Årsredovisning för staten 2022

Skrivelse 2022/23:101

Regeringens skrivelse 2022/23:101

Årsredovisning för staten 2022

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2023

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2022. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat- räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

	Skr. 2022/23:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning .........................................................................................................................		5
Inledning	...................................................................................................................................	12
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................		15
1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................	15
1.2	Utgiftstaket för 2022 ...........................................................................................	17
2 Utfallet för statens budget..............................................................................................		23
2.1	Saldot i statens budget 2022...............................................................................	23
2.2	Ändringar i statens budget 2022........................................................................	26

2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska

	faciliteten för återhämtning och resiliens.........................................................	32
2.4	Inkomster i statens budget 2022 .......................................................................	35
2.5	Utgifter i statens budget 2022............................................................................	56
2.6	Förändring av anslagsbehållningar....................................................................	70
2.7	Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................................	72
2.8	Kassamässig korrigering .....................................................................................	79
2.9	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .....................................	81
2.10	Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ...............................	85
3 Utfall per utgiftsområde .................................................................................................		89
3.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................................	89
3.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............................	93
3.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .......................................................	98
3.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................................	99
3.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ....................................................	102
3.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..............................	103
3.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.........................................................	107
3.8	Utgiftsområde 8 Migration...............................................................................	111
3.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...........................	114
3.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning.........................................................................................	119
3.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .................................	123
3.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn....................	125
3.13	Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering .....	128
3.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...........................................	130
3.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd ...........................................................................	136
3.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.............................	138
3.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..........................	142
3.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
	byggande samt konsumentpolitik....................................................................	147
3.19	Utgiftsområde 19 Regional utveckling ...........................................................	151
3.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...........................................	153
3.21	Utgiftsområde 21 Energi ..................................................................................	156
3.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer .............................................................	159
3.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....................	165
3.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv............................................................................	169
3.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ......................................	175
3.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .....................................................	177
3.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................................	180
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................		183
4.1	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................	183
4.2	Resultaträkning...................................................................................................	198

Skr. 2022/23:101

	4.3	Balansräkning .....................................................................................................	202
	4.4	Finansieringsanalys ............................................................................................	205
	4.5	Noter....................................................................................................................	208
5	Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................		293
	5.1	Definition av statsskulden................................................................................	293
	5.2	Statsskuldens fördelning och löptid................................................................	294
	5.3	Statsskuldens kostnader....................................................................................	298
6	Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................		301
	6.1	Statliga garantier.................................................................................................	301
	6.2	Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................	315
	6.3	Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........	322
7	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................		327

7.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

	statsförvaltningen...............................................................................................	327
7.2	Redovisning av samtliga EU-medel................................................................	332
7.3	Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................	334
7.4	Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................	340

7.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

	av EU-medel.......................................................................................................	346
Bilaga 1	Specifikation av inkomster i statens budget
Bilaga 2	Specifikation av utgifter i statens budget
Bilaga 3	Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen
	i statens budget
Bilaga 4	Beställningsbemyndiganden
Bilaga 5	Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 6	Tabellsamling
Bilaga 7	Statliga myndigheter
Bilaga 8	Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023

Skr. 2022/23:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2022

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2022 uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förbättrades det finansiella sparandet med 42 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,3 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 164 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2021 försämrades resultatet med 63 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP minskade statsskulden från 21,0 procent 2021 till 17,4 procent 2022.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2022 jämfört med 2021.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

		Procent av		Procent av
	2022	BNP1	2021	BNP2
Den offentliga sektorns finansiella
sparande	44	0,7	1	0,0

Statens budgetsaldo	164	2,8	78	1,4
Utgiftstak	1 634	27,6	1 695	31,0

Takbegränsade utgifter	1 559	26,3	1 551	28,4

Statens nettoförmögenhet	113	1,9	117	2,1
Statsskuld	1 031	17,4	1 145	21,0

Årets överskott i resultaträkningen	27	0,5	90	1,6

Utlåning3	323	5,5	375	6,9
Garantiåtaganden4	2 657	44,8	2 413	44,2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Preliminär BNP för 2022 uppgår till 5 926 miljarder kronor (löpande priser).

2Reviderad BNP för 2021 uppgår till 5 462 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Skr. 2022/23:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 0.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
		2022	2021
Inkomster		2 848	2 646

Skatter och avgifter		2 459	2 331
Övriga inkomster		389	315

Utgifter		2 804	2 645

Finansiellt sparande		44	1
varav staten		2	-39

varav ålderspensionssystemet		19	6

varav kommunala sektorn		22	34
Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av
BNP		0,2	-0,1

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 ökade det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Förstärkningen mellan 2021 och 2022 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att produktionsskatter växte kraftigt. Även kapitalinkomsterna ökade kraftigt mellan åren.

Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2022. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3	Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
		2022	2021

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå		1 502	1 430
Tekniska justeringar		2	6

Reella justeringar		130	259

Utgiftstak, slutligt fastställt		1 634	1 695
Takbegränsade utgifter		1 559	1 551

Budgeteringsmarginal		75	144

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter		4,8	9,3
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2022 uppgick till 1 634 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgifts- taket till 1 559 miljarder kronor, dvs. 75 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Skr. 2022/23:101

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

	Statens budget1 2022	2022	2021
Totala inkomster	1 190	1 286	1 191

Statens skatteinkomster	1 220	1 308	1 235
Övriga inkomster	-31	-22	-44

Totala utgifter m.m.	1 137	1 123	1 113

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor
m.m.	1 191	1 211	1 216

Statsskuldsräntor m.m.	12	27	-1

Förändring av anslagsbehållningar	-7
Riksgäldskontorets nettoutlåning	-60	-111	-97

Kassamässig korrigering	0	-5	-4

Budgetsaldo	53	164	78

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2021.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket var 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatte- inkomsterna beror främst på högre inkomster från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det var 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 87 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021.

Skr. 2022/23:101

Resultaträkning

Tabell 0.5	Resultaträkning
Miljarder kronor
		2022	2021
Intäkter

Skatteintäkter		1 599	1 505
Övriga intäkter		150	136

Summa intäkter		1 749	1 641


Kostnader

Transfereringar m.m.		-1 345	-1 341

Statens egen verksamhet		-356	-315
Summa kostnader		-1 701	-1 656


Resultat från andelar i hel- och delägda
företag		20	98

Finansiella intäkter och kostnader, netto		-41	7

Årets överskott		27	90

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor, vilket var 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 94 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 14 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 345 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för stats- skulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021.

Skr. 2022/23:101

Balansräkning

Tabell 0.6	Balansräkning
Miljarder kronor
		2022-12-31	2021-12-31
Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar		13	12
Materiella anläggningstillgångar		766	710

Finansiella anläggningstillgångar		564	627

Utlåning		323	375
Varulager m.m.		3	3

Fordringar		180	152

Periodavgränsningsposter		306	322
Kortfristiga placeringar		37	16

Kassa och bank		9	7

Summa tillgångar		2 200	2 225

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet		113	117

Fonder		216	224

Avsättningar		376	371

Statsskulden		1 031	1 145
Skulder m.m.		347	263

Periodavgränsningsposter		117	106

Summa kapital och skulder		2 200	2 225

Garantiförbindelser		7	7

Övriga ansvarsförbindelser		87	107

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 113 miljarder kronor vid utgången av 2022. I förhållande till 2021 minskade nettoförmögenheten med 4 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till

1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Lån i svenska kronor minskade med 85 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 29 miljarder kronor.

Skr. 2022/23:101

Statliga garantier

Tabell 0.7	Statliga garantier
Miljarder kronor
		2022-12-31	2021-12-31
Insättningsgarantin		2 131	1 917

Investerarskyddet
Kreditgarantier		305	291

Garantier om tillförsel av kapital		216	198

Pensionsgarantier		6	7
Totalt		2 657	2 413

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

De statliga garantiåtagandena ökade med 244 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgick till 2 657 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 131 miljarder kronor, vilket var en ökning med 213 miljarder kronor jämfört med 2021.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 305 miljarder kronor, vilket var ökning med 14 miljarder kronor i förhållande till 2021. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 216 miljarder kronor, vilket var en ökning med

18 miljarder kronor jämfört med 2021.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8	Statlig utlåning
Miljarder kronor
Lån		2022-12-31	2021-12-31
CSN:s utlåning		238	228

Lån till Riksbanken		76	127
Övriga lån		9	20

Summa		323	375

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens utlåning uppgick till 323 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån och utlåningen till Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

Skr. 2022/23:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

	2022	2021
Betalningar till EU	48	52
Betalningar från EU	16	15

Nettoflöde från statens budget
till EU	33	38

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Sveriges avgift till EU uppgick till 48 miljarder kronor, vilket var en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till ca 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till

33 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2021.

Skr. 2022/23:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2022 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2022 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2022 i resultat- och balansräkningarna, finansierings- analys och noter med utfallet för 2021.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2022 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2022, dels med utfallet för 2021.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2023/01072).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Skr. 2022/23:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2022

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2022.

För 2022 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tretton myndigheter: Arbetsförmedlingen, Boverket, Försvarsmakten, Institutet för mänskliga rättigheter, Konstnärsnämnden, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för psykologiskt försvar, Nationalmuseum, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design och Tillväxtverket.

Skr. 2022/23:101

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2018–2022. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2018–2022

	2018	2019	2020	2021	2022
Summa	20	9	12	10	13

Skr. 2022/23:101

1Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2022

Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till

ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förstärktes det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP (se tabell 1.1). I prognosen till budgetpropositionen för 2022 beräknades ett underskott på

37 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 70 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att inkomster från skatter blev högre än beräknat. Flertalet skatteslag ökade i större utsträckning än beräknat. En anledning är den höga inflationen som framför allt medförde att skatt på konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2022. Även utdelningar från statliga bolag blev högre än förväntat. Likaså blev övriga inkomster högre än beräknat, detta rör dock kapitalförslitningen som bruttoförs både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral för det finansiella sparandet.

Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna i budget- propositionen rör samtliga sektorer, och blev störst i kommunsektorn. Detta beror bl.a. på att kapacitetsbegränsningar inom sektorn höll tillbaka utgifterna medan skatte- inkomsterna blev högre än beräknat.

Inkomster från skatter och avgifter samt kapital förstärkte även ålderspensions- systemets finanser i högre utsträckning än beräknat.

I staten blev det finansiella sparandet likaså högre än beräknat. Samtidigt som inkomsterna från skatter samt utdelningar från bolag blev högre än beräknat, ökade dock också utgifter mer än väntat. Den största avvikelsen rör transfereringar som beror dels på tillkommande ändringsbudgetar, dels på omklassificeringen av flaskhals- intäkter från näringslivet till staten. Även räntebetalningarna ökade oväntat mycket till följd av den högre räntenivån. Sammantaget togs avvikelserna för inkomster i stor utsträckning ut av att också utgifterna ökade.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

	BP 2022	Utfall 2022	Utfall - BP22	Utfall 2021

Inkomster	2 697	2 848	151	2 646
Skatter och avgifter	2 359	2 459	100	2 331

Kapitalinkomster	83	104	21	66

Övriga inkomster	255	285	30	249

Utgifter	2 734	2 804	71	2 645

Transfereringar	953	988	35	962

Konsumtion	1 471	1 486	15	1 409
Räntor1	25	40	15	21
Investeringar m.m.2	284	290	5	253
Finansiellt sparande	-37	44	80	1
procent av BNP	-0,7	0,7	1,4	0,0

Stat	-21	2	23	-39

	Skr. 2022/23:101
Ålderspensionssystem	9	19	11	6

Kommunsektorn	-24	22	47	34

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter.

2Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar för att stärka Sverige och stötta Ukraina beräknas ha medfört att den offentliga sektorns inkomster blev något lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2022. För utgifterna beräknas motsvarande förändringar vara betydligt större (se tabell 1.2). Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på 17,5 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan. Med dessa utgiftshöjande händelser beaktat blev utfallet för utgifterna lägre. Detta beror dels på att anvisade medel inom t.ex. migrationsområdet inte utnyttjades fullt ut, dels på att utgifter inom bl.a. arbetsmarknadsområdet blev lägre än förväntat (se avsnitt 2 och 3).

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2022, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

		Ändrings-	Elstöd, NR		Utfall - totalt
	BP22	budget 2022	redovisning1	Utfall 2022	anvisat 2022	Utfall 2021
Inkomster	2 697	-6	18	2 848	139	2 646

Utgifter	2 734	77	18	2 804	-24	2 645

Finansiellt sparande	-37	-83	0	44	-163	1

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna.

1Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Likaså innebär kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut, vilket bidrog till att det finansiella sparandet i offentlig sektor blev högre än beräknat.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2022

För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid- 19 bedrev regeringen 2022 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömde i 2022 års budgetproposition att det förelåg en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse var motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen

Skr. 2022/23:101

baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats upp, men både det strukturella sparandet 2022 och det bakåt- blickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2015–2022 bedöms ligga strax under målnivån 2022 (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Finansiellt sparande	0,0	1,0	1,4	0,8	0,6	-2,8	0,0	0,7
Varav staten	0,1	1,4	1,6	1,3	1,3	-2,8	-0,7	0,0
Varav ålderspensions-	0,2	0,1	0,0	0,1	0,1	-0,2	0,1	0,3
systemet
Varav kommunala sektorn	-0,4	-0,6	-0,2	-0,7	-0,9	0,2	0,6	0,4
Bakåtblickande	-0,4	-0,6	-0,3	-0,2	0,0	-0,3	-0,1	0,2
åttaårssnitt
Strukturellt sparande1	-0,7	0,1	0,2	-0,1	0,1	-0,9	-0,1	0,0
BNP-gap2	0,9	0,7	1,3	1,2	1,2	-3,0	0,3	1,3

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den mycket höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2Utgiftstaket för 2022

Tabell 1.4	Utgiftstaket
Miljarder kronor		2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå		1 093	1 103	1 123	1 167	1 210	1 332	1 392	1 471	1 430	1 502

Tekniska justeringar		2	4	2	7	12	5	10	10	6	2

Reella justeringar1		0	0	33	41	52	0	-51	262	259	130
Utgiftstak, slutligt fastställt		1 095	1 107	1 158	1 215	1 274	1 337	1 351	1 743	1 695	1 634

Takbegränsade utgifter		1 067	1 096	1 135	1 184	1 229	1 282	1 308	1 501	1 551	1 559

Budgeteringsmarginal		28	11	23	31	45	55	43	242	144	75
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter		2,6	1,0	2,0	2,6	3,6	4,3	3,3	16,1	9,3	4,8

Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2012 Årsredovisningen för staten 2017. Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med

250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna

Skr. 2022/23:101

att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2013). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av covid-19 förde med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2022 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 559 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 75 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2022

Miljoner kronor

				Utfall -	Utfall -
	Statens	Ändrings-		statens	totalt
	budget	budget	Utfall	budget	anvisat	Utfall
	2022	2022	2022	2022	2022	2021
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	1 184 352	76 714 1 210 805		26 453	-50 261 1 216 046

Ålderspensionssystemet vid
sidan av budgeten	346 152		347 902	1 750	1 750	334 564

Takbegränsade utgifter	1 530 504	76 714 1 558 707		28 202	-48 512 1 550 609

Marginal till utgiftstaket	103 496		75 293			144 391

Utgiftstak	1 634 000		1 634 000			1 695 000

De takbegränsade utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det är i första hand utgifterna på vissa utgiftsområden som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av

covid- 19, insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion samt stöd för att mildra effekterna av de höga elpriserna. Utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget uppgick till 348 miljarder kronor, vilket var ca

2 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2022. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Skr. 2022/23:101

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2022 fastställdes av riksdagen i december 2019 till 1 502 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6	Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Miljarder kronor
		2022
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2020		1 502

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år		2,23

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till
periodiseringsfond		-0,17

Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för
personbilar		-0,32

Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021

Åtgärder med anledning av covid-19		130

Ny nivå i budgetpropositionen för 2021		1 634

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022
Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån		0,04

Ny nivå i budgetpropositionen för 2022		1 634

Slutligt utgiftstak		1 634

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor.

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2022 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2022 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor.

Skr. 2022/23:101

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2022 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2022 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2022 i november 2019. Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2022 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2022 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2022 till utfallet för 2022

Miljarder kronor

	2022
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1	93,4
Reformer	-197,9

Reviderad pris- och löneomräkning	2,9

Övriga makroekonomiska förändringar	3,3

Volymförändringar	4,2

Övrigt2	39,4
Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå	130,0

Total förändring av budgeteringsmarginalen	-18,1

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2022	75,3

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter.

1Bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:69.

2Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.

När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2022 uppgick budgeteringsmarginalen till 93,4 miljarder kronor. I utfallet för 2022 uppgick marginalen till 75,3 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 197,9 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeterings- marginalen har blivit motsvarande mindre. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Dessa består delvis av ändringar i statens budget under 2022 som en följd av pandemin. Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budget- propositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande.

Skr. 2022/23:101

Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 3,3 miljarder kronor större. En förklaring är att bedömningen av antalet personer som uppbar A-kassa 2022 successivt har reviderats ner. Utfallet 2022 var ca 67 000 personer, mätt som helårsekvivalenter, vilket är 14 procent lägre än beräkningen för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Nedrevidering har skett trots att arbetslösheten för 2022 under samma period reviderats upp. Orsaken är att sammansättningen av ersättningstagare inom arbetsmarknadsområdet har förändrats så att en lägre andel är berättigade till A-kassa. Ytterligare en förklaring är att budgeterade volymer i olika arbetsmarknadspolitiska program och insatser under perioden inte realiserats. Skillnaden mellan budgeterad volym och utfall redovisas här som en effekt av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Sammantaget har detta bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev ca 8 miljarder kronor lägre än bedömningen som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaketför 2022 fastställdes i statens budget för 2020. Samtidigt motverkas de lägre utgifterna inom arbetsmarknads- området delvis av att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre. Det beror på att bedömningen av inkomstindex för 2022 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i Budgetpropositionen för 2020 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 4,2 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings- systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev sammantaget ca 5 miljarder kronor lägre 2022 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar än vad som bedömdes för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldra- penningdagar 2022 uppgick till ca 48,6 miljoner, vilket är ca 15 procent mindre än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020. Vidare blev utgifterna inom utgifts- område 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget

ca 3 miljarder kronor lägre 2022 än vad som ursprungligen bedömdes för 2022. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 26 400, vilket är 41 procent färre än vad beräkningen i Budget- propositionen för 2020 baserades på. Samtidigt har utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blivit högre för 2022 än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror bl.a. på att antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning uppgick till 52,6 miljoner vilket var 10 procent fler än den ursprungliga bedömningen. För antalet personer inom sjuk- och aktivitetsersättningen var motsvarande skillnad 9 procent fler.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeterings- marginalen blivit 39,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2022 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2022. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs i avsnitt 2 och 3. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt

Skr. 2022/23:101

bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv.

Skr. 2022/23:101

2 Utfallet för statens budget

I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2022.

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2022

Saldot i statens budget blev 164 miljarder kronor 2022 (tabell 2.1) och statens låne- behov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 53 miljarder kronor. Saldot blev därmed 111 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 97 miljarder kronor högre och utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2022 påverkades i hög grad av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid- 19. Att utgifterna blev lägre än beräknat beror på att inlåningen från Affärsverket svenska kraftnät ökade med 58 miljarder kronor, då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Denna post ingick inte i beräkningen av utgifterna i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2022

Miljoner kronor

				Utfall -
	Statens	Ändrings-	Utfall	statens
	budget	budget	2022	budget

Totala inkomster	1 189 513		1 286 133	96 619

Statens skatteinkomster	1 220 316		1 308 121	87 806

Övriga inkomster	-30 803		-21 989	8 814

Totala utgifter m.m.	1 136 720	87 214	1 122 503	-14 217
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.	1 190 965	76 714	1 210 805	19 840

Skr. 2022/23:101

				Utfall -
	Statens	Ändrings-	Utfall	statens
	budget	budget	2022	budget

Statsskuldsräntor m.m.	12 155	10 500	27 155	15 000

Förändring av anslagsbehållningar	-6 681			6 681

Riksgäldskontorets nettoutlåning	-60 090		-110 926	-50 835

Kassamässig korrigering	371		-4 532	-4 903
Budgetsaldo	52 793		163 630	110 836

Statens skatteinkomster blev 88 miljarder kronor högre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror främst på högre intäkter från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, har påverkat inkomsterna i statens budget positivt med 35 miljarder kronor, vilket är drygt 29 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev knappt 9 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det beror främst på att inkomsterna av statens aktier, dvs. utdelningarna från statligt ägda bolag, blev 22 miljarder kronor högre än beräknat. Däremot blev bidragen från EU drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat.

I tabell 2.2 redovisas de utgifter som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2022

Miljoner kronor

					Utfall -
		Statens	Ändrings-		statens
	Utgiftsområde	budget	budget	Utfall	budget
4	Rättsväsendet	62 919	130	61 496	-1 423

5	Internationell samverkan	2 235	1 206	3 381	1 146

6	Försvar och samhällets krisberedskap	76 571	4 481	83 541	6 970

7	Internationellt bistånd	51 940	-4 852	46 196	-5 744

8	Migration	8 541	10 300	11 730	3 188

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	113 309	8 106	118 165	4 856
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	97 428	19 107	114 340	16 912

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	42 161	4 190	46 341	4 179
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	99 847	2 423	101 067	1 220

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 221	51	78 376	-14 845

15	Studiestöd	27 801	100	25 479	-2 323

16	Utbildning och universitetsforskning	95 384	89	92 965	-2 419

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	18 500	1 709	19 733	1 234

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
	byggande samt konsumentpolitik	5 769	4 295	7 713	1 944

19	Regional utveckling	4 742	0	3 357	-1 385

21	Energi	3 255	9 063	11 862	8 608
22	Kommunikationer	76 965	1 479	72 878	-4 087

Skr. 2022/23:101

					Utfall -
		Statens	Ändrings-		statens
	Utgiftsområde	budget	budget	Utfall	budget

24	Näringsliv	9 255	7 085	10 274	1 019

26	Statsskuldsräntor m.m.	12 155	10 500	27 155	15 000

	Riksgäldskontorets nettoutlåning	-60 090		-110 926	-50 835

	Kassamässig korrigering	371		-4 532	-4 903
	Övriga utgifter	294 441	7 754	301 912	7 471

	Summa utgifter m.m. i statens budget	1 136 720	87 214	1 122 503	-14 217

Utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 12 av de

27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 7 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2022 och 2021. Utfallet för statens budget visar för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Överskottet i statens budget var därmed 86 miljarder kronor högre 2022 jämfört med 2021.

Tabell 2.3	Utfallet för statens budget 2022–2021
Miljoner kronor
		Utfall	Utfall	Skillnad mot
		2022	2021	2021

Totala inkomster		1 286 133	1 191 286	94 846

Statens skatteinkomster		1 308 121	1 235 074	73 048

Övriga inkomster		-21 989	-43 788	21 799

Totala utgifter m.m.		1 122 503	1 113 436	9 066
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.		1 210 805	1 216 046	-5 240

Statsskuldsräntor m.m.		27 155	-1 298	28 453

Riksgäldskontorets nettoutlåning		-110 926	-96 965	-13 961

Kassamässig korrigering		-4 532	-4 346	-186

Budgetsaldo		163 630	77 850	85 780

Statens inkomster ökade med 95 miljarder kronor

Statens skatteinkomster ökade med 73 miljarder kronor och övriga inkomster med 22 miljarder kronor.

Ökningen förklaras främst av högre intäkter från mervärdesskatt och är främst en effekt av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion under 2022 samtidigt som även konsumtionsvolymen ökade något. Intäkterna från arbetsgivaravgifter ökade med 39 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med

6,4 procent jämfört med 2021. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren positivt med 20 miljarder kronor.

Skr. 2022/23:101

Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre utdelningar av statens aktier som ökade med 29 miljarder kronor. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 miljarder kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Utgifterna ökade med knappt 1 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 9 miljarder kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Att utgifterna ökade så lite beror till stor del på att Affärsverket svenska kraftnäts inlåning ökade med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar, vilket minskar utgifterna i statens budget.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2021 och 2022.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2022–2021

Miljoner kronor

		Utfall	Utfall	Skillnad mot
	Utgiftsområde	2022	2021	2021

4	Rättsväsendet	61 496	57 168	4 329

6	Försvar och samhällets krisberedskap	83 541	70 518	13 023

8	Migration	11 730	8 224	3 505

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	118 165	137 967	-19 803

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	46 341	38 016	8 325

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	78 376	91 947	-13 571

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	19 733	22 683	-2 950

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
	samt konsumentpolitik	7 713	5 188	2 525

20	Allmän miljö- och naturvård	21 511	16 725	4 787

21	Energi	11 862	3 395	8 468

24	Näringsliv	10 274	30 407	-20 133
25	Allmänna bidrag till kommuner	157 022	153 235	3 787

26	Statsskuldsräntor m.m.	27 155	-1 298	28 453

27	Avgiften till Europeiska unionen	48 240	52 262	-4 022

	Riksgäldskontorets nettoutlåning	-110 926	-96 965	-13 961

	Övriga utgifter	530 269	523 966	6 304

	Summa utgifter m.m. i statens budget	1 122 503	1 113 436	9 066

2.2Ändringar i statens budget 2022

Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2022. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion. Under första delen av året innehöll ändringsbudgetarna även åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Beslut om ändringar i statens budget 2022

Tabell 2.5 visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2022. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

Skr. 2022/23:101

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 87 214 miljoner kronor i ändringsbudget under 2022. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 986 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 190 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2022. Dessutom har riksdagen beslutat om ökade kreditgarantiramar med 250 000 miljoner kronor och 181,7 miljoner euro. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 008 miljoner kronor vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.

Tabell 2.5 Ändringar i Statens budget 2022

Miljoner kronor

					Beställnings-	Kredit-
Riksdagsbeslut	Proposition/betänkande	Beteckning	Utgifter	Inkomster	bemyndiganden	garantiramar Övrigt

2022-02-02	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:86, bet.
	2022 – Ersättningar på	2021/22:FiU16, rskr.
	sjukförsäkringsområdet, stöd	2021/22:137–142
	till företag, medel för testning
	och smittspårning samt
	andra åtgärder med
	anledning av coronaviruset		18 405
2022-02-02	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:89, bet.
	2022 – Fler åtgärder på	2021/22:FiU16, rskr.
	skatteområdet med	2021/22:137–142
	anledning av coronaviruset			-11 250

2022-02-02	Ökade medel till	Bet. 2021/22:FiU16,
	kultursektorn	rskr. 2021/22:169	820
2022-02-24	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:113,
	2022 – Slopad karenstid för	bet. 2021/22:FiU44,
	stöd vid korttidsarbete,	rskr. 2021/22:169–173
	förstärkt evenemangsstöd
	och andra åtgärder med
	anledning av coronaviruset
	samt kompensation till
	hushållen för höga elpriser		10 291

2022-02-28	Ändringar i statens budget	Bet. 2021/22:FiU40,
	för 2022 – Ekonomiskt stöd	rskr. 2021/22:174–175
	och utrustning till Ukraina		914

2022-03-17	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:152,
	2022 – Garanti till	bet. 2021/22:FiU45,
	Internationella	rskr.2021/22:190
	återuppbyggnads- och
	utvecklingsbanken för lån till
	Ukraina					EUR 44,7

2022-03-24	Ändringar i statens budget	Bet. 2021/22:FiU46,
	för 2022 – Stöd till Ukraina	rskr. 2021/22:204
	med efterfrågad
	försvarsmateriel		205
2022-04-07	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:199,
	2022 – Åtgärder för att	bet. 2021/22:FiU47,
	stärka rikets militära försvar	rskr. 2021/22:226–228
	och kompensation till
	hushållen för höga elpriser		2 919		21 900

2022-04-27	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:221,
	2022 – Tillfälligt sänkt skatt	bet. 2021/22:FiU39,
	på bensin och diesel samt	rskr. 2021/22:248–250
	hantering av överskott av
	vaccindoser			-3 900

2022-06-21	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:252,
	2022 – Stöd till jordbruket	bet. 2021/22:FiU48,
	och fiskerinäringen samt	rskr. 2021/22:436–439
	kompensation för höga
	energipriser		2 370	94

Skr. 2022/23:101

					Beställnings-	Kredit-
Riksdagsbeslut	Proposition/betänkande	Beteckning	Utgifter	Inkomster	bemyndiganden	garantiramar	Övrigt
2022-06-21	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:258,
	2022 – Åtgärder i samband	bet.2021/22:FiU48,
	med rekapitalisering av SAS	rskr. 2021/22:436–439
	AB		1 500

2022-06-21	Investeringsstöd och	Bet. 2021/22:FiU48,
	energieffektivisering av	rskr. 2021/22:436
	flerbostadshus m.m.		4 291

2022-06-22	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:269,
	2022 – Vårändringsbudget	bet. 2021/22:FiU49,
	för 2022 och stöd till Ukraina	rskr. 2021/22:459–470	32 018	-440	13 278

2022-06-22	Ökade medel till anskaffning	Bet. 2021/22:FiU49,
	av materiel och anläggningar	rskr. 2021/22:459	1 000

2022-06-22	Extra ändringsbudget för	Prop. 2021/22:270,
	2022 – Retroaktivt sänkt	bet. 2021/22:FiU50,
	skatt på diesel inom jord-,	rskr. 2021/22:471
	skogs- och vattenbruk			-490

2022-09-05	Ändringar i statens budget	Bet. 2021/22:FiU51,
	för 2022 – Statliga	rskr. 2021/22:472
	kreditgarantier för lån till
	elproducenter					250 000

2022-11-17	Ändringar i statens budget	Bet. 2022/23:FiU27,
	för 2022 – Försvarsmateriel	rskr. 2022/23:14
	till Ukraina						3 008

2022-12-14	Höständringsbudget för	Prop. 2022/23:2, bet.
	2022	2022/23:FiU11, rskr.
		2022/23:52-59	12 482		2 013	EUR 137	70

Summa			87 214	-15 986	37 190

Åtgärder med anledning av coronaviruset

Den 2 februari anvisade riksdagen ytterligare 6 153 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för testning och smittspårning med anledning av spridningen av covid- 19. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisade riksdagen ytterligare 8 775 miljoner kronor för främst ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 850 miljoner kronor, varav 2 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 600 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt 250 miljoner kronor till evenemangsstöd.

Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med att betala skatt och mervärdesskatt

Den 2 februari beslutade riksdagen även bl.a. om förändringar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt, dels mervärdes- skatt. Förslaget om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt beräknades minska redovisningen mot inkomsttitel 1931 Anstånd med 10 800 miljoner kronor.

Ytterligare medel till kultursektorn med anledning av skärpta restriktioner

Den 2 februari beslutade riksdagen dessutom, enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 820 miljoner kronor inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att mildra de ekonomiska konsekven- serna och möjliggöra verksamhet pga. skärpta restriktioner med anledning av spridningen av covid-19.

Skr. 2022/23:101

Kompensation för höga elpriser och förstärkt evenemangsstöd

Den 24 februari anvisade riksdagen ytterligare 7 500 miljoner kronor inom anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor inom anslaget

1:27 Evenemangsstöd.

Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina

Den 28 februari beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan ytterligare 500 miljoner kronor för ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor. Dessutom anvisades anslaget 1:3 Anskaffning av materiel inom utgiftsområde

6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 414 miljoner kronor för att återanskaffa materiel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel som skänkts till Ukraina.

Garanti till IBRD för lån till Ukraina

Den 17 mars godkände riksdagen garantiavtalet med Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till banken som uppgår till högst 44,7 miljoner euro plus ränta för bankens kompletterande lån till Ukraina.

Pansarskott och minröjningsmateriel till Ukraina

Den 24 mars beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Det handlade om upp till 5 000 pansarskott och fältarbetsmateriel inom området minröjning, som skulle kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 205 miljoner kronor. Därför anvisade riksdagen anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med ytterligare 205 miljoner kronor för att återanskaffa skänkt materiel.

Medel till rikets militära försvar och kompensation för höga elpriser

Den 7 april anvisade riksdagen ytterligare 1 999 miljoner kronor inom utgiftsområde

6 Försvar och samhällets krisberedskap för att stärka Sveriges försvarsförmåga genom en snabbare upprustning av det militära försvaret. Dessutom höjdes beställningsbemyndigandena inom utgiftsområdet med 21 900 miljoner kronor. Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi anvisades ytterligare 920 miljoner kronor för att kompensera hushåll med hög elförbrukning under mars 2022.

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Den 27 april beslutade riksdagen att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Därmed beräknades statens inkomster minska med 3 900 miljoner kronor.

Stöd till jordbruket och fiskerinäringen

Den 21 juni anvisade riksdagen ytterligare 1 770 miljoner kronor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för stöd till jordbrukare och fiskare som har drabbats av höjda priser på insatsvaror. Det ökade stödet påverkar även beräk-

Skr. 2022/23:101

ningen av inkomster som redovisas på inkomsttitel 6111 Gårdsstöd där inkomsterna beräknades öka med 94 miljoner kronor.

Rekapitalisering av SAS

Den 21 juni anvisade riksdagen även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 1 500 miljoner kronor för att regeringen skulle kunna konvertera svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar i konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway– Sweden till nya aktier i SAS AB.

Investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus

Den 21 juni beslutade riksdagen dessutom, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 4 291 miljoner kronor inom utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus m.m.

Vårändringsbudgeten för 2022

Regeringen lämnade propositionen Vårändringsbudget för 2022 till riksdagen den 19 april 2022 (prop. 2021/22:99). Den 15 juni avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut om propositionen. Beslutet om avslag var en följd av att finansutskottet inte tog in ett kompromissförslag om pensioner i utskottets förslag. Regeringen lämnade den 17 juni propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina. I och med riksdagens beslut om propositionen den 22 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 32 018 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 89 anslag inom 23 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:

–Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration anvisades ytterligare 9 800 miljoner kronor. Rysslands invasion av Ukraina och EU:s aktivering av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet) innebär att ett stort antal personer söker och förväntas söka skydd i Sverige.

–Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 736 miljoner kronor framför allt för att staten ska kunna ersätta regionerna för vaccinationer mot covid-19 om en fjärde dos blir rekommendation för hela befolkningen.

–Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 5 800 miljoner kronor eftersom sjuklönekostnaderna blev högre än vad som tidigare hade beräknats.

–Anslaget 1:1 Garantipension vid ålderdom inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

–Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades ytterligare 1 140 miljoner kronor eftersom utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev betydligt högre än vad som tidigare beräknats som en följd av hög smittspridning av bl.a. covid- 19.

Skr. 2022/23:101

–Anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anvisades ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom försäljningen av framför allt elbilar ökade snabbare än förväntat.

I vårändringsbudgeten beslutade också riksdagen om tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruk under perioden 1 juli 2022–30 juni 2023, vilket medförde att inkomsterna från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter beräknades minska med totalt 440 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställnings- bemyndiganden med totalt 13 278 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställ- ningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer med 7 400 miljoner kronor. Beställningsbe- myndigandet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 2 997 miljoner kronor.

Försvarsmateriel till Ukraina

Den 22 juni beslutade riksdagen också, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 1 000 miljoner kronor för att säkra mer försvarsmateriel som stöd till Ukraina då landet efterfrågar fortsatt stöd med försvarsmateriel i form av vapen och övrig personlig utrustning.

Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter

Den 22 juni beslutade riksdagen även om retroaktivt sänkt skatt på diesel som förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter fr.o.m. den 1 januari 2022. Det beräknades minska statens inkomster från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter med totalt 490 miljoner kronor.

Kreditgarantier för lån till elproducenter

Den 5 september beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 miljoner kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer på elderivatmarknaden.

Försvarsmateriel till Ukraina

Den 17 november beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att under 2022 skänka försvarsmateriel i form av luftförsvarssystem, inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning, inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät till Ukraina. Den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. Värdet av den aktuella försvarsmaterielen uppgår till 3 008 miljoner kronor och minskar statens tillgångar med motsvarande belopp.

Höständringsbudget för 2022

Den 14 december beslutade riksdagen om höständringsbudgeten för 2022. I den budgeten anvisade riksdagen ytterligare 12 482 miljoner kronor vilket påverkade totalt

Skr. 2022/23:101

21 anslag inom 13 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel:

–Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m. anvisades ytterligare 10 500 miljoner kronor. Det beror framför allt på högre kurs- och valutaförluster än tidigare beräknat, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom beräknades överkurser vid emissioner bli lägre till följd av högre marknadsräntor.

–Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare

4 500 miljoner kronor bl.a. för att utgifterna för sjukpenning förväntades bli högre än tidigare beräknat.

–Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskades i stället med 4 852 miljoner kronor.

Totalt höjdes sju beställningsbemyndiganden i höständringsbudgeten. Den största ökningen är på 1 000 miljoner kronor och rör anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inom utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning.

I höständringsbudgeten godkände riksdagen även avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 137 miljoner euro.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att ge Kungliga Dramatiska teatern AB en ny låneram för investeringar med 70 miljoner kronor.

En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringar som påverkar anslagen i statens budget 2022.

2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026.

Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtnings- facilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020, 2021 och 2022. I tabellen nedan visas utfallet för de poster i statens budget som kan utgöra underlag för Sveriges ansökan om medel från RRF givet att målen i återhämtningsplanen uppfylls. Utfallet för genomförda åtgärder för

Skr. 2022/23:101

2020 är inte särredovisade i statens budget, därför visar tabellen endast utfallet för de åtgärder som genomförts under 2021 och 2022. År 2022 uppgick utgifterna för åtgärderna till 6 582 miljoner kronor. De ackumulerade utgifterna för 2021 och 2022 uppgår till totalt 15 891 miljoner kronor.

Tabell 2.6 RRF-poster i statens budget 2021 – 2022

Miljoner kronor

			Utgifter	Utgifter
UO	Anslag/Anslagspost/Delpost	Anslag/Anslagspost/Delpostnamn	2021	2022	Ackumulerat
9	4:5 ap.5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
		äldreområdet/Äldreomsorgslyftet RRF	2 781	-1 262	1 519
16	1:17 ap.2	Statligt stöd till vuxenutbildning /
		Statligt stöd till vuxenutbildning RRF	374	435	809

16	1:19 ap.3	Statligt stöd till
		yrkeshögskoleutbildning / Statligt stöd
		för yrkeshögskoleutbildning m.m. RRF	307	346	653

16	2:3 ap.1 dp.2	Uppsala universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	70	80	150

16	2:5 ap.1 dp.2	Lunds universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	65	69	134

16	2:7 ap.1 dp.2	Göteborgs universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	62	75	137

16	2:9 ap.1 dp.2	Stockholms universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	56	67	122

16	2:11 ap.1 dp.2	Umeå universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	42	50	92

16	2:13 ap.1 dp.2	Linköpings universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	31	38	69

16	2:15 ap.1 dp.2	Karolinska institutet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	25	25	50

16	2:17 ap.1 dp.2	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning
		på grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	62	64	126

16	2:19 ap.1 dp.2	Luleå tekniska universitet: Utbildning
		på grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	16	20	35

16	2:21 ap.1 dp.2	Karlstads universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	25	33	58

16	2:23 ap.1 dp.2	Linnéuniversitetet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	31	36	68

16	2:25 ap.1 dp.2	Örebro universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	23	23	47

16	2:27 ap.1 dp.2	Mittuniversitetet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	15	16	31

16	2:29 ap.1 dp.2	Malmö universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	29	34	64

16	2:31 ap.1 dp.2	Mälardalens universitet: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	23	26	49

Skr. 2022/23:101

			Utgifter	Utgifter
UO	Anslag/Anslagspost/Delpost	Anslag/Anslagspost/Delpostnamn	2021	2022	Ackumulerat
16	2:33 ap.1 dp.2	Blekinge tekniska högskola: Utbildning
		på grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	9	10	18

16	2:35 ap.1 dp.2	Stockholms konstnärliga högskola:
		Utbildning på grundnivå och
		avancerad nivå / Takbelopp /
		Takbelopp RRF	1	1	3

16	2:37 ap.1 dp.2	Gymnastik- och idrottshögskolan:
		Utbildning på grundnivå och
		avancerad nivå / Takbelopp /
		Takbelopp RRF	4	6	10

16	2:39 ap.1 dp.2	Högskolan i Borås: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	19	19	38

16	2:41 ap.1 dp.2	Högskolan Dalarna: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	13	17	30

16	2:43 ap.1 dp.2	Högskolan i Gävle: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	16	19	35

16	2:45 ap.1 dp.2	Högskolan i Halmstad: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	14	15	30

16	2:47 ap.1 dp.2	Högskolan Kristianstad: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	13	15	28

16	2:49 ap.1 dp.2	Högskolan i Skövde: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	14	15	29

16	2:51 ap.1 dp.2	Högskolan Väst: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	15	15	31

16	2:53 ap.1 dp.2	Konstfack: Utbildning på grundnivå
		och avancerad nivå / Takbelopp /
		Takbelopp RRF	4	4	8

16	2:55 ap.1 dp.2	Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	0	0	1

16	2:57 ap.1 dp.2	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
		Utbildning på grundnivå och
		avancerad nivå / Takbelopp /
		Takbelopp RRF	2	3	5
16	2:59 ap.1 dp.2	Södertörns högskola: Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå /
		Takbelopp / Takbelopp RRF	12	14	26

16	2:63 ap.1 dp.3	Enskilda utbildningsanordnare på
		högskoleområdet / Chalmers Tekniska
		Högskola AB / Utbildning på grundnivå
		och avancerad nivå RRF	39	40	79

16	2:63 ap.3 dp.3	Enskilda utbildningsanordnare på
		högskoleområdet / Stiftelsen
		Högskolan i Jönköping / Utbildning på
		grundnivå och avancerad nivå RRF	20	21	41

18	1:7 ap.4	Energieffektivisering av flerbostadshus
		/ Energieffektivisering och renovering
		av flerbostadshus RRF	40	265	305

18	1:8 ap.2	Investeringsstöd för anordnande av
		hyresbostäder och bostäder för
		studerande / Investeringsstöd för
		anordnade av hyresbostäder och
		bostäder för studerande RRF		1 100	1 100

Skr. 2022/23:101

			Utgifter	Utgifter
UO	Anslag/Anslagspost/Delpost	Anslag/Anslagspost/Delpostnamn	2021	2022	Ackumulerat
20	1:14 ap.3	Skydd av värdefull natur / Skydd
		värdefull natur - till NV - RRF	1 100	850	1 950

20	1:16 ap.2	Klimatinvesteringar / Stöd till
		klimatinvesteringar - RRF	1 838	2 404	4 242

20	1:19 ap.1	Industriklivet / Industriklivet RRF	230	498	727

20	1:19 ap.2	Industriklivet / Minusutsläpp RRF	36	64	101

22	1:2 ap.2 dp.2	Vidmakthållande av statens
		transportinfrastruktur /
		Vidmakthållande järnväg / Drift,
		underhåll och trafikledning på järnväg
		RRF	377	432	809

22	2:5 ap.6	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
		kommunikation / Stöd för
		bredbandsutbyggnad RRF	1 400	500	1 900

22	2:7 ap.1	Digital förvaltning /
		Förvaltningsgemensam digital
		infrastruktur RRF	55	79	134

Summa			9 309	6 582	15 891

2.4Inkomster i statens budget 2022

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2022 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2022 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 18,2 miljarder kronor, medan ändrings- budgetar för 2022 innehöll reformer som minskade skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2022 i statens budget för 2022 och i ändringsbudgetar för 2022

Miljarder kronor

Skatteintäkter som påverkats av beslut	SB 2022	ÄB 20221	Totalt
Skatt på arbete	-15,30	-0,06	-15,36

Skatt på kapital	0,55	0,00	0,55

Skatt på konsumtion och insatsvaror	-3,41	-4,83	-8,24

Övriga skatter	-0,07	-0,98	-1,05

Summa skattebeslut	-18,24	-5,87	-24,11

1Se bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget.

Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2022. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 15 miljarder kronor, vilket bl.a. beror på höjt jobbskatteavdrag för

Skr. 2022/23:101

låg- och medelinkomsttagare, höjt grundavdrag för pensionärer och en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms ha minskat med 8 miljarder kronor och beror främst på beslut om sänkt skatten på drivmedel, dels i den ursprungliga budgeten för 2022, dels i ändringsbudget under 2022. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 24 miljarder kronor 2022.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2022.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent, vilket är 2,0 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2022.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så ökar även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med

9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2022. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2022 blev 2,9 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2022. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2022, justerat för prisökningarna blev dock utfallet

0,9 procentenheter lägre.

Tabell 2.8 Makroekonomiska förutsättningar och antaganden i utfallet för statens budget 2022 jämfört med budgetpropositionen för 2022

Procentuell utveckling om inget annat anges

	2022
BNP, marknadspris1	8,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022	2,9

Arbetade timmar2	2,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022	-0,3

Timlön3	3,9
Differens jämfört med budgeten
för 2022	2,3

Utbetald lönesumma,
skatteunderlag	6,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022	2,0

Arbetslöshet4	7,5
Differens jämfört med budgeten
för 2022	-0,2

Hushållens konsumtionsutgifter1	9,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022	3,0

	Skr. 2022/23:101
	2022
Kommunal medelutdebitering5	32,2
Differens jämfört med budgeten
för 2022	-0,1

Statslåneränta5	1,4
Differens jämfört med budgeten
för 2022	0,9

KPI juni-juni	8,7

Differens jämfört med budgeten
för 2022	7,3

Inkomstbasbelopp6	71,0
Differens jämfört med budgeten
för 2022	0,6

Prisbasbelopp6	48,3
Differens jämfört med budgeten
för 2022	0,0

Inkomstindex	194,2

Differens jämfört med budgeten
för 2022	1,8

Skiktgräns7	540,7
Differens jämfört med budgeten
för 2022	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Kalenderkorrigerat, anställda.

3Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Medelvärde under året, procent.

6Statslåneräntan per den 30 november.

7Tusental kronor.

8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Bedömningar om utfallet för 2022

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2022 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkter för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2022

1100	Direkta skatter på arbete

1110	Inkomstskatter	Jan 2024

1120	Allmän pensionsavgift	Dec 2023

1140	Skattereduktioner	Dec 2023

1200	Indirekta skatter på arbete

1210	Arbetsgivaravgifter, 1218	Aug 2023
1240	Egenavgifter	Dec 2023

1270	Särskild löneskatt, 1274	Dec 2023

1280	Nedsättningar, 1283–1284	Feb 2024

1300	Skatt på kapital

	Skr. 2022/23:101

1310	Skatt på kapital, hushåll	Dec 2023

1320	Skatt på företagsvinster	Dec 2023

1340	Avkastningsskatt, 1341–1342	Dec 2023
1350	Fastighetsskatt	Dec 2023

1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410	Mervärdesskatt, 1411	Sep 2023
1431	Skatt på elektrisk kraft	Mar 2023

1600	Restförda och övriga skatter

1620	Övriga skatter, hushåll	Apr 2024
1630	Övriga skatter, företag	Apr 2024

1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810	Skatter till andra sektorer	Dec 2023
1900	Periodiseringar

1910	Uppbördsförskjutningar	Apr 2024

1920	Betalningsförskjutningar	Dec 2023

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2022 och 2021

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2022 och 2021.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2022	2021	2022	2021
1100	Direkta skatter på arbete	716,0	694,3	18,9	25,2

1200	Indirekta skatter på arbete	673,2	634,7	17,0	22,8

1300	Skatt på kapital	349,0	355,9	32,2	108,9
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	692,9	651,0	23,6	39,9

1500	Skatt på import	9,3	7,3	2,3	0,7

1600	Restförda och övriga skatter	10,9	-5,0	-3,4	-20,6

1700	Avgående poster, skatter till EU	-9,3	-7,3	-2,3	-0,7

1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	-1 168,4	-1 110,5	-30,0	-32,9

	Statens skatteintäkter	1 273,5	1 220,4	58,3	143,4
1900	Periodiseringar	34,6	14,6	29,5	-40,7

1000	Statens skatteinkomster	1 308,1	1 235,1	87,8	102,7

Statens skatteintäkter 5 procent högre än väntat

Statens skatteintäkter uppgick till 1 273,5 miljarder kronor 2022, vilket är

58,3 miljarder kronor (4,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budgeten.

Jämfört med 2021 ökade intäkterna med 53,1 miljarder kronor (4,3 procent). Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 41,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av kraftiga prisökningar på hushållens konsumtion samtidigt som konsumtionen ökade något under 2022. Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent jämfört med 2021.

Skr. 2022/23:101

Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2022

Statens skatteinkomster 2022 blev 87,8 miljarder kronor (7,2 procent) högre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 34,6 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är

29,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Uppbördsförskjutningen är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

Betalningsförskjutningen dvs. skillnaden mellan betalad skatt och förväntad slutlig skatt som förskjutits mellan år, blev omvänt negativ och uppgick -14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningen för kommuner och regioner blev omvänt positiv och uppgick till 28,0 miljarder kronor. Det beror på att lönesumman blev högre än när de kommunala uppräkningsfaktorerna fastställdes. Det innebar att de kommunala skatteintäkterna blev högre än vad staten betalat ut i förskott till kommuner och regioner under 2022.

För 2022 blev statens skatteinkomster 73,0 miljarder kronor (5,9 procent) högre än för 2021. Periodiseringarna blev 20,0 miljarder kronor högre. Uppbördsförskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsförskjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med 3,0 miljarder kronor (negativt).

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2022	2021	2022	2021

1100	Direkta skatter på arbete	716,0	694,3	18,9	25,2

1110	Inkomstskatter	905,1	862,8	25,2	29,9

1111	Statlig inkomstskatt	58,9	56,3	4,3	6,5

1115	Kommunal inkomstskatt	846,2	806,4	20,9	23,3
1120	Allmän pensionsavgift	145,6	137,3	3,6	3,5

1130	Artistskatt	0,0	0,0	0,0	0,0

1140–1160	Skattereduktioner	-334,7	-305,8	-9,9	-8,1

Skr. 2022/23:101

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2022	2021	2022	2021
1200	Indirekta skatter på arbete	673,2	634,7	17,0	22,8

1210	Arbetsgivaravgifter	669,4	630,0	18,7	24,3

1240	Egenavgifter	11,8	11,5	-2,2	-2,0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	-46,4	-43,2	-1,8	-1,5

1270	Särskild löneskatt	55,1	51,9	0,6	3,2

1280	Nedsättningar	-17,4	-16,0	1,6	-1,3
1290	Tjänstegruppliv	0,6	0,6	0,0	0,0

	Skatt på arbete	1 389,2	1 329,1	35,9	48,0

Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2022

Skatt på arbete uppgick till 1 389,2 miljarder kronor, vilket är 35,9 miljarder kronor (2,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 60,1 miljarder kronor

(4,5 procent) högre än 2021. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 6,4 procent i stället för 4,4 procent.

För inkomståret 2022 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till

716,0 miljarder kronor. Det är 18,9 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till

58,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,3 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till

846,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 20,9 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,9 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 3,6 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,4 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Skatte- reduktionen för installation av grön teknik blev 2,5 miljarder kronor högre än beräknat. Antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller har ökat kraftigt under 2022, vilket främst beror på de kraftigt stigande elpriserna.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 673,2 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 669,4 miljarder kronor för inkomståret 2022. Det är 18,7 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat.

Intäkterna från skatt på arbete ökade jämfört med 2021

Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på arbete 60,2 miljarder kronor

(4,5 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,7 miljarder kronor

(3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,7 miljarder kronor

(4,9 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 6,4 procent. Timlönen ökade med 3,9 procent och antalet arbetade timmar med 2,4 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 2,6 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete men även på att jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomst- tagare samt att det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år höjdes 2022. Husavdragen uppgår till 19,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder

Skr. 2022/23:101

kronor jämfört med 2021. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 1,6 miljarder kronor och Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med 2,5 miljarder kronor. Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning stärktes inför 2022, vilket förklarar hela ökningen.

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 2022

Indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor (6,1 procent) jämfört med 2021. Arbetsgivaravgifterna ökade med 39,4 miljarder kronor, vilket beror på att löne- summan ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. Nedsättningarna av arbetsgivar- avgifter ökade med 1,3 miljarder kronor. Det beror bl.a. på en förstärkning av de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under perioden juni, juli och augusti 2022.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor

				Skillnad mot	Skillnad mot
		Prognos/utfall	Prognos/utfall	statens budget	statens budget
		2022	2021	2022	2021

1310	Skatt på kapital, hushåll	87,4	104,6	1,4	44,1
1320	Skatt på företagsvinster	181,7	183,6	14,8	58,0

1330	Kupongskatt	12,3	9,4	6,6	2,9

1340	Avkastningsskatt	8,0	6,7	0,5	1,0
1350	Fastighetskatt	37,5	36,1	1,6	0,7

1360	Stämpelskatt	15,8	15,5	1,0	2,3

1390	Riskskatt för kreditinstitut	6,3		6,3
1300	Skatt på kapital	349,0	355,9	32,2	108,9

Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat men lägre än 2021

Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 349,0 miljarder kronor 2022. Det är 32,2 miljarder kronor (10,2 procent) högre än i statens budget för 2022.

Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 1,4 miljarder kronor (1,6 procent) högre och intäkterna från skatt på företagsvinster 14,8 miljarder kronor (8,9 procent) högre än beräknat. Intäkterna från Riskskatt för kreditinstitut beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor. Skillnaden mot statens budget i tabellen beror på att intäkten för riskskatten redovisades under inkomstgrupp 1320 Företagsvinster i budgetpropositionen för 2022 och beräknades uppgå till 6,3 miljarder kronor.

Intäkterna från kupongskatt blev 6,6 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att utdelningarna blev högre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.

Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på kapital 6,9 miljarder kronor

(1,9 procent) lägre. Till följd av nedgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser minskade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 17,2 miljarder kronor (16,4 procent). Intäkterna från skatt på utdelningsinkomster, som till största delen baseras på resultatet för 2021, har dock ökat jämfört med föregående år.

Skr. 2022/23:101

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha minskat med 1,8 miljarder kronor. Minskningen beror på en tillfällig skattereduktion för investeringar och inventarie- inköp1 som beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor. Åt motsatt håll går intäkterna från nya riskskatten för 2022, som beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mer- värdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

				Skillnad mot	Skillnad mot
		Prognos/utfall	Prognos/utfall	statens budget	statens budget
		2022	2021	2022	2021
1410	Mervärdesskatt	559,7	511,0	33,1	40,8

1420	Skatt på alkohol och tobak	29,7	28,7	1,2	0,8
1430	Energiskatt	44,7	53,8	-9,4	0,8

1440	Koldioxidskatt	21,2	21,9	-0,7	0,6

1450–	Övriga skatter på energi och
1460	miljö	8,1	5,4	0,9	-3,7

1470	Skatt på vägtrafik	22,5	22,5	-0,9	-1,2

1480	Övriga skatter	6,9	7,6	-0,7	1,9
1400	Skatt på konsumtion och
	insatsvaror	692,9	651,0	23,6	39,9

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 692,9 miljarder kronor, vilket är 23,6 miljarder kronor (3,5 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2021 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med

41,9 miljarder kronor (6,4 procent).

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på samman- sättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Högre intäkter från mervärdesskatt till följd av prisökningarna under 2022

Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 559,7 miljarder kronor, vilket är

33,1 miljarder kronor (6,3 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror framför allt på de kraftiga prisökningarna under 2022. Hushållens konsumtions- utgifter ökade med 9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2022.

Jämfört med 2021 blev intäkterna från mervärdesskatt 48,7 miljarder kronor

(9,5 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 23,2 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade

1Lag (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021. Skattereduktionen tillgodoräknas vid fastställande av skatten för det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022.

Skr. 2022/23:101

med 13,0 miljarder kronor. Enbart intäkterna från mervärdesskatt på el och fjärrvärme beräknas ha ökat med 5,2 miljarder kronor (20,6 procent) och är en direkt följd av högre priser under 2022. Intäkterna från mervärdesskatt på investeringar ökade med 7,3 miljarder kronor under 2022, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar ökade med 4,5 miljarder kronor.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 29,7 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (4,3 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,7 procent) högre än 2021.

Intäkterna från skatt på tobak blev 0,8 miljarder kronor (6,6 procent) högre än budget och ökade med 1,1 miljard kronor (9,1 procent) jämfört med 2021. Under 2022 fattades beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022.

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

				Skillnad mot	Skillnad mot
				statens	statens
		Prognos/utfall	Prognos/utfall	budget	budget
		2022	2021	2022	2021
1421	Skatt på tobak	12,8	11,7	0,8	-0,8

1422	Skatt på etylalkohol	5,5	5,6	0,2	1,1

1423	Skatt på vin	6,4	6,5	-0,1	0,3

1424	Skatt på mellanklassprodukter	0,1	0,1	0,0	0,0

1425	Skatt på öl	4,6	4,5	0,1	0,1

1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	0,0	0,0	0,0	0,0

1427	Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter	0,4	0,2	0,2	0,1

1420	Skatt på alkohol och tobak	29,7	28,7	1,2	0,8

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 74,0 miljarder kronor och blev därmed 9,2 miljarder kronor (11,1 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2021 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 7,1 miljarder kronor

(8,8 procent).

Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2022

Intäkterna från energiskatt på bensin- och oljeprodukter blev 4,9 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel med

1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Jämfört med 2021 minskade intäkterna med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den tillfälligt sänkta skatten i ändringsbudget, dels på att skatten på bensin och diesel sänktes i statens budget för 2022

Skr. 2022/23:101

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 4,0 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och 2,2 miljarder kronor lägre än 2021. Under 2022 har elförbruk- ningen minskat med 5 procent, vilket dels beror på de höga elpriserna som fått hushållen att spara el, dels på att medeltemperaturen var högre än 2021.

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

				Skillnad mot	Skillnad mot
		Prognos/utfall	Prognos/utfall	statens budget	statens budget
		2022	2021	2022	2021
1430	Energiskatt	44,7	53,8	-9,4	0,8

1431	Skatt på elektrisk kraft	25,0	27,2	-4,0	0,2

1432	Energiskatt bensin	9,3	11,5	-1,7	0,0
1433	Energiskatt oljeprodukter	10,2	14,9	-3,3	0,5

1434	Energiskatt övrigt	0,2	0,2	-0,5	0,0

1440	Koldioxidskatt	21,2	21,9	-0,7	0,6
1441	Koldioxidskatt bensin	7,2	7,3	-0,7	-0,1

1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	13,7	14,3	-0,2	0,5

1443	Koldioxidskatt övrigt	0,3	0,4	0,1	0,2

1450–1460 Övriga skatter på energi och
	miljö	8,1	5,4	0,9	-3,7

1451	Svavelskatt	0,0	0,0	0,0	0,0

1453	Särskild skatt mot försurning	0,1	0,1	0,0	0,0

1454	Skatt på bekämpningsmedel	0,1	0,1	0,0	0,0

1456	Avfallsskatt	0,3	0,3	0,1	0,1
1457	Avgifter till
	Kemikalieinspektionen	0,0	0,0	0,0	0,0

1458	Övriga skatter	-0,1	0,3	-0,2	0,2
1459	Intäkter från EU:s handel
	med utsläppsrätter	3,5	1,1	0,8	-0,4

1461	Kemikalieskatt	1,6	1,8	-0,1	-0,1
1462	Skatt på flygresor	1,1	0,5	0,4	-1,3

1463	Skatt på avfallsförbränning	0,6	0,5	0,1	-0,1

1464	Skatt på plastbärkassar	0,5	0,4	0,1	-0,1

1465	Intäkter från handel med
	elcertifikat	0,3	0,4	-0,4	-2,0

	Skatt på energi och miljö	74,0	81,1	-9,2	-2,3

Kraftig ökning av antalet flygresenärer 2022

Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2021 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,7 miljarder kronor. Flygresandet har ökat med 224 procent eller drygt 8,2 miljoner avgående resenärer under 2022 och börjar nu närma sig nivåerna före covid-19.

Skatt på vägtrafik

I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till

22,5 miljarder kronor och blev därmed 0,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2021 blev intäkterna av skatt på vägtrafik i stort sett oförändrade.

Skr. 2022/23:101

Övriga skatter

Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2021 väntas uppgå till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2021 är intäkterna från övriga skatter 0,7 miljarder kronor lägre 2022. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade med 0,9 miljarder kronor.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 9,3 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på högre priser på import men även på att importen ökat under 2022. Jämfört med 2021 ökade intäkterna från skatt på import med 2,0 miljarder kronor (27,1 procent). De största ökningarna är inom varuområdena fisk, kläder och skor samt elektriska maskiner.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

				Skillnad mot	Skillnad mot
		Prognos/utfall	Prognos/utfall	statens budget	statens budget
		2022	2021	2022	2021

1610	Restförda skatter	-13,7	-16,1	-7,7	-10,8

1620	Övriga skatter, hushåll	7,7	-0,6	2,6	-6,8

1630	Övriga skatter företag	0,9	-3,4	1,4	-3,4

1640	Intäkter som förs till fonder	6,6	6,0	0,6	0,4
1650	Avgifter till public service	9,3	9,1	-0,2	0,1

1600	Restförda och övriga skatter	10,9	-4,9	-3,4	-20,6

Restförda och övriga skatter uppgick till 10,9 miljarder kronor för 2022, vilket är

3,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -13,7 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -7,7 miljarder kronor och beror på att befarade uppbördsförluster, framför allt för mervärdesskatt, blev högre än beräknat. Skatteverket har i dessa fall påfört företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp.

Jämfört med 2021 bedöms intäkterna öka med 15,8 miljarder kronor 2021. Befarade uppbördsförluster, främst för mervärdesskatt, har minskat med 2,5 miljarder kronor och övriga skatter, hushåll och företag, har ökat med 12,5 miljarder kronor. År 2021 minskade omprövningar av skattebeslut från tidigare år intäkterna med 5,0 miljarder kronor, medan de under 2022 ökade intäkterna med 2,3 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 7,3 miljarder kronor. Företagens anstånd med skatt minskade 2022, vilket ökat skatteintäkterna med 3,3 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

Skr. 2022/23:101

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2022	2021	2022	2021
1700	Avgående poster, skatter till EU	-9,3	-7,3	-2,3	-0,7

1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	-1 168,4	-1 110,5	-30,0	-32,9

1811	Kommunala skatter	-867,6	-827,1	-21,8	-24,2

1812	Avgifter till AP-fonder	-300,9	-283,5	-8,2	-8,7

1900	Periodiseringar	34,6	14,6	29,5	-40,7

1910	Uppbördsförskjutningar	52,6	-25,6	56,8	-37,4

1920	Betalningsförskjutningar	-14,5	40,7	-10,6	33,2

1930	Anstånd	-3,5	-0,5	-16,8	-36,5

	Avgående poster och periodiseringar	-1 143,2	-1 103,2	-2,9	-74,3

Avgående poster, skatter till andra sektorer

Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 168,4 miljarder kronor. Det är 30,0 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och

57,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,0 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2022. Skillnaden mot 2021 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 6,4 procent under 2022.

Periodiseringar

Periodiseringarna för 2022 beräknas uppgå till 34,6 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. I statens budget för 2022 beräknades periodiseringarna uppgå till 5,1 miljarder kronor. Skillnaden är 29,5 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till 14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 28,0 miljarder kronor. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2022. Skillnaden mot betalningsförskjutningen i statens budget är -10,6 miljarder kronor.

Anstånden beräknas uppgå till -3,5 miljoner kronor, vilket 16,8 miljarder kronor lägre än vad som antogs i budgeten. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga

Skr. 2022/23:101

anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2022. Det beror bl.a. på att riksdagen under våren 2022 beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt tre år, i stället för två år som gällde tidigare.

För 2022 blev periodiseringarna 20,0 miljarder kronor högre än för 2021. Uppbörds- förskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsför- skjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med

3,0 miljarder kronor.

Behållningarna på skattekonto minskade 2022

Hushåll, men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. över- insättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2022 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha minskat med 10 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens skatteinkomster för 2022 negativt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljarder kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Behållning på skattekontot	61	56	56	76	66

Påverkan på statens inkomster och
budgetsaldot	10	-5	0	20	-10

Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2022 uppgick till -21 989 miljoner kronor och blev därmed 8 814 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 21 799 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021
2000	Inkomster av statens verksamhet	44 456	71 949	27 493	43 280

3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	941	-4 059	23
4000	Återbetalning av lån	529	1 380	851	1 060

5000	Kalkylmässiga inkomster	18 038	18 164	126	17 795

6000	Bidrag m.m. från EU	27 787	15 620	-12 166	14 609
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-126 613	-130 043	-3 430	-120 555

	Övriga inkomster	-30 803	-21 989	8 814	-43 788

Skr. 2022/23:101

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021
2100	Rörelseöverskott	2 854	4 733	1 879	7 449

2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning	501	263	-238	325
2300	Ränteinkomster	2 056	3 267	1 211	2 571

2400	Inkomster av statens aktier	24 000	46 207	22 207	17 577

2500	Offentligrättsliga avgifter	11 854	12 225	370	11 600

2600	Försäljningsinkomster	70	56	-14	69

2700	Böter m.m.	1 507	1 830	323	1 593

2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	1 613	3 368	1 755	2 096
2000	Inkomster av statens verksamhet	44 456	71 949	27 493	43 280

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 71 949 miljoner kronor, vilket är

27 493 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 28 669 miljoner kronor (66,2 procent) högre.

Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men lägre än föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 4 733 miljoner kronor, vilket är 1 879 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet dock

2 716 miljoner kronor (36,5 procent) lägre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021

2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	0		0
2116	Affärsverket svenska Kraftnäts inlevererade
	utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig
	skatt	363	348	-15	404
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	0		0

2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
	garantiverksamhet	86	69	-17	113
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	0		0

2127	Inlevererat överskott från övriga myndigheter	406	417	11	132

2131	Riksbankens inlevererade överskott	2 000	3 900	1 900	6 800
2100	Rörelseöverskott	2 854	4 733	1 879	7 449

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 900 miljoner kronor, vilket är

2 900 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat som för de senaste fem åren, 2017 till 2021, uppgick till 4 834 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 348 miljoner kronor. Det är 55 procent av årets

Skr. 2022/23:101

resultat för koncernen 2021. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (179,7 procent) högre än 2021.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än beräknat i statens budget

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 263 miljoner kronor, vilket är 238 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 61 miljoner kronor lägre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av Fysikhuset vid Albano i Stockholm.

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2021

Ränteinkomster uppgick till 3 267 miljoner kronor. Det är 1 211 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 696 miljoner kronor (27,1 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021
2320	Räntor på näringslån	0	0	0	0

2340	Räntor på studielån	21	19	-2	32

2390	Övriga ränteinkomster	2 035	3 249	1 213	2 539

2300	Ränteinkomster	2 056	3 267	1 211	2 571

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 3 108 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2021. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 659 miljoner kronor högre.

Staten erhöll 46 207 miljoner kronor i aktieutdelning 2022

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 46 207 miljoner kronor, vilket är 28 630 miljoner kronor (162,9 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 414 miljoner kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2022 och 2021

Miljoner kronor

	Utfall 2022	Utfall 2021 Skillnad mot 2021
Akademiska hus AB	2 484	2 142	342
AB Svensk Bilprovning	71	58	13

Apoteket	449	0	449

Eurofima	1	1	0
Jernhusen AB	390	169	221

Lernia	36	0	36

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	12 430	5 850	6 580
Metria (bolaget såldes i april 2022)	8	0	8

Nordiska investeringsbanken NIB	146	0	146

SBAB Bank	832	0	832
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	0	14	-14

Skr. 2022/23:101

	Utfall 2022	Utfall 2021 Skillnad mot 2021
Specialfastigheter Sverige AB	634	604	30

Sveaskog Holding AB	1 300	850	450

AB Svensk Exportkredit	414	290	124
Svevia AB	236	251	-15

Sweden House AB	0	2	-2

Telia Company AB	3 310	3 230	80

Teracom Group AB	52	66	-14

Vasallen AB	0	50	-50

Vattenfall AB	23 414	4 000	19 414
Totalt	46 207	17 577	28 630

Utdelningen från LKAB blev 12 430 miljoner kronor, vilket motsvarar 77 procent av årets resultat för bolaget. SBAB Bank delade ut 832 miljoner kronor. Under 2021 gav inte bolaget någon utdelning.

Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2021

Offentligrättsliga avgifter uppgick till 12 225 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

624 miljoner kronor (5,4 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre avgifter för vägtrafikområdet, exempelvis för fordonsregistrering och registerhållning, som uppgick till 1 307 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,0 procent) högre än 2021. Ökningen beror på att nybilsförsäljningen blev högre än föregående år. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 830 miljoner kronor, vilket är 323 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 237 miljoner kronor (14,9 procent) högre än 2021, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2022. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återbetalning av statsbidrag

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 368 miljoner kronor, vilket är

1 755 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av Skolverkets återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, bidragens omfattning har ökat senaste åren vilket har lett till större återkrav. Det beror också på att Länsstyrelsen i Örebro län har återbetalat 316 miljoner kronor av de medel som de erhållit med anledning av pandemin, i enlighet med regleringsbrev 2022.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	941	-4 059	23

Skr. 2022/23:101

Högre inkomster av försåld egendom jämfört med 2021

Inkomster av försåld egendom uppgick till 941 miljoner kronor, vilket är

4 059 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 918 miljoner kronor högre. Skillnaden beror till största delen på att staten under året sålde Metria AB till Sikri Holding. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till 713 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Dessutom redovisade Sveriges lantbruksuniversitet 202 miljoner kronor efter försäljning av fastigheten Gotland Follingbo Hallfrede samt den sista delen av fastigheten Ultuna 2:1.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021

4100	Återbetalning av näringslån	0	0	0	0

4300	Återbetalning av studielån	298	271	-27	407

4500	Återbetalning av övriga lån	231	1 109	878	653

4000	Återbetalning av lån	529	1 380	851	1 060

Återbetalning av kapitaltillskott efter klagan till Europeiska kommissionen

Återbetalning av lån uppgick till 1 380 miljoner kronor, vilket är 851 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

319 miljoner kronor (30,1 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 27 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 136 miljoner kronor lägre än 2021. Förändringen mellan åren beror främst på att amorteringarna för återkrav har minskat på grund av att fribeloppet slopades under 2020 med anledning av covid-19. Återbetalning av övriga lån blev 878 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att Swedavia AB har återbetalat

879 miljoner kronor av kapitaltillskottet från staten. Totalt uppgick kapitaltillskottet till 2 500 miljoner kronor och betalades ut med anledning av covid-19. Efter en klagan till Europeiska kommissionen, som granskat det genomförda kapitaltillskottet, bedömde regeringen att 1 621 miljoner kronor kunde godkännas av Europeiska kommissionen, enligt EU:s gällande statsstödsregler. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 455 miljoner kronor (69,7 procent) högre.

Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till

111 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Skr. 2022/23:101

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021
5100	Avskrivningar och amorteringar	0		0

5200	Statliga pensionsavgifter	18 038	18 164	126	17 795
5000	Kalkylmässiga inkomster	18 038	18 164	126	17 795

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2021

Statliga pensionsavgifter uppgick till 18 164 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 739 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensions- kostnader uppgick till 3 473 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 369 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större retroaktiva premier.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde

22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.27 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021

6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	11 146	10 584	-562	10 160
6200	Bidrag från EU till fiskenäringen	294	151	-143	97

6300	Bidrag från Europeiska regionala
	utvecklingsfonden	2 200	1 430	-770	1 185
6400	Bidrag från Europeiska socialfonden	2 771	1 284	-1 487	1 245

6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	150	794	644	506

6600	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning
	och resiliens	10 513		-10 513

6900	Övriga bidrag från EU	713	1 376	663	1 416

6000	Bidrag m.m. från EU	27 787	15 620	-12 166	14 609

Inkomsterna uppgick till 15 620 miljoner kronor, vilket är 12 166 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2021 blev inkomsterna 1 011 miljoner kronor (6,9 procent) högre.

Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 10,5 miljarder kronor

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 10 513 miljoner kronor i statens budget för 2022. Det finns inget utfall för RRF under 2022. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker

Skr. 2022/23:101

om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020–2022.

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 770 miljoner kronor respektive 1 487 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat framför allt med anledning av den fortsatta spridningen av covid-19 i början av året. De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden för den nya programperioden 2021– 2027 uppgick sammantaget till 272 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor lägre jämfört med statens budget. Det beror främst på att programperioden fortfarande är i uppstartsfasen.

Tabell 2.28 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021
6110	Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	7 061	7 485	424	6 851

6111	Gårdsstöd	6 897	7 022	125	7 101

6113	Övriga interventioner	160	146	-14	131
6119	Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för
	jordbruket	4	317	313	-382

6120	Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen	4 085	3 099	-985	3 310
6124	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
	landsbygdsutveckling 2007 - 2013	-1	0	0	-1

6125	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
	landsbygdsutveckling 2014 - 2020	4 085	3 100	-985	3 311

6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	11 146	10 584	-562	10 160

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget men högre än 2021

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 584 miljoner kronor, vilket är 562 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 424 miljoner kronor (4,2 procent) högre.

Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 424 miljoner kronor högre än beräknat och 635 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev

313 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruks- fonder (garanti och landsbygd). Att utfallet blev högre beror på valutakursvinster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursvinsterna uppgick till 311 miljoner kronor under 2022, vilket är en skillnad på 699 miljoner kronor jämfört med föregående år då det i stället var valutakursförluster på

388 miljoner kronor. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev däremot 985 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

Bidragen till transeuropeiska nätverk högre än 2021

Bidragen till transeuropeiska nätverk (TEN) uppgick till 794 miljoner kronor, vilket är 644 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade bidragen med 289 miljoner kronor, framför allt för högre medfinansiering från EU för fordonsutrustning kopplade till det EU-gemensamma signalsystemet

Skr. 2022/23:101

Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) samt järnvägsprojektet Västlänken.

Övriga bidrag från EU blev 40 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att bidragen från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) blev 763 miljoner kronor lägre samtidigt som bidrag om 781 miljoner kronor betalades ut för första gången från Brexitjusteringsreserven. Reserven syftar till att ge ekonomiskt stöd för att motverka negativa konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU. Sveriges tilldelning beräknas uppgå till 137 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering och årets bidrag är de första som betalats ut av EU.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen 1993:387 om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.29 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2022	2022	2022	2021
7100	Tillkommande skatter	11 669	14 255	2 587	11 835

7110	EU-skatter	6 950	9 362	2 412	7 119

7112	Tullmedel	6 950	9 362	2 412	7 119
7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	0	0	0	0

7120	Kommunala utjämningsavgifter	4 718	4 893	175	4 717

7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	4 718	4 893	175	4 717

7200	Avräkningar	-138 281	-144 298	-6 017	-132 390

7210	Intäkter som förs till fonder	-6 042	-6 612	-570	-5 984

7220	Kompensation för mervärdesskatt	-121 760	-127 322	-5 563	-116 269
7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	-40 009	-45 936	-5 927	-40 929

7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	-81 750	-81 387	364	-75 340

7230	Övriga avräkningar	-10 479	-10 363	116	-10 137

7231	Avgifter till public service	-9 813	-10 091	-278	-9 712

7232	Intäkter från handel med elcertifikat	-666	-272	394	-425

7000	Avräkningar m.m. i anslutning till
	skattesystemet	-126 613	-130 043	-3 430	-120 555

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -126 613 miljoner kronor. Utfallet blev -130 043 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -3 430 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdesskatt, statliga myndigheter blev 5 927 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtionsutgifter, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2021 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med

9 488 miljoner kronor. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 6 047 miljoner kronor respektive 5 007 miljoner kronor. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 4,5 procent och de statliga med 8,2 procent under 2022.

Skr. 2022/23:101

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräken- skaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräken- skaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

(ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatte- intäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i national- räkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2020–2022

Miljoner kronor

	2022	2021	2020

Statens skatteintäkter enligt Statens budget	1 273 522	1 220 437	1 079 305

Flaskhalsintäkter	17 500	-	-

Utdelat överskott från Svenska spel	-	-	-1 577

Olika definitioner av sektorerna	304 692	278 629	269 572

Övrigt (t.ex. avrundning)	0	0	-278

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna	1 595 714	1 499 066	1 347 022

Totala skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna	2 468 793	2 338 319	2 138 432

Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatte- intäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med princip- förändringarna.

För 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år dvs. 2019 och 2020.

För 2022 finns en skillnad på 17 500 miljoner kronor. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. De har beslutat att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll under 2023 ska redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna

Skr. 2022/23:101

under 2022. I statens budget redovisas flaskhalsintäkterna som en del av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret, vilket minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning och påverkat saldot i statens budget positivt med samma belopp under 2022. Utbetalningen av elstöd till hushållen under 2023 görs av Försäkringskassan, vilket ökar Riksgäldskontorets nettoutlåning och minskar saldot på statens budget.

Denna skillnad på 17 500 miljoner kronor finns även mellan utfallet för statens budget i årsredovisning för staten 2022 och utfallet för 2022 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Det beror på att redovisningen i den ekonomiska vårpropositionen följer nationalräkenskaperna vad gäller redovisning av statens skatteintäkter.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning

Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultat- räkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2020 och 2021 påverkar därför resultatet för staten 2022. Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget.

I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

För 2022 finns två ytterligare skillnader. Även i statens resultaträkning redovisas överskott från flaskhalsintäkter som uppstått till följd av höga elpriser, och som betalas ut som stöd till hushåll under 2023, som skatt med motsvarande transferering till hushållen 2022. Beloppet uppgår till 17,5 miljarder kronor. Lantmäteriet redovisar från och med 2022 upplupna intäkter för stämpelskatt. Skillnaden mellan den redovisade stämpelskatten i statens budget och den periodiserade skatteintäkten i resultaträkningen uppgick till 623 miljoner kronor 2022.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2020–2022

Miljoner kronor

	2022	2021	2020
Statens skatteintäkter i Statens budget	1 273 522	1 220 437	1 079 305

Skatter hänförliga till tidigare år	9 742	17 572	4 833

Avgränsningsskillnader	388 225	363 223	343 919

Elimineringar	-91 062	-84 162	-79 660

Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät	17 500	-	-

Stämpelskatt, periodisering	623	-	-

Justering för reviderad skatteprognos	-	-12 245	-16 086

Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen	1 598 550	1 504 824	1 332 310

Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

2.5Utgifter i statens budget 2022

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Skr. 2022/23:101

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.32 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av bidrag till Ukraina och åtgärder med anledning av covid-19

Utgifterna i statens budget 2022 påverkades av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (204:168). Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen 2022. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 3 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2022.

Utgifterna blev 101 miljarder kronor lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 122 503 miljoner kronor. Det är

14 217 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 431 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom 12 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sju av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.32 Utgifter i statens budget 2022

Miljoner kronor

						Utfall -
			Ändrings-			statens	Utfall - totalt
	Utgiftsområde	Statens budget	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	17 238	367	17 605	17 575	337	-30
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 971	14	17 985	17 340	-631	-645

3	Skatt, tull och exekution	12 830	102	12 932	12 841	11	-91

4	Rättsväsendet	62 919	130	63 049	61 496	-1 423	-1 553

5	Internationell samverkan	2 235	1 206	3 441	3 381	1 146	-60

6	Försvar och samhällets krisberedskap	76 571	4 481	81 052	83 541	6 970	2 489

7	Internationellt bistånd	51 940	-4 852	47 088	46 196	-5 744	-892
8	Migration	8 541	10 300	18 841	11 730	3 188	-7 112

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	113 309	8 106	121 415	118 165	4 856	-3 250

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	97 428	19 107	116 535	114 340	16 912	-2 195

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	42 161	4 190	46 351	46 341	4 179	-11

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	99 847	2 423	102 269	101 067	1 220	-1 202

13	Jämställdhet och nyanlända invandrares
	etablering	6 152	30	6 182	5 447	-704	-734

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 221	51	93 272	78 376	-14 845	-14 896

15	Studiestöd	27 801	100	27 901	25 479	-2 323	-2 423

16	Utbildning och universitetsforskning	95 384	89	95 473	92 965	-2 419	-2 508

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	18 500	1 709	20 208	19 733	1 234	-475

Skr. 2022/23:101

						Utfall -
			Ändrings-			statens	Utfall - totalt
	Utgiftsområde	Statens budget	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
	byggande samt konsumentpolitik	5 769	4 295	10 064	7 713	1 944	-2 351

19	Regional utveckling	4 742	0	4 742	3 357	-1 385	-1 385

20	Allmän miljö- och naturvård	20 952	3 847	24 799	21 511	560	-3 287

21	Energi	3 255	9 063	12 318	11 862	8 608	-455

22	Kommunikationer	76 965	1 479	78 444	72 878	-4 087	-5 566

23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 645	2 794	24 439	21 935	290	-2 504
24	Näringsliv	9 255	7 085	16 340	10 274	1 019	-6 066

25	Allmänna bidrag till kommuner	156 498	600	157 098	157 022	524	-76

26	Statsskuldsräntor m.m.	12 155	10 500	22 655	27 155	15 000	4 500

27	Avgiften till Europeiska unionen	47 837		47 837	48 240	403	403

	Förändring av anslagsbehållningar	-6 681		-6 681		6 681	6 681

	Summa	1 196 439	87 214	1 283 653	1 237 960	41 521	-45 693
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	-60 090		-60 090	-110 926	-50 835	-50 835

	Kassamässig korrigering	371		371	-4 532	-4 903	-4 903

	Summa utgifter m.m. i statens budget	1 136 720	87 214	1 223 934	1 122 503	-14 217	-101 431

Högre personalomsättning medför lägre utgifter för Rättsväsendet

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 61 496 miljoner kronor, vilket är

1 423 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter för Polismyndigheten inom it-området och även pga. att de prioriterat rekrytering till passverksamheten vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. En annan orsak är att Kriminalvården har haft hög personalomsättning och svårt att ersätta personal som slutat.

Ekonomiskt stöd till Ukrainas väpnade styrkor

Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan blev 3 381 miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men

60 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än den ursprungliga budgeten beror framför allt på att Sverige har lämnat stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den Ukrainska centralbankens fond.

Försvarets materielverk (FMV) tidigarelade arbete för att stärka den svenska försvarsförmågan

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 83 541 miljoner kronor, vilket är 6 970 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 489 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror främst på att Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Men också på att det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap i det svenska försvaret. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och utrustning.

Internationellt bistånd minskades då Sverige tog emot flyktingar från

Ukraina

Utfallet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick till 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Till följd av

Skr. 2022/23:101

Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmot- tagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4 838 miljoner kronor.

Flyktingar från Ukraina medförde högre utgifter för migration

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 730 miljoner kronor, vilket är 3 188 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men

7 112 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre beror på att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system blev 32 200 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).

Covid-19 gav högre utgifter för testning och vacciner

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till

118 165 miljoner kronor, vilket är 4 865 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men 3 250 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utgifterna blev högre än beräknat beror framför allt på att utgifterna för testning för covid-19 blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Även utgifterna för covid-19- vaccin blev högre än beräknat i statens budget.

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning uppgick till 114 340 miljoner kronor, vilket är 16 912 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 19 107 miljoner kronor. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men

1 456 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att riksdagen beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari– mars med anledning av spridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre. Riksdagen beslutade att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid-19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper.

Höjd grundnivå för garantipension fr.o.m. augusti

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 4 179 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades totalt 4 190 miljoner kronor. Det beror framför allt på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garanti- pension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev

101 067 miljoner kronor, vilket är 1 220 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 202 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig

Skr. 2022/23:101

föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat då vårdbidragen upphörde i snabbare takt än beräknat.

Lägre utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med vad som beräknades i statens budget. Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent mellan 2021 och 2022.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 479 miljoner kronor, vilket är

2 323 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 918 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.

Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som beräknats

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 965 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget.

Stöd i ändringsbudget med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina

Utgifterna för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 19 733 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 475 miljoner kronor lägre än som totalt var anvisat. Det beror främst på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin. Det beror också på att kultursektorn har fått olika stöd för att mildra de negativa konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19. De tillfälliga stöden betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst, men även till konstnärer.

Inom utgiftsområdet har även bidrag betalats ut till vissa organisationer, bl.a. Sveriges Stadsmissioner, som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige.

Högre utgifter för stöd till anordnande av bostäder

Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev utfallet 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten men 2 351 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 917 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021, då möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus upphörde den 31 december 2021. Det innebar att behovet av anslag för att betala ut stöd blev större än ursprungligen beräknat. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare

3 114 miljoner kronor i ändringsbudget.

Skr. 2022/23:101

Förseningar i EU-finansierade program medförde lägre utgifter

Utfallet för utgiftsområde 19 Regional utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är

1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021– 2027 blev 1 miljon kronor vilket är 649 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att EU-kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat. Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden blev lägre än beräknat.

Utgifterna för elpriskompensation blev nästan 9 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 21 Energi blev 11 862 miljoner kronor, vilket är

8 608 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 9 063 miljoner kronor. Med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022 anvisade riksdagen anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget, för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet för elpriskompensationen blev 8 915 miljoner kronor.

Utgifterna för Kommunikationer blev lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 72 878 miljoner kronor, vilket är 4 087 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och

5 566 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för investeringar och andra åtgärder för att utveckla statens transportsystem blev 2 652 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att vissa projekt har senarelagts.

Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 1 296 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 038 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på senareläggningar på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material.

Utökade stödpaket till följd av smittspridningen av covid-19

Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men

6 066 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än anvisat i statens budget beror främst på att riksdagen i ändringsbudget beslutade om det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd i statens budget till följd av utökade stödperioder med anledningen av smittspridningen av covid-19. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna för räntor på statsskulden blev 15 miljarder kronor högre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är 15 088 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronan försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknads- räntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Skr. 2022/23:101

Utfallet för nettoutlåningen blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -110 926 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -60 090 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 50 836 miljoner kronor lägre än beräknat. Affärsverket svenska kraftnät ökade sina behållningar i Riksgäldskontoret på grund av att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt. Med anledning av detta minskade nettoutlåningen med 58 004 miljoner kronor. I budgeten saknades denna post. Lånen till Riksbanken minskade med

61 477 miljoner kronor under 2022, vilket är 477 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statens budget.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 14,2 miljarder kronor lägre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor

m.m.och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.33 och kommenteras därefter.

Tabell 2.33 Skillnaden mellan utfall och budget för 2022

Miljarder kronor

	Totalt	Volymer3	Makro4	Beslut	Övrigt5
Utgiftsområden, exklusive räntor1	26,5	8,8	-13,4	59,0	-27,9
Statsskuldsräntor m.m.	15,0	0,0	15,0	0,0	0,0

Riksgäldskontorets nettoutlåning2	-55,7	0,0	0,0	0,0	-55,7
Budgetens utgifter m.m.	-14,2	8,8	1,6	59,0	-83,6

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

3Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.

4Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar.

5Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 8,8 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att antalet sjukpenningdagar var 9 procent fler och antalet personer med sjukersättning 3 procent fler 2022 än vad som beräknades i statens budget för 2022. Vidare var det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG).

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget.

Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m., blev 13,4 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd

Skr. 2022/23:101

av ändrade makro-ekonomiska förutsättningar. Den viktigaste förklaringen är att utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,0 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknads- räntorna och inflationen blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot både den amerikanska dollarn och euron, vilket också bidrar till att förklara att utgifterna för statsskuldsräntor blev högre än väntat.

Tabell 2.34 Makroekonomiska förutsättningar

	SB 2022	Utfall 2022	Utfall-SB 2022	Utfall 2021
Procentuell förändring från föregående år:

BNP (fp)	3,5	2,6	-0,9	5,4

KPI (årsgenomsnitt)	1,4	8,4	7,0	2,2

Antal sysselsatta, 15–74 år	1,7	2,7	1,0	0,9

Nivåer:

Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften	7,7	7,5	-0,2	8,8
SEK/Euro, årsgenomsnitt	10,1	10,6	0,5	10,1

SEK/USD, årsgenomsnitt	8,3	10,1	1,8	8,6

6 månaders statsskuldväxel, slutkurs	-0,2	2,6	2,8	-0,2

5-årig statsobligation, slutkurs	0,2	2,5	2,3	0,1

Anm.: fp=fasta priser, SB=Statens budget (se Budgetpropositionen för 2022 för de makroekonomiska förutsättningarna som ligger till grund för statens budget 2022).

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 59,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga

3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget).

Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budgetpropositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020–2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen, se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 83,6 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Skr. 2022/23:101

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 27,9 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande tio utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker:

4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv,

16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt

24 Näringsliv. I avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive den kassamässiga korrigeringen) blev 55,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Affärsverket svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret ökade med 58,0 miljarder kronor på grund av höga kapacitetsavgifter. Detta minskade nettoutlåningen med motsvarande belopp. Posten var inte prognostiserad i budgeten.

Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021

Tabell 2.35 Utfallet för statens budget för 2021–2022

Miljoner kronor

		Utfall	Utfall	Skillnad mot
	Utgiftsområde	2022	2021	2021
1	Rikets styrelse	17 575	16 392	1 184

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 340	16 921	420

3	Skatt, tull och exekution	12 841	12 534	307

4	Rättsväsendet	61 496	57 168	4 329

5	Internationell samverkan	3 381	1 782	1 599

6	Försvar och samhällets krisberedskap	83 541	70 518	13 023

7	Internationellt bistånd	46 196	47 463	-1 268

8	Migration	11 730	8 224	3 505

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	118 165	137 967	-19 803

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	114 340	113 051	1 289

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	46 341	38 016	8 325

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	101 067	101 068	0

13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	5 447	6 212	-765

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	78 376	91 947	-13 571

15	Studiestöd	25 479	26 588	-1 109

16	Utbildning och universitetsforskning	92 965	91 350	1 615

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	19 733	22 683	-2 950

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
	samt konsumentpolitik	7 713	5 188	2 525

19	Regional utveckling	3 357	3 224	133

20	Allmän miljö- och naturvård	21 511	16 725	4 787

21	Energi	11 862	3 395	8 468
22	Kommunikationer	72 878	72 097	780

23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 935	19 630	2 305

24	Näringsliv	10 274	30 407	-20 133

25	Allmänna bidrag till kommuner	157 022	153 235	3 787

26	Statsskuldsräntor m.m.	27 155	-1 298	28 453

27	Avgiften till Europeiska unionen	48 240	52 262	-4 022

Skr. 2022/23:101

	Utfall	Utfall	Skillnad mot
Utgiftsområde	2022	2021	2021
Summa	1 237 960	1 214 747	23 213

Riksgäldskontorets nettoutlåning	-110 926	-96 965	-13 961

Kassamässig korrigering	-4 532	-4 346	-186

Summa utgifter m.m. i statens budget	1 122 503	1 113 436	9 066

Utgifterna i statens budget ökade med 9 066 miljoner kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Utgifterna för statsskuldsräntor ökade mest, med 28 453 miljoner kronor.

Fler anställda vid polisen och kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2021. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Det beror till stor del på att antal anställda ökade, men också på en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev

13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre än föregående år. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap, vilket inneburit högre utgifter. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och skyddsutrustning.

Mottagande av flyktingar från Ukraina medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 8 Migration ökade utgifterna med 3 505 miljoner kronor

(42,6 procent). Det är utgifter kopplade till att Sverige har tagit emot flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG) som medförde ökade utgifter.

Utgifterna med anledning av covid-19 minskade

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 19 803 miljoner kronor (14,4 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Det är framför allt åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, t.ex. statsbidrag till kommuner och regioner samt provtagning, smittspårning och utbrottshantering, som blev lägre än 2021.

Ökade utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med

8 325 miljoner kronor (21,9 procent). Det beror på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medför högre utgifter. Samtidigt höjdes även bostadstillägget till pensionärer.

Utgifter för arbetslösa minskade

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än 2021. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklings- ersättning minskade med 10 783 miljoner kronor (23,7 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år minskade med 69 300 personer

Skr. 2022/23:101

(14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Även antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 200 personer

(14,1 procent). Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program minskade med

4 286 miljoner kronor (37,5 procent). Det beror bl.a. på att extratjänsterna fasades ut. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmark- nadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år. I motsatt riktning verkade att utgifterna för lönegaranti- ersättning blev 450 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att antalet anställda som är berörda av konkurser ökade. Även utgifterna för nystarsjobb blev högre, vilket beror på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts.

Lägre krisstöd med anledning av covid-19

Utfallet för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid blev

2 950 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än 2021. Utfallet för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 10:1 Filmstöd och 13:1 Stöd till idrotten blev sammantaget 3 025 miljoner kronor lägre. Det beror i huvudsak på att regeringens tillfälliga krisstöd till kultur- och idrottssektorn med anledning av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med föregående år.

Högre utgifter för stöd till energieffektivisering och anordnande av bostäder

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ökade med 2 525 miljoner kronor (48,7 procent). Det beror på att möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande upphörde den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar om stöd lämnades in under slutet av 2021. Utbetalningarna av stödet gjordes 2022.

Nytt stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon längs större vägar

Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 4 787 miljoner kronor (28,6 procent) högre än 2021. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, ökade med 2 095 miljoner kronor

(43,6 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen ökade. Utfallet för det nya anslaget 1:23 Laddinfrastruktur som finansierar utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar blev 555 miljoner kronor. Utgifterna för satsningen Klimatklivet ökade med

472 miljoner kronor (23,3 procent). Klimatklivet är ett investeringsstöd som t.ex. används till laddstationer för laddfordon. Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 562 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än 2021. Anslaget finansierar bl.a. en elbusspremie som betalas ut till aktörer inom kollektivtrafiken som köper en elbuss.

Kompensation till hushåll för höga elpriser

Inom utgiftsområde 21 Energi blev utgifterna 8 468 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att staten kompenserade hushållen, med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022, med totalt 8 915 miljoner kronor. Den högsta ersättningen ett hushåll kunde få var 2 000 kronor per månad för perioden december 2021 till mars 2022.

Skr. 2022/23:101

Lägre utgifter för omställningsstöd och stöd till korttidsarbete

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 20 133 miljoner kronor (66,2 procent). Det beror främst på minskade utgifter för omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete.

Något högre bidrag till kommuner och regioner

Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med

3 787 miljoner kronor (2,5 procent). Den kommunalekonomiska utjämningen innebar att kommunerna fick 1 869 miljoner (1,8 procent) högre bidrag och regionerna fick 843 miljoner kronor (2,0 procent) mer än 2021.

Högre utgifter för statsskuldsräntor

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 28 453 miljoner kronor högre än 2021. Räntorna blev 15 830 miljoner kronor högre och valutakursförlusterna 11 664 miljoner kronor högre än 2021.

EU-avgiften minskade med 4 miljarder

Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 4 022 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att den BNI-baserade avgiften blev 6 329 miljoner kronor (16,2 procent) lägre eftersom EU fattade färre beslut om ändringsbudgetar än 2021.

Stora förändringar inom nettoutlåningen

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 13 961 miljoner kronor (14,4 procent). Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största förändringen är Affärsverket svenska kraftnäts inlåning som ökade med 40 654 miljoner kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2022 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 115 207 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2021. Indragningarna som gjordes 2022 beror till stor del av medel som anvisades med anledning av spridningen av covid-19 inte förbrukades 2021.

Indragningarna är 32 174 miljoner kronor lägre än 2021. De 71 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 98 procent av totalbeloppet under 2022.

I tabell 2.36 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Tabell 2.36 Indragningar 2022

Miljoner kronor

UO	Anslag	Anslagsnamn	Indragning
2	1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	396

2	1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	131

3	1:1	Skatteverket	179

Skr. 2022/23:101

UO	Anslag	Anslagsnamn	Indragning
5	1:1	Avgifter till internationella organisationer	161

6	1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	246

8	1:1	Migrationsverket	294
8	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	276

8	1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	178

8	1:7	Utresor för avvisade och utvisade	172

9	1:4	Tandvårdsförmåner	511

9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	377

9	4:3	Bilstöd till personer med funktionsnedsättning	125
9	4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	341

9	4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet	777

10	1:3	Merkostnadsersättning och handikappersättning	103

10	1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	231

10	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	5 371

12	1:1	Barnbidrag	291
12	1:2	Föräldraförsäkring	733

12	1:6	Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	1 416

12	1:8	Bostadsbidrag	721

13	1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	1 519

13	1:3	Hemutrustningslån	113

14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	7 278
14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	942

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	1 276

14	1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020	696

14	1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	2 070

14	1:13	Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar	1 595

14	1:14	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	329
15	1:2	Studiemedel	1 659

15	1:3	Avsättning för kreditförluster	201

15	1:7	Studiestartsstöd	122

16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	417

16	1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	273

16	1:13	Bidrag till lärarlöner	628
16	1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	446

16	2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	106

16	2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	227

18	1:7	Energieffektivisering av flerbostadshus	225

19	1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	277

19	1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020	540
19	1:4	Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis
		omställning perioden 2021–2027	150

20	1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	495

20	1:12	Insatser för internationella klimatinvesteringar	153

20	1:16	Klimatinvesteringar	289

20	1:17	Klimatpremier	145

20	1:19	Industriklivet	485

20	1:20	Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv	101

21	1:5	Infrastruktur för elektrifierade transporter	403

Skr. 2022/23:101

UO	Anslag	Anslagsnamn	Indragning
22	1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	2 352

22	1:7	Trafikavtal	133

22	1:15	Sjöfartsstöd	448
22	1:17	Infrastruktur för flygtrafiktjänst	182

22	1:19	Lån till körkort	107

23	1:2	Insatser för skogsbruket	110

23	1:10	Gårdsstöd m.m.	284

23	1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 737

23	1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
		struktur	1 836

23	1:29	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
		2021–2027	120

24	1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag	1 401

24	1:22	Stöd vid korttidsarbete	10 349

24	1:23
	(2021)	Stöd till enskilda näringsidkare	11 654

24	1:24
	(2021)	Omställningsstöd	29 969

24	1:25
	(2021)	Researrangörslån	565

24	1:26
	(2021)	Stöd till handelsbolag	2 153

24	1:27
	(2021)	Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag	7 995
24	1:28
	(2021)	Evenemangsstöd	2 778

25	1:4	Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner	250
26	1:1	Räntor på statsskulden	1 398

27	1:1	Avgiften till Europeiska unionen	149

		Övriga indragningar	3 047

		Summa	115 207

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 29 969 miljoner kronor, avsåg omställningsstöd. Den näst största indragningen gjordes av stöd till enskilda näringsidkare och uppgick till 11 654 miljoner kronor. Indragningen av stöd vid korttidsarbete uppgick till 10 349 miljoner kronor. Tillsammans står dessa indragningar för 45 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2021.

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2022.

Skr. 2022/23:101

Tabell 2.37 Medgivna överskridanden 2022

Miljoner kronor

				Utnyttjat
			Medgivet	medgivet
UO	Anslag	Anslagsnamn	överskridande	överskridande

15	1:4	Statens utgifter för studiemedelsräntor	5	5
		Summa	5	5

I statens budget anvisades 19 miljoner kronor för anslaget 1:4 Statens utgifter för studie- medelsräntor inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Det totala utfallet för anslaget blev

23 miljoner kronor. Anslaget består av två anslagsposter (ap), ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med en anslagskredit på 1,9 miljoner kronor och ap.2 Statens utgifter för räntor på återkrav som saknar anslagskredit. Regeringen medgav i beslut den

15 december 2022 att ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor fick överskridas med

5 miljoner kronor (U2022/03917). Utfallet för den anslagsposten blev 19 miljoner kronor. Anslagspostens hela anslagskredit på 1,9 miljoner kronor utnyttjades och 4,9 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

2.6Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.38 Förändring av anslagsbehållningar 2018–2022

Miljoner kronor

	2018	2019	2020	2021	2022
Ingående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)	47 708	33 056	24 933	169 861	144 537

Anvisat i statens budget	989 160	1 005 057	1 032 731	1 165 657	1 190 965

Ändringsbudget	15 611	6 099	304 437	162 382	76 714

Utnyttjade medgivna överskridanden	31	0	0	0	5

Indragningar	-44 529	-28 573	-20 772	-137 317	-113 744

Utfall	974 924	990 706	1 171 467	1 216 046	1 210 805
Utgående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)	33 056	24 933	169 861	144 537	87 673

Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1–27 exkl. UO 26)	-14 652	-8 123	144 928	-25 324	-56 865

Förändring av anslagsbehållningar
(UO 26)	-5 842	2 888	7 118	-8 600	-5 963

Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1 - 27)	-20 494	-5 235	152 046	-33 924	-62 828

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -6 681 miljoner kronor i budgeten för 2022. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna men i stället minskade anslagsbehållningarna med 62 828 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Anslagsbehållningarna blev höga

Skr. 2022/23:101

2022, vilket bl.a. beror på att arbetslösheten blev lägre än beräknat. Även utgifterna för mottagande av flyktingar från Ukraina enligt massflyktsdirektivet blev lägre än beräknat. Dessutom utnyttjades inte medel för vaccination och testning av covid- 19 i den omfattning som beräknades. Anslagsbehållningarna 2020 och 2021 var väldigt höga på grund av att flera åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 inte utnyttjades i den omfattning som budgeterades. Detta medförde stora variationer i Förändring av anslagsbehållningar.

Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m. minska med 68 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 963 miljoner kronor, från 1 464 miljoner kronor vid början av året till -4 500 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med 57 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2022 från

144 537 miljoner kronor vid ingången av året till 87 673 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 56 865 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 6 613 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 63 478 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med nästan 24 miljarder kronor

Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till

113 744 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 23 573 miljoner kronor jämfört med 2021.

I tabell 2.16 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över

1 000 miljoner kronor under något av åren 2018–2022.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 15 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår anslagsbehållningarna till totalt 15 130 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 8 496 miljoner kronor.

Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2022 har anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Anslagskrediten uppgick till 1 227 miljoner kronor.

Tabell 2.39 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

UO	Anslag	Anslagsnamn	2018	2019	2020	2021	2022
4	1:1	Polismyndigheten	1 021	301	49	58	580

6	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	139	-343	817	883	-1 005
8	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	684	509	1 447	276	6 924

9	1:4	Tandvårdsförmåner	-159	-31	1 075	511	190

9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	199	216	12 428	6 440	7 437
9	4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
		äldreområdet	68	298	85	4 158	2 910

10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	1 265	-304	6 624	-1 174	-275

Skr. 2022/23:101

UO	Anslag	Anslagsnamn	2018	2019	2020	2021	2022
10	1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	1 104	-165	-630	-902	-1 227

10	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	3	2	3 364	5 371	1 456

12	1:2	Föräldraförsäkring	-22	-183	2 382	733	-372
12	1:6	Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	192	500	714	1 416	669

13	1:2	Kommunersättningar vid
		flyktingmottagande	3 630	1 213	1 459	1 519	518
14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
		aktivitetsstöd	-491	-604	3 260	7 278	8 496

14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
		program och insatser	879	733	3 465	942	2 034

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	969	-211	1 064	1 276	1 776

14	1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	220	-153	1 215	2 070	31
14	1:13	Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd
		för yrkesintroduktionsanställningar	230	332	1 554	1 595	1 661

15	1:2	Studiemedel	2 519	1 651	1 410	1 659	2 012
18	1:8	Investeringsstöd för anordnande av
		hyresbostäder och bostäder för
		studerande	1 774	573	22	88	1 917

20	1:16	Klimatinvesteringar	106	939	1 877	289	257

20	1:17	Klimatpremier	50	1	63	145	1 039

21	1:7	Energiteknik	111	1 632	73	987	1 354
22	1:1	Utveckling av statens
		transportinfrastruktur	3 261	4 362	4 360	7 695	8 052

22	1:2	Vidmakthållande av statens
		transportinfrastruktur	-578	-572	1 169	2 384	4 397

22	1:11	Trängselskatt i Stockholm	1 045	132	50	154	52

23	1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och
		struktur	764	654	445	1 737	642

23	1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder
		för landsbygdens miljö och struktur	349	-270	226	1 836	1 116

24	1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag	2	1	1 379	1 401	1 501

24	1:22	Stöd vid korttidsarbete			59 770	15 884	6 316

24	1:27	Evenemangsstöd					1 957
24	1:23
	(2021)	Stöd till enskilda näringsidkare			3 161	11 804	150

24	1:24
	(2021)	Omställningsstöd			40 323	34 469	4 940

24	1:26
	(2021)	Stöd till handelsbolag				2 173	20

24	1:27	Tillfälligt stöd för hyreskostnader för
	(2021)	vissa företag			3 650	8 021	19

24	1:28
	(2021)	Evenemangsstöd				2 928	125

27	1:1	Avgiften till Europeiska unionen	4 551	3 230	-2 519	-930	-1 483

2.7Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala föränd- ringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Skr. 2022/23:101

Tabell 2.40 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2022

Miljoner kronor

			Utfall -	Utfall
	SB1 2022	Utfall 2022	SB 2022	2021
Premiepensionsavgifter, inbetalning		-49 666	-49 666	-46 706

Premiepensionsmedel, utbetalning		47 585	47 585	45 384

Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK		-4 367	-4 367	-4 595

Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS		-179	-179	-82

Myndigheters räntekonton (se separat tabell)	0	2 519	2 519	-22 151

CSN, studielån	10 000	10 476	476	11 810
CSN, kreditreserv		-1 224	-1 224	-1 280

CSN, servicekonto för räntebetalningar		-12	-12	-23

Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar	1 000	2 055	1 055	731

Kärnavfallsfonden		6 557	6 557	-7 030

Stabilitetsfonden (se separat tabell)		-298	-298	7

Resolutionsreserven (se separat tabell)	-4 000	-4 310	-310	-3 664
Insättningsgarantifonden		1 749	1 749	-3 394

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv		-749	-749	-200

Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg	4 000	5 807	1 807	6 276
Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter		3 299	3 299	1 796

Transportstyrelsen, rörelsekapital		-6	-6	1 434

Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och
förskottsbetalningar		1 544	1 544	886

Exportkreditnämnden	0	-2 168	-2 168	-3 448

Public Service konto		-1 242	-1 242	-1 038
Försvarets materielverk		653	653	2 831

Försvarsmakten		4	4	-1 042

Statliga bolag m.m.
Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB		180	180	250

AB Svensk exportkredit	-10 000	-10 000	0

Scandinavian Airlines System (SAS)		1 500	1 500
Övriga statliga bolag m.m.		-21	-21	30

Affärsverk

Affärsverket Svenska kraftnät		-58 004	-58 004	-17 350
Luftfartsverket		51	51	-135

Sjöfartsverket		-4	-4

Övrigt
Lån till Riksbanken	-61 000	-61 477	-477	-56 897

Övrigt, netto	-90	-1 177	-1 086	635

Summa	-60 090	-110 926	-50 835	-96 965
1 Endast vissa delposter är specificerade.

Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -110 926 miljoner kronor under 2022, vilket är 50 835 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 13 961 miljoner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.40 specificeras nettoutlåningens största poster.

Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen

Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 49 666 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 47 585 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga

Skr. 2022/23:101

tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 6 448 miljoner kronor 2022. År 2021 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 5 917 miljoner kronor.

I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensions- systemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 179 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 82 miljoner kronor med anledning av detta.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med nästan 3 miljarder kronor

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2022 med 2 519 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.41 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.41 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor

	Utfall 2022	Utfall 2021
Fortifikationsverket	-246	570

Försvarsmakten	194	2 091

Försäkringskassan	-271	243

Göteborgs universitet	27	572

Karolinska institutet	302	691

Kriminalvården	531	-278

Kronofogdemyndigheten	-27	341

Kungliga tekniska högskolan	-61	372

Kärnavfallsfonden	-138	118

Linköpings universitet	162	374

Livsmedelsverket	-120	-100

Luleå tekniska universitet	-16	163

Lunds universitet	-43	743

Migrationsverket	-444	414

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	140	386

Pensionsmyndigheten	217	123

Polismyndigheten	1 203	745

Regeringskansliet	-257	169

Skatteverket	59	197

Statens fastighetsverk	-8	-802

Sveriges lantbruksuniversitet	147	319

Tillväxtverket	27	235

Trafikverket	-3 410	8 857

Transportstyrelsen	-218	947

Umeå universitet	7	316

Uppsala universitet	-345	549
Övriga räntekonton	69	3 796

Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters
räntekonton	-2 519	22 151
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning	2 519	-22 151

Skr. 2022/23:101

Studielånen m.m. blev nästan 1 miljard kronor högre än i budgeten

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2022 med 10 476 miljoner kronor.

CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 224 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret.

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 12 miljoner kronor 2022. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 9 239 miljoner kronor, vilket är 761 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mer än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2022 med 2 055 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor lägre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkrafts- bolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

År 2022 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 6 557 miljoner kronor. Under 2021 ökade fonden i stället sina placeringar tillfälligt med

7 030 miljoner kronor, vilket därmed minskade årets nettoutlåning, en skillnad på 13 587 miljoner kronor.

Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för

Skr. 2022/23:101

bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2022 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 4 310 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 3 891 miljoner kronor.

I tabell 2.42 och tabell 2.43 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2021 och 2022. Under 2022 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 298 miljoner kronor till 40 210 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 54 924 miljoner kronor i slutet av året. Behåll- ningen ökade med 4 310 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 4 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 310 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven.

Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Tabell 2.42 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2022	Utfall 2021
Ingående balans på kontot	39 912	39 919
Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.	307	0

Administrativa kostnader m.m.	-9	-7

Utgående balans på kontot	40 210	39 912

Summa kontoförändring	298	-7

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning	-298	7

Tabell 2.43 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2022	Utfall 2021
Ingående balans på kontot	50 614	46 949

Resolutionsavgifter	3 891	3 664

Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.	419	0

Utgående balans på kontot	54 924	50 614
Summa kontoförändring	4 310	3 664

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning	-4 310	-3 664

Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med

1 749 miljoner kronor 2022. År 2021 ökade i stället behållningarna med 3 394 miljoner kronor, en skillnad på 5 149 miljoner kronor mellan åren.

Statens engagemang i Saab-konkursen avslutades

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 749 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. År 2021 ökade reserven med 200 miljoner kronor, en skillnad på 549 miljoner kronor. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. År 2022 ökade garantireservens behållning med 686 miljoner kronor i och med att statens engagemang i Saab-konkursen avslutades. I samband med Saab Automobile AB:s konkurs 2011 övertog staten ägandet i Saab Automobile

Skr. 2022/23:101

Parts AB, nuvarande Orio AB för att skydda värdet på statens fordran. Orio AB såldes under 2022 och därmed tillföll 507 miljoner kronor Riksgäldskontorets garantireserv. Staten fick även en slututdelning från Saab-konkursen på 179 miljoner kronor, vilket också tillföll garantireserven.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 5 807 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 807 miljoner kronor mer än beräknat.

Inköp av covid-19-vaccin ökar nettoutlåningen

Under 2022 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret ökat med

1 544 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. Folkhälsomyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar. Ökningen beror på att Folkhälsomyndigheten köpt in covid-19-vaccin.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret

Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med

1 008 miljoner kronor 2022, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt minskade EKN:s valutakoncernkonton, vilket minskade nettoutlåningen med 1 160 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN nettoutlåningen med 2 168 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 3 448 miljoner kronor med anledning av EKN, vilket är 1 280 miljoner kronor mer än 2022.

Public service-kontot minskar nettoutlåningen

Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattnings- bar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 1 242 miljoner kronor 2022, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 3 395 miljoner kronor vid slutet av 2022.

Ny finansieringsmodell för försvaret påverkar nettoutlåningen

Under en övergångsperiod ska försvaret gå över till en ny finansiell styrmodell. Det berör både Försvarsmakten och Försvarets materielverk och påverkar deras lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade Försvarets materielverks lån i Riksgäldskontoret med 653 miljoner kronor samtidigt som Försvarsmaktens lån ökade med 4 miljoner kronor. Tillsammans ökade dessa två myndigheters lån nettoutlåningen med

657 miljoner kronor. Under 2021 ökade dessa två myndigheters lån tillsammans nettoutlåningen med 1 789 miljoner kronor, vilket är 1 132 miljoner kronor mer än 2022.

Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen

Iposten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Denna utlåning ökade med 180 miljoner kronor till 5 670 miljoner kronor.

Skr. 2022/23:101

AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR- systemet (Commercial Interest Reference Rate).

CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR- systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första och hittills enda gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. AB Svensk Exportkredit betalade tillbaka lånet i Riksgäldskontoret i mars 2022, vilket minskade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor.

Utlåning till SAS

I februari lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark--Norway--Sweden (SAS). Det ökar netto- utlåningen. Riksdagen anvisade även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag

1 500 miljoner kronor som skulle kunna finansiera att lånet skulle kunna konverteras till nya aktier i SAS. Det skulle betyda att Riksgäldskontorets kreditreserv inte skulle belastats med eventuell förlust kopplat till lånet. Lånet konverterades inte 2022.

Affärsverket svenska kraftnäts insättningar av kapacitetsavgifter minskar nettoutlåningen

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar.

Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 58 004 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. År 2021 ökade behållningarna 17 350 miljoner kronor. Att behållningarna ökar så mycket beror på att kapacitetsavgifterna har ökat kraftigt. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 78 510 miljoner kronor vid utgången av 2022. Affärsverkets ökade behållningar minskade nettoutlåningen med 40 654 miljoner kronor mer under 2022 än 2021. Det påverkar saldot i statens budget positivt.

Det är riksdagen som sätter ramarna för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar.

Riksbanken har återbetalat 61 miljarder kronor 2022

Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter

Skr. 2022/23:101

hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen senast ska betalas. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. Under 2022 förföll lån motsvarande 18 699 miljoner kronor i februari, i mars 20 501 miljoner kronor och i oktober 22 277 miljoner kronor. Det innebär att Riksbanken har återbetalat sammanlagt 61 477 miljoner kronor under 2022. Det minskar nettoutlåningen.

I statens budget beräknades lånen till Riksbanken minska med 61 000 miljoner kronor, en skillnad 477 miljoner kronor. Under 2021 minskade lånen med 56 897 miljoner kronor. När nettoutlåningen minskar påverkar det saldot i statens budget positivt. Riksbankens återbetalningar minskade nettoutlåningen med 4 580 miljoner kronor mer 2022 än 2021.

Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 63 700 miljoner kronor den 31 december 2022.

2.8Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.44	Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
		Utfall	Utfall	Utfall-
	SB 2022	2022	2021	SB 2022
EU-avgiftsbetalningar		-2 008	-2 321	-2 008

Trafikverkets räntekonto/anslag		-100	3 590	-100

Försvarsmaktens räntekonto/anslag		-2 187	167	-2 187
Räntor på statsskulden		-94	-87	-94

Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter		163	163	163

PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare		210	-2 114	210

Ersättning för höga sjuklönekostnader, krediteringar skattekonto		44	-1 797	44

Övrigt		-560	-1 947	-560

Summa	371	-4 532	-4 346	4 903

För 2022 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -4 532 miljoner kronor.

I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl

Skr. 2022/23:101

redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2022 en negativ kassamässig korrigering på 2 008 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2021 medförde betalningen av EU-avgiften en negativ kassamässig korrigering på 2 321 miljoner kronor.

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde

Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en negativ kassamässig korrigering på 100 miljoner kronor 2022. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med

3 590 miljoner kronor.

Även Försvarsmakten har redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde negativ och uppgick till 2 187 miljoner kronor 2022. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med 167 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering

En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -94 miljoner kronor för 2022.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel

Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassa- mässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med

1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel

Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2022 gav detta upphov till en kassamässig korrigeringspost på 210 miljoner kronor.

I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018– 31

Skr. 2022/23:101

december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser.

I februari 2021 betalade telekomföretag 2 317 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i

3,5 GHz och 2,3 GHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 25 januari 2021– 31 december 2045. PTS har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som PTS har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 114 miljoner kronor 2021.

Ersättning för höga sjuklönekostnader medför kassamässig korrigering

Med anledning av spridningen av covid-19 införde riksdag och regering tillfälliga regler som innebar att alla arbetsgivare fick ersättning för hela eller delar av sjuklönekostnaden som de redovisade i arbetsgivardeklarationen under vissa perioder under åren 2020–2022. Ersättningen lämnades genom att arbetsgivarnas skattekonton krediterades. Krediteringen redovisas på inkomsttitel 9693 Stöd, krediteringar på skattekonto. Redovisningen mot anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader gjordes månaden efter företagens skattekonton krediteras. Skillnaden mellan det belopp som redovisats mot anslaget och den ersättning för höga sjuklönekostnader som krediterats företagens skattekonton påverkar den kassamässiga korrigeringen. År 2022 blev den kassamässiga korrigeringsposten 44 miljoner kronor. År 2021 blev korrigeringen i stället negativ med 1 797 miljoner kronor.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till -560 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

Jämförelse med föregående år

Den kassamässiga korrigeringen blev -4 532 miljoner kronor 2022, vilket kan jämföras med -4 346 miljoner kronor 2021. Det är en skillnad på 186 miljoner kronor.

2.9Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till

Skr. 2022/23:101

den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad

Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanserings- mekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomst- utvecklingen i Sverige.

När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräk- ningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i social- försäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex.

Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.

Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad

När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under

1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.

Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.

Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1,

Skr. 2022/23:101

samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.

En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett.

De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.

Inkomstindex för 2022 beräknades till 194,19. Det innebär en indexökning med 4,1 procent jämfört med 2021 års indextal 186,52. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2020 och 2021.

Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2020 och 2021 beräknades till

4,1 procent. Därför räknas inkomstindex för 2022 upp med 4,1 procent jämfört med inkomstindex för 2021.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensions- avgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Skr. 2022/23:101

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.45. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat

Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2022 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 346 152 miljoner kronor.

Tabell 2.45 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

				Utfall -
			Utfall -	statens
	Statens		statens	budget
	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
	2022	2022	2022	2022	2021

AP-fonderna, pensionsutgifter	342 996	345 035	2 039	0,6	331 545
Administrationsutgifter	3 156	2 866	-290	-9,2	3 018

varav

Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter		1 007			943

AP - fonderna, rörelsens kostnader		1 115			1 055

AP - fonderna, provisionskostnader		487			569

AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter		257			451
	346 152	347 902	1 750	0,5	334 564

Utfallet uppgick till 347 902 miljoner kronor och är därmed 1 750 miljoner kronor (0,5 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 345 035 miljoner kronor, vilket är 2 039 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 201 551 miljoner kronor och tilläggspension med

143 483 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 0,5 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 866 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 007 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2022 den 9 december 2021 [S2021/04105]).

Pensionerna räknades upp med 2,5 procent

För 2022 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 2,5 procent. Jämfört med 2021 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten

13 338 miljoner kronor (4,0 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP- fonderna ökade med 13 490 miljoner kronor (4,1 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

Skr. 2022/23:101

I december 2022 hade 2 277 949 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 488 personer jämfört med december 2021.

2.10Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 8.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade.

Diagram 2.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 67,7 %

Konsumtion 24,7 %

Investeringar 4,2 %

Räntor 2,2 %

Övrigt finansiellt 1,2 %

Tabell 2.46 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2021–2022

Miljoner kronor

				Procentuell
			Förändring	förändring
Realekonomisk art	Utfall 2022	Utfall 2021	2021–2022	2021–2022

Transfereringar	838 547	864 943	-26 395	-3,1

varav till

Hushållssektorn	358 768	349 356	9 411	2,7

Kommunala sektorn	281 416	300 260	-18 844	-6,3

Företagssektorn	73 996	88 397	-14 402	-16,3
Ålderspensionssystemet	25 681	25 790	-109	-0,4

Statliga ideella organisationer	7 295	7 172	123	1,7

Internationell verksamhet	91 392	93 967	-2 574	-2,7

– varav till EU-institutioner	48 240	52 262	-4 022	-7,7

Konsumtionsutgifter	305 626	291 744	13 882	4,8

varav
Löner inklusive sociala avgifter	173 980	169 302	4 678	2,8

Omkostnader för konsumtion	94 830	85 361	9 469	11,1

Lokaler	23 204	22 091	1 113	5,0

Sociala naturaförmåner	13 611	14 991	-1 379	-9,2

Investeringsverksamhet	51 630	46 638	4 992	10,7

Skr. 2022/23:101

				Procentuell
			Förändring	förändring
Realekonomisk art	Utfall 2022	Utfall 2021	2021–2022	2021–2022

Räntor	27 256	-1 020	28 276	-2 771,4

– varav räntor på statsskulden	27 088	-1 388	28 475	-2 051,8

Finansiella transaktioner	14 901	12 443	2 458	19,8

Summa utgiftsområden	1 237 960	1 214 747	23 213	1,9

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 838 547 miljoner kronor, vilket motsvarar 67,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2022.

Hushållssektorn fick 42,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 358 768 miljoner kronor, vilket är en ökning med

9 411 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på att

8 682 miljoner kronor har betalats till hushållssektorn som kompensation för höga elpriser.

Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 281 416 miljoner kronor, vilket är en minskning med 18 844 miljoner kronor (6,3 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på minskade bidrag till kommuner och regioner för hantering av konsekvenserna av covid-19.

Företagssektorn fick 8,8 procent av de totala transfereringarna 2022. Transferering- arna till företagssektorn blev 73 996 miljoner kronor, vilket är 14 402 miljoner kronor (16,3 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror i första hand på minskade bidrag till företag för hantering av konsekvenserna av covid-19.

Av de totala transfereringarna 2022 gick 91 392 miljoner kronor (10,9 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 2 574 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på en lägre EU-avgift.

Konsumtionsutgifter

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads– utbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2022 till

Skr. 2022/23:101

305 626 miljoner kronor, vilket motsvarar 24,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 56,9 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 4 678 miljoner kronor (2,8 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 94 830 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9 469 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2021. De ökade utgifterna för konsumtion avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Investeringsverksamhet

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 51 630 miljoner kronor vilket är en ökning med 4 992 miljoner kronor (10,7 procent) jämfört med 2021. Ökningen avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och

1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 27 256 miljoner kronor vilket är 28 276 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 28 475 miljoner kronor vilket huvudsakligen förklaras av högre marknadsräntor och en svagare kurs för den svenska kronan jämfört med 2021.

Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 14 901 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 458 miljoner kronor (19,8 procent) jämfört med 2021. Det förklaras till betydande del av högre kostnader för destruerat vaccin mot covid-19. Destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas.

Skr. 2022/23:101

3 Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag var utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än

50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2022 med utfallet 2021. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2022 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2022 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

Vidare redovisas i detta avsnitt Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevision och regeringens åtgärder med anledning av detta samt vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. En sammanställning av regeringen under året slutbehandlade effektivitetsrapporter finns i bilaga 5.

3.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Skr. 2022/23:101

Anslag

Tabell 3.1		UO 1 Anslag
Miljoner kronor
							Utfall -
						Utfall -	statens
			Statens	Ändrings-		statens	budget
			budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn		2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten		149	38	187	38	25,5	178

2:1	Riksdagens ledamöter och partier
	m.m.		981		994	13	1,3	918

2:2	Riksdagens förvaltningsanslag		985		938	-47	-4,7	894

2:3	Riksdagens fastighetsanslag		120	60	251	131	108,8	91

2:5	Riksrevisionen		356		352	-3	-0,9	332

4:1	Regeringskansliet m.m.		8 481		8 551	70	0,8	8 112

5:1	Länsstyrelserna m.m.		3 493	262	3 647	154	4,4	4 042
6:1	Allmänna val och demokrati		705		691	-14	-2,0	110

6:2	Justitiekanslern		56		67	11	19,8	57

6:4	Valmyndigheten		27	10	37	10	35,2	20
7:1	Åtgärder för nationella minoriteter		208		179	-29	-14,0	116

7:2	Åtgärder för den nationella
	minoriteten romer		16		15	0	-1,2	1
8:1	Mediestöd		1 056		1 081	26	2,4	994

	Övriga anslag		607	-3	586	-20	-3,4	526

	Summa		17 238	367	17 575	337	2,0	16 392

Utfallet uppgick till 17 575 miljoner kronor och blev därmed 337 miljoner kronor

(2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 367 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 184 miljoner kronor (7,2 procent) högre.

Intäktsbortfall medför högre utgifter än anvisat för Kungliga slottsstaten

Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 187 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (25,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 38 miljoner kronor till följd av intäkts- bortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten, med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 i början av året. Antalet besökare ökade med 500 procent till 1 miljon besök jämfört med 2021. För 2019 uppgick antalet besökare till 1,7 miljoner.

Förvärv av fastighet ledde till högre utgifter än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag uppgick till 251 miljoner kronor. Det är 131 miljoner kronor (108,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 159 miljoner kronor (174,6 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 60 miljoner kronor med anledning av förvärvet av fastigheten Cephalus 11. Förvärvet uppgick till 116 miljoner kronor.

Högre utgifter för länsstyrelserna jämfört med budget

Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. uppgick till 3 647 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 262 miljoner kronor främst för att bistå regioner med att genomföra vaccinationer mot covid-19, men också för att samordna arbetet

Skr. 2022/23:101

kring lägesbilder från länen till regeringen, till följd av Rysslands invasion av Ukraina och dess påverkan på det svenska samhället. Dessa utgifter blev sammantaget

103 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten.

Valmyndighetens utfall blev högre jämfört med budget och 2021

Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten uppgick till 37 miljoner kronor. Det är

10 miljoner kronor (35,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och

17 miljoner kronor (86,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 10 miljoner kronor bl.a. för att stärka Valmyndighetens bemanning och för stödjande insatser till regionala och lokala valmyndigheter. Att utgifterna blev högre beror på högre utgifter i samband med valåret 2022, bl.a. för webbutbildningar för röstmottagare och rösträknare.

Högre utgifter för Regeringskansliet

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet blev 8 551 miljoner kronor, vilket är

439 miljoner kronor (5,4 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för löner då antalet årsarbetskrafter ökat mot bakgrund av bl.a. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 och på ersättningar som betalats ut till avgående politiskt anställda med anledning av regeringsskiftet. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 674, en ökning med 73 årsarbetskrafter

(1,6 procent) jämfört med 2021.

Lägre pandemirelaterade utgifter för länsstyrelserna jämfört med 2021

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.

395 miljoner kronor (9,8 procent) lägre. Det beror framför allt på lägre utgifter för handläggning av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag som gällde fr.o.m. augusti 2020 t.o.m. februari 2022 med anledning av covid- 19. Dessutom återbetalades 270 miljoner kronor som redovisats mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster, som avser medel som betalades ut under 2020–2021 för handläggning av omsättningsstöden men som inte använts.

Utgifterna blev också lägre till följd av de uppgifter som länsstyrelserna haft med anledning av den tillfälliga pandemilagen, lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av covid-19, som gällde fr.o.m. den 10 januari 2021 t.o.m. den 31 mars 2022, vilket förklarar skillnaden mot föregående år.

Allmänna val 2022 ledde till högre utgifter än föregående år

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 691 miljoner kronor, vilket är 580 miljoner kronor (525,8 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för utbetalda statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2022 års allmänna val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. De högre utgifterna består också av Valmyndighetens utgifter i samband med förberedelser och genomförande av val samt it-system.

Åtgärder för nationella minoriteter blev högre än föregående år

Utfallet för anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter blev 179 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (53,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att statsbidrag med syfte att stärka minoritetsspråken blev högre än 2021. Bland bidragsmottagarna finns bl.a. Folkbildningsrådet som fick 9 miljoner kronor. Dessutom blev bidragen för revitaliseringsinsatser enligt förordningen (2010:21) om

Skr. 2022/23:101

statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken 7 miljoner kronor högre jämfört med 2021.

Högre utgifter för åtgärder för den nationella minoriteten romer jämfört med 2021

Utfallet för anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer blev 15 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (944,5 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att utgifterna för att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering blev 11 miljoner kronor högre, varav 9 miljoner kronor har betalats ut enligt förordningen (2022:259) om statsbidrag till kommuner för att främja romsk inkludering.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

6:5	Stöd till politiska partier	169	126

8:1	Mediestöd	150	78

Summa		319	204

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

319 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 204 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 115 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 3.3	UO 1 Låneramar
Miljoner kronor
Låneramar		Låneram	Lån 2022-12-31
Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i
verksamheten		130	105

Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar		2 200	1 723

Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i
verksamheten		20	10
Summa		2 350	1 838

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 330 miljoner kronor för Riksdags- förvaltningen och 20 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2022 var 1 838 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Institutet för mänskliga rättigheter har i årsredovisningen på sidan 37 redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till de vikarierande direktörerna med ett för lågt belopp om 655 tusen kronor. Korrekta skattepliktiga ersättningar och andra

Skr. 2022/23:101

förmåner till de vikarierande direktörerna uppgår till totalt 1 775 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget redovisar personalens sjukfrånvaro 2022 med en för låg procentsats på sidan 54 i årsredovisningen. Den faktiska sjukfrånvaron på myndigheten är mer än dubbelt så hög mot vad som anges i årsredovisningen. Redovisad sjukfrånvaro är därmed inte i enlighet med 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:25 Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling – på rätt väg men långt kvar

Riksrevisionen har granskat statens arbete för att uppnå en miljömässigt hållbar statlig upphandling.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling (skr. 2022/23:81) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finans- förvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 3.4		UO 2 Anslag
Miljoner kronor
							Utfall -
						Utfall -	statens
			Statens	Ändrings-		statens	budget
			budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn		2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:2	Kammarkollegiet		115	4	113	-1	-1,2	82

1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.		14 094		13 819	-275	-1,9	13 711

1:7	Konjunkturinstitutet		68	3	69	1	2,2	67
1:8	Ekonomistyrningsverket		210		201	-9	-4,5	178

1:9	Statistiska centralbyrån		593	-1	582	-11	-1,9	580

1:10	Bidragsfastigheter		330		330	0	0,0	341
1:11	Finansinspektionen		734	2	688	-45	-6,2	645

1:12	Riksgäldskontoret		339	6	345	6	1,9	332

1:14	Vissa garanti- och
	medlemsavgifter		290		5	-285	-98,4	3

1:15	Statens servicecenter		882	-1	882	-1	-0,1	704

	Övriga anslag		317		306	-10	-3,3	277
	Summa		17 971	14	17 340	-631	-3,5	16 921

Skr. 2022/23:101

Utfallet uppgick till 17 340 miljoner kronor, vilket är 631 miljoner kronor

(3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 420 miljoner kronor (2,5 procent) högre.

Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 819 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre än beräknat.

Finansinspektionens utfall blev lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 688 miljoner kronor, vilket är

45 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 miljoner kronor för nya uppgifter i samband med ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Det lägre utfallet beror framför allt på en hög vakansgrad till följd av att myndigheten haft svårt att rekrytera och behålla viss specialistkompetens.

Små infrianden av garantier förklarar skillnaden mot budget

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 5 miljoner kronor. Det är 285 miljoner kronor (98,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Garantiåtaganden avser Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE). Garantiåtaganden motsvarande 2 miljoner kronor har infriats från EIB:s garantifond under året, vilket förklarar skillnaden mot anvisat i statens budget. För delen för SURE har inga infrianden gjorts.

Kammarkollegiets utgifter blev högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 113 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor (37,7 procent) högre jämfört med 2021. Det beror i huvudsak på att utgifterna för att bygga upp verksamheten av en ny offentlig omställningsorganisation blev

30 miljoner kronor högre än föregående år. Kammarkollegiet har fr.o.m. den

1 oktober 2022 börjat handlägga omställnings- och kompetensstöd samt yttrande till CSN för omställningsstudiestöd. Upphandlingen av tjänsterna har dock överprövats, vilket innebär att de inte kan erbjudas förrän den rättsliga processen är avslutad.

Högre infrianden av garantier jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 2 miljoner kronor (82,0 procent) högre. Garantiåtaganden motsvarande 0,4 miljoner kronor infriades från EIB:s garantifond under 2021, vilket förklarar skillnaden mellan åren.

Statens servicecenters utfall blev drygt 25 procent högre än 2021

Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 882 miljoner kronor, vilket är

178 miljoner kronor (25,2 procent) högre jämfört med föregående år. Under 2022 har 11 nya servicekontor öppnats, vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2021. Antalet servicekontor uppgår till 129 i slutet av 2022.

Skr. 2022/23:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:10	Bidragsfastigheter	100	12

1:16	Finansmarknadsforskning	180	142

Summa		280	154

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 280 miljoner kronor. Totalt har 154 miljoner kronor utnyttjats 2022.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2022-12-31
Riksbanken¹	Obegränsad	75 755

Summa		75 755

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 75 755 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 3.7	UO 2 Garantier
Miljoner kronor
			Utestående	Utestående	Utfärdade garantier
			åtaganden	åtaganden	inklusive bundna
Garantier		Garantiram	2022-12-31	utländsk valuta	utfästelser
Insättningsgarantin¹		Obegränsad	2 130 502		2 130 502

Garanti till insättare i utländska
instituts filialer i Sverige²		Obegränsad

Investerarskyddet³		Obegränsad

Garantikapital i Europeiska
investeringsbanken (EIB)⁴		EUR 7825	87 084	EUR 7 825	87 084

Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken (NIB)		EUR 2600	28 937	EUR 2 600	28 937

Garantikapital i Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD)⁵		EUR 542	6 027	EUR 542	6 027

Garantikapital i Europarådets
utvecklingsbank (CEB)⁶		EUR 124	1 377	EUR 124	1 377
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)
Akademiska Hus⁷		Obegränsad	49		49
Stabilitetsfonden garantiram		750 000

Resolutionsreserven garantiram		200 000

Garantikapital Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar (AIIB)8		USD 504	5 260	USD 504	5 260
Garanti till Europeiska unionen för
SURE		EUR 849	9 288	EUR 835	9 288

Skr. 2022/23:101

		Utestående	Utestående	Utfärdade garantier
		åtaganden	åtaganden	inklusive bundna
Garantier	Garantiram	2022-12-31	utländsk valuta	utfästelser

Garanti till EIB:s garantifond för stöd
till i första hand företag i
ekonomiska svårigheter orsakade
av utbrottet av covid-19	EUR 863	2 426	EUR 218	2 426

Garanti till Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken	EUR 45	497	EUR 45	497
Garanti till Europeiska unionen för
makrofinansiellt stöd till Ukraina	EUR 137

Kreditgarantier för lån till
elproducenter	250 000	0		0

Summa		2 271 447		2 271 447

¹Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2022. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §).

⁴ prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148.

⁵ prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. ⁶ prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

⁷I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014.

8prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8	UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Låneram för samhällsinvesteringar		Låneram	Lån 2022-12-31
Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter		15 200	12 674

Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och
lokaler		26 500	20 725

Summa		41 700	33 399

Riksdagen har beslutat om låneramar på 41 700 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2022 var 33 399 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9	UO 2 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
Övriga kontokrediter		Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31

Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av
nya myndigheter		250	0

Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i
pensionshanteringen		100	39
Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga
försäkringssystemet		100	0

Resolutionsreserven		100 000	0
Stabilitetsfonden		50 000	0

Summa		150 450	39

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Skr. 2022/23:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:2 Räkna med mindre – den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

Riksrevisionen har granskat den årliga pris- och löneomräkningen av myndigheternas anslag för förvaltningsutgifter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (skr. 2021/22:241) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU12, rskr. 2022/23:117).

RiR 2022:15 På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer

Riksrevisionen har granskat beslutsunderlaget till 25 stora reformförslag och kommit fram till att de alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och välanalyserat.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer (skr. 2022/23:25) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU28, rskr. 2022/23:139).

RiR 2022:16 Regeringens underlag till riksdagen under pandemin – extra ändringsbudgetar 2020 och 2021

Riksrevisionen har granskat om regeringen hanterade och utformade de extra ändringsbudgetarna under 2020 och 2021 på ett ändamålsenligt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin (skr. 2022/23:29) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU29, rskr. 2022/23:140).

RiR 2022:26 Trakasserier, hot och våld – förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter

Riksrevisionen har granskat myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter (skr. 2022/23:86) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Skr. 2022/23:101

RiR 2022:28 Skynda långsamt – de statliga servicekontoren i ny regi

Riksrevisionen har granskat om den lokala statliga servicekontorsorganisationen i Statens servicecenters (SSC) regi är ändamålsenlig och effektiv för att tillgängliggöra statlig service med hög kvalitet i hela landet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren i ny regi (skr. 2022/23:113) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Skatteverket	8 203	102	8 249	46	0,6	8 173

1:2	Tullverket	2 482		2 469	-12	-0,5	2 276

1:3	Kronofogdemyndigheten	2 145		2 123	-23	-1,1	2 085

	Summa	12 830	102	12 841	11	0,1	12 534

Utfallet uppgick till 12 841 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2021 blev utgifterna 307 miljoner kronor (2,4 procent) högre.

Skatteverkets utgifter blev något högre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 249 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 102 miljoner kronor, framför allt med anledning av fler ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete pga. tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Jämfört med 2021 blev utfallet 76 miljoner kronor (0,9 procent) högre.

Tullverkets utgifter blev 8,5 procent högre jämfört med 2021

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 469 miljoner kronor, vilket är

194 miljoner kronor (8,5 procent) högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på ökat antal anställda som medför högre lönekostnader, bl.a. för att kunna hantera ökade varuflöden. Antalet årsarbetskrafter ökade vid Tullverket med 63 årsarbets- krafter (3,0 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 146.

Skr. 2022/23:101

3.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021

1:1	Polismyndigheten	33 836	2	33 313	-523	-1,5	30 978

1:2	Säkerhetspolisen	1 878	20	1 939	61	3,2	1 731

1:3	Åklagarmyndigheten	2 022	51	2 007	-15	-0,8	1 831

1:4	Ekobrottsmyndigheten	856		831	-25	-2,9	779
1:5	Sveriges Domstolar	6 683	1	6 769	86	1,3	6 463

1:6	Kriminalvården	12 362	1	11 940	-423	-3,4	10 612

1:8	Rättsmedicinalverket	553		551	-1	-0,3	499

1:10	Ersättning för skador på grund
	av brott	201		118	-83	-41,4	105

1:11	Rättsliga biträden m.m.	3 916		3 526	-390	-10,0	3 669

1:12	Kostnader för vissa
	skaderegleringar m.m.	40	55	89	49	122,7	73

1:17	Från EU-budgeten finansierade
	insatser avseende EU:s inre
	säkerhet, gränsförvaltning och
	visering	227		79	-148	-65,3	102

	Övriga anslag	345		336	-10	-2,8	324

	Summa	62 919	130	61 496	-1 423	-2,3	57 168

Utfallet uppgick till 61 496 miljoner kronor och blev därmed 1 423 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre.

Polismyndighetens utgifter blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 33 313 miljoner kronor, vilket är 523 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den främsta förklaringen till det lägre utfallet är att utgifter inom

IT- området föll ut sent och i stället kommer belasta anslaget påföljande år. Vidare prioriterade Polismyndigheten rekryteringar till passverksamheten, vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 2 miljoner kronor för tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.

Åklagarmyndigheten fick medel i ändringsbudget för grova och svårutredda brott

Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 2 007 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 51 miljoner kronor för att

Skr. 2022/23:101

hantera ärenden avseende grova och svårutredda brott samt tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Bland de särskilt resurskrävande ärendena finns bl.a. mord och dråp som har ökat med

3,0 procent jämfört med 2021.

Under 2022 har inflödet av inkomna brottsmisstankar minskat med 9,0 procent jämfört med föregående år och uppgick till 390 012. Utveckling av inflödet varierar inom de olika brottsgrupperna. Inkomna brottsmisstankar har minskat för alla brottsgrupper förutom brott mot frihet och frid som ökat med 2,3 procent jämfört med 2021. Det förklaras av den nya brottsrubriceringen barnfridsbrott som infördes den 1 juli 2021. Barnfridsbrottet syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vålds- och sexualbrott mellan närstående.

Lägre utgifter för Kriminalvården än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 11 940 miljoner kronor, vilket är

423 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre än anvisat beror framför allt på att myndigheten haft svårt att rekrytera personal i den omfattning som planerats. Kriminalvården har dessutom haft förseningar i vissa byggprojekt för att öka platskapaciteten, vilket medförde lägre utgifter än beräknat. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 miljon kronor för nya uppgifter med anledning av ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.

Ersättning för skador på grund av brott blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 118 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (41,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att ersättningarna styrs av ärendeslag med ersättningsnivåer som varierar i de enskilda fallen. Dessutom hann inte den lagändring i skadeståndslagen som trädde i kraft den 1 juli 2022, få genomslag under året pga. tidpunkten för ikraftträdande och handläggningstider. Lagändringen gäller i huvudsak högre ersättningsbelopp för kränkning.

Utgifterna för rättsliga biträden blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 3 526 miljoner kronor, vilket är

390 miljoner kronor (10,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att den debiterade tiden för offentliga försvarare har minskat och att även antalet förordnanden har minskat.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget och 2021

Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 89 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (122,7 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Jämfört med föregående år blev utfallet 16 miljoner kronor (21,9 procent) högre. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 55 miljoner kronor med anledning av att antalet skaderegleringsärenden har ökat, främst för ersättningar vid frihetsberövande. Utgifterna för ersättningar vid frihetsberövande blev 24 miljoner kronor högre än föregående år.

Lägre utgifter för Fonden för inre säkerhet jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 79 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor

100

Skr. 2022/23:101

(65,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att en utlysning av projektmedel inom programperioden 2021–2027 flyttades fram.

Utgifterna för Polismyndigheten blev högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten

2 335 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda jämfört med 2021. Personalkostnaderna blev också högre pga. en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet, vilken uppgick till 400 miljoner kronor. Sammantaget ökade antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten med 518

(1,6 procent) jämfört med föregående år. Poliser ökade med 819 och civilanställda minskade med 301. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 32 546.

Antalet unika sökande till polisutbildningen uppgick till 28 274 personer, vilket är

4 736 (20,1 procent) fler än 2021. Totalt påbörjade 1 406 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en minskning med 196 personer (12,2 procent) jämfört med 2021. Det innebär att 68,9 procent av de 2 040 utbildningsplatserna fylldes under 2022, vilket är 9,6 procent färre än föregående år. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som riktar sig till funktioner där det finns ett verksamhetsmässigt behov av att komplettera specialistkompetens med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 215 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 140 personer (186,7 procent) jämfört med 2021.

Åklagarmyndighetens utgifter blev knappt 10 procent högre än 2021

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten 176 miljoner kronor (9,6 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda. Antalet årsarbetskrafter vid Åklagarmyndigheten ökade med 97 (6,7 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 546.

Utgifterna för Kriminalvården blev högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 1 327 miljoner kronor (12,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda och en utökad platskapacitet.

Kriminalvården har utökat platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 96 procent i både häkte och anstalt, vilket är 2 procent högre än 2021. Under 2022 fanns i genomsnitt 2 622 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 140 platser. Motsvarande siffra på landets anstalter var

5 342, vilket är 229 platser fler än föregående år. Medelbeläggningen i häkte uppgick till 2 527 intagna. Det är 204 fler intagna än 2021. Medelbeläggningen i anstalt uppgick till 5 119 intagna. Det är en ökning med 301 intagna jämfört med 2021.

Under 2022 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 140 personer (10,2 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 12 265.

101

Skr. 2022/23:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:18	Från EU-budgeten finansierade insatser
	avseende EU:s inre säkerhet och visering	347	194

Summa		347	194

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

347 miljoner kronor. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 194 miljoner kronor. Den huvudsakliga förklaringen till att antalet åtaganden blev lägre än planerat är att en utlysning av projektmedel inom den nya programperioden 2021– 2027 flyttades fram till 2023.

3.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överens- kommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Avgifter till internationella
	organisationer	1 534	124	1 630	96	6,3	1 151

1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande
	verksamhet	182	1 078	1 242	1 060	582,9	143

1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda
	utomlands samt diverse kostnader
	för rättsväsendet	5		-6	-11	-225,1	6

1:5	Inspektionen för strategiska
	produkter	52	4	55	3	5,9	50

	Övriga anslag	463		460	-2	-0,5	432

	Summa	2 235	1 206	3 381	1 146	51,3	1 782

Utfallet uppgick till 3 381miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor

(51,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 599 miljoner kronor (89,7 procent) högre.

Högre utfall till följd av Rysslands invasion av Ukraina

Utfallet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet uppgick till

1 242 miljoner kronor, vilket är 1 060 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Riksdagen ökade i ett utskottsinitiativ samt i en ändringsbudget anslaget med sammantaget 1 078 miljoner kronor för stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond. Det förklarar också varför utfallet ökade med 1 099 miljoner kronor jämfört med 2021.

102

Skr. 2022/23:101

Kronans försvagning medförde högre avgifter till internationella organisationer

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 630 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. På grund av att den svenska kronan blev svagare gentemot den amerikanska dollarn blev Sveriges avgifter högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med sammanlagt 124 miljoner kronor.

Jämfört med 2021 blev utgifterna 479 miljoner kronor högre. Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer ökade med 446 miljoner kronor, då 2022 var ett år då medlemsländerna betalade relativt sett mest.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	50	9
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	176	161

Summa		226	170

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 226 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 170 miljoner kronor.

3.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

103

Skr. 2022/23:101

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Förbandsverksamhet och
	beredskap	44 208	427	46 522	2 315	5,2	41 845
1:2	Försvarsmaktens insatser
	internationellt	1 477	60	1 323	-153	-10,4	1 212

1:3	Anskaffning av materiel och
	anläggningar	19 802	3 423	24 345	4 543	22,9	17 700

1:8	Försvarets radioanstalt	1 552	30	1 592	41	2,6	1 352

1:11	Försvarets materielverk	2 104		2 160	56	2,6	1 898
2:1	Kustbevakningen	1 440		1 432	-8	-0,6	1 338

2:2	Förebyggande åtgärder mot
	jordskred och andra
	naturolyckor	522	-2	236	-286	-54,9	25

2:3	Ersättning för räddningstjänst
	m.m.	28	10	33	6	20,9	18
2:4	Krisberedskap	1 274	336	1 554	280	22,0	1 282

2:5	Ersättning till SOS Alarm
	Sverige AB för alarmeringstjänst
	enligt avtal	402	25	427	25	6,2	397

2:6	Myndigheten för samhällsskydd
	och beredskap	1 429	150	1 594	165	11,6	1 492
2:8	Myndigheten för psykologiskt
	försvar	103	10	111	8	7,6

	Övriga anslag	2 232	12	2 211	-20	-0,9	1 960
	Summa	76 571	4 481	83 541	6 970	9,1	70 518

Utfallet uppgick till 83 541 miljoner kronor och blev därmed 6 970 miljoner kronor (9,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 4 481 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre.

Stärkt försvarsförmåga med anledning av försämrat säkerhetsläge i omvärlden

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 46 522 miljoner kronor, vilket är 2 315 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisandes ytterligare 427 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet 4 678 miljoner kronor (11,2 procent) högre. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap. Bland annat övervakning av svenskt territorium, skydd av verksamhet och samövningar med internationella samarbetspartners. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Under 2022 har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen och ammunition. Dessutom har svenska instruktörer genomfört militär grundutbildning av ukrainska medborgare.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 323 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (10,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En förklaring till detta är att den operativa verksamheten inom

104

Skr. 2022/23:101

MINUSMA i Mali avslutades tidigare än beräknat, vilket medfört lägre kostnader för personal och materiel inom insatsen.

Utfallet för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 24 345 miljoner kronor, vilket är 4 543 miljoner kronor (22,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 6 645 miljoner kronor högre än 2021. Under 2022 har bl.a. slutleverans av artilleripjäsen ARCHER, återanskaffning av pansarvärnsrobot

57 (NLAW) och uppgraderingar av JAS 39 Gripen skett. Även leverans av Torped 47 har påbörjats.

Utfallet för anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor uppgick till 236 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner kronor (54,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget omfattar bidrag till kommuner och länsstyrelser. Långa beslutsprocesser hos kommunerna som söker bidrag har medfört att flera ansökningar inte betalades ut under 2022.

Stärkt civilt försvar under 2022

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 554 miljoner kronor, vilket är

280 miljoner kronor (22,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde anvisades anslaget i ändringsbudget ytterligare 336 miljoner kronor, varav 91 miljoner kronor anvisades för upprustning av befintliga stora befolkningsskyddsrum och för ljudsändare av utomhusvarningssystem. De extra anslagsmedlen för befolkningsskyddsrum har inte utnyttjats till fullo, vilket i sin tur förklaras av långa ledtider i leveranser. Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 273 miljoner kronor (21,3 procent) högre.

Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till

1 594 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (11,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 150 miljoner kronor för åtgärder för att bl.a. stärka det civila försvaret. Det högre utfallet beror på finansiering av verksamhet avseende beredskap och indirekta kostnader för att genomföra internationella insatser. Jämfört med föregående år blev utfallet 102 miljoner kronor (6,8 procent) högre.

Den 1 januari 2022 inrättades Myndigheten för psykologiskt försvar. Utfallet för anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar blev 111 miljoner kronor, vilket är

8 miljoner kronor (7,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror på att myndigheten genomförde en informationskampanj i syfte att öka allmänhetens förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan på grund av det försämrade säkerhetsläget. I ändringsbudget anvisades därför ytterligare 10 miljoner kronor.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Implementering av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt

105

Skr. 2022/23:101

äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	33 003	29 248
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	112 897	84 121

2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och
	andra naturolyckor	480	164
2:4	Krisberedskap	1 900	702

3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	90	82

Summa		148 370	114 317

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

148 370 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 114 317 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 34 053 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 3 755 miljoner kronor. Skillnaden beror på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning till följd av bl.a. kapacitetsbrister inom industrin och omprioriteringar.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 28 776 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget och underskridandet av bemyndigandet beror bl.a. på svårigheter att teckna kontrakt med industrin.

För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 1 198 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att överenskommelser avseende bidrag till kommuner och regioner som planerats till 2022 i stället har ingåtts i början av 2023.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2022-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps verksamhet	1 300	1 186

Summa	1 300	1 186

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 186 miljoner kronor vid utgången av 2022.

106

Skr. 2022/23:101

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31
Försvarets materielverks behov av rörelsekapital	50 500	12 076

Krig, krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden	40 000	0

Summa	90 500	12 076

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 90 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 12 076 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Försvarsmakten

Försvarsmakten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarsmakten har ingått åtaganden om 1 909 miljoner kronor för tilldelad bemyndiganderam för utgiftsområde 6, anslag 1:3, anslagspost 2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Åtaganden ingår inte i bemyndiganderedovisningen för anslaget. Myndigheten har överskridit bemyndiganderamen för anslaget med

129 miljoner kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

Myndigheten för psykologiskt försvar

Myndigheten för psykologiskt försvar har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för psykologiskt försvar har överskridit ramen för Beställnings- bemyndigandet för utgiftsområde 6, anslag 2:4, anslagspost 3 Krisberedskap. Bemyndiganderamen uppgår till 30 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 34 020 tusen kronor. Myndigheten har dessutom ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för samma anslag. Åtaganden efter slutåret 2026 uppgår till 2 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:19 Expansion utan prioritet – personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens arbete med att rekrytera och behålla kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (skr. 2022/23:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

107

Skr. 2022/23:101

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Biståndsverksamhet	49 985	-4 838	44 231	-5 754	-11,5	45 655

1:2	Styrelsen för internationellt
	utvecklingssamarbete (Sida)	1 652	-14	1 657	5	0,3	1 547

	Övriga anslag	302		308	5	1,7	262

	Summa	51 940	-4 852	46 196	-5 744	-11,1	47 463

Utfallet blev 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet

1 268 miljoner kronor (2,7 procent) lägre.

Högre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde lägre utgifter för biståndsverksamheten

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 231 miljoner kronor, vilket är 5 754 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde

14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet med

4 838 miljoner kronor. Det förklarar också varför utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 1 424 miljoner kronor lägre än 2021.

Höjd biståndsram för 2022

Biståndsramen för 2022 budgeterades till 57 390 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 5 110 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2021. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebar att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med sammanlagt 4 852 miljoner kronor.

Rapportering av bistånd till OECD-DAC

Det slutliga biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 50 897 miljoner kronor, vilket motsvarade

0,91 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2022 uppgår till 55 144 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,90 procent av preliminär BNI. Det preliminära utfallet för 2022 understiger biståndsbudgeten för 2022 och beror framför allt på att biståndsutfallet för 2022 avseende mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande blev lägre än beräknat.

108

Skr. 2022/23:101

Tabell 3.20 Utfall för bistånd 2013–2022

Miljoner kronor

	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Totalt utbetalt bistånd	37 954	42 756	59 758	41 873	47 549	52 151	49 215	58 469	50 897	55 144

Totalt bistånd i procent av BNI1	1,01	1,09	1,4	0,94	1,02	1,07	0,96	1,14	0,91	0,90

1Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Under 2022 deponerades nya skuldsedlar till ett värde av 4 666 miljoner kronor, vilka ingick i utfallet till OECD/DAC, medan utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar uppgick till 5 442 miljoner kronor, vilka inte ingick i utfallet till OECD/DAC. De nya deponerade skuldsedlarna avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf), Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden. Utbetalningarna på tidigare lagda skuldsedlar avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden, Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden, Asiatiska utvecklingsfonden, Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden.

Tabell 3.21 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8 Migration 2022

Anslag	Utfall, totalt	Procent	Utfall, bistånd
1:1 Migrationsverket	520	64%	332
1:2 Ersättningar och boendekostnader	5055	64%	3 222

varav kost och logi	3 187	64%	2 031

varav undervisning	582	64%	371
varav vård	911	64%	580

varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle	375	64%	239

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning	113	3%	3

1:6 Offentligt biträde i
utlämningsärenden	198	9%	18

Källa: Migrationsverket.

Biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 754 miljoner kronor, varav

500 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 254 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet för 2022 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 3 885 miljoner kronor, varav

3 575 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 311 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.22 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:1	Biståndsverksamhet	115 000	99 120

Summa		115 000	99 120

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 115 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 99 120 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgick till 15 880 miljoner kronor.

109

Skr. 2022/23:101

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 98 625 miljoner kronor, varav 35 410 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala och internationella organisationer och fonder.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Afrika, Asien och Hållbar utveckling. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom gjordes justeringar av utbetalningstakten under året som har krävt omställningar under året och har påverkat arbetet med nya beredningar samt förlängningar. Detta har resulterat i att Sida har använt en lägre andel av det tilldelade bemyndigandet.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och AfDf om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.23 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

				Utfärdade
		Utestående	Utestående	garantier
		åtaganden	åtaganden	inklusive bundna
Garantier	Garantiram	2022-12-31	utländsk valuta	utfästelser

Garantikapital, Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD)¹	USD 3891	27 011	USD 2 588	27 011

Garantikapital i Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB)2	UA 2913	29 821	UA 2 139	29 821
Garantikapital i Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB)3	USD 538	5 618	USD 538	5 618
Garantikapital i Asiatiska
utvecklingsbanken (AsDB)4	SDR 343	4 784	SDR 343	4 784
Garantier inom biståndsverksamheten	18 000	8 826		9 482
EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet5	EUR 152	952	EUR 86	952
Garantikapital Multilaterala
investeringsorganet MIGA6	USD 16	169	USD 16	169
Summa		77 181		77 837

¹Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435.

2 Prop. 2019/20, bet 2019/20:UU2, rskr 2019/20:104.

3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.

5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.

6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR.

Källa: Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2022 (för SDR 23 december 2022) USD = 10,4371 EUR = 11,1283 CHF = 11,2914 SDR = 13,9407.

110

Skr. 2022/23:101

Övriga kontokrediter

Tabell 3.24 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31
Krediter för garantiverksamheten¹	Obegränsad	0

Summa		0

¹Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:9 Vem, hur och varför – Sidas val av samarbetspartner och biståndsform

Riksrevisionen har granskat Sidas val av samarbetspartner och biståndsform.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform (skr. 2022/23:16) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.8Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 3.25 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021

1:1	Migrationsverket	4 318		4 438	120	2,8	4 090
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	2 190	9 800	5 066	2 876	131,3	2 604

1:4	Domstolsprövning i utlänningsmål	720		697	-23	-3,2	795

1:5	Rättsliga biträden m.m. vid
	domstolsprövning i utlänningsmål	205		113	-92	-44,9	146

1:6	Offentligt biträde i
	utlänningsärenden	250		198	-51	-20,6	184
1:7	Utresor för avvisade och utvisade	327		190	-138	-42,1	152

1:9	Tillfälligt stöd till kommuner med
	anledning av kriget i Ukraina		500	500	500
	Övriga anslag	531		528	-4	-0,7	253

	Summa	8 541	10 300	11 730	3 188	37,3	8 224

Utfallet uppgick till 11 730 miljoner kronor och är därmed 3 188 miljoner kronor (37,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 3 505 miljoner kronor (42,6 procent) högre.

111

Skr. 2022/23:101

Högre utgifter till följd av Rysslands krig mot Ukraina

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 066 miljoner kronor. Det är 2 876 miljoner kronor (131,3 procent) högre än i statens budget. Orsaken är att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagnings- system blev 32 195 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. För att finansiera de högre utgifterna anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget ytterligare

9 800 miljoner kronor. Mottagandet av flyktingar från Ukraina förklarar även varför utgifterna ökade med 2 462 miljoner kronor (94,5 procent) jämfört med 2021. Det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade med totalt 24 530 mellan 2021 och 2022.

Av samma skäl blev utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket 120 miljoner kronor högre än anvisat och 348 miljoner kronor högre än 2021. Under det första halvåret 2022 rekryterade Migrationsverket ett stort antal nya medarbetare på grund av ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet, varför kostnaderna för personal ökade med

276 miljoner kronor. Antalet anställda under året var i genomsnitt 5 773, en ökning med knappt 7 procent. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter ökade med

9 procent jämfört med 2021.

Tabell 3.26 Asylsökande m.m. 2022

	20221	2021	Förändring	Förändring %
Antal asylärenden, förstagångsansökningar2	14 816	11 480	5 258	29
varav män (inkl. pojkar)	9 674	7 237	2 437	34
varav kvinnor (inkl. flickor)	5 142	4 243	899	21

varav ensamkommande barn och unga	620	507	113	22

varav pojkar	487	380	107	28

varav flickor	133	127	6	5

Genomsnittlig handläggningstid i dagar,
förstagångsansökningar	174	258	-84	-33

Förlängningsansökningar	29 910	27 876	2 034	7

Avgjorda asylärenden, förstagångsansökningar	13 178	12 813	365	3

Varav bifall	4 876	4 100	776	19

Bifallsandel	37%	32%

Beviljade uppehållstillstånd	142 179	95 163	47 016	49

varav asyl	9 056	11 443	-2 387	-21
varav massflyktsdirektiv 2001/55/EG3	47 566
varav anhöriga till asylsökande	2 604	4 142	-1 538	-37

varav arbetsmarknad	27 279	25 077	2 202	9

varav anhöriga, arbetsmarknad	14 117	14 140	-23	0

varav övriga	13 708	12 948	760	6

varav anhöriga, övriga	27 849	27 413	436	2
Inskrivna i Migrationsverkets
mottagningssystem	62 108	24 490	37 618	154

varav medborgare i Ukraina	39 982	582	39 400	6 770

anläggningsboende (ABO)	8 380	8 658	-278	-3
eget boende (EBO)	37 618	13 866	23 752	171

övrigt boende	16 110	1 966	14 144	719

Genomsnittligt inskrivna under året	51 295	26 765	24 530	92

112

Skr. 2022/23:101

1Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år.

2Tabellen inkluderar inte asylansökningar från medborgare i Ukraina inkomna efter den 24 februari 2022.

3Medborgare som uppfyller kraven för att få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv behöver inte ansöka om asyl i ordinarie process.

Källa: Migrationsverket.

Behovet av rättsliga biträden vid domstolsprövning mindre än väntat

Utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål blev 92 miljoner kronor (44,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet asylärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 33 miljoner kronor

(22,6 procent), vilket beror på att antalet inkomna och avgjorda mål vid migrationsdomstolarna minskat.

Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 51 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 138 miljoner kronor (42,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet avvisade blev lägre än beräknat.

Något fler och dyrare utresor för avvisade 2022

Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade med 38 miljoner kronor (24,7 procent). Det beror på att antalet avvisade ökade med

2 procent och kostnaden per avvisad med 25 procent.

Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med 14 miljoner kronor (7,6 procent). Orsaken var ett ökat behov av offentligt biträde i ärenden om verkställighetshinder och att genomsnittskostnaden per förordnande var högre jämfört med 2021.

Tillfälligt stöd till kommunerna för flyktingmottagande

Riksdagen beslutade i ändringsbudget om att föra upp ett nytt anslag på statens budget, 1:9 Tillfälligt stöd till kommunerna med anledning av kriget i Ukraina, vilket förklarar skillnaden mot statens ursprungliga budget med 500 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.27 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för
	asylsökande och flyktingar	950	540
Summa		950	540

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 950 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 540 miljoner kronor.

113

Skr. 2022/23:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:14 Lämpligt biträde med rätt ersättning – hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden

Riksrevisionen har granskat hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden (skr. 2022/23:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU12, rskr. 2022/23:142).

RiR 2022:21 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations processen – kontroller och uppföljning

Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations ärenden – kontroller och uppföljning (skr. 2022/23:63) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed färdigbehandlad.

RiR 2022:5 I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asylmål är effektiv samt om Domstolsverket och regeringen har gett domstolarna förutsättningar för en effektiv verksamhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (skr. 2021/22:282) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU8, rskr, 2022/23:44).

3.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktions- hinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Anslag

Tabell 3.28 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Socialstyrelsen	765	2	754	-11	-1,5	770

1:4	Tandvårdsförmåner	7 062		6 872	-190	-2,7	6 784

114

Skr. 2022/23:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	33 444		32 887	-557	-1,7	31 839

1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	25 369	8 005	32 000	6 631	26,1	53 283

2:1	Folkhälsomyndigheten	511	104	591	79	15,5	599
2:2	Insatser för vaccinberedskap	121		91	-29	-24,3	91

4:2	Vissa statsbidrag inom
	funktionshindersområdet	786		700	-85	-10,9	755
4:3	Bilstöd till personer med
	funktionsnedsättning	263		147	-116	-44,1	138

4:4	Kostnader för statlig
	assistansersättning	25 043		24 099	-944	-3,8	24 135

4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
	äldreområdet	8 960		9 432	472	5,3	9 187
4:7	Bidrag till utveckling av socialt
	arbete m.m.	669		524	-145	-21,7	703

	Övriga anslag	10 315	-5	10 068	-247	-2,4	9 683
	Summa	113 309	8 106	118 165	4 856	4,3	137 967

Utfallet uppgick till 118 165 miljoner kronor och blev därmed 4 856 miljoner kronor (4,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 106 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 19 803 miljoner kronor (14,4 procent) lägre.

Fortsatt lägre besöksfrekvens inom tandvården

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 6 872 miljoner kronor, vilket är 190 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet besök var färre under de perioder då spridningen av covid-19 var hög. Under 2022 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 8837 064, en minskning med 42 336 beslut (0,5 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan pandemin, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643.

Fortsatt smittspridning gav högre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 32 000 miljoner kronor, vilket är 6 631 miljoner kronor (26,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 005 miljoner kronor, varav

4 900 miljoner kronor på grund av den fortsatta spridningen av covid-19 under första halvan av 2022. Dessutom anvisades 2 000 miljoner kronor för att ge i ersättning till regionerna för vaccinering av en fjärde dos mot covid-19.

Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 591 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (15,5 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 104 miljoner kronor för fortsatt hantering av spridningen av covid-19 som skedde i början av 2022.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 147 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Dock har ökningen uteblivit och därför blev utfallet lägre än beräknat.

115

Skr. 2022/23:101

Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 099 miljoner kronor. Det är 944 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda timmar blev lägre än antalet på förhand beviljade timmar. Jämfört med föregående år blev utfallet 36 miljoner kronor

(0,1 procent) lägre. För 2022 var schablonbeloppet 319,70 kronor per timme, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent med undantag för 2021 då beloppet räknades upp med

3,5 procent. Det högsta möjliga timbeloppet var 358,06 kronor och det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2022 var 322,72 kronor. Under 2022 hade 7 729 män och 6 345 kvinnor assistansersättning, totalt 14 074 personer. Det är en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 432 miljoner kronor, vilket är 472 miljoner kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 524 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor (21,7 procent) lägre än anvisat i staten budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 179 miljoner kronor lägre, vilket i huvudsak beror på det tillfälliga stöd för lovaktiviteter som betalades ut under 2021. Under 2022 har inget sådant stöd betalats ut.

Högre utgifter för läkemedel

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 32 887 miljoner kronor, vilket är 1 048 miljoner kronor (3,3 procent) högre än föregående år. I december 2021 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överens- kommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2022. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. En ökad användning av nya läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till varför kostnaderna ökat. Ett annat område är blodförtunnande läkemedel. Användningen ökar för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer. Även kostnaderna för läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar fortsatte att öka.

Avslutade åtgärder med anledning av covid-19 gav lägre utgifter jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre.

I tabell 3.29 Bidrag till folkhälsa och sjukvård specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19 och även de största övriga posterna inom anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Tabell 3.29 Bidrag för folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor

	SB 2022	ÄB 2022	Utfall 2022	Utfall 2021
Professionssatsningen	897		870	863
Personalsatsning	2 000		1 999	1 913

Beredskapsläkemedel	3 659	20	4 076	2 965

Civilt försvar - hälso- och sjukvård	633	-1	771	218
Förlossningsvård och kvinnors hälsa	1 500		1 490	1 489

116

Skr. 2022/23:101

	SB 2022	ÄB 2022	Utfall 2022	Utfall 2021
Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården	3 300		3 125	3 254

Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19			39	11 379

Smittspårning och utbrottshantering	270		600
Testning för covid-19	1 730	4 900	6 370	2 231

Provtagning, smittspårning och utbrottshantering				11 845

Uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård	6 000		6 000	6 000

Vaccinationer covid-19	2 100	800	2 496	5 658

Antigentester				466

Åtgärder för en bättre cancervård	525		517	519
Övrigt	2 755	2 286	3 710	4 483

Summa anslag bidrag till folkhälsa och sjukvård	25 369	8 005	32 000	53 283

Utfallet för anslaget blev 32 000 miljoner kronor, vilket är 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Utgifterna för beredskapsläkemedel uppgick till

4 076 miljoner kronor, vilket är 1 111 miljoner kronor högre än 2021. Ökningen beror till betydande del på högre kostnader för destruerat vaccin mot covid- 19, destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas. Inom ramen för åtgärden Civilt försvar - hälso- och sjukvård har ett ingående överföringsbelopp om 225 miljoner kronor nyttjats.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.30 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	116	0

4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
	äldreområdet	4 305	939

6:2	Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och
	välfärd: Forskning	2 300	1 357

Summa		6 721	2 297

2:2	Insatser för vaccinberedskap
(2021)			156

Totalt			2 453

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på

6 721 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 297 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 424 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget

2:2 Insatser för vaccinberedskap. De utestående åtaganden uppgår till 156 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

117

Skr. 2022/23:101

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.31 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2022-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens
verksamhet	2 000	654
Beredskapsinvesteringar inom ramen för
Folkhälsomyndighetens verksamhet	21 000	2 491

Summa	23 000	3 145

Riksdagen har beslutat om låneramar på 23 000 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 3 145 miljoner kronor vid utgången av 2022.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har inte återrapporterat sitt fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2022. Årsredovisningen saknar även, i väsentliga delar, bedömningar och analyser av myndighetens resultat och dess utveckling. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att årsredovisningen inte är upprättad i enlighet med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:10 Statens insatser för att säkraskyddsutrustning – krishantering till ett högt pris

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning till regioner och kommuner under coronapandemin.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning under coronapandemin (skr. 2022/23:19) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU7, rskr. 2022/23:124).

RiR 2022:11 Statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Riksrevisionen har granskat statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel (skr. 2022/23:12) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU6, rskr. 2022/23:123).

118

Skr. 2022/23:101

3.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikapp- ersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.32 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Sjukpenning och rehabilitering
	m.m.	41 005	6 100	46 175	5 170	12,6	42 619

1:2	Aktivitets- och sjukersättningar
	m.m.	41 706		42 032	325	0,8	40 745

1:3	Merkostnadsersättning och
	handikappersättning	1 351		1 305	-46	-3,4	1 252
1:4	Arbetsskadeersättningar m.m.	2 252		2 209	-43	-1,9	2 380

1:5	Ersättning inom det statliga
	personskadeskyddet	37		34	-3	-7,3	37
1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	1 492		1 293	-198	-13,3	2 211

1:7	Ersättning för höga
	sjuklönekostnader	282	12 925	11 751	11 469	4 067,0	14 479
2:1	Försäkringskassan	9 231	82	9 471	240	2,6	9 262

2:2	Inspektionen för socialförsäkringen	72		70	-3	-3,7	67

	Summa	97 428	19 107	114 340	16 912	17,4	113 051

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 114 340 miljoner kronor och blev därmed

16 912 miljoner kronor (17,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 289 miljoner kronor (1,1 procent) högre.

Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och rehabilitering

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor (12,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre än beräknat och olika regeländringar. I statens I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 51,5 miljoner. Utfallet blev 57,8 miljoner nettodagar, vilket är 12,2 procent högre än beräknat. Det beror bl.a. på ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser och ökad varaktighet för sjukfallen. Dessutom beslutade riksdagen att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid- 19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 100 miljoner kronor, huvudsakligen pga. att sjukpenningdagarna ökat mer än beräknat samt återinförandet av vissa tillfälliga åtgärder i samband med covid-19.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1 293 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd,

119

Skr. 2022/23:101

rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på spridningen av covid-19 och att riksdagen därför beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari– mars. Totalt anvisade riksdagen anslaget ytterligare 12 925 miljoner kronor i ändringsbudget.

Anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades ytterligare 82 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för ökade administrationskostnader till följd av återinförande av bl.a. ersättning för karensavdrag samt kostnader för att möjliggöra utbetalningar av högkostnadsskydd till elkunder.

Tabell 3.33 Statistik över sjukpenning och sjukfall

			Förändring
	2022	2021	procent
Antal personer som fick sjukpenning i december månad	219 422	209 975	4,5

varav kvinnor	142 509	136 364	4,5

varav män	76 913	73 611	4,5

varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå	88 779	88 930	-0,2

varav män med sjukpenning på normalnivå	49 237	49 173	0,1

varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå	49 615	43 542	13,9

varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå	24 512	21 493	14,0

Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari
till oktober	44 000	46 000	-4,3

varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent	63	62

varav startade sjukfall gällande män, procent	37	38

Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner
dagar)	57,8	54,4	6,1

Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser,
procent, november månad	46,4	46,3

Källa: Försäkringskassan.

Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 209 975 personer i december 2021 till 219 422 personer i december 2022. Ökningen var 4,5 procent för både kvinnor och män. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 87 (0,1 procent). Vidare ökade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 9 092 (14,0 procent).

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2022 uppgick till 64,9 procent, vilket är på samma nivå som i december 2021. Andelen män var 35,1 procent.

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 44 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2022, vilket är en minskning med 4,3 procent jämfört med samma period föregående år.

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade från 46,3 procent i november 2021 till 46,4 procent i november 2022.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till

1,0 procent, jämfört med 1,9 procent föregående år. Andelen avslag för män minskade från 1,8 procent 2021 till 1,2 procent år 2022. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,9 procent 2022, vilket ska jämföras med 1,9 procent föregående år.

120

Skr. 2022/23:101

Andelen avslag under pågående sjukfall minskade från 3,2 procent 2021 till

2,4 procent 2022. Det är en följd av en ökad andel avslutade sjukfall pga. att individen själv anser sig vara arbetsför. Andelen avslag för män minskade från 3,3 procent 2021 till 2,5 procent 2022. För kvinnor minskade andelen avslag från 3,2 procent 2021 till 2,3 procent under 2022.

Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 3 556 miljoner kronor (8,3 procent) högre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev

57,8 miljoner, vilket är en ökning med 6,1 procent från 2021. Det beror bland annat på ett ökat antal ersatta nettodagar till följd av regeländringar vid bedömning av arbetsförmåga. Vidare har utgifterna ökat på grund av att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst höjts från 8 till 10 prisbasbelopp från och med 1 januari 2022.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 42 032 miljoner kronor, vilket är 1 287 miljoner kronor (3,2 procent) högre än 2021. Det beror främst på höjda ersättningsnivåer. Från och med 1 januari 2022 har garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjts med 0,25 prisbasbelopp. Från samma tidpunkt gäller även höjda ersättningsnivåer för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Utgifterna påverkas också av att prisbasbeloppet har höjts från 47 600 kronor 2021 till

48 300 kronor 2022. Dessutom infördes nya regler i september 2022 för sjukersättning till personer mellan 60 och 64 år, vilka har bidragit till högre utgifter.

Försäkrade personer åldrarna i 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2022 till 212 411 (123 298 kvinnor och 89 113 män), vilket är en minskning med 9 601 personer (4,3 procent) jämfört med december 2021. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2022 blev 6 819 personer (3 709 kvinnor och 3 110 män) nybeviljade sjukersättning.

Det är en ökning med 1 386 personer (25,5 procent) jämfört med 2021. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 50,3 procent (53,5 procent för kvinnor och

46,7 procent för män) under 2022. För 2021 uppgick andelen avslag till 56,7 procent

(59,9 procent för kvinnor och 53,0 procent för män) 2. Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket.

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2022 uppgick antalet personer med aktivitets- ersättning till 29 661, vilket är en ökning med 714 personer (2,5 procent) jämfört med december 2021. Under 2021 har 7 534 personer (3 643 kvinnor och 3 891 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 821 personer (12,2 procent) fler än 2021. Under 2022 avslogs 2 280 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 22,0 procent jämfört med föregående år.

I december 2022 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 242 072 personer. Det är en minskning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 136 967 personer, vilket är en minskning med 4,1 procent jämfört med december 2021.

2Uppgifterna för 2021 har reviderats pga. efterregistreringar samt ändrad metod för att ta fram statistiken.

121

Skr. 2022/23:101

Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 105 105 personer, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med december 2021.

Tabell 3.34 Ohälsomått

	2022	2021
Ohälsotalet	22,0	22,0
varav kvinnor	26,4	26,4

varav män	17,8	17,8

Sjukpenningtalet	9,7	9,2
varav kvinnor	12,7	12,0

varav män	6,9	6,6

Källa: Försäkringskassan.

Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar. I december 2022 var ohälsotalet 22,0 dagar per försäkrad, vilket är på samma nivå som i december 2021. Det har dock skett förändringar inom ohälsotalet där aktivitets- och sjukersättningsdelen av ohälsotalet har minskat medan sjukpenningdelen har ökat jämfört med 2021. Ohälsotalet för såväl kvinnor som män är oförändrat jämfört med december 2021.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2022 var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en ökning med 0,5 dagar sedan december 2021. Ökningen förklaras till stor del av regeländringar, bland annat regler vid bedömning av arbetsförmåga. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,7) än män (6,9).

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 917 miljoner kronor (41,5 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården har upphört från och med 2022.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 2 728 miljoner kronor (18,8 procent) lägre än föregående år. Det beror bland annat på förändringar av utbetalningstidpunkter och ersättningsnivåer. Under året utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende två månader och tillfälligt höjd ersättning avseende fyra månader. Under 2021 utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende tre månader och tillfälligt höjd ersättning avseende tio månader.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.35 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31

Försäkringskassans behov av likviditet i
utbetalning av ersättning för vård i andra länder	170	141

Summa	170	141

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 141 miljoner kronor.

122

Skr. 2022/23:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:6 Digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen

Riksrevisionen har granskat om kontrollfunktionen i sjukskrivningsprocessen fungerar effektivt mot bakgrund av de förändringar inom hälso- och sjukvården som framväxten av digitala läkarbesök och inhyrda läkare inneburit.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen (skr. 2021/22:266) redovisat vilka åtgärder som redan pågår hos Socialstyrelsen och som adresserar det som Riksrevisionen rekommenderar regeringen i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU7, rskr. 2022/23:43).

3.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Området omfattar även myndigheten Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9.

Anslag

Tabell 3.36 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Garantipension till ålderspension	13 416	3 684	17 387	3 971	29,6	14 044

1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	8 835		8 923	88	1,0	9 360
1:3	Bostadstillägg till pensionärer	11 836	398	11 899	63	0,5	10 595

1:4	Äldreförsörjningsstöd	1 252	-57	1 209	-43	-3,4	1 204

1:5	Inkomstpensionstillägg	6 121		6 133	12	0,2	2 035

2:1	Pensionsmyndigheten	700	165	788	88	12,6	778

	Summa	42 161	4 190	46 341	4 179	9,9	38 016

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 46 341 miljoner kronor och blev därmed

4 179 miljoner kronor (9,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 8 325 miljoner kronor (21,9 procent).

Utgifterna för garantipension högre än budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 17 387 miljoner kronor, vilket är 3 971 miljoner kronor (29,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 3 343 miljoner kronor (23,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m.

den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medförde att fler ålderspensionärer fick garantipension och att de genomsnittliga utbetalningarna blev högre.

123

Skr. 2022/23:101

Ungefär 1 006 400 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2022, vilket är

ca 317 500 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 21 600 kronor per år 2022, vilket är en ökning med 1 200 kronor jämfört med 2021. Totalt 74 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 26 procent är män.

Utgifterna för bostadstillägg blev högre än budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 11 899 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (0,5 procent) högre än anvisat i statens budget och 1 304 miljoner kronor (12,3 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 398 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja bostadstillägget fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2022 till ungefär 296 600 personer, vilket är ca 1 600 personer fler än i december 2021. För 2022 var det genomsnittliga årsbeloppet 39 800 kronor, vilket är en ökning med 4 200 kronor jämfört med 2021.

Pensionsmyndigheten anvisades 165 miljoner kronor i ändringsbudget

Utgifterna för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 788 miljoner kronor, vilket är

88 miljoner kronor (12,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 165 miljoner kronor i samband med höjningarna av garantipensionen och bostadstillägget höjdes, eftersom höjningarna medför ökade administrationsutgifter för Pensionsmyndigheten.

Jämfört med 2021 blev utgifterna 10 miljoner kronor (1,3 procent) högre.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 8 923 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änke- pensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2021 och 2022 minskade antalet med

ca 11 400 personer, till ca 196 800 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd ökade något

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 209 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (0,4 procent) högre än föregående år. I augusti höjdes garantipensionen och bostadstillägget vilket sänkte antalet förmånstagare med äldreförsörjningsstöd. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd minskade med 11,2 procent jämfört med 2021 och uppgick till ca 23 800 personer i december 2022. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,7 procent och uppgick till 47 600 kronor 2022. Fram till juli ökade antalet personer med äldreförsörjningsstöd, vilket beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garanti- pension efter att ha bott i Sverige i tio år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

124

Skr. 2022/23:101

Utgifterna för inkomstpensionstillägget blev 4 miljarder kronor högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg blev 6 133 miljoner kronor, vilket är

4 099 miljoner kronor (201,4 procent) högre än 2021. Den nya förmånen inkomst- pensionstillägg betalades ut för första gången i september 2021, vilket innebär att förmånen betalades ut under 4 månader 2021. Antalet personer med inkomst- pensionstillägg uppgick till 1 260 300 i december 2022, av dessa var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det genomsnittliga årsbeloppet var 4 900 kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.37 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31
Pensionsmyndighetens behov av likviditet i
handeln med fondandelar	11 000	2 117

Summa	11 000	2 117

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på

11 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 117 miljoner kronor vid utgången av 2022.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

3.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.38 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Barnbidrag	33 426		33 306	-120	-0,4	33 390

1:2	Föräldraförsäkring	45 031	1 910	47 313	2 282	5,1	46 919

1:3	Underhållsstöd	2 838		2 726	-113	-4,0	2 692

1:4	Adoptionsbidrag	15		8	-7	-45,2	9

1:5	Barnpension och efterlevandestöd	1 030		1 038	8	0,7	1 018

125

Skr. 2022/23:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:6	Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	4 752		4 083	-669	-14,1	3 951

1:7	Pensionsrätt för barnår	8 467		8 467	0	0,0	8 071

1:8	Bostadsbidrag	4 286	513	4 126	-160	-3,7	5 019
	Summa	99 847	2 423	101 067	1 220	1,2	101 068

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 067 miljoner kronor. Det är 1 220 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 miljon kronor lägre.

Högre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 313 miljoner kronor, vilket är

2 282 miljoner kronor (5,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor vilket är 1 296 miljoner kronor

(15,7 procent) högre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (17,5 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för graviditetspenning blev 1 188 miljoner kronor, vilket är 526 miljoner kronor (79,4 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 910 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än vad som ursprungligen beräknats.

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 8 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (45,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2022 genomfördes 98 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 118 adoptioner. Utfallet blev 1 miljon kronor (6,9 procent) lägre än 2021.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 4 083 miljoner kronor, vilket är 669 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för omvårdnadsbidrag blev 539 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än beräknat. Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. Under året har vårdbidragen upphört i snabbare takt än vad som tidigare beräknats. Utgifterna för vårdbidrag blev 130 miljoner kronor (74,7 procent) lägre än beräknat.

Utgifter för bostadsbidrag blev lägre än beräknat och jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 126 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 893 miljoner kronor (17,8 procent) lägre. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag och medelersättningen har minskat mer än vad som beräknades i statens budget och jämfört med föregående år.

126

Skr. 2022/23:101

Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 190 955 vilket är en minskning med 9,4 procent jämfört med 2021. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag uppgick till 153 855, vilket är en minskning med 8,7 procent från föregående år.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 513 miljoner kronor i ändringsbudget för finansiering av ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden

juli– december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 463 miljoner kronor. Det är

77 miljoner kronor lägre jämfört med 2021 då utgifterna för tillfälligt tilläggsbidrag under perioden juli–december uppgick till 540 miljoner kronor.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 306 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än 2021. Barnbidrag betalas ut automatiskt till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Som huvudregel betalas barnbidrag ut fram till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Under 2022 har antalet födda barn minskat samtidigt som antalet 16-åringar ökat, vilket medför att färre personer får barnbidrag.

Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år

Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 394 miljoner kronor (0,8 procent) högre. Det beror främst på ökade utgifter för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Ökningen motverkades delvis av lägre utgifter för graviditetspenning samt statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning.

Utgifterna för föräldrapenning blev 32 461 miljoner kronor, vilket är 693 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2021. Det förklaras av att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Uttaget av dagar på lägstanivå och grundnivå minskade medan uttaget av dagar med inkomstrelaterad ersättning ökade jämfört med 2021. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick totalt till 48,9 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (2,8 procent) färre än 2021.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor, vilket är

341 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,7 procent högre jämfört med 2021. Ökningen förklaras av hög smittspridning av bland annat covid-19.

Utgifterna för graviditetspenning blev 408 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till 1,8 miljoner under 2022, vilket är en minskning med 27,2 procent jämfört med föregående år. Det beror på att fler gravida ansökte för längre perioder på grund av covid-19 under 2021.

Under 2022 tog män ut 30,3 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 29,6 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,1 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på

39,7 procent 2021.

Utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 132 miljoner kronor

(3,4 procent) högre jämfört med 2021. Utgifterna för omvårdnadsbidrag ökade med

1 023 miljoner kronor (38,7 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått omvårdnads- bidrag uppgick till i genomsnitt 71 911 per månad, vilket är en ökning med

54,9 procent jämfört med 2021. Utgiftsökningen motverkades delvis av att utgifterna för vårdbidrag minskade med 799 miljoner kronor (94,8 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått vårdbidrag uppgick till i genomsnitt 820 per månad, vilket är en minskning med 94,7 procent från föregående år.

127

Skr. 2022/23:101

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 467 miljoner kronor, vilket är 396 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2021. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras huvudsakligen av ett högre regleringsbelopp jämfört med 2021.

3.13Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.39 UO13 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021

1:1	Etableringsåtgärder	142	30	170	28	19,8	162
1:2	Kommunersättningar vid
	flyktingmottagande	4 516		3 998	-518	-11,5	4 676

3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	640		489	-151	-23,6	502
4:1	Åtgärder mot segregation	500	-11	435	-65	-13,0	499

4:2	Delegationen mot segregation	18	11	22	4	19,4	22

	Övriga anslag	335		333	-2	-0,5	351
	Summa	6 152	30	5 447	-704	-11,5	6 212

Utgifterna uppgick till 5 447 miljoner kronor och är därmed 704 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 765 miljoner kronor (12,3 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 998 miljoner kronor, vilket är 518 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna för ensamkommande barn och unga blev lägre eftersom det genomsnittliga antalet individer som kommunerna fick ersättning för blev 30 procent färre än vad som antogs i statens budget.

Jämfört med 2021 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 678 miljoner kronor (14,5 procent). Utgifterna för schablonersättningarna för mottagande av nyanlända samt ersättningarna för ensamkommande barn och unga minskade med 425 miljoner kronor respektive 333 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 14 procent mellan 2021 och 2022. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 56 procent.

128

Skr. 2022/23:101

Tabell 3.40 Kommunmottagna 2022 m.m.

	20221	20212	Förändring	Förändring %
Antal kommunmottagna	11 721	13 548	-1 827	-13

varav kvinnor	5 884	6 780	-896	-13

varav män	5 837	6 768	-931	-14

andel kvinnor	50,2%	50,0%

andel män	49,8%	50,0%

Antal kommunmottagna under 18 år	4 961	6 004	-1 043	-17

varav pojkar	2 608	3 166	-558	-18

varav flickor	2 353	2 838	-485	-17

andel pojkar	52,6%	52,7%

andel flickor	47,4%	47,3%

Antal ensamkommande barn och
unga	739	606	133	22

varav pojkar	591	428	163	38

varav flickor	148	178	-30	-17

andel pojkar	80,0%	70,6%

andel flickor	20,0%	29,4%

Totalt antal mottagna de senaste 24
månaderna som kommunerna får	December	December
ersättning för.3	2022	2021	Förändring	Förändring %
Totalt antal mottagna	24 876	26 585	-1 709	-5

varav ensamkommande	1 322	2 169	-847	-39

Genomsnitt för respektive år	25 713	29 920	-4 207	-14

varav ensamkommande	1 474	3 324	-1 850	-56

1Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år.

2Statistiken från 2021 har uppdaterats jämfört med ÅRS 2022.

3Vissa ersättningar rör även personer som tagits emot tidigare än de senaste 24 månaderna. Källa: Migrationsverket.

Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder

Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 489 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (23,6 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat. En annan orsak är att återbetalningar från oförbrukade medel från tidigare års uppdrag till myndigheter minskat utfallet.

Ökat behov av insatser till följd av kriget i Ukraina

Utfallet för anslaget 1:1 Etableringsåtgärder uppgick till 170 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Orsaken var högre utgifter för lokala insatser till följd av mottagande av flyktingar från Ukraina. Riksdagen anvisade därför ytterligare 30 miljoner kronor i ändringsbudget.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.41 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism
	m.m.	39	39

129

Skr. 2022/23:101

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	150	99

3:3	Bidrag för kvinnors organisering	28	28

4:1	Åtgärder mot segregation	300	4

Summa		517	170

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

517 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 170 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 347 miljoner kronor. Skillnaden är till stor del hänförlig till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Detta förklaras främst av att Delegationen mot segregation under 2022 haft uppdrag att förbereda för avveckling senast den 31 december 2022 och inte fattat några nya beslut om statsbidrag.

3.14Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 3.42 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Arbetsförmedlingens
	förvaltningskostnader	7 810	51	7 874	63	0,8	7 740
1:2	Bidrag till
	arbetslöshetsersättning och
	aktivitetsstöd	43 138		34 642	-8 496	-19,7	45 425
1:3	Kostnader för
	arbetsmarknadspolitiska
	program och insatser	9 172		7 138	-2 034	-22,2	11 425
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	20 684		18 908	-1 776	-8,6	19 205

1:6	Europeiska socialfonden m.m.
	för perioden 2014–2020	2 546		2 165	-381	-15,0	1 300
1:7	Europeiska socialfonden plus
	m.m. för perioden 2021–2027	225			-225	-100,0

1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	1 310		1 279	-31	-2,3	830
1:13	Nystartsjobb, etableringsjobb
	och stöd för
	yrkesintroduktionsanställningar	5 663		4 002	-1 661	-29,3	3 399

1:14	Etableringsersättning till vissa
	nyanlända invandrare	1 196		1 011	-185	-15,5	1 347

1:15	Omställnings- och
	kompetensstöd genom den
	offentliga
	omställningsorganisationen	75			-75	-100,0

130

Skr. 2022/23:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
2:1	Arbetsmiljöverket	788		758	-30	-3,8	696

	Övriga anslag	615		601	-14	-2,4	581

	Summa	93 221	51	78 376	-14 845	-15,9	91 947

Utfallet uppgick till 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor

(15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre.

Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till

7 874 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 51 miljoner kronor, huvudsakligen för Arbetsförmedlingens kostnader i samband med införandet av etableringsjobb.

Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent från föregående år

Tabell 3.43 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån.

Tabell 3.43 Arbetslöshet

	2022	2022	2022	2022	2021	2021	2021	2021
	Antal				Antal
	personer	Procent	Kvinnor	Män	personer	Procent	Kvinnor	Män

Antal arbetslösa, 15–74 år	419 500		211 500	208 000	488 800		238 800	250 000
varav heltidsstuderande	151 000	36,0	81 800	69 200	167 000	34,2	89 200	77 800

varav personer med
utomnordiskt ursprung	201 700	48,1	105 300	96 400	235 900	48,3	123 200	112 700
varav långtidsarbetslösa	141 800	33,8	65 700	76 100	165 100	33,8	76 600	88 500

varav långtidsarbetslösa
personer med utomnordiskt
ursprung	91 600	21,8	47 400	44 200	100 000	20,5	52 200	47 800

varav ungdomar,15–24 år	144 400	34,4	74 400	69 900	153 900	31,5	72 900	81 000

Arbetslösa som andel av
arbetskraften, 15–74 år		7,5	8,0	7,0		8,8	9,1	8,5

Arbetslösa ungdomar
som andel av samtliga
ungdomar i arbetskraften,
15–24 år		21,7	23,5	20,1		24,8	24,2	25,4

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2022 respektive 2021. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år minskade enligt AKU med

69 300 personer (14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Antalet kvinnor minskade med 27 300 (11,4 procent) och antalet män minskade med 42 000 (16,8 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 16 000 personer (9,6 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor minskade med 8,3 procent och antalet män med 11,1 procent.

Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 300 personer (14,1 procent). Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung minskade med 34 200 personer (14,5 procent). Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2022 till 48,1 procent av samtliga

131

Skr. 2022/23:101

arbetslösa, vilket kan jämföras med 48,3 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade från 20,5 procent 2021 till 21,8 procent 2022.

Ungdomar i åldern 15–24 år utgjorde 34,4 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 9 500 personer (6,2 procent) mellan åren, varav antalet män minskade med 13,7 procent. Däremot ökade antalet kvinnor med

2,1 procent.

Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen minskade med 16,4 procent från föregående år

Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 342 356 personer per månad vilket är en minskning med 16,4 procent jämfört med 2021. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmark- nadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Antalet öppet arbetslösa uppgick under 2022 till i genomsnitt 160 051 personer per månad vilket är en minskning med 19,3 procent jämfört med 2021. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021.

Tabell 3.44 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 53,3 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2022, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad, vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021.

Tabell 3.44 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

	2022	2022	2022	2021	2021	2021
	Antal			Antal
	personer	Kvinnor	Män	personer	Kvinnor	Män
Sökande i program totalt med
aktivitetsstöd/etableringsersättning	182 305	92 067	90 238	211 089	103 590	107 499

varav utrikesfödda	112 260	59 913	52 347	127 624	65 694	61 931
Därav jobb- och
utvecklingsgarantin	124 606	63 145	61 461	128 001	63 040	64 961

varav utrikesfödda	79 893	43 290	36 603	81 538	42 396	39 141
Därav förberedande insatser	28 279	15 338	12 941	38 913	20 590	18 323

varav utrikesfödda	14 054	7 529	6 525	20 391	10 856	9 535

Därav etableringsprogrammet	10 649	5 959	4 690	13 609	7 928	5 681

varav utrikesfödda	10 275	5 758	4 517	13 537	7 888	5 649

Därav jobbgaranti för ungdomar	13 405	5 491	7 914	21 513	8 522	12 991

varav utrikesfödda	5 727	2 393	3 334	8 672	3 281	5 391

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2021 respektive 2022 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd minskade med 12,0 procent jämfört med 2021. Minskningen gäller främst deltagare i förberedande insatser, etableringsprogrammet samt jobbgaranti för ungdomar.

Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 68,4 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program

132

Skr. 2022/23:101

med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklings- garantin minskade med 2,7 procent jämfört med 2021. Det förklaras av en förbättrad arbetsmarknad samt att Arbetsförmedlingen har prioriterat arbetet med långtidsarbetslösa.

Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 28 279 personer per månad, vilket är en minskning med 27,3 procent jämfört med föregående år. Det beror bland annat på ett minskat inflöde av nya arbetslösa.

I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 10 649 personer per månad, vilket är en minskning med 21,7 procent jämfört med 2021. Minskningen beror bl.a. på de senaste årens utveckling av beviljade uppehållstillstånd på de grunder som ger rätt att delta i etableringsprogrammet.

Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar uppgick i genomsnitt till 13 405 personer per månad, vilket är en minskning med 37,7 procent jämfört med 2021. Det beror på att arbetsmarknaden har förbättrats i branscher där många unga arbetar såsom besöksnäringen, restaurangbranschen samt handeln.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

7 138 miljoner kronor, vilket är 2 034 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare utanför ramprogrammen samt kostnaden per deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 908 miljoner kronor, vilket är 1 776 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för lönebidragsanställningar än beräknat.

Det förklaras bland annat av att antalet inskrivna personer med en registrerad funktionsnedsättning har minskat. Dessutom har antalet anställda arbetsförmedlare och beslutshandläggare vid Arbetsförmedlingen varit lägre än planerat vilket har begränsat myndighetens kapacitet att bereda och besluta om lönebidragsanställningar.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev

2 165 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Medelsförbrukningen i de beviljade projekten blev lägre än beräknat. Det beror till stor del på spridningen av covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten.

I statens budget anvisades 225 miljoner kronor till anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027. Det blev inte något utfall för anslaget då programmet startade senare än beräknat. Under året beviljades dock ansökningar till ett belopp om 1 320 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktions- anställningar blev 4 002 miljoner kronor, vilket är 1 661 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Utgifterna för nystartsjobb beräknades till 5 320 miljoner kronor. Utfallet blev 3 978 miljoner kronor, vilket är

1 342 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att antalet nystartsjobb blev lägre än beräknat.

Dessutom har starten av etableringsjobb fördröjts och inga anvisningar till etableringsjobb skedde under 2022. Etableringsjobb är en ny modell för

133

Skr. 2022/23:101

subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala ersättning till arbetsgivare. Utgifterna för etableringsjobb beräknades komma att uppgå till 325 miljoner kronor. Det blev dock inget utfall under 2022, detta då anställningen kräver särskilda kollektivavtal om etableringsjobb vilket inte fanns på plats under 2022.

I statens budget anvisades anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 miljoner kronor. Det offentligt grundläggande omställnings och kompetensstödet riktar sig till arbetstagare som via sin arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal. En offentlig omställningsorganisation, hos Kammarkollegiet, har inrättats för att tillhandahålla det offentliga stödet. Det blev dock inget utfall för anslaget vilket beror på att beslut för enskilda om offentligt grundläggande stöd inte har kunnat fattas med anledning av att upphandlingen av stödet överklagades.

Lägre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till

34 642 miljoner kronor, vilket är 8 496 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 10 783 miljoner kronor (23,7 procent) lägre. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget.

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 14 356 miljoner kronor, vilket är 5 655 miljoner kronor (28,3 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning med 6 875 miljoner kronor (32,4 procent) Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2022 blev 17,5 miljoner vilket är en minskning med 33,5 procent jämfört med 2021.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 16 459 miljoner kronor, vilket är 2 841 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 3 042 miljoner kronor (15,6 procent). Under 2022 fick

242 352 personer aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en minskning med 18,7 procent från föregående år. Det beror på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd jämfört med vad som beräknades i statens budget och föregående år.

Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev

1 011 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 336 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. Under 2022 fick 18 880 personer etableringsersättning, vilket är en minskning med 26,4 procent jämfört med 2021.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

7 138 miljoner kronor, vilket är 4 286 miljoner kronor (37,5 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror delvis på att extratjänsterna fasades ut. Från och med 1 januari fattade Arbetsförmedlingen inga nya beslut om extratjänster och inga pågående beslut förlängdes. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmark- nadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år.

134

Skr. 2022/23:101

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev

865 miljoner kronor (66,6 procent) högre jämfört med 2021. Det beror på högre utgifter för React-EU som är ett initiativ från EU för att motverka ekonomiska konsekvenser av spridningen av covid-19. Medlen ska användas för att komplettera och förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 1 279 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (54,2 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med före- gående år. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 16 159 personer under 2022 vilket är en ökning med 52,5 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företags- rekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 5 827 personer, vilket är en ökning med 42,2 procent jämfört med 2021.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 602 miljoner kronor (17,7 procent) högre. Det beror huvud- sakligen på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 58 680 under 2022, vilket är en ökning med 10,7 procent från 2021.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.45 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
	program och insatser	6 650	5 098

1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	14 000	14 926

1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden
	2014–2020	2 463	2 270

1:7	Europeiska socialfonden plus m.m. för
	perioden 2021–2027	1 700	1 320

1:8	Institutet för arbetsmarknads- och
	utbildningspolitisk utvärdering	9	7

1:15	Omställnings- och kompetensstöd genom
	den offentliga omställningsorganisationen	146	0
2:6	Regional skyddsombudsverksamhet	20	20

Summa		24 988	23 640

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

24 988 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 23 640 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

1 348 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Detta förklaras främst av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blivit lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2022. Skillnaden för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus

m.m.för perioden 2021–2027 beror på förseningar av starten av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att införandet av stödet i form av upphandlade tjänster fördröjts på grund av överklaganden av upphandlingen.

135

Skr. 2022/23:101

Bemyndigandet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. har överskridits med

926 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att det funnits brister i uppföljningssystemet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Arbetsförmedlingen har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgifts- område 14, anslag 1:4, anslagspost 1 Lönebidrag m.m. Bemyndiganderamen uppgår till 14 000 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 14 926 000 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:4 Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete.

Riksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin och har i granskningsrapporten lämnat vissa rekommendationer till regeringen och Domstolsverket.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin (skr. 2021/22:285) redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:AU4, rskr. 2022/23:21).

3.15Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärende- hantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.46 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings		statens	budget
Ansla		budget	-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
g	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Studiehjälp	4 440		4 323	-117	-2,6	4 345

1:2	Studiemedel	19 741	94	17 823	-1 918	-9,7	18 856

1:3	Avsättning för kreditförluster	2 001	6	1 840	-161	-8,0	1 863
1:4	Statens utgifter för studiemedelsräntor	19		23	4	19,8	102

1:7	Studiestartsstöd	400		315	-85	-21,2	420

1:8	Centrala studiestödsnämnden	1 090		1 062	-28	-2,6	913
	Övriga anslag	110		93	-18	-16,2	89

	Summa	27 801	100	25 479	-2 323	-8,4	26 588

136

Skr. 2022/23:101

Utfallet uppgick till 25 479 miljoner kronor och blev därmed 2 323 miljoner kronor (8,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 109 miljoner kronor (4,2 procent) lägre.

Utfallet för utgiftsområdet har till stor del påverkats av regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19. Bland annat slopades inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet. I juli 2022 återinfördes fribeloppet. Det innebär att det återigen finns en gräns för hur hög inkomst man får ha samtidigt som man studerar utan att studie- medlet påverkas. Under 2022 fick 550 500 personer studiemedel, vilket är

38 200 personer färre än 2021. Under 2019, innan pandemin, fick 502 864 personer studiemedel.

Färre studerande och återinfört fribelopp under 2022

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 17 823 miljoner kronor och blev därmed 1 918 miljoner kronor (9,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 033 miljoner kronor (5,5 procent) lägre. Studiebidragen blev 658 miljoner kronor lägre, vilket beror på färre antal studerande. I ändringsbudget anvisades ytterligare 94 miljoner kronor, framför allt för förlängningen av det slopade fribeloppet för studiemedel under första halvan av 2022. Utfallet för de generella bidragen blev 1 079 miljoner kronor lägre än anvisat på grund av en minskad arbetslöshet och det återinförda fribeloppet. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller

3- årig gymnasieutbildning, blev 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget vilket också beror på att arbetslösheten blev lägre 2022.

Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 1 840 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror både på att avsättningsprocenten för förväntade förluster minskade under 2022 och att färre lån betalats ut under året på grund av att fribeloppet återinfördes och att arbetslösheten blev lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 miljoner kronor.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 85 miljoner kronor (21,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 104 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. År 2022 betalades studiestartstöd ut till 6 100 personer, vilket är en minskning med 1 800 personer.

Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 23 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (19,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget har två anslagsposter. Regeringen medgav att Centrala studiemedelsnämnden (CSN) fick överskrida anslagsposten 1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med 5 miljoner kronor. CSN utnyttjade hela anslagskrediten på 1,9 miljoner kronor och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 4,9 miljoner kronor.

137

Skr. 2022/23:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.47 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:6	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	4	1

Summa		4	1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

Utlåning

Tabell 3.48 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2022-12-31
Lånefinansierade studielån	Obegränsad	260 615
Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för
studielån)	264 500	261 814

Anm.: Tabellen omfattar studielån finansierade med upplåning i Riksgäldskontoret.

CSN:s lånefordran för lånefinansierade studielån enligt lagen (1999: 1395) om studiestöd uppgick till 260 615 miljoner kronor vid utgången av 2022. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 261 814 miljoner kronor vid utgången av 2022.

3.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 3.49 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings		statens	budget
Ansla		budget	-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
g	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Statens skolverk	1 367	1	1 220	-147	-10,8	1 152

1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
	pedagogisk verksamhet	4 654		4 513	-141	-3,0	4 499

1:6	Statligt stöd till särskild utbildning i
	gymnasieskolan	260		230	-30	-11,5	236

1:8	Bidrag till viss verksamhet inom
	skolväsendet, m.m.	201	30	207	6	3,1	206

1:9	Bidrag till svensk undervisning i
	utlandet	112		100	-12	-10,5	92

1:10	Fortbildning av lärare och
	förskolepersonal	841		600	-241	-28,6	476

138

Skr. 2022/23:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings		statens	budget
Ansla		budget	-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
g	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:13	Bidrag till lärarlöner	4 875		4 196	-679	-13,9	4 247

1:16	Bidrag till vissa studier	18		10	-8	-42,9	8

1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	5 417	-300	4 952	-466	-8,6	4 361
1:19	Statligt stöd till
	yrkeshögskoleutbildning	3 815	43	3 787	-28	-0,7	3 580

2:3	Uppsala universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	2 039		2 039	0	0,0	2 043

2:4	Uppsala universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	2 368		2 368	0	0,0	2 335
2:5	Lunds universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	2 356		2 356	0	0,0	2 347

2:6	Lunds universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	2 433		2 433	0	0,0	2 407

2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	2 387		2 387	0	0,0	2 376

2:8	Göteborgs universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	1 744		1 744	0	0,0	1 725

2:9	Stockholms universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	1 970		1 907	-63	-3,2	2 000

2:10	Stockholms universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	1 779		1 779	0	0,0	1 760
2:15	Karolinska institutet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	804		781	-24	-2,9	776

2:16	Karolinska institutet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	1 750		1 750	0	0,0	1 731

2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning
	på grundnivå och avancerad nivå	1 360		1 160	-200	-14,7	1 393

2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
	och utbildning på forskarnivå	1 844		1 844	0	0,0	1 834

2:64	Särskilda utgifter inom universitet och
	högskolor	951	15	767	-184	-19,3	1 302

3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
	forskningsinformation	7 029	300	7 393	364	5,2	7 206
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	1 227		1 210	-17	-1,4	1 086

	Övriga anslag	41 786		41 236	-550	-1,3	40 171

	Summa	95 384	89	92 965	-2 419	-2,5	91 350

Utfallet uppgick till 92 965 miljoner kronor och blev 2 419 miljoner kronor

(2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 89 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 615 miljoner kronor (1,8 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 141 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att statsbidraget för undervisning under skollov, medel för insatsen

139

Skr. 2022/23:101

Samverkan för bästa skola och medel för försöksverksamhet med branschskolor inte nyttjades i den utsträckning som beräknats.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning och bidrag till lärarlöner

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 600 miljoner kronor, vilket är 241 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för fortbildning av förskollärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammen och för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 196 miljoner kronor, vilket är 679 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet.

Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 952 miljoner kronor, vilket är 466 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än statens budget. I ändringsbudget överfördes 300 miljoner kronor från anslaget till anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS). Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation uppgick till

7 393 miljoner kronor, vilket är 364 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget.

Anslagsökningar gav högre utfall jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 767 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 535 miljoner kronor lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 15 miljoner kronor för att kunna genomföra högskoleprovet vid två tillfällen under våren 2022 eftersom antalet plaster var begränsade med anledning av spridningen av covid-19.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.50 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
	pedagogisk verksamhet	2 023	1 763

1:6	Statligt stöd till särskild utbildning i
	gymnasieskolan	36	32

1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
	pedagogisk verksamhet, m.m.	2 825	2 025
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	547	522

1:12	Praktiknära skolforskning	73	72

1:13	Bidrag till lärarlöner	2 426	2 426
1:15	Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
	kunskapsutveckling	7 658	6 658

1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	3 744	3 707
1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	9 700	9 079

3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
	forskningsinformation	24 500	21 527

140

Skr. 2022/23:101

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
	organisationer	2 365	2 209

3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	5 200	4 568

4:1	Internationella program	168	90

Summa		61 265	54 678

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

61 265 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 54 678 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 587 miljoner kronor och hänför sig i stor utsträckning till anslaget

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation där skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgår till 2 973 miljoner kronor. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på att satsningar från den forskningspolitiska propositionen har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerades. För anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. beror skillnaden på att en del av bemyndigandet villkorades för att invänta riksdagens beslut om användningen av medlen. För anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling beror skillnaden på en ändrad anslagsnivå.

Garantier

Tabell 3.51 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

			Utfärdade garantier
		Utestående åtaganden	inklusive bundna
Garantier	Garantiram	2022-12-31	utfästelser

Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)
Chalmers Tekniska Högskola AB¹	Obegränsad	283	283
Kreditgarantier för överbryggningslån till
ESS ERIC (2021)²	600	600	600

Kreditgarantier för överbryggningslån till
ESS ERIC (2020)³	600	600	600

Summa		1 483	1 483

¹I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016.

²Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Gäller t.o.m. 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:17 Skolpengen – effektivitet och konsekvenser

Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:UbU12, rskr. 2022/23:149).

141

Skr. 2022/23:101

RiR 2022:22 Statens insatser för likvärdig betygsättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov

Riksrevisionen har granskat statens insatser för likvärdig betygssättning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov

(skr. 2022/23:60) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2022:23 Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering

Riksrevisionen har granskat Statens skolverks uppdrag att tillhandhålla statistik på skolområdet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skolverkets statistikuppdrag (skr. 2022/23:76) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 3.52 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings		statens	budget
		budget	-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021

1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet,
	utveckling samt internationellt
	kulturutbyte och samarbete	1 451	650	1 669	218	15,1	3 238

1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 682	40	1 720	38	2,3	1 781

2:1	Bidrag till vissa
	scenkonstinstitutioner	1 122	10	1 132	10	0,8	1 137

5:2	Ersättningar och bidrag till
	konstnärer	600	200	805	205	34,2	879

10:1	Filmstöd	608	20	628	20	3,3	949

12:2	Bidrag till nationell och internationell
	ungdomsverksamhet	291	50	339	48	16,6	288

12:3	Särskilda insatser inom
	ungdomspolitiken	22		22	0	-1,8	2

13:1	Stöd till idrotten	2 367	420	2 787	420	17,7	3 922

13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	52	60	111	59	112,2	101
13:3	Stöd till friluftsorganisationer	98		98	0	0,0	48

13:5	Insatser för den ideella sektorn	49	180	226	177	362,9	208

14:1	Bidrag till folkbildningen	4 830		4 829	0	0,0	4 770
14:3	Särskilda insatser inom
	folkbildningen	60	50	110	50	83,3	100

	Övriga anslag	5 269	29	5 258	-11	-0,2	5 261
	Summa	18 500	1 709	19 733	1 234	6,7	22 683

142

Skr. 2022/23:101

Utfallet uppgick till 19 733 miljoner kronor och blev 1 234 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 2 950 miljoner kronor (13,0 procent).

Högre utgifter för kulturverksamhet än anvisat

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 1 669 miljoner kronor, vilket är 218 miljoner kronor (15,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 650 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av de restriktioner och allmänna råd som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Det tillfälliga stödet betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet uppgick till 1 720 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (2,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för att möjliggöra kulturverksamhet med anledning av spridningen av covid- 19. Under året har samtliga regioner i landet fått tillfälliga bidrag till sina regionala konst- och kulturverksamheter enligt kultursamverkansmodellen. De tre regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne fick störst andel av de totala bidragen.

Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 805 miljoner kronor, vilket är 205 miljoner kronor (34,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 200 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för konstnärer med anledning av spridningen av covid-19, vilket förklarar skillnaden mot budget. Konstnärsnämnden delade ut krisstipendier på 170 miljoner kronor till yrkesverksamma konstnärer. Dessutom fick Sveriges författarfond 30 miljoner kronor för att stödja författare och andra litterära upphovsmän.

Något högre stöd till filmbranschen än anvisat

Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 628 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (3,3 procent) högre än anvisat. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av de restriktioner och allmänna råd som medfört intäktsbortfall för biografer och andra aktörer inom filmbranschen. Stiftelsen Svenska Filminstitutet fick 480 miljoner kronor i filmstöd under året, vilket är 20 miljoner kronor högre än beräknat. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i uppdrag att fördela ut krisstöd enligt förordningen (2016:989) om statsbidrag till film till aktörer inom filmproduktion samt distribution och visning av film.

Högre utgifter för ungdomsverksamhet jämfört med budget och 2021

Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet blev

339 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (16,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 51 miljoner kronor (17,9 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för insatser för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för många barn- och ungdomsorganisationers verksamhet med anledning av restriktionerna som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Det beror framför allt på att utgifterna för stöd till ideella organisationernas arbete för barn och ungdomar på lokal nivå blev

31 miljoner kronor högre än budget och 34 miljoner kronor högre än föregående år. Dessutom blev utgifterna för stöd till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet 17 miljoner kronor högre än budget och föregående år. Stöden har

143

Skr. 2022/23:101

betalats ut enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

Stöd till idrotten fick 420 miljoner kronor i ändringsbudget

Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 2 787 miljoner kronor. Det är 420 miljoner kronor (17,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 420 miljoner kronor. Att utfallet blev högre beror i sin helhet på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin.

Högre bidrag till allmänna samlingslokaler än budgeterat

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 111 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (112,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet trots restriktioner som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att utgifterna för det tillfälliga organisationsbidraget till föreningar med allmänna samlingslokaler blev 60 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Bidragen har betalats ut enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler.

Högre utgifter än anvisat för stöd till den ideella sektorn

Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 226 miljoner kronor, vilket är 177 miljoner kronor (362,9 procent) högre än anvisat i statens budget.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 180 miljoner kronor för att stödja humanitära insatser med anledning av Rysslands invasion av Ukraina samt stöd till organisationer som bedriver verksamhet riktade till personer i socialt särskilt utsatta situationer som blivit särskilt drabbade till följd av spridningen av covid- 19. Att utfallet blev högre beror på att stöden för insatser för människor från Ukraina som söker skydd i Sverige blev 100 miljoner kronor högre än anvisat. Bidragen har främst betalats ut enligt förordningen (2022:1212) om statsbidrag till vissa organisationer som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige till bl.a. Sveriges Stadsmissioner. Stöd har även betalats ut enligt förordningen (2022:145) om statsbidrag med anledning av spridningen av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Utfallet blev 80 miljoner kronor högre än anvisat. Bland stödmottagarna finns t.ex. Svenska Röda Korset och Sveriges Stadsmissioner.

Högre utgifter för särskilda insatser inom folkbildningen än anvisat

Utfallet för anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen uppgick till 110 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (83,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 50 miljoner kronor bl.a. för att stärka kunskaper i svenska för personer från Ukraina som sökt skydd i Sverige sedan Rysslands invasion av landet. Att utfallet blev högre beror framför allt på utbetalningar av stöd enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Stödet har betalats ut till Folkbildningsrådet som i sin tur har uppdrag att fördela ut statsbidrag till landets studieförbund. Dessa utbetalningar blev 48 miljoner kronor högre än riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten.

144

Skr. 2022/23:101

Lägre krisstöd med anledning av covid-19 än föregående år

Utfallet för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 10:1 Filmstöd samt 13:1 Stöd till idrotten blev sammantaget

3 025 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att regeringens tillfälliga krisstöd till kultur- och idrottssektorn med anledning av sprid- ningen av covid-19 blev lägre jämfört med föregående år. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.53 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
	samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete	125	110

1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	11	8

1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	30	0

2:2	Bidrag till vissa teater-, dans- och
	musikändamål	183	170

3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	40	32

4:4	Bidrag till bild- och formområdet	20	20
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	196	153

7:2	Bidrag till kulturmiljövård	90	77

12:2	Bidrag till nationell och internationell
	ungdomsverksamhet	212	0

13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	40	35

13:4	Bidrag till riksdagspartiers
	kvinnoorganisationer	15	15

14:2	Bidrag till tolkutbildning	120	99

Summa		1 082	720

3:5	Insatser för den ideella sektorn
(2021)			19

Totalt			738

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

1 082 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 720 miljoner kronor, vilket är 362 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Avvikelsen för bemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror på att Statens kulturråd valde att avvakta redovisningen av regeringsuppdraget om kultursamverkansmodellen den 1 oktober 2022. Uppdraget innebar en uppföljning av tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse

2017– 2021. Avvikelsen för bemyndigandet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet beror på att åtagandena som normalt ingås i slutet av året ingicks i stället i början av 2023.

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 19 miljoner kronor.

145

Skr. 2022/23:101

Utlåning

Tabell 3.54 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2022-12-31
Kungliga Operan AB	126	96

Kungliga Dramatiska teatern AB	70	70
Nordiska museet	52	47

Tekniska museet	40	38

Summa	288	252

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 288 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 252 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Konstnärsnämnden redovisar ett för lågt utestående åtaganden i redovisningen av beställningsbemyndigande för utgiftsområde 17, anslag 5:2, anslagspost

1 Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer. Åtaganden som inte redovisas uppgår till 12 600 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Nationalmuseum

Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Nationalmuseum har inte återrapporterat en plan för att över tid upprätthålla ekonomisk balans i den avgiftsbelagda verksamheten Försäljning av varor i årsredovisningen, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2022. Avsaknad av sådan plan är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Riksantikvarieämbetet har utan ett beställningsbemyndigande för 2022 fattat beslut om att betala ut bidrag från anslag under utgiftsområde 17 anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, anslagspost 10 Riksantikvarieämbetet med

18 646 tusen kronor. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter genom att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

146

Skr. 2022/23:101

Statens centrum för arkitektur och design

Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens centrum för arkitektur och design har i årsredovisningen en avvikelse på

122 procent mellan lånet i Riksgäldskontoret och värdet på anläggningstillgångarna. Anläggningstillgångarnas bokförda värde uppgår till 5 800 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 2 610 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision

RiR 2022:7 Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de bidragsgivande organisationerna har utformat och fördelat de granskade krisstöden på ett i huvudsak ändamålsenligt och effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (skr. 2021/22:283) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:KrU4, rskr. 2022/23:30).

RiR 2022:20 Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning

Riksrevisionen har granskat kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden (Skr. 2022/23:50) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 3.55 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändring		statens	budget
		budget	s-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021

1:2	Omstrukturering av kommunala
	bostadsföretag	13		1	-12	-92,9	4

147

Skr. 2022/23:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändring		statens	budget
		budget	s-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:3	Stöd för att underlätta för enskilda att
	ordna bostad	43		2	-41	-96,5	2

1:4	Boverket	316	2	328	11	3,6	330
1:6	Lantmäteriet	689	1	699	10	1,4	671

1:7	Energieffektivisering av flerbostadshus	309	1 177	1 105	796	257,6	80

1:8	Investeringsstöd för anordnande av
	hyresbostäder och bostäder för
	studerande	4 050	3 114	5 247	1 197	29,6	3 712

	Övriga anslag	350	1	333	-17	-4,9	389
	Summa	5 769	4 295	7 713	1 944	33,7	5 188

Utfallet uppgick till 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor

(33,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (48,7 procent).

Bidrag till kommuner för hyresgarantier blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 2 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (96,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 88 garantier till

11 kommuner, jämfört med 89 garantier till 13 kommuner för 2021.

Anslaget 1:4 Boverket anvisades ytterligare 2 miljoner kronor i ändringsbudget för Boverkets administrativa kostnader i samband med ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive handelsbolag (se anslagen 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv).

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 699 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 miljon kronor för utökning av Lantmäteriets uppgifter gällande samhällets krisberedskap och det civila försvaret.

Lägre utgifter för omstrukturering av kommunala bostadsföretag jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 3 miljoner kronor (77,5 procent) lägre. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2022 och att det inte skedde några utbetalningar för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut återstod ett tidigare ingånget avtal med en kommun och det utestående åtagandet uppgick till knappt 5 miljoner kronor.

Högre utgifter för stöd till energieffektivisering och anordnande av bostäder jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 1 105 miljoner kronor, vilket är 796 miljoner kronor (257,6 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 025 miljoner kronor högre. Genom

148

Skr. 2022/23:101

riksdagens beslut om statens budget för 2022 stoppades möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus efter den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021. Behovet av anslag för att betala ut stöd för ansökningar som inkommit före 31 december 2021 blev större än ursprungligen beräknat och riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 1 177 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet blev 381 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än totalt anvisat belopp om

1 486 miljoner kronor. Det beror på förseningar i genomförandet av beviljade projekt.

Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor (29,6 procent) högre än ursprungligen beräknat i statens budget. Utfallet blev 1 535 miljoner kronor (41,3 procent) högre jämfört med 2021. Genom riksdagens beslut om statens budget för 2022 stoppades möjligheten att ansöka om stöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande efter den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021. Behovet av anslag för att betala ut stöd för ansökningar som inkommit före 31 december 2021 blev större än ursprungligen beräknat och riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare

3 114 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet blev 1 917 miljoner kronor (26,8 procent) lägre än totalt anvisat belopp om 7 164 miljoner kronor. Det beror på att tilldelat beställningsbemyndigande har begränsat länsstyrelsernas möjligheter att bevilja ytterligare stöd. Tilldelat beställnings- bemyndigande för anslaget uppgick till 9 300 miljoner kronor varav 70 miljoner kronor (0,8 procent) var outnyttjat vid årets slut. Vid utgången av 2022 fanns

371 färdighandlagda ärenden till ett belopp om ca. 7 300 miljoner kronor, där länsstyrelserna inte kunnat fatta beslut om beviljande.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.56 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:2	Omstrukturering av kommunala
	bostadsföretag	13	5

1:7	Energieffektivisering av flerbostadshus	1 815	1 144

1:8	Investeringsstöd för anordnande av
	hyresbostäder och bostäder för studerande	9 300	9 230

2:4	Åtgärder på konsumentområdet	20	18

Summa		11 147	10 397

1:7	Energieffektivisering och renovering av
(2018)	flerbostadshus och utomhusmiljöer		54

Totalt			10 451

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

11 147 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 10 397 miljoner kronor. Avvikelsen för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus beror på att inga ansökningar inkom till följd av avveckling av stödet.

149

Skr. 2022/23:101

Garantier

Tabell 3.57 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående	Utfärdade garantier
		åtaganden	inklusive bundna
Garantier	Garantiram	2022-12-31	utfästelser
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder
m.m.	8 000	5 553	5 896

Summa	8 000	5 553	5 896

Övriga kontokrediter

Tabell 3.58 UO 18 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31

Krediter för garantiverksamheten¹	Obegränsad	0

Summa		0

¹Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Boverket

Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Boverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställnings- bemyndigandet för:

–utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 7 Investeringsstöd till hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden

–utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 10 Investeringsstöd äldreområdet

–utgiftsområde 18, anslag 1:8, anslagspost 3 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande

Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2025 uppgår totalt till 295 990 tusen kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:3 Fastighetsbildningen i Sverige – handläggningstider, avgifter och reformbehov.

Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige i syfte att ta reda på om de är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen (skr. 2021/22:265) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

150

Skr. 2022/23:101

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:CU4, rskr. 2022/23:38).

RiR 2022:13 Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor.

Riksrevisionen har granskat om Konsumentverket bedriver tillsyn av näringsidkares marknadsföring och avtalsvillkor på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor (skr. 2022/23:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 3.59 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändring		statens	budget
		budget	s-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021

1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	2 061	-77	1 582	-479	-23,2	1 531
1:2	Transportbidrag	431	77	510	79	18,3	415

1:3	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden perioden 2014–
	2020	1 600		1 264	-336	-21,0	1 278

1:4	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden och Fonden för en
	rättvis omställning perioden
	2021– 2027	650		1	-649	-99,8

	Summa	4 742	0	3 357	-1 385	-29,2	3 224

Utfallet uppgick till 3 357 miljoner kronor, vilket är 1 385 miljoner kronor

(29,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 133 miljoner kronor (4,1 procent) högre.

Lägre utgifter än beräknat för regionala utvecklingsåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygds- områden blev lägre än beräknat. Anslaget minskades med 77 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:2 Transportbidrag.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 blev

1 264 miljoner kronor, vilket är 336 miljoner kronor (21,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att projekten, till följd av spridningen av covid-19, inte har rekvirerat medel från fonden i den takt som beräknats.

151

Skr. 2022/23:101

Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 1 miljon kronor, vilket är 649 miljoner kronor (99,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat.

Högre utgifter för transportbidrag jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 510 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (18,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 95 miljoner kronor (23,0 procent) högre. Det beror bl.a. på högre utgifter för godstransporter än förväntat.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 77 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utgifterna för regionala utvecklingsåtgärder blev högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 51 miljoner kronor

(3,3 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på att anslaget fr.o.m. 2022 även finansierar utgifter för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter om regionalt utvecklingsarbete, enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar, som dessa övertagit från länsstyrelserna.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.60 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:1	Regionala tillväxtåtgärder	3 000	2 146

1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden
	perioden 2014–2020	1 700	1 698

1:4	Europeiska regionala utvecklingsfonden och
	Fonden för en rättvis omställning perioden
	2021–2027	2 300	547

Summa		7 000	4 392

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

7 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 392 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

2 608 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför begränsade möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

För anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 har nivån på nya åtaganden blivit lägre på grund av att kommissionen fattat beslut om godkännande av programmen senare än beräknat.

152

Skr. 2022/23:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:8 Den regionala utvecklingspolitiken – svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (skr. 2022/23:5) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktats till regeringen i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:NU8, rskr. 2022/23:122).

3.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Anslag

Tabell 3.61 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings		statens	budget
Ansla		budget	-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
g	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021

1:1	Naturvårdsverket	645	1	656	11	1,7	603

1:3	Åtgärder för värdefull natur	2 064	-3	2 038	-26	-1,3	1 916

1:4	Sanering och återställning av
	förorenade områden	1 167	-11	735	-433	-37,1	652
1:8	Klimatbonus	3 510	3 900	6 905	3 395	96,7	4 810

1:10	Klimatanpassning	140		124	-16	-11,6	108

1:11	Åtgärder för havs- och vattenmiljö	1 580		1 528	-51	-3,2	1 348
1:12	Insatser för internationella
	klimatinvesteringar	154		84	-70	-45,5	97

1:14	Skydd av värdefull natur	1 721		1 720	-1	0,0	1 670
1:16	Klimatinvesteringar	2 755		2 498	-257	-9,3	2 026

1:17	Klimatpremier	1 601		562	-1 039	-64,9	125

1:18	Stöd för gröna och trygga samhällen	200		157	-43	-21,6	149
1:19	Industriklivet	909		604	-305	-33,6	266

1:20	Åtgärder för ras- och skredsäkring
	längs Göta älv	215		50	-165	-76,8	74
1:22	Kompetenslyft för klimatomställningen	100		18	-83	-82,5

1:23	Laddinfrastruktur	600		555	-45	-7,5

1:24	Biogasstöd	500	-50	216	-284	-56,7
	Övriga anslag	3 092	10	3 063	-29	-0,9	2 882

	Summa	20 952	3 847	21 511	560	2,7	16 725

153

Skr. 2022/23:101

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 21 511 miljoner kronor och blev därmed 560 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 847 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 4 787 miljoner kronor (28,6 procent) högre.

Spridningen av covid-19 fortsatte påverka saneringsarbete och anslaget för sanering

Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till

735 miljoner kronor, vilket är 433 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Med anledning av spridningen av covid-19 har bl.a. länsstyrelser och kommuner behövt omprioritera sin verksamhet och flera projekt försenats eller skjutits upp på grund av resursbrist, vilket också har gett effekter på arbetet 2022. En genomförd statsstödsgranskning från EU har också påverkat medelsanvändningen på anslaget under 2022, eftersom Naturvårdsverket under en period inte kunde fatta nya beslut om stöd innan vissa åtgärder var vidtagna.

Klimatbonusen upphörde 8 november 2022 – utestående premier om maximalt 3,5 miljarder kronor

Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 6 905 miljoner kronor. Det är 3 395 miljoner kronor (96,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom antalet bilar som var berättigade till bonusen blev fler än beräknat, det ledde också till att utgifterna blev

2 095 miljoner kronor (43,6 procent) högre än föregående år. Under året utbetalades bonuspremier för 147 323 fordon, vilket är 24 092 fordon fler än 2021.Klimatbonusen ingår i det s.k. bonus–malus-systemet som infördes den 1 juni 2018. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.

Utfallet för anslag 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 498 miljoner kronor, vilket är

257 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utbetalningarna till nya och befintliga åtgärder blev lägre än beräknat.

Förseningar i produktionen av elbussar gav lägre utgifter än beräknat

Anslaget 1:17 Klimatpremier finansierar b.la det statliga stödet elbusspremie som betalas ut till aktörer inom kollektivtrafiken som köper en elbuss. Utfallet för anslaget uppgick till 562 miljoner kronor. Det är 1 039 miljoner kronor (64,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror främst på leveransproblem av fordonskomponenter, vilket har lett till långa leveranstider för elbussar, vilket i sin tur lett till färre ansökningar.

Färre ansökningar av bidrag gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 604 miljoner kronor. Det är

305 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att söktrycket varit lägre än beräknat och att projekt är i uppstartsfasen.

Utfallet för anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till

50 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (76,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på färre ansökningar av bidrag. Anledningen är bl.a. att vissa kommuner har inväntat förordningen om ändring (2022:1599) av förordningen (2018:213) om bidrag för skredsäkring vid Göta älv och att vissa kommuner har saknat bemanning att leda planerade åtgärdsprojekt.

154

Skr. 2022/23:101

Utfallet för det nya anslaget 1:24 Biogasstöd uppgick till 216 miljoner kronor, vilket är 284 miljoner kronor (56,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att ansökt belopp blev lägre än beräknat. Syftet med stödet är att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Biogasstödet finansierades tidigare med anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom utgiftsområde

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Klimatinvesteringarna högre jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 472 miljoner kronor (23,3 procent) högre jämfört med 2021. Totalt beviljades 970 av 2 034 ansökningar inom Klimatklivet, vilket är 247 fler än föregående år. Av de inkomna ansökningarna avser de flesta laddstationer och energikonvertering. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.

Utfallet för anslag 1:17 Klimatpremier blev 437 miljoner kronor (348,4 procent) högre jämfört med föregående år. Klimatpremier är ett marknadsintroduktionsstöd för fordon med låga utsläpp av växthusgaser. Jämfört med 2021 har antalet fordon som mottagit stöd ökat från 186 till 578 vilket motsvarar en ökning på 311 procent.

Utgifterna för det nya anslaget 1:23 Laddinfrastruktur uppgick till 555 miljoner kronor. Anslaget finansierar utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.62 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:2	Miljöövervakning m.m.	150	44
1:3	Åtgärder för värdefull natur	600	472

1:4	Sanering och återställning av förorenade
	områden	2 065	626
1:5	Miljöforskning	102	84

1:11	Åtgärder för havs- och vattenmiljö	620	416

1:12	Insatser för internationella klimatinvesteringar	400	109
1:13	Internationellt miljösamarbete	9	0

1:14	Skydd av värdefull natur	100	16

1:16	Klimatinvesteringar	6 175	6 158
1:17	Klimatpremier	850	436

1:19	Industriklivet	4 500	1 023

1:20	Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta
	älv	215	68

1:21	Driftstöd för bio-CCS	36 000	0

1:23	Laddinfrastruktur	1 000	863
2:2	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning	2 000	1 766

Summa		54 786	12 081

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

54 786 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 12 081 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

155

Skr. 2022/23:101

42 705 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:21 Driftstöd för bio-CCS där inga åtaganden ingåtts än, vilket beror på att verksamheten ännu inte har kommit i gång.

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till

1 439 miljoner kronor och beror delvis på att länsstyrelserna fortsatt prioriterat arbetet med åtgärder relaterade till covid-19 varför antalet ansökningar om sanering blev lägre.

Skillnaden för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 291 miljoner kronor och beror på de nya regelverken, vilka medför behov av kapacitetsuppbyggnad bl.a. avseende ny politik, nya processer och institutioner nationellt i utvecklingsländer. Det får som konsekvens att det tar längre tid innan avtal kan färdigställas.

För anslaget 1:13 Internationellt miljösamarbete har det inte ingåtts några åtaganden, vilket beror på uteblivna insatser bl.a. till följd av avslutat kärntekniskt samarbetet med Ryssland.

Skillnaden för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 3 477 miljoner kronor, vilket beror på förseningar för flera större ansökningar.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Naturvårdsverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 20, anslag 1:5, anslagspost

1 Miljöforskning. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2025 uppgår till 8 641 tusen kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:12 Statens insatser mot invasiva främmande arter

Riksrevisionen har granskat om regeringens, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens samt länsstyrelsernas insatser mot invasiva främmande arter har varit effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot invasiva främmande arter (skr. 2022/23:23) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RIR 2022:29 Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön

Riksrevisionen har granskat om de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (skr. 2022/23:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.21Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjnings-

156

Skr. 2022/23:101

trygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.

Anslag

Tabell 3.63 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Statens energimyndighet	419	2	433	13	3,2	352

1:2	Insatser för energieffektivisering	18	10	25	7	39,8	24
1:4	Energiforskning	1 433		1 470	37	2,6	1 482

1:6	Energimarknadsinspektionen	184	1	186	2	1,0	151

1:7	Energiteknik	578		210	-368	-63,7	809

1:8	Elberedskap	361	80	379	18	5,1	285

1:9	Avgifter till internationella organisationer	25		22	-3	-13,7	24

1:10	Energi- och klimatomställning på lokal
	och regional nivå m.m.	140		127	-13	-9,1	134

1:12	Kompensation för höga elpriser		8 970	8 915	8 915

	Övriga anslag	97		96	-1	-1,0	134
	Summa	3 255	9 063	11 862	8 608	264,4	3 395

Utfallet uppgick till 11 862 miljoner kronor och blev därmed 8 608 miljoner kronor (264,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 9 063 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna

8 468 miljoner kronor (249,4 procent) högre.

Färre beviljade ansökningar om solcellsstöd

Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 210 miljoner kronor. Det är

368 miljoner kronor (63,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att färre ansökningar om solcellsstöd har beviljats. Det är länsstyrelserna som betalar ut stödet till slutmottagarna. Jämfört med föregående år blev utfallet

599 miljoner kronor lägre, vilket beror på att möjligheten att ansöka om solcellsstöd upphörde 2020. I stället är det sedan 2021 möjligt, för privatpersoner, att få en skattereduktion för grön teknik.

Fokus på elförsörjningen på grund av förändrat säkerhetsläge

Utfallet för anslag 1:8 Elberedskap uppgick till 379 miljoner kronor, vilket är

18 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget under året anvisades anslaget 80 miljoner kronor för en ökad tillgång till reservkraft och reservmaterial på grund av en ökad risk för störningar i energiförsörjningen i Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Kompensation till hushåll för höga elpriser

Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser uppfördes i statens budget i februari 2022 med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022. Anslaget anvisades 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet blev 8 915 miljoner kronor. Den högsta ersättningen

157

Skr. 2022/23:101

ett hushåll kunde få var 2 000 kronor per månad för perioden december 2021 till mars 2022. Kompensationen betalades ut av Kammarkollegiet till elnätsföretagen som sedan överförde den till hushållen genom reducering av fakturabeloppen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.64 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:3	Insatser för fossilfri elproduktion	35	6

1:4	Energiforskning	3 300	2 336
1:8	Elberedskap	2 000	1 058

1:10	Lokal och regional kapacitetsutveckling för
	klimat- och energiomställning	260	104
Summa		5 595	3 504

1:7	Energiteknik
(2021)			1 044
1:9	Avgifter till internationella organisationer
(2021)			14

Totalt			4 561

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

5 595 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 504 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

2 091 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:4 Energiforskning. och 1:8 Elberedskap. Det beror på att det för dessa två anslag finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar kopplat till energiforskning och långa kontrakt som syftar till elberedskapshöjande åtgärder.

Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 1 058 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.65 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2022-12-31

Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska
kraftnät förvaltar statens aktier	550	248

Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen	700	94

Summa	1 250	342

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 250 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 342 miljoner kronor.

158

Skr. 2022/23:101

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.66 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2022-12-31
Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret	1 650	0
Summa	1 650	0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 var intäkterna från kapacitetsavgifter fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utestående lån för 2022.

3.22Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

Anslag

Tabell 3.67 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändring		statens	budget
Ansla		budget	s-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
g	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Utveckling av statens
	transportinfrastruktur	31 930	57	29 277	-2 652	-8,3	27 381

1:2	Vidmakthållande av statens
	transportinfrastruktur	30 402	742	29 106	-1 296	-4,3	28 864

1:3	Trafikverket	1 426		1 441	15	1,0	1 360

1:6	Ersättning avseende icke statliga
	flygplatser	129	129	256	127	98,4	295

1:7	Trafikavtal	1 038	200	1 081	43	4,1	925

1:10	Från EU-budgeten finansierade stöd till
	Transeuropeiska nätverk	690	260	825	135	19,6	638

1:11	Trängselskatt i Stockholm	1 943		2 045	101	5,2	2 135

1:12	Transportstyrelsen	2 367		2 298	-70	-2,9	2 187

1:14	Trängselskatt i Göteborg	1 025		993	-32	-3,2	1 001

1:15	Sjöfartsstöd	1 550		1 331	-219	-14,1	1 182
1:17	Infrastruktur för flygtrafiktjänst	299		177	-122	-40,7	122

1:18	Bidrag för upprätthållande av
	kollektivtrafik	1 000		1 000	0	0,0	3 074
1:19	Lån till körkort	151		34	-117	-77,4	44

1:21	Obemannad luftfart		8	5	5

2:2	Ersättning för särskilda tjänster för
	personer med funktionsnedsättning	136		111	-26	-18,7	126

2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
	kommunikation	1 561	77	1 636	75	4,8	1 778

2:7	Digital förvaltning	196		163	-33	-17,0	66

	Övriga anslag	1 120	6	1 100	-20	-1,8	919

	Summa	76 965	1 479	72 878	-4 087	-5,3	72 097

159

Skr. 2022/23:101

Utfallet uppgick till 72 878 miljoner kronor och blev därmed 4 087 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 479 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 780 miljoner kronor (1,1 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.

Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Senareläggning av projekt och miljökompensation för godstransporter på järnväg

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till

29 277 miljoner kronor, vilket är 2 652 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av olika projekt. I ändrings- budget anvisades anslaget 57 miljoner kronor varav 30 miljoner kronor anvisades för att stärka det civila försvaret genom ytterligare uppgifter för Trafikverket inom samordning och ledning i frågor om transportinfrastrukturen, vilket är en konsekvens av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev

29 106 miljoner kronor, vilket är 1 296 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på senareläggningar av projekt bl.a. på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 742 miljoner kronor. Av dessa avsåg 697 miljoner kronor utökad miljökompensaton för företag som tillhandahåller godstransporter på järnväg. Under året har Trafikverket betalat ut 807 miljoner kronor i miljökompensation. Resterande 72 miljoner kronor anvisades för tillgången till b.la drivmedel, bandvagnar och reservbroar på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.

Utfallet för anslag 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser uppgick till 256 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (98,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 129 miljoner kronor och ändamålet med anslaget utvidgades för att användas för ersättning för flyglinjer som inte upphandlas av staten.

Utfallet för anslag 1:7 Trafikavtal uppgick till 1 081 miljoner kronor, vilket är

43 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 200 miljoner kronor för bränslepriskompensation mellan Trafikverket och Destination Gotland AB. Dessa medel har inte förbrukats till fullo under året.

TEN-bidrag

Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transport-

160

Skr. 2022/23:101

nätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transport- infrastruktur. Utfallet för anslaget blev 825 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (19,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 260 miljoner kronor eftersom beloppet som belastar anslaget blev högre än beräknat. De största bidragen avsåg bidrag till fordonsägare för fordonsutrustning, ERTMS, som uppgick till 201 miljoner kronor och hamnbanan i Göteborg som uppgick till 127 miljoner kronor.

Lägre sjöfartsstöd än beräknat

Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 331 miljoner kronor, vilket är

219 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än anvisat i statens budget och beror på lägre fartygstrafik än beräknat. Utfallet för anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst uppgick till 177 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (40,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att projekt, investeringar och andra åtgärder delvis försenats på grund av resursbrist och förändrad planering.

Utfallet för anslag 1:19 Lån till körkort uppgick till 34 miljoner kronor, vilket är

117 miljoner kronor (77,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre personer än beräknat ansökt om körkortslån. Under 2022 ansökte 8 400 personer om körkortslån, en minskning med 26 procent jämfört med året innan.

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökar jämfört med 2021

I tabell 3.68 och tabell 3.69 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag föregående år.

Tabell 3.68 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor

	2022	2021
Investeringar i regional plan	2 566	2 628
Räntor och återbetalning av lån för järnvägar	1 347	1 389

Räntor och återbetalning av lån för vägar	271	274

Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet	549	515
Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan	14 109	13 222

Större väginvesteringar enligt nationell plan	4 124	3 942

Sjöfartsinvesteringar	396
Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar	3 339	2 918

Planering, stöd och myndighetsutövning	1 300	1 222

Övrigt	1 276	1 271
Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur	29 277	27 381

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev

29 277 miljoner kronor, vilket är 1 897 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2021. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018-2029. Dessa utgifter uppgick till 14 109 miljoner kronor, en ökning med

887 miljoner kronor (6,7 procent).

161

Skr. 2022/23:101

Som exempel på namngivna objekt som ingår i den nationella planen och som öppnat för trafik under 2022 kan nämnas:

1	E14 Sundsvall–Bålberget
2	E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats
3	Väg 642/678 Färjelägen Tynningöfärjan
4	Väg 226 Huddingevägen, oskyddade trafikanter
5	Hallsberg–Degerön, dubbelspår, etapp 1
6	Väg 25 Boasjön–Annerstad
7	Åstorp–Teckomatorp, etapp 2 och 3 och Marieholmsbanan

Utgifterna för anskaffning och utveckling inom järnvägsinvesteringar blev

887 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Motsvarande utgifter inom väginvesteringar blev 183 miljoner kronor högre. Ett projekt med större förändring är Förbifart Stockholm, som haft en högre produktion än beräknat under året. Samtidigt har flera projekt senarelagts, vilket innebär att den totala ökningen jämfört med 2021 blev mindre än beräknat.

Tabell 3.69 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor

	2022	2021
Drift och underhåll av vägar	13 351	12 741
Bärighet och tjälsäkring av vägar	1 486	1 501

Bidrag för drift av enskild väg	1 307	1 260

Drift, underhåll och trafikledning på järnväg	12 231	12 678

Forskning och innovation	300	306

Övrigt	432	377

Summa anslag, vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	29 106	28 864

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev

29 106 miljoner kronor. Det är 242 miljoner kronor (0,8 procent) högre jämfört med föregående år. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 641 miljoner kronor

(4,1 procent) högre och uppgick till 16 143 miljoner kronor. Samtidigt blev utgifterna för vidmakthållande järnväg 392 miljoner kronor (3,0 procent) lägre.

Lägre bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik uppgick till 1 000 miljoner kronor, vilket är 2 074 miljoner kronor (67,5 procent) lägre än föregående år. För 2022 beslutade riksdagen att minska budgeten för anslaget med 2 000 miljoner kronor. Anslaget finansierar bidrag till regionala kollektivtrafikmyndigheter för minskade biljettintäkter med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen.

162

Skr. 2022/23:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.70 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31
1:1	Utveckling av statens
	transportinfrastruktur	115 900	101 163

1:2	Vidmakthållande av statens
	transportinfrastruktur	35 800	29 829

1:7	Trafikavtal	4 000	2 427

1:11	Trängselskatt i Stockholm	52 500	51 157
1:14	Trängselskatt i Göteborg	12 200	10 563

1:19	Lån till körkort	300	38

2:2	Ersättning för särskilda tjänster för
	personer med funktionsnedsättning	300	163

2:3	Grundläggande betaltjänster	45	32

2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
	kommunikation	540	282

Summa		221 585	195 654

1:16 (2021)	Internationell tågtrafik		282

Totalt			195 936

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

221 585 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 195 654 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

25 931 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:7 Trafikavtal.

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 14 737 miljoner kronor. Det beror bl.a. på senareläggningar av projekt för trimning och effektivisering där kontrakt tecknats senare år än planerat. För järnvägsinvesteringar har flera större kontrakt som skulle ha tecknats 2022 förskjutits till 2023.

För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur är skillnaden

5 971 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att åtgärder för bärighet och tjälsäkring har senarelagts.

För anslaget 1:7 Trafikavtal är skillnaden 1 573 miljoner kronor. Det beror på att jämfört med planerat tecknades inga nya kontrakt under 2022.

För anslaget 1:19 Lån till körkort uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 262 miljoner kronor. Det beror på den låga efterfrågan av detta lån.

Utlåning

Tabell 3.71 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2022-12-31
A-train AB¹	1 000	783

SVEDAB AB²	5 830	5 670
Summa	6 830	6 453

163

Skr. 2022/23:101

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.

²Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser, exklusive räntor och mervärdesskatt.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 830 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2022 var 6 453 miljoner kronor.

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (SVEDAB), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2022 till 5 670 miljoner kronor. Enligt Svedab AB uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 2 004 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2020. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 400 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 186 miljoner kronor i 2009 års priser.

Garantier

Tabell 3.72 UO 22 Garantier

Miljoner kronor

				Utfärdade
				garantier
		Utestående	Utestående	inklusive
		åtaganden	åtaganden	bundna
Garantier	Garantiram	2022-12-31	utländsk valuta	utfästelser

Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets
upplåning¹	Obegränsad	8 467		8 467

Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan
Infrastructure AB²		1 668		1 668
Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³		5 503		5 503

Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten
Logistik AB, Posten Meddelande AB)⁴	Obegränsad	4 833		4 833
Garantikapital Eurofima⁵	CHF 42	470	CHF 42	470

Kreditgarantier för lån till flygföretag⁶	5 000	146		146

Kreditgaranti Eurofima7	CHF 52	587	CHF 52	587
Summa		21 674		21 674

¹Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.

³ Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

⁴I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016.

5Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33

600000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.

6Prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188.

7Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter.

Källa: Valutakurs från Riksbanken per den 30 december 2022, CHF = 11,2914.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.73 UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2022-12-31
Vissa infrastrukturprojekt	57 926	54 344

Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret	100	0

Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret	1 500	0
Summa	59 526	54 344

164

Skr. 2022/23:101

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 59 526 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 54 344 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.74 UO 22 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31
Krediter för garantiverksamheten¹	Obegränsad	0

Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för
transfereringar	1 600	1 429
Summa		1 429

¹Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:24 Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering

Riksrevisionen har granskat Transportstyrelsens tillsyn.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (skr. 2022/23:68) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2022:27 Kvalitetsavgifter och regressrätt – statens insatser för att motverka tågförseningar

Riksrevisionen har granskat om de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt (skr. 2022/23:96) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.23Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.

165

Skr. 2022/23:101

Anslag

Tabell 3.75 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändring		statens	budget
		budget	s-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:2	Insatser för skogsbruket	706		542	-164	-23,2	662

1:6	Bekämpning av smittsamma
	djursjukdomar	183	84	229	46	25,1	484

1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	53		48	-5	-8,7	32

1:10	Gårdsstöd m.m.	6 982	563	7 438	456	6,5	6 946

1:11	Intervention för jordbruksprodukter
	m.m.	167		101	-66	-39,3	129

1:12	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk	36	40	49	13	35,6	12

1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	204	-5	176	-28	-13,8	174

1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och
	struktur	3 783	1 936	5 077	1 294	34,2	3 195
1:18	Från EU-budgeten finansierade
	åtgärder för landsbygdens miljö och
	struktur	4 088	94	3 066	-1 022	-25,0	2 705
1:19	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	42	50	25	-17	-40,6	251

1:22	Främjande av rennäringen m.m.	126	10	136	10	7,8	120

1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	2 135		2 135	0	0,0	2 170
1:26	Nedsättning av slakteriavgifter	73	9	64	-9	-12,2	102

1:27	Åtgärder för beredskap inom
	livsmedels- och dricksvattenområdet	15	10	15	0	-1,2	25
	Övriga anslag	3 050	3	2 832	-218	-7,1	2 624

	Summa	21 645	2 794	21 935	290	1,3	19 630

Utfallet uppgick till 21 935 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor

(1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 2 305 miljoner kronor (11,7 procent).

Statens ersättningsskyldighet till skogsägare blev lägre än budget och 2021

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 542 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 120 miljoner kronor (18,1 procent) lägre.

Under 2020 fastslog Mark- och miljödomstolen flera domar om skogsägares rätt till intrångsersättning. Tidigare hade skogsägarna nekats tillstånd att avverka fjällnära skog på grund av höga naturvärden. Kostnaderna för intrångsersättning uppgick till

186 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än 2021. Det beror i huvudsak på att ersättningarna för 2022 har omfattat mindre areal, vilket medförde lägre ersättningsbelopp per ärende jämfört med statens budget och föregående år.

Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 229 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (25,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 84 miljoner kronor, framför allt för att kontrollera de sällskapsdjur som flyktingarna från Ukraina har med

166

Skr. 2022/23:101

sig. Kontrollerna genomförs för att säkerställa en tillfredsställande säkerhetsnivå för människors och djurs hälsa i samband med förflyttningen. Under 2022 fattades beslut i ca 1 500 ärenden gällande villkor för hantering av sällskapsdjur från Ukraina. Det förklarar varför utgifterna blev högre.

Högre utgifter för gårdsstödet jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. uppgick till 7 438 miljoner kronor. Det är

456 miljoner kronor (6,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 493 miljoner kronor (7,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 563 miljoner kronor till följd av fler utbetalningar, men även på grund av att den svenska kronan försvagades mot euron, vilket förklarar skillnaden mot budget och föregående år.

Lägre interventionsutgifter än anvisat och 2021

Utfallet för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. uppgick till 101 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner kronor (39,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 27 miljoner kronor

(21,2 procent) lägre. Det beror framför allt på att handläggningstiden för skolmjölks- stöden har ökat och utbetalda stöd skedde i en lägre omfattning än beräknat. Både kommunala och fristående skolor kan ansöka om skolmjölksstödet som syftar till att ge elever möjlighet att dricka mjölk i skolan. Ansökningar om skolmjölksstödet baseras fr.o.m. den 1 augusti 2022 på faktisk kvantitet av dryckesmjölk. Tidigare baserades ansökningarna på s.k. fördelningsnycklar.

Tillfälligt stöd till yrkesfisket medför högre utgifter än anvisat och 2021

Utfallet för anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 49 miljoner kronor. Det är 13 miljoner kronor (35,6 procent) högre än anvisat i statens budget och 37 miljoner kronor (307,5 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor som ett tillfälligt ekonomiskt stöd till yrkesfisket som drabbats av höga drivmedelspriser. Det är i enlighet med Europeiska kommissionens meddelande om tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina. Utgifterna för det tillfälliga stödet uppgick till 29 miljoner kronor, vilket förklarar skillnaden jämfört med budget och föregående år.

Tillfälligt stöd till lantbrukare medför högre utgifter än anvisat och 2021

Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till

5 077 miljoner kronor. Det är 1 294 miljoner kronor (34,2 procent) högre än anvisat i statens budget och 1 882 miljoner kronor (58,9 procent) högre än föregående år.

I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 936 miljoner kronor, främst för ett tillfälligt ekonomiskt stöd till lantbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror under året med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Det högre utfallet består i huvudsak av utgifter för det tillfälliga stödet som betalats ut enligt förordningen (2022:1365) om statligt stöd för ökade kostnader i jordbrukssektorn.

Lägre utgifter för landsbygdsprogrammet än anvisat

Utfallet för 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 066 miljoner kronor, vilket är 1 022 miljoner kronor (25,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 94 miljoner kronor motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror och utfallet för detta uppgick till 93 miljoner kronor.

167

Skr. 2022/23:101

Det lägre utfallet jämfört med budget beror i huvudsak på att utgifterna för landsbygdsprogrammet blev lägre än beräknat eftersom landsbygdsprogrammet 2014– 2020 har förlängts med två år, vilket innebär att utbetalningar kan ske t.o.m. 2025 och bidragit till det låga utnyttjandet under året.

Biogasstödet har bytt utgiftsområde under 2022

Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket blev 25 miljoner kronor. Det är 17 miljoner kronor (40,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 226 miljoner kronor (90,0 procent) lägre. I ändrings- budget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för stöd till metangas- reducering genom en metangasreduceringspremie. Utgifterna för stödet uppgick till 51 miljoner kronor.

Utfallet för stöd till produktion av biogas som ska användas som biodrivmedel blev -45 miljoner kronor. Det negativa utfallet beror på återbetalningar av biogasstöd som betalades ut för 2020 och 2021. Återbetalningarna har gjorts av de stödmottagare som inte producerade biogas i den omfattning som de fått stöd för och var därmed inte berättigade till stödet. Utgifterna för motsvarande stöd till produktion av biogas redovisas fr.o.m. 2022 mot anslaget 1:24 Biogasstöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård vars utfall blev 216 miljoner kronor. Det påverkar jämförelsen både mot budget och föregående år.

Utgifterna för att bekämpa smittsamma djursjukdomar blev lägre än 2021

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 254 miljoner kronor (52,6 procent) lägre. Det beror framför allt på att det var väsentligt färre besättningar som drabbades av fågelinfluensa jämfört med 2021, vilket ledde till att utgifter i samband med hanteringen av och ersättningar till djurägare för fågelinfluensa blev lägre. Även antalet salmonellaärenden bland grisar blev färre, vilket också bidrog till att utgifterna blev lägre än 2021.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.76 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:2	Insatser för skogsbruket	100	46

1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	110	50

1:12	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk	13	11

1:13	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
	fiske och vattenbruk	101	95

1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	47	28

1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 138	1 799

1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och struktur	2 629	2 584

1:24	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och
	samfinansierad forskning	1 600	1 204

1:28	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–
	2027	76	0
1:29	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
	fiske och vattenbruk 2021–2027	205	0

Summa		7 018	5 817

168

Skr. 2022/23:101

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

7 018 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 817 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

1 201 miljoner kronor.

Utestående åtaganden på bemyndigandet för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning har påverkats av att projekt inom EU:s nya ramprogram Horisont Europa har långa planeringstider till utlysning och projektstart.

Anslagen 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 och 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 avser finansieringen av det sjuåriga nationella programmet för genomförandet av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027. Programmet godkändes av Europeiska kommissionen den 4 augusti 2022 men öppnades först den 1 december 2022. Myndigheten hann därmed inte fatta några beslut om stöd under 2022, varför bemyndigandena inte har nyttjats.

3.24Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.

Anslag

Tabell 3.77 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings		statens	budget
		budget	-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:2	Verket för innovationssystem:
	Forskning och utveckling	3 540		3 510	-31	-0,9	3 568
1:3	Institutens strategiska
	kompetensmedel	997		997	0	0,0	1 069

1:4	Tillväxtverket	664	270	931	267	40,3	961
1:5	Näringslivsutveckling	816		730	-86	-10,6	729

1:16	Omstrukturering och
	genomlysning av statligt ägda
	företag	19	17	26	7	38,8	15

1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda					47
	företag	1	1 976	476	475	500,0
1:19	Finansiering av
	rättegångskostnader	18			-18	100,0	0

1:22	Stöd vid korttidsarbete	365	124	-292	-657	-180,0	7 837
1:23	Brexitjusteringsreserven	386		2	-384	-99,6

1:24	Omställningsstöd		2 000	1 391	1 391

1:25	Omsättningsstöd till enskilda
	näringsidkare		520	276	276

1:26	Omsättningsstöd till handelsbolag		80	41	41

1:27	Evenemangsstöd		2 000	43	43
2:3	Exportfrämjande verksamhet	361	50	406	45	12,5	337

2:7	AB Svensk Exportkredits
	statsstödda exportkreditgivning	100	47	147	47	46,8	95

169

Skr. 2022/23:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings		statens	budget
		budget	-budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:23	Stöd till enskilda näringsidkare
(2021)					0		2 057

1:24	Omställningsstöd
(2021)				-440	-440		9 932

1:25	Researrangörslån
(2021)					0		113
1:26	Stöd till handelsbolag
(2021)					0		364

1:27	Tillfälligt stöd för hyreskostnader
(2021)	för vissa företag			7	7		1 259

1:28	Evenemangsstöd
(2021)				25	25		72
	Övriga anslag	1 988	1	1 998	10	0,5	1 999

	Summa	9 255	7 085	10 274	1 019	11,0	30 407

Utfallet uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor

(11,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 20 133 miljoner kronor (66,2 procent) lägre.

Högre utgifter för Tillväxtverket jämfört med ursprunglig beräkning

Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 931 miljoner kronor, vilket är 267 miljoner kronor (40,3 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Det beror främst på att Tillväxtverkets kostnader för administration av stöd vid korttidsarbete blev högre än beräknat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 270 miljoner kronor i ändringsbudget för Tillväxtverkets handläggning av ärenden om stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 730 miljoner kronor, vilket är

86 miljoner kronor (10,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter än beräknat för insatser för näringslivsutveckling vid Statens energimyndighet respektive Tillväxtverket.

Utfallet för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag blev 26 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 17 miljoner kronor för genomlysning av Apotek Produktion & Laboratorier AB samt för att täcka beräknade ökade utgifter för extern rådgivning.

Det blev inte något utfall för anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader. I statens budget anvisades 18 miljoner kronor. Anslaget ska finansiera Konkurrensverkets rättegångskostnader för mål och ärenden där myndigheten för talan eller som avser överklagande av myndighetens beslut. Utfallet på anslaget beror på utfallet av de processer som avgjorts i domstol. Anslaget behöver inte utnyttjas om Konkurrens- verket vinner framgång i domstol och utgifterna kan därför variera betydligt mellan olika år.

Utfallet för det nya anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev 2 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (99,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Anslaget ska användas för stöd till verksamheter som bedriver handel med Storbritannien samt statliga myndigheter som fått ökade kostnader på grund av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen. Utfallet blev lägre än beräknat då verksamheten har varit i ett

170

Skr. 2022/23:101

uppbyggnadsskede. Under året har tio beslut fattats men inga utbetalningar av stöd ägde rum. Därför har endast förvaltningskostnader belastat anslaget 2022.

Utgifterna för kapitalinsatser blev högre än ursprungligt beräknat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 476 miljoner kronor, vilket är 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 476 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Utfallet avser i sin helhet kapital- tillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Svenska rymdaktiebolaget är helägt av staten och har i uppdrag att bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning.

I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 476 miljoner kronor för omställning av Svenska rymdaktiebolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:66).

I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 500 miljoner kronor för konvertering av statens lånefordringar respektive hybridinstrument i SAS AB (publ) till aktier. Konverteringen är en del av bolagets plan för att stärka sin finansiella ställning. Det blev inte någon konvertering under 2022 och därför utnyttjades inte de medel som anvisats för detta.

Lägre utfall för stöd vid korttidsarbete än beräknat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -292 miljoner kronor, vilket är

657 miljoner kronor lägre än de 365 miljoner kronor som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 8 129 miljoner kronor lägre. Det negativa utfallet beror på att återbetalningar samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd blev högre än årets utbetalda stöd. Tillväxtverket beslutade om 12 739 återkrav motsvarande

3 542 miljoner kronor.

Anslaget anvisades ytterligare 124 miljoner kronor i ändringsbudget då kostnaderna beräknades öka pga. tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Det innebär bl.a. att en arbetsgivare som tidigare har fått stöd åter ges möjlighet att ansöka om stöd vid korttidsarbete.

Utgifter för stöd till följd av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med anvisat belopp och föregående år

På grund av smittspridningen av covid-19 beslutade riksdagen i ändringsbudget att utöka stödperioderna för vissa stöd som införts tidigare år. Det medförde att fyra nya anslag fördes upp i statens budget: 1:24 Omställningsstöd, 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag och 1:27 Evenemangsstöd. Utgifter för de utökade stödperioderna redovisas på de nya anslagen. Utgifter för motsvarande stöd för tidigare stödperioder redovisas i förekommande fall på de äldre anslagen

1:24 (2021) Omställningsstöd, 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare, 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag och 1:28 (2021) Evenemangsstöd. I analysen kommenteras utfallet för dessa äldre anslag i anslutning till motsvarande nya anslag.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:24 Omställnings- stöd i statens budget på grund av utökade stödperioder för omställningsstödet. Omställningsstödet kunde sökas av företag vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Anslaget anvisades 2 000 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 1 391 miljoner kronor, vilket är 609 miljoner kronor (30,5 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror på att företag inte har ansökt om stöd i den omfattning som

171

Skr. 2022/23:101

beräknades. Under 2022 inkom totalt 8 273 ansökningar, vilket är en minskning med 84,1 procent jämfört med föregående år.

Utfallet för det äldre anslaget 1:24 (2021) Omställningsstöd blev -440 miljoner kronor, vilket är 10 371 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Utfallet är negativt vilket förklaras av inbetalda återkrav.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare på grund av utökade stödperioder för omsättningsstödet till enskilda näringsidkare. Stödet kunde sökas av enskilda näringsidkare vars netto- omsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid- 19. Anslaget anvisades 520 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 276 miljoner kronor, vilket är 244 miljoner kronor (46,9 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror främst på att enskilda näringsidkare inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 6 229 ansökningar om stöd vilket är en minskning med 78,8 procent jämfört med 2021.

Det blev inte något utfall för det äldre anslaget 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare, vilket är 2 057 miljoner kronor lägre jämfört med 2021.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag på statens budget på grund av utökade stödperioder för omsättnings- stödet till handelsbolag. Stödet kunde sökas av handelsbolag, inklusive kommandit- bolag, som har minst en fysisk delägare när bolagets nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Anslaget anvisades 80 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 41 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (48,7 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror främst på att handelsbolag inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 550 ansökningar om stöd vilket är en minskning med 75,2 procent jämfört med 2021.

Det blev inte något utfall för det äldre anslaget 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag, vilket är 364 miljoner kronor lägre jämfört med 2021.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:27 Evenemangsstöd på statens budget på grund av utökade stödperioder för evenemangsstödet. Stödet kunde sökas av arrangörer som hade planerat för evenemang vilka senare inte gick att genomföra till följd av restriktioner på grund av covid-19. Anslaget fick även användas för utgifter för stöd till underleverantörer till en sådan arrangör. Anslaget anvisades totalt 2 000 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med juni 2022. Utfallet blev 43 miljoner kronor, vilket är

1 957 miljoner kronor (97,9 procent) lägre än totalt anvisat belopp. Det beror på att arrangörer och underleverantörer till dessa inte har ansökt om evenemangsstöd i den omfattning som beräknades. Under 2022 inkom totalt 426 ansökningar och det totalt ansökta beloppet uppgick till 85 miljoner kronor. Föregående år inkom totalt 320 ansökningar och det totalt ansökta beloppet uppgick till 115 miljoner kronor.

Utfallet för det äldre anslaget 1:28 (2021) Evenemangsstöd blev 25 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (65,2 procent) lägre jämfört med 2021. Utfallet avser stödperioder till och med 2021.

172

Skr. 2022/23:101

Högre utgifter för exportfrämjande verksamhet jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 406 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor (12,5 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev

69 miljoner kronor (20,5 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på högre kostnader än beräknat för avveckling av den svenska paviljongen vid världsutställ- ningen Expo2020 i Dubai. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 50 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev

147 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (46,8 procent) högre än vad som riksdagen anvisade i statens budget. Utfallet blev 52 miljoner kronor (54,3 procent) högre jämfört med 2021. Anslaget används för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Underskottet i CIRR-systemet år 2021 blev högre än föregående år och vad som beräknades i statens budget. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 47 miljoner kronor i ändringsbudget.

Lägre utgifter för researrangörslån jämfört med föregående år

Det blev inte något utfall för anslaget 1:25 (2021) Researrangörslån, vilket är 113 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Det beror på att denna utlåningsform har upphört. Efter den 31 augusti 2021 har det inte varit möjligt att ansöka om researrangörslån.

Utfallet för anslaget 1:27 (2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag blev

7 miljoner kronor, vilket är 1 252 miljoner kronor (99,4 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror på att stödet har upphört. Det har inte varit möjligt att ansöka om stöd efter den 30 september 2021. Utfallet avser beviljade ansökningar från 2021 då det inkom 14 824 ansökningar om stöd.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.78 UO 24 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och
	utveckling	3 694	3 424

1:5	Näringslivsutveckling	421	72

1:9	Geovetenskaplig forskning	5	5
1:14	Konkurrensforskning	9	9

1:23	Brexitjusteringsreserven	153	1

Summa		4 282	3 512

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

4 282 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 512 miljoner kronor.

För anslaget 1:5 Näringslivsutveckling uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 349 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att beslut om IPCEI vätgas, elektromobilitet och verksamhetsbidrag till näringslivsfrämjande aktörer inte fattats i planerad omfattning.

För anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 152 miljoner kronor. Differensen beror i

173

Skr. 2022/23:101

huvudsak på att verksamheten kom i gång sent på året och endast ett fåtal ansökningar hunnit beviljas.

Utlåning

Tabell 3.79 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2022-12-31
Civila flygutvecklingsprojekt¹	1 110	37

AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet
med statsstödda exportkrediter	175 000	0
SAS-koncernen	1 500	1 500

Summa	177 610	1 537

Anm. Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret.
¹ Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 177 610 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2022 var 1 537 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.80 UO 24 Garantier

Miljoner kronor

			Utfärdade garantier
		Utestående åtaganden	inklusive bundna
Garantier	Garantiram	2022-12-31	utfästelser

Exportkreditgarantier	475 000	276 736	306 990

Gröna kreditgarantier	50 000	1 040	2 400

Investeringsgarantier	10 000	0	0

Grundfondsförbindelse Svenska
skeppshypotekskassan¹	350	350	350

Grundfondsförbindelse Fonden för den
mindre skeppsfarten²	55	55	55

Pensionsgaranti Sveaskog AB³	Obegränsad	361	361

Pensionsgaranti Vattenfall AB³	Obegränsad	850	850

Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³	Obegränsad	88	88

Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³	Obegränsad
Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska
Forskningsinsitut³	Obegränsad	13	13

Pensionsgaranti Teracom³	Obegränsad	1	1
Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³	Obegränsad	3	3

Kreditgarantier för lån till företag4	50 000	567	567
Kreditgaranti för att säkra tillgången av
råvaror	3 000	0	0

Summa		280 064	311 678

174

Skr. 2022/23:101

¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.

² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.

³I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden den 31 december 2015.

4Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr, 2020/21:175–181.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.81 UO 24 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2022-12-31
Krediter för garantiverksamheten¹	Obegränsad	0

Summa		0

¹Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tillväxtverket

Tillväxtverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Tillväxtverket har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 19, anslag 1:3, anslagspost 2 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014– 2020. Bemyndiganderamen uppgår till 1 700 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 1 702 088 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:18 Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter

Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för att stimulera investeringar i datorhallar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar (skr. 2022/23:36) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:NU11, rskr 2022/23:136).

3.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 2).

175

Skr. 2022/23:101

Anslag

Tabell 3.82 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	151 223		151 223	0	0,0	148 511

1:2	Utjämningsbidrag för LSS-
	kostnader	4 718	175	4 893	175	3,7	4 717

1:3	Bidrag till kommunalekonomiska
	organisationer	7		7	0	0,0	7
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda
	kommuner och regioner	250	125	299	49	19,8

1:5	Medel till befolkningsmässigt
	mindre kommuner	300		300	0	0,0

1:6	Tillfälligt stöd för ökade
	kostnader för finansiering		300	300	300
	Summa	156 498	600	157 022	524	0,3	153 235

Utfallet uppgick till 157 022 miljoner kronor och blev därmed 524 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 3 787 miljoner kronor (2,5 procent).

Tillskott till kommuner och regioner

Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004: 881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 151 223 miljoner kronor, vilket är 2 711 miljoner kronor högre än 2021. Bidragen till kommunerna uppgick till 107 272 miljoner kronor, vilket är en ökning med

1 869 miljoner kronor (1,8 procent). Bidragen till regionerna uppgick till

43 951 miljoner kronor, en ökning med 843 miljoner kronor (2,0 procent).

Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget uppgick till 4 893 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 175 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån.

Tillfälliga stöd till enskilda kommuner och regioner

Utfallet för anslag 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner uppgick till

299 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Statsbidrag ges för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans. För att kunna betala ut medel i samband med beslut tillfördes anslaget ytterligare 125 miljoner kronor i enlighet med ändringsbudget. Detta är en tidigareläggning och anslaget kommer att minskas med motsvarande under kommande två år.

176

Skr. 2022/23:101

Anslaget 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner uppgick till 300 miljoner kronor och är nytt för 2022. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från det kommunala utjämningssystemet eller har färre än 9 000 invånare, totalt 88 kommuner.

Den 1 januari 2022 började den nya lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut att gälla. Det innebär att kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Kommuninvest omfattades av den nya skatten, men under 2022 beslutade riksdagen att Kommuninvest inte bör omfattas av riskskatten fr.o.m. 2023. I ändringsbudget beslutade riksdagen att kompensera kommuner för de ökade kostnaderna som riskskatten medförde för 2022. Därför uppfördes anslaget 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering i statens budget (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459). Ersättningen uppgick till 300 miljoner kronor och belastade anslaget.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.83 UO 25 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2022-12-31

1:4	Tillfälligt stöd till enskilda kommuner
	och regioner	500	299

Summa		500	299

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

500 miljoner kronor. Under året har åtaganden om 299 miljoner kronor ingåtts. Skillnaden beror på att det beslutande organet hos Kammarkollegiet inte har beviljat mer medel då de inkomna ansökningarna inte levt upp till de krav som ställts på kommunerna för att få medel beviljat.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2022:1 Statens finansiering av kommunerna – fördelningen av den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag

Riksrevisionen har granskat om fördelningen av intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag mellan kommunerna är förenlig med målet om likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och konstaterar att fördelningen i hög utsträckning överensstämmer med målet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna (skr. 2021/22:248) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU13, rskr. 2022/23:15).

3.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen

177

Skr. 2022/23:101

besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Anslag

Tabell 3.84 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Räntor på statsskulden	12 000	10 500	27 088	15 088	125,7	-1 388

1:2	Oförutsedda utgifter	10		3	-7	-68,4	1
1:3	Riksgäldskontorets
	provisionsutgifter	145		64	-81	-55,7	88

	Summa	12 155	10 500	27 155	15 000	123,4	-1 298

Utfallet för utgiftsområdet blev 27 155 miljoner kronor, vilket är 15 000 miljoner kronor (123,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 28 453 miljoner kronor högre än 2021.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet.

Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget netto- redovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.

Ränteutgifterna blev högre än beräknat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är

15 088 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 28 475 miljoner kronor högre. Det beror främst på svagare kronkurs och högre marknadsräntor jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Högre marknadsräntor påverkade räntebetalningarna, främst genom lägre inkomster av överkurser när Riksgäldskontoret emitterade obligationer. Kronförsvagningen medförde högre valutakursförluster på den del av statsskulden som är exponerad mot utländska valutor.

Vid förfall av realobligationer betalar Riksgälden ut inflationskompensation till investerarna för den inflation som varit sedan utgivandet. Riksgälden betalade ut 2 897 miljoner kronor i inflationskompensation för en realobligation som förföll. Kompensationen blev högre än beräknat då inflationen blev högre än vad som beräknades. Något motsvarande förfall ägde inte rum under 2021.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronkursen försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknadsräntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som ursprungligen beräknades.

178

Skr. 2022/23:101

Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Tabell 3.85 Räntor på statsskulden 2018–2022, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall		Utfall	Utfall-SB
	2018	2019	2020	2021	SB 2022	2022	2022
Räntor på lån i svenska kronor	15 871	22 023	23 043	8 537	14 500	15 000	500

Räntor på lån i utländsk valuta1	3 105	3 532	2 103	1 063	-500	751	1 251
Över- (-)/underkurser (+) vid
emission	-4 409	-8 324	-10 404	-11 978	-8 000	-2 299	5 701

Summa räntor	14 567	17 231	14 742	-2 378	6 000	13 452	7 452

Räntor på in- och utlåning1	-5 149	-5 233	-3 618	-1 988	-1 500	864	2 364
Valutakursförluster (+) /
valutakursvinster (-)	765	5 666	2 380	661	2 500	12 325	9 825

Kursförluster (+)/-vinster (-)	3 353	4 461	5 960	2 317	5 000	447	-4 553

Summa ränteutgifter	13 536	22 126	19 463	-1 388	12 000	27 088	15 088

1Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1 088 miljoner kronor 2022) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning.

I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 14 500 miljoner kronor. Utfallet blev 15 000 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat.

Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 8 000 miljoner kronor i statens budget. Utfallet för inkomster av överkurser blev 2 299 miljoner kronor, dvs.

5 701 miljoner kronor lägre än beräknat. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst.

I statens budget beräknades valutakursförlusterna, netto komma att uppgå till

2 500 miljoner kronor. Utfallet blev 12 325 miljoner kronor vilket är 9 825 miljoner kronor högre än beräknat. Genomsnittskursen för kronan blev svagare mot både euro och dollar jämfört med vad som beräknades i statens budget (se tabell 3.86).

I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 5 000 miljoner kronor netto. Utfallet blev en nettoförlust på 447 miljoner kronor, vilket är 4 553 miljoner kronor lägre än beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Tabell 3.86 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev högre 2022 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro, dollar och KIX-index blev svagare än beräknat.

Tabell 3.86 Räntor och valutakurser 2018–2022 årsgenomsnitt

	Utfall 2018	Utfall 2019	Utfall 2020	Utfall 2021	SB 2022	Utfall 2022
Ränta 5 år %	0,08	-0,36	-0,29	-0,04	0,05	1,59

Ränta 6 mån %	-0,68	-0,42	-0,15	-0,18	-0,15	0,90

KIX-index1	117,6	122,1	118,5	114,3	113,9	121,1
Växelkurs SEK per euro	10,26	10,59	10,49	10,14	10,13	10,63

Växelkurs SEK per USD	8,69	9,46	9,20	8,58	8,32	10,12

179

Skr. 2022/23:101

1Växelkurs, KIX (kronindex) är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken.

Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 64 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt.

Oförutsedda utgifter

Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev 3 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (68,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 2 miljoner kronor högre. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag.

Regeringen beslutade att utbetala så kallad ex gratia-ersättning om sammanlagt 2 miljoner kronor till två personer vars rättigheter enligt Europakonventionen åsidosatts i samband med en polisutredning. Ex gratia-ersättning innebär att ersätt- ningsbeslutet grundas på praxis och inte på någon lagbestämmelse. Finansiering har skett genom indragning på anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Vidare har ersättningar fastställda genom förliknings- avtal om sammanlagt 1 miljon kronor utbetalats. Förlikningsavtalen har träffats med anledning av Högsta domstolens dom den 23 april 2014 (mål nr T 5628–12) som fastställt att staten är ersättningsskyldig för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit till följd av de fiskeförbud som infördes i förordningen (FIFS1997: 12) om fiske i Torne älvs fiskeområde, med tillhörande ändringsförordningar t.o.m. år 2010. Utgifterna har finansierats genom en indragning på anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Lägre provisionsutgifter jämfört med 2021

Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 24 miljoner kronor

(27,2 procent) lägre än 2021. Det beror i huvudsak på lägre utgifter för försäljnings- provisioner. Under 2022 gav Riksgäldskontoret inte ut något lån via syndikering, dvs. att myndigheten anlitar en grupp av banker som genomför försäljningen. Under 2021 såldes en 50-årig obligation via syndikering.

Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2022 med 111 600 miljoner kronor (9,3 procent) till 1 092 665 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till

163 630 miljoner kronor. Att skuldminskningen under året var mindre än storleken på budgetöverskottet beror bl.a. på att det finns transaktioner som påverkar värdet av statsskulden men inte saldot i statens budget. Skuldminskningen blev mindre än budgetöverskottet pga. omvärderingseffekter till följd av hög inflation och en svagare krona.

3.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.

180

Skr. 2022/23:101

EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.

Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonational- inkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Anslag

Tabell 3.87 UO 27 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2022	2022	2022	2022	2022	2021
1:1	Avgiften till Europeiska unionen	47 837		48 240	403	0,8	52 262

	Summa	47 837		48 240	403	0,8	52 262

Avgiften till EU i nivå med budget

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 48 240 miljoner kronor och blev därmed

403 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), icke-materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Det högre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 1 747 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget, eftersom de faktiska inkomsterna från tullar blev högre än beräknat. Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 499 miljoner kronor högre, då mervärdesskattebasen blev högre än beräknat.

Utfallet för den del av avgiften som baseras på BNI blev däremot 1 739 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker EU- budgetens finansieringsbehov. Att BNI-avgiften blev lägre än beräknat beror framför allt på att medlemsstaternas ekonomier har återhämtat sig från de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin i högre grad än vad som beräknades i statens budget. Det innebär bl.a. att Sveriges avgiftsnivå justeras i förhållande till de andra medlemsstaternas BNI. Utfallet för avgiften baserad på icke materialåtervunnen plast blev dessutom 104 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Avgiften till EU minskade med drygt 4 miljarder kronor 2022

Jämfört med 2021 minskade avgiften till EU med 4 022 miljoner kronor (7,7 procent), vilket i huvudsak beror på att den BNI-baserade avgiften blev 6 329 miljoner kronor (16,2 procent) lägre. Det beror främst på att EU fattade fler beslut om ändringsbudgetar under 2021 med anledning av pandemin än under 2022, vilket påverkar Sveriges avgiftsnivå. Jämförelsen mellan åren påverkas dessutom av rabatten på BNI-avgiften, den svagare kronkursen och ändrad tidpunkt för justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter. För 2022 uppgick rabatten på BNI-avgiften till drygt 8 300 miljoner kronor, vilket är 400 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. EU:s justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2019 som gjordes under föregående år uppgick till 1 700 miljoner kronor. Motsvarande

181

Skr. 2022/23:101

justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2020 kommer att uppgå till drygt 950 miljoner kronor men tidpunkten för inbetalningen flyttades fram ungefär ett år och skedde i stället under mars 2023. Sammantaget innebär rabatten och den ändrade tidpunkten för justeringen att utfallet för BNI-avgiften blev ca 2 100 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 982 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år.

Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 6 828 miljoner kronor, vilket är 1 526 miljoner kronor (28,8 procent) högre än för 2021. Det beror framför allt på att inkomsterna från tullar blev högre under 2022 jämfört med 2021, i huvudsak pga. den allmänna prisökningen till följd av inflation. Importen från Norge, Kina, USA och Storbritannien står för nästan 70 procent av det totala importvärdet.

Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 7 741 miljoner kronor. Det är 827 miljoner kronor (12,0 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än 2021. Den Europeiska kommissionen reviderade upp sin prognos från 2021 för den svenska mervärdesskattebaserade avgiften under 2022 eftersom Sveriges ekonomi återhämtat sig från pandemins ekonomiska konsekvenser i högre grad än vad Europeiska kommissionen beräknat för under 2021.

EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov.

Nettoflödet till EU minskade med drygt 5 miljarder kronor

Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev

32 619 miljoner kronor. Det är en minskning med 5 033 miljoner kronor jämfört med 2021. Det beror till största delen på lägre BNI-baserad avgift jämfört med 2021.

182

Skr. 2022/23:101

4Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

4.1Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.

De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga.

Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i inter- nationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredo- visningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovis- ningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.

Avgränsningar av redovisningsenheten

Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning.

183

Skr. 2022/23:101

Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.

Konsolidering

Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndig- heternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellan- havanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.

En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter.

Gemensam brytdag

Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.

Skatter

Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.

Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.

184

Skr. 2022/23:101

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner.

När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.

Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall.

För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultat- räkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Transfereringar

Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.

Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar,

185

Skr. 2022/23:101

järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning.

Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall:

Tabell 4.1	Avskrivningstider
Anläggningstillgång		Avskrivningstid
Immateriella anläggningstillgångar		3–5 år

Statliga väganläggningar		10–95 år
Statliga järnvägsanläggningar		25–110 år

Byggnader		10–50 år, för vissa komponenter 75 år. En
		myndighet har upp till 150 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet		3–25 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.		3–5	år

Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg,
flygplan och helikoptrar		15–25	år

Beredskapstillgångar, modifiering av materiel		10	år

Beredskapstillgångar, övriga
beredskapsinventarier		3–10	år

Beredskapsinventarier, beredskapsvaror		Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet

Finansiella garantiavtal

Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas.

När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador.

Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skade- ersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.

Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag

Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substans- värdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation.

Finansiella instrument och utlåning

Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värde- stegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget- kapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde.

Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras).

186

Skr. 2022/23:101

Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.

Värdering av ansvarsförbindelser

Inom linjen i balansräkningen redovisar myndigheter de ansvarsförbindelser de har. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.

Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultat- räkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.

För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.

Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten.

Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

187

Skr. 2022/23:101

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar

Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen.

Regeringen beslutade den 22 december 2022 om en förordning (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. I årsredovisningen för staten redovisas för 2022 ett lämnat bidrag till hushåll på 17,5 miljarder kronor, (not 4) och ett motsvarande belopp redovisas som skatt (not 1) såsom det även hanteras i nationalräkenskaperna. Flaskhalsintäkter påverkar nettoutlåningen i statens budget. Se vidare Kommentarer till särskilda poster nedan samt tabellen Förklaringsposter i rapporten Utfallet för statens budget 2022, som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning.

Den periodisering som Lantmäteriet gör av stämpelskatt beaktas från och med 2022 i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten. Lantmäteriet har under året utvecklat en modell för att beräkna detta periodiserade utfall. Posten ingår i utfallet av Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen samt som upplupna skatter, not 38 i balansräkningen. I statens budget och i national- räkenskaperna hanteras stämpelskatten däremot kassamässigt. Se även tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, före- kommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.

Exportkreditnämnden har tagit fram nya redovisningsprinciper för att periodisera den administrativa delen av garantiavgiften. I resultaträkningen påverkas förändring av avsättningar för ej intjänade administrativa intäkter, övriga ränteintäkter och orealiserade kursförluster. I balansräkningen påverkas periodens resultat, avsättning för ej intjänade administrativa avgifter och övriga fordringar. Jämförelsetal för 2021 har räknats om och påverkar föregående års resultat negativt med 172 miljoner kronor.

Kriminalvården har ändrat redovisningsprincip för datorer. Dessa har tidigare kostnadsförts men för att få en jämnare kostnadsfördelning har en förändring skett från 2022. I samband med att gränsen för anskaffningsvärdet vid tillgångsredovisning av anläggningstillgångar höjdes med 5 000 kronor till lägst 25 000 kronor från 2022 gjordes även ett undantag för viss datorutrustning som ska definieras som anläggningstillgångar oavsett anskaffningsvärde med en avskrivningstid på tre år. Kriminalvården har även förändrat redovisningsprincip för medel till klienter, från kontoklass 5, övriga driftkostnader till kontoklass 7, transfereringar. Jämförelsetal för 2021 har räknats om.

Från och med 2022 redovisar Migrationsverket ersättningar gällande logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. i kontoklass 3 som

188

Skr. 2022/23:101

intäkt av avgift och andra ersättningar i stället för som tidigare, kostnadsreducering i kontoklass fem. Jämförelsetal har räknats om. Migrationsverket redovisar i och med införandet av massflyktsdirektivet 2022, tillfälliga boenden med heltäckande tjänst under övriga driftkostnader som inköp av tjänst. Jämförelsetal har inte räknats om på grund av svårigheter att beräkna beloppet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ändrat principen för redovisning av viss avgiftsbelagd verksamhet till att redovisas under intäkter av bidrag i stället för som tidigare under intäkter av avgifter och andra ersättningar samt årets kapitalförändring i resultaträkningen samt som upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag i balansräkningen i stället för som tidigare övriga upplupna intäkter, övriga förutbetalda intäkter samt kapitalförändring. Jämförelsetal har inte omräknats då beloppen inte är väsentliga i årsredovisning för staten.

Andra justeringar av jämförelsetal

De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2022 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2021.

Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2021 påverkats på följande sätt:

Tabell 4.2	Justering av jämförelsetal 2021
Miljoner kronor		-
Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2021		89 829

Förändrad princip för att periodisera den administrativa delen av garantiavgiften hos
Exportkreditnämnden (EKN)		-172

Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för
staten 2022		89 657

Undantag från generella principer

Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.

Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.

Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

189

Skr. 2022/23:101

Kommentarer till särskilda poster

Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premie- pensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvalt- ningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer.

I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.

Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas

Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national- räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.

I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas

I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensions- systemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie- pensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.

190

Skr. 2022/23:101

Överföringar till och från pensionssystemet

AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensions- fonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag

(se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar).

Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt

Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv.

Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning.

I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 3 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader.

Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken).

Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden:

191

Skr. 2022/23:101

–Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggande- grunder. Per den 31 december 2022 är bruttoräntan -1,5 procent (-1,4 procent).

–Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,10 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,75 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar.

–Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna.

–Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 22,0 år respektive 23,7 år.

CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.

Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper:

–förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar

–förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning

–förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.

Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren.

Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden.

Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.

Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga.

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret

Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5 och 42.)

192

Skr. 2022/23:101

Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret

Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5 och 42.)

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.

Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.

Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not

4 Transfereringar).

Upplupna skatteintäkter

Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad.

Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari till och med december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 38 Övriga upplupna intäkter.

Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga.

Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen

Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappers- innehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.

I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen

193

Skr. 2022/23:101

påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balans- räkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten.

Redovisning av elstöd i årsredovisningen för staten 2022

I årsredovisningen för staten används benämningen kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolagen och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Benämningen flaskhalsintäkter används för intäkter för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd.

Regeringen beslutade den 22 december 2022 om en förordning (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. Förordningen reglerar att elstöd kommer att betalas ut till elslutskunder i elområde 3 och i elområde 4. Avstämnings- tidpunkten är den 17 november 2022, dvs. att de elkunder som hade ett elavtal vid denna tidpunkt kommer att ha rätt till elstöd på 0,5 kronor i elområde 3 och

0,79 kronor i elområde 4. Elstödet till hushåll betalas ut av Försäkringskassan på uppdrag av Affärsverket svenska kraftnät. Bidragsmottagarna behöver inte lämna någon ansökan eller kompletterande uppgifter till Försäkringskassan eller Affärsverket svenska kraftnät för att få elstödet utbetalt.

Elstödet, som baseras på kostnader för perioden oktober 2021 till och med september 2022, påverkar årsredovisningen för staten 2022. I årsredovisningen för staten redo- visas för 2022 ett lämnat bidrag till hushåll på 17,5 miljarder kronor (not 4) och ett motsvarande belopp redovisas som skatt (not 1) såsom det hanteras i national- räkenskaperna. I avvaktan på utbetalning 2023 har beloppet i årsredovisningen för staten minskat den långfristiga skulden (not 48) och i stället bokats som en upplupen kostnad, (not 53).

Ställningstagandet att redovisa elstödet till hushåll för perioden oktober 2021 till september 2022 i årsredovisning för staten 2022 utgår från att samtliga nedanstående rekvisit har inträffat före den 31 december 2022:

–period för avläsning av elförbrukning

–avstämningstidpunkt för vem som stödet ska betalas ut till

–regeringsbeslut om högkostnadsskydd där förutsättningarna regleras.

I resultaträkningen brukar en kostnad för transfereringar normalt redovisas när bidraget betalas ut. Det finns dock ett krav att periodisera transfereringar i samband med att årsredovisningen upprättas om bidraget är hänförbart till ett annat år än när det betalas ut, vilket regleras i ESV:s allmänna råd till 4 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Om regeringen under 2023 beslutar om ytterligare elstöd till hushåll eller företag innan årsredovisningen för staten lämnas kommer dessa stöd inte att redovisas som kostnader eller intäkter för 2022. Den ekonomiska händelsen anses då inträffa när regeringen beslutar om elstöd och reglerar förutsättningarna för att få stödet.

Affärsverket svenska kraftnät redovisar idag inbetalade kapacitetsavgifter som inte har förbrukats som förutbetalda intäkter under Långfristiga skulder. I takt med att kapacitetsavgifterna förbrukas redovisas en intäkt i resultaträkningen. En intäkt redovisas i takt med att kostnader uppkommer i verksamheten som får finansieras av kapacitetsavgifter. Flaskhalsintäkten kommer att vara densamma som kostnader för

194

Skr. 2022/23:101

lämnat elstöd, vilket innebär att det inte kommer att uppstå någon resultateffekt i resultaträkningen. Inbetalade kapacitetsavgifter som redovisas under posten Långfristiga skulder minskar i takt med att intäkter tas upp i resultaträkningen. Affärsverket svenska kraftnät kommer som tidigare år även att använda kapacitets- avgifter för att finansiera åtgärder för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Dessa intäkter kommer som tidigare att redovisas under Intäkter av avgifter och andra ersättningar.

Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet

Denna redovisning avser den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet

(2013– 2020). De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Regeringen avser att annullera de utsläppminskningsenheter som Sverige har tilldelats för 2020 och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU. Annulleringen bedöms kunna genomföras 2023, i linje med ansvarsfördelnings- beslutets fullgörandeprocess vid tidpunkten för avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.

Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN.

Under 2022 genomfördes ingen annullering av förvärvade utsläppsminskningsenheter. Vid årsskiftet 2022/2023 var Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter förvärvade genom Sveriges program för internationella klimatinsatser 5 340 982 ton koldioxidekvivalenter.

Redovisningsprinciper för statens budget

Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten.

Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.

Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds- kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in-

195

Skr. 2022/23:101

och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget.

Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.

I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Tabell 4.3 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

Resultaträkningen

Statens budget

Skatt

Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel

Avgifter av tillfällig natur eller mindre omfattning

IntäktIntäkt/betalning

Intäkt

Intäkt Kostnadsreduktion på anslag

Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan på anslag
		eller inkomsttitlar

Erhållna bidrag som används i	Intäkt	Ingen påverkan på anslag
verksamheten		eller inkomsttitlar
Transfereringar (lämnade bidrag m.m.)	Kostnad	Utbetalning

Avsättningar för framtida förpliktelser	Kostnad	Kostnad/utgift

Löner, varor och tjänster	Kostnad	Kostnad

Andel av företagsvinst/förlust	Intäkt/kostnad enligt	Inkomst vid utdelning
	kapitalandelsmetoden

Orealiserad valutavinst/förlust och	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan på anslag
upplupen ränta		eller inkomsttitlar

Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.

196

Skr. 2022/23:101

En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna.

Tilläggsupplysningar

Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra covid-19-pandemins effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten, 672,5 miljarder euro, kommer att kanaliseras genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtnings- planer som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra.

Regeringen fattade 27 maj 2021 beslut om Sveriges återhämtningsplan som utgör ansökan om finansiellt stöd i form av bidrag från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Regeringen beslutade 23 september och 20 oktober 2021 samt

24 februari 2022 om revideringar av denna plan. EU-kommissionen har därefter granskat planen och lämnade 29 mars 2022 ett positivt förslag till rådets genom- förandebeslut. Sveriges återhämtningsplan beslutades av rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) 4 maj 2022. Finansieringsavtalet mellan EU-kommissionen och Sverige slöts den 15 december 2022.

Det ekonomiska bidrag som finns tillgängligt för Sverige utifrån den svenska återhämtningsplanen, uppgår preliminärt till ca 3,18 miljarder euro över fem år (vilket inte inkluderar medel avseende REPowerEU eller överföring från brexitjusteringsreserven). Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 20 procent till den digitala omställningen.

Sverige avser att under hösten 2023 lämna in ansökan om ersättning för åren 2020, 2021 och 2022. Tidpunkten för utbetalning till Sverige liksom beloppets storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2022 osäker varför ingen redovisning av intäkt eller förväntad intäkt kan göras.

Ny riksbankslag från 1 januari 2023

Den 23 november 2022 fattade riksdagen beslut om en ny riksbankslag. Lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank trädde i kraft den 1 januari 2023. Den nya lagen innebär bl.a. bestämmelser om storleken på Riksbankens eget kapital, vilket innefattar att om Riksbankens eget kapital sjunker under 1/3 av målnivån (60 miljarder kronor) ska Riksbanken göra en framställning till Riksdagen om kapitaltillskott.

Eftersom Riksbanken i årsredovisningen för 2022 redovisar en större förlust kommer posten Eget kapital att bli negativt när riksdagen beslutat om Riksbankens förlust- disposition för 2022. Efter Riksbankens förlust och den förlustdisposition som riksdagen ska besluta om under 2023, faller det egna kapitalet under en tredjedel av målnivån. Riksbanken behöver därmed göra en framställning för att återställa det egna kapitalet senast i samband med årsredovisningen för 2023, som är det första året den

197

Skr. 2022/23:101

nya lagen gäller. Hur stort belopp en sådan framställning kommer att omfatta beror på flera faktorer som till stor del kan avgöras först i samband med att framställningen bereds. Någon sådan framställning av Riksbanken har vid upprättandet av årsredovisning för staten 2022 inte lämnats till Riksdagen varför statens andel av Riksbankens grundfond om 1 miljard kronor är oförändrad på balansdagen, se not 26.

4.2Resultaträkning

27 miljarder kronor i överskott

Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor. Det är 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till knappt 1 599 miljarder kronor vilket var en ökning med 94 miljarder kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med

20 miljarder kronor och uppgick till 89 miljarder kronor medan intäkter av bidrag minskade något.

Kostnaderna för transfereringar uppgick till 1 353 miljarder kronor, vilket var en ökning med 22 miljarder kronor jämfört med 2021. Transfereringar till hushåll ökade med 44 miljarder kronor och medan transfereringar till företag, kommuner och utlandet minskade med totalt 22 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för statsskulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021.

Tabell 4.4	Konsoliderad resultaträkning
Miljoner kronor
-		Not	2022	2021

Intäkter		-	-	-
Skatteintäkter		1	1 598 550	1 504 824

Intäkter av avgifter och andra ersättningar		2	89 009	68 588

Intäkter av bidrag		3	61 478	67 754
Summa intäkter		-	1 749 037	1 641 166

Kostnader		-	-	-

Transfereringar m.m.		-	-	-
Transfereringar till hushåll		4	-773 230	-729 201

Transfereringar till företag		4	-93 100	-103 659

Transfereringar till kommuner		4	-394 392	-403 460

Transfereringar till utlandet		4	-92 244	-94 426

Avsättning till/upplösning av fonder		5	7 646	-10 231

Summa transfereringar m.m.		-	-1 345 320	-1 340 977
Statens egen verksamhet		-	-	-

Kostnader för personal		6	-155 769	-146 658

Kostnader för lokaler		7	-24 771	-22 911

Vissa garanti- och kreditkostnader		8	-5 591	-122

198

Skr. 2022/23:101

-	Not	2022	2021
Övriga driftkostnader	9	-138 006	-114 233

Avskrivningar och nedskrivningar	10	-31 722	-30 979

Summa statens egen verksamhet	-	-355 859	-314 903
Summa kostnader	-	-1 701 179	-1 655 880

Saldo före resultat från andelar och finansiella poster	-	47 858	-14 714

Resultat från andelar i hel- och delägda företag	11	19 642	97 607

Finansiella intäkter och kostnader	-	-	-

Nettokostnad för statsskulden	12	-31 805	-7 647

Övriga finansiella intäkter	13	16 649	18 945
Övriga finansiella kostnader	14	-25 461	-4 534

Summa finansiella poster	-	-40 617	6 764

Årets över- eller underskott	-	26 883	89 657

Intäkter

Statens intäkter ökade med 108 miljarder kronor

Statens intäkter ökade med 108 miljarder kronor till 1 749 miljarder kronor. Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av verksamhetsintäkterna och uppgick till

1 599 miljarder kronor, en ökning med 94 miljarder kronor (6 procent) jämfört med 2021. Det kan jämföras med utvecklingstakten föregående år då ökningen var hela 173 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2020. Den lägre utvecklingstakten av statens skatteintäkter förklaras i allt väsentligt av en svag utveckling av hushållens kapitalvinster samt skattesänkningar.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisade en ökning med 20 miljarder kronor och uppgick till 89 miljarder kronor. Det är främst intäkter av avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter till Affärsverket svenska kraftnät, som ökade med 13 miljarder kronor. Det beror på det högre elpriset jämfört med föregående år.

Intäkter av bidrag minskade med 6 miljarder kronor och uppgick till 61 miljarder kronor 2022. Nettoöverföringen från AP-fonderna uppgick till drygt 17 miljarder kronor, en minskning med 12 miljarder kronor medan återflödet från EU- budgeten ökade med knappt 5 miljarder kronor.

Diagram 4.1	Statens intäkter
Finansiella intäkter		Intäkter av bidrag
	1%	3%

Intäkter av avgifter och andra

ersättningarSkatteintäkter 5%

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Finansiella intäkter

Intäkter av bidrag

Skatteintäkter 91%

Anm.: Av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter), 1 766 miljarder kronor utgjorde 91 procent skatteintäkter, intäkter av avgifter och andra ersättningar 5 procent, intäkter av bidrag 3 procent och finansiella intäkter 1 procent.

199

Skr. 2022/23:101

Kostnader

Kostnaderna ökade med 45 miljarder kronor

De totala kostnaderna för transfereringar m.m. och statens egen verksamhet ökade med 45 miljarder kronor och uppgick till 1 701 miljarder kronor. Det betyder sammantaget att saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster uppvisade ett positivt resultat om 48 miljarder kronor jämfört med 2021 då saldot var negativt, 15 miljarder kronor.

Kostnader för totala transfereringar ökade med totalt 22 miljarder kronor till

1 353 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll ökade med 44 miljarder kronor och uppgick till 773 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av den kompensation för höga elpriser till hushåll som beslutades om för första gången under 2022, och som uppgick till totalt 26 miljarder kronor, dels av olika ersättningar inom social- försäkringsområdet och arbetsmarknadsområdet som förändrades. Ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 13 miljarder kronor, framför allt på grund av att antalet pensionärer med inkomstgrundad pension ökade. Premiepensionerna ökade med 6 miljarder kronor, vilket främst beror på att de nytillkomna pensionärerna har en större andel av det nya pensionssystemet. Sjukpenningkostnaderna ökade med

3 miljarder kronor, där en bidragande orsak till ökningen var att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjdes från 1 januari 2022. Kostnaderna för arbetsmarknad och arbetsliv minskade däremot med sammantaget 12 miljarder kronor. Transfereringar till företag och kommuner minskade sammantaget med

20 miljarder kronor till 487 miljarder kronor. Det avser i huvudsak en minskning av olika former av stöd för att minska effekterna av pandemin som infördes under 2020 och 2021. Transfereringar till utlandet minskade något, vilket gäller avgifter till den Europeiska unionen.

Avsättning till statens fonder minskade med 18 miljarder kronor och var negativa med knappt 8 miljarder kronor, dvs. fondernas värde minskade.

Kostnader för statens egen verksamhet ökade totalt med 41 miljarder kronor till

356 miljarder kronor. Övriga driftkostnader ökade mest, med 24 miljarder kronor och uppgick till 138 miljarder kronor. Det förklaras delvis av ökade driftkostnader för varor och tjänster hos Affärsverket svenska kraftnät med 13 miljarder kronor som till stor del beror på det högre elpriset jämfört med föregående år, men även av ökade kostnader, ca

6 miljarder kronor, för beredskapsvaror och tjänster hos Försvarsmakten och Försvarets materielverk som beror på det förändrade säkerhetsläget. Kostnader för personal ökade med 9 miljarder kronor och uppgick till 156 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med drygt 6 miljarder kronor och statens pensionskostnader ökade med 3 miljarder kronor. Statens lokalkostnader uppgick till

25 miljarder kronor vilket var en ökning med 2 miljarder kronor. Kostnaderna för vissa garanti- och kreditkostnader ökade markant med drygt 5 miljarder kronor till knappt

6 miljarder kronor. Ökningen beror främst på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar.

200

Skr. 2022/23:101

Diagram 4.2

Kostnader för

Statens kostnader

Nettokostnad för statsskulden och

Övriga finansiella kostnader

statens egen verksamhet 20%

Transfereringar m.m. 77%

Transfereringar m.m.

Kostnader för statens egen verksamhet

Nettokostnad för statsskulden och Övriga finansiella kostnader

Anm.: Av statens totala kostnader (inklusive finansiella kostnader), 1 758 miljarder kronor utgjorde 77 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent.

Diagram 4.3	Transfereringar
Transfereringar	Transfereringar
Transfereringar	till utlandet
till kommuner	till utlandet
till kommuner	7%
29%	7%
29%
		Transfereringar till hushåll


		Transfereringar till företag


		Transfereringar till


		kommuner
		Transfereringar till utlandet

	Transfereringar
Transfereringar	till hushåll
till företag	57%
7%

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor vilket motsvarar en minskning med 78 miljarder kronor jämfört med 2021. Det var främst resultatandelarna från Vattenfall AB som minskade med 48 miljarder kronor, Telia Company AB som minskade med 11 miljarder kronor och LKAB samt Akademiska hus AB med en minskning om ca 8 miljarder kronor vardera.

Summa finansiella poster minskade statens överskott

Summa finansiella poster minskade statens överskott med 41 miljarder kronor, vilket kan jämföras med föregående år då summa finansiella poster bidrog positivt till statens överskott. Det var Nettokostnaden för statsskulden som ökade med 24 miljarder kronor och uppgick till 32 miljarder kronor. Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor ökade med 14 miljarder kronor liksom realiserade valutakursförändringar som ökade med 11 miljarder kronor. Även Övriga finansiella kostnader ökade, med 21 miljarder kronor, och uppgick till 25 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden uppvisade orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument som ökade kostnaderna med 10 miljarder kronor liksom även Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden (EKN) som redovisade

201

Skr. 2022/23:101

värdeförändringar om 5 respektive 3 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter minskade med 2 miljarder kronor och uppgick till 17 miljarder kronor.

4.3Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2022.

Tabell 4.5	Konsoliderad balansräkning
Miljoner kronor
		Not	2022-12-31	2021-12-31
TILLGÅNGAR		-	-	-

Anläggningstillgångar		-	-	-
Immateriella anläggningstillgångar		-	-	-

Balanserade utgifter för utveckling		15	10 085	9 429

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar		16	2 530	2 757
Summa immateriella anläggningstillgångar		-	12 615	12 186

Materiella anläggningstillgångar		-	-	-

Statliga väganläggningar		18	146 421	146 527
Statliga järnvägsanläggningar		19	180 421	172 357

Byggnader, mark och annan fast egendom		20	55 727	50 156

Förbättringsutgifter på annans fastighet		21	7 551	7 441

Maskiner, inventarier, installationer m.m.		22	49 501	46 086

Pågående nyanläggningar		23	167 792	148 345

Beredskapstillgångar		24	153 554	134 324
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar		25	4 850	4 997

Summa materiella anläggningstillgångar		-	765 817	710 233

Finansiella anläggningstillgångar		-	-	-

Andelar i hel- och delägda företag		26	487 935	551 852

Andra långfristiga värdepappersinnehav		27	62 686	62 754

Långfristiga fordringar		28	13 223	12 772
Summa finansiella anläggningstillgångar		-	563 844	627 378

Summa anläggningstillgångar		-	1 342 276	1 349 797

Utlåning		29	323 068	375 481

Varulager m.m.		-	-	-

Varulager och förråd		30	2 554	2 659

Pågående arbeten		31	437	451
Fastigheter		32	181	154

Förskott till leverantörer		33	93	61

Summa varulager m.m.		-	3 265	3 325

Fordringar		-	-	-

Kundfordringar		34	6 944	5 518

Övriga kortfristiga fordringar		35	173 457	146 349
Summa fordringar		-	180 401	151 867

Periodavgränsningsposter		-	-	-

Förutbetalda kostnader		36	12 967	9 274

Upplupna bidragsintäkter		37	4 175	4 034

Övriga upplupna intäkter		38	288 426	308 739

Summa periodavgränsningsposter		-	305 568	322 047
Kortfristiga placeringar		-	-	-

202

Skr. 2022/23:101

	Not 2022-12-31		2021-12-31
Värdepapper och andelar	39	36 774	15 953

Summa kortfristiga placeringar	-	36 774	15 953

Kassa och bank	40	8 643	6 879
SUMMA TILLGÅNGAR	-	2 199 995	2 225 349

KAPITAL OCH SKULDER	Not 2022-12-31		2021-12-31
Nettoförmögenhet	41	112 522	116 698

Fonder	42	216 119	223 765

Avsättningar	-	-	-

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	43	352 809	350 710

Avsättningar för garantier	44	15 738	12 238

Avsättningar för avhjälpande av miljöskador	45	3 591	3 902
Övriga avsättningar	46	4 274	3 900

Summa avsättningar	-	376 412	370 750

Statsskulden	-	-	-

Lån i svenska kronor	-	831 530	916 424

Lån i utländsk valuta	-	199 391	228 086

Summa statsskulden	47	1 030 921	1 144 510
Skulder m.m.	-	-	-

Långfristiga skulder	48	81 537	38 926

Leverantörsskulder	49	32 875	30 131

Övriga kortfristiga skulder	50	228 392	190 578

Depositioner	51	4 061	3 665

Förskott från uppdragsgivare och kunder	52	210	184
Summa skulder m.m.	-	347 075	263 484

Periodavgränsningsposter	-	-	-

Upplupna kostnader	53	47 246	28 321

Oförbrukade bidrag	54	16 155	14 310

Övriga förutbetalda intäkter	55	53 545	63 511

Summa periodavgränsningsposter	-	116 946	106 142
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER	-	2 199 995	2 225 349

Garantiförbindelser	56	7 171	6 667

Övriga ansvarsförbindelser	57	87 334	106 877

Nettoförmögenheten minskade något

Vid utgången av 2022 uppgick statens nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, motsvarande eget kapital i ett företag), till 113 miljarder kronor. Det är en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021 då den uppgick till 117 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan beskrivas på följande sätt:

Tabell 4.6 Nettoförmögenhetens förändring enligt balansräkningen

Miljarder kronor	-
Minskning av tillgångar	-25

Minskning av fonder	8

Ökning av avsättningar	-6

Minskning av statsskulden	113

Ökning av övriga skulder	-94

203

	Skr. 2022/23:101
Miljarder kronor	-
Summa	-4

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

Tabell 4.7	Nettoförmögenhetens förändring
Miljarder kronor		-

Årets överskott enligt resultaträkningen		27

Värdeförändring av aktier och andelar		-37

Utjämningspost värdering av inomstatliga värdepapper		7

Saldo vid beräkning skatteperiodiseringar		-1
Summa		-4

Tillgångar

Värdet av de Materiella anläggningstillgångarna ökade med 56 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 766 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt samt Försvarsmaktens nyanskaffning av militära beredskapsinventarier som innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS 39E och den nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd.

Värdet av Finansiella anläggningstillgångar uppvisar en kraftig minskning om

63 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 564 miljarder kronor. Minskningen förklaras i allt väsentligt av att värdet av andelar i företag med bestämmande statligt inflytande i posten Andelar i hel- och delägda företag, minskade med 60 miljarder kronor och värdet av andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 4 miljarder kronor. Det är främst Vattenfall AB:s andelsvärde som minskade med

70 miljarder kronor medan andelsvärdet i LKAB, Sveaskog Holding AB och Akademiska hus AB ökade med sammantaget 11 miljarder kronor.

Statens utlåningsfordringar uppgick till 323 miljarder kronor vilket är en minskning med 52 miljarder kronor. Det bokförda värdet på studielån har ökat med 10 miljarder kronor jämfört med 2021 medan Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken minskade med 51 miljarder kronor jämfört med föregående år och till Svensk Exportkredit med 10 miljarder kronor.

Övriga