Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Skrivelse 2020/21:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Regeringens skrivelse 2020/21:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. Skr.

2020	2020/21:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 27 maj 2021

Stefan Löfven

Åsa Lindhagen (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2020. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2020 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen över- lämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ytterligare ett mål för placeringsverksamheten. Målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk.

Som en följd av en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har de nya placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar fram till och med 2020. Första–Fjärde AP-fonderna har under 2020 fortsatt att avyttra investeringar i fossila bolag. Mellan 80 och 121 bolag har avyttrats för respektive fond. Första och Andra AP-fonderna har nu inga fossila bolag i sina respektive portföljer, medan Tredje och Fjärde AP-fonderna har 32 respektive 9 fossila bolag i sina portföljer, motsvarande 2 miljarder kronor per fond. Första–Fjärde AP-fonderna arbetar med olika verktyg kopplat till fossila placeringar som kan delas in i dels policyer för urval och avyttringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv ägarstyrning. Därutöver arbetar fonderna med aktiva investeringar för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimatpåverkan.

1

Skr. 2020/21:130 Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick under 2020 till 132 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 8,5 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,8 procent per år sedan det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes.

2

Buffertfondernas avkastning påverkas i stor utsträckning utvecklingen av på de finansiella marknaderna. Vid utgången av 2020 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 696 miljarder kronor.

Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital

Procent och miljarder kronor

	2016	2017	2018	2019	2020	2001–2020
Inkomstindex, %	2,0	3,7	1,5	3,1	3,8	3,0*
Avkastning, %	9,7	9,2	-0,2	17,4	8,5	6,8*
Avkastning, mdkr	118	121	-2	240	132	1 320
Nettoflöde	-27	-30	-28	-27	-33	320
pensionssystemet
Totalt fondkapital	1 321	1 412	1 383	1 596	1 696

*Årsgenomsnitt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde och Sjätte AP-fonderna) och Pensionsmyndigheten.

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medel till buffertkapitalet. Under 2020 var nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader -33 miljarder kronor, vilket är 6 miljarder mer än föregående år. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 16 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 84 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensions- systemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet ca 10 procent av till- gångarna i inkomstpensionssystemet.

Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastnings- målet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att Första–Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Fondernas lång- siktiga resultat förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier, men även av den ökade andelen alternativa tillgångar. En analys, som har genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av regeringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek.

AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att

uppnå målet för förvaltningen gäller sedan den 1 januari 2019 nya Skr. 2020/21:130 placeringsregler som innebär att fondernas diversifieringsmöjligheter har

ökat. Sedan det datumet gäller även ett lagstadgat krav på hållbarhet i förvaltningen. Den 1 maj 2020 trädde ytterligare ändringar i kraft som syftar till att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar.

Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är sluten, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet, och att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Fonden påbörjade ett strategiskifte 2011 för att öka investeringarna i mogna bolag. Detta strategiskifte bedöms nu vara genomfört. Resultatet för 2020 uppgick till 7,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 20,4 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 6,3 procent per år sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2020 uppgick fondkapitalet i Sjätte AP-fonden till 45,2 miljarder kronor.

Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 635 miljoner kronor under 2020. Det var 121 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 6,9 procent. I förhållande till det totala buffert- kapitalet minskade kostnaderna från 0,118 till 0,099 procent jämfört med föregående år. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet.

Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2020 uppgick avkastningen för AP7 Såfa till 4,4 procent, vilket kan jämföras med 8,2 procent för premie- pensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,5 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 4,8 procent.

3

Skr. 2020/21:130

4

Innehållsförteckning

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020			............................1
Skrivelsens huvudsakliga innehåll ............................................................			1
1	Inledning och innehållsöversikt ........................................................		6
2	AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet .............................		7
	2.1	Inkomstpensionssystemet ...................................................	8
	2.2	Premiepensionssystemet...................................................	11
3	Buffertfondernas samlade resultat...................................................		14

3.1Rollen som buffert för hantering av över- och

	underskott.........................................................................	14
3.2	Rollen som långsiktig finansiär ........................................	15

3.3Avkastning i jämförelse med utländska

		pensionsfonder .................................................................	22
	3.4	Tillgångsallokering...........................................................	23
	3.5	Utvecklingen på finansmarknaderna ................................	25
4	Buffertfondernas samlade kostnader...............................................		26
	4.1	Kostnadsutvecklingen ......................................................	26

4.2Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas

		kostnader ..........................................................................	32
5	Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi..................		36
6	Redovisning och utvärdering av AP-fonderna ................................		47
	6.1	Första AP-fonden .............................................................	47
	6.2	Andra AP-fonden .............................................................	53
	6.3	Tredje AP-fonden .............................................................	59
	6.4	Fjärde AP-fonden .............................................................	65
	6.5	Sjätte AP-fonden ..............................................................	71
	6.6	Sjunde AP-fonden ............................................................	76
7	Övriga förvaltningsfrågor ...............................................................		83

7.1Tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas

	placeringsregler med anledning av covid-19....................	83
7.2	Process för prövning av sidouppdrag för
	styrelseledamöter..............................................................	84
7.3	Samarbete mellan AP-fonderna........................................	84
7.4	Sammanfattning från revision ..........................................	86
Bilaga 1	Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna........	88
	Bakgrund 88
	Styrelsernas roll................................................................	89
	Tillsättning av styrelser ....................................................	90
	Regeringens utvärdering...................................................	91
	Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande
	befattningshavare i AP-fonderna .....................	93
Bilaga 2	Placeringsbestämmelser för AP-fondernas
	verksamhet i sammandrag ................................................	97
	Första–Fjärde AP-fonderna ..............................................	97

	Sjätte AP-fonden .............................................................	99
	Sjunde AP-fonden ...........................................................	99
Bilaga 3	Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ............	100
Bilaga 4	Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden ............	122
Bilaga 5	Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............	145
Bilaga 6	Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden ............	164
Bilaga 7	Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............	189
Bilaga 8	Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........	205
Bilaga 9	Underlag från McKinsey & Co Utvärdering av AP-
	fondernas verksamhet 2020 ...........................................	216
Bilaga 10	Rapport från McKinsey & Co Analys av Första till
	Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi ............	293
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021 ........		314

Skr. 2020/21:130

5

Skr. 2020/21:130

1

Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reforme- ringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte AP- fondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffert- fonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jäm- förelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och en analys av skillnaderna i kostnader mellan AP-fonderna, mot bakgrund av det som anges i finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6. I avsnitt 5 redogörs för Första– Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom ändrade placeringsregler, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP- fonderna och en sammanfattning av revisionen.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2020. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna. Bilaga 10 innehåller den externt genomförda analysen av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi som har genomförts av McKinsey & Company. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

6

2

AP-fonderna och det allmänna

Skr. 2020/21:130

pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomst- pension och premiepension. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred parti- uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet,

Folkpartiet och Kristdemokraterna1. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomst- pensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen.2 Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensions- grundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst.3 De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs

1Dessa bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensions- överenskommelsen. Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet de gröna i pensionsgruppens arbete. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.

2Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande.

3Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från år

2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts.

7

Skr. 2020/21:130 intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomst- pensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkomstindex speglar den genom- snittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.4

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är sluten dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premie- pensionen.

2.1Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Fonderna är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god risk- spridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det över- gripande målet om avkastning och risk.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Rege- ringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär

	4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år
8	före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och
	buffertfondens värde.

att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens Skr. 2020/21:130 uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen

ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, vilket har inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidig- are gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering, vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffert- kapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomst- index. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanstalet beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en lång- sammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas balanstalet. Vid slutet av 2020 uppgick tillgångarna i inkomst- pensionssystemet till 10 589 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 8 893 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 696 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 783 miljarder kronor (tabell 2.1).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan

det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i

9

Skr. 2020/21:130

10

beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2022, som baseras på 2020 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0824. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2021 är sedan tidigare fastställt till 1,0802. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en

balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen.5 I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår	2020	2019	2018	2017	20161	20151	2014	2013	2012
Balanseringsår	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015	2014
Buffertfonden,							1 067	963	908
medelvärde1
Buffertfonden	1 696	1 596	1 383	1 412	1 321	1 230	1 185	1 058	958
Avgiftstillgång	8 893	8 616	8 244	7 984	7 737	7 457	7 380	7 123	6 915
Summa	10 589	10 213	9 627	9 396	9 058	8 688	8 565	8 180	7 873
tillgångar
Pensionsskuld	9 783	9 454	9 165	9 080	8 714	8 517	8 141	8 053	7 952
Över-/underskott	806	758	463	315	344	171	423	127	-80
Balanstal2	1,0824	1,0802	1,0505	1,0347	1,0395	1,0201	1,0375	1,0040	0,9837
Dämpat	1,0275	1,0267	1,0168	1,0116	1,0132	1,0067
balanstal

1Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna.

2Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2019, s. 98.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balans- talet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffert- fondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demo- grafiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (83,98 procent vid utgången av 2020). Som man kan se i figur 2.2 har även buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2010.

5De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- pensionerna (prop. 2014/15:125).

Figur 2.2	Utveckling av tillgångar och skulder i					Skr. 2020/21:130
	inkomstpensionssystemet
	Miljarder kronor
16000		Avgiftstillgångar	Buffertfonden	Skulder	Balanstal (höger axel)
14000
12000						1

10000
8000
6000
4000
2000
0										0,5
2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020

Källa: Pensionsmyndigheten.

2.2	Premiepensionssystemet
Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv
välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras.
Det fanns vid slutet av 2020 omkring 460 fonder att välja mellan på
Pensionsmyndighetens fondtorg, vilket är en minskning med ca 300
fonder sedan slutet av 2018. Minskningen av antalet fonder är en effekt av
reformeringen av Pensionsmyndighetens fondtorg som innebär nya krav
och avtalsvillkor för fondbolag som vill erbjuda sina fonder på fondtorget.
Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt fonderade,
påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas
värden.
Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller
fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas
som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går
bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och
Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring inne-
bär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensions-
fonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensions-
utbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandel-
arnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs
för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas
värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs
fler andelar.
Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad
förändringar av premiepensionssystemet, bl.a. att förvalsalternativet ska
vara utgångspunkten i premiepensionen och att fonderna på fondtorget för		11

Skr. 2020/21:130 premiepension ska upphandlas. Reformeringen syftar dels till att underlätta för fler sparare att få en hög avkastning på sitt sparande, dels till att öka säkerheten inom premiepensionen.

12

I ett första steg att göra fondtorget mer tryggt har det sedan den 1 novem- ber 2018 införts hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda fonder på fondtorget, bl.a. att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik.

Under 2019 lämnades förslag till ytterligare förändringar av premie- pensionen. I betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44) lämnas förslag om införande av ett upphandlingsförfarande för urvalet av de fonder som ska finnas på premiepensionens fondtorg. Då de ursprungliga direktiven inte angav den exakta ledningsformen för den myndighet som ska ansvara för upphandlingarna, utan uppdrog åt ut- redaren att föreslå denna, har regeringen sedermera förtydligat att den nya myndighet som utredningen ska förbereda och inrätta ska vara en nämnd- myndighet.

Därutöver har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller nedåt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions- systemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP- fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltnings- alternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i place- ringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2020 omfattade premiepensionssystemet närmare 7,9 miljoner individer, varav drygt 6 miljoner pensionssparare och ca 1,7 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2020 uppgick till 1 632 miljarder kronor, varav 1 578,7 miljarder kronor i fondförsäkring och 53 miljarder kronor i traditionell försäkring. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2020 uppgick till 184,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 6,4 procent mätt som tidsviktad års-

avkastning6. En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Skr. 2020/21:130 Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett

en genomsnittlig årlig avkastning på 5,6 procent.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premie- pensionssystemet. Av pensionsspararna har 63 procent sina pensions- medel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 46 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2020 års slut för- valtade Sjunde AP-fonden totalt 722,5 miljarder kronor, varav 655,4 miljar- der kronor i AP7 Aktiefond och 67,1 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2020 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på

4,4 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensions- fonderna i genomsnitt gav en avkastning på 8,2 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 17,7 pro- cent jämfört med 13,1 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka.

I slutet av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 45,8 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2010. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

Figur 2.3 Utvecklingen av det totala kapitalet i premiepensionssystemet

Procent

120
100								Övriga fonder				AP7 Räntefond					AP7 Aktiefond
		25,2		25		25,2		28,1		31,1			31,1		32,8			36,7		37,8
80																						42,2		41,5
		1,5		1,7		1,9
								2,1		2,3
													2,6
															2,9
																		3,1
60																				3,7
																								4,3
40		73		73,3		72,9		69,8														3,9
										66,6			66,2		64,3
																		61,2
																				58,4		53,9		54,2
20
0
	2010		2011		2012		2013		2014		2015			2016		2017			2018		2019		2020

6Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på

perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

13

Skr. 2020/21:130	Källa: Finansdepartementet, baserat på McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden,
	Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten).
	En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensions-
	myndighetens årsredovisning 2020.

3Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller:

•att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions- systemet och

•att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP- fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administrationskostnader.

14

Figur 3.1					Nettoflödet mellan pensionssystemet och Första–Fjärde																					Skr. 2020/21:130
					AP-fonderna
					Miljarder kronor, utfall 2001–2020, prognos 2021–2024
15
	11					9
		7	7	6			6
5								3	3
-5
												-6
-15
													-16
										-16 -17
-25															-21 -21
																			-28 -27
														-28			-27						-27 -28 -28
-35																		-30
																					-33
																						-37
-45
	01	02	03	04		05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24

Källa: Pensionsmyndigheten.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2020 användes sammanlagt 271 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒2020 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomst- pensionssystemet uppgått till 220 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2021 beräknas över- föringen uppgå till 37 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2021–2024 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 121 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,8 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

15

Skr. 2020/21:130

16

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under perioden 2001–2020 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,8 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden, vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark.

För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första–Fjärde AP- fonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat jämfört med 2001. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omalloke- ringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen ändrades placeringsreglerna för Första–Fjärde AP- fonderna fr.o.m. den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:271, bet. 2018/19:FiU14, rskr. 2018/19:52). Förändringarna innebär i huvudsak att kravet på en minsta andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 till 20 procent, att begränsningen av innehav i onoterade värdepapper togs bort och ersattes av en högsta andel illikvida tillgångar och att kravet på att överlämna en andel av tillgångarna på minst 10 procent av marknadsvärdet till extern förvaltning togs bort.

Buffertfondernas samlade resultat under 2020 uppgick till 132 miljarder kronor. Det motsvarar en totalavkastning efter kostnader på 8,5 procent, vilket kan jämföras med inkomstindex som steg med 3,8 procent under 2020. Vid slutet av 2020 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 696 miljarder kronor. Som andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till ca 16 procent från slutet av 2001 till slutet av 2020.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag

AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. För- valtningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i place- ringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas. Fond- medlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det över- gripande målet om avkastning och risk.

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversi- fierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i illikvida tillgångar genom fonder, fastighetsbolag eller riskkapitalföretag. Övergripande styrs investeringarna av de placerings- regler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP- fonder), se bilaga 2. Med placeringsreglerna som yttre ram ska styrelsen

för respektive AP-fond fastställa mål och riktlinjer för investerings- Skr. 2020/21:130 verksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter

neutralitet mellan olika generationers intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

Resultatuppföljning

Under 2020 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 132 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2020, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Vid 2020 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 1 320 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finans- krisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präg- lats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en lång börsuppgång.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redo- visades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i miljarder kronor

Miljarder kronor

300
250																			240
200
150					113				135				128	147		118	121			132
100			80	63		82				84		101			65
50							36
0
-50	-27										-17							-2
-100
		-85
-150
-200
								-194
-250
01		02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde och Sjätte AP-fonderna).
I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader)
uttryckt i procent. För 2020 uppgick resultatet (avkastningen) till 8,5 pro-
cent, vilket är något högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om
6,8 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning var
2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a.
den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i	17

Skr. 2020/21:130 samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finans- krisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i procent

Procent

25
20					17,5				19,4										17,4
			16,4										13,5 14,1
15				11		10,7						11,6
										10,2						9,7	9,2			8,5
10							4,3								5,5
5
0
-5											-1,9							-0,2
	-4,9
-10
-15
		-15
-20
-25								-21,6
01		02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2020 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 1 696 miljarder kronor, vilket var 100 miljarder kronor högre än vid före- gående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 117 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomst- pensionssystemet varit 220 miljarder kronor. I figur 3.4 redovisas buffert- kapitalets utveckling sedan 2001.

18

Figur 3.4	Buffertfondernas kapital jämfört med om kapitalet hade			Skr. 2020/21:130
	utvecklats i takt med inkomstindex
	Miljarder kronor
1800
		Buffertkapital	Inkomstindex
1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

Anm.: Simulerat resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växt med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Källa: Egna beräkningar.

Vid 2020 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 16 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, vilket kan ses i figur 2.2. Detta är en ökning med 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den real- ekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex

Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomst- pensionssystemet. För 2020 uppgick buffertfondernas totala avkastning efter kostnader till 8,5 procent, att jämföra med 3,8 procent för inkomst- index. Under perioden 2001–2020 uppgick buffertfondernas genomsnitt- liga avkastning efter kostnader till 6,8 procent per år jämfört med inkomst- index som i genomsnitt ökade med 3,0 procent per år under samma period.

Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffert- fondernas värde vid 2020 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomst- index med 867 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutveck- lingen är dock betydligt större än när värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001–2002 innebar att det ackumu- lerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005–2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finans-

krisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre

19

Skr. 2020/21:130

20

än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4). Samtliga fonder har även uppnått sina egna respektive avkastnings- mål, vilket redogörs för ytterligare i avsnitt 6.

Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas resultat

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna hade liknande avkastning 2020, 9,6–9,7 procent, se figur 3.5. Andra AP-fonden hade en lägre avkastning jämfört med övriga fonder 2020 (3,5 procent) vilket beror på lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. År 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020. Under föregående år, senaste femårsperioden, senaste tioårsperioden samt sedan start 2001 har Fjärde AP-fonden uppvisat högst genomsnittlig årlig avkastning, vilket bl.a. kan förklaras av att fonden har högst andel aktier. Andra AP-fonden är den fond som haft lägst genomsnittlig årlig avkastning under motsvarande perioder, vilket till stor del beror på 2020 års låga resultat relativt de övriga fonderna.

Figur 3.5 Första–Fjärde AP-fondernas resultat

Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader, procent

12,0
			Första AP-fonden			Andra AP-fonden		Tredje AP-fonden			Fjärde AP-fonden
10,0						9,7	9,1			9,8		9,7	9,7	9,6
						8,7	8,5
8,0	6,3	6,7		7,0	8,1	7,7			7,3
6,0		6,2											3,5
4,0
2,0
0,0
		2001-2020				2011-2020	2016-2020						2020

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde AP-fonderna).

Resultat i jämförelse med fondernas risk

Olika tillgångsallokering gör att Första–Fjärde AP-fonderna har olika exponering mot marknadsrisk.7 En fond med hög marknadsrisk ökar generellt sett mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden

7Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor.

stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av Skr. 2020/21:130 fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas

avkastning med två olika riskmått, sharpekvot och Value at Risk.

Figur 3.6				Sharpekvot för Första–Fjärde AP-fonderna
1,8
1,6			Första AP-fonden				Andra AP-fonden		Tredje AP-fonden			Fjärde AP-fonden
									1,4
1,4					1,2	1,3		1,2	1,3		1,2
1,2										1,1
							1,1
1,0													0,9	0,9
0,8	0,7	0,7			0,7										0,7
0,6		0,6												0,4
0,4
0,2
0,0
		2001-2020				2011-2020			2016-2020					2020

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde AP-fonderna).

Det första måttet, sharpekvot, visar erhållen avkastning utöver riskfri ränta dividerat med volatiliteten (spridningen) i avkastningen. När avkastningen varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I figur 3.6 framgår att sharpekvoten8 under den senaste femårsperioden (2016–2020) för samtliga fonder är i linje med sharpekvoten för den senaste tioårs- perioden (2011–2020), mellan 1,1 och 1,4. För perioden 2001–2020 har Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna en sharpekvot på 0,7 och Andra AP-fonden en sharpekvot på 0,6. Detta visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder. Detta samband gäller även på kortare tidshorisonter då samtliga fonders sharpe- kvot inte uppvisar någon större variation varken över den senaste fem- eller tioårsperioden. För 2020 har Första och Tredje AP-fonderna den högsta sharpekvoten (0,9) och Andra AP-fonden lägst sharpekvot (0,4).

8Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första–Fjärde AP-

fonderna samma definition för riskfri ränta.

21

Skr. 2020/21:130	Figur 3.7	Value at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj
		och likvidportfölj

22

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde AP-fonderna).

Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Value at Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.7 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (som marknadsvärderas mer sällan än noterade tillgångar) redovisas även likvidportföljen separat (likvidportföljen inne- håller inte onoterade tillgångar). Av figuren framgår tydligt att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta högre risk (uttryckt som VaR). Detta samband är tydligt både för totalportföljen och likvid- portföljen samt över de olika tidsperioderna. Även om VaR och volatilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i res- pektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placerings- regler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknads- utvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.8 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,8 procent). Under den senaste femårsperioden och under 2020 har buffertfondernas avkastning varit högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,8 procent jämfört med i genomsnitt 6,9 procent under den

senaste femårsperioden och 8,5 procent jämfört med i genomsnitt 5,2 pro- Skr. 2020/21:130 cent för 2020).

Figur 3.8 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar samt

Oanda).

De utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxt- marknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna. Under 2020 var det mindre förändringar i de utländska pensionsfondernas allokeringar. Störst förändring har CDPQ (Kanada) gjort, som ökade allokeringen till noterade aktier med 14 pro- centenheter och minskade andelen alternativa tillgångar.

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.8 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4	Tillgångsallokering
Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin
övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna
placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den
ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning
och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid
en negativ utveckling på aktiemarknaden.
Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet
gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att		23

Skr. 2020/21:130 fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.9), där Fjärde AP-fonden har lägst andel (15 procent) och Andra AP-fonden har högst andel (28 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 7 och 9 procentenheter mellan fonderna, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig som mest 5 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i port- följerna varierar mellan 42 procent (Andra AP-fonden) och 55 procent (Fjärde AP-fonden). Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har efter aktier störst innehav i räntebärande tillgångar, medan Första AP-fonden har större innehav i alternativa tillgångar än i räntebärande tillgångar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investe- ringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Figur 3.9 Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2020

Procent av fondernas faktiska portfölj per den 31 december 2020

120
			Svenska aktier		Utländska aktier*		Aktier i tillväxtmarknader
100			Räntebärande tillgångar		Alternativa tillgångar
	27			28		25		15
80								29
	24			31		29
60
									7
40		10							31
						6
		22		11		28
20				22
		17							17
						12
0				9
		Första AP-fonden		Andra AP-fonden		Tredje AP-fonden			Fjärde AP-fonden

*Exkl. aktier i tillväxtmarknader

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde AP-fonderna).

Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Som framgår av figur 3.10 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt på- börjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxt- marknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel svenska aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 13 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden som uppgår till strax under

1 procent (s.k. home bias).

24

Figur 3.10				Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna																				Skr. 2020/21:130
				Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt
120
			Svenska aktier							Utländska aktier*						Aktier i tillväxtmarknader
100			Räntebärande tillgångar							Alternativa tillgångar						Övrigt
80
60
40
20
0
01	02	03			04	05	06	07	08		09	10	11	12	13		14	15	16	17	18	19	20

*Exkl. aktier i tillväxtmarknader

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings- horisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Omkring 40–50 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2020 och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001. Under 2020 var avkastningen på svenska aktier 14,8 procent. På globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen 3,2 respektive 1,8 procent mätt i svenska kronor. Utländska aktiemarknader genererade en lägre

avkastning mätt i svenska kronor än i lokal valuta eftersom den svenska

25

Skr. 2020/21:130 kronan förstärktes under året, vilket påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor negativt. Under perioden 2001–2020 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,6 procent, globala aktier 6,1 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,7 procent (se figur 3.11).

De fallande marknadsräntorna sedan början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar.

Cirka en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida till- gångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultat- utvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.11 redovisas buffert- fondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Figur 3.11 Buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream).

	4	Buffertfondernas samlade kostnader
	4.1	Kostnadsutvecklingen
	Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat
	under året i både absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För AP-
	fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att
26	ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till

nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna	Skr. 2020/21:130
pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas lång-
siktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnads-
besparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen
i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.
Andra och Tredje AP-fonderna har under året anslutit sig till ett initiativ
som ska verka för att det tas fram en gemensam rapporteringsstandard
avseende bl.a. vinstdelning med förvaltarbolag. Regeringen välkomnar
detta som ett steg i att öka transparensen kring vinstdelningen i
redovisningen.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 635 miljoner kronor under 2020. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 121 miljoner kronor eller 6,9 procent. Det är framför allt de externa förvaltnings- kostnaderna som har minskat. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,118 till 0,099 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Under perioden 2016–2020 har kostnaderna minskat med ca 6 procent medan buffertkapitalet har ökat med ca 29 procent. Ett ökat kapital påverkar framför allt de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placeringarnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar kan även det bidra till högre kostnader.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. En ökad andel alternativa tillgångar har bidragit positivt till buffertfondernas netto- avkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- tar.9 Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas

9Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 §

lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]).

27

Skr. 2020/21:130 på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

	2016	2017	2018	2019	2020
Interna förvaltningskostnader	877	922	946	1 017	1 018
Externa förvaltningskostnader1	860	832	768	739	617
Summa	1 737	1 754	1 714	1 756	1 635
Förändring jmf föregående år, mnkr	-103	17	-40	42	-121
Förändring jmf föregående år, procent	-5,6	1,0	-2,3	2,4	-6,9
Kostnadsandel av buffertkapital, procent	0,136	0,129	0,123	0,118	0,099
Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2	1 276	1 362	1 393	1 490	1 646

Källa: AP-fondernas årsredovisningar.

1Exklusive prestationsbaserade arvoden.

2Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2 .

Under 2020 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader till sammanlagt 1 635 miljoner kronor. I förhållande till före- gående år är detta en minskning med 121 miljoner kronor eller 6,9 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte att minska, från 0,118 pro- cent till 0,099 procent.10 Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2020 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informations- och datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

	Miljoner kronor
		2016	2017	2018	2019	2020
	Personalkostnader	555	582	584	628	644
	Informations- och datatjänster	175	187	206	232	236
	Köpta tjänster	57	62	67	64	54
	Lokalkostnader	46	48	46	50	50
28	10 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i
	AP-fondernas årsredovisningar.

Övrigt	43	45	44	42	33	Skr. 2020/21:130
Summa interna förvaltningskostnader	877	922	946	1017	1018

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350											80%
300					Antal anställda				Andel kvinnor	293
							279
	270		269			275					70%
250
											60%
200
											50%
150								40%		41%
		37%		37%		37%					40%
100
50											30%
0											20%
2016			2017			2018	2019			2020

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2020 års slut var 293 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 14 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor har ökat något från 40 procent till 41 procent.

Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättnings- program för medarbetare. Under 2020 betalades 16,3 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är ungefär i nivå med 2019 års rörliga ersättningar.

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

	2016	2017	2018	2019	2020
Första AP-fonden	0	0	0	0	0
Andra AP-fonden	5,4	5,6	0	6,0	5,3
Tredje AP-fonden	4,5	4,1	2,9	3,4	5,0
Fjärde AP-fonden	2,7	2,4	0,4	6,4	6,0
Sjätte AP-fonden	0	0	0	0	0
Summa	12,6	12,1	3,3	15,8	16,3

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

29

Skr. 2020/21:130

30

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bok- slutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Gransk- ningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- utskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden)

Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onote- rade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2016–2020 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

	2016	2017	2018	2019	2020
Externa förvaltningskostnader mnkr1	860	832	768	739	617
Förändring jfr föregående år, procent	-9,4	-3,3	-7,7	-3,8	-16,5
Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2	1 276	1 362	1 393	1 490	1 646

1Exkl. prestationsbaserade arvoden.

2(ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltar- arvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultat- räkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas

prestationsbaserade		arvoden	för noterade	tillgångsslag de		senaste Skr. 2020/21:130
fem åren.
Tabell 4.5	Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning
	Miljoner kronor
		2016	2017	2018	2019	2020
Första AP-fonden		37	65	90	48	103
Andra AP-fonden		139	215	80	148	293
Tredje AP-fonden		183	118	144	197	133
Fjärde AP-fonden		13	44	17	13	96
Sjätte AP-fonden		0	0	0	0	0
Summa		372	442	331	406	625

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förut- bestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtals- upplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2020 var de erlagda arvodena 512 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

	2016	2017	2018	2019	2020
Första AP-fonden	-10	87	109	-107	0
Andra AP-fonden	27	52	-64	82	9
Tredje AP-fonden	8	37	242	226	409
Fjärde AP-fonden	-50	24	62	68	94
Summa	-25	200	349	269	512
Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i
tabellen.
Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.
Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först
efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter						31

Skr. 2020/21:130 och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redo- visas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med föregående år har netto erlagda och återbetalda arvoden ökat från 269 till 512 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 har Andra och Tredje AP- fonderna anslutit sig till det icke-vinstdrivande ADS-initiativet (Adopting Data Standards) som är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

4.2Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas kostnader

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas kostnader är sammantaget låga, men skiljer sig åt något mellan fonderna. Regeringen välkomnar att fonderna aktivt arbetar med att säkerställa kostnads- effektivitet, men understryker att besparingar inte får ske på bekostnad av möjligheten att generera avkastning för att säkerställa den lång- siktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet.

	Skälen för regeringens bedömning
	Sammanfattning
	I finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6 finns en önskan om att
	regeringen i denna skrivelse analyserar skillnaderna i kostnader mellan
	AP-fonderna, som utskottet anser är stora trots att fonderna har liknande
	storlek på förvaltat kapital och ungefär samma avkastning sedan 2001.
	Mot bakgrund av detta gavs McKinsey i uppdrag att i samband med årets
	utvärdering analysera kostnadsskillnaderna mellan Första–Fjärde AP-
	fonderna, eftersom de har samma uppdrag och ungefär lika stort kapital att
	förvalta.
	McKinseys analys visar att Andra AP-fonden har högre kostnader än
	övriga tre AP-fonder. Det är provisionskostnaderna som framför allt skiljer
	sig åt. Andra AP-fonden har under 2020 sänkt sina provisionskostnader
	för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa
	mandat minskats ner eller avslutats. Andra AP-fonden planerar att fortsatt
	se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kost-
	nadseffektivitet. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna
	under 2021.
	McKinsey betonar att samtliga kostnader bör sättas i relation till den
	avkastning som tillhörande investeringar genererar. Detta har dock inte
32	analyserats inom ramen för detta uppdrag.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. Skr. 2020/21:130 2016 (skr. 2016/17:130) gjordes en internationell jämförelse med andra pensionsfonder när det gäller kostnadseffektivitet. Slutsatsen var att

Första–Fjärde AP-fonderna hade 20 procent lägre kostnader än jämförbara fonder internationellt.

Första–Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader

Analysen görs utifrån fondernas redovisade kostnader, vilka redogörs för i avsnitt 4.1 och i den grundläggande utvärderingen av respektive AP-fond i avsnitt 6. De redovisade kostnaderna består dels av provisionskostnader, dels av rörelsekostnader. I tabell 4.7 nedan redovisas dessa kostnader för respektive fond.

Tabell 4.7 Redovisade kostnader per fond 2020

Miljoner kronor, procent av totalt förvaltat kapital inom parentes

	AP1	AP2	AP3	AP4
Redovisade	302	512	348	384
kostnader	(0,08)	(0,14)	(0,09)	(0,09)
Varav
Provisionskostnader	76	277	126	138
	(0,02)	(0,08)	(0,03)	(0,03)
Rörelsekostnader	226	235	222	246
	(0,06)	(0,06)	(0,06)	(0,06)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna redovisar liknande kostnadsnivåer, totalt 0,08–0,09 procent av förvaltat kapital. Andra AP-fonden har högre redovisade kostnader, 0,14 procent av förvaltat kapital. Skillnaden förklaras av att Andra AP-fonden har högre provisionskostnader jämfört med de övriga fonderna, då rörelsekostnaderna uppgår till 0,06 procent av förvaltat kapital för samtliga fonder.

Det skiljer ca 200 miljoner kronor i provisionskostnader mellan Första AP-fonden, som har lägst provisionskostnader, och Andra AP-fonden, som har högst provisionskostnader. McKinsey har observerat att liknande skillnader funnits även 2019 och tidigare år. Nedan görs en fördjupad analys av Första–Fjärde AP-fondernas provisionskostnader.

Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas provisionskostnader

Första–Fjärde AP-fondernas provisionskostnader består till största del av kostnader för extern förvaltning av noterade tillgångar (ca 85 procent 2020). AP-fondernas olika investeringsstrategier förklarar skillnaderna i provisionskostnader.

Eftersom provisionskostnaderna bestäms som en procentandel av det förvaltade kapitalet påverkas dessa kostnader, allt annat lika, av storleken på det externt förvaltade kapitalet, samt av hur stor del av kapitalet som är aktivt förvaltat. Aktiv förvaltning är i regel dyrare än passiv förvaltning.

Ifigur 4.2 kan man utläsa att Tredje AP-fonden har störst externt förvaltat kapital totalt och även när det gäller storleken på det aktivt förvaltade

33

Skr. 2020/21:130 kapitalet (90 miljarder kronor, varav 61 miljarder utgör aktivt förvaltat kapital). Andra AP-fonden har lägst externt aktivt förvaltat kapital, 41 miljarder kronor.

Figur 4.2 Externt förvaltat kapital per fond, noterade tillgångar

Miljarder kronor

100
90		Passiv förvaltning		Aktiv förvaltning
80
70
60					61
50
40	50
30						47
20			41
10					29
	6
0						3
	Första AP-fonden		Andra AP-fonden		Tredje AP-fonden	Fjärde AP-fonden

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

McKinsey menar att skillnaden i kostnader mellan Första–Fjärde AP- fonderna framför allt förklaras av allokeringen mellan olika tillgångsslag och investeringsprodukter, snarare än storleken på det externt förvaltade kapitalet. Förvaltningen av olika produkter på olika marknader kan skilja sig avsevärt i kostnadsnivå. Stora kostnadsskillnader förekommer inom tillgångsslagen, där mer nischade produkter ofta är dyrare. Sådana skillnader inom tillgångsslagen är en viktig orsak till de totala kostnads- skillnaderna mellan fonderna, som valt olika strategier med avseende på typ av investeringsprodukter.

I figur 4.3 nedan redovisas en nedbrytning av provisionskostnaderna per fond.

34

Figur 4.3		Nedbrytning av provisionskostnader, noterade tillgångar								Skr. 2020/21:130
		Miljoner kronor
250
			8				Aktier, utvecklade marknader
200							Aktier, tillväxtmarknader
							Räntebärande tillgångar
			83
150							Hedgefonder
							Passiv förvlatning
								9
100				91	9			26
					36
		5							34
50		13				1
		11				47
		28		55					54
		15
0						11
	Första AP-fonden			Andra AP-fonden		Tredje AP-fonden			Fjärde AP-fonden

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första –Fjärde AP-fonderna).

Av Första AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxtmarknader den största kostnadsposten (28 miljoner kronor). Första AP-fonden har en genomgående låg provisionskostnadsnivå i relation till förvaltat kapital för alla tillgångsslag.

Andra AP-fonden hade högre kostnader för aktiv aktieförvaltning i tillväxtmarknader (91 miljoner kronor) än övriga fonder. Skillnaden beror framför allt på högre kostnader relativt förvaltat kapital på grund av nischade mandat, exempelvis kinesiska aktier. Andra AP-fonden hade även högre kostnader för räntebärande tillgångar (83 miljoner kronor) samt aktier i utvecklade marknader (55 miljoner kronor).

Andra AP-fonden har under 2020 minskat sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats eller avslutats. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnads- effektivitet.

Tredje AP-fonden har haft ett större kapital i noterade externa mandat än övriga fonder (90 miljarder kronor), och har i förhållande till det låga kostnader. Av Tredje AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxt- marknader den största kostnadsposten (47 miljoner kronor).

Av Fjärde AP-fondens provisionskostnader är den största kostnadsposten aktier i utvecklade marknader (54 miljoner kronor) på grund av högre exponering mot små och medelstora bolag.

35

Skr. 2020/21:130

5

Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i

fossil energi

Regeringens bedömning: De nya placeringsreglerna har utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar. Regeringen konstaterar att så har varit fallet.

Förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärm- ningen under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5 grader. För att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi har finansiella aktörer en central roll att spela. Vid utgången av 2020 utgjorde Första–Fjärde AP-fondernas samlade tillgångar 1651 miljarder kronor, vilket är ett betydande belopp. Det innebär inte bara att dessa fonders investeringar ger omställningen en hävstång i monetära mått, utan även att deras investeringspolicyer är vägledande för andra, mindre investerare. AP-fonderna har olika strategier när det gäller avyttringar av innehav eller minskad exponering mot fossil energi. Även när det gäller i vilken utsträckning aktiv ägarstyrning av portföljbolag används som strategi skiljer sig fonderna åt.

Regeringen kan konstatera att marknadsvärdet för innehaven i fossil energi minskat med mellan 51 och 100 procent för Första–Fjärde AP- fonderna, vilket både förklaras av en minskning av antalet bolag inom fossil energi och en nedåtgående utveckling av tillgångarnas värde. Regeringen välkomnar att takten för minskningen har ökat efter det att de nya placeringsreglerna trädde i kraft. Det visar att detta ökade fokus på hållbarhetsarbetet har gett ett tydligt resultat. I jämförelse med Sjunde AP-fonden, som inte omfattas av ett motsvarande placerings- mål, har Första-Fjärde AP-fonderna ett betydligt lägre koldioxid- avtryck.

Regeringen anser att det är föredömligt att AP-fonderna bedömer att investeringar i bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin kan medföra en högre finansiell risk för fonden som en konsekvens av den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi. Regeringen uppmuntrar AP-fonderna att fortsätta sitt arbete för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalets mål.

McKinseys rapport om Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi

McKinseys uppdrag

På uppdrag av regeringen har McKinsey utfört en fördjupad analys av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi t.o.m. 2020. Bak- grunden är att regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna i den sakpolitiska överenskommelsen från januari 2019 (januariavtalet) beslutade att de nya placeringsreglerna för AP-fondsmyndigheterna ska utvärderas fram t.o.m. 2020 med avseende på om placeringar i fossil energi minskar. Analysen är avgränsad till Första–Fjärde AP-fonderna, då det endast är dessa som omfattas av de nya placeringsreglernas hållbarhets-

36

krav. Analysen avser utvecklingen av placeringar i fossil energi under åren Skr. 2020/21:130 2016–2020, och fokus har varit på placeringar i fossil energi.

Placeringar i fossil energi baseras i analysen på Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn, vilket är ett väletablerat industriklassificeringssystem från Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor’s (S&P). Definitionen utvecklas och kommenteras ytterligare i avsnitt 2 i McKinseys rapport. Analysen av utvecklingen av placeringar i fossil energi avgränsas till direktägda noterade aktier för vilka det finns jämförbara data för alla fonder. Det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns. Jämförelsen omfattar därmed inte noterade fondinnehav, kredit- portföljen och alternativa investeringar. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 10. Nedan sammanfattas McKinseys slutsatser.

McKinseys slutsatser och rekommendationer

McKinsey kommer i sin analys fram till att Första–Fjärde AP-fonderna under åren 2016–2020 har minskat sin exponering mot fossil energi enligt GICS klassificering, både i marknadsvärde och antal bolag. Minskningen i marknadsvärde uppgår till mellan 51 och 100 procent för fonderna. För- ändringen påbörjades redan innan det i placeringsreglerna infördes krav på föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar. McKinsey redogör för ett flertal faktorer som har bidragit till denna utveckling. Första–Fjärde AP-fonderna har avyttrat innehav i ett stort antal bolag – mellan 80 och 121 för respektive fond – verksamma inom fossil energi. Avyttringarna baseras på generella beslut som täcker en hel kategori av bolag eller baserat på fundamental analys av enskilda bolag, där klimat- risker och andra finansiella risker kopplade till verksamheten har vägts in. Fondernas beslut att minska sina innehav i fossil energi är således inte enbart kopplat till deras hållbarhetsarbete, utan är främst ett utfall av mål- sättningen att balansera avkastning och risk i den finansiella förvaltningen.

En liknande utveckling kan observeras på den finansiella marknaden överlag, i Sverige och internationellt. Investerare analyserar i ökande grad klimatrelaterade risker och bedömer i allt större utsträckning placeringar i fossil energi som riskabla och därmed mindre finansiellt attraktiva. Det pågår på ett internationellt plan ett stort arbete för grön energiomställning. Storskaliga program och investeringar med den inriktningen har tillkänna- givits enbart under slutet av 2020 och början av 2021. Därtill skärps regel- verken för fossila utsläpp gradvis i stora delar av världen. Inom ramarna för EU:s utsläppshandelssystem ETS (Emission Trading System) har priserna för koldioxidutsläpp närmare fyrdubblats sedan 2016. McKinsey kommer sammantaget fram till att dessa faktorer bidrar till att öka risken och minska den förväntade avkastningen för placeringar i fossil energi på lång sikt. Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i sektorn skulle enligt McKinsey i så fall kunna förväntas minska ytterligare, även där beslut om avyttringar av innehav från hela sektorer saknas.

Samtidigt konstaterar McKinsey i sin analys att efterfrågan på fossil energi är fortsatt hög, såväl i Sverige som internationellt, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn. Detta innebär att andra påverkansverktyg än avyttringar

fortsatt är viktiga för AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna har

37

Skr. 2020/21:130 förstärkt sitt arbete med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet och förväntar sig att fortsätta driva dessa frågor mot bolag med hög klimatpåverkan.

Definition av placeringar i fossil energi

Det finns ingen vedertagen definition av fossila innehav, varken bland investerare eller bland AP-fonderna. Definitioner som används skiljer sig åt när det gäller inkluderade energi- och bränsleslag, tillämpade mätetal och gränsvärde samt del av värdekedjan som innefattas, vilket visas i bild

5.1.För att kunna jämföra de fyra AP-fondernas placeringar i fossil energi använder McKinsey GICS definition av den fossila energisektorn11, som innefattar produktion, behandling och transport av termiskt kol, olja och gas. Till grund för detta ligger att GICS är den enda tillgängliga och jämförbara datakällan relaterad till fossil energi som Första–Fjärde AP- fonderna kunnat rapportera data utifrån. McKinsey konstaterar även att GICS är en etablerad internationell standard för industriklassificering som används av flertalet aktörer på marknaden. MSCI och S&P klassificerar gemensamt företag baserat på deras primära inkomstkälla i första hand baserat på omsättning, men vid gränsfall vägs även vinst in. När det inte går att klassificera enbart på omsättning och vinst görs även en kvalitativ bedömning baserat på marknadens uppfattning av ett företags huvud- verksamhet.

Därtill gör McKinsey även en jämförelse av Första–Fjärde AP- fondernas koldioxidutsläpp eftersom detta relaterar till förbränning och slutanvändning av fossil energi.

Bild 5.1

	Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.
38	11 GICS sektor 10, energibolag: https://www.msci.com/gics

Första–Fjärde AP-fonderna har som nämnts ovan ingen gemensam Skr. 2020/21:130 definition av ”placeringar i fossil energi”. Det närmaste en gemensam de-

finition är Första och Andra AP-fondernas gränsvärden för avyttringar av innehav kopplade till fossil energi. Dessa anses dock inte vara definitioner av ”placeringar i fossil energi” utan ses som verktyg i tillämpningen av respektive fonds investeringsstrategi.

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder sig dock på olika sätt av GICS definition av den fossila energisektorn som baseras på ett företags primära inkomstkälla. Hur de tre AP-fonderna tillämpar denna definition i sina respektive strategier för avyttringar och verktyg för att minska klimatpåverkan i sina portföljer beskriver McKinsey närmare i sin rapport. Andra AP-fonden använder sig av gränsvärden framtagna av EU Paris- Aligned Benchmark (PAB) när det gäller vilka innehav som ska avyttras.

Utvecklingen av placeringar i fossil energi

McKinseys rapport beskriver utvecklingen av marknadsvärdet av placeringar i fossil energi för Första–Fjärde AP-fonderna 2016–2020. Som referenspunkt visas även dessa placeringars andel av den totala fond- förmögenheten och det absoluta antalet direktägda bolag i aktieportföljen. Jämförelsen avgränsas till direktägda noterade aktier eftersom alla fyra AP-fonder kunnat ta fram data på bolagsnivå och GICS-kod. Jämförelsen omfattar inte noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar där det inte funnits tillgängliga data. McKinsey konstaterar dock att det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns, varför detta tillgångsslag är mest relevant för jämförelse. Vidare jämförs utvecklingen av fondernas koldioxidavtryck, som direkt relaterar till förbränning och slutanvändning av fossil energi och som är en central del i alla fyra fondernas klimatstrategier.

McKinseys analys visar att det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi för Första–Fjärde AP-fonderna har minskat från 19,9 miljarder kronor 2016 till 4,0 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en minskning om ca 80 procent. Under samma period ökade den totala fondförmögenheten från ca 1 300 miljarder till ca 1 650 miljarder kronor (ca 30 procent). I jämförelsen av fondernas placeringar i fossil energi från 2016–2020, baserat på portföljdata och med utgångspunkt i GICS klassifi- cering av den fossila energisektorn, minskar alla fyra fonderna sin expone- ring både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögen- heten. Sedan 2016 har minskningen i marknadsvärde varit 100 procent för Första och Andra AP-fonderna, som båda beslutat att avyttra investeringar i hela den fossila energisektorn under 2020. Även Tredje och Fjärde AP- fonderna har minskat sin exponering med ca 50 respektive ca 75 procent i marknadsvärde sedan 2016. Den största minskningen både i marknads- värde och som andel av den totala fondförmögenheten skedde under 2020 för alla fyra fonderna.

39

Skr. 2020/21:130	Figur 5.1				Marknadsvärde av aktieinnehav i fossil energi
					Miljarder kronor
	9			2016			2017		2018		2019		2020	7,7
	8															7,3
	7
																	6,1
	6																5,7
	5	4,7						4,4						4,3
													4,2
	4	3,6								4,0
												3,1		3,2
	3		2,8		2,5						2,8			2,8
															2,0		2,0
	2
	1
						0,0							0,0
	0
			AP1								AP2				AP3		AP4

Källa: McKinseys rapport, Bild 3, bilaga 10.

McKinseys analys visar även att antalet direktägda bolag inom fossil energi har minskat i Första–Fjärde AP-fonderna vilket tydligt visas i figur 5.2.

	Figur 5.2		Utvecklingen av antal bolag inom fossil energi 2016–2020
			Antal bolag
	140				2016	2017	2018		2019		2020
							121
	120							111		112 109 110
	100								88				94
		83	80							83				82	77
	80			67												61
				59
	60
													46
	40												32
	20															9
						0				1
	0
					AP1				AP2			AP3			AP4
	Källa: McKinseys rapport, Bild 4, bilaga 10.
	McKinsey redogör i sin rapport för vad som ligger bakom utvecklingen av
	antalet bolag inom fossil energi för respektive AP-fond vilket i korthet
40	sammanfattas nedan.

Första AP-fonden hade inga bolag kvar i portföljen vid utgången av 2020 som följd av fondens beslut från 2019 att avyttra investeringar från hela sektorn enligt GICS definition. Avyttringarna genomfördes från och med mars 2020.

Andra AP-fonden hade ett bolag kvar inom fossil energi vid slutet av 2020. Företaget som återstår är en leverantör av utrustning till den fossila energisektorn vilket inkluderas i GICS definition av energisektorn men inte i Andra AP-fondens gränsvärden för avinvestering.

Tredje AP-fonden sålde majoriteten av sin småbolagsportfölj under 2019 där flertalet bolag inom fossil energi ingick, vilket i huvudsak för- klarar nedgången i antal bolag i sektorn det året.

Fjärde AP-fonden avyttrade majoriteten av sina innehav i energisektorn under 2020 efter en screening baserat på sitt egenframtagna ”environ- mental score” som är en sammanvägning av mätbara klimatriskfaktorer. Fjärde AP-fonden gjorde även en fundamental analys av direktägda bolag inom energisektorn när det gäller klimatrisk samt möjlighet till klimatom- ställning, vilket resulterade i ytterligare avyttring av innehav i specifika bolag.

Utöver antalet bolag inom fossil energi beskriver McKinsey även utvecklingen av portföljernas koldioxidavtryck de senaste fem åren, dvs. 2016–2020, som referenspunkt för utvecklingen av Första–Fjärde AP- fondernas placeringar i fossil energi. Koldioxidutsläppen relaterar även till fossil energi då det kan ses som ett mått på förbränning och slutanvändning av fossil energi. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av alla fyra AP-fonderna som summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3 men data är ännu opålitlig och ofullständig vilket gör det omöjligt att jämföra mellan de fyra fonderna.

De totala utsläppen inom Scope 1 och 2 har minskat med 12 procent per år i Första–Fjärde AP-fondernas sammanlagda noterade aktieportföljer 2016–2020. Under samma period har aktieportföljernas sammanlagda marknadsvärde ökat med 8 procent per år. Vid slutet av 2020 hade Första och Tredje AP-fonderna lägst koldioxidutsläpp i Scope 1 och 2 (0,9 miljoner ton CO2e). Sett över perioden 2016–2020 har Andra AP- fonden haft den brantaste minskningen av koldioxidutsläpp med -16 procent per år, jämfört med -15 procent för Första AP-fonden per år, -7 procent per år för Tredje AP-fonden och -8 procent per år för Fjärde AP-fonden.

Skr. 2020/21:130

41

Skr. 2020/21:130	Figur 5.3			Redovisade CO2-utsläpp 2016–2020, Scope 1 och 2
				Miljoner ton CO2e
	9,0
	8,0				AP1	AP2		AP3		AP4
	7,0		2,6						2,4
	6,0											2,4
	5,0		1,2											2,2
									1,2
	4,0											1,1			1,8
														1,1
	3,0		2,7						2,6
												1,7			0,9
														1,6
	2,0
															1,4
	1,0											1,8
			1,7
									1,6					1,6
															0,9
	0,0
		2016					2017				2018		2019		2020

	Källa: McKinseys rapport, Bild 6, bilaga 10.
	Faktorer som påverkar utvecklingen
	McKinsey konstaterar att det finns tre faktorer som kan förklara minsk-
	ningen av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi under
	åren 2016–2020. För det första kan exponeringen mot sektorn minska till
	följd av medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier
	(avyttringar av innehav i fossila bolag). För det andra kan de fossila
	tillgångarnas marknadsvärde förändras relativt övriga tillgångar i
	portföljen som ett resultat av underliggande värdeutveckling på
	marknaden. För det tredje kan förändringar inom portföljbolagen leda till
	att de faller ur definitionen för fossil energi, exempelvis då ett bolag som
	ställer om sin verksamhet från fossil till förnybar energi.
	En exakt nedbrytning av de olika enskilda faktorernas bidrag till den
	totala minskningen av fondernas placeringar i fossil energi är enligt
	McKinsey inte möjlig att göra med data som finns tillgängliga för analysen
	i rapporten. Som framgår av figur 5.2 ovan minskade antalet innehav inom
	fossil energi med mellan 80 och 121 bolag för Första–Fjärde AP-fonderna,
	motsvarande 70–100 procent av sådana innehav. Enligt McKinsey torde
	avyttringar av innehav därför vara den enskilt viktigaste orsaken till
	minskningen.
	De Första–Fjärde AP-fonderna arbetar med olika verktyg kopplat till
	fossila placeringar, som kan delas in i dels policyer för urval och
	avyttringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv
	ägarstyrning. Därutöver arbetar fonderna även med aktiva investeringar
	för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimat-
	påverkan, men dessa investeringar omfattas inte av McKinseys analys.
	Vidare konstaterar McKinsey att policyer för urval och avyttringar är
	baserade både på gränsvärden för fossil energi och på minskad exponering
	eller avyttring av specifika bolag. Aktiv ägarstyrning används för att
42	påverka och påskynda omställningen i bolag med en hög klimatpåverkan.

Bild 5.2 AP-fondernas strategier för placeringar i fossil energi

Skr. 2020/21:130

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

Den första faktorn som McKinsey redogör för är medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier, och McKinsey redogör i sin rapport för Första–Fjärde AP-fondernas olika fokus i sina strategier för fossila investeringar och hur de tillämpar policyer och verktyg i olika utsträck- ning:

•Första AP-fonden fokuserar främst på avyttringar baserade på gränsvärden för fossil energi.

•Andra AP-fonden arbetar både med avyttringar baserade på gränsvärden och avyttringar från specifika bolag i sin systematiska förvaltning.

•Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog och uppföljning.

•Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avyttringar från specifika bolag baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score” och riktad fundamental analys.

När det gäller hur de nya placeringsreglerna, som trädde i kraft 1 januari 2019, har påverkat AP-fondernas strategier bedömer Första–Fjärde AP- fonderna enligt McKinsey inte att de nya reglerna avsevärt påverkat deras strategier kopplat till fossila investeringar. Däremot har strategierna utvecklats i takt med en trend som innebär större fokus på hållbara placeringar på marknaden i stort.

43

Skr. 2020/21:130 Bild 5.3 Övergripande strategier för fossila investeringar per tillgångsslag

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

När det gäller den andra förklarande faktorn till utvecklingen av marknads- värdet av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi konstaterar McKinsey att värdeutvecklingen är en påtaglig orsak. Denna effekt har analyserats genom utvecklingen av det totala marknadsvärdet av den globala energisektorn enligt GICS definition åren 2011–2020. Under denna period har den fossila energisektorn enligt GICS definition under- presterat jämfört med S&P 500 Index, med en genomsnittlig ökning om 0,4 procent per år jämfört med 13,3 procent per år för S&P 500 Index, vilket visas i bild 5.4.

Bild 5.4 Energisektorns utveckling 2011–2020 jämfört med S&P 500

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

Den tredje förklarande faktorn till utvecklingen av placeringarna i fossil energi är enligt McKinsey förändringar i portföljbolagens verksamheter. Det kan exempelvis ske om ett företag ändrar sin primära verksamhet från fossil energiproduktion till exempelvis förnybar energiproduktion vilket leder till att företaget klassificeras om i GICS. En exakt uppföljning av omklassificeringar har dock enligt McKinsey inte varit möjlig att göra, men AP-fonderna bedömer att det är relativt ovanligt och att det inte har

44

en avgörande påverkan på utvecklingen av antalet investeringar i fossil Skr. 2020/21:130 energi.

En vanligare orsak är enligt McKinsey att företag minskar andelen fossil energiproduktion i sin verksamhet men utan att omklassificeras i GICS. En sådan förändring syns inte i en analys strikt baserad på industri- klassificering, men en nedgång i portföljviktad koldioxidintensitet till följd av att minskade utsläpp inom portföljbolagen skulle ge en indikation om att det sker ett omställningsarbete mot minskad användning av fossil energi och minskad klimatpåverkan i portföljen. McKinsey menar att även om en exakt mätning av fossil energiproduktion eller -användning inom alla portföljbolag inte är möjlig med befintliga data, är portföljbolagens sammantagna koldioxidutsläpp möjlig och värd att beakta.

McKinsey har även analyserat omställningen i Första–Fjärde AP- fondernas portföljbolag med portföljviktad koldioxidintensitet som approximering. Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxid- intensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsätt- ning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Första–Fjärde AP-fonderna har kommit överens om gemensamma principer för hur måttet rapporteras. Och de fyra AP-fonderna redovisar hur stor del av minskningen av koldioxidintensiteten som kommer från förändringar i portföljmix respektive hur stor del som kommer från de facto förbättringar (minskade utsläpp) från bolagen. McKinsey konstaterar att även om en stor del av minskningen i koldioxidintensitet skett till följd av portfölj-

mixen, så syns att det skett en omställning i portföljbolagen.
Figur 5.5 Portföljviktad koldioxidsintensitet										Ton
20,0
						2019
	16,5		15,2			Förändring pga portföljsförändring
						Förändring pga bolagens förändade utsläpp
15,0					12,9	2020
			9,2			9,3			10,3
10,0									7,1			8,8
5,0
		1,3		0,0
0,0
						-1,2		-1,0	-0,9			-0,6
			-2,3							kronorCO2/Miljoner
-5,0
		-8,6
-10,0
		AP1		AP2			AP3				AP4

Källa: McKinseys rapport, Bild 10, bilaga 10.

45

Skr. 2020/21:130

46

Skälen för regeringens bedömning

Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ett nytt mål för placeringsverksamheten: att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Fonderna ska samverka för att uppnå målet om föredömlig förvaltning och ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i.

Som en följd av en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har de nya placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar fram till och med 2020. Regeringen konstaterar att så varit fallet.

Att minska förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5-grader. För att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi har finansiella aktörer en central roll att spela. Första–Fjärde AP-fonderna har olika strategier när det gäller att minska exponering eller avyttra innehav i fossil energi. Även när det gäller i vilken utsträckning aktiv ägarstyrning av portföljbolag används som strategi skiljer sig fonderna åt. Första AP- fonden fokuserar främst på avyttringar baserade på gränsvärden för fossil energi. Andra AP-fonden arbetar både med avyttringar baserade på gränsvärden och avyttringar från specifika bolag i sin systematiska förvaltning. Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog och uppföljning. Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avyttringar från specifika bolag baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score” och riktad fundamental analys. Regeringen ser positivt på resultaten av McKinseys analys som visar att Första–Fjärde AP-fonderna under 2020 fortsatt att avyttra investeringar i fossila bolag. Mellan 80 och 121 bolag har avyttrats för respektive fond. Första och Andra AP-fonderna har nu inga fossila bolag i sina respektive portföljer, medan Tredje och Fjärde AP-fonderna har 32 respektive 9 fossila bolag i sina portföljer, motsvarande 2 miljarder kronor per fond. Detta innebär en minskning av det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi med mellan 51 och 100 procent för Första–Fjärde AP- fonderna, vilket förklaras av både en minskning av antalet bolag inom fossil energi, och en nedåtgående utveckling av tillgångarnas värde. Under perioden 2011–2020 har den fossila energisektorn enligt GICS definition underpresterat jämfört med S&P 500 Index, och 2019–2020 var utvecklingen negativ. Regeringen ser positivt på minskningen av placeringar i fossil energi och anser att AP-fondernas arbete i den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi bör fortsätta.

Första–Fjärde AP-fondernas minskning av exponering mot fossil energi har pågått en längre tid mot bakgrund av fondernas arbete med hållbarhetsfrågorna, bl.a. i fondernas gemensamma etikråd. Regeringen noterar dock att avyttringarna av tillgångar i fossil energi har ökat kraftigt

efter det att de nya placeringsreglerna trädde i kraft, och att det ökade fokus Skr. 2020/21:130 på hållbarhetsarbetet har gett ett tydligt resultat. Sjunde AP-fonden

omfattas inte av det nya placeringsmålet och har därför inte ingått i McKinseys analys. Det är därför omöjligt att göra en motsvarande jämförelse med Sjunde AP-fonden som man har gjort för Första–Fjärde AP-fonderna. Däremot kan en jämförelse mellan AP-fondernas koldioxidavtryck göras. Som anges i avsnitt 6.6 framgår att Sjunde AP- fonden för 2020 redovisade ett koldioxidavtryck på 4,2 miljoner ton CO2e12 och jämfört med Första–Fjärde AP-fonderna är detta ett betydligt högre koldioxidavtryck.

Att AP-fonderna bedömer att den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi innebär att investeringar i bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin kan medföra en högre finansiell risk för fonden får anses vara föredömligt. Regeringen instämmer i McKinseys slutsats att Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i sektorn skulle kunna förväntas minska ytterligare, även där fonderna inte har fattat några beslut om avyttringar från hela sektorer.

Regeringen är medveten om det faktum att efterfrågan på fossil energi globalt sett är fortsatt alltför hög, vilket McKinsey visar i sin rapport, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn som den definierats i analysen. En annan utmaning är investeringar i onoterade tillgångar, som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen ser positivt på att AP-fonderna fortsätter att sträva efter ökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har AP-fonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens och minskad användning av fossil energi.

Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fonderna har förstärkt arbetet med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet, och förväntar sig att de fortsätter att driva dessa frågor mot bolag med fortsatt hög klimatpåverkan. McKinseys rapport pekar också på att andra påverkansverktyg än avyttring av innehav fortsatt är viktiga för AP-fonderna.

AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 6.

6Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions-

12Scope 1 och 2, se beskrivning av måttet i avsnitt 5. Motsvarande koldioxidavtryck för

Första-Fjärde AP-fonderna redovisas i figur 5.3.

47

Skr. 2020/21:130 systemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med håll- barhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Första AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genom- snitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 9,7 procent, jämfört med 15,1 procent 2019.

Styrelsen antog 2019 ett antal hållbarhetsmål, varav ett av de nya målen var att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. Till detta mål har även ett delmål införts under 2020 om att halvera portföljens koldioxidavtryck till 2030. Som ett steg i att uppnå hållbarhetsmålen har fonden under 2020 bl.a. genomfört avyttringar av innehav i fossila bolag.

Tabell 6.1	Första AP-fondens resultat
	Miljarder kronor
		2016	2017	2018	2019	2020
Ingående fondkapital		290,2	310,5	332,5	323,7	365,8
Överföringar		-6,6	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9
Årets resultat		27,0	29,3	-2,1	48,6	34,8
Utgående fondkapital		310,5	332,5	323,7	365,8	392,6
Årets förändring		20,3	22	-8,8	42,1	26,9
Procent
Avkastning före kostnader		9,5	9,7	-0,6	15,3	9,8
Avkastning efter kostnader		9,3	9,6	-0,7	15,1	9,7

	Fondkapital och resultat
	Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 34,8 miljarder
	kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,7 procent
	(se tabell 6.1). Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomst-
	pensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 26,9 miljarder kronor för att
	uppgå till 392,6 miljarder kronor vid årets slut.
	Under 2020 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 9,8 procent
	före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav svenska
	aktier (4,1 procent) och globala aktier i utvecklade marknader (3,4 pro-
	cent).
	I figur 6.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader
	samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden,
48	2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe-

kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i för- Skr. 2020/21:130 hållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som

tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.1		Avkastning Första AP-fonden
		Nominell avkastning efter kostnader, procent
16							14,6									15,1
		11,3		11,2
11											9,3		9,6					9,7
6									4								4,2
			1,9			1,9		2,6						2,9
												1,5
																			0,9
1										0,5
															-0,7
	-1,9				Avkastning				Riskjusterad avkastning (sharpekvot)
-4
11		12		13			14		15		16		17		18	19		20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden och Försäkringskassan).

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jämförelse redovisas även Första AP-fondens målsättning för avkastningen samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001–2020 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,3 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

	2001–2020	2011–2020	2016–2020
Genomsnittlig avkastning	6,3	8,1	8,5
Första AP-fondens målsättning	5,3	5,4	5,6
Inkomstindex	3,0	2,7	2,8
Riskjusterad avkastning	0,7	1,2	1,3
(sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastnings-

målet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader

49

Skr. 2020/21:130 per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långsiktigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. Under perioden 2015–2019 var fondens avkastningsmål 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för fonden en nominell avkastning om 5,5 pro- cent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod.

I tabell 6.2 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kost- nader var 8,5 procent under den senaste femårsperioden, 8,1 procent under den senaste tioårsperioden och 6,3 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Första AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvalt- ning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väl- diversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapital- förvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 49 procent aktier, 24 procent räntebärande tillgångar och 27 procent alternativa tillgångar (se figur 6.2). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 14 procentenheter, andelen räntor minskade med ca 10 procentenheter och andelen alternativa tillgångar minskade med ca 5 procentenheter.

50

Figur 6.2		Tillgångsallokering Första AP-fonden							Skr. 2020/21:130
		Procent av totala tillgångar
120
		Svenska aktier			Utländska aktier*
		Aktier i tillväxtmarknader			Räntebärande tillgångar
100		Alternativa tillgångar			Övrigt
80
60
40
20
0
01	04		07	10	13	16	19	20

*Exkl. aktier i tillväxtmarknader

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 8 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 27 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (55 miljarder kronor 2020). Avkastnings- bidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till procent.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden).

51

Skr. 2020/21:130

52

Kostnader

Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 226 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2016–2020 från 0,15 procent till 0,08 procent.

Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 varierat mellan 187 miljoner kronor och 239 miljoner kronor. Under 2020 minskade rörelsekostnaderna med 13 miljoner kronor, vilket framför allt beror på att kostnaderna 2019 inkluderade uppsägningslön och avgångs- vederlag till verkställande direktör och aktiechef.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2020 till 76 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2019 uppgick till 110 miljoner kronor och beror framför allt på ökad intern och systematisk förvaltning och därmed en minskning av externt förvaltat kapital.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Styrelsen antog en ny hållbarhets- och klimatstrategi under 2019. Strategin omfattar bl.a. ett antal hållbarhetsmål, varav ett av de nya målen 2019 var att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. Till detta mål har även ett delmål införts under 2020 om att halvera portföljens koldioxidavtryck till 2030.

Som ett steg i att uppnå hållbarhetsmålen har fonden under 2020 bl.a. genomfört avyttringar av innehav i fossila bolag och utvecklat strategierna inom den interna aktieförvaltningen för att säkerställa att bolag som

13Exklusive prestationsbaserade arvoden.

14Vid årets slut.

15Varav två projektanställda.

16Varav en projektanställd.

fonden investerar i uppfyller vissa krav på hantering av ESG-risker Skr. 2020/21:130 (Environmental, Social and Governance).

Under 2020 röstade Första AP-fonden på 89 svenska och på över 800 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i svenska bolag som fonden äger aktier i och på merparten av stämmorna i de bolag på utvecklade marknader där fonden ägde aktier vid bolagsstämmotillfället. Första AP-fonden var även aktiv i elva svenska valberedningar. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade och väl utformade incitamentsprogram för bolagsledningar i Sverige och utomlands fortsatte. I svenska valberedningar har fokus varit att arbeta för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

Under 2020 påbörjade Första AP-fonden ett arbete med att ta fram ett ramverk för vilken risknivå fonden är beredd att acceptera för att uppnå sina mål. Ramverket kommer att bli en viktig kompass för fondens risk- hantering i olika dimensioner.

6.2Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Regeringen ser positivt på det kostnadsbesparingsprogram som Andra AP-fonden har beslutat och avser att följa upp effekterna av det i nästa års utvärdering.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Andra AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,2 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genom- snitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 3,5 procent, jämfört med 15,9 procent 2019.

53

Skr. 2020/21:130 Andra AP-fonden har under 2020 fortsatt att utveckla arbetet inom hållbarhetsområdet, bl.a. genom att utveckla flerfaktorindex för globala aktier och företagsobligationer som ligger i linje med EU Paris-Aligned Benchmark. Andra AP-fondens hållbarhetsarbete omfattar miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning. Målet för fondens hållbarhetsarbete är att skapa och skydda värden och att bidra till en hållbar utveckling.

Tabell 6.4	Andra AP-fondens resultat
	Miljarder kronor
		2016	2017	2018	2019	2020
Ingående fondkapital		300,6	324,5	345,9	334,8	381,4
Överföringar		-6,6	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9
Årets resultat		30,5	28,8	-4,3	53,0	12,8
Utgående fondkapital		324,5	345,9	334,8	381,4	386,2
Årets förändring		23,9	21,4	-11,1	46,6	4,9
Procent
Avkastning före kostnader		10,5	9,1	-1,2	16,1	3,7
Avkastning efter kostnader		10,3	9,0	-1,3	15,9	3,5

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 12,8 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 3,5 pro- cent. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensions- systemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 4,9 miljarder kronor till 386,2 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2020 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 3,7 procent före kostnader. Den lägre avkastningen relativt Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna förklaras främst av lägre avkastning inom aktieförvalt- ningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en över- exponering mot lågvärderade och mindre bolag. År 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020.

Till den totala avkastningen om 3,7 procent före kostnader bidrog fram- för allt valutasäkring och svenska aktier med 3,9 respektive 1,5 procent- enheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter.

I figur 6.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe- kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

54

Figur 6.4			Andra AP-fondens totala avkastning																			Skr. 2020/21:130
			Nominell avkastning efter kostnader, procent
18,0
16,0				Avkastning					Riskjusterad avkastning (sharpekvot)									15,9
14,0		13,3				12,7		13,1
12,0													10,3
10,0															9,0
8,0
6,0											4,0
																			3,7	3,5
4,0										2,5						2,9
2,0					2,0		2,3					0,5		1,7							0,4
0,0
-2,0
																	-1,3
	-2,1
-4,0
	11	12				13		14			15		16		17		18	19		20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden, Försäkringskassan och SCB).

I tabell 6.5 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jämförelse redovisas även Andra AP-fondens avkastningsantagande samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001–2020 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,2 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

	2001–2020	2011–2020	2016–2020
Genomsnittlig avkastning	6,2	7,7	7,3
Andra AP-fondens avkastnings-	5,9	5,7	6,1
antagande
Inkomstindex	3,0	2,7	2,8
Riskjusterad avkastning	0,6	1,0	1,2
(sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden, Försäkringskassan och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Andra AP-fonden har till skillnad från de övriga AP-fonderna inte ett avkastningsmål utan kommunicerar den bedömda förväntade avkast- ningen på fondens strategiska portfölj tillsammans med det förväntade bidraget från aktiv förvaltning. Bedömningen är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Andra

55

Skr. 2020/21:130

56

AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Av tabell 6.5 framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader var 7,3 procent under den senaste femårs- perioden (2016–2020), 7,7 procent under tioårsperioden (2011–2020) och 6,2 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Andra AP-fondens avkastning har varit högre än styrelsens förväntan om avkastning, och högre än inkomst- index, under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimat- förändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 42 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 28 procent alternativa tillgångar17 (se figur 6.5). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa tillgångar minskat med 1,4 procentenheter och andelen utländska aktier ökat med 1,7 procentenheter.

17Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Figur 6.5	Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering								Skr. 2020/21:130
	Procent av totala tillgångar
120
		Svenska aktier			Utländska aktier
		Aktier i tillväxtmarknader			Räntebärande tillgångar
100		Alternativa tillgångar			Övrigt
80
60
40
20
0
01	04		07	10	13	16	19	20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 12 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 24 procent 2020. De illikvida till- gångarna består framför allt av fastigheter (58,7 miljarder kronor 2020), därefter riskkapitalfonder (25,5 miljarder kronor 2020). Avkastnings- bidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till -0,9 procent.

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden).

Kostnader

Andra AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 ökat med ca 18 miljoner kronor. Under 2019 ökade rörelsekostnaderna med

21 miljoner kronor, framför allt beroende på ökade personalkostnader.

57

Skr. 2020/21:130 Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader.

De externa förvaltningskostnaderna för 2020 uppgick till 277 miljoner kronor, vilket var en minskning med 15 miljoner kronor till följd av avveckling av vissa externa mandat i slutet av året. Detta var till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som förväntas ge ytterligare tydligt utslag på kostnaderna under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnads- effektivitet.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifierats ytterligare, bl.a. genom att utveckla flerfaktorindex för globala aktier och företagsobligationer som ligger i linje med EU Paris- Aligned Benchmark. Andra AP-fondens hållbarhetsarbete omfattar miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning. Målet för fondens hållbarhets- arbete är att skapa och skydda värden och att bidra till en hållbar utveck- ling. De fokusområden som fonden arbetar med är klimatförändringar, mångfald, mänskliga rättigheter och ägarstyrning.

Sammantaget röstade Andra AP-fonden under 2020 på 110 bolags- stämmor i svenska börsbolag och på 1 006 utländska bolagsstämmor. Inför

58	18	Exklusive prestationsbaserade arvoden.
	19	Vid årets slut.

bolagsstämmosäsongen 2020 var fonden representerad i nio valbered- Skr. 2020/21:130 ningar.

Fondledningen, tillsammans med chefen för strategiavdelningen och fondens seniora hållbarhetsanalytiker, ansvarar för det strategiska hållbarhetsarbetet samt implementering och uppföljning av detsamma. Det löpande arbetet hanteras inom fondens olika avdelningar.

Risk- och kontrollverksamhet

Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapporte- ring, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regel- efterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvars- linjen).

6.3Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat rege- ringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Tredje AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Under 2020 uppgick fondens avkastning till 37,2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,7 procent.

59

Skr. 2020/21:130 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål är bl.a. att till 2025 fördubbla investeringar i gröna obligationer och övriga hållbarhetsinvesteringar samt halvera fondens koldioxidavtryck.

Tabell 6.7	Tredje AP-fondens resultat
	Miljarder kronor
		2016	2017	2018	2019	2020
Ingående fondkapital		303,0	324,4	345,2	340,7	393,7
Överföringar		-6,6	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9
Årets resultat		28,0	28,2	2,2	59,5	37,2
Utgående fondkapital		324,5	345,2	340,7	393,7	423,0
Årets förändring, mdkr		21,5	20,8	-4,5	53,0	29,3
Procent
Avkastning före kostnader		9,5	8,9	0,7	17,7	9,8
Avkastning efter kostnader		9,4	8,8	0,6	17,6	9,7

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 37,2 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning på 9,7 procent efter kostnader. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 29,3 miljarder kronor till 423,0 miljarder kronor.

Under 2020 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 9,8 pro- cent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från aktier (8,0 procentenheter) och alternativa investeringar (2,3 procent- enheter).

Ifigur 6.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kost- nader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tio- årsperioden, 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standard- avvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

60

Figur 6.7			Tredje AP-fondens totala avkastning																		Skr. 2020/21:130
			Nominell avkastning efter kostnader, procent
20,0
			Avkastning						Riskjusterad avkastning (sharpekvot)								17,6
15,0					14,1		13,7
		10,7																	9,7
10,0											9,4		8,8
									6,8
5,0																		4,3
								2,8						2,8
0,0				1,9		2,6				1,0		1,6			0,6	0,3				0,9
	-2,5
-5,0
11		12			13		14		15		16		17		18		19		20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP -fonden, Riksbanken och SCB).

I tabell 6.8 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jämförelse redovisas även Tredje AP-fondens målsättning för avkastningen samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001–2020 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.8 Tredje AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

	2001–2020	2011–2020	2016–2020
Genomsnittlig avkastning	6,7	8,7	9,1
Tredje AP-fondens målsättning	5,2	4,9	5,5
Inkomstindex	3,0	2,7	2,8
Riskjusterad avkastning	0,7	1,3	1,4
(sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Tredje AP-fondens styrelse har sedan 2020 ett långsiktigt avkastningsmål om 3,5 procent genomsnittlig real avkastning.

I tabell 6.8 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kost- nader var 9,1 procent under den senaste femårsperioden, 8,7 procent under den senaste tioårsperioden och 6,7 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

61

Skr. 2020/21:130 Tredje AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångs- slagen Aktier, Räntor, Alternativa investeringar och Valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tids- horisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och

ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2020 års slut av 46 procent aktier, 29 procent räntebärande tillgångar och 25 pro- cent alternativa tillgångar. Allokeringen förändrades under 2020 framför allt genom att fonden ökade allokeringen till aktier i utvecklade länder med 2,3 procentenheter från räntebärande tillgångar (-1,4 procentenheter). I övrigt var portföljens allokering i linje med 2019.

62

Figur 6.8		Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering													Skr. 2020/21:130
		Procent av totala tillgångar
120
			Svenska aktier					Utländska aktier
			Aktier i tillväxtmarknader					Räntebärande tillgångar
100			Alternativa tillgångar					Övrigt
80
60
40
20
0
01	09		10	11	12	13	14		15	16	17	18	19	20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP -fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 13 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 22 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (62,0 miljarder kronor 2020), därefter riskkapitalfonder (17,8 miljarder kronor 2020). Avkastnings- bidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till 2,1 procentenheter.

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP -fonden).

Kostnader

Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 222 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel sjönk under perioden

63

Skr. 2020/21:130 2016–2018 från 0,12 procent till 0,09 procent och är oförändrad på 0,09 procent för 2020.

Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 ökat med ca 36 miljoner kronor. Under 2020 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor utgörs av ökade personal- kostnader.

De externa förvaltningskostnaderna minskade med 35 procent under perioden 2016–2018, men ökade något för 2019 beroende på värde- uppgången under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. För 2020 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 126 miljoner kronor, vilket var en ökning med 4 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har Tredje AP-fondens arbete inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas bl.a. genom att föra direkt dialog med portföljbolagen och globala samarbeten, med särskilt fokus på att minska bolagens koldioxid- utsläpp.

Tredje AP-fondens hållbarhetsmål är bl.a. att till 2025 fördubbla investeringar i gröna obligationer och övriga hållbarhetsinvesteringar samt halvera fondens koldioxidavtryck. Fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning.

Sammantaget röstade fonden på närmare 1 100 bolagsstämmor under 2020, varav 71 i svenska bolag.

64	20	Exklusive prestationsbaserade arvoden.
	21	Vid årets slut.

Risk- och kontrollverksamhetSkr. 2020/21:130

Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limiter- värdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direk- tören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för risk- rapportering till styrelsen.

6.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions- systemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regering- ens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Fjärde AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under- skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,0 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fonden har därmed bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2020 uppgick fondens avkastning till 39,3 miljarder kronor efter kostnader, vilket mot- svarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent.

Fjärde AP-fonden har ett antal övergripande hållbarhetsmål. Under 2020 har målet från 2019 om att bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle konkretiserats till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ska halvera portföljens koldioxidutsläpp fram till 2030 och nå netto noll- utsläpp senast 2040.

Tabell 6.10 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

	2016	2017	2018	2019	2020
Ingående fondkapital	310,0	333,9	356,6	349,3	418,0
Överföringar	-6,6	-7,4	-6,8	-6,5	-7,9
Årets resultat	30,5	30,1	-0,5	75,2	39,3
Utgående fondkapital	333,9	356,6	349,3	418,0	449,4

65

Skr. 2020/21:130	Årets förändring	23,9	22,7	-7,3	68,7	31,4
	Procent
	Avkastning före kostnader	10,1	9,2	-0,1	21,8	9,7
	Avkastning efter kostnader	10,0	9,1	-0,2	21,7	9,6

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 39,3 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 pro- cent. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensions- systemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2019 med 31,4 miljarder kronor till 449,4 miljarder kronor.

Under 2020 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 9,7 pro- cent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från svenska aktier (4,7 procentenheter) och utländska aktier i utvecklade marknader (4,5 procentenheter).

Ifigur 6.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standard- avvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.10		Fjärde AP-fondens totala avkastning
		Nominell avkastning efter kostnader, procent
25
20				Avkastning					Riskjusterad avkastning (sharpekvot)							21,7
					16,4		15,6
15		11,2									10
10													9,1					9,6
									6,8
5																	4,2
						2,6		2,5						2,3
			1,8							0,8		1,4							0,7
0
	-0,7														-0,2
-5
11		12			13		14		15		16		17		18	19		20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP -fonden, Riksbanken och SCB).

I tabell 6.11 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkast- ning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jäm-

förelse redovisas även Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen

66

samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela Skr. 2020/21:130 perioden 2001–2020 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning

uppgått till 7,0 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.11 Fjärde AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

	2001–2020	2011–2020	2016–2020
Genomsnittlig avkastning	7,0	9,7	9,8
Fjärde AP-fondens målsättning	5,5	5,0	5,2
Inkomstindex	3,0	2,7	2,8
Riskjusterad avkastning	0,7	1,2	1,2
(sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,0 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen bedömning av förväntad avkastning, lämplig risknivå och vad som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska vara i balans på 40 års sikt. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medel- siktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårs- perioden. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling.

I tabell 6.11 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kost- nader var 9,8 procent under den senaste femårsperioden, 9,7 procent under den senaste tioårsperioden och 7,0 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långsiktigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valuta- exponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelsiktiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknads- index och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

67

Skr. 2020/21:130 Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och risk- utrymme.

Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 55 procent aktier, 29 procent räntebärande tillgångar och 16 procent alternativa tillgångar. Under 2020 skiftade fondens faktiska allokering främst till svenska aktier (1,1 procentenheter), alternativa tillgångar exklusive fastigheter (0,6 pro- centenheter) samt aktier i tillväxtmarknader (0,4 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-1,6 procentenheter).

Figur 6.11	Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering
	Procent av totala tillgångar
120
		Svenska aktier			Utländska aktier
		Aktier i tillväxtmarknader			Räntebärande tillgångar
100		Alternativa tillgångar			Övrigt
80
60
40
20
0
01	04		07	10	13	16	19	20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP -fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 7 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 12 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (39,9 miljarder kronor 2020). Avkast- ningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till 0,7 procent- enheter.

68

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar	Skr. 2020/21:130
2011–2020
Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader

Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 246 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 ökat med ca 51 miljoner kronor. Under 2020 ökade rörelse- kostnaderna med 15 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2020 beror framför allt på ökade personalkostnader samt informations- och datakost- nader.

De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 138 miljoner kronor för 2020, vilket var en minskning med 1 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2016–2020 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 4,5 procent, medan det förvaltade kapitalet under samma period ökade med 35 procent. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar.

Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i för- hållande till genomsnittligt kapital, har legat konstant på 0,10 procent 2016–2019, och minskat något 2020 till 0,09 procent.

Tabell 6.12 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

69

Skr. 2020/21:130

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägar- styrning. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som 2019.

Fjärde AP-fonden har ett antal övergripande hållbarhetsmål. Fjärde AP- fonden halverade portföljens koldioxidutsläpp mellan 2010 och 2020, och har under 2020 konkretiserat målet från 2019 om att bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ytterligare ska halvera portföljens koldioxidutsläpp fram till 2030 och nå netto nollutsläpp senast 2040.

Fjärde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat att implementera framåtblickande data för avyttringar och portföljoptimering utifrån klimatfaktorer. Fjärde AP-fonden har etablerat en ny förvaltningsgrupp för global tematisk förvaltning som i ett första steg har inriktat sig på de globala innehaven i energisektorn genom både avyttring och ägarstyrning. Fjärde AP-fonden har även fortsatt att påverka bolag i rollen som ägare och samarbeta med andra investerare för att bredda kunskapen om hur klimatfrågan kan beaktas i förvaltnings- verksamheten. Fonden har även fört dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen.

Under 2020 deltog Fjärde AP-fonden i 109 svenska bolagsstämmor (67 procent av de svenska bolag som fonden har investeringar i) och på totalt 1 043 stämmor internationellt (56 procent av innehaven).

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltnings- organisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

70	22	Exklusive prestationsbaserade arvoden.
	23	Vid årets slut.

6.5

Sjätte AP-fonden

Skr. 2020/21:130

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte AP- fondens resultat. Regeringen ser positivt på att styrelsen har beslutat om ett nytt mål som syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Fonden har genererat avkast- ning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna sluten, dvs. fonden har inga in- eller utflöden. Det innebär att Sjätte AP-fonden till skillnad från övriga buffertfonder inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapital- marknaden.

Avkastningen för 2020 uppgick till 20,4 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden det långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011. Styrelsen beslutade under 2020 om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PE-benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Tabell 6.13 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

	1997–2020 2011–2020 2016–2020			2020
Ingående fondkapital	10,4	19,9	26,4	37,5
Överföringar	0	0	0	0
Årets resultat	-	-	-	7,6
Utgående fondkapital	45,2	45,2	45,2	45,2
Procent
Avkastning efter kostnader	6,3	8,5	11,3	20,4
Avkastningsmål1	12,8	13,7	14,1	15,5

Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete
som en integrerad del av investeringsverksamheten. Under året har Sjätte
AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald.	71

Skr. 2020/21:130

72

Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimat- avtryck och för andra året i rad redovisat fysisk klimatrisk. Sjätte AP- fonden fick återigen högsta betyg för sin rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2020.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 7,6 miljarder kronor 2020, jämfört med 2,9 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkast- ning på 20,4 procent, jämfört med 8,2 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 34,8 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 45,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 335 procent och en årlig genomsnittlig till- växt på 6,3 procent.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera för- ändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tyd- ligare strategisk inriktning. Strategin innebär att fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver.

Avkastningen för 2020 uppgick till 20,4 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden det långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011, vilket innebär att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Trots stabil tillväxt sedan 2011 har fonden hittills inte nått upp till styrelsens avkast- ningsmål under perioden 1997–2020. Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes det året. Styrelsen beslutade om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PE- benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverk- samheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt

en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen Skr. 2020/21:130 att utvärderas över rullande femårsperioder.

Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – som utgör jämförelseindex för buffert- fonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten kan delas in i fondinvesteringar och co- investeringar (tidigare direktinvesteringar). I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av co-investeringar i mer mogna onoterade bolag och benämns därför från 2020 som co- investeringar. Marknadsvärdet av co-investeringarna 2020 uppgick till 16,7 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2020 upp- gick till 22,4 miljarder kronor.

Figur 6.14 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden

Totala tillgångar, miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP -fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2020, vilket var 15,2 procent för co-investeringar och 14,4 procent för fondinvesteringar. För tioårs- perioden (2011‒2020) uppgick avkastningen till 11,2 procent för direkt och co-investeringarna och 14,2 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2016–2020) var motsvarande siffror 14,7 respektive 13,0 procent och för 2020 var de 30,3 respektive 11,9 procent. Sedan Sjätte AP-fondens start och under den senaste femårsperioden har direkt- och co- investeringar haft en marginellt högre avkastning än fondinvesteringar, under 2020 var avkastningen från co-investeringar betydligt högre än för fondinvesteringar. Endast för den senaste tioårsperioden har fond- investeringarna haft en högre avkastning än direkt- och co- investeringarna.

73

Skr. 2020/21:130	Figur 6.15	Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde
		Procent

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har det totala resultatet för fond- och direkt-/co-investeringar varit negativt för perioden 1997– 2020 (-0,7 procent) men positivt för den senaste fem- och tioårsperioden. För tioårsperioden (2011‒2020) uppgick avkastningen till 3,9 procent och för femårsperioden (2016‒2020) till 25,0 procent. Under 2020 var det totala resultatet för fond- och co-investeringar 22,0 procent, där co- investeringar hade ett resultat på -6,5 procent och fondinvesteringar hade ett resultat på 27,7 procent.

Likviditet

Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte används inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna förvaltas med låg risk och god riskspridning genom investeringar i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med statsskuldväxelindex OMRX T-Bill. Storleken på belopp med denna förvaltningsinriktning motsvarar en betalningsberedskap på 3–6 månaders nettoutflöden inom investerings- verksamheten.

Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen ingår i förvalt- ningen av fondens överlikviditet. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen av denna måste där- för ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed överlikviditeten med en högre risk än den korta betalningsberedskapen. Detta uppnås genom att 30 pro- cent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

74

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de Skr. 2020/21:130 finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna

upp kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 6,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 13,5 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 155 miljoner kronor.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) har under de senaste fem åren stabiliserats, vilket varit en följd av nuvarande strategi och förvaltningsmodell. Under 2020 har Sjätte AP-fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, sjunkit till 89 miljoner kronor från 95 miljoner kronor 2019, främst drivet av minskad aktivitet på marknaden under andra kvartalet till följd av pandemin.

De externa förvaltningskostnaderna i tabellen nedan avser en noterade småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.14 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

	2016	2017	2018	2019	2020
Interna kostnader	92	86	93	95	89
Personalkostnader	68	64	67	66	67
Lokalkostnader	6	6	6	9	6
Köpta tjänster	4	2	4	3	2
Informations- och datakostnader	4	4	4	4	4
Övrigt	10	10	12	12	10
Externa förvaltningskostnader24	13	31	8	0	0
Summa	105	117	101	95	89

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete som en integrerad del av investeringsverksamheten. Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald. Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimat- avtryck och för andra året i rad redovisat fysisk klimatrisk.

Sjätte AP-fonden fick återigen högsta betyg för sin rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2020.

Sjätte AP-fonden har 11 övergripande hållbarhetsmål och under 2020 har fyra nya mål tillkommit om att Sjätte AP-fonden ska tillhöra de ledande aktörerna inom hållbarhet i PE Europa, inom både co-investment och fondinvesteringar, vilket mäts genom betyg i PRI:s utvärdering. Sjätte

24Exklusive prestationsbaserade arvoden.

75

Skr. 2020/21:130 AP-fonden har även lagt till mål om att den onoterade portföljen över tid ska förbättra sitt hållbarhetsarbete och att fonden ska hålla minst tre möten totalt med portföljbolag per år för en fördjupad utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete. Ett mål från 2019 om att ”hållbarhet ska vara en del av samtliga due diligence för alla direkta fondinvesteringar” har utgått då fonden uppnått målet sedan flera år tillbaka.

Sjätte AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat den årliga utvärderingen av fondportföljens ESG-arbete, vilket även inkluderar att ge återkoppling till fondens externa fondförvaltare. Under 2020 har Sjätte AP-fonden även infört formella exkluderingskriterier för integrering i fondavtal, för att förtydliga vad fonden inte vill investera i samt att i undantagsfall ge möjlighet till friskrivning från indirekta investeringar. Sjätte AP-fonden har även genomfört en utökad intressentdialog, samt deltagit i diverse branschsamarbeten och digitala externa konferenser för att påverka genom dialog och diskussion.

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning). I denna framgår att den globala pandemin har inne- burit särskilda omständigheter för omvärlden och därmed även för fondens verksamhet. Utvärderingen av strategin har visat att den är framgångsrik och att investeringsportföljen har motståndskraft att klara omfattande externa chocker. Sjätte AP-fonden har ett fortsatt ambitiöst och strukturerat hållbarhetsarbete. Under 2020 har styrelsen antagit ett nytt mål för verksamheten som utgår från riskkapitalmarknadens avkastning, för att reflektera fondens inriktning mot onoterade tillgångar.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fonden har lyckats mycket väl med att utföra sitt uppdrag under 2020.

6.6Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

	Skälen för regeringens bedömning
	Sammanfattning
	Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet.
	Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller
	sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.
	Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för
76	premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) dels är att generera

en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett Skr. 2020/21:130 kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en

långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,5 procent per år, viket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med 4,8 procent per år under samma period. Under perioden 2000–2020 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 procent per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomst- pensionens avkastning under samma period (3,0 procent per år).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2020 och uppgick under 2020 till 0,08 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2020 års slut var 0,27 procent.

Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål och arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker.

Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fort- sätter.

Investeringsprocess och strategi

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare:

•att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions- kapitalets köpkraft över tid,

•att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och

•att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individuali- serad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strate- gin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De risk- höjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risk- tagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering

till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av

77

Skr. 2020/21:130 riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomst- pensionen om 2–3 procentenheter per år. Under perioden 2000–2020 upp- gick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 procent per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,0 procent per år). AP7 Såfa har därmed uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning, trots att fondens för- valtning under perioden 2001–maj 2010 styrdes av bestämmelser som innebar att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fond- erna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning).

Sjunde AP-fonden har under 2020 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. tillväxtmarknader och småbolag, i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Strategisk förvaltning

Under 2020 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden (37,8 miljarder kronor) på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensions- myndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Vid utgången av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 723 miljarder kronor (46 procent av medlen i premiepensionssystemet) för drygt 5 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 655,4 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 67,1 miljarder kronor. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensions- systemet ökat med totalt 15,5 procentenheter.

Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndig- hetens fondtorg. Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2020 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 13,8 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,6 procent per år (se tabell 6.15). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. Under 2020 var avkastningen för AP Såfa dock lägre än för de privata alternativen, med 4,4 procent jämfört med 8,2 procent.

78

Tabell 6.15 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2020 och 2001–2020

Procent

	2001–2020	Maj 2010–20203	2020
AP7 (PSF och SÅFA)1	7,5	13,8	4,4
Premiepensionsindex2	4,8	8,6	8,2

Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 2020.

Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2020.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP -fondens årsredovisning).

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkast- ning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index (Gross)). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapital (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. Aktiefonden har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden förvaltas 97 procent externt. Vid 2020 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 655,4 miljarder kronor (616,7 miljarder kronor året innan). Fondens total- avkastning uppgick under 2020 till 4,7 procent (36,2 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en lång- siktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi:

•Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, och aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj.

•Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering.

•Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2020 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och risk- premier.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2020 till 14,8 procent.

Skr. 2020/21:130

79

Skr. 2020/21:130	Tabell 6.16	Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond
		Procent per år
		2017	2018	2019	2020
	AP7 Aktiefond	17,7	-3,0	36,2	4,7
	Jämförelseindex	18,0	-3,3	33,5	2,2
	Differens	-0,3	+0,3	+2,7	+2,5

80

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 4,7 procent under 2020, vilket var 2,5 procentenheter bättre än jämförelseindex (tabell 6.16).

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 67,2 miljarder kronor vid 2020 års slut (57,7 miljarder kronor året innan). Under 2020 uppgick avkastningen till 1,0 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.17).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska stats- obligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av två år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om ränte- fondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två–tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2020 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2020 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,8 procent vid utgången av 2020.

Tabell 6.17 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

	2017	2018	2019	2020
AP7 Räntefond	-0,1	-0,1	-0,2	1,0
Jämförelseindex	-0,1	-0,1	-0,2	1,1
Differens	0	0	0	-0,1
Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2020 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 494,9 miljoner kronor (499,8 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. De minskade intäkterna beror på att fond- avgiften sänkts med 0,01 procent per den 1 januari 2020. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 296,3 miljoner kronor (290,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 198,6 miljoner kronor (210,5 miljoner kronor året innan). Det

balanserade resultatet vid 2020 års slut var 986 miljoner kronor (755 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts

iflera steg under perioden 2012–2020. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,08 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,09 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2020 års slut var 0,27 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med två personer och vid utgången av 2020 var de 38 personer, varav 18 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål. Under 2020 har Sjunde AP-fonden lagt till flera mål. Dessa inkluderar mål om omställning hos portföljbolagen inom energisektorn, och mål om fördubblade gröna investeringar till 2025, mål om aktiv ägarstyrning och att Sjunde AP- fonden ska sprida kunskap om hållbara investeringar. Sjunde AP-fonden har även konkretiserat målet från 2019 om att rösta på bolagsstämmor till att fonden ska rösta på minst 95 procent av portföljbolagens stämmor. Inga mål har utgått under 2020.

Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker. Sjunde AP-fonden utvecklade klimataspekten i sitt svartlistningsarbete under året vilket ledde till exkludering av bolag med stor verksamhet relaterad till kol. Under året gick även fonden med i det oberoende forskningsinstitutet Transition Pathway Initiative (TPI) som arbetar mot minskade klimatutsläpp och Sjunde AP-fonden ingår nu i institutets styrgrupp. Sjunde AP-fonden, som ännu inte omfattas av samma hållbarhetskrav som Första-Fjärde AP- fonderna, redovisade för 2020 ett koldioxidavtryck på 4,2 miljoner ton CO2e25 .

Sjunde AP-fonden har under året förberett för nästa års temaarbete om avskogning, genom att gå med i två investerarsamarbeten som för dialog med bolag och myndigheter kring regnskogsfrågor.

Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat om företagslobbying avslutades under 2019 och var därför inte ett prioriterat område 2020. Sjunde AP-fonden har under de tre år som temat har pågått etablerat företags klimatlobbying som en internationell hållbarhetsfråga genom investerarsamarbeten, aktieägarmotioner och påtryckningsdialoger. Som ett resultat av temat har ett arbete inletts för att upprätta en global företagsstandard för ansvarsfull klimatlobbying, vilket

25Scope 1 och 2, se beskrivning av måttet i avsnitt 5. Motsvarande koldioxidavtryck för Första-Fjärde AP-fonderna redovisas i figur 5.3.

Skr. 2020/21:130

81

Skr. 2020/21:130 ännu inte finns. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fortsätter.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verk- samhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksam- heten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverks- ansvarig, riskansvarig, ansvarig middle office, chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP- fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisions- utskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regel- efterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram för- slag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontroll- planerna fastställs av fondens styrelse.

82

7

Övriga förvaltningsfrågor

Skr. 2020/21:130

7.1Tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler med anledning av covid-19

Sammanfattning: Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft. Ändringen innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning för innehav i enskilda svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en handelsplats i Sverige och görs till följd av de ekonomiska konsekvenser som den rådande pandemin medför. De tillfälliga placeringsreglerna ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.

Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har fått mycket stora konsekvenser för samhället. Det har i både Sverige och andra länder vidtagits åtgärder för att på olika sätt motverka spridningen av viruset åtgärderna har i hög grad påverkat hela samhället. För många svenska företag har det inneburit kraftigt reducerade intäkter. Eftersom företagens kostnader inte kan minskas lika snabbt uppstår det i de berörda företagen ett negativt kassaflöde som skapar ett behov av likviditet som kan mötas med ökade krediter till företagen. Intäktsfallet kommer också till uttryck i förluster i företagens resultaträkningar, vilket reducerar det egna kapitalet och försämrar företagens långsiktiga förmåga att betala räntor och amorteringar på lån. Det är i första hand upp till befintliga ägare att själva eller med andra privata finansiärer skjuta till nytt kapital. Som en stödåtgärd föreslog regeringen en tillfällig lagändring som innebär att Första–Fjärde AP-fonderna att den s.k. röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandelen som fonderna har i ett bolag, höjs från nuvarande 10 procent till 15 procent av aktierna (prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19). Villkoret är att AP-fonderna deltar vid en nyemission i bolaget. En nyemission är när ett bolag, för att exempelvis motverka en försämrad ekonomisk situation, utfärdar och säljer nya aktier.

Syftet med de tillfälligt ändrade reglerna är att ge AP-fonderna, som är långsiktiga investerare och ägare, en ökad möjlighet att delta i emissioner i svenska bolag som behöver kapital för att t.ex. hantera en försämrad lönsamhet till följd av pandemin.

De tillfälliga reglerna trädde i kraft den 1 november 2020 och ska upphöra att gälla den 30 juni 2021.

83

Skr. 2020/21:130 7.2	Process för prövning av sidouppdrag för
	styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensions- systemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ord- föranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseord- förande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP- fond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

Iregeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sido- uppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdeparte- ment. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden

irespektive AP-fond.

	7.3	Samarbete mellan AP-fonderna
	Regeringens bedömning: Det är positivt att Första–Fjärde AP-
	fonderna under 2020 ytterligare har stärkt samarbetet mellan fonderna
	och att Sjunde AP-fonden och inom vissa områden även Sjätte AP-
	fonden nu ingår i samarbetet. Fonderna bör fortsätta arbetet med att
	identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med
	att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas
	självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ända-
84	målsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års Skr. 2020/21:130 skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av

att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Samarbetet innebär även att AP-fonderna ökade möjligheter till kompetensutbyte vilket exempelvis kan leda till ett förbättrat hållbarhetsarbete. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för själv- ständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltnings- modellerna. Första–Fjärde AP-fonderna inrättade Etikrådet 2007. Syftet med rådet är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Etikrådet driver reaktiva och proaktiva dialoger inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Rådet arbetar också för att motverka korruption, samt med sektorspecifika projekt inom bl.a. gruvindustrin och odling av palmolja, tobak och kakao.

Under 2020 har AP-fonderna haft ett fortsatt aktivt samarbete och det genomfördes exempelvis en gemensam utredning om hur fonderna kan öka transparensen kring vinstdelning kopplat till onoterade tillgångar. Fonderna implementerade genom Samverkansrådet även en ny struktur för att ytterligare förbättra och effektivisera samverkan mellan fonderna. Vidare har fonderna samverkat kring upphandling och implementering av teknisk utrustning såsom kontorsutrustning och videokonferenslösningar under covid-19-pandemin.

Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samverkansgrupper (se figur 7.1), där fonderna bl.a. för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbetet, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för för- bättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde AP-fonden i sam- arbetet och inom vissa områden även Sjätte AP-fonden.

Figur 7.1	AP-fondernas samverkansgrupper
Samverkansrådet		AP-fondernas etikråd	Redovisning
(samlande organet för		(samarbete för dialog	(redovisning och
	stöd åt	och påverkan inom	värderingsprinciper)
samverkansgrupperna)		hållbarhet
		internationellt)
	Risk och	Juridik och	Personal
Performance		compliance	(lönekartläggning,
(riskkontroll och		(regelverk, diarie,	utvecklingsprogram för
avkastningsanalys)		arkivering m.m.)	specialister på AP-fonderna
			m.m.)
Kommunikation		Affärskontroll	IT & Systemförvaltning
(gemensamma		(system, depåbank,	(systemförvaltningsstrukturer,
kunskapsbyggande		clearinghus m.m.)	licenser,
seminarier, externa			applikationslösningar m.m.)
studentaktiviteter mot
högskolor m.m.)

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2020 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera

85

Skr. 2020/21:130 konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.4Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säker- ställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2020 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har funge- rat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna om- fattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resul- terat i fokus på följde områden:

•Värdering och existens av onoterade innehav.

•Värdering och existens av noterade innehav.

•Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna kon- staterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporte- ringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade.

Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som samman- taget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som alltför strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön. AP-fonderna har under 2020 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation.

86

Figur 7.2

Den interna kontrollen mognadsgrad

Skr. 2020/21:130

Källa: PwC.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revi- sorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara.

Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Gransk- ningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna.

Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas håll- barhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav.

87

Skr. 2020/21:130 Bilaga 1

88

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

•utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

•utse revisorer,

•fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

•årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sam- manhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga	Skr. 2020/21:130
tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också	Bilaga 1
användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning.
Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda
statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag
verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga
företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on
corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.).
Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar
riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en
tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och
säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on
corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).
AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att
ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder
respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för
fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar
den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkrings-
bolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda
”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock
ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-
fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under
konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen
inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med
offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas
styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det
gäller placeringsverksamheten.
AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har impli-
kationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upp-
handling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket
styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regerings-
uppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

89

Skr. 2020/21:130 Bilaga 1

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (gover- nance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

90

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvali- ficerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsför- delningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda	Skr. 2020/21:130
bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i	Bilaga 1
kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens
förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i
detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel
av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att
underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl
inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att
upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa
rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.
För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen
en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär-
skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och
innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga
regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och
ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att
AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksam-
heten.
Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande
och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga
utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle.
Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga
kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser.
Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor-
mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas
med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande
arrangemang.
Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera
och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och
ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten
betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

91

Skr. 2020/21:130 Bilaga 1

92

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med upp- delningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärde- ringen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelse- ledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas Skr. 2020/21:130 strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas Bilaga 1 uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP- fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP- fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättnings- villkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

93

Skr. 2020/21:130 Bilaga 1

94

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär- deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt- linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär- dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger- ingens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå

1.hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

2.att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads-	Skr. 2020/21:130
löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens	Bilaga 1
riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön
som har kommunicerats tydligt.
Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer
tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 pro-
cent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd
pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan.
Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar
överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgifts-
bestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes
aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska
betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensions-
åldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.
Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte över-
stiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även
avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs-
vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta
månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhål-
lande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den upp-
sägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya
inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår.
Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.
Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.
Redovisning
AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna
på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna
ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande
befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag.
Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551)
och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för
varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast
lön, förmåner och avgångsvederlag.
Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt-
linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska
AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och
undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt
för räkenskapsåret har följts eller inte.
Definitioner
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra
personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt
chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.
Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde,
såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.
Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat
än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skatte-
pliktiga förmåner.
	95

Skr. 2020/21:130 Bilaga 1

96

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Skr. 2020/21:130 Bilaga 2

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget26. Upp till 40 procent av det marknads- värderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell prin- cip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

26Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning. Lagändringen upphör att gälla vid utgången av juni

2021. Se vidare avsnitt 7.1.

97

Skr. 2020/21:130 Bilaga 2

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m.	Tillåtna placeringar
Generellt	Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.
	Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel
	på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats
	utanför EES (fastighetsaktier undantagna).
Illikvida tillgångar	Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det
	verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara
	investerade i illikvida tillgångar.
Räntebärande instrument	Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i
	räntebärande värdepapper med låg kredit- och
	likviditetsrisk.
Derivat	Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska
	risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.
Krediter	Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.
	Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-
	papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.
Upplåning	Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till
	lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
Utländsk valuta	Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för
	valutarisk.
Stora exponeringar	Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot
	en enskild emittent eller grupp av emittenter med
	inbördes anknytning.
Svenska aktier	Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska
	bolag som är upptagna till handel på en reglerad
	marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av
	värdet av sådana aktier.
Röstetal	Högst tio procent i ett noterat enskilt företag27 (egna
	fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i
	onoterade riskkapitalbolag.

	27 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas
	placeringsregler i kraft som innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska få överskrida
98	nuvarande röstandelsbegränsning. Lagändringen upphör att gälla vid utgången av juni
	2021. Se vidare avsnitt 7.1.

Skr. 2020/21:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom place- ringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkast- ning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP- fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP- fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

99

Skr. 2020/21:130 Bilaga 3

100

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

Innehåll

Innehåll

Verksamhetsberättelse

Året i korthet VD har ordet Vårt uppdrag

Det statliga pensionssystemet Omvärlden

Våra investeringsövertygelser

–Diversifiering

–Riskpremier

–Långsiktighet

–Ineffektiva marknader

–Kostnadseffektivitet

–Hållbart värdeskapande

Hållbarhetsrapportering

Hållbart värdeskapande

–Integrering

–Exkludering

–Dedikerade investeringar

–Engagerad ägare

–Fokus klimat Medarbetare

Förvaltningsberättelse

Tioårsöversikt Räkenskaper och Noter Styrelsens försäkran Revisionsberättelse Risker och riskhantering Fondstyrningsrapport

Styrelsens rapport om riskhantering

Styrelse

Ledning

Kontakt

2

4

8

10

14

16

18

20

22

24

25

26

26

28

30

31

33

38

42

44

48

49

63

64

66

68

72

74

76

77

Det statliga

4 VD har ordet pensions- 10 systemet

Våra

14 investerings- 16

Omvärlden övertygelser

Hållbart värdeskapande 26

”Långsiktigt lönsamma investeringar kännetecknas av ett hållbart värdeska- pande. Det krävs att klimat-, mänskliga rättigheter, antikorruption, jämställdhets- frågor är integrerade i bolagens affärs-

strategi och löpande verksamhet.”

MAGDALENA HÅKANSSON,

HÅLLBARHETSCHEF

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

101

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

Detta är första aP-fonDen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 1

102

året I korthet

Året i siffror

Årets resultat

uppgick till

34,8mdkr

Fondens förvaltningskostnader

uppgick till

0,3mdkr

Årets avkastning efter kostnader uppgick till

9,7%

#2 << åter innehåll

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

Aktieportföljens CO2-avtryck

0,87 miljoner tCO e. Minskning med

46%2

från föregående år.

Totalt kapital uppgick till

392,6mdkr

den 31 december 2020.

Genomsnittlig real avkastning efter kostnader under den senaste tioårsperioden uppgick till

7,0%

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

103

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

året I korthet

Viktiga händelser under året

•Kristin Magnusson Bernard tillträder som VD i augusti.

•Avinvestering av bolag med fossil verksamhet genomförs i samtliga tillgångsslag vilket bidrar

till ett positivt resultat och en minskning av Co2- avtrycket med 46%.

•Ändrade exponeringar och arbetssätt i aktie- och ränteförvaltningen bidrar till ett positivt resultat.

•Fondens medarbetare hanterar portföljen under pandemin med stor framgång, och avkastningen efter kostnader uppgår till 9,7%.

•Fonden driver på och samarbetar med flera externa förvaltare för framtagandet av fossilfria förvaltningsstrategier inom såväl systematiska strategier som inom passiva och aktiva.

•Inom dedikerade investeringar förvärvar AP-fondsägda Polhem Infra bolaget Telia Carrier av Telia Company.

Nyckeltal

	2020	2019	2018	2017	2016
Avkastning före kostnader, %	9,8	15,3	–0,6	9,7	9,5
Förvaltningskostnadsandel, %	0,08	0,12	0,14	0,14	0,15
Avkastning efter kostnader, %	9,7	15,1	–0,7	9,6	9,3
Resultat efter kostnader, mdkr	34,8	48,6	–2,1	29,3	27,0
Nettoflöden till pensionssystemet, mdkr	–7,9	–6,5	–6,8	–7,4	–6,6
Fondkapital vid årets slut, mdkr	392,6	365,8	323,7	332,5	310,5
Andel extern förvaltning, %	23,2	31,4	33,5	32,5	31,8

Avkastning efter kostnader 2011-2020, %

16

13

10

7

4

1

-2

Fondkapitalutveckling 2001-2020

400302,6 392,6

300
200
	134,0		–43,9
100
0
		Fond-	*Flöden Avkastning Fond-
förmögenhet				förmögenhet
	jan 2001			dec 2020

*Inkl flöden från avvecklingsfonder/särskilda investeringar åren 2001–2008

Vår hållbarhetsstrategi

Integrering av hållbarhets- aspekter i investerings- processen

Exkludering i enlighet med värdegrund

Dedikerade investeringar som främjar en hållbar utveckling

Ansvarsfullt och aktivt ägande

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 3

104

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Resultaträkning

Mkr	Not	2020-12-31	2019-12-31
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	1 568	2 336
Erhållna utdelningar		2 932	4 998
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	25 829	22 277
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	7 708	10 108
Nettoresultat räntebärande tillgångar		2 968	3 763
Nettoresultat, derivatinstrument		2 701	–1 783
Nettoresultat, valutakursförändringar		–8 624	7 343
Provisionskostnader	4	–76	–186
Summa rörelsens intäkter		35 006	48 856
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–134	–149
Övriga förvaltningskostnader	6	–92	–90
Summa rörelsens kostnader		–226	–239
Resultat		34 780	48 617

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 49

105

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Balansräkning

Mkr	Not	2020-12-31	2019-12-31
Tillgångar
Aktier och andelar, Noterade	7	185 645	127 072
Aktier och andelar, Onoterade	8	92 145	94 433
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	102 386	131 400
Derivat	10	7 595	4 356
Kassa och bankmedel		4 689	9 029
Övriga tillgångar	11	344	982
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	646	805
Summa tillgångar		393 450	368 077
Skulder
Derivat	10	763	1 526
Övriga skulder	13	31	746
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	19	46
Summa skulder		813	2 318
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		365 759	323 662
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–7 902	–6 520
Årets resultat		34 780	48 617
Summa fondkapital		392 637	365 759
Summa fondkapital och skulder		393 450	368 077
Poster inom linjen	16	40 111	29 834

# 50

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

106

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo- visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknads- värdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Första AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investment- företag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo- visas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresul- tat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultat- räkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. Hela värde- förändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultat- räkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värdering- en uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grun- der bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guide- lines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemeto- den i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra- handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker

i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsrän- tan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteföränd- ringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark- nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstrument.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins- ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 51

107

Skr. 2020/21:130 Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna

i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- post under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Presta- tionsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkast- ning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och för- värvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäkts- slag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Belopp i miljoner kronor Mkr, där inget annat anges.

Not 1 - Räntenetto

Mkr	2020		2019
Ränteintäkter
Obligationer och
andra räntebärande värdepapper	1 292	2 219
Övriga ränteintäkter	294	121
	1 586
Summa ränteintäkter		2 340
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	–18		–14
Summa räntekostnader	–18		–14
Summa räntenetto	1 568	2 326

Not 2 - Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Mkr	2020		2019
Nettoresultat	25 876	22 325
Avgår courtage	–47		–48
Nettoresultat, noterade aktier	25 829	22 277
och andelar

Not 3 - Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Mkr	2020		2019
Realisationsresultat	3 288	3 792
Orealiserade värdeändringar	4 420	6 316
Nettoresultat, onoterade aktier	7 708	10 108
och andelar

Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 111 (118) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 111 (118) mkr medger åter- betalning. Under året har även 0 (225) mkr återbetalts och det orea- liserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats positivt med 0 mkr (positivt med 107 mkr).

Not 4 - Provisionskostnader

Mkr	2020	2019
Externa förvaltningsarvoden,
noterade tillgångar	–59	–167
Övriga provisionskostnader,	–17	–19
inkl depåbankskostnader
Provisionskostnader	–76	–186

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Presta- tionsbaserade arvoden har under året uppgått till 103 (48) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

# 52

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

108

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 5 – Personal

		2020				2019
Antal anställda	Totalt	Män	Kvinnor		Totalt	Män	Kvinnor
Medelantal anställda	65,8	38,1	27,7	65,3		39,8	25,5
Antal anställda vid årets utgång*	66	37	29	67		40	27
Antal personer i ledningsgruppen
vid årets utgång	5	2	3	7		2	5
* Vid utgången av år 2020 var 0 (1) personer projektanställda

	Löner och	Pensions-	Sociala
Personalkostnader, 2020, tkr	arvoden	kostnader	kostnader*	Summa
Styrelsens ordförande	207		65	272
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	949		270	1 219
VD (fr.o.m aug)	1 559	717	638	2 914
tf VD (t.o.m juli)	1 186	321	452	1 959
Ledningsgrupp exkl VD
Chef Kapitalförvaltning	3 316	1 006	1 288	5 610
Chef Kommunikation	1 303	428	517	2 248
Chef Affärsstöd (t.o.m sep)	895	907	503	2 305
Chef Operations	1 748	681	717	3 146
Chef Middle Office Risk (t.o.m sep)	1 159	286	434	1 879
Chef Verksamhetsstöd och utveckling	544	179	215	938
(fr. o.m aug)
Chef HR (t.o.m sep)	1 098	717	521	2 336
Övriga anställda**	62 329	18 747	24 181	105 257
Summa	76 293	23 989	29 801	130 083
Övriga personalkostnader				4 085
Summa personalkostnader				134 168

*I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

**I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön,pensionsavsättning och avgångsvederlag för tre personer.

Totalt uppgår det till 6,0 mkr.

	Löner och	Pensions-	Sociala
Personalkostnader, 2019, tkr	arvoden	kostnader	kostnader*	Summa
Styrelsens ordförande	113		27	140
Övriga styrelseledamöter (8 pers)	550		173	723
VD (inkl uppsägningslön och avgångs-	9 376	2 948	3 292	15 616
vederlag)
tf VD (fr.o.m 1 sep)	651	158	244	1 053
Ledningsgrupp exkl VD
Chef Kapitalförvaltning	3 238	916	1 241	5 395
Chef Kommunikation (fr.o.m 4 mars)	1 131	264	421	1 816
Chef Affärsstöd	1 233	1 121	662	3 016
Chef IT	1 711	691	709	3 111
Chef Middle Office Risk	1 522	375	571	2 468
Chef Juridik (t.o.m 31 aug, därefter tf VD)	853	194	316	1 363
Chef HR	1 424	866	660	2 950
Övriga anställda	61 884	19 503	24 180	105 567
Summa	83 686	27 036	32 496	143 218
Övriga personalkostnader				5 418
Summa personalkostnader				148 636

*I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

**I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön och avgångsvederlag för en person. Totalt, inkl VDs uppsägnings- lön och avgångsvederlag uppgår dessa poster inkl sociala avgifter och pensionskostnad till 15,4 mkr.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 53

109

Skr. 2020/21:130 Bilaga 3

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 5

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattnings- havare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns för 2019 eller 2020.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättnings- utskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för VD 12 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan

2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägnings- lön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalnings- perioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Pensioner och liknande förmåner

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd.

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensions- premie. Premieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premie- växlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre belopp.

Not 6 – Övriga förvaltningskostnader

Tkr	2020	2019
Lokalkostnader	–13 519	–13 208
Köpta tjänster	–19 230	–19 979
Informations- och datakostnader	–54 793	–52 734
Övriga administrativa kostnader	–3 906	–4 375
Övriga förvaltningskostnader	–91 448	–90 296
I beloppet för köpta tjänster ingår
ersättning till fondens revisor, PwC,
fördelat på följande uppdrag:
Revisionsuppdrag	–851	–691
Övriga uppdrag framförallt
skatterelaterat	–75	–307
Total ersättning till revisorer	–926	–998

Not 7 – Noterade aktier och andelar

Verkligt värde, mkr	2020-12-31		2019-12-31
Svenska aktier	61 824	30 235
Utländska aktier	91 833	69 088
Andelar i svenska fonder	1 035		–
Andelar i utländska fonder	30 953	27 749
Totalt verkligt värde	185 645	127 072
Fem största svenska aktieinnehaven
			Verkligt
Namn	Antal		värde
Ericsson (Lm) B	34 806 227	3 398
Atlas Copco A	8 011 601	3 374
Volvo B	16 986 868	3 292
Investor B	5 464 339	3 274
Sandvik	13 330 856	2 684
Totalt verkligt värde		16 022
Fem största utländska aktieinnehaven
			Verkligt
Namn	Antal		värde
Apple	3 448 900	3 758
Microsoft Corp	1 482 400	2 708
Nordea Bank	38 860 391	2 612
Amazon,Com	88 500	2 367
Alphabet	126 600	1 822
Totalt verkligt värde		13 267

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

# 54

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

110

							Skr. 2020/21:130
							Bilaga 3
							fInansIell InformatIon
Not 8 – Onoterade aktier och andelar
Verkligt värde, mkr		2020-12-31	2019-12-31
Svenska onoterade aktier och andelar:
Dotter- och intressebolag		45 341	41 312
Utländska onoterade aktier och andelar:
Dotter och Intressebolag		5 763	6 072
Övriga onoterade aktier och andelar		41 041	47 049
Summa		92 145	94 433
Dotter- och intressebolag
					Ägar-		Eget	Verkligt
		Säte	Org.nr	Antal	andel %	Resultat	kapital	värde
Svenska aktier och andelar,
dotter- och intressebolag
Aros Bostad IV AB		Stockholm	559032-9503	14 747	29	61*	1 016*	392
Ellevio Holding 1 AB		Stockholm	559005-2444	6 250	13	–1 004*	4 126*	1 281
Secore Fastigheter AB		Stockholm	559018-9451	25 000	50	44*	797*	554
Polhem Infra KB		Stockholm	969789-2413	–	33,3	209	1 406	469
Urbanea Fastigheter AB		Stockholm	559201-2008	–	99	–0,3*	0,7*	196
Vasakronan Holding AB		Stockholm	556650-4196	1 000 000	25	3 710	70 869	20 956
Willhem AB		Göteborg	556797-1295	770 381 717	100	2 774	17 979	21 493
								45 341
Utländska aktier och andelar,
dotter- och intressebolag
First Australian Farmland Pty Ltd		Australien	155 718 013		100	–40**	369**	333
Chapone S.à.r.l		Luxemburg	B 200297		100	342**	2 509**	2 650
Jutas Invest Finland OY		Finland	2793175-3		100	–0,9**	233**	205
OMERS Farmoor 3 Holdings B.V.	Nederländerna				100	–370**	2 797**	2 207
ASE Holdings S.à.r.l		Luxemburg	B 169327		38	91**	525**	79
ASE Holdings III S.à.r.l		Luxemburg	B 207618		35	182**	878**	289
								5 763

*Avser siffror offentliggjorda per 2019-12-31

**Avser 2019-12-31 omräknat till valutakurs 2019-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar
			Anskaffnings-
	Säte	Andel %	värde
FRM Investment Management L.P.	Cayman	100	13 184
Fourth Stockholm Global Private Equity.L.P., Hamilton Lane	USA	100	9 923
WP North America Private Equity II L.P	USA	99	63
Fifth Stockholm Global Private Equity L.P., Hamilton Lane	USA	100	3 490
FIRST II Private Equity Investments, L.P. Inc, LGT	Guernsey	100	1 057

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 55

111

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde, mkr	2020-12-31	2019-12-31
Fördelning på emittenttyp
Svenska staten		23 978
	24 316
Svenska kommuner	2 339	2 439
Svenska bostadsinstitut	3 257	1 532
Övriga svenska företag:
Finansiella företag	1 422	2 211
Icke-finansiella företag	6 675	8 550
Utländska stater	45 329	67 077
Övriga utländska emittenter	19 048	25 613
Totalt	102 386	131 400
Fördelning på instrumenttyp
Realränteobligationer	9 997	36 397
Övriga obligationer	85 071	87 828
Statsskuldsväxlar	132	–
Certifikat	–	–
Övriga instrument	7 186	7 175
Totalt	102 386	131 400

Not 10 – Derivat

		2020-12-31		2019-12-31
	Derivatinstrument med:		Derivatinstrument med:
	Positivt	Negativt	Positivt	Negativt
	verkligt	verkligt	verkligt	verkligt
Verkligt värde, mkr	värde	värde	värde	värde
Aktierelaterade instrument
Optioner
Innehavd		–17	794
Utställd				–529
Swappar	339	–134	11	–176
Terminer			4	0
Summa	339	–151	809	–705
Ränterelaterade instrument
Swappar	90	–171	22	–216
Terminer			17	0
Summa	90	–171	39	–216
Valutarelaterade instrument
Swappar	7 166	–441	3 508	–605
Terminer
Optioner
Summa	7 166	–441	3 508	–605
	7 595	–763
Summa derivatinstrument			4 356	–1 526

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till –243 (–392) mkr har längre löptid än 12 mån

För löptidsanalys av dessa se not 18.

# 56

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

112

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 11 – Övriga tillgångar

Not 15 - Fondkapital

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Fondlikvider	28	16
Fordran utländska skattemyndigheter	159	149
Återinvesterad kontantsäkerhet
för derivatpositioner	–	655
Övriga tillgångar	157	162
Summa övriga tillgångar	344	982

Not 12 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna ränteintäkter	565	688
Upplupna utdelningar	80	116
Övriga förutbetalda kostnader och		1
upplupna intäkter	1
Förutbetalda kostnader och upplupna	646	805
intäkter

Not 13 – Övriga skulder

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Fondlikvider	3	50
Mottagen kontantsäkerhet
för derivatpositioner	–	655
Övrigt	28	41
Övriga skulder	31	746

Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna förvaltararvoden	13	27
Övriga upplupna kostnader	6	19
Förutbetalda intäkter	19
och upplupna kostnader		46

Mkr	2020	2019
Ingående fondkapital	365 759	323 662
Nettobetalning mot pensionssystemet:
Inbetalda pensionsavgifter	73 872	72 344
Utbetalda pensionsmedel	–81 564	–78 681
Överflyttning av pensionsrätter till EG	–2	–
Reglering av pensionsrätter	2	3
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten	–210	–185
Summa nettobetalning mot	–7 902
pensionssystemet		–6 520
Årets resultat efter kostnader	34 780	48 617
Utgående fondkapital	392 637	365 759

Not 16 – Poster inom linjen

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
För egen skuld ställd panter	inga	inga
och jämförlig säkerhet
Utlånade värdepapper mot annan	–	–
säkerhet*
Utlämnad säkerhet för terminsaffär	7 722	2 382
Utlämnad säkerhet för
OTC-transaktioner**	113	51
Övriga ställd pant och jämförlig	7 835
säkerhet		2 433
Investeringsåtaganden onoterade
innehav	32 276	27 401
Åtaganden	32 276	27 401
	40 111
Summa poster inom linjen		29 834
* Erhållna säkerheter för utlånade	–	–
värdepapper
** Erhållna säkerhet för
OTC-transaktioner	5 678	2 481

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 57

113

Skr. 2020/21:130 Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 17 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovis- ning- och värderingsprinciper följer den internationella redovisnings- standarden. Syfte är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jäm- förbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknads- transaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frek- vent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teo- retisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modell- värdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då lik- viditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fon- der har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats.

Fondkapitalets värdering – alternativa investeringar

För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal för- säljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investering i hedgefonder, riskparitetfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investe- ringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på ge- nomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av framtida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapi- talfonder erhålls med en tidsmässig eftersläpning baseras fondens bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge

med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fon- den har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapporte- ras från riskkapitalförvaltare och vice versa.

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och bransch- praxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försälj- ningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller vär- deringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta om är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar

i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från bransch- organ såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varande och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknasdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

Nivå 2: Finansiella instrument* som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbun- det uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertag- na modeller.

Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på infor- mation med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattning från fondledningen.

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dy- likt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat å mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgäng- liga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är oftast inaktuella.

*Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

# 58

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

114

			Skr. 2020/21:130
			Bilaga 3
				fInansIell InformatIon
> Fortsättning Not 17
Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2020-12-31, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	184 270		1 375	185 645
Aktier och andelar, onoterade			92 145	92 145
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	90 057	5 097	7 232	102 386
Derivat		7 595		7 595
Total summa tillgångar värderade till	274 327	12 692	100 752	387 771
Finansiella skulder
Derivat		763		–763
Total summa skulder värderade till	0	763	0	–763
Finansiella tillgångar och skulder	274 327	11 929	100 752	387 008
Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2019-12-31, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar, noterade	125 379		1 692	127 071
Aktier och andelar, onoterade			94 433	94 433
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	117 996	6 543	6 861	131 400
Derivat		4 356		4 356
Total summa tillgångar värderade till	243 375	10 899	102 986	357 260
Finansiella skulder
Derivat		–1 526		–1 526
Total summa skulder värderade till	0	– 1 526	0	–1 526
Finansiella tillgångar och skulder	243 375	9 373	102 986	355 734
Förändring nivå 3
Mkr	2020	2019
Aktier och andelar, noterade, ingående balans	1 692	2 293
Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2020
Köp	1	234
Sälj		–1 071
Värdeändring	–318	236
Förändring aktier och andelar, noterade	–317	–601
Aktier och andelar, noterade, utgående balans	1 375	1 692
Aktier och andelar, onoterade, ingående balans	94 433	83 537
Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2019		169
Köp	4 484	7 326
Sälj	–9 088	–9 753
Värdeändring	2 316	13 154
Förändring aktier och andelar, onoterade	–2 288	10 727
Aktier och andelar, noterade, utgående balans	92 145	94 433
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans	6 861	4 643
Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2019		1 498
Köp	1 037	3 537
Sälj	–468	–2 977
Värdeändring	–198	160
Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar	371	720
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans	7 232	6 861
Summa förändring nivå 3	–2 234	10 846
Av ovan redovisad värdeändring var –3 339 mkr (8 011 mkr) orealiserat per balansdagen.
Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor.
Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.
Första aP-Fonden // årsredovisning 2020				<< åter innehåll	# 59

115

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 18 – Finansiella risker

ber. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen

visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika

Prognostiserad Risk

tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighets-

med tillgångarnas risk var för sig.

analysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens

Realiserad Risk

portföljsammansättning per 31 december 2020 och historiska mark-

nadsavkastningar.

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemen-

Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsut-

sam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats

fall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsför-

om och som bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla

delningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema

marknadsvärdering av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrek-

utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver

vensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd

göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort

till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardav-

riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken

vikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån

presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simulering-

kvartalsdata.

en utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste

Fjärde AP-fonden enats om.

10 årsperioden var 7,2 procent baserat på denna beräkningsmetodik.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskom-

Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sanno-

mit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året

likhet. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust

för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen.

som kan inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall

För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den

visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at

genomsnittliga realiserade risken under året var 10,6 procent för tota-

Risk-måttet.

la portföljen respektive 15,6 procent för den dagligt marknadsvärde-

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till

rade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärde-

18,0 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista decem-

ras dagligen var vid utgången av året 75 procent.

Finansiella risker

Expected

Expected

Volatilitet

Value at Risk

Shortfall

Value at Risk

Shortfall en

årstakt %

årstakt, mkr

årstakt, mkr

en dag, mkr

dag, mkr

Känslighetsanalys Marknadsrisk

2020

2020

2020

2020

2020

per 31 december

2019

2019

2019

2019

2019

Aktier

25,6

8,5

–78 419

–18 685

–130 666

–29 423

–4 863

–1 159

–8 104

–1 825

Räntebärande

2,5

2,6

–4 183

–5 526

–9 210

–7 769

–259

–343

–571

–482

Alternativa Investeringar

30,4

7,4

–48 921

–12 820

–79 718

–18 348

–3 034

–795

–4 944

–1 138

Valuta

9,0

6,9

–7 555

–4 858

–9 622

–6 194

–469

–301

–597

–384

Bidrag från Diversifiering

–3,4

–2,8

22 211

16 660

26 842

25 821

1 377

1 033

1 665

1 601

Likvidportföljen

13,1

4,0

–66 522

–18 971

–126 958

–27 060

–4 125

–1 177

–7 874

–1 678

Portföljen totalt

18,0

4,2

–116 867

–25 229 –202 374

–35 911

–7 248

–1 565 –12 551

–2 227

Likviditetsrisk, per 31 dec

Total balans

< 1

1 < 3

3 < 5

5 < 10

> 10

mkr

Förfallostruktur,

2020

2020

2020

2020

2020

2020

Löptid år, mkr

2019

2019

2019

2019

2019

2019

Nominellt stat

4 648

4 762

20 154

4 602

11 965

10 483

13 719

19 478

11 838

13 813

62 323

53 139

Nominellt kredit

4 627

6 379

4 716

7 285

5 225

4 749

8 954

13 775

3 852

4 256

27 375

36 444

Realt

0

6 085

632

9 194

1 287

7 869

5 696

11 046

5 262

5 353

12 877

39 547

Portföljen totalt

9 275

17 226

25 502

21 082

18 477

23 101

28 369

44 300

20 952

23 422

102 575

129 130

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

Total balans

1 < 3

3 < 5

5 < 10

> 10

mkr

Förfallostruktur,

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

Löptid år, mkr

Aktierelaterade instrument

–134

–176

–

–

–

–

–

0

–134

–176

Ränterelaterade instrument

–

–103

–109

–113

–

–

–

0

–109

–216

Valutarelaterade instrument

–

0

–

–

–

–

–

0

Totalt

–134

–279

–109

–113

0

0

0

0

–243

–392

# 60

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

116

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

>Fortsättning Not 18

Kreditrisk, per 31 december

											Total balans
		AAA		AA		A		BBB		<BBB		mkr
Rating, mkr *	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Nominellt stat	27 655	17 152	23 590	15 615	7 078	14 148	4 000	6 225	0	0	62 323	53 139
Nominellt kredit	4 937	7 524	5 441	4 778	3 734	5 836	3 909	5 505	9 354	12 802	27 375	36 444
Realt	4 538	13 923	6 358	25 218	1 981	406	0	0	0	0	12 877	39 547
Totalt	37 130	38 598	35 389	45 611	12 793	20 389	7 910	11 730	9 354	12 802	102 575	129 130

* Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Not 19 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

				Relaterade belopp
				som inte nettas
		Nettade
		belopp	Nettobelopp	Ramavtal	Säker-			Summa
	Brutto-	i balans-	i balans-	om kvitt-	heter	Netto-		i balans-
2020-12-31, mkr	belopp	räkning	räkningen	ning	erhållna	belopp	Övrigt*	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar	0	0	0	0	0	0	3	3
Derivat	–	–	7 595	763	5 776	1 056	0	7 595
Summa tillgångar	0	0	7 595	763	5 776	1 056	3	7 598
Skulder
Ej likviderade skulder	0	0	0	0	0	0	2	2
Derivat	–	–	763	763	0	0	0	763
Summa skulder	0	0	763	763	0	0	2	765
				Relaterade belopp som inte nettas
		Nettade belopp	Nettobelopp					Summa
	Brutto-	i balans-	i balans-	Ramavtal om	Säkerheter	Netto-		i balans-
2019-12-31, mkr	belopp	räkning	räkningen	kvittning	erhållna	belopp	Övrigt*	räkningen
Tillgångar
Ej likviderade tillgångar	0	0	0	0	0	0	21	21
Derivat	–	–	4 336	1 526	2 481	329	20	4 356
Summa tillgångar	0	0	4 336	1 526	2 481	329	41	4 377
Skulder
Ej likviderade skulder	0	0	0	0	0	0	50	50
Derivat	–	–	1 526	1 526		0	0	1 526
Summa skulder	0	0	1 526	1 526	0	0	50	1 576

* Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presen- teras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhål- landen och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för

skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 61

117

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 20 – Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Motpart, samt ägarandel	2020-12-31	2019-12-31
AROS Bostadsutveckling 29 %
Ränteintäkter		–
Ägarlån		–
Aktieägartillskott under året	28	90
Investeringsåtagande	36	64
Chapone S.à.r.l 100 %
Ränteintäkter	52	47
Ägarlån	1 561	1 405
Aktieägartillskott/återbetalt under året	132	86
Investeringsåtagande	2 023	1 887
Secore Fastigheter AB, 50 %
Ränteintäkter	–	–
Ägarlån	–	–
Aktieägartillskott under året	–	–
Investeringsåtagande	608	608
Vasakronan Holding AB, 25 %
Lokalhyror*	12	12
Ränteintäkter	–	–
Ägarlån	–	–
Aktieägartillskott under året	–	–
Åtagande om att på Vasakronans
begäran köpa företagscertifikat i
bolaget med upp till ett vid var tid		4 500
högsta sammanlagda likvidbelopp om:	4 500
Willhem AB, 100 %
Ränteintäkter	–	–
Ägarlån	–	–
Aktieägartillskott under året	–	–
Åtagande om att på Willhems begäran
köpa företagscertifikat i bolaget med
upp till ett vid var tid högsta samman-	6 000
lagda likvidbelopp om:		6 000

Motpart, samt ägarandel	2020-12-31	2019-12-31
ASE Holdings S.à.r.l, 38 %
Ränteintäkter	29	28
Ägarlån	253	255
Aktieägartillskott under året	–	–
ASE Holdings III S.à.r.l, 32 %
Ränteintäkter	15	12
Ägarlån	195	196
Aktieägartillskott under året	18	70
Investeringsåtagande	170	228
Jutas Invest Finland OY, 100 %
Ränteintäkter	29	25
Ägarlån	453	378
Aktieägartillskott under året	–	–
Investeringsåtagande	503	588
First Australian Farmland Pty Ltd,
100 %
Ränteintäkter	18	37
Ägarlån	486	485
Aktieägartillskott under året	–	–
OMER Farmoor 3 Holdings B.V. 100%
Ränteintäkter	–	–
Ägarlån	–	–
Aktieägartillskott under året	–	–
Polhem KB 33%
Ränteintäkter	–	–
Ägarlån	–	–
Aktieägartillskott under året	90	312
Investeringsåtagande	2597	2 687
Urbanea Fastigheter AB 98%
Ränteintäkter	–	–
Ägarlån	–	–
Aktieägartillskott under året	187	2
Investeringsåtagande	304	491

*Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknads- mässiga villkor

# 62

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

118

Skr. 2020/21:130

Bilaga 3

styrelsens försäkran

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med

god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 23 februari 2021
Urban Hansson Brusewitz			Anna Hesselman
Ordförande			Vice ordförande
Kent Eriksson	Peter Hansson			Åsa-Pia Järliden Bergström
Styrelseledamot	Styrelseledamot			Styrelseledamot
Per Klingbjer	Charlotte Nordström			Eva Redhe
Styrelseledamot	Styrelseledamot			Styrelseledamot
	Erik Sjöström
	Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2021
Peter Nilsson		Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor			Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

<< åter innehåll

# 63

119

Skr. 2020/21:130 Bilaga 3

reVIsIonsberättelse

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 44–63 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisan- de bild av Första APfondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- ningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar en- ligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revi- sionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och denna återfinns på sidorna 1–43 samt 66–77.

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk- ande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång be- aktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revision- en samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra infor- mationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga

att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har an- svaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upp- rätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huru- vida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god re- visionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professio- nellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

•identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig- heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalsk- ning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

# 64

<< åter innehåll

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

120

Skr. 2020/21:130 Bilaga 3

•skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

•utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

•drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verk- samheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upp- lysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredo- visningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

•utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transak- tionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iaktta- gelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förval- tar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- ning av Första AP-fonden för 2020.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avse- ende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

reVIsIonsberättelse

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva- ret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Första AP-fondens organisation och förvaltningen av Första AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fondens organisation är utformad så att bok- föringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nöd- vändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2020.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försum- melser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenska- perna.

Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs ba- seras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar gransk- ningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och över- trädelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, besluts- underlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 23 februari 2021

Peter Nilsson

Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

<< åter innehåll

# 65

121

Skr. 2020/21:130

Bilaga 4

ÅRSREDOVISNING 2020

122

Andra AP-fonden är en av fem buffert- fonder i det svenska pensionssystemet. AP2 är specialister på pensionssystemet och uppfyller sitt uppdrag genom att anpassa förvaltningen till systemets behov.

123	2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

124

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

.Skr 4 Bilaga

Andra AP-fonden bidrar till balansen i pensionssystemet

Innehåll

ÖVERBLICK	4
Året i korthet
Covid19	6
VDord	7
OMVÄRLD	11
Marknad
Omvärldsspaningar	13
UPPDRAG OCH MÅL	17
Uppdrag, mål och vision
Experter på pensionssystemet	21
STRATEGI OCH FÖRVALTNING	25
Investeringsstrategi

2020/21:130

PENSIONSSYSTEMET

Inkomstpensionen är ett fördelningssystem där utgående pensioner betalas ut från löpande inbetalningar. Buffert fonderna kan genom föredömlig förvaltning öka värdet av systemets tillgångar. Som buffertfond ska AP2, med sin avkastning, långsiktigt bidra till balansen i pensionssystemet och därigenom en god pensionsutveckling.

UPPDRAG OCH MÅL

APfondernas uppdrag är att vara till största möjliga nytta för pensionssystemet. AP2 har konkretiserat sitt uppdrag med målet att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen, den så kallade bromsen, på 30 års sikt.

Det görs med en egenutvecklad ALMmodell. Utifrån dess simuleringar skapas en portfölj som förväntas innebära lägst framtida pensionsförluster på grund av bromsen.

Förvaltning	28
– Svenska aktier	29
– Kvantitativ förvaltning	31
– Alternativa investeringar	31
– Mefix	33
Integrering av hållbarhet är en resa	34
Medarbetare	36
Kostnader	39
IT	40
HÅLLBARHET	42
Omställning till hållbar utveckling
FN:s mål för hållbar utveckling	45
Hållbarhetsrapportering	47
Hållbarhetsdata	57
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	60
Resultat och utveckling 2020
Årets resultat	61
Portföljens avkastning	63
Den noterade portföljens relativa utveckling	64
Alternativa investeringars utveckling	66
Intern styrning och kontroll	70
Riskhantering	72
Valutaexponering	78
Kostnader	79
RÄKENSKAPER OCH NOTER	82
Resultaträkning
Balansräkning	83
Redovisnings och värderingsprinciper	84
Noter	86
Revisionsberättelse	98
Aktier, andelar och räntebärande värdepapper	100
FONDSTYRNING	104
Fondstyrningsrapport
Styrelse	107
Ledning	108
Finansiella definitioner	109

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

3

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Året i korthet

386,2	12,8
FONDKAPITAL	RESULTAT
Fondkapitalet uppgick till 386,2	Årets resultat uppgick till 12,8 (53,0) mdkr.
(381,3) mdkr den 31 december 2020.

0,05

RELATIV AVKASTNING

Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar

och kostnader, uppgick till 0,05 (–0,90) procent.

0,06 –7,9 3,5

KOSTNADER

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,06 (0,07) procent.

NETTOUTFLÖDE TILL PENSIONS- SYSTEMET

Nettoutflöde till pensionssystemet på

–7,9 (–6,5) mdkr.

TOTAL AVKASTNING

Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 3,5 (15,9) procent, inklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Exklusive dessa kostnader avkastade portföljen 3,7 (16,1) procent.

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

125

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

4

126

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG OCH MÅL	STRATEGI OCH FÖRVALTNING	HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER OCH NOTER	FONDSTYRNING
ÅRET I KORTHET
Femårsöversikt, finansiella nyckeltal				Nyckeltal hållbarhet

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

	2020	2019	2018	2017	2016
Fondkapital, flöden och resultat, mnkr
Fondkapital	386 224	381 350	334 828	345 931	324 522
Nettoflöden mot pensionssystemet	–7 902	–6 520	–6 773	–7 375	–6 637
Årets resultat	12 776	53 042	–4 330	28 784	30 535
Avkastning, %
Avkastning total portfölj före provisionskostnader	3,7	16,1	–1,2	9,1	10,5
och rörelsens kostnader
Avkastning total portfölj efter provisionskostnader	3,5	15,9	–1,3	9,0	10,3
och rörelsens kostnader
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader
	7,3	7,4	6,9	9,8	10,6
och rörelsens kostnader, 5 år
Annualiserad avkastning efter provisionskostnader	7,7	8,4	8,8	6,0	5,5
och rörelsens kostnader, 10 år
Risk, %	6.2	6,4	7,2	8,9	8,7
Standardavvikelse expost, total portfölj1
Sharpekvot expost, total portfölj	0,4	4,0	neg	2,9	1,9
Förvaltningskostnadsandel i % av förvaltat kapital	0,14	0,15	0,14	0,15	0,15
Förvaltningskostnadsandel inkl. provisionskostnader
Förvaltningskostnadsandel exkl. provisionskostnader	0,06	0,07	0,06	0,06	0,07
Valutaexponering, %	34	34	32	33	31

1 Beräknad på tio års kvartalsavkastning.

	2020	2019
Andra AP-fondens noterade aktieportfölj1
Aktieportföljens absoluta utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) (mn tCO2e)	1,35	1,74
Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO2e/mnkr)	8,20	11,52
Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens omsättning (tCO2e/mnkr)	11,50	13,25
Koldioxidintensitet, viktat medeltal (tCO2e/mnkr)	12,85	15,20
Marknadsvärdet av fondens portfölj som täcks in av CO2edata (mdkr)	164	151
Tjänsteresor
Andel tågresor mellan Göteborg och Stockholm, %	98	97
Koldioxidutsläpp från:
Tåg inrikes, ton CO2e	0	0
Flyg inrikes, ton CO2e	0	1
Flyg utrikes, ton CO2e	2	187
Interna miljöindikatorer
El, kWh	80 000	128 300
Förnybar el, %	100	100
Kopieringspapper, inköpt (A4), kg	0	191
Antal utskrifter	31 000	70 900
Övrigt
Andel kvinnor, %	34	34
Andel kvinnor i ledande befattning, %	29	28
Andel medarbetare som genomgått utbildning i mänskliga rättigheter, %	100	99

1Koldioxidmåtten från och med 2020 och framåt är baserade på ett bredare universum av koldioxiddata samt en förfinad metod för skattning av koldioxid på bolag som inte rapporterar. Koldioxidmåtten för 2019 som presenteras här har räknats om för att vara jämförbara med 2020. Tidigare års rapportering av koldioxiddata är inte direkt jämförbart.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

5

127

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG OCH MÅL STRATEGI OCH FÖRVALTNING HÅLLBARHET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER FONDSTYRNING

Resultaträkning

Belopp i mnkr	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	2 956	3 836
Erhållna utdelningar		4 214	5 754
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	14 703	27 129
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	5 754	6 278
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		3 757	6 108
Nettoresultat, derivatinstrument		–2 063	–932
Nettoresultat, valutakursförändringar		–16 033	5 401
Provisionskostnader, netto	4	–277	–292
Summa rörelsens intäkter		13 011	53 282
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–150	–147
Övriga administrationskostnader	6	–85	–93
Summa rörelsens kostnader		–235	–240
ÅRETS RESULTAT		12 776	53 042

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

82

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

128

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG OCH MÅL STRATEGI OCH FÖRVALTNING HÅLLBARHET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER FONDSTYRNING

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar
Noterade	7	169 880	161 554
Onoterade	8	80 486	78 168
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	122 272	133 875
Derivatinstrument	10	10 203	5 734
Kassa och bankmedel		7 253	3 908
Övriga tillgångar	11	959	206
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	1 383	1 721
SUMMA TILLGÅNGAR		392 436	385 166
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Skulder
Derivatinstrument	10	2 412	1 537
Övriga skulder	13	3 578	1 589
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	222	690
Summa skulder		6 212	3 816
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		381 350	334 828
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–7 902	–6 520
Årets resultat		12 776	53 042
Summa fondkapital		386 224	381 350
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		392 436	385 166
Ställda panter och eventualförpliktelser	16
Övriga ställda panter och eventualförpliktelser		2 823	969
Åtaganden		29 677	26 459

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

83

129

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG OCH MÅL STRATEGI OCH FÖRVALTNING HÅLLBARHET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER FONDSTYRNING

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo-	Omräkning av utländsk valuta	visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 27 för informa-
visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed,	Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med	tion kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar
varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till	den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen	utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs
marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde	räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kro-	för fondens olika placeringar.
AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings-	nor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar
principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.	och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till	Noterade aktier och andelar
Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas	värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en	För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad
successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En	del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat	marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån
fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovi-	som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk-	balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda
sat resultat och kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven för att	ningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.	indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i
definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gäl-	Aktier i dotterföretag/intresseföretag	index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark-
lande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upp-		nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat
rättas och att IFRS 16 inte tillämpas.	Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och	noterade aktier.
Affärsdagsredovisning	lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt
	värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade	Onoterade aktier och andelar
Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och	aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning förelig-	För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en
obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden	ger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas	reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde
redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den	till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9.	baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern
tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över-	Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet	part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras
går mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan	på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.	för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden
affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive	Värdering av finansiella instrument	på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en
övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avse-		justering av erhållen värdering.
ende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen,	Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid	Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Interna-
vilket överensstämmer med marknadspraxis.	såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i	tional Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) prin-
Nettoredovisning	resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår	ciper eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara
	således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-	baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värde-
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen	instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde	ringsmetoder kan användas.
när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och	över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och	Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en
det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången	värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till	värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit
och erlägga likvid för skulden samtidigt.	dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här	föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i
	utnyttjas fair value-option för att lagen om allmänna pensionsfon-	onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av upp-
	ders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall hän-	skjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstrans-
ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020		84

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

130

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG OCH MÅL	STRATEGI OCH FÖRVALTNING		HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE		RÄKENSKAPER OCH NOTER	FONDSTYRNING
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
aktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker				Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen			Provisionskostnader
i redovisningen hos fastighetsföretagen.				redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt			Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags-
				värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valuta-			post under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för
Obligationer och andra räntebärande tillgångar				kursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat			förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden
För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt				valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas			till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Pre-
värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köp-				som Nettoresultat derivatinstrument.			stationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en
kurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i							avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas,
index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark-				Återköpstransaktioner			redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt till-
nad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och				Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång			gångsslag i resultaträkningen.
tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumen-				fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld.			Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som
tet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som inne-				Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i			anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade
bär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.				balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins-			resultatet.
Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte-				ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.			Rörelsens kostnader
metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna				Värdepapperslån
anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betal-							Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till
ningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid				Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde			externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörel-
anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och				medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt			sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och
undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa				i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper			förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.
räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeför-				kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra			Skatter
ändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Netto-				AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo-
resultat räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd				visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande			Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar
av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valuta-				skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den			i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i
kursförändringar.				erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not			vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive
				under rubriken ”Ställda panter och eventualförpliktelser”. Under			intäktsslag.
Derivatinstrument				denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt			Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och
För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar				säkerheter för dessa.			därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet.
vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark-				Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet			Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd
nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas							mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.
instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller				In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet			Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges.
där indata utgörs av observerbara marknadsdata.				redovisas direkt mot fondkapitalet.

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

85

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

Noter till resultat- och balansräkningarna

NOT 1 Räntenetto

Belopp i mnkr	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Ränteintäkter
Obligationer och andra	2 966	3 814
räntebärande tillgångar
Övriga ränteintäkter	35	55
Summa ränteintäkter	3 001	3 869
Räntekostnader	–45
Övriga räntekostnader		–33
Summa räntekostnader	–45	–33
Räntenetto	2 956	3 836

NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Realisationsresultat	2 527	2 280
Orealiserade värdeförändringar	3 227	3 998
Nettoresultat, onoterade aktier		6 278
	5 754
och andelar

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetalt förvaltararvode påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 397 (307) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende

onoterade tillgångar. Under året har även 388 (225) mnkr återbetalats och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats med –9 (–82) mnkr.

NOT 4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Externa förvaltararvoden,	236	249
noterade tillgångar
Övriga provisionskostnader inklusive	41	43
depåbankskostnader
Summa provisionskostnader	277	292

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 293 (148) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

131

NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Resultat noterade aktier och andelar	14 801	27 197
avdrag courtage	–98	–68
Nettoresultat, noterade aktier
	14 703	27 129
och andelar

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

86

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

132

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG OCH MÅL	STRATEGI OCH FÖRVALTNING	HÅLLBARHET		FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER OCH NOTER	FONDSTYRNING
NOTER
forts. not 4
EXTERNA FÖRVALTNINGSMANDAT DEN 31 DECEMBER 2020, MNKR
				Marknadsvärde	% av	Extern
Mandat			Genomsnittligt förvaltat kapital 2020			förvaltnings-
				2020-12-31*	fondkapital	kostnad
Externa diskretionära förvaltningsmandat
Aktiemandat
Aktiv förvaltning
MFS	Globala aktier		5 702	6 124
APS	Kinesiska A-aktier		3 682	2 452
Cephei	Kinesiska A-aktier		3 927	4 666
UBS	Kinesiska A-aktier		3 855	4 652
Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat			17 166	17 894	5	93
Investeringar i noterade externa fonder
Aktiefonder			10 056	6 992
Räntefonder			13 754	5 734
Totalt investeringar i noterade externa fonder			23 810	12 726	3	144
Investeringar i onoterade riskkapitalfonder
			30 559	32 228	8
och fastighetsfonder
SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL			71 535	62 848	16	237
OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

NOT 5 Personal

Antal anställda	2020				2019
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Medelantal anställda	72	47	25	70	46	24
Antal anställda den 31 december	71	47	24	71	47	24
Antal personer i ledningsgruppen den 31 december	6	4	2	6	4	2

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

87

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

forts. not 5

	Löner och	Rörlig	Pensions-	Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2020					kostnader inkl.	Summa
	arvoden	ersättning	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt
Styrelseordförande	215	–	–	–	70	285
VD	4 264	–	1 556	254	1 740	7 560
Styrelsen exklusive ordförande	925	–	–	–	189	1 114
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef	3 056	–	1 028	444	1 256	5 340
Chef Affärsstöd	1 863	–	939	–	814	3 616
Chefsjurist	2 435	–	711	102	986	4 132
Chef Kommunikation och Ägarfrågor	1 916	–	710	127	809	3 435
Chef Risk och Avkastningsanalys	1 884	–	653	66	752	3 289
Övriga anställda	62 193	5 296	24 403	–	26 675	118 567
Summa	78 751	5 296	30 000	–	33 291	147 338
Övriga personalkostnader						2 247
Summa personalkostnader					Sociala	149 585
	Löner och	Rörlig	Pensions-	Varav
Personalkostnader i tkr, 2019					kostnader inkl.	Summa
	arvoden	ersättning	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt
Styrelseordförande	115	–	–	–	37	152
VD	4 086	–	1 522	254	1 674	7 282
Styrelsen exklusive ordförande	503	–	–	–	110	613
Ledningsgruppen exkl. VD
Kapitalförvaltningschef	3 019	–	1 068	481	1 230	5 317
Chef Affärsstöd	1 829	–	929	–	802	3 560
Chefsjurist	2 374	–	711	110	823	3 908
Chef Kommunikation och Ägarfrågor	1 844	–	710	138	634	3 188
Chef Risk och Avkastningsanalys	1 900	–	656	55	758	3 314
Övriga anställda	58 823	5 969	24 569	–	26 651	116 012
Summa	74 493	5 969	30 165	–	32 719	143 346
Övriga personalkostnader						4 095
Summa personalkostnader						147 441

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 200 000 kronor för ordföranden,

150 000 kronor för vice ordföranden och 100 000 kronor till övriga ledamö- ter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med samman- lagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrel- semedlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kronor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 107.

VD

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 16 (13) tkr.

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit för- måner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 26 (73) tkr, Chef Affärsstöd 4 (5) tkr, Chefsjurist 4 (5) tkr, Chef Kommunikation och Ägar- frågor 4 (6) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 6 (6) tkr. Medlemmar i led- ningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och AKAVIA/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer anger 6 månaders uppsäg- ningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För en ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställd innan reger- ingens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Detta har inte omförhandlats, då det skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

133

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

88

134

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

forts. not 5

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med reger- ingens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla med- arbetare utom VD och övriga i fondledningen samt compliancefunktionen.

Programmet innebär att alla som omfattas kan erhålla maximalt två månads- löner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förut- sättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovi- sar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens webbplats.

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Willis Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fon- dens medarbetare. För 2020 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett tjugotal privata och statliga aktörer inom finansbranschen, bland annat övriga AP-fonder. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i Willis Towers Watsons löne- och förmånsundersökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befatt- ningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, kon- kurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller inom den utgångs- punkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på fondens webbplats.

Övrigt

I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

NOT 6 Övriga administrationskostnader

Belopp i mnkr	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Lokalkostnader	7	6
Informations- och IT-kostnader	61	66
Köpta tjänster	10	11
Övriga kostnader	7	10
Summa övriga	85	93
administrationskostnader
Arvoden till revisorerna
Revisionsuppdrag
PwC	0,81	0,75
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
PwC	0,00	0,10
Summa ersättning till PwC	0,81	0,85

NOT 7 Aktier och andelar, noterade

Belopp i mnkr

2020-12-31

2019-12-31

Svenska aktier	36 741	35 811
Utländska aktier	126 147	114 211
Andelar i utländska fonder*	6 992	11 532
Summa aktier och andelar, noterade	169 880	161 554
* varav andelar i blandfonder	–	–

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalförvalt- ning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde.

Under 2020 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till 9 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för utlå- nade värdepapper redovisas i not 16.

Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska inne- haven återfinns på sidorna 100–102.

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns på fondens webbplats.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

89

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

NOT 8 Aktier och andelar, onoterade

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Svenska aktier i intressebolag	20 956	20 590
Utländska aktier i intresse- och dotterbolag	24 583	25 955
Övriga onoterade svenska aktier och andelar	–	–
Övriga onoterade utländska aktier och andelar	34 947	31 623
Summa aktier och andelar, onoterade	80 486	78 168

				Ägarandel	2020-12-31		2019-12-31		Eget
Belopp i mnkr	Org nr	Säte	Antal aktier			Verkligt	Verkligt			Resultat
				kapital/röster, %		värde		värde	kapital
Svenska aktier i intressebolag						20 956	20 590		70 869*	3 714*
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25
Utländska aktier i intresse- och dotter-
bolag						2 650		2 472
Chaptwo S.à.r.l.		Luxemburg		100
Lewis & Clark Timberlands LLC		USA		24		1 212		1 415
Molpus Nordic Woodlands L.P.		USA		99		1 273		1 418
TIAA-CREF Global Agriculture LLC		USA		23		2 576		3 096
TIAA-CREF Global Agriculture II LLC		USA		25		5 070		5 868
U.S. Office Holdings L.P.		USA		41		4 337		5 034
U.S. Core Office APTWO L.P. **		USA		99		5 528		5 365
U.S. Office APTWO JV II L.P.***		USA		99		1 937		1 287
Summa utländska aktier i						24 583	25 955
intresse- och dotterbolag
* Avser offentliggjorda siffror per 2020-12-31.
** Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core Offi ce Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.
*** Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.
						Ägarandel		2020-12-31		2019-12-31
Belopp i mnkr					Säte				Anskaff-	Anskaff-
						i kapital, %		ningsvärde		ningsvärde
Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar
Gateway VI Co-Investment Account (AP2) L.P.				Caymanöarna			10		986	686
Generate Capital, Inc.					USA		7		839	–
Riverstone Pattern Energy III, L.P.					USA		13		790	–
TIAA European Farmland Fund LP				Caymanöarna			43		779	696
Pathway Private Equity Fund IXC, LLC					USA		99		743	774

En komplett förteckning över svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens webbplats.

135

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

90

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

136

	ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG OCH MÅL	STRATEGI OCH FÖRVALTNING	HÅLLBARHET		FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER OCH NOTER	FONDSTYRNING
	NOTER
NOT 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar
	Belopp i mnkr				2020-12-31		2019-12-31
						Verkligt värde	Verkligt värde
	Fördelning på emittentkategori
	Svenska staten				3 856		4 302
	Svenska kommuner				459		909
	Svenska bostadsinstitut				8 121		13 428
	Övriga svenska emittenter
	Finansiella företag				6 337		7 067
	Icke-finansiella företag				1 734		1 819
	Utländska stater				43 068		39 039
	Övriga utländska emittenter				58 690		67 004
	Dagslån				7		307
	Summa				122 272		133 875
	Fördelning på instrumenttyp
	Övriga obligationer				114 970		117 342
	Onoterade lån				1 561		1 397
	Andelar i utländska räntefonder				5 734		14 829
	Dagslån				7		307
	Summa				122 272		133 875

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

91

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

NOT 10 Derivatinstrument

	2020-12-31		2019-12-31
Belopp i mnkr	Verkligt värde	Verkligt värde	Verkligt värde	Verkligt värde
	Positivt	Negativt	Positivt	Negativt

Aktierelaterade instrument		–	–
Terminer				–	–
Summa		–	–	–	–
varav clearat				–	–
		–	–
Ränterelaterade instrument				–	6
		0	–
FRA/Terminer
Swappar		0	201	0	157
Summa		0	201	0	163
varav clearat		–	–	–	–
Valutarelaterade instrument
		34	–
Optioner, innehavda				23	–
Optioner, utställda		–	30	–	15
Terminer		10 169	2 181	5 711	1 359
Summa		10 203	2 211	5 734	1 374
varav clearat			–	–	–
		0
Summa derivatinstrument		10 203	2 412	5 734	1 537
Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 201 mnkr har längre	valutaoptioner har Andra AP-fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla för-
löptid än 12 månader. Positionerna avser swapavtal, vilka förfaller 2031	pliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valuta-
eller 2032.	option har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller
Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala	ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fon-
risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda	den inga leveranskrav.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av derivat regle- ras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2020 användes derivatinstrument företrä- desvis inom följande områden:

•Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.

•Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

•Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.

•Strukturerade derivat – används för att skapa exponering mot marknads- rörelser som inte finns att tillgå inom traditionella aktie-, ränte- eller valutaderivat.

•Inom ramen för fondens taktiska allokeringsmandat samt alternativa riskpremiemandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadernas derivatinstrument är inte standardise- rad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker gentemot fondens motparter.

VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA och i ökad omfattning CSA, som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter.

137

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

92

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

138

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

NOT 11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Fordringar sålda ej likviderade tillgångar	952	200
Övriga fordringar	7	6
Summa	959	206

NOT 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna externa förvaltararvoden	47	36
Upplupen räntekostnad på valutaterminer	140	621
Övriga upplupna kostnader	35	33
Summa	222	690

NOT 16 Ställda panter och eventualförpliktelser

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Övriga ställda panter och
eventualförpliktelser
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper och	669	655
kontantsäkerhet*
Ställda säkerheter avseende	1 484	237
börsclearade derivatavtal

NOT 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna ränteintäkter	989	1 309
Upplupna utdelningar	200	240
Restitutioner	173	150
Övriga förutbetalda kostnader
	21	22
och upplupna intäkter
Summa	1 383	1 721

NOT 13 Övriga skulder

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Skulder köpta ej likviderade tillgångar	1	79
Leverantörsskulder	29	20
Övriga skulder	3 548	1 490
Summa	3 578	1 589

NOT 15 Fondkapital

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Ingående fondkapital	381 350	334 828
Nettobetalningar mot pensionssystemet
Inbetalda pensionsavgifter	73 872	72 343
Utbetalda pensionsmedel till	–81 564	–78 681
Pensionsmyndigheten
Överflyttning av pensionsrätter till EG	–2	–
Reglering av pensionsrätter avseende	2	3
tidigare år
Administrationsersättning till	-210	–185
Pensionsmyndigheten
Summa nettobetalningar mot	–7 902	–6 520
pensionssystemet
Årets resultat	12 776	53 042
Utgående fondkapital	386 224	381 350

Ställda säkerheter avseende OTC-derivat	670	77
(CSA-avtal)**
Åtaganden	2 823	969
Åtaganden om framtida investeringar
	25 177	21 949
avseende onoterade innehav
Teckningsåtaganden av certifikat	4 500	4 500
Garanti av nyemission	–	10
	29 677	26 459

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 743 (695) mnkr.

** Bokfört värde för skulder avseende erhållna kontantsäkerheter avseende OTC -deri- vat uppgår till 3 249 (1 479) mnkr. Erhållna säkerheter i form av värdepapper för OTC- derivat 3 291 (2 401) mnkr.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

93

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

NOT 17 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebör- den att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Andra AP-fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modell- värdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutatermi- ner, ränteswappar och valutaoptioner baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor, volatilitetskurvor och metod för beräkning och uppskatt- ning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för dagslån, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2020 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Onoterade tillgångar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderings- tekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kunniga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-marknadsnote- rade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (14,7 procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (6,6 procent av den totala portföljen) och hållbar infrastruktur (0,5 procent av den totala portföljen).

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Valu- ation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

VALIDERING AV VÄRDERINGAR MED TIDSFÖRSKJUTEN RAPPORTERING, MNKR

50 000

40 000

30 000

20000

10000

0

dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep 16 17 17 17 17 18 18 18 18 19 19 19 19 20 20 20

Värdering vid rapportering från förvaltare	Värdering vid bokslutstillfälle baserat
	på rapport ett kvartal tidigare

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens värderingar i officiella bokslut ligger lägre än slutrapporterat värde från fondförvaltarna.

Huvudsakligen använder förvaltarna diskonterade kassaflöden, substans- värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande mark- nadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna kvartals- rapporterna från respektive förvaltare. Kvartalsrapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att vid värdering av Andra AP-fondens innehav per årsskiftet 2020 nyttjades i huvudsak värde- ring per den 30 september 2020, justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av fonden sedan start.

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan decem- ber 2016, visar att Andra AP-fondens värdering i officiella bokslut legat lägre än slutrapporterat värde från förvaltarna.

Verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.

VERKLIGT VÄRDE HIERARKI, MNKR
		2020-12-31
				Totalt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	verkligt
				värde
Aktier och andelar, noterade	162 863	7 017	–	169 880
Aktier och andelar, onoterade	–	–	80 486	80 486
Obligationer och andra	114 973	5 738	1 561	122 272
räntebärande tillgångar
Derivattillgångar	–	10 203	–	10 203
Derivatskulder	–	–2 412	–	-2 412
Finansiella tillgångar och
skulder värderade till verkligt	277 836	20 546	82 047	380 429*
värde
		2019-12-31
				Totalt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	verkligt
				värde
Aktier och andelar, noterade	150 021	11 533	–	161 554
Aktier och andelar, onoterade	–	–	78 168	78 168
Obligationer och andra	115 863	16 616	1 397	133 876
räntebärande tillgångar
Derivattillgångar	–	5 734	–	5 734
Derivatskulder	–	–1 537	–	–1 537
Finansiella tillgångar och
skulder värderade till verkligt	265 884	32 346	79 565	377 795*
värde

*Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investe- ringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frek- vens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut eller observer- bar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt ved- ertagna modeller.

Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej obser-

verbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2.

Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i resultat- räkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

139

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

94

140

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

forts. not 17

FÖRÄNDRING UNDER 2020 INOM NIVÅ 3, MNKR		Aktier och andelar,	Obligationer och andra
	Aktier och andelar, noterade			Totalt
		onoterade	räntebärande tillgångar
Ingående värde januari 2020	–	78 168	1 397	79 565
Köp	–	6 831	271	7 102
Försäljningar	–	–	–	–
Värdeförändringar*	–	–4 513	–107	–4 620
Omklassificeringar	–	–	–	–
Totalt	–	80 486	1 561	82 047

*100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

FÖRÄNDRING UNDER 2019 INOM NIVÅ 3, MNKR		Aktier och andelar,	Obligationer och andra
	Aktier och andelar, noterade			Totalt
		onoterade	räntebärande tillgångar
Ingående värde januari 2019	–	65 000	1 024	66 024
Köp	–	7 312	302	7 614
Försäljningar	–	–118	–	–118
Värdeförändringar*	–	5 974	71	6 045
Omklassificeringar	–	–	–	–
Totalt	–	78 168	1 397	79 565

*100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

•Vinsttillväxt genom ökad försäljning och förbättrade marginaler. Detta uppnås exempelvis genom ökade marknadsandelar, utveckling eller nyutveckling av produkter och tjänster, geografisk expansion, operativa förbättringar, förvärv, konsolidering etc.

•Multipelexpansion som uppnås genom att bolaget når en högre kvalitet alternativt genom den noterade marknadens utveckling.

•Skuldminskning.

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar inne- fattar värderingsmodeller som i många fall inkluderar värderingar i noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens värderingar påverkas av noterad marknad, men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning då värdering sker kvartalsvis. Andra AP-fondens erfarenhet är att de flesta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåtgående kursutveckling på börserna.

Konventionella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och

finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas marknads- värde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansnivåer samt

Känslighetsanalys onoterade tillgångar

Skogs- och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. En jordbruksfastighets driftsinrikt- ning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverknings- plan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från skogs- och jordbruket i kombination med räntenivåer. Värden på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under för- hållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar vär- det på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sän- ker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatö- rerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärden signifikant.

driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antagan- den. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och där- med minskade vakanser, med potential för höjda marknadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet.

För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –3,3 mdkr respektive 3,6 mdkr.

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

95

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

NOT 18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 20-procentsregeln (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 20 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt 40 procent av det verkliga vär- det av de tillgångar som fonden innehar får vara placerade i illikvida till- gångar. Under 2020 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och lik- viditetsrisk kring 30 procent och andelen illikvida tillgångar uppgick till cirka 20 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet om riskhantering, sidorna 72–77.

LIKVIDITETSRISK, %

40

30

20

10

0

Q1	Q2	Q3	Q4
Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk			20-procentsregeln

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM NETTAS I BALANSRÄKNINGEN ELLER LYDER UNDER KVITTNINGSAVTAL

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

	Brutto-	Nettade belopp i	Nettobelopp	Kvittning av finan-	Erhållna/	Nettobelopp		Summa i balans-
2020-12-31			i balans-	siella instrument	lämnade		Övrigt*
	belopp	balansräkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning		räkningen
TILLGÅNGAR			10 203			3 202		10 203
Derivat	10 203	–		–460	–6 541		–
Summa	10 203	–	10 203	–460	–6 541	3 202	–	10 203
SKULDER			2 412			1 382		2 412
Derivat	2 412	–		–460	–570		–
Summa	2 412	–	2 412	–460	–570	1 382	–	2 412
				Belopp som inte nettas
			Nettobelopp	i balansräkningen
	Brutto-	Nettade belopp i		Kvittning av finan-	Erhållna/	Nettobelopp		Summa i balans-
2019-12-31			i balans-	siella instrument	lämnade		Övrigt*
	belopp	balansräkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning		räkningen
TILLGÅNGAR			5 734			1 601		5 734
Derivat	5 734	–		–253	–3 880		–
Summa	5 734	–	5 734	–253	–3 880	1 601	–	5 734
SKULDER			1 531			1 201		1 537
Derivat	1 531	–		–253	–77		6
Summa	1 531	–	1 531	–253	–77	1 201	6	1 537

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

141

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

96

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

142

ÖVERBLICK

OMVÄRLD

UPPDRAG OCH MÅL

STRATEGI OCH FÖRVALTNING

HÅLLBARHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPER OCH NOTER

FONDSTYRNING

NOTER

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

NOT 19 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och ställ- ning har påverkats av transaktioner, utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24.

Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrelse- ledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Belopp i mnkr	2020-12-31	2019-12-31
Närstående, röstandel
Vasakronan Holding AB, 25 procent
Ränteintäkter	9	9
Åtagande om att på Vasakronans begäran
köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett vid	4 500	4 500
var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om
Chaptwo S.à.r.l., 100 procent
Ränteintäkter	52	50
Ägarlån inklusive upplupen ränta	1 570	1 408
Aktieägartillskott/-återbetalning under året	133	86
Investeringsåtagande	2 015	2 521

Årsredovisningen för 2020 har fastställts av styrelsen

Göteborg den 10 februari 2021

Jan Roxendal	Lin Lerpold	Martina Björkman Nyqvist
Ordförande	Vice ordförande
Hanse Ringström	Ole Settergren	Johnny Capor
Kristina Mårtensson	Åsa Erba Stenhammar	Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 februari 2021

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

97

143

ÖVERBLICK OMVÄRLD UPPDRAG OCH MÅL STRATEGI OCH FÖRVALTNING HÅLLBARHET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER OCH NOTER FONDSTYRNING

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606
Rapport om årsredovisningen	Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna	Revisorns ansvar
Uttalanden	information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende	Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden	denna andra information.	årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga
för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 60–97 i detta	I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt	felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag,
dokument.	ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga	och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalan-
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig-	om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsre-	den. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
het med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)	dovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi	garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisions-
och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra	i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen	sed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet
AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av	i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.	om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig-
dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna	Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna	heter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller
pensionsfonder.	information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller	tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga	en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har	som användare fattar med grund i årsredovisningen.
delar.	inget att rapportera i det avseendet.	Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt
Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen		omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela
fastställes.	Styrelsens och verkställande direktörens ansvar	revisionen. Dessutom:
	Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för	• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i
Grund för uttalanden	att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild	årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)	enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkstäl-	misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti-
och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder	lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de	från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål-	bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte	ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken
lande till Andra AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i	innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på	för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlig-
övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.	oegentligheter eller misstag.	heter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på miss-
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och	Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och	tag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.	verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att	förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller
Annan information än årsredovisningen	fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för-	åsidosättande av intern kontroll.
	hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten	• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-	och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fort-	som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt-
ningen och denna återfinns på sidorna 1–59 samt 98–109. Det är	satt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk-	gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men
styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för	tören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller	inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
denna andra information.	inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020		98

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

144

ÖVERBLICK	OMVÄRLD	UPPDRAG OCH MÅL	STRATEGI OCH FÖRVALTNING		HÅLLBARHET	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE		RÄKENSKAPER OCH NOTER	FONDSTYRNING
REVISIONSBERÄTTELSE
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används				Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar			ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den
och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-				Uttalanden			löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar
ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.				Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat invente-			och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Andra
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl-				ringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har även			AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag
lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upp-				granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och			och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
rättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med				verkställande direktörens förvaltning av Andra AP-fonden för 2020.
grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns				Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande			Revisorns ansvar
någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser				inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.			Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt
eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens							uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att
förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det				Grund för uttalanden			med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon
finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen				Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar			anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt-
fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen				enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är			ning för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2020.
om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplys-				oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enligt god revisors-			Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti
ningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen.				sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt			för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid
Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram				dessa krav.			kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föran-
till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser				Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och			leda anmärkning.
eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verk-				ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.			Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använ-
samheten.							der vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och				Styrelsens och verkställande direktörens ansvar			inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen
innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om				Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för			grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkom-
årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och				räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens till-			mande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella
händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.				gångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.			bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär
				Styrelsen ansvarar för Andra AP-fondens organisation och för-			att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och för-
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane-				valtningen av Andra AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar			hållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och
rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste				bland annat att fortlöpande bedöma Andra AP-fondens ekono-			överträdelser skulle ha särskild betydelse för Andra AP-fondens
också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen,				miska situation och att tillse att Andra AP-fondens organisation är			situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag,
däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen				utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Andra			vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt
som vi identifierat.				AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på			uttalande om förvaltningen.
				Göteborg den 10 februari 2021
				Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
				Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
				Förordnad av Regeringen	Förordnad av Regeringen

2020/21:130 .Skr 4 Bilaga

ANDRA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2020

99

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Årsredovisning

2020

FÖRVALTNING ÖVER GENERATIONER

145

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Introduktion

Innehåll

			Hållbarhet, särdrag,			Fondstyrnings-	Förvaltnings-
AP3 2020, uppdrag			förvaltning och							Nycketal
och utveckling			samverkan			rapport	berättelse			och GRI-index
3	AP3 2020 i korthet	13		Förutsättningar,	51 Fondstyrning		59 Förvaltningsberättelse			85 Nyckeltal
4	VD-ord			särdrag	53 Styrelsearbete		67 Tioårsöversikt			87 GRI-index
6 Portföljen, exponering		14		AP3s hållbarhetsarbete	55 Intern och extern		68 Resultat- och		89 Ordlista
	och avkastning	18		Förvaltningsmodell		kontroll		balansräkning	91 Pensionstillgångar
8	AP-fondernas uppdrag	20		Marknadsutveckling	56 Styrelse och		70 Noter
	och pensionssystemet	22		Noterade aktier		verkställande ledning	81 Underskrifter
10 AP3s utveckling och		24		Räntebärande			82 Revisionsberättelse
	bidrag till systemet
				investeringar och valuta
		28		Alternativa
				investeringar
		40		Ägarstyrning
		41		AP-fondernas etikråd
		43		FNs globala mål
		45		Samverkan
		46		Medarbetare
		48		Utvärdering

Tredje AP-fondens årsredovisning 2020

Denna årsredovisning beskriver AP3s verksamhet under 2020. AP3 avger en Ägarstyrningsrapport årligen som publiceras på hösten i samband med AP3s halvårsrapport.

AP3 följer Global Reporting Initiative’s riktlinjer, GRI Standarder så långt det är möjligt på nivå Core och i enlighet med det branschspecifika tillägget Finansiella tjänster. GRI-index återfinns på sidorna 87–88. Läs även om AP-fondernas etikråds arbete på hemsidan etikradet.se

2AP3 årsredovisning 2020

Finansiell information

På ap3.se finns information om fondens verksamhet och innehav samt årsredovisningar och delårsrapporter.

Kontakt: AP3, Box 1176, 111 91 Stockholm, info@ap3.se | 08-555 17 100

Text och produktion: AP3 och Narva.

Foto: Peter Phillips, Åsa Bäcklin (SSAB), Shutterstock, Europeiska Unionen.

146

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Introduktion | AP3 2020

Om AP3

Tredje AP-fonden är en investerare med uppdrag att

– för dagens och morgondagens pensionärer –

bidra till en stabil utveckling för det svenska inkomstpensionssystemet. Kapitalet investeras för att kunna generera en hög avkastning över tid. I uppdraget ingår att främja en hållbar samhällsutveckling genom att vara en ansvarsfull ägare och investerare.

37,2	9,7	423,0	8,7
mdkr	procent	mdkr	procent
Fondens resultat	Totalavkastning efter	Fondkapital vid	Genomsnittlig avkastning
för 2020	kostnader	årets slut	de senaste tio åren
			efter kostnader

Nyckeltal

	2020	2019	2018	2017	2016
Fondkapital vid årets slut, mdkr	423,0	393,7	340,7	345,2	324,4
Nettoflöden till pensionssystemet, mdkr	7,9	6,5	6,8	7,4	6,6
Årets resultat, mdkr	37,2	59,5	2,2	28,2	28,0
Avkastning före kostnader, %	9,8	17,7	0,7	8,9	9,5
Avkastning efter kostnader, %	9,7	17,6	0,6	8,8	9,4
Förvaltningskostnadsandel totalt, %	0,09	0,09	0,09	0,10	0,12
Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, %	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06
						3
				AP3 årsredovisning 2020

147

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Resultaträkning

Resultaträkning

Mkr	Not	2020	2019
Rörelsens intäkter
Räntenetto	2	2 149	2 738
Erhållna utdelningar		4 375	6 830
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	25 950	36 013
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	6 702	7 166
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		3 370	3 517
Nettoresultat, derivatinstrument		-122	-964
Nettoresultat, valutakursförändringar		-4 897	4 583
Provisionskostnader, netto	5	-126	-122
Summa rörelsens intäkter		37 401	59 761
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	6	-138	-130
Övriga administrationskostnader	7	-84	-82
Summa rörelsens kostnader		-222	-212
Årets resultat		37 179	59 549

68AP3 årsredovisning 2020

148

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Balansräkning

Balansräkning

Mkr	Not	2020-12-31	2019-12-31
Tillgångar
Aktier och andelar
Noterade	8, 19	202 410	181 800
Onoterade	9, 19	86 677	78 099
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10, 19	126 068	130 870
Derivat	11, 19, 21	9 671	4 268
Kassa och bankmedel		1 107	2 082
Övriga tillgångar	12, 21	5 577	5 488
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	1 030	1 028
Summa tillgångar		432 541	403 635
Fondkapital och skulder
Skulder
Derivat	11, 19, 21	384	1 438
Övriga skulder	14, 21	9 120	8 443
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	63	57
Summa skulder		9 567	9 938
Fondkapital
Ingående fondkapital		393 696	340 668
Nettobetalning mot pensionssystemet	16	-7 902	-6 520
Årets resultat		37 179	59 549
Summa fondkapital		422 974	393 696
Summa fondkapital och skulder		432 541	403 635
Poster inom linjen	17, 22

AP3 årsredovisning 2020 69

149

Skr. 2020/21:130 Bilaga 5

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffert- fonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2020 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2021. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och samman- fattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas succes- sivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Tredje APfonden uppfyller kraven för att definieras som ett invest- mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys ej upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balans- dagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen.

Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- res- pektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuld- instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hemsida för information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar uti- från verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

70AP3 årsredovisning 2020

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på vär- dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen upp- dateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderings- principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för trans- aktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonterings- räntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under åter- stående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat valuta- kursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas

i resultaträkningen under nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fort- satt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen.

Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar

150

Skr. 2020/21:130 Bilaga 5

över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltnings- tjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överens- kommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som an- skaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och där-

med skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Avrundningar mm

Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Belopp anges i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.

NOT 2 Räntenetto

Mkr	2020	2019
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande intäkter	2 014	2 593
Värdepapperslån, aktier	45	49
Värdepapperslån, obligationer	74	74
Övriga ränteintäkter	18	22
Summa ränteintäkter	2 151	2 738
Räntekostnader
Övriga räntekostnader	2	1
Summa räntekostnader	2	1
Räntenetto	2 149	2 738

Noter

NOT 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar

Mkr	2020	2019
Resultat noterade aktier och andelar	26 019	36 061
Avgår courtage	-69	-48
Nettoresultat noterade aktier och andelar	25 950	36 013

NOT 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

Mkr	2020	2019
Realisationsresultat	921	3 255
Orealiserade värdeförändringar	5 781	3 912
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	6 702	7 166

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat netto- resultat för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt.

Under året har totalt 457 (344) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 446 (333) miljoner kronor medger återbetalning. Under året har även 47 (117) miljoner kronor återbetalats. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påverkats negativt med 409 (negativt med 226) miljoner kronor.

NOT 5 Provisionskostnader

Mkr	2020	2019
Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar	104	104
Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar	8	5
Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks-	14	13
kostnader
Summa provisionskostnader	126	122

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick till 133 (197) miljoner kronor och är relaterade till noterade aktier. Prestationsbaserade arvoden reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Underliggande avgifter i total return swaps (TRS)1 redovisas inte i provisionskostnader utan som en del av värdeförändringen under Netto- resultat, derivatinstrument. För 2020 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 1 (1) miljoner kronor.

1) Se ordlista

NOT 6 Personal

	2020		2019
		varav			varav
	totalt	kvinnor		totalt	kvinnor
Medelantal anställda	60	25	58		23
Anställda 31/12	60	26		58	23
Antal i ledningsgruppen 31/12	5	4		4	3

AP3 årsredovisning 2020 71

151

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Noter

	Löner och	Rörliga	Pensions-	varav	Sociala kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2020	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt	Summa
Styrelsens ordförande, Christina	210				66	276
Lindenius
Övriga styrelseledamöter	940				259	1 199
Summa	1 151				325	1 476
VD Kerstin Hessius	3 963		2 444	998	1 838	8 246
Ledningsgruppen exkl VD
Pablo Bernengo	3 353		751		1 236	5 340
Eva Boric	2 038		568		778	3 385
Lil Larås Lindgren	1 504		515		597	2 616
Zorica Bodiroza	1 515		493		614	2 622
Summa ledningsgruppen exkl VD	8 410		2 327		3 225	13 962
Övriga anställda	59 312	4 998	22 194	3 095	25 251	111 755
Summa anställda	71 684	4 998	26 966	4 093	30 314	133 963
Övriga personalkostnader						2 491
Summa personalkostnader	72 835	4 998	26 966	4 093	30 640	137 929
	Löner och	Rörliga	Pensions-	varav	Sociala kostnader inkl.
Personalkostnader i tkr, 2019	arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	särskild löneskatt	Summa
Styrelsens ordförande, Christina	86				27	113
Lindenius
Styrelsens ordförande, Pär Nuder,	50				16	66
slutade maj 2019
Övriga styrelseledamöter	467				121	588
Summa	603				164	766
VD Kerstin Hessius	3 741		2 424	978	1 785	7 950
Ledningsgruppen exkl VD
Pablo Bernengo, började okt 2019	717		258		288	1 262
Eva Boric	1 967		227		673	2 867
Mattias Bylund, slutade aug 2019	1 244		394		487	2 125
Kerim Kaskal, slutade maj 2019	1 042		621	265	478	2 141
Lil Larås Lindgren	1 325		485		534	2 344
Summa ledningsgruppen exkl VD	6 296		1 985	265	2 460	10 740
Övriga anställda	57 817	3 413	21 099	2 930	24 015	106 344
Summa anställda	67 854	3 413	25 507	4 172	28 259	125 034
Övriga personalkostnader						3 912
Summa personalkostnader	68 456	3 413	25 507	4 172	28 423	129 712

72AP3 årsredovisning 2020

152

Skr. 2020/21:130 Bilaga 5

Noter

Styrelse

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår sedan 2020 till 200 tkr till styrelsens ordförande, 150 tkr till vice ordförande och 100 tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden att ersätta ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr att fördelas mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. För 2020 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete.

Utskott

Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder bland annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför lönerevision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande program- met för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Risk- och revisionsutskottet består av tre ledamöter. Risk- och revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrelsen inom i första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, riskhantering och extern revision.

VDs ersättning

Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp- gående till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägnings- tid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 18 månaders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det finns inget avtal om förtida pension. VD har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde upp- gående till 5 (2) tkr. VD omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

Ledningsgrupp exkl VD

Ledningsgruppen består av VD, CIO, chefen för affärsstöd & kontroll tillika CRO, Kommunikationschef samt Personalchef.

Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kol- lektivavtal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Således finns det inga särskilda avtal avseende upp- sägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon i ledningen. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till värden mellan 5 (0) och 6 (24) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

Ersättning

Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan att för den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför styrelsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra an- ställningsvillkor för AP3s verkställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar styrelsen om löneram för övriga anställda.

I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på finansmarknaden. Syftet med att delta årligen är att bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens riktlinjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av AP3s anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för VD, ledande befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte finns några undantag som ska särredovisas.

Program för prestationsbaserad ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag med flera som Finansinspektionen publicerade i

mars 2010. Programmet gäller för 2020 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månads- löner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter intjänandeåret. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla motsvarande en månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat. VD, medlemmar i ledningsgruppen samt Compliance Officer och Chef för riskkontroll & avkastningsanalys omfattas inte av programmet om rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2020 har fonden reserverat 5,0 (3,4) miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig prestationsbaserad ersättning på i snitt 1,0 (0,7) månadslöner per anställd som omfattas av programmet.

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro under 2020 uppgick till 0,5 (1,7) procent uppdelat på 0,2 (0,5) procent för män och 0,8 (3,4) procent för kvinnor.

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fack- föreningsfrihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på AP3. Anställningsvillkoren för anställda på AP3 regleras enligt kollektivavtal med BAO och Jusek/Civil- ekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Fonden har inga anställda under 18 år.

NOT 7 Övriga administrationskostnader

Mkr	2020	2019
Lokalkostnader	12	11
Informations- och datakostnader	54	51
Köpta tjänster	12	13
Övrigt	5	7
Summa övriga administrationskostnader	84	82

I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om

0,9 (0,2) miljoner kronor.

Tkr	2020	2019
Revisionsuppdrag
PwC	738	756
Övriga tjänster revisionsbolag
PwC	-	8
Summa ersättning till revisionsbolag	738	764

NOT 8 Noterade aktier och andelar

Mkr, verkligt värde	2020-12-31	2019-12-31
Svenska aktier	57 119	51 401
Andelar i svenska fonder	-	-
Utländska aktier	108 948	98 624
Andelar i utländska fonder	36 343	31 775
Summa noterade aktier och andelar	202 410	181 800

En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska aktieinnehav finns på sid 86. På fondens hemsida ap3.se återfinns en förteckning över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappers- utlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

AP3 årsredovisning 2020 73

153

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Noter

NOT 9 Aktier och andelar, onoterade

AP3 hade per 31 dec 2020 gjort följande investeringar i onoterade värde- papper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde	2020-12-31	2019-12-31
Svenska aktier och andelar, dotter- och	56 228	50 321
intressebolag
Utländska aktier och andelar, dotter- och	3 957	3 187
intressebolag
Övriga onoterade svenska aktier och andelar	2 069	1 684
Övriga onoterade utländska aktier och andelar	24 423	22 907
Summa aktier och andelar, onoterade	86 677	78 099

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
				Ägarandel	Verkligt	100 % eget	100 %
	Organisationsnr	Säte	Antal aktier	kapital/röster	värde	kapital 2020	resultat 2020
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25 %	20 956	70 869	3 714
Hemsö Fastighets AB	556779-8169	Stockholm	70 000 700	70 %	15 001	20 082	3 333
Hemsö Intressenter AB	556917-4336	Stockholm	25 000	50 %	3 214
Hemsö Norden KB	969769-2961	Stockholm	-	50 %	450	901	180
Trophi Fastighets AB	556914-7647	Stockholm	1 000 000	100 %	6 902
Fastighets AB Regio	559013-4911	Stockholm	4 000 012	96 %/98 %	4 476
Ellevio Holding 1 AB	559005-2444	Stockholm	10 000	20 %	2 050
Trenum AB	556978-8291	Göteborg	500	50 %	1 377
Gysinge Skog AB	559164-0817	Stockholm	25 000	50 %	1 333
Polhem Infra KB	969789-2413	Stockholm	-	33 %	469	1 406	211
Polhem Infra AB	559183-3917	Stockholm	20 000	33 %	0	0	-1
Summa aktier och andelar i svenska					56 228
dotter- och intressebolag
Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag
						Ägarandel	Verkligt
				Säte	Antal aktier	kapital/röster	värde
OMERS Farmoor 2 Holdings B.V.				Nederländerna	149	100 %/49 %	2 773
ThreeTree Holdings LLC				USA	10 000	100%	1 184
Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag							3 957
Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar
						Ägarandel	Anskaffnings-
				Säte		kapital	värde 2020
Impilo AB Investment Pool 1				Stockholm		10%	313
Verdane Capital IX				Stockholm		10%	239
Altor Fund IV				Stockholm		2%	231
Verdane Edda				Stockholm		8%	172
Standout Capital I				Stockholm		20%	149
Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar
						Ägarandel	Anskaffnings-
				Säte		kapital	värde 2020
Mirova Core Infrastructure Fund II SCS				Luxemburg		8%	941
Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2)				London		18%	898
Hermes Infra Spring II				Guernsey		26 %	674
RMK GAC				USA		100 %	558
Resonance Industrial Water Infrastructure Fund Limited				Guernsey		25%	495

En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på ap3.se.

74AP3 årsredovisning 2020

154

Skr. 2020/21:130 Bilaga 5

NOT 10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori

Mkr, verkligt värde	2020-12-31	2019-12-31
Svenska staten	6 998	8 302
Svenska kommuner	-	101
Svenska bostadsinstitut	4 673	4 854
Övriga svenska emittenter
Finansiella företag	1 795	630
Ickefinansiella företag	17 819	14 461
Utländska stater	63 195	71 890
Övriga utländska emittenter	30 136	27 353
Summa	124 616	127 592
Räntefonder	1 452	3 278
Summa	126 068	130 870

Noter

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på instrumentkategori

Mkr, verkligt värde	2020-12-31	2019-12-31
Realränteobligationer	26 415	28 006
Övriga obligationer	88 464	88 915
Certifikat	1 289	2 432
Onoterade reverslån	8 448	8 238
Summa	124 616	127 592
Räntefonder	1 452	3 278
Summa	126 068	130 870

Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 3 566 (2 955) miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

NOT 11 Derivatinstrument brutto

		2020-12-31		2019-12-31
		Positivt	Negativt		Positivt	Negativt
Mkr		verkligt värde	verkligt värde		verkligt värde	verkligt värde
Aktierelaterade instrument
Optioner, clearade	Innehavda, köp	24	-	-		-
	Innehavda, sälj	-	-	-		-
	Utställda, köp	-	-5	-		-
	Utställda, sälj	-	-16	-		-
Terminer		-	-	1		-6
Swappar		1	-	-		-11
Summa		25	-21	1		-17
varav clearat		24	-21	1		-6
Ränte- och kreditrelaterade instrument
Optioner, clearade	Innehavda, köp	-	-	-		-
	Innehavda, sälj	-	-	-		-
	Utställda, köp	-	-	-		-
	Utställda, sälj	-	-	-		-
FRA/Terminer		3	-3	7		-4
CDS		-	-	-		-
Swappar		287	-40	259		-684
Summa		290	-43	266		-688
varav clearat		3	-3	7		-4
Valutarelaterade instrument
Optioner, OTC	Innehavda, köp	146	-	23		-
	Innehavda, sälj	152	-	125		-
	Utställda, köp	-	-137	-		-35
	Utställda, sälj	-	-80	0		-35
Terminer		9 058	-103	3 852		-664
Swappar		-	-	-		-
Summa		9 356	-320	4 000		-734
Effekt av nettoredovisning		-	-	-		-
Summa derivatinstrument		9 671	-384	4 268		-1 438

AP3 årsredovisning 2020 75

155

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Noter

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivi- sera förvaltningen eller hantera risken.

Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gent- emot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standar- diserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal.

Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fon- den alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav.

För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatinstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se.

NOT 12 Övriga tillgångar

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Fondlikvider	204	17
Återköpstransaktioner	781	927
Återinvesterade kontantsäkerheter	4 591	4 540
Övriga kortfristiga fordringar	0	4
Summa övriga tillgångar	5 577	5 488

NOT 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna ränteintäkter	628	635
Upplupna utdelningar	86	98
Restitutioner	252	225
Förutbetalda kostnader	54	59
Upplupna premier aktielån	10	11
Summa förutbetalda kostnader och	1 030	1 028
upplupna intäkter

NOT 14 Övriga skulder

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Leverantörsskulder	18	13
Fondlikvider	158	2
Löneskatter	0	1
Personalens källskatter	3	3
Återköpstransaktioner	781	927
Mottagna kontantsäkerheter	8 155	7 493
Övriga skulder	4	5
Summa övriga skulder	9 120	8 443

76AP3 årsredovisning 2020

NOT 15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna externa förvaltningskostnader	39	34
Övriga upplupna kostnader	13	13
Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter	11	9
Summa förutbetalda intäkter och	63	57
upplupna kostnader

Rörlig ersättning för år 2018 utbetalades till 40 procent under 2019 och resterande del utbetalas under 2021. Rörlig ersättning för år 2019 utbetalades till 40 procent under 2020 och resterande del utbetalas under 2022. Avsättning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2020 med 40 procents utbetalning 2021 och resterande del för utbetalning 2023.

NOT 16 Fondkapital

Nettobetalningar mot pensionssystemet
Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Ingående fondkapital	393 696	340 668
Inbetalda pensionsavgifter	73 872	72 344
Utbetalda pensionsmedel innevarande år	-81 564	-78 681
Överflyttning av pensionsrätter till EG	-2	-
Reglering av pensionsrätt	2	3
Administrationsersättning till	-210	-185
Pensionsmyndigheten
Summa nettobetalningar mot pensionssyste-	-7 902	-6 520
met
Årets resultat	37 179	59 549
Utgående fondkapital	422 974	393 696

NOT 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter

Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Panter för återköpstransaktioner
Mottagna säkerheter	5 372	5 467
Avlämnade säkerheter	781	927
Panter för derivathandel
Erhållen kontantsäkerhet	7 637	1 085
Ställd kontantsäkerhet	-	-
Utlånade värdepapper för vilka
kontantsäkerheter erhållits
Utlånade värdepapper	8 157	7 492
Erhållen kontantsäkerhet	8 156	7 495
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper
Utlånade värdepapper	70 884	71 919
Erhållen säkerhet i form av värdepapper	75 201	77 354
Utestående åtaganden
Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Onoterade aktier	8 771	8 526
Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder	2 262	2 740
Teckningsåtaganden	11 500	11 500

Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 10, 12 och 14.

156

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Noter

NOT 18 Valutaexponering

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2020
Mkr	USD	EUR	GBP	JPY	Övrigt	Totalt
Aktier och andelar	87 419	22 915	8 295	10 671	38 394	167 694
Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist	-	1 589	1 100	-	1 891	4 580
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	72 785	6 725	3 018	2 087	565	85 179
Derivat	-107	-132	21	-2	22	-198
Övriga placeringstillgångar	4 679	739	2 756	147	230	8 551
Valutaexponering brutto	164 775	31 836	15 190	12 902	41 102	265 806
Kurssäkring	-138 955	-26 821	-8 525	-7 380	-5 505	-187 187
Total valutaexponering	25 820	5 015	6 665	5 522	35 597	78 619
Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2019
Mkr	USD	EUR	JPY	GBP	Övrigt	Totalt
Aktier och andelar	68 800	18 088	12 925	10 910	39 958	150 681
Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist	-	2 007	-	1 016	965	3 988
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	80 442	2 216	-	8 525	642	91 825
Derivat	-58	-502	2	-23	-10	-591
Övriga placeringstillgångar	6 661	788	153	3 359	140	11 101
Valutaexponering brutto	155 846	22 598	13 080	23 787	41 695	257 004
Kurssäkring	-119 215	-27 891	-1 005	-18 757	-9 216	-176 085
Total valutaexponering	36 630	-5 294	12 075	5 030	32 479	80 920

NOT 19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2020
Mkr	Nivå 1		Nivå 2		Nivå 3		Totalt
Noterade aktier och andelar	202 410		-		-		202 410
Onoterade aktier och andelar	-		-		86 677		86 677
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	117 581		-		8 488		126 068
Derivat, positiva marknadsvärden	27		9 644		-		9 671
Summa investeringstillgångar	320 017		9 644		95 165		424 827
Derivat, negativa marknadsvärden	-24		-360		-		-384
Summa	319 993		9 284		95 165		424 443
Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2019
Mkr	Nivå 1		Nivå 2		Nivå 3		Totalt
Noterade aktier och andelar	181 800		-		-		181 800
Onoterade aktier och andelar	-		-		78 099		78 099
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	122 600		-		8 270		130 870
Derivat, positiva marknadsvärden	9		4 259		-		4 268
Summa investeringstillgångar	304 409		4 259		86 369		395 037
Derivat, negativa marknadsvärden	-9		-1 429		-		-1 438
Summa	304 400		2 830		86 369		393 599
Förändring av tillgångar i nivå 3 2019 till 2020
	Noterade aktier	Onoterade aktier	Obligationer och
			andra räntebärande
Mkr	och andelar	och andelar		tillgångar		Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	-	78 099	8 270		-		86 369
Investerat	-	7 421	448		-		7 869
Sålt/återbetalt under året	-	-1 585	-200		-		-1 785
Realiserad värdeförändring	-	-18	19		-		-
Orealiserad värdeförändring	-	2 760	-49		-		2 711
Förflyttning från nivå 1 eller 2	-	-	-		-		-
Förflyttning till nivå 1 eller 2	-	-	-		-		-
Redovisat värde vid årets utgång	-	86 677	8 488		-		95 165

AP3 årsredovisning 2020 77

157

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Noter

Förändring av tillgångar i nivå 3 2018 till 2019
	Noterade aktier	Onoterade aktier	Obligationer och
			andra räntebärande
Mkr	och andelar	och andelar	tillgångar	Derivat	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	-	67 905	7 631	-	75 536
Investerat	-	6 255	4 405	-	10 660
Sålt/återbetalt under året	-	-1 037	-3 764	-	-4 801
Realiserad värdeförändring	-	1 161	-	-	1 161
Orealiserad värdeförändring	-	3 815	-3	-	3 812
Förflyttning från nivå 1 eller 2	-	-	-	-	-
Förflyttning till nivå 1 eller 2	-	-	-	-	-
Redovisat värde vid årets utgång	-	78 099	8 270	-	86 369

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs.

Nivå 1: Innehav som finns representerade i de index som fonden använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall tillgången inte inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas en handels- plats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara priser är alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten av AP3s tillgångar, men när dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt nästa steg i värderingshierarkin.

Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt flertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearing- hus, saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån veder- tagna modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för att fastställa ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms som begränsad. I denna grupp inkluderas också vissa typer av trans- aktioner där AP3 är beroende av prisuppgifter från en eller ett par externa motparter för att fastställa ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt pris bedöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund av låg marknads- aktivitet, görs en rimlighetsbedömning av fondens egen värdering baserad på värdering erhållen från tredje part.

Nivå 3: Slutligen finns innehav som måste modellvärderas där värde- ringen till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighetsbolag som återfinns i denna kategori.

AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna

ska följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad revisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat för kassaflöden under fjärde kvartalet. En bedöm- ning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2020 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassaflöden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts.

I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 75 (77) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs nivå 3, skulle påverka AP3s fondkapital med -2,2 (-2,2) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad.

NOT 20 Finansiella risker

Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj
	Lägsta	Högsta	Genom-
Mkr	nivå	nivå	snitt	31 dec	31 dec1
2020	1 602	12 129	4 458	2 220	5 680
2019	1 297	2 840	1 883	1 383	2 143

1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data.

Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggrege- ra risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 2 220 (1 383) miljoner kronor. AP3 beräknar VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historis- ka mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlo- simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar baserat på historiska data. Tabellen ovan visar högsta och lägsta nivå på VaR samt risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s portfölj. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen.

Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 602 (1 297 miljoner kronor och 12 129 (2 840) miljoner kronor under året. Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av förändringar av portföljens sammansättning.

På sida 60 visas riskexponeringen fördelad på AP3s tillgångsslag.

Daglig Value at Risk (VaR) för AP3s portfölj 2020

Mkr

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

					c
n	Exponentiellt viktad historisk data			e
			d
ja		1
1	Likaviktad historisk data	3

78AP3 årsredovisning 2020

158

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Noter

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 20201			Kreditbetyg
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	25 397	58 337	2 292	962	-
Bostadsobligationer	4 942	-	-	1 183	-
Företagsobligationer	517	2 490	3 637	11 856	4 406
Depositioner och repor	-	-	4 591	-	-
Derivat, nettofordran	-	1 594	7 721	-	-
Bruttoexponering	30 855	62 421	18 241	14 001	4 406
Erhållna säkerheter	-	1 297	6 340	-	-
Nettoexponering	30 855	61 124	11 901	14 001	4 406
Exponering mot kreditrisk per 31 dec 20191			Kreditbetyg
Mkr	AAA	AA	A	BBB	‹BBB-2
Statsobligationer	27 702	72 573	-	-	-
Bostadsobligationer	264	4 896	-	148	-
Företagsobligationer	468	1 368	3 721	3 284	4 303
Depositioner och repor	-	-	4 540	-	-
Derivat, nettofordran	1 620	1 114	-	486	-
Bruttoexponering	30 054	79 951	8 262	3 917	4 303
Erhållna säkerheter	-	439	646	-	-
Nettoexponering	30 054	79 511	7 616	3 917	4 303

1)Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen.

2)Inkluderar även värdepapper utan rating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 20 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2020 har fondens andel i snitt legat på 25,5 (30,1) procent.

NOT 21  Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2020-12-31				Kvittning av
		Nettade belopp	Nettobalans i	finansiella		Nettobelopp		Summa i
		i balans-	balans-	instrument	Mottagna
Tillgångar, Mkr	Bruttobelopp	räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	9 644	-	9 644	329	7 637	1 678	27	9 671
Tillgångsrepor	781	-	781	781	-	-	4 591	5 372
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	204	204
Summa	10 426	-	10 426	1 111	7 637	1 678	4 822	15 247
2020-12-31				Kvittning av
		Nettade belopp	Nettobalans i	finansiella		Nettobelopp		Summa i
		i balans-	balans-	instrument	Ställda
Skulder, Mkr	Bruttobelopp	räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	360	-	360	329	-	31	24	384
Skuldrepor	781	-	781	781	-	-	-	781
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	158	158
Summa	1 141	-	1 141	1 111	-	31	182	1 323

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

AP3 årsredovisning 2020 79

159

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Noter

2019-12-31				Kvittning av
		Nettade belopp	Nettobalans i	finansiella		Nettobelopp		Summa i
		i balans-	balans-	instrument	Mottagna
Tillgångar, Mkr	Bruttobelopp	räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	4 260	-	4 260	871	1 085	2 303	8	4 268
Tillgångsrepor	926	-	926	926	-	-	4 540	5 467
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	17	17
Summa	5 186	-	5 186	1 798	1 085	2 303	4 565	9 751
2019-12-31				Kvittning av
		Nettade belopp	Nettobalans i	finansiella		Nettobelopp		Summa i
		i balans-	balans-	instrument	Ställda
Skulder, Mkr	Bruttobelopp	räkningen	räkningen	enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt1	balansräkningen
Derivat	1 429	-	1 429	871	-	557	9	1 438
Skuldrepor	927	-	927	926	-	1	-	927
Ej likviderade affärer	-	-	-	-	-	-	2	2
Summa	2 355	-	2 355	1 798	-	558	11	2 366

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

NOT 22 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur AP3s resultat och ställning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har ett bestämmande eller betydande inflytande, eller där AP3 har nyckel- personer i ledande ställning. AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor. Avseende löner och ersättningar till AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

Motpart, Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Vasakronan Holding AB
Ränteintäkter	9	9
Lokalhyror	-10	-10
Åtagande om att på Vasakronans begäran
köpa företagscertifikat i bolaget med upp till
ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbe-
lopp om	4 500	4 500
Hemsö Fastighets AB
Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs
begäran köpa företagscertifikat i bolaget	5 000
med upp till ett maximalt likvidbelopp om		5 000
Aktieägartillskott under året	700	700
Hemsö Intressenter AB
Ränteintäkter	98	96
Ägarlån	1 470	1 470
Aktieägartillskott under året	150	150
Trophi Fastighets AB
Ränteintäkter	24	26
Ägarlån	613	635
Åtagande om att på Trophi Fastighets ABs
begäran köpa företagscertifikat i bolaget med
upp till ett vid var tid högsta sammanlagda
likvidbelopp om	2 000	2 000

Motpart, Mkr	2020-12-31	2019-12-31
Ellevio AB
Ränteintäkter	248	294
Ägarlån	4 382	4 133
Trenum AB
Ränteintäkter	23	16
Ägarlån	1 983	1 783
Ägartillskott under året	50	106
Gysinge Skog AB
Ägartillskott under året	-	802
Polhem Infra AB
Aktieägartillskott under året	-	0
Polhem Infra KB
Ägartillskott under året	90	312
Aphelaria AB
Aktieägartillskott under året	0	5
ThreeTree Holdings LLC
Aktieägartillskott under året	1 266	-

80AP3 årsredovisning 2020

160

Skr. 2020/21:130

Bilaga 5

Underskrifter

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

	Stockholm den 18 februari 2021
	Christina Lindenius	Peter Englund
	ordförande	vice ordförande
Malin Björkmo	Johan Bygge	Magnus Emfel
Hillevi Engström	Ylva Hedén Westerdahl	Torbjörn Hållö
	Carina Wutzler	Kerstin Hessius
		verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2021

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2020 81

161

Skr. 2020/21:130 Bilaga 5

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Tredje AP-fonden, org.nr 8020144120

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 59-81 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje APfondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- redovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är till- räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än års- redovisningen och denna återfinns på sidorna 1–58 samt 8491.

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har an- svaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de

82AP3 årsredovisning 2020

bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för- hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsam- mans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela

•identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, fel- aktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

•skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

•utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

•drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl- lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upp-revisionen. Dessutom:

162

Skr. 2020/21:130 Bilaga 5

Revisionsberättelse

rättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisions- berättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i års- redovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje AP-fonden för 2020.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande in- venteringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt an- svar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och för-

valtningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens ekono- miska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett be- tryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens för- valtning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2020.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på så- dana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Tredje AP-fondens situation. Vi går igenom och prö- var fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 18 februari 2021

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2020 83

163

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

Årsredovisning

2020

AP4:s uppdrag är att bidra till ekonomisk trygghet för dagens och morgondagens svenska pensionärer genom att förvalta en del av det allmänna pensions- systemets buffertkapital.

164

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

Innehåll

VERKSAMHETSBESKRIVNING
2020 i sammandrag	2
Vd har ordet	4
Portföljens utveckling	8
AP4 och pensionssystemet	10
Förvaltningsstruktur som integrerar hållbarhet	14
Externa risker i portföljen	18
Förvaltning per tillgångsslag	20
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter	23
Konventionsbaserade beslut att inte investera	26
Mått och mål för fokusområde Klimat & miljö	31
Ägarstyrning med fokus på långsiktig utveckling	34
Mått och mål för fokusområde Ägarstyrning	36
HR för ett hållbart arbetsliv	39
ÅRSREDOVISNING
Förvaltningsberättelse	41
Resultaträkning	45
Balansräkning	45
Noter till resultat- och balansräkning	46
Styrelsens underskrifter	62
Revisionsberättelse	63
FONDSTYRNING
Fondstyrningsrapport	65
Styrelse	70
Ledning	71
GRI-index	72
TCFD-tabell	74

4

26

39

Detta är AP4

AP4 bildades ursprungligen år 1974 i syfte att förvalta en del av Sveriges allmänna pensionskapital. Då investerade AP4 huvud- sakligen i svenska aktier men sedan starten av det nya pensions- systemet 2001 har investeringsuppdraget breddats och idag in- vesterar AP4 i såväl aktier som räntebärande, både i Sverige och utlandet. AP4 investerar även i onoterade tillgångar, exempelvis i fastighetsbolag och infrastrukturbolag. Under de första fem åren

från starten 1974 till 1978 tillfördes AP4 totalt 1,25 miljarder kronor. Under åren därefter från 1979 till 2020 har ytterligare kapital tillförts AP4 och även återbetalats från AP4 till pensions- systemet årligen. Netto har AP4 tillfört 43,9 miljarder kronor till pensionssystemet åren 1979-2020. Genom den värdetillväxt som skett under årens gång har AP4:s fondkapital vuxit och uppgår vid utgången av 2020 till 449,4 miljarder kronor.

Fjärde AP-fondens (AP4) rapport för 2020 beskriver verksamheten för 2020. Rapporten innehåller förutom årsredovisning även en verksamhetsbeskrivning med hållbarhetsrapportering samt en fondstyrningsrapport. AP4:s hållbarhetsrapportering utgår från AP-fondernas gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts. AP4 eftersträvar att följa ÅRL:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering och även GRI Standards. Hållbarhetsrapporteringen återfinns på sidorna 11–40 samt GRI-index och TCFD-tabell på sidorna 72–76. Siffror inom parentes avser föregående år.

165

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

+9,6

% i avkastning efter

kostnader

+2,4

% i aktiv avkastning

+39,3

miljarder kronor

i resultat

7,9

miljarder kronor till pensionssystemet

449,4

miljarder kronor i

fondkapital

15

% sänkning av

koldioxidutsläpp

0,09

% i förvaltnings-

kostnadsandel

God avkastning under exceptionellt år

•Efter ett år präglat av covid-19-pandemin med exceptionella marknadsrörelser blev AP4:s avkastning för helåret 2020 9,6 (21,7) procent efter kostnader. Avkastning före kostnader var 9,7 (21,8) procent.

•AP4:s aktiva förvaltning var fortsatt framgångsrik och den aktiva avkastningen under året översteg avkastningen för AP4:s referensportfölj med 2,4 (4,4) procent- enheter, vilket innebar ett positivt resultatbidrag om 10 (15) miljarder kronor.

•Årets resultat blev 39,3 (75,2) miljarder kronor. Under året betalades netto 7,9 (6,5) miljarder kronor från AP4:s portfölj till pensionssystemet.

•AP4:s totala fondkapital uppgick till 449,4 miljarder kronor vid utgången av 2020, att jämföra med 418,0 miljarder kronor vid årets ingång.

•Valutaexponeringen uppgick till 21,0 procent av fondkapitalet vid utgången av 2020, att jämföra med 19,8 procent vid årets ingång.

•AP4 sänkte koldioxidutsläppen för noterade aktier med ytterligare 15 procent under 2020. AP4 har halverat koldioxidutsläppen sedan 2010. Målet är att halvera utsläppen ytterligare en gång från nuvarande nivå till 2030 för att ha netto nollut- släpp senast år 2040.

•De totala kostnaderna uppräknade till helårsbasis uppgick till 0,09 (0,10) pro- cent av genomsnittligt förvaltat kapital. AP4 är mycket kostnadseffektiv med en kostnadsnivå som är ungefär hälften av den för motsvarande pensionsfonder i en internationell jämförelse.

AP4 Årsredovisning 2020 | 1

166

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

2020 i sammandrag

AP4 har bidragit till pensionssystemets stabilitet

AP4:s avkastning efter kostnader var 9,6 procent för 2020. Sedan starten 2001 har AP4 därmed överträffat såväl långsiktigt realt avkastningsmål som inkomstindexets utveckling. Avkastningen efter kostnader har i genomsnitt varit 6,7 procent per år att jäm- föra med det reala avkastningskravets utveckling om i genomsnitt 5,6 procent per år samt inkomstindex om 3,0 procent per år. AP4 har därmed uppfyllt uppdraget att bidra till pensionssystemets stabilitet. Framöver förväntas avkastningen dock bli lägre och det långsiktiga avkastningsmålet över 40 år har sänkts inför 2021, från 4,0 till 3,5 procent real avkastning per år.

Avkastning efter kostnader sedan start 2001

%• AP4 • Avkastningsmål (Realt mål + KPI) • Inkomstindex

300

250

200

150

100

50

0

-50 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Aktiv förvaltning bidrar till resultatet

AP4:s aktiva avkastning var 2,4 procentenheter högre än jämfö- relseindexet 2020, vilket innebär ett mervärde i förvaltningen om 10,1 miljarder kronor under året. Mätt över utvärderings- horisonten fem år var den aktiva avkastningen i genomsnitt 1,8 procentenheter per år, vilket överstiger målet för aktiv avkastning som är 1,1 procentenhet per år. AP4:s aktiva avkastning har totalt givit ett aktivt resultatbidrag om 30,8 miljarder kronor de senaste fem åren. Under 2020 gav förvaltningen av tillgångsslaget Svenska aktier det största positiva bidraget till det aktiva resultatet. Även de övriga tillgångsslagen Globala aktier, Räntebärande och Reala tillgångar gav positiva aktiva avkastningsbidrag i förhållande till AP4:s referensportfölj, den Dynamiska Normalportföljen (DNP).

Årlig aktiv avkastning före kostnader

%	•AP4 aktiv avkastning	• Aktivt avkastningsmål
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
	1 år (2020)		5 år (2016-2020)

Positivt avkastningsbidrag från hållbarhetspositioner

AP4 följer upp avkastningspåverkan av hållbarhetsbeslut i portföljen över utvärderingshorisonten fem år, eller från start av hållbarhetsbeslutet i det fall det avser en kortare tidsperiod än fem år. Ett positivt avkastningsbidrag i grafen visar att effekten av att till exempel ha valt bort vissa bolag har bidragit positivt till den globala aktieportföljens avkastning jämfört med ett brett börsin- dex och vice versa. Konventionsbaserade beslut bygger på AP4:s tolkning av svenska statens värdegrund och de konventioner som Sverige har ratificerat. Dessa beslut är därför inte affärsmässiga i den mening att de förväntas bidra till avkastningen. Affärsmässiga hållbarhetsbeslut förväntas däremot ge ett långsiktig bidrag till AP4:s portfölj.

2 | AP4 Årsredovisning 2020

Avkastningsbidrag av hållbarhetsbeslut över 5 år*

%	Konventionsbaserade beslut	Affärsmässiga beslut
1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

Etikrådet	Kärnvapen	Tobak	CO2-	Termiskt kol &
	(2019-)		strategier	oljesand (2018-)

*Avser ackumulerad avkastning över 5 år

(eller den kortare period i det fall beslutet avser en kortare period än 5 år)

167

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

Hög aktieandel motiveras av långsiktigt hög förväntad avkastning

Vart tredje år genomför AP4 en långsiktig analys (en så kallad ALM-analys) av pensionssystemets behov och krav på avkastning. En sådan genomfördes under 2020 och resulterade bland annat i att lämplig långsiktig aktieallokering fortsatt anses vara i interval- let 50-70 procent av portföljen.

Fortsatt minskade CO2e-utsläpp under 2020

AP4 har under 2020 ytterligare minskat klimatriskerna i port- följen. AP4 har implementerat nya framåtblickande datakällor avseende bolagens agerande i förhållande till Parisavtalet, vilka nu används för avyttringar av bolag i hela AP4:s internt förvaltade globala aktieportfölj. Vidare har en intern grupp för fundamental tematisk global aktieförvaltning byggts upp under året. Som ett första steg har de analyserat energisektorn, vilket har lett till en omfattande omstrukturering av innehav i portföljen. Bolag vars planer och mål inte bedöms vara i linje med Parisavtalets mål har avyttrats ur portföljen. Under året har AP4 ökat investeringarna inom hållbar infrastruktur inklusive förnyelsebar energi, vilket bidrar positivt till klimatomställningen.

Tillgångarnas fördelning

13 %

Reala tillgångar

11 %	39 %
Svenska räntor
	Globala aktier

20 %

Globala räntor

17 %

Svenska aktier

Årliga CO2e-utsläpp* (index 2010=100)

CO2-budget 1,5°C

CO2-budget 2,0°C

AP4 CO2e-utsläpp AP4:s mål

120

100

80

60

40

20

0

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

2032

2034

2036

2038

2040

2042

2044

2046

2048

2050

Källa: Robbie Andrew (2019) baserat på Global Carbon Project och IPCC SR15 samt AP4:s beräkningar.

*) Med CO2e-utsläpp avses växthusgaser omräknade till koldioxidekvivalenter.

AP4 har tagit ansvar som ägare

AP4 har med anledning av covid-19 och den osäkerhet som det har medfört för bolagens utveckling tagit ett aktivt ägaransvar och fört proaktiva dialoger med bolag och ägarkonstellationer.

Detta har resulterat i att AP4 har deltagit i ett flertal nyemissioner för att stödja långsiktigt sunda bolag. AP4 har även använt den tillfälliga möjlighet som Riksdagen beslutade om under 2020 att möjliggöra för AP-fonderna att vid nyemission förvärva upp till 15 procent av rösterna i svenska noterade aktiebolag.

Nyckeltal ägarstyrning	2020
Antal svenska valberedningar	39
Antal svenska stämmor	109
Andel kvinnor av nyvalda ledamöter	44%
Antal utländska stämmor	1 043
Antal investeringskommittéer och styrelser inom
onoterade investeringar	55

AP4 är mycket kostnadseffektiv

AP4:s kostnadsnivå är betydligt lägre än jämförbara internatio- nella pensionsfonder i en analys genomförd av CEM Benchmar- king avseende år 2019. AP4 har ett tillräckligt stort fondkapital för att bedriva kostnadseffektiv förvaltning samt en tillgångsal- lokering med fokus på tillgångsslag som är mindre kostnadskrä- vande att förvalta. Den lägre kostnadsnivån beror även på AP4:s implementeringsstil med huvudsakligen större andel intern för- valtning än andra pensionsfonder. AP4 är även kostnadseffektiv genom att betala lägre kostnader för motsvarande tjänster som till exempel förvaltningsarvoden än vad andra pensionsfonder gör. Det gör att AP4:s kostnadsnivå är ungefär hälften av den för jämförelsegruppens.

Internationell kostnadsjämförelse

%

100

80
60
40
20
0
	Internationell		Justering för	Implemen-	Kostnads-	AP4
	jämförelse-		tillgångsslag	teringsstil	effektivitet
		grupp	och storlek

AP4 Årsredovisning 2020 | 3

168

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

Resultaträkning

Mkr	Not	2020	2019
RÖRELSENS INTÄKTER
Räntenetto	2	1 489	2 027
Erhållna utdelningar		5 002	6 035
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	39 246	50 676
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	1 940	5 589
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		2 829	3 322
Nettoresultat, derivatinstrument		280	2 018
Nettoresultat, valutakursförändringar		-11 079	5 939
Provisionskostnader	5	-138	-139
Summa rörelsens intäkter		39 569	75 467
RÖRELSENS KOSTNADER
Personalkostnader	6	-155	-136
Övriga administrationskostnader	7	-91	-95
Summa rörelsens kostnader		-246	-231
ÅRETS RESULTAT		39 323	75 236

Balansräkning

Mkr	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar, noterade	8	274 032	248 771
Aktier och andelar, onoterade	9	48 017	42 897
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10	110 325	115 965
Derivatinstrument	11	12 628	6 307
Likvida medel		5 112	4 496
Övriga tillgångar	12	1 201	3 167
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	815	1 030
SUMMA TILLGÅNGAR		452 130	422 633
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Skulder
Derivatinstrument	11	1 408	1 112
Övriga skulder	14	1 075	2 865
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	198	628
Summa skulder		2 681	4 605
Fondkapital	16
Ingående fondkapital		418 028	349 312
Nettoutbetalningar till pensionssystemet		-7 902	-6 520
Årets resultat		39 323	75 236
Summa fondkapital		449 449	418 028
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		452 130	422 633
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	17

AP4 Årsredovisning 2020 | 45

169

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden (AP4), organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsår 2020 har god- känts av styrelsen den 18 februari 2021. Resultat och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings- principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

AP-fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. AP4 uppfyller kravet på ett invest- mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 Leasingavtal inte tillämpas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över- går mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avse- ende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kro- nor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk- ningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt

värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning före- ligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Värdering av finansiella instrument

AP4:s samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resul- taträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värde- ras därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnytt- jas Fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. AP-fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur värdet fastställs för AP4:s olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt AP4:s valda index- leverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlag- da courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på vär- dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa- flöden fram till bokslutstillfället. I de fall AP4 på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserad på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande

46 | AP4 Årsredovisning 2020

170

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

av uppskjutna skatteskulder till det värde som användes vid fast- ighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verk- ligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt AP4:s valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instru- mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektiv- räntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att för- värvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar re- dovisas under Nettoresultatet för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark- nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu- takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettore- sultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i ba- lansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsle- det periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall AP4 inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Un- der denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- post under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tilläm- pas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas

som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealise- rade resultatet.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel- sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

AP4 är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder netto- redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

AP4 är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. AP4 har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

2 Räntenetto

	2020	2019
RÄNTEINTÄKTER
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	1 429	1 954
Övriga ränteintäkter	60	73
Summa ränteintäkter	1 489	2 027
RÄNTEKOSTNADER
Övriga räntekostnader	0	0
Summa räntekostnader	0	0
RÄNTENETTO	1 489	2 027

3Nettoresultat, noterade aktier och andelar

		2020	2019
Resultat noterade aktier och andelar		39 301	50 714
Avgår courtage		-55	-38
	NETTORESULTAT, NOTERADE AKTIER OCH
	ANDELAR	39 246	50 676

AP4 Årsredovisning 2020 | 47

171

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

4Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

		2020	2019
Realiserat resultat		97	751
Orealiserade värdeförändringar		1 843	4 838
	NETTORESULTAT, ONOTERADE
	AKTIER OCH ANDELAR	1 940	5 589

Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. Under året har totalt 114 (121) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 114 (121) mkr medger återbetalning. Under året har även 20 (53) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 94 (negativt med 68) mkr.

Provisionskostnader

	2020	2019
Externa förvaltningsarvoden, noterade
tillgångar	-123	-125
Övriga provisionskostnader,
inklusive depåbanksarvoden	-15	-14
PROVISIONSKOSTNADER	-138	-139

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 96 (13) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Personal

		2020	2019
Antal anställda	Totalt	Kvinnor	Totalt Kvinnor
Medelantal anställda	61	22	56	20
Antal anställda den 31 december	65	26	53	20
Antal personer i lednings-
gruppen den 31 december	7	2	9	4

Löner och arvoden

Styrelsearvoden fastställs av regeringen och har för 2020 höjts enligt regeringsbeslut 2020-01-09 FI2020/00074/FPM. Styrel- sen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till vd, ledande befattningshavare samt cheferna för Riskkontroll respektive Compliance utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom AP4 och styrelsen kan härige- nom konstatera att AP4 följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar under rubriken Ersättningar på AP4 på sidorna 68–69.

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av AP4:s ersättningspo- licy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom vd, ledande

48 | AP4 Årsredovisning 2020

befattningshavare samt cheferna för Riskkontroll respektive Compliance. Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att AP4 visar positivt totalre- sultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2020 har kostnadsförts 6 045 (6 384) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

Vd:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pen- sionsförmåner och avgångsvederlag. Ordinarie pensionsålder är 65 år, men den anställde har rätt att kvarstå i tjänst till utgången av den månad då 68 års ålder uppnås.

Från och med 2023 har den anställde enligt Lag om anställnings- skydd (LAS) rätt att vara kvar i tjänst till utgången av den månad 69 års ålder uppnås. För vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av AP4 har vd dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. Ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställ- ningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbe- stämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt AP4:s pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbas- belopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan AP4:s kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneu- tralt för AP4. Samtliga anställda erbjuds en sjukvårdsförsäkring som förmånsbeskattas av den anställde enligt var tids gällande skatteregler. Anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna en grupplivförsäkring som förmånsbeskattas. AP4 har för närvarande tio parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de fram till mars förmåns- beskattades för. För perioden april till december har parkerings- platserna kunnat användas utan förmånsbeskattning i och med tillfällig skattefrihet för tillgång till fri parkering på arbetsplatsen med anledning av covid-19. Förmånsvärdet av förmånerna ovan uppgick 2020 totalt till 314 (377) tkr.

172

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

6 Forts Personal

Personalkostnader i tkr, 2020		Löner och	Rörliga	Pensions-	Varav	Sociala	Summa
		arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	kostnader2
Styrelsens ordförande Sarah McPhee	200		-	-	-	20	220
Övriga styrelseledamöter1	950		-	-	-	228	1 178
Verkställande direktör Niklas Ekvall	3 899		-	2 439	987	1 817	8 155
ÖVRIG LEDNINGSGRUPP
Chef Fundamentala aktier Per Colleen	2 955		-	1 236	212	1 228	5 419
Chef Finance & Business Operations Helene Lundkvist							1 380
tom 2020-05-31	792		-	273	-	315
Chef Risk & verksamhetsstöd Nicklas Wikström	1 723		-	968	317	776	3 467
Chefsjurist Theresa Einarsson	1 348		-	1 060	364	681	3 089
Chef Hållbarhet, ekonomi & kommunikation					-		3 900
Tobias Fransson	2 161		-	853		886
Chef Strategisk allokering & kvantitativ analys					-		4 964
Marcus Blomberg	2 874		-	955		1 135
Chef Alternativa investeringar Jenny Askfelt Ruud	2 129		-	750	-	851	3 730
Övriga anställda	61 889		6 045	21 436	2 168	26 388	115 758
Summa	80 920		6 045	29 970	4 048	34 325	151 260
Övriga personalkostnader							3 466
SUMMA PERSONALKOSTNADER							154 726

1Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

	Personalkostnader i tkr, 2019	Löner och	Rörliga	Pensions-	Varav	Sociala	Summa
		arvoden	ersättningar	kostnader	löneväxling	kostnader2
	Styrelsens ordförande Sarah McPhee	100	-	-	-	31	131
	Övriga styrelseledamöter1	513	-	-	-	119	632
	Verkställande direktör Niklas Ekvall	4 732	-	1 444	-	1 837	8 013
	ÖVRIG LEDNINGSGRUPP
Chef Fundamentala aktier Per Colleen		2 925	-	1 192	190	1 208	5 325
	Chef Human Resources Anette Segercrantz	985	-	181	-	353	1 519
Chef Finance & Business Operations Helene Lundkvist		1 895	-	538	-	726	3 159
Chef IT & Risk Nicklas Wikström		1 687	-	956	317	762	3 405
Chefsjurist Theresa Einarsson fr o m 2019-06-01		806	-	377	-	345	1 528
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn t o m 2019-08-31		1 194		494	85	495	2 183
Chef Strategi & hållbarhet Tobias Fransson		2 137	-	766	-	857	3 760
	Chef Strategisk allokering & kvantitativ				-		4 981
	analys Marcus Blomberg	2 891	-	951		1 139
	Chef Alternativa investeringar Jenny Askfelt Ruud	1 987	-	610	-	772	3 369
	Övriga anställda	47 509	6 384	17 664	2 146	21 155	92 712
	Summa	69 361	6 384	25 173	2 738	29 800	130 718
	Övriga personalkostnader						5 229
	SUMMA PERSONALKOSTNADER						135 947

1Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

2I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

AP4 Årsredovisning 2020 | 49

173

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

7 Övriga administrationskostnader

8 Aktier och andelar, noterade

		2020	2019
Lokalkostnader		11	11
Informations- och IT-kostnader		62	58
Köpta tjänster		11	17
Övriga administrationskostnader		7	9
	SUMMA ÖVRIGA
	ADMINISTRATIONSKOSTNADER	91	95
	I POSTEN KÖPTA TJÄNSTER INGÅR ERSÄTTNING TILL
	REVISIONSBOLAGET MED:
Revisionsuppdrag, PwC		1,0	1,0
Revisionsverksamhet utöver revisionsupp-
draget, PwC		0	-
	SUMMA ERSÄTTNING TILL
	REVISIONSBOLAG	1,0	1,0

50 | AP4 Årsredovisning 2020

	2020-12-31	2019-12-31
	Verkligt värde	Verkligt värde
Svenska aktier	90 133	78 046
Utländska aktier	126 835	120 277
Andelar i svenska fonder	928	808
Andelar i utländska fonder	56 136	49 640
SUMMA AKTIER OCH ANDELAR,
NOTERADE	274 032	248 771

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter

för dessa framgår av not 17. Fullständig aktiespecifikation återfinns på AP4:s hemsi- da www.ap4.se.

Fem största innehaven i svenska aktier, 2020-12-31

	Antal aktier Verkligt värde Kapital, %			Röster, %
Lifco	5 731 869	4 522	6,31%	3,94%
Getinge B	22 486 987	4 320	8,26%	5,15%
Atlas Copco	10 657 768	4 075	0,87%	0,41%
Hennes & Mauritz B	22 211 572	3 820	1,34%	0,65%
Sagax	30 710 010	3 445	6,65%	4,37%

Fem största innehaven i utländska aktier, 2020-12-31

	Antal aktier	Verkligt värde
Apple	5 109 136	5 568
Microsoft Corp	2 103 817	3 843
Amazon.Com	125 327	3 352
Alphabet	177 414	2 553
Facebook A	708 965	1 590

Fem största innehaven i svenska aktier, 2019-12-31

	Antal aktier Verkligt värde Kapital. %			Röster, %
Atlas Copco	12 166 915	4 140	0,99%	0,53%
Hennes & Mauritz B	20 165 864	3 841	1,22%	0,59%
Lifco	6 260 580	3 581	6,89%	4,30%
Getinge B	20 362 572	3 543	7,48%	4,67%
Elekta B	25 088 808	3 095	6,54%	4,84%

Fem största innehaven i utländska aktier, 2019-12-31

	Antal aktier	Verkligt värde
Apple	1 331 103	3 659
Microsoft Corp	2 092 071	3 088
Alphabet	179 562	2 249
Amazon.Com	121 219	2 097
Facebook A	698 357	1 342

174

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

9Aktier och andelar, onoterade

						2020-12-31					2019-12-31
							Verkligt värde				Verkligt värde
Aktier i svenska intresseföretag								34 176			32 179
Aktier i utländska intresseföretag								915			1 099
Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag								5 894			4 336
Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag								7 032			5 283
	SUMMA AKTIER OCH ANDELAR, ONOTERADE							48 017			42 897
	Aktier i intresseföretag, 2020-12-31	Organisations-		Säte	Antal	Kapital,	Röster,		Verkligt	Eget	Resultat
		nummer			aktier	%		%	värde	kapital
	AKTIER I SVENSKA
	INTRESSEFÖRETAG:
	Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm		1 000 000	25		25	20 955	70 869	3 714
	Rikshem Intressenter AB	556806-2466	Stockholm		250	50		50	12 744	23 165	2 587
	Polhem Infra KB	969789-2413	Stockholm		0	33		33	469	1 406	211
	Polhem Infra AB	559183-3917	Stockholm		20 000	33		33	0	0	0
	Cinder Invest AB	559256-2630	Stockholm		10 000	20		20	8	0	0
	SUMMA AKTIER I SVENSKA
	INTRESSEFÖRETAG								34 176
	AKTIER I UTLÄNDSKA
	INTRESSEFÖRETAG:
	ASE Holdings S.àr.l.		Luxemburg		1 609 214	38		38	162	Ej publikt	Ej publikt
	ASE Holdings II S.à.r.l.		Luxemburg		215 023 696	45		45	464	Ej publikt	Ej publikt
	ASE Holdings III S.à.r.l.		Luxemburg		5 121 867	35		35	289	Ej publikt	Ej publikt
	SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA
	INTRESSEFÖRETAG								915
	Övriga innehav, 2020-12-31			Organisationsnummer		Säte		Kapital, % Röster, % Anskaffningsvärde
	FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &
	ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹
LSTH Svenska Handelsfastigheter AB					559009-2325	Stockholm			19	3	1 396
Infranode I (No. 1) AB					556982-5283	Stockholm			20	20	640
Areim Holding Finland 3 AB					559091-2456	Stockholm			50	4	533
Alfvén & Didrikson AB					556954-4066	Stockholm			32	17	437
Areim Fastigheter 4 (Eq) AB					559168-0979	Stockholm			13	16	373
	FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &
	ANDELAR, UTLÄNDSKA ONOTERADE FÖRETAG¹
White Peak Real Estate IV L.P.						Jersey			24		887
EQT Infrastructure IV (No. 1) EUR SCSp						Luxemburg			1		637
Infracapital Greenfield Partners I L.P.						Storbritannien			6		547
Generation IM Sustainable Solutions Fund III (B), L.P.						Guernsey			15		546
Bridgepoint Credit Opportunities SICAV-FIS, SCA - subfund III						Luxemburg			9		532

¹Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande. Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

AP4 Årsredovisning 2020 | 51

175

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

9Forts Aktier och andelar, onoterade

Aktier i intresseföretag, 2019-12-31	Organisations-	Säte	Antal	Kapital, Röster,		Verkligt		Eget	Resultat
	nummer		aktier	%	%	värde		kapital
AKTIER I SVENSKA
INTRESSEFÖRETAG:
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25	25	20 590	70 156		13 909
Rikshem Intressenter AB	556806-2466	Stockholm	250	50	50	11 280	20 542		2 205
Polhem Infra KB	969789-2413	Stockholm		33	33	309	926		-11
Polhem Infra AB	559183-3917	Stockholm	20 000	33	33	0	0		0
SUMMA AKTIER I SVENSKA
INTRESSEFÖRETAG						32 179
AKTIER I UTLÄNDSKA
INTRESSEFÖRETAG:
ASE Holdings S.à.r.l.		Luxemburg	1 609 214	38	38	225	Ej publikt		Ej publikt
ASE Holdings II S.à.r.l.		Luxemburg	215 023 696	45	45	551	Ej publikt		Ej publikt
ASE Holdings III S.à.r.l.		Luxemburg	5 121 867	35	35	323	Ej publikt		Ej publikt
SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA
INTRESSEFÖRETAG						1 099
Övriga innehav, 2019-12-31		Organisationsnummer		Säte	Kapital, % Röster, %			Anskaffningsvärde
FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &
ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹
Infranode I (No. 1) AB			556982-5283	Stockholm		20	20		656
Areim Holding Finland 3 AB			559091-2456	Stockholm		50	9		639
Alfvén & Didrikson AB			556954-4066	Stockholm		32	17		395
Areim Fastigheter 3 AB			559035-9161	Stockholm		4	2		245
AB Max Sievert			556995-3598	Stockholm		25	11		211
FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &
ANDELAR, UTLÄNDSKA ONOTERADE FÖRETAG¹
White Peak Real Estate IV L.P.				Jersey		24			693
Infracapital Greenfield Partners I L.P.				Storbritannien		6			457
EQT Infrastructure III (No. 1) SCSp				Luxemburg		1			425
EQT Credit Opportunities III (No. 1) L.P.				Luxemburg		9			291
Generation IM Sustainable Solutions Fund III (B), L.P.				Guernsey		15			290

¹Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande. Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

52 | AP4 Årsredovisning 2020

176

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

10Obligationer och andra räntebärande tillgångar

	2020-12-31	2019-12-31
	Verkligt värde	Verkligt värde
FÖRDELNING PER EMITTENTKATEGORI
Svenska staten	0	2 055
Svenska bostadsinstitut	25 741	33 053
Övriga svenska finansiella företag	8 928	9 765
Svenska icke-finansiella företag	769	1 667
Utländska stater	58 185	55 969
Övriga utländska emittenter	16 702	13 456
SUMMA RÄNTEBÄRANDE
TILLGÅNGAR	110 325	115 965
Fördelning per instrumenttyp
Övriga obligationer	104 141	111 329
Förlagslån	3 807	2 699
Onoterade aktieägarlån	789	852
Andelar i utländska räntefonder	1 242	748
Övriga instrument	346	337
SUMMA RÄNTEBÄRANDE
TILLGÅNGAR	110 325	115 965

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

Derivatinstrument

	2020-12-31		2019-12-31
	Verkligt värde		Verkligt värde
	Positivt Negativt		Positivt	Negativt
RÄNTERELATERADE INSTRUMENT:
Swappar	7	0	16	1
Summa ränterelaterade
instrument	7	0	16	1
VALUTARELATERADE INSTRUMENT:
Optioner	1 280	944	993	784
Terminer	8 900	464	4 932	320
Swappar	2 441	0	366	7
Summa valutarelaterade
instrument	12 621	1 408	6 291	1 111
SUMMA
DERIVATINSTRUMENT	12 628	1 408	6 307	1 112

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker, sidan 57–60.

Löptidsanalys

Merparten av AP4:s derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner, cross currency basis swappar, credit de- fault swaps och valutaterminer har en längre löptid och av dessa är det 18 (25) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.

Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, 2020

Förfallostruktur	> 1	> 3	> 5	> 10 år
Löptid	< 3 år	< 5 år	< 10år
Utställda valutaoptioner	-117	0	-	-
Valutaterminer	-6	-	-	-
SUMMA	-123	0	0	0

Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, 2019

Förfallostruktur	> 1	> 3	> 5	> 10 år
Löptid	< 3 år	< 5 år	< 10år
Utställda valutaoptioner	-377	-11	-	-
Credit default swap	-	-17	-	-
SUMMA	-377	-28	-	-

12 Övriga tillgångar

	2020-12-31	2019-12-31
Ej likviderade fordringar	1 197	3 164
Övriga tillgångar	4	3
SUMMA ÖVRIGA TILLGÅNGAR	1 201	3 167

13Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

		2020-12-31 2019-12-31
Upplupna ränteintäkter	569		762
Upplupna utdelningar och restitutioner	234		259
Övriga förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	12		9
SUMMA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH
UPPLUPNA INTÄKTER		815	1 030

AP4 Årsredovisning 2020 | 53

177

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

14 Övriga skulder

18 Närstående

	2020-12-31	2019-12-31
Leverantörsskulder	7	10
Ej likviderade skulder	1 061	2 849
Övriga skulder	7	6
SUMMA ÖVRIGA SKULDER	1 075	2 865

15Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

	2020-12-31 2019-12-31
Upplupna räntekostnader	174	607
Upplupna personalkostnader	18	15
Upplupna externa förvaltningsarvoden	0	0
Övriga upplupna kostnader	6	6
SUMMA FÖRUTBETALDA INTÄKTER
OCH UPPLUPNA KOSTNADER	198	628

16 Fondkapital

	2020-12-31 2019-12-31
Ingående fondkapital	418 028	349 312
NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET:
Inbetalda pensionsavgifter	73 872	72 343
Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten	-81 564	-78 681
Överflyttning av pensionsrätter till EG	-2	0
Reglering av pensionsrätt	2	3
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten	-210	-185
SUMMA NETTOUTBETALNINGAR TILL
PENSIONSSYSTEMET	-7 902	-6 520
ÅRETS RESULTAT	39 323	75 236
UTGÅENDE FONDKAPITAL	449 449	418 028

Syftet med noten är att upplysa om hur AP4:s resultat och ställning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6. Som närstående till AP4 betraktas samtliga intresseföretag, se även not 9.

	2020-12-31	2019-12-31
Vasakronan Holding AB
Ränteintäkter	9	9
Åtagande¹	4 500	4 500
Rikshem Intressenter AB
Ränteintäkter	15	15
Åtagande¹	5 000	5 000
ASE Holdings S.à.r.l.
Ränteintäkter	-	29
Ägarlån	225	248
ASE Holdings II S.à.r.l.
Ränteintäkter	31	32
Ägarlån	362	400
ASE Holdings III S.à.r.l.
Ränteintäkter	15	13
Aktieägartillskott under året	18	70
Ägarlån	195	196
Polhem Infra AB
Aktieägartillskott under året	0	4,5
Polhem Infra KB
Tillskott under året	90	312
Cinder Invest AB
Aktieägartillskott under året	12	-

1AP4 har åtagit sig att på Vasakronans respektive Rikshems begäran köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett värde enligt ovan angivet belopp.

17Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2020-12-31 2019-12-31

ÖVRIGA STÄLLDA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER:

Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper¹	25 385	25 173
Ställda säkerheter avseende börsclearade
derivatavtal	2 631	1 494
Ställda säkerheter avseende
OTC-derivatavtal²	14	-
ÅTAGANDEN:
Investeringsåtaganden om framtida
betalningar för alternativa och strategiska
investeringar	22 049	8 616
Teckningsåtagande, se not 18	9 500	9 500

¹ Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 26 528 (26 353) mkr.

² Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 10 377 (5 086) mkr.

54 | AP4 Årsredovisning 2020

178

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

19Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

	2020-12-31		2020-12-31	2020-12-31	2020-12-31
Verkligt värde, Mkr	Nivå 1		Nivå 2	Nivå 3	Totalt
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Aktier och andelar, noterade	225 709		44 295	4 028	274 032
Aktier och andelar, onoterade		-	-	48 017	48 017
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	107 088		1 205	2 032	110 325
Derivatinstrument		6	12 622	-	12 628
Summa finansiella tillgångar	332 803		58 123	54 076	445 002
FINANSIELLA SKULDER
Derivatinstrument		-	-1 408	-	-1 408
Summa finansiella skulder		0	-1 408	-	- 1 408
NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER	332 803		56 715	54 076	443 594
	2019-12-31		2019-12-31	2019-12-31	2019-12-31
Verkligt värde, Mkr	Nivå 1		Nivå 2	Nivå 3	Totalt
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Aktier och andelar, noterade	201 340		43 210	4 220	248 771
Aktier och andelar, onoterade		-	-	42 897	42 897
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	113 282		94	2 590	115 965
Derivatinstrument		3	6 304	-	6 307
Summa finansiella tillgångar	314	624	49 609	49 707	413 940
FINANSIELLA SKULDER
Derivatinstrument		0	-1 112	-	-1 112
SUMMA FINANSIELLA SKULDER		0	-1 112	-	-1 112
NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER	314	624	48 496	49 707	412 827
Förändringar i nivå 3
	Aktier och andelar		Aktier och andelar	Obligationer och andra
	onoterat		noterade	räntebärande tillgångar
Ingående balans 2020-01-01	42 897		4 220		2 590
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i
resultaträkningen*	2 555		362		-1 156
Köp	3 065		82		601
Försäljning	-500		-636		-3
Utgående balans 2020-12-31	48 017		4 029		2 032
*Varav orealiserat resultat	2 433		352		-1 156
	Aktier och andelar		Aktier och andelar	Obligationer och andra
	onoterat		noterade	räntebärande tillgångar
Ingående balans 2019-01-01	36 077		3 450		2 443
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i
resultaträkningen*	5 156		589		-151
Köp	2 674		543		580
Försäljning	-1 010		-362		-282
Utgående balans 2019-12-31	42 897		4 220		2 590
*Varav orealiserat resultat	4 426		585		-186

AP4 Årsredovisning 2020 | 55

179

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

19Forts Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar	Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt
Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Markna-	trendande marknad innebär en försiktig värdering och vice versa.
den bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet	En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, Vasakronan,
uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om	med ett verkligt värde för aktier och andelar på 21,0 mdkr, det vill säga
dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här	närmare 50 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram
återfinns ca 75 procent av AP4:s placeringstillgångar.	av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle en förändring av
Nivå 2. Värderingstekniker baserade på	direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet
	på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -2,3/+ 2,6 mdkr.
observerbara marknadsdata	För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalbolag under ono-
Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte	terade aktier, motsvarande 8,4 mdkr, görs väsentliga antaganden om
bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används	värderingsmultiplar och framtida kassaflöden. Om antagandet för
okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet	multipeln på EV/EBITDA ändras med +/- 5 procent skulle värderingen
uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna model-	av dessa investeringar förändras med -/+ 1054 mkr. Vad gäller AP4:s
ler. I denna kategori återfinns hos AP4 främst marknadsnoterade	högavkastande räntebärande tillgångar under noterade aktier, mot-
aktiefonder som inte bedöms aktiva men där det finns observer-	svarande 5,2 mdkr, baseras värderingen väsentligen på diskon-
bar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering	teringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. En förändring
samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men	av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet för alla löptider skulle
även ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade	medföra värderingsförändringar på -/+ 103 mkr.
instrument, med låg likviditet. OTC-derivat värderas med hjälp av
diskonteringskurvor som indirekt baseras på regelbundet uppda-
terad, observerbar indata vilken interpoleras eller extrapoleras
för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor
som används för att diskontera instrumentets framtida kassa-
flöden för värdering uppdateras regelbundet och är observerbar
vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa
instrument till nivå 2.
Nivå 3. Värderingstekniker baserade på
icke observerbara marknadsdata
Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag
av ej observerbara data eller som i övrigt ej kan klassificeras till nivå
1 eller 2. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i
direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag.
För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk
vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering
baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering, substans-
värdering och diskonterat kassaflöde. För innehav i direktägda
fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt
Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande.
Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod (nuvärdes-
metod). Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs
med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt
avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassa-
flöden diskonteras.
Känslighetsanalys
Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alter-
nativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värde -
ringstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar
förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade
fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även anta-
ganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och
vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och
börsens multipelvärdering av betydelse.

56 | AP4 Årsredovisning 2020

180

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

20Risker

Verksamhetens risker

Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker som utgörs av finansiella och operativa risker.

Operativa risker

Med operativa risker menas ”risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser”. Definitionen inkluderar legal risk. Exempel på operativa risker kan vara medveten eller omedveten felaktig hantering, vilken kan vara orsakad av undermåliga rutiner eller instruktioner, inadekvata system, otillräcklig kontroll och revision samt genom brottsligt förfarande eller externa händelser.

Det övergripande målet med hanteringen av operativa risker är att uppnå och upprätthålla en god kontrollkultur samt att reducera väsentliga operativa risker inom AP4.

Fastställd och fondgemensam process och metodik

Operativa risker inom AP4 ska hanteras genom en fastställd och fondgemensam process och metodik. Denna process omfattar processkartläggning, identifiering och värdering av risker och ska genomföras för samtliga kartlagda processer. För alla väsentliga risker ska nyckelkontroller finnas, vilka så långt det är möjligt, minskar sannolikheten för att riskerna materialiseras eller lindrar konsekvenserna när oönskade händelser trots allt inträffar. Vid värdering av risker ska befintliga nyckelkontroller kvalitetssäkras för att säkerställa att de har önskad funktionalitet och är effektiva.

Inom riskhantering avseende operativa risker är det särskilt viktigt att utvärdera förändringsprocesser och dess effekter på verksamheten. Operativa risker utvärderas specifikt i samband med implementering av nya produkter, systemförändringar och organisationsförändringar.

För att minimera operativa risker ska en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter vara dokumenterad i skriftliga regel- verk. Gällande processer och rutiner ska dessa säkerställa en god intern kontroll samt vara dokumenterade genom relevanta instruktioner.

Ansvar och organisation

I det dagliga arbetet ska samtliga chefer och medarbetare vara medvetna om verksamhetens risker, dess nyckelkontroller samt agera på ett sådant sätt att verksamheten, tillgångarna eller omvärldens förtroende för AP4 inte äventyras. Vidare ansvarar samtliga enheter för att i den dagliga verksamheten leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta tillräckliga resurser för detta.

Verksamheten, med processägare som ansvarig, ska identifiera, värdera och hantera riskerna inom sitt verksamhetsområde. Risk

&verksamhetsstöd ansvarar för att stödja och samordna hante- ringen av operativa risker inom hela AP4. I detta ansvar ingår att utveckla och tillhandahålla expert och metodstöd samt att följa upp, utvärdera och utveckla riskhanteringsprocessen. Vidare ansvarar Risk & verksamhetsstöd för att minst årligen följa upp att den gemensamma metoden för riskhantering avseende operativa risker har efterlevts för samtliga kartlagda processer inom AP4. Motsvarande gäller för väsentliga identifierade förändringspro- cesser såsom t ex implementering av nya produkter, systemför- ändringar och organisationsförändringar.

AP4:s juridikenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och liknande.

Finansiella risker

De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditets- risker ingår, följs upp och kontrolleras av den oberoende enheten Risk & verksamhetsstöd som rapporterar direkt till vd och styrelse. Förvaltningens mål är att endast ta positioner som förväntas ge- nerera god avkastning inom fastställda riskmandat. Därför bör de huvudsakliga risker som AP4 exponerar sig mot bestå av transpa- renta finansiella risker och då främst marknadsrisker där det finns goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras.

Marknadsrisker

Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valuta- kurser eller marknadsräntor. Då AP4:s innehav i huvudsak består av noterade instrument med daglig prissättning på likvida mark- nader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal. AP4 har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och räntebärande instrument.

Aktieprisrisk

Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, länder och sektorer.

Ränterisk

Endast AP4:s räntebärande tillgångar ingår vid mätning av rän- terisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på AP4:s räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på räntemarknaderna. AP4 hanterar ränterisk genom diversifiering över olika regioner och räntekurvor.

Valutarisk

Valutarisk avser förväntad variation i valutakurser avseende till- gångar noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna pensionsfonder begränsar den totala valutaexponeringen

i AP4 till maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy fastställer slutlig valutaexponering i DNP.

Fastighetsprisrisk

Med fastighetsprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos fastigheter. Fastighetsprisrisk hanteras genom diversifiering över fastighetstyper, såsom kontor, bostäder, industri et c samt över regioner, i huvudsak inom Sverige men också via andra länder.

Placeringstillgångarnas risk

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod.

I tabellen nedan används tidsperioden 10 dagar och konfidensgra- den 95 procent om inget annat anges.

AP4 Årsredovisning 2020 | 57

181

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

20 Forts Risker

Tillgångsklass, 2020-12-31	VaR, ex-ante	Bidrag volatilitet %	VaR, ex-ante,
	Innehavsperiod	12 mån	innehavsperiod
	10 dagar	portfölj	1 dag2
Globala aktier1	9 454	7.7	3 701
Svenska aktier	4 917	4,0	1 499
Globala räntor1	28	0,0	-4
Svenska räntor	7	0,0	7
Reala tillgångar1	4 138	3.4	254
Valuta och Övrigt	-324	-0.3	-201
SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR	18 221	14.9	5 256
Tillgångsklass, 2019-12-31	VaR, ex-ante	Bidrag volatilitet %	VaR, ex-ante,
	Innehavsperiod	12 mån	innehavsperiod
	10 dagar	portfölj	1 dag2
Globala aktier1	4 604	4,0	1 216
Svenska aktier	2 309	2,0	608
Globala räntor1	-40	0,0	-39
Svenska räntor	-11	0,0	-8
Reala tillgångar1	1 311	1,2	108
Valuta och Övrigt	79	0,1	8
SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR	8 252	7,3	1 893

1För vissa av AP4:s tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index. Detta försvårar möjlig- heten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i AP4:s risksystem Barra. AP4 har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper som approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 13,4 procent av tillgångarna som approximationer används. Approximationer har gjorts enligt följande. För onote- rade reala tillgångar, motsvarande 9,7 procent, används svenska noterade fastighetsaktier. För onoterade aktier och högavkastande räntebärande, motsvarande 2,3 procent, används ett europeiskt aktieindex respektive ett europeiskt högränteindex. För delar av våra externt förvaltade aktier inom tillväxtmarknader, motsvarande 1,4 procent, används ett aktieindex för tillväxtmarknader. 2 För att möjliggöra jämförelse med AP1, AP2 och AP3 har AP4 även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen ovan används tidsperioden 10 dagar och konfidensgraden 95 procent om inget annat anges.

Valutaexponering

2020-12-31	USD	EUR	JPY	GBP	KRW	TWD	Övriga	Summa
Aktier och andelar	104 378	21 390	11 119	7 804	4 308	4 081	36 312	189 390
Obligationer och andra räntebärande
tillgångar	38 782	21 388	4 713	5 111	0	0	6 627	76 621
Derivatinstrument, exkl valutaderivat	6	7	0	0	0	0	0	13
Övriga fordringar och skulder, netto	1 220	1 126	586	329	1	0	851	4 113
Valutaderivat	-98 961	-37 828	-10 376	-9 350	-455	-618	-18 071	-175 660
VALUTAEXPONERING, NETTO	45 424	6 083	6 041	3 893	3 854	3 463	25 719	94 477
2019-12-31	USD	EUR	JPY	GBP	KRW	TWD	Övriga	Summa
Aktier och andelar	95 537	11 555	9 457	3 280	7 066	3 219	45 158	175 271
Obligationer och andra räntebärande
tillgångar	34 939	0	6 820	0	0	0	29 695	71 454
Derivatinstrument, exkl valutaderivat	-12 675	0	0	0	0	0	-510	-13 185
Övriga fordringar och skulder, netto	1 124	-1 770	366	1	83	0	2 113	1 916
Valutaderivat	-78 456	-3 977	-12 631	0	-4 099	-330	-53 159	-152 653
VALUTAEXPONERING, NETTO	40 469	5 808	4 012	3 281	3 050	2 888	23 295	82 804

AP4 valutasäkrar placeringstillgångarna med hjälp av valutaderivat i syfte att kontrollera AP4:s öppna valutaexponering. AP4:s öppna valutaexponering var vid årets utgång 21,0 (19,8) procent. I ovanstånde tabell presenteras AP4:s valutaexponering.

58 | AP4 Årsredovisning 2020

182

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

20Forts Risker

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kreditexponering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och motpartsexponering. Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteindex i DNP och limiter per ratingkategori.

Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.

Vd godkänner samtliga motparter med vilka AP4 kan göra affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

		Icke standardiserade derivat
Ratingklasser1, 2020-12-31, Mkr	Obligationer2, exponering	Verkligt värde2	Pant / säkerhet	Resterande risk
AAA	68 112
AA	5 499	4 737	-6 765	-2 028
A	8 494	3 945	-4 573	-628
BBB	26 026	0	-87	-87
BB	26
Saknar rating3	844
SUMMA KREDITRISKEXPONERING	109 001	8 683	-11 425	-2 742
		Icke standardiserade derivat
Ratingklasser1, 2019-12-31, Mkr	Obligationer2, exponering	Verkligt värde2	Pant / säkerhet	Resterande risk
AAA	79 717	-	-	-
AA	7 059	1 565	-1 590	-25
A	2 524	2 256	-3 862	-1 606
BBB	24 046	0	-49	-49
BB	29	-	-	-
Saknar rating3	1 934	-	-	-
SUMMA KREDITRISKEXPONERING	115 309	3 821	-5 501	-1 680

1Presenterad kreditriskklassificering (så kallad rating) avser en intern standard. Bedömningen i denna standard är under 2020 baserad på vald ratingleverantörs (Moody´s Analytics UK Ltd ) ratingbedömning.

2Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

3Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom Alternativa investeringar och Fastigheter.

Hantering av derivat

AP4 använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

•Valutasäkring av AP4:s utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

•Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

•Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte

kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitets- positioner med mera).

•Reglering av den operativa portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknads- risk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

Vd godkänner samtliga motparter med vilka AP4 kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.

Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, International Swaps and Derivatives Association, och CSA, Credit Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal.

CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

AP4 Årsredovisning 2020 | 59

183

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

20Forts Risker

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassa- flöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument.

Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast kan säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset. En stor del av AP4:s värdepapper är omedelbart omsättningsbara och belåningsbara. Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av till- gångar i onoterade bolag och fastigheter men även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.

Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora netto- utbetalningar från skuldsidan eftersom AP4 har betalnings- förpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör AP4 månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation till befintligt kapital är relativt små men eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer kan vara av betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas.

AP4:s likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av placeringsuniversum samt limiter för aktiv risk i kombination med val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 20 procent av AP4:s totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit-och likviditetsrisk.

I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. AP4 investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i AP4 som låg.

I tabellen nedan presenteras en sammanställning över AP4:s likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Förfallostruktur 2020-12-31, mkr
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	84	28 444	16 075	11 144	2 629	58 376
Nominellt kredit	1 780	21 945	19 912	6 972	16	50 625
TOTAL	1 864	50 389	35 986	18 116	2 645	109 001
Förfallostruktur 2019-12-31, mkr
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	0	25 313	14 393	12 627	6 011	58 343
Nominellt kredit	3 794	18 989	25 838	7 580	765	56 966
TOTAL	3 794	44 302	40 230	20 207	6 776	115 309

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett antal valutaoptioner och valutaterminer, se not 11.

Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

60 | AP4 Årsredovisning 2020

184

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

21Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

				Belopp som inte nettas i balansräkningen
	Brutto-	Nettade	Netto-	Kvittning av finansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa
2020-12-31	belopp	belopp i BR	belopp i BR	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt1	i BR
TILLGÅNGAR
Derivatinstrument	12 628	0	12 628	1 408	10 042	1 178	-	12 628
Ej likviderade fordringar	5 553	5 370	183	-	-	183	1 014	1 197
SUMMA	18 181	5 370	12 811	1 408	10 042	1 361	1 014	13 825
SKULDER
Derivatinstrument	1 408	0	1 408	1 408	39	-39	-	1 408
Ej likviderade skulder	5 410	5 370	40	-		40	1 021	1 061
SUMMA	6 818	5 370	1 448	1 408	39	1	1 021	2 469
				Belopp som inte nettas i balansräkningen
	Brutto-	Nettade	Netto-	Kvittning av finansiella	Erhållna	Nettobelopp		Summa
2019-12-31	belopp	belopp i BR	belopp i BR	instrument enligt avtal	säkerheter	efter kvittning	Övrigt1	i BR
TILLGÅNGAR
Derivatinstrument	6 307	0	6 307	1 112	4 819	376	-	6 307
Ej likviderade fordringar	11 069	10 944	125	-	-	125	3 042	3 167
SUMMA	17 376	10 944	6 432	1 112	4 819	501	3 042	9 474
SKULDER
Derivatinstrument	1 112	0	1 112	1 112	0	0	-	1 112
Ej likviderade skulder	10 997	10 944	53	-	-	53	2 796	2 849
SUMMA	12 109	10 944	1 165	1 112	0	53	2 796	3 961

1Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när AP4 har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där AP4 inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

AP4 Årsredovisning 2020 | 61

185

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 18 februari 2021

Sarah McPhee	Lars Åberg
Styrelseordförande	Vice ordförande
Helén Eliasson	Monika Elling
Henrik Rättzén	Maj-Charlotte Wallin
Ingrid Werner	Göran Zettergren
Aleksandar Zuza
Niklas Ekvall
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2021
Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor,	Auktoriserad revisor,
förordnad av Regeringen	förordnad av Regeringen
62 | AP4 Årsredovisning 2020

186

Skr. 2020/21:130

Bilaga 6

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 41-62 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- het med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och denna återfinns på sidorna 1–40 samt 65-76. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseen- de denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåll- er en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam- heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställan- de direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksam- heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono- miska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

•Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräck- liga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra utta- landen. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

•Skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kon- troll som har betydelse för vår revision för att utforma gransk- ningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständighet- erna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

•Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direk- törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplys- ningar.

•Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk- ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplys- ningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfak-

AP4 Årsredovisning 2020 | 63

187

Skr. 2020/21:130 Bilaga 6

torn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsbe- rättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

•Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Fjärde AP-fonden för 2020.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revi- sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Fjärde AP-fondens organisation och för- valtningen av Fjärde AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Fjärde AP-fondens ekono- miska situation och att tillse att Fjärde AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Fjärde AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Fjär- de AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för räkenskapsåret 2020.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs base-

ras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Fjärde AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 18 februari 2021

Helena Kaiser de Carolis	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av Regeringen	Förordnad av Regeringen
64 | AP4 Årsredovisning 2020

188

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

2020

ÅRSREDOVISNING SJÄTTE AP-FONDEN

189

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

INNEHÅLL

Kort om Sjätte AP-fonden	1	Ledning	29
Sjätte AP-fonden i siffror	2	Ersättningsnivåer mm	31
Portföljhändelser 2020	3	Förvaltningsberättelse	32
VD-ord	4	Resultaträkning	38
Investeringsstrategi	6	Balansräkning	39
Portfölj	7	Noter	40
Hållbarhetsrapport	11	Revisionsberättelse	48
Fondstyrningsrapport	26	Defnitioner och förklaringar	50
Styrelse	28

Fackuttryck

Onoterade tillgångar: Onoterade bolag vars aktier inte handlas på börsen Riskkapital och private equity (PE): Samlingsbegrepp för onoterade till- gångar/bolag.

Fondbolag: Ägare till fonder som inves- terar i onoterade bolag.

Buyout: Mogna bolag med en etablerad affärsmodell och marknadsposition. Secondary: Investerare i en fond önskar avyttra sina andelar innan det att fon- den avslutats.

Venture/Growth: Nystartade bolag som vanligtvis kräver kapital över en längre tid för att generera vinst.

Fondinvestering/Utfästa kapital: AP6 beslutar om investering i en fond, vilket sker genom utfästelse av ett visst be- lopp. Detta betalas ut i takt med att den aktuella fonden investerar i bolag. Co-investering: AP6 investerar i bolag (minoritetsinvestering) tillsammans med de fonder som AP6 utfäst kapital till.

190

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

AP6 I KORTHET

Sedan starten har AP6 bidragit med nära 35 miljarder kronor till det allmänna pensionskapitalet. AP6:s fondkapital har sedan starten 1996 vuxit från 10,4 mil- jarder kronor till att vid årsskiftet 2020/21 uppgå till 45,2 miljarder kronor.

En del av det statliga pensionssystemet

De fem AP-fonderna (AP1-4 och AP6) brukar benämnas buffertkapitalet och utgör cirka 10-15 procent av pensions- systemet. AP1-4 är jämnstora och har alla både ett in- och utföde till pensionssystemet. AP6 är en stängd fond, det förekommer inget in- eller utföde från pensionssystemet.

AP6 bär sina egna kostnader och vinsten från investeringar återinveste- ras löpande.

AP-fonder

Pensions-	Pensions-
tillgång	skuld
(avgifter från	(utbetalning
arbetsgivare)	till pensionärer)

Investerar i onoterade tillgångar

Till skillnad från övriga AP-fonder ska AP6, enligt den lag som styr verk- samheten, investera fondkapitalet i onoterade tillgångar. Utmärkande för denna typ av investeringar är långa innehavsperioder, krav på samsyn med övriga ägare samt tillgång till ka- pital för att kunna utveckla innehaven över tid. Kompetens, erfarenhet och långa relationer skapar det förtroende som är en förutsättning för den typ av investeringsverksamhet som AP6 är aktiv inom.

AP6 investerar genom att utfästa kapital till fonder och genom att inves- tera i bolag tillsammans med fonder.

Bred kompetens inom private equity

AP6:s specialistkompetens utgörs av förmågan att genomföra egna analy- ser och utvärderingar av både fonder och bolag. AP6 har varit aktiv som investerare i onoterade investeringar i mer än 20 år. Under denna tid har organisationen byggt upp lång erfaren- het, en bred kompetens och ett stort nätverk. Detta möjliggör för AP6 att i hård konkurrens med andra investe- rare få tillgång till topprankade fonder med hög avkastning.

En avgörande förutsättning för möjligheten att få tillgång till attraktiva co-investeringar, är ett sedan länge

väl fungerande samarbete med de fonder som AP6 utfäster kaptial till. Det handlar om ett ömsesidigt förtro- ende som bygger på kompetens och erfarenhet. AP6 har sedan länge ett mycket tydligt fokus på att utveckla och fördjupa samarbeten med fond- bolag i syfte att bygga långsiktiga och stabila relationer.

Tack vare detta målmedvetna ar- bete som bedrivits under lång tid har AP6 byggt ett förtroende när det gäller organisationens kunskap och förmåga att genomföra co-investeringar.

Integrerat hållbarhetsarbete

AP6:s modell är att integrera hållbar- hetsarbetet i investeringsverksamhe- ten. I alla investeringsmöjligheter som utvärderas ingår hållbarhet som en likvärdig faktor i den bedömning som ligger till grund för beslut. Samma ar- betsätt används under hela innehavs- tiden och vid avyttring. I egenskap av investerare i olika verksamheter, bran- scher och geografer tillämpar AP6 en bred hållbarhetsansats, väl förankrad i internationella överenskommelser för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption.

AP6:s uppförandekod utgör grun- den för arbetet med ansvarsfulla investeringar.

45,2	7 649	20,4
miljarder kronor förvaltas	miljoner kronor	procent – netto-
av Sjätte AP-fonden	– årets resultat	avkastning för 2020
		I korthet – AP6 2020 | 1

191

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

SJÄTTE AP-FONDEN I SIFFROR

Sjätte AP-fonden förvaltar

45,2 miljarder kronor

Fonder, 49%/˜er än 600 bolag

Co-investeringar, 37%

/knappt 60 bolag

Likviditet, 14%

20,4%

Årets avkastning på

sysselsatt kapital

13,9%

Den genomsnittliga

avkastningen för mogna investeringar under de senaste fem åren

Avkastning efter kostnader 2011–2020

%									20,4
				12,2		12,3	9,6
	9,2	9,2	6,5		6,5			8,2
	–6,9
2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020

Avkastning efter kostnader rullande							AP6:s totala avkastning
fem år, jämfört med avkastningsmål*							Buyout (mogna bolag)
%		18,9					SIX Nordic 200 Cap GI +2,5 %
			18,1
13,4							14,1	13,9 14,1
10,8		11,3	11,6		12,2 12,0		11,9	11,3
		8,7	9,3		9,4		9,8
5,8	7,1			7,1		7,1

2011–2015 2012–2016 2013–2017 2014–2018 2015–2019 2016–2020

*Buyout (moget) särredovisas då investeringar inom detta segment ligger i linje med AP6 strategi sedan 2011.

Avkastning under tio och fem år samt under 2020

År	2011–2020	2016–2020	2020
Totalt buyout, %	12,4	13,9	20,3
– Fonder	14,2	13,0	11,9
– Co-investeringar	11,2	14,7	30,3
Totalt venture capital, %
	3,9	25,0	22,0
– Fonder	18,5	28,9	27,7
– Co-investeringar	–6,0	18,6	–6,5
Avkastningsmål
	13,7	14,1	15,5

Resultatet fördelat per segment, 2011–2020

											Genomsnittlig
MSEK	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	avkastning, %
Buyout (mogna bolag)	1 104	1 566	998	971	2 177	1 424	2 718	1 998	1 839	6 770	12,4
Venture Capital (tidig fas)	–2 087	–131	176	196	331	192	732	1 439	686	813	3,9
Avkastning sysselsatt kapital	–983	1 435	1 174	1 167	2 508	1 616	3 450	3 437	2 525	7 583	10,4
Likviditetsförvaltning, riskhantering
samt interna kostnader	–397	266	686	274	359	106	20	–395	333	66	–
Resultat	–1 380	1 701	1 860	1 441	2 867	1 722	3 470	3 042	2 858	7 649	8,5

2 | AP6 2020 – Sjätte AP-fonden i siffror

192

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

RESULTATRÄKNING

MSEK	Not	2020	2019
Investeringsverksamheten
Nettoresultat noterade aktier och andelar		245	716
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	2	7 446	2 191
Aktieutdelning		10	32
Övriga fnansiella intäkter och kostnader	3	37	14
Förvaltningskostnader	4,6	–40	–44
Gemensamma kostnader	5,6	–49	–51
Årets resultat		7 649	2 858

38 | AP6 2020 – Resultaträkning

193

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

BALANSRÄKNING

MSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Placeringstillgångar
Aktier och andelar i noterade bolag och fonder	7,8	5 239	4 794
Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder	7,9	36 872	31 812
Övriga räntebärande värdepapper	7,10	282	268
Summa placeringstillgångar		42 393	36 874
Fordringar och andra tillgångar
Derivat för valutasäkring		1 760	417
Övriga kortfristiga fordringar	11	5	53
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	42	57
Likvida medel	7	1 270	395
Summa fordringar och andra tillgångar		3 077	922
SUMMA TILLGÅNGAR		45 470	37 796
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Fondkapital
Grundkapital		10 366	10 366
Balanserat resultat		27 142	24 284
Årets resultat		7 649	2 858
Summa fondkapital		45 157	37 508
Kortfristiga skulder
Derivat för valutasäkring		39	81
Upplupna kostnader	14	136	114
Övriga kortfristiga skulder	15	138	93
Summa kortfristiga skulder		313	288
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		45 470	37 796

Balansräkning – AP6 2020 | 39

194

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

NOTER

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

Not 1 Redovisningsprinciper

Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som fnns i Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 janu- ari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisnings- sed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar värderas till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2020.

Redovisning enligt IFRS

IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta områ- de. AP6 uppfyller kraven för att defnieras som ett investmentföre- tag enligt IFRS 10. För varje enskild standard avgör AP6 vad som är tillämpligt och därefter bedöms vilka uppgifter som ska presen- teras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt som årsredovisningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är att årets resultat överensstämmer med IFRS. I likhet med övriga AP-fonder upprättas ingen kassafödesanalys i årsredovisningen vilket är ett undantag från IFRS.

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper

AP6:s investeringar skall enligt lag värderas till verkligt värde. Vär- deringarna, såväl interna som externa, utförs i enlighet med god sed för onoterade tillgångar där IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation. com) riktlinjer och rekommendationer är vägledande. Att externt förvaltade tillgångar, såsom fond- och co-investeringar, principiellt skall redovisas till verkligt värde säkerställs genom att europeiska och amerikanska fonder upprättar sina värderingar i enlighet med IPEV eller motsvarande, samt sina årsredovisningar i enlighet med redovisningsprinciperna för IFRS 13 eller US GAAP:s standard vid namn ASC 830. I ett fåtal fall fastställer AP6 värderingar genom egna bedömningar, vilket görs i anslutning till årsskiftet. Tyngd- punkten läggs på de bolag som har materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller ett stort mått av bedömning varmed förändringar av gjorda anta- ganden kan påverka resultatet väsentligt. Vid egna värderingar försöker AP6 avgöra vilken kombination av värderingsmetoder som är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde och därmed ett rättvisande resultat.

Sett ur ett tidsperspektiv baseras årsredovisningen på senast tillgänglig och tillförlitlig information. Då AP6 enligt lag måste avlämna årsredovisningen i februari så fnns det vid den tidpunk- ten inga värderingar att tillgå för fond- och co-investeringar per årsskiftet. Någon egen bedömning av värdet på dessa innehav är inte möjlig vilket gör att bokslutet istället baseras på rapportering från de externa förvaltarna per tredje kvartalet. I samtliga fall justeras därefter för de kassaföden som inträffat fram till års- skiftet. För de bolag som AP6 fastställer värderingen på används däremot följande värderingsmetoder:

Pris enligt senaste investeringsrundan

AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner. Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör detta en viktig del vid värderingen. Beaktas görs även de emis- sioner där endast befntlig ägarkrets deltar (så kallade internrun- dor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en mer detaljerad analys och om det är så att bolaget försökt få in extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för bolaget är mycket litet. I dessa fall övervägs en nedvärdering av innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaföde

Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett diskon- terat framtida löpande kassaföde. Avdrag görs därefter av aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida födena nuvärdesberäknas baserat på en riskjusterad ränta. Det avkastningskrav som används i modellen och därmed på investeringen skall motsvara genomsnittlig förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande risknivå och tidshorisont. I de fall som investeringen vid värderings- tillfället ännu inte påvisar ett positivt kassaföde och det inte fnns en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens marknads- värde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.

Substansvärdemetoden

Denna metod lämpar sig väl för fastighets- eller fnansbolag där värdena främst utgörs av nettotillgångar. Därefter beaktas även jämförbara noterade bolags värdering vad gäller premie alternativt rabatt på substansvärdet.

Multipelvärdering

Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras ofta på multiplar såsom EV/EBITDA och EV/Sales. Multipelvärde- ring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag då det oftast fnns fer noterade referensobjekt (peer groups) att tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att fnna lämp- liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta en mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat kassaföde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan.

Övriga redovisningsprinciper

Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken ”Nettoresultat onoterade aktier och andelar” i resultaträkningen och specifceras även i not 2. Föreligger däremot en stadigvarande och väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskriv- ning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna ned- skrivning redovisas under rubriken ”Nettoresultat onoterade aktier och andelar” i resultaträkningen och specifceras även i not 2.

Köp och försäljning av fnansiella instrument redovisas på affärsdagen.

Konvertibla lån ingår i posten ”Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder” och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader. Externa förvalt-

40 | AP6 2020 – Noter

195

Skr. 2020/21:130 Bilaga 7

ningskostnader kostnadsförs och redovisas som en del av årets orealiserade värdeförändring inom not 2. Det totala beloppet anges också i löptext i not 4.

Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realisera- de som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mel- lan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. Vidare uppkommer nedskrivningar endast när enheten som AP6 investe- rar i går i konkurs. Detta innebär att konkurser eller likvidationer av fondernas portföljbolag inte redovisas såsom nedskrivning eftersom en investering inte har skett direkt i dessa.

AP6 hanterar enstaka investeringar genom renodlade så kallade holdingbolag. När holdingbolagets innehav säljs omvärderas enheten till transaktionsvärdet. När utdelning och därmed likviden når AP6 uppkommer ett realiserat resultat. Utdelning kan oftast verkställas först efter en viss tid då innehavet i holdingbolaget sålts. Detta innebär att AP6 kan komma att kommunicera en inves- tering som såld fastän resultatet ännu inte fullt ut har realiserats.

Redovisning och värdering av noterade värdepapper

De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen till verkligt värde. De noterade tillgångsslagen utgörs av aktier, derivatinstrument och fondandelar.

Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- dens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som avser avista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mel- lan parterna, det vill säga på affärsdagen. Denna princip omfat- tar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt aktiemarknaden.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- snittsmetoden använts. Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets sista handelsdag. Om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet.

Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och redovisas under samma balanspost som respektive instruments underliggande tillgångsslag.

Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försäljningsintäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resultat som uppkommit vid försäljning av placeringstillgångar.

Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstillfäl- let en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen intäkt. För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, fnns noterade kurser att tillgå. Samtliga tillgångar ska marknadsvärderas och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen tillsammans med upplupna räntor i not 3, ”Övriga fnansiella intäkter och kostnader”.

Förvaltningskostnader

AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive inter- na förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade och onoterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över resultaträkningen då de inkluderas i det orealiserade resultatet. Inga förvaltningsavgifter eller förvärvskostnader aktiveras på investeringarna

Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna kontorsomkostnader.

Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not 4 och 5.

Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den tillgång som förvaltats. Några sådana har inte utgått under 2020.

Övriga redovisningsprinciper

Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dot- terbolag ska värderas till verkligt värde.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller ett moderföretag.

Fordringar upptas till det belopp som de beräknas infyta till. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventariean- skaffningar kostnadsförs löpande.

Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i resultaträkningen. Bruttovärden anges i not.

AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utländska varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas utan utgör en kostnad i verksamheten.

Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinstme- del. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från avvecklingssty- relsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar till eller utbetalningar från pensionssystemet.

Närstående

Defnieras som de företag eller fonder som AP6 äger minst 20% av och/eller i vilka man har ett betydande infytande. Närstående anses också de nyckelpersoner som har en ledande ställning. Ägarandelar avseende företag och fonder redovisas under not 9. Ersättning till ledande befattningshavare redovisas under not 6. Ersättningarna har utvärderats av extern konsult och slutsatsen är att ersättningarna anses som rimliga och i enlighet med regering- ens riktlinjer. Samtliga transaktioner mellan företag och fonder är genomförda på marknadsmässiga grunder som ett led inom investeringsverksamheten.

Utfästelser till investeringar

Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. När utbetalning görs och fonden fått ett anskaffningsvärde redovisas innehavet i not 9. Skillnaden mellan utfäst kapital och utbetalat

kapital, med tillägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, återfnns som ett åtagande och presenteras i not 16.

Noter – AP6 2020 | 41

196

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

Not 2 Nettoresultat onoterade aktier och andelar			Not 4 Förvaltningskostnader
	2020	2019			2020	2019
Realiserat			Interna förvaltningskostnader
Intäkter vid avyttring	7 211	5 130	Personalkostnader		36	37
Investerat kapital	–2 315	–3 131	Juridikkonsulter		–	0
Återföring värdeförändring avyttrade innehav	–3 549	–1 750	Övriga externa tjänster		1	2
	1 347	249	Resekostnader m.m.		0	2
			Debiterad moms		1	1
Orealiserat			Övriga kostnader		2	2
			Totalt		40	44
Årets värdeförändring	5 978	2 463
Valutakursdifferens	121	–521
	6 099	1 942	Inga prestationsbaserade kostnader har utgått under 2020 (–).
				Externa förvaltnings- och förvärvskostnader hänförliga till
Totalt	7 446	2 191	innehav i onoterade fonder och företag uppgår till 506 MSEK
			(514) respektive 11 MSEK (11). Vid utgången av året har samt-
			liga förvaltningskostnader kostnadsförts och belastat resultaträk-
			ningen. Dessa redovisas inom årets värdeförändring på orealise-
			rade innehav i not 2.
Not 3 Övriga fnansiella intäkter och kostnader				Inom likviditetsförvaltningen fnns noterade fonder där av-
			gifterna till förvaltarna tas direkt ur innehaven. Dessa avgifter
			uppgår till cirka 1,9 MSEK (2,5) och belastar således respektive
	2020	2019	fonds marknadsvärde.
Ränteintäkter	18	30
Räntekostnader	–1	–3
Valutakursdifferens	20	–13
	37	14

42 | AP6 2020 – Noter

197

Skr. 2020/21:130 Bilaga 7

Not 5 Gemensamma kostnader

	2020	2019
Personalkostnader	31	30
Lokalkostnader	6	9
IT-kostnader	4	4
Externa tjänster	1	1
Förvaltningskostnader	2	1
Resekostnader m.m.	0	1
Debiterad moms	2	2
Övriga kostnader	3	3
Totalt	49	51

I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och affärssupportorganisationen.

I förvaltningskostnader ingår ersättningar till revisionsföretag med:

	2020	2019
Revisionsuppdrag
Lagstadgad revision (PwC)	0,7	0,8
Övrig revision (PwC)	–	–
Totalt	0,7	0,8

Not 6 Personal

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare

Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfattar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattnings- havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare defnieras befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och övriga anställda på AP6 fnns publicerad på www.ap6.se.

Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2020 Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt eventuell rörlig ersättning. 2019 genomfördes en jämförelse av extern konsult av ersättningar mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsens bedömning är att ersättningar och förmåner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga.

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan Bank-

institutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Jusek/Civilekonom- ernas Riksförbund/Sveriges Ingenjörer för akademiker (SACO).

Löner och förmåner

Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befatt- ningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 44. Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik.

Pensioner

Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön.

AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor.

Avgångsvederlag

Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens riktlinjer kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst

18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvaran- de högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.

Incitamentsprogram

AP6 har i övrigt inte något incitamentsprogram, vare sig för le- dande befattningshavare eller för övriga anställda.

Beslut om arvoden och ersättningar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 200 000 kronor för ordföranden, 150 000 kronor till vice ordföranden och 100 000 kronor till övriga ledamöter.

Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s styrelse.

Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitaments- program. Något sådant fnns dock inte hos AP6.

Ersättning till styrelse

Under 2020 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas enligt följande; Catrina Ingelstam 200 000 SEK, Karin Reuter- skiöld 100 000 SEK, Åsa Knutsson 100 000 SEK, Alexander Ljungqvist 100 000 SEK och Urban Lindskog 150 000 SEK.

Ersättning till ledande befattningshavare

Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd.

Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga medlemmar av ledningsgruppen vid utgången av 2020; Kata- rina Staaf, Margareta Alestig Johnson (till 30/9), Cecilia Gross Friberger (från 1/10) Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl, Ulf Lindqvist och Henrik Dahl.

Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda ordning enligt följande: 3,4 MSEK, 1,6 MSEK, 0,4 MSEK, 2,0 MSEK, 2,0 MSEK, 2,1 MSEK, 1,7 MSEK, och 1,8 MSEK.

Noter – AP6 2020 | 43

198

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande:						2020	2019
1,0 MSEK, 0,5 MSEK, 0,2 MSEK, 0,6 MSEK, 0,6 MSEK, 0,6					Lön och arvoden
MSEK, 0,5 MSEK och 0,5 MSEK.					Styrelseordförande	0,2	0,1
Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner					Styrelsen exkl. ordförande	0,4	0,2
erhållits enligt följande: 16 TSEK, 18 TSEK, 4 TSEK, 24 TSEK, 16
					Verkställande direktör	3,4	2,2
TSEK, 31 TSEK, 4 TSEK och 31 TSEK.
					Verkställande direktör, från 1/9	–	1,1
					Ledningsgruppen
		2020	2019
					exkl. verkställande direktör	11,6	11,9
Medelantal anställda	Män	13		15	Övriga anställda	23,4	23,2
	Kvinnor	17		16	Totalt	39,0	38,7
		30		31
Antal anställda per 2020-12-31*	Män	13		13	Övriga förmåner
					Verkställande direktör	–	–
	Kvinnor	18		17
					Ledningsgruppen
		31		30	exkl. verkställande direktör	0,1	0,1
					Övriga anställda	0,5	0,6
Styrelse	Män	2		2	Totalt	0,6	0,7
	Kvinnor	3		3
		5		5
					Pensionskostnader
Ledningsgrupp	Män	5		5	Styrelseordförande	–	–
					Styrelsen exkl. ordförande	–	–
	Kvinnor	2		2
					Verkställande direktör	1,0	0,6
		7		7
					Verkställande direktör, från 1/9	–	0,3
* Kategorierna heltid/deltid redovisas inte på grund av undantagsregeln i					Ledningsgruppen
					exkl. verkställande direktör	3,5	3,5
lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om uppgiften kan
					Övriga anställda	7,0	7,1
hänföras till särskild individ.
						11,5	11,5
					Sociala kostnader inkl löneskatt
					exklusive pensionskostnader	15,0	15,1
					Personalkostnader - Totalt	66,1	66,0

44 | AP6 2020 – Noter

199

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

Not 7	Finansiella tillgångar och skulder per kategori
		Värderade till	Derivat till
		verkligt värde via	verkligt värde via	Låne- och övriga	Summa
2020		resultaträkningen	resultaträkningen	fordringar/skulder	redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde		42 111	1 760	280	44 151	44 151
Övriga omsättningstillgångar		–	–	47	47	47
Kortfristiga placeringar		2	–	–	2	2
Kassa och bank		1 270	–	–	1 270	1 270
Summa fnansiella tillgångar		43 383	1 760	327	45 470	45 470
Leverantörsskulder		–	–	3	3	3
Övriga skulder		–	39	271	310	310
Summa fnansiella skulder		–	39	274	313	313
		Värderade till	Derivat till
		verkligt värde via	verkligt värde via	Låne- och övriga	Summa
2019		resultaträkningen	resultaträkningen	fordringar/skulder	redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde		36 606	417	266	37 289	37 289
Övriga omsättningstillgångar		–	–	110	110	110
Kortfristiga placeringar		2	–	–	2	2
Kassa och bank		395	–	–	395	395
Summa fnansiella tillgångar		37 003	417	376	37 796	37 796
Leverantörsskulder		–	–	1	1	1
Övriga skulder		–	81	206	287	287
Summa fnansiella skulder		–	81	207	288	288

Not 8	Aktier och andelar i noterade bolag och fonder
Innehav	Antal andelar	Kapitalandel, %	Röstandel, %	Marknadsvärde, MSEK
Aktier
Tobii	4 000 630	4,0	4,0	226
Tillgångsslag och förvaltare inom likviditetsförvaltningen
Aktieindexfonder
SEB				574
Swedbank Robur				561
Räntefonder
SEB				1 226
Swedbank Robur				1 234
Blandfond
Amundi				1 418
Totalt				5 239

Erlagt courtage uppgår under 2020 till cirka 0,7 MSEK (1,3).

Noter – AP6 2020 | 45

200

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

Not 9	Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder
		2020-12-31	2019-12-31
Fonder		21 218	17 027
Co-investeringar		15 654	14 785
Totalt marknadsvärde onoterade aktier och andelar		36 872	31 812
Tio största innehaven i onoterade aktier och andelar, inom respektive kategori
Fonder			Kapitalandel % *
AlpInvest Co-Investment Fund (Lux Feeder) VII, SCSp			23,6
Bridgepoint Europe V C L.P.			16,0
Carlyle Europe Partners IV, L.P.			2,7
EQT Mid Market Europe (No.1) Feeder, L.P.			4,9
EQT VII (No. 1) L.P.			2,3
EQT VIII (No.1) SCSp			1,8
Nordic Capital VIII Beta, L.P.			4,4
Nordic Capital IX Alpha, L.P.			4,7
Permira VI L.P.			1,4
Sixth Cinven Fund (No.2) L.P.			1,0

AP6 har ett hundratal aktiva fondinvesteringar. De tio största presenteras ovan och utgör ca 23 % av det totala marknadsvärdet.

Co-investeringar	Investering	Kapitalandel % *
Adagio Co-Invest L.P.	Allegro	5,5
Anticimex New TopHolding AB	Anticimex	4,5
BC European Capital X – Navigator Co-Investment (2) LP	Navex	25,2
Cinven Cullinan L.P.	Allegro	5,5
Cinven Envirotainer Limited Partnership	Envirotainer	100,0
EQT VIII Co-Investment (A) SCSp	SuSe	7,1
IVC New TopHolding S.A.	IVC	5,4
Kite Co-Investment Limited Partnership	Kyriba	32,3
NC Alexander Co-Invest, L.P.	Lindorff / Intrum	13,1
OneMed Top Holding AB	OneMed	18,5

AP6 har ett sextiotal aktiva co-investeringar. De tio största presenterade ovan och utgör ca 23 % av det totala marknadsvärdet.

Totalt anskaffningsvärde	30 490
Värdeförändring	6 382
TOTALT MARKNADSVÄRDE	36 872

*Avser kapitalandel i investeringsenheten.

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar återfnns på www.ap6.se under Dokument/Årsredovisning.

46 | AP6 2020 – Noter

201

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

Not 10 Övriga räntebärande värdepapper			Not 14 Upplupna kostnader
	2020	2019			2020	2019
Korta räntebärande värdepapper	2	2
			Upplupen management fee		129	108
Lån till onoterade bolag	280	266		Övrigt	7	6
Totalt	282	268		Totalt	136	114
			Not 15 Övriga kortfristiga skulder
Not 11 Övriga kortfristiga fordringar
					2020	2019
	2020	2019
Affärer som ej gått i likvid på balansdagen	–	48	Affärer som ej gått i likvid på balansdagen		133	90
			Leverantörsskulder		3	1
Övrigt	5	5
			Övrigt		2	2
Totalt	5	53
			Totalt		138	93

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2020	2019
Förutbetald management fee	38	52
Övriga förutbetalda kostnader och intäkter	4	5
Totalt	42	57

Not 16 Ansvarsförbindelser och utfästelser

	2020	2019
Ansvarsförbindelser	69	76
Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital	18 744	17 917
Totalt	18 813	17 993

Not 13 Skulder till kreditinstitut

	2020	2019
Bekräftad kreditlimit	2 000	1	500
Obekräftad kreditlimit	1 500		–
Outnyttjad del	–3 500	–1	500
Utnyttjat kreditbelopp	0		0

Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig fnansiering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år. Samtliga kreditlimiter fnns inom befntlig koncernkontostruktur.

Not 17	Väsentliga händelser efter räkenskapsårets
	utgång

Inga väsentliga händelser, utöver ordinarie verksamheten, har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

	Göteborg den 25 februari 2021
Catrina Ingelstam		Urban Lindskog
Styrelseordförande		Vice styrelseordförande
Åsa Knutsson	Alexander Ljungqvist	Karin Reuterskiöld
Ledamot	Ledamot	Ledamot
	Katarina Staaf
	Verkställande direktör
		Noter – AP6 2020 | 47

202

Skr. 2020/21:130

Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 32-47 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- het med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och ger en i alla vä- sentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens fnansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess fnansiella resultat för året enligt Lagen om Sjätte AP-fonden.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställs.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- de i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de fnansiella rap- porterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händel- ser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direk- tören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det fnns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de fnansiella rapporter- na som helhet, med hänsyn tagen till fondens struktur, redovis- ningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken fonden verkar. Sjätte AP-fonden investerar direkt och indirekt i onoterade innehav för att erhålla avkastning i första hand genom värdeök- ning. I vår revision har vi fokuserat på de onoterade innehaven och på de frågeställningar som fnns för att säkerställa en korrekt redo- visning av innehaven både i samband med förvärv och avyttringar samt under innehavstiden.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och återfnns på sidorna 1-31. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra infor- mation. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar att läsa den information som identiferas ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo- visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- portera i det avseendet.

STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamhe- ten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsre- dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan fnns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis-

48 | AP6 2020 – Revisionsberättelse

203

Skr. 2020/21:130 Bilaga 7

ningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

−identiferar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

−skafar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt- gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om efektiviteten i den interna kontrollen. −utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- vänds och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktö- rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. −drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det fnns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det fnns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- landen göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. −utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identiferat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inven- teringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det fnns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Sjätte AP-fonden för 2020.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god re- visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt Lagen om Sjätte AP-fonden.

Styrelsen ansvarar för Sjätte AP-fondens organisation och för- valtningen av Sjätte AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Sjätte AP-fondens ekono- miska situation och att tillse att Sjätte AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Sjätte AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Sjätte AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträfande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det fnns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- ning för Sjätte AP-fonden för räkenskapsåret 2020.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot fonden, eller att ett förslag till dispositioner av fondens vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Stockholm den 25 februari 2021

Magnus Svensson Henryson	Peter Nilsson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen
	Revisionsberättelse – AP6 2020 | 49

204

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

AP7

Årsredovisning 2020

Pensionsförvaltare måste se risk som en möjlighet

205

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Förvaltningsberättelse

Sjunde AP-fondens uppdrag

I det svenska allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till premiepension och förvaltas i värdepappers- fonder efter individuella val av pensionsspa- rarna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden (AP7), som också är en statlig myndighet, fungerar inom detta system på samma sätt som ett fondbolag med förvalt- ning av värdepappersfonder. AP7:s verksam- het med kapitalförvaltning startade hösten 2000 i samband med att det första fondvalet inom premiepensionssystemet ägde rum.

För de personer som avstår från att välja någon annan fond i premiepensionssystemet placeras medlen av Pensionsmyndigheten

i förvalsalternativet AP7 Såfa (statens årskullsförvaltningsalternativ).

Denna förvaltningsberättelse behandlar verksamheten i ”fondbolaget” AP7, inklusive de produkter AP7 tillhandahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Det statliga erbjudandet - produkterna

Byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de byggstensfonder som övriga fyra AP7- produkter skapas med hjälp av. Fonderna tillförs årligen kapital, främst genom att Pensionsmyndigheten för över föregående års fastställda pensionsrätter i fonder. För detaljerad information om utvecklingen för dessa fonder hänvisas till särskilda årsberät- telser för fonderna.

Direktval av byggstensfonderna

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan kombineras med andra fonder i premie- pensionssystemet.

AP7 Såfa

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska fördelas mellan bygg- stensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Ränte- fond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika proportioner som för- ändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder. Fram till och med

55 års ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond. Från 75 års ålder är fördelningen konstant 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. AP7 Såfa kan väljas när som helst hos Pensionsmyndig- heten och kan också, temporärt under Pensionsmyndighetens pågående omställning av fondtorget, kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.

Tre statliga fondportföljer

Genom olika kombinationer av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond skapas också tre fond- portföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balan- serad och AP7 Ofensiv.

AP7 Försiktig består av 33 %1 AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond

AP7 Balanserad består av 50 %1 AP7 Aktie- fond och 50 % AP7 Räntefond

AP7 Ofensiv består av 75 %1 AP7 Aktiefond och 25 % AP7 Räntefond

De statliga fondportföljerna är var och en för sig fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan också, temporärt under Pensions- myndighetens pågående omställning av fondtorget, kombineras med andra fonder

i premiepensionssystemet.

Förvaltat kapital och avkastning

Förvaltat kapital 2020

Under 2020 placerade Pensionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2019 års pensions- rätter. AP7 tillfördes också medel genom likvidering/stängning av fonder på fondtorget. Total uppgick inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna till 37,8 miljarder kronor (64.2 miljarder kronor 2019). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, på grund av pensionsutbetalningar och att premiepen- sionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 18,5 miljarder kronor (5,7 miljarder kronor 2019) under året.

Vid utgången av 2020 förvaltade AP7 sammanlagt 722,5 miljarder kronor (674,2 miljarder kronor), varav 655,4 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 67,1 miljarder kronor

i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala för- valtade kapitalet förklaras av inflöden till de förvaltade fonderna samt en positiv värde- tillväxt under året.

Avkastning 2020

Under 2020 har utvecklingen på de globala aktiemarknaderna varit volatil, främst till följd av utbrottet av Covid-19 i början av året. Under senare delen av året har aktiemarkna- derna dock återhämtat sig, vilket har lett till en positiv avkastning i de av Sjunde AP-fondens produkter som har stort aktieinslag.

AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär att fördelningen mellan aktie- och ränteplace- ringar är olika för olika årskullar. Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har under 2020 haft en avkastning på 4,4 %. Under samma period har de privata premie- pensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 8,2 %. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premie- pensionsfonderna.

Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 17,7 %, jämfört med 13,1 % för genomsnittet för de privata premiepensions- fonderna2. AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten. Framöver kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka

i takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre.

Sedan starten 2000 har förvalsalternativet3 gett en genomsnittlig årlig avkastning på

7,0 %, jämfört med 4,2 % för de privata premie- pensionsfonderna (tidsviktad avkastning).

En sparare som investerar i aktiemarknaden förväntas ha en avkastning som långsiktigt överstiger en ränteplacering. En typisk premie- pensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos AP7 har fått en kapital- viktad avkastning på 10,1 % per år. Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveck- ling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomst- pensionen. AP7:s långsiktiga avkastnings- ambition är att ett kontinuerligt sparande

i förvalsalternativet under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om 2‐3 procentenheter per år. Inkomstpensionens utveckling under perioden hade inneburit en utveckling mot- svarande 3,0 % per år. Under förvalsalternati- vets hittillsvarande livstid har denna avkast- ningsambition därmed överträfats.

1Fondportföljerna rebalanseras en gång per år i samband med Pensionsmyndighetens placering av pensionsrätter, vilket innebär att för- delningen mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond kan avvika från fördelningen under året.

2 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet.

3 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa.

19 | AP7

206

							Skr. 2020/21:130
							Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020
Statens fondportföljer har under 2020 gett			Eftersom AP7:s intäkter beror på det förval-				uppdrag enligt utredningens förslag.
följande avkastning:			tade kapitalets storlek ska eventuella över-				Parallellt med utredningen om ett upphand-
			skott i kapitalförvaltningsverksamheten till-				lat fondtorg har också en särkskild utredning
	AP7 Försiktig	2,2 %	falla premiepensionsspararna genom gradvis				avseende risknivån i förvalsalternativet bedri-
(80,4 % sedan starten i maj 2010)			sänkning av förvaltningsavgifterna i de fonder				vits. AP7 har i det remissvar som lämnades
	AP7 Balanserad	2,9 %	som förvaltas av AP7. Förvaltningsavgifterna				under våren ställt sig positiva till delar av
(125,8 % sedan starten i maj 2010)			utgör AP7:s enda intäktskälla och hur stora				utredningens förslag, bland annat i frågor som
			dessa intäkter blir beror helt på det förvaltade				rör AP7:s utökade möjligheter att investera
	AP7 Ofensiv	3,8 %	kapitalets storlek. Vid en kraftig och ihållande				i alternativa tillgångsslag. Vissa andra förslag
(212,2 % sedan starten i maj 2010)			nedgång på aktiemarknaderna kan därför en				som lämnas i utredningen bör dock, enligt
			situation uppstå då intäkterna minskar så				AP7:s uppfattning, utredas vidare. Detta avser
Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och			mycket att verksamheten inte kan bedrivas				främst förvalsalternativets utbetalningsdel.
AP7 Räntefond har under 2020 gett följande			vidare utan att förvaltningsavgifterna höjs eller				AP7 har beredskap för att hantera eventuella
avkastning:			kostnaderna drastiskt sänks. För att minska				ändringar i förvaltningen av förvalet om
			denna risk har AP7:s styrelse beslutat att en				sådana beslut fattas.
	AP7 Aktiefond	4,7 %	bufert motsvarande två gånger genomsnittet
	AP7 Räntefond	1,0 %	av de kommande fem årens prognostiserade				Året 2020
			fasta kostnader ska byggas upp. Som en kon-
							Övergripande
Deras jämförelseindex har gett en avkastning			sekvens av det ökande överskottet har AP7:s
							Året har till mycket stor del präglats av följ-
på 2,5 % respektive 1,1 %. Ytterligare informa-			styrelse beslutat om en sänkning av förvalt-
							derna av Covid 19-pandemin. När pandemin
tion om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond			ningsavgiften för AP7 Aktiefond från 0,08 till
							slog till med full kraft i mars beslutade AP7
ges i årsberättelserna för respektive fond.			0,075 % från och med den 1 januari, 2021.
							att antalet anställda som samtidigt arbetade
Verksamheten			Utredningar om ett förändrat				i myndighetens lokaler skulle begränsas kraftigt.
							Förvaltning och värdering av fonderna har
Resultat			premiepensionssystem
							därefter till stor del hanterats av anställda som
Under 2020 uppgick AP7:s intäkter av rörelsen			Föreslagna ändringar inom
							arbetat från hemmiljö, vilket innebar en utma-
till 494,9 miljoner kronor (499,8 miljoner			premiepensionssystemet
							ning under våren då aktiemarknaderna var
kronor). De minskade intäkterna beror på att			Under 2019 lämnades betänkandet från
							mycket volatila. Förvaltningen och värde-
fondavgiften sänkts med 0,01 % per den			Utredningen om ett upphandlat fondtorg för
							ringen av fonderna har dock fungerat mycket
1 januari 2020. Kostnaderna, inklusive ränte-			premiepension (SOU 2019:44) till regeringen.
							väl under hela perioden och inte heller i övrigt
netto, uppgick till 296,3 miljoner kronor			Enligt utredningens förslag skulle AP7:s upp-
							har AP7:s verksamhet drabbats av några
(289,3 miljoner kronor). Resultatet blev således			drag utökas till att, utöver förvaltning av för-
							allvarliga störningar till följd av pandemin eller
198,6 miljoner kronor (210,5 miljoner kronor).			valsalternativet, också omfatta ansvar för
							distansarbete.
Eget kapital vid årets slut var 1 184,5 miljoner			premiepensionssystemets valarkitektur samt
							I övrigt har resurser lagts ner på att utarbeta
kronor (985,9 miljoner kronor).			upphandling av privata fonder till premiepen-
							en strategisk plan för perioden 2021-2025,
	AP7:s intäkter är helt beroende av det för-		sionssystemets fondtorg. Under inledningen
							samt på fortsatt utveckling av AP7:s
valtade kapitalets storlek, medan kostnaderna			av året vidtogs åtgärder för att förbereda
							ledningsformer.
är det till ungefär hälften. De kapitalberoende			organisationen för ett utökat uppdrag. Senare
kostnaderna utgörs av avgifter till externa			under året fattade dock riksdagens Pensions-				Kapitalförvaltning
kapitalförvaltare och till depåbank.			grupp beslut om att inte ge AP7 ett utökat
							Under 2020 inriktades kapitalförvaltningens
							arbete på att utveckla infrastruktur inom
							kapitalförvaltningsverksamheten och på att
Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt (%)							planera för möjliga konsekvenser för place-
				Genomsnittlig		Total risk	ringsverksamheten med anledning av den
		Avkastning		årsavkastning		(standard-	utredning om risknivån i förvalsalternativet
		2019-12-31-		sedan start		avvikelse	som nu bereds i Finansdepartementet.
		2020-12-31		(2010-05-21)		24-mån)	De övergripande verksamhetsaktiviteterna
							kan klassificeras inom tre områden; förstärk-
AP7 Aktiefond		4,7		14,6		19,3
							ning av fondens exekveringsverksamhet,
AP7 Räntefond		1,0		1,2		0,8
							utbyggnad av kapitalförvaltningens riskhante-
AP7 Såfa		4,4		13,8		17,7
							ring och riskgenomlysning samt förberedelser
AP7 Försiktig		2,2		5,7		6,4
							för att kunna utöka fondens investeringar
AP7 Balanserad		2,9		8,0		9,6
							inom alternativa placeringar om utrednings-
AP7 Ofensiv		3,8		11,3		14,4
							förslaget blir verklighet. Resurser har i denna
Privata fonder		8,2		8,6		13,1
							del främst lagts på kompetensuppbyggnad.
Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet							Investeringsverksamheten har utöver regel-
							bunden portföljhantering främst inriktats på
för de privata premiepensionsfonderna (%)							allokering av nytt kapital till private equity,
		Ackumulerad		Genomsnittlig			fortsatt fokus på fondens hållbarhetsinveste-
						Genomsnittlig
		avkastning		årsavkastning	årsavkastning		ringar samt förnyade kontrakt för lång/kort
							mandat inom alfaförvaltningen.
		sedan start		sedan start		senaste
		år 2000		år 2000		10 åren	Ägarstyrning och hållbarhet
Förvalsalternativet		291,6		7,0		13,2	AP7 har som mål att inta en ledande position
Privata fonder		131,2		4,2		8,0	inom ägarstyrning och deltar i svenska och

AP7 | 20

207

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

internationella initiativ för att driva utveck- lingen framåt genom att ta en aktiv roll i den debatt som förs kring ägarstyrningsfrågor. Arbetet med att utveckla processer och metoder för ett aktivt ägarstyrningsarbete är ständigt pågående.

Temarbetet kring klimatlobbying avslutades vid årets början, men arbete med rapportering och ett antal uppföljningsaktiviteter har fortgått under 2020. Temat om arbetsvillkor

i gröna näringar har haft ett sista intensivt år med publicering av delrapporter och semina- rier. Hållbar efektmätning passerade halvtid och ett nytt tema inriktat på klimatomställning inleddes.

I början på året presenterade AP7 också en översiktsstudie av forskning om ägarstyrning som tagits fram tillsammans med Handels- högskolan. Dessutom skedde en vidare- utveckling av Parisavtalets tillämpning i AP7:s process för svartistning, där bolag som aktivt motarbetar Parisavtalets andemening kan uteslutas från investeringar.

Adminstration

Inom Administrationen har arbetet under 2020 i hög grad inriktats på att genomföra den vidareutveckling av AP7:s operativa modell inom fondadministrationen som utarbetades under 2019 samt på att utveckla och anpassa tilllhörande processer och rutiner. Utveck- lingen är ett led i administrationens harmoni- sering, efektivisering och förflyttning för att kunna möta och supportera utvecklingen av förvaltningen av förvalet. Utvecklingen av den operativa modellen har även varit en kärnfråga i upphandlingen av ny global depåbank med tillhörande kringtjänster som förhandlats och avslutats under 2020. Upphandlingen resulte- rade i att AP7 återvalde BNY Mellon. Brexit har fortsatt dragit resurser för att förbereda och hantera frågor kopplade dit.

Inom området risk och avkastning har arbetet med att utveckla metodik och proces- ser haft fortsatt fokus och AP7 har inlett

en upphandling av risksystem som kommer färdigställas 2021.

Säkerhetsarbetet har fortsatt varit en prio- riterad fråga liksom fortsatt utveckling av IT-infrastruktur och driftsäkerhet. Dessa frågor är alltid av högsta vikt, men har varit särskilt viktiga detta år med Covid-19 och den unika situationen med distansarbete som AP7 har befunnit sig i under större delen av året.

AP7 har också inlett en upphandling avseende IT- driftleverantör då nuvarande avtal löper ut under 2021.

Kontrollfunktioner

Inom risk och regelefterlevnad har arbetet med att utveckla AP7:s riskkultur och processer för riskstyrning och riskhantering fortsatt, lik- som utveckling av fondens ledningsprocesser. I och med att organisationen har växt under

senare år, och då fondens ledningsstruktur setts över, är dessa prioriterade områden. Ansvariga för kontrollfunktionera har också lagt ner mycket arbete på att analysera konse- kvenserna av det utredningsförslag som lagts avseende ett upphandlat fondtorg, samt deltagit i arbetet med analys av potentiella förändringar till följd av eventuella ändringar av förvalets konstruktion.

AP7:s risker bedöms fortsatt vara identifie- rade och väl kontrollerade.

HR

AP7 befinner sig i en utvecklingsfas och inrikt- ningen av AP7:s verksamhet har under det senaste året präglats av viss osäkerhet om AP7:s framtida uppdrag till följd av de utred- ningar om premiepensionssystemet och för- valsalternativet som bedrivits. Det förvaltade kapitalet har också vuxit markant under de senaste åren, vilket har inneburit goda möjlig- heter till utveckling av den strategiska port- följen. Detta har i sin tur också krävt en ny typ av kompetens, vilket i kombination med utvecklingen på marknaderna och i branschen i stort har lett till ett behov av att stärka upp organisationen med nya medarbetare. Som en konsekvens av detta har AP7 många relativt nyanställda och organisationen har växt påtagligt.

Fokus för HR har därför varit att utveckla organisationen genom att ge stöd till chefer och medarbetare avseende utbildning och rekrytering. Även frågor som rör organisa- tionskultur har givits hög prioritet.

Samverkan mellan AP-fonderna

Samverkan mellan AP-fondernas administra- tiva funktioner sker när det finns möjligheter till resursefektivisering och kunskapsöver- föring. AP-fonderna bildade ett samverkans- råd 2016 för att ge AP-fonderna (AP1, AP2, AP3 och AP4) bättre förutsättningar att samarbeta inom alla områden utanför investe- ringsverksamheten. Under 2018 utvidgades rådet till att även omfatta AP7. I samverkans- rådet deltar de olika fondernas administrativa chefer. Samverkansarbetet syftar bland annat till att öka kostnadsefektiviteten för fonderna och tillvarata de mervärden i form av erfaren- hetsutbyten och kunskapsöverföring som kan ge AP-fonderna en bredare och större kunskapsbas tillsammans än vad som skulle vara möjligt att åstadkomma inom varje enskild AP-fond.

Under samverkansrådet finns samverkans- grupper inom åtta områden, där fonderna bi- drar med representanter från verksamheten:

–Back Ofce

–HR

–IT

–Juridik och Compliance

–Kommunikation

–Redovisning

–Risk och performance

–Systemförvaltning

Organisation

Ledning

Verkställande direktören har inrättat en ledningsgrupp för verksamheten. Lednings- gruppen har ett strategiskt fokus och till ledningsgruppens hjälp har VD inrättat ett antal beredningsgrupper vilkas huvudsakliga uppgift är att bereda frågor inför beslut

i ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av:

–VD

–Chef kapitalförvaltning

–Chef administration

–Chef kommunikation och ägarstyrning

–HR-ansvarig

–Riskansvarig

–Regelverksansvarig

VD fattar beslut i ledningsgruppen efter samråd med övriga deltagare. Lednings- gruppens medlemmar utgör AP7:s ledande befattningshavare.

Kapitalförvaltning Kapitalförvaltningsorganisationen bestod vid utgången av 2020 av elva tillsvidareanställda. Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas av externa förvaltare. Den interna förvaltningen arbetar huvudsakligen med upprätthållande av beslutad exponeringsnivå, aktiv förvaltning av svenska aktier, ränteförvaltning samt hantering av AP7:s private equity-portfölj.

Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas externt lägger AP7 ned ett betydande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera de externa förvaltarna. Utvärderingen avser förvaltningsresultat och efterlevnad av avtals- villkor och också frågor som rör intern kontroll och efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser.

Administration

AP7:s administrativa enheter utgörs av fond- administration, risk och avkastning, IT, afärs- utveckling och afärskontroll, ekonomi, kontorsservice, registratur och juridik. Vid utgången av 2020 var arton personer tills- vidareanställda inom administration.

För AP7 är efektivitetsaspekter av stor betydelse. Detta betyder att externa tjänster utnyttjas på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompetens, låga kost- nader och låg sårbarhet. Detta innefattar bland annat ekonomi- och löneadministration, IT-drift, internrevision samt vissa juridiska tjänster. Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att ha en efektiv och fortlöpande kvalitets- och kost- nadskontroll över de utlagda uppdragen.

Kommunikation och ägarstyrning

AP7 bedriver ett aktivt arbete för att fortlö- pande utveckla informationen till icke-väljarna i premiepensionssystemet. Inom området ägarstyrning hanteras frågor som rör hur AP7

21 | AP7

208

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

som aktieägare kan påverka de bolag vi investerar i att ta ansvar för hållbarhet, etik och god bolagsstyrning i sin verksamhet. Vid utgången av 2020 var fem personer tillsvidareanställda inom kommunikation och ägarstyrning.

Kontrollfunktioner

AP7 arbetar utifrån principen om “tre för- svarslinjer”, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verk- samheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Som tredje försvarslinje fungerar fondens intern- revisorer, vilka rapporterar till AP7:s styrelse. Vid utgången av 2020 var två personer anställda inom funktionerna risk och regel- efterlevnad. Under 2020 har vissa kontroller av regelefterlevnaden utförts av extern regelverkskonsult.

Som ett led i AP7:s strävan att stärka den interna kontrollen bekräftar samtliga anställda årligen att de tagit del av fondens etiska riktlinjer, riktlinjer för hantering av intresse- konflikter samt riktlinjer för intern styrning och kontroll.

Medarbetare

AP7 är en relativt liten men högt kvalificerad organisation. Detta innebär att det är av stor betydelse att AP7 kan attrahera och bibehålla personal med rätt kompetens för uppdraget. Stor vikt läggs därför vid kompetensutveck- ling. Detta uppnås dels genom att anställda i stor utsträckning ges möjlighet till externa utbildningsinsatser, dels genom en uttalad målsättning att öka de anställdas kunskap och förståelse för verksamheten genom internt kompetensutbyte. Genom en väl utvecklad process för medarbetarsamtal dokumenteras de anställdas utvecklingsbehov och utvecklingsplaner fastställs.

Stor vikt läggs också vid de anställdas

fysiska och psykiska hälsa, liksom vid en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds samtliga anställda ett friskvårdsbidrag på maximalt 5 000 kronor per år.

AP7 eftersträvar en jämn könsfördelning

i verksamheten. Kön, könsöverskridande iden- titet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller annan grund som åtnjuter skydd enligt tillämplig lag får inte påverka lönesättningen.

Under året har en person lämnat sin anställning och tre personer har anställts. Vid utgången av 2020 var antalet tillsvidare- anställda 38 personer (18 kvinnor och 20 män).

Styrning och kontroll

Styrelsens arbete

Under 2020 har regeringen ersatt tre styrelseledamöter. AP7:s tidigare vice ordfö- rande är sedan juni 2020 utsedd till styrelsens ordförande.

Styrelsen hade under 2020 sex ordinarie sammanträden.

Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag AP7 inte investerar i enligt AP7:s riktlin- jer för ägarstyrning. Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitté, vilken har till uppgift att säkerställa att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor till ledande befattnings- havare efterlevs. I ersättningskommittén deltar inte verkställande direktören i frågor som rör ersättning till verkställande direktören och är i övriga frågor enbart adjungerad.

Som stöd och rådgivare åt verkställande direktören vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapital- förvaltningen finns ett kapitalförvaltnings- utskott inrättat.

Kapitalförvaltningsutskottet bestod vid

utgången av 2020 av fem styrelseledamöter och två anställda (verkställande direktören och vice vd/förvaltningschefen). Styrelsens ordförande är ordförande i utskottet.

Styrelsen har också inrättat ett revisions- utskott, vilket också bereder regelverksfrågor. Revisionsutskottet bestod under 2020 av fyra styrelseledamöter. Ordförande i revisions- utskottet är styrelsens vice ordförande.

Till revisionsutskottets möten inbjuds normalt intern- och externrevisorer, verkställande direktören, chefen för administration, risk- ansvarig samt regelverksansvarig.

Under 2020 var de externa revisorerna närvarande vid ett styrelsesammanträde.

Ägarfrågor

Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven

i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhets- planen fastställs årligen riktlinjer för ägarstyr- ning för AP7. I riktlinjerna anges hur AP7 ska utöva sin ägarfunktion i kraft av de stora aktie- innehaven.

AP7 tillämpar sedan 2012 riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. AP7 röstar regelmässigt på de bolagsstämmor där så är möjligt. AP7 är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier. AP7 arbetar i ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor med tre parallella ”teman” i treårs-cykler.

Detta innebär att fördjupat arbete görs inom vissa utvalda fokusområden, vid sidan av de fyra verktyg som används i verksamheten (uteslutning, dialog, röstning och juridiska processer). Under 2021 kommer AP7 att arbeta med teman inom hållbar efektmätning, klimatomställning samt avskogning.

AP7 | 22

209

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not		2020	2019
	Rörelsens intäkter
	Förvaltningsavgifter	494 864	499 826
		494 864	499 826
	Rörelsens kostnader
1	Personalkostnader	-78 766	-73 143
2	Övriga externa kostnader	-217 819	-217 079
	Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	-940	-884
		-297 525	-291 106
	Rörelseresultat	197 339	208 720
	Resultat från finansiella poster
3	Ränteintäkter och liknande	1 511	1 868
4	Räntekostnader och liknande	-289	-23
		1 222	1 845
	Resultat efter finansiella poster	198 561	210 565
	Årets resultat	198 561	210 565
Balansräkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
Not		2020-12-31	2019-12-31
	Tillgångar
	Materiella anläggningstillgångar
5	Inventarier	1 584	2 304
	Summa materiella anläggningstillgångar	1 584	2 304
	Finansiella anläggningstillgångar
9	Långfristiga värdepappersinnehav	0	253 192
	Summa finansiella anläggningstillgångar	0	253 192
	Summa anläggningstillgångar	1 584	255 496
	Omsättningstillgångar
6	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	53 211	52 448
7	Övriga fordringar	2 556	2 185
	Kassa och bank	1 181 413	735 488
	Summa omsättningstillgångar	1 237 180	790 121
	Summa tillgångar	1 238 764	1 045 617
	Eget kapital och skulder
	Eget kapital
	Balanserat resultat	985 902	775 337
	Årets resultat	198 561	210 565
	Summa eget kapital	1 184 463	985 902
	Skulder
8	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	41 492	41 222
	Leverantörsskulder	5 221	9 313
	Övriga skulder	7 588	9 180
	Summa skulder	54 301	59 715
	Summa eget kapital och skulder	1 238 764	1 045 617
	Ställda panter	Inga	Inga
	Ansvarsförbindelser	Inga	Inga

23 | AP7

210

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

Redovisningsprinciper

AP7 följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har inte ändrats i förhållande till föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskafningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:

	2020	2019
Inventarier	20 %	20 %
Ombyggnad av hyrd lokal	30 %	30 %

Avskrivningar framgår av not för balansposten.

Värderingsprinciper m.m.

Tillgångar och skulder har värderats till anskafningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs.

Fordringar

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor		2020	2019
					2020	2019
Antal anställda				Pensionskostnader
Medeltal anställda		37	36	VD	1 173	1 196
Anställda 31 december		38	36	Ledningsgrupp exkl. VD	4 825	4 845
Antal ledande befattningshavare				Övriga anställda	7 218	7 039
(per 31 december)		7	7	Summa	13 216	13 080
Löner och arvoden				Sociala kostnader
Styrelseordförande		207	104	Styrelseordförande	65	33
Styrelsen exkl. ordförande		860	521	Styrelse exkl. Ordförande	270	137
VD		4 033	3 991	VD	1 553	1 494
Ledningsgrupp exkl. VD		10 298	9 836	Ledningsgrupp exkl. VD	4 330	4 153
Övriga anställda		29 052	26 275	Övriga anställda	7 692	10 086
	Summa	44 450	40 727	Summa	13 910	15 903
Ledande befattningshavare		2020	2019
Kvinnor		3	3
Män		4	4

Ersättning till ledande befattningshavare 2020:
		Övriga	Pensions-
	Fast lön	förmåner	kostnader	Summa
Verkställande direktör	4 033	4	1 173	5 210
Vice verkställande direktör/chef förvaltning	2 726	4	801	3 531
Administrativ chef	1 978	5	701	2 684
Kommunikationschef	1 704	4	973	2 681
Chef Compliance	1 508	4	874	2 386
Chef Risk	1 416	4	998	2 418
Personalchef	966	4	478	1 448
	14 331	29	5 998	20 358
Ersättning till ledande befattningshavare 2019:
		Övriga	Pensions-
	Fast lön	förmåner	kostnader	Summa
Verkställande direktör	3 991	5	1 196	5 192
Vice verkställande direktör/chef förvaltning	2 671	4	832	3 507
Administrativ chef	1 795	5	686	2 486
Kommunikationschef	1 673	4	964	2 641
Chef Compliance	1 453	4	850	2 307
Chef Risk	1 343	4	990	2 337
Personalchef	901	5	523	1 429
	13 827	31	6 041	19 899

AP7 | 24

211

Skr. 2020/21:130 Bilaga 8

AP7 tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen för AP7 har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda.

Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För verkställande direktören, vice verkställande direktören och den administrativa chefen gäller därutöver följande. Pensionsåldern är

65 år. Verkställande direktören, vice verkställande direktören och den administrativa chefen undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensionsförsäk- ringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen, i enlighet med regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare i företag med statligt ägande.

För verkställande direktören och vice verkställande direktören är uppsägningstiden sex månader. Om uppsägning sker från arbets- givarens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under 18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.

För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör, vice verkställande direktör och den administrativa chefen, kan pensions- avsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollek- tivpensionsplan, BTP1 alternativt BTP2. BTP1 är premiebestämd medan BTP2 huvudsakligen är förmånsbestämd.

I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i kompetens- försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där AP7:s ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkstäl-

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

lande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga med- arbetare, ersättningar till ledande befattningshavare, ansvariga för kontrollfunktionerna och övriga anställda med en ersättning som minst uppgår till ersättningen för någon av de ledande befattningshavarna samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas konkur- renskraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkom- petens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organisation och många underleverantörer. Ersättningsnivåerna för AP7:s anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersättnings- nivåer som erbjuds av privata kapitalförvaltningsbolag. Under 2020 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget Willis Tower Watson. Jämförelsestudien omfattar finansiella aktörer i Sverige i stort, där bland andra storbanker och övriga AP-fonder finns med. Resultaten visade att AP7:s ersättnings- nivåer är måttfulla och inte på något område löneledande.

Generellt ligger ersättningsnivån på medianen. AP7:s styrelse gör därför bedömningen att AP7:s ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättningsnivåer som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts under 2020.

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 100 000 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i kapitalförvaltningsutskottet, revisionsutskottet eller arbetsutskottet.

Not 2 – Övriga externa kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor	2020	2019
Extern revision	531	381
Externa förvaltare och depåbank	143 805	152 992
Externa tjänster	60 220	49 821
Övriga kostnader	13 263	13 885
Summa övriga externa kostnader	217 819	217 079
Arvoden till revisionsbolag
Revisionsuppdrag	531	381
Skatterådgivning	275	708
Summa arvoden	806	1 089
Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den
lagstadgade revisionen.

Not 3 – Ränteintäkter och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor	2020	2019
Utdelningar	-	1 868
Realiserat resultat försäljning värdepapper*	1 511	-
Summa ränteintäkter och liknande	1 511	1 868
*Avyttring av investering i Kammarkollegiets Företagsobligationskonsortiet FRN.

Not 4 – Räntekostnader och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor	2020	2019
Räntekostnader	-215	202
Valutakursförluster	-74	-225
Summa räntekostnader och liknande	-289	-23

Not 5 – Inventarier

Samtliga belopp i tusentals kronor	2020-12-31			2019-12-31
Ingående anskafningsvärde			4 426	4 265
Inköp			219	161
Utrangering			-	-
Utgående ackumulerade anskafningsvärden		4 645		4 426
Ingående avskrivningar			-2 122	-1 238
Årets avskrivningar			-939	-884
Återförda avskrivningar på utrangerade inventarier			-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar		-3 061		2 122
Utgående bokfört värde			1 584	2 304

Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna fondavgifter	46 374	48 128
Övriga interimsfordringar	6 837	4 320
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53 211		52 448

Not 7 – Övriga fordringar

Samtliga belopp i tusentals kronor	2020-12-31	2019-12-31
Skattefordran ingår med	2 556	2 185

25 | AP7

212

					Skr. 2020/21:130
					Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020
Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter				Not 9 – Långsiktiga värdepappersinnehav
Samtliga belopp i tusentals kronor		2020-12-31 2019-12-31		Samtliga belopp i tusentals kronor	2020-12-31 2019-12-31
Upplupna personalkostnader		5 322	3 535	Ingående anskafningsvärde	253 192	249 701
Upplupna kostnader externa				Anskafningar	-	1 867
förvaltare och depåbank		28 871	32 657	Återföring nedskrivningar	80	1 704
Skatteskuld		3 125	3 094	Nedskrivningar	-	-80
Övriga interimsskulder		4 174	1 936	Försäljningar	253 272	-
	Summa upplupna kostnader och			Utgående anskafningsvärde	-	253 192
förutbetalda intäkter		41 492	41 222
				Avyttrat investeringen i Kammarkollegiets
				Företagsobligationskonsortiet FRN under året.

	Stockholm den 11 februari 2021
Per Frennberg	Emma Ihre	Susanne Ekblom
Ordförande	Vice ordförande
Karolina Ekholm	Tonika Hirdman	Magnus Vesterlund
Roine Vestman	Mikaela Valtersson	Anders Wihlborn
	Richard Gröttheim
	Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 februari 2021
Helena Kaiser de Carolis		Peter Nilsson
Auktoriserad revisor		Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen		Förordnad av regeringen

AP7 | 26

213

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

Revisionsberättelsen avser den fullständiga lagstadgade årsredovisningen för Sjunde AP-fonden och är en kopia av den revisionsberättelse som lämnades den 2021-02-12. Vid denna tidpunkt fanns inte någon annan information upprättad varför revisionsberättelsen inte innehåller något avsnitt om Annan information än årsredovisningen.

Revisionsberättelse

För Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för år 2020.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensions- fonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund

i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment:

Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

Vi skafar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om efektiviteten i den interna kontrollen.

Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna

i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

27 | AP7

214

Skr. 2020/21:130

Bilaga 8

Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av Sjunde AP-fonden för 2020.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma fondens ekonomiska situation och att tillse att fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträfande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2020.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Sjunde AP-fonden situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 12 februari 2021

Peter Nilsson	Helena Kaiser de Carolis
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av Regeringen	Förordnad av Regeringen

AP7 | 28

215

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Utvärdering av AP- fondernas verksamhet 2020

Finansdepartementet

Mars 2021

216

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Innehållsförteckning
Förkortningar och begrepp.....................................................................................		1
1	Sammanfattning och rekommendationer ......................................................	2
2	Angreppssätt för den årliga utvärderingen .................................................	15
3	AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001–2020 ..............................	17
4	Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden......................................	25
5	Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden ......................................	32
6	Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ......................................	40
7	Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ......................................	47
8	Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden .......................................	55
9	Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden.....................................	62
BILAGA: Jämförande analys av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader .....		70
1.	Syfte, metod och avgränsning .....................................................................	70
2.	Beskrivning av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader ........................	71
3.	Jämförelse av Första till Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader ......	71
4.	Analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna ....................................	74

McKinsey & Company

i

217

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Förkortningar och begrepp

ALM	Asset Liability Modelling
CIO	Chief Investment Officer
CO2e	Koldioxidekvivalenter
DNP	Dynamiska normalportfölj
ESG	Environmental, Social, and Corporate Governance
ETS	EU Emission Trading System
EUR	Euro
GICS	Global Industry Classification Standard
MSCI	Morgan Stanley Capital International
PAB	Paris-Aligned Benchmark
SEK	Svenska kronor
SSA	Semi Strategic Allocation
SÅFA	Statens Årskullsförvaltning
TAA	Tactical Asset Allocation
TPI	Transition Pathway Initiative
VaR	Value at Risk

McKinsey & Company

1

218

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

1 Sammanfattning och rekommendationer

McKinsey & Company har fått uppdraget att genomföra den årliga utvärderingen av AP- fondernas verksamhet 2020. Årets utvärdering inkluderar en grundläggande utvärdering samt en fördjupad analys av fondernas kostnader.

Detta kapitel är indelat i tre delar:

▪Sammanfattning av den grundläggande utvärderingen

▪Sammanfattning av årets fördjupningsarbete inom kostnader

▪Rekommendationer för att fortsätta utveckla fondernas verksamhet.

1.1Grundläggande utvärdering

Här sammanfattas den grundläggande utvärderingen i tre delar: Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden.

1.1.1 Första till Fjärde AP-fonderna 20011–2020

Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension. Den totala risk- nivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås.2 I tillägg ska fonderna, enligt uppdraget, inte ta närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn.3 Dessutom ska Första till Fjärde AP-fonderna ”förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet i §1”.4

Positiv avkastning i en volatil, men sammantaget stark aktiemarknad, och vidare- utveckling av arbetet inom hållbarhet kännetecknar 2020 för Första till Fjärde AP- fonderna. Under 2020 har Första till Fjärde AP-fonderna avkastat mellan 3,5 % och 9,7 %. Första, Tredje och Fjärde AP-fonden hade en snarlik avkastning om 9,6–9,7 %, medan Andra AP-fonden avkastade 3,5 %. Skillnaden förklaras främst av lägre avkastning inom aktie- förvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering, och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020.5 Genomsnittlig avkastning under 2020 uppgår till 8,2 %, vilket är i linje med den årliga avkastningen under den senaste femårs- samt tioårsperioden. Avkastningen har främst drivits av placeringar på den svenska och utländska aktiemarknaden som haft positiv värdetillväxt under året (14,8 % för svenska aktier, 3,2 % för globala aktier och 1,8 % aktier i

1Avser 1 juli 2001.

2Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192) kapitel 4, 1§.

3Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46).

4Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §1a. Målet i §1 är att Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås.

5Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna redovisar avkastning för aktier inklusive valutahedge medan Andra AP-fonden redovisar exklusive hedge, varför exakta jämförelser är svåra att genomföra.

McKinsey & Company

2

219

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

tillväxtmarknader), samt placeringar inom fastigheter.6 Aktiemarknaden var turbulent under 2020 till följd av COVID-19-pandemin, men för året som helhet presterade aktier bättre än övriga tillgångsslag. Den genomsnittliga andel aktier i portföljen har ökat med 3 procentenheter under året (från 43 % 2019 till 46 % 2020) för Första till Fjärde AP-fonderna. Framåt förväntar sig Första till Fjärde AP-fonderna, i linje med andra internationella kapitalförvaltare, lägre avkastningsnivåer främst drivet av rådande lågräntemiljö. I linje med det har Första till Fjärde AP-fonderna justerat ned sina avkastningsmål för respektive avkastningsantagande7 med 0,5– 1,0 % de senaste åren.8

Den 1 januari 2019 infördes nya placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonderna.9 De nya placeringsreglerna innebär bland annat att kravet på lägsta allokering till räntor sänktes från 30 % till 20 % av totalt kapital, samt att taket på maximalt 5 % allokering till onoterade bolag togs bort och ersattes med en begränsning om att maximalt 40 % av kapitalet, vid investerings- tillfället, får allokeras till illikvida tillgångar10, till exempel onoterade bolag och fastigheter. I linje med de nya placeringsreglerna har Första till Fjärde AP-fonderna ökat sin strategiska allokering till illikvida tillgångar under senaste femårsperioden, främst på bekostnad av räntebärande tillgångar. Även Tredje AP-fonden har uttryckt att de har en ambition att över tid öka andelen illikvida tillgångar. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna etablerade även Polhem Infra tillsammans 2019, ett bolag fokuserat på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur och utfäste 3 miljarder SEK vardera. Första till Fjärde AP-fonderna anser att investeringar i illikvida tillgångar medför ökade diversifierings- samt avkastningsmöjligheter.

Den 11 mars 2020 biföll Riksdagen propositionen “Vissa ytterligare ändringar av placerings- reglerna för Första till Fjärde AP-fonderna”11. Förändringarna trädde i kraft 1 maj 2020 och innebar bland annat att det tydliggörs att Första till Fjärde AP-fonderna får göra:

•saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag

•sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget

•investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag

6Tillväxtsiffrorna är baserade på SIX RX i SEK för svenska aktier, MSCI World i SEK för globala aktier och MSCI Emerging Markets i SEK för aktier i tillväxtmarknader.

7Andra AP-fonden använder inte avkastningsmål, utan istället ett långsiktigt realt avkastningsantagande som speglar den förväntade långsiktiga avkastningen för fonden.

82015 justerade Andra AP-fonden ned sitt långsiktiga avkastningsantagande 5,0 % till 4,5 %. 2017 justerade Fjärde AP-fonden ned sitt medelfristiga (tio års horisont) avkastningsmål från 4,5 % till 3,0 %. Första AP-fonden beslutade under 2019 att från och med 2020 justera ned sitt långsiktiga avkastningsmål från 4,5 % till 4,0 % och införde samtidigt ett medelfristigt (tio års horisont) avkastningsmål om 3,0 %. Tredje AP-fonden beslutade under 2019 att justera ned sitt långsiktiga mål från 4,0 % till 3,5 %. Samtliga ovanstående procentsatser syftar till genomsnittlig real avkastning per år.

9Prop.2017/18:271

10Enligt Prop. 2017/18:271 är illikvida tillgångar som inte är fullt likvida. Likvida tillgångar innefattar: 1. Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är, eller inom ett år från emissionen av dem avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES); 2. fondandelar som kan lösas in med kort varsel; 3. kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och

4.derivatinstrument.

11Prop. 2019/20:57

McKinsey & Company

3

220

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Fonderna lämnade remissvar till det föranledande utlåtandet under året, där de i stort välkom- nade förslaget men menade att det nya regelverket fortsatt var för begränsande för att uppnå sitt syfte.

Enligt det nya regelverket som infördes 2019 ska Första till Fjärde AP-fonderna ”förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet i §1”.12 Det specificerades även att Första till Fjärde AP-fonderna ska samverka kring tolkning och riktlinjer inom dessa områden.13 I linje med detta har fonderna kommit överens om hur de ska tolka föredömlig förvaltning och beslutat om en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen. Fonderna har även beslutat om gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts, samt gemen- samma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

Första till Fjärde AP-fonden har under året även fortsatt att utveckla arbetet inom hållbarhet i respektive fond.

Första till Fjärde AP-fonderna har nått sina mål på lång och kort sikt.14 En utvärdering av Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader visar att fonderna nått sina långsiktiga avkastningsmål både på ett-, fem- och tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001 (Bild 1), med undantag för Andra AP-fonden på ett års sikt. Andra AP-fonden använder inte avkastningsmål, utan anger istället ett långsiktigt realt avkastningsantagande om 4,5 %, vilket speglar den förväntade långsiktiga avkastningen på den portfölj som fonden bedömer är till största nytta för pensionssystemet. En utvärdering av Andra AP-fondens genomsnittliga årliga avkastningar visar att den översteg avkastningsantagandet på fem och tio års sikt, samt sedan starten den 1 juli 2001.

Total avkastning 2020 var högre än genomsnittet för tidigare år. Totalt sett var genomsnittet av Första till Fjärde AP-fondernas avkastning 8,2 %15 under året, vilket är högre än den genomsnittliga årliga avkastningen sedan starten 2001 (6,5 %). Den högre avkastningen förklaras till stor del av uppgång i aktiemarknaden under senare delen av 2020.

12Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §1a. Målet i §1 är att Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås.

13Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §2a.

14Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden, det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter och att Andra AP-fonden använder sig av avkastningsantagande istället för avkastningsmål.

15Viktat genomsnitt av fondernas avkastning med genomsnittligt kapital 2020 som vikt.

McKinsey & Company

4

221

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 1

Jämförelse mellan avkastning och mål för Första till Fjärde

AP-fonderna

				Uppnått avkastningsmål	AP1	AP3
					AP2	AP4
	Genomsnittlig årlig avkastning 1	Nominellt långsiktigt 2	Avkastning jämfört med	1 – 2
Period	efter kostnader	avkastningsmål2	avkastningsmål4	Riskjusterad avkastning
	Procent	Procent	Procentenheter	(sharpekvot3)
	6,3	5,3	0,9	0,7
Sedan start	6,2	5,9	0,3	0,6
(20011-2020)	6,7	5,2	1,4	0,7
	7,0	5,5	1,5	0,7
	8,1	5,4	2,7	1,2
10 år	7,7	5,7	2,0	1,1
(2011-2020)	8,7	4,9	3,8	1,3
	9,7	5,0	4,7	1,2
	8,5	5,6	2,9	1,3
5 år	7,3	6,1	1,2	1,1
(2015-2020)	9,1	5,5	3,6	1,4
	9,8	5,2	4,6	1,2
	9,7	4,5	5,2	0,9
1 år	3,5	5,0	-1,5	0,4
(2020)	9,7	4,0	5,7	0,9
	9,6	3,5	6,1	0,7
Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna
1. 1 juli 2001	2. Andra AP-fonden använder ett avkastningsantagande i stället för ett avkastningsmål. 3. Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot					4. Vissa av
differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar
Källa: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys						5

Aktier och alternativa16 tillgångar bidrog positivt till avkastningen 2020. Första till Fjärde AP-fonderna har under året haft störst avkastningsbidrag från aktier (cirka 1–9 %) och alternativa investeringar (cirka 0–2 %). Andelen av avkastningsbidraget som kommer från svenska respektive utländska aktier varierar för respektive fond beroende på portfölj- sammansättning. Generellt har svenska aktier och aktier i utvecklade marknader haft högre avkastning än aktier i tillväxtmarknader (cirka -4–30 % jämfört med cirka -5–20 %). Inom alternativa tillgångar har fastigheter gett störst avkastningsbidrag (mellan cirka 1 och 3 %). Första till Fjärde AP-fonderna har haft negativa avkastningsbidrag från valutaeffekter (cirka 2 %), drivet av kronans förstärkning under året.17

Liten skillnad i fondernas riskjusterade avkastning över tid. I utvärderingen analyseras också den avkastning fonderna genererar i förhållande till den risk de tar på marknaden. I denna rapport utvärderas fondernas riskjusterade avkastning med den så kallade sharpe- kvoten18. Beräkning av sharpekvoten försvåras av att fonderna har olika andel onoterade tillgångar i portföljen. Sådana värderas inte dagligen, i motsats till noterade tillgångar, och de drar därmed ner portföljens volatilitet. I tillägg kan det diskuteras huruvida volatilitet är ett relevant riskmått för pensionsfonder med längre tidshorisonter. Fondernas sharpekvoter har

16Alternativa tillgångar definieras i denna rapport som allt utöver det fonderna definierar som konventionella aktier och räntebärande tillgångar med låg risk, vilket skiljer sig åt mellan fonderna. I alternativa tillgångar ingår det därför utöver illikvida tillgångar även exempelvis high-yield obligationer, absolutavkastande strategier och kinesiska aktier beroende på fond.

17Gäller Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna. För Andra AP-fonden redovisas avkastningsbidrag per tillgångsslag inklusive valutaeffekter, med redovisning av valutahedgen som ett separat avkastningsbidrag. Valutasäkringen hade positivt ett avkastningsbidrag på 3,9 procentenheter 2020 för Andra AP-fonden.

18Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet. De beräknade sharpekvoterna i den här rapporten kan avvika från fondernas egna redovisade värden på grund av olika definitioner av riskfri ränta åren 2001 – 2013. Sedan 2014 har fonderna och McKinsey använt en gemensam definition av riskfri ränta. Sharpekvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel 2001 – 10 och 1-årig svensk statsobligation 2011 – 20, samt antagande om 260 handelsdagar. För 2020 är den riskfria räntan beräknad via interpolering mellan 6- och 24-månadersnod.

McKinsey & Company

5

222

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

därför beräknats både för fondernas totalportföljer och likvidportföljer19. Den sistnämnda består endast av noterade tillgångar med dagliga värderingar. En analys av fondernas riskjusterade avkastning över tid visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder (sharpekvoten för totalportföljen sedan starten 2001 är 0,6 för Andra AP-fonden och 0,7 för övriga tre AP-fonderna). Sambandet gäller även på kortare tidshorisonter, då samtliga fonders sharpekvot är kring 1,1 till 1,3 över de senaste tio åren, och kring 1,1 till 1,4 för de senaste fem åren.20

Högre risk har bidragit till högre avkastning. Ett annat vedertaget riskmått är Value at Risk (VaR), som anger den maximala förlust som en portfölj riskerar att göra under en dag.21 Samma utmaning vad gäller beräkning av sharpekvot för onoterade tillgångar gäller även för VaR. För onoterade tillgångar finns inga marknadsnoteringar, utan marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens, vilket kan innebära att den verkliga risken underskattas. Med anledning av detta har VaR för fonderna i utvärderingen beräknats utifrån en gemensam metodik och på två olika portföljer: en totalportfölj som inkluderar samtliga tillgångar och en likvidportfölj som exkluderar illikvida tillgångar22.

En analys av fondernas årliga avkastning i relation till VaR visar att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta en högre risk (Bild 2). Detta samband är tydligt för både totalportföljerna och för likvidportföljerna, samt över den senaste femårsperioden och den senaste tioårsperioden.

Även om volatilitet och VaR är vedertagna riskmått kan det diskuteras huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont och utan solvenskrav.

19På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj under 2020, varför värden för likvidportföljens sharpekvot visas för 2019.

20Andra och Fjärde AP-fondens sharpekvot i denna rapport skiljer sig från fondens redovisade kvot då en annan metod använts för beräkning.

21Med 95 % sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringarna i portföljen.

22På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj under 2020, varför värden för likvidportföljens value at risk och avkastning visas för tidsperioderna 2010-2019 och 2015-2019.

McKinsey & Company

6

223

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 2

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till

Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent

ARBETSMATERIAL Indikerar önskvärd position 2011-20201 2016-20201

Totalportfölj												Likvidportfölj
Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader												Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader
12												13
11												12
10						AP3		AP4	AP4			11
9						AP3	AP2					10									AP4
8						AP1		AP1				9
												8									AP4
7						AP2													AP31
6												7									AP2
												6							AP31		AP2
5
												5							AP1		AP1
4
												4
3
												3
2												2
1												1
0												0										0,9
	0	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0		0	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8
					Genomsnittlig VaR som andel av portfölj (%)												Genomsnittlig VaR som andel av portfölj (%)

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4

1.På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj. Värden som visas är från 2010-2019 respektive 2015-2019.

Källa: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

6

Aktier i tillväxtmarknader och alternativa investeringar har ökat över tid. Första till Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering, mätt som genomsnittlig allokering under respektive år ,23 har förändrats över tid sedan starten 2001. Andelen svenska aktier har minskat från 19 % år 2001 till 13 % av det förvaltade kapitalet under 2020 (Bild 3). Fonderna har ökat andelen aktier i tillväxtmarknader från 1 % 2001 till 9 % 2020. Fonderna har också ökat sin allokering till alternativa investeringar från 3 % av det förvaltade kapitalet 2001 till 24 % år 2020, och minskat allokeringen till räntebärande tillgångar från 38 till 30 %.

Den genomsnittliga allokeringen skiftade 2020 främst mot globala aktier (+2,4 %) och svenska aktier (+1,3 %) främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-2,8 procentenheter) och alternativa tillgångar (-0,5 %).

23Den årliga aggregerade allokeringen för Första till Fjärde AP-fonderna (till vänster i Bild 3) illustrerar den genomsnittliga allokeringen under respektive år. I allokeringen per fond (till höger i Bild 3) illustreras allokeringen per den 31 december 2019.

McKinsey & Company

7

224

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 3

Fjärde AP-fonden har högst andel aktier.24 En jämförelse vid utgången av 2020 visar på skillnader mellan de individuella fondernas tillgångsallokering. Fjärde AP-fonden skiljer sig mest från de övriga tre fonderna, och hade per den 31 december 2020 55 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 31 % i noterade utländska aktier i utvecklade länder, vilket är högre än de andra fonderna. Som jämförelse har de tre andra fonderna mellan 42 och 49

%av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 22 till 28 % i noterade utländska aktier i utvecklade länder.

Andra AP-fonden har högst andel alternativa investeringar. Det finns idag även skillnader vad gäller fondernas allokering till alternativa tillgångar, där Andra AP-fonden har högst andel med omkring 28 %, medan Fjärde AP-fonden har lägst andel med cirka 15 %. Fonderna har dock som tidigare nämnts olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, varför allokeringen inte är helt jämförbar. Gemensamt är att aktier i onoterade bolag, infrastruktur samt fastigheter klassas som alternativa investeringar.

Fondernas allokering till illikvida tillgångar25 har ökat under perioden 2011–2020. Med illikvida tillgångar avses innehav som inte är noterade på en marknadsplats, vilket innebär att tillgångarna i allmänhet tar längre tid att sälja (likvidera). Fondernas investeringar i riskkapital- fonder, fastigheter, skog och infrastruktur är i regel onoterade, vilket innebär att majoriteten av tillgångarna inom alternativa investeringar klassas som illikvida. Sedan 2019 tillåter regel- verken att Första till Fjärde AP-fonderna uppnår 40 % av kapitalet investerat i illikvida tillgångar. Andelen illikvida tillgångar av totalt fondkapital26 för Första till Fjärde AP-fonden har

24Allokeringen för Fjärde AP-fonden skiljer sig från årsredovisningen på grund av annan klassificering av vissa tillgångsslag (till exempel onoterade aktier och högavkastande obligationer som i denna utvärdering klassificerats som alternativa tillgångar).

25Enligt Prop. 2017/18:271 är illikvida tillgångar som inte är fullt likvida. Likvida tillgångar innefattar: 1. Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är, eller inom ett år från emissionen av dem avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES); 2. fondandelar som kan lösas in med kort varsel; 3. kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och

4.derivatinstrument.

26Avser fondkapital per den 31 december årligen

McKinsey & Company

8

225

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

ökat med 11 % senaste tio åren, från 10 % år 2011 till 21 % år 2020 (Bild 4). Andelen varierar mellan 12 % (Fjärde AP-fonden) och 27 % (Första AP-fonden) av totalt fondkapital investerat i illikvida tillgångar, jämfört med den tillåtna allokeringen om maximalt 40 %.

Bild 4

Första till Fjärde AP-fondernas utveckling av illikvida tillgångar 2011-2020

% av totalt fondkapital; 100 % = SEK miljarder

Fördelning av illikvida tillgångar för AP1-4, per 31 december2								Likvida tillgångar		Illikvida tillgångar1
100 % = 854		938	1 035	1 161	1 204	1 293	1 380	1 348	1 559		1 651
	90	87	86	85	81	79	80	77	77		79
					19	21	20	23	23		21
		13	14	15
	10
	2011	12	13	14	15	16	17	18	19		2020

1.Avser innehav som inte är noterade på någon marknadsplats. Fonderna distribuerar illikvida tillgångar på olika sätt i portföljerna och har olika system för att separera illikvida från likvida tillgångar, vilket påverkar jämförbarheten mellan fonder.

2.Avser tillgångar den 31 december årligen, och skiljer sig från det genomsnittliga kapitalet under respektive år.

Källa: Första till Fjärde AP-fonderna, Årsredovisningar, McKinsey-analys

9

Fonderna har under 2020 jobbat vidare med hållbarhet. Årets utvärdering av AP-fondernas hållbarhetsarbete fokuserar på förändringar under 2020. En fördjupad analys av fondernas hållbarhetsarbete genomfördes i samband med 2019 års utvärdering av AP-fonderna.27. Överlag har AP-fonderna under året behållit sina övergripande målsättningar inom hållbarhets- området med mindre justeringar eller tillägg. Klimat och ägarstyrning är fortsatt de områden som i högst utsträckning prioriteras inom hållbarhet. AP-fonderna använder fortsatt en rad olika verktyg i sitt hållbarhetsarbete baserat på de olika tillgångsslagen i portföljerna. Flera av AP- fonderna har under 2020 fattat avinvesteringsbeslut eller skärpt kraven gentemot bolag i aktieportföljen som inte ställer om mot minskade klimatutsläpp. Samtliga prioriterar även aktivt ägarskap genom att rösta på bolagsstämmor, delta i samarbeten och föra dialog med portföljbolagen.

AP-fonderna har under 2020 fortsatt samarbetet inom Etikrådet. Inom ramen för detta har ett fokusområde under året varit säkrare gruvdammar, där AP-fonderna påverkat genom att kräva information från gruvbolag om hur de arbetar med säkerhet. Ett annat fokusområde har varit avskogning, där dialog förts med bolag som avverkar skog i Amazonas. Etikrådet har även fört dialoger med ett stort antal företag om antikorruption och transparens.

1.1.2 Sjätte AP-fonden 1997–2020

Sjätte AP-fonden är en stängd fond som placerar i onoterade bolag. Fonden skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden, bland annat genom att fonden främst

27Regeringens skrivelse 2019/20:130 (https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2020/05/skr.-201920130/)

McKinsey & Company

9

226

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

investerar i onoterade bolag och att fonden är stängd, utan in- och utflöden från pensions- systemet.

Fonden noterade 2020 sin högsta avkastning för ett enskilt år sedan starten 1997. Avkastningen på totalt kapital uppgick till 20,4 %. Motsvarande avkastning för 2019 uppgick till 8,2 %. Det överträffar målet för året (15,5 %), medan avkastningen för femårsperioden 2016– 2020, 11,3 % inte når upp till avkastningsmålet för perioden om 14,1 %. Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet överträffade däremot avkastningsmålet på ett års sikt.

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Till årets höga totala avkastning bidrog framför allt segmentet Buy-out (mogna bolag) som 2020 genererade en avkastning på 20,3 %, vilket är högre än avkastningen 2019 (7,5 %). Investeringar i segmentet venture capital (”Venture”) genererade en avkastning om 22,0 % under 2020. Avkastningen för venture capital 2020 var i linje med 2019 (21,4 %) och högre än noterade jämförelseindex28 och PE benchmark.

Under tioårsperioden 2011–2020 har Sjätte AP-fondens avkastning efter kostnader varit i snitt 8,5 % per år. Detta är lägre än fondens avkastningsmål29 för perioden (13,7 %). Det är värt att notera att fondens totala avkastning påverkas av att fonden är stängd och förvaltar en likviditetsreserv samt att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar direkt hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Mot bakgrund av detta beslutade fonden att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PE- benchmark som idag används för att utvärdera investeringsverksamheten. Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet överträffade PE-benchmark på ett års sikt (20,4 % gentemot -3,8 %) och fem års sikt (15,3 % gentemot 7,4 % i genomsnitt).

Fondens kapital uppgick vid utgången av 2020 till totalt 45,2 miljarder SEK, varav 39,1 miljarder SEK i fondens investeringsverksamhet och 6,1 miljarder SEK i fondens likviditetsförvaltning30. Sjätte AP-fondens totala kapital har under perioden 1996–2020 vuxit med 34,8 miljarder SEK, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 6,3 % per år.

Sjätte AP-fonden har under året genomfört en organisationsförändring. Investerings- organisationens tidigare uppdelning i kompetensområden inom fond- respektive direkt- investeringar byttes mot att organiseras kring de segment där investeringar genomförs (buyout, venture, growth och secondaries). Den tidigare investeringskommittén ersattes med två nya beslutsorgan i form av en allokeringskommitté som allokerar kapital inom investeringsportföljen och bereder investerings- och försäljningsbeslut, samt en fondkommitté som bereder de beslut som allokeringskommittén föreslår ur ett övergripande fondperspektiv.

Hållbarhetsarbetet har fortsatt under året, med fortsatt fokus på utvärdering och uppföljning av hållbarhet i portföljen. Utöver tidigare hållbarhetsmål för portföljen har fyra nya mål tillkommit, däribland att Sjätte AP-fonden nu ska tillhöra de ledande aktörerna inom hållbarhet i riskkapital i Europa, inom både co-investment och fondinvesteringar; den onoterade portföljen över tid ska förbättra sitt hållbarhetsarbete och att fonden ska hålla minst tre möten med portföljbolag per år för en fördjupad utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete.

28Avser MSCI Europe och MSCI World

29Avkastningsmål för 2020 är baserat på ett noterat index (SIX Nordic 200 Cap GI + riskpremie om 2,5 %) men byts ut mot globalt PE-benchmark från och med 2021.

30Inklusive Övrigt rörelsekapital och upplupna kostnader kopplade till onoterade innehav, totalt omkring SEK -87 miljoner.

McKinsey & Company

10

227

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

1.1.3 Sjunde AP-fonden 2001–2020

AP7 Såfa är förvalsalternativet i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt valt ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Fonden arbetar med två så kallade byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som bygger upp sex olika produkter, varav AP7 Såfa31 är förvalsalternativet. De övriga fem produkterna (liksom AP7 Såfa) kan väljas i konkurrens med premiepensionssystemets övriga omkring 500 fonder.32 Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex. För AP7 Såfa är målet att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex33, samt att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år (kapitalviktad avkastning).

SÅFA gav lägre avkastning än premiepensionsindex under 2020, men högre under hela femårsperioden. 2020 var avkastningen för Såfa 4,4 % jämfört med 8,2 % för Premie- pensionsindex. Under perioden 2016 till 2020 genererade förvalsalternativet Såfa en genomsnittlig avkastning om 12,7 % per år, vilket är högre än Premiepensionsindex som låg på ett genomsnitt omkring 9,0 % per år. Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2020 cirka 46 % av totala premiepensionssystemets kapital, motsvarande omkring 723 miljarder SEK.

Under hela perioden 2001–2020 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ34 i genomsnitt avkastat 2,7 % mer än premiepensionsindex per år (7,5 % för förvalsalternativet jämfört med 4,8 % per år för premiepensionsindex). En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkastning på 10,1 % per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionen (i genomsnitt 3,0 % per år). Således har fonden uppnått målet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år.

Fonden har bland de lägsta förvaltningsavgifterna i Premiepensionssystemet. Förvalt- ningsavgiften för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick 2020 till 0,08 % respektive 0,04 %, något lägre än avgifterna för 2019 (Aktiefondens avgift sänktes från 0,09 % 2019). Den genomsnittliga förvaltningsavgiften hos de omkring 500 fonder som ingick i premiepensions- systemet i slutet av 2020 var 0,27 % efter rabatter. Sjunde AP-fondens faktiska kostnader35 som andel av kapital uppgick till 0,05 % under 2020, samma nivå som året innan.

Sjunde AP-Fonden antog under 2020 en ny strategisk plan för 2021-2025. En ny mission

–”God pension från generation till generation” – och vision – ”Ett globalt föredöme för ansvars- fulla pensionslösningar” – antogs. I övrigt har arbetet med förvaltningsmodellen fortsatt under året, med en ökad diversifiering, inom ramen för värdepappersfondslagstiftningens placeringsregler, med exponering mot bland annat tillväxtmarknader, faktorpremier och småbolag. Administrativa processer effektiviserades genom implementering av en ny operationell modell.

31Såfa står för Statens Årskullsalternativ. Statens ickevalsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. AP7 Såfa kan också aktivt väljas.

32Enligt en överenskommelse i riksdagens pensionsgrupp kommer antalet fonder i fondvalet att minska, och fonderna kommer att upphandlas.

33Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde AP- fondens produkter genom hela rapporten.

34Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 – dec 2019.

35Redovisade kostnader inklusive courtage för Aktiefonden.

McKinsey & Company

11

228

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Fortsatt fokus på hållbarhetsarbete. Fonden förstärkte under året sin hållbarhets- organisation med en medarbetare inom hållbarhet/ägarstyrning och fortsatte även utveckla sitt arbete inom ägarstyrningsfrågor. Ett temaarbete ”arbetsvillkor i gröna näringar” löpte fram till 2020 och slutrapport kommer under våren 2021.

1.2 Fördjupning inom kostnader

Riksdagens finansutskott konstaterade i samband med behandlingen av 2019 års allmänna utvärdering av AP-fondernas verksamhet, att skillnaderna i kostnadsnivå mellan AP-fonderna är stora. Finansutskottet uppmanade regeringen att i kommande skrivelse analysera och tydliggöra orsakerna till skillnaderna i kostnad.36 En sådan jämförelse har genomförts som fördjupningsuppdrag till den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2020. Analysen redovisas i sin helhet i Bilaga A: Jämförande analys av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader. Den begränsar sig till Första till Fjärde AP-fonden, då Sjätte och Sjunde AP-fondens verksamhet skiljer sig åt och därav är deras kostnadsnivåer inte fullt jämförbara. Denna analys begränsar sig till en jämförande analys av fondernas kostnadsnivåer och innehåller ej en fullständig utvärdering av fondernas kostnader. Det bör noteras att en analys av kostnader bör ses i relation till den avkastning fondernas valda strategier genererar.

I enlighet med frågan från riksdagens finansutskott fokuserar denna fördjupning på att tydlig- göra skillnader i redovisade kostnader. Med redovisade kostnader avses kostnader som syns i Första till Fjärde AP-fondernas resultaträkningar, i motsats till kostnader som ej redovisas separat men som påverkar resultatet indirekt, genom exempelvis nettoredovisning av vinster där intäkterna minskats med motsvarande värde som kostnadsbeloppet. De redovisade kostnaderna utgörs av AP-fondernas rörelsekostnader och provisionskostnader.37

Fondernas totala redovisade kostnader uppgår år 2020 till 1,55 miljarder SEK vilket motsvarar 0,10 % av det totala genomsnittliga förvaltade kapitalet. Kostnaderna relativt förvaltat kapital har minskat med 0,03 procentenheter sedan år 2016, då de uppgick till 1,63 miljarder SEK och utgjorde 0,13 % av totalt förvaltat kapital.

Redovisade kostnader skiljer sig mellan fonderna både relativt i fondernas förvaltade kapital och i absoluta termer. Kostnaderna uppgår till 0,08 % av fondens förvaltade kapital (302 miljoner SEK) för Första AP-fonden, 0,14 % (512 miljoner SEK) för Andra AP-fonden, 0,09 % (348 miljoner SEK) för Tredje AP-fonden och 0,09 % (384 miljoner SEK) för Fjärde AP- fonden. För de fyra fonderna sammantaget utgör provisionskostnader cirka 40% av kostnaderna och rörelsens kostnader resterande omkring 60%.

Skillnaderna i redovisade kostnader mellan Första till Fjärde AP-fonderna beror i huvudsak på skillnader i provisionskostnader. Dessa består till största del av kostnader för extern förvaltning av noterade tillgångar. Rörelsekostnaderna ligger på jämförbara nivåer för alla fonderna (mellan 222 miljoner SEK för Tredje AP-fonden och 246 miljoner SEK för Fjärde AP-fonden), och motsvarar 0,06 % av förvaltat kapital för alla fyra AP-fonder. Den stora skillnaden mellan Första till Fjärde AP-fonderna år 2020 utgörs av skillnader i provisions- kostnader, och liknande resultat ses för tidigare år. Det skiljer under 2020 omkring 200 miljoner

36Finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6 (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/redovisning-av- ap-fondernas-verksamhet-tom-2019_H801FiU6)

37Rörelsekostnader utgörs av fondernas interna driftkostnader. provisionskostnader är kostnader som betalas ut till externa parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna.

McKinsey & Company

12

229

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

SEK mellan Första AP-fonden som har lägst provisionskostnader (76 miljoner SEK, mot- svarande 0,02 % av förvaltat kapital) och Andra AP-fonden som har högst provisionskostnader (277 miljoner SEK, motsvarande 0,08 % av förvaltat kapital). Tredje och Fjärde AP-fonderna har provisionskostnader om 126 miljoner respektive 138 miljoner SEK (båda motsvarande 0,03 % av förvaltat kapital).

Första till Fjärde AP-fonderna har valt olika investeringsstrategier som bidrar till skillnaderna i provisionskostnader för noterade tillgångar. Provisionskostnader drivs typiskt sett av storleken på det externt förvaltade kapitalet, andelen aktiv förvaltning (aktiv förvaltning är i regel dyrare än passiv förvaltning), samt allokering mellan olika tillgångsslag och investeringsprodukter. Stora kostnadsskillnader förekommer för olika produkter inom tillgångsslagen, och sådana skillnader förklarar till stor del utfallet för de totala provisionskostnaderna.

Storleken på det externt förvaltade kapitalet i noterade tillgångar var lägst för Andra AP-fonden år 2020 (41 miljarder SEK) och högst för Tredje AP-fonden (90 miljarder SEK). Första AP- fonden hade 56 miljarder SEK och Fjärde AP-fonden hade 50 miljarder SEK i externt förvaltat kapital i noterade tillgångar år 2020.

De jämförelsevis höga provisionskostnaderna för Andra AP-fonden under 2020 förklaras av höga kostnader för förvaltning av aktier (framför allt i tillväxtmarknader, 91 miljoner SEK) samt räntebärande tillgångar (83 miljoner SEK) jämfört med övriga AP-fonder, drivet av nischade produkter och marknader som exempelvis katastrofförsäkringar och alternativa krediter.

Andra AP-fonden, med högst totala kostnader och provisionskostnader av AP-fonderna, inledde under 2020 ett kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats ner eller avslutats. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna under 2021.

Avslutningsvis kan noteras att i utvärderingen av AP-fondernas verksamhet avseende år 2016 konstaterades att AP-fonderna i genomsnitt hade omkring 20% lägre kostnader än jämförelsegruppen av internationella investerare38.

1.3 Rekommendationer baserat på årets utvärdering

Årets utvärdering, inkluderat den grundläggande utvärderingen, den fördjupade analysen av fondernas kostnader och den fördjupade analysen av fondernas placeringar i fossil energi (som redovisas i separat rapport: Analys av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi) ger upphov till ett antal rekommendationer, som riktar sig främst till AP-fonderna.

1.Etablera gemensam definition för likvida och illikvida tillgångar för att underlätta uppföljning. I de nya placeringsreglerna för Första till Fjärde AP-fonden som intro- ducerades 2019, fastslogs att maximalt 40 % av respektive fonds marknadsvärde, vid investeringstillfället, får vara investerat i illikvida tillgångar. Illikvida tillgångar definieras i viss utsträckning i lagen, men anger inga detaljer för hur definitionen kan implementeras operativt.39 Fondernas olika system och förvaltningsmodeller gör att man idag arbetar med

38Regeringens skrivelse 2017/18:130 (https://www.regeringen.se/49c51a/contentassets/ce880fc4c8654cd19883df786fb14ee5/redovisning-av-ap-fondernas- verksamhet-t.o.m.-2017skr.-201718130.pdf)

39I 4 kap. 5 § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder anges att med illikvida tillgångar avses tillgångar som inte är likvida. I första stycket definieras likvida tillgångar som penningmarknadsinstrument eller överlåtbara värde- papper som är […] föremål för handel på en handelsplats, fondandelar som kan lösas in med kort varsel, kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och derivatinstrument.

McKinsey & Company

13

230

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

olika definitioner av illikvida tillgångar. Dessutom är det arbetskrävande för vissa fonder att ta fram data kring illikvida tillgångar bakåt i tiden. Att etablera en gemensam definition skulle underlätta uppföljning gentemot placeringsreglerna för Första till Fjärde AP-fonderna och jämförelser mellan fonderna.

2.Öka transparensen kring fondernas strategier för fossila investeringar och klimat- omställning. Samtliga fonder har klimat som ett prioriterat tema inom ramen för hållbar- hetsarbetet och bedriver ett ambitiöst arbete inom området. Fonderna har valt olika strategier för arbetet med klimatomställning, inkluderat placeringar i fossil energi. De har olika grad av transparens kring sina strategier, till exempel vad gäller gränsvärden och vilka verktyg som tillämpas. Ökad transparens kring fondernas arbete – och eventuellt ett ökat samarbete där möjlighet ges (med hänsyn till investeringsstrategier och sekretess), till exempel en gemensam definition av placeringar i fossil energi – skulle kunna öka genom- slaget och förståelsen för fondernas klimatarbete.

3.Fortsätt att utveckla strategier för placeringar i fossil energi och klimatomställning för att i större utsträckning även omfatta räntebärande och alternativa tillgångar. Idag fokuserar AP-fondernas strategier för placeringar i fossil energi och klimatomställning i huvudsak på noterade aktier. Fonderna arbetar i viss utsträckning med strategier för klimatomställning tvärs andra tillgångsslag, men kan vidareutveckla dessa. Detta ligger i planen framåt hos flera av fonderna.

4.Redovisa tydligt mål och måluppfyllnad för samtliga hållbarhetsmål i årsredo- visningarna. Fonderna redovisar mål och måluppfyllnad i olika utsträckning och inte alltid i samlat format vilket minskar tydligheten och transparensen. Dessutom inkluderas inte alltid mål och måluppfyllnad kopplat till placeringar i fossil energi och klimatomställning.

McKinsey & Company

14

231

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

2 Angreppssätt för den årliga utvärderingen

McKinsey & Company har på Regeringskansliets uppdrag genomfört den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2020. Nedan följer en redogörelse för hur utvärderingen har genomförts. I tillägg till årets grundläggande utvärdering genomfördes även en fördjupnings- analys av AP-fondernas kostnader, som redovisas i bilaga till detta dokument.

Utvärdering av strategiska beslut och aktiv förvaltning. Uppdraget avser utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas förvaltning, dels under en längre period sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder. Den grundläggande utvärderingen ska omfatta värdet av fondernas strategiska beslut samt fondernas aktiva förvaltning. 2020 års utvärdering inkluderar enligt uppdraget ett fördjupningsarbete som syftar till att analysera skillnader i Första till Fjärde AP-fondens kostnader.

Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas 2001–2020. Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2020 beskriver fondernas förvaltningsmodell samt viktiga händelser under 2020, vid sidan om att utvärdera värdet av fondernas strategiska beslut och aktiva förvaltning. Det nya hållbarhetsmålet för Första–Fjärde AP-fonderna, att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt äganden, ska följas upp som en del av den grundläggande utvärderingen. Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder 1 januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1 juli 2001 till 31 december 2020.

Sjätte AP-fonden utvärderas 1997–2020. Sjätte AP-fonden investerar framförallt riskkapital i onoterade tillgångar och fondens samtliga investeringsbeslut gällande utfästelser till nya fonder är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1 januari 1997 till 31 december 2020. Första till Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1 januari 2001 till 31 december 2020.

Sjunde AP-fonden jämförs med privata fonder och med inkomstpensionens utveckling. Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet, samt jämfört med utvecklingen av inkomst- index. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2020 utvärderas resultaten för fondens förvaltningsmodell under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2020 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2020.

Utvärderingen baseras på flera källor. Utvärderingen av fondernas verksamhet baseras på information från fondernas interna resultatuppföljningssystem för att möjliggöra analys av olika källor till den totala avkastningen.40 Flera externa källor har också använts, till exempel för att sätta fondernas utveckling i relation till utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna och resultaten för ett urval av utländska statliga pensionsfonder. Dessa källor redovisas i anslutning till respektive analys.

40Det här innebär att det historiskt kan förekomma skillnader mot fondernas redovisade resultat på grund av bland annat periodiseringar, men skillnaderna är mycket små (mindre än 0,1 procentenheter i avkastning).

McKinsey & Company

15

232

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Ett nära samarbete med fonderna under januari till mars 2021. Utvärderingsarbetet har pågått från januari till mars 2020 och har genomförts i en kontinuerlig process tillsammans med fonderna.

I kapitel 3 följer en beskrivning av AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och deras utveckling under åren 2001–2020. Fondernas utveckling ställs även i relation till utvecklingen på kapitalmarknaderna samt andra ledande internationella pensionsfonder. Kapitel 4–9 redovisar sedan resultaten från den grundläggande utvärderingen per fond. Fördjupnings- uppdraget redovisas i sin helhet i bilaga till detta dokument.

McKinsey & Company

16

233

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

3 AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001–2020

I det här kapitlet beskrivs AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och buffertfondernas (Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna) utveckling 2001–2020. Fokus är fondernas påverkan på inkomstpensionssystemet samt hur de utvecklats i jämförelse med kapitalmarknaderna och ett urval av utländska statliga pensionsfonder.

3.1 AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet

AP-fonderna är basen i det svenska pensionssystemet. De sex AP-fonderna utgör en del av det svenska systemet för allmän pension, vilket är en av tre delar i det svenska pensionssystemet (Bild 5). De två andra delarna är tjänstepensionen, som är en tjänsteförmån från arbetsgivaren, och det privata sparandet.

Bild 5

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

PrivatText		Ålderspensionsavgift 18,5%			Statsbudgeten
pension	16%		2,5%
TjänstepensionT xt				Pensionsmyndigheten2
	Första till Fjärde
	AP-fondema samt
	Sjätte AP-fonden
				Sjunde AP-fonden/
				Privata fondbolag
Allmän pension
	Inkomstpension			Premiepension	Garantpension1

1.Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter

2.1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten

KÄLLA: Försäkringskassan

Av total lönesumma går 18,5 % till allmän pension, därav 2,5 % till premiepension. Dagens svenska system för allmän pension är resultatet av en bred partiuppgörelse från 1998 med syfte att reformera den då gällande folkpensionen och ATP. I dagens system betalas varje år 18,5 % av varje individs pensionsgrundande inkomst till allmän pension41, varav 16 procentenheter går till att finansiera inkomstpensionen och resterande 2,5 % går till premiepensionen (sparas på individuella premiepensionskonton). Den pensionsgrundande inkomsten har en övre gräns om 7,5 inkomstbasbelopp42.

Årets inbetalningar finansierar årets pensioner. De årliga inbetalningarna till inkomst- pensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay as you

41Av dessa 18,5 % går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp ( 501 000 SEK år 2020) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan.

42År 2020 motsvarade 7,5 inkomstbasbelopp en årsinkomst om 501 000 SEK, d.v.s. 41 750 SEK per månad. I praktiken betalas dock avgiften om 18,5 % på hela inkomsten. Avgiften som betalas på den eventuella del av inkomsten som överskjuter den övre begränsningen tillfaller emellertid staten.

McKinsey & Company

17

234

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

go”-system). En grundtanke med det svenska inkomstpensionssystemet är att det ska vara självfinansierande, vilket betyder att staten inte ska behöva höja pensionsavgifterna eller låna pengar för att betala ut inkomstpensionen.43

Fonderna fyller också funktion som buffertar. 2001 omorganiserades Första till Fjärde AP- fonderna till så kallade buffertfonder. Även Sjätte AP-fonden inkluderades i buffertfondkapitalet från och med 2001. Syftet med Första till Fjärde AP-fonderna är att jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner och att långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensions- systemet. Buffertfonderna ska verka självständigt och ha egna placeringspolicyer, ägarpolicyer och riskhanteringsplaner inom ramen för sitt uppdrag och placeringsregler. Första till Fjärde AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder och Sjätte AP-fonden i lagen om Sjätte AP-fonden (2000:193, 2007:709).

Sjätte AP-fonden är stängd och har fokus på onoterade bolag. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att inga in- och utflöden i pensionssystemet går via fonden. Fonden skiljer sig också från övriga buffertfonder genom sitt fokus på onoterade bolag (Första till Fjärde AP-fonden ska enligt gällande placeringsregler till största delen investera i likvida tillgångar, till exempel noterade aktier).

Det dämpade balanstalet påverkar pensionernas utveckling. Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks i ett så kallat balanstal och definieras som inkomstpensions- systemets tillgångar dividerat med inkomstpensionssystemets skulder. Tillgångarna består av värdet framtida inbetalningar, d.v.s. avgiftstillgången, och buffertfonderna. De framtida inbetalningarna bestäms främst av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt. Inkomstpensionssystemets skulder består av upparbetade pensionsrätter och påverkas främst av antalet pensionärer, genomsnittlig livslängd, löne- ökningstakt samt upp- och nedskrivningar av pensionsrätterna baserat på systemets balansering. För att minska svängningar i inkomstpensionerna har ett dämpat balanstal införts, vilket avviker från 1,0 med en tredjedel av det ordinarie balanstalets avvikelse från 1,0.

Om det dämpade balanstalet överstiger 1,0 skrivs pensionsrätterna upp med den genomsnittliga löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger däremot balanstalet 1,0 är skulderna större än tillgångarna och en automatisk balansering aktiveras, vilket betyder att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneöknings- takten. Detta innebär att inkomstpensionen kan sänkas om inkomstpensionssystemet inte balanserar. Om det dämpade balanstalet understiger 1,0 justeras uppskrivningstakten av pensionsrätterna med ett års förskjutning.

Kombinationen av att inkomstpensionssystemet är avgiftsbestämt och att det finns en automatisk balansering gör systemet självförsörjande.

Sjunde AP-fonden erbjuder sex placeringsalternativ som en del av premiepensions- systemet. Premiepensionen syftar till att varje arbetstagare ska kunna påverka en del av den allmänna pensionen genom att välja hur pensionsmedlen investeras. Alla arbetstagare kan välja mellan omkring 500 fonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar sedan maj 2010 två fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Dessa fonder kombineras i AP7 Såfa som förvaltar premiepensionen för de arbetstagare som inte aktivt väljer fondförvaltare (statens ”förvalsalternativ”).

43Även premiepensionen är självfinansierad.

McKinsey & Company

18

235

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Sjunde AP-fonden erbjuder utöver förvalsalternativet44 fem ytterligare fondportföljer som kan väljas i konkurrens med de övriga omkring 500 fonderna av alla arbetstagare.45 Dessa fem fondportföljer inkluderar de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond samt tre statliga fondportföljer som består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna. Sjunde AP-fonden regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192). Riksdagens pensionsgrupp har fattat beslut om reformer i premiepensionssystemet, som bland annat innebär att fonder i premiepensionen ska upphandlas, och att antalet valbara fonder ska minskas.46

3.2 Buffertfondernas utveckling och omvärld 2001–2020

Buffertfonderna har haft en avkastning om i genomsnitt 6,8 % per år sedan start. Buffertfondernas kapital har växt från 554 miljarder SEK i januari 2001 till 1 696 miljarder SEK vid utgången av 2020. Buffertfondernas avkastning efter kostnader har bidragit med SEK 1 320 miljarder av tillväxten, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning om 6,8 % per år vilket kan jämföras med inkomstindex som under samma period ökade med 3,0 % per år.

Nettoflödet är negativt sedan 2009. Fram till och med 2008 hade Buffertfonderna ett positivt nettoflöde, vilket innebär att fonderna mottog kapital från pensionssystemet. Nettoflödet har däremot varit negativt varje år sedan 2009 (Bild 6), och förväntas vara fortsatt negativt under de kommande åren47. Det negativa nettoflödet innebär att Buffertfonderna hjälper till att finansiera pensionssystemets utbetalningar. Under 2020 var nettoflödet -32 miljarder SEK.

Bild 6

44Även AP7 Såfa är aktivt valbar.

45Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget.

46https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/preciserad-overenskommelse-om-det-reformerade- premiepensionssystemet/

47Källa: Pensionsmyndigheten.

McKinsey & Company

19

236

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Buffertfonderna samarbetar inom områden som inte äventyrar konkurrensen fonderna emellan. Inom områden som inte äventyrar konkurrensen fonderna emellan, kan AP-fonderna samarbeta för att uppnå förbättrad leverans gentemot uppdraget, till exempel genom kompetensutbyte eller förbättrat hållbarhetsarbete, eller för att uppnå kostnadsbesparingar. I nuläget samarbetar fonderna inom nio samarbetsgrupper (Bild 7), där fonderna bland annat för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbete, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde AP- fonden i samarbetsgrupperna. Under 2020 har fonderna haft ett fortsatt aktivt samarbete och det genomfördes exempelvis en gemensam utredning om hur fonderna kan öka transparensen kring vinstdelning kopplat till onoterade tillgångar. Fonderna implementerade genom Samverkansrådet även en ny struktur för att ytterligare förbättra och effektivisera samverkan mellan fonderna. Vidare har fonderna samverkat kring upphandling och implementering av teknisk utrustning såsom kontorsutrustning och videokonferenslösningar under pandemin.

Bild 7

AP-fondernas samarbetsgrupper

Samarbetsrådet	AP-fondernas Etikråd	Redovisningsgruppen
Risk- och performancegruppen	Jurist- och compliancegruppen	Personalchefsgruppen
Kommunikationschefsgruppen	Affärskontroll	IT-chefsgruppen

Pensionssystemet i balans sedan 2013. Sedan 2013 har avgiftstillgångarna varit större än skulderna (Bild 8). Utvecklingen har lett till att inkomstpensionen har skrivits upp med mellan 0,9 % och 4,5 % per år 2012–2019 (med undantag av 2014 års nedskrivning med 2,7 % till följd av 2012 års negativa balanstal). 2020 års utveckling bidrog till att balanstalet 2022 uppgår till 1,0824 vilket är det starkaste balanstal pensionssystemet uppvisat sedan start.48 Under finanskrisen 2008 och 2009 gick systemet minus, då skulderna växte snabbare än tillgångar. Detta ledde till att inkomstpensionen för 2010 och 2011 fick skrivas ned. Under perioden 2001– 2007 var balansen positiv varje år, varför inkomstpension skrevs upp varje år 2001–2009.

48Budgetunderlag för pensionsmyndigheten 2022–2024

McKinsey & Company

20

237

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 8

Buffertfondernas betydelse i pensionssystemet har ökat över tid. Buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångssidan i pensionssystemet och förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en stor påverkan på systemet som helhet. Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat över tid då fonderna utgör en ökande andel av tillgångarna (från cirka 10 % år 2001 till cirka 16 % år 2020).

Buffertfonderna har påverkat balansen positivt mellan 2001–2020. Sammantaget under hela perioden 2001–2020 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Kapitalet är placerat i aktier, räntebärande papper och alternativa tillgångar. Buffertfonderna hade i slutet av 2020 47 % av sitt kapital investerat i noterade aktier: 14 % i svenska aktier, 23 % i globala aktier i utvecklade länder och 8 % i aktier i tillväxtmarknader. Av övriga 54 %49 av kapitalet hade fonderna 28 % investerat i räntebärande värdepapper, 26 % i alternativa tillgångar50 (Bild 9). Fonderna har en stor andel av kapitalet investerat i aktier för att långsiktigt kunna uppnå en högre avkastning, vilket innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning.

Hög andel aktier bidrog till hög avkastning 2020 och har bidragit positivt på lång sikt. 2020 avkastade svenska aktier 14,8 %, globala aktier 3,2 % och aktier i tillväxtmarknader 1,8

%mätt i SEK.51 Utländska aktiemarknader genererade en lägre avkastning mätt i SEK än mätt i lokala valutor, då den svenska kronan förstärktes under året, vilket påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor negativt. Även på längre sikt har aktier bidragit positivt till

49Delarna summerar ej på grund av avrundning

50Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och onoterade bolag (riskkapital). Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa krediter och infrastruktur.

51SIX RX i SEK för svenska aktier, MSCI World i SEK för globala aktier och MSCI Emerging Markets i SEK för aktier i tillväxtmarknader

McKinsey & Company

21

238

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

buffertfondernas utveckling. Under perioden 2001–2020 avkastade svenska aktier i genomsnitt 8,6 % per år, globala aktier 6,1 % per år och aktier i tillväxtmarknader 9,7 % per år mätt i SEK (Bild 9).

Bild 9

Buffertfondernas utveckling kan också jämföras med utländska statliga pensionsfonder (Bild 10). En direkt jämförelse av avkastningen är svår att göra på grund av skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling på respektive hemmamarknader, men utgör en intressant referens. Fonderna i jämförelsen nedan representerar ett urval av statliga pensionsfonder från olika geografier som ofta anses vara bland de ledande fonderna i världen.

McKinsey & Company

22

239

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 10

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Medelvärde5

Aktier

Räntor

Alt tillgångar1

	Förvaltat		Rapporterad årlig nominell avkastning2
			Procent (lokal valuta)
	kapital 2020										10 år						Tillgångsallokering6
	SEK miljarder		1 år				5år										Procent (lokal valuta)
Buffertfonderna	1 696				8,5					8,8					8,6			47	28		26
(Sverige)
SPU
(Norge)	10 486					10,8				8,6				7,9					73		25 3
ABP (Neder-
länderna)	5 022				6,2					7,4			7,7					33	38		29
CalPERS					4,7					6,3					8,5
(USA)	3 289																	50		26	25
CPP IB	3 110				5,1					8,0						10,8		29	25		46
(Kanada)3
CDPQ		-2,3								5,7					8,7
	2 177																	49		31	20
(Kanada)3
ATP4	535					10,3			5,4							9,5
(Danmark)																		24	38		38
				Ø 5,25				Ø 6,95				Ø 8,85

Beskrivning/uppdrag

Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem

Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer

Förvalta pensionen för holländska medborgare anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn

Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien

Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner

Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet

Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet

1. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt

2. Per samma datum som förvaltat kapital. ABP, CDPQ rapporterade avkastningar är före kostnader. ATPs avkastningar beräknade.

3.Estimerade värden för kapital och avkastning baserat på halvårsrapport 2020 och genomsnittliga kostnader 2011-2019; 4. Avser investeringsportföljen. ATP redovisar avkastning relaterat till bonuspotential, ~40 % av investeringsportföljens marknadsvärde 2020. Avkastningarna är här istället beräknade på genomsnittligt marknadsvärde för investeringsportföljen. 5.Aritmetiskt medelvärde, exklusive buffertfonderna

6.Baserat på tillgänglig data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter.

Källa: Årsredovisningar och kvartalsrapporter; Oanda; Mckinsey-analys

14

Avkastning i linje med utländska pensionsfonder på lång sikt, men högre på kort sikt. Buffertfonderna har under den senaste tioårsperioden uppnått en avkastning som är linje med utländska pensionsfonder52 (8,6 % jämfört med i genomsnitt 8,8 %). Under 2020 och den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning överträffat de utländska jämförelsefondernas genomsnittliga avkastning (8,5 % jämfört med 5,2 % under 2020 samt 8,8 % jämfört med 6,9 % under den senaste femårsperioden). En direkt jämförelse av fondernas avkastning kan dock vara missvisande, då fonderna arbetar efter olika regler och förutsättningar.

Utländska fonders portföljutveckling i linje med buffertfondernas. De utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna gjort förändringar i sina portföljer över de senaste åren. Över tid har fonderna ökat andelen alternativa investeringar på bekostnad av räntor samt skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna mot både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. De främsta anledningarna för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Det är värt att notera att fonderna har olika definitioner av alternativa investeringar, vilket leder till att allokering inte är helt jämförbar mellan fonderna. Vidare har de utländska fonderna likt buffertfonderna i allt högre grad börjat applicera hållbarhetskriterier i sina investeringar.

Regler för Första till Fjärde AP-fonderna. Fonderna har under året arbetat efter placeringsreglerna som trädde i kraft per den första januari 2019. Fondernas placeringsregler uppdaterades främst i syfte att ge fonderna bättre möjligheter att långsiktigt maximera

52Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad. Redovisad avkastning för ATP skiljer sig jämfört med deras årsredovisning då ATP anger avkastning i relation till ”bonuspotential” – skillnaden mellan förvaltat kapital och garanterade pensioner - medan avkastningen i denna rapport är beräknad baserad på marknadsvärde för investeringsportföljen. Redovisad avkastning för ATP var 2019 39,7 % före kostnader

McKinsey & Company

23

240

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. De största förändringarna i placeringsreglerna sammanfattas nedan.

●Lägsta andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 % till 20 %.

● Begräsningen av onoterade innehav53 (framförallt onoterade aktier) om maximalt 5 % av fondens marknadsvärde togs bort och ersattes av att maximalt 40 % av respektive fonds marknadsvärde, vid investeringstillfället, får vara investerat i illikvida tillgångar (vilket till exempel inkluderar onoterade bolag, men även fastigheter och infrastruktur).

●Kravet på att minst 10 % av kapitalet skall förvaltas externt togs bort.

I tillägg infördes nya regler gällande att Första till Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Fonderna skall lägga särskild vikt till hur hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Vidare ska Första till Fjärde AP-fonderna när det gäller ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samverka och ha en gemensam värdegrund för förvaltningen, ha gemensamma riktlinjer för hur fonderna redovisar uppfyllande av målet om föredömlig förvaltning samt anta gemensamma riktlinjer för placeringsverksamheten och vilka tillgångar som bör exkluderas ur AP-fonderna. Närmare beskrivning av fondernas arbete kopplat till föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande finns i fördjupningsarbetet.

Ytterligare förändringar från och med den 1 maj 2020. Den 11 mars 2020 biföll Riksdagen propositionen “Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första till Fjärde AP- fonderna” 54. Förändringarna träder i kraft 1 maj 2020 och innebär bland annat att det tydliggörs att Första till Fjärde AP-fonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag, att de får göra sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget samt att de får göra investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag. Fonderna lämnade remissvar till det föranledande utlåtandet under året, där de i stort välkomnade förslaget men menade att det nya regelverket fortsatt var för begränsande för att uppnå sitt syfte. 55

I oktober beslutade riksdagen dessutom om en tillfällig lagförändring med anledning av covid-19 och det behov av ytterligare kapitalisering som den ekonomiska krisen orsakat. Lagändringen gäller från 1 november 2020 och upphör den sista juni 2021, och innebär att den högsta möjliga ägarandelen som Första till Fjärde AP-fonden har i ett bolag höjs från 10 procent till 15 procent av aktierna, under villkoret att fonderna deltar i en nyemission av aktier-

56

Höjd pensionsålder kan påverka pensionssystemet och fondernas placerings- verksamhet. Under 2019 beslutade riksdagen att pensionsåldern, enligt förslag från pensionsgruppen, skulle höjas från och med den 1 januari 2020.57 Vid årsskiftet infördes de

53Dessa begränsningsregler innebär att minst 95 % av en AP-fonds tillgångar måste vara placerade I noterade tillgångar eller i onoterade aktier eller andra andelar i fastighetsbolag.

54Prop. 2019/20:57

55Syftet med förslagen är enligt propositionen att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten inom allokeringsmandatet illikvida tillgångar och att ge Första–Fjärde AP-fonderna liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella investerare.

56Finansutskottets betänkande 2020/21:FiU12

57Riksdagsskrivelse 2019/20:10.

McKinsey & Company

24

241

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

nya pensionsreglerna som bland annat innebar att lägsta åldern för att ta ut den allmänna pensionen höjdes från 61 till 62 år och att LAS-åldern58 höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern kommer höjas till 69 år från och med 2023, och lägsta åldern för att ta ut den allmänna pensionen kommer sannolikt höjas till 64 år fram till 2026.59 En höjd pensionsålder stärker pensionssystemet, vilket i förlängningen kan påverka AP-fonderna.

4 Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Första AP-fondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

4.1Första AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2020

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden använde 2020 ett avkastningsmål om 3,0 % genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperiod samt 4,0 % över 40 år.60 Första AP-fonden har inget separat avkastningsmål för sin aktiva förvaltning, utan ser den aktiva förvaltningen som en del av fondens strategi att skapa en hög totalavkastning till låg risk.

Den 1 januari 2020 infördes en ny organisationsstruktur som innebär att förvaltnings- organisationen består av sju enheter; ROVA (Ränte- och valutaförvaltning), Aktier, Strategi

&Förvaltning, Exponering, Taktisk allokering/Kvantitativ förvaltning, ESG, Externa partnerskap & innovation samt Realtillgångar (Bild 11). Vid utgången av 2020 hade organisationen 66 anställda, jämfört med 67 vid utgången av 2019. Inom kapitalförvaltningen arbetade 32 personer per den 31 december 2020, lika många som vid utgången av 2019.

58Åldern till vilken du har rätt att behålla din anställning.

59Pensionsmyndigheten.

60Fonden påbörjade implementeringen av en uppdaterad förvaltningsmodell under 2015 samt implementerade ett nytt avkastningsmål gällande från och med den 1 januari 2015. Fram till och med 2014 använde fonden ett nominellt totalt avkastningsmål på 5,5 % i genomsnitt per år efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod.

McKinsey & Company

25

242

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 11

Beskrivning av Första AP-fonden 2020

Aktier

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar Övrigt

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande

Mål

Genomsnittlig real avkastning efter kostnader ska vara 3,0 % per år mätt över rullande tioårsperiod (sedan 1 januari 2015) och 4,0 % per år över 40 år

Förvaltningsstrategi

Investeringsfilosofin bygger på ledorden:

Väldiversifierad portfölj

Långsiktig förvaltning

Stundtals ineffektiva marknader

Utnyttja riskpremier

Kostnadseffektiv förvaltning

Hållbart värdeskapande

Fonden styrs av en långsiktig risktolerans som beslutas av styrelsen, uttryckt i en övergripande tillgångsfördelning (~10 års sikt)

Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning (~10 års sikt) som utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning

Utifrån den strategiska tillgångsfördelningen ansvarar kapitalförvaltningschefen (CIO) för den dynamiska allokeringen och den operativa förvaltningen

Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning (2020 förvaltades 77 % internt)

1.Inklusive kassa och TAA Källa: Första AP-fonden

Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2020

%, 100 % = 393 SEK miljarder Övrigt

Alt. tillgångar

27

17 Svenska aktier

	22
24	Globala aktier
Räntebärande tillgångar1	10
	Aktier i tillväxtmarknader

Organisation

66 anställda 2020 (2019: 67) varav 32 i förvaltningen (2019: 32)

	Styrelse	Risk
Kommunikation	VD	Compliance
		Verksamhetsstöd &
Kapitalförvaltning	Operations
		Utveckling
ROVA	Systemutveckling
		Juridik
Aktier, Strategi &	Systemförvaltning	Projektledning/PMO
Förvaltning	Risk- och	HR
Exponering	avkastningsanalys	Ekonomi
TA/Kvant	Back Office	Kontor
ESG	IT-Teknik	Arkiv
Externa partnerskap &
Innovation
Realtillgångar

Investeringsfilosofin i fondens förvaltningsmodell bygger på byggpelarna väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning, stundtals ineffektiva marknader, utnyttja riskpremier, kostnadseffektiv förvaltning samt hållbart värdeskapande (Bild 12).

Bild 12

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2020

Investeringsfilosofi	Förvaltningsmodellens byggpelare
Väldiversifierad portfölj	Långfristiga	Fondens långsiktiga riskpreferens uttryckt som en övergripande tillgångsfördelning beslutas av styrelsen och uppdateras årligen
Diversifiering möjliggör förbättrad	beslut		Den övergripande tillgångsfördelningen består av likvida tillgångar som förväntas uppnå pensionssystemets avkastningsbehov
riskjusterad avkastning	~ 10 års sikt		på tio års sikt
Långsiktig förvaltning		Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin
Långsiktighet öppnar möjligheter		beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning
			Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis
att erhålla högre avkastning över
tid			Utgör även jämförelseportfölj för fondens förvaltning
Stundtals ineffektiva marknader
	Kort- och	Kapitalförvaltningschefen (CIO) ansvarar för dynamisk allokering och operativ förvaltning utifrån den strategiska tillgångsfördelningen
Finansmarknaderna är inte fullt	medelfristiga	Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén
effektiva, därför lönar sig en väl	beslut	Den operativa förvaltningen inkluderar:
genomtänkt och utförd förvaltning
med aktiva val	0-5 års sikt	 Taktisk allokering baserad på diskretionär och systematisk allokering mellan globala tillgångsslag
Utnyttja riskpremier			Förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag
Risktagande på de finansiella	Två besluts-	Investeringsprocessen baseras på två huvudsakliga beslutsnivåer:
marknaderna ger över tid positiv	nivåer för lång,		Strategisk tillgångsfördelning: beslut baserat på kapitalmarknadsförväntningar på 10 års sikt och fondens investeringsfilosofi
avkastning
Kostnadseffektiv förvaltning	medelfristig		Dynamisk allokering och operativ förvaltning: beslut om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala
	och kort sikt		marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt taktisk allokering och förvaltning av mandat inom respektive
Centralt eftersom kostnader			tillgångsslag
reducerar avkastningen
	Utvärdering	Fonden följer upp och utvärderar förvaltningen internt på två olika nivåer
Hållbart värdeskapande
			Totala portföljen i förhållande till styrelsens långsiktiga mål
Kan ge möjligheter att långsiktigt
		 Interna förvaltningen i förhållande till den strategiska tillgångsfördelningen
öka avkastningen och reducera
		Utöver detta sker uppföljning och utvärdering av interna och externa mandat i relation till de mål som satts upp för respektive mandat
den finansiella risken

Källa: Första AP-fonden

Första AP-fondens förvaltningsmodell består av två delar, en strategisk tillgångsfördelning med cirka 10 års investeringshorisont, samt en dynamisk allokering och operativ förvaltning med cirka 0–5 års investeringshorisont. Förvaltningen utgår från en långsiktig riskpreferens utryckt som en övergripande tillgångsfördelning som beslutas av styrelsen. Med utgångspunkt

McKinsey & Company

26

243

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

i den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning. Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och ombalanseras månadsvis, samt utgör jämförelse- portfölj för fondens förvaltning. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen utifrån den strategiska tillgångsfördelningen. Den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen beslutar om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag. Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén.

Viktiga händelser och förändringar för Första AP-fonden 2020 var:

●Första AP-fondens avkastning efter kostnader uppgick till 9,7 %, främst drivet av avkastningsbidrag från aktier på svenska (+4,1 %) och utvecklade marknader (+3,4 %), alternativa investeringar (+2,0 %) och räntebärande värdepapper (+1,6 %).

●Fonden genomförde följande organisationsförändringar under 2020:

—Kristin Magnusson Bernard tillträdde som VD i augusti

—En ny organisationsstruktur implementerades. Verksamhetsstöd & Utveckling och Operations bildar nu tillsammans med Förvaltningen fondens tre organisationspelare. Detta för att uppnå effektivare processer, en ökad samverkan inom fonden samt en stärkt riskkontroll

●Fortsatt arbete inom hållbarhet genom bland annat:

—Avinvesteringar av bolag med fossil verksamhet genomförs i samtliga tillgångsslag, både internt och externt, vilket bidrar till ett positivt resultat och en minskning av koldioxidavtrycket i den noterade aktieportföljen med 46%

—Samarbete med flera externa förvaltare för framtagande av fossilfria förvaltnings- strategier inom såväl systematiska strategier som inom passiva och aktiva

—Inom dedikerade investeringar förvärvade AP-fondsägda Polhem Infra bolaget Telia Carrier av Telia Company och ett nytt ramverk för gröna och sociala obligationer började implementeras

—Integration av hållbarhet ökade i förvaltningen, t.ex. utveckling av ESG-analys avseende svenska småbolag, beaktande av bolagens hantering av koldioxidutsläpp i merparten av fondens aktiestrategier samt ökat antal tillgångsslag som fonden mäter och redovisar koldioxidavtrycket för

4.2 Första AP-fondens resultat 200161-2020

Fondens totala kapital har sedan 2001 ökat från SEK 131 miljarder till SEK 393 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 9,7 %, jämfört med 15,1 % år 2019. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,3 %, och under de senaste 10 respektive 5 åren har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 8,1 % respektive 8,5 % (Bild 13). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt sedan

61Avser 1 juli 2001.

McKinsey & Company

27

244

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

1 juli 2001. Fondens avkastning efter kostnader var även högre än inkomstindex på ett års sikt, samt högre än inkomstindex de senaste 5 åren, senaste 10 åren samt sedan starten 2001.

Bild 13

Första AP-fondens totala avkastning 2011–2020

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

Inkomstindex7 AP1 målsättning2 AP1 ## Kostnad3 ## Sharpekvot för likvidportfölj4

Avkastning 2011–2020 per år										15,1		Genomsnittlig avkastning
		11,3	11,2	14,6			9,3	9,6			9,7		8,1			8,5
						4,0						6,3 3,0 5,3		2,7	5,4		2,8	5,6
	-1,9								-0,7			20011-20	2010-20			2015-20
											0,08	0,14	0,14			0,13
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 2011–2020 per år												Genomsnittlig riskjusterad
										4,2		avkastning (sharpekvot)
		1,9	1,96	2,6				2,9
	0				0,5		1,5		0,0		0,9	0,7	1,2			1,3
	2011	12	13	14	15		16	17	18	19	2020	20011-20	2011-20			2016-20
											0,8	0,5	0,8			0,8
1.	1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)			2.	Första AP-fondens målsättning är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 3,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod och 4,0 procent över 40 år. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning
	på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod			3.Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4.	Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa							5. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under
	veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260
	handelsdagar	6. Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod								7.	Inkomstindex från första januari 2001
Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen)

Källa: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,7 under perioden 2001–2020, 1,2 under tioårsperioden 2011–2020 samt 1,3 under femårsperioden 2016–2020. Under 2020 var sharpekvoten 0,9.

Fondens årliga kostnader62 under perioden 2001–2020 uppgick till i genomsnitt 0,14 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2020 uppgick till 0,08 % av fondens kapital, vilket är lägre än 2019 då kostnaderna uppgick till 0,12 %. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid63.

Till fondens totala avkastning 2020 om 9,8 % (före kostnader) bidrog framförallt svenska aktier (+4,1 %) och utländska aktier exkl. tillväxtmarknader (+3,4 %) (Bild 14). Fondens kostnader uppgick till 0,08 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 9,7 %.

62Redovisade kostnader.

63En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company

28

245

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 14

Första AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2020

Avkastning före kostnader; Procent

xx Avkastningsbidrag, MDSEK

Avkastningsbidrag per tillgångsslag, %

			1,6	0,6	0,8
		2,0
	3,4					9,8
4,1
Svenska aktier	Utländska aktier	Alternativa	Räntor	Aktier i	Allokering,	Total
	(exkl.	investeringar 1		tillväxtmarknader	kassa, valuta
	Tillväxtmarknader)
14,8	12,1	7,0	5,9	-2,0	-2,7	35,1

1.Inkluderar High yield, Fastigheter, Infrastruktur, Private Equity, Hedgefonder samt alternativa strategier

Källa: Första AP-fonden

Första AP-fonden har under perioden 2001–2020 ökat andelen alternativa tillgångar och andelen aktier i tillväxtmarknader av sin faktiska portfölj64. Samtidigt har fonden minskat andelen utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt räntebärande tillgångar (Bild 15). Under 2020 ökade andelen utländska och svenska aktier (+10,9 respektive +7,0 procentenheter jämfört med 2019), främst på bekostnad av räntor (från 33,7 % till 24,0 %).65

Bild 15

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2020

% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens, Procentenheter

100% =	131		157				219		219		253			311		366	393			20011–20	2019–20
Övrigt	3	0		2	0		3	0	8	0			1		0	0		0	0,0		0,0
exkl kassa												22		30		32	27
Alt. tillgångar4	39			40			39		34										23,9		-4,7
Räntor3												30
Aktier i tillväxt-																	24		-14,7		-9,7
marknader	6					5	6		10					32		34
Utländska aktier (exkl,												10					10		4,6		-3,4
	41			40			39		32					9
tillväxt-marknader)												25				14	22
																			-18,8		10,9
														16
																11
Svenska aktier	12			12			13		16			12		12			17
																10			5,2		7,0
	20011		04				07		10		13			165		19	2020
1. 1 juli 2001 2. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3.							Inklusive kassa och TAA.					4. Alternativa tillgångar inkluderar bland
annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE			och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en portfölj där
varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk							5. Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på
grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt klassificering av tillgångsslag

Källa: Första AP-fonden; McKinsey-analys

64Faktisk allokering mätt i marknadsvärde.

65Räntor inkluderar även Kassa, varför rapportens tillgångsallokering avviker något från årsredovisningen.

McKinsey & Company

29

246

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

4.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Första AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar66 från 18,3 till 105,2 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 19 procentenheter (från 8 % 2011 till 27 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (55,4 miljarder SEK) utgörs av onoterade fastigheter. Avkastningsbidraget till den totala portföljen var 2,0 % för fondens illikvida tillgångar 2020 (Bild 16).

Bild 16

Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011-2020

Allokering av illikvida tillgångar, SEK miljarder

xx Andel illikvida tillgångar i total portfölj Övriga illikvida innehav1 Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder Fastigheter

8%		15%	16%	18%	30%	33%	29%	31%	30%	27%		Avkastningsbidrag till
												total portfölj 2020, %
									115,6
						108,1
					91,4		100,7	102,9	30,7	105,2	0,2
										22,4
						45,0		26,9
							31,6
									11,0
					35,1					8,2	-0,2
								12,0
									19,8	19,2
				54,2			11,3
						9,3		17,8			0,7
			42,9		8,4		15,3
				16,7		14,6
		35,5	12,4		14,5						1,3
		10,0		12,5					54,1	55,4
18,3			8,3					46,3
	0,4	7,5			33,4	39,1	42,6
6,0		18,0	22,2	25,0
11,9
2011		12	13	14	15	16	17	18	19	2020

1.Inkluderar hedgefonder, high yeild och alternativa strategier

Källa: Årsredovisningar 2011-20, Intervjuer, McKinsey-analys

24

4.4 Första AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Första AP-fondens prioriterade områden är klimat, ägarstyrning, bekämpning av penningtvätt och ersättningar och incitamentsprogram. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Första AP-fonden har åtta övergripande hållbarhetsmål varav två är relaterade till klimat, fyra till ägarstyrning och två till ESG-rapportering av fastighetsportföljen. Inga mål togs bort eller lades till under 2020 (Bild 17). Däremot adderade Första AP-fonden ett delmål till målet (1) om att reducera sin portföljs koldioxidutsläpp till netto-noll år 2050, och att halvera koldioxid- avtrycket till år 2030.

Första AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat ett avinvesteringsbeslut från fossil energi i mars 2020 som bidrog till det minskade koldioxidavtrycket. Första AP-fonden har under 2020 utvecklat sin mätning och redovisning av koldioxidavtryck till att omfatta fler tillgångsslag. Under året har Första AP-fonden utvecklat ett ramverk för investeringar i gröna och sociala obligationer, som förtydligar vilka kriterier fonden ställer för hållbarhetsobligationer. Första AP-fonden har beslutat om att öka dedikerade

66Första AP-fonden definierar illikvida tillgångar som onoterade tillgångar inom alternativa investeringar. Data ska betraktas som ett övre estimat då den är tagen från årsredovisningar och kan innehålla mindre noterade innehav.

McKinsey & Company

30

247

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

hållbarhetsinvesteringar i riskkapitalfonder. Första AP-fonden har även fortsatt vara aktiva i valberedningar för att säkerställa målet om minst 40 % kvinnor i portföljbolagens styrelser.

Bild 17

McKinsey & Company

31

248

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

5 Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Andra AP-fondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

5.1Andra AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2020

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden genomför årligen en ALM67-analys som givet finansiella, makroekonomiska och demografiska antaganden utmynnar i ett förslag till strategisk portfölj, som beslutas av styrelsen. Andra AP- fonden har inte ett avkastningsmål, utan målet för fondens verksamhet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen på̊ 30 års horisont genom att bedriva föredömlig förvaltning av kapitalet. Den strategiska portföljen har emellertid, givet de antaganden som ligger till grund för ALM-analysen, en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. I nuläget bedöms den i reala termer vara 4,5 % per år på 30 års horisont, vilket inkluderar 0,5 procentenheter i bidrag från aktiv förvaltning.

Andra AP-fondens kapitalförvaltningsorganisation är indelad i sex enheter: Alternativa investeringar, Strategi, MEFIX, Aktieförvaltning, Kvantitativ Förvaltning samt Forskning- och utvecklingschef. Vid utgången av 2020 hade organisationen 72 anställda varav 40 inom förvaltningen, något fler än 2019 då organisationen hade 71 medarbetare (också 40 inom förvaltningen) (Bild 18).

Bild 18

Beskrivning av Andra AP-fonden 2020

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå, där risk skall ses i termer av framtida pensioner

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Vara generationsneutral (behandla alla generationer lika)

Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande

Mål

Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras genom att bedriva föredömlig förvaltning av kapitalet

Långsiktig realt avkastningsantagande med 4,5 % per år

Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0 % för 2001-04, 5,0 % för 2006-14. Från 1 jan 2015: 4.5 %

Förvaltningsstrategi

Värdeskapande i flera steg, samt integrering av hållbarhet, i syfte att maximera måluppfyllnad: val av strategisk

tillgångsfördelning: val av index; samt aktiv förvaltning 10 huvudsakliga investeringsövertygelser, inkl.

Systematiskt risktagande krävs

Hållbarhet lönar sig

Aktiv förvaltning skapar mervärde

Andra AP-fonen fattar i regel endast beslut på långsikt. Fonden kan dock, ofta på inrådan av fondens TAA-grupp, fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen när marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta. Dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och kan tas av styrelsen eller inom mandat delegerat av styrelsen.

16 % extern förvaltning (19 % 2019)

1. Ansvarig ingår i fondledningen

Aktier	Alternativa tillgångar
Räntebärande tillgångar	Övrigt

Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2020

%, 100 % = SEK 386 miljarder

	Övrigt Svenska aktier
Alternativa tillgångar	0 9

2822 Globala aktier

Räntebärande tillgångar	31	11
		Tillväxtmarknader

Organisation

72 (2019: 71) medarbetare varav 40 inom kapitalförvaltning (2019: 40)

					VD1
		Kommunikation,					Juridik1
		HR & ägarfrågor1
							Kontorsstöd
	Kapitalförvaltning1			Affärsstöd1				Risk- och av-
								kastningsanalys1
Strategi			Forskning- och			Affärskontroll			Risk management
			utvecklingschef
MEFIX			Aktieförvaltning			Ekonomi			Avkastningsanalys
						IT
Alternativa			Kvantitativ
investeringar			förvaltning			Verksamhets-
						utveckling

Källa: Andra AP-fonden

24

67Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet.

McKinsey & Company

32

249

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Andra AP-fondens investeringsstrategi bygger på värdeskapande i tre steg, i syfte att maximera måluppfyllnad:

1.Val av strategisk tillgångsfördelning

2.Val av index

3.Aktiv förvaltning

Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser som beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaderna fungerar samt möjligheter och förutsättningar att generera en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår, bland annat, att systematiskt risktagande krävs, hållbarhet lönar sig, klimatförändring är en systemrisk och aktiv förvaltning skapar mervärde (Bild 19). För fullständig lista av de uppdaterade investeringsövertygelserna, se sid 39.

Fonden integrerar även hållbarhet i varje steg av värdeskapandet, och anser att detta är av största vikt för att kunna uppfylla sitt uppdrag om att vara till största möjliga nytta för pensionssystemet.

Fondens fokus ligger på långsiktiga beslut som implementeras genom den strategiska portföljen som har en tidshorisont på över 30 år (samma som den underliggande ALM68- studien). Styrelsen kan fatta beslut om förändringar i den strategiska portföljen när den bedömer det motiverat givet förutsättningarna. Organisationen har också möjlighet att fatta egna SSA-beslut inom av styrelsen delegerat mandat. Målet är dock alltjämt att på lång sikt vara till så stor nytta för pensionssystemet som möjligt.

Bild 19

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2020

Investeringsfilosofi	Förvaltningsmodellens byggpelare
Värdeskapande i	Långfristiga	Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-
flera steg i syfte att maximera	beslut	Model) analys
måluppfyllnad:	~ 10 års sikt	Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år,
Val av strategisk		Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen,
tillgångsfördelning
		Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag,
 Bestäms efter ALM-analys av
pensionssystemets behov		Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga
 Diversifierad exponering mot		besluten och tas också av styrelsen (eller av organisationen inom mandat delegerat av styrelsen)
systematiska riskpremier

Dynamiskt förhållningssätt, avseende tidsvarierande riskpremier och nya strategier

Val av index

Strategisk allokering inom respektive tillgångsklass,

Aktiv förvaltning

Aktiva beslut <1 års sikt

Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också,

TAA (Tactical Asset Allocation) är en grupp (CIO, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta taktiska positioner (främst på ~3-12 månaders sikt). Beslut med längre tidshorisonter (~1-5 år) kan förekomma inom ramen för den aktiva riskbudgeten, och benämns då Semi Strategic Allocation (SSA),

TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta

	 Byggt på antagandet att	Extern vs	16 % av totalt kapital förvaltades genom externa förvaltare per den 31 december 2020 (19 % 2019)
	marknader inte är helt effektiva	intern
Fonden arbetar integrerat med		förvaltning
hållbarhet i varje steg av
värdeskapandet och anser att		Utvärdering	Fonden utvärderas utifrån två perspektiv
detta är essentiellt för att kunna
uppfylla sitt uppdrag			Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse,
			samt jämfört med en enklare basportfölj (som består av 65 % aktier och 35 % räntor) som tas fram med samma ALM-analys
			Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex
Källa: Andra AP-fonden				25

Fondens TAA-grupp69 (TAA–Tactical Asset Allocation) fattar beslut om taktiska positioner. TAA-gruppens placeringshorisont är normalt 3 - 12 månader, men kan både vara kortare (t.ex.

68Asset Liability Modelling.

69Sedan 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga.

McKinsey & Company

33

250

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

vid kortsiktiga marknadskorrektioner) eller längre (t.ex. när större felprissättningar skett som väntas ta längre tid). Vid de fall där TAA bedömer att felprissättningarna i marknaden kommer att ta längre tid att justeras och storleken på positionen inte får plats inom TAA-mandatets riskutrymme, lyfts frågan till styrelsen som, vid bifall, justerar den strategiska portföljen. I övriga fall hålls positionerna inom TAA-gruppens mandat. Beslut med tidshorisonter längre än ett år men kortare än 10 benämns Semi Strategic Allocation (SSA) och redovisas separat sedan 2020.

Fonden utvärderar sina resultat utifrån två perspektiv. Den strategiska portföljen utvärderas på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen samt i relation till en enklare basportfölj (som består av 65 % aktier och 35 % räntor) som tas fram med samma ALM-analys. Den aktiva förvaltningen utvärderas med den strategiska portföljen som jämförelseindex. Till den aktiva avkastningen räknas även kapitallösa mandat70 som saknar index.

Viktiga händelser och förändringar för Andra AP-fonden 2020 var:

●Andra AP-fondens avkastning uppgick till 3,5 % efter kostnader

●Fondens förändringar i strategisk tillgångsallokering var huvudsakligen:

—Införande av långsiktig målallokering om 2% till onoterade krediter (december 2020)

—Strategisk allokering om 2 % till alternativa krediter (onoterade, högavkastande) togs bort

—Strategisk allokering till alternativa riskpremier halverades (från 3,0 % till 1,5 %)

●COVID-19 har skapat osäkerhet på de finansiella marknaderna och påverkat fondens interna arbetssätt. Fonden förstärkte en redan stor position på svenska kronan till följd av COVID-19

●Fonden genomförde ett kostnadsbesparingsprogram i syfte att minska externa förvaltningskostnader. Externa mandat har avslutats eller minskats under året, vilket totalt har minskat fondens externt förvaltade kapital till 16 % (19 % 2019). Kostnadsandelen minskade för helåret från 0,15 % till 0,14 % av förvaltat kapital, och ytterligare kostnadsreduktion väntas under 2021

●Fortsatt fokus på hållbarhetsfrågor genom bland annat:

—Fonden anpassade jämförelseindex för globala aktier och företagsobligationer enligt kriterierna för EU-regelverket Paris Aligned Benchmark (PAB). Portföljer som jämförs mot dessa index har också anpassats i enlighet med PAB, vilket bland annat lett till att fossila bolag avyttrats och en minskning av fondens totala koldioxidutsläpp från 1,74 till 1,35 miljoner ton koldioxidekvivalenter (tCO2e)

—Fjolårets beslut om långsiktig målallokering av 2% inom hållbar infrastruktur har resulterat i tre investeringar i små- och medelstora anläggningar inom hållbar energi. Nuvarande allokering inom hållbar infrastruktur är 0,5 %

—Fonden startade upp en svensk aktieportfölj dedikerad till småbolag inom hållbar- hetsteknologi

70Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning.

McKinsey & Company

34

251

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

—Fonden vidareutvecklade arbete med att främja mänskliga rättigheter genom framtagning av en ny modell för bedömning av risker kopplade till mänskliga rättigheter. Modellen inkluderar riskbedömning av länder och bolag, och syftar till att identifiera innehav/investeringar där fonden bör vidta åtgärder som ägare

5.2Andra AP-fondens resultat 200171 - 2020

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 134 miljarder SEK till 386 miljarder SEK. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 3,5 %, jämfört med 15,9 % år 2019. Skillnaden förklaras främst av lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering, och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020. Sedan 2001 har Andra AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,2 %, medan fonden under perioderna 2011–2020 och 2016–2020 avkastade 7,7

%respektive 7,3 % (Bild 20). Detta innebär att fondens avkastning har överstigit det långsiktiga avkastningsantagandet på fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001, men är lägre än målet för 2020. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex på 5 och 10 års sikt samt sedan starten.

Bild 20

Andra AP-fondens totala avkastning 2011–2020

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

AP2 ## Kostnad5 ## Sharpekvot för likvidportfölj3 Inkomstindex AP2 avkastnings-antagande2

Avkastning 2011–2020 per år												15,9			Genomsnittlig avkastning
		13,3	12,7		13,1			10,3		9,0
						4,0							3,5			6,2	3,0	5,9	7,7	2,7	5,7		7,3	2,8	6,1
															20011-20				2010-20				2015-20
-2,1											-1,3
													0,14		0,16				0,16				0,15
															Genomsnittlig riskjusterad
Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 2011–2020 per år												3,7			avkastning (sharpekvot)
										2,9
	neg.	2,0	2,36		2,5	0,5		1,7			0,0		0,4		0,6				1,0				1,2
2011		12		13	14		15		16	17	2018	2019		2020	20011-20				2011-20				2016-20
													0,23		0,5				0,9				0,8
1. juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)					2.	Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning.																3.	Likvidportföljen
	inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat 4.									Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader

under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260 handelsdagar 5.Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

6. Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta

7. Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj

8.Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse

9.Avviker från redovisad sharpekvot på 4,0 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av avkastning

Källa: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys

29

Den totala portföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001–2020, 1,0 under den senaste tioårsperioden och 1,2 under den senaste femårsperioden. 2020 var sharpekvoten 0,4 jämfört med 2019 då den var 3,7.

71Avser 1 juli 2001.

McKinsey & Company

35

252

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Fondens totala årliga kostnader72 under perioden 2001–2020 uppgick i genomsnitt till 0,16 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2020 uppgick till 0,14 % av fondens kapital, vilket är något lägre än 2019 (0,15 %). Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid.73

Till fondens totala avkastning 2020 om 3,7 % (före kostnader) bidrog framförallt valutasäkring och svenska aktier med 3,9 respektive 1,5 procentenheter (Bild 21). Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter. Andra AP-fondens kostnader uppgick till 0,14 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 3,5 %.

Bild 21

Andra AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2020

Avkastningsbidrag före kostnader; Procent

xx Avkastningsbidrag, MDSEK

Avkastningsbidrag per tillgångsslag, %

										0
							0,1
				0,4								-0,6
			1,5										-0,8
															-0,8
	3,9
																3,7
	Valutasäkring	Svenska aktier		SSA		Övrigt2			Alternativa			Aktier i	Räntor		Aktier i	Total
	(noterat /								investeringar		tillväxtmarknader			utvecklade länder
	onoterat) 1
14,3		5,4		1,5	0,3			-0,1			-2,4		-2,8	-2,9		13,3

1.För noterade och onoterade innehav

2.Består av Absolutavkastnade strategier samt overlay

Källa: Andra AP-fonden, McKinsey-analys

31

Andra AP-fonden har under perioden 2001–2020 i sin faktiska portfölj främst ökat andelen alternativa tillgångar och aktier i tillväxtmarknader, och samtidigt minskat andelen utländska aktier i utvecklade länder och svenska aktier (Bild 22). Under 2020 ökade fonden den faktiska allokeringen till globala aktier (exklusive tillväxtmarknader) med cirka två procentenheter (19,9

%till 21,6 %), och minskade allokeringen till alternativa investeringar med 1,4 procentenheter (från 29,7 % till 28,2%). Utvecklingen var främst driven av aktiva beslut om att minska allokeringen till alternativa riskpremier och krediter.

72Redovisade kostnader.

73En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company

36

253

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 22

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2020

% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens, Procentenheter

	100% =	134		158		228			223	265		325		381		386	20011–20	2019–20
Övrigt (TAA etc.)		4	0	3	1		5	0	2		2		0			0	0,1	0,1
Alt. tillgångar									11		16		24	30		28	24,7	-1,4
Räntor		35		36			35		33
											31
Tillväxtaktier		0											33
				3			5								31	31	-4,8	-0,1
Globala aktier		40		36					5		9						10,6	-0,3
							34		28				11		11	11
Svenska aktier		21									30		22		20	22	-18,7	1,7
				21			20		20		11
													10			9
															0 9		-12,0	0,0
		20011		04		07			10	13
												165		19		2020
1. Avser 1 juli 2001;	2.	Faktisk allokering den 31 december varje år

3.Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016-2020 är terminer allokerade över resterande

tillgångsklasser	4. I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier	5. Sedan 2020 ingår även semistrategisk allokering (SSA) i Övrigt
Källa: Andra AP-fonden; McKinsey-analys		30

5.3 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Andra AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar74 från 26,9 till 93,4 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 12 procentenheter (från 12 % 2011 till 24 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (58,7 SEK miljarder) utgörs av onoterade fastigheter och inkluderar skogsbruksfastigheter samt anläggningar inom hållbar infrastruktur. Avkastningsbidraget till den totala portföljen var -0,9 % för fondens illikvida tillgångar (Bild 23).

74Avser onoterade tillgångar inom alternativa investeringar, inklusive alternativa krediter och riskpremier.

McKinsey & Company

37

254

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 23

Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011-2020

Allokering av illikvida tillgångar, SEK miljarder

xx Andel illikvida tillgångar i total portfölj Övriga illikvida innehav1 Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder Fastigheter

12%	15%		15%		19%	23%		23%		21%	25%		26%		24%		Avkastningsbidrag till
																	total portfölj 2020, %
														98,8
																93,4
														18,5
												83,4				9,3	-0,7
							69,1		73,5	72,3		16,8				25,5
														23,6
									16,9
										15,6
					54,7		16,3					20,1
					12,9				17,1	17,2							0,2
		36,5		41,0			15,7
				7,0	13,1
26,9		6,7		10,8										56,7		58,7	-0,4
5,2		9,6					37,1		39,6	39,5		46,5
8,4				23,2	28,8
		20,2
13,3
2011		12		13	14		15		16	17		18		19		2020

1.Inkluderar skogsbruksfastigheter samt fastigheter inom hållbar infrastruktur

2.Inkluderar alternativa riskpremier och alternativa krediter

Källa: Årsredovisningar 2011-20, Intervjuer, McKinsey-analys

32

5.4 Andra AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Andra AP-fondens prioriterade områden är klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Andra AP-fonden har 21 övergripande hållbarhetsmål (Bild 24). Ett mål från 2019 har tagits bort under året om ”uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet för tio stora svenska innehav, baserat på fondens ägarandel”. Målet har utgått eftersom fondens svenska aktieteam nu arbetar med detta rutinmässigt. Därutöver har målet från 2019 om att ”implementera flerfaktorindex med ESG-faktorer för företagsobligationer” utökats till att även inkludera att Andra AP-fonden ska leva upp till kriterierna för EU Paris-Aligned Benchmark (PAB)75. Kriterierna innebär avinvestering från den fossila energisektorn och krav på successivt minskade utsläpp i den systematiska aktieförvaltningen.

Andra AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat att implementera index och gränsvärden för avinvestering från fossilt i enlighet med EU PAB. Andra AP-fonden publicerade för första gången en separat hållbarhetsrapport för första halvåret 2020 som redovisar fondens arbete utifrån fondens prioriterade områden.

Andra AP-fonden har även fortsatt bedriva aktiv ägarstyrning genom systematisk röstning, uppföljningsbrev om hållbarhet till portföljbolag och aktivt valberedningsarbete.

75https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-climate-benchmarks-and- benchmarks-esg-disclosures_en

McKinsey & Company

38

255

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 24

McKinsey & Company

39

256

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

6 Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje AP- fondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokerings- förändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden hade 2020 som målsättning att långsiktigt i genomsnitt uppnå en real avkastning om 3,5 % per år med kostnadseffektiv förvaltning. Vid utgången av 2020 hade fondens organisation 60 anställda varav 30 inom förvaltningen. År 2019 hade fonden 58 anställda varav 30 arbetade inom förvaltningen.

Kapitalförvaltningen är uppdelad på fyra enheter: CIO Office, Aktier, Räntor och valuta samt Alternativa investeringar (Bild 25).

Bild 25

AP3s förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas.

En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar, i enlighet med genomförd ALM-analys.

En ALM-analys genomförs var tredje år, och denna ligger till grund till fondens avkastningsmål. ALM-analysen tar hänsyn till känslighet och styrka i pensionssystemet, generationsneutralitet

– rättvisa mellan generationer – och olika tillgångars förväntade avkastning och risk.

Med grund i ALM-analysen 2019 ändrades Tredje AP-fondens långsiktiga avkastningsmål till 3,5 %, från tidigare 4,0 %.

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell utgår från ett antal principer och målsättningar. Den ska:

McKinsey & Company

40

257

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

●Långsiktigt investera i risktillgångar med lång tidshorisont

●Integrera hållbarhetsarbete i samtliga investeringar

●Anpassa portföljens olika risker genom att arbeta med olika tidshorisonter, och i övrigt tillämpa riskspridning

●Säkerställa effektiv ägarstyrning i innehav i hela världen, samt

●Bedriva en kostnadseffektiv förvaltning.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag (Bild 26). Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen Aktier, Räntor, Alternativa investeringar och Valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett så kallat operativt benchmark (OB), som beslutas av fondens risk-kommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot OB bedrivas utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. CIO ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Fondens övergripande utvärdering och uppföljning bygger fyra delkomponenter som omfattar både finansiella mål och hållbarhetsmål:

1.Långsiktig måluppfyllelse jämfört med avkastningsmålet om 3,5 % real avkastning

2.Jämförelse med avkastningen för en långsiktig statisk portfölj, bestående av indexförvaltade noterade aktier och räntor

3.Benchmarking av avkastning och kostnadseffektivitet jämfört med ledande inter- nationella fonder, med hjälp av CEM

4.Utvärdering av hur uppsatta hållbarhetsmål har uppfyllts.

Per den 31 december 2020 förvaltades omkring 29 % av det totala kapitalet av externa förvaltare jämfört med cirka 31 % vid slutet av 2019.

McKinsey & Company

41

258

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 26

Viktiga händelser och förändringar för Tredje AP-fonden 2020 var:

●Fondens långsiktiga avkastningsmål sänktes från 4 % till 3,5 % realt i snitt. Beslutet var bland annat en följd av en ALM-analys, och gällde från och med 1 januari 2020

●Implementering av en ny portföljstruktur grundad på tillgångsslag i stället för riskklasser. Förvaltningsorganisationen har anpassats efter tillgångsslagen och en ny grupp, CIO Office, har bildats för att arbeta med portföljens helhetsperspektiv. Ny struktur trädde i kraft 1 januari 2020.

●Tredje AP-fondens avkastning uppgick 2020 till 9,7 % efter kostnader, främst drivet av avkastningsbidrag från tillgångsslagen aktier (+8,0 % ex. kostnader) samt alternativa investeringar (+2,3 % ex. kostnader)

●Ett skifte i faktisk allokering mot aktier i utvecklade länder har skett (från 25 % till 28 %), framförallt på bekostnad av räntebärande tillgångar (från 31 % till 29 %).

●Fonden har fortsatt utöka verksamheten inom alternativa investeringar

—Fastighetsinvesteringar avkastade 10,8 % och visade sig motståndskraftiga under pandemin

—I juni 2020 bildade fonden ett strategiskt partnerskap tillsammans med Lone Rock Resources, i syfte att investera långsiktigt i skog i Oregon

●Fonden har haft ett fortsatt fokus på hållbarhet:

—Fonden ska fortsätta mäta och redovisa koldioxidavtrycket, som ska halveras till 2025 jämfört med 2019

—Hållbarhetsinvesteringar ska fördubblas i gröna obligationer och i tematiska hållbarhetsinvesteringar till 2025 jämfört med 2019

—Tredje AP-fondens direktägda onoterade fastighetsbolag ska vara ledande inom hållbarhet

McKinsey & Company

42

259

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

—Tredje AP-fonden fortsätter sitt arbete att bedriva ett uppföljande påverkansarbete av bolagens CO2-utsläpp både direkt mot portföljbolag och genom globala samarbeten

6.1Tredje AP-fondens resultat 200176-2020

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 133 SEK miljarder till 423 miljarder SEK. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 9,7 %, jämfört med 17,6 % år 2019. Sedan starten 2001 har Tredje AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,7 % per år, och under den senaste tioårsperioden och femårsperioden har fonden avkastat i genomsnitt 8,7 % respektive 9,1 % per år (Bild 27). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex över fem år, över tio år samt sedan starten.

Bild 27

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpe- kvot, var 0,7 under perioden 2001–2020 samt 0,9 under 2020 (lägre än 2019 års sharpekvot om 4,3)77.

Fondens årliga kostnader78 under perioden 2001–2020 uppgick till i genomsnitt 0,13 % av fondens kapital. Under 2020 uppgick fondens kostnader till 0,09 % av fondens kapital, i linje med 2019. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid.79

76Avser 1 juli 2001.

77På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj, varför värden för likvidportföljens sharpekvot visas för 2019.

78Redovisade kostnader.

79En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company

43

260

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Till fondens totala avkastning 2020 om 9,8 % (före kostnader) bidrog framförallt tillgångsslagen aktier och alternativa investeringar (+8,0 procentenheter respektive +2,3 procentenheter). Även räntor bidrog positivt till avkastningen med 1,6 procentenheter, medan fondens valutaexponering hade negativt bidrag med -2,1 procentenheter. Fondens kostnader uppgick till 0,09 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 9,7 % (Bild 28).

Bild 28

Tredje AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2020 framförallt genom att fonden ökade allokeringen till aktier i utvecklade länder (+2,3 procentenheter), från räntebärande tillgångar (-1,4 procentenheter) I övrigt var portföljens allokering i linje med 2019. Sedan 2001 har fonden ökat allokering till alternativa tillgångar med cirka 22 procentenheter (från 3 % till 25 %) (Bild 29).

McKinsey & Company

44

261

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 29

6.2Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Tredje AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar från 27,2 till 95,6 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 9 procentenheter (från 13 % 2011 till 22 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (62,0 miljarder SEK) utgörs av onoterade fastighetsinvesteringar. Avkastningsbidraget till den totala portföljen var +2,1 procentenheter för fondens illikvida tillgångar (Bild 30).

.

Bild 30

McKinsey & Company

45

262

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

6.4 Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Tredje AP-fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Tredje AP-fonden har 5 övergripande hållbarhetsmål varav två är relaterade till gröna och hållbara investeringar, två är relaterade till klimatavtryck och klimatrisk och ett relaterar till aktiv ägarstyrning av onoterade fastighets- och infrastrukturbolag (Bild 31). Inga mål togs bort, lades till eller ändrades under 2020.

Tredje AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat fortsatt aktiv ägarstyrning genom direkt dialog med portföljbolagen och globala samarbeten, med särskilt fokus på att minska bolagens CO2-utsläpp. Tredje AP-fonden fortsatte att utveckla arbetet baserat på den klimatscenarioanalys som gjordes år 2019. Tredje AP-fonden har även fortsatt med tematiska hållbarhetsinvesteringar, exempelvis genom växande skogsinvesteringar i USA och vindkraftsinvestering genom Polhem Infra.

Bild 31

McKinsey & Company

46

263

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

7 Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Fjärde AP- fondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

7.1Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2020

Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har ett avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning på minst 4,0 % per år sett över lång tid (över en 40-årsperiod)80. På medellång sikt (tio år) har fonden ett mål om i genomsnitt 3,0 % real avkastning per år.81

Vid utgången av 2020 hade fondens organisation 65 anställda varav 29 anställda inom förvaltningen.82 År 2019 hade fonden 53 anställda varav 24 personer arbetade inom förvaltningen. Kapitalförvaltningen är organiserad i Fundamentala aktier, Global makro, Räntor

&valuta, Alternativa investeringar samt Strategisk allokering & kvantitativ analys (Bild 32). Bild 32

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår från tre hörnstenar (Bild 33 och Bild 34):

80Justeras ner till 3,5 % från och med 2021.

81Fram till och med 2017 hade fonden ett mål om 4,5 % real avkastning, varav 0,5 % från den aktiva förvaltningen. Detta mål reviderades från och med 2018 för att reflektera fondens syn på marknadens avkastning.

82: Förändringen i antal anställda från 2019 till 2020 överskattas av att det är en ögonblicksbild för december månad snarare än över hela året. Siffran påverkas av specifika datum då enskilda personer påbörjar eller avslutas sin anställning samt utnyttjandegraden av timanställda.

McKinsey & Company

47

264

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

1.En långsiktig analys och avkastningsmål (4,0 % real avkastning per år fram till 2020, justeras ner till 3,5 % från och med 2021) på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering.

2.En medelsiktig analys och avkastningsmål med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelsiktiga avkastningsmålet (för närvarande 3,0 % real avkastning per år) samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj (DNP), vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

3.Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltnings- organisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme.

Fondens investeringsfilosofi baseras på tre särdrag som skall särskilja Fjärde AP-fonden från andra investerare:

●Långsiktighet: Fjärde AP-fonden har mandat att ha längre investeringshorisont än andra fonder och möjlighet att konsekvent stå fast vid sin strategi trots perioder av hög marknadsvolatilitet, samt förmåga att hålla illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt.

●Stora frihetsgrader: Stora frihetsgrader att utforma strategi, portföljstruktur och välja investeringar ger Fjärde AP-fonden möjlighet att dra fördel av fondens komparativa styrkor, att utnyttja diversifieringsmöjligheter samt att proaktivt anpassa portföljen när marknads- förutsättningar förändras.

●Storlek: Storleken på Fjärde AP-fondens kapital ger fonden betydande skalfördelar men begränsar inte fondens möjligheter att implementera sin strategi.

Särdragen kompletteras med sex investeringsövertygelser. Dessa investeringsövertygelser skall prägla Fjärde AP-fondens portföljstruktur, investeringsstrategier och positionstagning och tydliggöra hur fonden agerar för att skapa mervärde till pensionären.

Fonden gör slutligen en avvägning mellan aktiv och passiv förvaltning samt avvägning mellan extern och intern förvaltning som styrs av förväntad avkastning efter kostnader.

McKinsey & Company

48

265

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 33

Bild 34

Viktiga händelser och förändringar för Fjärde AP-fonden 2020 var:

●Den långsiktiga målsättningen för fondens reala avkastning över 40 år justerades från 4,0 % till 3,5 % per år, till följd av den ALM-analys som genomförs vart tredje år. Det nya avkastningsmålet balanserar lägre förväntad avkastning med pensionssystemets starka balansräkning och kortare återstående tid av utflöden, och gäller från och med 2021.

McKinsey & Company

49

266

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

●Fonden fattade beslut om att i den dynamiska normalportföljen (DNP), minska andelen räntebärande tillgångar från 31 % till 30 %, med motsvarande ökning i reala tillgångar från

14% till 15 %. Åtgärden är en fortsättning av fjolårets omfördelning (minskning från 35 % till 31 % av räntebärande, och motsvarande ökning från 10 % till 14 % av reala tillgångar). Fonden har som ambition att över tid minska andelen räntebärande tillgångar till fördel för alternativa tillgångar, vilket möjliggörs av de nya placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019.

●Den faktiska allokeringen förändrades under 2020 genom ett skifte från räntebärande tillgångar (från 31,0 % till 29,4 %), till framför allt svenska aktier (från 15,6 % till 16,7 %) samt alternativa investeringar exklusive fastigheter (från 2,9 % till 3,6 %).

●Regeringen utsåg i maj 2020 tre nya ledamöter till AP4:s styrelse: Helén Eliasson, Monika Elling och Aleksandar Zuza.

●Fjärde AP-fonden har under året genomfört projekt ”Nästa steg CO2”, med betydande påverkan på fondens strategi:

—En omvärldsanalys avseende klimatomställningen och specifikt energisektorn har genomförts. Viktiga slutsatser är att prissättning av koldioxidutsläpp är en förutsättning för framgångsrik omställning och att en klok användning av återstående koldioxidbudget beaktar samhälls- och ekonomisk utveckling för att göra omställningen socialt acceptabel.

—Fonden införde framåtblickande data för att bedöma hur portföljbolagen agerar i förhållande till Parisavtalet samt hur robusta deras affärsmodeller är för ett ökat koldioxidpris. De utvecklade koldioxidstrategierna appliceras nu på hela Fjärde AP- fondens internt förvaltade globala aktieportfölj.

—Fonden har halverat portföljens koldioxidutsläpp sedan 2010 och har under 2020 konkretiserat nya ambitiösare klimatmål om att halvera koldioxidutsläppen än en gång fram till år 2030 för att sedan nå netto nollutsläpp senast år 2040.

—Fonden har under året etablerat en global tematisk hållbarhetsförvaltning som i ett första steg har fokuserat på energisektorn med betydande omstruktureringar i portföljen som följd. Tematiska investeringar inom den onoterade portföljen, med huvudsakligt fokus på hållbar infrastruktur, uppgick till 6 miljarder SEK under året.

●I maj 2020 genomfördes en omorganisation av den administrativa delen av verksamheten, i syfte att nyttja synergier inom affärsstöd respektive rapportering.

7.2 Fjärde AP-fondens resultat 200183-2020

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 132 miljarder SEK till 449 miljarder SEK. Fondens avkastning efter kostnader var 9,6 % 2020 jämfört med 21,7 % för 2019, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Sedan 2001 har Fjärde AP- fonden avkastat i genomsnitt 7,0 % per år, och under perioderna 2011–2020 samt 2016–2020 har fonden i genomsnitt avkastat 9,7 % respektive 9,8 % per år (Bild 35). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Avkastningen har även varit högre än inkomstindex för den senaste femårsperioden, den senaste tioårsperioden och sedan starten 2001.

83Avser 1 juli 2001.

McKinsey & Company

50

267

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en sharpekvot, var 0,7 under perioden 2001–2020, 1,2 under tioårsperioden 2011–2020 samt 1,2 under femårsperioden 2016–2020. Under 2020 var sharpekvoten 0,7.

Fondens totala årliga kostnader84 under perioden 2001–2020 uppgick till i genomsnitt 0,11 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2020 uppgick till 0,09 % av fondens kapital, vilket är något mindre än fondens kostnader 2019 (0,10 %). Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid.85

Bild 35

Fjärde AP-fondens totala avkastning 2011–2020

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

Inkomstindex8

AP4 målsättning2

AP4 ## Kostnad3 ## Sharpekvot för likvidportfölj4

Avkastning 2011–2020 per år															21,7					Genomsnittlig avkastning
					16,4		15,6
			11,2						6,8		10,0		9,1				9,6				7,0			9,7			9,8
																						3,0	5,5		2,7	5,0		2,8	5,2
	-0,7													-0,2					20011-20					2010-20			2015-20
																0,09			0,11					0,10			0,10
	2011		2012		2013		2014		2015		2016		2017	2018	2019		2020			Genomsnittlig riskjusterad
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 2011–2020 per år															4,2					avkastning (sharpekvot)
			neg	2,66		2,5						2,3
	neg.							0,8		1,4				neg7		0,7			0,7					1,2			1,2
2011		12		13		14		15		16		17		2018	2019	2020			20011-20					2011-20			2016-20
																0,7			0,5					1,0			0,8
1. 1 juli 2001		2. Fjärde AP-fondens medelsiktiga målsättning är 3,0 % real avkastning över tio år (uppdaterat från 4,5% real avkastning fram till och med 2017)																3. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets
	ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)											4.Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande
	räntebärande tillgångar			5.Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för

2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260 handelsdagar. För 2020

	används av fonden rapporterade värden 6.Avviker från redovisad sharpekvot om 2,8	7.Avviker från redovisad sharpekvot drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar 8.Inkomstindex från första
	januari 2001
Källa: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Till fondens totala avkastning 2020 om 9,7 % (före kostnader) bidrog framförallt svenska aktier och utländska aktier i utvecklade marknader (+4,7 respektive +4,5 procentenheter)86 (Bild 36).

Fondens kostnader uppgick till 0,09 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 9,6 %.

84Redovisade kostnader.

85En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

86Definierat som respektive tillgångsslags andel av total avkastning i SEK multiplicerat med total avkastning i %, Fjärde AP- fonden använder en annan definition, samt annan tillgångsindelning varför det finns mindre skillnader.

McKinsey & Company

51

268

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 36

Fjärde AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2020

Avkastningsbidrag före kostnader; Procent

xx Avkastningsbidrag, MDSEK

Avkastningsbidrag per tillgångsslag1, %

							0,2	0
					0,7					-2,2
				1,0
		0,8
	4,5
											9,7
4,7
Svenska	Utländska	Aktier i	Räntebärande		Fastigheter	Alt. tillgångar		Övrigt 4		Valuta	Total
aktier	aktier exkl.	tillväxt-		tillgångar2			exkl.
	tillväxtmarknader	marknader				fastigheter3
19,1	18,6	3,5	3,9		2,9	0,9		-0,1	-9,1		39,6

1. Definierat som respektive tillgånggslags andel av total avkastning i SEK multiplicerat med total avkastning i %, AP4 använder en annan definition varför det finns mindre skillnader

2.Exklusive high yield obligationer, vilket här definieras som en alternativ tillgång

3.Inkluderar riskkapitalfonder, infrastruktr och high yield; 4. Består huvudsakligen av overlay-mandat

Källa: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Fjärde AP-fonden har under perioden 2001–2020 gjort små förändringar i allokeringen av sin portfölj jämfört med Första till Tredje AP-fonderna. Fonden har i sin faktiska portfölj minskat andelen räntor, utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt i svenska aktier. Samtidigt har allokeringen ökat till onoterade fastigheter, aktier i tillväxtmarknader samt till alternativa tillgångar (Bild 37). Under 2020 skiftade fondens faktiska allokering främst mot svenska aktier (+1,1 procentenheter), alternativa tillgångar exklusive fastigheter (+0,6 procentenheter) samt aktier i tillväxtmarknader (+0,4 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-1,6 procentenheter).

Bild 37

McKinsey & Company

52

269

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

7.3 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Fjärde AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar87 från 14,5 till 53,8 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 5 procentenheter (från 7 % 2011 till 12 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (39,9 miljarder SEK) utgörs av onoterade fastigheter. Avkastningsbidraget till den totala portföljen år 2020 var 0,7 % för fondens illikvida tillgångar (Bild 38).

Bild 38

7.4 Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Fjärde AP-fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Fjärde AP-fonden har 11 övergripande hållbarhetsmål (Bild 3988). Under 2020 har målet från 2019 (1) om att ”bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle” konkretiserats till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ska ”halvera portföljens CO2e-utsläpp fram till år 2030 och nå netto nollutsläpp senast år 2040”.

Fjärde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat att implementera framåtblickande data för avyttringar och portföljoptimering utifrån klimatfaktorer. Fjärde AP-fonden har etablerat en ny förvaltningsgrupp för global tematisk förvaltning som i ett första steg har adresserat de globala innehaven i energisektorn genom både avyttring och ägarstyrning. Fjärde AP-fonden har även fortsatt påverka bolag i rollen som ägare och samarbeta med andra investerare för att bredda kunskapen om hur klimatfrågan kan

87Fjärde AP-fonden innehar illikvida tillgångar inom fastigheter, riskkapital, infrastruktur och high yield (högavkastande onoterade tillgångar). Med illikvida tillgångar avses fondens onoterade innehav.

88Hållbarhetsmålen som anges är inte AP4:s formulering i årsredovisningen utan en sammanfattande beskrivning

McKinsey & Company

53

270

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

adresseras i förvaltningsverksamheten. Fonden har även fört dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen.

Bild 39

McKinsey & Company

54

271

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

8 Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte AP- fondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva förändringar i fondens organisation och strategi som genomförts under 2020 och att redovisa avkastningen från fondens totala portfölj samt de olika delarna i fondens investeringsverksamhet.

8.1 Sjätte AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2020

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade bolag.89 Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar i portföljbolag, nyinvesteringar i fonder, täcka löpande kostnader samt förvalta likviditeten som kan variera från tid till annan.

2011 lades en ny grund för Sjätte AP-fondens organisation och investeringsstrategi, bland annat genom att förtydliga ägarens uppdrag. Som en del i detta fokuserades fondens investeringar mot direktinvesteringar i mogna bolag med positiva kassaflöden, samt fondinvesteringar i mogna bolag och venture capital. Antalet anställda i Sjätte AP-fonden uppgick till 31 personer 2020, jämfört med 30 2019 (Bild 40).

Bild 40

Sjätte AP-fondens portfölj utvärderas mot ett långsiktigt avkastningsmål definierat som avkastningen från indexet SIX Nordic 200 Cap GI plus 2,5 procentenheter. Som komplement

89Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat.

McKinsey & Company

55

272

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

till det långsiktiga avkastningsmålet använder fonden även ett riskkapitalindex, nedan kallat PE-benchmark90.

Viktiga händelser och förändringar för Sjätte AP-fonden 2020 var:

●Under 2020 uppnåddes ett resultat om 7,6 miljarder SEK motsvarande 20,4 % vilket är den högsta avkastningen för ett enskilt år sedan fondens start. Investeringsstrategin har fortsatt varit att utfästa kapital till noggrant utvalda riskkapitalfonder samt att selektivt göra co- investeringar med dessa.

●Fondens genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital under senaste fem åren uppgår till 15,3 % och överstiger målet om 14,1 %.

●Nettoavkastningen under 2016–2020 uppgår till 11,3% och överstiger PE-benchmark som uppgår till 7,4%.

●Under året ökade likviditeten från 4,5 miljarder SEK (12%) till 6,1 miljarder SEK (14% av fondkapitalet).

●Styrelsen beslutade om att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PE-benchmark som idag används för att utvärdera investerings- verksamheten. Nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

●Flertalet organisationsförändringar genomfördes under 2020:

—I syfte att åstadkomma skalfördelar och ett mer integrerat sätt att arbeta omorganiserades investeringsorganisationen. Tidigare uppdelning i kompetensområden inom fond- respektive direktinvesteringar byttes mot att organiseras kring de segment där investeringar genomförs (buyout, venture, growth och secondaries). Co- investeringar görs i huvudsak inom det största segmentet vilket är buyout.

—Tidigare investeringskommitté ersattes med två nya beslutsorgan i form av en allokeringskommitté som allokerar kapital inom investeringsportföljen och bereder investerings- och försäljningsbeslut, samt en fondkommitté som bereder de beslut som allokeringskommittén föreslår ur ett övergripande fondperspektiv.

—Fonden kommer fortsatt att använda begreppet co-investeringar i stället för direktinvest- eringar för att bättre reflektera karaktär på investering.

●Sjätte AP-fonden fortsatte vara en förespråkare för hållbarhet inom riskkapitalbranschen under 2020 genom granskning, uppföljning och dialog med marknadens parter. Några viktiga händelser under året är:

—Fonden fick återigen högsta betyg av PRI, A+, i alla de tre utvärderade delarna av PRI- rapporten

—I den årliga ESG-utvärderingen av fonder deltog alla tillfrågade fonder. Resultatet indikerar fortsatt fokus på ESG-frågor i Sjätte AP-fondens investeringsportfölj

—En utökad intressentdialog med externa och interna intressenter har genomförts för att motta synpunkter på fondens hållbarhetsarbete

90PE Benchmark är ett jämförelseindex bestående till 90% av Burgiss PE Europe All, ett benchmark för europeiska onoterade aktier, och till 10 % av OMRX T-Bill för att täcka Sjätte AP-fondens likviditetsbehov om 10 %.

McKinsey & Company

56

273

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

—Fonden har för sjunde året i rad sammanställt portföljens CO2-avtryck och för andra året redovisat fysisk klimatrisk

—Fonden har deltagit i ett antal internationella event och samarbeten avseende hållbarhet i private equity

●De interna förvaltningskostnaderna sjönk till 89 miljoner SEK (jämfört med 95 miljoner SEK 2019) vilket främst är ett resultat av minskad aktivitet i marknaden under andra kvartalet.

8.2Resultat för Sjätte AP-fondens totala portfölj 1997–2020

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 miljarder SEK 1996 till 45,2 miljarder SEK vid utgången av 2020 (Bild 41). Per den 31 december 2020 uppgick co-investeringarna till 16,7 miljarder SEK, fondinvesteringarna till 22,4 miljarder SEK och likviditetsförvaltningen till 6,1 miljarder SEK 91.

Bild 41

År 2020 hade Sjätte AP-fonden en den hösta årliga avkastningen på totalt kapital (20,4 %) sedan fondens start. Motsvarande avkastning för 2019 uppgick till 8,2 %. Sedan start motsvarar fondens utveckling en avkastning efter kostnader på 6,3 % per år (Bild 42).

Trots stabil tillväxt sedan 2011 nådde inte Sjätte AP-fonden upp till fondens avkastningsmål för någon av de studerade tidshorisonterna fem år, tio år och sedan start. Däremot uppnåddes målet för 2020. Det är dock värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre

91Inklusive övrigt rörelsekapital och upplupna kostnader kopplade till onoterade innehav, totalt cirka SEK -87 miljoner.

McKinsey & Company

57

274

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

relevant för perioden före 2012 samt att det inte beaktar specifikt utvecklingen inom riskkapitalmarknaden.

Bild 42

Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning, samt att fonden är stängd, försvårar en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark.92 Som referens har fondens avkastning under den senaste fem- och tioårsperioden varit lägre än index för globala noterade bolag (MSCI World), men högre än eller i linje med index för noterade europeiska bolag (MSCI Europe), PE Benchmark och inkomstindex. För 2020 är Sjätte AP-fondens resultat högre än samtliga jämförelseindex. En jämförelse med noterade index försvåras dock i ett kortare perspektiv av att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som inte tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Detta innebär att fondens avkastning har svårt att mäta sig med referensindex som är kopplade till börsen (till exempel fondens eget långsiktiga avkastningsmål) under perioder av kraftig börsuppgång som under de senaste åren, och tvärtom under perioder av fallande börsvärderingar.

Fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, har sjunkit från 167 miljoner SEK (2010) till 89 miljoner SEK (2020) (motsvarande 0,22 % av fondens kapital, jämfört med 0,88 % 2010). Kostnaderna minskade även jämfört med 2019 (0,28 % av kapitalet), främst drivet av minskad aktivitet på marknaden under andra kvartalet till följd av pandemin.

Fonden betalar även externa förvaltningsavgifter för onoterade innehav. Dessa uppgick 2020 till 1,3 % av förvaltat kapital vilket är lägre än 2019 (1,5 %) och motsvarar cirka SEK 517 miljoner. Förvaltningsavgifterna, som andel av förvaltat kapital, har ökat sedan 2016 vilket framför allt drivits av att en större andel av kapitalet har sysselsatts i fondinvesteringar. Kostnadsnivåerna bör ej jämföras med övriga AP-fonderna, då det finns skillnader i hur fonderna redovisar dessa kostnader (dessa avgifter är till exempel ej medräknade i de

92Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv.

McKinsey & Company

58

275

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

redovisade kostnaderna för Första till Fjärde AP-fonderna som beskrivs i kapitel 4–7).93 Investeringar i onoterade aktier, både direkt eller via fonder, är i regel dyrare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra AP-fonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

8.3Resultat för Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 1997– 2020

Under 2020 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet en avkastning om cirka 20,4 % vilket är högre än år 2019 (9,0 %) och alla tidigare år. Avkastningen översteg avkastningsmålet med cirka 5 procentenheter, och översteg PE Benchmark med cirka 24 procentenheter. Under perioden 2011–2020 genererade investeringsverksamheten en avkastning om 10,4 % per år, vilket är lägre än fondens avkastningsmål för perioden (13,7 % per år) men högre än PE Benchmark (8,6 % per år). Som lyfts fram ovan är det värt att notera att fondens strategi och definition av målsättning har ändrats över tid, vilket gör att den målsättning som definierades 2012 är mer relevant för fondens strategi sedan 2012 än den historiska portföljsammansättningen och strategin.

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt över tid (Bild 43). Segmentet mogna bolag (”Buyout”) genererade 2020 en avkastning på 20,3 %, vilket är högre än avkastningen 2019 (7,5 %). Under perioden 2011–2020 generade segmentet mogna bolag en avkastning på 12,4 % per år. Avkastningen över tioårsperioden är högre än PE Benchmark samt avkastningsmålet.

Investeringar i segmentet venture capital (”Venture”) genererade en avkastning om 22,0 % under 2020. Avkastningen för venture capital 2020 var i linje med 2019 (21,4 %).

Över den senaste tioårsperioden har investeringar i venture capital avkastat i genomsnitt 3,9 % per år, sänkt av äldre realiserade investeringar som tidigare benämndes direktinvesteringar. Därmed nådde inte investeringar i venture capital upp till fondens avkastningsmål eller jämförelseindex för denna tidsperiod. Över den senaste femårsperioden har venture capital däremot avkastat 25,0 % i genomsnitt per år, vilket överstiger fondens avkastningsmål och samtliga jämförelseindex under perioden.

93Ofta bokförs inte dessa avgifter som en kostnad, utan istället inom det orealiserade resultatet av en fondinvestering.

McKinsey & Company

59

276

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 43

8.4 Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Sjätte AP-fondens prioriterade områden är klimat och jämställdhet (primära fokusområden), men fonden arbetar med alla områden inom E, S och G, exempelvis korruptionsbekämpning. Fokusområdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Sjätte AP-fonden har 11 övergripande hållbarhetsmål (Bild 44). Under 2020 har fyra nya mål tillkommit om att Sjätte AP-fonden ska tillhöra de ledande aktörerna inom hållbarhet i PE Europa, inom både co-investment och fondinvesteringar vilket mäts genom betyg i PRI:s utvärdering. Sjätte AP-fonden har även lagt till mål om att den onoterade portföljen över tid ska förbättra sitt hållbarhetsarbete och att fonden ska hålla minst tre möten totalt med portföljbolag per år för en fördjupad utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete. Ett mål från 2019 om att ”hållbarhet ska vara en del av samtliga due diligence för alla direkta fondinvesteringar” har utgått då fonden uppnått målet sedan flera år tillbaka.

Sjätte AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat den årliga utvärderingen av fondportföljens ESG-arbete, vilket även inkluderar att ge återkoppling till fondens fondförvaltare. Fonden har även fortsatt arbeta med fokusområdena jämställdhet och mångfald, samt klimat. Båda dessa områden ingår som ett standardinslag i granskningen och uppföljningen av investeringar. Under 2020 har Sjätte AP-fonden även infört formella exkluderingskriterier för integrering i fondavtal, för att förtydliga vad fonden inte vill investera i samt att i undantagsfall ge möjlighet till friskrivning från indirekta investeringar. Sjätte AP- fonden har även genomfört en utökad intressentdialog med aktörer som påverkar Sjätte AP- fondens arbete och som Sjätte AP-fonden påverkar, samt deltagit i diverse branschsamarbeten och digitala externa konferenser för att påverka genom dialog och diskussion.

McKinsey & Company

60

277

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 44

McKinsey & Company

61

278

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

9 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde AP- fondens verksamhet 2020. Utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001–2020.

9.1Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2020

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i Premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från 24 maj 201094 har Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag95 förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med mål- sättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (alla med olika fördelning av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskullsalternativ) är förvals- alternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare:

●Att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid

●Att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid

●Att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande

AP7 Såfa är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa är anpassad utifrån den totala allmänna pensionen, där premiepensionen endast utgör en liten del och resterande del (inkomstpensionen) följer pris- och löneutvecklingen i den svenska ekonomin96. AP7 Aktiefond fungerar som riskmotor i AP7 Såfa och är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bland annat av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Fonden använder, i hög grad, indexbaserade strategier men fondens övergripande allokering och riskexponering hanteras genom interna mandat.

Vid utgången av 2020 hade fondens organisation 38 anställda varav 11 arbetade inom förvaltningen, jämfört med 2019 då fonden hade 36 anställda varav nio arbetade inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen består av funktionerna Investeringsstrategi &

94Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22 – 23 maj var ej handelsdagar.

95Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen).

96Inkomstpensionen har därmed en låg risk.

McKinsey & Company

62

279

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

riskhantering samt Sourcing & strategy selection, som i sin tur består av Noterade tillgångar, Alternativa tillgångar och Exekvering (Bild 45).

Bild 45

AP7 Aktiefond är en global aktiefond med placeringar i globala aktier och aktierelaterade finansiella instrument. Fonden förvaltas delvis aktivt och har följande placeringsstrategi:

•placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, och aktierelaterade derivatinstrument som höjer risk och förväntad avkastning – globalportfölj.

•ökad riskspridning genom att vikta om och addera fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering.

•anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av ett systematiskt riskramverk – riskhantering.

I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9 –1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index (Gross)). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent97. En stor del av det underliggande kapitalet förvaltas externt genom globala indexmandat. Fondens övergripande allokering och riskexponering hanteras dock internt och målet är att ge god avkastning på lång sikt med hänsyn tagen till fondens risknivå. Fonden har som mål att långsiktigt överträffa avkastningen

97Nuvarande riskintervall är som andel av totalportfölj: global portfölj 90–135 %, tillväxtmarknader 2–10 %, faktorpremier 3–10 %, Småbolag 1–10 %, riskkapital 1–6 % och alternativa strategier 0–10 %.

McKinsey & Company

63

280

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

för jämförelseindex98. AP7 Räntefond innehåller främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk och har en genomsnittlig räntebindningstid på ca 3 år. Fonden är internt förvaltad och förvaltas med aktiva inslag i form av gröna obligationer vilka utgjorde ca 4 % av portföljen under 2020. AP7 Såfa är en typ av åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond som förändras med spararnas ålder. I unga år är risken högre, för att sparpengarna ska kunna öka mer i värde.99 När pensionsspararen blir äldre minskas risken för att ge större trygghet. Detta betyder i praktiken att alla pengar ligger i AP7 Aktiefond för pensionsspararen fram till 55 års ålder. Därefter omfördelas pengarna stegvis till AP7 Räntefond med drygt 3 procentenheter per år fram till 75 års ålder. Fördelningen i AP7 Såfa från och med att spararen är 75 år är 67 % AP7 Räntefond och 33 % AP7 Aktiefond. Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex100, och dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år101 (kapitalviktad avkastning). Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell finns beskriven i Bild 46.

Bild 46

Viktiga händelser och förändringar för Sjunde AP-fonden 2020 var:

●En uppdaterad strategisk plan för 2021-25 antogs, där också en ny vision och mission antogs:

—Mission: ”God pension från generation till generation”

—Vision: ”Ett globalt föredöme för ansvarsfulla pensionslösningar”

98Från och med 2019 används MSCI ACWI som jämförelseindex.

99Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid.

100Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde AP- fondens produkter genom hela rapporten.

101Det nya, mer specifika, målet infördes 2017. Tidigare var målet för AP7 Såfa är att uppnå en avkastning som överträffar genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet.

McKinsey & Company

64

281

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

●Förvaltningsmodellen med en ökad diversifiering, inom ramen för värdepappers- fondslagstiftningen, med exponering mot bland annat tillväxtmarknader, faktorpremier och småbolag, har fortsatt under året.

●Fonden har haft fortsatt ökat fokus på hållbarhet:

—Fonden har förstärkt hållbarhetsorganisationen med nyanställning

—Ett nytt tema-arbete avseende klimatomställning har lanserats. Tema ”arbetsvillkor i gröna näringar” löpte fram till 2020 och slutrapport kommer under våren 2021.

—Fonden uteslöt 10 kolbolag som har hög produktion och storskaliga expansionsplaner. Denna uteslutningsgrund kommer att vidareutvecklas under 2021.

—Arbetet med det aktiva ägandet har intensifierats bland annat inom ramen för Climate Action 100+

●Administrativa processer effektiviserades genom implementering av en ny operationell modell.

9.2 Sjunde AP-fondens resultat 2001–2020

Vid slutet av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 46 % av det totala premiepensionssystemets kapital, varav 42 procentenheter i AP7 Aktiefond och 4 procentenheter i AP7 Räntefond. Sedan år 2001 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 15,5 procentenheter (Bild 47).

Sjunde AP-fondens faktiska kostnader102 var 2020 0,05 % av förvaltat kapital, i linje med kostnaderna för 2019 som också var 0,05 %. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond var 0,08 % respektive 0,04 % av fondens förmögenhet (en sänkning för AP7 Aktiefond från 0,09 %). Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2020 var cirka 0,27 % efter rabatter103.

102Inklusive courtage för Aktiefonden.

103Pensionsmyndigheten, McKinsey analys.

McKinsey & Company

65

282

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 47

2020 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa en avkastning på 4,4 %, vilket var lägre än 2019 års avkastning om 33,1 %, samt lägre än premiepensionsindex avkastning som uppgick till 8,2 % (Bild 48). För perioden 2001–2020 har förvalsalternativet104 i genomsnitt avkastat 7,5 % per år jämfört med premiepensionsindexet som i genomsnitt avkastat 4,8 %. Justerat för rabatter105 var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 7,6 % och för premiepensionsindex 5,1 % per år (Bild 48). AP7 Såfa har även uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Över perioden 2000106–2020 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 %, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionens utveckling (och översteg därmed målet om 2 - 3 procents överavkastning jämfört med inkomstpensionen). Inkomstpension avkastade under samma period 3,0 % per år.107

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder SEK 2001 till 723 miljarder SEK vid utgången av 2020, vilket innebär att fonden har en större förmögenhet än Första till Fjärde AP-fonderna. Fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna kommer delvis som ett resultat av stora inflöden.

AP7 Aktiefond hade en avkastning om 4,7 % år 2020, vilket är högre än jämförelseindex (2,5 %) men lägre än Aktiefondens avkastning 2019 (33,5 %). Under perioden 2016–2020 avkastade Aktiefonden årligen 13,7 %, vilket är högre än fondens jämförelseindex som avkastade 12,7 % årligen under samma period108.

104Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 - dec 2019.

105Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003.

106Sedan december år 2000.

107Källa: Sjunde AP-fonden och Pensionsmyndigheten.

108Jämförelseindex för 2016–2020 är beräknat med aktiefondens tidigare jämförelseindex för 2016–2018 samt med MSCI ACWI 2019-2020 (aktiefondens nya jämförelseindex).

McKinsey & Company

66

283

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Räntefonden avkastade 1,0 % under 2020, vilket var i linje med jämförelseindex men högre än Räntefondens avkastning 2019 (-0,2 %). Under perioden 2016–2020 avkastade fonden i genomsnitt 0,2 % per år, 0,1 procentenheter lägre än fondens jämförelseindex.

Bild 48

9.3 Sjunde AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat om företagslobbying avslutades under 2019 och var därför inte ett prioriterat område 2020.

Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål (Bild 49). Under 2020 har Sjunde AP- fonden lagt till flera mål (12-14 på Bild 49 nedan). Dessa inkluderar mål om omställning hos portföljbolagen inom energisektorn, och mål om fördubblade gröna investeringar till 2025, mål om aktiv ägarstyrning och att Sjunde AP-fonden ska sprida kunskap om hållbara investeringar. Sjunde AP-fonden har även konkretiserat målet från 2019 om att rösta på bolagsstämmor till att fonden ska rösta på minst 95 % av bolagen i portföljens stämmor. Inga mål har utgått under 2020.

Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker. Sjunde AP-fonden utvecklade klimataspekten i sitt svartlistningsarbete under året vilket ledde till exkludering av bolag med stor verksamhet relaterad till kol. Under året gick även fonden med i det oberoende forskningsinstitutet Transition Pathway Initiative (TPI) som arbetar mot minskade klimatutsläpp och Sjunde AP-fonden ingår nu i institutets styrgrupp. Sjunde AP- fonden har under året förberett för nästa års temaarbete om avskogning, genom att gå med i två investerarsamarbeten som för dialog med bolag och myndigheter kring regnskogsfrågor. Sjunde AP-fondens VD var 2020 svensk representant i det internationella Global Investors for Sustainable Development- samarbetet.

McKinsey & Company

67

284

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 49

McKinsey & Company

68

285

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bilaga:

Jämförande analys av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader

Mars 2021

Konfidentiellt material och äganderätt. All användning av detta material är utan särskilt tillstånd av McKinsey & Company strängt förbjudet

McKinsey & Company

69

286

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

BILAGA: Jämförande analys av Första till Fjärde AP- fondernas kostnader

Delrapporten består av fyra avsnitt:

1.Syfte, metod och avgränsning

2.Beskrivning av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader

3.Jämförelse av Första till Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader

4.Analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna

1. Syfte, metod och avgränsning

Vid 2019 års allmänna utvärdering av AP-fondernas verksamhet i Riksdagens finansutskott lyftes frågan om att analysera och tydliggöra orsakerna till skillnaderna i kostnad mellan AP- fonderna.109 Finansutskottet konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan AP-fonderna är stora, och uppmanade regeringen att i kommande skrivelse om AP-fondernas verksamhet närmare analysera orsakerna till detta.

Denna analys är avgränsad till Första till Fjärde AP-fonderna, då Sjätte AP-fondens verksamhet skiljer sig åt och därmed är kostnadsnivån inte lika jämförbar.110 I enlighet med frågan från Riksdagens finansutskott fokuserar denna fördjupning på att tydliggöra skillnader i redovisade kostnader. Med redovisade kostnader avses kostnader som syns i Första till Fjärde AP-fondernas resultaträkningar. För att beskriva skillnaderna i de redovisade kostnaderna analyseras även i årsredovisningarna omnämnda kostnader, som exempelvis prestations- baserade arvoden, när dessa bidrar till att förklara kostnadsskillnader mellan fonderna.

Analysen fokuserar på skillnader i redovisade kostnader mellan Första till Fjärde AP-fonderna och jämför dem därmed inte med andra institutionella investerare på marknaden. Det bör dock nämnas att i utvärderingen av AP-fondernas verksamhet avseende år 2016 konstaterades att AP-fonderna i genomsnitt hade cirka 20% lägre kostnader än jämförelsegruppen av internationella investerare111. Samtliga kostnader bör även sättas i relation till den avkastning som investeringen genererar; här hänvisas till den grundläggande utvärderingen och dess analyser av Första till Fjärde AP-fondens avkastning i kapitel 4-7 ovan.

De redovisade kostnaderna har analyserats baserat på data från Första till Fjärde AP- fondernas årsredovisningar, fondernas interna kostnadsdata och djupintervjuer med fondernas verkställande direktörer, ekonomichefer och seniora analytiker.

109Finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6

110Sjätte AP-fonden är helt fokuserad på investeringar i onoterade tillgångar, vilket skiljer sig från Första till Fjärde AP-fonderna som investerar i blandade tillgångsslag, varav en stor del utgörs av noterade bolag.

111Regeringens skrivelse 2016/17:130 https://www.regeringen.se/49c6b3/contentassets/6adfa54a8f1f4d16b94869a58b194087/redovisning-av-ap-fondernas- verksamhet-t.o.m.-2016-skr.-201617130-.pdf

McKinsey & Company

70

287

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

2. Beskrivning av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader

Redovisade kostnader avser kostnader som syns i Första till Fjärde AP-fondernas resultaträkningar. Dessa kostnader anges i den grundläggande utvärderingen och utgör fokus för denna analys. Redovisade kostnader består av (A) provisionskostnader och (B) rörelse- kostnader:

A.Provisionskostnader är kostnader som betalas ut till externa parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Fonderna betalar en procentuell avgift av det förvaltade kapitalet till den externa förvaltaren. Storleken på de externa förvaltningskostnaderna bestäms därför främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet. Provisionskostnader kan delas upp i två delar:

A1. Provisionskostnader för noterade tillgångar är kostnader för extern förvaltning av noterade aktier och räntor

A2. Övriga provisionskostnader är kostnader för depå-bank och övriga relaterade kostnader.

B.Rörelsekostnader är kostnader för att bedriva verksamheten, inklusive intern förvaltning, och kan delas upp i två delar:

B1. Personalkostnader är kostnader för lön, pension och andra personalkostnader

B2. Övriga administrationskostnader är övriga kostnader för att bedriva verksamheten som exempelvis IT, marknadsdata, konsulttjänster och lokalhyra

Analysen fokuserar på redovisade kostnader (A och B). I årsredovisningarna anges även ett par ytterligare kostnadsposter i noterna. Dessa kostnadsposter syns inte direkt i resultat- räkningen, men påverkar resultatet indirekt genom exempelvis nettoredovisning av vinster där intäkterna minskats med motsvarande värde som kostnadsbeloppet. Dessa kostnader består av (C) prestationsbaserade arvoden och (D) transaktionskostnader:

C.Prestationsbaserade arvoden är kostnader som betalas ut till externa förvaltare när dessa uppnår en överenskommen avkastning. Avkastning över mål ger en kostnad, dvs. en bonus för dem. Kostnaden påverkas därmed av förvaltarens prestation över mål samt fondernas val av exponering mot externa förvaltare med den här typen av arvoden. Onoterade tillgångar, exempelvis riskkapital och hedgefonder, inkluderar ofta en vinstdelning när investeringen ger avkastning över mål. Denna vinstdelning redovisas inte som en kostnad enligt dagens redovisningsprinciper.

D.Transaktionskostnader är kostnader relaterade till handel av tillgångar, exempelvis courtage från aktiehandel. Dessa påverkas av storleken på kapitalet, hur ofta det omsätts samt vad det kostar att handla tillgången.

3.Jämförelse av Första till Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader

Första till Fjärde AP-fondernas totala redovisade kostnader uppgår år 2020 till 1,55 miljarder SEK och motsvarar 0,10 % av det totala genomsnittliga förvaltade kapitalet (Bild 1). Sedan 2016 har de redovisade kostnaderna minskat både i absoluta tal och relativt förvaltat kapital, från 1,63 miljarder SEK och 0,13 % av totalt förvaltat kapital. Under perioden 2016 till och med

McKinsey & Company

71

288

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

2020 har det genomsnittliga förvaltade kapitalet ökat med 286 miljarder SEK (+5,3 % per år) medan de redovisade kostnaderna har minskat med 90 miljoner SEK (-1,4 % per år).

Från 2016 till och med 2020 har provisionskostnaderna för noterade tillgångar minskat med -8,8 % per år i genomsnitt. Under samma period har rörelsekostnaderna ökat med 4,3 % per år för personalkostnader och 4,2 % per år för övriga administrativa kostnader. Minskningen av provisionskostnader och ökningen av rörelsekostnader drivs delvis av en omfördelning från extern förvaltning till intern förvaltning av aktieportföljerna. Rörelsekostnaderna har även ökat som en följd av personaltillväxt inom exempelvis ESG, compliance och juridik samt ökade IT- satsningar.

Bild 1

Redovisade kostnader skiljer sig mellan fonderna och uppgår till 0,08 % (302 miljoner SEK) av förvaltat kapital för Första AP-fonden, 0,14 % (512 miljoner SEK) för Andra AP-fonden, 0,09

%(348 miljoner SEK) för Tredje AP-fonden och 0,09 % (384 miljoner SEK) för Fjärde AP- fonden (Bild 2). För de fyra fonderna sammantaget utgör provisionskostnader cirka 40% av kostnaderna och rörelsens kostnader resterande cirka 60%.

Den största skillnaden mellan Första till Fjärde AP-fonderna år 2020 utgörs av skillnader i provisionskostnader. Det skiljer cirka 200 miljoner SEK mellan Första AP-fonden som har lägst provisionskostnader (76 miljoner SEK) och Andra AP-fonden som har de högsta (277 miljoner SEK). Även som andel av förvaltat kapital skiljer det sig 0,06 procentenheter mellan Första och Andra AP-fonden. Tredje och Fjärde AP-fonderna har provisionskostnader om 126 miljoner respektive 138 miljoner SEK (båda motsvarande 0,03 % av förvaltat kapital). Liknande skillnader observeras för 2019 och tidigare år.

Rörelsekostnaderna ligger på en liknande nivå för alla fonderna. Rörelsekostnaderna utgör 0,06 % som andel av förvaltat kapital för alla fyra AP-fonder. I absoluta tal skiljer det cirka 20 miljoner SEK mellan Tredje AP-fonden som har lägst rörelsekostnad (222 miljoner SEK) och Fjärde AP-fonden som har högst rörelsekostnad (246 miljoner SEK).

McKinsey & Company

72

289

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 2

3.1 Kostnader ej redovisade i resultaträkningen

Minskningen av de totala provisionskostnaderna för Första till Fjärde AP-fonderna (Bild 1) beror, utöver en ökande andel intern förvaltning, även på en omfördelning till större andel prestationsbaserade arvoden i kontrakten med externa förvaltare. Dessa kostnader redovisas inte som del av resultaträkningen, utan påverkar resultatet indirekt genom exempelvis nettoredovisning av vinster där intäkterna minskats med motsvarande värde som kostnadsbeloppet. Totalt för Första till Fjärde AP-fonderna har prestationsbaserade arvoden varit högre 2020 (625 miljoner SEK) än tidigare under femårsperioden (331 till 442 miljoner SEK). Detta är drivet både av ovan nämnda omfördelning och god utveckling i flera av de prestationsbaserade mandaten.

Transaktionskostnaderna varierar över åren och mellan fonderna beroende på handeln i fondernas portföljer. 2016 till 2020 har Första till Fjärde AP-fondernas totala transaktions- kostnader varierat mellan omkring 200 och 300 miljoner. 2020 hade Första AP-fonden lägst transaktionskostnader (47 miljoner SEK) och Andra AP-fonden de högsta (98 miljoner SEK). Tredje och Fjärde AP-fonderna hade under samma år transaktionskostnader om 69 miljoner SEK respektive 55 miljoner SEK.

De prestationsbaserade arvodena för 2020 skiljer sig mellan Första till Fjärde AP-fonderna, där Fjärde AP-fonden har lägst prestationsbaserade arvoden (96 miljoner SEK) och Andra AP- fonden har högst prestationsbaserade arvoden (293 miljoner SEK, största delen drivet av arvoden för aktieförvaltning inom utvecklade marknader). Första respektive Tredje AP-fonden har prestationsbaserade arvoden om 103 miljoner SEK respektive 133 miljoner SEK.

McKinsey & Company

73

290

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

4. Analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna

Skillnaderna i redovisade kostnader mellan Första till Fjärde AP-fonderna beror i huvudsak på skillnader i provisionskostnader. Provisionskostnaderna består till största del av kostnader för extern förvaltning av noterade tillgångar112 (cirka 85 % år 2020) (Bild 1). AP-fonderna har valt olika investeringsstrategier som bidrar till skillnaderna i provisionskostnader.

Storleken på det externt förvaltade kapitalet113 i noterade tillgångar påverkar, allt annat lika, provisionskostnaden då denna bestäms som en procentandel av det förvaltade kapitalet. Aktiv förvaltning är i regel dyrare än passiv förvaltning. Storleken på den externt förvaltade kapitalet var lägst för Andra AP-fonden år 2020 (41 miljarder SEK, varav 100 % aktivt förvaltat) och högst för Tredje AP-fonden (90 miljarder SEK, varav 61 miljarder SEK aktivt förvaltat). Första AP-fonden hade 56 miljarder SEK (varav 50 miljarder SEK aktivt) och Fjärde AP-fonden hade 50 miljarder SEK (varav 47 miljarder SEK aktivt) i externt förvaltat kapital i noterade tillgångar år 2020. Detta förklarar en mindre del av årets skillnader i provisionskostnader.

En viktigare förklaringsfaktor är allokeringen mellan olika tillgångsslag och investerings- produkter. Förvaltningen av olika produkter på olika marknader kan skilja sig avsevärt i kostnadsnivå. Stora kostnadsskillnader förekommer inom tillgångsslagen, där mer nischade produkter ofta är dyrare. Sådana skillnader inom tillgångsslagen är en viktig orsak till de totala kostnadsskillnaderna mellan fonderna, som valt olika strategier med avseende på typ av investeringsprodukter.

Vid nedbrytning av provisionskostnaderna framgår att aktieförvaltning inom tillväxtmarknader bidrar till en stor andel av dessa kostnader för framför allt Andra AP-fonden (91 miljoner SEK) och Tredje AP-fonden (47 miljoner SEK) (Bild 3). För Andra AP-fonden bidrar även räntebärande tillgångar med en stor del av provisionskostnaderna(83 miljoner SEK). Fjärde AP-fondens provisionskostnader utgörs främst av kostnad för förvaltning av aktier i utvecklade marknader (54 miljoner SEK).

112Onoterade tillgångar, exempelvis riskkapital och hedgefonder, inkluderar ofta en vinstdelning när investeringen ger avkastning över mål. Denna vinstdelning redovisas inte som en kostnad enligt dagens redovisningsprinciper.

113Genomsnitt för året

McKinsey & Company

74

291

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

Bild 3

Första AP-fonden hade lägst provisionskostnader för noterade tillgångar år 2020 (71 miljoner SEK)114, och även lägst kostnader för flertalet tillgångsslag. Exempelvis är fondens kostnader för aktiva mandat om 66 miljoner SEK, jämfört med mellan 95 och 236 miljoner SEK för övriga tre fonder. Av Första AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxtmarknader den största kostnadsposten (28 miljoner SEK). Första AP-fonden har en genomgående låg provisions- kostnadsnivå i relation till förvaltat kapital för alla tillgångsslag.

Andra AP-fonden hade högst provisionskostnader för noterade tillgångar år 2020 (236 miljoner SEK). Andra AP-fonden hade högre kostnader för aktiv aktieförvaltning i tillväxtmarknader (91 miljoner SEK), där skillnaden mot de andra tre AP-fonderna framförallt beror på högre kostnader relativt förvaltat kapital på grund av nischade mandat, exempelvis kinesiska aktier. Andra AP-fonden hade även högre kostnader för räntebärande tillgångar (83 miljoner SEK) samt aktier i utvecklade marknader (55 miljoner SEK). Andra AP-fonden hade genomgående en högre kostnadsnivå i relation till kapitalets storlek för flertalet tillgångsslag, vilket i huvudsak beror på exponering mot nischade produkter och marknader som exempelvis katastrofförsäkringar och alternativa krediter. Andra AP-fonden har under 2020 minskat sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats ner eller avslutats. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna

114Redovisad kostnad externa förvaltningsarvoden är 59 miljoner SEK. Till detta har 13 miljoner SEK för återbetald moms kopplat till fonder i tillväxtmarknader återförts och inkluderas i analysen.

McKinsey & Company

75

292

Skr. 2020/21:130

Bilaga 9

under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkra kostnadseffektivitet.

Tredje AP-fondens provisionskostnader för noterade tillgångar uppgick till 104 miljoner SEK år 2020. Tredje AP-fonden hade ett större kapital i noterade externa mandat än övriga fonder (90 miljarder SEK, jämfört med 41 till 56 miljarder SEK för övriga tre AP-fonder). Tredje AP- fonden hade lägst provisionskostnader för aktiv extern förvaltning inom utvecklade marknader om 11 miljoner SEK jämfört med 15 till 55 miljoner SEK för övriga fonder. Tredje AP-fonden hade kostnader för aktier i tillväxtmarknader om 47 miljoner SEK, vilket är högre än för Första och Fjärde AP-fonden (28 respektive 34 miljoner SEK). Tredje AP-fonden hade högst kostnader för hedgefonder (36 miljoner SEK jämfört med 8 till 26 miljoner SEK för övriga fonder).

Fjärde AP-fondens provisionskostnader för noterade tillgångar uppgick till 124 miljoner SEK år 2020. Fjärde AP-fonden hade kostnader för utvecklade marknader om 54 miljoner SEK, vilket är högre än för Första och Tredje AP-fonden (15 respektive 11 miljoner SEK). Kostnaden är högre relativt förvaltat kapital på grund av högre exponering mot små och medelstora bolag. Fjärde AP-fonden hade även kostnader för hedgefonder om 26 miljoner SEK vilket är något högre än för Första och Andra AP-fonden (13 respektive 8 miljoner SEK).

Utöver de faktorer som beskrivs ovan skiljer sig Första till Fjärde AP-fondernas exponering mot externa prestationsbaserade kontrakt. De presentationsbaserade arvodena inkluderas ej i kostnader som redovisas i resultaträkningen (i motsats till provisionskostnaderna), men omnämns i noter i årsredovisningarna. Andra AP-fonden hade år 2020 högre kostnader för prestationsbaserade arvoden på 293 miljoner SEK, jämfört med arvoden mellan 103 och 133 miljoner SEK för övriga fonder. Skillnaden i storlek på arvoden beror på skillnader i avtalens struktur och hur stor överavkastning som genereras.

McKinsey & Company

76

293

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Analys av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi

Finansdepartementet

Mars 2021

0

294

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Innehållsförteckning

1.	Syfte, metod och avgränsning .......................................................................	2
1.1	Beskrivning av uppdraget ...............................................................................	2
1.2	Metod .............................................................................................................	2
1.3	Avgränsning....................................................................................................	3
2.	Definition av placeringar i fossil energi.........................................................	3
2.1	Introduktion..........................................................................................................	3
2.2	Första till Fjärde AP-fondernas tillämpade definitioner av fossil energi ................	5
2.3	Definition av placeringar i fossil energi för den jämförande analysen...................	5
3.	Utvecklingen av AP-fondernas placeringar i fossil energi ...........................	6
3.1	Utveckling av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi ..............	6
3.2	GICS definition av energisektorn jämfört med Första AP-fondens gränsvärden för
avinvestering .............................................................................................................		9
3.3	Utveckling av fondernas koldioxidutsläpp 2016–2020........................................	10
4.	Orsaker till utvecklingen av placeringar i fossil energi ..............................	11
4.1	Översikt av AP-fondernas strategier för placeringar i fossil energi .....................	11
	4.1.1 Första AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi ........................	13
	4.1.2 Andra AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi ........................	14
	4.1.3 Tredje AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi ........................	15
	4.1.4 Fjärde AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi ........................	15
4.2	Fossila energitillgångars värdeutveckling på marknaden ...................................	16
4.3	Portföljbolagens omställning från fossil energi ...................................................	17
5.	Slutsatser och avslutande kommentarer.....................................................	18

1

295

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

1. Syfte, metod och avgränsning

1.1 Beskrivning av uppdraget

Den 1 januari 2019 trädde nya placeringsregler i kraft för Första till Fjärde AP-fonderna vilka inkluderar att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla placeringar och ansvarsfullt ägande.1 Särskild vikt läggs på hur hållbar utveckling kan främjas utan att avstå från mål om avkastning och risk. Regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet har i den sakpolitiska överenskommelsen från januari 2019 (januariavtalet) beslutat att de nya placeringsreglerna för AP-fondsmyndigheterna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placeringar i fossil energi minskar.2

Mot bakgrund av detta har McKinsey på uppdrag av Regeringskansliet utfört en fördjupad analys av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi till och med år 2020. Rapporten består av följande avsnitt:

1.Definition av placeringar i fossil energi

2.Utvecklingen av AP-fondernas placeringar i fossil energi

3.Orsaker till utvecklingen av placeringar i fossil energi

4.Slutsatser och avslutande kommentarer

1.2Metod

Analysen har genomförts genom att analysera Första till Fjärde AP-fondernas kvalitativa och kvantitativa data för att skapa en förståelse för fondernas placeringar i fossil energi, strategier och vad som driver utvecklingen.

Huvudsakliga analysmetoder och datakällor som har använts är:

•Analys av portföljdata relaterad till placeringar i fossil energi baserat på Första till Fjärde AP-fondernas tillgängliga data, främst baserat på Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn (se avsnitt 2.3 nedan)

•Analys av koldioxidavtryck och portföljviktad koldioxidintensitet3 enligt fondernas överens- komna gemensamma redovisningsmetod

•Djupintervjuer med Första till Fjärde AP-fondernas verkställande direktörer, hållbarhets- ansvariga, ägarstyrningsansvariga och seniora experter

•Analys av annan tillgänglig dokumentation från Första till Fjärde AP-fonderna, inklusive hållbarhetsrapporter och relevant intern dokumentation

•En jämförelse med av andra, inom hållbarhet ledande, institutionella investerares syn på fossila investeringar baserat på research av publika datakällor

1https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/06/prop.-201718271/

2https://www.centerpartiet.se/download/18.7cb2d720169e39ebc8f28b2/1554992070288/Januariavtalet.pdf

3Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen och rapporteras enligt gemensamt överenskomna principer mellan Första till Fjärde AP-fonderna.

2

296

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

•Analys av den globala marknadsutvecklingen för fossil energi genom publika datakällor

•Intervjuer med experter inom fossil energi och investeringsstrategier

1.3 Avgränsning

Analysen har i samråd med Finansdepartementet avgränsats till Första till Fjärde AP-fonderna, då dessa omfattas av hållbarhetskravet i de nya placeringsreglerna. Den avser utvecklingen av placeringar i fossil energi under åren 2016 till och med 2020. Fokus för analysen har, i enlighet med uppdraget, varit på placeringar i fossil energi. Därmed har inte placeringar som kan ha en positiv påverkan ur hållbarhetssynpunkt analyserats, exempelvis investeringar i miljöteknik eller gröna obligationer.

Placeringar i fossil energi baseras i analysen på Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn, en definition som utvecklas och kommenteras ytterligare i avsnitt 2 nedan.

Analysen av utvecklingen av placeringar i fossil energi avgränsas till direktägda noterade aktier, för vilka det finns jämförbara data för alla fonder. Jämförelsen exkluderar därmed noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar. Det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns, därav är detta tillgångsslag mest relevant för jämförelse.

Slutligen bör noteras att det inom ramen för uppdraget inte tas ställning till vilken strategi kopplat till fossila investeringar som är mest effektiv för att minska klimatpåverkan, vilket skulle kräva en djupare och bredare analys och mer detaljerade data.

2. Definition av placeringar i fossil energi

2.1 Introduktion

För att kunna analysera utvecklingen av placeringar i fossil energi krävs en definition av vilka företag och tillgångar som kan räknas till denna grupp. Idag finns ingen vedertagen definition av placeringar i fossil energi utan dessa skiljer sig åt både bland investerare på den globala marknaden och bland Första till Fjärde AP-fonderna.

Olika investerares definitioner skiljer sig åt vad gäller:

(1)inkluderade energi- och bränsleslag

(2)tillämpade mätetal och gränsvärden

(3)del av värdekedjan som innefattas (Bild 1)

De flesta investerare inkluderar termiskt kol men adderar sedan andra bränsleslag i varierande grad. För att avgränsa vilka företag som klassas inom det valda bränsleslaget tillämpas olika mätetal och gränsvärden, exempelvis andel av hänförliga intäkter.

Därutöver fokuserar investerare på företag med verksamhet kopplad till olika delar av värdekedjan. De flesta investerare inkluderar företag inom energisektorn som utvinner och producerar kol, olja eller gas där den huvudsakliga verksamheten kan kopplas till fossila bränslen. Vissa investerare definierar även företag i förbränningsledet, exempelvis kraft- och gruvbolag, som fossila placeringar. Andra investerare väljer att inte inkludera dessa företag då

3

297

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

de anser att det är svårt att koppla huvudverksamheten till fossila bränslen. Slutanvändningen av fossila bränslen inkluderas av vissa investerare genom gränser för koldioxidintensitet.

Bild 1

Internationella investerare definierar och förhåller sig till placeringar i fossil energi på olika sätt. Till exempel har Blackrock, världens största fondförvaltare, sedan 2020 avinvesterat från företag vars omsättning till minst 25 % kommer från produktion av termiskt kol.4 BNP Paribas, en av Europas största banker, har sedan 2020 avinvesterat från bolag där minst 10 % av omsättningen kommer från produktion av termiskt kol, eller som står för minst 1 % av den globala produktionen av termiskt kol, eller energibolag med minst 491g/kWh koldioxid- intensitet.5 Finans- och analysföretaget Morgan Stanley Capital International (MSCI) har sedan 2014 ett fossilfritt index som exkluderar alla företag med redovisade eller sannolika ägarskap av kol-, gas- eller oljereserver i syfte att nyttjas som energikälla.6

I brist på en vedertagen definition av placeringar i fossil energi krävs en avgränsande definition för den jämförande analysen. I nästa avsnitt redogörs för Första till Fjärde AP-fondernas syn på och tillämpning av olika definitioner av placeringar i fossil energi. Därefter avgränsas definitionen för den jämförande analysen.

4https://www.blackrock.com/au/individual/blackrock-client-letter

5https://www.bnpparibas-am.com/en/divestment-from-coal-our-new-policy/

6MSCI ACWI ex Fossil Fuels Index: https://www.msci.com/documents/10199/d6f6d375-cadc-472f-9066-131321681404

4

298

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

2.2 Första till Fjärde AP-fondernas tillämpade definitioner av fossil energi

Första till Fjärde AP-fonderna har ingen gemensam eller inga egna definitioner av ”placeringar i fossil energi”. Det närmsta de kommer en definition är Första och Andra AP-fondernas gränsvärden för avinvestering kopplat till fossil energi. Dessa anses dock inte vara definitioner av ”placeringar i fossil energi” utan ses som verktyg i tillämpningen av respektive fonds investeringsstrategi.

Första AP-fonden har avinvesterat från den fossila energisektorn (termiskt kol, olja och gas), företag inom kolkraft och företag med kolreserver. Första AP-fonden använder sig av Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn som baseras på ett företags primära inkomstkälla. GICS är ett väletablerat industriklassificeringssystem från Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor’s (S&P). Därutöver har fonden avinvesterat från företag med minst 5 % omsättning från kolproduktion, minst 20 % omsättning från kolkraftproduktion eller från bolag som äger kolreserver med potentiella utsläpp som överstiger 1000 miljoner ton koldioxidekvivalenter (tCO2e).

Andra AP-fonden har avinvesterat från bolag med fossil energiproduktion och förbränning av fossilt bränsle. Andra AP-fonden använder sig av gränsvärden framtagna av EU Paris-Aligned Benchmark (PAB) 7 (se avsnitt 4.3.2). Fonden har därmed avinvesterat från företag med minst 1 % omsättning från produktion av termiskt kol, minst 10 % omsättning från utvinning av råolja, minst 50 % omsättning från produktion av gas eller kraftbolag med minst 50 % omsättning från förbränning av fossilt bränsle (termiskt kol, olja och gas).

Tredje och Fjärde AP-fonden tillämpar inga gränsvärden för avinvestering som kan jämföras med en definition av ”placeringar i fossil energi”. Istället arbetar de aktivt med andra kriterier för avinvesteringar och verktyg för att minska klimatpåverkan i sina portföljer (se avsnitt 4.3.3 och 4.3.4). Tredje och Fjärde AP-fonden använder GICS industriklassificeringssystem för intern uppföljning av investeringar i den fossila energisektorn.

2.3 Definition av placeringar i fossil energi för den jämförande analysen

För att kunna jämföra Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi används GICS definition av den fossila energisektorn, som innefattar produktion, behandling och transport av termiskt kol, olja och gas (Bild 2).8

GICS är en etablerad internationell standard för industriklassificering som används av flertalet aktörer på marknaden. MSCI och S&P klassificerar gemensamt företag baserat på deras primära inkomstkälla i första hand baserat på omsättning, men vid gränsfall vägs även vinst in. När det inte går att klassificera enbart på omsättning och vinst görs även en kvalitativ bedömning baserat på marknadens uppfattning av ett företags huvudverksamhet.

GICS är den enda tillgängliga och jämförbara datakällan relaterad till fossil energi som Första till Fjärde AP-fonderna kunnat rapportera data utifrån.

För en fördjupad förståelse kompletteras analysen baserad på GICS-data med fondspecifika data från Första AP-fonden, baserad på egna gränsvärden för avinvestering, som en exemp- lifiering av skillnader till följd av olika definitioner av fossila investeringar. Analysen innefattar

7https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-climate-benchmarks-and- benchmarks-esg-disclosures_en

8GICS sektor 10, energibolag: https://www.msci.com/gics

5

299

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

även en jämförelse av Första till Fjärde AP-fondernas koldioxidutsläpp eftersom detta relaterar till förbränning och slutanvändning av fossila bränslen.

Bild 2

3. Utvecklingen av AP-fondernas placeringar i fossil energi

I detta kapitel beskrivs utvecklingen av marknadsvärdet av placeringar i fossil energi för Första till Fjärde AP-fonderna 2016 till och med 2020. Som referenspunkt visas även dessa placeringars andel av den totala fondförmögenheten och det absoluta antalet direktägda bolag i aktieportföljen. Jämförelsen avgränsas till direktägda noterade aktier eftersom alla fyra AP- fonder kunnat ta fram data på bolagsnivå och GICS-kod (se avsnitt 2.3). Jämförelsen exkluderar noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar där det inte funnits tillgängliga data. Det är dock inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns, därav är detta tillgångsslag mest relevant för jämförelse.

Vidare jämförs utvecklingen av fondernas koldioxidavtryck, som direkt relaterar till förbränning och slutanvändning av fossila bränslen och som är en central del i alla fyra fonders klimat- strategier.

3.1 Utveckling av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi

Det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi för Första till Fjärde AP-fonderna har minskat från 19,9 miljarder år 2016 till 4,0 miljarder SEK år 2020, vilket motsvarar en minskning om cirka 80 % (Bild 3). Under samma period ökade den totala fondförmögenheten från cirka 1

6

300

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

300 till cirka 1 650 miljarder SEK (cirka 30 %). I jämförelsen av fondernas placeringar i fossil energi från 2016 till och med 2020, baserat på portföljdata och med utgångspunkt i GICS klassificering av den fossila energisektorn (se avsnitt 2.3), minskar alla fyra fonder sin exponering både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten. Sedan 2016 har minskningen i marknadsvärde varit 100 % för Första och Andra AP-fonden, som båda beslutat att avinvestera från hela den fossila energisektorn under 2020. Även Tredje och Fjärde AP-fonden har minskat sin exponering med cirka 50 % respektive cirka 75 % i marknadsvärde sedan 2016. Den största minskningen både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten skedde under 2020 för alla fyra fonder.

Bild 3

Antalet direktägda noterade bolag inom fossil energi har minskat i Första till Fjärde AP- fondernas portföljer 2016–2020 (Bild 4). Nedgången i antal bolag var störst under 2020 för Första, Andra och Fjärde AP-fonden jämfört med Tredje AP-fonden som hade den största nedgången under 2019.

7

301

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Bild 4

Första AP-fonden hade inga bolag kvar i portföljen vid utgången av 2020 som följd av deras avinvesteringsbeslut från hela sektorn enligt GICS definition från mars samma år. Första AP- fonden avinvesterade från företag inom termiskt kol och oljesand 2018 vilket kan vara en bidragande orsak till nedgången i antal bolag och marknadsvärde det året (Bild 3 och 4).

Andra AP-fonden hade ett bolag kvar inom fossil energi vid slutet av 2020, vilket förklaras av att GICS definition av energisektorn skiljer sig från Andra AP-fondens gränsvärden för avinvestering (Bild 4). Företaget som återstår är en leverantör av utrustning till den fossila energisektorn vilket inkluderas i GICS definition av energisektorn men inte i Andra AP-fondens gränsvärden för avinvestering.

Tredje AP-fonden sålde majoriteten av sin småbolagsportfölj under 2019 där flertalet bolag inom fossil energi ingick, vilket i huvudsak förklarar nedgången i antal bolag i sektorn det året (Bild 4). Tredje AP-fonden skiftade under 2020 sin strategi mot en mer aktiv förvaltning. I samband med detta skärptes kraven på externa förvaltare att inkludera klimatriskanalyser och andra ESG9-faktorer i sina investeringsanalyser, vilken kan ha bidragit till minskningen av placeringar i den fossila energisektorn med 14 bolag under året (Bild 3 och 4; se vidare avsnitt 4.1.3 nedan).

9Environmental, Social and Governance

8

302

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Fjärde AP-fonden avinvesterade från majoriteten av sina innehav i energisektorn under 2020 efter en screening baserat på sitt egenframtagna ”environmental score” som är en samman- vägning av mätbara klimatriskfaktorer. Fjärde AP-fonden gjorde även en fundamental analys av direktägda bolag inom energisektorn gällande klimatrisk samt möjlighet till klimatomställning vilket resulterade i ytterligare avinvestering från specifika bolag (se avsnitt 4.2.4). Fjärde AP- fonden avinvesterade även från termiskt kol och oljesand under 2018 vilket kan förklara nedgången i antal bolag det året (Bild 4).

3.2GICS definition av energisektorn jämfört med Första AP-fondens gränsvärden för avinvestering

GICS definition av den fossila energisektorn är bara en av flera tillämpade avgränsningar för fossila investeringar. Första AP-fondens definition och gränsvärden används här som illustrativt exempel på de skillnader som uppstår i analysen då olika definitioner tillämpas. Utöver GICS definition av den fossila energisektorn har Första AP-fonden även avinvesterat från företag med minst 5 % omsättning från kolproduktion, minst 20 % omsättning från kolkraft- produktion eller som äger kolreserver med potentiella utsläpp som överstiger 1000 miljoner tCO2e.

Vid utgången av år 2019 var marknadsvärdet av det aktieinnehav som översteg Första AP- fondens gränsvärden för avinvestering 3,6 miljarder SEK, varav 2,5 miljarder SEK utgjordes av innehav inom GICS fossila energisektor. Sett till antal bolag fanns totalt 105 bolag inom Första AP-fondens gränsvärden för avinvestering, varav 67 utgjordes av GICS fossila energi- sektor. Vid utgången av 2020 fanns inget aktieinnehav kvar som följd av avinvesteringsbeslutet (Bild 5). Även om GICS fossila energisektor står för majoriteten av innehavet inom Första AP- fondens gränsvärden visar detta på att definitionen av fossil energi är viktig för analysen av utvecklingen.

Bild 5

9

303

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

3.3 Utveckling av fondernas koldioxidutsläpp 2016–2020

Som referenspunkt för utvecklingen av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi beskrivs utvecklingen av portföljernas koldioxidavtryck de senaste fem åren, det vill säga från 2016 till och med 2020. Koldioxidutsläppen relaterar även till fossil energi då det kan ses som ett mått på förbränning och slutanvändning av fossila bränslen. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av alla fyra fonder som summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3 men data är ännu opålitlig och finns inte tillgänglig tvärs alla fyra fonder.

De totala utsläppen inom Scope 1 och 2 har minskat med 12 % per år i Första till Fjärde AP- fondernas sammanlagda noterade aktieportföljer 2016 till och med 2020 (Bild 6). Under samma period har aktieportföljernas sammanlagda marknadsvärde10 ökat med 8 % per år. Vid slutet av 2020 hade Första och Tredje AP-fonden lägst koldioxidutsläpp i Scope 1 och 2 (0,9 miljoner ton CO2e). Sett över perioden 2016 till och med 2020 har Andra AP-fonden haft den brantaste minskningen av koldioxidutsläpp med -16 % per år, jämfört med -15 % för Första AP-fonden per år, -7 % per år för Tredje AP-fonden och -8 % per år för Fjärde AP-fonden.

Bild 6

10Syftar till delar av portföljen som täcks av CO2 –analysen baserat på Första till Fjärde AP-fondernas överenskomna redovisningsprinciper för koldioxidutsläpp

10

304

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

4. Orsaker till utvecklingen av placeringar i fossil energi

Tre faktorer kan förklara minskningen av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi under 2016-2020.

För det första kan exponeringen mot sektorn minska till följd av medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier. Fondernas investeringsstrategier med avseende på fossil energi och klimatrisker jämförs och analyseras, utöver redovisningen ovan, i avsnitt 4.1.

För det andra kan de fossila tillgångarnas marknadsvärde förändras relativt övriga tillgångar i portföljen som ett resultat av underliggande värdeutveckling på marknaden. Detta uppskattas genom en analys av marknadsutveckling för globalt noterade bolag inom energisektorn (enligt GICS definition) från 2011 till och med 2020 jämfört med utvecklingen för S&P 500 Index, ett ofta använt mått på hur den globala marknaden utvecklats i stort (avsnitt 4.2).

För det tredje kan förändringar inom portföljbolagen leda till att de faller ur definitionen för fossil energi, exempelvis då ett bolag som ställer om sin verksamhet från fossil till förnybar energi. Fondernas aktiva påverkansarbete beskrivs i avsnitt 4.1 nedan, och utfallet analyseras genom approximering, genom att se till utvecklingen av portföljbolagens koldioxidintensitet (avsnitt 4.3).

En exakt nedbrytning av de olika enskilda faktorernas bidrag till den totala minskningen av fondernas placeringar i fossil energi är inte möjlig att göra med den data som finns tillgänglig för denna analys. Som framgår av bild 4 ovan minskade antalet innehav inom fossil energi med mellan 80 och 121 bolag för Första till Fjärde AP-fonden, motsvarande 70-100 % av sådana innehav. Därmed torde avinvesteringar vara den enskilt viktigaste orsaken till minskningen. De olika faktorerna beskrivs vidare nedan.

4.1 Översikt av AP-fondernas strategier för placeringar i fossil energi

En central drivkraft för minskad exponering av Första till Fjärde AP-fondens placeringar i fossil energi är fondernas investeringsstrategier kopplat till fossila investeringar och klimatrisk. AP- fonderna arbetar med olika verktyg kopplat till fossila placeringar, som kan delas in i dels policyer för urval och avinvesteringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv ägarstyrning (Bild 7). Därutöver kan fonderna arbeta med aktiva investeringar för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimatpåverkan; dessa investeringar omfattas inte av denna analys. Policyer för urval och avinvesteringar är baserade både på gränsvärden för fossil energi och på minskad exponering eller avyttring av specifika bolag. Aktiv ägarstyrning används för att påverka och påskynda omställningen i bolag med en hög klimatpåverkan. I detta avsnitt beskrivs Första till Fjärde AP-fondernas övergripande strategier för fossila investeringar och klimatrisk.

11

305

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Bild 7

Avinvestering eller minskad exponering baseras antingen på avinvesteringsbeslut av alla företag som uppfyller förutbestämda gränsvärden eller på beslut om avyttring eller minskad exponering mot specifika bolag baserat på klimatriskbedömning.11 Aktiv ägarstyrning av portföljbolag sker främst genom systematisk röstning på portföljbolagens stämmor, genom ägardialog och uppföljning eller genom signalering och konsekvenser när portföljbolagen inte ställer om i förväntad takt. Konsekvenser kan inbegripa både avyttring och signalering externt till marknaden genom exempelvis extern kommunikation eller publik svartlistning. Alla verktyg inom aktiv ägarstyrning har som mål att portföljbolagen minskar sitt klimatavtryck och därmed minskar klimatrisken i portföljen.

Utöver dessa använder fonderna ytterligare verktyg inom ramen för sina hållbarhetsstrategier, som inte behandlas i den här analysen, för att minska portföljernas klimatpåverkan, till exempel proaktiva investeringar i gröna obligationer, hållbar infrastruktur och cleantech. Fokus ligger på verktyg kopplat till fossila investeringar, och innefattar till viss del verktyg relaterade till klimatomställning när det finns en länk till de fossila investeringarna.

Första till Fjärde AP-fonderna har olika fokus i sina strategier för fossila investeringar och tillämpar därför policyer och verktyg i olika utsträckning (Bild 8).

•Första AP-fonden fokuserar främst på avinvestering baserat på gränsvärden för fossil energi

•Andra AP-fonden arbetar både med avinvestering baserat på gränsvärden och avinvest- ering från specifika bolag i sin systematiska förvaltning

•Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog och uppföljning

11Fundamental bedömning sker genom att utvärdera varje bolag enskilt och systematisk bedömning genom att väga in faktorer

iriskberäkningar för ett helt index eller en portfölj

12

306

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

•Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avinvestering från specifika bolag baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score” och riktad fundamental analys

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya regler kring hållbar förvaltning för Första till Fjärde AP- fonderna. De nya reglerna syftar till föredömlig förvaltning och ålägger fonderna att ”förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur hållbar utveckling kan främjas utan att göra avkall på målet”. Första till Fjärde AP-fonderna bedömer inte att de nya reglerna avsevärt påverkat deras strategier kopplat till fossila investeringar. Däremot har strategierna utvecklats i takt med en trend som innebär större fokus på hållbara placeringar på marknaden i stort.

Bild 8

4.1.1 Första AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Första AP-fonden fokuserar på avinvestering baserat på gränsvärden och viss avinvestering eller minskad exponering mot bolag med höga klimatutsläpp i indexbaserade strategier i den systematiska förvaltningen.

Fonden fattade ett inriktningsbeslut i december 2019 att avinvestera från fossil energiproduktion enligt GICS definition och därutöver företag med minst 5 % omsättning från kolproduktion, minst 20 % omsättning från kolkraftproduktion eller som äger kolreserver med potentiella utsläpp som överstiger 1000 miljoner tCO2e. Före det fanns ett avinvesteringsbeslut gällande företag med minst 20 % omsättning från termiskt kol eller oljesand som fattades år 2018. Avinvesteringsbeslutet från år 2020 grundar sig i en scenarioanalys, i vilken de finansiella riskerna kopplade till bolagens klimatpåverkan, klimatriskerna, bedöms som höga. Därmed bedöms balansen mellan förväntad avkastning och risk för dessa investeringar inte längre vara finansiellt attraktiv. Avinvesteringsbeslutet är tillämpligt för olika tillgångsslag liksom för intern och extern förvaltning.

För Första AP-fonden är det även en fråga om verksamhetsprioritering där aktiv ägarstyrning som alternativ till avinvestering från dessa bolag inte anses möjligt med de resurser och den

13

307

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

organisation fonden har idag. Första AP-fondens avinvesteringsbeslut omfattade ett aktieinnehav om 3,6 miljarder SEK (105 bolag) i den direktägda noterade portföljen vid utgången av 2019. Detta kan jämföras med ett aktieinnehav om 2,5 miljarder SEK (67 bolag) enligt GICS definition av energisektorn vid slutet av år 2019. Som följd av avinvesteringsbeslutet finns inget innehav kvar vid slutet av år 2020, varken enligt GICS definition eller inom Första AP-fondens egna gränsvärden.

Första AP-fonden har även minskat sin exponering mot specifika företag med hög bedömd klimatrisk genom att inkludera krav på att portföljbolagen arbetar aktivt med att minska sina klimatutsläpp i sin systematiska aktieförvaltning. Fonden arbetar här även med aktiv ägarstyrning genom systematisk röstning, där klimatresolutioner ingår, med målsättningen att rösta på samtliga stämmor i svenska portföljbolag och minst 800 utländska bolagsstämmor. Första AP-fonden är även aktiva i gemensam ägardialog genom exempelvis Etikrådet, Climate Action 100+ och Transition Pathway Initiative (TPI)12. Första AP-fonden tillämpar inte signalering och konsekvenser för företag som inte ställer om i förväntad takt.

4.1.2 Andra AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Andra AP-fonden implementerade under 2020 EU Paris-Aligned Benchmark (PAB) vilket har legat till grund för beslutet om avinvestering baserat på gränsvärden för fossil energi och fondens indexbaserade strategier för minskad klimatpåverkan.

EU-kommissionen lanserade under 2019 regler och kriterier för introducering av klimatindex varav ett ramverk är PAB. 13 Andra AP-fonden har valt att implementera kriterierna i PAB i sin investeringsstrategi för den globala aktieportföljen och företagsobligationer för att minska klimatrisken i sina investeringar och minska koldioxidavtrycket i portföljen.14 Som följd av detta fattade fonden beslut i december 2020 om avinvestering från företag inom gränsvärden givna av PAB, vilket inkluderar företag med minst 1 % omsättning från produktion av termiskt kol, minst 10 % omsättning från utvinning av råolja, minst 50 % omsättning från produktion av gas eller kraftbolag med minst 50 % omsättning från förbränning av fossilt bränsle (termiskt kol, olja och gas).

Andra AP-fonden har även minskat sin exponering och avinvesterat från specifika bolag efter att ha konstruerat tre indexbaserade strategier i enlighet med PAB’s kriterier. Enligt kraven från PAB ska de indexerade portföljerna vid implementering ha maximalt 50 % av koldioxidintensitet jämfört med ett referensindex som ska spegla genomsnittet på marknaden. Därefter ska portföljen minska sin koldioxidintensitet med minst 7 % årligen. I den svenska aktieportföljen har Andra AP-fonden inkluderat klimatriskfaktorer i den fundamentala analysen.

Andra AP-fonden är aktiv i samarbetena inom Etikrådet och Climate Action 100+ för aktiv ägarstyrning. Därutöver har fonden direktdialog med vissa svenska portföljbolag relaterat till deras koldioxidavtryck. Andra AP-fonden har fört dialog med myndigheter i ett land där fonden äger statsobligationer, om landets klimatavtryck. Fonden tillämpar även signalering och konsekvenser genom att avyttra företag som inte ställer om i förväntad takt enligt kraven i PAB.

12https://www.transitionpathwayinitiative.org/

13https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-climate-benchmarks-and- benchmarks-esg-disclosures_en

14Förordningen är inte bindande för Andra AP-fonden då de inte är en indexleverantör, men de har ändå valt att följa ramverket

14

308

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Andra AP-fonden har även i enstaka fall signalerat externt genom att i sin årsredovisning namnge portföljbolag som inte ställt om i förväntad takt.

4.1.3 Tredje AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Tredje AP-fonden har sedan år 2015 avinvesterat från företag med minst 20 % omsättning från termiskt kol eller oljesand både för noterade aktier och företagsobligationer då dessa sektorer anses ha störst negativ klimatpåverkan. Därutöver har fonden ingen generellt avinvesterings- beslut för placeringar i fossil energi, utan beaktar klimatrisk i den interna aktieförvaltningen samt för företagsobligationer.

Tredje AP-fonden skiftade under 2020 sin strategi mot en mer aktiv förvaltning. I samband med detta skärptes kraven på externa förvaltare att inkludera klimatriskanalyser och andra ESG-faktorer i sina investeringsanalyser, vilken kan ha bidragit till minskningen av placeringar i den fossila energisektorn med 14 bolag under året.

En större minskning av investeringar i sektorn skedde under 2019, då Tredje AP-fonden avyttrade sin småbolagsportfölj, där flertalet bolag inom fossil energi ingick.

Tredje AP-fondens strategi fokuserar således i första hand på aktiv ägarstyrning, då fonden anser att det är det mest effektiva verktyget för påverkan mot klimatomställning. Tredje AP- fonden har även byggt upp verksamheten med dedikerade personalresurser för att bedriva en omfattande ägardialog.

Tredje AP-fonden är aktiv i samarbeten för gemensam ägardialog, exempelvis Etikrådet, Climate Action 100+ och Transition Pathway Initiative (TPI). Därutöver bedriver Tredje AP- fonden direktdialog med både svenska och globala portföljbolag, inklusive företag inom fossil energi, samt med företag inom kreditportföljen i syfte att få bolagen att mäta och sedan anpassa och utveckla sin verksamhet för att minska sitt koldioxidavtryck. Dialogerna koncentreras främst till bolag inom sektorer som bedöms ha relativt höga koldioxidutsläpp.

Tredje AP-fonden arbetar även med systematisk röstning på portföljbolagens stämmor och för dialog inför stämmor för att påverka i klimatrelaterade frågor. I de fall portföljbolagen inte ställer om i förväntad takt efter upprepad dialog och uppföljning tillämpar Tredje AP-fonden avyttring. Tredje AP-fonden signalerar inte konsekvenser externt på grund av att man vill bibehålla långsiktiga relationer med portföljbolagen för att ha kvar möjligheten att återinvestera om omställningen påskyndas.

4.1.4 Fjärde AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Fjärde AP-fonden fokuserar på avinvestering och minskad exponering mot specifika bolag i kombination med aktiv ägarstyrning för att åstadkomma en ett minskat koldioxidavtryck i portföljen.

Fjärde AP-fonden har avinvesterat från alla företag med minst 20 % omsättning från termiskt kol eller oljesand tvärs hela aktieportföljen. Fjärde AP-fonden har även minskat sin exponering och avinvesterat från bolag med lägst värde i sitt egenframtagna ”environmental score”. Värdet räknas fram genom en sammanvägning av företags energieffektivitet, förmåga att hantera ett globalt koldioxidpris och om företaget ställer om i linje med Parisavtalet. Denna screening baserat på ”environmental score” har Fjärde AP-fonden gjort för hela den globala aktie- portföljen.

15

309

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Därutöver har Fjärde AP-fonden avinvesterat från specifika bolag inom energisektorn i utvecklade marknader som inkluderas i indexet MSCI World Energy15 baserat på en fundamental analys av om företagens mål och strategier är förenliga med Parisavtalet. Företag inom MSCI World Energy Index som saknar mål om netto noll koldioxidutsläpp före 2050 eller saknar betydande och ökande andel investeringar i förnyelsebar energiproduktion avyttras. Fjärde AP-fonden avyttrar även företag som fram till år 2025 inte bedöms kunna hamna under gränsvärden om minst 20 % omsättning från icke-konventionella fossila bränslen16, minst 10

%omsättning från termiskt kol, eller minst 5 % omsättning från oljesand. Denna fundamentala analys av företag inom MSCI World Energy Index, i kombination med den systematiska screeningen baserat på ”environmental score”, är den huvudsakliga drivkraften till att majoriteten av innehavet, sett till både marknadsvärde och antal bolag, inom fossil energi enligt GICS definition avyttrades under 2020 (se avsnitt 3.1).

Fjärde AP-fonden är aktiva i samarbetena Etikrådet, Transition Pathway Initiative (TPI) och Climate Action 100+ för gemensam dialog med portföljbolag. Därutöver har Fjärde AP-fonden direktdialog med de bolag inom MSCI World Energy Index som genomgått den fundamentala analysen (beskrivet ovan) men inte avyttrats, i syfte att följa upp deras utveckling mot ovan beskrivna gränsvärden för 2025. Bolag som inte ställer om i förväntad takt avyttras som konsekvens.

4.2 Fossila energitillgångars värdeutveckling på marknaden

Värdeutvecklingen av fossil energi på den globala marknaden är ytterligare en förklarade faktor till utvecklingen av marknadsvärdet av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi. Denna effekt har analyserats genom utvecklingen av det totala marknadsvärdet av den globala energisektorn enligt GICS definition 2011 till och med 2020. Som referenspunkt visas även utvecklingen av S&P 500 Index17, ett ofta använt mått på hur den globala marknaden utvecklats i stort.

Från år 2011 till år 2020 har den fossila energisektorn enligt GICS definition underpresterat jämfört med S&P 500 Index, med en genomsnittlig ökning om 0,4 % per år jämfört med 13,3% per år för S&P 500 Index (Bild 9).18 Detta indikerar att värdeutvecklingen på den globala marknaden har haft en mindre påverkan på utvecklingen av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi jämfört med framför allt avyttring av bolag. Under 2019 ökade dock den fossila energisektorn i värde, vilket kan förklara uppgången i marknadsvärdet under samma år för Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi (avsnitt 3.1).

15https://www.msci.com/documents/10199/de6dfd90-3fcd-42f0-aaf9-4b3565462b5a

16Inkluderar oljesand, skifferolja och skiffergas

17https://www.spglobal.com/spdji/en/indices/equity/sp-500/#overview

18Majoriteten av värdeutvecklingen av energisektorn förklaras av utvecklingen av olje- och gasproduktion som vid utgången av år 2020 utgjorde 96 % av det totala globala marknadsvärdet för energisektorn baserat på GICS definition.

16

310

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Bild 9

4.3 Portföljbolagens omställning från fossil energi

Den tredje potentiella drivaren till utvecklingen av placeringar i fossil energi hos Första till Fjärde AP-fonderna är förändringar i portföljbolagens verksamheter. Om ett företag ändrar sin primära verksamhet från fossil energiproduktion till exempelvis förnybar energiproduktion klassificeras det om i GICS. En exakt uppföljning av omklassificeringar har inte varit möjlig, men fonderna bedömer att det är relativt ovanligt och att det inte har en avgörande påverkan på utvecklingen av antalet investeringar i fossil energi.

Vanligare är att företag minskar andelen fossil energiproduktion i sin verksamhet utan att om- klassificeras i GICS. En sådan förändring syns inte i en analys strikt baserad på industri- klassificering, men en nedgång i portföljviktad koldioxidintensitet till följd av att minskade utsläpp inom portföljbolagen skulle ge en indikation om att det sker ett omställningsarbete mot minskad användning av fossil energi och minskad klimatpåverkan i portföljen. Även om en exakt mätning av fossil energiproduktion eller -användning inom alla portföljbolag inte är möjlig med befintliga data, är en bedömning av deras sammantagna koldioxidutsläpp möjlig och värd att beakta.

Omställning i Första till Fjärde AP-fondernas portföljbolag har analyserats med portföljviktad koldioxidintensitet som approximering. Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxid- intensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet rapporteras enligt gemensamt överenskomna principer mellan Första till Fjärde AP-fonderna. De fyra fonderna redovisar hur stor del av minskningen av koldioxidintensiteten som kommer från förändringar i portföljmix respektive hur stor del som kommer från de facto förbättringar (minskade utsläpp) från bolagen.

Även om en stor del av minskningen i koldioxidintensitet skett till följd av portföljmixen, särskilt för Första och Andra AP-fonden som gjort stora avinvesteringar under året, så syns att det

17

311

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

skett en omställning i portföljbolagen (Bild 10). För Tredje och Fjärde AP-fonden står omställning hos bolag i portföljen för cirka 45 % respektive cirka 40 % av den totala minskningen i koldioxidintensitet under 2020. Tredje AP-fonden hade lägst portföljviktad koldioxidintensitet både vid utgången av år 2019 och 2020.

Bild 10

5. Slutsatser och avslutande kommentarer

Första till Fjärde AP-fonderna har från 2016 till och med 2020 minskat sin exponering mot fossil energi enligt GICS klassificering, både i marknadsvärde och antal bolag. Minskningen i marknadsvärde uppgår till mellan 51 och 100 % för fonderna, och påbörjades redan innan placeringsreglernas krav på föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar infördes.

Ett flertal faktorer har bidragit till denna utveckling. Första till Fjärde AP-fonden har avinvesterat ett stort antal bolag – mellan 80 och 121 för respektive fond – verksamma inom fossil energi, baserat på generella beslut som täcker en hel kategori av bolag eller baserat på fundamental analys av enskilda bolag, där klimatrisker och andra finansiella risker kopplade till verksamheten vägts in. Fondernas beslut att minska sina innehav i fossil energi är således främst ett utfall av målsättningen att balansera avkastning och risk i den finansiella förvaltningen, och inte enbart kopplat till deras hållbarhetsarbete. En liknande utveckling kan observeras på den finansiella marknaden överlag, i Sverige och internationellt, där investerare i ökande grad analyserar klimatrelaterade risker och i allt större utsträckning bedömer placeringar i fossil energi som riskabla och därmed mindre finansiellt attraktiva19.

19Exempelvis Blackrock: https://www.blackrock.com/au/individual/blackrock-client-letter

18

312

Skr. 2020/21:130

Bilaga 10

Denna trend understryks av det faktum att bolag i den fossila energisektorn globalt gett lägre totalavkastning än övriga investeringar under den senaste tioårsperioden, vilket även i sig bidragit till att minska deras andel av AP-fondernas totala innehav.

Internationellt pågår redan ett stort arbete för grön energiomställning, och storskaliga program och investeringar har tillkännagivits enbart under slutet av 2020 och början av 2021. Däribland EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU om 750 miljarder EUR (som till stor del förväntas användas gå till gröna energiinvesteringar20) och planer offentliggjorda av den nytillträdda amerikanska presidentadministrationen21. Regelverken för fossila utsläpp skärps gradvis i stora delar av världen, och inom ramarna för EU:s utsläppshandelssystem ETS (Emission Trading System) har priserna för koldioxidutsläpp närmare fyrdubblats sedan 201622. Flera analytiker bedömer att priset kommer att öka ytterligare.23 Andra internationella politiska- och regeringsinitiativ riktar specifikt in sig på finansmarknaden, inte minst EU:s Paris Aligned Benchmark-regelverk för klimatindex och EU Taxonomy for Sustainable Activities.

Sammantaget kan dessa faktorer bidra till att öka risken och minska den förväntade avkastningen för placeringar i fossil energi. Första till Fjärde AP-fondens investeringar i sektorn skulle i så fall kunna förväntas minska ytterligare, även där beslut om avinvestering från hela sektorer saknas.

Samtidigt kan konstateras att efterfrågan på fossil energi är fortsatt hög, såväl i Sverige som internationellt, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn så som den definierats i denna analys. Därmed förblir andra påverkans- verktyg än avinvestering fortsatt viktiga för AP-fonderna. Första till Fjärde AP-fonderna har förstärkt sitt arbete med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet, och förväntar sig att fortsätta driva dessa frågor med bolag med hög klimatpåverkan.

20https://ec.europa.eu/info/strategy/recovery-plan-europe_en

21https://joebiden.com/9-key-elements-of-joe-bidens-plan-for-a-clean-energy-revolution/

22Från 8 EUR i januari 2016 till 39 EUR i februari 2021, se https://ember-climate.org/data/carbon-price-viewer/

23Se exempelvis https://www.spglobal.com/platts/en/market-insights/latest-news/coal/120320-analysts-see-eu-carbon-prices-at- eur56-eur89mt-by-2030 och https://www.reuters.com/article/us-eu-carbon-poll/analysts-raise-eu-carbon-price-forecasts-after- bull-run-idUKKBN29N0ZJ

19

313

Skr. 2020/21:130

314

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi,

Föredragande: statsrådet Lindhagen

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Skr. 2020/21:130

314

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi,

Föredragande: statsrådet Lindhagen

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020