Årsredovisning för staten 2015

Skrivelse 2015/16:101

Regeringens skrivelse 2015/16:101

Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101

Årsredovisning för staten 2015

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2016

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2015. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Skr. 2015/16:101

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................				9
Diagramförteckning ............................................................................................................				13
Sammanfattning ...................................................................................................................				17
Årsredovisning för staten 2015...........................................................................................				23
1	Uppföljning av de budgetpolitiska målen ................................................................			29
	1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................		29
	1.2	Utgiftstaket för 2015 .................................................................................		32
2	Utfallet för statens budget........................................................................................			39
	2.1	Saldot i statens budget 2015 ......................................................................		39
		2.1.1	Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat
			budgetförslag än budgetpropositionen .....................................	41
	2.2	Inkomster i statens budget 2015 ...............................................................		47
		2.2.1	Prognosförutsättningar ..............................................................	47
		2.2.2	Totala skatteintäkter...................................................................	49
		2.2.3	Övriga inkomster........................................................................	54
	2.3	Utgifter i statens budget 2015...................................................................		61
		2.3.1	Utgifter i statens budget – sammanfattning .............................	61
		2.3.2	Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ...............	67
		2.3.3	Indragningar................................................................................	69
		2.3.4	Överskridanden ..........................................................................	70
	2.4	Utfall per utgiftsområde ............................................................................		71
		2.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ................................................	72
		2.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.......	75
		2.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution................................	78
		2.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .................................................	79
		2.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan...............................	82
		2.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ..........	83
		2.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...................................	86
		2.4.8	Utgiftsområde 8 Migration ........................................................	89
		2.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........	92
		2.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
			funktionsnedsättning..................................................................	95
		2.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .............	98
		2.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och
			barn............................................................................................	100
		2.4.13	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet .....................	102
		2.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ....................	104

Skr. 2015/16:101

		2.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd ....................................................	109
		2.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .......	111
		2.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .....	117
		2.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
			och byggande samt konsumentpolitik .....................................	119
		2.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ..........................................	121
		2.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård ......................	123
		2.4.21	Utgiftsområde 21 Energi ..........................................................	126
		2.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer ......................................	128
		2.4.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
			livsmedel ....................................................................................	132
		2.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ....................................................	134
		2.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner .................	137
		2.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ...............................	139
		2.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ...............	142
		2.4.28	Förändring av anslagsbehållningar ...........................................	143
		2.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................	144
		2.4.30	Kassamässig korrigering ............................................................	148
		2.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ..............	149
	2.5	Underliggande saldo och engångseffekter ..............................................		151
	2.6	Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ........................		154
	2.7	Beställningsbemyndiganden.....................................................................		158
	2.8	Inomstatliga lån ........................................................................................		159
	2.9	Övriga krediter..........................................................................................		160
3	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .......................................			163
	3.1	Resultaträkning.........................................................................................		163
		3.1.1	Intäkter ......................................................................................	164
		3.1.2	Kostnader ...................................................................................	165
		3.1.3	Transfereringar ..........................................................................	166
		3.1.4	Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade ....................	169
		3.1.5	Försämrat resultat i statliga företag .........................................	170
		3.1.6	Nettokostnaden för statsskulden minskade ............................	170
	3.2	Balansräkning............................................................................................		170
		3.2.1	Nettoförmögenheten minskade ...............................................	172
		3.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen ....................................	172
	3.3	Finansieringsanalys...................................................................................		174
		3.3.1	Statens verksamhet gav positivt kassaflöde .............................	175
		3.3.2	Investeringarna blev något lägre ...............................................	175
		3.3.3	Statens nettoutlåning var högre än 2014 ..................................	175
		3.3.4	Kassaflödet från finansiella aktiviteter försvagades .................	176
		3.3.5	Statens lån ökade .......................................................................	176
		3.3.6	Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens
			budget .........................................................................................	176
		3.3.7	Justeringar som är hänförliga till statsskulden ........................	177
	3.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ....................................		177
		3.4.1	Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ...............	177
		3.4.2	Redovisningsprinciper för statens budget ...............................	186
		3.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .........	187
	3.5	Noter	.........................................................................................................	188
		3.5.1 ......................................................	Noter till resultaträkningen	188

			Skr. 2015/16:101
		3.5.2	Noter till balansräkningen .......................................................	211
		3.5.3	Noter till finansieringsanalysen ...............................................	243
4	Utvecklingen av statsskulden .................................................................................			249
	4.1	Definition av statsskulden .......................................................................		249
	4.2	Statsskuldens fördelning och löptid........................................................		250
	4.3	Statsskuldens kostnader...........................................................................		252
5	Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning..............................			257
	5.1	Statliga garantier.......................................................................................		257
		5.1.1	Garantiportföljens sammansättning ........................................	257
		5.1.2	De olika garantityperna ............................................................	260
		5.1.3	Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj...........	264
		5.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten.............................................	265
		5.1.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster
			och tillgångar i garantiverksamheten.......................................	266
		5.1.6	Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på
			statens finanser..........................................................................	266
	5.2	Statlig utlåning med kreditrisk ................................................................		268
		5.2.1	Utlåningsportföljens sammansättning ....................................	269
		5.2.2	De olika lånen med kreditrisk..................................................	270
	5.3	Stabilitetsfonden ......................................................................................		272
	5.4	Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier ...		272
		5.4.1	Den ordinarie portföljen ..........................................................	272
		5.4.2	Insättningsgarantin...................................................................	274
6	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU..................................			279

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

	statsförvaltningen.....................................................................................		279
	6.1.1	Innehållet i regeringens nationella intygande
		avseende EU-medel ..................................................................	279
	6.1.2	Ramverket för intern styrning och kontroll ...........................	280
	6.1.3	Omfattningen av regeringens nationella intygande................	280
6.2	Räkenskapssammanställning av EU-medel ............................................		283
	6.2.1	Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen.....	283
	6.2.2	Resultaträkning.........................................................................	284
	6.2.3	Balansräkning............................................................................	285
	6.2.4	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ....	286
6.3	Ansvariga myndigheters bedömningar ...................................................		287
	6.3.1	Intygande av räkenskaper och bedömning av intern
		styrning och kontroll................................................................	287
	6.3.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ....................................	288
	6.3.3	Förvaltningsförklaringar ..........................................................	289
	6.3.4	Riksrevisionens granskning av myndigheternas
		årsredovisningar och ledningens förvaltning ..........................	290

6.4Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

	av EU-medel.............................................................................................		290
6.5	Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet......		291
	6.5.1	Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2014 ............................	291
	6.5.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ........................	291
	6.5.3	Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende
		revisionsrättens iakttagelser .....................................................	292

Skr. 2015/16:101

6.6	Redovisning av samtliga EU-medel.........................................................		292
	6.6.1	Avgiften till EU.........................................................................	292
	6.6.2	Redovisningen i och vid sidan om statens budget...................	293
	6.6.3	Redovisning i resultaträkningen...............................................	295

Bilagor

Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5 Tabellsamling

Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 7 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016

Skr. 2015/16:101

Tabellförteckning
Tabell 1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande .........................................................	30
Tabell 1.2	Det finansiella sparandet i delsektorerna ............................................................	30
Tabell 1.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
	avstämning mot målet för den offentliga sektorns
	finansiella sparande...............................................................................................	31
Tabell 1.4	Utgiftstaket...........................................................................................................	32
Tabell 1.5	Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av
	utgiftstakets nivå för 2015 ...................................................................................	33
Tabell 1.6	Takbegränsade utgifter .........................................................................................	33
Tabell 1.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av
	utgiftstaket för 2015 till utfallet för 2015 ...........................................................	34
Tabell 2.1	Utfall för statens budget 2015.............................................................................	39
Tabell 2.2	Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget ............	40
Tabell 2.3	Utfallet för statens budget 2015 och 2014..........................................................	40
Tabell 2.4	Utgifter .................................................................................................................	41
Tabell 2.5	Statens budget för 2015........................................................................................	42
Tabell 2.6	Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 i
	propositionen Vårändringsbudget för 2015........................................................	44
Tabell 2.7	Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens
	budget för 2015.....................................................................................................	46
Tabell 2.8	Skattereformer 2015 i beslutad budget för 2015 och i propositionen
	Vårändringsbudget för 2015 ................................................................................	47
Tabell 2.9	Antaganden i 2016 års ekonomiska vårproposition jämfört med
	budgetpropositionen för 2015.............................................................................	48
Tabell 2.10	Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar
	utfall för 2015 .......................................................................................................	48
Tabell 2.11	Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i
	årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2009–2013 .................................	49
Tabell 2.12	Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört
	med statens budget för 2014 och beslutad budget för 2015 ..............................	50
Tabell 2.13 Övriga inkomster, sammanfattning.....................................................................		55
Tabell 2.14	Inkomster av statens verksamhet, översikt.........................................................	55
Tabell 2.15	Rörelseöverskott ..................................................................................................	55
Tabell 2.16	Ränteinkomster ....................................................................................................	56
Tabell 2.17 Aktieutdelning 2015 och 2014.............................................................................		57
Tabell 2.18	Inkomster av försåld egendom ............................................................................	58
Tabell 2.19 Återbetalning av lån .............................................................................................		58
Tabell 2.20	Kalkylmässiga inkomster .....................................................................................	59
Tabell 2.21	Statliga pensionsavgifter ......................................................................................	59
Tabell 2.22 Bidrag m.m. från EU ............................................................................................		59
Tabell 2.23	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet.............................................	60
Tabell 2.24	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ................................	61

Skr. 2015/16:101
Tabell 2.25 Utgifter i statens budget 2015..............................................................................		62
Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 ..........................................................		65
Tabell 2.27 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2015.............		67
Tabell 2.28	Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................	68
Tabell 2.29 Regeringsbeslut om förtida betalningar av utgifter 2015 ...................................		69
Tabell 2.30	Indragningar 2015 .................................................................................................	69
Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2015............................................................................		70
Tabell 2.32 Icke medgivna överskridanden 2015....................................................................		71
Tabell 2.33	UO 1 Anslag .........................................................................................................	72
Tabell 2.34 UO 1 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		72
Tabell 2.35 UO 1 Garantier.....................................................................................................		73
Tabell 2.36 UO 1 Inomstatliga lån..........................................................................................		73
Tabell 2.37	UO 2 Anslag .........................................................................................................	75
Tabell 2.38 UO 2 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		75
Tabell 2.39 UO 2 Utlåning......................................................................................................		75
Tabell 2.40 UO 2 Garantier.....................................................................................................		76
Tabell 2.41 UO 2 Inomstatliga lån..........................................................................................		76
Tabell 2.42 UO 2 Övriga krediter...........................................................................................		77
Tabell 2.43	UO 3 Anslag .........................................................................................................	78
Tabell 2.44	UO 4 Anslag .........................................................................................................	79
Tabell 2.45 UO 4 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		80
Tabell 2.46	UO 5 Anslag .........................................................................................................	82
Tabell 2.47 UO 5 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		82
Tabell 2.48	UO 6 Anslag .........................................................................................................	83
Tabell 2.49 UO 6 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		84
Tabell 2.50 UO 6 Garantier.....................................................................................................		84
Tabell 2.51 UO 6 Inomstatliga lån..........................................................................................		84
Tabell 2.52 UO 6 Övriga krediter...........................................................................................		84
Tabell 2.53	UO 7 Anslag .........................................................................................................	86
Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006–2015................................................................................		87
Tabell 2.55 UO 7 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		87
Tabell 2.56 UO 7 Garantier.....................................................................................................		87
Tabell 2.57 UO 7 Övriga krediter...........................................................................................		88
Tabell 2.58	UO 8 Anslag .........................................................................................................	89
Tabell 2.59 Asylsökande m.m. 2015........................................................................................		90
Tabell 2.60 UO 8 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		91
Tabell 2.61	UO 9 Anslag .........................................................................................................	92
Tabell 2.62 UO 9 Beställningsbemyndiganden ......................................................................		93
Tabell 2.63	UO 9 Inomstatliga lån.........................................................................................	94
Tabell 2.64 UO 10 Anslag .......................................................................................................		95
Tabell 2.65 UO 10 Ohälsomått...............................................................................................		96
Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden ....................................................................		97
Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter.........................................................................................		97
Tabell 2.68 UO 11 Anslag .......................................................................................................		98
Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter.........................................................................................		99
Tabell 2.70 UO 12 Anslag .....................................................................................................		100
Tabell 2.71 UO 13 Anslag .....................................................................................................		102
Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2015 ...........................................................................		102
Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden ..................................................................		103
Tabell 2.74 UO 14 Anslag .....................................................................................................		104
Tabell 2.75	Arbetslöshet ........................................................................................................	105

		Skr. 2015/16:101
Tabell 2.76	Arbetsmarknadspolitiska program och insatser...............................................	106
Tabell 2.77	Bidrag till lönegarantiersättning ........................................................................	107
Tabell 2.78	UO 14 Beställningsbemyndiganden..................................................................	107
Tabell 2.79	UO 15 Anslag.....................................................................................................	109
Tabell 2.80	UO 15 Beställningsbemyndiganden..................................................................	110
Tabell 2.81	UO 15 Utlåning .................................................................................................	110
Tabell 2.82	UO 16 Anslag.....................................................................................................	111
Tabell 2.83	UO 16 Beställningsbemyndiganden..................................................................	114
Tabell 2.84	UO 16 Garantier ................................................................................................	114
Tabell 2.85	UO 17 Anslag.....................................................................................................	117
Tabell 2.86	UO 17 Beställningsbemyndiganden..................................................................	118
Tabell 2.87	UO 17 Utlåning .................................................................................................	118
Tabell 2.88	UO 18 Anslag.....................................................................................................	119
Tabell 2.89	UO 18 Beställningsbemyndiganden..................................................................	120
Tabell 2.90	UO 18 Garantier ................................................................................................	120
Tabell 2.91	UO 18 Övriga krediter ......................................................................................	120
Tabell 2.92	UO 19 Anslag.....................................................................................................	121
Tabell 2.93	UO 19 Beställningsbemyndiganden..................................................................	121
Tabell 2.94	UO 20 Anslag.....................................................................................................	123
Tabell 2.95	UO 20 Beställningsbemyndiganden..................................................................	124
Tabell 2.96	UO 21 Anslag.....................................................................................................	126
Tabell 2.97	UO 21 Beställningsbemyndigande....................................................................	126
Tabell 2.98	UO 21 Utlåning .................................................................................................	127
Tabell 2.99	UO 21 Inomstatliga lån .....................................................................................	127
Tabell 2.100	UO 22 Anslag.....................................................................................................	128
Tabell 2.101	Utveckling av statens transportinfrastruktur ...................................................	129
Tabell 2.102	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur..........................................	130
Tabell 2.103	UO 22 Beställningsbemyndiganden..................................................................	130
Tabell 2.104	UO 22 Utlåning .................................................................................................	131
Tabell 2.105	UO 22 Inomstatliga lån .....................................................................................	131
Tabell 2.106	UO 22 Garantier ................................................................................................	131
Tabell 2.107	UO 23 Anslag.....................................................................................................	132
Tabell 2.108	UO 23 Beställningsbemyndiganden..................................................................	133
Tabell 2.109	UO 23 Garantier ................................................................................................	133
Tabell 2.110	UO 23 Övriga krediter ......................................................................................	133
Tabell 2.111	UO 24 Anslag.....................................................................................................	134
Tabell 2.112	UO 24 Beställningsbemyndigande....................................................................	135
Tabell 2.113	UO 24 Garantier ................................................................................................	135
Tabell 2.114	UO 24 Utlåning .................................................................................................	135
Tabell 2.115	UO 24 Övriga krediter ......................................................................................	136
Tabell 2.116	UO 25 Anslag.....................................................................................................	137
Tabell 2.117	UO 26 Anslag.....................................................................................................	139
Tabell 2.118	Räntor på statsskulden 2011–2015, fördelning på anslagets
	komponenter ......................................................................................................	140
Tabell 2.119	Räntor och valutakurser 2011–2015 årsgenomsnitt .........................................	140
Tabell 2.120	Avgiften till Europeiska unionen.......................................................................	142
Tabell 2.121	Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor
	m.m. 2011–2015..................................................................................................	143
Tabell 2.122	Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande
	anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor......................................................	144
Tabell 2.123	Riksgäldskontorets nettoutlåning 2015 ............................................................	145

Skr. 2015/16:101
Tabell 2.124	Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto ................................	146
Tabell 2.125	Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret...................................................	147
Tabell 2.126	Kassamässig korrigering .....................................................................................	148
Tabell 2.127	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget........................................	150
Tabell 2.128	Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och
	underliggande saldo åren 2010–2015 .................................................................	152
Tabell 2.129	Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo
	2015 och 2014......................................................................................................	153
Tabell 2.130	Realekonomisk fördelning av statens budget....................................................	155
Tabell 2.131	Beställningsbemyndiganden 2015 ......................................................................	159
Tabell 2.132	Inomstatliga lån...................................................................................................	159
Tabell 2.133	Övriga krediter....................................................................................................	160
Tabell 3.1	Resultaträkning ...................................................................................................	164
Tabell 3.2	Balansräkning ......................................................................................................	171
Tabell 3.3	Finansieringsanalys .............................................................................................	175
Tabell 3.4	Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2015........................	176
Tabell 3.5	Utbetalningar av vissa transfereringar ...............................................................	185
Tabell 3.6	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget .................................	187
Tabell 4.1	Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2015...............	249
Tabell 4.2	Regeringens riktlinjer för 2015 ..........................................................................	250
Tabell 4.3	Statsskuldens utveckling och sammansättning .................................................	251
Tabell 4.4	Nominella lån i svenska kronor .........................................................................	251
Tabell 4.5	Statsskuldens kostnader .....................................................................................	253
Tabell 5.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2015-12-31.......................................	258
Tabell 5.2	Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 .........................	260
Tabell 5.3	Avsättningar för förväntade förluster (exklusive insättningsgarantin,
	investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 2015-12-31...................	264
Tabell 5.4	Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden)
	den 31 december 2015.........................................................................................	265
Tabell 5.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i
	garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet,
	bankgarantier och garantikapital) den 31 december 2015 ................................	266
Tabell 5.6	Flöden i garantiverksamheten under 2015 ........................................................	267
Tabell 5.7	Intäkter och kostnader för administration........................................................	267
Tabell 5.8	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2015 .................................	268
Tabell 5.9	Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2015 ...................................	269
Tabell 5.10	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2015.....	270
Tabell 5.11	Riskfaktorer och riskbedömningar för garantier och lån till företag,
	privatpersoner och stater....................................................................................	273
Tabell 6.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013...........................	284
Tabell 6.2	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2014–2020...........................	284
Tabell 6.3	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013..............................	285
Tabell 6.4	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2014–2020..............................	285
Tabell 6.5	Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
	2007–2013 (exkl. TEN-bidrag) ..........................................................................	286
Tabell 6.6	Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
	2014–2020 (exkl. TEN-bidrag) ..........................................................................	286
Tabell 6.7	Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)...............................................	294
Tabell 6.8	Anslag finansierade med EU-medel för flerårigabudgetramen 2007–2013.....	295
Tabell 6.9	Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014–2020....	295

Skr. 2015/16:101

Diagramförteckning

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2015...............			151
Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2015,
	realekonomiskt fördelade ........................................................................		154
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori
	2015...........................................................................................................		157
Diagram 3.1	Statens intäkter.........................................................................................		164
Diagram 3.2	Statens kostnader .....................................................................................		165
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor .......................................................................			166
Diagram 5.1	Garantiåtaganden 2011–2015 ..................................................................		259
Diagram 5.2 Återvinningar,T3		statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet
	2011–2015.................................................................................................		268
Diagram 5.3	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2011–2015.................................................................................................		270

Sammanfattning

Skr. 2015/16:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2015

Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna för 2015. Det innebär att de offentliga finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 27,3 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört med 2014.

Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 10 miljarder kronor. Jämfört med 2014 förbättrades resultatet med 57 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 5 miljarder kronor till 1 352 miljarder kronor vid utgången av 2015. Som andel av BNP minskade statsskulden från 34,4 procent 2014 till 32,5 procent 2015.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2015 jämfört med 2014.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

		Procent		Procent
	2015	av BNP1	2014	av BNP2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande	0	0,0	-61	-1,6

Statens
budgetsaldo	-33	-0,8	-72	-1,8

Utgiftstak	1 158	27,9	1 107	28,3
Takbegränsade
utgifter	1 135	27,3	1 096	28,0
Statens nettoförmögenhet	-422	-10,2	-418	-10,7

Statsskuld	1 352	32,5	1 347	34,4

Årets underskott
i resultaträkningen	-10	-0,2	-67	-1,7

Utlåning3	434	10,4	415	10,6
Garantiförbindelser4	1 876	45,2	1 727	44,1

1Prel. BNP för 2015 uppgår till 4 155 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2014 uppgår till 3 915 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Skr. 2015/16:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2015	2014
Inkomster	2 033	1 904
Skatter och avgifter	1 792	1 672
Övriga inkomster	241	231
Utgifter	2 033	1 965

Finansiellt sparande	0	-61
varav staten	-4	-49
varav ålderspensionssystemet	8	4
varav kommunala sektorn	-4	-16

Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna för 2015 Det innebär att de offentliga finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014.

Det genomsnittliga finansiella sparandet 2006–2015 uppgick till 0,3 procent av BNP. En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån, trots den betydande förbättringen av det finansiella sparandet jämfört med 2014. Det förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen genomförde.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

	2015	2014
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå	1 123	1 103
Tekniska justeringar	2	4
Finanspolitiskt motiverad ändring	33
Utgiftstak, slutligt fastställt	1 158	1 107
Takbegränsade utgifter	1 135	1 096
Budgeteringsmarginal	23	11
Budgeteringsmarginal, procent av
takbegränsade utgifter	2,0	1,0

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2015 uppgick till 1 158 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 135 miljarder kronor, dvs. 23 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2015 och 2014

Miljarder kronor

	Statens
	budget
	20151	2015	2014
Totala inkomster	837	860	790
Statens
skatteinkomster	859	894	802
Övriga inkomster	-22	-35	-12
Totala utgifter m.m.	870	892	862
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.	853	867	838
Statsskuldsräntor
m.m.	21	22	3
Förändring av
anslagsbehållningar	-5
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	0	10	22
Kassamässig
korrigering	0	-7	0

Budgetsaldo	-33	-33	-72

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2014.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 837 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på kapital som blivit högre än beräknat. Övriga inkomster blev drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2015.

Utgifter m.m. i statens budget uppgick till 892 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 36 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 14 miljarder kronor lägre.

Statens budgetsaldo blev därmed -33 miljarder kronor, vilket är lika med det budgeterade beloppet.

Resultaträkning

Miljarder kronor

	2015	2014
Intäkter
Skatteintäkter	1 138	1 031
Övriga intäkter	98	101
Summa intäkter	1 236	1 132
Kostnader
Transfereringar m.m.	-968	-944
Statens egen verksamhet	-259	-252
Summa kostnader	-1 227	-1 196
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag	-4	12
Finansiella intäkter och kostnader,
netto	-16	-15

Årets underskott	-10	-67

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 10 miljarder kronor och innebär en förbättring med 57 miljarder kronor jämfört med 2014. Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 1 138 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 962 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2014.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 259 miljarder kronor, vilket mot- svarar en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2014.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till -4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16 miljarder kronor jämfört med 2014.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -16 miljarder kronor, vilket är en försämring med 1 miljard kronor jämfört med 2014. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 10 miljarder kronor jämfört med 2014.

Skr. 2015/16:101

Balansräkning

Miljarder kronor

	2015	2014
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	8
Materiella anläggningstillgångar	535	519
Finansiella anläggningstillgångar	376	396
Utlåning	434	415
Varulager m.m.	3	3
Fordringar	177	146
Periodavgränsningsposter	67	28
Kortfristiga placeringar	3	19
Kassa och bank	7	7
Summa tillgångar	1 610	1 540
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet	-422	-418
Fonder	153	147
Avsättning för pensioner m.m.	243	232
Statsskulden	1 352	1 347
Skulder m.m.	201	150
Periodavgränsningsposter	82	82
Summa kapital och skulder	1 610	1 540
Garantiförbindelser	1 623	1 513
Övriga ansvarsförbindelser	49	41

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -422 miljarder kronor vid utgången av 2015, vilket motsvarar 10,2 procent av BNP. I förhållande till 2014 försämrades nettoförmögenheten med 4 mil- jarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 5 miljarder kronor till 1 352 miljarder kronor vid utgången av 2015. Lån i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 11 miljarder kronor.

Skr. 2015/16:101

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

	2015	2014
Insättningsgarantin	1 501	1 389
Investerarskyddet
Kreditgarantier	244	206
Garantier om tillförsel av kapital	122	122
Pensionsgarantier	9	8
Övriga garantier	1	2

Totalt	1 876	1 727

Statliga garantiåtaganden ökade med 149 mil- jarder kronor jämfört med 2014 och uppgick till 1 876 miljarder kronor vid utgången av 2015. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på drygt 45 procent. Insättnings- garantin uppgick till 1 501 miljarder kronor, vilket är en ökning med 112 miljarder kronor jämfört med 2014. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 244 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 38 mil- jarder kronor i förhållande till 2014. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder kronor och är oförändrade jämfört med 2014.

Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.

Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

lån/ändamål	2015	2014
Lån till Riksbanken	241	227
Studielån	179	174
Lån till andra stater	6	6
Övriga lån	8	8
Summa	434	415

Statens utlåning uppgick till 434 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestöds nämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

	2015	2014
Betalningar till EU	44	42
Betalningar från EU	10	12
Nettoflöde från statens budget till EU	34	30

Sveriges avgift till EU uppgick till 44 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 34 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2014. Ökningen jämfört med 2014 förklaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015. År 2014 och 2015 betalade Sverige in en högre EU-avgift än vanligt eftersom den rabatt som Sverige erhåller på mervärdesskatte- och BNI-avgiften fr.o.m. 2014 försenats till följd av att ratificeringen av Rådets beslut om Unionens egna medel ännu inte avslutats.

Årsredovisning för staten 2015

Skr. 2015/16:101

Årsredovisning för staten 2015

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2015 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- visningssed. Regeringen bedömer att års- redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Under- laget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndig- heterna, framför allt beräkningar av skatte- intäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i

avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2015 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2015 i resultat- och balans- räkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2014.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2015 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprung- liga budgeten för 2015, dels med utfallet för 2014.

Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2016/00751/BATOT).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman-

Skr. 2015/16:101

ställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU nr 549/2013) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- ganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- ning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av över- skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2015 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovis- ningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpro- positioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur upp- följningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-

ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2015

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 229 myndigheters årsredo- visningar för 2015.

Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2015 har Riksrevisionen lämnat revisions- berättelse med reservation för tretton myndig- heter: Försvarets materielverk, Kriminalvården, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Regionala etikpröv- ningsnämnden i Umeå, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens va-nämnd, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Tillväxtverket och Uppsala universitetet.

Skr. 2015/16:101

Femton myndigheter har erhållit revisions- berättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2011–2015. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Den stora ökningen mellan 2013 och 2015 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2011–2015

	2011	2012	2013	2014	2015
Summa	4	4	7	15	13

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2015/16:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2015, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2016 års ekonomiska vårproposition.

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).

Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.

Att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliserings-

politiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finans- politiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen istället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2015

Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna 2015. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett underskott på 46 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således högre med motsvarande belopp. I huvudsak blev inkomsterna från skatter och avgifter högre än i beräkningarna i budgeten för 2015. Detta förklaras dels av en engångsvis inbetalning av bolagsskatt som ökade inkomsterna med 15 miljarder kronor mer än beräknat, dels av att skatteinkomsterna från hushållens kapitalvinster och konsumtion underskattades. Även transfer-

Skr. 2015/16:101

eringar till offentliga sektorn underskattades till följd av en återbetalning på ca 5 miljarder kronor från AFA Försäkring. Till viss del vägdes underskattningen av inkomsterna upp av att även utgifterna underskattades i prognosen i budgeten. Avvikelsen för utgifterna rör i första hand kommunsektorns konsumtionsutgifter. Utfallet för 2015 innebär att den offentliga sektorns finanser kraftigt förstärktes jämfört med 2014, se tabell 1.1.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2015	2015	Utfall-	2014
	Beslutad	Utfall	Beslutad	Utfall
	budget		budget
Inkomster	1 976	2 033	57	1 904
Skatter och avgifter1	1 740	1 792	52	1 672
Övriga inkomster	236	241	5	231

Utgifter	2 022	2 033	11	1 965
Finansiellt sparande	-46	0	46	-61
Procent av BNP	-1,1	0,0	1,1	-1,6

1 Ca 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2015 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Både staten och kommunsektorn redovisade underskott medan ålderspensionssystemet uppvisade ett överskott 2015. Jämfört med prognosen i den beslutade budgeten för 2015, blev utfallet för det finansiella sparandet högre än beräknat för samtliga sektorer. Beräkningen för statens finansiella sparande svarade för merparten av prognosavvikelsen, vilket förklaras av de högre skatteinkomsterna som nämns ovan samt att ränteutgifterna blev lägre än förväntat. Jämfört med 2014 förstärktes det finansiella sparandet för samtliga delsektorer, se tabell 1.2.

Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

	2015	2015	Utfall-	2014
	Beslutad	Utfall	Beslutad	Utfall
	budget		budget
Staten	-44	-4	39	-49
Ålderspensionssystemet	3	8	5	4
Kommunsektorn	-6	-4	2	-16

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är

transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp måluppfyllelsen.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2006–2015. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.

För att beakta vilken påverkan konjunktur- läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.

Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i skrivelsen Årsredo- visning för staten. Indikatorn redovisas emeller- tid i 2016 års ekonomiska vårproposition, som en del i den framåtblickande uppföljningen.

Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där olika mål och restriktioner ställs mot varandra.

Skr. 2015/16:101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Finansiellt sparande	1,8	2,2	3,3	2,0	-0,7	0,0	-0,1	-0,9	-1,4	-1,6	0,0
Varav staten	0,4	1,0	2,1	1,1	-0,7	-0,4	-0,3	-1,1	-1,2	-1,3	-0,1

Varav ålderspensions-	1,0	1,0	1,1	0,9	0,2	0,2	0,5	0,3	-0,1	0,1	0,2
systemet

Varav kommunala	0,4	0,1	0,1	-0,1	-0,2	0,2	-0,3	-0,1	-0,1	-0,4	-0,1
sektorn

Bakåtblickande											0,3
tioårssnitt

Strukturellt sparande1	2,4	1,7	1,9	2,4	1,5	1,7	0,9	0,3	-0,8	-1,0	0,2
BNP-gap2	-1,5	1,0	2,7	0,4	-6,6	-2,8	-1,4	-2,4	-2,5	-2,0	-0,9

1Procent av potentiell BNP.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2015

Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet försämrades märkbart mellan 2006 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 1,0 till 1,3 procent av BNP. Sparandet i ålderspensions- systemet minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Mellan 2014 och 2015 förstärktes dock den offentliga sektorns finansiella sparande avsevärt. Det största bidraget kom från staten, vars sparande ökade med 1,2 procent av BNP.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2006–2015 uppgick till 0,3 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,4 procent av BNP i genomsnitt och sparandet i såväl staten som i kommunsektorn uppgick till -0,1 procent av BNP i genomsnitt. Samtidigt var resurs- utnyttjandet lägre än normalt och BNP-gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,5 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet bedöms ännu inte ha varit balanserat 2015.

Det strukturella sparandet stärktes med 1,2 procent av potentiell BNP mellan 2014 och 2015, men understeg den målsatta nivån med 0,8 procent av potentiell BNP.

En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån, trots den betydande förbättringen av det finansiella

sparandet jämfört med 2014. Det förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen genomförde. I den ekonomiska vårpropositionen för 2016 redovisar regeringen sin bedömning av hur en återgång till målet ska ske.

Skr. 2015/16:101

1.2Utgiftstaket för 2015

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå	894	931	949	971	989	1 018	1 050	1 074	1 093	1 103	1 123

Tekniska justeringar	-24	-24	0	-14	0	6	13	10	2	4	2

Reella justeringar1			-11								33
Utgiftstak, slutligt fastställt	870	907	938	957	989	1 024	1 063	1 084	1 095	1 107	1 158

Takbegränsade utgifter	864	895	910	943	965	986	989	1 022	1 067	1 096	1 135

Budgeteringsmarginal	6	12	28	14	24	38	74	62	28	11	23

Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	0,7	1,3	3,1	1,4	2,5	3,9	7,5	6,0	2,6	1,0	2,0

1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 höjdes med 33 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Anm.: För åren 1997–2004 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgifts- taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspek- tivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna och kan bidra till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna

utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnytt- jande av ingående anslagssparande och anslags- kredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2015 skulle uppgå till 1 123 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå 2015 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgifts- takets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2015 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i

budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Den finanspolitiskt motiverade höj- ningen av utgiftstakets nivå föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99).

Tabell 1.5 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå för 2015

Miljarder kronor

	2015
Ursprungligt fastställt utgiftstak (Budgetpropositionen för
2012)	1 123

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2013

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad
fastighetsavgift	0,55

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,20
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark	0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer	1,10
Ny nivå i budgetpropositionen för 2013	1 125

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2014

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer	2,43

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,16
Ändrade principer för förlusthantering på studielån	-0,80

Ny nivå i budgetpropositionen för 2014	1 127

Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,25

Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat
avdrag för privat pensionsspanade	-2,27

Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1	1 125

Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen
Vårändringsbudget för 2015

Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval	33
Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015	1 158

Slutligt utgiftstak	1 158

Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2015 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

			Skr. 2015/16:101
Nivån på	utgiftstaket	2015	har höjts med
33 miljarder	kronor	av	finanspolitiskt
motiverade skäl.

Enligt utfallet för statens budget 2015 uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- begränsade utgifterna, till 1 134,9 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 23,1 miljarder kronor (se tabell 1.6).

De takbegränsade utgifterna blev 18,3 mil- jarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2015. Detta förklaras främst av högre utgifter inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (10,6 miljarder kronor), utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (4,1 miljarder kronor) och utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (3,1 miljarder kronor).

Inom några utgiftsområden blev utgifterna lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2015, bl.a. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (2,8 miljarder kronor), utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (2,3 miljarder kronor) och utgiftsområde 22 Kommunikationer (1,6 miljarder kronor).

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	20151	2015	2015	2014
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	848,7	867,4	18,7	837,5
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens
budget	267,8	267,5	-0,4	258,0

Takbegränsade utgifter	1 116,6	1 134,9	18,3	1 095,5

Budgeteringsmarginal	41,4	23,1	- 18,3	11,5

Utgiftstak	1 158	1 158	0	1 107

1Den av riksdagen i december 2014 fastställda budgeten för 2015, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2015.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 267,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2015.

Skr. 2015/16:101

Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2015 på den nivå som regeringen föreslog i budget- propositionen för 2012. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 57,2 miljarder kronor. I utfallet för 2015 uppgick budgeteringsmarginalen till 23,1 miljarder kronor. Det betyder att budgete- ringsmarginalen har blivit 34,1 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2015 fastställdes.

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst kan uppgå till och nivån bör fastställas så att den stödjer målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.

I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makro- ekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar), öv- riga faktorer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.8 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2015 i de vårpropositioner och budgetpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2015 föreslogs.

Sammantaget har 43,5 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer (netto, med hänsyn tagen till beslut om finansie- ring genom minskade utgifter) som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknads- politiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2013/14:1). I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbildnings- och infrastrukturområdena

(prop. 2014/15:99). Slutligen föreslog regeringen i Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2105/16:47) ytterligare medel till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2015 till utfallet för 2015

Miljarder kronor

	2015
Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2012	57,2

Reformer	-43,5
Reviderad pris- och löneomräkning	8,1
Övriga makroekonomiska förändringar	6,9
Volymförändringar	-41,8
Övrigt1	3,1
Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket	33,0

Total förändring av budgeteringsmarginalen	-34,1

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2015	23,1

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.

Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 6,9 miljarder kronor större. Det beror bl.a. på lägre utgifter för studiemedelsräntor till följd av lägre marknadsräntor, lägre utgifter för ekonomisk trygghet vid ålderdom till följd av att prisbasbeloppet successivt har reviderats ner sedan budgetpropositionen för 2012 och lägre utgifter i ålderspensionssystemet vid sidan av statbudgeten till följd av att inkomstindex och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Ändrade makroekonomiska förutsättningar har vidare medfört högre utgifter inom vissa områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. I 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes utvecklingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och de arbets- marknadspolitiska garantiprogrammen under de därpå följande åren.

Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfere- ringssystem (volymförändringar) har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 41,8 miljarder kronor mindre. Det är i första hand antalet personer i systemet för sjuk- och rehabili- teringspenning som i prognoserna för 2015 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårs- ekvivalenter uppgick antalet ersättnings-

mottagare 2015	till	ca 220 000,	vilket är
ca 55 procent fler	än	bedömningen	i budget-

propositionen för 2012. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2015 än vad som bedömdes för 2015 i budgetpropositionen för 2012. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp ca 22,0 miljarder kronor högre för 2015 än i budgetpropositionen för 2012 till följd av volymförändringar. Vidare var antalet inskrivna asylsökande i migrations- verkets mottagningssystem samt antalet personer i etableringsinsatser under 2015 väsentligt fler än bedömningen för 2015 i budgetpropositionen för 2012. Det gäller även exklusive den stora ökning av antalet asylsökande som inträffade i slutet av 2015. I budgetpropositionen för 2016, när antalet asylsökande under ca halva året 2015 var känt, bedömdes antalet asylsökande för 2015 uppgå till ca 85 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetproposit- ionen för 2012. På motsvarande sätt bedömdes i budgetpropositionen för 2016 att antalet personer i etableringsinsatser för 2015 skulle uppgå till ca 48 000, vilket är ca 180 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet (inklusive avräkning av kostna- der för asylmottagande från biståndsutgifterna under utgiftsområde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har blivit ca 12 miljarder kronor högre 2015 till följd av volymförändringar jämfört med budget- propositionen för 2012.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 3,1 miljarder kronor större, vilket är en effekt av att förändringar på olika områden delvis tar ut varandra. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a. EU-avgiften, bidrar till att utgifterna för 2015 blev högre av övriga orsaker än i bedömningen för 2015 i budget- propositionen för 2012 (se avsnitt 2.3.2). Det motverkas bl.a. av lägre utgifter under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd

Skr. 2015/16:101

och livsmedel med ca 2,1 miljarder kronor, till följd av förseningar med anledning av att EU- kommissionen inte beslutat om programmen inom fonderna, vilket medförde att dessa inte kunde påbörjas som planerat under 2015. Vidare har utfallet för 2015 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anvisade medel för 2015. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 14, 16, 22, 23 och 27.

Utfallet för statens budget

Skr. 2015/16:101

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2015

Budgetsaldot blev -33 miljarder kronor 2015 (tabell 2.1). I den av riksdagen beslutade budgeten beräknades saldot till -33 miljarder kronor. Saldot blev därmed i princip samma som beräknat. Inkomsterna blev 23 miljarder kronor högre och även utgifterna blev 23 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2015

Miljoner kronor

				Skillnad
	Statens	Ändrings	Utfall	mot statens
	budget	-budget	2015	budget
Totala inkomster	837 017		859 529	22 512

Statens
skatteinkomster	859 116		894 127	35 011

Övriga inkomster	-22 099		-34 597	-12 498

Totala utgifter m.m.	869 586	35 565	892 179	22 594
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.	853 331	26 765	867 409	14 078

Statsskuldsräntor
m.m.	20 526	8 800	21 936	1 410

Förändring av
anslagsbehållningar	-4 593			4 593

Riksgäldskontorets
nettoutlåning	322		10 094	9 773

Kassamässig
korrigering	0		-7 260	-7 260

Budgetsaldo	-32 569		-32 650	-81

Höga inkomster från skatt på företagsvinster 2015

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 837 miljarder kronor. Utfallet blev 860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 12 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på kapital som blivit högre än beräknat. Det beror främst på högre inkomster från skatt på företagsvinster än väntat.

Övriga inkomster blev drygt 12 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. Det beror främst på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2015. Beräkningstekniskt antogs inkomster från

Skr. 2015/16:101

försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor i statens budget för 2015.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

					Skillnad
		Statens	Ändrings	Utfall	mot statens
Utgiftsområde		budget	budget	2105	budget
7 Internationellt
bistånd		29 509	-229	32 213	2 704

8 Migration		17 433	1 440	18 725	1 292

9 Hälsovård,
sjukvård och social
omsorg		61 898	2 870	64 979	3 080

10	Ekonomisk
trygghet vid
sjukdom och
funktionsned-
sättning		100 474	2 561	102 603	2 129

13 Integration och
jämställdhet		16 747	14	15 362	-1 385

14	Arbetsmarknad
och arbetsliv		67 783	1 531	64 971	-2 812

15	Studiestöd	20 302	664	19 216	-1 086

22	Kommunikationer	48 871	579	47 242	-1 629

23	Areella näringar,
landsbygd och
livsmedel		15 656	25	13 398	-2 258

25	Allmänna bidrag
till kommuner		91 441	10 663	102 037	10 596

26	Statsskulds-
räntor m.m.		20 526	8 800	21 936	1 410

27	Avgiften till
Europeiska unionen		40 126	3 728	44 232	4 105

Riksgäldskontorets
nettoutlåning		322		10 094	9 773

Kassamässig
korrigering		0		-7 260	-7 260

Övriga utgifter		338 497	2 918	342 431	3 935
Summa utgifter m.m.
i statens budget		869 586	35 565	892 179	22 594

Flyktingsituationen och förtida betalningar medförde att de totala utgifterna blev högre än anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 892 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. De allmänna bidragen till kommunerna blev 11 miljarder kronor högre, Avgiften till Europeiska unionen blev 4 miljarder kronor högre och utgifterna för Hälsovård,

sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder kronor högre än anvisat. Även utgifterna för Internationellt bistånd blev 3 miljarder kronor högre och tillsammans blev utfallet för dessa utgiftsområden 20 miljarder kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Detta förklaras till största delen av ökade bidrag till kommunsektorn till följd av flyktingsituationen och att förtida utbetalningar gjordes 2015 inom vissa områden för att undvika ett överskridande av utgiftstaket 2016.

I förhållande till det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 13 miljarder kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade beloppet och utfall är utgifterna för statsskuldsräntor m.m. som blev 7 miljarder kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än totalt anvisat.

Statens budget 2015 och 2014

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2015 och 2014. Statens budget visar för 2015 ett underskott på 33 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 72 miljarder kronor 2014, vilket är en förbättring med nästan 40 miljarder kronor.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2015 och 2014

Miljoner kronor

			Skillnad
	Utfall 2015	Utfall 2014	mot 2014
Totala inkomster	859 529	790 210	69 320
Statens skatteinkomster	894 127	801 952	92 175

Övriga inkomster	-34 597	-11 743	-22 854

Totala utgifter m.m.	892 179	862 404	29 776
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	867 409	837 546	29 863
Statsskuldsräntor m.m.	21 936	3 325	18 610

Riksgäldskontorets
nettoutlåning	10 094	22 023	-11 929

Kassamässig
korrigering	-7 260	-491	-6 768

Budgetsaldo	-32 650	-72 194	39 544

Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade

Statens inkomster ökade med 69 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Statens

skatteinkomster ökade med 92 miljarder kronor (11,5 procent).

Statens	skatteintäkter, dvs. periodiserade
skatter för	2015, beräknas öka med drygt
82 miljarder	kronor (9,9 procent). Direkta

skatter på arbete beräknas öka med 31 miljarder kronor (5,9 procent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 35 miljarder kronor (7,6 procent). Skatt på kapital beräknas ha ökat med 26 miljarder kronor (12,7 procent) och Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 33 miljarder kronor (7,0 procent). Vid beräkning av statens skatteintäkter avgår kommunala inkomstskatter, som ökade med

34 miljarder	kronor,	och	avgifter	till
ålderspensionssystemet,		som	ökade	med
10 miljarder kronor.
Övriga inkomster minskade			med knappt

23 miljarder kronor jämfört med 2014. Orsaken är främst att avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet och utgifter som redovisas som krediteringar på skattekontot ökat 2015.

Utgifterna ökade bl.a. på grund av ökat antal asylsökande

Utgifterna i statens budget ökade med nästan 30 miljarder kronor (3,5 procent) mellan 2014 och 2015. Utgifterna för Statsskuldsräntorna m.m. ökade med nästan 19 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdena Migration samt Integration och jämställdhet ökade tillsammans med drygt 9 miljarder kronor (37,6 procent). Även de allmänna bidragen till kommunerna ökade sammanlagt med drygt 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med nästan 10 miljarder kronor (9,0 procent) med anledning av att antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten 2015. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med nästan 12 miljarder kronor (4,6 procent) jämfört med föregående år framför allt med anledning av ändrade redovisnings- principer för studielån 2014.

Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2014 och 2015.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.4 Utgifter

Miljoner kronor

				Skillnad
Utgiftsområde		Utfall 2015	Utfall 2014	mot 2014
7 Internationellt bistånd		32 213	31 027	1 186

8 Migration		18 725	12 551	6 174

9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg		64 979	61 589	3 390
10	Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och
funktionsnedsättning		102 603	99 036	3 567

12	Ekonomisk trygghet för
familjer och barn		82 931	80 809	2 121

13 Integration och
jämställdhet		15 362	12 225	3 138

14	Arbetsmarknad och
arbetsliv		64 971	66 901	-1 930

16	Utbildning och
universitetsforskning		62 954	59 419	3 535

22	Kommunikationer	47 242	45 962	1 281
23	Areella näringar,
landsbygd och livsmedel		13 398	16 203	-2 805

25	Allmänna bidrag till
kommuner		102 037	93 599	8 438
26	Statsskuldsräntor m.m.	21 936	3 325	18 610

27	Avgiften till Europeiska
unionen		44 232	41 553	2 679

Riksgäldskontorets
nettoutlåning		10 094	22 023	-11 929

Kassamässig korrigering		-7 260	-491	-6 768

Övriga utgifter		215 763	216 673	-909

Summa utgifter m.m.
i statens budget		892 179	862 404	29 776

2.1.1Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen

Vid riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2015 frångicks den praxis som tidigare tillämpats vid budgetomröstningar, vilket fick till följd att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än regeringens. Förutom ekonomiska och politiska konsekvenser har riksdagens beslut även fått konsekvenser för analysen av utfallet för statens budget. På inkomstsidan av statens budget är oppositionspartiernas budgetalternativ som regel beräknade på en mer aggregerad nivå än inkomstberäkningen i budgetpropositionen. Detta innebär att den beslutade inkomstberäkningen är mer aggregerad än normalt och att redovisningen och analysen av

Skr. 2015/16:101

skillnaden mellan statens budget och utfall är mindre detaljerad än normalt.

På utgiftssidan har riksdagens beslut fått konsekvensen att anvisade medel i statens budget till flertalet utgiftsområden skiljer sig från budgetpropositionen. Skillnaderna beror framför allt på att fördelningen av medel på befintliga anslag skiljer sig åt, men även på skillnader i vilka anslag som fördes upp på budgeten. I bilaga 1 till finansutskottets sammanställning av riksdagens beslut om statens budget för 2015 redovisas avvikelsen mellan regeringens förslag och riksdagens beslut per anslag (bet. 2014/15:FiU10).

En ytterligare omständighet som har försvårat analysen på både inkomst- och utgiftssidan är att det inte finns några detaljerade beräknings- underlag till den budget som riksdagen beslutade. Riksdagens budgetbeslut grundar sig dock på samma makroförutsättningar som låg till grund för budgetpropositionen, vilket innebär att det är möjligt att förklara skillnaden mellan den beslutade budgeten och det beräknade utfallet för 2015 på en övergripande nivå.

De största skillnaderna mellan beslutad budget och budgetpropositionen

Inkomster

Inkomstsidan domineras av en stor skillnad mellan den beslutade budgeten och budget- propositionen. I budgetpropositionen föreslog regeringen att nedsättningen av socialavgifter för unga skulle trappas av. Förslaget fanns inte med i den beslutade budgeten. Nedtrappningen av nedsättningen beräknades tillföra staten ytterligare 14 000 miljoner kronor i inkomster i form av arbetsgivaravgifter.

Tabell 2.5 Statens budget för 2015

Miljoner kronor

		Riksdagens	Avikelser
		beslut	från BP
		2015	2015
1000	Statens skatteinkomster	859 116	-17 057
1100	Direkta skatter på arbete	566 190

1111	Statlig inkomstskatt	51 381	-1 810
1115	Kommunal inkomstskatt	637 637	3 680

1120	Allmän pensionsavgift	109 241
1130	Artistskatt	-1
1140	Skattereduktioner	-232 069	-1 679

1200	Indirekta skatter på arbete	486 102

1210	Arbetsgivaravgifter	478 343 1	-14 000
1240	Egenavgifter	13 697
1260	Avgifter till
	premiepensionssystemet	-33 813	-1
1270	Särskild löneskatt	42 565

1280	Nedsättningar	-15 365
1290	Tjänstegrupp liv	675
1300	Skatt på kapital	190 422
1310	Skatt på kapital. Hushåll	41 042	-130

1320	Skatt på företagsvinster	95 119	990
1330	Kupongskatt	4 351

1340	Avkastningsskatt	9 143
1350	Fastighetsskatt	31 492

1360	Stämpelskatt	9 275
1380	Arvsskatt	0

1400	Skatt på konsumtion och
	insatsvaror	493 874
1410	Mervärdeskatt	371 046	400

1420	Skatt på alkohol och tobak	24 940
1430	Energiskatt	41 757	-360

1440	Koldioxidskatt	25 057

1450	Övriga skatter på energi och
	miljö	5 034	-667

1470	Skatt på vägtrafik	19 037

1480	Övriga skatter	7 004

1500	Skatt på import	5 956
1600	Restförda och övriga skatter	3 407

1700	Avgående poster, skatter till EU	-5 956

1800	Avgående poster, skatter till
	andra sektorer	-877 921	-3 682

1900	Periodiseringar	-2 957	201

2000	Inkomster av statens
	verksamhet	33 650

3000	Inkomster av försåld egendom	15 000

4000	Återbetalning av lån	876
5000	Kalkylmässiga inkomster	9 998

6000	Bidrag m.m. från EU	10 333

7000	Avräkningar m.m. i anslutning
	till skattesystemet	-83 524

8000	Utgifter som redovisas som
	krediteringar på skattekonto	-8 432
	Inkomster i statens budget
	(kassamässigt)	837 017	-17 057

Källa: Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU10.

1 I beslutad budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla ned- sättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 redovisas nedsättningen under inkomstgrupp 1280.

Utgifter
Budgetpropositionen		innehöll	sammanlagt
förslag om	utgifter	som	uppgick till
17 043 miljoner	kronor	mer än	den beslutade

budgeten. De utgiftsområden där skillnaderna var störst är 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg,	14 Arbetsmarknad		och arbetsliv,
20 Allmän	miljö-	och	naturvård,

22 Kommunikationer och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Skillnaderna mellan beslutad budget och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.7.

I budgetpropositionen föreslog regeringen att utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg skulle anvisas 64 441 miljoner kronor, vilket var 2 543 miljoner kronor mer än vad som beslutades av riksdagen. Skillnaden beror framför allt på två anslag. Regeringen föreslog i budgetpropositionen 1 000 miljoner kronor för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Dessa medel skulle tillföras anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. På samma anslag föreslogs även ytterligare 400 miljoner kronor till insatser som rör barnmorskor, förlossnings- vård och för att stärka kvinnors hälsa. Förslagen fanns inte med i den beslutade budgeten. Regeringen ville också genomföra en satsning på ökad bemanning och kvalitet i äldrevården. Därför föreslog regeringen att anslaget 4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken skulle tillföras 2 000 miljoner kronor. Riksdagen beslutade om andra åtgärder under anslaget som

beräknades	kosta	947 miljoner		kronor, dvs.
1 053 miljoner kronor			mindre	än förslagen i
budgetpropositionen.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen ett
flertal nya	insatser		under	utgiftsområde
14 Arbetsmarknad		och	arbetsliv. Sammanlagt

uppgick skillnaden mellan regeringens förslag och den beslutade budgeten till 4 063 miljoner kronor. Regeringen föreslog bl.a. att en 90- dagarsgaranti för arbetslösa unga skulle införas. Som en del av 90-dagarsgaratin ämnade regeringen introducera traineejobb som skulle innehålla både utbildning och arbete. Totalt beräknades 90-dagarsgarantin inklusive traineejobben kosta 787 miljoner kronor under 2015. Förslaget fanns inte med i den beslutade budgeten för utgiftsområdet. Skillnaden mellan av riksdagen beslutad budget och budgetpropositionen beror även på att regeringen föreslog en höjning av ersättnings- nivåerna i A-kassan. Den höjda ersättningen

Skr. 2015/16:101

beräknades kosta 1 870 miljoner kronor under 2015. I budgetpropositionen föreslogs även att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag skulle höjas med 898 miljoner kronor. Det var 414 miljoner kronor mer än riksdagens beslut.

I budgetpropositionen ingick förslag om flera höjningar av anslagen på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Totalt uppgick skillnaden mellan budgetpropositionen och av riksdagen beslutad budget till 1 540 miljoner kronor. I budgetpropositionen föreslog regeringen att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur skulle anvisas ytterligare 640 miljoner kronor för att öka skyddet av värdefulla områden. Regeringen föreslog även att anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur skulle anvisas ytterligare 350 miljoner kronor och att ett nytt anslag skulle uppföras på budgeten, under utgiftsområdet. Anslaget skulle ha benämnts Klimatinvesteringar i kommuner och regioner och anvisats 200 miljoner kronor. Den beslutade budgeten var sammantaget på samma nivåer som tidigare år för utgiftsområdet, förutom medel till anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie där riksdagen beslutade anvisa ytterligare 115 miljoner kronor jämfört med både föregående år och regeringens förslag.

För utgiftsområde 22 Kommunikationer beror nästan hela skillnaden på 1 207 miljoner kronor mellan budgetpropositionen och den beslutade budgeten på olikheter i förslagen för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Regerinen föreslog att en satsning om 1 240 miljoner kronor skulle göras för förstärkt underhåll av järnvägen, vilken inte ingick i riksdagens beslut.

Utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner påverkas av olika förslag som finns i budgetpropositionen respektive i av riksdagen beslutad budget, då kommunerna och landstingen bl.a. kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt och av förslag som aktualiserar den kommunala finansieringsprincipen. I budgetpropositionen fanns ett förslag om att ta bort den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Därför föreslog regeringen att kommunerna och landstingen skulle kompenseras med 1 500 miljoner kronor under 2015, då de har anställda som omfattas av nedsättningen. Regeringen ville också införa ett förhöjt grundavdrag för personer äldre än 65 år. Det skulle ha lett till minskade skatteintäkter i kommunerna och därför skulle de ha

Skr. 2015/16:101

kompenserats med 1 913 miljoner kronor under 2015. Totalt uppgick skillnaden mellan budgetpropositionen och riksdagens beslut till 3 050 miljoner kronor.

Beslutad budget och ändringarna i statens budget under 2015

Till följd av den unika situation som uppkom vid riksdagens beslut om statens budget för 2015 lämnade regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) förslag till mer omfattande ändringar av budgeten än normalt. Utgångspunkten för

Inkomster

merparten av dessa förslag var den inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015.

I samband med budgetpropositionen för 2016 lämnade regeringen i vanlig ordning även en höständringsbudget (prop. 2015/16:2). Därefter lämnade regeringen även propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) med ytterligare förslag till ändringar i statens budget till följd av den uppkomna flyktingsituationen under hösten.

I det följande redovisas översiktligt ändringarna av den beslutade budgeten.

Tabell 2.6 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Miljoner kronor

					Bruttoeffekt av
			Förändring		åtgärder på
Inkomsttitel		Statens budget 2015	vårändringsbudget	Ny beräkning	inkomstsidan

1140	Skattereduktioner	-232 069	-980	-233 048	20
1154	Husavdrag			-20 329	20

1280	Nedsättningar	-15 365 *	-5 280	-20 645	6 615

1410	Mervärdesskatt	371 046	-4 170	366 876	-400
1411	Mervärdesskatt	-	-	366 876	-400

1440	Koldioxidskatt		-302	24 755	5

1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	-	-	15 386	5
1450	Övriga skatter på energi och miljö	5 034	-349	4 685	282

1454	Skatt på bekämpningsmedel och gödsel	-	-	114	4

1455	Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer			3 957	267
1458	Övriga skatter	-	-	131	11

2000	Inkomster av statens verksamhet	33 650	6 436	40 086	121

2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	-	-	2 898	121
6000	Bidrag m.m. från EU	10 333	-1 171	9 162	67

6414	Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020	-	-	211	50

6911	Övriga bidrag från EU	-	-	200	17

I statens ursprungliga budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. Eftersom effekten av förslaget att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i ny beräkning i vårändringsbudget blir inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i den ursprungliga budgeten och i vårändringsbudgeten inte helt jämförbara med varandra. För att dessa skulle ha varit jämförbara borde inkomstförändringen ha redovisats på inkomstgrupp 1280 även i den ursprungliga budgeten. Därmed skulle det ha redovisats ett belopp på ca -27 miljarder kronor i stället för nuvarande 15,4 miljarder kronor, dvs. ytterligare ca 12 miljarder kronor vilket motsvarar effekten av att inte trappa ned nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 2015.

Tabell 2.6 visar den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget till följd av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Beräkningarna påverkas förutom av regeländringar även av en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och andra ekonomiska förutsättningar.

Den regeländring som haft störst påverkan på utfallet för statens budget är beslutet att minska

nedsättningen av socialavgifter för unga fr.o.m. den 1 augusti 2015 (inkomsttitel 1280 Nedsättningar).

Övriga regeländringar till följd av ändringar i statens budget under 2015 har inte beaktats i analysen av inkomstsidan eftersom de inte har haft någon väsentlig betydelse för utfallet 2015.

Bruttoeffekten av regeländringarna beräknades till 6,7 miljarder kronor och

nettoeffekten, inklusive indirekta effekter, beräknades till 5,4 miljarder kronor.

Utgifter

För utgiftssidan lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 förslag om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag inom 24 av de 27 utgiftsområdena. Undantagna förändring var utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Förändringarna innebar att anvisade medel ökade med 19 050 miljoner kronor netto.

Störst skillnad jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten blev det på utgiftsområdena

9 Hälsovård,	sjukvård	och	social omsorg,
10 Ekonomisk	trygghet	vid	sjukdom	och
funktionsnedsättning, 14		Arbetsmarknad		och

arbetsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 26 Statsskuldsräntor m.m.

De budgeterade utgifterna inom utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 922 miljoner kronor. Den största delen av dessa medel, 1 690 miljoner kronor, avsåg bidrag för läkemedelsförmånerna med anledning av en ny överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting och introduktionen av nya läkemedel under slutet av 2014. Vidare ingick en satsning på 200 miljoner kronor för insatser för barnmorskor, förlossningsvården och kvinnors hälsa. I budgetpropositionen beräknades helårseffekten för denna satsning till 400 miljoner kronor. Även satsningen på ökad bemanning inom äldrevården presenterades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med en halvårseffekt på 1 000 miljoner kronor. Satsningen finansierades framför allt genom omprioriteringar från andra satsningar inom utgiftsområdet.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökades med 2 561 miljoner kronor. Ökningen var framför allt hänförlig till ökade kostnader för sjukpenning och rehabilitering.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökades med 1 531 miljoner kronor. Bland annat tillfördes medel till traineejobb, utbildningskontrakt, extratjänster och förändringar av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. motsvarande de förslag som lämnats i budgetpropositionen.

Skr. 2015/16:101

Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner kompenserades kommunerna med 863 miljoner kronor till följd av utfasningen av nedsättningen av socialavgifter för unga.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. tillfördes 8 800 miljoner kronor, i huvudsak för att hantera valutakursförluster.

Propositionen Höständringsbudget för 2015 innebar att anvisade medel ökade med 5 554 miljoner kronor netto. Framför allt ökade anvisade medel på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 27 Avgiften till Europeiska unionen. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisade riksdagen 948 miljoner kronor till kostnader för statlig assistansersättning. Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade anvisade medel med 3 728 miljoner kronor, vilket motsvarade den utnyttjade anslagskrediten för anslaget 2014.

Med anledning av flyktingsituationen under

hösten 2015	beslutade	riksdagen		den
10 december	2015 att	anvisa	ytterligare
10 961 miljoner	kronor i statens		budget	efter

förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:94). Medlen avsåg ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med 9 800 miljoner kronor, 961 miljoner kronor för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande samt 200 miljoner kronor för stöd till det civila samhällets insatser för asylsökande.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015

Miljoner kronor

				Skillnad		HÄB4	EÄB5	Totalt ÄB
Utgiftsområde		BP¹	SB²	SB-BP	VÄB³	HÄB4	EÄB5	Totalt ÄB
1	Rikets styrelse	12 413	12 199	-215	104			104

2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	14 590	14 600	10	0	2		2

3	Skatt, tull och exekution	10 581	10 574	-7
4	Rättsväsendet	40 758	40 758	0	17	30		47

5	Internationell samverkan	1 899	1 919	20	50			50

6	Försvar och samhällets
	krisberedskap	48 589	48 451	-137	-4			-4

7	Internationellt bistånd	30 009	29 509	-500	-229			-229
8	Migration	17 433	17 433	0	479		961	1 440

9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	64 441	61 898	-2 543	1 922	948		2 870

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och
	funktionsnedsättning	101 016	100 474	-542	2 561	0		2 561

11	Ekonomisk trygghet vid
	ålderdom	38 166	38 015	-151	133	462		595
12	Ekonomisk trygghet för familjer
	och barn	83 909	83 125	-784	172	223		395

13	Integration och jämställdhet	16 807	16 747	-60	-2	16		14

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	71 846	67 783	-4 063	1 531			1 531

15	Studiestöd	21 177	20 302	-875	664			664
16	Utbildning och
	universitetsforskning	64 153	63 636	-517	336			336

17	Kultur, medier, trossamfund
	och fritid	13 151	12 785	-366	3513		200	551

18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt

	konsumentpolitik	1 509	1 208	-301	15	1		16

19	Regional tillväxt	2 701	2 701	0
20	Allmän miljö- och naturvård	6 881	5 341	-1 540	572	134		706

21	Energi	2 496	2 470	-26	-87			-87

22	Kommunikationer	50 078	48 871	-1 207	579			579

23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel	15 787	15 656	-131	25			25
24	Näringsliv	5 366	5 309	-57	197	10		207

25	Allmänna bidrag till kommuner	94 491	91 441	-3 050	863		9 800	10 663

26	Statsskuldsräntor m.m.	20 526	20 526	0	8 800			8 800

27	Avgiften till Europeiska unionen	40 126	40 126	0		3 728		3 728

Totalt		890 900	873 857	-17 043	19 0503	5 554	10 961	35 565

1 Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1).

² Statens budget för 2015 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29).

³ Propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15: 255). Regeringen lämnade förslag om anslagsförändringar om 18,8 miljarder kronor. Utöver regeringens förslag anvisade ytterligare 200 miljoner kronor för insatser till ideella organisationer inom utgiftsområde 17.

⁴ Propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop.2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11, rskr. 2015/16: 19.

⁵ Propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:93).

Skr. 2015/16:101

2.2Inkomster i statens budget 2015 nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg

I inkomsterna i statens budget ingår de kassa- mässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2015 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

Beslutad budget för 2015 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med 6 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2015 innehöll reformer som bedömdes höja skatteintäkterna med 7 miljarder kronor.

Tabell 2.8 Skattereformer 2015 i beslutad budget för 2015 och i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

	BB15	VÄB15	Total
Skatt på arbete	3	7	10
Skatt på kapital	-	-	-
Skatt på konsumtion
och insatsvaror	3	0	3
Övriga skatter	-	-	-

och sänkt avdrag för pensionssparande.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.9 redovisas några av de makroe- konomiska förutsättningar som påverkar skatte- intäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2016 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de antaganden som låg till grund för beslutad budget för 2015, dvs. de makroförutsättningar som redovisades i budgetpropositionen för 2015.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2015 blev 0,1 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2015.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Peri- oden juni 2014–juni 2015 var KPI-utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i beslutad budget för 2015. I stället för en uppgång om 0,7 procent var KPI- utvecklingen -0,4 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2015 blev 1,1 procentenheter starkare än vad som förväntades i beslutad budget för 2015. En bidragande förklaring är en stark utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som påverkar i sin tur intäkterna från mervärdeskatt.

Summa skattebeslut

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar.

De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2015 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2015 är slopad

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.9 Antaganden i 2016 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2015

Procentuell utveckling om inget annat anges

	2014	2015
BNP, marknadspris1	3,9	6,0
Diff. BP15	0,4	1,1

Arbetade timmar	1,9	1,2
Diff. BP15	0,5	-0,1

Timlön2	1,7	3,3
Diff. BP15	-0,9	0,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag	3,7	4,3
Diff. BP15	-0,3	-0,1

Arbetslöshet 3	7,9	7,4
Diff. BP15	0,0	0,1
Arbetsmarknadspolitiska program 4	3,7	3,7
Diff. BP15	-0,1	-0,1

Hushållens konsumtionsutgifter 1	3,0	3,7
Diff. BP15	-0,7	-1,1

Kommunal medelutdebitering 5	31,9	32,0
Diff. BP15	0,0	0,1

Statslåneränta 5	1,6	0,6
Diff. BP15	-0,2	-1,1

KPI juni-juni 6	0,2	-0,4
Diff. BP15	0,0	-1,1

Inkomstbasbelopp 7	56,9	58,1
Diff. BP15	0,0	0,0
Prisbasbelopp 7	44,4	44,5
Diff. BP15	0,0	0,0

Inkomstindex	155,6	158,9
Diff. BP15	0,0	0,0

Skiktgräns 8	420,8	430,2
Diff. BB15	0,0	0,0

Övre skiktgräns 9	602,6	616,1
Diff. BP15	0,0	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Enligt nationalräkenskapernas definition.

3Arbetslöshet 15–74 år.

4Procent av arbetskraften.

5Medelvärde under året, procent.

6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7Tusental kronor.

8Här redovisas skiktgränsen som gäller enligt beslutad budget för 2015, då den skiljer sig från det förslag som låg i budgetpropositionen för 2015. Tusental kronor.

9Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2015

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet

för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2015 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.10 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2015

1100	Direkta skatter på arbete
1110	Inkomstskatter	dec 16
1120	Allmänpensionsavgift	dec 16
1140	Skattereduktioner	dec 16
1200	Indirekta skatter på arbete
1210	Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 16
1240	Egenavgifter	dec 16
1270	Särskild löneskatt, 1274	dec 16
1280	Nedsättningar, 1283-1284	dec 16
1300	Skatt på kapital
1310	Skatt på kapital, hushåll	dec 16
1320	Skatt på företagsvinster	dec 16
1340	Avkastningsskatt, 1341-1342	dec 16
1350	Fastighetsskatt	dec 16
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410	Mervärdesskatt, 1411	sep 16
1600	Restförda och övriga skatter
1620	Övriga skatter, hushåll	maj 17
1630	Övriga skatter, företag	maj 17
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810	Skatter till andrasektorer	nov 16
1900	Periodiseringar
1910	Uppbördsförskjutningar	maj 17
1920	Betalningsförskjutningar	nov 16

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2015.

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2015, vilken blir känd i december 2016.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2016 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2016.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2017, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds-

Skr. 2015/16:101

förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2014 och 2015 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.11 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2009–2013. Skillnaden mellan

budget och utfall har varierat mellan 0,4 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Vanligtvis förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatterna.

Tabell 2.11 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2009–2013

Miljarder kronor

Inkomstår	2009	2010	2011	2012	2013
Skatt på arbete	-0,5	-0,8	-3,6	1,7	-5,6
Skatt på kapital	11,4	10,6	-3,5	-2,8	3,8
Skatt på konsumtion och insatsvaror	-0,8	0,2	-1,3	-2,5	-2,4
Restförda och övriga skatter	-0,6	-1,2	-1,2	-1,2	-0,2

Totala skatteintäkter	9,5	8,8	-9,5	-5,1	-4,4
Avgår: EU-skatter	0,3	0,0	0,0	0,0	0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	9,2	8,8	-9,5	-5,1	-4,4
Avgår: Kommunal inkomstskatt	0,8	-2,6	-3,0	0,9	-1,5
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	0,5	-0,3	-0,2	0,6	0,2

Statens skatteintäkter	7,9	11,6	-6,2	-6,6	-3,0

Procent av slutgiltigt utfall	1,1	1,5	0,8	0,9	0,4

2.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2015 beräknas uppgå till knappt 1 795 miljarder kronor. Detta är knappt 49 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 912 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 50 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Förväntade intäkter 2015 för såväl skatt på kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till beslutad budget, medan förväntade intäkter från skatt på arbete var i linje med beslutad budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i beslutad budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital och det förklaras av en engångshändelse. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.12 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2015, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2015 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- ling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.12 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2014 och beslutad budget för 2015

Miljarder kronor

			Skillnad mot	Skillnad mot
	Beräknat utfall	Utfall	beslutad budget	statens budget
Inkomstår	2015	2014	2015	2014
Skatt på arbete	1 051,5	985,7	-0,8	-6,6
Direkta skatter	561,4	530,3	-4,8	-1,1
Kommunal inkomstskatt	636,2	602,7	-1,4	-0,3
Statlig inkomstskatt	51,5	47,4	0,1	2,0
Allmän pensionsavgift	108,3	104,0	-1,0	-0,3
Artistskatt	0,0	0,0	0,0	0,0
Skattereduktioner m.m.	-234,6	-223,8	-2,5	-2,5
Indirekta skatter	490,1	455,4	4,0	-5,5
Arbetsgivaravgifter	491,7	471,7	13,3	1,2
Egenavgifter	13,0	11,8	-0,7	-2,3
Särskild löneskatt	38,5	37,0	-4,1	-3,2
Nedsättningar	-19,9	-33,9	-4,5	-1,3
Skatt på tjänstegruppliv	0,5	0,7	-0,2	-0,2
Avgifter till premiepensionssystemet	-33,6	-31,9	0,2	0,2

Skatt på kapital	226,7	200,2	36,2	14,9
Skatt på kapital, hushåll	50,6	48,0	9,6	13,6
Skatt på företagsvinster	119,2	96,5	24,1	-0,7
Avkastningsskatt	8,7	10,2	-0,4	0,3
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	32,6	32,0	1,1	1,0
Stämpelskatt	10,9	9,3	1,6	0,9
Kupongskatt m.m.	4,6	4,2	0,3	-0,2

Skatt på konsumtion och insatsvaror	508,6	475,3	8,8	-3,2
Mervärdesskatt	381,0	355,0	9,9	2,4
Skatt på tobak och alkohol	25,6	24,2	0,6	-0,5
Energiskatt	40,7	39,0	-1,1	-2,6
Koldioxidskatt	24,6	23,3	-0,5	-0,8
Övriga skatter på energi och miljö	4,8	4,4	-0,2	-1,6
Skatt på vägtrafik	18,8	16,8	-0,3	-0,2
Skatt på import	6,3	5,8	0,3	0,6
Övriga skatter	6,9	6,8	-0,1	-0,5

Restförda och övriga skatter	7,8	8,8	4,4	3,2
Restförda skatter	-4,3	-5,9		0,4
Övriga skatter	12,1	14,7		2,8

Totala skatteintäkter	1 794,6	1 670,0	48,6	8,2
Avgår, EU-skatter	-6,3	-8,4	-0,3	-0,6
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 788,3	1 661,6	48,3	7,7
Avgår, kommunala inkomstskatter	-652,3	-618,3		0,2
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-223,8	-213,7		0,1

Statens skatteintäkter	912,1	829,6	50,0	7,9

Periodiseringar	-18,0	-27,6	-15,0	-17,8
Statens skatteinkomster	894,1	802,0	35,0	-9,9
Övriga inkomster	-34,6	-11,7	-12,5	-24,1

Inkomster i statens budget	859,5	790,2	22,5	-34,0

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs 2016 och uppgifterna för 2015 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2015 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 051 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget för 2015 har intäkterna reviderats ned marginellt med knappt 1 miljard kronor. De direkta skatterna har reviderats ned bl.a. till följd av lägre lönesumma. Samtidigt har de indirekta skatterna reviderats upp till följd av att nedsättningen av socialavgifter för unga reducerades den 1 augusti 2015, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99). Skattereduktionerna blev också högre än beräknat i beslutad budget, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av in- komstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2014 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 530 miljarder kronor. År 2015 beräknas de direkta skatterna uppgå till drygt 561 miljarder kronor.

Jämfört med beslutad budget för 2015 har de direkta skatterna 2015 reviderats ned med knappt 5 miljarder kronor, vilket dels beror på att den kommunala inkomstskatten blev lägre, dels på att skattereduktionerna blev högre än förväntat i beslutad budget för 2015.

Skr. 2015/16:101

Kommunal inkomstskatt

År 2015 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till drygt 636 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget har intäkterna för 2015 reviderats ned med drygt 1 miljard kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än vad som bedömdes i beslutad budget.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 51,5 miljarder kronor 2015. I jämfö- relse med beslutad budget för 2015 har den stat- liga inkomstskatten reviderats upp endast mar- ginellt. Skiktgränserna för 2015 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2015.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Utfallet för 2015 beräknas bli drygt 108 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än beräknat i beslutad budget för 2015.

Skattereduktioner

År 2015 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 235 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Avvikelsen beror främst på ett högre beräknat utfall för ROT-avdraget, som är en del av husavdraget. En lägre subventionsgrad för ROT- avdraget har införts fr.o.m. 2016, vilket troligen kan förklara att ROT-avdraget ökade kraftigt under slutet av 2015.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2015 ha uppgått till drygt 490 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För 2015 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2015 uppgick till knappt 492 miljarder kronor. En jämförelse

Skr. 2015/16:101

mellan beräknat utfall och beslutad budget försvåras av att inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Arbetsgivar- avgifter i den beslutade budgeten. Medan effekten av förslaget om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99), redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar i beräknat utfall. För att dessa skulle vara jämförbara med varandra skulle inkomst- förändringen i beslutad budget ha bokförts under posten Nedsättningar.

Särskild löneskatt

År 2015 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,5 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget har intäkterna reviderats ned med drygt 4 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har reviderats ned.

Nedsättningar

Jämfört med beslutad budget för 2015 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 20 miljarder kronor. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att nedsättningarna har reviderats ned.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2015 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12,6 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör drygt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2015 fortfarande är en prognos.

Skatt på hushållens kapital

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras.

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till knappt 51 miljarder kronor 2015. Det är nästan 10 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre jämfört med tidigare bedömning. Utfallet för 2014 avseende hushållens kapitalvinster kom in betydligt högre än förväntat. Detta i kombination med en fortsatt gynnsam utveckling på bostads- och aktiemarknaden ligger bakom bedömningen i beräknat utfall för 2015.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.

Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 119 miljarder kronor 2015 och detta är drygt 24 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Den slutgiltiga taxeringen för 2014 visade på högre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt för de framtida förväntade intäkterna från företagsbeskattningen. Men den främsta förklaringen är att en enskild koncern gjorde oväntade stora vinster 2015 som togs upp till beskattningen 2015.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2015 är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten blir knappt 9 miljarder kronor 2015, en minskning från drygt 10 miljarder kronor året innan. Detta kan i

all väsentlighet knytas till en nedgång i statslåneräntan under 2014.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2015 till 7 262 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 243 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2015. Jämfört med prognosen i beräknad budget för 2015 har prognosen reviderats upp med drygt en miljard kronor.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2015 blev knappt 11 miljarder kronor, vilket är knappt 2 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.

Kupongskatten uppgick till knappt 5 miljarder kronor 2015, vilket är marginellt högre än beräknat i budgeten för 2015.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2015 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 509 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna

Skr. 2015/16:101

både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.

Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha uppgått till 381 miljarder kronor 2015, vilket är 10 miljarder kronor högre än beräknat i beslutad budget för 2015. Att intäkterna blev så mycket högre beror på att återhämtningen i den svenska konjunkturen blev starkare än väntat. Dessutom var sammansättningen i hushållens konsumtion gynnsam för mervärdesskatteintäkterna eftersom konsumtionen av bilar och sällan- köpsvaror var särskilt hög.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.

Intäkterna från punktskatterna sammantaget uppgick 2015 till 128 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än i beslutad budget för 2015. Inom punktskatterna har utfallen emellertid kommit in både högre och lägre än väntat.

Utfallet för intäkterna från skatt på tobak och alkohol blev högre än väntat och har sin förklaring i skattehöjningar.

Intäkterna från skatt på energi uppgick 2015 till 41 miljarder kronor och det är 1 miljard kronor lägre än väntat. Det är framför allt användningen av el i bostadssektorn som blivit betydligt lägre än väntat och som förklarar de lägre intäkterna från skatt på energi.

Skr. 2015/16:101

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till knappt 8 miljarder kronor 2015. Restförda skatter är 4 miljarder kronor lägre än beräknat medan övriga skatter är 12 miljarder kronor högre än väntat i beslutad budget för 2015.

Periodiseringar

Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- pande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna väntas 2015 ha uppgått till -18 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor lägre än väntat.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspens- ionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen

påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte- fordran vilket gör skattningen än mer osäker.

2.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2015 uppgick till -34 513 miljoner kronor och var därmed 12 414 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 22 770 miljoner kronor lägre jämfört med 2014.

Tabell 2.13 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2015	2015	2015	2014
Inkomster av
statens
verksamhet	33 650	38 970	5 320	41 712
Inkomster av
försåld egendom	15 000	134	-14 866	182

Återbetalning av
lån	876	912	36	945
Kalkylmässiga
inkomster	9 998	9 748	-250	9 868

Bidrag m.m. från
EU	10 333	9 733	-600	11 864
Avräkningar m.m.
i anslutning till
skattesystemet	-83 524	-85 855	-2 331	-76 313

Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto	-8 432	-8 155	277	0
Övriga inkomster	-22 099	-34 513	-12 414	-11 743

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut- delningar från bolag med statligt ägande, offent- ligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.14 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2015	2015	2015	2014
Rörelseöverskott		6 983		4 149
Överskott av statens
fastighetsförvaltning		260		488

Ränteinkomster		1 345		2 074

Inkomster av statens
aktier		19 521		12 436

Offentligrättsliga
avgifter		8 490		8 308

Försäljningsinkomster		68		62

Böter m.m.		1 243		1 130
Övriga inkomster av
statens verksamhet		1 060		13 065

Inkomster av statens
verksamhet	33 650	38 970	5 320	41 712

Skr. 2015/16:101

Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 38 970 miljoner kronor, vilket är 5 320 miljoner

kronor	(15,8 procent)		högre än		beräknat		i
statens budget för 2015.
Inkomsterna		av statens		verksamhet		blev
2 742 miljoner		kronor	(6,6 procent) lägre				än
2014.	Utfallet	för	Rörelseöverskott			blev
2 834 miljoner		kronor	högre	än	2014.	Även

Inkomster av statens aktier blev 7 085 miljoner kronor högre än föregående år. Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2014 är att utfallet för Övriga inkomster av statens verksamhet blev 12 005 miljoner kronor lägre än 2014. Det beror på införandet av en ny kreditmodell för

studielånen	2014	vilket		medförde			en
engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor.
Högre rörelseöverskott
Rörelseöverskotten uppgick			till		6 983 miljoner
kronor, vilket är		2 834 miljoner				kronor
(68,3 procent) högre än 2014.

Tabell 2.15 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
		SB	Utfall		Utfall-		Utfall
		2015	2015		SB 2015		2014
Affärsverket svenska
kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt			475				553
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet			18				42

Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit			100				254

Inlevererat överskott
från övriga myndigheter			2 290

Riksbankens
inlevererade överskott			4 100				3 300

Rörelseöverskott			6 983				4 149

Affärsverket svenska kraftnät redovisade 2014 681 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket är en försämring med 169 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverken levererade in 475 miljoner kronor i utdelning till staten under 2015. Utdelningen var 78 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än 2014.

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter.

Skr. 2015/16:101

Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2014 till 100 miljoner kronor och inlevererades 2015. Det inlevererade överskottet 2015 är 154 miljoner kronor (60,6 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2014.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 tillkom inkomsttiteln 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter. År 2014 gjorde Exportkreditnämnden en analys av verksamhetens kapitalkrav och fann att kapitalet kunde minskas. Under 2015 levererade Exportkreditnämnden in 2 288 miljoner kronor till staten i form av myndighetskapital på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott från

övriga myndigheter. Av		beloppet	hämtades
1 791 miljoner	kronor	från	kontot	i

Riksgäldskontoret. Det betyder att saldot för statens budget endast påverkades med resterande del på 497 miljoner kronor.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 4 100 miljoner kronor, vilket är 800 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3 267 miljoner

kronor för 2014. Efter justeringar			och
återföringar	av	bokslutsdispositioner uppgick
resultatet	till	9 019 miljoner kronor.	Att

resultatet blev så högt förklarar till stor del skillnaden på det inlevererade överskottet jämfört med 2014.

Lägre överskott av statens fastighetsförvaltning
Överskotten	av statens	fastighetsförvaltning
uppgick till	260 miljoner	kronor,	vilket	är
228 miljoner	kronor (46,6 procent)		lägre	än
föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk var 224 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 110 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 114 miljoner kronor. Fortifikations- verket levererade ett överskott på 36 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 11 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 25 miljoner kronor.

Lägre kostnadsräntor på skattekontot

Ränteinkomster uppgick till 1 345 miljoner kronor, vilket är 729 miljoner kronor (35,1 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.16 Ränteinkomster

Miljoner kronor

SB	Utfall	Utfall-	Utfall
2015	2015	SB 2015	2014
Räntor på näringslån	-1		-1
Räntor på studielån	40		37

Övriga ränteinkomster	1 306		2 038

Ränteinkomster	1 345		2 074

Övriga	ränteinkomster	uppgick	till
1 306 miljoner kronor, vilket		är 729 miljoner

kronor (35,1 procent) lägre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 95,5 procent av utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsräntor vid underskott på skattekontot uppgick till 1 415 miljoner kronor, vilket är 554 miljoner kronor lägre än föregående år.

Flera extraordinära inkomster av statens aktier under hösten 2015

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 19 521 miljoner kronor, vilket är 7 085 miljoner kronor (57,0 procent) högre än föregående år. Under hösten har extraordinära inkomster inkommit från Akademiska hus AB, SJ AB och Specialfastigheter AB.

Tabell 2.17 Aktieutdelning 2015 och 2014

Miljoner kronor

	Utfall 2015	Utfall 2014	Skillnad
Akademiska hus AB	5 945	1 374	4 571

Apoteket AB	158	150	8

Apoteket Produktion &
Laboratie AB		3	-3

Apoteksgruppen i
Sverige Holding AB		4	-4

AB Bostadsgaranti	138	9	129
Ersättningsmark i
Sverige AB		113	-113

Fouriertransform	100		100

Inlandsinnovation	100		100

Jernhusen AB	113	100	13
Lernia AB	235	58	177

Luossavaara-
Kiirunavaara AB
(LKAB)	139	3 500	-3 361
Metria	3		3

Nordiska
investeringsbanken	193	190	3

PostNord AB		78	-78

SBAB	502		502
SJ AB	1 930	73	1 857

Specialfastigheter AB	3 000	481	2 519

Sveaskog AB	800	450	350

Svensk bilprovning AB	48	290	-242

Svensk exportkredit AB	378	327	51

Svenska
Rymdaktiebolaget	10	3	7

Svevia	120		120

Swedavia	231		231

Teliasonera	4 844	4 844	0

Teracom Group AB	235	290	-55
Vasallen AB	300	100	200

Totalt	19 521	12 436	7 085

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB koncernens resultat efter skatt uppgick för 2014 till 347 miljoner

kronor, vilket	är	5 685 miljoner	kronor
(94,2 procent)	lägre	än 2013 års	resultat.

Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt

139 miljoner	kronor	2015,	vilket	är
3 361 miljoner kronor lägre än 2014.

Skr. 2015/16:101

Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 4 844 miljoner, vilket är identiskt med 2014. Resultatet för koncernen uppgick 2014 till 15 599 miljoner kronor, vilket är 1 168 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än 2013.

Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 om en utdelning på 100 miljoner kronor. Beloppet betalades ut under 2015.

Under hösten 2015 inkom extraordinära inkomster från tre bolag. Specialfastigheter AB:s årsstämma beslutade i april att återbetala aktiekapital till den enda aktieägaren, Svenska staten. Totalt innebar det att 2 071 miljoner kronor återbetalades utöver den ordinarie utdelningen på 929 miljoner kronor. SJ AB beslutade på en extrastämma i september om en efterutdelning på 1 700 miljoner kronor till staten. Det innebär att aktieutdelningarna från SJ AB totalt uppgick till 1 930 miljoner kronor 2015. Även Akademiska hus AB beslutade om en extrautdelning. Totalt beslutade bolaget på

extrastämman		i oktober		att	dela	ut
6 500 miljoner		kronor,	varav	4 500 miljoner
betalades	ut	under	2015.		Resterande
2 000 miljoner		kronor avser bolaget betala				ut

under 2016. Sammanlagt uppgick utdelningarna från Akademiska hus AB till 5 945 miljoner kronor under 2015. Inkomster från statens aktier utöver ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 miljoner kronor 2015.

Högre inkomster från offentligrättsliga avgifter än 2014

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var 8 490 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor (2,2 procent) högre än föregående år.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 2 997 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (5,2 procent) högre än 2014. Taket för den inkomstrelaterade ersättning i A-kassan höjdes i september 2015. Det medförde att finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar till staten ökade.

Högre inkomster av felparkeringsavgifter

Statens försäljningsinkomster uppgick till 68 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (8,7 procent) högre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar ökningen i inkomstgruppens utfall.

Skr. 2015/16:101

Högre inkomster från Böter m.m. på grund av ersättning för oljeutsläppet vid Tjörn 2011

Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 243 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor (10,0 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att utfallet för inkomsttiteln 2713 Vattenförorenings- avgifter m.m. blev 89 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog emot ersättning med anledning av att rättegångs- processen mot den som orsakade oljeutsläppet utanför Tjörn 2011 avslutades.

Införandet av kreditmodell för studielånen 2014 försvårar jämförelsen mellan åren

De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 1 060 miljoner kronor, vilket är 12 005 miljoner kronor lägre än 2014.

Den stora skillnaden mellan åren förklaras av en engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor från Centrala studiestödsnämnden i januari 2014 med anledning av att de införde en kreditmodell för studielån, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bl.a. att kapitaliserad ränta fr.o.m. 2014 lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom Centrala studiestödsnämnden tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

Inkomster från försäljning av egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.18 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2015	2015	2015	2014
Inkomster av försåld
egendom	15 000	134	-14 866	182

Låga inkomster av försåld egendom 2015

Inkomsterna av försåld egendom uppgick till 134 miljoner kronor, vilket är 14 866 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 49 miljoner kronor lägre än 2014. Det beräknade

beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon på 15 000 miljoner kronor.

Inkomsterna för 2015 avser andelar av intäkter på de exportaffärer som Försvars- exportmyndigheten förvaltar (Gripenkontrakt- et) och överskott från försäljningar av fastigheter som Fortifikationsverket genomfört.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel.

Tabell 2.19 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2015	2015	2015	2014
Återbetalning av
näringslån		1		1
Återbetalning av
studielån		711		818

Återbetalning av
övriga lån		200		127
Återbetalning av lån	876	912	36	945

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Utfallet på	inkomsttypen	uppgick till
912 miljoner	kronor, vilket	är 36 miljoner

kronor (4,2 procent) högre än beräknat i statens budget och 33 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2014.

Återbetalningen av studiemedel blev 106 miljoner kronor lägre än 2014. Förändringen mellan åren beror till största delen på att amorteringarna för studiemedel har minskat eftersom antalet återbetalningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, blir allt färre. Återbetalningen av övriga lån blev 73 miljoner kronor högre än föregående år och avser bl.a. återbetalning av lån för svenska FN- styrkor.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.

Tabell 2.20 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2015	2015	2015	2014
Avskrivningar och
amorteringar		154		541

Avskrivningar på
fastigheter		154		541

Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader

Statliga
pensionsavgifter		9 594		9 327

Kalkylmässiga inkomster	9 998	9 748	-250	9 868

Inkomsterna uppgick till 9 748 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2015.

De statliga pensionsavgifterna ökade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 594 miljoner kronor under 2015. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 7 831 miljoner kronor, medan den

särskilda	löneskatten		på	pensionskostnader
uppgick	till	1 826 miljoner				kronor.
Administrationskostnaderna				för	det	statliga
tjänstepensionssystemet			blev		188 miljoner
kronor.	Jämfört	med	föregående			år har
avgifterna	ökat	med	267 miljoner			kronor
(2,9 procent).

Tabell 2.21 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
		SB		Utfall	Utfall-SB	Utfall
		2015		2015	2015	2014
Statlig
tjänstepensionering			7 831			7 654

Särskild löneskatt på
pensionskostnader			1 826			1 747

Statlig
grupplivförsäkring				49		49

Premieskatt, gruppliv				38		38

Statlig
personskadeförsäkring				50		49

Avdrag för
administrations-
kostnader				-188		-197

Administration,
personskadeförsäkring				-12		-12

Statliga pensionsavgifter			9 594			9 327

Skr. 2015/16:101

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.22 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2015	2015	2015	2014
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder		8 221		8 110

Gårdsstöd		6 272		5 859

Övriga interventioner		122		124
Djurbidrag		0		0

Övriga bidrag från
Europeiska
garantifonden för
jordbruket		206		181

Bidrag från EU till
landsbygdsutveckling
en		1 621		1 945

Bidrag från EU till
fiskenäringen		103		38

Bidrag från
Europeiska regionala
utvecklingsfonden		509		1 395

Bidrag från
Europeiska
socialfonden		524		1 982

Bidrag till
transeuropeiska
nätverk		123		294

Övriga bidrag från EU		253		45

Bidrag m.m. från EU	10333	9733	-600	11864

Inkomsterna uppgick till 9 733 miljoner kronor och är 600 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2015. Jämfört med 2014 blev inkomsterna 2 131 miljoner kronor (18,0 procent) lägre.

De flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för 2014–2020 var fortfarande i en uppstartsfas under 2015.

Skr. 2015/16:101

Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2014

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 221 miljoner kronor 2015. Jämfört med 2014 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med

111 miljoner kronor.
Inkomsterna	för gårdsstödet	uppgick till
6 272 miljoner	kronor och var	413 miljoner

kronor högre än 2014. Ökningen beror till största delen på kursdifferenser mellan åren. Större del av stöden betalades ut i december 2014 och kom sedan in på inkomsttiteln i början av 2015.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket var 206 miljoner kronor, vilket är 13,7 procent högre än 2014. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- fonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. År 2015 uppgår kursvinsten för de belopp som EU betalade till Sverige till ca 202 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2014 utbetalats med kursen 9,15 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan har stärkts i värde mot euron under vintern/våren 2015 när inbetalningar inkom från EU för förskotterade stöd.

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 621 miljoner kronor. Utfallet avser den nya programperioden 2014–2020. Jämfört med 2014 minskade bidragen med 324 miljoner kronor. Utfallet 2014 avsåg programperioden 2007–2013.

Lägre inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden än 2014

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 509 miljoner kronor. Jämfört med 2014 minskade inkomsterna med 886 miljoner kronor (63,5 procent).

Bidragen från Europeiska socialfonden blev 524 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 458 miljoner kronor (73,6 procent) jämfört med 2014.

Orsaken till de lägre utfallen är framför allt att projekt inom ramen för den nya program- perioden 2014–2020 varit i en uppstartsfas, vilket innebär att ersättningar från EU inte rekvirerats i någon stor utsträckning.

Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre

Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 170 miljoner kronor (58,1 procent) lägre än 2014

och uppgick till 123 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för finansiering av projekten NEXT-ITS-North European Cross- Border ITS, The Bergslagen Freight Line (utbyggnad till dubbelspår) samt Baltic Link, Karlskrona-Gdynia (upprustning Emmaboda- Karlskrona).

Högre inkomster från övriga bidrag från EU

Övriga bidrag från EU ökade med 208 miljoner kronor jämfört med 2014. Det beror bl.a. på bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), inkomster från Europeiska flyktingfonden III samt Europeiska fonden för integration av tredjelands- medborgare.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
2015	2015	2015	2014
Tillkommande skatter	9 872		14 511

EU-skatter	6 226		11 045

Momsbaserad EU-
avgift	0		5 252

Tullmedel	6 194		5 724

Jordbrukstullar och
sockeravgifter	32		70
Avgifter till EU:s
omstruktureringsfond
för sockersektorn	0		0

Kommunala
utjämningsavgifter	3 646		3 465

Utjämningsavgift för
LSS-kostnader	3 646		3 465

Avräkningar	-95 726		-90 824
Intäkter som förs till
fonder	-9 034		-7 655

Kompensation för
mervärdesskatt	-86 692		-83 169
Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter	-29 312		-28 712

Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner		-57 381		-54 458

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-83 524	-85 855	-2 331	-76 313

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå


till	-83 524 miljoner		kronor.	Utfallet
blev	- 85 855 miljoner		kronor. Skillnaden mot
beräkningen i statens budget blev
-2 331 miljoner kronor.
Jämfört med 2014 ökade Avräkningar m.m. i
anslutning		till	skattesystemet	med

9 542 miljoner kronor, vilket dels beror på att de tillkommande skatterna från EU blivit 4 639 miljoner kronor lägre. Orsaken är att den momsbaserade EU-avgiften inte längre redovisas som en EU-skatt. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna ökade med 2 923 miljoner kronor, vilket också bidrog till att minska inkomsterna på denna inkomsttyp.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto hade innan 2015 upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens budget. För 2015 flyttades dock ett antal nedsättningar från indirekta skatter (se 1200 Indirekta skatter) till utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto, bl.a. Sjöfartsstöd och Nystartsjobb. Detta är orsaken till varför krediteringarna ökat med 8 156 miljoner kronor jämfört med 2014. Från och med 2016 redovisas dessa stöd på utgiftssidan i statens budget.

Tabell 2.24 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
2015	2015	2015	2014
Anställningsstöd	0		0

Jämställdhetsbonus	0		0

Sjöfartsstöd	-1 426		0

Nystartsjobb	-6 670		0

Stöd till
yrkesintroduktionsanstä
llning	-56		0

			Skr. 2015/16:101

Korttidsarbete		0		0

Ersättning för höga
sjuklönekostnader		-2		0

Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	-8 432	-8 155	277	0

2.3Utgifter i statens budget 2015

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

2.3.1Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.25 Utgifter i statens budget 2015

Miljoner kronor

		Statens	Ändrings-			Utfall-Statens	Utfall-Totalt
Utgiftsområde		budget	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	12 199	104	12 303	12 281	82	-22

2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	14 600	2	14 601	14 442	-158	-160

3	Skatt, tull och exekution	10 574		10 574	10 754	180	180
4	Rättsväsendet	40 758	47	40 805	40 429	-329	-376

5	Internationell samverkan	1 919	50	1 969	1 934	15	-35

6	Försvar och samhällets
	krisberedskap	48 451	-4	48 447	48 271	-181	-177

7	Internationellt bistånd	29 509	-229	29 280	32 213	2 704	2 933
8	Migration	17 433	1 440	18 873	18 725	1 292	-148

9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	61 898	2 870	64 768	64 979	3 080	210

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	100 474	2 561	103 035	102 603	2 129	-432

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	38 015	595	38 611	38 136	120	-475

12	Ekonomisk trygghet för familjer och
	barn	83 125	395	83 519	82 931	-194	-589

13	Integration och jämställdhet	16 747	14	16 761	15 362	-1 385	-1 399
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	67 783	1 531	69 314	64 971	-2 812	-4 343

15	Studiestöd	20 302	664	20 967	19 216	-1 086	-1 750

16	Utbildning och universitetsforskning	63 636	336	63 972	62 954	-682	-1 018

17	Kultur, medier, trossamfund och
	fritid	12 785	551	13 336	13 281	495	-56

18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt

	konsumentpolitik	1 208	16	1 224	1 074	-134	-150

19	Regional tillväxt	2 701		2 701	2 243	-458	-458
20	Allmän miljö- och naturvård	5 341	706	6 047	5 938	597	-109

21	Energi	2 470	-87	2 383	2 291	-179	-92

22	Kommunikationer	48 871	579	49 450	47 242	-1 629	-2 208

23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel	15 656	25	15 681	13 398	-2 258	-2 283
24	Näringsliv	5 309	207	5 516	5 475	166	-41

25	Allmänna bidrag till kommuner	91 441	10 663	102 104	102 037	10 596	-67

26	Statsskuldsräntor m.m.	20 526	8 800	29 326	21 936	1 410	-7 390

27	Avgiften till Europeiska unionen	40 126	3 728	43 855	44 232	4 105	377

	Förändring av anslagsbehållningar	-4 593		-4 593		4 593	4 593

Summa		869 264	35 565	904 829	889 345	20 081	-15 484
Riksgäldskontorets nettoutlåning		322		322	10 094	9 773	9 773

Kassamässig korrigering		0		0	-7 260	-7 260	-7 260

Summa utgifter i statens budget		869 586	35 565	905 150	892 179	22 594	-12 971

Flyktingsituationen och förtida betalningar medförde att de totala utgifterna blev högre än statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick till 892 179 miljoner kronor. Det är 22 594 miljoner kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. De allmänna bidragen till kommunerna blev 10 596 miljoner kronor högre, Avgiften till Europeiska unionen blev 4 105 miljoner kronor högre och utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev

3 080 miljoner	kronor högre än anvisat. Även
utgifterna för	Internationellt		bistånd	blev
2 704 miljoner	kronor högre och tillsammans
blev utfallet	för	dessa	utgiftsområden
20 485 miljoner	kronor	högre	än vad	som

anvisades i den ursprungliga budgeten. De ökade bidragen till kommunerna var en följd av flyktingsituationen hösten 2015 medan övriga avvikelser till största delen förklaras med de förtida betalningar som gjordes inom dessa områden 2015 för att säkra tillräckliga marginaler under utgiftstaket 2016.

I förhållande till det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 12 971 miljoner kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade beloppet och utfall är utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. som blev 7 390 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 343 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Förtida betalning till FN medförde högre utgifter

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 32 213 miljoner kronor, vilket är 2 704 miljoner kronor högre än i statens budget för 2015. Det beror framför allt på att regeringen i december 2015 beslutade att betala ut delar av Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Förtida betalningar har framför allt skett till humanitära aktörer inom FN-systemet.

Fler asylsökande medförde högre utgifter

Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 18 725 miljoner kronor, vilket är 1 292 miljoner kronor (8,2 procent) högre än i statens budget för 2015. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 440 miljoner kronor.

Skr. 2015/16:101

Nya och dyrare läkemedel, assistansersättningar och förtida betalningar ger högre utgifter

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 3 080 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på att nya och dyrare läkemedel och behandlingsmetoder (t.ex. för Hepatit C) omfattades av en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, dels på att bidrag för Hepatit C-behandlingar under 2014 betalats ut till landstingen 2015, men även på att regeringen

beslutade	att	förtida	betalningar	på
1 819 miljoner		kronor skulle göras 2015. I
ändringsbudget		anvisades	utgiftsområdet
ytterligare	2 870 miljoner kronor. Av			detta
anvisades	bl.a.	1 690 miljoner kronor		för

läkemedelsförmånerna och 948 miljoner kronor till kostnader för statlig assistansersättning.

Fler sjuka än beräknat

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 102 603 miljoner kronor, vilket är 2 129 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 2 561 miljoner kronor.

Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev 1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på längre handläggningstider för asylsökande hos Migrationsverket och därmed att färre nyanlända invandrare än beräknat blev kommunmottagna.

Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 64 971 miljoner kronor, vilket är 2 812 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2015. Detta trots att grundbeloppet och taket i a- kassan höjdes fr.o.m. september. Det beror dels på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat, dels på att färre har varit berättigade till arbetslöshetsersättning än beräknat. Det beror också på att antalet beslut om lönebidrag och lönegarantiersättning blev lägre än beräknat i statens budget.

Skr. 2015/16:101

Färre studerande än beräknat

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 216 miljoner kronor, vilket är 1 086 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.

Lågt ränteläge medför lägre utgifter för Kommunikationer än anvisat

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommu- nikationer uppgick till 47 242 miljoner kronor, vilket är 1 629 miljoner kronor lägre än anvisat. En orsak till de lägre utgifterna är det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 803 miljoner kronor.

Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd och EU-program för landsbygden.

Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 13 398 miljoner kronor. Det är 2 258 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på olika förseningar för utbetalningar av gårdsstöd och inom vissa delar av landsbygdsprogrammet.

Ökning av antal asylsökande medförde högre bidrag till kommunerna

För utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- muner uppgick utgifterna till 102 037 miljoner kronor, vilket är 10 596 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Skillna- den mot ursprunglig budget förklaras av två beslut. Riksdagen beslutade att nedsättningen av socialavgifterna för unga skulle trappas av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Eftersom kommunerna har många unga anställda kompenserades de med totalt 863 miljoner kronor för detta i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015. I en extra ändringsbudget i november beslutade riksdagen att anvisa ytterligare 9 800 miljoner kronor i ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen under hösten 2015.

Valutakursförluster medförde högre räntor på statsskulden än beräknat, trots låga räntor

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 21 936 miljoner kronor, vilket är 1 410 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Valuta- kursförlusterna och kursförlusterna blev högre än beräknat. Åt motsatt håll verkade lägre räntor på lån i svenska kronor och överkurser vid

emission eftersom marknadsräntorna blev lägre än beräknat. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 8 800 miljoner kronor med anledning av de stora valuta- kursförluster som berodde på kronans för- svagning mot den amerikanska dollarn och schweizerfrancen.

EU-avgiften högre än anvisat - förtidsbetalning för 2016

Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 44 232 miljoner kronor, vilket är 4 105 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisat. I höständringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 3 728 miljoner kronor. Det högre utfallet för anslaget beror framför allt på att regeringen beslutade att belasta anslaget med en förtida betalning av EU–avgiften för 2016 om 6 700 miljoner kronor. Hela beloppet belastar statens budget 2015. Eftersom förtida betalningen inte rekvirerades 2015 utan kvarstod på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret över årsskiftet påverkas den Kassamässiga korrigeringsposten åt motsatt håll.

Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån

Utfallet på posten Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 9 773 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på att lånen till Riksbanken ökade med 9 966 miljoner kronor när de refinansierades. Eftersom lånen är upptagna i US-dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras.

Skr. 2015/16:101

Utfall för 2015 och 2014

Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014

Miljoner kronor

				Skillnad
Utgiftsområde		Utfall 2015	Utfall 2014	mot 2014
1 Rikets styrelse		12 281	12 902	-622
2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning		14 442	14 122	320

3 Skatt, tull och exekution		10 754	10 384	370

4 Rättsväsendet		40 429	40 194	235

5 Internationell samverkan		1 934	1 662	272
6 Försvar och samhällets
krisberedskap		48 271	47 978	293

7 Internationellt bistånd		32 213	31 027	1 186

8 Migration		18 725	12 551	6 174

9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg		64 979	61 589	3 390

10	Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktions-
nedsättning		102 603	99 036	3 567

11	Ekonomisk trygghet vid
ålderdom		38 136	39 313	-1 177

12	Ekonomisk trygghet för
familjer och barn		82 931	80 809	2 121

13 Integration och
jämställdhet		15 362	12 225	3 138

14	Arbetsmarknad och
arbetsliv		64 971	66 901	-1 930

15	Studiestöd	19 216	19 953	-737

16	Utbildning och
universitetsforskning		62 954	59 419	3 535

17	Kultur, medier,
trossamfund och fritid		13 281	12 827	453

18	Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik		1 074	1 076	-2

19	Regional tillväxt	2 243	2 879	-636

20	Allmän miljö- och
naturvård		5 938	5 085	853

21	Energi	2 291	2 858	-568

22	Kommunikationer	47 242	45 962	1 281

23	Areella näringar,
landsbygd och livsmedel		13 398	16 203	-2 805
24	Näringsliv	5 475	5 439	36

25	Allmänna bidrag till
kommuner		102 037	93 599	8 438

26	Statsskuldsräntor m.m.	21 936	3 325	18 610

27	Avgiften till Europeiska
unionen		44 232	41 553	2 679

Summa		889 345	840 872	48 473
Riksgäldskontorets
nettoutlåning		10 094	22 023	-11 929

Kassamässig korrigering		-7 260	-491	-6 768

Summa utgifter m.m.
på statens budget		892 179	862 404	29 776

Högre utgifter för statsskuldsräntorna
Utgifterna i	statens	budget	ökade	med
29 776 miljoner	kronor	(3,5 procent)		mellan

2014 och 2015. Utgifterna för utgiftsområde 26

Statsskuldräntor m.m.	blev 18 610 miljoner
kronor (559,6 procent)	högre än 2014.

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 11 929 miljoner kronor (54,2 procent), till stor del beroende på engångseffekter under 2014.

Förtida betalningar av bistånd medför högre utgifter 2015

Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 1 186 miljoner kronor (3,8 procent) högre än 2014. Orsaken är att regeringen beslutade att betala ut 2 498 miljoner kronor av det svenska kärnstödet för 2016 inklusive del av utbetalningen till Europeiska utvecklingsfonden i förtid.

Antalet asylsökande ökade

Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna högre än 2014. Ökningen uppgår till 6 174 mil- joner kronor (49,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat.

Bidrag till läkemedelsförmånerna och statliga assistansersättningar ökade

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 3 390 miljoner kronor (5,5 procent). Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 2 922 mil- joner kronor (13,6 procent). Det beror dels på nya dyrare läkemedel och behandlingsmetoder, dels på att bidrag för Hepatit C-behandlingar för 2014 har betalats ut och även på förtida betalningar. Kostnaderna för statlig assistans- ersättning ökade med 1 096 miljoner kronor (4,6 procent) på grund av fler utnyttjade timmar.

Ökade utgifter för sjukpenning

Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev högre än 2014. Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 3 567 miljoner kronor (3,6 procent). Ökningen beror bl.a. på att fler har erhållit sjukpenning och att fler har fått sjukpenning under en längre tid.

Skr. 2015/16:101

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 121 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 973 miljoner kronor (2,6 procent), eftersom både ersätt- ningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än 2014. Utgifterna för barnbidrag ökade med 544 miljoner kronor (2,2 procent) då antalet barn som är berättigade till barnbidrag ökade.

Fler kommunmottagna ger högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 3 138 miljoner kronor (25,7 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända 2015 jämfört med föregående år.

Förbättrad arbetsmarknad medför färre arbetslösa och lägre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 1 930 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än 2014, vilket framför allt beror på att antalet arbetslösa minskade till följd av en förbättrad arbetsmarknad.

Satsningar inom utbildningsområdet medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 3 535 miljoner kronor (5,9 procent). Den enskilt största orsaken till det högre utfallet är det s.k. Lågstadielyftet. Utgifterna för den nya satsningen uppgick till 1 987 miljarder kronor 2015. Anslaget som finansierar utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade med 653 miljoner kronor (29,7 procent). Av dessa utgifter användes bl.a. 200 miljoner kronor till kommuner som tagit emot en stor andel asylsökande eller kommunplacerade barn och ungdomar. Även utgifterna för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade.

Järnvägsinvesteringarna ökade

Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikat- tioner ökade med 1 281 miljoner kronor (2,8 procent). Det var framför allt utgifter för utvecklingen av statens infrastruktur som ökade. Dessa utgifter ökade med 1 172 miljoner kronor (6,4 procent).

Förseningar ger lägre utgifter för gårdsstöd och landsbygden

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskade utgifterna med 2 805 miljoner kronor (17,3 procent). Det beror till största delen beror på förseningar i projekt, men även på problem med det nya it– system som ska betala ut gårdsstöd, vilket innebar att utbetalningarna blev försenade.

Bidrag till kommunerna ökade med drygt 8 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 8 438 miljoner kronor (9,0 procent). Det beror dels på att kommu- nerna kompenserades med 9 800 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande under hösten 2015, dels på att kommunerna kompenserades med 863 miljoner kronor på grund av nedsättningen av socialavgifterna för unga trappades av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Åt motsatt håll verkade att avdragsrätten för pensionssparande begränsades. Detta medförde att kommunerna fick ökade skatteinkomster, vilket reducerade bidragen till kommunerna med 2 571 miljoner kronor.

Valutakursförluster bidrog till högre räntor på statsskulden

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 18 610 miljoner kronor (559,6 procent). Det högre utfallet beror främst på höga valutakursförluster och höga kurs- förluster som påverkar anslaget räntor på statsskulden. I motsatt riktning påverkades statsskuldsräntorna av låga marknadsräntor. Utgifterna 2014 var historiskt låga.

Förtida betalning av EU-avgiften medför högre utgifter

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 679 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2014. Det beror främst på att Sverige gjorde en förtida betalning till EU- kommissionens konto i Riksgäldskontoret på 6 700 miljoner kronor i december 2015, som avser del av BNI-avgiften för 2016.

Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 11 929 miljoner kronor (54,2 procent) lägre 2015 jämfört med 2014. Det beror bl.a. på att den nya kreditmodellen för studielån engångsvis

ökade nettoutlåningen för 2014. Åt motsatt håll verkade refinansieringen av lånen till Riksbanken som ökade nettoutlåningen 2015.

Förtida betalning till EU ökade posten Kassa- mässig korrigering

Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 6 768 miljoner kronor lägre 2015 än 2014. Det beror till största delen på den förtida betalningen till EU kommissionens konto i Riksgäldskontoret.

2.3.2 Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten

Utgifterna i statens budget blev 22,6 miljarder kronor högre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningar, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.27 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2015

Miljarder kronor

			Makro-
		Volym1	förutsätt		Övrigt2
	Totalt	Volym1	ningar	Beslut	Övrigt2
Utgiftsområden,
exklusive räntor3	18,7	5,6	-4,3	17,9	-0,4
Statsskuldsräntor
m.m.	1,4	0,0	1,4	0,0	0,0

Riksgäldskontorets
nettoutlåning4	2,5	0,0	10,5	0,0	-7,9
Summa utgifter	22,6	5,6	7,6	17,9	-8,3

1Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makroekonomiska förutsättningarna.

2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget

3Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

4Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Skillnader till följd av reviderade bedömningar av volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 5,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer), vilket i första hand förklaras av utvecklingen inom två utgiftsområden.

Fler personer än beräknat i statens budget erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2015. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,1 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.

Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl- sökande personer i Migrationsverkets mot- tagande uppgick till ca 100 000 personer 2015, vilket är ca 17 000 fler än beräknat. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev 1,2 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 7,6 miljarder kronor högre än i statens budget.

Den största skillnaden återfinns på utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning som blev

Skr. 2015/16:101

10,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medfört att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret blev 10,0 miljarder kronor högre när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 4,3 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,8 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av lägre arbetslöshet än beräknat.

Anslaget för statsskuldsräntor blev 1,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror främst på att valutakursförlusterna (netto) blev 10,2 miljarder kronor högre än i budgeten. Orsaken var att kronan försvagades kraftigt framför allt jämfört med dollarn. En bidragande orsak var även valutakursförluster i schweizerfranc på 5 miljarder kronor till följd av det oväntade beslutet av Schweiz centralbank att överge kopplingen till euron i januari 2015. Åt motsatt håll bidrog däremot marknadsräntorna som blev markant lägre än i budgeten. Ränteanslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makroberoende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad, som för 2015 endast var marginell, redovisas under kategorin Övrigt.

Tabell 2.28 Makroekonomiska förutsättningar

				Skillnad
	Utfall	SB	Utfall	utfall
	Utfall	SB	Utfall	2015-
	2014	2015	2015	SB 2015
Procentuell förändring
från föregående år:

BNP (fasta priser)1	2,3	3,0	4,1	1,1
KPI (årsgenomsnitt)1	-0,2	0,9	0,0	-0,9
Antal sysselsatta,
15–74 år1	1,4	1,4	1,4	0,0
Nivåer:

Arbetslöshet, 15–74
år, procent av arbets-
kraften1, 2	7,9	7,3	7,4	0,1
SEK/Euro3	9,10	9,00	9,36	0,36
SEK/USD3	6,86	6,65	8,43	1,78
6-mån ränta,
årsgenomsnitt3	0,4	0,4	-0,3	-0,7
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt3	0,9	1,0	0,1	-0,9

1Källa: Statistiska centralbyrån.

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Källa: Riksbanken.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 17,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken.

Utfallet för samtliga utgiftsområden, exklu- sive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 17,9 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vårändringsbudget för 2015 och Extra ändringsbudget för 2015. Förslagen i vårändringsbudgeten har medfört högre utgifter på ett flertal av budgetens utgifts- områden. Sammantaget anvisade riksdagen anslags-förändringar om 19,0 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,7 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anlagsförändringarna, ca 11,3 miljarder kronor, utgjordes av medel som i propositionen föreslogs tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås.

Förslagen i Extra ändringsbudget för 2015 har i första hand medfört högre utgifter under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner	i form av	ett	tillfälligt stöd	på
9,8 miljarder	kronor	till	kommuner	och

landsting med anledning av det stora antalet asylsökande. Det utbetalades i december 2015 men väntas i huvudsak användas under 2016.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 8,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 0,4 miljarder kronor lägre än anvisade medel, vilket är ett netto av flera motverkande faktorer. Utgifterna blev ca 12 miljarder kronor högre som en följd av de tidigareläggningar av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen genomförde i slutet av 2015, med avsikten att skapa tillräckliga marginaler under utgiftstaket 2016.

Tabell 2.29 Regeringsbeslut om förtida betalningar av utgifter 2015

Miljarder kronor

			Förtida betalning

7	Internationellt bistånd		2,5
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg		1,8
16		Utbildning och universitetsforskning	1,0
27		Avgiften till Europeiska unionen	6,7

Totalt			12.0

Det motverkas delvis av att utgifterna inom flera utgiftsområden blev lägre än anvisat i statens budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i första hand följande utgiftsområden:

–14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

–16 Utbildning och universitetsforskning.

–22 Kommunikationer.

–23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

–27 Avgiften till Europeiska unionen.

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten blev samman- lagt 7,9 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det förklaras i första hand av att den

Skr. 2015/16:101

kassamässiga korrigeringsposten blev 6,7 mil- jarder kronor lägre till följd av tidigareläggningen av en del av EU-avgiften för 2016 till 2015. Det motverkas delvis av att en inleverans av myndighetskapital från Exportkreditnämnden, som till stor del finansierades från nämndens kontobehållning i Riksgäldskontoret, medförde att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor högre.

2.3.3Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2015 har regeringen beslutat om indrag- ning av anslagsmedel om totalt 31 036 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2014. Det är 9 577 miljoner kronor mer än 2014. De 27 största indragningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 92 procent av totalbeloppet under 2015. I tabell 2.30 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 18 729 miljoner kronor, avser räntor på statsskulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och uppgick till 2 067 miljoner kronor. Båda är indragning av anslagssparande.

Tabell 2.30 Indragningar 2015

Miljoner kronor

UO Anslag

5 1:1	Avgifter till internationella organisationer	325
6 1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	256

6 2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m.	135

8 1:2	Ersättningar och bostadskostnader	709

9 1:4	Tandvårdsförmåner	459

9 1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	104

9 1:7	Sjukvård i internationella förhållanden	169
9 4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
	äldrepolitiken	140

9 4:8	Ersättning för vanvård i den sociala barn-
	och ungdomsvården	123
10 1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	251

Skr. 2015/16:101

12	1:2	Föräldraförsäkring	509

13	1:2	Kommunersättningar vid
		flyktingmottagande	473

13	1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända
		invandrare	108

13	1:4	Ersättning till etableringslotsar och
		insatser för vissa nyanlända invandrare	148

14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
		aktivitetsstöd	2 067

14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
		program och insatser	597

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	282

14	1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	265

15	1:2	Studiemedel	1 044

16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
		pedagogisk verksamhet	510

16	1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	133

16	1:14	Statligt stöd till vuxenutbildning	122

16	2:64	Särskilda utgifter inom universitet och
		högskolor	108
23	1:18	Åtgärder för landsbygdens miljö och
		struktur	350

23	1:19	Från EU-budgeten finansierade åtgärder
		för landsbygdens miljö och struktur	246
24	1:5	Näringslivsutveckling	152

16	1:1	Räntor på statsskulden	18 729

		Övriga indragningar	2 522

Summa			31 036

2.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2015.

Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2015

Miljoner kronor

		Medgivet	Utnyttjat
		överskridande	medgivet
UO Anslag			överskridande
4 1:13	Kostnader för vissa
	skaderegleringar
	m.m.	3	2

I statens budget anvisades 40 miljoner kronor på anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. som ligger under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 40 miljoner kronor på anslaget. Regeringen medgav i beslut den 4 februari 2016 att anslaget fick överskridas med 2,5 miljoner kronor (Ju2016/00417). Hela anslagskrediten på 8 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 2,1 miljoner kronor.

Icke medgivna överskridanden

Under 2015 har ett anslag överskridits utan medgivande och utöver den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent. Tabell 2.32 visar detta anslagsöverskridande.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.32 Icke medgivna överskridanden 2015

Miljoner kronor

		Ingående							Icke
		Ingående	Årets tilldel-	Medgivet	Totalt			Utgående	medgivet
UO Anslag	Anslagsnamn	verförings-	ning enl.	över-	tilldelade		Anslags-	överförings	över-
UO Anslag	Anslagsnamn	belopp	reg.brev	skridande	medel	Utgifter	kredit	belopp	skridande
16 1:4	Sameskolstyrelsen	-0,31	34,08		33,78	40,97	3,41	-7,19	-3,78

Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning har överskridits med 3,78 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2015 om en höjd anslagskredit för Sameskolstyrelsen motsvarande 10 procent, som uppgick till 3,41 miljoner kronor.

Överskridandet beror på flera faktorer bl.a. ökade personalkostnader samt att Sameskol- styrelsens intäkter från kommuner är svåra att beräkna och under 2015 har intäkterna blivit lägre än budgeterat.

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Under 2015 har ovanligt många anslag påverkats av ändringsbudgetar (se avsnitt 2.1.1). Med anledning av detta visar tabellerna också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen för 2015 (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2015 med utfallet 2014. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under utgiftsområdet. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndi- ganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndi- ganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2015 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2015 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).

Skr. 2015/16:101

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.33 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	852		876	24	2,8	837

2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	706		701	-5	-0,6	703

4:1	Regeringskansliet m.m.	6 699	93	6 834	135	2,0	6 926
5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 534		2 543	8	0,3	2 529

6:1	Allmänna val och demokrati	48	14	53	4	9,1	630

8:2	Presstöd	567		487	-80	-14,2	519

	Övriga anslag	792	-3	787	-5	-0,6	759

Summa		12 199	104	12 281	82	0,7	12 902

Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 12 281 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 622 miljoner kronor (4,8 procent).

Regeringskansliets utgifter minskade

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 834 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2014 blev utfallet 92 miljoner kronor lägre. Skillnaden mot föregående år beror på minskade personalkostnader 2015. På grund av regeringsskiftet 2014 belastades anslaget med avgångsvederlag 2014, vilket bidrog till tillfälligt högre personalkostnader än 2015.

Utgifterna för presstöd minskar då upplagorna fortsätter sjunka

Utfallet för anslaget 8:2 Presstöd uppgick till 487 miljoner kronor för 2015. Det är 80 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna för presstödet 32 miljoner kronor lägre. Presstödet omfattar driftsstöd och distributionsstöd till företag som ger ut dagstidningar. Utgifterna för såväl driftsstödet som distributionsstödet minskade jämfört med 2014. I juli avvecklades Presstödsnämnden och verksamheten fördes över till Myndigheten för press, radio och tv.

Tillsammans betalade Presstödsnämnden och Myndigheten för press, radio och tv under 2015 ut driftsstöd om 436 miljoner kronor (464 miljoner kronor föregående år) till 87 (88 föregående år) tidningar. De lägre utgifterna för driftsstödet 2015 förklaras främst av att driftsstödet till storstadstidningar successivt minskar på grund av ändringar i presstöds- förordningen (1990:524) som infördes 2011. Dessutom sjönk upplagorna för många tidningar. Under 2015 fick 137 tidningar distri- butionsstöd. Sammanlagt betalades distribut- ionsstöd om 51 miljoner kronor ut, vilket är ca 4 miljoner kronor mindre än 2014. Denna minskning förklaras framför allt av att tidningarnas upplagor fortsätter att sjunka.

Valen 2014 påverkar jämförelsen mellan åren

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 53 miljoner kronor, vilket är 577 miljoner kronor lägre än 2014. År 2014 inföll val till såväl Europaparlamentet som till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige vilket förklarar den stora skillnaden mellan åren.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.34 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
6:6	Stöd till politiska partier	171	129

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 171 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 129 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 42 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.35 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2015-12-31
Kreditgarantier till
UD-anställda 1	50	0

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).

Inomstatliga lån

Tabell 2.36 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram Lån 2015-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten	100	53

Riksdagsförvaltningens
investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar	500	398
Summa	600	451

Riksdagen har beslutat	om låneramar	på

600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2015 var 451 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar i resultaträkningen Intäkter av bidrag till ett för lågt belopp om 13 665 tkr och Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag med motsvarande för högt belopp. Redovisningen innebär att verksamhetsutfallet samt saldot i transfereringsavsnittet också är

Skr. 2015/16:101

felaktiga med samma belopp. Årets kapital- förändring påverkas inte av felet.

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen i Västmanlands län har fått en revisionsberättelse med reservation och upplysning av särskild betydelse avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har per den 31 december 2015 belastat anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m., ap 15 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse med förskottsbetalningar om 1 328 tkr som avser länsstyrelsegemensamma utvecklingsprojekt. Enligt 12 § 2 st. anslags- förordningen (2011:223) ska förvaltningsutgifter redovisas mot anslag under det budgetår som kostnaderna hänför sig till. Effekten av den felaktiga anslagsbelastningen är att 1 306 tkr inte har förts bort som en indragning i enlighet med 7 § anslagsförordningen.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Länsstyrelsen i Västmanlands län i sin årsredo- visning redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djur- skyddsområdet. Som framgår av myndighetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Länsstyrelsen i Västernorrlands län i sin årsredo- visning redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djur- skyddsområdet. Som framgår av myndighetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015.

Skr. 2015/16:101

Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget borde ha belastat anslaget 1:23

Främjande av rennäringen m.m., ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2015 med ytterligare 1 700 tkr. Myndigheten borde ha utbetalat 1 133 tkr i rovdjursersättning till stödmottagare under 2015 och då ha avräknat anslagsposten. 567 tkr avseende foderersättning borde ha avräknats anslagsposten när slutlig rekvisition erhölls från stödmottagare under 2015. Myndigheten har delvis beskrivit förhållandet avseende rovdjurs- ersättningen i not 28 på s. 73 i årsredovisningen.

Sametinget anger i not till anslagsredo- visningen att myndigheten inte har gjort några åtaganden med stöd av 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) för anslaget 1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr.

Om utbetalningar och avräkning av anslag hade skett i rätt tid, skulle Sametinget ha överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget, 1:23 Främjande av rennäringen m.m., ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 1 311 tkr.

Sametinget har enligt undantagsregeln i 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) rätt att ingå åtaganden för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam- fund och fritid om ca 1 440 tkr. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr. Myndigheten har därmed ingått åtaganden utöver det generella bemyndigandet med 12 152 tkr.

Skr. 2015/16:101

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.37 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	12 221		12 135	-86	-0,7	11 857

1:9	Statistiska centralbyrån	545		545	0	0,0	541

1:12	Riksgäldskontoret	304		258	-47	-15,4	253
	Övriga anslag	1 529	2	1 504	-25	-1,6	1 471

Summa		14 600	2	14 442	-158	-1,1	14 122

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighets- förvaltning.

Utfallet uppgick till 14 442 miljoner kronor och blev därmed 158 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 320 miljoner kronor (2,3 procent) högre.

Utfallet för statliga tjänstepensioner något lägre än budgeterat men högre än 2014

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 12 135 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än budgeterat. Det beror på att kostnaderna för förmåner kopplade till statlig grupplivförsäkring och statlig personskadeförsäkring blev lägre än väntat. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 278 miljoner kronor (2,3 procent). Det beror på att förmånsbeloppen ökade överlag som följd av att de indexeras upp med prisbasbeloppets utveckling. Dessutom tillkommer fler individer och nivån på de nytillkomnas förmåner är dessutom generellt sett högre då deras löner varit högre.

Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret blev 258 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på det extraordi- närt låga ränteläget, vilket i sin tur medfört att mycket begränsade marknadsföringsinsatser har gjorts i samband med emission av premielån. Dessutom har lägre it-kostnader avseende hårdvara, licenser och it-konsulter medfört lägre kostnader 2015 än beräknat.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.38 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:10	Bidragsfastigheter	30	0

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 30 miljoner kronor. Bemyndigandet har inte utnyttjats 2015.

Utlåning

Tabell 2.39 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utlåning	Låneram	Lån 2015-12-31
Kredit till Irland 1	EUR 600	5 519
Riksbanken 2		241 089
Summa		246 608

1Prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209.

2Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 519 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 208 491 miljoner kronor, utan valutaom- värdering. Jämfört med 2014 ökade utlåningen till Riksbanken med 9 966 miljoner kronor. I

Skr. 2015/16:101

ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.40 UO 2 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

			Utestående
		Utestående	åtaganden
		åtaganden	utländsk
Garanti	Garantiram	2015-12-31	valuta
Insättningsgarantin 1	Obegränsad	1 500 736
Garanti till insättare i
utländska instituts
filialer i Sverige 2	Obegränsad
Investerarskyddet 3	Obegränsad
Garantier till banker
m.m. för skuld-
förbindelser 4	Obegränsad	0
Garantikapital i
Europeiska investerings-
banken (EIB) 5	EUR 6 565	59 969	EUR 6 565
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken
(NIB) 6	EUR 1 963	17 935	EUR 1 963
Nordiska
investeringsbanken,
projektinvesteringslån 7	EUR 671	5 566	EUR 609
Garantikapital i
Europeiska utvecklings-
banken (EBRD) 8	EUR 542	4 947	EUR 542
Garantikapital till
Europarådets
utvecklingsbank (CEB) 9	EUR 124	1 130	EUR 124
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Akademiska
Hus 10	Obegränsad	74
A/O Dom Shvetsii 11	100	1
Summa		1 590 358

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2014.

2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

5Prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200.

6Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

7Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

8Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

9Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den

31december 2014.

11Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015.

EUR=9,135

Inomstatliga lån

Tabell 2.41 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2015-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter	13 600	11 946

Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler	11 700	10 233

Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing	2 915	1 158

Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används
i verksamheten	15	8

Sjunde AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används
i verksamheten	5	0

Summa	28 235	23 345

Riksdagen	har	beslutat om	låneramar	på
28 235 miljoner		kronor inom	utgiftsområdet.
Utestående	lån	vid utgången	av 2015	var

23 345 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.42 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Insättningsgarantin1	Obegränsad	0
Investerarskyddet 2	Obegränsad	119
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3	Obegränsad	0
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 4	Obegränsad	0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 5	Obegränsad	0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6	Obegränsad	0
7 AP-fondens kredit på räntekonto	40	0

Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av nya
myndigheter	355	0

Statens tjänstepensionsverk -
behov av likviditet i
pensionshanteringen	100	15
Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 7	100	0
Summa		135

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

4Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

5Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

6Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.

7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts- området, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:3 Den officiella statistiken – en rättvisande bild av samhällsutvecklingen?

Riksrevisionen har granskat om systemet för den officiella statistiken används ändamålsenligt i förhållande till de syften som ligger till grund för denna statistiks särställning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken (skr. 2014/15:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Skr. 2015/16:101

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU8, rskr. 2015/16:15).

RiR 2015:9 Transparensen i Årsredovisning för staten 2014

Riksrevisionen har granskat Årsredovisningen för staten 2014.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Transparensen i Årsredovisning för staten 2014 (skr. 2015/16:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU12, rskr. 2015/16:146).

RiR 2015:16 Statens finansiella tillgångar – något att räkna med?

Riksrevisionen har granskat hur regeringen och Statistiska centralbyrån redovisar statens finansiella tillgångar och skulder. Granskningen har undersökt om redovisningen uppfyller rimliga krav på transparens och om värderingen är relevant samt håller god kvalitet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens finansiella tillgångar (skr. 2015/16:61) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU16, rskr. 2015/16:147).

Skr. 2015/16:101

2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.43 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Skatteverket	7 086		7 193	106	1,5	6 970

1:2	Kronofogdemyndigheten	1 806		1 787	-19	-1,0	1 763

1:3	Tullverket	1 681		1 774	92	5,5	1 651

Summa		10 574		10 754	180	1,7	10 384

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 10 754 miljoner kronor och blev därmed 180 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgif- terna med 370 miljoner kronor (3,6 procent).

Skatteverket och Tullverket utnyttjade

anslagssparande 2015
Utfallet för	anslaget	1:1 Skatteverket blev
7 193 miljoner	kronor,	vilket är 106 miljoner

kronor högre än anvisat i statens budget och 223 miljoner kronor högre än föregående år. Skatteverket har under året förbrukat anslagsparande från tidigare år. Anslagssparandet har bl.a. använts till att upprätthålla nivån i kontrollverksamheten.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 787 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 24 miljoner kronor högre än föregående år.

Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till

1 774 miljoner	kronor. Det	är 92 miljoner
kronor högre	än anvisat	i budgeten och

123 miljoner kronor högre än föregående år. Tullverket inledde året med ett anslagssparande på 90 miljoner kronor. Anslagssparandet har under året förbrukats för fortsatt arbete med införandet av unionstullkodexen och utveckling av ett nytt tulldatasystem.

Skr. 2015/16:101

2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.44 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Polismyndigheten	21 160	2	20 758	-401	-1,9	21 079

1:2	Säkerhetspolisen	1 142		1 147	4	0,4	1 106

1:3	Åklagarmyndigheten	1 396		1 356	-40	-2,9	1 310
1:5	Sveriges Domstolar	5 371		5 325	-46	-0,9	5 226

1:6	Kriminalvården	7 884	-42	7 974	89	1,1	7 744

1:11	Ersättning för skador på grund av brott	122		98	-25	-20,2	111

1:12	Rättsliga biträden m.m.	2 469	30	2 544	76	3,1	2 432

1:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	40	40	90	50	124,3	67

1:18	Från EU-budgeten finansierade insatser
	avseende EU:s inre säkerhet		17	1	1	0,0

	Övriga anslag	1 174		1 136	-38	-3,2	1 118

Summa		40 758	47	40 429	-329	-0,8	40 194

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.

Utfallet uppgick till 40 429 miljoner kronor och blev därmed 329 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 235 miljoner kronor (0,6 procent) högre.

Färre anställda vid polisen

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 20 758 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten uppgick till 25 055 personer 2015. Det är en minskning med 593 personer (2,3 procent). Under 2015 har avgångarna varit högre än föregående år och Polismyndigheten har inte hunnit rekrytera i motsvarande omfattning.

Antalet platser i kriminalvården ökade

Utfallet för anslaget 1:6	Kriminalvården blev
7 974 miljoner kronor.	Det är 89 miljoner

kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 230 miljoner kronor (3,0 procent) högre än 2014. En stor del av det högre utfallet 2015 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom anstaltsverksamheten. Medelbelägg- ningen på anstalter och häkten minskade från 84 till 79 procent, vilket beror på att antalet platser ökade.

Färre avgjorda brottsskademål medförde lägre brottsskadeersättning

Utfallet för anslaget 1:11 Ersättning för skador på grund av brott blev 98 miljoner kronor vilket är 25 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 13 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än föregående år vilket beror på att antalet avgjorda ärenden minskade med 741 stycken (7,5 pro- cent). Under 2015 avgjordes 9 055 ärenden. Samtidigt har ärendebalansen, där ärenden under beredning och ärenden färdiga för avgörande, ökat med 1036 ärenden till 2 900 stycken 2015. Även den längre handläggningstiden förklarar det lägre utfallet. En ansökan om brottsskade- ersättning tog i genomsnitt 86 dagar (81 dagar) att handlägga.

Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än anvisat och högre än 2014

Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 544 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner

Skr. 2015/16:101

kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 112 miljoner kronor (4,6 procent) högre. Ökningen beror delvis på att tim- kostnadsnormen för rättsliga biträden höjdes. Utgifterna för offentligt försvar, målsäganden och förvaltararvoden i konkurser stod för den största delen av ökningen på anslaget.

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 90 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (124,3 procent) högre än ursprungligen anvisade medel. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsins- kränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skade- stånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgifterna för ersättning vid frihetsinskränkning som ökat under året. Under 2015 avgjordes 2 201 ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebär en ökning med 14,8 procent jämfört med 2014. Andelen ärenden där ersättning för frihetsinskränkning beviljats har de senaste tre åren varit ca 90 procent. Regeringen medgav i beslut den 4 februari 2016 att anslaget fick


överskridas	med		2,5 miljoner	kronor
(Ju2016/00417).		Hela	anslagskrediten		på
8 miljoner kronor		utnyttjades och av			det
medgivna	överskridandet			utnyttjades

2,1 miljoner kronor.

Europeiska fonden för inre säkerhet

Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet blev 1 miljon kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i proposit- ionen Vårändringsbudget för 2015. Anslaget är nytt för 2015 och ska användas för utgifter för verksamhet som bedrivs inom ramen för inre säkerhet och administration av fonden. Fonden är kopplad till EU:s fleråriga budgetram 2014– 2020 och har inte kommit igång än. Under 2015 har Polismyndigheten arbetat med att ta fram system för förvaltning och kontroll av fondens medel.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.45 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:18	Från EU-budgeten
	finansierade insatser
	avseende EU:s inre
	säkerhet	20	0

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 20 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Under 2015 har arbetet med att ta fram ett system för förvaltning och kontroll av fondens medel påbörjats. Inga åtaganden som medför framtida utgifter har gjorts under 2015.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kriminalvården

Kriminalvården har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

I Kriminalvårdens årsredovisning saknas ledningens intygande om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning i enlighet med 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Polismyndigheten

Polismyndigheten har fått en revisonsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Övrig upplysning

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Polismyndigheten i sin årsredovisning redovisar stora underskott i vissa offentligrättsliga verksamheter. På grund av att det råder osäker- het kring vilka ekonomiska mål som gäller för verksamheterna har Polismyndigheten inte getts möjlighet att efterleva det övergripande målet om full kostnadstäckning i avgiftsbelagd verksamhet.

Skr. 2015/16:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:4 Återfall i brott - hur kan samhällets samlade resurser användas bättre?

Riksrevisionen har granskat vilka insatser som Kriminalvården och övriga myndigheter har genomfört inför frigivning och under över- vakning efter villkorlig frigivning i syfte att minska risker för återfall i brott.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återfall i brott (skr. 2015/16:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:JuU8, rskr. 2015/16:34).

RiR 2015:21 It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare

Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har beredskap för att ändamålsenligt och effektivt handlägga och utreda it-relaterade brott. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

Skr. 2015/16:101

2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.46 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 329	87	1 398	70	5,3	1 104

1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	158	-24	133	-25	-16,0	155

	Övriga anslag	432	-13	403	-30	-6,9	404
Summa		1 919	50	1 934	15	0,8	1 662

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Utfallet uppgick till 1 934 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 272 miljoner kronor (16,3 procent) högre.

Försvagad krona medför högre avgifter till FN och andra internationella organisationer

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till

internationella	organisationer	uppgick till
1 398 miljoner	kronor, vilket	är 70 miljoner

kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget får användas för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD.

Riksdagen beslutade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att anslaget skulle anvisas ytterligare 87 miljoner kronor med anledning av att den försvagade kronkursen ledde till högre avgifter än vad regeringen tidigare hade bedömt.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 295 miljoner kronor (26,7 procent)


högre. Det beror främst på att			avgifterna till
FN:s	fredsbevarande	operationer		blev
216 miljoner kronor högre än			2014.	Dessa

avgifter uppgick till 611 miljoner kronor 2015.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.47 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:11	Samarbete inom
	Östersjöregionen	160	199

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 160 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 199 miljoner kronor, vilket innebar att bemyndigandet överskreds.

Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision

RiR 2015:8 Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar

Riksrevisionen har redovisat sammanfattande iakttagelser och rekommendationer till regeringen när det gäller organisation, finansiering, prioriteringar av projekt, implementering av rekommendationer och internationella avtal inom Arktiska rådet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar (skr. 2015/16:34) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:UU11, rskr. 2015/16:151).

Skr. 2015/16:101

2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.48 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	24 364		24 885	521	2,1	23 483

1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	1 879		923	-956	-50,9	972

1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	9 777		9 845	68	0,7	10 864

1:4	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
	och anläggningar	6 547		6 745	198	3,0	6 564

1:8	Försvarets radioanstalt	864		882	18	2,1	852

2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m.	21		11	-10	-49,1	128

	Övriga anslag	4 999	-4	4 979	-20	-0,4	5 115

Summa		48 451	-4	48 271	-181	-0,4	47 978

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar,

samhällets	krisberedskap,		strålsäkerhet och
elsäkerhet.
Utfallet	uppgick till	48	271 miljoner	kronor
och blev	därmed	181 miljoner		kronor

(0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 293 miljoner kronor (0,6 procent) högre.

Utökad utbildnings- och övningsverksamhet

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och


beredskap		uppgick till 24 885 miljoner kronor,
vilket	är	521 miljoner		kronor	(2,1 procent)
högre	än	vad som anvisades i budgeten				och
1 402 miljoner			kronor	(6,0 procent) högre		än
föregående år.			Försvarsmakten		disponerade

inför 2015 ett anslagsparande på 248 miljoner kronor på anslaget. Att utgifterna ökade beror framför allt på att utgifterna för materiel- underhåll ökade som en följd av den mer omfattande utbildnings- och övningsverksam- heten.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 923 miljoner kronor, vilket är 956 miljoner kronor (50,9 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 49 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budgeten beror i huvudsak på att regeringen valt att reservera 900 miljoner kronor av anslaget för en eventuell insats med Nordic Battlegroup 15 (NBG 15). NBG 15 är en av EU:s snabb- insatsstyrkor som ska kunna vara på plats i ett krisområde inom 10 dagar efter ett EU-beslut.

Då ingen insats genomfördes under året användes inte heller de anvisade 900 miljoner kronorna.

Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 9 845 miljoner kronor. Det är 68 miljoner kronor (0,7 procent) högre än anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av modifierad korvett Visby, JAS 39 C/D, radarjaktrobot Meteor, mörkerstridsutrustning samt bandvagn 410. Under året har anslaget även använts till att hantera leveransförseningar. Detta är den främsta orsaken till att utfallet blev högre än anvisat.

Utfallet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 6 745 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor (3,0 procent) högre än anvisat. Utfallet följer Försvarsmaktens långsiktiga plan för vidmakthållandet av materielet.

Inga större katastrofer 2015 medförde låga ersättningar till kommunerna för räddningstjänst

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 11 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (49,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslagets utfall är beroende av vilka händelser som inträffar och som ger rätt till ersättning. Under 2015 har kommunerna inte genomfört några större insatser som faller inom ramen för anslaget. Utfallet för anslaget är

Skr. 2015/16:101

117 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror på att kommunerna kompenserades för de utgifter som uppstod i samband med skogsbranden i Västmanland under 2014.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.49 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:3	Anskaffning av materiel
	och anläggningar	66 000	63 848
1:4	Vidmakthållande,
	avveckling m.m. av
	materiel och
	anläggningar	19 500	16 756

2:2	Förebyggande åtgärder
	mot jordskred och andra
	naturolyckor	30	21
2:4	Krisberedskap	712	634

3:1	Strålsäkerhets-
	myndigheten	55	46

Summa		86 297	81 305

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 86 297 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

81 305 miljoner	kronor. Skillnaden mellan
bemyndiganden	och utestående	åtaganden
uppgick till 4 992 miljoner kronor		och är

huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat

bemyndigande	och utestående åtaganden
2 152 miljoner	kronor.	Försvarsmaktens

planering innehåller ett stort antal projekt som ska beställas eller omförhandlas under året. Det är även ett stort antal åtaganden som ska infrias, varför det kan bli variationer i utfallet för de utestående åtagandena i förhållande till bemyndigandet.

För anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 744 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning, på grund av den pågående förändringen av försvarslogistiken.

Garantier

Tabell 2.50 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2015-12-31
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1	24	9

1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.

Inomstatliga lån

Tabell 2.51 UO 6 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån		Låneram Lån 2015-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps
verksamhet		300	0

Summa		300	0
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden		40 000	0

Riksdagen	har beslutat	om låneramar	på
300 miljoner	kronor för	inomstatliga	lån,

exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns inga utestående lån vid utgången av 2015.

Övriga krediter

Tabell 2.52 UO 6 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Försvarets materielverks behov
av rörelsekapital	12 000	4216
Försvarsexportmyndighetens
behov av rörelsekapital	7 000	46

Summa	19 000	4262

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2015 uppgick till 4 262 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för

Skr. 2015/16:101

uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarets materielverk har redovisat erhållna royalty, viten och skadeersättningar om 650 miljoner kronor som förutbetalda intäkter i balansräkningen istället för att redovisa dem som intäkt av avgifter i resultaträkningen. Om redovisningen gjorts korrekt skulle årets över- /underskott i resultaträkningen ökat med 50 miljoner kronor, och balanserat över-/under- skott i balansräkningen ökat med 600 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:2 Kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten

Riksrevisionen har granskat kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kontroll av försvarsunderrättelse- verksamheten (skr. 2014/15:142) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU2, rskr. 2015/16:30).

RiR 2015:11 Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SOS Alarm.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm (skr. 2015/16:50) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU4, rskr. 2015/16: 189).

RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete - skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskaps- arbete (skr. 2015/16:88) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Skr. 2015/16:101

2.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.53 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Biståndsverksamhet	28 337	-237	31 009	2 672	9,4	29 856

1:2	Styrelsen för internationellt
	utvecklingssamarbete (Sida)	1 003	8	1 032	29	2,9	973

	Övriga anslag	169		172	3	2,0	198
Summa		29 509	-229	32 213	2 704	9,2	31 027

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Utfallet blev 32 213 miljoner kronor, vilket är 2 704 miljoner kronor (9,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 1 186 miljoner kronor (3,8 procent) högre.

Förtida betalningar medför högre utgifter 2015

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet


uppgick	till	31 009 miljoner kronor,			vilket är
2 672 miljoner			kronor	(9,4 procent)	högre	än
anvisat	i	den ursprungliga budgeten				och
1 153 miljoner			kronor	(3,9 procent)	högre	än

2014. Orsaken till det högre utfallet är att regeringen i december 2015 beslutade att Sida skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av bl.a. Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Det har främst betalats ut till humanitära aktörer inom FN-systemet som FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) men även till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

Höjd biståndsram 2015

Anslagen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserade på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). Bistånds- ramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Biståndsramen för 2015 var 1,0 procent av BNI enligt ENS1995 eller 0,96 procent av BNI enligt ENS2010. ENS2010 infördes 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budget- propositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska bistånds-

ramen under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, som klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande från biståndsländer (utgiftsområde 8 Migration), administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära

budget.
Biståndsramen	för	2015	uppgår till
40 445 miljoner	kronor,	vilket	motsvarar

en procent av BNI enligt ENS1995. I tabell 2.54 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2006– 2015. Det preliminära utfallet för 2015 är 1,40 procent av BNI enligt ENS2010 i enlighet med DAC:s redovisningsprinciper.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006–2015

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Totalt utbetalt
bistånd	29 161	29 320	31 607	34 713	32 651	35 360	35 468	37 954	42 756	59 780
Totalt bistånd i
procent av BNI 1	1,02	0.93	0,98	1,12	0,97	1,02	0,97	1,01	1,09	1,40

1 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.55 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:1	Biståndsverksamhet	71 071	56 190

1:5	Riksrevisionen:
	Internationellt
	utvecklingssamarbete	25	21
Summa		71 096	56 211

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 71 096 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 56 211 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 14 885 miljoner kronor och var huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien, Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, Globala insatser för socialt hållbar utveckling samt Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.

Garantier

Tabell 2.56 UO 7 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

		Utestående	Utestående
		Utestående	åtaganden
Garanti	Garantiram	åtaganden	utländsk
Garanti	Garantiram	2015-12-31	valuta
Garantikapital,
Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken
(IBRD) 1	USD 2 247	17 977	USD 2 152
Garantikapital,
Afrikanska
utvecklingsbanken
(AfDB) 2	SDR 971	10 850	SDR 937
Garantikapital,
Interamerikanska
utvecklingsbanken
(IDB) 3	USD 538	4 123	USD 494
Garantikapital, Asiatiska
utvecklingsbanken
(AsDB) 4	SDR 343	4 151	USD 497
Garantier inom
biståndsverksamheten	10 000	3 739

EIB-lån inom ramen för
Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet 5	EUR 152	247	EUR 27
Nordiska
Investeringsbankens
miljöinvesteringslån 6	EUR 104	194	EUR 21
Garantikapital
Multilaterala
investeringsorganet
MIGA 7	USD 16	135	USD 16
Summa		41 416

1Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

2Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).

3prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

4prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.

5prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.

6prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

7prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 11,58 den 30 december 2015.

Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2015. USD=8,3524.

EUR=9,135.

SDR=11,5836.

Skr. 2015/16:101

Övriga krediter

Tabell 2.57 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 1	Obegränsad	0
Kredit för infriande av Sidas
garantier 2	Obegränsad	0
Summa		0

1Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

2Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)

Sida har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sida har per den 31 december 2015 överskridit den av regeringen beslutade bemyndigande- ramen för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen, ap 3, under utgiftsområde 5 Internationell samverkan med 42 531 tkr. Överskridandet redovisas inte i bemyndiganderedovisningen eftersom myndigheten i årsredovisningen har tagit hänsyn till omförhandlingar av avtal som har gjorts i februari 2016, dvs. efter räkenskapsårets slut.

Skr. 2015/16:101

2.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.58 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Migrationsverket	4 539		4 719	180	4,0	3 608

1:2	Ersättningar och bostadskostnader	10 861	1 438	12 405	1 544	14,2	7 315

1:5	Kostnader vid domstolsprövning i
	utlänningsärenden	161		99	-62	-38,3	121
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	382		254	-128	-33,5	245

1:7	Utresor för avvisade och utvisade	305		237	-69	-22,5	242

1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för
	asylsökande och flyktingar	205		47	-159	-77,3	87

	Övriga anslag	980	2	965	-15	-1,5	933
Summa		17 433	1 440	18 725	1 292	7,4	12 551

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande.

Utfallet	uppgick	till 18 725 miljoner	kronor
och är	därmed	1 292 miljoner	kronor

(7,4 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2014

blev	utgifterna	6 174 miljoner	kronor
(49,2 procent) högre.

Antalet årsarbetskrafter vid Migrationsverket ökade med 28 procent

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 4 719 miljoner kronor 2015, vilket är 180 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 1 111 miljoner kronor högre (30,8 procent) än 2014. Orsaken till att utgifterna ökat mellan åren är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövnings- verksamheten vid Migrationsverket för att möta det kraftigt ökade antalet asylsökande. Jämfört med 2014 ökade personalkostnaderna med drygt

697 miljoner	kronor	(29 procent)	till
3 131 miljoner	kronor.	Antalet årsarbetskrafter

ökade från 4 174 till 5 330 (27,7 procent) i slutet av året.

Fler asylsökande medför högre ersättningar och bostadskostnader än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 12 405 miljoner kronor. Det är 1 544 miljoner kronor (14,2 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget.

Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagandesystem uppgick till 100 166 personer, vilket är 16 866 fler än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen om ändringar i statens budget under våren och hösten 2015 och anvisade sammantaget ytterligare 1 438 miljoner kronor. Det stora antalet asylsökande under hösten, särskilt antalet ensamkommande barn och unga, har medfört ökade utgifter på anslaget. Många ansökningar om ersättningar från kommunerna har ännu inte behandlats, samtidigt som vissa ersättningar söks i efterskott, och kommer därför att belasta anslaget först 2016.

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.59 Asylsökande m.m. 2015

Antal personer

	2015	2014	Förändring	Förändring
Antal asylsökande
jan-dec	162 877	81 301	81 576	100,3%

- varav kvinnor	48 149	26 484	21 665	81,8%

- varav män	114 728	54 817	59 911	109,3%

- varav ens. barn
och ungdomar	35 369	7 049	28 320	401,8%

- varav flickor	2 847	1 363	1 484	108,9%

- varav pojkar	32 522	5 686	26 836	472,0%


Avgjorda
asylärenden	58 802	53 503	5 299	9,9%

-varav bifall	32 631	31 220	1 411	4,5%

-bifallsandel	55%	58%

Beviljade
uppehållstillstånd
till
flyktinganhöriga	16 251	13 100	3 151	24,1%


	December	December	Föränd-	Föränd-
	2015	2014	ring	ring %
Boende i
Migrationsverkets
mottagningssyste
m 1	181 890	79 387	102 503	129,1%
- varav med
uppehållstillstånd	13 937	12 460	1 477	11,9%
- varav ens. barn
och ungdomar	33 634	5 055	28 579	565,4%


Anläggnings-
boende (ABO)	101 120	52 674	48 446	92,0%

Eget boende	47 724	24 179	23 545	97,4%
Övrigt boende	33 046	2 534	30 512	1204,1%

1 Sammanställningen över 2015 och 2014 utgår från situationen den sista december respektive år.

Källa: Migrationsverket.

Antalet ensamkommande barn och unga ökade med över 400 procent

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökade med 5 090 miljoner kronor (69,6 procent) jämfört med 2014. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och


landsting	ökade	med 3 269 miljoner			kronor
(65,4 procent)		och	utgifterna			för
anläggningsboende		ökade	med	1 821 miljoner
kronor	(78,7 procent).		Antalet	inskrivna		i

mottagningssystemet uppgick i slutet av året till 181 890 personer. Det är en ökning med 102 503 personer jämfört med 2014. Antalet personer i anläggningsboende ökade med över 90 procent från cirka 53 000 år 2014 till drygt 101 000 i

slutet av 2015. Den stora ökningen av antalet asylsökande har inneburit att Migrationsverket har behövt upphandla ett stort antal boendeplatser som har varit dyrare än Migrationsverkets basbestånd.

År 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 81 576 (100,3 procent) jämfört med föregående år. Till följd av konflikten i Syrien är syriska medborgare fortsatt den största gruppen med

51 338 ansökningar, vilket är en ökning	med
67,9 procent. Antalet asylansökningar	från

Afghanska medborgare uppgår till 41 564, vilket är en ökning med 1 239,0 procent. Antalet ansökningar från ensamkommande barn och unga ökade från 7 049 till 35 369, vilket är en ökning med 401,8 procent jämfört med föregående år. Majoriteten (66,4 procent) av de

ensamkommande		barnen	kommer		från
Afghanistan.
År 2015	avgjorde Migrationsverket				58 802
asylansökningar		varav	32 631	beviljades
uppehållstillstånd		(55,0 procent).		År	2014
avgjorde	Migrationsverket				53 503
asylansökningar		varav	31 220	beviljades
uppehållstillstånd		(58,0 procent). Sökande från

Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2015.

År 2015 beviljades 43 414 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med 2014. Ökningen avser främst uppehållstillstånd för anhöriga till asylsökande som ökat med 3 151 (24,1 procent). Kategorin med familjeanknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som 2015

beviljades uppehållstillstånd.
Migrationsverket		beviljade	13 313 personer
arbetstillstånd	2015,	vilket är	en ökning	med
1 268 personer	(10,1 procent)		jämfört	med
föregående år.

EU-finansierade insatser för asylsökande och flyktingar lägre än budget

Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 128 miljoner kronor lägre än statens budget. Orsaken är att färre asylansökningar avgjordes än beräknat på grund av den ansträngda situationen under hösten.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 69 miljoner kronor lägre än väntat. Antalet utresor ökade dock 2015 från 8 006 till 10 663.

Skr. 2015/16:101

Utgifterna för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar blev 159 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är att det tagit längre tid än väntat att uppfylla ett antal villkor som krävdes innan regeringen formellt kunde utse Migrationsverket till ansvarig myndighet för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Ett av villkoren för att kunna betala ut medel från AMIF var att det nationella programmet för Sverige skulle vara antaget av EU kommissionen., vilket skedde först i augusti 2015.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.60 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:8	Från EU-budgeten
	finansierade insatser för
	asylsökande och
	flyktingar	198	1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 198 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor. Arbetet med bidragsansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) har inte startat under året. Då ingen utlysning av medel har kunnat genomföras under 2015 har inga nya utestående åtaganden uppstått. De utestående åtaganden som finns rör EU:s tidigare ramprogram Solidaritet om hantering av flyktingströmmar och beräknas infrias under 2016.

Skr. 2015/16:101

2.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.61 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:4	Tandvårdsförmåner	5 786		5 271	-514	-8,9	5 226

1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	20 960	1 690	24 469	3 509	16,7	21 546

1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	1 245	198	1 257	12	1,0	1 625

1:7	Sjukvård i internationella förhållanden	612		457	-155	-25,3	489

1:12	E-hälsomyndigheten	114		78	-36	-31,5	54
2:2	Insatser för vaccinberedskap	85		1	-84	-98,3	0

4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	24 421	948	24 890	469	1,9	23 794

4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
	äldrepolitiken	1 360	60	1 360	0	0,0	1 605

4:7	Bidrag till utveckling av socialt
	arbete m.m.	487	-30	394	-93	-19,2	451

	Övriga anslag	6 829	3	6 802	-27	-0,4	6 800

Summa		61 898	2 870	64 979	3 080	5,0	61 589

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, funktionshinderspolitik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik.

Utfallet	uppgick	till 64 979 miljoner	kronor
och är	därmed	3 080 miljoner	kronor

(5,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade

utgifterna	med	3 390 miljoner	kronor
(5,5 procent).

Högre utfall än budgeterat för läkemedels- förmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 5 271 miljoner kronor, vilket är 514 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet påverkas framför allt av hur många som utnyttjar tandvårdsstödet, vilket är svårt att prognostisera. Utgifterna påverkades även av att referenspriserna för tandvårdsstödet ändrades i september 2014 (TLVFS 2014:1), vilket sammantaget ledde till lägre utgifter för staten. Att utgifterna blivit lägre än anvisat beror också på en senareläggning av de nya referenspriserna från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Uppdateringen av föreskriften (TLVFS 2015:1) trädde i kraft först den 15 januari 2016. Den nya föreskriften

beräknas leda till högre utgifter 2016 för tandvårdsförmånerna på grund av justerade referenspriser.

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 24 469 miljoner kronor, vilket är 3 509 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 2015 den första överenskommelsen om bidragen för läkemedelsförmånernas kostnader sedan 2011. Skillnaden mot den ursprungliga budgeten beror på att nya och dyrare läkemedel och behandlingsmetoder (t.ex. för Hepatit C) omfattats av den nya överenskommelsen, att landstingen fick 657 miljoner kronor i bidrag för Hepatit C-behandlingar utförda 2014 samt att bidraget för läkemedelsförmånerna för både oktober och november 2015, i enlighet med regeringens beslut, betalades ut i december 2015. Det innebär att bidrag har betalats ut för sammanlagt 13 månader under 2015, i stället för de 12 månader som var planerade vid budgeteringen. Den extra utbetalningen uppgick till 1 819 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i interna- tionella förhållanden uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 155 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den lagstiftning som reglerar kostnader för sjukvård inom andra EES-länder, lagen (2013:514) om

landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet (kostnadsansvarslagen) och lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ersättningslagen), har fått större effekt tidigare än beräknat, vilket har lett till lägre kostnader än budgeterat. Turistvård står för den största minskningen på grund av att kostnadsansvarslagen innebär att landsting och kommuner fått kostnadsansvar för denna vård. En del av de utgifter som tidigare belastade anslaget belastar nu landstingen, vilket ersätts genom det generella statsbidraget. Ersättningslagen innebär att kostnader för planerad sjukvård inom andra EES-länder ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den hade getts i Sverige. Före den 1 oktober 2013 ersattes de faktiska vårdkostnaderna enligt vårdlandets utgiftsnivå.

Arbetet med HälsaFörMig kom igång under andra halvåret 2015

Utfallet för anslaget 1:12 E-hälsomyndigheten uppgick till 78 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (31,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet kan till stor del förklaras av att upphandlingen av internethälsoplattformen HälsaFörMig försenats. Arbetet med plattformen påbörjades först under andra halvåret 2015.

Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap uppgick till 1 miljon kronor, vilket är 84 miljoner kronor (98,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget har endast använts till förberedelser för att ingå avtal med vaccinproducenter om pandemivaccin.

Utgifterna för assistansersättningen fortsätter att öka

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig


assistansersättning		uppgick		till 24 890 miljoner
kronor.	Det	är	469 miljoner		kronor
(1,9 procent) högre än			budgeterat.		Anslaget
tillfördes	medel		i	propositionen

Vårändringsbudget för 2015 då anslagskrediten var belastad och utgifterna beräknades bli högre än anvisade medel i budgeten.

Under december 2015 hade 16 142 personer assistansersättning, vilket är en marginell minskning (16 personer) mot december föregående år. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person fortsatte dock att öka. Det genomsnittliga antalet

Skr. 2015/16:101

beviljade timmar ökade från 123,9 timmar per vecka i december 2014 till 127,1 timmar per vecka i december 2015.

Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. För 2015 var schablonbeloppet 284 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2015 var 287 kronor. Schablonbeloppet för 2014 var 280 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2014 var 283 kronor.

Utfallet för stimulansbidrag lägre än 2014

Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m. blev 394 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 245 miljoner kronor lägre än 2014. Även utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev lägre (368 miljoner kronor) 2015 än 2014. Från båda anslagen betalades prestationsbaserad ersättning ut till kommunerna och landstingen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en satsning på sammanhållen vård av de mest sjuka äldre. Satsningen var tidsbegränsad mellan 2010–2014. År 2014 betalades sammanlagt ca 1 000 miljoner kronor ut uppdelat på de två anslagen med anledning av överenskommelsen.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.62 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:8	Bidrag till psykiatri	21	17
2:2	Insatser för
	vaccinberedskap	510	0

4:5	Stimulansbidrag och
	åtgärder inom
	äldrepolitiken	500	430

4:7	Bidrag till utveckling av
	socialt arbete m.m.	50	50

7:2	Forskningsrådet för
	hälsa, arbetsliv och
	välfärd: Forskning	961	934

Summa		2 043	1 431

Skr. 2015/16:101

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 2 043 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 431 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 612 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap. Orsaken är att det pågående uppdraget till Folkhälsomyndigheten att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolkningen vid en pandemi inte är avslutat och att avtal med ett vaccinföretag inte har slutits under 2015

Inomstatliga lån

Tabell 2.63 UO 9 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Inomstatliga lån	Kredit	2015-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för
Folkhälsomyndighetens
verksamhet	350	58
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet	350	1

Summa	700	59

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)

SBU har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

SBU har felaktigt avräknat anslaget 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, ap 1, under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med ett för högt belopp om 256 tkr som borde ha finansierats med bidrag. Då myndighetens utgående anslagssparande överstiger 3 procent innebär effekten av den felaktiga redovisningen också att motsvarande belopp inte har förts bort som en indragning i enlighet med 7 § anslagsförordningen (2011:233).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:12 Patientsäkerhet – har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet?

Riksrevisionen har granskat om staten har gett vårdgivarna tillräckliga förutsättningar att främja en hög patientsäkerhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet (skr. 2015/16:53) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:SoU9, rskr. 2015/16:163).

Skr. 2015/16:101

2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.64 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	34 611	2 482	36 635	2 024	5,8	32 300

1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	50 027	60	50 550	523	1,0	50 828

1:4	Arbetsskadeersättningar m.m.	3 358		3 397	39	1,1	3 610

1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	3 142	-128	2 747	-395	-12,6	3 056

2:1	Försäkringskassan	7 883	147	7 824	-59	-0,7	7 811
	Övriga anslag	1 453		1 451	-2	-0,2	1 432

Summa		100 474	2 561	102 603	2 129	2,1	99 036

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan

och Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick		till
102 603 miljoner	kronor och	blev	därmed
2 129 miljoner kronor (2,1 procent)			högre	än

vad som anvisades i statens budget. Jämfört med

2014 blev	utfallet 3 567 miljoner		kronor
(3,6 procent)	högre. Det	beror främst	på att
utgifterna för sjukpenning		ökade.

Utgifterna för sjukpenning ökade

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 36 635 miljoner kronor, vilket är 2 024 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 2 482 miljoner kronor då utgifterna för sjukpenning har ökat mer än beräknat främst på grund av ett ökat antal sjukfall.

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och

sjukersättningar		m.m.	blev 50 550 miljoner
kronor.	Det	är	523 miljoner	kronor

(1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I vårändringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då beräkningen av antagandeinkomst för sjuk- och aktivitetsersättning beräknades öka.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för


sjukskrivningsprocessen			blev	2 747 miljoner
kronor.	Det	är	395 miljoner		kronor

(12,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 309 miljoner kronor (10,1 procent) lägre än 2014. Det lägre utfallet beror främst på att endast 21 miljoner kronor av 308 miljoner kronor betalades ut till landstingen avseende den rörliga delen i överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014–2015.

Fortsatt ökade utgifter för sjukpenning jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 335 miljoner kronor (13,4 procent) högre. Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av sjukfall och en ökad varaktighet. Inflödet uppvisar ett likartat mönster för kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att psykiatriska diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser. Även sjukfallens varaktighet hänger samman med ett ökat inflöde av psykiatriska diagnoser eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet av samtliga sjukfall. Ökningen i inflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 43 procent i september 2015.

Under året startade i genomsnitt 32 000 sjukfall per månad för kvinnor och 18 000 för män. I juli år 2015 var varaktigheten i genomsnitt 54 dagar, en ökning med nästan 3 dagar för kvinnor och 2 dagar för män.

Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 202 000 i december 2014 till 220 000 personer för samma månad 2015, vilket är en

Skr. 2015/16:101

ökning med 7 procent för män och 10 procent för kvinnor. Den största ökningen gäller sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år. Där har antalet personer ökat med 18 procent sedan december 2014.

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 278 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än för 2014. Det beror i huvudsak på en minskning i antalet personer som uppbär sjukersättning. Sjukersättning beviljas till personer som är mellan 30 och 64 år och har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. De flesta har kvar ersättningen tills de fyller 65 år och går i pension, vilket innebär att det är inflödet till förmånen som är intressant. Under 2015 fick 11 700 personer sjukersättning för första gången. Det är en minskning jämfört med 2014, då 13 100 nybeviljades ersättning. Minskningen beror till stor del på ett lägre antal övergångar från sjukpenning till sjukersättning.

Antalet personer med aktivitetsersättning ökade däremot under motsvarande period. Aktivitetsersättning ges till personer i åldrarna 19–29 år vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga.

Under 2015 har 8 700 personer, 4 100 kvinnor och 4 600 män, beviljats aktivitetsersättning. Det kan jämföras med 8 400 personer för år 2014. Den vanligaste orsaken till att aktivitetsersättning beviljas är nedsatt arbetsförmåga. Det är också den kategorin som ökar mest.

I december 2015 uppgick antalet personer som erhöll aktivitets- och sjukersättning till 345 045, varav 201 133 var kvinnor och 143 912 var män. Jämfört med december 2014 minskade antalet kvinnor med 3,0 procent och antalet män med 2,4 procent.

I november 2015 uppgick antalet pågående

sjukfall till	193 372	personer,	vilket	är
9,7 procent	högre än	i november	2014	då

motsvarande siffra var 176 293 personer. Utfallet för pågående sjukfall sker med tre månaders eftersläpning.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade-

ersättningar m.m.	uppgick till		3 397 miljoner
kronor, vilket	är	213 miljoner kronor
(5,9 procent) lägre	än	2014.	Utgifterna för

egenlivräntorna enligt nuvarande lagstiftning står för ca 85 procent av de totala utgifterna. Utgifterna minskade från 2,8 miljarder kronor 2014 till 2,6 miljarder kronor 2015. Egenlivräntorna enligt äldre regelverk står för ca 11 procent av utgifterna. Även dessa

minskade med knappt 9 procent mellan 2014 och 2015. Minskningen förklaras med att personer i denna grupp når pensionsålder och då fasas ut från förmånen. År 2015 var antalet personer med egenlivränta enligt äldre regelverk 26 142, vilket innebär en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2014. Bland de övriga arbetsskadeersättningarna, som utgör 4 procent av utgifterna, står efterlevandelivräntorna för den största delen. De övriga utgifterna uppgick till 129 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,4 procent.

Sjukpenningtalet för kvinnor ökar mer än för män

Tabell 2.65 UO 10 Ohälsomått

	År 2015	År 2014
Ohälsotalet	28,0	27,3

därav kvinnor	33,8	32,8

därav män	22,4	22,1
Sjukpenningtalet	10,5	9,4

därav kvinnor	13,7	12,2

därav män	7,3	6,7

Källa: Försäkringskassan.

Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen inom hela sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. I december 2015 var ohälsotalet 28,0 dagar per försäkrad, vilket är en ökning från 27,3 dagar 2014.

Ohälsotalet är något högre för kvinnor, och skillnaden har blivit större under det senaste året. Ohälsotalet för kvinnor har ökat med 3 procent de senaste tolv månaderna medan män under samma period har ökat med 2 procent.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar.

I december 2015 var sjukpenningtalet 10,5 dagar, vilket är en ökning med 12 procent sedan december 2014. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (13,7) än män (7,3). Ökningen är störst bland kvinnor och gäller

framför allt psykiatriska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i pågående sjukfall, både för kvinnor och män.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:6	Bidrag för
	sjukskrivningsprocessen	3 250	2 951

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 3 250 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 951 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 299 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Försäkringskassans behov av
likviditet i utbetalning av ersättning
för vård i andra länder	100	77

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:7 Aktivitetsersättning – en ersättning utan aktivitet?

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning (skr. 2015/16:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:SfU9, rskr. 2015/16:126).

Skr. 2015/16:101

RiR 2015:19 Rehabiliteringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ner

Riksrevisionen har granskat vad det är i utformningen och genomförandet av rehabiliteringsgarantin som hindrar att målet om arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa uppfylls.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin (skr. 2015/16:109) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Skr. 2015/16:101

2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.68 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Garantipension till ålderspension	15 879		15 761	-118	-0,7	16 539
1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	12 460		12 427	-32	-0,3	13 035

1:3	Bostadstillägg till pensionärer	8 338	588	8 589	251	3,0	8 493

1:4	Äldreförsörjningsstöd	805	7	803	-2	-0,2	724

2:1	Pensionsmyndigheten	534		555	21	4,0	522

Summa		38 015	595	38 136	120	0,3	39 313


Utgiftsområdet			omfattar		ersättning			vid
ålderdom	(garantipension,				bostadstillägg			till
pensionärer	samt		äldreförsörjningsstöd)					och
ersättning	vid	dödsfall		(omställningspension,
änkepension och			särskild		efterlevandepension
samt garantipension till dessa förmåner).
Inkomstrelaterad ålderspension							redovisas
under avsnittet		2.4.31 Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens budget.
Utfallet	för	utgiftsområdet				uppgick		till
38 136 miljoner		kronor		och		blev	därmed

120 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 1 172 miljoner kronor (3,0 procent).

Höjd inkomstpension medför lägre utgifter för garantipension

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till

ålderspension uppgick	till 15 761 miljoner
kronor, vilket är	118 miljoner kronor

(0,7 procent) lägre än det anvisade beloppet. Det beror framför allt på att antalet förmånstagare blev lägre än beräknat. Utgifterna blev även 778 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att inkomstpensionen har höjts mer än prisbasbeloppet. Garantipension avräknas mot höjd inkomstpension.

Ungefär 770 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2015, vilket är 17 000 färre än föregående år. Den genom- snittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 200 kronor 2015, en minskning med 600 kronor jämfört med 2014.

Höjda ersättningar och fler pensionärer som är berättigade till bostadstillägg

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 589 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på ökade ersättnings- nivåer, dels på att fler pensionärer än beräknat fått bostadstillägg. Anslaget anvisades ytterligare 126 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med anledning av att den del av bostadskostnaden som ersätts via bostadstillägg höjdes från 93 procent till 95 procent, upp till ett tak på 5 000 kronor och månad fr.o.m. den 1 september 2015. I propositionen Höständringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 462 miljoner kronor till följd av att antalet pensionärer med bostadstillägg ökade mer än beräknat.

Utgifterna för anslaget blev 96 miljoner kronor (1,1 procent) högre än 2014. Ökningen beror huvudsakligen på att bostadstillägget höjdes, men också på att fler pensionärer får bostadstillägg. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna.

Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2015 till 291 000 personer, en ökning med 5 000 personer jämfört med 2014. För 2015 var det genomsnittliga årsbeloppet 29 500 kronor, en ökning med 500 kronor eller 1,7 procent jämfört med 2014.

Lägre utgifter då färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 12 427 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2014 och 2015 minskade de med ca 11 000 personer, till 276 000 personer, vilket medför att de totala utgifterna för anslaget minskade.

Ökat antal personer med äldreförsörjningsstöd medför högre utgifter

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet

för anslaget	1:4	Äldreförsörjningsstöd är
803 miljoner	kronor,	vilket är 79 miljoner

kronor (10,9 procent) högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 9,5 procent jämfört med 2014 och uppgick till 20 800 personer 2015. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,6 procent och uppgick till 39 100 kronor 2015. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring.

Övriga krediter

Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Pensionsmyndighetens behov av
likviditet i handeln med fondandelar	8 000	0

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades inte vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2015 var 1 267 miljoner kronor.

Skr. 2015/16:101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Särskild upplysning

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att avsnitt 8 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Riksrevisionens granskning har omfattat redovisade utfall och beräkningar från Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

Skr. 2015/16:101

2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.70 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	SB procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Barnbidrag	25 840		25 764	-76	-0,3	25 220

1:2	Föräldraförsäkring	39 004	-35	38 627	-377	-1,0	37 654

1:3	Underhållsstöd	2 064	207	2 256	192	9,3	2 060

1:4	Adoptionsbidrag	36	-1	15	-21	-58,5	14

1:5	Barnpension och efterlevandestöd	905		905	0	0,0	876
1:6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	3 409	223	3 548	139	4,1	3 295

1:7	Pensionsrätt för barnår	6 876		6 876	0	0,0	6 732

1:8	Bostadsbidrag	4 992		4 940	-52	-1,0	4 958

Summa		83 125	395	82 931	-194	-0,2	80 809

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 82 931 miljoner kronor. Det är 194 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 2 121 miljoner kronor (2,6 procent) högre.

Utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning lägre än beräknat men högre än 2014

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 38 627 miljoner kronor, vilket är 377 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning blev lägre än beräknat.

Utgifterna ökade dock med 973 miljoner kronor (2,6 procent) jämfört med 2014. Utgifterna för föräldrapenningen, som utgjorde 72,6 procent av utgifterna för anslaget, ökade med 675 miljoner kronor. Ökningen beror dels på att det betalades ut drygt 1 miljon fler föräldrapenningdagar, dels på att den totala medelersättningen ökade med 0,5 procent. Den totala genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade från 527 kronor 2014 till 530 kronor 2015. År 2015 var den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor 491 kronor per dag och för män 652 kronor per dag. Skillnaden förklaras dels av inkomst- skillnader mellan könen, dels av att kvinnor använder nästan tre gånger fler lägstanivådagar

och nästan tio gånger fler grundnivådagar än män. Under 2015 betalades föräldrapenning för 52,9 miljoner dagar ut, vilket är 2 procent fler än 2014. Ökningen i antal föräldrapenningdagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren.

Även utgifterna för den tillfälliga föräldra- penningen ökade, med 265 miljoner kronor jämfört med 2014. Av nettodagarna för tillfällig föräldrapenning 2015 avsåg 88 procent delförmånen vård av barn. Rekordmånga nettodagar betalades ut i delförmånen under mars 2015. Flera faktorer påverkar utnyttjandet av förmånen. Antal barn i befolkningen har ökat, influensaaktiviteten var hög under första kvartalet 2015 och föräldrars benägenhet att använda förmånen har ökat i samband med att förenklingar i att begära ersättning genomfördes 2013.

Underhållsstödet och vårdbidraget blev högre än anvisat och högre än 2014

Utfallet för anslaget	1:3 Underhållsstöd blev
2 256 miljoner kronor,	vilket är 192 miljoner

kronor (9,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror till största delen på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades därför anslaget ytterligare 207 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år ökade utgifterna

med 196 miljoner	kronor	(9,5 procent).
Ökningen beror	till stor	del på att

100

underhållsstödet höjdes. Antalet barn som berättigar till underhållsstöd ligger kvar på samma nivå som förra året.

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 15 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (58,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet barn som adopteras har minskat över tid och att antalet beviljade adoptionsbidrag därmed är färre.

Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funk- tionshindrade barn blev 3 548 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 223 miljoner kronor eftersom utgifterna för vårdbidrag för barn i åldern 10–19 år ökade.

Utgifterna ökade med 254 miljoner kronor (7,7 procent) jämfört med 2014. Antalet barn med vårdbidrag fortsatte att öka under 2015 till ungefär 59 900. Sedan höjningen av åldergränsen från 16 till 19 år genomfördes 2003 har ökningen varit störst i den äldsta åldersgruppen och uppgick i december 2015 till ungefär 17 000 barn. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper. Det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern 10–14 år. Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat sedan 2009. År 2015 uppgick antalet nybeviljade vårdbidrag till ca 10 900 och den vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar och syndrom. Av de föräldrar som får vårdbidrag är 84 procent kvinnor.

Utgifterna för barnbidrag ökade jämfört med 2014

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag ökade med 544 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år. Ökningen beror på att antalet barn i åldrar berättigade till barnbidrag har ökat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår ökade med 143 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2014. Ökningen beror bl.a. på löneökningar och att antalet födda barn har ökat.

Skr. 2015/16:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt.

Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten under åren 2010– 2014.

Betänkandet SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar

– om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 12) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Regeringen lämnade i september 2015 propositionen Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet (prop. 2014/15:145) till riksdagen. De föreslagna bestämmelserna, som till viss del tillgodoser Riksrevisionens rekommendationer träder i kraft den 1 april 2016 (bet. 2015/16:SfU7, rskr. 2015/16:40).

I sammanhanget bör även nämnas den lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att kommuner ska vara skyldiga att bereda föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning om föräldrarna så önskar.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen om ytterligare åtgärder.

101

Skr. 2015/16:101

2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.71 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	SB procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Integrationsåtgärder	44	30	73	29	66,4	245

1:2	Kommunersättningar vid
	flyktingmottagande	9 451	60	8 967	-483	-5,1	6 968

1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända
	invandrare	4 029		3 687	-342	-8,5	2 685

1:4	Ersättning till etableringslotsar och
	insatser för vissa nyanlända invandrare	2 710	-117	2 131	-579	-21,4	1 743

1:5	Hemutrustningslån	217	16	197	-21	-9,6	171
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	138	25	152	15	10,8	244

	Övriga anslag	159		155	-4	-2,3	168

Summa		16 747	14	15 362	-1 385	-8,3	12 225

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhets- politik.

Utgifterna uppgick till 15 362 miljoner kronor och är därmed 1 385 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 3 138 miljoner kronor (25,7 procent).

Färre kommunmottagna än beräknat för 2015 men fler än 2014

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 8 967 miljoner kronor, vilket är 483 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Kommunerna tog under 2015 emot 51 197 personer1, vilket är ca 8 000 personer färre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2014 blev kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 999 miljoner kronor högre (28,7 procent). Det högre utfallet beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2015 jämfört med föregående år. Antalet kommunmottagna

ökade med 4 693 från 46 504 personer 2014 till 51 197 personer 2015. Antalet barn och unga ökade från 18 310 till 20 549, varav ensamkommande barn och unga ökade från 3 396 till 3 794.

Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2015

Antal personer

Anslag	2015	2014	Förändring	Förändring
Antal
kommunmottagna
jan-dec	51 197	46 504	4 693	10,1%

-varav män	29 671	27 078	2 593	9,6%

-varav kvinnor	21 526	19 426	2 100	10,8%


Antal
kommunmottagna
under 18 år	20 549	18 310	2 239	12,2%

-varav pojkar	11 556	10 173	1 383	13,6%

-varav flickor	8 993	8 173	820	10,0%


Antal
ensamkommande
barn och unga	3 794	3 396	398	11,7%

-varav pojkar	2 948	2 643	305	11,5%

-varav flickor	846	753	92	12,4%

1 Under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet redovisas enbart de som Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Statens utgifter för de som inte beviljats uppehållstillstånd eller inte tagits emot av en kommun redovisas under utgiftsområde 8 Migration.

Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än förra året

Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 342 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens

102

budget. Orsaken är ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. Detta förklaras bl.a. av att antalet uppehållstillstånd blev lägre än väntat på grund av ökade handläggningstider hos Migrationsverket. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 1 002 miljoner kronor (37,3 pro- cent). Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 36 478 deltagare 2014 till 48 358 deltagare 2015.

Tjänsten etableringslots avslutades 2015

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 579 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2015. Orsaken är främst att tjänsten etableringslots avslutades under 2015. Jämfört med 2014 har dock utgifterna ökat med 388 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:4	Ersättning till
	etableringslotsar och
	insatser för vissa
	nyanlända invandrare	3 500	468

3:1	Särskilda
	jämställdhetsåtgärder	27	11
Summa		3 527	479

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 527 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 479 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 048 miljoner kronor. Större delen av skillnaden härrör från bemyndigandet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare. Anledningen är att tjänsten etableringslots har avslutats under året och större delen av bemyndigandet var avsett för den tjänsten.

Skr. 2015/16:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:13 Regeringens jämställdhetssatsning – tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar?

Riksrevisionen har granskat regeringens satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder under perioden 2007–2014.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning (skr. 2015/16:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2015:17 Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva?

Riksrevisionen har granskat om statens insatser är effektiva för att undanröja hinder och skapa förutsättningar för en snabb och ändamålsenlig etablering för nyanlända invandrare. Rapporten är en slutgranskning och bygger på nio tidigare granskningar och intervjuer med bl.a. Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för etablering av nyanlända (skr. 2015/16:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:AU6, rskr. 2015/16:172).

103

Skr. 2015/16:101

2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.74 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 236	210	7 467	231	3,2	6 919
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
	aktivitetsstöd	30 411	880	28 988	-1 423	-4,7	30 067

1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
	och insatser	9 276	354	8 891	-385	-4,2	8 662

1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	17 712		17 160	-552	-3,1	17 549

1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden
	2014–2020	186	50	85	-101	-54,5	9

1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	1 775		1 231	-544	-30,6	1 587

1:12	Europeiska socialfonden m.m. för perioden
	2007–20131	160		112	-48	-29,9	1 132
	Övriga anslag	1 028	37	1 037	9	0,9	974

Summa		67 783	1 531	64 971	-2 812	-4,1	66 901

1 Inkl. den svenska medfinansieringen.

Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Utfallet uppgick till 64 971 miljoner kronor, vilket är 2 812 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (2,9 procent) lägre.

Antalet arbetslösa minskade med cirka 25 000

Tabell 2.75 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2015 och 2014.

104

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.75 Arbetslöshet

	Antal			2015	Antal			2014
	personer	Procent	Kvinnor	Män	personer	Procent	Kvinnor	Män
Antal arbetslösa, 15–74 år	386 100		180 300	205 800	411 000		188 800	222 300
- varav heltidsstuderande	125 600	32,5	62 300	63 300	135 300	32,9	65 900	69 400

- varav personer med utomnordiskt ursprung	153 100	39,7	73 200	80 000	145 900	35,5	69 300	76 500

- varav långtidsarbetslösa	109 700	29,8	46 300	63 400	116 700	28,4	49 800	67 000

- varav långtidsarbetslösa personer med
utomnordiskt ursprung	55 200	14,3	24 500	30 700	53 600	13,0	24 400	29 200
- varav ungdomar, 15–24 år	132 100	34,2	62 700	69 400	152 600	37,1	70 200	82 400

Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som
andel av arbetskraften)		7,4	7,2	7,5		7,9	7,7	8,2

Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa
ungdomar som andel av samtliga ungdomar i
arbetskraften)	20,3	19,4	21,2			22,9	21,5	24,3

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15–74 år enligt AKU minskade med 24 900 personer mellan 2014 och 2015. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 9 700 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 7 000 personer jämfört med 2014. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 7 200 personer och antalet personer med utom- nordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade med 1 600 personer jämfört med 2014. Ungdomar 15–24 år utgör 34,2 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 20 500 personer mellan åren, varav antalet män minskat mer än antalet kvinnor.

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade 2015

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 467 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (3,2 procent) högre än anvisade medel i statens budget och 547 miljoner kronor högre än 2014. Riksdagen beslutade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 om en ökning av anslaget med 210 miljoner kronor med anledning av satsningarna på traineejobb, utbildningskontrakt och extra- tjänster samt för etableringsuppdraget. Till följd av förstärkningen bedrev Arbetsförmedlingen under 2015 ett rekryteringsarbete. Antalet årsarbetskrafter ökade med 885 och uppgick vid utgången av 2015 till 12 337 årsarbetskrafter.

Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- hetsersättning och aktivitetsstöd blev 28 988 mil- joner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade även om en ökning av anslaget med 880 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med anledning av ett flertal reformer inom arbetsmarknadsområdet. Det lägre utfallet beror framför allt på att färre har varit berättigade till arbetslöshetsersättning. Grundbeloppet och taket i a-kassan höjdes fr.o.m. september 2015 men färre personer fick arbetslöshetsersättning. Antalet personer som fick arbetslöshets- ersättning har minskat med 7,4 procent jämfört med 2014. En orsak till det lägre utfallet för aktivitetsstöd är att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har minskat bl.a. till följd av en förbättrad arbetsmarknad.

Utgifterna för anslaget minskade med 1 079 miljoner kronor jämfört med 2014. Det är en minskning av utgifterna för främst arbetslöshetsersättningen men även för aktivitetsstödet. Andelen av de öppet arbetslösa som fick ersättning uppgick under perioden oktober 2014–september 2015 till ca 41 procent. Motsvarande period året innan var andelen 43 procent.

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser lägre än budget men högre än 2014

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 891 miljoner kronor, vilket är 385 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas

105

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

		2015			2014
	Antal personer	Kvinnor	Män	Antal personer	Kvinnor	Män
Sökande i program totalt med aktivitetsstöd	176 495	80 103	96 392	176 624	81 030	95 594
varav utrikesfödda	78 868	36 179	42 689	70 582	32 464	38 118

Jobb- och utvecklingsgarantin	103 282	46 565	56 716	103 026	47 219	55 807

varav utrikesfödda i jobb- och
utvecklingsgarantin	47 413	22 256	25 157	42 763	20 025	22 738

antal personer i sysselsättningsfasen	36 885	16 939	19 946	34 386	16 158	18 228
varav utrikesfödda i sysselsättningsfasen	14 972	6 971	8 001	12 703	5 892	6 811

Jobbgaranti för ungdomar	27 011	10 686	16 325	33 199	13 453	19 746

varav utrikesfödda	5 850	2 377	3 473	6 183	2 508	3 675

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens Månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.

främst av omfattningen av de arbetsmarknads-


politiska	programmen.		I	propositionen
Vårändringsbudget		för	2015		anvisades
354 miljoner kronor		med	anledning		av nya

reformer. Det lägre utfallet beror bl.a. på att antalet subventionerade anställningar inte ökat i samma omfattning som beräknat. Dessutom har införandet av de nya formerna av anställnings- stöd, extratjänster och traineejobb, tagit längre tid än förväntat. Utgifterna för anslaget ökade dock med 230 miljoner kronor jämfört med 2014.

I tabell 2.76 visas statistik om deltagandet i

arbetsmarknadspolitiska		program.	Av de
inskrivna	arbetslösa	deltog i	genomsnitt
48 procent	i arbetsmarknadspolitiska program

under 2015. Det är en något högre andel än 2014. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 11,7 procent jämfört med 2014.

Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 59 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i genomsnitt 66 396 personer, vilket är en minskning med 3,3 procent jämfört med 2014. Andelen kvinnor var 45 procent och andelen män 55 procent. År 2015 ingick i genomsnitt 36 885 arbetssökande per månad i sysselsättningsfasen, vilket är en ökning med 7,3 procent jämfört 2014.

Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 27 011 personer. Det är en minskning med 18,6 procent jämfört med 2014.

Färre i anställning med lönebidrag jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 160 miljoner kronor, vilket är 552 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror främst på att antalet beslut om lönebidrag blev färre än vad som bedömdes vid budgetberäkningen. Antalet deltagare med lönebidrag har minskat samtidigt som den totala ersättningen till arbetsgivare har minskat.

Utgifterna för anslaget minskade med 389 miljoner kronor jämfört med föregående år. De särskilda subventionerade anställningarna för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete, minskade sammantaget för 2015. Minskningen avser antalet anställningar med lönebidrag, offentligt skyddat arbete och utvecklingsanställningar. En ökning har dock skett av antalet trygghetsanställningar.

Färre företagskonkurser under 2015

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick 2015 till 1 231 miljoner kronor, vilket är 544 miljoner kronor (30,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Antalet personer som omfattades av lönegarantin minskade 2015.

I tabell 2.77 visas omfattningen av löne- garantiersättningen och antalet konkurser och rekonstruktioner.

106

Tabell 2.77 Bidrag till lönegarantiersättning

			2015	2014
Antal personer med lönegarantiersättning			19 728	23 708

Antal företagskonkurser och
företagsrekonstruktioner			2 704	3 080
Genomsnittligt antal dagar			60	63

Genomsnittlig ersättning per person			72 837	74 473

Källa: Kammarkollegiet.
Utgifterna	för	anslaget	minskade	med

356 miljoner kronor mellan åren 2014 och 2015. Antalet personer som fick lönegarantiersättning 2015 var 19 728, en minskning med 16,8 procent. Det genomsnittliga antalet dagar som ersättning betalades ut minskade till 60 dagar. Den


genomsnittliga	ersättningen	per	person
minskade med	2,2 procent och	uppgick		till
72 837 kronor.	Antalet företagskonkurser			och

företagsrekonstruktioner var färre än 2014 och minskade med 12,2 procent till 2 704 stycken.

Lägre utgifter för Europeiska socialfonden

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 101 miljoner kronor (54,5 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 85 miljoner kronor. Anslaget anvisades även ytterligare medel i propositionen Vårändringsbudget för 2015 för att påskynda genomförandet av EU:s sysselsättningsinitiativ för unga och det nationella socialfondsprogrammet i övrigt. Det lägre utfallet beror på att systemet för ärendehandläggning inte kunnat färdigställas enligt plan och att tillräcklig volym därför inte har kunnat nås.

Utfallet för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 blev 48 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 112 miljoner kronor. År 2015 fanns ett negativt ingående överföringsbelopp på ca 30 miljoner kronor. En förklaring till det lägre utfallet är att beviljade bidrag inte har använts fullt ut.

Jämfört med 2014 blev utgifterna 75 miljoner kronor högre för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 men 1 020 miljoner kronor lägre för anslaget 1:12

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007– 2013.

Skr. 2015/16:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.78 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:3	Kostnader för arbets-
	marknadspolitiska
	program och insatser	7 010	4 112

1:4	Lönebidrag och
	Samhall m.m.	13 000	11 751

1:6	Europeiska socialfonden
	m.m. för perioden
	2014–2020	2 000	1 865

1:7	Institutet för
	arbetsmarknadspolitisk
	utvärdering	9	7

1:10	Bidrag till Stiftelsen
	Utbildning Nordkalotten	33	33
2:1	Arbetsmiljöverket	18	18

Summa		22 071	17 787

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 22 071 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

17 787 miljoner	kronor.	Skillnaden mellan
bemyndiganden	och utestående		åtaganden
uppgick till 4 284 miljoner		kronor.	Skillnaden

för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser beror på att bemyndigandet ökade med 2 000 miljoner kronor för 2015 för att täcka åtagande för regeringens reformer, t.ex. traineejob för arbetslösa ungdomar. Reformerna infördes dock först under hösten, vilket ledde till att de utestående åtagandena inte hunnit öka i samma takt som bemyndigandet var avsett. Det finns också en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:1 Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete?

Riksrevisionen har granskat effekterna av det arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars och dess underleverantörer. Projektet riktade sig till personer som varslades vid Volvo med underleverantörer 2008 och 2009 och genom-

107

Skr. 2015/16:101

fördes av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska ESF-rådet med stöd från Europeiska Globaliseringsfonden (EGF).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars (skr. 2014/15:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:AU3, rskr. 2015/16:1).

RiR 2015:22 Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning – vilka hänsyn tas till arbetsmarknadens behov?

Riksrevisionen har granskat om arbetsmarknads- utbildningen regionalt och lokalt används för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare genom att möta arbetsmarknadens behov.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (skr. 2015/16:154) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

108

Skr. 2015/16:101

2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.79 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Studiehjälp	3 405	-91	3 324	-81	-2,4	3 365

1:2	Studiemedel	14 290	400	13 037	-1 252	-8,8	13 037

1:3	Avsättning för kreditförluster	1 372	419	1 767	395	28,8	1 569

1:4	Statens utgifter för studiemedelsräntor	886	1	803	-83	-9,4	1 620

1:7	Examenspremie	60	-60		-60	0,0
1:8	Centrala studiestödsnämnden	189	-5	193	4	2,3	288

	Övriga anslag	102		93	-9	-9,1	76

Summa		20 302	664	19 216	-1 086	-5,3	19 953

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även ärendehanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 19 216 miljoner kronor och blev därmed 1 086 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 737 miljoner kronor (3,7 procent) lägre.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 037 miljoner kronor, vilket är 1 252 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisade riksdagen ytterligare 400 miljoner kronor som en följd av ett flertal satsningar inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen utgör ca 30 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen utgör ca 70 procent av total- beloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än beräknat. Inom denna grupp är det huvudsakligen utgifterna för studier på

grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning som blev lägre än beräknat. Antalet studerande blev färre än det antal studerande som anslaget beräknades för, vilket är den främsta förklaringen till det lägre utfallet. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att rekryteringen av studerande med utbildningskontrakt inte kommit igång som planerat.

Högre avsättningar för kreditförluster

Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 395 miljoner kronor (28,8 procent) högre än i statens budget och

uppgick	till	1 767 miljoner	kronor.	I
propositionen		Vårändringsbudget	för 2015
anvisade	riksdagen ytterligare		419 miljoner

kronor. Det var framför allt hänförligt till att det budgeterade förslaget om slopad ålders- avskrivning för studieskulder inte skulle genomföras. Åldersavskrivningen av studielån sker därmed alltjämt vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.

Avsättning görs för konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013 och för förväntade förluster på utlåning fr.o.m. 2014. Den årliga avsättningen för förväntade förluster motsvarar 7,3 procent av utlånade medel. Utlåningen av studiemedel ökade med 15 procent jämfört med 2014, vilket bl.a. förklaras av att möjligheterna att ta lån blev fler och att beloppen höjdes.

109

Skr. 2015/16:101

Små förändringar för studiehjälp och studiemedel jämfört med 2014

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 41 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgick till 3 324 miljoner kronor. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp under 2015 var 398 162 stycken. Det är en minskning med 2,0 procent jämfört med 2014. Antalet studerande med studiehjälp har minskat under de senaste tre åren. Förändringen följer befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år. Det utbetalda beloppet har minskat med 1 procent. Orsaken till att utbetalat belopp inte har minskat i motsvarande omfattning som antal studerande är att fler studerande har beviljats extra tillägg och lärlingsersättning jämfört med 2014.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel motsvarar utfallet föregående år. Det totala antalet studerande som fick studiemedel under 2015 var 475 863 stycken. Det är en minskning med 1,3 procent, jämfört med 2014. Minskningen av antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå är den främsta förklaringen till att det totala antalet studerande med studiemedel minskade under 2015. Utbetalade bidrag minskade som en följd av färre studerande med studiemedel. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas framför allt av antalet studerande med studiebidrag och tilläggsbidrag men även av andra faktorer såsom beslut om antal platser eller ändrade belopp, de studerandes studietakt och studietid samt den allmänna prisutvecklingen i samhället genom att studiebidraget och tilläggsbidraget är indexerade med prisbasbeloppet.

Lägre utgifter med anledning av förändringar

Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 803 miljoner kronor, vilket är 817 miljoner kronor lägre än 2014. Skillnaden förklaras främst av en förändrad

hantering av studielånen 2014. Det uppstod en övergångseffekt vid betalning av ränta till Riksgäldskontoret på ca 600 miljoner kronor då bl.a. bruttoredovisningen av studiemedelsräntor avskaffades.

Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestöds- nämnden blev 95 miljoner kronor (32,9 procent) lägre än 2014. De anvisade medlen minskade 2015 med 155 miljoner kronor med anledning av att vissa administrationsavgifter för studielån höjdes. Inkomsterna disponerades av myndigheten under 2015.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.80 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:6	Bidrag till vissa
	studiesociala ändamål	4	3

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.81 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor


Utlåning		Låneram		Lån 2015-12-31
Studielån		206 000			204 810

Låneramen	för	studielån	uppgick			till
206 000 miljoner		kronor. Utestående			lån	vid

utgången av 2015 var 204 810 miljoner kronor.

110

Skr. 2015/16:101

2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.82 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
	verksamhet	3 711	-152	2 851	-860	-23,2	2 198

1:6	Särskilda insatser inom skolområdet	468		415	-53	-11,4	415
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
	verksamhet, m.m.	4 055	25	3 934	-121	-3,0	3 689

1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	355	-61	287	-69	-19,3	265
1:14	Statligt stöd till vuxenutbildning	2 396	301	2 568	173	7,2	2 786

1:18	Lågstadielyftet	1 987		1 987	0	0,0

2:3	Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 559	-1	1 557	-1	-0,1	1 523

2:4	Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 984		1 984	0	0,0	1 969
2:5	Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 848	22	1 870	22	1,2	1 840

2:6	Lunds universitet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	2 043		2 143	100	4,9	2 008

2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 905	-4	1 916	11	0,6	1 872
2:8	Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 455		1 455	0	0,0	1 463

2:9	Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 600	-20	1 580	-20	-1,2	1 629

2:10	Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 531		1 531	0	0,0	1 520
2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
	nivå	1 250	2	1 252	2	0,1	1 236

2:12	Umeå universitet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 047		1 047	0	0,0	1 035

2:13	Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 382	-3	1 379	-3	-0,2	1 354
2:16	Karolinska institutet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 458		1 458	0	0,0	1 460

2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 055	5	1 063	8	0,8	1 058

2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 388		1 388	0	0,0	1 371
2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	2 930	14	2 963	33	1,1	2 889

2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	574	-14	501	-73	-12,6	525

2:65	Särskilda medel till universitet och högskolor	680	125	786	106	15,6	592
2:66	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	2 397		2 391	-6	-0,2	2 315

3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	5 617	2	5 620	3	0,1	5 750

3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella org.	280	46	340	60	21,4	274
	Övriga anslag	16 682	49	16 687	5	0,0	16 383

Summa		63 636	336	62 954	-682	-1,1	59 419

111

Skr. 2015/16:101

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskole- utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 62 954 miljoner kronor och blev därmed 682 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 3 535 miljoner kronor (5,9 procent).

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 2 851 miljoner kronor, vilket är 860 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget används även för utgifter för administration, uppföljning och utvärdering av uppdrag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier.

Det lägre utfallet jämfört med anvisade medel i statens budget förklaras bl.a. av att huvudmän (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skolväsendet) har rekvirerat statsbidrag i mindre omfattning än planerat för karriärsteg för lärare, statsbidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov och försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan. Även statsbidrag för behörighets- givande utbildning för lärare i yrkesämnen, fortbildning av matematiklärare och för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år har rekvirerats i en mindre omfattning. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att flera uppdrag inte kom igång som planerat. Vidare beslutade riksdagen med anledning av propositionen Vårändringsbudget för 2015 att anslaget skulle minskas med 152 miljoner

kronor. Minskningen omfattade ett flertal olika insatser.

Utfallet för anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet blev 415 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktions- nedsättning och för utgifter för statsbidrag för insatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov. En orsak till det lägre utfallet är att elevantalet sjunkit över tid, vilket har lett till att nyttjandegraden på anslaget har minskat.

Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.


blev	3 934 miljoner		kronor,	vilket	är
121 miljoner		kronor	lägre än	anvisat,	men
245 miljoner		kronor	(6,6 procent) högre än

2014. Skillnaderna avser främst statsbidrag till huvudmän i förskolan för insatser som syftar till att minska barngruppernas storlek. Anslaget anvisades medel för detta ändamål 2015. Det lägre utfallet jämfört med anvisat i statens budget förklaras av att huvudmännen ansökt om bidrag i lägre grad än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 287 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (19,3 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 minskades anslaget med 61 miljoner kronor, bl.a. med anledning av en indragen satsning på vidareutbildning av förskolelärare i syfte att ge behörighet att undervisa i årskurs 1–3.

Högre utgifter för vuxenutbildning jämfört med budget men lägre än 2014

Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 568 miljoner kronor. Det är 173 miljoner kronor (7,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade vid behandlingen av propositionen Vårändrings- budget för 2015 om en ökning av anslaget med 301 miljoner kronor för att bl.a. bidra till en ökad volym av utbildningsplatser i komvux och satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxen- utbildning (yrkesvux) och för att möjliggöra studier inom ramen för utbildningskontrakt. Utfallet för anslaget blev 218 miljoner kronor lägre än föregående år.

År 2015 betalades 1 680 miljoner kronor ut i statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar.

112

Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut medel för 27 014 årsplatser, vilket är en ökning med 1 674 årsplatser jämfört med föregående år. Statens skolverk betalade ut 412 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och statsbidrag för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Från anslaget betalades även medel ut för bl.a. statsbidrag för lärlings- utbildning för vuxna, statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb och för satsningen på utbildningskontrakt. För satsningen på utbildningskontrakt blev utfallet lägre än beräknat på grund av att endast ett fåtal kommuner hade kommit i gång med satsningen.

En miljard till forskningsanläggningen European Spallation Source

Utfallet för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå blev 100 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Under 2015 överfördes 512 miljoner kronor från anslaget till European Spallation Source ESS AB 2015. Av dessa medel var 100 miljoner kronor ett ingående överföringsbelopp 2015 på anslagsposten Internationell forskningsanläggning. Medel till ESS utbetalades även från anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information med 468 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 501 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser bl.a. medel för integrationssatsningar.

Utfallet för anslaget 2:65 Särskilda medel till

universitet	och	högskolor		blev 786 miljoner
kronor.	Det	är	106 miljoner		kronor
(15,6 procent)		högre	än	anvisat	i den

ursprungliga budgeten och 194 miljoner kronor (32,7 procent) högre än föregående år. Riksdagen anvisade ytterligare 125 miljoner kronor på anslaget vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2015 för en kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar.

Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 340 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner

Skr. 2015/16:101

kronor (21,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkades av BNP-utvecklingen och valutakurser. Riksdagen anvisade ytterligare 46 miljoner kronor vid behandlingen av propositionen Vårändrings- budget för 2015 med anledning av att åtagandena bedömdes bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av en förstärkning av schweizerfrancens valutakurs gentemot den svenska kronan.

Fler anställda i lågstadiet gav en ökning av utgif- terna med 2 miljarder kronor jämfört med 2014

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 653 miljoner kronor (29,7 procent) högre än 2014. Ökningen jämfört med föregående år avser bl.a. utgifter för karriärsteg för lärare, gymnasial lärlingsutbildning och medel till de kommuner som tagit emot en stor andel asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar. Till de kommuner som under 2015 tagit emot en stor andel asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar i åldern 1–19 år utbetalades 200 miljoner kronor från anslaget. Medlen betalades ut 2015, men avses täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016.

Utfallet för det nya anslaget 1:18 Lågstadielyftet blev 1 987 miljoner kronor. Anslaget används främst för utgifter för att öka antalet anställda i förskoleklassen och lågstadiet. Utbetalningarna av statsbidrag till huvudmän för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer gällde för ansökningar som avsåg bidragsåret 2015/16.

113

Skr. 2015/16:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.83 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:5	Utveckling av
	skolväsendet och annan
	pedagogisk verksamhet	2 716	1 771

1:6	Särskilda insatser inom
	skolområdet	34	31

1:7	Maxtaxa i förskola,
	fritidshem och annan
	pedagogisk verksamhet
	m.m.	415	270
1:10	Fortbildning av lärare
	och förskolepersonal	266	74

1:14	Statligt stöd till
	vuxenutbildning	3 725	3 712
1:17	Skolforskningsinstitutet	5	0

1:18	Lågstadielyftet	2 000	0

2:64	Särskilda utgifter inom
	universitet och
	högskolor	60	42

3:1	Vetenskapsrådet:
	Forskning och
	forskningsinformation	20 084	16 762
3:2	Vetenskapsrådet:
	Avgifter till
	internationella
	organisationer	1 835	1 634

3:4	Rymdforskning och
	rymdverksamhet	1 600	1 218

3:6	Rymdstyrelsen: Avgifter
	till internationella
	organisationer	2 000	1 775

4:1	Internationella program	153	90

Summa		34 893	27 380

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 34 893 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 380 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 513 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslaget 1:18 Lågstadielyftet och anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden på 945 miljoner kronor framför allt på uppdraget Samverkan för bästa skola. Bemyndigandet uppgick för uppdraget till

920 miljoner kronor. Av detta har endast

7 miljoner kronor utnyttjats då Skolverket ännu inte har haft behov av mer.

Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:18 Lågstadielyftet uppgick till 2 000 miljoner kronor. Skolverket betalade i december ut bidrag för alla ansökningar som avser bidragsåret 2015/16. Därför har det inte funnits något behov av beställningsbemyndigandet under året.

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 3 322 miljoner kronor bl.a. på att utrymmet för att bevilja bidrag till internationella toppforskare blev mindre än vad som förutsågs vid beräkningen av bemyndigandet. Även en annan hantering av rådsprofessorsprogrammet och register för forskning bidrog till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.

Garantier

Tabell 2.84 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående åtaganden
Garanti	Garantiram	2015-12-31
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Chalmers
Tekniska Högskola AB 1	Obegränsad	378

1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Uppsala universitet

Uppsala universitet har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Uppsala universitets årsredovisning, inlämnad till regeringen den 22 februari 2016, saknar namn på en av styrelsens ledamöter på underskriftssidan, vilket krävs enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Före avgivande av revisionsberättelsen har Riksrevisionen dock erhållit revisionsbevis för att samtliga styrelseledamöter har tagit ansvar för årsredovisningen, genom att samtliga styrelseledamöter har undertecknat arkiv- exemplaret av årsredovisningen.

114

Sameskolstyrelsen

Sameskolstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sameskolstyrelsen har inte i resultatredo- visningen redovisat totala anslagsintäkter uppdelat på verksamhetsområden, i enlighet med kraven i 3 kap 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Detta gör att myndigheten redovisar felaktiga intäkter, kostnader och utfall på samtliga verksamhets- områden i resultatredovisningen.

Sameskolstyrelsen har överskridit av regeringen beslutad anslagskredit med 3 781 tkr avseende anslag 1:4 Sameskolstyrelsen, ap 1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Myndigheten har beskrivit förhållandet i årsredovisningen, orsakerna till överskridandet beskrivs i not 23.

Statens skolverk

Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Övrig upplysning

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Statens skolverk i årsredovisningen redovisar ett underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten som avser handläggning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verk- samheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten,

Skr. 2015/16:101

på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Lund

Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Lund i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verk- samheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med reservation och upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten med 79 tkr. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Umeå i årsredovisningen redovisar ett väsentligt

115

Skr. 2015/16:101

underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Linköping i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

116

Skr. 2015/16:101

2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.85 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 279	20	1 297	18	1,4	1 313

12:2	Bidrag till nationell och internationell	260		259	-1	-0,4	259
	ungdomsverksamhet
13:1	Stöd till idrotten	1 706	52	1 758	52	3,1	1 705

13:6	Insatser för den ideella sektorn	25	305	329	304	1 226,9	25

14:1	Bidrag till folkbildningen	3 581	45	3 626	45	1,3	3 625
14:3	Särskilda insatser inom folkbildningen		105	105	105	0,0

	Övriga anslag	5 934	24	5 906	-28	-0,5	5 901

Summa		12 785	551	13 281	495	3,9	12 827

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Utfallet uppgick till 13 281 miljoner kronor och blev därmed 495 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade

utgifterna	med	453 miljoner	kronor
(3,5 procent).

Extra medel tillförda med anledning av migrationen

Riksdagen beslutade att anvisa anslagen 13:1

Stöd till idrotten, 13:6 Insatser för den ideella sektorn och, det i propositionen Vårändrings- budget för 2015 nya anslaget, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen extra medel om totalt 262 miljoner kronor för att stödja insatser för asylsökande och nyanlända som bor kvar i anläggningsboende. I den extra ändrings- budgeten anvisades 200 miljoner kronor fördelat på de tre anslagen. Bidragen betalades till organisationerna och avräknades anslagen under december 2015 men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Resterande 62 miljoner kronor fördelades om från anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Anslaget 13:1 Stöd till idrotten anvisades 20 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att ge asylsökande i Sverige förutsättningar att engagera sig i idrottsrörelsen.

Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn anvisades 105 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att underlätta organisationers insatser för asylsökande och deras arbete med etableringen av nyanlända. Utbetalningar har gjorts till bl.a. Svenska Röda korset, Svenska kyrkan, Rädda barnen och statsbidragsberättigade trossamfund.

Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen anvisades 75 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att studieförbunden ska kunna stärka sina insatser för asylsökande och nyanlända boende på anläggningsboenden.

Bidrag till folkhögskolor och studieförbund m.m. fick extra medel

Utfallet för anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen blev 3 626 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget anvisades motsvarande ökning på utfallet i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som är tänkt att gå till fler utbildnings- platser i folkhögskolan. Bidrag har betalats ut till Folkbildningsrådet som i sin tur beslutar om bidrag till folkhögskolor, studieförbund m.m.

117

Skr. 2015/16:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.86 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:3	Skapande skola	100	0

1:5	Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler	9	7

2:2	Bidrag till vissa teater-,
	dans- och
	musikändamål	137	102
3:1	Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter	25	20

5:2	Ersättningar och bidrag
	till konstnärer	136	96
7:2	Bidrag till
	kulturmiljövård	80	72

12:2	Bidrag till nationell och
	internationell
	ungdomsverksamhet	100	100

13:2	Bidrag till allmänna
	samlingslokaler	32	28

13:3	Bidrag för kvinnors
	organisering	29	20

13:5	Bidrag till
	riksdagspartiers
	kvinnoorganisationer	15	15

14:1	Bidrag till
	folkbildningen	13	0

14:2	Bidrag till
	kontakttolkutbildning	30	20

Summa		706	480

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 706 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 480 miljoner kronor, vilket är 226 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Bidragen för höstterminen 2015 och vårterminen 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola beslutades våren 2015, vilket innebär att insatserna kunde påbörjas under 2015. Det i sin tur betyder att bemyndigandet inte behövde utnyttjas.

Utlåning

Tabell 2.87 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2015-12-31
Stiftelsen Nordiska museet	20	20

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 20 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet och klimatanpassning av arkiven. Utestående lån vid utgången av 2015 var 20 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor har utan medgivande överskridit anslaget 1:1 Integrationsåtgärder, ap 13, under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet med 34 tkr.

Statens historiska museer

Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten i sin årsredovisning redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs för de åtgärder som vidtagits för att vända de negativa resultaten och därmed på sikt arbeta bort de negativa ackumulerade resultaten.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:5 Digitalradio – varför och för vem?

Riksrevisionen har granskat om staten har bidragit till en effektiv övergång till marksänd digitalradio.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitalradio (skr. 2015/16:25) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:KU6, rskr. 2015/16:138).

118

Skr. 2015/16:101

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.88 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:2	Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	100		6	-93	-93,9	14

1:3	Stöd för att underlätta för enskilda att ordna
	bostad	43		1	-42	-98,7	1

1:5	Boverket	225		234	9	4,2	230

1:8	Lantmäteriet	503		509	6	1,3	495
1:10	Stöd gällande utveckling i strandnära lägen	2		4	2	80,3	4

1:13	Upprustning av skollokaler		15	3	3	0,0

	Övriga anslag	336	1	317	-18	-9,3	332
Summa		1 208	16	1 074	-134	-11,1	1 076

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Utfallet uppgick till 1 074 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 2 miljoner kronor (0,2 procent).

Låg tillströmning av ansökningar till olika stödprogram

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 93 miljoner kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd för att underlätta ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av kommunala bostads- företag eller för att på annat sätt minska bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. År 2015 tecknades inga nya avtal. Vid utgången av 2015 återstår tre aktiva avtal, ett med Ånge, ett med Hagfors och ett med Sorsele.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Boverket har under 2015 beviljat 110 garantier till 14 kommuner, jämfört med 179 garantier till 16 kommuner för 2014. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för

enskilda hushålls räkning. Garantierna ges som ett stöd när ett hushåll har ekonomisk förmåga att klara av ett eget boende, men ändå har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden.

Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (80,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Eftersom det vid årets början fanns ett anslagsparande på 6,6 miljoner kronor, behövde inte anslagets kredit utnyttjas. Kommuner, länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för att utveckla landsbygden inom strandnära lägen. Antalet ansökningar uppgick till 5 under 2015 och totalt rörde det sig om 2 miljoner kronor i bidrag. Det har dock inte funnits tillräckligt med medel på anslaget för att kunna bevilja stöd till någon av de ansökningar som kom in 2015. Flera kommuner har efter kontakt med Boverket valt att avstå från att ansöka.

Anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler fördes upp i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Totalt anvisades anslaget 15 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor förbrukades 2015. Sammanlagt inkom 24 ansökningar om bidrag varav Boverket beviljade 3 stycken.

119

Skr. 2015/16:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.89 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:2	Omstrukturering av
	kommunala
	bostadsföretag	60	11

1:4	Innovativt byggande	10	6

1:10	Stöd gällande utveckling
	i strandnära lägen	2	0

1:11	Utvecklingsprojekt för
	jämställda offentliga
	rum	10	6
1:13	Upprustning av
	skollokaler	150	4

Summa		232	27

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 232 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 205 miljoner kronor. Den största skillnaden är på anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler och beror främst på att förordningen trädde i kraft den 1 november 2015, vilket medförde att få beslut om framtida åtaganden hann fattas.

Garantier

Tabell 2.90 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
Garanti	Garantiram	åtaganden
Garanti	Garantiram	2015-12-31
Kreditgarantier för ny- och
ombyggnad av bostäder m.m.	10 000	1 489

Kreditgarantier för förvärv
av bostad	5 000	0

Summa	15 000	1 489

Övriga krediter

Tabell 2.91 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Kredit för infriande av
Boverkets garantier1	Obegränsad	0

1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens va-nämnd

Statens va-nämnd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Årsredovisningen för Statens va-nämnd inkom till regeringen den 23 februari 2016. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:14 Överskuldsättning – hur fungerar samhällets stöd och insatser?

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i skuldsaneringssystemet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta (skr. 2015/16:66) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:CU17, rskr. 2015/16:167).

120

Skr. 2015/16:101

2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.92 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Regionala tillväxtåtgärder	1 470		1 410	-60	-4,1	1 543
1:2	Transportbidrag	401		354	-47	-11,6	369

1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
	2007–2013	589		385	-204	-34,7	966
1:4	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
	2014–2020	241		93	-148	-61,3

Summa		2 701		2 243	-458	-17,0	2 879

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Utfallet blev 2 243 miljoner kronor, vilket är 458 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 636 miljoner kronor (22,1 procent) lägre.

Färre beviljade transportbidrag

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- åtgärder blev 1 410 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag

uppgick till	354 miljoner kronor,			vilket är
47 miljoner	kronor	lägre	än	anvisat.

Transportbidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Orsaken till utfallet var bl.a. förseningar av utbetalningar.

Lägre utfall för 2015 då regionalfonden är mellan olika programperioder

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev 385 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 966 miljoner kronor lägre än föregående års utfall. Det beror på att programperioden avslutats.

Utbetalningar från anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

är fortfarande i uppstartsfasen vilket förklarar

det relativt låga utfallet på 93 miljoner kronor som är 148 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.93 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:1	Regionala
	tillväxtåtgärder	2 895	1 934

1:4	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden
	perioden 2014–2020	3 550	3 164

Summa		6 445	5 098

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 445 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 098 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 347 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalnings takt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

Verksamheten inom regionalfondsprogram- men, som finansieras av anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020,

121

Skr. 2015/16:101

omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Beslut om projekt inom ramen för framför allt det nationella regionalfondsprogrammet har blivit försenade vilket förklarar att behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

122

Skr. 2015/16:101

2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.94 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Naturvårdsverket	378	15	397	19	5,0	386

1:2	Miljöövervakning m.m.	281	25	303	21	7,6	292

1:3	Åtgärder för värdefull natur	650	110	738	88	13,6	639
1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	420		446	26	6,1	387

1:7	Avgifter till Internationella organisationer	183	7	203	20	10,8	157

1:8	Supermiljöbilspremie	215	132	347	132	61,4	117
1:12	Åtgärder för havs- och vattenmiljö	667	20	687	20	3,0	668

1:14	Internationellt miljösamarbete	34	22	53	19	55,0	24

1:15	Hållbara städer	80		-6	-86	-107,5	6
1:16	Skydd av värdefull natur	715	245	955	240	33,6	811

1:18	Klimatinvesteringar i kommuner och regioner		125	99	99	0,0

	Övriga anslag	1 718	5	1 718	-1	-0,1	1 598
Summa		5 341	706	5 938	597	11,2	5 085

Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
5 938 miljoner	kronor och	är därmed

597 miljoner kronor (11,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 853 miljoner kronor (16,8 procent) högre.

Medel som tillförts i vårändringsbudgeten möjliggör fler beslut om bidrag

Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 738 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (13,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 110 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Det medförde att Naturvårdsverket kunde öka antalet beslut om bidrag till länsstyrelserna, stiftelser och en lokal förvaltningsorganisation. Av de extra medlen som anvisades i vårändringsbudgeten fördelades 87 miljoner kronor till länsstyrelserna för bl. a. skötsel av naturreservat och underhåll av Naturvårdsverkets byggnader.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 446 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor (6,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om åtgärder för att återställa och sanera förorenade områden 2015 jämfört med 40 beslut 2014. Naturvårdsverket och länsstyrelserna har under året arbetat med att minska de oförbrukade bidragen för efterbehandlingen. De har 2015 fördelat 99 procent av tillgängliga medel att jämföra med 92 procent 2014.

Utfallet för anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer blev 203 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (10,8 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. De flesta avgifterna är angivna i andra valutor än svenska kronor. Den relativt svaga kronkursen bidrog till att utfallet blev högre än beräknat.

Fortsatt ökning av efterfrågan på Supermiljöbils- premien

Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 347 miljoner kronor vilket är 132 miljoner kronor (61,4 procent) högre än anvisat i statens budget och 230 miljoner kronor högre än 2014. År 2014 förbrukades medlen innan året var slut. Genom ändring i förordningen (2011:1590) om supermiljöbildpremie möjliggjorde regeringen utbetalning av bidrag 2015 avseende

123

Skr. 2015/16:101

bidragsberättigade bilar som ställts på efter augusti 2014. Även 2015 visade sig efterfrågan på supermiljöbilspremien öka, vilket resulterade i att anslaget anvisades ytterligare 132 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Supermiljöbils- premien uppgick till maximalt 40 000 kronor per fordon under 2015.

Utfallet för Hållbara städer negativt

Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev -6 miljoner kronor vilket innebär att staten har haft högre inkomster på anslaget än utgifter. Inkomsterna under anslaget beror på att återkrav av tidigare utbetalade bidrag översteg utbetalade bidrag under 2015. Den vanligaste orsaken till återkrav är att bidragstagaren inte har fullgjort de åtaganden som utgjorde grunden för rätten till bidrag. Anslaget utnyttjades inte för nya ansökningar under 2015.

Utfallet för anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur uppgick till 955 miljoner kronor, vilket är 240 miljoner kronor mer än budgeterat. Anslaget tillfördes 245 miljoner kronor i propositionen

Vårändringsbudget för 2015.	Totalt har ca
25 000 hektar mark säkrats	för naturvårds-

ändamål 2015, vilket är ca 10 000 hektar mer än 2014.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.95 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:2	Miljöövervakning m.m.	100	60

1:3	Åtgärder för värdefull natur	350	226

1:4	Sanering och återställning av
	förorenade områden	1 040	840

1:5	Miljöforskning	102	100

1:10	Klimatanpassning	50	1

1:12	Åtgärder för havs- och
	vattenmiljö	215	199

1:13	Insatser för internationella
	klimatinvesteringar	1 700	1 385

1:14	Internationellt
	miljösamarbete	23	3

1:16	Skydd av värdefull natur	45	41

1:18	Klimatinvesteringar i
	kommuner och regioner	300	187

2:2	Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och
	samhällsbyggande:
	Forskning	1 600	1 071

Summa		5 525	4 113

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 525 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 113 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 412 miljoner kronor.

Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning var den enskilt största. Anledningen är att vid tidpunkten för budgeteringen är en betydande andel av utlysningarna av forsknings- medel för de kommande åren ännu inte planerade. Detta medför svårigheter att fullt ut förutse kommande åtaganden, framför allt för den senare delen av perioden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Naturvårdsverket år 2013 överskred befogen- heten avseende åtaganden för anslaget 1:2

Miljöövervakning m.m., ap. 6, under utgifts- område 20 Allmän miljö och naturvård. Vid utgången av år 2015 är effekten av detta att bemyndiganderamen enligt undantagsregeln i 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) har överskridits med ca 5,1 miljoner kronor.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Kemikalieinspektionen i sin årsredovisning redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Det finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedels- avgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultat- områden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.

124

Riksrevisionens iakttagelser -effektivitetsrevision

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter.

Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet. Riksdagen har med anledning av granskningsrapporten gett regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläppsutrymme ska underställas riksdagen för beslut.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81), i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20) samt i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 20)

Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regerings- beslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering den 3 november 2015. Hur Sveriges innehav av kyotoenheter från klimatprojekt utomlands ska hanteras har ännu inte underställts riksdagen för beslut.

Regeringen gav i 2016 års regleringsbrev uppdrag till Statens energimyndighet att utreda hur de utsläppsminskningsenheter som har erhållits och erhålls genom programmet för internationella klimatinsatser bör bokföras och redovisas inom staten. I utredningen ingår att analysera värdet på enheterna så att ett värde kan fastställas per den 31 december 2016. Uppdraget ska genomföras i dialog med Ekonomi- styrningsverket och ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energi- departementet) senast den 15 september 2016.

Skr. 2015/16:101

RiR 2015:10 Transporter av farligt avfall – fungerar tillsynen?

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de ansvariga myndigheterna har överblick och en effektiv tillsyn över gränsöverskridande och nationella transporter av farligt avfall.

Regeringen har i skrivelsen om tillsyn över transporter av farligt avfall (skr. 2015/16:45) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:MJU7, rskr. 2015/16:45).

125

Skr. 2015/16:101

2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.96 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Statens energimyndighet	274	-12	265	-9	-3,4	279

1:2	Insatser för energieffektivisering	243		195	-48	-19,7	113

1:4	Energiforskning	1 193		1 140	-52	-4,4	1 401
1:11	Laddinfrastruktur	75	-75		-75	0,0

1:10	Energieffektiviseringsprogram
(2014)					0	0,0	258
	Övriga anslag	685		690	5	0,8	807

Summa		2 470	-87	2 291	-179	-7,2	2 858

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsin- spektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.

Utfallet uppgick till 2 291 miljoner kronor och blev därmed 179 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 568 miljoner kronor (19,9 procent).

Lägre utfall inom insatser för energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering blev 195 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är framför allt att medfinansiering av det nationella regionalfondsprogrammet blev 25 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av förseningar. Medfinansieringen uppgick till 15 miljoner kronor 2015.

Lägre utfall för forskningsprojekt 2015

Utfallet för anslaget 1:4 Energiforskning blev 1 140 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror delvis på hög arbetsbelastning kopplat till det nationella regionfondsprogrammet.

Utfallet för anslaget blev 261 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror framför allt på att utfallet 2014 belastades med utgifter gällande forskningsprojekt för 2013.

Omfördelning av anslag i statens budget

Anslaget 1: 11 Laddinfrastruktur minskades med 75 miljoner kronor i propositionen Vårändrings- budget för 2015, vilket var samma belopp som anvisades i den ursprungliga budgeten. Satsningen genomfördes i stället inom ramen för det nya anslaget, 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.97 UO 21 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:2	Insatser för
	energieffektivisering	384	115
1:3	Stöd för
	marknadsintroduktion av
	vindkraft	8	4

1:4	Energiforskning	3 500	1 902
1:8	Energiteknik	140	130

1:9	Elberedskap	330	159

1:10	Avgifter till Internationella
	organisationer	30	28

1:12	Laddinfrastruktur	150	0
Summa		4 542	2 338

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 542 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 338 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden

126

Skr. 2015/16:101

uppgick till 2 204 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning. Skillnaden på 1 598 miljoner kronor för detta anslag beror till stor del på att bemyndigandet innefattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några större sådana åtaganden har dock inte ingåtts 2015.

Utlåning

Tabell 2.98 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2015-12-31
Delägarlån till bolag i vilka
Svenska Kraftnät förvaltar
statens aktier	300	0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Låneramen utnyttjades inte 2015.

Inomstatliga lån

Tabell 2.99 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2015-12-31
Affärsverket svenska kraftnäts lån i
och utanför Riksgäldskontoret	10 300	5 087

Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 10 300 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2015 var 5 087 miljoner kronor.

127

Skr. 2015/16:101

2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.100 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	21 719		19 491	-2 228	-10,3	17 935

1:2	Vidmakthållande av statens
	transportinfrastruktur	19 582	620	20 706	1 124	5,7	19 716
1:3	Trafikverket	1 283		1 287	4	0,3	1 361

1:5	Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur	162		89	-74	-45,4	162

1:10	Från EU-budgeten finansierade stöd till
	Transeuropeiska nätverk	349		123	-225	-64,7	309

1:11	Trängselskatt i Stockholm	1 005		1 007	2	0,2	435

1:14	Trängselskatt i Göteborg	889		825	-64	-7,2	897
1:1	Väghållning
(2013)					0	0,0	1 615

	Övriga anslag	3 883	-41	3 716	-168	-4,3	3 531
Summa		48 871	579	47 242	-1 629	-3,3	45 962

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

Utfallet uppgick till 47 242 miljoner kronor och är därmed 1 629 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 1 281 miljoner kronor (2,8 procent).

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag.

Från och med 2014 redovisas den största delen av utgiftsområdet på två trafikslags- överskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Lågt ränteläge medför lägre utgifter för utveckling av statens transportinfrastruktur

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner

kronor, vilket är 2 228 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Räntekostnaderna blev 803 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget på grund av det låga ränteläget under 2015. År 2014 utnyttjades en anslagskredit på 906 miljoner kronor under anslaget, 2015 blev i stället utgående överföringsbelopp ett anslagssparande på 1 321 miljoner kronor. Båda dessa faktorer medför att utfallet blev lägre än anvisat i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner kronor, vilket är 1 124 miljoner kronor (5,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 620 miljoner kronor för att förstärka underhållet av järnvägen. Utgifterna för transportinfrastruktur förskjuts ofta mellan åren.

Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning till viss kanal- och slussinfrastruktur uppgick till 89 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor lägre än anvisat. Utgifterna avser statsbidrag för att täcka underskott vid drift av Trollhätte kanal och Säffle kanaler. Under 2015 har Sjöfartsverket återbetalat en del av anslagsmedlen, eftersom alla utgifter inte fick finansieras med anslag. Detta förklarar skillnaden mellan utfallet och anvisat i statens budget. Det förklarar också skillnaderna i utfall mellan 2015 och 2014.

128

Skr. 2015/16:101

TEN-T bidrag

Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det trans- europeiska transportnätverket (TEN-T). Bidrag- en från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10

Från EU-budgeten finansierade stöd till Trans- europeiska nätverk. Bidragen från EU är med- finansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 123 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (64,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre än budgeterat beror främst på att färre projekt beviljats bidrag i utlysningen för 2014. Utfallet minskade med 186 miljoner kronor (60,2 procent) jämfört med 2014.

Trängselskatt i Stockholm

Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 825 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholms- överenskommelsen. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet förväntas bli. Det största objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Arbetsplanen vann laga kraft under senvåren 2014. I oktober 2014 beslutade regeringen att frysa produktionen. Frysningen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 2015 och produktionen återupptogs.

Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i

Göteborg blev 825 miljoner kronor,	vilket	är
64 miljoner kronor (7,2 procent)	lägre	än

anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Anslags- konstruktionen är densamma som för trängselskatteanslaget för Stockholm.

Svårt att göra jämförelser mellan åren

Eftersom underindelningen av anslagen förändrats mellan åren är det svårt att göra jämförelser mellan åren på lägre nivå än anslagsnivå. I tabell 2.101 och tabell 2.102 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med motsvarande anslags- och eller delposter för 2014. I flera fall är det omöjligt att jämföra posterna med varandra, i dessa fall redovisas de på olika rader i tabellerna.

Tabell 2.101 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor

	2015	2014
Investeringar i regional plan	2 958	2 404
Räntor och återbetalning av lån
för järnvägar	1 452	1 412

Räntor och återbetalning av lån
för vägar	306	307
Bidrag till Inlandsbanan och
Öresundsbrokonsortiet	476	431

Delsumma	5 192	4 554

Större järnvägsinvesteringar
enligt nationell plan	8 269

Större väginvesteringar enligt
nationell plan	2 368

Trimning och effektivisering samt
miljöinvesteringar	1 998

Planering, stöd och
myndighetsutövning	1 010

Järnvägsinvesteringar i nationell
plan		7 207

Väginvesteringar i nationell plan		5 584

Övrigt	654	590

Delsumma	14 299	13 381

Summa anslag, utveckling av
statens transportinfrastruktur	19 491	17 935

Äldre anslag		385

Summa		18 319

Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner kronor. Under 2014 användes även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning till viss del för utveckling av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för utveckling av transportinfrastrukturen ökade med 1 172 mil- joner kronor (6,4 procent).

De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan. Dessa

129

Skr. 2015/16:101

utgifter uppgick till 8 269 miljoner kronor, eller 42 procent av utgifterna under anslaget. Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2015 är:

–Citybanan i Stockholm, en 6 kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm, med två nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan. Dessutom byggs en 1,4 kilometer lång järnvägsbro i Årsta.

–Tunneln genom Hallandsåsen.

–Dubbelspår på hamnbanan i Göteborg. I dag har järnvägslänken mellan Göteborgs hamn och övriga Sverige enkelspår på den nästan 10 kilometer långa banan.

–Södra Marieholmsbron, en ny bro över Göta älv med gång- och cykelbana samt spår.

–Dubbelspår mellan Strängnäs och Härad.

Större väginvesteringar enligt nationell plan upp- gick till 2 368 miljoner kronor eller 12 procent av anslaget. Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2015 är:

–E4 Förbifart Stockholm.

–Riksväg 40 Ulricehamn (Rångedala - Hester).

–E4 Sundsvall.

–Bättre vägar för tyngre trafik mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Till följd av att brytningen av järnmalm har minskat har förutsättningarna för vägprojekten ändrats och förbifarterna är avbrutna. Övriga byggnationer som har påbörjats längs sträckan färdigställs.

–Riksväg 56 Stingtorpet-Tärnsjö.

Tabell 2.102 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor

	2015	2014
Drift och underhåll av vägar	10 333	9 333

Bärighet och tjälsäkring av vägar	1 787	1 767

Drift, underhåll och trafikledning
på järnväg	7 346	7 511
Bidrag för drift av enskild väg	1 093	1 105

Forskning och innovation	146

Delsumma	20 706	19 716
Äldre anslag		828

Summa		20 543

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner

kronor. Under 2014 användes även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för vidmakthållande ökade med 163 miljoner kronor (0,8 procent).

Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 10 333 miljoner kronor, vilket är 1 000 miljoner kronor (10,7 procent) högre än 2014. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg minskade med 165 miljoner kronor (2,2 procent) och uppgick till 7 346 miljoner kronor 2015.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.103 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:1	Utveckling av statens
	transportinfrastruktur	94 800	84 906
1:2	Vidmakthållande av
	statens
	transportinfrastruktur	18 008	17 464

1:7	Trafikavtal	7 500	6 408
1:11	Trängselskatt i Stockholm	12 500	10 929

1:14	Trängselskatt i Göteborg	4 000	2 540

2:2	Ersättning för särskilda
	tjänster till
	funktionshindrade	170	167

2:3	Grundläggande
	betaltjänster	36	33

2:5	Driftsäker och tillgänglig
	elektronisk kommunikation	110	71

Summa		137 124	122 518

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 137 124 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

122 518 miljoner		kronor.	Skillnaden		mellan
bemyndiganden		och utestående		åtaganden
uppgick till	14 606 miljoner kronor				och är
huvudsakligen		hänförlig	till		anslaget
1:1 Utveckling	av	statens transportinfrastruktur,

1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg.

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 9 894 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att

130

räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan.

För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg beror skillnaden på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte tecknats som planerat.

Utlåning

Tabell 2.104 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2015-12-31
A-train AB 1	1 000	1 000
Svedab AB 2	5 800	5 396
Summa	6 800	6 396

1Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.

2Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2015 var 6 396 miljoner kronor.

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2015 till 5 396 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 752 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2015. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 413 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 311 miljoner kronor i 2009 års priser.

Inomstatliga lån

Tabell 2.105 UO 22 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2015-12-31
Vissa infrastrukturprojekt	43 000	41 507
Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga
lån i eller utanför Riksgäldskontoret	835	0

Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret	1 500	0

Summa	45 335	41 507

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 45 335 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2015 var 41 507 miljoner kronor.

Skr. 2015/16:101

Garantier

Tabell 2.106 UO 22 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2015-12-31
Kreditgaranti till
Öresundsbro Konsortiets
upplåning1	Obegränsad	18 512
Kapitaltäckningsgaranti
Arlandabanan
Infrastructure AB2
Kapitaltäckningsgaranti
SVEDAB AB3
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen), Posten AB
(inkl. Posten Logistik AB,
Posten Meddelande AB) 4	Obegränsad	6 033
Garantikapital Eurofima5	CHF 42	354
Kreditgaranti Eurofima	CHF 52	438

Summa		24 983

1Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.

2Prop. 1995/96:65, bet. 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.

3Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

4I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014.

5Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om

8000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015. CHF=8,428701.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Transportstyrelsen

Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Transportstyrelsen inte har någon bemyndiganderam kopplad till anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie, ap 1, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Det framgår av årsredovisningen att det vid årsskiftet fanns 1 479 fordon som var berättigande till supermiljöbilspremie 2015 men som inte hade fått den. Dessa utestående premier uppgår till maximalt 58 771 tkr och belastar 2016 års anslag. Eftersom grunden för premien regleras av en förordning har Transportstyrelsen ingen möjlighet att påverka hur många fordon som blir berättigade till stöd.

131

Skr. 2015/16:101

2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.107 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:10	Gårdsstöd m.m.	6 097		5 607	-490	-8,0	6 149

1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	129		112	-17	-13,3	131

1:14	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
	fisket m.m.	143		51	-92	-64,2	66

1:18	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 741		1 789	-951	-34,7	3 075

1:19	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och struktur	2 084		1 427	-657	-31,5	2 340

1:24	Sveriges lantbruksuniversitet	1 716	7	1 723	7	0,4	1 706

	Övriga anslag	2 746	18	2 688	-58	-2,1	2 736
Summa		15 656	25	13 398	-2 258	-14,4	16 203

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor.

Utfallet uppgick till 13 398 miljoner kronor och är därmed 2 258 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna inom området med 2 805 miljoner kronor (17,3 procent).

Lägre utgifter för gårdsstöd

Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 5 607 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 542 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det lägre utfallet förklaras främst av att utbetalningarna blev försenade på grund av att it- system för kontroll och handläggning av ansökningar ännu inte var i full funktion. Även kursdifferenser påverkar anslaget. Den försvagade kronkursen ledde till högre utgifter 2015, vilket påverkade utfallet åt motsatt håll.

Försenad start av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020

Utfallet för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. blev 51 miljoner kronor. Det är 92 miljoner kronor (64,2 procent) lägre än anvisat. Orsaken till det lägre utfallet är att programstarten dröjde fram till hösten 2015.

Förseningar i program för landsbygden

Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 789 miljoner kronor. Det är 951 miljoner kronor (34,7 procent) lägre än anvisat i statens budget och 1 286 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än föregående år. Anslaget används främst för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för perioderna 2007–2013 och 2014– 2020. Det låga utfallet beror i huvudsak på förseningar inom vissa delar av programmet för perioden 2014–2020.

Utgifterna för anslaget 1:19 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 427 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (31,5 procent) lägre än anvisat. Anledningen till minskningen är förseningar inom vissa delar i programmet för programperioden 2014–2020. Utfallet blev 913 miljoner kronor (39,0 procent) lägre än 2014.

132

Skr. 2015/16:101

Beställningsbemyndiganden

Garantier

Tabell 2.108 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:2	Insatser för skogsbruket	120	46

1:11	Intervention för
	jordbruksprodukter m.m.	102	68

1:13	Strukturstöd till
	fisket m.m.	194	0

1:14	Från EU-budgeten
	finansierade strukturstöd
	till fisket m.m.	915	0

1:18	Åtgärder för landsbygdens
	miljö och struktur	13 306	418
1:19	Från EU-budgeten
	finansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och
	struktur	9 682	286

1:20	Miljöförbättrande åtgärder
	i jordbruket	175	115

1:25	Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och
	samhällsbyggande:
	Forskning och
	samfinansierad forskning	1 400	733

Summa		25 894	1 665

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 25 894 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 665 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 24 229 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Huvudelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014– 2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror dels på att de avser hela programperioden dels på att vissa beslut blivit försenade.

Tabell 2.109 UO 23 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2015-12-31
Programgarantier		1

Kreditgarantier för
mjölkföretag	500	0

Summa	500	1

Övriga krediter

Tabell 2.110 UO 23 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret	5	0

133

Skr. 2015/16:101

2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.111 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och
	utveckling	2 449	-30	2 443	-6	-0,2	2 413

1:5	Näringslivsutveckling	292	50	345	53	18,1	575
1:7	Turistfrämjande	110	30	140	30	27,3	120

1:15	Konkurrensverket	215	-28	175	-40	-18,6	140

1:21	Finansiering av rättegångskostnader	18		2	-16	-87,6	1
1:22	Bidrag till företagsutveckling och innovation	198	71	269	71	35,9	260

1:23	Upphandlingsmyndigheten		28	23	23	0,0

2:3	Exportfrämjande verksamhet	244	69	308	64	26,2	243
	Övriga anslag	1 784	17	1 771	-13	-0,7	1 687

Summa		5 309	207	5 475	166	3,1	5 439

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.

Utfallet uppgick till 5 475 miljoner kronor, vilket är 166 miljoner kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 36 miljoner kronor (0,7 procent) högre.

Regeringen genomförde satsningar för att stärka Sveriges konkurrenskraft

År 2015 uppgick utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling till 345 miljoner kronor. Det är 53 miljoner kronor mer än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft. Hela beloppet betaldes ut som bidrag till insatser som syftar till att stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft. Från anslaget har 30 miljoner kronor betalats ut i bidrag till Almi Företagspartner AB (Almi) för

förlusttäckning	för	innovationslån		och
44 miljoner	kronor	till	Verket	för
innovationssystem		(Vinnova)	för	två

digitaliseringsprojekt samt diverse mindre övriga bidrag.

Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande uppgick till 140 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Ytterligare 30 miljoner

kronor anvisades i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Anslaget användes för bidrag till V.S. VisitSweden AB och 2015 har hela det anvisade beloppet rekvirerats. V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att marknadsföra Sverige som resmål och hjälpa till att bygga varumärket Sverige internationellt.

Utfallet för anslaget 1:15 Konkurrensverket

uppgick till	175 miljoner	kronor vilket	är
40 miljoner	kronor lägre	än anvisat i	den

ursprungliga budgeten. I september bildades Upphandlingsmyndigheten. Upphandlingsstödet utfördes innan dess av

Konkurrensverket.	I	vår-	och
höständringsbudgeten	flyttades	sammanlagt
28 miljoner kronor	från Konkurrensverkets

förvaltningsanslag till det nya anslaget 1:23

Upphandlingsmyndigheten, då pengarna bedömdes höra till funktionen för upphandlingsstöd. Det förklarar till stor del varför anslagsutfallet blev lägre än ursprungligen budgeterat.

Kostnaderna för finansiering av rättegångskostnader lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader uppgick till 2 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor (87,6 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Föregående år uppgick utfallet för anslaget till 1 miljon kronor. Utfallet för anslaget

134

beror på utgången i olika domstolsförhandlingar och är därför svårt att beräkna i förväg.

Utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation uppgick till 269 miljoner kronor. Det är 71 miljoner kronor mer än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget användes för att lämna bidrag till Almi. Anslaget anvisades ytterligare 71 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 i syfte att säkerställa utrymme för nya uppgifter och att Almis verksamhet fortsatt kan fokuseras till tidiga skeden av företags utveckling. Av beloppet skulle 20 miljoner kronor användas för Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund.

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet uppgick till 308 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Den största delen av anslaget, 265 miljoner kronor, betalades ut i bidrag till Sveriges export- och investeringsråd. Pengarna används bl.a. till att identifiera små och medelstora svenska företag med exportpotential och erbjuda dessa företag rådgivning och komptensutveckling i syfte att förbereda dem för internationalisering av sin verksamhet. Anslaget anvisades ytterligare 69 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som ett led i regeringens exportoffensiv.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.112 UO 24 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2015-12-31
1:2	Verket för
	innovationssystem:
	Forskning och utveckling	2 100	2 070
1:5	Näringslivsutveckling m.m.	241	91

1:9	Sveriges geologiska
	undersökning:
	Geovetenskaplig forskning	5	5
Summa		2 346	2 165

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 346 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 165 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 181 miljoner kronor.

Skr. 2015/16:101

Garantier

Tabell 2.113 UO 24 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2015-12-31
Exportkreditgarantier	500 000	259 497

Investeringsgarantier	10 000	4 6 33
Grundfondsförbindelse
Svenska
skeppshypotekskassan 1	350	350
Grundfondsförbindelse Fonden
för den mindre skeppsfarten 2	55	55
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Sveaskog AB 3	Obegränsad	560
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Vattenfall AB 3	Obegränsad	1 254
Pensionsgaranti (inkl
efterborgen), Nordea AB (f.d
Postgirot) 3	Obegränsad	231
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Svenska
Skogsplantor 3	Obegränsad	22
Pensionsgaranti SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut 3	Obegränsad	18
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Teracom 3	Obegränsad	2
Pensionsgaranti Svensk
Maskinprovning AB 3	Obegränsad	4
Summa		266 626

1Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.

2Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.

3I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150,

bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013.

Utlåning

Tabell 2.114 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2015-12-31
AB Svensk Exportkredit	80 000	0

Civila flygutvecklingsprojekt 1	1 110	225
SAS 2	749	0
Summa	81 859	225

1Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.

2Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 81 859 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2015 var 225 miljoner kronor.

Riksdagen har beslutat om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen på 749 miljoner kronor för 2012-2015. Genom beslutet

135

Skr. 2015/16:101

har svenska staten deltagit i ett lånelöfte till SAS tillsammans med andra aktörer som uppgått till totalt 3,5 miljarder kronor. Statens andel om 749 miljoner kronor eller 21,4 procent, motsvarade statens ägarandel i SAS. Lånelöftet avslutades på SAS begäran i mars 2014. SAS utnyttjade aldrig lånelöftet.

Övriga krediter

Tabell 2.115 UO 24 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
Exportkreditnämnden
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret
för skadeutbetalning1	Obegränsad	0

1 har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tillväxtverket

Tillväxtverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Tillväxtverket har överskridit bemyndigande- ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, ap 24.11, under utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Bemyndiganderamen uppgår till 14 000 tkr och utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 25 065 tkr. Myndigheten har inte beskrivit orsaken till överskridandet i årsredovisningen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:15 Regeringens hantering av risker i statliga bolag

Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av risker i bolagen med statligt ägande.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (skr. 2015/16:60) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2015:6 Vattenfall – konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen?

Riksrevisionen har granskat om Vattenfall utformat och regeringen styrt mot ändamålsenliga miljörelaterade hållbarhetsmål samt om Vattenfall planerar och genomför åtgärder och regeringen styr mot att uppdrag och hållbarhetsmål uppnås.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen (skr. 2015/16:33) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:NU7, rskr. 2015/16:140).

RiR 2015:20 Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten

Riksrevisionen har granskat om det nuvarande systemet med ekonomiska säkerheter för gruvverksamhet minimerar risken för att staten ska behöva bekosta efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

136

Skr. 2015/16:101

2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.116 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	87 723		87 723	0	0,0	90 128

1:2	Utjämningsbidrag för LSS-kostnader	3 713		3 646	-67	-1,8	3 465

1:3	Bidrag till kommunalekonomiska organisationer	5		5	0	0,0	5

1:4	Stöd till kommuner och landsting		863	863	863	0,0

1:5	Tillfälligt stöd till kommuner och landsting		9 800	9 800	9 800	0,0
Summa		91 441	10 663	102 037	10 596	11,6	93 599

Utgiftsområdet omfattar knappt två tredjedelar av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5, Transfereringar till kommuner 2011–2015).

Utfallet uppgick till 102 037 miljoner kronor och blev därmed 10 596 miljoner kronor (11,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade

utgifterna	med	8 438 miljoner	kronor
(9,0 procent).

Begränsad avdragsrätt för pensionssparande medför lägre bidrag till kommunerna

Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunal- ekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunal- ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 87 723 miljoner kronor, vilket är 2 405 miljoner kronor mindre än 2014. Anslaget minskades med 2 571 miljoner kronor. Det förklaras i huvudsak av begränsningar i avdragsrätten för pensionssparande. Avdrags- rätten för pensionssparande begränsades 2015 till 1 800 kronor per år och det beräknades medföra att skatteinkomsterna för kommunerna skulle öka med 1 662 miljoner kronor och för landstingen med 909 miljoner kronor. Därför minskades anslaget med motsvarande belopp. Bidragen till kommunerna uppgick till

62 707 miljoner kronor, en minskning med

1 524 miljoner kronor (2,4 procent). Bidragen till landstingen uppgick till 25 016 miljoner kronor, en minskning med 881 miljoner kronor (4,4 procent).

Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kom- muner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS- kostnader).

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 uppfördes ett nytt anslag i statens budget. Anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting ger kommunerna kompensation för de ökade kostnader som kommunerna och landstingen fick då nedsättningen av socialavgifterna för unga gradvis minskades fr.o.m. den 1 augusti 2015 (se även avsnitt 2.1.1). Eftersom många unga är anställda i kommunsektorn anvisades 863 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna på det nya anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting. Av beloppet fördelades

734 miljoner	kronor	till kommunerna och
129 miljoner	kronor	till landstingen. Anslaget

1:1 Kommunalekonomisk utjämning är inte möjligt att ändra under pågående budgetår. Från och med 2016 kompenseras kommuner och landsting för de ökade kostnaderna som uppstår via anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning.

Extra ändringsbudget täcker även utgifter för 2016

I en extra ändringsbudget i december 2015 beslutade riksdagen om att uppföra ytterligare

137

Skr. 2015/16:101

ett nytt anslag inom utgiftsområdet (prop. 2015/16:47 utg.omr. 25, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:93). Anslaget 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting anvisades 9 800 miljoner kronor med anledning av flyktingsituationen. Det tillfälliga stödet betalades ut till kommuner och landsting 2015, men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Av beloppet betalades 8 330 miljoner kronor till kommuner och 1 470 miljoner kronor till landstingen.

138

Skr. 2015/16:101

2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.117 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Räntor på statsskulden	20 371	8 800	21 797	1 426	7,0	3 200

1:2	Oförutsedda utgifter	10			-100	0,0	10

1:3	Riksgäldskontorets provisionsutgifter	145		139	-6	-4,3	115

Summa		20 526	8 800	21 936	1 410	6,9	3 325

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under

utgiftstaket för staten.	Regeringen	får, enligt
3 kap. 9 § budgetlagen	(2011:203),	besluta att

anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick		till
21 936 miljoner	kronor och	är	därmed
1 410 miljoner	kronor (6,9 procent)		högre	än

vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 18 610 miljoner kronor (559,6 procent) högre än 2014.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettout- låning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.

Valutakursförluster och kursförluster högre än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 21 797 miljoner kronor, vilket är 1 426 mil- joner kronor (7,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I propositionen Vårändrings- budget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 8 800 miljoner kronor i huvudsak på grund av valutakursförluster. Valutakursförlusterna be- rodde på kronans försvagning mot den amerikanska dollarn och euron samt försvagningar mot schweizerfrancen till följd av den schweiziska centralbankens oväntade beslut att överge kopplingen till euron i januari 2015.

139

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.118 Räntor på statsskulden 2011–2015, fördelning på anslagets komponenter

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall		Utfall	Utfall-SB
	2011	2012	2013	2014	SB 2015	2015	2015
Räntor på lån i svenska kronor	29,3	28,9	22,7	24,6	27,9	23,0	-4,9

Räntor på lån i utländsk valuta1	3,2	2,9	1,5	1,9	1,0	1,9	0,9
Över- (-)/underkurser (+) vid emission	-6,0	-9,5	0,8	-16,7	-7,0	-18,9	-11,9

Summa räntor	26,6	22,3	25,1	9,9	21,9	6,0	-15,9

Räntor på in- och utlåning1	-5,7	-4,7	-4,2	-5,2	-3,5	-5,9	-2,4
Valutakursförluster (+)/vinster (-)	3,7	-2,9	-10,2	-5,0	0,0	10,2	10,2

Kursförluster (+)/vinster (-)	9,8	12,5	6,1	3,6	2,0	11,4	9,4

Summa ränteutgifter	34,4	27,3	16,7	3,2	20,4	21,8	1,4

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (2,0 miljarder kronor 2015) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Tabell 2.119 Räntor och valutakurser 2011–2015 årsgenomsnitt

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2011	2012	2013	2014	2015	2015
Ränta
5 år %	2,31	1,14	1,56	0,92	1,05	0,15
Ränta
6 mån %	1,69	1,21	0,91	0,43	0,44	-0,30

KIX-
index1	108	106	103	107	106	113
SEK/EUR	9,03	8,71	8,65	9,10	9,00	9,36

SEK/USD	6,50	6,78	6,51	6,86	6,65	8,43

1 Växelkurs, kronindex KIX.

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 4 948 miljoner kronor lägre än beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 928 miljoner kronor högre än beräknat. Den största skillnaden från beräkningen i budgeten är inkomster av överkurser vid emission som beräknades uppgå till 7 000 miljoner kronor. Utfallet blev 18 867 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 11 867 miljoner kronor. De stora inkomsterna av överkurserna vid emission beror i sin tur på de lägre marknadsräntorna. Överkurser uppstår då Riksgäldskontoret emitterar i obligationer med kupongräntor som överstiger de aktuella marknadsräntorna. I stället blir ränteutgifterna högre de kommande åren. Sett över en längre tidsperiod påverkas inte ränteutgifterna.

Valutakursförlusterna (netto) blev 10 221 mil- joner kronor högre än beräknat. Hur stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. Dessutom påverkas posten av Riksgäldskontorets derivataffärer. Derivat- affärerna gör Riksgäldskontoret för att anpassa

sin sammansättning i valutaskulden till det gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor. Kursförlusterna (netto) blev 9 413 miljoner kronor högre än budgeterat. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköps- tillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna.

Stora valutakursförluster bidrog till högre räntor på statsskulden jämfört med 2014

Utgifterna på utgiftsområdet blev 18 610 mil- joner kronor (559,6 procent) högre än 2014. Det beror främst på att utgifterna på anslaget 1:1

Räntor på statsskulden blev 18 597 miljoner kronor (581,2 procent) högre. Det högre utfallet beror främst på höga valutakursförluster och höga kursförluster. Bland annat bidrog valuta- kursförluster i schweizerfranc med omkring 5 miljarder kronor på grund av den schweiziska centralbankens beslut att överge kopplingen till euron i januari 2015. Dessutom realiserade Riksgäldskontoret valutakursförluster mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet under första halvåret 2015. Ränteutgifterna påverkades också av att Riksgäldskontoret betalade upplupen inflationskompensation på ca 5 miljarder kronor då en realobligation (SGB IL 3105) förföll i december 2015. Trots ökningen mellan 2014 och 2015 har låga marknadsräntor till följd av Riksbankens räntesänkningar och den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin successivt bidragit till att sänka statens

140

Skr. 2015/16:101

ränteutgifter. Det sker bl.a. genom att gamla lån som gavs ut i ett högre ränteläge gradvis ersätts av nya, där räntan bestäms av det nuvarande ränteläget.

Den okonsoliderade statsskulden ökade under 2015 med 9 100 miljoner kronor till 1 403 414 miljoner kronor medan budgetunder- skottet uppgick till 32 650 miljoner kronor.

Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 0 miljoner kronor. I statens budget anvisades 10 miljoner kronor för 2015. Utfallet föregående år uppgick till 10 miljoner kronor.

Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag.

141

Skr. 2015/16:101

2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.120 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2015	2015	2015	2015	2015	2014
1:1	Avgiften till Europeiska unionen	40 126	3 728	44 232	4 105	10,2	41 553
Summa		40 126	3 728	44 232	4 105	10,2	41 553

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.

EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlems- staterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.

Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revide- ringar av medlemsstaternas bruttonational- inkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Högt utfall för EU-avgiften på grund av förtida betalning

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 44 232 miljoner kronor och är därmed 4 105 mil- joner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det ingående överföringsbeloppet var negativt till följd av ett kreditutnyttjande 2014. Med anledning av detta anvisade riksdagen ytterligare 3 728 miljoner kronor i höständringsbudgeten.

I december 2015 belastades anslaget 1:1

Avgiften till Europeiska unionen med en förtida betalning för 2016 på 6 700 miljoner. Betal- ningen fördes till EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret. Förskottsbetalningen avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (se även avsnitt 6.30 Kassamässig korrigering). Åt motsatt håll verkade beslut om ändringsbudgetar på unionsnivå, som fattades i slutet av 2014, som medförde att betalningarna till EU blev lägre 2015.

Högre EU-avgift än 2014

Jämfört med 2014 ökade avgiften till EU med 2 679 miljoner kronor (6,4 procent). Det högre utfallet förklaras främst av ovan nämnda förtida betalning, men också av utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen av avgiften uppgick till 34 478 miljoner kronor, vilket var 2 415 miljoner kronor högre än föregående år, och beror framför allt på den förtida betalningen för 2016. Utfallet i jämförelse med 2014 påverkades utöver förskottsbetalningen även av dels en tilläggsbetalning i slutet av 2014, dels beslut om ändringsbudgetar som medförde lägre betalningar 2015.

Utfallet för den del som avser tullavgiften var 525 miljoner kronor högre än 2014 och uppgick till 4 711 miljoner kronor. Den mervärdeskatte- baserade avgiften var däremot 233 miljoner kronor lägre än 2014 och uppgick till 5 019 miljoner kronor.

Högre EU-avgift 2014 och 2015 i avvaktan på rabatt

Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften var 2014 högre än året dessförinnan beroende på att kommissionen gjort ett högre avgiftsuttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för 2014. När Europeiska unionens rådsbeslut om systemet för egna medel, för perioden 2014–2020, har trätt ikraft kommer Sverige att ha en nedsatt mervärdesskattebaserad avgift och en reduktion av den BNI-baserade avgiften. Detta kommer att hanteras retroaktivt.

Mer om engångseffekter och EU-avgiftens effekt på budgetsaldot

EU-avgiften påverkades 2015 av stora engångs- effekter vilka redovisas särskilt i avsnitt 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter. Sveriges avgift till EU redovisas även i avsnitt 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.

142

Skr. 2015/16:101

2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.121 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2011–2015

Miljoner kronor

	2011	2012	2013	2014	2015
Ingående ramöverföringsbelopp	47 421	27 571	20 465	18 499	10 310

Anvisat i statens budget (UO 1–27 exkl. UO 26)	784 476	794 788	812 303	834 674	853 331

Ändringsbudget	1 734	4 848	10 897	10 480	26 765

Utnyttjade medgivna överskridanden	235	351	0	273	2

Indragningar	-39 330	-23 386	-14 541	-16 065	-12 277
Utfall	766 987	783 706	810 614	837 546	867 409

Utgående ramöverföringsbelopp	27 550	20 465	18 510	10 313	10 721

Förändring av anslagsbehållningar	-19 871	-7 106	-1 955	-8 186	412

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -4 593 miljoner kronor i budgeten för 2015. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- ningarna under utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. öka med 6 miljoner kronor. Utgifts- området ingår inte under utgiftstaket. Netto- summan av förändringen av anslagsbehållningar 2015, exklusive utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m., framgår av tabell 2.121.

Anslagsbehållningarna ökade med 412 miljoner kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, ökade under 2015 från 10 310 miljoner kronor vid ingången av året till 10 721 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 412 miljoner kronor, att jämföra med den ökning på 4 587 miljoner kronor som beräknades i budgeten. I budgeten beräknades

anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 öka med 6 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med 4 miljarder kronor


Indragningar	av	anslagsmedel uppgick		till
12 277 miljoner kronor under året. Det är				en
minskning	med	3 788 miljoner	kronor

(23,6 procent) jämfört med 2014.

I tabell 2.122 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2011–2015.

143

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.122 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

UO Anslag			2011	2012	2013	2014	2015
6 1:2		Försvarsmaktens insatser internationellt	690	811	1 066	256	956

7 1:1		Biståndsverksamhet	1 117	479	510	343	-2 596

9 1:4		Tandvårdsförmåner	1 729	505	1 007	459	514
9 1:5		Bidrag för läkemedelsförmånerna	643	399	1 375	-316	-2 135

9 4:4		Kostnader för statlig assistansersättning	300	-399	-582	-1 141	-662

10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	-1 958	-2 331	-73	-13	194

10	1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	-311	-452	-1 375	-178	-642

14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	5 934	3 517	2 913	2 067	2 303

14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	623	1 222	235	620	763
15	1:2	Studiemedel	1 535	1 159	1 840	997	1 606

21	1:4	Energiforskning	1 071	552	193	11	59

22	1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur				-906	1 321

22	1:11	Trängselskatt i Stockholm	424	933	1 120	1 559	1 557

22	1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur				1 217	713

22	1:1	Väghållning	2 041	1 544	1 620	0	0
23	1:19	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
		miljö och struktur	1 106	812	843	256	667

27	1:1	Avgiften till Europeiska unionen	-685	-846	-142	-3 728	-4 105

Anslagsbehållningen för Biståndsverksamhet minskade med 2,9 miljarder kronor

Det anslag där anslagsbehållningen förändrades mest 2015 är anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) minskade med 2 939 miljoner kronor och 2015 utnyttjades anslagskrediten med 2 596 miljoner kronor.

Anslagsbehållningen för Utveckling av statens transportinfrastruktur ökade mest

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade anslagsbehållningarna med 2 227 miljoner kronor. Anslaget hade ett negativt överföringsbelopp 2014 då anslagskrediten hade utnyttjats med 906 miljoner kronor. Vid utgången av 2015 var anslagsbehållningen 1 321 miljoner kronor.

Avgiften till EU högsta utnyttjade anslagskrediten

– Bidrag till arbetslöshetsersättning högsta anslagssparandet

Den högsta anslagsbehållningen 2015 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen uppgår till 2 303 miljoner kronor, en ökning med 235 miljoner kronor jämfört med 2014.

Den högsta anslagskrediten 2015 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska


unionen.	Anslagskrediten			uppgick	till
4 105 miljoner		kronor,	vilket	innebär	att
anslagets	utnyttjade		kredit	ökade	med
377 miljoner		kronor 2015. Det betyder			att
anslagsbehållningen på anslaget minskade.

2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 10 094 miljoner kronor under 2015, vilket var 9 773 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.123 specificeras nettoutlåningens största poster. Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. År 2014 var nettoutlåningen 22 023 miljoner kronor.

144

Tabell 2.123 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2015

Miljoner kronor
	SB 1	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2015	2015	2015	2014
Premiepensions-
avgifter, inbetalning	-37 000	-37 336	-336	-35 334
Premiepensionsmedel,
utbetalning	37 000	36 716	-284	35 650

Övrig förvaltning av
premiepensionsmedel
i Riksgäldskontoret		1 464	1 464	-1 074

Myndigheters
räntekonton
(se separat tabell)	-1 000	-798	202	-224

CSN, studielån	3 000	6 266	3 266	15 922

CSN, kreditreserv		-1 109	-1 109	-1 139

CSN, servicekonto för
räntebetalningar		-41	-41	232
Investeringslån
myndigheter	1 000	-119	-1 119	1 169

Kärnavfallsfonden		314	314	4 636

Stabilitetsfonden
(se separat tabell)	-4 000	-3 389	611	-3 492

Insättningsgarantifonden		-289	-289	-68

Batterifonden,
Naturvårdsverket		139	139	111

Fortifikationsverket,
investeringslån för
fastigheter		214	214	453

Trafikverket,
infrastrukturlån	1 000	-638	-1 638	904

Exportkreditnämnden,
placering av
verksamhetsöverskott		796	796	-1 773
Försvarets
materielverk, lån till
rörelsekapital		-539	-539	1 716

Statliga bolag m.m.
Radiotjänst i Kiruna
AB, rundradiokontot		171	171	253

Lån till Svensk-
Danska
Broförbindelsen AB		50	50	155

Övriga statliga
bolag m.m.		-62	-62	219

Affärsverk
Affärsverket svenska
kraftnät		-1 115	-1 115	2 427

Sjöfartsverket		45	45	64

Övrigt

Lån till Riksbanken		9 966	9 966	4 467
Lån till Irland

Lån till Island				-1 939

Övrigt, netto		-612		-1 312

Summa	322	10 094	9 773	22 023

Skr. 2015/16:101

Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen

Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 37 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 37 336 miljoner kronor, dvs. 336 miljoner kronor högre än i budgeten.

Utbetalningarna	av	premiepensionsmedel		blev
36 716 miljoner	kronor, dvs.		284 miljoner
kronor lägre	än	budgetens	beräkning	på

37 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga förvaltningens, blev en ökning med 844 miljoner kronor 2015. I statens budget för 2015 beräknades inbetalningarna av premie- pensionsavgifter vara lika stora som utbetalningarna. År 2014 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 758 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade

Den sammanlagda behållningen på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda

räntebelagda	konton	ökade	2015 med
798 miljoner	kronor,	vilket	minskade

nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna öka med 1 000 miljoner kronor. I tabell 2.124 redovisas de största förändringarna.

145

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.124 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall
	2015	2014
Arbetsförmedlingen	54	-302

Domstolsverket	-155	10

Försvarets materielverk	-40	2 331
Försvarsexportmyndigheten	-10	-302

Försvarsmakten	2 286	-3 577

Försäkringskassan	-173	-139

Göteborgs universitet	-203	-170

Karolinska institutet	-19	-417

Kriminalvården	-307	-78
Lunds universitet	766	305

Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	-56	-117

Regeringskansliet	223	-60

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv	-104	-156
Polismyndigheten	-708	293

Skatteverket	142	-174

Statens fastighetsverk	65	435

Statens institutionsstyrelse	134	-45

Sveriges lantbruksuniversitet	-108	-14

Trafikverket	-2 587	1 569
Transportstyrelsen	-124	207

Uppsala universitet	166	-74

Övriga räntekonton	-40	251

Summa förändrade behållningar på
myndigheters räntekonton (omvänt tecken)	-798	-224

Studielånen m.m. blev 2 miljarder kronor högre än i budgeten.

Studielånen som redovisas av Centrala

studiestödsnämnden (CSN) ökade			med
6 266 miljoner kronor.
CSN:s medel i	kreditreserven	ökade	med
1 109 miljoner	kronor, vilket	minskade

nettoutlåningen. Statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, ett konto i Riksgäldskontoret som används för att återbetala upptagna lån i Riksgäldskontoret.

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 41 miljoner kronor 2015. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar är 30 procent

lägre än den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor i statens budget och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 5 116 miljoner kronor, vilket är 2 116 miljoner kronor (70,5 procent) högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen minskade något

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån minskade med 119 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med

1 000 miljoner kronor.	Det	innebär	att
skillnaden mellan utfall	och	budget	blev
1 119 miljoner kronor.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2015 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 314 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.

Stabilitetsavgifter minskar nettoutlåningen

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden ökade behållningen på sitt konto med 3 389 miljoner kronor 2015, vilket minskade nettoutlåningen. Det är 611 miljoner kronor mindre än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick 2015 till 3 489 miljoner kronor, vilket är 327 miljoner kronor högre än 2014.

De institut som deltog i bankgaranti- programmet betalade bankgarantiavgifter som

146

fördes till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 5 miljoner kronor 2015, vilket är 55 miljoner kronor lägre än 2014. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgarantiprogrammet minskat i takt med att de garanterade lånen förfallit. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förföll under 2015.

I Stabilitetsfondens ökade behållning ingår även 42 miljoner kronor i nettoinbetalningar avseende Carnegie.

Under 2015 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 135 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. År 2014 ökade fondens behållning med 235 miljoner kronor till följd av ränteintäkter.

Fondens konto belastades med administrativa kostnader m.m. på 10 miljoner kronor.

Tabell 2.125 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2015	Utfall 2014
Stabilitetsavgifter	-3 489	-3 162

Bankgarantiavgifter	-5	-60

Carnegie	-42	-49

Ränteinkomster m.m.	135	-235

Administrativa kostnader m.m.	10	14
Summa kontoförändring	-3 391	-3 492

Trafikverkets infrastrukturlån minskade

I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 1 000 miljoner kronor. Utfallet blev i stället en minskning med 638 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 1 638 miljoner kronor jämfört med beräknat.

Exportkreditnämnden minskade placeringarna i Riksgäldskontoret

Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin verksamhet på konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen minskade 2015 med 796 miljoner kronor, vilket ökade årets netto- utlåning. Under 2015 levererade Exportkredit- nämnden in 2 288 miljoner kronor till staten i form av myndighetskapital på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter. Av beloppet finansierades 1 791 miljoner kronor från kontot i Riksgäldskontoret. Det betyder att saldot för statens budget endast påverkades med resterande del på 497 miljoner kronor.

Skr. 2015/16:101

Försvarets materielverk minskade sina lån

Försvarets materielverk tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera myndig- hetens behov av rörelsekapital. Myndigheten minskade lånet med 539 miljoner kronor under 2015.

Statliga bolag m.m. ökade sina lån

I posten övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 171 miljoner kronor till 525 miljoner kronor under 2015. Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB ökade med 50 miljoner kronor till 5 396 miljoner kronor. Även Riksgäldskontorets utlåning till GKN Aerospace Sweden AB ingår i posten. Denna utlåning minskade med 58 miljoner kronor och uppgick till 225 miljoner kronor vid utgången av 2015.

Svenska kraftnät minskade sina lån

Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Riksgäldskontoret med 1 115 miljoner kronor 2015. Det berodde på att de i högre grad än föregående år har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2015 till 5 087 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investerings- volymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.

Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån

Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valuta- reserven med anledning av den finansiella krisen. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken uppgick den 31 december till 208 491 miljoner kronor. Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valuta- kurser då enskilda lån refinansieras. Under 2015 ökade lånen med 9 966 miljoner kronor med anledning av högre dollar och eurokurser än de ursprungliga.

147

Skr. 2015/16:101

Oförändrat lån till Irland

Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. År 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt 5 243 miljoner kronor. Under 2014 och 2015 är lånet oförändrat och påverkar därmed inte Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren

År 2015 blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 11 929 miljoner kronor lägre än 2014. Den enskilt största förändringen 2014 var att en ny kreditmodell för studielån infördes detta år. En engångseffekt på 11 676 miljoner kronor uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för den ingående skuldstocken av kapitaliserade räntor. Denna ökade upplåning inbetalades på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster och påverkade därmed inte budgetsaldot.

2.4.30 Kassamässig korrigering

Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

För 2015 blev utfallet för kassamässig korrigering -7 260 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 0.

Tabell 2.126 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

SB	Utfall	Utfall-	Utfall
2015	2015	SB 2015	2014
EU-betalningar, avgift	-8 010	-8 010	-1 427

Förskjutningar av
betalningar och redovisning
mot räntebärande anslag vid
Trafikverket	2 254	2 254	-1 205

Förskjutningar av
betalningar och redovisning
mot räntebärande anslag vid
Försvarsmakten	-780	-780	588
Ränteperiodisering	-159	-159	-2

Räntor: skillnad
affärsdag/likviddag		-60	-60	-7
Övrigt		-505	-505	1 562

Summa	0	-7 260	-7 260	-491

Regeringen tidigarelade betalning till EU med 6,7 miljarder kronor

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret, samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot i Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2015 en kassamässig korrigering på -8 010 miljoner kronor, eftersom kommissionen rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. Av detta beror -6 700 miljoner kronor på att en del av 2016 års EU-avgift betalades i förtid till kontot i Riksgäldskontoret (se även avsnitt 6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen).

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar skapar kassamässiga korrigeringar

Trafikverket disponerar omfattande anslags- medel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick under 2015 till 2 254 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag, än vad som tillförts Trafikverkets räntekonto.

Även Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har en omfattande investerings- verksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens

148

räntebärande betalningsflöde uppgick under 2015 till -780 miljoner kronor. Det betyder att anslagsmedel som tillförts Försvarsmaktens räntekonto är lägre än vad de redovisat mot anslag.

Redovisningen mot anslaget för stats- skuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -219 miljoner kronor för 2015. Av detta avser -159 miljoner kronor periodiserings- skillnaden för studielånen och -60 miljoner kronor skillnaden mellan affärsdag och likviddag. Enskilda månader kan det uppstå stora korrigeringsposter med anledning av detta.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till -505 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag och inkomsttitlar i förhållande till tidpunkten för betalning hos andra myndigheter än Trafikverket och Försvarsmakten.

Jämförelse med föregående år

Den kassamässiga korrigeringen för 2015 blev 6 769 miljoner kronor mer negativ än 2014. Den främsta förklaringen avser korrigeringen för EU- avgiften som blev 6 583 miljoner kronor mer negativ. Trafikverkets kassamässiga korrigering gick från negativ 2014 till positiv 2015, med en skillnad på 3 459 miljoner. Försvarsmaktens kassamässiga korrigering förändrades åt motsatt håll med en skillnad på 1 368 miljoner kronor.

2.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Skr. 2015/16:101

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i national- räkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- pensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som arbetsgivarna betalar in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanserings- mekanism. Mekanismen aktiveras om till- gångarna i systemet är lägre än skulderna.

Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanseringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger 1, då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010.

Pensionssystemet befinner sig i en balanseringsperiod

Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. När balanserings-

149

Skr. 2015/16:101

mekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både att höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som fastställer både inkomst- och balansindex.

Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 1,0040 för 2015. För 2014 var balanstalet 0,9837. Trots att balanstalet för 2015 översteg 1 befinner sig pensionssystemet i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- systemet och statens budget. Pensions- myndigheten fördelar de statliga ålderspensions- avgifterna mellan AP-fonderna och premie- pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomst- pension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938– 1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att de även administrerar premiepensionssystemet.

Tabell 2.127 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

				Utfall-SB
	SB	Utfall	Utfall-SB	procent	Utfall
	2015	2015	2015	2015	2014
AP-fonderna,
pensionsutgifter	265 098	264 577	-521	-0,2	255 111

Administrations-
utgifter	2 733	2 890	157	5,7	2 877

varav

Pensionsmyndigheten
m.fl. myndigheter		704			895

AP-fonderna, rörelsens
kostnader		913			865

AP-fonderna,
provisionskostnader		927			828

AP-fonderna,
prestationsbaserade
avgifter		346			289

	267 831	267 466	-365	-0,1	257 988

AP-fonderna finansieras via ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisions- kostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP- fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrations- kostnaderna i tabell 2.127. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltnings- kostnader redovisas under posten rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat medan administrationskostnaderna blev högre

I budgetpropositionen för 2015 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensions-

150

systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 267 831 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 267 466 miljoner kronor och är därmed 365 miljoner kronor lägre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna

uppgick till	264 577 miljoner		kronor,	vilket är
521 miljoner	kronor	lägre	än	beräknat.
Pensionsutbetalningarna			består	av
inkomstpension med		90 390 miljoner kronor
och tilläggspension		med	174 175 miljoner

kronor. Utöver dessa utbetalningar överfördes 11,8 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 890 miljoner kronor, vilket är 157 miljoner kronor högre än beräknat.


Pensionsmyndigheten,		Skatteverket			och
Kronofogdemyndigheten			fick	tillsammans
704 miljoner	kronor	i	ersättning		för

administration från AP fonderna (enligt regeringsbeslut om Ersättning från Första- Fjärde AP-fonderna och premiepensions- systemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2015 den 18 december 2014 (S2014/04473, S2014/08955/SF)).

Indexregler medförde att pensionerna räknades upp med 0,9 procent

Jämfört med 2014 blev utfallet för Ålders-

pensionssystemet vid	sidan av budgeten
9 478 miljoner kronor	(3,7 procent) högre.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 9 466 miljoner kronor (3,7 procent). Ökningen beror främst på att antal ålders- pensionärer med rätt till inkomstgrundad pension ökade. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 uppbar 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, en ökning med 44 105 personer jämfört med december 2014.

Skr. 2015/16:101

2.5Underliggande saldo och engångseffekter

Underliggande saldo 1990–2015

Det faktiska utfallet för statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Förekomsten av sådana poster försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling, det s.k. underliggande saldot. Större poster av engångskaraktär för 2015 och 2014 redovisas i tabell 2.128. De största posterna för 2015 kommenteras.

I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2015. I början av perioden har justeringar även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren.

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2015

150					150
100					100
50					50
0					0
-50					-50
-100					-100
-150					-150
-200					-200
-250					-250
-300					-300
1990	1995	2000	2005	2010	2015

	Underliggande saldo		Faktiskt saldo

År 2015 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 33 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 16 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog alltså till att försämra saldot. Framför allt ökade Riksbankens lån i Riksgäldskontoret med 10 miljarder kronor och nästan lika mycket utbetalades till kommunerna med anledning av flyktingsituationen, för utgifter främst under 2016. År 2014 var det faktiska budgetunderskottet 72 miljarder kronor, dvs. mer än dubbelt så stort som 2015. Saldot påverkades även då av negativa engångseffekter, bl.a. var EU-avgiften extra hög och Riksbankens lån ökade även då. De negativa engångseffekterna 2014 var något mindre än 2015, vilket innebär att det underliggande saldot

151

Skr. 2015/16:101

Tabell 2.128 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2010–2015

Miljoner kronor

	2015	2014	2013	2012	2011	2010
Faktiskt saldo	-32 650	-72 194	-130 873	-24 907	67 801	-1 052

Engångseffekter m.m.	-16 374	-14 092	-73 802	7 977	36 274	23 425

Underliggande saldo	-16 276	-58 102	-57 071	-32 884	31 527	-24 477

förbättrades något mer mellan åren än det faktiska saldot. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar de negativa engångseffekterna. Under perioden 1990–2015 uppgick engångseffekterna i genomsnitt till 16 miljarder kronor per år.

Engångseffekter 2015

Engångseffekterna 2015 försämrade saldot med drygt 16 miljarder kronor. Större poster under 2015 kommenteras i detta avsnitt. De kommenteras även under respektive inkomst- och utgiftsområde (avsnitt 4 och 6).

Anslag

EU-avgiften påverkades 2015 av tre stora engångseffekter, varav två negativa och en positiv. De medförde sammanlagt att avgiften blev 9,0 miljarder kronor högre. Den första engångseffekten avser en försenad rabatt på EU- avgiften. Förseningen innebar negativa effekter för saldot såväl 2014 som 2015, på 3,2 respektive 3,4 miljarder kronor. En positiv effekt på 6,6 miljarder kronor uppstår 2016 när rabatterna betalas ut retroaktivt i form av en sänkt EU- avgift. Den andra engångseffekten beror på att den årliga revideringen av tidigare års avgiftsbaser var ovanligt stor 2014. En korrigering av BNI-avgiften medförde en högre

avgift 2014 men också en	återbetalning på
1,2 miljarder kronor 2015.	En resterande

återbetalning gjordes i början av 2016. Den tredje och största engångseffekten, på 6,7 miljarder kronor, beror på regeringens beslut om en förtida betalning i december 2015 av en del av 2016 års avgift. Detta beslut innebär en tidigareläggning av belastningen av anslaget och av de takbegränsade utgifterna från 2016 till 2015. Budgetsaldot påverkas dock inte av beslutet. Saldot belastas först när EU- kommissionen tar ut medlen från Sveriges EU- konto i början av 2016.

I slutet av 2015 tog regeringen även beslut om tidigareläggningar av andra utgifter från 2016 till

2015, vilket sammanlagt medförde negativa effekter för 2015 på 5,3 miljarder kronor. Det gällde biståndsutbetalningar (2,5 miljarder kronor), utbetalningar av läkemedelsförmåner (1,8 miljarder kronor) och bidrag till kommuner för det s.k. lågstadielyftet (1,0 miljoner kronor).

Dessutom utbetalades 9,8 miljarder kronor i december 2015 som ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Av detta har 1,0 miljard kronor redovisats som en intäkt 2015. Av intäkten på 1,0 miljard kronor avsåg 0,9 miljarder kronor kommunerna och 0,1 miljarder kronor landstingen.

152

Tabell 2.129 Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2015 och 2014

Miljoner kronor

	2015	2014
Anslag	-24 072	-5 789
EU-avgift, försenad rabatt	-3 438	-3 214

EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI-
korrigering	1 177	-2 575

EU-avgift, förskott för 2016	-6 700

Biståndsverksamhet, tidigarelagda
bidragsutbetalningar	-2 498

Läkemedelsförmånerna, tidigarelagd
utbetalning	-1 819

Lågstadielyftet, tidigarelagd
bidragsutbetalning	-994

Tillfälligt stöd till kommuner för
flyktingkostnader, främst för 2016	-9 800

Inkomsttitlar	10 879	11 975
Exportkreditnämnden, inleverans av
myndighetskapital	2 288

Specialfastigheter, återföring av kapital	2 071

Akademiska Hus, extrautdelning	4 500

SJ AB, extrautdelning	1352
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti,
extrautdelning	138

Lernia, extrautdelning	123

Fouriertransform, extrautdelning	100

Inlandsinnovation, extrautdelning	100
Vasallen, extrautdelning	207	47

Svensk Bilprovning, extrautdelning		252

CSN-lån i Riksgäldskontoret för
kapitaliserade räntor		11 676

Kassamässig korrigering	6 700	0
EU-avgift, förskott för 2016	6 700

Riksgäldskontorets nettoutlåning	-9 880	-20 278

Lån till Riksbanken	-9 966	-4 467

Lån till Island		1 939

Lån till Affärsverket svenska kraftnät	1 115	-2 427

Kärnavfallsfonden	-314	-4 636
Insättningsgarantifonden	289	68

Carnegie (stabilitetsfonden)	42	49

Exportkreditnämnden	-796	1 773

Premiepensionsavgifter, inbetalning	37 336	35 334

Premiepensionsmedel, utbetalning	-36 716	-35 650

Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i
Riksgäldskontoret	-1 464	1 074

Lån till CSN för kapitaliserade räntor, till
inkomsttitel		-11 676

Övrigt, netto	594	-1 659
Totalt	-16 374	-14 092

Skr. 2015/16:101

Inkomsttitlar

Under 2015 gjorde Exportkreditnämnden och åtta statliga bolag inleverans av myndig- hetskapital, extrautdelningar och återföring av kapital till staten på totalt 10,9 miljarder kronor, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. De största beloppen avser inleverans av kapital från Exportkreditnämnden (2,3 miljarder kronor), extrautdelning från Akademiska Hus (4,5 miljarder kronor), SJ AB (1,4 miljarder kronor) samt återföring av kapital från Specialfastigheter (2,1 miljarder kronor). Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma definition som i nationalräkenskaperna).

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Under Riksgäldskontorets nettoutlåning uppstod 2015 såväl positiva som negativa engångseffekter. De negativa effekterna dominerade, främst som en följd av att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade. Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt cirka 200 miljarder kronor i dollar och euro för att stärka valutareserven. Det totala lånet ökade under 2015 med 10,0 miljarder kronor som en följd av att enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs än när de togs.

Affärsverket Svenska kraftverk gör för närvarande stora investeringar i det svenska stamnätet och finanserar dessa delvis med lån i Riksgäldskontoret. Under 2015 minskade de sina lån med 1,1 miljarder kronor, vilket berodde på att de i högre grad än föregående år har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter.

Exportkreditnämnden minskade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 0,8 miljarder kronor. Minskningen beror i stor utsträckning på den ovan nämnda inleveransen av myndighetskapital till staten.

Inbetalningar av premiepensionsavgifter uppgick 2015 till 37,3 miljarder kronor och utbetalningar av premiepensionsmedel till 36,7 miljarder kronor. En del av ålderspensions- avgiften inbetalas som premiepensionsavgift till


Pensionsmyndighetens	konto		i
Riksgäldskontoret.	Inflödet	inkluderar

regleringar för tidigare år, vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten

153

Skr. 2015/16:101

fastställts. Från kontot betalar Pensionsmyndigheten en gång per år ut premiepensionsmedel (inklusive avkastning) – i december månad året efter intjänandeåret – till de fonder som pensionsspararna valt. Myndighetens övriga förvaltning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 1,5 miljard kronor.

Under posten Övrigt, netto (0,6 miljarder kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk.

Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2015, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 68,1 %

Konsumtion 24,9 %

Investeringar 3,2 %

Räntor 2,6 %

Övrigt finansiellt 1,1 %

2.6Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

154

				Skr. 2015/16:101

Tabell 2.130 Realekonomisk fördelning av statens budget
Miljoner kronor
			Förändring	Procentuell förändring
	Utfall 2015	Utfall 2014	2014–2015	2014–2015

Transfereringar	605 756	581 692	24 064	4,1
varav till			0

Hushållssektorn	304 050	299 582	4 468	1,5

Kommunala sektorn	164 760	148 986	15 774	10,6

Företagssektorn	34 036	36 981	-2 945	-8,0

Ålderspensionssystemet	22 459	21 399	1 059	5,0

Statliga ideella organisationer	4 583	4 408	175	4,0
Internationell verksamhet	75 869	70 336	5 533	7,9

varav till EU-institutioner	44 232	41 553	2 679	6,4

Konsumtionsutgifter	221 450	214 320	7 129	3,3
varav			0

Löner inklusive sociala avgifter	122 043	119 927	2 116	1,8

Omkostnader för konsumtion	67 164	64 193	2 971	4,6
Lokaler	17 436	17 142	294	1,7

Utgifter för försvarsändamål			0

Sociala naturaförmåner	14 807	13 058	1 749	13,4

Investeringsverksamhet	28 766	28 978	-212	-0,7

Räntor	23 294	5 589	17 705	316,8

varav			0
Räntor på statsskulden	21 797	3 200	18 597	581,2

Finansiella transaktioner	10 079	10 293	-214	-2,1

Summa utgiftsområden	889 345	840 872	48 473	5,8

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna utgjorde 68,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2015.

Transfereringarna till hushåll ökade med 1,1 procent

Hushållen fick 50,2 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med 4 468 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2014. Det beror framför allt på att transfereringarna till hushållen för anslaget 1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. under

utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 4 208 miljoner kronor till 29 573 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av fler sjukfall och av att sjukfallen blev längre än tidigare år (se avsnitt 6.10).

Transfereringarna till hushållen för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade jämfört med 2014. Ökningen uppgick till 1 195 miljoner kronor. Orsaken var att antalet utnyttjade timmar fortsatte att öka. Kommunerna är delvis med och finansierar assistansersättningen. Deras del av bidragen uppgick 2015 till 4 894 miljoner kronor. Kommunernas medfinansiering innebär att utfallet för anslaget är lägre än transfereringen till hushållen i den realekonomiska fördelningen av anslagen.

Även transfereringarna till hushållen för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade jämfört med 2014. För år 2015 uppgick transfereringarna till

155

Skr. 2015/16:101

hushållen till 3 687 miljoner kronor vilket är 1 002 miljoner kronor högre än 2014. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 36 478 deltagare 2014 till 48 358 deltagare 2015.

Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning omfattar de största transfereringarna till hushållen. Transfereringarna till hushållen för anslaget minskade 2015 med 633 miljoner kronor till 44 436 miljoner kronor. Under de senaste åren har transfereringarna för anslaget kontinuerligt minskat. De lägre transfereringarna beror framför allt på ett minskat inflöde av nya personer.

Även transfereringarna till hushållen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv minskade jämfört med 2014. Minskningen blev 1 257 miljoner kronor. Det berodde på att den öppna arbetslösheten minskade 2015, vilket medförde att färre fick arbetslöshetsersättning.

Redovisningen av dagersättning till asylsökande har ändrats 2015. I stället för att redovisas som transferering till hushållen redovisas det som transferering till utlandet. Förändringen är gjord med anledning av att nationalräkenskapernas definitioner har ändrats. Dagersättningen belastar anslaget 1:2 Ersätt- ningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration och uppgick 2015 till 1 662 miljoner kronor, vilket är 604 miljoner kronor högre än föregående år. Beloppen i tabell 2.130 har justerats retroaktivt.

Ökade transfereringar till kommuner med anledning av det stora antalet asylsökande och nyanlända

Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2015 fick kommunsektorn 27,2 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2015.

Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 15 774 miljoner kronor (10,6 procent) jämfört med 2014. Ökningen berodde framför allt på utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, för vilket utfallet ökade med sammanlagt 8 438 miljoner kronor (9,0 procent). Utgiftsområdet anvisades 9 800 miljoner kronor

i den extra ändringsbudgeten som beslutades av riksdagen i december. Pengarna var ett tillfälligt stöd till kommunerna och landstingen med anledning av att antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten. Det ökande antalet asylsökande är även orsaken till att transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration har ökat med 2 606 miljoner kronor jämfört med 2014.

Även utgifterna för anslaget 1:2 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade och blev 1 995 miljoner kronor högre (28,6 procent) jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tog emot fler nyanlända 2015 än 2014.

Från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna under utgiftsområde 9 Hälsovård sjukvård och social omsorg betalas bidrag ut till landstingen för läkemedelsförmånernas kostnader. De högre transfereringarna 2015 beror dels på att landstingen fick bidrag för Hepatit C behandlingar som utförts under 2014, dels på att regeringen beslutade att bidrag för totalt 13 månader skulle betalas ut 2015 i stället för 12 månader, vilket normalt är fallet.

Förtida betalningar medförde ökade transfereringar till utlandet

Transfereringarna till utlandet ökade med sammanlagt 8 212 miljoner kronor 2015. Det högre utfallet beror framför allt på förtida betalningar av Sveriges kärnstöd (en del av Sveriges bistånd) och EU-avgiften. Regeringen beslutade i december 2015 att Sida skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid (se avsnitt 6.7). Regeringen beslutade även i december 2015 att Sverige skulle göra en förtida betalning av EU-avgiften för 2016 på 6 700 miljoner kronor (se avsnitt 6.27). Både beloppen belastar budgeten i sin helhet 2015.

156

Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2015

Hushåll 50,2 %

Företag 5,6 %

Kommuner 27,2 %

Organisationer 0,8 %

Ålderspensionssystemet 3,7 %

Internationell verksamhet 12,5 %

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tand- läkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2015 till 24,9 procent av utgifterna inom

budgetens utgiftsområden.	Utgiftsområdena
4 Rättsväsendet, 6 Försvar	och samhällets

krisberedskap, 16 Utbildning och universitets- forskning samt 22 Kommunikationer hade de största utgifterna för konsumtion 2015.

Drygt hälften av utgifterna för konsumtion var löner inklusive sociala avgifter. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 1,8 procent 2015. Utgifterna för lön inklusive sociala avgifter ökade med 713 miljoner kronor (30,9 procent) för anslaget 1:1 Migrationsverket under utgiftsområde 8 Migration. På grund av den stora mängden asylsökande under hösten 2015, rekryterade Migrationsverket ny personal. Antalet årsarbetskrafter ökade från 4 174 till 5 330 (27,7 procent).

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 4,6 procent 2015. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslaget 1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Skr. 2015/16:101

under utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Redovisningen av boendekostnader för asylsökande har ändrats 2015. I stället för att redovisas som Lokalkostnader redovisas det nu som Sociala naturaförmåner. Förändringen är gjord i enlighet med förändringar i national- räkenskapernas definitioner. Boendekostnaderna belastar anslaget 1:2 Ersättningar och bostads- kostnader på utgiftsområde 8 Migration och uppgick 2015 till 2 781 miljoner kronor, vilket är 1 200 miljoner kronor högre än föregående år. Beloppen i tabell 2.130 har justerats retroaktivt.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,2 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (19 349 miljoner kronor eller 67,3 procent). Ett ytterligare utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 8 594 miljoner för utgiftsområde 6, vilket är 28,8 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden.

Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheter- nas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.130.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex.

157

Skr. 2015/16:101

Statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna uppgick till 2,6 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2015. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget svarade för 93,6 procent av de totala ränteutgifterna.

De finansiella transaktionerna uppgick till 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2015 var anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunika-tioner och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster under utgiftsområde 15 Studiestöd.

hållbar utveckling samt Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick skillnaden mellan bemyndigandebelopp

och utestående	åtaganden	till 14 606 miljoner
kronor. Skillnaden var		störst för anslaget
1:1 Utveckling	av statens	transportinfrastruktur

och berodde framför allt på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan.

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar,

landsbygd	och	livsmedel uppgick	skillnaden
mellan beslutat		bemyndigande och	utestående
åtaganden	till	24 229 miljoner kronor.

Huvudelen av de beslutade bemyndigandena för utgiftsområdet avser ekonomiska åtaganden som

2.7Beställningsbemyndiganden planeras inom ramen för Landsbygdsprogram

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.

Det totala bemyndigandebeloppet för 2015 var 406 573 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2015 uppgick till 326 281 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena blev 80 292 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet.

De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden återfanns på utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick skillnaden till 14 885 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien, Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, Globala insatser för socialt

för Sverige 2014–2020. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror på att de avser beslut för hela programperioden.

De utestående åtagandena för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppgick den sista december till 199 miljoner kronor, vilket innebar att bemyndigandet överskreds.

En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2015 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgiftsområdena. Stora skillnader mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommenteras i anslutning till bemyndigande- tabellen i respektive avsnitt.

158

Tabell 2.131 Beställningsbemyndiganden 2015

Miljoner kronor

				Utestående
			Beställnings-	åtaganden
Utgiftsområde			bemyndiganden	2015-12-31
1	Rikets styrelse		171	129
2	Samhällsekonomi och
finansförvaltning			30	0

4	Rättsväsendet		20	0

5	Internationell samverkan		160	199

6	Försvar och samhällets
krisberedskap			86 297	81 305

7	Internationellt bistånd		71 096	56 211

8	Migration		198	1

9	Hälsovård, sjukvård och social
omsorg			2 043	1 431

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning			3 250	2 951

13		Integration och jämställdhet	3 527	479

14		Arbetsmarknad och arbetsliv	22 071	17 787
15		Studiestöd	4	3

16		Utbildning och
universitetsforskning			34 893	27 380

17		Kultur, medier, trossamfund och
fritid			706	480

18		Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik			232	27
19		Regional tillväxt	6 445	5 098

20		Allmän miljö- och naturvård	5 525	4 113

21		Energi	4 542	2 338

22		Kommunikationer	137 124	122 518

23		Areella näringar, landsbygd och
livsmedel			25 894	1 665

24		Näringsliv	2 346	2 165

Summa utgiftsområden			406 573	326 281

Skr. 2015/16:101

2.8Inomstatliga lån

Tabell 2.132 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

			Lån
UO	Inomstatliga lån	Låneram	2015-12-31

1Riksdagsförvaltningens investeringar som används i

	verksamheten	100	53

1	Riksdagsförvaltningens
	investeringar i fastigheter och
	tekniska anläggningar	500	398

2	Statens fastighetsverks
	investeringar i fastigheter	13 600	11 946
2	Statens järnvägars långfristiga
	lån exkl. finansiell leasing1	2 915	1 158
2	Fortifikationsverkets investeringar
	i mark, anläggningar och lokaler	11 700	10 233

2Riksrevisionen - anläggningstillgångar som

används i verksamheten	15	8

27 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som

	används i verksamheten	5	0

6	Beredskapsinvesteringar inom
	ramen för Myndigheten för
	samhällsskydd och
	beredskapsverksamhet	300	0

6	Krig, krigsfara eller andra
	utomordentliga förhållanden	40 000	0

9	Beredskapsinvesteringar inom
	ramen för Socialstyrelsens
	verksamhet	350	1

9	Beredskapsinvesteringar inom
	ramen för Folkhälsomyndighetens
	verksamhet	350	58

21Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför

	Riksgäldskontoret	10 300	5 087

22	Vissa infrastrukturprojekt	43 000	41 507
22	Sjöfartsverkets lång- och
	kortfristiga lån i eller utanför
	Riksgäldskontoret	835	0

22	Luftfartsverkets lån i och utanför
	Riksgäldskontoret	1 500	0

	Summa	125 470	70 449

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.

159

Skr. 2015/16:101

2.9Övriga krediter

Tabell 2.133 Övriga krediter

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

	Övriga krediter i		Utnyttjad kredit
UO	Riksgäldskontoret	Kredit	2015-12-31
2	Insättningsgarantin 1	Obegränsad	0
2	Investerarskyddet 2	Obegränsad	119
2	Garantier till banker m.m. för
	skuldförbindelser 3	Obegränsad	0

2Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella

institutioner 4

Obegränsad

2Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier

	(ordinarie garantireserv) 5	Obegränsad	0
2	För Riksgäldskontorets
	utlåningsverksamhet 6	Obegränsad	0
2	7 AP-fondens kredit på
	räntekonto	40	0

2	Kammarkollegiets behov av
	likviditet för inrättande av
	nya myndigheter	355	0

2	Statens tjänstepensionsverk
	- behov av likviditet i
	pensionshanteringen	100	15

2	Kammarkollegiets kredit för
	statliga försäkringssystemet 7	100	0

6	Försvarets materielverks
	behov av rörelsekapital	12 000	4 216

6	Försvarsexportmyndighetens
	behov av rörelsekapital	7 000	46

7Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella

	institutioner 8	Obegränsad	0
7	Kredit för infriande av Sidas
	garantier 10	Obegränsad	0
10	Försäkringskassans behov av
	likviditet i utbetalning av
	ersättning för vård i andra
	länder	100	77

11	Pensionsmyndighetens behov
	av likviditet i handeln med
	fondandelar	8 000	0

18	Kredit för infriande av
	Boverkets garantier 11	Obegränsad	0
23	Viltvårdsfondens kredit i
	Riksgäldskontoret	5	0

24	Exportkreditnämnden
	upplåningsrätt i
	Riksgäldskontoret för
	skadeutbetalning 12	Obegränsad	0
	Summa		4 474

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

4Prop. 2001/02:1 , bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

5Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203)

6Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.

7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

8Prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

10Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

11Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

12Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

160

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 2015/16:101

3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

3.1Resultaträkning

Bättre resultat

Resultaträkningen för 2015 visar ett underskott på 10,3 miljarder kronor, vilket är 57,2 miljarder kronor bättre jämfört med 2014.

163

Skr. 2015/16:101

Tabell 3.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

	Not	2015	2014
Intäkter
Skatteintäkter	1	1 138 437	1 030 782
Intäkter av avgifter och andra	2	51 043	52 226
ersättningar
Intäkter av bidrag	3	46 561	49 193
Summa intäkter		1 236 041	1 132 201
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll	4	-605 513	-588 976
Transfereringar till företag	4	-47 249	-49 875
Transfereringar till kommuner	4	-239 732	-222 307
Transfereringar till utlandet	4	-69 564	-67 940
Avsättningar till/upplösning av	5	-6 040	-14 770
fonder
Summa transfereringar m.m.		-968 098	-943 868
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6	-122 831	-120 094
Kostnader för lokaler	7	-21 105	-19 597
Vissa garanti- och kreditkost-	8	-1 997	-423
nader
Övriga driftkostnader	9	-85 193	-85 411
Avskrivningar och nedskriv-	10	-27 840	-26 821
ningar
Summa statens egen verksam-		-258 966	-252 346
het
Summa kostnader		-1 227 064	-1 196 214
Saldo före resultat från andelar		8 977	-64 013
och finansiella poster
Resultat från andelar i hel-	11	-3 735	11 571
och delägda företag
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden	12	-21 550	-32 074
Övriga finansiella intäkter	13	10 549	18 313
Övriga finansiella kostnader	14	-4 581	-1 212
Summa finansiella poster		-15 582	-14 973

ÅRETS UNDERSKOTT		-10 340	-67 415

Skatteintäkter ökade

Det bättre resultatet beror på flera faktorer. Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor och transfereringskostnaderna ökade med 33 miljarder kronor (se not 4).

Nettokostnaden för statsskulden minskade med 10,5 miljarder kronor till följd av orealiserade och realiserade valutakurs- förändringar. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 15 miljarder kronor främst på grund av LKAB:s och Vattenfalls försämrade resultat. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 6,6 miljarder kronor.

3.1.1Intäkter

Diagram 3.1 Statens intäkter

	Finansiella	Intäkter av
Intäkter av	intäkter	bidrag
Intäkter av	1%	4%
avgifter och
andra
ersättningar
4%
		Skatteintäkter
		91%

108 miljarder kronor mer i skatteintäkter

Skatteintäkterna uppgick till 1 138 miljarder kronor vilket utgjorde 91 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 108 miljarder kronor (10,4 procent) jämfört med 2014. Skatteintäkterna specificeras närmare i not 1.

En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter

Inkomstskatter ökade med 38 miljarder kronor jämfört med 2014, en ökning med 5,8 procent. Förändringen förklaras till viss del av att lönesumman ökade med 4,4 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,1 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 10,8 miljarder kronor varav jobbskatteavdraget ökade med 3,3 miljarder kronor och reduktion för allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 4,3 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster) ökade med 3,2 miljarder kronor. Husavdraget uppgick till 22 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor motsvarande 5,8 procent.

164

Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. Att avgifterna ökar mer än lönesumman förklaras av att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har börjat trappas av. 2015 var nedsättningen drygt 7 miljarder kronor lägre än förra året. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inom-statliga och har eliminerats vid beräkning av de totala skatteintäkterna.

Ökade företagsvinster gav högre intäkter från skatt på kapital

Jämfört med 2014 ökade skatt på kapital med 26 miljarder kronor. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och låg kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börs- uppgång och stigande bostadspriser. Skatt på företagsvinster ökade med 23 miljarder kronor eller 23,5 procent. Större delen av ökningen förklaras av betalningar från bolag i en koncern. Aktiviteten i ekonomin var hög 2015 jämfört med förra året, vilket medförde att företagens vinster ökade. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är exportföretagens resultat som påverkades positivt av försvagningen av kronan.

Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 33 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 26 miljarder kronor eller 7,3 procent. Detta förklaras främst av en kraftig ökning av bostadsinvesteringarna som steg med 18 procent under 2015. Utvecklingen förklaras också av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,7 procent. I beloppet mervärdesskatt, 381 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 29 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.

Ökade intäkter från skatt på alkohol och tobak

Skatt på alkohol	och tobak	ökade med
1,4 miljarder kronor.	Skatten på	vin och öl

höjdes med 9 procent och skatten på starksprit med 2 procent 2015. Skatten på cigaretter höjdes med 7 procent och skatten på snus med 12 procent 2015.

Skr. 2015/16:101

Ökade intäkter från skatt på energi och miljö

Skatt på energi och miljö ökade med 3,4 miljarder kronor. Det beror på högre skatt på bensin och diesel. Dieselförsäljningen ökade något under 2015. Bensinförsäljningen minskade med 3,4 procent.

Även skatt på vägtrafik ökade

Skatt på vägtrafik ökade med 1,9 miljarder kronor. Fordonsskatten höjdes 2015 samtidigt som antalet nyregistrerade bilar blev fler.

Intäkter av andra ersättningar minskade

Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 1,2 miljarder kronor. Naturvårds- verkets intäkter minskade med 2,4 miljarder kronor. Minskningen följer en kraftig ökning 2014 på grund av realisationsvinster som uppstod vid försäljning av mark. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter ökade med 0,8 miljarder kronor vilket främst beror på ökade intäkter för flygtrafik en route, s.k. under- vägsavgifter.

Intäkterna från EU-bidrag minskade

Bidragsintäkter från EU minskade med 2,6 miljarder kronor. Intäkter av EU-medel visar på återflödet från EU-budgeten och dessa har minskat med 3,1 miljarder kronor vilket främst beror på att programperioden 2007–2013 går mot sitt slut och att programperioden 2014– 2020 inte har påbörjats i särskilt hög grad.

3.1.2Kostnader

Diagram 3.2 Statens kostnader

	Kostnader för	Finansiella
		kostnader
	statens egen
		2%
	verksamhet

	21%

Transfereringar

77%

Av statens kostnader var 77 procent transfere- ringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet var 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent.

165

Skr. 2015/16:101

Kostnaderna för statens egen verksamhet hålls tillbaka i den konsoliderade redovisningen genom att socialavgifterna på statsanställdas löner elimineras.

3.1.3Transfereringar

Diagram 3.3 Transfereringar per sektor

Transfereringar till utlandet 7%

Transfereringar till kommuner 25%

Transfereringar till hushåll 63%

Transfereringar till företag 5%

Diagrammet ovan visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskap- ernas indelning. Hushållssektorn är den domine- rande mottagaren och tar emot 63 procent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll är bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldra- penning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning. Även bidrag till ideella organisationer, t.ex. inom biståndsområdet, räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 25 procent av transfere- ringarna i olika former av statsbidrag, företags- sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 962 miljarder kronor, vilket är en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2014

Fler ålderspensionärer och högre pensioner

Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 9,5 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna till personer över 65 år upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 fick 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är 44 105 personer fler än i december 2014.

Utbetalningarna av premiepensioner ökade med 1,3 miljarder kronor eller 27 procent. Den ökningen beror på den s.k. tjugondels- infasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år. Fler förklaringar är att börskurserna ökade relativt kraftigt under 2014, att många fonder gjorde valutakursvinster och att räntorna sjönk, vilket medförde kursvinster. Detta påverkade uppräkningen av många premiepensioner 2015.

Ersättning vid ålderdom, som är anslags- finansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,8 miljarder kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostads- tillägget ökade med 0,1 miljarder kronor. Ökningen beror på att bostadstillägget höjdes i september 2015 från 93 till 95 procent av boendekostnaderna. Dessutom blev boende- kostnaderna högre och antalet pensionärer med bostadstillägg något fler.

Sjukskrivningarna ökar och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken

Kostnaden för sjukpenning ökade med 4,2 miljarder kronor (14 procent). År 2015 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har den årliga ökningstakten i sjukpenningtalen tilltagit sedan mitten av 2014. Sjukpenningtalet i december 2015 var 10,5 dagar, vilket var en ökning med 1,1 dag eller 12 procent sedan december 2014. Liksom tidigare år har kvinnor ett högre sjukpenningtal än män, 13,7 dagar för kvinnor och 7,3 dagar för män. Ökningen är störst bland kvinnor och gäller framför allt psykiska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro både för kvinnor och män. Sjukpenningen ökar mest för sjukfall längre än

ett år. Där har	antalet personer	ökat	med
18 procent sedan	december 2014.	De	långa

sjukfallen ökade starkast bland män vilket beror på att antalet sjukfall med psykisk diagnos nu ökar snabbare bland män än bland kvinnor. Under november månad 2015 fick 193 372 personer sjukpenning, vilket är 17 000 fler än ett år tidigare. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån.

166

Färre får aktivitets- och sjukersättning

Aktivitets och sjukersättningen minskade med 0,7 miljarder kronor (1,6 procent). Sjukersätt- ning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 307 446 personer i december 2015. Det är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2014. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjuk- ersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 37 599 personer i december 2015. Det är en ökning med 8,9 procent jämfört med december 2014. För nybeviljade aktivitets- ersättningar ökar andelen med psykiatriska diagnoser något. Det gäller främst huvud- diagnoserna genomgripande utvecklingsstör- ningar och hyperaktivitetsstörningar. Fler män än kvinnor får aktivitetsersättning.

Fler assistanstimmar

Assistansersättning inkluderar även kommuner- nas andel av kostnaden för assistansersättning. Kostnaden ökade med 1,2 miljarder kronor (4,0 procent). I december 2015 hade 16 142 per- soner assistansersättning vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2014. Det genom- snittliga antalet timmar ökade liksom schablon- beloppet per timme.

Ökade kostnader för föräldraförsäkringen

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,0 miljard kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medel- ersättningen stiger. Männen tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning men ökningen går långsamt. Andelen har ökat från 12 till 26 procent sedan år 2000.

Skr. 2015/16:101

Arbetslöshetsersättningen minskade

Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 1,6 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,3 miljarder kronor. I genomsnitt under 2015 uppgick arbetslösheten till 7,4 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2014 var genomsnittet 7,9 procent. I slutet på december 2015 var 381 146 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 1,0 procent jämfört med december 2014. Av de inskrivna var 200 590 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,3 procent. Antalet arbetslösa minskar bland dem med kortare arbetslöshetstider och bland inrikes födda, framför allt ungdomar. Antalet inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa fortsätter att öka till följd av många nyanlända invandrare. Kostnaderna för arbets- marknadspolitiska program och insatser ökade med 0,4 miljarder kronor.

Lönegarantiersättningen minskade

Lönegarantiersättningen minskade med 0,4 mil- jarder kronor jämfört med 2014. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då kon- junkturen förbättrats.

Ökad ersättning till etableringslotsar

Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,3 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Mer etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

Etableringsersättning till vissa nyanlända invand- rare ökade med 1 miljard kronor. Antalet personer med etableringsersättning följer, med viss eftersläpning, flyktingströmmarna till Sverige. Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under Kommunersättning för flyktingmottagande ökade också.

31 miljarder kronor till premiepensionssystemet

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).

167

Skr. 2015/16:101

I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter som överförts till premiepensions- systemet, med avdrag för utbetalda premie- pensioner (2,2 miljarder kronor).

Transfereringar till företag minskade

Transfereringar till företag minskade med 2,6 miljarder kronor. Transfereringar finansi- erade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygds- åtgärder m.m. minskade med 2,7 miljarder kronor.

Transfereringar till kommuner ökade

Bidragen till kommuner ökade liksom de två närmast föregående åren och ökningen har tilltagit under 2015.

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 17 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 12 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.

Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därför har statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mer- värdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redo- visas på inkomsttitel, vilket minskar kommun- bidragen och skatteintäkterna på statens budget med över 57 miljarder kronor. I resultaträk- ningen har den kommunalekonomiska utjäm- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 70 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.

Ökad kommunmoms men minskad kommunalekonomisk utjämning

Kommunernas ersättning för ingående mer- värdesskatt ökade med 2,9 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Den kommunal- ekonomiska utjämningen till kommuner och landsting minskade med 0,9 miljarder kronor respektive 0,8 miljarder kronor. Minskningen

beror på att avdragsrätten för pensionssparande i huvudsak togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i mot- svarande grad.

Kommuner och landsting kompenseras för ökade kostnader för unga

Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under 2015. Kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting. Anslaget inrättades därför att det inte går att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under på- gående budgetår men från 2016 kommer stödet att fördelas via det anslaget. Kompensationen till kommuner och landsting blev 0,7 respektive drygt 0,1 miljarder kronor.

Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen

Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Stödet betalades ut i december 2015 men avser även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. I statens resultat- räkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på 2015.

Kommunersättning för flyktingmottagande ökade

Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 6,0 mil- jarder kronor. Det totala antalet asylsökande blev 162 877 under 2015. Under 2014 ansökte totalt 81 301 om asyl. Flest sökande kommer från Syrien och därefter Afghanistan.

Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2,6 miljarder kronor. Det totala antalet kom- munmottagna enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar uppgick under 2015 till 51 197. Under 2014 var antalet kommunmottagna 46 504. Under 2015 har totalt 109 235 uppehålls- tillstånd beviljats. Under 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd.

Ersättningar till kommuner vid flykting- mottagande ökade med 3,4 miljarder kronor. Därav ökade ersättningen för ensamkommande barn med 1,0 miljard kronor. Det kom 35 369 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl 2015. Antalet kommunmottagna barn under 2015 var 3 794. Antalet ensamkommande barn 2014 var 7 049 varav 3 396 blev kommun-

168

mottagna. Det är främst asylsökande barn från Afghanistan som ökat. De utgjorde 66 procent av totalt antal ensamkommande asylsökande barn under 2015 mot 22 procent föregående år.

Läkemedelsförmånerna ökade

Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2015 ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. De ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna 2015 beror främst på att landstingen kompense- rats för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som ett resultat av den nya överenskommelsen.

Lågstadielyftet och andra ökningar inom skolområdet

Under december betalades statsbidrag till kommunerna ut för fler lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Utbetalningen avser läsåret 2015/2016 och fördelas lika mellan åren. För 2015 redovisas 0,9 miljarder kronor i stats- bidrag till primärkommuner för lågstadielyftet.

Skolverkets bidrag till primärkommuner för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har ökat med drygt 0,2 miljarder kronor. Kommunerna fick också 0,2 miljarder kronor mer för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade däremot med 0,3 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift

Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,7 miljarder kronor. Den BNI- baserade avgiften ökade med 0,8 miljarder kronor och den mervärdesskattebaserade av- giften ökade med 0,3 miljarder kronor. Tullavgiften ökade 0,5 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget.

Kostnaden för bistånd och andra internation- ella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete minskade med 1,0 miljard kronor.

Migrationsverkets utbetalning av dag- ersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget

Skr. 2015/16:101

Ersättningar och bostadskostnader, anslags- posten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Nationalräkenskaperna har efter ut- redning beslutat att person utan uppehålls- tillstånd ska anses representera ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Dessa ersättningar ökade med 0,6 miljarder kronor.

Marknadsvärdering gav minskade avsättningar

Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade kraftigt jämfört med 2014, beroende på mark- nadsvärderingen av tillgångar. Även avsättningen till Insättningsgarantifonden minskade kraftigt eftersom effekten av marknadsvärdeförändringar är betydligt mindre än för 2014.

3.1.4Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 259 miljarder kronor 2015. Det är en ökning med 6,6 miljarder kronor jämfört med 2014.

Lönekostnaderna ökade med 3,1 procent
Statens	personalkostnader			ökade	med
2,7 miljarder		kronor. Lönekostnader inklusive
lagstadgade		arbetsgivaravgifter		ökade	med
3,8 miljarder		kronor	eller	3,1 procent.

Polismyndigheten och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna. Migrationsverkets lönekostnader ökade med 30,1 procent vilket beror på många nyanställningar och ökat över- tidsuttag på grund av en mycket kraftig ökning av antalet asylsökande. Arbetsförmedlingens lönekostnader ökade med 8,3 procent, vilket beror på nyrekrytering främst inom ramen för etableringsuppdraget som syftar till att få nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har också sagt upp avtalen med externt upphandlade etableringslotsar och ersatt dessa med egna anställda medarbetare, s.k. etableringsresurser.

Lokalkostnaderna ökade

Statens lokalkostnader ökade med 1,5 miljarder kronor. Migrationsverket har de största lokal- kostnaderna och de ökade med 1,1 miljarder

169

Skr. 2015/16:101

kronor. Efterfrågan på platser i anläggnings- boende för asylsökande överstiger antalet avtalade platser och därför hyr Migrationsverket tillfälliga platser som är betydligt dyrare.

Övriga driftkostnader

Övriga driftkostnader minskade med 0,2 mil- jarder kronor. Bland annat minskade kostna- derna för det militära försvaret. Försvarsmaktens driftkostnader har minskat vilket bl.a. förklaras av att reservdelar och utbytesenheter från utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager.

Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 1,6 miljarder kronor. Exportkreditnämndens (EKN) totala kostnader i garantiverksamheten ökade med 1,3 miljarder kronor främst på grund av ökat behov av reservering för framtida skador som följd av ett ökat utestående engagemang. Ökningen av utestående garantier beror i huvudsak på garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB. Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 1,1 miljarder kronor.

3.1.5Försämrat resultat i statliga företag

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade med 15 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

Resultatet för LKAB försämrades med 6,0 miljarder kronor. Lägre priser och lägre sålda volymer järnmalm påverkade resultatet negativt. Försämringen inkluderar en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar på 6,1 miljarder kronor. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än föregående år.

Vattenfalls resultat försämrades med 8,5 miljarder kronor. Resultatet belastades med

nedskrivningar på			36,8 miljarder	kronor,	en
ökning	med	13,0 miljarder kronor		från före-
gående	år.	Årets	avsättningar	uppgår	till

6,0 miljarder kronor och avser främst kärnkraft, gruvverksamhet och vattenkraft i Tyskland. Föregående år gjordes avsättningar på 5,7 mil- jarder kronor. Lägre elpriser har påverkat resultatet negativt med 4,6 miljarder kronor.

Resultatet påverkas gynnsamt av en positiv skatteffekt på 8,4 miljarder kronor.

3.1.6Nettokostnaden för statsskulden minskade

År 2015 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 22 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 11 miljarder kronor. Orsaken var främst att positiva orealiserade valutakursförändringar ökade med 24 miljarder kronor medan de negativa realiserade valutakursförändringarna ökade med 14 miljarder kronor. Den positiva effekten uppstår när kronan stärks mot lånevalutan under lånets löptid.

Finansiella intäkter minskade

Övriga finansiella intäkter minskade med 7,8 miljarder kronor, främst beroende på att föregående års belopp innehöll marknadsvärde- ökningar för obligationer på ca 6 miljarder kronor.

3.2Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2015.

170

Skr. 2015/16:101

Tabell 3.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

	Not	2015-12-31	2014-12-31

Anläggningstillgångar
Immateriella
anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för
utveckling	15	7 459	7 210
Rättigheter och andra
immateriella
anläggningstillgångar	16	923	876
Förskott avseende
immateriella
anläggningstillgångar	17	0	1
Summa immateriella
anläggningstillgångar		8 382	8 087
Materiella
anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar	18	136 232	116 093
Statliga
järnvägsanläggningar	19	143 287	129 445
Byggnader, mark och annan
fast egendom	20	39 723	39 274
Förbättringsutgifter på
annans fastighet	21	4 898	4 605
Maskiner, inventarier,
installationer m.m.	22	32 533	29 692
Pågående nyanläggningar	23	78 472	101 196
Beredskapstillgångar	24	95 280	93 155
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar	25	4 965	5 363
Summa materiella
anläggningstillgångar		535 390	518 823

Finansiella anläggningstillgångar

Fordringar
Kundfordringar	34	9 218	6 177
Övriga kortfristiga fordringar	35	167 441	139 814
Summa fordringar		176 659	145 991
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader	36	20 165	13 016
Upplupna bidragsintäkter	37	2 511	2 609
Övriga upplupna intäkter	38	44 315	12 222
Summa
periodavgränsningsposter		66 991	27 847
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar	39	2 800	18 546
Summa kortfristiga
placeringar		2 800	18 546
Kassa och bank	40	7 298	7 083
SUMMA TILLGÅNGAR		1 610 097	1 539 783

KAPITAL OCH
SKULDER	Not
	Not

Nettoförmögenhet	41	-421 804	-417 816
Fonder	42	153 044	147 004
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser	43	227 871	221 144
Övriga avsättningar	44	15 108	10 541
Summa avsättningar		242 979	231 685
Statsskulden
Lån i svenska kronor	45	941 501	924 378
Lån i utländsk valuta	45	410 791	422 258
Summa statsskulden		1 352 292	1 346 636

Andelar i hel- och delägda				Skulder m.m.
företag	26	328 528	350 113	Skulder m.m.
företag	26	328 528	350 113	Långfristiga skulder	46	3 349	3 060
Andra långfristiga				Långfristiga skulder	46	3 349	3 060
Andra långfristiga				Leverantörsskulder	47	19 135	17 556
värdepappersinnehav	27	42 989	42 864	Leverantörsskulder	47	19 135	17 556
värdepappersinnehav	27	42 989	42 864
Långfristiga fordringar	28	4 749	3 177	Övriga kortfristiga skulder	48	177 402	127 786
Summa finansiella				Depositioner	49	1 241	1 286
anläggningstillgångar		376 266	396 154	Förskott från uppdragsgivare
Summa				och kunder	50	162	125
anläggningstillgångar		920 038	923 064	Summa skulder m.m.		201 289	149 813
				Periodavgränsningsposter
Utlåning	29	433 805	414 718	Upplupna kostnader	51	32 146	29 573
				Oförbrukade bidrag	52	10 189	9 551
Varulager m.m.				Övriga förutbetalda intäkter	53	39 962	43 337
Varulager och förråd	30	1 676	1 703	Summa periodavgränsnings-
Pågående arbeten	31	637	621	poster		82 297	82 461
Fastigheter	32	163	161
Fastigheter	32	163	161	SUMMA KAPITAL OCH
				SUMMA KAPITAL OCH
Förskott till leverantörer	33	30	49	SKULDER		1 610 097	1 539 783
Summa varulager m.m.		2 506	2 534	Garantiförbindelser	54	1 623 153	1 512 846
				Övriga ansvarsförbindelser	55	48 749	41 448

171

Skr. 2015/16:101

3.2.1Nettoförmögenheten minskade

Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa netto- förmögenheten och motsvarar i huvudsak statsbudgetens ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2015 var nettoför- mögenheten -422 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld. Det är en försämring med 4 miljarder kronor jämfört med 2014 då nettoförmögenheten var -418 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här:

	Mdkr
Ökning av tillgångar	70
Ökning av skulder	-57
Ökningar av avsättningar	-11
Ökning av fonder	-6

Summa	-4

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

	Mdkr
Årets underskott enligt resultat-
räkningen	-10
Värdeförändringar av aktier och andelar	+3
Utjämningspost vid eliminering av
statspapper	+3

Summa	-4

Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 10 miljarder kronor, dels av påverkan av enstaka transaktioner som förändrar tillgång- ars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2015 uppgick dessa effekter till +3 miljarder kronor. Vi eliminering av myndigheters inne- hav av inomstatliga värdepapper värderade till marknadsvärde mot Riksgäldskontorets mot- svarande skuld förs mellanskillnaden till netto- förmögenheten. För 2015 uppgick föränd- ringen av mellanskillnaden till +3 miljarder kronor.

3.2.2Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2015 ökade de totala tillgångarna med drygt 70 miljarder kronor till 1 610 miljarder kronor.

Nya vägar och järnvägar

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 17 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara 2015 var 25 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under 2015 var E20 Norra Länken, E4 Sundsvall, E18 Hjulsta–Kista och Riksväg 70 Ulricehamn.

Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2015 var 18 miljarder kronor. Större projekt som färdigställdes 2015 var tunneln genom Hallandsåsen och Pågatågen i nordösta Skåne och södra Småland. I färdigställda investeringar ingår också arbeten för ökad kapacitet och framkomlighet, som på sträckan Gävle– Sundsvall, och upprustningar, som på sträckan Laxå–Falköping och Mjölby–Nässjö.

Stora pågående nyanläggningar har färdigställts 2015

Pågående nyanläggningar hos Trafikverket minskade. Trafikverkets investeringar uppgår till 21 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som till exempel E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaketet och Citybanan. Under 2015 har Trafikverket färdigställt projekt värda 44 miljarder kronor.

Nya helikoptrar

Värdet av maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade under 2015. Av årets totala investeringar på 4,8 miljarder kronor står Polismyndigheten för 0,7 miljarder kronor. Det förklaras främst av de helikoptrar som har anskaffats.

Invärdering av beredskapslager

Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 8,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,8 miljarder kronor under 2015. Anskaffningen innefattar bl.a. bandvagnar, terrängbilar, JAS 39 C/D och mörkerstridsutrustning. Under året genomförde Försvarsmakten utrangeringar för 2,9 miljarder kronor. Utrangeringarna avsåg främst JAS 39 A/B. Beredskapslagrets värde ökade med 4,1 miljarder kronor under året. Ökningen beror på att reservdelar och utbytesenheter för

172

utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager till ett bokfört värde om 3,6 miljarder kronor.

Värdet på Vattenfall, LKAB och TeliaSonera AB minskade

De finansiella anläggningstillgångarna minskade

med 20 miljarder	kronor. Andelar i hel- och
delägda företag	minskade med 22 miljarder
kronor.
Minskningen	av	andelsvärdet	för

Vattenfall AB uppgick till 11,3 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 16,7 miljarder kronor. Kassaflödes-

säkring medförde en	positiv påverkan med
6,0 miljarder kronor.	Därutöver medförde

omvärdering av förmånsbestämda pensions- planer en positiv påverkan med 2,7 miljarder kronor. Skatt relaterat till poster som påverkade eget kapital vid sidan av resultatet uppgick till 2,4 miljarder kronor. En tilläggsköpeskilling avseende tidigare förvärv av aktier påverkade andelsvärdet negativt med 0,9 miljarder kronor. LKAB minskade i värde med 5,6 miljarder kronor vilket främst beror på periodens förlust

på 5,7 miljarder		kronor	samt	utdelning		av
0,1 miljarder kronor.
Statens	andel	i	TeliaSonera AB			är
37,3 procent.	Andelen minskade			i värde	med

5,0 miljarder kronor, vilket till en del beror på andelen av årets resultat på 3,2 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Negativa valutakursdifferenser och skatter samt positiv påverkan av omvärdering av pensionsplaner och kassaflödessäkring har netto påverkat andelsvärdet negativt med 3,4 miljarder kronor vid sidan av resultatet. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 68,1 miljarder kronor.

Luftfartverkets långfristiga fordringar ökade

Långfristiga fordringar ökade med 1,6 miljarder kronor. Luftfartsverkets fordringar på Eurocontrol avseende terminal- och undervägs- avgifter ökade med 0,8 miljarder kronor, främst på grund av omklassificeringar och till- kommande poster vid övergång till brutto- redovisning av återvinningsbara under- och överskott som fordran och skuld.

Statens lån till Riksbanken ökade

Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 14 miljarder kronor. Riksgälds- kontoret redovisar 253 miljarder kronor eller

Skr. 2015/16:101

58 procent av statens utlåningsfordringar och de består huvudsakligen av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med 14 miljarder kronor eftersom kronan för- svagades mot dollarn.

CSN:s fordringar ökade

CSN:s utlåningsfordran ökade med 5,3 miljarder kronor och uppgick till 180 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Ökningen av lånefordran beror främst på att nyutlåningen var större än amorteringarna och att det tillkommit många nya låntagare som ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.

Ökade kundfordringar hos Exportkreditnämnden

EKN:s fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Fordringar som gäller efterskottspremier ökade med nära 3 miljarder kronor efter justering för risk och nuvärdes- beräkning. Det beror på att premieinkomsterna ökade så att de under året var de högsta i EKN:s historia. Ökningen förklaras till största delen av garantin för Gripenplan till Brasilien. Premierna för den affären kommer att betalas löpande i efterskott och detta ökar EKN:s premie- fordringar kraftigt.

Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar ökade med 28 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33 miljarder kronor. Vid affärsdags- redovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuat- ioner i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper.

Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting är slutavräkning av kommunalskatt som minskade jämfört med 2014. Skatteverket gör slut- avräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära

173

Skr. 2015/16:101

medel som Skatteverket betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret.

Förutbetald EU-avgift och läkemedelsförmån

Kammarkollegiet har enligt regeringens beslut betalat 6,7 miljarder kronor av 2016 års EU- avgift till EU-kommissionens konto i slutet av 2015. Dessutom har 1,8 miljarder kronor för läkemedelsförmåner betalats till landstingen en månad tidigare än enligt ordinarie betalnings- plan.

Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter

Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som betalats in och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av upplupna intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de betalda skatterna som Skatteverket redovisat. En upplupen intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är högre än de betalda skatterna. Upplupna skatteintäkter ökade med nära 34 miljarder kronor och posten upplupna intäkter totalt ökade med 32 miljarder kronor.

Värdepapper och andelar minskade

Värdepapper och andelar minskade med 16 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten.

Fonderna ökade

Fonder ökade med 6,0 miljarder kronor jämfört med 2014. Under året har Stabilitetsfondens behållning ökat med 3,4 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 1,4 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 1,2 miljarder kronor under året.

Avsättningarna ökade

Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 6,7 miljarder kronor. Avsättningen på- verkades mest av att räntan i beräknings- grunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 6,0 miljarder kronor.

Övriga avsättningar ökade med 4,6 miljarder kronor. EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang ökade med 4,5 miljarder kronor. Reserveringar har gjorts för förväntad

förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2015 uppgick till 10 miljarder kronor, vilket är en ökning med 80 procent. Den stora ökningen hänger samman med garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB under året. Det var EKN:s största affär någonsin och garantin uppgick till drygt 50 miljarder kronor.


Statsskulden ökade
Statsskulden			ökade		med	5,6 miljarder			kronor
och	uppgick			vid	2015		års	utgång till
1 352 miljarder kronor. Lån							i svenska		kronor
ökade	med		17 miljarder			kronor		och	lån i
utländsk		valuta		minskade			med	11 miljarder
kronor.		Statens			budgetsaldo			för	2015
var -36 miljarder kronor.

Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder ökade med 50 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper. Skatteverkets kontoöverskott på skattekontot har ökat med 17 miljarder kronor.

Migrationsverkets upplupna kostnader ökade

Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 3,4 miljarder kronor. De största ökningarna avser upplupna kostnader för placering av barn med 1,2 miljarder kronor.

3.3Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

174

Tabell 3.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

	Not	2015	2014

Statens verksamhet
Skatter	56	1 108 686	1 021 614
Avgifter och andra
ersättningar	57	70 136	62 035
Intäkter av bidrag		46 561	49 193
Summa justerade intäkter		1 225 383	1 132 842
Transfereringar	58	-970 445	-930 905
Statens egen verksamhet	59	-216 825	-217 346
Summa justerade kostnader		-1 187 270	-1 148 251
Justeringar till betalningar	60	29 408	1 524
Saldo statens verksamhet		67 521	-13 885
Investeringar	61
Finansiella investeringar		-3 398	-3 191
Materiella investeringar		-42 415	-45 783
Immateriella investeringar		-2 848	-2 699
Summa investeringsutgifter		-48 661	-51 673
Försäljning av
anläggningstillgångar		684	3 172
Summa
investeringsverksamhet		-47 977	-48 501
Utlåning	62
Nyutlåning		-28 532	-21 028
Amorteringar		12 150	13 338
Summa nettoutlåning		-16 382	-7 690
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning	63	-27 531	-14 177
Övrigt finansiellt netto	64	9 184	10 645
Justeringar till betalningar	65	7 566	10 524
Summa finansiella
aktiviteter		-10 781	6 992
Totalt		-7 619	-63 084

Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden		5 657	110 218
Orealiserade
valutakursförändringar		1 962	-47 134
Totalt		7 619	63 084

3.3.1Statens verksamhet gav positivt kassaflöde

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat-

Skr. 2015/16:101

räkningen, var positivt med 68 miljarder kronor 2015, vilket netto är 81 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden beror främst på att skatteinbetalningarna var 87 miljarder kronor högre. Utbetalningarna av transfereringar ökade med 40 miljarder kronor. Inbetalningar från avgifter och andra ersättningar ökade beroende på högre utdelningar från statliga bolag. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar har netto påverkat kassaflödet positivt med 28 miljarder kronor mer än föregående år vilket beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning vid handel med finansiella instrument.

3.3.2Investeringarna blev något lägre

Kassaflödet i investeringsverksamhet var nega- tivt med 48 miljarder kronor vilket är något mindre än föregående år. Investeringsutgifterna under 2015 uppgick till 49 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3 miljarder kronor hänförligt till framför allt materiella anläggnings- tillgångar. Samtidigt minskade kassaflödet från försäljning av anläggningstillgångar med 2,5 mil- jarder kronor.

Bland de materiella investeringarna har inve- steringar i beredskapstillgångar ökat 1 miljard kronor. Investeringar i väganläggningar har minskat medan investeringar i järnvägsanlägg- ningar har ökat. Investeringar i fastigheter och markanläggningar har minskat med 2,5 miljarder kronor beroende på att Naturvårdsverket gjorde stora investeringar under 2014. Övriga investeringar uppgår till 6 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,6 miljarder kronor. Det är framför allt Svenska kraftnäts nätinvesteringar som har minskat med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 61).

3.3.3Statens nettoutlåning var högre än 2014

Statens nettoutlåning, skillnaden mellan årets nyutlåning och årets erhållna amorteringar, uppgick till drygt 16 miljarder kronor vilket är en ökning med knappt 9 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens (CSN) utlåning har ökat med 2 miljarder kronor och Riksgäldskontorets nyutlåning till Riksbanken

175

Skr. 2015/16:101

uppgick till 10 miljarder kronor som berodde på valutakursförändringar. Amorteringarna har minskat med 1,2 miljarder kronor beroende på att lån till Island amorterades 2014 med 1,9 miljarder kronor.

3.3.4Kassaflödet från finansiella aktiviteter försvagades

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2015 var negativt med 11 miljarder kronor, en försvagning med 18 miljarder kronor. Framför allt har realiserade kursdifferenser och valutakursförändringar påverkat posten negativt.

3.3.5Statens lån ökade

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning 2015 uppgick till 7,6 miljarder kronor, dvs. staten har ökat sina lån. Statsskulden ökade med knappt 5,7 miljarder kronor medan orealiserade negativa valutakursförändringar i upplåningsverksamheten innebar att upplånings- behovet var 2 miljarder kronor högre än förändringen av statsskulden.

3.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget

I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget 2015. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2015

Miljoner kronor

Resultaträkningens underskott	-10 340
Justeringar för poster som ej medför
betalningar	50 236
Justeringar för förändringar av
fordringar och skulder	-2 249
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar	-45 266

Finansieringsanalysens saldo	-7 619
Justeringar hänförbara till
statsskulden	-25 031
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar	-17 386
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper, skuldkorrigeringar samt
övriga poster	-7 645

Statens budgetsaldo	-32 650

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 50 miljarder kronor och består av avskrivningar och ned- skrivningar med 29 miljarder kronor och avsätt- ningar och fondering med 17 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag uppgår till 4 miljarder kronor, marknads- värdesförändringar på värdepapper uppgår till 3 miljarder kronor samt realisationsvinster m.m. 3 miljarder kronor. Från detta avgår orealiserade valutakursförändringar med -6 miljarder kronor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Nettofordringarna för skatter har ökat med ca 30 miljarder kronor beroende på att inbetalda skatter är lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Även fordringar för transfereringar har ökat med drygt 9 miljarder kronor beroende på att flera bidrag för 2016 betalades ut i slutet av 2015. Hos Riksgäldskontoret har fordringarna minskat och skulderna ökat i statsskuldförvaltningen, vilket ger en positiv påverkan med nästan 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av övriga fordringar och skulder ger en positiv påverkan på likvida medel med 29 miljarder kronor. Den samman- lagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder blir därmed -2,2 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är främst investeringar som gav ett utflöde av likvida medel på 48 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med drygt 16 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på

176

Skr. 2015/16:101

19 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var -45 miljarder kronor.

budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredo-

3.3.7Justeringar som är hänförliga till visning och budgetunderlag reglerar grund-

statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var negativt med knappt 8 miljarder kronor, vilket är 25 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var negativt med 33 miljarder kronor. Att netto- upplåningen är positiv innebär att staten ökat sina lån. Skillnaden mellan statens netto- upplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Riksgäldskontoret har minskat sina kort- fristiga placeringar med 17 miljarder kronor. Skillnaden i övrigt beror bl.a. på poster som har påverkat lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkat statsskulden med nära 8 miljarder kronor. Myndigheternas innehav av statspapper har ökat med drygt 3 miljarder kronor vilket är en viktig del av detta.

3.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203), och grundas på de statliga myndig- heternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

läggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisnings- principerna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklas- sificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisnings- standarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.

Transfereringar

Transfereringar redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden

3.4.1Redovisningsprinciper, resultat- och sammanfalla med utbetalningen. Kostnaden

balansräkning	periodiseras endast när den tydligt går att
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och	hänföra till ett visst år.
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och
intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga
grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.	Skatter
Den konsoliderade resultat- och balans-
räkningen och finansieringsanalysen är upp-	Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade,
ställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§	dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom

177

Skr. 2015/16:101

många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.

Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartemen- tet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräknings- metod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomst- skatter, fastighetsskatt samt skattereduktioner.

När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.

Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i

resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders- pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- ningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i årsredovisningen för staten.

Avgränsning av redovisningsenheten

Resultat- och balansräkningen samt finansie- ringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupp- låning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP- fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.

178

Konsolidering

Redovisningen är en konsolidering av årsredo- visningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansierings-analysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.

En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.

Gemensam brytdag

Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period- avgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksam- hetens särart, genom dispens, särskilt regerings- beslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används åter- anskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljnings- värdet.

Skr. 2015/16:101

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägs- anläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider.

För statliga väganläggningar tillämpas scha- blonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differen- tierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.

För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- inventarier. För övriga beredskapsvaror – beredskapslager – som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.

Utlåning

Lånefordringar värderas till upplupet anskaff- ningsvärde med tillämpning av effektivränte- metoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och som inte har en marknadsmässig ränta värderas till nuvärdet av framtida betalningar.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

179

Skr. 2015/16:101

Omklassificeringar av poster

–

som resultatandelar från hel- och delägda

företag

(Systembolagets

inlevererade

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i

överskott som Kammarkollegiet redovisar),

årsredovisningen för staten jämfört med

eller

myndigheternas

redovisning. Anledningen

till

–

enbart

balansräkningen

(inleverans

omklassificeringen

är

att

transaktionerna

överskott

från

Svenska

Spel

som

statens perspektiv har en annan innebörd än för

Kammarkollegiet redovisar).

den enskilda myndigheten. De fall som bedömts

påverka

årsredovisningen för

staten

väsentlig

Finansiella

korrigeringar

som

rör

EU-medel

mening beskrivs nedan.

redovisas

vanligen

som kostnader

i myndig-

Kostnaderna

för

tjänstepensioner

till statligt

hetens

resultaträkning

(främst

Statens

anställda redovisas i statens resultaträkning bland

jordbruksverk),

eftersom

redovisas

som

personalkostnader,

medan

Statens

tjänste-

utgifter

på

anslag

statens

budget.

den

pensionsverk redovisar kostnaderna för tjänste-

konsoliderade resultaträkningen omklassificeras

pensionsrörelsen

ett

eget

avsnitt

resultat-

finansiella

korrigeringarna

stället

till

räkningen.

vidare

nedan

under

rubriken

intäktreduktioner, eftersom de är återbetalningar

Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett

av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

enhetligt sätt.

Pågående arbeten i försvarssektorn (framför

allt i Försvarets materielverk) och motsvarande

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

förutbetalda intäkter läggs samman med militära

beredskapstillgångar, eftersom

till

över-

För 2015 har finansiella instrument som primärt

vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens

innehas för att generera avkastning eller värde-

räkning.

stegringar

värderats

till

verkligt

värde.

Ett

För myndigheter med en uppställningsform

finansiellt instrument är varje form av avtal som

för balans- och resultaträkning som avviker från

ger upphov till en finansiell tillgång hos en part

den

generellt föreskrivna,

hänförs

respektive

och

finansiell skuld eller

egetkapitalinstru-

post i resultat- och balansräkningen i årsredo-

ment hos

en annan

part. Det

verkliga

värdet

visningen för staten så som de hade gjort om

bestäms på grundval av instrumentets marknads-

myndigheten i

fråga

hade

följt

generella

värde.

nya

bestämmelserna

påverkar

uppställningsformerna.

Det

gäller

främst

värderingen av vissa obligationer och aktier, till

Exportkreditnämnden,

affärsverken,

Statens

exempel

Kärnavfallsfondens

och

Insättnings-

tjänstepensionsverk

och Statens

fastighetsverk.

garantifondens placeringar i obligationer. Andra

Vanligen

görs

det

direkt

genom

inrap-

exempel

är

Försäkringskassans

och

Pensions-

porteringskoder som används vid rapportering

myndighetens innehav av obligationer och vissa

till statsredovisningen.

universitet och högskolors innehav av aktier och

Ett antal intäktsposter klassificeras om med

obligationer. Finansiella instrument som innehas

utgångspunkten

att

posten

Skatteintäkter

till

förfall

eller

används

för

valuta-

eller

avgränsas i enlighet med den definition av skatter

prissäkring

värderas

dock

inte

till

marknads-

som

gäller i statens

budget

och

national-

värde. De ändrade principerna har medfört att

räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatte-

jämförelsetalen

för

posten

Övriga

finansiella

intäkter

den konsoliderade

resultaträkningen

intäkter har ökat med 6 370 miljoner kronor och

men i flera fall redovisar berörda myndigheter

posten Avsättning till/upplösning av fonder har

intäkterna på annat sätt, exempelvis:

minskat med 6 395 miljoner kronor jämfört med

–

som

avgifter

eller

andra

ersättningar

2014.

Balansposterna

Andra

långfristiga

(exempelvis vissa socker- och jordbruks-

värdepappersinnehav och Fonder har på

avgifter vid Statens jordbruksverk eller

motsvarande sätt justerats till följd av

lokalradioavgift vid Myndigheten för radio

förändringen.

och tv),

I och med det nya regelverket för national-

–

som

medel

för

finansiering

bidrag

räkenskaperna, ENS 2010, ska nystartsjobb och

sjöfartsstöd

bruttoredovisas. Tidigare togs

(exempelvis avgifter för insättningsgarantin

upp

som

skattereduktioner

men

fr.o.m.

2015

vid

Riksgäldskontoret

och

Kärnavfalls-

redovisas

dessa

stöd

som

transfereringar

med

fondens avgifter),

180

motsvarande ökning av skatteintäkterna. Jäm- förelsetalen har justerats med 7 950 miljoner kronor mellan posterna Skatteintäkter och Transfereringar till företag respektive kom- muner. Saldot i resultaträkningen påverkas inte av bruttoredovisningen.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredo- visningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upp- lysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny inform- ation tillkommit eller andra korrigeringar.

Jämförelsetalen för Övriga kortfristiga fordringar och Övriga kortfristiga skulder har förändrats med 3 887 miljoner kronor då Riksgäldskontoret fr.o.m. 2015 bruttoredovisar avräkningskonton för transaktioner med affärs- dagsredovisning som ännu inte reglerats med likvid.

Jämförelsetalen för Övriga kortfristiga skulder har justerats med 384 miljoner kronor jämfört med årsredovisningen för staten 2014. Även posterna Förskott från uppdragsgivare och kunder samt Oförbrukade bidrag har justerats med 634 miljoner kronor respektive 1 018 mil- joner kronor. Orsaken till justeringen är en omklassificering från skuld till oförbrukat bidrag hos Affärsverket Svenska kraftnät.

Slutligen har anpassning gjorts till ändrad princip för redovisning av ansvarsförbindelser hos Exportkreditnämnden (EKN) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). EKN tar numera upp en ansvarsförbindelse för s.k. bundna offerter i garantiverksamheten som är bindande för EKN. Sida tar upp en ansvarsförbindelse för s.k. beslutade garantier där villkoren inte helt ligger inom Sidas kontroll. Varken bundna offerter eller beslutade garantier ingår i underlaget för beräkning av avsättning för

Skr. 2015/16:101

förväntade förluster i garantiverksamheten och inte heller i sammanställningen av garanti- förbindelser i not 54. Jämförelsetalet för övriga ansvarsförbindelser har justerats.

Förändringar av jämförelsetal som påverkat resultaträkningens saldo för 2014

Utöver de nämnda förändringarna har Intäkter av avgifter och andra ersättningar justerats med 323 miljoner kronor p.g.a. avstämningsfel vid eliminering av premiepensionssystemets intäkter och kostnader. Posten Övriga finansiella kostnader har justerats med 59 miljoner kronor till följd av att Riksgäldskontoret har ändrat redovisningsprincip för periodisering av intäkter för garantiavgifter.

De ändrade jämförelsetalen sammanfattas nedan:

	Miljoner kronor

Årets underskott i resultaträkningen i Årsredovisningen
för staten 2014	-67 772

Ändrad redovisningsprincip, Övriga finansiella intäkter	6 370

Ändrad redovisningsprincip, Avsättning till/upplösning
av fonder	-6 395

Justering ENS 2010, Skatteintäkter	7 950

Justering ENS 2010, Transfereringar	-7 950

Justering, Intäkter av avgifter och andra ersättningar	323

Ändrad redovisningsprincip, Övriga finansiella
kostnader	59

Årets underskott i resultaträkningen enligt
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2015	-67 415

Undantag från generella principer

Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.

Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastig-

181

Skr. 2015/16:101

heterna inte betraktas som en anläggnings- tillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här.

Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

Kommentarer till särskilda poster

Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden

Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredo- visningen för staten redovisas den konsoliderade

statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden).

Momskompensation till statliga myndigheter nettoredovisas

Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas

I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie- pensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomst- pensionssystemet redovisas brutto på inkomst- titlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions- utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med mot- svarande belopp i statens budget tydliggjorts.

182

Överföringar till och från pensionssystemet

AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredo- visningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensions- systemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensions- systemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellan- skillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4).

Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt

Den statliga tjänstepensionsskulden som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.

Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av

Skr. 2015/16:101

bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions- rörelsen för anställda i de konsoliderade myndig- heterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.

Grunderna för beräkning av försäkrings- tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder.

SPV ändrade 2013 redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). Tidigare hade SPV låtit ränte- förändringar i Finansinspektionens tryggande- grunder slå igenom med högst 0,2 procent- enheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensionsavsättningen. Sedan 2013 låter SPV Finansinspektionens räntesänkning slå fullt ut även i SPV:s beräkningsgrunder. Detta beror bl.a. på att SPV fått regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkastnings- modell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tekniska lösning med vissa statsinterna transaktioner som SPV tillämpar i sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighetsnivå när räntan förändras kraftigt.

I årsredovisningen för staten skulle det dock bli en stor resultatpåverkan och stora fluktuationer mellan åren om samma grundränta som Finansinspektionens tryggandegrunder tillämpades, eftersom de statsinterna transakt- ionerna elimineras. I avvaktan på utveckling av nya internationella redovisningsstandarder om redovisning av tjänstepensionsskulder har Ekonomistyrningsverket tagit ställning till att fortsätta tillåta högst 0,2 procentenheter av förändringen i antagandet om grundränta slå igenom per år. Detta bedöms ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensions- åtagande och därmed tillämpas samma principer som de senaste åren i årsredovisningen för

183

Skr. 2015/16:101

staten. Detta medför att pensionsskulden 2015 är 3,1 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. De beräkningsgrunder som SPV:s styrelse fastställer för affärsverken och de grunder som Riksdagsförvaltningen tillämpar skiljer sig från SPV:s beräkningsgrunder för statens pensions- rörelse. I årsredovisningen för staten har därför affärsverkens och Riksdagsförvaltningens pensionsskuld räknats om enligt principen ovan, dvs. att högst 0,2 procentenheter av föränd- ringen i antagande om grundränta får slå igenom per år. Detta medför att den totala pensionsskulden för Riksdagsförvaltningen och affärsverken är 1,7 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i myndigheternas egna årsredovisningar. Vid beräkning av pensionsskulden för tjänstepensionsförmåner (livförsäkringsavsättningar) har följande antaganden beslutats av SPV:s styrelse.

–Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggande- grunder. Per den 31 december 2015 är

bruttoräntan 0,80 procent	(0,50 procent
2014). I årsredovisningen	för staten an-

vänds emellertid bruttoräntan 0,90 procent (1,1 procent 2014) med hänvisning till resonemanget ovan.

–Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om

driftkostnad på ca 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.

–Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkast- ningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Anta- ganden om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön.

CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar

CSN värderar utestående lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa lånetyper. Beräkningsmodellen

innehåller också uppsagda lån för de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.

Beräkningen av osäkerheten i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper:

–Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar.

–Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning.

–Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall.

Den första värderingsprincipen utgår från lån- tagarens dokumenterade bristande betalnings- benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsför- mågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret

Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer ska i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att

184

redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. År 2015 har fonden ökat och vid årsskiftet uppgick den till 56 miljarder kronor.

Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rundradiorörelsen på 525 miljoner kronor för distributionsmedel. Rundradiorörelsens redo- visning ingår dock inte i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.

Utbetalningar av vissa transfereringar

I slutet av 2015 beslutade regeringen om utbetalningar av ett antal transfereringar. I nedanstående tabell visas utbetalningarna och hur de har hanterats i årsredovisningen för staten 2015.

Tabell 3.5 Utbetalningar av vissa transfereringar

Miljarder kronor

	Utbetalt	Kostnad	Periodiserad
	2015	2015	kostnad 2016

Tillfälligt stöd till	9,8	9,8
kommuner och landsting
Del av EU-avgift	6,7		6,7
Del av internationellt	2,5		2,5
bistånd
Lågstadielyftet för	2,0	1,0	1,0
läsåret 2015/2016
Bidrag för	1,8		1,8
läkemedelsförmåner för
november

I de fall det tydligt framgår av regleringsbrevet att bidraget avser en viss period och där det är tydligt att det handlar om en tidigareläggning av hur man normalt betalar ut en viss typ av bidrag har vi periodiserat beloppen.

Tillfälligt stöd till kommuner och landsting betalades ut 2015 men avser att täcka kostnader som kan förväntas uppstå både 2015 och 2016 enligt regleringsbrev. Då det inte går att med rimlig säkerhet bestämma hur stor del av kostnaderna som är hänförbara till 2016 kostnadsförs de i sin helhet på 2015. Del av EU- avgift, del av internationellt bistånd och bidrag för läkemedelsförmåner som har betalats för en trettonde månad är tidigareläggningar där transfereringarna har bedömts tydligt hänförbara till 2016 och därför periodiserats till 2016. Lågstadielyftet avser läsåret 2015/2016 och har

Skr. 2015/16:101

därför till 50 procent kostnadsförts 2015 och resterande belopp har periodiserats till 2016.

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen brutto- redovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.

Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.

Dessa båda skillnader innebär att både skatte- intäkter och transfereringar är högre i resultat- räkningen än i statens budget (se not 1 och 4).

Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen

Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella in- täkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.

I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balans- räkningen däremot, elimineras det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten.

185

Skr. 2015/16:101

Kapitaltillskott till internationella investerings- och utvecklingsbanker

Under 2015 liksom tidigare år, har Sverige betalat ut medel till internationella investerings- och utvecklingsbanker, varav en del är att betrakta som kapitaltillskott som ökat Sveriges ägarandel. I huvudsak tas andelar i investerings- banker upp som tillgång, medan andel i utvecklingsbanker inte gör det. Under 2015 har ESV på regeringens uppdrag genomfört en utredning som syftar till en mer konsekvent tillämpning av gällande principer. Resultatet av utredningen är att andelar i internationella utvecklingsbanker som tidigare inte tagits upp som tillgång ska tas upp som tillgång. Dessutom kommer värdet att behöva justeras på vissa andelar i både utvecklingsbanker och investe- ringsbanker.

Det justerade värdet av Sveriges andelar har ännu inte kunnat fastställas eftersom det består av ett relativt stort antal tillskott under flera årtionden. Regeringen har gett ESV i uppdrag att under 2016 ta fram underlag om historiska kapitaltillskott till investerings- och utvecklings- banker. Underlaget kommer användas till att redovisa statens andelar i investerings- och utvecklingsbanker på ett enhetligt sätt i årsredovisningen för staten 2016.

Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet

Parter med kvantitativa åtaganden i klimat- konventionens Kyotoprotokoll har tilldelats utsläppsutrymme (assigned amount) för perioden 2008–2012. Parterna ska se till att de sammanlagda antropogena utsläppen av de växthusgaser som är angivna i protokollets bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder. För den första åtagandeperioden 2008–2012 fick Sverige 375 864 317 tilldelade utsläppsenheter (AAU) dvs. motsvarande 104 procent av 1990 års utsläpp för vart och ett av åren 2008–2012. För att Sverige skulle kunna uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008–2012 fick de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna hade justerats i enlighet med protokollets artikel 3.

Regeringen redovisade i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) att Sveriges

avsikt var att uppfylla åtagandet under den första åtagandeperioden med endast AAU och att inte använda någon annan typ av utsläppsenheter. Den del av Sveriges utsläpp som kommer från anläggningar som ingår i EU:s utsläpps- handelssystem har dock redan uppfyllts årligen av företagen med olika typer av utsläppsenheter. Regeringen begärde vidare i Budget- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:01) riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som Sverige förfogade över och som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Detta bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Sverige uppfyllde sitt åtagande i slutet av 2015 och annullerade samtidigt överskottet av tilldelade utsläppsenheter om sammanlagt ca 51,6 miljoner AAU.

3.4.2Redovisningsprinciper för statens budget

Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.

Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.

Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balans- räkningarna, där olika redovisnings-metoder och

186

principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomst- titlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovis- ningen för staten.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- mässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning består av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.

3.4.3Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader.

I tabellen sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Tabell 3.6 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

	Resultaträkningen	Statens budget
Skatt	Intäkt	Intäkt/
		betalning
Offentligrättsliga av-	Intäkt	Intäkt
gifter och vissa andra

		Skr. 2015/16:101

avgifter m.m. på
inkomsttitel

Avgift av tillfällig natur	Intäkt	Kostnadsreduk-
eller mindre omfattning		tion på anslag

Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan
		på anslag eller
		inkomsttitlar

Erhållna bidrag som	Intäkt	Ingen påverkan
används i verksamheten		på anslag eller
		inkomsttitlar

Transfereringar (läm-	Kostnad	Utbetalning
nade bidrag m.m.)

Avsättningar för fram-	Kostnad	Kostnad/
tida åtaganden		betalning

Löner, varor och tjänster	Kostnad	Kostnad

Andel av företags-	Intäkt/kostnad en-	Inkomst vid
vinst/förlust	ligt kapitalandels-	utdelning
	metoden

Orealiserad valuta-	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan
vinst/förlust och upp-		på anslag eller
lupen ränta		inkomsttitlar

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat-räk- ningen är däremot indelad i intäkts- och kost- nadsslag. Jämförelser av poster i resultaträk- ningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.

En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot, nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet. Utbetalning- arna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.

187

Skr. 2015/16:101

3.5Noter

3.5.1Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor
	2015	2014

Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter	687 713	650 088
Skattereduktioner m.m.	-234 575	-223 791
Övriga direkta skatter på arbete	108 253	103 955
Summa Direkta skatter på arbete	561 391	530 252
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter	474 002	447 995
Övriga indirekta skatter på arbete	49 757	47 319
Avgifter till premiepensionssystemet	-33 645	-31 876
Summa Indirekta skatter på arbete	490 114	463 438
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll	50 611	47 979
Skatt på företagsvinster	119 245	96 534
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	32 569	31 983
Övriga skatter på kapital	24 226	23 720
Summa Skatt på kapital	226 650	200 217
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt	380 986	354 984
varav kommunmoms	57 381	54 458
Skatt på alkohol och tobak	25 582	24 174
Skatt på energi och miljö	70 117	66 760
Skatt på vägtrafik	18 752	16 807
Inlevererat överskott från AB Svenska	4 834	4 762
Spel
Skatt på import	6 275	5 807
Övriga skatter på konsumtion och	2 075	2 042
insatsvaror
Summa Skatt på konsumtion och	508 622	475 337
insatsvaror
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.	-1 254	1 120
Intäkter som förs till fonder	9 034	7 655
Summa Restförda och övriga skatter	7 780	8 775
summa Totala skatteintäkter före		1 678 018
justering
Justering till belopp enligt ÅRS 2014		-12 483
Totala skatteintäkter	1 794 557	1 665 535
Avgår: Kommunala inkomstskatter	-652 348	-618 350
Avgår: Avgifter till	-223 845	-213 657
ålderspensionssystemet
(inkomstpension)
Avgår: EU-skatter	-6 275	-8 395

Summa Statens skatteintäkter före		825 133
justering
Justering till belopp enligt ÅRS 2014		2 782

Statens skatteintäkter enligt	912 088	827 915
statsbudgetavgränsning
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2014	9 849	-2 996
varav 2013	-713	-2 287
Avgifter till ålderspensionssystemet	223 845	213 657
Avgifter till premiepensionssystemet	33 645	31 876
EU-skatter	6 275	8 395
Kommunala utjämningsavgifter LSS	3 646	3 465
Inkomstutjämningsavgift,	13 033	12 301
kostnadsutjämningsavgift
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters	-29 396	-28 712
avräknade moms
Eliminering av statens	-29 985	-28 827
arbetsgivaravgifter
Eliminering av särskild löneskatt på	-3 723	-3 589
pensionskostnader
Eliminering av myndigheters skatter	-127	-269
m.m.
Summa Total före justering	1 138 437	1 030 929
Justering till belopp enligt ÅRS 2014		-148

Total summa	1 138 437	1 030 782

108 miljarder kronor mer i skatteintäkter

Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor (10,4 procent) jämfört med 2014. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter

Inkomstskatter ökade med 38 miljarder kronor jämfört med 2014, en ökning med 5,8 procent. Förändringen förklaras till viss del av att

188

lönesumman ökade med 4,4 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,1 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 10,8 miljarder kronor varav jobbskatteavdraget ökade med 3,3 miljarder kronor och allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 4,3 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster; ROT-avdrag ges för reparation, underhåll, om- och tillbyggnad och

RUT-avdrag	för	hemtjänster)	ökade
3,2 miljarder	kronor.	Husavdraget uppgick till

22 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT- tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor eller motsvarande 5,8 pro- cent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. Att avgifterna ökar mer än lönesumman förklaras av att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har börjat trappas av. I år var nedsättningen drygt 7 miljarder kronor lägre än förra året. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.

Ökade företagsvinster gav högre intäkter från skatt på kapital

Jämfört med 2014 ökade skatt på kapital med 26 miljarder kronor. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Skatt på företagsvinster ökade med 23 miljarder kronor eller 23,5 procent. Större delen av ökningen förklaras av betalningar från bolag i en koncern. Aktiviteten i ekonomin var hög 2015 jämfört med förra året, vilket medförde att företagens vinster ökade. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är exportföretagens resultat som påverkats positivt av försvagningen av kronan.

Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt

Skr. 2015/16:101

förklaras också av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,7 procent. I beloppet mervärdesskatt, 381 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 29 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.

Ökade intäkter från skatt på alkohol och tobak

Skatt på alkohol	och tobak	ökade med
1,4 miljarder kronor.	Skatten på	vin och öl

höjdes med 9 procent och skatten på starksprit med 2 procent 2015. Skatten på cigaretter höjdes med 7 procent och skatten på snus med 12 procent 2015.

Ökade intäkter från skatt på energi och miljö

Även skatt på vägtrafik ökade

Skatt på vägtrafik ökade med 1,9 miljarder kronor. Fordonsskatten höjdes 2015 samtidigt som antalet nyregistrerade bilar blev fler.

Minskade restförda skatter

Restförda skatter minskade med 2,4 miljarder kronor

Mer till fonder
Intäkter som	förs till	fonder ökade	med
1,4 miljarder	kronor.	Avgifter	till

Kärnavfallsfonden redovisas här och de ökade med 1 miljard kronor. Avgifterna betalas av reaktorinnehavarna i förhållande till levererad energi.

Kommunal inkomstskatt ökade

Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu- nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 34 miljarder kronor medan ålderspensions- systemets avgifter ökade med 10 miljarder kronor.

Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats

Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensions- systemet utbetalar staten löpande för att sedan

189

Skr. 2015/16:101

slutreglera när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträk- ningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i national- räkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.

Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatte- intäkter ingår också mervärdesskatt med över 57 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 70 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014.

Tre justeringsbelopp

I kolumnen för jämförelsetalen från 2014 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2014 som beräknats under våren 2016 efter det att beskattningen av 2014 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2014 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2014.

Skatteintäkterna 2014 blev högre

Skatteintäkterna 2014 blev 9,8 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2014 års skatt som gjordes våren 2015. Inkomstskatter och skattereduktioner blev 3,8 respektive 0,6 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014. Övriga indirekta skatter på arbete blev 1,8 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2014. Den minskningen beror främst på särskild löneskatt på pensionskostnader för företag som fastställs först vid beskattningsutfallet och blev lägre än beräknat. Skatt på kapital för hushåll blev 7,4 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014 till följd av börsuppgång och stigande

bostadspriser. Skatt på	företagsvinster	blev
1 miljard kronor högre.	Mervärdesskatt	blev

1,2 miljarder kronor högre än beräkningen våren

2014. De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 2,6 miljarder kronor högre.

Nedsättningar bruttoredovisas

Nedsättningar för nystartjobb och sjöfartsstöd m.m. uppgick 2015 till 8 miljarder kronor. Från och med 2015 bruttoredovisas nedsättningarna i statens resultaträkning och ökar då skatter och transfereringar. Redovisningen överensstämmer därmed med regelverket för Nationalräkenskaper (ENS 2010) och är neutralt för årets resultat.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2015	2014

Offentligrättslig verksamhet
Transportstyrelsen	2 357	2 429
Trafikverket	2 007	1 753
Kronofogdemyndigheten	1 430	1 495
Centrala studiestödsnämnden	891	532
Lantmäteriet	835	854
Polismyndigheten	763	722
Läkemedelsverket	572	556
Finansinspektionen	532	521
Bolagsverket	458	417
Strålsäkerhetsmyndigheten	339	356
Elsäkerhetsverket	322	321
Patent- och registreringsverket	295	288

190

Affärsverk
Luftfartsverket	2 158	1 324
Sjöfartsverket	1 404	1 399
Svenska kraftnät	0	15
Övriga	1 845	1 754
Summa offentligrättslig verksamhet	16 208	14 734
Uppdragsverksamhet
Trafikverket	4 047	4 204
Statens institutionsstyrelse	1 680	1 587
Exportkreditnämnden	1 515	1 476
Statens fastighetsverk	655	625
Pensionsmyndigheten	647	815
Lunds universitet	552	533
Skatteverket	536	534
Statens jordbruksverk	457	450
Lantmäteriet	402	370
Sveriges lantbruksuniversitet	377	374
Uppsala universitet	372	371
Kungl. Tekniska högskolan	304	265
Affärsverk
Svenska kraftnät	8 198	8 814
Luftfartsverket	888	943
Sjöfartsverket	257	170
Övriga	6 423	6 350
Summa uppdragsverksamhet	27 310	27 881
Andra ersättningar
Inspektionen för	2 997	2 848
arbetslöshetsförsäkringen
Polismyndigheten	719	808
Trafikverket	362	154
Exportkreditnämnden	307	163
Försäkringskassan	274	9
Karolinska institutet	261	268
Naturvårdsverket	227	2 669
Centrala studiestödsnämnden	226	206
Transportstyrelsen	175	160
Statens skolverk	170	199
Affärsverk
Svenska kraftnät	196	158
Sjöfartsverket	9	11
Luftfartsverket	7	20
Övriga	1 594	1 937

Skr. 2015/16:101

Summa andra ersättningar	7 525	9 611

Total summa	51 043	52 226

Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 1,2 miljarder kronor eller 2 procent. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1,5 miljarder kronor och utgör ca en tredjedel, 32 procent, av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade med 0,6 miljarder kronor och utgör drygt hälften, 54 procent, av posten. Andra ersättningar minskade med 2,1 miljarder kronor och utgör 15 procent av posten.

Intäkterna är klassificerade antingen som avgifter i offentligrättslig verksamhet eller upp- dragsverksamhet, eller som andra ersättningar. Staten erhåller avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften erhåller därmed en motprestation. Avgifterna specificeras mellan de avgifter som är offentlig- rättsliga respektive avgifter för uppdrags- verksamhet.

Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.

Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga, i regel försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) som innebär att myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut avgifter för vissa varor och tjänster.

Den tredje typen av intäkter är andra ersättningar som staten erhåller, som inte betraktas som avgifter eftersom att den som betalar ersättningen i princip inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift.

Offentligrättsliga avgifter ökade

Ökningen av intäkter av offentligrättsliga avgifter är främst hänförlig till ett affärsverk och två andra myndigheter. Luftfartsverkets offent- ligrättsliga avgifter ökade med 833 miljoner kronor och berodde i huvudsak på ökade intäkter för flygtrafik en route, s.k. undervägsavgifter. Avgifterna fastställs av Europakommissionen och ökningen beror främst på Luftfartsverkets pensionsskulds- förändring som innebar ökade kostnader till följd av pensionsskuldsökningen.

191

Skr. 2015/16:101

CSN tar huvudsakligen ut avgifter för administration av återbetalning av studielån och för att bevilja studiemedel. Avgifterna ökade med 358 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att CSN:s expeditionsavgift och påminnelseavgift höjdes från och med 2015.

Trafikverkets avgifter ökade med 254 miljoner varav banavgifter ökade med 169 miljoner kronor. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Från den 1 februari 2015 tar Transportstyrelsen ut infrastrukturavgifter för passage på broarna på riksväg 50 i Motala och E4 i Sundsvall, varav Trafikverket erhöll broavgifter som uppgick till 67 miljoner kronor. Trafikverkets offentlig- rättsliga avgifter omfattar även bl.a. förarprovs- avgifter.

Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter

Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, som tas ut i en mängd olika verksamheter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet avser bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet avser avgifterna även gemensam avgift för säkerhets- kontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafik- ledningstjänst och undervägsverksamheten (flygtrafiktjänst en route).

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Polismyndigheten tar ut offentligrättsliga avgifter för s.k. stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till sina egenskaper eller användnings- områden står läkemedel nära.

Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar,

exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten.

Bolagsverket tar ut avgifter för att registrera företag.

Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke- joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar t.ex. elsäkerhetsavgifter, elberedskaps- avgifter och nätövervakningsavgifter.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.

Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade

Minskningen med 571 miljoner kronor av intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet beror främst på ett affärsverk och två andra myndigheter som sammantaget minskade med 943 miljoner kronor, medan avgiftsintäkterna hos övriga myndigheter och affärsverk totalt sett ökade.

Svenska kraftnäts intäkter minskade med 616 miljoner kronor, främst för balans- och frekvensregleringen till stor del beroende på det låga elpriset. Volymen köpt balanskraft ökade jämfört med föregående år men då genom- snittspriset minskade blev intäkterna lägre. Såväl intäkter som kostnader påverkas bruttomässigt av marknadspriset på el och volymen balanskraft i respektive elområde och det kan därför vara stora skillnader mellan åren. I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga åtagit sig att planera sin elproduktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av

192

obalanserna och redovisar köpt respektive såld balanskraft i sin resultaträkning.

Pensionsmyndighetens avgifter minskade med 169 miljoner kronor på grund av att intäkterna från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet minskade medan avgift för administration av premiepensions- systemet ökade något.

Avgifterna i Trafikverkets uppdrags- verksamhet minskade med 158 miljoner kronor, vilket främst beror på minskad volym av investeringsprojekt där kommuners anlägg- ningar byggs samtidigt som Trafikverkets. Trafikverkets uppdragsverksamhet består i övrigt huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik.

Största ökningen av avgiftsintäkter för uppdrag