha genomgått
skogshögskolan. Den vidare utbildningen i det praktiska lifvet kan
nämligen ha kommit att blifva fullt så ensidig för t, ex. professorn i
teknologi som för professorn i marklära. Redan känslan af att de tillhöra
eu lägre kast, ej jämförlig med skogsmännens högre, kommer helt
säkert att verka till föga fromma för det kollegiala samarbetet, livilket
är så utomordentligt viktigt för ett framgångsrikt arbete vid en högskola
som denna. Den underordnade ställningen blir ej blott kränkande,
utan kali också tänkas medföra, att en eller annan kraft, hvilken ej af
oundvikliga ekonomiska kraf tvingas därtill, drar sig för att söka anställning
vid högskolan. Jag vill också påpeka, att vid två af utlandets
främsta skogshögskolor, i K hers vald och Wien, de senare åren suttit
som rektorer representanter för ämnen, som lärarkollegium och reservanter
hålla före göra en person ovillkorligen inkompetent till rektorat.
Några olägenheter häraf har icke försports.

Då sålunda inga verkligt vägande skäl framförts för lärarkollegiets
ändringsförslag, men vissa olägenheter kan af detsamma uppstå, vågar
jag vidhålla de sakkunniges uppfattning, att till rektor bör utses någon
af de ordinarie lärarna.

Ofyerbetyg i studentexamen i de naturvetenskapliga ämnena. De
sakkunnige ha vid uppställande af fordran på »med beröm god känd»
i dessa ämnen utgått därifrån att eu yngling, som ärnar ägna sig åt
skogsmannabanan och vet, att dessa betyg erfordras, under sina sista
skolår med verklig kraft kommer att ägna sig åt studierna i dessa. Den
nya. läroverksorganisationen tenderar ju åt att möjliggöra en viss specialisering
redan på gymnasiet och på denna grund ha de sakkunnige
trött, att man kunde våga uppställa ifrågavarande villkor. Jag erkänner
till fullo, att lärarkollegiet anfört viktiga skäl däremot, men för närvarande
torde åtminstone bestämmelsen ej innebära någon fara. Skulle
tilloppet blifva mindre kan ju bestämmelsen lindras.

Lär arbefattningar na vid skog shög skolan. Från högskolans egen synpunkt
kan jag naturligen blott på det lifligaste tillstyrka förslaget, om
att alla lärare må blifva ordinarie professorer. Skälen därför finnas i
(ifrigt, redan angifna i de sakkunniges betänkande (sid. 91 -93 och
273—275), ehuru de icke vågade draga ut konsekvenserna. Då reservanterna
gjort detta beträffande professuren i skogsteknologi in. in., så
ha de blifvit reservanter endast på den grund, att de icke meddelat de
öfriga sakkunnige sin ändrade ståndpunkt, hvilken jag tror mig kunna
försäkra skulle biträdts af samtlige sakkunnige, i händelse yrkande på
ändring af förut fattadt beslut gjorts från reservanterna.

I (''ifrigt vill jag särskild! instämma i kollegiets framhållande åt
önskvärdheten i, att läraren i teknisk kemi beredes något högre ersättning
än hvad de sakkunnige föreslagit.

Lär arbefattningarna vid skog slär overket. Kollegiet har bär föreslagit,
att eu af lektorerna bör ha erhållit akademiskt-vetenskaplig utbildning.
Vinner förslaget om eu skogshögskola bifall, är jag öfvertygad
om att bland skogsmannen tillräckligt många fullt kompetenta lärare
för undervisning i naturvetenskaperna skola komma att utbildas. Det
synes mig då vida önskvärdare, att pa detta gymnasialstadium samma
person handhar exempelvis undervisningen i botanik och skogsskötsel,
än att den fördelas på två. Man må också komma ihåg, att i ett så
litet land som vårt alla platser, som lämpligen kunna besättas med från
skogsundervisningsanstalterna utbildade personer, också böra det.

Zoologi. Med anledning af lärarkollegiets utredning af jakt- och
villebrådszoologiens betydelse, kan jag icke underlåta, att som min åsikt
framhålla, att en rationell jaktvård mer och mer blir en sak för sportintresserade,
hvadan högskolans professor i skogszoologi mindre har att
sysselsätta sig med hithörande delar af skogszoologien än med de, som
särskild t beröra skogsträdens ht. Dessa äro sa omfattande, att de fullväl
kunna kräfva eu forskares arbete. 1 samband härmed vill jag framhålla
(jämför kollegiets förslag till § 13), att det knappast torde vara
nödigt att anlägga särskild skjutbana för högskolan. Sådana finnas ju
flera i Stockholms närhet och en sådan torde å den föreslagna tomten,
knappast kunna anordnas utan afsevärda kostnader och intrång på andra
viktigare intressen.

Lärarekompetens (§ 32). l uder hänvisning till i Betänkandet sid.
213 angifna skäl för att icke sätta som ett oeftergiflig! villkor, att
professor i skogsämnena skall ha genomgått skogsinstitutet ellei eventuellt
skogshögskolan, vill jag ytterligare framhålla, att det i eu tid,
då det allmänt klagas öfver ex amensskr ankornas onaturliga utveckling

i växt land, är föga lämpligt, att genom eu dylik bestämmelse betaga
högskolan möjlighet, att kunna förvärfva eu person af utmärkt förtjänst
till lärare, om denne i något enstaka fall ej genomgått högskolan.
Endast för sådana kommer naturligen undantag att göras. Konsekvensen
af lärarkollegiets förslag borde äfven ha varit eu fordran på fil. doktorsgrad
för de trenne professorerna i naturvetenskapliga ämnena.

Ändringsförslaget i § 36, innebärande att tillförordnad lärare efter
3 år, om ej annan kompetent person funnes, skulle kunna ytterligare tillförordnas,
snedvrider hela afsikten med anställande af tillförordnad
lärare med full lön. Det är otvifvelaktigt eu nyhet i vårt land, som
helt säkert mången drar sig för att godkänna, att full lön (dock ej
ålderstillägg och pension) tillerkännes åt ej fullt kompetent person. Men
skall detta kunna ske på ett sätt, som tillgodoser statens intresse, livilket
de sakkunnnige atsett, sfi måste inkompetensen bero ej på oförmåga,
utan på att den tillförordnade på grund af ungdom eller andra likvärdiga
förhållanden ej hunnit styrka sin kompetens. Sådana fall torde
man kunna förmoda skola inträffa, och vid dem bör 3 år väl förslå att
förvärfva kompetens. Förmår den tillförordnade ej det, är högskolan
bäst förtjänt med att få eu ny yngre kraft, som får försöka inarbeta
sig i ämnet. Lärarkollegiets förslag skulle endast medföra, att högskolan
kunde få behålla under ett flertal treårsperioder en inkompetent
lärare, som man kanske till sist ansåg sig tvungen göra till ordinarie.

Däremot anser jag bestämmelsen, att en t. f. lärare ej får kallas;
för en gifven förbättring i de sakkunniges förslag.

Skogsskoleelevs inträde vid skog släroverket (sid. 85). Lärarkollegiets
farhågor, att skogsläroverket skulle kunna fyllas med elever från skogsskolorna,
om de af dessa, som äga de i förslaget augifna höga kvalifikationerna,
med företrädesrätt intages, kan jag ej instämma i.
Fordringarne äro så ofantligt stora, att en person, som erhållit vitsord
om att ha uppfyllt dem, ovillkorligen kan anses vara eu värdefullare
acqvisition för skogsmannaståndet än flertalet af realskolealumnerna. Det
blir helt säkert ytterst få, som komma att fylla dem, men de, som det
gjort, böra ej sedan belönas med att kanske ej bli intagna. Lärarkollegiets
förslag innebär, att med ena handen ta bort hvad man gifvit
med den andra och hela den uppmuntran för skogsskolornas elever,
som förslaget innebär, slopas, om själfskrifvenheten till inträde borttages.

Djurfors den 19 juni 1908.

Gunnar Andersson.

Bil. B.

Särskildt yttrande af läraren Herman Falk.

Beträffande förläggningsorten för det skogsläroverk, som äfven jag
anser böra komma till stånd i stället för den nuvarande lägre kursen
vid skogsinstitutet, hyser jag eu annan uppfattning än lärarkollegiets
ökriga ledamöter. Den synpunkt, som härvid företrädesvis vant för mig
bestämmande, är den, att jag icke kan finna annat än att de lar häger,
som plåga uttalas för att den teoretiska utbildningen skulle blifva lidande
genom den högre skogsundervisningens förläggning till eu aflägsen
landsort, till stor del äga samma giltighet i afseende a den undervisning
för ett mellanstadium, hvarom här är fråga. Jag anser detta förhållande
vara af så mycket större betydelse, som den teoretiska undervisningen,
jämförd med den praktiska, torde äga snarare större ån mindre vikt för
detta mellanstadium, hvars elever förutsättas hafva redan på förhand
under ganska lång tid förvärfvat praktiska insikter, än för den högre
kursen. På samma gång jag finner sannolikt, att mellanstadiets undeivisning
skulle, kanhända i sin viktigaste del, lida skada, om kommittéförslaget
i denna del bifölles, känner jag mig äfven ganska tveksam om
giltigheten af vissa bland de grunder, som åberopas för den föreslagna
platsen för skogsläroverket. Hvad särskildt beträffar det skäl föi skogshögskolans
och skogsläroverkets förläggning till skilda orter, som för
många synes vara det förnämsta, nämligen att eu sådan åtgärd skulle
vara behöflig för att undvika de olika kursernas förväxling i det allmänna
medvetandet, har jag svårt för att föreställa mig, att landets
skogsägare, om hvilka det här egentligen är fråga, verkligen skulle behöfva
stödet af eu lokal skiljaktighet för att undgå misstag mellan de
båda kurserna, då de från endera vilja förskaffa sig skogspersonal. Jag
tillstyrker alltså, att äfven skogsläroverket far sin plats i Stockholm,
men detta dock under den bestämda förutsättningen, att högskolan och
läroverket i fråga om hufvudämnena erhålla skilda lärarkrafter. Om sa
ej blefve händelsen, skulle högskolans undervisning lätt komma att lida
mera än läroverkets vunne genom den åt mig förordade förändringen i
kommitténs förslag.

I lärarkollegiets hemställan, att alla professurer vid skogshögskolan
skola erhålla egenskapen af ordinarie med däremot svarande
löneförmåner, instämmer jag. 1 fråga om den föreslagna professuren i
marklära med geologi jämte klimatologi vill jag dock gifva uttryck åt
eu viss tvekan — som äfven för lärarkollegiet icke varit främmande ——
huruvida tiden verkligen är inne att i berörda ämnen inrätta eu ordi -

narie lärarbefattniug. Det ämne, som kommittén vid sitt förslag i denna
de! tillagt hufvud vikten, är markläran. Oförnekligt är emellertid, att
detta ämne hittills är endast ytterst obetydligt upparbeta^. Såvidt jag
har mig bekant, befinner sig så godt som hela ämnet på de förberedande
undersökningarnas och experimentens ståndpunkt, och tillförlitliga
rön, som äro mogna att läggas till grund för undervisning,
föreligga blott i mycket inskränkt omfattning. Det förefaller mig därför
icke utan skäl kunna sägas, att nämnda, i och för sig mycket viktiga,
ämne tillsvidare mera har sin plats vid eu försöksanstalt än vid eu
undervisningsanstalt, Utan att vilja motsätta mig bifall till lärarkollegiets
förslag, hvilket otvifvelaktigt vore synnerligen fördelaktigt hull)
ark lä ra ris utveckling, föreställer jag mig, att berörda ämne för närvarande
blefve på ett ganska tillfredsställande sätt tillgodosedt, om
skogsförsöksanstalten erhölle tillräckligt anslag att anställa en person
för undersökningar i marklära och samma person såsom extra lärare
meddelade undervisning i ämnet vid skogshögskolan. Särskildt kan jag
icke underlåta att framhålla den mening, att, för den händelse under
förevarande ärendes fortsatta behandling lärarkollegiets hemställan om
inrättande af sex ordinarie professurer skulle komma att anses för vidtgående
att kunna i sin helhet bifallas, det synes mig vara mycket viktigare
att professurerna i skogsteknologi in. in. samt skogszoologi in. in.
blifva ordinarie, än att ämnet marklära får eu ordinarie representant vid
skogshögskolan.

IV.

Yttrande

deri 27 juni 1908 af t. f. direktören vid kung1!, skogsinstitutet A. Wahlgren.

Till Konungen.

Dä jag, ehuru en af de sakkunnige som tillkallats för att inom
kungl. jordbruksdepartemntet biträda vid behandling af fråga angående
ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen inom landet såsom t. f.
direktör för kungl. skogsinstitutet anbefallts afgifva utlåtande öfver de
sakkunniges i mars månad innevarande år afgulna betänkande, mot livilket
jag i vissa delar reservationsvis uttalat en afvikande mening, bär jag
"tolkat den mig sålunda förelagda uppgiften såsom en skyldighet att taga
ställning till de nya uppslag, som möjligen vid betänkandets dryftande
inom skogsinstitutets lärarkollegium kunde framkomma. Åtskilliga åt
de i lärarkollegiets nu föreliggande utlåtande öfver ifrågavarande betänkande
gjorda uttalanden och ändringsförslag, vid hvars affattande inom
lärarkollegiet jag närvarit, äro af den art, att de, ehuru i viss mån afvikande
från ’ den af mig i betänkandet eller i mitt till detta fogade
särskilda yttrande intagna ståndpunkten, dock af mig, inför ett slutligt
afgörande, skulle kunna biträdas. Det är företrädesvis med hänsyn till
dessa punkter jag här underdånigst vågar uttala mig.

Beträffande styrelse för skogsundervisningsanstalterna intager lärarkollegiet
eu förmedlande ställning mellan majoritetens af de sakkunnige
förslag och reservanternas. Lärarkollegiet har i anslutning till ett redan
förut uttalad t önskemål velat fasthålla förslaget om en särskild styrelse
för den blifvande skogsliögskolan, men har, under hänsyn till reservanternas
betänkligheter häremot, försökt gifva denna styrelse en sammansättning,
som kunde vara bättre ägnad att främja såväl statens skogs -

intresse som det nödvändiga samarbetet med domänstyrelsen, hvarjämte
donna skogsund ervisningsstyrelse skulle befrias från all befattning med
skogsskolorna och den ekonomiska förvaltningen af skogsundervisningsparkerna,
som fortfarande borde tillhöra domänstyrelsen. Genom antagande
af detta förslag skulle en del af de olägenheter, jag i min till betänkandet
fogade reservation anfört mot en särskild skogsundervisningsstyrelse,
onekligen komma att blifva mindre betydande, och om än åtskilliga
svårigheter äfven med denna anordning skulle återstå att lösa vill jag
dock, därest skogsinstitutets ombildning till en verklig högskola därigenom
skulle kunna underlättas, icke ställa mig afvisande mot det af
lärarkollegiet formulerade förslaget om en särskild styrelse för skogshögskolan,
dock endast under villkor, att skogshögskolans rektor, som
enligt förslaget skulle vara föredragande i styrelsen, blifver en af professorerna
i skogsämnena och har genomgått skogshögskolan eller skogsinstitutet,
såsom äfven af lärarkollegiet, i anslutning till reservanternas
åsikt, föreslagits.

Lärarkollegiet hav vidare uttalat sig för inrättande af det föreslagna
skogsläroverket, dock under den bestämda förutsättning att »de där
utbildade personerna verkligen komme att intaga en mellanställning
mellan den förvaltande skogschefen och skogvaktaren». Ehuru jag fortfarande
är af den mening, att den svenska skogshushållningens intressen
skulle bättre tillgodoses, om i stället för dessa från läroverket utgående
medelmåttigt utbildade personerna ett erforderligt antal studenter bereddes
tillfälle att genomgå skogshögskolan för att sedan med bästa skogsmannautbildning
ägna sina krafter åt våra skogars vård, låt vara till eu början
i underordnade ställningar, och om »mellanklassen» i öfrigt rekryterades
från de på ett något högre undervisningsplan än nu anlagda skogsskolornas
mera begåfvande lärjungar, sä anser jag mig dock, därest eu
särskildt utbildad mellanklass skogsmän skulle af statsmakterna anses
vara af bebofvet påkallad, böra instämma uti hvad lärarkollegiet anfört
för en sådan lärokurs’ anordning vid ett särskildt läroverk och mot dess
sammankoppling med skogshögskolan.

I detta sammanhang vågar jag begagna tillfället förklara, att
meningen med de i min till de sakkunniges betänkande fogade reservation
(sid. 412) fällda yttranden angående de från nuvarande lägre kursen
vid skogsinstitutet utexaminerade s. k. forstmästarnes ställning till de
enskilda skogsägarne — icke såsom man på sina håll sökt göra gällande
— varit att tillvita alla enskilda skogsägare afsiktlig skogssköfling,
utan endast att framhålla, att den enskilda skogsägaren i många fall
helst anställer en skogsförvaltare, som förmår taga stora utbyten ur

skogarne, äfven om dennes utbildning- sknlle vara sådan, att lian ej kan
förutsättas äga tillräcklig öfverblick öfver de framtida följderna af ett
för starkt anlitande af skogskapitalet, något som jag anser medföra
stora vådor för landets skogar.

Ehuru jag biträdt de sakkunniges förslag om vissa af hufvudlärarnes
vid skogshögskolan anställande såsom extra ordinarie professorer,
är det dock naturligt, att jag på intet vis vill söka motverka lärarkollegiets
önskan om inrättande af ordinarie professurer för samtliga
hufvudämnen vid skogshögskolan. Då jag instämt uti det af reservanten
mot de sakkunniges betänkande herr ^Vallmo framlagda förslag om inrättande
af ordinarie professur i skogsteknologi in. in. (se sid. 395 o.
f. i betänkandet) men med bibehållande af extra ordinarie professur i
zoologi och marklära, önskar jag här framhålla, att detta icke skett
på grund af något underskattande af de båda sistnämnda vetenskapernas
betydelse för eu högre skogsundervisning, utan framför allt därför att
eu person, som äger den för lärarbefattning i skogsteknologi erforderliga
kompetensen, på grund af ämnets stora praktiska betydelse lör skogsbruket
torde ha synnerligen lätt för att i enskild tjänst vinna anställning
mot eu aflöning vida öfverstigande den för e. o. professur föreslagna,
hvarför utsikterna att för längre tid vid högskolan binda eu dugande
skogsteknolog säkerligen under sådana aflöningsförhållanden blefve
ganska små.

Den i betänkandet för inträde vid den så kallade förberedande
kursen föreslagna fordran på betyget »med beröm godkänd» i ämnena
kemi, fysik, biologi och matematik har af lärarkollegiet ansetts dels lör
hög dels i . andra afseenden mindre lämplig. Jag erkänner gärna, att
de af lärarkollegiet framhållna betänkligheterna mot bestämmelsen i fråga
äro ganska väl grundade, men om den förberedande kursen skall kunna
praktiskt genomföras och de största svårigheterna vid urvalet bland
de sökande undanrödjas, så torde det vara nästan oundvikligt att sätta
inträdesfordringarne redan från början höga. Om de hittills gällande
fordringarna bibehållas, torde tilloppet af sökande, åtminstone under de
närmaste åren, blifva alltför stort för att alla skulle kunna mottagas,
och man kommer att vid antagandet försättas i samma svårigheter som
för närvarande. Om det föreslagna läroverket ej kommer till stånd och
på grund häraf ett något större antal elever bör till högskolan antagas,
är jag emellertid beredd att biträda det af lärarkollegiet framlagda förslaget
till nedsättande af de i betänkandet föreslagna högre inträdesfordringarna,
i hvithet fall det dock synes mig lämpligt, att ansökningshandlingarna
pröfvas af högskolans lärarkollegium och ej endast ad rektor.

Med hänsyn till lärarkollegiets uttalanden angående läroämnena
zoologi, kemi och lagkunskap har jag, då desamma formulerats af vederbörande
facklärare, som äga särskild erfarenhet på dessa områden, intet
väsentligt att erinra, allra helst genom de framställda önskemålen någon
större rubbning i den föreslagna undervisningsplanen icke torde uppkomma.

De åt lärarkollegiet vidtagna ändringar i sakkunniges stadgeförslag,
Indika icke hänföra sig till i det föregående af handlade större principfrågor,
synas mig i allmänhet vara väl motiverade och i många fall
utgöra afgjorda förbättringar, hvarför jag ej finner anledning här upptaga
till skärskådande de särskilda punkterna.

Däremot kan jag ej underlåta att med några ord beröra det af
lektor Gr. Andersson till lärarkollegiets utlåtande fogade särskilda yttrande.
I detsamma har nämligen lektor Andersson såsom en bland de sakkunnige
för skogsundervisningens ordnande pa ett ostentativt sätt gifvit reservanterna
mot vissa punkter af de sakkunniges betänkande skulden för den
söndring, som i de sakkunniges utlåtande uppstått. Ehuru jag icke kan
finna det lämpligt att här ingå på eu polemik angående hvad under de sakkunniges
förhandlingar förekommit, anser jag mig dock böra förklara, att
dessa tillvitelser för »hemlighållande)) af reservationerna närmast måste
väcka förvåning, då reservationerna just framkommit på grund af den
ståndpunkt, majoriteten bland de sakkunnige efter nära två års dryftande
af de respektive frågorna funnit sig till sist höra intaga, . Om denna
majoritetens ståndpunkt i sista ögonblicket skulle kunnat förändras genom
eu »formulering» af de anmälda reservationerna, förråder detta en tydligsvaghet
i majoritetens position. Den antydan om tillmötesgående af
reservanternas yrkanden, hvilket lektor Anderson ansett sig kunna ställa
i utsikt, därest desamma i sin slutliga formulering förelagts majoriteten
vid betänkandets justering, kan ej vinna min tilltro och torde reduceras
till sitt rätta värde, då man finner, att lektor Andersson själ!'' i sitt nu
afgifna särskilda yttrande fortfarande häfdar majoritetens åsikter i tvenne
al tvistefrågorna, nämligen om den särskilda styrelsen och om rektoratet
vid högskolan.

Stockholm å kungl. skogsinstitutet den 27 juni 11)08.

Underdånigst:
A. WAHLGREN.

Kung!, domänstyrelsens utlåtande

den 24 september 1908.

Genom nådig remiss den 13 sistlidne april har Eders Kungl. Maj:t
befallt domänstyrelsen att efter vederhörandes hörande afgifva underdånigt
utlåtande med anledning af ett utaf inom jordbruksdepartementettillkallade
sakkunniga afgifvet betänkande angående ändamålsenligt ordnande
af skogsundervisningen.

Till åtlydnad häraf har domänstyrelsen inhämtat här bifogade yttranden
i ärendet från lärarkollegiet vid skogsinstitutet, från föreståndarna
för den för inträde vid skogsinstitutet förberedande kursen vid
Ombergs och Klotens skogsskolor, från föreståndarna för skogsskolorna
vid Hällnäs, bisp gården, Grönsinka, bjur fors, Skogshåll, Hunneberg och
Kolleberga, från inspektörerna för skogsskolorna, nämligen öfverjägmästarna
i Umeå, Mellersta Norrlands och Gäfle-Dala distrikt, direktören
vid skogsinstitutet, öfver]ägmästarna i < )stra, A östra och Södra distrikten,
äfvensom från föreståndaren och botanisten vid statens skogsförsöksanstalt,
hvars förläggning och organisation beröras i de sakkunniges
betänkande.

Ifrågavarande betänkande, afgifvet i mars innevarande år, innehåller
förutom eu sammanfattning angående skogens och skogshushållningens
betydelse för vårt land samt eu historik öfver skogsundervisningens utveckling,
eu framställning af skogsundervisningens mål och grunderna
för dess ordnande, i anslutning hvartill förslag afgifvits angående organisation
af en skogshögskola, af ett skogsläroverk samt af skogsskolorna,
hvarefter följa förslag till stadgar och undervisningsplaner för skogsund
ervisni ngsanst al terna jämte specialmotiv, förslag angående byggnader,
materiel! m. m. för skogshögskolan och skogsläroverket samt beräkning

af kostnaderna härför, förslag till utgiftsstat för skogsundervisningsanstalterna,
förslag till byggnader för statens skogsförsöksanstalt äfvensom
diverse tillägor. Öfver vissa delar af betänkandet äro särskilda yttranden
afgifna af två af de sakkunniga, nämligen öfver)ägmästaren Uno Wallmo
och t. f. direktören vid skogsinstitutet A. Wahlgren, till hvilka yttranden
fogats sammanfattning af de i yttrandena gjorda hemställanden dels i
fråga om de delar, hvari reservanterna instämma med hvarandra, dels
angående sådana yrkanden, som framställts af Wallmo ensam.

En närmare redogörelse för innehållet af betänkandet torde icke
vara erforderlig. En sådan har lämnats af en af de sakkunniga, lektorn
Karl Starbäck, vid föreningens för skogsvård årsmöte i Stockholm den
9 april innevarande år, hvilken redogörelse jämte i anledning däraf vid
mötet förd diskussion publicerats i skogsvårdsföreningens tidskrift, 7—8
häftena är 1908, sidorna 389—449.

Det af skogsinstitutets lärarkollegium öfver betänkandet afgifna utlåtandet
åtföljes af ett förslag till ändringar i de af de sakkunniga föreslagna
stadgania och undervisningsplanerna för skogsundervisningsanstalterna
äfvensom af- inom kollegiet uttalade särskilda meningar mot
vissa punkter i kollegiets utlåtande af lektorn G. Andersson, som varit
en af de sakkunniga, och af läraren H. Falk. 1 lärarkollegiets utlåtande
framhålles,

att skogshögskolan, i likhet med flertalet med densamma jämnställda
högskolor, äfvensom skogsläroverket borde stå under öfverinseende
af en särskild styrelse, hvaremot skogsskolorna fortfarande borde lyda
under domänstyrelsen;

att domänstyrelsens chef borde vara själfskrifven ordförande i styrelsen
för skogshögskolan och att en af de tre ledamöter i sagda styrelse,
som skulle .utses af Eders Kung]. Maj:t, skulle tillhöra eller hafva
tillhört skogsstaten;

att de skogar, som komme att upplåtas för skogsundervisningen,
fortfarande borde stå under domänstyrelsen;

att rektoratet vid skogshögskolan borde efter Eders Kungl. Maj ds
förordnande för fem år i sänder bestridas af någon af de ordinarie lärarna
i fackämnena skogsskötsel, skogsuppskattning och skogsindelning
samt skogsteknologi;

att för inträde vid skogshögskolan borde fordras allenast mogenhetsexamen
å reallinjen med minst betyget godkänd i de matematisk-naturvetenskapliga
ämnena;

att ett särskilt skogsläroverk, på sätt de sakkunniga föreslagit,
måtte inrättas ä Kloten;

att alla de vid skogshögskolan föreslagna professurer borde göras
likställda och med samma aflöning, d. v. s. blifva ordinarie;

att åt zoologi och jaktvård borde vid skogshögskolan tillmätas
större betydelse, än hvad de sakkunniga gjort;

att åt undervisningen i kemi borde anslås längre tid vid skogshögskolan,
än hvad förslaget därom innehölle;

att för öfning i skjutkonst eu skjutbana borde finnas vid enhvar af
skogsskolorna och vid skogsläroverket samt om möjligt äfven vid skogshögskolan.

Af de utaf föreståndarna för de för inträde vid skogsinstitutet förberedande
kurserna vid Ombergs och Klotens skogsskolor afgifna utlåtanden
inhämtas hufvudsakligen följande.

Föreståndaren för Ombergs skogsskola, som bifogat utdrag ur skolans
journaler under lärokursen åren 1905—1906 och 1906—1907, framhåller,

att arbetarefrågan i våra dagar spelade eu så stor roll äfven inom
skogsskötsel]!, att den vetenskapligt bildade skogsmannens praktiska daning
icke Unge på något sätt försummas;

att den af de sakkunniga föreslagna förberedande kursen, hvilken
omfattade endast 572 månader, vore otillräcklig för att bibringa eleverna
nödiga praktiska förkunskaper, hvarför den ej vore ägnad ersätta den
förberedande praktiska utbildningen vid nu därför afsedda skogsskolor;

att ehuru den förberedande kursen hufvudsakligen hade .karaktär af
eu pröfningskurs för inträde vid skogshögskolan, den likväl äfven i detta
afseende vore olämplig;

att elevernas förkunskaper särskild! i skogsmätning blefve, i följd
att därför afsedd öfningskurs vore för kort, ringa, hvarför den nymätning,
som af eleverna skulle utföras å kronopark^- i Norrland, ansåges
blifva af föga värde;

att elevernas utbildning i skogskulturarbeten likaledes blefve sämre
än hvad för närvarande vore fallet;

att erfarenheten angående den för högre skogsundervisningen nu
inrättade förberedande kursen manade till dess bibehållande, dock med
vissa ändringar i läroplanen;

att prutningen och utgallringen åt de bättre eleverna för inträde vid
skogshögskolan ansåges böra ske enligt andra grunder än dem, som
af sakkunniga härför föreslagits;

att det föreslagna skogsläroverket vid Kloten vore hvarken behöflig!
eller i stånd att lämna sådan undervisning, som erfordrades för den
skogsförvaltning, som de sakkunniga afsett;

att till rektor vid skogshögskolan allenast den af dess lärare vore
lämplig, som själ!'' genomgått skogshögskola och därefter utöfvat själfständi
g skogsförvaltning;

att i fråga om ledningen af skogsundervisningsanstalterna reservanternas
bland de sakkunniga mening ansåges vara riktig.

Föreståndaren för Klotens skogsskola har såsom bilagor till sitt yttrande
i frågan bifogat tvenne protokoll, det ena hållet vid sammanträde
med skogstjänstemän i Gäfle—Dala distrikt den 1 juni 1908, det andra
fördt vid möte med skogsstatstjänstemän från de sydliga distrikten den
12 och 13 juni 1908. Af utlåtandet framgår,

att utbytandet af den förberedande kursen vid Ombergs och Klotens
skogsskolor mot den af de sakkunniga föreslagna pröfningskursen, som
omfattade 5 Va månader, vore i flera afseenden en försämring i stället
för eu förbättring, i följd hvaraf den nuvarande praktiska kursen, hvilken
vore den minsta möjliga, borde bibehållas;

att 20, högst 25 elever borde årligen antagas vid hvardera af skolorna
Omberg och Kloten, hvarest ytterligare en lärarekraft vore för
skolornas verksamhet behöflig, särskild! inom det skogstekniska området;

att den nuvarande lägre kursen borde indragas och ej heller det
föreslagna skogsläroverket komma till stånd;

att två skogsskolor, afsedda att bibringa eu ett-årig fortsättningskurs
utöfver de vanliga skogsskolornas kurs, borde inrättas i enlighet
med uttalande därom vid mötet i Jönköping;

att i fråga om ledningen af skogsundervisningsanstalterna reservanternas
bland de sakkunniga mening ansåges vara riktig, men att, därest
eu särskild styrelse härför blefve beslutad, denna borde blifva sammansatt
på sätt vid mötet i Jönköping föreslagits;

att rektor vid skogshögskolan skulle utses bland lärarna i skogsskötsel,
skogsindelning och skogsteknologi, Indika lärare genomgått
skogsinstitutet eller skogshögskolan.

Af föreståndarna för de öfriga skogsskolorna anföres hufvudsakligen
följande.

Föreståndaren för Hällnäs skogsskola anser,

att den nuvarande lägre kursen borde indragas eller skiljas från
skogshögskolan och det föreslagna dyrbara läroverket vid Kloten icke
komma till stånd, utan, därest så funnes nödigt, eu särskild skogsskola
inrättas för ett mellanstadium;

att den nu föreskrifna åldern af 20—30 år för inträdessökande vid
skogsskola vore lämpligare än den af de sakkunniga föreslagna af 18—
28 år;

att öfver]’ägmästaren, som hittills mera än en gång i kvartalet besökt
skogsskolan vid Hällnäs, borde bibehållas såsom skolans inspektör och
icke någon särskild sådan förordnas;

att de sakkunnigas förslag till lönestat för skogsskoleföreståndare
vore lägre än det förslag, löneregleringskommittén i sådant afseende
afgifvit.

Föreståndaren för Bispgårdens skogsskada föreslår,
att i stället för det af de sakkunniga föreslagna läroverket måtte inrättas
en tvåårig kurs vid två af statens skogsskolor, den ena i Norrland,
den andra i södra Sverige, hvarigenom tillfälle skulle företrädesvis
beredas dugande kronojägare att nå en bättre ställning än den nuvarande; att

på sådant sätt den föreslagna nya klassen tjänstemän komme
att rekryteras af allmogens söner, hvilket vore af värde för skogsarbetenas
ledande och. utförande.

Föreståndaren för Grönsinka skogsskola hemställer,
att fordringarna för inträde vid skogsskola måtte höjas, så att härför
fordrades dels att hafva god och redig handstil samt kunna nöjaktigt
behandla modersmålet i skrift dels att under minst två år hafva utöfvat
praktisk verksamhet i olika grenar af skogsmannayrket;

att däremot de nu bestämda åldersgränserna för inträde vid skogsskola,
hvilka pröfvats och befunnits göda, måtte bibehållas eller åtminstone
maximiåldern icke sänkas;

att ett dyrbart skogsläroverk, i den form det af de sakkunniga
föreslagits, icke måtte komma till stånd, utan, där så ansåges nödigt,
en eller flera öfverskogvaktareskolor inrättas, byggda på folkhögskolans
eller därmed jämnställd skolas bas;

att det logiska sammanhanget i de sakkunnigas förslag vore synnerligen
svårfattligt, då de föresloge mindre praktik för inträde vid
skogshögskolan än som nu erfordrades för skogsinstitutet, medan de
dock framhölle praktikens stora betydelse i fråga om inträde vid skogsläroverket,
hvarvid dock en genomgången kurs vid skogsskola ej skulle
räknas såsom praktiskt år, ehuru den praktiska utbildningen därstädes
voi*e hufvudsak;

att de för skogsskoleföreståndare föreslagna lönevillkor innebure
snarare en försämring än en löneförbättring.

Föreståndaren för Bjur fors'' skogsskola ansluter sig till de förslag,
som framställts af reservanterna bland de sakkunniga och hemställer
i öfrig!,

att den förberedande kursen för att vinna inträde vid skogshöns

O O

skolan måtte utsträckas till ett år;

att ämnet välskrifning måtte borttagas från undervisningen vid
skogsskolorna och den därstädes genomgångna kursen däri intagas bland
fordringar för inträde vid dessa skolor, samt att de för nämnda ämne
föreslagna do timmar fördelas på marklära och skogsuppskattning;

att bland kompetensfordringarna för inträde vid skogsskola borde
upptagas, att sökandens ålder skulle utgöra 20—28 år, och att han minst
2 år deltagit i praktiska skogsarbeten;

att de sakkunnigas förslag angående lärjungarnas kosthåll vid skogsskola
icke måtte bifallas;

att lönestaten för föreståndare och skogsråtta^ vid skogsskola icke
måtte sänkas under den från och med år 1000 gällande.

Föreståndaren för Skogshålls skogsskola ansluter sig i allmänhet till
de åt reservanterna bland de sakkunniga uttalade meningar, men anför tillika,
att det ifrågasatta skogsläroverket syntes honom vara fullt berättigad
t ;

att lärotiden därstädes borde utsträckas till ungefärligen samma tid,
som nu vore bestämd för den lägre kursen vid skogsinstitutet;

att från skogsläroverket utexaminerade personer icke borde anställas
i statens tjänst, utan ägna sig åt privat skogsvård;

att den vid skogsskolorna föreslagna undervisningen i sötvattenstiskar
och fiskevård borde meddelas af eu hskeritjänsteman;

att lärjungarna vid skogsskola borde såsom hittills skett själfva
ombesörja sitt kosthåll och detta icke, såsom de sakkunniga föreslagit,
komma att åligga skolföreståndaren.

Föreståndarna för Hunnebergs och Kolleberga skogsskolor öfverlämna
såsom sina yttranden hvardera ett exemplar af det vid mötet
med skogsstatstjänstemän i Jönköping den 12 och 13 juni 1908 förda
protokoll, hvaraf framgår,

att den förberedande kursen vid Ombergs och Klotens skogsskolor
borde bibehållas, men reformeras, så att intimt samarbete mellan dem
och skogshögskolan komme att äga rum och att lärotiden komme att
ytterligare utnyttjas;

att det föreslagna skogsläroverket icke vore behöfligt, utan i stället
två fortsättningsskolor för skogsskolans lärjungar borde anordnas, en
för norra och en för södra landet;

att till rektor vid skogshögskolan endast den af dess lärare vore
lämplig, som själ!- genomgått skogshögskola och därefter handlagt sjanständig
skogs förvaltning;

att den föreslagna styrelsen för skogshögskolan borde på det sätt
sammansättas, att chefen för domänstyrelsen skalle vara dess ordförande
samt af dess öfrig» fyra ledamöter minst två vara inspekterande eller
förvaltande skogstj än stel nän och en äga pedagogisk erfarenhet;

att skogsskolorna icke borde ställas under en skolstyrelse utan
såsom hittills vederbörande öfverjägmästare vara inspektör för skogsskolan.

Inspektörerna för statens skogsskolor hafva anfört följande.
Öfverjägmästaren i Umeå distrikt ansluter sig i hufvudsak till hvad
reservanterna bland de sakkunniga anfört, men framhåller därutöfver,
att den förberedande kursen för inträde vid skogshögskolan icke
blefve tillfredsställande ordnad enligt det af do sakkunniga därom framställda
förslag, och att denna kurs borde fördelas på två eller helst tre
skogsskolor;

att af de sakkunnigas betänkande icke framginge, vid hvilken tid
elever skulle antagas vid skogshögskolan;

att den föreslagna minimiåldern för inträde vid skogsskola vore
för låg, och att lärjungarna före inträdet vid sådan skola helst borde
hafva fullgjort första årets värneplikt.

(ifverjägmästarna i Mellersta Norrlands och (Jätte—Dala, distrikt
bifoga såsom sina yttranden i frågan den förre ett exemplar åt protokoll,
fördt vid möte med skogsstatstjänstemän från de sydliga distrikten i
Jönköping den 12 och 13 juni 1908, den senare protokoll hållet vid
sammanträde med skogstjänstemän inom (fälle—Dala distrikt i Falun
den 1 juni 1908. Det förras innehåll är ofvan refereradt. Af det senare
framgår,

att en skogshögskola borde inrättas i Stockholm eller dess omedelbara
närhet såsom själfständig undervisningsanstalt, men så vidt möjligt
i förening med statens skogsförsöksanstalt;

att den lägre kursen vid skogsinstitutet borde såsom obehöflig
indragas;

att det föreslagna skogsläroverket vid Kloten ej borde komma till
stånd, men undervisningen vid skogsskolorna höjas, så att därifrån
utexaminerade lärjungar måtte beredas större kunskaper och befogenhet
än hittills;

att en särskild tjänstemannaklass mellan jägmästare och kronojägare
ej allenast vore onödig, utan skulle medföra olägenhet genom att
inveckla förvaltningen, medan motsatsen borde eftersträfvas;

att den för inträde vid skogshögskolan föreslagna förberedande
kursen under ett hälft år icke vore en förbättring;

att skogsteknologi med byggnads- och dikningslära borde tillmätas
längre undervisningstid, än hvad de sakkunniga föreslagit, och ordinarie
professur upprättas för ämnet skogsteknologi;

att ämnet jordbrukslära borde bättre tillgodoses vid undervisningen
än hvad de sakkunniga föreslagit;

att reservanternas bland de sakkunniga mening angående dels
rektoratet vid skogshögskolan dels den ifrågasatta särskilda styrelsen för
liögskolan och skogsskolorna delades af mötet;

att öfverjägmästarna fortfarande borde vara inspektörer för skogsskolorna.

Direktören A id skogsinstitutet, som är inspektör för Bjurfors skogsskola
samt varit eu af de sakkunniga, har i sitt yttrande i ärendet af
den 27 sistlidne juni anfört,

att lian, därest skogsinstitutets ombildning till en verklig högskola
därigenom kunde underlättas, icke ställde sig afvisande mot lärarkollegiets
vid skogsinstitutet förslag om särskild styrelse för skogshögskolan;

att han ansåge sig kunna under vissa villkor instämma uti hvad
lärarkollegiet anfört för inrättande af det föreslagna skogsläroverket och
mot dess sammankoppling vid skogshögskolan;

att han på intet \Tis ville motverka lärarkollegiets vid skogsinstitutet
önskan om inrättande åt ordinarie professur för samtliga hufvudämnen
Aid skogshögskolan;

j att han, om det föreslagna skogsläroverket ej komme till stånd och
i följd däraf ett något större antal elever antoges vid skogshögskolan,
vore beredd biträda lärarkollegiets förslag angående kompetens för inträde
vid ^ skogshögskolan, i hvilket fall ansökningshandlingarna dock borde
pröfvas af högskolans lärarkollegium och ej endast af dess rektor;

att lian ej hade något väsentligt att erinra mot lärarkollegiets
uttalanden angående läroämnena zoologi, kemi och lagkunskap;

att åt lärarkollegiet vidtagna ändringar i de sakkunnigas stadgeförslag,
där de ej afsåge förberörda större principfrågor, i allmänhet
syntes vara väl motiverade.

Ofverjägmästaren i Östra distriktet har framhållit,
att det Amre mycket behöflig! och nyttigt, att den blifvande skogsmannen
Ange själf lära sig handlägga alla skogsarbeten, som han skulle
leda, hvilket lämpligast skedde under en ettårig praktisk lärokurs, hvarunder
alla arbeten kunde utföras systematiskt under den för dem lämpligaste
årstiden;

att de sakkunnigas förslag på intet vis tillgodosåge detta behof,
enär en sex månaders profkurs säkerligen ej skulle lämna stor behållning;

att Ombergs och Klotens förberedande skogsskolor borde bibehållas
och utvidgas, så att de kunde mottaga ett större antal elever, af Indika
de därstädes godkända skulle vinna inträde vid skogshögskolan;

att de anmärkningar, som af de sakkunniga gjorts mot n37ssnämnda
skogsskolor, kunde afhjälpas;

att om dessa skolor sålunda bibehölles, läset erminerna vid skogshögskolan
kunde förlängas från föreslagna 5 månader 5 dagar för år
räknadt till 6 å 7 månader;

att han i fråga om den föreslagna hirovcrkss tyr elsen äfvensom den
s. k. lägre kursen, rektoratet vid skogshögskolan och förvaltningen af
de till skogsundervisningen anslagna skogarna instämde uti hvad därom
anförts i protokollet rörande mötet med skogsstatstjänstemän i Jönköping
den 12 och 13 juni 1908.

Från öfver jägmästaren i Västra distriktet föreligga två yttranden,
det ena afgifvet i maj af den då tillförordnade öfverjägmästaren, det
andra afgifvet i juni af den ordinarie tjänsteinnehafvaren. Af det förra

framgår, _

att skogs undervisningens ledning bäst skulle kunna utötvas åt en
särskild styrelse, hvari minst två af ledamöterna vore skogsstatstjänstemän
eller sådana tjänstemän i domänstyrelsen eller vid skogsläroverken, som
aflagt fullständig afgångsexamen vid skogsinstitutet eller skogshögskolan;

att i öfrigt öfverjägmästare \\ allmos till betänkandet fogade särskilda
yttrande gillades.

Af det senare yttrandet inhämtas,

att till rektor vid skogshögskolan må kunna utses hvilken som
helst bland de ordinarie professorerna därstädes, men att i regel därtill
borde utses någon af lärarna i de tre skogliga ämnena;

att i öfrigt de uttalanden gillades, som innehölles i ett yttrandet
bifogadt protokoll, fördt vid möte med skogsstatstjänstemän från de
sydliga distrikten i Jönköping den 12 och 13 juni 1908.

Öfverjägmästaren i Södra distriktet har såsom eget yttrande i ärendet
åberopat hvad som funnes intaget i nyss nämnda protokoll, hvaraf lian
bifogat ett exemplar.

Föreståndaren för statens skogsförsöksanstalt bär, förutom sådant,
som icke berör anstalten, anfört,

att därest anstalten förlädes i närheten af skogshögskolan, det vore
önskvärdt, att bostäder bereddes samtliga tjänstemän vid anstalten i dess
omedelbara närhet.

Botanisten vid samma anstalt har framhållit,

tttt uppförande af en institutionsbyggnad med tillhörande experimentalfält
för skogs försöksanstalten vore ett lifsvillkor för dess smida
och goda utveckling;

att skogsförsöksanstalten måste ha ett eget separat handbibliotek,
hvithet vore nödvändigt för det vetenskapliga arbetet å institutionen;

att det syntes vara lyckligt både för skogsförsöksanstaltens och
skogsentomologiens utveckling om, såsom kommitterade föreslagit, de
insektbestämningar, som för anstaltens räkning erfordrades, finge utföras
af vederbörande professor vid skogshögskolan;

att det däremot vore högst olämpligt att sammankoppla professorns
i marklära vid skogshögskolan verksamhet med skogsförsöksanstalten,
som själf måste utföra sina markundersökningar.

För egen del får domänstyrelsen i ärendet anföra följande.

De sakkunniga hafva föreslagit skogsundervisningens ordnande å
tre skilda plan, skogsskolans, skogsläroverkets och skogshögskolans,
hvilka tre stadier skulle byggas på de kunskaper, som förvärfvats vid
respektive folkskolan, realskolan och det fullständiga realläroverket.

För inträde vid statens skogsskolor bör deri kompetens, som de
sakkunniga ifrågasatt, vara tillräcklig. Visserligen hafva några af dem,
som yttrat sig i detta ärende, framställt anspråk på ökade fordringar
särskild! i svenska språket och skönskrifning. Men med den alltjämt
stigande folkskolebildningen höjas kunskaperna i dessa båda ämnen,
hvarför särskilda fordringar på högre sådana kunskaper ej behöfva 1
detta sammanhang uppställas såsom kompetens för inträde vid skoo-ghögskolorna.
Skulle vid vissa landsändar folkskolebildningen ännu vara
i någon mån försummad, torde detta ej böra föranleda, att unga män
från sådana, orter blifva tvungna att genom privat undervisning öka sina
kunskaper i vissa. ämnen för att vinna inträde vid statens skogsskolor.
Privat bättre ledning vid utbildning i sådana folkskolans ämnen torde ej
kunna erhållas, där folkskolebildningen är försummad, hvarför ynglingar
från sådana orter skulle blifva utestängda från skogsskolan. " Flera
exempel hafva visat, att lärjungar vid skogsskola, Indika från början
varit i följd af försummad skolgång mycket svaga i teoretiska kunskaper,
kunnat äfven i sådana ämnen som modersmålet och matematik, hvilka
för praktiska lifvet äro af synnerligen stor betydelse, erhålla så goda
kunskaper, att de efter genomgången kurs vid'' skogsskola snart nog
satts att sköta privata befattningar med själfständig räkenskapsföring.
Att härför kräfts särskild begåfning och förmåga att idka själfstudier,
torde ej behöfva nämnas, då skogsskolans kurs omfattar allenast ett år.

100

Bättre rustade för det praktiska lifvet skulle tvilvelsutan dessa lärjungar
blifva, om kursen vore längre, eller om skogsskolan finge en
fortsättningskurs. Det senare vore lättast att realisera, emedan i sådant
fall allenast ett par fortsättningsskolor behöfde inrättas, vid Indika de
från skogsskola utexaminerade lärjungar, som i teoretiskt och praktiskt
afseende visat håg och fallenhet för yrket, kunde, om de så önskade,
erhålla ökade kunskaper. Såsom ytterligare villkor för rätt till inträde
vid sådan fortsättningsskola torde emellertid höra löreskrifvas, att den
från skogsskola utexaminerade lärjungen skulle under minst ett år hafva
agnat sig åt praktisk verksamhet i skogshushållning, men tillika, att
inträde vid fortsättningskursen ej vunnes senare än tre år etter afslutad
skogsskolekurs. Det förra afsåge att gifva praktisk stadga åt hans
kunskaper, det senare att hindra de förvärfvade teoretiska kunskapernas
aftagande före inträdet vid fortsättningskursen.

Tvenne skogsskolans fortsättningskurser borde anordnas, eu för
Norrland — helst i mellersta Norrland — och eu för landet söder om
Norrland. Till fortsättningskursen torde på hvartdera stället böra beredas
plats för omkring 20 lärjungar. Likasom vid skogsskolorna torde vid
fortsättningskursen stipendier kunna tilldelas medellösa lärjungar till
bestridande af de hufvudsakliga kostnaderna för vivre under kursen, på
det dessa ej må vara hindrade genomgå densamma.

Lärjunge, som på ett förtjänstfullt sätt genomgått skogsskolans
fortsättningskurs och därvid ådagalagt prof på större begåfning och
särskild lämplighet för skogsmannens yrke, torde genom fortsatt utbildning
böra vinna kompetens såsom skogsförvaltare. Ifrågasättas kan därföre,
om icke1 sådan lärjunge bör beredas möjlighet att vinna inträde vid
skogshögskolan, oaktadt lian ej aflagt maturitetsexamen. Möjligheten
att kunna vidga sin verksamhet och förbättra sin ställning innebär
tvifvelsutan en sporre till energiskt och redbart arbete. Det bör ock
vara till fördel för skogshögskolan att såsom elev vinna den, som vid
genomgåendet af skogsskolans fortsättningskurs kunnat förvärfva betyg
om särskild lämplighet och som tillika liar tillräcklig begåfning samt
nödig energi och kraft att vidga sina kunskaper till ett sådant matt,
att han blir kompetent att tillgodogöra sig skogshögskolans undervisning.

1 sådant afseende är nödigt att äga kunskaper i svenska och tyska
språken, fysik, kemi, biologi och matematik, motsvarande betyget godkänd
i maturitetsexamens kurser på reallinjen. Det är nämligen dessa ämnen,
som dels utgöra den direkta grund, hvarpå det högre skogliga vetandet
skall byggas — fysik, kemi, biologi och matematik — dels utgöra medel
för studiernas bedrifvande — svenska och tyska språken. Om fördenskull

101

kunskaper i dessa ämnen, motsvarande godkända kurser i maturitetsoxamen
på reallinjen, äfvensom kunskaper i historia och geografi, motsvarande
godkänd kurs i realskoleexamen, inhämtas af unga män, som
genomgått den kurs i skogshushållning, hvilken är närmast lägre än
skogshögskolans, torde detta böra medföra kompetens för dem att såsom
ordinarie elever vinna inträde vid skogsbögskolan. Af enskilda lärare
utfärdade intyg angående sådana kunskaper torde likväl ej höra godkännas.
Det torde därföre böra föreskrifvas, att prof angående sådana
kunskaper skola aflägga» på sätt angående komplettering af studentexamen
finnes föreskrifvet, hvilka föreskrifter skulle analogt gälla angående
de kunskapsmått, som skulle beträffande vissa ämnen motsvara
godkänd kurs i realskoleexamen.

Alltså skulle de lärjungar, som med vackra vitsord genomgått
skogsskolans fortsättningskurs och tillika erhållit betyg om lämplighet
för fortsatt, utbildning, efter nödiga förstudier kunna vinna inträde vid
skogsbögskolan. För att möjliggöra detta måste dock maximiåldern för
sådana sökande höjas öfver den af de sakkunniga föreslagna. Förstudierna
skulle, såsom af det föregående framgår, omfatta svenska och
tyska språken, fysik, kemi, biologi och matematik samt historia och
geografi. Medan i sistnämnda båda ämnen kunskaper behöfde förvärfvas,
motsvarande allenast betyget godkänd i realskolekursen, måste kunskapsmåttet
i ökriga ämnen motsvara samma betygsgrad i maturitetsexamen
1''å reallinjen. Vid skogsbögskolan skulle de, som på förut angifvet sätt
passerat graderna i skogsskolan och dess fortsättningskurs samt aflagt
berörd;! tentamina, antagas till elever med samma åligganden och rättigheter
som öfriga ordinarie elever därstädes.

De skogshögskolans ordinarie elever, som aflagt maturitetsexamen
vare sig på reala linjen eller på klassisk linje med kompletteringspröfning
till godkänd kurs å reallinjen i fysik, kemi, biologi och matematik, skulle
antagas, sedan de genomgått en förberedande praktisk kurs och därvid
befunnits för skogsmannens yrke lämpliga. De skulle äga skyldighet
deltaga i högskolans alla läroämnen och därifrån erhålla afgångsbetyg,
om de i samtliga ämnen ådagalagt minst godkända kunskaper.

Nedan stående sammanställning torde förtydliga det ofvan sagda.

Skogshögskolan.

A-linjen. B-linjen.

-■ Förberedande praktisk kurs, (i. Förberedande praktisk kurs,
intyg om lämplighet för yrket. intyg om lämplighet för vrket.

102

1. Mogenhetsexamen

antingen

vid allmänt realläroverk med minst
godkända kunskaper i fysik, kemi,
biologi och matematik, eller på klassisk
linje jämte kompletteringspröfning,
utvisande nyssnämnda kunskapsmått
i ofvannämnda fyra ämnen.

5. Tentamina i svenska, tyska,
fysik, kemi, biologi och matematik,
utvisande kunskaper minst lika med
godkända kurser i maturitetsexamen
på reallinjen, samt i historia och
minst lika med godkända

geografi

fortsättnings -

■>

För inträde vid
förberedelsetid. Under
dess fortsättningskurs

kurser i realskoleexamen.

4. Skogsskola
kurs, intyg om lämplighet.

Minst ett års praktik.
Skogsskolans kurs, intyg om
lämplighet.

1. Kunskaper motsvarande
minst fullständig folkskolekurs, orlofssedel
eller arbetsbetyg, deltagande
under minst ett år i skogsarbeten.

skogshögskolan fordrades enligt B-linjen lång
förutsättning att såväl skogsskolans kurs som
omfatta hvardera ett årl och att en folkskolans

alumn, som genomgått dessa

kurser, därefter behöfde använda 2 å 3 år
för att inhämta kunskaper, motsvarande betyget godkänd i maturitetsexamen
i svenska, tyska, fysik, kemi, biologi och matematik, samt i

realskoleexamen i historia och geografi, skulle tiden från det en tolkskolans
alumn vunne inträde vid skogsskola till dess han förvärfvat
kompetens att antagas vid den till skogshögskolan förberedande praktiska
kursen, omfatta 5 å 6 år. En yngling som före inträdet vid skogsskola
allagt realskoleexamen eller genomgått motsvarande antal klasser i elementarläroverk,
kunde förvärfva samma kompetens med något års tidsvinst.

Såsom kompetens för inträde vid skogshögskolans förberedande
kurs hafva de sakkunniga föreslagit maturitetsexamen vid allmänt realläroverk
med öfverbetyg i vissa ämnen eller komplettering till sådana
vitsord i dessa ämnen efter å klassisk linje aflagd maturitetsexamen. Mot
dessa öfverbetyg, hvilka enligt t. f. direktören A. Wahlgrens och lektor
G. Anderssons uttalanden torde hufvudsakligen afse att minska tilloppet
och underlätta urvalet af elever, som önska inträde vid skogshögskolan,
har lärarkollegiet vid skogsinstitutet på ett öfvertygande sätt uttalat sig.
Äfven domänstyrelsen anser en på sådant sätt skärpt kompetensfordran,
hvilken ej är nödig för undervisningens tillgodogörande vid skogshög -

103

skolan, föga lämplig, och ansluter sig för den skull till nämnda kollegiums
uttalande i detta afseende.

Sedan domänstyrelsen sålunda uttalat sig angående det sammanhang,
de skilda stadierna af skoglig bildning torde böra äga med hvarandra,
och därvid särskilt sökt visa, att skogshögskolan bör under vissa
förhållanden kunna blifva tillgänglig för äfven andra elever än dem,
som aflagt maturitetsexamen, går styrelsen nu att i detalj yttra sig om
de sakkunnigas förslag beträffande skilda slag af skogsundervisningsanstalter,
hvarvid styrelsen anser sig böra börja med skor/sskolorna.

Mot de sakkunnigas förslag rörande dessa skolor bär domänstyrelsen
endast följande att anmärka.

För undervisningens bedrifvande vid skogsskola bör, förutom hvad
de sakkunniga föreslagit, finnas dels plantskola dels skjutbana, det senare
dock under förutsättning, att skytteförenings eller annan allmän skjutbana
ej är så närbelägen, att den kan utan tidsförlust af lärjungarna
begagnas.

I den undervisning, som vid skogsskola skall meddelas, ingår nämligen
äfven plantskoleskötsel och jaktvård, hvar jämte bevakare enligt
instruktionen för skogsstaten är skyldig beflita sig om utrotande af
skadliga rofdjur. Nödiga förutsättningar härför äro enligt styrelsens
mening, att lärjunge skall vara i tillfälle praktiskt deltaga i de vid
skötseln af en fast plantskola förekommande arbeten samt att han skall
erhålla öfning i skjutkonst. För särskildt det senare visar flertalet lärjungar
i regeln så stort intresse, att de själfmant på lediga stunder öfva
sig däri, om närbelägen skjutbana tinnes. Jaktvården krafvel- ock en
viss grad af skjutskicklighet för att kunna freda det nyttiga villebrådet
för dess fiender bland däggdjur och fåglar.

Undervisning i sötvattensfiskar och fiskevård anser styrelsen, på
sätt de sakkunniga föreslagit, önskvärd; men den torde endast i undantagsfall
kunna meddelas af nuvarande skolföreståndare, i hvilkas utbildningskurs
fiskevård icke ingått. Tillsvidare vore därför lämpligt att,
där så erfordrades, kunna för ändamålet få disponera fiskeritjänsteman,
hvilken dock i så fall torde böra härför beredas ersättning af till skogsund
ervisningen anvisade medel.

Lärjunges ålder vid inträde vid skogsskola är nu bestämd till
minst 20, högst 30 år. I hissa åldersgränser hafva de sakkunniga i sitt
förslag sänkt med 2 år. Häremot hafva ett flertal anmärkningar uttalats
i de till ärendet hörande utlåtanden, hvarvid erinrats, bland annat,
att en yngling vid 18 års ålder i regel ej vore tillräckligt utvecklad i
kroppsligt afseende för att kunna väl tillgodogöra sig skogsskolans under -

104

visning i praktiska arbeten. De sakkunnigas förslag innehåller emellertid,
att de lärjungar, hvilkas ålder understege 20 år, skulle vid ansökan
om inträde vid skogsskola bifoga visst intyg om kroppslig utveckling.
Anmärkas kan likväl, att lärjunges deltagande i skogsarbeten under
minst ett år kan vara af tvifvelaktigt värde, om hans ålder därunder
varit allenast 17 år, hvarför minimiåldern torde böra något höjas. Åldersgränsen
20 år är emellertid ej lämplig, enär en yngling vid denna ålder
har att under det följande året fullgöra första årets värnplikt, hvilket
ej kan ske under det lian vistas vid skogsskola. Med hänsyn till hvad
nu anförts torde minimiåldern för inträde vid skogsskola böra bestämmas
till 11) år. Mot den af de sakkunniga föreslagna maximiåldern för inträde
vid skogsskola har styrelsen intet att invända.

Enligt de sakkunnigas förslag till stadgar för skogsläroverken
skulle lärjungar vid skogsskola antagas af vederbörande inspektör och
föreståndare. Detta synes innebära någon otydlighet, enär, om de ej
äro eniga, endera af dem måste vara bestämmande. Tillika torde det
innebära en onödig omgång att härvid uppdraga afgörandet åt inspektören.
Någon olägenhet bär nämligen ej försports däraf, att lärjungar
antagas af skolföreståndaren ensam. Äfven framgent torde därföre ett
sådant förfarande kunna tillämpas. Däremot bör det tillkomma inspektören
att årligen granska föreståndarens förfarande vid lärjungarnas
antagande och, om skäl till anmärkning därvid förekommer, göra nödiga
erinringar för behörigt iakttagande för framtiden.

Inspektör för skogsskola är nu vederbörande öfverjägmästare.
Flertalet af dem, som i saken yttrat sig, hafva uttalat sig emot någon
ändring härutinnan. De sakkunnigas förslag, att för skogsskolorna skulle
anställas särskilda inspektörer, synes sakna hållbara motiv, om dessa
skolor såsom hittills komma att stå under domänstyrelsen. Under hänvisning
till de skäl, som i till ärendet hörande utlåtanden anförts, och
under erinran, att de resor, som öfverjägmästare har att utföra såsom
inspektör för skogsskola, anses ersatta genom honom tillkommande respenningar,
får styrelsen framhålla, att ifrågavarande resor, utförda af
särskilda inspektörer, skulle medföra rätt stora kostnader, som tinge af
staten särskildt ersättas.

Därest öfverjägmästare bibehålies såsom inspektör för skogsskola,
bör det åligga honom att minst en gång i kvartalet besöka densamma
och kontrollera undervisningen. 1 öfrigt får styrelsen påpeka, att, enär
öfverjägmästare under alla förhållanden bör äfven framgent vara inspektör
för de såsom öfningsskogar för skogsskolorna anvisade kronoparker,
två inspektörer skulle komma att besöka skogsskola, om öfver -

105

jägmästaren ej fortfarande skall vara inspektör för själfva skolan och
dess verksamhet.

Skolföreståndare skulle enligt de sakkunnigas förslag erhålla ett
åliggande, som nu ej tillkommer honom, nämligen att sköta lärjungarnas
kosthåll. Detta besörjes nu vanligen på det sätt, att en hushållerska
antages lör att sköta kosthållet och att en eller två af lärjungarna verkställa
inköp och hämtning af matvaror samt gå hushållerskan tillhanda
med vissa tyngre arbeten, såsom inbäming af ved och vatten in. in.
ka sådant sätt bär kosthållet blifvit mycket billigt, utan att missnöje
uppstått i fråga om dess beskaffenhet, livilket däremot inträffat i ett
par tall, da skolföreståndaren ombesörjt mathållningen. Det synes ock
vara lämpligt, att lärjungarna få tillfälle praktiskt utöfva hushållsbestyr
för att i detta afseende kunna reda sig själfva, då de komma ut i praktiska
lifvet och därvid mången gång blifva hänvisade att i detta afseende
sköta sig på egen hand. Eu bevakare har nämligen ej råd att.
då han är ute på resor inom bevakningsområdet, anlita gästgifvargård
och ännu mindre hotell. Har han ej lärt sig att själf sköta sin mathållning
och därvid skaffa sig nyttig och närande föda, skadar det både
honom själf och tjänsten. Styrelsen anser fördenskull, att det ej bör
åligga skolföreståndaren utan lärjungarna själfva att sköta deras mathållning
och ekonomi i öfrigt.

De sakkunniga hafva uttalat sig för ett af domänstyrelsen till
Eders Kungl. Maja framställd! förslag angående inrättande af en statens
skogsskola i stället för den nuvarande skogsskolan vid Skogshåll. Därest
den nuvarande förberedande kursen vid Omberg kommer att upphöra
och byggnaderna därstädes sålunda blifva lediga, liar styrelsen intet att
erinra mot de sakkunnigas förslag att förlägga ifrågavarande skola till
Omberg.

De sakkunnigas förslag till ändrade löneförhållanden för skogsrättare
och föreståndare vid skogsskolorna torde, sedan under innevarande
år ny lönestat för dem antagits, -icke böra föranleda vidare
åtgärd.

Bland irågor angående skogsskolorna, som de sakkunniga ej haft
att besvara, anser sig styrelsen böra här upptaga eu, nämligen huruvida
det nuvarande antalet skogsskolor må kunna anses vara tillräckligt för
att skaffa nödigt antal aspiranter till de nuvarande befattningarna af
den personal, som från dem rekryteras. Från skogsskolorna utexaminerade
lärjungar vinna numera lätt anställning dels i statens dels i enskildes
tjänst. Det händer fördenskull, att antalet kompetenta sökande till kungjorda
bevakartjänster är mycket ringa, och att till extra kronojägare

106

måste i vissa fall antagas personer, som ej genomgått skogsskola. Detta
likasom det förhållandet, att till inträde vid skogsskolorna årligen anmäler
sig ett långt större antal sökande än som därstädes kan till lärjungar
antagas, angifver tvifvelsutan, att skogsskolorna böra ökas. Huruvida
detta bör ske genom inrättande af nya sådana skolor eller utvidgning

tagas

i öfvervägande,

enar

af de nuvarande skogsskolorna, bör dock o u

det senare skulle för statsverket medföra afsevärdt mindre kostnader än
det förra. Den senast inrättade Hällnäs skogsskola började sin verksamhet
först höstterminen 1905. Antalet lärjungar, som
skolorna kan antagas, utgör följande:

vid Hällnäs skogsskola ..........

Bisp gårdens ,, ...........

nu vid skogs -

Grönsinka
Bjurfors
Skogshålls
Hunnebergs
Kolleberga

eller

16 lärjungar
16 '' „

12 „

14 „

10 „

12_____^______

tillsammans 90 lärjungar.

Antalet lärjungar, som vid skogsskola mottagits, bär sålunda utgjort
minst 10, högst 16 hvarje år. Visserligen är det lättare att bereda
ett mindre antal lärjungar nödiga praktiska öfningar än ett större
antal, men afsevärda olägenheter hafva dock ej försports af att antalet
lärjungar vid eu skogsskola uppgått till 16, så framt en extra arbetsledare
funnits att tillgå. Skolföreståndare, som därom yttrat sig, hafva
ansett antalet kunna ökas till 20, så framt tillräckligt omfattande och
välbelägna öfningsskogar vore för lärjungarnas praktiska öfningar anvisade.
Därjämte vore nödigt, att lärjungarna beträffande vissa arbeten
och öfningar kunde uppdelas på skilda arbetslag, hvilket åter förutsatte,
att vid skola med större antal lärjungar funnes mera än en arbetsledare,
dämte skogsrättaren borde- fördenskull finnas en biträdande skogsrättare
eller kronojägare på extra stat med bostad vid sådan större skogsskola
och med åliggande att, under tider då han möjligen ej vore behöflig
såsom arbetsledare vid skogsskolan, utföra bevakare^änst å de för skogsskolan
anvisade öfningsskogarna. Denna extra arbetsledare borde tillika
kunna biträda vid undervisningen i matematik, enär i detta ämne lärjungarna
böra vara delade i läxlag för att de mera begåfvade utan att
hindras af de öfriga skola häri kunna hinna så långt som möjligt. Det
hade visat sig, att vissa lärjungar under sådana förhållanden hunnit
genomgå lida räknelära!! och kunnat lära sig lösa lättare algebraisk;!

107

problem, medan andra ej hunnit mera än minimikursen, eller till och
med sammansatt regula de tri. Anställandet af sådan biträdande skogsrättare
eller bevakare på extra stat borde göras beroende af att vid
skogsskolan meddelades undervisning åt minst 15 lärjungar. Om på
sådant sätt antalet lärjungar vid nuvarande skogsskolor ökades till 15
a 20, eller så att i allt kunde därstädes mottagas omkring 120 lärjungar,
torde frågan om anläggande af nya skogsskolor kunna framskjutas något
år. . Enär en ökning af antalet lärjungar vid skogsskolorna bör snarast
möjligt förberedas, ämnar styrelsen i detta afseende göra framställning
utan samband med detta ärende.

Slutligen får domänstyrelsen erinra därom, att vissa mindre betvdande
ändringar äro erforderliga i det af de sakkunniga afgifna förslag
till stadgar, i hvilket afseende styrelsen får hänvisa till sitt här nedan
intagna förslag till ändring af vissa §§ i dessa stadgar.

Det af de sakkunniga föreslagna skog slär överhet har föranledt dem,
som yttrat sig i ärendet, att häremot framställa ett flertal anmärkningar
och ganska allmänt yrka, att denna läroanstalt icke måtte komma till
stånd. Sålunda har föreståndaren för Ombergs skogsskola ansett läroverket
hvarken behöfligt eller i stånd att lämna sådan undervisning,
som vore erforderlig för utöfvande af skogsförvaltning. Föreståndarna
för Klotens, Hällnäs, Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors, Hunnebergs och
Kolleberga skogsskolor hafva likaledes ansett läroverket icke böra komma
till stånd. Ej heller någon af de öfverjägmästare, som i ärendet sig
yttrat, har tillstyrkt dess inrättande. Endast skogsinstitutets lärarkollegium
och t. f. föreståndaren för Skogshålls skogsskola hafva uttalat sig
för skogsläroverket.

För egen del anser domänstyrelsen en allenast ettårig kurs, byggd
på realskoleexamens bas, vara alldeles otillräcklig för det därmed afsedda
ändamålet, äfven om praktik i skogshushållning under omkring
två år skulle föregå kursen vid skogsläroverket. Praktiken måste nämligen
blifva synnerligen ojämn och tarfva komplettering, som under den
föreslagna ettåriga kursen vid läroverket ej kan hinna meddelas, i all
synnerhet som kursen därstädes hufvudsakligen skulle vara ägnad åt
inhämtandet af teoretiska kunskaper. I fackämnen komme denna kurs
att omfatta hvad som ingår i undervisningen vid skogsskolorna jämte
något däröfver under tiden, som vid skogsskolorna äro ägnade dels åt
praktiska arbeten dels åt vissa elementarämnen, såsom svenska språket,
matematik och skönskrifning. Man får dock ej vänta sig mycket af en
lärotid af allenast ett år, och det innebär en allvarlig fara för skogshushållningen
att lägga viktiga åligganden i deras händer, som erhållit

108

eu så svag utbildning, att deras arbeten skulle blifva ett osäkert trefvande
bland det rätta och orätta.

Staten torde fördenskull ej böra inrätta det af de sakkunniga föreslagna
skoasläroverket och sålunda kunna undvika de afsevärda kost O

nåder, som skulle vara förenade med upprätthållandet af denna läroanstalt,
hvars ettåriga kurs skulle, om byggnadernas värde och underhåll
till fullo uppskattades, komma att för hvarje elev uppgå till omkring
ettusenfemhundra kronor.

Den mellanklass af skogstjänstemän, som de sakkunniga antydt böra
inom skogsstaten inrättas, skulle sannolikt medföra större olägenheter
än fördelar. Det liar anmärkts, att den skulle gorå skogsförvaltningen
mera komplicerad än hvad för närvarande vore fallet. Domänstyrelsen
anser sig tillika böra framhålla, att tjänstemän af denna mellanklass,
som dock vore att hänföra till så kallade ståndspersoner, finge en rätt
svår ställning, om deras aflöning skulle blifva lika med de nuvarande
assistenternas och sålunda afsevärdt mindre än de ordinarie jägmästarnas.
Ailöningen innebure i sådant fall icke existensminimum för en
sådan person med familj enligt lefnadsvanorna i det hem, hvarifrån han
utgått, i all synnerhet om hans familj innehölle ett flertal barn. Mellanklassen
skulle därför tvifvelsutan blifva eu härd för missnöje, på samma
våne som anställandet af denna mellanklass såsom ordinarie tjänstemän

O i., i # # ,

högst väsentligt komme att minska antalet af de extra ordinarie tjänstemän
inom skogsstaten, som aflagt fullständig examen vid skogshögskolan
och därefter anställts såsom assistenter, taxatorer, biträdande jägmästare
o. s. v., ur hvilkas led statens ordinarie revirförvaltare skulle rekryteras.
Det är visserligen ej lyckligt, om antalet extra tjänstemän är allt för
stort. Men tillfälle måste dock kunna finnas att bland extra tjänstemän
erhålla vikarier för ordinarie jägmästare, som i följd af sjukdom eller af
annan anledning behöfva erhålla tjänstledighet, De extras antal bör ock
vara så stort, att urval kan äga rum vid tillsättande af ordinarie befattningar
för att härvid kunna erhålla fullt lämpliga tjänstemän. 1 motsatt
tall saknas det måhända viktigaste villkoret för allt framåtskridande,
ty det läge i själfva systemet, att konkurrensen om de ordinarie jägmästarebefattningarna
blefve mycket ringa, Ett sådant system ledde
själtfallet till en sjunkande duglighet hos skogsstatens tjänstemän. De
extra tjänstemännens antal bör af nu antydda orsaker vara större än de
ordinarie j ägmästarnas.

På grund af hvad sålunda anförts måste domänstyrelsen bestämdt
afstyrka både inrättandet af det föreslagna skogsläroverket vid Kloten

109

och användandet i statens tjänst af från sådant läroverk utexaminerade
personer såsom en mellanklass i skogsstaten.

Många uttalanden hafva emellertid gjorts antingen för ökande af
undervisningen vid skogsskolorna eller för inrättande af fortsättningsskolor
för skogsskolans lärjungar. Det förra skulle förutsätta en längre
kurs vid skogsskolorna, det senare anläggandet af särskilda skolor.

För att inrätta en längre kurs vid samtliga skogsskolor vore nödigt,
därest antalet lärjungar samtidigt skulle ökas, att högst väsentligt utvidga
dem, hvilket skulle medföra mycket afsevärda kostnader. Ehuru
bevakarnes utbildningskurs i flertalet länder omfattar längre tid än hos
oss, anser sig domänstyrelsen för närvarande böra stanna vid det af de
sakkunniga afgifna förslag beträffande bevakare i allmänhet.

Däremot synes mycket goda motiv kunna anföras för inrättande
af eu skogsskolans fortsättningskurs, hvilken skulle förse enskilde och i
någon man äfven staten med arbetsledare, hvilkas kompetens vore större
än de från allenast skogsskola utexaminerade lärjungarnes. Inrättandet
af en skogsskolans fortsättningskurs skulle ock kunna ske utan allt förstora
kostnader, enär för närvarande härför erfordrades inrättandet af
allenast två skolor efter hufvudsakligen samma typ som en skogsskola.

Ändamålet med dessa skogsskolans fortsättningskurser skulle vara
att genom kostnadsfri undervisning meddela teoretisk insikt och praktisk
färdighet i skogshandteringen till den utsträckning, som anses erforderlig
för att efter anvisning af skogsförvaltare leda och utföra de
till skogshushållningen hörande arbeten. Personer, som efter att hafva
genomgått skogsskola inhämtat denna fortsatta utbildning, skulle blifva
lämpliga såsom skogsrättare, hvartill skogsskolans kurs oftast visat sig
medföra för svag kompetens, såsom afvägare och stakare vid upprättandet
af dikningsförslag för torrläggning af skogsmark, sedan plan och
synpunkter för dikningen bestämts, såsom arbetsledare vid flottledsbyggnader,
såsom ledare vid timmerafverkning, sedan stämpling ägt rum,
o. s. v. \ idare skulle de kunna erhålla anställning såsom öfverskogvaktare,
faktorer och inspektörer, därvid åt dem efter hand skulle kunna
anförtros äfven mera maktpåliggande arbeten och uppdrag än de ofvan
angifna, såsom värdering af till salu utbjudna rotstående träd, utbjudna
afverkningsrätter o. s. v.

Vid våra skogsskolor har undervisningen i följd af den korta undervisningstiden
måst begränsas och omfattat mera af den egentliga skogsskötseln
än af skogstaxationen och skogsteknologien. Med iakttagande
häraf kunde under fortsättningskursen äfven de båda sistnämnda grenarna
af skogshushållningsläran behörigen uppmärksammas. I (ifrigt

Ilo

skulle vid dessa kurser undervisning meddelas ej blott i fackämnen utan
jämväl i de för dessa grundläggande ämnen, nämligen i botanik, marklära
med geologi och. klimatologi, skogszoologi, skogs- och fältmätning
samt matematik. Därjämte vore nödigt att äfven under fortsättningskursen
öfva lärjungarna i uppsatsskrifning, hvarvid skogliga ämnen kunde
behandlas, så att de inom sitt kunskapsområde finge någon vana att
uttrycka sig i skrift. Såsom fackämnen skulle ingå skogsskötsel, skogsuppskattning
med något skogsindelning, skogs teknologi med byggnadsoch
afdikningslära, grunderna för jordbruksekonomien, författningskännedom,
jakt- och fiskevård, bokföring, kart- och byggnadsritning samt
kartskrift.

Undervisningen skulle meddelas genom lektioner på lärorummet,
öfningskurser, exkursioner och arbeten i skogen.

Lärokursen vid fortsättningsskolorna torde lämpligen böra omfatta
samma tid af året som kursen vid skogsskolorna.

Lärjunges ålder, då han efter genomgången skogsskolekurs antoges
vid fortsättningskursen, skulle ej få öfverstiga 28 år. Såsom kompetensvillkor
för tillträde till denna kurs skulle ''gälla, att sökanden i avgångsbetyget
från skogsskolan erhållit vackra vitsord såväl i teoretiska
kunskaper som i praktiska färdigheter, hvarjämte betyget genom särskild
anteckning skulle angifva, att sökanden visat begåfning samt synnerlig
håg och lust för skogsmannayrket. 1 öfrigt skulle sökanden genom
särskild! intyg styrka, att han efter genomgången kurs vid skogsskola
under minst ett år utöfvat praktisk verksamhet i skogshushållning. Tanken
på att föreskrifva ett visst antal betvgsenheter i afgångsbetyget
från skogsskola såsom villkor för tillträde till fortsättningskursen bär
domänstyrelsen ansett sig ej böra upptaga, emedan betygen särskild! i biämnena
äro i öfvervägande grad beroende af lärjungarnas förkunskaper,
i följd hvaraf en mindre begåfvad yngling skulle kunna erhålla en högre
betvgssumma än en mera begåfvad, då de båda varit lika flitiga. En
viss betygssumma förutsätter tillika, att samtliga läroämnen skulle vara
af lika stor vikt och betydelse, hvithet icke är fallet. Härtill kommer,
att fordringarna för erhållande af öfverbetyg kunna vara olika stora vid
skilda skolor, så att ett »godkänd)* i ett fall kan motsvara ett »icke utan
beröm godkänd» eller ännu mera i ett annat.

Af skäl som i fråga om skogsskolorna anförts, torde det vara klokt,
att lärjungarna äfven vid fortsättningsskolorna själfva ombesörja sin mathållning:
och i öfrigt handhafva sin ekonomi därstädes. Under studieresor
lärer dock vara nödigt, att ledaren af sådan resa ordnar de ekonomiska
förhållandena för lärjungarna.

Två fortsättningsskolor torde vara erforderliga, den ena belägen i
mellersta Norrland, den andra inom eller strax! söder om bergslagsområdet.
Förhållandena inom norra och södra delarna af landet äro nämligen
så olika, att eu för praktiken afsedd kurs lättast och säkrast inläres
å den trakt, där den skall finna användning. I annat fall skulle studieresor
behöfva anordnas från norra till mellersta Sverige och tvärt om,
hvilket vore förenadt med kostnader, som flertalet af dessa skolors lärjungar
måhända ej skulle kunna bära. Vid enhvar af ifrågavarande
skolor borde utrymme finnas för 20 lärjungar.

Lärarekåren vid en fortsättningsskola skulle, utgöras af eu föreståndare,
en assistent samt en skogsråtta^ och en biträdande skogsrättare.
De båda förstnämnda skulle hafva aflagt fullständig afgångsexamen
vid skogsinstitutet eller vid skogshögskolan och därefter erhållit
praktisk utbildning, hvarjämte särskild! föreståndaren borde hafva ådagalagt
framstående kunskaper samt håg och fallenhet för undervisning.
Skogsråtta^ såväl den ordinarie som den biträdande skulle innehafva
kunskaper, motsvarande minst fortsättningsskolans kurs, samt däri hafva
ådagalagt mycket goda kunskaper äfvensom praktisk begåfning.

Läroämnenas fördelning mellan föreståndaren, assistenten, skogsrättaren
och biträdande skogsrättaren torde efter förslag af föreståndaren,
och sedan fortsättningskursens inspektör häröfver yttrat sig, böra bestämmas
åt domän styrelsen. I vissa biämnen, såsom fiskevård och jordbruksekonomi,
torde åtminstone att börja med vara lämpligast anställa
extra lärare, som hade att under viss tid meddela undervisning vid fortsättningskurserna.

Till inspektör för dessa kurser torde Eders Kungl. Maj:t efter förslag
af domänstyrelsen böra förordna lämplig person för viss tid, högst
lem år i sänder. Det kan nämligen äga betydelse att fortsättningskurserna
hafva gemensam inspektör. Denne skulle äga att bekomma ersättning
för sina inspektionsresor enligt tredje klassen af gällande resereglemente.
Det skulle visserligen kunna ifrågasättas att ålägga vederbörande
öfverjägmästare att fungera såsom inspektör äfven för fortsättningskursen;
men detta blefve i så fall ett nytt, vid lönestatens upprättande
ej beräknadt åliggande, hvarför han väl borde tillförsäkras ersättning.
Domänstyrelsen får emellertid föreslå, att för de ifrågasatta fortsättningskurserna,
därest de komma till stånd, måtte förordnas särskild
inspektör.

Skogsskolans fortsättningskurs torde likasom skogsskolorna böra
stå under domänstyrelsen. Såsom motiv härför kan, förutom hvad som
i sådant afseende anförts i fråga om skogsskolorna, framhållas, att lärarna

112

vid skogsskolans fortsättningskurs skulle uteslutande rekryteras från
skogsstaten, hvarför domänstyrelsen torde äga största förutsättningarna
för att afge förslag till eller, i fråga om assistenten, skogsrättaren och
biträdande skogsrättaren, själf utse do för dessa befattningar mest lämpliga
personer. Förvaltningen af de kronoparker, som såsom öfningsskogar
kunna komma att upplåtas till fortsättningskurserna, böra stå
under domänstyrelsen. Huruvida inspektionen öfver förvaltningen af
dessa skogar kan anses böra uppdragas åt den inspektör, som för skogsskolans
fortsättningskurs karl vara förordnad, torde böra göras beroende
af, huruvida styrelser! anser honom för äfven ett sådant uppdrag lämplig.
Önskvärd! vore emellertid, att inspektör för ifrågavarande skolor
jämväl kunde komma att fungera såsom inspektör för de till skolorna
för öfningar och demonstrationer upplåtna skogar.

De till skolorna anvisade byggnader skulle innehålla skolsal, lokaler
för lärjungarna, däri inbegripet matsal, kök samt rum för hushållerska,
bostadslägenheter för skogsrättaren, biträdande skogsrättaren, assistenten
och föreståndaren. För sj kifva skolan kunde tillämpas i hufvudsak deri
plan, som kommit till utförande vid Bispgårdens och Hällnäs skogsskolor,
men med iakttagande att undervisnings- och matsalarna lämnade
utrymme hvardera för 20 lärjungar, för hvilka skulle finnas nödigt antal
rum. Föreståndarens bostad, som äfven skulle innehålla två rum för
assistenten, kunde uppföras enligt den plan, som tillämpats för de nyare
jägmästarebostäderna och senast kommit till utförande i Försele.

Nödiga kostnader för uppförande af byggnader till eu enligt förut
angifna grunder ordnad skogsskolans fortsättningskurs kunna beräknas
uppgå till omkring 10,000 kronor utöfver det belopp, som vore erforderligt
för uppförande af en vanlig skogsskola med föreståndarebostad.

Intill dess någon erfarenhet vunnits angående den nu föreslagna
fortsättningskursen, vore lämpligt att anordna allenast eu sådan kurs,
förslagsvis i mellersta Norrland.

Aflöningens belopp för föreståndare och öfriga lärare torde böra
bestämmas så högt, att de bästa aspiranter kunde påräknas till dessa
befattningar. Sålunda borde föreståndaren erhålla eu aflöning, som fullt
motsvarade jägmästares å den trakt, där skolan vore belägen, men med
allenast ett ålderstillägg till lönen i syfte att föreståndaren ej skulle
kvarstå på denna befattning, till dess han blefve allt för gammal. Han
borde, om han vunne anställning som jägmästare, äga rätt räkna sig
tillgodo sin tjänstgöringstid som skolföreståndare för åtnjutande af alderst
i Hägg. Assistentens arfvode skulle utgöra 3,000 kronor om året utan
rätt till ålderstillägg. Skogsrättaren borde erhålla en lön åt 1,200 kronor

118

och (iOO kronor i tjänstgöringspenningar jämte rätt till ålderstillägg ä
200 kronor efter 5, 10 och 15 års val vitsordad tjänstgöring.

Biträdande skogsrättaren torde höra åtnjuta ett arfvode af 1,500
kronor om året jämte rätt till fri bostad af ett eller två rum och härför
nödig vedbrand.

° ° (

Åt -0 därat behöfvande lärjungar vid dessa fortsättningskurser,
under förutsättning att de vore två, men om allenast eu kurs vore inrättad,
åt 10, skulle finnas anvisade stipendier å 250 kronor. Antalet
stipendier vid hvardera skolan skulle efter därom af skolföreståndaren
afgifvet förslag, hvaröfver inspektören skulle yttra sig, bestämmas af
domänstyrelsen. För hvardera skolan skulle anslås expensmedel till ett
belopp af 1,200 kronor om året.

Staten för en skogsskolans fortsättningskurs skulle i öfverensstämmelse
med hvad ofvan anförts erhålla följande utseende:

Lön.	Arfvode.	Tjänst- görings- penningar.	Summa.
1 föreståndare ........................................ 2 3Q0	_	1,800	4,100 >)
t assistent .....................................	3,000	—	3,0002)
1 skogsråtta^ ...................................... 1 200	—	600	1.8003)
1 biträdande skogsrättare ........................ :	1,500	—	1.500
Stipendier..........................................	—	—	2,500
Expenser och underhåll ...................... ;		—	1,200
Summa kronor —	—	—	14,100
b Härförutom åtnjutes fri bostad med vedbrand. Efter med 400 kronor. 2) Härförutom åtnjutes fri bostad och vedbrand.	5 år kan	lönen höjas
3) Härförutom åtnjutes fri bostad med vedbrand. Lönen 10 och 15 år höjas med 200 kronor hvarje gång.	kan efter respektive 5,

Till att börja med torde fortsättningskursens lärare böra anställas
på extra stat, då deras aflöningsförmåner komme att utgå i form af
arfvode. Detta borde dock till beloppet vara lika med ofvan angifna
summor, hvarjämte förmånen att efter ofvan föreslagen tid erhålla ålders-''
tillägg till angifna belopp borde tillförsäkras sålunda anställda lärare.
Åt arfvodet skulle för föreståndaren 1,800 och för skogsrättaren 600

114

kronor, därest fråga uppstode om tjänstledighet och vikarier för dem,
räknas såsom tjänstgöringspenningar.

Med ledning af det förslag till stadgar, som af de sakkunniga
utarbetats för det ifrågasatta skogsläroverket, hvilket förslag innehålles
i kap. 111 af förslaget till stadgar för statens skogsnndervisningsanstalter,
liar domänstyrelsen utarbetat förslag till stadgar för skogsskolans fortsättningskurs^
hvilket skulle i stället för det förra ingå under kap. III.

1 frågan om den föreslagna skog shög skolan får domänstyrelsen anföra
följande.

Mot de sakkunnigas förslag, att skogshögskolan skulle såsom en
själfständig institution förläggas i samband med skogsförsöksanstalten,
hafva anmärkningar icke framställts af dem, som i ärendet yttrat sig.
Äfven domänstyrelsen anser detta förslag vara godt och får på det litligaste
tillstyrka detsamma. Jämväl den af de sakkunniga föreslagna
platsen och dess omfattning finner styrelsen vara för ändamålet passande.

Beträffande frågan om en särskild styrelse för skogsundervisningsanstalterna
har domänstyrelsen redan i det föregående sökt visa, att
skogsskolorna och dessas fortsättningskurser böra stå under domänstyrelsen.
Ätt skogshögskolan däremot i likhet med flertalet med densamma
jämnställda bildningsanstalter skulle hafva sin egen styrelse, kan
hafva sina skäl, hvarför domänstyrelsen ej vill motsätta sig detta förslag.
Dock anser domänstyrelsen sig böra erinra därom, att skogsakademierna
i Tyskland stigit''till den höga rangplats, de nu intaga, under
ledning af styrelserna lör skogarna i de länder, till hvilka dessa akademier
höra.

Angående denna styrelses sammansättning delar domänstyrelsen
den af lärarkollegiet vid skogsinstitutet uttalade mening och får fördenskull
hemställa, att skogshögskolans styrelse må utgöras af generaldirektören
och chefen för domänstyrelsen såsom själfskrifven ordförande,
skogshögskolans rektor samt tre af Eders Kungl. Magt utsedda ledamöter,
af hvilka åtminstone en skall såsom förvaltande eller inspekterande
tjänsteman tillhöra eller hafva tillhört skogsstaten och en äga
pedagogisk erfarenhet.

Bland de åligganden, som skulle tillkomma högskolans styrelse,
hafva de sakkunniga ej särskild! nämndt inspektion af de praktiska öfningarna.
Sådan inspektion är emellertid nödig så väl beträffande den
förberedande kursens öfningar som de vid högskolan anordnade öfnino-ar.
De senare kunna ej 11 eller särskild! al styrelsen inspekteras och
till sin lämplighet bedömas, därest styrelsen icke inspekterat och följt

115

gången af de förra, som skola utgöra en integrerande del af högskolans
lärokurs. Sådan inspektion torde årligen böra äga ram ocl^ för1
ättas å styrelsens vägnar af någon därtill för hvarje nåner utsedd ledamot.
&

Däremot är domänstyrelsen af den mening, att högskolans styrelse
loke bör handhafva ledningen af de skogars förvaltning, Indika kunna
varda . upplåtna såsom demonstrationsskogar för skogshögskolan äfvensom
för utförande af vissa praktiska öfningar därstädes. Dessa skogar
skulle allt framgent stå under domänstyrelsen och deras afkastning redovisas
^ i vanlig ordning. Jämväl de för skogarnas skötsel nödiga förvaltningsmedel
skulle efter domänstyrelsens pröfning anvisas och utan<
udnas på sätt som ifråga om kronans öfriga skogar finnes bestämdt.
Häraf följer ock, att kassaredogörelse för dessa skogar skulle ingifvas
till domänstyrelsen och underkastas dess granskning, innan den därefter
i samband med domänstyrelsens öfriga redogörelser och räkenskaper in -ginge till kammarrätten. Eu förvaltning af dessa skogar, på sätt de
sakkunniga föreslagit, skulle blifva förenad med svårigheter och förvecklingar,
som ej kunde undvikas. Det sålunda af domänstyrelsen föreslagna
förfarandet rörande ifrågavarande skogars förvaltning hindrar imui1
anda, att vid skogarnas skötsel nödig hänsyn tages till skogsundervismngens
speciella intressen, så att skogarnas uppgift att i främsta rummet
tillgodose pedagogiska syften må komma till sin fulla rätt. Att
pa sådant sätt den högsta afkastningen icke alltid kan blifva den allena
bestämmande synpunkten vid dessa skogars skötsel är lätt insedt, Detta
undantagsförhållande torde likväl ej behöfva föranleda annan ändring"
åt § 1 i nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hushålli
ungen med de allmänna skogarna i riket än att därstädes göres ett
tillägg af innehåll att beträffande hushållningen med de fill skogshögskolan
såsom öfningsskogar anvisade skogar särskilda föreskrifter äro
gällande.

I fråga om rektoratet vid skogshögskolan delar domänstyrelsen
den af lärarkollegiet vid skogsinstitutet uttalade mening och får fördenskull,
glinder hänvisning till kollegiets motivering angående denna fråga,
föreslå, att till rektor vid högskolan må efter förslag af dess styrelse
åt Eders Kungl. Maj:t för en tid af fem år i sänder förordnas någon
■it de ordinarie lärarna i fackämnena skogsskötsel eller skogsuppskattning
och skogsindelning eller skogsteknologi.

Domänstyrelsen har i det föregående redan berört frågan om kompetens
för att vinna inträde vid skogshögskolan och får i anslutning
därtill föreslå, dels att de af de sakkunniga ifrågasatta öfverbetvg i

116

ämnena fysik, kemi, matematik och biologi ej må anses erforderliga för
sådan kompetens, utan allenast maturitetsexamen vid allmänt realläroverk
mod minst betyget godkänd i nyss nämnda fyra ämnen eller ock
samma examen på ''klassisk linje jämte kompletteringsbetyg, utvisande
sistnämnda kunskaper i fysik, kemi, matematik och biologi, dels ock att
genomgången kurs vid skogsskola och dess fortsättningskurs samt därefter
afladda prof, utvisande kunskaper i modersmålet, tyska, fysik, kemi,
matematik och biologi, motsvarande minst betyget godkänd i maturitetsexamen
på realliujen, äfvensom i historia och geografi, motsvarande
minst godkänd kurs i realskoleexamen, må medföra samma kompetens
för inträde A id skogshögskolan som aflagd maturitetsexamen vid allmänt
realläroverk.

Då på sådant sätt tillträde till skogshögskolan beredes ej blott
dem, som besökt elementarläroverk, men lämnat detta utan att aflägga
maturitetsexamen, utan jämväl för skogsmannayrket synnerligen lämpliga
personer, äfven om de icke såsom skolynglingar tillhört allmänt
elementarläroverk, torde den nuvarande lägre kursen, som vid undervisningen
vid skogsinstitutet beredt afsevärda svårigheter, hvilka skulle
blifva ännu större vid skogshögskolan, därest en motsvarande kurs därstädes
anordnades, ej längre kunna anses erforderlig. Domänstyrelsen
får fördenskull på det lifligaste instämma i de sakkunnigas förslag, att
en sådan kurs alldeles icke måtte kombineras med skogshögskolan. Angående
inrättandet af eu liknande kurs vid särskild! skogsläroverk, har
domänstyrelsen bär ofvan uttalat sin i detta afseende afstyrkande mening.

Beträffande den förberedande praktiska kurs, som föreslagits såsom
kompetensvillkor utöfver de teoretiska fordringarna för inträde såsom
ordinarie elev vid skogshögskolan, skulle visserligen någon tvekan kunna
råda, dels huruvida den ej vore för kort för att bibringa en grundläggande
praktisk utbildning, dels ock huruvida ej ett allt för maktpåliggande
uppdrag och eu allt för stor makt komme att läggas i öfverassistentens
händer såsom ledare åt den praktiska kursen. Särskild!
detta senare har föranled! domänstyrelsen att gorå ett sådant förslagtill
ändring af § 10 i förslaget till'' stadgar för skogsundervisningsanstaltorna,
att det icke skulle tillkomma öfverassistenten utan skogshögskolans
lärarråd att från kursen skilja sådan elev'', som däiundei biustc
i hvad honom ålåge. Kursens ledare skulle äga meddela sådan elev varning.
Läte lian sig dåra!'' ej rätta, anmäldes förhållandet för högskolans
lärarråd för åtgärd, som detta kunde finna skälig. Den af de sakkunniga
föreslagna öfverassistenten, hvilken skulle vara ledare af den pink -

117

tiska kursen, kommer att erhålla ett synnerligen maktpåliggande uppdrag.
Att till denna befattning erhålla en fullt kompetent och lämpligperson
torde blifva förenadt med störa svårigheter. Domänstyrelsen
bär fördenskull ansett, att hans arfvode borde sättas så högt, att det
lockade erfarna och skickliga skogsmän att söka denna befattning. Med
hänsyn härtill får styrelsen föreslå, att hans arfvode måtte höjas från
det af de sakkunniga föreslagna % beloppet 4,000 kronor till 4,500 kronor.

I (ifrigt anser sig domänstyrelsen böra instämma uti hvad de sakkunniga
anfört angående den för inträde vid skogshögskolan föreslagna
förberedande kursen. Beträffande sådana elever, som genomgått skogsskola
och dess fortsättningskurs, hafva de erhållit grundlig praktisk
undervisning i mycket, som äfven faller inom skogshögskolans kurser.
Det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa elever kunde
befrias från skogshögskolans förberedande kurs. Då likväl denna skall
utgöra ett led af undervisningen vid skogshögskolan, där undervisningen
i bland annat kartläggning och särskildt skogsmätning blefve af
helt annat slag än den undervisning däri, som bör förekomma vid skogsskolans
fortsättningskurs, måste anses nödigt, att äfven sådana elever
genomgå sagda förberedande kurs. Att de därvid få deltaga i en del
praktiska arbeten, som de förut känna, torde icke kunna undvikas. De
böra därigenom få så mycket lättare att för inträde vid skogshögskolan
täfla med öfriga i kursen intagna elever.

Den tidpunkt, då elever skulle antagas vid skogshögskolan, bär
af de sakkunniga lämnats obestämd, hvilket icke synes vara lämpligt.
Domänstyrelsen får fördenskull föreslå, att antagandet må ske efter därom
till högskolans rektor senast den 20 juni af elev gjord anmälan om inträde.
Det skulle kunna ifrågasättas, huruvida elev, som genomgått
den förberedande praktiska kursen, kunde behöfva ingifva anmälan om
att han önskade inträda vid skogshögskolan, då han redan angifvit detta
genom att söka inträde vid sagde kurs. Med hänsyn till att en eller
annan kan vilja ändra lefnadsbana, torde dock en anmälan på ofvan
föreslaget sätt böra göras.

Mot undervisningens ordnande på sätt de sakkunniga hemställt,
torde kunna anmärkas, att läseterminerna blifva i påfallande grad korta,
sammanlagdt årligen allenast något mera än fem månader. Detta är
en följd där af, att den praktik, som under den förberedande kursen
inhämtas, är så ringa, att åt praktiska öfningar måste under vistandet
vid högskolan ägnas en stor del af tiden. En ökning af föreläsningstiden
torde fördenskull ej kunna ske utan att praktikens inhämtande
ordnades på annat sätt. Om detta ej kan utföras, blifva de af lärarna

118

vid högskolan, Indika om sommaren icke eller endast under kortare tid
äro sysselsatta med att leda praktiska öfningar för eleverna, hänvisade
till att under eu ganska rundlig tid af året idka själfstudier och arbete
på utvecklingen af sina läroämnen. Likaledes kan anmärkas, att den
föreslagna tiden för tentamina synes vara för kort. Det torde måhända
ej vara nödigt att i stadgarna för skogs undervisningsanstalterna bestämma
tentamenstiden, utan öfverlåta detta åt högskolans styrelse, hvarigenom
hänsyn härvid kunde tagas till hvad som för eleverna vore nödigt och
lämpligt.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid skogshögskolan anställas
sex professorer, af hvilka tre, som benämnts extra ordinarie, skulle
erhålla lägre aflöning än de öfriga. Häremot har lärarkollegiet vid
skogsinstitutet anmärkt, att de på olika sätt betecknade professurerna
i sj kifva verket vore allenast två olika lönegrader af i alla afseenden i
öfrigt likställda befattningar. De sakkunniga hafva ock förklarat, att
det skulle '' varit för skogsundervisningen förmånligt, om alla ordinarie
lärare kunnat i ekonomiskt, afseende likställas, men att de af sparsamhetsskäl
föreslagit en lägre aflöning för tre af professorerna, som i samband
därmed benämnts extra ordinarie.

Reservanterna bland de sakkunniga hafva framhållit betydelsen af
att den föreslagna extra ordinarie professuren i skogsteknologi in. in.
i stället blefve ordinarie, och lärarkollegiet vid skogsinstitutet har med
angifvande af. motiv föreslagit, att samtliga de tre af de sakkunniga
ifrågasatta extra ordinarie professurerna borde blifva ordinarie. Dock
säger sig kollegiet i fråga om professuren i den ännu knappt som vetenskapligt
ämne upparbetade markläran hyst betänkligheter, men enär
detta ämne hade stora utvecklingsmöjligheter och en professurs inrättande
utan tvifvel vore ett sätt att främja forskningen inom ett visst
område och upparbetandet af ett ämne, kunde den föreslagna professuren
i marklära med geologi anses vara motiverad.

För sin del får domänstyrelsen, på grund af hvad reservanterna
bland de sakkunniga och lärarkollegiet vid skogsinstitutet därom anfört,
hemställa, att de ifrågasatta e. o. professurerna i skogsteknologi och
zoologi må blifva ordinarie professurer. Däremot kan styrelsen ej finna
nöjaktig motivering föreligga för en professurs inrättande i ämnet marklära
med geologi, enär markläran ännu ej kan anses upparbetad till
sj anständigt ämne. Någon kompetent sökande till professur i sådant
ämne torde för närvarande knappt kunna finnas. Och man må väl
spörja, huru, enligt de grunder, som af de sakkunniga föreslagits, eventuell
sökande till en professur i marklära skulle under nuvarande för -

119

hållanden kunna styrka sin kompetens. Domänstyrelsen finner absolut
nödigt, att ämnet föreligger upparbetadt, förr än professur däri inrättas.

Upparbetandet af detta ämne bör i första hand tillkomma skogsförsöksanstalten,
där beaktansvärda undersökningar angående frågor om
skogsmarken redan planlagts. Botanisten vid skogsförsöksanstalten tiar
•äfven framhållit betydelsen af att markläran finge vid anstalten sjelfständigt
bearbetas och fördenskull framställt en bestämd protest emot
de sakkunnigas förslag, att den ifrågasatta professorn i marklära vid
skogshögskolan skulle biträda försöksanstalten vid undersökningar i dithörande
arbeten. Förslaget torde ock få anses innebära en nödfallsåtgärd,
åsyftande att bereda den ifrågasatta professorn full sysselsättning,
hvilket undervisningen vid skogshögskolan icke kunnat lämna
honom.

Frågan om upparbetandet af ämnet marklära samt undervisningens
ordnande i marklära med geologi vid skogshögskolan anser domän„
styrelsen böra tillsvidare lösas på det sätt, att vid skogsförsöksanstalten
anstå lies en assistent i geologi med uppgift att särskild! ägna sig åt
frågan om skogsmarkens undersökning och studium. Denna assistent
skulle samtidigt kunna anställas såsom lärare på extra stat vid skogshögskolan
med undervisningsskyldighet i marklära och geologi. Han
borde fördenskull ej äga fullt så stor skyldighet beträffande arbetstiden
vid skogsförsöksanstalten som öfriga tjänstemän därstädes, detta likväl
endast under de tider, då han vore sysselsatt med undervisning eller
tentamina vid skogshögskolan. För sitt arbete vid den sistnämnda borde
han åtnjuta ett arfvode på extra stat af 2,500 kronor om året. Hans
arfvode såsom assistent vid skogsförsöksanstalten får styrelsen föreslå
längre ned vid behandling af frågan om sagda anstalt.

Då styrelsen sålunda föreslagit ordinarie professurer i skogsteknologi
m. in. och i zoologi samt eu lärare på extra stat i marklära med
geologi, får styrelsen särskildt betona, att den förstnämnda af de båda
professurerna är den för utbildningen vid skogshögskolan viktigare,
hvarföre den under alla förhållanden bör blifva ordinarie i syfte att i
detta ämne erhålla och vid högskolan kunna varaktigt binda en framstående
lärare i detta ämne. Det är nämligen för en dugande fackman
i detta ämne ganska lätt att erhålla en mycket väl aflönad anställning
i privat tjänst, i följd hvaraf för att förekomma täta ombyten af lärare
i skogsteknologi in. m. professuren däri bör vara förenad med lika höga
löneförmåner som professurerna i de båda öfriga skogliga hufvudämnena.

Beträffande den föreslagna professorn i zoologi vid skogshögskolan
bär skogsinstitutets lärarkollegium utförligt redogjort för betydelsen af

120

hans ämne för skogsmannens utbildning-. Särskild! skog-sentomologiens
studium kan för skogshushållningen äga ett mycket stort värde. Skogens
skadeinsekter ingripa ej sällan i hushållningens ekonomi på ett synnerligen
ödesdigert sätt. Det gäller ej blott att kunna igenkänna dessa
insekter, utan än mer att kunna förekomma deras starka ökning och,
om de börjat uppträda härjande, på ett verksamt sätt bekämpa härjningen.
Äfven allmänheten är i berörda afseende!! i behof af sakkunnig*
rådgifvare. I fråga om skogens skadeinsekter saknas nu en sådan, enär
statens entomologiska anstalt lärer hafva mera än tillräckligt arbete med
de för jordbruket skadliga insekterna. De sakkunniga hafva föreslagit,
att professorn i zoologi vid skogshögskolan jämväl skulle deltaga i
skogsförsöksanstaltens arbeten, h vilket tillstyrkts af botanisten vud denna
anstalt. Arbetet skulle likväl ej på annat sätt ingå i försöksanstaltens
undersökningar än att åt nämnde professor skulle från anstalten få öfverlämnas
insekter in. m. för bestämning. Det är emellertid själfklart, att
eu sakkunnig skogsentomolog äger ett rikt arbetsfält i våra skogar. #
Professorn i zoologi vid skogshögskolan torde fördenskull under tider,
då han ej är upptagen af sin tjänst vid högskolan, böra utreda frågor
om våra skogsinsekter, vare sig detta sker i samband med skogsförsöksanstaltens
arbeten eller på särskild! uppdrag. Det borde jämväl
åligga honom att åt enskilde utföra bestämning af insända skogsinsekter
samt skriftligen lämna råd och anvisningar angående bekämpande af
skogens skadeinsekter.

Äfven undervisningen i jaktzoologi och jaktvård böra tillmätas
betydelse för skogsmannens utbildning, och öfning i skjutkonst torde
ej böra försummas. Om möjligt bör fördenskull skjutbana anordnas
vid skogshögskolan. Det liar under senare åren blifvit allt mera vanligt,
att skogsstatens tjänstemän erhålla förordnande såsom befäl i landstormen
och såsom inspektörer för den allmänna skytteverksamheten och skjutbanorna.
Äfven ur denna synpunkt är det därför önskvärdt, att eleverna
vid skogshögskolan beredas tillfälle förkofra sig i skjutskicklighet. Sker
ej detta, kan man ej beräkna, att eleverna ens uppehålla den skjutfärdighet,
de under skoltiden förvärfva! vid elementarläroverk eller skogsskola.
Detta vore att beklaga med hänsyn till den jaktvård, som kan
komma att åligga dem såsom förvaltare af kronans skogar. Betydelsen
häraf synas de sakkunniga hafva underskattat.

Mot de sakkunnigas förslag angående fördelning af undervisningstiden
mellan de skilda grenarna af ämnena skogs- och jaktförfattningar
samt lagkunskap hafva vissa anmärkningar framställts af skogsinstitutets

121

lärarkollegium. Det sammanlagda antalet timmar, som åt detta ämne
anslagits, har kollegiet likväl ansett vara väl afvägdt. Under sådana förhållanden
lärer väl fördelningen af tiden mellan ämnets grenar vara
mindre väsentlig och kunna ske efter förslag därom af vederbörande
lärare vid den tidpunkt, då skogshögskolan är färdig att börja sin verksamhet! Hvad

lärarkollegiet vid skogsinstitutet anfört beträffande såväl
läraren i kemi som studiet af detta ämne, finner domänstyrelsen vara
värdt beaktande. Styrelsen får fördenskull hemställa, att anslaget för
anställande af extra lärare v id skogshögskolan må höjas från det af de
sakkunniga därtill föreslagna belopp 5,320 kronor till 5,620 kronor att
efter förslag af högskolans styrelse af Eders Kungl. Maj:t fördelas å
de olika ämnena. I nämnda belopp ingår gifvetvis ej det af domänstyrelsen
föreslagna arfvodet på extra stat åt en lärare i marklära med
geologi, hvilket arfvode skulle i högskolans stat ingå i stället för den
af de sakkunniga föreslagna aflöningen till en e. o. professor i samma
ämnen.

Sedan lärarkollegiet vid skogsinstitutet på anförda skäl ansett sig
ej kunna tillstyrka den ökning i högskolans af de sakkunniga föreslagna
kurs i jordbruksekonomi, som eu af de sakkunniga i reservation påyrkat,
finner sig jämväl domänstyrelsen, under förutsättning att lästerminerna
ej kunna i någon mån utsträckas, så att den ifrågasatta ökningen ej
behöfde medföra ^knäppning af vissa andra ämnen, förhindrad att förorda
en sådan ökning.

Mot det af de sakkunniga upprättade förslaget till byggnader för
skogshögskolan hafva anmärkningar ej framställts af dem, som i ärendet
yttrat sig. I allmänhet verkar ock den föreliggande byggnadsplan!)
tilltalande. Det är likväl i ett afseende, som domänstyrelsen hyser tvifvel
mot förslagets lämplighet, nämligen i fråga om samlingarnas anordnande.
Förutom i den ljusa delen af hufvuduppgången skola dessa inrymmas
i tre störa hallar, som samtidigt bilda genomgångar till högskolans flesta
ö kriga lokaler, såsom föreläsnings- och lärosalar, arbetsrum m. m. Att
under sådana förhållanden eleverna komma att dagligen passera och
stundtals vistas bland samlingarna är själfklart. Huruvida därvid de
elever, som önska ägna sig åt verkliga studier af samlingarna, kunna
blifva ostörda, lärer dock vara tvifvel underkastadt, äfven om i sådant
syfte vissa anordningar föreslagits. Äfven själfva samlingarna skola ej
kunna undgå att lida af dam, då hallarna upprepade gånger dagligen
passeras af högskolans elever. Därjämte må ihågkomma®, att vid pre 16 -

122

pareringen åt en stor del af de zoologiska samlingarna användts gatt,
1)vilket torde skämma luften ej blott i de hallar, där dessa samlingar
ii ro uppställda, utan jämväl i angränsande lokaler. Domän styrelsen får
fördenskull föreslå, att åtminstone denna de! af samlingarna inrymmes
i lokaler, afstängda från de ruin, som iiro afsedda för föreläsningar och
annat arbete vid högskolan. Såsom anmärkningsvärdt tillåter sig domänstyrelsen
jämväl påpeka, att enligt det föreliggande förslaget hallarna
för samlingar och genomgångar upptaga omkring halfva utrymmet i
hufvudbyggnaden, och att, då lärosalen i zoologi föreslagits att ligga i
bottenvåningen, de zoologiska samlingarna väl äfven skola inrymmas i
samma våning, hvarifrån, om lokalerna för dessa samlingar ej afskilja^
från de öfriga, luften från dem lätt torde sprida sig uppåt till öfriga
lokaler. Till förekommande häraf hade det varit lämpligare, om den
zoologiska afdelningen erhållit annan högre upp belägen lokal, hvilket
torde kunna ordnas genom utbyte af lokaler mellan den zoologiska och
annan institution.

I det af de sakkunniga framlagda förslaget till stadgar för statens
skog sänder visning sanstalter får domän styrelsen, med anslutning till hvad
som i det föregående anförts, föreslå följande ändringar och tillägg.

Härvid får styrelsen först ifrågasätta, huruvida förslaget ej bort
uppdelas i två, det ena afseende stadgar för skogshögskolan, det andra
stadgar för de öfriga skogsundervisningsanstalterna. Visserligen innefattas
i nu gällande stadgar för de allmänna skogsläroverken i riket
både skogsinstitutet och skogsskolorna. Härvid bör dock erinras, att
samtliga dessa läroanstalter stå under samma styrelse. Men förhållandet
blifver ett helt annat, om, såsom domänstyrelsen föreslagit, skogshögskolan
erhåller sin särskilda styrelse, hvilken sorterar direkt under Eders
Kungl. Magt, medan skogsskolorna och skogsskolans fortsättningskurs
skulle komma att stå under domänstyrelsen. På sådant sätt erhölle
nämligen skogshögskolan intet i administrativt afseende gemensamt med
de öfriga skogsundervisningsanstalterna. Gemensamma stadgar skulle
fördenskull medföra eu olägenhet vid deras användande, men intet motsvarande
gagn. Den uppdelning af författningsförslaget, som sålunda
ifrågasatts, blefve emellertid • hufvudsakligen en sortering af förslagets
paragrafer, hvilken, sedan däri nödiga ändringar vidtagits, vore af mera
formell än saklig natur, hvarför styrelsen ansett sig härmed allenast
böra rikta Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på detta förhållande.

1 förslagets särskilda paragrafer anser domänstyrelsen följande
ändringar önskvärda.

I stället för det under 2 upptagna »skogsläro verket», hvilket enligt
styrelsens mening ej borde komma till stånd, skulle ingå »skogsskolans
fortsättningskurs».

§ 2.

Om skogsliögskolan komme att erhålla sin särskilda styrelse, medan
skogsskolorna och skogsskolans fortsättningskurs skulle lyda under domänstyrelsen,
torde denna paragraf höra erhålla följande lydelse:

»Skogsliögskolan står under ledning af eu särskild styrelse med
säte i Stockholm. Skogsskolorna och skogsskolans fortsättningskurs
lyda under domänstyrelsen.»

§ 5.

Domänstyrelsen har i det föregående anmärkt, att de föreslagna
tentamensperioderna vore för korta, och att dessa perioder icke borde
vara i stadgarna bestämda, utan att det skulle tillkomma högskolans
styrelse att etter behofvet bestämma längden af dessa perioder. Under
sådan förutsättning skulle paragrafen ändras på det sätt, att 10:e, 12:te,
16:de och 18:de raderna utginge och sist i paragrafen tillädes följande
punkt: »Luder andra och tredje åren äga i genomgångna lärokurser

pröfningar rum under månaderna januari och maj å tider, som af styrelsen
närmare bestämmas.»

Beträffande denna § får domänstyrelsen ansluta sig till den lydelse,
som föreslagits af lärarkollegiet vid skogsinstitutet, dock att den under
a) angifna maximiåldern höjes från 24 till 28 år och att moment c)
erhåller följande lydelse:

»c) betyg antingen om aflagd studentexamen å realgymnasium med
minst vitsordet godkänd i ämnena fysik, kemi, biologi och matematik,
såväl i muntlig som skriftlig examen, eller om på enahanda sätt vitsordad
fyllnadspröfning i ofvan angifna ämnen i enlighet med bestämmelserna
i §§ 116—ILS åt Kung!. Maj:ts nådiga . stadga för rikets
allmänna läroverk den 18 februari 1905, eller om genomgångna kurser
vid skogsskola och dess fortsättningskurs jämte ådagalagda kunskaper,

124

på sätt angående fvllnadspröfning i studentexamen finnes bestämdt, i
modersmålet, tyska, fysik, kemi, biologi och matematik, motsvarande
minst godkända kurser i studentexamen på reala linjen, äfvensom i
historia och geografi, motsvarande minst godkända kurser i realskoleexamen.
»

Vid granskning af de räkenskaper, som afse utaf lärjungarna inbetalda
utgifter, böra lärjungarna vara representerade, i följd hvaraf denna
paragrafs senare moment torde höra erhålla följande lydelse:

»Afgifterna inbetalas till rektor, hos hvilken nödiga medel i man
af behof mot redovisningsskyldighet rekvireras af kursens ledare. Räkenskaperna
granskas fortast möjligt genom styrelsens försorg. \ id granskningen
äga eleverna deltaga genom två af dem utsedda ombud. Möjligen
uppkommet öfverskott skall till eleverna därefter återbäras.»

§ 10-

På det att åt ledaren af den praktiska kursen ej må inrymmas
en oskäligt stor makt, torde paragrafens senare moment böra erhålla
följande lydelse:

»Visar sig elev genom ohörsamhet eller klandervärdt uppförande
i öfrigt utgöra ett dåligt exempel för kamraterna eller en fara för disciplinen,
skall han af kursens ledare varnas. Låter han sig härigenom ej
rätta, må han af lärarrådet från kursen skiljas.»

§ 11-

Sedan domänstyrelsen i det föregående föreslagit, att kompetens
för inträde vid skogshögskolan skulle kunna vinnas jämväl på annat
sätt än genom afläggande af maturitetsexamen, får styrelsen, i anslutningtill
hvad styrelsen om sådan kompetens anfört, föreslå följande lydelse
af denna paragraf:

»Kompetent att såsom ordinarie elev vinna inträde vid skogshögskolan
är den, som med godkända vitsord genomgått den förberedande
kursen.

Den, som önskar inträde vid skogshögskolan, har att därom senast
den 20 juni till rektor insända anmälan, åtföljd af sådan borgen, som
i § 8 d) omförmäles.

125

Bland kompetenta aspiranter antages af lärarrådet för utbildningsåsom
ordinarie elever vid högskolan årligen så stort antal, som Kung!.
Magt efter förslag af styrelsen fastställt.

Vid bestämmandet af Indika skola vinna inträde vid högskolan,
skall hänsyn tagas dels till betyg om kunskaper dels ock till de betygom
fallenhet för skogsmannens yrke, som från den förberedande kursen
samt från skogsskola och dess fortsättningskurs erhållits.

Kompetent sökande, som på grund af den i tredje momentet omförmälda
begränsning i elevantalet icke vunnit inträde vid högskolan, skall
vara berättigad att ännu en gång anmäla sig för inträde vid skogshögskolan
på sätt därom bär ofvan stadgats. Vill lian, för att höja sin
kompetens förr än sådan anmälan göres, ånyo genomgå den praktiska
kursen, vare därtill berättigad.

Elev, som på grund af sjukdom eller andra särskilda omständigheter
nödgats afbryta den förberedande kursen, kan af högskolans lärarråd
meddelas tillstånd att, efter ansökan i därför bestämd ordning, i
dess helhet genomgå sådan kurs. Har elev efter genomgående af den
förberedande kursen icke erhållit godkända vitsord, må han ej ånvo
antagas till elev vid sagda kurs.»

§§ 12, 13, 15, Hi, 19.

Domänstyrelsen ansluter sig till de af skogsinstitutets lärarkollegium
angifna och motiverade förslag till ändring af dessa paragrafer.

§ 20.

Under hänvisning till det af lärarkollegiet vid skogsinstitutet afgifna
förslaget äfvensom till domänstyrelsens i det föregående uttalade
mening angående inträde vid skogshögskolan, får styrelsen föreslå följande
lydelse för denna paragraf:

»Förutom ordinarie elever, hvilka hafva att följa undervisningen till
den omfattning, som erfordras för att efter fullbordad lärokurs erhålla
afgångsbetyg, antagas vid högskolan jämväl extra elever, hvilka efter
eget val begagna den för de ordinarie eleverna anordnade undervisningen,
men icke äro berättigade att vid högskolan undergå offentlig tentamen
och därifrån erhålla betyg.

Ordinarie elever antagas af lärarrådet på sätt i § 11 sägs och
extra elever af rektor jämlikt § 44 c). »

126

De utgifter, som i denna paragraf omförmälas, erläggas af såväl
ordinarie som extra elever. Härtill böra dock för de senare komma
vissa utgifter, som åtminstone delvis icke påföras ordinarie elever, nämligen
kostnader för resor och vivre under praktiska öfningar, hvari extra
elev kan vilja deltaga. I följd häraf bör vid slutet af paragrafen enligt
dess af de sakkunniga föreslagna lydelse tilläggas följande punkt:

»Deltager extra elev i högskolans praktiska öfningar, skall han
därvid själf bekosta sina resor och öfriga på honom belöpande utgifter.»

§ 24.

I stället för ordet »Tillfälliga» i senare momentet bör ingå ordet »Extra».
§§ 25, 26, 28, 29, 30.

Domänstyrelsen omfattar de ändringsförslag, som angående dessa
paragrafer framställts och motiverats af skogsinstitutets lärarkollegium.

§ 32.

Under hänvisning till hvad skogsinstitutets lärarkollegium i fråga
om denna paragraf hemställt och i syfte att paragrafens lydelse må stå
i full öfverensstämmelse med §§ 28 och 33 regeringsformen, får domänstyrelsen
föreslå följande lydelse:

»Vid upprättande af förslag till ordinarie lärarbefattning vid skogshögskolan
skola sökandens skicklighet och förtjänst bedömas efter hans
aflagda examina och prof, utgifna vetenskapliga arbeten, verksamhet
som praktisk skogsman eller som lärare samt hvad öfrig! kan i detta
afseende gifva tillförlitlig upplysning.

Vid tillsättande af lärarbefattning i sådana ämnen, där undervisningen
delvis är förlagd till skogen, bör sökanden tillika styrka sig vara
i fysiskt afseende skickad att uthärda med sådan undervisning förenade
ansträngningar.»

35.

I det af skogsinstitutets lärarkollegium framställda förslag till ändring
af denna paragraf instämmer domänstyrelsen med allenast det till -

127

lägg, att i momenten a), 1)) och c) böra efter orden »från skogshögskolan»
ingå orden »eller från skogsinstitutet». I hvardera af paragrafens
tva sista moment böra efter ordet »skogsbögskolan» tilläggas orden »eller
skogsinstitutet». Styrelsen anser nämligen, att afsedd kompetens kan
vinnas äfven af den, som genomgått eller genomgår skogsinstitutet,
hvarigenom kompetenta aspiranter till de i paragrafen afsedda befattningarna
skulle kunna finnas, redan då den ifrågasatta skogshögskolan skulle
börja sin verksamhet.

§§ 36 och 38.

Domänstyrelsen ansluter sig till den af skogsinstitutets lärarkollegium
föreslagna lydelse för dessa paragrafer.

§ 39.

De i första momentet åt denna paragraf ifrågasatta ferierna äro
sannolikt afsedda att motsvara den semester af 1 å 1 V2 månad, som
af vissa ämbets- och tjänstemän åtnjutes. Härvid torde böra anmärkas,
att semestern är den enda ledighet, som utan afdrag af löneförmåner
tillkommer de tjänstemän, som åtnjuta sådan, samt att semester erhålles
under tid, då tjänsten det medgifver. Semester kan sålunda infalla under
tid, som för tjänstemannen icke är den mest önskvärda, hvarjämte
den ej alltid kan omfatta en sammanhängande tidsföljd.

Lärare vid skogshögskolan kunna vara lediga vissa tider af året,
då de ej äro upptagna af undervisning vid högskolan. Sådan tid är
längst för de lärare, som icke eller allenast i ringa grad äro sysselsatta
vid de praktiska öfningarna under sommarterminen. Lärarna i de grundläggande
ämnena äro sålunda därvid minst upptagna, lärarna i fackämnena
mest. Gemensamt för samtliga lärare är emellertid, att de enligt
§ 5 äro fria från undervisning vid högskolan hvarje år under tiden
1 19 januari, 29 augusti — 14 oktober samt 21 — 31 december eller

tillsammans 77 dagar. Då alltså äfven denna tid, som innehåller en
sammanhängande del af hösten utaf mer än 1 Va månad, är afsevärdt
längre än andra tjänstemäns semester, torde några särskilda bestämmelser
om sommarferier icke erfordras, i följd hvaraf moment 1 i § 39
synes böra utgå.

I öfrigt ansluter sig domänstyrelsen till det förslag angående
ändring af denna paragraf, som framställts af skogsinstitutets lärarkollegium.

128

§ 40.

Kamrerare!! bör äga skyldighet upprätta högskolans kassaredogörelse,
hvarför slutet af denna paragraf torde höra erhålla följande

lydelse:--*---»expedition;

att upprätta högskolans kassaredogörelse för det sist förflutna årets
förvaltning.

Kamreraren uppbär åt rektor för löpande utgifter erforderliga medel
och är för dessa ansvarig.»

§ 42.

Domänstyrelsen ansluter sig till det ändringsförslag, som angående
denna paragraf framställts af skogsinstitutets lärarkollegium.

§ 43.

I fråga om första punkten af denna paragraf ansluter domänstyrelsen
sig till lärarkollegiets vid skogsinstitutet -ändringsförslag.

Beträffande andra momentet hyser domänstyrelsen den åsikt, att
det innebär en högst betänklig fara för undervisningen att medgifva
rektor afkortning i hans undervisningsskyldighet. Sådan t torde ej heller
vara nödigt, då rektor har full ersättning för den ökning i göromål
han erhåller, och då lian äger anställa biträde vid handläggning af högskolans
expedition. Detta moment torde därför höra erhålla följande
lydelse:

»Rektor äger rätt att anställa nödigt skri Anträde vid skötandet af
högskolans expedition.»

§ 44.

Under c) utbytes ordet »tillfälliga» mot ordet »extra».

Senare delen af punkt g) torde böra lyda: — — -— »kassaredogörelse
för högskolans förvaltning under sist förflutna året, dels ock
förteckning öfver högskolans inventarier».

För punkt m) föreslås följande lydelse: »att afgifva förslag i fråga
om antagande och afskedande af den i § 42 omförmälda personalen».

Den i punkt o") af § 100 bland styrelsens åligganden upptagna
bestämmelsen bör såsom ett rektors åliggande ingå i denna § under o)

129

med följande lydelse: »att till domänstyrelsen på tid och sätt, som för
öfverjägmästare -finnes föreskrifvet, för granskning och fastställelse insända
förvaltiiingsförslag för de till skogshögskolan anslagna öfningsskogarna
samt till domänstyrelsen årligen öfverlämna dels på föreskrifva
sätt affatta*! berättelse om nämnda skogars förvaltning under nästföregående
år, dels ock, likaledes på tid och sätt för öfverjägmästare
finnes bestämdt, i och för granskning af de af vederbörande upprättade
redovisningarna för samma år;»

Det därpå i § följande litt. o ändras till p .

§§ 45 och 47.

Domänstyrelsen biträder de förslag till ändringar i dessa paragrafer,
•som framställts af skogsinstitutets lärarkollegium.

Kap. III.

Enär enligt domänstyrelsens förslag det af de sakkunniga föreslagna
skogsläroverket icke skulle komma till stånd, men den lägre skogsundervisningen
utbildas med en fortsättningskurs, får styrelsen föreslå, att
kap. III erhåller följande lydelse.

Skogsskolans fortsättningskurs.

A. For sättningkur sens ändamål och ledning.

§ 48.

Skogsskolans fortsättningskurs har till ändamål att kostnadsfritt,
under bibringande af nödiga teoretiska kunskaper, meddela praktisk insikt
och färdighet i skogshandteringen till den utsträckning, som kan
anses nödig för utförande och ledande af de till skogshushållningen
hörande arbeten äfvensom för att under ledning af fullt utbildad skogshushållare
biträda vid skogsförvaltning.

130

§ 49-

Närmaste ledningen af skogsskolans fortsättningskurs handhafves
af kursens föreståndare på sätt dessa stadgar närmare bestämma.

Tillsyn öfver lärokursen utöfvas af en utaf Kungl. Maj:t för fem
år förordnad inspektör.

B. Undervisning.

§ 50.

Vid skogsskolans fortsättningskurs meddelas undervisning:

dels i de grundläggande ämnena botanik, marklära med geologi
och klimat!»logi, skogszoologi, matematik, svensk uppsatsskrifning samt
skogs- och fältmätning;

dels i fackämnena skogsskötsel, skogsuppskattning och skogsindelning,
skogs teknologi med byggnads- och aidikningslära, jordbruksekonomiens
grunder, författningskännedom, jakt- och fiskevård, bokföring,
kart- och byggnadsritning samt kartskrift.

§ ÖL

För undervisningens bedrifvande vid fortsättningskursen skall
finnas:

a) föreläsningssal;

b) samlingar för undervisningens åskådliggörande, belysande skogens
utseende och lif samt skogsbruket;

c) boksamling, innehållande viktigare, skogen och skogshushållningen
berörande läro- och handböcker samt tidskrifter;

d) park med för svenskt skogsbruk viktiga in- och utländska träd
och buskar samt plantskola;

e) kläng slug a;

f) skjutbana.

§ 52.

Undervisningen meddelas lärjungarna efter eu af domänstyrelsen
pa förslag af föreståndaren och efter granskning af inspektören fastställd
läs- och arbetsordning och består i:

131

a) lektioner ä lärorummet, förenade med muntliga förhör och i
största möjliga utsträckning förtydligade genom demonstration af tillgänglig
undervisningsmateriel!;

b) öfningskurser å undervisningsanstalten för att åskådliggöra den
teoretiska undervisningen samt bibringa lärjungarna därtill hörande praktiska
färdigheter;

c) exkursioner i undervisningsanstaltens omgifningar samt i dess
öfningsskogar;

d) arbeten i skog en, afseende att bibringa lärjungarna praktisk
insikt och färdighet i till skogshandteringen hörande sysslor;

e) resor, afsedda att belysa den teoretiska undervisningen.

§ 53..

Fullständig lärokurs vid skogsskolans fortsättningskurs omfattar
tiden från och med den 1 november till och med den 15 oktober nästpåfoljande
året med högst två veckors uppehåll vid jultiden och eu
vecka vid påsken.

G. Pröfningar och betyg.

§ 54.

Lärjungarnas kunskaper pröfvas genom muntliga förhör och skriftliga
prof och deras praktiska arbeten äfven genom granskning å marken.
De muntliga förhören äro offentliga.

Före den 15 maj verkställes pröfning i de grundläggande ämnen,
uti hvilka undervisningen då afslutats; i öfriga ämnen företages pröfning
Adel lärokursens slut. Lärjungarnas kunskaper och praktiska arbeten
bedömas med betygen:
berömlig (3),

med utmärkt beröm godkänd (2 Vä),
med beröm godkänd (2),
med nöje godkänd (1 V*),
godkänd (1)
underkänd (0)

Betygen införas och attesteras af vederbörande lärare i därför ansedd
betygsliggare.

132

§ f>5.

Har lärjunge i samtliga praktiska arbeten erhållit godkända vitsord,
men vid de med honom anställda förhören underkänts i ett eller
högst två ämnen, vare han berättigad att å tid, som af föreståndaren
bestämmes, eu gång undergå förnyad pröfning i det eller de ämnen, i
livilka han blifvit underkänd. Blir han därvid godkänd, utfärdas för
honom afgångsbetyg såsom bär. nedan sägs.

För lärjunge, som i samtliga i § 50 upptagna ämnen erhållit godkända
vitsord, utfärdas af föreståndaren afgångsbetyg enligt af domänstyrelsen
fastställ dt formulär.

§ 5(1 •

Vid lärokursens slut anordnas vid undervisningsanstalten afslutning,
till hvilken allmänheten äger tillträde, och som, när domänstyrelsen så
beslutar, niå förenas med offentligt afgångsförhör.

I). Lärjungar.

§ -r»7.

Den, som (inskar antagas till lärjunge vid skogsskolans fortsättningskurs,
bär att före den 15 oktober till läroanstaltens föreståndare
därom ingifva egenhändigt skrifven ansökan, åtföljd af följande handlingar: a)

prästbetyg, utvisande, att sökanden bär god frejd och att hans
ålder ej öfverstiger 28 år;

b) läkarbetyg, utfärdadt- af fast anställd militärläkare, visande, att
sökanden äger frisk kropp utan lyten eller sjukdomsanlag, normalt färgsinne
samt eu synförmåga, som efter korrektion af möjligen befintligt
refraktionsfel — därvid, om så erfordras, äfven cylinderglas må användas
— är normal å ettdera ögat, hvarvid en nedsättning af synskärpan
å andra ögat till 0.8 må vara tillåten. Närsynthet i högre grad än 5

dioptrier ma dock ej förefinnas. I ''ifrigt skall läkarundersökningen utföras
enligt de föreskrifter, som finnas angifva i medicinalstyrelsens cirkulär
den 18 oktober 1905 (Bihang till svensk författningssamling 1905,
n:o 45);

c) afgångsbetyg från någon statens skogsskola, utvisande att sökanden
erhållit sådana särskilda vitsord, som i § 85 sista momentet
omförmälas, tillika med intyg om praktisk begåfning samt att han för
skogsmannayrket ådagalagt synnerligt intresse;

d) intyg af fackman om val vitsordad! deltagande efter genomgången
kurs vid skogsskola under minst ett år i praktiska skogsarbeten;

e) till vederhäftigheten styrkt borgen för gäldande af i § 58 omförmälda
utgifter för praktiska öfningar.

Lärjungar antagas årligen af inspektören efter förslag af föreståndaren.

Söka flera till inträde berättigade än som för året skola antagas,
utväljas med stöd af ofvan i moment c och d omförmälda betyg och
intyg de, som äga de bästa vitsorden, hvarvid särskild hänsyn skäll
tagas till intyg om praktisk verksamhet.

§ 58.

Lärjungarna, som åtnjuta fritt husrum, hafva att erlägga afgifter
för kosthåll under resor och exkursioner. Afgifternas storlek och tiden
för deras erläggande bestämmas af inspektören efter förslag af lärokursens
föreståndare. Afgift återbetalas icke, om lärjunge lämnar läroanstalten
före kursens utslutning, med undantag för det fall, som omförmäles
i §61. Kosthållet under vistandet vid skogsskolans fortsättningskurs
bekostas och ombesörjes af lärjungarna själfva.

§ 59.

Lärjunge är skyldig att noggrann! ställa sig till efterrättelse den
för skogsskolans fortsättningskurs gällande ordningsstadgan.

§ 60.

Brister lärjunge i hvad honom åligger och låter sig icke rätta af
varning, som föreståndaren meddelar honom, må inspektören på anmälan
af föreståndaren tilldela den felande ytterligare varning eller, vid svårare
eller upprepade förseelser, skilja den felande från lärokursen, förestån -

134

daren dock medgifvet att, till dess inspektören fattat beslut i ärendet,
afvisa lärjungen från läroanstalten.

§ 61.

Har lärjunge af sjukdom eller andra särskilda omständigheter blifva
i väsentlig mån hindrad att deltaga i undervisningen, äger inspektören
medgifva uppskof med undergående af föreskrifna pröfningar eller,
därest sådant anses erforderligt, tillstånd att ånyo genomgå lärokursen
i dess helhet.

Vid ofvan angifvet förhållande må afgift, som af lärjunge erlagts
på grund af stadgandet i § 58, till honom återbetalas i den omfattning,
inspektören bestämmer.

E. Lärare och öfrig personal.

§ 62.

Vid skogsskolans fortsättningskurs meddelas undervisning af föreståndaren,
en assistent, en ordinarie och en biträdande skogsråtta^.

Läroämnenas fördelning mellan lärarna bestämmes af inspektören
på förslag af föreståndaren.

§ 63.

Lärare vid fortsättningskursen tillkommer:

a) att i sina ämnen undervisa, examinera och afgifva betyg;

b) att följa utvecklingen af de ämnen, som tillhöra hans undervisningsområde
;

c) att efter förteckningar, upprättade på föreskrifvet sätt, emottaga
och vårda samlingar och andra inventarier, som tillhöra hans befattning,
vidtaga åtgärder till deras ändamålsenliga förökande, i förteckningar införa
tillkomna föremål jämte deras inköpsvärden samt afskrifva sådana,
som enligt inspektörens medgifvande må därifrån utgå, äfvensom årligen
på tid, som bestämmes af domänstyrelsen, till denna aflämna uppgift å
inventarier, som tillkommit under det senast förflutna året eller blifvit
afskrifna på omförmäldt sätt.

Föreståndaren åligger därjämte att med biträde, på sätt domänstvrelsen
bestämmer, af ofri ga lärare handhafva den förvaltning af de

135

till skogsundervisningen anvisade skogsområden, som Kungl. Magt bestämmer,
och att i sådant hänsende enligt utfärdade föreskrifter årligen
afgifva, dels förvaltningsförslag, dels ock redovisning för skötseln af
nämnda skogsområden äfvensom att till vederbörande insända af honom
uppburna försäljnings- och arrendemedel eller, där de ej uppbäras åt
honom, nödiga uppgifter för deras indrifvande.

§ 64.

Föreståndaren för fortsättningskursen tillsättes af Kungl. Maj :t
efter förslag af domänstyrelsen.

Assistent förordnas på viss tid eller tillsvidare af domänstyrelsen.

Skogsrättare och biträdande skogsrättare antagas af domänstyrelsen
på förslag af inspektören.

§ 6ö.

Då föreståndarebefattning blir ledig, låter domänstyrelsen genom
tre gånger i allmänna tidningarna införd kungörelse tillkännagifva, att
sökanden äger att senast klockan 12 å trettionde dagen efter den, då
kungörelsen första gången varit i nämnda tidningar införd, till styrelsen
ingifva sin till Konungen ställda ansökan; skolande sökande därvid foga''
meritförteckning med bilagda intyg om ålder, frejd, aflagda examina och
praktisk tjänstgöring samt utgifna skrifter, äfvensom hvad (ifrigt sökanden
vill till stöd för ansökningen åberopa.

§ 66.

Vid upprättande af förslag till föreståndarebefattning skall sökandens
skicklighet och förtjänst bedömas efter lians aflagda examina och prof,
utgifna vetenskapliga arbeten, verksamhet som praktisk skogsman eller
som lärare, samt hvad i detta afseende kan i öfrigt gifva tillförlitlig
upplysning.

§ 67.

Såsom kompetens till nedannämnda befattningar erfordras:

a) för fortsättningskursens föreståndare att under minst tre år under
eget ansvar på ett väl vitsordadt sätt hafva ledt en mera omfattande
svensk skogsförvaltning och därvid handlagt utdrifnings-, byggnads-,

136

utdikning^-, stignings-, skogsuppskattnings- och skogsindelningsarbeten
samt att genom afgångsbetyg från skogs]lögskolan eller skoginstitutet
styrkt sig äga synnerligen göda teoretiska kunskaper;

b) för skogsråtta^ att med synnerligen goda vitsord hafva genomgått
skogsskolans fortsättningskurs och under minst två år handlagt
utdrifnings-, apterings-, byggnads-, aldiknings- och skogskulturarbeten.

För anställande såsom assistent erfordras att äga kunskaper i
vederbörande ämne, tillräckliga för att däri meddela fullgod undervisning.
Assistent skall hafva genomgått skogshögskolan eller skogsinstitutet.

bökande till föreståndarebefattning bör äfven styrka sig'' vara i
fysiskt afseende skickad att uthärda med undervisningen i skogen förenade
ansträn gningar.

§ 6H.

Domänstyrelsen äger bevilja föreståndare tjänstledighet högst tre
månader under samma år, och må styrelsen därvid uppdraga åt annan
därtill kompetent person att bestrida den tjänstlediges åligganden. År
föreståndare i behof af tjänstledighet för längre tid än ofvan sagdt,
skall anmälan därom göras af domänstyrelsen hos Kungi. Maj:t, som
.på styrelsens förslag beslutar ej mindre angående den begärda ledigheten
än äfven om tjänstens uppehållande under tiden.

Vid läroplans upprättande bör tillses, att föreståndare kommer i
åtnjutande af fyra veckors sa vidt möjligt sammanhängande ferier.

Skogsråtta^ och assistent äga åtnjuta fjorton dagars om möjligt
sammanhängande ferier å tid, som af föreståndaren bestämmes.

Om tjänstledighet för skogsråtta^ och assistent samt om göromålens
uppehållande under tiden äger domänstyrelsen förordna.

Möta oförutsedda hinder. för lärare att bestrida sin tjänst, må inspektören
för högst två veckor förordna vikarie eller träffa andra sådana
anordningar, att undervisningen vederbörligen uppehälles.

§ 69.

Det åligger den biträdande skogsrättaren att hafva tillsyn öfver
undervisningsanstaltens lokaler, att vid förefallande behof tillhandagå
föreståndaren och assistenten samt att deltaga i skötseln af läroanstaltens
anläggningar, allt på sätt föreståndaren bestämmer.

137

§ TO.

Föreståndare åligger:

a) att närmast under inspektören vaka däröfver, att undervisningen
etter gällande stadgar och föreskrifter behörigen fortgår, samt att läroanstaltens
lärare och lärjungar fullgöra sina skyldigheter;

b; att, sedan nödiga ordningsföreskrifter efter af föreståndaren
ingifvet förslag blifvit fastställda af domänstyrelsen, tillse, att dessa af
vederbörande iakttagas, samt, då så erfordras, meddela varning och göra
sådan anmälan, som oinförmäles i § 60;

c) att årligen i samråd med öfriga lärare upprätta och till den tid,
som bestämmes af domänstyrelsen, till denna insända förslag till läs- och
arbetsordning för läroanstalten;

d) att årligen anordna afsilning, som i § 56 sägs, samt att i god
tid förut underrätta inspektören om tiden för anställande af de i § 54
omförmälda förhören;

e) att på tid och sätt, som för jägmästare tinnes bestämdt, genom
inspektören till domänstyrelsen för granskning och fastställelse ingifva
förslag till användning under det nästföljande året af de till läroanstalten
anvisade expensmedel;

1) att årligen på tid, som domänstyrelsen bestämmer, till inspektören
ingifva dels berättelse om undervisningen vid läroanstalten, dels
förteckning öfver läroanstaltens inventarier, dels ock kassaredogörelse
lör nästföregående års förvaltning;

g) att hafva tillsyn (ifver läroanstaltens såväl fasta som lösa egendom,
rekvirera och uppbära till läroanstalten anslagna statsmedel, afgifter
åt lärjungarna och andra inkomster samt tillse, att dessa efter gällande
stat, särskilda föreskrifter och domänstyrelsens bestämmelser användas
och inom därför bestämd tid redovisas;

h) att vid tjänsteombyte eller eljest, då så pröfvas lämpligt, verkställa
inventering åt de läroverkets tillhörigheter, som stå under annan
vid läroverket anställd persons vård;

i) att handhafva läroanstaltens expedition samt föra matrikel och
betygsliggare;

k) att jämte inspektören utdela vid läroanstalten utgående stipendier;

l) att i öfrigt ställa sig till efterrättelse af domänstyrelsen utfärdade
föreskrifter.

138

Kap. IV.

§ 82.

Under d) bör ingå plantskola då förslagets d) blir e) och detta
senare blir f). Därefter bör under g) upptagas skjutbana.

§ 84.

1 stället för orden »från den 1 november till den 15 oktober»
torde böra ingå orden »från och med den 1 november till och med den
15 oktober».

§ 85.

Sista stycket af denna § torde böra erhålla följande lydelse:

»För lärjunge, som i afgångsbetyget erhållit vackra vitsord såväl
för teoretiska kunskaper som för praktiska färdigheter, och som i öfrig!
visat synnerlig håg och fallenhet för skogsmannayrket, må af föreståndaren
å betyget göras särskild anteckning, hvarigenom lärjungen berättigas
att söka inträde vid skogsskolans fortsättningskurs, såsom i § 57
säges».

§ 86.

Under a) ändras minimiåldern 18 till 19. Under b) står i sista
punkten: »som ej fyllt 20 år», hvilket domänstyrelsen får hemställa må
ändras till: »som ej fyllt 21 år».

För §:s näst sista stycke föreslås följande lydelse:

»Lärjungar vid skogsskolorna antagas årligen af vederbörande föreståndare
till det antal, som Kungl. Maj:t efter förslag af domänstyrelsen
bestämt».

§ 87.

För denna § föreslås följande lydelse:

»Lärjungarna åtnjuta vid skolan fritt husrum. Kosthållet under
vistandet vid skolan bekostas och ombesörjes af lärjungarna själfva».

139

§ !>0.

§:s senaste moment torde böra erhålla den af skogsinstitutets lärarekollegium
föreslagna lydelse.

§ 92.

Under a), b) och m) ändras »styrelse» och »styrelsen» till »domänstyrelsen».
De under li) och l) föreslagna meningarna torde böra erhålla
följande lydelse:

It) att årligen antaga lärjungar vid skogsskolan, med dem anställa
afgångsförhör, som i § 85 sägs, och för dem utfärda afgångsbetyg;

I) att handhafva förvaltningen af det skogsområde, som i och för
undervisningen åt skolan kan hafva anvisats, och i sådant hänseende
enligt för jägmästare utfärdade föreskrifter.

De till skogsskolan anvisade expensmedlen böra användas enligt
af domänstyrelsen godkändt förslag, i följd hvaraf föreskrift därom bör
ingå mellan litt. d) och e) af följande lydelse: »att på tid och sätt, som
för jägmästare finnes bestämdt, genom öfverjägmästaren till domänstyrelsen
för granskning och fastställelse ingifva förslag till användning
under det nästföljande året af de till skolan anvisade expensmedel».

§§ 94, 95, 96 och 97.

Domänstyrelsen får hemställa, att dessa §§ ändras på sätt skogsinstitutets
lärarkollegium föreslagit.

Kap. V.

Enligt domänstyrelsens förslag skall en styrelse fungera allenast
för skogshögskolan, i följd hvaraf allt hvad som i detta kapitel afser
sådan styrelse, bör ingå under rubriken B. Högskolan (se betänkandet
sidan 140).

§ 98.

För denna § föreslår domänstyrelsen följande lydelse:

»Styrelsen för skogshögskolan utgöres af generaldirektören och

140

chefen för domänstyrelsen såsom ordförande, skogshögskolans rektor samt
tre af Knngl. Maj:t utsedda ledamöter.

De af Kung!. Magt utsedda ledamöterna förordnas för eu tid af
tre år, och afgår bland dessa en i tur och ordning årligen. De utses
bland framstående skogshushållare, id kåre af näringar, som stå i samband
med skogsbruket, eller i öfrigt för skogshushållningen nitälskande män.
Bland dessa skall eu såsom förvaltande eller inspekterande tjänsteman
tillhöra eller hafva tillhört skogsstaten och bör en äga erfarenhet angående
und ervisnin gsfrågor».

§ 9!).

Domänstyrelsen får hemställa, att sista momentet må utgå,

§ L0°-

För denna § får domänstyrelsen föreslå följande lydelse:

»Styrelsen åligger:

a) att hafva uppsikt öfver dessa stadgars noggranna efterlefnad,
undervisningens behöriga anordnande samt förvaltningen af de till skogshögskolan
anslagna medlen;

b) att fastställa i §§ 1) och 21 omförmälda afgifter;

c) att efter förslag af rektor utfärda ordningsföreskrifter för skogshögskolans
lärjungar;

d) att, då så pröfvas enligt § 24, skilja elev från högskolan;

e) att till Kung]. Maj:t ingifva förslag till förändringar i läroämnenas
fördelning mellan lärarna vid skogshögskolan;

f) att, då ordinarie lärarbefattning blir ledig, vidtaga åtgärder
för befattningens återbesättande enligt §§ 30, 31 och 33 eller ock för
densammas uppehållande tillsvidare enligt § 36;

gj att antaga och entlediga extra lärare, docenter, assistenter, kamrerare,
vårdaren af högskolans bibliotek, högskolans trädgårdsmästare
och preparator, vaktmästare och maskinist samt port- och planteringsvakt;

h) att medgifva tjänstledighet enligt § 39;

i) att, då förordnande för rektor vid skogshögskolan utgår eller
nämnda befattning eljest blifver ledig, skyndsamt till Kungl. Magt inkomma
med förslag till densammas återbesättande;

k) att bestämma ej blott tentamenstiderna vid skogshögskolan på
sätt i § 5 sägs, utan ock tiden för ingifvande af de förslag, redogörelser
in. m., som enligt dessa stadgar skola afgifvas af vederbörande och

141

rörande hvilka tiden för afgifvandet ej är i därom gällande föreskrifter
bestämd;

1) att fastställa arbetsordning för undervisningen samt formulär till
betygsliggare och afgångsbetyg, äfvensom utfärda reglemente för handhafvandet
af skogshögskolans bibliotek;

in) att årligen från trycket utgifva berättelse om skogshögskolans
verksamhet,

n) att årligen före mars månads utgång till kammarrätten insända
skogshögskolans räkenskaper för näst föregående kalenderår;

o) att minst hvart tredje år genom sakkunnig person låta verkställa
besiktning å de till skogsliögskolan hörande fastigheterna;

p) att årligen före den 1 november till Kungl. Maj:t insända förslagtill
stat för nästpåföljande år;

r) att, då assistent förordnats, därom ofördröjligen göra anmälan
hos domänstyrelsen;

s) att årligen inspektera såväl de praktiska öfningarna, som ingå
i den förberedande praktiska kursen, som ock de öfningar och. arbeten
som ingå i skogshögskolans undervisningsplan;

t) att i öfrigt antingen själf efter befogenhet vidtaga de åtgärder,
som för främjandet af skogsundervisningens ändamål anses lämpliga,
eller ock om desamma göra framställning hos Kungl. Maj:t; börande
styrelsen i viktigare hithörande frågor inhämta lärarrådets yttrande».

$ 102.

Denna § torde böra erhålla följande lydelse:

»Kungl. Maj:t utser för en tid af tre år bland män, förfarna i
skogshushållning, inspektör för skogsskolans fortsättningskurs. Inspektör
för skogsskola är öfverjägmästare inom vederbörande distrikt.»

§ 103.

Sista punkten torde böra erhålla följande lydelse: »Därjämte åligger
det inspektör för skogsskola att, sedan skolans föreståndare antagit
skolans lärjungar, granska ansökningshandlingarna för bedömande
af, huruvida vid antagandet rätt förfarits, utdela — — — — — —».

142

Sedan elev vid skogsliögskolan afslutat sin kurs och därstädes
atiagt fullständig examen, skulle lian enligt sakkunnigas förslag kunna,
efter att öfver]äginästaren däröfver yttrat sig, af domänstyrelsen i mån
af behof anställas såsom extra jägmästare inom distriktet. Det i § 58
af nådiga instruktionen för skogsstaten föreskrifna praktiska året skulle
sålunda bortfalla.

Däremot skulle nyantagen extra jägmästare icke kunna anställas
såsom assistent å revir, såsom nu i många fall sker, och ej heller kunna
förordnas att uppehålla revirförvaltning. Härför skulle erfordras, att
han minst ett år med goda vitsord deltagit i göromål å expedition hos
öfverjägmästare eller jägmästare.

Ehuru denna fråga ej direkt sammanhänger med frågan om skogsundervisningens
ordnande och därför icke torde böra afgöras i samband
med denna, anser sig domänstyrelsen dock böra yttra sig därom lekatt
angifva sin i detta afseende från de sakkunniges förslag afvikande
mening.

Våra skogsförhållanden aro ytterst olika i skilda delar af landet,
och den praktiska skogsförvaltningen måste blifva i samma grad olika.
Äfven om den från skogsliögskolan utexaminerade eleven erhållit eu god
praktisk utbildning, är det dock ej möjligt, att han kan hafva förvärfvat
den kännedom om landets skilda skogsförhållanden och särskildt ej
den kännedom om handläggningen af den praktiska skogsförvaltningen
i landets skilda delar, som gör honom kompetent att på tillfredsställande
sätt verka såsom skogshustiållare, hvarhelst hans arbete påfordras. Härför
erfordras studier å skilda revir under eu tid, sedan han afslutat sin
utbildning såsom elev vid högskolan. Sådana studier af den praktiska
skogshushållningens handläggning blifva .ännu mera nödiga framdeles
än för närvarande. Skogsliögskolan skulle nämligen ej komma att stå i
den direkta förbindelse med domänstyrelsen, som nu i fråga om skogsinstitutet
förefinnes, i följd hvaraf framdeles den praktiska handläggningen
af revirförvaltningen kan blifva mindre beaktad vid undervisningen än
hvad nu är fallet. Dessa studier af revirförvaltningen böra bedrifvas
enligt särskild plan och afslutas med skriftliga prof inför en kommitté
af framstående skogstjänstemän. På detta sätt kan den unge mannen
blifva skickad att direkt efter anställning såsom extra jägmästare deltaga
i de praktiska skogsgöromålen å revir och tillika vinna den allsidiga
inblick i dessa göromål, som kan göra honom berättigad att efter tjänstgöring
under några år i eu viss del af landet utbyta sitt tjänstgöringsområde
mot ett annat. Hans kännedom om landets skiida skogsför -

143

hallanden bör oek förläna honom förmåga och intresse för att ständigt
1 lalla sig å nivå med skogshushållningens utveckling och revirförvalttiingens
handläggning i landet i dess helhet. Det praktiska året behöfver
(;j, såsom de sakkunnige ifrågasatt och på grund af hvilken förutsättning
det praktiska året af dem afstyrka, afslutas med eu examen i skogen.

Ei fai enheten har visat, att unge män, som såsom assistenter vunnit
anställning i Norrland, efter eu följd af år söka komma ned till de
landsdelar, där tjänstgöringen är mindre lhilsopröfvande och förenad
mod mindre umbäranden. De kunna ej nekas en sådan förflyttning
o''11, jämte göda tjänstemeriter förete vackra vitsord om sin tjänstgöring.
Äfven om de väl följt med skogslitteraturen, kunna dock luckor
löretinnas i deras kännedom om den praktiska skogshushållningens
handläggning inom andra delar af landet än dem, där de varit verksamma,
hvarföre de i vissa fall sakna full kompetens för praktisk verksamhet
inom det område, dit de önskat komma.

Det är grunden till eu sådan önskvärd allsidighet, som det praktiska
aret skall lägga. Då detta ar väl användts och afslutats med en skriftlig
pröfning, bör den unge mannen i likhet med hvad nu sker kunna direkt
anställas på revir för handläggning af assistentgöromål. Det vore däremot
ingalunda lyckligt, om den från högskola utexaminerade unge
skogsmannen skulle börja sin bana med expeditionsgöromål hos öfverjägmästare
eller jägmästare. Det är visserligen sant, att lian enligt
det föreliggande förslaget till skogsundervisningens ordnande skulle
komma att sakna kännedom om sådana expeditionsgöromål. Men detta
boi oj töi anleda, att lian tvingas använda ett helt år på sådana göromål.

Han kunde därvid lätt fä den uppfattning, att arbetet i skogen
vore bisak, expeditionsgöromålen hufvudsak. Tid att inhämta kännedom
om dessa göromål erhåller han framdeles under de delar af vintern, då
lian är mindre upptagen af utarbete!. Man bör undvika att lägga sådan
vikt vid expeditionsgöromål, att dessa framstå såsom något annat än
ett nödigt bihang till den praktiska skogsförvaltningen.

Pa grund af hvad sålunda anförts, anser domänstyrelsen, att ett
praktiskt år Järn efter genomgången kurs vid skogshögskolan föregå
anställandet såsom extra jägmästare i statens tjänst. Styrelsen får emellertid
hemställa, att läroverksfrågan löses oberoende af nvssnämnda fråssa.

• O

144

Beträffande skogsförsöksanstalten och dess verksamhet hafva de
sakkunniga upprättat förslag till för denna anstalt nödiga byggnader
och försöksfält, i hvithet afseende domänstyrelsen ej har något att anmärka
mot det föreliggande förslaget, äfvensom angående vissa arbetens utförande
därstädes utaf två af professorerna vid skogshögskolan. Angående
detta senare har styrelsen redan i det föregående yttrat sig och tillstyrkt
förslaget hvad beträffar professorn i zoologi, men afstyrkt detsamma
i fråga om den föreslagna professuren i marklära med geologi.
Styrelsen har därvid hemställt, att eu sådan professur ej måtte inrättas,
förr än ämnet marklära upparbetats. Men då detta ämne, som hos oss
hittills tillvunnit sig allt för ringa intresse, är af synnerligen stor betydelse
för skogshushållningen, anser styrelsen, att dess upparbetande
borde så långt ske kan främjas. Detta uppdrag bör tillkomma skogsförsöksanstalten,
å hvars botaniska afdelning betydelsefulla arbeten å
detta område redan planlagts. För dessa arbetens främjande Huller
styrelsen nödigt föreslå inrättandet af eu särskild assistentbefattning å
botaniska afdelningen redan från och med år 1910. Härigenom kan
ämnet marklära hinna under ett par år i någon män upparbetas och
tillika eu vetenskapsman däråt ägna studier, som vid den tid, då skogshögskolan
kan komma att börja sin verksamhet, kunna göra honom
kompetent till lärare i detta ämne. Enär markläran skall såsom läroämne
vara förenad med geologi, torde den assistent, som vid skogsförsöksanstalten
skulle hufvudsakligen ägna sig åt frågor berörande
detta ämne, böra hafva afiagt akademisk examen i geologi. Denna
assistents arfvode torde, så länge lian ägnar sig uteslutande åt skogsförsöksanstalten,
böra utgå med ett lika stort belopp, som enligt nådiga
brefvet den 17 juni 1908 tillkommer de nuvarande båda assistenterna
vid anstalten från och med är 1909. Därest framdeles åt samma assistent
uppdrages att vara lärare vid skogshögskolan i marklära med geologi,
torde hans arbetstid vid skogsförsökanstalten böra, under den tid åt
året lian såsom lärare vore sysselsatt vid skogshögskolan, i nödig mån
minskas och jämväl hans arfvode såsom assistent i förhållande därtill
blifva lägre.

Angående eu sådan astistentbefattning kommer domänstyrelsen att
gorå särskild underdånig framställning utan samband med detta ärende.

Remissakten återställes härjämte.

Utdrag af styrelsens protokoll bilägges, innehållande i detta ärende
uttalade särskilda meningar dels af undertecknad Meves i fråga om
lydelsen af § 7 i förslaget till stadgar för skogsundervisningsanstalterna,
dels ock af undertecknade Ortenblad och G bibel angående ordnande åt

145

den för inträde vid skogsskolan förberedande kursen samt rättighet för
vissa elever att vinna inträde vid högskolan utan att genomgå nämnda kurs.

Stockholm den 24 september 1908.

Underdånigst:

KARL FRERENBERG.

•T. MEVES. TH. ÖRTENBLAD. EREDRIK GIÖBEL.

Föredragande.

Martin Basch.

146

VI.

Utdrag

af Kung!. Domänstyrelsens protokoll den 24 september 1908.

Närvarande:

Herr Generaldirektören in. in. K. t jredenberg,

» Byråchefen in. in. J. Meves,

)> '' » 1) Th. ( )rtenblad,

)> '')) » b K. Giöbel.

S. D. Föredrogs af herr byråchefen Örtenblad Kungl. Maj:ts nådiga
remiss den 13 sistlidna april med befallning till Kungl. Domänstyrelsen
att, efter veder!jörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande
med anledning al de uti bifogadt betänkande angående ändamålsenligt
ordnande af skogsundervisningen utaf särskild! tillkallade sakkunniga
gjorda förslag och framställningar;

och beslöts underdånigt utlåtande enligt registratur;
därvid dock Herr Byråchefen Meves såsom sin särskilda mening
anförde följande:

Då jag anser det i hög grad vanskligt att lägga betygsättning
för den förberedande kursens elever och därmed ock makten att eventuellt
för alltid utestänga elev från den bana, lian valt, i händerna på en
endu person, (»Iverassistenten, helst som denne icke kan hafs a ägt tillfälle
att ständigt iakttaga samtliga elever, föreslås följande-omredigering
af § 7:

147

»Åt elev vid —»—- åt kursens ledare jämte den eller de
assistenter, under Iivilkas tillsyn eleven arbetat, och utfärdas —»
—»—»— Betygen införas af kursens ledare* och attesteras af
denne och vederbörande assistenter i — — —;»
och Herrar Byråchefer Örtenblad och Giöbel lörenade sig om följande
yttrande:

Ben förberedande bursen för vinnande af inträde vid skogshögskolan
anse vi, i den lönn den åt de sakkunniga föreslagits, vara onödigt
tidsödande och dyrbar.

flen är detta därför, att oaktadt kursen skulle omfatta allenast eu
mindre del af ett år, oV3 månader, ett helt år likväl skulle därpå förspillas
tör alla dem, som ej kunde använda återstående del af aret för
fullgörande åt sin värneplikt. Flertalet elever torde komma att hafva
annan ålder än do år, dä de intagas i den praktiska kursen. Detta flertal
kunde sålunda ej på angitvet sätt i vanlig ordning använda den efter
kursens slut lediga tiden, vare sig de vunne inträde vid eller refuserades
till skogs!)ögskolan.

Förutsättningarna för kursens ordnande på det sätt de sakkunniga
föreslagit synas ej heller vara rätt bedömda. De sakkunniga hafva utgått
från det antagande, att ett 70-tal studenter skulle årligen söka inträde
vid skogshögskolans förberedande kurs. Detta antagande stödes.
därpå, att antalet sökande till de för inträde vid skogsinstitutet förberedande
skogsskolorna under senare åren uppgått till eller öfverskridit
nyss nämnda antal. Härvid har man emellertid förbisett, att det stora
antalet sökande för närvarande utgöres till vida öfvervägande del af sådana
aspiranter, som äfven under ett eller flera föregående år sökt inträde,
men därvid tätt stil tillbaka för andra. Förhållandet är likadant i
■fråga om sökande till den lägre kursen vid skogsinstitutet. Men därom
säga de sakkunniga: »Genom läroverkets större omfattning kan man ock

ränta, att inom några få år en af sevärd del af det öfvertaliga antalet
inträdessökande kan bortarbetas, ty ej få af de nu sökande hafva sökt
flera år å rad.''» Hade de sakkunniga beräknat alla dem, som förut sökt
inträde till lägre kursen, sålunda ej blott sådana, som sökt »flera ar ä
råd» utan jämväl dem, som sökt allenast ett eller två år utan att nå
målet, skulle det visat sig, att äfven åt sökandena till lägre kursen den
mindre delen utgjorts åt för året nya sökande. Om skogshögskolans
aspiranter gäller alltså detsamma som om det ifrågasatta skogsläroverket:

()m ett större antal elever antages vid skogsliögskolan, än som nu kan
vinna inträde vid skogsinstitutet, kommer en afsevärd del af det öfvertaliga
antalet inträdessökande att bortarbetas. Man behöfde enligt vårt

148

förmenande endast bestämma antalet åt dem, som årligen skulle antagas
vid den förberedande kursen, till 40 å 45 för att antalet sökande snart
nog skulle nedbringas till eller underskrida detta antal. För att med
tillämpning af ett lämpligt urval kunna antaga omkring 35 elever vid
skogshögskolan, erfordras ej mera än ett 40-tal aspiranter. Kompetensfordringarna
med afseende på kunskaper, hälsa och kroppskonstitution
hindra nämligen mången student att söka inträde vid den förberedande
kursen, hvarför alltså ett urval kan sägas hafva ägt rum, redan da
kursens elever antagits. Om vid eu blifvande skogshögskola komme att
antagas 35 elever och vid dess förberedande kurs 40, skulle enligt vår
öfvertygelse antalet sökande till den förberedande kursen redan omkring
5 år efter högskolans öppnande hafva nedgått till omkring 40. Det har
nämligen visat sig, att det stora behof af skogstjänstemän, som blef en
direkt följd af 1903 års skogslagar, snart nog torde vara fylld t. Flera
tecken tyda därpå, att redan ett par år härefter statens behof af assistenter
skall vara tillgodosedt och kunna på ett normalt sätt rekryteras al
de från skogsinstitutet nu årligen utgående eleverna. Befattningar hos
enskilda erbjudas först efter hand som därstädes nu anställda skogsmän
afgå. När skogsbanan ej längre medför omedelbar väl aflönad anställning
efter afslutad lärokurs, skall efter hand antalet aspiranter till banan
aftaga.

Af det anförda torde framgå, att förutsättningarna för den förberedande
kursens ordnande, på sätt de sakkunniga föreslagit, äro oriktiga.
Kursen torde därför kunna ordnas på ett vida lämpligare sätt.

Vi kunna ej finna, att den förberedande kursen, pa sätt den nu
är ordnad, förlorat sitt existensberättigande. Den bär utgjort ett viktigt
moment i den praktiska daning, som allmänt erkänts vara den starkaste
sidan i våra skogstjänstemäns utbildning. Det vore olyckligt, om i detta
afseende en tillbakagång skulle inträda.

Om kursen fördenskull ordnades efter samma hufvudgrunder som
hittills, men bragtes i direkt kontakt med högskolan genom att dennas
rektor blefve kursens inspektör, skulle dess praktiska värde kunna blifva
af varaktig betydelse ej blott för de elever, som vunne inträde vid skogshögskolan,
utan jämväl för dem, som möjligen komme att ägna sig åt
annan verksamhet. Eleverna vid den förberedande kursen skulle nämligen
under denna kurs lära känna hufvudsumman af de praktiska arbete]),
som tillhörde skogshushållningen under årets skilda tider, hvarigenom
kunskaperna komme att utgöra en helhet, hvarpå själfstudier eller
utbildning på annat sätt — t, ex. såsom extra elever vid skogshögskolan
— skulle kunna grundas. Det ligger i sakens natur, att en

149

sådan praktisk öfversikt af en kunskapsgren är af större intresse och
varaktigare värde än kunskaper i lösryckta delar däraf.

Den praktiska kursen skulle enligt vårt förmenande kunna bäst
ordnas på följande sätt:

Om antalet elever, som från den förberedande kursen vunne inträde
vid skogshögskolan blefve högst 35 — härtill komme de elever,
som enligt vår här nedan uttalade mening ej skulle behöfva genomgå
den förberedande kursen — kunde hela denna kurs förläggas till Kloten.
De första månaderna af kursen, som skulle börja den 1 juli, borde utgöra
en pröfningstid, hvarunder, om så vore nödigt, ett större antal
elever kunde mottagas än det nyss föreslagna. Under den varmare årstiden
kunde nämligen eleverna, i den mån så erfordras, bo i tält. K tf
sådant tältlif bör dock, såsom både hälsopröfvande och i öfrigt olämpligt,
särskilt för unge män, som tillförene icke ägde någon vana därvid,
så långt ske kan undvikas. Efter viss tid, förslagsvis tvä och en half
å tre månader, utvaldes, om antalet elever öfverstege det som vintertid
kunde inrymmas i lokalerna vid skolan, de bättre eleverna för att fortsätta
kursen till ett antal af förslagsvis 40. De öfriga, som offrat allenast
högst tre månader åt friluftslif, kunde omedelbart rinna nyttig användning
för sin tid vid akademier eller på annat sätt.

Pröfningstiden skulle emellertid på angifvet sätt utgöra en integrerande
del af hela den förberedande kursen vid skogsskolan.

Bland dem, som Unge efter nu angifven pröfningstid fortsätta den
förberedande kursen, kunde möjligen ännu rinnas en eller annan, som
senare visade sig för skogsmannabanan mindre lämplig. Sådana elever
skulle gifvetvis ej vinna inträde vid skogshögskolan, hvarför, såsom ofvan
föreslagits, den förberedande kursen borde äfven vintertid kunna mottaga
ett något större antal än som kunde vinna inträde vid skogskögskolan.

Lärarepersonalen vid den förberedande skogsskolan kunde utgöras
af eu föreståndare, eu öfverassistent och nödigt antal assistenter. Vissa
af de senare anställdes gifvetvis endast för de första månaderna af
kursen, då elevernas större eller mindre lämplighet för skogsbanan företrädesvis
skulle utrönas. Kursen borde med tre veckors uppehåll vid
julen och en vid påsk fortgå till och med maj månad och sålunda omfatta
jämväl tiden för de egentliga vårkulturerna.

Ofvan föreslaget sätt att ordna den förberedande kursen, hvilken
borde omfatta hufvudsakligen praktiska öfningar och handläggande af
de under skilda årstider förekommande arbeten i skogen, skulle i fråga
om arbetena vid skogshögskolan hafva till följd, att tiden för de praktiska
ölningarna därstädes kunde något inskränkas, medan läseterminernas

150

längd kunde ökas från den af de sakkunniga föreslagna tiden — föga
mer än 5 månader årligen — till åtminstone 6 månader årligen.

Domänstyrelsen liar föreslagit, att alla elever, alltså äfven sådana,
som utan att hafva aflagt maturitetsexamen förvärfvat kompetens för inträde
vid skogshögskolan genom att genomgå skogsskola och dess fortsättningskurs
samt därefter aflägga tentamina i vissa ämnen, skulle
genomgå den för inträde vid högskolan förberedande kursen. Yi anse
att eu sådan skyldighet ej bör ifrågakomma för sistnämnda elever, Indika
ägnat minst fyra år hufvudsakligen åt att inhämta praktisk kunskap i
skogshushållning. De hafva sålunda inhämtat praktik vida öfverstigande
hvad som vid denna kurs kan meddelas, i all synnerhet om den inrättas
på sätt de sakkunniga föreslagit. Skulle undervisningen i skogs- och
fältmätning ej hafva bedrifvits på samma sätt vid skogsskolan och dess
fortsättningskurs, som meningen är, att den skall bedrifvas under den
förberedande kursen, torde denna lilla lucka vara lätt att fylla under
elevernas praktiska indelningsarbeten vid skogshögskolan. Anmärkas må
tillika, att mätningen kommer att för skog stjänstemän i allmänhet erhålla
mindre betydelse, om hos oss, likasom redan skett i de flesta andra
länder, skogsmätningen anförtros åt en särskild grupp därför anställda
skogstjänstemän. Unge, begåfvade män, som förvärf val god skogspraktik
och innehafva betyg om stort intresse och lämplighet för skogsbanan,
kunna använda sin tid bättre än att tillsammans med för skogshushållningen
ännu främmande unge män inhämta de första praktiska
grunderna i denna kunskapsgren. Sådant skulle kunna verka slappande
på deras intresse och alltså vara till större skada än gagn. Ofvan antydda
fordran, hvilken för oss framstår såsom ett onödigt hinder att
vinna inträde vid skogshögskolan för de elever, som förvärfvat allsidig
praktik men ej aflagt maturitetsexamen, bör fördenskull rörande dem
bortfalla.

Nu ifrågavarande elever böra emellertid ej äga företrädesrätt att
blifva intagna vid skogshögskolan. Det vore därför nödigt bestämma
det högsta antalet elever af denna kategori, som Ange årligen antagas
vid högskolan. Beslut härom skulle, på sätt de sakkunniga föreslagit i
fråga om elever, som aflagt maturitetsexamen och därefter genomgått
den praktiska kursen, meddelas af Ivungl. Maj:t efter förslag af högskolans
stvrelse. Vore antalet kompetenta sökande större än som kunde
antagas, skulle vid bestämmandet af Indika, som Ange vinna inträde,
tillämpas liknande grunder som ifråga om elever, Indika efter aflagd
maturitetsexamen genomgått den praktiska kursen, hvarvid betygen från
skogsskolan och dess fortsättningskurs, betyget om fallenhet för skogs -

151

mannens yrke samt kunskapsbetygen i svenska, tyska, fysik, kemi, matematik
och biologi borde vara bestämmande.

Beslutet om antalet elever, som vid skogshögsskolan Unge vinna
inträde, kunde lämpligen erhålla den form, att sammanlagda antalet angåfves,
hvaraf visst antal studenter, som genomgått den förberedande
praktiska kursen, och visst antal, som utan att hafva aflagt maturitetsexamen
i annan härför föreskrifven ordning förvärfva! kompetens, med
rätt för högskolans styrelse att, om från endera af dessa grupper antalet
kompetenta sökande understege det för inträde föreskri fna antalet, af
andra gruppen, i mån som kompetenta sökande funnes, antaga så många
elever, att sammanlagda antalet blefve det bestämda.

Vi anse sålunda,

att den för inträde vid skog skog skolan förberedande praktiska kursen
icke bär ordnas på sätt de sakkunniga föreslagit, utan i öfverensstämmelse
med hvad vi ofvan antyd t. samt

att de elever, som förvärfvat kompetens för inträde vid skogshögskolan
genom att genomgå skogsskola och dess fortsättningskurs och att
därefter aflägga kunskapsprof i vissa elementarläroverkens ämnen, böra
under alla förhållanden vara befriade från att genomgå den förberedande
praktiska kursen.

Stockholm som ofvan

In tidem:
Martin Husch.

152

VIL

Yttrande

den 26 september 1908 af förre läraren vid Kung!. Skogsinstitutet

Wilh. Ekman.

Till Kungl. Domänstyrelsen.

Härmed anhåller jag vördsammast få gorå följande uttalande med
anledning af det betänkande, som tillkallade sakkunnige afgifvit angående
ändamålsenligt ordnande af undervisningen.

Då flere af de häri inrymda frågorna förut blifvit utförligt ventilerade,
tillåter jag mig att blott fästa uppmärksamheten på några
frågor, som jag ej anser ha på tillfredsställande sätt behandlats.

Härvid vill jag fästa mig vid:

Do) Ordnandet af den lägre kursens undervisning.

2:o) Läroämnen och läraretjänsterna.

Den s. k. lägre kursen vid Kung]. Skogsinstitutet har under de få
år den funnits blifvit betydligt uppmärksammad bland såväl de personer,
för hvilka den närmast varit afsedd, som äfven bland de enskilda skogsägarna.
Härom vittna de talrika ansökningarna för inträde vid kursen,
som år från år varit i stigande, äfvensom de förfrågningar, som från
skogsägarne hvarje år inkomma för anställandet af skogsförvaltare eller
snarare deras biträden, skogsmätare, taxatorer, skogliga biträden o. s. v.
Ett bevis för sanningen af detta påstående ligger däri, att så vidt jag
vet ingen af alla de utexaminerade nu saknar anställning.

Att den lägre kursen fortfarande behöfves för fyllandet af de enskilda
skogarnes kraf på distriktsförvaltare, tror jag mig i det följande
kunna påvisa:

153

Den hufvudsakliga sysslan ligger hos statens skogshushållare i
stämpling, kulturer, expedition och dylikt. De unga män, som danas i
högre kursen, utbildas just med tanke härpå, och man måste erkänna,
att många unga jägmästare skött tillfälliga vikariat strax efter det de
utexaminerats från skogsinstitutet på ett förtjänstfullt sätt.

Så är dock i regel icke förhållandet, om de omedelbart skulle sättas
i spetsen för en enskild skogsförvaltning. Till den enskilda tjänsten,
som är mera mångskiftande än statstjänsten, komma utom de nyssnämnda
göromålen äfven drifning, flottning, inköp af timmer, egendomar
och dylikt. Ingen torde numera tvifla på, att det ej fordras en
mångårig vana för att göra bortsättningarna för drifning och flottning
under en tid då arbets- och timmerpriserna äro uppjagade till sin höjdpunkt.
Det fordras dessutom eu målmedveten arbetsledning, som i
detalj känner sitt lack för att kunna möta de uppviglare, som i allehanda
form uppträda för att hindra ett verkligt, produktivt arbete. Det
är af denna orsak, som jag tror att det bär, förr än vid statstjänstgöring,
t ordras arbetsledare, som i många år praktiserat i och noga lärt
sitt fack för att kunna sköta de enskilda skogarne. Endast helt sällan
händer det, att personer, som genomgått högre kursen, under eu följd
af år vistas hos en enskild skogsförvaltare för att sedan erhålla förvaltareplats.
De ingå emellertid rätt ofta i den enskilda tjänsten för att
under »praktiska året» göra en eller annan välbetald skogsmät-ning
eller dylikt och inträda sedan i statstjänst.

De elever, som genomgått den lägre kursen ha först och främst
under minst två års tid varit i praktisk verksamhet, innan de kommit
in vid institutet och, sedan de väl slutat, få de vanligen under flere år
arbeta under eu förvaltare för att så småningom erhålla den praktiska
förmågan att sätta och sköta arbetsackord. Utan denna träning, som
de ur högre kursen utexaminerade säkerligen ej ofta vilja underkasta
sig, torde numera och ändå mindre framdeles enskilda skogsägare ej
engagera förvaltare.

Det är med verklig oro för den brist på dugliga förvaltareämnen
som säkert uppstår, om de sakkunniges förslag skulle gå igenom, som
förmått mig framhålla faran af att borttaga lägre kursen, hvilken gifvit
vårt land så många goda krafter.

Härmed har jag på inga vis velat säga, att den lägre kursen ej
bör omdanas. Jag tror, att man med den erfarenhet man nu har bör
kunna höja den, men man bör ej, som de sakkunniga föreslagit, anslå
stora summor för att försämra den.

Förslaget till det dyrbara skog släroverket vid Kloten anser jag

154

sålunda böra slopas. I stället tillbygges högra sidan af skogshögskolan i
Stockholm med ett lektionsrum och ett elevrum, hvithet jag tror bör
vara tillräckligt för härbärgerandet af den lägre kursen. Hvad undervisningen
beträffar, anser jag att den i möjligaste måtto bör vara skild
från högre kursens. Likaså böra särskilda lärare anställas i skogshushållning,
skogsindelning och skogsteknologi, såsom för skogsläroverket
föreslagits, men kunna de lärare, hvars tjänstgöring vid högre kursen
ej är betungande, användas bär, i stället för att såsom de sakkunnige
föreslagit skickas till försöksanstalten, hvars aflöningsstat och program
ej äro baserade härpå.

Bland studieämnena bör vida större vikt än hvad hittills varit
fallet läggas vid de praktiska ämnena. Jag bär tänkt mig, att studieplanen
skulle ■ arrangeras på sätt tablåen här nedan visar. Genom detta
förslag skulle något längre tid beredas eleverna i de praktiska ämnena,
.hvithet äfven blifvit fallet med några teoretiska ämnen. Därigenom bör
undervisningstiden-bil något längre än den föreslagna eller ungefär lika
lång som kursen nu är, fast tiden bättre än nu utnyttjas, hvithet kan
ske då särskilda lärare anställas.

Förslag till timplan vid lägre kursens undervisning.

Botanik..........................................

Marklära, geologi, klimatologi

Skogszoologi *) ...........................

Matematik ....................................

Skogs- och fältmätning............

Skogsskötsel.................................

Skogsuppskattning................

Skogsteknologi ......................

J ord brukse ko uomi ................

Jakt och fiskevård...:............

Författningskännedom..........

Bokföringspraktikum ..........

Kart- och byggnadsritning

''■■■) Bör benämnas trädsjukdomar.

De sakkunniga Ekman

föreslå föreslår

antal timmar.

j 12 +	(53 137	12 + I53 ^ 137
	38	38
26 +	22	26 + 22
1 praktik	10	18
DO	150
1	6!\|	300
J praktik	1541
1	43	43
1 praktik I	330	330
60	100
1 praktik	410	410
	10	20
	14	—
	35	50
	14	—
	78	78

155

Hvad de praktiska öfningarna beträda ordnas de på ungefär samma
sätt som hittills, läst eleven mera öfvas i värderingar, ordnandet af drifningar,
flottningar och dylikt än hvad hittills varit fallet. De böra ej heller
läggas på samma plats som högre kursens elever dels på grund af de
olikartade öfningarna, dels emedan handtlangarefrågan lägger mycket
stora hinder i vägen för en större elevstyrkas sammandragning till en
plats, f ör att lägre kursens elever skola utförligt kunna öfvas i de
ämnen, som nu afsetts, böra de åtminstone en sommar förlägga de
praktiska öfningarne till Norrland.

•Jag ber slutligen få fästa uppmärksamheten på det stora gagn de
tekniska skolorna gjort, Indika upptagit ynglingar med just samma
grundläggande studier, som lägre kursen förutsätter, och ändå fordrar
deri tekniska undervisningen Irra mycket större teoretiska kunskaper än
skogsundervisningen.

Utgående från de sakkunniges yttrande å sid. 86 i deras betänkande,
att skogshögskolan ej kan ha nämnvärd tid att bibringa sina
alumner allmänbildning, anser jag, att den undervisning som lämnas i
zoologi (däggdjur och fåglar) samt jakt och fiskevård kan, hvad beträffar
det förstnämnda ämnet slopas och hvad det senare beträffar inskränkas.
Dessa ämnen höra nämligen ej samman med skogsmannens nödvändiga
utbildning, utan blott med hans allmänbildning. Jag tillåter mig i
stället föreslå, att en professur anordnas i trädsjukdomar omfattande
entomologi, svampsjukdomar och andra skador på våra träd samt sättet
för deras bekämpande. Tvskarnes »skogsskydd» skulle falla inom ramen
för denna undervisning. Det förefaller mig vara bra mycket nödvändigare
att erhålla en lärarekraft här än eu i zoologi och jakt. Botaniken
besättes enligt förslaget med en ordinarie professur.

Det är anmärkningsvärd!, att de sakkunnige i sitt utlåtande städse
framhållit de praktiska ämnenas betydelse. Vid flera tillfällen uttalas
sålunda den åsikten, att ämnet skog steknologi äger stor betydelse och att
det bör upparbetas vidare, enär ett mycket stort verksamhetsfält för en
lärare finnes där. Sä mycket mera märkvärdigt förefaller deras beslut,
att endast en e. o. professur skall upprättas i detta ämne. I sid. 94 af
deras betänkande säges exempelvis, att ämnet ännu icke är så upparbetadt,
att professur däri kan föreslås, men å nästa sida lägges samma
sak som grund för, att man gör den nye läraren i marklära till e. o.
professor och ej blott till lärare. På något af de två ställena föreligger
ett felslut. — Härvid vill jag också påminna om, att e. o. professorn i
skogsteknologi är synnerligen betungad af undervisning såväl på lärorummet
som under de praktiska öfningarna. Sammanräknas antalet

156

timmar, som hvarje lärare nedlägger å undervisningen enligt uppgifterna
å sid. 276 och 277, därvid 1 dag beräknas till 10 timmar, erhålles föl -

jande resultat:

E. o. prof. i marklära 104 föreläsa.,

» » zoologi 127 »

Professorn » botanik 123 »

» » skogsuppskattn. 107 »

» » skogsskötsel 119 »

E. o. prof. > skogsteknologi 129 »

öfningst. 8 demonstr. d. å prakt. öfn.

» 10 » »

»12 » »
» 71 » »

» 97 » »

j 94 > »

S:a tim. 184.
» 227.

» 806.

» 898.

» 1.089.

» 1.120.

E. o. professorn i skogsteknologi är sålunda redan på lärorummet
och under de praktiska öfningarne den mest betungade, men därtill må
nämnas, att han dessutom är betungad med rättandet af 60 st. afdikningsplaner,
30 byggnadsritningar med kostnadsförslag, 30 st. uppsatser,
30 st. stomkartor för det nuvarande elevantalet. Härför använder han
nu cirka 200 timmar årligen. Professorn i skogsuppskattning erhåller
enligt det nya förslaget värdefull hjälp för sitt arbete åt öfverassistenten,
men e. o. professorn i skogsteknologi erhåller ingen sådan. Om man nu
jämför detta med allt hvad som yttrats om ämnets hastiga utveckling
och behof af upparbetning, så förefaller det som om den föreslagna e. o,
professorn skulle få bra liten tid att förkofra sina kunskaper och följa
med sin tid.

Erfarenheten från andra högskolor liar lärt, att anställandet af lärare
i de praktiska ämnena är ytterst svårt på grund af den starka konkurrens,
som enskilda skogsägare utöfva. Det är af denna orsak, som jag anser,
att man för att erhålla en verkligt god kraft åtminstone måste bjuda
samma förmån som en ordinarie professor erhåller.

Jag tillåter mig sålunda föreslå, att samma assistent, som lämnas
uppdrag att biträda professorn i skogsuppskattning, äfven beordras att
biträda professorn i skogsteknologi, så framt ej särskild assistent kan anställas,
samt att e. o. professor sbeställning en i skogsteknologi utbytes mot
ordinarie syssla.

Beträffande öfriga föreslagna afvikelser från de sakkunniges förslag
bär enigheten varit så stor, att jag ej anser mig böra upptaga tiden
med att ytterligare upprepa dessa.

Jag tillåter mig vördsamt hemställa, att detta mitt yttrande måtte
få åtfölja lärarekollegiets skrifvelse i samma sak och sålunda i likhet
med detta öfverlämnas till Kungl. Maj:t.

Korsnäs den 26 september 1908.

Wilh. Ekman,

f. d. lärare vid Kungl. Skogsinstitutet
under tiden 1901—1908.

157

VIII.

Kung]. Domänstyrelsens utlåtande

den 29 september 1908 i anledning- af förre läraren vid Kungl. Skogsinstitutet
Wilh. Ekmans yttrande den 26 september 1908.

Till Konungen.

Sedan domänstyrelsens underdåniga utlåtande i anledning af nådig
remiss den 11 sistlidne april, angående ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen,
slutarbetats, har till styrelsen inkommit här bifogade
yttrande i samma fråga från förre läraren vid skogsinstitutet Wilh.
Ekman, hvilken efter att hafva åtnjutit tjänstledighet under en del
af vårterminen på egen begäran afgått från sin lärarbefattning den 1
maj innevarande år. Af yttrandet inhämtas hufvudsakligen,

att den lägre kursen vid skogsinstitutet varit mycket uppmärksammad
af privata skogsägare, hvarför därifrån utgångna lärjungar
allmänt erhållit anställning i sådana skogsägares tjänst;

att de från den högre kursen utexaminerade eleverna ej omedelbart
vore lämpliga för inträde i enskildes tjänst, hvilken vore mera
mångskiftande än statstjänsten;

att brist på skogsförvaltarämnen för enskilde skulle uppkomma,
om, på sätt de sakkunniga föreslagit, den lägre kursen skulle upphöra;

att kursen för den skull borde bibehållas, men omdanas och höjas
i stället för att genom upprättande af det föreslagna skogsläroverket vid
Kloten försämras;

158

att sagda läroverk borde slopas och i stället en tillbyggnad göras
vid högra sidan af den föreslagna skogshögskolans hufvudbvggnad,
hvarest lektionsrnm och elevrnm för den lägre kursen borde anordnas;

att för denna kurs borde anställas särskilda lärare vid högskolan
i skogshushållning, skogsi uddning och skogsteknologi;

att undervisningen för lägre kursen borde ordnas enligt eu i utlåtandet
framlagd plan och kursens praktiska ötningar förläggas till
annan plats än den högre kursens, enär svårighet mötte att för en
större mängd elever pa ett ställe ordna handtlangarefrågan;

att i stället för den af de sakkunniga föreslagna professuren i
zoologi, i hvilket ämne undervisningen borde inskränkas, en professur
borde inrättas i trädsjukdomar, omfattande entomologi, svampsjukdomar
och andra skador på våra träd; _ .....

att den föreslagna e. o. professuren i skogsteknologi vid högskolan

borde blifva ordinarie; _ . .

att den assistent, som erhölle uppdrag att biträda professorn i skögsuppskattning,
borde biträda jämväl professorn i skogsteknologi eller ock
denne erhålla särskild assistent.

Ett af dessa yrkanden, nämligen frågan om professuren i skogsteknologi,
står i full öfverensstämmelse med hvad styrelsen härom hemställt.
Den i samband därmed stående frågan om assistentgöromålens
ordnande äger visserligen intresse, men synes höra anförtros åt styrelsen
för den biifvande skogshögskolan. Domänstyrelsen har emelleitid ej
Hålrot att invända emot det nu föreliggande förslaget angående vissa
assistentgöromåls ordnande. ■''

Likaledes bär domänstyrelsen intet att anmärka mot vare sig det,
omdöme, som i utlåtandet fällts om det ifrågasatta skogsläroverket vid
Kloten, eller mot det uttalade behofvet af att den lägre kursen borde
omdanas och höjas, därest nämligen denna kurs skulle bibehållas, hvilket
styrelsen likväl ’ anser icke böra ske, i hvilket afseende styrelsen får
åberopa uttalandet i sitt underdåniga yttrande den 24 september 1908.
I stället skulle enligt styrelsens förslag unge begåfvade män med utprägladt
intresse för skogsmannabanan kunna utan att aflägga studentexamen
men efter fullgörande af vissa kompetensfordringar vinna inträde
vid skogshögskolan och höjas till samma nivå som de elever, Indika
aflagt studentexamen. De skulle sålunda blifva fullt kompetenta skogsförvaltare.
1 fett a resultat kan på af styrelsen föreslaget sätt uppnås utan
att skogshögskolans af de sakkunniga föreslagna lokaler eller lärarkår
ökas och torde sålunda äfven i ekonomiskt afseende vara att föredraga
framför den nu ifrågasatta omdaningen af lägre kursen.

159

Huruvida det större antal elever, som enligt stvrelsens ofvan antydda
förslag skulle komma att besöka högskolan, bör föranleda elevstyrkans
uppdelande och de praktiska öfningarnas utförande på skilda
lokaler för att förekomma svårigheter vid handtlangarfrågans ordnande,
finner domänstyrelsen visserligen vara eu fråga af stort intresse, men
anser att den oberoende af den nu föreliggande frågan om skogsundervisningens
ordnande bör såsom endast berörande sättet för de praktiska
öfningarnas utförande lösas af de]) föreslagna högskolans blifvande styrelse
och sålunda få anstå, till dess denna fråga varder aktuell.

Likaledes finner domänstyrelsen det, som i utlåtandet anförts om
behofvet af mångsidig och grundlig utbildning i de till den praktiska
skogshushållningen hörande ämnen, vara förtjänt af beaktande och böra
föranleda eu allvarlig sträfvan mot ett sådant mål både af vederbörande
lärare och af högskolans blifvande styrelse. Domänstvrelsen anser tillika,
att denna mångsidighet och praktiska grundlighet bör blifva alla elever
vid skogshögskolan beskärd och icke begränsas till dem, som möjligen
kunna hafva för afsikt att omedelbart efter alfågel examen ägna sig åt
privat skogsförvaltning.

Beträffande slutligen elet föreliggande förslaget att den af de sakkunniga
ifrågasatta professuren vid skogshögskolan i zoologi skulle
utbytas mot en professur i trädsjukdomar, får domänstyrelsen anföra
följande:

Kunskaper i skogs- och jaktzoologi sammanhänga så nära med
jaktvården, att styrelsen för sin del anser sådana kunskaper nödiga
både för statens och enskildes skogstjänstemän. Angående zoologiens
betydelse såsom läroämne vid en blifvande skogsliögskola får styrelsen
i Girigt hänvisa till den grundliga utredning och det allvarliga uttalande,
som i detta afseende gjorts af skogsinstitutets lärarkollegium i dess utlåtande
angående ändamålsenligt ordnande af skogs i indervisningen. Enligt
uttalande i det föreliggande utlåtandet skulle en del af botaniken afskilja»
från det undervisningsområde,, som af de sakkunniga tillmätts den föreslagna
professuren i botanik vid skogshögskolan. Lektor G. Andersson,
som nu är lärare i botanik vid skogsinstitutet och varit en af de sakkunnig;),
har ej uttalat behofvet af att blifva befriad från någon del af
sitt ämne. Bekant är, att den del af trädsjukdomarna, som faller inom
botanikens område, varit föremål för ringa uppmärksamhet och utredningi
vårt land. Att en upparbetning af denna del af skogsbotaniken kan
utföras endast af en botanist, torde vara själfklart. Men förr än ämnet
i nödig män upparbetats, torde tanken på att däri inrätta eu professur
icke böra upptagas. Het torde för öfrigt möta ej ringa svårighet att

160

förvärfva eu grundlig vetenskapsman såsom lärare både i en gren al
botaniken och i entomologi. Styrelsen kan därför ej i denna del instämma
med jägmästaren Wilh. Ekman, utan får fasthålla vid de sakkunnigas,
af skogsinstitutets lärarkollegium understödda förslag angående
undervisningens ordnande i botanik och zoologi vid den ifrågasatta skogshögskolan.

Stockholm den 29 september 1908.

Underdånigst.

KARL FREDENBERG.

J. MEVES. TH. ÖRTENBLAD.

Martin Baschr

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-A KTIEBOLAG, 1909.