Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Regeringens skrivelse 2021/22:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet	Skr.
t.o.m. 2021	2021/22:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2022

Magdalena Andersson

Max Elger (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2021. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2021 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen över- lämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.

• Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) har bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomst- pensionssystemet. Buffertfonderna hade under 2021 en historiskt hög avkastning. Det samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till 338 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 20,2 procent. Den genomsnittliga avkastningen har varit 7,1 procent per år sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Vid utgången av 2021 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 2 004 miljarder kronor.

• Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastnings- målet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffert- fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål.

• Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomst- pensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövs för uppgiften. Under 2021 var nettoflödet mellan Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader 31 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder mindre än föregående år.

1

Skr. 2021/22:130 Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital

Procent och miljarder kronor

	2017	2018	2019	2020	2021	20011–2021
Avkastning, %	9,2	-0,2	17,4	8,5	20,2	7,12
Avkastning, mdkr	121	-2	240	132	338	1 657
Nettoflöde	-30	-28	-27	-33	-31	-252
pensionssystemet
Totalt fondkapital	1 412	1 383	1 596	1 696	2 004

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Not 2: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

•Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 624 miljo- ner kronor under 2021. Det var 11 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 0,7 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 pro- cent jämfört med föregående år.

•Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat regeringens förväntningar på fonderna, även om de inte omfattas av reglerna om föredömlig förvaltning.

•Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2021 uppgick avkast- ningen för AP7 Såfa till 31,5 procent, vilket kan jämföras med 27,1 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 8,2 pro- cent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fond- erna i premiepensionssystemet uppgår till 5,8 procent.

2

Innehållsförteckning

1	Inledning och innehållsöversikt .......................................................		4
2	AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet ............................		4
	2.1	Inkomstpensionssystemet ..................................................	6
	2.2	Premiepensionssystemet....................................................	8
3	Buffertfondernas samlade resultat..................................................		11

3.1Rollen som buffert för hantering av över- och

	underskott ........................................................................	11
3.2	Rollen som långsiktig finansiär .......................................	12

3.3Avkastning i jämförelse med utländska

		pensionsfonder.................................................................	15
	3.4	Tillgångsallokering..........................................................	17
	3.5	Utvecklingen på finansmarknaderna ...............................	19
4	Buffertfondernas samlade kostnader..............................................		21
5	Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete ................		26
6	Redovisning och utvärdering av AP-fonderna ...............................		31
	6.1	Första AP-fonden ............................................................	31
	6.2	Andra AP-fonden ............................................................	38
	6.3	Tredje AP-fonden ............................................................	46
	6.4	Fjärde AP-fonden ............................................................	54
	6.5	Sjätte AP-fonden .............................................................	62
	6.6	Sjunde AP-fonden ...........................................................	71
7	Övriga förvaltningsfrågor...............................................................		79

7.1Process för prövning av sidouppdrag för

	styrelseledamöter.............................................................	79
7.2	Samarbete mellan AP-fonderna.......................................	80
7.3	Sammanfattning från revision .........................................	81
Bilaga 1	Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna.......	83
Bilaga 2	Placeringsbestämmelser för AP-fondernas
	verksamhet i sammandrag ...............................................	92
Bilaga 3	Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ..............	95
Bilaga 4	Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden ............	113
Bilaga 5	Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............	135
Bilaga 6	Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden............	154
Bilaga 7	Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............	180
Bilaga 8	Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........	197
Bilaga 9	Underlag från McKinsey & Company Utvärdering
	av AP-fondernas verksamhet 2021................................	209
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2022........		326

Skr. 2021/22:130

3

Skr. 2021/22:130 1

Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reforme- ringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte AP- fondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensions- systemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde och Sjätte AP- fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensions- fonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utveck- lingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhets- arbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2021. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas avkastningsmål.

2 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

	Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna
4	ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande.

Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, Skr. 2021/22:130 inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finan-

sieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred parti- uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna.1 Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

		Garantipension			Inkomstpension				Premiepension
		Inkomst-			Första–Fjärde AP-				Sjunde AP-fonden
		pensionstillägg			fonderna (samt				Privata fondbolag
					Sjätte AP-fonden)
					16 %				2,5 %
		Statens budget			Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepen- sionen.2 Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshets- försäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivi- tetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst.3 De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en

1	Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverens-
kommelsen. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension
(ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades över-
gångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes
garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.
2	Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som
tillgodoräknas som pensionsgrundande.
3	Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018	5
är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts.

Skr. 2021/22:130 avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.4

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde AP- fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensions- systemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fond- medlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Rege- ringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär att den inte

	4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år
6	före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och
	buffertfondens värde.

har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer Skr. 2021/22:130 sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fond-

styrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990- talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensions- överenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanse- ringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekono- miska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffert- kapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomst- index. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanstalet beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en lång- sammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas balanstalet. Vid slutet av 2021 uppgick tillgångarna i inkomst- pensionssystemet till 11 192 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 9 188 miljarder kronor och buffertfonderna för 2 004 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 991 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan

7

Skr. 2021/22:130

8

det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2023, som baseras på 2021 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1202, vilket är det högsta balanstalet någonsin. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgifts- tillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2022 är sedan tidigare fastställt till 1,0824. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen.5 I tabell 2.1 redovisas 2021 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår	2021	2020	2019	2018	2017	2016	20151	20142	2013
Balanseringsår	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Buffertfonderna,								1 067	963
medelvärde1
Buffertfonderna	2 004	1 696	1 596	1 383	1 412	1 321	1 230	1 185	1 058
Avgiftstillgång	9 188	8 893	8 616	8 244	7 984	7 737	7 457	7 380	7 123
Summa	11 192	10 589	10 213	9 627	9 396	9 058	8 688	8 565	8 180
tillgångar
Pensionsskuld	9 991	9 783	9 454	9 165	9 080	8 714	8 517	8 141	8 053
Över-/underskott	1 201	806	758	463	315	344	171	423	127
Balanstal	1,1202	1,0824	1,0802	1,0505	1,0347	1,0395	1,0201	1,0375	1,0040
Dämpat	1,0401	1,0275	1,0267	1,0168	1,0116	1,0132	1,0067
balanstal

Not 1: Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna.

Not 2: Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler.

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2021, s. 94.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balans- talet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Det fanns vid slutet av 2021 ca 470 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt

5De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- pensionerna (prop. 2014/15:125).

fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden.

Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring inne- bär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensions- fonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensions- utbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandel- arnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad föränd- ringar av premiepensionssystemet.

I ett första steg att göra fondtorget tryggare för sparare gäller sedan den

1 november 2018 hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda fonder på fondtorget, bl.a. krav på att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik.

I ett andra steg har regeringen beslutat propositionen Ett bättre premiepensionssystem (prop. 2021/22:179) som innehåller förslag till ytterligare förändringar av premiepensionen. I propositionen föreslås ett mål för premiepensionssystemet samt en pålitlig och säker valmiljö som ska vägleda pensionssparare i att utifrån kunskap och intresse göra egna val av fonder. I propositionen föreslås också ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Fondtorget ska erbjuda pen- sionsspararna en valfrihet i fråga om hur deras fondmedel ska placeras. Därutöver föreslås en lag som reglerar en ny myndighet som ska ha i uppgift att upphandla fonderna och i övrigt förvalta fondtorget. Den nya myndigheten föreslås heta Fondtorgsnämnden.

Därutöver har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller nedåt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se).

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions- systemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP- fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalter- nativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Skr. 2021/22:130

9

Skr. 2021/22:130

10

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2021 omfattade premiepensionssystemet närmare 8 miljoner individer, varav ca 6,2 miljoner pensionssparare och ca 1,8 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2021 uppgick till 2 124 miljarder kronor (1 632 miljarder kronor 2020), varav 2 061 miljarder kronor (1 578,7 miljarder kronor 2020) i fondförsäkring och 64 miljarder kronor (53 miljarder kronor 2020) i traditionell försäk- ring. Den kraftiga ökningen av tillgångar beror i huvudsak på aktie- fondernas positiva värdeutveckling under året. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2021 uppgick till 457,5 miljarder kronor (184,1 miljarder kronor 2020), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 29,1 procent (6,4 procent 2020) mätt som tidsviktad årsavkastning6. En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Värdeutvecklingen i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 6,6 procent (5,6 procent 2020) mätt som tidsviktad avkastning.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premie- pensionssystemet. Av pensionsspararna har ca 62,3 procent sina pensions- medel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 44,4 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2021 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 966,9 miljarder kronor, varav 879,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 87,8 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2021 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på 31,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 27,1 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valuta- exponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 16,0 procent jämfört med 13,9 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka.

I slutet av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2011. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

6Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

Figur 2.2						Utvecklingen av det totala kapitalet i																																								Skr. 2021/22:130
						premiepensionssystemet
						Procent
100%
		25				25,2				28,1					31,1				31,1				32,8
																											36,7					37,8
80%																																				42,2				41,5				42,6
		1,7				1,9
										2,1					2,3
																			2,6
																							2,9
																											3,1
60%																																3,7
40%		73,3				72,9																														3,9				4,3				4,3
										69,8					66,6				66,2				64,3
																											61,2
																																58,4								54,2
																																				53,9								53,1
20%
0%
	2011		2012				2013					2014				2015							2016				2017					2018				2019				2020	2021
											Övriga fonder								AP7 Räntefond									AP7 Aktiefond

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensions- myndighetens årsredovisning 2021.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller:

•att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions- systemet och

•att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet

är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-

11

Skr. 2021/22:130 fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och

Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2021, prognos 2022–2025

20		11										9
10			7			7			6
0
-10
-20
-30
-40
2001			2002			2003			2004			2005

Källa: Pensionsmyndigheten.

6

3 3

-6

-16 -17

2006

2007

2008

2009

2010

2011

-16

2012

-28

2013

-21 -21

2014

2015

-27			-28 -27
	-30
							-31
					-33
2016	2017		2018	2019	2020		2021

-22 -24 -23 -20

2022

2023

2024

2025

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2021 användes sammanlagt 302,4 miljarder kronor från AP- fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrations- kostnader. För hela perioden 2001‒2021 har nettoutflödet från AP- fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 251,7 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2022 beräknas överföringen uppgå till 22,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2022–2025 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 89 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

	3.2	Rollen som långsiktig finansiär
	Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till
12	inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande

system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter	Skr. 2021/22:130
kostnader uppgått till 7,1 procent per år. Detta har bidragit till att
buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har
ökat från ca 10 procent 2001 till ca 18 procent 2021. Ökningen har
bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år
förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning

Under 2021 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till 338 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Även andelen alternativa investeringar bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021. Vid utgången av 2021 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 658 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001.

Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 95 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en långvarig börsuppgång.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redo- visades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Miljarder kronor

400
																																		338
300																																		240
200										135																147								132
								113												128												121
	80									82								83		101						118
100						63																				65
										36
0
	-27																			-17														-2
-100	-85
-200										-194
-300

2001 Källa: McKinsey

2002

2003

bilaga

9

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
(grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

13

Skr. 2021/22:130 I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2021 var historiskt hög och uppgick till 20,2 procent, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om 7,1 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning dessförinnan var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en stark aktiemarknad där t.ex. svenska börsen steg med ca 40 procent och globala aktier steg med ca 35 procent. Resultatet 2009 speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finans- krisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Procent

25%
															19,4%																				20,2%
20%							17,5%																												17,4%
	16,4%
																					14,1%
15%																					13,5%
	11,0%								10,7%						10,3%						11,6%
10%																					9,7%9,2%														8,5%
																					5,5%
									4,3%
5%
0%
																					-0,2%
-5%															-2,0%

-4,9%

-10%

-15%

-15,0%

-20%

-25%							-21,6%
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte

2013

2014

2015

AP-fonderna).

2016

2017

2018

2019

2020

2021

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 2 004 miljarder kronor, vilket var 308 miljarder kronor högre än vid före- gående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 439 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomst- pensionssystemet varit 251,7 miljarder kronor.

14

Figur 3.4	Utveckling av tillgångar och skulder i	Skr. 2021/22:130
	inkomstpensionssystemet
	Miljarder kronor

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

1

0,5

2011		2012	2013	2014		2015	2016		2017		2018		2019		2020	2021
	Avgiftstillgångar				Bufferfonderna					Skulder				Balanstal (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (82,1 procent vid utgången av 2021). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2011.

Vid 2021 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 17,9 procent av till- gångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 8 procent- enheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3	Avkastning i jämförelse med utländska
	pensionsfonder
Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med
ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika
fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.
Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras
med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i res-
pektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placerings-
regler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknads-
utvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras
med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och
datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar McKinseys jämförelse
att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med		15

Skr. 2021/22:130

16

utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,7 procent jämfört med 8,8 procent). Under den senaste femårsperioden har buffert- fondernas avkastning varit något lägre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,7 procent jämfört med i genomsnitt 9,2 procent). Under 2021 har buffertfondernas avkastning däremot varit betydligt högre i jämförelse med de utländska pensionsfonderna (19,9 procent7 jämfört med i genomsnitt 14,5 procent för 2021).

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder 2021

Procent

25%
	19,9%															21,3%
20%																							15,6%				14,6%
	14,5%
15%
										9,7%10,4%						10,4%							11,8%11,8%									10,3%
	10,1%
																											8,9%
10%	8,7% 8,7%													7,8%							8,5%											9,5%
										7,1%
																																6,6%

5,4%

5%

0%

	1år		5år		10år

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.6 nedan redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jäm- förelse med utländska pensionsfonder. De utländska pensionsfonderna har i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna.

7Avkastningen för buffertfonderna är den totala portföljutvecklingen under perioden, och skiljer sig därför från den portföljviktade genomsnittsavkastningen (’nettoavkastning’) om 20,2 procent år 2021. Detta för att beräkningsmetodiken så nära som möjligt ska överens- stämma med de utländska fonderna.

Figur 3.6				Buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med																											Skr. 2021/22:130
				utländska pensionsfonder 2021
				Procent
100%			0,0%					2,6%																0,0%					1,7%
																5,0%				3,3%
			25,0%					25,4%				31,1%				19,0%								18,9%
																													33,8%
80%
																				44,4%				31,5%
																26,8%
60%			26,0%
												39,0%																	36,5%
40%																				22,7%
								72,0%
20%			49,0%									30,2%				49,2%				29,6%				49,6%					28,0%
0%

	Aktier		Räntor		Alternativa tillgångar	Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4	Tillgångsallokering
Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin
övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna
placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den
ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning
och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid
en negativ utveckling på aktiemarknaden.
Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet
gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att
fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer
sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.7),
där Fjärde AP-fonden har lägst andel (19 procent) och Andra AP-fonden
har högst andel (30 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och
räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 9 och 5 procentenheter
för aktier respektive ränteprodukter mellan fonderna, och andelen aktier i
tillväxtmarknader skiljer sig som mest 6 procentenheter mellan fonderna.
Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 42 procent (Andra
AP-fonden) och 55 procent (Fjärde AP-fonden). Första, Andra och Tredje
AP-fonderna har efter aktier störst innehav i alternativa investeringar,
medan Fjärde AP-fonden har större innehav i räntebärande tillgångar än i		17

Skr. 2021/22:130 alternativa investeringar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Figur 3.7

100%

80%

60%

40%

20%

0%

Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2021

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2021

25%				30%				29%				19%
												26%
23%
								25%
				28%
												6%
7%
								4%
27%				10%								32%
								30%
				23%
	18%												17%
									13%
					9%

	Första AP-fonden	Andra AP-fonden			Tredje AP-fonden	Fjärde AP-fonden
	Svenska aktier			Globala aktier	Aktier i tillväxtmarknader
	Räntebärande tillgångar			Alternativa tillgångar

Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 14 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

18

Figur 3.8	Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna	Skr. 2021/22:130
	Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

100%

80%

60%

40%

20%

0%
2001		2002			2003			2004			2005					2006			2007			2008
		Svenska aktier													Globala aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från–Första

2009

2010

Aktier i

-Fjärde

2011

2012

2013

2014

tillväxtmarknader AP-fonderna).

2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Räntor		Alt. tillgångar				Övrigt

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings- horisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

3.5	Utvecklingen på finansmarknaderna
Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt
beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar
efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet
har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.
Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av
utvecklingen på finansmarknaderna. Omkring 40–55 procent av kapitalet
i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens
aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga
andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2020 och 2021
och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001.
Under 2021 var avkastningen på svenska aktier 40,3 procent. På globala
aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen 35,8 respektive
11,3 procent mätt i svenska kronor. Under perioden 2001–2021 var den		19

Skr. 2021/22:130 genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 9,2 procent, globala aktier 6,8 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,0 procent (se figur 3.9).

De fallande marknadsräntorna sedan början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa investeringar.

Cirka en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida till- gångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultat- utvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.8 redovisas Första– Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de under- liggande marknaderna.

Figur 3.9 Utvecklingen på de underliggande marknaderna

Index 100=2001

800

700

600

500

400

300

200

100

0

2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013		2015		2017	2019	2021
		Svenska							Amerikanska statsobligationer
		statsobligationer
		Tillväxtmarknadsaktier							Svenska aktier

Globala aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream).

20

4

Buffertfondernas samlade kostnader

Skr. 2021/22:130

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat under 2021 i både absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För AP- fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas lång- siktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnads- besparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 624 miljoner kronor under 2021. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat, medan de interna förvaltningskostnaderna ökat något från 1 018 till 1 055 miljoner kronor. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2021 har kostnaderna minskat med i genomsnitt 6,5 procent per år medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 44 procent totalt.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP- fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- tar.8 Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens

8 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap.	21
3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden).

Skr. 2021/22:130

22

intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Interna förvaltningskostnader	922	946	1 017	1 018	1 055
Externa förvaltningskostnader1	832	768	739	617	569
Summa	1 754	1 714	1 756	1 635	1 624
Förändring jmf föregående år, mnkr	17	-40	42	-121	-11
Förändring jmf föregående år, procent	1,0	-2,3	2,5	-6,9	-0,7
Kostnadsandel av buffertkapital, procent	0,129	0,123	0,118	0,099	0,088
Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2	1 362	1 393	1 490	1 646	1 842

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2021 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader till sammanlagt 1 624 miljoner kronor. I förhållande till före- gående år är detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte att minska, från 0,099 pro- cent till 0,088 procent.9 Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2021 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informations- och datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Personalkostnader	582	584	628	644	668
Informations- och datatjänster	187	206	232	236	236
Köpta tjänster	62	67	64	54	67
Lokalkostnader	48	46	50	50	54
Övrigt	45	44	42	33	30
Summa interna förvaltningskostnader	922	946	1017	1018	1055

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

9Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar.

Skr. 2021/22:130

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350																								100%
300						275	279						293							295
	269																					80%
250
200																						60%
150		37%				37%					40%					41%				41%
																						40%
100
																						20%
50
0																							0%
	2017					2018	2019						2020							2021
							Antal anställda								Andelen kvinnor

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2021 års slut var 295 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 2 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrat på 41 procent.

Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättnings- program för medarbetare. Under 2021 betalades 17,7 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är något högre jämfört med 2020 års rörliga ersättningar (se tabell 4.3).

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Första AP-fonden	0	0	0	0	0
Andra AP-fonden	5,6	0	6,0	5,3	6,0
Tredje AP-fonden	4,1	2,9	3,4	5,0	4,0
Fjärde AP-fonden	2,4	0,4	6,4	6,0	7,7
Sjätte AP-fonden	0	0	0	0	0
Summa	12,1	3,3	15,8	16,3	17,7

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

23

Skr. 2021/22:130 Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bok- slutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Gransk- ningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- utskottet eller kommittén.

24

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden)

Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onote- rade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2017–2021 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

	2017	2018	2019	2020	2021
Externa förvaltningskostnader mnkr1	832	768	739	617	569
Förändring jfr föregående år, procent	-3,3	-7,7	-3,8	-16,5	-7,8
Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2	1 362	1 393	1 490	1 646	1842

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltar- arvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultat- räkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas

prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste						fem Skr. 2021/22:130
åren.
Tabell 4.5	Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning
	Miljoner kronor
		2017	2018	2019	2020	2021
Första AP-fonden		65	90	48	103	66
Andra AP-fonden		215	80	148	293	120
Tredje AP-fonden		118	144	197	133	99
Fjärde AP-fonden		44	17	13	96	166
Sjätte AP-fonden		0	0	0	0	0
Summa		442	331	406	625	451

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förut- bestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtals- upplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta netto- belopp per fond. Under 2021 var de erlagda arvodena 451 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Första AP-fonden	87	109	-107	0	0
Andra AP-fonden	52	-64	82	9	-160
Tredje AP-fonden	37	242	226	409	260
Fjärde AP-fonden	24	62	68	94	144
Summa	200	349	269	512	451
Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte
i tabellen.
Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.
Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först
efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter						25

Skr. 2021/22:130 och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redo- visas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2020 har netto erlagda och återbetalda arvoden minskat från 512 till 451 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP- fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 har Andra och Tredje AP- fonderna anslutit sig till det icke-vinstdrivande ADS-initiativet (Adopting Data Standards) som är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

5Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas totala kol- dioxidutsläpp har fortsatt att minska under 2021. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i tre av fyra fonder. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fort- sätter att minska och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete i den pågående klimatomställningen.

Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn av rådets uppdrag och strategi som har inletts. Regeringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar.

Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina håll- barhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultat- rapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen.

Skälen för regeringens bedömning: Att beakta miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG-frågor) är en viktig del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. AP-fonderna bör, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, arbeta aktivt med att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är av stor betydelse för allmän- hetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ett lagstadgat mål för placeringsverksamheten som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt

26

ägande (4 kap. 1 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Vid förvalt- Skr. 2021/22:130 ningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas

utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integrera ESG-frågor i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet (jfr prop. 2017/18:271 s. 23 och 27).

Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning (4 kap. 2 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Samverkan ska åtminstone omfatta att fonderna tar fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i.

Under 2021 har Första–Fjärde AP-fonderna fortsatt sitt hållbarhets- arbete genom att bl.a. utveckla redovisning och målsättningar. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har under året t.ex. antagit nya policyer och strategier på hållbarhetsområdet. Detta innebär att nya eller förändrade målsättningar träder i kraft 2022. Fondernas målsättningar är i stort sett oförändrade under 2021 jämfört med föregående år. Klimat och ägar- styrning är fortsatt högt prioriterade områden, men sociala frågor inklusive mänskliga rättigheter lyfts fram alltmer. Samtliga fonder integrerar miljö- och klimatrelaterade utvärderingar i den ordinarie investeringsverksam- heten.

I tabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar avseende målen under 2021. Fokusområdena avser tematiska områden inom hållbarhet som identifierats som särskilt viktiga. Verksamheten som sker inom dessa om- råden varierar något mellan fonderna, men gemensamt är utvecklings- arbeten eller fördjupningsprojekt som syftar till kunskapsutveckling samt att stärka respektive fonds övergripande hållbarhetsarbete.

Tabell 5.1	Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och
	förändrade målsättningar inom hållbarhetsområdet 2021
AP-fond		Fokusområden	Antal mål	Förändrade
				målsättningar
Första AP-fonden		Klimat, ägarstyrning och	8	Inga nya mål
		resurseffektivitet
Andra AP-fonden		Klimat, ägarstyrning,	26	Sex nya eller förändrade
		mångfald och mänskliga		mål avseende mänskliga
		rättigheter		rättigheter, biologisk
				mångfald och
				redovisning av
				hållbarhetseffekter
Tredje AP-fonden		Klimat och miljö,	5	Ny hållbarhetspolicy
		ägarstyrningsfrågor och		med långsiktiga mål
		socialt ansvar		kopplade till klimat och
				biologisk mångfald
				beslutades
Fjärde AP-fonden		Klimat och miljö samt	11	Inga nya mål
		ägarstyrning		27

Skr. 2021/22:130

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I n

o

m

klim

at o

m

rå

d

e

t

srapm

pt oligartA eP-rarfo

n

d koe rld

io

x

id

av

t ry

c

k

e

n

ligt

e

t t ge

m

e

n s am

t

f ram

Kt ageoldtioramx idv

ue

rkts. lä

p

p

m

ä

t s

v

an

i Sc o p

e

1,

2 o

c h

3,

v

ilke t

ä r v e d

e rt agn

a b

e gre p

p

p

å

m

ark

v

is ar d

ire

kt a u

t s lä

p

p

f rå n

kä llo r s o

m

ko n t ro

lle ras

av

f ö

v israin d ire

kt a u

t s lä

p

p

f rå

n

f ö rb ru

kn

in

g av

e

l,

f j ä

rrv

ä

rm

e

Sc o

p e

3 v is ar ö v riga in

d

ire kt a u

t s lä p

p

s o

m

f ö

re- t age t

o

r

s t rö

m

s

o

c

h

n

e d s t rö

m

s

i

v

ä rd

e ke

d

j an

.

T

o

t alt

ko

ld

i

Sc o p1eo c h

2 re

d o v is as

av–F

jFäördrse-tfaAo

Pne drn

a s o

m

s u

m

m

an

av

ä

gd

an

d

e

l av

p

o

rt f ö

lj b

o

lage

n

s

re

s p

e

kt iv e

ko

ld -io

x

id u t s

f o

n

d e

rn

a h

ar b ö rj at

m

,äm t ea Scdneot päer ä3 n

n mu

öinj ligte

at t

ge

e

n

s am

lad

b avild d

e

s s a u .t s lä

p

p

I

f igu 5r .1 re

d

o v

is

as

–FFöjrsä

rdtAa eP-f o

n

d e rntoast alako ld

io x-

id

u

t s lä p

p

in o

m

Sc

o

p

e

1 o

c

h

2 u–2021nd.eD r eå

ret on t 2017alau

t s lä

p

p

e

n

h

ar f os rtat t

at t

m

in s ka u

n

d

e

r 2021.

Figur 5.1

Redovisade CO2-utsläpp 2017–2021, Scope 1 och 2

Miljoner ton CO2e

9

8

7

2,4

6

2,4

2,2

5

1,2

4

1,1

1,8

1,1

1,4

3

2,6

1,7

0,9

1,6

0,8

2

1,4

1

1,1

1,6

1,8

1,6

0,9

0,9

0

2017

2018

2019

2020

2021

AP1

AP2

AP3

AP4

Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

A

P-f o n

d erernd ao

v is ar ä

v

e

n

p

o

rt f ö lj v

ikt ad

ko

ld

io

x

id

in

t e

n

m

å

t t

p

å

d

e

u

n

d e rliggan

d

e

p

o

rt f ö

lj b

o

lage

n

s

re s p

e

kt iv

e

d v s . e

t t

b

o

lags

ko ld

io

x

id

u

t s lä

p

p

i f ö

rh

å llan

d

e

t ill d

e

s

b as e rat p

å

re

s p

e kt iv

e

b

o lags an d

e

l av

p o

rt f ö

lj e

n

. M

å

t t

re

f le kt e rar

p

o

rt f ö

lj e

n

s

e xb po olagns eo rinm

ggem n oe tre rar

ko-ld

io

x

id

u

t s lä p

p

. D

e

n

p

o

rt f ö

lj v

ikt ad

e

ko

ld

io

x id in t e

n

s it e t e

n

s

o

c h

F

j ä rd-feo

nA dP e rn

a u

n

d

e r 2021,

m

e d

an

d e n

ö

kad-

e

f ö

r

f on

d

e(fn igu 5r .2) .

28

Figur 5.2

Portföljviktad koldioxidintensitet, Första–Fjärde AP-fonderna

Skr. 2021/22:130

Ton CO2e/miljoner kronor

16

13,8

14

12

10

9,3

9,7

9,6

8,7

8,2

7,1

8

6,8

6

4

2

1

1,5

0,1

0

-0,2

-2

-1,2

-1,6

-1,7

-4

-2,5

AP1

AP2

AP3

AP4

2020

Förändring p.g.a. portföljmix

Förändring p.g.a. bolag i portföljen

2021

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

F

ö

rä

n

d

rin

gar

i

d

e

n

p

o

rt f ö lj v

ikt ad

e

ko

ld io x id in t e

n

s it e

t e

n

kan

b

f ö

rä

n

d rad

p o

rt f ö

lj m

ix ,

t .e

x . ge n o m

ö

kad

e

lle

r m

in

s kad

kap

it alallo ke

t illv is sb aoagl. F

ö

rä

n

d

rin

gar kan

o

c

ks å

s ke

p å

gru

n

d

av

ö

kad

e

lle

r m

in

s kad

u

t s lä

p p

s in

t e

n

s it e

t

f ö

r

p

o

rt f ö

lj b o

lage n

.

E

f-t e

rs o

m

p

o

rt f ö

lj b

o

d

io

x id in t e

n

s it e t

m

ä

t s

i

f örasrhoåmllans äd tet nt inll gd kane

df ö

rä

n

d

ra

in

t e

n

s it e

t

h

ä

rs t am

m

a f rå

n

s å

v

ä

l f akt is kt

ö

kad

e

e

lle

r m

in

s kad

e

u

t s

b

o

lage

n

s

v

e rks am

h

e

t

s o

m

f ö rä n d rad

.oN mä sr dä

te ttngäin llegirb

o

lage

n

T

re d

j e-fAo

Pn

d

e

n

b

e

ro

r ö

kn in

ge n

av

d

e n

p

o

rt f ö

lj-v ikt ad

e

ko

ld

io

x

id

in t

t e t e

n

b

å

d

e

p

å

f ö rä

n

d

rad

p

o

rt f ö

lj m

ix

o

c

h

ö -kad

ko

ld

io

x

id

in t e

n

s

f ö

lj b

o lage

n .

R

e ge rin ge n

s e r p o

s it iv

t–Fp

jå ä atrdAteP-Ff oö nrsdt ea rn

as

ko-ld

io

x

id

av

t ry c k f o

rt s ä

t t e ör atv te

rm t ind

so kac h

u

p

p

m

u

n

t rar f o

n

d

e

rn

a at t

f o

rt s ä

t t

s it t

arb ied teen

p

å

gå

e

n

d

e

klim

at o

m

s t ä

lln

in ge

n .

F

ö

rs–Ft aj ä

rdA eP

f- o

n

d e

rn

a

s am

arb e tAarP-fino on md

e

rne tasikrå d

(E

t råik d )e vt ars

s y

f t e uätrifatråt n

f o

n

d

e

rn

as

u

p

p

d rag o c h

ge

m

e

n

s am

m

a

v

ä

rd

e

gru

n

d

å

s t ad

ko

m

m

a

f ö

rb

ä- to tcrinh

garet pikoå

mm

råiljd-ö e

t . E

t ik

rå

d

e

t

d

riv

e

r b

l.a. re

akt iv

a o cb ho

plagsdroialoakt geiv

ar in

o

m

m b äl.an.-s k

liga rä t t igh e t e r, klim

at

o

c h

m

ilj ö . U

n

d

e r 2021 ge n

o- m

f ö rd

e s

t v

å

ge n

o

n

in

gar av

F

ö–Frsjtäa rd

e-fAo

Pn

d e srnamas t ligain n

e

h

av

i s y

f t e

at t

id

e

n

t i-

f ie

ra b

o lag s o

m

kan

as s o

c

ie

ras

t ill krä

n kn

in

gar av

in- t e rn

at io

n

e

lla ko

n

v

e

t io

n

eV

rid.

ge

n o

m

ly

s n

ine

garntifaieid rad

eins c112id e

n

t e r m

e

d

b

e krä f t ad

krä

n kn

in

g e

lle

r ris k f ö

r krä

ntknab ine5llg.2)( sU. en

d

e r 2021 p

å

b

ö

rj ad

e

E

t ikrå

d e

t

f e

m

d

ialoav sgelur ot adc he

t o

lv

dä ialorm ågele rtd m

e

d

d

ialo

ge

n

u

p

p

n

åE tttikrås. d

e

t

hs adlu

et ei t

av 8 å5preå tgå

e

n

d

e

rep aktåvive arkan-

s

d

ialo

ge. Ur

n

d e r 2021 h ar E

t ikrå

d ve aritä

vin evno

tlvi eå rat t a

f-ö re

b

y

ggan d

e

p .ro

j e kt

29

Skr. 2021/22:130	Tabell 5.2	Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas
		portföljer
			2021	2020	2019
	Antal bolag i AP-fondernas		3 168	2 430	3 557
	portföljer (samtliga genomlysta)
	- varav bekräftad kränkning		23	22	29
	- varav risk för kränkning		89	72	91
	- varav utan anmärkning		3 056	2 336	3 437
	Källa: Etikrådet.

Första–Fjärde AP-fonderna har påbörjat en gemensam översyn av Etik- rådets uppdrag och strategi. Arbetet kommer att fortsätta under 2022. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn som har inletts. Rege- ringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar.

Under 2021 genomförde Riksrevisionen en granskning av AP-fondernas hållbarhetsarbete (se Riksrevisionens rapport AP-fondernas hållbarhets- arbete – investeringar och ägarstyrning [RiR 2021:18]). Riksrevisionens övergripande slutsats är att AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamåls- enligt i förhållande till deras uppdrag. Riksrevisionen anser dock att det finns åtgärder som AP-fonderna bör vidta för att de förvaltade fondmedlen ytterligare ska främja riksdagens mål och intentioner om en hållbar utveckling och för att stärka uppföljningen av detta. Regeringen ser positivt på Riksrevisionens rekommendationer till AP-fonderna (se skr. 2021/22:54). Med anledning av Riksrevisionens granskning har Första–Fjärde AP-fonderna under 2021 samordnat rapportering och nyckeltal avseende Etikrådets arbete med ESG-frågor. Fonderna har även utvecklat gemensamma nyckeltal för fondernas arbete med ägarstyrning.

Första–Fjärde AP-fonderna har delvis valt olika strategier för sitt hållbarhetsarbete, vilket medför att fokusområden och målinriktning varierar mellan fonderna. Detta är i linje med fondernas självständighet. Det är samtidigt svårt att få en mer samlad bild av resultatet av fondernas hållbarhetsarbete eftersom deras redovisning av arbetet också delvis skiljer sig åt. Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultat- rapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen eftersom det bidrar till ökad öppenhet och jämförbarhet mellan fonderna.

I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

30

6	Redovisning och utvärdering av	Skr. 2021/22:130
	AP-fonderna

6.1Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Första AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,9 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,8 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft tre fokusområden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020. Fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål som också är oförändrade sedan föregående år. Målen är i stor utsträckning uppfyllda under året.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital	310,5	332,5	323,7	365,8	392,6
Överföringar	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
Årets resultat	29,3	-2,1	48,6	34,8	80,7
Utgående fondkapital	332,5	323,7	365,8	392,6	465,8
Årets förändring	22	-8,8	42,1	26,9	73,1
Procent
Avkastning före kostnader	9,7	-0,6	15,3	9,8	20,8
Avkastning efter kostnader	9,6	-0,7	15,1	9,7	20,8

Källa: Första AP-fondens årsredovisning.

31

Skr. 2021/22:130

32

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 80,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 20,8 pro- cent (se tabell 6.1), vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 73,1 miljarder kronor för att uppgå till 465,8 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2021 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 20,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav alternativa investeringar (6,4 procentenheter), globala aktier i utvecklade marknader (6,1 procentenheter) och svenska aktier (5,5 procentenheter).

Första AP-fondens avkastningsmål

Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett lång- fristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år).

Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säker- ställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken lång- siktigt och generationsneutralt.

Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan. Målet omfattar också aktiv avkastning. Fr.o.m. 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) samt premie för aktiv förvaltning (1 procent).

Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastnings- målet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långfristigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastnings- målet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Första AP-fondens styrelses avkastningsmål för motsvarande tidsperioder,

omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	6,9	10,3	10,7
Första AP-fondens	5,6	5,7	6,1
avkastningsmål

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,7 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 10,3 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Första AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvalt- ning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väl- diversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapital- förvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 52 procent aktier, 23 procent räntebärande tillgångar och 25 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 3 procentenheter, andelen räntor minskade med ca 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar minskade med ca 2 procentenheter.

Skr. 2021/22:130

33

Skr. 2021/22:130	Figur 6.1					Tillgångsallokering Första AP-fonden
						Procent av totala tillgångar
	100%							2,1%									0%				0,9%						0%				0%						0%					0%
				2,9%
																	7,9%
																					21,8%						30,4%				31,5%						26,8%					24,7%
	80%
				38,7%				39,9%					39,4%
																	34,0%
																					30,4%																					23,4%
	60%																																				24,0%
				5,6%				5,3%					6,2%				10,3%										31,8%				33,7%
																																										6,6%
	40%																				9,6%																10,2%
				41%				40%					39%				32%										9,2%										22%					27%
																															13,6%
	20%																				25%						16%
																															11%
																	15,7%																			17,3%					18,4%
	0%		12,1%				12,0%					12,7%									11,9%					12,3%					10,3%
		2001				2004				2007				2010							2013			2016							2019		2020					2021
	Svenska aktier								Globala aktier						Tillväxtaktier								Räntor + Kassa									Alt. tillgångar								Övrigt
																																								exkl kassa

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i för- hållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.2					Avkastning Första AP-fonden
					Nominell avkastning efter kostnader, procent
25%
																																						20,8%
20%							14,6%																							15,1%
15%
	11,3%		11,2%																		9,6%													9,7%
10%															9,3%
												4,0%																					4,2%								3,3%
5%										2,6%													2,9%
		1,9%				1,9%
0%														0,5%					1,5%					0,0%													0,9%
																								-0,7%
-5%
2012					2013				2014			2015						2016			2017			2018						2019				2020				2021
									Avkastning						Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

34	Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Skr. 2021/22:130

Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 24 procent 2021. De illikvida till- gångarna består framför allt av fastigheter (70,4 miljarder kronor 2021). Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

140

120
																																		11,0
100																						9,3																8,2				11,5
																										11,3				12,0				30,7
80																		8,4																				22,4				28,9
																						45,0				31,6				26,9
60																		35,1																19,8				19,2
												0,0																		17,8
																										15,3
																						14,6
40								0,0				16,7						14,5
				0,0				12,4				12,5																														70,4
				10,0																														54,1				55,4
								8,3																						46,3
20				7,5								25,0						33,4				39,1				42,6
								22,2
				18,0
0
			2012					2013				2014			2015							2016	2017				2018				2019				2020				2021
		Fastigheter												Riskkapitalfonder											Övriga illikvida									Infrastruktur
		Onoterade fastigheter*												Riskkapital*											Infrastruktur*

Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fyra kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom tre kategorier (onoterade fastigheter, riskkapital och infrastruktur). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader

Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 231 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2017–2021 från 0,14 procent till 0,07 procent.

Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 varierat mellan 209 miljoner kronor och 239 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 4 miljoner kronor, primärt hänförligt till personalkostnader.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2021 till 61 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2020 uppgick till 15 miljoner kronor och är framför allt hänförligt till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader samt volym på externt förvaltat kapital, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym.

35

Skr. 2021/22:130	Tabell 6.3		Första AP-fondens kostnader och antal anställda
			Miljoner kronor
				2017	2018	2019	2020	2021
		Interna kostnader		209	223	239	226	231
		Personalkostnader		131	135	149	134	139
		Lokalkostnader		13	13	13	14	17
		Köpta tjänster		25	26	20	19	20
		Informations- och datakostnader		35	45	53	55	50
		Övrigt		6	3	4	4	5
		Externa förvaltningskostnader1		236	228	186	76	61
		Summa		445	451	425	302	293
		Förvaltningskostnadsandel %		0,14	0,14	0,12	0,08	0,07
		Antal anställda2		61	60	673	66	67
		Andel kvinnor %		38	37	40	40	43

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Not 3: Varav en projektanställd.

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft tre fokus- områden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020.

Fondens förvaltningsorganisation arbetar integrerat med ESG- perspektiv inom investeringsverksamheten och under året har integre- ringen vidareutvecklats. Integreringen har medfört en utökad mätning och redovisning av fondens klimatavtryck samt minskad exponering mot fossila bränslen. Därutöver har fonden utvecklat sin process för investe- ringar med särskilt hög ESG-risk till att även omfatta specifika sektorer, t.ex. spelbolag. I december 2021 antog Första AP-fondens styrelse en ny ESG-strategi som omfattar hela fondens verksamhet.

Under 2021 röstade Första AP-fonden på 84 svenska och på över

1 000 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samt- liga stämmor utom en i svenska bolag som fonden äger aktier i. Första AP- fonden var även aktiv i fjorton svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid fjorton tillfällen.

Första AP-fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål (se tabell 6.4 nedan). Av dessa mål är ett relaterat till klimat, ett till de globala målen för hållbar utveckling, fyra till ägarstyrning och två till fastighets- portföljens hållbarhetsprofil. Målen är oförändrade sedan föregående år. Fondens ambition är att målen ska vara uppfyllda 2025 (vissa mål är dock satta till 2030 och 2050).

Sex av åtta hållbarhetsmål anger målvärden som kan utvärderas på års- basis. Av dessa mål bedöms fyra ha uppnåtts under 2021. De två mål som inte uppnåtts är uppfyllda till ca 98 procent. Jämfört med 2020 har

36

resultatet förbättrats för samtliga mål, med undantag för målet att reducera Skr. 2021/22:130 portföljens sammanvägda koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket har ökat

med ca 7 procent under 2021, vilket beror på att andelen aktier i portföljen har ökat. Första AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet – ett mått som är opåverkat av förändringar i portföljens exponering mot olika tillgångsslag – har däremot fortsatt att minska.

Itabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.4		Första AP-fondens hållbarhetsmål
Hållbarhetsmål			Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning		Mätetal	2020	2021
1	Reducera portföljens koldioxidutsläpp till		Koldioxid-	0,87 (port-	0,93 (port-
	netto noll 2050. Delmål är att halvera		avtryck	följviktad	följviktad
	portföljens koldioxidavtryck till 2030.		noterad	koldioxid-	koldioxid-
			aktieport-	intensitet:	intensitet:
			följ (mn	9,3 tCO2e/	8,2 tCO2e/
			tCO2e)	mnkr)	mnkr)
2	Väsentligt öka volymen av investeringar		Marknads-	63 048	84 476
	som främjar en hållbar utveckling fram		värde
	till 2025.		(mnkr)
3	Verka för att andelen kvinnor i de bolag		Andel	39	39
	där fonden är representerad i		kvinnor
	valberedningen uppgår till minst		(procent)
	40 procent 2025.
4	Rösta på samtliga stämmor i svenska		Antal	Samtliga	84 av 85
	portföljbolag. I de fall då fonden röstat		stämmor	utom en
	emot styrelsens eller valberedningens			(erbjöd ej
	förslag ska en dialog inledas.			poströst-
				ning)
5	Rösta på minst 800 utländska		Antal	846	1 037
	bolagsstämmor per år.		stämmor
6	Varje år skicka uppföljningsbrev till		Antal	51	50
	minst 50 utländska bolag där fonden		skickade
	röstat emot styrelsens förslag.		brev
7	Samtliga innehav i fastighetsportföljen		Andel av	97	98
	ska redovisa enligt GRESB 2025.		portföljen
			(procent)
8	Samtliga innehav i fastighetsportföljen		GRESB-	86	88
	ska löpande förbättra sin GRESB-score		score
	över tid.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen bedömer att Första AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt arbete för att nå målet för portföljens koldioxidavtryck. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

37

Skr. 2021/22:130 Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

6.2Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Regeringen ser också positivt på att fondens kostnadsbesparingsprogram har gett resultat. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Andra AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket överstiger fondens avkastningsan- tagande som i genomsnitt har uppgått till 6,0 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 16,3 procent, jämfört med 3,5 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fortsatt fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav 5 är nya för 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

38

Skr. 2021/22:130

Tabell 6.5	Andra AP-fondens resultat
	Miljarder kronor
		2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital		324,5	345,9	334,8	381,4	386,2
Överföringar		-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
Årets resultat		28,8	-4,3	53,0	12,8	62,3
Utgående fondkapital		345,9	334,8	381,4	386,2	441,0
Årets förändring		21,4	-11,1	46,6	4,9	54,8
Procent
Avkastning före kostnader		9,1	-1,2	16,1	3,7	16,4
Avkastning efter kostnader		9,0	-1,3	15,9	3,5	16,3

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat
Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 62,3 miljarder
kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 16,3 pro-
cent. Det var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året
överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Samman-
taget ökade fondkapitalet med 54,8 miljarder kronor till 441 miljarder
kronor vid årets slut.
Under	2021 uppgick	Andra AP-fondens totala avkastning till
16,4 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför
allt alternativa investeringar och globala aktier exklusive tillväxt-
marknader med 8,4 respektive 6,4 procentenheter. Värt att notera är att
Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags
avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för
fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens
avkastning exklusive valutaeffekter.
Andra AP-fondens avkastningsförväntan
Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en
långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens
avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt
(30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastnings-
förväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras
inte externt).
Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och
tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som
är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastnings-
förväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strate-
gisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent.
Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap
hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och
skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt.
Fondens uttryckliga mål		är	att, genom valet av strategisk portfölj,
minimera	konsekvenserna	av	bromsen på 30 års sikt. Fonden kom-	39

Skr. 2021/22:130

40

municerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffert- fondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan

I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	6,7	9,5	8,5
Andra AP-fondens avkastnings-	6,0	5,8	6,6
förväntan

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,5 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 9,5 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, vilket kan jämföras med avkastningsantagandet som under samma period i genom- snitt har uppgått till 6,0 procent per år. Andra AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimat- förändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter.

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 42 procent aktier, 28 procent räntebärande tillgångar och 30 procent alternativa investe- ringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa investeringar ökat med 2 procentenheter och andelen ränte- bärande tillgångar minskat med 2 procentenheter.

Figur 6.4						Tillgångsallokering Andra AP-fonden																							Skr. 2021/22:130
						Procent av totala tillgångar
100%				0,0%				1,0%			0,4%						1,8%				0,0%		0,0%		0,1%		0,0%
				3,5%				3,4%			5,4%			2,4%
														11,4%			16,0%				24,0%		29,7%		28,2%		29,7%
80%				35,2%				36,0%			35,0%
														33,5%
																	31,4%
				0,0%
60%																					33,4%
								2,9%			5,3%												30,6%		30,5%		28,5%
														5,1%
40%				40,2%				36,0%									9,2%
											34,0%										10,5%				10,6%		9,8%
														27,6%									10,9%
20%																	30,3%				22,1%				21,6%		22,8%
																							19,9%
			21,0%				20,7%				19,8%			20,0%			11,3%
0%																				10,0%			9,0%		9,1%		9,5%
		2001			2004						2007			2010	2013				2016				2019		2020	2021
						Svenska aktier													Globala aktier ex. tillväxtmarknader
						Aktier i tillväxtmarknader													Räntebärande tillgångar
						Alt. tillgångar													Övrigt (TAA etc.)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhål- lande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.5 Andra AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

20%
																			15,9%				16,3%
15%			13,3%			12,7%		13,1%
												10,3%			9,0%
10%
5%						2,3%		2,5%		4,0%					2,9%				3,7%3,5%								3,9%
				2,0%
												1,7%									0,4%
0%										0,5%
																	-0,4%
																	-1,3%
-5%
	2012					2013		2014		2015		2016			2017		2018		2019		2020		2021
								Avkastning				Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga (grunddata från Andra AP-fonden)	41

Skr. 2021/22:130 Utveckling av illikvida tillgångar

Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till ca 25 procent 2021. De illikvida till- gångarna består framför allt av fastigheter (48,6 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (41,3 miljarder kronor 2021).

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

120
																																								3,9
100																																								17,1
																																23,6
																																				25,5				0,
80																												20,1												41,3
																																18,5
																				17,1				17,2
60																15,7																				9,3
																												16,8
40												13,1				16,3				16,9				15,6
								10,8				12,9
		9,6																														56,7				58,7
20		6,7						7,0				28,8				37,1				39,6				39,5				46,5												48,6
								23,2
		20,2
0
	2012							2013	2014				2015				2016							2017	2018				2019				2020				2021
				Fastigheter												Övriga illikvida									Riskkapitalfonder
				Onoterade fastigheter*												Riskkapitalfonder*									Onoterade krediter *
				Skog*												Infrastruktur*

Anm*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare tre kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom fem kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och onoterade krediter). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

	Kostnader
	Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021
	till 245 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit
	under perioden 2017–2021 från 0,15 till 0,11 procent. Andra AP-fondens
	rörelsekostnader har under samma period varierat mellan 218 och 245 mil-
	joner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner
	kronor, vilket framför allt berodde på högre personalkostnader och
	informations- och datakostnader.
	Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en
	betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ
	förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning
	kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans
	med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av
	fondens interna kostnader.
	De externa förvaltningskostnaderna för 2021 uppgick till 208 miljoner
	kronor, vilket var en minskning med 69 miljoner kronor. Detta var till följd
	av ett kostnadsbesparingsprogram som pågått under 2020 och 2021 och
	som gett resultat. Kostnadsandelen av förvaltat kapital ligger nu på
42	historiskt låga nivåer och Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över

kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnads- Skr. 2021/22:130 effektivitet.

Tabell 6.7		Andra AP-fondens kostnader och antal anställda
		Miljoner kronor
			2017	2018	2019	2020	2021
	Interna kostnader		218	219	240	235	245
	Personalkostnader		134	127	147	150	155
	Lokalkostnader		6	6	6	7	7
	Köpta tjänster		10	12	11	10	12
	Informations- och datakostnader		58	61	66	61	65
	Övrigt		10	13	10	7	6
	Externa förvaltningskostnader1		281	280	292	277	208
	Summa		499	499	532	512	453
	Förvaltningskostnadsandel %		0,15	0,15	0,15	0,14	0,11
	Antal anställda2		67	70	71	71	68
	Andel kvinnor %		34	36	34	34	35

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Arbetet inom dessa fokusområden sker till stor del genom integrering i samtliga delar av investerings- och förvaltningsverksamheten.

Under 2021 har den fortsatta anpassningen av portföljen till EU:s regelverk för Paris Aligned Benchmark varit central. Även mänskliga rättigheter har varit i fokus och fonden har utvecklat sitt arbete inom det området utifrån en reviderad policy för mänskliga rättigheter som antogs under 2020. Andra AP-fonden har också fortsatt arbetet för att integrera hållbarhetsperspektiv i det ordinarie förvaltningsarbetet. Inom ramen för detta arbete har fonden infört ytterligare en riskklass – påverkansrisker för människor och miljö – vid utvärdering av potentiella investeringsobjekt.

Andra AP-fonden röstade under 2021 på 134 svenska och över 1 000 ut- ländska bolagsstämmor. Andra AP-fonden var även aktiv i åtta svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid 28 tillfällen (av totalt 1 230 förslag). De frågor där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i 27 fall och styrelseledamöter/ansvarsfrihet i ett fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 18 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet och incitamentsprogram.

Andra AP-fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav fem är nya för 2021 (se tabell 6.8 nedan). Av de nya målen är två relaterade till fokusområdet mänskliga rättigheter och ett till biologisk mångfald.

43

Skr. 2021/22:130 Övriga två mål syftar till att utveckla fondens utvärderingsprocesser för att möjliggöra bättre uppföljning av övriga mål och strategier.

Itabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.8		Andra AP-fondens hållbarhetsmål
Hållbarhetsmål			Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning		Mätetal	2020	2021
1	Övergripande integrering: Undersöka		Genomförd	Målet	Implemen-
	möjlighet att integrera fler ESG-faktorer		undersök-	uppnått	terat
	för företagsobligationer.		ning
2	Implementera flerfaktorindex med ESG-		Implemen-	Målet	Målet
	faktorer för företagsobligationer,		terat index	uppnått	uppnått
	inklusive kriterierna för EU Paris-Aligned
	Benchmark (PAB).
3	Att fondens alla onoterade fastighets-		Andel	Målet	Målet
	bolag och fonder besvarar GRESB:s enkät		besvarade	uppnått	uppnått
	2019.		enkäter
4	Att fondens onoterade fastighetsbolag		GRESB-	90	93
	förbättrar sin GRESB-score (max är 100).		score
5	Fokusområde klimat: Ta fram metoder för		Framtagen	Målet delvis	Målet
	att mäta om portföljen ligger i linje med		metod	uppnått	uppnått
	Parisavtalet.				och
					implemen-
					terat
6	Rapportera i enlighet med TCFD:s		Publicerad	Målet	Målet
	ramverk.		TCFD-	uppnått	uppnått
			rapport
7	Genomföra scenarioanalyser för att		Genomförd	Målet	Målet
	identifiera finansiella klimatrisker och		analys	uppnått	uppnått
	möjligheter.
8	Utveckla fondens kunskap om jordbruks-		Genomförd	Målet	Målet
	investeringarnas påverkan på koldioxid-		kunskaps-	uppnått	uppnått
	avtrycket.		utveckling
9	Fokusområde mångfald: Andelen kvinnor		Andel		34 (2020:
	ska öka i bolagsstyrelser där fonden		kvinnor i		30). Andel
	sitter med i valberedningen.		bolags-		nyvalda
			styrelser		kvinnor 67
			(procent)		(2020: 50)
10	Fokusområde ägarstyrning: Rösta i		Andel	Målet	Målet
	samtliga bolag som uppfyller fondens		stämmor	uppnått	uppnått
	kriterier för deltagande på stämma		där	(110	(134
	(Sverige)		fonden	stämmor)	stämmor)
			röstat
11	Rösta på 1000 utländska bolagsstämmor		Antal	1 006	1 091
	2021		bolags-
			stämmor

44

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
12	Skriva 50 uppföljningsbrev till bolag	Antal brev	Målet	Målet
	röstat emot styrelsens förslag		uppnått	uppnått
13	Den strategiska portföljens allokeringar	Kvalitativ	Målet	Målet
	som syftar till att bidra till en hållbar	bedöm-	uppnått	uppnått.
	utveckling ökas, utan avkall på det över-	ning
	gripande målet. Fondens investeringar
	ska bidra till en hållbar utveckling.
14	Inslaget av strategier inom respektive	Ökade	Målet	Målet
	tillgångsslag som syftar till att bidra till	investe-	uppnått	uppnått
	en hållbar utveckling ökas, utan avkall	ringar
	på det övergripande målet.
15	Portföljen ska utvecklas i linje med	Kvalitativ	Målet	Målet
	Parisavtalet och IPCC:s 1,5-graders-	och kvan-	uppnått	uppnått
	scenario med begränsad överträdelse.	titativ be-
		dömning
16	Investeringar och övrigt arbete utifrån	Kvalitativ	Målet delvis	Målet
	fokusområdena ska bidra till	bedöm-	uppnått	uppnått
	uppfyllandet av fondens övergripande	ning
	mål.
17	Rapportera hur fonden inom respektive	Publicerad	Målet	Målet
	fokusområde har bidragit till	rapport	uppnått	uppnått
	övergripande hållbarhetsmål.
18	Genom dialog skapa värde, minska risker	Kvalitativ	Målet	Målet
	i portföljen samt bidra till en hållbar	bedöm-	uppnått	uppnått
	utveckling relaterat till de globala målen.	ning
19	Behålla den höga akademiska	Kvalitativ	Målet	Målet
	standarden med god insikt i den senaste	bedöm-	uppnått	uppnått
	och ledande forskningen samt bibehålla	ning
	och utveckla de befintliga relationerna
	och samarbetet med akademiska
	institutioner.
20	Ha en fortsatt hög akademisk kvalitet i	Kvalitativ	Målet	Målet
	beslutsunderlag.	bedöm-	uppnått	uppnått
		ning
21	Bibehålla fondens höga anseende vad	Kvalitativ	Målet	Målet
	gäller kompetens inom hållbarhet.	bedöm-	uppnått	uppnått
		ning
221	Fokusområde mänskliga rättigheter:	Process	-	Delmålet
	Fonden strävar efter att efterleva UN	utvecklad		uppnått
	Guiding Principles 2025. Delmål 2021:	och imple-
	Utveckla och implementera en process	menterad
	för due diligence vid potentiella risker för
	mänskliga rättigheter.
231	Vartannat år publicera en rapport om	Rapport	-	Målet
	arbetet med mänskliga rättigheter i	publicerad		uppnått
	enlighet med UNGP:s ramverk.

Skr. 2021/22:130

45

Skr. 2021/22:130	Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
	Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
	241	Biologisk mångfald: Fördjupa arbetet.	Kvalitativ	-	Målet
		Nytt långsiktigt mål till 2025: Arbeta mot	bedöm-		uppnått
		en avskogningsfri portfölj. Delmål 2021:	ning
		Öka kompetensen om biologisk mångfald.
	251	Övergripande: Utveckla processer för att	Process	-	Målet
		mäta hållbarhet på fonden – utvärdera	utvecklad		uppnått
		hållbarhetsarbetet samt dess påverkan
		på portföljen.
	261	Utveckla metoder och processer för att	Process	-	I linje med
		mäta och hantera risker och möjligheter i	utvecklad		plan för att
		fondens ”impact” – påverkan på			uppnå
		människor och miljö genom portföljens			målet 2022
		tillgångar. Mål: Rapportera på ”impact” i
		hållbarhetsredovisning för 2022.

Not 1: Nytt hållbarhetsmål för 2021.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapporte- ring, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regel- efterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvars- linjen).

6.3Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att

46

fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har	Skr. 2021/22:130
Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Tredje AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,3 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år under samma period, om- räknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkast- ningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,7 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyr- ning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital	324,4	345,2	340,7	393,7	423,0
Överföringar	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
Årets resultat	28,2	2,2	59,5	37,2	86,8
Utgående fondkapital	345,2	340,7	393,7	423,0	502,3
Årets förändring, mdkr	20,8	-4,5	53,0	29,3	79,3
Procent
Avkastning före kostnader	8,9	0,7	17,7	9,8	20,8
Avkastning efter kostnader	8,8	0,6	17,6	9,7	20,7
Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat
Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 86,8 miljarder
kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning på 20,7 procent efter
kostnader, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under
året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet.
Sammantaget ökade fondkapitalet med 79,3 miljarder kronor till
502,3 miljarder kronor.
Under 2021 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 20,8 pro-
cent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från
alternativa investeringar (7,6 procentenheter) och globala aktier inklusive
tillväxtmarknader (7,2 procentenheter).	47

Skr. 2021/22:130 Tredje AP-fondens avkastningsmål

Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkast- ningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensions- systemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent.

Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån.

Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål.

Tredje AP-fonden definierar sitt långsiktiga mål som ”över 10 år”. Fonden utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje AP-fonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001– 2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Tredje AP- fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella av- kastningen.

Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	7,3	11,1	11,3
Tredje AP-fondens målsättning	5,4	5,1	5,3

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkast- ning efter kostnader uppgick till 11,3 procent under den senaste femårs- perioden (2017–2021) och 11,1 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,3 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genom-snittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år. Tredje AP-fonden har uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda

48perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån till- gångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångs- slagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jäm- förelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot opera- tivt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltnings- chefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvalt- ningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2021 års slut av 47 procent aktier, 25 procent räntebärande tillgångar och 29 pro- cent alternativa investeringar10 (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under 2021 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot alternativa investeringar, vars andel steg med 3,9 procentenheter, och globala aktier exklusive tillväxtmarknader, vars andel steg med 2 procent- enheter från räntebärande tillgångar (-5 procentenheter). Förändringarna utgör en del i den långsiktiga strategin att öka andelen alternativa investeringar.

10Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Skr. 2021/22:130

49

Skr. 2021/22:130

50

Figur 6.7								Tillgångsallokering Tredje AP-fonden
								Procent av totala tillgångar
100%				0,0%								0,3%				0,1%				0,5%				0,4%				0,2%				0,1%				0,2%				0,0%						0,0%				0,2%				0,0%				0,0%
				3,0%				1,0%
								16,0%				14,3%				15,8%				18,0%				17,5%				18,3%				19,3%				20,2%				20,8%
																																														24,9%				24,9%				24,9%
																																																										28,8%
80%				45,0%								35,7%
								34,0%								35,6%
																				33,4%				33,6%
60%																												37,0%				37,2%				37,0%				35,1%
																																																		30,9%				29,5%				24,5%
																																														37,5%
				0,0%
								5,6%			5,8%					6,1%				6,1%				5,6%
																												3,6%																										5,7%				4,4%
40%				34,0%																												3,6%			4,6%				5,7%										6,3%
																																														5,4%
								30,4%				29,0%				29,2%				30,9%				30,6%				30,1%				28,6%				25,6%				25,6%										25,3%				27,6%				29,6%
20%																																														21,3%
			18,0%
							13,0%				14,9%					13,1%																							12,9%
																							12,4%												12,4%														12,4%					12,3%			12,5%
0%																			11,1%								10,9%				11,2%														10,9%
	2001						2009				2010					2011			2012				2013				2014				2015				2016				2017				2018						2019					2020			2021
	Svenska							Globala aktier								Tillväxtmarknader												Räntebärande tillgångar															Alt. investeringar											Övrigt
	aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.8 Tredje AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25%
																																												20,7%
20%																																		17,6%
15%			14,1%						13,7%
	10,7%																		9,4%																					9,7%
10%																								8,8%
												6,8%																										4,2%										4,0%
5%							2,6%			2,5%
		1,9%																									2,4%
															0,8%							1,4%							0,6%														0,9%
0%
																													0,0%
-5%
2012			2013						2014			2015							2016					2017					2018					2019						2020				2021
									Avkastning								Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Skr. 2021/22:130

Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 13 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 27 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (68,9 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (30,1 miljarder kronor 2021).

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

160
140
120																																									30
100																																									1
																																									15
																																					18
80																																									9
																															16
																																					10				12
																											13
																															10
60																																					6
																			10				10				9				5
																							9				5
															10				5
40																							5
																			6
											11				5																										69
							10								6																						62
											0																				56
			11				0				5
20							4																40				48
			0																38
			4				23				26				29
			15
0
		2012					2013	2014				2015							2016	2017							2018	2019					2020								2021
	Fastigheter										Skog											Infrastruktur											Riskkapitalfonder
	Onoterade fastigheter*										Skog (ny definition)*											Onoterade krediter*											Infrastruktur (ny definition)*
	Försäkringsrisker*										Riskkapital *

Anm.*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fem kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom sex kategorier, vilket noteras med * (onoterade fastigheter, riskkapital, infrastruktur, skog, onoterade krediter och försäkringsrisker). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Anm.: För hela perioden 2012–2021 är Övriga illikvida innehav lika med noll, varpå denna inte visas i figuren.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader

Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 234 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel har under perioden 2017–2021 sjunkit från 0,10 till 0,08 procent.

Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 39 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 12 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor utgörs av ökade personal- kostnader.

De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan 117 och 152 miljoner kronor under perioden 2017–2021 beroende på värde- utvecklingen under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2021 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 142 miljoner kronor, vilket var en ökning med 16 miljoner kronor från föregående år.

51

Skr. 2021/22:130	Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda
		Miljoner kronor
			2017	2018	2019	2020	2021
		Interna kostnader	195	202	212	222	234
		Personalkostnader	123	129	130	138	147
		Lokalkostnader	13	11	11	12	13
		Köpta tjänster	11	11	13	12	17
		Informations- och datakostnader	43	44	51	54	53
		Övrigt	6	7	7	5	4
		Externa förvaltningskostnader1	152	117	122	126	142
		Summa	347	319	334	348	376
		Förvaltningskostnadsandel %	0,10	0,09	0,09	0,09	0,08
		Antal anställda2	57	59	58	60	61
		Andel kvinnor %	37	39	40	43	43

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyr- ning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

I juni 2021 antog Tredje AP-fonden en ny hållbarhetspolicy som kommer vara styrande för fondens fortsatta integrering av hållbarhet i förvaltningsstrategin. Fonden har under året anslutit sig till Paris Aligned Investment Initative (PAII) och Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TFND). Hållbarhetsarbetet har även fortsatt inom ramen för den ordinarie investerings- och förvaltningsverksamheten. Det har bl.a. lett till en ökning av investeringar i gröna obligationer och andra hållbar- hetsinvesteringar, en minskning av portföljens koldioxidavtryck och en utveckling av påverkansarbetet mot bolag.

Under 2021 röstade Tredje AP-fonden på 160 svenska och på över

1 000 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje AP-fonden emot styrelsens förslag i en procent av omröstningarna, främst i fråga om incitamentsprogram. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i 20 procent av omröstningarna. Tredje AP-fonden röstade emot mer än hälften av de förslag som rörde ersättningar. Under 2021 deltog Tredje AP-fonden även i sex svenska valberedningar.

Tredje AP-fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.12 nedan). Av dessa mål är två relaterade till gröna och hållbara investeringar, två till klimatavtryck och klimatrisk och ett till aktiv ägarstyrning av onoterade fastighets- och infrastruktur- bolag. Därutöver innehåller Tredje AP-fondens nya hållbarhetspolicy

52

långsiktiga mål som är relaterade till klimat och biologisk mångfald. Dessa Skr. 2021/22:130 nya mål kommer att följas upp fr.o.m. 2022.

I tabell 6.12 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Investeringar i gröna obligationer ska	Mdkr	18,7	22,81
	fördubblas till 30 mdkr fram till 2025.
2	Övriga hållbarhetsinvesteringar ska för-	Mdkr	17,2	24,6
	dubblas och öka till 25 mdkr fram till
	2025.

3Fortsätta att mäta och redovisa CO2- avtrycket. Ytterligare halvera fondens CO2-avtryck fram till 2025, främst genom att påverka bolagen att minska sin egen klimatpåverkan.

CO2-av-	0,9 (minsk-	0,8 (minsk-
tryck (mn	ning med ca	ning med ca
tCO2e)	14 procent)	18 procent)

4 Genomföra scenariobaserad analys av	Genomförd	I plan att	I plan att
klimatrelaterade risker och möjligheter i	analys	genomföra	genomföra
portföljen.		vart tredje	vart tredje
		år	år
5 Fortsätta arbeta för att fondens direkt-	Kvalitativ	Målet	Målet
ägda onoterade fastighets- och infra-	bedöm-	uppnått	uppnått
strukturbolag ska vara ledande inom	ning
hållbarhet. Målet innebär ett ökat fokus
på såväl hållbar produktion som byggna-
tion.

Not 1: Andelen gröna obligationer ökade under 2021 till 18 procent av de räntebärande investeringarna.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limiter- värdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direk- tören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för risk- rapportering till styrelsen.

53

Skr. 2021/22:130 6.4

Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Fjärde AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,6 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader uppgick till 19,2 procent 2021, jämfört med 9,6 procent för 2020, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan införandet av det nuvarande pen- sionssystemet 2001 (endast 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre).

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Tio av målen bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat

	Miljarder kronor
		2017	2018	2019	2020	2021
	Ingående fondkapital	333,9	356,6	349,3	418,0	449,4
	Överföringar	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9	-7,5
	Årets resultat	30,1	-0,5	75,2	39,3	85,7
	Utgående fondkapital	356,6	349,3	418,0	449,4	527,6
	Årets förändring	22,7	-7,3	68,7	31,4	78,2
	Procent
	Avkastning före kostnader	9,2	-0,1	21,8	9,7	19,3
	Avkastning efter kostnader	9,1	-0,2	21,7	9,6	19,2
	Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.
	Fondkapital och resultat
	Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick				till 85,7 miljarder
54	kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 19,2 pro-

cent, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan start (endast 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre). Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2021 med 78,2 miljarder kronor till 527,6 miljarder kronor.

Under 2021 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 19,3 pro- cent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (7,7 procentenheter) och svenska aktier (5,6 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkast- ningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 pro- cent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8–2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning.

Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt

3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medel- siktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet.

Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka

Skr. 2021/22:130

55

Skr. 2021/22:130 balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen.

Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar, var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

	2001–20211	2012–2021	2017–2021
Genomsnittlig avkastning	7,6	11,8	11,6
Fjärde AP-fondens målsättning	5,6	5,1	5,3

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 11,6 procent under den senaste femårsperioden och 11,8 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001– 2021 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,6 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valuta- exponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska

56

normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknads- Skr. 2021/22:130 index och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och risk- utrymme.

Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 55 procent aktier, 26 procent räntebärande tillgångar, och 19 procent alternativa investe- ringar. Under 2021 skiftade fondens faktiska allokering främst till alter- nativa investeringar exklusive fastigheter (+2,5 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-4,6 procentenheter).

Under 2022 kommer Fjärde AP-fonden att införa det nya tillgångsslaget defensiva aktier som kommer att utgöra 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer proble- matisk ekonomisk miljö.

Figur 6.10							Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden
							Procent av totala tillgångar
100%				0,1%					0,3%			1,0%
				2 9%					2 0%			2,4%			2,0%			2,8%					2,3%			2,9%			4 0%			6,0%
															3,9%			5,7%					7,3%			12,1%			12,0%
																																12,9%
80%				33,9%					36,0%			36,8%			34,0%			31,9%					32,2%
																										31,0%			29,0%
																																26,4%
				0,0%
60%									0,0%
												3,0%			5,6%			4,3%
																							4,2%
																										6,7%			7,0%			6,2%
40%				38,4%					42,1%
												38,1%			35,4%			35,5%					35,2%
																										31,7%			31,0%			31,6%
20%
				24,1%					18,7%			18,6%			18,8%		19,2%					19,1%
0%																										15,6%			17,0%		16,8%
				2001		2004						2007	2010			2013			2016							2019			2020	2021
							Svenska aktier														Globala aktier
							Tillväxtmarknader														Räntebärande tillgångar
							Fastigheter														Alt. tillgångar exkl. Fastigheter

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

57

Skr. 2021/22:130

58

Figur 6.11					Fjärde AP-fondens totala avkastning
					Nominell avkastning efter kostnader, procent
25%
																											21,7%
20%																																										19,2%
			16,4%					15,6%
15%
	11,2%																		10,0%
																								9,1%													9,6%
10%
								6,8%
5%																																		4,2%												3,2%
		1,9%	2,6%					2,5%																2,4%
0%													0,8%						1,4%																		0,7%
																											-0,2% 0,0%
-5%
2012			2013					2014					2015						2016					2017			2018							2019			2020					2021
								Avkastning									Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9(grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 7 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 15 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (48,4 miljarder kronor 2021).

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

90
80
																																						7,1
70																																						10,0
60																																						5,3
																																		0,0				10,5
50																														0,0				3,8
																														2,7				5,5
																							0,0							5,6
																																		4,7
40																										1,6				3,9
															0,0				0,0							4,5
																						0,7				3,2
30											0,0				0,3							3,6
																		3,8				2,3
							0,0							0,5
			0,0				0,5							3,6				2,3																				48,4
20	0,0		0,4							2,9				2,4																37,9				39,9
	0,2					2,5
										2,7																33,3
						2,5
		1,4																				27,5
10		2,6												20,7				24,5
						14,9				16,4
		11,9
0
	2012		2013				2014				2015				2016				2017				2018				2019				2020				2021

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Onoterade krediter Infrastruktur

Anm.: Fr.o.m. 2021 gäller nya definitioner av illikvida tillgångar. Namnen för dessa definitioner är detsamma, men allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader

Skr. 2021/22:130

Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 247 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 33 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelse- kostnaderna med en miljon kronor.

De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 158 miljoner kronor för 2021, vilket var en ökning med 20 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2017–2021 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 26 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar.

Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i för- hållande till genomsnittligt kapital, har minskat något under perioden 2017–2021, från 0,10 till 0,08 procent.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Interna kostnader	214	211	231	246	247
Personalkostnader	130	126	136	155	154
Lokalkostnader	10	10	11	11	11
Köpta tjänster	14	14	17	11	12
Informations- och datakostnader	47	52	58	62	63
Övrigt	13	9	9	7	7
Externa förvaltningskostnader1	132	135	139	138	158
Summa	346	346	370	384	405
Förvaltningskostnadsandel %	0,10	0,10	0,10	0,09	0,08
Antal anställda2	53	54	53	65	67
Andel kvinnor %	34	31	38	40	39

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Not 2: Vid årets slut.

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på om- rådena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.16 nedan). Av dessa är fem mål relaterade till klimat och miljö medan övriga mål är relaterade till ägarstyrning. Målen är oförändrade sedan föregående år.

Det övergripande arbetet för att nå målen har innefattat ett långsiktigt arbete med nya projekt inom samtliga delar av fondens verksamhet. Fjärde AP-fonden har utökat mandatet för investeringar i gröna och sociala

59

Skr. 2021/22:130 obligationer samt ökat inslaget av tematiska investeringar kopplade till fokusområdet klimat och miljö. Därutöver har fonden fortsatt arbetet med det fundamentala urval som gjordes i energisektorn 2020 där bolag vars omställningsplaner inte bedöms vara i linje med Parisavtalets 1,5-graders- mål avyttras. Under 2021 har ett liknande arbete genomförts inom både kraft- och råvarusektorn. Relaterat till urvalsarbetet har Fjärde AP-fonden bedrivit bolagsdialoger med företag i resursintensiva sektorer inom ramen för sitt påverkansarbete.

Under 2021 röstade Fjärde AP-fonden på 147 svenska och på över

1 000 utländska bolagsstämmor. Fjärde AP-fonden deltog även i 40 sven- ska valberedningar.

Tio av elva hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Målet att fonden ska arbeta för ökad mång- fald i styrelserna har dock en lägre uppfyllnadsgrad. Andelen kvinnor av nyvalda styrelseledamöter har sjunkit från 44 procent 2020 till 20 procent 2021. Enligt Fjärde AP-fonden kan detta delvis hänföras till att färre förändringar när det gäller ledamöter har gjorts under pandemin. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män.

Itabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Halvera portföljens CO2e-utsläpp fram	Koldioxid-	1,8	1,4
	till 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och	utsläpp
	nå netto nollutsläpp senast 2040.	(mn
		tCO2e)
2	Göra investeringar som minskar	1. Föränd-	1. -15	1. -23
	klimatrisken i portföljen.	ring koldi-	2. 45	2. 39
		oxidut-
		släpp
		under året
		2.
		Koldioxid-
		utsläpp
		som andel
		av globalt
		aktieindex
		(procent)
3	Löpande analysera hållbarhetstrender	Genom-	Målet	Målet
	och söka proaktiva investeringar inom	förda	uppnått	uppnått
	hållbarhetstrender som bidrar till	investe-
	omställningen till ett hållbart samhälle	ringar
	och som också drar fördel av denna
	omställning

60

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse				Skr. 2021/22:130
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
4	Arbeta löpande med att kartlägga	Kvalitativ	Målet	Målet
	kvantitativa och kvalitativa komp-	bedöm-	uppnått	uppnått
	letterande indikatorer för klimat och	ning
	miljö som kan användas vid
	förvaltningen av tillgångarna.
5	Påverka bolag i rollen som ägare, sam-	Genomfört	Målet	Målet
	arbeta med andra investerare för att	påverk-	uppnått	uppnått
	bredda kunskapen om hur klimatfrågan	ansarbete
	kan adresseras i förvaltningsverksam-
	heten samt föra dialog med politiska
	beslutsfattare i syfte att skapa förutsätt-
	ningar för klimatomställningen
6	Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av	Antal	39	40
	ägarandel	valbered-
		ningar
7	Intervjua hela eller delar styrelsen vid	Genom-	Målet	Målet
	styrelseutvärderingar	förda	uppnått	uppnått
		intervjuer
8	I de valberedningar där fonden arbetar	Antal	44	201
	ska minst en kvinna vara med som slut-	kvinnor av
	kandidat vid förslag till nya styrelse-	nyvalda
	ledamöter och valberedningen ska arbeta	ledamöter
	för att Svensk kod för bolagsstyrning	(procent)
	rekommendationer om andel kvinnor
	uppnås
9	Utöva rösträtten vid svenska stämmor.	Antal	109	147
		svenska
		stämmor
		där
		fonden
		röstat
10	Utöva rösträtten vid utländska stämmor.	Antal	1 043	1 064
		utländska
		stämmor
		där
		fonden
		röstat
11	Stötta initiativ som verkar för	Kvalitativ	Målet	Målet
	aktieägares rättigheter och bolagens	bedöm-	uppnått	uppnått
	arbete med hållbarhet	ning

Not 1: Andelen kvinnor av nyvalda ledamöter är lägre 2021 än tidigare år vilket delvis kan hänföras till att färre förändringar vad gäller ledamöter har gjorts under pågående pandemi. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män.

Källa: McKinsey 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget

61

Skr. 2021/22:130 uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltnings- organisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

6.5Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte AP- fondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investerings- verksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvud- sakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start 1996. Avkastningen över fem år uppgick till 19,1 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt lång- siktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade under 2020.

62

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat						Skr. 2021/22:130
Miljarder kronor
	2017	2018	2019	2020	2021
Ingående fondkapital	28,1	31,6	34,7	37,5	45,2
Årets resultat	3,5	3,0	2,9	7,6	22,2
Utgående fondkapital	31,6	34,7	37,5	45,2	67,3
Årets förändring, mdkr	3,5	3,1	2,8	7,7	22,1
Procent
Avkastning efter kostnader	12,3	9,6	8,2	20,4	49,1

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med investe- ringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter inves- tering. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte AP-fonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete – klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde. Fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under året. Fem av fondens hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 22,2 miljarder kronor 2021, jämfört med 7,6 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkast- ning på 49,1 procent, jämfört med 20,4 procent året innan, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start 1996. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 56,9 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 67,3 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 547 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,7 procent.

Under 2021 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 49,1 pro- cent, eller 22,2 miljarder kronor, före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout saminvesteringar11 (8,8 miljarder kronor), buyout fondinvesteringar (7,9 miljarder kronor) och investeringar i venture/growth (4,3 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål

Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen bestående av ett sammanvägt avkastningsmål bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity- marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill motsvarande behov av likvida medel. Det nya målet antogs under 2021, och ersätter tidigare mål- index, även för historiska jämförelser.

Sjätte AP-fondens tidigare långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011, innebar att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt

11 I skrivelsen används begreppet co-investeringar synonymt med saminvesteringar.

63

Skr. 2021/22:130 jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), relaterat till den noterade marknaden, med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod).

Under många år har verksamheten och externa rådgivare vid utvärde- ringar pekat på bristen av relevans att använda SIX Nordic 200 Cap GI som mål för placeringsverksamheten. Internt har därför verksamheten kompletterat målet med onoterat benchmark, dock med inriktning Europa. I takt med att portföljen har utvecklats har målet blivit alltmer irrelevant och behovet av förändring tydligt. Det har länge funnits en brist på lämp- liga referensportföljer eftersom få leverantörer har tillhandahållit data baserat på onoterade placeringar globalt, men datakvaliteten har stärkts över tid.

Styrelsen beslutade därför om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen att utvärderas över rullande femårsperioder. Det nya avkastningsmålet är definierat som att överträffa ett jämförelseindex, beräknat från det onoterade marknadsindexet Burgiss All, motsvarande en medianfond inom det onoterade tillgångsslaget, (med 90 procent vikt) och OMRX Treasury Bill Index (med 10 procent vikt). Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkast- ningen över en rullande femårsperiod ska överträffa detta index.

Det uppdaterade målet syftar till att bättre spegla Sjätte AP-fondens uppdrag genom att representera ett brett investeringsuniversum inom Sjätte AP-fondens placeringsområde (onoterade investeringar utan geografisk begränsning), hålla över lång tid, levereras av oberoende leverantör med god datakvalitet, ha ett långsiktigt perspektiv (minst fem års data), kunna omräknas till svenska kronor och viktas med normalkassa om 10 procent med avkastningsförväntan (OMRX T-Bill) för att spegla Sjätte AP-fondens förutsättningar.

Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte AP- fondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål

I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021, för den senaste femårsperioden 2017–2021 samt för 2021. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

64

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Skr. 2021/22:130

60%

50%

40%

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

49,1% 50,6%

30%					24,2%
20%	14,6%				19,1%					10,2%				13,8%	16,6%			12,1%				10,5%
10%																						7,7%
0%
	2021				2017-2021									2012-2021								1997-2021
		Nettoavkastning			Avkastning investeringsverksamheten												Avkastningsmål (Burgiss ALL)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 19,1 procent under den senaste femårs- perioden och 13,8 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelse- indexet avkastade 14,6 procent 2021, 10,2 procent i genomsnitt per år under perioden 2017–2021 och 12,1 procent i genomsnitt per år under perioden 2012–2021. Fonden har därmed överträffat sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig.

Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 58,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 87,3 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2021 till 21,9 miljarder kronor.

År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, ven- ture/growth och secondary12. Redovisningen av segmenten ven- ture/growth och secondary är ny för 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och saminvesteringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från

12Buyout avser investeringar i mogna bolag, även benämnt som large och mid cap. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal.

65

Skr. 2021/22:130 den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av saminveste- ringar i mer mogna onoterade bolag och benämns därför från 2020 som saminvesteringar.

Marknadsvärdet av saminvesteringarna 2021 uppgick till 22,8 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2021 uppgick till 25,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2021 till 8,4 miljarder respektive 2,3 miljarder kronor. Buyout- segmentet omfattar 72 procent (varav saminvesteringar 34 procentenheter och fondinvesteringar 38 procentenheter), venture/growth omfattar 12 procent och secondary omfattar 3 procent av investeringsverksam- hetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 87 procent av fondkapitalet.

Figur 6.14										Portföljutveckling Sjätte AP-fonden
										Totala tillgångar, miljarder kronor
100
90			Investeringsverksamheten
			Likviditetsförvaltning
80
			Fondinvesteringar*
70			Co-investeringar*
60			Buyout - Co-invest*
50			Venture/Growth*
			Secondary*
40			Buyout - Fonder *
30			Likviditetsförvaltning*
20
10
0
	1996	1997		1998			1999			2000			2001				2002		2003			2004			2005			2006			2007			2008			2009			2010			2011			2012				2012				2013			2014			2015			2016			2017			2018			2019			2020			2021

Not *: Fr.o.m. 2012 gäller följande nya definitioner för investeringskategorierna: Fondinvesteringar, Co- investeringar, Buyout – Co-invest, Venture/Growth, Secondary, Buyout – Fonder, Likviditetsförvaltning.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2021 en avkastning om 43,9 procent (saminvesteringar avkastade 50,2 procent medan fondinvesteringar avkastade 38,3 procent), vilket är högre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2021, vilket var 16,1 procent för buyout-segmentet, (16,6 procent för saminvesteringar och 15,6 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2012‒2021) uppgick avkastningen till 16,5 procent (15,4 procent för saminvesteringar och 18,2 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2017–2021) var motsvarande siffror 22,1 procent (22,6 respektive 21,4 procent för saminvesteringar och fondinvesteringar).

66

Venture/growth-segmentet, som motsvarar	bolag i tidig fas, var det Skr. 2021/22:130
högst presterande segmentet 2021, med en avkastning om 110,6 procent.
Det var betydligt högre än samtliga övriga segment och tidsperioder.
Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat
2,3 procent årligen. För tioårsperioden	(2012‒2021) avkastade

venture/growth 17 procent årligen och för femårsperioden (2017–2021) 40,9 procent årligen.

Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, genererade en avkastning om 49,7 procent 2021 och 18,1 procent för femårsperioden (2017–2021).

Figur 6.15				Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde
				Procent
120%
																110,6%
100%
80%
60%		50,2%										43,9%														49,7%				50,6%
40%					38,3%																		40,9%
			22,6%							21,4%							22,1%																24,2%
					16,6%					18,2%							16,5%16,1%							17,0%					18,1%					16,6%
				15,4%								15,6%																								14,6%				12,1%
20%																								2,3%										10,5%					10,2%
0%

	2021		2017-2021	2012-2021		1997-2021

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet

Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten.

Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 pro-

67

Skr. 2021/22:130 cent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 8,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 12,7 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 362 miljoner kronor.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 98 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2017–2021 så har rörelsekostnaderna ökat något från 86 till 98 miljoner kronor.

De externa förvaltningskostnaderna i tabell 6.18 nedan avser innehav i en noterad småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltnings- kostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021
Interna kostnader	86	93	95	89	98
Personalkostnader	64	67	66	67	73
Lokalkostnader	6	6	9	6	6
Köpta tjänster	2	4	3	2	6
Informations- och datakostnader	4	4	4	4	5
Övrigt	10	12	12	10	8
Externa förvaltningskostnader1	31	8	0	0	0
Summa	117	101	95	89	98

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

	Hållbarhet och ägarstyrning
	Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med
	investeringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter
	investeringar. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte AP-
	fonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete –
	klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till
	mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde.
	Under 2021 har Sjätte AP-fonden utökat kapaciteten i sitt hållbarhets-
	arbete genom nyrekrytering av personal. Fonden har också bedrivit på-
	verkansarbete, framför allt inom ramen för den årliga ESG-utvärderingen
	av fondförvaltare. Därutöver har fonden blivit medlem i två hållbarhets-
	samarbeten inom private equity.
	Sjätte AP-fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under
	2021 (se tabell 6.19 nedan). Målen kategoriseras i fyra grupper: ESG-
	integrering, transparens, klimat samt jämställdhet och mångfald. Under
68	året har Sjätte AP-fonden även arbetat med att utveckla målsättningarna.

Det har resulterat i nya och justerade målsättningar, bl.a. inom fokus- Skr. 2021/22:130 området mänskliga rättigheter, som kommer att gälla fr.o.m. 2022.

Under 2021 bedöms fem av fondens hållbarhetsmål vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020. Enligt Sjätte AP-fonden är en förklaring till den lägre graden av måluppfyllelse för några av målen att investeringar inom venture/growth-segmentet ökat mycket i värde under 2021. Dessa investeringar har ofta en något lägre grad av formalisering avseende ESG- frågor. Därutöver har målet att hålla minst tre möten med portföljbolag för utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete inte kunnat uppnås på grund av pandemin.

Itabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Uppförandekod ska finnas i samtliga	Andel	91	88
	väsentliga innehav i saminvesteringar.	innehav
		(procent)
2	Uppförandekod ska finnas i samtliga	Andel	100	100
	väsentliga innehav i fondinvesteringar.	innehav
		(procent)
3	Bolag motsvarande 80 procent av värdet	Andel av	43	42
	i portföljen för co-investeringar ska	portfölj-
	rapportera enligt GRI eller motsvarande	värdet
		(procent)
4	Bolag motsvarande 80 procent av värde i	Andel av	43	43
	portföljen för co-investeringar ska	portfölj-
	rapportera växthusgasutsläpp samt	värdet
	kartlägga klimatrelaterade risker och	(procent)
	möjligheter
5	Fonder motsvarande 80 procent av värdet	Andel av	75	71
	i portföljen för fondinvesteringar ska	portfölj-
	rapportera enligt PRI eller motsvarande	värdet
		(procent)
6	Fonder motsvarande 80 procent av värdet	Andel av	62	68
	i portföljen för fondinvesteringar ska	portfölj-
	adressera klimatfrågan i portföljen	värdet
	genom klimatavtryck, klimatstrategi eller	(procent)
	dylikt

69

Skr. 2021/22:130

70

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
7	Tillhöra de ledande aktörerna inom håll-	Betyg i	A+	Inget betyg
	barhet i PE Europa inom co-	PRI:s		på grund av
	investeringar. Enligt PRI:s utvärdering	utvär-		ändringar i
	ska fonden ha minst A i betyg	dering		PRI:s ram-
				verk för rap-
				portering
				och utvär-
				dering
8	Tillhöra de ledande aktörerna inom håll-	Betyg i	A+	Inget betyg
	barhet i PE Europa inom fondinveste-	PRI:s		på grund av
	ringar. Enligt PRI:s utvärdering ska	utvär-		ändringar i
	fonden ha minst A i betyg.	dering		PRI:s ram-
				verk för rap-
				portering
				och utvär-
				dering
9	Den onoterade portföljen ska över tid	Föränd-	-3 i hela	+4 i hela
	utveckla och förbättra sitt hållbarhets-	ring i	portföljen	portföljen
	arbete. Utvecklingen i portföljen ska ha	ESG-betyg	och +2 i	och +3 i
	en positiv trend.	(procent).	befintliga	befintliga
			innehav	innehav
				(totalt
				resultat
				82 procent)
10	Ha minst tre möten med portföljbolag	Antal	Inte uppnått	Inte uppnått
	med hållbarhetsfokus per år.	möten	på grund av	på grund av
			pandemin	pandemin
11	Jämställdhet på a) partnernivå (2030)	Andel av	a) 10	a) 12
	och b) i investeringsteam (2025) bland	den	b) 25	b) 27
	fondförvaltare, där jämställdhet	under-
	definieras som minst 40 procent	repre-
	representation av den underrepresent-	senterade
	erade gruppen (för närvarande kvinnor).	gruppen
		(procent)
12	10 procent årlig ökning mot föregående	Föränd-	-	a) 20
	år av representationen av den	ring av		b) 8
	underrepresenterade gruppen (i syfte att	fördelning
	nå mål nr 11).	mellan
		kvinnor
		och män i

a) partner- grupp och b) inve- sterings- team

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga håll- Skr. 2021/22:130 barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att års- redovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också över- lämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultat- uppföljning).

Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår att den genomgående höga avkastningen under året visar att fonden har en välkomponerad portfölj som från att under många år varit i investeringsfas börjar skapa större realiserade värden och därmed bidrar till en god långsiktig avkast- ning till en balanserad risk. Sjätte AP-fonden har en väldiversifierad port- följ av investeringar med exponering inom olika branscher, storlekar, faser, strategier, geografiska placeringar samt investeringstidpunkter. Sammantaget resulterar det i en tillfredsställande riskspridning. Fondens sedan tidigare ambitiösa hållbarhetsarbete har förstärkts ytterligare under året och uppmärksammats internationellt på olika sätt inom private equity- marknaden.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fonden har lyckats mycket väl med att utföra sitt uppdrag under 2021.

6.6Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.

Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premie- pensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) dels är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig över- avkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels är att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål. Under perioden 200013–2021 uppgick den kapitalviktade14 avkastningen

13	Sedan december 2000.
14	Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig	71
sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen.

Skr. 2021/22:130

72

för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år). AP7 Såfa genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 8,2 procent per år, vilket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med i genomsnitt 5,8 procent per år under samma period.

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021 och uppgick under 2021 till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring ca 470 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent.

Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde AP- fonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Fondkapital och resultat

Under 2021 genererade AP7 Såfa en avkastning på 31,5 procent. AP7 Aktiefonds avkastning 2021 var 34,1 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var -0,7 procent efter kostnader.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 966,9 miljarder kronor vid utgången av 2021, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar ungefär hälften av det samlade värdet i Första till Fjärde AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 879,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 87,8 miljarder kronor, vid utgången av 2021.

Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2021 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden, 46,4 miljarder kronor, på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 25,5 miljarder kronor under samma period. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av inflöden till de förvaltade fonderna samt en positiv värdetillväxt under året. Vid utgången av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av medlen i premiepensionssystemet för drygt 5 miljoner pensionssparare. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensions- systemet ökat med totalt 16,6 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare:

•att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions- kapitalets köpkraft över tid,

• att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör Skr. 2021/22:130 ett balanserat risktagande över tid, och

•att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individuali- serad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strate- gin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De risk- höjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risk- tagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

AP7 Såfa utvärderas enligt två mål: dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels att AP7 Såfa ska generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex.

Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 200015–2021 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen.

Målet för AP7 Såfa är även att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensions- myndighetens fondtorg. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning. Under perioden 2001–2021 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 2,4 procent mer än index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden per år (8,2 procent för förvalsalternativet jämfört med 5,8 procent per år för index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden). Sedan den nuva- rande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2021 uppgår

15 Sedan december 2000.

73

Skr. 2021/22:130

74

avkastningen i AP7 Såfa till 15 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 10,6 procent per år (se tabell 6.20). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. AP7 Såfa har därmed uppnått sina avkastningsmål.

Under perioden 2017–2021 avkastade AP7 Aktiefond årligen 16,9 procent, vilket är högre än fondens jämförelseindex som avkastade 14,9 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkast- ningen under 2017–2021 för AP7 Räntefond uppgick till 0 procent, vilket är det samma som fondens jämförelseindex under samma period.

Sjunde AP-fonden har under 2021 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. tillväxtmarknader och småbolag samt mot s.k. faktor-riskpremier16, i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2020 och 2001–2020

Procent

	2001–2021	2010–20213	2021
AP7 (PSF och SÅFA)1	8,2	15,0	31,5
Premiepensionsindex2	5,2	10,6	27,1
Avkastning för

inkomstpensionen	3,1

Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 2020.

Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2020.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fondens årsredovisning).

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkast- ning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapital (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på

16Faktorinvestering innebär att portföljer formas genom systematiskt urval av aktier med särskilda egenskaper, såsom låg värdering, hög kvalitet eller positiv prisutveckling. Exponering mot egenskaperna innebär ett risktagande som fonden förväntas erhålla en premie för, vilket förväntas leda till förbättrad riskjusterad avkastning över tid.

utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden Skr. 2021/22:130 förvaltas 99 procent externt. Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade

kapitalet till 879 miljarder kronor (655,4 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2021 till 34,1 procent (4,7 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en lång- siktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi:

•Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj.

•Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering.

•Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2021 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån, bl.a. genom minskad hävstång i förvaltningen, och genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och riskpremier.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2021 till 14,5 procent (14,8 procent vid utgången av 2020).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

	2017	2018	2019	2020	2021
AP7 Aktiefond	17,7	-3,0	36,2	4,7	34,1
Jämförelseindex	18,0	-3,3	33,5	2,2	31,2
Differens	-0,3	+0,3	+2,7	+2,5	+2,9
Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning.
Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 34,1 procent under 2021, vilket
var 2,9 procentenheter bättre än jämförelseindex (se tabell 6.21).
AP7 Räntefond
Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 87,8 miljarder
kronor vid 2021 års slut (67,2 miljarder kronor året innan). Under 2021
uppgick avkastningen till -0,7 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre
än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22).
För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att
fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex,
Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska stats-
obligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration
av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna
obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och
lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om							75

Skr. 2021/22:130

76

räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2021 huvud- sakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2021 års slut i huvudsak utgjordes av svenska stats- obligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,9 procent vid utgången av 2021.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

	2017	2018	2019	2020	2021
AP7 Räntefond	-0,1	-0,1	-0,2	1,0	-0,7
Jämförelseindex	-0,1	-0,1	-0,2	1,1	-0,6
Differens	0	0	0	-0,1	0,1
Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2021 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 606,4 miljoner kronor (494,9 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Trots att fondavgiften sänktes med 0,005 procentenheter per den 1 januari 2021 har intäkterna ökat, vilket beror på en kraftig ökning av det förvaltade kapitalet under året. Kostnad- erna, inklusive räntenetto, uppgick till 395,2 miljoner kronor (296,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 211,2 miljoner kronor (198,6 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2021 års slut var 1 184 miljoner kronor (986 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,08 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med tre personer och vid utgången av 2021 var de 41 personer, varav 19 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjunde AP-fonden arbetar löpande med hållbarhet inom ordinarie investe- ringsverksamhet och ägarstyrning. Det har inneburit flera förändringar under 2021. Bland annat har fondens exponering mot gröna obligationer ökat och nyrekryteringar har genomförts för att stärka hållbarhetsarbetet. Fonden har även utvecklat metoden för att identifiera och avyttra bolag

som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet eller på Skr. 2021/22:130 annat sätt inte bedriver ett trovärdigt hållbarhetsarbete, främst inom

kolindustrin. Det arbetet ledde till att ytterligare nio bolag uteslöts ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum under 2021 (totalt är 93 bolag uteslutna).

Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av Sjunde AP- fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjup- ningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor.

Arbetet inom temaområdet hållbar effektmätning avslutades under 2021. Syftet med arbetet har varit att utveckla metoderna för att mäta samhällsnyttan av såväl ägarstyrning som investeringar. Sjunde AP- fonden har beslutat att universell ägarstyrning blir ett nytt temaområde för 2022.

Sjunde AP-fonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025.

Itabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och målupp- fyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
1	Rösta på minst 95 procent av bolags-	Andel	99	99
	stämmorna i aktieportföljen.	bolag
		(procent)
2	Publicera svartlistning av bolag två	Svartlist-	Målet	Målet
	gånger per år.	ning pub-	uppnått	uppnått
		licerad
3	Identifiera ett nytt tema för ägarstyrning	Beslut om	Målet	Målet
	inför 2022.	nytt tema	uppnått	uppnått
4	Följa upp PE-förvaltarnas hållbarhets-	Genomförd	Målet	Målet
	arbete.	uppfölj-	uppnått	uppnått
		ning
5	Rapportera koldioxidutsläpp enligt	Rapport	Målet	Målet
	TCFD:s kriterier.	publicerad	uppnått	uppnått
6	Årligen rapportera om sitt hållbarhets-	Rapport	Målet	Målet
	arbete.	publicerad	uppnått	uppnått
7	Utföra en tematisk studie.	Genomförd	Målet	Målet
		studie	uppnått	uppnått
8	Publicera fördjupningsrapporter inom	Rapport	Målet	Målet
	hållbarhet.	publicerad	uppnått	uppnått

77

Skr. 2021/22:130

Hållbarhetsmål		Måluppfyllelse
Nr	Beskrivning	Mätetal	2020	2021
9	Vara med och driva hållbar normutveck-	Kvalitativ	Målet	Målet
	ling och ägarstyrning i relevanta natio-	bedöm-	uppnått	uppnått
	nella och internationella samverkans-	ning
	former.
10	Bidra till en trygg och pension genom att	Avkast-	Målet	Målet
	ett kontinuerligt sparande i förvalsalter-	ning	uppnått	uppnått
	nativet ska ge en långsiktig överavkast-
	ning om minst 2 procentenheter per år i
	förhållande till inkomstpensionen.

11Agera som aktiv ägare och påverka bolagen i en hållbar riktning.

Antal	4 405	4 647
stämmor	stämmor,	stämmor,
där fond-	dialog med	dialog med
en röstat,	142 bolag,	131 bolag,
antal på-	84 svart-	93 svart-
verkans-	listningar	listningar
dialoger,	och 16 på-	och 14 på-
antal	gående	gående
svart-	rättsproces-	rättsproces-
listningar	ser	ser
och antal
rätts-
processer

78

12 År 2025 ska 3 av 4 portföljbolag inom	Andel	62	65
energisektorn har nått nivå 3 eller högre i	portfölj-
Transition Pathway Initiatives bedömning	bolag
av Management Quality.	(procent)
13 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag	Mdkr	2,3 i gröna	2,0 i gröna
fonden investerar i. År 2025 ska fonden		obligation-	obligation-
ha fördubblat andelen gröna		er,	er,
investeringar jämfört med 2020.		2,5 i gröna	3,4 i gröna
		investe-	investe-
		ringsman-	ringsman-
		datet för	datet för
		noterade	noterade
		aktier, och	aktier, och
		1 i clean-	1,6 i clean-
		tech	tech
14 Bidra till ökad kunskap om hållbara	Kvalitativ	Målet	Målet
investeringar och ägarstyrning genom att	bedöm-	uppnått	uppnått
tillgängliggöra och sprida forskning och	ning
kunskap.

Källa: McKinsey 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga håll- barhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Risk- och kontrollverksamhet

Skr. 2021/22:130

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verk- samhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksam- heten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverks- ansvarig, riskansvarig, ansvarig för riskhantering och uppföljning (middle office), chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisions- utskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regel- efterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram för- slag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontroll- planerna fastställs av fondens styrelse.

7 Övriga förvaltningsfrågor

7.1Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensions- systemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ord- föranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseord- förande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP- fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i

79

Skr. 2021/22:130 många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för besluts- fattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sido- uppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdeparte- mentet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden

irespektive AP-fond.

7.2Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att AP-fonderna ytterligare har stärkt samarbetet under 2021. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffert- kapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna.

Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har bildat ett gemensamt samverkansråd vars övergripande roll är att se till att samverkan sker mellan fonderna. Dessa AP-fonder samarbetar i följande funktions- inriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll:

• Back Office/Affärsstöd

• Regelefterlevnad

• HR

• It

• Juridik

• Kommunikation

• Redovisning

• Risk och performance

• Systemförvaltning

	Under 2021 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt,
80	företrädesvis genom digitala möten. Utöver regelbundna gemensamma

möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på Skr. 2021/22:130 de olika fonderna. Pandemin har lett till utökat erfarenhetsutbyte mellan

AP-fonderna.

Några exempel på områden där fonderna har samverkat under året är upphandlingar, innovation och ny teknik, informationssäkerhet samt internationella skattefrågor. Vissa av AP-fonderna har även etablerat gemensamma investeringsstrukturer som t.ex. bolaget 4 to 1 Investment. AP-fonderna har också för andra året i rad redovisat resultat, avkastning och nyckeltal för koldioxidutsläpp i gemensam extern information.

Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Innovationsforum och Etikrådet (se även avsnitt 5). Syftet med denna samverkan är att utveckla nya perspektiv på gemensamma utmaningar relaterade till innovation samt etik- och håll- barhetsfrågor.

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2021 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.3Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säker- ställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2021 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har funge- rat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna om- fattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekom- mendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resul- terat i fokus på följande områden:

•Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året).

81

Skr. 2021/22:130

•

V

ä

rd

e rin

g o

c

h

e

x

is t e

n ins

nave hn avot.e rad e

•

K

las s if ic

e

rin

g i re- o scuh ltbatalan

s rä

kn

in

gar.

V

id

gran

s kn

in

g h

ar in ga v

ä

s e n

t liga av

v

ike ls e r n

o

t -e rat s . R

e

s t at e

rar

at t

v

e

rks am

h e t-ef on

nind oe mrn

aA b Pe

d

riv

s

in

o

m

d

e

rikt

s o

m

b

e

s lu

t at s

av

re

s p

e

kt iv

e

s t y

re

ls e

. R

e v

is o

re

rn

as

ge

d

e

gran

s kad

e

ko

n

t ro

lle r o

c h

p

ro

c

e

s s e

r s o

m

le

d

n

in

garn a

f u

n

ge rar t illf re d

s s t ä llan

d

e

. K

o

n

t ro

lle

r av

s e

e

n

d- e

d

e

n

f

rin ge

n

ä r t ill ö

v

e rv

ä gan d

e

d

e

l s t an

d

ard

is e

rad

e

o

c h

f o

rm

R

e

v

reis orn

as

gran

s kn

in

g h

ar v

is-fato natdt eA rnP a h

ar e

t ab le rad e

ru

t i

f ö r ko n

t ro

ll o c h

u

p

p

f ö

lj n

in g in o m

f in an s ie

ll rap-

p

o

rt e r

t age

t

an

s e

s

v

ara

av

e

n

f o

rm

alis e rad

t ill s y

s t e

m

at is e rad

R

e

v

is o

re

rn

a h

ar e

n

f e

m

grad

ig s kala m feö dr ko likant nroivllmå

eiljr ö

( s e

f igu r 7

.2) . D

e

t t a s ä

t t

at t

b

e

s kriv

a ko

n

t ro

llm

ilj ö

n

ä

r e

n

lig

n

å

go t

s o

m

allt f ö

r s t rikt

s ka lä s as

s o

m

b

ra e

lle

r d

å

ligt

d

m

o

gn

ad

s

grad

e

n

h

o

s

ko

n

t ro-f ollmn

diljeörn

a. Ah

arP u

n

darbe

re 2021tat

m

e

d

at t ligareytt eur t v

e

c

kla in

t e

rn

a ru t in

e

r o

c

h

ko

n

t ro

lle

r in o

p ro c e s s e

rn a,

i f le

ra f all m e

d

f o

ku

s

p

å

m

e

r s y

s t e

m

s t

d o ku m e n t at io n .

Figur 7.2

Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC.

R

e

v

is o

re

rn a ko

n

s t atm eorard aternt

ef nin

an

s ie

ll in

s t it u

t io

n

b

ö

r s

e n

ö v e rv akad

n

iv

å

f ö

r

v ä s e n

t liga

p

ro

c e s s e r

ä v

e n

o

ko

n

t ro

lle

r e lle

r i v

is s a f all h

e

la p

ro c e s s e

r kan

v ara s y

s t e

f ö

rf ly

t t a s ig t ill,

o

c

h

b

ib

e

h

å

lla,

e

n

f u

llt

ö v e

rv -akad

n iv å

s o

re

rn

a re

s u

rs e

r s o

m

i v is s a f all v

arke

n

ä

r n ö d v ä n d iga e ll

R

e

v

is o

re

rn

a h

ar ge

n

o

m

f ö

rt

e

n

gran-f so kn dinegrnavlinasatjrikteAr

P

f ö

r e

rs ä

t t n in

gar ä

r i e

n ligh e t m

e

d

d e

av

re

gelin rinjegerfnö

fr as t s

an

s t ä

lln

in gs v

rillekodr anf öd

e

b

e

f at t n

in

gs-fh oavn

arede GrniAra.nP s- k

n

in

ge n

h ar in

t e

v

is at

n

å

gra av

v

ike

ls e

r f rå

n

rikt lin j e rn

a.

R

e

v

is o

re

rn

a h

ar ä

v

e

n

ge n

o m

f ö

rt

e -nf ogrand se knrn inas- ghavå

llA

P

b

arh

e t s rap

p o

rt e r m

e d

u

t gå n

gs p

u

n

kt

i krav e n

i å rs re d

o v

o

m

A-fPo

n

d

e rn

a in t e

o m

f at t as

av

d

e s s a krav .

8 2

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

•utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

•utse revisorer,

•fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

•årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sam- manhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

83

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkrings- bolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP- fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har impli- kationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upp- handling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regerings- uppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

	Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och
	kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från
	bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s
	principer och svensk kod för bolagsstyrning.
	Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det
	behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas
	uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår
	från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med
	samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det
	kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska
84	förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med	Skr. 2021/22:130
undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt	Bilaga 1
lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en
kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).
OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata
tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla
avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande
principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (gover-
nance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning
av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och
operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund
governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller
och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som
denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför
styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att
fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta
eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören
rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det
är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en
tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma
har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvali- ficerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsför- delningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad

bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

85

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär- skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksam- heten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor- mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

86

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med upp- delningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärde- ringen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelse- ledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

87

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP- fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP- fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättnings- villkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

88

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär- deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt- linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär- dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger- ingens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå

1.hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

2.att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

89

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

90

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 pro- cent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgifts- bestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensions- åldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte över- stiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhål- lande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den upp- sägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt- linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skatte- pliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 1

91

Skr. 2021/22:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget17. Upp till 40 procent av det marknads- värderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell prin- cip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

	17 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas
	placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida
	röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19).
92	Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga
	lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m.	Tillåtna placeringar
Generellt	Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.
	Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel
	på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats
	utanför EES (fastighetsaktier undantagna).
Illikvida tillgångar	Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det
	verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara
	investerade i illikvida tillgångar.
Räntebärande instrument	Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i
	räntebärande värdepapper med låg kredit- och
	likviditetsrisk.
Derivat	Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska
	risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.
Krediter	Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.
	Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-
	papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.
Upplåning	Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till
	lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
Utländsk valuta	Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för
	valutarisk.
Stora exponeringar	Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot
	en enskild emittent eller grupp av emittenter med
	inbördes anknytning.
Svenska aktier	Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska
	bolag som är upptagna till handel på en reglerad
	marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av
	värdet av sådana aktier.
Röstetal	Högst tio procent i ett noterat enskilt företag 18 (egna
	fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i
	onoterade riskkapitalbolag.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 2

18 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas
placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida
röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19).
Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga	93
lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021.

Skr. 2021/22:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom place- ringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkast- ning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP- fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

94

Skr. 2021/22:130

Bilaga 3

FONDSTYRNING

INNEHÅLLVERKSAMHETENOMVÄRLDINVESTERINGS-HÅLLBARHETFÖRVALTNINGS-RÄKENSKAPER ÖVERTYGELSERBERÄTTELSEOCH NOTER /

95

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

96

Innehåll

Verksamhetsberättelse

– Året i siffror	2
– Vd har ordet	4
– Vårt uppdrag	7
– Det statliga pensionssystemet	8
– Omvärlden	12
– Våra investeringsövertygelser	14
– Medarbetare	26
Hållbarhetsrapportering	29
– ESG-strategi och sammanfattning	30
– Integrering i investeringsprocessen	32
– Exkludering i enlighet med värdegrund	33
– Investeringar som främjar en hållbar utveckling	35
– Aktivt och ansvarsfullt ägare	36
– Samverkan och påverkan med andra	38
– Klimatarbete	40
Förvaltningsberättelse	44
– Tioårsöversikt	47
– Räkenskaper och Noter	48
– Styrelsens försäkran	59
– Revisionsberättelse	60
– Risker och riskhantering	62
– Fondstyrningsrapport	65
– Styrelsens rapport om riskhantering	69
– Styrelse och ledning	71
– Kontakt	73

4 Vd har ordet

8 Det statliga pensionssystemet

Omvärlden 12

När vi verkar för att

ESG områden i våra inves teringar förbättras främjar vi en hållbar utveckling och god riskhantering, i enlighet med vårt uppdrag.

MAGDALENA HÅKANSSON

HÅLLBARHETSCHEF

Våra investeringsövertygelser 14

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

Hållbarhetsrapportering 29

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

INNEHÅLLVERKSAMHETEN

Året i siffror

Årets resultat

OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
	ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

uppgick till

80,7mdkr

Fondens förvaltningskostnader

uppgick till

0,3mdkr

Årets avkastning efter kostnader

uppgick till

20,8%

97

Totalt kapital uppgick till

465,8mdkr

den 31 december 2021.

7,5mdkr

betalades ut till pensionssystemet 2021.

Genomsnittlig real avkastning

efter kostnader under den senaste

tioårsperioden uppgick till

9,0%

AP-fonderna rar 20 år!

I år är det 20 år sedan AP-fonderna bildades i sin nuvarande form. Egentligen började det redan 1913 då Sverige som första land i världen införde en lag om allmän pension från 67 års ålder. 1960 inrättades all- männa pensionsfonden med tre fondstyrelser som fick göra placeringar i räntebärande papper. Sedan tillkom ytterligare två fondstyrelser och 2001 ombildas de fem första fondstyrelserna till våra nuvarande fyra AP-fonder med nya mandat och uppgifter i det nya inkomstpensions- systemet. Sjätte fondstyrelsen ombildas till Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden bildas med uppgifter inom premiepensionssystemet. Vid utgången av 2020 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 696 miljarder kronor.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 2

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE

98

Viktiga händelser under året

RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
OCH NOTER

.Skr

3 Bilaga

•Tillgångsporföljen utvecklas mycket starkt under året och avkastningen efter kostnader uppgår till 20,8 %. Det är historiskt sett den högsta avkastningen för Första AP-fonden sedan starten 2001.

•Styrelsen antar en ny ESG-strategi och aktieportföljens koldioxidavtryck fortsätter minska under året. Läs mer på sidan 42.

•Fondens vd Kristin Magnusson Bernard blir ny medlem i ECB:s kontaktgrupp för finansiell stabilitet (FSCG).

•Riksrevisionen publicerar en granskning av AP-fondernas hållbarhetsarbete. Granskningen visar att AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt i förhållande till uppdraget.

•Det AP-fondsägda (AP1, AP2, AP3, AP4) bolaget, 4 to 1 Investments, bildas och investerar 400 miljoner USD i Northvolt genom att delta i en nyemission som tillför bolaget totalt 2,75 miljarder USD.

•I takt med att föredömlig förvaltning integreras i AP-fondernas förvaltnings- strategier och målsättningar beslutar AP-fonderna (AP1–AP4) att se över Etikrådets uppdrag.

Nyckeltal

		2021	2020	2019	2018	2017
		20,8
Avkastning före kostnader, %			9,8	15,3	–0,6	9,7
Förvaltningskostnadsandel, %		0,07	0,08	0,12	0,14	0,14
Avkastning efter kostnader, %		20,8	9,7	15,1	–0,7	9,6
Resultat efter kostnader, mdkr		80,7	34,8	48,6	–2,1	29,3
Netto öden pensionssystemet, mdkr		–7,5	–7,9	–6,5	–6,8	–7,4
Fondkapital vid årets slut, mdkr		465,8	392,6	365,8	323,7	332,5
Andel extern förvaltning, %		15,9	22,6	31,4	33,5	32,5

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

Avkastning efter kostnader 2011–2021, %

25

20

15

10

5

0

–5

Fondkapitalutveckling 2001–2021

500383,3 465,8

400
300
200
	134,0			–51,4
100
0
		Fond-		*Flöden Avkastning Fond-
förmögenhet								förmögenhet
	jan 2001							dec 2021

*Inkl flöden från avvecklingsfonder/särskilda investeringar åren 2001–2008

2021/22:130

Exponering

Aktier

61,4%

Utländska aktier

42,9%

Svenska aktier 18,6%

Räntebärande värdepapper

22,9%

Alternativa placeringar

25,6%

Fastigheter och

infrastruktur 17,7%

Riskkapitalfonder 6,0%

Hedgefonder 0,8%

High Yield 1,1%

Se tioårsöversikten sidan 47 för en fullständig redogörelse över fondens exponering

# 3

	INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-					HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER			FONDSTYRNING
				ÖVERTYGELSER						BERÄTTELSE	OCH NOTER
	Resultaträkning							Balansräkning
	Mkr		Not			2020-12-31			Mkr		Not			2020-12-31
				2021-12-31								2021-12-31
	Rörelsens intäkter								Tillgångar
	Räntenetto		2	1 236		1 568			Aktier och andelar, Noterade		8	239 965		185 645
	Erhållna utdelningar			5 790		2 932			Aktier och andelar, Onoterade		9	107 957		92 145
	Nettoresultat, noterade aktier och andelar		3	39 391		25 829			Obligationer och andra räntebärande tillgångar		10	119 085		102 386
	Nettoresultat, onoterade aktier och andelar		4	24 458		7 708			Derivat		11	1 838		7 595
	Nettoresultat räntebärande tillgångar			806		2 968			Kassa och bankmedel			5 121		4 689
	Nettoresultat, derivatinstrument			5 304		2 701			Övriga tillgångar		12	505		344
	Nettoresultat, valutakursförändringar			5 593		8 624			Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		13	569		646
	Provisionskostnader		5	61		76
									Summa tillgångar			475 040		393 450
	Summa rörelsens intäkter			80 905		35 006
									Skulder
	Rörelsens kostnader								Derivat		11	6 396		763
	Personalkostnader		6	139		134			Övriga skulder		14	2 851		31
	Övriga förvaltningskostnader		7	93		92			Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader		15	9		19
	Summa rörelsens kostnader			−231		−226			Summa skulder			9 256		813
	Resultat			80 674		34 780
									Fondkapital		16	392 637
									Ingående fondkapital					365 759
									Nettobetalningar mot pensionssystemet			7 528		7 902
									Årets resultat			80 674		34 780
									Summa fondkapital			465 784		392 637
									Summa fondkapital och skulder			475 040		393 450
									Poster inom linjen		17
													40 130	40 111
99															2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 48

100

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Noter

Not 1 - Redovisningsprinciper

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo- visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknads- värdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Första AP-fonden uppfyller kraven för att de nieras som ett investmentföre- tag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassa ödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo- visas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det nns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det nns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via fair value option i IFRS 9. Hela värde- förändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av nansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultat- räkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens of ciella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark- nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värdering- en uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grun- der bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guide- lines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemeto- den i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra- handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens of ciella marknadsnotering (oftast köp- kurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlit- liga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva. Som ränte- intäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonte- ringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunk- ten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränte- förändringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovi- sas under Nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instru- mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstru- ment.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balans- räkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 49

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

OMVÄRLD

i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under

INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-			RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE			OCH NOTER
Not 2 - Räntenetto				Not 4 - Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- post under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Presta- tionsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkast- ning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det

Mkr	2021	2020
Ränteintäkter
Obligationer och
andra räntebärande värdepapper	882	1 292
Övriga ränteintäkter	367	294
Summa ränteintäkter	1 249	1 586
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	13	18
Summa räntekostnader	−13	−18
Summa räntenetto	1 236	1 568

Mkr	2021	2020
	6 222
Realisationsresultat		3 288
Orealiserade värdeändringar	18 236	4 420
Nettoresultat, onoterade aktier	24 458	7 708
och andelar

Externa förvaltararvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 110 (111) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 110 (111) mkr medger åter- betalning. Under året har även 0 (0) mkr återbetalts och det oreali- serade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats positivt med 0mkr (med 0 mkr).

orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Not 3 - Nettoresultat, noterade aktier och andelar		Not 5 - Provisionskostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvär- vad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäkts- slag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Belopp i miljo- ner kronor (mkr), där inget annat anges.

Mkr	2021	2020
Nettoresultat	39 441	25 876
Avgår courtage	51	47
Nettoresultat, noterade aktier	39 391	25 829
och andelar

Mkr	2021	2020
Externa förvaltararvoden,
noterade tillgångar	48	59
Övriga provisionskostnader,	13	17
inkl depåbankskostnader
Provisionskostnader	−61	−76

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Presta- tionsbaserade arvoden har under året uppgått till 66 (103) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

101	2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 50

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

102

Not 6 – Personal

			2021			2020
	Antal anställda	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
		66,3	37,1	29,2
	Medelantal anställda				65,8	38,1	27,7
Antal anställda vid årets utgång		67	38	29	66	37	29
Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång		5	3	2	5	2	3

Personalkostnader, 2021, tkr		Löner och	Pensions-	Sociala
		arvoden	kostnader	kostnader*		Summa
Styrelsens ordförande		207		65		272
Övriga styrelseledamöter (8 pers)		856		254		1 110
Vd		3 788	1 872	1 368		7 028
Ledningsgrupp exkl Vd
Chef Kapitalförvaltning		3 366	1 021	1 182		5 569
Chef Kommunikation		1 308	457	454		2 219
Chef Operations		2 178	869	740		3 787
Chef Verksamhetsstöd och utveckling (fr. o.m apr)		1 310	322	440		2 073
Övriga anställda**		63 825	21 442	26 030		111 297
Summa		76 838	25 983	30 532		133 353
Övriga personalkostnader						5 189
Summa personalkostnader						138 542
* I sociala kostnader inkluderas även kostnader för löneskatt
Personalkostnader, 2020, tkr		Löner och arvoden	Pensionskostnader	Sociala kostnader*		Summa
Styrelsens ordförande		207		65		272
Övriga styrelseledamöter (8 pers)		949		270		1 219
Vd (fr.o.m aug)		1 559	717	638		2 914
tf Vd (t.o.m juli)		1 186	321	452		1 959
Ledningsgrupp exkl Vd
Chef Kapitalförvaltning		3 316	1 006	1 288		5 610
Chef Kommunikation		1 303	428	517		2 248
Chef Affärsstöd (t.o.m sep)		895	907	503		2 305
Chef Operations		1 748	681	717		3 146
Chef Middle Of ce Risk (t.o.m sep)		1 159	286	434		1 879
Chef Verksamhetsstöd och utveckling (fr. o.m aug)		544	179	215		938
Chef HR (t.o.m sep)		1 098	717	521		2 336
Övriga anställda**		62 329	18 747	24 181		105 257
Summa		76 293	23 989	29 801		130 083
Övriga personalkostnader						4 085
Summa personalkostnader						134 168

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattnings- havare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna nns för 2020 eller 2021.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för Vd efter beredning i ersättnings- utskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättning- ar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för Vd 12 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställ- ning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Pensioner och liknande förmåner

I Vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt re- duceras pensionspremien till 11,5 procent. Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensions- plan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre belopp.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

*I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

**I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön,pensionsavsättning och avgångsvederlag för tre personer. Totalt uppgår det till 6,0 mkr.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 51

103

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN		OMVÄRLD				INVESTERINGS-	HÅLLBARHET				FÖRVALTNINGS-			RÄKENSKAPER			FONDSTYRNING
							ÖVERTYGELSER					BERÄTTELSE			OCH NOTER
Not 7 – Övriga förvaltningskostnader							> Fortsättning Not 8
							Fem största utländska aktieinnehaven
														En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid
							Namn				Antal	Verkligt		halvårs- och helårsskiften nns på Första AP-fondens webbplats
Mkr		2021		2020							aktier	värde
														www.ap1.se
Lokalkostnader		–17		–14			Apple				3 835 300	6 166
Köpta tjänster		–20		–19			Microsoft Corp				1 697 500	5 169
Informations- och datakostnader		–50		–55			Nordea Bank				42 028 702	4 644
Övriga administrativa kostnader		–5		–4			Amazon.com				104 900	3 167
							Tesla				195 300	1 869
Övriga förvaltningskostnader		−93		−91
												21 132
I beloppet för köpta tjänster ingår
ersättning till revisionsbyråer enligt							Not 9 – Onoterade aktier och andelar
nedanstående fördelning, tkr:
PWC
Revisionsuppdrag		774		851			Verkligt värde, mkr				2021-12-31	2020-12-31
Övriga uppdrag, skatterelaterat		41		75
							Svenska onoterade aktier och andelar:
		−815		−926			Dotter- och intressebolag				62 045	45 341
							Utländska onoterade aktier och andelar:
Not 8 – Noterade aktier och andelar							Dotter och Intressebolag				6 602	5 763
							Övriga onoterade aktier och andelar				39 310	41 041
Verkligt värde, mkr							Summa				107 957	92 145
		2021-12-31		2020-12-31
		78 377
Svenska aktier				61 824											Ägar-		Eget		Verkligt
Utländska aktier		137 644		91 833			Dotter- och intressebolag				Säte	Org.nr		Antal	andel %	Resultat	kapital		värde
Andelar i svenska fonder		520		1 035
							Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
Andelar i utländska fonder		23 424		30 953			Aros Bostad IV AB				Stockholm	559032-9503		14 747	29	68*	1 166*	437
							Ellevio Holding 1 AB				Stockholm	559005-2444		6 250	13	–776*	8069*	1 350
Totalt verkligt värde		239 965		185 645
							Secore Fastigheter AB				Stockholm	559018-9451		25 000	50	41*	788*	673
Fem största svenska aktieinnehaven							Polhem Infra AB				Stockholm	559183-3917		20 000	33	0	1	0
							Polhem Infra KB				Stockholm	969789-2413			33	405	8 541	2 949
Namn		Antal		Verkligt			Urbanea Fastigheter AB				Stockholm	559201-2008		93 575	99	7*	198*	385
		aktier		värde			Vasakronan Holding AB				Stockholm	556650-4196		1 000 000	25	16 421	85 290	25 253
		8 723 764	5 459				Willhem AB				Göteborg	556797-1295		770 236 076	99	7 281	24 759	30 168
Atlas Copco A
Investor B		23 641 136	5 384				4 to 1 Investment AB				Stockholm	559313-2490		6 250	25	1	2	1
Volvo B		21 461 657	4 499				4 to 1 Investment KB				Stockholm	969795-3033			25	0	3 314		828
Hexagon B		27 515 825	3 953															62 045
Ericsson (LM) B		39 338 051	3 926				Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
			23 221				First Australian Farmland Pty Ltd				Australien	155 718 013			100	28**	426**	397
							Chapone S.à.r.l				Luxemburg	B 200297			100	146**	2 642**	3 348
							Jutas Invest Finland OY				Finland	2793175-3			100	–19**	180**	143
							OMERS Farmoor 3 Holdings B.V.		Nederländerna			699691750000			100	–96**	2 532**	2 308
							ASE Holdings S.à.r.l				Luxemburg	B 169327			38	–210**	325**	51
							ASE Holdings III S.à.r.l				Luxemburg	B 207618			35	–79**	854**	356
																		6 602
							*Avser siffror offentliggjorda per 2020-12-31 ** Avser 2020-12-31 omräknat till valutakurs 2020-12-31

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 52

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

104

> Fortsättning Not 9

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

				Anskaffnings-
		Säte	Andel %	värde
		USA	100	8 898
Fourth Stockholm Global
Private Equity L.P.,
Hamilton Lane
Fifth Stockholm Global		USA	100	6 076
Private Equity L.P.,
Hamilton Lane
Idiosyncratic AI L.P		Cayman	100	1 579
WP North America Private		USA	99	64
Equity II L.P
First Private Equity		Guernsey	100	936
Investments II, L.P. Inc

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar nns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se

Not 10 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde, mkr	2021-12-31	2020-12-31
Fördelning på emittenttyp
Svenska staten	24 759	24 316
Svenska kommuner	210	2 339
Svenska bostadsinstitut	2 147	3 257
Övriga svenska företag:
Finansiella företag	759	1 422
Icke- nansiella företag	5 850	6 675
Utländska stater	18 365	45 329
Övriga utländska emittenter	66 994	19 048
Totalt	119 085	102 386
Fördelning på instrumenttyp
Realränteobligationer	17 599	9 997
Övriga obligationer	100 161	85 071
Statsskuldsväxlar		132
Certi kat
Övriga instrument	1 324	7 186
Totalt	119 085	102 386

Not 11 – Derivat

			2021-12-31		2020-12-31
		Derivatinstrument med:		Derivatinstrument med:
		Positivt	Negativt	Positivt	Negativt
Verkligt värde, mkr		verkligt värde	verkligt värde	verkligt värde	verkligt värde
Aktierelaterade instrument
Optioner
Innehavd		762			17
Utställd			508
Swappar		21	129	339	134
Terminer
Summa		783	−637	339	−151
Ränterelaterade instrument
Swappar		166	6	90	171
Terminer
Summa		166	−6	90	−171
Valutarelaterade instrument
Swappar		889	5 753	7 166	441
Terminer
Optioner
Summa		889	−5 753	7 166	−441
Summa derivatinstrument		1 838	−6 396	7 595	−763

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till –105 (–243) mkr har längre löptid än 12 mån.

För löptidsanalys av dessa se not 19.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 53

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

105

	Not 12 – Övriga tillgångar							Not 16 - Fondkapital
	Mkr				2020-12-31			Mkr			2020
			2021-12-31						2021
			4						392 637
	Fondlikvider				28			Ingående fondkapital			365 759
	Fordran utländska skattemyndigheter		336		159			Nettobetalning mot pensionssystemet:
	Övriga tillgångar		166		157			Inbetalda pensionsavgifter	75 597		73 872
								Utbetalda pensionsmedel	82 886		81 564
	Summa övriga tillgångar		505		344
								Över yttning av pensionsrätter till EG	1		2
								Reglering av pensionsrätter	3		2
	Not 13 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter							Administrationsersättning till
								Pensionsmyndigheten	236		210
								Summa nettobetalning mot	−7 528
	Mkr	2021-12-31			2020-12-31			pensionssystemet			−7 902
								Årets resultat efter kostnader	80 674		34 780
	Upplupna ränteintäkter	467			565
								Utgående fondkapital	465 784		392 637
	Upplupna utdelningar	97			80
	Övriga förutbetalda kostnader och
	upplupna intäkter	5			1
	Förutbetalda kostnader och upplupna	569			646			Not 17 – Poster inom linjen
	intäkter
								Mkr		2020-12-31
									2021-12-31
	Not 14 – Övriga skulder								2 763
								För egen skuld ställd panter			inga
								och jämförlig säkerhet
	Mkr
		2021-12-31			2020-12-31			Utlämnad säkerhet för terminsaffär	4 839	7 722
	Fondlikvider	35			3			Utlämnad säkerhet för
	Övrigt	2 815			28			OTC-transaktioner*	4 868	113
	Övriga skulder	2 851			31			Övriga ställd pant och jämförlig	12 470
								säkerhet		7 835
	Not 15 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader							Investeringsåtaganden onoterade
								innehav	27 660	32 276
	Mkr				2020-12-31			Åtaganden	27 660	32 276
				2021-12-31
				4
	Upplupna förvaltararvoden				13			Summa poster inom linjen	40 130	40 111
	Övriga upplupna kostnader			5	6
	Förutbetalda intäkter							* Erhållna säkerhet för
	och upplupna kostnader			9	19			OTC-transaktioner	51	5 776

Not 18 - Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de nansiella instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovis-

ning- och värderingsprinciper följer den internationella redovisnings- standarden. Syfte är att lämna information om nansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jäm- förbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser nns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknads- transaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frek- vens än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teore- tisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modell- värdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certi kat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då lik- viditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fon- der har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats.

Fondkapitalets värdering – alternativa investeringar

För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal för- säljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investering i hedgefonder, riskparitetfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investe- ringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genom- förda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, netto- tillgångarnas värde eller en diskontering av framtida kassa öde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapital-

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 54

106

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

OMVÄRLD

> Fortsättning Not 18

fonder erhålls med en tidsmässig eftersläpning baseras fondens bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassa öden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrappor- teras från riskkapitalförvaltare och vice versa.

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och bransch- praxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försälj- ningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller vär- deringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta om är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar

i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från bransch- organ såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett nansiellt instrument de nieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varande och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som nns tillgänglig vid värderingen av de

nansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det nns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

Nivå 2: Finansiella instrument* som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det nns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller.

Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på infor- mation med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattning från fondledningen.

Aktiv marknad

En aktiv marknad de nieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet nns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dy- likt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgäng- liga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är oftast inaktuella.

*Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning

INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2021-12-31, Mkr					Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade					239 961	1	3	239 965
Aktier och andelar, onoterade							107 957	107 957
Obligationer och andra räntebärande tillgångar					108 237	2 671	8 177	119 085
Derivat						1 838		1 838
Total summa tillgångar värderade till			348 198			4 510	116 137	468 845
Finansiella skulder
Derivat						6 396		6 396
Total summa skulder värderade till					0	−6 396	0	−6 396
Finansiella tillgångar och skulder			348 198			−1 886	116 137	462 449
Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2020-12-31, Mkr					Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade					184 270		1 375	185 645
Aktier och andelar, onoterade							92 145	92 145
Obligationer och andra räntebärande tillgångar					90 057	5 097	7 232	102 386
Derivat						7 595		7 595
Total summa tillgångar värderade till					274 327	12 692	100 752	387 771
Finansiella skulder
Derivat						763		763
Total summa skulder värderade till					0	−763	0	−763
Finansiella tillgångar och skulder					274 327	11 929	100 752	387 008
	Aktier och andelar, Aktier och andelar,				Obligationer och andra
Förändring nivå 3		noterade	onoterade		räntebärande tillgångar		Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång		1 375	92 145			7 232	0	100 752
Investerat		0	6677			1 265		7 942
Sålt/återbetalt under året		1 449	14 971			567		16 987
Realiserad värdeförändring		136	2 142			71		2 349
Orealiserad värdeförändring		59	22 571			176		22 688
För	yttning från nivå 1 eller 2							0
För	yttning till nivå 1 eller 2		607					607
Redovisat värde vid årets utgång		3	107 957			8 177	0	116 137

Av ovan redovisad värdeändring var 60 769 mkr (–3 339 mkr) orealiserat per balansdagen.

Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 55

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

107

Not 19 - Finansiella risker

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighets- analysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2021 och histo- riska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring.

Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet. Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 9,6 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista de- cember. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversi eringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Realiserad risk

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemen- sam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdering av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrek- vensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standard- avvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste

10-årsperioden var 6,8 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 6,4 procent för totala portföljen respektive 8,4 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 75 procent.

				Finansiella risker
																				Expected									Expected
											Volatilitet					Value at Risk				Shortfall			Value at Risk					Shortfall en
											årstakt %					årstakt, mkr				årstakt, mkr			en dag, mkr						dag, mkr
				Känslighetsanalys Marknadsrisk
				per 31 december					2021				2020			2021	2020			2021	2020		2021			2020		2021		2020
		Aktier							10,9				25,6		51 567		78 419			71 804	130 666		3 198			4 863		4 453		8 104
Räntebärande											2,4		2,5			4 406	4 183			5 949	9 210		273			259		369		571
Alternativa Investeringar									12,5				30,4		23 792		48 921			35 800	79 718		1 476			3 034		2 220		4 944
Valuta											7,1		9,0		12 630		7 555			15 175	9 622		783			469		941		597
Bidrag från Diversi					ering						2,4		3,4		18 545		22 211			27 135	26 842		1 150			1 377		1 683		1 665
Likvidportföljen											8,7		13,1		50 428		66 522			70 924	126 958		3 127			4 125		4 399		7 874
Portföljen totalt											9,6		18,0		−73 850		−116 867 −101 593				−202 374 −4 580					−7 248		−6 301		−12 551
Likviditetsrisk, per 31 dec
					< 1						1 < 3					3 < 5				5 < 10			> 10					Total balans, mkr
				Förfallostruktur,
				Löptid år, mkr	2021				2020		2021			2020		2021		2020		2021	2020		2021			2020		2021		2020
			Nominellt stat		729				4 648		19 582			20 154		6 668		11 965		29 368	13 719		14 708			11 838		71 056		62 323
Nominellt kredit					1 464				4 627		3 018			4 716		5 851		5 225		7 941	8 954		4 954			3 852		23 228		27 375
Realt					3 377				0		164				632	2 661		1 287		5 219	5 696		6 205			5 262		17 627		12 877
Portföljen totalt					5 570				9 275 22 764					25 502 15 180				18 477 42 529			28 369 25 867					20 952		111 910		102 575
Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec
											1 < 3					3 < 5				5 < 10			> 10					Total balans, mkr
	Förfallostruktur,
	Löptid år, mkr										2021			2020		2021		2020		2021	2020		2021			2020		2021		2020
	Aktierelaterade instrument										105				134													105		134
Ränterelaterade instrument																		109										0
Valutarelaterade instrument
Totalt											−105			−134		0		−109		0	0		0			0		−105		−134
Kreditrisk, per 31 december
							AAA					AA					A			BBB								Total balans, mkr
				Rating, mkr *	2021				2020		2021			2020		2021		2020		2021	2020		2021			2020		2021		2020
				Nominellt stat	16 798				27 655		42 924			23 590		6 973		7 078		4 361	4 000		0			0		71 056		62 323
Nominellt kredit					3 430				4 937		1 877			5 441		5 120		3 734		5 092	3 909		7 709			9 354		23 228		27 375
Realt					9 296				4 538		6 305			6 358		2 025		1 981		0	0		0			0		17 627		12 877
Totalt					29 524				37 130		51 106			35 389		14 118		12 793		9 453	7 910		7 709			9 354		111 910		102 575

* Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 56

108

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN		OMVÄRLD			INVESTERINGS-		HÅLLBARHET		FÖRVALTNINGS-		RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
						ÖVERTYGELSER				BERÄTTELSE		OCH NOTER
Not 20 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal
						Relaterade belopp
						som inte nettas
			Nettade
			belopp	Nettobelopp		Ramavtal	Säker-			Summa
2021-12-31, mkr		Brutto-	i balans-	i balans-		om kvitt-	heter	Netto-		i balans-
		belopp	räkning	räkningen		ning	erhållna	belopp	Övrigt*	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar									4	4
Derivat				1 838		1 838	51	51		1 838
Summa tillgångar	0		0	1 838		1 838	51	−51	4	1 842
Skulder
Ej likviderade skulder									35	35
Derivat				6 396		1 838	4 868	310		6 396
Återköpstransaktioner				2 763		0	2 763	0		2 763
Summa skulder	0		0	9 159		1 838	7 631	310	35	9 194
						Relaterade belopp som inte nettas
			Nettade belopp	Nettobelopp						Summa
		Brutto-	i balans-	i balans-		Ramavtal om	Säkerheter	Netto-		i balans-
2020-12-31, mkr		belopp	räkning	räkningen		kvittning	erhållna	belopp	Övrigt*	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar									3	3
Derivat				7 595		763	5 776	1 056		7 595
Summa tillgångar	0		0	7 595		763	5 776	1 056	3	7 598
Skulder
Ej likviderade skulder									2	2
Derivat				763		763				763
Summa skulder	0		0	763		763	0	0	2	765

* Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal.

2021/22:130 .Skr 3 Bilaga

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finan- siella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

FÖRSTA AP-FONDEN // ÅRSREDOVISNING 2021

# 57

INNEHÅLL	VERKSAMHETEN	OMVÄRLD	INVESTERINGS-	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGS-	RÄKENSKAPER	FONDSTYRNING
			ÖVERTYGELSER		BERÄTTELSE	OCH NOTER

Not 21 – Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med de nitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 procent samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

	Motpart	2021-12-31	2020-12-31
	AROS Bostad IV AB
	Aktieägartillskott under året		28
	Investeringsåtagande	36	36
	Chapone S.à.r.l
	Ränteintäkter	44	52
	Ägarlån	2 177	1 561
	Aktieägartillskott	310	132
	Investeringsåtagande	1 233	2 023
	Secore Fastigheter AB
	Aktieägartillskott under året
	Investeringsåtagande	608	608
	Vasakronan Holding AB
	Lokalhyror*	12	12
	Ränteintäkter	9
	Aktieägartillskott under året
	Åtagande om att på Vasakronans
	begäran köpa företagscerti kat i
	bolaget med upp till ett vid var tid hög-
	sta sammanlagda likvidbelopp om:	4 500	4 500
	Willhem AB
	Ränteintäkter	18
	Aktieägartillskott under året
	Åtagande om att på Willhems begäran
	köpa företagscerti kat i bolaget med
	upp till ett vid var tid högsta samman-	6 000	6 000
	lagda likvidbelopp om:

Motpart		2021-12-31	2020-12-31		Motpart	2021-12-31	2020-12-31
	ASE Holdings S.à.r.l				Polhem AB
Ränteintäkter		33	29		Aktieägartillskott under året	0
Ägarlån		259	253
Aktieägartillskott under året					Polhem KB
					Aktieägartillskott under året	2 320	90
ASE Holdings III S.à.r.l					Investeringsåtagande	353	2 597
Ränteintäkter		19	15
Ägarlån		250	195		Urbanea Fastigheter AB
Aktieägartillskott under året		35	18		Aktieägartillskott under året	117	187
Investeringsåtagande		113	170		Investeringsåtagande	187	304
Jutas Invest Finland OY					4 to 1 Investment AB
Ränteintäkter		33	29
					Aktieägartillskott under året	1
Ägarlån		498	453
Aktieägartillskott under året					4 to 1 Investment KB
Investeringsåtagande		515	503
					Aktieägartillskott under året	828
First Australian Farmland Pty Ltd
Ränteintäkter		20	18
Ägarlån		526	486
Aktieägartillskott under året
OMER Farmoor 3 Holdings B.V.
Aktieägartillskott under året

.Skr Bilaga

* Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

109