Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013
Skrivelse 2013/14:130
Regeringens skrivelse 2013/14:130
Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. Skr.
2013 2013/14:130
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 15 maj 2014
Fredrik Reinfeldt
Peter Norman
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2013. I redovisningen ingår
bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar 2013, utvärdering av AP-fondernas verksamhet i ett längre perspektiv samt AP- fondernas arbete med hållbarhetsfrågor.
Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick till 128 miljarder kronor 2013. En hög andel aktier i kombination med en stark utveckling på underliggande aktie- marknader förklarar resultatet. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 058 miljarder kronor i slutet av 2013.
Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent per år och miljarder kronor)
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2001-2013 |
Avkastning (%) | 13,5 | 11,6 | -1,9 | 10,2 | 19,4 | 4,7 |
Inkomstindex (%)1 | 3,7 | 4,9 | 1,9 | 0,3 | 6,2 | 3,3 |
Totalt fondkapital (mdkr) | 1 058 | 958 | 873 | 895 | 827 |
|
Not 1: Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkning av skulden i inkomstpensionssystemet.
Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora | variationer över | åren i |
takt med utvecklingen på de finansiella | marknaderna. | Fondernas |
avkastning sedan start 2001 uppgår till 4,7 procent per år, vilket väl överstiger ökningen i inkomstindex – det index som ligger till grund för
uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Fonderna har
1
Skr. 2013/14:130 | därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet. |
| |||||||||||||
| Regeringen kan konstatera att trots en mycket krävande utveckling på de |
| |||||||||||||
| finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra |
| |||||||||||||
| till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när |
| |||||||||||||
| det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001. |
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| Första–Fjärde | AP-fondernas |
| långsiktiga |
| avkastning |
| överstiger | |||||||
| respektive fonds | interna | mål |
| för | tioårsperioden | 2004–2013. | Den | |||||||
| övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier bidrog till | ||||||||||||||
| resultatlyften 2012 och 2013. Regeringen ser positivt på | att | Första– | ||||||||||||
| Fjärde | AP-fonderna | alltmer | kommit | att | fokusera | på | långsiktiga | |||||||
| strategiska beslut i förhållande till mer kortfristiga perspektiv, men anser |
| |||||||||||||
| att det bör ske en tydligare redovisning av de överväganden som ligger |
| |||||||||||||
| till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Regeringen ser | ||||||||||||||
| även positivt på Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av | ||||||||||||||
| investeringsstrategier och förvaltning. Resultaten för Första–Fjärde AP- |
| |||||||||||||
| fondernas aktiva förvaltning har förbättrats de senaste åren, men brister i |
| |||||||||||||
| jämförbarhet över tid gör att resultaten bör tolkas försiktigt. |
|
|
|
| ||||||||||
| Sjätte AP-fondens totalavkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att | ||||||||||||||
| lyfta fondens resultat på längre | löptider, | men | resultaten | är | fortsatt | |||||||||
| väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde |
| |||||||||||||
| 2012. | Avkastningen | över | tid | överstiger | dock | utvecklingen | ||||||||
| inkomstindex, vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga | ||||||||||||||
| uppbyggnaden av tillgångar i inkomstpensionssystemet. Strategiskiftet |
| |||||||||||||
| 2011 mot mogna onoterade företag är positivt och synes ha gett resultat. |
|
| ||||||||||||
| Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) avkastade dubbelt så |
| |||||||||||||
| mycket som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i | ||||||||||||||
| premiepensionssystemet | 2010–2013. | Förvalsalternativets | stora | aktie- | ||||||||||
| exponering och aktiemarknadens uppgång 2013 förklarar resultatet. | ||||||||||||||
| Avkastningen sedan start 2001 har även väl överträffat utvecklingen i | ||||||||||||||
| inkomstindex, vilket innebär att pensionssparandet utvecklats bättre än |
| |||||||||||||
| den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället. |
|
|
|
|
|
| ||||||||
| Regeringen anser att integration av hållbarhetsfrågor är centralt för AP- |
| |||||||||||||
| fondernas verksamhet och av stor betydelse för allmänhetens förtroende |
| |||||||||||||
| för fonderna och pensionssystemet. AP-fondernas arbete med hållbarhet |
| |||||||||||||
| faller väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder. | ||||||||||||||
| Regeringen ser positivt på AP-fondernas arbete men anser det angeläget |
| |||||||||||||
| att fonderna ser över möjligheterna att utveckla arbetet utifrån de | ||||||||||||||
| rekommendationer som lämnats. Regeringen lägger även stor vikt vid | ||||||||||||||
| ersättningsfrågor. Uppföljning av kostnader för ersättningar m.m. för | ||||||||||||||
| 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer, vilket är positivt. |
| |||||||||||||
| Pensionsgruppen, | som | består | av | allianspartierna | och | Social- | ||||||||
| demokraterna, enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i | ||||||||||||||
| pensionssystemenet. De delar i överenskommelsen som | berör | AP- | ||||||||||||
| fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP- | ||||||||||||||
| fondernas struktur och placeringsregle samt förändringar som syftar till |
| |||||||||||||
| en mer kostnadseffektiv förvaltning. Förändringarna avses genomföras |
| |||||||||||||
| sommaren 2016. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt | ||||||||||||||
| nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga | nytta | för | ||||||||||||
| dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder |
| |||||||||||||
2 | i kraft. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Innehållsförteckning | Skr. 2013/14:130 | |||
1 | Inledning.......................................................................................... |
| 5 | |
2 | AP-fonderna och statens pensionssystem ........................................ | 7 | ||
| 2.1 | Det statliga allmänna pensionssystemet ............................ | 7 | |
| 2.2 | Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet...................... | 8 | |
|
| 2.2.1 | AP-fondernas roll som buffert.......................... | 9 |
|
| 2.2.2 | AP-fondernas roll som långsiktig finansiär .... | 10 |
| 2.3 | Inkomstpensionssystemets finansiella ställning .............. | 10 | |
3 | Utvecklingen på finansmarknaderna.............................................. | 13 | ||
3.1Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna
| sedan | 2001 | ....................................................................... |
3.2 | Obligationsmarknaden 2001–2013.................................. | 14 | |
3.3Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna
|
| 200113.......................................................................–20 | 15 |
4 AP-fondernas redovisade verksamhet............................................ | 17 | ||
4.1 | Första–Fjärde AP-fonderna ............................................. | 17 | |
| 4.1.1 | Första AP-fondens redovisade resultat ........... | 18 |
| 4.1.2 | Andra AP-fondens redovisade resultat ........... | 21 |
| 4.1.3 | Tredje AP-fondens redovisade resultat........... | 24 |
| 4.1.4 | Fjärde AP-fondens redovisade resultat........... | 26 |
4.2 | Sjätte AP-fondens redovisade resultat............................. | 29 | |
4.3Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och
| personal ........................................................................... | 33 |
4.4 | Sjunde AP-fonden ........................................................... | 37 |
5 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet ..................................... | 41 | |
5.1 | Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet.................... | 41 |
5.2Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas
|
|
| förvaltning ....................................................................... | 48 |
|
| 5.2.1 | Strategisk förvaltning ..................................... | 48 |
|
| 5.2.2 | Aktiv förvaltning ............................................ | 57 |
| 5.3 | Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning ................ | 60 | |
| 5.4 | Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning .............. | 65 | |
|
| 5.4.1 | Strategisk förvaltning ..................................... | 65 |
|
| 5.4.2 | Aktiv förvaltning ............................................ | 68 |
6 | Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor....................................... | 70 | ||
| 6.1 | Hållbarhet, ägarstyrning, och ersättningar....................... | 70 | |
| 6.2 | Övriga förvaltningsfrågor................................................ | 79 | |
Bilaga 1 Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna
Bilaga 2 Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag
Bilaga 3 Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden Bilaga 4 Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden Bilaga 5 Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden Bilaga 6 Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden
3
Skr. 2013/14:130 Bilaga 7 Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden Bilaga 8 Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden Bilaga 9 Underlag från McKinsey & Company
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 15 maj 2014
4
1 | Inledning |
| Skr. 2013/14:130 | |
Det | allmänna | statliga | ålderspensionssystemet reformerades | 1 januari |
1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse | mellan Social- | |||
demokraterna | och de | fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda | ||
pensionssystemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgifts-
bestämda | pensionssystemet | verkar | de | allmänna | pensionsfonderna |
(Första, | Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som | ||||
statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i | |||||
lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte AP- | |||||
fondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om | |||||
Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001). |
| ||||
Enligt | lag ska AP-fonderna | årligenöverlämna | en årsredovisning och | ||
revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa
samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analysoch slutsatser, tillsammans med AP- fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.
I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer AP- fondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovis- ningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitletanalyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period
som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte AP- fondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till
de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp övriga förvaltningsfrågor, bl.a. Riksrevisionens rapport om Sjunde AP-fonden – Svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav? (RiR 2013:14) i de delar som rör Sjunde AP-fondens
interna styrning och kontroll, och de viktigaste iakttagelserna | från | ||||
revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder. |
| ||||
I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av |
| ||||
AP-fonderna. | I bilaga 2 | återfinns | Första–Fjärde | AP-fondernas | |
placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar |
| ||||
återfinns i bilagorna 3–8. | Årsredovisningarna finns i | sin helhet | på | ||
5
Skr. 2013/14:130 | respektive | 1 | Liksom tidigare år | har | extern | expertis | |||
fonds webbplats. | |||||||||
| anlitats i arbetet med den årliga | utvärderingen | av | AP-fondernas | |||||
| verksamhet. Konsulterna McKinsey & Company bistår | utvärderingen | |||||||
| och har därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om |
| |||||||
| hållbarhet (bilaga 9). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från | ||||||||
| Ernst & Young. |
|
|
|
|
|
|
| |
| Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa |
|
|
| |||||
| förändringar i pensionsöverenskommelsen |
|
|
|
|
|
| ||
| Pensionsgruppen – som består av Socialdemokraterna, Moderaterna, | ||||||||
| Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – enades den 12 mars | ||||||||
| 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensions- | ||||||||
| gruppens syn är att pensionssystemet i grunden fungerar väl, men att | ||||||||
| förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av | ||||||||
| AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet. | ||||||||
| Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP- | ||||||||
| fondernas struktur och placeringsregler, en jämnare utveckling av | ||||||||
| inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premie- | ||||||||
| pensionssystemet. Den nya överenskommelsen är | av | övergripande | ||||||
| karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. För alla |
| |||||||
| delar gäller att det krävs fortsatt arbete och beredning innan regeringen | ||||||||
| kan lämna definitiva och precisa förslag till riksdagen. |
|
|
|
|
| |||
| De delar som mer direkt berör | AP-fonderna | handlar | bl.a. om | |||||
| förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och | ||||||||
| placeringsregler. En separat huvudman för fonderna bör inrättas och | ||||||||
| huvudmannen bör vara nära kopplad till Pensionsmyndigheten. Tre | ||||||||
| oberoende myndigheter får till uppgift att förvalta buffertkapitalet. | ||||||||
| Huvudmannen bör ange mål för förvaltningen av kapitalet och utforma | ||||||||
| en referensportfölj. De tre myndigheterna får jämfört med i dag friare | ||||||||
| placeringsregler. Förändringarna syftar till en mer | kostnadseffektiv | |||||||
| förvaltning. | Förändringarna | avses | genomföras |
| sommaren | 2016. | ||
| Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta | ||||||||
| kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer | ||||||||
| intill dess det nya regelverket är på plats. |
|
|
|
|
|
| ||
| I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att |
| |||||||
| det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande | ||||||||
| finansiell kunskap hos sparare, höga | kostnader | och stor | framtida | |||||
| spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas | ||||||||
| åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som | ||||||||
| tidigare presenterats i premiepensionsöversynen | bör | fortsätta | beredas | |||||
inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finans- departementet i maj 2013.
1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.
6
2 | AP-fonderna och statens pensionssystem Skr. 2013/14:130 |
2.1Det statliga allmänna pensionssystemet
Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. I grunden |
| |||||||
finns det statliga allmänna pensionssystemet, i vilket AP-fonderna ingår, |
| |||||||
och som omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen är |
| |||||||
tjänstepensionen som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och |
| |||||||
arbetstagare, ofta i form av kollektivavtal. Därutöver finns möjlighet till |
| |||||||
privat avdragsgillt pensionssparande som, till skillnad från de övriga två |
| |||||||
delarna, är helt frivillig. |
|
|
|
|
|
| ||
Det statliga allmänna pensionssystemet består av inkomstpension och |
| |||||||
premiepension. Det finns även övergångsregler i form av s.k. tilläggs- |
| |||||||
pension för dem som tjänat in till pension under det tidigare pensions- |
| |||||||
systemet | (dvs. | fram | till | 1999). | Därtill | finns | garantipension | för |
pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension. Det allmänna |
| |||||||
pensionssystemet | beskrivs | utförligt i | Pensionsmyndighetens Orange |
| ||||
rapport – Pensionssystemets årsredovisning 2013. |
|
|
| |||||
Figur 2.1 AP-fonderna och det svenska pensionssystemet
Källa: McKinsey, bilaga 9.
Avgiften | till | det statliga allmänna pensionssystemet är fast | och uppgår | ||||
|
|
|
|
| 2 |
|
|
till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster.Huvudelen av av- | |||||||
giften, | 16 | procentenheter, | rättger | till | inkomstpension. | Resten, | |
2,5 procentenheter, sparas till | premiepension. Inkomst- | och | premie- | ||||
pensionssystemen är finansiellt självständiga system (autonoma system),3 medan övriga pensionsförmåner finansieras via statsbudgeten. Inkomst- pensionssystemet är ett fördelningssystem, medan premiepensions- systemet är ett fullt fonderat system.
2 Upp till 7,5 basbelopp (motsvarande 424 500 kronor 2013) avsätts 18,5 procent av en arbetstagares lön till allmän pension.
3 Autonomt betyder i sammanhanget att systemet är självreglerande och oberoende av
statsbudgeten för sin finansiering.
7
Skr. 2013/14:130 | I inkomstpensionssystemet | sker inget individuellt sparande utan | ||||||||||
| individen erhåller s.k. pensionsrätter på grundval av pensionsgrundande |
| ||||||||||
| inkomster. | Det |
| antal | pensionsrätter | som | individen | har | ||||
| pensionstillfället är | det som | ligger till grund för den årliga pensionen | |||||||||
| under individens återstående livstid. Utbetalningen av inkomstpensionen |
| ||||||||||
| finansieras av samtida pensionsavsättningar till systemet. |
|
|
| ||||||||
| Vid | utgången | av | 2013 | hade | Premiepensionssystemet | 6,4 miljoner | |||||
| sparare | och | marknadsvärdet | för | premiepensionskapitalet |
| uppgick | till | ||||
| 602 miljarder kronor. I systemet har spararen möjlighet att välja i vilka | |||||||||||
| fonder pensionsmedlen ska placeras. På Pensionsmyndighetens fondtorg |
| ||||||||||
| finns det omkring 850 fonder att välja i mellan. Den som inte vill eller | |||||||||||
| anser sig inte kunna välja sinafår medel placerade i systemets | |||||||||||
| förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), som |
| ||||||||||
| förvaltas av Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden är den enskilt största |
| ||||||||||
| fondförvaltaren med ett förvaltat kapital på 186 miljarder kronor eller | |||||||||||
| drygt 30 procent av det totala premiepensionskapitalet. Drygt 3 miljoner |
| ||||||||||
| premiepensionssparare | (ca | 45 procent | av | spararna) | har sitt | kapital | |||||
| placerat i Såfa. När en individ pensioneras ligger det samlade värdet av |
| ||||||||||
| individens premiepensionstillgångar | till | grund för den |
| pension | som | ||||||
| erhålls | från | premiepensionssystemet. Sjunde | AP-fondens | verksamhet | |||||||
beskrivs mer utförligt i avsnitt 4 och regeringens bedömning av verksam- heten redovisas i avsnitt 5.
2.2Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet
I | samband med | införandet av | nuvarande pensionssystem 2001, |
fördelades drygt 130 miljarder kronor vardera till Första–Fjärde AP- | |||
fonderna. De fick även samma regelverk och uppdrag formulerat i lagen | |||
(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och dess förarbeten | |||
(prop. 1999/2000:46). |
|
| |
På ett övergripande plan ska kapitalet i AP-fonderna förvaltas så att det blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ha sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande, dvs. avkastning
och risk ska tolkas i termer av utgående pensioner. Målet är att lång- siktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket bl.a. ställer krav på god riskspridning. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Hänsyn ska därför tas till miljö och etik, men utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning (prop. 1999/2000:46, s. 77). Var och en av AP- fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin
verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.
Sjätte | AP-fonden är en del av buffertfondssystemet men regleras i en | ||
särskild | lag, | lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten | |
och ombesörjer inte betalningsflöden i | inkomstpensionssystemet. Sjätte | ||
AP-fondens | uppdrag skiljer sig även | från de andra buffertfonderna, | |
eftersom medlen ska investeras i onoterade tillgångar främst i Sverige.
8
AP-fonderna har främst | två roller | i inkomstpensionssystemet, delsSkr. 2013/14:130 | ||||
utgöra | buffert | mellan | inbetalade | pensionsavgifter | och | utbetalade |
inkomstpensioner, dels bidra till den långsiktiga finansieringen och stabiliteten i systemet.
2.2.1AP-fondernas roll som buffert
Varje månads totala pensionsutbetalningar från inkomstpensionssystemet finansieras av den månadens inbetalningar av de yrkesaktiva. Första– Fjärde AP-fonderna utgör löpande en buffert i detta fördelningssystem. Är pensionsutbetalningarna mindre än inbetalningarna sparas överskottet
i Första–Fjärde AP-fonderna. Är det underskott i betalningarna tas medel i stället från kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna. Eftersom de yrkes-
verksamma betalar dagens pensioner utgör inkomstpensionssystemet i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer. Även Sjätte AP- fonden är en buffertfond i inkomstpensionssystemet, men inga betal- ningsflöden sker i dag till pensionssystemet via denna AP-fond.
Sedan 2009 överstiger pensionsutbetalningarna de inbetalda pensions- avgifterna, vilket medför att Första–Fjärde AP-fonderna bidrar med
finansieringen | av inkomstpensionerna | till dagens pensionärer (se figur |
2.2 nedan). | Under 2013 överförde | Första–Fjärde AP-fonderna totalt |
27,5 miljarder kronor till Pensionsmyndigheten för utbetalning av samma års inkomstpensioner. Överföringen uppgick till 6,9 miljarder kronor per AP-fond. Underskotten beror på att den stora 40-talistgenerationen har
börjat gå i pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid.
Figur 2.2: AP-fonderna och nettoflöden i pensionssystemet (mdkr)
Not 1: Nettoflöden är avgiftsinkomster minskat med pensioner och administration. Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2014.
9
Skr. 2013/14:130 | 2.2.2 | AP-fondernas roll som långsiktig finansiär |
| |||||||
| Buffertfonderna har även en roll atti generera avkastning till inkomst- |
| ||||||||
| pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert- | |||||||||
| fonderna | har | högre | avkastning | än | den | genomsnittliga | inkomst- | ||
| utvecklingen i Sverige så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets |
| ||||||||
| stabilitet. Därmed skapas möjligheter för framtida generationer att erhålla |
| ||||||||
| en god pension och att undvika att den s.k. automatiska balanseringen i | |||||||||
| inkomstpensionssystemet aktiveras (se avsnitt 2.3 nedan). Respektive | |||||||||
| buffertfond har satt mål för den egna verksamheten utifrån fondens roll i |
| ||||||||
| pensionssystemet. |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| De samlade tillgångarna i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna ingår i |
| ||||||||
| tillgångssidan vid beräkningen av inkomstpensionssystemets finansiella |
| ||||||||
| ställning. Fondernas resultat har därmed betydelse för huruvida den auto- |
| ||||||||
| matiska | balanseringen | i | systemet | ska |
| aktiveras | eller | ||
| Buffertfondernas tillgångar utgör dock en förhållandevis begränsad andel |
| ||||||||
| av inkomstpensionssystemets samlade | tillgångar | (ca | 13 procent | vid | |||||
| utgången av 2013) men har ändå potential att påverka systemet i tider av |
| ||||||||
| kraftiga upp- eller nedgångar i värdetpå finansiella tillgångar. Det är | |||||||||
| också tänkt att | buffertfondernas | tillgångar i | viss | utsträckning ska | |||||
förändras kontracykliskt mot övriga tillgångar (avgiftstillgången) och därmed verka stabiliserande. Exempel på sådant utfall är åren 2009 och 2011 (se avsnitt 5.1).
2.3Inkomstpensionssystemets finansiella ställning
För att bedöma inkomstpensionssystemets finansiella ställning gör Pensionsmyndigheten varje år en sammanställning av pensionssystemets tillgångar och skulder. Systemets styrka fastställs genom att beräkna kvoten mellan systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffert- kapitalet) och skulder (pensionsskulden), se figur 2.3 nedan. Om kvoten
är större än ett (1), då är tillgångarna större än skulderna och pensions- systemet bedöms vara finansiellt stabilt. Om kvoten däremot är mindre än ett (1), då är tillgångarna mindre än skulderna och systemet bedöms vara finansiellt instabilt.
Figur 2.3 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning
10 | Not: Relationen mellan rektanglarna är ungefärliga och avser spegla 2013 års förhållanden. |
Källa: Egna beräkningar. |
När pensionssystemet bedöms vara finansiellt stabilt räknas värdet påSkr. 2013/14:130
pensionsrätterna | (pensionsskulden) | upp | med | inkomstindex, |
| dvs. | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
|
|
pensionsrätterna följer den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige. |
| |||||||||
När pensionssystemet bedöms varai obalans aktiveras den automatiska |
| |||||||||
balanseringen, vilket innebär att pensionsrätterna justeras i en | lång- | |||||||||
sammare takt än | inkomstindex. Den balansering som inträffar när | |||||||||
skulderna är större än tillgångarna kallas ibland för ”bromsen”. Närmare |
| |||||||||
bestämt skrivs pensionsrätterna upp med balansindex, dvs. inkomstindex |
|
| ||||||||
|
|
|
| 5 |
|
|
| intill | dess | |
multiplicerat med det s.k. balanstaletDetta. fortgår | ||||||||||
tillgångarna | åter | är lika | stora | som | eller | överstiger | skulderna. | När | ||
systemet är i balans (dvs. tillgångar och skulder är lika stora) slutar | ||||||||||
systemet | att | ”bromsa” | och | pensionsrätterna | räknas | upp | med | |||
inkomstindex. När tillgångarna är större än skulderna så börjar systemet i |
|
| ||||||||
stället att | ”gasa”. | Pensionsrätterna | knasrä | då upp | i snabbare takt | än |
| |||
inkomstindex intill dess uppräkningen kommit i kapp utvecklingen i inkomstindex.
Figur 2.4 Den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet
130 |
|
|
|
|
|
| |
125 |
|
|
|
120 |
|
|
|
115 |
|
|
|
110 |
|
|
|
105 |
|
|
|
100 |
|
| BT=Balanstal |
| Inkomstindex | BT<1, lägre indexeringstakt | |
| |||
|
| ||
|
| Balansindex | BT>1, högre indexeringstakt |
Källa: Pensionsmyndigheten.
Tillgångarna i inkomstpensionssystemet består främst av den s.k. avgifts- tillgången, dvs. det samlade värdet av framtida avgiftsinbetalningar. Avgiftstillgångens värde beräknades till 7 123 miljarder kronor i slutet av 2013, dvs. 87 procent av tillgångarna i systemet (se tabell 2.1 nedan).
Buffertfondernas värde uppgick | till1 058 miljarder | kronor, | dvs. | ca |
13 procent av tillgångarna. Värdetpå avgiftstillgången och buffert- | ||||
fonderna uppgick därmed till 8 180 miljarder kronor 2013. |
|
|
| |
Skulden i inkomstpensionssystemet utgörs av | summan | av alla | ||
individers pensionsrätter, såväl | nuvarande pensionärer | som | yrkes- | |
4 För att tillgodose neutralitet mellan generationer räknas utgående inkomstpensioner och intjänade pensionsrätter som regel upp med den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället. Denna inkomstutveckling mäts med hjälp av ett inkomstindex.
5 Balanstalet beräknas på samma sätt som pensionssystemets finansiella ställning, men med den skillnaden att ett treårigt medelvärde för buffertkapitalet ingår i beräkningen av
systemets tillgångar istället för det årliga värdet av buffertkapitalet.
11
Skr. 2013/14:130 arbetande (framtida pensionärer). Skulden beräknades till 8 053 miljarder kronor i slutet av 2013.
Tabell 2.1: Tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet samt balanstalet, perioden 2005–2013 (mdkr)
Beräkningsår | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Balanseringsår | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Buffertfonden | 769 | 858 |
| 898 |
| 707 | 827 | 895 |
| 873 | 958 | 1 058 |
|
|
| ||
Buffertfonden, |
|
|
|
|
| 821 | 811 | 810 |
| 865 | 908 | 963 |
|
|
| ||
medelvärde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Avgiftstillgången | 5 721 | 5 945 |
| 6 116 | 6 477 | 6 362 | 6 575 | 6 828 | 6 915 | 7 123 |
|
|
| ||||
Summa |
| 6 490 | 6 803 | 7 014 | 7 298 | 7 173 | 7 385 | 7 693 | 7 823 | 8 086 |
|
|
| ||||
Tillgångar |
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Summa |
| 6 461 | 6 703 | 6 996 | 7 428 | 7 512 | 7 367 | 7 543 | 7 952 | 8 053 |
|
|
| ||||
Pensionsskuld |
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Över-/underskott | 29 | 100 |
| 18 |
| -130 | -339 | 18 |
| 150 | -129 | 33 |
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Balanstalet1 |
| 1,004 | 1,015 | 1,003 | 0,982 | 0,955 | 1,002 | 1,020 | 0,984 | 1,004 |
|
|
| ||||
Not 1: Sedan 2010 räknas värdet på buffertfonderna som genomsnitt av de senaste 3 åren |
|
|
| ||||||||||||||
vid beräkning av balanstalet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2013, s. 96. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
Balanstalet beräknades ursprungligen på samma sätt som pensions- |
| ||||||||||||||||
systemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna dividerades |
|
| |||||||||||||||
med pensionsskulden. Sedan 2010 beräknas balanstalet med genom- |
| ||||||||||||||||
snittet av de senaste tre årens totala buffertfondskapital i stället för det |
|
| |||||||||||||||
årliga fondkapitalet. Stabiliteten i beräkningen av balanstalet | blir | då |
| ||||||||||||||
större. Buffertfondernas genomsnittliga fondkapital var | 963 | miljarder |
| ||||||||||||||
kronor | 2011–2013. | Tillsammans | med | avgiftstillgången | på | 7 | 123 | ||||||||||
miljarder | kronor uppgick |
| de |
| totala tillgångarna | till | 8 086 miljarder | ||||||||||
kronor. Pensionsskulden uppgick samtidigt till 8 053 miljarder kronor, |
| ||||||||||||||||
vilket innebar ett överskott på 33 miljarder kronor. De totala tillgångarna |
|
| |||||||||||||||
i | inkomstpensionssystemet | var | därmed | större | än | skulderna | och | ||||||||||
balanstalet var positivt (1,0040) 2013.
Balanstalet verkar med en fördröjning på två år i systemet. Pensionerna
för 2014 beräknas därför med det balanstal som fastställdes 2012, pensionerna för 2015 med balanstal från 2013 osv. Pensionsmyndig- hetens prognoser pekar mot att balanseringen (bromsen) aktiveras i år (2014) men att balanstalen 2015 fram till och med 2017 ändå förväntas vara positiva.
Inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Sysselsättningens utveckling är vanligen mycket viktig för den kortsiktiga utvecklingen av avgiftstillgången. Aktie- och obligationsmarknadernas påverkan på buffertfondernas värde kan ha betydelse, särskilt vid stora rörelser i priserna på kapitalmarknaden. På lång sikt är demografiska faktorer viktigast för utvecklingen i balanstalet.
12
3 Utvecklingen på finansmarknaderna Skr. 2013/14:130
Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resultatutveckling och risk i AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar sedan start över hälften av sitt kapital i aktier och drygt en tredjedel i obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling
i grunden är bestämmande för det resultat fonderna uppnår. Detsamma gäller Sjunde AP-fonden som har nästan hela sitt kapital exponerat mot aktier. Sjätte AP-fonden, vars investeringsinriktning är onoterade till- gångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är å andra sidan beroende av fördelaktiga förhåll- anden på finansmarknaden för en god resultatutveckling i sina innehav.
I regel har buffertfondernas resultat | en relativt liten påverkan på | ||
utfallet | inom inkomstpensionssystemet, | eftersom fonderna | utgör en |
mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora varia- | |||
tioner i | tillgångspriser kan dock fondernas | resultat göra skillnad | – t.ex. |
för om den automatiska balanseringen ska aktiveras eller inte.
3.1Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001
Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde ikraft under 2000 och nya placeringsregler började gällaför buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att
präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktie- marknaden till följd av den spruckna it-bubblan vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).
Under 2003 började dock aktiepriserna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i
en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla – den här gången främst till följd av den europeiska statsskulds- krisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. Återstoden av 2011 och stora delar av 2012 präglades av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknader.
13
Skr. 2013/14:130 Figur 3.1 Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001–2013
200 |
180 |
160 |
140 |
120 |
100 |
80 |
60 |
40 |
20 |
0 |
| Stockholm Benchmark Index |
| MSCI World Index (USD) |
|
|
| ||
Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100. |
|
|
|
|
| |||
Källa: Bloomberg. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Under 2012 började förhållandena på finansmarknaderna att stabiliseras, |
| |||||||
bl.a. efter det att den europiska centralbanken (ECB) sommaren 2012 |
| |||||||
gjort utfästelser om att göra allt som stod i dess makt för att hålla ihop |
| |||||||
eurozonen. Marknaden stöttades även av minskade politiska spänningar i |
| |||||||
USA vad gäller finanspolitiken och av den amerikanska centralbankens |
| |||||||
(Federal Reserves) beslut hösten 2012 att utöka de extraordinära köpen |
| |||||||
av statspapper och bostadsobligationer. |
|
|
|
|
| |||
Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående, |
| |||||||
även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja |
| |||||||
trappa ner stödköpen av obligationer initialt | skapade | osäkerhet | på | |||||
marknaden. | En | kombination | av | minskad | riskaversion, | brist | på | |
investeringsalternativ | med låg risk | och rimlig avkastning samt relativt |
| |||||
låga värderingar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktie- |
| |||||||
marknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även |
| |||||||
ljusare konjunkturutsikter – främst | i | amerikansk | ekonomi | men | även i |
| ||
stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.
Börsåret 2013 slutade med all-time-high efter en uppgång på närmare 26 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).
3.2Obligationsmarknaden 2001–2013
| På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna |
| trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning) |
| har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska |
| nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig |
| årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1). |
| Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst |
14 | med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin |
|
och Federal Reserves beslut att successivt trappa ned stödköpenSkrav.2013/14:130 obligationer. Nivåerna på amerikanska tioåriga statsräntor nästan fördubblades jämfört med nivåerna under 2012. Tyska och svenska
tioårsräntor steg i mindre utsträckning. Stigande räntor innebär kurs- förluster och lägre totalavkastning på obligationsinnehav. För 2013 blev totalavkastningen mätt i svenska obligationsindex t.o.m. negativ (se tabell 3.1).
Figur 3.2 Tioårig obligationsränta i USA, Tyskland och Sverige 2001– 2014 (procent)
Percent |
Källa: Ecowin.
3.3Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna 2001–2013
Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som AP- fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska
aktier har för perioden 2001–2013 haft | den | bästa | totalavkastningen | ||
(7,0 procent) | följt av | svenska nominella | och reala obligationer (5,0 – | ||
5,5 procent). | Utländska | aktier har däremot endast | avkastat | i genomsnitt | |
3,2 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen
på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit än lägre. Avkastningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt
och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.
15
Skr. 2013/14:130
16
Tabell 3.1 Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2013, tioårsperioden 2004–2013 och 1 juli 2001–2013 (procent per år)
| 2013 | 2004–2013 | 2001–2013 |
Svenska aktier (SBX) | 25,6 | 11,4 | 7,0 |
Utländska aktier (MSCI World i USD) | 24,1 | 4,8 | 3,2 |
Utländska aktier (MSCI World i SEK) | 22,6 | 3,6 | -0,8 |
Obligationsindex (OMRX) | -3,3 | 4,4 | 5,0 |
Reala obligationer (RXRE) | -5,1 | 4,6 | 5,5 |
Riskfri ränta | 0,9 | 1,9 | 2,2 |
Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. OMRX-index speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper. Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.
Vid betraktandet av tioårsperioden 2004–2013 förbättras totalavkast- ningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade
tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknat med ett genom- snitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska nominella och reala obligationer gör.
Under 2013 noterades en totalavkastning på omkring 25 procent för både svenska och globala aktier, samtidigt som nominella och reala obligationer uppvisade negativ avkastning på i genomsnitt 3–5 procent. Bakom utvecklingen ligger den mycket starka uppgången på aktie- marknaden och det markanta fallet i obligationspriser på räntemarknaden under 2013. Riskfria räntan noteras dock under en procentenhet, eftersom Riksbanken har sänkt reporäntan under året.
4 | AP-fondernas redovisade verksamhet | Skr. 2013/14:130 |
I detta avsnitt sammanställs AP-fondernas årsredovisningar vad gäller redovisade resultat, avkastning, måluppfyllelse, portföljstruktur och, i förekommande fall, förändringar av fondernas förvaltningsverksamhet.
Avsnittet innehåller också en sammanställning av buffertfondernas (Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna) interna och externa kostnader.
Buffertfonderna redovisar genomgående starka resultat för 2013. Tabell 4.1 sammanställer några nyckeltal för detta. Förvaltat kapital i buffertfonderna uppgick vid utgången av 2013 till 1 058 miljarder kronor
– efter utbetalning till inkomstpensionssystemet på 27 miljarder kronor (knappt 7 miljarder kronor per fond). Buffertfondernas resultat var sam- manlagt 127 miljarder kronor, det näst bästa resultatet sedan 2001.
Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick till 186 miljarder kronor och avkastningen i statens förvalsalternativ var 32 procent 2013.
Tabell 4.1 AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2013 samt avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)
| Utgående | Resultat 2013 | AP-fondernas avkastningsmål | ||
| fondkapital1 | ||||
| (mdkr) | (mdkr) | (%) |
| |
Första AP-fonden | 253 | 25,7 | 11,2 | Nominell avkastning 5,5 % per år över rullande tioårsperiod | |
Andra AP-fonden | 265 | 30,1 | 12,7 | Real avkastning på 5,0 % per år under minst en tioårsperiod | |
Tredje AP-fonden | 258 | 32,4 | 14,1 | Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år | |
Fjärde AP-fonden | 260 | 37,0 | 16,4 | Real avkastning 4,5 % per år under en period på tio år | |
Sjätte AP-fonden | 22 | 1,9 | 9,2 | Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP GI+2,5 | |
procentenheter över fem år | |||||
|
|
|
| ||
Summa | 1 058 | 127,1 |
|
| |
Sjunde AP-fonden | 186 |
| 32,0 | Förvalsalternativet (Såfa) avkastning minst lika bra som | |
| genomsnittet av privata fonder i premiepensionssystemet | ||||
|
|
|
| ||
Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2013, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet.
Not 2: Första–Fjärdes avkastning över längre löptider redovisas i avsnitt 5.2.
Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2013, se bil. 3–8.
4.1Första–Fjärde AP-fonderna
Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversi- fierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument som är utgivna för allmän omsättning, på såväl inhemska som utländska marknader. Därtill har AP-fonderna möjligheter att investera (indirekt) i riskkapital och andra onoterade tillgångar via fonder. Första– Fjärde AP-fondernas regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensions- fonder (AP-fonder). Enligt placeringsreglerna ska fonderna bl.a. ha minst
30 procent av fondkapitalet placerati räntebärande instrument, högst 5 procent placerat i onoterade värdepapper och högst 40 procent exponerat för valutarisk. Reglerna innehåller också begränsningar för fonderna vad gäller stora exponeringar, röstetal och innehav i svenska aktier (se bilaga 2 om AP-fondernas placeringsregler).
Styrelsen för respektive AP-fond ska fastställa tydliga mål och rikt-
linjer för verksamheten med utgångspunkt i AP-fondernas övergripande
17
Skr. 2013/14:130 | uppdrag att vara till nytta för inkomstpensionssystemet. Styrelserna har | ||
| valt olika tillvägagångssätt att uppnå målet för fondens avkastning (se | ||
| tabell 4.1 och avsnitten för respektive AP-fond nedan). |
| |
| Samarbeten och utvecklingsarbete |
|
|
| Regeringen har tidigare betonat betydelsen av att AP-fondernas verk- | ||
| samhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Detta inkluderar också | ||
| möjligheterna till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan | ||
| mellan fonderna. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte | ||
| inskränker möjligheten till konkurrens dem emellan. |
| |
| Första–Fjärde AP-fonderna har ettetablerat samarbete inom områden | ||
| som de anser gynna pensionskapitalets utveckling. Exempelvis sam- | ||
| verkar fonderna för att minska kostnaderna inom befintliga organisa- | ||
| tioner. Gemensamma arbetsgrupper har inrättats för alla affärsstödjande | ||
| funktioner, bl.a. it-strategiska frågor, skattefrågor, redovisnings- och | ||
| värderingsfrågor, systemstöd för onoterade tillgångar, system för doku- | ||
| menthantering samt portföljsystem. Ett annat exempel på område för | ||
| samverkan är Första–Fjärde AP-fondernas arbete med etik- och miljö- | ||
| frågor inom ramen för det gemensamma Etikrådet. AP-fonderna redo- | ||
| visar inga kostnadseffekter av samverkan för 2013. |
|
|
| Första–Fjärde AP-fonderna har under 2013 arbetat med att ta fram en- | ||
| hetliga riskmått för att öka jämförbarheten mellan fonderna. Arbetet | ||
| resulterade i att Första–Tredje AP-fonderna | i årsredovisningarna för | |
| 2013 bl.a. redovisar standardavvikelsen (ex-post) respektive sharpekvot | ||
| för den totala portföljen (noterade och onoterade tillgångar) beräknad på | ||
| tio års kvartalsavkastning. Fjärde AP-fonden | redovisar däremot | detta |
| mått beräknat på likvida tillgångar (placeringstillgångar | exklusive | |
| fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande). |
| |
4.1.1 Första AP-fondens redovisade resultat
Resultat, avkastning och måluppfyllelse
Första AP-fondens resultat uppgick till 25,7 miljarder kronor 2013. Res-
ultatet motsvarar en avkastning på 11,2 procent efter kostnader (11,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 18,8 miljarder
kronor till 253 miljarder kronor (tabell 4.2).
Tabell 4.2 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)
| 2013 | 2012 |
Ingående fondkapital | 233 700 | 213 318 |
Årets resultat | 25 687 | 24 170 |
Överföringar | -6 880 | -3 788 |
Utgående fondkapital | 252 507 | 233 700 |
Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.
Första AP-fondens styrelse har för 2013 omformulerat AP-fondens mål till en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande
tioårsperioder. Tidigare var målet formulerat över en femårsperiod.
18
Under tioårsperioden | 2004–2013 | har AP-fonden | haft | en | nominellSkr.2013/14:130 | |||
avkastning på 6,5 procent per | år, vilket överträffar fondens mål för | |||||||
perioden. | Under | den | senaste | femårsperioden (2009–2013) | uppgick | |||
fondens | nominella | avkastning | till | 10,0 procent | per | år (2,5 procent | ||
närmast föregående femårsperiod). |
|
|
|
|
| |||
Första | AP-fonden | tillämpar | en | uppföljningsmodell | enligt | vilken | ||
avkastning och risk redovisas utifrån AP-fondens investeringsprocess. Uppföljningsmodellen består av tre beslutsnivåer – strategisk tillgångs- allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering inbegriper beslut om fördelning mellan aktier, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar samt valutaexponering och genom- snittlig räntebindningstid. Strategisk förvaltning avser beslut om för-
delning inom tillgångarna, t.ex. aktieinvesteringar på | olika marknader |
| ||||||||||
och | risknivå | i | ränteportföljen, | men | även | förvaltningsstrategi | för | |||||
respektive tillgång. Operativ förvaltning avser den faktiska förvaltningen |
| |||||||||||
i förhållande till de valda förvaltningsstrategierna. |
|
|
|
| ||||||||
Avkastningen | på | Första | AP-fondens | startportfölj | uppgick | till | ||||||
11,4 procent vid utgången av 2013. I jämförelse med startportföljen är |
| |||||||||||
totalavkastningen (före kostnader) på AP-fondens portfölj något lägre, |
| |||||||||||
11,3 procent. Utvärderingen av de olika beslutsnivåerna i förhållande till |
| |||||||||||
risk visar att den totala risken i portföljen överstigit risken i startport- |
| |||||||||||
följen, vilket förklaras av en högre risk i den strategiska allokeringen och |
| |||||||||||
i den operativa förvaltningen. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Beslutsnivåerna utvärderas i förhållande till Första AP-fondens start- |
| |||||||||||
porfölj per den 1 januari 2013. Den strategiska tillgångsallokeringen och |
| |||||||||||
operativa | förvaltningen | bidrog | positivt | under | 2013, | 0,3 | procent | |||||
respektive 2,4 procent, medan strategisk förvaltning bidrog negativt med -2,7 procent.
Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen
I tabell 4.3 redovisas Första AP-fondens avkastning (före kostnader) per tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala avkastning. Som helhet var avkastningen för noterade aktier positiv och högre i jämförelse med föregående år. Avkastningen för delportföljen aktier utvecklingsländer var dock negativ. Sammantaget bidrog place- ringar i aktier till totalavkastningen med 8,4 procentenheter.
Räntebärande tillgångar gav en positiv avkastning 2013 men en lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar bidrog med 0,4 procentenheter till totalavkastningen.
Samtliga övriga investeringar gav positiv avkastning 2013, med undan-
tag för den s.k. riskparitetsportföljen. Riskparitetsportföljen är en för Första AP-fonden ny tillgång sedan 2013 och den förvaltas så att stor-
leken på ett antal makroekonomiska risker är i paritet | med varandra. |
Högst avkastning inom övriga tillgångar uppnådde | fastigheter som |
bidrog med 1,4 procentenheter till totalavkastningen. |
|
19
Skr. 2013/14:130 Tabell 4.3 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)
| 2013 | 2012 | Bidrag till totalavkastning |
| % | % | 2013 (procentenheter) |
|
|
|
|
Aktier Sverige | 24,0 | 17,2 | 2,7 |
Aktier utvecklade länder | 24,1 | 17,0 | 5,9 |
Aktier utvecklingsländer | -3,3 | 13,5 | -0,2 |
Viktad aktieavkastning | 17,9 | 16,3 | 8,4 |
Räntebärande tillgångar | 1,4 | 8,8 | 0,4 |
Allokering, kassa, valuta | 0,3 | -1,2 | 0,3 |
Fastigheter | 19,2 | 12,0 | 1,4 |
Hedgefonder | 8,2 | 6,1 | 0,4 |
Riskkapitalfonder | 11,0 | 9,3 | 0,4 |
Riskparitetsportfölj | -2,7 | - | 0,0 |
Nya investeringar | 2,9 | 20,7 | 0,0 |
Total avkastning efter kostnader | 11,2 | 11,3 | 11,3 |
Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning. Första AP-fonden har under 2013 investerat i en för fonden ny delportfölj, riskparitetsportfölj, vilket medför att jämförelser över tid saknas.
Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Första AP-fondens totala portfölj till 2,1 (1,9 året innan år).
Första AP-fondens portfölj
Vid utgången av 2013 uppgick Första AP-fondens interna förvaltning till 159 miljarder kronor, vilket motsvarar 63 procent av AP-fondens totala
kapital (61 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel minskade således från 39 procent 2012 till 37 procent 2013.
Tabell 4.4 Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)
|
| 2013 |
| 2012 |
|
|
|
| mdkr | % | mdkr | % |
|
| Aktier Sverige | 30,1 | 11,9 | 26,6 | 11,4 |
|
| Aktier utvecklade länder | 64,1 | 25,4 | 58,5 | 25,0 |
|
| Aktier utvecklingsländer | 24,2 | 9,6 | 23,7 | 10,2 |
|
| Summa aktier | 118,4 | 46,9 | 108,8 | 46,6 |
|
| Räntebärande | 74,9 | 29,7 | 85,1 | 36,4 |
|
| Kassa/valuta | 4,1 | 1,6 | 2,7 | 1,1 |
|
| Fastigheter | 22,2 | 8,8 | 18,0 | 7,7 |
|
| Hedgefonder | 12,4 | 4,9 | 10,0 | 4,3 |
|
| Nya investeringar | 2,6 | 1,0 | 1,7 | 0,7 |
|
| Riskkapitalfonder | 8,4 | 3,3 | 7,4 | 3,2 |
|
| Riskparitetsportfölj | 9,5 | 3,8 | - | - |
|
| Nya investeringar | 2,6 | 1,0 | 1,7 | 0,7 |
|
| Summa övriga investeringar | 55,1 | 21,8 | 37,1 | 15,9 |
|
| Summa fondkapital | 252,5 | 100 | 233,7 | 100 |
|
| Not. Riskparitetsportföljen innehåller 48 procent räntebärande papper, vilket gör att den |
| ||||
| totala ränteexponeringen uppgår till 31,2 procent vid utgången av 2013. |
|
| |||
| Som framgår av tabell 4.4 uppgick andelen aktier i Första AP-fondens | |||||
20 | portfölj till 46,9 procent av fondkapitalet vid utgången av 2013, vilket är | |||||
oförändrat i jämförelse med året innan. AP-fonden | har dock Skrfärre.2013/14:130 |
innehav än tidigare. Som nämns ovan har andelen extern förvaltning av | |
fondkapitalet minskat under året. Samtidigt har andelen | mandat med |
aktiv förvaltning i den externa förvaltningen ökat och andelen index- beroende mandat minskat.
Andelen räntebärande tillgångar minskade under 2013 till 29,7 procent av fondkapitalet (36 procent av kapitalet året innan). Exponeringen mot räntebärande värdepapper var dock 31,5 procent vid utgången av 2013,
eftersom riskparitetsportföljen till 48 procent utgörs av räntebärande tillgångar.
Första AP-fondens investeringar i alternativa tillgångar ökade under 2013 och uppgick till 21,8 procent av AP-fondens kapital (15,9 procent året innan). Alternativa tillgångar består till största delen av fastigheter (8,8 procent av fondkapitalet). Vid utgången av 2013 uppgick marknads-
värdet | för | fastighetsinnehavet | till drygt 22 miljarder kronor, varav |
fondens | del | i fastighetsbolaget | sakronanVa uppgick till 10 miljarder |
kronor. Vasakronan samägs till lika delar av Första–Fjärde AP-fonderna. | |||
Vid utgången av 2013 uppgick värdet av Första AP-fondens investe- | |||
ringar | i riskkapitalfonder till | 8,4 miljarder kronor, vilket motsvarar | |
3,3 procent av fondens kapital. Under 2013 gjordes utfästelser om kapital till elva fonder till ett värde av 3,6miljarder kronor. Första AP-fonden har som mål att riskkapitalfonder ska utgöra 5 procent av AP-fondens
totala tillgångar. |
|
Under 2013 investerade Första AP-fonden | i en riskparitetsportfölj, |
vilket för fonden är en ny tillgång. Värdet på | riskparitetsportföljen var |
vid utgången av året 9,5 miljarder kronor, motsvarande 3,8 procent av
fondens totala tillgångar. |
|
|
I Första AP-fondens tillgångskategori nya investeringar | ingår | för |
fonden nya typer av investeringar, exempelvis jordbruksfastigheter. |
|
|
Första AP-fondens valutaexponering uppgick till 29,2 procent av det |
| |
totala fondkapitalet och avsåg främst amerikanska dollar, | euro | och |
brittiska pund. |
|
|
4.1.2Andra AP-fondens redovisade resultat
Resultat, avkastning och måluppfyllelse
Andra AP-fondens resultat uppgick till 30,1 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 12,7 procent efter kostnader (13,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 23,3 miljarder kronor till 265 miljarder kronor.
Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)
| 2013 | 2012 |
Ingående fondkapital | 241 454 | 216 622 |
Årets resultat | 30 138 | 28 620 |
Överföringar | -6 880 | -3 788 |
Utgående fondkapital | 264 712 | 241 454 |
Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.
21
Skr. 2013/14:130 | Andra AP-fondens långsiktiga mål är enreal avkastning på fem procent |
| ||||||||||||
| per år. Syftet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balans- |
| ||||||||||||
| eringen i pensionssystemet. För den senaste tioårsperioden (2004–2013) |
| ||||||||||||
| har | Andra AP-fonden | haft | en | genomsnittlig | real avkastning | på | |||||||
| 5,8 procent, vilket innebär att fonden har uppnått målet för perioden. För |
| ||||||||||||
| femårsperioden 2009–2013 har AP-fondens genomsnittliga avkastning |
| ||||||||||||
| uppgått till 9,8 procent per år, vilket innebär att fonden har nått målet |
| ||||||||||||
| även för denna period. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Andra AP-fondens strategi för | att nå målet består av beslut på tre |
| |||||||||||
| nivåer; strategisk tillgångsfördelning, val av jämförelseindex och aktiv |
| ||||||||||||
| förvaltning. Andra AP-fondens | strategiska portfölj utgörs av den | ||||||||||||
| sammansättning av olika kategorier av tillgångar som fonden bedömt ger |
| ||||||||||||
| den bästa långsiktiga tillväxten för framtida pensioner och som beaktar |
| ||||||||||||
| kravet på neutralitet över generationerna. Valet av index ses som en del |
| ||||||||||||
| av | den | strategiska aceringsprocessen,pl |
| där index | fastställer | ett |
| ||||||
| investeringsurval för den interna och externa förvaltningen. |
|
|
|
| |||||||||
| Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen |
| ||||||||||||
| I tabell 4.6 redovisas Andra AP-fondens avkastning (före kostnader) per |
| ||||||||||||
| tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala |
| ||||||||||||
| avkastning vid utgången av 2013. Som helhet var avkastningen för | |||||||||||||
| noterade aktier positiv och högre i jämförelse med året innan. Totalt |
| ||||||||||||
| bidrog aktier mest till totalavkastningen, 9,9 procentenheter. |
|
|
|
| |||||||||
| Räntebärande tillgångar gav en negativ avkastning 2013 och därmed en |
| ||||||||||||
| lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar |
| ||||||||||||
| bidrog med -0,3 procentenheter till totalavkastningen. |
|
|
|
|
| ||||||||
| Andra | AP-fondens | tillgångskategori | alternativa | investeringar | utgör |
| |||||||
| 16 procent av fondens totala kapitaloch består av fastigheter, inklusive |
| ||||||||||||
| skogs- och jordbruksfastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter, |
| ||||||||||||
| alternativa riskpremier och kinesiska aktier. Tillgångarna genererade en |
| ||||||||||||
| positiv | avkastning | på | 13,4 | procent | under | 2013 och | bidrog | med | |||||
| 2,1 procentenheter till totalavkastningen. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Tabell 4.6 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive |
|
|
| ||||||||||
|
|
| procentenheter per år) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| 2013 |
| 2012 |
| Bidrag till totalavkastning |
| ||||
|
|
|
|
| % |
| % |
| 2013 (procentenheter) |
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Svenska aktier |
| 27,2 |
| 16,3 |
|
|
|
| 2,9 |
|
| ||
| Utländska aktier |
| 18,4 |
| 12,9 |
|
|
|
| 7,0 |
|
| ||
| Räntebärande instrument |
| -0,9 |
| 5,4 |
|
|
| -0,3 |
|
| |||
| Viktad avkastning likvid portfölj | 12,7 |
| 13,4 |
|
|
|
| 9,6 |
|
| |||
| Aktiv avkastning före kostnader | 0,4 |
| 1,2 |
|
|
|
| 1,1 |
|
| |||
| Alternativa investeringar |
| 13,4 |
| 13,9 |
|
|
|
| 2,1 |
|
| ||
| Total avkastning efter kostnader | 12,7 |
| 13,5 |
|
|
| 12,8 |
|
| ||||
| Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning |
| ||||||||||||
| är beräknad efter kostnader. Bidragen till fondens totala avkastning summerar inte, utöver |
| ||||||||||||
| redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay med -0,1 procentenheter |
| ||||||||||||
| och FX Hedge med 1,1 procentenheter till Andra AP-fondens totala avkastning. |
|
|
| ||||||||||
| Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Andra AP-fondens |
| ||||||||||||
22 | totala portfölj till 2,4 (2,0 året innan). |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Andra AP-fondens portfölj | Skr. 2013/14:130 |
Vid utgången av 2013 uppgick Andra AP-fondens interna förvaltning till |
|
199 miljarder kronor, vilket motsvarade 75 procent av AP-fondens totala |
|
kapital (71 procent året innan). Andelen externt förvaltade | medel |
minskade således från 29 procent 2012 till 25 procent 2013. Merparten av den externa förvaltningen var aktiv.
Tabell 4.7 Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)
| 2013 |
| 2012 |
|
| mdkr | % | mdkr | % |
Svenska aktier | 30,3 | 11,4 | 27,0 | 11,2 |
Utländska aktier | 105,2 | 39,7 | 91,3 | 37,8 |
Räntebärande instrument | 86,9 | 32,9 | 86,7 | 35,9 |
Alternativa investeringar | 42,3 | 16,0 | 36,5 | 15,1 |
Summa fondkapital | 264,7 | 100 | 241,5 | 100 |
Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.
Tabell 4.7 visar exponeringen i Andra AP-fondens portfölj vid utgången |
| ||||||||||
av 2013. Den sammanlagda andelen aktier ökade till 51,1 procent under |
| ||||||||||
året (49,0 procent året innan) medan andelen räntebärande instrument |
| ||||||||||
minskade |
| till | 32,9 |
| procent. | Andelen | av | kategorin | alternativa | ||
investeringar ökade i jämförelse med året innan till | 16,0 procent av | ||||||||||
fondens | kapital. | Andra | AP-fondens | valutaexponering | ökade | och | |||||
motsvarade vid utgången året 23 procent av fondens kapital (20 procent |
| ||||||||||
året innan). Störst var exponeringen mot amerikanska dollar och euro. |
| ||||||||||
Den största andelen av alternativa investeringar utgörs av onoterade |
| ||||||||||
fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruksfastigheter (8,7 procent av |
| ||||||||||
AP-fondens | totala | fondkapital). | Därefter | följer | riskkapitalfonder | ||||||
(4,0 procent av | fondkapitalet), | alternativa | krediter | (1,6 | procent | av | |||||
fondkapitalet), alternativa riskpremier (1,0 procent av fondkapitalet) och |
| ||||||||||
kinesiska aktier (0,5 procent av fondkapitalet). |
|
|
|
|
| ||||||
Andra |
| AP-fondens | onoterade | fastighetsinnehav | består | bl.a. | av | ||||
25 procents ägarandel i Vasakronan (samägs till lika stora andelar med övriga Första–Fjärde AP-fonderna) samt 50 procents ägarandel i NS
Holding AB (Norrporten) och i Cityhold | Property AB. | Norrporten | |||||
samägs med Sjätte AP-fonden och Cityhold | med Första | AP-fonden. | |||||
Under 2013 investerade Andra AP-fonden i Gateway Real Estad Fund IV |
| ||||||
som investerar i fastigheter främst i Kina. |
|
|
|
| |||
Andra AP-fondens sammantagna investeringsåtagande inom risk- | |||||||
kapitalfonder uppgick vid slutet av 2013 till 18,9 miljarder kronor. Under |
| ||||||
året gjordes sju nyinvesteringarna om sammanlagt 1,9 miljarder kronor. |
| ||||||
Under 2013 genomförde Andra AP-fonden de första investeringarna i |
| ||||||
alternativa krediter, vilket innebär att fonden allokerat en del av kapitalet |
| ||||||
i statsobligationsportföljen till en portfölj med alternativa krediter. |
|
| |||||
Andra | AP-fonden | erhöll | under | 2013 | tillstånd | från | kinesiska |
myndigheter att investera motsvarande 200 miljoner amerikanska dollar i kinesiska A-aktier.
23
Skr. 2013/14:130 | 4.1.3 |
| Tredje AP-fondens redovisade resultat |
|
|
|
| ||||||||
| Resultat, avkastning och måluppfyllelse |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Tredje | AP-fondens | resultat uppgick | till | 32,4 miljarder kronor | 2013, | |||||||||
| vilket | motsvarar | en | avkastning | på |
| 14,1 | procent | efter | kostnader | |||||
| (10,7 procent året innan). Fondkapitalet ökade med 25,5 miljarder kronor | ||||||||||||||
| till 258 miljarder kronor. Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till | ||||||||||||||
| pensionssystemet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr) |
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| 2013 |
| 2012 |
|
|
|
| ||
| Ingående fondkapital |
|
| 232 956 |
| 214 106 |
|
|
|
| |||||
| Årets resultat |
|
|
|
| 32 398 |
| 22 638 |
|
|
|
| |||
| Överföringar |
|
|
|
| -6 880 |
| -3 788 |
|
|
|
| |||
| Utgående fondkapital |
|
| 258 475 |
| 232 956 |
|
|
|
| |||||
| Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet. |
|
|
|
|
| |||||||||
| Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk | ||||||||||||||
| tillgångsallokering som syftar till att minska | risken | för | stora | negativa | ||||||||||
| utfall och på så sätt | begränsa | påfrestningarna | på | pensionssystemet. | ||||||||||
| Tredje AP-fondens styrelse utvärdera | förvaltningen | med | hjälp | av | en | |||||||||
| modell bestående av följande fyra delkomponenter. Fondens | opera- | |||||||||||||
| tionella mål om 4,0 procents realavkastning per år i snitt över en tids- | ||||||||||||||
| period, | en | långsiktigt | statisk modell, extern jämförelsegrupp bestående | |||||||||||
| av internationella pensionsfonder med liknande uppdrag och en själv- | ||||||||||||||
| utvärdering av allokeringsbeslut. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| För tioårsperioden 2004–2013 har den genomsnittliga reala avkast- | ||||||||||||||
| ningen på Tredje AP-fondens kapital uppgått till 5,2 procent per år, vilket | ||||||||||||||
| innebär | att fonden | uppnått sitt långsiktiga mål under denna period. | ||||||||||||
| Fonden har även uppnått målet sett under den senaste femårsperioden | ||||||||||||||
| (2009–2013) med en real genomsnittlig avkastning på 8,2 procent per år. | ||||||||||||||
| Under 2013 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 14,1 procent och | det | |||||||||||||
| är högre än avkastningen för den långsiktiga statiska portföljen, vilken | ||||||||||||||
| uppgick till 11,2 procent. Medianen för den reala avkastningen i den | ||||||||||||||
| externa jämförelsegruppen uppgick till 7,3 procent under perioden 2009– | ||||||||||||||
| 2012. Under samma period var motsvarande avkastning för Tredje AP- | ||||||||||||||
| fonden lägre och uppgick till 6,8procent. Tredje AP-fondens kommun- | ||||||||||||||
| icerar inte självutvärdering externt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen |
| |||||||||||||
| Tredje AP-fonden delar in fondportföljen i sju riskklasser i stället för | ||||||||||||||
| kategorier av tillgångar, i syfte att åskådliggöra och förtydliga de risker | ||||||||||||||
| som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.9 redovisas avkastning per | ||||||||||||||
| riskklass | och | deras | respektive | bidrag | till | Tredje | AP-fondens | totala | ||||||
| avkastning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Högst avkastning under 2013 genererade riskklass aktier (investeringar | ||||||||||||||
| i noterade och onoterade aktier) som gav 25,5 procent (17,4 procent året | ||||||||||||||
| innan) | och | bidrog | med 12,5 procentenheter till AP-fondens total- | |||||||||||
| avkastning. Riskklass aktier var också den klass som bidrog med mest till | ||||||||||||||
24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
totalavkastningen. | Riskklass räntor | genererade | en negativ avkastningSkr. 2013/14:130 |
2013, vilket gav ett negativt avkastningsbidrag på -0,1 procentenheter. | |||
Den samlade | avkastningen för | riskklass | inflation (investeringar i |
svenska och tyska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur) ökade till 7,8 procent och bidrog positivt till fondens
totala avkastning med 1,6 procentenheter. |
|
|
| ||
Riskklass valuta har bidragit negativt | till fondens totala avkastning | ||||
med -0,9 procentenheter. Vid slutet av 2013 uppgick valutaexponeringen | |||||
till 20,5 procent av fondkapitalet. |
|
|
|
| |
Tabell 4.9 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive | |||||
| procentenheter per år) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riskklass | Tillgångar | 2013 | 2012 | Bidrag till totalav- | |
|
| % | % | kastning 2013 (p.e.) | |
Aktie | noterade och onoterade | 25,5 | 17,4 | 12,5 |
|
| aktier |
|
|
|
|
Räntor | statsobligationer | -0,2 | 1,9 | -0,1 |
|
Kredit | bostads- och | 2,6 | 6,4 | 0,3 |
|
| företagsobligationer |
|
|
|
|
Inflation | realränteobligationer, | 7,8 | 5,0 | 1,6 |
|
| fastigheter |
|
|
|
|
Valuta |
|
|
| -0,9 |
|
Övrig exponering | konvertibla skuldebrev, | 24,6 | 30,6 | 0,4 |
|
| försäkringsrisker |
|
|
|
|
Absolutavkastande |
|
| 0,3 |
| |
strategier |
|
|
|
|
|
Total avkastning efter kostnader | 14,2 | 10,7 | 14,2 |
| |
Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.
Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Tredje AP-fondens totala portfölj till 2,8 (1,8 året innan). Motsvarande mått för enbart den likvida portföljen uppgick till 2,3 (1,6 året innan).
Tredje AP-fondens portfölj
Vid utgången av 2013 uppgick Tredje AP-fondens interna förvaltning till 167 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 procent av AP-fondens totala
kapital (64 procent året innan). Andelen | externt | förvaltade medel | |||
minskade således till 35 procent 2013. |
|
|
|
| |
Tabell 4.10 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent) |
|
| |||
|
|
|
|
| |
| 2013 |
| 2012 |
| |
| mdkr | % | mdkr | % |
|
Svenska aktier | 32,6 | 12,6 | 26,2 | 11,2 |
|
Utländska aktier | 95,4 | 36,9 | 80,9 | 34,7 |
|
Nominella räntebärande instrument | 68,9 | 26,7 | 71,5 | 30,7 |
|
Reala räntebärande instrument | 21,6 | 8,4 | 17,9 | 7,7 |
|
Alternativa investeringar | 39,8 | 15,4 | 36,3 | 15,6 |
|
Fondkapital | 258,5 | 100 | 232,9 | 100 |
|
25
Skr. 2013/14:130 | Under 2013 ökade andelen tillgångar placerade i svenska och utländska |
| |||||||||
| aktier till 12,6 procent respektive 36,9 procent (tabell 4.10). | Andelen | |||||||||
| räntebärande | instrument |
| minskade | till | sammanlagt | 35,1 | procent | |||
| (38,4 | procent | året | innan), | samtidigt som fonden har gjort en viss | ||||||
| omfördelning under året från nominella till reala instrument. |
|
|
| |||||||
| Fastigheter är den största posten inom riskklass inflation och ökade till |
| |||||||||
| 11,0 procent av Tredje AP-fondens kapital under 2013 (8,4 procent året | ||||||||||
| innan). I kronor motsvarade det 28,5 miljarder kronor (19,6 miljarder | ||||||||||
| kronor året innan). Det enskilt största innehavet avser Vasakronan, som | ||||||||||
| Första–Fjärde AP-fonderna äger gemensamt. Tredje AP-fonden ökade | ||||||||||
| under | året sin | ägarandel | i | fastighetsbolaget | Hemsö | Fastigheter, | från | |||
| 50 procent till 85 procent. |
|
|
|
|
|
|
| |||
| I riskklass övriga investeringar ingår investeringar i konvertibler och | ||||||||||
| försäkringsrelaterade | risker | till | ett värde av | 1,6 miljarder | kronor. I | risk- | ||||
klassen ingår även riskpremiestrategier, volatilitetsstrategier och invest- eringar i hedgefonder. Andelen tillgångar i riskkapitalfonder i Tredje AP- fondens portfölj minskade till 3,8 procent (4,9 procent året innan).
4.1.4Fjärde AP-fondens redovisade resultat
Resultat, avkastning och måluppfyllelse
Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 37,0 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 16,4 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 30,1 miljarder kronor till 260 miljarder kronor.
Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)
|
| 2013 | 2012 |
|
| Ingående fondkapital | 229 631 | 209 999 |
|
| Årets resultat | 36 997 | 23 420 |
|
| Överföringar | -6 880 | -3 788 |
|
| Utgående fondkapital | 259 748 | 229 631 |
|
| Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet. |
| ||
| Den nya förvaltningsstruktur som Fjärde AP-fonden införde under 2012 | |||
| genomfördes fullt ut 2013. Förvaltningsstrukturen innebär att fonden | |||
| arbetar med tre delportföljer med olika tidshorisonter; den långsiktiga | |||
| normalportföljen (40 år), den strategiska förvaltningen på medellång sikt | |||
| (3–15 år) och den taktiska förvaltningen (0–3 år). Normalportföljen är | |||
| Fjärde AP-fondens referensportfölj och består av index som visar vilken | |||
| kombination av aktier och | statsobligationer, duration och valuta- | ||
| exponering som bedöms ge bäst totalavkastning på lång sikt. Inom den | |||
| strategiska förvaltningen görs aktiva investeringar. Den taktiska förvalt- | |||
| ningen består av både aktiva och passiva investeringar. | |||
| Fjärde AP-fondens långsiktiga mål är att den reala avkastningen i | |||
| normalportföljen ska uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en | |||
| period av tio år. Enligt fondens bedömning utgör målet det som krävs för | |||
| att pensionssystemets tillgångar | och skulder ska balansera på lång sikt | ||
26 | (40 år). Fjärde AP-fondens reala vkastning under tioårsperioden 2004– | |||
2013 uppgick i genomsnitt till 5,9 procent per år (närmast föregående tio- Skr. 2013/14:130 årsperiod var den 5,8 procent per år). Fonden uppnådde därmed målet.
Målet för | den strategiska | förvaltningen | är att | avkasta | i genomsnitt | |||||
0,5 | procentenheter utöver normalportföljen per år under en rullande | |||||||||
femårsperiod. | För | 2013 | uppgick avkastningen (före | kostnader | till) | |||||
1,2 | procentenheter | över |
| normalportföljen | (-0,4 | procentenheter | året | |||
innan). Ännu finns inte historik för en femårsperiod. |
|
|
|
| ||||||
Målet för den taktiska förvaltningen är att generera 0,5 procentenheter |
| |||||||||
per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. För 2013 |
| |||||||||
avkastade | den | taktiska | förvaltningen | 0,5 | procentenheter | utöver | ||||
normalportföljen (1,0 procentenheter året innan). Under treårsperioden |
| |||||||||
2011–2013 uppnådde fonden målet genom ett resultat på i genomsnitt |
| |||||||||
0,5 | procentenheter | per | år | (föregående | treårsperiod | 2010–2012 | var | |||
resultatet 0,6 procentenheter).
Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen
Fjärde AP-fondens utvärdering för 2013 visar att delportföljernas tre horisonter bidrog positivt till den totala avkastningen på 16,5 procent (före kostnader). Normalportföljen bidrog med 14,9 procentenheter till avkastningen (10,8 procentenheter året innan), och den strategiska förvaltningen med 1,2 procentheter (-0,4 procentenheter året innan). Den taktiska förvaltningen bidrog med 0,4 procentenheter (0,9 procentenheter
året innan).
Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)
| 2013 | 2012 |
| Bidrag till totalavkastning 2013 |
|
|
| ||
Svenska aktier | 26,4 | 16,9 |
|
|
| 3,8 |
|
|
|
Utländska aktier | 27,8 | 17,4 |
|
|
| 10,3 |
|
|
|
Räntebärande instrument | -0,2 | 6,0 |
|
|
| -0,1 |
|
|
|
Aktieindex2 | 0,0 | 0,0 |
|
|
| -0,1 |
|
|
|
Aktiv valutaförvaltning2 | 0,1 | 0,1 |
|
|
| 0,1 |
|
|
|
Summa taktiskt förvaltade tillgångar | 15,9 | 12,8 |
|
|
| 14,0 |
|
|
|
Fastigheter | 27,2 | 14,2 |
|
|
| 1,4 |
|
|
|
Svenska strategiska aktier | 42,6 | - |
|
|
| 1,3 |
|
|
|
Små och medelstora företag | - | 13,4 |
|
|
| - |
|
|
|
Hållbarhet | 38,3 | - |
|
|
| 0,4 |
|
|
|
Övriga strategiska positioner | 12,3 | 5,1 |
|
|
| 0,4 |
|
|
|
Implementering av strategisk portfölj | -1,0 | -1,3 |
|
|
| -1,0 |
|
|
|
Total avkastning efter kostnader | 16,4 | 11,2 |
|
|
| 16,5 |
|
|
|
Not 1: Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning |
| ||||||||
är beräknad efter kostnader. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Not 2: Portföljavkastning med summa placeringstillgångar som bas. |
|
|
|
|
| ||||
Fjärde AP-fondens svenska och globala aktieportfölj genererade en |
| ||||||||
avkastning på 26,4 respektive 27,8 procent och bidrog med 14,2 procent- |
| ||||||||
enheter till den totala avkastningen (tabell 4.12). Fondens räntebärande |
| ||||||||
instrument bidrog negativt till totalavkastningen | med | -0,2 |
| procent- |
| ||||
enheter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bland fondens övriga investeringar genererade delportföljen hållbarhet |
| ||||||||
38,3 procent. Delportföljen | omfattar | investeringar | som | tar | särskilda | 27 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Skr. 2013/14:130 hänsyn till miljö, etik och ägarstyrning. Delportföljen fastigheter bidrog mest till totalavkastningen med 1,4 procentenheter.
Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Fjärde AP-fondens likvida portfölj till 2,5 (1,7 året innan). Den likvida portföljen består av fondens placeringstillgångar exklusive fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande.
Fjärde AP-fondens portfölj
Vid utgången av 2013 uppgick Fjärde AP-fondens interna förvaltning till 187 miljarder kronor, vilket motsvarar 72 procent av AP-fondens totala kapital (78 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel ökade således från 22 procent 2012 till 28 procent 2013.
| Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent) |
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| 2013 |
| 2012 |
| |
|
|
|
| mdkr | % | mdkr | % |
|
| Svenska aktier |
|
| 30,7 | 11,9 | 34,9 | 15,7 |
|
| Utländska aktier |
|
| 88,4 | 34,3 | 84,8 | 37,2 |
|
| Summa taktiskt förvaltade aktier | 119,1 | 46,2 | 119,7 | 52,9 |
| ||
| Räntebärande instrument inom | 83,0 | 32,0 | 82,3 | 36,1 |
| ||
| taktisk förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
| Fastigheter |
|
| 14,9 | 5,7 | 11,8 | 5,2 |
|
| Svenska strategiska aktier |
| 18,3 | 7,1 | 6,1 | 2,6 |
| |
| Hållbarhet |
|
| 8,4 | 3,2 | - | - |
|
| Övriga strategiska positioner |
| 14,7 | 5,6 | 7,2 | 3,1 |
| |
| Implementering av strategisk portfölj | 1,5 | 0,1 | 2,7 | 0,1 |
| ||
| Summa strategiskt förvaltade | 57,8 | 21,7 | 27,8 | 11,0 |
| ||
| tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
| Fondkapital |
|
| 259,9 | 100 | 229,7 | 100 |
|
| Not. Beloppen avser innehav medan procentuell fördelning avser exponering, inklusive |
| ||||||
| derivat. Fjärde AP-fonden införde 2013 nya definitioner (benämningar och innehåll) av | |||||||
| tillgångskategorierna. För närmare information se Fjärde AP-fondens årsredovisning 2013. | |||||||
| Fjärde AP-fonden minskade under 2013 andelen räntebärande tillgångar i | |||||||
| portföljen till 32,0 procent av fondkapitalet (se tabell 4.13). Däremot har | |||||||
| andelen fastigheter och övriga strategiska tillgångar ökat från samman- | |||||||
| taget 11,0 till 21,7 procent av fondkapitalet. Andelen svenska strategiska | |||||||
| aktier ökade till 7,1 procent när ett nytt strategiskt mandat bestående av | |||||||
| svenska företag sammanfördes med det tidigare mandatet små och | |||||||
| medelstora bolag. Sammantaget har andelen aktier i Fjärde AP-fondens | |||||||
| portfölj ökat under 2013. |
|
|
|
|
| ||
| Marknadsvärdet | på | Fjärde | AP-fondens | investeringar | i fastigheter, | ||
| uppgick i slutet | av | 2013 till | 14,9 miljarder kronor, vilket motsvarade | ||||
| 5,7 procent av AP-fondens totala tillgångar. Fjärde AP-fonden har under | |||||||
| de senaste åren expanderat inom tillgångskategorin fastigheter. Fonden | |||||||
| äger fastighetsbolaget Vasakronan tillsammans med Första–Tredje AP- | |||||||
| fonderna. Därutöver samäger Fjärde AP-fonden med AMF fastighets- | |||||||
| bolaget Rikshem till lika stora delar och 15 procent av fastighetsbolaget | |||||||
| Hemfosa. |
|
|
|
|
|
|
|
| Posten övriga strategiska positioner utgjorde 5,6 procent av Fjärde AP- | |||||||
28 | fondens kapital i slutet av 2013 | (3,1 procent året | innan). I | posten ingår | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
absolutavkastande, riskkapitalfonder, högavkastande räntebärande ochSkr. 2013/14:130 tillväxtmarknad. Tillgångarna i riskkapitalfonder utgjorde 1,1 procent av
Fjärde AP-fondens kapital vid utgången av 2013 (1,2 procent året innan), vilket motsvarade 2,9 miljarder kronor (samma belopp som 2012).
4.2Sjätte AP-fondens redovisade resultat
Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP- |
| |||||||||||||
fonden. Fonden har i uppdrag att, inom ramen för vad som är till nytta |
| |||||||||||||
för |
| inkomstpensionssystemet, |
| investera |
| fondmedlen | på | |||||||
riskkapitalmarknaden. Fonden har fokus på riskkapitalmarknaderna i |
| |||||||||||||
Sverige och i övriga Norden. Sjätte AP-fonden skiljer sig från övriga |
| |||||||||||||
buffertfonder även i det att fonden har | möjlighet | att investera | både |
| ||||||||||
indirekt (via fonder) ochdirekt i onoterade företag. Därtill är Sjätte AP- |
|
| ||||||||||||
fonden stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. |
| |||||||||||||
Kapitalet | i | Sjätte AP-fonden | har | i | sin | helhet | genererats | från | de | |||||
10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att dåvarande Sjätte |
| |||||||||||||
fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Resultat, avkastning och måluppfyllelse |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Sjätte | AP-fondens resultat uppgick till | 1,9 | miljarder | kronor | 2013 |
| ||||||||
(1,7 | miljarder | kronor | året | innan), |
| vilket | motsvarar | en | nominell | |||||
avkastning på 9,2 procent (9,2 procent året innan). Fondkapitalet ökade |
| |||||||||||||
till 22,1 miljarder kronor under åretSedan. fonden bildades 1996 har |
| |||||||||||||
fondkapitalet vuxit med 11,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en |
| |||||||||||||
genomsnittlig nominell avkastning på 4,5 procent per år (från start till |
| |||||||||||||
2012 var motsvarande avkastning 4,2 procent per år). |
|
|
|
|
|
| ||||||||
Sjätte AP-fonden införde fr.o.m. 2012 en ny strategi och ett nytt mål |
| |||||||||||||
för fonden. Strategin är att fortsättavara en långsiktig investerare i |
| |||||||||||||
onoterade bolag genom både direktinvesteringar i företag och indirekta |
| |||||||||||||
investeringar genom fonder. AP-fondens direktinvesteringar har ett tyd- |
| |||||||||||||
ligare fokus på mogna företag medan investeringar i nystartade svenska |
| |||||||||||||
företag (venture capital) sker genomfonder. Avsikten är att fond- |
| |||||||||||||
investeringarna ska ha ett bredare fokus än företagsinvesteringar, både |
| |||||||||||||
vad gäller företagens utvecklingsfas och geografi. Syftet är att uppnå god |
|
| ||||||||||||
riskspridning och genom en kombination av | företags- | och | fond- | |||||||||||
investeringar skapa affärsmöjligheter, konkurrensfördelar och flexibilitet. |
|
| ||||||||||||
Framtida direktinvesteringar i företag ska främst göras tillsammans med |
| |||||||||||||
andra industriella och finansiella investerare. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Sjätte AP-fondens mål, som baseras på strategin och branschpraxis, är |
|
| ||||||||||||
att uppnå en nominell avkastning som över längre tidsperioder (som |
| |||||||||||||
innefattar en normal konjunkturcykel) motsvarar avkastningen på den |
| |||||||||||||
nordiska aktiemarknaden mätt med ett brett aktieindex, SIX Nordic 200 |
| |||||||||||||
Cap | GI | med tillägg | av | en riskpremie |
| för | onoterade bolag | om | ||||||
2,5 procentenheter. Riskpremien har justerats för att Sjätte AP-fonden är |
|
| ||||||||||||
en stängd fond, vilket medför ett behov av intern likviditetshantering. |
| |||||||||||||
Sjätte AP-fondens nominella avkastningsmål gäller fr.o.m. 2012. För |
| |||||||||||||
tioårsperioden | 2004–2013 | uppgick målet | till | 14,0 procent | per år, | vilket |
| |||||||
29
Skr. 2013/14:130 Sjätte AP-fonden inte uppnådde, eftersom avkastningen för perioden i genomsnitt var 5,6 procent per år (tabell 4.14).
Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)
| 2013 | 2012 | 2004–2013 | 1997-2013 |
Total avkastning efter kostnader | 9,2 | 9,2 | 5,6 | 4,5 |
Avkastningsmål fr.o.m. 2012 | 30,0 | 20,2 | 14,0 | 11,9 |
|
|
|
|
|
Differens | -20,8 | -11,0 | -8,4 | -3,4 |
|
|
|
|
|
Mot bakgrund av att Sjätte AP-fonden är en stängd fond har en | |
uppdelning gjorts mellan AP-fondens kärnverksamhetinvesterings( | - |
verksamheten) och fondens likviditetshantering (likviditetsförvaltningen). | |
Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla en god betalnings- beredskap. Investeringsverksamheten utgörs av direkta och indirekta
(genom fonder) investeringar i företag. Vid utgången av 2013 värderades |
| |||||
tillgångarna | i | investeringsverksamheten | till | 14,9 miljarder | kronor | |
(13,7 miljarder kronor året innan), vilket | motsvarar drygt 67 procent av |
| ||||
Sjätte AP-fondens kapital. Därutöver | uppgick | fondens investerings- | ||||
åtaganden till 6,1 miljarder kronor (3,4 miljarder kronor året innan). |
| |||||
Avkastning och mål i investeringsverksamheten
Sjätte AP-fonden investerar i små och medelstora företag, huvudsakligen
på marknaderna i Sverige och i övriga Norden. Investeringarna är uppdelade på två segment: mogna bolag och expansionsbolag. Invester- ingar i noterade småbolag ingår i Sjätte AP-fondens likviditetsförvalt- ning. Investeringarna sker både direkt, genom hel- eller delägande, och indirekt, genom investeringar i riskkapitalfonder och investmentbolag.
De direkta investeringarna (företagsinvesteringar) utgör 61 procent av investeringsverksamheten medan 39 procent utgörs av indirekta invester- ingar (fondinvesteringar). Företagsinvesteringar sker företrädesvis gen- om saminvesteringar med andra finansiella och industriella partners, men även egna investeringar görs. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansions- bolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerand fonder överlåts. Samtliga fondens investeringar på marknaden avser mogna bolag.
Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)
|
| Mål |
| 2004–2013 | 2004–2013 |
Mogna bolag | 14,0 | 14,0 |
Expansionsbolag | -11,7 | 14,0 |
Totalt investeringsverksamheten | 6,2 | 14,0 |
Totalt likviditetsförvaltningen | - | - |
Total avkastning efter kostnader | 5,6 | 14,0 |
Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.
30
Det största bidraget till Sjätte AP-fondens resultat 2013 kom från invest- Skr. 2013/14:130 eringar i mogna bolag (998 miljoner kronor) som haft en genomsnittlig
nominell avkastning på 14,0 procent per år under perioden 2004–2013 (tabell 4.15). Fondens investeringar i expansionsbolag uppvisade under 2013 ett positivt resultat på 176 miljoner kronor, men med en genom- snittlig årlig nominell avkastning på -11,7 procent per år sedan 2004. För den uppmätta tioårsperioden har negativ avkastning uppvisats under sju
av åren, vilket återspeglas i en negativ genomsnittlig årlig nominell avkastning för hela perioden.
Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)
|
|
|
|
| Avkastning före kostnader | Marknadsvärderat kapital |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| 2009–2013 | Mnkr |
| % |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Företagsinvesteringar |
|
| 0,9 | 9 036 |
| 40,9 |
|
|
| ||||
Fondinvesteringar |
|
|
| 10,3 | 5 884 |
| 26,6 |
|
|
| |||
Likviditetsförvaltning |
|
| - | 7 119 |
| 32,2 |
|
|
| ||||
Gemensamt kapital |
|
| - |
| 70 |
| 0,32 |
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Totalt |
|
|
|
|
| 6,2 | 22 109 |
| 100 |
|
|
| |
|
|
| |||||||||||
Närmare 41 procent av Sjätte AP-fondens medel har investerats direkt i |
| ||||||||||||
företag (tabell 4.16). Affärsområdet företagsinvesteringar rymmer dels |
| ||||||||||||
mogna bolag, dels expansionsbolag. Vid utgången av 2013 uppgick det |
| ||||||||||||
sammantagna resultatet för företagsinvesteringar till 418 miljoner kronor |
|
| |||||||||||
före kostnader 2013. Under den senaste femårsperioden (2009–2013) |
| ||||||||||||
uppgår den genomsnittliga nominella avkastningen | före | kostnader | till |
| |||||||||
0,9 procent per år. Under 2013 har Sjätte AP-fonden avyttrat ett tiotal |
| ||||||||||||
företag som i flertalet fall avser bolag som AP-fonden | bedömer | inte |
| ||||||||||
passar in i den framtida portföljen. De två största försäljningarna under |
| ||||||||||||
året var Gnotec och Panopticon. Gnotec avyttrades till en vinst om totalt |
|
| |||||||||||
223 miljoner kronor, varav 54 miljoner kronor har påverkat 2013 års |
| ||||||||||||
resultat. Panopticon såldes till Datawatch som är noterat på Nasdaq- |
| ||||||||||||
börsen och köpeskillingen utgjordes av aktier i Datawatch. Inkluderat |
| ||||||||||||
kursuppgången | i | Datawatch-aktien | resulterade | försäljningen | av | ||||||||
Panopticon | i | en vinst | om totalt 105 miljoner kronor, vilket i sin helhet |
| |||||||||
har påverkat årets resultat. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Inom affärsområdet fondinvesteringar sker investeringar i fonder med |
| ||||||||||||
inriktning mot onoterade företag i expansionsfas och mogen fas. Vid |
| ||||||||||||
utgången av 2013 uppgick marknadsvärdet för fondinvesteringarna till |
| ||||||||||||
5,9 miljarder kronor. Affärsområdet uppvisade under 2013 ett resultat på |
|
| |||||||||||
763 | miljoner | kronor | före kostnader. Området är uppdelat i de tre | ||||||||||
segmenten | expansionsbolag | (venture capital), mogna | företag | (buyout |
| ||||||||
capital) och | förvärv | av fondandelar ånfr tidigare ägare. Störst resultat |
| ||||||||||
genererade fondinvesteringar i mogna bolag (637 miljoner kronor), följt |
| ||||||||||||
av | expansionsbolag | (125 miljoner | kronor). | Under | 2013 | gjordes | |||||||
utfästelser på totalt 1,9 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor inom |
|
| |||||||||||
mogna och 0,2 miljarder kronor inom expansionsbolag. Utfästelserna |
| ||||||||||||
gjordes till | såväl | befintliga | samarbeten (Nordic Capital, | EQT, Cubera |
| ||||||||
och Creandum) som till nya (FSN, Triton och Northzone). |
|
|
|
| 31 | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Skr. 2013/14:130
32
Avkastning och mål i likviditetsförvaltningen |
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Internbanken hanterar den likviditetsreserv som Sjätte AP-fonden har för |
|
| |||||||||||
att genomföra ny- och tilläggsinvesteringar samt för att täcka andra |
| ||||||||||||
kapitalbehov i befintliga företag. Behovet uppstår till följd av att Sjätte |
| ||||||||||||
AP-fonden är en stängd fond. Investeringar av internbankens medel görs |
|
| |||||||||||
främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade |
| ||||||||||||
småbolagsfonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande |
| ||||||||||||
värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX Treasury bill. |
|
| |||||||||||
Internbanken har också i uppgift att hantera de finansiella risker som |
| ||||||||||||
uppstår i verksamheten samt att vid behov låna upp kapital. Fonden har |
| ||||||||||||
en | kreditfacilitet | för | kortsiktigt | finansieringsbehov | om | 2 miljarder |
| ||||||
kronor, vilken var outnyttjad vid utgången av året. Sjätte AP-fonden har |
|
| |||||||||||
rätt | att ta | upp | kredit | hos en | kreditinrättning | eller | hos Första–Fjärde |
| |||||
AP-fonderna för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov. |
|
|
|
| |||||||||
Sedan | 2012 | ingår | Sjätte | AP-fondens |
| investeringar | i | noterade | |||||
småbolagsfonder | i AP-fondens likviditetsförvaltning. | Marknadsvärdet |
| ||||||||||
för de noterade småbolagsfonderna var 2,1 miljarder kronor vid utgången |
|
| |||||||||||
av 2013 (1,7 miljarder kronor året | innan). | Det | marknadsvärderade |
| |||||||||
kapitalet i inom likviditetsförvaltningen uppgick till totalt 7,1 miljarder |
| ||||||||||||
kronor (6,2 miljarder kronor året innan). Resultatet för likviditetsförvalt- |
|
| |||||||||||
ningen som helhet uppgick till 745 miljoner kronor (251 miljoner kronor |
|
| |||||||||||
året innan). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Sjätte AP-fondens utvärdering |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd |
|
| |||||||||||
att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i |
| ||||||||||||
de mål som fonden har fastställtför sin placeringsverksamhet. Årets |
|
| |||||||||||
utvärdering avser resultatet för 2013 samt analys och uppföljning av |
| ||||||||||||
fondens mål över femårsperioden 2009–2013, tioårsperioden 2004–2013 |
|
| |||||||||||
och för perioden sedan fondens start 1996–2013. Utvärderingen utgår |
| ||||||||||||
från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning |
| ||||||||||||
av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning |
|
| |||||||||||
och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk- |
|
| |||||||||||
kapitalmarknaden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Under 2013 fortsatte arbetet med att ställa om Sjätte AP-fondens port- |
|
| |||||||||||
följ i enlighet med den strategi som antogs 2011. Strategin innebär att |
| ||||||||||||
fondens investeringar ska fokuseras mot mogna bolag där marknadens, |
| ||||||||||||
liksom AP-fondens, investeringshistorik gör det rimligt att förvänta sig |
| ||||||||||||
en god avkastning framöver. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Sjätte AP-fondens avkastningsmål är att följa genomsnittsavkastningen |
|
| |||||||||||
för jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en risk- |
| ||||||||||||
premie för onoterade bolag om 2,5 procent, under en rullande femårs- |
| ||||||||||||
period. Under 2013 upphörde Sjätte AP-fondens tidigare jämförelseindex |
|
| |||||||||||
att publiceras externt (Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index |
|
| |||||||||||
Total Return). Det för 2013 nya jämförelseindex ägs och beräknas direkt |
|
| |||||||||||
av SIX på exakt samma sätt som det tidigare jämförelseindexet. |
|
|
| ||||||||||
Sjätte AP-fonden har som helhet genererat en genomsnittlig | årlig |
| |||||||||||
nominell avkastning på 4,5 procent sedan starten 1996, vilket understiger |
|
| |||||||||||
fondens | nominella | avkastningsmål | på | 11,9 procent | per | år. | Fö | ||||||
tioårsperioden 2004–2013 uppnåddes | en | genomsnittlig | årlig | nominell |
| ||||||||
avkastning | på | 5,6 | procent, | vilket |
| är | lägre | än | detSkr. 2013/14:130nominella | ||||||||
avkastningsmålet på 14,0 procent per år. Under femårsperioden 2009– |
| ||||||||||||||||
2013 var fondens nominella avkastning 6,2 procent per år, medan det |
| ||||||||||||||||
nominella |
| avkastningsmålet | var | 19,2 | procent per år. Som helhet |
| |||||||||||
understeg även avkastningen för 2013 målet för det året. Avkastningen |
| ||||||||||||||||
uppgick till 9,2 procent, medan målet uppgick till 30,0 procent. |
|
|
|
|
| ||||||||||||
Den nominella avkastningen för direktinvesteringar och för fond- |
| ||||||||||||||||
investeringar var positiva under perioden | 2004–2013 | och | uppgick | till |
| ||||||||||||
0,9 procent respektive 10,3 procent per år. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
Det av Sjätte AP-fonden fastställda nominella avkastningsmålet för tio- |
|
| |||||||||||||||
årsperioden | 2004–2013 | uppgår | till | 14,0 | procent | för | både | direkt- |
| ||||||||
investeringar |
| och |
| fondinvesteringar |
| (i | mogna |
| bolag | och | |||||||
expansionsbolag). Den nominella avkastningen för direktinvesteringar i |
| ||||||||||||||||
mogna | bolag | uppgick | till | 11,1 procent | per | år, | vilket | understeg |
| ||||||||
avkastningsmålet | med | 2,9 | procentenheter. | Fondinvesteringar | i | mogna |
| ||||||||||
bolag genererade en nominell avkastning på 19,7 procent, vilket översteg |
|
| |||||||||||||||
målet med | 5,7 | procentenheter. | Inom | affärsområdet | expansionsbolag |
| |||||||||||
understeg |
| avkastningen |
| för | både | direktinvesteringar |
| och | fond- |
| |||||||
investeringar det nominellt satta avkastningsmålet. Direktinvesteringar |
| ||||||||||||||||
genererade en avkastning på -20,4 procent per år och avkastningen i |
| ||||||||||||||||
fondinvesteringar uppgick till -3,7 procent per år. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
Som mått på riskspridning anges en portfölj med spridning inom tio |
| ||||||||||||||||
olika branscher. Dessa branscher skiljer sig från varandra i termer av |
| ||||||||||||||||
storlek, utvecklingsfas, geografi och investeringstillfälle. Vid | utgången |
| |||||||||||||||
av | 2013 | utgjorde direkt- | och fondinvesteringar | 41 | procent | respektive |
| ||||||||||
27 | procent | av | Sjätte |
| AP-fondens | kapital. | Likviditetsförvaltningen |
| |||||||||
utgjorde 32 procent av kapitalet. Direktinvesteringar omfattar ett 30-tal |
| ||||||||||||||||
bolag medan fondinvesteringar omfattar 300 bolag. De största direkt- |
| ||||||||||||||||
investeringarna är Norrporten (59 procent) och Volvofinans (15 procent). |
|
| |||||||||||||||
De största fondinvesteringarna var Nordic Capital (22 procent) och EQT |
|
| |||||||||||||||
(21 procent). Investeringsverksamheten var till 84 procent av kapitalet |
| ||||||||||||||||
placerat i mogna bolag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Målet för likviditetsförvaltningen är att den normalt ska uppgå till 5– |
| ||||||||||||||||
10 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 utgjorde likviditeten |
| ||||||||||||||||
32 | procent | av fondkapitalet, | vilket visar | att | Sjätte | AP-fonden | har en |
| |||||||||
relativt stor överlikviditet. SjätteAP-fonden avser sysselsätta kapitalet genom en fortsatt uppbyggnad av investeringsportföljen.
4.3Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal
Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader samt antalet anställdaDe. interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa för- valtningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.
33
Skr. 2013/14:130 Interna förvaltningskostnader 2007–2013
De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffertfonds resultaträkning. De interna kostnaderna för buffertkapitalets förvaltning uppgick till sammanlagt 797 miljoner kronor
2013 (se tabell 4.17). I jämförelse med föregående år har förvaltnings- kostnaderna sammantaget minskat. De interna kostnaderna har ökat i Andra och Fjärde AP-fonderna, medan de har minskat i Första, Tredje och Sjätte AP-fonderna. De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensionsbehållningar men inte utgående inkomstpensioner.
Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader enligt pensionssystemets årsredovisning (mnkr)
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
Första AP-fonden | 161 | 177 | 155 | 163 | 191 | 180 | 164 |
Andra AP-fonden | 178 | 169 | 159 | 160 | 150 | 159 | 133 |
Tredje AP-fonden | 173 | 183 | 155 | 154 | 147 | 137 | 137 |
Fjärde AP-fonden | 187 | 179 | 179 | 176 | 174 | 157 | 139 |
Sjätte AP-fonden | 98 | 116 | 120 | 145 | 130 | 127 | 145 |
Avvecklingsfonderna | - | - | - | - | - | 1 | 1 |
Summa | 797 | 824 | 766 | 798 | 792 | 761 | 719 |
Not. I förvaltningskostnader ingår interna kostnader.
Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning.
Genom en förändring av Sjätte AP-fondens redovisningsprinciper är kostnaderna för Sjätte AP-fondens förvaltning inte jämförbar före och efter 2008. De förändrade redovisningsprinciperna innebär att förvalt- ningskostnaderna för onoterade innehav inte längre redovisas som externa kostnader i Sjätte AP-fonden. Däremot ingår kvarvarande externa förvaltningskostnader i redovisningen.
Interna och externa kostnader för 2013
Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader
för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.
Som framgår av tabell 4.18 har de sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning ökat till 1 500 miljoner kronor vid utgången av 2013. De sammanlagda kostnaderna har i kronor ökat i Första–Fjärde
AP-fonderna, vilket förklaras främst av ökade externa förvaltnings- kostnader. De sammanlagda förvaltingskostnaderna har minskat i Sjätte AP-fonden. I jämförelse med föregående år är de totala kostnaderna som andel av det sammanlagda buffertkapitalet oförändrad vid 0,14 procent.
34
Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader | Skr. 2013/14:130 | |||||||
| (mnkr) |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2013 |
|
| 2012 |
|
|
|
| Interna | Externa | Totalt | Interna | Externa | Totalt |
|
Första AP-fonden | 161 | 189 | 350 | 177 | 145 | 322 |
| |
Andra AP-fonden | 178 | 245 | 423 | 169 | 203 | 372 |
| |
Tredje AP-fonden | 173 | 155 | 328 | 183 | 119 | 302 |
| |
Fjärde AP-fonden | 187 | 90 | 277 | 179 | 39 | 218 |
| |
Sjätte AP-fonden | 98 | 24 | 122 | 116 | 21 | 137 |
| |
Summa | 797 | 703 | 1500 | 824 | 527 | 1 351 |
| |
Andel av fondkapital |
| 0,14% |
|
| 0,14% |
| ||
Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.
Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.
Tabell 4.19 visar att under 2013 har Första, Tredje, Fjärde och Sjätte AP- fonderna minskat de interna och externa förvaltningskostnaderna som andel av fondkapitalet, i jämförelse med föregående år. Däremot har
Andra och Fjärde AP-fonderna ökat | motsvarande kostnadsandel, i | ||
jämförelse med året innan. |
|
| |
Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent) | |||
|
|
|
|
| Kostnadsandel | Kostnadsandel | |
| 2013 (procent) | 2012 (procent) | |
Första AP-fonden | 0,14 | 0,15 |
|
Andra AP-fonden | 0,17 | 0,16 |
|
Tredje AP-fonden | 0,13 | 0,14 |
|
Fjärde AP-fonden | 0,11 | 0,10 |
|
Sjätte AP-fonden | 0,57 | 0,68 |
|
Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2013 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.
Posten | kostnaderna | för extern | förvaltning | är inte | heltäckande. |
| Sedan | |||
2004 görs en uppdelning av provisionskostnader | i | fasta | avgifter | |||||||
respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin | ||||||||||
tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvalt- | ||||||||||
ningskostnaderna. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning | att | |||||||||
den | externa | förvaltningen | överträffat | uppställda | mål. | Avgifterna | ||||
reducerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2013 | ||||||||||
ökade | de | resultatberoende | förvaltningsarvodena | till |
| sammanlagt | ||||
871 miljoner kronor i buffertfonderna (715 miljoner | kronor året innan), | |||||||||
se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för | ||||||||||
noterade respektive onoterade tillgångar. En del | av | arvodena för | ||||||||
onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda | ||||||||||
förvaltararvoden | före | vinstdelning vid avyttring. Dessa | arvoden |
| ingår | |||||
som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.
35
Skr. 2013/14:130
36
Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)
| 2013 |
|
| 2012 |
|
|
| Externa förv. | Externa förv. | Summa | Externa förv. | Externa förv. | Summa |
| arvode för | arvode för | externa | arvode för | arvode för | externa |
| noterade | onoterade | förv. | noterade | onoterade | förv. |
| tillgångar | tillgångar | arvode | tillgångar | tillgångar | arvode |
|
|
|
|
|
|
|
Första AP-fonden | 46 | 87 | 133 | 25 | 37 | 62 |
Andra AP-fonden | 74 | 157 | 231 | 60 | 145 | 205 |
Tredje AP-fonden | 124 | 119 | 243 | 114 | 129 | 243 |
Fjärde AP-fonden | 69 | 56 | 125 | 10 | 53 | 63 |
Sjätte AP-fonden | 2 | 137 | 139 | 0 | 142 | 142 |
Summa | 315 | 556 | 871 | 209 | 506 | 715 |
Not: För Sjätte AP-fonden är de externa förvaltningskostnaderna hänförliga till innehav i onoterade fonder och företag uppgick till 130 miljoner kronor (119 miljoner kronor året innan) respektive 7 miljoner kronor (23 miljoner kronor året innan) 2013. Dessa kostnader aktiveras löpande som en del av anskaffningskostnaden för respektive fond. Vid utgången av året nedvärderas samtliga aktiverade förvaltningskostnader till noll kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.
Buffertfonderna har under åren förändrat redovisningen av avgifter till riskkapitalföretag eller fonder som huvudsakligen placerar i onoterade aktier (riskkapitalfonder). Från och med 2005 redovisas avgifterna som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Detta sker under förutsättning att avtalen med dessa fonder innehåller en klausul som föreskriver att återbetalning av inbetalda förvaltningsavgifter ska föregå eventuell vinst- delning och att vinstdelningen kan bedömas vara sannolik i varje enskilt fall. Från och med 2008 redovisar även Sjätte AP-fonden förvaltnings- kostnader för onoterade innehav på detta sätt, men med den skillnaden att Sjätte AP-fonden värderar samtliga förvaltningsavgifter för onoterade innehav i fonderna till noll.
Personal |
|
|
|
|
|
| |
Personalkostnaderna | utgör huvuddelen av de interna förvaltnings- | ||||||
kostnaderna. I slutet av 2013 hade Första–Fjärde AP-fonderna mellan |
| ||||||
52–59 anställda och Sjätte AP-fonden 31 anställda. Cirka en tredjedel av |
| ||||||
de | anställda | i | Första–Fjärde | AP-fonderna | var | kvinnor, | medan |
motsvarande andel i Sjätte AP-fonden uppgick till 48 procent.
Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.
Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning | Skr. 2013/14:130 | |||
|
|
|
|
|
| Anställda | Andelen kvinnor | Rörlig ersättning |
|
| (antal) | (procent) | (mnkr) |
|
Första AP-fonden | 52 | 27 | Nej |
|
Andra AP-fonden | 59 | 37 | 4,5 |
|
Tredje AP-fonden | 53 | 32 | Ja |
|
Fjärde AP-fonden | 55 | 36 | 4,7 |
|
Sjätte AP-fonden | 31 | 48 | Nej |
|
Not. Uppgifterna per 31 dec 2013. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitaments- program. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp. Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter.
Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.
4.4Sjunde AP-fonden
Sjunde AP-fonden är den av AP-fonderna som verkar inom premie- pensionssystemet. Fonden erbjuder systemets förvalsalternativ som också
är det enskilt största placeringsalternativet för premiepensionsspararna. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens- fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie- pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ersatte de två tidigare fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden var det tidigare förvalsalternativet, medan Premievals- fonden var det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg.
AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är valbara på fondtorget. Baserat
på dessa två fonder erbjuder Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan av fondtorget. Förvalsalternativet –
AP7 Såfa – är i praktiken en s.k. generationsfond, dvs. risknivån är relativt hög för yngre pensionssparare men den avtar successivt ju äldre
spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden. |
| |||||
Därefter minskar andelen aktiefondmed ca tre procentenheter per år för |
| |||||
att ersättas av räntefonden. Från det tta spararen är 75 år består Såfa till |
| |||||
en tredjedel av aktiefonden och till två | tredjedelar räntefonden. | För | ||||
Sjunde AP-fondens | tre | fondportföljer | är | proportionerna | av | AP7 |
Aktiefond och AP7 Räntefond fasta över tid, AP7 Offensiv (75 procent |
| |||||
aktiefond), AP7 Balanserad (50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33 |
| |||||
procent aktiefond). |
|
|
|
|
|
|
AP7 Såfa |
|
Vid utgången av 2013 hade drygt 3 miljoner premiepensionssparare |
|
förvalsalternativet Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), vilket |
|
utgör ca 45 procent av spararna i premiepensionssystemet. Målet, som |
|
fastställts av fondens styrelse, är att Såfa ska uppnå en avkastning som är |
|
minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensions- | 37 |
|
Skr. 2013/14:130 | systemet. För vilken tidsperiod målet ska utvärderas framgår inte i års- |
| |||||||||||
| redovisningen och inte i McKinseys rapport, men resultatet redovisas för |
| |||||||||||
| det senaste året, från maj 2010 (då Såfa startade) | och för |
| förvals- | |||||||||
| alternativet | sammantaget | (Såfa | hoc föregångaren | Premiesparfonden) |
| |||||||
| sedan hösten 2000 då premiepensionssystemet trädde ikraft. För det |
| |||||||||||
| tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var målet även, till följd av |
| |||||||||||
| tidigare lagkrav, en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga |
| |||||||||||
| fonder i premiepensionssystemet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på |
| |||||||||||
| avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fond- |
| |||||||||||
| kurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på |
| |||||||||||
| engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter |
| |||||||||||
| avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i |
| |||||||||||
| detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering | av | den |
| operativa | ||||||||
| förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en |
| |||||||||||
| avkastning | enligt | stängningskursmodellen | (fondernas | innehav | av | |||||||
| värdepapper värderas vid tidpunkten för | stängning | av | respektive | |||||||||
| marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom |
| denna | modell | |||||||||
| erhålls konsistenta jämförelser med valt jämförelseindex. |
|
|
|
|
| |||||||
| Avkastningen i Såfa är en sammanvägning | av | resultatet |
| för | de | |||||||
| ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt |
| |||||||||||
| den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2013 |
| |||||||||||
| uppgick avkastning i Såfa till 32,0 procent (17,4 procent året innan) mätt |
| |||||||||||
| enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på | ||||||||||||
| Pensionsmyndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till |
| |||||||||||
| 15,7 procent (10,5 procent året innan). |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| För perioden sedan starten 2000 till utgången av 2013 var den | ||||||||||||
| genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet (beräknat över tolv år |
| |||||||||||
| och två månader) 3,5 procent per år. Den genomsnittliga avkastningen i |
| |||||||||||
| fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 1,5 procent per år. |
|
|
| |||||||||
| Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år) |
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
| 2009 | 2000–2013 |
| |||
| Förvalsalternativet, Såfa | 32,0 | 17,4 | -10,5 | 14,8 |
| 35,1 |
| 3,5 |
|
| ||
| Privata fonder |
| 15,7 | 10,5 | -10,4 | 10,3 |
| 35,0 |
| 1,5 |
|
| |
| Differens |
| 14,3 | 6,9 | -0,1 | 4,5 |
| 0,1 |
| 2,0 |
|
| |
Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkastningen för 2000–2013 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tolv år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000). På grund av avrundning summerar inte differensen.
| AP7 Aktiefond |
| Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond |
| till 173,5 miljarder kronor (123,3 miljarder kronor året innan). Avkast- |
| ningen under året uppgick till 34,0 procent enligt NAV-kursmodellen. |
| För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att |
| fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning |
| som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex. På |
38 | den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktiefonds strategiska |
|
inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och Skr. 2013/14:130 aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning (basportföljen), (ii) öka möjligheterna till hög avkastning och därmed
risken genom att använda hävstångi portföljen och (iii) ytterliga öka
möjligheterna | till hög | avkastning | genom aktiv förvaltning på vissa |
utvalda marknader. Basportföljen består av 97 procent globala aktier | |||
(svenska aktier ingår i globala | aktier) och tre procent riskkapital- | ||
investeringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa | |||
förvaltare. Del av exponeringen mot tillväxtmarknader skapas med hjälp | |||
av strukturerade produkter (s.k. notes)som består av en kombination av | |||
derivat och | obligation. | Derivaten | är kopplade till index på aktie- |
marknaderna i ett antal tillväxtländer. Denna konstruktion avslutades i maj 2013, vilket innebär att all exponering mot tillväxtmarknader där- efter har skett via passiv förvaltning.
Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 motsvarade hävstången 48,3 procent av fondkapitalet (84,0 miljarder kronor).
AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index, multiplicerat med 1,5 (normalnivå för aktieexponeringen) minus kostnaden för hävstången. Jämförelseindex justeras också så att de bolag i lkavi Sjunde AP-fondeninte investerar enligt sin etik- och miljöpolicy exkluderas.
Mätt enligt stängningskursmodellen uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond under 2013 till 34,0 procent (tabell 4.23). Avkastningen i fondens jämförelseindex uppgick till 35,3 procent.
Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen i AP7 Aktiefond med uppgången på den globala aktiemarknaden under 2013, vilken för-
stärktes genom användning av hävstång. Underavkastningen i för- hållande till jämförelseindex, differens på -1,3 procentenheter, förklarar Sjunde AP-fonden bl.a. med den taktiska allokeringen och den aktiva
alfaförvaltningen | bidrog negativt med 224 miljoner kronor respektive | ||
20 miljoner kronor. Därutöver utvecklades | inte Sjunde AP-fondens | ||
placeringar i rikskapitalbolag lika positivt som jämförelseindex. | |||
Tabell 4.23 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader | |||
(stängningskurser, procent per år) |
|
| |
|
|
|
|
| 2013 | 2012 |
|
AP7 Aktiefond | 34,0 | 20,0 |
|
Jämförelseindex | 35,3 | 18,8 |
|
Differens | -1,3 | 1,2 |
|
AP7 Räntefond | 1,8 | 2,9 |
|
Jämförelseindex | 1,9 | 3,0 |
|
Differens | -0,1 | -0,1 |
|
Not. På grund av avrundning summerar inte differensen.
AP7 Räntefond
Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 12,7 miljarder kronor (8,9 miljarder kronor året innan). Avkastningen
vid utgången av året uppgick till 1,8 procent enligt NAV-kursmodellen,
39
Skr. 2013/14:130 | vilket | var | 0,1 procentenheter | lägre | än | avkastningen | i | fonde | ||||
| jämförelseindex (tabell 4.20). |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att |
| ||||||||||
| räntefondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse- |
| ||||||||||
| index, Handelsbankens ränteindex HMT74. På den grunden har Sjunde |
| ||||||||||
| AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. | |||||||||||
| Strategin är att placera fondkapitalei främst svenska ränterelaterade |
| ||||||||||
| finansiella instrument med låg kreditrisk och att den genomsnittliga | |||||||||||
| räntebindningstiden i normalläget ska vara högst tre år. Räntefonden för- |
| ||||||||||
| valtas internt och passivt, med avvikelser som följer av gällande | |||||||||||
| placeringsregler för investeringsfonder. Vid utgången av 2013 bestod |
| ||||||||||
| portföljen i huvudsak av svenska statsobligationer och säkerställda | |||||||||||
| obligationer. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Resultat för myndigheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Under | 2013 | uppgick Sjunde AP-fondens | intäkter | av | rörelsen | till | |||||
| 210,9 miljoner kronor (172,8 miljoner kronor året innan). Kostnaderna, |
| ||||||||||
| inklusive | räntenetto, | uppgick | till147 miljoner | kronor (108 miljoner |
| ||||||
| kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev |
| ||||||||||
| 63,3 miljoner kronor (64,0 miljoner kronor året innan). Det balanserade |
| ||||||||||
| resultatet vid årets slut var -0,1 miljoner kronor (-63,4 miljoner kronor |
| ||||||||||
| året innan). Det innebär att det initiala lån som upptogs när Sjunde AP- |
| ||||||||||
| fondens verksamhet startades i princip är återbetalt. Lånet syftade till att |
| ||||||||||
| finansiera uppbyggnaden av Sjunde AP-fonden | när | det |
| förvaltade | |||||||
| kapitalet var litet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Kostnader och personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Förvaltningskostnaderna som andel av genomsnittligt fondkapital upp- |
| ||||||||||
| gick 2013 till | 0,19 | procent | för | AP7 Aktiefond | och | 0,08 | procent | för | |||
| AP7 Räntefond (0,25 procent respektive 0,09 procent året innan).6 |
|
|
| ||||||||
| Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick |
| ||||||||||
| till 0,14 procent respektive 0,08 procent av förvaltat kapital. Pensions- |
| ||||||||||
| sparare med placeringar i produkternabetalar avgifterna till förvaltaren |
| ||||||||||
| Sjunde AP-fonden. Avgiftsuttaget för Sjunde AP-fondens produkter kan |
| ||||||||||
| jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften | för | de | 850 | ||||||||
| fonderna | på | Pensionsmyndighet | fondtorg | som | uppgick | till | |||||
| 0,31 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. |
| ||||||||||
| Vid utgången av 2013 hade fonden 19 anställda, varav sju kvinnor. |
|
|
| ||||||||
6 I förvaltningskostnader ingår courtage och övriga transaktionsrelaterade avgifter,
definierat som totalkostnadsandel (TKA).
40
5 | Utvärdering av AP-fondernas verksamhet Skr. 2013/14:130 | ||
5.1 | Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet |
| |
|
|
|
|
Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på |
| ||
128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder |
| ||
kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark |
| ||
utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet. |
| ||
Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren, |
| ||
men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013. |
| ||
Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger |
| ||
till grund för uppräkningen avuldensk i inkomstpensionssystemet. |
| ||
Fonderna | har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till | den | |
långsiktiga finansieringen av systemet. |
| ||
Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de | |||
finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra |
| ||
till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när |
| ||
nuvarande AP-fondssystem infördes 2001. |
| ||
AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att | vara | ||
överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i |
| ||
utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta |
| ||
förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning |
| ||
och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet. |
|
| |
Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är positivt
att buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan |
| ||||||||
starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till |
| ||||||||
inkomstpensionssystemets finansiering under denna period. Till följd av |
| ||||||||
en hög avkastning under 2012 har buffertfondernas långsiktiga bidrag |
| ||||||||
förbättrats, | vilket | dock | inte | har | kunnat | hindra | ett | underskott | i |
inkomstpensionssystemet 2012. Det beror på att buffertkapitalet endast |
| ||||||||||
utgör en mindre del av tillgångarna i systemet. |
|
|
|
|
| ||||||
Det finns en betydande variation i resultatet över tid. Det beror på att |
| ||||||||||
en hög andel av fondkapitalet är investerat i aktier, i kombination med |
| ||||||||||
utvecklingen |
| på | aktiemarknaderna. |
| Slutsatsen | kvarstår | att | ||||
buffertkapitalets utveckling sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning |
| ||||||||||
och behovet av långsiktig utvärdering. |
|
|
|
|
|
| |||||
McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje |
| ||||||||||
år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än |
| ||||||||||
avgiftstillgångarna | fram | till | 2007, | men | buffertfondernas | utveckling |
| ||||
gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte |
| ||||||||||
systemet (balanstalet understeg 1,0) framför allt till följd av att skulderna |
| ||||||||||
i systemet växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet |
| ||||||||||
2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner |
| ||||||||||
2010 | och | 2011 | med | 3,0 | procent | respektive | 4,3 procent | givet | |||
fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen |
| ||||||||||
(balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet | av | att | avgiftstillgångarna |
| |||||||
växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner. |
| ||||||||||
Under 2012 balanserade inte systemet, trots buffertfondernas starka |
| ||||||||||
utveckling, drivet | av en betydande | uppskrivning | av | pensionsskulden. | 41 | ||||||
Skr. 2013/14:130 Under 2013 balanserade systemet erigenåt (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2013 leder till att inkomstpensionen 2015 kommer att skrivas
upp med 1,5 procent. Detta tydliggör väl dynamiken i systemet där buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan, medan förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en betydligt större påverkan på systemet som helhet.
Sammantaget för hela perioden 2001–2013 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning
som överstiger inkomstindex.
Skälen för regeringens bedömning
Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering
Första–Fjärde | och | Sjätte | AP-fonderna | avkastade | sammantaget |
128 miljarder kronor, vilket innebär att buffertkapitalet – efter överföring | |||||
av 28 miljarder | kronor till | inkomstpensionssystemet – | uppgick till | ||
1 058 miljarder kronor i slutet av 2013. Den ackumulerade avkastningen sedan 1 januari 2001 är 499 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 4,7 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,3 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräkningen
av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.
Tabell 5.1 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling 2001–2013 (mdkr och procent)
|
|
|
|
|
| Ack. förändring | |
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | och årlig | |
| avkastning 2001– | ||||||
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
| 2013 | |
Totalt fondkapital (mdkr)1 | 1 058 | 958 | 873 | 895 | 827 | 504 | |
Avkastning (mdkr) | 128 | 101 | -17 | 84 | 136 | 499 | |
Avkastning (%) | 13,5 | 11,6 | -1,9 | 10,2 | 19,4 | 4,7 | |
Nettoinflöde pensions- | -27,9 | -16,2 | -5,8 | - | -16,5 | -7,1 | |
systemet (mdkr) | 17,2 | ||||||
|
|
|
|
| |||
Inkomstindex (%) | 3,7 | 4,9 | 1,9 | 0,3 | 6,2 | 3,3 |
Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2013 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.
Källa: McKinsey, bilaga 9.
De senaste två åren har buffertfonderna presterat starka resultat. Det |
| ||||||||
förklaras av fondernas strategiska allokering att ha runt | hälften | av | |||||||
tillgångarna placerade i aktier i kombination med att aktiemarknaderna |
| ||||||||
utvecklats | mycket | väl | 2012h | oc2013. | AP-fonderna | är | därtill |
| |
överviktande i inhemska aktier och har därför dragit nytta av att svenska |
| ||||||||
aktier presterat relativt väl jämfört med utländska aktier. Första–Fjärde |
| ||||||||
AP-fonderna har även minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i |
| ||||||||
lag bestämda miniminivån 30 procent, vilket | inneburit | att | fonderna | ||||||
kunnat | reducera | kursförluster till | följd | av | stigande | räntor | 2013. | ||
42
Sammantaget bedöms de strategiska allokeringarna ha | bidragit | till | denSkr. 2013/14:130 | ||||||
höga avkastningen de senaste åren. |
|
|
|
|
| ||||
Buffertfonderna bidrar till riskspridning |
|
|
|
|
| ||||
Buffertfondernas avkastning har uppvisat betydande | variationer | över |
| ||||||
åren. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001– |
| ||||||||
2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna |
| ||||||||
började | placera | sina | tillgångar 2001 itt(m i den s.k. | it-börskraschen), |
| ||||
vilket | innebar | att | den | ackumulerade | avkastningen | jämfört | med | ||
inkomstindex var lägre intill 2004. År 2005–2007 var bidraget från |
| ||||||||
fonderna positiv, bara för att i samband med att finanskrisen mer akuta |
| ||||||||
skede 2008 åter bli lägre än utvecklingen i inkomstindex. Först 2010 och |
| ||||||||
framåt | överstiger | buffertfondernas långsiktiga | avkastning | åter | |||||
inkomstindex. År 2013 överstiger buffertkapitalet uppräkningen i inkomstindex med över 180 miljarder kronor.
Figur 5.1 Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i jämförelse med inkomstindex (mdkr)
1100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1058 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 899 |
|
| 895 |
| 958 | |
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 873 |
| ||
|
|
|
|
|
|
| 858 |
|
|
|
| |||
800 |
|
|
|
|
|
|
| 827 |
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| 769 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
700 |
|
|
|
|
|
|
|
| 707 |
|
|
|
|
|
| 579 |
|
|
| 646 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 565 | 577 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 488 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|
|
|
|
| Inkomstindex | Buffertkapital |
|
|
|
| ||||
Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.
Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.
Buffertfondernas strävan till riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har dock bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaden bidrog Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i räntebärande tillgångar med
hög avkastning till fondkapitalets utveckling 2001–2011. Det är en konsekvens av att svenska och utländska räntebärande papper hade högre genomsnittlig avkastning än aktier fram t.o.m. 2011. Buffertfondernas har sedan dess fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar, främst s.k. alternativa tillgångar.
43
Skr. 2013/14:130 Figur 5.2 Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna (procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK mdkr)
Källa: McKinsey och AP-fonderna.
Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet
Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till
inkomstpensionssystemets | finansiering. | Kolumn 1 | och | 2 | visar | det |
| ||||
verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i | förhållande | till | det | ||||||||
(simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om | buffertkapitalet | i |
| ||||||||
stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden |
|
|
| ||||||||
mellan det verkliga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar |
|
|
| ||||||||
den ackumulerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade |
| ||||||||||
differensen | kan sättas i relation till det ackumulerade | över- | eller |
| |||||||
underskottet i inkomstpensionssystemet (se kolumn 5). |
|
|
|
|
|
| |||||
Trots att | buffertfondernas bidrag till | pensionssystemet | var negativ |
| |||||||
under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet |
|
|
| ||||||||
netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de |
| ||||||||||
framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då |
|
| |||||||||
tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna. |
| ||||||||||
Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än |
|
|
| ||||||||
överskottet | i | pensionssystemet | 2005–2007, | vilket | innebär | att | |||||
buffertfonderna bidrog till att den automatiska | balanseringen | inte |
| ||||||||
aktiverades | under | åren. | Detta rvisatt | buffertfonderna, |
| trots | sin |
| |||
begränsade andel av tillgångsmassan,kan ha en kontracyklisk karaktär |
|
|
| ||||||||
och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte. |
|
|
| ||||||||
44
Tabell 5.2 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering | Skr. 2013/14:130 | ||||||||||||||||
|
| (mdkr) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| Resultat |
| Simulerade |
|
| Ackumulerad |
| Netto |
|
|
| |||||
| buffertfonder |
| resultat | Differens | pensions- |
|
|
| |||||||||
|
|
| differens |
|
|
| |||||||||||
|
| (utfall) | (inkomstindex) |
|
|
| systemet |
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
| K1 |
|
| K2 |
| K3 |
|
| K4 |
|
| K5 |
|
|
| |
2001 |
|
| -26 |
|
| 8 |
| -34 |
|
| -34 |
|
|
|
|
|
|
2002 |
|
| -86 |
|
| 17 |
| -103 |
|
| -137 |
| 60 |
|
|
|
|
2003 |
|
| 81 |
|
| 33 |
| 47 |
|
| -90 |
| 58 |
|
|
|
|
2004 |
|
| 64 |
|
| 23 |
| 41 |
|
| -49 |
| 9 |
|
|
|
|
2005 |
|
| 114 |
|
| 17 |
| 97 |
|
| 48 |
| 28 |
|
|
|
|
2006 |
|
| 83 |
|
| 20 |
| 63 |
|
| 111 |
| 100 |
|
|
|
|
2007 |
|
| 37 |
|
| 24 |
| 13 |
|
| 124 |
| 18 |
|
|
|
|
2008 |
|
| -195 |
|
| 35 |
| -230 |
|
| -106 |
| -243 |
|
|
|
|
2009 |
|
| 136 |
|
| 50 |
| 86 |
|
| -20 |
| -323 |
|
|
|
|
2010 |
|
| 84 |
|
| 3 |
| 81 |
|
| 61 |
| 103 |
|
|
|
|
2011 |
|
| -17 |
|
| 16 |
| -33 |
|
| 28 |
| 157 |
|
|
|
|
2012 |
|
| 101 |
|
| 41 |
| 60 |
|
| 88 |
| -80 |
|
|
|
|
2013 |
|
| 128 |
|
| 32 |
| 96 |
|
| 184 |
| 127 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
Not. Simulerade resultat baseras på antagandet att kapitalet i buffertfonderna | växer över tid |
|
|
|
| ||||||||||||
med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex. |
|
|
| ||||||||||||||
Källa: McKinsey (bilaga 9) och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog |
|
| |||||||||||||||
dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet |
|
| |||||||||||||||
aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet |
|
| |||||||||||||||
var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i |
|
| |||||||||||||||
buffertfonderna | hade | kunnat | förhindra | den automatiska balanseringen |
|
| |||||||||||
från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet |
|
| |||||||||||||||
återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog |
|
| |||||||||||||||
fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält |
|
| |||||||||||||||
(inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet |
|
| |||||||||||||||
negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 gjorde |
|
| |||||||||||||||
buffertfondernas starka resultat (128 miljarder kronor) att balanseringen |
|
| |||||||||||||||
inte utlöstes. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Sammantaget | är | slutsatsen att buffertfonderna visserligen utgör en |
|
| |||||||||||||
mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (13 % 2013), men |
|
| |||||||||||||||
har | vid |
| ett |
| flertal | tillfällen |
| visat | sig |
| avgörande | för | om | ||||
inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte. Sedan |
|
| |||||||||||||||
starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt |
|
| |||||||||||||||
4,7 procent per år, vilket är 1,4 procentenheter högre än inkomstindex för |
|
|
| ||||||||||||||
perioden. | Det |
| ackumulerade | överskottet | i |
| fonderna | överstiger |
| ||||||||
uppräkningen enligt inkomstindex med 184 miljarder kronor. |
|
|
|
|
|
| |||||||||||
Regeringen | kan |
| även | konstateraatt | trots | en | mycket | krävande |
|
| |||||||
utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar |
|
| |||||||||||||||
buffertfonderna | nu | bidra | till | förmögenhetsbildningen | i | inkomst- |
| ||||||||||
pensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes |
|
| |||||||||||||||
2001. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 45 |
Skr. 2013/14:130 | Internationell jämförelse |
|
| |
| Buffertfonderna kan jämföras med utländska pensionsfonder som har | |||
| liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse | |||
| är dock svårt att göra då organisation, placeringsregler, investerings- | |||
| inriktning | och valutaeffekter | etc. minskar | jämförbarheten mellan |
| objekten i fråga. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en | |||
| sådan jämförelse utan snarare betrakta den som en indikation på | |||
| buffertfondernas prestation. |
|
| |
| Med dessa förbehåll indikerar jämförelsen att | buffertfonderna klarat | ||
| sig bra. Under 2013 och femårsperioden placerar sig buffertfonderna | |||
| samlat på tredje plats (se figur 5.3). Perioden 2004–2013 avkastade | |||
| buffertfonderna 7,1 procent – överträffad enbart av ATP i Danmark som | |||
| avkastade 8,7 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel | |||
| räntetillgångar i portföljen och därmed dels | gynnats av trendmässig | ||
| fallande räntor fram till 2013, dels i mindre utsträckning drabbats av de | |||
| stora börsfallen 2008 och 2011. Å andra sidan uppvisade ATP:s portfölj | |||
| negativ avkastning 2013 då räntorna steg. |
| ||
De svenska buffertfonderna har för samtliga tidsperioder överträffat genomsnittet av de valda utländska pensionsfonderna. En förklaring är att fondernas portföljer har haft en övervikt av svenska aktier och att den svenska aktiemarknaden haft en stark utveckling jämfört med många större aktiemarknader (se avsnitt 3).
Figur 5.3 Buffertfondernas avkastning jämfört med valda utländska pensionsfonder
Not 1 och 2: Per den 31 december 2013 respektive den 31 december 2012. Not 3: Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden.
Not 4: Mörkblått= aktier, grått=räntor, vitt=alternativa tillgångar (inkluderar bl.a. Private Equity, fastigheter, infrastruktur och derivat).
Källor: McKinsey (grunddata från årsredovisningar och Oanda).
46
Pensionsfonders tendens till övervikt på hemmamarknader |
|
| Skr. 2013/14:130 | |||
Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till | att | vara | ||||
överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i |
| |||||
utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna har ca |
| |||||
14 procent av sina tillgångar allokerade till svenska | aktier. | Det är | ||||
visserligen i linje med de utländska pensionsbolagen ovan(som har 10– |
| |||||
20 procent av portföljen i | respektive | hemmamarknad), men väsentligt | ||||
mer än vad svensk aktieandel enligt | ett världsindex | 7 |
|
| ||
motiverarEn. |
| |||||
svensk investerare skulle | därmed | i | teorin kunna | uppnå | en | bättre |
diversifiering (lägre risk) med bibehållen avkastning genom att minska övervikten mot hemmamarknaden.
Mot detta kan man resa argument om att svensk aktiemarknad i ett |
| ||||||||||||||||
svenskt | perspektiv | (SEK) | över | längre | tidsperioder | uppnått högre |
| ||||||||||
nominell avkastning än de flesta | andra större börser. Till exempel |
| |||||||||||||||
avkastade den svenska börsen (SIX RX) 8 procent perioden 2001–2013 |
| ||||||||||||||||
jämfört med globala aktier (MSCI World i SEK) 1,6 procent. Även |
| ||||||||||||||||
amerikanska och europeiska aktieindex avkastade nominellt sämre än |
| ||||||||||||||||
svensk aktiemarknad. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Bilden | är | mindre | entydig | om | man | studerar |
| avkastningen | på | ||||||||
aktiemarknader i riskjusterade termer.En enkel analys visar att svenska |
| ||||||||||||||||
aktier (MSCI Sweden) över långa tidshorisonter, t.ex. 20–30 år, haft en |
| ||||||||||||||||
riskjusterad avkastning grovt sett i nivå med amerikanskt (MSCI USA) |
| ||||||||||||||||
och globalt (MSCI World) index (se figur 5.4).8 |
|
|
|
|
|
| |||||||||||
Figur 5.4 Riskjusterad avkastning (MSCI) för Sverige, Globalt, USA, |
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
| Europa och tillväxtmarknader, (från 30 till 5-årsperiod, kvot) |
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| MSCI Sweden [SEK] |
|
|
|
|
|
| 1,11 |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
1,00 |
|
|
| MSCI World [SEK] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
0,80 |
|
|
| MSCI USA [SEK] |
|
|
|
|
|
|
| 0,87 | 0,85 |
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
| MSCI Europe [SEK] |
|
|
|
|
|
| 0,77 | 0,77 |
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
0,60 |
|
|
| MSCI Emerging Markets [SEK] |
| 0,38 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
0,40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,31 |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| 0,250,210,25 |
|
| 0,26 | 0,29 |
|
|
|
|
| ||
0,20 |
| 0,15 | 0,18 | 0,19 |
|
| 0,15 |
|
|
|
|
| |||||
|
|
| 0,14 0,13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| 0,10 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
0,00 |
|
|
|
| 0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Riskjust. avk. 1983‐2013 | Riskjust. avk. 1995‐2013 | Riskjust. avk. 2004‐2013 Riskjust. avk. 2009‐2013 |
| ||||||||||||||
|
|
| |||||||||||||||
Källa: Datastream.
7 McKinsey, bilaga 9.
8 Uppgifter från Datastream. Riskjusterad årlig avkastning är avkastningen dividerad med standardavvikelsen, indexerad i svenska kronor. T.ex. var den riskjusterade svenska avkastningen 9 procent per år och en standardavvikelse på 36 procent 1995–2013, dvs. en riskjusterad avkastning (kvot) på 0,25. Amerikanska aktier hade samtidigt en avkastning på
6,7 procent och en standardavvikelse på 27 procent, dvs. en kvot på 0,25.
47
Skr. 2013/14:130 | De | senaste tio åren, från | 2004 | och | framåt, | har | dock | svensk | marknad | |||||
| uppvisat en högre riskjusterad avkastning | än | de | andra | studerade | |||||||||
| marknaderna. Visserligen är risken (standardavvikelsen) högre på den |
| ||||||||||||
| svenska marknaden, men å andra sidan är avkastningen desto högre. | |||||||||||||
| Generellt kan man säga att svenskhemmamarknad, efter it-kraschen i |
|
| |||||||||||
| början av 2000-talet, gett god årlig avkastning över tid – vilket även visat |
|
| |||||||||||
| sig i riskjusterade termer. Till detta kan läggas kvalitativa argument om |
| ||||||||||||
| att lokala förvaltare ofta har bättre kunskap om hemmamarknaden och |
| ||||||||||||
| därmed bättre möjligheter till att fatta välinformerade beslut och | att | ||||||||||||
| uppträda som aktiva ägare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Regeringen | kan sammantaget | konstatera | att | slutsatserna | om | vilka | |||||||
| effekter tendenser till ”home bias” har i termer av avkastning och risk | |||||||||||||
| inte | är | självklara. | Analysen | ovan |
| visar | bl.a. | att | valet | ||||
| utvärderingsperiod är viktig för hur utfallet i riskjusterade termer blir. | |||||||||||||
| Utfallet påverkas även av vilken valuta som används – svenska kronor |
| ||||||||||||
| eller lokal valuta. I lokal valuta (som är rimligt att använda om | |||||||||||||
| kapitalförvaltningen i stor utsträckning sker | i främmande | valutor | och | ||||||||||
| utan valutasäkring) pekar ovanstående analys | t.ex. | mot | att | svenska | |||||||||
| aktiers lönsamhet i riskjusterade termer försämras över samtliga löptider |
|
| |||||||||||
| som studerats. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Regeringen anser att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att | |||||||||||||
| utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska | |||||||||||||
| hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag | som fonderna |
| |||||||||||
| har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet. | |||||||||||||
| Fonderna bör därför i förekommande fall tydligare redovisa grunderna |
| ||||||||||||
| för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad |
| ||||||||||||
| avkastning och risk samt hur detta är | till | nytta | för | det | svenska | ||||||||
| pensionssystemet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
5.2Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning
5.2.1Strategisk förvaltning
| Regeringens bedömning: Efter en genomgående stark utveckling | på |
| |||||
| aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga |
| ||||||
| avkastning | fondernas interna mål över tioårsperioden 2004–2013. | ||||||
| Fondernas | övergripande tillgångsallokering med en hög | andel | aktier |
| |||
| bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013. |
|
|
|
|
| ||
| Det är | positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att |
| |||||
| fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock |
| ||||||
| tydligare | redovisa de överväganden som ligger till grund för de | ||||||
| strategiska | allokeringsbeslut som tas. Av särskilt | intresse |
| är | hur | ||
| förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på |
| ||||||
| avkastning och risk i de strategiska besluten. |
|
|
|
|
| ||
| Även | Första–Fjärde | AP-fondernas | fortsatta | diversifiering | av | ||
| förvaltningsmodeller och investeringsstrategier är positiv | och bedöms |
| |||||
| bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över |
| ||||||
48 | tid. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade | avkastningSkr. 2013/14:130 | ||||
steg kraftigt | den senaste | femårsperioden | (2009–2013). | Skillnaderna | |
mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små. | |||||
Eftersom Första–Fjärde | AP-fonderna förvaltar allmänna pensions- | ||||
medel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är | |||||
jämförbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna | |||||
under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta. |
|
| |||
Regeringens | bedömning | i föregående års | skrivelse: | Efter en | |
genomgående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första– Fjärde AP fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001 när nuvarande regelverk togs i bruk. Det är positivt att den långsiktiga
avkastningen förbättras, till nytta för pensionssystemet. Det | är även | |
positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har tagit steg för att förbättra den | ||
interna uppföljningen av fondernas resultat. Det | finns | fortfarande |
utrymme att förbättra uppföljningen genom att utvärdera | resultaten mot | |
en lämplig referensportfölj. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel framstår det som angeläget att fonderna i tillräcklig utsträckning offentliggör resultatet av den interna uppföljningen. I några
fall finns fortfarande utrymme att vidareutveckla metoder och förbättra |
| ||||||||||
öppenheten. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I likhet med föregående år kan konstateras att jämförbarheten mellan |
| ||||||||||
fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Regeringen |
| ||||||||||
anser fortfarande att det är angeläget att Första–Fjärde AP-fonderna |
| ||||||||||
utvecklar jämförbara och ändamålsenliga redovisningar av | risken | i | |||||||||
fondernas investeringar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
McKinsey: |
| En | utvärdering | av | Första–Fjärde | AP-fondernas | |||||
genomsnittliga |
| årliga | avkastning | efter | kostnader | gentemot | deras | ||||
långsiktiga nominella avkastningsmål ger olika utfall beroende på för |
| ||||||||||
vilken tidsperiod utvärderingen görs. Samtliga fonder har uppnått sina |
| ||||||||||
långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under |
|
| |||||||||
den senaste tioårsperioden, | men | ingen av fonderna har uppnått | dem |
| |||||||
sedan starten 2001. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Skälen för regeringens bedömning: I utvärderingen av Första–Fjärde |
|
| |||||||||
AP-fonderna är det viktigt att | komma ihåg att det är de | strategiska | |||||||||
besluten, dvs. den övergripande allokeringen till tillgångsklasser (aktier, |
|
| |||||||||
räntor etc.), som har störst påverkan vad gäller avkastning och risk i |
| ||||||||||
förvaltningen. Övriga beslutsvariabler, t.ex. om förvaltningen | bedrivs |
| |||||||||
passivt eller aktivt, har i sammanhanget mindre betydelse. |
|
|
|
| |||||||
Första–Fjärde AP-fonderna har nått sina avkastningsmål |
|
|
|
| |||||||
Styrelserna | för | respektive | Första–Fjärde | AP-fonderna | sätter | det | |||||
övergripande målet för verksamheten. Målen skiljer sig | åt | mellan | |||||||||
fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har |
|
| |||||||||
som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Andra– |
| ||||||||||
Fjärde AP-fonderna har däremot reala avkastningsmål vid nivåer på 5,0, |
|
| |||||||||
4,0 respektive 4,5 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Den starka | utvecklingen | på | aktiemarknaderna de | senaste åren, | i | ||||||
synnerhet den | svenska, | innebär | att | Första–Fjärde AP-fonderna | uppnår | 49 | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Skr. 2013/14:130 | sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna. |
| Fonderna når inte sina mål när hela perioden sedan start 2001 betraktas, |
| vilket beror på den svaga utvecklingen på aktiemarknaden 2001–2002 i |
| samband med fondernas verksamhetsstart 2001. Observera att AP- |
| fondernas mål i figur 5.5 nedan i förekommande fall räknats om i |
| nominella termer med antagande om i genomsnitt 2 procents inflation |
| (Riksbankens inflationsmål). |
| Figur 5.5 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent) |
Not: AP-fondernas mål i nominella termer med antagande om i genomsnitt 2 % inflation.
Källa: McKinsey, bilaga 9.
Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde AP- fonderna har tenderat att minska med tidshorisonten. Under de längre
tidsperioderna är spridningen mellan fonderna begränsad. På femårssikten stiger den till 2,3 procentenheter för att under 2013 stiga till
hela 5,2 procentenheter (från FörstaAP-fondens 11,2 procent till Fjärde AP-fondens 16,4 procent). Som jämförelse var spridningen 2012 2,6 procentenheter.
Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. I viss utsträckning beror dock de senaste årens ökade spridning i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för VD att fatta strategiska investeringsbeslut.9
Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – så har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Till exempel har Fjärde AP-fonden 59 procent aktier i portföljen (varav 19 procent svenska aktier) medan första AP-
9 McKinsey, bilaga 9.
50
fonden har 47 procent. Första | AP-fonden | har | 22 | procent alternativaSkr. 2013/14:130 | ||||||||
tillgångar i portföljen – Fjärde AP-fonden har 9 procent. Andra AP- |
| |||||||||||
fonden ökade sina alternativa tillgångar på bekostnad av andelen räntor |
| |||||||||||
medan Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser istället |
| |||||||||||
för tillgångsslag, har låg andel räntebärande tillgångar. | Effekten | har |
| |||||||||
blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna. |
|
|
| |||||||||
Sammantaget | hjälper | ökat | strategiskt | fokus | och |
| strategiska | |||||
allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning |
| |||||||||||
de senaste åren. Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde |
|
| ||||||||||
AP-fonderna alltmer kommit att fokuserar | på | de | mer | långsiktiga | ||||||||
strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i |
|
| ||||||||||
grunden | det | strategiska | perspektivet | och | den |
| övergripande | |||||
tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i |
|
| ||||||||||
den samlade kapitalförvaltningen. Regeringen anser dock att det bör ske |
|
| ||||||||||
en tydligare redovisning av de överväganden som ligger till grund för de |
|
| ||||||||||
strategiska allokeringsbeslut som tas. Sådana beslut kan tas på basis av |
| |||||||||||
olika förhållanden, t.ex. på grundval av uppfattningar om fundamental |
| |||||||||||
värdering av finansiella marknader (bl.a. värderingen av aktie- eller |
| |||||||||||
obligationsmarknaden) | eller | den | framtida | makroekonomiska | ||||||||
utvecklingen. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på |
|
| ||||||||||
fondernas investeringsmarknader påverkar synen på avkastning och risk i |
|
| ||||||||||
de strategiska allokeringsbesluten. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Regeringen ser även positivt på diversifieringen av Första–Fjärde AP- |
|
| ||||||||||
fondernas | förvaltningsmodeller | vilket | bedöms | bidrar | till | ökad | ||||||
riskspridning i förvaltnings- och allokeringstermer. |
|
|
|
|
|
| ||||||
Första AP-fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Första AP-fondens fondkapital uppgick till 253 miljarder kronor vid |
| |||||||||||
utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden |
|
| ||||||||||
2004–2013 uppgick till 6,5 procentr | peår | (efter | kostnader), | vilket |
| |||||||
översteg fondens långsiktiga mål på nominellt 5,5 procent per år. Första |
| |||||||||||
AP-fondens styrelse beslutade att förlänga perioden för målet till rullande |
|
| ||||||||||
tioårsperioder (tidigare var perioden för målet rullande femårsperioder). |
|
| ||||||||||
Första AP-fonden har under 2013 minskat andelen tillgångar placerade |
|
| ||||||||||
i räntebärande papper, från 37 procent till 30 procent, medan fonden har |
|
| ||||||||||
ökat andelen alternativa tillgångar, från 16 procent | till | 22 | procent. | |||||||||
Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, |
|
| ||||||||||
fastigheter, | riskkapitalbolag | och | den | s.k. | riskparitetsportföljen. | Den |
| |||||
sistnämnde infördes 2013 | och stod för huvuddelen av andelsökningen i |
investeringsklassen (3,8 | procentenheter av fondens totala portfölj). |
Riskparitetsportföljen är | konstruerad så att varje delkomponent bidrar |
med lika delar risk till portföljens totala risk.
Andelen aktier uppgick till 47 procent i slutet av 2013, vilket i stort var oförändrat jämfört med 2012.
Första AP-fonden implementerade 2013 de investeringsstrategier i aktieportföljen som lades fast 2012, i syfte att skapa en mer robust aktieportfölj och att bli en mer selektiv och engagerad ägare:
Traditionell förvaltning (50 procent) relativt index för mogna marknader.
Fokuserade portföljer (30 procent) i Sverige och övriga mogna marknader.
51
Skr. 2013/14:130 | Lågvolatilitets strategi (20 procent) aktier med låg volatilitet på mogna |
| marknader (ej Sverige och tillväxtmarknader). |
| Figur 5.6 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av |
| totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1, 2 |
Not 1: 1 juli 2001
Not 2: Den faktiska allokeringen den 31 december varje år
Källa: Första AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).
Andra AP-fonden |
|
|
|
|
|
| |
Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 265 miljarder kronor vid |
| ||||||
utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden |
| ||||||
2004-2013 uppgick realt till 5,8 procent per år (efter kostnader), vilket |
| ||||||
översteg fondens långsiktiga reala mål vid 5,0 procent per år för aktuell |
| ||||||
tioårsperiod. Målet är också att 4,5 procentenheter ska komma från den |
| ||||||
strategiska portföljen och 0,5 procentenheter ska komma från aktiv |
| ||||||
avkastning (se avsnitt 5.2.2). |
|
|
|
|
| ||
Andra AP-fonden har under 2013 minskat | andelen räntebärande |
| |||||
tillgångar i portföljen till 31 procent (33 procent året innan) och ökat |
| ||||||
andelen aktier till 50 procent (48 procent året innan). Det var främst |
| ||||||
andelen utländska aktier som ökade. |
|
|
|
|
| ||
Fonden har även ökat vikten av alternativa tillgångar i den faktiska |
| ||||||
portföljen | och i | den långsiktiga strategiska portföljen. | Störst | andelar |
| ||
utgör fondinvesteringar i fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruks- |
| ||||||
fastigheter, | och | riskkapitalfonder. | Fonden | har | även | bl.a. | gjort |
investeringar i kinesiska A-aktier under 2013 till ett värde motsvarande |
| ||||||
0,5 procent av fondkapitalet vid utgången av året. | redovisas under | ||||||
alternativa investeringar. |
|
|
|
|
| ||
52
Figur 5.7 Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av Skr. 2013/14:130 totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1
Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år
Källa: Andra AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).
Tredje AP-fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 258 miljarder kronor vid |
| |||||||||
utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden |
| |||||||||
2004–2013 uppgick realt till 5,2 procent per år (efter kostnader), vilket |
| |||||||||
översteg fondens långsiktiga mål vid 4,0 procent per år. |
|
|
|
|
| |||||
Tredje AP-fondens styrelse beslutarom fondens strategiska portfölj |
| |||||||||
utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta och övrig |
| |||||||||
exponering). Fonden har därmed ett koncept som skiljer sig åt mot övriga |
| |||||||||
Första–Fjärde AP-fonderna. Fondens VD ges mandat att implementera |
| |||||||||
strategin inom ramen för vissa exponeringsintervall mot en riskklass. |
|
| ||||||||
I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 54 |
| |||||||||
procent aktier och 25 procent | räntebärande | tillgångar. | Riksklassen |
| ||||||
inflation | (alternativa | tillgångar) | stod | för | 20 | procent | utgörs | av | ||
realränteobligationer samt investeringar i skog, | jordbruk, | infrastruktur |
| |||||||
och fastigheter. En procent är | övrig | exponering | (bl.a. | upparbetade |
| |||||
resultat från volatilitet, riskpremier och makrostrategier). |
|
|
|
|
| |||||
En omvandlad, mer | traditionell, | tillgångsklassificering | ser | ut | enligt |
| ||||
nedan. Aktier står då för 49 procent, räntor för 34 procent och alternativa tillgångar för 17 procent.
53
Skr. 2013/14:130 Figur 5.8 Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1
Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.
Källa: Tredje AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).
Fjärde AP-fonden
Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 260 miljarder kronor vid utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2004-2013 uppgick realt till 5,9 procent per år (efter kostnader), vilket
översteg fondens långsiktiga (40 år) mål 4,5 procent per år för normalportföljen. Fonden ska inom ramen för detta mål uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 procent per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.
Fjärde AP-fonden införde under 2012 en ny förvaltningsstruktur som |
| |||||||||
implementerades | fullt | ut | fr.o.m. | 2013 | med | syfte | att | tillvarata | ||
affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya |
| |||||||||
inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning. |
|
|
| |||||||
Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont |
| |||||||||
på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys och beslutas av |
| |||||||||
styrelsen | en | gång | per |
| år. Normalportföljen kompletteras med en |
| ||||
strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska |
| |||||||||
förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig |
| |||||||||
marknadsanalys och portföljanalys. Den taktiska förvaltningen har en |
| |||||||||
tidshorisont | på | 3 | år | och har målet att i genomsnitt skapa 0, | ||||||
procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den |
| |||||||||
taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning). |
|
| ||||||||
Fjärde AP-fonden ökade andelen globala aktier (från 32 till 36 procent) |
| |||||||||
och minskade räntebärande tillgångar (från 36 till 32 procent). Samman- |
| |||||||||
taget, med den svenska | aktieandelen | på 19 | procentenheter, | uppgick | ||||||
andelen aktier i Fjärde AP-fondens portfölj till 59 procent. Andelen alternativa investeringar var i stort oförändrad. Fonden ökade under året sina strategiska investeringar från 11 till 22 procent av fondens totala tillgångar.
54
Figur 5.9 Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av Skr. 2013/14:130 totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1
Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.
Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).
Första till Fjärde AP-fondernas finansiella risk |
|
|
|
|
|
| ||||||
För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP- |
| |||||||||||
fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken. |
| |||||||||||
Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på |
| |||||||||||
vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet. |
| |||||||||||
Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i |
| |||||||||||
termer | av | sharpekvoter | (se | faktaruta | 5.1), | som | tar | hänsyn | till | |||
marknadsrisken och risken för att värdet på en tillgång förändras av |
| |||||||||||
förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. |
|
|
|
| ||||||||
Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning |
|
|
|
| ||||||||
|
| (sharpekvot totalportfölj)1 2013, femårsperiod 2009–2013, |
|
| ||||||||
|
| tioårsperiod 2004–2013 och juli 2001 till 2013 (procent) |
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| 2013 | 2012 | 2009–2013 | 2004–2013 | 2001–2013 |
|
| |||||
AP1 |
| 1,9 | 1,2 |
| 1,2 |
| 0,6 |
| 0,4 |
|
|
|
AP2 |
| 2,1 | 1,2 |
| 1,2 |
| 0,6 |
| 0,4 |
|
|
|
AP3 |
| 2,6 | 0,9 |
| 1,2 |
| 0,7 |
| 0,4 |
|
|
|
AP4 |
| 2,7 | 1,0 |
| 1,3 |
| 0,6 |
| 0,4 |
|
|
|
Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan |
|
|
| |||||||||
utläsas av sharpekvoten på fondernas likvidportföljer. |
|
|
|
|
|
| ||||||
Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån |
|
| ||||||||||
skuldväxel 2001–2010 och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år. |
|
| ||||||||||
Källa: McKinsey, bilaga 9. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Spridningen i termer av sharpekvot steg kraftigt 2013 och blev högre än |
| |||||||||||
för alla | andra enskilda | år sedan 2001. Förklaringen är det starka |
| |||||||||
utvecklingen på aktiemarknaden under 2013 och att fonderna fått bättre |
| |||||||||||
betalt för de risker de tog under året. Tredje och Fjärde AP-fonderna |
| |||||||||||
nådde | högst | avkastning | givet risken i respektive förvaltningen. En |
| ||||||||
slutsats | är | att | observerade | skillnader | mellan | fondernas | avkastning i | allt | 55 | |||
Skr. 2013/14:130 | väsentligt kan hänföras till portföljernas | finansiella | risk. Annars | är | ||
| skillnaden mellan fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning över |
| ||||
| längre utvärderingsperioder små. |
|
|
|
|
|
| McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer | av Value-at- |
| |||
| Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss |
| ||||
| sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan |
| ||||
| Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonten är relativt små, |
| ||||
| men Andra och Fjärde AP-fonden skiljer ut sig genom en något högre |
| ||||
| risk i termer av VaR. Deras relativt | högre | avkastning | på | längre | |
| tidsperioder (se figur 5.10) har därmed skapats genom att ta högre risk. |
| ||||
| Man kan också notera att samtligafonder | fått en | betydligt | högre |
| |
| avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med |
| ||||
| tioårsperioden 2004–2013. |
|
|
|
|
|
| Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika |
| ||||
preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.
Figur 5.10 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer
Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.
Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.
| Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder |
| Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för |
| att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP- |
| fonderna. Under 2013 har AP-fonderna fortsatt arbetet med att ta fram |
| mer enhetliga riskmått. Vad gäller sharpekvoten har definitioner och |
| metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men på senare år |
| har en konvergering skett. Även vad gäller jämförelsemått som Value-at- |
| Risk så har en ökad sammanstämmighet uppnåtts. Här kvarstår dock |
| skillnader i antaganden och beräkningsmetoder m.m. |
| Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP- |
| fondernas olika nyckeltal men betonar vikten av att AP-fondernas |
56 | samarbete i dessa delar fortsätter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Skr. 2013/14:130 | |
Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått |
|
|
|
|
|
|
| |||||
I skrivelsen | används | vissa | riskbegrepp. Risk definieras ofta med |
| ||||||||
utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs- |
| |||||||||||
priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt |
| |||||||||||
spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent. |
|
|
|
| ||||||||
Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning ärSharpekvoten som är |
| |||||||||||
erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens |
| |||||||||||
risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att |
| |||||||||||
Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet. |
|
|
|
|
| |||||||
Ett riskmått som är viktigt för förvaltare aktivär | risk. Den aktiva |
| ||||||||||
risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. |
| |||||||||||
Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens |
| |||||||||||
avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad |
| |||||||||||
avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är |
| |||||||||||
informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i |
| |||||||||||
förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed | uttrycker |
| ||||||||||
informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk. |
|
|
| |||||||||
Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som enkapitalvägd |
| |||||||||||
avkastning i form av en | internränta (internal rate of return, IRR). |
| ||||||||||
Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också |
| |||||||||||
effekterna av alla flöden till | och från den aggregerade buffertfonden. |
| ||||||||||
Dessa | flöden, | som | i | normalfallet | består | av | inbetalning | av | ||||
pensionsavgifter, | utbetalning | av | pensioner |
| samt | administrations- |
| |||||
kostnader, | administreras | av | Pensionsmyndigheten. Den | kapitalvägda |
| |||||||
avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som |
| |||||||||||
har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan |
| |||||||||||
därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. |
| |||||||||||
Alternativet är att beräkna entidsvägd avkastning, som bortser från |
| |||||||||||
konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den |
| |||||||||||
hypotetiska | avkastning | som | skulle ha blivit resultatet om det inte |
| ||||||||
förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid |
| |||||||||||
utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas |
| |||||||||||
beslut att köpa och sälja | fondandelar. AP-fonderna rapporterar en |
| ||||||||||
tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande | över | in- och |
| |||||||||
utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner. |
|
|
|
|
|
| ||||||
5.2.2Aktiv förvaltning
Regeringens | bedömning: | Första–Fjärde | AP-fondernas |
| aktiva | |||||||
förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt |
| att | dra | |||||||||
långtgående |
| slutsatser. | Betydelsen | av | aktiv | förvaltning | bör | inte | ||||
överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad | del | av fondernas |
| |||||||||
samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet. |
| |||||||||||
Det | är | i | stället | de | strategiska | besluten | och | den | övergripande | |||
tillgångsallokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i |
| |||||||||||
fondernas kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i |
| |||||||||||
ökad utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut |
| |||||||||||
i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas. |
|
|
|
|
| |||||||
57
Skr. 2013/14:130 | Utfallen | för |
| Första–Fjärde | AP-fondernas | aktiva | förvaltning |
| har |
| |||||||||
| förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten. |
|
| ||||||||||||||||
| Andra och Fjärde AP-fonderna, somäven redovisar riskjusterade mått, |
|
|
| |||||||||||||||
| har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker. |
|
|
|
| ||||||||||||||
| I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning | faktiskt |
| ||||||||||||||||
| bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten. |
|
|
|
|
| |||||||||||||
| Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Genomgående |
|
| ||||||||||||||||
| goda resultat under 2012 har bidragittill att Första–Fjärde AP fondernas |
|
| ||||||||||||||||
| genomsnittliga | aktiva | avkastning | under |
| femårsperioden | 2008–2012 |
| |||||||||||
| uppnår eller ligger nära realistiska mål i tre fall av fyra, vilket framstår |
| |||||||||||||||||
| som positivt i jämförelse med tidigare erfarenhet. Behovet av offentlig |
| |||||||||||||||||
| redovisning av resultaten av verksamhet som fonderna faktiskt bedriver |
| |||||||||||||||||
| kvarstår. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar idag på olika sätt med |
|
| ||||||||||||||||
| aktiv | förvaltning, | vilket |
| försvårar | jämförelser | mellan | fonderna. | |||||||||||
| Förändringar | i | fondernas |
| förvaltningsmodell | innebär |
| också | att | ||||||||||
| definitionen | på |
| aktiv | förvaltning | förändrats över tid och försvårar |
| ||||||||||||
| historiska jämförelser. Generellt har fonderna under de senaste åren |
| |||||||||||||||||
| minskat fokus på traditionell aktiv | förvaltning | relativt | strategisk | och |
| |||||||||||||
| taktisk | tillgångsallokering. | Under | 2013 | samt | under | den | senaste | |||||||||||
| femårsperioden genererade samtliga fonder en positiv avkastning från sin |
|
| ||||||||||||||||
| aktiva förvaltning efter kostnader. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Skälen för regeringens bedömning: Aktiv | förvaltning i | skrivelsen |
|
| ||||||||||||||
| definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv |
|
| ||||||||||||||||
| förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar. |
|
| ||||||||||||||||
| McKinsey | noterar | att | Första–Fjärde | AP-fonderna har olika mål och |
| |||||||||||||
| jobbar med aktiv förvaltning på | olika sätt. Därtill har fondernas | |||||||||||||||||
| definitioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan |
|
| ||||||||||||||||
| fonderna och över tid. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Andra och Fjärde AP-fonderna | har | explicita | mål | för |
| sin | aktiva | |||||||||||
| förvaltning som uppgår till 0,5 | entprocaktiv | avkastning.10 | Båda |
| ||||||||||||||
| fonderna genererade aktiv avkastning definierad på detta sätt på 0,5 |
| |||||||||||||||||
| procentenheter, vilket innebar att de nådde sina mål för året. Detsamma |
| |||||||||||||||||
| gäller på femårssikten då den aktiva avkastningen för Andra och Fjärde |
| |||||||||||||||||
| AP-fonderna var 0,7 respektive 0,8 procentenheter. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning |
|
| ||||||||||||||||
| i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå |
|
| ||||||||||||||||
| redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment |
| |||||||||||||||||
| passar in i definitionen ovan. I | det här sammanhanget ingår t.ex. | |||||||||||||||||
| resultatet |
| av | Tredje | AP-fondens | absolutavkastande | strategier | och |
| ||||||||||
avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen.
10 Andra AP-fonden avser aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa inv.) och avkastning från overlay-mandat. Fjärde AP-fonden avser förvaltning inom tillgångsslag
med investeringshorisont 0-3 år och overlay-mandat (den s.k. taktiska förvaltningen).
58
Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2009–2013 |
|
|
| Skr. 2013/14:130 | ||||||||
| (procentenheter) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2009–2013 |
|
|
|
|
| |
AP1 | 0,2 | 1,2 | -0,2 | 1,1 | 0,8 | 0,6 |
|
|
|
|
| |
AP2 | 0,5 | 1,2 | -0,2 | 0,8 | 1,2 | 0,7 |
|
|
|
|
| |
AP3 | 0,4 | 0,9 | 0 | 0,4 | 2,2 | 0,8 |
|
|
|
|
| |
AP4 | 0,5 | 1,0 | 0,2 | 0,8 | 1,4 | 0,8 |
|
|
|
|
| |
Källa: McKinsey, bilaga 9. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett |
| |||||||||||
resultatintervall | på | 0,2–0,5 | procent | för | 2013. | Resultaten | för | |||||
femårsperioden steg betydligt, främst för att de negativa resultaten från |
| |||||||||||
2008 föll ur utvärderingsperioden, men även för att resultaten för 2013 |
| |||||||||||
utföll positivt. Resultatutfallen sträcker sig mellan 0,6–0,8 procent per år |
|
| ||||||||||
för perioden 2009–2013. Samtliga fonder visar positiv avkastning för |
| |||||||||||
2013 och femårsperioden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning |
|
|
|
|
|
|
| |||||
Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att |
| |||||||||||
sätta | resultatet | i | förhållande | till risken. Informationskvoten | anger |
| ||||||
överavkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i |
| |||||||||||
hur hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta |
| |||||||||||
5.1). En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i |
|
| ||||||||||
förhållande till | avvikelserna från | jämförelseindex. Det är positivt att |
| |||||||||
Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av |
| |||||||||||
den genomlysning av fondernas resultat som detta ger. Andra och Fjärde |
|
| ||||||||||
AP-fondernas informationskvot uppgick till | 1,7–1,8 | 2009–2013. | För |
| ||||||||
2013 var utfallet 2,0 och 1,6. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Tabell 5.5 Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas aktiva |
|
| ||||||||||
| förvaltning 2009–2013 och 2004-2013 |
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2009–2013 | 2004–2013 |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
AP1 | - | - | - | 1,9 | 1,1 | - |
| - |
|
|
| |
AP2 | 1,6 | 4,2 | -1,0 | 2,7 | 1,3 | 1,8 |
| 0,6 |
|
|
| |
AP3 | - | - | - | - | 3,5 | - |
| - |
|
|
| |
AP4 | 2,0 | 2,3 | 0,5 | 2,6 | 3,0 | 1,7 |
| 0,2 |
|
|
| |
Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.
Källa: McKinsey, bilaga 9.
Regeringen har under en följd av år varit tveksam till Första–Fjärde AP- fondernas aktiva förvaltning, till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).
Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och på femårssikten. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning över den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar
tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en
59
Skr. 2013/14:130 | överavkastning | i | förhållande | till | de | risker | de | tagit | (i | termer | av | |||||
| informationskvot). | Det bör också noteras att | det | finns | kvalitativa | |||||||||||
| argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna |
|
| |||||||||||||
| genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas |
|
| |||||||||||||
| produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen. |
|
|
| ||||||||||||
| Regeringen | kan | dock konstatera två saker; dels | är det svårt att dra |
| |||||||||||
| några långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i |
| ||||||||||||||
| Första–Fjärde AP-fonderna. Samtliga fonder har under utvärderings- |
| ||||||||||||||
| perioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid. |
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 11 | En | slutsats | är |
|
| |
| Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna. |
|
| |||||||||||||
| att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver om |
| ||||||||||||||
| mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva |
| ||||||||||||||
| förvaltningen ska kunna göras. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Betydelsen | av | den aktiva | förvaltningen |
| för | Första–Fjärde AP- | |||||||||
| fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Enligt McKinseys |
|
| |||||||||||||
| uppgifter | uppgår | resultaten | i | Första–Fjärde | AP-fondernas | aktiva | |||||||||
| förvaltning till drygt 3 miljarder kronor 2013, vilket endast utgör drygt 2 |
|
| |||||||||||||
| procent av fondernas samlade resultat för året. | Det | är | istället | de | |||||||||||
| strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som |
| ||||||||||||||
| dominerar vad gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade |
| ||||||||||||||
| kapitalförvaltningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna |
|
| |||||||||||||
| de senaste åren | allt mer kommit att fokusera på de medelfristiga | ||||||||||||||
| strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga |
| ||||||||||||||
| perspektiven – vilket regeringen välkomnar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Regeringen | har | i tidigare | utvärderingar noterat | att | utfallen för | den |
| ||||||||
| aktiva förvaltningen under de flesta år sedan | 2001 | i | stort | speglar | |||||||||||
| utvecklingen | på | aktiemarknaderna. | Så | även | för 2013. |
| Det | framstår |
| ||||||
| därmed | som | att | den aktiva förvaltningen tenderar samvariera med |
| |||||||||||
| respektive fonds totala avkastning. Därigenom riskerar fondernas aktiva |
|
| |||||||||||||
| förvaltning i viss mån motverkat ambitioner att | skapa | mer | robusta |
| |||||||||||
| portföljer. | Som konstaterats | ovan | är | påverkan | av | aktiv förvaltning | på |
| |||||||
Första–Fjärde AP-fondernas samlade resultat begränsad. Påverkan på robustheten i fondernas portföljer torde därmed vara små. Regeringen ser
dock ett utrymme för förbättringar i funktionaliteten av den aktiva förvaltningen så att den i större utsträckning bidrar kontracykliskt till portföljresultatet under år då marknaderna utvecklas svagt.
5.3Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning
Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att lyfta resultaten på längre löptider, men resultatet är fortsatt väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde 2012.
Den nya investeringsstrategi som tog form 2011 mot mogna onoterade företag har välkomnats av regeringen. Det är dock fortsatt stor variation i resultatet mellan olika delar av investeringsverksamheten; investeringar i mogna företag presterar bra, men investeringar i expansionsbolag
11 McKinsey, bilaga 9.
60
presterar sämre. Strategiskiftet 2011 verkar dock | ha gett | resultat |
| ochSkr. 2013/14:130 | ||||||||
tendenser till förbättrad lönsamhet kan skönjas. |
|
|
|
|
|
|
| |||||
Även om Sjätte AP-fondens avkastning inte når upp till målet | för |
| ||||||||||
verksamheten så överstiger den utvecklingen i inkomstindex – | vilket |
| ||||||||||
innebär att fonden bidragit till | den | långsiktiga | finansieringen | av | ||||||||
tillgångarna i inkomstpensionssystemet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Till | följd | av |
|
| ||||||||
förändringar i Sjätte AP-fondens strategi under åren saknas ett relevant |
| |||||||||||
mål för utvärdering av fondens långsiktiga resultat. Fondens långsiktiga |
|
| ||||||||||
avkastning har stärkts under 2012 men avkastningen både under perioden |
|
| ||||||||||
sedan start och under den senaste tioårsperioden 2003–2012 är lägre än |
| |||||||||||
fondens tidigare mål och det nya mål som gäller fr.o.m. 2012. Sjätte AP- |
|
| ||||||||||
fondens nya mål, som för den historiska perioden varit väsentligt högre |
| |||||||||||
än fondens tidigare mål, bör kunna läggas till grund för utvärdering. |
|
|
|
| ||||||||
I likhet med tidigare år finns det en stor variation i resultat mellan olika |
|
| ||||||||||
delar i fondens investeringsverksamhet, vilket speglas i fondens strategi |
|
| ||||||||||
från 2011 att fokusera på investeringar i | mogna | bolag. | Fondens | |||||||||
investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har fortsatt |
|
| ||||||||||
att minska under 2012. Den renodling av portföljen som fortgår bedöms |
|
| ||||||||||
vara motiverad. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Under 2012 har regeringen låtit genomföra en fördjupad granskning av |
|
| ||||||||||
Sjätte AP-fondens nedskrivningar av innehav i expansionsbolag under |
| |||||||||||
2011. Granskningen visar att fondens nedskrivningar var motiverade och |
|
| ||||||||||
i stort sett korrekta i sin omfattning. Nedskrivningarna var ett resultat av |
|
| ||||||||||
det arbete Sjätte AP-fondens styrelse inledde under 2011 med att se över |
|
| ||||||||||
strategi, värderingsprinciper och intern kontroll. Detta arbete är i linje |
| |||||||||||
med de behov som framkommit i granskningen. Revisorerna har enligt |
| |||||||||||
granskningen inte brustit i sin revision men kritik riktas mot revisorernas |
|
| ||||||||||
granskning på några områden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling 1997–2013 motsvarar en |
| |||||||||||
avkastning på 4,5 procent per år, 2004–2013 5,6 procent per år samt |
| |||||||||||
2009–2013 6,2 procent per år efter kostnader. Avkastningen under 2013 |
|
| ||||||||||
var 9,2 procent eller 1,9 miljarder kronor. Det här innebär att fonden inte |
|
| ||||||||||
har nått upp till styrelsens nya kastningsmålv under någon av dessa |
| |||||||||||
tidsperioder. Sjätte AP-fondens uppdrag och | portföljsammansättning |
| ||||||||||
samt förhållandet att fonden är stängd försvårar endirekt jämförelse av |
|
| ||||||||||
fondens avkastning med externa benchmark. Som referens har dock |
| |||||||||||
fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2004–2013 varit |
| |||||||||||
lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish | Small |
| ||||||||||
Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men |
| |||||||||||
högre än inkomstindex. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem |
|
| ||||||||||
buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig |
|
| ||||||||||
från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt |
|
| ||||||||||
styrelsens | tolkning, | att | uppnå | långsiktigt | hög | avkastning | med | |||||
tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i |
| |||||||||||
privata bolag i Norden. Sjätte APonden-f | är en | stängd | fond, vilket |
|
| |||||||
innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet. |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 61 |
Skr. 2013/14:130 | Sjätte AP-fondens resultat |
|
|
|
|
| ||
| Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera |
| ||||||
| förändringar. Fram till 2003 bestod kapitalförvaltningen främst i att |
| ||||||
| investera i noterade aktier. Efter 2006 inriktades verksamheten alltmer |
| ||||||
| mot onoterade investeringar. År2011 genomfördes omfattande för- |
| ||||||
| ändringar | i | styrelsen, | ledning | och | organisationsstrukturen | och | |
| verksamheten fick en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att |
| ||||||
| AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna |
| ||||||
| bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, investeringshistorik gör det |
| ||||||
| rimligt att förvänta sig en | god | avkastning | framöver. | Fokuseringen |
| ||
| fortsatte under 2013. |
|
|
|
|
| ||
| Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 22,1 miljarder kronor |
| ||||||
| under perioden 1996–2013. Portföljen har som helhet genererat en årlig |
| ||||||
| avkastning på 4,5 procent sedan start. Avkastning för 2013 uppgick till |
| ||||||
| 9,2 procent, samma som för 2012. Sjätte AP-fondens avkastningsmål |
| ||||||
| sedan 2011 | är | att följa | genomsnittsavkastningen för | ett nordiskt | |||
jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Jämfört med
avkastningsmålet har Sjätte AP-fonden underpresterat över samtliga utvärderingsperioder (se figur 5.11). Jämfört med Sjätte AP-fondens tidigare, mindre ambitiösa, avkastningsmål var avkastningen för de olika tidsperioderna grovt sett i nivå med målen.
Figur 5.11 Sjätte AP-fondens totala portfölj. Genomsnittlig årliga avkastning efter kostnader [procent]
Not 1: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-
Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering
Not 2: Baserat på målet 2003–11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex.
Not 3: Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)
Not 4: Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag).
Källa: McKinsey (bilaga 9) och Sjätte AP-fonden.
Det bör dock noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för
buffertfonderna i förhållande tillnkomstpensionssystemet. | Sjätte AP- |
fonden har därmed bidragit till den långsiktiga | finansieringen av |
tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och
62
för närvarande inte ombesörjer in- och utflöden till inkomstpensionsSkr- . 2013/14:130 systemet i övrigt.
Det bör även påpekas att fondens uppdrag och portföljsammansättning samt förhållandet att fonden är stängd försvårar endirekt jämförelse av fondens avkastning med andra externa referenspunkter. Skälet är att Sjätte AP-fonden behöver hålla en stor reserv för likviditet (uppgående till ca en tredjedel av kapitalet 2013, 7 miljarder kronor) eftersom man inte har tillgång till inflöden av kapital.
Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet
Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett lönsamhetsperspektiv en splittrad bild. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra, t.ex. runt 15–16 procent för perioden 1997–2013 och grovt sett lika mycket på tioårssikten. För femårsperioden 2009–2013 var siffror 10–12 procent och för 2013 var de 5–15 procent. Generellt har fondinvester- ingar genererat en högre avkastning än företagsinvesteringar.
I | affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har utvecklingen | |
varit | negativ. För företagsinvesteringar var avkastningen | visserligen |
positiv (6 procent) 2013, men i övriga perioder kraftigt negativ (sämre än | ||
-20 | procent per år). Fondinvesteringar i expansionsbolagen | klarar sig |
generellt bättre, men är negativ för de längre utvärderingsperioderna.
Figur 5.12 Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent)
Not 1: Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företag och fond (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition. Not 2: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All- Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering. Källa: McKinsey och Sjätte AP-fonden.
Sammantaget för investeringsverksamheten, liksom för totalportföljen, är |
| |||||
resultaten | väsentligen | under | styrelsen | nuvarande | avkastningsmål. |
|
Omriktningen av verksamheten 2011 framstår som välgrundad eftersom |
| |||||
det mogna marknadssegmentet genomgående uppvisat positiva siffror |
| |||||
samtidigt | som investeringarna i | tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) | 63 | |||
|
|
|
|
|
| |
Skr. 2013/14:130 | presterat | dåligt. Regeringen har | välkomnat | de | förändringar och | arbete |
| |||||||
| som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller det interna utvecklingsarbetet, |
| ||||||||||||
| bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor, som gjordes 2013. |
|
|
| ||||||||||
| Det finns även skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte |
|
|
| ||||||||||
| AP-fonden. Efterhand som verksamheten | koncentrerats | till | allt färre |
| |||||||||
| bolag – en minskning från 75 till färre än 30 från 2011 – har även | |||||||||||||
| tendensen till vändning i resultaten blivit alltmer tydlig. År 2013 var |
| ||||||||||||
| utfallen totalt för investeringsverksamheten sammantaget 8,5 procent |
| ||||||||||||
| jämfört med 4,2 procent för femårsperioden 2009–2013. Utvecklingen |
| ||||||||||||
| går därmed åt rätt håll. Man ska vara medveten om att de fulla effekterna |
|
|
| ||||||||||
| av den nya strategin inriktat mot det mogna marknadssegmentet kommer |
|
|
| ||||||||||
| att ta några år att utveckla sin fulla potential. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Enligt | lagen | (2000:193) | om | Sjätte | AP-fonden | ska | fond | ||||||
| placeringstillgångar | marknadsvärderas. Sjätte | AP-fondens | redovisning, |
| |||||||||
| och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på |
| ||||||||||||
| IPEV:s | riktlinjer | (International | ivatePr | Equity | & | Venture | Capital |
| |||||
| Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt |
|
|
| ||||||||||
| värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende |
| ||||||||||||
| på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det senaste |
| ||||||||||||
| året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende aktuellt |
| ||||||||||||
| innehav värderas innehavet med ledning av | det | priset. | Sedan | 2011 |
| ||||||||
| beaktas även transaktioner där endast befintlig ägarkrets deltagit (s.k. |
| ||||||||||||
| internrundor). Om denna transaktion indikerar en nedvärdering görs en |
| ||||||||||||
| mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om försök att få in en extern |
| ||||||||||||
| part har misslyckats eller om intresset | för bolaget på marknaden är |
| |||||||||||
| mycket litet. I båda fallen justeras värderingen med hänsyn till händelser |
| ||||||||||||
| mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. Värdering |
|
|
| ||||||||||
| sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en |
|
|
| ||||||||||
| riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets |
| ||||||||||||
| nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått |
| ||||||||||||
| baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika |
| ||||||||||||
| jämförelser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två |
| ||||||||||||
| sistnämnda metoderna används endast som komplement till värderingar |
| ||||||||||||
| baserade på någon annan metod. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värderingen |
|
|
| ||||||||||
| av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer |
| ||||||||||||
| restriktiv värdering. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att |
| ||||||||||||
| tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker | då | främst |
| ||||||||||
| baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En |
| ||||||||||||
| nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig |
| ||||||||||||
| minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs). |
|
|
| ||||||||||
| Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier |
| ||||||||||||
| med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom |
| ||||||||||||
| förvaltaren bestämmer tidpunkten för | nya | investeringar | och |
| deras | ||||||||
| omfattning (se även faktaruta 5.1). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.4 | Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning Skr. 2013/14:130 |
5.4.1Strategisk förvaltning
Regeringens | bedömning: | Avkastningen | för | Sjunde | AP- | fondens | ||||||||||
förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 32 |
| procent | 2013, vilket |
| var |
| ||||||||||
dubbelt så högt som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i |
|
|
| |||||||||||||
premiepensionssystemet. Även sett över tidsperioden 2010–2013 | var |
| ||||||||||||||
avkastningen | hög: | 13,3 |
| procent jämfört med 6,6 procent. Det kan | ||||||||||||
konstateras att AP7 Såfas stora aktieexponering, förstärkt med en s.k. |
| |||||||||||||||
strategisk hävstång, ger bra utdelning i tider av kraftig uppgång på | ||||||||||||||||
aktiemarknaderna. Man ska dock vara medveten om att hävstången även |
|
| ||||||||||||||
verkar | vid nedgång | på |
| aktiemarknaden, vilket innebär att AP7 Såfa |
| |||||||||||
riskerar gå sämre än index när aktiemarknaden utvecklas svagt. |
|
|
|
|
| |||||||||||
Mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i |
|
| ||||||||||||||
premiepensionssystemet, |
| finns | det | skäl |
| att | ange | andra | externa | |||||||
referenspunkter. Sedan start 2001 har den genomsnittliga avkastningen i |
|
| ||||||||||||||
Sjunde AP-fondens förvalsalternativ väl överträffat utvecklingen i | ||||||||||||||||
inkomstindex, | vilket |
| innebär | att |
| pensionssparande |
|
| i | statens | ||||||
förvalsalternativ utvecklats bättre än den | genomsnittliga | inkomst- | ||||||||||||||
utvecklingen i samhället. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Den långsiktiga |
|
| ||||||||||||||
avkastningen | för | förvalsalternativet | (AP7 | Såfa, | tidigare | Premie- | ||||||||||
sparfonden) | överträffar | den genomsnittliga avkastningen för privata |
| |||||||||||||
fonder i premiepensionssystemet över alla undersökta horisonter. Det |
| |||||||||||||||
innebär att premiepensionssparare som har avstått från att välja någon |
| |||||||||||||||
annan fond har fått en något högre avkastning än genomsnittet av andra |
| |||||||||||||||
pensionssparare, vilket är positivt.Det är också positivt att Sjunde AP- |
|
| ||||||||||||||
fonden | har | vidtagit |
| åtgärder | för | att |
| förbättra | informationen | till | ||||||
allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå. |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
McKinsey: | Sjunde |
| AP-fonden | förvaltade | vid |
| slutet | av | 2013 | |||||||
30,2 procent av totala premiepensionssystemets kapital. Under perioden |
| |||||||||||||||
24 maj 2010 till 31 december 2013 genererade förvalsalternativet AP7 |
| |||||||||||||||
Såfa i genomsnitt en avkastning på 13,3 procent per år, medan | ||||||||||||||||
premiepensionsindex | hade |
| en genomsnittlig avkastning på 6,6 procent |
| ||||||||||||
per år. För 2013 var avkastningen för Såfa 32,0 procent, jämfört med |
| |||||||||||||||
15,7 procent för premiepensionsindex. Under hela perioden 2001–2013 |
| |||||||||||||||
har förvalsalternativet i genomsnitt avkastat 1,5 procentenheter (justerat |
|
| ||||||||||||||
för rabatter) mer än premiepensionsindex per år. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP- |
|
| ||||||||||||||
fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premie- | ||||||||||||||||
pensionssystemet med | målsättningen att den sammanlagda statliga | |||||||||||||||
pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes |
| |||||||||||||||
Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7 |
| |||||||||||||||
Aktiefond | och | AP7 |
| Räntefond. | Sex |
| nya | produkter | lanserades | |||||||
(kombinationer av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens |
| |||||||||||||||
Årskullsförvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte |
| |||||||||||||||
aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet. |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2013 drygt | 186 | miljarder |
| |||||||||||||
kronor (drygt 30 procent av medlen i premiepensionssystemet) för drygt |
| 65 | ||||||||||||||
Skr. 2013/14:130 | 3 miljoner pensionssparare | (ca 45ocentpr | av | alla | sparare | systemet). | ||
| Målet för förvalsalternativet är att avkastningen ska vara minst lika bra | |||||||
| som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på | |||||||
| Pensionsmyndighetens fondtorg. |
|
|
|
|
| ||
| Vid utgången av 2013 var avkastningen för AP7 Såfa 32,0 procent | |||||||
| (efter kostnader), | medan | genomsnittet | för | de | privata | fonderna på | |
|
|
|
|
| 12 |
|
|
|
| Pensionsmyndighetens fondtorg var 15,7 procent. Om perioden från | |||||||
| införandet av ny förvaltningsmodell imaj 2010 t.o.m. 2013 betraktas är | |||||||
| avkastningen i AP7 Såfa 13,3 procent per år, jämfört med de privata | |||||||
| fondernas avkastning på 6,6 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i | |||||||
| det statliga förvalsalternativet var därmed dubbelt så hög jämfört med de | |||||||
| privata alternativen. |
|
|
|
|
|
|
|
| Tabell 5.6 Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell maj | |||||||
| 2010–2013 och 2001–2013 (procent) |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| |||
|
| 2013 | Maj 2010 - 20133 | 2001-2013 2001-20134 |
| |||
|
| (%) | (%) |
| (%) | (justerat, | ||
|
|
|
| %) |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| |
| AP7 (PSF och SÅFA)1 | 32,0 |
| 13,3 |
| 4,1 | 4,3 |
|
| Premiepensionsindex2 | 15,7 |
| 6,6 |
| 2,3 | 2,8 |
|
Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2013. SÅFA bestod den 30 dec. 2013 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond. Not 2: I SEK men ej valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).
Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013.
Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys
Sedan start har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ genererat en årlig avkastning på 4,3 procent (justerat för rabatter)13 för perioden 2001–2013
samtidigt | som | genomsnittet för fondtorget | avkastat | 2,8 procent | per år | |
(justerat |
| 14 | Även i det längre perspektivet | framstår därmed | ||
för rabatter). | ||||||
förvalsalternativet som förmånligt genom att | överträffa | snittet på | ||||
fondtorget med 1,5 procentenheter per år för perioden 2001–2013. |
| |||||
Regeringens anser det positivt att Sjunde | AP-fonden når sitt | |||||
avkastningsmål | för | förvalsalternativet | över | samtliga | undersökta | |
tidshorisonter, | särskilt | med beaktande av att | fondens | förvaltning | under | |
perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Regeringen noterar också att avkastningen sedan maj 2010 tydligt har förbättrats, både i absoluta termer och relativt jämförelseindex, vilket indikerar att ambitionen i förvaltningsmodellen från 2010 gett resultat.
12Genomsnittet mäts genom premiepensionsindex, som tas fram av Pensionsmyndigheten.
13Avgiften för Premiesparfonden var 0,5 procent under perioden jan 2001 till och med första kvartalet 2007, samtidigt som den genomsnittliga rabatten var 64,7 procent per år. Från och andra kvartalet 2007 har avgiften för förvalsalternativet varit 0,15 procent, vilket är under gränsen för när rabatt ska ges till pensionsspararna.
14Avkastning för Premiesparfonden 2001–maj 2010 och för AP7 Såfa fr.o.m. 24 maj 2010.
66
Det bör noteras att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde APSkr- . 2013/14:130
fonden skapar en hög aktierisk genom en hög aktieexponering och en |
|
| ||||||||||
strategisk hävstång. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2013/2014 till drygt |
|
| ||||||||||
93 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära |
|
| ||||||||||
100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång på normalt 50 |
|
| ||||||||||
procent av värdet på portföljen. Detta ger sammantaget AP7 Såfa en |
|
| ||||||||||
mycket hög exponering mot aktiemarknaden och en hög avkastning när |
|
| ||||||||||
marknaden utvecklas väl (såsom 2013). Å andra sidan verkar hävstången |
|
|
| |||||||||
även åt andra hållet, dvs. i nedåtgående marknader presterar AP7 Såfa |
|
| ||||||||||
sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång. |
|
|
|
| ||||||||
Mot bakgrund av att statens förvalsalternativ utgör drygt 30 procent av |
|
|
| |||||||||
kapitalet i premiepensionssystemet 2013 och att Sjunde AP-fonden | är |
|
| |||||||||
den enskilt största aktören inom systemet, kan andra jämförelsenormer |
|
| ||||||||||
vara | värda | att | beakta | – | t.ex. | utvecklingen | inom | ramen | för | |||
inkomstpensionssystemet. Vid sådana jämförelser är det lämpligt att |
|
| ||||||||||
använda en kapitalviktad avkastning som jämförelsemått, i stället för den |
|
|
| |||||||||
tidsviktade avkastningen som redovisats i tabell 5.6 ovan. Tidsviktad |
|
| ||||||||||
avkastning används bl.a. vid jämförelser mellan fonder eller fonder mot |
|
|
| |||||||||
index, men har nackdelen att den inte tar hänsyn till flöden av kapital |
|
| ||||||||||
eller storleken på det kapital som genererar avkastning (se även faktaruta |
|
|
| |||||||||
5.1). Kapitalviktad avkastning beaktar å sin sida både kapitalflöden till |
|
| ||||||||||
och från ett konto och flödenas tidpunkt. | Kapitalviktad avkastning |
|
| |||||||||
benämns även | internränta (IRR. | Internal Rate of Return) och kan |
|
| ||||||||
jämföras med den ränta som beräknas för ett bankkonto. |
|
|
|
| ||||||||
Mätt som kapitalviktad avkastning har premiepensionsindex avkastat |
|
| ||||||||||
5,1 procent under perioden december 2000 till 2013, jämfört med 2,4 |
|
| ||||||||||
procent för inkomst/balansindex.15 Samtidigt har värdeutvecklingen i det |
|
|
| |||||||||
statliga förvalsalternativet för samtliga inträdesår under perioden 1995– |
|
| ||||||||||
2013 överträffat utvecklingen för en premiepensionssparare med egen |
|
| ||||||||||
portfölj.16 T.ex. var värdeutvecklingen för en pensionssparare | med |
|
| |||||||||
inträdesår 2001 i genomsnitt ca 8 | procent | för | förvalsalternativet | och |
|
| ||||||
knappt 6 procent för en egenvald | portfölj. | Värdeutvecklingen i | det |
|
| |||||||
statliga | förvalsalternativet | har | därmed | överträffat | genomsnittet | i |
| |||||
premiepensionssystemet |
| som | i | sin tur överträffat utvecklingen i |
| |||||||
inkomstindex. Slutsaten blir att Sjunde AP-fondens förvaltning av det |
|
| ||||||||||
statliga förvalsalternativet i termer av kapitalviktad avkastning utfaller |
|
| ||||||||||
förmånligt – i synnerhet jämfört med inkomstindex (jämförelsenormen |
|
| ||||||||||
för buffertfonderna inom ramen för inkomstpensionssystemet). Under |
|
| ||||||||||
perioden var inflationen 1,4 procent, vilket förstärker slutsatsen ovan. |
|
|
| |||||||||
Regeringen har i tidigare års | utvärderingar tryckt på behovet av |
|
| |||||||||
information till | allmänheten | om | förvalsalternativets | inriktning | och |
|
| |||||
risknivå. Under 2013 har Sjunde AP-fonden anställt en kommunikations- |
|
|
| |||||||||
ansvarig och lanserat en webbguide med information om AP7 Såfa |
|
| ||||||||||
anpassad för pensionsspararare. Det kan också nämnas att Sjunde AP- |
|
| ||||||||||
fonden har bidragit genom samråd i Pensionsmyndighetens svar till |
|
| ||||||||||
regleringsbrevsuppdraget | angående | information | om | inriktning | och |
|
| |||||
risknivå i AP7 Såfa. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
15Pensionsmyndigheten, Orange rapport – Pensionssystemets årsredovisning 2013.
16Pensionsmyndigheten – Pensionsspararna och pensionärerna 2013.
67
Skr. 2013/14:130 | Därutöver | har Sjunde | AP-fonden under | 2013 | beslutat | om | en | |||
| avgiftsänkning | med | 0,02 | procentenheter | till | 0,12 procent | för | AP7 | ||
| Aktiefond | och | med | 0,03 procentheter | till | 0,05 | procent | för | AP | |
Räntefond. Avgifterna sänks fr.o.m. 2014, vilket är positivt för pensionsspararna.
5.4.2Aktiv förvaltning
Regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2013 har, jämfört med valda jämförelseindex, inte lyckats prestera positiva resultat. Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering så ligger utfallen långt från uppsatt mål.
För att öka transparansen i nyttan av den aktiva förvaltningen bör Sjunde AP-fonden redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk förvaltning, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade tillgångar).
Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP- fondens förvaltning av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har ännu inte bedrivits under tillräckligt lång tid för att några definitiva slutsatser ska kunna dras.
McKinsey: Den aktiva avkastningen 2013 för Sjunde AP-fondens aktiefond respektive räntefond var -66 respektive 3 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2013 var den aktiva avkastingen för aktiefonden och räntefonden -26 respektive -46 baspunkter per år.
Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men ca 18 procent av kapitalet uppges vara aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond var -0,6 respektive 0 procent 2013. För perioden maj 2010–2013 var motsvarande siffror -0,3 respektive -0,5 procent per år.
Tabell 5.7 Sjunde AP-fondens avkastning (före kostnader) i förhållande till jämförelseindex 2013 och maj 2010–2013 (procent)
| AP7 | Benchmark | Skillnad |
| (procent) | (procent) | (procentenhet) |
AP7 Aktiefond |
|
|
|
2013 | 34,2 | 34,8 | -0,6 |
Maj 2010-2013 (%/år) | 14,3 | 14,6 | -0,3 |
AP7 Räntefond |
|
|
|
2013 | 1,9 | 1,9 | 0,0 |
Maj 2010-2013 (%/år) | 2,2 | 2,7 | -0,5 |
Not 1: AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. För räntefonden är benchmark HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011;
Källa: McKinsey, bilaga 9.
Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig (taktisk allokering), absolutavkastande
förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).
68
Den taktisk allokering ska generera 500 miljoner kronor per år över en Skr. 2013/14:130
rullande | femårsperiod. | Med | taktisk allokering avses avsteg från | |||
hävstångens normalnivå på 50 procent med ett tillåtet avvikelseintervall | ||||||
inom 38–62 procent. I slutet | av 2013 motsvarade hävstången 48,3 | |||||
procent av kapitalet i AP7 | Aktiefond. | Den | taktiska | allokeringen | ||
genererade | -224 miljoner | kronor | för 2013 men | gav | däremot en | positiv |
årlig avkastning på 152 miljoner kronor för 2012 och 2013. Även om det är för tidigt att fullt ut bedöma resultatet i den taktiska allokeringen så är utfallet relativt långt ifrån det mål som satts upp för verksamheten.
För Alfaförvaltning är målet att ge en avkastning på 275 miljoner kronor per år. Utfallet blev -20 miljoner kronor, vilket innebar att förvaltningen klart understeg målet 2013.
Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. Resultatet för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.
Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2013,
jämfört med | valda benchmark, inte lyckats prestera positiva | resultat. |
Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering | ||
så ligger | utfallen långt ifrån uppsatt mål. Regeringens | anser att |
transparensen av nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka och önskar en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade aktier).
69
Skr. 2013/14:130 | 6 |
| Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor |
|
|
| |||||||||||||
| 6.1 |
| Hållbarhet, ägarstyrning, och ersättningar |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| Regeringens bedömning: Hållbarhetsfrågor är centralt för AP-fondernas |
|
|
|
| ||||||||||||||
| verksamhet. Integration av hållbarhet är strategiskt viktigt för att uppnå |
|
|
| |||||||||||||||
| långsiktigt uthållig hög avkastning och en god riskhantering. Det senare |
|
|
| |||||||||||||||
| är av särskild betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och |
|
|
| |||||||||||||||
| för pensionssystemet. Årets granskning visar att AP-fonderna fortsatt |
|
| ||||||||||||||||
| utvecklingsarbetet med att integrera hållbarhet i | respektive | fonds |
| |||||||||||||||
| verksamhet. Fonderna kommer väl ut i en internationell jämförelse med |
|
|
| |||||||||||||||
| andra pensionsfonder som är valda för att de har kommit långt i arbetet |
|
|
| |||||||||||||||
| med integration av hållbarhetAP.-fondernas arbete | hittills | inom |
|
| ||||||||||||||
| hållbarhet är positivt och fonderna bör fortsätta att agera som föredömen |
|
|
| |||||||||||||||
| när | det | gäller | arbetet | med | att grerainte | hållbarhet | i | förvaltningen. |
|
| ||||||||
| Fonderna | bör | se | över | möjligheterna | för | utveckling | utifrån | de | ||||||||||
| rekommendationer som lämnas av McKinsey och revisorerna. |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
| AP-fondernas väl utarbetade riktlinjer för ägande och ägarrapportering |
|
|
| |||||||||||||||
| värdesätts. Fonderna kan dock bli tydligare i att lyfta | fram |
| vilka |
| ||||||||||||||
| huvudfrågor de driver, resultatet av arbetet och eventuella | skillnader |
| ||||||||||||||||
| mellan fondens drivna linje och utfallet. Dessutom finns det anledning |
|
| ||||||||||||||||
| för | fonderna | att | samarbeta | kring | framtagning | av | metoder | fö | ||||||||||
| ägarstyrning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Stor vikt läggs vid ersättningsfrågor. Stickprov samt en uppföljning av |
|
|
| |||||||||||||||
| kostnader | för | ersättningar, | onalförmåner,pers | representation | och |
|
| |||||||||||
| tjänsteresor i revisionen 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna |
|
| ||||||||||||||||
| riktlinjer. | Detsamma |
| gäller |
| även | för | ersättningar | till |
| ledand | ||||||||
| befattningshavare inom fonderna. Det är angeläget | att |
| AP-fonderna |
| ||||||||||||||
| fortsatt har starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse |
|
|
| |||||||||||||||
| för allmänhetens förtroende för AP-fonderna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| AP-fonderna kan bli tydligare i redovisningen |
| av | hur | de | agerar |
| ||||||||||||
| gällande | ersättningar | till | ledande | befattningshavare | i | portföljbolagen, |
|
| ||||||||||
| t.ex. varför de i vissa fall fullt ut följer regeringens riktlinjer, men i andra |
|
|
| |||||||||||||||
| fall väljer att avvika. AP-fonderna bör även redogöra för skälen till |
| |||||||||||||||||
| avvikelserna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: | AP-fonderna |
|
|
| ||||||||||||||
| fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. I | likhet |
|
| |||||||||||||||
| med Etik- och miljöutredningen anser regeringen att arbetet bäst hanteras |
|
|
| |||||||||||||||
| genom att etik- och miljöfrågorna integreras i den löpande analysen och |
|
|
| |||||||||||||||
| förvaltningen. AP-fonderna har under 2012 vidareutvecklat metod och |
|
| ||||||||||||||||
| processer för en ökad integration, vilket är positivt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor, personalförmåner, |
|
| ||||||||||||||||
| representation och tjänsteresor, eftersom dessa |
| har |
| betydelse | för |
| ||||||||||||
| allmänhetens | förtroende | för | AP-fonderna |
|
| och |
| ytterst |
| |||||||||
| pensionssystemet. Regeringen har beslutat om riktlinjer för fondernas |
|
|
| |||||||||||||||
| styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare. |
|
|
| |||||||||||||||
| AP-fonderna har | en process för att följa regeringens | riktlinjer | för |
| ||||||||||||||
| anställda i fonderna och redovisar underlag respektive en bedömning av |
|
|
| |||||||||||||||
70 | hur | ersättningarna förhåller sig | till regeringens | riktlinjer, | vilket | är |
| ||||||||||||
positivt. En utförligare redovisning av underlaget skulle emellertidSkr.2013/14:130
välkomnas, | i | syfte | att |
| stärka genomlysningen på detta område. Sjätte |
| |||||||||
AP-fonden presenterar en sådan redovisning, som skulle kunna utgöra |
| ||||||||||||||
förebild för övriga fonder. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Regeringen |
| anser |
| att |
| ersättningsvillkor, |
| personalförmåner, | |||||||
representation | och | tjänsteresor | bör | vara | rimliga och | präglade | av | ||||||||
måttfullhet, tydlighet och transparens. AP-fonderna bör ha riktlinjer i |
| ||||||||||||||
dessa | avseenden | som |
| motsvarar vad som gäller för andra statliga | |||||||||||
myndigheter. På regeringens initiativ tog AP-fonderna under 2012 fram |
| ||||||||||||||
en | gemensam | och |
| övergripande | policy | för |
| ersättningsvillkor, | |||||||
personalförmåner, representation och tjänsteresor. Samtliga AP-fonder |
| ||||||||||||||
har också sett över och förändrat de interna riktlinjerna, men i varierande |
| ||||||||||||||
omfattning och grad. En granskning av AP-fondernas interna riktlinjer |
| ||||||||||||||
genomförd av AP-fondernas revisorer, på uppdrag av regeringen, visar |
| ||||||||||||||
att det fortfarande förekommer mer generösa förmåner i AP-fonderna än |
| ||||||||||||||
i jämförda myndigheter. Regeringen noterar även att stickproven visar |
| ||||||||||||||
exempel | på | generös |
| representation. | Det | är | därför | angeläget | att | ||||||
AP-fondernas styrelser fortsätter arbetet med tillämpningen av de interna |
| ||||||||||||||
riktlinjerna och de kostnader som blir resultatet. Regeringen kommer |
| ||||||||||||||
fortsätta att följa upp frågan. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Ernst & Young: Inom ramen för revisionen för verksamhetsåret 2013 |
| ||||||||||||||
genomfördes en granskning av etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen |
| ||||||||||||||
inom AP-fonderna. Analysen fokuserar på fondernas ledningssystem för |
| ||||||||||||||
att | ta |
| tillvara |
|
| etik | ocharhet | hållbi | kapitalförvaltningen. |
| |||||
Ledningssystemen bygger i denna analys på sex analyspunkter; åtagande, |
| ||||||||||||||
analys, definiering, implementering, mätning och uppföljning samt | |||||||||||||||
kommunikation. Den här analysen fångar inte upp ambitionsnivån inom |
| ||||||||||||||
etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen. Eftersom fonderna skiljer sig åt |
| ||||||||||||||
väsentligt |
| när | det |
|
| gäller | fördelning | mellan |
| tillgångsslag | och | ||||
förvaltningsstrategier så har revisorerna valt att avgränsa analysen till tre |
| ||||||||||||||
kategorier, internt förvaltat kapital, externt förvaltat kapital och övriga |
| ||||||||||||||
tillgångsslag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Revisorerna har som ett resultat av granskningen redovisat ett antal |
| ||||||||||||||
rekommendationer till respektive fond när det gäller det fortsatta arbetet |
| ||||||||||||||
inom etik och hållbarhet. En generell slutsats är att fonderna skiljer sig |
| ||||||||||||||
åt, såväl när det gäller mognad i de interna systemens effektivitet som |
| ||||||||||||||
ambitionsnivå. Granskningen visar dock att de fonder som har ett mer |
| ||||||||||||||
ambitiöst åtagande också är de som har de bästa systemen på plats för att |
| ||||||||||||||
uppfylla åtagandet. En annan slutsats är att de fonder som har en starkare |
| ||||||||||||||
förankring i toppen av fondstyrelse och ledning, också är de som har ett |
| ||||||||||||||
mer ambitiöst åtagande. En stark förankring visar sig även ha bäring på |
| ||||||||||||||
både implementerings och uppföljningsfasen, vilka är de steg inom den |
| ||||||||||||||
analysmodell som revisorerna använder, där det mesta av det faktiska |
| ||||||||||||||
arbetet i kapitalförvaltningen utförs. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
McKinsey: Regeringen gav McKinsey ett uppdrag att, förutom den |
| ||||||||||||||
årliga | utvärderingen |
| av | AP-fondernas | förvaltning, | genomföra | en | ||||||||
fördjupad analys avseende AP-fondernas integration av hållbarhet i | |||||||||||||||
förvaltningen | med | en | särskild | djupdykning | i | fondernas | aktiva | ||||||||
ägarstyrning i innehav med betydande inflytande. McKinsey konstaterar |
| ||||||||||||||
att fonderna redan tagit många steg mot en ökad integration under de |
| ||||||||||||||
senaste åren. I rapporten konstateras att det finns många likheter mellan | 71 | ||||||||||||||
Skr. 2013/14:130 | hur fonderna arbetar, men det konstateras samtidigt att mandatet från |
| ||||||||||
| styrelserna hur fonden bör arbeta med hållbarhet varierar och huruvida |
| ||||||||||
| fonderna har mål för arbetet med integration eller inte. Andra och Sjunde |
|
| |||||||||
| AP-fonderna har t.ex. satt explicita mål för processen att integrera |
| ||||||||||
| hållbarhet, vilket övriga AP-fonder inte har gjort. |
|
|
|
|
|
| |||||
| Det finns olika mekanismer eller arbetssätt som kan appliceras i arbetet |
|
| |||||||||
| med hållbarhet. McKinsey konstaterar att alla fonderna arbetar med både |
|
| |||||||||
| s.k. negativ screening (uteslutning baserad på hållbarhetsrisker) | och |
| |||||||||
| positiv | screening | (inkludering | av | finansiella | konsekvenser | av | |||||
| hållbarhetskvalitet i analys). Omfattningen varierar dock - framför allt i |
| ||||||||||
| användandet av den senare metoden.Nivån beror dels på hur viktig |
| ||||||||||
| hållbarhet anses vara (som en faktor att i det korta perspektivet beakta i |
| ||||||||||
| investeringsprocessen), dels i vilken mån fonden arbetar med kvantitativa |
|
| |||||||||
| investeringsprocesser. I dessa ärdet i vissa fall svårare | att | använda |
| ||||||||
| positiv screening som metod. Allafonderna inkluderar hållbarhet i |
| ||||||||||
| fundamental analys, men ännu så länge är den systematiska integrationen |
|
| |||||||||
| i analys relativt begränsad. Slutligenså har fonderna i viss utsträckning |
|
| |||||||||
| börjat | investera |
| delar | av | det | förvaltade | kapitalet | i | |||
| hållbarhetsstrategier, men omfattningen varierar även här. Fjärde AP- |
| ||||||||||
| fonden har t.ex. allokerat 2 procent av förvaltat kapital till riktade |
| ||||||||||
| hållbarhetsstrategier, medan Första AP-fonden inte gör några riktade |
| ||||||||||
| hållbarhetsinvesteringar. | Första–Fjärde | AP-fonderna |
| engagerar | sig |
| |||||
| proaktivt när det gäller hållbarhet i de fastighetsinvesteringar där de har |
| ||||||||||
| ett betydande ägande och därmed inflytande. När det gäller hur AP- |
| ||||||||||
| fonderna har valt att organisera hållbarhetsspecialister inom fonderna så |
|
| |||||||||
| skiljer det sig åt, men i allt större utsträckning arbetar specialisterna som |
|
| |||||||||
| en integrerad del av förvaltningsteamet. Dessutom ansvarar förvaltarna i |
|
| |||||||||
| AP-fonderna för att ta hänsyn till hållbarhet i | både analys | och | |||||||||
| investeringsbeslut. Andra AP-fonden har ett formellt utbildningsprogram |
|
| |||||||||
| för att utveckla förvaltarnas kompetens. |
|
|
|
|
|
|
| ||||
| McKinsey konstaterar i studien att Sjätte AP-fonden, som investerar i |
| ||||||||||
| onoterade tillgångar, har de senaste åren gjort framsteg när det gäller att |
| ||||||||||
| integrera hållbarhet i förvaltningsverksamheten. Fonden har varit mycket |
|
| |||||||||
| aktiv i att driva hållbarhetsfrågor i samband med direktinvesteringar men |
|
| |||||||||
| även vid fondinvesteringar. Fonden har arbetat fram | en | systematisk |
| ||||||||
| process för att integrera hållbarhet i den utvärdering | som | sker | inför |
| |||||||
| förvärv av andelar i direktägda bolag. |
|
|
|
|
|
|
| ||||
| McKinsey kommer i rapporten fram till att Första–Fjärde AP-fonderna, |
|
| |||||||||
| har kommit längre inom vissa områden än de förvaltare som McKinsey |
| ||||||||||
| har valt att jämföra med. Det första området är hållbarhetsinvesteringar, |
| ||||||||||
| t.ex. gröna obligationer som Andra och Tredje AP-fonderna investerat i |
| ||||||||||
| och den koldioxidreducerade portfölj som Fjärde AP-fonden investerat i. |
|
| |||||||||
| Det andra området är att fonderna kommit långt vad gäller nationellt och |
|
| |||||||||
| internationellt samarbete – framför allt när det gäller att utarbeta | |||||||||||
| hållbarhetsstandarder och principer. Det sista området är i arbetet med att |
|
| |||||||||
| ställa krav på externa förvaltare när det gäller hållbarhet. |
|
|
|
|
| ||||||
| McKinsey lyfter dock fram områden | där | de anser | att | Första–Fjärde |
| ||||||
| AP-fonderna | kan |
| utvecklas: |
| 1) | investeringsmandatet, |
| ||||
| investeringsfilosofi och strategi, 3) verktyg och processer, 4) resurser och |
|
| |||||||||
72 | organisation, 5) uppföljning och 6) extern rapportering. |
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Figur 6.1: Ramverk för integration av hållbarhet/ESG och aktiv | Skr. 2013/14:130 |
ägarstyrning |
|
Källa: McKinsey, bilaga 9.
I de rekommendationer som McKinsey har formulerat som ett resultat av den fördjupade analysen påpekas främst att Första–Fjärde AP-fonderna
samt Sjunde AP-fonden i sitt fortsatta arbete med att integrera hållbarhet, |
| ||||||||||
bör | se | över | möjligheten | att | sätta | tydligare | mål, | att | definiera | ||
fokusområden och att utveckla systematiska processer för integration. | |||||||||||
McKinsey | anser | även | att | fondernabör se | över | möjligheterna |
| att | |||
ytterligare | öka samarbetet | för | attstärka | resurserna | och | kompetensen | |||||
inom hållbarhet, då McKinsey konstaterar att fonderna relativt de flesta andra jämförelsefonder har begränsade resurser inom hållbarhet.
Figur 6.2 Jämförelser av ESG-resurser
Anm: I alla fonder ansvarar varje förvaltare för att inkorporera ESG-faktorer i värderingar |
|
och investeringsbeslut. |
|
Källa: McKinsey, bilaga 9. | 73 |
Skr. 2013/14:130 | McKinsey | uppmanar | Första–FjärdeAP-fonderna att se över vilka |
| |||||||||
| möjligheter de har att utöka samarbetet kring hållbarhet via Etikrådet. |
| |||||||||||
| Dessutom anser McKinsey att fonderna kan vara ännu mer proaktiva i |
| |||||||||||
| den offentliga debatten. Trots att fonderna har kommit relativt långt i |
| |||||||||||
| arbetet med hållbarhet i den internationella jämförelsen, så har den mesta |
|
| ||||||||||
| mediauppmärksamheten | varit fokuserad | på | brister | i | arbetet | med | ||||||
| hållbarhet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| McKinsey konstaterar i rapporten att när det gäller aktiv ägarstyrning i |
|
| ||||||||||
| innehav med betydande inflytande framstår Första–Fjärde AP-fonderna |
|
| ||||||||||
| som mer ambitiösa än de andra svenska investerare | som McKinsey |
| ||||||||||
| jämfört med. AP-fonderna tar något större ägarandelar, | sitter | i | fler | |||||||||
| styrelser och nomineringskommittéer och bedöms vara mer involverade i |
|
| ||||||||||
| innehaven via direkt röstning, dialoger och engagemang. Första–Fjärde |
|
| ||||||||||
| AP-fonderna har av sina styrelser fått mandat att vara aktiva engagerade |
|
| ||||||||||
| ägare – i första hand i syfte att försöka påverka företagen, i sista hand att |
|
| ||||||||||
| avveckla | innehav | om | inget annat hjälper. Dessutom lyfter McKinsey |
| ||||||||
| fram att fonderna har mer detaljerade och utförligare ägarpolicyer och |
| |||||||||||
| större transparens | kring röstningshistorik | och ställningstagande | vid |
| ||||||||
| enskilda omröstningar än de andrasvenska investerare som McKinsey |
|
| ||||||||||
| jämfört med. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Första–Fjärde AP-fonderna och Sjunde AP-fonden har alla ett antal |
| |||||||||||
| definierade teman som fonderna primärt engagerar sig i när det gäller |
| |||||||||||
| ägarstyrning. Första–Fjärde AP-fonderna väljer vilka företag de ska |
| |||||||||||
| engagera sig i utifrån storleken på innehavet, vilken andel som fonden |
| |||||||||||
| äger av rösterna i bolaget, vilkenförmåga som fonderna anser sig ha att |
|
| ||||||||||
| påverka eller om det är en fråga av principiell natur. I Sverige är | ||||||||||||
| ägarstyrningsarbetet för Första–Fjärde AP-fonderna mer omfattande än |
|
| ||||||||||
| för innehav i internationella portföljföretag. Första–Fjärde AP-fonderna |
|
| ||||||||||
| röstar på stämmor i 40–50 bolag per år, har ofta dialoger kring olika |
| |||||||||||
| frågeställningar | med | portföljbolag | inför | bolagsstämmor, | och |
| för | |||||
| frekventa dialoger med andra institutionella ägare i principiellt viktiga |
| |||||||||||
| frågor. | Första–Fjärde | AP-fonderna | sitter | dessutom | i | ett | anta | |||||
| valberedningar i svenska bolag och har som princip inte tacka nej till ett |
|
| ||||||||||
| uppdrag i en valberedning. Första–Fjärde AP-fonderna är aktiva när det |
|
| ||||||||||
| gäller engagemang i utländska innehav främst via Etikrådet, fondernas |
| |||||||||||
| gemensamma plattform för hållbarhetsarbete. Sjunde AP-fonden får inte |
|
| ||||||||||
| rösta i sina svenska innehav. Däremot är fonden, liksom Första–Fjärde |
| |||||||||||
| AP-fonderna, aktiv i internationella innehav via röstning med fullmakt. |
|
| ||||||||||
| Fonderna röstar i runt 500 bolag per år. Sjunde AP-fonden har ett mer |
| |||||||||||
| begränsad engagemang i sin ägarstyrning än Första–Fjärde AP-fonderna. |
|
| ||||||||||
| Engagemanget | baseras | på om det är en principfråga eller om fonden |
| |||||||||
| anser sig ha möjlighet att påverka. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Aktiv ägarstyrning och engagemang i alla innehav utgör kärnan i Sjätte |
|
| ||||||||||
| AP-fondens investeringsstrategi, eftersom dess större ägarandelar innebär |
|
| ||||||||||
| större inflytande och möjlighet att påverka värdeskapandet. Fondens |
| |||||||||||
| strategi bygger i stor uträckning på att vara en aktiv ägare vilket innebär |
|
| ||||||||||
| att fonden arbetar med att 1) utveckla en ägarplan, 2) hålla fortlöpande |
| |||||||||||
| dialoger med bolagsledning, 3) utse styrelseledamöter, 4) kommunicera |
|
| ||||||||||
| förväntningar och krav, 5) vara delaktig i styrelser samt 6) följa upp och |
|
| ||||||||||
74 | rapportera. | Sjätte | AP-fonden r | hastyrelserepresentation | i |
| alla |
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
direktinvesteringar genom 22 egna styrelseledamöter och i 31 innehavSkr. 2013/14:130 genom oberoende representanter i styrelsen.
Skälen för regeringens bedömning
Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor
AP-fondernas arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningen (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.
Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:
1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.
2.Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.
3.I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.
4.I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.
AP-fonderna fortsätter att arbetainom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som
kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:
fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),
| den värdegrund som ska ligga till | grund för verksamheten bör |
| utvecklas och tydliggöras, |
|
| miljö och etik hanteras bäst genom | att integreras i den löpande |
| analysen och förvaltningen, |
|
miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,
sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,
extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,
det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,
AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,
principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende- dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna och
fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.
75
Skr. 2013/14:130 | I tidigare | års utvärderingar | har | regeringen | lyft | fram | vikten | av | att | |||||||
| integrera hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen. |
| ||||||||||||||
| Regeringen anser, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning, att |
|
|
| ||||||||||||
| detta | är | det | bästa | sättet | att | hantera | etik- | och | miljöfr | ||||||
| Samlingsbegreppet hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik |
|
| |||||||||||||
| och miljö, eftersom detta är ett bredare och mer | aktuellt | begrepp. | |||||||||||||
| Hållbarhet innefattar följande områden: miljö, mänskliga rättigheter, |
| ||||||||||||||
| arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald. |
|
|
|
| |||||||||||
| Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har |
|
| |||||||||||||
| tidigare år utvärderats genom enkäter till fonderna (se punkt 2 ovan). När |
|
| |||||||||||||
| det gäller årets utvärdering har regeringen | gett |
| ett | uppdrag | till | ||||||||||
| konsultbolaget McKinsey om en fördjupningsstudie kring integration av |
|
| |||||||||||||
| hållbarhet med en särskild djupdykning kring ägarstyrning | (i | enlighet |
| ||||||||||||
| med punkt 4 ovan). Dessutom valde revisorerna att inom ramen för |
| ||||||||||||||
| revisionen av verksamhetsåret 2013 genomföra en granskning av etik och |
|
|
| ||||||||||||
| hållbarhet i förvaltningen. McKinsey’s och revisorernas analys och |
| ||||||||||||||
| slutsatser har redovisats ovan. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Regeringen ser positivt på det utvecklingsarbete AP-fonderna så långt |
|
| |||||||||||||
| har genomfört inom hållbarhetsområdet, men konstaterar i likhet med |
| ||||||||||||||
| konsulterna | och | revisorerna | att | det | finns möjligheter | till |
| fortsatt | |||||||
| utveckling. Det bör vara hög prioritet för fondernas styrelser att fortsätta |
|
| |||||||||||||
| arbetet att integrera hållbarhet i förvaltningen. Det konstateras bl.a. av |
| ||||||||||||||
| revisorerna att de fonder som har enstarkare förankring i styrelse och |
|
| |||||||||||||
| ledning när det gäller arbetet med integration av hållbarhet, har ett mer |
|
| |||||||||||||
| ambitiöst åtagande när det gäller detta. Det visar på vikten av engagerade |
|
| |||||||||||||
| och drivande styrelser i AP-fonderna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Regeringen anser liksom McKinsey att Första–Fjärde och Sjunde AP- |
|
| |||||||||||||
| fonderna bör fortsätta sitt utvecklingsarbete när det gäller hållbarhet. |
| ||||||||||||||
| McKinsey nämner bl.a. möjligheterna att sätta tydligare mål för arbetet |
|
| |||||||||||||
| med | hållbarhet | och | att | utveckla sina | systematiska | processer | för | ||||||||
| integration av hållbarhet. Det kan också finnas skäl | för | fonderna | att | i |
| ||||||||||
| ökad utsträckning prioritera vissa åtgärder för att på | så | sätt | få bästa |
| |||||||||||
| möjliga resultat. Genom att rikta in sig på ett antal fokusområden skulle |
|
| |||||||||||||
| AP-fonderna | kunna | använda | tillgängliga | hållbarhetsresurser | mer | ||||||||||
| effektivt. Det kan även finnas skäl för Första–Fjärde AP-fonderna att se |
|
| |||||||||||||
| över möjligheterna till utökat samarbetet i Etikrådet i syfte att stärka den |
|
| |||||||||||||
| övergripande kompetensen i frågan. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Regeringen konstaterar även att kommunikation är viktigt, särskilt den |
|
| |||||||||||||
| externa kommunikationen i hållbarhetsfrågor. Regeringen instämmer i |
| ||||||||||||||
| McKinseys rekommendation att fonderna proaktivt bör lyfta fram sitt |
| ||||||||||||||
| arbete inom hållbarhet, speciellt med tanke på | att |
| fonderna | enligt | |||||||||||
| McKinseys analys har kommit relativt långt i integrationen av hållbarhet. |
|
|
| ||||||||||||
| McKinsey konstaterar att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna |
| ||||||||||||||
| ägarpolicyer och Första–Fjärde AP-fondernas ägarrapporter är mer |
| ||||||||||||||
| detaljerade och omfattande, än de svenska fonder som McKinsey jämfört |
|
| |||||||||||||
| med. Fonderna lyfter upp ett stort antal prioriterade frågor som de driver |
|
| |||||||||||||
| i relation till portföljbolagen och i ägarraporterna redovisas exempel på |
|
| |||||||||||||
| hur respektive fond har agerat i olika frågor i portföljbolagen. Tredje AP- |
|
| |||||||||||||
| fondens ägarrapport är mer detaljerad än de övriga och fonden redovisar |
|
| |||||||||||||
| hur | och varför | den | har | röstat | på | ett | visst | sätt | i | olika | frågor | ||||
76 | portföljbolagen | under | bolagsstämmosäsongen. | Detaljnivån |
| ökar | ||||||||||
transparensen, och det är i linje med regeringens önskan omSkrgod.2013/14:130 transparens när det gäller ägarstyrning.
Figur 6.3 Översikt över verktyg för att aktivt påverka innehav
Not 1: Får ej rösta i svenska innehav (enligt lagstiftning).
Not 2: Feb. 2014 (beror bl.a. på storlek på portföljbolaget, t.ex. investerar AP1 framför allt i stora bolag och AP4 i större utsträckning i medelstora bolag).
Not 3: Alla innehav ägs genom holdingbolag i Sverige; några portföljbolag (<5) verkar främst i andra skandinaviska länder; inget portföljbolag är baserat utanför Skandinavien. Not 4: Främst röstning genom ombud; mindre relevant att jämföra med antal innehav då inte alla utländska portföljbolag har bolagsstämmor; röstning framför allt i större innehav. Källa: McKinsey, bilaga 9.
Det är dock inte helt lätt att utifrån fondernas omfattande publicerade material såsom ägarpolicy och ägarrapport få en enkel övergripande bild av ägarstyrningsarbetet, hur strategiskt förankrad processen är i styrelsen, vilka frågor som prioriteras under en viss bolagsstämmosäsong och vad
resultatet av arbetet har blivit. Regeringen anser att det är viktigt att ägarstyrningen är transparent,framför allt då en stor del ägarstyrningsarbetet i innehav med betydande inflytande sker i form av
muntliga dialoger mellan respektive fond och portföljbolagen. |
| |||||
När det | gäller | Sjätte | AP-fonden så är | aktiv | ägarstyrning | |
engagemang | i | alla | innehav | kärnan | i | Sjätte |
investeringsstrategi, | eftersom | deras ägarandelar | i allmänhet innebär | |||
större inflytande. Detta innebär att fonden arbetar på ett annat sätt med ägarstyrning än Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna.
Kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor
Regeringen anser att kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation, och tjänsteresor har stor vikt för allmänhetens förtroende för AP-fondernas verksamhet. Fondernas interna riktlinjer bör därför vara präglade av måttfullhet, vara väl avvägda samt bidra till god etik och organisationskultur. AP-fonderna bör ha riktlinjer som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter. Vidare är öppenhet och
av
och AP-fondens
77
Skr. 2013/14:130
78
transparens kring riktlinjerna och tillämpningen av dem av stor betydelse för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet.
En gemensam policy för AP-fonderna fastställdes av samtliga AP- fonders styrelser under 2012 när det gäller ersättningar. Policyn är övergripande och förutsätter att respektive AP-fond kompletterar den med mer detaljerade interna riktlinjer och instruktioner. Samtliga AP- fonder såg över och reviderade de interna riktlinjerna under 2012 och 2013. I januari 2013 överlämnade AP-fonderna en gemensam policy avseende dessa frågor till Finansdepartementet. Förändringarna som genomfördes varierar i omfattning och grad. Det rör sig bl.a. om förtydligande av gällande riktlinjer, införande av nya riktlinjer samt avveckling av vissa förmåner.
Revisorerna har för verksamhetsåret 2013 gjort en uppföljning av den särskilda granskning som revisorerna genomförde under våren 2013. I uppföljningen har ett antal stickprov tagits och de visar att fondernas
hantering | av | ersättningar, onalförmåner,pers | presentation | och |
| ||||||
tjänsteresor är i linje med fondernas nya riktlinjer. Däremot har de funnit |
| ||||||||||
att | dokumentationen | skulle | kunna | förstärkas | så | att | tillräcklig | ||||
dokumentation är samlad direkt med verifikationen för att styrka att | |||||||||||
kostnaderna är i linje med fondens riktlinjer. I uppdraget till revisorerna |
| ||||||||||
ingick även att granska utvecklingen i de | totala kostnaderna | för | |||||||||
ersättningar, | personalförmåner, | representation | och | tjänsteresor | för | ||||||
respektive fond för att följa upp om ett ökat fokus på ersättningar har fått |
| ||||||||||
genomslag i kostnaderna. Det kan konstateras att så är fallet och med |
| ||||||||||
några få undantag har alla kostnadsposter inom det här | området | fallit | |||||||||
2013 jämfört med 2012. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Regeringen förväntar sig att AP-fondernas styrelser fortsätter att arbeta |
| ||||||||||
med riktlinjerna när det gäller ersättningar | och | deras | tillämpning | ||||||||
framöver. Regeringen kommer fortsätta att följa | upp | frågan | och | ||||||||
förutsätter att styrelserna löpande följer upp och bedömer villkoren när |
| ||||||||||
det gäller ersättningar i förhållande till regeringens riktlinjer, ”Riktlinjer |
| ||||||||||
för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna (Skr. |
| ||||||||||
2011/12:130, Bilaga 1)”. Underlag och bedömningar bör redovisas öppet. |
|
| |||||||||
Anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna |
|
|
| ||||||||
Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens |
| ||||||||||
förtroende för AP-fondernas verksamhet men även för pensionssystemet |
| ||||||||||
i allmänhet, beslutade regeringen under 2009 om separata riktlinjer för |
| ||||||||||
anställningsvillkor | för | ledande | befattningshavare | i | AP-fonderna. | ||||||
Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy | för | styrning | och | ||||||||
utvärdering av AP-fonderna (se bilaga 1). De riktar sig till AP-fondernas |
| ||||||||||
styrelser som, inom ramen för det uppdrag som lagstiftningen anger, har |
| ||||||||||
att omsätta riktlinjerna på ett ansvarsfullt sätt. |
|
|
|
|
|
| |||||
Enligt regeringens riktlinjer bör styrelserna i AP-fonderna besluta om riktlinjer för ersättningsfrågor inom den egna fonden. Av revisorernas granskning av 2013 framgår att AP-fonderna i allt väsentligt har anpassat sina ersättningspolicyer till regeringens riktlinjer. De få avvikelser som kvarstår berör främst uppsägningstider som i ett fåtal anställningsavtal överskrider det som anges i regeringens riktlinjer. I dessa fall har berörda
fonder bedömt att omförhandling av avtalen skulle innebära | ökadeSkr.2013/14:130 |
kostnader för fonden utan att några förbättringar uppnås. |
|
Regeringen anser att öppenhet är viktig för att värna förtroendet | för |
AP-fondernas verksamhet. Tidigare år har regeringen konstaterat att redovisning av beviljade ersättningar till ledande befattningshavare inte varit fullständig. Revisorernas granskning visar dock att fonderna i allt väsentligt redovisat ersättningar per ledande befattningshavare i enlighet
med riktlinjerna. I vissa fall är ersättningen redovisad per ledande befattningshavare per befattning och i vissa fall är den redovisad per
ledande befattningshavare per namngiven | person. Regeringen | ser det |
som positivt att fonderna arbetar för | att fullt ut följa | regeringens |
riktlinjer. |
|
|
Ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag
Regeringens riktlinjer när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna omfattar även fondernas ägarstyrning i företag där fonden direkt eller genom andra aktörer är delägare. AP-
fonderna bör därför i respektive företag, i dialog med övriga ägare, verka |
| ||||||||
för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt. Även | här | anser | |||||||
regeringen att öppenhet är viktig. Som en följd av regeringens riktlinjer |
| ||||||||
reviderade fonderna sina egna riktlinjer för bolagsstyrning under 2009. | |||||||||
Revideringen innebar bl.a. att kraven på ersättningsvillkor delvis stärktes. |
| ||||||||
Första–Fjärde | och | Sjätte | AP-fonderna | redogör | i | sina | respektive | ||
årsredovisningar | för | hur | de | hanterar | ersättningsfrågor | i | fondens | ||
portföljbolag, men omfattningen på redogörelserna varierar. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna publicerade 2013 en ägarpolicy
och Första–Fjärde även en årlig ägarrapport efter bolagstämmoperioden. Första–Fjärde AP-fonderna redogör i ägarpolicyn detaljerat för sin syn på ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag. Även om det finns viss information i dessa dokument kring hur fonderna avviker i sin syn från regeringens riktlinjer så är den inte helt tydlig. Det är heller inte fullt ut tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna ser olika på ersättningar till ledande befattningshavare i noterade företag som utgör minoritetsposter jämfört med direktägda innehav i t.ex. fastighetsbolag. Även om AP-
fonderna har rätt att avvika från regeringens riktlinjer när det gäller ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag så önskar regeringen en tydligare redovisning av de avvikelser som finns och de huvudsakliga skälen till dessa avvikkelser.
6.2 | Övriga förvaltningsfrågor |
|
|
|
|
|
|
| |||
Regeringens bedömning: Det är viktigt att AP-fonderna har en | god |
| |||
intern | styrning och kontroll så att förtroende | för | fonderna och |
| |
pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs inom |
| ||||
området av revisorerna och, i förekommande fall av Riksrevisionen, av |
| ||||
stor vikt. |
|
|
|
| |
Riksrevisionen granskade 2013 Sjunde AP-fonden och riktade allvarlig |
| ||||
kritik mot den interna styrningen och kontrollen i fonden. Det kan dock |
| ||||
noteras | att Sjunde AP-fonden förstärkt dessa funktioner | och | att intern | 79 | |
|
|
|
|
| |
Skr. 2013/14:130 | styrning och | kontroll i | dag är | i nivå med vad som | gäller | för | privata | |||||||
| fondbolag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Vad gäller den årliga revisionen ser regeringen allvarligt | på de | ||||||||||||
| direktupphandlingar som skett i Fjärde AP-fonden 2013 och utgår i från | |||||||||||||
| att fonden sett över rutinerna och säkerställt att reglerna för upphandling |
| ||||||||||||
| följs framöver. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Skälen för regeringens bedömning |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Riksrevisionens granskning av Sjunde AP-fonden |
|
|
|
|
|
| |||||||
| Riksrevisionen redovisade i en rapport från november 2013 Sjunde AP- | |||||||||||||
| fonden – svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav? | |||||||||||||
| (RiR | 2013:14) | sin | granskning | av | förvaltningen | av | det | statliga | |||||
| förvalsalternativet i premiepensionssystemet. Riksrevisionen riktade i sin |
| ||||||||||||
| rapport kritik mot Sjunde AP-fondens mål och placeringsinriktning samt |
| ||||||||||||
| dess interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden rekommenderas | |||||||||||||
| bl.a. | att | komplettera målformuleringen för förvalsalternativet och | |||||||||||
| säkerställa den fortsatta utvecklingen av fondens interna styrning och | |||||||||||||
| kontroll. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Regeringen | överlämnade | den | 27 | februari | 2014 | en | skrivelse | ||||||
| (2013/14:109) till riksdagen med regeringens svar på Riksrevisionens | |||||||||||||
| granskning. Vad gäller Sjunde AP-fondens mål så anförde regeringen att |
| ||||||||||||
| förarbetena | till | lagen | om | allmänna | pensionsfonder | pekar | på att | ||||||
| förvaltningen | av | fondmedelen s hoSjunde | AP-fondens |
| ska | vara | |||||||
| jämförbara | och | likvärdiga | med | de | privata |
| alternativen | ||||||
| premiepensionen (prop. 1999/2000:46). Regeringen ansåg därför | att | ||||||||||||
| målet för Sjunde AP-fonden, att avkastningen ska överträffa den | |||||||||||||
| genomsnittliga avkastningen | för | privata | fonder | i | premiepensions- | ||||||||
| systemet, inte stod i strid med lagens avkastningsmål. |
|
|
|
|
| ||||||||
| Regeringen | delade inte heller den kritik | som | Riksrevisionen riktade | ||||||||||
| mot Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll. Regeringen ansåg |
| ||||||||||||
| att fonden bör utvärderas utifrån det regelverk som gäller för Sjunde AP- |
| ||||||||||||
| fonden, och inte det regelverk som gäller för privata aktörer i | |||||||||||||
| premiepensionssystemet. Regeringen bedömde dock att fonden tidigare | |||||||||||||
| haft anledning att se över sin interna styrning och kontroll. Sjunde AP- | |||||||||||||
| fonden | har | redan vidtagit åtgärder för att förstärka de interna | |||||||||||
| kontrollfunktionerna såväl organisations- som resursmässigt. Utöver de | |||||||||||||
| tvingande kraven i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP- | |||||||||||||
| fonder) så har fonden frivilligt vidtagit åtgärder för att höja | nivån | på | |||||||||||
| intern styrning och kontroll till en nivå som idag i vissa delar är mer | |||||||||||||
| omfattande än nivån hos privata fondbolag. |
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att det finns behov av | |||||||||||||
| att se | över | regelverket för Sjunde AP-fonden. Den överenskommelse | |||||||||||
| som den s.k. Pensionsgruppen ingick den 12 mars i år innebär att Sjunde |
| ||||||||||||
AP-fonden omfattas av översynen av AP-fonderna såvitt gäller regler avseende intern styrning och kontroll. Det pågår således redan ett sådant arbete.
80
Revisorernas kommentarer i den årliga revisionen | Skr. 2013/14:130 |
Inom ramen för revisionen, gör revisorerna en bedömning av hur AP- fondernas interna kontroll fungerar. Generellt sett konstaterar revisorerna att det inte har framkommit något som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i fondernas interna kontroll. Revisorerna markerar inom ett antal områden om det finns iakttagelser, och hur signifikanta de är. När det gäller signifikanta iakttagelser så hade revisorerna en sådan som rör ett förhållande inom Sjunde AP-fonden, avseende utbetalningar från fondbolaget. I samband med att Sjunde AP-fonden under 2013 bytte
administratör upprättades det inte, under en period, månatliga balanskontoavstämningar. Förhållandet upptäcktes och är nu åtgärdat.
Konsulterna hade enbart ett fåtal viktiga iakttagelser och bland dem noterades att Fjärde AP-fonden under 2013 vid några tillfällen har gjort direktupphandlingar i strid med lagen om offentlig upphandling (LOU). Revisorerna har bett fonden att dokumentera anledningen till avstegen och ta fram en rutin för hantering av upphandling i enlighet med lagen.
Regeringen ser allvarligt på dessa avsteg och utgår från att Fjärde AP- fonden sett över rutinerna och säkerställt att regelverket för upphandling följs framöver.
81
Skr. 2013/14:130
Bilaga 1
82
Policy för styrning och utvärdering av AP- fonderna
Bakgrund
En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.
AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:
utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,
utse revisorer,
fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och
årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.
Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på |
| ||||||||||||
grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i |
|
| |||||||||||
var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av |
|
| |||||||||||
arbetsmarknadens organisationer. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och |
| ||||||||||||
balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för | regeringen att | ta |
| ||||||||||
ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är |
|
| |||||||||||
revisorernas | granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis | lämnar |
| ||||||||||
AP-fondernas | revisorer |
| en | skriftlig | och | muntlig | rapport | t | |||||
Finansdepartementet | efter | varje |
| bokslut. | Detta | bör | gälla |
| även | ||||
fortsättningsvis. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens |
|
| |||||||||||
ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera |
| ||||||||||||
fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning |
|
| |||||||||||
och risknivå. Av det följer en rättoch ett åliggande för regeringen att |
|
| |||||||||||
avge | en | opartisk | bedömning | av | fondernas | förvaltningsresultat. | |||||||
Regeringen | har | även |
| getts | utrymme | att | förtydliga | sin | syn | p | |||
pensionssystemets | åtagandesida och | uppdraget | i | övrigt | (prop. | ||||||||
1999/2000:46 s. 111 ff.).
En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas
som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till
att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.
En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och
förarbeten | och | samtidigt beakta | behovet av konsistens i regeringens |
samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det | |||
kan därför | vara | lämpligt att hämta | inspiration och viss vägledning från |
gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och Skridet.2013/14:130
sammanhanget | även | beakta | principer och | riktlinjer | som | antagitsBilagaav 1 |
| |||||
OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin |
| |||||||||||
helhet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är |
| |||||||||||
primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, |
| |||||||||||
skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i |
|
| ||||||||||
sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras |
| |||||||||||
genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i | övrigt |
| ||||||||||
tillgodoser ett allmänt intresse ellerinte. Riktlinjerna kan också vara |
| |||||||||||
användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande |
| |||||||||||
tillgodoser allmänna syften, oavsett omdetta sker i bolagsform eller inte |
| |||||||||||
(OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, |
|
| ||||||||||
OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara |
| |||||||||||
direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och |
| |||||||||||
aktiv | ägare, | fastställer | en | tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att |
| |||||||
styrningen | är | transparent | säkerställeroch | ansvarsskyldighet |
| |||||||
(accountable). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
AP-fondernas styrelser åtnjuteroperationell autonomi genom | att |
| ||||||||||
ensamma bära ansvaret för fondernasförvaltning. Styrelserna företräder |
| |||||||||||
respektive fond också inför domstolStyrelserna. svarar själva | för |
| ||||||||||
fondernas finansiering med de medel som | fonderna | förvaltar, | vilket |
| ||||||||
liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis |
| |||||||||||
försäkringsbolag. I dessa avseendenmotsvarar AP-fonderna kriterier för |
| |||||||||||
statsägda ”företag”. Deavgifter som finansierar fondernas verksamhet |
| |||||||||||
hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som |
| |||||||||||
tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats |
| |||||||||||
under | konkurrens | på |
| en | öppen | marknad. | Det | innebär | att | |||
avgiftsfinansieringen | inte | är | en del av fondernas affärsverksamhet. |
| ||||||||
Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har |
|
| ||||||||||
delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad |
| |||||||||||
affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. |
|
|
|
|
| |||||||
AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har |
| |||||||||||
implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig |
| |||||||||||
upphandling blir tillämpliga | (prop. | 1999/2000:46 | s. | 133 | ff.). | Enligt |
| |||||
regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.
Styrelsernas roll
Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.
Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.
83
Skr. 2013/14:130 | Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det |
| ||||||||
Bilaga 1 | behöva klargöras vad som | mer | precist | är föremålet | för | styrelsernas | ||||
| uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår |
| ||||||||
| från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med |
| ||||||||
| samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det | |||||||||
| kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska | |||||||||
| förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket | |||||||||
| innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med | |||||||||
| undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt | |||||||||
| lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en |
| ||||||||
| kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112). |
|
|
|
| |||||
| OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata |
| ||||||||
| tjänstepensionsfonder och | är | därför | inte tillämpliga | för | AP-fonderna | i | |||
| alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande |
| ||||||||
| principen | beträffande | ramverket | för | styrning | av | pensionsfonder | |||
| (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och | |||||||||
| fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å |
| ||||||||
| ena sidan och operativt ansvar å andra sidanOECD( Guidelines for |
| ||||||||
| pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt | att denna | ||||||||
| fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk | |||||||||
| praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för | |||||||||
| bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål |
| ||||||||
| och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och |
| ||||||||
| vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den | |||||||||
| verkställande | direktören | rapporterar | till | styrelsen | och | ansvarar | för | ||
| fondens löpande förvaltning. Detär av avgörande | betydelse | att | |||||||
| styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande |
| ||||||||
| och operativa roller, eftersom densamma har ansvaret för fondernas |
| ||||||||
| löpande förvaltning. |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Tillsättning av styrelser
Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.
Ledamöterna | i | AP-fondernas | elsestyr | tillgodoser | höga | krav | på | ||
kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund |
| ||||||||
av | styrelsernas | ansvar | och | ragetsuppd betydelse | i | samhället. | |||
Ledamöterna ska enligt lag utses pågrundval av sin förmåga att främja |
| ||||||||
fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att |
| ||||||||
styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende | bakgrund | och | |||||||
erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. |
|
|
| ||||||
84
Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket ävenSkr. 2013/14:130 överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att Bilaga 1 ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå
denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en |
| |||||||
möjlighet | att förordna | ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder |
| |||||
upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras |
| |||||||
för uppdragets sammanlagda längd. |
|
|
|
| ||||
Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften |
| |||||||
av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till |
| |||||||
bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad |
| |||||||
bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, |
| |||||||
vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda |
| |||||||
bolag. Styrelsernas roll som ensammaansvariga för verksamheten, i |
| |||||||
kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens | ||||||||
förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i |
| |||||||
detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel |
| |||||||
av styrelsen, och begränsningen bör | vara någorlunda | tydlig för | att | |||||
underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger |
| |||||||
väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt |
| |||||||
för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att |
| |||||||
skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. |
| |||||||
För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen |
| |||||||
en | introduktion till | styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen | är | |||||
särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och |
| |||||||
innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga |
| |||||||
regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika |
| |||||||
och | ofta | komplexa | verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det | |||||
angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till |
| |||||||
fondverksamheten. |
|
|
|
|
| |||
Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande |
| |||||||
och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga |
| |||||||
utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. |
| |||||||
Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga |
| |||||||
kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. |
| |||||||
Återkommande | möten | med fondernas ordförande är en form för | ||||||
information | och | meningsutbyte. | Därutöver | ska | kommunikation | |||
upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.
Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.
Regeringens utvärdering
AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är
85
Skr. 2013/14:130 lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta Bilaga 1 minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhets-
mässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att
fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.
Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera |
| ||||||||
styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av |
| ||||||||
lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de |
| ||||||||
övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. |
| ||||||||
Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets |
| ||||||||
åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även |
| ||||||||
ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens |
| ||||||||
utvärdering | kan | dessutom | omfatta | fondernas | ägarinflytande | i | |||
portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, |
| ||||||||
med | särskilt | avseende | på | placegsstrinategierna, | samt | fondernas |
| ||
gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer
med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god
måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har |
| ||||||
försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för |
| ||||||
tolkning, medför en förhöjd risk för | att fonderna | (medvetet eller | |||||
omedvetet) ska | ta intryck av varandras beslut. Strategier som | är | |||||
avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på |
| ||||||
fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets |
| ||||||
perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor |
| ||||||
som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens |
| ||||||
förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna |
| ||||||
med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings- |
| ||||||
organisationer | försvinner | genom | en | alltför | stor | likriktning | av |
tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).
Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom
regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har
operationaliserat de övergripande målen får i | slutändan | regeringens |
värdering av avkastning och risk stor betydelse. | En god | styrning av |
AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör
inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning
av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.
86
Vid | utvärdering | av | fondernas | operativa | förvaltning | kanSkr. 2013/14:130den | ||||||||
utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara enBilaga 1 | ||||||||||||||
lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av |
|
| ||||||||||||
effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör |
| |||||||||||||
den granskade perioden vara längre. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Utvärderingen | bör | i | tillräckligt | stor | utsträckning | inriktas | mot | |||||||
styrelsernas strategiska beslut mso erfarenhetsmässigt har avgörande |
| |||||||||||||
betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång |
| |||||||||||||
horisont | för | utvärdering | motiveras |
| ytterst | av | fondernas | långsiktiga | ||||||
uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad |
| |||||||||||||
period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att |
| |||||||||||||
vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det |
| |||||||||||||
faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också |
| |||||||||||||
för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av |
| |||||||||||||
styrelsernas strategiska | beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn | till |
| |||||||||||
AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. |
|
|
| |||||||||||
Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående |
| |||||||||||||
självständighet | måste | även | finansieringen, | och | den | resulterande | ||||||||
medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att |
| |||||||||||||
välja inriktning | och | risknivå, utan även stor frihet att på | egen | hand | ||||||||||
besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att |
| |||||||||||||
fonderna inte är konkurrensutsatta i | denna del, vilket | ställer | särskilda |
| ||||||||||
krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens | ||||||||||||||
utvärdering | på | de | av styrelserna uppsatta målen. Regeringen | har | ||||||||||
emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken |
| |||||||||||||
som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin |
| |||||||||||||
portföljförvaltning | bedöms | vara | uppenbart | olämpliga | (prop. | |||||||||
1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det |
| |||||||||||||
angeläget att det även sker en prövning av fondernas | val av | |||||||||||||
förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som |
| |||||||||||||
förväntade | resultat |
| där | förväntade | resultat | ska | vara | rimligt | ||||||
kvalitetssäkrade. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
När | det |
| gäller | AP-fondernas |
| redovisningsprinciper | bör | dessa | ||||||
överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. |
|
| ||||||||||||
Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I | ||||||||||||||
kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter |
| |||||||||||||
kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa |
| |||||||||||||
provisionskostnader. Naturligtvis bör | fondernas | interna | och | externa |
| |||||||||
kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, | med | bevarad | ||||||||||||
jämförbarhet bakåt i tiden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.
87
Skr. 2013/14:130
Bilaga 1
88
Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna
Inledning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till |
| ||||||||||||
sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP- |
|
| |||||||||||
fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas |
|
|
| ||||||||||
förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav |
|
|
| ||||||||||
på att AP-fonderna uppbär | allmänhetens | förtroende. Regeringen | har |
| |||||||||
sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram | i |
| |||||||||||
statliga | bolag | även | bör | vara | vägledande | för | AP-fonderna | (skr. | |||||
2000/01:131 s. 48). Mot | bakgrund | av | ersättningsvillkorens |
| stora |
| |||||||
betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen | att | särskilda |
| ||||||||||
riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör |
| ||||||||||||
anställnings- och ersättningsvillkor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de |
| ||||||||||||
ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent |
|
|
| ||||||||||
sätt och att styrelserna försäkrar sig om att dentotala ersättningen är |
|
|
| ||||||||||
rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik |
|
|
| ||||||||||
och organisationskultur. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa |
|
|
| ||||||||||
riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla | hur | AP-fonderna | har |
| |||||||||
tillämpat riktlinjerna och levt upp tillriktlinjernas ersättningsprinciper. |
|
|
| ||||||||||
Utvärderingen kommer att redovisas regeringens årliga skrivelse till |
|
|
| ||||||||||
riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet. |
|
|
|
|
| ||||||||
Tillämpningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor |
|
|
| ||||||||||
för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom |
| ||||||||||||
riktlinjer | som | riktar | sig | direkt | till | AP-fonderna | bortfaller, | för | |||||
AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för |
| ||||||||||||
anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt |
|
| |||||||||||
ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande |
|
| |||||||||||
befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att |
|
|
| ||||||||||
de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna | avtal | som |
| ||||||||||
strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning |
| och |
| ||||||||||
utvärdering av AP-fonderna. | I företag där AP-fonderna direkt eller |
| |||||||||||
genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget | i |
| |||||||||||
dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som |
|
|
| ||||||||||
möjligt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelsens ansvarsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till |
| ||||||||||||
ledande | befattningshavare. | Riktlinjerna |
| ska | vara | förenliga | med | ||||||
regeringens riktlinjer. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå
– hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,
– att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad | Skr. 2013/14:130 | ||||||||||||
innan beslut om enskild ersättning beslutas. |
|
|
|
|
|
|
| Bilaga 1 |
| ||||
Det är hela | styrelsens | ansvar | att | fastställa | ersättning | till | den |
| |||||
verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den |
| ||||||||||||
verkställande | direktörens | som | övriga | ledande | befattningshavares |
| |||||||
ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- |
|
| |||||||||||
fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna |
|
| |||||||||||
enligt nedan. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ersättningsprinciper |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och |
|
| |||||||||||
väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och |
| ||||||||||||
ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. |
| ||||||||||||
Ersättningen ska inte vara löneledande i | förhållande | till | jämförbara |
| |||||||||
institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande |
| ||||||||||||
befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är |
|
| |||||||||||
det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda |
|
| |||||||||||
krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av |
| ||||||||||||
statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar | för | rörlig | lön |
| |||||||||
gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar |
|
| |||||||||||
två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för |
| ||||||||||||
styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av |
|
| |||||||||||
rörlig lön som har kommunicerats tydligt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte | följer |
| |||||||||||
tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör | inte överstiga | 30 |
| ||||||||||
procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar | om en |
| |||||||||||
förmånsbestämd | pensionsförmån, | ska | den | således | följa | tillämplig |
| ||||||
kollektiv | pensionsplan. | Eventuella | utökningar | av | den | kollektiva |
| ||||||
pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av |
|
| |||||||||||
planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska |
| ||||||||||||
bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare |
|
| |||||||||||
pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har |
| ||||||||||||
gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst |
|
| |||||||||||
65 år. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vid uppsägning från AP-fondens sida | ska | uppsägningstiden | inte |
| |||||||||
överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även |
| ||||||||||||
avgångsvederlag | utgå | motsvarande | högst |
| arton |
| månadslöner. |
| |||||
Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den |
| ||||||||||||
fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid |
|
| |||||||||||
erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den |
| ||||||||||||
uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya |
|
| |||||||||||
inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. |
| ||||||||||||
Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. |
|
| |||||||||||
Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. |
|
|
|
|
| ||||||||
Redovisning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna |
|
| |||||||||||
på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna |
| ||||||||||||
ska iaktta | de | särskilda regler om | redovisning | av | ersättningar | till de | 89 | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Skr. 2013/14:130 | ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika | |||
Bilaga 1 | aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen | |||
| (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska | |||
| ersättningen | för | varje enskild ledande | befattningshavare särredovisas |
| med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. | |||
| Styrelsen | ska | i årsredovisningen | redovisa om tidigare beslutade |
riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.
Definitioner
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.
Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.
Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.
Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, |
| ||||
ersättning | från | vinstandelsstiftelser, | provisionslön | och | liknande |
ersättningar. |
|
|
|
|
|
Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) | avses | att | |||
pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta |
| ||||
lönen. |
|
|
|
|
|
Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd |
| ||||
som en viss procent av en viss definierad fast lön. |
|
| |||
90
Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag
Skr. 2013/14:130
Bilaga 2
Placeringsbestämmelserna för FöstaFjärde– och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.
Första–Fjärde AP-fonderna
Enligt | gällande | regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta | |||||
portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara | |||||||
värdepapper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade | |||||||
kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk. |
|
|
| ||||
I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– |
| ||||||
Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till | |||||||
handel på en reglerad marknad i | Sverige till ett marknadsvärde som | ||||||
uppgår | till högst | två procent av det totala marknadsvärdet av sådana | |||||
aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till |
| ||||||
handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst 10 |
| ||||||
procent av röstetalet för aktierna i bolaget. |
|
|
| ||||
Maximalt 5 procent av det | marknadsvärderade | fondkapitalet | får | ||||
placeras | i | onoterade värdepapper | ax(m 30 procent | av röstetalet | i | ||
onoterade |
| riskkapitalbolag). | Första–Fjärde | AP-fondernas | |||
aktieplaceringar i fastighetsbolag ärundantagna från begränsningarna |
| ||||||
avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas | i | ||||||
stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av | |||||||
Första–Fjärde | AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara | ||||||
utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas | |||||||
externt. |
|
|
|
|
|
|
|
Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag |
| ||||||
|
|
|
|
|
| ||
Typ av instrument m.m. | Tillåtna placeringar |
|
|
|
| ||
Generellt |
|
| Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. |
|
| ||
|
|
| Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till |
| |||
|
|
| handel på en reglerad marknad eller motsvarande |
| |||
|
|
| marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna). |
| |||
Onoterade värdepapper | Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat i |
| |||||
|
|
| aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt |
| |||
|
|
| fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på en |
| |||
|
|
| reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför |
| |||
EES. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).
91
Skr. 2013/14:130
Bilaga 2
Räntebärande instrument | Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i |
| räntebärande värdepapper med låg kredit- och |
| likviditetsrisk. |
Derivat | Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller |
| minska risker. Ej derivat med råvaror som under- |
| liggande tillgång. |
Krediter | Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. |
| Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och |
| värdepapperslån främst i syfte att effektivisera |
| förvaltningen. |
Upplåning | Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till |
| lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning. |
Utländsk valuta | Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat |
| för valutarisk. |
Stora exponeringar | Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat |
| mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med |
| inbördes anknytning. |
Svenska aktier | Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i |
| svenska bolag som är upptagna till handel på en |
| reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två |
| procent av värdet av sådana aktier. |
Röstetal | Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna |
| fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i |
| onoterade riskkapitalbolag. |
Externa | Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för |
förvaltningsuppdrag | extern förvaltning. |
Sjätte AP-fonden
Sjätte AP-fonden har i uppgift attplacera fondkapitalet på den svenska |
| |||||||||||||
riskkapitalmarknaden med inriktning mot små och medelstora företag. |
|
| ||||||||||||
Sjätte AP-fonden har obegränsade möjligheter att investera i onoterade |
| |||||||||||||
bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt |
| |||||||||||||
30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är |
| |||||||||||||
upptagna | till | handel | på | en | reglerad | marknad | eller | en | motsvarande | |||||
marknad | utanför | EES. | Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte |
| ||||||||||
AP-fondens | innehav | när |
| det | gäller | övriga | svenska | bolag | eller | |||||
riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp |
| |||||||||||||
till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). |
|
| ||||||||||||
Sjätte | AP-fondens | tidigare | ensidiga | inriktning | mot | svenska | bolag |
| ||||||
ersattes | 2007 | av | en möjlighettt placera en mindre andel av |
| ||||||||||
fondkapitalet | utomlands. Detta | kommer till uttryck genom att Sjätte |
| |||||||||||
AP-fonden får | utsätta | högst | tio | procent | av | fondkapitalet | för | valutarisk |
| |||||
(prop. 2006/07:100 s. 188 f.).
92
Sjunde AP-fonden | Skr. 2013/14:130 |
| Bilaga 2 |
Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– | |
Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som |
|
i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om |
|
investeringsfonder. En skillnad t moövriga investeringsfonder | är |
emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag.
Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik
i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.
93
Första AP-fonden
ÅRET I KORTHET
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Första
AP-fonden
2013
•Årets resultat uppgick till 25 687 mkr (24 170) efter kostnader. Avkastningen uppgick till 11,2 procent (11,3) efter kostnader.
•Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader den senaste tioårsperioden var 6,5 procent vilket överstiger fondens mål på 5,5 procent.
•Fondkapitalet ökade med 18 807 mkr till 252 507 mkr efter att fonden överfört
6 880 mkr (3 788) till Pensionsmyndigheten.
•Fondens förvaltningskostnader var 350 mkr (322) vilket motsvarar 0,14 procent (0,14) av genomsnittligt förvaltat kapital.
•Styrelsen omformulerade fondens mål till en avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder.
Avkastning per tillgångsslag 2013, procent |
|
| ||||||
25% |
|
|
|
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
15% |
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
5% |
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
-5% | Sverige |
| länder | Fastigheter HedgefonderRiskkapitalfonder | Nya investeringar | Valuta | ||
|
| |||||||
Aktier |
| utvecklade |
| utvecklingsländer värdepapper |
| |||
Aktier |
| Aktier | Räntebärande | Riskparitetsportfölj |
| |||
Femårsöversikt i sammandrag |
|
|
| |||||
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
Avkastning före kostnader, % | 11,3 | 11,4 | –1,7 | 10,3 | 20,4 |
Förvaltningskostnadsandel, % | 0,14 | 0,14 | 0,12 | 0,13 | 0,16 |
Avkastning efter kostnader, % | 11,2 | 11,3 | –1,9 | 10,2 | 20,2 |
Resultat efter kostnader, mdkr | 25,7 | 24,2 | –4,2 | 20,5 | 34,6 |
Nettoflöden, mdkr | -6,9 | –3,8 | –1,2 | –4,0 | –3,9 |
Fondkapital vid årets slut, mdkr | 252,5 | 233,7 | 213,3 | 218,8 | 202,3 |
Exponering, % |
|
|
|
|
|
Aktier | 49,2 | 47,4 | 49,2 | 60,3 | 58,6 |
– varav svenska aktier | 12,0 | 11,4 | 12,6 | 15,7 | 13,8 |
Räntebärande värdepapper 1) | 29,7 | 36,4 | 40,9 | 32,5 | 34,7 |
Fastigheter | 8,8 | 7,7 | 5,6 | 5,0 | 3,4 |
Hedgefonder | 4,9 | 4,3 | 0,2 | 0,3 | 0,0 |
Riskkapitalfonder | 3,3 | 3,2 | 2,8 | 2,0 | 1,7 |
Riskparitetsportfölj | 3,8 | - | - | - | - |
Nya investeringar | 1,0 | 0,7 | 0,6 | 0,7 | 0,0 |
Valuta | 29,2 | 27,4 | 21,3 | 24,0 | 21,6 |
Andel extern förvaltning, % | 37,1 | 39,3 | 41,4 | 43,7 | 42,5 |
1) Riskparitetsportföljen innehåller 48 procent räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,2 procent.
95
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper och noter
RESULTATRÄKNING
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
| |
| Rörelsens intäkter |
|
|
|
|
|
| Räntenetto | 1 |
| 3 063 | 4 893 |
|
| Erhållna utdelningar |
|
| 3 451 | 3 126 |
|
| Nettoresultat, noterade aktier och andelar | 2 |
| 16 635 | 13 650 |
|
| Nettoresultat, onoterade aktier och andelar | 3 |
| 4 405 | 1 607 |
|
| Nettoresultat, räntebärande tillgångar |
|
| -2 171 | 4 529 |
|
| Nettoresultat, derivatinstrument |
|
| 1 462 | –1 094 | |
| Nettoresultat, valutakursförändringar |
|
| -811 | –2 219 | |
| Övriga intäkter |
|
| 3 |
|
|
| Provisionskostnader | 4 |
| -189 | –145 | |
| Summa rörelsens intäkter |
|
| 25 848 | 24 347 |
|
| Rörelsens kostnader |
|
|
|
|
|
| Personalkostnader | 5 |
| –110 | –106 | |
| Övriga förvaltningskostnader | 6 |
| –51 | –71 |
|
| Summa rörelsens kostnader |
|
| –161 | –177 | |
| Resultat |
|
| 25 687 | 24 170 |
|
BALANSRÄKNING |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
| Mkr | Not |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|
| Tillgångar |
|
|
|
|
|
| Aktier och andelar, noterade | 7 |
| 119 599 | 109 403 |
|
| Aktier och andelar, onoterade | 8 |
| 45 007 | 27 254 |
|
| Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 9 |
| 82 327 | 92 359 |
|
| Derivat | 10 |
| 1 926 | 2 480 |
|
| Kassa och bankmedel |
|
| 2 921 | 1 268 |
|
| Övriga tillgångar | 11 |
| 984 | 551 |
|
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 |
| 891 | 1 035 |
|
| Summa tillgångar |
|
| 253 655 | 234 350 |
|
| Skulder |
|
|
|
|
|
| Derivat | 10 |
| 241 | 201 |
|
| Övriga skulder | 13 |
| 868 | 405 |
|
| Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader | 14 |
| 39 | 44 |
|
| Summa skulder |
|
| 1 148 | 650 |
|
| Fondkapital | 15 |
|
|
|
|
| Ingående fondkapital |
|
| 233 700 | 213 318 |
|
| Nettobetalningar till/frånpensionssystemet |
|
| -6 880 | –3 788 | |
| Årets resultat |
|
| 25 687 | 24 170 |
|
| Summa fondkapital |
|
| 252 507 | 233 700 |
|
| Summa fondkapital och skulder |
|
| 253 655 | 234 350 |
|
| Poster inom linjen | 16 |
| 12 174 | 9 880 |
|
20 |
|
|
| Första AP-fondens årsredovisning 2013 | ||
96
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
NOTER
Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stock- holm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 har godkänts av styrelsen den 19 februari 2014. Resultaträkning och balansräkning ska faststäl- las av regeringen.
REDOVISNINGS- OCH
VÄRDERINGSPRINCIPER
Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utar- betat gemensamma redovisnings- och värderingsprinci- per vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redo- visnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Beträffande översyn av fastställandet av verkligt värde för onoterade fastighetsaktier se nedan i avsnittet Onoterade aktier och andelar.
Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovis- ningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är den enda större skillnaden att kon- cernredovisning och kassaflödesanalys ej upprättas.
AFFÄRSDAGSREDOVISNING
Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan
parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga till- gångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket över- ensstämmer med marknadspraxis.
NETTOREDOVISNING
Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en legal rätt att kvitta transaktionerna och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktions- dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.
Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursföränd- ringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 21 |
97
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper och noter
AKTIER I DOTTERBOLAG/INTRESSEBOLAG
Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta kon- cernredovisning föreligger inte.
VÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettore- sultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.
NOTERADE AKTIER OCH ANDELAR
För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknads- notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX, Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.
ONOTERADE AKTIER OCH ANDELAR
För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.
Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capi- tal Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga vär-
deringsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värde- ringsmetoder kan användas.
Värdering avseende onoterade fastighetsaktier base- ras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat årets resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.
OBLIGATIONER OCH ANDRA
RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR
För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av all- mänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.
Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffnings- värde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskon- terade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonte- ringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaff- ningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovi- sad ränteintäkt.
22 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
98
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
DERIVATINSTRUMENT
För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga mark- nadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.
Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valu- taterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.
ÅTERKÖPSTRANSAKTIONER
Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen lik- vid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovi- sas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skill- naden mellan likvid i avistaledet och terminsledet peri- odiseras över löptiden och redovisas som ränta.
VÄRDEPAPPERSLÅN
Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.
POSTER SOM REDOVISAS DIREKT MOT FONDKAPITALET
In- och utbetalningar som har skett mot pensionssyste- met redovisas direkt mot fondkapitalet.
PROVISIONSKOSTNADER
Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgif- ter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redo- visas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.
Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.
RÖRELSENS KOSTNADER
Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arv- oden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- vara kostnadsförs i normalfallet löpande.
SKATTER
Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.
Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.
Fonden är från och med 2012 registrerad till mer- värdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdes- skatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdes- skatt inkluderas i respektive kostnadspost.
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 23 |
99
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
och noter |
| NOTER |
|
| ||
Räkenskaper |
|
|
|
|
| |
|
|
| Belopp i mkr där inget annat anges |
|
| |
| Not 1 – Räntenetto |
|
| |||
|
|
|
|
|
| |
| Mkr |
|
| 2013 | 2012 | |
| Ränteintäkter |
|
|
|
| |
| Obligationer och andra räntebärande värdepapper | 2 484 | 3 417 | |||
| Derivat |
|
| 733 | 1 693 | |
| Övriga ränteintäkter |
|
| 10 | 14 | |
| Summa ränteintäkter |
|
| 3 227 | 5 124 | |
| Räntekostnader |
|
|
|
| |
| Derivat |
|
| –164 | –231 | |
| Övriga räntekostnader |
|
| 0 | 0 | |
| Summa räntekostnader | –164 | –231 | |||
| Räntenetto |
|
| 3 063 | 4 893 | |
| Not 2 – Nettoresultat, noterade aktier och andelar |
|
| |||
|
|
|
|
|
| |
| Mkr |
|
| 2013 | 2012 | |
| Nettoresultat |
|
| 16 696 | 13 712 | |
| Avgår courtage |
|
| –61 | –62 | |
| Totalt |
|
| 16 635 | 13 650 | |
| Not 3 – Nettoresultat, onoterade aktier och andelar |
|
| |||
|
|
|
|
|
| |
| Mkr |
|
| 2013 | 2012 | |
| Realisationsresultat |
|
| 986 | 29 | |
| Orealiserade värdeändringar |
| 3 419 | 1 578 | ||
| Totalt |
|
| 4 405 | 1 607 | |
En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa en värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därför uppskjuten skatt till ett värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig från den värdering som sker i fastighetsbolagens balansräkningar. Den ändrade metoden för beräkning av verkligt värde har påverkat årets resultat med 1 175 mkr varav 850 mkr avser tidigare år. Värdeändringen är huvudsakligen hänförlig till fondens innehav i Vasa- kronan.
Not 4 – Provisionskostnader
Mkr | 2013 | 2012 |
Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar | –104 | –103 |
Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar | –70 | –29 |
Övriga provisionskostnader, inkl depåbankskostnader | –15 | –13 |
Totalt | –189 | –145 |
I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 46 mkr (25 mkr) och reducerar netto- resultatet för den tillgång som förvaltats.
Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 87 mkr (37 mkr) redovisats som en del av tillgång- ens anskaffningsvärde.
24 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
100
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
Not 5 – Personal
|
|
| 2013 |
|
|
|
| 2012 |
|
|
Antal anställda |
| Totalt | Män | Kvinnor |
| Totalt | Män | Kvinnor | ||
Medelantal anställda | 49 | 36 | 13 | 46 | 35 | 11 | ||||
Antal anställda den 31 december1) | 52 | 38 | 14 | 47 | 35 | 12 |
| |||
Antal personer i ledningsgruppen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
den 31 december | 6 | 5 | 1 | 6 | 5 | 1 | ||||
1) Vid utgången av 2013 var två personer projektanställda. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Löner och | Pensions- |
|
|
| Varav | Sociala |
|
|
Personalkostnader i tkr, 2013 |
| arvoden | kostnader | löneväxling | kostnader2) | Summa | ||||
Styrelsens ordförande | 113 |
|
|
|
|
| 36 | 149 | ||
Övriga styrelseledamöter (8 pers) | 508 |
|
|
|
|
| 154 | 662 | ||
Vd | 2724 | 2387 |
|
| 1260 | 1435 | 6 546 | |||
Ledningsgrupp exkl. vd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Chef Strategisk tillgångsallokering | 2494 | 676 |
|
| 80 | 948 | 4 118 | |||
Chef Kommunikation och ägarstyrning | 1607 | 640 |
|
| 13 | 660 | 2 907 | |||
Chef Affärsstöd | 1531 | 1405 |
|
| 252 | 822 | 3 758 | |||
Chef Extern förvaltning och AI | 2552 | 819 |
|
| 302 | 1001 | 4 372 | |||
Chef HR | 1320 | 600 |
|
| 63 | 560 | 2 480 | |||
Övriga anställda | 46434 | 17590 |
|
| 2041 | 18683 | 82 707 | |||
Summa | 59 283 | 24 117 |
|
| 4 011 | 24 299 | 107 699 | |||
Övriga personalkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
| 2 065 | |
Summa personalkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
| 109764 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Löner och | Pensions- |
|
|
| Varav | Sociala |
|
|
Personalkostnader i tkr, 2012 |
| arvoden | kostnader | löneväxling | kostnader2) | Summa | ||||
Styrelsens ordförande | 113 |
|
|
|
|
| 35 | 148 | ||
Övriga styrelseledamöter (8 pers) | 511 |
|
|
|
|
| 148 | 659 | ||
Vd | 2 639 | 2 381 |
|
| 1 200 | 1 408 | 6 428 | |||
Ledningsgrupp exkl vd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Chef Strategisk tillgångsallokering | 2 545 | 539 |
|
|
|
| 931 | 4 015 | ||
Chef Kommunikation och ägarstyrning | 1 535 | 621 |
|
| 12 | 635 | 2 791 | |||
Chef Affärsstöd | 1 502 | 1 214 |
|
| 240 | 770 | 3 486 | |||
Chef Extern förvaltning och AI | 2 641 | 757 |
|
| 288 | 1 015 | 4 413 | |||
Chef HR | 1 172 | 695 |
|
| 180 | 538 | 2 405 | |||
Övriga anställda | 44 589 | 17 128 |
|
| 1 518 | 17 948 | 79 665 | |||
Summa | 57 247 | 23 335 |
|
| 3 438 | 23 428 | 104 010 | |||
Övriga personalkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
| 2 442 | |
Summa personalkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
| 106452 |
|
2) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.
Första AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda.
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 25 |
101
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
forts. Not 5 – Personal
LÖNER OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER
Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyr- ningsrapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillko- ren för vd, efter beredning i ersättningsutskottet. Anställningsvillkoren för fondens ledande befattnings- havare beslutas av vd efter beredning i ersättningsut- skottet. Samtliga anställda har individuella anställ- ningsavtal. Uppsägningstid, vid uppsägning från arbets- givarens sida är för vd 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 3 och 12 månader.
RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR
Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inget system för rörlig ersättning.
PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRMÅNER
I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del som gäller
allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent. Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensions- plan, BTP1, för personal som nyanställs. Pensionsavta- let är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är för- månsbestämd.
All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Fonden har under 2013 fullföljt arbetet med att anpassa personalförmåner till att hamoniera med andra statliga myndigheter. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre värden.
Not 6 – Övriga förvaltningskostnader
Tkr | 2013 | 2012 |
Lokalkostnader1) | –10 559 | –10 876 |
Köpta tjänster | –11 439 | –29 214 |
Informations- och datakostnader | –21 914 | –24 162 |
Övriga administrativa kostnader | –6 911 | –6 759 |
Totalt | –50 823 | –71 011 |
I angivet belopp för köpta tjänster ingår ersättning till |
|
|
revisionsbyråer enligt nedanstående fördelning: |
|
|
EY |
|
|
Revisionsuppdrag | –1 261 | –930 |
Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget | –312 | –162 |
Övriga uppdrag2) | –584 | –941 |
| –2 157 | –2 033 |
KPMG |
|
|
Övriga uppdrag3) | –155 | –227 |
1)Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor.
2)Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och riskkapitalinvesteringar samt skatterådgivning riskkapitalinvesteringar.
3)Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.
Not 7 – Aktier och andelar, noterade
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Aktier och andelar, noterade, Mkr | Verkligt värde | Verkligt värde |
Svenska aktier | 28 355 | 24 697 |
Utländska aktier | 75 584 | 69 695 |
Andelar i svenska fonder | - | – |
Andelar i utländska fonder | 15 660 | 15 011 |
Totalt | 119 599 | 109 403 |
Per 2013.12.31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 363 mkr. Som säkerhet har statsobligationer till ett värde av 383 mkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten ska uppgå till mellan 102 och 105 pro- cent.
26 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
102
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
|
|
|
|
|
| Räkenskaper | |
forts. Not 7 – Aktier och andelar, noterade |
|
|
|
| och noter | ||
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
Fem största svenska aktieinnehaven, Mkr |
|
|
| Antal | Verkligt värde | ||
Hennes & Mauritz B |
|
|
| 12 559 370 | 3 720 |
| |
Nordea Bank |
|
|
| 34 589 693 | 2 997 |
| |
Atlas Copco A+ B |
|
|
| 12 615 355 | 2 167 |
| |
Swedbank |
|
|
| 11 883 469 | 2 151 |
| |
Volvo B |
|
|
| 23 478 222 | 1 983 |
| |
Totalt |
|
|
|
|
| 13 018 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Fem största utländska aktieinnehaven, Mkr |
|
|
| Antal | Verkligt värde | ||
ABB AG |
|
|
| 5 504 458 | 936 |
| |
Samsung Electronics Co |
|
|
| 142 904 | 661 |
| |
Novartis |
|
|
| 1 180 403 | 607 |
| |
KDDI |
|
|
| 1 532 600 | 606 |
| |
Taiwan Semiconductor |
|
|
| 11 393 118 | 588 |
| |
Totalt |
|
|
|
|
| 3 398 |
|
En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på |
|
| |||||
Första AP-fondens webbplats ap1.se |
|
|
|
|
|
| |
Not 8 – Aktier och andelar, onoterade |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|
Aktier och andelar, onoterade, Mkr |
|
|
| Verkligt värde | Verkligt värde | ||
Svenska onoterade aktier och andelar: intresse- och dotterbolag |
| 11 010 | 8 201 |
| |||
Utländska onoterade aktier och andelar: intresse- och dotterbolag |
| 466 | 410 |
| |||
Övriga onoterade aktier och andelar |
|
|
| 33 531 | 18 643 |
| |
Totalt |
|
|
|
| 45 007 | 27 254 |
|
Svenska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| Ägarandel | Verkligt | ||
Mkr | Säte | Org.nr | Antal | (kapital/röst1)) | värde | ||
Vasakronan |
|
|
|
|
|
|
|
Holding AB | Stockholm | 556650-4196 | 1 000 000 | 25% |
| 7 010 |
|
Cityhold Property AB | Stockholm | 556845-8631 | 2 820 342 | 50% |
| 1 406 |
|
Willhem AB | Göteborg | 556797-1295 | 100 000 | 100% |
| 2 594 |
|
Totalt |
|
|
|
|
| 11 010 |
|
Utländska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| Ägarandel | Verkligt | ||
Mkr | Säte | Org.nr | Antal | (kapital/röst1)) | värde | ||
First Australian Farmland |
|
|
|
|
|
|
|
Pty Ltd | Australien | 155 718 013 | 15 000 000 | 100% |
| 197 |
|
ASE Holdings S.à.r.l | Luxemburg | B 169327 | 37 780 | 38% |
| 269 |
|
Totalt |
|
|
|
|
| 466 |
|
1) Ägarandel delas endast upp i det fall de avviker från varandra.
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 27 |
103
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
forts. Not 8 – Aktier och andelar, onoterade
|
|
|
| Anskaffnings- |
Övriga onoterade aktier och andelar | Säte | Org.nr | Andel | värde, Mkr |
Innkap 3 Partners Sweden KB | Göteborg | 969673-0333 | 11 | 27 |
Carve 1 | Stockholm |
|
| 200 |
Aberdeen Asia III Property Fund of Funds | Luxemburg |
| 38 | 59 |
Aberdeen European Secondaries Fund of Funds | Luxemburg |
| 49 | 794 |
AMP Capital Shopping Centre Fund | Sydney |
| 0 | 514 |
AQR MRP Offshore Fund L.P. | Cayman Öarna |
| 100 | 628 |
Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P. | Cayman Öarna |
| 100 | 9 630 |
Cevian Capital II, Ltd | Cayman Öarna |
| 1 | 369 |
CITIC Capital China Retail Properties Investment L.P. | Cayman Öarna |
| 11 | 128 |
EDW Special Opportunities India LLC | Mauritius |
| 17 | 249 |
First Hedge Investments I L.P | Guernsey |
| 100 | 2 263 |
FIRST II Private Equity Investments, L.P. Inc | Guernsey |
| 100 | 1 034 |
FIRST Private Equity Invstments, L.P. Inc | Guernsey |
| 99 | 1 963 |
First Stockholm Global Private Equity, L.P | USA |
| 100 | 187 |
Fourth Stockholm Global Private Equity L.P. | Delaware, USA |
| 100 | 248 |
Innkap 3 AnnexePartners, L.P | Guernsey |
| 11 | 3 |
Innkap 4 Partners L.P. | Guernsey |
| 11 | 46 |
Investa Commercial Property Fund | Australien |
| 6 | 565 |
Valad Polish Retail Sarl | Luxemburg |
| 24 | 514 |
Second Stockholm Global Private Equity L.P | USA |
| 99 | 1 100 |
Southern Pastures L.P. | Nya Zeeland |
| 99 | 444 |
Third Stockholm Global Private Equity L.P | USA |
| 99 | 397 |
Triangular Fund L.P | Cayman Öarna |
| 100 | 8 477 |
Whitepeak Real Estate II L.P | Jersey |
| 26 | 88 |
WP North America Private Equity II L.P | USA |
| 99 | 886 |
WP North America Private Equity L.P | USA |
| 99 | 1 664 |
Totalt |
|
|
| 32 477 |
Totalt verkligt värde övriga onoterade aktieandelar |
|
|
| 33 531 |
Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Mkr | Verkligt värde | Verkligt värde |
Fördelning på emittenttyp |
|
|
Svenska Staten | 9 847 | 5 668 |
Svenska Kommuner | 274 |
|
Svenska bostadsinstitut | 8 220 | 9 126 |
Övriga svenska företag |
|
|
Finansiella företag | 9 705 | 10 917 |
Icke-finansiella företag | 13 285 | 15 747 |
Utländska stater | 22 818 | 28 380 |
Övriga utländska emittenter | 18 178 | 22 520 |
Totalt | 82 327 | 92 358 |
28 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
104
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
|
|
|
|
|
|
| Räkenskaper | |||
forts. Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar |
|
|
|
|
|
|
| och noter | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2013-12-31 |
| 2012-12-31 |
|
| |||
Mkr |
|
| Verkligt värde | Verkligt värde | ||||||
Fördelning på instrumenttyp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Realränteobligationer |
|
|
| 20 675 |
| 19 421 |
|
| ||
Övriga obligationer |
|
|
| 46 369 |
| 56 204 |
|
| ||
Statsskuldsväxlar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Certifikat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga instrument |
|
|
| 15 283 |
| 16 733 |
|
| ||
Totalt |
|
| 82 327 |
| 92 358 |
|
| |||
Not 10 – Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| 2013-12-31 |
| 2012-12-31 |
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| Nominellt | Verkligt |
|
| Nominellt | Verkligt | |||
Derivatinstrument med positiva verkliga värden |
| värde | värde |
|
| värde | värde | |||
Valutaterminer | 71 243 | 1 891 |
| 90 057 | 2 437 |
| ||||
Ränteterminer | 36 557 | - |
| 44 179 | 0 |
|
| |||
Aktieterminer | 5 967 | 2 |
| 2 437 | 3 |
| ||||
Swappar | 1 | 1 |
| 39 | 7 |
| ||||
Aktieoptioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
– Innehavda, sälj | 133 | 6 |
| 187 | 33 |
| ||||
– Innehavda, köp | 885 | 26 |
| - | 0 |
| ||||
Totalt | 114 786 | 1 926 |
| 136 899 | 2 480 |
| ||||
varav clearat | 43 179 |
|
| 46 616 |
|
|
| |||
Derivatinstrument med negativa verkliga värden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Valutaterminer | 13 918 | 161 |
| 4 732 | 99 |
| ||||
Ränteterminer | 1 866 | - |
| 6 710 | 0 |
| ||||
Aktieterminer | 1 529 | - |
| 740 | 0 |
| ||||
Swappar | 8 | 8 |
| 1 | 0 |
| ||||
Aktieoptioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
– Utställda, köp | 186 | 26 |
| 501 | 36 |
| ||||
– Utställda, sälj | 1 229 | 46 |
| 989 | 66 |
| ||||
Totalt | 18 736 | 241 |
| 13 673 | 201 |
| ||||
varav clearat | 3 395 |
|
| 7 450 |
|
|
| |||
Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en löptid överstigande 12 mån.
Not 11 – Övriga tillgångar
| Mkr | 2013 | 2012 |
|
| Fondlikvider | 890 | 261 |
|
| Fordran utländska skattemyndigheter | 90 | 66 |
|
| Övriga tillgångar | 4 | 224 |
|
| Totalt | 984 | 551 |
|
Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
| 29 | ||
105
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper och noter
Not 12 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Mkr | 2013 | 2012 |
Upplupna ränteintäkter | 802 | 915 |
Upplupna utdelningar | 80 | 109 |
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 9 | 11 |
Totalt | 891 | 1 035 |
Not 13 – Övriga skulder
Mkr | 2013 | 2012 |
Fondlikvider | 852 | 168 |
Övriga skulder | 16 | 237 |
Totalt | 868 | 405 |
Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
Mkr | 2013 | 2012 |
Upplupen prestationsbaserad avgift | 0 | 0 |
Upplupna förvaltararvoden | 26 | 27 |
Övriga upplupna kostnader | 13 | 17 |
Totalt | 39 | 44 |
Not 15 – Fondkapital
Mkr | 2013 | 2012 |
Ingående fondkapital | 233 700 | 213 318 |
Nettobetalning mot pensionssystemet: |
|
|
Inbetalda pensionsavgifter | 56 839 | 55 441 |
Utbetalda pensionsmedel | –63 490 | –59 005 |
Överflyttning av pensionsrätter till EG | –2 | –5 |
Reglering av pensionsrätter | 3 | 1 |
Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten | –230 | –220 |
Summa nettobetalning mot Pensionssystemet | –6 880 | –3 788 |
Årets resultat | 25 687 | 24 170 |
Utgående fondkapital | 252 507 | 233 700 |
30 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
106
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
|
|
|
| Räkenskaper | |
|
|
|
| och noter | |
Not 16 – Poster inom linjen |
|
|
|
| |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| |
Mkr | 2013 |
| 2012 |
| |
Panter och jämförliga säkerheter | inga |
| inga | ||
Utlånade värdepapper mot annan säkerhet1) | 363 |
| 24 |
| |
Utlämnad säkerhet för terminsaffär | 1 678 |
| 2 137 |
| |
Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner2) | 136 |
|
|
| |
Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet | 2 177 |
| 2 161 |
| |
Investeringsåtaganden onoterade innehav | 9 997 |
| 7 719 |
| |
Åtaganden | 9 997 |
| 7 719 |
| |
Totalt poster inom linjen | 12 174 |
| 9 880 |
| |
1) | Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper | 383 |
| 26 |
|
2) | Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner | 161 |
|
|
|
Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki
I denna not lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper följer den internationella redovisningsstandarden. Syftet är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns till- gängliga vid värderingen.
FONDKAPITALETS VÄRDERING – MARKNADSNOTERADE TILLGÅNGAR
Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknads- noterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.
För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där model- lens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar.
I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och sälj- kurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värde- ringsansats.
FONDKAPITALETS VÄRDERING – ALTERNATIVA INVESTERINGAR
För tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som fastställs vid en normal försäljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar i hedgefonder, riskparitetsfonder, private equity fonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder.
Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar.
Investeringar i private equity fonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av framtida
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 31 |
107
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki
kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i private equity fonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från private equity fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i all- mänhet på rapportering per den 30 september 2013 justerad för kassaflöden för tiden därefter och fram till bok- slutdagen. I ett läge med lånsiktigt stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre vär- dering i bokslutet än den som senare inrapporteras från private equity förvaltare.
Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Vär- deringen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknads- mässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteffekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget.
Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från branschorgan såsom INREV.
VERKLIGT VÄRDE
Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finan- siella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:
•Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.
•Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på inak- tiva marknader eller om värdet kan härledas från noterade priser.
•Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observer- bara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständig- heterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar från fondledningen.
AKTIV MARKNAD
En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.
INAKTIV MARKNAD
En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad.Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.
Finansiella tillgångar, utgående balans 2013-12-31 | Nivå 1, mkr | Nivå 2, mkr | Nivå 3, mkr | Totalt |
Aktier och andelar, noterade | 119 599 | - | - | 119 599 |
Aktier och andelar, onoterade | - | 722 | 44 285 | 45 007 |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 72 527 | 2 472 | 7 328 | 82 327 |
Derivat | - | 1 926 | - | 1 926 |
Total summa tillgångar värderade till | 192 126 | 5 120 | 51 613 | 248 859 |
Finansiella skulder |
|
|
|
|
Derivat | - | –241 | - | –241 |
Total summa skulder värderade till | - | –241 | - | –241 |
Finansiella tillgångar och skulder | 192 126 | 4 879 | 51 613 | 248 618 |
32 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
108
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki
Finansiella tillgångar, utgående balans 2012-12-31 | Nivå 1, mkr | Nivå 2, mkr | Nivå 3, mkr | Totalt |
Aktier och andelar, noterade | 109 403 | 0 | 0 | 109 403 |
Aktier och andelar, onoterade | 0 | 604 | 26 650 | 27 254 |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 83 607 | 1 097 | 7 655 | 92 359 |
Derivat | 0 | 2 480 | 0 | 2 480 |
Total summa tillgångar värderade till | 193 010 | 4 181 | 34 305 | 231 496 |
Finansiella skulder |
|
|
|
|
Derivat | 0 | –201 | 0 | –201 |
Total summa skulder värderade till | 0 | –201 | 0 | –201 |
Finansiella tillgångar och skulder | 193 010 | 3 980 | 34 305 | 231 295 |
|
|
|
|
|
Förändring nivå 3, mkr |
|
| 2013 | 2012 |
Aktier och andelar, onoterade, ingående balans |
|
| 26 650 | 10 836 |
köp |
|
| 14 429 | 15 617 |
sälj |
|
| –424 | –255 |
värdeändring |
|
| 3 630 | 452 |
Förändring aktier och andelar, onoterade |
|
| 17 635 | 15 814 |
Aktier och andelar, onoterade, utgående balans |
|
| 44 285 | 26 650 |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans |
| 7 655 | 6 492 | |
köp |
|
| 440 | 2 033 |
sälj |
|
| –780 | –795 |
värdeändring |
|
| 13 | –75 |
Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar |
|
| –327 | 1 163 |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans |
| 7 328 | 7 655 | |
Sum förändring nivå 3 |
|
| 17308 | 16977 |
Av ovan redovisad värdeändring var 99 % (98 %) orealiserat per balansdagen.
Ingen omklassificering mellan nivåer 1, 2 och 3 har skett under året.
Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenomme- rade värderingskällor.
RISKPROFILER
Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkast- ningen (volatilitet), value at risk, expected shortfall och andra mått.
Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likvi- ditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obliga- tionsportfölj.
Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldig- heter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obligationer med sämre rating än BBB.
Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden. Mot- partsrisker uppstår vid handel med värdepapper och OTC kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diver- sifieras denna handel. För motparter med handel i OTC kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginstitut och tecknade nettingavtal (ISDA avtal).
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 33 |
109
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki
KÄNSLIGHETSANALYS: REDOVISNING AV MARKNADSRISK
PROGNOSTISERAD RISK
Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2013 och historiska marknadsavkastningar.
Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Det innebär att anta- ganden om normalfördelning inte behöver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskper- spektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeföränd- ring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra,Tredje och Fjärde AP-fonderna enats om.
Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet expected shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträffa med 5 pro- cents sannolikhet. Expected shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än value at riskmåttet.
Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 6,7 procent i årstakt för fondens totala portfölj, samtliga tillgångar, per 31 december 2013.Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk.Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.
REALISERAD RISK
Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam standard som Första, Andra,Tredje och Fjärde AP-fonderna enats om från och med 2013 och som bygger på principen att riskberäkningen ska återspegla marknadsvärderingen av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekvensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.
Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste tioårsperioden var 8,7 procent baserat på denna beräkningsmetod.
Första, Andra,Tredje och Fjärde AP-fonderna har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året dels för totalportföljen dels för de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagligt noterade marknadsvärden. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 5,0 procent för totala portföljen respektive 5,8 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 79 procent.
Känslighetsanalys, |
|
|
|
| Expected | Value at risk | Expected | |||
marknadsrisk | Volatilitet | Value at risk |
| shortfall |
| (95%), | shortfall (5%), | |||
Per 31 dec | årstakt, % | årstakt, mkr | årstakt, mkr | en dag, mkr | en dag, mkr | |||||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
Aktier | 9,5 | 12,1 | –18 481 | –22 825 | –26923 | –30 249 | –1146 | –1 416 | –1670 | –1 876 |
Räntebärande | 1,8 | 1,6 | –2 208 | –2 009 | –3 074 | –2 711 | –137 | –125 | –191 | –168 |
Alternativa investeringar | 9,7 | 13,3 | –8 792 | –7 238 | –14051 | –10 145 | –545 | –449 | –871 | –629 |
Valuta | 9,5 | 8,3 | –10 656 | –8 667 | –13273 | –11 467 | –661 | –538 | –823 | –711 |
Bidrag från diversifiering | –3,7 | –4,0 | 15 005 | 15 597 | 22018 | 21 101 | 931 | 967 | 1366 | 1 309 |
Likvidportföljen1) | 6,4 | - | –20 656 | - | –28846 | - | –1 281 | - | –1789 | - |
Portföljen totalt | 6,0 | 6,7 | –25 132 | –25 141 | –35303 | –33 471 | –1558 | –1 561 | –2189 | –2 075 |
1) Dagligt marknadsnoterade tillgångar
Redovisning av obligationers förfallostruktur och kreditrisk visar enbart direkta innehav och inte indirekta innehav via olika finansiella instrument, exempelvis fonder och ETF. Vidare omfattar redovisningen inte korta fordrings- bevis på banker eller lån utgivna till fastighetsbolag som är dotter- eller intressebolag till fonden.
34 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
110
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki
Likviditetsrisk (Förfallostruktur)
Löptid år, mkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Total balans, | |
Per 31 dec |
| < 1 | 1 < 3 | 3 < 5 | 5 < 10 | > 10 |
| mkr | ||||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
Nominellt stat | 0 | 0 | 1 200 | 462 | 2 303 | 2 155 | 9 244 | 8 833 | 3 509 | 6 781 | 16 256 | 18 231 |
Nominellt kredit | 1 773 | 1 855 | 10 451 | 13 080 | 10 406 | 11 506 | 10 940 | 9 117 | 2 473 | 3 366 | 36 043 | 38 924 |
Realt | 155 | 0 | 4 860 | 1 405 | 3 258 | 3 915 | 7 878 | 6 520 | 4 611 | 7 589 | 20 762 | 19 429 |
Totalt | 1 928 | 1 855 | 16 511 | 14 947 | 15 967 | 17 576 | 28 062 | 24 470 | 10 593 | 17 736 | 73 061 | 76 584 |
REDOVISNING AV FÖRFALLOSTRUKTUR
Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosticerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.
REDOVISNING AV KREDITRISK
Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder rating- instituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer med rating BBB, 9 259 mkr, och innehav med sämre rating, <BBB, i fonder med investeringar i high yield, 6 619 mkr. Den sammantagna bedöm- ningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.
Kreditrisk
Rating, mkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Total balans | |
| AAA |
| AA |
| A | BBB | <BBB |
| mkr | |||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
Nominellt stat | 6 704 | 14 271 | 7 100 | 3 283 | 0 | 0 | 2 453 | 2 530 | 0 | 0 | 16 256 | 20 084 |
Nominellt kredit | 11 151 | 20 958 | 6 350 | 6 637 | 8 651 | 8 065 | 3 272 | 6 132 | 6 619 | 130 | 36 043 | 41 922 |
Realt | 9 243 | 9 549 | 7 985 | 1 717 | 0 | 0 | 3 534 | 3 312 | 0 | 0 | 20 762 | 14 578 |
Totalt | 27 098 | 44 778 | 21 435 | 11 637 | 8 651 | 8 065 | 9 259 | 11 974 | 6 619 | 130 | 73 061 | 76 584 |
Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 35 |
111
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper | STYRELSENS FÖRSÄKRAN | |
och noter | ||
| ||
|
|
STYRELSENS FÖRSÄKRAN
Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinci- perna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.
| Stockholm den 19 februari 2014 |
| |||
| Urban Karlström | Annika Sundén |
| ||
| Ordförande |
| Vice ordförande |
| |
Göran Arrius | Ulf Axelson | Anders Knape | |||
Christina Lindenius | Eva Redhe Ridderstad |
| Per Nordberg | Ola Pettersson | |
| Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari 2014 |
| |||
Jan Birgerson |
|
| Peter Strandh | ||
Auktoriserad revisor |
|
| Auktoriserad revisor | ||
Förordnad av regeringen |
|
| Förordnad av regeringen | ||
36 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
112
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter REVISIONSBERÄTTELSE
REVISIONSBERÄTTELSE
För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för 2013. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6-36.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
REVISORNS ANSVAR
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder
kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan infor- mation i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele- vanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvär- dering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrel- sens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över- gripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
UTTALANDEN
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.
38 | Första AP-fondens årsredovisning 2013 |
113
Skr. 2013/14:130
Bilaga 3
Räkenskaper
och noter
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2013.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
REVISORNS ANSVAR
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inne- havsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovis- ningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
UTTALANDEN
Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.
Stockholm den 20 februari 2014
Jan Birgerson | Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
Första AP-fondens årsredovisning 2013 | 39 |
114
Andra AP-fonden
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Året i korthet
Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga mål om en årlig real avkast- ning på fem procent. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 9,8 pro- cent och de senaste tio åren har avkastningen varit 5,8 pro- cent. 2013 var ett starkt år, främst för fondens investeringar i såväl onoterade som noterade aktier. För femte året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut drygt 19,8 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.
•Fondkapitalet uppgick till 264,7 (241,5) mdkr den
31 december 2013 och belastades av ett nettoutflöde till pensionssystemet på –6,9 (–3,8) mdkr.
•Årets resultat uppgick till 30,1 (28,6) mdkr.
•Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 12,8 (13,5) procent, exklusive provisionskostnader och
rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 12,7 (13,3) procent.
•Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltnings- kostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,07 (0,07) procent.
•Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,4 (1,1) procent.
•Avkastningen för alternativa investeringar uppgick till 13,4 (13,9) procent.
Översikt sedan start
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
Fondkapital, mnkr | 264 712 | 241 454 | 216 622 | 222 507 | 204 290 | 173 338 | 227 512 | 216 775 | 190 593 | 158 120 | 140 350 | 117 090 | 133 493 |
Årets resultat, mnkr | 30 138 | 28 620 | –4 645 | 22 258 | 34 858 | –55 058 | 8 718 | 24 506 | 29 568 | 16 119 | 20 693 | –21 405 | –5 005 |
Avkastning total |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
portfölj före provisions- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rörelsens kostnader, % | 12,8 | 13,5 | –1,9 | 11,2 | 20,6 | –24,0 | 4,2 | 13,0 | 18,7 | 11,6 | 17,8 | –15,3 | –3,7 |
Relativ avkastning på noterade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tillgångar, exkl. alternativa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
investeringar, provisions- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rörelsekostnader, % * | 0,4 | 1,1 | –0,3 | 0,8 | 0,7 | –1,8 | –0,4 | 0,2 | 0,2 | –0,6 | –0,5 | –0,4 | 1,7 |
Aktiv risk ex post, % | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,6 | 1,0 | 0,7 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,6 | 1,0 | 1,7 |
Valutaexponering, % | 23 | 20 | 16 | 12 | 10 | 12 | 11 | 12 | 11 | 10 | 8 | 7 | 10 |
Andel extern förvaltning, % | 25 | 29 | 29 | 23 | 24 | 22 | 24 | 17 | 28 | 37 | 45 | 38 | 82 |
* Relativ avkastning avser skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex.
115
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Räkenskaper
Resultaträkning
Belopp i mnkr | Not | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
Rörelsens intäkter |
|
|
|
Räntenetto | 1 | 3 428 | 6 647 |
Erhållna utdelningar |
| 3 317 | 2 963 |
Nettoresultat, noterade aktier och andelar | 2 | 24 753 | 15 557 |
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar | 3 | 3 679 | 2 657 |
Nettoresultat, räntebärande tillgångar |
| –1 913 | 3 848 |
Nettoresultat, derivatinstrument |
| –278 | 1 241 |
Nettoresultat, valutakursförändringar |
| –2 425 | –3 921 |
Provisionskostnader, netto | 4 | –245 | –203 |
Summa rörelsens intäkter |
| 30 316 | 28 789 |
Rörelsens kostnader |
|
|
|
Personalkostnader | 5 | –112 | –101 |
Övriga administrationskostnader | 6 | –66 | –68 |
Summa rörelsens kostnader |
| –178 | –169 |
|
|
|
|
ÅRETS RESULTAT |
| 30 138 | 28 620 |
48 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
116
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Balansräkning
Belopp i mnkr | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
TILLGÅNGAR |
|
|
|
Aktier och andelar |
|
|
|
Noterade | 7 | 129 335 | 109 747 |
Onoterade | 8 | 30 508 | 25 412 |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 9 | 91 279 | 92 224 |
Derivatinstrument | 10 | 9 582 | 10 260 |
Kassa och bankmedel |
| 2 383 | 2 987 |
Övriga tillgångar | 11 | 951 | 184 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 1 656 | 1 740 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
| 265 694 | 242 554 |
FONDKAPITAL OCH SKULDER |
|
|
|
Skulder |
|
|
|
Derivatinstrument | 10 | 897 | 873 |
Övriga skulder | 13 | 20 | 119 |
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader | 14 | 65 | 108 |
Summa skulder |
| 982 | 1 100 |
Fondkapital | 15 |
|
|
Ingående fondkapital |
| 241 454 | 216 622 |
Nettobetalningar mot pensionssystemet |
| –6 880 | –3 788 |
Årets resultat |
| 30 138 | 28 620 |
Summa fondkapital |
| 264 712 | 241 454 |
|
|
|
|
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER |
| 265 694 | 242 554 |
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden | 16 |
|
|
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter |
| 1 067 | 1 879 |
Åtaganden |
| 8 650 | 8 650 |
Andra AP-fondens Årsredovisning 2013 | 49 |
117
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Redovisnings- och värderingsprinciper
Redovisnings- och värderingsprinciper
Andra AP-fonden, organisationsnummer
857209-0606, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i
Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 har godkänts av styrelsen den 5 februari
2014. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.
Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsre- dovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonden utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- ringsprinciper, vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Beträffande översyn av fastställandet av verkligt värde för onoterade fastighetsaktier se nedan i avsnittet Onote- rade aktier och andelar.
Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpass- ningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflödes- analys ej upprättas.
Affärsdagsredovisning
Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.
Nettoredovisning
Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivat- instrument i de fall det finns en legal rätt att kvitta transaktio- nerna och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.
50 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
Omräkning av utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balans- dagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.
Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av till- gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid för- ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.
Aktier i dotterbolag/intressebolag
Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.
Värdering av finansiella instrument
Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hän- visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 13 i årsredo- visningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.
Noterade aktier och andelar
För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde uti- från balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Netto- resultat, noterade aktier och andelar.
Onoterade aktier och andelar
För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jus- teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felak- tig sker en justering av erhållen värdering.
Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (Interna- tional Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första
118
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.
Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastig- hetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatte- skulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verk- ligt värde har påverkat årets resultat, se vidare not 3 Nettoresul- tat, onoterade aktier och andelar.
Obligationer och andra räntebärande tillgångar
För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verk- ligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instru- mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.
Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva rän- tan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.
Derivatinstrument
För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.
Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- kontraktets löptid och redovisas som ränta.
Återköpstransaktioner
Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld till- gång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom lin- jen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.
Värdepapperslån
Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säker- heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.
Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet
In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redo- visas direkt mot fondkapitalet.
Provisionskostnader
Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvo- den till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fon- der. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare upp- når en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.
Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.
Rörelsens kostnader
Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutveck- lad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.
Skatter
Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.
Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.
Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlan- det. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kost- nadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.
Andra AP-fondens Årsredovisning 2013 | 51 |
119
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Noter
Noter till resultat- och balansräkningarna
1 Räntenetto
Belopp i mnkr | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | |
Ränteintäkter |
|
| |
Obligationer och andra |
|
| |
räntebärande tillgångar | 2 248 | 3 337 | |
Derivatinstrument | 4 458 | 4 471 | |
Övriga ränteintäkter | 89 | 60 | |
Summa ränteintäkter | 6 795 | 7 868 | |
Räntekostnader |
|
| |
Derivatinstrument | –3 318 | –1 186 | |
Övriga räntekostnader | –49 | –35 | |
Summa räntekostnader | –3 367 | –1 221 | |
Räntenetto | 3 428 | 6 647 | |
2 |
|
|
|
Nettoresultat, noterade aktier och andelar |
| ||
Belopp i mnkr | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | |
Resultat noterade aktier och andelar | 24 823 | 15 614 | |
avdrag courtage | –70 | –57 | |
Nettoresultat, noterade aktier |
|
| |
och andelar | 24 753 | 15 557 | |
3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar
Belopp i mnkr | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
Realisationsresultat | 565 | 748 |
Orealiserade värdeförändringar* | 3 114 | 1 909 |
Nettoresultat, onoterade aktier |
|
|
och andelar | 3 679 | 2 657 |
*Orealiserade värdeförändringar inkluderar under 2013 återbetald management fee om 138 (172) mnkr.
En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat årets resultat med 969 mnkr, varav 766 mnkr bedöms hänförligt till tidigare år. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan.
4 Provisionskostnader, netto
Belopp i mnkr | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
Externa förvaltningsarvoden, |
|
|
noterade tillgångar | 226 | 189 |
Externa förvaltningsarvoden, |
|
|
onoterade tillgångar | 4 | 4 |
Övriga provisionskostnader inklusive |
|
|
depåbankskostnader | 15 | 10 |
Summa provisionskostnader | 245 | 203 |
I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 74 (60) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avta- len ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.
Under året har totalt 161 (149) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse- ende onoterade tillgångar. Av dessa avser 157 (145) mnkr avtal som med- ger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.
52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
120
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2013, mnkr
|
|
| Genomsnittligt för- | 2013-12-31* | % av | Extern förvalt- |
Mandat |
| Jämförelseindex | valtat kapital 2013 | Marknadsvärde | fondkapital | ningskostnad |
Externa diskretionära förvaltningsmandat |
|
|
|
|
| |
Aktiemandat |
|
|
|
|
|
|
Aktiv förvaltning |
|
|
|
|
|
|
MFS | Globala aktier | MSCI World | 7 632 | 8 473 |
|
|
APS | Kinesiska aktier | MSCI China A | 646 | 646 |
|
|
Cephei | Kinesiska aktier | MSCI China A | 647 | 647 |
|
|
Summa |
|
| 8 925 | 9 766 | 4 | 30 |
Räntemandat |
|
|
|
|
|
|
Aktiv förvaltning |
|
|
|
|
|
|
Rogge | Globalt kreditmandat | Barclays Global Credit | 4 718 | 4 694 |
|
|
Pimco | Globalt kreditmandat | Barclays Global Credit | 4 757 | 5 279 |
|
|
Standish | Globalt kreditmandat | Barclays Global Credit | 4 843 | 5 246 |
|
|
Summa |
|
| 14 318 | 15 219 | 6 | 31 |
GTAA-mandat |
|
|
|
|
|
|
Aktiv förvaltning |
|
|
|
|
|
|
First Quadrant |
|
|
|
|
| 3 |
Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat |
| 23 243 | 24 985 | 10 | 64 | |
Investeringar i noterade externa fonder |
|
|
|
|
| |
Aktiefonder |
| enligt resp. fond | 17 336 | 6 986 |
|
|
Räntefonder |
| enligt resp. fond | 22 514 | 18 236 |
|
|
GTAA-fonder |
| enligt resp. fond | 2 094 | 1 261 |
|
|
Totalt investeringar i noterade externa fonder |
| 41 944 | 26 483 | 10 | 162 | |
Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och jordbruksfastigheter | 13 016 | 14 039 | 5 | 4 | ||
SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER | 78 203 | 65 507 | 25 | 230 | ||
Interna förvaltningsmandat |
|
|
|
|
|
|
Noterade aktier och andelar |
| SBX, SEW, CSRX, MSCI |
| 117 975 |
|
|
Räntemandat inklusive konvertibler i alternativa investeringar | SHB, Barclays, JP Morgan |
| 59 419 |
|
| |
Kassa och bankmedel |
|
|
| –103 |
|
|
Onoterade aktier i intressebolag, inklusive förlagslån |
|
| 21 914 |
|
| |
SUMMA INTERNT FÖRVALTAT KAPITAL |
|
| 199 205 | 75 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga tillgångar och skulder |
|
|
| 0 |
|
|
TOTAL FONDFÖRMÖGENHET |
|
|
| 264 712 | 100 |
|
* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor. |
|
|
|
|
| |
Andra AP-fondens Årsredovisning 2013 | 53 |
121
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Noter
5 Personal
| 2013 |
|
|
|
| 2012 |
|
Antal anställda | Totalt | Män | Kvinnor |
| Totalt | Män | Kvinnor |
Medelantal anställda | 60 | 38 | 22 | 59 | 37 | 22 |
Antal anställda den 31 december* | 59 | 37 | 22 | 60 | 37 | 23 |
Antal personer i ledningsgruppen den 31 december | 7 | 5 | 2 | 7 | 5 | 2 |
* Vid utgången av 2013 hade fonden 59 tillsvidareanställda. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Sociala |
|
|
|
|
| kostnader inkl. |
|
Personalkostnader i tkr, 2013 | Löner och arvoden | Rörlig ersättning | Pensionskostnader | särskild löneskatt | Summa |
Styrelseordförande | 104 | – | – | 34 | 138 |
Vd | 3 083 | – | 1 233 | 1 288 | 5 604 |
Styrelsen exklusive ordförande | 609 | – | – | 191 | 800 |
Ledningsgruppen exkl. vd |
|
|
|
|
|
Kapitalförvaltningschef | 2 769 | – | 781 | 1 080 | 4 630 |
Chef Affärsstöd | 1 422 | – | 643 | 616 | 2 681 |
Chefstrateg | 2 156 | – | 792 | 888 | 3 836 |
Chefsjurist | 2 039 | – | 612 | 807 | 3 458 |
Chef Kommunikation & HR | 1 572 | – | 694 | 697 | 2 963 |
Chef Risk och Avkastningsanalys | 1 516 | – | 480 | 593 | 2 589 |
Övriga anställda | 43 298 | 4 466 | 16 007 | 18 624 | 82 395 |
Summa | 58 568 | 4 466 | 21 242 | 24 818 | 109 094 |
Övriga personalkostnader |
|
|
|
| 3 283 |
Summa personalkostnader |
|
|
|
| 112 377 |
|
|
|
| Sociala |
|
|
|
|
| kostnader inkl. |
|
Personalkostnader i tkr, 2012 | Löner och arvoden | Rörlig ersättning | Pensionskostnader | särskild löneskatt | Summa |
Styrelseordförande | 100 | – | – | 32 | 132 |
Vd | 2 834 | – | 1 078 | 1 170 | 5 082 |
Styrelsen exklusive ordförande | 305 | – | – | 95 | 400 |
Ledningsgruppen exkl. vd |
|
|
|
|
|
Kapitalförvaltningschef | 2 601 | – | 781 | 1 027 | 4 409 |
Chef Affärsstöd | 1 261 | – | 565 | 549 | 2 375 |
Chefstrateg | 2 262 | – | 716 | 903 | 3 881 |
Chefsjurist | 1 965 | – | 611 | 784 | 3 360 |
Chef Kommunikation & HR | 1 506 | – | 646 | 663 | 2 815 |
Chef Risk och Avkastningsanalys | 1 234 | – | 680 | 554 | 2 468 |
Övriga anställda | 40 734 | 1 734 | 14 647 | 16 732 | 73 847 |
Summa | 54 802 | 1 734 | 19 724 | 22 509 | 98 769 |
Övriga personalkostnader |
|
|
|
| 2 482 |
Summa personalkostnader |
|
|
|
| 101 251 |
Styrelse
Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för utskottsarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse-
medlemmars arbete i Ersättningsutskottet. För arbete i Riskutskottet har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kronor till ledamot. För arbete i Revisionsutskottet har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.
54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
122
Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag
Se sidan 70.
Vd
I vds anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger vd rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för vd uppgår till 66 (59) tkr.
Ledningsgrupp
Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (32) tkr, Chef för Affärsstöd 44 (49) tkr, Chefstrateg 58 (60) tkr, Chefsjurist 58 (58) tkr, Chef Kommunikation & HR 61 (59) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (3) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlin- jer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhand- lats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.
Löneväxling
Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.
Rörlig ersättning
Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Under 2013 innefattade Andra AP-fondens incita- mentsprogram alla medarbetare utom vd och övriga i fondledningen. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se
Berednings- och beslutsprocess
Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer vds lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Regeringens riktlinjer
Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Towers Watsons löne-och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne-och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP- fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens medarbetare. För 2013 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal aktörer inom finansbranschen, bland annat AMF, övriga AP- fonder, Riksbanken, Kammarkollegiet och Riksgälden. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelse- gruppen i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning.
Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på www.ap2.se
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
6
Belopp i mnkr | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
Lokalkostnader | 5 | 5 |
Informations- och IT-kostnader | 38 | 40 |
Köpta tjänster | 10 | 10 |
Övriga kostnader | 13 | 13 |
Summa övriga |
|
|
administrationskostnader | 66 | 68 |
Arvoden till revisorerna |
|
|
Revisionsuppdrag |
|
|
EY | 0,72 | 0,76 |
Revisionsverksamhet utöver |
|
|
revisionsuppdraget |
|
|
EY | 0,09 | 0,09 |
Summa ersättning till EY | 0,81 | 0,85 |
7
Belopp i mnkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Svenska aktier | 31 236 | 27 080 |
Utländska aktier | 89 852 | 63 395 |
Andelar i utländska fonder* | 8 247 | 19 272 |
Summa aktier och andelar, noterade | 129 335 | 109 747 |
* varav andelar i blandfonder | 1 259 | 2 056 |
Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför- | ||
valtning värdepappersutlåning. Utlåningen avser utländska aktier och sker | ||
till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet mot- | ||
svarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde. | ||
Administrationen av såväl lån som säkerhetshantering har flyttats från | ||
fondens depåbank till en extern aktör under 2013 som ett led i att | ||
utveckla fondens värdepapperslån till ett mer aktivt affärsområde. Diskus- | ||
sioner förs med ytterligare en aktör, då fonden anser att detta kan förvän- | ||
tas bidra till god riskspridning och ökad avkastning från värdepapperslån. | ||
Under 2013 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till | ||
35 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastning | ||
och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för | ||
utlånade värdepapper redovisas i not 16. |
|
|
Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska | ||
innehaven återfinns på sidorna 63–65. |
|
|
En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns | ||
på fondens hemsida www.ap2.se |
|
|
8
Belopp i mnkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Aktier i svenska intresseföretag | 13 682 | 11 391 |
Aktier i utländska intresseföretag | 4 872 | 3 664 |
Aktier i övriga onoterade svenska företag | 10 | 23 |
Aktier i övriga onoterade utländska företag | 11 944 | 10 334 |
Summa aktier och andelar, onoterade | 30 508 | 25 412 |
Andra AP-fondens Årsredovisning 2013 | 55 |
123
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Noter
forts. Not 8
|
|
|
| Ägarandel | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|
|
Belopp i mnkr | Org nr | Säte | Antal aktier | kapital/röster, % | Verkligt värde | Verkligt värde | Eget kapital | Resultat |
Svenska aktier och andelar, |
|
|
|
|
|
|
|
|
intresse- och dotterbolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cityhold Property AB | 556845-8631 | Stockholm | 2 820 342 | 50 | 1 406 | 1 116 | 2 232* | –31* |
NS Holding AB | 556594-3999 | Sundsvall | 1 819 884 | 50 | 5 266 | 5 143 | 6 996* | 16* |
Vasakronan Holding AB | 556650-4196 | Stockholm | 1 000 000 | 25 | 7 010 | 5 131 | 24 357** | 3 844** |
Utländska aktier och andelar, |
|
|
|
|
|
|
|
|
intresse- och dotterbolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
U.S Office Holding LP |
| New York, USA |
| 41 | 2 785 | 2 583 |
|
|
TIAA -CREF Global Agriculture LLC |
| New York, USA |
| 23 | 2 087 | 1 081 |
|
|
|
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|
| Ägarandel | Anskaff- | Anskaff- |
Belopp i mnkr | Säte | i kapital, % | ningsvärde | ningsvärde |
Övriga onoterade svenska aktier och andelar |
|
|
|
|
EQT Northern Europe KB | Stockholm | 1 | 63 | 64 |
Swedstart Life Science KB | Stockholm | 5 | 10 | 10 |
Swedstart Tech KB | Stockholm | 3 | 8 | 9 |
Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar |
|
|
|
|
Pathway Private Equity Fund IXB | USA | 99 | 1 158 | 1 142 |
Pathway Private Equity Fund IXC | USA | 99 | 755 | 646 |
Pathway Private Equity Fund IX | USA | 99 | 634 | 666 |
Nordic Capital VI | Jersey | 3 | 390 | 424 |
Nordic Capital VII | Jersey | 1 | 376 | 366 |
* Avser offentliggjorda siffror per 2012-12-31. ** Avser offentliggjorda siffror per 2013-12-31.
Se not 3 för ändrad metod för beräkning av verkligt värde för onoterade fastighetsbolag.
En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se
9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
Belopp i mnkr | Verkligt värde |
| Verkligt värde |
Svenska staten | 10 208 | 10 862 | |
Svenska kommuner | 40 | 1 150 | |
Svenska bostadsinstitut | 19 251 | 17 034 | |
Övriga svenska emittenter |
|
|
|
Finansiella företag | 11 618 | 9 948 | |
Icke-finansiella företag | 3 012 | 3 838 | |
Utländska stater | 5 059 | 8 130 | |
Övriga utländska emittenter | 40 673 | 39 582 | |
Dagslån | 1 418 | 1 680 | |
Summa | 91 279 | 92 224 | |
Övriga obligationer | 68 620 | 65 919 | |
Certifikat | – | 1 939 | |
Onoterade lån | 3 000 | 3 781 | |
Andelar i utländska räntefonder | 18 241 | 18 905 | |
Dagslån | 1 418 | 1 680 | |
Summa | 91 279 | 92 224 | |
|
|
|
|
56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
124
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
10
|
| 2013-12-31 |
|
|
| 2012-12-31 |
|
| Nominellt | Verkligt värde | Verkligt värde |
| Nominellt | Verkligt värde | Verkligt värde |
Belopp i mnkr | belopp* | Positivt | Negativt |
| belopp* | Positivt | Negativt |
Aktierelaterade instrument |
|
|
|
|
|
|
|
Optioner, innehavd | 3 | 3 | – | 0 | 17 | – | |
Optioner, utställd | 3 | – | 13 | 0 | – | 0 | |
Terminer | 6 | 109 | 0 | 7 | 37 | 0 | |
Avkastningstermin | 6 423 | 7 027 | – | 6 505 | 7 123 | – | |
Summa | 6 435 | 7 139 | 13 | 6 512 | 7 177 | 0 | |
varav clearat | 12 |
|
| 8 |
|
| |
Ränterelaterade instrument |
|
|
|
|
|
|
|
Optioner, innehavd | 106 | 29 | 11 |
| – | – | – |
Optioner, utställd | 213 | 16 | 27 | 180 | 24 | 23 | |
FRA/Terminer | 122 023 | 44 | 18 | 129 529 | 26 | 13 | |
Swappar | 1 000 | 76 | – | 1 000 | 12 | – | |
Summa | 123 342 | 165 | 56 | 130 709 | 62 | 36 | |
varav clearat | 122 333 |
|
| 129 700 |
|
| |
Valutarelaterade instrument |
|
|
|
|
|
|
|
Optioner, innehavd | 6 590 | 9 | – | 400 | 3 | – | |
Optioner, utställd | 6 239 | – | 5 | 1 247 | – | 1 | |
Terminer | 176 766 | 2 269 | 823 | 207 093 | 3 018 | 836 | |
Summa | 189 595 | 2 278 | 828 | 208 740 | 3 021 | 837 | |
varav clearat | – |
|
|
| – |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa derivatinstrument | 319 372 | 9 582 | 897 | 345 961 | 10 260 | 873 | |
* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.
Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda valu- taoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav.
Användning av derivatinstrument
Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2013 användes derivat- instrument företrädesvis inom följande områden:
•Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.
•Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.
•Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar
– för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.
•Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ avkastning.
•Inom ramen för fondens GTAA-mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position.
Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitu- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker gent- emot fondens motparter.
Vd godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal, såsom ISDA-avtal.
Andra AP-fondens Årsredovisning 2013 | 57 |
125
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Noter
11 Övriga tillgångar
Belopp i mnkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Fordringar sålda ej likviderade tillgångar | 947 |
| 180 | |
Övriga fordringar | 4 |
| 4 | |
Totalt | 951 |
| 184 | |
12 |
|
|
| |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
| |||
Belopp i mnkr | 2013-12-31 |
| 2012-12-31 | |
Upplupna ränteintäkter | 1 496 |
| 1 621 | |
Upplupna utdelningar | 77 |
| 57 | |
Restitutioner | 56 |
| 36 | |
Övriga förutbetalda kostnader |
|
|
| |
och upplupna intäkter | 27 |
| 26 | |
Totalt | 1 656 |
| 1 740 | |
15 Fondkapital
Belopp i mnkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Ingående fondkapital | 241 454 | 216 622 |
Nettobetalningar mot |
|
|
pensionssystemet |
|
|
Inbetalda pensionsavgifter | 56 839 | 55 441 |
Utbetalda pensionsmedel till |
|
|
Pensionsmyndigheten | –63 490 | –59 005 |
Överflyttning av pensionsrätter till EG | –2 | –5 |
Reglering av pensionsrätter avseende |
|
|
tidigare år | 3 | 1 |
Administrationsersättning till |
|
|
Pensionsmyndigheten | –230 | –220 |
Summa nettobetalningar mot |
|
|
pensionssystemet | –6 880 | –3 788 |
Årets resultat | 30 138 | 28 620 |
Utgående fondkapital | 264 712 | 241 454 |
13 Övriga skulder
Belopp i mnkr | 2013-12-31 |
| 2012-12-31 | |
Skulder köpta ej likviderade tillgångar | 5 |
| 104 | |
Leverantörsskulder | 7 |
| 8 | |
Övriga skulder | 8 |
| 7 | |
Totalt | 20 |
| 119 | |
14 |
|
|
|
|
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader |
| |||
Belopp i mnkr | 2013-12-31 |
| 2012-12-31 | |
Upplupna externa förvaltararvoden | 19 |
| 37 | |
Upplupen räntekostnad på valutaterminer | 20 |
| 50 | |
Övriga upplupna kostnader | 26 |
| 21 | |
Totalt | 65 |
| 108 | |
58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
16 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden
Belopp i mnkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Övriga ställda panter och |
|
|
jämförliga säkerheter |
|
|
Utlånade värdepapper mot erhållen |
|
|
säkerhet i form av värdepapper och |
|
|
kontantsäkerhet* | 739 | 1 434 |
Ställda säkerheter avseende |
|
|
börsclearade derivatavtal | 328 | 445 |
Åtagande |
|
|
Åtagande om framtida investeringar |
|
|
avseende onoterade innehav | 8 650 | 8 650 |
* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 788 (1 490) mnkr.
126
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
17
Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar
Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.
För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument.
För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2013 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.
I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.
Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar
För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.
Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke mark- nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (cirka nio procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (fyra procent av den totala portföljen) och OTC-derivat.
Riskkapitalfonder värderas enligt IPEVs principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värde- ringsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Huvudsakli-
Validering av värderingar inom Private equity, mnkr
12 000
9 000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Värdering vid |
6 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rapportering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| från förvaltare |
3 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Värdering vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| bokslutstillfälle | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| baserat på |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| rapport ett |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kvartal tidigare | |
dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun | sep | |||||||||||||||
09 | 10 | 10 | 10 | 10 | 11 | 11 | 11 | 11 | 12 | 12 | 12 | 12 | 13 | 13 | 13 |
|
Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra
AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.
gen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassaflöden, substansvär- demetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande marknads- värden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna kvartals- rapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att vid vär- dering av fondens innehav per årsskiftet 2013 utnyttjades i huvudsak vär- dering av riskkapitalfonderna per den 30 september 2013, justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start.
En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan december 2009, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar- talet 2013 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder på fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal.
Verkligt värde
Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.
Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt nedanstående hierarki.
Verkligt värde hierarki, mnkr
|
| 2013-12-31 |
|
| |
|
|
|
| Totalt | |
|
|
|
| verkligt | |
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | |
Aktier och andelar, noterade | 123 747 | 5 534 | 54 | 129 335 |
|
Aktier och andelar, onoterade | – | – | 30 508 | 30 508 |
|
Obligationer och andra ränte- |
|
|
|
|
|
bärande tillgångar | 80 941 | 7 333 | 3 005 | 91 279 |
|
Derivattillgångar | 202 | 9 381 | – | 9 583 |
|
Derivatskulder | –59 | –838 | – | –897 | |
Total summa tillgångar |
|
|
|
|
|
värderade till verkligt värde | 204 831 | 21 410 | 33 567 | 259 808* |
|
|
| 2012-12-31 |
|
| |
|
|
|
| Totalt | |
|
|
|
| verkligt | |
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | |
Aktier och andelar, noterade | 104 243 | 5 458 | 46 | 109 747 |
|
Aktier och andelar, onoterade | – | – | 25 412 | 25 412 |
|
Obligationer och andra ränte- |
|
|
|
|
|
bärande tillgångar | 82 140 | 6 303 | 3 781 | 92 224 |
|
Derivattillgångar | 104 | 10 156 | – | 10 260 |
|
Derivatskulder | –33 | –840 | – | –873 | |
Total summa tillgångar |
|
|
|
|
|
värderade till verkligt värde | 186 454 | 21 077 | 29 239 | 236 770* |
|
*Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.
Andra AP-fondens Årsredovisning 2013 | 59 |
127
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Noter
forts. Not 17 |
|
|
|
|
| |
Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska | Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och | |||||
tillgångar eller skulder. |
|
| onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar |
| ||
Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är | marknadsdata. |
|
| |||
observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (exklusive |
|
|
| |||
priser) eller indirekt (härledda från priser). |
|
|
|
|
| |
Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar |
|
|
| |||
marknadsdata (icke observerbar indata). |
|
|
|
|
| |
Förändring under 2013 inom nivå 3, mnkr |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Obligationer och andra |
|
| Aktier och andelar, noterade | Aktier och andelar, onoterade | räntebärande tillgångar | Totalt | ||
Ingående värde januari 2013 |
| 46 |
| 25 412 | 3 781 | 29 239 |
Köp |
| 10 |
| 2 119 | 5 | 2 134 |
Försäljningar |
| –4 |
| –2 | –781 | –787 |
Värdeförändringar |
| 2 |
| 2 979 | – | 2 981 |
Omklassificeringar |
| – |
| – | – | – |
Totalt |
| 54 |
| 30 508 | 3 005 | 33 567 |
100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.
Förändring under 2012 inom nivå 3, mnkr
|
|
| Obligationer och andra |
|
| Aktier och andelar, noterade | Aktier och andelar, onoterade | räntebärande tillgångar | Totalt |
Ingående värde januari 2012 | 49 | 15 487 | 5 641 | 21 177 |
Köp | 19 | 8 635 | 784 | 9 438 |
Försäljningar | – | – | –2 641 | –2 641 |
Värdeförändringar | –22 | 1 290 | –3 | 1 265 |
Omklassificeringar | – | – | – | – |
Totalt | 46 | 25 412 | 3 781 | 29 239 |
100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.
Känslighetsanalys onoterade tillgångar
Skogs- och jordbruksfastigheter
Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.
På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärdena signifikant.
Riskkapitalfonder
De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:
•vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA
•multipelexpansion, bättre marginaler
•skuldminskning
•ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geografisk expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service)
60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens vär- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet är att de flesta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart i marknader med snabb och kraftig uppåtgå- ende kursutveckling på börserna.
Kommersiella fastigheter
Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark- nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakans- nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda mark- nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP- fondens innehav i kommersiella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkast- ningskrav, om +/–0,25 % på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –1,3 mdkr respektive +1,4 mdkr.
128
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
18
Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa placeringsregler för Första-Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i riskkapitalfonder. Under 2013 låg fondens andel på kring 33–34 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.
För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”Med fokus på risk”, sid 33.
Likviditetsrisk, %
40
35
30
25
Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk
20 |
|
|
| 30-procentregeln |
Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | |
Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2013 har fastställts av styrelsen.
Göteborg den 5 februari 2014
Marie S. Arwidson | Sven Björkman | Ole Settergren | |
Ordförande | Vice ordförande | ||
| |||
Helén Källholm | Jeanette Hauff | Ola Alfredsson | |
Lenita Granlund | Ulrika Boëthius |
|
Vår revisionsberättelse har lämnats den 5 februari 2014 |
| |
Jan Birgerson | Peter Strandh |
|
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
|
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
|
| Andra AP-fondens Årsredovisning 2013 | 61 |
129
Skr. 2013/14:130
Bilaga 4
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för 2013. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 23–61.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en års- redovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredo- visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt- gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kon- troll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla
väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2013.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.
| Göteborg den 5 februari 2014 |
Jan Birgerson | Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013
130
Tredje AP-fonden
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
Året i SAmmANdrAg
Året i SAmmANdrAg
Åretprägladesavförbättradkonjunkturimånga länder.TydligastvaråterhämtningeniUSA.Expansiv penningpolitikikombinationmedsuccessivtförbättrad konjunkturochettlågtinflationstrycklyfteaktiekurserna iNordamerikaochiEuropa.Aktiekursernabackadedock påtillväxtmarknaderna.
Fondens resultat uppgick till 32 398 (22 638) mkr.
AP3s totalavkastning uppgick till 14,2 procent före kost naderoch14,1procentefterkostnader.RiskklassAktier gavdetstörstapositivabidraget,12,5procentenheter, tillfondenstotalavkastning.
Fondkapitaletuppgickden31december2013till 258475mkr,vilketvarenökningmed25519mkrjäm
förtmedårsskiftet2012.Fondkapitaletsförändringhar påverkatsavutbetalningartillpensionssystemetom 6880mkrunder2013.
Fondenhardensenastetioårsperioden,20042013, ska patennominellavkastningom6,5procentperår,vilket innebärattAP3savkastningharöverstigitinkomstindex, dvsdetindexsomanvändsföruppräkningavpensions rätternaipensionssystemet.Inkomstindexuppgår under samma period till 3,0 procent per år.
AP3 har skapat en real avkastning, dvs inflationsrensad avkastning, om 5,2 procent per år under den senaste tioårsperioden20042013ochhardärmedöverträffat sittlångsiktigaavkastningsmålom4,0procentreal avkastning per år.
Avkastning per riskklass 2013, procent |
|
| |
30% |
|
|
|
25% | 25,5 |
| 24,6 |
|
| ||
20% |
|
|
|
15% |
|
| 14,2 |
10% | 7,8 |
|
|
|
|
| |
5% | 2,6 |
|
|
|
|
| |
0% | 0,2 | – | – |
5%
Aktier | Räntor | Krediter | Inflation | Valuta | Övrig | Absolut | Totalt |
|
|
|
|
| exponering | avkastande | AP3s |
|
|
|
|
|
| strategier | portfölj |
Avkastningsbidrag per riskklass 2013, procentenheter
15% |
|
|
|
| 14,2 |
|
|
|
|
| |
| 12,5 |
|
|
|
|
12% |
|
|
|
|
|
9% |
|
|
|
|
|
6% |
|
|
|
|
|
3% |
|
| 1,6 |
|
|
|
|
|
|
| |
0% | 0,1 | 0,3 | 0,9 | 0,4 | 0,3 |
| |||||
|
|
|
|
|
3% |
|
|
|
|
|
|
|
|
Aktier | Räntor | Krediter | Inflation | Valuta | Övrig | Absolut | Totalt | |
|
|
|
|
|
| exponering | avkastande | AP3s |
|
|
|
|
|
|
| strategier | portfölj |
Bidragtilltotalriskenperriskklass2013,procentenheter
100% | 94,6 |
|
| 100 |
|
|
| ||
80% |
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
| 8,6 |
|
0% |
|
| 2,3 | 0,4 |
|
|
| ||
1,5 | 0,9 |
|
| |
| 3,6 |
| ||
|
|
|
|
20%
Aktier | Räntor | Krediter | Inflation | Valuta | Övrig | Absolut | Totalt |
|
|
|
|
| exponering | avkastande | AP3s |
|
|
|
|
|
| strategier | portfölj |
Tredje Ap-FONdeN 2013 | 3
131
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
ResultatRäkning
ResultatRäkning
Resultaträkning
RÖRelsens intäkteR |
|
|
|
Mkr | not | 2013 | 2012 |
|
|
|
|
Räntenetto | 2 | 2909 | 3771 |
Erhållnautdelningar |
| 2854 | 3183 |
Nettoresultat,noteradeaktierochandelar | 3 | 21709 | 13518 |
Nettoresultat,onoteradeaktierochandelar | 4 | 4765 | 2468 |
Nettoresultat,räntebärandetillgångar |
| -1597 | 1273 |
Nettoresultat,derivatinstrument | 5 | 3746 | 1078 |
Nettoresultat,valutakursförändringar |
| -1659 | -2351 |
Provisionskostnader,netto | 6 | -155 | -119 |
|
|
|
|
summa rörelsens intäkter |
| 32 572 | 22 821 |
RÖRelsens kOstnaDeR |
|
|
|
Personalkostnader | 7 | -110 | -117 |
Övrigaadministrationskostnader | 8 | -64 | -66 |
|
|
|
|
summa rörelsens kostnader |
| -173 | -183 |
Årets resultat |
| 32 398 | 22 638 |
|
|
|
|
38 | Tredje Ap-FONdeN 2013
132
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
balansRäkning
balansRäkning
balansräkning
tillgÅngaR |
|
|
|
Mkr | not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|
|
|
|
Aktierochandelar |
|
|
|
Noterade | 9 | 128515 | 112954 |
Onoterade | 10 | 29086 | 24812 |
Obligationerochandraräntebärandetillgångar | 11 | 107494 | 99226 |
Derivat | 12 | 3081 | 2565 |
Kassaochbankmedel |
| 1443 | 1668 |
Övrigatillgångar | 13 | 11606 | 17072 |
Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter | 14 | 1470 | 1913 |
|
|
|
|
Summa tillgångar |
| 282 695 | 260 210 |
FONdKApITAL OCH SKULder |
|
|
|
skulder |
|
|
|
Derivat | 12 | 1899 | 556 |
Övrigaskulder | 15 | 22262 | 26640 |
Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader | 16 | 58 | 58 |
|
|
|
|
summa skulder |
| 24 220 | 27 254 |
Fondkapital |
|
|
|
Ingåendefondkapital | 17 | 232956 | 214106 |
Nettobetalningmotpensionssystemet |
| -6880 | -3788 |
Åretsresultat |
| 32398 | 22638 |
|
|
|
|
Summa fondkapital |
| 258 475 | 232 956 |
Summa fondkapital och skulder |
| 282 695 | 260 210 |
Posterinomlinjen | 18 |
|
|
|
|
|
|
Tredje Ap-FONdeN 2013 | 39
133
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
nOteR
nOteR
TredjeAP-fonden,organisationsnummer802014-4120,ärenavbuffertfonderna inomdetsvenskapensionssystemetmedsäteiStockholm.Årsredovisningför räkenskapsåret2013hargodkäntsavstyrelsenden20februari2014.Resultat- räkningochbalansräkningskafastställasavregeringen.
NOT1 redovisnings-ochvärderingsprinciper
Enligtlagen(2000:192)omallmännapensionsfonderskaårsredovisningenupp- rättasmedtillämpningavgodredovisningssed,varviddetillgångarsomfond- medlenplaceratsiskaupptastillmarknadsvärdet.Meddennautgångspunkthar FörstatillFjärdeAP-fondernautarbetatgemensammaredovisnings-ochvärde- ringsprincipervilkahartillämpatsochsammanfattasnedan.Redovisnings-och värderingsprincipernaäroförändrademotföregåendeår.Beträffandeöversyn avfastställandetavverkligtvärdeföronoteradefastighetsaktiersenedanavsnitt Onoteradeaktierochandelar.
Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationellaredovisningsstandarden,IFRS.EftersomIFRSärunderomfattande omarbetning,haranpassningenhittillsinriktatsmotinformationskravenligtIFRS7 ochIFRS13.EnfullständiganpassningtillIFRSskulleinteväsentligtpåverkaredo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kon- cernredovisningochkassaflödesanalysejupprättas.
Affärsdagsredovisning
Transaktionerivärdepapperochderivatinstrumentpåpenning-ochobliga- tionsmarknaden,aktiemarknadenochvalutamarknadenredovisasibalansräk- ningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättighe- ternaochdärmedriskernaövergårmellanparterna.Fordranpåellerskulden tillmotpartenmellanaffärsdagochlikviddagredovisasunderövrigatillgångar respektiveövrigaskulder.Övrigatransaktioner,framförallttransaktionerav- seendeonoteradeaktier,redovisasibalansräkningenperlikviddagen,vilket överensstämmermedmarknadspraxis.
Nettoredovisning
Nettoredovisningtillämpasförfondlikvider,reporochderivatinstrumentidefall detfinnsensakrättsligrättattkvittatransaktioneromavsiktenärattavveckla demsamtidigt.
Omräkningavutländskvaluta
Transaktioneriutländskvalutaomräknastillsvenskakronormeddenvalutakurs somgällerpåtransaktionsdagen.Påbalansdagenräknastillgångarochskulderi utländskvalutaomtillsvenskakronortillbalansdagensvalutakurser.
Värdeförändringarpåtillgångarochskulderiutländskvalutauppdelasiendel somärhänförligtillvärdeförändringenavtillgångenellerskuldenilokalvalutaoch endelsomärorsakadavvalutakursförändringen.Valutakursresultatsomuppstår vidförändringavvalutakursredovisasiresultaträkningenpåradenNettoresultat, valutakursförändringar.
Aktieridotterbolag/intressebolag
Enligtlagenomallmännapensionsfonderupptasaktieridotterbolag/intresse- bolagtillverkligtvärde.Verkligtvärdebestämsenligtsammametodersomtill- lämpasföronoteradeaktierochandelar.Kravpåattupprättakoncernredovisning föreliggerinte.
Värderingavfinansiellainstrument
Fondenssamtligaplaceringarvärderastillverkligtvärdevarvidsåvälrealisera- desomorealiseradevärdeförändringarredovisasiresultaträkningen.Iraderna Nettoresultatpertillgångsslagingårsåledessåvälrealiseradesomorealiserade resultat.Idefallhänvisningnedanskertillvaldindexleverantör,sefondenshem- sidaförinformationkringaktuellaindex.Nedanbeskrivshurverkligtvärdefast- ställsförfondensolikaplaceringar.
Noteradeaktierochandelar
Föraktierochandelarsomärupptagnatillhandelvidenregleradmarknad ellerhandelsplattform,bestämsverkligtvärdeutifrånbalansdagensofficiella marknadsnoteringenligtfondensvaldaindexleverantör,oftastgenomsnitts- kurs.Innehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriserobserverbara ienaktivmarknad.Erlagdacourtagekostnaderresultatförsundernettoresul- tat noterade aktier.
Onoteradeaktierochandelar
Föraktierochandelarsominteärupptagnatillhandelvidenregleradmarknad ellerhandelsplattform,bestämsverkligtvärdebaseratpåvärderingerhållenfrån motpartenellerannanexternpart.Värderingenuppdaterasdånyvärderinger- hållitsochjusterasföreventuellakassaflödenframtillbokslutstillfället.Idefall fondenpågodagrunderbedömerattvärderingenärfelaktigskerenjusteringav erhållenvärdering.VärderingenavseendeonoteradeandelarföljerIPEVs(Inter- nationalPrivateEquityandVentureCapitalValuationGuidelines)principereller likvärdigavärderingsprinciperochskaiförstahandvarabaseratpåtransaktioner medtredjepart,menävenandravärderingsmetoderkananvändas.
40 | Tredje Ap-FONdeN 2013
Värderingavonoteradefastighetsaktierbaseraspåenvärderingenligtsub- stansvärdemetodenidenmånaktienintevaritföremålförtransaktionerpåen andrahandsmarknad.Enmetodutvecklingförvärderingavinnehavionoterade fastighetsbolagharskettisyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde.Från ochmed2013värderasdärmeduppskjutnaskatteskuldertillettvärdesoman- vändsvidfastighetstransaktionervilketskiljersigmotdenvärderingsomskeri redovisningenhosfastighetsbolagen.Denändrademetodenförattberäknaverk- ligtvärdeharpåverkatåretsresultat,sevidarenot4Nettoresultatonoterade aktierochandelar.
Obligationerochandraräntebärandetillgångar
Förobligationerochandraräntebärandetillgångarbestämsverkligtvärdeuti- frånbalansdagensofficiellamarknadsnotering(oftastköpkurs)enligtfondensval- daindexleverantör.Innehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriser observerbaraienaktivmarknad.Idefallinstrumentenintehandlaspåenaktiv marknadochtillförlitligamarknadspriserintefinnsatttillgåvärderasinstrumen- tetmedhjälpavallmäntvedertagnavärderingsmodellersominnebärattkassa- flödendiskonterastillrelevantvärderingskurva.
Somränteintäktredovisasräntaberäknadenligteffektivräntemetoden baseratpåupplupetanskaffningsvärde.Detupplupnaanskaffningsvärdetär detdiskonteradenuvärdetavframtidabetalningar,därdiskonteringsräntan utgörsavdeneffektivaräntanvidanskaffningstidpunkten.Dettainnebäratt förvärvadeöver-ochundervärdenperiodiserasunderåterståendelöptideller tillnästaräntejusteringstillfälleochingåriredovisadränteintäkt.
Derivatinstrument
Förderivatinstrumentbestämsverkligtvärdebaseratpånoteringarvidåretsslut. Idefallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknadochtillförlitligamarknads- priserintefinnsatttillgå,värderasinstrumentetmedhjälpavallmäntvedertagna värderingsmodellerdärindatautgörsavobserverbaramarknadsdata.
Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångarmedankontraktmednegativtverkligtvärderedovisassomskulder.Skill- naden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt överterminskontraktetslöptidochredovisassomränta.
Återköpstransaktioner
Vidäktaåterköpstransaktion,såkalladrepa,redovisassåldtillgångfortsatti balansräkningenocherhållenlikvidredovisassomskuld.Detsåldavärdepappret redovisassomställdpantinomlinjenibalansräkningen.Skillnadenmellanlikvidi avistaledetochterminsledetperiodiserasöverlöptidenochredovisassomränta.
Värdepapperslån
Utlånadevärdepapperredovisasibalansräkningentillverkligtvärdemedan erhållenersättningförutlåningenredovisassomränteintäktiresultaträkning- en.Erhållnasäkerheterförutlånadevärdepapperkanbeståavvärdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhål- lenkontantsäkerhetredovisasdennaibalansräkningensomentillgångochen motsvarandeskuld.Iövrigafallredovisasdenerhållnasäkerheteninteibalans- räkningenutanangesseparatunderrubriken”Ställdapanter,ansvarsförbin- delser och Åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper,samtsäkerheterfördessa.
postersomredovisasdirektmotfondkapitalet
In-ochutbetalningarsomharskettmotpensionssystemetredovisasdirektmot fondkapitalet.
provisionskostnader
Provisionskostnaderredovisasiresultaträkningensomenavdragspostunder rörelsensintäkter.Deutgörsavdirektatransaktionskostnadersåsomdepåbanks- arvodenochfastaarvodentillexternaförvaltaresamtfastaavgifterförnoterade fonder.Prestationsbaseradearvoden,somutgårnärförvaltareuppnårenavkast- ningutöveröverenskommennivådärvinstdelningtillämpas,redovisassomav- gåendepostundernettoresultatföraktuellttillgångsslagiresultaträkningen. Förvaltararvodenföronoteradeaktierochandelar,förvilkaåterbetalning medgesförevinstdelningochdäråterbetalningbedömssomsannolik,redovisas somanskaffningskostnadochkommerdärmedingåidetorealiseraderesultatet.
Iövrigafallredovisasdesomprovisionskostnader.
Rörelsens kostnader
Samtligaförvaltningskostnader,exklusivecourtage,arvodentillexternaförval- tareochdepåbanksarvoden,redovisasunderrörelsenskostnader.Investering- ariinventariersamtegenutveckladochförvärvadprogramvarakostnadsförsi normalfalletlöpande.
Skatter
TredjeAP-fondenärbefriadfrånallinkomstskattvidplaceringariSverige. Skattpåutdelningarochkupongskattersompåföresivissaländernettoredo-
visasiresultaträkningenunderrespektiveintäktsslag.
Fondenärfrånochmed2012registreradtillmervärdesskattochdärmed skatteskyldigtillmervärdesskattförförvärvfrånutlandet.Fondenharinterättatt återfåbetaldmervärdesskatt.Kostnadsfördmervärdesskattinkluderasirespek- tivekostnadspost.
Avrundningar
Avrundningsdifferenseritabellerkanförekomma.
134
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Skr. 2013/14:130 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bilaga 5 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| nOteR |
nOt 2 räntenetto |
|
|
|
| nOt 6 provisionskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Mkr | 2013 | 2012 |
|
| Mkr |
|
|
|
| 2013 |
| 2012 |
| |
RänteintäkteR |
|
|
|
| Externaförvaltningsarvodennoteradetillgångar |
|
| 121 |
| 87 |
| |||
Obligationerochandraräntebärandeintäkter | 2046 | 2129 |
|
| Externaförvaltningsarvodenonoteradetillgångar |
|
| 22 |
| 20 |
| |||
Derivatinstrument | 1130 | 1636 |
|
| Övrigaprovisionskostnaderinkldepåbankskostnader | 12 |
| 12 |
| |||||
Värdepapperslån,aktier | 67 | 72 |
|
| Summaprovisionskostnader |
|
|
|
| 155 |
| 119 |
| |
Värdepapperslån,obligationer | 14 | 16 |
|
| Iprovisionskostnaderredovisasinteprestationsbaseradearvodenvilkauppgick | |||||||||
Övrigaränteintäkter | 3 | 4 |
|
| ||||||||||
|
| till124(114)mkr,varav124(114) mkravsernoteradeaktieroch-(-)mkravser | ||||||||||||
summa ränteintäkter | 3 259 | 3 857 |
|
| ||||||||||
|
| räntebärandevärdepapper.Dessaredovisasdirektmotnettoresultatförrespek- | ||||||||||||
|
|
|
|
| ||||||||||
RäntekOstnaDeR |
|
|
|
| tivetillgångsslag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Underliggandeavgifterisktotalreturnswaps(TRS)1 redovisasinteiprovi- | ||||||||||
Derivatinstrument | 350 | 86 |
|
| sionskostnaderutansomendelavvärdeförändringenunderNettoresultat,deri- | |||||||||
Övrigaräntekostnader | 0 | 0 |
|
| vatinstrument.För2013uppgårunderliggandekostnaderiTRSertill10(9)mkr. | |||||||||
summa räntekostnader | 350 | 86 |
|
| Underårethartotalt109(120)mkrerlagtsiförvaltararvodenavseende | |||||||||
|
| onoterade tillgångar. Av dessa avser 87 (100) mkr avtal som medger åter- | ||||||||||||
|
|
|
|
| ||||||||||
räntenetto | 2 909 | 3 771 |
|
| betalningaverlagdaförvaltningsarvodenförevinstdelningvidavyttring.Dessa | |||||||||
|
|
|
|
| redovisassomendelavtillgångensanskaffningsvärde. |
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
| 1 Seordlista |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nOt 3 Nettoresultatnoteradeaktierochandelar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Mkr | 2013 | 2012 |
|
| nOt 7 personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultatnoteradeaktierochandelar | 21877 | 13665 |
|
|
|
| 2013 |
| 2012 |
|
|
| ||
Avgårcourtage | -44 | -33 |
|
|
|
|
| varav |
|
|
| varav |
| |
|
|
|
| totalt | kvinnor | totalt | kvinnor | |||||||
Avgårprestationsbaseradearvoden | -124 | -114 |
|
|
|
| ||||||||
| Medelantalanställda |
| 55 | 19 |
| 55 |
| 19 |
|
| ||||
Nettoresultat noterade aktier och andelar | 21 709 | 13 518 |
|
|
|
|
|
| ||||||
| Anställda31/12 |
| 53 | 17 |
| 56 |
| 20 |
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
| Antaliledningsgruppen31/12 |
| 5 | 1 |
| 5 |
| 3 |
|
| |
nOt 4 Nettoresultatonoteradeaktierochandelar |
|
|
|
|
|
|
|
| Sociala |
|
|
|
| |
|
|
|
| Löner | Rörliga |
|
| kostnader |
|
|
|
| ||
Mkr | 2013 | 2012 |
| Personalkostnader i tkr, 2013 |
|
| inkl |
|
|
|
| |||
| och ersätt- Pensions- | särskild |
|
|
|
| ||||||||
Realisationsresultat | 2116 | 1605 |
|
|
| arvoden | ningar | kostnader | löneskatt |
| Summa | |||
Orealiseradevärdeförändringar | 2649 | 863 |
| Styrelsensordförande, |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Nettoresultat onoterade aktier och andelar | 4 765 | 2 468 |
| PärNuder | 110 |
|
|
| 35 | 145 |
| |||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| Övrigastyrelseledamöter |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Enmetodutvecklingförvärderingavinnehavionoteradefastighetsbolagharskett | SonatBurman-Olsson | 71 |
|
|
| 22 | 94 | |||||||
BjörnBörjesson | 102 |
|
|
| 32 | 133 |
| |||||||
isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde.Frånochmed2013värderasupp- |
|
|
|
| ||||||||||
skjutnaskatteskuldertillettvärdesomanvändsvidfastighetstransaktioner,vilket | Inga-LillCarlberg | 71 |
|
|
| 22 | 94 | |||||||
skiljersigmotdenvärderingsomskeriredovisningenhosfastighetsbolagen. | PeterEnglund |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Denändrademetodenförattberäknaverkligtvärdeharpåverkatåretsresultat | (fromjuni2013) | 25 |
|
|
| 8 | 33 | |||||||
med903mkr,varav764mkrbedömshänförligttilltidigareår.Resultateffektenär | GunvorEngström | 50 |
|
|
| 16 | 66 | |||||||
främsthänförligtillfondensinnehaviVasakronan. |
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
| LarsErnsäter | 60 |
|
|
| 19 | 79 | |||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
| PeterHellberg | 60 |
|
|
| 19 | 79 | ||||
|
|
|
| ElisabethUnell | 50 |
|
|
| 16 | 66 | ||||
nOt 5 Nettoresultatderivat |
|
|
| KariLotsberg(tommaj2013) | 25 |
|
|
| 8 | 33 | ||||
|
|
| summa | 625 |
|
|
| 197 |
| 822 |
| |||
Mkr | 2013 | 2012 |
| VDKerstinHessius | 3891 |
| 1209 | 1600 |
| 6700 |
| |||
Aktierelateradederivat | 3220 | 952 |
| Ledningsgruppenexkl.VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Ränte-ochkreditrelateradederivat | 526 | 126 |
| MattiasBylund | 1322 |
| 365 | 621 |
| 2308 |
| |||
Nettoresultat derivat | 3 746 | 1 078 |
| GustafHagerud | 2879 |
| 820 | 1212 |
| 4911 | ||||
|
|
|
| ChristinaKusoffskyHillesöy | 1315 |
| 402 | 779 |
| 2495 | ||||
|
|
|
| KerimKaskal(fromokt2013) | 670 |
|
|
| 211 |
| 880 | |||
|
|
|
| MårtenLindeborg | 2117 |
| 586 | 1053 |
| 3756 | ||||
|
|
|
| KatarinaUtterström |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| (tommars2013) | 592 |
| 126 | 271 |
| 988 | ||||
|
|
|
| Summaledningsgruppen |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| exkl. VD | 8 894 |
| 2 299 | 4 147 |
| 15 339 | ||||
|
|
|
| Övrigaanställda | 46811 | 4157 | 14141 | 18260 |
| 83369 |
| |||
|
|
|
| summa | 59 595 | 4 157 | 17 649 | 24 007 | 105 408 |
| ||||
|
|
|
| Övrigapersonalkostnader | 3579 |
|
|
|
|
| 3579 |
| ||
|
|
|
| Summapersonalkostnader | 63 799 | 4 157 | 17 649 | 24 203 | 109 808 |
| ||||
Tredje Ap-FONdeN 2013 | 41
135
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
nOteR
nOt 7 Forts. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Sociala |
|
|
| Löner | Rörliga |
| kostnader |
|
|
Personalkostnader i tkr, 2012 |
| inkl |
|
| ||
och | ersätt- | Pensions- | särskild |
|
| |
| arvoden | ningar | kostnader | löneskatt | Summa | |
Styrelsensordförande, | 110 |
|
| 34 | 144 |
|
PärNuder |
|
|
|
|
|
|
Övrigastyrelseledamöter |
|
|
|
|
|
|
SonatBurman-Olsson | 72 |
|
| 22 | 94 |
|
BjörnBörjesson | 96 |
|
| 30 | 126 |
|
Inga-LillCarlberg | 50 |
|
| 16 | 66 | |
GunvorEngström | 50 |
|
| 16 | 66 | |
LarsErnsäter | 60 |
|
| 19 | 79 | |
PeterHellberg | 60 |
|
| 19 | 79 | |
KariLotsberg | 77 |
|
| 24 | 101 |
|
ElisabethUnell(fromjuni | 25 |
|
| 8 | 33 | |
2012) |
|
|
|
|
|
|
IngelaGardnerSundström | 25 |
|
| 2 | 27 | |
(tomjuni2012) |
|
|
|
|
|
|
summa | 625 |
|
| 190 | 815 |
|
VDKerstinHessius | 3754 |
| 1176 | 1465 | 6395 |
|
Ledningsgruppenexkl.VD |
|
|
|
|
|
|
GustafHagerud | 2800 |
| 791 | 1072 | 4663 | |
ChristinaKusoffskyHillesöy | 1280 |
| 393 | 498 | 2171 | |
MårtenLindeborg | 2038 |
| 573 | 779 | 3390 | |
Katarina Utterström | 1717 |
| 522 | 666 | 2905 | |
Summaledningsgruppen |
|
|
|
|
|
|
exkl. VD | 7 835 |
| 2 279 | 3 015 | 13 129 | |
Övrigaanställda | 51896 | 4738 | 14882 | 21228 | 92744 |
|
summa | 63 485 | 4 738 | 18 337 | 25 708 | 112 268 |
|
Övrigapersonalkostnader | 4401 |
|
|
| 4401 |
|
Summapersonalkostnader | 68 511 | 4 738 | 18 337 | 25 898 | 117 484 |
|
styrelse Styrelsearvodenfastställsavregeringen.Helårsersättningenuppgår sedan2000till100tkrtillstyrelsensordförande,75tkrtillviceordförandeoch 50tkrtillledamöter.Regeringenharbeslutatommöjlighetförfondenattersätta ledamöteristyrelsenförutskottsarbetemedmaximalt100tkrattfördelas mellanmedlemmarnaiersättnings-ochrevisionsutskottet.För2013har100 (100)tkrbetalatsutiersättningarförutskottsarbete.
UtskottErsättningsutskottetharunderåretbeståttavtreledamöterochbere- derblafrågoravseendeVDslönochförmånersamtlöneraminförlönerevision. Ersättningsutskottetberederocksåfrågorrörandeprogrammetförprestations- baseradrörligersättning.Beslutidessafrågorfattasavstyrelsen.Revisionsut- skottetbeståravtreledamöter.Revisionsutskottetärbevakandeochberedande åtstyrelseninomiförstahandområdenafinansiellrapportering,redovisning, internkontroll,riskhanteringochexternrevision.
VdsersättningErsättningtillVDfastställsavstyrelsen.IVDsanställningsavtal förbindersigfondenattbetalapremieförtjänstepensions-ochsjukförsäkring uppgåendetill30procentavbruttolönen.Avtaletgällermedenuppsägningstid frånsåvälfondenssomVDssidapå6månader.Viduppsägningfrånfondens sidakanäven18månadersavgångsvederlagutbetalas.Uppsägningslönoch avgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnytjänsteller näringsverksamhet.Detfinnsingetavtalomförtidapension.VDharerhållit skattepliktigaförmånertillettvärdeuppgåendetill2(2)tkr.VDomfattasejav programmetförprestationsbaseradrörligersättning.
LedningsgruppexklVdLedningsgruppenbeståravVDsamtchefernaför Kapitalförvaltning(viceVD),ChiefInvestmentOfficer,Strategiskallokering, Affärsstöd&kontroll/ChiefRiskOfficersamtKommunikation&hållbarainveste- ringar.FondenäranslutentillkollektivavtalmellanBAOochJUSEK/CR/CF(SACO). EndastVDochviceVDharvillkorsomavvikerfrånkollektivavtalet.Fondens viceVDharenömsesidiguppsägningstidom6månader.Viduppsägningfrån fondenssidakanäven12månadersavgångsvederlagutbetalas.Uppsägningslön ochavgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnytjänsteller näringsverksamhet.Förövrigamedlemmariledningsgruppenfinnsingasärskilda
42 | Tredje Ap-FONdeN 2013
avtalavseendeuppsägningstid,avgångsvederlagellerförtidapension.Med- lemmarnailedningsgruppenharerhållitskattepliktigaförmånertillvärden mellan0(0)och15(36)tkr.Medlemmariledningsgruppenomfattasinteav programmetförprestationsbaseradrörligersättning.
programförprestationsbaseradersättningStyrelsenharbeslutatomett programförrörligersättningilinjemeddestatligariktlinjersomregeringen gavutiapril2009samtmedanpassningarienlighetmeddeallmännarådom ersättningspolicyiförsäkringsföretagmflsomFinansinspektionenpublice- radeimars2010.Programmetgällerför2013ochinnebärattanställdainom Kapitalförvaltningenharmöjlighetatterhållaupptilltvåextramånadslöneri prestationsbaseradrörligersättningunderförutsättningattiförvägkommuni- ceradekriterieräruppfyllda.60%avdenrörligaersättningenbetalasutförst treårefterintjänandeåret.Anställdainomdeadministrativafunktionernahar möjlighetatterhållamotsvarandeenhalvmånadslönirörligersättning.Föratt rörligersättningskakunnautgåtillnågonanställdmåstefondensomhelhet uppvisaettpositivtresultat.VDochmedlemmariledningsgruppenomfattas inteavprogrammetomrörligprestationsbaseradersättning.För2013har fondenreserverat4,2(4,7)miljonerkronorförutbetalningavrörligersättning baseratpåuppfyllelseavmålienlighetmedavtal.Detreserveradebeloppet motsvararenrörligprestationsbaseradersättningpåisnitt1,2månadslönerper anställdsomomfattasavprogrammet.
SjukfrånvaroTotalsjukfrånvarounder2013uppgicktill0,6%(0,7%)uppdelat på0,4%(0,4%)förmänoch0,8%(1,4%)förkvinnor.Ingen(0%)avfondens anställdaharvaritsjukskrivenmerän60dagaristräckunder2013.
Övrigt
EnligthållbarhetsregelverketGRIskabolagredovisahuruvidafackförenings- frihetrådersamtomdetfinnsanställdaunder18år.Ienlighetmedsvensklag råderfackföreningsfrihetpå AP3.Fondenharingaanställdaunder18år.
nOt 8 Övrigaadministrationskostnader
Mkr | 2013 | 2012 |
Lokalkostnader | 10 | 10 |
Informations-ochdatakostnader | 36 | 36 |
Köptatjänster | 11 | 13 |
Övrigt | 7 | 7 |
Summa övriga administrationskostnader | 64 | 66 |
Iköptatjänsterovaningårarvodentillrevisionsbolag.Arvodenförkonsulttjäns- | ||
terbeställdaavregeringskanslietuppgårtill0,3(0,4)mkr. |
|
|
Tkr | 2013 | 2012 |
revisionsuppdrag |
|
|
EY | 1 050 | 876 |
Andra uppdrag |
|
|
KPMG | 257 | - |
EY | 93 | 115 |
summa | 1 400 | 991 |
nOt 9 Noteradeaktierochandelar
| 2013-12-21 | 2012-12-31 | |
Mkr | Verkligtvärde |
| Verkligtvärde |
Svenskaaktier | 34126 | 26844 | |
Andelarisvenskafonder | 1387 | 1060 | |
Utländskaaktier | 68931 | 63294 | |
Andelariutländskafonder | 24071 | 21756 | |
Summa noterade aktier och andelar | 128 515 | 112 954 | |
Enförteckningöverfondenstiostörstaaktieinnehavfinnspåsid53. Påfondenshemsidawww.ap3.seåterfinnsenförteckningöverfondens samtligaaktieinnehav.
136
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
nOteR
nOt 10 Aktierochandelar,onoterade
AP3hadeper31dec2013gjortföljandeinvesteringarionoteradevärdepapperdirektochviariskkapitalbolag ochfonder.Specifikationnedanvisardefemstörstainnehavenbaseratpåinvesteratkapital.Enspecifikation översamtligainnehavmedangivelseavstartårpåinvesteringenochinvesteringsåtagandeåterfinnspå www.ap3.se.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Mkr | Verkligtvärde | Verkligtvärde |
Aktierisvenskadotter-ochintressebolag | 10820 | 6843 |
Aktieriövrigasvenskabolag | 764 | 774 |
Andelarisvenskariskkapitalbolagochfonder | 1308 | 752 |
Utländskaaktierochandelar | 16194 | 16443 |
Summaaktierochandelar,onoterade | 29 086 | 24 812 |
| Organisations- |
|
|
|
| 100% eget | 100% |
| nummer | säte | Antalaktier | Ägarandelkapital | Verkligtvärde | kapital2013 | resultat 2013 |
Onoteradeaktieridotter-ochintressebolag |
|
|
|
|
|
|
|
VasakronanHoldingAB | 556650-4196 | Stockholm | 1000000 | 25% | 7010 | 24357 | 3840 |
HemsöFastighetsAB | 556779-8169 | Stockholm | 700000 | 70% | 2808 | 3061 | 528 |
HemsöIntressenterAB | 556917-4336 | Stockholm | 25000 | 50% | 602 | 558 | -12 |
TrophiFastighetsAB | 556914-7647 | Stockholm | 1000000 | 100% | 401 | 417 | 67 |
Summaaktierisvenskadotter- |
|
|
|
| 10 820 |
|
|
ochintressebolag |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| 2013 | 2012 |
| Organisations- |
|
|
|
| Anskaffnings- | Anskaffnings- |
| nummer | säte | Antalaktier | Ägarandelkapital |
| värde | värde |
Övrigaonoteradesvenskaaktier |
|
|
|
|
|
|
|
ochochandelar |
|
|
|
|
|
|
|
BergvikSkogAB | 556610-2959 | Falun | 347 | 5% |
| 174 | 174 |
AlpcotAgroAB | 556710-3915 | Stockholm | 9874993 | 7% |
| 143 | 143 |
AffibodyAB | 556714-5601 | Stockholm | 220271 | 2% |
| 19 | 19 |
Fem största innehaven i svenska |
|
|
|
|
|
|
|
riskkapitalbolag och fonder1 |
|
|
|
|
|
|
|
ITProviderFundIV |
|
|
| 17% |
| 127 | 127 |
ValedoPartnersFundI |
|
|
| 18% |
| 120 | 113 |
VerdaneCapitalVII |
|
|
| 10% |
| 117 | 89 |
LitorinaCapitalIII |
|
|
| 11% |
| 114 | 112 |
VerdaneCapitalVI |
|
|
| 15% |
| 51 | 57 |
Femstörstainnehaveniutländska |
|
|
|
|
|
|
|
riskkapitalbolagochfonder1 |
|
|
|
|
|
|
|
CarlGuernseyLPInc |
|
|
| 25% |
| 1336 | 1340 |
RMKGAC |
|
|
| 100% |
| 807 | 850 |
InnisfreePFISecondaryFund2 |
|
|
| 22% |
| 588 | - |
EuroPrisa |
|
|
| 10% |
| 472 | 469 |
HancockGAC |
|
|
| 100% |
| 437 | 440 |
Anskaffningsvärderesterandeinnehav |
|
|
|
|
| 17616 | 16774 |
Totaltanskaffningsvärde |
|
|
|
|
| 22 120 | 20 707 |
Totaltverkligtvärde |
|
|
|
|
| 29 086 | 24 812 |
Enspecifikationöversamtligainnehavfinnspåwww.ap3.se.
1 AvserAP3sinnehavikommanditbolagsstrukturerochandraliknandestrukturerdärAP3inteharettväsentligtinflytande.
nOt 11 Obligationerochandraräntebärandetillgångar
ObLIgATIONerOCHANdrA rÄNTebÄrANdeVÄrdepApper FÖrdeLAT på emITTeNTKATegOrI
| 2013-12-31 |
| 2012-12-31 |
Mkr | Verkligtvärde | Verkligtvärde | |
Svenskastaten | 33446 |
| 31523 |
Svenskabostadsinstitut | 8365 |
| 14609 |
Övrigasvenskaemittenter |
|
|
|
Finansiellaföretag | 2159 |
| 997 |
Icke-finansiellaföretag | 15372 |
| 12694 |
Utländskastater | 18420 |
| 10699 |
Övrigautländskaemittenter | 24979 |
| 21730 |
summa | 102 741 | 92 252 | |
Räntefonder | 4 753 |
| 6 974 |
summa | 107 494 |
| 99 226 |
nOt 11 Forts.
ObLIgATIONerOCHANdrA rÄNTebÄrANdeVÄrdepApper
FÖrdeLAT på INSTrUmeNTKATegOrI
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
Mkr | Verkligtvärde |
| Verkligtvärde |
Realränteobligationer | 23350 | 18013 | |
Övrigaobligationer | 67438 | 65576 | |
Certifikat | 3076 | 3743 | |
Onoteradereverslån | 7341 | 3750 | |
Övrigainstrument | 1535 |
| 1170 |
summa | 102 741 | 92 252 | |
Räntefonder | 4 753 | 6 974 | |
summa | 107 494 | 99 226 | |
Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 9 607 (5 314) mkr återinvesteringaverhållnakontantsäkerheterrelateradetillvärdepappers- utlåning.
Tredje Ap-FONdeN 2013 | 43
137
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
nOteR
nOt 12 derivatinstrumentbrutto |
|
|
|
| nOt 12 Forts. |
|
|
|
| ||||
|
|
|
| 2013-12-31 |
|
|
|
|
|
| 2012-12-31 |
|
|
|
|
| Nominellt | Positivt | Negativt |
|
|
|
| Nominellt | Positivt | Negativt |
|
Mkr |
|
| värde | verkligtvärde | verkligtvärde | Mkr |
| värde | verkligtvärde | verkligtvärde | |||
AKTIereLATerAdeINSTrUmeNT |
|
|
|
|
| AKTIereLATerAdeINSTrUmeNT |
|
|
|
| |||
Optioner,OTC | Utställda,köp | 52 | - | -7 |
|
| Optioner,clearade | Innehavda,köp | 23 | 1 | 0 |
| |
| Utställda,sälj | - | - | - |
|
|
| Utställda,köp | 1408 | 0 | -7 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utställda,sälj | 1333 | - | -50 |
|
Optioner,clearade | Innehavda,köp | 13 | 0 | - |
| Terminer |
| 9981 | 188 | -34 |
| ||
| Innehavda,sälj | 25 | 0 | - |
| Swappar |
| 7298 | 12 | -10 |
| ||
| Utställda,köp | - | - | - |
| summa |
| 20 043 | 201 | -101 |
| ||
| Utställda,sälj | - | - | - |
| varavclearat |
| 12662 |
|
|
| ||
Terminer |
|
| 23147 | 646 | -349 |
|
|
|
|
|
|
| |
Swappar |
|
| 10423 | 69 | -2 |
| rÄNTe-OCHKredITreLATerAdeINSTrUmeNT |
|
|
| |||
summa |
|
| 33 660 | 715 | -358 |
| Optioner,clearade | Utställda,köp | 3450 | 1 | - |
| |
varavclearat |
|
| 23185 |
|
|
|
|
| Utställda,sälj | 730490 | 19 | -21 |
|
rÄNTe-OCHKredITreLATerAdeINSTrUmeNT |
|
|
|
| FRA/Terminer |
| 244 976 | 21 | -30 |
| |||
|
|
|
| CDS |
| 21032 | 235 | -52 |
| ||||
Optioner,clearade | Innehavda,köp | 8586 | - | -1 |
|
|
|
| |||||
|
| Swappar |
| 19667 | 149 | -139 | |||||||
| Innehavda,sälj | 730238 | 4 | -118 |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
| summa |
| 1 019 615 | 425 | -242 | ||||||
| Utställda, köp | 173281 | 6 | -1 |
|
|
| ||||||
|
|
| varavclearat |
| 978916 |
|
|
| |||||
| Utställda, sälj | 763957 | 84 | -2 |
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
FRA/Terminer |
|
| 223288 | 163 | -152 |
|
| VALUTAreLATerAdeINSTrUmeNT |
|
|
|
| |
CDS |
|
| 23457 | 316 | -358 |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| Optioner,OTC | Innehavda,köp | 1998 | 96 | - |
| ||||
Swappar |
|
| 13940 | 187 | -165 |
|
|
| |||||
|
|
|
|
| Innehavda,sälj | 860 | 14 | - |
| ||||
summa |
|
| 1 936 747 | 760 | -797 |
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
| Utställda,köp | 2179 | - | -3 |
| ||||
varavclearat |
|
| 1899350 |
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
| Utställda,sälj | 4382 | - | -4 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
VALUTAreLATerAdeINSTrUmeNT |
|
|
|
|
| Terminer |
| 100709 | 1901 | -278 |
| ||
|
|
|
|
| Swappar |
| - | - | - |
| |||
Optioner,OTC | Innehavda,köp | 2298 | 58 | - |
|
|
|
| |||||
| Innehavda,sälj | 2108 | 17 | - |
| summa |
| 110 128 | 2 011 | -285 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Utställda,köp | 9847 | - | -38 |
| Effektavnettoredovisning |
| -72 | 72 |
| |||
| Utställda,sälj | 2305 | - | -3 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
| Summa derivatinstrument | 1 149 786 | 2 565 | -556 |
| ||||||
Terminer |
|
| 100143 | 1531 | -705 |
|
|
|
|
|
|
| |
Swappar |
|
| - | - | - |
|
|
|
|
|
|
|
|
summa |
|
| 116 701 | 1 606 | -745 |
|
|
|
|
|
|
| |
Effektavnettoredovisning |
| - | - |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| nOt 13 Övrigatillgångar |
|
|
|
| ||||
Summa derivatinstrument | 2 087 108 | 3 081 | -1 899 |
|
|
|
|
|
| ||||
Derivatfårenligtfondensplaceringsregleranvändasisyfteatteffektivisera | Mkr |
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| |||||||
förvaltningenellerhanterarisken. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
| Fondlikvider |
|
| 472 | 1 |
| |||
Aktie-ochräntederivathandlasföreträdesvispåstandardiserademarknader |
|
|
| ||||||||||
Återköpstransaktioner |
| 11134 | 17071 |
| |||||||||
iclearadeprodukter,varpåmotpartsriskernaenbartärgentemotclearinghuset. |
|
| |||||||||||
Valuta-ochkreditderivatmarknadernaäremellertidOTC-marknader,vilket | Övrigatillgångar |
|
| 0 | 0 |
| |||||||
innebärattdennahandelinteärstandardiseradellerclearad,varpåmotparts-och | Övrigakortfristigafordringar |
| 0 | - |
| ||||||||
leveransriskeruppkommergentemotdemotpartersomanlitas.Fondensmotparter | Summa övriga tillgångar |
| 11 606 | 17 072 |
| ||||||||
förhandelsomejclearasgodkännsochlimiterasavfondensstyrelseochexpone- |
|
|
|
|
|
| |||||||
ringinomramenfördessalimiterbevakaslöpande.Fondenanvändermarknadens |
|
|
|
|
|
| |||||||
standardiseradeavtalförOTC-handelsåsomexempelvisISDA-avtal. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Utställdasäljoptionerärdelpositioneriolikaoptionsstrategiermedsyfteatt |
|
|
|
|
|
| |||||||
hanterariskeniportföljen.IdenmånenutställdoptioninnebärattAP3haren |
|
|
|
|
|
| |||||||
förpliktelseattlevereraettunderliggandevärdepapperharfondenalltidinnehav |
|
|
|
|
|
| |||||||
idettavärdepappersomtäckereventuelltleveranskrav. |
|
|
| nOt 14 Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter | |||||||||
Förennärmarebeskrivningavriskhanteringenmedavseendepåderivat- |
|
|
|
|
|
| |||||||
instrumenthänvisastillfondensriskhanteringsplanpåwww.ap3.se. | Mkr |
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| Upplupnaränteintäkter |
| 1304 | 1761 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Upplupnautdelningar |
| 71 | 72 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Restitutioner |
|
| 45 | 35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Förutbetaldakostnader |
| 45 | 38 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Upplupnapremieraktielån |
| 6 | 7 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Summa förutbetalda kostnader |
| 1 470 | 1 913 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
| och upplupnaintäkter |
|
|
|
| |
44 | Tredje Ap-FONdeN 2013
138
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
nOteR
nOt 15 Övrigaskulder
Mkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Leverantörsskulder | 5 | 7 |
Fondlikvider | 422 | 7 |
Löneskatter | 0 | 1 |
Personalenskällskatter | 3 | 2 |
Återköpstransaktioner | 6442 | 13536 |
Mottagnakontantsäkerheter | 15387 | 13076 |
Övrigaskulder | 3 | 11 |
Summa övriga skulder | 22 262 | 26 640 |
nOt 16 Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader
Mkr | 2013-12-31 2012-12-31 | |
Upplupnaexternaförvaltningskostnader | 35 | 38 |
Övrigaupplupnakostnader | 14 | 12 |
Rörligersättninginklsocialaavgifter | 9 | 8 |
Summaförutbetaldaintäkterochupplupnakostnader | 58 | 58 |
Utbetalning av rörlig ersättning för år 2010 gjordes under 2013. Utbetalning för rörlig ersättning för 2012 utbetalades till 40% under 2013. Resterande del av 2012 års avsättning kommer att utbetalas under 2015. Avsättning till rörlig ersättning har gjorts för 2013 varav 40% kommer att utbetalas 2014 och resterande betalas ut 2016.
nOt 17 Fondkapital
NeTTObeTALNINgAr mOT peNSIONSSySTemeT |
|
|
Mkr | 2013-12-31 2012-12-31 | |
Ingåendefondkapital | 232 956 | 214 106 |
Inbetaldapensionsavgifter | 56839 | 55 441 |
Utbetaldapensionsmedelinnevarandeår | -63490 | -59005 |
ÖverflyttningavpensionsrättertillEG | -2 | -5 |
Regleringavpensionsrätt | 3 | 1 |
AdministrationsersättningtillPensionsmyndigheten | -230 | -220 |
Summa nettobetalningar mot pensionssystemet | -6 880 | - 3 788 |
|
|
|
Årets resultat | 32 398 | 22 638 |
Utgående fondkapital | 258 475 | 232 956 |
NOT20 Valutaexponering
nOt 18 posterinomlinjen
pANTerOCH dÄrmedjÄmFÖrLIgASÄKerHeTerSTÄLLdAFÖr egNASKULder
Mkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Panterföråterköpstransaktioner |
|
|
Mottagnasäkerheter | 11116 | 17071 |
Avlämnadesäkerheter | 6442 | 135361 |
Panterförderivathandel |
|
|
Erhållenkontantsäkerhet | 0 | 319 |
Ställdkontantsäkerhet | 89 | 186 |
Utlånadevärdepapperförvilkasäkerhetererhållits |
|
|
Utlånadevärdepapper | 14985 | 12782 |
Erhållenkontantsäkerhet | 15387 | 12756 |
Ovanståendesäkerheterfinnsredovisadeinot11,13samt15. |
| |
ÖVrIgA pANTerOCH jÄmFÖrLIgASÄKerHeTer |
|
|
Mkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Utlånadevärdepapper moterhållen |
|
|
säkerhetiform avvärdepapper |
|
|
Utlånadevärdepapper | 10398 | 8989 |
Erhållensäkerhetiformavvärdepapper | 11225 | 10747 |
utestÅenDe ÅtaganDen |
|
|
Mkr | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Onoteradeaktier | 2038 | 1892 |
Fastighets-ochskogsfonder | 1156 | 1458 |
1 Iårsredovisningen2012angavsenfelaktigsiffra.Denärnukorrigerad.
NOT19 Närstående
AP3hyrsinalokaleravVasakronanABtillmarknadsmässigavillkor.
VALUTAexpONerAdeTILLgåNgArperVALUTA per31deC2013 | EUR | GBP | JPY | USD | Övrigt | Totalt |
Mkr | ||||||
Aktierochandelar | 16 911 | 11576 | 7313 | 43914 | 26020 | 105734 |
ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1 | 435 | 532 |
|
| 1159 | 2127 |
Obligationerochandraräntebärandevärdepapper | 6915 | 4542 | 0 | 17862 | 0 | 29320 |
Derivat | -3880 | -484 | 13 | -497 | -36 | -4883 |
Övrigaplaceringstillgångar | 1772 | -1725 | 178 | 6 189 | 1311 | 7726 |
|
|
|
|
|
|
|
Valutaexponeringbrutto | 22 153 | 14 442 | 7 505 | 67 469 | 28 455 | 140 024 |
Kurssäkring | -26583 | -10526 | -5309 | -36157 | -6708 | -85283 |
Total valutaexponering | - 4 430 | 3 916 | 2 196 | 31 311 | 21 747 | 54 741 |
|
|
|
|
|
|
|
VALUTAexpONerAdeTILLgåNgArperVALUTA per31deC2012 | EUR | GBP | JPY | USD | Övrigt | Totalt |
Mkr | ||||||
Aktierochandelar | 15969 | 10364 | 5581 | 34542 | 25618 | 92072 |
ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1 | 357 | 500 | - | 317 | 770 | 1944 |
Obligationerochandraräntebärandevärdepapper | 7223 | 2336 | - | 10647 | - | 20206 |
Derivat | 43 | 1 | 104 | 25 | 52 | 225 |
Övrigaplaceringstillgångar | -4802 | 450 | 100 | 2285 | 2920 | 953 |
|
|
|
|
|
|
|
Valutaexponeringbrutto | 18 791 | 13 651 | 5 784 | 47 815 | 29 360 | 115 401 |
Kurssäkring | -10627 | -10343 | -3222 | -36994 | -919 | -62105 |
Total valutaexponering | 8 163 | 3 308 | 2 562 | 10 820 | 28 441 | 53 295 |
|
|
|
|
|
|
|
1 Attdennaexponeringansesutsattförvalutariskärenföljdavlagkrav.
Tredje Ap-FONdeN 2013 | 45
139
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
nOteR
nOt 21 Finansiellainstrument,pris-ochvärderingshierarki
INVeSTerINgSTILLgåNgArperVÄrderINgSKATegOrIper31deC2013 |
| INVeSTerINgSTILLgåNgArperVÄrderINgSKATegOrIper31deC2012 | ||||||||
|
| modell- | modell- |
|
|
|
| modell- | modell- |
|
| Observerbara | värderingmed | värderingmed |
|
|
| Observerbara | värderingmed | värderingmed |
|
| priserien | observer- | ejobserver- |
|
|
| priserien | observer- | ejobserver- |
|
Mkr | aktivmarknad | baraindata | baraindata | totalt |
| Mkr | aktivmarknad | baraindata | baraindata | totalt |
Noteradeaktier |
|
|
|
| Noteradeaktier |
|
|
|
| |
ochandelar | 103057 | 25458 | - | 128515 | ochandelar | 112 954 | - | - | 112954 | |
Onoteradeaktier |
|
|
|
| Onoteradeaktier |
|
|
|
| |
ochandelar | - | - | 28863 | 28863 | ochandelar | - | 1709 | 23103 | 24812 | |
Obligationeroch |
|
|
|
| Obligationeroch |
|
|
|
| |
andraräntebärande |
|
|
|
| andraräntebärande |
|
|
|
| |
tillgångar | 93236 | 6693 | 7788 | 107718 | tillgångar | 92766 | 3116 | 3344 | 99226 | |
Derivat,positiva |
|
|
|
|
| Derivat,positiva |
|
|
|
|
marknadsvärden | 903 | 2178 | - | 3081 |
| marknadsvärden | 157 | 2407 | - | 2564 |
summa |
|
|
|
|
| summa |
|
|
|
|
investerings - |
|
|
|
|
| investerings - |
|
|
|
|
tillgångar | 197 196 | 34 330 | 36 651 | 268 177 |
| tillgångar | 205 877 | 7 232 | 26 447 | 239 556 |
Derivat,negativa |
|
|
|
|
| Derivat,negativa |
|
|
|
|
marknadsvärden | -629 | -1271 | - | -1900 |
| marknadsvärden | -26 | -488 | -41 | -555 |
summa | 196 567 | 33 060 | 36 651 | 266 277 |
| summa | 205 850 | 6 744 | 26 407 | 239 001 |
FÖrÄNdrINgAVTILLgåNgArUNdermOdeLLVÄrderINg medej ObSerVerbArAINdATA 2012TILL2013
|
|
| Obligationer |
|
|
| noterade | Onoterade | ochandra |
|
|
| aktieroch | aktieroch | räntebärande |
|
|
Mkr | andelar | andelar | tillgångar | derivat | totalt |
redovisatvärdevid |
|
|
|
|
|
åretsingång | - | 23 103 | 3 344 | -41 | 26 047 |
Investerat | - | 4090 | 3411 | - | 7502 |
Sålt/återbetalt |
|
|
|
|
|
underåret | - | -2484 | -458 | - | -2942 |
Realiserad |
|
|
|
|
|
värdeförändring | - | -174 | -3 | - | -177 |
Orealiserad |
|
|
|
|
|
värdeförändring | - | 2616 | -6 | 41 | 2650 |
Förflyttningfrån |
|
|
|
|
|
nivå1eller2 | - | 1712 | 1500 | - | 3212 |
Förflyttningtillnivå |
|
|
|
|
|
1eller2 | - | - | - | - | - |
redovisatvärdevid |
|
|
|
|
|
åretsutgång | - | 28 863 | 7 788 | 0 | 36 651 |
FÖrÄNdrINgAVTILLgåNgArUNdermOdeLLVÄrderINg medej ObSerVerbArAINdATA 2011TILL2012
|
|
| Obligationer |
|
|
| noterade | Onoterade | ochandra |
|
|
| aktieroch | aktieroch | räntebärande |
|
|
Mkr | andelar | andelar | tillgångar | derivat | totalt |
redovisatvärdevid |
|
|
|
|
|
åretsingång | - | 21 346 | 5 441 | -9 | 26 777 |
Investerat | - | 3929 | 776 | - | 4705 |
Sålt/återbetalt |
|
|
|
|
|
underåret | - | -1101 | -1375 | - | -2476 |
Realiserad |
|
|
|
|
|
värdeförändring | - | 72 | 0 | - | 72 |
Orealiserad |
|
|
|
|
|
värdeförändring | - | 569 | 3 | -32 | 541 |
Förflyttningfrån |
|
|
|
|
|
nivå1eller2 | - | - | - | - | - |
Förflyttningtillnivå |
|
|
|
|
|
1eller2 | - | -1712 | -1500 | - | -3212 |
redovisatvärdevid |
|
|
|
|
|
åretsutgång | - | 23 103 | 3 345 | -41 | 26 407 |
AP3värderarsamtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställsutifrånen hierarki avpriskälloroch beräkningsmodeller. Verkligt värdedefinieras som detbelopp tillvilketentillgång skulle kunnaöverlåtas eller en skuldreglerasi en normal transaktion mellan marknadsaktörervid tillfället dåvärdering görs.
Innehavsomfinnsrepresenteradeideindexsomfondenanvänderförlikvida investeringariaktierochräntebärandevärdepappervärderasiförstahandtill indexleverantörernasvärderingspriser.Idefalltillgångeninteinkluderasinågot indexellerdärindexleverantörensprisbedömssomicketillförlitligt,skervärdering iställettillnoteradepriserobserverbaraienaktivmarknad.Dettaäralltidförsta valetvidvalavvärderingsprisochomfattarmerpartenavAP3stillgångarmennär dessaintefinnsatttillgåtasprisernaenligtnästastegivärderingshierarkin.
Förvissainnehav,främstvissaräntebärandevärdepappersamtflertalet derivatsomintehandlasöverbörsellerhanterasavettclearinghus,saknas tillförlitliganoteradepriser.Värderingskerdåutifrånvedertagnamodellervilkai sinturanvänderobserverbaramarknadsdataförattfastställaettverkligtvärde. Värderingsriskenfördennagruppbedömssombegränsad.Idennagrupp inkluderasocksåvissatyperavtransaktionerdärAP3ärberoendeavprisupp- gifterfrånenellerettparexternamotparterförattfastställaettverkligtvärde. Förtillgångardärtillgängligtprisbedömssommindretillförlitligt,texpågrund avlågmarknadsaktivitet,görsenrimlighetsbedömningavfondensegen värderingbaseradpåvärderingerhållenfråntredjepart.
Slutligenfinnsinnehavsommåstemodellvärderasdärvärderingentillstor delärberoendeavickeobserverbaramarknadsdataochdärmedinnehåller enstörregradavbedömningochhögreosäkerhet.FörAP3sdelärdetfrämst innehaviriskkapitalfondersamtonoteradeinnehavifastighetsbolagsom återfinnsidennakategori.Under2013harmetodenförvärderingav fastighetsbolag utvecklats, se vidare not 4.
AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska följa IPEVsprinciperförvärderingsamtattfondenreviderasavenvälrenom- meradrevisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat för kassaflöden under fjärde kvartalet. En bedömning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga
för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2013 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassaflöden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s risk- kapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts.
I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 74 (86) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs modellvärdering med ej observerbar indata, skulle påverka AP3s fondkapital med -1,4 (-1,1) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad.
Under året har fonder exklusive riskkapitalfonder till ett värde av
30 211 mkr omklassificerats från observerbara priser i en aktiv marknad till modellvärderingmedobserverbaraindata,varav25458mkråterfinnsunder noterade aktier och andelar och 4 753 mkr återfinns under obligationer och andraräntebärandetillgångar.
46 | Tredje Ap-FONdeN 2013
140
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
nOt 22 Finansiellarisker
rISK mÄTTSOm VALUeATrISKFÖr Ap3S pOrTFÖLj |
|
| |||
Mkr | Lägsta nivå | Högsta nivå | Genomsnitt | 31 dec | 31 dec* |
2013 | 710 | 2221 | 1328 | 1219 | 1583 |
2012 | 956 | 2203 | 1554 | 1025 | 1750 |
*KolumnenvisarVaRvidlikaviktadhistoriskdata.
Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker vilka kan innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 1 219 (1 025) mkr. AP3 beräknar VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historiska mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av värde- förändringar baserat på historiska data. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, dvs varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen.
Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 710 (956) mkr och 2 221 (2203)mkrunderåret.Skillnadernairisknivåförklarasfrämstavförändradmark- nadsvolatilitetochmindreavförändringaravportföljenssammansättning.
TabellenovanvisarhögstaochlägstanivåpåVaRsamtriskenigenomsnittoch vid slutet av året för AP3s portfölj. På sid 30 visas riskexponeringen fördelad på AP3sriskklasser.
dAgLIg VALUe AT rISK (VAr)FÖr Ap3S pOrTFÖLj2013
Mkr
2500
2000
1 500
1 000
500
0
Exponentiellt viktad historiska data |
| Likaviktade historiska data |
|
Känslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken re- sultatpåverkan en viss prisförändring skulle få baserat på utestående positioner i olikatillgångsslag.Omsamtligaaktiekurserskulleförändrasmed5procentskulle det medföra en värdeförändring av AP3s aktieportfölj på 8 527 (8 121) mkr. En förändring av samtliga räntor med 1 procentenhet, ett s k parallellskifte av ränte- kurvan, skulle medföra en värdeförändring på 2 364 (2 644) mkr. På samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5 procent resultera i en värdeförändring på 1 891 (2 667) mkr. Känslighetsmåtten innehåller ingen bedömning av sannolikheten för att något ska inträffa och tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, s k korrelation.
nOteR
eNKLA KÄNSLIgHeTSmåTT FÖr Ap3S pOrTFÖLj31deC2013 |
| |
Mkr |
| |
10 000 |
| |
8 527 |
| |
8 000 |
| |
6 000 |
| |
4 000 |
| |
2 364 | 1 891 | |
2 000 | ||
| ||
0 |
|
Kreditrisken i AP3s portfölj för räntebärande fordringar och derivat kan beskri- vas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori. Tabellen nedan visar att 78 (73) procent av fondens kreditriskexponering avser mot- parter med en rating från Aaa till Aa enligt kreditvärderingsinstitutet Moody’s. Kreditriskexponeringen minskas avseende t ex repor och derivat genom att AP3 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som AP3 har på motparten.
expONerINg mOTKredITrISKper31deC20131 |
|
|
|
|
| ||
|
| KREDITBETYG |
|
|
|
| |
Mkr | Aaa | Aa | A | Baa | ‹Baa32 |
| |
Statsobligationer | 54882 | 4659 | 212 |
|
|
|
|
Bostadsobligationer | 8594 | 148 | 60 |
| 1 |
|
|
Företagsobligationer | 1 096 | 5 972 | 8783 | 2641 | 3481 |
|
|
Depositioner&repor |
| 2 696 | 10119 |
|
|
|
|
Derivat,nettofordran |
| 111 | 926 |
|
|
|
|
bruttoexponering | 64 572 | 13 587 | 20 100 | 2 641 | 3 482 |
|
|
Erhållnasäkerheter |
| 999 | 4335 |
|
|
|
|
Nettoexponering | 64 572 | 12 588 | 15 765 | 2 641 | 3 482 |
|
|
expONerINg mOTKredITrISKper31deC20121 |
|
|
|
|
| ||
|
| KREDITBETYG |
|
|
|
| |
Mkr | Aaa | Aa | A | Baa | ‹Baa32 |
| |
Statsobligationer | 48458 | 1985 | 334 | 259 |
|
|
|
Bostadsobligationer | 15779 | 418 | 77 |
| 2 |
|
|
Företagsobligationer | 767 | 1733 | 4902 | 4078 | 6008 | ||
Depositioner&repor | 853 | 5007 | 13591 |
|
|
|
|
Derivat,nettofordran |
| 500 | 1432 |
|
|
|
|
bruttoexponering | 65 857 | 9 642 | 20 336 | 4 337 | 6 011 | ||
Erhållnasäkerheter |
| 4534 | 5074 |
|
|
|
|
Nettoexponering | 65 857 | 5 109 | 15 261 | 4 337 | 6 011 | ||
1Inkluderarplaceringarinoteraderäntebärandevärdepapper,depositionerochrepor,icke clearadederivatdärAP3harenfordranpåmotpartensamtåterinvesteringaverhållna kontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning.Dåtabellenendastvisarexponering
motkreditriskkandenejavläsasmotbalansräkningen. 2 Inkluderarävenvärdepapperutanrating.
Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 30 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2013 har fondens andel i snitt legat på 32,1 (32,5) procent.
Tredje Ap-FONdeN 2013 | 47
141
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
STyreLSeNS,AP3sxxxxxxxxxxxxVdS OCH reVISOrerNAS UNderSKrIFTer
Styrelsensochverkställandedirektörensunderskrifter
Stockholm den 20 februari 2014
Pär Nuder, ordförande BjörnBörjesson,viceordförande
SonatBurman-Olsson Inga-LillCarlberg PeterEnglund
GunvorEngström LarsErnsäter PeterHellberg
ElisabethUnell KerstinHessius,verkställandedirektör
Vårrevisionsberättelseharlämnatsden20februari2014
JanBirgerson | PeterStrandh |
Auktoriseradrevisor | Auktoriseradrevisor |
Förordnadavregeringen | Förordnad av regeringen |
48 | TredjeAp-FONdeN 2013
142
Skr. 2013/14:130
Bilaga 5
Revisionsberättelse
för Tredje Ap-fonden,organisationsnummer802014-4120
ViharutförtenrevisionavårsredovisningenförTredjeAP- fondenför2013.Fondensårsredovisningingåridentryckta versionenavdettadokumentpåsidorna28-48.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharansva- retförattupprättaenårsredovisningsomgerenrättvisande bildenligtlagenomallmännapensionsfonderochförden internakontrollsomstyrelsenochverkställandedirektören bedömerärnödvändigförattupprättaenårsredovisning sominteinnehållerväsentligafelaktigheter,varesigdessa berorpåoegentligheterellerpåfel.
Revisorns ansvar
Vårtansvarärattuttalaossomårsredovisningenpågrund- valavvårrevision.ViharutförtrevisionenenligtInternational StandardsonAuditingochgodrevisionssediSverige.Dessa standarderkräverattviföljeryrkesetiskakravsamtplanerar ochutförrevisionenförattuppnårimligsäkerhetattårsredo- visningeninteinnehållerväsentligafelaktigheter.
Enrevisioninnefattarattgenomolikaåtgärderinhämta revisionsbevisombeloppochannaninformationiårsredo- visningen.Revisornväljervilkaåtgärdersomskautföras, blandannatgenomattbedömariskernaförväsentliga felaktigheteriårsredovisningen,varesigdessaberorpå oegentligheterellerpåfel.Viddennariskbedömningbeaktar revisorndedelaravdeninternakontrollensomärrelevanta förhurfondenupprättarårsredovisningenförattgeen rättvisandebildisyfteattutformagranskningsåtgärdersom ärändamålsenligamedhänsyntillomständigheterna,men inteisyfteattgöraettuttalandeomeffektivitetenifondens internakontroll.Enrevisioninnefattarocksåenutvärdering avändamålsenlighetenideredovisningsprincipersomhar använtsochavrimlighetenistyrelsensochverkställande direktörensuppskattningariredovisningen,liksomen utvärderingavdenövergripandepresentationeniårsredo- visningen.
Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräck- ligaochändamålsenligasomgrundförvårauttalanden.
Uttalanden
Enligtvåruppfattningharårsredovisningenupprättatsi enlighetmedLag(2000:192)omallmännapensionsfonder
revisiONsberäTTelse
(AP-fonder)ochgereniallaväsentligaavseendenrättvisande bildav TredjeAP-fondensfinansiellaställningperden31 december2013ochavdessfinansiellaresultatföråretenligt lagenomallmännapensionsfonder.Förvaltningsberättelsen ärförenligmedårsredovisningensövrigadelar.
Vitillstyrkerdärförattresultaträkningenochbalans- räkningenfastställes.
rapport om andra krav enligt lagar och författningar
Utövervårrevisionavårsredovisningenharviävengranskat inventeringenavdetillgångarsomTredjeAP-fondenförvaltar. Viharocksågranskatomdetfinnsnågonanmärkningiövrigt motstyrelsensochverkställandedirektörensförvaltningför TredjeAP-fondenför2013.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharansvaret förräkenskapshandlingarnasamtförförvaltningenavfondens tillgångarenligtlagenomallmännapensionsfonder.
Revisorns ansvar
Vårtansvarärattmedrimligsäkerhetuttalaossomresultatet avvårgranskningochinventeringenavdetillgångarsom fondenförvaltarsamtomförvaltningeniövrigtpågrundval avvårrevision.Viharutförtrevisionenenligtgodrevisionssed iSverige.
Somunderlagförvårtuttalandeominventeringenavtill- gångarnaharvigranskatfondensinnehavsförteckningsamt etturvalavunderlagenfördenna.
Somunderlagförvårtuttalandeomförvaltningeniövrigt harviutövervårrevisionavårsredovisningengranskatväsent liga beslut,åtgärderochförhållandenifondenförattkunnabedöma omnågonstyrelseledamotellerverkställandedirektörenhar handlatistridmedlagenomallmännapensionsfonder.
Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräckliga ochändamålsenligasomgrundförvårauttalanden.
Uttalanden
Revisionenharintegivitanledningtillanmärkningbeträf- fandeinventeringenavtillgångarnaelleriövrigtavseende förvaltningen.
| Stockholm den 20 februari 2014 |
JanBirgerson | PeterStrandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnadavregeringen |
| TredjeAp-FONdeN 2013 | 49 |
143
Fjärde AP-fonden | Skr. 2013/14:130 |
| Bilaga 6 |
2013 i korthet | Årsredovisning 2013 I3 |
Överträffar målen
260 miljarder kronor i fondkapital
Fondkapitalet ökade till 260 (230) miljarder kronor.
Under året betalade Fjärde AP-fonden (AP4) ut 6,9 (3,8) miljarder kronor netto från fondkapitalet för att bidra till att täcka underskottet mellan ut- och inbetalningar i pensionssystemet.
260
miljarder kronor i fondkapital
16,4 procent i totalavkastning
Totalavkastningen efter kostnader uppgick till 16,4 (11,2) procent. AP4 gynnades av sin höga aktieandel. Totalavkastningen före kostnader uppgick till 16,5 (11,3) procent.
5,9 procents real genomsnittlig avkastning på tio år
AP4 har genererat en årlig nominell avkastning efter kostnader om 7,2 procent i genomsnitt över 10 år, vilket i reala termer (inflationsjusterat) motsvarar 5,9 procent.
Det överträffar styrelsens reala avkastningskrav om 4,5 procent i genomsnitt per år och är väsentligt bättre än inkomstindex. Sedan starten 2001 uppgår den reala avkastningen till 3,3 procent årligen i genomsnitt.
900 miljoner kronor i aktivt resultat
Den aktiva avkastningen överträffade jämförelse- index med 0,5 (1,0) procentenheter före kostnader, vilket motsvarar 0,9 (1,8) miljarder kronor.
16,4 %
i totalavkastning efter kostnader
900
miljoner kronor i aktivt resultat
10 halvår i följd
med en bättre avkastning än index
37 miljarder kronor i resultat
Årets resultat uppgick till 37,0 (23,4) miljarder kronor, vilket är AP4:s bästa resultat i kronor räknat sedan starten 2001.
Låga kostnader
Förvaltningskostnadsandelen, exklusive provisionskostnader, uppgick i årstakt till 0,08 (0,08) procent. Inklusive provisionskostnader uppgick andelen till 0,11 (0,10) procent. Förvaltningskostnaderna inklusive provisions- kostnader uppgick till 277 (218) miljoner kronor.
Valutaexponeringen var 28,6 (27,7) procent vid årets utgång
2,6
miljarder kronor i aktivt resultat- tillskott från nya strategiska förvaltningen
37
miljarder kronor i resultat
145
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
|
|
|
| Årsredovisning 2013 I63 | ||
Resultaträkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mkr |
| Not | 2013 |
| 2012 |
|
RÖRELSENS INTÄKTER |
|
|
|
|
|
|
Räntenetto | 2 | 2 967 | 3 467 |
| ||
Erhållna utdelningar |
|
| 3 717 | 3 479 |
| |
Nettoresultat, noterade aktier och andelar | 3 | 29 520 | 13 399 |
| ||
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar | 4 | 3 510 | 1 222 |
| ||
Nettoresultat, räntebärande tillgångar |
|
| -2 389 | 2 057 |
| |
Nettoresultat, derivatinstrument |
|
| 2 316 | 2 617 |
| |
Nettoresultat, valutakursförändringar |
|
| -2 367 | -2 603 |
| |
Provisionskostnader | 5 | -90 | -39 |
| ||
Summa rörelsens intäkter |
|
| 37 184 | 23 599 |
| |
RÖRELSENS KOSTNADER |
|
|
|
|
|
|
Personalkostnader | 6 | -116 | -109 |
| ||
Övriga administrationskostnader | 7 | -71 | -70 |
| ||
Summa rörelsens kostnader |
|
| -187 | -179 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
ÅRETS RESULTAT |
|
| 36 997 |
| 23 420 |
|
Balansräkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Mkr |
| Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| |
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|
|
Aktier och andelar, noterade | 8 | 150 173 | 117 974 |
| ||
Aktier och andelar, onoterade | 9 | 13 782 | 9 963 |
| ||
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 10 | 87 254 | 86 530 |
| ||
Derivatinstrument | 11 | 6 185 | 12 869 |
| ||
Kassa och bankmedel |
|
| 2 342 | 1 467 |
| |
Övriga tillgångar | 12 | 167 | 332 |
| ||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13 | 1 719 | 1 986 |
| ||
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
| 261 622 | 231 121 |
| |
SKULDER OCH FONDKAPITAL |
|
|
|
|
|
|
Skulder |
|
|
|
|
|
|
Derivatinstrument | 11 | 1 755 | 1 205 |
| ||
Övriga skulder | 14 | 38 | 138 |
| ||
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader | 15 | 81 | 147 |
| ||
Summa skulder |
|
| 1 874 | 1 490 |
| |
Fondkapital | 16 |
|
|
|
| |
Ingående fondkapital |
|
| 229 631 | 209 999 |
| |
Nettoutbetalningar till pensionssystemet |
|
| -6 880 | -3 788 |
| |
Årets resultat |
|
| 36 997 | 23 420 |
| |
Summa fondkapital |
|
| 259 748 | 229 631 |
| |
|
|
|
|
|
| |
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL |
|
| 261 622 | 231 121 |
| |
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden | 17 |
|
|
|
| |
146
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I64
Noter till resultat- och balansräkning
Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 har godkänts av styrelsen den 20 februari 2014. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.
Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper
Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings- principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.
Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Beträffande översyn av fastställandet av verkligt värde för onoterade fastighetsaktier se nedan under avsnittet, Onoterade aktier och andelar.
Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflödesanalys inte upprättas.
Affärsdagsredovisning
Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.
Nettoredovisning
Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en legal rätt att kvitta transaktionerna och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.
Omräkning av utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.
Aktier i dotterbolag/intressebolag
Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.
Värdering av finansiella instrument
Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan sidan 82- 83 i årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.
Noterade aktier och andelar
För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.
Onoterade aktier och andelar
För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.
Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderings- metoder kan användas.
Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metod- utveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat årets resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.
Obligationer och andra räntebärande tillgångar
För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.
Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida
147
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.
Derivatinstrument
För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.
Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.
Återköpstransaktioner
Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins- ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.
Värdepapperslån
Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Fjärde AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat underrubriken”Ställdapanter,ansvarsförbindelser ochåtaganden”.Underdennarubrikredovisasävenvärdetav utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.
Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet
In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.
Provisionskostnader
Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- post under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktions- kostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestations- baserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.
Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.
Rörelsens kostnader
Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.
Årsredovisning 2013 I65
Skatter
Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.
Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.
Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.
Not 2. Räntenetto
| 2013 | 2012 |
Ränteintäkter |
|
|
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 2 421 | 2 608 |
Derivatinstrument | 1 051 | 1 744 |
Övriga ränteintäkter | 57 | 65 |
Summa ränteintäkter | 3 529 | 4 417 |
Räntekostnader |
|
|
Derivatinstrument | -562 | -942 |
Övriga räntekostnader | 0 | -8 |
Summa räntekostnader | -562 | -950 |
Räntenetto | 2 967 | 3 467 |
Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar
| 2013 | 2012 |
Resultat noterade aktier och andelar | 29 612 | 13 436 |
Avgår courtage | -34 | -31 |
Avgår prestationsbaserade arvoden | -58 | -6 |
Nettoresultat, noterade aktier och andelar | 29 520 | 13 399 |
Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar
| 2013 | 2012 |
Realiserat resultat | 644 | 399 |
Orealiserade värdeförändringar | 2 877 | 827 |
Avgår prestationsbaserade arvoden | -11 | -4 |
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar | 3 510 | 1 222 |
En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med år 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedöms hänförligt till tidigare år. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan.
Not 5. Provisionskostnader
| 2013 | 2012 |
Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar | -76 | -25 |
Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar | -4 | -3 |
Övriga provisionskostnader, inklusive |
|
|
depåbanksarvoden | -10 | -11 |
Provisionskostnader | -90 | -39 |
I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 69 (10) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa
148
förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 60 (56) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 56 (53) mkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.
|
|
|
| Skr. 2013/14:130 | ||||||
|
|
|
| Bilaga 6 |
|
|
| |||
|
| Årsredovisning 2013 I65 | ||||||||
Not 6. Personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| 2013 |
| 2012 |
|
| ||||
Antal anställda |
| Totalt |
| Kvinnor | Totalt |
| Kvinnor |
| ||
|
|
| ||||||||
Medelantal anställda | 54 | 18 | 51 | 15 |
| |||||
Antal anställda den 31 december | 55 | 20 | 49 | 14 |
| |||||
Antal personer i ledningsgruppen |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
den 31 december | 5 | 2 | 5 | 2 |
| |||||
| Löner |
|
|
|
|
|
| och |
|
|
|
|
|
| arvode | Rörliga |
| Pensions | Sociala |
|
Personalkostnader i tkr, 2013 | n | ersättningar |
| kostnader | kostnader | Summa |
Styrelsens ordförande Monica Caneman | 117 | - | - | 37 | 154 | |
Övriga styrelseledamöter 1) | 507 |
|
|
| 149 | 656 |
Verkställande direktören Mats Andersson 2) | 3 098 | - | 1 787 | 1 407 | 6 292 | |
Övrig ledningsgrupp | 1 834 | - | 2 502 | 1 183 | 5 519 | |
Vice verkställande direktör och affärschef Magnus Eriksson 3) | ||||||
Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar 4) | 1 397 | - | 1 402 | 779 | 3 578 | |
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström 5) | 1 463 | - | 617 | 609 | 2 689 | |
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 6) | 1 311 | - | 780 | 601 | 2 692 | |
Övriga anställda 7) | 48 653 | 4 701 | 16 396 | 20 467 | 90 218 | |
Summa | 58 380 | 4 701 | 23 484 | 25 233 | 111 798 | |
Övriga personalkostnader |
|
|
|
|
| 3 731 |
Summa personalkostnader |
|
|
|
|
| 115 529 |
1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten |
|
|
|
|
|
|
2) Varav löneväxling | 711 |
|
|
|
|
|
3) Varav löneväxling | 1 485 |
|
|
|
|
|
4) Varav löneväxling | 384 |
|
|
|
|
|
5) Varav löneväxling | 111 |
|
|
|
|
|
6) Varav löneväxling | 254 |
|
|
|
|
|
7) Varav löneväxling övriga anställda | 1 001 |
|
|
|
|
|
Belopp avseende löneväxling ingår i pensionskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Löner |
|
|
|
|
|
| och |
|
|
|
|
|
| arvode | Rörliga |
| Pensions | Sociala |
|
Personalkostnader i tkr, 2012 | n | ersättningar |
| kostnader | kostnader | Summa |
Styrelsens ordförande Monica Caneman | 117 | - | - | 37 | 154 | |
Övriga styrelseledamöter 1) | 469 |
|
|
| 142 | 611 |
Verkställande direktören Mats Andersson 2) | 3 283 | - | 1 431 | 1 379 | 6 093 | |
Övrig ledningsgrupp | 1 531 | - | 2 430 | 1 071 | 5 032 | |
Affärschef Magnus Eriksson 3) | ||||||
Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar 4) | 1 528 | - | 1 108 | 749 | 3 385 | |
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström 5) | 1 352 | - | 530 | 553 | 2 435 | |
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 6) | 1 354 | - | 623 | 577 | 2 554 | |
Övriga anställda 7, 8) | 46 038 | 3 476 | 15 882 | 19 011 | 84 407 | |
Summa | 55 672 | 3 476 | 22 004 | 23 519 | 104 671 | |
Övriga personalkostnader |
|
|
|
|
| 4 664 |
Summa personalkostnader |
|
|
|
|
| 109 335 |
1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten |
|
|
|
|
|
|
2) Varav löneväxling | 355 |
|
|
|
|
|
3) Varav löneväxling | 1 485 |
|
|
|
|
|
4) Varav löneväxling | 352 |
|
|
|
|
|
5) Varav löneväxling | 64 |
|
|
|
|
|
6) Varav löneväxling | 138 |
|
|
|
|
|
7) Varav löneväxling övriga anställda | 1 271 |
|
|
|
|
|
8) Varav kostnader för personalavveckling övriga anställda | 1 325 |
|
|
|
|
|
Belopp avseende löneväxling ingår i pensionskostnader |
|
|
|
|
|
|
149
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Kostnader för personalavveckling
För 2013 var kostnaden för personalavveckling - (1 325) tkr.
Löner och arvoden
Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad) utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättnings- nivåerna för ledande befattningshavare inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att Fjärde AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar på sidan 50-51 och på www.ap4.se
Rörliga ersättningar
Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande befattnings- havare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad). Den grund- läggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2013 har kostnadsförts 4 701 (3 476) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.
Pensioner och liknande förmåner
VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensions- rätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet.
Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomst- basbelopp.
Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.
Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.
Årsredovisning 2013 I67
Övriga förmåner
Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade gruppliv- försäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för.
Not 7. Övriga administrationskostnader
| 2013 | 2012 |
Lokalkostnader | 12 | 11 |
Informations- och IT-kostnader | 40 | 35 |
Köpta tjänster | 11 | 17 |
Övriga administrationskostnader | 8 | 7 |
Summa övriga administrationskostnader | 71 | 70 |
I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsbolag med: |
| |
Revisionsuppdrag, Ernst & Young | 0,8 | 1,1 |
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, |
|
|
Ernst & Young | 0,3 | 0,1 |
Summa ersättning till revisionsbolag | 1,1 | 1,2 |
Not 8. Aktier och andelar, noterade
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Verkligt värde | Verkligt värde |
Svenska aktier | 48 785 | 40 921 |
Utländska aktier | 77 674 | 63 784 |
Andelar i svenska fonder | 3 272 | 1 750 |
Andelar i utländska fonder | 20 442 | 11 519 |
Summa aktier och andelar, noterade | 150 173 | 117 974 |
Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.
Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.
150
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Skr. 2013/14:130 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bilaga 6 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Årsredovisning 2013 I68 | |||||
| Not 8. Forts aktier och andelar, noterade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2013-12-31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Antal |
|
|
| Verkligt |
|
|
|
|
| Ägarandel i % |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| aktier |
|
|
| värde |
|
|
|
| kapital |
|
| röster |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| Hennes & Mauritz | 15 128 116 |
|
| 4 481 |
|
| 0,9% |
|
| 0,4% |
|
| ||||||||||
| Nordea | 42 244 216 |
|
| 3 660 |
|
| 1,0% |
|
| 1,0% |
|
| ||||||||||
| Atlas Copco | 13 503 833 |
|
| 2 329 |
|
| 1,1% |
|
| 1,0% |
|
| ||||||||||
| Ericsson | 29 318 157 |
|
| 2 299 |
|
| 0,9% |
|
| 0,6% |
|
| ||||||||||
| TeliaSonera | 41 227 869 |
|
| 2 208 |
|
| 1,0% |
|
| 1,0% |
|
| ||||||||||
| Apple |
|
|
|
|
| 326 289 |
|
| 1 176 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Exxon Mobil Corp |
|
|
|
|
| 1 577 709 |
|
| 1 025 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| 97 659 |
|
|
| 703 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Nestlé |
|
|
|
|
| 1 468 079 |
|
|
| 692 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Microsoft |
|
|
|
|
| 2 852 438 |
|
|
| 686 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2012-12-31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| Antal | Verkligt |
|
|
|
| Ägarandel i % |
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| aktier |
|
| värde |
|
|
| kapital |
|
| röster |
|
| |||
| Hennes & Mauritz |
|
|
|
|
| 15 837 655 |
| 3 556 |
|
| 1,0 % |
|
| 0,5 % |
|
| ||||||
| Nordea |
|
|
|
|
| 44 735 773 |
| 2 778 |
|
| 1,1 % |
|
| 1,1 % |
|
| ||||||
| Atlas Copco |
|
|
|
|
| 13 719 525 |
| 2 353 |
|
| 1,1 % |
|
| 1,1 % |
|
| ||||||
| Ericsson |
|
|
|
|
| 32 636 749 |
| 2 124 |
|
| 1,0 % |
|
| 0,7 % |
|
| ||||||
| Volvo |
|
|
|
|
| 23 772 521 |
| 2 118 |
|
| 1,1 % |
|
| 1,7 % |
|
| ||||||
| Apple |
|
|
|
|
| 350 372 |
| 1 215 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Exxon Mobil Corp |
|
|
|
|
| 1 724 588 |
|
| 971 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Royal Dutch Shell |
|
|
|
|
| 2 864 571 |
|
| 649 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Nestlé |
|
|
|
|
| 1 455 697 |
|
| 617 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| HSBC Holdings |
|
|
|
|
| 8 270 731 |
|
| 566 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| Not 9. Aktier och andelar, onoterade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2013-12-31 |
|
| 2012-12-31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
| Verkligt värde |
| Verkligt värde |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| Aktier i svenska intresseföretag |
|
|
|
|
| 8 986 |
|
|
| 6 161 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Aktier i utländska intresseföretag |
|
|
|
|
| 269 |
|
|
| 99 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag | 1 370 |
|
|
| 814 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag | 3 157 |
|
|
| 2 889 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| Summa aktier och andelar, onoterade |
|
|
|
|
| 13 782 |
|
|
| 9 963 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett under år |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Den ändrade metoden för att beräkna |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedöms |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
| hänförligt till tidigare år. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| Holding AB. Se vidare not 4. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
| Organisations- |
|
|
|
|
| Antal | Ägarandel i % |
| Verkligt |
| Eget |
|
|
| ||||||
| Aktier i intresseföretag, 2013-12-31 |
|
|
| nummer |
| Säte | aktier | kapital | röster |
| värde |
| kapital | Resultat |
| |||||||
| Aktier i svenska intresseföretag: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Vasakronan Holding AB | 556650-4196 |
| Stockholm | 1 000 000 | 25 | 25 | 7 010 | 24 357 | 3 844 |
|
| |||||||||||
| Rikshem Intressenter AB | 556806-2466 |
| Stockholm | 250 | 50 | 50 | 1 976 | 3 666 | 1 445 |
|
| |||||||||||
| Summa aktier i svenska intresseföretag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 986 |
|
|
|
|
| |
| Aktier i utländska intresseföretag: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ASE Holdings S.à.r.l. |
|
|
|
|
|
| Luxemburg | 37 780 | 38 | 33 | 269 |
| Ej publikt | Ej publikt | ||||||||
| Summa aktier i utländska intresseföretag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 269 |
|
|
|
|
| |
151
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I69
Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade
|
| Organisations- |
|
| Ägarandel i % |
| Anskaffnings- | |
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga innehav, 2013-12-31 |
| nummer | Säte | Antal aktier | kapital | röster |
| värde |
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska |
|
|
|
|
|
| ||
onoterade bolag 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
PCP Debenture IIB | 556805-6310 | Stockholm |
| 48 | - |
| 703 | |
Hemfosa Fastigheter AB (namnändrat fr |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hemfosa Holding AB, före detta Hemfosa |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fastigheter AB samt Hemfosa Tetis AB) | 556917-4377 | Stockholm | 3 846 677 | 15 | 15 |
| 390 | |
Priveq Investment Fund III KB | 969704-1524 | Stockholm |
| 31 | 31 |
| 139 | |
HealthCap Annex Fund I - II KB | 969690-2049 | Stockholm |
| 20 | 20 |
| 77 | |
Accent Equity 2003 KB | 969694-7739 | Stockholm |
| 19 | 19 |
| 63 | |
Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska |
|
|
|
|
|
| ||
onoterade bolag 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
EQT IV (No 1) LP |
|
| Guernsey |
| 4 |
|
| 511 |
EQT V (No 1) LP |
|
| Guernsey |
| 2 |
|
| 347 |
Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P. (namnändrat |
|
|
|
|
|
| ||
fr Goldman Sachs Multi-strategy Fund Offshore LP) | Caymanöarna |
| 95 |
|
| 313 | ||
TMAM-GO Japan Engagement Fund LP |
|
| Storbritannien |
| 49 |
|
| 291 |
EQT Infrastructure (No 1) LP |
|
| Guernsey |
| 3 |
|
| 218 |
1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.
| Organisations- |
|
| Antal |
|
| Ägarandel i % |
|
| Verkligt |
| Eget |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Aktier i intresseföretag, 2012-12-31 | nummer |
| Säte | aktier |
|
| kapital | röster |
|
| värde |
| kapital |
| Resultat |
Aktier i svenska intresseföretag: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vasakronan Holding AB | 556650-4196 | Stockholm | 1 000 000 | 25 | 25 | 5 131 | 20 518 | 3 018 | |||||||
Rikshem Intressenter AB 1) | 556806-2466 | Stockholm | 250 | 50 | 50 | 1 030 | 2 214 | 291 | |||||||
Summa aktier i svenska intresseföretag |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 161 |
|
|
| ||
Aktier i utländska intresseföretag: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ASE Holdings S.à.r.l. |
|
| Luxemburg | 37 780 | 38 | 38 | 99 | Ej publikt | Ej publikt | ||||||
Summa aktier i utländska intresseföretag |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 99 |
|
|
| ||
1) Rikshem Intressenter AB har gått över till IFRS under 2013 varvid företagets egna kapital och resultat för 2012 har omräknats.
|
|
| Organisations- |
|
|
|
|
|
| Ägarandel i % |
| Anskaffnings- |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Övriga innehav, 2012-12-31 |
| nummer |
|
|
| Säte |
| Antal aktier |
| kapital |
| röster |
| värde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| onoterade bolag 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Priveq Investment Fund III KB | 969704-1524 |
|
| Stockholm |
| 31 | 31 | 159 |
| ||||||
| Brainheart Capital KB | 969674-4102 |
|
| Stockholm |
| 21 | 21 | 103 |
| ||||||
| HealthCap Annex Fund I - II KB | 969690-2049 |
|
| Stockholm |
| 20 | 20 | 77 |
| ||||||
| Accent Equity 2003 KB | 969694-7739 |
|
| Stockholm |
| 19 | 19 | 61 |
| ||||||
| HealthCap III Sidefund KB | 969699-4830 |
|
| Stockholm |
| 20 | 20 | 43 |
| ||||||
| Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| onoterade bolag 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| EQT IV (No 1) LP |
|
|
|
|
| Guernsey |
| 4 |
|
| 648 |
| |||
| EQT V (No 1) LP |
|
|
|
|
| Guernsey |
| 2 |
|
| 401 |
| |||
| Goldman Sachs Multi-strategy Fund Offshore LP | Caymanöarna |
| 95 |
| 365 |
| |||||||||
| TMAM-GO Japan Engagement Fund LP |
|
|
|
| Storbritannien |
| 48 |
| 241 |
| |||||
| EQT Infrastructure (No 1) LP |
|
|
|
|
| Guernsey |
| 3 |
|
| 214 |
| |||
1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.
Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.
152
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Skr. 2013/14:130 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bilaga 6 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Årsredovisning 2013 I70 | ||||
Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| Verkligt | Verkligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
| värde | värde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Fördelning per emittentkategori |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Svenska staten | 7 613 | 6 844 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Svenska kommuner | 543 | 560 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Svenska bostadsinstitut | 21 234 | 18 700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Övriga svenska finansiella företag | 9 526 | 11 738 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Svenska icke-finansiella företag | 6 149 | 6 623 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Utländska stater | 18 325 | 19 961 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Övriga utländska emittenter | 23 864 | 22 104 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Summa räntebärande tillgångar | 87 254 | 86 530 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Fördelning per instrumenttyp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Obligationer | 79 185 | 80 670 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Statsskuldväxlar | 530 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Förlagslån | 2194 | 623 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Onoterade reverslån | 3 000 | 3 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Onoterade aktieägarlån | 2 345 | 2 237 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Summa räntebärande tillgångar | 87 254 | 86 530 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| säkerheter för dessa framgår av not 17. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Not 11. Derivatinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| 2013-12-31 |
|
|
|
| 2012-12-31 |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
| Nominella | Verkligt värde |
| Nominella |
| Verkligt värde |
| |||||||
|
|
|
| belopp |
| Positivt |
| Negativt |
|
| belopp |
|
| Positivt |
| Negativt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
Aktierelaterade instrument: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Optioner, innehavda |
|
| 3 957 | 3 957 | - | 9 850 | 9 850 | - |
| ||||||||
Optioner, utställda |
|
| 2 | - | 2 | - | - | - |
| ||||||||
Terminer |
|
| 15 149 | - | - | 11 716 | - | - |
| ||||||||
Summa aktierelaterade instrument |
|
| 19 108 | 3 957 | 2 | 21 566 | 9 850 | - |
| ||||||||
varav clearat |
|
| 15 149 | - | - | 11 716 | - | - |
| ||||||||
Ränterelaterade instrument: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
FRA / Terminer |
|
| 447 980 | - | - | 25 852 | - | - |
| ||||||||
Swappar |
|
| 21 992 | 91 | 229 | 15 836 | 70 | 121 |
| ||||||||
Summa ränterelaterade instrument |
|
| 469 972 | 91 | 229 | 41 688 | 70 | 121 |
| ||||||||
varav clearat |
|
| 447 980 | - | - | 25 852 | - | - |
| ||||||||
Valutarelaterade instrument: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Optioner |
|
| 90 789 | 864 | 833 | 52 759 | 95 | 65 |
| ||||||||
Terminer |
|
| 109 635 | 1 273 | 691 | 143 327 | 2 854 | 1 019 |
| ||||||||
Summa valutarelaterade instrument |
|
| 200 424 | 2 137 | 1 524 | 196 086 | 2 949 | 1 084 |
| ||||||||
| Summa derivatinstrument |
|
| 689 504 | 6 185 | 1 755 | 259 340 | 12 869 |
| 1 205 |
| ||||||
varav clearat |
|
| 463 129 | - | - | 37 568 | - | - |
| ||||||||
Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker, sidan 74.
153
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Löptidsanalys per 2013-12-31
Merparten av fondens derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner och credit default swaps har en längre löptid och av dessa är det 40 (6) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.
Utställda valutaoptioner 2013-12-31
| Valutapar |
| Tid till förfall (år) |
|
| Verkligt värde (mkr) |
|
|
|
|
|
| |||
USD/JPY | 1,2 | -138 | |||||
USD/JPY | 1,2 | -52 | |||||
USD/JPY | 1,9 | -28 | |||||
USD/JPY | 2,7 | -27 | |||||
USD/JPY | 1,2 | -20 | |||||
USD/JPY | 1,2 | -19 | |||||
EUR/USD | 1,2 | -16 | |||||
EUR/USD | 1,2 | -16 | |||||
USD/JPY | 2,3 | -15 | |||||
USD/JPY | 2,3 | -15 | |||||
USD/JPY | 1,2 | -9 | |||||
USD/JPY | 1,9 | -6 | |||||
EUR/SEK | 1,1 | -1 | |||||
USD/JPY | 1,2 | -1 | |||||
EUR/USD | 1,2 | 0 | |||||
EUR/USD | 1,2 | 0 | |||||
EUR/USD | 1,2 | 0 | |||||
EUR/USD | 1,2 | 0 | |||||
EUR/USD | 1,2 | 0 | |||||
| Summa |
|
|
|
| -363 |
|
Credit Default Swaps 2013-12-31 |
|
|
| ||||
| Valutapar |
| Tid till förfall (år) |
|
| Verkligt värde (mkr) |
|
CDS Index | 2,5 | -24 | |||||
CDS Index | 2,5 | -24 | |||||
CDS Index | 5,0 | -23 | |||||
CDS Index | 5,0 | -23 | |||||
CDS Index | 5,0 | -19 | |||||
CDS Index | 5,0 | -17 | |||||
CDS Index | 5,0 | -17 | |||||
CDS Index | 5,0 | -17 | |||||
CDS Index | 2,0 | -14 | |||||
CDS Index | 5,0 | -13 | |||||
CDS Index | 7,6 | -10 | |||||
CDS Index | 7,6 | -10 | |||||
CDS Single | 3,3 | -6 | |||||
CDS Single | 3,5 | -3 | |||||
CDS Single | 3,3 | -3 | |||||
CDS Single | 5,0 | -2 | |||||
CDS Single | 5,0 | -1 | |||||
CDS Single | 1,5 | 0 | |||||
CDS Single | 5,0 | 0 | |||||
CDS Single | 4,3 | 0 | |||||
CDS Single | 4,7 | 0 | |||||
| Summa |
|
|
|
| -228 |
|
Årsredovisning 2013 I71
Utställda valutaoptioner 2012-12-31
Valutapar | Tid till förfall (år) | Verkligt värde mkr |
AUD/USD | 1,1 | -1 |
USD/JPY | 1,9 | -3 |
USD/JPY | 2,2 | -3 |
USD/JPY | 1,9 | -5 |
USD/JPY | 1,9 | -5 |
USD/JPY | 2,2 | -9 |
Summa |
| -26 |
Not 12. Övriga tillgångar
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Fordringar, sålda ej likviderade |
|
|
|
| tillgångar | 165 | 330 | |
| Övriga tillgångar | 2 | 2 | |
| Summa övriga tillgångar | 167 | 332 | |
| Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | |||
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Upplupna ränteintäkter | 1 588 | 1 876 | |
| Upplupna utdelningar och restitutioner | 124 | 102 | |
| Övriga förutbetalda kostnader och |
|
|
|
| upplupna intäkter | 7 | 8 | |
| Summa förutbetalda kostnader och |
|
|
|
| upplupna intäkter |
| 1 719 | 1 986 |
| Not 14. Övriga skulder |
|
|
|
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Leverantörsskulder | 7 | 9 | |
| Skulder, köpta ej likviderade tillgångar | 25 | 124 | |
| Övriga skulder | 6 | 5 | |
| Summa övriga skulder | 38 | 138 | |
Samtliga skulder har en löptid understigande ett år.
Not 15. Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| |
Upplupna räntekostnader | 34 | 112 |
| |
Upplupna personalkostnader | 14 | 13 | ||
Upplupna externa förvaltningsarvoden | 27 | 18 | ||
Övriga upplupna kostnader | 6 | 4 | ||
Summa förutbetalda intäkter och upplupna |
|
|
| |
kostnader |
| 81 | 147 |
|
Samtliga förutbetalda intäkter och upplupna kostnader har en löptid understigande ett år.
154
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I72
Not 16. Fondkapital
2013-12-31 2012-12-31
Ingående fondkapital | 229 631 | 209 999 | |
Nettobetalningar mot pensionssystemet: |
|
|
|
Inbetalda pensionsavgifter | 56 839 | 55 441 | |
Utbetalda pensionsmedel till |
|
|
|
Pensionsmyndigheten | -63 490 | -59 005 | |
Överflyttning av pensionsrätter till EG | -2 | -5 | |
Reglering av pensionsrätt | 3 | 1 | |
Administrationsersättning till |
|
|
|
Pensionsmyndigheten | -230 | -220 | |
Summa nettoutbetalningar till pensionssystemet |
| -6 880 | -3 788 |
Årets resultat |
| 36 997 | 23 420 |
Utgående fondkapital |
| 259 748 | 229 631 |
Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden
2013-12-31 2012-12-31
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter: |
| |
Utlånade värdepapper mot erhållen |
|
|
säkerhet i form av värdepapper 1) | 13 277 | 16 786 |
Ställda säkerheter avseende börsclearade |
|
|
derivatavtal | 1 419 | 1 550 |
Ställda säkerheter avseende OTC- |
|
|
derivatavtal 2) | 1 060 | 69 |
Åtaganden: |
|
|
Investeringsåtaganden om framtida |
|
|
betalningar för alternativa och strategiska |
|
|
investeringar | 4 042 | 4 602 |
Teckningsåtagande, se not 18 | 3 500 | - |
1)Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 13 882 (17 588) mkr.
2)Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 4 419 (12 426) mkr.
Not 18. Närstående
Rikshem Intressenter AB som ägs till 50 procent av AP4 och Vasakronan Holding AB som ägs till 25 procent av AP4, har mottagit aktieägartillskott och aktieägarlån.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Rikshem Intressenter AB |
|
|
Aktieägartillskott | 1 976 | 1 030 |
Ägarlån | 1 419 | 1 419 |
Summa | 3 395 | 2 449 |
Vasakronan Holding AB |
|
|
Aktieägartillskott | 6 910 | 5 031 |
Ägarlån | 3 000 | 3 000 |
Summa | 9 910 | 8 031 |
|
|
|
| 2013 | 2012 |
Ränteintäkter |
|
|
Rikshem Intressenter AB | 99 | 93 |
Vasakronan Holding AB | 244 | 294 |
AP4 hyr sina lokaler från Vasakronan Holding AB till marknadsmässiga villkor. Hyreskostnaderna uppgår till 11 (11) mkr. AP4 har åtagit sig att på Rikshems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 3 500 mkr.
Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6.
155
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I73
Not 19. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki
|
|
| 2013-12-31 |
|
|
Verkligt värde, Mkr |
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
Finansiella tillgångar |
|
|
|
|
|
Aktier och andelar, noterade | 148 772 | 1 401 | - | 150 173 | |
Aktier och andelar, onoterade | - | - | 13 782 | 13 782 | |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 81 252 | 291 | 5 711 | 87 254 | |
Derivatinstrument | 4 001 | 2 185 | - | 6 185 | |
Summa finansiella tillgångar | 234 024 | 3 877 | 19 493 | 257 395 | |
Finansiella skulder |
|
|
|
|
|
Derivatinstrument | -217 | -1 538 | - | -1 755 | |
Summa finansiella skulder | -217 | -1 538 | - | -1 755 | |
Netto finansiella tillgångar och skulder 1) |
| 233 807 | 2 339 | 19 493 | 255 640 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2012-12-31 |
|
|
Verkligt värde, Mkr |
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
Finansiella tillgångar |
|
|
|
|
|
Aktier och andelar, noterade | 117 974 | - | - | 117 974 | |
Aktier och andelar, onoterade | - | - | 9 963 | 9 963 | |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 81 281 | 11 | 5 237 | 86 530 | |
Derivatinstrument | 9 897 | 2 972 | - | 12 869 | |
Summa finansiella tillgångar | 209 153 | 2 982 | 15 201 | 227 336 | |
Finansiella skulder |
|
|
|
|
|
Derivatinstrument | -106 | -1 099 | - | -1 205 | |
Summa finansiella skulder | -106 | -1 099 | - | -1 205 | |
Netto finansiella tillgångar och skulder 1) |
| 209 047 | 1 883 | 15 201 | 226 131 |
1)Totalbeloppen skiljer sig från balansräkningen då tabellen inte inkluderar upplupen ränta och kassamedel.
Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar
Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här återfinns mer än 90 procent av fondens placeringstillgångar inom tillgångsslagen aktier, obligationer och derivat.
Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
För finansiella instrument som handlas på en marknad som inte är aktiv och där regelbundna uppdateringar av noterade priser saknas fastställs värdering utifrån värderingstekniker. Dessa instrument klassas till nivå 2. I denna kategori återfinns hos AP4 främst OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men även marknadsnoterade ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade instrument, med låg likviditet. Dessa värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på observerbar likvid indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassaflöden för värdering är likvid och observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.
Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
Finansiella instrument som saknar aktiv marknad och där indata till värdering inte är observerbar klassificeras till nivå 3. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transak- tioner, multipelvärdering substansvärdering och diskonterat kassa- flöde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt
avkastningsmetod (nuvärdesmetod). Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassaflöden diskonteras.
Känslighetsanalys
Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse. Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en försiktig värdering.
En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, Vasakronan, med ett aktievärde på 7 mdkr, det vill säga drygt 50 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet på aktieinnehavet i fastighetsbolaget med cirka -/+ 0,6 mdkr.
Övriga innehav under Aktier och andelar, onoterade, innefattar i huvudsak onoterade aktier i fastighetsbolaget Rikshem, samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För Rikshem saknar AP4 underlag för en känslighetsanalys, men då värdet av denna investering uppgår till drygt en procent av tillgångarna bedöms en alternativ värdering inte påverka resultatet signifikant. För AP4:s investeringar i riskkapitalbolag är bedömningen att en känslighetsanalys, som utgår från att en börsförändring reflekteras i en motsvarande värdeförändring i risk- kapitalbolagens värde ger ett rimligt resultat. En värdeförändring på börsen (MSCI World) om +/- 10 procentenheter skulle motsvara en värdeförändring i AP4:s innehav av riskkapitalfonder om ca +/- 0,3 mdkr.
156
2 223 Aktier och andelar onoterade 8 100 771 1 393 -301 9 963 609 26 Obligationer och andra räntebärande instrumentFörändringar i nivå 3
Obligationer och andra | Aktier och | |
räntebärande instrument | andelar | |
|
| onoterade |
Ingående balans 2013-01-01 1) | 5 588 | 9 963 |
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen 2) | 26 | 2 797 |
Köp | 795 | 1 634 |
Försäljning | -697 | -613 |
Utgående balans 2013-12-31 | 5 711 | 13 782 |
1) Ingående balans för obligationer och andra räntebärande instrument har justerats på grund av en omklassificering av två innehav från nivå 1 till nivå 3.
2) Varav orealiserat resultat
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I74
Förändringar mellan nivåerna under 2013
Innehav i fyra olika fonder med ett sammanlagt marknadsvärde per 2012-12-31 på cirka 1 miljard har flyttats från "Aktier och andelar, noterade" nivå 1 till nivå 2. Två obligationsinnehav med ett sammanlagt marknadsvärde per 2012-12-31 på knappt 0,4 miljarder har flyttats från "Obligationer och räntebärande tillgångar”nivå 1 till nivå 3.
Ingående balans 2012-01-01 | 5 544 |
| |
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen 3) | -2 |
| |
Köp | 335 |
| |
Försäljning | -639 |
| |
Utgående balans 2012-12-31 | 5 237 |
| |
3) Varav orealiserat resultat | -2 |
| |
Not 20. Risker | Marknadsrisker | ||
Se sidan 45-47 för närmare beskrivning av fondens riskhantering. | Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument | ||
Verksamhetens risker | påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser | ||
eller marknadsräntor. Då fondens innehav i huvudsak består av | |||
Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker | noterade instrument med daglig prissättning på likvida marknader | ||
som utgörs av finansiella och operativa risker. | finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera | ||
| marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal. | ||
Operativa risker | Fonden har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och | ||
Med operativ risk menas "risken för förluster till följd av icke | räntebärande instrument. | ||
|
| ||
ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga | Aktieprisrisk | ||
system eller externa händelser". Definitionen inkluderar legal risk. | |||
Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos | |||
| |||
AP4:s samtliga enheter ansvarar för att i den dagliga verksamheten | aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, | ||
leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta | länder och sektorer. | ||
tillräckliga resurser för detta. Detta omfattar bl.a. kontroll av | Ränterisk | ||
efterlevnad av samtliga regelverk som gäller för fonden. Det åligger | |||
Endast fondens räntebärande tillgångar ingår vid mätning av | |||
även var och en inom fondens organisation att fullgöra sina | |||
ränterisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på fondens | |||
arbetsuppgifter i linje med mål och verksamhetsplaner samt inom | |||
räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på | |||
ramen för externa och interna restriktioner. | |||
räntemarknaderna. Fonden hanterar ränterisk genom diversifiering | |||
| |||
Compliancefunktionen ansvarar för att bevaka de operativa riskerna i | över olika regioner och räntekurvor samt begränsning av | ||
placeringsverksamheten samt att i övrigt säkerställa att regler | durationsavvikelsen mellan den taktiska och strategiska | ||
avseende dessa risker efterlevs. Operativa risker utvärderas specifikt i | förvaltningen. | ||
samband med implementering av nya produkter, | Valutarisk | ||
systemförändringar och organisationsförändringar. | |||
| Valutarisk uppstår i samband med investeringar noterade i utländsk | ||
AP4:s juristenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal | valuta. Lagen om allmänna fonder begränsar den totala | ||
och liknande. | valutaexponeringen i fonden till maximalt 40 procentenheter. AP4:s | ||
Finansiella risker | placeringspolicy fastställer slutlig valutaexponering för varje större | ||
valuta i normalportföljen. | |||
De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och | Placeringstillgångarnas risk | ||
likviditetsrisker ingår, följs upp och kontrolleras i en oberoende | |||
Ett sätt att beräkna finansiella risker är genom riskmåttet Value at | |||
enhet, Affärs- och riskkontroll, som rapporterar direkt till VD och | |||
Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som | |||
styrelse. Förvaltningens målsättning är att endast ta positioner som | |||
kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I | |||
förväntas generera god avkastning inom fastställda riskmandat. | |||
tabellen nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden | |||
Därför bör de huvudsakliga risker som fonden exponerar sig mot | |||
10 dagar och konfidensgraden 95 procent. | |||
bestå av transparenta finansiella risker och då främst marknadsrisker | |||
|
| ||
där det finns goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras. |
|
| |
157
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I75
Placeringstillgångarnas risk 2013-12-31
| 2013-12-31 |
|
|
|
| 2012-12-31 |
|
|
|
|
| ||
|
|
| Volatilitet |
| VaR |
| VaR, |
|
|
|
| VaR |
|
| VaR, |
|
|
|
|
|
|
| |||||
| ex-ante | % | Aktiv risk | Innehavs- |
| ex-ante |
|
| Volatilitet |
| Innehavs- |
| |
| Innehavsperiod |
| 12 mån | % | period |
| Innehavsperiod |
|
| % 12 mån | Aktiv risk% | period |
|
Förvaltningsenhet 1) | 10 dagar |
| portfölj | 12 mån | 1dag 6) |
| 10 dagar |
|
| portfölj | 12 mån | 1dag 6) |
|
Globala aktier | 4 076 | 9,4 | 0,2 | 851 | 4 657 |
| 10,8 | 0,2 |
|
| |||
Svenska aktier | 1 628 | 12,6 | 0,2 | 401 | 2 331 |
| 18,4 | 0,3 |
|
| |||
Räntebärande | 648 | 2,3 | 0,5 | 197 | 720 |
| 2,6 | 0,9 |
|
| |||
Aktieindex 2) | 47 | 0,0 | 0,0 | 0 | 16 |
| 0,0 | 0,0 |
|
| |||
Aktiv valutaförvaltning 2) | 0 | 0,1 | 0,1 | 12 | 7 |
| 0,1 | 0,1 |
|
| |||
S:a taktiskt förvaltade tillgångar | 6 450 | 6,0 | 0,2 | 1 195 | 6 517 |
| 6,7 | 0,4 |
|
| |||
Fastigheter 3) | 712 |
|
|
| 190 | 694 |
|
|
|
|
| ||
Svenska strategiska aktier 3) | 941 |
|
|
| 192 | 408 |
|
|
|
|
| ||
Hållbarhet 3) | 331 |
|
|
| 94 | - |
|
|
|
|
| ||
Övriga strategiska investeringar 3) | 589 |
|
|
| 148 | 279 |
|
|
|
|
| ||
Implementering av strategisk portfölj 4) | 2 249 |
|
|
| 730 | 129 |
|
|
|
|
| ||
S:a strategiskt förvaltade tillgångar | 2 610 |
|
|
| 949 | 1 286 |
|
|
|
|
| ||
Diversifieringseffekt 5) | -3 696 |
|
|
| -1 095 | -1 721 |
|
|
|
|
| ||
Summa placeringstillgångar | 7 525 |
|
|
| 1 721 |
| 7 521 |
|
|
|
| 1 510 |
|
1)Samtliga förvaltningsenheter utvärderas 100 procent valutasäkrade med undantag för Implementering av strategisk förvaltning samt Aktiv valutaförvaltning där fondens aktiva taktiska valutaförvaltning redovisas.
2)Totala placeringstillgångar som bas.
3)Fondens strategiska investeringar, fastigheter, svenska strategiska aktier, hållbarhet samt övriga strategiska investeringar saknar delvis marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet. Fonden har därför valt att använda noterade värdepapper och index som approximationer för dessa innehav vid prognostisering av risken i Barra, enligt följande. För fastighetsinnehaven används svenska noterade fastighetsaktier. För små- och medelstora bolag, som ingår i svenska strategiska aktier, används ett svenskt småbolagsindex. För tillgångar inom hållbarhet används en kombination av ett japanskt aktieindex, ett svenskt småbolagsindex, ett aktieindex för USA samt ett aktieindex för tillväxtmarknader. Slutligen för övriga strategiska tillgångar har en kombination av ett europeiskt aktieindex, ett europeiskt högränteindex och ett aktieindex för tillväxtmarknader använts.
4)Strategisk tillgångsallokering, strategisk valutaexponering samt kassa.
5)Förvaltningsenheternas redovisade risker avser förvaltningsenheterna enskilt inklusive diversifieringseffekter inom förvaltningsenheten. Riskerna kan inte summeras på grund av diversifieringseffekter, som uppstår eftersom korrelationer mellan förvaltningsenheterna inte är perfekta.
6)För att möjliggöra jämförelse med Första, Andra och Tredje AP-fonden har fonden även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.
Valutaexponering
Fonden valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. Fondens valutaexponering var vid årets utgång 28,6 (27,7) procent. I nedanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.
Valutaexponering
2013-12-31 | USD | EUR | GBP |
| JPY | Övriga | Summa |
Aktier och andelar | 61 372 | 17 594 | 8 673 | 8 376 | 9 697 | 105 712 | |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 24 184 | 14 046 | 7 062 | 0 | 0 | 45 292 | |
Derivatinstrument, exkl valutaderivat | -99 | -31 | 0 | 2 | 0 | -127 | |
Övriga fordringar och skulder, netto | 992 | 492 | 225 | 186 | 276 | 2 171 | |
Valutaderivat | -34 027 | -23 416 | -7 584 | -3 410 | -10 238 | -78 675 | |
Valutaexponering, netto | 52 422 | 8 685 | 8 376 |
| 5 154 | -265 | 74 373 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2012-12-31 | USD | EUR | GBP |
| JPY | Övriga | Summa |
Aktier och andelar | 51 946 | 13 690 | 7 250 | 6 543 | 9 011 | 88 440 | |
Obligationer och andra räntebärande tillgångar | 23 327 | 12 315 | 10 053 | 0 | 0 | 45 695 | |
Derivatinstrument, exkl valutaderivat | -25 | -29 | 0 | 0 | 0 | -53 | |
Övriga fordringar och skulder, netto | 525 | 330 | 42 | 57 | 591 | 1 546 | |
Valutaderivat | -32 889 | -16 666 | -10 475 | -5 038 | -6 850 | -71 918 | |
Valutaexponering, netto | 42 885 | 9 640 | 6 870 |
| 1 562 | 2 751 | 63 709 |
158
Kreditrisker
Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.
Kreditexponering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och motpartsexponering.
Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteindex i normalportföljen och limiter per ratingkategori. Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.
Kreditrisker
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I76
VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.
2013-12-31 |
| Obligationer | Icke standardiserade derivat |
| |
Ratingklasser |
| exponering 2) | Verkligt värde 2) | Pant/säkerhet | Resterande risk |
AAA | 46 807 |
|
|
| |
AA | 22 893 | 172 | -15 | 157 | |
A | 6 952 | 4 394 | -4 145 | 249 | |
BBB | 6 096 | 13 | 49 | 62 | |
Saknar rating 1) | 5 729 |
|
|
| |
Summa kreditriskexponering |
| 88 477 | 4 579 | -4 111 | 468 |
|
|
|
|
| |
2012-12-31 |
| Obligationer | Icke standardiserade derivat |
| |
Ratingklasser |
| exponering 2) | Verkligt värde 2) | Pant/säkerhet | Resterande risk |
AAA | 52 204 |
|
|
| |
AA | 20 223 | 536 | -288 | 247 | |
A | 6 495 | 11 160 | -11 817 | -657 | |
BBB | 3 303 | 175 | -105 | 71 | |
Saknar rating 1) | 5 578 |
|
|
| |
Summa kreditriskexponering |
| 87 803 | 11 871 | -12 210 | -339 |
1)Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom alternativa investeringar och fastigheter.
2)Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.
Likviditetsrisker
Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassaflöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument.
Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset.
En stor del av fondens värdepapper är omedelbart belåningsbara. Eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer kan dock vara av en betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas. Fondens likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av placeringsuniversum samt val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och fastigheter. Även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.
Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora nettoutbetalningar från skuldsidan eftersom fonden har betalningsförpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör
fonden månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation till befintligt kapital är relativt små.
Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 30 procent av fondens totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.
I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. Fonden investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet.
Sammantaget bedöms likviditetsrisken i fonden därför som låg.
I tabellen nedan presenteras en sammanställning över fondens likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.
159
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I77
Likviditetsrisk förfallostruktur
Likviditetsrisk Förfallostruktur 2013-12-31 |
|
|
|
|
|
|
|
Löptid |
| < 1 år | 1 < 3 år | 3 < 5 år | 5 < 10 år | > 10 år | Total |
Nominellt stat | 760 | 2 476 | 3 925 | 16 810 | 5 126 | 29 097 | |
Nominellt kredit | 1 582 | 24 557 | 23 848 | 8 192 | 1 201 | 59 380 | |
Total |
| 2 342 | 27 033 | 27 773 | 25 001 | 6 327 | 88 477 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Likviditetsrisk Förfallostruktur 2012-12-31 |
|
|
|
|
|
|
|
Löptid |
| < 1 år | 1 < 3 år | 3 < 5 år | 5 < 10 år | > 10 år | Total |
Nominellt stat | 138 | 3 811 | 5 543 | 15 300 | 4 815 | 29 607 | |
Nominellt kredit | 2 292 | 18 510 | 27 196 | 9 135 | 1 063 | 58 196 | |
Total |
| 2 430 | 22 321 | 32 739 | 24 435 | 5 878 | 87 803 |
Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett fåtal valutaoptioner och kreditderivat (så kallade credit default swaps), se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.
Hantering av derivat
Fonden använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:
Valutasäkring av fondens utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.
Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.
Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitetspositioner med mera).
Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.
Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.
VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.
Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA,
International Swaps and Derivatives Association Credit Support Annex, och CSA, Credit Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal. CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper.
160
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I78
Styrelsens underskrifter
Stockholm den 20 februari 2014
Monica Caneman | Jakob Grinbaum |
STYRELSEORDFÖRANDE | VICE ORDFÖRANDE |
Ing-Marie Gren | Sven Hegelund |
Stefan Lundbergh | Lena Micko |
Roger Mörtvik | Erica Sjölander |
Charlotte Strömberg | Mats Andersson |
| VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR |
Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 februari 2014 |
|
Jan Birgerson | Peter Strandh |
AUKTORISERAD REVISOR | AUKTORISERAD REVISOR |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
161
Skr. 2013/14:130
Bilaga 6
Årsredovisning 2013 I79
Revisionsberättelse
För Fjärde AP-fonden, org. nr 802005 -1952
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för 2013. Fondens årsredovisning återfinns under huvudrubrikerna Förvaltningsberättelse och Räkenskaper, sid 58-78.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP- fonden för 2013.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.
| Stockholm den 21 februari 2014 |
Jan Birgerson | Peter Strandh |
AUKTORISERAD REVISOR | AUKTORISERAD REVISOR |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
162
Sjätte AP-fonden
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
ÅRET I KORTHET>> Sjätte AP-fonden 2013
Året i korthet
|
|
|
| Den genomsnittliga |
Årets avkastning |
| Årets resultat |
| avkastningen |
uppgick till |
| uppgick till |
| de senaste 10 åren |
9,2 % |
| 1 860 MSEK |
| uppgick till |
|
| 5,6 % | ||
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
DirektinvesteringAr
•Investering i Salcomp som är en världsledande tillverkare av laddare för mobiltelefoner, surf- plattor och andra mobila enheter. Investeringen innebär att AP6 ingår ägarsamarbete med Nord- stjernan, som förblir majoritetsägare.
•Saminvestering i ett av Danmarks ledande logistikföretag, Unifeeder. Investeringen gjordes med Nordic Capital och ett antal andra aktörer, som i likhet med AP6 investerat i Nordic Capitals fond VIII.
•Under våren slutfördes formellt investeringen i det norska offshore-serviceföretaget Aibel.
•Försäljning av Gnotec gav en genomsnittlig årlig avkastning (IRR) om drygt 20 procent. Köpare är österrikiska Frauenthal Group, verksamt inom fordonsleverantörsindustrin.
•Panopticon har sålts till amerikanska Datawatch (noterat på Nasdaq-börsen: DWCH). Båda före- tagen är verksamma inom det som i dag benämns Big Data.
nyA fonDinvesteringAr
Under året har utfästelser gjorts till såväl befintliga managementteam som nya.
•Befintliga: Nordic Capital, EQT, Cubera och Creandum.
•Nya: FSN, Triton och Northzone
stArkt fokus På ägArstyrning och hållbArhet
•Modellen för ägarstyrning har under året utveck- lats ytterligare. Hela tiden med det övergripande syftet att vara nära innehaven.
•Uppförandekoden som antogs under året täcker in det som AP6 har valt att lägga i begreppet ansvarsfulla investeringar. AP6 ser ingen mot- sättning mellan hållbara investeringar och kravet på avkastning. Tvärtom ser AP6 det ena som en förutsättning för det andra.
•GRI-rapporten i AP6:s årsredovisning är en del i arbetet med att utveckla och förbättra arbetet med hållbarhetsfrågor. AP6 är sedan tidigare medlem i PRI och har under året även anslutit sig till Global Compact.
förstärkning Av orgAnisAtionen
•Ny vice vd och administrativ chef på AP6 är Margareta Alestig Johnson som anställdes i mitten av året. Hon är även övergripande ansvarig för hållbarhetsarbetet.
1
163
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Sjätte AP-fonden 2013 >> FörvAltningSberättelSe
Värdering till synlig substans är en metod som används av AP6 vad gäller värderingen av Norrporten och Volvofinans. I denna metod görs inte någon direkt bedömning av bolagens framtida intjäningsförmåga utan värdering görs till justerat eget kapital. Bolagets prestation under året blir därmed direkt avgö- rande för AP6 resultat.
I tillägg till ovanstående modeller används också så kallade ”peer groups”. Dessa utgörs av ett kluster av liknande bolag, oftast note- rade, som påminner om företaget som ska värderas. En börsnedgång leder sannolikt till lägre multiplar vilket därmed också ger lägre vär- den i en onoterad portfölj. Vid en turbulent börs så måste också ett visst mått av försiktighet användas när värderingen delvis baseras på multiplar. De multiplar som är vanligast förekommande vid AP6:s värderingar är EV/Sales och EV/EBIT (se definitioner).
Ett fåtal av AP6:s innehav är så kallad ”pre revenue-bolag”, det vill säga bolaget har ännu inte någon verksamhet som generar intäkter. Dessa bolag är mycket svåra att värdera och av naturliga skäl så används en restriktiv värdering som ofta innebär anskaffningsvärde eller lägre.
De private equity-fonder som AP6 investerar i tillämpar samma värderingsmetodik som ovan. AP6 utvärderar löpande de värderingsmetoder som används och därmed också de värde- ringar som rapporteras kvartalsvis.
Vad gäller AP6:s noterade innehav så inhämtas aktuell mark- nadsdata vid bokslutstillfället. Investeringar av detta slag har därför inget inslag av bedömning vid värderingen.
risker i sjätte AP-fonDens verksAmhet
Varje investering på den finansiella marknaden innebär ett risk- tagande. AP6 står därför inför ett antal affärsrisker där de mest väsentliga kan delas in i följande fem kategorier.
Marknadsrisk: Med marknadsrisk avses risken att ett verkligt värde eller framtida kassaflöde från en investering kommer att variera på grund av förändringar i marknaden. De marknadsris- ker som främst påverkar AP6 är aktiekurs-, valuta- och ränterisk. Både fond- och företagsinvesteringar är utsatta för denna risk och den följs därför upp kontinuerligt. Av AP6:s tillgångar, värderade till marknadsvärde, får högst 10 % vara utsatta för
valutarisk. Av denna anledning använder AP6:s derivatinstru- ment i syfte att hedga valutarisken.
AP6:s marknadsvärderade tillgångar i utländsk valuta uppgick vid årsskiftet till 4 038 miljoner kronor (2 938). Av detta var
3 471 miljoner kronor (2 785) valutasäkrat vilket ger en valutaex- ponering på 2,7 % (1,0) i förhållande till fondkapitalet.
Kredit och motpartsrisk: Uppkommer som en effekt av ett bolags eller en fonds oförmåga eller ovilja att fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser eller andra åtaganden vilket därmed kan innebära förluster. I dessa fall arbetar AP6 med diversifiering av portföljen så att exponeringen mot enskilda innehav inte ska vara för stor. Risken hanteras också genom att styrelsen varje år beslutar om en framtida allokeringsplan som visar hur medlen framåt ska fördelas mellan tillgångslag och affärsområden.
Likviditetsrisk: Denna risk kan bäst beskrivas som risken för finansieringskris. Likviditetsrisk uppstår bland annat då tillgångar, skulder samt åtaganden har olika löptid. Eftersom AP6 varken har några in eller utflöden till pensionssystem så behöver AP6 endast beakta den egna investeringsverksamheten. Till skillnad från övriga buffertfonder så regleras inte i lag hur stor andel av kapitalet som ska vara placerat i investeringar med låg likviditetsrisk. AP6:s mål är att likviditetsreserven normalt bör uppgå till 5–10 % av AP6:s totalt förvaltade kapital. Vidare finns också en kreditlina som kan utnyttjas om finansieringsbehov uppkommer.
Performance risk: Avser risken att ett innehav inte utvecklar sig i enlighet med uppsatt målsättning i exempelvis ägarplan eller affärsplan. Risken följs upp av både Företags- och Fondin- vesteringar men för de förstnämnda måste åtgärder mer aktivt tillsättas i de fall risken ökar. AP6 följer sina investeringar genom att vara aktiv ägare med målsättning att ha minst en styrelse- representant vid varje onoterad direktinvestering. Vidare följs bolagens finansiella utveckling på månadsbasis genom represen- tativa analyser.
Operativa risker: Risken för ekonomiska förluster till följd av mänskliga fel, icke ändamålsenliga processer, externa händelser eller felaktiga system. AP6 hanterar dessa risker genom att bland annat dokumentera och kartlägga olika processflöden. Vidare genomförs riskscenarier där risker och hot analyseras.
Göteborg den 20 februari 2014
Ebba Lindsö |
| Per Strömberg |
Styrelseordförande |
| Vice styrelseordförande |
Henrik Dagel | Olle Larkö | Katarina G Bonde |
Ledamot | Ledamot | Ledamot |
| Karl Swartling |
|
| Verkställande direktör |
|
40
164
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
RESuLTATRÄKNING >> Sjätte AP-fonden 2013
Resultaträkning
MSEK | Not | 2013 | 2012 |
investeringsverksamheten |
|
|
|
Nettoresultat noterade aktier och andelar | 2 | 751 | 220 |
Nettoresultat onoterade aktier och andelar | 3 | 1 064 | 1 122 |
Aktieutdelning |
| 31 | 115 |
Ränteintäkter/-kostnader, netto | 4 | 112 | 288 |
Övriga finansiella intäkter och kostnader | 5 | 23 | 93 |
Förvaltningskostnader | 6, 8 | –71 | –76 |
Gemensamma kostnader | 7, 8 | –50 | –61 |
årets resultat |
| 1 860 | 1 701 |
|
|
|
|
41
165
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Sjätte AP-fonden 2013 >> BALANSRÄKNING
Balansräkning
MSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
tillgångAr |
|
|
|
Placeringstillgångar |
|
|
|
Aktier och andelar i noterade bolag och fonder | 9 | 2 193 | 1 671 |
Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder | 10 | 14 595 | 13 631 |
Övriga räntebärande värdepapper | 11 | 5 072 | 4 696 |
summa placeringstillgångar |
| 21 860 | 19 998 |
fordringar och andra tillgångar |
|
|
|
Övriga kortfristiga fordringar |
| 13 | 8 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 81 | 50 |
Likvida medel |
| 179 | 233 |
summa fordringar och andra tillgångar |
| 273 | 291 |
summA tillgångAr |
| 22 133 | 20 289 |
fonDkAPitAl och skulDer |
|
|
|
fondkapital |
|
|
|
Grundkapital |
| 10 366 | 10 366 |
Balanserat resultat |
| 9 883 | 8 182 |
Årets resultat |
| 1 860 | 1 701 |
summA fonDkAPitAl |
| 22 109 | 20 249 |
kortfristiga skulder |
|
|
|
Upplupna kostnader |
| 16 | 26 |
Övriga kortfristiga skulder | 14 | 8 | 14 |
summa kortfristiga skulder |
| 24 | 40 |
summA fonDkAPitAl och skulDer |
| 22 133 | 20 289 |
Poster inom linjen |
|
|
|
Ansvarsförbindelser |
| 2 | 2 |
Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital |
| 6 100 | 3 444 |
|
|
|
|
42
166
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013
Noter
Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.
Not 1 redovisningsprinciper
AP6 följer det regelverk som finns i Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 januari 2001. Årsredo- visningen har upprättats enligt god redovisningssed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar värderas
till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2013.
Redovisning enligt IFRS
IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta om- råde. Det ska dock poängteras att det inte finns någon möjlighet för AP6 att följa IFRS fullt ut då AP6 enligt lag inte ska upprätta någon koncernredovisning. Som en konsekvens härav måste AP6 för varje enskild standard avgöra vad som är tillämpligt och därefter bedöma vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt som årsre- dovisningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är att årets resultat för AP6 i all väsentlighet överensstämmer med IFRS.
AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller att anse som ett moderföretag.
redovisning och värdering av onoterade värdepapper
AP6 värderar samtliga innehav löpande till verkligt värde och använder IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett krav att följa dessa regler men då de är internationellt accep- terade samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder värderar sina onoterade innehav så har AP6 valt att följa dessa principer. I anslutning till årsbokslutet genomför AP6 en värdering av res- pektive bolag inom respektive portfölj. Tyngdpunkten läggs dock på de bolag som har materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller ett stort mått av bedömning avseende hur den underliggande verksamhe- ten förväntas utvecklas varmed förändringar av gjorda antagan- den kan påverka resultatet väsentligt. I varje enskilt fall försöker AP6 avgöra vilken värderingsmetod som är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde. Följande värderingsmeto- der används:
Pris enligt senaste investeringsrundan
AP6 har flertalet investeringar där det föreligger tredjeparts- transaktioner. Om sådana transaktioner skett under räken- skapsåret så utgör detta grunden för värderingen vid årsboks- lutet. Även de emissioner där endast befintlig ägarkrets deltar beaktas (så kallade internrundor). I de fall där internrundor in-
dikerar en nedvärdering görs en mer detaljerade analys och om det är så att bolaget försökt ett få in extern part men misslyck- ats eller då det indikerar att intresset för bolaget i marknaden är mycket litet, så görs en nedvärdering av innehavet.
I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan tid- punkten för transaktionen och rapporteringstillfället.
Diskonterat kassaflöde
Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på diskonte- rat framtida löpande kassaflöde. Avdrag görs därefter av aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida flödena nuvärdesberäknas baserat på en riskjusterad ränta. Modellen för kassaflödes- värdering fungerar bra som underlag för att bedöma och disku- tera bolagets framtida utveckling. I de fall som investeringen
vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassaflöde och det inte finns en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens marknadsvärde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.
Substansvärdemetoden
Denna metod lämpar sig väl för företag där värdena bäst reflekteras genom att värdera bolagets nettotillgångar snarare än intjäningen i den underliggande verksamheten. AP6 använder denna metod vid värderingen av Volvofinans Bank AB samt Fast- ighetsaktiebolaget Norrporten. I båda fallen ger en värdering
av nettotillgångarna ett mer rättvisande värde än någon av de alternativa värderingsmodellerna.
Multipelvärdering
Denna värderingsmetod förutsätter att man finner lämpliga multiplar för det specifika bolag man ska värdera. Exempel på multiplar utgörs ofta av EV/EBIT och EV/Sales. Multipelvärdering
är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag då det oftast finns fler referensobjekt (peer groups) att tillgå. Då enstaka investeringar fortfarande befinner sig i tidig fas så används metoden mer i syfte att avgöra en bedömning av multiplarna vid framtida försäljningstidpunkt och således om bolagets framtida utveckling kan anses som rimlig.
Det kan för vissa mindre bolag vara svårt att finna lämpliga referensobjekt för en multipelvärdering. Det finns således inga värderingar som enskilt görs med stöd av denna metod utan den används i kombination med någon av de andra.
Industriella ”benchmarks”
I syfte att framför allt styrka redan gjorda värderingar så kan relevanta industriella ”benchmarks” användas. Dessa kan exempelvis vara intäkt per abonnent, tittare etc. I vissa fall har AP6 analyserat ”benchmarks” som gjorts vid transaktioner av företag liknande de som ska värderas. Dessa har sedan använts som stöd och referenser vid värderingarna.
43
167
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER
Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investe- ringarna i olika scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer restriktiv bedömning av värdet.
Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rub- riken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträk- ningen och specificeras även i not 3. Föreligger däremot en sta- digvarande och väsentlig värdeminskning (till exempel konkurs) så görs en nedskrivning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedskrivning redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat onoterade aktier och andelar och specificeras även i not 3.
Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade företag baseras främst på erhållna värderingar per 31 december 2013 från respektive fond. För de innehav där AP6 ännu ej har erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde kvartalet 2013 så har senast erhållna värdering justerats för faktiska transaktioner.
Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen.
Konvertibla lån ingår i posten Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader (vilka ned- värderas), för kvarvarande portföljbolag.
Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl rea- liserade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mellan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs.
AP6 hanterar vissa investeringar genom renodlade så kall- lade holdingbolag. För att ge en rättvisande bild av verksamhe- ten så redovisas en försäljning av holdingbolagets investering som realiserad hos AP6. Försäljningsbeloppet reducerat med anskaffningsvärdet på investeringen utgör således det realise- rade resultatet. Därefter värderas holdingbolaget till substans- värdet varmed värdet minskar successivt med de utdelningar som avser försäljningslikviden. För att inte redovisa vinsten vid försäljning av investeringen två gånger så redovisas dessa utdelningar endast över balansräkningen.
redovisning och värdering av noterade värdepapper
De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovis- ningen till verkligt värde.
Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- dens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som avser avista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mellan parterna, det vill säga affärsdagen. Denna princip omfat- tar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt aktiemarknaden.
Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklu- derar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet.
Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har ge- nomsnittsmetoden använts.
Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets sista handelsdag.
Om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid an- nan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet.
Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och redovisas under samma balanspost som respektive instruments underliggande tillgångsslag.
Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redo- visas över resultaträkningen och ingår i årets resultat.
Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försälj- ningsintäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resultat som uppkommit vid försäljning av placeringstillgångar.
redovisning och värdering av räntebärande värdepapper
Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i AP6:s likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under pos- ten Övriga räntebärande värdepapper och specifieras i not 11. Finns det vid anskaffningstillfället en upplupen ränta så redovi- sas denna som en upplupen intäkt. För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, bortsett från rena kontopla- ceringar typ deposits, finns noterade kurser att tillgå. Upplupna räntor på instrumenten redovisas i resultaträkningen på raden
Ränteintäkter/-kostnader, netto och specificeras i not 4.
förvaltningskostnader
AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interna förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över resultaträkningen. Den förvaltningsavgift som betalas till de fonder som investerar i onoterade företag redovisas som en del av anskaffningskostnaden för respektive fond. Aktiverade för- valtningsavgifter nedvärderas på bokslutsdagen. Vid utgången av 2013 har samtliga aktiverade förvaltningsavgifter nedvär- derats till noll kronor. Inom Företagsinvesteringar aktiveras förvaltningskostnader men nedvärderas däremot endast om de inte ryms inom ramen för verkligt värde. Externa kostnader som
uppkommer i samband med köp av bolag aktiveras. Förekommer förvärvsprocesser över ett bokslut så har kostnaderna för dessa aktiverats då det vid detta tillfälle bedöms som sannolikt att investeringen kommer att genomföras.
Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksam- heten, kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna kontorsomkostnader.
Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i
not.
Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den tillgång som förvaltats.
44
168
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
övriga redovisningsprinciper
Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dot- terbolag ska värderas till verkligt värde.
AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller ett moderföretag.
Fordringar upptas till det belopp som de beräknas inflyta till. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventariean- skaffningar kostnadsförs löpande.
Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i resultaträkningen. Bruttovärden anges i not.
AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utländ- ska varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas, utan utgör en kostnad i verksamheten.
Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinst- medel. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e Fondstyrelserna samt 366 MSEK som återstod från av- vecklingsstyrelsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar till eller utbetalningar från pensionssystemet.
Poster inom linjen
Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. Skillnaden mellan utfäst kapital och utbetalat kapital, med till- lägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, återfinns som ett åtagande under Poster inom linjen.
NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013
Not 3 nettoresultat onoterade aktier och andelar
| 2013 | 2012 |
realiserat |
|
|
Intäkter vid avyttring | 2 094 | 3 333 |
Investerat kapital | –1 788 | –2 598 |
Återföring av tidigare bokförda värdeför- |
|
|
ändringar avseende avyttrade innehav | –131 | –207 |
Årets nedskrivningar | –118 | –709 |
Återföring av tidigare bokförda värdeför- |
|
|
ändringar avseende nedskrivna innehav | 71 | 706 |
| 128 | 525 |
orealiserat |
|
|
Årets värdeförändring på orealiserade |
|
|
innehav | 936 | 597 |
| 936 | 597 |
|
|
|
totalt | 1 064 | 1 122 |
|
|
|
|
|
|
| Not 4 ränteintäkter/-kostnader, netto |
| |
|
|
|
|
| ||
Not 2 nettoresultat noterade aktier och andelar |
|
|
|
| ||
|
| 2013 | 2012 | |||
|
|
|
| ränteintäkter |
|
|
| 2013 | 2012 |
|
| ||
|
| Konvertibellån | 3 | 213 | ||
noterade innehav |
|
|
| Övriga ränteintäkter | 109 | 77 |
Aktier och andelar | 751 | 220 |
|
| 112 | 290 |
totalt | 751 | 220 |
| räntekostnader |
|
|
|
|
|
| Övriga räntekostnader | 0 | –2 |
|
|
|
|
| 0 | –2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ränteintäkter/-kostnader, netto | 112 | 288 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Not 5 övriga finansiella intäkter och kostnader | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2013 | 2012 |
|
|
|
| Resultatandelar interna bolag | 1 | 9 |
|
|
|
| Valutakursdifferenser | 22 | 84 |
|
|
|
| totalt | 23 | 93 |
|
|
|
|
|
|
|
45
169
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER
Not 6 förvaltningskostnader
| 2013 | 2012 |
externa förvaltningskostnader |
|
|
– Noterade innehav | 24 | 21 |
interna förvaltningskostnader |
|
|
– Personalkostnader | 34 | 40 |
– Juridikkonsulter | 4 | 3 |
– Övriga externa tjänster | 2 | 6 |
– Resekostnader m.m. | 2 | 2 |
– Debiterad moms | 4 | 3 |
– Övriga kostnader | 1 | 1 |
totalt | 71 | 76 |
|
|
|
Prestationsbaserade kostnader har under 2013 uppgått till 2,4 MSEK (0).
Externa förvaltningskostnader hänförliga till innehav i onote- rade fonder och företag uppgår till 130 MSEK (119) respektive 7 MSEK (23) och aktiveras löpande som en del av anskaffnings- kostnaden för respektive fond. Vid utgången av året har dock samtliga aktiverade förvaltningskostnader nedvärderats till noll kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.
Not 7 gemensamma kostnader
| 2013 | 2012 |
Personalkostnader | 27 | 36 |
Lokalkostnader | 7 | 5 |
IT-kostnader | 5 | 5 |
Externa tjänster | 4 | 5 |
Förvaltningskostnader | 1 | 2 |
Resekostnader m.m. | 0 | 1 |
Debiterad moms | 4 | 4 |
Övriga kostnader | 2 | 3 |
totalt | 50 | 61 |
|
|
|
I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och affärssupportorganisationen.
i förvaltningskostnader ingår ersättningar till revisionsföretag med:
| 2013 | 2012 |
ernst & young |
|
|
Revisionsuppdrag | 1,0 | 0,9 |
Revisionsverksamhet utöver |
|
|
revisionsuppdrag | 0,0 | 0,0 |
Övriga tjänster | 0,0 | 0,0 |
totalt | 1,0 | 0,9 |
|
|
|
Not 8 Personal
regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare
Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfat- tar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begräns- ningar i pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Rikt- linjerna omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattningshavare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare definieras befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare och övriga anställda på AP6 finns publicerad på www.apfond6.se.
tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2013
Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt eventuell rörlig ersättning. För 2013 har en jämförelse av ersätt- ningar genomförts mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsen bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättning- ar och förmåner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförel- sen finns redovisad på sidan 34 och på www.apfond6.se.
Lön och förmåner
Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 47. Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik.
Pensioner
Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön.
AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor.
Avgångsvederlag
Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens rikt- linjer kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvarande högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.
Incitamentsprogram
AP6 har inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda.
Beslut om arvoden och ersättningar
Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter.
Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s styrelse.
46
170
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och personalens generella löneutveckling samt eventuellt incita- mentsprogram. Något sådant finns dock inte hos AP6.
Ersättning till styrelse
Under 2013 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovi- sas enligt följande; Ebba Lindsö 100 000 kronor, Per Strömberg 75 000 kronor, Henrik Dagel 50 000 kronor, Katarina Bonde 50 000 kronor och Olle Larkö 50 000 kronor.
Ersättning till ledande befattningshavare
Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd.
Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga ledningsgruppen vid utgången av 2013; Karl Swartling, Marga- reta Alestig Johnson, Jonas Lidholm, Karl Anders Falk, Mats Lindahl, Ulf Lindqvist och Henrik Dahl.
Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämn- da ordning enligt följande: 2,9 MSEK, 1,1 MSEK (sju månader), 1,6 MSEK, 1,6 MSEK, 1,7 MSEK, 1,4 MSEK och 1,4 MSEK.
Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: 0,9 MSEK, 0,3 MSEK (sju månader), 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,4 MSEK och 0,4 MSEK.
Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner er- hållits enligt följande: 1 000, 8 000, 12 000, 19 000, 21 000, 0 och 24 000 kronor.
|
| 2013 | 2012 |
Medelantal anställda | Män | 17,4 | 16,1 |
| Kvinnor | 13,8 | 13,4 |
|
| 31,2 | 29,5 |
Antal anställda per 2013-12-31 Män | 18 | 18 | |
| Kvinnor | 15 | 13 |
|
| 33 | 31 |
Styrelsen | Män | 3 | 3 |
| Kvinnor | 2 | 2 |
|
| 5 | 5 |
Ledningsgrupp | Män | 6 | 6 |
| Kvinnor | 1 | – |
|
| 7 | 6 |
NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013
| 2013 | 2012 |
lön och arvoden |
|
|
Styrelseordförande | 0,1 | 0,1 |
Styrelsen exkl. ordförande | 0,2 | 0,2 |
Verkställande direktör (januari–april 2012) | – | 1,3 |
Verkställande direktör (12 mån 2013, |
|
|
september–december 2012) | 2,9 | 1,0 |
T.f. verkställande direktör (maj–augusti |
|
|
2012) | – | 1,0 |
Ledningsgruppen |
|
|
exkl. verkställande direktör | 8,7 | 6,7 |
Ledande befattningshavare, reservation | – | 4,5 |
Övriga anställda | 23,3 | 27,4 |
Övriga anställda, reservation | – | 2,0 |
totalt | 35,2 | 44,2 |
|
|
|
| 2013 | 2012 |
övriga förmåner |
|
|
Verkställande direktör | 0,0 | 0,0 |
Ledningsgruppen |
|
|
exkl. verkställande direktör | 0,1 | 0,2 |
Övriga anställda | 0,3 | 1,7 |
totalt | 0,4 | 1,9 |
|
|
|
| 2013 | 2012 |
Pensionskostnader |
|
|
Styrelseordförande | – | – |
Styrelsen exkl. ordförande | – | – |
Verkställande direktör (januari–april 2012) | – | 0,4 |
Verkställande direktör (12 mån 2013, |
|
|
september–december 2012) | 0,9 | 0,2 |
T.f. verkställande direktör |
|
|
(maj–augusti 2012) | – | 0,3 |
Ledningsgruppen exkl. verkställande |
|
|
direktör | 2,6 | 2,1 |
Ledande befattningshavare, reservation | – | 0,3 |
Övriga anställda | 7,1 | 8,3 |
Övriga anställda, reservation | – | 0,1 |
| 10,6 | 11,7 |
sociala kostnader |
|
|
exklusive pensionskostnader | 14,0 | 17,0 |
Personalkostnader - totalt | 60,2 | 74,8 |
|
|
|
Not 9 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder
innehav | Antal andelar | kapitalandel, % | röstandel, % | marknadsvärde, msek |
|
|
|
|
|
Aktier |
|
|
|
|
Datawatch | 590 674 | 6,4 | 6,4 | 131 |
fonder |
|
|
|
|
Lannebo Micro Cap | 659 833 |
|
| 1 378 |
Lannebo Småbolag | 13 863 205 |
|
| 646 |
SEB Micro Cap | 186 298 |
|
| 38 |
totalt |
|
|
| 2 193 |
Erlagt courtage uppgår under 2013 till cirka 0 MSEK (8,5).
47
171
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER
Not 10 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder
I de fall där AP6 äger mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån samt deras röstandel och kapitalandel.
|
| organisations- | styrelsens | Antal | röstandel | kapitalandel |
bolag | investering | nummer | säte | andelar | % | % |
123 Servicecenters Fastighets AB |
| 556660-4327 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
| Meca Danmark A/S* |
|
|
| 100,0 | 100,0 |
Amplico Kapital AB |
| 556703-3161 | Göteborg | 5 000 000 | 100,0 | 100,0 |
AP Industriinvest AB |
| 556780-7184 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
| Nya Arvika Gjuteri AB |
|
|
| 99,2 | 99,2 |
AP Partnerinvest Fashion AB* |
| 556742-8882 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
AP Partnerinvest MIT AB |
| 556754-4431 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
AP Partnerinvest Positionering AB |
| 556739-6857 | Göteborg | 930 | 93,0 | 100,0 |
AP Partnerinvest Sec AB |
| 556754-2583 | Göteborg | 100 000 | 100,0 | 100,0 |
AP Partnerinvest Sport AB |
| 556736-6934 | Göteborg | 90 001 | 90,0 | 100,0 |
AP Partnerinvest XLR 2 AB |
| 556749-6079 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
AP Partnerinvest XLR AB |
| 556746-6510 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
AP Riskkapital AB |
| 556711-0407 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
Aumar AB |
| 556631-5932 | Göteborg | 1 457 | 56,0 | 56,0 |
DAWA Däck AB |
| 556437-9344 | Göteborg | 20 000 | 100,0 | 100,0 |
| Gummigubben i Göteborg AB |
|
| 100,0 | 100,0 | |
Energy Potential AB |
| 556614-9000 | Uppsala | 432 781 | 3,6 | 15,0 |
Gar Förvaltnings AB* |
| 556312-2968 | Göteborg | 10 000 | 100,0 | 100,0 |
Gnosjögruppen AB |
| 556742-8411 | Gislaved | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
| Holmbergs Childsafety Holding AB |
|
| 100,0 | 100,0 | |
Industrial Equity (I.E.) AB |
| 556599-9702 | Göteborg | 1 000 | 100,0 | 100,0 |
| Accumulate AB |
|
|
| 21,8 | 21,8 |
| Applied Nano Surfaces Sweden AB |
|
| 17,9 | 17,9 | |
| Bokadirekt i Stockholm AB |
|
|
| 34,4 | 34,4 |
| CombiQ AB |
|
|
| 26,0 | 26,0 |
| Digital ADTV AB |
|
|
| 25,9 | 25,9 |
| Flexion Mobile Ltd |
|
|
| 11,8 | 11,8 |
| FPV Holding AB |
|
|
| 99,2 | 99,2 |
| Mobot AB |
|
|
| 29,0 | 29,0 |
| myFC AB |
|
|
| 23,6 | 23,6 |
| Nodais AB |
|
|
| 41,2 | 41,2 |
| Oricane AB |
|
|
| 19,7 | 19,7 |
| The Local Europe AB |
|
|
| 33,5 | 33,5 |
| Yanzi Networks AB |
|
|
| 29,9 | 29,9 |
Innoventus AB** |
| 556602-2728 | Uppsala | 4 662 | 33,3 | 33,3 |
Iqube Holding AB |
| 556676-0764 | Stockholm | 226 889 | 13,2 | 13,2 |
Johanneberg Campusbo AB |
| 556658-6730 | Göteborg | 800 | 80,0 | 80,0 |
Johanneberg Campusbo KB |
| 969704-9451 | Göteborg |
| n/a | 79,2 |
Jönköping Business |
|
|
|
|
|
|
Developement AB |
| 556693-2561 | Jönköping | 387 727 | 33,3 | 33,3 |
Krigskassa Blekinge AB |
| 556709-7992 | Ronneby | 30 000 | 50,0 | 50,0 |
NCS Invest AB (Aibel) |
| 556914-7530 | Stockholm | 360 000 | 36,0 | 36,0 |
NetSys Technology |
|
|
|
|
|
|
Group Holding AB |
| 556550-2191 | Mölndal | 100 000 | 100,0 | 100,0 |
Neqst 3 AB |
| 556920-9504 | Stockholm | 38 075 | 6,4 | 25,5 |
| AP Partnerinvest Röd AB |
|
|
| 100,0 | 100,0 |
Neqst Partner 3 AB |
| 556920-9470 | Stockholm | 23 101 | 18,1 | 18,1 |
Nordia Innovation AB |
| 556228-6855 | Stockholm | 3 496 919 | 15,0 | 15,0 |
Nordic Capital VIII UF Co-invest |
|
|
|
|
|
|
Beta, L.P. (Unifeeder) |
|
|
|
| n/a | 23,3 |
48
172
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
|
|
|
|
| NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013 | ||
|
| organisations- | styrelsens | Antal | röstandel | kapitalandel | |
bolag (forts.) | investering | nummer | säte | andelar | % | % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norstel AB |
| 556672-5346 | Norrköping | 21 447 | 0,0 | 0,0 |
|
NS Holding AB |
| 556594-3999 | Sundsvall | 1 819 884 | 50,0 | 50,0 |
|
| Norrporten AB |
|
|
| 50,0 | 50,0 |
|
SLS Invest AB |
| 556730-2038 | Stockholm | 500 | 100,0 | 100,0 |
|
| AdvanDx Inc |
|
|
| 43,2 | 43,2 |
|
| Biopheresis Technologies Inc** |
|
| 32,2 | 32,2 |
| |
| Gyros AB |
|
|
| 95,4 | 95,4 |
|
| Light Sciences Oncology Inc |
|
| 21,7 | 21,7 |
| |
| Medical Vision AB |
|
|
| 81,4 | 81,4 |
|
| Nuevolution A/S |
|
|
| 1,3 | 1,3 |
|
| Precisense A/S* |
|
|
| 32,0 | 32,0 |
|
| Carlsson Research AB |
|
|
| n/a | n/a | |
Unfors Holding AB |
| 556701-5747 | Göteborg | 86 609 | 71,2 | 71,2 |
|
| Unfors RaySafe AB |
|
|
| 100,0 | 100,0 |
|
Primelog Intressenter AB |
| 556727-5135 | Stockholm | 224 | 13,3 | 13,3 |
|
Primelog Holding AB |
| 556680-6914 | Stockholm | 46 898 | 56,6 | 56,6 |
|
| ARRIGO Logistics Consultants AB* |
|
| 100,0 | 100,0 |
| |
| Financial Industrial (FIND) Consulting AB* |
|
| 100,0 | 100,0 |
| |
| Primelog AB* |
|
|
| 100,0 | 100,0 |
|
| Primelog Services AB |
|
|
| 100,0 | 100,0 |
|
| Primelog Software AB |
|
|
| 100,0 | 100,0 |
|
Vega Ronneby AB |
| 556762-7798 | Ronneby | 2 017 365 | 25,0 | 25,0 |
|
Volvofinans Bank AB |
| 556069-0967 | Göteborg | 400 000 | 40,0 | 40,0 |
|
Totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar uppgår till 6 959 MSEK (7 122).
I de fall namnet på den legala enheten genom vilken fondinvesteringen gjorts inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet på denna inom parentes. Organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska fonder.
| organisations- |
| kapitalandel | Anskaff- |
fonder | nummer | styrelsens säte | % | ningsvärde |
|
|
|
|
|
AEP 2003 KB | 969694-5196 | Stockholm | 15,8 | 0 |
Accent Equity 2003 KB | 969694-7739 | Stockholm | 65,6 | 152 |
Accent Equity 2012 L.P. |
|
| 10,0 | 34 |
AE Intressenter KB (Accent Equity 2008) | 969724-7873 | Järfälla | 100,0 | 285 |
Auvimo AB | 556587-9565 | Göteborg | 100,0 | 0 |
Auvimo KB | 969621-7729 | Göteborg | 100,0 | 164 |
Axcel IV K/S 2 |
|
| 9,7 | 68 |
CapMan Buyout IX Fund A L.P. |
|
| 8,5 | 157 |
CapMan Buyout VIII Fund B KB | 969705-5342 | Stockholm | 100,0 | 293 |
CapMan Equity Sweden KB | 969683-1321 | Stockholm | 96,5 | 171 |
CapMan Technology Fund 2007 B KB | 969720-4288 | Stockholm | 100,0 | 100 |
Chalmers Innovation Seed Fund AB | 556759-5003 | Stockholm | 23,7 | 23 |
Creandum Advisor AB | 556644-0300 | Stockholm | 34,0 | 1 |
Creandum I Annex Fund AB | 556759-5623 | Stockholm | 49,3 | 25 |
Creandum II KB | 969708-0274 | Stockholm | 98,5 | 152 |
Creandum III L.P. |
|
| 18,6 | 29 |
Creandum KB | 969690-4771 | Stockholm | 49,3 | 33 |
Cubera VI L.P. |
|
| 9,0 | 48 |
Cubera VII L.P. |
|
| 29,3 | 75 |
EQT IV (No. 1) L.P. |
|
| 2,4 | 263 |
EQT V (No. 1) L.P. |
|
| 3,5 | 441 |
EQT VI (No. 1) L.P. |
|
| 1,6 | 185 |
EQT Expansion Capital II (No. 1) L.P. |
|
| 4,2 | 131 |
49
173
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER |
|
|
|
| |
|
| organisations- |
| kapitalandel | Anskaff- |
| fonder (forts.) | nummer | styrelsens säte | % | ningsvärde |
| EQT Mid Market (No. 1) Feeder L.P. |
|
| 6,1 | 104 |
| EQT Opportunity (No. 1) L.P. |
|
| 18,9 | 58 |
| Femfond KB (Nordic Capital V, L.P.) | 969687-5062 | Stockholm | 100,0 | 89 |
| FSN Capital IV L.P. |
|
| 7,1 | 24 |
| Fyrfond AB | 556591-7027 | Göteborg | 100,0 | 0 |
| Fyrfond KB | 969661-3109 | Göteborg | 100,0 | 499 |
| Fyrsikten KB (Nordic Capital VI, L.P) | 969712-1029 | Stockholm | 100,0 | 411 |
| HealthCap 1999 KB | 969656-1647 | Stockholm | 10,5 | 98 |
| HealthCap Annex Fund I-II KB | 969690-2049 | Stockholm | 38,9 | 121 |
| HealthCap III Sidefund KB | 969699-4830 | Stockholm | 22,7 | 44 |
| HitecVision IV L.P. |
|
| 1,4 | 15 |
| HitecVision V L.P. |
|
| 0,8 | 30 |
| InnKap 2 Partners KB** | 969661-4735 | Göteborg | 5,9 | 0 |
| InnovationsKapital Fond I AB | 556541-0056 | Göteborg | 31,3 | 0 |
| Innoventus Life Science I KB | 969677-8530 | Uppsala | 32,7 | 37 |
| Intera Fund I Ky |
|
| 12,0 | 73 |
| Intera Fund II Ky |
|
| 10,0 | 29 |
| IT Provider Century Annex Fund KB | 969728-8109 | Stockholm | 98,5 | 6 |
| IT Provider Century Fund KB | 969673-0853 | Stockholm | 98,5 | 10 |
| IT Provider Fund IV KB | 969687-5468 | Stockholm | 59,1 | 40 |
| Nordic Capital III |
|
| 9,4 | 1 |
| Nordic Capital VII Beta, L.P. |
|
| 2,8 | 359 |
| Nordic Capital VIII Beta, L.P. |
|
| 4,4 | 82 |
| Northern Europe Private Equity KB |
|
|
|
|
| (EQT III UK (No. 7) L.P.) | 969670-3405 | Stockholm | 69,1 | 96 |
| Northzone VII L.P. |
|
| 10,0 | 3 |
| Norvestor V, L.P. |
|
| 8,5 | 76 |
| SG Partners II KB (Scope Growth II) | 969724-7337 | Stockholm | 100,0 | 160 |
| Scope Growth III L.P. |
|
| 16,7 | 37 |
| Sustainable Technologies Fund I KB | 969734-9620 | Stockholm | 100,0 | 93 |
| Swedestart Life Science KB | 969675-2337 | Stockholm | 16,3 | 23 |
| Swedestart Tech KB | 969674-7725 | Stockholm | 20,6 | 22 |
| Triton Fund IV L.P. |
|
| 1,3 | 38 |
| Valedo Partners Fund I AB | 556709-5434 | Stockholm | 25,0 | 137 |
| totalt fonder |
|
|
| 5 645 |
|
|
|
|
|
|
| totalt anskaffningsvärde |
|
|
| 12 604 |
|
|
|
|
|
|
| totAlt mArknADsvärDe |
|
|
| 14 595 |
| * Bolaget är vilande. |
|
|
|
|
| ** Bolaget är under likvidation. |
|
|
|
|
50
174
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013
Not 11 övriga räntebärande värdepapper |
|
|
| Not 13 skulder till kreditinstitut |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2013 | 2012 |
|
|
| 2013 |
| 2012 |
FX terminer | 50 | 73 |
|
| Beviljad kreditlimit | 2 000 |
| 2 000 |
Dagslån | 1 900 | 1 175 |
|
| Outnyttjad del | –2 000 |
| –2 000 |
Korta räntebärande värdepapper | 2 928 | 3 372 |
|
| utnyttjat kreditbelopp | 0 |
| 0 |
Lån till onoterade bolag | 194 | 76 |
|
|
| |||
|
| Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig finan- | ||||||
totalt | 5 072 | 4 696 |
|
| ||||
|
|
|
|
| siering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år. |
| ||
|
|
|
|
| Beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till | |||
|
|
|
|
| 2 miljarder kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Not 12 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | Not 14 övriga kortfristiga skulder |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2013 | 2012 |
|
|
| 2013 |
| 2012 |
Upplupna ränteintäkter | 54 | 35 |
|
| Affärer som ej gått i likvid på balansdagen | 0 |
| 2 |
Förutbetald management fee | 18 | 5 |
|
| Övrigt | 8 |
| 12 |
Övriga förutbetalda kostnader och intäkter | 9 | 10 | totalt | 8 |
| 14 | ||
|
|
|
|
|
|
|
| |
totalt | 81 | 50 |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
51
175
Skr. 2013/14:130
Bilaga 7
Sjätte AP-fonden 2013 >> REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse
För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721
rAPPort om årsreDovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP- fonden för 2013. Sjätte AP-fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–52.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehål- ler väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi- sionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbe- dömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjätte AP-fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgär- der som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjätte AP-fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- het med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fondens och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finan- siella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella
52
resultat för året enligt lagen om Sjätte AP-fonden. Förvaltnings- berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- ningen fastställes.
rAPPort om AnDrA krAv enligt lAgAr och AnDrA förfAttningAr
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjätte AP- fonden för 2013.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av Sjätte AP- fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av till- gångarna har vi granskat Sjätte AP-fonden innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga be- slut, åtgärder och förhållanden i Sjätte AP-fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om Sjätte AP-fonden.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvalt- ningen.
Göteborg den 20 februari 2014 |
|
Björn Grundvall | Jan Birgerson |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
176
Sjunde AP-fonden
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Årsberättelse 2013
AP7 Aktiefond
Organisationsnummer 515602-3862
Förvaltningsberättelse
Placeringsinriktning
AP7 Aktiefond har utformats för att utgöra en byggsten i det allmänna pensionssystemets premiepensionssparande. AP7 Aktiefond utgör därmed en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa. AP7 Aktiefond ingår också i statens fondportföljer.
Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.
AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Genom användning av hävstång skapas ett place- ringsutrymme som är större än fondkapitalet. Sammantaget innebär detta att fondens risk- nivå bedöms vara hög eftersom stora kurs- rörelser på världens börser kraftigt påverkar AP7 Aktiefonds avkastning i positiv eller negativ riktning. Det bör dock noteras att sparare över 55 år som via AP7 Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har en reduce- rad total risk. Den risk som spararen har i sitt premiepensionssparande ska också ses till- sammans med den låga risk spararen har
i inkomstpensionen, som i huvudsak är att likna med ränteplaceringar.
Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelse- indexet (se förklaringar till nyckeltal nedan).
Strategin är att
Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen).
Öka avkastningsmöjligheterna och därmed risken genom att använda hävstång i fonden.
Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda mark- nader (alfakällor och taktiska placeringar).
Basportföljen
Basportföljen består av
97 % globala aktier 3 % private equity
Tillgångsslaget globala aktier ska ge en expo- nering som motsvarar fondens jämförelse-
index, vilket är MSCI All Country World Index. Förvaltningen sker i huvudsak passivt genom externa förvaltare. För en del av exponeringen mot tillväxtmarknader har dock använts s.k. notes, som består av en derivatdel och en obligationsdel. Derivatdelen innebär att värde- utvecklingen följer utvecklingen av aktieindex på ett antal tillväxtmarknader. Denna kon- struktion avslutades i maj 2013, vilket innebär att all exponering mot tillväxtmarknader därefter sker via passiv förvaltning.
Tillgångsslaget private equity omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.
Derivatinstrument och aktielån
Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placerings- inriktningen.
Under 2013 har denna möjlighet utnyttjats i den löpande förvaltningen via aktieterminer och valutakontrakt. Genom användning av OTC-derivat (Total Return Swaps) skapas också hävstång i förvaltningen.
Under 2013 har AP7 Aktiefonds samman- lagda exponeringar1 i genomsnitt uppgått till 52,6 % (76,2 miljarder kronor) av fondförmö- genheten. De sammanlagda exponeringarna har som lägst varit 49,3 % (72,1 miljarder kronor) och som högst 56,5 % (73,2 miljarder kronor). Vid beräkningen AP7 Aktiefonds samman-
lagda exponeringar vid användning av deri- vatinstrument används vid riskbedömningen den s.k. åtagandemetoden, vilket innebär att derivatinstrument tas upp till den underlig- gande tillgångens exponering.
Upplåning av aktier för så kallad äkta blank- ning förekommer inom ramen för alfaförvalt- ningen (se nedan). För att ytterligare öka avkastningsmöjligheterna har fonden ett aktivt aktieutlåningsprogram via depåbanken Bank of New York Mellon. Detta program
har under året gett en nettointäkt på 26,7 miljoner kronor.
Hävstång
Användningen av hävstång i förvaltningen av AP7 Aktiefond gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Hävstången ska normalt motsvara 50 % av fondkapitalet (se nedan under aktiv förvaltning).
Vid utgången av 2013 motsvarade hävstången 48,3 % av fondkapitalet (84,0 miljarder kronor).
Aktiv förvaltning
Den aktiva förvaltningen utgörs huvudsakligen av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort”
(så kallad ren alfaförvaltning). Dessutom sker aktiv förvaltning i valutor.
Med taktisk allokering avses främst avsteg från hävstångens normalnivå. Storleken på hävstången tillåts variera inom intervallet 38-62 %. Avsteg från hävstångens normalnivå har skett under året.
Med aktieförvaltning enligt modellen ”lång/kort” menas att långa positioner tas i form av vanliga placeringar i aktier och att
korta positioner tas i form av äkta blankning, som innebär att aktier lånas in för att omedel- bart säljas. Finansiering av de långa positio- nerna sker genom den försäljningslikvid som erhålls vid blankningen. Något fondkapital behöver därför inte avsättas till den rena alfa- förvaltningen. Förvaltning enligt denna modell har under 2013 skett på ett antal geografiska marknader, huvudsakligen i Sverige, Europa och Japan. Fonden har under året lånat in aktier från SEB, SHB och UBS.
Förvaltningsavgift
AP7 Aktiefond betalar en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och erläggs den sista dagen i varje månad till Sjunde AP- fonden. Avgiften avser kostnader för förvalt- ning, administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information och tillsyn m.m. Under 2013 uppgick avgiften till 0,14 % per år av fondens förmögenhet. Transaktions- kostnader såsom courtage till mäklare och av- gifter till depåbanker för värdepapperstrans- aktioner belastar AP7 Aktiefond direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. Sjunde AP-fonden har beslutat att fr o m den 1 januari, 2014, sänka förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond till 0,12 % per år av fondförmögenheten.
Resultatutveckling
Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under 2013 34,0 % (NAV-kursberäknad avkastning), vilket var 1,3 procentenhet sämre än Jämförel- seindex.
Den positiva utvecklingen för fonden för- klaras av uppgången på den globala aktie- marknaden under 2013, vilken förstärktes genom användning av hävstång. Under- avkastningen mot index förklaras av att
den taktiska allokeringen bidrog negativt med 224 miljoner kronor2,
AP7 | 16 | 1Avser fondens hävstång och övriga derivat som används i förvaltningen av AP7 Aktiefond och beräknas i enlighet med “CESR’s Guidelines on Risk Measurement |
| and the Calculation of Global Exposure and Counterparty Risk for UCITS”. För närmare information, se www.esma.europa.eu/system/files/10_788.pdf. |
177
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013
den aktiva alfaförvaltningen bidrog negativt med 20 miljoner kronor,
avkastningen för basportföljens globala aktier har varit lägre än jämförelseindex, vilket främst beror på att fonden håller en mindre andel av kapitalet i kassa, samt att fondens placeringar i private equity inte utvecklats lika positivt som jämförelseindex.
Under 2013 har fonden tillförts 10,5 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten pla- cerat 2012 års pensionsrätter. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 2,3 miljarder kronor.
Avkastningen i AP7 Aktiefond kan förväntas variera kraftigt över tiden, eftersom fonden är en global aktiefond med hög risknivå.
Nyckeltal
Fondförmögenhet (kr)
Antal andelar
Andelskurs (kr)
NAV-kursberäknad avkastning *
Totalavkastning AP7 Aktiefond (%) Totalavkastning, Jämförelseindex (%)
Stängningskursberäknad avkastning
Avkastning AP7 Aktiefond,
exklusive private equity och kassa (%) Avkastning Jämförelseindex (%)
Väsentliga risker per balansdagen | Fondens tio största innehav i % av | ||||
AP7 Aktiefond är en global aktiefond där | fondkapitalet vid utgången av 2013 | ||||
hävstång används i förvaltningen. Den enskilt | (exklusive placeringar i private equity) | ||||
största risken i förvaltningen av fonden utgörs |
|
|
| ||
av marknadsrisk, vilket innebär att betydande | Apple Computer | 1,4 | |||
kursfall på de globala aktiemarknaderna | Exxon Mobil | 1,3 | |||
riskerar att leda till kraftigt försämrad avkast- |
| 0,9 | |||
ning. I och med att den absoluta majoriteten | Microsoft | 0,8 | |||
av fondens tillgångar är placerade utanför | General Electric | 0,8 | |||
Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är | Johnson and Johnson | 0,7 | |||
fonden utsatt för stor valutarisk. |
| Chevron |
| 0,7 | |
|
| Nestle |
| 0,7 | |
Väsentliga händelser efter balansdagen | Wells Fargo | 0,6 | |||
Procter and Gamble | 0,6 | ||||
Under januari och februari har de globala | |||||
Summa tio största innehav | 8,5 | ||||
börserna haft breda nedgångar. Detta har | |||||
|
|
| |||
inneburit att andelskursen för AP7 Aktiefond |
|
|
| ||
till dags dato (den 5 februari, 2014) har sjunkit |
|
|
| ||
med 6,4 % sedan årsskiftet. |
|
|
|
| |
2013-01-01 | 2012-01-01 | 2011-01-01 | 2010-05-24 | ||
-2013-12-31 | -2012-12-31 | -2011-12-31 | -2010-12-31 | ||
173 492 553 375 | 123 348 400 547 | 98 857 340 789 | 104 122 629 400 | ||
1 143 682 596,70 | 1 089 848 338,82 | 1 034 877 253,14 | 966 368 193,02 | ||
151,71 |
| 113,18 | 95,52 | 107,88 | |
34,0 |
| 18,5 | -11,5 | 14,3 | |
35,3 |
| 17,5 | -10,5 | 14,1 | |
34,2 |
| 20,0 | -11,8 | 14,2 ** | |
34,8 |
| 18,8 | -10,5 | 14,1 ** | |
* NAV-kursberäknad avkastning 2013 avser perioden 2012-12-28 t.o.m. 2013-12-30.
Jämförelseindexets avkastning avser samma period och har justerats för att motsvara NAV-sättningstidpunkten.
** Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Aktiefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.
Risk och avkastningsmått *** |
|
|
|
|
Totalrisk AP7 Aktiefond (standardavvikelse, %) | 11,4 | 16,0 | - | - |
Totalrisk för jämförelseindex (standardavvikelse, %) | 10,5 | 14,8 | - | - |
Aktiv risk (%) | 2,7 | 2,6 | - | - |
Genomsnittlig årsavkastning, 2 år (%) | 26,0 | 2,4 | - | - |
Genomsnittlig årsavkastning sedan fondens start (%) | 14,0 | 7,2 | - | - |
*** Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med |
|
| ||
Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. |
|
|
| |
Omsättningshastighet (%) | 22,9 | 28,7 | 44,6 | 13,3 |
Kostnader (senaste 12-månadersperiod) |
|
|
|
|
Förvaltningsavgift (%) | 0,14 | 0,15 | 0,15 | 0,15 |
Årlig avgift (%) **** | 0,17 | 0,19 | 0,20 | 0,19 |
Insättnings- och uttagsavgifter | Inga | Inga | Inga | Inga |
Transaktionskostnader (Tkr) | 73 188 | 65 214 | 81 236 | 48 464 |
Transaktionskostnad, andel av omsättning (%) | 0,08 | 0,08 | 0,09 | 0,14 |
Kostnad för engångsinsättning, 10 000kr (kr) | 16,5 | 17,0 | 14,1 | 9,0 |
**** Inkluderar avgift för alternativa investeringar. |
|
|
|
|
2Detta beror på att fonden har haft en lägre global aktieexponering än fondens jämförelsenorm på 150 %. Därmed har också fondens risknivå minskat. |
| 17 | AP7 | ||
178
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013
Förklaringar till nyckeltalen
Avkastnings- och riskberäkningar: Avkast- nings- och riskberäkningar: AP7 Aktiefonds avkastning och risk beräknas på två sätt. Den första metoden speglar värdeutvecklingen från pensionsspararens perspektiv och grun- das på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redo- visas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kursvärderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller
kl. 16.00 svensk tid. Den andra metoden, som används vid jämförelsen med fondens jämfö- relseindex, innebär att avkastningen redovisas före avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid värderingen används vid denna metod priser på fondens tillgångar som finns note- rade vid stängningen av marknadsplatserna på respektive marknad där fondens tillgångar är noterade. Värderingen sker därmed enligt samma principer som ligger till grund för beräkningen av jämförelseindex. Redovisad avkastning enligt stängningskursmodellen ex- kluderar private equityplaceringar och kassa.
Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs i relation till ett jämförelseindex som utgörs
av MSCI All Country World Index3 (”gross” för alla aktier med undantag för tillväxtmarknader och Europa, där index är ”net”). Med hänsyn till hävstångens normalnivå är normavkast- ningen lika med jämförelseindexets avkastning
multiplicerad med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerad med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången. I finansieringskostnaden inräknas även trans- aktionskostnader.
”Net” = inklusive återinvesterad utdelning med avdrag för källskatt på utdelningar.
”Gross” = inklusive återinvesterad utdelning utan avdrag för definitiv källskatt på utdel- ningar.
Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet inne- bär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.
Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämfö- relseindex. En hög aktiv risk innebär att fon- dens placeringar avvikit mycket från jämförel- seindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.
Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts i för- hållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta
och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.
Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift och kostnader för alternativa investe- ringar, som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se http://www.esma.europa.eu/system/files/10_ 674.pdf.
Transaktionskostnad: Courtage till mäklare och transaktionsavgifter till depåbank.
Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:
Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.
AP7 | 18 | 3A custom index calculated by MSCI based on the stock selection as defined by AP7 (MSCI beräknar ett skräddarsytt index baserat på den etiska |
| granskning som exkluderar bolag från investeringar) |
179
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013
Balansräkning
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
|
|
|
|
| 2013-12-31 |
| 2012-12-31 |
|
| Tillgångar |
|
|
|
|
|
| Överlåtbara värdepapper (not 1) | 172 890 559 | 99,7% | 122 497 795 | 99,3% |
|
| OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde | 1 279 365 | 0,7% | 48 510 | 0,0% |
|
| Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde | 51 | 0,0% | 724 | 0,0% |
|
| Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde | 174 169 975 | 100,4% | 122 547 029 | 99,3% |
|
Bankmedel och övriga likvida medel | 1 470 017 | 0,9% | 2 688 502 | 2,2% |
| |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 70 431 | 0,0% | 53 471 | 0,0% |
| |
| Övriga tillgångar | 908 310 | 0,5% | 582 232 | 0,5% |
|
| Summa Tillgångar | 176 618 733 | 101,8% | 125 871 234 | 102,0% |
|
Skulder |
|
|
|
|
| |
OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde | 321 833 | 0,2% | 235 538 | 0,2% |
| |
Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde | 3 046 | 0,0% | 7 173 | 0,0% |
| |
| Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde | 2 480 079 | 1,4% | 2 182 181 | 1,8% |
|
| Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde | 2 804 958 | 1,6% | 2 424 892 | 2,0% |
|
Upplupna kostnader och förutbetalda skulder | 23 492 | 0,0% | 18 442 | 0,0% |
| |
| Övriga skulder | 297 730 | 0,2% | 79 500 | 0,0% |
|
| Summa Skulder | 3 126 180 | 1,8% | 2 522 834 | 2,0% |
|
| Fondförmögenhet (not 2) | 173 492 553 | 100,0% | 123 348 400 | 100,0% |
|
| Som bilaga finns innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument. |
|
|
|
|
|
| Poster inom linjen |
| 2013-12-31 |
| 2012-12-31 |
|
|
|
|
|
| ||
| Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter |
|
|
|
|
|
| Utlånade finansiella instrument |
| 361 779 |
| 250 734 |
|
| Mottagna säkerheter (statsobligationer) för utlånade finansiella instrument |
| 408 137 |
| 267 296 |
|
| Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument4 |
| 1 496 762 |
| 899 010 |
|
| Inlånade värdepapper och ställda säkerheter |
|
|
|
|
|
| Inlånade finansiella instrument |
| 5 886 427 |
| 3 967 592 |
|
| Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument |
| 6 166 600 |
| 3 433 174 |
|
| Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument |
| 0 |
| 0 |
|
| Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument |
| 65 053 |
| 45 301 |
|
| Utestående åtaganden |
|
|
|
|
|
| Kvarstående investeringslöften i private equity |
| 3 800 036 |
| 2 378 744 |
|
| Resultaträkning |
|
|
|
|
|
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
|
|
|
|
| 2013-01-01 |
| 2012-01-01 |
|
| Intäkter och värdeförändring |
| -2013-12-31 |
| -2012-12-31 |
|
|
|
|
|
|
| |
| Värdeförändring på överlåtbara värdepapper (not 3) |
| 24 317 574 |
| 7 615 294 |
|
Värdeförändring på OTC-derivatinstrument (not 4) |
| 14 215 553 |
| 7 742 666 |
| |
Värdeförändring på övriga derivatinstrument (not 5) |
| 288 485 |
| 106 814 |
| |
Ränteintäkter (not 6) |
| 6 057 |
| 7 049 |
| |
| Utdelningar (not 7) |
| 3 485 134 |
| 2 920 723 |
|
| Valutakursvinster och -förluster netto (not 8) |
| -42 965 |
| -92 953 |
|
| Övriga finansiella intäkter (not 9) |
| 119 141 |
| 84 769 |
|
| Övriga intäkter (not 10) |
| 4 |
| 60 |
|
| Summa Intäkter och värdeförändring |
| 42 388 983 |
| 18 384 422 |
|
Kostnader |
|
|
|
|
| |
Förvaltningskostnader (not 11) |
| -203 509 |
| -166 620 |
| |
Övriga finansiella kostnader (not 12) |
| -158 143 |
| -170 391 |
| |
| Övriga kostnader (not 13) |
| -38 575 |
| -33 961 |
|
| Summa Kostnader |
| -400 227 |
| -370 972 |
|
| Periodens resultat |
| 41 988 756 |
| 18 013 450 |
|
| 4Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktionerna per senaste bankdag innan bokslutsdag |
|
|
| 19 | AP7 | |
180
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013
Redovisningsprinciper
Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värdepappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Affärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna påverkar balansräkningen på affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt
då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna.
Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade aktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad marknad , värderas till senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.
Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med senaste betalkurs kl. 16.00 på balansdagen. Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista handelsdagen under redovisningsperioden.
S.k. notes, vilkas värde bestäms av utvecklingen av vissa angivna index, värderas enligt uppgifter från indexleverantören. Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga information om verkligt värde med daglig justering utifrån hur ett relevant index utvecklas.
Total Return Swaps (OTC-derivat) värderas enligt en modell med ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från indexleverantören om utvecklingen av relevant aktieindex kl 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.
Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.
Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella kostnader.
Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, samt erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter.
Skatt
AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt på utdelningar.
Not 1 – Överlåtbara värdepapper |
|
|
|
| Not 4 – Specifikation av värdeförändring |
| ||
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| på OTC-derivatinstrument |
|
| ||
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
| ||
Överlåtbara |
|
|
|
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
värdepapper | 168 588 290 | 97,2% | 118 278 147 | 95,9% |
|
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
Överlåtbara |
|
|
|
|
|
|
|
|
värdepapper - Onoterade | 4 302 269 | 2,5% | 4 219 648 | 3,4% | Realiserat kursresultat | 13 133 706 | 8 746 525 | |
Summa Överlåtbara |
|
|
|
| Orealiserat kursresultat | 1 161 136 | -638 771 | |
värdepapper | 172 890 559 | 99,7% | 122 497 795 | 99,3% |
| Ränta | -79 289 | -365 088 |
|
|
|
|
|
| Summa | 14 215 553 | 7 742 666 |
| Not 2 – Förändring av fondförmögenhet |
|
| Not 5 – Specifikation av värdeförändring |
| ||
| Samtliga belopp i tusentals kronor | 2013-01-01 | 2012-01-01 | på övriga derivatinstrument |
|
| |
|
|
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
| ||
|
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
|
|
|
|
|
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
| Fondförmögenhet vid periodens början | 123 348 400 | 98 857 340 |
|
|
|
|
Andelsutgivning | 10 474 015 | 9 732 620 | Realiserat kursresultat | 279 496 | 128 786 | ||
Andelsinlösen | -2 318 618 | -3 255 010 | Realiserat valutaresultat | 5 536 | -14 857 | ||
| Periodens resultat enligt resultaträkning | 41 988 756 | 18 013 450 |
| Orealiserat kursresultat | 3 453 | -7 115 |
| Fondförmögenhet vid periodens slut | 173 492 553 | 123 348 400 |
| Summa | 288 485 | 106 814 |
| Not 3 – Specifikation av värdeförändring |
|
| Not 6 – Specifikation av ränteintäkter |
|
| |
på överlåtbara värdepapper |
|
|
| Samtliga belopp i tusentals kronor | 2013-01-01 | 2012-01-01 | |
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
| ||
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
|
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
|
| -2013-12-31 -2012-12-31 |
|
|
|
| |
|
|
|
| Korta ränteplaceringar | 5 936 | 6 947 | |
| Realiserat kursresultat | 2 988 076 | -1 584 120 |
| Bankkonton | 121 | 102 |
Realiserat valutaresultat | -2 194 313 | 248 636 |
| Summa | 6 057 | 7 049 | |
Orealiserat kursresultat | 27 620 066 | 15 476 045 |
|
|
|
| |
| Orealiserat valutaresultat | -4 096 255 | -6 525 267 |
|
|
|
|
| Summa | 24 317 574 | 7 615 294 |
|
|
|
|
AP7 | 20
181
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013
Not 7 – Specifikation av utdelningar
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
| -2013-12-31 -2012-12-31 | |
Utdelning | 3 662 342 | 3 029 735 |
Kupongskatt | -221 039 | -174 790 |
Restitution | 43 831 | 65 778 |
Summa | 3 485 134 | 2 920 723 |
Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
Valutaderivat | -77 917 | -33 041 |
Bankkonton | 34 952 | -59 912 |
Summa | -42 965 | -92 953 |
Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
| -2013-12-31 -2012-12-31 | |
Premier utlånade aktier | 28 755 | 25 761 |
Intäkt i samband med bolagshändelse | 73 985 | 46 421 |
Övriga finansiella intäkter | 16 401 | 12 587 |
Summa | 119 141 | 84 769 |
Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad
Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,14 % per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2013 en förvalt- ningskostnad på 203 509 tkr (166 620 tkr). I avgiften ingår ersättning till förvaringsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finans- inspektionen för tillsyn.
Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
| -2013-12-31 -2012-12-31 | |
Premier aktieinlåning | -30 620 | -27 323 |
Erlagd ersättning för utdelning |
|
|
vid inlåning av aktier | -123 530 | -139 139 |
Övriga finansiella kostnader | -3 993 | -3 929 |
Summa | -158 143 | -170 391 |
Not 13 – Specifikation av övriga kostnader
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
|
| -2013-12-31 -2012-12-31 | |
CCourtage | -34 200 | -31 116 | |
| Transaktionsavgifter till BNY Mellon | -4 375 | -2 845 |
| Summa | -38 575 | -33 961 |
Not 10 – Specifikation av övriga intäkter
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
| -2013-12-31 -2012-12-31 | |
Insättning från förvaltare | 4 | 60 |
Summa | 4 | 60 |
21 | AP7
182
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013
|
|
| Stockholm den 6 februari 2014 |
|
|
|
|
|
| Adine Grate Axén |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| Vice ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Kerstin Hermansson | Mats Kinnwall | Robert Stenram |
| |||
|
|
| Rose Marie Westman |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2014 |
|
| Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
AP7 | 22
183
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013
Revisionsberättelse
För AP7 Aktiefond
Org. nr. 515602-3862
Rapport om årsberättelse | Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar |
Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för AP7 Aktiefond för räkenskaps- året 2013. Fondens årsberättelse ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16-22.
Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen
Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för årsberättelsen och för att lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder tillämpas vid upprättandet och för den interna kontroll som Sjunde AP-fonden bedömer är nödvändig för att upprätta en års- berättelse som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsberättelsen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsberättelsen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjunde AP- fonden upprättar årsberättelsen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte
i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjunde AP-fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i Sjunde AP-fondens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen
i årsberättelsen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfattning har årsberättelsen i allt väsentligt upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.
Utöver vår revision av årsberättelsen har vi även utfört en revision av Sjunde AP-fondens förvaltning för AP7 Aktiefond för räkenskapsåret 2013.
Sjunde AP-fondens ansvar
Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsberättelsen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om Sjunde AP-fonden handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Sjunde AP-fonden har enligt vår bedömning inte handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder eller fondbestämmelserna.
Stockholm den 7 februari 2014
Jan Birgerson | Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
23 | AP7
184
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Årsberättelse 2013
AP7 Räntefond
Organisationsnummer 515602-3870
Förvaltningsberättelse
Placeringsinriktning
AP7 Räntefond har utformats för att utgöra en byggsten i det allmäna pensionssystemets premiepensionssparande. AP7 Räntefond utgör därmed en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa. AP7 Räntefond ingår också i statens fondportföljer. Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.
AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. Det bör dock noteras att sparare som via AP7 Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har en högre total risk.
Målet för AP7 Räntefond är att avkast- ningen ska motsvara minst avkastningen för jämförelseindexet (se förklaringar till nyckeltalen nedan).
Strategin är att placera fondens tillgångar
i främst svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk.
så att den genomsnittliga räntebindnings- tiden är högst tre år.
Placeringar
Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2013 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Det innebär att pla- ceringarna för närvarande i huvudsak utgörs av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckelta- len) i portföljen var 1,8 % vid utgången av 2013.
Derivatinstrument
Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placerings- inriktningen. Under 2013 har inte denna möjlighet utnyttjats.
Resultatutveckling
Under 2013 var totalavkastningen för AP7 Räntefond 1,8 % (NAV-kursberäknad avkast- ning; se förklaring till nyckeltalen), vilket var 0,1 procentenheter sämre än jämförelseindex. Genom att marknadsräntorna har sjunkit under året, har avkastningen varit positiv.
Under 2013 har fonden tillförts 4,0 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten pla- cerat 2012 års pensionsrätter. Utflödet av kapi- tal genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 0,4 miljarder kronor.
Väsentliga risker per balansdagen
Den enskilt största risken i förvaltningen av fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär att stigande räntenivåer riskerar att påverka fondens avkastning negativt.
Fondens tio största innehav i % av fondkapitalet vid utgången av år 2013
Svenska staten 1049 | 10,2 |
Stadshypotek 1576 | 9,7 |
Nordea Hypotek 5520 | 8,3 |
Stadshypotek 1577 | 8,0 |
Nordea Hypotek 5527 | 7,9 |
Swedbank Hypotek 184 | 7,2 |
Svenska staten 1050 | 7,1 |
Swedbank Hypotek 182 | 6,7 |
SEB 569 | 6,3 |
SEB 568 | 5,9 |
Summa tio största innehav | 77,3 |
Förvaltningsavgift
AP7 Räntefond betalar en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och erläggs den sista dagen i varje månad till Sjunde AP-fonden. Avgiften avser kostnader för förvaltning, administration, redovisning, revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn m.m. Under 2013 uppgick avgiften till 0,08 % per år av fondens förmögenhet. Transaktionskostnader såsom avgifter till depåbanker för värdepapperstransaktioner belastar AP7 Räntefond direkt och ingår inte
i förvaltningsavgiften. Sjunde AP-fonden har beslutat att fr o m den 1 januari, 2014, sänka förvaltningsavgiften för AP7 Räntefond till 0,05 % per år av fondförmögenheten.
25 | AP7
185
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013
Nyckeltal
| 2013-01-01 | 2012-01-01 | 2011-01-01 | 2010-05-24 |
| -2013-12-31 | -2012-12-31 | -2011-12-31 | -2010-12-31 |
Fondförmögenhet (kr) | 12 689 365 425 | 8 872 177 342 | 6 656 900 239 | 6 034 179 589 |
Antal andelar | 117 790 791,44 | 83 792 661,24 | 64 649 107,25 | 60 604 592,15 |
Andelskurs (kr) | 107,73 | 105,86 | 102,97 | 99,57 |
NAV-kursberäknad avkastning |
|
|
|
|
Totalavkastning AP7 Räntefond (%) | 1,8 | 2,8 | 3,4 | -0,5 |
Totalavkastning, Jämförelseindex (%) | 1,9 | 3,0 | 5,2 | -0,3 |
Stängningskursberäknad avkastning |
|
|
|
|
Avkastning AP7 Räntefond (%) | 1,9 | 2,9 | 3,5 | -0,4 * |
Avkastning Jämförelseindex (%) | 1,9 | 3,0 | 5,2 | -0,3 * |
* Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.
Omsättningshastighet (%) | 88,1 | 68,2 | 100,9 | 97,5 |
Modifierad duration (%) | 1,8 | 1,8 | 1,9 | 1,8 |
Risk- och avkastningsmått ** |
|
|
|
|
Totalrisk AP7 Räntefond (standardavvikelse, %) | 0,9 | 0,8 | - | - |
Totalrisk Jämförelseindex (standardavvikelse, %) | 0,9 | 0,7 | - | - |
Aktiv risk (%) | 0,1 | 0,6 | - | - |
Genomsnittlig årsavkastning, 2 år (%) | 2,3 | 3,1 | - | - |
Genomsnittlig årsavkastning sedan fondens start (%) | 2,1 | 2,2 | - | - |
** Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med |
|
| ||
Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. |
|
|
| |
Kostnader (senaste 12-månadersperiod) |
|
|
|
|
Förvaltningsavgift (%) | 0,08 | 0,09 | 0,09 | 0,09 |
Årlig avgift (%) | 0,08 | 0,09 | 0,09 | 0,09 |
Insättnings- och uttagsavgifter | Inga | Inga | Inga | Inga |
Transaktionskostnader (Tkr) | 9 | 9 | 7 | 18 |
Transaktionskostnad, andel av omsättning (%) | 0,04 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
Kostnad vid engångsinsättning 10 000 kr (kr) | 8,1 | 9,2 | 9,1 | 5,5 |
Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från den avvecklade
Premiesparfonden hade överförts till AP7 Räntefond.
AP7 | 26
186
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013
Förklaringar till nyckeltalen
Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- fonds avkastning och risk beräknas på två sätt. Den första metoden speglar värdeutvecklingen från pensionsspararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kursvärderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid. Den andra metoden, som används vid jäm- förelsen med fondens jämförelseindex, innebär att avkastningen redovisas före avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid värderingen används vid denna metod de priser på fondens tillgångar som finns noterade vid stängningen av mark- nadsplatserna på respektive marknad där fon- dens tillgångar är noterade. Värderingen sker därmed enligt samma principer som ligger till grund för beräkningen av jämförelseindex.
Modifierad duration: Anger den procentuella förändringen i pris om marknadsräntan går upp med en procentenhet.
Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex HMT 74.
Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet innebär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.
Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförel- seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jämförelseindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveck- ling under de senaste två åren.
Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts i för- hållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.
Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf
.
Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter till depåbank.
Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:
Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.
27 | AP7
187
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013
Balansräkning
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
|
|
|
| 2013-12-31 |
| 2012-12-31 |
Tillgångar |
|
|
|
| |
| Överlåtbara värdepapper (not 1) | 12 662 453 | 99,8% | 8 845 286 | 99,7% |
| Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde | 12 662 453 | 99,8% | 8 845 286 | 99,7% |
| Bankmedel och övriga likvida medel | 27 714 | 0,2% | 27 524 | 0,3% |
| Summa Tillgångar | 12 690 167 | 100,0% | 8 872 810 | 100,0% |
Skulder |
|
|
|
| |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 802 | 0,0% | 633 | 0,0% |
| Summa Skulder | 802 | 0,0% | 633 | 0,0% |
| Fondförmögenhet (not 2) | 12 689 365 | 100,0% | 8 872 177 | 100,0% |
Poster inom linjen |
| Inga |
| Inga | |
| Resultaträkning |
|
|
|
|
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
|
|
|
| 2013-01-01 |
| 2012-01-01 |
|
|
| -2013-12-31 |
| -2012-12-31 |
Intäkter och värdeförändring |
|
|
|
| |
Värdeförändring på överlåtbara värdepapper (not 3) |
| -194 265 |
| -115 781 | |
Ränteintäkter (not 4) |
| 361 828 |
| 309 095 | |
| Övriga intäkter (not 5) |
| 0 |
| 6 |
| Summa Intäkter och värdeförändring |
| 167 563 |
| 193 320 |
Kostnader |
|
|
|
| |
Förvaltningskostnader (not 6) |
| -7 359 |
| -6 156 | |
| Övriga kostnader (not 7) |
| -9 |
| -9 |
| Summa Kostnader |
| -7 368 |
| -6 165 |
| Periodens resultat |
| 160 195 |
| 187 155 |
Redovisningsprinciper
Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värdepappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär
att ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs.
Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.
Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda och upplupna premier (utgiftsränta) för inlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella kostnader.
Skatt
AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.
AP7 | 28
188
|
|
|
|
|
| Skr. 2013/14:130 | ||
|
|
|
|
|
| Bilaga 8 | ||
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013 |
|
|
|
|
|
| ||
Not 1 – Överlåtbara värdepapper |
|
|
|
|
|
|
| |
Avser överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad. |
|
|
|
|
| |||
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
|
|
|
| |
Ränterelaterade värdepapper |
|
|
| Markn | Orealiserat |
|
| |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| Nominellt |
|
| värde inkl | resultat inkl | Andel av | |
Värdepapper | belopp | Ansk värde | Ränta | uppl ränta | uppl ränta | fond | ||
Statsobligationer |
|
|
|
|
|
|
| |
Svenska staten 1049 | 1 208 940 000 | 1 280 363 | 0,84 | 1 299 731 | 19 368 | 10,24% |
| |
| Svenska staten 1050 | 846 000 000 | 885 470 | 1,10 | 897 513 | 12 043 | 7,07% |
|
| Svenska staten |
|
|
| 2 197 244 |
| 17,31% |
|
Kommunobligationer |
|
|
|
|
|
|
| |
Kommuninvest i Sverige 1508 | 362 000 000 | 373 031 | 1,06 | 375 471 | 2 440 | 2,96% |
| |
| Kommuninvest i Sverige 1610 | 97 000 000 | 98 244 | 1,52 | 98 692 | 449 | 0,78% |
|
| Kommuninvest i Sverige AB |
|
|
| 474 163 |
| 3,74% |
|
Säkerställda bostadsobligationer |
|
|
|
|
|
|
| |
Länsförsäkringar Hypotek 508 | 301 000 000 | 320 151 | 1,40 | 327 294 | 7 144 | 2,58% |
| |
| Länsförsäkringar Hypotek 510 | 64 000 000 | 65 109 | 1,10 | 65 824 | 715 | 0,52% |
|
| Länsförsäkringar Hypotek |
|
|
| 393 118 |
| 3,10% |
|
| Nordea Hypotek 5520 | 1 001 000 000 | 1 037 740 | 1,10 | 1 049 082 | 11 342 | 8,27% |
|
| Nordea Hypotek 5527 | 881 000 000 | 946 177 | 1,49 | 965 457 | 19 280 | 7,61% |
|
| Nordea Hypotek |
|
|
| 2 014 539 |
| 15,88% |
|
| Skandinaviska Enskilda Banken 568 | 706 000 000 | 743 258 | 1,10 | 750 291 | 7 033 | 5,91% |
|
| Skandinaviska Enskilda Banken 569 | 736 000 000 | 785 415 | 1,49 | 801 203 | 15 788 | 6,31% |
|
| SEB |
|
|
| 1 551 494 |
| 12,22% |
|
| Stadshypotek 1576 | 1 113 000 000 | 1 208 226 | 1,03 | 1 230 811 | 22 586 | 9,70% |
|
Stadshypotek 1577 | 930 000 000 | 1 031 256 | 1,28 | 1 015 842 | -15 414 | 8,01% |
| |
| Stadshypotek 1578 | 646 000 000 | 721 529 | 1,59 | 731 511 | 9 982 | 5,77% |
|
| Stadshypotek AB |
|
|
| 2 978 164 |
| 23,48% |
|
| Sveriges Säkerställda Obligationer 127 | 250 600 000 | 262 784 | 1,07 | 266 935 | 4 151 | 2,10% |
|
Sveriges Säkerställda Obligationer 131 | 201 000 000 | 213 596 | 1,24 | 212 080 | -1 516 | 1,67% |
| |
| Sveriges Säkerställda Obligationer 132 | 247 000 000 | 262 471 | 1,58 | 265 431 | 2 960 | 2,09% |
|
| AB Sveriges Säkerställda Obligationer |
|
|
| 744 446 |
| 5,86% |
|
Swedbank Hypotek 182 | 801 100 000 | 833 094 | 1,03 | 850 404 | 17 310 | 6,70% |
| |
Swedbank Hypotek 183 | 510 000 000 | 537 075 | 1,18 | 537 302 | 227 | 4,23% |
| |
| Swedbank Hypotek 184 | 858 000 000 | 904 118 | 1,49 | 921 580 | 17 462 | 7,26% |
|
| Swedbank Hypotek |
|
|
| 2 309 286 |
| 18,19% |
|
Summa Överlåtbara värdepapper |
| 12 509 104 |
| 12 662 453 | 153 350 | 99,80% |
| |
| Summering av fondförmögenhet | Andel av |
|
| |
| Markn värde TSEK | fond |
Överlåtbara värdepapper | 12 662 453 | 99,8 % |
Netto, övriga tillgångar och skulder | 26 912 | 0,2 % |
Total fondförmögenhet | 12 689 365 | 100,0 % |
|
|
|
29 | AP7
189
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013
| Not 2 – Förändring av fondförmögenhet |
|
| Not 5 – Specifikation av övriga intäkter |
|
| |
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
|
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
|
| -2013-12-31 -2012-12-31 | |
Fondförmögenhet vid periodens början | 8 872 177 | 6 656 900 |
| Övriga intäkter | 0 | 6 | |
Andelsutgivning | 4 012 356 | 2 338 837 |
| Summa | 0 | 6 | |
Andelsinlösen | -355 363 | -310 715 |
|
|
|
| |
| Periodens resultat enligt resultaträkning | 160 195 | 187 155 |
| Not 6 – Specifikation av förvaltningskostnad |
| |
| Fondförmögenhet vid periodens slut | 12 689 365 | 8 872 177 |
|
| ||
Not 3 – Specifikation av värdeförändring på överlåtbara värdepapper
Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,08 % per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2013 en förvalt- ningskostnad på 7 359 tkr (6 156 tkr). I avgiften ingår ersättning till för- varingsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finansinspektionen för tillsyn.
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| Not 7 – Specifikation av övriga kostnader |
| |
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
|
| ||
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
| Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
|
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
Realiserat kursresultat | -159 586 | -98 012 |
|
| -2013-12-31 | -2012-12-31 |
Orealiserat kursresultat | -34 679 | -17 769 |
|
|
|
|
Summa | -194 265 | -115 781 |
| Transaktionsavgifter till BNY Mellon | -9 | -9 |
|
|
|
| Summa | -9 | -9 |
Not 4 – Specifikation av ränteintäkter |
|
|
|
|
|
|
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
|
|
|
|
| 2013-01-01 | 2012-01-01 |
|
|
|
|
| -2013-12-31 -2012-12-31 |
|
|
|
| |
Obligationer | 355 488 | 302 660 |
|
|
|
|
Korta ränteplaceringar | 6 340 | 6 435 |
|
|
|
|
Summa | 361 828 | 309 095 |
|
|
|
|
AP7 | 30
190
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013
|
|
| Stockholm den 6 februari 2014 |
|
|
|
|
| Adine Grate Axén |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| Vice ordförande |
|
|
|
|
|
|
| |
Kerstin Hermansson | Mats Kinnwall | Robert Stenram |
| ||
|
|
| Rose Marie Westman |
|
|
|
|
|
|
| |
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2014 |
|
| Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
31 | AP7
191
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013
Revisionsberättelse
För AP7 Räntefond
Org. nr. 515602-3870
Rapport om årsberättelse | Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar |
Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för AP7 Räntefond för räkenskaps- året 2013. Fondens årsberättelse ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 25-31.
Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen
Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för årsberättelsen och för att lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder tillämpas vid upprättandet och för den interna kontroll som Sjunde AP-fonden bedömer är nödvändig för att upprätta en års- berättelse som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsberättelsen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsberättelsen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjunde AP- fonden upprättar årsberättelsen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte
i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjunde AP-fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i Sjunde AP-fondens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen
i årsberättelsen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfattning har årsberättelsen i allt väsentligt upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.
Utöver vår revision av årsberättelsen har vi även utfört en revision av Sjunde AP-fondens förvaltning för AP7 Räntefond för räkenskapsåret 2013.
Sjunde AP-fondens ansvar
Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsberättelsen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om Sjunde AP-fonden handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Sjunde AP-fonden har enligt vår bedömning inte handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder eller fondbestämmelserna.
Stockholm den 7 februari 2014
Jan Birgerson | Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
AP7 | 32
192
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Årsredovisning 2013
Sjunde AP-fonden
Organisationsnr 802406-2302
Särskilda årsberättelser lämnas för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond
Förvaltningsberättelse
Särskilda årsberättelser för
AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond
Kapitalförvaltningen i AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond redovisas i särskilda årsberättelser för dessa fonder. Denna förvaltningsberättelse behandlar verksamheten i "fondbolaget"
Sjunde AP-fonden, inklusive de produkter Sjunde AP-fonden tillhandahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.
Sjunde AP-fonden
i det allmänna pensionssystemet
– det statliga erbjudandet
I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften ska avsättas till premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyndigheten som fungerar på samma sätt som ett fondförsäkringsbolag. Sjunde AP-fonden, som också är en statlig myndighet, fungerar inom detta system på samma sätt som ett fondbolag med förvalt- ning av värdepappersfonder. För de personer som avstår från att välja någon annan fond
i premiepensionssystemet ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras i AP7 Såfa (statens årskullsförvaltningsalternativ).
AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska göras i byggstens- fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika proportioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder. Fram till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond, så att fördelningen från och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen ligger sedan fast vid högre ålder. AP7 Såfa är fullt ut valbar hos Pensionsmyndigheten, men den kan inte kombineras med några andra
fonder i premiepensionssystemet.
Genom att kombinera AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond på olika sätt skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 Offensiv.
AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond
AP7 Balanserad består av 50 % AP7 Aktie- fond och 50 % AP7 Räntefond
AP7 Offensiv består av 75 % AP7 Aktiefond och 25 % AP7 Räntefond
De statliga fondportföljerna är, var och en för sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, men de kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.
AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan också, till skillnad från AP7 Såfa och de statliga fondportföljerna, kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.
Sjunde AP-fondens verksamhet med kapital- förvaltning startade i samband med att det första fondvalet inom premiepensionssystemet ägde rum under hösten 2000. Därefter har de fonder som förvaltats av Sjunde AP-fonden (Premiesparfonden och Premievalsfonden till och med maj 2010 och därefter AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) årligen tillförts kapital, i huvudsak genom att Pensionsmyndigheten har fördelat nya årgångar av premiepensions- medel på fonder. Under 2013 placerade Pensionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2012 års pensionsrätter. Inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna uppgick till 14,5 miljarder kronor (12,1 miljarder kronor 2012). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensions- sparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 2,7 miljarder kronor (3,6 miljarder kronor) under året.
Vid utgången av 2013 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt cirka 186,2 miljarder kronor (132,2 miljarder kronor), varav cirka 173,5 miljarder kronor i AP7 Aktiefond, och cirka 12,7 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet beror främst på inflöden till fonderna under året samt en positiv börsutvecklingen på de globala aktiemarknaderna under 2013.
Avkastning för Sjunde AP-fondens produkter
Förvalsalternativet AP7 Såfa har en livscykel- profil. Det innebär att fördelningen mellan
aktie- och ränteplaceringar är olika för olika årskullar. Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar.
AP7 Såfa har under 2013 gett en genom- snittlig avkastning på 32,0 %.
Under samma period har de privata premie- pensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 15,7 %. Risken (mätt som stan- dardavvikelse under den senaste 24-månaders- perioden) har för AP7 Såfa varit 10,7 %, jämfört med 7,2 % för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna1. AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten. Fram- över kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka i takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre.
Sedan starten 2000 har förvalsalternativet gett en ackumulerad avkastning på 56,8 %, jämfört med 22,3 % för genomsnittet av de privata premiepensionsfonderna. Detta inne- bär att förvalsalternativet har gett en genom- snittlig årlig avkastning på 3,5 %, jämfört med 1,5 % för de privata premiepensionsfonderna. Sedan AP7 Såfas start i maj 2010 har den acku- mulerade avkastningen varit 57,1 %, jämfört med 27,0 % för de privata premiepensionsfonderna.
En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkastning på 6 % per år. Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genom- snittlig persons konto och kan jämföras med räntan på ett bankkonto. En sparare som investerar i aktiemarknaden förväntas ha en avkastning som överstiger en ränteplacering. Förvalsalternativets kapitalviktade avkastning om 6 % per år kan jämföras med motsvarande siffra för inkomstindex/balansindex som upp- går till 2,4 % per år.
Statens fondportföljer har under 2013 gett följande avkastning:
| AP7 Försiktig | 12,3 % (23,9 % sedan |
| ||
|
| starten i maj 2010) |
| AP7 Balanserad | 17,7 % (32,6 % sedan |
| ||
|
| starten i maj 2010) |
| AP7 Offensiv | 25,8 % (46,2 % sedan |
| ||
|
| starten i maj 2010) |
Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har under året gett en avkastning på 34,0 % respektive 1,8 %. Deras jämförelse- index har gett en avkastning på 35,3 % respek- tive 1,9 %. Ytterligare information om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ges i årsberättel- serna för respektive fond.
AP7 | 34 | 1 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. |
| Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet. |
193
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013
Året 2013 och planerade insatser 2014
Under 2013 har den starka utvecklingen på de globala aktiemarknaderna fortsatt, vilket har lett till positiv avkastning för samtliga Sjunde AP-fondens produkter.
Under året har Riksrevisionen granskat Sjunde AP-fonden. Vid denna granskning konstaterades bland annat att Sjunde AP-fon- den under senare år tagit viktiga steg för att stärka den interna styrningen och kontrollen, men att ytterligare åtgärder kan och bör vidtas för att möta de krav som kan ställas på verksamheten.
Verkställande direktören har genomfört en organisatorisk översyn. Denna översyn har
i januari 2014 resulterat i en förändrad organi- sation, där de viktigaste förändringarna är att en oberoende riskfunktion inrättats samt att kapitalförvaltningsorganisationen gjorts om så att all verksamhet samlas under en ansvarig chef (tidigare två). All förvaltningsverksamhet ligger därför framöver under vice verkställande direktörens ansvar. Arbetet med att ytterligare stärka den interna styrningen och kontrollen ges fortsatt hög prioritet under 2014.
Inom förvaltningsverksamheten har en upphandling av externa alfaförvaltare avslutats under 2013 och implementering av nya för- valtningsmandat har gjorts. För information om aktuella förvaltningsmandat hänvisas till Sjunde AP-fondens webbsida; www.ap7.se. Under 2014 planeras också upphandling av passiva förvaltare samt private equityförvaltare.
Inom administration har mycket arbete lagts ner på att anpassa verksamheten till de många externa regelverksförändringar som initierats under senare år. För Sjunde AP-fon- dens del gäller det inte minst nya krav avseende rapportering och clearing av derivat, vilka används för att skapa hävstång i AP7 Aktiefond. Regelverksfrågor och dess eventuella påverkan på Sjunde AP-fondens verksamhet kommer även under 2014 att vara av central betydelse.
Under året har upphandling av depåbank gjorts. Denna avslutades i januari 2014. Sjunde AP-fonden handlar också upp ett nytt risk- system. Denna upphandling beräknas vara avslutad under första kvartalet 2014.
Sjunde AP-fonden har ytterligare förstärkt insatserna inom kommunikationsområdet i syfte att förbättra informationen kring Sjunde AP-fondens produkter till pensionsspararna. Bland annat har en ”Såfa-guide” lanserats.
Externa tjänster
Sjunde AP-fonden har en liten men högt kvali- ficerad fast organisation. Därutöver utnyttjas externa tjänster på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompetens, låga kostnader och liten sårbarhet. Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för den fasta organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att ha en effektiv och fortlöpande kvalitets- och kostnadskont- roll över de utlagda uppdragen.
Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas
externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett betydande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera de externa förvaltarna. Utvärderingen avser såväl förvaltningsresultat som efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser. En nyupphandling av externa alfaförvaltare har gjorts under 2013. Under 2014 kommer också nyupphandling att göras av passiva förvaltare samt private equityförvaltare.
Ägarfrågor
Som en del av verksamhetsplanen fastställs årligen en ägarpolicy för Sjunde AP-fonden. I ägarpolicyn anges riktlinjer för hur Sjunde AP-fonden ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven i AP7 Aktiefond.
Sjunde AP-fonden tillämpar sedan 2012 en ny ägarpolicy, som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. Under året röstade AP7 på 2 866 av 2 920 möjliga bolagsstämmor, vilket motsvarar ca: 98 %. Sjunde AP-fonden är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier.
Inom Sjunde AP-fonden pågår för närvarande ett arbete med att se över hur arbetet med ägarstyrningsfrågor kan utvecklas ytterligare. Som ett led i detta arbete har ansvaret för ägarstyrningsfrågor flyttats från förvaltnings- organisationen till chefen för kommunikation.
Styrelsens arbete
Under 2013 har ingen förändring av samman- sättningen i Sjunde AP-fondens styrelse skett.
Styrelsen hade under 2013 sex ordinarie sammanträden och ett extra styrelsemöte via telefon.
Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag Sjunde AP-fonden inte investerar i enligt Sjunde AP-fondens ägarpolicy. Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitté, vilken har till uppgift att säkerställa att rege- ringens riktlinjer för anställningsvillkor till ledande befattningshavare efterlevs. I ersätt- ningskommittén deltar inte verkställande direktören i frågor som rör ersättning till verk- ställande direktören, och är i övriga frågor enbart adjungerad.
Som stöd och rådgivare åt verkställande direktören vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapital- förvaltningen finns ett konjunkturråd inrättat. Konjunkturrådet bestod under 2013 av tre styrelseledamöter och två anställda (verkstäl-
lande direktören och chefsstrateg). Styrelsen har också inrättat ett revisions-
utskott. Revisionsutskottet bestod under 2013 av tre styrelseledamöter. Till revisionsutskottets möten adjungeras normalt intern- och extern- revisorer samt tre anställda (verkställande
direktören, chef för administration samt regelverksansvarig).
Under 2013 var de externa revisorerna dess- utom närvarande vid ett styrelsesammanträde.
Ledningsfunktioner
Verkställande direktören har inrättat tre lednings- och samordningsgrupper.
För kapitalförvaltningen finns dels en place- ringskommitté, som under 2013 bestod av fyra personer (verkställande direktören, chef för förvaltning, chef för administration och chefs- strateg), dels en riskhanteringskommitté, som bestod av fyra personer (verkställande direk- tören, chef för administration, riskansvarig och regelverksansvarig). Medlemmarna i placeringskommittén utgörs av Sjunde AP-fondens ledande befattningshavare (tre män och en kvinna).
För övergripande frågor som inte avser kapitalförvaltningen finns en administrativ ledningsgrupp som under 2013 bestod av sex personer (verkställande direktören, chef för förvaltning, chef för administration, chefsstrateg, kommunikationschef och regelverksansvarig).
Personal
Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2013 nitton personer (sju kvinnor och tolv män). En person (en kvinna) anställdes under året.
Resultat
Under 2013 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 210,9 miljoner kronor (172,8 miljoner kronor 2012). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 147,6 miljoner kronor (108,8 miljoner kronor). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden år 2013 blev således 63,3 miljoner kronor ( 64,0 miljoner kronor). Det balanserade resultatet vid årets slut var -0,1 miljoner kronor (- 63,4 miljoner kronor). Detta betyder att det intiala lån som upptogs när Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet i princip är återbetalt. Detta lån syftade till att finansiera uppbyggnaden av fonden när det förvaltade kapitalet var litet. Även fortsättningsvis kan ett kreditbehov finnas vid exceptionella förhållanden.
Sjunde AP-fondens intäkter är helt beroende av det förvaltade kapitalets storlek, medan kostnaderna är det till ungefär hälften. De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depå- banken. Genom att det förvaltade kapitalet under stora delar av året har varit större än föregående år har de kapitalberoende kost- naderna ökat under 2013.
35 | AP7
194
|
|
|
| Skr. 2013/14:130 | |
|
|
|
| Bilaga 8 | |
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013 |
|
|
|
| |
Resultaträkning | 2013 | 2012 |
| ||
Samtliga belopp i tusentals kronor |
| ||||
Rörelsens intäkter |
|
|
|
| |
Förvaltningsavgifter | 210 922 | 172 822 |
| ||
|
|
| 210 922 | 172 822 |
|
Rörelsens kostnader |
|
|
|
| |
Personalkostnader (not 1) | -41 162 | -39 138 |
| ||
Övriga externa kostnader (not 2) | -106 068 | -68 801 |
| ||
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | -255 | -306 |
| ||
|
|
| -147 485 | -107 939 |
|
Rörelseresultat | 63 437 | 64 883 |
| ||
Resultat från finansiella poster |
|
|
|
| |
Ränteintäkter och liknande (not 3) | 395 | 524 |
| ||
Räntekostnader och liknande (not 4) | -567 | -1 371 |
| ||
|
|
| -172 | -847 |
|
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 63 265 | 64 036 |
| ||
Årets resultat | 63 265 | 64 036 |
| ||
Balansräkning | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| ||
Samtliga belopp i tusentals kronor |
| ||||
Tillgångar |
|
|
|
| |
Anläggningstillgångar |
|
|
|
| |
| Inventarier (not 5) | 480 | 735 |
| |
| Summa anläggningstillgångar | 480 | 735 |
| |
Omsättningstillgångar |
|
|
|
| |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 6) | 22 341 | 18 978 |
| |
| Övriga fordringar (not 7) | 1 504 | 1 455 |
| |
| Kassa och bank | 28 150 | 17 758 |
| |
| Summa omsättningstillgångar | 51 995 | 38 191 |
| |
Summa tillgångar | 52 475 | 38 926 |
| ||
Eget kapital och skulder |
|
|
|
| |
Eget kapital |
|
|
|
| |
| Balanserat resultat | -63 373 | -127 409 |
| |
| Årets resultat | 63 265 | 64 036 |
| |
| Summa eget kapital | -108 | -63 373 |
| |
Skulder |
|
|
|
| |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 8) | 38 209 | 32 647 |
| |
| Krediter i Riksgäldskontoret (not 9) | 8 619 | 63 034 |
| |
| Leverantörsskulder | 3 104 | 4 690 |
| |
| Övriga skulder | 2 651 | 1 928 |
| |
| Summa skulder | 52 583 | 102 299 |
| |
Summa eget kapital och skulder | 52 475 | 38 926 |
| ||
| Ställda panter |
| Inga | Inga | |
| Ansvarsförbindelser |
| Inga | Inga | |
AP7 | 36
195
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013
Redovisningsprinciper | Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan: |
| |
Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om |
| ||
allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har |
| 2013 | 2012 |
inte ändrats i förhållande till föregående år. | Datautrustning | 33% | 33% |
| Övriga inventarier | 20% | 20% |
Intäktsredovisning | Avskrivningar framgår av not för balansposten. |
|
|
Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de |
|
| |
|
|
| |
förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser. | Värderingsprinciper m.m. |
|
|
| Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget | ||
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar | annat anges nedan. |
|
|
Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag |
|
|
|
för ackumulerade avskrivningar. | Fordringar |
|
|
| Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. | ||
|
|
|
|
Not 1 – Personalkostnader
Samtliga belopp i tusentals kronor | 2013 | 2012 | Pensionskostnader |
|
| ||
|
|
|
| VD | 950 | 976 | |
Antal anställda |
|
|
| Placeringskommitté exkl.VD | 1 755 | 1781 | |
| Medeltal anställda | 19 | 18 |
| Övriga anställda | 5 143 | 4 498 |
| Anställda 31 december | 19 | 18 |
| Summa | 7 848 | 7 255 |
| Antal ledande befattningshavare (per 31 december) 4 | 4 |
|
|
|
| |
|
|
|
| Sociala kostnader |
|
| |
Löner och arvoden |
|
| Styrelseordförande | 35 | 39 | ||
Styrelseordförande | 112 | 125 | Styrelse exkl. ordförande | 144 | 166 | ||
| Styrelsen exkl. ordförande | 509 | 577 | VD | 1 021 | 1 238 | |
| VD | 3 227 | 3 105 | Placeringskommitté exkl. VD | 1 640 | 2 021 | |
| Placeringskommitté exkl. VD | 5 213 | 5 030 |
| Övriga anställda | 6 070 | 5 175 |
| Övriga anställda | 13 674 | 13 208 |
| Summa | 8 910 | 8 639 |
| Summa | 22 735 | 22 045 |
|
|
|
|
Ersättning till ledande befattningshavare 2013: |
|
|
|
|
|
| Fast lön | Bilförmån | Övriga | Pension | Summa |
Verkställande direktör | 3 227 | 182 | 2 | 950 | 4 197 |
Vice verkställande direktör | 2 119 | 0 | 2 | 632 | 2 753 |
Administrativ chef | 1 326 | 0 | 2 | 583 | 1 911 |
Chef förvaltning | 1 768 | 0 | 3 | 540 | 2 311 |
| 8 440 | 18 | 9 | 2 705 | 11 172 |
Ersättning till ledande befattningshavare 2012: |
|
|
|
|
|
| Fast lön | Bilförmån | Övriga | Pension | Summa |
Verkställande direktör | 3 105 | 79 | 2 | 976 | 4 162 |
Vice verkställande direktör | 1 940 | 0 | 2 | 760 | 2 702 |
Administrativ chef | 1 357 | 0 | 2 | 516 | 1 875 |
Chef förvaltning | 1 733 | 0 | 4 | 505 | 2 242 |
| 8 135 | 79 | 10 | 2 757 | 10 981 |
Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK /CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen för Sjunde AP-fonden har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda.
Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller där- utöver följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören och vice verkställande direktören undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensions- försäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen. Upp- sägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgivarens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under
18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.
För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör och vice verkställande direktör, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan.
2Denna förmån upphörde under första kvartalet 2013.
I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersätt- ningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i komptensförsörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- kommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organi- sation och många underleverantörer. Ersättningsnivåerna för Sjunde AP-fondens anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersätt- ningsnivåer som erbjuds av privata kapitalförvaltningsbolag. Under 2012 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken omfattade både AP-fonder,
37 | AP7
196
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013
andra myndigheter och branschen i stort. Resultaten visade att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer är måttfulla och inte på något område löneledande. Generellt ligger ersättningsnivån under snittet och i många fall i den undre kvartilen. Sjunde AP-fondens styrelse gör därför bedömningen att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättningsnivåer som erbjuds av de
Not 2 – Övriga externa kostnader
Samtliga belopp i tusentals kronor |
| 2013 | 2012 |
Revision |
| 913 | 938 |
Externa förvaltare och depåbank |
| 73 140 | 39 647 |
Externa tjänster |
| 23 136 | 20 700 |
Övriga kostnader |
| 8 879 | 7 210 |
Summa övriga externa kostnader | 106 068 | 68 495 | |
Arvoden till revisionsbolag (Ernst & Young) |
|
|
|
Revisionsuppdrag |
| 811 | 893 |
Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget | 102 | 45 | |
Skatterådgivning |
|
| 0 |
Övriga tjänster |
|
| 0 |
Summa arvoden |
| 913 | 938 |
Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitets- säkringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisions- uppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.
Not 3 – Ränteintäkter och liknande
Samtliga belopp i tusentals kronor | 2013 | 2012 | ||
| Ränteintäkter | 395 | 313 | |
| Valutakursvinster | 0 | 211 | |
|
|
| 395 | 524 |
Not 4 – Räntekostnader och liknande | 2013 | 2012 | ||
Samtliga belopp i tusentals kronor | ||||
| Räntekostnader | -565 | -1 371 | |
| Valutakursförluster | -2 | 0 | |
|
|
| -567 | -1 371 |
Not 5 – Inventarier | 2013-12-31 | 2012-12-31 | ||
Samtliga belopp i tusentals kronor | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 22 121 | 22 030 | |
| Inköp | 0 | 91 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 22 121 | 22 121 | ||
| Ingående avskrivningar | - 21 386 | - 21 080 | |
| Årets avskrivningar | - 255 | - 306 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -21 641 | -21 386 | |
Utgående bokfört värde | 480 | 735 | ||
AP7 | 38
privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts under 2013.
Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 96 000 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisionsutskottet eller arbetsutskottet.
Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Samtliga belopp i tusentals kronor | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Upplupna fondavgifter | 20 869 | 16 190 |
| Övriga interimsfordringar | 1 472 | 2 788 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 341 | 18 978 | |
Not 7 – Övriga fordringar
Samtliga belopp i tusentals kronor | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
Skattefordran ingår med | 1 458 | 1 455 |
Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Samtliga belopp i tusentals kronor | 2013-12-31 | 2012-12-31 | ||
| Upplupna semesterlöner och sociala avgifter | 4 366 | 3 869 | |
| Upplupna kostnader externa förvaltare |
|
|
|
| och depåbank |
| 32 365 | 28 020 |
| Övriga interimsskulder |
| 1 478 | 758 |
Summa upplupna kostnader och |
|
|
| |
förutbetalda intäkter |
| 38 209 | 32 647 | |
Not 9 – Krediter i Riksgäldskontoret
Samtliga belopp i tusentals kronor |
|
|
| ||
|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | ||
|
| Total ram Utnyttjad | Total ram Utnyttjad | ||
Rörlig kredit på |
|
|
|
| |
räntekonto | 105 000 | 8 118 | 175 000 | 62 540 | |
Lån för finansiering av |
|
|
|
| |
| anläggningstillgångar | 5 000 | 501 | 5 000 | 494 |
| Krediter |
|
|
|
|
| i Riksgäldskontoret | 110 000 | 8 619 | 180 000 | 63 034 |
Lån för finansiering av anläggningstillgångar har samma löptid som avskrivningstiden för de tillgångar som lånen avser. Räntan på den rörliga krediten och lånen för finansiering av anläggningstillgångar är rörlig och baserad på reporäntan. Vid utgången av 2013 var ränte- satsen 0,75%.
Under 2014 disponerar Sjunde AP-fonden ett räntekonto med kredit på högst 100 miljoner kronor och en låneram på 5 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar.
197
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013
|
|
| Stockholm den 6 februari 2014 |
|
|
|
|
| Adine Grate Axén |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| Vice ordförande |
|
|
|
|
|
|
| |
Kerstin Hermansson | Mats Kinnwall | Robert Stenram |
| ||
|
|
| Rose Marie Westman |
|
|
|
|
|
|
| |
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2014 |
|
| Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
39 | AP7
198
Skr. 2013/14:130
Bilaga 8
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013
Revisionsberättelse
För Sjunde AP-fonden
Org. nr. 802406-2302
Rapport om årsberättelse | Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar |
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2013. Sjunde AP-fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-39.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvalt- ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat invente- ringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2013.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelse- ledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.
Stockholm den 7 februari 2014
Jan Birgerson | Peter Strandh |
Auktoriserad revisor | Auktoriserad revisor |
Förordnad av regeringen | Förordnad av regeringen |
AP7 | 40
199
Underlag från McKinsey & Company
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2013
FINANSDEPARTEMENTET
Slutrapport
28 mars 2014
201
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Innehållsförteckning |
| |
1. | Angreppssätt för utvärderingen ......................................................... | 1 |
2. | AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2013 ...................... | 3 |
3. | Sammanfattning och rekommendationer......................................... | 11 |
4. | Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden ........................... | 27 |
5. | Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden............................ | 35 |
6. | Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ........................... | 42 |
7. | Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ........................... | 49 |
8. | Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden ............................ | 56 |
9. | Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden .......................... | 62 |
10. Fördjupningsområde kring AP-fondernas integration |
| |
| av hållbarhet/ESG.......................................................................... | 68 |
i
202
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
1. Angreppssätt för utvärderingen
1 Miljö, etik och ägarstyrning
1
203
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
2
204
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
2.AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2013
AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET
Bild 1
AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet
Privat pension
|
| Ålderspensionsavgift 18,5% | Statsbudgeten | ||||
16% | 2,5% |
|
| ||||
|
| ||||||
Tjänstepension |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| Pensionsmyndigheten2 |
|
| |
| Första till Fjärde |
|
|
|
|
| |
| AP-fonderna samt |
|
|
|
|
| |
| Sjätte AP-fonden |
| Sjunde AP-fonden/ |
|
| ||
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| Privata fondbolag |
|
| |
Allmän pension |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inkomstpension |
| Premiepension | Garantipension1 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter
2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan
2Av dessa 18,5% går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 424 500 år 2013) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan
3
205
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
3 Även premiepensionen är självfinansierad
4
206
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001-2013
4 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget
5
207
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 2
Buffertfondernas utveckling 2001–2013
Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna
Total 2001-2013
Totalt kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
31 december, SEK miljarder |
| 765 | 854 | 898 |
| 827 | 895 | 873 | 958 | 1 058 | ||
|
|
| 641 | 708 | ||||||||
5464 | 480 | 571 |
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Total avkastning efter kostnader | 113 |
| 135 |
|
| 128 | ||||
SEK miljarder | 80 | 63 | 82 | 84 | 101 | |||||
36 | 499 | |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |||
-27 | -85 |
|
|
|
|
|
| -17 |
| |
|
|
|
|
| -194 |
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Total avkastning efter kostnader1 | 17,5 |
|
| 19,4 |
|
| ||
Procent | 16,4 | 11,0 | 10,7 |
| 11,6 | 13,5 | ||
|
| 4,3 | 10,2 | |||||
|
|
|
|
|
|
| Ø 4,73 | |
|
|
|
|
|
|
|
| |
-4,9 |
|
|
|
|
|
| -1,9 |
|
-15,0 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| -21,6 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Nettoinflöde2
SEK miljarder
17,4 18,5 9,2 5,7 10,6 5,5 7,0 2,6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -5,8 |
|
|
|
|
| Ø -0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -16,5 | -17,2 | -16,2 |
| -27,9 |
|
| ||||
Inkomstindex |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Procent | 2,9 | 5,3 | 3,4 | 2,4 | 2,7 | 3,2 | 4,5 | 6,2 |
| 1,9 | 4,9 | 3,7 |
| |
1,4 | 0,3 | Ø 3,33 | ||||||||||||
|
|
|
| |||||||||||
| 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
1 | Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
2 | Inkluderar även vissa kostnadsposter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
3 Geometriskt snitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 | 31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys
6
208
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 3
Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet Buffertfonderna
Avgiftstillgångar1
Skulder2
| 1 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Balanstalet3 | |
Tillgångar /skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
SEK tusen miljarder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Balanstal3 | |||
| 1,033 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1,0204 |
|
|
|
| |
12 |
| 1,011 | 1,010 | 1,001 | 1,005 | 1,015 | 1,003 |
| 4 |
| 1,0024 |
| 4 | 1,0044 | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,983 |
|
|
|
|
| 0,984 |
|
| ||||
11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,9554 |
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8,2 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7,4 |
| 7,5 7,2 |
| 7,5 | 7,5 | 7,7 | 8,0 | 7,9 | 8,1 | |
|
|
|
|
|
|
|
| 6,8 | 7,0 | 7,0 | 7,2 | 7,4 |
| 1,0 |
| 1,1 | ||||||
7 |
|
|
|
| 6,2 6,3 | 6,5 | 6,5 | 6,7 |
| 0,7 | 0,8 |
| 0,9 |
| 0,9 |
|
|
| ||||
|
|
| 6,0 6,0 | 0,9 |
| 0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
| 5,7 | 5,8 |
| 0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
6 | 5,4 5,6 | 0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| 0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| 0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7,1 |
3 |
|
|
|
|
|
| 5,7 |
| 5,9 |
| 6,1 |
| 6,5 | 6,4 |
| 6,6 |
| 6,8 |
| 6,9 |
| |
|
| 5,3 | 5,5 | 5,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||||||||
| ||||||||||||||||||||||
1 | Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt |
2 | Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt |
3 | Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare |
4 | Uträkningen ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Enligt den tidigare definitionen var balanstalet 1,0139 |
| 2010, 1,0208 2011, 0,9900 2012 samt 1,0158 2013 |
KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys
5 Pensionsmyndighetens februariprognos, publicerad 21 februari 2014
6Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och PE. Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa riskpremier, alternativa krediter och infrastruktur.
7
209
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
,
Bild 4
Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Genomsnittlig | ||
Buffertfondernas1 kapitalallokering | Utveckling på underliggande marknader 20012-2013 |
|
| årlig avkastning | ||||||||
31 december 2013 |
| Index = 100 år 20012 |
|
|
|
|
| 20012-13 | 2013 | |||
|
|
|
| 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Aktier |
| 8,0% | 28,0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Stockholmsbörsen3 | |||
Alternativa4 | Övrigt5 |
| 250 |
|
|
|
| Aktier i | 3 | 7,8% | -3,5% | |
tillgångar | 2 |
| Svenska |
|
|
|
|
| tillväxtmarknader |
|
|
|
17 | 13 | aktier |
|
|
|
|
| Utländska |
|
|
| |
|
| 200 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| 4,9% | -2,5% | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| obligationsindex3 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| Svenskt |
| 4,9% | -0,7% |
|
|
|
| 150 |
|
|
|
| obligationsindex3 |
| ||
|
|
| 30 Globala |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| Utländska |
|
|
| |
31 |
|
| aktier |
|
|
|
|
|
| 1,6% | 25,7% | |
|
|
|
|
|
|
|
| aktier3 |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| 7 |
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Räntor |
| Tillväxt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| marknader | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2001 2002 | 2004 | 2006 | 2008 | 2010 | 2012 2013 |
|
|
|
1 | AP 1-4 och AP6 |
2 | 1 juli 2001 |
3 | Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year |
| Government bonds) i USD, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK |
4 | Inkluderar AP6 |
5 | Overlaymandat, TAA, etc. |
KÄLLA: Affärsvärlden; MSCI; OMX; Datastream; Statistiska Centralbyrån; Svenska Försäkringskassan; McKinsey-analys
7Till exempel: Svenska aktier genererade 16,0% per år 1985-2001 jämfört med 9,7% per år för den 5-åriga svenska statsobligationsräntan. Amerikanska aktier genererade 15,4% per år 1980-2001 jämfört med 9,1% för den 5-åriga amerikanska statsobligationsräntan (Källa: Datastream)
8
210
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
8Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad
9 Mätt som avkastning dividerat med standardavvikelse
10 Baserat på tillgänglig publicerad data (alla fonder redovisar ej kring detta). Även sett till total andel tillgångar i hemmamarknaden ligger AP-fonderna i linje med jämförda fonder
9
211
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 5
Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder
| Förvaltat | Rapporterad årlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
| kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
| nominell avkastning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
Procent (lokal valuta) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
| SEK |
|
|
|
|
|
| Tillgångsallokering |
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| miljarder | 2013 |
|
|
| 2009-2013 |
| 2004-2013 |
|
| Procent (lokal valuta) |
|
|
| |||||||||||||
ATP1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
760 | -4,8 |
|
|
|
|
| 8,0 |
|
|
|
|
| 8,7 |
|
| 22 |
| 35 |
| 43 |
|
| |||||
(Danmark) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
ABP1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
(Neder-- | 2 680 |
|
| 6,2 |
|
|
|
|
| 11,5 |
|
|
| 7,0 |
|
| 332 |
| 392 |
| 282 |
| |||||
länderna) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Buffert- | 1058 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| 13,5 |
|
|
| 10,4 |
|
|
|
|
| 7,1 |
|
| 50 |
| 31 |
| 19 |
| |||||||
fonderna3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
(Sverige) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
CPP IB1 | 1 300 |
|
| 10,1 |
|
| 3,8 |
|
|
|
|
|
| 6,8 |
|
| 50 |
| 34 |
| 16 |
| |||||
(Kanada) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
CDPQ1 | 1 210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 37 |
| 35 |
| 29 |
| ||||
(Kanada) |
|
| 13,1 |
|
|
| 10,0 |
|
|
| 6,5 |
|
|
|
|
| |||||||||||
CalPERS1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
(Kalifornien) | 1 840 |
|
|
| 16,2 |
|
|
| 8,6 |
|
|
| 5,8 |
|
| 55 |
| 19 | 26 |
| |||||||
SPU1 | 5 330 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 62 |
|
| 37 |
|
| ||||
|
|
| 15,9 |
|
|
|
| 12,0 |
|
| 6,3 |
|
|
|
|
| 1 | ||||||||||
(Norge) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
FRR1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| 5,0 |
|
|
| 6,6 |
|
|
|
| 3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
315 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 482 |
| 332 |
| 192 |
| |||||||
(Frankrike) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
| Ø 8,4 |
| Ø 8,7 |
|
| Ø 6,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| Aktier | Alt tillgångar4 |
| Räntor | Medelvärde5 |
|
Beskrivning/uppdrag
Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet
Förvalta pensionen för holländska medborgare anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn
Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem
Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner
Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet
Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien
Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer
Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet i pensionssystemet
1 Per den 31 Dec. 2013; 2 Per den 31 Dec. 2012; 3 AP1-4 och AP6; 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, samt derivat; 5 Genomsnittet inkluderar ej buffertfonderna
KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys
10
212
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
3. Sammanfattning och rekommendationer
FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 200111–2013
11Avser 1 juli 2001
12Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46)
11
213
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 6
Viktiga händelser under 2013 för Första till Fjärde AP-fonderna
AP1
AP2
AP3
AP4
Ökat andelen alternativa tillgångar från 16% till 22%, främst drivet av investering i en riskparitetsportfölj1 (från 0% till 3,8%) och minskat andelen räntor från 37% till 30%
Styrelsen beslutade öka den finansiella risken i den övergripande tillgångsfördelningen till 65% aktier och 35% räntebärande (från 60% respektive 40%) samt förlängde målet om 5,5% avkastning efter kostnader till att från 2014 avse en rullande tioårsperiod, istället för rullande femårsperioder
Ökat andelen intern aktieförvaltning från 62% till 75% av total aktieportfölj
Ökat fokus på integration av ESG-aspekter i förvaltningen (baserat på analys av styrkor/svagheter)
Beslutat om ny organisation med strategisk tillgångsallokering och ESG-analys i kapitalförvaltningen
Ökat andelen alternativa investeringar från 15% till 16% och infört tillgångsslaget alternativa krediter (1,6%), vilket motsvaras av minskning i globala statsobligationer från 7% till 5%
Fonden har börjat investera i kinesiska A-aktier med hjälp av QFII2-licensen från 0 till 0,5%
Startat en process för omallokering av investeringar i tillväxtmarknader från extern till intern förvaltning (väntas fortlöpa under 2014)
Ökat fokus på integration av ESG-aspekter i förvaltningen (t.ex. uppföljning av externa förvaltare)
Inom alternativa investeringar gjordes nyinvesteringar med SEK 2,6 miljarder, främst i fastigheter men även i infrastruktur och skog
Fortsatt utveckling av high quality income-strategi (omfattar investeringar i svenska och europeiska aktier med stabil och hög direktavkastning)
Minskade investeringar i krediter (från 13% till 12% i riskexponering), aktier (från 54% till 53%) och övrig exponering (från 5% till 3%); gjorde investeringar för SEK 2,6 miljarder i riskpremiestrategier
Ökat fokus på integration av ESG-aspekter i förvaltningen (t.ex. användning av ESG-analysverktyg)
Ökat strategiska investeringar från 11% till 22% drivet av:
–Omallokering SEK 10 miljarder svenska storbolagsaktier (från 0% till 4%) samt exponeringen mot tillväxtmarknader (från 0% till 3%) från taktisk indexförvaltning till aktiv strategisk förvaltning
–Ökade ESG-investeringar från 0,7% till 3,2% genom växthusgassnåla investeringar i tillväxtmarknader och USA
Ökat globala aktier (från 32% till 36%) och minskat räntebärande tillgångar (från 36% till 32%)
Ökade målet för den strategiska aktiva förvaltningen till 0,75% över index för 2014
Fondens affärschef utsågs till vice VD och ett antal nyrekryteringar gjordes (t.ex. svensk aktiechef)
1 | En portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk |
2 | Qualified Foreign Institutional Investor |
KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys | |
13 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter)
12
214
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
14Definieras som risken att värdet på en tillgång förändras drivet av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Fondernas utsätter sig också för andra risker, till exempel motpartsrisker, operationella risker och systemrisker
15Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet och benämns oftast riskjusterad avkastning
16Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och 2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar
13
215
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 7
Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP-fonderna
Genomsnittlig årlig Utvärderings- avkastning efter kostnader period Procent
Nominellt långsiktigt | Uppnått | Riskjusterad | ||
avkastningsmål2 | avkastning | |||
Procent | avkastningsmål? | (sharpekvot3) | ||
|
|
|
|
|
| AP1 |
| 5,0 |
|
|
| 5,5 |
|
| 0,4 |
| ||||
Sedan start | AP2 | 5,4 |
|
| 6,2 |
| 0,4 |
| |||||||
(20011-2013) AP3 | 5,2 |
|
| 5,5 |
| 0,4 |
| ||||||||
| AP4 | 5,2 |
|
| 6,1 |
| 0,4 |
| |||||||
| AP1 |
|
| 6,5 |
|
|
| 5,5 |
|
|
| 0,6 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
10 år | AP2 | 7,0 |
|
| 6,2 |
| 0,6 | ||||||||
(2004-2013) | AP3 | 6,6 |
|
| 5,3 |
| 0,7 | ||||||||
| AP4 | 7,2 |
|
| 5,8 |
| 0,6 | ||||||||
| AP1 |
|
|
|
|
| 10,0 |
| 5,5 |
|
|
|
| 1,2 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
5 år | AP2 |
| 10,8 | 6,0 |
| 1,2 | |||||||||
(2009-2013) | AP3 |
| 9,3 | 5,0 |
| 1,2 | |||||||||
| AP4 |
| 11,6 | 5,5 |
| 1,3 | |||||||||
| AP1 |
|
|
| 11,2 |
| 5,5 | n/a4 |
|
|
|
| 1,9 | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
1 år | AP2 | 12,7 | 4,9 | n/a4 | 2,1 | ||||||||||
(2013) | AP3 | 14,1 | 3,9 | n/a4 | 2,6 | ||||||||||
| AP4 | 16,4 | 4,4 | n/a4 | 2,6 | ||||||||||
Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna | |
1 | 1 juli 2001 |
2 | AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real |
avkastning på 5% sedan 2005, mellan 2001- 04 var målsättningen 4% realt. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning p å 4%. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5%
3 | Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot |
4 | Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år |
KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys | |
17 Med 95% sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringar i portföljen
14
216
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 8
Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna
Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent |
| Indikerar |
| 2004-2013 |
|
| önskvärd |
| 2009-2013 |
Totalportfölj | Likvidportfölj | position |
|
|
|
|
|
Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader
12 |
|
|
|
| AP4 |
|
|
11 |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| AP2 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
10 |
|
|
|
| AP1 |
|
|
9 |
|
|
| AP3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
| AP2 | AP4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
6 |
| AP3 AP1 |
|
|
|
| |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
0,5 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,9 | 1,0 | 1,1 | 1,2 |
Genomsnittlig VaR som andel av portfölj
Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader
12 |
|
|
|
|
|
|
|
11 |
|
|
|
|
| AP4 |
|
10 |
|
|
|
| AP1 | AP2 |
|
|
|
|
| AP3 |
| ||
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
9 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
| AP1 | AP4 |
|
|
6 |
|
|
| AP2 |
|
| |
|
|
| AP3 |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
0,5 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,9 | 1,0 | 1,1 | 1,2 |
Genomsnittlig VaR som andel av portfölj
Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95% sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4
KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys
15
217
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 9
Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna
% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder
Total tillgångsallokering1 för AP1-4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
100% = 529 | 469 | 557 | 627 | 750 | 839 | 881 | 691 | 809 | 875 | 854 | 938 | 1,036 | |
Övrigt (TAA etc)2 | 3 0 | 4 0 | 3 1 | 3 1 | 3 0 | 4 1 | 5 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 |
Alt tillgångar3 |
|
|
|
|
|
|
| 8 | 9 | 10 | 11 | 14 | 15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Räntor | 38 | 39 | 38 | 39 | 38 | 39 | 38 | 38 | 35 | 34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 37 |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 35 | 32 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Aktier i tillväxt- | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 3 |
|
|
|
|
|
|
|
marknader | 5 |
| 6 | 7 |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
| 4 |
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| 7 |
| 7 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | |||
Utländska aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
(exkl. tillväxt- | 38 | 39 | 39 | 39 | 40 | 37 | 37 |
| 33 | 31 |
|
|
|
marknader) |
|
|
|
|
|
| 35 | 29 | 29 | 30 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Svenska aktier | 19 | 16 | 17 | 17 | 17 | 17 | 15 | 14 | 16 | 17 | 14 | 13 | 14 |
| |||||||||||||
| 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 20104 | 20114 | 20124 | 20134 |
Tillgångsallokering 31 dec 2013
253 | 265 | 258 | 260 |
1 | 2 | 0 | 1 |
| 16 | ~17 | 9 |
225 |
| ||
|
|
| 32 |
30 | 31 | ~34 |
|
|
| ||
|
|
| |
|
|
| 4 |
10 | 9 | ~6 |
|
|
|
| |
|
|
| 36 |
25 | 30 | ~31 |
|
|
|
| |
12 | 11 | ~12 | 19 |
| |||
AP1 | AP2 | AP34 | AP4 |
1 | Årlig genomsnittlig tillgångsallokering |
2 | Overlaymandat, TAA, etc. |
3 | Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur, alternativa riskpremier mm. |
4 | Tillgångsallokeringen för AP3 2010-13 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras |
5 | Under 2013 infördes en riskparitetsportfölj. Riskparitetsportföljen innehåller 48 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen för AP1 uppgår till 31,2% |
KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys
16
218
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
SJÄTTE AP-FONDEN 1997-2013
18Sjätte AP-fondens uppdrag beskrivs lagarna 2000:193 och 2007:709 samt tillhörande förarbeten
19FN-initiativ riktat till företag som innefattar principer kring hur företagen skall agera i frågor rörande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption
20Global Reporting Initiative (organisation som verkar för hållbarhetsrapportering)
21Principles for Responsible Investment (internationellt nätverk)
17
219
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 10
Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj
Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent
|
| 2013 |
|
|
|
| 2009-2013 |
|
| 2004-2013 |
| 1997-2013 |
| |||||||||
| AP6 |
|
| 9,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6,2 |
|
|
|
| 5,6 |
|
|
|
| 4,5 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Avkastnings- |
|
|
|
| 30,0 |
|
|
|
| 19,2 |
|
|
|
| 14,0 |
|
|
|
| 11,9 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| mål1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Avkastnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| mål enl. |
| 5,5 |
|
|
|
| 5,6 |
|
| 6,4 |
|
|
| 4,5 |
| ||||||
| tidigare mål- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| sättning2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inkomst- |
| 3,7 |
|
|
|
|
| 3,4 |
|
|
| 3,3 |
|
|
| 3,1 |
| ||||
| index |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Noterade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Externa svenska |
|
|
| 18,6 |
|
|
|
|
| 21,0 |
|
|
| 12,5 |
|
|
|
| 10,7 | |||
index | mellan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| stora bolag3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Noterade |
|
|
|
|
| 39,5 |
|
|
|
|
| 26,9 |
|
|
| 15,3 |
|
| n/a | ||
| svenska små- |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| bolag4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering
2Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 1997-2013 var reporäntan 2,66% per år, under 2004-2013 1,90% per år, under 2009-13 1,07% per år, samt under 2013 0,99%
3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)
KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys
22 Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag
18
220
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
SJUNDE AP-FONDEN 2001-2013
23Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens icke-valsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas
24Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter genom hela rapporten
19
221
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 11
Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2013
Årlig avkastning; procent |
|
|
|
|
| 2013 |
|
| Utveckling för AP7s förvals- | ||||||||||||||||||||
|
|
|
| alternativ mot Premiepensions- | |||||||||||||||||||||||||
Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark |
|
|
|
|
| 2010-138 index9 2001-2013 | |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Fondförmögenhet den 31 december 2013; 2 31 december 2013. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. 7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013; 8 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013; 9 Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 10 SÅFA bestod den 30 december 2013 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 12 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013. justerat för avgifter och rabatter
KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys
25Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013
26Premiesparfonden hade mellan perioden jan 2001 och första kvartalet 2007 en avgift på 0,5% och lämnade under den tiden en genomsnittlig rabatt på 64,7% per år. Från och med andra kvartalet 2007 har Premiesparfonden och sedan Såfa alltid legat under det fria uttaget om 0,15%. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften har under perioden 2001-2013 varit 0,32%
20
222
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
AP-FONDERNAS INTEGRATION AV HÅLLBARHET/ESG
27 Fonderna i premiepensionssystemet (Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) har under perioden 2001-2013 haft en genomsnittlig årlig förvaltningsavgift om 0,89% med en genomsnittlig rabatt om 54%
21
223
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
22
224
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
28Ej relevant I internationella sammanhang
29Enligt Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande 2013
23
225
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
REKOMMENDATIONER BASERAT PÅ ÅRETS UTVÄRDERING
24
226
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
25
227
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
26
228
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
4.Grundläggande utvärdering av Första AP- fonden
FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013
30Avser 1 juli 2001
31Chief Investment Officer (kapitalförvaltningschef)
27
229
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 12
Beskrivning av Första AP-fonden 2013
Uppdrag och mål
Uppdrag
Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå
Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn
Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning
Mål
Maximera avkastningen till låg risk för pensionssystemet
Genomsnittlig avkastning efter kostnader på 5,5 procent per år mätt över en rullande femårsperiod på den totala portföljen
Förvaltningsstrategi
Investeringsfilosofin bygger på ledorden lång placeringshorisont, fundamental analys och intern kompetens med fokus på en robustare portfölj (som bättre tål skilda makroscenarier) och totalavkastning
Fonden arbetar med en strategisk vy som uttrycks med olika tidshorisonter
–Strategisk inriktning (5 års sikt) – långsiktig strategisk inriktning
–Planeringsportfölj (1-1,5 års sikt) – konkret strategisk inriktning som anger styrningen av den existerande portföljen
–Interna och externa mandat (löpande) – används av VD för att styra förvaltningen
Baserat på den strategiska inriktningen och planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD
–Riskmandatet är uttryckt som ett allokeringsmandat runt den faktiska portföljen och planeringsportföljen samt avvikelser inom tillgångsslagens mot respektive index i planeringsportföljen
Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning
|
|
| Aktier |
|
|
|
|
|
|
|
| Alternativa tillgångar |
|
|
| ||||||||
|
|
| Räntebärande tillgångar |
|
| Övrigt |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2013 |
| ||||||||||||||||||||||
100% = SEK 253 miljarder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Övrigt Svenska aktier |
|
|
| ||||||||
|
|
|
| Alt. tillgångar |
|
|
| 1 |
| 12 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
| 22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 25 Globala aktier |
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 30 |
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| Räntebärande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Aktier i tillväxtmarknader |
| |||||||||||
|
|
|
|
| tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Organisation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
52 anställda 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Compliance |
| |||||||||
| (47 år 2012) varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| 24 (22 år 2012) i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| förvaltningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kommunikation & | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ägarstyrning |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| HR |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ESG- |
| Affärschef (CIO) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Affärsstöd |
|
|
| |||||||
analys |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Strat. |
| Takti- |
| Aktie- |
| Ränte |
| Exte- |
| IT |
|
|
| Jurid- | Back |
| Midd- | ||||||
egisk |
| sk till- |
| förva- |
| - och |
|
| rn |
|
|
|
|
| ik | office |
| le | |||||
Tillgå- |
| gång |
| ltning |
| valuta |
| förval |
|
|
|
|
|
| & |
| office | ||||||
ngsa- |
| sallo- |
|
|
| förval |
|
| tning |
|
|
|
|
|
| eko- |
|
| |||||
lloke- |
| ker- |
|
|
| -tning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| nomi |
|
| |||
ring |
| ing |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KÄLLA: Första AP-fonden
Bild 13
Första AP-fondens förvaltningsmodell 2013
Investeringsfilosofi
Lång placeringshorisont och helhetssyn genomsyrar verksamheten
En lång placerings- horisont kräver uthållighet
Analys och framförhållning är en förutsättning för proaktivt agerande
En robust portfölj underlättar långsiktigt agerande
Investeringarna styrs av fundamental analys
Förväntad avkastning och fondens riskprofil är viktigt
Intern förvaltning utgör basen för fondens verksamhet
Självständig och oberoende analys
Tydliga ansvar och mål. Beslut fattas av individer
Engagerad ägare
Extern förvaltning är ett komplement
Förvaltningsmodellens byggpelare
Lång sikt – Strategisk inriktning
~ 5 års sikt
Medelfristig sikt – Planeringsportföljen 1-1,5 års sikt
Kort sikt – beslutsprocessen 1-3 månaders sikt
Tre beslutsnivåer för lång, medelfristig och kort sikt
Utvärdering
Den strategiska inriktningen tar avstamp i ALM-analysen (~ 40 års sikt) och utgör de två första stegen i strategiprocessen:
–ALM-analys fördjupas genom att tillgångsslag som inte har kontinuerliga marknadspriser modelleras för optimering i jämvikt
–En konjunkturell analys genomförs
De två perspektiven sammanvägs sedan i den strategiska inriktningen som sätts samman av VD i Portföljgruppen1, varefter styrelsen beslutar om strategin
Utvärderas en gång per år och anger inriktningen för Planeringsportföljen
Planeringsportföljen är den medelfristiga portföljen som anger inriktningen för förvaltningen
–Portföljen visar prognosen för önskad portfölj om 1-1,5 år
–Planeringsportföljen baseras på ALM och konjunkturella analyserna samt en bedömning om möjlig implementering (hänsyn tas till marknadspriser, likviditet, kostnader och andra restriktioner för allokering av portföljen)
Fastställs av VD årligen, eller vid behov, och används för att röra sig mot den strategiska inriktningen
Utifrån den strategiska inriktningen och Planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD. Planeringsportföljen används som indexportfölj vid styrelserapportering för riskuppföljning
VD styr och leder förvaltningen med interna och externa mandat som berör strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Affärsansvarig beslutar om strategi i portföljgruppen efter en bred beredningsprocess i organisationen
Investeringsprocessen baseras på tre olika beslutsnivåer:
–Strategisk allokering: beslut om tillgångsfördelningen mellan aktier, räntor samt fastigheter, hedgefonder, riskkapitalfonder, riskparitetsportföljen2 och nya investeringar samt storleken på valutaexponeringen och portföljens duration
–Strategisk förvaltning: beslut om allokeringen, strategier och förvaltningsformer inom respektive tillgångsslag
–Operativ förvaltning: beslut i den faktiska förvaltningen i förhållande till valda strategier
För att beskriva portföljens resultat sker en utvärdering på flera nivåer med olika tidshorisonter
–Totala portföljen i förhållande till mål, inkomstindex, och jämförbara kapitalförvaltare, utvärderingshorisont 5 år respektive 10 år
–Totala portföljen i förhållande till möjliga portföljer inom VD:s riskmandat, utvärderingshorisont 5 år
–Affärsenheters förvaltning i förhållande till utfärdade mandat, utvärderingshorisont 3-5 år
1 | Portföljgruppen består av CIO samt chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga |
2 | En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk |
KÄLLA: Första AP-fonden
28
230
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 14
Första AP-fondens investeringsprocess 2013 | ILLUSTRATIV |
| Alternativa | |
| ||||
|
|
| investeringar | |
Implementering av strategier |
|
|
| Räntor |
|
|
| ||
och positioner |
|
|
| Aktier |
16 | 223 |
| 23 |
| 20 |
|
|
37 |
|
|
| Marknadsanalys |
| Fördjupad | ALM |
30 |
| 34 | Begränsningar | 30 | analys | analys | |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
47 | 47 |
| 43 |
| 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Faktisk portfölj | Faktisk portfölj | Planeringsportfölj1 | Strategisk |
| ALM-portfölj | ||
31/12 2012 | 31/12 2013 | externa mandat |
|
| inriktning |
|
|
Tidshorisont |
| Löpande | 1-1,5 år | 5 år |
| ~40 år | |
Syfte med | VD:s verktyg att styra | Anger inriktning för | Långsiktig inriktning | ALM-portföljen är | ||
portfölj |
| Strategisk allokering | förvaltningen på | som förvaltningen | utgångspunkten för | |
|
| Strategisk förvaltning | medellång sikt | förväntas röra sig mot | arbetet med den | |
|
| Operativ förvaltning |
|
| strategiska inriktningen | |
Frekvens | Löpande | 1 gång | 1 gång | Vart femte år med | ||
Per år | ||||||
|
|
|
| årlig avstämning | ||
|
|
|
|
| ||
Beslut av | VD efter samråd med | VD efter samråd med | Styrelsen | VD efter samråd med | ||
| portföljgruppen2 | portfölj-gruppen2 |
| portföljgruppen2 | ||
|
|
| varefter styrelsen |
| fastslår förslag, | |
|
|
| beslutar om VD:s |
| styrelsen ställer sig | |
|
|
| riskmandat |
| bakom | |
1 Planeringsportfölj som trädde i kraft den 31/12 2012
2 CIO och chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga
3 Inklusive riskparitetsportfölj
KÄLLA: Första AP-fonden
32Asset Liability Modelling-analys: handlar om att hitta den kombination av finansiella tillgångar som bäst matchar de pensionsutbetalningar fonden kommer behöva göra över tid. Analyshorisonten är därför mycket lång, upp till 40 år.
33Riskmandatet är uttryckts som bandbredd mellan tillgångsslagen, statistiska riskmått för respektive tillgångsslag (prognostiserad tracking error för aktier och räntor, VaR för valuta) och strategiska inriktningar inom tillgångsslaget alternativa investeringar
29
231
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
34Fastigheter, PE, hedgefonder, riskparitetsportföljen och nya investeringar
35Portfölj där varje portföljkomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk
36Underkategori till tillväxtmarknader. Gränsmarknader (”frontier markets”) är mindre etablerade kapitalmarknader med lägre likviditet än de traditionella tillväxtmarknaderna
30
232
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
–
–
–
FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 200137-2013
37Avser 1 juli 2001
38Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter
31
233
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 15
Första AP-fondens totala avkastning 2001–2013
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent
| AP1 | ## | Kostnad3 |
| Inkomstindex | ||
| ## | Sharpekvot | |
| AP1 målsättning2 | ||
| |||
|
|
| för likvidportfölj4 |
Avkastning 20011–2013 per år |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| 16,4 |
| 17,4 |
|
|
| 20,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
| 11,3 |
| 9,6 |
|
|
| 10,2 |
| 11,3 | 11,2 |
|
|
|
|
|
| 4,6 |
|
|
|
|
|
|
-3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| -1,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,14 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| -14,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -21,9 |
|
|
|
|
|
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2013 per år |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
| 3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1,7 | 1,7 |
|
|
|
| 2,0 |
|
| 1,9 | 1,96 |
|
|
|
|
|
|
| 1,3 |
|
|
| ||
|
|
|
|
| 1,2 |
|
|
|
|
|
| |
neg | neg |
|
|
|
| 0,4 | neg |
|
| neg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1,96 |
Genomsnittlig avkastning |
| |
| 6,5 3,3 5,5 | 10,0 |
5,0 3,4 5,5 | 3,4 5,5 | |
0,15 | 0,14 | 0,14 |
Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)
1,2 |
0,6 |
0,4 |
20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
0,4 | 0,6 | 1,2 |
1 | 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) |
2 | Första AP-fondens målsättning är att nå en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 5,5% efter kostnader, mätt över rullande femårsperiod |
3 | Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) |
4 | Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa |
5 | Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive, noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och |
| 2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar |
6 | Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen samt 2,1 för likvidportföljen då fonden använt en annan metod (se not 5 för definition I denna rapport) |
Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) | |
KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys | |
39 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter
32
234
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 16
Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2013 |
| Övrigt |
| ||
% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100% = SEK miljarder |
| Alternativa tillgångar |
| ||
|
| Räntebärande tillgångar |
|
|
Aktier
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Differens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Procentenheter | |
100% = 131 | 117 | 139 | 157 | 187 | 207 | 219 | 172 | 202 | 219 | 214 | 234 | 253 | 20011–13 | 2012–13 | ||
Övrigt (TAA etc.) | 3 0 | 3 0 | 2 | 0 | 2 0 | 2 0 | 3 0 | 3 0 | 5 0 | 5 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | +0,9 | +0,3 |
exkl kassa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 9 | 16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 22 |
|
| |
Alt. tillgångar4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| +19 | +6 | |
Räntor3 | 39 | 43 | 41 | 40 | 38 | 40 | 39 | 42 | 37 | 34 |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 41 |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 37 | 30 | -8 | -7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Aktier i tillväxt- | 6 |
|
| 5 | 5 | 5 | 5 | 6 |
| 8 |
|
|
|
|
|
|
marknader |
|
|
| 10 |
|
|
|
|
| |||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| 6 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 9 | 10 | 10 | +4 | -0,6 |
Utländska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
aktier (exkl. | 41 |
| 39 | 40 | 41 | 39 | 39 |
| 36 | 32 |
|
|
|
|
| |
tillväxt- | 38 | 36 |
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 28 |
|
| -15 | -0,3 | |||
marknader) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 25 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 25 | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Svenska | 12 | 11 | 12 | 12 | 12 | 13 | 13 | 10 | 14 | 16 | 12 | 11 | 12 | -0,2 | +0,6 | |
aktier |
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
1 | 1 juli 2001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 | Den faktiska allokeringen den 31 december varje år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
3 | Inklusive kassa; Riskparitetsportföljen innehåller 48 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,2% |
|
| ||||||||||
4 | Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj. Riskparitetsportföljen infördes under 2013. En riskparitetsportfölj är en | ||||||||||||
| portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk |
|
|
|
|
|
| ||||||
KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys
FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200141-2013
40En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)
41Avser 1 juli 2001
33
235
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 17
Första AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013
Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2
Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013 | Total aktiv avkastning |
| 2009-13: SEK 5.4 miljarder |
|
|
| 1,5 |
| 0,8 | 1,1 | 1,2 |
| 0,7 |
| 0,6 | 0,4 | |||
Historisk | 0 |
| 0,2 | ||||
|
|
|
| ||||
utveckling av |
| -0,3 |
|
|
|
| -0,2 |
den aktiva | -0,6 |
|
| -0,8 |
| ||
avkastningen |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnittlig3 aktiv avkastning
| 0,4 | 0,5 | 0,6 |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||||
|
| 0,7 | neg. | neg. | neg. | 3,8 | 1,3 | 0,8 | neg. | 1,1 | 1,9 | n/a | n/a | n/a | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| Informationskvot4 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| Aktiv avkastning per tillgångsslag 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,2 |
|
| 0,2 |
|
|
|
|
| 0,2 | 0 |
|
| 0,2 |
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| 0,1 |
| 0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Definition och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
nedbrytning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
av aktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
avkastning |
| Räntor | Svenska | Aktier i | Utländska | Valutor |
| Övriga | Total |
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
| aktier |
| tillväxt- | aktier (exkl. |
|
|
| strategier | aktiv |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| marknader | tillväxt- |
|
|
|
|
|
| avkastning | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| marknader) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| 0,3 |
|
| -0,2 |
| 0,1 |
| -0,2 |
| 0,3 | 0,0 |
|
| 0,3 |
|
| ||
Miljarder SEK
20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
n/a | n/a | n/a |
|
|
|
| Informationskvot4 |
|
Definition av aktiv avkastning AP1 2001-09:
Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)
Avkastning från overlaymandat
Allokeringseffekter
2010-13:
Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara
För 2011 inkluderas även indexval (+0,26%).
Traditionell aktiv avkastning för totalportföljen redovisas ej sedan 2010
1 | 1 juli 2001 |
2 | Beräknas mot likvidportföljen som bas 2001-09. 2010-13 används den del av portföljen med jämförelseindex som bas |
3 | Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen |
4 | Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar. Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens |
| aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Informationskvoten redovisas ej 2011-13 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder. 2001- |
| 10 var informationskvoten 0,4 |
KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys
34
236
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
5.Grundläggande utvärdering av Andra AP- fonden
ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013
42Avser 1 juli 2001
43Fonden arbetar med ett avkastningsantagande om 5% per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet"
44Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet
45Fonden varierar risktagandet i den strategiska portföljen i förhållande till hur fonden bedömer de långsiktiga marknadsförutsättningarna utvecklas över tid
35
237
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 18
Beskrivning av Andra AP-fonden 2013
Uppdrag och mål
Uppdrag
Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå
Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn
Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge
avkall på det övergripande målet om hög avkastning
Mål
Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras
Långsiktig realt avkastningsantagande med 5,0% per år (4,5% från den strategiska portföljen; 0,5% från aktiv avkastning)
Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0% för 2001-05 samt 5,0% för 2006-12 (4,8% i snitt 2001-12)
Förvaltningsstrategi
Två grundkällor till värdeskapande:
–Exponering gentemot systematiska riskpremier
–Aktiv förvaltning
Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj
–Beslut implementeras främst genom long-only mandat
AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de långsiktiga besluten. Fonden har en TAA-grupp1 som kan föreslå större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta
25% extern förvaltning (29% 2012)
1 Fattade beslut om ny enhet 2012, implementerades 2013
KÄLLA: Andra AP-fonden
|
| Aktier |
|
|
|
|
|
|
| Alternativa tillgångar |
|
| ||||||||||||
|
| Räntebärande tillgångar |
|
| Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2013 |
|
| ||||||||||||||||||||||
100% = SEK 265 miljarder |
| PE Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
| Fastigheter | 4 | 5 |
| Svenska aktier |
|
| |||||||||||||||
|
|
| 11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
| inkl jordbruk |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
| 9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 30 Globala aktier | |||||||
|
| Räntebärande | 31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
| tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tillväxtmarknader |
|
| |||||||
Organisation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
59 (60 år 2012) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| medarbetare varav | Kommunikation |
|
|
|
|
| VD-assistent |
|
| ||||||||||||||
|
|
|
| & HR |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
| 29 (32 år 2012) inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| kapitalförvaltning |
|
|
| Personal |
|
|
|
|
|
|
| Kontorsstöd |
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Juridik |
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
| Kapital- |
|
|
|
| Affärsstöd |
|
|
| Risk- och av- |
| |||||||||
|
|
|
|
| förvaltning |
|
|
|
|
|
|
| kastningsanalys |
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Extern förvaltning |
|
| Ränte- |
| Affärskontroll |
|
| Risk | |||||||||||||
|
|
|
|
| förvaltning |
|
|
| management | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| Investerings- |
|
| Aktie- |
|
| Ekonomi |
|
| Avkastnings- | ||||||||||||
|
|
| strategi |
|
|
|
|
| förvaltning |
|
|
|
| analys | ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tillväxtmarknads- |
|
|
| Kvantitativ |
|
|
| IT |
|
|
|
| |||||||||
|
|
| förvaltning3 |
|
|
|
| förvaltning |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Strategisk |
|
| Kapital- |
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| exponering |
| förvaltnings- |
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| & trading |
|
| system |
|
|
|
| |||||||
Bild 19
Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2013
Investeringsfilosofi
Två grundkällor till värdeskapande:
Systematisk exponering mot riskpremier
–Diversifiering
–Dynamiskt förhållningssätt, med avseende på tidsvarierande riskpremier och nya strategier
Aktiv avkastning
–Endast när förutsättningarna finns
–Fokus, flexibilitet och enkelhet
Förvaltningsmodellens byggpelare
Långfristiga beslut
~ 10 års sikt
Aktiva beslut
<1 års sikt
Extern vs intern förvaltning
Utvärdering
Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys
Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år.
Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen.
Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag.
Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och tas också av styrelsen
Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också.
TAA (Tactical Asset Allocation) är en grupp (CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten.
TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta
25% av totalt kapital förvaltas genom externa förvaltare (29% 2012)
Fonden utvärderas utifrån två perspektiv
–Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastnings- antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse
–Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex
KÄLLA: Andra AP-fonden
36
238
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
46Från och med 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga
47Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning
37
239
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 200148-2013
48Avser 1 juli 2001
49Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter
50En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)
38
240
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 20
Andra AP-fondens totala avkastning 2001–2013
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent
| AP2 | ## | Kostnad5 |
| Inkomstindex | ||
| ## | Sharpekvot | |
| AP2 målsättning2 | ||
| |||
|
|
| för likvidportfölj3 |
Avkastning 20011–2013 per år |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| 17,6 |
| 18,5 |
|
|
| 20,4 |
|
|
|
|
|
|
| 12,8 |
|
|
|
|
| 13,3 |
| ||
|
|
| 11,4 |
|
|
|
| 11,0 |
| 12,7 | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
| 4,0 |
|
|
|
|
|
|
-1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| -2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,17 |
| -15,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -24,1 |
|
|
|
|
|
Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2013 per år |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
| 3,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1,8 | 1,7 |
| 1,5 |
|
| 1,8 |
|
| 2,0 | 2,1 |
|
|
|
|
| 1,3 |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
0,1 | neg |
|
|
|
| 0,1 | neg |
|
| neg |
|
|
20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,16 |
Genomsnittlig avkastning |
| |
5,4 3,4 6,2 | 7,0 3,3 6,2 | 10,8 |
3,4 6,0 | ||
0,18 | 0,17 | 0,17 |
Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)
|
| 1,2 |
0,4 | 0,6 |
|
|
| |
20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
0,4 | 0,6 | 1,2 |
1 | 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) |
2 | Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2013 var målsättningen 5% i real avkastning. Under 2001-2013 har målsättningen fluktuerat mellan 4,0 och 5,0% i real avkastning med en |
| genomsnittlig inflation på ~1,5% |
3 | Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat |
4 | Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och |
| 2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar |
5 | Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) |
6 | Avviker från redovisad sharpkvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta |
KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys | |
|
|
Bild 21
Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2013 |
| Övrigt |
% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100% = SEK miljarder |
| Alternativa tillgångar |
| ||
| Räntebärande tillgångar | |
|
Aktier
Differens
Procentenheter
100% = 134 | 117 | 140 | 158 | 191 | ||
Övrigt (TAA etc.) | 4 0 | 4 0 | 3 0 | 3 1 | 4 0 | |
Alt. tillgångar5 |
|
|
|
|
| |
Räntor | 35 | 36 | 36 | 36 | 37 | |
Aktier i tillväxt- | 0 |
| 2 |
|
| |
marknader | 1 | 3 | 4 | |||
| ||||||
|
|
|
| |||
Utländska aktier |
|
|
|
|
| |
(exkl. tillväxt- | 40 | 39 | 39 | 36 | 34 | |
marknader) |
| |||||
|
|
|
|
| ||
Svenska aktier | 21 | 19 | 20 | 21 | 21 | |
217 | |
5 | 0 |
39 | |
| 5 |
31 | |
20 | |
228 | |
5 | 0 |
35 | |
| 5 |
34 | |
20 | |
173 | 204 |
2 | 2 |
10 | 10 |
35 | 34 |
4 | 6 |
| |
33 | 29 |
16 | 18 |
|
20011–13 2012–13
223 217 242 2654
2 | 2 | 4 |
11 | 12 | 15 |
|
| |
33 | 35 |
|
| 33 | |
|
| |
5 | 9 |
|
| 9 | |
|
| |
28 |
|
|
| 28 | 28 |
|
| |
20 | 14 |
|
| 11 | |
|
|
| 2 |
| +2 | -2 | |
|
| ||||
|
|
| |||
16 | +12 | +1 | |||
|
|
| |||
|
|
| -2 | -2 | |
31 | |||||
|
| ||||
|
|
|
|
| |
9 |
| +9 | 0 | ||
30 | -10 | +2 | |||
|
| ||||
|
|
| -10 | 0 | |
11 | |||||
|
| ||||
|
|
|
|
| |
1 | Avser 1 juli 2001 | 20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 |
2 | Faktisk allokering den 31 december varje år | |
3 | Tillgångsfördelning kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden | |
4 | Avviker med SEK 87 miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter | |
5 | I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier | |
KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys
39
241
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200151-2013
51Avser 1 juli 2001
52Från och med 2009 särredovisas implementeringseffekter och fondens strategiska portfölj har rörliga vikter, vilket gör att oönskade allokeringseffekter ej uppstår
40
242
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013 |
|
|
|
|
| ||||||||||
Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013 |
|
| Total aktiv avkastning |
| Genomsnittlig3 aktiv avkastning | ||||||||||
1,8 |
|
|
|
|
|
|
| 2009-13: SEK 6,2 miljarder |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
| 1,2 |
|
| 1,2 |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| 0,8 |
| 0,5 |
|
| 0,7 | ||
Historisk |
|
|
| 0,2 | 0,2 |
|
|
|
|
| 0,2 | 0,1 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
utveckling av |
|
|
|
|
|
|
|
|
| -0,2 |
|
|
|
|
|
den aktiva | -0,4 | -0,5 | -0,6 |
|
| -0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
avkastningen |
|
|
|
|
|
| -1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
0,1 | neg. | neg. | neg. | 0,4 | 0,3 | neg. | neg. | 1,3 | 2,7 | neg. | 4,2 | 1,6 | 0,4 | 0,6 | 1,8 |
|
|
|
|
| Informationskvot5 |
|
|
|
|
|
| Informationskvot5 |
| ||
| Aktiv avkastning per tillgångsslag 2013 |
|
|
|
| ||
|
|
| 0,2 | 0,1 | 0,5 | 0,1 |
|
|
|
|
|
|
| 0,4 | |
Definition och | 0,2 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
nedbrytning |
|
|
|
|
|
|
|
av aktiv |
|
|
|
|
|
|
|
avkastning | Utländska | Räntor | Kapitallösa | Svenska | Aktiv | Implem- | Relativ |
| |||||||
| aktier |
| mandat | aktier | avkastning | enterings- | avkastning6 |
|
|
|
|
|
| effekter |
|
0,4 | 0,0 | 0,4 | 0,2 | 1,1 | -0,2 | 0,9 |
Miljarder SEK
Definition av aktiv avkastning AP2
2001-08:
Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)
Avkastning från overlaymandat
Allokeringseffekter (inkl. implementeringseffekter)
2009-13:
Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)
Avkastning från overlaymandat
1 | 1 juli 2001 |
2 | Beräknas mot likvidportföljen som bas |
3 | Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen |
4 | Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis) |
5 | Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad |
| informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar |
6 | Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den |
| strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex |
KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys
41
243
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
6.Grundläggande utvärdering av Tredje AP- fonden
TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013
53Avser 1 juli 2001
54Value at Risk (VaR), är ett riskmått som med en bestämd (vanligen 95% eller 99%) sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.
55Dynamic Asset Allocation
42
244
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 23
Beskrivning av Tredje AP-fonden 2013
Uppdrag och mål
Uppdrag
Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå
Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn
Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning
Mål
Långsiktig real avkastning om minst 4% per år
–Absolutavkastande strategier ska generera SEK 700 miljoner per år mätt över en rullande treårsperiod (VaR 100-150 miljoner)
–Betaförvaltningen ska vara kostnadseffektiv (VD har satt ett mål på 5 punkter över jämförelseindex, 3 månaders tracking error är 0,1-0,3%)
Förvaltningsstrategi
Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och medelfristiga relativa avvikelser
Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och medelfristiga prognoser
Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser
Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta- risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer
57% (47% 2012) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi- passivt1, i övrigt förvaltas beta-portföljen passivt
28% (32% 2012) extern förvaltning av beta-portföljen (40% semipassivt)
Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 53% (45% 2012) av den aktiva risken
Marknadsvärde per riskklass 31 december 2013
100% = SEK 258 miljarder
| Övrigt | Absolutavkastande strategier |
Valuta |
| |
Inflation | 0 |
|
201
0
|
|
| Krediter 11 |
|
|
|
|
| 54 Aktier |
|
|
|
|
| ||||||
|
|
| 14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
| Räntor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Organisation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| Styrelse |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
53 (56 år 2012) anställda |
|
|
|
|
|
| Compliance |
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
| officer |
|
|
|
|
| |||||||||
varav 30 arbetar direkt |
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
med förvaltningen (32 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
2012) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kommunikation & |
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| hållbara investeringar |
|
| ||||||
|
|
| CIO |
|
|
|
|
|
| Personal |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
| Vice VD |
|
|
|
|
|
| CRO - Chef |
| ||||||||||
| chef kapitalförvaltning |
|
|
|
|
|
| Affärsstöd & Kontroll |
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategisk |
| Alternativa |
|
|
| Backoffice |
|
| Risk | |||||||||||
allokering |
| investeringar |
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| Beta- |
| Extern- |
|
|
| Ekonomi |
|
| Juridik | ||||||||||
förvaltning |
| förvaltning |
|
|
|
|
| |||||||||||||
Alfaförvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
| IT |
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)
KÄLLA: Tredje AP-fonden
43
245
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 24
Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2013
Investeringsfilosofi
Risktagande
Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid en positiv avkastning
Prognosförmåga
Med hjälp av strukturerad analys kan avkastning och risk på olika finansiella tillgångar prognosticeras
Riskspridning
Genom att diversifiera risktagandet kan den riskjusterade avkastningen höjas
Tidsdiversifiering
Genom att kombinera investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort placeringshorisont, erhålls en högre, riskjusterad avkastning
Förvaltningsmodellens byggpelare
Långfristiga beslut (beta)
>5 års sikt
Medelfristiga beslut
1-5 års sikt
Aktiv (alfa) förvaltning
<1 år
Extern vs. intern förvaltning
Utvärdering
Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet
Beslut implementeras genom investering i riskklasser
Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment
VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass
Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på vad som bedöms som mest effektivt
–Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar
–Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering
–Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering
Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer
57% (47% 2012) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi-passivt1
28% extern förvaltningav betaportföljen (32% 2012)
Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 53% av den aktiva risken (45% 2012)
Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per riskklass som rapporteras löpande till styrelsen
Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra delar togs i bruk 2012
–Fondens långsiktiga mål om 4% real avkastning per år i snitt
–Jämförelse mot andra aktörer med liknande uppdrag
–Långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel
–Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut
1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)
KÄLLA: Tredje AP-fonden
Bild 25
Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur
Likvid
Mindre likvid
|
|
|
|
|
|
| AP3 total |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Övrig | Absolut- |
| |||
Aktier |
| Räntor |
| Krediter |
| Inflation |
| Valuta |
|
| avkastande |
| ||||
|
|
|
|
| exponering |
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| strategier |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Sverige |
| Sverige |
| Bostäder |
| Realräntor |
|
|
| Försäkrings- |
|
|
| Intern |
|
|
|
|
|
|
|
| relaterade |
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordamerika | USA | Investerings- | Fastigheter | Volatilitet | Extern | |
grad | ||||||
|
|
|
|
|
Europa |
| Europa |
| Hög- |
| Jordbruk |
| Riskpremie- |
|
| avkastande |
|
| strategier | |||
|
|
|
|
|
|
|
Japan | Storbritannien | Banklån | Skog | Divergerande | |
strategier | |||||
|
|
|
| ||
Asien | Japan |
| Infrastruktur | Makro | |
Tillväxt- |
|
|
| Konvertibler | |
marknader |
|
|
| ||
|
|
|
|
Life science
Onoterade aktier
KÄLLA: Tredje AP-fonden
44
246
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 200159-2013
56Förvaltning som försöker överträffa index med liten aktiv risk (små avvikelser från index)
57Förändringarna i Tredje AP-fondens portfölj uttrycks i riskexponering istället för andel av totalt marknadsvärde, i enlighet med Tredje AP-fondens förvaltningsmodell
58GRI, Global Reporting Initiative, är en icke vinstdrivande organisation som utarbetat riktlinjer för hållbarhetsredovisning
59Avser 1 juli 2001
45
247
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 26
Tredje AP-fondens totala avkastning 2001–2013
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent
| AP3 | ## | Kostnad3 |
| Inkomstindex | ||
| ## | Sharpekvot | |
| AP3 målsättning2 | ||
| |||
|
|
| för likvidportfölj4 |
Avkastning 20011–2013 per år |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| 15,7 |
| 17,8 |
|
|
| 16,4 |
|
|
| 14,1 |
|
| 11,1 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
| 9,6 |
|
|
| 9,0 |
| 10,7 | ||
|
|
|
|
| 5,0 |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
-2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| -2,5 |
| 0,13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| -12,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -19,8 |
|
|
|
|
|
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2013 per år |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
| 3,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,66 |
|
| 1,7 | 1,8 |
|
|
|
| 2,0 |
|
| 1,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| 1,2 |
|
|
| 1,2 |
|
|
|
neg | neg |
|
|
|
| 0,3 | neg |
|
| neg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,36 |
Genomsnittlig avkastning |
| |
5,2 3,4 5,5 | 6,6 3,3 5,3 | 9,3 |
3,4 5,0 | ||
0,14 | 0,14 | 0,14 |
Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)
|
| 1,2 |
0,4 | 0,7 |
|
|
| |
20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
0,4 | 0,5 | 1,1 |
1 | 1 juli 2001 |
2 | Målsättning på 4,0% i real avkastning. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-13 har varit ~1.5% baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB |
3 | Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) |
4 | Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro |
5 | Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och |
| 2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar |
6 | Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,8 för totalportföljen samt 2,3 för likvidportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta |
KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys
60 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om den genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)
46
248
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 27
|
| Övrigt |
Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–20132 |
| Alternativa tillgångar |
| ||
% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100% = SEK miljarder |
| Räntebärande tillgångar |
| ||
| Aktier | |
|
Marknadsvärde baserad på tillgångsslag | Marknadsvärde baserad på riskklasser |
1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell
4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010. Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer. För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2013 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras
KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys
TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200161-2013
61 Avser 1 juli 2001
47
249
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 28
Tredje AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013
Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2
Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013 | Total aktiv avkastning | Genomsnittlig3 aktiv avkastning | |
| 2009-13: SEK 6,8 miljarder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Historisk |
|
|
|
| 1,3 |
|
|
|
|
|
| 0,9 |
|
|
| 0,8 |
| 0,5 |
|
|
|
|
|
|
| 4 |
| 4 |
|
| |||
utveckling av | 0,2 |
|
|
|
|
|
|
| 0,4 | 0,04 |
| 0,4 | 0,3 | 0,3 |
| |
den aktiva |
|
| -0,0 | -0,0 |
| -0,2 | -0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
avkastningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| -1,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
| 0,1 | 0,5 | neg. | neg. | 2,3 | neg. | neg. | neg. | 3,5 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
|
|
|
|
|
| Informationskvot5 |
|
|
|
|
| Informationskvot5 |
| |||
Aktiv avkastning per tillgångsslag6 2013 | Definition av aktiv avkastning AP3 |
|
|
|
|
|
| 0,3 | 0,4 | 2001-09: | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| Aktiv förvaltning inom tillgångsslag | |
|
|
|
|
|
|
|
|
| (exkl. alternativa investeringar) | |
|
|
|
| 0 | 0,1 |
|
| Avkastning från overlaymandat | ||
Definition och | 0 | 0 | 0 |
|
|
| Allokeringseffekter | |||
|
|
|
|
| 2010-13: | |||||
nedbrytning |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| Resultatet från absolutavkastande | ||
av aktiv | Räntor | Utländska | Svenska | Aktier i | Total Beta- | Total absolut- | Total | |||
| strategier | |||||||||
avkastning |
| |||||||||
| aktier | aktier | tillväxt- | förvaltning | avkastande |
| Avvikelsen från jämförelseindex för | |||
|
|
| ||||||||
|
|
|
| marknader |
| strategier |
|
| betaförvaltningen | |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Traditionell aktiv förvaltning bedrivs |
| 0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,2 | 0,8 | 0,9 | ej sedan 2010 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Miljarder SEK |
|
|
|
|
1 | 1 juli 2001 |
|
|
|
|
|
|
| |
2 | Beräknas mot likvidportföljen som bas |
|
|
|
|
|
|
| |
3 | Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen |
|
|
|
|
|
| ||
4 | För 2010-2013 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och | ||||||||
| utgående balans |
|
|
|
|
|
|
| |
5 | Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad | ||||||||
| informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar |
|
|
|
| ||||
6 | Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag |
|
|
|
| ||||
KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys
48
250
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
7.Grundläggande utvärdering av Fjärde AP- fonden
FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013
62Avser 1 juli 2001
63Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på 40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period
49
251
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 29
Beskrivning av Fjärde AP-fonden 2013
Uppdrag och mål
Uppdrag
Fungera som buffert i pensionssystemet
Maximera avkastningen till låg risk
Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn
Ta hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning
Mål
Fondens reala, det vill säga inflationsjusterade totala avkastning, ska uppgå till i genomsnitt 4,5% per år sett över lång tid
Genomsnittlig avkastning på strategisk förvaltning om 0,5% per år över en rullande femårsperiod
Genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5% per år över en rullande treårsperiod
Förvaltningsstrategi
Avkastning skapas i tre integrerade steg
–Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa ”buy- and-hold” på 40 års sikt
–Strategisk förvaltning (3-15 år) som delas in i makro- och faktorförvaltning
–Taktisk förvaltning (<3 år) för aktiv förvaltning i globala & svenska aktier, FI/FX och Aktieindex/Cross market
Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning
–Idag förvaltas 58% av den totala portföljen aktivt. Förutom globala aktiers alfa-förvaltning är den likvida aktiva förvaltningen intern
Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till förväntad avkastning och kostnader, idag 28% externt
Marknadsvärde tillgångsallokering1 31 december 2013
100% = SEK 260 miljarder
Övrigt (passiv förvaltning) Svenska aktier
Strategiskt förvaltade |
|
|
| 1 | 12 |
|
|
|
| |||
22 |
|
|
|
|
|
| ||||||
tillgångar2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 34 Globala aktier | |||
|
|
| 32 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Räntebärande |
|
|
|
|
|
|
| ||||
Organisation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| VD |
|
|
| |||
55 anställda | Administration |
|
|
|
|
| Juridik | |||||
(49 år 2012) |
|
|
|
|
| |||||||
varav 23 inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
förvaltnings- | Riskkontroll |
|
|
|
|
| Ägarstyrning | |||||
organisationen |
|
|
|
|
| |||||||
(21 år 2012) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Affärschef (CIO) |
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Svenska |
|
| Globala |
|
| Strategiska |
| Global | |||
| aktier |
|
| aktier |
|
| investeringar |
| makro | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Räntor |
|
| Valuta |
|
| Cross Market |
| Aktieindex | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 | Underliggande värden för derivat i den taktiska allokeringen fördelats på respektive tillgångsslag |
2 | Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, riskkapitalfonder, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande, kassa |
KÄLLA: Fjärde AP-fonden
50
252
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 30
Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur 2013
Normalportfölj |
|
|
|
|
|
|
|
| Aktier |
| Statsobligationer | Duration | Valuta |
| 40 år |
Strategisk | Makro |
|
|
|
|
|
|
förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
| Aktier |
| Statsobligationer | Duration | Valuta | Portfölj- |
|
|
| skydd |
| ||||
|
|
|
|
|
|
| |
| Faktor |
|
|
|
|
|
|
| Risk- |
|
|
|
|
| 3-15 år |
|
|
|
|
|
|
| |
| kapital- | Fastigheter | Företagsobligationer |
|
|
|
|
| fonder |
|
|
|
|
|
|
| Små-och | Svenska | Högavkastande |
|
|
|
|
| medelstora |
|
|
|
| ||
| bolag | räntebärande |
|
|
|
| |
| bolag |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
| Hållbarhet | Absolut- |
|
|
|
|
|
| avkastande |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Taktisk |
|
|
|
|
|
|
|
förvaltning | Globala | Svenska | Räntebärande |
| Valuta | Allokering | 0-3 år |
|
| ||||||
| aktier | aktier |
| ||||
|
|
|
|
|
|
KÄLLA: Fjärde AP-fonden
Bild 31
Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2013
Investeringsfilosofi
Förvaltningsbeslut i tre steg
Tidsdiversifiering –
Fondens långa mandat utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall. Långfristiga-, strategiska- samt taktiska beslut.
Aktiv eller passiv förvaltning – Fonden ska bara förvalta tillgångar aktivt när det finns goda förutsättningar att nå en positiv aktiv avkastning
Extern eller intern förvaltning – Valet mellan extern och intern förvaltning styrs av förväntad avkastning och kostnader
Förvaltningsmodellens byggpelare
Långfristiga beslut
>40 års sikt
Strategiska beslut
3-15 års sikt
Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt
–Sammansatt endast av index
–Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen
Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen
Beslutas av styrelsen
Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Uppdelad i strategisk makroförvaltning och strategisk faktorförvaltning.
–Makroförvaltningen tar aktiva positioner inom tillgångsslag som återfinns i normalportföljen såsom globala aktier, statsobligationer, duration och valutor. Sammansatt av index samt derivatpositioner.
–Faktorförvaltningen tar aktiva positioner i tillgångsslag/riskklasser som i huvudsak inte återfinns i normalportföljen. Investeringarna är indelade i underportföljer såsom bland annat fastigheter, företagsobligationer, hållbarhet (miljö, etik och ägarstyrning) och riskkapitalfonder.
Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen
VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0% tracking error – alla strategiska förändringar rapporteras till styrelsen
Taktiska beslut
0-3 års sikt
Aktiv vs. passiv Förvaltning
Extern vs. intern förvaltning
Utvärdering
Den taktiska förvaltningen med 0-3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc.
VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5% tracking error från den strategiska portföljen)
–Främsta bidraget från den taktiska förvaltningen 2013 kom från globala aktier
Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner.
58% av tillgångarna förvaltades aktivt (50% 2012)
28% av tillgångarna förvaltas externt (22% 2012), främst genom indexförvaltning av globala aktier
Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv
–Normalportföljen på 40 års sikt (utvärderas på lång sikt och sedan start)
–Strategisk förvaltning på 3-15 års sikt med normalportföljen som jämförelseindex
–Taktisk förvaltning på 0-3 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex
KÄLLA: Fjärde AP-fonden | 28 |
51
253
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 200164-2013
64 Avser 1 juli 2001
52
254
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
65Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter
66En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)
53
255
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 32
Fjärde AP-fondens totala avkastning 20011–2013 |
| AP3 | ## | 3 |
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent |
| Inkomstindex | Kostnad | |
|
|
| ||
|
| AP4 målsättning2 ## | Sharpekvot | |
|
| |||
|
|
|
| för likvidportfölj4 |
Avkastning 20011–2013 per år |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| 16,8 |
| 16,8 |
|
|
| 21,5 |
|
|
| 16,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 11,2 | |||
|
|
| 10,5 |
| 10,5 |
|
|
| 10,9 |
|
| |
|
|
|
|
|
| 2,4 |
|
|
|
|
|
|
-4,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| -0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,11 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| -17,0 |
|
|
|
|
| -20,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2013 per år |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
| 3,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,66 |
|
| 1,7 | 1,5 |
|
|
|
| 1,9 |
|
| 1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
| 1,3 |
|
|
| ||
|
|
|
| 1,2 |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
neg | neg |
|
|
|
| 0,0 | neg |
|
| neg |
|
|
2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,56 |
Genomsnittlig avkastning
11,6
5,2 3,4 6,1 | 7,2 3,3 5,8 | 3,4 5,5 |
0,12 | 0,11 | 0,10 |
Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)
|
| 1,3 |
0,4 | 0,6 |
|
|
| |
20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
0,3 | 0,5 | 1,0 |
1 | 1 juli 2001 |
2 | Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5% real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-13 har varit ~1.5% baserat på inflationstakt |
| mätt månadsvis från SCB |
3 | Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) |
4 | Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar |
5 | Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och |
| 2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar |
6 | Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,8 för totalportföljen samt 2,5 för likvidportföljen då fonden använt en annan metod (se not 5 för definition I denna rapport) |
KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys
Bild 33
Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2013 | Övrigt | |
Alternativa tillgångar | ||
% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden2; 100% = SEK miljarder | Räntebärande tillgångar | |
Aktier | ||
Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell | Marknadsvärde baserad | |
på ny förvaltningsmodell | ||
| ||
-2 |
|
1 Avser 1 juli 2001
2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år
3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12
4 Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande
KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys
54
256
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200167-2013
Bild 34
Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013
Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2
Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013 | Total aktiv avkastning | 3 | |
| 2009-13: SEK 6,4 miljarder | Genomsnittlig aktiv avkastning | |
|
|
| |
Historisk |
|
|
|
|
|
|
|
| 1,4 | 0,8 |
| 1,0 |
|
|
| 0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,5 |
|
| ||||
0,1 |
|
|
| 0 |
|
|
|
| 0,2 |
|
|
| ||||
utveckling av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,1 |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
den aktiva |
|
| -0,3 | -0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
avkastningen |
|
|
| -0,5 |
| -0,5 |
|
|
|
|
|
|
| |||
| -1,1 |
|
|
| -1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| 20011 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 20011-13 | 2004-13 | 2009-13 |
| 0,1 | neg. | neg. | neg. | 0,0 | neg. | neg. | neg. | 3,0 | 2,6 | 0,5 | 2,3 | 2,0 | 0,0 | 0,2 | 1,7 |
Informationskvot4 |
| Informationskvot4 |
| Aktiv avkastning per tillgångsslag 2013 |
|
|
| ||
|
|
| 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,5 |
|
|
|
|
| ||
|
| 0,4 |
|
|
|
|
Definition och |
|
|
|
|
|
|
nedbrytning |
|
|
|
|
|
|
av aktiv |
|
|
|
|
|
|
avkastning | 0 |
|
|
|
|
|
| Räntebärande | Globala | Svenska | Valuta | Allokering | Total |
| tillgångar | aktier | aktier |
|
|
|
0,0 | 0,8 | 0,1 | 0,1 | -0,1 | 0,9 |
Miljarder SEK
Definition av aktiv avkastning AP4
2001-07:
Förvaltning inom noterade tillgångsslag
Avkastning från overlaymandat5
Allokeringseffekter
2008-11 (tydligare aktiva mandat):
Förvaltning inom noterade tillgångsslag med investeringshorisont 0-1 år
Avkastning från overlaymandat5
2012-13:
Resultat från den taktiska förvaltningen:
–Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont 0-3 år
–Avkastning från overlaymandat5
1 | 1 juli 2001 |
2 | Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas |
3 | Geometriskt snitt av den dagliga aktiva avkastningen |
4 | Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad |
| informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar |
5 | Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering |
KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys
67 Avser 1 juli 2001
55
257
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
8.Grundläggande utvärdering av Sjätte AP- fonden
SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013
68Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat
69Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt
56
258
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
57
259
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 35
Sjätte AP-fondens organisationsstruktur
|
| Styrelse |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| VD |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Hållbarhet, IT, administration |
|
| Assistent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Juridik |
|
| Investeringskommitté |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Etikkommitté |
|
| Kommunikation |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nominerings- och |
|
| Ekonomi, business control |
|
|
| |
|
|
| ersättningskommitté |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Värderingskommitté |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Företagsinvesteringar |
|
| Fondinvesteringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997-2013
70Inkluderar från och med 2012 även noterade småbolag
71Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv
58
260
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 36
Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2013
Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder
Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition
xTotala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital2 Procent
Fondkapital 2012 -2013 enligt ny definition3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 19,6 |
|
| 19,9 |
| 20,2 |
|
|
|
| 19,0 |
|
|
|
|
|
|
|
| 18,2 | 0,0 |
|
|
| |
|
|
| 18,6 |
|
|
|
|
|
|
|
| 18,5 |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 17,2 | 2,6 |
| -0,4 |
| 1,2 |
| Likviditets- |
|
|
|
|
| 16,8 |
|
|
|
|
|
|
| 4,9 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 16,4 |
|
| portfölj4 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 15,1 | 2,1 |
| 0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| 13,9 | 2,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 12,3 |
|
|
|
| 12,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| 11,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 11,4 |
|
|
| 10,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
10,4 |
|
| 14,7 |
|
| 5,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| 16,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| 5,5 |
|
|
|
|
|
| 19,9 |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
| 6,0 |
|
|
|
| 17,1 | 15,9 | 18,6 |
| 17,3 | 15,4 | Investerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 15,1 |
|
|
|
| |||
|
| 11,2 |
|
|
|
|
|
| 12,8 |
|
|
|
|
| verksamheten | ||
| 10,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
10,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| 7,2 | 8,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6,1 | 5,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| 3,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
| 2,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| 1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
0,0 | 0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
1996 | 97 | 98 | 99 | 00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 20125 |
|
0,04 | 0,32 | 0,53 | 0,72 | 0,67 | 0,89 | 1,08 | 1,37 | 1,14 | 0,91 | 0,93 | 0,97 | 0,80 | 0,84 | 0,88 | 0,74 |
|
|
| 22,1 | Övrigt | |
20,2 | 0,1 | rörelsekapital | |
0 |
|
| |
| 7,1 | Likviditets- | |
| förvaltningen | ||
6,5 |
| ||
|
| ||
| 5,9 | Fond- | |
| investeringar | ||
5,7 |
| ||
|
| ||
| 9,0 | Företags- | |
8,0 | investeringar | ||
| |||
2012 2013 |
| ||
0,71 0,57
1 | AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av onoterade tillgångar samt |
| kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet |
2 | Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees redovisas som del i anskaffningsvärdet |
3 | Enligt den nya definitionen redovisas fond- och företagsinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen |
4 | Sedan 2003 internbanken. I internbanken ingår förutom kreditutnyttjande även hedging, korta tillgångar/skulder samt eventuellt övrigt kapital som inte är klassificerat att ingå i |
| investeringsverksamheten. För år 2013 ingår noterade småbolag 29%, räntebärande papper 68%, valutahedge 1% och likvida medel 3% i likviditetsportföljen |
5 | Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling |
KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys
59
261
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 37
Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj
Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent
|
| 2013 |
|
|
|
| 2009-2013 |
|
| 2004-2013 |
| 1997-2013 |
| |||||||||
| AP6 |
|
| 9,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6,2 |
|
|
|
| 5,6 |
|
|
|
| 4,5 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Avkastnings- |
|
|
|
| 30,0 |
|
|
|
| 19,2 |
|
|
| 14,0 |
|
|
|
| 11,9 | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| mål1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Avkastnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| mål enl. |
| 5,5 |
|
|
|
| 5,6 |
|
| 6,4 |
|
|
| 4,5 |
| ||||||
| tidigare mål- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| sättning2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inkomst- |
| 3,7 |
|
|
|
|
| 3,4 |
|
|
| 3,3 |
|
|
| 3,1 |
| ||||
| index |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Noterade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Externa | svenska |
|
|
| 18,6 |
|
|
|
|
| 21,0 |
|
|
| 12,5 |
|
|
|
| 10,7 | ||
index | mellan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| stora bolag3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Noterade |
|
|
|
|
| 39,5 |
|
|
|
|
| 26,9 |
|
|
| 15,3 |
|
| n/a | ||
| svenska små- |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| bolag4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering
2Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 1997-2013 var reporäntan 2,66% per år, under 2004-2013 1,90% per år, under 2009-13 1,07% per år, samt under 2013 0,99%
3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)
KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys
RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET 1997-2013
60
262
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 38
Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet1 |
|
|
|
|
| Företagsinvesteringar |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
| Fondinvesteringar |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
IRR (efter externa kostnader); Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Total fond- och företagsinvesteringar | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| # Andel av den totala investerings- | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| verksamheten 2013 |
|
|
|
|
| |
| 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
| 2009-2013 |
|
|
|
|
| 2004-2013 | 1997-2013 |
|
|
|
|
| ||||||||
Buyout | 54 |
| 4,9 |
|
|
|
|
|
| 10,1 |
|
|
|
|
| 11,1 |
|
|
|
|
| 16,2 | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 30 |
|
|
| 15,0 |
|
|
|
| 12,1 |
|
|
|
|
|
|
| 19,7 |
|
|
| 14,8 | ||||||||
| 7 |
|
|
| 6,0 |
|
| -23,6 |
|
|
|
|
|
| -20,4 |
| -20,5 |
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
Venture | 9 |
|
|
| 10,1 |
|
|
| 4,6 |
|
|
| -3,7 |
| -4,0 |
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
| 61 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4,2 | |||
Total investerings- |
|
| 5,0 |
|
|
|
|
| 0,9 |
|
|
|
|
| 4,1 |
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
verksamhet | 39 |
|
| 13,9 |
|
|
|
| 10,3 |
|
|
|
| 9,0 |
|
| 7,1 | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
| 8,5 |
|
|
|
|
| 4,2 |
|
|
|
|
| 6,2 |
|
|
|
| 5,5 | ||||||||
Avkastningsmål2 |
|
|
|
|
|
|
|
| 30,0 |
|
|
|
|
|
| 19,2 |
|
|
|
|
|
| 14,0 |
|
|
|
| 11,9 | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den totala investeringsverksamheten har ej överträffade avkastningsmålet under någon tidsperiod
Fondinvesteringar har totalt sett gått bättre än företagsinvesteringar under alla tidsperioder
1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företags- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade)
2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering
KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys
61
263
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
9.Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden
SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013
72Net Asset Value
73Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22-23 maj var ej handelsdagar
74Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen)
75Inkomstpensionen har därmed en låg risk
62
264
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 39
Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2013
Uppdrag och mål
Uppdrag
AP7 förvaltar sedan 2001 förvalsalternativet i premiepensionssystemet:
–Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010
–AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010
AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond
Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås
Mål
Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond
–AP7 SÅFA; Avkastningen ska minst motsvara genomsnittet för fonderna i premiepensionssystemet
–AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex (1,5 MSCI World1)
–AP7 Räntefond: Överträffa jämförelseindex (HMT74)
Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE
Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (31 december 2013)
100 % = SEK 602 miljarder
AP7 Aktiefond
28
2 AP7 Räntefond
70
Övriga Fonder
Förvaltningsstrategi
Grundfilosofin för AP7 är passiv förvaltning
Två av AP7:s ledstjärnor är
–Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond)
–Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering)
AP7 Aktiefond:
–Global inriktning (97 % globala aktier)
–Hävstång (USD-finansierad) som innebär en strategisk aktieexponering på 150 % (150 % MSCI World Index)
–Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång sikt)
AP7 Räntefond:
–Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk
–Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år
Extern förvaltning: ~95% (AP7 Aktiefond) 0% (AP7 Räntefond)
Aktiv förvaltning: ~18% (AP7 Aktiefond), 0% (AP7 Räntefond)
Organisation
19 anställda (18 år
2012) varav 5 inom | VD |
| ||||
förvaltningen |
|
|
|
| ||
|
| Compliance |
|
| Kommunikat |
|
|
|
|
| ion/ägarstyr. |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
| CRO |
|
| HR |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Chef |
|
|
|
|
|
| Chef Admin. |
|
|
| ||||
|
|
|
| Förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Strategisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Portfölj |
|
|
|
|
|
| Back | IT |
|
| Ekonomi | Kontors | |||||
|
|
|
|
|
|
| Office |
|
| service | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alfa |
| Beta |
| Middle |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
| Office |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Det benchmark som används består av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång
KÄLLA: Sjunde AP-fonden
76Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid
77Avsteg från den strategiska hävstången på 50%
63
265
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001-2013
78 Sannolikt i första hand drivet av att fler sparare gör ett aktivt val (framför allt sparare som varit aktiva på arbetsmarknaden en längre tid och därmed i regel både har ansamlat ett större kapital och har en högre lön). Det kan också finnas en effekt från t.ex. skillnader i lönenivåer och löneutvecklingstakt mellan aktiva väljare och de som inte väljer aktivt
64
266
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 40
Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2000–2013
Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3
Procent; 100% = SEK miljarder Förändring
2012–13
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Procent- | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| enheter | ||
| 100% = | 53 | 65 | 59 | 94 | 125 | 192 | 267 | 308 | 230 | 340 | 3465 |
| 408 | 393 | 471 | 602 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| AP7 |
|
|
|
|
| |
Premiespar- | 29,5 | 29,3 |
|
|
| 30,2 | 29,5 | 28,4 | 27,2 | 26,4 | 25,53 | Aktie- | 25,5 | 25,0 | 25,2 | 28,1 | +2,9 | ||
31,5 | 31,8 | 32,2 | fond | ||||||||||||||||
fonden (PSF) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Premievals- | 1,1 | 1,0 |
|
|
| 0,9 | 0,9 | 0,9 | 0,7 | 0,7 | 0,73 | AP7 | 1,5 | 1,7 | 1,9 | 2,1 | +0,2 | ||
fonden (PVF) | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
|
|
| Ränte- |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| fond |
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Övriga |
| 69,4 | 69,7 | 67,5 | 67,2 |
| 68,9 | 69,6 | 70,8 | 72,1 | 72,9 | 73,8 | Övriga | 73,0 | 73,3 | 72,9 | 69,8 | -3,1 | |
| 66,9 | fonder1 |
| ||||||||||||||||
fonder1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
Kostnader | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 20105 |
| 20104 | 2011 | 2012 | 2013 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Baspunkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Premie- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| AP7 |
|
|
|
|
| ||
spar- | FK2 | n/a | 17 | 16 | 16 | 15 | 15 | 15 | 15 | 15 | 15 | n/a | Aktie- | 15 | 15 | 15 | 14 |
| |
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| fond |
|
|
|
|
| |
Premie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| AP7 |
|
|
|
|
| |
vals- | FK2 | n/a | 27 | 25 | 25 | 32 | 30 | 29 | 18 | 15 | 15 | n/a | Ränte- | 9 | 9 | 9 | 8 |
| |
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| fond |
|
|
|
|
| |
1 850 valbara fonder per 31 december 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
2 FK: förvaltningskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
3 För 2010: 21 maj 2010 | 4 31 december 2010 | 5 31 maj 2010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys
79Inkluderar förvaltningskostnader och övriga transaktionsrelaterade avgifter (definierat som TKA, totalkostnadsandel)
80Avser förvaltningsavgifter brutto (0,92%) samt rabatter (0,61 procentenheter eller motsvarande 66%)
65
267
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 41
Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2013
Årlig avkastning; procent |
|
|
|
|
| 2013 |
|
| Utveckling för AP7s förvals- | ||||||||||||||||||||
|
|
|
| alternativ mot Premiepensions- | |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark |
|
|
|
|
| 2010-138 index9 2001-2013 | |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Fondförmögenhet den 31 december 2013; 2 31 december 2013. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. 7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013; 8 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013; 9 Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 10 SÅFA bestod den 30 december 2013 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 12 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013. justerat för avgifter och rabatter
KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys
81Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013
82Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003
83Rabatten har under denna period varit 59,5% för premiepensionsindex och 21,0% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013
84Rabatten har under denna period varit 64,3% för premiepensionsindex och 0% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013
66
268
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001-2013
Bild 42
Aktiv avkastning AP7 24 maj 2010 – 31 dec 2013 |
|
|
| 2013 |
|
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
AP7 total aktiv avkastning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Årligt genomsnitt 2010-132 | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
Baspunkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Hävstång1 i AP7 Aktiefond |
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Hävstång |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
AP7 Aktiefond | -66 |
|
|
|
|
|
|
|
| Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| -26 |
|
|
|
|
| 70 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
| 65 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP7 Räntefond3 |
|
|
|
|
|
|
|
| 60 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| -46 |
|
|
|
|
|
|
| 55 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 50 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 45 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk allokering och | 40 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Från fondens start |
|
|
| ||||||||||
alfaförvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| (24 maj 2010) ökade | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 35 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
SEK miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| den strategiska |
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 30 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| hävstången inklusive | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| Mål4 | 25 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| dynamisk hävstång | |||||
Absolutavkastande |
| -20 |
|
|
| 275 | 20 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| successivt för att |
|
|
| ||||
alfaförvaltning |
|
|
|
| 39 | 15 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppnå den långsiktiga | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| 10 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| strategiska |
|
|
| |||
Taktisk allokering | -224 |
|
|
|
| 1525 500 | 5 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| exponeringen på 50 % | |||||||
|
|
|
| 0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
| Jul Dec |
|
| Dec |
| Dec | Dec | ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2010 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||||||||
1 | Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 31 dec 2013 var den strategiska hävstången 49.7% (exponering SEK 86 miljarder). Den dynamiska hävstången var vid samma tidpunkt - |
| 0.04% (exponering SEK -73 miljoner). |
2 | Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark. Ett aritmetiskt snitt ger -16 bps för AP7 Aktiefond samt -43 |
| bps för AP7 Räntefond |
3 | AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-13 till följd av aktiv förvaltning, transaktionskostnader samt att jämförelseindex ej gick |
| att replikera fullt. |
4 | Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod |
5 | Mandatet infördes under 2012, den genomsnittliga avkastningen om SEK 152 miljoner gäller för perioden 2012 -2013 |
KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys
67
269
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
10. Fördjupningsområde kring AP-fondernas integration av hållbarhet/ESG
Bild 43
Fördjupningsområdets omfattning
Beskrivning av AP-fondernas strategi för hållbarhet/ESG1
Mandat
Investeringsstrategi och fokusområden
Integration av hållbarhet/ESG i AP- fondernas verksamhet
Verktyg och processer
Resurser och organisation
Uppföljning
Extern rapportering
AP-fondernas aktiva ägarstyrning i innehav med betydande inflytande
Portföljsammansättning och tillvägagångssätt för aktiv ägarstyrning
Verktyg för att aktivt påverka innehav
Rekommendationer för att vidareutveckla AP-fondernas arbete med hållbarhet/ESG
1 “Environment, social, and governance”, dvs miljö, sociala frågor och bolagsstyrning
68
270
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 44
Angreppssätt för att skapa djup förståelse för AP-fondernas arbete med hållbarhet/ESG
Intervjuer med nyckelpersoner i AP- fonderna och genomgång av dokumentation (~50 intervjuer)
Intervjuer med varje fond:
– VD och CIO
A– ESG-ansvarig
–Förvaltare och analytiker
–Förvaltare med ansvar för externa mandat
Genomgång av offentlig och intern dokumentation
B
McKinseys forskning inom ESG/ägarstyrning
Forskning inom aktivt ägande för olika typer av ägare (t.ex. institutionella investerare, riskkapital, och förvaltare av offentliga aktiekapitalförvaltare)
Djup förståelse för AP-fondernas arbete med hållbarhet/ESG, samt jämförelse med ledande skandinaviska och internationella institutionella investerare
Integration av strategi för ESG i fondernas verksamhet
Aktiv ägarstyrning i innehav där fonderna har betydande inflytande
Branschexpertis och akademisk forskning
Intervjuer med branschexperter
Intervjuer/rapporter från akademi
Intervjuer/rapporter från branschorganisationer
Intervjuer med |
| ||
nyckelpersoner i andra |
| ||
skandinaviska och |
| ||
internationella |
| ||
jämförelsefonder (~40 |
| ||
intervjuer) via McKinseys |
| ||
globala nätverk, inklusive |
| ||
| CIO |
| |
| ESG-ansvariga | C | |
| Förvaltare och | ||
| |||
| analytiker |
| |
Förvaltare med ansvar |
| ||
för externa mandat
D
VARFÖR ÄR INTEGRATION AV HÅLLBARHET/ESG RELEVANT FÖR INSTITUTIONELLA INVESTERARE?
69
271
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 45
Definition av hållbara investeringar och ESG
Exempel på ESG-faktorer
Miljö | Sociala frågor | Bolagsstyrning |
Hållbara investeringar är en |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Klimatförändringar |
| Arbetsrätt |
| Mutor och | |||||||
investeringsmetod som |
| (påverkan och |
|
| HIV/AIDS |
|
| korruption | |||
integrerar kriterier för |
|
|
|
| |||||||
| anpassning) |
|
| Mångfald och |
| Ersättning till | |||||
hänsyn till miljöfrågor, |
|
|
| ||||||||
Minskade |
|
| |||||||||
sociala frågor och |
|
| jämställdhet |
|
| ledande | |||||
| koldioxidutsläpp |
|
| Kompetensbrist |
|
| befattningshavare | ||||
bolagsstyrningsfrågor |
|
|
|
| |||||||
| (inklusive |
|
| Aktieägarskydd | |||||||
(ESG) i urval och |
|
|
| Jobbskapande |
| ||||||
| åtaganden att |
|
|
| Transparens och | ||||||
förvaltning av investeringar |
|
|
| Företagande |
| ||||||
| reducera |
|
| ||||||||
|
|
|
|
| publicering av | ||||||
|
| kolförbrukning, |
|
| Samhällsutveckling |
|
| ||||
|
|
|
|
| delårsrapporter | ||||||
|
| koldioxidskatter) |
|
| Lokal ekonomisk |
|
| ||||
|
|
|
| Interna | |||||||
| Energisäkerhet |
|
| utveckling |
| ||||||
|
|
|
|
| revisionsprocesser | ||||||
|
| Infrastruktur |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Tillgång till vatten |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KÄLLA: McKinsey; IFC “Responsible Investment & Ownership; A Guide for Pension Funds in South Africa”
1.
2.
3.
70
272
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
4.
Bild 46
EXEMPELSTUDIER
Värdeskapande genom aktiv ägarstyrning
Private Equity har överträffat S&P 500 med över 500 baspunkter per år i ~30 år (ej riskjusterat)
Aktivistinvesterare ökar långvarig avkastning med i genomsnitt ~4 procentenheter
PE vintage1 resultat, | PE jämfört med S&P 500, | Indexerad överavkastning (TRS3) i USD 1+ miljard |
| ||||||
Procent av IRR2 | IRR-spridning, bps | aktivistkampanjer, 2001-20124 |
|
|
| ||||
|
| 100 = dag för kampanjens tillkännagivande |
|
| |||||
Procent av IRR | IRR-spridning mot S&P 500 | 120 |
| Före kampanj |
| Efter kampanj |
| ||
40 | 2,000 |
| 115 |
|
|
|
|
| |
115 | 112 |
|
|
|
|
| |||
35 |
|
| 109 |
|
|
|
| ||
| 110 |
|
|
|
|
|
| ||
| 1,500 |
|
|
|
| 105 | 105 |
| |
30 | 105 |
|
|
|
| 104 | |||
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| 100 |
|
|
| |
25 |
| 100 |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| 1,000 |
|
|
|
|
|
|
| |
20 | 95 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
15 | 500 |
| -36 | -24 | -12 | 0 | +12 | +24 | +36 |
|
|
|
|
|
|
| Månader | ||
10 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| 5 |
|
|
|
|
| 0 |
| Före |
| Avkastningen ökar | |
|
|
|
|
|
|
| aktivistkampanjer |
| med ~5 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
| visar de flesta |
| procentenheter efter |
| -5 |
|
|
|
|
| -500 |
| berörda bolag negativ |
| aktivistkampanj | |
|
|
|
|
|
|
| värdeutveckling | Ökningen håller i sig | ||||
| 1980 | 85 | 90 | 95 | 2000 | 05 2008 |
|
|
| de följande 3 åren | ||
1 | Resultatet uppmätt juni | 2010 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
2 | Beräknad på en årlig kassaflödesbasis |
|
|
|
|
|
|
| ||||
3 | "Total return to shareholders”, total avkastning |
|
|
|
|
|
| |||||
4 | N = 67 eftersom 67 av 575 kampanjer hade historisk 6-årsdata för TRS tillgänglig och intäkter över USD 1 miljard |
|
| |||||||||
KÄLLA: Higson & Stucke “The Performance of Private Equity”, Capital IQ, Datastream
71
273
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 47
Ramverk för integration av hållbarhet/ESG och aktiv ägarstyrning
Institutionella investerare kan integrera ESG inom sex områden…
AMandat
B Investerings- filosofi &-strategi
CVerktyg & processer
Investeringsverksamhet | D | Resurser & |
|
| organisation |
| E | Uppföljning |
F Extern
rapportering
Mandatets hänsyn till och prioritering av ESG gentemot finansiell avkastning och andra målsättningar (enligt lagstiftning och styrelse)
Investeringsfilosofins hänsyn till ESG, syfte med integration, prioritering gentemot finansiell avkastning
Kommunicerad strategi och målsättningar för ESG
Operationalisering av ESG i investeringsprocessen, inklusive negativ screening, positiv screening, och proaktivt engagemang
Ansvar, expertis och integration av ESG-kompetens in i investeringsteamen
Kompetensutveckling inom ESG
Samarbeten, partnerskap och andra externa resurser
Regelbunden utvärdering och uppföljning av interna och externa förvaltare kring ESG (inklusive integration i utvärderingar och incitamentsmodeller)
Transparens i rapportering kring ESG t.ex., strategi, målsättningar, utveckling och resultat
KÄLLA: McKinsey
…och bedriva aktiv ägarstyrning i tre dimensioner
Mandatets beskrivning av
ägarroll (enligt A Mandat lagstiftning och
styrelse)
|
| Tillgångsallokering | |
|
|
| (avgör inflytande |
|
|
| genom röstandelar) |
B | Portfölj- | Arbetssätt för aktiv | |
| ägarstyrning | ||
| samman- |
| |
|
| – Prioriterade teman | |
| sättning & |
| |
|
| – Kriterier för | |
| arbetssätt |
| |
|
| engagemang | |
|
|
| |
|
|
| – Ambitionsnivå och |
|
|
| målsättning |
|
| Röstning på | |
C |
|
| stämmor |
Verktyg | Dialog och | ||
| för att aktivt |
| engagemang med |
| påverka |
| enskilda bolag |
| innehav | Nomineringskommitt | |
éer och styrelser
Samarbeten med andra investerare och intressenter
AP-FONDERNAS ANGREPPSSÄTT FÖR INTEGRATION AV ESG
Integration av ESG i Första till Fjärde och Sjunde AP- fonderna
72
274
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 48
Översikt över integration av ESG i AP1-4 och AP7 | Låg | ||||||
Hög | |||||||
|
|
| Gemensamt för AP1-4, AP7 | Inte- | Huvudsakliga skillnader | ||
|
|
| gration | ||||
|
|
|
| Hänsyn till miljö och etik ska tas utan att göra avkall på |
|
| AP2, AP3: Styrelsen har uteslutit bolag från |
| A | Mandat |
| målet om hög avkastning till låg risk; upprätthålla |
|
| investeringsuniversum enligt rekommendation från |
|
| förmånstagarnas förtroende |
|
| Etikrådet | ||
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| ESG-faktorer används i fundamental analys (risk eller |
|
| Olika målsättningar: |
| B Investerings- |
| möjlighet) |
|
| – AP2: Interna, kvalitativa mål för integration av ESG | |
| Avvägning mellan ESG och avkastning ej nödvändig |
|
| 2 | |||
|
| filosofi |
|
| – AP7: “Övre kvartil” i integration av ESG , ~3% av | ||
|
| Uttalat hög ambition inom integration av ESG; inga |
|
| förvaltat kapital i miljöteknik | ||
|
| &-strategi |
|
| |||
|
|
| definierade fokusområden |
|
| – AP1, AP3-4: Inga uttalade målsättningar | |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| Negativ screening i hela portföljen (uteslutningslista) |
|
| Olika uteslutnings- och bevakningslistor, t.ex. AP1s |
|
|
|
| ||||
|
|
|
| Positiv screening i internt förvaltade portföljen baserat på |
|
| “gula databas”, AP3s inofficiella lista |
| C | Verktyg & |
| kvalitativ analys (ej systematisk) |
| Omfattningen av screening av förvaltat kapital varierar | |
|
| processer |
|
|
|
| (negativ: ~80-100%; positiv: ~40-80%) |
|
|
|
|
|
| Riktade ESG-inv. 0-2% av förvaltat kapital | |
Investeringsverksamhet |
|
|
| Förvaltare ansvariga för att ESG beaktas i investeringsbeslut |
| Olika organisation av ESG-stöd: | |
|
|
| Interna förvaltare: Överensstämmelse med riktlinjer; ingen |
|
| integration hos externa förvaltare | |
|
|
|
| ~2-3 FTE 3 per fond dedikerade till ESG |
|
| – AP11, AP3: ESG-experter i kapitalförvaltningen |
| D | Resurser & |
| Bygger kompetens genom bl.a. föredrag av externa experter |
| – AP2, AP4, AP7: ESG-experter i stödfunktion | |
|
| organisation |
| och studiebesök |
| AP2: Utbildningsprogram för förvaltare | |
|
|
| Deltar i ett stort antal externa samarbeten |
|
|
| |
|
|
|
| Externa förvaltare: (Halv)årsapportering av förändringar i |
|
| Omfattningen på sidobrev varierar (t.ex. lägger AP2 |
|
|
|
| ESG-strategi; ingen koppling till avgifter; kräver ESG- |
|
| och AP4 till krav i sidobrev) |
| E | Uppföljning |
| rapportering i sidobrev |
| AP2 använder ”scorecard”-verktyg för att följa ESG- | |
|
|
|
| koppling till ersättning4 |
|
|
|
|
|
|
| Sektion för ESG i årsredovisning , ägarstyrnings- och/eller |
|
| Ytterligare rapportering av: |
| F | Extern |
| hållbarhetsrapport |
|
| – AP2-4, AP7: uteslutningslista |
| Rapportering av policys, detaljerad historik över röstning |
|
| – AP3: bakgrund till ståndpunkt i specifika | |||
|
| rapportering |
|
| |||
|
|
|
| och aktivt engagemang |
|
| omröstningar |
|
|
|
|
|
|
| – AP2, AP4: integration per tillgångsslag |
1 Ny organisation fr.o.m. mars 2014; 2 Jämförelsefonder och grund för bedömning definieras av AP7 (under arbete); 3 Heltidsekvivalenter (“full-time equivalents”); 4 Ett flertal av fonderna tillämpar inte någon form av rörlig ersättning
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
85 Etikrådet är ett samarbete mellan Första till Fjärde AP-fonderna om ägarstyrningsaktiviteter och screening av bolag där kontroverser uppstått (ej relevant för AP7)
73
275
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 49
C Översikt över Etikrådet
Etikrådet | Engagemang |
Underlag för rekommendation om uteslutning ur AP1-4 (~15 bolag): Rekommendation om uteslutning motsvarar innehav vars verksamhet ej är förenlig med nationella och internationella konventioner, och där Etikrådet bedömer att ytterligare dialog inte kommer leda till nödvändig förbättring
Samarbete mellan AP1-4 för att driva ESG-frågor och påverka noterade bolag utanför Sverige
Uppmanar företag att
–Angripa relevanta hållbarhetsfrågor
–Etablera ändamåls- enliga riktlinjer
–Använda kontroll- och uppföljnings- system som möjliggör att verksamheten kan bedrivas så ansvarsfullt som möjligt
Verkar genom både preventiva och reaktiva åtgärder (t.ex. dialog med företag som förknippas med överträdelser av internationella konventioner om miljö och mänskliga rättigheter)
Reaktivt engagemang |
| ||
|
| Genomlysningar av AP- | |
|
| fondernas bolagsinnehav | |
4000 | Genomlysning och | baserat på databaser, | |
media, intresse- | |||
bolag1 | omvärldsbevakning | ||
organisationer, etc. (med | |||
|
| stöd av externa | |
|
| leverantörer) | |
|
| Fördjupad granskning | |
|
| baserat på rapportering | |
100-200 | Fördjupad | av misstänkta | |
kränkningar av | |||
bolag | granskning | ||
internationella konventioner (med stör av externa leverantörer)
Val av dialogbolag och målsättning för dialog
Etikrådet för dialog med ett antal bolag där konventionsbrotten och
~100 | Dia- | problemen är påtagliga och | |
väl dokumenterade. | |||
bolag | log | ||
Därutöver för Etikrådet, i | |||
|
| ||
|
| samarbete med externa | |
|
| leverantörer, dialog med | |
|
| övriga bolag med anledning | |
|
| av påstådda kränkningar av | |
|
| konventioner |
1 Alla utländska tillgångar där AP1-4 har innehav
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
Preventivt engagemang
Årlig bevakning av problem- områden
Prioritering –
Dialog val av förebyggande
projekt
| Förebyggande |
| dialoger |
Fördjupad | Över- |
bolagsanalys – | gripande analys |
jämförelse med | av bolag jämfört |
minimikrav och | med minimikrav |
bästa praxis | och bästa praxis |
| Val av bolag |
| som ska ingå i |
| respektive |
| projekt |
86Andra AP-fonden har definierat interna kvalitativa mål för integrationsprocessen (till exempel hur långt ESG skall ha integrerats vid slutet av 2015). AP7 har uttalat ambitionen att befinna sig i övre kvartilen för integration av G i ESG och att investera 3 procent av förvaltat kapital i miljöteknik
74
276
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 50
C Verktyg och processer för integration av ESG i
investeringsverksamheten i AP1-4 och AP7
3. Proaktivt engagemang
|
|
| 2. Positiv screening | |
| 1. Negativ screening |
| Utgå från möjlig korrelation | |
Verktyg / |
|
| ||
Undvika stora ESG-risker eller |
| mellan ESG-kvalitet och | ||
process |
| uppfylla investeringsfilosofi |
| avkastning |
|
| baserad på värdegrund | Integrera finansiella konse- | |
| Utesluta investering i enskilda |
| kvenser av ESG-kvalitet i analys | |
|
| bolag eller hela branscher | Försök att vikta fonden mot | |
|
| baserat på ESG-risker |
| innehav med högre ESG-kvalitet |
AP1-4 och AP7
Omfattning3
% av förvaltat kapital
Orsak till skillnader
Företag utesluts baserat på
–Verksamhet ej i linje med konventioner som Sverige ratificerat
–Rekommendation från Etikrådet (endast AP1-4)
–Ytterligare kvalitativ analys av ESG-risker (endast AP1 och AP7)
~80-100%
Förvaltare inkluderar ESG i fundamental analys
Begränsad påvisbar systematik1
Riktade ESG-investeringar (t.ex. gröna obligationer, miljöteknik, koldioxidsnåla bolag)
Positiv Riktade screening investeringar
~40-80% ~0-2%2
Olika portföljsammansättning och tillgångsslag/strategier där screening är svårare att genomföra4
Identifiera ESG som ett verktyg för att skapa värde
Strategiskt fokus på att skapa värde genom att förbättra ESG- kvalitet genom att aktivt driva initiativ genom djup involvering i styrelse, ledning och verksamhet
Kräver betydande ägarandelar (begränsat av lagstiftning för AP1-4 och AP7)
AP1-4 engagerar sig proaktivt i t.ex. fastighetsinnehav, och ser ESG som ett verktyg för värdeskapande (t.ex. energi- effektivisering, arbetsrätt)
AP7: Ej relevant (begränsade röstandelar)
~0-8%
AP1-4: Olika allokering till fastig- heter (~6-8% av förvaltat kapital)
1 Ett exempel på systematisk process är att förvaltare i AP1 måste skapa en handlingsplan för investeringar i bolag med hög ESG-risk; 2 AP2-4 investerar t.ex. i gröna obligationer, förvaltare med uttalat ESG-fokus, och AP4 har utvecklat en aktiefond för koldioxidsnåla bolag, medan AP1 inte har valt att inte ha några riktade ESG-investeringar; 3 Beräkningar baserade på marknadsvärde av underportföljer som använder olika verktyg; 4 T.ex. fonder i fonder utan separata konton
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
87Till exempel fonder i fonder utan separata konton, riskkapitalfonder med mindre likvida tillgångar
88Till exempel anser Första AP-fonden att ESG-faktorer är mindre relevanta på kort sikt
89Exempel på riktade ESG-investeringar är gröna obligationer, miljöteknik och externa förvaltare med uttalat fokus på ESG
90Fjärde AP-fonden har till exempel utvecklat ett aktieindex för koldioxidsnåla bolag
75
277
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 51
D Integration av ESG-ansvar och ESG-expertis i AP1-4 och AP7
AP1 (ny organisation fr.o.m. mars 2014)
VD
|
|
|
|
|
|
|
|
| Compliance |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
| officer |
|
|
|
| |
|
|
| Kommunikation och |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
| ägarstyrning |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| HR |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ESG-analys |
| CIO |
|
|
|
| Affärsstöd |
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Strategisk |
| Taktisk | Aktie- | Ränte- och | Extern | IT | Juridik | Back office | Middle | |||||
tillgångs- |
| tillgångs- | förvaltning | valuta- | förvaltning | och | office | |||||||
allokering |
| allokering |
|
| förvaltning |
|
|
|
| ekonomi |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP3
1 | Kommunikation, ESG |
|
| VD |
|
|
|
|
| Compliance officer |
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| och VD support |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kapitalförvaltning |
|
| HR |
|
|
|
| Affärsstöd & kontroll |
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategisk allokering |
| Alternativa |
|
|
| Back office |
|
| Middle office | |||||||
| investeringar |
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betaförvaltning |
| Extern förvaltning |
|
| Ekonomi & |
|
| Juridik & compliance | ||||||||
|
|
| rapportering |
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Alphaförvaltning |
|
|
|
|
|
|
| IT & kontorsservice |
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP7 |
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
| VD |
| ||
|
|
|
|
| |
| Compliance | Kommunikation och | |||
|
|
| ledning | ||
|
|
|
|
| |
| CRO |
|
| HR | |
CIO |
|
| Administrativ ledning | ||
Strategisk allokering
|
|
|
| Middle |
|
|
|
|
| Ekonomi |
| Kontors- |
Alpha |
| Beta |
| office |
| Back office |
| IT |
| och rap- |
| stöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| portering |
|
|
AP2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kommunikation, HR och ESG |
|
|
| VD-assistent |
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ESG-analys |
|
|
| HR |
|
|
| Kontorsstöd |
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Juridik |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kapitalförvaltning |
|
|
| Affärsstöd |
|
|
| Risk & |
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Avkastningsanalys | ||||
Investeringsstrategi |
|
| Tillväxtmarknader |
| Affärsskontroll |
|
| Avkastningsanalys | |||||||||||||
Ränteförvaltning |
|
| Aktier |
| Ekonomi |
|
|
|
| Riskförvaltning | |||||||||||
Strategisk exponering & |
|
| Kvantitativ förvaltning |
| IT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
trading |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Extern förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kapitalförvaltningssystem |
|
| ||||||
AP4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ägarstyrning | Affärs- |
| |||||
| Vice VD & CIO |
|
| Administration |
| Juridik |
|
| & information | och risk- |
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kontroll |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga |
| Fastig- |
|
|
|
|
|
| Global |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
strategiska | ESG |
| SMEs | Allokering |
| Aktier |
|
|
|
|
| ||||||||||
investeringar |
| heter |
|
|
|
|
|
|
| makro |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| ESG-ansvarig |
|
|
| ESG-expert |
|
| ESG-expert (antal |
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| FTE) |
|
|
|
|
| ||||
1 En ägaransvarig som rapporterar till kommunikationschef; 2 Ansvarig person för ESG-integration arbetar med och rapporterar till investeringsansvarig Anmärkning: I tillägg finns i samtliga AP-fonder kunskap om ESG inom förvaltningsorganisationen givet pågående kompetensutveckling. Även i de fall ESG-experterna finns utanför förvaltningsorganisationen finns ett nära samarbete med förvaltarna.
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
76
278
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Integration av ESG i Sjätte AP-fonden
91Sidobrevens innehåll varierar mellan fonderna. Några exempel är att externa förvaltare förbinder sig till regelbunden ESG-rapportering och incidentrapportering, att uppfylla branschspecifika principer, samt att ta fram en intern ESG-policy
92Flera av fonderna tillämpar ej rörlig ersättning
77
279
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 52
Översikt över integration av ESG i AP6 | Låg | ||||
Hög | |||||
|
|
|
|
| Inte- |
|
|
| Beskrivning | gration | |
| A | Mandat | Hänsyn till miljö och etik ska tas utan att göra avkall på målet om hög avkastning till låg risk; |
| |
|
| upprätthålla förmånstagarnas förtroende |
| ||
|
|
| ESG-kvalitet nära sammanhängande med ett bolags övergripande kvalitet |
| |
| B | Investerings- |
| Avvägning mellan ESG och avkastning ej nödvändig |
|
|
| filosofi |
| Inga definierade fokusområden; anpassas till varje innehav |
|
|
| &-strategi |
| Kvantitativa och kvalitativa ESG-målsättningar (5 mål for direktinvesteringar och 3 för fondinvesteringar) |
|
|
|
| Negativ screening utöver enligt konventioner som Sverige ratificerat; utesluter bolag förknippade med |
| |
|
|
|
| ||
| C | Verktyg & |
| vapen eller pornografi |
|
| Systematisk integration av ESG i direktinvesteringar genom hela processen (t.ex. verktyg för bevakning |
| |||
|
| processer |
| ||
|
|
| av ESG-integration i varje innehav, med 3 nivåer och ~10 parametrar på varje nivå) |
| |
Investeringsverksamhet |
|
|
|
| |
|
|
| ESG-integration); fokus på att riktlinjer efterlevs; ingen koppling till ersättning |
| |
|
|
| Förvaltare ansvariga för att ESG inkorporeras i investeringsbeslut och analyser (roterande team för att |
| |
| D | Resurser & |
| säkerställa gemensamt ansvar); ESG-experter som en stödfunktion |
|
|
| organisation | Utveckla kompetens genom löpande utbildningsprogram |
| |
|
|
|
| Externa samarbeten (t.ex. PRI, GRI) |
|
|
|
| Externa förvaltare: Systematisk due diligence av externa förvaltare, inkl. frågeformulär, intervjuer med |
| |
| E | Uppföljning |
| tidigare portföljbolag och andra investerare; krav på att externa förvaltare investerar ansvarsfullt1 |
|
| Interna förvaltare: Alla interna förvaltare undertecknar AP6s uppförandekod (inklusive policys för |
| |||
|
|
| ESG-policy och uppförandekod publiceras i årsredovisning och på hemsida, inklusive översiktlig |
| |
| F | Extern |
| beskrivning av processer för hur ESG-integrationen implementeras, och överensstämmelse med |
|
|
| rapportering |
| internationella standarder (t.ex. GRI, UN PRI, och Global Compact) |
|
|
|
|
|
|
|
1 Till exempel investera enligt Global Compact, underteckna UN PRI, deltagande i ILPA och EVCA KÄLLA: Externa rapporter; interna dokument; intervjuer
78
280
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 53
B Målsättning för integration av ESG i AP6 | Gäller alla innehav | |||
|
|
|
| Gäller vissa innehav |
|
| Direktinvesteringar | Fondinvesteringar | |
|
|
| 100% av innehaven | Ej relevant för AP6 |
| Dokumenterade |
| ||
|
|
|
| |
| ägarplaner |
|
|
|
|
|
| 100% av innehaven | 100% av innehaven (fonder) |
|
|
| ||
| Due diligence |
| ||
|
|
|
| |
| skall ta hänsyn |
|
|
|
| till ESG-faktorer |
|
|
|
| Uppförandekod |
| Endast innehav som utgör del av | Endast innehav (fonder) som utgör |
| ( ) | kärnstrategi1 | ( ) del av kärnstrategi1 | |
| skall finnas i | |||
|
|
|
| |
innehav
ESG- | ( ) | Innehav motsvarande minst 80% av |
förvaltat kapital skall rapportera | ||
rapportering |
| enligt GRI (eller motsvarande) |
|
| 50% kvinnor som |
|
| |
|
| |
Jämställdhet |
| styrelseledamöter i portföljbolagen |
|
|
|
( ) | Innehav motsvarande minst 80% av |
förvaltat kapital skall rapportera enligt | |
| UN PRI (eller motsvarande) |
Ej AP6s ansvar
1 Omfattar ej innehav förvärvat enligt tidigare strategi och som planeras att avyttras
KÄLLA: Interna dokument
Bild 54
C AP6s verktyg för bevakning av integration av ESG i varje direktinvestering – konstruerat exempel
KÄLLA: Interna dokument
79
281
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 55
D Integration av ESG-ansvar och ESG-expertis i AP6
| ESG-ansvarig |
| ESG-expert | ESG-expert |
|
|
|
| (antal FTE) |
| VD | |
Vice VD och administrativ chef |
| Investeringskommitté |
| ||
VD-assistent |
| Värderingskommitté |
Chefsjurist |
| Nominerings- och ersättningskommitté |
Kommunikationschef |
| Etikkommitté |
|
|
|
Företagsinvesteringar | Fondinvesteringar | Ekonomi, IT, business | |
control och administration | |||
|
| ||
|
| (projektchef | |
|
| hållbarhet) |
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
80
282
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
AP-FONDERNAS ARBETE MED AKTIV ÄGARSTYRNING
93 I ljuset av detta är det värt att notera att Första till Fjärde AP-fonderna får investera max 5% av totala portföljvärdet i onoterade innehav
83 Sjätte AP-fonden tillämpar ej någon form av rörlig ersättning
81
283
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 56
Grader av aktiv ägarstyrning
Spektrum för ägarstyrning i aktieinvesteringar
Metod för värdeskapande
Inflytande (röstandelar)
Involvering
Huvudsakliga aktiviteter
Relevans för AP-fonderna2
I Fokus på grundläggande ägarstyrning
Utforma tydliga ägarkriterier och allokera kapital baserat på perspektiv på bolagen (köp och sälj)
Skapa effektiva processer och nätverk för att påverka eller utse styrelseledamöter
Driva agenda kring övergripande teman inom bolagsstyrning och samverka med styrelser
0-10%
Passiv
Köp (sälj) aktier som (ej) uppnår kriterierna
Rösta på bolagsstämmor
Involvering i innehav1
Delta i nomineringskommittéer
II Fokus på strategisk ägarstyrning
Utveckla och förankra tydlig idé om hur bolagen skapar värde (“plan för värdeskapande”)
Arbeta proaktivt för att påverka viktiga strategiska beslut
Driva större strategiska initiativ och stödja implementeringen (t.ex. M&A, expertis och nätverk)
Utveckla och följ upp finansiella och strategiska målsättningar
~10-50%
IIIFokus på involvering i operativa verksamheten
Driva verksamhetsförbättringar (inkl. funktionella teman som t.ex. lean, prissättning) tillsammans med bolagsledningen
Utvärdera regelbundet värdeskapandet i portföljbolagen och ta fram verksamhetsplaner
Utnyttja synergier mellan olika portföljbolag där det är relevant (t.ex. ”shared services”)
>50%
Aktiv
| Delta i styrelser |
| Utse ledning i portföljbolag | |
| Driva styrelsens agenda och processer |
| Stöd ledningen i portföljbolag med | |
| Utveckla ägarplan för värdeskapande |
| strategiska och operationella initiativ | |
| med tydliga målsättningar |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 T.ex. inled dialog, samarbeta med andra investerare, driv igenom beslut, grupptalan
2 AP1-4 har ett fåtal innehav där röstandelarna är i närheten av 100%; detta reflekteras dock ej i pilens utsträckning
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer; McKinsey
Aktiv ägarstyrning i Första till Fjärde och Sjunde AP- fonderna
95 Fondernas ägarpolicys är fastställda av styrelsen
82
284
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 57
Översikt över aktiv ägarstyrning i AP-fonderna
Endast aktieinnehav, 2013
Röstandel:
>5% <1%
1-5% Inga1
AP1-4 | AP6 | AP7 |
Ägarrollen skall utövas i syfte att maximera avkastning och utan politiska intressen
Utveckla plan för att använda röstandelar för att uppnå hög avkastning till låg risk
|
| Endast noterade aktier, <10% röstandel |
| <30% röstandel i noterade |
| <5% röstandel (rösta endast i | ||||||||||||||||
A | Mandat |
| (undantag för bl.a. onoterade fastigheter) |
| värdepapper |
| utländska innehav) | |||||||||||||||
Utöva aktiv ägarstyrning, “aktivt |
| Främst investera i onoterade | Utöva god, kostnadseffektiv | |||||||||||||||||||
|
|
| engagemang före avyttring”, tacka aldrig nej |
| bolag i Norden |
| ägarstyrning | |||||||||||||||
|
|
| till plats i nomineringskommittéer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
| 7-9 prioriterade teman4 |
|
|
| Aktiva ägare i alla innehav |
| 5 prioriterade teman4 | |||||||||||||
|
|
| Inga uttalade målsättningar |
|
| Mål 2014: styrelseplatser i alla |
| Inga uttalade målsättningar | ||||||||||||||
|
|
| Kriterier för engagemang3 |
|
|
|
| nya direktinvesteringar, |
| Kriterier för engagemang: | ||||||||||||
B | Portfölj- |
| – Innehavets storlek |
|
|
|
| ytterligare 8 ESG-mål |
| – | Frågor av principiellt viktig | |||||||||||
| – Fondens röstandel |
|
|
| Saminvestera för att bli aktiv |
|
| karaktär | ||||||||||||||
| samman- |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
| – Frågor av principiellt viktig karaktär |
| minoritetsägare med betydande |
| – | Möjlighet att driva | |||||||||||||||
| sättning & |
|
|
| ||||||||||||||||||
|
| – Möjlighet att driva förändring |
|
| inflytande |
|
| förändring | ||||||||||||||
| arbetssätt |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Fördelning av förvaltat kapital efter röstandel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
| Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 39 |
|
|
| 6 |
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 95 |
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
| 52 |
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
| Direkt röstning på svenska bolagsstämmor, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
C |
| Representant i styrelsen för alla | Röstning via ombud utomlands | |||||||||||||||||||
Verktyg |
| (~30-60 per fond) |
|
|
|
| direkta innehav (31 oberoende |
| (~2,860 röster i 2,600 innehav | |||||||||||||
för att aktivt | Röstning via ombud vid internationella |
| och 22 egna representanter) |
| och ~2,900 bolagsstämmor) | |||||||||||||||||
| påverka |
| bolagsstämmor (~500-550 per fond) | Deltar i rådgivningskommittéer i | Engagemang i ~150-200 företag | |||||||||||||||||
| innehav | Engagemang i innehaven och samarbete |
| alla riskkapitalfonder AP6 har |
| t.ex. genom brevskrivning | ||||||||||||||||
|
|
| med andra investerare |
|
|
|
| investerat i | Grupptalan | |||||||||||||
|
| Deltagande i nomineringskommittéer och |
|
|
|
|
|
| Samarbete med andra investe- | |||||||||||||
|
|
| styrelser (särskilt vid >5% röstandel) |
|
|
|
|
|
| rare |
|
|
|
|
| |||||||
1 Inkluderar t.ex. räntebärande investeringar
3 AP1 engagerar sig i alla svenska innehav; AP2 har snävare kriterier gällande deltagande i bolagsstämmor 4 Kommunicerade i ägarpolicys
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
96 Intervallet inkluderar inte AP7 eftersom lagen begränsar i hur stor utsträckning AP7 kan engagera sig i svenska innehav
83
285
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 58
B Översikt över röstandelar och innehav med betydande inflytande
Röstandel: |
|
| ||
|
| Ingen1 |
| 1-5% |
|
| < 1% |
| >5% |
|
| |||
Röstandelar; Total portfölj, 2013 | |||||
% av totalt |
|
| Antal | ||
förvaltat kapital |
| innehav | |||
|
| 8 |
| ~1,300 | |
65 | 26 | 274 | ~10 | ||
|
| 1 |
| ~10 | |
|
|
|
| ||
|
| 7 |
| ~2,400 | |
48 | 44 | 265 | ~20 | ||
|
| 1 |
| ~10 | |
|
|
|
| ||
|
| 4 |
| ~4,100 | |
51 | 44 | 259 | ~20 | ||
1 | |||||
|
|
| ~10 | ||
|
|
|
| ||
|
| 6 |
| ~1,600 | |
42 | 44 | 260 | ~80 | ||
|
| 9 |
| ~10 | |
|
|
|
| ||
|
|
|
| 56 | |
60 | 40 |
| 22 | 0 | |
|
|
|
| 32 | |
|
|
|
| ~2,600 | |
7 | 92 | 1 | 186 | 2 | |
|
|
|
| 0 | |
Innehav med >5% röstandel (exklusive fastighetsfonder); Normal stil = privat; fet stil = noterat
Willhem (100,0%)
Cityhold (50,0%)2
Norrporten (50,0%)
Cityhold (50,0%)2
US Office holding (41,0%)
Vasakronan (25,0%)
TIAA-CREF Gl. agr.3 (23,0%)
Trophi Fastigheter (100,0%)
Hemsö Fastigheter (70,0%)
Hemsö Intressenter (50,0%)
Vasakronan (25,0%)
Arise (10,0%)
Vasakronan (25,0%)
First Aus. Farml. (100,0%)
Teays River4 (11,0%)
IAR Systems (6,3%)
Midsona (5,8%)
Semcon (5,3%)
Alpcot Agro (10,0%)
Diagenic (7,6%) Karolinska dev. (7,5%) Cortendo (6,6%)
Rikshem (50,0%) | B&B (6,0%) |
Vasakronan (25,0%) | Billerud (5,6%) |
Hemfosa (15,0%) | Sectra (5,5%) |
Concordia (6,4%) | New wave (5,0%) |
>5% röstandel i alla 32 direktinvesteringar (~10-100%)
1 Inkluderar t.ex. räntebärande investeringar; 2 Cityhold är baserat i Sverige men investerar huvudsakligen i övriga Europa 3 TIAA-CREF Global Agriculture; 4 Teays River Investments LLC
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
Bild 59
C Översikt över verktyg för att aktivt påverka innehav |
| Röstade ej, procent | |||||||||||||||||||||
| Röstade, procent | ||||||||||||||||||||||
Endast aktieinnehav, 2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| % | Genomsnittlig röstandel | ||||||||||||||
| Verktyg för att aktivt påverka innehav |
|
|
|
|
|
|
| % | Deltagande i omröstning | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utanför Sverige |
|
|
| Övriga verktyg (alla fonder) |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| Antal |
| Användning av | Nominerings- | Antal | Antal innehav där |
|
| I Sverige |
|
|
|
| ||||||||||
| innehav |
| rösträtt (%) | kommittéer2 | innehav | rösträtt använts4 |
|
|
| Förvaltare och ESG-analytiker träffar större |
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| portföljbolag och diskuterar utvecklingen |
| |||
| 35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Dialog med ~10-30 företag, t.ex. genom |
| ||||
| 1,0 | 0 | 100 |
|
| 37 | 1 |
| ~1,300 | ~500 | ~40 |
|
|
| brevskrivning |
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Samarbeten med andra investerare och |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| intressenter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utanför Sverige |
|
|
|
| |
| ~250 | 0,6 |
| 80 |
| 20 |
| ~250 | 4 | ~2,200 | ~500 | ~20 |
|
|
| Dialog med ~200 företag utomlands via |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Etikrådet (endast AP1-4) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Brevskrivning till ~50-150 företag |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Samarbeten med andra investerare och |
| |||
| ~120 | 0,7 |
| 48 52 |
| ~120 | 6 | ~4,000 | ~500 | ~10 |
|
|
| intressenter |
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
| Grupptalan (AP1, AP4 och AP7) |
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ~140 |
|
| 64 |
|
|
| ~145 |
| ~1,500 | ~550 |
|
|
| Skillnad i aktiv ägarstyrning utomlands |
| |||||||
| 1,0 |
| 36 | 10 | ~30 | ||||||||||||||||||
|
|
|
| jämfört med Sverige |
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Röstning via ombud i ~500-550 |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| gemensamma innehav per fond (valda från |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| 32 | 53 | 0 | 100 |
|
| 32 | 31 | 03 | n/a | n/a |
|
|
| de 10 största länderna i MSCI developed |
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| markets och de största gemensamma |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| innehaven för AP1-4 i varje land) |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Engagemang i miljö- och sociala frågor drivs |
| ||||
| < 30 | 1,1 |
| n/a1 |
|
| 0 | ~2,600 | ~2,600 | ~100 |
|
|
| huvudsakligen av Etikrådet, medan varje |
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| fond engagerar sig i bolagsstyrningsfrågor |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 | Får ej rösta i svenska innehav (enligt lagstiftning) |
2 | Februari 2014 (varierar p.g.a. exempelvis storlek på portföljbolag, till exempel investerar AP1 framför allt i stora bolag och AP4 i större utsträckning i medelstora bolag – det |
| senare gör fonden till större ägare) |
3 | Alla innehav ägs genom Sverigebaserade holdingbolag; några portföljbolag (<5) verkar främst i andra skandinaviska länder; inget portföljbolag är baserat utanför Skandinavien |
4 | Främst röstning genom ombud; mindre relevant att jämföra med antal innehav då inte alla utländska portföljbolag har bolagsstämmor; röstning framför allt i större innehav |
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
84
286
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
97Valet av vilka utländska innehav fonderna engagerar sig i görs baserat på gemensamma innehav och storlek på innehaven
98Betydande inflytande definieras som att röstandelen överstiger 5 procent
85
287
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 60
C Aktiv ägarstyrning i innehav där AP1-4 har betydande inflytande
Aktiv ägarstyrning i innehav där AP1-4 har |
|
|
|
|
|
|
|
betydande inflytande (>5% röstandelar) | Styrelserepresentation |
|
|
|
| ||
Sitta med i styrelser och nominerings- | Styrelseplatser1 | Företag |
|
| |||
kommittéer (per fond: 3-6 styrelseplatser |
|
|
|
|
|
|
|
och 1-10 platser i nomineringskommittéer) |
|
|
|
| Willhem |
|
|
Involvering i strategiska initiativ, t.ex. |
|
| 4 |
| Cityhold |
|
|
– Alla fonder är involverade i |
|
|
| Vasakronan |
|
| |
|
|
|
|
| |||
fastighetsinnehav via styrelseplatser |
|
|
|
| First Australian Farmland | ||
och beslut om strategisk agenda |
|
|
|
| Norrporten TIAA-CREF | ||
– AP2 och AP4 har utvecklat interna |
|
|
| ||||
modeller för att hjälpa portföljbolag |
|
|
|
| Cityhold |
| global |
| 6 |
| US Office |
| agriculture | ||
strukturera ersättningssystem för |
|
| |||||
|
|
|
| innehav | Teays River | ||
bolagsledningen |
|
|
|
| |||
Arbeta förebyggande med stöd i |
|
|
| Vasakronan |
| Investments | |
|
|
|
|
|
|
| |
verksamhetsfrågor, t.ex. |
|
|
|
| Vasakronan |
|
|
– AP3 ger proaktivt råd och stöd till flera |
|
|
|
|
| ||
| 3 |
|
| Hemsö |
|
| |
mindre innehav för att förbättra deras |
|
|
|
| Trophi |
|
|
arbete med ESG-frågor i verksamheten |
|
|
|
|
|
|
|
– AP1 sitter med i rådgivande kommittéer |
|
|
|
|
|
|
|
i flera innehav för att förespråka och |
|
|
|
| Rikshem |
|
|
följa upp förbät-tringar av |
|
|
|
|
| ||
energieffektivitet som ett verktyg för att |
| 3 |
|
| Hemfosa |
|
|
förbättra lönsamhet och transparens |
|
|
|
| Svolder (noterat) | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
86
288
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 61
C Översikt över AP-fondernas organisation av ägarstyrningsaktiviteter
AP1 (Ny organisation fr.o.m. mars 2014)
VD
|
|
|
|
|
|
|
| Compliance |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| officer |
|
|
|
| ||
|
|
|
| Kommunikation |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| och ägarstyrning |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| HR |
|
|
|
| ||
| ESG-analys |
| CIO |
|
|
|
|
| Affärsstöd |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
Strategisk | Taktisk | Aktie- | Ränte- och | Extern | IT |
| Juridik | Back office | Middle | |||||
tillgångs- | tillgångs- | förvaltning | valuta- | förvaltning |
| och | office | |||||||
allokering | allokering |
|
| förvaltning |
|
|
|
|
| ekonomi |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP3
1 | Kommunikation, ESG |
|
| VD |
|
|
| Compliance officer |
| |||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| och VD support |
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kapitalförvaltning |
| HR |
|
|
| Affärsstöd & kontroll |
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategisk allokering |
| Alternativa |
|
| Back office |
|
| Middle office | ||||||
| investeringar |
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betaförvaltning |
| Extern förvaltning |
| Ekonomi & |
|
| Juridik & compliance | |||||||
|
| rapportering |
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Alphaförvaltning |
|
|
|
|
|
| IT & kontorsservice |
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AP6
|
|
|
| VD |
|
|
|
| |||
Vice VD och administrativ chef |
|
|
|
| Investeringskommitté | ||||||
VD-assistent |
|
|
|
| Värderingskommitté | ||||||
Chefsjurist |
|
|
|
| Nominerings- och ersättningskommitté | ||||||
Kommunikationschef |
|
|
|
| Etikkommitté | ||||||
| Företagsinvesteringar |
| Fondinvesteringar |
|
| Ekonomi, IT, business |
| ||||
|
|
|
| control och administration |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ägarstyrningsaktiviteter2 |
| Ägarstyrningsaktiviteter | ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| (antal FTE) | |||||||||||||
| AP2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kommunikation, HR, och ESG |
|
|
|
|
| VD-assistent |
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
| ESG-analys |
|
|
| HR |
|
|
|
|
|
| Kontorsstöd |
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Juridik |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kapitalförvaltning |
|
|
|
| Affärsstöd |
|
| Risk & |
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| Avkastningsanalys |
| ||||||||||||||
| Investeringsstrategi |
|
| Tillväxtmarknader |
| Affärsskontroll |
|
| Avkastningsanalys |
| ||||||||||||||
| Ränteförvaltning |
|
| Aktier |
|
|
| Ekonomi |
|
|
| Riskförvaltning |
| |||||||||||
| Strategisk exponering & |
|
| Kvantitativ förvaltning |
| IT |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| trading |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| Extern förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kapitalförvaltningssyste |
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| m |
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| AP4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Administra- |
|
|
|
| Ägarstyrning |
| Affärs- |
| ||||||
|
|
| Vice VD & CIO |
|
|
|
| Juridik |
| och risk- |
| |||||||||||||
|
|
|
|
| tion |
|
|
| & information |
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kontroll |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Övriga |
|
|
|
|
|
| Fastig- | Allo- |
|
| Global |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| strategiska |
| ESG | SMEs | heter | kering |
|
| makro | Aktier |
|
|
|
|
|
| ||||||||
| investeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| AP7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| VD |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| Compliance |
|
| Kommunikation och |
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
| ledning |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| CRO |
|
|
|
| HR |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| CIO |
|
|
|
|
|
|
|
| Administrativ ledning |
|
|
|
| ||||||||
| Strategisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| allokering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Middle |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ekonomi |
| Kontors- |
| ||||||
| Alpha |
| Beta |
|
| Back office |
|
| IT |
| och rap- |
|
| |||||||||||
|
|
| office |
|
|
|
|
|
| stöd |
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| portering |
|
|
|
| ||
1 En ägaransvarig som rapporterar till kommunikationschef
2 Röstar på bolagsstämmor och/eller sitter i styrelser/nomineringskommittéer/rådgivningskommittéer KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
Aktiv ägarstyrning i Sjätte AP-fonden
99AP6 kan enligt placeringsreglerna inte ha mer än 30% röstandel i noterade bolag
100Fondens målsättningar finns beskrivna i mer detalj i avsnittet om integration av ESG
87
289
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 62
C AP6s modell för ägarstyrning
AP6s engagemang i innehaven
Direktinvesteringar:
Saminvesterar med andra investerare som aktiv minoritetsägare med betydande inflytande
Inflytande i styrelser genom nominerings- kommittéer, styrelseplatser och/eller oberoende styrelse- representanter
(32 innehav)
–31 nominerings- kommittéer
–22 styrelseplatser
–31 oberoende styrelserepresen- tanter
Fondinvesteringar:
Sitter med i rådgiv- ningskommittéer till alla förvaltningsteam
AP6s strategi för värdeskapande i direktinvesteringar genom aktiv ägarstyrning |
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Månadsvis till kvartalsvis uppföljning |
|
|
|
|
| Internt arbetsdokument | ||||
| och rapportering av, t.ex., |
|
|
|
|
|
| som ska stödja | |||
|
| Bolagets/marknadens utveckling |
|
|
|
|
| portföljbolagets ledning, | |||
|
| Ekonomi |
|
|
|
|
|
| inklusive | ||
|
| Bolagsledning och |
|
| 6. |
|
|
|
| Analys av avkastning, | |
|
| ersättningsfrågor |
|
|
|
|
|
| risker och utmaningar | ||
|
|
|
| Rapportering |
|
|
| för långsiktigt | |||
| ESG-frågor |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
| och uppföljning | 1. Ägarplan |
| värdeskapande | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Målsättning | |
| Process för AP6s aktiva |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| ägarstyrning t.ex. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| Dialog med bolagsledning | 5. Styrelse- |
|
|
|
| Ständig dialog med övriga | |||
|
| och andra ägare | arbete & | Påverkan och |
|
| ägare om t.ex. | ||||
| Roterande schema för | ägaransvar |
| kontroll |
| 2. Ägar- |
| Framtida prioriteringar | |||
|
| anställda med |
|
|
|
|
|
| AP6s uppförandekod | ||
|
|
|
|
|
|
| dialog | ||||
|
| investeringsansvar (i syfte |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| att öka transparens, |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| kunskap och riskdelning) |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Bolags- och |
| 4. Ägardirektiv |
|
|
|
| ||||
|
| marknadsanalys |
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
| 3. Nominering |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| av styrelse |
| Utse ledamöter till | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| bolagsstyrelsen | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| Kommunicera till portfölj- |
|
|
|
|
| |||
|
|
| bolagens styrelser |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
| AP6s perspektiv på målsättning, |
|
|
|
|
| |||
|
|
| tidplan och resurser |
|
|
|
|
|
| ||
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
JÄMFÖRELSE MED LEDANDE INSTITUTIONELLA INVESTERARE
88
290
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 63
Översikt över jämförelsefonder
SEK miljarder; Förvaltat kapital, 2013
| AP1-4 |
|
| Statliga pensionsfonder | |
|
| 2591 | |||
|
|
|
|
| Buffertfonder |
| AP6 | 22 |
|
| Statlig pensionsfond, buffertfond |
|
| Fokus på riskkapital (direkt/via fond) | |||
| AP7 | 182 |
| Statlig förvalsfond inom premiepensionssystemet | |
|
| >500 |
| Förvaltningsorganisation för pensionsfonder för anställda inom specifika sektorer | |
|
| ||||
|
|
| Investerar huvudsakligen i noterade aktier | ||
|
| >500 |
| Offentlig pensionsfond | |
|
|
| Investerar i noterade aktier och riskkapital | ||
|
| >500 |
| Förvaltningsorganisation för pensionsfonder för anställda inom specifika sektorer | |
Jämförelsefonder |
|
| Investerar huvudsakligen i noterade aktier | ||
| >500 |
| Förvaltningsorganisation för pensionsfonder för anställda inom specifika sektorer | ||
|
|
| Investerar huvudsakligen i noterade aktier | ||
|
| >500 |
| Tjänstepensionsfond | |
|
|
| Investerar huvudsakligen i noterade aktier | ||
|
| >100 |
| Privat pensionsfond | |
|
| Investerar huvudsakligen i noterade aktier | |||
|
|
|
| ||
|
|
|
| Tjänstepensionsfond för en specifik sektor | |
|
| >100 |
| Noterade aktier | |
|
|
|
|
| Investeringar i onoterad infrastruktur och fastigheter |
| Global | ~50 |
| Riskkapitalfond | |
|
|
|
|
| Endast privata innehav (>50% röstandelar i ~200-300 innehav) |
1 Genomsnitt
KÄLLA: Offentliga handlingar; intervjuer
Relevant jämförelsegrupp
Små mino- | Betydande |
ritetsposter | inflytande |
Jämförelse av integration av ESG i Första till Fjärde och Sjunde AP-fonderna och jämförelsefonder
89
291
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 64
Integration av ESG i AP1-4 and AP7 och jämförelsefonder
Låg integration Hög integration
Investeringsverksamhet
Jämförelse- | CA-fond = Kanadensisk fond | ||
fonder | NL-fond = Holländsk fond | ||
SC-fond = Skandinavisk fond | |||
AP1-4, |
| ||
| |||
AP7 | Huvudsakliga skillnader | ||
AMandat
B Investerings- filosofi
&-strategi
CVerktyg & processer
D Resurser &
organisation
E Uppföljning
F Extern
rapportering
NL-fonderna och en SC-fond skall enligt mandat investera i bolag med hög ESG-kvalitet
En CA-fond skall enligt mandat endast ta hänsyn till riskjusterad avkastning
NL-fonderna och en SC-fond utgår från positiv korrelation mellan ESG och finansiell avkastning i sin investeringsfilosofi och har uttalad strategi att investera i bolag med hög ESG-kvalitet
NL- och CA-fonderna, samt en SC-fond, har definierat fokusområden inom ESG
NL-fonderna och en SC-fond har explicita kvantitativa och kvalitativa mål för ESG
NL-fonderna tillämpar mest rigorös negativ screening, och utesluter branscher som ej anses leva upp till kundernas värderingar (t.ex. tobak, vapen), medan CA-fonderna endast utesluter bolag som bryter mot undertecknade internationella konventioner
En SC-fond tillämpar ett internt poängsystem för ESG-kvalitet för alla ~3,500 innehav
NL-fonderna kräver systematisk kontroll av ESG-aspekter vid varje investering, och CA- fonderna har systematiska processer för att inkludera ESG-analys i investeringsbeslut
AP-fonderna har färre dedikerade ESG-resurser jämfört med jämförelsefonderna (t.ex. har NL-fonderna team med 6-16 FTE); AP-fonderna har dock liknande resursnivå i förhållande till förvaltat kapital
AP-fonderna och SC-fonderna har integrerat ESG i större utsträckning än andra kapitalförvaltare (full integration i investeringsteamen i båda SC-fonderna)
En SC- och en NL-fond följer upp interna förvaltare och deras portföljer på ESG-kvalitet och i NL-fonden kopplas ESG-integration till förvaltarens ersättning
NL-fonderna har högst transparens kring ESG-integration (t.ex. målsättningar, operationalisering av ESG, engagemang, omröstningshistorik, måluppfyllelse)
Sammanfattning:
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
90
292
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 65
B Jämförelse av ESG-relaterade målsättningar
CA-fond = Kanadensisk fond NL-fond = Holländsk fond SC-fond = Skandinavisk fond
Typ av ESG-mål Exempel på målsättningar
Inga explicita | En SC-fond |
| |
målsättningar |
|
| CA-fonder |
|
|
Kvalitativa | En SC-fond |
| |
målsättningar |
|
| NL- |
| |
| |
| fonder |
Kvantitativa | En SC-fond |
målsättningar |
|
|
|
Interna målsättningar relateras till framsteg i ESG- integrationen (AP2)
Kundens uppfattning av förvaltarens ESG-integration (SC-fond)
Storlek på riktade ESG-investeringar/åtaganden
Andel av totalt förvaltat kapital som omfattas av uteslutningspolicy
Antal bolagsstämmor där fonden röstade (som andel av totalt antal bolagsstämmor)
Antal bolag där fonden engagerar sig direkt
Bedömning i Dow Jones hållbarhetsindex
Bedömning i UN PRI
Genomsnittning ESG-poäng i olika delar av portföljen
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
91
293
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 66
D Jämförelse av ESG-resurser
Antal dedikerade ESG-experter; FTE
|
|
|
| 16 |
|
|
|
| 10 |
|
|
|
| 8 |
|
|
|
| 7 |
|
|
|
| 6 |
|
|
|
| 3 |
2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
|
|
|
| 1 |
Anmärkning: I alla fonder ansvarar varje förvaltare för att inkorporera ESG-faktorer i värderingar och investeringsbeslut
KÄLLA: Offentliga handlingar; intervjuer
92
294
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 67
D Jämförelse av integration av ESG-expertis i kapitalförvaltningen
Typisk organisations- struktur
Beskrivning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ESG-ansvarig | |
|
|
|
| ESG-expertis i inves- |
|
|
|
|
|
| ESG-expert | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
Separat ESG-expertis | teringsorganisationen | Fullt integrerad ESG-expertis | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Investerings- |
|
|
|
| Investerings- |
|
|
| ||
|
|
|
|
| organisation |
| ESG |
|
| organisation |
|
|
| ||
| Investerings- |
| ESG |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| organisation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| ESG |
|
| Förvaltare/ |
| Förvaltare/ |
| Förvaltare/ |
| ||
|
|
|
|
|
| ESG |
| ESG |
| ESG |
| ||||
ESG-experter utanför | ESG-experter del av | Varje förvaltare är ESG- | |||||||||||||
| investeringsorganisationen | kapitalförvaltningen (t.ex. | expert och ansvarar för | ||||||||||||
| och bär inte ansvaret för | CIO har ansvar för både | ESG-analys och | integration | |||||||||||
| ESG-integration (ESG- | ESG-analys och | av ESG i verksamheten | ||||||||||||
| experterna rapporterar ej | integration) | (separat ESG-stöd kan | ||||||||||||
| till CIO) |
|
|
|
|
|
| finnas) |
|
|
|
|
| ||
Exempel-fonder | Kanaden- | |
siska fonder | ||
| ||
|
|
Skandinaviska
fonder
Holländska fonder
Flera fonder har satt ett internt mål att arbeta mot full integration av ESG
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
93
295
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Jämförelse av integration av ESG i Sjätte AP-fonden och jämförelsefonder
Bild 68
Integration av ESG i AP6 och jämförelsefonder
Låg integration Hög integration
Investeringsverksamhet
|
| Jämförelse- |
| CA-fond = Kanadensisk fond |
|
| fonder |
|
|
| AP6 | Global | Huvudsakliga skillnader | |
|
|
| En CA-fond har ett mandat som endast fokuserar på avkastning; den andra CA-fonden och den globala | |
A | Mandat |
|
| fonden har både mandat att maximera avkastning samt att verka för ekonomisk/ social förändring; |
|
|
|
| endast den globala fonden adresserar ESG explicit |
|
|
| AP6 och den globala fonden understryker de positiva effekterna på avkastning av integration av ESG, | |
B Investerings- |
|
| medan CA-fonderna fokuserar på ESG som en del i sin riskhantering | |
| filosofi |
| AP6 och den globala fonden har satt kvalitativa och kvantitativa mål för integration av ESG, och den | |
| &-strategi |
|
| globala fonden följer upp inverkan enligt en uppsättning nyckeltal |
|
|
| Den globala fonden är mest systematisk i sitt arbete med integration av ESG: riskutvärderingsverktyg, | |
|
|
|
| skräddarsydda frågor, krav på dokumentation, och ett index för att följa upp påverkan av investeringar |
C | Verktyg & |
|
| baserat på 6 faktorer |
| CA-fonderna använder en databas för att välja relevanta ESG-frågor att använda i utvärderingen av | |||
| processer |
|
| nya investeringar |
|
|
| AP6 tar en aktivare roll i fondinvesteringar än CA-fonderna genom att verka för integration av ESG1 | |
|
|
| Den globala fonden kombinerar investeringsteam, experter på värdeskapande, ”Center of Excellence” | |
D | Resurser & |
|
| för ESG, och extern ESG-expertis |
| organisation |
| AP6 och CA-fonderna har ett investeringsteam som har stöd av ESG-experter; AP6 har etablerat ett | |
roterande schema för förvaltare för att öka kompetensutveckling och -delning
AP6 och CA-fonderna genomför liknande utvärdering av externa förvaltare2
Den globala fonden och AP6 adresserar ESG-utvärderingen av interna förvaltare genom
E Uppföljning | – AP6: ”Dashboard” med nyckeltal som följer upp integrationen av ESG; förvaltare undertecknar |
| uppförandekod |
–Globala fonden: Internt index för uppföljning av investeringsteamet enligt 6 dimensioner
Den globala fonden har högst transparens i sin ESG-integration (t.ex. tydlig kommunikation av strategi,
F | Extern | utveckling av varje innehav, ESG-mål, och måluppfyllelse på bolagsnivå) |
| rapportering |
|
|
|
|
1 T.ex. genom dialoger, föredrag och förslag på nyckeltal i rapportering 2 Den globala fonden har inte externa förvaltare eller fondinvesteringar KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
94
296
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Jämförelse av aktiv ägarstyrning i Första till Fjärde och Sjunde AP-fonderna och jämförelsefonder
95
297
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 69
Aktiv ägarstyrning i AP1-4 och AP7 och jämförelsefonder
Låg integration Hög integration
Jämförelse- fonder
AP1-4, |
|
AP7 | Huvudsakliga skillnader |
CA-fond = Kanadensisk fond NL-fond = Holländsk fond SC-fond = Skandinavisk fond
A Mandat
B Portfölj- samman- sättning & arbetssätt
C Verktyg för att aktivt
påverka innehav
Sammanfattning:
NL-fonderna skall enligt mandat engagera sig i ett antal definierade prioriterade fokusområden (t.ex. arbetsrätt)
AP-fonderna har snävare placeringsregler, dock med begränsad praktisk betydelse givet fondernas investeringsstrategier och diversifiering
–AP1-4, en SC-fond: <10% röstandel i innehav (förutom privata fastighetsbolag)
–AP7: <5% röstandel och får ej rösta i svenska innehav
–NL-fonderna: <10% av tillgångarna i Holland; <2% av totalt marknadsvärde på AEX
–Inga ägarrestriktioner för CA-fonderna och den andra SC-fonden
AP-fonderna tar större ägarandelar än jämförelsefonderna i flera fall
–AP1-4 har betydande inflytande (>5% röstandelar) i 12 publika bolag (<1% av förvaltat kapital, exklusive fastigheter); AP7 har 2 innehav med >1% röstandelar
–Jämförelsefonderna har <5% röstandel i alla innehav och <1% i de flesta innehav
AP-fonderna och CA-fonderna fokuserar på bolagsstyrning (G) , medan NL-fonderna och en SC-fond fokuserar på E, S, och G i ESG; en SC-fond specificerar fokusområden i varje innehav (~45-50 innehav)
SC-fonderna och AP1 begränsar antalet innehav för att möjliggöra mer aktivt engagemang; i SC-fonderna är varje förvaltare ansvarig för allt engagemang i företag de investerat i (t.ex. röstning, dialoger)
AP1-4 utövar aktiv ägarstyrning i större utsträckning i innehav med >5% röstandel, t.ex. genom representation i nomineringskommittéer och styrelser
Med begränsade röstandelar har flera fonder tagit initiativ för att öka sitt inflytande:
–AP-fonderna samarbetar genom Etikrådet, upprätthåller starka band med svenska innehav för att hålla fortlöpande diskussioner, och ger råd i utvalda frågor
–NL-fonderna samarbetar genom Eumedion att stärka engagemang i innehav, och skickar en gemensam representant till bolagsstämmor
–En SC-fond påverkar sina portföljbolag genom nära relationer till styrelse och ledning
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
101 Holländska pensionsfonder tillhandahåller pensionsadministration och kapitalförvaltning till flera klienter, till exempel branschspecifika pensionsfonder, företagsfonder eller tjänstepensionsfonder
96
298
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 70
C Översikt över Eumedion
Eumedion: översikt och målsättning | Exempel på aktiviteter |
Oberoende samarbete mellan ~70 institutionella investerare i Holland som representerar över EUR 1000 miljarder i förvaltat kapital
Målsättning att ytterligare utveckla god och ansvarsfull bolagsstyrning i Holland
Dialoger med institutioner och myndigheter förbereds av fem olika kommittéer, som består av representanter från Eumedions medlemmar
–Juridisk kommitté
–Revisionskommitté
–Investeringskommitté
–Forskningskommitté
–PR-kommitté
Varje medlem har en röst i det årliga medlemsmötet, där bl.a. den årliga policyplanen antas
Sammanslagning av röstandelar, där en medlem ges fullmakt att representera hela gruppen på bolagsstämmor; en representant kan representera upp till ~40% av rösterna
(trots att varje enskild medlem ofta har <1% röstandel, beroende på innehav)
–Riktlinjer för omröstning antas i förväg
–Representationsmandat fördelas bland alla medlemmar
Andra gemensamma engagemang med portföljbolag, t.ex. dialog i särskilda frågor, brevskrivning
Dialoger med relevanta myndigheter
(t.ex. Hollands regering, EU-institutioner) för att påverka praxis och lagstiftning
Kompetensutveckling, genom att organisera seminarier, symposier och rundabords-diskussioner
Förespråka god bolagsstyrning, t.ex. genom att publicera riktlinjer
KÄLLA: Offentliga handlingar; intervjuer
97
299
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Jämförelse av aktiv ägarstyrning i Sjätte AP-fonden och jämförelsefonder
102Jämförelsen inkluderar ej Sjunde AP-fonden då fonden ej får rösta på svenska bolagsstämmor
103Övriga AP-fonder publicerar delvis liknande information, men ej lika omfattande
98
300
Skr. 2013/14:130
Bilaga 9
Bild 71
Aktiv ägarstyrning i AP6 och jämförelsefonder
Låg integration Hög integration
| Jämförelse- | CA-fond = Kanadensisk fond |
| fonder |
|
AP6 | 1 Global | Huvudsakliga skillnader |
A Mandat
B Portfölj- samman- sättning & arbetssätt
C Verktyg för att aktivt
påverka innehav
Alla fonder skall enligt mandat utöva aktiv ägarstyrning för att skapa värde och minska risker; AP6 skall i tillägg investera i onoterade nordiska bolag (styrelsen)
Endast små begränsningar av möjligheten att utöva aktiv ägarstyrning
–AP6 begränsas till <30% röstandel i noterade aktier
–En CA-fond får endast göra direkta privata investeringar i fastigheter/infrastruktur
Fonderna har ~10-100% röstandelar i sina direkta privata portföljer
AP6 och en CA-fond tillämpar en saminvesteringsstrategi
Skillnader i fokusområden: CA-fonderna ser ESG-frågor som ett viktigt fokusområde, den globala fonden fokuserar på tillväxt och involvera extern expertis, och AP6 anpassar fokusområden till varje innehav
AP6 har som mål att sitta i styrelsen i alla direktinvesteringar och förbättra GRI-rapportering i direkta innehav; övriga fonder har inga definierade målsättningar
Alla fonder deltar aktivt i att driva strategisk agenda och verksamhet, med vissa skillnader:
–Styrelserepresentation: den globala fonden och AP6 har högre närvaro genom egna och oberoende representanter (den globala fonden har styrelserepresentation i alla sina innehav; AP6 har 22 egna och 31 oberoende representanter i 32 innehav), medan CA-fonderna har styrelseplatser i utvalda innehav
–Involvering i verksamhet: CA-fonderna och den globala fonden driver aktivt verksamhetsförbättningar (t.ex. 100-dagarsprogram) på operativ nivå; AP6 är inblandat genom frekventa dialoger och ledningsgruppsmöten, medan ansvar för verksamhetsförbättringar ofta tas av investeringspartners
–Stödmodeller: AP6 har större roterande investeringsteam; jämförelsefonder har specialiserade investeringsteam i nära samarbete med operationella förbättringsteam
Sammanfattning:
1 Endast portfölj med noterade bolag och röstandelar >10%
KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer
99
301
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 2014
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden
Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Adelsohn
Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-
Svärd, Ullenhag, Hatt, Lööf, Arnholm, Svantesson
Föredragande: statsrådet Norman
Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013
302