Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021
Skrivelse 2021/22:75
Regeringens skrivelse 2021/22:75
Riksdagens skrivelser till regeringen | Skr. |
– åtgärder under 2021 | 2021/22:75 |
|
|
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 10 mars 2022
Magdalena Andersson
Hans Dahlgren (Statsrådsberedningen)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari–31 december 2021. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar.
1
Skr. 2021/22:75
2
Innehållsförteckning
1 | Inledning | Skr. 2021/22:75 |
|
Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).
Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2021. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.
Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2022 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.
Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2019/20, 2020/21 och det nu pågående riksmötet 2021/22 fram till årsskiftet.
Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 159 från riksmötet 2020/21 till och med nr 125 från riksmötet 2021/22. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna- givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*).
Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).
Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).
3
Skr. 2021/22:75 Statsråds- beredningen
4
2Redovisning
2.1Statsrådsberedningen
Nyare riksmöten
Riksmötet 2020/21
1. Rskr. 2020/21:353
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2020 Skr. 2020/21:103, bet. 2020/21:KU26
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
2. Rskr. 2020/21:357
Verksamheten i Europeiska unionen under 2020
Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
3. Rskr. 2020/21:365
Granskningsbetänkande våren 2021
Bet. 2020/21:KU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
4. Rskr. 2020/21:371
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 Skr. 2020/21:75, bet. 2020/21:KU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
5. Rskr. 2020/21:397
Yrkande om misstroendeförklaring
Skrivelsen är slutbehandlad.
Stefan Löfven begärde den 28 juni 2021 att bli entledigad från befattningen som statsminister. Samma dag entledigade talmannen Stefan Löfven och övriga statsråd och erinrade om att de enligt 6 kap. 11 § regeringsformen uppehåller sina befattningar till dess en ny regering tillträtt. En ny regering ledd av Stefan Löfven tillträdde den 9 juli 2021. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
6. Rskr. 2021/22:65
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1) och Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Statsråds- beredningen
5
Skr. 2021/22:75 | 2.2 | Justitiedepartementet |
|
Justitie- |
|
|
|
departementet | Äldre riksmöten |
| |
| Riksmötet 2012/13 |
| |
| 1. Rskr. 2012/13:144 |
| |
| Snabbare betalningar |
| |
| Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 |
| |
| Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), |
| |
| 2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11), 2017/18:75 (Ju 4), 2018/19:75 | ||
| (Ju 1), 2019/20:75 (Ju 1) och 2020/21:75 (Ju 1). |
| |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| |
| Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: | ||
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservation 1 | ||
| under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under | ||
| våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med | ||
| lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian | har | |
| remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU- | ||
| kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider | ||
| i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att | ||
| kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella | ||
| effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning | ||
| presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade | ||
| kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av | ||
| sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och | ||
| innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett | ||
| initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå | ||
| näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa | ||
| betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom | ||
| näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan | ||
| kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. | ||
| Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en | ||
| promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om | ||
| betalningstider för de stora företagen. Med anledning | av | |
| remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 | ||
| Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade | ||
frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019. Under hösten 2019 beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivets uppförandekod för kortare betaltider. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Krav på rapportering av betalningstider (prop. 2021/22:50) med förslag om att företag som har fler än 250 anställda ska rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att det inte är lämpligt att gå vidare med ett förslag om tvingande betalningstider i näringslivet. Genom bedöm- ningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
6
Riksmötet 2013/14
2. Rskr. 2013/14:201
Konsumenträtt
Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19), 2016/17:75 (Ju 17), 2017/18:75 (Ju 8), 2018/19:75 (Ju 3), 2019/20:75 (Ju 2) och 2020/21:75 (Ju 2).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitie- departementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivet uppförandekod för kortare betaltider. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Krav på rapportering av betalningstider (prop. 2021/22:50) med förslag om att företag som har fler än 250 anställda ska rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att det inte är lämpligt att gå vidare med ett förslag om tvingande betalningstider i näringslivet. Genom bedömningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
7
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
8
Riksmötet 2014/15
3. Rskr. 2014/15:77
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4) och 2020/21:75 (Ju 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.
Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under en rad år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena.
Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I reglerings- brevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017.
Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I reglerings- brevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis-
områdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018.
För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för åren 2019–2022. I Polis- myndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommun- poliser. Av regleringsbrevet framgick att Polismyndigheten fortsatt skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet skulle också lämnas. I regleringsbrevet för 2022 anger regeringen att Polismyndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten.
Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil- anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har därtill gett Brotts- förebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resurs- användningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslags- höjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.
Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
9
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
10
Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015.
Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.
4. Rskr. 2014/15:138
Straffrättsliga frågor
Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7) och 2020/21:75 (Ju 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riks- dagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
5. Rskr. 2014/15:152
Polisfrågor
Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8) och 2020/21:75 (Ju 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihets- berövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbets- uppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). En av de frågor som utretts är om ordningsvakter kan utföra ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten. Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387) eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. I utredningens betänkande (SOU 2021:38), som redovisades den 21 maj 2021, föreslås bl.a. att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål och få utökade befogenheter, t.ex. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter pågår även arbete i Regeringskansliet med att ta fram ny lagstiftning i syfte att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. En promemoria har remitterats och remisstiden gick ut den 28 januari 2022.
Därutöver pågår arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. En promemoria med förslag till en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik har tagits fram. Förslaget innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Promemorian har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell-
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
11
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
12
och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsskyldighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 januari 2022. Regeringen avser vidare att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.
6. Rskr. 2014/15:153
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9) och 2020/21:75 (Ju 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2015/16
7. Rskr. 2015/16:36
Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin
Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10) och 2020/21:75 (Ju 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om före-
tagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). En proposition kan tidigast beslutas 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
8. Rskr. 2015/16:106
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12) och 2020/21:75 (Ju 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. I budgeten för 2022 tillförs Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom görs bl.a. en satsning på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten.
Som regeringen tidigare redovisat har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Regeringen har också redogjort för den betydande personalökning som satsningen medför. Den innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Regeringen har vidare redovisat den kraftiga ökningen av personer i kärnverksamheten och hur antalet civilanställda som arbetar med utredningsverksamhet har ökat. Sedan tidigare har regeringen även redogjort för den renodling av verksamheten som har genomförts genom att vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter.
Under 2021 har regeringen fattat beslut om uppdrag till Brotts- förebyggande rådet att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024 samt slutredovisas senast den 27 mars 2026.
Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
13
Skr. 2021/22:75 | Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har |
Justitie- | ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i |
departementet | brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. |
| 2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som |
| slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen |
| hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet |
| skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). |
| I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) |
| meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. |
| Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka |
| Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade |
| under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade |
| att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat |
| förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i |
| utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har |
| prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och |
| har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa |
| områden. |
| Enligt Polismyndigheten är regeringens satsning på fler polisanställda |
| en av förutsättningarna för att kunna vara mer lokalt närvarande. Genom |
| den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år |
| tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen |
| avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. |
| I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal |
| nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. |
| Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att |
| säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild |
| vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle |
| finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle |
| därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på |
| lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större |
| möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre- |
| byggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan |
| verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle |
| särskilt redovisas. |
| I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att |
| myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en |
| stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. |
| Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns |
| områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa |
| ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, |
| brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för |
| annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska |
| särskilt redovisas. |
| Regeringen har på olika sätt adresserat problematiken i utsatta områden |
| och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I |
| december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som |
| omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad |
| brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på |
| utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den |
14 | samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter |
till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen vidare beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag till de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet.
Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebär att de flesta privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 tillförs Polismyndigheten en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. användas för ökad kamerabevakning.
Det är inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop – Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
15
Skr. 2021/22:75 | Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för |
Justitie- | 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen |
departementet | för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i |
| budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) |
| redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 18 om en översyn av Kriminalvårdens kostnader*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta analysera |
| hur Kriminalvårdens kostnader har utvecklats, m.m. (bet. 2015/16:JuU1 |
| s. 56). Regeringskansliet analyserade 2018–2019 Kriminalvårdens |
| kostnadsutveckling 1998–2017 och vidtog därefter en rad åtgärder i syfte |
| att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom |
| myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018 |
| regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå |
| budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning |
| av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete. |
| Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan |
| för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens |
| behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin |
| granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I |
| regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid |
| Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a. |
| att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för |
| myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens |
| bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är |
| överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom |
| regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr. 2020/21:243). |
| Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat |
| i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, rskr. 2021/22:89, bet. |
| 2021/22:JuU1). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av |
| ärendet. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det |
| utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännagett detta för |
| regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har under ett antal |
| år arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som |
| ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet |
| ägt rum. Polismyndigheten har såväl ökat antalet anställda vid polisens |
| kontaktcenter (PKC) som öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC |
| i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar, främst |
| för mängdbrott, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och |
| förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning, |
| anpassad för det utökade uppdraget för PKC-operatörer, genomförs sedan |
| den 1 september 2016. |
| Polismyndigheten fick, tillsammans med ett antal andra myndigheter i |
| rättskedjan, uppdrag i regleringsbreven för 2018 att genomföra en |
| förstudie avseende digital bevisning. Uppdraget redovisades i februari |
| 2019. Av denna redovisning framgår att Polismyndigheten har påbörjat ett |
| arbete för att undersöka möjligheten att utveckla ”Mina sidor” i syfte att |
| kunna erbjuda medborgarna enkla digitala kontaktvägar till myndigheten. |
| Under 2019 har Polismyndigheten tagit fram en strategisk verksamhets- |
16 | plan som sträcker sig fram till 2024. Inom ramen för detta arbete finns ett |
särskilt serviceprogram som syftar till att säkerställa att polisens möte med medborgarna präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. Ambitionen är att kontaktvägarna till polisen ska vidareutvecklas utifrån medborgarnas behov.
Regeringen följer löpande utvecklingen för Polismyndighetens service. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) har regeringen redovisat andelen medborgare som är nöjda med polisens bemötande och utförande av sitt ärende. Vidare redovisades andelen medborgare som är nöjda med Polismyndighetens tillgänglighet och att andelen besvarade samtal inom fem minuter vid PKC ökade. Regeringen konstaterade att utvecklingen av e-tjänster talar för en ökad tillgänglighet I samma redovisning tog regeringen upp att Riksrevisionen har granskat myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler (RiR 2021:8). Det kan bl.a. noteras att Polismyndigheten är en av två bland de granskade myndigheterna som har telefonkundtjänsten öppen dygnet runt under veckans alla dagar. Några specifika rekommendationer riktade till Polismyndigheten finns inte i rapporten, utöver den allmänna rekommendationen att säkerställa att uppföljningar av servicekvalitet också fångar synpunkter från användare som inte kan eller vill använda digitala servicekanaler.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) har regeringen konstaterat att den svenska förvaltningsmodellen innebär ett långtgående delegerat ansvar till och stort förtroende för de statliga myndigheterna. Regeringens inriktning för styrningen av myndigheterna är att den ska vara tillitsbaserad och verksamhetsanpassad, vilket bl.a. innebär att regeringen ska vara tydlig med vilken inriktning myndigheternas verksamhet ska ha, men detaljstyrning och onödig administration bör undvikas. Regeringen anger att ordningen förutsätter en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet och att regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen konstaterar att Polismyndigheten kontinuerligt utvecklar sin service till medborgarna och gör bedömningen att myndighetens arbete på detta område är ambitiöst och ändamålsenligt. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndig- heten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
17
Skr. 2021/22:75 | har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder |
Justitie- | för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en |
departementet | myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med |
| att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brotts- |
| plats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den |
| forensiska verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultat- |
| förbättringar under de senaste åren. Exempelvis har antalet ärenden som |
| redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan ökat under 2017–2020. |
| Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv |
| beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förunder- |
| sökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt infor- |
| mationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, |
| t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. |
| Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga |
| brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i |
| vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens |
| möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att |
| regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i |
| uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till |
| brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. |
| Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för |
| att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar |
| kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i |
| februari 2019. |
| För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att |
| stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet |
| gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. |
| Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder |
| redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 |
| utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten |
| i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via |
| Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. |
| Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig- |
| hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). |
| Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i |
| Polismyndighetens sätt att arbeta. Regeringen överlämnade den 12 |
| november 2021 en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med |
| anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen avser att särskilt följa |
| upp hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa |
| att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång. |
| Därför har ett återrapporteringskrav om detta beslutats i regleringsbrevet |
| för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 9. Rskr. 2015/16:149 |
| Vissa frågor om Försvarsmaktens personal |
| Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8), skr. |
| 2017/18:75 (Fö 6), skr. 2018/19:75 (Ju 18), skr. 2019/20:75 (Ju 13) och |
| skr. 2020/21:75 (Ju 11). |
18 | Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa frågor om Veteran- utredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95.
Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget.
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat. Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325). Punkten står därmed som öppen. Riksdagen har även tillkännagett det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats (bet. 2017/18:FöU1 punkt 2, rskr. 2017/18:100).
En förnyad beredning av Veteranutredningens förslag om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats har genomförts. Möten med civila myndigheter under Justitiedepartementet som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet har genomförts i juni 2020 och maj 2021 för att inhämta myndigheternas syn på de förslag om lagstiftning som lämnades i Veteranutredningen. I beredningen har följande framkommit. En enhetlig författningsreglering för samtliga statliga civila myndigheter skulle omfatta ett stort antal myndigheter med olika behov. En enhetlig reglering försvåras av att myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig väsentligt åt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning. Myndigheterna gör, i likhet med sina remissvar från 2015, olika bedömningar av utredningens förslag och samsyn saknas. En särskild lag skulle kunna bidra till ökad tydlighet och synlighet för deltagande i civila insatser men det bedöms av flera remissmyndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av utredningens förslag och att förslaget kan leda till praktiska svårigheter.
Utredningens förslag upplevs inte utgå från de civila myndigheternas behov. De utsändande myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig också åt i fråga om den personal som sänds ut. Polismyndigheten, som står för en stor andel av de civila utsända, sänder som regel ut sin egen personal. Andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folke Bernadotteakademin, som också står för en
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
19
Skr. 2021/22:75 | betydande andel av svensk personal i civila insatser, rekryterar ofta |
Justitie- | personal specifikt för en insats, eller sekonderar personal från andra |
departementet | myndigheter eller rekryterar personal utan svenskt medborgarskap. |
| Myndigheternas långsiktiga ansvar för utsänd personal hanteras därför på |
| olika sätt. |
| För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet |
| regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i |
| kollektivavtal. Flera av myndigheterna tillämpar en kollektivavtalad |
| försäkringslösning för utsänd personal. Polismyndighetens internationella |
| verksamhet regleras i en separat förordning. För myndigheter med ett fåtal |
| utsända riskerar utredningens förslag få konsekvensen att kostnaden för |
| varje utsänd blir väsentligt högre, vilket kan påverka möjligheten att |
| genomföra insatser. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och |
| omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. |
| Myndigheterna har utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd |
| personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och |
| verksamhet och bland annat vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för |
| förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras |
| anhöriga. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om förslaget om en |
| särskild lag är ändamålsenligt i relation till de faktiska behoven och om |
| utredningens förslag i alla delar skulle stärka stödet för civila som deltagit |
| i internationella insatser. Regeringen anser därför att en enhetlig |
| författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter |
| inte är lämplig. |
| Ovanstående har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för |
| 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen gjorde där |
| bedömningen att ytterligare åtgärder inte bör övervägas med anledning av |
| tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| 10. Rskr. 2015/16:158 |
| Åtgärder mot missbruk av svenska pass |
| Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24), |
| skr. 2018/19:75 (Ju 19), skr. 2019/20:75 (Ju 14) och skr. 2020/21:75 |
| (Ju 12). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga |
| pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen |
| bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla |
| främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att |
| motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). |
| Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd |
| identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlännings- |
| kontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) |
| överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Den 18 mars 2021 |
| beslutade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom |
| utlänningsrätten (prop. 2020/21:159). I propositionen föreslår regeringen |
20 | bl.a. att en ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste |
|
fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Detta gäller dock inte för de fall som följer av EU-rätten. I propositionen föreslår regeringen också att främlingspass ska kunna återkallas t.ex. om innehavaren får en annan handling som gäller som pass, om inte särskilda skäl talar emot det. Det föreslås också att resedokument ska kunna återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.
Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen även beslutat förordningsändringar som bland annat innebär minskad giltighetstid för resedokument och främlingspass och att giltighetsområdet för ett främlingspass i vissa fall ska begränsas samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som huvudregel ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
11. Rskr. 2015/16:174
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15) och 2020/21:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
21
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
22
Åtgärden ligger i linje med tillkännagivandet såvitt avser villkorlig frigivning men behandlar inte frågan om permissioner. Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser angående permission ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.
12. Rskr. 2015/16:187
Hyresrätt m.m.
Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16) och 2020/21:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Beredningen av frågorna fortsätter i Regerings- kansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
13. Rskr. 2015/16:196
Straffrättsliga frågor
Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17) och 2020/21:75 (Ju 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den
19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikations- grund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Bered- ningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
14. Rskr. 2015/16:197
Polisfrågor
Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18) och 2020/21:75 (Ju 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 redogör regeringen för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
23
Skr. 2021/22:75 helhet. Förslagen har remitterats. Arbete med en lagrådsremiss pågår.
Justitie-Punkten är inte slutbehandlad. departementet
15. Rskr. 2015/16:205
Vallagsfrågor
Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19) och 2020/21:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande
3.Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 15 oktober 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 23 september 2021 förlängdes utredningstiden till den
17december 2021. Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
16. Rskr. 2016/17:45
Falska polisbilar
Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28), 2019/20:75 (Ju 20) och 2020/21:75 (Ju 18).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017.
Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser
24
att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande
5.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- medel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande
2.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–5.
17. Rskr. 2016/17:90
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37), skr. 2018/19:75 (Ju 30), skr. 2019:20:75 (Ju 21) och skr. 2020/21:75 (Ju 19).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.
Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
25
Skr. 2021/22:75 | återrapporteringar av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i |
Justitie- | uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen och den 28 september 2018 |
departementet | lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten |
| fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens |
| intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande |
| information om. |
| I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på |
| Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta |
| arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. vid |
| månatliga möten mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I |
| regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i |
| årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av |
| genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Genom att |
| öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förut- |
| sättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera |
| finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. |
| I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att |
| analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsätt- |
| ningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. |
| Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp |
| mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen |
| redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. |
| Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett |
| par år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen |
| avseende bl.a. kompetensförsörjningen löpande kunnat följas upp. I |
| regleringsbrevet för 2018 angav regeringen att Polismyndigheten också |
| skulle redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokal- |
| polisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med |
| kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. |
| Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns |
| likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt |
| bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta |
| brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. |
| Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa |
| fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens |
| arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela |
| landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i |
| regleringsbreven för 2019–2022. |
| I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett |
| återrapporteringskrav om att redovisa antalet områdespoliser och |
| kommunpoliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder |
| som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i |
| hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser |
| fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. |
| Myndigheten skulle redovisa omfattningen av områdespoliser på |
| lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större |
| möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre- |
| byggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan |
| verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle |
| särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av |
26 | dessa över hela landet. |
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten.
Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil- anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har gett Brotts- förebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resurs- användningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslags- höjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.
Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015.
Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommun- poliser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slut- behandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brotts- förebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
27
Skr. 2021/22:75 | I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag |
Justitie- | att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i |
departementet | målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i |
| lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan |
| verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i en rad |
| regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det |
| finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning |
| dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och |
| trygghetsskapande arbete. Av årsredovisningen för 2020 framgår bland |
| annat att antalet områdespoliser har ökat jämfört med tidigare år. Vid |
| utgången av 2020 fanns det totalt 831 områdespoliser, vilket var en ökning |
| med 23 procent jämfört med 2019 då antalet var 678. I december 2018 |
| uppgick antalet områdespoliser till 626 och vid samma tid 2017 var de 580. |
| I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit |
| prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I |
| regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att |
| redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta |
| områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle |
| också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver |
| i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver |
| Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära |
| arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och |
| kortsiktiga mål för polisens arbete. Myndighetens långsiktiga vision är att |
| det inte ska finnas några utsatta områden i Sverige. På kortare sikt är målet |
| att den negativa utvecklingen i utsatta områden ska vändas så att |
| tryggheten ökar och att det finns en god förmåga att bekämpa brott. Ett av |
| de arbetssätt som Polismyndigheten lyfter fram för att komma tillrätta med |
| utsatta bostadsområden är att vara en fysiskt närvarande polis som arbetar |
| relationsskapande och gränssättande med åtgärder utifrån lokala |
| lägesbilder. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är |
| enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. |
| Härutöver kan nämnas att polisen använder medborgarlöften, med- |
| borgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effek- |
| tivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Med- |
| borgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och |
| bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom |
| den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör |
| grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande |
| betydelse för samverkan med kommunerna. |
| Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- |
| behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 |
| avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte |
| dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen. |
| I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett |
| återrapporteringskrav om att redovisa antalet områdespoliser och |
| kommunpoliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder |
| som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i |
| hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser |
| fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. |
| Myndigheten skulle fortsatt redovisa omfattningen av områdespoliser på |
28 | lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större |
möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre- byggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa över hela landet.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka Polis- myndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa områden.
En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsföre- byggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
29
Skr. 2021/22:75 | områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa |
Justitie- | ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, |
departementet | brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för |
| annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden |
| skulle särskilt redovisas. |
| Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden |
| och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I |
| december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som |
| omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad |
| brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på |
| utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den |
| samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter |
| till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv |
| myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad |
| brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i |
| kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv |
| myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag |
| i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om |
| två uppdrag åt de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör |
| näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till |
| organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den |
| 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontroll- |
| åtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att |
| komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till |
| organiserad brottslighet. |
| Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är |
| kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka |
| tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. |
| Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att |
| förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela |
| resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och |
| förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. |
| Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebär att de flesta |
| privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan |
| tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndig- |
| heten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndig- |
| hetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur |
| arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redo- |
| visades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger |
| Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det |
| brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som |
| kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för |
| myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har |
| enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag |
| då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 |
| tillförs Polismyndigheten en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning |
| för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. |
| användas för ökad kamerabevakning. |
| Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att |
| vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför |
30 | i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i |
landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop – Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brotts- förebyggande arbetet lanserats.
Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polismyndig- heten har utformat utbildningen så att det ska vara en ändamålsenlig balans mellan teori och praktik. Generellt sett innehåller utbildningen många löpande praktiska moment. Utbildningen innehåller dessutom en hel termins praktik, den s.k. aspiranttjänstgöringen. För att återigen pröva om det råder balans mellan teori och praktik har myndigheten på eget initiativ genomfört en översyn av utbildningens innehåll. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riks- dagen en annan uppfattning. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisade regeringen sin syn på frågan om praktik i polisutbildningen och bedömde att tillkännagivandet skulle anses vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Vidtagna åtgärder redovisades av regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och med det ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen uttryckte dock att tillkännagivandet inte kunde anses vara slutbehandlat då det av regeringens redovisning inte framgick att Polismyndigheten hade lämnat en årlig redovisning av arbetet eller varför regeringen inte hade efterfrågat detta (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34).
De brott som äldre personer är särskilt utsatta för på grund av sin ålder är bedrägerier och stölder. Inom Polismyndigheten finns en särskild arbetsgrupp, Circa-gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningspersoner, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brotts-
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
31
Skr. 2021/22:75 | förebyggande. Utöver Circa-gruppen arbetar nationella, regionala och |
Justitie- | lokala brottssamordningsfunktioner mot brottsområdet i syfte att upptäcka |
departementet | seriebrottslighet, avbryta pågående serier när gärningspersonerna väl |
| identifierats och skapa förutsättningar för lagföring. |
| Polismyndigheten arbetar med olika brottsförebyggande åtgärder i form |
| av kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt |
| andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Dessa insatser görs för att |
| öka kunskapen och medvetenheten hos äldre om hur man skyddar sig mot |
| brott och manipulation samt för att ta bort känslan av skam som ofta finns |
| hos dem som blivit utsatta. Insatser görs på nationell, regional och lokal |
| nivå utifrån hur brottsutveckling och lägesbilder ser ut. Med anledning av |
| ökningen av romans- och investeringsbedrägerier lyftes dessa brott fram |
| av Polismyndigheten ett flertal gånger i media under förra året. |
| Polismyndigheten har också uppdaterat ett utbildningspaket riktat till |
| äldre. På grund av pandemin kom dock materialet inledningsvis inte att |
| användas i den utsträckning som planerats. Materialet kompletterades |
| därför med en samtalsserie på UR Play och Kunskapskanalen. |
| Brott som systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av |
| internationella brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska |
| områden. Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag på området har |
| Polismyndigheten de senaste åren ökat sin förmåga att upptäcka och arbeta |
| mot seriebrottslighet som begås av både inhemska och internationella |
| brottsnätverk. Bland annat har Polismyndigheten beslutat att samtliga |
| polisregioner ska utse en operativ koordinator som är regionens |
| kontaktpunkt och mottagare av underlag för operativa åtgärder, bygga upp |
| en regionalt anpassad förmåga att kunna agera operativt på information |
| om internationella brottsnätverk samt bygga upp en regionalt anpassad |
| utredningsförmåga som kan fungera som metod- och verksamhetsstöd och |
| vid behov biträda utredningsverksamheten på lokal nivå. |
| När det gäller riksdagens önskemål om att Polismyndighetens arbete |
| med att förebygga och utreda brott mot äldre bör redovisas årligen till |
| regeringen vill regeringen framhålla följande. Polismyndigheten redovisar |
| varje år sitt arbete och verksamhetens resultat till regeringen i |
| årsredovisningen. I de senaste årsredovisningarna har myndigheten |
| redogjort för äldres utsatthet för bedrägeribrott och det arbete som polisen |
| bedriver riktat mot målgruppen. Även Polismyndighetens arbete på andra |
| områden är relevant för bekämpningen av brott som ofta begås mot äldre |
| personer. Om regeringen ser att det finns behov efterfrågas specifik |
| information genom återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev. |
| Så gjordes i regleringsbrevet för 2018, då Polismyndigheten fick i uppdrag |
| att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott |
| och brott mot äldre. |
| Återrapporteringen av Polismyndighetens verksamhet görs huvud- |
| sakligen mot förordningen (2014:1102) med instruktion för Polis- |
| myndigheten. I undantagsfall kräver regeringen årliga redovisningar från |
| Polismyndigheten i specifika frågor, vilket då huvudsakligen framgår av |
| instruktionen. Mot bakgrund av den information som Polismyndigheten |
| lämnat om sitt arbete i årsredovisningen samt möjligheten för regeringen |
| att vid behov besluta om återrapporteringskrav eller vidta andra åtgärder |
| för inhämtning av information, bedömer regeringen att det inte är påkallat |
32 | att föreskriva om årliga redovisningar av arbetet mot brott mot äldre. Detta |
redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skr. 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skr. 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen.
I december 2020 beslutade regeringen att ett nationellt och sektors- övergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (hedersvåld) ska inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötland och att en av centrets uppgifter ska vara att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige. I samband med detta fick Länsstyrelsen i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant centrum. Uppdraget delredovisades den 30 augusti 2021 och ska slutredovisas senast den 31 maj 2022. Uppdragstiden har förlängts, tidigare slutredovisningsdatum var den 25 mars 2022. Av delredovisningen framgår att bland annat en inventering genomförts av befintliga lokala, regionala och nationella enkät- undersökningar och de frågor som förekommer kring utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa riktar sig i huvudsak till barn och unga och det är därför svårt att inom ramen för redan existerande undersökningar kartlägga förekomst av utsatthet bland vuxna. Länsstyrel- sen anger därför att möjligheten att genomföra en befolknings- undersökning som kan bidra till att utröna omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck behöver undersökas vidare.
Regeringen har även gett Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett nationellt forskningsprogram mot brottslighet som inkluderar bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. I augusti 2021, som komplement till det nationella forskningsprogrammet, gavs Forskningsrådet för hälsa, arbets- liv och välfärd i uppdrag att kartlägga forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck i syfte att identifiera kunskapsluckor. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 2022.
Den 22 december 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett särskilt brott för hedersförtryck. Brottet innebär att det blir straffbart att begå vissa brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Om ett särskilt brott för hedersförtryck införs kommer statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
33
Skr. 2021/22:75 | misstänkta och lagförda personer att finnas tillgänglig för detta brott inom |
Justitie- | ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad. |
departementet | Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig |
| bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännagett |
| detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen har i |
| regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och |
| bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot |
| äldre. Polismyndigheten redovisar att myndigheten har satsat mycket på |
| arbetet mot bedrägerier de senaste åren, både genom reaktiva och |
| proaktiva insatser. En viktig utveckling på området har varit inrättandet av |
| polisens nationella bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet mot |
| bedrägerier mer effektivt och strukturerat. NBC har bidragit till stora |
| förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. |
| Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier |
| är oerhört stort och såväl regeringen som Polismyndigheten konstaterar att |
| bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. För att minska inflödet |
| behöver berörda samhällsfunktioner göras än mer delaktiga i arbetet mot |
| bedrägerier. Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra |
| aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-handelsbranschen för att |
| få till stånd åtgärder som kan förebygga bedrägerier på ett effektivt vis. |
| Under 2018 hade Polismyndigheten återkommande möten med |
| representanter från de större bankerna om kortsäkerhet och arbetade aktivt |
| mot företag med webbsidor där olovliga köp utförts eller där kortuppgifter |
| stulits för att höja dessa företags säkerhet och minska antalet brotts- |
| drabbade. |
| Genom NBC tilldelades Polismyndigheten 2018 års Polisstipendium |
| från Stöldskyddsföreningen för sitt brottsförebyggande arbete. I sin |
| motivering lyfte juryn bl.a. vikten av att följa med sin tid: ”I en tid då den |
| internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt har NBC förstärkt kun- |
| skapen om hur bedrägerierna förändras i takt med teknikens utveckling |
| samt lyft brottsförebyggande åtgärder genom att skapa stor uppmärk- |
| samhet i media och på olika kunskapsarenor.” |
| Under 2018 deltog Polismyndigheten i en nationell informations- |
| kampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags |
| kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör |
| vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen |
| ingick i ett regeringsuppdrag riktat till Myndigheten för samhällsskydd |
| och beredskap (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kort- |
| bedrägerier (CNP) samt identitetskapningar med koppling till företagande. |
| Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora |
| utredningsresurser. Regeringen har tillfört Polismyndigheten väsentligt |
| ökade resurser i en rad budgetar. Satsningen på Polismyndigheten ger |
| myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med |
| sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid |
| ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma |
| utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler |
| personer. |
| Polismyndigheten har lämnat förslag som de uppfattar skulle kunna |
| minska antalet bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på flera |
| punkter. En föreslagen åtgärd har varit att minska antalet accepterade |
34 | identitetskort och göra det möjligt med digital kontroll för att på så sätt |
begränsa möjligheterna till att använda falska identitetskort. Under 2017 tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14) där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation.
I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till ny lagstiftning i propositionen Finansiella företags uppgifter till brotts- utredande myndigheter (prop. 2017/18:291) som riksdagen beslutade om under 2018. Lagändringen innebär att bankernas svar till de brotts- utredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019.
När det gäller bedrägerier som begås mot äldre har Polismyndigheten vidtagit en rad åtgärder. Ett viktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda och förebygga brott mot äldre och funktionshindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Genom samordning av brott kan man identifiera mönster i tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på exempelvis seriebrottslighet. Polismyndigheten har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje dag går igenom alla anmälningar av brott mot äldre och funktionshindrade i landet och identifierar likheter och skillnader mellan tillvägagångssätt. Gruppen ser också till att tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att snabbt kunna lösa brotten. Gruppen hanterar utredningar från alla polisregioner och utgör samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. Polismyndigheten arbetade även med brottsförebyggande åtgärder avseende bedrägerier mot äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Utbildningsinsatser inom Polismyndigheten genomfördes över hela landet för att höja kunskapen om brottsområdet och vad som är viktigt i kontakten med denna typ av brottsoffer.
Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkänna- givandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation är genomförda. Punkten står därmed åter som öppen. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 44 och 49.
18. Rskr. 2016/17:133
Associationsrätt
Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31), 2019/20:75 (Ju 22) och 2020/21:75 (Ju 20).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
35
Skr. 2021/22:75 | EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördel- | |
Justitie- | ningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram | |
departementet | ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelse- | |
| ledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår | |
| alltjämt i rådet. Arbetet har under en längre tid varit vilande eftersom det | |
| har funnits en blockerande minoritet, där Sverige har ingått, mot förslaget. | |
| Arbetet har dock återupptagits under det franska ordförandeskapet och det | |
| finns inte längre någon blockerande minoritet mot förslaget, som alltså kan | |
| förväntas antas. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| 19. Rskr. 2016/17:189 |
|
| Familjerätt |
|
| Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, | |
| 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkande 11, 2016/17:1829, | |
| 2016/17:2345 yrkande 4, 2016/17:3143 yrkande 12, bet. 2016/17:CU10 | |
| Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47), 2018/19:75 (Ju 32), | |
| 2019/20:75 (Ju 23) och 2020/21:75 (Ju 21). |
|
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
| Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har till- | |
| kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast | |
| möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möj- | |
| ligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap | |
| begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Regeringen beslutade i | |
| augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska | |
| barnäktenskap (prop. 2017/18:288). I skrivelse 2018/19:75 redovisade | |
| regeringen att punkten var slutbehandlad. I samband med riksdagens | |
| behandling av skrivelsen ansåg dock civilutskottet att regeringen inte | |
| redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet borde anses | |
| avslutat i den del som avser tvångsäktenskap. I januari 2020 överlämnades | |
| betänkandet Strängare regler om utländska månggiften (SOU 2020:2) som | |
| behandlar bl.a. den frågan. Den 23 mars 2021 beslutade regeringen propo- | |
| sitionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. | |
| 2020/21:149). I propositionen bedömde regeringen i den delen som avsåg | |
| utländska tvångsäktenskap att det varken finns förutsättningar eller behov | |
| av att ändra reglerna och ansåg att tillkännagivandet därigenom var | |
| slutbehandlat. Riksdagen hade inte några invändningar mot regeringens | |
| redovisning av tillkännagivandet (bet. 2020/21:CU18 s. | 23, rskr. |
| 2020/21:317). Punkten är slutbehandlad. |
|
| Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkänna- | |
| gett för regeringen det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör | |
| beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års | |
| vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års | vårdnads- |
| utredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari | |
| 2017. Den 23 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt | |
| barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150). I propositionen | |
föreslogs ändringar som bl.a. syftar till att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen, skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och stärka skyddet för barn som riskerar att fara
36
illa. Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
20. Rskr. 2016/17:211
Straffrättsliga frågor
Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), 2019/20:75 (Ju 27) och 2020/21:75 (Ju 24).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande
35.I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien skulle belysa inflödet av anmäl- ningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingick att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering – en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 31 mars 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 juli 2020 förlängdes utredningstiden. Uppdraget i sin helhet ska i stället redovisas senast den 31 maj 2021. I samband med att direktiven beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
37
Skr. 2021/22:75 | 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34). Punkten står därför åter som öppen. | |
Justitie- | Utredningen redovisade sitt betänkande den 1 juni 2021. Regeringen har | |
departementet | ansett att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat (prop. | |
| 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 38 och 39). Punkten är slutbehandlad. | |
| Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom | |
| det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta | |
| för regeringen (bet. | 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit |
| motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. | |
| Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrotts- | |
| lagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regle- | |
| ringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp | |
| utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som | |
| sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt | |
| övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den | |
| nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k. | |
| överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant | |
| sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan | |
| vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, | |
| konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som | |
| tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya | |
| regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt | |
| övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en | |
| särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den | |
| bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt | |
| brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens | |
| uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. | |
| 2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen. | |
| Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. | |
| se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt | |
| brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i | |
| betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). | |
| Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober | |
| 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella | |
| kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att | |
| överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. | |
| Punkten är inte slutbehandlad. | |
| Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom | |
| det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta | |
| för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion | |
| 2016/17:1538 yrkande 3. Regeringen beslutade den 5 juni 2019 | |
| propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen | |
| föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i | |
| straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse | |
| särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, | |
| präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan | |
| brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt | |
| hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna | |
| komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen | |
| informerades om åtgärden i budgetpropositionen för 2020 (prop. | |
| 2019/20:1 utg.omr. 4 | avsnitt 2.6). Riksdagen har antagit regeringens |
38 |
|
|
lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2020.
En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivan- det omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redo- visades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljus- verksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts- bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
39
Skr. 2021/22:75 | våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och |
Justitie- | högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I |
departementet | propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som |
| avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en |
| särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett |
| angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses |
| genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj |
| 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa |
| samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. |
| 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka |
| samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt |
| skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att |
| analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att |
| brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld |
| mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni |
| 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari |
| 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och |
| utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet |
| har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: |
| Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud |
| till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen |
| (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion |
| 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag |
| att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Riksdagen |
| informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av |
| kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Uppdraget redovisades i januari |
| 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och |
| vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remissbehandlats. Den |
| 20 februari 2020 gav regeringen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att |
| kartlägga brottslighet och ordningsstörningar på simhallar och bibliotek. |
| Uppdraget redovisades den 15 september 2020 (Brås rapport 2020:10 |
| Simhallar och bibliotek – En kartläggning av brott och ordningsstör- |
| ningar). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen |
| Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I |
| propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om |
| tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. Genom förslagen i |
| propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är |
| tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. |
| 21. Rskr. 2016/17:224 |
| Unga lagöverträdare |
| Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och |
| 3430, bet. 2016/17:JuU21 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60), 2018/19:75 (Ju 39), |
| 2019/20:75 (Ju 30) och 2020/21:75 (Ju 25). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
40 |
|
Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva samverkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genomförts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. En långsiktig målsättning under de kommande tre åren är också att kunna fånga vilka arbetsformer och arbetssätt som är lovande för olika målgrupper för sociala insatsgrupper. Ytterligare en målsättning är att kunna utveckla ett mer konkret stöd, som är byggt på bästa tillgängliga kunskap, för det lokala arbetet med sociala insatsgrupper.
Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 (S2019/05315/RS) gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Socialstyrelsen ska bl.a. vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer. Uppdraget ska bl.a. säkerställa att placerade barn och unga får en god, trygg och säker vård samt säkerställa den sociala barn- och ungdomsvårdens arbete med särskilt utsatta grupper av barn och unga stärks, inte minst i särskilt utsatta och prioriterade områden. En slutredovisning ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2023. En delredovisning med en plan för arbetet inom uppdraget lämnades den 24 mars 2020. Av denna plan framgår t.ex. att Socialstyrelsen och Polismyndigheten har skapat samverkansgrupper i syfte att samverka kring brottsförebyggande arbete mellan socialtjänst och polis lokalt. Även Skolverket har tillkommit i denna samverkansgrupp. Vidare framgår av planen att Socialstyrelsen har påbörjat ett kartläggningsarbete av bästa tillgängliga kunskap om metoder och arbetssätt som syftar till att motverka att barn och unga från 7–20 år begår brott. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). I skrivelse 2020/21:75 aviserade regeringen sin avsikt att skriva av riksdagsskrivelsen i denna del. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
22. Rskr. 2016/17:272
Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott
Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
41
Skr. 2021/22:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), |
Justitie- | 2019/20:75 (Ju 32) och 2020/21:75 (Ju 27). |
departementet | Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som |
| utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, |
| och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den |
| samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. |
| 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion |
| 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem- |
| ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU |
| 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- |
| ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- |
| området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den |
| 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som |
| tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom |
| promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra |
| brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen |
| Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den |
| 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till |
| butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. |
| 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var |
| delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika- |
| tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. |
| Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt |
| inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för |
| att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. |
| 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av |
| strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig |
| brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslig- |
| hetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas |
| den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 23. Rskr. 2016/17:318 |
| Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring |
| Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 43), 2019/20:75 (Ju 34) och |
| 2020/21:75 (Ju 29). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen |
| har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta |
| ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av |
| regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17: SfU22 s. 5). |
| Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med |
| anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till |
| handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskrafts- |
| invandringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att |
| det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd |
42 | för arbete. Av gällande praxis följer bl.a. att det ska göras en |
|
helhetsbedömning av anställningsvillkoren (MIG 2017:24 och MIG 2017:25). Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskrafts- invandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden gick ut den 3 maj 2021.
I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 de av Migrationsverket efterfrågade förordnings- ändringarna för att möjliggöra ett effektivare informationsutbyte med vissa andra myndigheter i ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och andra tillstånd för arbete. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 april 2020 (se SFS 2020:49 och SFS 2020:50).
Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. I förordningen med instruktion för Migrationsverket anges vidare att myndigheten ska verka för att handläggningstiderna för arbetstillstånd blir så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Regeringen har följt Migrationsverkets arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. I direktiven till den ovan nämnda utredningen (dir. 2020:8) anges också att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 meddelat en avsikt att återkomma om tillkännagivandet i samband med att en proposition, med anledning av förslagen i betänkandet (SOU 2021:5), överlämnas till riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2) I propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) redogör regeringen för olika åtgärder som vidtagits för att förbättra reglerna för arbetskraftsinvandring. Propositionen innehåller bl.a. lagändringar för att motverka att regelverket för arbetskrafts- invandring utnyttjas. Propositionen innehåller också lagändringar för att attrahera och behålla internationell kompetens och motverka s.k. kompetensutvisningar. Genom förslagen i propositionen och tidigare åtgärder som redovisas i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.3.3) ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 22 och 127). Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
43
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
44
Riksmöte 2017/18
24. Rskr. 2017/18:34
Sjöfylleri
Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45), 2019/20:75 (Ju 36) och 2020/21:75 (Ju 31).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut- skottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
25. Rskr. 2017/18:41
Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister
Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98), 2018/19:75 (Ju 46), 2019/20:75 (Ju 37) och 2020/21:75 (Ju 32).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den
11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskrafts- invandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden gick ut den 3 maj 2021. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 meddelat en avsikt att återkomma om tillkännagivandet i samband med att en proposition, med anledning av förslagen i betänkandet (SOU 2021:5), överlämnas till riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2). I propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) behandlade regeringen tillkännagivandet. I propositionen lämnas bl.a. lagförslag som stärker proportionaliteten och säkerställer att en arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel i fråga om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Genom förslagen i propositionen och tidigare åtgärder som redovisas i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.3.3) ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 22 och 127). Punkten är slutbehandlad.
26. Rskr. 2017/18:65
Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2,
bet. 2017/18:JuU8
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38) och 2020/21:75 (Ju 33).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
45
Skr. 2021/22:75 | tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva |
Justitie- | varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av |
departementet | om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor |
| innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras |
| komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte |
| längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor |
| för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig |
| om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 |
| utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkänna- |
| givandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. |
| Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet |
| är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står |
| därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| 27. Rskr. 2017/18:92 |
| Utgiftsområde 4 Rättsväsendet |
| Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48), |
| 2019/20:75 (Ju 39) och 2020/21:75 (Ju 34). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela |
| landet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en |
| lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännagett |
| detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med |
| ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och |
| synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är |
| viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande |
| lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering |
| av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera |
| ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret |
| sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polis- |
| myndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett |
| arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. |
| I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polis- |
| myndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta |
| arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. vid |
| månatliga möten mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I |
| regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i |
| årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av |
| genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av |
| redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet |
| med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften |
| av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att |
| öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förut- |
| sättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera |
| finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. |
| I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att |
46 | analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i |
|
målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017.
Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I reglerings- brevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polis- myndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019–2022.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav att redovisa antalet områdespoliser och kommun- poliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghets- skapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa över hela landet.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten.
Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil- anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024.
Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
47
Skr. 2021/22:75 | nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget- |
Justitie- | propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i |
departementet | budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och |
| i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: |
| Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro |
| i brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. |
| 2017/18:JuU1 s. 92). Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för |
| att stärka Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen |
| granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och |
| konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har |
| ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt |
| i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har |
| prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och |
| har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa |
| områden. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är |
| enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. |
| Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par |
| år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen |
| avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. |
| I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal |
| nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. |
| Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att |
| säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild |
| vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle |
| finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle |
| därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på |
| lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större |
| möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brotts- |
| förebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan |
| verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle |
| särskilt redovisas. |
| I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att |
| myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en |
| stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. |
| Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns |
| områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa |
| ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, |
| brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för |
| annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden |
| skulle särskilt redovisas. |
| Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden |
| och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I |
| december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som |
| omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad |
| brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på |
| utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den |
| samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter |
| till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen ytterligare ett beslut om att |
48 | de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och |
organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folk- bokföring kopplat till organiserad brottslighet.
Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndig- heten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndig- hetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 tillförs Polismyndigheten vidare en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. användas för ökad kamerabevakning.
Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop – Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brotts- förebyggande arbetet lanserats.
Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
49
Skr. 2021/22:75 | för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i | |||||
Justitie- | budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) | |||||
departementet | redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed | |||||
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
|
|
| ||
| Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: | |||||
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa | |||||
| en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. | |||||
| 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt | |||||
| delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. | |||||
| Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att | |||||
| undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt | |||||
| skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I | |||||
| uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över | |||||
| hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan | |||||
| statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget | |||||
| slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot | |||||
| hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). Den 19 mars 2020 beslutade | |||||
| regeringen propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet | |||||
| (prop. 2019/20:131). I propositionen gjorde regeringen bedömningen att | |||||
| Brottsförebyggande rådet inte bör ges i uppdrag att införa nya brottskoder | |||||
| för brott med hedersmotiv och angav att regeringen mot den bakgrunden | |||||
| inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av | |||||
| tillkännagivandet. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att | |||||
| tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte | |||||
| regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. | |||||
| 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. | |||||
| Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott | |||||
| för hedersförtryck (prop. 2021/22:138). I propositionen föreslås ett särskilt | |||||
| brott som tar sikte hedersrelaterade gärningar. Genom införandet av det nu | |||||
| föreslagna hedersförtrycksbrottet kommer upprepad brottslighet som | |||||
| begås med ett hedersmotiv att ges en egen brottskod. Det innebär alltså att | |||||
| det kommer finnas statistik om bl.a. anmälningar av och lagföringar för | |||||
| det brottet. Därtill finns redan brottskoder för bl.a. straffbestämmelserna | |||||
| om | äktenskapstvång, | vilseledande | till | äktenskapsresa | och |
| barnäktenskapsbrott. I propositionen bedöms därför tillkännagivandet som | |||||
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
|
|
| ||
| Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen | |||||
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det bör göras | |||||
| en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på | |||||
| polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka | |||||
| åtgärder som är verksamma mot denna företeelse (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 | |||||
| f.). Den 1 januari 2020 infördes ett nytt gradindelat brott i brottsbalken, | |||||
| sabotage mot blåljusverksamhet. Att brottet har införts innebär att statistik | |||||
| över anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och | |||||
| lagförda personer nu finns tillgänglig hos Brottsförebyggande rådet (Brå). | |||||
| Genom statistiken är det möjligt att följa utvecklingen av anmälda | |||||
| sabotage mot blåljusverksamhet och brottens hantering i rättskedjan. |
| ||||
| Under 2020 publicerade Brå en fördjupad kortanalys gällande otillåten | |||||
| påverkan mot anställda vid Polismyndigheten (Brå kortanalys 6/2020). | |||||
| Analysen ger en bild av polisanställdas utsatthet för otillåten påverkan och | |||||
50 | vilka konsekvenser och stödbehov utsattheten leder till, samt om det skiljer | |||||
sig åt mellan olika grupper av polisanställda. Brå har också publicerat en rapport om polisers utsatthet för hot och våld inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror (Brå 2020:1). Studien belyser bl.a. utsattheten för våld och trakasserier samt känslan av trygghet bland poliserna före och efter införandet av de kroppsburna kamerorna. Vidare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en vägledning för att stödja blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård i sitt arbete att motverka hot och våld mot sin personal både vad gäller det långsiktiga förebyggande arbetet och den operativa beredskapen.
Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bl.a. hot och våld. Polismyndigheten har avsatt 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018–2020, en satsning som fortsätter 2021, för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden med bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld. En annan åtgärd som vidtagits för att, från den 1 februari 2020, stärka medarbetarskyddet för polisanställda är att regeringen beslutat nya regler om tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera sitt personnummer och hela sitt namn på korten.
Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som tillhandahåller polisutbildning från tre till fem. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både förstärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrotts- ligheten.
Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades i maj 2018.
I syfte att minska tillgången på narkotika i samhället och därmed försvåra missbruk av narkotika gav regeringen i augusti 2019 Polis- myndigheten i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel. I upp- draget ingår även att förstärka bekämpningen av illegal produktion av narkotika. Uppdragstiden förlängdes från den 31 oktober 2021 till den 31 december 2021. En delredovisning lämnades i juni 2020. Av denna framgår bl.a. att myndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
51
Skr. 2021/22:75 | fokusgrupper med särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt |
Justitie- | mot narkotika-, vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i |
departementet | enskilda lokalpolisområden. Myndigheten arbetar också med en översyn |
| av den interna utbildningen på narkotikaområdet. |
| Brottsförebyggande rådet har på regeringens uppdrag gjort en studie av |
| narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal handel med narkotika- |
| klassade läkemedel. Brå har även redovisat hur rättsväsendets och |
| samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till |
| narkotika. Rapporten publicerades den 1 september 2021. |
| Regeringen tillsatte den 7 maj 2020 en utredning som ska se över |
| postlagens bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de |
| brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel |
| via post med bl.a. narkotika. Den 27 april 2020 överlämnade Utredningen |
| om postlagens tystnadsplikt (I2020:02) betänkandet Ökade möjligheter att |
| förhindra illegal handel via post (SOU 2021:29). Betänkandet har |
| remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- |
| behandlad. |
| Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har |
| ställt sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens |
| återkoppling till brottsutsatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. |
| 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s |
| brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i |
| förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. |
| stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förunder- |
| sökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av |
| ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att |
| kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och |
| analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom |
| digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick |
| till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets |
| myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden |
| riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. |
| Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan |
| användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande |
| statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade |
| uppdraget gemensamt i februari 2019. |
| I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå |
| vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina |
| meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer |
| information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med |
| andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen |
| myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget |
| redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades |
| för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 |
| avsnitt 2.6). |
| Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig- |
| hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). |
| Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i |
| Polismyndighetens sätt att arbeta. Regeringen överlämnade den 12 |
| november 2021 en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med |
52 | anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen avser särskilt följa upp |
hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång. Ett återrapporteringskrav om detta har beslutats i regleringsbrevet för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Uppdraget redovisades i Polismyndighetens årsredovisning för 2020. Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga, samt ta ställning till om eventuella författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med målsägande eller vittnen, samt utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på praktiska åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen, exempelvis vad gäller bemötande av barnet, barnanpassad information och stöd till barnet under processen, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och andra liknande åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 67, 73 och 74.
28. Rskr. 2017/18:100
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105), skr. 2018/19:75 (Ju 49), skr. 2019/20:75 (Ju 40) och skr. 2020/21:75 (Ju 35).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17–18).
En förnyad beredning av Veteranutredningens förslag om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats har genomförts. Möten med civila myndigheter under Justitiedepartementet som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet har genomförts i juni 2020 och maj 2021 för att inhämta myndigheternas syn på de förslag om lagstiftning som lämnades i
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
53
Skr. 2021/22:75 | Veteranutredningen. I beredningen har följande framkommit. En enhetlig |
Justitie- | författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter |
departementet | skulle omfatta ett stort antal myndigheter med olika behov. En enhetlig |
| reglering försvåras av att myndigheternas internationella verksamhet |
| skiljer sig väsentligt åt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning. |
| Myndigheterna gör, i likhet med sina remissvar från 2015, olika |
| bedömningar av utredningens förslag och samsyn saknas. En särskild lag |
| skulle kunna bidra till ökad tydlighet och synlighet för deltagande i civila |
| insatser men det bedöms av flera remissmyndigheter som svårt att |
| överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av |
| utredningens förslag och att förslaget kan leda till praktiska svårigheter. |
| Utredningens förslag upplevs inte utgå från de civila myndigheternas |
| behov. De utsändande myndigheternas internationella verksamhet skiljer |
| sig också åt i fråga om den personal som sänds ut. Polismyndigheten, som |
| står för en stor andel av de civila utsända, sänder som regel ut sin egen |
| personal. Andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och |
| beredskap och Folke Bernadotteakademin, som också står för en |
| betydande andel av svensk personal i civila insatser, rekryterar ofta |
| personal specifikt för en insats, eller sekonderar personal från andra |
| myndigheter eller rekryterar personal utan svenskt medborgarskap. |
| Myndigheternas långsiktiga ansvar för utsänd personal hanteras därför på |
| olika sätt. |
| För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet |
| regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i |
| kollektivavtal. Flera av myndigheterna tillämpar en kollektivavtalad |
| försäkringslösning för utsänd personal. Polismyndighetens internationella |
| verksamhet regleras i en separat förordning. För myndigheter med ett fåtal |
| utsända riskerar utredningens förslag få konsekvensen att kostnaden för |
| varje utsänd blir väsentligt högre, vilket kan påverka möjligheten att |
| genomföra insatser. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och |
| omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har |
| också utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under |
| och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bl.a. |
| vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag |
| och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga. Mot denna |
| bakgrund kan det ifrågasättas om förslaget om en särskild lag är |
| ändamålsenligt i relation till de faktiska behoven och om utredningens |
| förslag i alla delar skulle stärka stödet för civila som deltagit i |
| internationella insatser. Regeringen anser därför att en enhetlig författ- |
| ningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter inte är |
| lämplig. |
| Ovanstående har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för |
| 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen gjorde där |
| bedömningen att ytterligare åtgärder inte bör övervägas med anledning av |
| tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| 29. Rskr. 2017/18:123 |
| Associationsrätt |
54 | Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41) och 2020/21:75 (Ju 36).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 decem- ber 2016 fick fullt genomslag först i samband med de årsredovisningar som offentliggjordes under 2018. De har alltså tillämpats under relativt kort tid. Under våren 2021 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till ett ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering. Förslaget kan bl.a. komma att innebära en utökning av antalet företag som omfattas av krav på hållbarhetsrapportering. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet kan tidigast tas efter det att förhandlingarna om ändringsdirektivet har slutförts. Punkten är inte slutbehandlad.
30. Rskr. 2017/18:145
Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet
Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43) och 2020/21:75 (Ju 37).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och
3.Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.
31. Rskr. 2017/18:175
Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44) och 2020/21:75 (Ju 38).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
55
Skr. 2021/22:75 | Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har till- |
Justitie- | kännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de |
departementet | sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om |
| unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). |
| Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen ett uppdrag till Brottsförebyg- |
| gande rådet (Brå) att undersöka förutsättningarna att dela information |
| mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov |
| lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingick att utvärdera hur den |
| sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som |
| infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om |
| eventuella utvecklingsbehov föreligger. I samband med att uppdraget |
| beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte |
| regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat |
| (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Brå redovisade sitt uppdrag den 25 |
| februari 2021. Regeringen har ansett att tillkännagivandet därmed är |
| tillgodosett och slutbehandlat. Vidtagna åtgärder redovisades för |
| riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 |
| avsnitt 2.7). Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn |
| under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan |
| genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen |
| beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att |
| utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som |
| misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och |
| lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms |
| nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig |
| omfattning (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs |
| tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning |
| att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. |
| 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i |
| januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för |
| brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör |
| återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som |
| begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i |
| uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring |
| av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget |
| delredovisades i promemorian En snabbare lagföring – Försöksprojekt |
| med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i |
| promemorian inleddes en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i |
| brottmål i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i |
| promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan |
| om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom |
| ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild |
| försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. |
| Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari |
| 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i |
56 | brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten |
bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabbförfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget skulle redovisas senast den 29 april 2021. Enligt tilläggsdirektiv beslutat den 4 februari 2021 förlängdes utredningstiden till den 15 juni 2021 (dir. 2021:6). Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författ- ningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ung- domstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt, samt lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slut- behandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 13 och 16.
32. Rskr. 2017/18:184
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet. 2017/18:JuU16
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
57
Skr. 2021/22:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 66), skr. 2019/20:75 (Ju 45) |
Justitie- | och skr. 2020/21:75 (Ju 39). |
departementet | Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
| bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella (bet. |
| 2017/18:JuU16 s. 20). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3188 |
| yrkande 1. En utveckling som Kriminalvården såväl som andra |
| rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till är de gängbildningar |
| som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter som kommer från |
| dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande grov kriminalitet, |
| tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Riksdagen |
| tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra |
| bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Regeringen |
| beslutade den 14 mars 2019 propositionen Förstärkta återfalls- |
| förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). |
| Förslagen innebär bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning |
| förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter |
| den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka |
| villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den |
| villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska |
| kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att |
| kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj |
| 2021. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag |
| att redovisa frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende |
| dömda som har kopplingar till kriminella nätverk, samt vilka |
| utvecklingsområden som myndigheten har identifierat. Kriminalvården |
| har redovisat sina slutsatser i årsredovisningen för 2020. |
| Den 1 januari 2021 infördes den nya påföljden ungdomsövervakning |
| och Kriminalvården är ansvarig myndighet. De som kan dömas till |
| ungdomsövervakning är unga, i huvudsak personer mellan 15 och 17 år, |
| där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst utgör en tillräckligt |
| ingripande påföljd med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt |
| den unges tidigare brottslighet. Vidare har regeringen i propositionen |
| Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) avsatt medel för att |
| Kriminalvården ska fortsätta utveckla en modell för samverkan på |
| individnivå, vilket bl.a. innebär att även andra aktörer ska ta sitt ansvar för |
| Kriminalvårdens klienter. Regeringen redovisade de vidtagna åtgärderna i |
| budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7) och |
| tillkännagivandet ansågs slutbehandlat. Den 10 februari 2022 beslutade |
| regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 10 om en ny utredning med motsvarande uppdrag som den |
| nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det finns |
| skäl att göra en samlad analys av kostnadsutvecklingen inom Kriminal- |
| vårdens olika verksamheter och analysera vilka återfallsförebyggande |
| åtgärder som är framgångsrika och hur det återfallsförebyggande arbetet i |
| högre grad kan anpassas till klienternas olika behov och förutsättningar |
| (bet. 2017/18:JuU16 s. 29). Regeringskansliet analyserade 2018–2019 |
58 | Kriminalvårdens kostnadsutveckling 1998–2017 och vidtog därefter en |
rad åtgärder i syfte att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018 regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete. Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a. att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr. 2020/21:243). Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete bygger i dag på vad forskningen visar har bäst effekt. Myndigheten arbetar enligt de så kallade risk-, behovs-, och mottaglighetsprinciperna (RBM). De sammanfattar vad som anses vara det mest framgångsrika sättet att arbeta för att förebygga återfall i brott. Modellen används även i bland annat Kanada, Australien, Nya Zeeland och Storbritannien. Kriminalvården bedriver dessutom forsknings- och utvärderingsarbete för att följa upp att det arbete myndigheten bedriver fungerar och har vetenskapligt stöd. Kriminalvårdens behandlingsprogram är i många fall ursprungligen från Kanada och Storbritannien. De har klarat vetenskaplig prövning vilket innebär att det finns stöd i forskningen för att programmet minskar risken för återfall i brott och missbruk. Det pågår också för närvarande en studie vid Stockholms universitet (Kriminologiska institutionen) om i vilken utsträckning det är Kriminalvårdens insatser som har lett till den minskande andelen återfall. Det är känt att samhällets olika aktörer behöver samverka effektivt för att Kriminalvårdens insatser ska vara långsiktigt hållbara och att detta arbete behöver utvecklas. Regeringen gav därför i april 2019 Kriminalvården i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med en modell för samverkan på individnivå, s.k. inslussning. Brottsförebyggande rådet har utvärderat försöket. Regeringen har sedan avsatt resurser och gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta utveckla samverkansmodellen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7) redovisade regeringen de vidtagna åtgärderna och gjorde bedömningen att det mot bakgrund av åtgärderna inte var nödvändigt att tillsätta en sådan utredning som följer av tillkännagivandet samt att tillkännagivandet var slutbehandlat. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slut- behandlad.
33. Rskr. 2017/18:188
Socialtjänstfrågor
Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67), 2019/20:75 (Ju 46) och 2020/21:75 (Ju 40).
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
59
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
60
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, samt lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
34. Rskr. 2017/18:213
Kommunala och regionala frågor
Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74), skr. 2019/20:75 (Ju 49) och skr. 2020/21:75 (Ju 42).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet (bet. 2017/18:KU33 s. 38 f.). Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Regeringen fattade den 28 november 2019 beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. hade i uppgift att lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Den 16 juni 2021 överlämnade Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) till regeringen. Utredningen föreslår att det införs en ny lag, lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Enligt lagförslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Den föreslagna lagen innebär också bl.a. att kommunerna ska ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att gå vidare med utredningens förslag. Regeringen föreslog finansiering till arbetet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 25 avsnitt 2.8 och utg.omr. 4, avsnitt 2.9). Lagen planeras att träda i kraft den 1 juli 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
35. Rskr. 2017/18:229
Offentlig förvaltning
Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52) och 2020/21:75 (Ju 44).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänste- mannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Enligt direktiven ska utredningen överväga och ta ställning till om det straff- rättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
36. Rskr. 2017/18:240
Straffrättsliga frågor
Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53) och 2020/21:75 (Ju 45).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där- med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utrednings- tiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
61
Skr. 2021/22:75 | yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en |
Justitie- | utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafik- |
departementet | brott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 |
| genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad |
| trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för |
| sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för |
| olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader |
| till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från |
| fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian |
| bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt |
| omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats |
| och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades |
| ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov |
| olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den |
| 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten |
| är inte slutbehandlad. |
| Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att |
| införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv (bet. |
| 2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna |
| 2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9, |
| 2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och |
| 2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild |
| utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att |
| säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott |
| med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades |
| den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad |
| brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om |
| det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med heders- |
| motiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör |
| införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Den 18 juli |
| 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och |
| ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en |
| egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld |
| och förtryck samt lämna förslag på en sådan reglering oavsett |
| ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott |
| bör införas (dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i |
| betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har |
| remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Den 24 februari |
| 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott för |
| hedersförtryck (prop. 2021/22:138). I propositionen föreslås att det införs |
| ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen hedersförtryck. Brottet |
| innebär bl.a. att en särskild strängare straffskala införs för den som |
| upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett |
| hedersmotiv. I propositionen bedöms därför tillkännagivandet som |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 14 och 20. |
| 37. Rskr. 2017/18:254 |
62 | Polisfrågor |
|
Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54) och 2020/21:75 (Ju 46).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Krono- fogdemyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat lagrådsremissen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet där bl.a. frågan om informationsutbyte tas upp. Regeringen avser att behandla frågan i en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet. 2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande
11.Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den
18maj 2022. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitets- handlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slut- behandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 18 och 33.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
63
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
64
38. Rskr. 2017/18:255
Elektronisk övervakning av kontaktförbud
Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 90), 2019/20:75 (Ju 55) och 2020/21:75 (Ju 47).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahands- åtgärd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkänna- givandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217), i vilken betänkandets förslag i fråga om kontaktförbud behandlas. I propositionen lämnades bl.a. förslag om att ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd. Genom de förslag i fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehand- lad.
39. Rskr. 2017/18:289
Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag
Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102), 2019/20:75 (Ju 81) och 2020/21:75 (Ju 49).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsyns- myndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhets- skyddslagen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 1. I mars 2017 fick en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad (dir. 2017:32). Utredningen överlämnade sitt betänkande Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) den 30 november 2018. Den 20 maj 2021 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) i vilken förslagen i betänkandet behandlas. I propositionen föreslogs bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och
befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen och regeringen bedömde därigenom att tillkännagivandet var tillgodosett. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lag- ändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resurs- fördelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslog utredningen en delvis ny tillsynsstruktur. I propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) föreslog regeringen ändringar för att tydliggöra tillsynsmyndigheternas ansvar. Regeringen bedömde att tillkännagivandet delvis tillgodosågs genom den föreslagna regleringen om tillsyn. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021 (SFS 2021:952). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bl.a. innebär en delvis ny tillsynsstruktur genom att ett antal myndigheter blir nya tillsynsmyndigheter, att vissa tillsynsmyndigheter får ändrade tillsynsområden samt att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska vara tillsynsmyndigheter för de allra mest skyddsvärda verksamheterna och utses till samordningsmyndigheter. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regerings- kansliet (bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhets- skydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Utredningen överlämnade sitt förslag den 13 maj 2020 genom promemorian Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlands- myndigheterna och kommittéväsendet (Ds 2020:11). Den 23 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bland annat innebär att Regeringskansliet omfattas av fler be- stämmelser i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
40. Rskr. 2017/18:302
En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet
Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105), 2019/20:75 (Ju 59) och 2020/21:75 (Ju 50).
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
65
Skr. 2021/22:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Justitie-
departementet Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
66
Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen proposi- tionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
41. Rskr. 2017/18:404
Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning
Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126), 2019/20:75 (Ju 64) och 2020/21:75 (Ju 51).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett
arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 25 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2018/19
42. Rskr. 2018/19:73
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148), 2019/20:75 (Ju 65) och 2020/21:75 (Ju 52).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränknings- ersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2020 att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer, att Brottsoffermyndighetens ersätt- ningsanslag minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet och att anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränknings- ersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslagsfördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Upp- draget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brotts- offer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
43. Rskr. 2018/19:169
Processrättsliga frågor
Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17– 19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73) och 2020/21:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
67
Skr. 2021/22:75 |
|
Justitie- | Punkt 16 om översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning*: |
departementet | Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regelverket om förunder- |
| sökningsbegränsning ska ses över (bet. 2018/19:JuU12 s. 41). Den 20 |
| januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrotts- |
| utredningen (Ju 2021:08) som även fick i uppdrag att se över regelverket |
| för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. |
| I uppdraget ingår bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och |
| ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar |
| eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget ska redovisas |
| senast den 20 januari 2023. Genom uppdraget anser regeringen att |
| riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 26 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet. |
| 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att |
| tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka |
| rättsprocessen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med |
| kopplingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingick att analysera om ett |
| system med så kallade kronvittnen bör införas (dir. 2019:85). Uppdraget |
| redovisades den 25 maj 2021 (SOU 2021:35). I samband med att |
| uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock |
| inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat |
| (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. |
| I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. |
| 39) har det angetts att uppdraget har redovisats och att tillkännagivandet |
| därmed ska anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 27 om anonyma vittnen*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i |
| vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12 |
| s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en |
| utredning som ska analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att |
| införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till |
| nödvändiga författningsändringar (dir. 2019:85). Uppdraget redovisades |
| den 25 maj 2021. Tillkännagivandet skrevs av i samband med att |
| utredningen beslutades. Riksdagen delade dock inte regeringens upp- |
| fattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, |
| rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. I budget- |
| propositionen för 2022 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 39) har |
| det angetts att uppdraget har redovisats och att tillkännagivandet därmed |
| ska anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka |
| skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). I regeringens åtgärds- |
| program mot gängkriminalitet ingår en punkt om att Polismyndighetens |
| vittnesskyddsprogram bör förstärkas (punkt 26). Regeringen beslutade den |
| 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå |
| åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att |
| stärka skyddet av vittnen (dir. 2019:85). Betänkandet En stärkt |
| rättsprocess och en ökad lagföring redovisades den 25 maj 2021 (SOU |
| 2021:35). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. |
68 | Punkten är inte slutbehandlad. |
44. Rskr. 2018/19:170
Unga lagöverträdare
Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74) och 2020/21:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
45. Rskr. 2018/19:177
Utvisning på grund av brott
Mot. 2018/19:2819, 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU16 s. 77–79). Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning som ska göra en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott (dir. 2020:44). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk (SOU 2021:61) den 30 juni 2021. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 lagrådsremissen Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
46. Rskr. 2018/19:180
Familjerätt
Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77) och 2020/21:75 (Ju 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om utredningar om faderskap för ogifta*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utredningar om
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
69
Skr. 2021/22:75 | faderskap för ogifta (bet. 2018/19:CU7 s. 23 f.). Riksdagen anförde bl.a. |
Justitie- | att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från |
departementet | Utredningen om faderskap och föräldraskap och överväga vissa ytterligare |
| moderniseringar. Utredningens betänkande Nya regler om faderskap och |
| föräldraskap (SOU 2018:68) har remitterats. Den 8 april 2021 beslutade |
| regeringen propositionen Modernare regler för bekräftelse av föräldra- |
| skap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral |
| föräldraskapspresumtion (prop. 2020/21:176). Genom förslagen i propo- |
| sitionen bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slut- |
| behandlad. |
| Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. |
| 2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett |
| uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett |
| testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har |
| redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| 47. Rskr. 2018/19:181 |
| Straffrättsliga frågor |
| Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78) och 2020/21:75 (Ju 59). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av |
| straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen |
| (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en |
| särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten |
| i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan |
| behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. |
| 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt |
| skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har |
| remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds- |
| remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades |
| den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till |
| riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett |
| förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs |
| till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav |
| regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för |
| sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar |
| som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar |
| (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett |
| förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har |
| remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds- |
| remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades |
| den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till |
70 | riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Den 25 maj 2021 överlämnades betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 28 september 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remissbehandlats och remiss- tiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11 s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
71
Skr. 2021/22:75 | som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. |
Justitie- | 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff |
departementet | för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remiss- |
| behandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att |
| ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas |
| (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 |
| propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn |
| (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska |
| avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de |
| övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen |
| att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende |
| dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen |
| ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskrip- |
| tion är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den |
| 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att |
| genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i |
| brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i |
| betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription |
| (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bl.a. förlängda preskriptionstider för |
| allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har |
| remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i |
| strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid |
| flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren |
| 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid |
| flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå |
| förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på |
| flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till |
| brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska |
| redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 12–15, 42, 48, 52, 59 och 64. |
| 48. Rskr. 2018/19:182 |
| Våldsbrott och brottsoffer |
| Mot. 2018/19:735 yrkandena 2 och 3, 2018/19:2598 yrkande 2 och |
| 2018/19:2819 yrkande 53, bet. 2018/19:JuU14 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 79) och 2020/21:75 (Ju 60). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 39 om skärpt straff för överträdelser av kontaktförbud*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för |
| överträdelse av kontaktförbud (bet. 2018/19:JuU14 s. 56 f.). Den 18 juli |
| 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka |
| förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras |
| med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga |
72 | författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades |
|
den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217), i vilken betänkandets förslag i fråga om kontaktförbud behandlas. I propositionen lämnades bl.a. förslag om att straffet för överträdelse av kontaktförbud ska skärpas och att mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud inte längre ska vara fria från straff. Genom de förslag i fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.
49. Rskr. 2018/19:191
Polisfrågor
Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81) och 2020/21:75 (Ju 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID- kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränk- ningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
50. Rskr. 2018/19:192
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82) och 2020/21:75 (Ju 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
73
Skr. 2021/22:75 | Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: |
Justitie- | Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att |
departementet | Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet. |
| 2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 |
| yrkande 28. Den 24 september 2020 beslutade regeringen propositionen |
| En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i |
| återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen |
| föreslås bland annat att den villkorliga frigivningen från fängelse ska |
| kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under |
| anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder |
| eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. |
| Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021. Den nya lagen innebär att |
| den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin |
| villkorliga frigivning uppskjuten och alltså få sitta längre tid i fängelse. |
| Den nya lagen träffar i synnerhet den som dömts för sexualbrott eller har |
| en våldsproblematik. Syftet är att den som avtjänar fängelsestraff ges ett |
| incitament att delta i de återfallsförebyggande åtgärder eller åtgärder som |
| främjar återanpassningen i samhället som Kriminalvården anvisar. Om |
| klienten inte deltar i, eller missköter, anvisade åtgärder kan |
| Kriminalvården skjuta upp den villkorliga frigivningen i upp till 180 dagar |
| åt gången. |
| Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag |
| om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna |
| genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och |
| behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter |
| som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande |
| ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven. |
| Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i |
| uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete |
| (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad |
| kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med |
| särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminal- |
| vården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i |
| verksamheten. Kriminalvården ska lämna en delredovisning senast den 15 |
| september 2022 och slutredovisa uppdraget senast den 15 september 2023. |
| Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder |
| för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. |
| 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. |
| Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den |
| tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i |
| åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, |
| rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes |
| ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet |
| vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med |
| återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram |
| (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 |
74 | Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och |
Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhoppar- program (Ju2019/02027). Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021.
Mot bakgrund av de behov som myndigheterna beskriver i slut- redovisningen, och en analys av deras förslag, beslutade regeringen den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en s.k. bokstavs- utredare som ska stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Uppdragen ska delredovisas den 2 maj 2022. Bokstavs- utredarens uppdrag ska slutredovisas den 30 september 2022 och myndigheternas uppdrag ska slutredovisas den 1 februari 2024.
Riksdagen har därefter, den 8 december 2021, bifallit justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (bet. 2021/22:JuU1 s. 34, rskr. 2021/22:89). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades den ovan nämnda bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021, till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande. Det utvidgade uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripande- grad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 31 om ökat samarbete med andra länder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att anför om att Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet (bet. 2018/19:JuU13 s. 67). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör ge Kriminalvården i uppdrag att öka och fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna (bet. 2018/19:JuU13 s. 72). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1,
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
75
Skr. 2021/22:75 | bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) redovisades att regeringens |
Justitie- | bedömning är att ett utökat samarbete mellan Kriminalvården och andra |
departementet | länders kriminalvård inte är den mest effektiva vägen att gå för att öka |
| antalet överföranden. Det är regeringens och Regeringskansliets ansvar att |
| genom bilaterala kontakter driva på det arbetet i förhållande till andra |
| länder. En rad bilaterala kontakter har sedan en tid pågått med ett antal |
| centrala länder i syfte att öka möjligheterna till överförande. Regeringen |
| fortsätter med detta arbete. Regeringen har härutöver i regleringsbreven |
| för 2020 och 2021 uppdragit åt Kriminalvården att redovisa hur |
| myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande |
| av straffverkställighet. Kriminalvården har i årsredovisningen för 2020 |
| redovisat ett antal organisatoriska åtgärder som syftar till att effektivisera |
| arbetet. I årsredovisningen för 2021 ska Kriminalvården redovisa vilka |
| ytterligare åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att öka antalet |
| överföranden och hur den i övrigt har bidragit till ett effektivt förfarande |
| avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av |
| det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan |
| den 1 juli 2020. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet |
| ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. |
| 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 10 februari 2022 beslutade |
| regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 28. |
| 51. Rskr. 2018/19:201 |
| Fastighetsrätt |
| Mot. 2018/19:1012 m.fl., bet. 2018/19:CU13 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 85) och 2020/21:75 (Ju 63). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Punkt 4 om andelstal i vägsamfälligheter*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som |
| innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andels- |
| tal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riks- |
| dagen i frågan. Frågan behandlas i ett förslag som har lämnats in till |
| Justitiedepartementet av Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Departe- |
| mentet har under 2020 låtit Lantmäteriet analysera frågan och ett |
| samrådsmöte har hållits med REV och Villaägarnas Riksförbund. Utifrån |
| Lantmäteriets analys och de synpunkter som lämnades vid samrådsmötet |
| har en promemoria (Ds) tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian |
| remitterades under våren 2021. Regeringen har den 22 december 2021 |
| beslutat lagrådsremiss och den 17 februari 2022 propositionen Ändring av |
| andelstal i gemensamhetsanläggningar (prop. 2021/22:122). I |
| propositionen föreslås att en samfällighetsförening ska kunna ändra |
| andelstalen i en gemensamhetsanläggning genom ett beslut på en |
| föreningsstämma. Beslutet ska fattas med kvalificerad majoritet och |
| ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten för att bli gällande. I |
| propositionen gjorde regeringen bedömningen att tillkännagivandet är |
| slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. |
76 |
|
52. Rskr. 2018/19:214
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89) och 2020/21:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 30 november 2021 om vissa undantag från förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Beslutet innebär att den särskilda chefstjänstemannen för krishantering i Justitiedepartementet placeras i Statsrådsberedningen samt att gruppen för strategisk samordning leds av en statssekreterare i Statsrådsberedningen. Statsministern beslutade samma datum att den statssekreterare som leder gruppen för strategisk samordning ska vara statsministerns statssekreterare. Den 2 december 2021 beslutade regeringen att statsministerns statssekreterare även ska vara ordförande i krishanteringsrådet. Den 1 februari 2022 flyttades även kansliet för krishantering från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen. I Statsrådsberedningen finns sedan tidigare ett säkerhetspolitiskt råd för utbyte av information om säkerhetspolitiska frågor och som leds av statsministern. Punkten är inte slutbehandlad.
53. Rskr. 2018/19:216
Författningsfrågor Bet. 2018/19:KU30
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 90) och 2020/21:75 (Ju 65). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 34 om utredning om krigsdelegationen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt samman- satt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen (bet. 2018/19:KU30 s. 122–124). Den 30 september 2021 beslutade regeringen att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att analysera och överväga den fråga som tillkännagivandet avser (dir. 2021:80). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 november 2023. Punkten är slutbehandlad.
54. Rskr. 2018/19:281
Fri- och rättigheter, m.m.
Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100) och 2020/21:75 (Ju 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
77
Skr. 2021/22:75 | kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade |
Justitie- | egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54–58). Riksdagen har därmed |
departementet | bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna |
| 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. |
| Den fråga som tillkännagivandet avser bereds fortsatt inom Regerings- |
| kansliet. Mot bakgrund av den sakpolitiska överenskommelse som |
| träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet |
| och Liberalerna i januari 2019 har regeringen bl.a. beslutat om |
| kommittédirektiv till två utredningar, Skogsutredningen och Artskydds- |
| utredningen, på Miljödepartementets område som på olika sätt berör |
| egendomsskyddet för markägare och ersättningsrätt vid olika former av |
| rådighetsinskränkningar över mark. I Skogsutredningens betänkande |
| (SOU 2020:73), som redovisades den 30 november 2020, lämnas bl.a. |
| förslag om att skydda den biologiska mångfalden och om rätt till ersättning |
| vid nekat tillstånd till avverkning av fjällnära skog. Vidare redovisas |
| förslag om en övergång till frivilligt formellt skydd som huvudsakligt |
| arbetssätt för skydd av värdefull skog samt förslag om ändrade skatteregler |
| när det gäller ersättning för skydd av skog. I propositionen Stärkt |
| äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i |
| skogen med frivillighet som grund behandlas delar av Skogsutredningens |
| förslag (prop. 2021/22:58). Artskyddsutredningens betänkande (SOU |
| 2021:51), som redovisades den 10 juni 2021, tar bl.a. upp frågan om en |
| tydligare ansvarsfördelning mellan det allmänna och verksamheter eller |
| markägare vad gäller kostnaden för att bevara biologisk mångfald. Bland |
| annat berörs rätten till ersättning vid vissa fridlysningsbeslut som i |
| praktiken motsvarar områdesskydd när de avsevärt försvårar pågående |
| markanvändning, samtidigt som EU-statsstödsregler behöver beaktas. |
| Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| 55. Rskr. 2018/19:296 |
| Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten |
| Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103) och 2020/21:75 (Ju 68). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande |
| lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade |
| EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk |
| kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet |
| och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen |
| C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad |
| andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet |
| för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen |
| (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och |
| försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU- |
| domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att |
| en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och |
78 | lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare |
|
avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Uppdraget ska redovisas i februari 2023. Samtidigt fortsatte handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C- 140/20, som gäller de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Den
18november 2021 kom EU-domstolens generaladvokat med ett icke bindande förslag till avgörande i dessa mål. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Punkten är inte slutbehandlad.
56. Rskr. 2018/19:298
Vapenfrågor
Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 15, 17 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2890 yrkande 11, 12, 14 och 17, bet. 2018/19:JuU29
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105) och 2020/21:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 17. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen har därefter föreslagit lättnader i regleringen av ljuddämpare i propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. 2021/22:46). Tillkännagivandet redovisades som
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
79
Skr. 2021/22:75 | slutbehandlat i propositionen. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen |
Justitie- | de lagar riksdagen antagit (SFS 132 och 136). Punkten är slutbehandlad. |
departementet | Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. |
| 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 |
| yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 |
| yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i proposi- |
| tionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapen- |
| direktiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. |
| Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet |
| är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står |
| därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. |
| 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, |
| 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 |
| yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att |
| biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen- |
| lagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Ut- |
| redaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds- |
| prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss- |
| behandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har |
| en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. |
| Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. |
| Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av |
| reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och |
| därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 |
| yrkande 12. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- |
| behandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 20 och 25. |
Nyare riksmöten
Riksmötet 2019/20
57. Rskr. 2019/20:34
Straffet för mord
Prop. 2018/19:138, mot. 2019/20:50 yrkande 2 och 2019/20:51, bet. 2019/20:JuU4
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 109) och 2020/21:75 (Ju 70). Skrivelsen är slutbehandlad.
| Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att |
| mord och vissa andra allvarliga brott ska kunna preskriberas endast om |
| lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. En särskild |
| utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande |
| den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18– |
80 | 20 år (dir. 2017:122). Uppdraget redovisades i december 2018 i betän- |
kandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Utredningen föreslår bland annat att mord och vissa andra allvarliga brott ska preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör preskription. I utkastet föreslås bl.a. att mord och vissa andra allvarliga brott inte ska kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som har fyllt 18 år. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.
58. Rskr. 2019/20:36
Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling
Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111) och 2020/21:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
59. Rskr. 2019/20:42
Brott mot förtroendevalda
Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113) och 2020/21:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
81
Skr. 2021/22:75 | 2020:54). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett |
Justitie- | förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som |
departementet | utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 |
| november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slut- |
| behandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att |
| tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. |
| 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv |
| som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget |
| redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott |
| mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU |
| 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj |
| 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 60. Rskr. 2019/20:43 |
| Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighets- |
| utövning |
| Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114) och 2020/21:75 (Ju 73). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens |
| personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och |
| Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd |
| som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna |
| 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 |
| beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd |
| för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor |
| (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka |
| samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt |
| skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som |
| beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget |
| redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott |
| mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU |
| 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj |
| 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett |
| utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet. |
| 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- |
| direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga |
| funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren |
| ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som |
| är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan |
| uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom |
| direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock |
| inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. |
| 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. |
| Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes |
| utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom |
82 | betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa |
|
samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utrednings- tiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet. 2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
83
Skr. 2021/22:75 | beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd |
Justitie- | för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor |
departementet | (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning |
| till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt |
| straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen |
| Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som |
| beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som |
| slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att |
| tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. |
| 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022 |
| redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot |
| journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU |
| 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj |
| 2022. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en |
| redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–8, 12 och 13. |
| 61. Rskr. 2019/20:146 |
| Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot |
| organiserad brottslighet. |
| Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 75). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om skrivelsen: Den 22 december 2021 beslutade regeringen att |
| skriva av ärendet i fråga om denna punkt. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighets- |
| gemensamma arbetet*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet |
| anför om att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att |
| styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet |
| och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma |
| verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 s. 7 f.). |
| Den 3 mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv myndigheter |
| som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och |
| organiserad brottslighet får denna uppgift inskrivet i sina respektive |
| instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med |
| instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera |
| styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom |
| samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag. |
| Den 25 juni 2020 fattade regeringen beslut om två uppdrag till de tolv |
| myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov |
| och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot |
| dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig |
| folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om |
| näringsverksamhet skulle bedrivas i eller i anslutning till något eller några |
| av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet |
| mot felaktig folkbokföring skulle bedrivas i sådana områden där |
| myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara |
| särskilt förekommande. Till pilotprojekten skulle de tolv myndigheterna |
84 |
|
identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade.
Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021. Av redo- visningen framgår att uppdragen bl.a. resulterade i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Pilotprojekten bidrog till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklat sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt organiserad brotts- lighet. Punkten är inte slutbehandlad.
62. Rskr. 2019/20:169
Hyresrätt m.m.
Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 79).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Frågan knyter an till förslag som lämnas i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31). Betänkandet utgör dock inte tillräckligt beredningsunderlag för att motsvara det behov av åtgärder som lyfts fram i bl.a. remissvaren, bet. 2019/20:CU9 och Riksrevisionens rapport Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter (RiR 2020:3). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. stärker skyddet för köpare av nyproducerade bostads- rätter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
63. Rskr. 2019/20:177
Unga lagöverträdare
Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
85
Skr. 2021/22:75 | Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för |
Justitie- | regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdoms- |
departementet | domstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). |
| I ovan nämnda utredning (dir. 2019:103) gavs utredaren också i uppdrag |
| att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Syftet med |
| översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av |
| rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. |
| Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan |
| stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades |
| i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för |
| brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. |
| Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag |
| att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för |
| unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin |
| grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds |
| 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för |
| ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 |
| juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i |
| brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten |
| med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år |
| byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte |
| har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats |
| och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagråds- |
| remiss pågår. |
| Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad |
| straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet, prop. 2021/22:17. |
| Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt |
| för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga |
| konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör |
| särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut |
| den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till |
| lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna |
| trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och |
| 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför |
| om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år |
| vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har |
| haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den |
| straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år |
| (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att |
| den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid |
| straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades |
| den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga |
| (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för |
| lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har |
| remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till |
| lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt |
| för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. |
| I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, |
| och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans |
86 | eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte |
heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slut- behandlad.
Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10 och 16.
64. Rskr. 2019/20:178
Terrorism
Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067 yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 82).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhets- polisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32 s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polis- myndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
87
Skr. 2021/22:75 | socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter | |||||
Justitie- | till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större | |||||
departementet | utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har | |||||
| begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet. | |||||
| Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020 | |||||
| beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen | |||||
| (2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets | |||||
| personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhets- | |||||
| polisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket | |||||
| som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet. | |||||
| Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020. |
|
| |||
| Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn | |||||
| av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot | |||||
| Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, | |||||
| Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). I uppdraget | |||||
| ingår en översyn av möjligheter och behov till samverkan och | |||||
| informationsdelning mellan myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast | |||||
| den 31 augusti 2023. |
|
|
| ||
| För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor | |||||
| har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de | |||||
| behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från | |||||
| välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, har vidare | |||||
| en bokstavsutredare fått i uppdrag att kartlägga möjligheterna till | |||||
| informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshets- | |||||
| kassor (Fi2021/02442). I uppdraget ingår att utifrån översynen bedöma om | |||||
| det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt | |||||
| och effektivt informationsutbyte, och i så fall föreslå nödvändiga författ- | |||||
| ningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten | |||||
| är inte slutbehandlad. |
|
|
| ||
| Punkt 10 om omhändertagande av återvändare*: Riksdagen har | |||||
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram | |||||
| nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma | |||||
| med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet. | |||||
| 2019/20:JuU32 s. 38 f.). |
|
|
| ||
| I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan | |||||
| är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse | |||||
| utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar | |||||
| inom | de | särskilda | ungdomshemmen | och | missbruksvården |
| (Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens | |||||
| insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är | |||||
| involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd till social- | |||||
| tjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak | |||||
| och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat väg- | |||||
| ledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med | |||||
| klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. | |||||
| Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det | |||||
| förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). | |||||
| I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta | |||||
| område beslutade regeringen den 19 december 2019 att ge Kriminal- | |||||
| vården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen | |||||
88 | i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska | |||||
bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021 (Ju2020/02903). Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram ett nationellt avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten beslutade regeringen den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag. Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till sådant stöd. Samma dag fick en bokstavsutredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt uppdrag samverka med utredaren. Myndigheterna ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024.
När det gäller mottagandet av framförallt barn, men även kvinnor (och män), som återvänder till Sverige från tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak (eller efter att ha varit i kurdiskt förvar) finns på nationell nivå sedan över ett år tillbaka samverkan mellan flera myndigheter. I slutet av 2020 och under 2021 återvände ett mindre antal kvinnor med barn till Sverige och vid dessa tillfällen kunde det konstateras att samverkan mellan berörda myndigheter fungerande väl och enligt plan. På nationell nivå ansvarar Center mot våldsbejakande extremism för en upparbetad struktur för samverkan med berörda kommunala aktörer. Kommuner som kan komma att involveras i mottagandet av kvinnor och barn är förberedda för detta. Orosanmälningar till socialtjänst rörande samtliga aktuella barn har gjorts. Om personer återvänder till Sverige efter vistelse i konfliktområden kan såväl Polismyndigheten som Säkerhetspolisen och Åklagarmyndig- heten komma att utreda brottslig verksamhet om sådan misstänks föreligga som brott mot mänskligheten, folkmord, terrorism eller krigsbrott. Punkten är inte slutbehandlad.
65. Rskr. 2019/20:233
Våldsbrott och brottsoffer
Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
89
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
90
för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Uppdraget ska redo- visas senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
66. Rskr. 2019/20:235
Familjerätt
Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riks- dagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Frågan bereds inom Regeringskansliet, se vidare punkt 116. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems- placeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2019/20:CU17 s. 30). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
67. Rskr. 2019/20:255
2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings- kontroll
Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16
Tidigare redovisad, se skr. 2010/21:75 (Ju 95). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare
regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Rege- ringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Förslagen i propositionen tillgodoser delvis tillkännagivandet. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
68. Rskr. 2019/20:256
Polisfrågor
Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstill- ställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remiss- behandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Inom Regeringskansliet pågår ett prioriterat arbete med en översyn av straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifika- tionsgrunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. Promemorian Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång remitterades under våren 2021 och remisstiden löpte ut i juli
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
91
Skr. 2021/22:75 | 2021. Den 10 februari 2022 beslutades lagrådsremissen Ett modernare |
Justitie- | straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång. I |
departementet | lagrådsremissen lämnar regeringen lagförslag som innebär att det |
| straffrättsliga skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång moderniseras |
| och stärks. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under |
| våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 37. |
| 69. Rskr. 2019/20:258 |
| Straffrättsliga frågor |
| Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 9 om våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att |
| regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som |
| innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till |
| fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav |
| regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för |
| sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar |
| som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar |
| (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett |
| förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har |
| remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds- |
| remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades |
| den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med |
| lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse |
| i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Frågan analyseras alltjämt i Rege- |
| ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 24 om övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till |
| riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. |
| 2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att |
| ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för |
| övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och |
| lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. |
| 2019:85). Den 25 maj 2021 överlämnades betänkandet En stärkt |
| rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35). Betänkandet har |
| remissbehandlats och remisstiden gick ut den 28 september 2021. |
| Lagrådsremissen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring beslutades |
| den 27 januari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med |
| lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag |
| om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen avser att |
| under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkänna- |
| givandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. |
92 | Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 24 och 29. |
|
70. Rskr. 2019/20:304
Vapenfrågor
Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och 17, bet. 2019/20:JuU33
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare hand- läggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
93
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
94
redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar
m.m.(Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen- lagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av till- ståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av till- ståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 10 och 12–14.
71. Rskr. 2019/20:312
Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 110). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU- samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har i rådets arbetsgrupp för upp- hovsrätt vid flera tillfällen lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Punkten är inte slutbehandlad.
72. Rskr. 2019/20:332
Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:UU18
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 117). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direkt- investeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska
direktinvesteringar, varpå Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 1 november 2021 genom betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Betänkandet remitterades den 22 november 2021 med sista svarsdatum den 22 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
73. Rskr. 2019/20:333
Ungdomsövervakning
Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2020/21
74. Rskr. 2020/21:29
Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord
Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen avser att låta genomföra en utvärdering av lagstiftningens genomslag när tillräckligt lång tid har förflutit sedan regleringen trädde i kraft. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
95
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
96
75. Rskr. 2020/21:31
En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om innehav av sprängmedel på allmän plats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om innehav av sprängmedel på allmän plats (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Skärpt kontroll över explosiva varor (prop. 2020/21:158), som beslutades den 24 mars 2021. I propositionen angavs bl.a. följande. Explosiva varor som omfattas av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE, är av många olika slag. Förekomsten av en typ av explosiv vara som innehas utan tillstånd på en plats där människor vistas kan innebära en påtaglig risk för att människor skadas, medan förekomsten av en annan typ av explosiv vara på samma plats inte alls behöver innebära att det finns en sådan risk. Till skillnad mot hanteringen av vapen är det därför inte utan vidare givet att platsen för hanteringen av explosiva varor i det enskilda fallet spelar någon avgörande roll vid bedömningen av hur allvarligt ett brott mot till- ståndsplikten ska anses vara. Vidare gäller inte LBE sådana transporter av brandfarliga och explosiva varor som omfattas av lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Regeringen har tidigare bedömt att kvali- fikationsgrunden blir missvisande och att den inte ska införas (se prop. 2016/17:92 s. 15). Denna bedömning kvarstår. Överväganden som tar sikte på hantering på en viss plats kan i stället beaktas inom ramen för den kvalifikationsgrund som tar sikte på att gärningen har varit av särskilt farlig art (jfr 29 a § lagen om brandfarliga och explosiva varor). Punkten är slutbehandlad.
76. Rskr. 2020/21:46
Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten Skr. 2019/20:191, bet. 2020/21:SfU6
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 128). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om ansvaret för återvändandeverksamheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten (bet. 2020/21: SfU6 s. 5 f.). Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att
utreda vilka organisationsförändringar som skulle kunna övervägas för att effektivisera arbetet med återvändande (Ju2021/01229). Statskontoret redovisade uppdraget den 14 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.
77. Rskr. 2020/21:49
Direktåtkomst för Migrationsverket
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.
78. Rskr. 2020/21:50
Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter
Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 132). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 har remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. stärker skyddet för köpare av nyproducerade bostadsrätter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 har remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. innebär att en köpare av en nyproducerad bostadsrätt ska få klar och begriplig information om avtalet och de risker som är förknippade med det. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
79. Rskr. 2020/21:57
Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda
Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137).
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
97
Skr. 2021/22:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Justitie-
departementet Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skade- stånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Arbete med att ta fram direktiv till en ny utredning på området pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
98
80. Rskr. 2020/21:79
Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet
Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till frågan i samband med den fortsatta beredningen av
Direktinvesteringsutredningens betänkande. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet. 2020/21:JuU10 s. 14 f.). Den 20 maj 2021 beslutades propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194), i vilken regeringen föreslog nya regler om samråd vid avtal och andra samarbeten som innebär att en utomstående aktör kan få tillgång till särskilt känsliga delar av en säkerhetskänslig verksamhet. Samrådsförfarandet innebär bl.a. en möjlighet för verksamhetsutövare att föra en dialog med tillsyns- myndigheten om hur en ett visst förfarande ska kunna genomföras.
Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen dessutom en ny säkerhets- skyddsförordning (SFS 2021:955) som innehåller krav på att tillsynsmyndigheterna inom sina respektive tillsynsområden ska ge vägledning om säkerhetsskydd, till skillnad från tidigare när bara de tillsynsmyndigheter som utövade tillsyn över enskilda verksamhets- utövare behövde ge sådant stöd. Vidare innebär den nya säkerhets- skyddsförordningen att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten utses till samordningsmyndigheter, bl.a. för att öka kompetensen hos övriga tillsynsmyndigheter och därigenom öka deras förmåga att vägleda verksamhetsutövare. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
81. Rskr. 2020/21:108
Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU12
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 144). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ändrade föreskrifter om försörjningsförmåga för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (bet. 2020/21:SfU12 s. 5 f.). Tillkännagivandet innebär att förslaget till förordningsändring i promemorian Krav på tidsbegränsade anställningars varaktighet för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas enligt den tillfälliga lagen inte bör genomföras. Tillkännagivandet är tillgodosett. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
82. Rskr. 2020/21:124
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:JuU1
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 147).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 b) om bemyndigande för anslaget 1:1 Polismyndigheten: Riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget 1:1 Polismyndigheten besluta om förvärv av aktier eller andelar i företag och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som bedrivs vid Polismyndigheten inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i detta syfte. Regeringen har under 2021 bemyndigat Polismyndigheten att fatta beslut enligt riksdagens bemyndigande. Punkten är slutbehandlad.
83. Rskr. 2020/21:135
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
99
Skr. 2021/22:75 Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4
Justitie-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet
Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut (bet. 2020/21:FöU4 s. 35 f.). Regeringen har som ett första steg gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att senast den 29 april 2022 översiktligt bedöma behovet av personalförstärkningar inom myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv vid höjd beredskap och krig. I nästa steg kan behov av eventuella åtgärder analyseras. Det kan t.ex. gälla förberedelser för att nyttja den allmänna tjänsteplikten, en aktiverad civilplikt eller avtalslösningar. Punkten är inte slutbehandlad.
84. Rskr. 2020/21:166
En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder
Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Punkten är inte slutbehandlad.
85. Rskr. 2020/21:167
Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv
Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om genomförande på miniminivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
86. Rskr. 2020/21:168
Säkerhetsprövning av domare och några andra frågor som rör Domarnämnden
Prop. 2020/21:11, bet. 2020/21:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad.
100
Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 75 och 76).
87. Rskr. 2020/21:169
Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet
Prop. 2020/21:52, bet. 2020/21:JuU13 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om tillträdesförbud till butik: Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 34, 36 och 37).
Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 35).
Punkt 4 om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek (bet. 2020/21:JuU13 s. 7 f.). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibiliotek. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
88. Rskr. 2020/21:176
Extra ändringsbudget för 2021 – stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 ändringar i statens budget avseende b): Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag. Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2021.
89. Rskr. 2020/21:185
Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om ökad ordning och säkerhet i frivården: Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 77 och 78).
Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhets- kontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndig- heten har gjort av tillämpningen. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
101
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
102
90. Rskr. 2020/21:193
Hyresrätt m.m.
Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagi- vande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägar- lägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Beredningen av frågorna fortsätter i Regeringskansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 23 om hyrköpssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda ett hyrköpsystem (bet. 2020/21:CU7 s. 69). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Vid mötet framkom inget behov från marknadens sida av en lagreglerad modell för hyrköp. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Beredningen av frågan fortsätter i Regerings- kansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
91. Rskr. 2020/21:194
Associationsrätt
Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen har under december 2021 beslutat om kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
92. Rskr. 2020/21:200
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 ändringar i statens budget avseende c): Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Anslag 2:5 för budgetåret 2021.
93. Rskr. 2020/21:208
Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2019 Skr. 2020/21:59, bet. 2020/21:JuU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 mars 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
94. Rskr. 2020/21:220
2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll: Den 22 april 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Förslagen i propositionen tillgodoser delvis tillkännagivandet. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
95. Rskr. 2020/21:221
En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord Prop. 2020/21:74, bet. 2020/21:JuU21
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
103
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
104
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 225).
96. Rskr. 2020/21:222
Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Prop. 2020/21:71, bet. 2020/21:SfU15 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 223).
97. Rskr. 2020/21:223
Familjerätt
Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems- placeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnads- överflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testaments- register i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
98. Rskr. 2020/21:234
Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet Prop. 2020/21:72, bet. 2020/21:JuU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om regler om husrannsakan och beslag på distans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Modernare regler för användningen av tvångsmedel (prop. 2021/22:119). I propositionen lämnas förslag på moderniseringar av tvångsmedelsregleringen. Det är bland annat fråga om ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, ett avskaffat beslagsförbud i närståendefall och en skyldighet för en enskild att i vissa fall medverka till biometrisk autentisering. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Punkten är slutbehandlad.
99. Rskr. 2020/21:235
Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 1 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 249 och 250).
Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.
100. Rskr. 2020/21:240
Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott
Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I samband med att regeringen 2017 gav Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete (Ju2017/01526) angavs att det är centralt att insatserna anpassas efter att förutsättningarna för det brottsförebyggande arbetet skiljer sig åt över landet. Vidare fick Brå i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att redovisa hur myndigheten har arbetat med att ge särskilt anpassat kunskapsstöd till brottsförebyggande arbete i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Sedan 2017 finns också uppgifter om bl.a. utsatthet för brott och otrygghet från Nationella Trygghetsundersökningen på lokalpolisområdesnivå vilket ger bättre analysmöjligheter utifrån den lokala kontexten.
Regeringen gav 2019 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Av utredningsdirektiven fram- går att utmaningar relaterade till brott finns i hela samhället, såväl i glesbygd och mindre orter som i storstadsområden. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 15 juni 2021 (SOU 2021:49). Betänkandet remitterades den 2 juli 2021 och remisstiden gick ut den 2 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
105
Skr. 2021/22:75 | utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp |
Justitie- | individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande |
departementet | åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp |
| (bet. 2020/21:JuU17 s. 18). Den 1 januari 2021 trädde den nya påföljden |
| ungdomsövervakning, för unga lagöverträdare, i kraft (SFS 2020:616, SFS |
| 2020:617). |
| Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten |
| ska fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning |
| av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet ska särskilt fokus |
| riktas mot insatser för unga dömda. |
| Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i upp- |
| drag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). |
| Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till |
| samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande |
| av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för |
| hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Regeringen |
| beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att |
| göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lag- |
| överträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). |
| Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. |
| Regeringen beslutade den 16 respektive 22 december 2021 att ge |
| Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informa- |
| tionsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för |
| utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt |
| bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta |
| brottsförebyggande (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den |
| 25 maj 2023. |
| Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att |
| den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS |
| 2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta |
| med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| 101. Rskr. 2020/21:243 |
| Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter |
| Skr. 2020/21:62, bet. 2020/21:JuU20 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 20 maj 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
| 102. Rskr. 2020/21:244 |
| Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering |
| Prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 15 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS |
| 285–289). |
| 103. Rskr. 2020/21:255 |
106 | Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård |
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slut- behandlad.
104. Rskr. 2020/21:262
En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om en ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 322).
Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
105. Rskr. 2020/21:265
Ersättningsrätt och insolvensrätt
Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:CU10
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om distansutmätning*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distans- utmätning för Kronofogdemyndigheten (bet. 2020/21:CU10 s. 37 f.). Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat lagrådsremissen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet där bl.a. frågan om informationsutbyte tas upp. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
106.Rskr. 2020/21:266 Konsumenträtt
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
107
Skr. 2021/22:75 Mot. 2020/21:1617 m.fl., bet. 2020/21:CU12
Justitie-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet
108
Punkt 2 om telefonförsäljning av lotter och andra spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter (bet. 2020/21:CU12 s. 14 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 25 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
107. Rskr. 2020/21:288
Gränsöverskridande tillgång till radio- och tv-program
Prop. 2020/21:153, bet. 2020/21:NU19
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 357 och 358).
108. Rskr. 2020/21:289
Processrättsliga frågor
Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 25 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av regelverket för förunder- sökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2020/21:JuU25 s. 49 f.). Den 20 januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen (Ju 2021:08) som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. I uppdraget ingår bl.a. att ana- lysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2023. Genom uppdraget har regeringen ansett att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag.
Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 22 december 2021 ska upp- draget redovisas senast den 14 oktober 2022 (dir. 2021:113). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 31 om en reformerad straffprocess*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål (bet. 2020/21:JuU25 s. 68). Den 17 juni 2021 beslutade regeringen propositionen Utökade möjligheter att använda tidiga förhör (prop. 2020/21:209). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU6, rskr. 2021/22:37). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 32 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 77 f.). Frågan om att införa ett system med kronvittnen behandlades i Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 25 maj 2021 (SOU 2021:35). Den 27 januari 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring. I lagrådsremissen föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 36 om utvärdering av rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av rätten till målsägandebiträde (bet. 2020/21:JuU25 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt kvarstår i överrätt (prop. 2017/18:86, bet. 2017/18:JuU24, rskr. 2017/18:288). Uppdraget gavs mot bakgrund av tillkännagivandet. Domstolsverket ska utvärdera om lagändringen har uppnått sitt syfte och andra eventuella konsekvenser av lagändringen. Domstolsverket ska under arbetets gång samråda med Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 april 2022. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen har inlett konsultationer med de myndigheter som särskilt berörs för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
109
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
110
Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 32, 34, 36, 39 och 44.
109. Rskr. 2020/21:298
Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar – anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning
Prop. 2020/21:120, bet. 2020/21:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 414 och 415).
110. Rskr. 2020/21:299
Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten
Prop. 2020/21:159, bet. 2020/21:SfU24
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 390 och 391).
111. Rskr. 2020/21:304
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23).
Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten ska fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet ska särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Uppdraget ska redovisas senast den 17 maj 2022.
Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven.
Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En s.k. bokstavsutredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndig- heterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Myndigheterna ska redovisa uppdraget senast den 1 februari 2024. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 2022.
Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminal- vården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2023.
Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.
Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till för- bättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsföre- byggande. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023.
Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfalls- förebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slut- behandlad.
Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler (bet. 2020/21:JuU26 s. 39).
Kriminalvården följer forskningsläget kontinuerligt och arbetar för att fortsatt utveckla behandlingsmetoderna för sexualbrottsdömda. Enligt Kriminalvården är det vetenskapliga underlaget för effekterna av kemisk kastrering i dag för svagt för att säga att det är en effektiv metod för att förebygga återfall i sexualbrott. Myndighetens bedömning är att även om forskningsunderlaget vad avser effekter på återfallsrisken i nuläget inte är tillräckligt så kan denna behandling ändå utgöra ett stöd för de dömda som själva vill få den. Därför informeras intagna som är dömda för sexualbrott om att de kan remitteras för utredning om eventuell medicinsk behandling.
Regeringen har gett Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a. personer som har dömts för sexualbrott. Syftet är bl.a. att ge Kriminal- vården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna. Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
111
Skr. 2021/22:75 | Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för |
Justitie- | regeringen att regeringen bör upprätta en handlingsplan för hur |
departementet | Kriminalvårdens kapacitet kraftigt ska utökas på sikt (bet. 2020/21:JuU26 |
| s. 62). |
| Kriminalvården har vid två tillfällen, till följd av uppdrag i myndig- |
| hetens regleringsbrev för budgetåren 2020 och 2021 redovisat en plan för |
| ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955). I regleringsbrevet för |
| budgetåret 2021 (Ju2020/04577) fick Kriminalvården också regeringens |
| uppdrag att redovisa vilka organisatoriska åtgärder myndigheten har |
| vidtagit dels för att kunna öka takten och säkerställa kostnadseffektivitet i |
| den långsiktiga utbyggnaden, dels för att kunna hantera beläggnings- |
| situationen på kort sikt. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret |
| 2022 gett Kriminalvården ytterligare ett uppdrag om att redovisa en plan |
| för ökad platskapacitet. |
| I oktober 2021 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att redovisa en |
| strategisk plan för myndighetens kompetensförsörjning (Ju2021/03731). |
| Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. |
| Kriminalvårdens anslag har stärkts sedan 2019 bl.a. i syfte att ge |
| myndigheten förutsättningar att kunna tillskapa fler tillfälliga och |
| permanenta platser (prop. 2019/20:2, prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, |
| prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1). Antalet tillgängliga platser i |
| Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda |
| utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva |
| avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att |
| Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av |
| fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina |
| respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26 s. 68). |
| Punkten motsvarar till övervägande del punkt 31 i bet. 2018/19:JuU13, |
| rskr. 2018/19:192 som har redovisats som slutbehandlad i budgetproposi- |
| tionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). |
| Regeringen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att utöka |
| möjligheterna till överföranden av straffverkställighet till andra länder och |
| har haft och kommer att fortsätta att ha bilaterala och multilaterala |
| kontakter med relevanta länder i detta syfte. Regeringen avser fortsätta |
| detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i |
| de undantagsfall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. |
| I regleringsbrevet för 2021 har regeringen uppdragit åt Kriminalvården |
| att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur |
| myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande |
| av straffverkställighet, bl.a. mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som |
| genom en ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av |
| frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen (SFS 2020:384) |
| gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 har Kriminal- |
| vården fått i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende |
| handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. |
| En promemoria, Förbättrad hantering av ärenden om överförande av |
| straffverkställighet, har remitterats (Ds 2021:37). I promemorian föreslås |
112 | ett antal ändringar i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av |
frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Punkten är inte slutbehandlad.
112. Rskr. 2020/21:312
Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- domstolarna
Prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 457– 459).
113. Rskr. 2020/21:313
Regler om internationellt samarbete anpassas till nya regler om skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik
Prop. 2020/21:142, bet. 2020/21:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 444– 447).
114. Rskr. 2020/21:314
Barn som bevittnar brott
Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om barn som bevittnar brott: Den 28 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 397 och 398).
Punkt 2 om brottsskadeersättning till barn som bevittnar brott: Den 28 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 399).
Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
115. Rskr. 2020/21:315
Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister
Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 528, 529, 532 och 533).
Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet. 2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av till- kännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om möjligheter att hämta in uppgifter utan vårdnadshavares samtycke*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
113
Skr. 2021/22:75 | anför om att se över frågan om utökade möjligheter för socialnämnden att |
Justitie- | hämta in uppgifter utan en vårdnadshavares samtycke i förfaranden om |
departementet | bl.a. vårdnad (bet. 2020/21:CU17 s. 48 och 50 f.). Den 4 februari 2022 |
| beslutades att ge en utredare i uppdrag att överväga bl.a. den fråga som |
| tillkännagivandet tar upp (S2022/00807). Uppdraget ska redovisas senast |
| den 8 mars 2023. Genom uppdraget anser regeringen att tillkännagivandet |
| är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens |
| beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som |
| utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i |
| övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Ett arbete har inletts i |
| Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med |
| anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 116. Rskr. 2020/21:317 |
| Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m. |
| Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18 |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen |
| de lagar riksdagen antagit (SFS 464–466). |
| Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften |
| (bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit |
| gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna mång- |
| giften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna |
| göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett arbete har inletts i |
| Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med |
| anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den |
| nya lagstiftningen får i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 117. Rskr. 2020/21:318 |
| En effektivare konkurshantering |
| Prop. 2020/21:148, bet. 2020/21:CU19 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 538– |
| 545). |
| 118. Rskr. 2020/21:319 |
| En ny fastighetsmäklarlag – förstärkt tillsyn över fastighetsmäklar- |
| branschen |
| Prop. 2020/21:119, bet. 2020/21:CU20 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 516 |
| och 517). |
114 |
|
119. Rskr. 2020/21:320
Verkställighet av förvaltningsmyndighetens beslut om återkrav Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU25
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav (bet. 2020/21:CU25 s. 5). Enligt tillkännagivandet bör regeringen prioritera beredningen av utredningsförslag som gäller verkställighet av förvalt- ningsmyndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slut- behandlad.
120. Rskr. 2020/21:336
Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro
Prop. 2020/21:125, bet. 2020/21:NU23 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 561–563).
121. Rskr. 2020/21:343
Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia
Prop. 2020/21:165, bet. 2020/21:JuU36 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 557).
122. Rskr. 2020/21:344
Straffrättsliga frågor
Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om straffet för grov fridskränkning och grov kvinnofrids- kränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning till fängelse i ett år (bet. 2020/21:JuU24 s. 22). Den
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
115
Skr. 2021/22:75 | 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och |
Justitie- | andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217). I propositionen |
departementet | bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed |
| slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten |
| är slutbehandlad. |
| Punkt 7 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett |
| förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska |
| höjas till fängelse i tre år (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen |
| beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga |
| ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller |
| sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över |
| straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som |
| kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. |
| Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd |
| mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remiss- |
| behandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen |
| Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 |
| februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med |
| lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 8 om skärpta straff för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag |
| om skärpta straffskalor för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken (bet. |
| 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en |
| särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och |
| förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I |
| uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och |
| lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig |
| mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i |
| betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). |
| Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober |
| 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränk- |
| ningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna |
| en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| Punkt 9 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen att regeringen ska återkomma med ett förslag om en ny |
| brottsrubricering om grovt sexuellt ofredande (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 |
| f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare |
| skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning |
| när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. |
| att se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt |
| brott bör införas Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett |
| förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har |
| remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagråds- |
| remissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades |
| den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med |
| lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 18 om skärpt straff för angrepp på jägare*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för |
116 | angrepp på jägare som bedriver eftersök och skyddsjakt (bet. |
2020/21:JuU24 s. 46 f.). Inom Regeringskansliet pågår en översyn av straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. Promemorian Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång remitterades under våren 2021 och remisstiden löpte ut i juli 2021. Den 10 februari 2022 beslutades lagrådsremissen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång. I lagrådsremissen lämnar regeringen lagförslag som innebär att det straffrättsliga skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång moderniseras och stärks. Till- kännagivandet behandlas inom ramen för lagrådsremissen. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 25 om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal (bet. 2020/21:JuU24 s. 56 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhälls- nyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 32 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om avsevärt skärpta straff för brott som är kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 33 om rekrytering av barn*: Riksdagen har tillkänngagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 38 om skärpt straff för överlåtelse av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om skärpt straff för överlåtelse av narkotika och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 77 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remiss- behandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
117
Skr. 2021/22:75 | Punkt 39 om knivlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
Justitie- | som utskottet anför om skärpt straff för brott mot knivlagen (bet. |
departementet | 2020/21:JuU24 s. 79 f.). En promemoria som innehåller förslag som |
| innebär en skärpt syn på allvarligare brott mot lagen (1988:254) om förbud |
| beträffande knivar och andra farliga föremål remitterades den 17 maj |
| 2021. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Remisstiden |
| gick ut den 3 september 2021. Lagrådsremissen Skärpta straff för knivbrott |
| beslutades den 10 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en |
| proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2022. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska |
| återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och |
| grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 |
| remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff |
| för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick |
| ut den 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av |
| preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen |
| beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att |
| genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i |
| brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i |
| betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription |
| (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda |
| preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och |
| remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
| avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen |
| beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att |
| genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i |
| brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den |
| 1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga |
| direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda |
| fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett |
| ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget |
| redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den |
| straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen |
| föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. |
| Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad |
| preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). |
| Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om |
| preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i |
| december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen |
118 | om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat |
generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billig- hetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7–9, 18, 25, 32, 33, 38–40, 45, 46, 49, 51 och 54.
123. Rskr. 2020/21:345
Våldsbrott och brottsoffer
Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gett myndigheten i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndig- heten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagar- myndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta görs i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna ska lämna sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
119
Skr. 2021/22:75 | sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98). |
Justitie- | Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2022. Punkten är inte |
departementet | slutbehandlad. |
| Punkt 29 om ökad användning av kontaktförbud med elektronisk |
| övervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som |
| utskottet anför om ökad användning av elektronisk övervakning av |
| kontaktförbud (bet. 2020/21:JuU27 s. 50). Den 22 juli 2021 beslutade |
| regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i |
| nära relationer (prop. 2020/21:217). I propositionen lämnades bl.a. förslag |
| om att ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om |
| elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd. Genom de förslag i |
| fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde |
| regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. |
| Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är |
| slutbehandlad. |
| Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det |
| som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Regeringen |
| har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag |
| på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat |
| hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna |
| förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller |
| att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen |
| och genom nationell samordning. Uppdraget ska redovisas senast den |
| 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 40 om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
| effektivare hantering av ersättning till brottsoffer (bet. 2020/21:JuU27 |
| s. 73 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka |
| åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, |
| gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan |
| hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27 |
| s. 80 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) har i regleringsbrevet för |
| budgetåret 2021 och 2022 ett återrapporteringskrav där myndigheten ska |
| redovisa hur man har arbetat med att ta fram kunskap om eventuell |
| koppling mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och |
| förtryck, och vad denna kunskap visar. Om ett sådant samband föreligger, |
| ska Brå redovisa hur man har arbetat med att ge stöd till yrkesverksamma |
| i deras förebyggande arbete. |
| Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot |
| våldsbejakande extremism vid Brå, gjort en förstudie om skärnings- |
| punkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat |
| våld och förtryck. Studien har, mot bakgrund av befintlig forskning, |
| formulerat vad som kan sägas om skärningspunkten mellan vålds- |
| bejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck |
| samt bedömt behovet av ytterligare forskning (FOI-rapport 5143). Punkten |
| är inte slutbehandlad. |
120 |
|
124. Rskr. 2020/21:347
Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier Prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
125. Rskr. 2020/21:352
Skärpt kontroll över explosiva varor
Prop. 2020/21:158, bet. 2020/21:FöU9
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 657).
126. Rskr. 2020/21:363
Terrorism
Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om samverkan mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan mellan myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på kriminalisering av deltagande i terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s. 19 f.). Regeringskansliet beslutade den 12 april 2021 att ge en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ju 2021:B ). Uppdraget ska redovisas senast den 11 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om sanktionsbestämmelser i säkerhetsskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med ett förslag om sanktionsavgifter kopplade till säkerhetsskyddslagen (bet. 2020/21:JuU29 s. 33). Den 20 maj 2021 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) som innehåller förslag om sanktionsavgifter för överträdelser av säkerhetsskyddslagen. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 8, 13 och 22.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
121
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
122
127. Rskr. 2020/21:373
Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete Prop. 2020/21:168, bet. 2020/21:KU32
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 672 och 673).
128. Rskr. 2020/21:389
Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju
5)punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbets- uppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndig- heten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 16 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndig- heter m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred genomlysning av kapaciteten hos rättsväsendets myndigheter samt övriga myndigheter som samverkar med polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 18).
Genom riksdagens beslut om budget för 2022 ökar anslagen till rättsväsendets myndigheter med drygt 6 miljarder kronor, vilket innebär en kraftfull satsning på att utveckla hela rättsväsendets kapacitet och förmåga från 2022 och framåt.
Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser och vid halvårsskiftet 2021 hade antalet anställda ökat med drygt 7 000 personer sedan ingången 2016. Arbetet med att säkerställa polistillväxten till 2024 fortsätter. Den ekonomiska planeringsramen för den fortsatta tillväxten finns på plats de kommande åren. Likaså fortsätter arbetet med att öka polisväsendets effektivitet och förbättra resultaten, liksom arbetet med att stärka den lokala polisiära närvaron. Som en del i detta ingår investeringar i att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga. Satsningen innefattar bl.a. utvecklad förmåga att komma åt krypterad kommunikation mellan tungt kriminella samt kameror, både fasta och kroppsburna, vilka blir allt viktigare för digital bevissäkring och som trygghetsskapande instrument i den polisiära verksamheten. Likaså görs en satsning på att stärka kapaciteten inom avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att öka effektiviteten
och förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka uppklaringen av brott. Myndigheten får även i uppdrag att för 2022 redogöra hur genomförda brottsförebyggande insatser följs upp och hur erfarenheter från dessa sprids inom Polismyndigheten och med andra aktörer. Likaså hur samverkan med andra berörda aktörer, som exempelvis skola, socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle har utvecklats inom ramen för det brottsförebyggande arbetet.
För att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera väl och inte utgöra hinder för övrig verksamhet. Antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar. Genom riksdagens beslut om budget för 2022 säkerställs att Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten får mer resurser för att möta denna utveckling och stärka förutsättningarna och att utreda och lagföra dessa brott. Likaså förstärks Sveriges Domstolar för att möta ett ökat målinflöde och säkerställa rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för domstolarna. Kriminalvården tillförs resurser för att kunna öka kapaciteten på häkten och anstalter samtidigt som säkerheten och verksamheten upprätthålls. I Kriminalvårdens regleringsbrev för 2022 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att utöka platskapaciteten på kort sikt. Kriminalvården ska också redovisa avvikelser och tillkommande planer i förhållande till myndighetens långsiktiga utbyggnadsplan. Vidare har vidtagna åtgärder på Kriminalvårdens område redovisats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om polisers anställningsvillkor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2021 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024.
Villkoren för poliser anställda vid Polismyndigheten har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 föreslagit en ökning av Polismyndighetens anslag som bland annat ger möjlighet för berörda parter att förhandla och komma överens om de polisanställdas villkor. Med anledning av riksdagens beslut om budget för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) har regeringen, i regleringsbrevet för 2022, beslutat att Polismyndigheten ska använda minst 400 miljoner kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32– 33). Arbete med att ta fram direktiv till en utredning på området pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
123
Skr. 2021/22:75 | Punkt 7 om polisens tekniska inhämtningsförmåga*: Riksdagen har | ||
Justitie- | tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla | ||
departementet | polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.). | ||
| Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 föreslagit en satsning på | ||
| att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga genom en permanent | ||
| anslagsökning med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 (prop. | ||
| 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1). Detta ligger i linje med myndighetens | ||
| egna beräknade behov enligt budgetunderlaget för 2022–2024. Medlen ska | ||
| bland annat användas för investeringar i utvecklad förmåga att ta sig in i | ||
| krypterad kommunikation, en satsning på både fasta och kroppsburna | ||
| kameror samt stärkt kapacitet inom avdelningen Nationellt forensiskt | ||
| centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera | ||
| digitala bevis och dna. Utöver tillskottet i budgetpropositionen har | ||
| riksdagen beslutat att engångsvis, för 2022 tillföra ytterligare 300 miljoner | ||
| kronor för att stärka polisens tekniska förmåga (bet. 2021/22:JuU1, rskr. | ||
| 2021/22:89). Dessutom har riksdagen bl.a. beslutat att öka anslaget till | ||
| Polismyndigheten med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att förstärka | ||
| verksamheten vid NFC. |
| |
| I regleringsbrevet för 2022 har regeringen angett att Polismyndigheten | ||
| ska redovisa hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens | ||
| tekniska förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att | ||
| utveckla den tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten. | ||
| Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur | ||
| medlen har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa | ||
| hur kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad | ||
| information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt | ||
| centrum och för ökad kamerabevakning. Redovisningen ska lämnas i | ||
| årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. | ||
| Punkt 8 om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot | ||
| välfärdssystemen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som | ||
| utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot | ||
| välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41 s. 35 f.). |
| |
| Regeringen och riksdagen har under 2021 fattat beslut om ett stort antal | ||
| åtgärder för att stärka arbetet mot bl.a. bidrags- och skattefusk samt | ||
| felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. |
| |
| I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) föreslog regeringen att | ||
| riksdagen skulle ställa sig bakom följande mål: Det övergripande målet för | ||
| att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara att | ||
| utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga | ||
| utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Riksdagen godkände | ||
| målet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). | ||
| Målet syftar till att ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga | ||
| utbetalningar och fusk inom de olika välfärdssystemen. Dessutom ska | ||
| målet bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av | ||
| bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen | ||
| av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt | ||
| följas upp. I propositionen föreslog regeringen också att för 2021 | ||
| sammanlagt tillföra 189 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, Centrala | ||
| studiestödsnämnden, | Ekonomistyrningsverket, | Försäkringskassan, |
| Pensionsmyndigheten | och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot | |
124
felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen.
Den 17 juni 2021 beslutade regeringen förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt förordningen ska Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. förse regeringen med underlag som möjliggör en samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Vidare ska återkommande studier genomföras vid berörda myndigheter, där omfattningen av de felaktiga utbetalningarna och orsakerna till dessa uppskattas och analyseras. I enlighet med förordningen har ett råd inrättats för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen vid ESV. Rådet har en strategisk funktion i arbetet mot bidragsfusk och är ett forum där berörda myndigheter träffas för att utbyta erfarenheter, samverka och diskutera gemensamma insatser på området.
För att stärka regeringens arbete med att motverka felaktiga ut- betalningar från välfärdsystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet gavs den 20 juni 2021 ett uppdrag till en s.k. bokstavsutredare att utvärdera möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.
Den 16 september 2021 beslutade regeringen om budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1). I propositionen föreslog regeringen att för 2023 sammanlagt tillföra 195 miljoner kronor till Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektio- nen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspek- tionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen för myndigheternas arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen angavs också att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten ska inleda sin verksamhet under 2023.
Regeringen gav den 15 oktober 2021 Skatteverket i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med hand- läggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Löne- garantin är den ersättning som anställda kan få när ett företag försätts i konkurs eller genomgår en rekonstruktion. Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2022.
Den 3 juni 2021 beslutade regeringen att en särskild utredare ska göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–8.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
125
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
126
129. Rskr. 2020/21:395
Polisfrågor
Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kom- muner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget ska redovisas den 29 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46). Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gett myndigheten i uppdrag att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen ska lämnas i års- redovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
130. Rskr. 2020/21:396
Unga lagöverträdare
Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om kartläggning och analys av ungdomsrån*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en kartläggning och analys av ungdomsrån (bet. 2020/21:JuU28 s. 16 f.). Brotts- förebyggande rådet har studerat ungdomsrån och publicerade den 15 december 2021 sin kartläggning. I rapporten redovisas bland annat utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år och vilka platser ungdomsrånen begås på. Rapporten redogör även för vem som misstänks för rån, vilka som utsätts, karaktären på brotten, motiven bakom ungdomsrånen och hur vanligt det är med förnedringsinslag. Studien beskriver även ungdomars erfarenheter och konsekvenser av att ha blivit utsatt för personrån. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2020/21:JuU28 s. 41). Regeringen
beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författ- ningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 och betänkandet har remitterats.
Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår.
Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om snabbare lagföring (bet. 2020/21:JuU28 s. 42). Utredningen om snabbare lagföring överlämnade den 17 juni 2021 betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
127
Skr. 2021/22:75 | 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av |
Justitie- | regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år |
departementet | och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att |
| särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för |
| verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås |
| användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning |
| av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). |
| Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och |
| åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. |
| 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan |
| finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid |
| (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar |
| i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen |
| beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att |
| göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för |
| lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. |
| 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från |
| sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade |
| den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en |
| översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare |
| under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget |
| ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten |
| och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i |
| regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den |
| utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021. |
| Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext |
| och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att |
| möta variationer i klientinflödet, samt att Kriminalvårdens planering |
| primärt utgår från verksamhetens behov. Kriminalvårdens anslag har de |
| senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska |
| kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1, |
| prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). |
| Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är |
| under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt |
| att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag |
| (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen |
| har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att |
| återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i |
| häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i |
128 | oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för |
inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 9, 14, 16, 17, 21, 23 och 27– 30.
131. Rskr. 2020/21:398
Vapenfrågor
Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapen- tillståndsprocessen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar
m.m.(Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
129
Skr. 2021/22:75 | Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens |
Justitie- | område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren |
departementet | gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- |
| ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. |
| Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. |
| Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Till- |
| ståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har |
| remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna |
| om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Ärendet bereds |
| i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 11 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt avskaffa kravet |
| på särskilt tillstånd för ljuddämpare. (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). |
| Regeringen har föreslagit lättnader i regleringen av ljuddämpare i |
| propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. |
| 2021/22:46). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i |
| propositionen. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar |
| riksdagen antagit (SFS 132 och 136). Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben |
| (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda |
| Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens |
| område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni |
| 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av |
| vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med |
| anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria |
| med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats |
| och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Ärendet bereds i |
| Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en |
| översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet. |
| 2020/21:Ju30 s. 35 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få |
| bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Ärendet bereds |
| i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för |
| skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Ärendet bereds i Regerings- |
| kansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–10, 13 och 16–18. |
| 132. Rskr. 2020/21:399 |
| Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden |
130 | Skr. 2020/21:108, bet. 2020/21:JuU32 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
133. Rskr. 2020/21:404
Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsunder- sökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 783 och 784).
Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digi- tal bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Punkten är inte slutbehandlad.
134. Rskr. 2020/21:405
Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet Prop. 2020/21:161, bet. 2020/21:CU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 790 och 791).
135. Rskr. 2020/21:412
Ändrade regler i utlänningslagen
Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2–9 om lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 765–772). Punkterna är slutbehandlade.
Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattar ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Uppdraget ska redovisas senast den 16 februari 2023. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
131
Skr. 2021/22:75 | tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper |
Justitie- | i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. |
departementet | 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning med |
| uppdrag att utreda de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 27 om motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid |
| anknytning på grund av ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen |
| det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid |
| anknytning på grund av ålder (bet. 2020/21:SfU28 s. 89 f.). Ärendet |
| bereds. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 19 och 27. |
| 136. Rskr. 2020/21:413 |
| Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut |
| Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29 |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller |
| utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet |
| anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut |
| om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Regeringen |
| avser att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a. utreda de frågor som |
| tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller |
| utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet |
| anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges |
| förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. |
| 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning med |
| uppdrag att bl.a. utreda de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är |
| inte slutbehandlad. |
| 137. Rskr. 2020/21:423 |
| Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan |
| Europeiska unionen och Förenade kungariket |
| Prop. 2020/21:197, bet. 2020/21:JuU38 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS |
| 709–712). |
| Riksmötet 2021/22 |
| 138. Rskr. 2021/22:6 |
| Rättelse i lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen |
| Utskottsinititativ, bet. 2021/22:KU2 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 7 oktober 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit |
| (SFS 891). |
132 |
|
139. Rskr. 2021/22:18
Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål
Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål: Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riks- dagen antagit (SFS 1013).
Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
140. Rskr. 2021/22:19
Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet
Prop. 2020/21:194, bet. 2021/22:JuU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 952–954).
141. Rskr. 2021/22:20
Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt Prop. 2020/21:204, bet. 2021/22:JuU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1014–1044).
142. Rskr. 2021/22:32
Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
143. Rskr. 2021/22:35
Sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska arbetet med att uppnå frigivning av två svenska medborgare utomlands
Prop. 2021/22:30, bet. 2021/22:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1184).
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
133
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
134
144. Rskr. 2021/22:36
Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1103).
Punkt 3 om övriga lagändringar: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1104).
Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
145. Rskr. 2021/22:37
Utökade möjligheter att använda tidiga förhör
Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utökade möjligheter att använda tidiga förhör: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1107).
Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Frågan bereds inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
146. Rskr. 2021/22:38
Utökade möjligheter att avgöra mål på handlingarna i allmän domstol Prop. 2020/21:214, bet. 2021/22:JuU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1095 och 1096).
147. Rskr. 2021/22:39
Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om fridskränkningsbrotten, olaga förföljelse och förtal: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagens antagit (SFS 1108).
Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1109).
Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Frågan analy- seras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Frågan analyseras i Rege- ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10–12.
148. Rskr. 2021/22:42
Stärkt skydd för hyresgäster
Prop. 2020/21:201, bet. 2021/22:CU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1097–1102).
149. Rskr. 2021/22:44
2019 års riksdagsöversyn
Framst. 2020/21:RS5, bet. 2021/22:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1117–1123).
150. Rskr. 2021/22:48
Höständringsbudget för 2021
Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2021 avseende Polismyndigheten, avseende Kriminalvården samt avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
135
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
136
151. Rskr. 2021/22:59
Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem
Prop. 2020/21:222, bet. 2021/22:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1187 och 1189–1192).
152. Rskr. 2021/22:66
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och anslag 6:3 Integritets- skyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
153. Rskr. 2021/22:89
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2022 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Domarnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Justitiekanslern, Rättsmedicinal- verket, Sveriges domstolar, Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsföre- byggande rådet, Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:13 Avgifter till vissa internationella samman- slutningar.
154. Rskr. 2021/22:93
Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens haverikommission, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad.
Avseende b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Delpunkt 3 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 300 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Delpunkt 4 om att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slut- behandlad.
Avseende c) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2022–2024 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad.
155. Rskr. 2021/22:114
Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning
Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning: Den 22 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2021:1328).
Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
156. Rskr. 2021/22:117
Utgiftsområde 8 Migration
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad.
Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Del- punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Justitie- departementet
137
Skr. 2021/22:75 Utrikes- departementet
138
2.3Utrikesdepartementet
Nyare riksmöten
Riksmötet 2019/20
1. Rskr. 2019/20:104
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19) och skr. 2020/21:75 (UD 2).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december respektive den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7. Vad gäller svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 3.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 om svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken i enlighet med riksdagens bemyndigande. Vad gäller utställande av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 4.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier. Regeringen avser att ikläda staten ytterligare betalningsansvar i enlighet med riksdagens bemyndigande.
Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 c) 4.
2. Rskr. 2019/20:123
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22) och skr. 2020/21:75 (UD 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13–16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129–130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjlig- heterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att
resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge | Skr. 2021/22:75 |
en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom | Utrikes- |
området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att | departementet |
tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området |
|
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen uppgav att |
|
den avsåg att återkomma till riksdagen i den del som avser |
|
resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022. |
|
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 24 s. 77) |
|
uppgav regeringen att utvecklingen av resultatredovisningen är ett |
|
pågående arbete. Under en fortsatt dialog med näringsutskottet är |
|
målsättningen att resultatredovisningen ska ge en tydligare redogörelse för |
|
hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till |
|
områdets mål i stort. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2020/21
3. Rskr. 2020/21:133
Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025
Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
4. Rskr. 2020/21:134
Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025
Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om Natooption*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133.
5. Rskr. 2020/21:160
Yttrandefrihet
Bet. 2020/21:UU7
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om oberoende undersökningskommission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en oberoende undersökningskommission (bet. 2020/21:UU7 s. 9). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, tillsätta en kommitté i form av en kommission med uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isak och Gui Minhai. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
139
Skr. 2021/22:75 Utrikes- departementet
140
6. Rskr. 2020/21:172
Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder.
Skr. 2020/21:3, bet. 2020/21:NU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer (bet. 2020/21:NU11 s. 12–13). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Kommerskollegium har regeringen beslutat att Kommerskollegium ska utveckla formerna för arbetet med näringslivet som målgrupp med
beaktande av Riksrevisionens rekommendationer om Kommerskollegiums arbete med handelshinder. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har eller planeras vidtas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 31 oktober 2022. Kommerskollegium ska samtidigt även redovisa vilka övriga åtgärder som har vidtagits och påbörjats för att hantera Riksrevisionens rekommendationer. Vid rapportering om Solvit-centret enligt 15 § förordningen (2012:990) med instruktion om Kommerskollegium ska relevanta jämförelser göras med Europeiska kommissionens resultatrapportering i bedömningen av verksamheten. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2020/21:217
Strategi för den arktiska regionen
Skr. 2020/21:7, bet. 2020/21:UU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
8. Rskr. 2020/21:252
Internationella försvarssamarbeten
Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7–9). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
9. Rskr. 2020/21:253
Internationella försvarssamarbeten
Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252.
10. Rskr. 2020/21:285
Dröjsmålstalan vid erkännande av yrkeskvalifikationer
Prop. 2020/21:96, bet. 2020/21:UbU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 329).
11. Rskr. 2020/21:305
Riksrevisionens granskning av Sidas garantiverksamhet Skr. 2020/21:117, bet. 2020/21:UU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
12. Rskr. 2020/21:338
Nordiskt samarbete
Skr. 2020/21:90, bet. 2020/21:UU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
13. Rskr. 2020/21:340
Europarådet
Skr. 2020/21:106 bet. 2020/21:UU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 15 juli 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
14. Rskr. 2020/21:358
Verksamheten i Europeiska unionen under 2020
Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Detta arbete fortgår. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
15. Rskr. 2020/21:359
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Skr. 2021/22:75 Utrikes- departementet
141
Skr. 2021/22:75 Skr. 2020/21:147, bet. 2020/21:UU12
Utrikes-Skrivelsen är slutbehandlad. departementet
Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
16. Rskr. 2020/21:361
Strategisk exportkontroll 2020 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Skr. 2020/21:114, bet. 2020/21:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
17. Rskr. 2020/21:383
Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning
Prop. 2020/21:189, bet. 2020/21:NU29
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 676–684).
Riksmötet 2021/22
18. Rskr. 2021/22:49
Höständringsbudget för 2021
Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden, ändrade anslag och ändrade beställningsbemyndiganden: utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet. Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).
19. Rskr. 2021/22:77
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2022 och
b)bemyndiganden och ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10 och 1:11 inom utgiftsområde 5, samt avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.
20. Rskr. 2021/22:90
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UU2
142
Skrivelsen är slutbehandlad. | Skr. 2021/22:75 |
| Utrikes- |
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) biståndsramen för | departementet |
2022, b) anslagen för 2022 och c) bemyndiganden om ekonomiska |
|
åtaganden inom utgiftsområde 7: Den 16 december 2021 beslutade |
|
regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget/delar av |
|
anslaget 1:1 respektive anslaget 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende |
|
Folke Bernadotteakademin, Nordiska Afrikainstitutet, Styrelsen för |
|
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. |
|
21. Rskr. 2021/22:102 |
|
Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali |
|
Prop. 2021/22:22, bet. 2021/22:UFöU1 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- |
|
året 2022 avseende Försvarsmakten. |
|
22. Rskr. 2021/22:103 |
|
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali |
|
Prop. 2021/22:10, bet. 2021/22:UFöU2 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- |
|
året 2022 avseende Försvarsmakten. |
|
23. Rskr. 2021/22:112 |
|
Utgiftsområde 24 Näringsliv |
|
Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4012 yrkande 1 och 2021/22:4217 |
|
yrkande 1, bet. 2021/22:NU1 |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2022: |
|
Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
|
2022 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, |
|
samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen |
|
för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). |
|
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden |
|
om ekonomiska åtaganden, 2: Regeringen har ännu inte beslutat om |
|
kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex). |
|
Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 b) 2. |
|
143
Skr. 2021/22:75 Försvars- departementet
144
2.4Försvarsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2016/17
1. Rskr. 2016/17:175
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6) och skr. 2020/21:75 (Fö 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).
Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Det är ett omfattande och komplext lagstiftningsärende, som även har samband med pågående och redan genomfört lagstiftningsarbete på närliggande områden. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18
2. Rskr. 2017/18:178
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10) och skr. 2020/21:75 (Fö 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.
I propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) uppger regeringen att en särskild utredare under perioden 2021–2025 bör ges i uppdrag att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. I översynen bör ingå bl.a. frågan om
rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Punkten | Skr. 2021/22:75 |
är inte slutbehandlad. | Försvars- |
3. Rskr. 2017/18:179 | departementet |
| |
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet |
|
Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11) |
|
och skr. 2020/21:75 (Fö 7). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. |
|
2017/18:178. |
|
Nyare riksmöten
Riksmötet 2020/21
4. Rskr. 2020/21:121
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 b) om bemyndigande till regeringen att för 2021 utnyttja en kredit |
| ||
i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra |
| ||
utomordentliga förhållanden | som | uppgår till högst 40 000 000 000 |
|
kronor. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att skriva av ärendet. |
| ||
Punkten är slutbehandlad. |
|
|
|
Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har |
| ||
bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom |
| ||
upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att |
| ||
exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet |
| ||
och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS |
| ||
39 C/D. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att |
| ||
upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad. |
| ||
5. Rskr. 2020/21:136 |
|
|
|
Totalförsvaret 2021–2025 |
|
|
|
Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 |
|
| |
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 13). |
| ||
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
| |
Punkt 26 om en utökad grundorganisation: Regeringen beslutade den 17 |
| ||
juni 2021 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för |
| ||
Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 september 2021, |
| ||
innebär att Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs |
| ||
amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i |
| ||
Uppsala, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I |
| ||
21) i Sollefteå med utbildningsdetachement (Jämtlands fältjägarkår) i |
| ||
Östersund återinrättas som | egna | organisationsenheter. Bergslagens | 145 |
|
|
| |
Skr. 2021/22:75 Försvars- departementet
146
artilleriregemente (A9) i Kristinehamn kommer att återinrättas senare under försvarsbeslutsperioden 2021–2025. Punkten är inte slutbehandlad.
6. Rskr. 2020/21:195
Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Ärendet bereds inom Regeringskansliet och inkluderar frågor om författningsändringar. Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2020/21:226
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2020/21:70, bet. 2020/21:FöU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
8. Rskr. 2020/21:351
Kompletterande bestämmelser till EU:s cybersäkerhetsakt Prop. 2020/21:186, bet. 2020/21:FöU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 553 och 554).
9. Rskr. 2020/21:390
Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten (bet. 2020/21:JuU41, s. 16 f.). Ärendet bereds och beräknas kunna slutbehandlas tidigast 2022. Punkten är inte slutbehand- lad.
Riksmötet 2021/22
10. Rskr. 2021/22:45
Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt
Prop. 2020/21:224, bet. 2021/22:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1171–1175).
11. Rskr. 2021/22:50
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Skr. 2021/22:50, bet. 2021/22:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet under perioden den 1 januari – 31 augusti till stöd för kommuner och regioner utan att ta ut någon avgift: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Försvarsmakten. Anslaget 1.1 Förbands- verksamhet och beredskap ökades med 5 606 000 kronor för att täcka kostnaderna för det stöd som Försvarsmakten enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet under perioden 1 januari–31 augusti 2021 givit med anledning av spridningen av covid- 19. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2) om bemyndigande avseende ingågna ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Försvarsmakten. Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökades med 2 500 000 000 kronor då ansvarsförhållandena mellan Försvars- makten och Försvarets materielverk justerats sedan årsskiftet 2018/19, vilket även har medfört ett förändrat arbetssätt vad avser uppföljning av ingångna ekonomiska åtaganden. Punkten är slutbehandlad.
12. Rskr. 2021/22:94
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 a) om anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunder- rättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverk- samheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 3 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:
–om bemyndigande till regeringen att för 2022 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.
–om bemyndigande till regeringen att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.
–om bemyndigande till regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen
Skr. 2021/22:75 Försvars- departementet
147
Skr. 2021/22:75 | föreslår: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för |
Försvars- | budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. |
departementet | Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 3 c) om investeringsplaner: Den 16 december 2021 beslutade |
| regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 3 d) om överlåtelse av pjäser av artillerisystem Archer: |
| Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om att överlåta |
| försvarsmateriel i form av ännu inte förbandsatta artilleripjäser av system |
| Archer för att möjliggöra en vidareförsäljning till USA samt att |
| Försvarsmakten får disponera försäljningsintäkter eller motsvarande för |
| pjäserna. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att Försvarets |
| materielverk under 2022 får disponera försvarsmateriel i form av upp till |
| 24 ännu inte förbandssatta artilleripjäser av system Archer och om så blir |
| aktuellt överlåta pjäserna till leverantören BAE Systems Bofors AB för att |
| möjliggöra en vidareförsäljning till USA. Regeringen beslutade också att |
| Försvarsmakten, vid en vidareförsäljning av artilleripjäserna, ska |
| disponera försäljningsintäkter eller motsvarande och att Försvarets |
| materielverk ska säkerställa att motsvarande antal pjäser kan levereras till |
| Försvarsmakten med minst samma förmåga utan ytterligare kostnader och |
| senast i den takt som motsvarar förbandsproduktionen i övrigt till och med |
| 2030. Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 4 om objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
| objektsramar (bet. 2021/22:FöU1 s. 52). Ärendet bereds inom Regerings- |
| kansliet. Ärendet kommer att slutbehandlas tidigast under 2022. Punkten |
| är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 b och 4. |
148
2.5Socialdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2011/12
1. Rskr. 2011/12:122
Organdonationsfrågor
Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4), skr. 2017/18:75 (S 3), skr. 2018/19:75 (S 2), skr. 2019/20:75 (S 1) och skr. 2020/21:75 (S 1).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Företrädare för Socialdepartementet redogjorde vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande för att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Betänkandet Organ- donation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till rege- ringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats.
I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 förmedlade ansvarigt statsråd att regeringen nogsamt analyserat det underlag som utredningen om donations- och transplantationsfrågor lämnat (SOU 2015:84) och kommit fram till att frågan krävde ytterligare utredning och överväganden. Statsrådet framförde bland annat att den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges endast kan inskränkas i fall där insatsen avser den vårdade patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och det bedömdes därmed inte möjligt att gå vidare med just de delarna av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlig- het med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet.
Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Social- styrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Detta inrättades den 1 juni 2018.
Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2019 i betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26). Betänkandet har remissbehandlats. Den 5 november 2020
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
149
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
150
beslutade regeringen propositionen Organdonation (prop. 2020/21:48). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits och lämnas ytterligare förslag med syfte att skapa goda förutsättningar för donations- och transplantationsverksamheternas arbete med att hjälpa svårt sjuka människor. Mot denna bakgrund ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12). Regeringen beslutade dock därefter att återkalla propositionen varför tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat genom denna såsom angavs i förra årets skrivelse 75. Regeringen har den 24 februari 2022 beslutat om propositionen Nya regler för organdonation (prop. 2021/22:128). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits, bl.a. i form av förordningsändringar. Regeringen bedömer i propositionen att de redovisade åtgärderna tillsammans med de förslag som lämnas i den akutella propositionen tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Tillkännagivandet ansågs därmed som slutbehandlat (s. 14). Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
2. Rskr. 2016/17:144
Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen
Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9), skr. 2019/20:75 (S 4) och skr. 2020/21:75 (S 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i upp- drag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. Enligt direktiven skulle delegationen pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59).
I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 s. 9) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Bland annat föreslogs att ett övergripande mål ska införas om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Målet ska bl.a. bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp. I detta ingår omfattningen av felaktiga utbetalningar. Bl.a. Försäkrings- kassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet.
Mot bakgrund av att målet att minska felaktiga utbetalningar infördes 2021 kommer det vara möjligt att bedöma och redovisa måluppfyllelsen först i budgetpropositionen för 2023. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och att därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
3. Rskr. 2016/17:156
Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet
Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5) och skr. 2020/21:75 (S 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitets- principen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksam- heten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
151
Skr. 2021/22:75 | socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för |
Social- | verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller |
departementet | tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar |
| Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild |
| verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att |
| verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra |
| föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett |
| omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika |
| verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter |
| för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskaps- |
| styrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering |
| för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från rege- |
| ringen. |
| Regeringens bedömning var i budgetpropositionen att frågan om gene- |
| rell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas |
| ytterligare och ansåg med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. |
| Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat |
| genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). |
| I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) |
| angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överens- |
| kommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och |
| Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). Regeringen angav i |
| budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. |
| 155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att |
| tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att |
| tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade |
| åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att |
| återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 4. Rskr. 2016/17:225 |
| Samhällets krisberedskap |
| Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12), |
| skr. 2019/20:75 (S 6) och skr. 2020/21:75 (S 5). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig |
| bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av |
| de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera |
| sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor |
| belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för rege- |
| ringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.). Regeringen beslutade i regleringsbrev |
| för budgetåret 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med |
| tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid |
| överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan |
| resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget redovisades |
| den 19 december 2018. |
| Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i |
| uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och |
152 | vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag |
|
på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingår att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Regeringen har vid tre tillfällen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Den 14 november 2019 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med materialförsörj- ningen som hade drabbat några regioner.
Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om ett andra tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:84). Tilläggsdirektivet anger att uppdraget utvidgas på så sätt att utredningen ska beakta erfarenheter av utbrottet av sjukdomen covid-19 under det fortsatta utredningsarbetet. Utbrottet av covid-19 har fått stora konsekvenser för hälso- och sjukvården och har föranlett ett flertal åtgärder från regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas sida.
Den 2 september 2021 har regeringen beslutat om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:69). Tilläggsdirektivet innebär en begränsning av uppdraget på så sätt att utredaren inte längre ska se över behoven av en mer flexibel lagstiftning vid allvarliga hälsohot med konsekvenser för samhället eller pröva om enbart vissa av smittskyddslagens (2004:168) bestämmelser bör vara tillämpliga vid en viss allmänfarlig sjukdom i vissa situationer. Utredaren ska inte heller pröva om beredskapsbemyndiganden i smittskyddslagen är ändamåls- enligt utformade och tillräckliga. Hur smittskyddslagens bestämmelser bör utformas för att fungera även i en pandemisituation ses över inom ramen för utredningen Författningsberedskap inför framtida pandemier (dir. 2021:68).
Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har lämnat två delbetänkanden. Den 2 april 2020 lämnade utredningen delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) som utgjorde underlag för regeringens arbete med den försvarspolitiska propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30).
Den 31 mars 2021 lämnade utredningen delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19). Delbetänkandet har remissbehandlats och remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Planeringen är att därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av utredningens förslag, mot bakgrund av det som aviserats i budgetpropositionen för 2022 om åtgärder för att stärka systemet för försörjning med hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 47).
Utredningen ska under sitt fortsatta arbete beakta erfarenheter och resultat av de myndighetsuppdrag som är av betydelse för de frågor som ingår i utredningens uppdrag. Utredningstiden har förlängts. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 28 februari 2022.
Regeringen beslutade under 2020 om flera uppdrag som rörde beredskapsområdet och försörjningsfrågor. Flera av dessa uppdrag har
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
153
Skr. 2021/22:75 | sedan förlängts. Här kan särskilt nämnas några. Socialstyrelsen har fått i |
Social- | uppdrag att stärka beredskapsarbetet. Uppdraget ska redovisas senast den |
departementet | 30 juni 2022. Socialstyrelsen har vidare fått i uppdrag att inrätta en |
| samordningsfunktion för intensivvårdsplatser. Uppdraget har förlängts, |
| men arbetet ska anpassas utifrån att pandemins akuta fas är över och |
| inriktas mot att upprätthålla en förstärkt beredskap. Uppdraget ska |
| slutredovisas den 30 juni 2022. Socialstyrelsen har även haft i uppdrag att |
| bistå regionerna genom att på nationell nivå säkra tillgången på |
| skyddsutrustning och annat material respektive medicinteknisk utrustning |
| samt om fördelning av sjukvårdsmateriel. Uppdraget slutredovisades i |
| januari 2022 i rapporten Samlad redovisning av uppdrag gällande |
| skyddsutrustning och annat material med anledning av utbrottet av covid- |
| 19. När det gäller tillgången till läkemedel fick Läkemedelsverket bl.a. i |
| uppdrag att öka samordningen för att säkra tillgången till sådana läkemedel |
| som bedömdes vara av central betydelse vid eventuella störningar till följd |
| av spridningen av covid-19. Detta uppdrag redovisades den 14 december |
| 2020. Läkemedelsverket arbetar fortsatt med frågan inom ramen för |
| myndighetens förvaltningsanslag, vars villkor medger att medel används |
| till att säkra tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter |
| relaterade till covid-19. |
| Under 2021 har Socialstyrelsen fått sju uppdrag som rör hälso- och |
| sjukvårdens beredskap. Uppdragen ska redovisas enligt särskilda planer |
| med som sträcker sig fram till och med mars 2026. I en första |
| delredovisning den 1 oktober 2021 lämnade Socialstyrelsen en plan |
| avseende förmågan att hantera ett plötsligt och oväntat högt inflöde av |
| patienter (surge capacity) och stöd till samordning av sjuktransporter. |
| Socialstyrelsen har fått uppdrag att utveckla särskilda prioriterings- |
| principer för hälso- och sjukvården som omfattar vårdbehov, fördelning |
| av vårdresurser och rationalisering av utnyttjande vid kris och krig. Vidare |
| har Socialstyrelsen fått uppdrag om att ta fram underlag och utreda vissa |
| grundläggande delar som behövs för att utveckla och stärka regionernas |
| arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap och planering inför civilt |
| försvar. Socialstyrelsen har även fått uppdrag att ta fram nationella |
| övnings- och utbildningsplaner för katastrofmedicinsk beredskap och |
| civilt försvar. |
| Socialstyrelsen och länsstyrelserna har fått i uppdrag att kartlägga den |
| kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap samt |
| identifiera och kartlägga kommunernas behov av stöd för den kommunala |
| hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med krisberedskap och |
| civilt försvar. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att göra en översyn |
| av smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar. |
| Därutöver har Socialstyrelsen fått uppdrag om att genomföra en förstudie |
| om hur övertagandet av ansvaret för och återinförandet av programmet |
| Sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK) kan ske. Socialstyrelsen har |
| även fått i uppdrag att inom myndigheten utveckla ett arbete för ett samlat |
| statligt ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och |
| sjukvårdsområdet vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap |
| samt ytterst krig. Regeringen bedömer att tillkännagivandet kan |
| slutbehandlas efter det att Utredningen om hälso- och sjukvårdens |
| beredskap har lämnat sitt slutbetänkande. Punkten är inte slutbehandlad. |
154 |
|
5. Rskr. 2016/17:254
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7) och skr. 2020/21:75 (S 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. Betänkandet har remissbehandlats.
Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.
Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om fortsatt hantering av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
6. Rskr. 2016/17:326 |
|
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård | 155 |
|
Skr. 2021/22:75 | Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18 |
Social- | Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), |
departementet | skr. 2019/20:75 (S 8) och skr. 2020/21:75 (S 7). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt |
| multisjuka patienterna*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som |
| utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen |
| med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av |
| de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna |
| (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 |
| att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett |
| tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett |
| uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan |
| primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen |
| kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. |
| Ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen beslutades den 23 augusti |
| 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av |
| vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa |
| vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller |
| krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta |
| fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det |
| samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett första |
| delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande lämnades den 1 juni |
| 2018, God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39). I mars |
| 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En |
| reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till |
| regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för |
| regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet |
| har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet. |
| Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en natio- |
| nell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. |
| Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018. |
| I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1) beslutade regeringen |
| att avsätta 12 miljoner kronor per år under 2018, 2019 och 2020 till |
| Sveriges kommuner och regioner för samverkan vid utskrivning från |
| sjukhus. Därtill avsattes 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för |
| 2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen |
| och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. |
| Vidare kan nämnas att Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie |
| för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra |
| stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning |
| av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den |
| kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den |
| 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra |
| insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och |
| nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- |
| och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp |
| omställningen till god och nära vård. Uppdraget ska redovisas till |
| Regeringskansliet senast den 30 augusti 2023. |
156 | Punkten är inte slutbehandlad. |
7. Rskr. 2016/17:346
Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården
Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15), skr. 2019/20:75 (S 9) och skr. 2020/21:75 (S 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).
Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).
Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).
Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).
Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).
I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37) angavs vad gäller de fem tillkännagivandena om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården följande. Regeringen beslutade den 13 december 2017 att ge Statskontoret i uppdrag att från och med 2018 till och med 2020 översiktligt redovisa och analysera utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner och deras verksamheter. Till följd av regeringens arbete med det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 och på grund av att regeringen behövt göra nödvändiga prioriteringar avser regeringen att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården senast 2022.
Pandemin har till stor del hanterats genom nya riktade statsbidrag, vilket gör det mer komplicerat i nuläget att slå fast en långsiktig strategi. Regeringen avser alltjämt att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården under 2022.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–5.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
Riksmötet 2017/18
8. Rskr. 2017/18:86
Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10) och skr. 2020/21:75 (S 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
157
Skr. 2021/22:75 | Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riks- | |
Social- | dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det | |
departementet | behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. | |
| 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge | |
| en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktions- | |
| hinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I | kommittédirektivet om- |
| nämndes riksdagens tillkännagivande. Den | 7 maj 2019 lämnade |
utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Betänkandet har remitterats och bereds inom Regerings- kansliet.
Regeringen beslutade den 23 september 2021 om en Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Beslutet innebär att 28 myndigheter som omfattas av beslutet får i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken under 2021–2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Resultaten av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning.
Den 23 september 2021 gav regeringen även Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som omfattas av beslute om en Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinders- politiken. Uppdraget ska pågå så länge som uppdraget till myndigheterna pågår.
Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). Utskottet anför i betänkandet att det borde vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få en rätt att välja utförare genom att lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas.
Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2016:03, dir. 2016:40). Den 10 januari 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). Utredaren har bl.a. i uppdrag att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkrings- balkens regelverk för statlig assistansersättning. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12.
158
9. Rskr. 2017/18:121
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11) och skr. 2020/21:75 (S 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkes- mässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offent- lig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center- partiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61).
Regeringens angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123).
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
10. Rskr. 2017/18:124
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55), skr. 2018/19:75 (S 19), skr. 2019/20:75 (S 12) och skr. 2020/21:75 (S 11).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.). I reservationen anförs att kontrollinsatser av olika slag, inklusive tidsgränser, minskar användningen av sjukförsäkringen och att en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga bör göras under hela sjukfallet fram till en bortre tidsgräns. Regeringen ska enligt tillkännagivandet återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med det anförda.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt
3.6s. 29 f.) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav i huvudsak följande.
För att säkerställa en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga har regeringen vidtagit flera åtgärder.
–Försäkringskassan har getts i uppdrag att stärka sjukförsäkrings- handläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivnings- process (S2015/07316).
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
159
Skr. 2021/22:75 | – Försäkringskassan har getts i uppdrag att, inom ramen för sitt |
Social- | lagstadgade samordningsansvar, förstärka arbetet med att ge stöd till |
departementet | sjukskrivna individer för återgången till arbete (S2018/00529). |
| – Försäkringskassan har getts ett uppdrag om förbättrad kvalitet i |
| ärenden om rätt till sjukpenning (S2020/06863). |
| – Regeringen lämnade i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – |
| Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) förslag till |
| ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringen trädde i kraft den 15 |
| mars 2021. Denna lagändring syftar till att åstadkomma en mer flexibel |
| rehabiliteringskedja. |
| Vad gäller en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen är regeringens |
| bedömning att en sådan är problematisk i flera avseenden. Flertalet av dem |
| som lämnade sjukförsäkringen vid den bortre tidsgränsen var för sjuka för |
| att kunna ta del av de åtgärder som erbjöds av Arbetsförmedlingen. |
| Närmare 80 procent av dem som utförsäkrades återvände till |
| sjukförsäkringen och blev sjukskrivna på nytt. Det kan också konstateras |
| att de som inte återvände till sjukförsäkringen hade betydande svårigheter |
| att etablera sig på arbetsmarknaden (Socialförsäkringsrapport 2014:12). |
| Behovet av ekonomiskt bistånd ökade inom denna grupp, liksom andelen |
| som tog ut hela eller delar av sin ålderspension. |
| Punkten är slutbehandlad. |
| 11. Rskr. 2017/18:176 |
| En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården |
| Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24), skr. 2019/20:75 (S 13) och |
| skr. 2020/21:75 (S 12). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. |
| 2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör |
| regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga |
| förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten |
| och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller |
| ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen, så |
| konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 |
| utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och |
| regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, |
| som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning – samverkan |
| på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen uppgav att regeringen under |
| 2019 hade analyserat frågan och avsåg återkomma till riksdagen med |
| anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2021. |
| I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36–37) |
| angavs, utöver vad som redovisades i budgetpropositionen för 2019, att |
| regeringen hade inlett en analys avseende tillkännagivandet men bedömde |
| att frågan behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de |
| behov som uppstått under hanteringen av covid-19. Regeringen avsåg då |
| återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i |
160 | budgetpropositionen för 2022. |
|
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 s. 45) angavs, utöver vad som redovisades i ovan nämnda budgetpropositioner, följande. För att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården bör Coronakommissionens slutsatser inväntas. Den nationella styrningen behöver stärkas, bland annat genom bättre tillgång till relevanta data och ökad tillsyn. Därigenom förbättras möjligheten att rikta resurser och insatser dit behoven är som störst. Den statliga uppföljningen och tillsynen hjälper också regeringen att följa resultat av omstruktureringar och andra reformer på nationell nivå. Behovet av en utvecklad nationell uppföljning har också belysts i ljuset av covid-19 pandemin liksom behovet av nationell samordning och behovsanalyser, både i tider av kris och i ett förebyggande syfte. Genom att öka den nationella uppföljningen och analysen ökar förutsättningarna för att staten på ett mer effektivt sätt kan stödja och stärka kommuner och regioner i deras arbete.
Coronakommissionen lämnade sitt andra delbetänkande den 29 oktober 2021 (SOU 2021:89) och slutbetänkandet den 25 februari 2022 (SOU 2022:10). Regeringen har också den 31 augusti 2021 tagit emot utredningen Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 4 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
12. Rskr. 2017/18:260
Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16) och skr. 2020/21:75 (S 14).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhan- delsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsätt- ning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118, S 2020:15). Utredaren ska bland annat att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remitterats. Remisstiden går ut den 10 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
13. Rskr. 2017/18:293
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
161
Skr. 2021/22:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17) och |
Social- | skr. 2020/21:75 (S 15). |
departementet | Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har |
| tillkännagett att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta |
| fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för |
| den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras |
| (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge |
| Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i |
| uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas |
| med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle |
| fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. |
| Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019. |
| I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 |
| s. 51) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och uppgav bl.a. följan- |
| de. Rapporterna från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och om- |
| sorgsanalys utgör viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete. För |
| 2019 har regeringen även ingått en överenskommelse med Sveriges kom- |
| muner och regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att |
| ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till |
| jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet. |
| Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för |
| ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna |
| jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen |
| redovisade uppdraget den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling |
| av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till |
| hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. |
| Rapporten skickades på remiss i oktober 2021 och remisstiden gick ut den |
| 15 januari 2022. |
| Regeringen har därutöver gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen |
| ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för |
| tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581 och |
| S2021/00823). Uppdrag att genomföra en förstudie om digital nationell |
| infrastruktur (S2021/06170), Uppdrag att kartlägga datamängder av |
| nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) och Uppdrag att |
| genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för |
| bilddiagnostik (S2021/05259). |
| E-hälsomyndigheten ska senast den 1 juni 2022 lämna en delredovisning |
| och senast den 1 februari 2023 en slutredovisning av uppdraget att |
| genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur (S2021/06170). |
| Socialstyrelsen ska senast den 1 mars 2022 delredovisa uppdraget att |
| kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet |
| (S2021/05369). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2022. |
| E-hälsomyndigheten lämnade en första delredovisning av uppdraget att |
| genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för |
| bilddiagnostik (S2021/05259) den 1 oktober 2021. Ytterligare |
| delredovisningar ska ske senast den 1 mars 2022 och 1 oktober 2022. |
| Myndigheten ska lämna en slutrapport senast den 1 december 2022. |
| Regeringen anser att det finns skäl att avvakta resultaten av uppdragen och |
162 | avser att återkomma till riksdagen därefter. Punkten är inte slutbehandlad. |
14. Rskr. 2017/18:329
Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39), skr. 2019/20:75 (S 19) och skr. 2020/21:75 (S 17).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande.
I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (s. 28 f.).
Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12 s. 21) för tillkännagivandet och uppgav att en arbetsgrupp i Socialdepartementet ser över regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna.
Inspektionen för socialförsäkringen har haft i uppdrag att granska hur socialförsäkringsförmåner påverkas när det allmänna placerar barn. Uppdraget redovisades den 30 september 2021 i rapporten Placerade barn och socialförsäkringen (rapport 2021:16). Rapporten pekar på brister i såväl tillämpning som utformning av socialförsäkringsförmånernas regelverk relaterat till placeringsprocessen, men dessa brister gäller främst andra förmåner än efterlevandestödet. Regeringen avser att ge Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd- och informationsmaterial om hur socialförsäkringar påverkas när barn placeras utanför det egna hemmet för att skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete.
En departementspromemorian om Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna (Ds 2020:27) har utarbetats och remitterats. Promemorian innehåller förslag om att efterlevandestöd inte ska lämnas åt barn eller unga som får vård eller boende bekostat av det allmänna. De föreslagna bestämmelserna motsvarar vad som gäller för underhållsstöd till barn och unga i motsvarande situationer. Remisstiden gick ut den 8 mars 2021. Regeringen har den 10 februari 2022 beslutat om lagrådsremissen Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
15. Rskr. 2017/18:353
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden
Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
163
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
164
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20) och skr. 2020/21:75 (S 18).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrrätten, under vissa förutsättningar. Regeringen ser för närvarande över hur Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
16. Rskr. 2017/18:354
Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44), skr. 2019/20:75 (S 21) och skr. 2020/21:75 (S 19).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Regeringen bedömer att det finns skäl att hantera de flesta av de tillkännagivanden som rör narkotikapolitiken samlat för att därefter återkomma till riksdagen. Därför avser regeringen att hantera detta tillkännagivande tillsammans med tillkännagivandet om utvärdering av narkotikapolitiken m.m. (rskr. 2019/20:174 punkt 7, S 25). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att denna fråga ska att beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
17. Rskr. 2017/18:406
God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 50), skr. 2019/20:75 (S 22) och skr. 2020/21:75 (S 20).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkar- kontakt (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.). I delbetänkandet God och nära vård
–En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkandet Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller bl.a. förslag om nya grunder för valfriheten i primärvårdens vårdvalssystem och tydligare krav på utförare. Båda
betänkandena har remissbehandlats. Utifrån förslagen i betänkandena | Skr. 2021/22:75 |
beslutade regeringen den 9 december 2021 propositionen Ökad kontinuitet | Social- |
och effektivitet i vården – en primärvårdsreform (prop. 2021/22:72) till | departementet |
riksdagen. Genom de förslag i fråga om fast läkarkontakt som lämnades i |
|
propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var |
|
tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12). Punkten är slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2018/19
18. Rskr. 2018/19:50
Bastjänstgöring för läkare
Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 60), skr. 2019/20:75 (S 23) och skr. 2020/21:75 (S 21).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fort- sätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.).
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att revidera föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring i enlighet med vad som anges i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2018/19:50). I samband med detta har myndigheten också fått i uppdrag att säkerställa att bas- tjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Uppdraget redovisades den 31 mars 2020. Reformen läkarnas grund- och vidareutbildning trädde i kraft den 1 juli 2021. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om förordningsändringar som följd av lagändringarna i propositionen Bastjänstgöring för läkare.
Den 15 april 2021 beslutade regeringen propositionen Avgift för intyg om godkänd bastjänstgöring (prop. 2020/21:177). Av propositionen framgår bland annat följande. Socialstyrelsen hade dels fått i uppdrag att ta fram myndighetsföreskrifter för läkarnas specialiseringstjänstgöring, där bastjänstgöring införs som en inledande tjänstgöringsdel, dels ett uppdrag om att säkerställa att bastjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag den 31 mars 2020 och av redovisningen framgår att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring som beslutades den 26 januari 2021 varken förhindrar eller försvårar ett fortsatt utbildningssamarbete mellan svensk och åländsk hälso- och sjukvård. Detsamma gäller för de förordningsändringar som har gjorts med anledning av införandet av bastjänstgöringen. Det är således möjligt för svenska läkare att genomföra bastjänstgöring på Åland. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (a. prop. s. 5). Punkten är slutbehandlad.
19. Rskr. 2018/19:61
Ny lag om tobak och liknande produkter
Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3
165
Skr. 2021/22:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63), och skr. 2019/20:75 (S 24) | |
Social- | och skr. 2020/21:75 (S 22). |
|
departementet | Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
| Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett | |
| att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med | |
| lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar | |
| i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 | |
| s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering | |
| av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59). I propositionen anges | |
| bland annat följande. Enligt utskottet ska det vara tillåtet att visa bilder på | |
| tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det | |
| inte har utfärdats något utgivningsbevis. De formella kraven kring | |
| beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några | |
| lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma | |
| till riksdagen gällande tillkännagivandet. Tillkännagivandet är alltså inte | |
| slutbehandlat. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns | |
| det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att | |
| tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av | |
| riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring | |
| är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet | |
| fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande | |
| tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av | |
| marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror | |
| (prop. s. 117). |
|
| Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i | |
| uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9, | |
| S 2020:02). I uppdraget ingick bl.a. att analysera de svenska reglerna om | |
| marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllnings- | |
| behållare. Utredningen om översyn av vissa frågor på tobaksområdet | |
| lämnade sitt betänkande Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU | |
| 2021:22) den 29 mars 2021. I betänkandet föreslås bland annat särskilda | |
| marknadsföringsbestämmelser för tobaksvaror, e-cigaretter och | |
| påfyllningsbehållare. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser | |
| att återkomma i frågan i en proposition under våren 2022. Punkten är inte | |
| slutbehandlad. |
|
| 20. Rskr. 2018/19:187 |
|
| Socialtjänst- och barnfrågor |
|
| Motion 2018/19:2819, bet. 2018/19:SoU9 |
|
| Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 34) och skr. 2020/21:75 (S 26). | |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
| Punkt 38 om barn- och familjecentraler*: Riksdagen har tillkännagett för | |
| regeringen det som utskottet anför om barn- och familjecentraler (bet. | |
| 2018/19:SoU9 s. 93 f.). Enligt utskottets betänkande bör regeringen utreda | |
| möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där olika professioner | |
| arbetar tillsammans. I budgetpropositionen för 2022 | (prop. 2021/22:1 |
| utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 20) redovisade regeringen att tillkännagivandet | |
166 | var slutbehandlat och angav följande. Regeringen | beslutade den 28 |
|
| |
november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag (S2019:05, dir. 2019:93) att se över förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Syftet med uppdraget är att uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. Syftet är också att genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var slutbehandlat.
Vidare kan nämnas att utredaren lämnade ett delbetänkande (SOU 2021:34) till regeringen den 4 maj 2021. Den 7 oktober 2021 lämnade utredaren sitt slutbetänkande Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård (SOU 2021:78). Betänkandena har remitterats. Punkten är slutbehandlad.
21. Rskr. 2018/19:193
Frågor om psykisk ohälsa
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35) och skr. 2020/21:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin (bet. 2018/19:SoU15 s. 16 f.). Utskottet konstaterar i betänkandet att rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten under flera år har visat att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Utskottet vill även framhålla att vuxnas utsatthet när de mår psykiskt dåligt riskerar att bli barns utsatthet. För att minska den psykiska ohälsan i samhället krävs enligt utskottet ett förstärkt arbete. Det bör enligt utskottet säkerställas att vården håller hög kvalitet. Utskottet anser därför att regeringen bör stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin.
Regeringen har tagit ett stort antal initiativ som rör barn- och ungdoms- psykiatrin bland annat inom ramen för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag att stödja huvudmännens arbete inom området psykisk ohälsa. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat barn och unga med psykisk ohälsa som ett prioriterat riskområde under 2018–2020. Betänkandet För barnets bästa (SOU 2017:111) innehåller förslag som syftar till att förbättra situationen för barn inom den psykiatriska tvångsvården. Propositionen Förbättringar för barn inom den psykiatriska tvångsvården (prop. 2019/20:84) beslutades den 27 februari 2020.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 21) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har den 10 maj 2021 gett Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att, under perioden 2021–2024, förstärka och utveckla tillsynen och uppföljningen av den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Uppdraget innefattar även en förstärkt tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin, i det fall som myndigheten finner det relevant. Regeringen bedömer därmed att tillkännagivandet i denna del är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
167
Skr. 2021/22:75 | Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa | |||
Social- | i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett | |||
departementet | för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid sam- | |||
| sjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom | |||
| m.m. (bet. 2018/19:SoU15 | s. 32 f.). | Enligt tillkännagivandet | bör |
| regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i | |||
| form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas | |||
| hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda | |||
| möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med | |||
| psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör | |||
| regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas | |||
| tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med | |||
| beroendesjukdom. |
|
|
|
| Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av | |||
| samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt | |||
| föreslagit hur vården kan | förbättras. | Uppdraget redovisades | den |
30 november 2019 till regeringen.
Regeringen beslutade den 17 juni 2020 om direktiv till Utredningen om samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd (dir. 2020:68). En särskild utredare ska föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Syftet med uppdraget är att analysera och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman. Utredningen ska också analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare (LVM) i vissa fall eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT), och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare.
Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv. Tilläggsuppdraget innefattar bland annat att utredaren ska lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. De nya delarna av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 januari 2023.
I november 2021 redovisade utredningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 30 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
22. Rskr. 2018/19:233
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36) och skr. 2020/21:75 (S 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
168
Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens kon- centration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 22) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 8 december 2020. I rapporten beskrivs bl.a. hur flera perspektiv, däribland akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs löpande inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Konsekvens- analysen görs tillsammans med beredningsgrupperna med professions- företrädarna som är knutna till arbetet med högspecialiserad vård. Socialstyrelsen presenterade sitt arbete för Socialutskottet 12 mars 2021. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant.
Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångs- punkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primär- vård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019.
Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.
Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
169
Skr. 2021/22:75 | 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En |
Social- | lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndig- |
departementet | heten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten |
| riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade |
| tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med |
| relativt lättare hälsobesvär. Ärendet bereds fortsatt. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka |
| möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). |
| Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och |
| omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag. |
| Uppdraget, som har nämnts ovan, innebar att myndigheten skulle |
| analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de |
| valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers |
| möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har |
| inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick det även att |
| redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, |
| huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka |
| patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle |
| dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med |
| utgångspunkt i principen vård efter behov. Som tidigare nämnts |
| redovisade myndigheten den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten |
| En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bland annat att dagens |
| lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin |
| sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att |
| kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer |
| ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna |
| socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. |
| Vidare har, som nämns ovan, utredningen Samordnad utveckling för god |
| och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera |
| ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård. |
| Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform |
| för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen |
| i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i |
| indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen avser att återkomma till |
| riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att |
| gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister |
| (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E- |
| hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra |
| gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur |
| standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta |
| informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. |
| I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända |
| sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns |
| samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade |
| sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bland |
| annat att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra |
170 | specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats. |
Myndighetens instruktion har reviderats för att formalisera myndig- hetens arbete med specifikationer. Enligt ändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, ska myndigheten ansvara för att fastställa vilka e- hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktions- enliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutveck- lare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och landsting i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten hade också under 2020 i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingick bl.a. att identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i mars 2021 i rapporten Bistå arbetet med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.
Slutligen kan nämnas att staten och SKR sedan flera år har årliga överenskommelser gällande nationella kvalitetsregister, inom vilket Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik.
Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slut- behandlad.
Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Utredaren har bland annat haft i uppdrag att se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Den 18 januari 2021 lämnade Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Den 31 maj 2021 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av betänkandena under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
171
Skr. 2021/22:75 Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 19, 20, 57 och 58. Social-
departementet
Nyare riksmöten
Riksmötet 2019/20
23. Rskr. 2019/20:171
Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro
Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 30).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.).
I budgetpropositionen för 2022 redovisades vidtagna åtgärder för riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 31 f.). Regeringen angav där följande. Regeringen har, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Försäkringskassan redovisade uppdraget den 29 juni 2021. Vid genomförandet av uppdraget har Försäkringskassan haft dialoger med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården och den gemensamma bilden är att uppföljningar kan ge nytta inom samverkansarbetet. Försäkringskassan föreslår att en gemensam analys genomförs av samtliga aktörer med utgångspunkt i de frågeställningar som har identifierats. Regeringen bedömer att det behövs ökad kunskap om risken för osakliga skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Systematisk uppföljning av läkarintyg innebär exempelvis uppföljning av läkares sjukskrivningspraxis på olika vårdenheter avseende skillnader mellan kvinnor och män. Detta bidrar till samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt kompletterar regionernas kvalitetsuppföljning. Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder för att åstadkomma en systematisk uppföljning av läkarintyg. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Regeringen har därefter i regleringsbreven för 2022 lämnat fortsatta uppdrag till Försäkringskassan respektive Socialstyrelsen att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg. Försäkringskassan ska i samarbete med Socialstyrelsen fortsätta med det påbörjade arbetet att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Uppdraget ska genomföras i dialog med företrädare för hälso- och sjukvården. Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska lämna en gemensam redovisning av uppdraget senast den 3 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
24. Rskr. 2019/20:173
Folkhälsofrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32).
172
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 81) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Regeringen har också gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa (S2021/01354). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023.
Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6.
25. Rskr. 2019/20:174
Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 33).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f.). I propositionen En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (prop. 2020/21:132) föreslog regeringen en nollvision om att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning.
I propositionen hänvisade regeringen till det aktuella tillkännagivandet och angav följande. Enligt utskottet behöver Sverige en nollvision och en nolltolerans mot narkotikarelaterade dödsfall. I första hand ska fokus ligga på att förebygga så att människor väljer att inte använda narkotika. Vidare bör individen och dennes rätt att få det stöd och den behandling han eller hon behöver för sin beroendesjukdom uppmärksammas. I denna proposition fastställer regeringen att ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ska inkluderas
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
173
Skr. 2021/22:75 | i ANDTS-strategin. Regeringen bedömer att ett mål om en nollvision |
Social- | avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar |
departementet | kommer att skapa ett tydligare fokus och kraftsamling kring arbetet i |
| samhället för att minska dessa dödsfall. Målet om en nollvision kan också |
| bidra till att förebygga användningen av narkotika, minska utvecklingen |
| av skadligt bruk, missbruk eller beroende av narkotika samt öka tillgången |
| till vård och stöd av god kvalitet för personer i missbruk eller beroende. |
| Regeringen anser att detta mål svarar mot den del av tillkännagivandet som |
| berör en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall. Regeringen |
| framförde i propositionen att tillkännagivandet i denna del därmed skulle |
| anses slutbehandlat (prop. s. 65). |
| I propositionen angavs vidare följande. Riksdagen har i |
| tillkännagivandet vidare riktat en uppmaning till regeringen att utvärdera |
| den nuvarande narkotikapolitiken. Det är riksdagens mening att en fortsatt |
| restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och |
| beroendevård som innehåller insatser för skademinimering, som |
| exempelvis minskad spridning av blodsmittor. Utskottet anser därför att |
| den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas i syfte att säkerställa att |
| den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet |
| och skademinimering. Regeringen angav i propositionen att denna del av |
| tillkännagivandet alltjämt bereds i Regeringskansliet och inte är |
| slutbehandlad (prop. s. 65 f.). |
| Riksdagen avslog regeringens proposition och lämnade ett |
| tillkännagivande om en ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25, rskr. |
| 2020/21:375). Se vidare rskr. 2020/21:375 punkt 2. |
| Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och |
| lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att |
| tillkännagivandet ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| 26. Rskr. 2019/20:215 |
| Ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder |
| Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU21 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 37). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till |
| särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder (bet. 2019/20:SoU521s. 5 f.). |
| Regeringen beslutade den 15 juni 2020 propositionen Extra ändrings- |
| budget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda |
| företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. |
| 2019/20:187). I propositionen föreslogs ändrade ramar för utgiftsområden |
| och anvisades ändrade anslag som en del av de åtgärder som regeringen |
| vidtagit i enlighet med tillkännagivandet. |
| Regeringen beslutade den 25 juni 2020 ändring av förordningen |
| (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen |
| covid-19 så att förälder till ett nyligen allvarligt sjukt barn kan få tillfällig |
| föräldrapenning. Vidare beslutade regeringen den 25 juni 2020 en ny |
174 | förordning (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss |
|
smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i vissa | Skr. 2021/22:75 |
angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från för-värvsarbete för | Social- |
att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 ska ha | departementet |
rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärarpenning har vissa |
|
anhöriga till personer i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den 1 juli |
|
2020. Under 2020 och 2021 har rätten till ersättning förlängts vid ett flertal |
|
tillfällen. |
|
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 |
|
s. 32) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och |
|
angav bland annat följande. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 |
|
förordningen (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och |
|
viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i |
|
vissa angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från förvärvsarbete |
|
för att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 gavs |
|
rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärarpenning gavs till |
|
vissa närstående med anhöriga i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den |
|
1 juli 2020. Den ersattes sedan av förordningen (2021:60) om viss |
|
sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med |
|
anledning av sjukdomen covid-19, som trädde i kraft den 6 februari 2021. |
|
Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett genom de |
|
vidtagna åtgärderna. Punkten är slutbehandlad. |
|
27. Rskr. 2019/20:275 |
|
Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. |
|
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för |
|
regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet. |
|
2019/20:SoU11 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en |
|
särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör |
|
personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och |
|
sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Den 18 januari 2021 lämnade |
|
Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg |
|
delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU |
|
2021:4), som berör delar av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en |
|
ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och |
|
kvalitetsuppföljning. De båda betänkandena har remissbehandlats. |
|
Regeringen har den 13 januari 2022 beslutat om lagrådsremissen |
|
Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som behandlar |
|
delbetänkandets lagförslag avseende sammanhållen vård- och |
|
omsorgsdokumentation och flera sekretessbestämmelser. Regeringen |
|
avser att återkomma till riksdagen angående tillkännagivandet i samband |
|
med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av |
|
betänkandena under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
28. Rskr. 2019/20:291 |
|
Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser |
|
Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU24 | 175 |
|
Skr. 2021/22:75 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 47).
Social-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet
176
Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135–136) angavs följande. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. Regeringen ansåg i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen hade inte någon invändning mot regeringens bedömning vid behandlingen av budgetpropositionen för 2021. I sitt yttrande över skrivelse 75 anför socialutskottet att utskottet inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser ska bedömas som slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21 s. 105). Punkten står därför åter som öppen.
Utskottet noterar i yttrandet att regeringen har angett tidsbrist som det huvudsakliga skälet till att det inte var möjligt att hinna utreda och genomföra den tillfälliga lagändring som riksdagen efterfrågade. Utskottet konstaterar att det har gått ett år sedan riksdagen riktade tillkännagivandet mot regeringen. Utskottet framhåller vidare att covid-19-pandemin fortfarande pågår, att smittspridningen är hög i stora delar av landet samt att den extraordinära situation, och dess följdeffekter på vård och omsorg, som utskottet anförde som motivering till tillkännagivandet fortfarande råder. Utskottet anser att regeringen borde ha fortsatt att bereda tillkännagivandet, även när den ansåg att det inte var möjligt att hinna tillgodose tillkännagivandet före sommaren 2020. Vid en sådan behandling hade regeringen kunnat arbeta för att förbereda en tillfällig. lagändring till sommaren 2021, vilket hade varit till hjälp för många kommuner i dagsläget.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur utbrottet av covid-19 påverkade tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453) vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun vid tillfällig semestervistelse och s.k. delårsboende. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2022 och därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
29. Rskr. 2019/20:309
Socialtjänst- och barnfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 49).
Skrivelsen är inte slutbehandlad. | Skr. 2021/22:75 |
| Social- |
Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först*: | departementet |
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en |
|
expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet. |
|
2019/20:SoU9 s. 39 f.). Den 26 november 2020 beslutade regeringen om |
|
ett uppdrag till Socialstyrelsen där myndigheten bland annat ska analysera |
|
och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av, den i |
|
de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen |
|
Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten. |
|
I september 2021 redovisade Socialstyrelsen sitt uppdrag i rapporten |
|
Förebygga och motverka hemlöshet. Myndigheten föreslår bl.a. att ett |
|
flerårigt riktat statsbidrag till kommunerna för att utöka eller starta Bostad |
|
först-verksamheter och att regeringen utser en lämplig myndighet som får |
|
nationellt ansvar för metodstöd, utbildning och uppföljning av Bostad |
|
först. |
|
Regeringen avser bereda förslagen inom ramen för arbetet med den |
|
nationella hemlöshetsstrategin 2022–2026 som aviserades i budget- |
|
propositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2020/21 |
|
30. Rskr. 2020/21:61 |
|
Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform |
|
Prop. 2020/21:164, bet. 2020/21:SoU2 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett |
|
för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag |
|
(bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet framför i betänkandet att |
|
hälsofrämjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. |
|
Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grund- |
|
uppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för |
|
uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och |
|
sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till |
|
riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört. |
|
Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas |
|
med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
31. Rskr. 2020/21:80 |
|
Huvudmannaskap för personlig assistans |
|
Bet. 2020/21:SoU10 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har till- |
|
kännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för |
|
personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för |
|
2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen | 177 |
|
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
178
bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredaren har bland annat i uppdrag att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkrings- balkens regelverk för statlig assistansersättning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2023. Regeringen avser att återkomma i frågan. Skrivelsen är inte slutbehandlad.
32. Rskr. 2020/21:81
Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokock- vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att de inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Myndigheten gör där bedömningen att även personer som är 75 år bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Underlaget som myndigheten presenterade har remitterats.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinations- program i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folk- hälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022.
Punkten är slutbehandlad.
33. Rskr. 2020/21:111
Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning Skr. 2020/21:31, bet. 2020/21:SfU10
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 65).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (bet. 2020/21:SfU10 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ärenden där sjukpenning från dag 180 i sjukperioden nekas. I detta uppdrag ingick även att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov sätts in så tidigt som det är möjligt utifrån omständigheterna i ärendet. Uppdraget slutredovisades i augusti 2021.
Med anledning av de brister i myndigheternas samverkan som redovisades i Riksrevisionens rapport (RiR 2020:12) skärpte regeringen det myndighetsgemensamma uppdraget till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i respektive regleringsbrev för 2021. Myndigheterna fick därigenom i uppdrag att dels vidareutveckla sitt arbete med att säkerställa goda förutsättningar för individers övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, dels vidareutveckla arbetet med att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 29) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning.
– Regeringen lämnade i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringen trädde i kraft den 15 mars 2021. Denna lagändring syftar till att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja. Lagändringen ger större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare. Det skapar förutsättningar för en mer hållbar återgång i arbete. Det i sin tur betyder att färre människor kommer att gå från sjukförsäkringen till arbetsmarknaden vid dag 180.
–Regeringen har föreslagit att begreppet normalt förekommande arbete ska förtydligas så att bedömningen av arbetsförmågan vid dag 180 i rehabiliteringskedjan ska göras gentemot ett förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (prop. 2020/21:171). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2022. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att utveckla ett kunskapsmaterial som ska kunna användas som ett stöd för när det ska bedömas om en person har arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp (S2021/03698). Kunskapsmaterialet bedöms bidra till att bedömningar och beslut inom sjukförsäkringen när det gäller arbetsförmåga blir begripliga och transparenta och underlätta samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
179
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
180
–Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning (S2019/03413). De erfarenheter som gjorts inom ramen för uppdraget kommer enligt Försäkringskassan att användas för att underlätta återgång i arbete även för dem som nekas sjukpenning. Punkten är slutbehandlad.
34.Rskr. 2020/21:128
Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflytt- ning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27–28). Regeringskansliet beslutade den 29 april 2020 att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska upphöra. I uppdraget ingick att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 10 mars 2021. Promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7) har remissbehandlats och remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder. Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas (dir. 2021:84). Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Regeringen avser återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). Ärendet bereds inom Regerings- kansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budget- propositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.
35.Rskr. 2020/21:159 En tillfällig covid-19-lag
Prop. 2020/21:79, bet. 2020/21:SoU23
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 8 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 4–7).
Punkt 3 om ekonomisk kompensation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk kompensation (bet. 2020/21:SoU23 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Ett flertal stödsystem har inrättats under pandemin som ger kompensation till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. De mest betydelsefulla stöden utgörs av stödet vid korttidsarbete, omställningsstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare. Vidare har ett särskilt nedstängningsstöd inrättats inom ramen för omställningsstödet för det fall verksamheter skulle drabbas av ett beslut om stängning av verksamheten. Inom områdena kultur, idrott och kollektivtrafik har särskilda riktade stöd inrättats för att ersätta intäktsbortfall. Dessa stödsystem regleras i lagar och förordningar vid sidan av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Regeringen anser att det har varit en ändamålsenlig ordning och att rätten till ersättning har tydliggjorts på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande.
Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger följande. Då covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om information (bet. 2020/21:SoU23 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s.
99)redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav bland annat följande. För att säkerställa en god beredskap för att hantera ett förändrat epidemiologiskt läge när det gäller det virus som orsakar sjukdomen covid-19 har regeringen föreslagit att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska förlängas (prop.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
181
Skr. 2021/22:75 | 2020/21:219). Lagarna föreslås att förlängas till utgången av januari 2022. |
Social- | För 2022 föreslår regeringen att det avsätts 15 miljoner kronor till |
departementet | kommunerna för den tillsyn som utförs enligt lagen om tillfälliga |
| smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Länsstyrelserna tillförs medel |
| för tillsyn enligt lagen om särskilda begränsningar för att förhindra |
| spridning av sjukdomen covid-19. |
| Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- |
| behandlat. Socialutskottet har framfört att det är positivt att regeringen |
| alltsedan tillkännagivandet lämnades fortlöpande har informerat utskottet |
| i enlighet med vad som efterfrågas i tillkännagivandet, men att |
| tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat så länge den tidsbegränsade |
| covid-19-lagen gäller (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). |
| Regeringen har informerat utskottet löpande kring arbetet med att ta |
| fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandena. Regeringen har den |
| 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och |
| lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. |
| 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda |
| begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid- |
| 19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på |
| serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I |
| propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat |
| och anger sammanfattningsvis följande. Då lagarna upphör att gälla finns |
| det inte längre bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter med |
| stöd av lagarna. Riksdagens tillkännagivande om att regeringen löpande |
| ska informera utskottet då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta |
| fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandena i covid-19-lagen och |
| lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen blir därmed |
| inte längre relevant (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad. |
| 36. Rskr. 2020/21:177 |
| Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering |
| och andra åtgärder med anledning av coronaviruset |
| Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21: FiU40 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Om ändringar i statens budget för 2021: Den 4 februari 2021 beslutade |
| regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende |
| Försäkringskassan samt för berörda särskilda anslag. |
| 37. Rskr. 2020/21:183 |
| Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning |
| av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av |
| coronaviruset |
| Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 februari 2021 beslutade |
| regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende |
| Försäkringskassan. |
182 |
|
38. Rskr. 2020/21:187
Frågor om placerade barn och unga
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Beredningen av betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:70) pågår fortfarande. Regeringen avvaktar Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga frågor och avser att med utgångspunkt i de rättsliga bedömningarna se över behovet av en eventuell kompletterande utredning. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om stöd efter vårdnadsöverflyttning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stöd efter vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 16 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). I uppdraget ingår att ta ställning till hur stödet till vårdnadshavarna och barnet efter en vårdnadsöverflyttning kan förbättras. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.
Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 16 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget ska utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2022. Utredningens slutsatser bör inväntas innan eventuella åtgärder vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna hemmet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om drogtester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om drogtester (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
183
Skr. 2021/22:75 | Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*: | |
Social- | Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om | |
departementet | uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet. | |
| 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att behandla delar av | |
| tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till | |
| riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när | |
| vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under | |
| våren 2022. |
|
| Regeringen beslutade vidare den 7 oktober 2021 att ge en särskild | |
| utredare i uppdrag att att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i | |
| vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. | |
| 2021:84). Utredaren ska bland annat analysera hur stödet till barn, unga | |
| och vårdnadshavare kan stärkas efter det att en placering utanför det egna | |
| hemmet upphört och föreslå de åtgärder eller författningsändringar som | |
| bedöms lämpliga. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. | |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| Punkt 14 om skriftliga uppföljningar*: Riksdagen har tillkännagett för | |
| regeringen det som utskottet anför om skriftliga uppföljningar (bet. | |
| 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att | slutbehandla |
| tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till | |
| riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när | |
| vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under | |
| våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har | |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd | |
| familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade | |
| den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och | |
| lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras | |
| utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att | |
| beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den | |
| 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har | |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt | |
| register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen | |
| beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att | |
| utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som | |
| placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet | |
| kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas | |
| senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 12–15 och 18. | |
| 39. Rskr. 2020/21:191 |
|
| Apoteks- och läkemedelsfrågor |
|
| Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 | |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
| Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har | |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande | |
| av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och | |
184 | läkemedelsförmånsnämnden har tidigare haft ett uppdrag | att utveckla |
|
| |
hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda Skr. 2021/22:75 möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Social- Myndigheten redovisade det tidigare uppdraget i maj 2021 och fick departementet därefter ett förnyat uppdrag på området som sträcker sig till maj 2022.
Regeringen avvaktar redovisningen av uppdraget och kommer därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad.
40. Rskr. 2020/21:201
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan och Läkemedelsverket. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende berörda särskilda anslag.
41. Rskr. 2020/21:210
Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU28
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen (bet. 2020/21:SoU28 s. 8 f.). Socialstyrelsen ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2022 fördela statsbidrag till kommuner i syfte att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Regeringen har i regleringsbrevet beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, ställa krav på återbetalning av de medel som rekvirerats av kommunerna, men som inte använts till äldreomsorg.
Regeringen avser att i början av 2022 att ge lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera det ekonomiska stödet till äldreomsorgen i enlighet med tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
42. Rskr. 2020/21:211
Språkplikt – deltagande i vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för rätt till försörjningsstöd
Prop. 2020/21:55, bet. 2020/21:SoU21 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 159).
185
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
186
43. Rskr. 2020/21:214
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjuk- försäkringen
Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Den 11 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan.
Om lag om ändring i socialförsäkringsbalken: Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 160).
44. Rskr. 2020/21:216
Äldrefrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 11 om kunskapskrav i det svenska språket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapskrav i det svenska språket (bet. 2020/21:SoU9 s. 30 f.). Regeringen tillsatte i november 2019 en nationell samordnare med uppdraget att främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. I juni 2021 överlämnades betänkandet Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52) med rekommnedationer främst riktade till huvudmän och arbetsgivare. Samordnaren uppmärksammade bland annat bristande språkkunskaper i svenska språket och menade att arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att att utbildningsnivån höjs i inom vården och omsorgen. För att stödja den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen föreslog samordnaren att regeringen skulle inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Regeringen gav Socialstyrelsen i december 2021 i uppdrag att föreslå hur ett sådant kan inrättas och organiseras vid myndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022.
Regeringen avser återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
45. Rskr. 2020/21:236
Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU33
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (bet. 2020/21:SoU33 s. 5 f.). Utskottet anför i betänkandet att regeringen ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som innehåller en bedömning av de insatser som krävs för att vården inom Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem ska vara säker såväl för de placerade unga som för personalen och för att en placering ska ge den unge den vård och behandling som krävs. I skrivelsen bör regeringen
ange på vilket sätt åtgärderna ska genomföras. Skrivelsen ska lämnas till riksdagen senast den 1 augusti 2021.
Regeringen har i skrivelsen Vård av unga vid Statens institutions- styrelses särskilda ungdomshem (skr. 2020/21:215) redogjort för genomförda, pågående och beslutade insatser vad avser de frågor som tas upp i utskottsbetänkandet där tillkännagivandet behandlas. I skrivelsen anger regeringen att att de åtgärder som har vidtagits och de åtgärder som initierats på senare tid bedöms få positiva effekter för vården av ungdomar på SiS särskilda ungdomshem framöver. Regeringen konstaterar vidare att en del brister i SiS ungdomsvård kvarstår och avser att fortsätta verka för att vården ska bli så ändamålsenlig och rättssäker som möjligt. Regeringen angav i skrivelsen att man därmed ansåg att tillkännagivandet var slutbehandlat. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 22 augusti 2021. Punkten är slutbehandlad.
46. Rskr. 2020/21:237
Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen, fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre, fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden samt administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterske- kompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdragen ska redovisas den senast den 31 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset b): Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Punkten är slut- behandlad.
47. Rskr. 2020/21:241
Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott
Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om nationellt kunskapscentrum och no entry-program*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av möjligheterna att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete samt ett no entry-program för unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
187
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
188
utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 138) redogjorde regeringen för tillkännagivandet. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler socialarbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budget- propositionen för 2021 aviserades en treårig satsning på bl.a. fler fältassistenter utanför kontorstid om 250 miljoner kronor per år 2021– 2023. Socialstyrelsen lämnade en första delredovisning av satsningen den 19 januari 2022. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budget- propositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 13.
48. Rskr. 2020/21:245
Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om naloxonläkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet. 2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och angav att den ser positivt på tillkännagivandet från riksdagen om att öka tillgången till naloxon. Regeringen beslutade den 10 juni 2021 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Myndigheten har för 2021 fått använda två miljoner kronor för uppdraget.
I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde regeringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Socialstyrelsen ska årligen lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2022 och 2023 samt en slutredovisning senast den 31 mars 2024. För uppdraget får Socialstyrelsen under 2022 använda 2 000 000 kronor.
Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att tillkännagivandet ska att beaktas inom ramen för utredningen.
Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av tillkänna- givandet. Punkten är inte slutbehandlad.
49. Rskr. 2020/21:246
Livmoderhalscancer
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU36
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om livmoderhalscancer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livmoderhalscancer (bet. 2020/21:SoU36 s. 5 f.). Enligt utskottet ska regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem–sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige.
I överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner om en jämlik och effektiv cancervård för 2022 har regeringen avsatt 30 miljoner kronor för att utrota livmoderhalscancer. I detta belopp ingår, förutom de 25 miljoner kronor som beslutats av riksdagen, ytterligare 5 miljoner kronor för nationell samordning för att effektivisera implementeringen. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
50. Rskr. 2020/21:249
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:66, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021: Den 22 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten. Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkrings- kassan samt om anslagen 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. och 1.6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.
51. Rskr. 2020/21:259
Förlängning av reglerna om förebyggande sjukpenning för riskgrupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU25
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om förlängning av reglerna om förebyggande sjukpenning för riskgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande sjukpenning för riskgrupper (bet. 2020/21:SfU25 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 32 f.) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen föreslog i Extra ändrings- budget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416) ett ökat anslag om 75 miljoner kronor för att ersättning till riskgrupper i form av viss sjukpenning i förebyggande syfte skulle kunna lämnas för tiden fram t.o.m. september 2021. Riksdagen biföll regeringens förslag den 23 juni 2021, och samma dag beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden av förordningen (2021:60) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19 t.o.m. den 30 september 2021.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
189
Skr. 2021/22:75 Regeringen ansåg mot bakgrund av vad som framförts i budget-
Social-propositionen för 2022 att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är
departementet slutbehandlad.
52. Rskr. 2020/21:261
Vaccininköp och vaccinleveranser
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU37
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om vaccininköp och vaccinleveranser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccininköp och vaccinleveranser (bet. 2020/21:SoU37 s. 5 f.). Processer och arbete med att säkra vaccininköp och leveranser pågår kontinuerligt. Regeringen avser återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
53. Rskr. 2020/21:273
Fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen
Prop. 2020/21:107, bet. 2020/21:SoU34 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 7 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 325).
54. Rskr. 2020/21:274
Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar
Prop. 2020/21:57, bet. 2020/21:SoU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 363–366).
55. Rskr. 2020/21:307
Ett modernt regelverk för Allmänna arvsfonden
Prop. 2020/21:139, bet. 2020/21:SoU29
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 401och 402).
56. Rskr. 2020/21:316
Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister
Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 530 och 531).
190
57. Rskr. 2020/21:327
Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen har den 2 september 2021 beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av smittskydds- enheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2022. Socialstyrelsen ska samverka med Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheter och bör föra dialog med Sveriges Kommuner och Regioner och andra aktörer som t.ex. utredningen Författningsberedskap inför framtida pandemier (S 2021:04) vid utförandet av uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om medicinskt ansvarig för rehabilitering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinskt ansvarig för rehabilitering (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen beslutade den 22 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag (dir. 2020:142). Inom ramen för uppdraget ska utredaren bland annat överväga och ta ställning till om det finns behov av och är ändamålsenligt att det inom varje kommun ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering på samma sätt som det i dag finns krav på medicinskt ansvarig sjuksköterska. Om det finns ett sådant behov ska utredaren lämna de förslag som krävs för att reglera en sådan funktion. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om vårdgaranti för personer med beroendeproblem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdgaranti för personer med beroendeproblem (bet. 2020/21:SoU16 s. 37 f.). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att tillkännagivandet ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 12.
58. Rskr. 2020/21:335
Avgift för intyg om godkänd bastjänstgöring
Prop. 2020/21:177, bet. 2020/21:SoU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 448).
59. Rskr. 2020/21:348
Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen
Skr. 2020/21:89, bet. 2020/21:SoU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
191
Skr. 2021/22:75 | Punkt 4 om samordnade digitala system*: Riksdagen har tillkännagett för |
Social- | regeringen det som utskottet anför om samordnade digitala system för |
departementet | journalföring och dokumentation (bet. 2020/21: SoU27 s. 5 f.). |
| Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg |
| lämnade ett första delbetänkande Informationsöverföring inom vård och |
| omsorg (SOU 2021:4) i januari 2021. Den 31 maj 2021 lämnade |
| utredningen sitt huvudbetänkande Ombuds tillgång till vård- och |
| omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU |
| 2021:39). Betänkandena har remissbehandlats. Regeringen beslutade den |
| 13 januari 2022 lagrådsremissen Sammanhållen vård- och omsorgs- |
| dokumentation och avser att lämna en proposition till riksdagen under |
| våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 60. Rskr. 2020/21:349 |
| Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. |
| Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
| kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21: SoU17 |
| s. 10 f.). |
| I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 |
| s. 49) anger regeringen följande. För att långsiktigt kunna planera för |
| kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården behövs en dialog och |
| samverkan mellan alla berörda aktörer. Regeringen inrättade därför den 1 |
| januari 2020 Nationella vårdkompetensrådet. Det finns ett behov att rådets |
| roll och uppdrag utvecklas i syfte att stärka hälso- och sjukvårdens |
| långsiktiga kompetensförsörjning. |
| Regeringen anger även i budgetpropositionen för 2022 att den fortsatte |
| att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och |
| kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och |
| kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Medlen ska bl.a. användas |
| för att förbättra förutsättningarna på arbetsplatserna, utbilda framtidens |
| medarbetare och utveckla personalens kompetens 2022 (prop. 2021/22:1 |
| utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49). |
| Av budgetpropositionen framgår även att regeringen har en permanent |
| satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner |
| kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 |
| miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående satsning |
| för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland |
| karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år. |
| Regeringen har den 23 september 2021 gett Socialstyrelsen i uppdrag att |
| att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med |
| övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka |
| medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom |
| primärvården. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 maj 2022 och |
| slutredovisas senast den 30 november 2022. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
192 |
|
Punkt 4 om administration i vården och omsorgen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att minska administrationen i vården och omsorgen (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska slut- redovisas den 1 december 2022. Av regleringsbrevet för 2021 framgår det även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Regeringen avser avvakta myndighetens återrapportering av uppdraget och därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5.
61. Rskr. 2020/21:368
Socialtjänst- och barnfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen avser att under 2022 återkomma med ett förslag till insats för att främja den typ av samarbete vid våldshändelser som riksdagen efterlyser med finansiering av medel inom utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhets- åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om kompetenskrav för socialtjänstens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetenskrav för socialtjänstens personal (bet. 2020/21:SoU24 s. 35 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget kommer slutredovisas den 31 mars 2023. Regeringen avser återkomma därefter. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om handledarstöd och introduktionsutbildningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handledarstöd och introduktionsutbildningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 36 f.). Regeringen avser återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 13 om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredingar (bet. 2020/21:SoU24 s. 37 f.). Statens beredning för
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
193
Skr. 2021/22:75 | medicinsk och social utvärdering (SBU) har regeringens uppdrag att bidra |
Social- | med stöd och handledning för att systematiskt söka, värdera och använda |
departementet | kunskap inom socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården. |
| SBU ska inom det befintliga uppdragets ram utbilda och sprida kunskap |
| om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga |
| målgrupper som stöd till fortsatt utveckling av ett kunskapsbaserat arbete |
| inom socialtjänsten, inklusive att sammanställa det vetenskapliga |
| underlaget avseende utredningsmetoder för barn och ungdomar som utreds |
| inom socialtjänsten. Uppdraget ska redovisas den 25 februari 2022. |
| Därefter bedöms tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Punkt 15 om översyn av anhörigstödet*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om översyn av anhörigstödet (bet. |
| 2020/21:SoU24 s. 44 f.). Socialstyrelsen har, på regeringens uppdrag, tagit |
| fram underlaget Anhöriga som vårdar eller stöder någon de står nära. I |
| uppdraget gick att göra en analys av vad ett anhörigperspektiv innebär för |
| den anhöriga och för personalen, en kartläggning och analys av i vilken |
| utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt |
| regelverk samt en redovisning av eventuella brister. Regeringen planerar |
| att under 2022 ta fram en nationell strategi avsesende anhörigstödet. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. |
| 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag |
| analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av |
| personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till |
| utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra |
| anmälningar som gäller barn sökbara. Författningsförslagen i rapporten |
| har remitterats. Regeringen avser återkomma till riksdagen med en |
| proposition i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anföt om studier av förekomsten av hot om |
| våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 |
| s. 69 f.). Regeringen har den 29 april 2021 beslutat att ge en särskild |
| utredare i uppdrag att förebygga och bekämpa våld mot barn. Utredaren |
| ska bland annat föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot |
| våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget ska redovisas |
| senast den 31 maj 2022. Regeringen avser återkomma efter det. Punkten |
| är inte slutbehandlad. |
| Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns |
| skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i |
| Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med |
| anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
| samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet. |
| 2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Skolverket har fått |
| regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och |
| samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av |
194 | en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad |
samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Uppdraget | Skr. 2021/22:75 |
ska redovisas den 16 juni 2023. | Social- |
Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021–2024 | departementet |
genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna |
|
för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och |
|
sjukvård och en obruten skolgång. Regeringen avser att återkomma efter |
|
att båda dessa uppdrag har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn |
|
och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet |
|
anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och |
|
unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Regeringen har den 29 april 2021 |
|
beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att förebygga och bekämpa |
|
våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen ska redovisas senast den 31 maj |
|
2022. Därefter avser regeringen ta ställning till vilka eventuella ytterligare |
|
åtgärder som bör vidtas med anlending av tillkännagivandet. Punkten är |
|
inte slutbehandlad. |
|
Punkt 40 om barnperspektiv på skyddade boenden*: Riksdagen har |
|
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnperspektiv på |
|
skyddade boenden (bet. 2020/21:SoU24 s. 94 f.). Regeringen avser att |
|
införa skyddat boende som en ny placeringsform i socialtjänstlagen |
|
(2001:453) med tillståndsplikt och höjda kvalitetskrav. Regeringen |
|
kommer då även att lägga fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet |
|
i verksamheten. Arbete pågår med att ta fram en proposition utifrån |
|
förslagen som lämnats i betänkandet Ett fönster av möjligheter – stärkt |
|
barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) och |
|
promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – |
|
förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och |
|
skolgång (Ds 2020:16). Dessa har båda remissbehandlats och |
|
bedömningen är att en proposition kan lämnas till riksdagen under 2022. |
|
Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdsöverflyttningar*: |
|
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om |
|
nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24 s. |
|
104 f.). Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att under perioden 2020– |
|
2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om |
|
bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för |
|
familjehemsplacerade barn. Uppdraget syftar bl.a. till att öka kunskapen |
|
om nationella adoptioner, men även frågan om vårdnadsöverflyttning |
|
ingår i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. |
|
Regeringen anser att uppdragets genomförande bör inväntas och avser |
|
återkomma i frågan efter det. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 6, 9, 13, 15, 25, 27, 29, 32, |
|
34, 40 och 43. |
|
62. Rskr. 2020/21:370 |
|
Internationella adoptioner |
|
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU12 |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
| 195 |
Skr. 2021/22:75 | Om internationella adoptioner*: Riksdagen har tillkännagett för |
Social- | regeringen det som utskottet anför om internationella adoptioner (bet. |
departementet | 2020/21:SoU12 s. 12). Enligt utskottet bör regeringen snarast tillsätta en |
| utredning med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och |
| adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige |
| från 1900-talets mitt och fram till i dag. Regeringen har den 28 oktober |
| 2021 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och |
| analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges |
| internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till |
| i dag (dir. 2021:95). Syftet med uppdraget är att klargöra förekomsten av |
| eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptions- |
| verksamhet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för |
| utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023. |
| Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| 63. Rskr. 2020/21:375 |
| En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, |
| tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 |
| Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25 |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om ett förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi |
| (bet. 2020/21:SoU17 s. 17 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål |
| som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och |
| nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21: SoU25 s. 18). Frågan analy- |
| seras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 4 om vetenskapliga riskbedömning av skadeverkningar*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en |
| vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet. |
| 2020/21:SoU17 s. 18). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 22 om kartläggning av beroendevård m.m.*: Riksdagen har |
| tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning i syfte |
| att förbättra beroendevården (bet. 2020/21:SoU17 s. 53 f.). Regeringen |
| avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som |
| rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att denna fråga ska beaktas |
| inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett |
| kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s. |
| 70 f.). Folkhälsomyndigheten har ett pågående uppdrag föreslå hur en |
| långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskaps- |
| baserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala |
| och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas |
196 | senast i maj 2022. |
|
Regeringen avser vidare att ge Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att klargöra om det finns vetenskapligt påvisade gradskillnader av skadeverkningar till följd av bruk av olika tobaks- och nikotinprodukter. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 4, 22 och 28.
64. Rskr. 2020/21:376
Stärkt kompetens i vård och omsorg – reglering av undersköterskeyrket Prop. 2020/21:175, bet. 2020/21: SoU30
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 737–739).
65. Rskr. 2020/21:377
Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicintekniska produkter – del 2
Prop. 2020/21:172, bet. 2020/21:SoU32 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 600–623).
66. Rskr. 2020/21:378
Frågor om tvångsvård
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU38
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU24 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193, se punkt S 21).
Regeringen avser att återkomma i frågan om hur det aktuella tillkännagivandet om en bred översyn av all tvångsvård skulle kunna tas om hand. Hanteringen av tillkännagivandet behöver bland annat samordnas med övriga pågående lagstiftningsprocesser som rör av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Samsjuklighetsutredning- en (dir. 2020:68) har lämnat sitt betänkande Från delar till helhet (SOU 2021:93) i december 2021 och fick i november ett tilläggsdirektiv (dir. 2021:96) för att utifrån sin analys av för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM och LPT lämna förslag på en gemensam lagstiftning. I maj 2021 tillsattes även utredningen Översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Regeringen
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
197
Skr. 2021/22:75 inväntar betänkandena från pågående utredningar och återkommer till
Social-riksdagen efter det. Punkten är inte slutbehandlad. departementet
67. Rskr. 2020/21:417
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21: FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och anslag 4.2.
Riksmötet 2021/22
68. Rskr. 2021/22:1
Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen
Prop. 2020/21:219, bet. 2021/22:SoU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om förlängd giltighetstid
a): 1–3. Den 23 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 860–862).
b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 12 november 2021 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse där regeringen redogör för vidtagna åtgärder med anledning av lagarna och sin inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid (bet. 2021/22:SoU3 s. 12).
Regeringen har i skrivelsen Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (skr. 2021/22:62) redogjort för de smittskydsåtgärder som regeringen, myndigheter och kommuner har vidtagit med stöd av lagarna sedan lagarna infördes samt för regeringens bedömning av lagarnas fortsatta giltighet. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 3 november 2021. Mot bakgrund av detta har regeringen ansett att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 8 december 2021 att lägga skrivelsen till handlingarna (rskr. 2021/22:88, bet. 2021/22:SoU8). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om vaccinationstäckning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationstäckning (bet. 2021/22:SoU3 s. 15). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om ekonomisk ersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk ersättning (bet. 2021/22:SoU3 s. 19). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga
smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I
198
propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger samman- fattningsvis följande. Regeringen har tidigare redovisat ett flertal stödsystem som har inrättats under pandemin och som ger kompensation till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17). Då covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
69. Rskr. 2021/22:8
Utbetalning av ersättning för personlig assistans endast vid tillstånd Prop. 2021/22:205, bet. 2021/22:SoU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 877 och 878).
70. Rskr. 2021/22:21
Angiven yrkesgrupp – åtgärder för en begriplig sjukförsäkring Prop. 2020/21:171, bet. 2021/22:SfU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 990).
71. Rskr. 2021/22:22
Justerad indragningsbestämmelse inom underhållsstödet Prop. 2020/21:203, bet. 2021/22: SfU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 991).
72. Rskr. 2021/22:23
Avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan
Prop. 2020/21:199, bet. 2021/22: SfU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 989).
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
199
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
200
73. Rskr. 2021/22:29
Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19
Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 18 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1070).
Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
74. Rskr. 2021/22:51
Höständringsbudget för 2021
Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt avseende anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.
75. Rskr. 2021/22:62
Bättre uppföljning av läkemedel för djur
Prop. 2020/21:220, bet. 2021/22:SoU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1126–1128).
76. Rskr. 2021/22:63
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2020
Skrivelse 2020/21:211, bet. 2021/22:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
77. Rskr. 2021/22:64
Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om skrivelse till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen senast den 19 april 2022 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse (bet. 2021/22:SoU6 s. 12). Enligt tillkännagivandet ska regeringen återkomma med en ny
skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Skrivelsen ska beskriva de fortsatta insatser som krävs för att vården inom SiS särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 18). Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera förutsättningarna för Statens institutionsstyrelse (SiS) att bedriva vård av barn och unga som vårdas enligt lagen (1990:52) om vård av unga (LVU) på SiS särskilda ungdomshem. Särskilt fokus i uppdraget ska läggas på vården av flickor. Statskontoret ska analysera om SiS har de förutsättningar som krävs för att leva upp till sitt åtagande enligt instruktion och annan reglering när det gäller vård av barn och unga. I denna analys ska Statskontoret fokusera på dels strukturer i verksamheten, dels på styrning och planering av verksamheten. Vid behov ska Statskontoret lämna förslag på hur en mer ändamålsenlig vård av barn och unga, med särskilt fokus på vård av flickor, kan säkerställas. Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.). SiS har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete med målet att motverka konflikter som leder till hot och våld i mötet med särskilt utsatta barn och ungdomar. Arbetssätt och metoder ska vara effektutvärderade och utgå från ett tydligt barnrättsperspektiv med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. SiS ska delredovisa uppdraget senast den 31 mars 2023 och slutredovisa det senast den 31 mars 2024.
Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att under tiden 1 maj 2021 till 1 maj 2022 förstärka tillsynen av SiS institutioner som vårdar unga flickor enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I uppdraget ska särskilt användandet av den särskilda befogenheten avskiljning belysas och eventuella skillnader i användandet mellan institutionerna och dess orsaker ska analyseras. Granskningen bör också uppmärksamma eventuella skillnader i användandet utifrån flickornas ålder, samt eventuell funktionsnedsättning. IVO ska redovisa uppdraget den 31 december 2022.
SiS har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska antalet avskiljningar. Bland annat har SiS inlett ett samarbete med civila samhället för att öka kunskapen om alternativ till avskiljningar.
Myndigheten beslutade i början av 2021 om en samlad satsning för att bättre möta flickors och kvinnors behov vilket bl.a. innebär att lokalerna är bättre anpassade, det finns specialutbildade medarbetare, personaltätheten är högre och grupperna mindre. Syftet är att minska antalet incidenter och avskiljningar för dem med de allra största vård- och behandlingsbehoven. SiS har även infört minskad gruppstorlek och förstärkt vårdorganisation på vissa avdelningar för flickor. SiS ska fortsätta med sitt arbete att bli bättre på att differentiera platser för olika
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
201
Skr. 2021/22:75 | målgrupper, och utöver det arbetar de för att utveckla formerna för öppna |
Social- | platser. |
departementet | Regeringen har tillfört SiS medel bl.a. för utbildningsinsatser. SiS har |
| genomfört en särskild utbildningssatsning avseende avskiljningar under |
| hösten 2021. Utbildningen kommer även att genomföras under fyra |
| tillfällen våren 2022. SiS genomför även andra typer av utbildningar t.ex. |
| samarbetet med Rädda Barnen där myndigheten utbildar i trauma- |
| medveten omsorg. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budget- |
| propositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6 och 10. |
| 78. Rskr. 2021/22:88 |
| Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga |
| smittskyddsåtgärder på serveringsställen |
| Skrivelse 2021/22:62, bet. 2021/22:SoU8 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. |
| 79. Rskr. 2021/22:104 |
| Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
| Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU2 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2022: Den |
| 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2022 avseende Pensionsmyndigheten. |
| Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) lagförslagen: Den 16 |
| december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS |
| 1244–1248). |
| Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndigande om |
| ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen |
| regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Pensionsmyndigheten. |
| 80. Rskr. 2021/22:105 |
| Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
| Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU3 |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2022: Den |
| 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret |
| 2022 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. |
| Om statens budget inom utgiftsområde 12, c) lagförslaget om höjt |
| underhållsstöd: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen den lag |
| riksdagen antagit (SFS 1268). |
| 81. Rskr. 2021/22:116 |
| Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
202 | funktionsnedsättning |
|
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Inspektionen för socialförsäkringen och Försäkrings- kassan.
Om statens budget inom utgiftsområde 10, b) lagförslagen: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1240–1243).
Om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan.
82. Rskr. 2021/22:123
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 Om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende avseende E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndig- heten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt för berörda särskilda anslag.
Om statens budget inom utgiftsområde 9, b) lagförslaget: Den 22 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1314). Punkten är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 9, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Punkten är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 9, c) godkännande av en investeringsplan. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om ekonomisk kompensation*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk kompensation (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger samman- fattningsvis följande. Regeringen har tidigare redovisat ett flertal stödsystem som har inrättats under pandemin och som ger kompensation
Skr. 2021/22:75 Social- departementet
203
Skr. 2021/22:75 | till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar |
Social- | effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller |
departementet | lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. |
| 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17). Då covid-19-lagen och lagen om |
| tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan |
| regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och |
| det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana |
| föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk |
| ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad. |
| Punkt 3 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: |
| Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om årlig |
| rapport om konsekvenser för akutsjukvården (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). |
| Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 4 om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: |
| Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser |
| för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). |
| Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen tillkännagett för |
| regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska |
| återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på |
| tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet |
| inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de |
| tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46). |
| Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för |
| 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 3–5. |
204
2.6 | Finansdepartementet | Skr. 2021/22:75 |
|
| Finans- |
Äldre riksmöten | departementet | |
Riksmötet 2001/02
1. Rskr. 2001/02:201
Allmänna motioner om reklamskatt
Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1), 2017/18:75 (Fi 1), 2018/19:75 (Fi 1), 2019/20:75 (Fi 1) och 2020/21:75 (Fi 1). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). Regeringen aviserade i skrivelse 75 för 2019 sin avsikt att återkomma till frågan om reklamskattens successiva avskaffande i budgetpropositionen för 2021. Regeringen valde dock – med hänsyn till osäkerheten i den ekonomiska situationen och den rådande pandemin – att prioritera andra angelägna reformer före en ytterligare sänkning av reklamskatten. I budgetproposi- tionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor, avsnitt 11.16) bedömde regeringen att reklamskatten bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2022. Den 7 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Avskaffad reklamskatt (prop. 2021/22:20). Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat (s. 13). Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2009/10
2. Rskr. 2009/10:144
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1
Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2) och 2020/21:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen
205
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
206
infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitu- tionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades fram till och med den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Avsikten är att under år 2022 komma fram till ett ställningstagande i sakfrågan. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2011/12
3. Rskr. 2011/12:170
Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75 (Fi 4), 2018/19:75 (Fi 3), 2019/20:75 (Fi 3) och 2020/21:75 (Fi 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. Utvärderingen är i slutskedet och ställning kan tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader som pendlarna medför för hemkommunerna. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan m.m. avsnitt 11.24) anges att regeringen tagit kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av öresundsavtalet. Under hösten 2021 har arbetet återupptagits och behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning har lyfts från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett svenskt förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal. Avsikten är att slutbehandla tillkännagivandet under 2022. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2012/13
4.Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013
Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 | Skr. 2021/22:75 |
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), | Finans- |
2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5), 2018/19:75 | departementet |
(Fi 4), 2019/20:75 (Fi 4), 2020/21:75 (Fi 4) och 2020/21:75 (Fi 4). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Närings- departementet) tills en eventuell försäljning sker. I syfte att utöka statens handlingsalternativ har riksdagen under 2021 bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Ärendet bereds vidare.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 29–33.
Riksmötet 2013/14
5. Rskr. 2013/14:56
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5) och 2020/21:75 (Fi 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Det planeras en översyn av 3:12-reglerna. Avsikten är att förslaget ska följas upp i samband med det. Punkten är inte slutbehandlad.
6. Rskr. 2013/14:158
Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7), 2018/19:75 (Fi 6), 2019/20:75 (Fi 6) och 2020/21:75 (Fi 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Den del som
kvarstår av tillkännagivandet rör de statliga myndigheternas organisation
207
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
208
på regional nivå. Indelningskommitténs förslag i slutbetänkandet Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) om att tio utpekade myndigheter ska ha en gemensam regional indelning har remitterats och ärendet bereds alltjämt inom Regeringskansliet. Avsikten är att slutbehandla tillkännagivandet under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2013/14:186
Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7) och 2020/21:75 (Fi 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Regeringen håller sig fortsatt informerad i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2014/15
8. Rskr. 2014/15:143
Spelfrågor
Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17), 2017/18:75 (Fi 10), 2018/19:75 (Fi 9), 2019/20:75 (Fi 10) och 2020/21:75 (Fi 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). Regeringen beslutade den 27 januari 2022 lagrådsremissen En förstärkt spelreglering. I lagrådsremissen föreslås att lagen om visst automatspel ska upphävas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
9. Rskr. 2014/15:180
Planering och byggande
Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12) och 2020/21:75 (Fi 11).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredaren överlämnade sitt slutbetänkande Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplanering (SOU 2019:9) den 13 februari 2019.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.) att länsstyrelserna skulle till- föras de medel som behövs för att en privat initiativrätt ska kunna genom- föras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:CU1, rskr. 2020/21:99).
Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Privat initiativrätt
– planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (prop. 2020/21:131). Av propositionen framgår att de förslag om privat initiativrätt som lämnas i propositionen innebär att tillkännagivandet tillgodoses (s. 62). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av förra årets skrivelse 75 (skr. 2020/21:75) framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. Utredningen visar dock att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 11). Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
10. Rskr. 2014/15:243
En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster
Bet. 2014/15:FiU32
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
209
Skr. 2021/22:75 | Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20), |
Finans- | 2017/18:75 (Fi 13), 2018/19:75 (Fi 12), 2019/20:75 (Fi 13) och |
departementet | 2020/21:75 (Fi 12). |
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
210
Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32
s.6 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslagit en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk som bl.a. behandlade frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, jfr Fi 11, rskr. 2014/15:244. Punkten är slutbehandlad.
11. Rskr. 2014/15:244
En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster
Bet. 2014/15:FiU32
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21), 2017/18:75 (Fi 14), 2018/19:75 (Fi 13,) 2019/20:75 (Fi 14) och 2020/21:75 (Fi 13).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden
(prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och | Skr. 2021/22:75 | |||||
ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder | Finans- | |||||
som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens | departementet | |||||
skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, | skr. |
| ||||
2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes |
| |||||
arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och |
| |||||
Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om |
| |||||
myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i |
| |||||
oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat |
| |||||
om | lagrådsremissen | Ett | förenklat | upphandlingsregelverk. | I |
|
lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, jfr Fi 10, rskr. 2014/15:243. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2015/16
12. Rskr. 2015/16:79
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15) och 2020/21:75 (Fi 14).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen har till- |
| |
kännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder som kan leda |
| |
till en snabbare plan- och bygglovsprocess (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och |
| |
därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. |
| |
Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt |
| |
plan- och byggförordningen (2011:338) av betydelse i detta sammanhang |
| |
i kraft, som innebär följande: det har blivit enklare att uppföra bostäder |
| |
med tidsbegränsade bygglov, kommunerna kan begära att länsstyrelsen |
| |
lämnar ett planeringsbesked, | länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader |
|
vid överprövning, fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och |
| |
byggnadsnämnd, fler undantag från krav på bygglov och förenklingar i |
| |
förhållande till de regler som redan finns för att uppföra bostäder med |
| |
tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och |
| |
bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta |
| |
sammanhang i kraft, som innebär följande: digitalisering av grundkartor |
| |
och detaljplaner, ett tydligare och enklare detaljplanekrav, fler undantag |
| |
från krav på bygglov, avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden |
| |
om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids och att |
| |
bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att |
| |
beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Under 2019 |
| |
trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen |
| |
av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: nya |
| |
bestämmelser om altaner | och tydligare bestämmelser om digitala | 211 |
Skr. 2021/22:75 | detaljplaner. Under 2020 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt |
Finans- | plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som |
departementet | innebär följande: större komplementbostadshus, en utvecklad |
| översiktsplanering och undantag från plan- och bygglagen vid spridning |
| av en samhällsfarlig sjukdom. |
| Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utveck- |
| lad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. |
| skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa |
| detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsätt- |
| ningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 |
| juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om |
| bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt till- |
| godose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ända- |
| målsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen |
| överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut |
| om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser |
| om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Betänkandet har |
| remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utredningen |
| överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt – |
| Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). |
| Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer |
| förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från |
| regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta |
| byggandet av standardiserade bostäder. |
| Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) |
| med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och |
| 10 kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, |
| Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europe- |
| iska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte |
| att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat |
| byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ända- |
| målsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade den 19 |
| december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler – förutsägbart, |
| flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom |
| Regeringskansliet. |
| Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler |
| (BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) |
| om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343). |
| Boverket överlämnade den 18 december 2020 rapporten Möjligheternas |
| byggregler – Ny modell för Boverkets bygg- och konstruktionsregler |
| (Fi2020/05139). Rapporten bereds inom Regeringskansliet. |
| Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att |
| göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov (dir. 2020:4). |
| Utredaren ska bl.a. föreslå när lovplikt respektive anmälningsplikt bör |
| inträda för olika typer av åtgärder och vilka förutsättningar som bör vara |
| uppfyllda för att lov ska ges. |
| Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt Naturvårdsverket, |
| Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och |
| Trafikverket att tillsammans med Boverket som samordnande myndighet |
| göra en översyn av sina respektive anspråk på områden av riksintresse |
212 | (Fi2020/00252). I uppdraget ingår bl.a. att se över och precisera kriterierna |
för vilka områden som ska anses vara av riksintresse enligt 3 kap. 6–8 §§ miljöbalken. Sammantaget ska översynen leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areella utbredning.
Regeringen har den 30 januari 2020 uppdragit åt Lantmäteriet att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av minst två standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen (Fi2020/00358).
Regeringen har den 6 februari 2020 uppdragit åt Boverket att utreda bl.a. om byggnadsnämnderna bör ges möjlighet att ta ut avgifter för att täcka kostnaderna i samband med vissa tillsynsuppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen (Fi2020/00451).
Regeringen beslutade den 13 december 2017 kommittédirektiv om sam- ordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med särskilt komplexa planeringsförutsättningar (dir. 2017:126).
Regeringen utökade uppdraget den 13 februari 2020 till att även omfatta en översyn av delar av plan- och bygglagen för att genom ändringar i regelverket stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgäng- lighet genom hållbara transporter samt utveckla möjligheterna att främja långsiktigt hållbara stadsmiljöer (dir. 2020:15).
Regeringen har den 5 november 2020 uppdragit åt Boverket att se över om det finns hinder, och i så fall vilka, mot att omvandla lokaler till bostäder som erbjuder goda boendemiljöer (Fi2020/04391).
Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Privat initiativrätt
– planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (prop. 2020/21:131). Av propositionen framgår att regeringen anser att de förändringar som har gjorts i plan- och byggregelverket sedan tillkänna- givandet beslutades, tillsammans med förslagen i propositionen, innebär att plan- och bygglovsprocessen sammantaget har förkortats i sådan utsträckning att tillkännagivandet får anses vara tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar.
Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol- cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen.
Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två- bostadshus.
Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
213
Skr. 2021/22:75 | Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att | |||||
Finans- | göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att | |||||
departementet | skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som | |||||
| samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt | |||||
| hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens | |||||
| betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades | |||||
| den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom | |||||
| Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska överlämnas till | |||||
| riksdagen under 2022. Genom förslagen i propositionen bör | |||||
| tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Ärendet bereds vidare. Punkten är | |||||
| inte slutbehandlad. |
|
|
|
| |
| 13. Rskr. 2015/16:313 |
|
|
|
| |
| Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 |
| ||||
| Bet. 2015/16:FiU41 |
|
|
|
| |
| Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57), 2017/18:75 (Fi 27), |
| ||||
| 2018/19:75 (Fi 20), 2019/20:75 (Fi 21) och 2020/21:75 (Fi 17). |
| ||||
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
| ||
| Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkänna- | |||||
| gett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska | |||||
| återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella | |||||
| oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande | |||||
| (SOU 2013:9) | och | remissynpunkterna | på | betänkandet | (bet. |
| 2015/16:FiU41 | s. 37 f.). Den 28 oktober 2021 | beslutade regeringen | |||
propositionen En ny riksbankslag (prop. 2021/22:41). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
14. Rskr. 2016/17:234
Planering och byggande
Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24) och 2020/21:75 (Fi 19).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). Riksdagen framhåller bl.a. behovet av att utveckla en regional planering och nå en bättre samordning mellan beslut enligt plan- och bygglagen och övrig samhällsplanering, möjligheterna till en snabbare handläggning av de beslut som tas med stöd av plan- och bygglagen och behovet av effektivisering av bl.a. länsstyrelsernas medverkan i plan- och byggprocessen. De reformer som anges i betänkan- det har numera genomförts, se propositionerna En kortare instanskedja för
detaljplaner och områdesbestämmelser (prop. 2015/16:55), Fler steg för
214
en effektivare plan- och bygglag (prop. 2016/17:151) och En ny regional | Skr. 2021/22:75 |
planering (prop. 2017/18:266). Även de reformer som i övrigt har genom- | Finans- |
förts i plan- och bygglagen sedan tillkännagivandet beslutades ligger i linje | departementet |
med detta (se skr. 2017/18:75 [N 69], skr. 2018/19:75 [N 50] och skr. |
|
2019/20:75 [Fi 24]). |
|
Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 |
|
utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1) redovisat att de åtgärder som anges i betänkandet |
|
har genomförts och att regeringen anser att de ändringar som har gjorts i |
|
plan- och byggregelverket sedan tillkännagivandet beslutades innebär att |
|
detta är tillgodosett. Punkten är därmed slutbehandlad. |
|
Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för reger- |
|
ingen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder |
|
(bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av förra årets skrivelse 75 (skr. 2020/21:75) |
|
framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till |
|
anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som |
|
gäller för studentbostäder. Utredningen visar dock att det inte är lämpligt |
|
att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den |
|
bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av |
|
ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som |
|
slutbehandlat (Fi 19). |
|
Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte |
|
är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. |
|
2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det |
|
enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn |
|
till att var och en av de boende endast använder bostaden under en |
|
begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid |
|
de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och |
|
studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen |
|
avser att återkomma i frågan under 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten |
|
är inte slutbehandlad. |
|
15. Rskr. 2016/17:335 |
|
Ny kommunallag |
|
Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 |
|
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28), |
|
2019/20:75 (Fi 25) och 2020/21:75 (Fi 20). |
|
Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
|
Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: |
|
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att |
|
regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär |
|
att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer |
|
för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi |
|
(bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Regeringen har mottagit betänkandet En god |
|
kommunal hushållning (SOU 2021:75), som innehåller förslag om |
|
skyldighet för fullmäktige att ta fram vissa planer. Betänkandet bereds |
|
inom Regeringskansliet och det övervägs samtidigt om det finns anledning |
|
att ytterligare utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
| 215 |
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
216
16. Rskr. 2016/17:349
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62), 2018/19:75 (Fi 29), 2019/20:75 (Fi 26) och 2020/21:75 (Fi 21).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.5), på samma sätt som i budgetpropositionen för 2020 och budgetpropositionen för 2021, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet förväntas slutbehandlas under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18
17. Rskr. 2017/18:168
Offentlig upphandling
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 36), 2019/20:75 (Fi 31) och 2020/21:75 (Fi 23).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Genom de förslag som lämnades i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:5 s. 73). Punkten är slutbehandlad.
18. Rskr. 2017/18:199
Punktskatter
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 41), 2019/20:75 (Fi 32) och 2020/21:75 (Fi 24).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet.
2017/18:SkU10 s. 34 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3724 yrkande 5. Regeringen uppdrog den 28 november 2019 åt Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008). Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter. Den första delen redovisades den 1 oktober 2020 och innehåller myndigheternas bedömning. Den andra delen redovisades, efter att myndigheterna ansökt om och beviljats förlängd svarstid, den 17 maj 2021 och innehåller förslag till förändringar. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor, avsnitt 11.15) att den utvärdering som efterfrågades i det ovan nämnda tillkännagivandet från riksdagen är genomförd och att regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Tillkännagivandet är därmed tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
19. Rskr. 2017/18:219
Civilt försvar och krisberedskap
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 47), 2019/20:75 (Fi 34) och 2020/21:75 (Fi 26).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas kris- beredskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 8. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3.2) anfört att det i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2019 och 2020 avsattes medel särskilt för civilt försvar på länsstyrelsernas förvaltningsanslag samt att uppnådda resultat redovisats i myndigheternas årsredovisningar för 2019 och 2020. Länsstyrelserna har även enligt planeringsanvisningarna för det civila försvaret för försvarsbeslutet 2016–2020 årligen redovisat vidtagna åtgärder och uppnådda resultat avseende planeringen för civilt försvar. Regeringen konstaterar mot denna bakgrund i budgetpropositionen att de avsatta medlen på länsstyrelsernas förvaltningsanslag för myndigheternas arbete med civilt försvar och krisberedskap har gått till avsedd verksamhet, samt att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Försvarsutskottet har i behandlingen av redovisningen konstaterat att det inte har några invändningar mot regeringens bedömning (bet. 2021/22:FöU1 s. 27, rskr. 2021/22:93). Punkten är slutbehandlad.
20. Rskr. 2017/18:230
Offentlig förvaltning
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 48), 2019/20:75 (Fi 35) och 2020/21:75 (Fi 27).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
217
Skr. 2021/22:75 | Punkt 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har | |||
Finans- | tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktions- | |||
departementet | utbildning | för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.) och därmed | ||
| delvis bifallit motionerna 2016/17:1930 och 2017/18:3144 yrkande 1. | |||
| Tillitsdelegationen redovisade | den 24 juni 2020 | betänkandet En | |
| gemensam | utbildning inom | statsförvaltningen | (SOU 2020:40). |
218
Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 redogör regeringen för att den, efter beaktande av remissinstansernas synpunkter, avser att ge Statskontoret i uppdrag att utarbeta och förvalta en elektronisk introduktionsutbildning som ska tillhandahållas för nyanställda vid myndigheter under regeringen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5.1). Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att ge Statskontoret ett sådant uppdrag (Fi2018/01688, Fi2020/02978 och Fi2022/00504). Punkten är tillgodosedd och slutbehandlad.
21. Rskr. 2017/18:356
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67), 2019/20:75 (Fi 36) och 2020/21:75 (Fi 28).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4086 yrkandena 2 och 6 i denna del, 2017/18:4111 yrkande 1 och 2017/18:4119 yrkande 2. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om att värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter – såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, men att arbetet med att på andra sätt säkerställa kvalitet och mångfald, och att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor, skulle fortsätta. Regeringen angav vidare att den har gett IVO i uppdrag att analysera nuvarande regelverk för tillståndsprövning inom vård och omsorg samt möjligheten att förenkla ägar- och ledningsprövningar, och att IVO i april 2021 lämnade rapporten Analys av regelverket för tillståndsprövning – Slutrapport, som för närvarande bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
22. Rskr. 2017/18:357
Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans- ersättningen och skollagsreglerad verksamhet
Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), 2019/20:75 (Fi 37) och 2020/21:75 (Fi 29).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Regeringen har 28 september 2021 gett Skolverket i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
219
Skr. 2021/22:75 | finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket ska vid |
Finans- | behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar |
departementet | (U2018/03428). Skolverket ska vidare ta fram och utveckla delmål och |
| indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och |
| resultaten av denna verksamhet. Skolverket ska även identifiera, |
| sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. |
| Vidare har regeringen den 2 november 2021 överlämnat propositionen |
| Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. |
| 221/22:45) till riksdagen. Regeringen gav den 22 december 2020 en |
| utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar |
| socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om |
| äldre och som bland annat innehåller bestämmelser om en nationell |
| omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet är att långsiktigt stärka förutsätt- |
| ningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. |
| Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Riksmötet 2018/19 |
| 23. Rskr. 2018/19:31 |
| En ny regional planering |
| Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, |
| 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91), 2019/20:75 (Fi 40) och |
| 2020/21:75 (Fi 32). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: |
| Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att |
| regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av |
| regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit |
| motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 |
| samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 |
| genomfördes tre konferenser med de regioner som inte omfattas av |
| bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera |
| intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. |
| Därefter inhämtades även skriftliga synpunkter från berörda regioner. |
| Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, och att några regioner är |
| positiva till att länet ska omfattas av regional fysisk planering, några är |
| negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Under 2020 har Region |
| Halland och kommunerna i Hallands län inkommit med en hemställan till |
| regeringen om att omfattas av bestämmelserna om regional fysisk |
| planering. Regionens och kommunernas hemställan har remitterats och |
| ärendet bereds nu inom Regeringskansliet, med avsikten att en proposition |
| ska överlämnas till riksdagen under 2022. Riksdagen har informerats om |
| behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 |
| (prop. 2021/22:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1). Ärendet bereds vidare. |
| Punkten är inte slutbehandlad. |
220 |
|
24. Rskr. 2018/19:288
Vårändringsbudget för 2019
Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75) och 2020/21:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, g)–j): Beredningen av ärendet är avslutad i fråga om fastigheten Stockholm Kungliga Myntet. Det bedöms finnas förutsätt- ningar för att regeringen ska kunna fatta beslut i ärendet under våren 2022. När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk. Det bedöms även i detta ärende finnas förutsättningar för att regeringen ska kunna fatta beslut under våren 2022. Följande punkter är inte slutbehandlade: Lagstiftning och andra förslag som ligger tillgrund för inkomstberäkning, g–j).
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a) Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Luleås tekniska universitet. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet respektive Stockholms universitet. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c) och d): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet. Punkterna är slutbehand- lade.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, f): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.
25. Rskr. 2018/19:291
Stärkta åtgärder mot penningtvätt Bet. 2018/19:FiU42
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 77) och 2020/21:75 (Fi 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen kommittédirektiv Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Utredningen lämnade betän- kandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism den 31 maj 2021 (SOU 2021:42). Betänkandet har remissbehandlats och avsikten är att en lagrådsremiss och en proposition ska beslutas under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
221
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
222
26. Rskr. 2018/19:299
Beskattning av uthyrning av vårdpersonal Bet. 2018/19:SkU25
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 80) och 2020/21:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsult- lösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Den 27 februari 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Utredningen lämnade sitt betänkande Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40) den 1 juni 2021. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Nyare riksmöten
Riksmötet 2019/20
27. Rskr. 2019/20:28
En effektivare flytträtt av försäkringssparande Prop. 2018/19:124, bet. 2019/20:FiU14
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 89) och 2020/21:75 (Fi 42). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet. 2019/20:FiU14 s. 8 f.). I betänkandet anförs (s. 13) att ett lagförslag om fond- och depåförsäkringar bör vara utformat enligt riktlinjer i fyra punkter. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen propositionen Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2020/21:33) som behandlar tillkännagivandet såvitt avser punkterna 1, 2 och 4 i finansutskottets riktlinjer. Riksdagen antog den 10 februari 2021 regeringens lagförslag (bet. 2020/21:FiU6, rskr. 2020/21:188). Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen lagen (2021:130) om ändring i för- säkringsrörelselagen (2010:2043), som trädde i kraft den 1 april 2021. Den del av tillkännagivandet som avser punkten 3 i riktlinjerna är tillgodosedd genom lagförslag som finns intagna i propositionen En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2021/22:74) som beslutades den 16 december 2021. Punkten är slutbehandlad.
28. Rskr. 2019/20:48
En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning
Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96) och 2020/21:75 (Fi 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i region- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Regeringen överväger att tillsätta en utredning för att se över hur sådana bestämmelser som nämns i tillkännagivandet kan utformas. Punkten är inte slutbehandlad.
29. Rskr. 2019/20:59
Statens budget 2020 Rambeslutet Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 98) och 2020/21:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2022, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020, h) ålderspensionssystemets utgifter 2020 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2020: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2020 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.
30. Rskr. 2019/20:133
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU5
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 118) och 2020/21:75 (Fi 45). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.5). Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
223
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
224
31. Rskr. 2019/20:163
Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden
Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 55). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2020, b): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).
32. Rskr. 2019/20:186
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen har den 20 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
33. Rskr. 2019/20:191
Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Prop. 2019/20:79, bet. 2019/20:FiU37
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen har den 22 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget redovisades den 1 juli 2021. Avsikten är att regeringen ska återkomma till riksdagen i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
34. Rskr. 2019/20:194
Ändringar i statens budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset
Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU53
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 65). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2020, b): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).
35. Rskr. 2019/20:204
Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset
Prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 67). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrad beräkning av statens inkomster för 2020: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).
36. Rskr. 2019/20:257
Polisfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 78).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 54 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) den 23 juni. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet delvis var tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen att Tullverket skulle tilldelas extra medel för bland annat brottsbekämpning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 3, bet. 2021/22:SkU1, rskr. 2021/22:100). Punkten är inte slutbehandlad.
37. Rskr. 2019/20:276
Extra ändringsbudget för 2020 – Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informations- utbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 79). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2020, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).
38. Rskr. 2019/20:340
Vårändringsbudget för 2020
Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
225
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
226
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställnings- bemyndiganden, a): Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.
Om övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning,
a)och b): Den 24 mars 2021 beslutade regeringen att medge att Statens fastighetsverk får överlåta de byggnader som Stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm till stiftelsen. Myndigheten har meddelat att överlåtelsen har genomförts med tillträde för stiftelsen per den 1 november 2021. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Riksdagen bemyndigade regeringen om att besluta om försäljning av två ubåtar av Södermanlandklass med syfte att ubåtarna ska ägas av Polen. Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att lämna erbjudande och förhandla internationell överenskommelse. Försäljningen av två ubåtar av Södermanlandklass till Polen genomfördes inte eftersom den inte kunde fullföljas inom de tidsramar som var nödvändiga för att Försvarsmakten och Försvarets materielverk skulle kunna genomföra en affär. Regeringen har inte fattat något beslut om försäljning av ubåtar till Polen. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet respektive Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet. Ärendet bereds vidare inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c).
Riksmötet 2020/21
39. Rskr. 2020/21:4
Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ
Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 99). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett
värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) | Skr. 2021/22:75 | |||
till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. | Finans- | |||
2020/21:FiU7 | s. 7 f.) och därmed bifallit | Riksbankens | framställning | departementet |
2019/20:RB3 punkt 3. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen |
| |||
propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för |
| |||
internationell | betalningsutjämning | (prop. | 2020/21:127). |
|
Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 40, rskr. 2020/21:5. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4.
Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 40, rskr. 2020/21:5. Punkten är slutbehandlad.
40. Rskr. 2020/21:5
Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ
Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 100). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 3. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen proposi- tionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 39, rskr. 2020/21:4. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkänna- givandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 39, rskr. 2020/21:4. Punkten är slutbehandlad.
227
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
228
41. Rskr. 2020/21:12
Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket
Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott den 23 juni 2021 och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. Mot bakgrund av förslagen i propositionen samt genom tillsättandet av utredningen En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28) gjorde regeringen bedömningen att tillkänna- givandet tillgodosetts. Punkten är slutbehandlad.
42. Rskr. 2020/21:63
Statens budget 2021 – rambeslutet
Prop. 2020/21:1, prop. 2019:20:122 och prop. 2020/21:14, bet.2020/21:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 115). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2023, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2021, j) ålderspensionssystemets utgifter 2021 och punkt 7 om bemyndiganden för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2021: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2021 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021, 1 och 2: I beslut den 16 december 2021 medgav regeringen Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor i enlighet med myndighetens framställan och bedömning av fastigheternas värde (Fi2017/04023). Information kommer att lämnas när överlåtelsen har skett. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023: Skrivelsen har i denna del slutbehandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a, c, d, i, j, och 7.
43. Rskr. 2020/21:64
Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 – ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall
Prop. 2020/21:2 och prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 116). Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrad inkomstberäkning: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2).
44. Rskr. 2020/21:116
Ändringar i regelverket om kapitaltäckning Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 128). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksam- het, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet. 2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit motion 2020/21:3751 yrkande 2. Finansinspektionen har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen. Punkten är inte slutbehandlad.
45. Rskr. 2020/21:129
Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Skr. 2020/21:28, bet. 2020/21:FiU15
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). Regeringen överväger att tillsätta en utredning för att se över hela det
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
229
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
230
kommunalekonomiska utjämningssystemet. Punkten är inte slut- behandlad.
46. Rskr. 2020/21:150
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU2
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 131). Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen: Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ett nytt övergripande mål om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Uppföljning av målet kommer, i likhet med andra mål för utgiftsområden, att ske i kommande budgetpropositioner. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för 2021 har redovisats i budgetpropo- sitionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 2 avsnitt 6.4). Punkten är slutbehandlad.
47. Rskr. 2020/21:153
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 134).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2023.
48. Rskr. 2020/21:163
Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förläng- ningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79).
Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
49. Rskr. 2020/21:165
Tullfrågor och Tullverkets utökade möjligheter att besluta om postspärrar Prop. 2020/21:49, bet. 2020/21:SkU12
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 44–47).
50. Rskr. 2020/21:175
Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 4 februari 2021, 4 mars 2021 och 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 52 och 53). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om sänkta kostnader för anstånd med skatteinbetalning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den årliga sammantagna räntekostnaden för anstånd med skatte- inbetalningar (bet. 2020/21:FiU40 s. 18 f.). Den 1 april 2021 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166) I propositionen lämnas förslag om att nivån på anståndsavgiften ska sänkas från 0,2 procent till 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalender- månad. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
231
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
232
Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 a.
51. Rskr. 2020/21:182
Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021, b): Den 25 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad.
Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den
4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 54–56). Punkten är slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: a.
52. Rskr. 2020/21:188
Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2020/21:33, bet. 2020/21:FiU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 130).
53. Rskr. 2020/21:189
Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet
Prop. 2020/21:66, bet. 2020/21:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 102–111).
54. Rskr. 2020/21:192
Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning
Prop. 2020/21:50, bet. 2020/21:CU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 124).
55. Rskr. 2020/21:197
Tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SkU32
Skrivelsen är slutbehandlad. |
| Skr. 2021/22:75 |
|
| Finans- |
Om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva | departementet | |
till anställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som |
| |
utskottet anför om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri |
| |
parkering och gåva till anställda (bet. 2020/21:SkU32 s. 5). Den 1 april |
| |
2021 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – |
| |
Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur |
| |
och idrott samt andra åtgärder med anledning | av coronaviruset |
|
(prop. 2020/21:166) där förslag lämnas att den tillfälliga skatte- och |
| |
avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen |
| |
och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till |
| |
att gälla även under 2021. För gåvor föreslås skattefriheten gälla upp till |
| |
ett sammantaget värde om 2 000 kronor per anställd. Förslagen innebär att |
| |
riksdagens tillkännagivande tillgodoses. Regeringen ansåg att tillkänna- |
| |
givandet därmed är slutbehandlat (prop. 2020/21:166 avsnitt 3.2). |
| |
Den 1 april 2021 utfärdade regeringen den lag | riksdagen antagit |
|
(SFS 300). Punkten är slutbehandlad. |
|
|
56. Rskr. 2020/21:199
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Transportstyrelsen.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, c): Den 4 mars 2021 och 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket.
57. Rskr. 2020/21:206
Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet
Prop. 2020/21:68, bet. 2020/21:SkU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen | antagit |
(SFS 164). |
|
58. Rskr. 2020/21:207 |
|
Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt |
|
Prop. 2020/21:65, bet. 2020/21:SkU17 | 233 |
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
234
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 165 och 166).
59. Rskr. 2020/21:213
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjuk- försäkringen
Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 43, rskr. 2020/21:214 och A 15, rskr. 2020/21:215.
60. Rskr. 2020/21:219
Uppskjuten tillämpning av kravet att upprätta redovisning i Esef-format Prop. 2020/21:91, bet. 2020/21:FiU39
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 196).
61. Rskr. 2020/21:224
Fastighetsrätt
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om tillgång till geodata*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och därmed bifallit motionerna 2020/21:1615 yrkande 5, 2020/21:3408 yrkandena 40 och 41, 2020/21:3585 yrkande 38 och delvis bifallit motion 2020/21:1547 yrkande
1.Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019 Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara, samt fören- liga med villkor för öppna licenser. Vilka värdefulla datamängder som respektive datakategori ska innehålla kommer beslutas av Europeiska kommissionen inom ramen för en genomförandeakt. Denna genomföran- deakt är en viktig grundförutsättning i arbetet med att tillgängliggöra Lantmäteriets geodata avgiftsfritt. På grund av spridningen av covid-19 har arbetet inom kommissionen försenats. Avsikten är att kommissionens arbete ska återupptas under 2022 och att arbetet med det svenska genom- förandet kan inledas i nära anslutning till att genomförandeakten beslutas. Det svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att regeringen ska ha tagit fram förslag som kan genomföras till årsskiftet
2024/2025. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
62. Rskr. 2020/21:225
Översyn av resegarantisystemet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU26 Skrivelsen är slutbehandlad.
Om översyn av resegarantisystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda det nuvarande resegarantisystemet (bet. 2020/21:CU26 s. 5 f.). Den 22 december 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett förbättrat resegarantisystem (dir. 2021:114). Uppdraget ska redovisas senast den 22 juni 2023. Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och punkten är slutbehandlad.
63. Rskr. 2020/21:227
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Skr. 2020/21:76, bet. 2020/21:FiU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
64. Rskr. 2020/21:229
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Den 25 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 25 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 231).
65. Rskr. 2020/21:232
Godkännande av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel för perioden 2021 och framåt
Prop. 2020/21:87, bet. 2020/21:FiU35
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
235
Skr. 2021/22:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Finans-
departementet Den 8 april 2021 beslutade regeringen underrättelse om Sveriges god- kännande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphäv- ande av beslut 2014/335/EU, Euratom.
66. Rskr. 2020/21:233
En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag
Prop. 2020/21:82, bet. 2020/21:FiU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 267–269).
67. Rskr. 2020/21:238
Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 46, rskr. 2020/21:237 och U 23, rskr. 2020/21:239.
68. Rskr. 2020/21:247
Anpassning av lagen om omställningsstöd
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SkU36
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 15 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 284).
69. Rskr. 2020/21:248
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.
Om ändringar i statens budget för 2021, b): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Länsstyrelserna respektive Boverket. Den 20 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad.
Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget:
Punkten 1. lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri
236
parkering och gåva till anställda: Den 22 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 300). Punkten 2. lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall: Den 22 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 297).
Följande punkt är inte slutbehandlad: a.
70. Rskr. 2020/21:267
Konsumenträtt
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet. 2020/21:CU12 s. 99. f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket ska redovisa genom- förandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts senast den 1 mars 2023. En första lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och ytterligare en lägesrapport lämnades i årsredovisningen för 2021. Ansvarigt statsråd har genomfört flera möten med representanter från kommuner och civila samhället för att diskutera konsument- vägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
71. Rskr. 2020/21:272
Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationella betalnings- utjämning (BIS)
Prop. 2020/21:127, bet. 2020/21:FiU45 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS): Den 10 december 2020 beslutade Sveriges regering om att ingå avtal med Banken för internationell betalnings- utjämning (BIS).
Punkt 2 om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall: Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 335).
Punkt 3 om upphörande av författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt: Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 336–353).
72. Rskr. 2020/21:291
Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden
Skr. 2020/21:53, Bet. 2020/21:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
237
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
238
Den 3 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
73. Rskr. 2020/21:292
Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta upp- gifter i folkbokföringen
Prop. 2020/21:160, bet. 2020/21:SkU11 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 375–377).
74. Rskr. 2020/21:293
Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer Prop. 2020/21:97 Bet. 2020/21:SkU24
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 409 och 410).
75. Rskr. 2020/21:294
Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el Prop. 2020/21:113, bet. 2020/21:SkU25
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 411).
76. Rskr. 2020/21:295
En heltäckande tobaksbeskattning – för ökad tydlighet och enhetlighet Prop. 2020/21:112, bet. 2020/21:SkU26
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425, 427–431).
77. Rskr. 2020/21:300
Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
Prop. 2020/21:110, bet. 2020/21:SfU19 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 407).
78. Rskr. 2020/21:301
Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda Prop. 2020/21:118, bet. 2020/21:SfU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 423 och 424).
79. Rskr. 2020/21:302
En utvidgad bidragsbrottslag
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26, s. 5). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
80. Rskr. 2020/21:310
Förbättrat stöd till företag med anledning av coronapandemins konsek- venser
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU27 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt om förbättrat stöd till företag med anledning av pandemins konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Genom ändringen tillkom lönekostnader i förteck- ningen över fasta kostnader och försäljningsprovisioner beaktas som ytterligare en rörlig kostnadspost vid beräkning av täckningsbidraget. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har redovisat de vidtagna åtgärderna och slutbehandlat tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (se prop. 2021/22:1, avsnitt 6.7). Punkten är slutbehandlad.
81. Rskr. 2020/21:311
Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter
Skr. 2020/21:93, bet. 2020/21:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
82. Rskr. 2020/21:321
Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ. bet. 2020/21:NU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
239
Skr. 2021/22:75 | handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. |
Finans- | Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – |
departementet | Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, |
| idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av |
| coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. |
| 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att |
| Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta |
| handläggningstiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). |
| Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över |
| stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga |
| lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en |
| tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 |
| november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett |
| för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser |
| (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se |
| över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid |
| korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté |
| som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se |
| över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). |
| Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten |
| är inte slutbehandlad. |
| Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad |
| proportionalitet vid avstämningar och återkrav. Enligt utskottet bör |
| regeringen skyndsamt utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och |
| återkrav av preliminärt stöd kan ökas. |
| Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över |
| stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över |
| bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. |
| 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. |
| Regeringen lämnade vidare den 23 september 2021 propositionen En |
| möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett |
| nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till |
| riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit |
| återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras |
| anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna |
| lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom |
| får de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit |
| återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I |
| propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om |
| avstämning för att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt |
| säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Punkten är inte |
| slutbehandlad. |
| Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3. |
| 83. Rskr. 2020/21:324 |
| Ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris |
| Prop. 2020/21:155, bet. 2020/21:FiU33 |
240 | Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 467–471).
84. Rskr. 2020/21:325
Genomförande av ändringar i Solvens II-direktivet
Prop. 2020/21:129, bet. 2020/21:FiU47
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 460–462).
85. Rskr. 2020/21:326
Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag
Prop. 2020/21:173, bet. 2020/21:FiU50
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 480–504).
86. Rskr. 2020/21:328
Genomförande av bestämmelser i EU:s direktiv mot skatteundandrag- anden för att motverka omvända hybrida missmatchningar
Prop. 2020/21:111, bet. 2020/21:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 473 och 474).
87. Rskr. 2020/21:329
Justerad beräkning av bilförmån
Prop. 2020/21:156, bet. 2020/21:SkU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 479).
88. Rskr. 2020/21:330
Ändrade regler för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot Prop. 2020/21:128. bet. 2020/21:SkU30
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 568).
89. Rskr. 2020/21:331
Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre
Skr. 2020/21:162, bet. 2020/21:SkU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
241
Skr. 2021/22:75 Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Finans-
departementet 90. Rskr. 2020/21:332
Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland
Prop. 2020/21:137, bet. 2020/21:SkU34
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 573). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Grekland om att avtalet sägs upp.
91. Rskr. 2020/21:333
Uppsägningar av skatteavtalet mellan Sverige och Portugal
Prop. 2020/21:138, bet. 2020/21:SkU35
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 574 och 575). Samma dag beslutade regeringen om att underrätta Portugal om att avtalet sägs upp.
92. Rskr. 2020/21:354
Indelning i utgiftsområden
Prop. 2020/21:100, bet. 2020/21:KU27
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 september 2021 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena.
93. Rskr. 2020/21:362
Riksrevisionens rapport om statligt stöd med delat myndighetsansvar
Skr. 2020/21:102, bet. 2020/21:FiU51
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
94. Rskr. 2020/21:384
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Prop. 2020/21:100, punkt 1, skr. 2020/21:145, skr. 2020/21:146, bet. 2020/21:FiU20
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken: Punkten har behandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Punkt 2 om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket: Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
242
Punkt 3 om utgiftstakets roll i olika tider: Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
95. Rskr. 2020/21:385
Vårändringsbudget för 2021 samt extra ändringsbudget – förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni– augusti 2021
Prop. 2020/21:99, prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt ändrade beställnings- bemyndiganden, a): Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 enligt specifikation nedan.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
243
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
244
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
245
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
246
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
247
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
248
Om ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt ändrade beställnings- bemyndiganden, b): Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildningen inom utgiftsområde 16 som innebar ett ändrat beställningsbemyndigande ska uppgå till 9 680 000 000 kronor. Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 enligt specifikation nedan.
Om lag om ändring i socialförsäkringsbalken: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 585 och 586).
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
249
Skr. 2021/22:75 | Om utgiftsområde 4 Rättsväsendet: Den | 23 juni 2021 | beslutade | |||
Finans- | regeringen om ändring av regleringsbrev för Brottsförebyggande rådet. | |||||
departementet | Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Punkt a) | |||||
| Riksdagen beslutade att anslaget 1:11 Försvarets materielverk även skulle | |||||
| få användas för myndighetens samhällsinvesteringar. Den 17 juni 2021 | |||||
| beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Försvarets | |||||
| materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt b) Riksdagen bemyndigade | |||||
| regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska | |||||
| Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget | |||||
| med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om | |||||
| anskaffning | av Jas 39 Gripen | som nytt | stridsflygsystem: | Den | |
| 20 september 2021 beslutade regeringen via budgetpropositionen för 2022 | |||||
| utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap om ett ökat | |||||
| bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Anskaffning av | |||||
| material och anläggningar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt c) | |||||
| Riksdagen godkänner som en riktlinje att utgifter hänförliga till | |||||
| genomförandet av utvecklingen enligt punkt b) hanteras genom | |||||
| anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med | |||||
| inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen | |||||
| och med ökade anslag under perioden 2026–2032. Finland aviserade i | |||||
| december 2021 att man inte kommer att anskaffa Jas 39 Gripen. | |||||
| Regeringen har inte fattat något beslut om utgifter hänförliga till | |||||
| genomförandet av utvecklingen enligt punkt b). Punkten är inte | |||||
| slutbehandlad. |
|
|
|
| |
| Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Den 1 juli | |||||
| 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret | |||||
| 2021 avseende Vetenskapsrådet. |
|
|
|
| |
| Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 16 | |||||
| juni 2021 godkände riksdagen den föreslagna användningen av anslaget | |||||
| 1:3 Skapande skola. Anslaget fick därmed inte längre användas för utgifter | |||||
| för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskolan. Regeringen | |||||
| bedömde redan i budgetpropositionen för 2021 att statsbidraget inte längre | |||||
| skulle omfatta förskolan (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.5 s. 34). | |||||
| Anslagets ändamål ändrades dock inte i samband med detta. Regeringen | |||||
| beslutade den 10 december 2020 om ändring av förordningen (2007:1436) | |||||
| om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (SFS 1203) som innebär | |||||
| bl.a. att statsbidrag inte längre får lämnas till huvudman för förskolan. | |||||
| Regeringen beslutade även den 16 december 2020 om regleringsbrev för | |||||
| budgetåret 2021 avseende Statens kulturråd av vilket framgår att anslaget | |||||
| 1:3 Skapande skola får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande | |||||
| skola för barn i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. | |||||
| Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 22 december 2021 att | |||||
| avsluta ärendet (Ku2021/01552). Punkten är slutbehandlad. |
|
| |||
| Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och bygg- | |||||
| ande samt konsumentpolitik: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om | |||||
| ändring av | regleringsbrev för | budgetåret 2021 avseende | anslaget | ||
| 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhus- | |||||
| miljöer. |
|
|
|
|
|
| Om utgiftsområde 22 Kommunikationer: Riksdagen godkänner | den | ||||
| föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- | |||||
250
infrastruktur: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket.
Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad.
Punkt b) Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation. Ärendet bereds vidare, se även Fi 4 och N 6. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt c) Riksdagen har beslutat att, i enlighet med regeringens förslag, återkalla bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad.
Om lag om ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbets- givaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 591).
Om ändrad inkomstberäkning: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar om ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2021 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.
Följande punkter är inte slutbehandlade: Ändrad inkomstberäkning, om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap gällande punkt b och c, och om utgiftsområde 24 Näringsliv gällande punkt b.
96. Rskr. 2020/21:387
Årsredovisning för staten 2020
Skr. 2020/21:101, redogörelse 2020/21:RR4, bet. 2020/21:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
97. Rskr. 2020/21:402
Nya EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel Prop. 2020/21:184, bet. 2020/21:SkU27
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 753).
98. Rskr. 2020/21:403
Redovisning av skatteutgifter 2021
Skr. 2020/21:98, bet. 2020/21:SkU29
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
99. Rskr. 2020/21:406
Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
251
Skr. 2021/22:75 Prop. 2020/21:131, bet. 2020/21:CU22
Finans-Skrivelsen är slutbehandlad. departementet
Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 752).
100. Rskr. 2020/21:407
Klimatdeklaration för byggnader
Prop. 2020/21:144, bet. 2020/21:CU23
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 787 och 788).
101. Rskr. 2020/21:408
Genomförande av MKB-direktivet i plan- och bygglagen
Prop. 2020/21:174, bet. 2020/21:CU24
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 785).
102. Rskr. 2020/21:414
Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott
Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 761– 763). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter. Den 29 april beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget ska redovisas senast den 16 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 5 och 7.
103. Rskr. 2020/21:416
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder
Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52
252
Skrivelsen är inte slutbehandlad. | Skr. 2021/22:75 |
| Finans- |
Punkt 1 om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den | departementet |
1 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för |
|
budgetåret 2021 avseende Ekonomistyrningsverket, Länsstyrelserna |
|
respektive Boverket. |
|
Punkt 1 om lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall: Den 23 juni |
|
2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 702). |
|
Punkt 3 om krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd |
|
under pandemin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att |
|
regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som |
|
fått stöd från Statens kulturråd under pandemin. |
|
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om |
|
omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Ändringen innebär att |
|
det inte längre är ett krav att ett företag först uttömmer möjligheterna till |
|
andra alternativa stöd innan det kan söka omställningsstöd. Detta gör det |
|
möjligt för företag att välja att söka omställningsstöd framför andra stöd i |
|
de fall omställningsstödet är mer förmånligt. De nya bestämmelserna |
|
tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har bedömt att den |
|
vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande och att |
|
tillkännagivandet är slutbehandlat såvitt gäller den aktuella punkten (se |
|
prop. 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022, avsnitt 6.7). |
|
Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: |
|
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om |
|
flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs- |
|
varierande verksamhet (2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 |
|
tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. |
|
Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer |
|
flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 |
|
november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. |
|
Riksmötet 2021/22 |
|
104. Rskr. 2021/22:7 |
|
Pausad BNP-indexering av skatten på bensin och diesel för 2022 |
|
Prop. 2020/21:196, bet. 2020/21:SkU37 |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 882 och 883).
105. Rskr. 2021/22:11
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinans- iering
Prop. 2020/21:206, bet. 2021/22:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 15 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 899–904.
253
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
254
106. Rskr. 2021/22:12
Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt Skr. 2020/21:167, bet. 2021/22:FiU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
107. Rskr. 2021/22:13
Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
Prop. 2020/21:200, bet. 2021/22:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 oktober 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 930).
108. Rskr. 2021/22:14
Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021 Prop. 2020/21:207, bet. 2021/22:SkU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 20 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 931–933).
109. Rskr. 2021/22:16
En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning
Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 22 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 937–939).
Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Den del av uppdraget som handlar om att utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pandemin ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 maj 2022. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
110. Rskr. 2021/22:17
Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referens- värden
Prop. 2021/22:8, bet. 2021/22:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 967–974).
111. Rskr. 2021/22:27
Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22 FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Statens servicecenter angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025. Vidare lämnas ett uppdrag om att Statens servicecenter ska redovisa anslutningsgraden och anslutningstakten till myndighetens lönerelaterade tjänster i förhållande till myndighetens planer för anslutningar, genom andra myndigheters självständiga beslut om anslutning till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. Redovisningen ska innehålla information om vilka åtgärder som Statens servicecenter har vidtagit och planerar att vidta för att kunna uppnå en ökad anslutningsgrad och anslutningstakt. Regeringen avser att påbörja en uppföljning av hur bildandet av Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, i vilken utsträckning det inneburit besparingar av administrativa kostnader inom staten samt hur förutsättningarna för myndigheter att effektivisera sina verksamheter har påverkats. Vid denna uppföljning kommer även frågan om förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter utredas. Punkten är inte slutbehandlad.
112. Rskr. 2021/22:28
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland
Prop. 2021/22:4, bet. 2021/22:SkU4
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
255
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
256
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 18 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att protokollet godkänts.
113. Rskr. 2021/22:31
Ett förenklat upphandlingsverk
Prop. 2021/22:5, bet. 2021/22:FiU14
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om ett förenklat upphandlingsverk: Den 1 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1110–1115). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar. Den lagstiftning som införts efter förslag i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk (prop. 2021/22:5) träder i kraft den 1 februari 2022. Behovet av en utvärdering av lagstiftningen kan göras först när de nya reglerna har börjat gälla. Upphandlingsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2021 ett återrapporteringskrav som ska redovisas i februari 2022. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att underlätta för idéburna organisationer, små företag och sociala företag att delta i offentlig upphandling samt analysera och bedöma i vilken utsträckning som åtgärderna har bidragit till detta. Myndigheten ska även lämna förslag på ytterligare åtgärder. Uppdraget ska redovisas i februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
114. Rskr. 2021/22:41
Skatteavtal mellan Sverige och Slovenien
Prop. 2021/22:21, bet. 2021/22:SkU7
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1106). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Slovenien om att protokollet godkänts.
115. Rskr. 2021/22:46
Statens budget 2022 – Rambeslutet
Prop. 2021/22:1, prop. 2021/22:16, prop. 2021/22:20, prop. 2021/22:25, prop. 2021/22:33, prop. 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten, d) avseende punkten a)
beräkningen av inkomster i statens budget 2022, n) ålderspensionssystemets utgifter 2022 och punkt 6 om bemyndigande om att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkterna är inte slutbehandlade.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022. Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2022 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) avseende punkten b) om lagförslag om att sänka skatten på drivmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med lagförslag om att sänka skatten på drivmedel i överensstämmelse med utskottets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022. Regeringen har den 1 februari 2022 överlämnat propositionen Sänkt energiskatt på bensin och diesel (prop. 2021/22:84) till riksdagen. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1163–1165). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1166–1170). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1161 och 1162). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1159). Punkten är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
257
Skr. 2021/22:75 Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
Finans-statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition
departementet 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1158). Punkten är slutbehandlad.
258
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1160). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1160). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, m) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022, 1, 2, 3 och 4: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Regeringen medgav vidare genom beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk (SFV) att under 2022 överlåta fastigheten på 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. till ett belopp om lägst 109 000 000 kronor (Fi2020/00135, Fi2021/02221 och Fi2021/02777). Information kommer att lämnas till riksdagen när respektive överlåtelse har skett. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, o) preliminära utgiftsramar och beräkningar i statens budget 2023 och 2024: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om lån för myndigheternas investering i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 gällande punkt a, c, d avseende punkt a beräkning av inkomster i statens budget 2022, 2 gällande punkterna m, n, o och 6.
116. Rskr. 2021/22:47
Höständringsbudget för 2021
Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 25 nov- ember 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende
länsstyrelserna m.m., Kammarkollegiet, Skatteverket, anslaget 1:2 Utjäm-
ningsbidrag | för | LSS-kostnader inom | utgiftsområde 25 och anslag |
1:1 Avgiften | till | Europeiska unionen | inom utgiftsområde 27. Den |
9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret avseende Kungliga hov- och slottsstaten.
117. Rskr. 2021/22:58
Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020
Skr. 2020/21:130, bet. 2021/22:FiU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
118. Rskr. 2021:22:67
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KU1.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, anslagen för 2021: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna.
119. Rskr. 2021/22:73
Komplettering av den utvidgande fåmansföretagsdefinitionen Prop. 2021/22:27, bet. 2021/22:SkU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1147).
120. Rskr. 2021/22:74
Ändrat alkoholskattedirektiv och vissa andra ändringar Prop. 2021/22:23, bet. 2021/22:SkU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1148–1156).
121. Rskr. 2021/22:75
Nya mervärdesskatteregler om vissa förvärv som görs av EU-organ med anledning av covid-19 pandemin
Prop. 2021/22:35, bet. 2021/22:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1185 och 1186).
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
259
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
260
122. Rskr. 2021/22:78
Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning Prop. 2021/22:11, bet. 2021/22:FiU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 9 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1215–1220).
123. Rskr. 2021/22:79
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2022 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18, Allmänna reklama- tionsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Konsumentverket respek- tive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter samt Lant- mäteriet. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket.
124. Rskr. 2021/22:82
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Spelinspektionen.
125. Rskr. 2021/22:100
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Prop. 2021/21:1, bet. 2021/22:SkU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 3, anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndig- heten.
126. Rskr. 2021/22:101
Riskskatt för kreditinstitut
Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om riskskatt för kreditinstitut: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1256–1259). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (s. 15). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (s. 18). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skadliga effekter (s. 18). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.
127. Rskr. 2021/22:107
En möjlighet för vissa försäkringsföreningar att tillämpa anpassade rörelseregler
Prop. 2021/22:37, bet. 2021/22:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1254 och 1322).
128. Rskr. 2021/22:109
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket.
129. Rskr. 2021/22:119
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyr- ningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Stats- kontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive 1:16 Finansmarknadsforskning.
Punkt 1 om statens budget inom statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 22 december 2021
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
261
Skr. 2021/22:75 | beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens | |||||
Finans- | fastighetsverk respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. | |||||
departementet | Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om | |||||
| ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 22 december 2021 beslutade | |||||
| regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgälds- | |||||
| kontoret. |
|
|
|
|
|
| Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om | |||||
| ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 22 december 2021 beslutade | |||||
| regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kammarkollegiet. | |||||
| Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om | |||||
| ekonomiska åtaganden, 6: Den 22 december 2021 beslutade regeringen | |||||
| regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens tjänstepensionsverk. | |||||
| Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om | |||||
| ekonomiska åtaganden, 7: Den 22 december 2021 beslutade regeringen | |||||
| regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Fortifikationsverket. | |||||
| Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om | |||||
| ekonomiska åtaganden, 8: Den 22 december 2021 beslutade regeringen | |||||
| regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens fastighetsverk. | |||||
| Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av | |||||
| investeringsplaner, 1: | Den | 22 december | 2021 | beslutade | regeringen |
| regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Fortifikationsverket. | |||||
| Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av | |||||
| investeringsplaner, 2: Den 22 december 2021 beslutade | regeringen | ||||
| regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens fastighetsverk. | |||||
| Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastig- | |||||
| heter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under | |||||
| 2022–2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid | |||||
| förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvars- | |||||
| anläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att | |||||
| det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har | |||||
| en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat | |||||
| möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. | |||||
| Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och | |||||
| beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad. | |||||
| 130. Rskr. 2021/22:120 |
|
|
|
|
|
| Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner |
|
| |||
| Prop. 2021/21:1, bet. 2021/22:FiU3 |
|
|
| ||
| Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
| |
| Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2022: Den | |||||
| 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret | |||||
| 2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, och 1:5 inom utgiftsområde 25 | |||||
| respektive anslaget 1:5 inom utgiftsområde 25. |
|
| |||
| Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) Bemyndiganden om | |||||
| ekonomiska åtaganden: | Den | 22 december | 2021 | beslutade | regeringen |
| regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:4 inom utgiftsområde | |||||
25.
262
131. Rskr. 2021/22:121
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgäldskontoret.
132. Rskr. 2021/22:122
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Prop. 2021/22:1,bet. 2021/22: FiU5
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
133. Rskr. 2021/22:125
Statens budget för 2022
Prop. 2021/22:1, bet.2021/22:FiU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Skr. 2021/22:75 Finans- departementet
263
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
264
2.7Utbildningsdepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2015/16
1. Rskr. 2015/16:155
Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9
Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11), 2018/19:75 (U 8), 2019/20:75 (U 5) och 2020/21:75 (U 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäk- ringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). I budget- propositionen för 2022 behandlade regeringen tillkännagivandet och anförde följande. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslers- ämbetet (U2016/01349). Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, göra en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen skulle också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Universitets- kanslersämbetet valde att genomföra uppdraget i form av två sinsemellan oberoende externa utvärderingar. Uppdraget redovisades till regeringen (Utbildningsdepartementet) i januari 2021. Båda utvärderingarna ger tydliga belägg för att det nationella kvalitetssäkringssystemet som helhet är kvalitetsdrivande och ändamålsenligt utformat, och att lärosäten och representanter för studenter och arbetsliv samt andra intressenter ser positivt på kvalitetssäkringssystemet så som det i dag är utformat. Tillkännagivandet får därmed anses slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, avsnitt 6.3.2). Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitets- säkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som rege- ringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser (Kvali- tetssäkring av högre utbildning [skr. 2015/16:76]). I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet
(Utbildningsdepartementet) i oktober 2016 (U2016/01132,
U2016/01349). Sedan dess genomför Universitetskanslersämbetet löpande olika slags kvalitetsgranskningar och informerar om resultaten av granskningarna. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG) framgår att lärosätena bör publicera resultaten av de granskningar som de själva genomför, och Universitetskanslersämbetet granskar att så görs inom ramen för granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Vidare finns information om lärosätena och olika utbildningar genom både den statistik som Universitetskanslersämbetet publicerar och genom Universitets- och högskolerådets studieinformation. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
2. Rskr. 2015/16:169
Gymnasieskolan
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10), 2019/20:75 (U 6) och 2020/21:75 (U 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav
regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förut- sättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utred- ningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer dis- kussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekry- teras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbets- platsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbets- marknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbild- ningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsut- bildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
265
Skr. 2021/22:75 | inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, |
Utbildnings- | rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för |
departementet | 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är |
| öppen. Regeringen har den 20 februari 2020 uppdragit åt Statens skolverk |
| att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala |
| lärlingsutbildningen. Skolverket skulle också, om det bedömdes lämpligt, |
| föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag |
| på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Skolverket redovisade uppdraget |
| den 28 maj 2021 (U2021/02840). Av Skolverkets redovisning framgår att |
| myndigheten anser att nuvarande form av lärlingsutbildningen i huvudsak |
| bör behållas oförändrad, men Skolverket lämnar samtidigt förslag på |
| åtgärder för att utveckla lärlingsutbildningen. Ärendet bereds i |
| Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i |
| budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
| 3. Rskr. 2015/16:228 |
| Skolväsendet |
| Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. |
| 2015/16:UbU14 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), |
| 2018/19:75 (U 11),2019/20:75 (U 7) och 2020/21:75 (U 5). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riks- |
| dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det |
| som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § |
| skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få |
| förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid |
| vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra |
| traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 |
| fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Modera- |
| terna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen |
| bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. |
| 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och |
| andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen |
| gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när pro- |
| memorian Vissa skollagsfrågor – Del 2 (U2014/05176/S) remitterades |
| 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det |
| gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att |
| låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som |
| syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets |
| kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare |
| i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen |
| för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, |
| oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skol- |
| avslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara |
| fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till |
| bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. |
| 2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. |
266 | 2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och |
|
förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 lagrådsremissen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. I lagrådsremissen finns förslag om en definition av konfessionellt inslag som tydliggör att elever kan utöva både sin positiva och sin negativa religionsfrihet, såväl i skolor med offentlig huvudman som i fristående förskolor, skolor och fritidshem. Definitionen tydliggör också att förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844). Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklings- programmen fr.o.m. 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför borde tillföras för detta ändamål. Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder. Utskottet har dock ansett att ytterligare insatser behövs på området och att tillkännagivandet därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21 s. 25, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
267
Skr. 2021/22:75 | budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. |
Utbildnings- | 93) att riksdagen inte anser tillkännagivandet slutbehandlat och att punkten |
departementet | därför åter är öppen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i mars |
| 2019 överlämnat rapporten Nationell handlingsplan för digitalisering av |
| skolväsendet till Utbildningsdepartementet (U2019/01776), om |
| digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och |
| likvärdighet i skolväsendet. Rapporten innehåller dels en kartläggning och |
| analys av uppmärksammade och övergripande behov hos huvudmännen, |
| dels en kartläggning och analys av pågående initiativ och aktiviteter. |
| Rapporten innehåller även en plan för fortsatt arbete och förslag på nya |
| initiativ och aktiviteter. Exempel på initiativ som rör kompetensutveckling |
| är ett breddat och förstärkt uppdrag till Skolverket gällande fortbildning |
| och kompetensutvecklande insatser inom digitaliseringsområdet och att |
| rektorsprogrammet och fortbildningen av rektorer utvecklas så att rekto- |
| rerna bättre förbereds på att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete. |
| Sedan februari 2020 har Skolverket ett samlat ansvar (sektorsansvar) inom |
| ramen för sitt verksamhetsområde när det gäller de statliga insatserna för |
| att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och |
| likvärdighet. Detta innefattar att vara samlande, stödjande och pådrivande |
| i förhållande till övriga berörda myndigheter och andra relevanta parter |
| (18 § förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk). |
| Från och med februari 2020 ska Skolverket enligt sin instruktion även |
| svara för nationellt prioriterade fortbildnings-, kompetensutvecklings- och |
| stödinsatser inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram (7 §). |
| Sammantaget ger det Skolverket möjlighet att utifrån identifierade behov |
| ta fram relevanta stödinsatser gällande bl.a. digitaliseringens möjligheter |
| för huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och annan personal i |
| skolväsendet. Från och med 2021 gäller dessutom ett nytt måldokument |
| för Rektorsprogrammet som Skolverket fattat beslut om. I kursen |
| Styrning, organisering och kvalitet ingår nu att rektorn efter utbildningen |
| bl.a. ska kunna identifiera verksamhetens behov av digitalisering utifrån |
| pedagogiska, administrativa och tekniska perspektiv. Under 2020 och |
| 2021 har delar av skolväsendet med anledning av covid-19-pandemin |
| behövt ställa om till digital undervisning. Skolverket har fått i uppdrag att |
| bl.a. följa upp konsekvenserna av pandemin för utbildningen inom |
| skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och utvärdera de åtgärder |
| som har vidtagits på området med anledning av pandemin (U2020/06613). |
| I uppdraget ingår även att göra en analys samt identifiera behov av, och |
| föreslå, fortsatta åtgärder. Uppdraget delredovisades den 21 maj och den |
| 17 december 2021. Uppdraget ska även delredovisas den 3 juni 2022 och |
| den 16 december 2022. Vidare har Skolverket fått i uppdrag att främja |
| digitaliseringen inom skolväsendet och att underlätta för skolor och |
| huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och |
| administration. I detta ingår att genomföra insatser för att höja lärarnas |
| kompetens inom distans- och fjärrundervisning. Uppdraget ska redovisas |
| årligen senast den sista februari (U2020/06613). Av den redovisning som |
| Skolverket lämnade i februari 2021 framgår att myndigheten planerade att |
| under 2021 bl.a. främja forum för samverkan mellan lärosäten som ett stöd |
| i deras arbete med att säkerställa att skolväsendet får nyutbildade lärare |
| med adekvat digital kompetens. Vidare avsåg myndigheten att följa upp |
268 | redan genomförda insatser för skolväsendets digitalisering och fortsätta att |
arbeta med forskningsspridning inom ämnesområdet digitalisering. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.5.1 s. 86) gjort bedömningen att det arbete som redovisats ovan är det mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagen har inte haft några synpunkter på regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108). Punkten är slutbehandlad.
Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 sep- tember 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvi- sa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propo- sitionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har han- terats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2022 (U2021/03958). Införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd har försenats med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Skolverket bedömer nu att digitala nationella prov och bedömningsstöd kan införas successivt fr.o.m. vårterminen 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 30.
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
269
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
270
Riksmötet 2016/17
4. Rskr. 2016/17:208
Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt kon- kurrenskraft
Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20),2018/19:75 (U 12), 2019/20:75 (U8) och 2020/21:75 (U 6).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar konti- nuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensione- ringsfrågor. Syftet med uppdraget var att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018. Regeringen har därefter vidtagit ett flertal åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisa- tioner, bl.a. beslutat om ett uppdrag till Vinnova om att ta fram korta specialistkurser som ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. Regeringen har också tillskjutit medel för korta kurser för att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält. Vidare har frågan ingått i Styr- och resursutredningens uppdrag (dir. 2017:46). Mot bakgrund av de underlag som Styr- och resursutredningen och Universitetskanslersämbetet har lämnat beslutade regeringen den 17 december 2020 propositionen Forskning, frihet, framtid
–kunskap och innovation för Sverige (prop. 2019/20:60). I propositionen föreslås en lagändring för att förtydliga högskolans ansvar för samverkan. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, avsnitt 6.3.2) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utbildningarnas arbetslivsanknytning. Mot bakgrund av de åtgärder som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 148 och 149). Punkten är slutbehandlad.
5. Rskr. 2016/17:250
Skolväsendet – grundläggande om utbildningen
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10) och 2020/21:75 (U 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska
vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovi- sade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhets- uppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8–11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Utredningens bedömning, som baseras på bestämmelser i läroplanerna som har ändrats efter det att riksdagen lämnat sitt tillkännagivande, är att det inte bör införas några bestämmelser i skollagen som uttryckligen förbjuder könsuppdelad undervisning och utbildning. Detta eftersom utredningen bedömer att nuvarande bestämmelser i läroplaner och diskrimineringslagen är till- räckliga. Betänkandet har remissbehandlats under 2021. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna- givandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut- skottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksda- gens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
271
Skr. 2021/22:75 arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till
Utbildnings- att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).
departementet Uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2021/03958). Införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd har försenats med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Skolverket bedömer nu att digitala nationella prov och bedömningsstöd kan införas successivt fr.o.m. vårterminen 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10.
6. Rskr. 2016/17:251
Skolväsendet – lärare och elever
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15), 2019/20:75 (U 11) och 2020/21:75 (U 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkes- vägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbild- nings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesväg- ledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18
7.Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever
272
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13) och 2020/21:75 (U 10).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligas rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletteras också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet har promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero tagits fram och skickats på remiss (U2020/00232). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vidare har Regeringskansliet den 26 februari 2020 beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707). Uppdraget redovisades den 16 december 2020. Den 17 februari 2022 beslutade regeringen om lagrådsremissen Skolans arbete med trygghet och studiero. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att all personal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Vidare aviseras i lagrådsremissen regeringens avsikt att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i svåra situationer. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
273
Skr. 2021/22:75 | Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18. |
Utbildnings- |
|
departementet | 8. Rskr. 2017/18:333 |
| Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser |
| Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27), 2019/20:75 (U 15) och |
| 2020/21:75 (U 12). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de |
| stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen |
| har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och |
| analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av |
| skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspek- |
| tionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med |
| stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). |
| Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag |
| att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur |
| arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga |
| författningsändringar (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 |
| och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari |
| 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – |
| aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med |
| intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Betänkandet har |
| remitterats. Regeringen beslutade den 17 februari 2022 lagrådsremissen |
| Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd och lagrådsremissen |
| Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell |
| funktionsnedsättning. Punkten är inte slutbehandlad. |
| Riksmötet 2018/19 |
| 9. Rskr. 2018/19:44 |
| Behandling av personuppgifter för forskningsändamål |
| Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 |
| Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16) och |
| 2020/21:75 (U 13). |
| Skrivelsen är inte slutbehandlad. |
| Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutfö- |
| rare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se |
| över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som |
| likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva |
| forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. |
| 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att |
| tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utred- |
| ningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till |
| EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av |
| denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom |
| Regeringskansliet. Slutbetänkandet lämnades den 18 december 2019 |
274 | (SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringens avsikt är |
|
att den fråga som tillkännagivandet avser ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
10. Rskr. 2018/19:67
Höständringsbudget för 2018
Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 37), 2019/20:75 (U 18), och 2020/21:75 (U 15).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är slutbehandlad.
11. Rskr. 2018/19:104
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19) och 2020/21:75 (U 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16
d)Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet har remitterats till hösten 2021 och de omfattande förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
12.Rskr. 2018/19:171
Gymnasieskolan
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
275
Skr. 2021/22:75 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21) och 2020/21:75 (U 17).
Utbildnings- Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet
Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att återkomma i frågan under 2021. Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01). I kommittédirektiven (dir. 2021:23) anger regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 mars 2022. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 10 februari 2022 förlängdes utredningstiden till den 1 juni 2022 (dir. 2022:4). Punkten är inte slutbehandlad.
13. Rskr. 2018/19:194
Grundläggande om utbildning
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22) och 2020/21:75 (U 18).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2021. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad.
14. Rskr. 2018/19:269
Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier
Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25) och 2020/21:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet har den 17 juli 2020 remitterat en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrotts- gymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020.
276
Regeringens avsikt är att en lagrådsremiss ska beslutas senast våren 2023. Skr. 2021/22:75
Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Utbildnings- departementet
Nyare riksmöten
Riksmötet 2019/20
15. Rskr. 2019/20:65
Höständringsbudget för 2019
Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 32) och 2020/21:75 (U 20).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning:
a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. I vårändringsbudgeten för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) bemyndigades regeringen att under 2020–2022 besluta om en årlig medlemsavgift för detta ändamål om högst 900 000 kronor (se Fi 38). Punkten är slutbehandlad.
d)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad.
e)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för kunskaps- och innovationsplattformen inom urban
277
Skr. 2021/22:75 mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban
Utbildnings- Mobility) på högst 540 000 kronor, Den 5 december 2018 beslutade
departementet regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad.
278
f)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för organisationen European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (EuroBioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskaps- rådet. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: d, e och f.
16.Rskr. 2019/20:349
Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse
Skr. 2019/20:60, bet. 2019/20:UbU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska ta initiativ till att ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information om utbildningarnas kvalitet för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar (rskr. 2019/20:349 och bet. 2019/20:UbU21 s. 13). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitets- och högskolerådet. I regleringsbrevet ger regeringen Universitets- och högskolerådet i uppdrag att återrapportera hur
myndigheten samlar in och tillgängliggör information för att underlätta | Skr. 2021/22:75 |
välavvägda val av studier. Redovisningen ska lämnas i myndighetens | Utbildnings- |
årsredovisning för 2021. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i | departementet |
budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. |
|
Riksmötet 2020/21
17. Rskr. 2020/21:14
Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn
Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen avser att påbörja en analys av Riksrevisionens rekommendationer under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om Nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.
18. Rskr. 2020/21:141
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 37).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Statens budget inom utgiftsområde 16
b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att
4.under 2021–2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst
279
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
280
1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Solar
Telescope (EST-ERIC) med | en årlig | medlemsavgift | på | högst | ||
6 000 000 kronor och | European | Open | Screen Infrastructure | (EU- | ||
OPENSCREEN-ERIC) | med | en | årlig | medlemsavgift | på | högst |
2 000 000 kronor och att under 2021–2023 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-BioimagingERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS- ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad.
19. Rskr. 2020/21:178
Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset: Ändringar i statens budget för 2021, b): Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet.
20. Rskr. 2020/21:196
Förskolan
Bet. 2020/21:UbU7
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska tillsätta en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
21. Rskr. 2020/21:202
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset: Ändringar i statens budget för 2021, c) Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden och Vetenskaps- rådet.
22. Rskr. 2020/21:212
Möjlighet till betyg från årskurs 4
Prop. 2020/21:58, bet. 2020/21:UbU9
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 191).
23. Rskr. 2020/21:239
Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset
Bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad.
a)Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan och Centrala studiestöds- nämnden.
b)Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan.
24. Rskr. 2020/21:254
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige
Prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om lagförslaget i fråga om livslångt lärande och Internationali- sering: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 317).
Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen
den lag riksdagen antagit (SFS 317). |
|
25. Rskr. 2020/21:290 |
|
Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation | 281 |
|
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
282
Prop. 2020/21:141, bet. 2020721:KU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442 och 443).
26. Rskr. 2020/21:297
Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid Prop. 2020/21:136, bet. 2020/21:UbU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 30 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
27. Rskr. 2020/21:308
Bättre studiestöd högre upp i åldrarna
Prop. 2020/21:122, bet. 2020/21:UbU17
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 475 och 476).
28. Rskr. 2020/21:309
Vissa insatser för ökad lärarkompetens
Prop. 2020/21:152, bet. 2020/21:UbU19
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 452 och 453).
29. Rskr. 2020/21:393
Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet Skr. 2020/21:61, bet. 2020/21:UbU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 juli 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
30. Rskr. 2020/21:418
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021, Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden.
Riksmötet 2021/22
31. Rskr. 2021/22:33
Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor
Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:UbU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om en samlad måluppfyllelseanalys vid utbyggnadsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen i dialog med lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnads- uppdragen (bet. 2021/22:UbU3 s. 20) och därmed bifallit motion 2021/22:1149 yrkande 1. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
32. Rskr. 2021/22:52
Höständringsbudget för 2021
Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Ändrade ramar för utgiftsområden och nya och ändrade anslag: Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Centrala studiestödsnämnden och Vetenskapsrådet.
33. Rskr. 2021/22:76
Överlåtelse av förvaltningsuppgift till Internationella sjöfartsorganisationen att genom Världssjöfartsuniversitet utfärda examina
Prop. 2021/22:28, bet. 2021/22:UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om överlåtelse av förvaltningsuppgift till Internationella Sjöfartsorganisationen: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1227).
Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1227 och 1228).
34. Rskr. 2021/22:83
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2021/22:KrU1
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17
a)Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen.
b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag14:2 Bidrag till tolkutbildning.
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
283
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
284
35. Rskr. 2021/22:86
Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters FoU-verksamhet Skr. 2021/22:7, bet. 2021/22:UbU6
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
36. Rskr. 2021/22:108
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:
a)Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 och 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen.
b)Lagförslaget: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1282).
c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:
Riksdagen bemyndigar regeringen att:
1.under 2022–2024 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 800 000 kronor i Cancer Core Europé: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet.
2.under 2022 bilda ett holdingbolag knutet till Mälardalens universitet och för anslaget 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till bolaget på högst 1 500 000 kronor: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Mälardalens universitet där Mälardalens universitet bl.a. bemyndigas att under 2022 bilda ett holdingbolag knutet till universitetet och besluta om kapitaltillskott till bolaget.
3.under 2022 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
4.under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 900 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet.
5.under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på
högst 25 000 000 kronor: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet.
6.under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Myndig- heten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och Universitets- och högskolerådet.
Följande punkter är inte slutbehandlade: Punkt 1 c) 1 och 3.
37.Rskr. 2021/22:118
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 15:
a)Anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen.
b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1.under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 264 500 000 000 kronor: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Centrala studiestödsnämnden.
2.under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:6.
Skr. 2021/22:75 Utbildnings- departementet
285
Skr. 2021/22:75 Miljö- departementet
286
2.8Miljödepartementet
Äldre riksmöten
Riksmötet 2009/10
1. Rskr. 2009/10:223
Sveriges hantering av utsläppsrätter
Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21
Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1) och 2020/21:75 (M 1).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11).
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyoto- protokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens be- myndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i en- lighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden