Årsredovisning för staten 2010

Skrivelse 2010/11:101

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Årsredovisning för staten 2010

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Årsredovisning för staten 2010

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2010. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande avseende EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med reservation från Riksrevisionen och skälen för detta anges. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas en redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Sammanfattning

Skr. 2010/11:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2010

Den svenska ekonomin uppvisar en stark återhämtning vilket har haft en positiv inverkan på statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande är negativt även 2010 men det har förbättrats med 18 miljarder kronor jämfört med 2009.

Utgiftstaket för 2010 klarades med en margi- nal på 38 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i statens budget uppgick till 1 miljard kronor, vilket är en förbättring med 175 miljarder kronor jämfört med 2009.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 53 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har resultatet förbättrats med 26 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 36 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 37,0 procent 2009 till 33,7 procent 2010.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2010 jämfört med 2009.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2010	av BNP1	2009	av BNP2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande	-11	-0,3	-29	-0,9
Statens
budgetsaldo	-1	0,0	-176	-5,7
Utgiftstak	1 024	31,0	989	31,8
Takbegränsade
utgifter	986	29,9	965	31,0

Statens netto-
förmögenhet	-358	-10,8	-384	-12,4

Statsskuld	1 113	33,7	1 149	37,0

Årets överskott i
resultaträkningen	53	1,6	27	0,9

Garantiför-
bindelser3	1 471	44,6	1 461	47,0
EU-avgiften4	30,4	0,9	19,2	0,6
Nettoflöde till EU4	17,4	0,5	7,5	0,2

1Prel. BNP för 2010 uppgår till 3 301 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2009 uppgår till 3 108 miljarder kronor (löpande priser).

3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4Kassamässiga uppgifter.

Skr. 2010/11:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel.	Utfallet	för	2010 blev
-11 miljarder	kronor,	motsvarande
-0,3 procent av	BNP. Det	genomsnittliga
sparandet 2001–2010 motsvarade			0,8 procent

av BNP. Eftersom denna period kännetecknas av ett resursutnyttjande som var något svagare än normalt bedöms det finansiella sparandet vara i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgifts- taket för 2010 uppgick till 1 024 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 986 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 38 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 53 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2009.

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna.

Direkta skatter på arbete är nästan oförändrade jämfört med 2009. Den marginella förändringen förklaras av att skattereduk- tionerna som minskar intäkterna från direkta

skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor och skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor, varav mervärdesskatt med 23 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar ökade med


42 miljarder	kronor		jämfört	med	2009.
Transfereringar		till	hushåll	ökade	med
4 miljarder	kronor netto. Transfereringar till
hushåll avseende		socialförsäkringen minskade

med 5 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadsrelaterade transfereringar ökade med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshets- ersättningen minskade med 1,7 miljarder kronor och aktivitetsstödet ökade med 5,9 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade med 10 miljarder kronor. Avgiften till EU ökade med 11 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att Sverige 2009 hade en lägre avgift på grund av en stor återbetalning.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009. Kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner minskade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 4,3 procent.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2009. Luossavaara- Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 12 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -358 miljarder kronor vid utgången av 2010, vilket motsvarar -10,8 procent av BNP. I förhållande till 2009 ökade nettoförmögenheten med 26 miljarder kronor. Den positiva förändringen i netto- förmögenheten är hänförbar till årets överskott på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkades nettoförmögenheten negativt med 28 miljarder kronor till följd av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars och skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kro- nor vid utgången av 2010. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor. Som andel av den konsoliderade statsskulden minskade skulden i utländsk valuta från 29 till 24 procent.

Utfallet för statens budget

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till 780 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget blev utfallet av inkomsterna 56,5 miljarder kronor högre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55,3 miljarder kronor högre än budget.

De totala skatteintäkterna blev 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. De största skillnaderna finns under skatt på arbete (10,2 miljarder kronor), skatt på kapital från hushåll (5,8 miljarder kronor), skatt på företagsvinster (20,9 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (31,8 miljarder kronor).

Utgifter

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 780,6 miljarder kronor, vilket är 48,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i

Skr. 2010/11:101

statens budget för 2010. På tilläggsbudget anvisades 7,5 miljarder kronor, varav 3,1 miljarder kronor avsåg kapitalinsatser i statliga bolag och 1,2 miljarder kronor tillskott inom migrationsområdet. I förhållande till statens budget och tilläggsbudget blev totala utgifter m.m. 56 miljarder kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 30,8 miljarder kronor lägre än budget.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden	ökade	med	ca
10 miljarder kronor jämfört	med	2009	och

uppgick till 1 471 miljarder kronor vid utgången av 2010. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP minskat från 47 procent 2009 till 44,6 procent 2010. Störst är insättningsgarantin med 948 miljarder kronor. Därefter kommer kreditgarantier inklusive exportgarantier med 415 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 99 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk

uppgick till	217 miljarder	kronor,	varav
186 miljarder	kronor avser	studielån.	Drygt

26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar varav 24 miljarder kronor är hänförliga till studielån.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalanden från granskningen om myndig- heternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Skr. 2010/11:101

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 30,4 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU ökade med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 325 miljarder kronor


jämfört med 2009.
De	samlade		skulderna	uppgick		till
3 115 miljarder		kronor, vilket		motsvarar		en
minskning		med	415 miljarder		kronor.

Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar,


till 613 miljarder kronor, en				ökning	med
90 miljarder kronor jämfört med 2009.
AP-fondernas		tillgångar		ökade	med
89 miljarder	kronor till		930 miljarder kronor.
AP-fondernas		egna	kapital	ökade	med
68 miljarder	kronor		och	uppgick	till

895 miljarder kronor i slutet av 2010.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor, en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2009. Statens andel av bolagens skulder minskade med 57 miljarder kronor till sammanlagt 1 345 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 349 miljarder kronor 2010.

Riksbankens tillgångar och skulder minskade med 382 respektive 377 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital minskade därmed med 5 miljarder kronor.

Premiepensionssystemets tillgångar, som redovisas i anslutning till sammanställningen

över den	statliga sektorn, har	ökat	med
73 miljarder	kronor jämfört	med	2009.

Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till -1 miljard kronor.

Skr. 2010/11:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning……………………………………………………………………..7

1	Årsredovisningen för staten 2010 – avgränsningar m.m....................................		21
2	Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................		25
	2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................	25
	2.2	Utgiftstak för staten .............................................................................	28
	2.3	Budgeteringsmarginalens användning .................................................	30
3	Utveckling av statens ekonomi ...........................................................................		35
	3.1	Utvecklingen av statens budget ...........................................................	35
	3.1.1	Statens budgetsaldo ..............................................................................	35
	3.1.2	Inkomster på statens budget ................................................................	36
	3.1.3	Utgifter på statens budget....................................................................	41
	3.2	Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna.............................	44
4	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................		59
	4.1	Resultaträkning .....................................................................................	59
	4.1.1	Intäkter ..................................................................................................	60
	4.1.2	Kostnader ..............................................................................................	61
	4.1.3	Transfereringar......................................................................................	61
	4.1.4	Kostnader för statens egen verksamhet...............................................	62
	4.1.5	Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................	63

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter

	och kostnader........................................................................................	63
4.2	Balansräkning ........................................................................................	63
4.2.1	Nettoförmögenheten............................................................................	64
4.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen................................................	65
4.3	Finansieringsanalys ...............................................................................	66
4.3.1	Statens verksamhet................................................................................	67
4.3.2	Investeringar..........................................................................................	67
4.3.3	Utlåning.................................................................................................	67
4.3.4	Finansiella aktiviteter............................................................................	68
4.3.5	Statens nettoupplåning .........................................................................	68

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens

	budget ....................................................................................................	68
4.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................	69
4.4.1	Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning...........................	69
4.4.2	Redovisningsprinciper, utfallet på statens budget ..............................	79
4.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget ....................	79
4.5	Noter .....................................................................................................	82

Skr. 2010/11:101

	4.5.1	Noter till resultaträkningen ..................................................................	82
	4.5.2	Noter till balansräkningen ..................................................................	101
	4.5.3	Noter till finansieringsanalysen..........................................................	126
5	Utfallet för statens budget .................................................................................		133
	5.1	Statens budgetsaldo 2010 ....................................................................	133
	5.1.1	Statens budget 2009 och 2010.............................................................	134
	5.2	Inkomster på statens budget 2010......................................................	135
	5.2.1	Prognosförutsättningar.......................................................................	135
	5.2.2	Totala skatteintäkter............................................................................	137
	5.2.3	Övriga inkomster.................................................................................	142
	5.3	Utgifter på statens budget 2010 .........................................................	147
	5.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................	148
	5.3.2	Sammanfattning...................................................................................	149
	5.3.3	Indragningar.........................................................................................	151
	5.3.4	Överskridanden ...................................................................................	152
	5.3.5	Begränsningsbelopp.............................................................................	152
	5.4	Utfall per utgiftsområde .....................................................................	152
	5.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................	153
	5.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............	154
	5.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................	155
	5.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................	156
	5.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................	157
	5.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................	158
	5.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................	160
	5.4.8	Utgiftsområde 8 Migration.................................................................	161
	5.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	162
	5.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp.............................................................................................	163
	5.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................	164
	5.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........	165
	5.4.13	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ................................	166
	5.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................	167
	5.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................	168
	5.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................	169
	5.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	171
	5.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
		byggande samt konsumentpolitik ......................................................	172
	5.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................	173
	5.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................	174
	5.4.21	Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................	175
	5.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................	176
	5.4.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ..........	177
	5.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................	178
	5.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................	179
	5.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................	180
	5.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.........................	183
	5.4.28	Förändring av anslagsbehållningar......................................................	184
	5.4.29	Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto......	186
	5.4.30	Kassamässig korrigering......................................................................	188
	5.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................	189

			Skr. 2010/11:101
	5.5	Underliggande saldo och engångseffekter.........................................	190
	5.6	Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget................	192
	5.7	Bemyndiganden...................................................................................	205
6	Statliga garantier och krediter............................................................................		209
	6.1	Statliga garantier..................................................................................	209
	6.1.1	Garantiportföljens sammansättning ..................................................	210
	6.1.2	De olika garantityperna ......................................................................	212
	6.1.3	Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj...................	216
	6.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................	217

6.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och

	tillgångar i garantiverksamheten ........................................................	218
6.1.6	Stabilitetsfonden .................................................................................	219

6.1.7Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

		finanser ................................................................................................	219
	6.2	Statlig utlåning med kreditrisk...........................................................	221
	6.2.1	Kreditportföljens sammansättning ....................................................	221
	6.2.2	De olika lånen med kreditrisk ............................................................	223
	6.3	Samlad analys av statens risker...........................................................	225
	6.3.1	Åtaganden som ska ingå i en analys...................................................	225
	6.3.2	Kreditrisk respektive likviditetsrisk...................................................	226
	6.3.3	En kvalitativ och en kvantitativ analys...............................................	226
7	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		231
	7.1	Intygande avseende EU-medel...........................................................	231
	7.2	Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen.............	232
	7.3	Räkenskapssammanställning av EU-medel .......................................	232
	7.3.1	Resultaträkning ...................................................................................	233
	7.3.2	Balansräkning ......................................................................................	234
	7.3.3	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ..............	235
	7.4	Bedömning av ansvariga myndigheter ...............................................	236

7.4.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och

	bedömning av den interna styrningen och kontrollen .....................	236
7.4.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................	237

7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

	och ledningens förvaltning .................................................................	238
7.5	Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................	238

7.6Europeiska revisionsrättens årsrapport om

	budgetgenomförandet ........................................................................	238
7.6.1	Väsentliga iakttagelser budgetåret 2009 ............................................	239
7.6.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................	239

7.6.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

		iakttagelser...........................................................................................	240
	7.7	Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................	240
	7.7.1	Avgiften till EU:s budget ...................................................................	240
	7.7.2	Redovisning på statens budget...........................................................	240
	7.7.3	Redovisning i resultaträkningen.........................................................	243
8	Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande
	över......................................................................................................................		247
	8.1	Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................	247
	8.2	AP-fonderna och Premiepensionssystemet ......................................	250

Skr. 2010/11:101

	8.3	Statliga bolag, banker och finansinstitut ............................................	250
	8.4	Riksbanken...........................................................................................	252
	8.5	Pensionssystemets årsredovisning 2010.............................................	252
9	Riksrevisionens iakttagelser ...............................................................................		257
	9.1	En ändrad ordning för hantering av revisionens iakttagelser............	257
	9.2	Årlig revision .......................................................................................	257
	9.3	Effektivitetsrevision ............................................................................	260
	9.4	Granskning av årsredovisningen för staten 2009...............................	271

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 3 Statliga bolag

Bilaga 4 Bemyndiganden

Bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget

Bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011

Skr. 2010/11:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................			7
2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................		26
2.2	Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................		26
2.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
		överskottsmålet ....................................................................................................	27
2.4	Utgiftstak för staten.................................................................................................		28
2.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010...............................................		29
2.6	Takbegränsade utgifter .............................................................................................		30
2.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för
		2010 till utfallet för 2010......................................................................................	30
3.1	Utfall för statens budget 2006–2010 .......................................................................		35
3.2	Inkomster på statens budget 2006–2010.................................................................		36
3.3	Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010.................................................		40
3.4	Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009
		och tidigare år .......................................................................................................	41
3.5	Utgifter på statens budget 2006–2010.....................................................................		43
3.6	Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2006–2010...........................		44
3.7	Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010................................................		45
3.8	Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010....................................		46
3.9	Nominella lån i svenska kronor 2006–2010 ............................................................		47
3.10		Statsskuldens kostnader 2006–2010 ......................................................................	48
3.11		Transfereringar 2006–2010 .....................................................................................	49
3.12		Socialförsäkringar 2006–2010 ................................................................................	50
3.13		Pensionstagare med ålderspension 2006–2010......................................................	50
3.14		Utbetald ålderspension 2006–2010........................................................................	50
3.15		Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010...........................................	51
3.16		Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010 .................................................	51
3.17		Studerande med studiemedel 2006–2010 ..............................................................	52
3.18		Studerande med studielån 2006–2010....................................................................	52
3.19		Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män................................	53
3.20		Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper............................	54
3.21		Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer .................................................	54
3.22		Oförbrukade bidrag 2006–2010.............................................................................	55
4.1	Resultaträkning.........................................................................................................		60
4.2	Balansräkning............................................................................................................		64
4.3	Finansieringsanalys...................................................................................................		67
4.4	Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget
		2010 .......................................................................................................................	68
4.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget.......................................		80
5.1	Utfallet för statens budget 2010 ............................................................................		133
5.2	Utfallet för statens budget 2009 och 2010............................................................		134
5.3	Skattereformer 2010 ...............................................................................................		135
5.4	Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposition jämfört med
		budgetpropositionen för 2010...........................................................................	136

Skr. 2010/11:101

5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009
	och 2010...............................................................................................................			138
5.6 Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................................				142
5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt............................................................				143
5.8 Rörelseöverskott .....................................................................................................				143
5.9 Ränteinkomster .......................................................................................................				143
5.10	Aktieutdelning 2009 och 2010..............................................................................			144
5.11	Inkomster av försåld egendom.............................................................................			145
5.12	Återbetalning av lån ..............................................................................................			145
5.13	Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................			145
5.14	Statliga pensionsavgifter .......................................................................................			145
5.15	Bidrag m.m. från EU.............................................................................................			146
5.16	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet..............................................			147
5.17	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto .................................			147
5.18	Skillnad mellan utfall och budget för 2010 ..........................................................			148
5.19	Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................			148
5.20	Utgifter m.m. på statens budget 2010..................................................................			150
5.21	Indragningar 2010 .................................................................................................			151
5.22	Medgivna överskridanden 2010............................................................................			152
5.23	Utgiftsbegränsande åtgärder 2010........................................................................			152
5.24.UO		01	Rikets styrelse...........................................................................................	153
5.25	UO	02	Samhällsekonomi och finansförvaltning.................................................	154
5.26	UO	03	Skatt, tull och exekution ..........................................................................	155
5.27	UO	04 Rättsväsendet............................................................................................		156
5.28	UO	05	Internationell samverkan .........................................................................	157
5.29	UO	06	Försvar och samhällets krisberedskap.....................................................	158
5.30	UO	07	Internationellt bistånd..............................................................................	160
5.31	Utfall för bistånd 2001–2010................................................................................			160
5.32 UO		08 Migration ..................................................................................................		161
5.33	UO	09	Hålsovård, sjukvård och social omsorg...................................................	162
5.34 UO		10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................		163
5.35	UO	11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................		164
5.36	UO	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn.............................................	165
5.37	UO	13	Integration och jämställdhet....................................................................	166
5.38	UO	14	Arbetsmarknad och arbetsliv...................................................................	167
5.39	UO	15 Studiestöd .................................................................................................		168
5.40	UO	16	Utbildning och universitetsforskning.....................................................	169
5.41	UO	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................	171
5.42	UO	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ...........................	172
5.43	UO	19	Regional tillväxt........................................................................................	173
5.44	UO	20	Allmän miljö- och naturvård ...................................................................	174
5.45 UO		21 Energi ........................................................................................................		175
5.46 UO		22 Kommunikationer ....................................................................................		176
5.47	UO	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel..............................................	177
5.48	UO	24 Näringsliv..................................................................................................		178
5.49	UO	25 Allmänna bidrag till kommuner ..............................................................		179
5.50	UO	26	Statsskuldsräntor m.m .............................................................................	180
5.51	Räntor på statsskulden 2006–2010.......................................................................			180
5.52	Räntor och valutakurser 2006–2010 årsgenomsnitt............................................			181
5.53	Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2009 och 2010 ....................			182
5.54	UO	27	Avgiften till Europeiska unionen.............................................................	183

		Skr. 2010/11:101
5.55		Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
		2006–2010 ...........................................................................................................	184
5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av
		åren 2006–2010 ...................................................................................................	185
5.57		Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto.......................	186
5.58		Myndigheters räntekonto ....................................................................................	187
5.59		Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 2008–2010..................................	187
5.60		Kassamässig korrigering.......................................................................................	188
5.61		Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .........................................	189
5.62		Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2010 ...........................	190
5.63		Realekonomisk fördelning av anslagen 2006–2010 ............................................	193
5.64		Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 ....................................................	196
5.65		Transfereringar till hushåll....................................................................................	197
5.66		Transfereringar till kommuner och landsting 2006–2010...................................	198
5.67		Transfereringar till företag 2006–2010.................................................................	198
5.68		Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010.........................................................	200
5.69		Lön inkl. sociala avgifter 2006–2010....................................................................	201
5.70		Investeringar per utgiftsområde 2006–2010........................................................	202
5.71		Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2006–2010..................	204
5.72 Bemyndiganden 2010 ...........................................................................................			205
6.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2010-12-31..........................................		210
6.2	Garantiramar och utfärdade garantier 2010-12-31 ...............................................		211
6.3	Avsättningar för förväntade garantikostnader 2010-12-31 (exklusive
		insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)....	216
6.4	Tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive stabilitetsfonden).......		218
6.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
		garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin,
		investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................	219
6.6	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2010.....................................		220
6.7	Betalningsflöden under 2010..................................................................................		220
6.8	Statens utlåning med kreditrisk 2010-12-31 .........................................................		222
6.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2010-12-31...........................		222
7.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................		234
7.2	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................		234
7.3	Utfall på anslag och inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen
		2007–2013 ...........................................................................................................	235
7.4	Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) ..............................................		241
7.5	Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten (utfall)...........................		242
8.1	Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................		248
8.2	Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
		intresseföretag), AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens
		valutalån ..............................................................................................................	249
8.3	Pensionsmyndighetens samlade tillgångar, skulder och kapital...........................		250
8.4	AP-fonderna 2010...................................................................................................		250
8.5	Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................		253
8.6	Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................		253
8.7	Flerårsöversikt ........................................................................................................		254
9.1	Antal revisionsberättelser med invändning/reservation 2006–2010....................		258
9.2	Slutbehandlade granskningsrapporter ...................................................................		270

Skr. 2010/11:101

Diagramförteckning

3.1	Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010 ............................................	44
3.2	Transfereringar 2006–2010........................................................................................	49
3.3	Socialförsäkringar 2006–2010...................................................................................	49
3.4	Arbetsmarknad 2006–2010 .......................................................................................	51
3.5	Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010..............................................	51
3.6	Utbildning och studiestöd 2006–2010.....................................................................	52
3.7	Statens egen verksamhet 2006–2010 ........................................................................	53
3.8	Statens intäkter 2006–2010.......................................................................................	55
3.9	Skatteintäkter 2006–2010..........................................................................................	55
3.10 Statens över-/underskott 2006–2010 .....................................................................		55
4.1	Statens intäkter..........................................................................................................	60
4.2	Statens kostnader ......................................................................................................	61
4.3	Transfereringar per sektor.........................................................................................	61
5.1	Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990–2010..........................	191
5.2	Procentuell fördelning av budgetens utgifter 2010, realekonomiskt
	fördelade. .............................................................................................................	192
5.3	Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2010 ..........	193
6.1	Garantiåtaganden 2004–2010..................................................................................	210
6.2	Prognos för bankgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga
	nya garantier ställs ut).........................................................................................	213
6.3	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2006–2010 ...........	221
6.4	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2006–2010............................................................................................................	222

Årsredovisningen för staten 2010

– avgränsningar m.m.

Skr. 2010/11:101

1Årsredovisningen för staten 2010

–avgränsningar m.m.

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen ska innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag.

Regeringen är vidare redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar regeringen förvaltar och förfogar över. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska åtaganden.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och AP-fonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och andelar i bolag som redovisas av myndigheterna.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut-

sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2010 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2010 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2009.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2010 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2010, dels med utfallet för 2009.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Pensionsmyndigheten har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2011/1367).

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning

Skr. 2010/11:101

utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt lag redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till EU och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande.

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens granskningsrapporter med anledning av effektivitetsrevisionen som har inkommit till regeringen t.o.m. den 31 december 2010 samt iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. I skrivelsen lämnas även en redogörelse för Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statens budget. Syftet med den redovis- ningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsent- ligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt infly- tande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten

utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

I årets skrivelse lämnas en redogörelse för de åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen som har kommit in till regeringen från det att budgetpropositionen för 2011 lämnades till riksdagen fram t.o.m. den 31 december 2010. I skrivelsen lämnas också en sammanfattning och uppföljning av alla granskningsrapporter överlämnade t.o.m. den 31 december 2010 som inte är slutbehandlade.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt utfallet för statens budget.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Granskning av årsredovisningen för staten 2009

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för staten. Riksrevi- sionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2009 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2010/11:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2010, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2011 års ekonomiska vårproposition.

2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.

Definitioner av finansiellt sparande och överskottsmålet

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella förmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.

Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat

av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när över- skottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2010

Det offentliga finansiella sparande 2010 visade ett underskott på 11 miljarder kronor, mot- svarande 0,3 procent av BNP. I prognosen i budgetpropositionen för 2010 beräknades ett

underskott	på 107 miljarder kronor		eller
3,4 procent av BNP. Det finansiella		sparandet
blev således	96 miljarder kronor	högre	än

beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev avsevärt bättre än väntat med en ökning av BNP med 5,5 procent i stället för en förväntad ökning med 0,6 procent. Arbetsmarknaden utvecklades också bättre än väntat med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Detta medförde att den

offentliga	sektorns	skatteintäkter	blev
75 miljarder	kronor	högre och utgifterna

25 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet

Skr. 2010/11:101

för 2010 innebär att den offentliga sektorns finanser förstärktes mellan 2009 och 2010, se tabell 2.1.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall-	Utfall
	BP2010	2010	BP2010	2009
Inkomster	1 604	1 675	70	1 610

varav skatter
och avgifter	1 428	1 5031	75	1 440
Utgifter	1 711	1 686	-25	1 640

Finansiellt sparande	-107	-11	95	-29
Procent av BNP	-3,4	-0,3	3,1	-0,9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1 Drygt 40 procent av utfaller för skatter och avgifter för 2010 är baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till

1 500 miljarder kronor och är därmed drygt 2 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna. Skillnaden beror på att direkta skatter för hushåll och företag är 0,8 resp. 1,5 miljarder kronor högre i national- räkenskapernas utfall.

Mer än hela den offentliga sektorns underskott 2010 låg i statens finansiella sparande, som uppgick till -18 miljarder kronor. Det är dock 92 miljarder kronor bättre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2010. Inkomsterna blev högre och utgifterna lägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets och den kommunala sektorns sparande blev högre än beräknat. Jämfört med 2009 förstärktes statens och den kommunala sektorns finansiella sparande, medan ålderspensionssystemets sparande var oförändrat, se tabell 2.2.

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall-	Utfall
	BP2010	2010	BP2010	2009
Staten	-110	-18	92	-26
Ålderspensionssystemet	3	5	2	5

Kommunala sektorn	0	2	2	-9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden 2001–2010. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar

sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårs- genomsnitt bör hänsyn även tas till det genom- snittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Därutöver redovisas även historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2007 omfattar följaktligen perioden 2003–2010. En fördel med sjuårs- indikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till konjunkturläget under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet, vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt upp- stått till följd av ett svagt konjunkturläge.

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Finansiellt sparande	3,6	1,6	-1,5	-1,3	0,4	1,9	2,2	3,6	2,2	-0,9	-0,3
Bakåtblickande tioårssnitt										1,2	0,8
Konjunkturjusterat1										1,5	1,3
Sjuårsindikatorn				0,8	0,9	0,9	1,0	1,1

Konjunkturjusterat1				0,9	0,8	0,8	1,4	1,7
Strukturellt sparande	1,8	1,8	–0,8	-0,2	0,5	1,8	0,8	1,1	1,8	3,0	1,9

BNP-gap	0,8	-0,5	-0,8	-1,4	-0,6	-0,8	1,8	3,2	0,5	-6,7	-3,8

Sjuårssnitt				-0,2	0,1	0,3	-0,6	-0,9
Bakåtblickande tioårssnitt										-0,5	-0,9

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett BNP-gap, dvs. skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, och en bedömning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunktur- förändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 2.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet som regeringen gör i 2011 års ekonomiska vårproposition.

Avstämning av överskottsmålet t.o.m. 2010

År 2010 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -0,3 procent av BNP (se tabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2001–2010 uppgick till 0,8 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet något lägre än normalt mätt med BNP-gapet, -0,9 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet 2001–2010 är därför

1,3 procent av BNP. Det strukturella sparandet

2010 beräknas till 1,9 procent av BNP.

Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis negativa BNP-gap 2009 och 2010 som är mycket stora i ett historiskt perspektiv (se tabell 2.3). Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNP- gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet justeras fullt ut för det genom- snittliga BNP-gapet om den ska vara en god indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen av om det finansiella sparandet varit förenligt med överskottsmålet bör därför vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning av det ojusterade och justerade tioårssnittet visar då att det finansiella sparandet i genomsnitt var i linje med överskottsmålet 2001–2010.

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella sparandet och BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För 2003–2007 visar tabellen att det genomsnittliga finansiella sparandet under perioderna 2000– 2006, 2001–2007, 2002–2008, 2003–2009 respektive 2004–2010, ligger nära 1 procent av BNP. Eftersom motsvarande sjuåriga medel- värden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det finansiella sparandet låg i linje med överskottsmålet under dessa perioder också värderat med denna indikator.

Skr. 2010/11:101

Det finns dock en viss tendens till gradvis växande negativa BNP-gap mot slutet av perioden, vilket bidrar till att den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ökar.

Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under den senaste tioårsperioden och sjuårsindikatorn på ett sparande som ligger i linje med överskottsmålet 2000–2010.

2.2Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se tabell 2.4).

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- gripande restriktionen som begränsar budget- processen i termer av totala utgifter. Under hela perioden – från det att nivån på taket fastställs till dess att budgetåret är slut – understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.

Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- taket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå	744	767	810	847	877	894	931	949	971	989	1 018

Tekniska justeringar	23	24	2	-25	-19	-24	-24	0	-14	0	6
Reella justeringar1	-2							-11
Utgiftstak, slutligt fastställt	765	791	812	822	858	870	907	938	957	989	1 024

Takbegränsade utgifter	760,0	786,3	811,6	819,1	855,6	864,3	895,2	910,1	943,4	964,6	985,9
Budgeteringsmarginal	5,0	4,7	0,4	2,9	2,4	5,7	11,8	27,9	13,6	24,4	38,1

Not: För åren 1997–1999 se Årsredovisning för staten 2009

1Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.

I budgetpropositionen för 2008 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2010 skulle uppgå till 1 018 miljarder kronor.1 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget.

Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts av utgiftstaket för 2010, sedan det fastställdes, redovisas i tabell 2.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2010 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar.

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010

Miljarder kronor

	2010
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008)	1 018
Tekniska justeringar i BP 2009

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt
grundavdrag till pensionärer	1,95

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,25

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd
gräns för reseavdrag	-0,29

Ny nivå i BP 2009	1 020

Tekniska justeringar i BP 2010

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
särskilt grundavdrag till pensionärer	3,50

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. breddad
bas kommunal fastighetsavgift	-0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark	0,28

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,53

Bruttobudgetering av stöd till idrotten	0,76

Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av
kostnadsmässig budgetering	-1,23

Ny nivå i BP 2010	1 024
Tekniska justeringar i BP 2011

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,13

Slutligt utgiftstak	1 024

1 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2010 i 2007 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i 2007 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de


takbegränsade	utgifterna,		2010	till
985,9 miljarder kronor.		Därmed	underskred
utgifterna utgiftstaket		med en	marginal	på

38,1 miljarder kronor (tabell 2.6).

De takbegränsade utgifterna blev 20,8 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
14	Arbetsmarknad	-19,8
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-2,7
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-1,8
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	-1,6

Skr. 2010/11:101

Inom några områden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010:

Utgiftsområde		Mdkr
24	Näringsliv	3,0
6	Migration	1,3
9	Avgiften till Europeiska unionen	0,7

I kapitel 5, Utfallet för statens budget, redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	20101	2010	SB 2010	2009
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor	783,2	763,0	-20,2	744,8
Ålderspensionssystemet
vid sidan av budgeten	223,5	222,9	-0,6	219,8
Takbegränsade utgifter	1 006,7	985,9	-20,8	964,6

Budgeteringsmarginal	17,3	38,1	20,8	24,4

Utgiftstak för staten	1 024			989

1 Den av riksdagen i december 2009 fastställda budgeten för 2010, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2010.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 222,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2010.

2.3Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2010 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-


gick	då till 33,9 miljarder kronor. I utfallet			för
2010	uppgick budgeteringsmarginalen			till
38,1 miljarder kronor.		Det	betyder	att

budgeteringsmarginalen har blivit 4,2 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2010 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.

Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2010 till utfallet för 2010

Miljarder kronor

	2010
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2008	33,9

Reformer	-38,5
Reviderad pris- och löneomräkning	-0,4
Övriga makroekonomiska förändringar	2,8
Volymförändringar	24,2
Övrigt1	16,0
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen	4,2

Budgeteringsmarginal i utfallet för
2010	38,1

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar

Sammantaget har 38,5 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009.2 I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen åtgärder i syfte att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb, så som ökade resurser till kommuner och landsting samt satsningar på infrastrukturen, hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, rättsväsendet och utbildningsområdet.

Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,8 miljarder

2 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statens budget 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avsågs att användas då.

kronor större. I 2009 års ekonomiska vårproposition reviderades utgifterna upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och med budgetpropositionen för 2010 har utgifterna emellertid reviderats ner när det gradvis blivit klart att de makroekonomiska effekterna av finanskrisen skulle bli begränsade.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 24,2 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp som volymerna successivt har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2010 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar upp- gick till 31,7 miljoner 2010, vilket är 36 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2010 till ca 442 000, vilket är ca 13 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 16,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.3

Skr. 2010/11:101

En stor del av förändringen till följd av övriga faktorer härrör från budgetpropositionen för 2010 (prop. 2010/09:1).4 Bland annat bedömdes utgifterna för ålderspensionssystemet bli 3,2 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010, då de beräknades med balansering samt treårs glidande medelvärde av AP-fondernas värdetillgångar, än i 2009 års ekonomiska vårproposition där utgiftsprognosen baserades på ett beräkningstekniskt antagande om ett balanstal på 1,0000. Vidare bedömdes utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bli 3,6 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010 än i 2009 års ekonomiska vårproposition till följd av övriga faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter från tredje land, dels på att Sveriges andel av EU:s samlade BNI minskade kraftigt, främst på grund av kronförsvagningen.

Utöver detta har utfallet 2010 på vissa områden till följd av övriga faktorer blivit lägre än i den ursprungliga beräkningen av statens budget för 2010. Till exempel har utgifterna blivit lägre p.g.a. att satsningar inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inte genomförts som planerat, att färre lärare och förskolepersonal deltog i fortbildning än beräknat samt att det uppstått förseningar i väginvesteringsprojekt.

3 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

4 I tabell 8.8 i budgetpropositionen för 2010 beskrivs förändringen jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition utifrån samma kategorier som i tabell 2.7 i detta avsnitt.

Utveckling av statens ekonomi

Skr. 2010/11:101

3 Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över utvecklingen av statens budget. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag.

3.1Utvecklingen av statens budget

3.1.1Statens budgetsaldo

Statens budgetsaldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Utfall för statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	810,3	863,7	901,3	709,5	779,5
Statens skattein-	806,3	815,5	808,7	705,8	779,5
komster
Övriga inkomster	4,0	48,2	92,5	3,8	0,0

Utgifter m.m.	791,9	760,5	766,1	885,7	780,6

UO 1–25 och 27	716,1	721,9	742,1	744,8	763,0
Statsskuldsräntor
m.m. UO 26	49,5	47,3	48,2	36,5	23,4
Kassamässig korri-
gering	-1,1	-4,3	-27,9	-0,3	3,4
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	27,5	-4,3	3,7	104,7	-9,2
Budgetsaldo	18,4	103,2	135,2	-176,1	-1,1

Statens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bl.a. hög hushållskonsumtion. Samtidigt minskar de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna. I konjunkturnedgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till att statens finanser försämras.

Åren 2006–2008 stärktes budgetsaldot snabbt från 18 miljarder kronor 2006 till ett rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor 2008. Det goda ekonomiska läget förklarar en stor del av budgetöverskottet 2008. En betydande del av överskottet förklaras även av försäljningar av statliga aktieinnehav, främst från Vin & Sprit AB och Vasakronan AB. På samma sätt förklarar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången en stor del av budgetunderskottet 2009. På bara ett år försämrades budgetsaldot med 311 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Drygt hälften av underskottet 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor för Riksbankens räkning för att förstärka valutareserven.

Statens finanser har hämtat sig snabbt från den finansiella och ekonomiska kris som inleddes under hösten 2008. Statens budget visade i stort sett balans 2010 då underskottet uppgick till 1 miljard kronor. Konjunktur- återhämtningen innebar bl.a. högre skatt på arbete och ökade inkomster från mervärdesskatt. Samtidigt minskade utgifterna med ca 100 miljarder kronor i förhållande till 2009. I stort sett hela minskningen berodde dock på den tillfälliga utgiftsökningen 2009 till följd av upplåningen till Riksbanken. Att

Skr. 2010/11:101

utgifterna exklusive lånet till Riksbanken var i stort sett oförändrade i förhållande till 2009 förklaras huvudsakligen av de låga statsskulds- räntorna 2010. Räntenivåerna var mycket låga och statsskuldsräntorna de lägsta sedan 1980.

3.1.2Inkomster på statens budget

Mellan 2006 och 2008 ökade inkomsterna på statens budget med knappt 91 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången bidrog däremot till ett dramatiskt fall av inkomsterna med nästan 192 miljarder kronor 2009. År 2010 ökade inkomsterna med ca 70 miljarder kronor. Variationerna mellan åren är i första hand en återspegling av makroekonomiska förändringar, men de beror också på regeländringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.

I tabell 3.2 redovisas inkomsterna på statens budget för 2006–2010 enligt den struktur som gällde för den beslutade budgeten avseende 2010. I tabell 3.2 visas även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat, dvs. under det år den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skatteintäkterna har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster, dvs. inkomster på statens budget exklusive statens skatte- inkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 och 7000. Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar från statens aktier. Förutom bolagens ordinarie utdelningar påverkas inkomsterna av extrautdelningar av engångskaraktär, främst beroende på försäljningar av aktieinnehav i andra bolag.

Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 18 miljarder kronor 2007 från försäljning av aktier i Telia Sonera AB. Under 2008 sålde staten sitt innehav i OMX AB, V&S Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB, där Vasakronan AB ingick, för 76,5 miljarder kronor.

Inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas bl.a. skatter som tillfaller EU såsom den momsbaserade EU- avgiften och tullmedel. Sverige har från och med 2007 rabatt på avgiften och betalar endast en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades 2009 och då gjordes en retoraktiv återbetalning för 2007 och 2008, vilket medförde att avgiften blev ca 9 miljarder kronor lägre 2009.

Tabell 3.2 Inkomster på statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår		2006	2007	2008	2009	2010
	Statens skatteintäkter	799,7	825,2	787,0	736,5	777,0
	Periodiseringar	6,6	-9,7	21,8	-30,7	2,5
1000	Statens skatteinkomster	806,3	815,5	808,7	705,8	779,5
2000	Inkomster av statens verksamhet	43,4	66,5	53,0	48,1	41,8
3000	Inkomster av försåld egendom	0,1	18,0	76,5	0,1	0,2
4000	Återbetalning av lån	2,1	2,0	1,9	1,7	1,7
5000	Kalkylmässiga inkomster	7,8	8,2	8,7	8,9	8,9
6000	Bidrag från EU	12,4	13,0	11,0	11,7	13,0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-48,2	-51,9	-56,2	-66,8	-65,5
8000	Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot	-13,7	-7,7	-2,4	0,0	0,0
Statens övriga inkomster (2000–8000)		4,0	48,2	92,6	3,8	0,0
Inkomster på statens budget		810,3	863,7	901,3	709,5	779,5

Inom inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som ges som krediteringar på skattekonto och som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Krediteringen för jämställdhetsbonus redovisas under denna inkomsttyp. Jämställdhetsbonusen för 2010 uppgick till 27 miljoner kronor. Det stora flertalet skatte- kontokrediteringar som har funnits tidigare under denna inkomsttyp har upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter mellan 2006 och 2010. Den offentliga sektorns skatteintäkter beräknas uppgå till 1 500 miljarder kronor 2010, vilket är 87 miljarder kronor högre än 2006. Det motsva- rar en genomsnittlig utvecklingstakt på 1,5 procent per år. Under 2006–2010 har regeländringarna på skatteområdet bidragit till att sänka skatteintäkterna med ca 108 miljarder kronor. Justerat för detta har skatteintäkterna ökat med i genomsnitt 3,2 procent per år.

Förändringar under skatt på arbete

Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat- terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den relativt snabba konjunktur- återhämtningen mellan 2009 och 2010 medför att lönesumman bedöms öka med 3,0 procent. Det kan jämföras med en utvecklingstakt på 0,3 procent som låg till grund för prognosen till statens budget för 2010.

Sedan 2007 har regeringen genomfört ett flertal förändringar som påverkar intäkterna från skatt på arbete. Till de mest betydelsefulla hör införandet av jobbskatteavdraget, skattere- duktionen för hushållstjänster och sänkta ar- betsgivar- och egenavgifter. År 2009 höjdes dessutom skiktgränsen för statlig inkomstskatt och en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer.

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i

Skr. 2010/11:101

flera steg. År 2008 slopades den särskilda löne- skatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspen- sionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18–24 år. År 2009 utökades nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år. Det sammanlagda uttaget av ar- betsgivar- och egenavgifter generellt sänktes med 1 procentenhet fr.o.m. 2009.

År 2010 förstärktes jobbskatteavdraget med ett fjärde steg, vilket bedömdes minska intäk- terna från skatt på arbete med 10 miljarder kro- nor. Grundavdraget för pensionärer höjdes yt- terligare, vilket förväntas minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare 3,5 miljarder kro- nor. För kommunernas del kompenserades höj- ningen genom en motsvarande höjning av stats- bidragen. År 2010 genomfördes även ytterligare minskning av egenavgifterna för enskilda när- ingsidkare, vilket förväntas resultera i skatte- minskning motsvarande 1,6 miljarder kronor.

Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänktes 2010 till 5,95 procent av avgiftsunderla- get. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgif- terna höjdes samtidigt till 4,65 procent av avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av de båda avgifterna skulle ske inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänktes den all- männa löneavgiften till 6,03 procent.

Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för hushållstjänster, s.k. RUT-avdrag (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181). Skattereduktionen utvidgades i slutet av 2008 till att även omfatta reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder, ROT-avdrag (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246). Den ekonomiska återhämtningen har lett till att intresset för hushållstjänster har ökat successivt. År 2010 beräknas skattereduktionen för husarbete (ROT- och RUT-avdrag) uppgå till drygt 14 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2010.

Förändringar under skatt på kapital

Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av skatt på de taxerade kapitalvinsterna. År 2007 var de taxerade kapitalvinsterna som högst och uppgick till 172 miljarder kronor. Den kraftiga ned- gången på börsen 2008, i kombination med den

Skr. 2010/11:101

finansiella oron under året, medförde att kapital- vinsterna föll till 102 miljarder kronor 2008. Kapitalvinsterna föll ytterligare under 2009, men förväntas öka något 2010. År 2010 beräknas intäkterna från skatt på kapital, hushåll uppgå till knappt 30 miljarder kronor.

Som en följd av konjunkturnedgången och den finansiell oron föll intäkterna från skatt på företagsvinster kraftigt 2008. Intäkterna uppgick till 83 miljarder kronor, vilket är ca 22 miljarder kronor lägre än året innan. Men redan 2009 ökade intäkterna igen och uppgick till ca 87 miljarder kronor. Vinsterna i verkstadssek- torn föll även 2009, men flera andra branscher återhämtade sig redan under 2009 och ökade sina vinster. Under 2010 beräknas företagens intäkter öka ytterligare vilket leder till högre vinster. In- täkterna från skatt på företagsvinster beräknas uppgå till 102 miljarder kronor.

Förändringen av intäkterna från fastighetsskatten förklaras huvudsakligen av de regeländringar som gjorts mellan 2006–2008. År 2006 infördes en begränsning av skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medförde att intäkterna från fastighetsskatten och fastighetsavgiften blev lägre 2008 än 2007. År 2009 ökade intäkterna till följd av fastighetstaxeringen och 2010 beräknas intäkterna uppgå till drygt 25 miljarder kronor.

Förändringar under skatt på konsumtion och in- satsvaror

Den största delen av intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror kommer från mer- värdesskatt. Intäkternas utveckling påverkas framförallt av utvecklingen av hushållens kon- sumtion.

Åren 2006 och 2007 ökade de underliggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab- bare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra säl- lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklaring till den snabba ökningen i mervärdesskatteintäkterna under perioden var att investeringarna ökade re- lativt mycket.

Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för vid tidpunkten för färdigstäl- landet. Övergången till de nya reglerna innebar att det under 2008 gjordes debiteringar både en- ligt det gamla och nya systemet. Den bedömdes medföra en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009.

Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un- der andra halvåret 2008, till följd av den globala konjunkturnedgången. Som en följd av detta dämpades även utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatten. En svag konsumtionsutveck- ling under 2009 i kombination med minskade investeringar och låg försäljning av bilar med- förde att mervärdesskatteintäkterna i princip var oförändrade mellan 2008 och 2009.

År 2010 tog hushållens konsumtion åter fart. Bland annat ökade konsumtionen av bilar starkt. Samtidigt ökade investeringarna, särskilt byggin- vesteringarna, igen. Sammantaget har detta medfört att intäkterna från mervärdesskatten be- räknas uppgå till 324 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än 2009.

Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak samt energi- och koldioxidskatten med konsumentprisindex.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2006 till drygt 110 miljarder kronor och har sedan dess ökat successivt till 125 miljarder kronor 2010. Åren 2007 och 2008 ökade punktskatterna relativt mycket, med 3,7 procent respektive år.

Den svaga utvecklingen i ekonomin påverkade intäkterna från punktskatterna, men i mindre grad än många andra skatter. År 2009 ökade intäkterna från punktskatterna med 2,4 procent. Utvecklingen av intäkter från punktskatter förklaras även i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen av intäkterna från skatt på tobak till stor del på regeländringar och då i huvudsak de skattesatshöjningar som infördes den 1 januari 2007. År 2008 höjdes koldioxidskatten, vilket ledde till högre skatteintäkter. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från

skatt på vägtrafik med knappt 4 miljarder kronor 2006–2010.

Intäkterna från energi- och koldioxidskatten utgör ca 55 procent av intäkterna från punktskatter. År 2006 uppgick intäkterna från

energi-	och	koldioxidskatten		till drygt
38 respektive knappt			25 miljarder	kronor och
uppgick	2010	till	41 respektive	27 miljarder
kronor.

Energi- och koldioxidskatterna påverkas i relativt hög grad av konjunkturen. År 2009 ökade energi- och koldioxidskatten med 3,3 procent respektive 1,3 procent. Till följd av

Skr. 2010/11:101

den starka konjunkturåterhämtningen och det ovanligt kalla vädret ökade skatteintäkterna 2010 relativt mycket och intäkterna från energiskatten ökade med 2,7 procent, medan intäkterna från koldioxidskatten ökade med så mycket som 4,8 procent.

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick 2006 till 8,6 respektive 10,7 miljarder kronor och har fram till och med 2009 ökat stadigt till 10,6 respektive 12,1 miljarder kronor.

År 2010 blev intäkterna från skatt på såväl alkohol som tobak marginellt lägre än 2009.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	857,2	873,6	909,0	867,1	874,9
Direkta skatter	490,1	483,0	497,5	475,7	475,5
Kommunal skatt	454,1	479,1	503,4	511,1	525,6
Statlig skatt	41,0	44,8	48,0	40,1	41,7
Allmän pensionsavgift	77,3	81,1	85,2	86,8	89,4
Skattereduktioner m.m.	-82,4	-122,0	-139,2	-162,5	-181,3
Artistskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Indirekta skatter	367,0	390,6	411,5	391,4	399,3
Arbetsgivaravgifter	357,0	382,1	404,1	392,4	403,7
Egenavgifter	10,9	11,8	12,1	11,5	12,4
Särskild löneskatt	28,9	30,2	32,6	32,5	33,5
Nedsättningar	-8,8	-10,5	-13,3	-20,5	-24,9
Tjänstegruppliv	1,2	0,9	1,2	0,9	1,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-22,3	-23,9	-25,1	-25,4	-26,4
Skatt på kapital	192,2	208,7	163,5	160,2	180,9
Skatt på kapital, hushåll	37,4	49,7	26,3	24,9	29,8
Skatt på företagsvinster	99,2	104,6	83,0	86,5	102,2
Avkastningsskatt	11,1	12,8	15,2	12,3	11,5
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25,0	25,9	24,0	25,3	25,3
Stämpelskatt	9,5	9,4	9,4	8,1	9,0
Förmögenhetsskatt	6,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Kupongskatt m.m.	3,7	6,3	5,5	3,1	3,1
Arvs- och gåvoskatt	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror	375,3	399,0	418,7	422,9	449,4
Mervärdesskatt	265,2	284,8	300,3	301,5	324,4
Tobaksskatt	8,6	9,7	9,9	10,6	10,6
Skatt på etylalkohol	4,2	4,2	4,2	4,4	4,3
Skatt på vin m.m.	3,8	4,0	4,1	4,4	4,6
Skatt på öl	2,7	2,8	3,1	3,3	3,2
Energiskatt	38,2	38,2	38,8	40,1	41,2
Koldioxidskatt	24,7	25,1	25,7	26,1	27,3
Övriga skatter på energi och miljö	4,7	4,7	5,1	4,1	4,7
Skatt på vägtrafik	11,8	13,1	16,0	16,4	16,4
Skatt på import	5,2	5,9	5,9	5,2	5,7
Övriga skatter	6,3	6,5	5,6	6,7	7,1
Restförda och övriga skatter	-1,8	-0,8	-3,3	-3,3	2,2
Restförda skatter	-5,4	-7,6	-8,2	-7,8	-5,7
Övriga skatter	3,5	6,8	4,9	4,5	7,9
Totala skatteintäkter	1 422,8	1 480,5	1 487,9	1 446,9	1 507,4
Avgår: EU-skatter	-9,4	-7,3	-7,3	-6,8	-7,1
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 413,5	1 473,2	1 480,6	1 440,1	1 500,3
Avgår: Kommunal inkomstskatt	-454,1	-479,1	-515,5	-524,8	-539,5
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	-159,6	-168,9	-178,1	-178,8	-183,8
Statens skatteintäkter	799,7	825,2	787,0	736,5	777,0

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions- kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Skr. 2010/11:101

För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009 och tidigare år

Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning för
avtalspensioner1	1 295
Uppskjuten beskattning för
individuellt pensionssparande1	336
Uppskjuten beskattning vid
försäljning av privatbostad2	242
Periodiseringsfonder3	204

Källor: 1Försäkringsförbundet, 2Skatteverket, 3egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.

3.1.3Utgifter på statens budget

För att möjliggöra jämförelser av utgifterna på statens budget över tid redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) 2006– 2010. Tidsserierna är angivna i 2010 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur 2006–2010 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2010 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per ut- giftsområde 2006–2010. Skillnader i fördel- ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel- styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statens budget är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar således att utgifterna på statens budget minskade av tekniska skäl med 3,1 miljarder kronor 2006 (och med 2,9 miljarder kronor 2005). Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för

Skr. 2010/11:101

större tekniska förändringar5. De är kursiverade i tabell 3.5.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar 2006–2010. Flera utgiftsområden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

Under 2006–2010 varierade de makro- ekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd har ökat mellan 2006–2010.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna 2006–2010 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet.

Ett exempel på en engångshändelse som på- verkar de takbegränsade utgifterna återfinns un- der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007 och 2008.

Nedan kommenteras några av de utgifts- områden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2006 och 2010.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1 procentenhet under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 3,9 procentenheter mellan 2006 och

2010. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 1 procentenhet under perioden 2006– 2010. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från knappt 44 miljarder kronor 2006 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslös- hetsförsäkringen och färre antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. År 2010 är utgifterna ca 37,5 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa ökat. Arbetslösheten vände dock nedåt under loppet av 2010.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio- den 2006–2010. Ökningen mellan 2006 och 2010 är inte anmärkningsvärt stor men variationen mellan åren inom perioden är det. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringarna på infrastrukturlån om 10 respektive 25 miljarder kronor som genomfördes 2007 och 2008.

5 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2010. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.

			Andel i procent av de takbegränsade utgifterna						Miljarder kronor
Utgiftsområden			2006	2007	2008	2009	2010	2006	2007	2008	2009	2010
Utgiftsområden			2006	2007	2008	2009	2010	2006	2007	2008	2009	2010
1	Rikets styrelse	1,2		1,2	1,2	1,3	1,2	10,6	10,6	11,0	12,2	11,7
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,3		1,2	1,2	1,2	1,2	11,8	11,2	11,4	12,0	12,1

3	Skatt, tull och exekution	1,0		1,1	1,0	1,0	1,0	9,0	9,7	9,4	9,4	9,4

4	Rättsväsendet	3,2		3,4	3,5	3,5	3,6	28,5	30,6	32,7	33,6	35,5
5	Internationell samverkan	0,2		0,2	0,2	0,2	0,2	1,4	1,6	1,8	1,8	2,0

6	Försvar och samhällets krisberedskap	4,9		5,1	4,6	4,4	4,6	44,3	46,5	43,0	42,1	45,7

7	Internationellt bistånd	2,9		2,8	2,9	3,1	2,7	25,9	25,4	27,5	29,6	26,7
8	Migration	0,5		0,6	0,7	0,7	0,7	4,5	5,3	6,1	6,5	7,1

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	4,7		5,1	5,2	5,5	5,7	42,2	46,7	49,1	53,1	56,0

10	Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp	14,0		13,1	12,3	11,4	10,1	125,7	119,5	115,9	110,0	99,9
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	5,0		4,8	4,5	4,4	4,2	45,0	43,7	42,6	42,3	41,5

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	7,1		7,1	7,0	7,1	7,1	63,7	64,9	66,4	68,1	70,2

13	Integration och jämställdhet	0,4		0,5	0,5	0,6	0,5	3,4	4,3	5,0	5,3	5,2
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	7,8		6,0	5,1	6,3	7,0	69,5	54,9	47,8	60,6	68,6

14	Justerat för teknisk förändring1	8,0		6,3	5,1	6,3	7,0	71,6	57,1	47,8	60,6	68,6
15	Studiestöd	2,3		2,2	2,1	2,2	2,3	20,6	19,7	19,5	21,4	22,6
16	Utbildning och universitetsforskning	5,1		4,6	4,7	5,1	5,4	46,1	41,8	44,1	48,9	53,2

16	Justerat för teknisk förändring1	4,6		4,6	4,7	5,1	5,4	41,3	41,7	44,1	48,9	53,2
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	1,1		1,1	1,1	1,1	1,1	9,6	10,1	10,1	10,3	11,3
17	Justerat för teknisk förändring1	1,1		1,2	1,1	1,1	1,1	10,3	10,8	10,8	11,0	11,3
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande	0,3		0,3	0,2	0,2	0,2	2,9	2,4	2,1	1,9	1,6
	samt konsumentpolitik

19	Regional tillväxt	0,4		0,3	0,3	0,3	0,3	3,3	2,9	2,8	3,2	3,2

20	Allmän miljö- och naturvård	0,5		0,5	0,5	0,5	0,5	4,5	4,3	4,7	5,2	5,2
21	Energi	0,2		0,2	0,2	0,3	0,3	1,6	2,2	2,1	3,0	2,7

22	Kommunikationer	3,5		4,9	6,5	4,2	4,0	31,0	44,3	61,5	40,6	39,8

23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	2,3		1,7	1,7	1,7	1,8	21,0	15,5	16,5	16,4	17,4
24	Näringsliv	0,4		0,5	1,4	0,7	0,9	3,9	4,3	12,8	6,6	8,5

25	Allmänna bidrag till kommuner	6,7		8,0	6,9	8,5	7,7	60,2	73,0	64,8	81,6	75,7

25	Justerat för teknisk förändring1	7,2		7,2	7,5	8,9	7,7	64,8	65,5	70,3	85,7	75,7
26	Statsskuldsräntor m.m.2							49,5	47,3	48,2	36,5	23,4
27	Avgiften till Europeiska unionen	2,9		2,9	3,3	2,0	3,1	25,9	26,6	31,5	19,2	30,4

	Summa utgiftsområden							765,5	769,2	790,3	781,3	786,4
	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens	20,0		20,7	21,3	22,8	22,6	179,1	188,2	201,4	219,8	222,9
	budget
	Takbegränsade utgifter	100,0		100,0	100,0	100,0	100,0	895,2	910,1	943,4	964,6	985,9

	Budgeteringsmarginal	1,3		3,1	1,4	2,5	3,9	11,8	27,9	13,6	24,4	38,1

	Utgiftstak för staten							907,0	938,0	957,0	989,0	1024,0

1De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i budgetpropositionen, se bl.a. prop. 2009/10:1, Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 4.6.

2Ingår inte i takbegränsade utgifter.

Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skr. 2010/11:101

3.2Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och

balansräkningarna 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Statens netto-
förmögenhet	-635	-499	-410	-384	-358

Statsskulden	1 220	1 115	1 062	1 149	1 113

Transfere-
ringar exkl.
avsättningar	759	762	768	789	831

Kostnader för
statens egen
verksamhet	202	195	210	217	223
Skatteintäkter	964	990	968	903	965

Årets överskott
enl. resultat-
räkningen	104	127	92	27	53

Inga väsentliga förändringar av redovisnings- principer som påverkar denna tabell har skett under perioden.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.1 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten är negativ, men har förbättrats med 277 miljarder kronor mellan 2006 och 2010. Resultaträkningens överskott, som ackumulerat uppgår till 403 miljarder kronor åren 2006–2010, är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens förbättring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resultatandelar i dotter och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Under motsvarande period har statsskulden minskat med 107 miljarder kronor.

Diagram 3.1 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010

Miljarder kronor

2006	2007	2008	2009	2010
0
-200
-400
-600
-800
-1000
-1200
-1400
Nettoförmögenhet			Statsskuld

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statens budgetsaldo visade ett underskott på 1,1 miljarder kronor 2010. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kronor 2010. Detta trots att budgeten i princip var i balans.

Att statskulden minskade beror på skuldkorrigeringar, vilka minskade statsskulden med 35 miljarder kronor. Den viktigaste korrigeringen var omvärderingar av valutaskulden, inte minst beroende på att kronan stärktes markant under 2010. Statsskulden minskade med 25 miljarder kronor beroende på omvärdering av valutaskulden. Även Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar spelar roll. De var nära noll vid slutet av 2010, en minskning med 4 miljarder kronor sedan årets början.

Den statsskuld som redovisas i Årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden och de räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkar även förändringar i

myndigheters innehav av statspapper statsskulden enligt årsredovisningen.

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010

Miljarder kronor

	RGK		RGK,	Övriga	Elimineras i
	RGK		RGK,	myndig-	balansräk-
	(IG)	KAF	övrig	heter	ningen
Premieobliga-
tioner			0,4		0,4

Nominella
Stats-
obligationer	20,7	8,6		0,2	29,5
Reala
statsobliga-
tioner		8,2			8,2

Totalt	20,7	16,8	0,4	0,2	38,1

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 38,1 miljarder kronor 2010. Nästan hela beloppet avser Kärnavfalls- fondens och Insättningsgarantifondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgälds- kontoret redovisar är 38,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i årsredovisning för staten.

Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som betalats in.

Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds- kontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott (EDP).

Skr. 2010/11:101

Statsskuldens sammansättning och löptid

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Det övergripande målet med statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen lägger fast efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna anger i huvuddrag hur skulden ska fördelas mellan skuldslag och löptiden i respektive skuldslag.

Följande riktlinjer gällde för statsskuldens förvaltning 2010 enligt regeringsbeslut den 12 november 2009.

Löptiden för de tre skuldslagen skulle styras mot:

-Valutaskulden: räntebindningstid 0,125 år

-Realskulden: räntebindningstid 9,4 år

-Nominell kronskuld:

instrument med löptid upp till 12 år: räntebindningstid 3,2 år

instrument med löptid över 12 år: max volym 60 mdkr

Statsskuldens sammansättning skulle styras mot:

-Valutaskulden: 15 procent

-Realskulden: 25 procent

-Nominell kronskuld: 60 procent

Andelen valutaskuld uppgick till 14 procent i genomsnitt under 2010.6 Den viktigaste orsaken till att andelen låg under riktvärdet var den kraftiga kronförstärkningen under året. Realskuldens andel var däremot större än riktvärdet, i genomsnitt 26 procent under 2010. Riksgäldskontoret har möjlighet att avvika från riktvärdena i riktlinjerna inom angivna ramar.

Riksgäldskontorets vidareutlåning i utländsk valuta, som uppgick till 86 miljarder kronor, ingår i den redovisade konsoliderade statsskulden men inte i valutaskulden som den mäts i riktlinjerna från regeringen. En anledning är att det vore orimligt kostsamt att snabbt

6 Enligt regeringens riktlinjer mäts valutaskulden bl.a. exklusive lånet till Riksbanken i utländsk valuta, vilket förklarar skillnaden mot tabell 3.8.

Skr. 2010/11:101

minska den övriga valutaskulden för att hantera extra valutalån som de till Riksbanken. Dessutom påverkar vidareutlåning i utländsk valuta inte statsskuldens kostnader och valutarisker, eftersom de räntor låntagarna betalar (minst) täcker statens lånekostnader och fordringarna är i samma valuta som skulderna. Vidareutlåningen till Riksbanken och till Island uppgick till 84 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken gjordes under 2009 för att förstärka valutareserven. Lånet till Island ska bidra till att landet tar sig ur sin kris.

Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet under året, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongsmönster. Under 2010 var löptiden i genomsnitt 3,2 år för lån med löptid under 12 år.

Den reala kronskuldens löptid minskade från 10,1 år i början av 2010 till 9,1 år vid årets slut. Emissionerna var små i förhållande till den utestående skulden och inget reallån löpte ut. Förkortningen av löptiden avspeglar därför främst att utestående lån kom ett år närmare förfall. Under hela året låg valutaskuldens räntebindningstid på riktvärdet 0,125 år (motsvarande ett halvt kvartal). Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året.

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Nominella lån i
svenska kronor	754	683	651	631	632

Reala lån i
svenska kronor	200	199	186	190	211

Nominella lån i
utländsk valuta	266	233	225	328	270

Summa konsoli-
derad statsskuld	1 220	1 115	1 062	1 149	1 113

Den reala lånestocken uppgick till 211 miljarder kronor i slutet av 2010, vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2009. Huvudsyftet med reala lån är att minska risken. Genom att komplettera statsskulden med ett ytterligare skuldslag är staten mindre utsatt för vad som händer med de nominella räntorna.

Genom att Riksgäldskontoret gett ut reallån i stället för nominell kronskuld med motsvarande löptider har också en besparing gjorts med uppskattningsvis 3 miljarder kronor under 2010.

Nyckeltalet för jämförelser av detta slag är skillnaden mellan den reala räntan vid emissionstidpunkten och räntan vid samma tidpunkt på en nominell obligation med motsvarande löptid. Sammanlagt sedan reallån infördes 1994 är besparingen 31 miljarder kronor, varav 26 miljarder kronor är ännu inte realiserad vinst. En stor del av det ackumulerade orealiserade resultatet kommer från låga inflationstal under tidigare år.

Upplåningen i utländsk valuta minskade markant under 2010. Riksgäldskontoret gav ut obligationer i utländsk valuta för motsvarande 31 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 130 miljarder kronor under 2009. Riksgälds- kontoret kan även skapa valutaskuld med hjälp av valutaswappar. Det innebär att Riksgälds- kontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är exempelvis finansierad i kronor som sedan omvandlats till åtaganden i valuta med valutaswappar.

Valutaskuldens bokförda värde minskade med 58 miljarder kronor under 2010, varav orealiserade valutakursvinster svarade för 26 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen var att kronans värde ökade markant under året. Det minskar värdet av valutaskulden uttryckt i kronor.

Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2010 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 26 miljarder kronor. År 2009 ingick orealiserade valutavinster som minskade statsskuldens värde med 0,9 miljarder kronor. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 30 miljarder kronor.

Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lånekostnader.

I nominella lån i svenska kronor ingår privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2010 minskade privatmarknads- upplåningen med 8 miljarder kronor och var vid årets slut 62 miljarder kronor eller 5,6 procent av statsskulden.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2006–2010

Miljarder kronor

		2006	2007	2008	2009	2010
Nominella
statsobligationer		525	478	473	475	518
Ränte- och valuta-
swappar		-239	-226	-228	-249	-256
Statsskuldväxlar		252	170	139	115	85

Ränteswappar		94	112	134	121	126

Privatmarknadslån		63	63	81	70	62
Likviditetsförvalt-
ningsinstrument		45	69	50	108	45
Valutaterminer i
svenska kronor		14	17	2	-9	52
Nominella lån i
svenska kronor		754	683	651	631	632
Den	totala	volymen		premieobligationer

minskade under året med knappt 3 miljarder kronor och var vid årets slut 34 miljarder kronor. Riksgäldsspar minskade med ca 6 miljarder kronor till totalt 28 miljarder kronor 2010. Förklaring till minskningen är de låga räntorna. Under hösten 2008 gjordes dessutom väldigt stora insättningar på grund av den senaste finanskrisen. Volymen är nu tillbaka till de nivåer som rådde före den perioden.

Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden under 2010. För femårsperioden 2006–2010 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,9 miljarder kronor, varav resultatet för premieobligationer uppgick till nästan 0,8 miljarder kronor.

Upplåningen i statsskuldväxlar fortsatte att

minska.	Statsskuldväxlar		emitteras varannan
vecka	och	utgör	huvuddelen	av

Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Den utestående stocken statsskuldväxlar minskade från 115 miljarder kronor i början av 2010 till 85 miljarder kronor i december. Det avspeglar dels det låga lånebehovet, dels att Riksgäldskontoret prioriterar obligations- marknaden som den viktigaste marknaden på längre sikt. Växelstocken var i genomsnitt 99 miljarder kronor under 2010. Växelstockens storlek varierar över året.

Aktiv förvaltning

För att kunna minska kostnaderna för statsskul- den har Riksgäldskontoret möjlighet att ta posi-

Skr. 2010/11:101

tioner via aktiv förvaltning. En position innebär att exponeringen ökas eller minskas i ett till- gångsslag utifrån hur Riksgäldskontoret bedö- mer att värdet kommer att utvecklas. Ränte- och valutapositioner tas på de internationella mark- naderna. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma be- lopp. Utrymmet för risktagande styrs av reger- ingens årliga riktlinjer.

I september 2010 började Riksgäldskontoret en gradvis och förannonserad avveckling av en långsiktig position för en starkare krona. Posi- tionen byggdes upp under 2009 då den svenska kronan bedömdes som allt för svag. Bedöm- ningen var att kronan skulle stärkas när den fi- nansiella oron ebbat ut. Vid årsskiftet hade posi- tionen minskats från motsvarande 50 till 27 miljarder kronor. Den totala vinsten på posi- tionen, inklusive den orealiserade delen, uppgick då till 7,8 miljarder kronor. Hur stor den slutliga vinsten blir kan redovisas först när hela positio- nen är stängd. Avvecklingen kan komma att ta uppemot ett år i anspråk.

Vid sidan av strategiska positioner bedriver Riksgäldskontoret löpande aktiv förvaltning i utländsk valuta. Under 2010 gav den verksam- heten en förlust på 0,3 miljarder kronor. Under åren 2006–2010 var resultatet i genomsnitt knappt 0,2 miljarder kronor per år. Riksgälds- kontoret anlitar även externa förvaltare med uppdrag att ta löpande aktiva positioner. Under 2010 gav den externa förvaltningen en vinst på 0,3 miljarder kronor och bidrog således till att minska den samlade förlusten.

Statsskuldens kostnader

Utgifterna för statsskulden uppgick till ca 23 miljarder kronor 2010. Det är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009.

Belastningen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Ex- empelvis har valet av upplåningsteknik stor på- verkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

Skr. 2010/11:101

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sam- manfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträk- ningen, Nettokostnad för statsskulden).

Enligt resultaträkningen för 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009. Ökningen beror delvis på att redovisade orealiserade valu- takursdifferenser och att realiserade kursdiffe- renser samt ränteintäkter i upplåningsverksam- heten sammantaget ökade nettokostnaderna med 18 miljarder kronor jämfört med 2009. Räntekostnader på lån i utländsk valuta och rea- liserade kursdifferenser gick dock åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 11 mil- jarder kronor jämfört med 2009.

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Räntekostnader på lån i
svenska kronor	52	55	55	37	38
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta	23	26	21	12	7
Realiserade valutakurs-
differenser	6	2	-6	14	8
Realiserade kursdifferenser	6	4	5	2	8

Orealiserade valutakurs-
differenser	-15	0	17	-16	-8

Över- /underkurs vid emis-
sion m.m.	-7	-6	-7	-6	-7

Summa kostnader	65	81	85	43	46

Ränteintäkter i upplå-
ningsverksamheten	-28	-31	-28	-24	-20

Nettokostnader efter in-
täkter, exklusive skuld-
skötselåtgärder	37	50	57	19	26

Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+) exklusive
skuldskötselåtgärder	-9	4	19	-14	-14
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder	28	54	76	5	12

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är i nivå med 2009. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 5 miljarder kronor till

7 miljarder kronor. Minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknadsräntorna under 2010.

Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakurs- differenserna uppgick till 8 miljarder kronor 2010 och minskade därmed kostnaderna med 6 miljarder kronor jämfört med utfallet 2009 som uppgick till 14 miljarder kronor. Minskningen av valutakursförlusterna beror på den starkare kronan.

Under 2010 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 6 miljarder kronor, från 2 till 8 miljarder kronor.

De totala orealiserade valutakursdifferenserna, inklusive de orealiserade valutadifferenserna för skuldskötselinstrument, uppgick 2010 till totalt 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009 då motsvarande siffra var 30 miljarder kronor i orealiserad valutakursvinst. Att de orealiserade valutakursvinsterna fortsatt att öka beror på att kronan stärkts ytterligare under 2010.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. är på ungefär samma nivå som tidigare år, och medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor 2010.

Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 20 miljarder kronor uppgick årets nettokostnad för statsskulden, exklusive skuldskötselåtgärder, till 26 miljarder kronor 2010.

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 23 miljarder kronor och nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på 12 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot anslag respektive den kostnadsmässiga redovisningen i resultat- räkningen. Exempelvis att nollkupongräntor och andra upplupna räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statens budget och i resultaträkningen.

Transfereringar

I diagram 3.2 visas transfereringarna per sektor 2006–2010. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 72 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen, inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushålls- sektorn har ökat med 37 miljarder kronor eller 7 procent mellan 2006 och 2010. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensions- systemet med i transfereringar till ålders- pensionssystemet utan redovisas som transferering till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för 2006.

Diagram 3.2 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag

Transfereringar till hushåll

I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Som en följd av att utbetalda ålderspensioner överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas till pensionssystemet, är nettoöverföringen till ålderspensionssystemet (AP-fonderna) negativ fr.o.m. 2009, vilket redovisas som att AP-fonderna lämnar ett bidrag till staten (se Intäkter av bidrag). Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.11 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Socialförsäkring	419 618	427 972	438 751	457 535	453 656

Allmänna bidrag
till kommuner	109 359	123 709	120 734	124 824	147 434

Arbetsmarknad	68 169	48 786	40 106	49 993	55 610

Nettoöverföring
till premiepen-
sionssystemet	25 920	26 387	27 546	27 138	28 524

Avgiften till
Europeiska ge-
menskapen	26 066	26 498	31 080	18 820	30 108
Bistånd m.m.,
migration och
integration	29 262	29 880	33 769	35 214	33 384

Utbildning, stu-
diestöd	26 838	22 581	22 130	22 388	26 643

Nettoöverföring
till ålderspen-
sionssystemet,
AP-fonderna	7 334	5 916	3 542	-	-
Övrigt	46 589	50 017	49 881	53 224	56 067

Summa	759 155	761 746	767 539	789 136	831 426

Socialförsäkring

Diagram 3.3 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

500 000
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Läkemedelsförmånerna

Ersättning vid sjukdom och handikapp m.m.

Handikappolitik

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ålderspensioner m.m.

Kostnaderna för socialförsäkringar minskade 2010, för första gången under femårsperioden, med 3,9 miljarder kronor eller 1 procent jämfört med 2009. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 34 miljarder kronor eller 8 procent.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Ålderspensioner
m.m.	221 232	229 915	242 665	261 428	262 562
Ekonomisk trygghet
för familjer och barn	58 415	59 335	60 409	61 597	63 457
Handikappolitik	16 338	18 416	20 058	21 975	23 447

Ersättning vid
sjukdom och
handikapp m.m.	102 841	98 939	94 035	90 268	81 123
Läkemedelsförmå-
nerna	20 792	21 367	21 584	22 267	23 067
Summa transfere-
ringar	419 618	427 972	438 751	457 535	453 656

Kostnaderna för ersättning vid sjukdom och handikapp m.m. minskade med sammanlagt 22 miljarder kronor eller 21,1 procent under perioden 2006–2010. Området omfattar aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning och rehabilitering m.m. Från 2005 bröts den tidigare uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar har därefter minskat för varje år. År 2010 minskade kostnaden med 9,1 miljarder kronor eller 10,1 procent. Det förklaras av att antalet ersatta dagar fortsatt sjunka.

På övriga områden inom socialförsäkringen har kostnaderna ökat. Nominellt sett är den största ökningen på Ålderspensioner m.m. Detta område omfattar ålderspensioner vid sidan av statens budget, premiepensioner samt övrig ersättning vid ålderdom i form av garantipension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldre- försörjningsstöd (jfr. utg.omr. 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad mellan åren. De ökade pensions- kostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att nya ålderspensionärer har en högre genomsnittlig inkomstgrundad pension, men även på indexomräkning av pensionsbelopp. För 2010 var ökningen relativt liten, på grund av en negativ indexuppräkning, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Procentuellt har kostnaderna för handikappolitiken, med framför allt kostnader för statlig assistansersättning, ökat mest med 43,5 procent under perioden 2006– 2010 (se även not 4 till resultaträkningen).

I tabellerna visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	955 994	56	764 622	44	1 720 616
2007	971 518	55	788 215	45	1 759 733
2008	975 687	55	802 128	45	1 777 815
2009	1 014 629	55	843 501	45	1 858 130
2010	1 038 037	54	873 172	46	1 911 209

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

År 2010 var drygt 1,9 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, av dessa var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 11 procent sedan 2006.

Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2006–2010

Miljoner kronor

		Medel		Medel
		ersätt-		ersätt-
	Kvinnor	ning per	Män	ning per	Summa1
	kronor	månad	kronor	månad	Summa1
2006	92 053	8 024	107 609	11 728	199 662
2007	96 405	8 269	112 424	11 886	208 829

2008	102 011	8 713	119 672	12 433	221 683

2009	111 032	9 119	130 318	12 875	241 350
2010	112 497	9 031	131 279	12 529	243 776

1 December månads utbetalningar omräknade till årsbelopp.

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

Utbetalningarna av ålderspension uppgår för

2010 (i december månads nivå)	till nästan
244 miljarder kronor. Pensionerna	omfattar

inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension. Kvinnornas medelersättning per månad var 9 031 kronor och männens var 12 529 kronor, vilket är en sänkning av medelersättningen per månad för såväl kvinnor som män för första gången under perioden.


Kvinnornas		medelersättning		per	månad var
72 procent		av männens medelersättning 2010.
Det	innebär		dock	att	kvinnornas

medelersättning som andel av männens har ökat med 4 procentenheter från 2006 till 2010.

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	34 524 796	79	8 957 898	21	43 482 694
2007	35 856 090	79	9 434 538	21	45 290 628
2008	37 117 288	79	10 143 062	21	47 260 350
2009	37 169 343	78	10 669 822	22	47 839 165
2010	38 228 681	77	11 489 945	23	49 718 626

Källa: Försäkringskassan

Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 49,7 miljoner 2010, varav 77 procent uttagna av kvinnor och 23 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med 1 procentenhet medan andelen som tas ut av män har ökat med 1 procentenhet mellan 2008 och 2009, och ytterligare 1 procentenhet mellan 2009 och 2010, efter att ha legat på en konstant nivå tre år i rad.

Arbetsmarknad

Diagram 3.4 Arbetsmarknad 2006–2010

Miljoner kronor

80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2006	2007	2008	2009	2010
Arbetslöshetsersättning	Aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m.			Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade 2006–2010 med 12,6 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken gick ned fram till 2008, men under 2009 och 2010 har de åter ökat. Minskningen 2006–2008 förklarades av minskad arbetslöshet. På grund av lågkonjunkturen som inleddes hösten 2008 och som förstärktes 2009, har arbetslösheten åter ökat. Under 2010 minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning med nästan 1,7 miljarder kronor, men samtidigt ökade utgifterna för aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m. med 8,3 miljarder kronor.

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	114 300	47	131 300	53	245 600
2007	104 400	48	111 400	52	215 800
20071	148 400	50	149 200	50	297 600
2008	152 400	50	152 300	50	304 700
2009	185 800	46	222 400	54	408 200
2010	192 775	46	222 850	54	415 625

Källa: AKU, SCB

1 Omräknad statistik för 2007, avser personer i åldersintervallet 15-74 år

Tabell 3.16 visar antalet kvinnor och män som var arbetslösa i genomsnitt under 2006 till 2010. I oktober 2007 gjordes statistiken om enligt internationella rekommendationer och den omfattar nu personer i åldern 15–74 år. Tidigare var åldersintervallet 16–64 år. På grund av detta är statistiken jämförbar från och med den justerade raden för 2007. (Den markerade raden för 2007 visar jämförbar statistik med 2008 och framåt.)

Antalet arbetslösa var i genomsnitt 415 625 under 2010. Arbetslösheten fortsatte att öka under de två första kvartalen 2010 men vände därefter och var vid årsskiftet 2010/2011 nere på nivåer som motsvarar det första kvartalet 2009. Andelen arbetslösa män ligger kvar på knappt 54 procent av andelen arbetslösa personer.

Bistånd m.m., migration och integration

Diagram 3.5 Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010

Miljoner kronor

40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Bidrag via Sida	Bidrag via RK	Bidrag till migration och integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 4,1 miljarder kronor eller 14 procent 2006–2010.

Skr. 2010/11:101

I kostnaderna ingår utöver bistånd även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet. Den största procentuella ökningen under femårsperioden har skett för bidrag till migration och integration som ökat med 60,5 procent mellan 2006 och 2010. Under 2009 inträffade dock ett trendbrott och bidrag till migration och integration minskade med 4,4 procent, för att 2010 åter öka till samma nivå som 2008. De övriga biståndsposterna har minskat något 2010.

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.6 Utbildning och studiestöd 2006–2010

Miljoner kronor

30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat något under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 1 miljard kronor eller 7,3 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade med 2,7 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola,

folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män	Summa
	Antal	Procent	Antal	Procnt	Summa
2006	250 952	61	163 743	39	414 695
2007	252 363	61	159 923	39	412 286
2008	250 302	61	157 514	39	407 816
2009	266 810	60	177 132	40	443 942
2010	277 610	60	188 702	40	466 312
Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.18 Studerande med studielån 2006–2010
	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män	Summa
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	178 842	60	117 216	40	296 058
2007	173 311	61	111 339	39	284 650
2008	169 776	61	108 648	39	278 424
2009	179 016	60	120 725	40	299 741
2010	185 386	59	128 304	41	313 690

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.17 visar studerande med studiemedel 2006 till 2010. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick 466 312 studerande studiemedel under 2010, vilket är en ökning med 22 370 studerande jämfört med 2009. Av dessa hade 313 690 studielån medan 152 622 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Lånebenägenheten hos de studerande med studiemedel har minskat stadigt under den senaste femårsperioden. År 2010 fick fortfarande 60 procent eller 277 610 kvinnor och 40 procent eller 188 702 män studiemedel. Det är andra året i rad som andelen studerande med studiemedel ökar. Andelen har ökat kraftigt och är den allra högsta under hela perioden.

Statens egen verksamhet

Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen

verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.7.

Diagram 3.7 Statens egen verksamhet 2006–2010

Miljoner kronor

250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Avskrivningar och nedskrivningar Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

Kostnaderna	har ökat	totalt	med	knappt
30 miljarder	kronor eller	16	procent	under

perioden.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk).

De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 21,6 procent vid Rikspolisstyrelsen och lönekostnaderna för Försvarsmakten har ökat med 8,6 procent, Försäkringskassans lönekostnader har minskat med 12,3 procent i samband med bildandet av Pensions- myndigheten medan Arbetsförmedlingen lönekostnader har ökat med 24,6 procent.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler).

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Trafikverket som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten (se även not 9 Övriga driftkostnader).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön,

Skr. 2010/11:101

åldersgrupper och sektorer. 7 Avgränsningen av staten är densamma som i resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män

Antal1	2006	2007	2008	2009	20102
Kvinnor	109 678	109 357	107 601	108 545	110 032

Män	110 727	109 460	106 336	106 336	102 744
Summa	220 405	218 817	213 937	213 107	212 776

1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2010 utgjorde de knappt 5 400 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde knappt 16 800 personer 2010.

2I redovisningarna t.o.m. 2009 var Premiepensionsmyndigheten (med ca 200 anställda) undantagen. Dessa ingår nu i Pensionsmyndigheten, som i sin helhet ingår i underlaget.

Källa: Arbetsgivarverket

Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter var det totala antalet statligt anställda relativt stabilt. Sedan 2007 har antalet anställda åter börjat att minska. Denna utveckling har fortsatt fram till och med 2010.

Antalet anställda (med månadslön) har minskat med drygt 300 under 2010. Detta beror främst på att f.d. Banverket Produktion med ca 3 000 anställda, brutits ut ur Banverket och inte längre ingår i underlaget (ingår numera i Infranord AB). Övriga delar av f.d. Banverket ingår i Trafikverket. Bolaget InfraNord AB ingår som frivillig medlem i Arbetsgivarverket. I övrigt har Försäkringskassan minskat antalet anställda med omkring 1 000 personer.

Några myndigheter uppvisar i gengäld stora ökningar av antalet anställda; Arbetsförmed- lingen med ca 1 800 och polisväsendet med ca 1 200. Försvaret har ökat med nästan 900 anställda.

7 Antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

Skr. 2010/11:101

Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Den gradvisa utvecklingen mot fler kvinnor än män i staten har fortsatt. Kvinnornas andel närmar sig nu 52 procent. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och
kön	2006	2007	2008	2009	2010
–34	45 704	44 788	43 499	43 804	45 622
Kvinnor	51	51	52	52	51
Män	49	49	48	48	49
–35–44	55 673	56 280	55 913	56 142	56 662
Kvinnor	50	50	51	52	53
Män	50	50	49	48	47

45–54	57 113	56 052	54 311	53 376	52 917
Kvinnor	49	49	49	50	52
Män	51	51	51	50	48

55–	61 915	61 697	60 214	59 425	57 574
Kvinnor	50	50	50	50	51
Män	50	50	50	50	49

Källa: Arbetsgivarverket

Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2010 var ungefär densamma som 2009. Genomsnittsåldern har sjunkit marginellt och uppgår till 45,4 år (45,7 år 2009). År 2010 var ca 27 procent av de statanställda 55 år eller äldre, medan 22 procent var 34 år eller yngre. Det bör observeras att åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan olika myndigheter.

Antalet anställda redovisas på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksamhet.

Tabell 3.21 Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer

Sektor

Kön	2006	2007	2008	2009	2010
Affärsverk1	18 943	19 124	18 892	14 501	9 288
Kvinnor	25	26	27	29	35
Män	75	74	73	71	65

Universitet2	52 366	52 266	51 456	52 135	54 056
Kvinnor	53	53	54	54	53
Män	47	47	46	46	47

Försvar3	16 599	16 138	15 181	15 509	16 410
Kvinnor	21	21	19	19	19
Män	79	79	81	81	81

Övrig verk-
samhet4	132 497	131 289	128 408	130 962	133 022
Kvinnor	56	56	56	56	56
Män	44	44	44	44	44

1Affärsverk och infrastruktur.

2Universitet och högskolor.

3Försvarsmakten.

4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

De flesta statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda arbetar vid någon av de 40-talet myndigheter som har minst 1 000 anställda. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 60 myndigheter som har färre än 50 anställda.

Statens intäkter

Statens totala intäkter i resultaträkningen har ökat med 30 miljarder kronor (2,8 procent) sedan 2006. Efter nedgången mellan 2008 och 2009 ökade intäkterna med 84 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 (8,2 procent). I absoluta tal har skatteintäkterna ökat mest. Procentuellt har intäkter av bidrag ökat mest som följd av att AP-fonderna sedan 2009 lämnar ett nettobidrag till staten för ålderspensionerna. De finansiella intäkterna som inkluderar resultatandelar och realisationsvinster vid försäljning av statligt ägda aktier har minskat med drygt 2 procent.

Intäkter av bidrag innefattar framför allt bidrag från EU, med en stor andel för finansiering av olika utbetalningar av bidrag på jordbruksområdet, samt bidrag till universitet och högskolor.

Diagram 3.8 Statens intäkter 2006–2010

Miljoner kronor

1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Finansiella intäkter inkl. resultatandelar

Intäkter av bidrag

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Skatteintäkter

Skr. 2010/11:101

överskottet med 70 procent, eller med 65 miljarder kronor, till 27 miljarder kronor.

Diagram 3.10 Statens över- /underskott 2006–2010
Miljoner kronor
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2006	2007	2008	2009	2010
		Över/-underskott

Skatteintäkter

Skatteintäkterna i resultaträkningen ligger på ungefär samma nivå i början och slutet av femårsperioden. Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter minskade skatteintäkterna och mellan 2008 och 2009 var minskningen 64 miljarder kronor. Mellan 2009 och 2010 ökade skatteintäkterna återigen med 61 miljarder kronor.

Diagram 3.9 Skatteintäkter 2006–2010
Miljoner kronor
1 000 000
980 000
960 000
940 000
920 000
900 000
880 000
860 000
2006	2007	2008	2009	2010
	Skatteintäkter 2006-2010

Resultaträkningens över-/underskott

Av diagrammet framgår att den konsoliderade resultaträkningen har genererat överskott under hela perioden, med som mest drygt 127 miljarder kronor 2007. Mellan 2008 och 2009 minskade

Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. I tabell 3.22 redovisas både utom- och inomstatliga oförbrukade bidrag 2006–2010.

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Universitet och
högskolor	7 925	8 858	10 069	11 871	13 312
- inomstatliga	3 200	3 848	4 812	5 942	6 795
- utomstatliga	4 725	5 010	5 257	5 929	6 517

Länsstyrelser	2 216	2 553	2 253	2 186	2 107
- inomstatliga	2 128	2 496	2 190	2 085	2 010
- utomstatliga	88	57	63	101	97

Övriga	3 740	3 629	3 548	3 984	4 011
- inomstatliga	1 155	1 267	1 133	1 633	2 116
- utomstatliga	2 585	2 362	2 415	2 351	1 895

Summa	13 881	15 040	15 870	18 041	19 430
- inomstatliga	6 483	7 611	8 135	9 660	10 921
- utomstatliga	7 398	7 429	7 735	8 381	8 509

Tabell 3.22 visar att de oförbrukade bidragen totalt ökade med 5,5 miljarder kronor eller med 40 procent 2006–2010.

De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en annan statlig myndighet och i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,4 miljarder kronor eller 68 procent

Skr. 2010/11:101

under perioden och uppgår vid utgången av 2010 till 10,9 miljarder kronor. Under 2010 har posten ökat med 1,3 miljarder kronor eller 13 procent. Huvuddelen, 62 procent, av de inomstatliga bidragen tas emot av universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.

De största ökningarna av inomstatliga oförbrukade bidrag under 2010 finns hos Lunds universitet (286 miljoner kronor), Vetenskaps- rådet (148 miljoner kronor), Karolinska institutet (99 miljoner kronor) och Uppsala universitet (87 miljoner kronor). Universiteten får ofta sina bidrag från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd.

Vetenskapsrådet har framför allt mottagit bidrag från Kammarkollegiet för olika projekt inom internationellt samarbete. Skäl som nämns för ökningen hos universitet och högskolor, som kan avse både bidrag från andra myndigheter och från externa finansiärer, är bl.a. att bidrag erhålls för verksamheter som pågår under flera år och att det tar tid att bygga upp nya forskningsmiljöer med rekrytering och upphandling av utrustning när projekt startas. Ökningen av de oförbrukade bidragen måste också ses i ljuset av att de totala bidragen till forskning ökat.

Länsstyrelserna står för drygt 18 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Hos länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala

projekt.	Övriga	myndigheter	redovisar
2,1 miljarder kronor		av de	inomstatliga

oförbrukade bidragen, vilket motsvarar drygt 19 procent av de totala inomstatliga bidragen för 2010. Regeringen har beslutat om en ny bestämmelse i 11 § anslagsförordningen (2011:223) som anger att utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära anslutning till att bidraget ska användas av mottagaren. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 april 2011 och syftar bl.a. till att minska omfattningen av oförbrukade inomstatliga bidrag.

I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga bidragen när balansräkningen konsolideras, eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare har ökat med 1,1 miljarder kronor eller 15 procent mellan 2006 och 2010 och uppgår till 8,5 miljarder kronor. Universitet och högskolor står för en större andel av mottagna utomstatliga medel, 77 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myndigheter redovisar 22 procent av de under året mottagna medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Ungdomsstyrelsen.8

8 I not 51 till balansräkningen specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen uppdelat per myndighet med kommentarer om ändamål.

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 2010/11:101

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och premiepensionssystemet. En fullständig förteck- ning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter,

tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

4.1Resultaträkning

Resultaträkningen för 2010 visar ett överskott på 53 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1).

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

	Not	2010	2009

Intäkter
Skatteintäkter	1	964 899	903 454
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar	2	58 351	55 716
Intäkter av bidrag	3	43 073	39 365
Summa intäkter		1 066 323	998 535
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll	4	-536 593	-532 450
Transfereringar till företag	4	-38 977	-36 803
Transfereringar till kommuner	4	-201 174	-175 183
Transfereringar till utlandet	4	-54 682	-44 700
Avsättningar till/upplösning av
fonder	4	-7 802	-4 091
Summa transfereringar m.m.	5	-839 228	-793 227
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6	-95 565	-104 410
Kostnader för lokaler	7	-16 778	-16 334
Vissa garanti- och
kreditkostnader	8	-3 490	-1 433
Övriga driftkostnader	9	-84 606	-72 737
Avskrivningar och
nedskrivningar	10	-22 339	-22 464
Summa statens egen
verksamhet		-222 778	-217 378
Summa kostnader		-1 062 006	-1 010 605
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster		4 317	-12 070
Resultat från andelar i dotter-
och intresseföretag	11	46 106	29 009
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden	12	-12 141	-5 495
Övriga finansiella intäkter	13	16 496	17 152
Övriga finansiella kostnader	14	-2 072	-1 906
Summa finansiella poster		2 283	9 751
ÅRETS ÖVERSKOTT		52 706	26 690

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaden för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) med 42 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag förbättrades med 17 miljarder kronor. Nettokostnaden för

statsskulden ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 12 miljarder kronor. Kostnaden för personal minskade med nästan 9 miljarder kronor till följd av minskade kostnader för statens tjänstepensioner. Övriga driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor.

4.1.1Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

	Finansiella	Intäkter av
Intäkter av	intäkter	Intäkter av
	intäkter	bidrag
	2%	bidrag
avgifter och	2%	4%
avgifter och		4%
andra
ersättningar
5%

Skatteintäkter

89%

Skatteintäkterna uppgick till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2009. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent). Ökningen förklaras framför allt av ökade vinster från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vinster.

Jämfört med 2009 är direkta skatter på arbete nästan oförändrade. Den marginella förändringen förklaras av att skatte- reduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i ungefär samma omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT-

och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat.

Indirekta skatter på		arbete ökade	med
7,9 miljarder	kronor	mellan	åren.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Enligt preliminära beräkningar ökade lönesumman med knappt 3 procent.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor. Mest ökade Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter till följd av höjda tariffer och ökad överföringsvolym på nätsidan. Bidragsintäkter har ökat med 3,7 miljarder kronor. Den största ökningen avser ökade intäkter av AP-fondsmedel, som avser AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året.

4.1.2Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella kostnader 1%

Kostnader för statens egen verksamhet 21%

Transfereringar

78%

Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.

4.1.3Transfereringar

Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den realekonomiska indelningen redovisas även utifrån anslagen på budgeten (se avsnitt 5.6

Skr. 2010/11:101

Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget).

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

24%

Transfereringar till	Transfereringar till
företag	hushåll
5%	64%

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslös- hetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 831 miljarder

kronor. De ökade därmed med			42 miljarder
kronor mellan 2009 och 2010.
Transfereringar till hushåll		har	ökat	med
4 miljarder	kronor. Transfereringar		till hushåll
avseende	socialförsäkringen	minskade		med

5 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska.

Kostnaden	för sjukpenning minskade	med
2,4 miljarder	kronor (12 procent),	vilket

förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer och för färre dagar per person. Antalet sjukpenningdagar fortsätter att minska, vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjukersättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år börjat öka eftersom många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukförsäkringen igen. Jämfört med 2009 minskade aktivitets- och sjukersättningen med 5,8 miljarder kronor (9,6 procent). Minskningen förklaras främst av låga inflöden av nybeviljade

Skr. 2010/11:101

sjukpensionärer samtidigt som många lämnar sjukersättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt, huvudsakligen till följd av striktare regler. Ålderspensionerna vid sidan av statens budget har ökat med 3 miljarder kronor.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnader för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror på ökade timkostnader, att fler personer får assistansersättning samt att fler timmar per person och vecka beviljas.

Inom arbetsmarknadspolitiken har kostnaderna för arbetslöshetsersättningen minskat med 1,7 miljarder kronor och aktivitets- stödet ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten under 2010 var i genomsnitt 8,4 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 20099. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade

kostnaderna	för	föräldraförsäkringen	med
1,5 miljarder	kronor och kostnaderna		för
barnbidragen	med	0,4 miljarder kronor. Antal

uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.

Kostnader för transfereringar till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med

23 miljarder	kronor.	Kommunerna fick
9,1 miljarder	kronor	och	landstingen

3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd

2010 för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänsterna som kommunsektorn tillhandahåller och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ökningen avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grund- avdraget för pensionärer som beräknas minska

kommun- och landstingsskatteintäkterna med 3,5 miljarder kronor.

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 11 miljarder kronor. Det beror på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomst (BNI) och den mervärdesskattebaserade avgiften reducerades 2009 till följd av återbetalningar av för mycket inbetalda avgifter under 2007 och 2008.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kronor.

Avsättning till fonder

Avsättningen till fonder ökade med 3,7 miljarder kronor. Stabilitetsfonden har tillförts bank- garantiavgifter med 2,0 miljarder kronor och stabilitetsavgifter med 1,3 miljarder kronor.

4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 223 miljarder kronor10 2010, vilket är en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statens personalkostnader minskade med 8,8 miljarder kronor. Löner och pensions- utbetalningar ökade, men kostnaderna för statliga tjänstepensionsförmåner m.m. minskade


till	följd	av	lägre	kostnader		för
försäkringstekniska avsättningar					hos	Statens
tjänstepensionsverk.			Lönekostnader inklusive
lagstadgade		arbetsgivaravgifter			ökade	med
4,4 miljarder		kronor	(4,3	procent).		Övriga

driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor. Mest ökade Trafikverkets driftkostnader för köp av entreprenadtjänster efter bolagisering av tidigare produktionsenheter.

9 Arbetslöshet i procent, årsgenomsnitt, av arbetskraften i åldersgruppen	10 Kostnaderna för statens verksamhet inklusive arbetsgivaravgifter
15-75 år.	uppgår till 248 miljarder kronor.

Skr. 2010/11:101

4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 17 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

LKAB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och volymer för järnmalm. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 6,6 miljarder kronor, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

4.2Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2010. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

	Not	2010-12-31	2009-12-31

Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings-
tillgångar
Balanserade utgifter för ut-		6 136	5 980
veckling	15
Rättigheter och andra im-
materiella anläggnings-
tillgångar	16	1 007	938
Förskott avseende immateri-
ella anläggningstillgångar	17	2	0
Summa immateriella an-
läggningstillgångar		7 145	6 918
Materiella anläggningstill-
gångar
Statliga väganläggningar	18	102 667	102 994
Statliga järnvägsanlägg-
ningar	19	95 053	79 051
Byggnader, mark och annan
fast egendom	20	33 433	41 969
Förbättringsutgifter på an-
nans fastighet	21	3 637	3 552
Maskiner, inventarier, in-
stallationer m.m.	22	23 203	22 716
Pågående nyanläggningar	23	84 173	76 642
Beredskapstillgångar	24	98 205	98 352
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar	25	2 782	2 898
Summa materiella anlägg-
ningstillgångar		443 153	428 174
Finansiella anläggningstill-
gångar
Andelar i dotter- och intres-
seföretag	26	346 526	336 268
Andra långfristiga värdepap-
persinnehav	27	45 233	39 219
Långfristiga fordringar	28	4 168	5 765
Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar		395 927	381 252
Summa anläggningstill-
gångar		846 225	816 344
Utlåning	29	275 931	276 893
Varulager m.m.

Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader	36	10 551	24 069
Upplupna bidragsintäkter	37	1 517	1 318
Övriga upplupna intäkter	38	13 127	23 574
Summa periodavgränsnings-
poster		25 195	48 961
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar	39	1 942	6 732
Summa kortfristiga placer-
ingar		1 942	6 732
Kassa och bank	40	6 438	3 990

SUMMA TILLGÅNGAR		1 246 092	1 218 998

KAPITAL OCH SKULDER
	Not

Nettoförmögenhet	41	-358 432	-383 709
Fonder	42	89 220	81 418
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser	43	185 088	188 710
Övriga avsättningar	44	21 008	18 195
Summa avsättningar		206 096	206 905
Statsskulden
Lån i Sverige		843 223	820 915
Lån utomlands		270 083	328 464
Summa statsskulden	45	1 113 306	1 149 379
Skulder m.m.
Leverantörsskulder	46	19 302	16 999
Övriga skulder	47	93 546	76 091
Depositioner	48	1 362	1 073
Förskott från uppdragsgivare
och kunder	49	327	355
Summa skulder m.m.		114 537	94 518
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader	50	31 643	30 890
Oförbrukade bidrag	51	8 510	8 381
Övriga förutbetalda intäkter	52	41 212	31 216
Summa periodavgränsnings-
poster		81 365	70 487

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		1 246 092	1 218 998
Garantiförbindelser	53	1 221 219	1 264 341
Övriga ansvarsförbindelser	54	16 272	16 275

Varulager och förråd	30	1 569
Pågående arbeten	31	313
Fastigheter	32	168
Förskott till leverantörer	33	33
Summa varulager m.m.		2 083
Fordringar
Kundfordringar	34	10 220
Övriga fordringar	35	78 058
Summa fordringar		88 278

1 574
1 574
405	4.2.1 Nettoförmögenheten
172	4.2.1 Nettoförmögenheten
172
95	Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
	Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
2 246	mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
	värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
8 155	det ackumulerade underskottet i statens budget
55 677	över åren, svarar för den övervägande delen av
63 832	skulderna	och	därmed	den	negativa

nettoförmögenheten. Vid utgången av 2010 var nettoförmögenheten -358 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med drygt 25 miljarder kronor jämfört med 2009 då nettoförmögenheten var -384 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

	Mdkr
Ökning av tillgångar	27
Minskning av skulder	5
Minskning av avsättningar	1
Ökning av fonder	-8

Summa	25

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

	Mdkr
Årets överskott enligt
resultaträkningen	53
Värdeförändringar av aktier och andelar	-28
Övriga direkta förändringar av
nettoförmögenheten	0
Summa	25

Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2010 uppgick dessa effekter till -28 miljarder kronor. Andra direkta förändringar var netto betydligt under 1 miljard kronor.

Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna

För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- relse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2010 och jämförelsen görs därför för 2009. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid

Skr. 2010/11:101

utgången av 2009 på -384 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2011 års ekonomiska vårproposition på 183 miljarder kronor innebär att NR-beräk- ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 567 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter- anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av- skrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvär- dering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en- dast till den del det inte avser s.k. förstörelse- materiel11. I fråga om avgränsning ingår Riksban- ken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2009 och 2008.

4.2.2Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2010 ökade de totala

tillgångarna med 27	miljarder kronor till
1 246 miljarder kronor.

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Statliga järnvägsan- läggningar ökade med 16 miljarder kronor. An- skaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 17 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor har tagits upp bland tillgångarna under året. Pågående nyanläggningar har ökat med 7,5 miljarder kronor, varav Trafikverket står för den största delen. Trafikverkets pågående större

11 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.

Skr. 2010/11:101

investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, Citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Byggnader, mark och annan fast egendom har minskat med 8,5 miljarder kronor. Minskningen avser huvudsakligen Luftfartsverket som delades den 1 april 2010. De flygplatser som staten ägde med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar övergick då till det nya statligt ägda bolaget Swedavia AB.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 10 miljarder kronor. Bland dotterföretagen har LKAB:s andelsvärde ökat med 8,0 miljarder kronor, vilket förklaras av årets vinst. Vattenfall AB:s andelsvärde har minskat med 8,9 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital. Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och andelsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har däremot minskat med 3,4 miljarder kronor främst till följd av utdel- ningen till staten. Andelar i intresseföretaget TeliaSonera har minskat i värde med 3,5 miljar- der kronor efter utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten.

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 6 miljarder kronor. Den största för- ändringen avser Kärnavfallsfonden som ytterli- gare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobligationer.

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redovisar också en fordran på 17 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommu- nalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkningen av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren.

Periodavgränsningsposterna minskade med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har minskat med 14 miljarder kronor, vilket förklaras av att Skatteverkets utbetalning i december 2009 redovisas som en transfererings- kostnad i årsredovisningen för 2010. Övriga upplupna intäkter har minskat med 10 miljarder kronor, vilket avser periodisering av skatter till

följd av att de betalda skatterna översteg de beräknade intäkterna 2010.

Värdepapper och andelar har minskat med 4,8 miljarder kronor eftersom Riksgäldskontoret inte hade några kortfristiga placeringar detta år.

Fonder ökade med 7,8 miljarder kronor under året och mest ökade Stabilitetsfondens behållning, 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner minskade med 3,6 miljarder kronor främst hos Statens tjänstepensionsverk. Avsättningen för statens tjänstepensions- åtagande minskade beroende på att basbelopps- indexeringen var negativ och att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes. Även pensionsavsättningen hos Luftfartsverket sjönk som en följd av överföring av verksamhet till Swedavia AB. Övriga avsättningar ökade med 3 miljarder kronor. Det avser Exportkredit- nämndens avsättningar för risker i garanti- engagemang som ökade som en följd av större volymer.

Statsskulden minskade med 36 miljarder kro- nor och uppgick vid 2010 års utgång till 1 113 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kro- nor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade från 29 till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2 Lånebehovet och stats- skuldens utveckling.

Övriga skulder ökade med 17 miljarder kronor främst vid Riksgäldskontoret, där skuldposter knutna till statsskuldförvaltningen ökade. Dessutom sattes försäljningslikviden för Apoteket AB in på konto i Riksgäldskontoret och redovisas i balansräkningen under övriga skulder.

4.3Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna

samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

	Not	2010	2009

Statens verksamhet
Skatter	55	955 670	876 003
Avgifter och andra ersättningar	56	74 939	76 144
Intäkter av bidrag		43 073	39 365
Summa justerade intäkter		1 073 682	991 512
Transfereringar	57	-830 582	-790 664
Statens egen verksamhet	58	-201 861	-186 423
Summa justerade kostnader		-1 032 443	-977 087
Justeringar till betalningar	59	39 058	61 678
Saldo statens verksamhet		80 297	76 103
Investeringar	60
Finansiella investeringar		-11 910	-30 197
Materiella investeringar		-47 504	-46 959
Immateriella investeringar		-2 281	-2 579
Summa investeringsutgifter		-61 695	-79 735
Försäljning av anläggnings-
tillgångar		11 365	1 512
Summa investeringsverk-
samhet		-50 330	-78 223
Utlåning	61
Nyutlåning		-14 904	-119 072
Amorteringar		15 395	21 152
Summa nettoutlåning		491	-97 920
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning	62	-33 694	-35 583
Övrigt finansiellt netto	63	12 914	13 088
Justeringar till betalningar	64	4 802	4 827
Summa finansiella aktiviteter		-15 978	-17 668
Totalt		14 480	-117 708

Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden		-36 033	87 620
Orealiserade valutakursför-		21 553	30 088
ändringar
Totalt		-14 480	117 708

Skr. 2010/11:101

4.3.1Statens verksamhet

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick 2010 till 80 miljarder kronor, vilket netto är marginellt högre än föregående år. Inbetalningarna avseende skatter m.m. har ökat med 80 miljarder kronor medan transfereringar och statens egen verksamhet är 55 miljarder kronor högre än föregående år. Sammantaget ökar kassaflödet efter att hänsyn tagits till förändringar av tillgångar och skulder med 4 miljarder kronor.

4.3.2Investeringar

Summa investeringar under 2010 uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor. Det beror främst på en minskning av finansiella investeringar, eftersom Kärnavfallsfonden under 2009 placerade 18 miljarder kronor i bostadsobligationer och

staten deltog	i Nordeas nyemission	med
5,6 miljarder	kronor. Under 2010	har

Kärnavfallsfonden fortsatt placera i bostads- obligationer, men ökningen är inte så stor. Övriga finansiella investeringar 2010 avser främst aktier i Swedavia AB med 3,6 miljarder kronor i samband med bolagiseringen av delar av Luftfartsverket samt kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB med sammanlagt 3,1 miljarder kronor.

De materiella investeringarna ligger kvar på en jämförelsevis hög nivå. Framför allt är investeringarna i bananläggningar jämförelsevis höga, nära 21 miljarder kronor, med bl.a. den sista etappen av Botniabanan om 6,4 miljarder kronor. Däremot har investeringarna i försvarssektorn minskat.

Det negativa kassaflödet från investerings- verksamheten har begränsats av inkomster från

försäljning	av anläggningstillgångar, där	nära
10 miljarder	kronor avser inkomster	vid
bolagiseringen av delar av Luftfartsverket.

4.3.3Utlåning

Statens nettoutlåning visar en mycket kraftig minskning, och är i det närmaste noll. Även här beror skillnaden mellan åren på engångs-

Skr. 2010/11:101

händelser 2009. Framför allt var det ett lån till Riksbanken med 92,5 miljarder kronor för att förstärka valutareserven som gjorde netto- utlåningen exceptionellt stor. Under 2010 är både nyutlåning och amorteringar på en mer normal nivå.

4.3.4Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under 2010 uppgick till -16 miljarder kronor, vilket innebär att de negativa nettobetalningarna minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 2009. Ingen av delposterna visar stora förändringar.

4.3.5Statens nettoupplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning under 2010 var åter negativ, dvs. staten har minskat sina lån trots det negativa budgetsaldot. Statsskulden minskade med 36 miljarder kronor men orealiserade valutakurs- förändringar påverkade nettoupplåningen åt motsatt håll.

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens budget

I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och saldot i statens budget 2010. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statens budget, dvs. poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget 2010

Miljoner kronor

Resultaträkningens överskott	52 706

Justeringar för poster som ej medför
betalningar	-38 331
Justeringar för förändringar av ford-
ringar och skulder	33 356
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar	-33 251

Finansieringsanalysens saldo	14 480
Justeringar hänförbara till statsskul-
den	-15 532
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar	-4 179
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper, skuldkorrigeringar samt
övriga poster	-11 353

Statens budgetsaldo	-1 052

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar kan delas upp i tre delar. Den första är resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats, och som för 2010 uppgår till 46 miljarder kronor. Den andra delen är kostnader som inte medför betalningar. Den omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering (28 miljarder kronor åt motsatt håll). Den tredje delen är orealiserade valutavinster på 21 miljarder kronor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna har ökat, främst hos Skatteverket, vilket ger en positiv påverkan på likvida medel. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger därför en positiv påverkan på likvida medel med 33 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, med hänsyn till sålda tillgångar, med 50 miljarder kronor. Nettoutlåningen påverkade inte kassaflödet mer än marginellt detta år, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 17 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var positivt och drygt 15 miljarder kronor högre än det negativa

saldot i statens budget på 1 miljard kronor. Att nettoupplåningen därmed är negativ innebär att staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Minskningar av Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar medför att statsskulden har minskat med 4 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Innehavet har minskat med 2 miljarder kronor 2010 eftersom Kärnavfallsfonden har fortsatt att placera om medel till bostadsobligationer. Den största förändringen är Riksgäldskontorets ökade skulder för CSA-avtal som påverkat statens nettoupplåning, men inte statens budget, med 9 miljarder kronor.

4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balans- räkning, i några fall med koppling även till statens budget. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balans- räkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av utfallet på statens budget. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.

4.4.1Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redo- visning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.

Skr. 2010/11:101

De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683) om normering av avgränsning och uppställnings- former som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2010. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som före- skrivits för myndigheterna med vissa anpass- ningar för årsredovisningen för staten.

Grundläggande principer

Genom att redovisningen grundas på myndigheternas årsredovisningar, kommer även årsredovisningen för staten att följa de principer som följer av förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Riksdagen har beslutat om en utvidgad reglering i budgetlag av de principer som ska gälla för årsredovisningen för staten (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177). De nya bestämmelserna innebär att regleringen i större utsträckning blir lagfäst. Redovisningsprinciperna blir dock i huvudsak oförändrade och ska tillämpas från och med årsredovisningen för staten för 2011.

De principer som lagts fast i den nya budgetlagen (2011:203) överensstämmer med de som finns i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag och därmed med den praxis som finns för årsredovisningen för staten sedan tidigare. De tillämpas därmed till sitt innehåll redan detta år. De viktigaste grundläggande principerna är:

-Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen ska tillämpas från ett budgetår till ett annat.

-Värderingen av de olika posterna ska göras med rimlig försiktighet.

-Intäkter och kostnader som är hänförliga till budgetåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

-De olika beståndsdelar som balans- räkningen består av ska värderas var för sig.

-Tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader ska inte kvittas mot varandra.

Skr. 2010/11:101

-Den ingående balansen för ett budgetår ska överensstämma med den utgående balansen för det närmast föregående budgetåret.

Om det finns skäl till det och det är förenligt med god redovisningssed får avvikelse göras från de ovan angivna punkterna. Om detta sker ska upplysningar lämnas om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på den ekonomiska ställningen och resultatet redovisas.

Genom tillämpning av god redovisningssed och genom den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och genom riksdagens beslut om statens budget har utöver dessa grundläggande principer bildats en helhet utifrån vilken de praktiska ställningstaganden som blir nödvändiga när årsredovisningen upprättas kan lösas. Många frågor är specifika för statlig verksamhet och man måste därför ta ställning i enskilda fall och lösa frågan mot bakgrund av denna helhet. Många frågor och system i staten är dessutom komplexa och det finns anledning att därför beskriva de metoder och lösningar som tillämpas. I det följande lämnas mot den bakgrunden upplysningar om vilka principer som tillämpas för specifika poster eller områden, vissa lösningar förklaras och andra särskilda upplysningar lämnas.

Transfereringar

Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.

Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till EU och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.

Skatter

Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med

riksdagens beslut om principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. det år som intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.

En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter, medan det redovisade utfallet för inkomstskatterna m.m. utgör en beräkning grundad på redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis.

Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. En avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. I resultaträkningen hänförs den till det senaste året, eftersom principen innebär att intäkten i resultaträkningen inte revideras så som sker i budgetens utfall för de periodiserade skatterna. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensions- systemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som en följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms, särskild löneskatt och vissa punktskatter som myndigheterna betalar samt myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv.

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2010 (dnr Fi2010/5683). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som med hänsyn till dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel ingår inte heller på grund av att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt och att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens övriga tillgångar. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna

Skr. 2010/11:101

och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Metoder för konsolidering

Gemensam brytdag

Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de scheman för resultat- och balansräkning som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom

Skr. 2010/11:101

särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Motpartsavstämning

För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.

Ändrade redovisningsprinciper

Pensionsmyndigheten

Fram till 2009 ingick Premiepensions- myndigheten (PPM) och dess verksamhet inte i årsredovisningen för staten. Detsamma gällde och gäller fortfarande AP-fonderna. Premie- pensionssystemet låg utanför årsredovisningen som en följd av regeringens bedömning att de förvaltade medlen för ålderspensionssystemet hade en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. Dessutom innebar ställningstagandet i nationalräkenskaperna att premiepensions- systemet skulle höra till hushållssektorn ett ytterligare argument för detta. Administrationen i myndigheten PPM sågs som en begränsad del som därför inte heller redovisades i staten. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten som övertog både PPM:s uppgifter och uppgifter som rör både inkomstgrundad pension och garantipension m.fl. anslagsfinansierade pensionsförmåner vilka tidigare administrerades av Försäkringskassan. En stor del av Pensions- myndighetens verksamhet ska därmed ingå i årsredovisningen för staten, eftersom det utgör statens ansvar och verksamhet. I andra sammanhang tillämpas principen att alla statliga myndigheter ingår i årsredovisningen för staten även om de sysslar med verksamheter som är helt avgiftsfinansierade, om inte särskilda skäl finns. Därför ingår nu Pensionsmyndighetens verksamhetskostnader – personalkostnader, lokalkostnader och övriga driftkostnader – i sin

helhet i årsredovisningen för staten. De förvaltade pensionsmedlen, inklusive de preliminärt redovisade medlen för vilka pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår däremot inte. Det gäller även motsvarande avsättning på skuldsidan samt vissa fordrings- och skuldposter med direkt koppling till dessa medel. I resultaträkningen undantas avkastningen på dessa medel och den kostnad för administrativ ersättning som lämnas till staten och olika förvaltare. Liksom tidigare ingår kostnaderna för utbetald pension från premiepensionssystemet bland transfereringarna till hushåll.

Genom denna metod har regeringen bedömt att man dels får den lösning som mot bakgrund av informationsbehovet och den organisatoriska lösningen ger det mest jämförbara resultatet i förhållande till tidigare år, dels följer de principer som gäller för andra verksamheter i statliga myndigheter där det skulle kunna ifrågasättas om verksamheten är en del av staten. Samtidigt behandlas premiepensionssystemets förvaltade tillgångar som en utanför staten stående enhet. Det ligger nära sättet att hantera AP-fondernas tillgångar och möjliggör den enhetliga hanteringen av skillnaden mellan årets inbetalda avgifter och utbetalda pensioner som en transferering till eller från staten.

Övriga generella förändringar

I övrigt har inga förändringar av generella redovisningsprinciper gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2010.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

Ändrade principer för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsmedel

Under 2010 har Ekonomistyrningsverket rekommenderat myndigheterna att redovisa medel som reserverats för kompetens-

utvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder för personal enligt avtal, som en avsättning. Förändringen gäller de situationer där osäkerhet föreligger om belopp och tidpunkt för utbetalning. Tidigare har medlen i de flesta fall redovisats som upplupen kostnad. Det har inte bedömts möjligt att räkna om jämförelsetalen för 2009 generellt, men förändringen uppskattas ha ökat posten Övriga avsättningar och i motsvarande grad minskat posten Upplupna kostnader med mellan 500 och 1 000 miljoner kronor.

Ändringar av jämförelsetal

Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2009 har förbättrats med 437 miljoner kronor med anledning av en rättelse av lämnade bidrag hos Statens energimyndighet.

Resultaträkningens saldo enligt
Årsredovisningen för staten 2009	26 253
Justering	437
Resultaträkningens saldo enligt
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen
för staten 2010	26 690

I balansräkningens jämförelsekolumn har Kassa, bank med anledning av samma rättelse hos Statens energimyndighet ökat med 437 miljoner kronor och nettoförmögenheten ökat med samma belopp.

Jämförelsetal för Trafikverket

Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och sam- tidigt lades Vägverket och Banverket ned. För- utom verksamheten från de båda nedlagda myn- digheterna har viss verksamhet även från Sjö- fartsverket och Statens institut för kommunika- tionsanalys förts till Trafikverket. För att uppnå bästa möjliga information i noterna har jämförel- setalen för poster i balansräkningen gjorts mellan Trafikverkets poster den 31 december 2010 och Vägverkets och Banverkets sammanlagda poster den 31 december 2009. För resultaträkningens poster jämförs summan av posterna för Trafik- verkets verksamhet för perioden 1 april – 31 december och Vägverkets och Banverkets verksamhet för perioden 1 januari – 31 mars 2010 med summan av posterna för Vägverkets och Banverkets verksamhet under 2009. Med denna metod för jämförelse bortses från den verksamhet som inte ingick i Vägverket eller Banverket och som har förts till Trafikverket,

Skr. 2010/11:101

men den bedöms vara av så begränsad omfattning att jämförelsen ändå är rättvisande.

Jämförelsetal för Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan

Pensionsmyndigheten övertog den 1 januari 2010 ansvaret för dels den tidigare Premiepen- sionsmyndighetens verksamhet, dels den del av Försäkringskassans verksamhet som avsåg pen- sion. Det har inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om balansposter eller resultatposter för den del av Försäkringskassans verksamhet som förts över eftersom de inte fanns specifice- rade på det sättet och det dessutom skett föränd- ringar i organisation och arbetssätt. För Premie- pensionsmyndighetens verksamhet, som tidigare inte ingick i årsredovisningen för staten, finns dessutom problemet att redovisningsprinciperna enligt reglerna för försäkringsföretag inte i alla delar överensstämmer med statens. Därför anges i noterna jämförelsetal för Försäkringskassans poster så som de fanns angivna föregående år och för Pensionsmyndigheten anges inga jämfö- relsetal. Undantag från denna princip har gjorts i not 5, 42 och 44 som innehåller fonder hos de båda myndigheterna och den särskilda avsätt- ningen för frivillig pensionsförsäkring. Dessa medel förvaltas avskilt från myndigheternas till- gångar och skulder i övrigt och därför har fon- dernas och avsättningens behållning och föränd- ring jämförts per fond i noterna.

Undantag från generella principer

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten, be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statens budget som helhet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statens budget (se särskild sammanställning i Utfallet för statens budget) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora

Skr. 2010/11:101

engångshändelser, exempelvis intäkter från för- säljning av statliga bolag, kommer även resultat- räkningen att påverkas av t.ex. realisationsvins- ter.

Undantag hos vissa myndigheter

Den nybildade Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i premiepen- sionssystemet (s.k. placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Dessa tillgångar finns inte med i årsredovisningen för staten. För att kunna tillämpa enhetliga redovis- ningsprinciper i hela myndighetens verksamhet, redovisas marknadsvärden även för de medel som finns med i årsredovisningen för staten (främst obligationer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen och sjömanspensionsfon- den), i enlighet med undantag i myndighetens regleringsbrev. Dessutom räknas upplupna rän- teintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samti- digt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller för tillgångar av detta slag som redovisas av andra myndigheter. Årsre- dovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet att redo- visa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilka innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer för ett relativt stort antal myndig- heter. Undantagen kan exempelvis avse regler som rör rätten eller formerna för att ta ut avgif- ter eller ta emot bidrag och donationer, finansie- ring av anläggningstillgångar, hur lån ska tas upp eller amorteras, hur anslag får utnyttjas eller hur redovisning mot anslag ska göras. Dessa påver- kar i de flesta fall inte årsredovisningen och re- dovisas därför inte här.

De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett stort antal beslut

inom ramen för sin styrning av de statliga myn- digheterna. Det förekommer även mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion samt i vissa fall av lag. I fall där regeringen bedömt att den aktuella omständigheten är betydelsefull har riksdagen informerats tidigare i samband med beslut om anslag eller låne- och bemyndiganderamar.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr Undantag hos vissa myndigheter ovan).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag, re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

Kommentarer till särskilda poster

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-avgifter som riksdagen beslutar om sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveri- ges Television AB, Sveriges Radio AB och Ut- bildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB. Övergångs- vis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distribu- tionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- ning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 582 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 455 miljoner kronor, netto en skuld på 872 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. Riksgäldskontorets fordran och skuld har tagits

Skr. 2010/11:101

bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörel- sens redovisning inte ingår i någon statlig redo- visningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.

Statsskulden

Statsskulden värderas i den statliga redovis- ningen till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som be- talats in (nominellt slutvärde). Dessutom värde- ras den inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Måttet överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. I balansräkningen re- dovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. ef- ter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2 Statsskulden). Den konsoli- derade statsskulden uppgick den 31 december 2010 till 1 113 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 151 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kredi- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att gö- ras i form av utbetalda bidrag. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subven- tion redovisas bland transfereringarna i resultat- räkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub- ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen Innehåll före form (Substance over form) leder till slutsatsen att transfereringen och skat- ten ska redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under inkomsttitelgrupp 8100 på sta- tens budget, Utgifter som redovisas som kredi- teringar på skattekonto. I statens budget har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsätt- ningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfere-

Skr. 2010/11:101

ringar. Nedsättningar med koppling till skatte- lagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken- skaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statens budget. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa som lämnade bi- drag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är drygt 45 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statens budget.

Transfereringar i det kommunala utjämningssy- stemet

Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det inne- bär att både transfereringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in-

gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statens budget redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – där får man således en bruttore- dovisning. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför re- dovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

De av Kammarkollegiet (tidigare Regerings- kansliet) redovisade resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas till stor del endast för tid fram till tredje kvartalet 2010, beroende på att bolagens rapporteringstidpunkter inte möjliggör för Kammarkollegiet att ta med upp- gifter för fjärde kvartalet. I årsredovisningen för staten justeras detta, så att hela 2010 års resultat och värdet vid utgången av 2010 enligt kapital- andelsmetoden redovisas. I enstaka fall används i stället den senaste delårsrapporten. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredovisning.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och premiepensions- systemet i övrigt inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Dess- utom tillförs Statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för bl.a. transfereringar. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och premiepensionssystemet. Löpande rekvirerar Pensionsmyndigheten, som betalar ut pensionerna, medel från AP-fonderna och pre- miepensionssystemet för de månatliga utbetal- ningarna av pension. Efter utgången av ett taxe- ringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och premie-

pensionssystemet, i samband med att pensions- rätter fastställs.

För 2010 har de socialavgifter m.m. som in- betalats och överförts till AP-fonderna understi- git de pensionsmedel som rekvirerats från AP- fonderna för utbetalning av pension. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimi- neras i årsredovisningen för staten och endast nettoöverföringen från AP-fonderna kvarstår därför. Den blir därmed en transferering från ål- derspensionssystemet, den s.k. socialförsäk- ringssektorn (Intäkt av bidrag, se not 3). För premiepensionssystemet gäller att inbetalda av- gifter överstiger utbetalda pensioner med bety- dande belopp och detta redovisas som en trans- ferering till hushåll eftersom premiepensionssystemet hänförs till hushålls- sektorn (se nedan).

Särskilt om premiepensionssystemet

Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl- let för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom EU. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.

I redovisningen av utfallet för statens budget dras den del av arbetsgivaravgifter och egenav- gifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklu- sive de avgifter som avser premiepensionssyste- met. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till bud- geten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis- ning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetal- ningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssy- stemet brutto, samtidigt som det kan finnas de- finitionsmässiga problem med att bestämma vil- ken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till/från ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena si-

Skr. 2010/11:101

dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.

Systembolagets inlevererade överskott

Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo- visningen enligt den avgränsning som gäller (se ovan). Hos den myndighet som redovisar akti- erna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklas- sificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (345 miljoner kronor under 2010).

Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in- rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska det stödsystem finansieras som in- förts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Fonden är avsedd att tillföras en särskild stabili- tetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i fi- nansieringen. Avsikten är att fonden ska använ- das för olika åtgärder som kapitaltillskott och köp av bolag, men även direkta kostnader. In- ledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Då fonden tillförs även andra medel och mot bakgrund av att medlen i betydande grad kan bedömas komma att använ- das inte för kostnader utan för olika slag av fi- nansiella tillgångar bedömdes det lämpligt att inte redovisa överföringen från anslag som en kostnad i statens resultaträkning. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balans- räkningen till balansposten Fonder. De avgifter som tas in redovisas som intäkter i resultaträk- ningen och som avsättningar till fonder. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och då med upplösning av fond som motsvarande till- försel av medel. Om däremot fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resul- taträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kan kompliceras om fonden slås ihop med insätt- ningsgarantifonden. Regeringen kommer att be- vaka utvecklingen, så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna på detta område. Under 2010 har fonden ökat med bankgarantiavgifter och den nya stabilitets- avgiften samt med finansiella intäkter och det är

Skr. 2010/11:101

således för närvarande ingen oklarhet i denna fråga.

Kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB

Staten har gjort kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB, finansierade med anslag, på sammanlagt 3,1 miljarder kronor. Hos Kam- markollegiet som redovisar aktierna är detta re- dovisat som Lämnat bidrag. I årsredovisningen för staten redovisas beloppet i stället som inve- stering. Årsredovisningen för staten avviker så- ledes från myndighetens redovisning på denna punkt.

Händelser efter räkenskapsårets utgång – statens aktier i Nordea Bank AB

Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja bl.a. statens aktier i Nordea Bank AB. Statens aktier i Nordea består dels av aktier förvaltade av Regeringskansliet som redovisas av Kammar- kollegiet, dels av aktier i Stabilitetsfonden som redovisas av Riksgäldskontoret. Med anledning av riksdagens bemyndigande har Kammarkolle- giet klassificerat sin del av statens innehav som omsättningstillgångar, under posten Värdepap- per och andelar, med 4,4 miljarder kronor. I års- redovisningen för staten redovisas dock statens hela innehav den 31 december 2010, i likhet med föregående år, som anläggningstillgångar under posten Övriga långfristiga värdepappersinnehav med 10,0 miljarder kronor (se not 27). Enligt praxis omklassificeras inte en kortfristig del av en långfristig tillgång eller skuld. Årsredovis- ningen för staten avviker således från myndig- hetens redovisning på denna punkt. Det kan även noteras att det per bokslutsdagen inte fanns något beslut om verkställande av försäljnings- bemyndigandet och att det fortfarande inte finns någon beslutad tidpunkt för en eventuell försälj- ning av övriga aktier som omfattas av bemyndi- gandet.

I början av februari 2011 såldes efter regering- ens beslut 255 miljoner aktier till ett marknads- värde av 18,9 miljarder kronor. De sålda aktierna utgjorde en del av det innehav som redovisades av Kammarkollegiet och hade ett bokfört värde på 2,2 miljarder kronor. Statens totala innehav efter försäljningen motsvarar 13,52 procent av aktierna i bolaget. Tidigare utgjorde statens in- nehav 19,86 procent av aktierna.

Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter

Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkon- ventionens Kyotoprotokoll har tillgodoskrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme s.k. Assig- ned Amount Units (AAU). Sverige har för den första åtagandeperioden 2008–2012 tilldelats 375 864 317 AAU. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008– 2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna justerats i enlighet med protokollets artikel 3.

Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är dock inte möjligt att exakt uppge hur stort över- skottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen för 2010, 2011 och 2012 ännu inte är kända.

Även i jämförelse med målnivån för det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden 2008–2012 jämfört med nivån 1990, förväntas det uppstå ett överskott. Det samlade svenska överskottet eller reserven av AAU bedöms nu kunna komma att uppgå till ca 60 miljoner i förhållande till åtagandet enligt Kyotoprotokollet och ca 30 miljoner i förhål- lande till det nationella svenska delmålet. Av dessa uppskattade överskott är en del kopplad till innehavet av utsläppsrätter hos de företag som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. Denna del förfogar inte staten över. Det för- väntade överskottet för staten att hantera upp- skattas nu uppgå till ca 45 miljoner AAU i för- hållande till Kyotoåtagandet och ca 15 miljoner AAU i förhållande till det nationella delmålet.

Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda interna- tionella överskottet som har kalkylerats till upp- emot 10 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock än så länge varit begränsad och överlåtelsepriserna vid trans- aktionerna är inte offentliga. Dessa förhållanden gör att en värdering av ett förväntat överskott av AAU är högst osäker. En tendens till fallande priser förväntas allmänt mot bakgrund av det stora potentiella utbudsöverskottet. En aktuell prisnotering är euro 5 per AAU.

Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed har inte någon tillgång redovisats i balansräkningen.

Skr. 2010/11:101

4.4.2Redovisningsprinciper, utfallet på årets slut en slutlig anslagsavräkning görs som är

statens budget

Redovisningen mot statens budget sker enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten och riksdagens beslut om budget.

Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lå- nebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verk- samhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter omfattas. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verk- samhet varken har anslag på budgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har kopp- ling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka ut- fallet på statens budget.

Utgifterna på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Avräkning mot anslag för transfereringar ska gö- ras det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive erhålls. Övriga utgifter och in- komster avräknas det år till vilket utgiften re- spektive inkomsten hänför sig. Riksdagen be- slutade hösten 2008 om ändrad grund för avräk- ning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att för de flesta myndigheter avräknas poster som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i övrigt, förändring av av- sättningar samt andra periodiseringar mot anslag redan när kostnaden identifieras, i stället för att som tidigare avräknas när faktura kom in till myndigheten eller i vissa fall när betalningen gjordes. För Vägverket och Banverket (nu i hu- vudsak Trafikverket) som redan tidigare tilläm- pade kostnadsmässig anslagsavräkning, liksom för universitet och högskolor som har en egen modell för anslagsavräkning, skedde i princip ingen förändring.

Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområ- det en anslagsavräkningsmodell som innebär att löpande under året avräknas en tolftedel av års- beloppet oavsett verklig förbrukning, medan vid

beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst belopp. Sveriges lantbruksuniversitet är ett undantag från denna modell och i stället är där den löpande avräkningen densamma som den slutliga.

En viktig punkt i redovisningen mot statens budget är preciseringen av skattebegreppet som ges uttryck i budgetens indelning och som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner, där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna.

Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för anslag och inkomsttitlar på statens budget riksdagsbeslut och motiver- ingar vilka har redovisats för riksdagen i budget- propositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information här. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statens budget en post för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning och en kassamässig korriger- ingspost. Dessa kassamässiga korrigeringsposter på utgiftssidan är nödvändiga för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett ne- gativt lånebehov.

4.4.3Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men som till helt övervägande del ligger utanför sta- tens budget. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera re- dovisas i resultaträkningen medan de endast på- verkar budgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar statens budget redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgif- ter och inkomster. I resultaträkningen görs re-

Skr. 2010/11:101

dovisningen i sin helhet enligt bokföringsmäs- siga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och in- komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statens budget medan resultaträk- ningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens tjänstepensionsverk. I statens budget bruttore- dovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot netto- redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av budgeten, utan redovisas i anslutning till budgeten som ål- derspensionssystemet utanför statens budget.

I nedanstående tabell sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statens budget.

Tabell 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

	Resultaträkningen	Statens budget
Skatt	Intäkt	Intäkt och be-
		talning
Offentligrättsliga av-	Intäkt	Inkomst
gifter på inkomsttitel

Avgift av tillfällig natur	Intäkt	Kostnadsreduk-
eller mindre omfatt-		tion på anslag
ning
Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan
		på anslag eller
		inkomsttitlar

Erhållna bidrag som	Intäkt	Ingen påverkan
används i verksamhe-		på anslag eller
ten		inkomsttitlar

Transfereringar (läm-	Kostnad	Utbetalning
nade bidrag m.m.)

Avsättningar för fram-	Kostnad (intäkt)	Kostnad
tida åtaganden
Löner, varor och	Kostnad	Kostnad
tjänster

Andel av företags-	Intäkt/kostnad en-	Inkomst vid
vinst/förlust	ligt kapitalandels-	utdelning
	metoden
Orealiserad valuta-	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan
vinst/förlust och upp-		på anslag eller
lupen ränta		inkomsttitlar

Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- ningen, medan i statens budget redovisas intäk- ter som är hänförliga till det aktuella året med korrigeringsposter för betalda skatter så att slut- summan blir kassamässig. Även intäktsdefinitio- nen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäk- terna i resultaträkningen, medan de i budgeten för det aktuella året hänförs till korrigerings- posterna för uppbörds- och betalningsförskjut- ningar. Skatterna är den viktigaste inkomstpos- ten både i resultaträkningen och statens budget och principerna och redovisningssättet sam- manfattas närmare ovan.

För olika typer av avgifter och bidrag redovi- sas intäkter i resultaträkningen, medan inkoms- ter redovisas för avgifter som förs till inkomst- titel. Med inkomster avses här vanligen de in- komster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statens budget endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller in- komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kas- samässigt på statens budget, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot

inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar budgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter- nas räntekonton i Riksgäldskontoret och där- med Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statens budget och statens låne- behov.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- sas vid utbetalningen i statens budget. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp, beroende på hur kostnaderna för transfereringar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

Skr. 2010/11:101

Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt, redovisas med kostnader i re- sultaträkningen, och i de allra flesta fall även med kostnader i statens budget. Däremot redovisas vissa stora investeringar i infrastruktur och för försvarets räkning fortfarande på statens budget i sin helhet i samband med att anskaffningen görs.

Skillnader gäller även för ett antal andra trans- aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostna- der i resultaträkningen, medan de inte påverkar statens budget förrän i samband med eventuell betalning.

Skr. 2010/11:101

4.5Noter

4.5.1Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter	567 267	551 237
Skattereduktioner m.m.	-181 269	-162 550
Övriga direkta skatter på arbete	89 527	86 972
Summa Direkta skatter på arbete	475 525	475 659
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter	403 662	392 444
Övriga indirekta skatter på arbete	22 101	24 324
Avgifter till premiepensionssystemet	-26 424	-25 350
Summa Indirekta skatter på arbete	399 339	391 418
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll	29 756	24 921
Skatt på företagsvinster	102 249	86 519
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25 326	25 327
Övriga skatter på kapital	23 575	23 470
Summa Skatt på kapital	180 906	160 237
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt	324 409	301 550
varav kommunmoms	45 469	44 008
Skatt på alkohol och tobak	22 720	22 761
Skatt på energi och miljö	73 151	70 291
Skatt på vägtrafik	16 400	16 376
Inlevererat överskott från AB Svenska
Spel	4 775	4 477
Skatt på import	5 674	5 151
Övriga skatter på konsumtion och in-
satsvaror	2 297	2 262
Summa Skatt på konsumtion och insats-
varor	449 426	422 868
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.	-1 818	-5 672
Intäkter som förs till fonder	4 031	2 412
Summa Restförda och övriga skatter	2 213	-3 260
summa Totala skatteintäkter före
justering	1 507 409	1 446 922
Justering till belopp enligt ÅRS 2009		-10 348
Totala skatteintäkter	1 507 409	1 436 574

Avgår: Kommunala inkomstskatter	-539 546	-524 834
Avgår: Avgifter till
ålderspensionssystemet	-183 759	-178 793
Avgår: EU-skatter	-7 118	-6 791
summa Statens skatteintäkter före
justering	776 986	726 156
Justering till belopp enligt ÅRS 2009		1 579

Statens skatteintäkter enligt
avgränsningen av statens budget	776 986	727 735
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2009	8 975
varav 2008	-281
Avgifter till ålderspensionssystemet	183 759	178 793
Avgifter till premiepensionssystemet	26 424	25 350
EU-skatter	7 118	6 791
Kommunala utjämningsavgifter LSS	2 933	2 793
Inkomstutjämningsavgift,
kostnadsutjämningsavgift	13 282	13 236
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms	-25 965	-24 235
Eliminering av statens
arbetsgivaravgifter	-24 822	-23 874
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader	-3 462	-3 236
Eliminering av myndigheters skatter och
nystartstöd	-48	-103
summa Total före justering	964 899	903 250
Justering till belopp enligt ÅRS 2008		204

Total summa	964 899	903 454

Skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osä- kerheten fortfarande stor vad gäller skatt på ka- pital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den be- dömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Direkta skatter på arbete är nästan oföränd- rade jämfört med 2009. Den marginella föränd-

ringen förklaras av att skattereduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 och in- komstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT- och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat. In- direkta skatter på arbete ökade med 7,9 miljarder kronor mellan åren. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesum- mans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesum- man. Preliminärt ökade lönesumman med nästan 3 procent. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.

Jämfört med 2009 ökade skatt på kapital med 21 miljarder kronor (13 procent). Skatt på kapi- tal från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent) framför allt till följd av ökade vins- ter från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vins- ter.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor (6 procent). Av detta ökade intäkter av mervärdesskatt med 23 miljarder kronor. Hushållens konsumtions- utgifter i löpande priser ökade med 5 procent. Även ökade investeringar, framför allt bostads- investeringar, bidrar till ökade momsintäkter. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 324 mil- jarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 26 miljarder kro- nor. Det beloppet utgör en inomstatlig transak- tion som elimineras för att inte påverka det kon- soliderade utfallet.

Skatt på alkohol och tobak minskade margi- nellt. Skatt på energi och miljö ökade med 2,9 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på elektrisk kraft ökade på grund av ökad försälj- ning i samband med den kalla vintern i början och slutet av 2010. Intäkter till fonder ökade på grund av stabilitetsavgiften.

Den del av skatteintäkterna som avser kom- munala inkomstskatter och går till kommunerna ökade med 15 miljarder kronor. Även de avgifter som går till ålderspensionssystemet ökade, med 4,9 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovi-

Skr. 2010/11:101

sas både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som avser kom- munsektorn och ålderspensionssystemet utbe- talas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avvi- ker på några punkter från den som görs på in- komstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa pos- ter för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensions- avgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjämnings- avgift från kommuner och landsting på sam- manlagt 13 miljarder kronor redovisas under an- slaget för kommunalekonomisk utjämning var- för statsbidragen till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resul- taträkningens skatteintäkter ingår också mervär- desskatt med 45 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsi- dan i statens budget (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträk- ningen har den kommunalekonomiska utjäm- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfere- ringar till kommuner är 59 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.

I kolumnen för jämförelsetalen från 2009 re- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2009 som beräknats under våren 2011 efter 2009 års taxe- ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av utfallet på statens budget. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när re- sultaträkningen för 2009 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre juster- ingsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de peri- odiserade skatter som redovisades i årsredovis- ningen för staten 2009.

Skr. 2010/11:101

Skatteintäkterna 2009 är 9,0 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2009 års skatt som gjordes våren 2010. Skatt på företags- vinster och skatt på kapital för hushåll blev 11 respektive 1,8 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2010. Skattereduktionerna blev 3,4 miljarder kronor högre.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Offentligrättslig verksamhet
Transportstyrelsen	2 313	1 821
Kronofogdemyndigheten	1 403	1 304
Trafikverket	907	821
Lantmäteriet	842	849
Rikspolisstyrelsen	567	481
Centrala studiestödsnämnden	567	404
Läkemedelsverket	507	329
Bolagsverket	421	389
Elsäkerhetsverket	313	311
Strålsäkerhetsmyndigheten	313	282
Patent- och registreringsverket	278	264
Finansinspektionen	278	266
Affärsverk
Luftfartsverket	2 165	3 145
Sjöfartsverket	1 452	1 320
Svenska kraftnät	7	6
Övriga	1 412	1 469
Summa offentligrättslig verksamhet	13 745	13 461
Uppdragsverksamhet
Trafikverket	4 880	4 697
Exportkreditnämnden	3 448	3 106
Försvarets materielverk	2 428	3 272
Riksgäldskontoret	2 110	1 481
Statens institutionsstyrelse	1 280	1 198
Pensionsmyndigheten	915	-
Lantmäteriet	561	545
Statens fastighetsverk	556	536
Karolinska institutet	463	570
Skatteverket	454	426
Statens jordbruksverk	424	405
Lunds universitet	402	433
Försäkringskassan	66	619

Affärsverk
Svenska kraftnät	9 973	6 402
Luftfartsverket	810	2 187
Sjöfartsverket	173	62
Statens järnvägar	116	125
Övriga	5 139	4 955
Summa uppdragsverksamhet	34 198	31 019
Andra ersättningar
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen	6 242	7 466
Rikspolisstyrelsen	914	889
Centrala studiestödsnämnden	268	226
Karolinska institutet	217	172
Exportkreditnämnden	199	298
Trafikverket	194	218
Fortifikationsverket	169	110
Konkurrensverket	0	279
Affärsverk
Luftfartsverket	989	-
Övriga	1 216	1 578
Summa andra ersättningar	10 408	11 236

Total summa	58 351	55 716

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor eller 4,7 procent. Det beror i huvudsak på att Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter ökade. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter minskade däremot på grund av att arbetslöshetsavgiften reducerades och att utbetalningarna av arbets- löshetsersättning var lägre jämfört med föregående år.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhanda- hålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

Med offentligrättsliga avgifterna avses dels s.k. belastande avgifter där den enskilde rättsligt eller

faktiskt kan anses tvingad att betala avgiften, dels sådana avgifter som är frivilliga för den enskilde i den mening att de avser t.ex. betalning för en efterfrågad vara eller tjänst.

En avgift anses betungande om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Sådana avgifter tas ut i en verksamhet som riks- dagen beslutar ska bedrivas och som ska vara av- giftsbelagd. Frivilliga avgifter tas ut med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd av reger- ingens s.k. restkompetens.

I det följande används dock uttrycket offent- ligrättsliga avgifter för att beteckna endast be- tungande avgifter.

Under 2010 uppgick dessa intäkter till 13,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter of- fentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd verksamheter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom normerings- /regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksam- heten inom sjöfarts- och luftfartsområdet. Av- gifter tas också ut för registerhållningsverksam- het inom vägtrafikområdet och avgifter för undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtra- fiktjänstverksamhet (ANS) och gemensam av- gift för säkerhetskontroll (GAS) inom luftfarts- området. Därtill kommer uppbörd av trängselskatt, felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområdet. Även registerhållningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registrerings- skyltar redovisas av Transportstyrelsen. Ök- ningen med 0,5 miljarder kronor beror huvud- sakligen på att Transportstyrelsen övertagit kör-

kortsverksamheten	från	länsstyrelserna		den
1 januari 2010 och	på	ökad	försäljning	av
uppgifter ur vägtrafikregister.
Kronofogdemyndighetens			offentligrättsliga

avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.

Trafikverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- gifter inom fastighetsbildningsområdet och ex- peditionsavgifter som ska finansiera inskriv- ningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Skr. 2010/11:101

Polisen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, na- tionella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

Centrala studiestödsnämnden tar ut avgift bl.a. för att bevilja studiestöd och för att admini- strera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.

Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistre- ringar.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet, t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.

Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk- samhet och dels avgifter från de som i sin yrkes- verksamhet använder utrustning med icke-joni- serande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.

Finansinspektionens (FI:s) offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och an- mälningar, exempelvis auktorisationer, ägar- prövningar, bolagsordningsändringar, lednings- prövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspek- tionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI.

Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak undervägsavgifter. Minsk- ningen med 1,0 miljard kronor beror på att Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och att flygplatsverksamheten bolagiserades.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- leds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifi- kat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte är tvingande, i regel försäljning av så- dana varor och tjänster som är frivilligt efterfrå- gade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndi-

Skr. 2010/11:101

gandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). En- ligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för t.ex. publikationer, uthyr- ning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2010 ökade intäkterna av uppdragsverk- samhet med 3,2 miljarder kronor och det är ca 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.

Trafikverkets uppdragsverksamhet består hu- vudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik.

Vid de stora järnvägs- och vägprojekten, så- som t.ex. Citytunneln i Malmö och Citybanan samt Norra länken i Stockholm bygger Trafik- verket stationer och tunnlar som säljs till Malmö stad och Stockholms stad. De ökade avgiftsin- täkterna beror i huvudsak på försäljning av järn- vägsmaterial.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt när- ingsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. In- täkterna ökade med 0,3 miljarder kronor på grund av ökad garantigivning i spåren av finans- krisen.

Försvarets materielverks (FMV) uppdrags- verksamhet omfattar försäljning av materiel, ut- bildning, sålda tjänster samt försäljning av prov- verksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter har minskat med 0,8 miljarder kronor, beroende bl.a. på att Försvarsmaktens andel av leveran- serna har ökat medan övriga kunder har minskat. Bland större uppdrag till andra kunder domine- rar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeck- ien.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser i huvudsak bankgarantiavgifter. Ökningen med 0,6 miljarder kronor beror på längre löptider på åtagandena under 2010 jämfört med 2009. Detta ger en högre avgift för instituten.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen (1988:870) om vård av missbrukare) och sär- skilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens an- slag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Pensionsmyndighetens intäkter från upp- dragsverksamhet omfattar till största delen er- sättning från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet. Dessa inkomster re- dovisades tidigare av Försäkringskassan. 0,3 miljarder kronor avser ersättning från pre- miepensionssystemet som tidigare redovisades av Premiepensionsmyndigheten som inte ingick i avgränsningen av staten i årsredovisningen för staten 2009.

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersätt- ning från AP-fonderna och premiepensions- systemet för arbete med uppbörd av ålderspen- sionsavgifter m.m.

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisa- tionen.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.

I Svenska Kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (ba- lansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (för- brukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraft- näts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemansvar för el hos Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade totalt med 3,6 miljarder kronor vilket främst förklaras av höjda tariffer och ökad överförings- volym på nätsidan samt på ökade elpriser på sy- stemansvarssidan.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består i huvudsak av hyror och arrenden

samt konsulttjänster. Minskningen med 1,4 mil- jarder kronor beror på att Luftfartsverket dela- des den 1 april 2010 och att flygplatsverksamhe- ten bolagiserades.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året minskat med 0,8 miljarder kronor.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar består av finansieringsavgifter och arbetslöshetsavgifter från arbetslöshetskas- sorna. Minskningen med 1,2 miljarder kronor kan förklaras, dels av att arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kronor per icke arbetslös medlem fr.o.m. 1 juli 2009, dels av att utbetal- ningar av arbetslöshetsersättningar var lägre 2010 än 2009.

Polisens andra ersättningar avser i huvudsak böter.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovi- sar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.

Karolinska institutets andra ersättningar avser intäkter för fakturerade pensionskostnader och lönekostnader mellan Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset.

Exportkreditnämndens andra ersättningar av- ser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor.

Trafikverkets andra ersättningar avser i hu- vudsak fordran gentemot försäkringsbolag avse- ende skadeersättningar på väganläggningar.

Fortifikationsverkets andra ersättningar består huvudsakligen av intäkter för försäljningar av fastigheter.

Konkurrensverkets andra ersättningar består av konkurrensskadeavgifter. Minskningen med 0,3 miljarder kronor beror på att böterna 2009 var höga på grund av en dom i ett stort kartell- mål.

Under Luftfartsverket redovisas statens reali- sationsvinst vid försäljning av materiella till-

Skr. 2010/11:101

gångar i samband med bildandet av Swedavia AB.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor
	2010	2009

AP-fondsmedel	16 190	13 466
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- gårdsstöd och djurbidrag	7 104	7 256
- miljöstöd m.m.	2 378	1 721
- övriga stöd	183	452
- finansiella korrigeringar	-867	-
Summa Statens jordbruksverk	8 798	9 429
Tillväxtverket
- bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2007-2013	1 197	1 340
Rådet för Europeiska Socialfonden i
Sverige
- bidrag från Europeiska socialfonden
period 2007-2013 m.m.	857	270
Trafikverket
- bidrag till transeuropeiska nätverk	386	332
Övriga EU-bidrag	1 731	1 442
Summa EU-bidrag	12 969	12 813
Erhållna bidrag vid universitet och
högskolor
(exklusive EU-bidrag)	5 409	5 084
Försäkringskassan
- assistansersättning	4 309	4 186
- underhållsstöd	1 499	1 599
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter	2 697	2 217
Total summa	43 073	39 365

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har totalt sett ökat med 3,7 miljarder kronor.

Den största ökningen återfinns under posten AP-fondsmedel där intäkten ökat med

Skr. 2010/11:101

2,7 miljarder kronor sedan föregående år. Posten AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda ålderspensions- avgifter som överförts till AP-fonden (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). Ålderspensionssystemet finansieras med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare och egna företagare, allmänna pensionsavgifter samt statlig ålderspensions- avgift. Utbetalda pensioner är för närvarande högre än inbetalda ålderspensionsavgifter m.m. och därför är nettot positivt. Det innebär att staten får ett nettobidrag från AP-fonderna för att betala ut pensioner.

Intäkter av bidrag från EU har totalt ökat med nästan 0,2 miljarder koronor. Statens jordbruks- verk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 0,6 miljarder kronor. Minskningen beror på att kommissionen har beslutat om finansiella korrigeringar avseende tillämpningen av de olika systemen för bidrag och stöd som administreras av Statens jordbruksverk. Den del av intäkten

som avser	miljöstöd	m.m.	har	ökat med
0,7 miljarder	kronor.	Rådet	för	Europeiska

socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) administrerar bidrag från den Europeiska socialfonden period 2007–2013, vilka i år redovisar en intäkt på nära 0,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2009. Posten finansiell korrigering (återbetalningar av EU-bidrag) gäller olika stödår och bidrag.

Av bidragsintäkterna från EU är 11,1 miljarder kronor sådana medel som i allt väsentligt bruttoredovisas på statens budget och är hänförliga till den fleråriga budgetramen 2007–2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i räkenskapssammanställningen i avsnitt 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna

belopp för universitet och högskolor utgör nästan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Socialförsäkring	453 656	457 535
Allmänna bidrag till kommuner	147 434	124 824
Arbetsmarknad	55 610	49 993
Överföring till premiepensionssystemet	28 524	27 138
Avgiften till Europeiska gemenskapen	30 108	18 820
Bistånd och andra internationella	33 384	35 214
bidrag, migration
Utbildning, studiestöd	26 643	22 388
Övrigt	56 067	53 224

Summa	831 426	789 136
Transfereringar	2010	2009

Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner (Pensionsmyndigheten från
2010)
Ålderspensioner vid sidan av statens	220 224	217 441
budget
Premiepensioner	1 412	1 682
Ersättning vid ålderdom	40 928	42 304
Övrig Socialförsäkring
(Försäkringskassan)
Ersättning vid sjukdom och handikapp	81 123	90 268
m.m.
varav sjukpenning och rehabilitering	17 369	19 790
m.m.
varav aktivitets- och sjukersättning	54 834	60 634
Stöd till personer med	23 447	21 975
funktionsnedsättning
Ekonomisk trygghet för familjer och barn	62 491	61 598
Summa socialförsäkring till hushåll	430 591	435 268
Arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd	33 803	29 597
varav arbetslöshetsersättning,
Arbetsförmedlingen	17 645	19 304
varav aktivitetsstöd,
Försäkringskassan	16 157	10 293
Arbetsmarknadspolitiska program och
insatser, Arbetsförmedlingen	4 482	2 521

Övrigt arbetsmarknad,
Arbetsförmedlingen	2 120	2 139
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet	1 358	2 850
Summa arbetsmarknad till hushåll	41 763	37 107
Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala
studiestödsnämnden	14 626	14 298
Återföring av reservation för förluster i
utlåningsverksamheten, Centrala
studiestödsnämnden	-107	-2 441
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet	3 260	3 166
Bistånd m.m., migration och integration
Bistånd och andra internationella bidrag
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete	2 746	2 996
Migrationsverket	1 105	1 148
Nettoöverföring till
premiepensionssystemet	28 524	27 138
Övrigt	14 085	13 770

Summa transfereringar till hushåll	536 593	532 450
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag och Samhall m.m.,	5 364	4 968
Arbetsförmedlingen
Lönebidrag och Samhall m.m.,	4 405	4 405
Kammarkollegiet
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,	1 043	908
Arbetsförmedlingen
Anställningsstöd, Skatteverket	42	14
Summa arbetsmarknad till företag	10 854	10 295
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,	12 463	11 610
Statens jordbruksverk
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda	2 393	2 093
utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet
Räntebidrag m.m., Boverket	834	1 154
Forskning och utveckling m.m., Verket	1 135	1 007
för innovationssystem
Regionala tillväxtåtgärder,	1 457	1 441
transportbidrag m.m., Tillväxtverket
Regionala tillväxtåtgärder m.m.,	518	534
Länsstyrelserna
Trafikupphandling, Rikstrafiken	802	857
Miljöpolitik, Naturvårdsverket	761	807
Kultur, Statens kulturråd	604	552
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,	696	604
Myndigheten för yrkeshögskolan
(/kvalificerad yrkesutbildning)

Skr. 2010/11:101

Mediefrågor, Presstödsnämnden	659	678
Transportpolitik, Trafikverket	92	197
Övrigt	5 709	4 974

Summa transfereringar till företag	38 977	36 803
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun- och landstingsmoms,
Skatteverket	45 469	44 008
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket	2 933	2 808
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner, Skatteverket	62 553	57 101
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting, Skatteverket	23 479	20 907
Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner	9 100	-
Tillfälligt konjunkturstöd till landsting	3 900	-
Summa allmänna bidrag till kommuner	147 434	124 824
Bidrag till landsting för
influensapandemin, Skatteverket	-	1 000
Socialförsäkring (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Bidrag till
läkemedelsförmånerna m.m.,
Socialstyrelsen	23 067	22 267
Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Försäkringskassan	1 519	1 506
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen	2 993	2 591
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.	2 226	2 148
Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning,
Skolverket
Maxtaxa i barnomsorgen	3 657	3 657
Statligt stöd till vuxenutbildning	1 205	341
Fortbildning av lärare och
förskolepersonal	512	530
Övrigt, Skolverket	1 097	744
Summa Skolverket till kommuner	6 471	5 272
Migration, Migrationsverket	7 310	6 953
Ersättning vid sjukdom och handikapp,
Försäkringskassan	1 997	1 808
Övrigt	10 383	8 962
Summa transfereringar till kommuner	201 174	175 183
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet	24 323	18 741
Mervärdesskattebaserad avgift,
Skatteverket	1 444	-4 305
Storbritanniens budgetreduktion,
Kammarkollegiet	349	481

Skr. 2010/11:101

Tullavgift, Tullverket	4 103	3 791
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket
(2009 även Tullverket) (2010
periodiserad sockeravgift)	-111	112
Summa Avgiften till Europeiska
gemenskapen	30 108	18 820
Bistånd och andra internationella
bidrag, Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	11 517	12 502
Bistånd och andra internationella
bidrag, Regeringskansliet	10 706	11 615
Övrigt	2 351	1 763

Summa transfereringar till utlandet	54 682	44 700
Total summa transfereringar	831 426	789 136

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är akti- vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, fö- retag, kommuner och utlandet. Hushåll innefat- tar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

Till socialförsäkring har hänförts transfere- ringar som under 2010 hanterades av Pensions- myndigheten och Försäkringskassan. Utöver ål- derspensioner ingår bl.a. ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och handikapp som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkeme- delsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 42 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2010 ökat med 4,1 miljarder kronor netto.

De transfereringar som redovisas avser utbe- talningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,1 pro- cent 2010) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från an- slag till pensionssystemet för att finansiera pen- sionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Netto- överföringen till premiepensionssystemet är 29 miljarder kronor 2010, 1,4 miljarder kronor mer än 2009. Överföringarna till och från AP- fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll.

Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen minskade med 5 miljarder kronor netto. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor (12 procent), vilket förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer. Antalet sjukpen- ningdagar fortsätter att minska vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjuker- sättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år nu börjat öka då många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukför- säkringen igen. Aktivitets och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor (9,6 pro- cent). Minskningen förklaras främst av låga in- flöden samtidigt som många nu lämnar sjuker- sättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt huvud- sakligen till följd av striktare regler.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor, vilket beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskar utgifterna för pensioner till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Er- sättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansie- rade pensioner och stöd, har minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av att antalet personer med garantipension minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökar.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnad för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent), se vidare av-

snitt 5.6 Realekonomisk fördelning av statens budget. De ökade kostnaderna för assistanser- sättning beror på ökade timkostnader men även på att antalet personer som får assistansersätt- ning ökar. Dessutom ökar antalet timmar per person och vecka.

Bland transfereringarna till hushåll har kost- naderna för arbetsmarknad ökat med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 1,7 miljarder kronor och akti- vitetsstöd har ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten i december 2010 var 8,5 procent, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med december 2009. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade föräldraför- säkringen med 1,5 miljarder kronor och kostna- derna för barnbidragen med 0,4 miljarder kro- nor. Antal uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i nationalrä- kenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser de social- avgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (1,4 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företag har ökat med 2,2 miljarder kronor. Transfereringar finansie- rade med EU-medel som avser programperioden 2007–2013 uppgick till 12 miljarder kronor 2010. Dessa avser till allra största delen transfereringar till företag men även till hushåll och kommuner. Av beloppet avser 10 miljarder kronor gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. där medlen betalas ut av Statens jordbruksverk, och 1,4 miljarder kro- nor regional utveckling som betalas ut av Till- växtverket.

Transfereringar till kommuner

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget

Skr. 2010/11:101

varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämnings- avgift och kostnadsutjämningsavgift från kom- muner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsva- rande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med drygt 45 miljarder kro- nor. I resultaträkningen har den kommunaleko- nomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både trans- fereringar till kommuner och skatteintäkter är 59 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.

Primärkommunerna fick 9,1 miljarder kronor och landstingskommunerna 3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd 2010 för att upprätt- hålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommun- sektorn. Utbetalningen gjordes däremot i de- cember 2009 och redovisades då på statens bud- get. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ök- ningen avsåg också kompensation för inkomst- bortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minsk- ning av kommun- och landstingsskatt med 3,5 miljarder kronor.

Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat med 0,8 miljarder kronor.

Bidrag till kommunerna inom Skolverkets område ökade med 1,2 miljarder kronor bl.a. av- seende stöd till vuxenutbildningen.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till EU ökat med 11 miljarder kronor. Avgiften re- dovisas här periodiserad till skillnad mot redo- visningen på statens budget. Den mervärdes-

Skr. 2010/11:101

skattebaserade avgiften är 5,7 miljarder kronor högre och den BNI-baserade avgiften är 5,6 mil- jarder kronor högre än 2009. Den låga avgiften 2009 förklaras främst med att Sverige fick till- baka för mycket inbetalda medel för 2007 och 2008 när ett nytt system för beräkning av med- lemsländernas avgifter började gälla med retro- aktiv verkan från 2007.

Kostnaden för bistånd och andra internatio- nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kro- nor.

Not 5

Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor
	2010	2009

Insättningsgarantifonden	1 852	1 643
Stabilitetsfonden	4 044	1 378
Kärnavfallsfonden	1 820	1 087
Försäkringskassans fonder	24	32
Batterifonden	11	29
Övriga fonder	51	-78
Summa	7 802	4 091

Avsättning till fonder avser främst Stabilitets- fonden, Insättningsgarantifonden och Kärnav- fallsfonden.

Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Avsättningen till fonden under 2010 uppgick till 4 044 miljoner kronor, vilket är mer än hälften av avsättningen till fonder under året. Under 2010 har garantiavgifter tillförts fonden med 1 979 miljoner kronor. Den nya stabilitets- avgiften har tillförts fonden med 1 314 miljoner kronor. Fondens finansiella intäkter under året uppgår till 766 miljoner kronor. Utbetalda bi- drag är marginella. Fonden förvaltas av Riks- gäldskontoret.

Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten och har ökat med nära 200 miljoner kronor under året. Intäkterna från bankernas avgifter uppgick till 946 miljoner kro- nor, vilket är en ökning med 46 miljoner kronor. Det finansiella nettot ökade med drygt 170 mil- joner kronor till något över 900 miljoner kronor. Fonden förvaltas av Riksgäldskontoret.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat med drygt 700 miljoner kronor. Avgifterna från

reaktorinnehavarna, som bestäms årligen av re- geringen, ökade med ca 200 miljoner kronor jämfört med föregående år. Nettot av de finansi- ella intäkterna och kostnaderna uppgick till 2 100 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 500 miljoner kronor. Den viktigaste förklar- ingen är att ränteintäkterna på nominella placer- ingar ökat kraftigt.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor
	2010	2009

Lönekostnader inklusive arbetsgivar-
avgifter
Rikspolisstyrelsen	12 436	11 725
Försvarsmakten	9 839	8 835
Försäkringskassan	5 021	5 055
Arbetsförmedlingen	4 808	3 950
Skatteverket	4 461	4 422
Kriminalvården	4 012	3 818
Trafikverket	3 613	4 862
Regeringskansliet	3 371	3 445
Domstolsverket	3 112	2 976
Lunds universitet	3 059	2 894
Göteborgs universitet	2 508	2 414
Uppsala universitet	2 503	2 350
Karolinska institutet	2 141	1 991
Stockholms universitet	2 133	2 009
Umeå universitet	1 854	1 694
Kungl. Tekniska högskolan	1 688	1 560
Linköpings universitet	1 617	1 462
Sveriges lantbruksuniversitet	1 498	1 414
Statens institutionsstyrelse	1 370	1 332
Migrationsverket	1 318	1 236
Lantmäteriet	1 097	1 073
Riksdagsförvaltningen	1 034	712
Tullverket	991	941
Affärsverk
Luftfartsverket	1 285	1 947
Sjöfartsverket	633	630
Svenska kraftnät	185	178
Statens järnvägar	4	4
Övriga myndigheter	28 807	27 110
Summa lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter	106 398	102 039
Eliminering av arbetsgivaravgifter	-24 822	-23 874
Summa lönekostnader efter eliminering
av arbetsgivaravgifter	81 576	78 165
Pensionskostnader
Rikspolisstyrelsen	1 784	1 718
Försvarsmakten	1 512	1 359
Skatteverket	612	660
Försäkringskassan	597	690
Regeringskansliet	590	562
Arbetsförmedlingen	544	504
Trafikverket	529	617
Lunds universitet	418	452
Domstolsverket	418	422
Kriminalvården	377	349
Karolinska institutet	330	371
Uppsala universitet	325	300
Göteborgs universitet	323	394
Stockholms universitet	256	264
Umeå universitet	253	275
Linköpings universitet	216	234
Kungl. Tekniska högskolan	206	179
Statens institutionsstyrelse	189	139
Sveriges lantbruksuniversitet	182	172
Försvarets materielverk	158	123
Lantmäteriet	150	144
Affärsverk
Luftfartsverket	394	308
Sjöfartsverket	220	120
Svenska kraftnät	35	40
Statens järnvägar	4	4
Övriga myndigheter	3 974	3 826
Statliga tjänstepensionsförmåner m.m.:
Utbetalda pensioner m.m.	8 199	8 093
Förändring av försäkringstekniska
avsättningar	-3 104	10 222
Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m.	-9 635	-10 168
Summa pensionskostnader	10 056	22 373
Övriga personalkostnader
Försvarsmakten	380	338
Regeringskansliet	320	362
Rikspolisstyrelsen	219	192
Trafikverket	177	231
Kriminalvården	151	150

Skr. 2010/11:101

Arbetsförmedlingen	136	117
Karolinska institutet	131	131
Uppsala universitet	121	120
Stockholms universitet	120	117
Domstolsverket	118	116
Försäkringskassan	111	103
Lunds universitet	108	98
Kungl. Tekniska högskolan	97	86
Affärsverk
Luftfartsverket	64	85
Sjöfartsverket	20	22
Svenska kraftnät	18	16
Statens järnvägar	0	0
Övriga myndigheter	1 642	1 588
Summa övriga personalkostnader	3 933	3 872

Total summa kostnader för personal	95 565	104 410

Statens kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor. Lönekostnaderna har ökat, men däremot har pensionskostnaderna minskat beroende på att avsättningen för statens tjänste- pensionsåtagande sjunkit. I jämförelse med kostnaden för föregående års kraftiga höjning av avsättningen har därför pensionskostnaderna minskat med 12,3 miljarder kronor.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- avgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,3 procent. Lagstadgade arbetsgivar- avgifter uppgick under 2010 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2009. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans- aktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Försvarsmaktens lönekostnader ökade med ca 11 procent jämfört med 2009. Under 2010 har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörj- ningssystem som innebär ett anställt försvar som i första hand bygger på frivillighet i stället för totalförsvarsplikt. Detta har medfört att För- svarsmakten redovisar cirka 2 000 fler årsarbets- krafter än under 2009. Myndigheten har även infört internationell arbetsskyldighet under 2010, vilket har ökat personalkostnaderna ytter- ligare.

Trafikverkets lönekostnad minskade med ca 26 procent i förhållande till Vägverkets och Ban- verkets lönekostnad 2009. Minskningen mellan

Skr. 2010/11:101

åren beror på att enheten Banverket Produktion ombildades den 1 januari 2010 till det statliga bolaget Infranord AB som även tog över an- ställda. När Trafikverket bildades den 1 april 2010 erbjöds samtliga anställda i Banverket och Vägverket att gå med in i den nya myndigheten. Myndigheten inledde ett omfattande omställ- ningsarbete med anledning av effektiviseringsar- betet för att bl.a. möjliggöra matchningar mellan de resurser som finns inom verket. Antalet ny- anställningar sedan myndigheten bildades är 241 stycken. Den största avgångsorsaken har varit pension. På Trafikverket har det genomsnittliga

antalet	tillsvidareanställda	för	året	varit
6 272 personer.

Polisens lönekostnad ökade med ca 6 procent. Under 2010 uppfylldes satsningen för att öka antalet poliser till minst 20 000 och i december var 20 292 poliser anställda, vilket är 1 148 fler än motsvarande tidpunkt 2009. Antalet civilan- ställda minskade med 22 personer. Nettoök- ningen av anställda är därmed 1 126.

Vid Försäkringskassan minskade lönekostna- den, vilket till största delen beror på att vissa an- ställda gick över till den nybildade Pensions- myndigheten.

Hos Arbetsförmedlingen har antalet anställda fortsatt att ökat till följd av fortsatt hög arbets- löshet och de nya uppdragen från regeringen, främst Arbetslivsintroduktion och Integration och etablering, som har gjort att kompetensför- sörjningen även under 2010 fokuserats på att stärka förmedlingsverksamheten med personal- resurser och kompetens. Antalet årsarbetskrafter har ökat med ca 1 000 jämfört med 2009.

Skatteverkets lönekostnader har ökat något. Vid utgången av 2010 hade Skatteverket ca 9 900 anställda.

Pensionskostnader

Kostnaderna för pensioner har minskat med 12,3 miljarder kronor, varav pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV) står för minskningen medan de pensionskostnader som redovisas av myndigheterna ökat något. I SPV:s pensionsrörelse är förändringen av försäkrings- tekniska avsättningar -3,1 miljarder kronor, vil- ket är 13,3 miljarder kronor lägre än 2009. Minskningen beror på att beräkningsgrunderna för avsättningar i de försäkringstekniska riktlin- jerna ändrades den 1 januari 2010 enligt beslut av SPV:s styrelse. Det innebar att omkostnadsbe- lastningen sänktes vilket i sin tur ledde höjd

nettoränta och medförde en lägre avsättning. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner vilka utöver premien till SPV inne- fattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen. Pensionspremierna påverkas av åldersfördel- ningen och löneläget hos personalen vid respek- tive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot hanteras den kompletterande och indi- viduella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

På myndighetsnivån är det främst Försvars- maktens pensionskostnader som har ökat. Un- der året gick 44 yrkesofficerare och 143 civila i ålderspension. Det är betydligt färre yrkesoffice- rare än vad myndigheten prognostiserat, medan antalet civila som valde att gå i ålderspension var något högre.

Även affärsverket Sjöfartsverket ökade sina pensionskostnader främst på grund av ändrade beräkningsgrunder för pensionsskulden.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget ökat marginellt.

I nedanstående tabell visas antalet årsarbets- krafter vid de statliga myndigheterna under 2010 och 2009.

Årsarbetskrafter

	2010	2009

Rikspolisstyrelsen	25 044	23 839
Försvarsmakten	17 297	15 240
Försäkringskassan	11 653	12 322
Arbetsförmedlingen	10 826	9 745
Skatteverket	9 149	9 527
Kriminalvården	9 020	8 980
Lunds universitet	5 814	5 444
Trafikverket	5 795	8 811
Domstolsverket	5 262	5 209

Göteborgs universitet	4 978	4 763
Uppsala universitet	4 661	4 451
Regeringskansliet	4 420	4 693
Stockholms universitet	4 395	4 263
Karolinska institutet	3 944	3 875
Umeå universitet	3 714	3 560
Linköpings universitet	3 469	3 284
Luftfartsverket	3 285	3 374
Kungl. Tekniska högskolan	3 157	2 935
Sveriges lantbruksuniversitet	2 863	2 824
Statens institutionsstyrelse	2 719	2 852
Migrationsverket	2 699	2 681
Lantmäteriet	2 176	2 166
Kronofogdemyndigheten	2 013	2 094
Tullverket	1 887	1 897
Övriga myndigheter	51 279	50 502

Totalt	201 519	199 331

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas ar- betsvolym under ett räkenskapsår räknat i anta- let heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som an- ställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan er- sättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd perso- nal ingår i summa antal personer med den pro- centandel av en heltidstjänst som deras tjänstgö- ring utgör.

Under 2010 har antalet årsarbetskrafter ökat med drygt 2 000. Det är främst på Försvars- makten, Polisen och Arbetsförmedlingen som antalet anställda har ökat. Bolagiseringen av den tidigare enheten Banverket Produktion, inom dåvarande Banverket, innebar däremot en minskning mellan åren med ca 3 000 personer som syns för Trafikverket i tabellen.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor
	2010	2009

Försvarsmakten	2 395	2 330
Rikspolisstyrelsen	1 893	1 841
Regeringskansliet	1 306	1 350
Kriminalvården	1 282	1 050

Skr. 2010/11:101

Lunds universitet	826	827
Domstolsverket	699	696
Försäkringskassan	665	736
Stockholms universitet	658	667
Uppsala universitet	611	597
Göteborgs universitet	606	616
Karolinska institutet	565	553
Skatteverket	562	544
Arbetsförmedlingen	558	499
Kungl. Tekniska högskolan	541	544
Migrationsverket	487	439
Linköpings universitet	433	370
Umeå universitet	338	333
Statens institutionsstyrelse	312	273
Trafikverket	284	388
Sveriges lantbruksuniversitet	280	280
Försvarets materielverk	193	190
Linnéuniversitetet	182	193
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	171	140
Luleå tekniska universitet	165	164
Örebro universitet	162	164
Malmö Högskola	160	174
Tullverket	146	149
Affärsverk
Sjöfartsverket	40	40
Luftfartsverket	34	46
Svenska kraftnät	27	31
Statens järnvägar	2	2
Övriga myndigheter	4 601	4 493
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader	- 4 406	- 4 385

Summa	16 778	16 334

Som kostnader för lokaler redovisas myndighe- ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myn- digheternas lokalkostnader som betalas till For- tifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Regeringskansliets lokalkostnader har minskat med 44 miljoner kronor medan Kriminalvårdens lokalkostnader har ökat med 232 miljoner kro- nor. Ökningen beror delvis på nya anstalter, häkten och avdelningar t.ex. Saltvik och Kumla, delvis på kostnader för uppsagda lokaler på grund av nedläggning, t.ex. Härnösand.

Skr. 2010/11:101

Not 8

Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden
Förändring i avsättningar för
försäkringstekniskt beräknad risk i
engagemang	2 419	1 529
Skadekostnader	400	275
Förändring av försäkringstekniskt
beräknat nettovärde på skadefordringar	151	208
Summa Exportkreditnämndens kostnader
i garantiverksamheten	2 970	2 012
Riksgäldskontoret	542	-8
Statens Bostadskreditnämnd	-22	-571

Summa	3 490	1 433

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.

Exportkreditnämndens kostnader för Föränd- ring i avsättningar för försäkringstekniskt beräk- nad risk i engagemanget har ökat med 890 miljoner kronor medan förändring av för- säkringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 57 miljoner kronor sedan före- gående år. Skadekostnaderna har ökat med 125 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret redovisar kostnader för re- servering för förväntade garantiförluster inklu- sive omvärdering av garantifordringar med 542 miljoner kronor. Kostnaderna avser främst ökade garantiåtaganden för Saab och Volvo.

Statens bostadskreditnämnd redovisar en liten kostnadsreduktion avseende förändring av av- sättningar för garantier. Skillnaden mot år 2009 beror i huvudsak på att bedömningen av mark- nadsvärdena fluktuerade mer 2008–2009 än 2009–2010.

Not 9

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Övriga driftkostnader - tjänster
Trafikverket	37 394	31 011
Försvarsmakten	13 233	11 694
Försvarets materielverk	4 820	4 306
Rikspolisstyrelsen	1 733	1 632
Kärnavfallsfonden	1 273	1 354
Statens fastighetsverk	1 256	1 171
Fortifikationsverket	1 248	1 232
Försäkringskassan	1 165	1 297
Karolinska institutet	1 157	1 097
Transportstyrelsen	1 124	1 037
Skatteverket	995	1 224
Göteborgs universitet	991	883
Lunds universitet	937	894
Naturvårdsverket	860	842
Pensionsmyndigheten	822	-
Regeringskansliet	796	1 437
Kriminalvården	795	786
Arbetsförmedlingen	777	609
Umeå universitet	695	694
Uppsala universitet	647	595
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	605	663
Domstolsverket	536	483
Kronofogdemyndigheten	512	457
Exportkreditnämnden	506	404
Övriga myndigheter	13 302	12 966
Summa tjänster	88 179	78 768
Övriga driftkostnader - varor
Försvarsmakten	11 482	8 060
Försvarets materielverk	11 056	10 952
Trafikverket	4 831	5 041
Rikspolisstyrelsen	734	649
Fortifikationsverket	552	546
Kriminalvården	409	405
Karolinska institutet	359	328
Uppsala universitet	345	297
Lunds universitet	289	261
Statens fastighetsverk	259	265
Stockholms universitet	185	171
Göteborgs universitet	202	186
Sveriges lantbruksuniversitet	183	173
Kungl. Tekniska högskolan	193	145
Arbetsförmedlingen	127	85

Regeringskansliet	134	141
Umeå universitet	127	142
Skatteverket	169	144
Statens jordbruksverk	114	116
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	106	107
Övriga myndigheter	2 410	2 182
Summa varor	34 266	30 396
Affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
Svenska kraftnät	8 315	5 117
Sjöfartsverket	1 139	914
Luftfartsverket	822	1 965
Statens järnvägar	54	13
Summa affärsverk, övrig drift – varor
och tjänster	10 330	8 009
Övriga driftkostnader - reparationer,
diverse m.m.
Försvarsmakten	2 471	2 472
Trafikverket	726	4 517
Kriminalvården	272	309
Rikspolisstyrelsen	242	232
Regeringskansliet	216	301
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	194	165
Försvarets materielverk	144	144
Lunds universitet	127	121
Arbetsförmedlingen	117	105
Sveriges lantbruksuniversitet	111	112
Kustbevakningen	104	93
Stockholms universitet	100	92
Riksdagsförvaltningen	99	98
Karolinska institutet	98	94
Försäkringskassan	92	94
Uppsala universitet	88	83
Umeå universitet	88	88
Migrationsverket	85	82
Linköpings universitet	80	77
Kungl. Tekniska högskolan	78	64
Göteborgs universitet	75	95
Domstolsverket	74	64
Affärsverk
Svenska kraftnät	231	280
Luftfartsverket	157	250
Sjöfartsverket	66	56
Statens järnvägar	10	11
Övriga myndigheter	1 421	1 507

Skr. 2010/11:101

Summa övriga driftkostnader -
reparationer, diverse m.m.	7 566	11 606
Aktivering utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi
Trafikverket	-24 874	-24 101
Myndigheter i försvarssektorn	-3 216	-5 302
Sjöfartsverket	-298	-122
Försäkringskassan	-288	-372
Transportstyrelsen	-130	-97
Kronofogdemyndigheten	-95	-72
Skatteverket	-57	-276
Övriga myndigheter	-367	-481
Aktivering utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi	-29 325	-30 823
Eliminering av inomstatliga
transaktioner	-26 410	-25 219

Total summa övriga driftkostnader	84 606	72 737

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Trafikverkets ökade driftkostnader beror till största del på en ökning av entreprenadtjänster i och med bolagisering av tidigare produktions- enheter. Däremot har övriga driftkostnader i form av reparationer m.m. minskat sedan föregå- ende år.

Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser främst ökade kostnader för materielkon- sulter och övriga externa tjänster. Försvarsmak- tens ökade kostnader för varor beror i huvudsak på en korrigering av värderingspriset för en viss typ av ammunition mellan åren med 2 882 mil- joner kronor.

Försvarets materielverks ökade kostnader för varor består till stor del av ökade kostnader för krigsmateriel inom flygområdet. Försvarets ma- terielverks kostnader för materielförsörjnings- tjänster har ökat.

Polisens driftskostnader har ökat främst på grund av fler anställda poliser, vilket medfört ökade kostnader för bl.a. drivmedel för motor- fordon. Även kostnader för tjänster i form av datatjänster har ökat jämfört med föregående år.

Trafikverket har aktiverat något mer än före- gående år för investeringar i anläggningstill- gångar i egen regi. De ökade aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktiveringarna för Tra- fikverket innebär att kostnader för köp av varor

Skr. 2010/11:101

och tjänster avseende produktion av väg- och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Aktiveringarna hos myndigheter i försvarssek- torn har minskat något jämfört med föregående år.

Not 10

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Försvarsmakten	7 026	6 828
Trafikverket	6 871	6 782
Rikspolisstyrelsen	779	797
Försäkringskassan	701	651
Fortifikationsverket	640	662
Statens fastighetsverk	380	337
Skatteverket	366	284
Domstolsverket	265	243
Lunds universitet	219	227
Regeringskansliet	208	208
Affärsverk
Svenska kraftnät	512	470
Luftfartsverket	461	1 174
Sjöfartsverket	140	142
Övriga myndigheter	3 771	3 659

Summa	22 339	22 464

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Avskrivningarna har ökat med nära 0,2 miljarder kronor under året.

Luftfartsverkets avskrivningar har minskat med 0,7 miljarder kronor, vilket beror på att Swedavia AB tagit över flygplatsverksamheten och därmed vissa byggnader samt fält- och elan- läggningar.

Not 11

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Miljoner kronor
	2010	2009

Resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall Aktiebolag	12 997	12 896
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag
(LKAB)	9 083	719

Apoteket Aktiebolag	4 516	-
AB Svensk Exportkredit	2 818	1 727
Akademiska Hus Aktiebolag	2 124	972
Sveaskog AB	2 055	1 924
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag	804	300
Posten Norden AB	625	1 039
SBAB Bank AB	577	951
Jernhusen AB (AB Swedcarrier)	492	45
Vasallen AB	472	-26
SJ AB	294	460
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
(Apoteket Omstrukturering AB)	285	532
Teracom AB	201	191
Svevia AB	169	118
Samhall Aktiebolag	156	-25
Lernia AB	96	-27
Arbetslivsresurs AR AB	65	34
Svenska rymdaktiebolaget	62	-6
RISE Reasarch Institutes of Sweden
Holding AB (IRECO Holding AB)	57	7
Aktiebolaget Svensk Bilprovning	50	9
Apotek Produktion & Laboratorier AB	19	-
Infranord AB	19	-
Swedavia AB	15	-
Kungliga Operan Aktiebolag	9	-16
Preaktio AB	8	-
Fouriertransform Aktiebolag	5	8
Apotekens Service Aktiebolag	2	-
Voksenåsen A/S	1	1
Aktiebolaget Svenska
miljöstyrningsrådet	0	0
AB Svenska spel	-	-
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB AB)	-	-
Posten Norden AB	-	344
Kasernen Fastighets AB (Vasallen AB)	-	8
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB
(RISE)	-	8
Exstattum AB	-	2
Statens Bostadsomvandling AB	-3	5
Kungliga Dramatiska Teatern Aktiebolag	-3	3
Swedesurvey Aktiebolag	-5	-7
AB Göta Kanalbolag	0	-3
Vectura Consulting AB	-6	-4
European Spallation Source ESS AB	-48	-
Systembolaget Aktiebolag	-43	144
Swedfund International AB	-64	-92
AlLMI Företagspartner AB	-75	-81
Innovationsbron AB	-136	-413
Green Cargo AB	-140	-174

Övriga dotterföretag inom Kammarkolle-
giet	-1	-1
Summa Kammarkollegiet	37 552	21 572
Affärsverk
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.	24	17
Luftfartsverket - LFV Holding AB	152	21
Övriga myndigheter	-22	-6
Summa resultat från andelar i
dotterföretag	37 706	21 604
Resultat från andelar i intresseföretag
TeliaSonera AB	7 927	7 030
Nordiska Investeringsbanken NIB	798	937
AB Bostadsgaranti	44	30
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	1	7
VisitSweden AB	9	1
Norrland Center AB	0	0
SAS AB	-399	-631
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.	20	31
Summa resultat från andelar i
intresseföretag	8 400	7 405
Resultat från andelar i dotter- och
intresseföretag - totalt
Resultat från andelar i dotterföretag	37 706	21 604
Resultat från andelar i intresseföretag	8 400	7 405

Total summa	46 106	29 009

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- larna har ökat med 17,1 miljarder kronor.

Vattenfalls resultat har minskat med 0,1 miljarder kronor. Positiva effekter av ökade produktionsvolymer och kostnadsbesparingar utjämnas av ökade nedskrivningar av goodwill relaterad till verksamhet i utlandet på 11,2 miljarder kronor.

Resultatet för LKAB har förbättrats med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och vo- lymer för järnmalm. Resultatet inkluderar kost- nader på 3,0 miljarder kronor relaterade till på- verkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget.

	Skr. 2010/11:101
Resultatet	för Apoteket AB uppgick till
4,5 miljarder	kronor, vilket inkluderar realisa-

tionsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor. Apoteket AB ingick under föregående år i koncernen Apoteket Omstruk- turering.

AB Svensk Exportkredit har förbättrat resul- tatet med 1,1 miljarder kronor. Bland annat ingår realiserad vinst på 2,6 miljarder kronor från för- säljning av aktieinnehav i Swedbank AB. De ore- aliserade värdeförändringarna på finansiella till- gångar har försämrats med 0,9 miljarder kronor.

Akademiska hus AB visar 1,2 miljarder kronor högre resultat än föregående år. Värdeföränd- ringarna på fastigheter är åter positiva, vilket förbättrat resultatet med 1,3 miljarder kronor.

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) har försämrat resultatet med 0,4 miljar- der kronor, vilket främst beror på försämrat re- sultat av finansiella poster, främst värdering av värdepapper till verkligt värde och värdeföränd- ring i säkrade poster i säkringsredovisning.

Specialfastigheter Sverige AB har ökat resul- tatet med 0,5 miljarder kronor främst hänförligt till att värdeförändring på förvaltningsfastigheter åter är positivt.

Resultatet från Posten Norden AB har för- sämrats med 0,4 miljarder kronor. Föregående års resultat inkluderar vinstandelar och realisa- tionsresultat vid försäljning av andelar i ett bel- giskt bolag på 1,2 miljarder kronor.

Jernhusen AB har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor, främst avseende positiva värdeförändringar på fastigheter.

Vasallen AB har ökat resultatet med 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst värdeförändringar på fastigheter.

SVEDAB redovisar en förlust på 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultat- andel så länge det egna kapitalet är negativt.

Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten.

Resultatandelen från Systembolaget har mins- kat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har redu- cerats med respektive års betalda utdelning på 0,3 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder kronor, som istället betraktas som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring har oförändrat varit 0,3 miljarder kronor.

Resultatet från TeliaSonera AB har ökat med 0,9 miljarder till 7,9 miljarder kronor. Den främsta förklaringen utgörs av förbättrat resultat

Skr. 2010/11:101

från engångsposter, som bl.a. innefattar realise- rade vinster vid avyttring av bolag och nedskriv- ning av goodwill.

Nordiska Investeringsbanken (NIB) har för- sämrat sitt resultat med 0,1 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instru- ment som försämrats. Årets resultat avser sep- tember t.o.m. augusti och jämförelseårets resul- tat avser endast januari t.o.m. augusti.

SAS har minskat sitt förlustresultat med 0,2 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av ett förbättrat rörelseresultat genom kostnadsbesparingar, men även bättre finans- netto och resultat från avvecklade verksamheter har bidragit.

Not 12

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor
	2010	2009

Finansiella intäkter för förvaltning av
statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor	14 920	15 351
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta	5 193	8 071
Intäktsförda, preskriberade obligationer
m.m.	63	50
Överkurs vid emission (netto)	7 010	5 826
Orealiserade valutavinster (netto)	21 553	30 088
Summa finansiella intäkter för förvalt-
ning av statsskulden	48 739	59 386
Finansiella kostnader för förvaltning
av statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor	37 556	36 986
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta	6 847	12 253
Realiserade kursförluster (netto)	8 136	1 573
Realiserade valutaförluster (netto)	8 199	13 905
Provisioner till banker m.fl.	142	164
Summa finansiella kostnader för
förvaltning av statsskulden	60 880	64 881
Nettokostnad för förvaltning av
statsskulden	12 141	5 495

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av Riksgäldskon- toret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökat med 7 miljarder kronor.

Intäkterna minskade med 11 miljarder kronor vilket i huvudsak beror på att de orealiserade va- lutavinsterna minskat med 8 miljarder kronor och att ränteintäkterna i utländsk valuta minskat med 3 miljarder kronor.

Kostnaderna minskade med 4 miljarder kro- nor. De realiserade kursförlusterna ökade med 7 miljarder kronor. Detta uppvägs dock nästen helt av att de realiserade valutaförlusterna mins- kade med 6 miljarder kronor. Samtidigt har rän- tekostnader avseende upplåning i utländsk valuta minskat med 5 miljarder kronor.

Riksbankens lån i Riksgäldskontoret i euro och dollar har medfört ökade ränteintäkter i ut- ländsk valuta med drygt 1 miljard kronor och motsvarande högre räntekostnader.

Not 13

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Kammarkollegiet	7 062	7 084
Centrala studiestödsnämnden	4 483	4 414
Kärnavfallsfonden	1 502	1 179
Skatteverket	1 005	2 513
Riksgäldskontoret	712	-
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	704	37
Exportkreditnämnden	221	127
Försäkringskassan	89	135
Regeringskansliet	64	422
Trafikverket	57	709
Affärsverk
Statens järnvägar	298	334
Luftfartsverket	85	44
Svenska kraftnät	9	25
Sjöfartsverket	1	0
Övriga myndigheter	204	129

Summa	16 496	17 152

De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnader för statsskulden.

100

Finansiella intäkter redovisade av Kammar- kollegiet avser Riksbankens inlevererade över- skott på 5,8 miljarder kronor samt 1,2 miljarder kronor avseende utdelning från Nordea Bank.

Centrala studiestödsnämndens finansiella in- täkter avser bl.a. räntor på studielån.

Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen ränteintäkter för nominella placeringar.

Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- stemet. Minskningen beror på lägre räntesats på skattekontot.

Riksgäldskontoret redovisar utdelning från Nordeaaktierna som ingår i stabilitetsfonden med 0,7 miljarder kronor. Vidare redovisar Riks- gäldskontoret intäkter kopplade till repor i in- sättningsgarantin.

Sida redovisar bl.a. överskott från det äldre sy- stemet för U-krediter som levererats mot in- komsttitel (0,7 miljarder kronor).

Trafikverket (Vägverket) redovisade föregå- ende år en realisationsvinst i samband med bola- gisering av Vägverket produktion och Vägverket konsult.

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).

Not 14

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden	613	517
Trafikverket	553	219
Kärnavfallsfonden	194	271
Regeringskansliet	55	51
Affärsverk
Luftfartsverket	245	261
Statens järnvägar	162	197
Svenska kraftnät	158	17
Sjöfartsverket	15	83
Övriga myndigheter	107	331
Aktivering av finansiella kostnader	-30	-41

Summa	2 072	1 906

Exportkreditnämndens finansiella kostnader av- ser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade kursförluster för premier.

Skr. 2010/11:101

Trafikverkets kostnader avser huvudsakligen finansiella avgifter för Botniabanan.

Kärnavfallsfonden redovisar realisationsför- luster vid avyttring av bostadsobligationer.

Luftfartsverkets finansiella kostnader avser ränteandel av pensionskostnader.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga an- läggningen som tas upp som tillgång.

4.5.2Noter till balansräkningen

Not 15

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor
	2010	2009

Försäkringskassan	1 439	1 564
Försvarsmakten	1 213	992
Skatteverket	603	676
Rikspolisstyrelsen	313	327
Kronofogdemyndigheten	222	155
Trafikverket	168	128
Verket för högskoleservice	157	157
Migrationsverket	150	100
Lantmäteriet	113	108
Transportstyrelsen	103	78
Affärsverk
Svenska kraftnät	190	186
Sjöfartsverket	19	11
Övriga myndigheter	1 446	1 498

Summa	6 136	5 980

Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system. De största posterna ut- görs av IT-stöd för pensionssystem och följd- reformer till dessa, IT-stöd för ärendehantering inom andra försäkringsområden samt ny infra- struktur för IT. Försäkringskassan har kvar IT- systemen för pensionshantering i sin balansräk- ning även efter Pensionsmyndighetens bildande och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyut- veckling enligt uppdrag från Pensionsmyndig- heten. Försäkringskassan fakturerar Pensions-

101

Skr. 2010/11:101

myndigheten för de avskrivningar som avser dessa investeringar.

Försvarsmaktens post avser i huvudsak ut- veckling av ett integrerat resurs- och ekonomi- ledningssystem (PRIO), där införande 1-2 avser personaladministration och strategisk personal- planering. I april 2010 infördes delar av systemet innefattande bland annat tidsredovisning och re- seadministration. Vidare startade förberedelserna för av införande av stöd till materiel- och förnö- denhetsförsörjning. Parallellt pågår ett arbete med att utveckla en IT-infrastruktur som kan hantera information klassad upp t.o.m. H/R (Hemlig/Restricted).

Skatteverkets post avser utgifter för utveck- ling av IT-system. Under 2009 färdigställdes och sattes flera stora utvecklingsprojekt i drift för bl.a. taxeringsförnyelse och folkbokföring. Un- der 2010 har utvecklingsinsatserna dragits ned och Skatteverket har satsat på att vidareutveckla sitt interna taxeringssystem, TINA.

Not 16

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	195	146
Transportstyrelsen	151	98
Försäkringskassan	62	74
Rikspolisstyrelsen	38	59
Bolagsverket	33	7
Fortifikationsverket	24	28
Skatteverket	22	22
Domstolsverket	19	22
Affärsverk
Svenska kraftnät	92	98
Sjöfartsverket	13	13
Luftfartsverket	2	12
Statens järnvägar
Övriga myndigheter	356	359

Summa	1 007	938

Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Tillgångarna hos Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap avser främst investeringar i

växlar och licenser för det nationella radiokom- munikationssystemet Rakel. Ökningen mellan åren beror på att myndigheten har investerat i en ny växelplats för etapp 1 under året, samt att tilläggsinvesteringar har gjorts i övriga etappers växelplatser.

Posterna för Transportstyrelsen, Försäkrings- kassan och Polisen består till största delen av li- censer inom IT-verksamheten.

Bolagsverkets ökning mellan åren beror på att myndigheten tecknat ett nytt avtal gällande ka- pacitetsutnyttjande av stordatorn som medfört en investering på 29 miljoner kronor. Avtalet sträcker sig över fyra år.

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin- delser.

Not 17

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Övriga myndigheter	2	0

Summa	2	0

För 2010 förekommer förskott i samband med investeringar i immateriella anläggnings- tillgångar endast redovisade hos Svenska insti- tutet och avser arbete med ett nytt ärendehan- teringssystem.

Not 18

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	102 667	102 994

Summa	102 667	102 994

Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovär- den efter avskrivning och avskrivningstiden är normalt 40 år.

Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde drygt 3 500 miljoner kronor. Under året har fem ob- jekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor vardera öppnats för trafik, bl.a. riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn samt motorväg E18

102

mellan Sagån och Enköping. Dessa objekt repre- senterar en investeringsvolym på sammanlagt 4 693 miljoner kronor.

Not 19

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Banverket	95 053	79 051
Summa	95 053	79 051

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider på samtliga järnvägsanläggningar, dvs. mellan 25 och 110 år.

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställts under året uppgår till 17 612 miljoner kro- nor. Anskaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 16 826 miljoner kronor.

Pågående större investeringsprojekt avser bl.a. citybanan, citytunneln, Kirunaprojektet och Ådalsbanan.

Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor
	2009	2008

Statens fastighetsverk	13 320	13 521
Fortifikationsverket	9 064	9 243
Naturvårdsverket	6 497	6 023
Riksdagsförvaltningen	1 005	1 036
Affärsverk
Luftfartsverket	1 053	9 867
Sjöfartsverket	994	1 025
Svenska Kraftnät	196	201
Övriga myndigheter	1 304	1 053

Summa	33 433	41 969

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det natio- nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, natio- nalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbygg- nader i utlandet. De markegendomar som redo-

Skr. 2010/11:101

visas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt ren- betesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets inve- steringar uppgår till 434 miljoner kronor. Om- och tillbyggnader har genomförts till ett värde av 427 miljoner kronor, där de största projekten av- ser om- och tillbyggnad av Loen (del av reger- ingskvarteren) och ombyggnad av gamla Riksar- kivet i Stockholm.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål. Utgifter för inve- steringar avseende ny- och ombyggnader samt markinköp uppgick till 896 miljoner kronor. Jämfört med 2009 har nybyggnadernas andel av utgifterna ökat. Detta beror bl.a. på start av större byggprojekt, t.ex. motorskola i Skövde och beredskapsbyggnad i Ronneby.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2010 har värdet av marken ökat med 448 miljoner kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och ombyggnader och förbätt- ringar under året är förhållandevis små.

Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanlägg- ningar, som var de viktigaste delarna som Luft- fartsverket redovisade, övergick då till det nya bolaget Swedavia AB. Luftfartsverkets verksam- het är nu helt inriktad på flygtrafiktjänst. Det som återstår är i huvudsak teleutrustning.

Not 21

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor
	2010	2009

Rikspolisstyrelsen	768	773
Försvarsmakten	279	304
Regeringskansliet	278	232
Kungl. Tekniska högskolan	159	173
Göteborgs universitet	140	144
Stockholms universitet	128	141
Lunds universitet	107	91
Kriminalvården	97	103
Domstolsverket	96	84

103

Skr. 2010/11:101

Övriga myndigheter	1 585	1 507

Summa	3 637	3 552

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt repa- rationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Polisens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.

Not 22

Maskiner, inventarier, installationer m. m.

Miljoner kronor
	2010	2009

Kustbevakningen	2 160	1 415
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	1 364	848
Rikspolisstyrelsen	1 236	1 282
Försvarsmakten	1 137	1 107
Trafikverket	871	1 545
Domstolsverket	687	695
Lunds universitet	600	567
Karolinska institutet	593	507
Uppsala universitet	588	530
Regeringskansliet	515	580
Kriminalvården	432	427
Moderna Museet	409	391
Göteborgs universitet	366	332
Skatteverket	309	309
Affärsverk
Svenska kraftnät	6 221	5 644
Sjöfartsverket	599	635
Statens järnvägar	175	241
Luftfartsverket	39	1 009
Övriga myndigheter	4 902	4 652

Summa	23 203	22 716

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- portmedel är exempel på tillgångar som redovi- sas under denna post. Även tillgångar som inne- has genom finansiell leasing ingår.

Kustbevakningens tillgångar har ökat med 746 miljoner kronor. Årets anskaffningar om-

fattar i huvudsak två större kombinationsfartyg som togs i produktion under 2010. Fartygen är byggda särskilt för storskalig oljeupptagning, brandbekämpning och nödbogsering till sjöss och det ena av fartygen är dessutom byggt för kemikaliehantering.

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap (MSB) bildades 2009 och övertog då till- gångar från bl.a. Statens räddningsverk och Kris- beredskapsmyndigheten. Under året har det skett en ökning av tillgångarna med 516 miljoner kronor som beror på att investeringar i bassta- tioner och övrig materiell radiokommunika- tionsutrustning avseende Rakel inneburit att etapp 6 och 7 driftsatts. Rakel är Sveriges natio- nella kommunikationssystem för samverkan och ledning vars syfte är att bl.a. stärka samhällets krishanteringsförmåga.

Minskningen för Trafikverket beror på att en enhet inom dåvarande Banverket, Banverket Produktion, ombildades den 1 januari 2010 och bildade det statliga bolaget Infranord AB som även tog över anläggningstillgångar.

Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet och tele- och informationssystem.

Luftfartsverkets anläggningstillgångar har till viss del tagits över av Swedavia AB i och med att Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser un- der 2010. Det förklarar att posten minskat med 970 miljoner kronor jämfört med 2009.

Not 23

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	77 532	68 943
Fortifikationsverket	1 012	632
Kriminalvården	706	380
Statens fastighetsverk	568	565
Sveriges lantbruksuniversitet	276	95
Domstolsverket	123	105
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	81	116
Affärsverk
Svenska kraftnät	2 516	2 341
Luftfartsverket	504	738
Sjöfartsverket	203	53

104

Övriga myndigheter	652	2 674

Summa	84 173	76 642

Trafikverkets pågående större investeringspro- jekt omfattar bl.a. utbyggnad av Malmö central och Uppsala station, citybanan i Stockholm, för- bifart Stockholm, E20 Norra Länken, ny järnväg förbi Kiruna, projekten BanaVäg avseende Mo- tala - Mjölby samt Väst, Ådalsbanan och Parti- hallsförbindelsen.

Kriminalvårdens pågående större investerings- projekt avser säkerhetsinstallationer.

Not 24

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Försvarsmakten	97 521	97 552
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, räddningstjänst- och var-
ningsmateriel m.m.	424	492
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter	231	277
Övriga myndigheter	29	31

Summa	98 205	98 352

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens till- gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- skapsinventarierna uppgår till 81,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu- nition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 15,7 miljarder kronor.

Nyanskaffning av militära beredskapsinventa- rier uppgår till 6,6 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 6,5 miljarder kronor under 2010. Anskaffningen innefattar bl.a. mo- difiering av och kringutrustning till JAS 39 Gri- pen. Under året har försäljningar och utrange- ringar genomförts för 0,2 miljarder kronor. Be- redskapslagrets värde har varit i stort sett oför- ändrat under året.

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap har beredskapstillgångar bestående av mate-

Skr. 2010/11:101

riel för räddningstjänst, andningsskydd och an- läggningar för varningssignaler.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä- kemedel och sjukvårdsförnödenheter.

Not 25

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	1 533	1 577
Försvarets materielverk	1 073	877
Kustbevakningen	157	424
Övriga myndigheter	19	20

Summa	2 782	2 898

Under denna post redovisas förskott som myn- digheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.

Trafikverkets post avser förskott vid byggan- det av järnvägsanläggningar och väganläggningar.

Försvarets materielverks post avser förskott för försvarsmateriel till bl.a. FMS (Foreign Mili- tary Sales) och till BEA Systems Bofors AB. Det senare förskottet är också anledningen till ök- ningen mellan åren.

Kustbevakningens post avser förskott för fartygsprojekt. Minskningen mellan åren beror på att två större kombinationsfartyg har tagits i bruk under 2010 och därmed aktiverats som an- läggningstillgång.

Not 26

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor
	2010	2009

Vattenfall AB	126 704	135 620
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	33 419	25 375
Akademiska Hus AB	25 406	24 477
Sveaskog AB	19 516	17 898
AB Svensk Exportkredit	12 497	13 455
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB	8 014	7 377
Apoteket AB	7 665	-
Posten Norden AB	7 128	8 052
Almi Företagspartner AB	6 095	6 170
Specialfastigheter Sverige AB	5 266	4 772

105

Skr. 2010/11:101

SJ AB	4 486	4 306
Jernhusen AB (AB Swedcarrier)	4 004	3 611
Swedavia AB	3 618	-
Fouriertransform AB	3 013	3 008
Swedfund International AB	2 710	2 674
Systembolaget AB	2 170	2 213
Inlandsinnovation AB	2 000	-
Teracom AB	1 743	1 685
Vasallen AB	1 673	1 201
Svevia AB	1 425	1 316
Samhall AB	1 387	1 231
Green Cargo AB	1 253	1 393
RISE Research Institutes of Sweden
Holding AB (IRECO Holding AB)	699	641
Infranord AB	693	0
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
(Apoteket omstrukturering AB)	640	4 026
Svenska Rymdaktiebolaget	575	528
Statens Bostadsomvandlings AB	552	555
Lernia AB	551	455
AB Svensk Bilprovning	466	386
Innovationsbron AB	451	505
Vectura Consulting AB	378	383
Apotek Produktion & Laboratorier AB	198	-
Arbetslivsresurs AR AB	109	45
Apotekens Service AB	101	-
European Spallation Source ESS AB	58	-
AB Göta Kanalbolag	42	42
Swedesurvey AB	25	29
SweRoad (Swedish National Road Con-
sulting AB)	23	31
Kungliga Dramatiska Teatern AB	19	22
Kungliga Operan AB	12	3
Arlandabanan infrastructure AB	10	10
Voksenåsen A/S	8	11
Svenska Miljöstyrningsrådet AB	3	3
Botniabanan AB	1	1
Preaktio AB	1	0
Svenska Spel AB	0	0
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)	0	0
IMEGO AB		-
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV Holding AB	357	187
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.	162	138
Övriga andelar	309	293

Summa	287 635	274 128

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårs-

bokslut använts.
Andelar	i	dotterföretag	har ökat med
13,5 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall
AB uppgår	till	8,9 miljarder	kronor. Föränd-

ringen utgörs främst av negativa omräknings- differenser för verksamhet i utlandet på 30,3 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 14,6 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Dessutom har utdelning av 5,2 miljarder kronor och kassaflödessäkring på 1,1 miljarder kronor minskat värdet. Kassaflö- dessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Årets resultat har medfört en positiv påverkan med 13,0 mil- jarder kronor.

LKAB:s resultat för året uppgår till 9,1 miljarder kronor, vilket bidragit till andels- värdets ökning med 8,0 miljarder kronor. Kassa- flödessäkringar och marknadsvärdering av finan- siella instrument har minskat värdet med 0,5 miljarder kronor. Utdelning av 0,5 miljarder kronor har reducerat värdet.

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har ökat med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Årets resultat på 2,1 miljarder kronor har utjämnats av betald utdelning av 1,2 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Sveaskog AB har ökat med 1,6 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 2,1 miljarder minskat med ut- delning till staten av 0,5 miljarder kronor.

Svensk Exportkredit AB har minskat med 1,0 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 2,8 miljarder kronor delvis ut- jämnat av negativ påverkan från omvärdering av finansiella tillgångar med 1,4 miljarder kronor samt utdelning till staten av 2,4 miljarder kronor.

Posten Norden har delat ut 0,9 miljarder kro- nor till staten vilket förklarar minskningen av kapitalandelen med samma belopp. Andelen i årets resultat uppgår till 0,6 miljarder kronor vil- ket utjämnats av negativa omräkningsdifferenser på 0,7 miljarder kronor.

SBAB har ökat i värde med 0,6 miljarder kro- nor, främst som en följd av årets resultat.

106

SJ AB har ökat med 0,2 miljarder kronor, vil-

ket väsentligen		avser	årets	resultat	på
0,3 miljarder	kronor		samt	utdelning	av
0,2 miljarder kronor.
Swedavia	har	tillförts	flygplatsverksamheten

från Luftfartsverket och i samband därmed er- hållit ett andelsvärde på 3,6 miljarder kronor.

Inlandsinnovation AB är under bildande och har fått ett aktiekapital på 2,0 miljarder kronor och motsvarande andelsvärde. Verksamheten i bolaget har ännu inte inletts i linje med riksda- gens ställningstagande i Hösttilläggsbudgeten för 2010 (bet. 2010/11:FiU11).

Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och an- delsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat andelsvärdet positivt med 4,5 miljarder kronor.

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har minskat med 3,4 miljarder kronor. Främsta för- klaring är utdelningen till staten dels av 0,2 miljarder kronor och dels aktierna i Apoteket AB som medfört en minskning av kapitalet med 3,6 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat andelsvärdet positivt med 0,3 miljarder kronor.

Jernhusen AB har ökat med 0,4 miljarder kro- nor, vilket beror på årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor.

Swedfund International AB har erhållit ett aktieägartillskott på 0,1 miljarder kronor, vilket utjämnats av årets resultat på -0,1 miljarder kro- nor.

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 1,3 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägar- tillskott.

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- intäkt när utdelning betalas till staten.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor
	2010	2009

TeliaSonera AB	46 951	50 480
Nordiska Investeringsbanken (NIB)	7 506	7 700
SAS AB	3 090	2 437

Skr. 2010/11:101

AB Bostadsgaranti	144	116
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	81	84
VisitSweden AB	20	12
Norrland Center AB	5	5
Dom Shvetsii	0	0
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As
m.fl.	84	276
Luftfartsverket - Entry Point North AB
m.fl.	10	30

Summa	57 891	61 140

Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Andelar i intresseföretag är 3,2 miljarder kronor lägre än föregående år främst på grund av att an- delen i TeliaSonera minskat i värde med 3,5 miljarder kronor. Utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten har minskat värdet med mot- svarande belopp. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,9 miljarder kronor av

andelen i	årets resultat och negativt av
7,7 miljarder	kronor i valutakursdifferenser.

Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 89,2 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken har minskat med 0,2 miljarder kronor främst av en negativ påverkan på 1,0 miljarder kronor hänförligt till lägre valutakurs för redovisningsvalutan mot svenska kronor. Periodens resultat uppgår till 0,8 miljarder kronor.

SAS har ökat i värde med 0,7 miljarder kronor till 3,1 miljarder kronor, vilket till största delen beror på 1,1 miljarder kronor i nyemission samt minskning med 0,4 miljarder kronor avseende periodens resultatandel. Marknadsvärdet på sta- tens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,6 miljarder kronor.

Svenska kraftnäts intressebolag har minskat med 0,2 miljarder kronor, främst avseende för- säljning av aktier i Nord Pool ASA.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Miljoner kronor
	2010	2009
Summa andelar i dotterföretag	287 635	274 128
Summa andelar i intresseföretag	57 891	61 140
Riksbankens grundfond	1 000	1 000

Summa	346 526	336 268

107

Skr. 2010/11:101

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Not 27

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor
	2010	2009

Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer	23 222	18 103
Statens aktier i Nordea Bank AB	10 029	10 029
Exportkreditnämnden, obligationer	4 347	3 212
Kammarkollegiet, Europeiska
investeringsbanken EIB	1 677	1 677
Kammarkollegiet, Europeiska
utvecklingsbanken EBRD	1 040	1 040
Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD	593	593
Karolinska institutet, aktier,
andelar och obligationer	259	277
Kammarkollegiet, Europarådets
utvecklingsbank CEB	34	34
Affärsverk
Statens järnvägar	3 775	4 001
Övriga myndigheter	257	253
Summa	45 233	39 219

Den största förändringen av värdepappersinne- haven avser Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobli- gationer.

Statens aktier i Nordea redovisas dels av Kammarkollegiet som en del av statens aktieför- valtning med 4,4 miljarder kronor, dels av Riks- gäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission under föregående år genom stabilitetsfonden med 5,6 miljarder kronor. Staten sålde 255 miljoner av de aktier som redovisades av Kammarkollegiet i början av februari 2011 för 18,9 miljarder kronor, vilket medförde en rea- vinst på 16,8 miljarder kronor. Statens ägarandel i Nordea minskade därmed från 19,9 procent till 13,5 procent.

Exportkreditnämndens innehav av obligatio- ner har ökat med 1,1 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkredit- nämnden erhållna premier i olika finansiella till- gångar och har under året ökat innehavet av ob- ligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och ba-

lanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.

Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Not 28

Långfristiga fordringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden
- Skadefordringar	1 199	1 350
- Återförsäkrares andel av
försäkringstekniska avsättningar	878	1 341
Summa Exportkreditnämnden	2 077	2 691
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	134	191
Göteborgs universitet	125	130
Fiskeriverket	89	92
Statens bostadskreditnämnd	43	55
Regeringskansliet	19	21
Affärsverk
Statens järnvägar	1 021	2 045
Luftfartsverket	468	256
Svenska kraftnät	133	207
Sjöfartsverket	54	67
Övriga myndigheter	5	10

Summa	4 168	5 765

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- ringstekniskt beräknat nettovärde på skadeford- ringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En ut- gångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s ute- stående fordran.

Riskexponeringen på företag i Sverige har mer än fördubblats under året och uppgick vid års-

108

skiftet till totalt drygt 78 532 miljoner kronor. Den mycket stora ökningen beror på de rörelse- kreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året. Rörelsekreditgaranti- erna innebär att EKN delar risk med utlånande bank på stora svenska exportföretag med hög kreditvärdighet. Nytt för året är att företag i Ryssland svarar för den näst största riskexpone- ringen. I likhet med tidigare år är Pakistan och Sydafrika bland de allra största länderna med anledning av en mycket stor affär i respektive land.

Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6 526 miljoner kronor. Reserveringen uppgår till 5 327 miljoner kronor. De största fordringarna finns på Nord- korea, Demokratiska Republiken Kongo, Pakistan, Kuba och Irak. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar har ökat i motsvarande grad som den försäkringstekniska avsättningen (se not 44).

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (93 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avse- ende villkorslån.

Göteborgs universitets fordringar avser utlå- ning av donationsmedel till Akademiska Hus.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeav- gifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen består av 25 fonder.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till

954 miljoner	kronor	2010	av	totalt
1 021 miljoner	kronor	avseende långfristiga
fordringar.
Luftfartsverket fordringar			uppgick	till

468 miljoner kronor. Luftfartsverket redovisar fordringar avseende bl.a. Eurocontrol som upp- gick till 197 miljoner kronor.

Skr. 2010/11:101

Not 29

Utlåning

Miljoner kronor
	2010	2009

Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
2001)	94 680	85 334
Studielån (lån med villkorad
återbetalning, beviljade mellan den 1
januari 1989 och den 30 juni 2001	62 287	66 764
Studiemedel (beviljade före 1989 och
äldre lån)	5 308	6 436
Hemutrustningslån	1 029	1 115
Summa Centrala studiestödsnämnden	163 304	159 649
Riksgäldskontoret
Riksbanken	83 758	92 530
Botniabanan AB	16 665	16 103
Svensk-Danska Broförbindelsen AB	4 566	4 406
Swedavia AB	2 313	-
Island	2 229	861
Premiepensionssystemet	1 215	1 450
A-train AB	800	800
Övrigt	492	539
7:e AP-fonden	158	157
Summa Riksgäldskontoret	112 196	116 846
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	278	263
Statens energimyndighet	101	75
Övriga myndigheter	52	60
Summa	275 931	276 893

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån hos Riksgäldskontoret vilket är de lån som går under benämningen studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finan- sierades via anslag på statens budget och be- nämns som studiemedel i sammanställningen. CSN:s fordringar har ökat med 3,7 miljarder kronor och uppgår till 163 miljarder kronor, ef- ter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.

CSN:s modell för att beräkna de osäkra ford- ringarna och nedskrivningarna utgår ifrån tre värderingsprinciper. Dessa principer är betal- ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg- hetsregler som finns vid återbetalning och fram-

109

Skr. 2010/11:101

tida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reserva- tion enligt trygghetsreglerna görs en bedömning av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån in- dividens ekonomiska förutsättningar i förhål- lande till skuldens storlek. Den tredje värde- ringsprincipen beräknas slumpmässigt utifrån kön- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Sta- tistiska centralbyrån.

Den totala lånefordran uppgår till nästan 188 miljarder kronor och vid utgången av 2010 var den totala reserveringen 24,6 miljarder kro- nor. Det är en minskning netto med 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Riksgäldskontorets utlåning minskade totalt sett med 4,6 miljarder kronor. Det beror på att utlåningen till Riksbanken minskade med 8,8 miljarder kronor. Lånet är upptaget i ut- ländsk valuta för att förstärka valutareserven i samband med lågkonjunkturen och finanskrisen. Ett nytt lån ingår i Riksgäldskontorets utlåning, det är utlåningen till Swedavia AB med 2,3 miljarder kronor. Swedavia AB är ett statligt bolag som tagit över flygplatsverksamheten efter Luftfartsverket. Till följd av den ekonomiska krisen beviljade de nordiska länderna lån till Is-

land	2009.	Ytterligare	utbetalning		på
1,4 miljarder		kronor och	är	nu	totalt
2,2 miljarder		kronor. Utlåningen		till Botniaba-

nan AB ökade med nästan 0,6 miljarder kronor. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också ut-

låning till premiepensionssystemet och AP-fon- derna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.

Not 30

Varulager och förråd

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	574	586
Försvarsmakten	320	271
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	136	132
Rikspolisstyrelsen	116	123
Försvarets materielverk	95	86
Kriminalvården	74	71

Affärsverk
Sjöfartsverket	63	62
Svenska kraftnät	5	4
Luftfartsverket	1	46
Övriga myndigheter	185	193

Summa	1 569	1 574

Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate- rial.

I samband med bolagisering av flygplatsverk- samheten har Luftfartsverket överfört omsätt- ningstillgångar till det statliga helägda bolaget Swedavia AB. Därför har varulagret minskat jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Not 31

Pågående arbeten

Miljoner kronor
	2010	2009

Lantmäteriet	220	244
Försvarsmakten	29	50
Fortifikationsverket	18	11
Statens väg- och
transportforskningsinstitut	13	15
Trafikverket	11	65
Övriga myndigheter	22	20

Summa	313	405

Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. av- styckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Minskningen jämfört med föregående år beror främst på en ökad delfaktu- rering inom förrättningsverksamheten.

Försvarsmaktens pågående arbeten består främst av verksamheten hos Försvarsmakten lo- gistik (FMLOG) som är redovisade som pågå- ende arbeten.

110

Not 32

Fastigheter

Miljoner kronor
	2010	2009

Länsstyrelsen i Dalarnas län	138	133
Länsstyrelsen i Värmlands län	20	19
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	7	8
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	2	2
Länsstyrelsen i Västerbottens län	0	8
Övriga länsstyrelser	1	2

Summa	168	172

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- tesprojekt pågår eller är planerade.

Not 33

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	33	36
Affärsverk
Luftfartsverket	0	56
Övriga myndigheter	0	3

Summa	33	95

Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran- ser. Luftfartsverket har minskat sina förskott till leverantörer bl.a. som en följd av bolagiseringen av flygplatsverksamheten.

Not 34

Kundfordringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden	4 528	3 069
Trafikverket	1 423	1 139
Försvarets materielverk	1 078	1 086
Transportstyrelsen	276	142
Lantmäteriet	175	159
Statens institutionsstyrelse	162	158
Försvarsmakten	139	97
Karolinska institutet	137	132
Lunds universitet	104	98

Skr. 2010/11:101

Affärsverk
Svenska kraftnät	686	344
Sjöfartsverket	189	134
Luftfartsverket	42	374
Övriga myndigheter	1 281	1 223

Summa	10 220	8 155

Myndigheternas redovisning av kundfordringar avser främst försäljning av tjänster.

Exportkreditnämndens fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- och efterskottspremier. Ökningen mellan åren avser i huvudsak fordringar avseende efter- skottspremie, nominellt värde.

Not 35

Övriga fordringar

Miljoner kronor

	2010	2009

Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl.
restförda samt värdereglering	45 068	36 157
- Fordran kommuner och landsting
avseende slutreglering av
kommunalskatt för inkomståret 2009	16 502	2 623
- Övriga fordringar	13	13
Summa Skatteverket	61 583	38 793
Riksgäldskontoret
- Depositioner för handel med futures	396	331
- Fordran finansiella institut	313	1 044
- Terminskontrakt statens internbank	-	155
- Övriga fordringar	164	13
Summa Riksgäldskontoret	873	1 543
Statens jordbruksverk	7 051	7 493
Försäkringskassan	2 519	2 275
Tullverket	2 375	1 925
Centrala studiestödsnämnden	847	757
Kronofogdemyndigheten	760	714
Lantmäteriet	380	217
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	195	224
Affärsverk
Luftfartsverket	149	138
Svenska kraftnät	42	37
Sjöfartsverket	6	1
Statens järnvägar		253

111

Skr. 2010/11:101

Övriga myndigheter	1 278	1 307

Summa	78 058	55 677

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redo- visar också en fordran på 16,5 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutre- glering av kommunalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkning av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommu- ner och landsting under inkomståret.

Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av en fordran avseende depositio- ner för handel med futures samt av en fordran på finansiella institut. I posten fordran finansiella institut ingår en säker fordran för den del av för- säljningen av Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen som ännu inte är reglerad.

Statens jordbruksverk redovisar huvudsakli- gen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt bundet ka- pital i offentliga lager till följd av inköp- och för- säljningsverksamhet för EU:s räkning. Fordran på EU uppgår till totalt 6 944 miljoner kronor (7 397 miljoner kronor föregående år). Övriga fordringar på knappt 107 miljoner kronor utgörs av bl.a. av en produktionsavgift för socker på 75 miljoner kronor.

Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- seende underhållsstöd, 870 (1 015 miljoner kro- nor föregående år) miljoner kronor, återkravs- fordringar 1 298 (918) miljoner kronor, fordringar för EU-vård 229 (184) miljoner kro- nor och fordringar hos kommuner för assistans- ersättning 98 (141) miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll.

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- börd.

Not 36

Periodavgränsningsposter – förutbetalda kostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska
kronor	4 628	5 240
- underkurser, upplåning i utländsk
valuta	115	198
- underkurser, statsskulden till
nominellt belopp i svenska kronor	486	680
- underkurser, statsskulden till
nominellt belopp i utländsk valuta	41	31
- förutbetalda kostnader	13	8
- fordran ränta, Riksgäldsspar	155	0
Summa Riksgäldskontoret	5 438	6 157
Rikspolisstyrelsen	463	429
Trafikverket	361	308
Kriminalvården	324	278
Lunds universitet	247	239
Skatteverket	186	13 146
Försäkringskassan	185	209
Transportstyrelsen	149	172
Domstolsverket	172	168
Arbetsförmedlingen	154	137
Göteborgs universitet	153	130
Uppsala universitet	137	133
Stockholms universitet	128	141
Karolinska institutet	114	121
Kungl. Tekniska högskolan	112	111
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	104	93
Affärsverk
Sjöfartsverket	71	76
Luftfartsverket	62	48
Svenska kraftnät	24	2
Statens Järnvägar	1	1
Övriga myndigheter	1 966	1 970

Summa	10 551	24 069

En förutbetald kostnad avser en utgift som har betalats ut under året och som avser ej förbru- kade resurser eller ej utnyttjade tjänster som normalt kommer att omvandlas till en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förut-

112

betalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. En förutbetald kostnad kostnadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras posten förutbetalda kostnaden.

Posten har minskat väsentligt jämfört med fö- regående år. Den främsta förklaringen till att posten förutbetalda kostnader minskat är att Skatteverkets utbetalningar av tillfälligt kon- junkturstöd till kommuner och landsting i de- cember 2009, redovisats som en kostnad för transfereringar i årsredovisningen för 2010. Den utgjorde därför en förutbetald kostnad vid års- skiftet 2009–2010. Stödet var avsett att användas för verksamhet under 2010.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbe- tald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Förutbetalda kostnader i övrigt avser exem- pelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.

Not 37

Periodavgränsningsposter – upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Karolinska institutet	179	145
Tillväxtverket	149	110
Kungl. Tekniska högskolan	136	163
Lunds universitet	125	115
Stockholms universitet	119	95
Försäkringskassan	107	81
Göteborgs universitet	98	100
Uppsala universitet	61	70
Sveriges lantbruksuniversitet	56	44
Luleå tekniska universitet	44	34
Linköpings universitet	36	32
Umeå universitet	36	21
Linnéuniversitetet	34	-
Övriga myndigheter	337	308
Summa	1 517	1 318

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Skr. 2010/11:101

Det är främst universitet och högskolor som re- dovisar upplupna bidragsintäkter i t.ex. pågående forskningsprojekt.

Not 38

Periodavgränsningsposter – övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor	5 719	5 753
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta	2 482	3 295
Övriga upplupna intäkter	735	799
Summa Riksgäldskontoret	8 936	9 847
Kärnavfallsfonden	769	548
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen	482	622
Trafikverket	319	325
Exportkreditnämnden	290	85
Tillväxtverket	190	0
Försäkringskassan	159	169
Periodisering av skatter	–	10 447
Affärsverk
Svenska kraftnät	1 128	597
Luftfartsverket	192	215
Sjöfartsverket	38	86
Statens järnvägar	3	5
Övriga myndigheter	621	629

Summa	13 127	23 574

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser räntein- täkter förknippade med statsskulden som är in- tjänade under året men som ännu inte är inbe- talda till Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser främst avgifter för producerad el som kärn- kraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnav- fallsfonden. Av beloppet avser 227 miljoner kro- nor upplupna avgifter från kraftbolagen och 542 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på placeringar.

113

Skr. 2010/11:101

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens upplupna intäkter består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och arbetslöshetsavgif- ter. Minskningen på cirka 140 miljoner kronor beror på att utbetalningarna av arbetslöshetser- sättning varit lägre vilket också innebär att ar- betslöshetsavgiften blev lägre.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. För 2010 understiger de beräknade in- täkterna de betalda skatterna och därför redovi- sas för 2010 i stället en förutbetald intäkt (se not 52 Övriga förutbetalda intäkter, se även not 1, Skatteintäkter).

Not 39

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

	2010	2009

Försäkringskassan, hypoteksobligationer
m.m.	912	1 391
Pensionsmyndigheten	505	-
Exportkreditnämnden,
valutadepositioner i svenska banker	455	1 113
Riksgäldskontoret	47	4 226
Stockholms universitet	22	-
Affärsverk	-	-
Övriga myndigheter	1	2

Summa	1 942	6 732

Försäkringskassans värdepapper och andelar av- ser huvudsakligen hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål.

Pensionsmyndigheten redovisar hypoteksob- ligationer som hör till den frivilliga pensionsför- säkringen och Fonden för sjömanspension.

Exportkreditnämnden redovisar fasträntepla- ceringar i utländsk valuta i form av valutadeposi- tioner i svenska banker.

Riksgäldskontorets innehav avser köpta köp- optioner, premier. Riksgäldskontoret redovisar inga kortfristiga placeringar detta år, varför pos- ten har minskat med 4 miljarder kronor sedan föregående år

Stockholms universitets innehav avser ränte- fonder, aktier och aktiefonder.

Not 40

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor

	2010	2009

Exportkreditnämnden	605	165
Kronofogdemyndigheten	441	657
Statens energimyndighet	372	436
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	307	58
Länsstyrelsen i Norrbottens län	146	161
Kungl. Tekniska högskolan	139	91
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet	132	95
Regeringskansliet	131	184
Lunds universitet	125	149
Karolinska institutet	123	106
Kustbevakningen	118	132
Länsstyrelsen i Västerbottens län	111	114
Riksgäldskontoret	14	437
Affärsverk
Luftfartsverket	2 721	152
Svenska kraftnät	313	76
Sjöfartsverket	96	79
Statens järnvägar	34	203
Övriga myndigheter	510	695
Summa	6 438	3 990

Kassa, bank hos Exportkreditnämnden avser banktillgodohavanden i valuta till motvärdet av 545 miljoner kronor samt placeringar i svenska affärsbanker om 60 miljoner kronor.

Kassa, bank hos Kronofogdemyndigheten av- ser till största delen klienters bankmedel (depo- nerade medel samt ansökningsavgifter som in- betalats men ännu ej redovisats mot inkomstti- tel).

Bankmedel hos Statens energimyndighet avser belopp för miljöåtgärder på konto hos en fi- nansinstitution i Finland.

Sida redovisar likvida medel avseende säker- hetsreserven samt tillgodohavanden vid ut- landsmyndigheterna. Ökningen avseende säker- hetsreserven uppgår till 232 miljoner kronor och förklaras av att värdepapper har förfallit och att nuvarande ränteläge gör att Exportkreditnämn-

114

den som administrerar denna verksamhet för Si- das räkning avvaktar med nya placeringar.

Riksgäldskontoret redovisar medel på valuta- konton i Nordea, Euroclear och Clearstream.

Luftfartsverkets likvida medel har ökat som ett resultat av bolagiseringen av flygplatsverk- samheten. Luftfartsverket erhöll i samband med detta 3 miljarder kronor kontant.

Not 41

Nettoförmögenhet

Miljoner kronor
	2010	2009
Uppskrivningskapital	106	107
Donationskapital	462	442
Resultatandelar i dotterföretag	218 742	233 364
Balanserad kapitalförändring	-630 448	-644 312
Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen	52 706	26 690
Summa	-358 432	-383 709

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögenhe- ten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- dovisas i resultaträkningen. Under 2010 ökade nettoförmögenheten med 25 miljarder kronor främst som en följd av årets överskott reducerat med transaktioner redovisade direkt mot resul- tatandelar i dotterföretag. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmö- genheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående del- poster.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 20 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största

Skr. 2010/11:101

delen på att Moderna museet har erhållit dona- tioner i form av konstverk och likvida medel samt att gåvor av kulturtillgångar mottagits av Nationalmuseet.

Resultatandelar i dotterbolag

Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt års- bokslut. Minskningen på 14,6 miljarder kronor under året består av föregående års resultatande- lar (29,0 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2010 (-16,1 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-27,7 miljarder kronor). Den del av Systembola- get AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt omförs från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor).

Vattenfall AB redovisar en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- ringen uppgår till -16,7 miljarder kronor och be- står till största delen av omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-30,3 miljarder kronor), valutasäkring av utländskt eget kapital (14,6 miljarder kronor), kassaflödessäkring (-1,1 miljarder kronor).

TeliaSonera AB har en direkt minskning av eget kapital med 7,7 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser.

Svensk Exportkredit AB har en negativ vär- deförändring av reserver och upplösning av re- server för resultatförda poster på 1,4 miljarder kronor, vilket direkt påverkat eget kapital.

LKAB redovisar en direkt minskning av eget kapital med 0,5 miljarder kronor avseende kas- saflödessäkringar och marknadsvärdering av fi- nansiella instrument i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 16,5 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 2,8 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med motsva- rande belopp dvs. 17,9 miljarder kronor.

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,2 miljarder kronor).

115

Skr. 2010/11:101

Sida har intäktsfört överskott från äldre sy- stem för U-krediter i samband med inleverans på inkomsttitel, vilket har medfört en minskning av balanserat kapital med 0,7 miljarder kronor.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,5 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanse- rad kapitalökning.

Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Lantmäteriet redovisar fakturerad men obe- tald stämpelskatt som kostnad för inleverans till statens budget, men utan att någon inleverans skett, vilket medför en minskning av balanserat kapital med 0,2 miljarder kronor.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögen- heten. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms har minskat nettoför- mögenheten med 0,1 miljarder kronor.

Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 4.2.1.

116

Skr. 2010/11:101

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor
	Uppskriv-	Donations-	Resultatandelar i	Balanserad	Årets över-
	ningskapital	kapital	dotterföretag	kapitalförändring	/underskott	Summa
Utgående balans 2009	107	442	233 364	-644 311	26 253	-384 145

Förändring av nettoförmögenheten	-	-	-	-1	437	436

Ingående balans 2010	107	442	233 364	-644 312	26 690	-383 709
Föreg. års kapitalförändring	-1		29 009	-2 318	-26 690	0

Utdelning från dotter- och
intresseföretag			-16 146	16 146		0

Förändring av eget kapital hos
dotter-
och intresseföretag			-27 656			-27 656

Omföring av resultatandel från
Systembolaget redovisad som
skatteintäkt			201	-201		0

Inleverans av tidigare överskott i
kreditsystem, Sida				-687		-687

Saldo vid eliminering av ensidiga
inomstatliga
periodavgränsningsposter samt
diverse fordringar och skulder				513		513

Utjämningspost avseende
eliminering av statspapper				503		503

Rundradiokonto m.m.,
Riksgäldskontoret				219		219

Fakturerad ej inbetald
stämpelskatt, Lantmäteriet				-160		-160

Saldo inomstatlig
betalningsavräkning				-137		-137

Eliminering av inomstatliga
balansposter avseende moms				-108		-108

Övriga förändringar		20	-30	94		84
Årets över-/underskott					52 706	52 706

Summa årets förändring	-1	20	-14 622	13 864	26 016	25 277

Utgående balans	106	462	218 742	-630 448	52 706	-358 432

117

Skr. 2010/11:101

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skill- naderna mellan balansräkningens nettoförmö- genhet för 2009 och 2008 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till national- räkenskapernas principer.

Miljarder kronor		2009	2008
Statens nettoförmögenhet enligt
årsredovisningen för staten		-384	-410
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Beredskapstillgångar		-97	-95
Affärsverkens anläggningstillgångar		-22	-22
Fordringar och skulder hos andra myndigheter än
Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden
m.fl.		90	120
Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden
och Exportkreditnämnden		22	32
Tillkommande poster i Statens förmögenhet en-
ligt NR-principer
Uppvärdering av börsnoterade aktier till mark-
nadsvärde		84	40
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell
prisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings-
inventarier samt utökad aktivering av mjukvaru-
utveckling		316	346
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella
poster till marknadsvärde		-20	-34
Riksbankens egna kapital utöver grundfond		77	69
Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens
jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl.		30	26
Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld		81	76
Övrigt		6	-16

Statens förmögenhet enligt NR-principer		183	132
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
	2010		2009

Kärnavfallsfonden	43 213		41 393
Insättningsgarantifonden
(Riksgäldskontoret)	22 599		20 747
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)	20 531		16 487
Trafiklivräntefonden
(Försäkringskassan)	807		778
Batterifonden (Naturvårdsverket)	801		790
Kammarkollegiets
försäkringsverksamhet m.m.	401		369
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)	310		296
Försäkringskassans övriga fonder	293		298
Medel från vattendomar m.m.	99		100

(Fiskeriverket)
Övriga	166	160

Total summa	89 220	81 418

Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- skrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fon- der.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkol- legiet. Fonden består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor del placerade i s.k. säkerställda obligationer ut- givna av bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt liksom tidigare i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2010 är ca 45 procent av tillgångarna placerade i säkerställda obligationer.

Insättningsgarantifonden förvaltas av Riks- gäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, an- vänds till att bygga upp en fond varifrån ersätt- ning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgaran- tin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättnings- garantimedlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti- fonden har ökat med 1,9 miljarder kronor under året.

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut I samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor ge- nom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att banker och andra institut framöver ska betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fondens behållning ökat med 4 miljarder kronor till 20,5 miljarder kro- nor. Fondens tillgångar innefattar aktier i Nor- dea AB som är värderade till anskaffningsvärde. Om dessa värderas till marknadsvärde blir stabi-

118

litetsfondens totala behållning 35,7 miljarder kronor.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- fonden och Affärsverksfonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av mil- jöfarliga batterier.

Kammarkollegiets fonder avser kollegiets för- säkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårds- fonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 45 procent av beloppet redovisas av Läns- styrelsen i Norrbottens län.

Not 43

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor
	2010	2009

Statens tjänstepensionsverk	175 294	178 399
Riksdagsförvaltningen	2 190	1 836
Försvarsmakten	324	511
Rikspolisstyrelsen	208	293
Skatteverket	136	150
Försäkringskassan	92	108
Affärsverk
Luftfartsverket	3 791	4 349
Sjöfartsverket	1 727	1 639
Svenska kraftnät	385	342
Statens järnvägar	92	103
Övriga myndigheter	849	980

Summa	185 088	188 710

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Statens tjänstepensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens tjänstepensionsåtagande inom ramen för en statlig försäkringsmodell. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pen- sioner, främst affärsverken utom Statens järnvä- gar.

Skr. 2010/11:101

Den av SPV redovisade pensionsskulden har minskat med drygt 3 miljarder kronor (föregå- ende år en ökning med 10,2). De viktigaste fak- torerna som påverkade avsättningen var basbe- loppsindexering (värdesäkring) -1,5 miljarder kronor, nyintjänad pension 4,8 miljarder kronor samt grundränta (uppräkning enligt de försäk- ringstekniska riktlinjerna), netto, 3,1 miljarder kronor medan avsättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 7,7 miljarder kro- nor. Det som gjort att avsättningen minskat är dels att basbeloppsindexeringen var negativ ef- tersom prisbasbeloppet sänktes 2010, dels för- ändring av de försäkringstekniska beräknings- grunderna som innebar att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes från 0,2 till 0,1 procent vilket förändrade skulden så att avsättningen minskade med 2,5 miljarder kronor.

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Drygt 75 procent av avsättningen avser avgångna ledamöter samt be- lopp som upparbetats i Europaparlamentet, me- dan återstoden avser ledamöter som tjänstgör i riksdagen. Årets ökning avser avgångna leda- möter.

Försvarsmaktens avsättningar har fortsatt minska eftersom utbetalningarna varit betydligt högre än årets kostnader.

Luftfartsverkets pensionsavsättningar har minskat med anledning av delning av verksam- heten, då flygplatsverksamheten fördes över till det av staten helägda bolaget Swedavia AB.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

	2010	2009

Exportkreditnämnden	15 151	12 732
Försvarsmakten	1 105	1 382
Riksgäldskontoret	1 625	1 083
Trafikverket	694	649
Pensionsmyndigheten, frivillig
pensionsförsäkring	502	522
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	435	483
Bostadskreditnämnden	279	356
Affärsverk
Luftfartsverket	43	265

119

Skr. 2010/11:101

Statens järnvägar	260	242
Sjöfartsverket	7	9
Svenska kraftnät	-	8
Övriga myndigheter	907	464

Summa	21 008	18 195

Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Re- serveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen (s.k. oförväntade förluster). Den totala reserve- ringen vid utgången av 2010 uppgår till 15 151 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 2 419 miljoner kronor under året. Både av- sättningen för förväntade och oförväntade för- luster har ökat. Samtidigt har återförsäkrares an- del av risken, som redovisas bland Långfristiga fordringar på balansräkningens tillgångssida, minskat med 463 miljoner kronor. Nettoök- ningen av avsättning för risk är 2 882 miljoner kronor. Reserveringen netto för förväntade för- luster ökade med 1 285 miljoner kronor. Reser- veringen för oförväntade förluster, som görs med hänsyn till koncentrationsrisken i portföl- jen, ökade med 1 330 miljoner kronor. Eftersom samtidigt engagemangsvolymerna ökat kraftigt, minskade ändå avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel som andel av engage- manget, till 6,4 procent av engagemanget vid slutet av 2010, jämfört med 7,2 procent vid ut- gången av 2009. Den minskade reserveringen i förhållande till engagemanget är en följd av lägre genomsnittlig risknivå och en något mer diversi- fierad portfölj.

Riksgäldskontoret reserverar medel för fram- tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen av- ser till största delen garantin avseende Öre- sundsbron. Ökningen av avsättningen med drygt 500 miljoner kronor avser i huvudsak nya garan- tier för Saab och Volvo.

Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt främst För- svarsbeslut 2004 har fortsatt minska under 2010. Minskningen avser framför allt avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna avser till nära 75 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser avsättningar för sanering, uppsagd personal, hyra och rivning

Avsättningar hos Trafikverket avser i huvudsak avsättningar för miljöåtgärder.

Statens Bostadskreditnämnd avsättning för förluster i garantiverksamheten har minskat kraftigt under året beroende på lägre marknads- värden och att garantistocken minskat.

Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre lagstiftning som tidigare redovisades av Försäk- ringskassan. Nyteckning till försäkringen upp- hörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbe- talas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser garantier som Exportkreditnämnden administrerar för Sidas räkning avseende U-kre- diter. U-krediterna avser för närvarande 14 län- der för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kom- mersiella villkor. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser utfärdats under 2010. Engage- manget har minskat under året från drygt 1 500 till ca 1 300 miljoner kronor. Av avsättningen för U-krediter på 399 miljoner kronor avser nära 65 procent reservation för s.k. oförväntade för- luster (riskkoncentration) på grund av den kraf- tiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka, som berörs av 63 procent av engage- manget. Under året har avsättningen totalt sett minskat beroende på amorteringar samtidigt som inga nya stora engagemang tillkommit. Dessutom bidrar dollarutvecklingen till den lägre avsättningen. Förutom U-krediter ingår i avsätt- ningen även en mindre del som avser s.k. fristå- ende garantier samt en del som avser uppsagd personal.

Luftfartsverkets avsättningar för omstruktu- reringskostnader har i huvudsak reglerats under året. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.

120

Not 45

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor

	2010	2009

Nominella statsobligationer	556 918	504 768
Ränte- och valutaswappar	-256 350	-248 950
Statsskuldväxlar	84 744	114 816
Ränteswappar	126 008	120 892
Privatmarknadslån	61 885	70 399
Likviditetsförvaltningsinstrument	45 023	107 856
Valutaterminer i svenska kronor	51 606	-8 785
Real i skuld svenska kronor	211 551	199 711
Summa	881 385	860 707
Eliminering, myndigheters innehav	-38 162	-39 792

Summa	843 223	820 915

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kon- toret använder, och har använt sig av, i sin finan- siering av statens lånebehov (se Redovisnings- principer). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med av- seende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används Riks- gäldskontorets definition av statsskulden mins- kat med elimineringar av de statliga myndighe- ternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 16,9 miljarder kronor och Riks- gäldskontoret innehav för insättningsgaranti- fonden var 20,7 miljarder kronor. Övriga myn- digheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobli- gationer.

Lån utomlands

Miljoner kronor

	2010	2009

Obligationer m.m. i utländsk valuta	197 985	185 160
Valutaswappar	119 809	134 475
Terminskontrakt m.m.	-47 711	8 829

Summa	270 083	328 464

Skr. 2010/11:101

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

	2010	2009

Lån i Sverige	843 223	820 915
Lån utomlands	270 083	328 464

Summa	1 113 306	1 149 379

Not 46

Leverantörsskulder

Miljoner kronor

	2010	2009

Trafikverket	6 759	5 493
Försvarets materielverk	3 098	2 240
Försvarsmakten	1 025	1 189
Arbetsförmedlingen	572	485
Rikspolisstyrelsen	495	439
Försäkringskassan	400	496
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	368	305
Fortifikationsverket	345	302
Domstolsverket	340	132
Kriminalvården	331	291
Statens fastighetsverk	318	290
Skatteverket	207	156
Karolinska institutet	193	175
Regeringskansliet	189	364
Sveriges lantbruksuniversitet	175	108
Transportstyrelsen	170	290
Göteborgs universitet	142	101
Lunds universitet	140	111
Uppsala universitet	132	125
Migrationsverket	127	104
Umeå universitet	107	95
Kungl. Tekniska högskolan	107	80
Affärsverk
Svenska kraftnät	459	347
Luftfartsverket	112	342
Sjöfartsverket	95	80

121

Skr. 2010/11:101

Statens järnvägar	7	22
Övriga myndigheter	2 889	2 837

Summa	19 302	16 999

Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

Not 47 Övriga skulder

Miljoner kronor

	2010	2009

Riksgäldskontoret
Skuld CSA-avtal	18 502	9 393
Skuld till premiepensionssystemet	9 125	8 417
Avistamedel	5 945	22
EU-avgifter	2 374	4 439
Obligationer som förfallit, vinster, räntor	93	177
Övrigt, Riksgäldskontoret	32	578
Summa Riksgäldskontoret	36 071	23 026
Trafikverket	22 369	15 591
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto	20 009	20 541
Övrigt, Skatteverket	512	93
Summa Skatteverket	20 521	20 634
Försäkringskassan	8 502	10 106
Statens tjänstepensionsverk	350	344
Rikspolisstyrelsen	298	307
Exportkreditnämnden	283	344
Försvarsmakten	246	234
Affärsverk
Statens järnvägar	1 728	2 647
Svenska kraftnät	549	111
Sjöfartsverket	13	13
Luftfartsverket	8	112
Övriga myndigheter	2 608	2 622

Summa	93 546	76 091

Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valuta- swappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk

valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror på marknadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2010 var de betydligt högre än föregående år.

Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet avser huvudsakligen inbetalda ålders- pensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.

Avistamedel avser inlåning i Statens intern- bank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Ökningen med 5 923 miljoner kronor beror på att försäljningslikviden för Apoteket har satts in på avistakonto hos Riks- gälden. Resterande belopp avser främst Europe- iska utvecklingsbanken.

Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet va- rierar över tid beroende på kommissionens aktu- ella likviditetsbehov.

I Trafikverkets övriga skulder ingår leasing- skulder med 16 941 miljoner kronor. Leasing- skulderna har ökat kraftigt och avser finansiering av Botniabanans etapp 3 som tagits upp som till- gång under 2010.

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- skyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2011. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingå- ende mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Det belopp som benämns Övrigt, Skatteverket avser i huvudsak skulder för ännu inte behandlade och utbetalda ansökningar i ett nytt system för ut- betalning av moms till utländska företag inom EU, vilket har tagits i drift första halvåret 2010. Tidigare hade Skatteverket dispens från att skuldredovisa dessa utbetalningar.

Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Minsk- ningen jämfört med 2009 beror till största delen på att en skuld föregående år till Första till

122

Fjärde AP-fonden avseende socialavgifter mot- svaras av en fordran vid detta årsskifte.

Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 919 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser lösen av lån i en schweizisk järnvägsbank.

Not 48

Depositioner

Miljoner kronor

	2010	2009

Kronofogdemyndigheten	702	608
Länsstyrelsen i Stockholms län	300	255
Länsstyrelser, övriga	158	139
Övriga myndigheter	202	71
Summa	1 362	1 073

Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som de- ponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

Not 49

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	176	184
Patent- och registreringsverket	21	18
Kemikalieinspektionen	18	12
Försvarets materielverk	-	24
Affärsverk
Svenska kraftnät	86	96
Övriga myndigheter	26	21

Summa	327	355

Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- nats.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Av-

Skr. 2010/11:101

talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- skotten intäktsförs under denna tid.

Not 50

Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret	16 665	16 943
Trafikverket	2 444	2 397
Migrationsverket	1 431	1 290
Försäkringskassan	1 106	1 120
Försvarsmakten	1 062	991
Rikspolisstyrelsen	931	854
Statens jordbruksverk	921	89
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	400	292
Arbetsförmedlingen	334	374
Skatteverket	324	364
Kriminalvården	306	262
Göteborgs universitet	256	209
Regeringskansliet	234	319
Lunds universitet	206	190
Domstolsverket	197	226
Statens fastighetsverk	163	75
Kammarkollegiet	139	219
Uppsala universitet	136	126
Statens institutionsstyrelse	132	95
Sveriges lantbruksuniversitet	118	104
Stockholms universitet	113	110
Fortifikationsverket	113	83
Umeå universitet	111	126
Försvarets materielverk	97	536
Affärsverk
Svenska kraftnät	1 032	698
Sjöfartsverket	119	124
Luftfartsverket	96	333
Statens järnvägar	6	5
Övriga myndigheter	2 451	2 336
Summa:	31 643	30 890

Upplupna kostnader redovisas för under redo- visningsperioden utförda tjänster och levererade varor som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår.

123

Skr. 2010/11:101

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselåtgärder.

Trafikverket redovisar upparbetade kostnader uppgående till 800 miljoner kronor avseende in- vesteringsprojekt såsom Citybanan, Ådalsbanan, Haparandabanan och Norra länken. Därutöver redovisar verket upplupna kostnader uppgående till 667 miljoner kronor för bidrag till enskilda vägar och ytterligare 448 miljoner kronor avse- ende markinlösen.

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 653 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 243 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 280 miljoner kro- nor.

Försäkringskassan redovisas bl.a. upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra för- säkringskostnader uppgående till 708 miljoner kronor.

Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft, överföringsförluster, beredskapskostnader, transitkompensation och underhåll.

I övrigt består upplupna kostnader även av semester och löneskulder, och konsult- och revi- sionsarvoden m.m.

Not 51

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag

Miljoner kronor
	2010	2009

Karolinska institutet	1 468	1 372
Statens jordbruksverk	1 233	1 326
Lunds universitet	1 102	961
Göteborgs universitet	929	870
Uppsala universitet	701	615
Kungl. Tekniska högskolan	383	325
Stockholms universitet	343	333
Umeå universitet	336	316
Sveriges lantbruksuniversitet	260	246
Linköpings universitet	227	205
Södertörns högskola	187	211
Örebro universitet	132	63
Övriga myndigheter	1 209	1 538

Summa	8 510	8 381

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragsmedlen som redovisas hos universitet och högskolor av- ser finansiering av olika forskningsprojekt. De 1,2 miljarder kronor som redovisas hos Statens jordbruksverk avser förskott från Europeiska jordbruksfonden för landskapsutveckling.

Not 52

Periodiseringsposter – övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret,
förutbetalda överkurser vid upplåning
m.m.	30 706	27 256
Försvarets materielverk	4 447	1 579
Periodisering av skatter	3 642	–
Trafikverket	484	578
Rådet för Europeiska socialfonden i
Sverige	400	0
Karolinska institutet	310	298
Lunds universitet	209	194
Göteborgs universitet	126	134
Statens fastighetsverk	121	115
Affärsverk
Svenska kraftnät	28	23
Sjöfartsverket	11	21
Luftfartsverket	2	140
Övriga myndigheter	726	878
Summa	41 212	31 216

Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår i en redovisningsenhet på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbeta- las innan prestationer har utförts.

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald in- täkt som periodiseras över lånets löptid.

I posten förutbetalda intäkter redovisar Tra- fikverket ett förskott på 426 miljoner kronor från Stockholms stad avseende byggande av sta- tion vid Odenplan.

124

Försvarets materielverk redovisade förutbe- talda intäkter avser exportverksamheten.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatte- intäkter som beräknas i samband med upprät- tandet av årsredovisningen för staten. Att en fö- rutbetald intäkt redovisas innebär att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. Föregående år redovisades periodise- ringsskillnaden under not 38 Övriga upplupna intäkter.

Bland de förutbetalda intäkterna ingår 446 miljoner kronor medel från EU som avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgiftsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänför- liga till kommande år.

Not 53

Garantiförbindelser

Miljoner kronor

	2010	2009

Garantier för vilka avsättning ej görs
Insättningsgarantin och
investerarskyddet	947 646	886 371
Kreditgarantier
Bankgarantier	176 347	270 716
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital, RGK	95 604	105 615
Övriga garantier
Affärsverk m.fl., RGK	1 622	1 639
Summa	1 221 219	1 264 341
Garantier för vilka avsättning görs
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser	1 005	1 005
Övrigt	2 000	3 000
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, EKN	201 448	147 151
U-kreditgarantier (Sida)	1 048	1 143
Fristående krediter (Sida)	173	212

Skr. 2010/11:101

Kreditgarantier
Infrastruktur, RGK	25 265	27 011
Bostadskrediter, Statens
bostadskreditnämnd	2 366	2 380
Internationella åtaganden, RGK	6 372	7 373
Fordonsindustri	1 953	-
Övrigt, RGK	28	36
Övriga garantier
Pensionsgarantier, RGK	8 440	7 788
Summa	250 098	197 099

Total summa	1 471 317	1 461 440

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Ex- portkreditnämnden (EKN), Sida och Statens bo- stadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare av Riksgäldskontoret i särskilt underlag.

I noten har garantiåtagandena delats upp i ga- rantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt avsnitt 6 Statliga garantier och krediter).

Under 2010 har åtagandet i insättningsgaran- tin ökat, men samtidigt har bankgarantierna minskat. Exportkreditnämndens garantiåtagan- den har fortsatt öka.

Garantiförbindelser avseende insättningsga- rantin avser förhållandet den 31 december 2009. Beloppet avser insättningsgarantin. För investe- rarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.

Not 54

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

	2010	2009

Riksgäldskontoret	7 600	7 050
Statens kulturråd	3 073	3 445
Statens tjänstepensionsverk	2 622	2 881
Kriminalvården	1 288	1 177
Trafikverket	1 108	1 111
Rikspolisstyrelsen	195	206
Totalförsvarets forskningsintitut	179	179
Försäkringskassan	35	35
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	17	32

125

Skr. 2010/11:101

Affärsverk
Sjöfartsverket	92	96
Luftfartsverket	25	17
Svenska kraftnät	-	4
Övriga myndigheter	38	42

Summa	16 272	16 275

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re- dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- ningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin- delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser.

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gent- emot internationella finansieringsinstitutioner. Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser avseende statliga utställningsgarantier. Statens tjänstepensionsverk redovisar antastbara förmå- ner. Trafikverket redovisar den uppskattade kostnaden för avhjälpande av miljöskada på 495 stycken f.d. Vägverket Produktions fastigheter i Sverige. Trafikverket genomför årligen ett antal miljösaneringar på sina fastigheter. Den genom- snittliga kostnaden för miljösanering de senaste fem åren uppgår till ca 17 miljoner kronor per år. Trafikverket redovisar även ansvarsförbindelser avseende hyrda lokaler. För trafikverkets del finns utöver angivet belopp ett ansvar för vissa miljöskador i vissa fall till följd av dels flygplats- verksamheten som bedrivits av Luftfartsverket, dels verksamheter som bedrivits av Vägverket och Banverket. Trafikverket ska även i vissa fall svara för kostnader för åtgärder förknippade med miljögaranti i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar och tillägg till detta. Till viss del kan ansvarsfördelningen mellan Trafikverket, Luftfartsverket och Statens järnvägar behöva klarläggas i dessa frågor. De kostnader som kan bli följden av angivna åtaganden finns för närva- rande inte beräknade med belopp.

Polisen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Totalförsvarets forsk- ningsinstitut, Kriminalvården och Försäkrings- kassan samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. I Kriminalvårdens belopp ingår även projekteringsgarantier.

Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar, där denna del uppgår till 145 miljoner kronor). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2018 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra både till tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pen- sionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverkets belopp avser borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.

4.5.3Noter till finansieringsanalysen

Not 55

Skatter

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	964 899	903 454
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder	-9 229	-27 451
Summa	955 670	876 003

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat- teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2010 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas en minsk- ning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp in- går även fordran på kommuner avseende re- glering av kommunalskattemedel.

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	58 351	55 716
Tillkommer: Utdelningar	17 577	20 428

126

Avgår: realisationsvinster	-989

Summa	74 939	76 144

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut- delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres- seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- dovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 5,2 miljarder kronor, TeliaSonera AB 3,8 miljarder kronor och Svensk Exportkredit 2,4 miljarder kronor. Av de 2,4 miljarder kronor som Svensk Exportkredit delar ut är 1,9 miljarder kronor reavinst från för- säljningen av bolagets aktier i Swedbank AB.

Not 57

Transfereringar

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	839 228	793 227
Avgår:
Avsättningar till fonder	-7 802	-4 091
Nedskrivning och avskrivning av lån,
CSN m.fl.	-609	1 594
Förändring av fordringar,
socialförsäkring	-235	-66

Summa	830 582	790 664

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2010 avser främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfon- den och Kärnavfallsfonden (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. Nettoföränd- ringen under året är en återföring av tidigare re- servationer, vilket innebär att transfererings- kostnaderna har minskat utan påverkan på kas- saflödena.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Skr. 2010/11:101

Not 58

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	222 778	217 378
Avgår:
Avskrivningar	-22 339	-22 464
Avsättningar (se not 43 och 44)	789	-11 217
Justering av kostnader
Sida/Försvarsmakten	687	2 882
Realisationsförluster	-54	-156

Summa	201 861	186 423

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.

Avsättningarna för statens tjänstepensioner har minskat under 2010 och det totala avsätt- ningsbeloppet är därför negativt. Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

	2010	2009

Förändring av långfristiga fordringar	1 711	1 179
Förändring av omsättningstillgångar	15 217	52 876
Förändring av kassa och bank	-2 448	-470
Förändring av skulder	24 578	8 093
Summa	39 058	61 678

Förändringar av långfristiga fordringar avser främst Exportkreditnämndens skadefordringar och återförsäkrares försäkringstekniska avsätt- ningar minskar med drygt 600 miljoner kronor. (Se not 28)

Minskningen av omsättningstillgångar beror till stor del på att den upplupna intäkten vid pe- riodisering av skatter minskat (se not 38). Fö- rutbetalda kostnader minskar också vilket för- klaras av statens transfereringar till kommuner och landsting som utbetalades 2009 men avsåg verksamhet under 2010 (se not 36).

127

Skr. 2010/11:101

Skulderna har ökat med nästan 25 miljarder kronor under året, vilket medför att statens nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst skulder avseende CSA-avtal som används av Riksgäldskontoret för att minska risken i skuld- bytesavtal, s.k. swapptransaktioner (se not 47).

Not 60

Investeringar

Miljoner kronor

	2010	2009

Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper	11 910	30 197
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar	4 969	6 413
Väganläggningar	11 288	11 054
Järnvägsanläggningar	20 575	19 794
Maskiner och inventarier	5 426	4 579
Fastigheter och markanläggningar	1 032	1 827
Övriga investeringar	4 214	3 292
Summa materiella investeringar	47 504	46 959
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.	2 281	2 579
Total summa	61 695	79 735

De finansiella investeringarna uppgick till 11,9 miljarder kronor under 2010.

Kärnavfallsfonden har ökat sitt innehav av bo- stadsobligationer med drygt 5 miljarder kronor. Det nya bolaget Swedavia AB, som tidigare var en del av Luftfartsverket, redovisas som inve- stering med 3,6 miljarder kronor. Statens kapi- talinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB redovisas som investeringar med 3,1 miljarder kronor.

Materiella investeringar uppgick till 47 miljarder kronor vilket är en liten ökning jämfört med föregående år.

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 5,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor från föregående år (se not 24).

Investeringar i väganläggningar uppgick till 11,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Vägprojekt för 3,3 miljarder har färdigställts un- der året.

Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 20,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor från föregående år. Järnvägsanläggningar har färdigställts med näs- tan 11 miljarder kronor under året. Botniabanans etapp 3 har tagits upp som investering med 6,4 miljarder kronor.

Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 5,4 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 0,8 miljarder kronor mot föregående år.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till strax över 1 miljard kronor, och minskar jämfört med föregående år med nästan 2 miljard kronor. Fortifikationsverket och Naturvårdsverket står för nästan hela belop- pet av nyinvesteringarna i fastigheter och mark. Statens Fastighetsverk har minskat sina inve- steringar under året med drygt 0,6 miljarder.

Övriga investeringar ökar med 1,0 miljard kronor. Här ingår investeringar vid större myn- digheter och affärsverk såsom Statens Fastig- hetsverk, Fortifikationsverket, Svenska Kraftnät, Domstolsverket, Polisen osv.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till nästan 2,3 miljarder kronor 2010, vilket är en minskning med nästan 0,3 miljard kronor jämfört med fö- regående år. De största investeringarna i immate- riella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,4 miljarder kronor och Försvarsmakten med 0,4 miljarder kronor. Försvarsmaktens invester- ingar avser till största delen verksamhetsstödet Prio. Även Skatteverket och Kronofogdemyn- digheten har en del immateriella investeringar.

Not 61

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

	2010	2009

Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån	12 706	11 745
Riksgäldskontoret	2 115	107 175
Övriga myndigheter	83	152

Summa nyutlåning	14 904	119 072

128

Amorteringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Centrala studiestödsnämnden	9 841	9 250
Riksgäldskontoret	5 467	11 870
Övriga myndigheter	87	32

Summa amorteringar	15 395	21 152

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 12,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor. Amorteringarna ökade med 0,6 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning minskade kraftigt, beroende på utlåningen till Riksbanken föregående år med 92,5 miljarder kronor. Under 2010 avser nyutlåningen främst lån till Island med 1,5 miljarder kronor. Amorteringarna avser framför allt valutaförändringar vid omsättning av lånet till Riksbanken i utländsk valuta.

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor
	2010	2009

Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen	48 739	59 386
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen	-60 880	-64 881
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser	-21 553	-30 088
Summa	-33 694	-35 583

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med nästan 2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Intäkter som hänförs till orealiserade valuta- kursdifferenser (skulder och fordringar i ut- ländsk valuta värderade till bokslutsdagens kur- ser) uppgick till 21,6 miljarder kronor, vilket ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster på- verkar inte statens nettoupplåning. De orealise- rade valutakursvinsterna ökar därför det negativa beloppet.

Skr. 2010/11:101

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor
	2010	2009

Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen	16 496	17 152
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen	-2 072	-1 906
Avgår:
Kapitaliserade räntor på utlåning	-1 591	-1 501
Finansiella intäkter vid Vägverket	-	-597
Avgår reavinster vid försäljning av
aktier m.m.	81	-60
Summa	12 914	13 088

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte- intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k. kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupp- låning.

Realisationsvinster vid försäljning av aktier in- går i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna.

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning	1 630	2 025
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning	3 172	2 802

Summa	4 802	4 827

Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens netto- upplåning med 1,6 respektive 3,2 miljarder kro- nor under året.

129

Utfallet för statens budget

Skr. 2010/11:101

5 Utfallet för statens budget

I 2011 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av utfallet för statens budget 2010. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare beskrivning av utfallet för statens budget 2010, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade ut- gifterna i statens budget. Med statens budget av- ses i det följande den ursprungliga budgeten an- tagen av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU10, rskr. 2009/10:42). När jämförelse görs mot totalt an- visade medel avses såväl statens ursprungliga budget som de tilläggsbudgetar som beslutats under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget och bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget.

5.1Statens budgetsaldo 2010

Statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens budgetsaldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Budgetsaldot uppgick 2010 till -1 miljard kronor (tabell 5.1). I budgeten beräknades saldot till -106 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 105 miljarder kronor bättre än beräknat.

Inkomsterna beräknades uppgå till 723 miljarder kronor i statens budget. Det slut- liga utfallet blev knappt 780 miljarder kronor, således 56 miljarder kronor högre än beräknat.

Avvikelsen förklaras främst av att statens skat- teinkomster översteg beräkningen i budgeten med 58 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror blev 31 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på kapital blev 24 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev 1,6 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten.

Tabell 5.1 Utfallet för statens budget 2010

Miljoner kronor

	Statens	Tilläggs	Utfall	Skillnad mot
	Statens	Tilläggs	Utfall	statens
	budget1	budget	2010	budget
Totala
inkomster	723 029		779 521	56 492
Statens
skatteinkomster	721 367		779 473	58 106
Övriga inkomster	1 662		48	-1 614

Totala utgifter
m.m.	829 143	7 487	780 573	-48 570
Utgiftsområden
exkl.
statsskulds-
räntor m.m.	787 451	7 487	763 028	-24 424

Statsskulds-
räntor m.m.	23 170		23 361	191

Minskning av
anslags-
behållningar	-4 305			4 305

Myndigheters
m.fl. in- och
utlåning i
Riksgälds-
kontoret, netto	21 565		-9 225	-30 790

Kassamässig
korrigering	1 261		3 409	2 148

Budgetsaldo	-106 114		-1 052	105 062

133

Skr. 2010/11:101

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter

som är hänförliga	till 2010,	beräknas	bli
55 miljarder kronor	högre än	beräknat	i
budgeten.

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. blev 781 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor lägre än den ursprungligen fastställda budgeten. Det beror främst på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 31 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna för utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än i statens budget eftersom arbetslösheten blev lägre än beräknat.

På tilläggsbudget anvisades 7 miljarder kronor. Anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv tillfördes 3 miljarder kronor, dels för att delta i nyemission i SAS AB med 1 miljard kronor, dels för att tillföra det nybildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB 2 miljarder kronor. Utgiftsområde 8 Migration tillfördes 1 miljard kronor med anledning av att antalet asylsökande var högre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 24 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Det beror, som beskrivs ovan, framför allt på att utfallet på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än anvisat på

budgeten. Även utfallet	på	utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och	social	omsorg blev

3 miljarder kronor lägre än anvisat då utgifterna för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. blev 2 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Högre utgifter än ursprungligen anvisat blev det

främst på	utgiftsområde	24	Näringsliv	med
3 miljarder	kronor	och	utgiftsområde
8 Migration	med 1 miljard		kronor.	Dessa

utgiftsområden fick medel på tilläggsbudget.

De totala utgifterna m.m. blev 49 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m. 56 miljarder kronor lägre.

Utfallet för statens budget 2010 påverkades av engångseffekter som totalt beräknas påverka saldot positivt med 11,4 miljarder kronor. Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek 2009. I avvaktan på beslut om denna utdelning under

2011 har ett belopp om 5,9 miljarder kronor tillfälligt placerats på konto i Riksgäldskontoret och blir därmed en positiv engångseffekt 2010. Riksbanken tog under 2009 ett lån i Riksgäldskontoret för att återställa valuta- reserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Lånet togs i euro och dollar motsvarande ursprungligen 97,0 miljarder kronor. Under 2010 minskade det totala lånet med 4,3 miljarder kronor till följd av valutavinster vid omsättning av lån, då den svenska kronan stärkts. Det innebär en positiv engångseffekt på 4,3 miljarder kronor 2010. I avsnitt 5.5 beskrivs underliggande saldo och engångseffekter detaljerat.

5.1.1Statens budget 2009 och 2010

I tabell 5.2 redovisas utfallet för statens budget för 2009 och 2010. Utfallet blev 2010 ett underskott på 1 miljard kronor jämfört med ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, en förbättring med 175 miljarder kronor.

Tabell 5.2 Utfallet för statens budget 2009 och 2010

Miljoner kronor

	Utfall 2010	Utfall 2009	Skillnad
	Utfall 2010	Utfall 2009	mot 2009
Totala inkomster	779 521	709 536	69 984

Statens skatteinkomster	779 473	705 783	73 690
Övriga inkomster	48	3 753	-3 705

Totala utgifter m.m.	780 573	885 673	-105 100

Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	763 028	744 807	18 220

Statsskuldsräntor m.m.	23 361	36 463	-13 101
Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i
Riksgäldskontoret, netto	-9 225	104 674	-113 898

Kassamässig
korrigering	3 409	-270	3 679

Budgetsaldo	-1 052	-176 137	175 085

De totala inkomsterna ökade med 70 miljarder kronor (9,9 procent) mellan 2009 och 2010.

Statens skatteinkomster ökade med 74 miljarder kronor (10,4 procent). Indirekta skatter på arbete väntas öka med 8 miljarder kronor (2,0 procent), inkomster av skatt på kapital beräknas öka med 21 miljarder kronor (12,9 procent) samt skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med drygt 26 miljarder kronor (6,3 procent).

134

Övriga inkomster minskade med knappt 4 miljarder kronor jämfört med 2009.

De totala utgifterna m.m. minskade med 105 miljarder kronor (11,8 procent) mellan 2009 och 2010.

Utgifterna för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade med drygt 18 miljarder kronor (2,4 procent). Den största ökningen var inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen som ökade med 11 miljarder kronor (58,4 procent). Inom utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv ökade utgifterna med knappt 8 miljarder kronor (13,1 procent). Utgifterna under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med nästan 4 miljarder kronor (8,5 procent). Utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner minskade	med	knappt
6 miljarder kronor (7,2 procent).
Myndigheters m.fl. in- och	utlåning i
Riksgäldskontoret, netto minskade		med

114 miljarder kronor samtidigt som utfallet för posten Kassamässig korrigering ökade med nästan 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen minskade framför allt till följd av att Riksbanken tog lån i Riksgäldskontoret med 95 miljarder kronor 2009. Utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade med 13 miljarder kronor (35,9 procent). Minskningen förklaras främst av att räntorna på statsskulden blev nästan 8 miljarder kronor lägre än 2009. Dessutom redovisades under utgiftsområdet föregående år, det tillfälliga anslaget Övergångs- effekter av kostnadsmässig avräkning under utgiftsområdet med 5 miljarder kronor.

5.2Inkomster på statens budget 2010

Inkomsterna på statens budget 2010 blev knappt 780 miljarder kronor, vilket är 56 miljarder kronor högre än budget. Statens skatte- inkomster uppgick 2010 till drygt 779 miljarder kronor och övriga inkomster var försumbara.

I tabell 5.5 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2009 och 2010. I tabellen redovisas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2010 baserades på de prognoser som redovisades i budgetpropositionen för 2010.

Skr. 2010/11:101

5.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

Regeringen föreslog och aviserade i budget- propositionen för 2010 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med ca 14 miljarder kronor.

Tabell 5.3 Skattereformer 2010

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete	-15
Skatt på kapital	1

Skatt på konsumtion och insatsvaror	0

Summa skattebeslut	-14

Intäkterna från skatt på arbete bedömdes minska med 15 miljarder kronor till följd av skattereformer, varav det fjärde steget i jobbskatteavdraget stod för 10 miljarder kronor, sänkningen av det förhöjda grundavdraget för pensionärer för 3,5 miljarder kronor och nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare för 1,6 miljarder kronor.

Reformer inom skatt på kapital bedömdes öka intäkterna med 1 miljard kronor till följd av de aviserade förslagen att förebygga otillbörlig skatteplanering. För skatt på konsumtion aviserades en rad förändringar. Nettoeffekten på intäkterna bedömdes dock vara mycket liten.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 5.4 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2011 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antagandena i budgetpropositionen för 2010.

135

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.4 Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion jämfört med budgetpropositionen för 2010

Procentuell utveckling om inget annat anges.

	2009	2010
BNP, marknadspris1	-3,6	6,9
Diff. BP10	-0,7	5,7

Arbetade timmar	-2,8	2,1
Diff. BP10	0,9	4,2
Timlön2	3,0	0,9
Diff. BP10	-0,2	-1,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag	0,1	3,0
Diff. BP10	0,4	2,7

Arbetslöshet3	6,5	6,0
Diff. BP10	-0,6	-2,4
Arbetsmarknadspolitiska program4	2,7	3,9
Diff. BP10	-0,1	-1,4

Hushållens konsumtionsutgifter1	1,5	4,9
Diff. BP10	1,0	3,1

Kommunal medelutdebitering5	31,52	31,56
Diff. BP10	0,0	0,0

Statslåneränta5	3,1	2,8
Diff. BP10	-0,1	-0,9

KPI juni-juni6	-0,8	0,9
Diff. BP10	0,0	0,8

Inkomstbasbelopp7	50,9	51,1
Diff. BP10	0,0	0,0
Prisbasbelopp7	42,8	42,4
Diff. BP10	0,0	0,0

Inkomstindex	139,26	139,74
Diff. BP10	0,00	0,00

Skiktgräns7	367,6	372,1
Diff. BP10	0,0	0,0

Övre skiktgräns7	526,2	532,7
Diff. BP10	0,0	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring

2Enligt nationalräkenskapernas definition

3Arbetslöshet 16–64 år enligt tidigare definition, s.k. öppen arbetslöshet.

4Procent av arbetskraften enligt tidigare definition (exkl. heltidsstuderande arbetssökande)

5Procent

6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år

7Tusentals kronor

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Intäkterna påverkas också av KPI, som används för att justera skiktgränserna i skattesystemet .12 Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så

hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter.

Skatt på energi påverkas av KPI eftersom skattesatserna omräknas med KPI.13 Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.

Såväl BNP som hushållens konsumtions- utgifter blev 2010 väsentligt högre än prognosen i budgetpropositionen för 2010. Även löne- summan har reviderats upp, eftersom antalet arbetade timmar blev högre än förväntat.

Bedömningar om utfallet för 2010

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall 2010, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat an- ges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- gruppen:

1100 Direkta skatter på arbete
1110 Inkomstskatter	nov 2011
1120 Allmän pensionsavgift	nov 2011
1140 Skattereduktioner	nov 2011
1200 Indirekta skatter på arbete
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 2011
1240 Egenavgifter	nov 2011
1270 Särskild löneskatt, 1274	nov 2011
1280 Nedsättningar, 1283-1284	nov 2011
1300 Skatt på kapital
1310 Skatt på kapital, hushåll	nov 2011
1320 Skatt på företagsvinster	nov 2011
1340 Avkastningsskatt, 1341-1342	nov 2011
1350 Fastighetsskatt	nov 2011
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410 Mervärdesskatt, 1411	aug 2011
1600 Restförda och övriga skatter
1620 Övriga skatter, hushåll	maj 2012
1630 Övriga skatter, företag	maj 2012

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

12 För skatt på arbete avseende 2010 används förändringen av KPI under perioden juni 2008–juni 2009.

13 2010 års skattesatser ökade med förändringen av KPI under perioden juni 2008–juni 2009.

136

1810 Skatter till andra sektorer	nov 2011
1900 Periodiseringar
1910 Uppbördsförskjutningar	maj 2012
1920 Betalningsförskjutningar	nov 2011

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för 2010, vilket blir känt i november 2011.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2011, när skattedeklarationerna för juli är kända.

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2012, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjut- ningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2009 och 2010 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande be- dömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning.

5.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. Statens skatteintäkter,

Skr. 2010/11:101

dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55 miljarder kronor högre än i budgeten.

Främst är det högre intäkter från skatt på arbete, skatt på företagsvinster och mervärdes- skatt som förklarar de stora avvikelserna gentemot budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 5.5 nedan redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2010.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatte- intäkter, som i sin tur särredovisas på kommun- sektorn, ålderspensionssystemet och staten.

137

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009 och 2010

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Beräknat utfall	Skillnad mot statens budget
Inkomstår	2010	2009	2010	2009
Skatt på arbete	874,9	867,1	10,2	-40,4
Direkta skatter	475,5	475,7	-1,6	-26,8
Kommunal inkomstskatt	525,6	511,1	11,7	-14,8
Statlig inkomstskatt	41,7	40,1	-0,4	-3,7
Allmän pensionsavgift	89,4	86,8	2,3	-2,5
Skattereduktioner m.m.	-181,3	-162,5	-15,2	-5,9
Artistskatt	0,1	0,1	0,0	0,0
Indirekta skatter	399,3	391,4	11,8	-13,6
Arbetsgivaravgifter	403,7	392,4	11,6	-17,5
Egenavgifter	12,4	11,5	0,9	-0,9
Särskild löneskatt	33,5	32,5	1,9	0,2
Nedsättningar	-24,9	-20,5	-2,0	3,5
Skatt på tjänstegruppliv	1,1	0,9	0,0	-0,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-26,4	-25,4	-0,7	1,2
Skatt på kapital	180,9	160,2	23,9	-27,5
Skatt på kapital, hushåll	29,8	24,9	5,8	-1,8
Skatt på företagsvinster	102,2	86,5	20,9	-19,5
Avkastningsskatt	11,5	12,3	-2,3	-2,5
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25,3	25,3	-0,6	1,2
Stämpelskatt	9,0	8,1	0,8	-1,8
Kupongskatt m.m.	3,1	3,1	-0,7	-3,1
Arvs- och gåvoskatt	0,0	0,0	0,0	0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror	449,4	422,9	31,8	-15,3
Mervärdesskatt	324,4	301,5	29,0	-12,2
Skatt på tobak	10,6	10,6	-0,7	0,1
Skatt på alkohol	12,1	12,2	0,0	0,9
Energiskatt	41,2	40,1	1,0	-0,4
Koldioxidskatt	27,3	26,1	1,2	-2,2
Övriga skatter på energi och miljö	4,7	4,1	-0,3	-1,3
Skatt på vägtrafik	16,4	16,4	0,0	0,0
Skatt på import	5,7	5,2	0,9	-1,2
Övriga skatter	7,1	6,7	0,7	1,1
Restförda och övriga skatter	2,2	-3,3	7,2	0,8
Restförda skatter	-5,7	-7,8	3,5	0,7
Övriga skatter	7,9	4,5	3,7	0,1
Totala skatteintäkter	1 507,4	1 446,9	73,1	-82,5
Avgår, EU-skatter	-7,1	-6,8	-1,0	1,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 500,3	1 440,1	72,1	-81,5
Avgår, kommunala inkomstskatter	-539,5	-524,8	-11,5	14,8
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-183,8	-178,8	-5,3	6,4
Statens skatteintäkter	777,0	736,5	55,3	-60,2
Periodiseringar	2,5	-30,7	2,8	-20,2
Statens skatteinkomster	779,5	705,8	58,1	-80,4
Övriga inkomster	0,0	3,8	-1,6	-46,8
Inkomster på statens budget	779,5	709,5	56,5	-127,3

138

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- bete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- ringen 2011 och uppgifterna för 2010 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2010 beräknas skatt på arbete uppgå till 875 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 10 miljarder kronor.

Den relativt snabba återhämtningen i svensk ekonomi har medfört att skatteintäkterna från direkta och indirekta skatter (exklusive skattereduktioner) blev 11 respektive 12 miljarder kronor högre än budget. Samtidigt blev skattereduktionen för jobbskatteavdrag 3 miljarder kronor högre och skattereduktionen för husarbeten ca 10 miljarder högre än budget, vilket drar ner intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2009 blev utfallet för de direkta skatterna 476 miljarder kronor. År 2010 beräknas intäkterna vara oförändrade. Att utvecklings- takten för de direkta skatterna inte följer lönesummans ökningstakt beror på regel- ändringar i form av fjärde steget av jobbskatte- avdraget samt ökat grundavdrag för pensionärer.

Sammantaget har de direkta skatterna 2010 reviderats ned med ca 1,6 miljarder kronor jämfört med budget, vilket beror på att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev högre än vad som beräknades i budgeten.

Skr. 2010/11:101

Kommunal inkomstskatt

År 2010 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 526 miljarder kronor. Jämfört med budget har intäkterna för 2010 reviderats upp med 12 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det förbättrade konjunkturläget med fler arbetade timmar som konsekvens.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 42 miljarder kronor 2010. I jämförelse med 2009 ökar den statliga inkomstskatten med 1,6 miljarder kronor. Prognosen för 2010 är 0,4 miljarder kronor lägre än budget, vilket förklaras av att timlöneökningen 2010 blev lägre än väntat.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteunder- laget för direkta skatter. På grund av en starkare ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen för 2010 uppreviderad med ca 2 miljarder kronor jämfört med budgeten och beräknas därmed uppgå till 89 miljarder kronor.

Skattereduktioner

År 2010 utgör den totala skattereduktionen 181 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor högre än budget. Avvikelsen beror dels på högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag), dels på högre jobbskatteavdrag än vad som beräknades i budgeten.

I jämförelse med 2009 ökar de totala skattere- duktionerna med 19 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av det fjärde steget i jobb- skatteavdraget samt högre skattereduktion för husarbeten. Skattereduktionen för jobbskatte- avdrag uppgår 2010 till 77 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor högre än 2009. Skattereduktionen för husarbeten uppgår till 14 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än 2009.

Alla skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär att skattereduktion för allmän pensionsavgift beräknas uppgå till 89 miljarder kronor.

139

Skr. 2010/11:101

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgör drygt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2010 uppgå till 399 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökar intäkterna med 2,0 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensions- systemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2010 är 12 miljarder kronor högre än budget. Det huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma till följd av att återhämtningen i konjunkturen kom snabbare och kraftfullare än väntat.

Jämfört med 2009 är utfallet 11 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 2,9 procent.

Särskild löneskatt

År 2010 beräknas den särskilda löneskatten bli 34 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 1,9 miljarder kronor.

Nedsättningar

Jämfört med budgeten för 2010 beräknas nedsättningarna bli 2 miljarder kronor högre. I huvudsak är det nedsatta socialavgifter för unga som antogs vara lägre i budgeten för 2010.

Nedsättningarna beräknas bli 4,5 miljarder kronor högre jämfört med 2009.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2010 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör drygt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.

Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- nas bli 30 miljarder kronor 2010. Det är 5,8 miljarder kronor högre än budget. Revideringen beror dels på att hushållens kapitalvinster har reviderats upp, dels på att hushållens ränteinkomster blev högre än väntat.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs- siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsmässiga inkomsten.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 102 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget har prognosen reviderats ned med knappt 21 miljarder kronor. Intäkterna från bolagsskatt har återhämtat sig betydligt snabbare än i beräknat i statens budget för 2010. Intäkterna föll 2008, men ökade igen redan 2009. Flera indikatorer, t.ex. företagens boksluts- rapporter och kompletteringsbetalningar, tyder på att intäktsökningen fortsätter 2010.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag.

Kupongskatten uppgick till 3,1 miljarder kro- nor 2010, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i budget.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi- talförsäkringar.

140

Intäkterna från avkastningsskatten beräknas bli knappt 11,5 miljarder kronor 2010, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. De lägre intäkterna är en följd av att statslåneräntan och avkastningen på börsen 2009 blev lägre än prognos.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2010 till 6 387 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för

bostadsdelen	i	hyreshus	uppgick		till
1 277 kronor	per	lägenhet,	dock		högst
0,4 procent	av	taxeringsvärdet.		Avgiften

indexeras genom att knytas till inkomstbas- beloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighetsav- giften 2010 beräknas uppgå till 14 miljarder kronor, varav knappt 12 miljarder kronor för småhus och knappt 3 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med budget har prognosen reviderats ned med 0,1 miljarder kronor.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Det statliga fastighetsskatten för 2010 be- räknas uppgå till 11 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än budget.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomrätter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2010 blev 9,0 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än budget.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2010 uppgick skatte- intäkterna från skatt på konsumtion och insats- varor till 449 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor högre än budget. Den främsta anledningen till att intäkterna blev högre var den snabba konjunkturåterhämtningen under 2010, vilket främst ledde till betydligt högre skatteintäkter från mervärdesskatten.

Skr. 2010/11:101

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning och investeringar i både privat och offentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till drygt 324 miljarder kronor 2010, vilket är 29 miljarder kronor högre än budget. Prognos- revideringen är framförallt en följd av att hushållens konsumtion och bostads- investeringarna utvecklades starkare än förväntat under 2010.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punkt- beskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak, energi- och koldioxid- skatterna med KPI.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2010 till 125 miljarder kronor och blev 2,8 miljarder kronor högre än budget.

Skatt på tobak

Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2010 till 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än budget. Förklaringen är en lägre försäljning av cigaretter och snus än beräknat.

Skatt på alkohol

Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2010 till drygt 12 miljarder kronor, vilket överens- stämmer med budgeten för 2010.

141

Skr. 2010/11:101

Energi- och koldioxidsskatt

Intäkterna från energiskatten uppgick 2010 till drygt 41 miljarder kronor och intäkterna från koldioxidsskatten till drygt 27 miljarder kronor.

Jämfört med budgeten för 2010 blev intäkterna från energi- och koldioxidskatten 1,0 miljard kronor respektive 1,2 miljarder kronor högre än budget. Skillnaden berodde främst på den snabba återhämtningen av ekonomin och på en högre energianvändning i bostadssektorn, eftersom det var ovanligt kallt under vintern 2010.

Skatt på import

Skatt på import blev 0,9 miljarder kronor högre än budgeten för 2010.

Övriga skatter

År 2009 uppgick utfallet för övriga skatter till 6,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än budget. Övriga skatter beräknas år 2010 bli 0,7 miljarder kronor högre än budget, främst eftersom det inlevererade överskottet från Svenska Spel AB bedöms bli högre än väntat.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di- verse inkomster som förs till exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Restförda skatter, som är en negativ post, är 3,5 miljarder kronor lägre än budgeten. Övriga skatter är 3,7 miljarder kronor högre än i budgeten. Skillnaden förklaras framför allt av stabilitetsavgiften som infördes först 2010.

5.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Utfallet för 2010 uppgick till totalt 48 miljoner kronor och var därmed

1 614 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten som beslutades av riksdagen i december 2009. Skillnaden förklaras främst av att Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet blev 2 052 miljoner kronor högre än beräknat.

Tabell 5.6 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Inkomster av statens
verksamhet	40 825	41 783	958	48 115
Inkomster av försåld
egendom	0	167	167	102
Återbetalning av lån	1 674	1 687	14	1 736

Kalkylmässiga
inkomster	8 883	8 940	57	8 912

Bidrag m.m. från EU	13 881	12 978	-904	11 682

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-63 477	-65 528	-2 052	-66 808

Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto	-125	21	146	13

Övriga inkomster	1 662	48	-1 614	3 753

Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomst- typ uppgick till 41 783 miljoner kronor för 2010 och var därmed 958 miljoner kronor (2,3 procent) högre budget.

För 2010 blev Inkomster av statens

verksamhet	6 332 miljoner	kronor
(13,2 procent)	lägre än 2009. De	lägre

inkomsterna hänför sig till flertalet inkomster bl.a. Inkomster av statens aktier som minskade


med	2 264 miljoner	kronor		(11,8 procent)
mellan	åren. Rörelseöverskott minskade med
1 099 miljoner kronor		(15,4 procent)			medan
Ränteinkomster minskade			med	907 miljoner
kronor	(11,7 procent)	och	Offentligrättsliga
avgifter minskade med 868 miljoner					kronor
(8,1 procent) jämfört med föregående år.

142

Tabell 5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

			SB		Utfall	Utfall-SB		Utfall
			2010		2010		2010	2009
Rörelseöverskott			6 060		6 044		-16	7 143

Överskott av statens
fastighetsförvaltning			268		460		192	935

Ränteinkomster			5 866		6 821		955	7 728
Inkomster av statens
aktier			14 727		16 876		2 149	19 140
Offentligrättsliga
avgifter			12 157		9 894		-2 263	10 762
Försäljningsinkomster			125		65		-60	84

Böter m.m.			1 162		1 127		-35	1 405

Övriga inkomster av
statens verksamhet			460		497		37	917

Inkomster av statens
verksamhet			40 825		41 783		958	48 115

Rörelseöverskott
Inkomsterna		under		inkomsthuvudgruppen
Rörelseöverskott			uppgick		till	6 044 miljoner
kronor och	var		därmed		16 miljoner			kronor
(0,2 procent)	lägre än			budget.			Riksbankens
inlevererade			överskott			uppgick		till
5 800 miljoner		kronor,		vilket		är	200 miljoner

kronor högre än budget. Affärsverket Svenska

kraftnät inlevererade	utdelning	uppgick till
244 miljoner kronor,	vilket är	163 miljoner

kronor lägre än budget. Under 2010 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 1 099 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än 2009.

Tabell 5.8 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	25	0	-25	30

Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och
inleverans av
motsvari	407	244	-163	1 172

Sjöfartsverkets
inlevererade överskott	8	0	-8	17

Inlevererat överskott
av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet	0	0	0	0
Inlevererat överskott
av statsstödd
exportkredit	20	0	-20	25

Riksbankens
inlevererade överskott	5 600	5 800	200	5 900

Rörelseöverskott	6 060	6 044	-16	7 143

Skr. 2010/11:101

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens


fastighetsförvaltning				blev 460 miljoner	kronor
och	var	därmed		192 miljoner	kronor
(71,6 procent)			högre	än budget. Överskottet
från	Statens		fastighetsverk uppgick till

373 miljoner kronor och består i stort av ett inlevererat överskott från försäljningen av Vasakronan föregående år. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 87 miljoner kronor.

Under 2010 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 475 miljoner kronor lägre än 2009.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte- inkomster uppgick till 6 821 miljoner kronor för 2010 och var därmed 955 miljoner kronor (16,3 procent) högre än budget.

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 1 015 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än budget. Övriga ränteinkomster uppgick till 803 miljoner kronor, vilket är 763 miljoner kronor högre jämfört med budget.

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 945 miljoner kronor, vilket är 306 miljoner kronor lägre än beräknat i statens

budget.
Ränteinkomsterna blev		907 miljoner		kronor
lägre än 2009.

Tabell 5.9 Ränteinkomster
Miljoner kronor
	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Räntor på näringslån	0	-1	-1	0

Räntor på studielån	5 311	5 004	-307	5 052

Övriga ränteinkomster	555	1 818	1 263	2 677
Ränteinkomster	5 866	6 821	955	7 728

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 16 876 miljoner kronor, vilket är 2 149 miljoner kronor (14,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2010, hänför sig till räkenskapsåret 2009. Utbetalda utdelningar under 2009 och 2010 redovisas i tabell 5.10.

Jämfört med 2009 har Inkomster av statens

aktier minskat	med	2 264 miljoner kronor
(11,8 procent).	Utdelning från Preaktio		AB
minskade med	2 893	miljoner kronor.	I

143

Skr. 2010/11:101

föregående års utdelning ingick försäljning av ett aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget Beam Global spirits & and wine. Utdelningarna från LKAB har minskat med 2 300 miljoner kronor, vilket främst beror på en vikande marknad till följd av lågkonjunkturen. Utdelning från Svenska Exportkredit AB ökade med 2 408 miljoner kronor. I årets utdelning ingår en realisationsvinst från försäljningen av bolagets aktier i Swedbank.

Tabell 5.10 Aktieutdelning 2009 och 2010

Miljoner kronor

	Utfall 2010	Utfall 2009	Skillnad
Akademiska Hus AB	1 219	978	241

Apoteket AB	177	237	-60
Bostadsgaranti AB	12		12

Infranord (f.d. Banverket)	195		195

Kasernen		4	-4
LKAB	500	2 800	-2 300

Nordea Bank AB	1 248	1 120	128

(Posten AB) Posten
Norden AB	874	1400	-526

Preaktio AB	8	2901	-2 893
Rymdbolaget	1		1

SJ AB	153	181	-28

SOS Alarm	4	4	0
Specialfastigheter AB	310	310	0

Sveaskog Holding AB	487	89	398

Svensk Bilprovning AB	3	3	0
Svensk Exportkredit AB	2 408		2 408

Svevia AB	60		60

(Swedcarrier) Jernhusen
AB	100	100	0

TeliaSonera AB	3 767	3 014	753
Teracom AB	110	150	-40

Vattenfall AB	5 240	5 849	-609

Summa	16 876	19 140	-2 264

Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna		under		inkomsthuvudgruppen
Offentligrättsliga			avgifter		uppgick		till
9 894 miljoner		kronor		och var		därmed
2 263 miljoner		kronor (18,6			procent)	lägre	än
budget.	Den		största		avvikelsen	avser
Finansieringsavgift			från	arbetslöshetskassor.
Utfallet	blev 6 381 miljoner				kronor, vilket		är

2 425 miljoner kronor lägre än budget. Arbets- löshetsavgiften, som är en del av finansierings- avgiften från arbetslöshetskassorna, baseras på utbetalda bidrag till arbetslöshetsersättning.

Eftersom bidragen till arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget har även inbetalda arbetslöshets- avgifter blivit lägre (se även avsnitt 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv).

Offentligrättsliga avgifter blev 868 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än 2009. Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor minskade med 1 000 miljoner kronor (14,0 procent) jämfört med 2009. Minskningen beror dels på att arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kronor per icke arbetslös medlem fr.o.m. den 1 juli 2009, dels att bidragen till arbetslöshetsersättningar var lägre 2010 än 2009.

Försäljningsinkomster
Inkomsterna under			inkomsthuvudgruppen
Försäljningsinkomster			uppgick till 65 miljoner
kronor,	vilket	är	60 miljoner	kronor
(48,0 procent) lägre än budget.
Under	2010	blev	Försäljningsinkomster
19 miljoner kronor lägre än 2009.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 127 miljoner kronor och var därmed 35 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 995 miljoner kronor, vilket överensstämmer med budgeten.

Inkomsterna av Böter m.m. blev 278 miljoner kronor (20,0 procent) lägre än 2009.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 497 miljoner kronor under 2010 och blev därmed 37 miljoner kronor högre än budget.

Övriga inkomster minskade med 420 miljoner kronor jämfört med 2009.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I budgeten togs inga sådana inkomster av försåld egendom upp. Utfallet uppgick till 167 miljoner kronor.

Inkomster av försåld egendom blev 65 miljoner kronor högre än föregående år.

144

Tabell 5.11 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Inkomster av försåld
egendom	0	167	167	102

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till 1 687 miljoner kronor och var därmed 14 miljoner kronor högre än budget.

Återbetalning av lån blev 49 miljoner kronor lägre än 2009.

Tabell 5.12 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Återbetalning av
näringslån	12	6	-6	8

Återbetalning av
studielån	1 606	1 602	-3	1 674

Återbetalning av
övriga lån	56	79	23	54

Återbetalning av lån	1 674	1 687	14	1 736

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till 8 940 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor högre än budget. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 8 390 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än budget.

Kalkylmässiga inkomster blev 28 miljoner kronor högre än 2009.

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.13 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Avskrivningar och
amorteringar	482	550	68	537

Avskrivningar på
fastigheter	478	550	72	537

Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader	4	0	-4	0

Statliga
pensionsavgifter	8 401	8 390	-11	8 375

Kalkylmässiga inkomster	8 883	8 940	57	8 912

Statliga pensionsavgifter

De totala statliga pensionsavgifterna uppgick till 8 390 miljoner kronor under 2010. Avgifterna för statlig tjänstepensionering m.m uppgick till totalt 8 587 miljoner kronor. Från dessa avgifter avräknas administrationskostnader som uppgick till totalt 197 miljoner kronor.

Tabell 5.14 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Statlig
tjänstepensionering		6 846		6 819

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 547		1 566

Statlig
grupplivförsäkring		85		77

Premieskatt, gruppliv		66		60

Statlig
personskadeförsäkring		43		42

Avdrag för
administrations-
kostnader		-186		-180

Administration,
personskadeförsäkring		-11		-9

Statliga pensionsavgifter	8 401	8 390	-11	8 375

145

Skr. 2010/11:101

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EU.

Inkomsterna	uppgick	till 12 978	miljoner
kronor och var	därmed	904 miljoner	kronor
(6,8 procent) lägre än budget.

Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 10 230 miljoner kronor, vilket var 697 miljoner kronor lägre än budget. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 213 miljoner kronor lägre än budget. Det lägre utfallet beror till stor del på negativa kursdifferenser till följd av kronans förstärkning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalar ut i förskott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EG:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad som betalas ut till bönderna och ersättningen från EU redovisas som kursdifferens under Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder.

Bidragen från EU:s landsbygdsfond blev 234 miljoner kronor högre än budget. Det högre utfallet beror på att långsiktiga projekt inom landsbygdsprogrammet 2007–2013, efter fördröjningar i uppstartsfasen, har kommit

igång.
Bidragen	från EG:s	regionalfond blev
888 miljoner	kronor	lägre än budget.

Anledningen är att attesterande myndigheter har skickat underlag för utbetalningar till bl.a. Tillväxtverket i slutet av 2010 och inbetalningar från EU beräknas inkomma första kvartalet 2011. Tillväxtverket har således en fordran på

EU.
Jämfört med	2009 blev bidragen från EU
1 296 miljoner	kronor (11 procent) högre.

Bidragen från EU:s landsbygdsfond 2007–2013 ökade med 1 778 miljoner kronor (161 procent) och Bidragen från EG:s socialfond ökade med 793 miljoner kronor (222 procent) på grund av att utbetalningarna till projekt i den nya programperioden 2007–2013 ökade väsentligt. Bidragen från EG:s regionalfond minskade med 443 miljoner kronor (34 procent) beroende på att utbetalningar har gjorts i slutet av 2010 medan inbetalningar beräknas inkomma första kvartalet 2011.

Tabell 5.15 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Bidrag från EG:s
jordbruksfond	10 926	10 230	-697	9 191
varav Gårdsstöd	7 700	6 827	-873	6 663

varav Kompletterande
åtgärder perioden
1995-1999
varav Övriga
interventioner	134	217	83	167
varav Exportbidrag	100	56	-44	210

varav Djurbidrag	345	347	2	309

varav Offentlig
lagring	12	107	95	7

varav Miljö-, struktur-
och regionala
åtgärder perioden
2000-2006	-2	-2	0	-3
varav EU:s
landsbygdsfond 2007-
2013	2 650	2 884	234	1 106

varav Övriga bidrag
från EG:s
jordbruksfonds
garantisektion	6	-207	-213	723
Bidrag från EG:s
jordbruksfonds
utvecklingssektion	-19		19	9

Bidrag från EG:s
fiskefond	100	102	2	70

Bidrag från EG:s
regionalfond	1 760	872	-888	1 315

Bidrag från EG:s
socialfond	800	1 151	351	358

Bidrag till
transeuropeiska
nätverk	235	391	156	470

Övriga bidrag från EG	60	232	172	279

Bidrag m.m. från EU	13 881	12 978	-904	11 682

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vidare ingår av- räkningar, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

146

Tabell 5.16 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

			SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
			2010	2010	2010	2009
Tillkommande skatter			9 151	9 937	786	3 847

EU-skatter			6 343	7 003	660	1 054

varav Momsbaserad
EU-avgift			1 511	1 444	-67	-4 305

varav Tullmedel			4 266	5 300	1 034	4 815
varav Jordbrukstullar
och sockeravgifter			222	259	37	196
varav Avgifter till
EU:s
omstruktureringsfond
för sockersektorn			344	0	-344	347

Kommunala
utjämningsavgifter,
LSS-kostnader			2 808	2 933	125	2 793
Avräkningar		-72 627		-75 465	-2 838	-70 655

Intäkter som förs till
fonder			-1 901	-4 031	-2 130	-2 412

Kompensation för
mervärdesskatt		-70 726		-71 434	-708	-68 242

varav Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter		-25 430		-25 965	-535	-24 235
varav Kompensation
för mervärdesskatt,
kommuner		-45 297		-45 469	-172	-44 008

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet		-63 477		-65 528	-2 052	-66 808

I statens	budget		uppgick avräkningarna till
-63 477	miljoner		kronor.		Utfallet	blev

-65 528 miljoner kronor. Skillnaden mot budget blev således -2 052 miljoner kronor. Orsaken är

främst att intäkter som	förs	till	fonder	blev
2 130 miljoner kronor	högre	än	vad	som

beräknades. Skillnaden förklaras framför allt av stabilitetsavgiften som infördes först 2010 (se även Restförda och övriga skatter).

Tillkommande skatter har ökat med 6 090 miljoner kronor jämfört med 2009 och då framför allt EU-skatter. Detta beror främst på att EU-skatterna under 2009 påverkades av en återbetalning av tidigare inbetalda avgifter 2007 - 2009. Orsaken var att ett nytt system för medlemsländernas avgifter till EU började tillämpas, vilket gav Sverige en lägre avgift jämfört med tidigare system.

Även Avräkningar, som anges med negativt tecken, har ökat med 4 810 miljoner kronor, jämfört med 2009, vilket främst beror på högre intäkter som förs till fonder. Orsaken är främst

Skr. 2010/11:101

stabilitetsavgiften som infördes 2010. Sammantaget har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet minskat med 1 280 miljoner kronor jämfört med 2009.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Beloppet i statens budget var -125 miljoner kronor. Utfallet blev 21 miljoner kronor. Utfallet för Jämställdhetsbonus blev - 27 miljoner kronor. I statens budget var beloppet -150 miljoner kronor. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skatte- konto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Tabell 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Anställningsstöd		0	0	-6

Stöd till utbildning av
personal i vård och
äldreomsorg	25	48	23	19

Jämställdhetsbonus	-150	-27	123	0

Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	-125	21	146	13

5.3Utgifter på statens budget 2010

Utgifterna på statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig korrigering på utgiftssidan av statens budget.

En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående ramöverförings- belopp/anslagssparande eller anslagskredit genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

147

Skr. 2010/11:101

5.3.1Makroekonomiska förutsättningar och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna på den ursprungliga budgeten, som beslutades av riksdagen i december 2009, redovisas i tabell 5.18.

Tabell 5.18 Skillnad mellan utfall och budget för 2010

Miljarder kronor

		Makro-
	Totalt	förutsätt-		Övrigt2
	Totalt	ningar	Beslut	Övrigt2
Utgiftsområden,
exklusive räntor1	-20,1	-21,9	5,4	-3,6
Statsskuldsräntor m.m.	0,2	0,8	0,0	-0,6

Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i RGK3	-28,6	-4,5	-6,1	-18,0
Summa utgifter m.m.	-48,5	-25,6	-0,7	-22,2

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl räntor ingår förändring av
anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
3RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
Utfallet för budgetens		utgifter	m.m.	blev

48,5 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier; skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Förändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 25,6 miljarder kronor lägre än budget.

Större delen av dessa, 21,9 miljarder kronor härrör från utgiftsområdena exklusive utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m.. Orsaken är främst lägre öppen arbetslöshet, färre personer i arbetsmarknadspolitiska program samt lägre andel arbetslösa som fick ersättning än beräknat.

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret blev 4,5 miljarder kronor lägre främst till följd av valutakursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret.

Skillnader till följd av beslut

Utgifter m.m. blev 0,7 miljarder kronor lägre till följd av beslut.

Utfallet för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,4 miljarder kronor högre budget. Det beror

Tabell 5.19 Makroekonomiska förutsättningar

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Procentuell förändring
från föregående år:

BNP (fp)	0,6	5,5	4,9	-5,3

KPI (årsgenomsnitt)	0,4	1,2	0,8	-0,5
Antal sysselsatta, 16-
64 år	-3,4	1,1	4,5	-2,3
Nivåer:

Öppen arbetslöshet,
16-64 år, procent1	8,4	6,0	-2,4	6,5
Personer i åtgärder,
procent av
arbetskraften	5,0	3,8	-1,2	2,7
SEK/EUR	10,20	9,55	-0,65	10,63

SEK/USD	7,56	7,21	-0,35	7,66

3-mån ränta, procent2	0,4	0,5	0,1	0,4
5-års ränta, procent	3,1	2,3	-0,8	2,5

Prisbasbelopp, tkr	42,4	42,4	0	42,8

fp=fasta priser, SB=Statens budget.

1Exklusive heltidsstuderande arbetssökande

2Regeringens prognos i budgeten avser 6-månaders ränta

främst på att det på tilläggsbudget beslutades om kapitaltillskott till två bolag, vilket medför att utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv blev 3,1 miljarder kronor högre än budget. I april 2010 betalades 1,1 miljarder kronor ut till SAS AB vid bolagets andra nyemission inom ett år och i december 2010 betalades 2,0 miljarder kronor ut till ett nytt statligt bolag Inlandsinnovation AB, som ska främja företagande i norra Sveriges inland. Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ökade med 3,0 miljarder kronor främst till följd av en extra utbetalning beroende på revidering av BNI-baserna för tidigare år.

Skillnaden under Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (-6,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på att regeringen under året beslutade att inkomsterna av försäljningen av Apoteksbolaget (5,9 miljarder kronor) tillfälligt skulle placeras på konto i Riksgälden i avvaktan på beslut om utdelning till staten.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Utgifter m.m. minskade till följd av övriga orsaker med 22,2 miljarder kronor jämfört med budget. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 2,7 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att utgifterna för tandvård blev lägre än beräknat.

148

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (Riksgälds- kontorets nettoutlåning) och kassamässig korrigering blev 18,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Huvudförklaringarna är dels att behållningarna på räntekontona ökade med 7,8 miljarder kronor mer än beräknat, dels att utlåningen till andra länder endast uppgick till 1,6 miljarder kronor (till Island), vilket är 5,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Andra bidragande förklaringar till skillnaden är högre inkomster för stabilitetsfonden (-2,7 miljarder kronor) och lägre utlåning för infrastruktur- investeringar (-1,7 miljarder kronor) än beräknat i budgeten.

Skillnaden för den kassamässiga korrigeringen på 2,1 miljarder kronor beror bl.a. på EU- betalningar.

I avsnitt 5.4 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp.

5.3.2Sammanfattning

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.20.

En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till

780 573 miljoner kronor och blev	därmed
48 570 miljoner kronor (5,9 procent)	lägre än

ursprunglig budget. I förhållande till totalt anvisat inklusive tilläggsbudget blev utgifterna 56 057 miljoner kronor lägre. Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto (nettoutlåningen) som inte tas upp på tilläggsbudget blev 30 790 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket beror på många olika faktorer. Tre faktorer förklarar tillsammans 17 452 miljoner kronor. Den ena är att i statens budget beräknades Sverige låna ut 7 000 miljoner kronor till Island respektive Lettland. Något lån har dock inte utbetalats till Lettland under 2010 och väntas inte heller utbetalas längre fram eftersom Lettlands ekonomiska läge har förbättrats. Lån till Island betalades under 2010 ut med 1 552 miljoner kronor. En annan

Skr. 2010/11:101

förklaringsfaktor är att värdet på statens lån till Riksbanken, för att återställa valutareserven, har sjunkit under 2010 med 4 529 miljoner kronor till följd av valutakursförändringar. En tredje förklaringsfaktor är att Apoteket AB tillfälligt placerat 5 923 miljoner kronor på ett konto i Riksgäldskontoret. Placeringen har gjorts i avvaktan på beslut om en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek under 2009. I avsnitt 5.4.29 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto redovisas ytterligare förklaringsfaktorer.

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev

786 389	miljoner	kronor,	vilket		är
19 928 miljoner kronor		(2,5 procent)		lägre	än
budget.	I förhållande till		totalt	anvisat

(ursprunglig budget och tilläggsbudget) blev utgifterna 27 415 miljoner kronor lägre.

Utfallet för utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 68 556 miljoner kronor, vilket är 19 803 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än budget. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev

lägre än vad som beräknades		i	budgeten.
Utgifterna för utgiftsområde 9		Hälsovård,
sjukvård och social omsorg blev 56		015 miljoner
kronor, vilket är	2 693 miljoner		kronor
(4,7 procent) lägre	än budget.	I	budgeten

beräknades stödet för tandvårdsförmåner öka, men i stället minskade utnyttjandet jämfört med 2009. Högre utgifter än anvisat i statens budget blev det främst inom utgiftsområde 24 Näringsliv där utfallet blev 8 501 miljoner kronor, 3 002 miljoner (56,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken till det högre utfallet är dels att 2 000 miljoner kronor tillfördes det nybildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB som ska förbättra finansieringssituationen för företag i norra Sveriges inland, dels på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB med 1 063 miljoner kronor i syfte att stärka bolagets

kapitalstruktur.	Utgiftsområdet	tillfördes
3 152 miljoner	kronor på tilläggsbudget. Även

för utgiftsområde 8 Migration blev utfallet högre än beräknat i budgeten. Utgifterna på utgiftsområdet blev 7 092 miljoner kronor, 1 341 miljoner kronor (23,3 procent) högre än anvisat i statens budget. De högre utgifterna beror främst på att antalet asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräknades i budgeten. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades 940 miljoner kronor på tilläggsbudget.

149

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010

Miljoner kronor

		Statens	Tilläggs-			Utfall-Statens	Utfall-Totalt
		budget	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat
UO 1	Rikets styrelse	12 105	148	12 252	11 657	-448	-596

	Samhällsekonomi och
UO 2	finansförvaltning	12 171	64	12 234	12 144	-27	-91

UO 3	Skatt, tull och exekution	9 734	226	9 960	9 385	-349	-575

UO 4	Rättsväsendet	35 840	17	35 857	35 486	-354	-371
UO 5	Internationell samverkan	1 958	100	2 058	1 998	39	-61

	Försvar och samhällets
UO 6	krisberedskap	45 501	1	45 502	45 665	164	163

UO 7	Internationellt bistånd	27 019	-520	26 499	26 669	-351	169

UO 8	Migration	5 751	1 174	6 925	7 092	1 341	167
	Hälsovård, sjukvård och social
UO 9	omsorg	58 708	34	58 741	56 015	-2 693	-2 727
	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
UO 10	handikapp	101 719	260	101 979	99 933	-1 786	-2 046
UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	41 503	138	41 641	41 473	-30	-167

	Ekonomisk trygghet för familjer och
UO 12	barn	69 913	825	70 738	70 177	264	-561

UO 13	Integration och jämställdhet	4 893	400	5 293	5 192	299	-101

UO 14	Arbetsmarknad och arbetsliv	88 358	125	88 483	68 556	-19 803	-19 928
UO 15	Studiestöd	24 106	262	24 368	22 580	-1 526	-1 788

UO 16	Utbildning och universitetsforskning	53 561	331	53 892	53 234	-327	-658

	Kultur, medier, trossamfund och
UO 17	fritid	11 362	1	11 363	11 338	-24	-25

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning, byggande samt
UO 18	konsumentpolitik	1 546	45	1 591	1 559	13	-32

UO 19	Regional tillväxt	3 420		3 420	3 179	-241	-241

UO 20	Allmän miljö- och naturvård	5 245	4	5 248	5 161	-83	-87
UO 21	Energi	3 157		3 157	2 704	-453	-453

UO 22	Kommunikationer	40 056	523	40 579	39 784	-272	-795

	Areella näringar, landsbygd och
UO 23	livsmedel	19 082	55	19 137	17 447	-1 635	-1 690

UO 24	Näringsliv	5 499	3 152	8 651	8 501	3 002	-149
UO 25	Allmänna bidrag till kommuner	75 563	125	75 689	75 691	128	2

UO 26	Statsskuldsräntor m.m.	23 170		23 170	23 361	191	191

UO 27	Avgiften till Europeiska unionen	29 680		29 680	30 407	727	727
	Förändring av anslagsbehållningar	-4 305		-4 305		4 305	4 305

Summa		806 317	7 487	813 804	786 389	-19 928	-27 415

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i
Riksgäldskontoret, netto		21 565		21 565	-9 225	-30 790	-30 790

Kassamässig korrigering		1 261		1 261	3 409	2 148	2 148
Summa utgifter m.m. på statens budget		829 143	7 487	836 630	780 573	-48 570	-56 057

Anm.: Med statens budget avses här den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2009, exkl. tilläggsbudget

150

5.3.3Indragningar

Under 2010 har det gjorts indragningar av

anslagsmedel	uppgående	till	totalt
32 525 miljoner	kronor. Det	är en	minskning

med 1 784 miljoner kronor jämfört med 2009. De 30 största indragningarna svarar för 94 procent av totalbeloppet under 2010. I tabell 5.21 särredovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.


Den	största indragningen				uppgick		till
7 175 miljoner		kronor	och	avser		bidrag	till
arbetslöshetsersättning			och	aktivitetsstöd. Den
näst	största	indragningen			uppgick		till
3 215 miljoner		kronor	och	avser		avgiften	till

Europeiska unionen. Båda dessa indragningar avser indragning av anslagssparande.

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.21 Indragningar 2010

Miljoner kronor

Anslag

01 04 001	Regeringskansliet m.m.	243
06 01 001	Förbandsverksamhet och beredskap	464

06 01 002	Fredsfrämjande förbandsinsatser	791

07 01 001	Biståndsverksamhet	180
09 01 004	Tandvårdsförmåner m.m.	1 778

09 01 005	Bidrag för läkemedelsförmånerna	133

	Kostnader för statlig
09 04 005	assistansersättning	200

	Stimulansbidrag och åtgärder inom
09 05 001	äldrepolitiken	613

10 01 001	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	2 928
10 01 002	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	1 221

11 01 003	Bostadstillägg till pensionärer	168

12 01 002	Föräldraförsäkring	815
	Kommunersättningar vid
13 01 002	flyktingmottagande	251
	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14 01 002	aktivitetsstöd	7 175
	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14 01 003	program och insatser	2 480
14 01 004	Lönebidrag och Samhall m.m.	475

14 01 011	Bidrag till lönegarantiersättning	672

15 01 002	Studiemedel m.m.	1 264
	Utveckling av skolväsende,
	förskoleverksamhet och
16 01 005	skolbarnsomsorg	199

	Fortbildning av lärare och
16 01 010	förskolepersonal	352

	Särskilda utgifter inom universitet och
16 02 054	högskolor m.m.	212

	Omstrukturering av kommunala
18 01 002	bostadsföretag	106

19 01 002	Transportbidrag	137
	Europeiska regionala
19 01 003	utvecklingsfonden perioden 2007-2013	1 082
	Sanering och återställning av
20 01 004	förorenade områden	218
	Stöd för konvertering från
21 01 008	direktverkande elvärme m.m.	154
22 01 002	Väghållning	206

	Intervention och exportbidrag för
23 01 012	jordbruksprodukter	278

26 01 001	Räntor på statsskulden	2 557

27 01 001	Avgiften till Europeiska unionen	3 215
	Övriga indragningar	1 958

Summa		32 525

151

Skr. 2010/11:101

5.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen beslutade om tre medgivna överskridanden för 2010.

Tabell 5.22 Medgivna överskridanden 2010

Miljoner kronor

		Medgivet över- Utnyttjat medgivet
Anslag		skridande	överskridande

	Ersättningar och
08 01	bostadskostnader	175	170

	Bolagsverket:
	Finansiering av
24 01	likvidatorer	1	1
Summa		176	171

I statens budget anvisades 2 253 miljoner kronor på det under utgiftsområde 8 Migration upp- förda anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostna- der. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 940 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 175 miljoner kronor (regeringsbeslut den 10 februari 2011). Hela anslagskrediten på 319 miljoner kronor utnyttjades. Av det medgivna överskridandet utnyttjades 170 miljoner kronor.

I statens budget anvisades 8 miljoner kronor på det under utgiftsområde 24 Näringsliv upp- förda anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 1 miljon kronor (regeringsbe- slut den 4 november 2010). Hela anslagskrediten på 0,8 miljoner kronor utnyttjades. Nästan hela det medgivna överskridandet utnyttjades också.

5.3.5Begränsningsbelopp

Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras un- der året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. Regeringen anger i regleringsbrev att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. Under 2010 har reger- ingen främst beslutat om begränsningsbelopp inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Tabell 5.23 Utgiftsbegränsande åtgärder 2010

Miljoner kronor

Utgifts-			Disponibla medel
Utgifts-			efter belopps-
område	Anslag	Anslagsnamn	begränsning	Utfall
		Regerings-
1	1.4	kansliet m.m	7 039	6 304

Genom en ändring i Regeringskansliets re- gleringsbrev i juli 2010 beslutade regeringen för anslaget 1:4 Regeringskansliet m.m att högst 200 miljoner kronor av anslagssparandet från 2009 fick användas.

5.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare. Tabellerna visar utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från budgeten mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas om utfallet avviker mer än 50 procent. Anslagen redovisas under de utgiftsområden de tillhör i budgeten för 2010. Tabellen innehåller följande beloppsuppgifter: anvisat i statens budget 2010, tilläggsbudget 2010, utfall 2010, skillnad mellan statens budget och utfall 2010, skillnad mellan statens budget och utfall 2010 i procent samt utfall 2009. Efter tabellen kommenteras skillnaden mot statens budget, totalt och för vissa anslag. Anslag med de beloppsmässigt största skillnaderna kommenteras. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses här summan av ingående ram- överföringsbelopp, anvisade medel på statens budget och tilläggsbudget, medgivna över- skridanden samt indragningar. Avslutningsvis jämförs utfallet för utgiftsområdet 2010 med utfallet 2009. De beloppsmässigt största skillna- derna per anslag kommenteras.

Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs på liknande sätt för posterna Förändring av an- slagsbehållningar, Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassa- mässig korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget 2010.

152

Skr. 2010/11:101

5.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tabell 5.24.UO 01 Rikets styrelse

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0104001	Regeringskansliet m.m.	6 705	134	6 305	-401	-6,0	6 842

0105001	Länsstyrelserna m.m.	2 305	11	2 321	16	0,7	2 532
0102002	Riksdagens förvaltningsanslag	663		657	-6	-0,9	636

0108002	Presstöd	567		570	2	0,4	551

0106001	Allmänna val och demokrati	303		272	-31	-10,2	195
0101001	Kungliga hov- och slottsstaten	125		141	16	13,2	102

	Övriga anslag	1 436	3	1 390	-45	-3,2	1 293

Summa		12 105	148	11 657	-448	-3,7	12 152

Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 11 657 miljoner kronor och var därmed 448 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.

blev 6 305	miljoner kronor, vilket	är
401 miljoner	kronor lägre än anvisat i	den

ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på en lägre aktivitetsnivå under valår, effektiviseringar och omställningar av organisationen och återhållsamhet i verksam- heten för att klara kommande omräkningstal för priser och löner. I vårtilläggsbudgeten tillfördes anslaget 113 miljoner kronor, dels för att kompensera kostnaden som den förändrade växelkursen för den svenska kronan hade medfört för utrikesrepresentationen, dels för att finansiera utredningsverksamhet. I hösttilläggs- budgeten tillfördes anslaget ytterligare 21 miljoner kronor för avvecklingskostnader för ett antal utlandsmyndigheter. Vidare har nya villkor för utlandsstationerad personal på utlandsmyndigheterna införts 2007 till följd av ändrad skattelagstiftning, vilket höjt ersättnings- nivåerna.

Den 1 januari 2009 överfördes ansvaret för bl.a. djurskyddskontrollen från kommunerna till länsstyrelserna. Genomförandet av reformen, i syfte att få en kvalitetssäkrad och likvärdig

djurskyddskontroll i hela landet, försenades på grund av medelsbrist. Under året anvisades därför anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.

11 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Under 2010 blev utfallet för utgiftsområdet 495 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än 2009. Utgifterna på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 537 miljoner kronor (7,9 procent) lägre främst på grund av ordförandeskapet i EU år 2009.

Utgifterna på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. blev 211 miljoner kronor lägre än 2009. Den 1 januari 2010 överfördes verksamhet avseende yrkesmässig trafik och körkort till Transportstyrelsen. Till Socialstyrelsen över- fördes samtidigt verksamheten för social tillsyn. Dessa förändringar avser samtliga länsstyrelser.

Utfallet på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 77 miljoner kronor högre än föregående år. Det avser kostnader för de allmänna valen 2010 till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

153

Skr. 2010/11:101

5.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tabell 5.25 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0201005	Statliga tjänstepensioner m.m.	10 147		10 101	-46	-0,4	9 992

0201009	Statistiska centralbyrån	516	5	493	-23	-4,5	501

0201012	Riksgäldskontoret	304		283	-21	-7,0	260
0201011	Finansinspektionen	264	21	263	0	-0,1	238

0201016	Finansmarknadsforskning		30	30	30

	Övriga anslag	940	8	974	34	3,6	1 015
Summa		12 171	64	12 144	-27	-0,2	12 006

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna.

Utfallet uppgick till 12 144 miljoner kronor och blev därmed 27 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- pensioner m.m. blev 10 101 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det är främst kostnaden för statliga grupplivförmåner och premiebefrielser som har blivit lägre.

Utfallet för anslaget 1:9 Statistiska central-

byrån blev	493 miljoner kronor,	vilket är
23 miljoner	kronor lägre än budget. På
tilläggsbudget	anvisades emellertid	5 miljoner

kronor för att påskynda arbetet med att säkerställa en god kvalitet i Statistiska centralbyråns statistikprodukter, då det visat sig att det funnits kvalitetsbrister i statistiken.

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 263 miljoner kronor, vilket i stort sett är samma belopp som i den ursprungliga budgeten. På tilläggsbudget anvisades sammanlagt 21 miljoner kronor främst för att stärka

regelverket och intensifiera arbetet med tillsynen av de finansiella företagen och marknaderna.

Det gäller arbete både på internationell nivå och inom EU för att minska risken för allvarliga finansiella kriser. Vidare måste åtgärder vidtas för att Sverige bättre ska leva upp till internationella regelverk och för att stärka samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

På tilläggsbudget tillfördes ett nytt anslag 1:16 Finansmarknadsforskning med 30 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2010 anför regeringen att denna summa årligen ska anvisas för finansmarknadsforskning. Verket för innovationssystem (Vinnova) har fått i uppdrag att genomföra en långsiktig satsning på denna forskning. Vinnova har beslutat att fördela medlen för att bland annat möjliggöra centra för fiansmarknadsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm, Göteborgs universitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

För utgiftsområdet blev utfallet 138 miljoner kronor (1,1 procent) högre än 2009. Utgifterna på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

ökade med 109 miljoner kronor (1,1 procent). Det beror på att såväl förmånsutbetalningarna som antalet förmånstagare har ökat under året.

154

Skr. 2010/11:101

5.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tabell 5.26 UO 03 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0301001	Skatteverket	6 472	220	6 230	-242	-3,7	6 326

0301002	Kronofogdemyndigheten	1 710	6	1 621	-89	-5,2	1 630

0301003	Tullverket	1 552		1 534	-18	-1,2	1 478
Summa		9 734	226	9 385	-349	-3,6	9 434

Utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter.

Utfallet uppgick till 9 385 miljoner kronor och blev därmed 349 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens

budget.
Utfallet för	anslaget	1:1	Skatteverket blev
6 230 miljoner	kronor,	vilket	är 242 miljoner

kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 240 miljoner kronor. En väsentlig orsak var tillkommande ofinansierade arbetsuppgifter under åren 2006-2009. Resultatet blev en återhållsam rekrytering och en allmän åtstramning av utgifterna under 2010. Under året anvisades anslaget två belopp på tilläggs- budget om sammanlagt 220 miljoner kronor. Den 1 juni 2009 började Skatteverket utfärda id- kort och efterfrågan har varit större än väntat

under 2010. För att Skatteverket skulle kunna utfärda id-kort på ett effektivt sätt tillfördes 20 miljoner kronor för detta ändamål. Till följd av nya arbetsuppgifter och större ärendevolymer än beräknat anvisades ytterligare 200 miljoner kronor i hösttilläggsbudgeten för att säkerställa att Skatteverket skulle kunna genomföra verksamheten.

Anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten anvisades 6 miljoner kronor på tilläggsbudget. Arbetet mot organiserad brottslighet har stärkts och nya underrättelsecentra har inrättats i vilka Kronofogdemyndigheten förväntas delta.

För utgiftsområdet blev utgifterna 49 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än 2009. Skatte- verkets kostnader minskade med 96 miljoner kronor (1,5 procent). Utöver ovan nämnda förklaring så beror det lägre utfallet bl.a. på ökade intäkter från AP-fonderna och premiepensionssystemet.

155

Skr. 2010/11:101

5.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tabell 5.27 UO 04 Rättsväsendet

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0401001	Polisorganisationen	19 147	14	18 883	-264	-1,4	17 967

0401006	Kriminalvården	7 312		7 164	-148	-2,0	6 782

0401005	Sveriges Domstolar	4 613		4 572	-41	-0,9	4 418
	Övriga anslag	4 768	3	4 868	99	2,1	4 477

Summa		35 840	17	35 486	-354	-1,0	33 645

Utgiftsområdet omfattar bl. a. myndigheter inom polisväsendet, domstolsväsendet, åklagar- väsendet, kriminalvården samt anslaget för rättsliga biträden.

Utfallet uppgick till 35 486 miljoner kronor och blev därmed 354 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. De senaste åren har stora satsningar gjorts på rättsväsendet. Under 2010 uppnåddes regeringens mål om 20 000 poliser, vilket är fler än Sverige någonsin tidigare haft. Antalet åklagare och domare är också högre än någonsin tidigare. Även Kriminalvården har fått kraftiga resursförstärkningar.

På anslaget 1:1 Polisorganisationen anvisades 14 miljoner kronor på tilläggsbudget. 15 miljoner kronor överfördes från anslagen 1:2

Studiemedel m.m. och 1:3 Studiemedelsräntor m.m., under utgiftsområde 15 Studiestöd, till polisorganisationens anslag och anslaget minskades dessutom med 1 miljon kronor för att finansiera ökningen av det uppförda anslaget 2:1 Kustbevakningen under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Antalet platser på polisutbildningen ökade under ett antal år, vilket innebar att studiemedelskostnaderna ökade. Detta finansierades genom att medel från polisorga-

nisationens anslag överfördes till anslagen för studiemedel och studiemedelsräntor. Under 2010 minskade behovet av antalet utbildnings- platser på polisutbildningen, eftersom målet om 20 000 poliser uppnåtts. Antagningen av sökande till utbildningen har anpassats för att bibehålla denna nivå. Under 2010 antogs 140 polisaspiranter jämfört med de 1 708 som antogs 2008.

Under 2010 blev utgifterna för Rättsväsendet 1 842 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2009. För anslaget 1:1 Polisorganisationen blev utgifterna 916 miljoner kronor (5,1 procent) högre än föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på ökade personalkostnader till följd av att antalet årsarbetskrafter inom polisväsendet har ökat. Utgifterna på anslaget 1:6 Kriminalvården har ökat med 382 miljoner kronor (5,6 procent), vilket till stor del beror på att nya anstalter, häkten och avdelningar har tagits i bruk. Vad gäller övriga delar av rättsväsendet har utgifterna även ökat på bland annat anslagen 1:12 Rättsliga biträden m.m.

(183 miljoner kronor), 1:5 Sveriges domstolar

(154 miljoner kronor) och 1:3 Åklagar- myndigheten (115 miljoner kronor).

156

Skr. 2010/11:101

5.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tabell 5.28 UO 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0501001	Bidrag till vissa internationella organisationer	1 410	100	1 475	64	4,6	1 312

0501002	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	139	-2	122	-18	-12,6	125

	Övriga anslag	409	2	402	-8	-1,9	378
Summa		1 958	100	1 998	39	2,0	1 815

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Utfallet uppgick till 1 998 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor (2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I statens budget anvisades 1 410 miljoner kronor för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer. Utfallet blev 1 475 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner

kronor högre än beräknat i statens budget. Anslaget höjdes med 100 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) fredsbevarande operationer blev högre än väntat.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 182 miljoner kronor (10 procent) högre än 2009. Utfallet för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 162 miljoner kronor högre än 2009, vilket beror på de ökade bidragen till FN:s fredsbevarande operationer.

157

Skr. 2010/11:101

5.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Tabell 5.29 UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0601001	Förbandsverksamhet och beredskap	19 882	5	20 581	699	3,5	18 913

0601003	Anskaffning av materiel och anläggningar	10 848	-451	10 324	-524	-4,8	8 599

	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
0601004	och anläggningar	5 977	423	6 399	422	7,1	6 398
0601002	Fredsfrämjande förbandsinsatser	2 537		2 219	-318	-12,6	1 615

0602004	Krisberedskap	1 171	-9	1 214	43	3,6	1 487

0602001	Kustbevakningen	990	1	860	-130	-13,1	820
	Gemensam radiokommunikation för skydd och
0602005	säkerhet	211		255	44	21,0	199
0601007	Officersutbildning m.m.	275		245	-30	-11,0	208

0601006	Totalförsvarets pliktverk	167	-13	143	-24	-14,4	160

0601009	Totalförsvarets forskningsinstitut	62	50	112	50	79,5	60
	Internationella materielsamarbeten,
0601011	industrifrågor och exportstöd m.m.	109	-10	94	-15	-13,4	102
0602003	Ersättning för räddningstjänst m.m.	21		5	-16	-77,7	28

060602 2008	Materiel och anläggningar						229

	Övriga anslag	3 250	5	3 214	-36	-1,1	3 289
Summa		45 501	1	45 665	164	0,4	42 106

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Utfallet uppgick till 45 665 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 20 581 miljoner kronor, vilket är 699 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Det innebär att Försvarsmakten under 2010 har utnyttjat anslagssparandet från 2009. Utfallet på anslaget blev högre bland annat för att vissa omstrukturerings- och avvecklings- kostnader med anledning av uppsägningar till följd av internationell arbetsskyldighet blev högre an beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 10 324 miljoner kronor, 524 miljoner lägre än anvisat på statens budget.

Utfallet på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 6 399 miljoner kronor, 422 miljoner högre än vad som anvisades i budgeten. Från och med 2009 finns två anslag för försvarsmateriel på statens budget. Tidigare redovisades allt

försvarsmateriel på samma anslag. Försvarsmakten har fortsatt kvalitetssäkringen av vilken verksamhet som ska definieras som anskaffning respektive vidmakthållande och därmed redovisas under respektive anslag. I vårtilläggsbudgeten minskades med anledning av denna kvalitetssäkring de anvisade medlen på anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 451 miljoner kronor samtidigt som anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar ökades med 423 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 318 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat på statens budget. Det beror främst på att regeringen beslutat om

insatsramar	som	kan	summeras	till
2 257 miljoner	kronor,	vilket	understiger	de
anvisade medlen på		statens budget med
280 miljoner kronor.
Utfallet på anslaget 2:1 Kustbevakningen blev
130 miljoner	kronor	(13,1 procent) lägre		än

budget. Det medför att det utgående anslagsspa- randet på anslaget blev 305 miljoner kronor. Det stora anslagssparandet beror i huvudsak på till- förda medel av engångskaraktär, till exempel en- gångstilldelning av anslag för räntekostnader på

158

förskott till leverantörer, vitesersättningar för försenad leverans av kombinationsfartyg, försäk- ringsersättningar efter flygplansolycka och in- täkter vid försäljning av fartyg. Anslagssparandet beror även på lägre kostnader för drift, under- håll, avskrivningar och ränta med anledning av att vissa fartyg inte är levererade och tagna i pro- duktion. På tilläggsbudget anvisades anslaget 1 miljon kronor med anledning av att riksdagen har beslutat att införa en fast gräns för sjöfylleri (prop. 2009/10:76, bet 2009/10:CU14, rskr.2009/10:238). De nya reglerna trädde i kraft den 1 juni 2010.

Utgifterna för anslaget 2:5 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet blev 44 miljoner kronor (21 procent) högre än anvisat på budgeten. Anslaget ska bland annat finansiera underskottet i den avgiftsfinansierade så kallade rakelverksamheten och hade ett ingående över- föringsbelopp på 353 miljoner kronor. Rakelsy- stemet är Sveriges nationella kommunikations- system för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet och hälsa. Det utgående överföringsbeloppet 2010 blev 308 miljoner kronor och är hänförligt till att driftsättningen av stora investeringar skett se- nare än beräknat vilket medförde lägre kostnader och därmed mindre behov av underskottsfinan-

Skr. 2010/11:101

siering med anslag. Underskott som finansierats med anslag uppgår till 111 miljoner kronor 2010.

Anslaget 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut anvisades 50 miljoner på tilläggsbudget för att säkerställa tillgången på nationell vetenskaplig expertkompetens avseende kemiska, bakteriolo- giska, radiologiska och nukleära stridsmedel (CBRN-stridsmedel). Utgifterna för detta upp- gick till 51 miljoner kronor.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 559 miljoner kronor (8,5 procent) högre än fö- regående år.

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökade med 1 668 miljoner kronor (8,8 procent) jämfört med föregående år. Framförallt är det personalkostnader och mate- rielunderhållskostnader som ökat. Försvars- makten har under 2010 cirka 1 500 fler årsar- betskrafter redovisade än 2009. Merparten av dessa avser personalkategorin gruppbefäl, solda- ter och sjömän, vilket är en följd av det nya sy- stemet med ett anställt försvar som innebär att personalrelaterade verksamhetskostnader ökar.

Utfallet på anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökade med 1 725 miljoner kro- nor (20,1 procent) i enlighet med fastställd inve- steringsplan.

Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande för- bandsinsatser ökade med 604 miljoner kronor (37,4 procent), främst med anledning av ökad ambitionsnivå och högre kostnader avseende in- satsen i Afghanistan.

159

Skr. 2010/11:101

5.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tabell 5.30 UO 07 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0701001	Biståndsverksamhet	24 685	-548	24 304	-381	-1,5	27 125

0702001	Reformsamarbete i Östeuropa	1 278		1 308	30	2,4	1 408

	Övriga anslag	1 056	28	1 057	0	0,0	1 067
Summa		27 019	-520	26 669	-351	-1,3	29 600

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete och reformsamarbete i Östeu- ropa.

Utfallet uppgick till 26 669 miljoner kronor och var därmed 351 miljoner kronor (1,3 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens bud- get.

Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 24 304 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget minskades med 548 miljoner kronor på tilläggsbudget. Detta bidrog till att fi- nansiera ökningar av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 1:2 Ersättningar och boendekostnader och det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Att redovisa kostnader för såväl biståndsadmi- nistration som flyktingmottagande inom biståndsramen är förenligt med OECD:s bi- ståndskommitté DAC:s (Development Assistance Committee) kriterier för utvecklings- bistånd.

År 2010 blev utgifterna	för utgiftsområdet
2 931 miljoner kronor (9,9	procent) lägre än

2009. Till övervägande del avser detta anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, som minskade med 2 821 miljoner kronor (10,4 procent). Anslags- tilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakli- gen baserad på Bruttonationalinkoms- tens(BNI)utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen

beslutat om för varje enskilt år och är för närvarande en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen.

Det totala svenska biståndet under ett år rap- porteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa med- lemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat bud- getår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än ut- giftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskriv- ningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bi- stånd som finansieras över EU:s reguljära bud- get. Biståndsramen för 2010 uppgår till 31 434 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.31 redovisas DAC- rapporteringen för åren 2001-2010. Det preliminära utfallet för 2010 är 0,97 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen.

Tabell 5.31 Utfall för bistånd 2001–2010

Miljoner kronor

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Totalt utbetalt
bistånd 1	17 220	19 554	19 388	19 996	25 120	29 161	29 320	31 607	34 713	32 602
Totalt bistånd i pro-
cent av BNI 2	0,77	0,83	0,79	0,78	0,94	1,02	0.93	0,98	1,12	0,97

1Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.

2Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

160

Skr. 2010/11:101

5.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Tabell 5.32 UO 08 Migration

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0801002	Ersättningar och bostadskostnader	2 253	940	3 480	1 227	54,5	2 904

0801001	Migrationsverket	2 010	50	2 166	156	7,8	2 114

0801006	Offentligt biträde i utlänningsärenden	93	184	177	83	89,4	225
	Kostnader vid domstolsprövning i
0801005	utlänningsärenden	179		131	-48	-26,7	166
	Från EU-budgeten finansierade insatser för
0801008	asylsökande och flyktingar	130		114	-16	-12,3	112
	Övriga anslag	1 086		1 024	-62	-5,7	999

Summa		5 751	1 174	7 092	1 341	23,3	6 521

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Utfallet uppgick till 7 092 miljoner kronor och var därmed 1 341 miljoner kronor (23,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 3 480 miljoner kronor. Det är 1 227 miljoner kronor (54,5 procent) högre än anvisat i statens budget. De högre utgifterna beror främst på att genomsnittligt antal asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräknades och att utgifterna för ensamkommande barn och ungdomars boende ökade mer än beräknat. För att finansiera de


ökade	utgifterna		anvisades	ytterligare
940 miljoner		kronor	på	tilläggsbudget.

Regeringen höjde även anslagskrediten och medgav att anslaget fick överskridas med sammanlagt 175 miljoner kronor. Av detta

utnyttjades hela anslagskrediten på 319 miljoner kronor samt 170 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Utgifterna på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 177 miljoner kronor. Det är 83 miljoner kronor (89,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades 184 miljoner kronor på tilläggsbudget. Orsaken var ett ökat högre antal asylsökande och därmed fler asylärenden än vad som antogs i den ursprungliga budgeten.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 571 miljoner kronor (8,8 procent) högre än 2009. Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 576 miljoner kronor (19,9 procent) högre än 2009. Det genom- snittliga antalet asylsökande har ökat med 7 625 personer (32 procent) jämfört med 2009. Antalet ansökningar om asyl från serbiska medborgare ökade med 5 770 under 2010. Antalet ensamkommande barn och ungdomar ökade med 143 personer (6,4 procent).

161

Skr. 2010/11:101

5.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tabell 5.33 UO 09 Hålsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0901005	Bidrag för läkemedelsförmånerna	23 200		23 067	-133	-0,6	22 267

0904005	Kostnader för statlig assistansersättning	19 297		18 879	-418	-2,2	17 567

0901004	Tandvårdsförmåner m.m.	6 593		4 909	-1 685	-25,6	5 515
	Stimulansbidrag och åtgärder inom
0905001	äldrepolitiken	2 040		1 810	-230	-11,3	1 712
0901009	Prestationsbunden vårdgaranti	1 000		1 000

0906002	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	189	90	279	90	47,8	141

0904002	Vissa statsbidrag inom handikappområdet	228	-55	173	-55	-24,2	178
0902009	Insatser för vaccinberedskap	85		2	-83	-97,2	78

	Övriga anslag	6 075	-1	5 896	-180	-3,0	5 607

Summa		58 708	34	56 015	-2 693	-4,6	53 065

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårds- politik, Folkhälsopolitik, Stöd till personer med funktionsnedsättning, Handikappolitik, Äldre- politik, Socialtjänstpolitik, Barnrättspolitik, Forskningspolitik samt Socialstyrelsen.

Utfallet uppgick till 56 015 miljoner kronor och var därmed 2 693 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 34 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1: 5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna	uppgick	till
23 067 miljoner kronor	enligt gällande	avtal

mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Det anvisade beloppet i budgeten var

23 200 miljoner	kronor. Anslaget svarar för
41 procent av	de totala utgifterna inom

utgiftsområdet. Utfallet för anslaget 3:5

Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 18 879 miljoner kronor, vilket är 418 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I budgeten förutsågs en ökningstakt av utgifterna med nästan 10 procent, enligt utfallet blev ökningstakten 7,5 procent. Den lägre öknings- takten beror på att antalet assistansberättigade inte ökat i samma takt som förväntat.

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 4 909 miljoner kronor, vilket är 1 685 miljoner kronor lägre än i statens budget.

Orsaken till detta är en lägre efterfrågan än förväntat i budgeten.

Utfallet för anslaget 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 810 miljoner kronor, vilket är 230 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen hänför sig i

huvudsak	till	anslagsposten		Investeringsstöd
som redovisas av Boverket.
Utfallet	på	det	nya	anslaget	1:9

Prestationsbunden vårdgaranti eller den s.k. ”kömiljarden” uppgick till 1 000 miljoner kronor. Anslaget används för statsbidrag till de landsting som uppfyller villkoren för vårdgaranti dvs. lyckas hålla sina vårdköer korta.

Under 2010 anvisades ursprungligen 189 miljoner kronor på anslag 6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. För att slutföra omstruktureringar av Statens institutions- styrelses verksamhet under 2010 tillfördes ytterligare 90 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 950 miljoner kronor (5,6 procent). Utfallet för anslaget 4:5 Kostnader

för statlig	assistansersättning ökade	med
1 312 miljoner	kronor (7,5 procent).	Antalet

assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar per assistansberättigad har ökat.

162

Skr. 2010/11:101

5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Tabell 5.34 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1001002	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	65 962		65 295	-667	-1,0	72 271

1001001	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	21 602		20 574	-1 028	-4,8	22 877

1002001	Försäkringskassan	7 181	260	7 256	75	1,0	7 459
1001004	Arbetsskadeersättningar m.m.	4 638		4 496	-142	-3,1	5 058

1001003	Handikappersättningar	1 236		1 226	-10	-0,8	1 242

	Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom
1001006	hälso- och sjukvård	1 000		1 000			1 000

1001005	Ersättning för kroppsskador	49		48	-1	-2,4	50
1002002	Inspektionen för socialförsäkringen	52		39	-13	-25,2	13

Summa		101 719	260	99 933	-1 786	-1,8	109 969

Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid sjuk- dom och handikapp, främst sjukpenning och sjukersättningar. Det innefattar även myndig- heterna Försäkringskassan och sedan den 1 juli 2009 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
99 933 miljoner	kronor och	blev därmed

1 786 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 65 295 miljoner kronor, vilket är 667 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i budgeten. Detta förklaras dels av ett minskat inflöde från långtidssjukskrivning, dels av att ett ökat antal personer lämnar sjukersättning för ålderspension.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 20 574 miljoner kronor, vilket är 1 028 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 31,7 miljoner nettodagar, vilket är 0,8 miljoner dagar (2,5 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Medelersättningen per nettodag blev 512 kronor, vilket är 9 kronor högre än i budgeten.

Utgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 7 256 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (1,0 procent) högre än anvisat i budgeten. I vårtilläggsbudgeten tillfördes an- slaget 285 miljoner kronor och i hösttilläggs- budgeten minskades anslaget med 25 miljoner kronor. Tillskottet på vårtilläggsbudgeten avser

bl.a. ökade resurser för ärendehandläggningen av aktivitetsstöd.

Utfallet på anslaget 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen blev 39 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än i

budgeten.
Utfallet	för	utgiftsområdet	blev

10 036 miljoner kronor eller 9,1 procent lägre än

2009. Det beror främst på att utfallet på anslaget

1:2 Aktivitets-	och	sjukersättningar m.m. blev
6 976 miljoner	kronor (9,7		procent)	lägre än
2009. I december		2010	fick cirka	442 800

personer aktivitets- eller sjukersättning. Det är en minskning med cirka 55 500 personer (11,1 procent) jämfört med ett år tidigare.

Utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och reha- bilitering m.m. blev 2 303 miljoner kronor (10,1 procent) lägre än 2009. I december 2010 fick cirka 125 000 personer sjukpenning, vilket är en minskning med nästan 6 700 personer eller 5,1 procent jämfört med 2009.

Utgifterna på anslaget 1:4 Arbetsskadeer- sättningar minskade med 562 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2009. Det beror främst på att antalet egenlivräntor i arbetsska- deersättningen minskade från 66 000 i genom-

snitt under 2009 till 60		800 under 2010.
För anslaget 2:1 Försäkringskassan minskade
utgifterna	med	204 miljoner	kronor
(2,7 procent)	jämfört	med 2009. Det	beror

främst på att 390 miljoner kronor överfördes till anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten inom utgifts- område 11 i samband med att denna myndighet bildades den 1 januari 2010.

163

Skr. 2010/11:101

5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Tabell 5.35 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1101001	Garantipension till ålderspension	18 147		18 234	87	0,5	19 054

1101002	Efterlevandepensioner till vuxna	15 066		15 091	25	0,2	15 847

1101003	Bostadstillägg till pensionärer	7 304		7 091	-213	-2,9	6 907
1102001	Pensionsmyndigheten	462	138	545	83	18,1

1101004	Äldreförsörjningsstöd	524		511	-13	-2,4	497

Summa		41 503	138	41 473	-30	-0,1	42 304

Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och Ersättning vid dödsfall (efterlevandepensioner till vuxna). Från och med 2010 omfattar utgiftsområdet även Pensionsmyndigheten, som inrättades den 1 januari 2010.

Inkomstrelaterad ålderspension			redovisas
under avsnittet	5.4.31 Ålderspensionssystemet
vid sidan av budgeten.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
41 473 miljoner	kronor och	blev	därmed

30 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 091 miljoner kronor, vilket är 213 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. Utgifterna på anslaget 1:1

Garantipension	till	ålderspension	blev
18 234 miljoner	kronor.	Det är 87 miljoner

kronor högre än anvisat.

Utfallet för det nya anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 545 miljoner kronor. Det är 83 miljoner kronor (18,1 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. På

vårtilläggsbudgeten	anvisades	ytterligare
137,5 miljoner kronor.	Pensionsmyndigheten

finansieras via tre källor: anslag på statens budget, medel från AP-fonderna och premiepensionssystemet. På vårtilläggsbudgeten gjordes en omfördelning mellan dessa finansieringskällor.

Utfallet för utgiftsområdet blev 831 miljoner kronor (2,0 procent) lägre jämfört med 2009. Utgifterna på anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension minskade med 820 miljoner kronor (4,3 procent) jämfört med 2009. Det beror på att antalet pensionärer med garantipension successivt minskar medan antalet personer med inkomstgrundad ålderspension, som redovisas vid sidan av statens budget, ökar. Utfallet för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna

minskade	med	756 miljoner	kronor
(4,8 procent)	jämfört	med 2009. Minskningen

beror bl.a. på att antalet kvinnor med inkomstgrundande änkepension minskade från ca 342 700 till ca 334 300.

Utfallet för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 184 miljoner kronor (2,7 procent) högre än 2009. Till följd av den finansiella krisen minskade ålderspensionerna 2010, vilket medförde att den bidragsgrundande inkomsten minskade vid beräkning av bostadstillägg. Bostadstillägget ökade därmed och trenden med minskade kostnader för anslaget bröts, åtminstone tillfälligt. För 2010 tillkommer utgifter för Pensionsmyndigheten (545 miljoner kronor).

164

Skr. 2010/11:101

5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tabell 5.36 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1201002	Föräldraförsäkring	32 218		31 865	-353	-1,1	30 387

1201001	Allmänna barnbidrag	23 311	355	23 731	420	1,8	23 364

1201007	Pensionsrätt för barnår	5 279		5 279			5 077
1201008	Bostadsbidrag	3 352	470	3 493	141	4,2	3 372

	Övriga anslag	5 753		5 809	55	1,0	5 880

Summa		69 913	825	70 177	264	0,4	68 080

Utgiftsområdet omfattar bl.a. Allmänna barnbidrag, Föräldraförsäkring och Bostads-

bidrag.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
70 177 miljoner	kronor och	var därmed

264 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag blev 420 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget och har ökat med 367 miljoner kronor jämfört med föregående år. De högre utgifterna beror främst på höjda flerbarnstillägg från 1 juli 2010. För att finansiera dessa anvisades 355 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade

med 121 miljoner kronor (3,6	procent) till
3 493 miljoner kronor, vilket är	141 miljoner

kronor högre än vad som anvisats i budgeten. Till följd av lågkonjunkturen med ett försämrat

arbetsmarknadsläge fick fler hushåll en sämre ekonomisk situation, vilket innebar att fler fick bostadsbidrag. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades 470 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 097 miljoner kronor (3,1 procent). Det är främst utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring som ökade med 1 478 miljoner kronor (4,9 procent) jämfört med 2009. Det beror på att antal uttagna föräldrapenningdagar ökade, bl.a. till följd av fler födda barn, och att medelersättningen per dag ökade. Antalet uttagna dagar har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009 och andelen föräldrapenningdagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010. Anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 121 miljoner kronor (3,6 procent) jämfört med 2009.

165

Skr. 2010/11:101

5.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Tabell 5.37 UO 13 Integration och jämställdhet

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1301002	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	4 284	400	4 516	231	5,4	4 662

1303001	Särskilda jämställdhetsåtgärder	400		513	113	28,2	477

1301005	Hemutrustningslån	9		3	-5	-63,6	19
	Etableringsersättning till vissa nyanlända
1301003	invandrare	7		0	-7	-98,5
	Övriga anslag	193		160	-33	-17,1	174

Summa		4 893	400	5 192	299	6,1	5 332

Utgiftsområdet omfattar Integration, Diskriminering och Jämställdhet.

Utfallet uppgick till 5 192 miljoner kronor och var därmed 299 miljoner kronor (6,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

För anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev utfallet 4 516 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (5,4 procent) mer än tilldelat på statens budget. Anslaget anvisades 400 miljoner kronor ytterligare på tilläggsbudget för att regeringen bedömde att fler flyktingar kommer att tas emot i kommunerna. Utfallet är något lägre jämfört

med 2009. Under 2010 sökte 31 819 personer asyl i Sverige. Det är en ökning med knappt 32 procent jämfört med 2009. Av dessa blev 14 940 personer mottagna inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. Det är betydligt färre personer jämfört med 2009. På anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder blev utfallet 513 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget.

Jämfört med 2009 har utfallet minskat med 140 miljoner kronor (2,6 procent).

166

Skr. 2010/11:101

5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tabell 5.38 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
1401002	aktivitetsstöd	53 706		37 626	-16 080	-29,9	32 939
1401004	Lönebidrag och Samhall m.m.	15 215		14 500	-716	-4,7	13 887

	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
1401003	och insatser	8 025	100	7 170	-856	-10,7	4 399

1401001	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	5 955	25	5 852	-103	-1,7	4 893

1401011	Bidrag till lönegarantiersättning	3 420		1 338	-2 082	-60,9	2 964
	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-
1401006	2013	1 095		1 140	45	4,1	632
	Övriga anslag	942		930	-12	-1,2	906

Summa		88 358	125	68 556	-19 803	-22,4	60 620

Utgiftsområdet omfattar Arbetsmarknad och arbetsliv. Området består i huvudsak av platsförmedling, arbetsmarknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och utgifter för arbetsmarknads- politiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB.

Utfallet uppgick till 68 556 miljoner kronor och var därmed 19 803 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. På tilläggsbudget anvisades 125 miljoner kronor, varav 100 miljoner avsåg anslag 10:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 37 626 miljoner kronor, vilket är 16 080 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Arbetslösheten, där även personer som är i program med aktivitetsstöd ingår, var något högre 2010 jämfört med 2009. I genomsnitt var 416 000 personer (8,4 procent) arbetslösa under 2010. Motsvarande genomsnitt för 2009 var 408 000 personer (8,3 procent). Arbetslösheten har dock minskat under 2010. Totalt sett minskade arbetslösheten mest bland männen. En av tre arbetslösa är långtidsarbetslös, det vill säga hade sökt arbete i mer än 6 månader.

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

7 170 miljoner kronor, vilket är 856 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än anvisat i budgeten. Detta beror på att arbetsmarknaden förbättrades något under 2010. Under 2010 deltog i snitt 185 000 personer per månad i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. Det är en ökning med 46 procent jämfört med 2009. Omfattningen av arbets- marknadspolitiska program har ökat kraftigt under de senaste åren för att motverka en snabbt

stigande arbetslöshet under lågkonjunkturen.
Jämfört med 2009 har utgifterna	ökat	med
63 procent (2 771 miljoner kronor).	I	första

hand är det volymerna i garantierna som har ökat.

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 1 338 miljoner kronor, vilket är 2 082 miljoner kronor (60,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Minskningen beror främst på färre företags- rekonstruktioner och därmed färre personer som


fått	ersättning.		Under	2010	ersattes
25 356 personer,		vilket är en		minskning med
13 816 personer jämfört med 2009.
Utgifterna		för	utgiftsområdet		blev

7 936 miljoner kronor (13,1 procent) högre än 2009, vilket framför allt beror på utgifterna för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program.

167

Skr. 2010/11:101

5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Tabell 5.39 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1501002	Studiemedel m.m.	13 873	258	12 347	-1 526	-11,0	11 302

1501003	Studiemedelsräntor m.m.	5 815	4	5 822	7	0,1	5 578

1501001	Studiehjälp m.m.	3 997		4 004	7	0,2	4 053
	Övriga anslag	421		407	-14	-3,3	496

Summa		24 106	262	22 580	-1 526	-6,3	21 430

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestöds- nämnden (CSN).

Utfallet uppgick till 22 580 miljoner kronor och var därmed 1 526 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statens budget hänför sig främst till anslaget 1:2 Studiemedel m.m. Anslaget belastas av utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. Antalet studerande med rätt till det högre bidraget har varit färre än det antal studerande som anslagets beräknade för, vilket är den främsta förklaringen till skillnaden mellan utfall och anvisade medel.

Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2010 om en tillfällig satsning på fler platser inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning och ett ökat anslag för studiemedel från 2010. Även i tilläggsbudgeten för 2010 framgår att ytterligare satsningar som bedöms leda till ökade studiemedel föreslås. Enligt CSN har inte verksamheten genomförts i den takt som

planerats och därför blev utfallet för studiemedel lägre än vad som anvisats i statens budget. Antalet personer som fått avslag på sin ansökan om studiemedel på grund av bristande studieresultat har också ökat jämfört med föregående år vilket påverkar utfallet.

Antalet studerande som tar ut studiemedel i form av både bidrag och lån har minskat sedan studiestödsreformen 2001, vilket kan förklara skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statens budget. Antalet studerande som endast tar ut bidragsdelen under 2010 har dock ökat med 9 000 personer jämfört med föregående

år.
Antalet	studerande		med	studiemedel
(avseende	samtliga utbildningsnivåer				samt
utlandsstuderande)			uppgick		till
466 312 personer		för	2010	jämfört	med
443 942 personer		föregående år. Det innebär

en ökning med 5,0 procent. Ökningen av antalet studerande med studiemedel kan förklaras av lågkonjunktur, större ungdomskullar, ett utökat antal utbildnings- platser samt särskilda riktade satsningar inom yrkesinriktad vuxenutbildning.

Utgifterna under 2010 för utgiftsområdet blev 1 150 miljoner kronor (5,4 procent) högre än 2009.

168

Skr. 2010/11:101

5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tabell 5.40 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
	Vetenskapsrådet: Forskning och
1603001	forskningsinformation	4 500		4 455	-45	-1,0	4 060
	Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
1601007	m.m.	3 660		3 658	-2	-0,1	3 658
1601015	Statligt stöd till vuxenutbildning	2 842	290	3 195	353	12,4	785

	Enskilda utbildningsanordnare på
1602053	högskoleområdet m.m.	2 614	8	2 579	-35	-1,3	2 256

1602056	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	2 173		2 172	-1	0,0	2 087

1602005	Lunds universitet: Grundutbildning	1 763		1 844	81	4,6	1 761
1602007	Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 765		1 765			1 679

1602006	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	1 695		1 733	38	2,2	1 393

	Uppsala universitet: Forskning och
1602004	forskarutbildning	1 650		1 650			1 398

1602009	Stockholms universitet: Grundutbildning	1 642		1 537	-104	-6,4	1 449
1602003	Uppsala universitet: Grundutbildning	1 398	-1	1 358	-40	-2,8	1 266

1602013	Linköpings universitet: Grundutbildning	1 295		1 340	46	3,5	1 227

	Stockholms universitet: Forskning och
1602010	forskarutbildning	1 336		1 336			1 190

	Göteborgs universitet: Forskning och
1602008	forskarutbildning	1 285		1 285			1 140

1602011	Umeå universitet: Grundutbildning	1 210		1 246	37	3,0	1 157
	Karolinska institutet: Forskning och
1602016	forskarutbildning	1 132		1 132			909
1602017	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	1 079		1 121	42	3,9	1 037

	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
1602018	forskarutbildning	931		931			762

1602012	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	904		904			802

1602031	Malmö högskola: Grundutbildning	874		872	-2	-0,3	809
1601010	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	1 264		841	-423	-33,5	753

	Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och
1601005	skolbarnsomsorg	906	24	757	-149	-16,5	573

1602025	Örebro universitet: Grundutbildning	666		686	19	2,9	606

	Linköpings universitet: Forskning och
1602014	forskarutbildning	670		670			571

1602015	Karolinska institutet: Grundutbildning	701		640	-61	-8,7	627
1602019	Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	631		587	-44	-7,0	542

1602027	Mittuniversitetet: Grundutbildning	521		572	51	9,8	474

1602033	Mälardalens högskola: Grundutbildning	594		569	-26	-4,3	523
1603010	Särskilda utgifter för forskningsändamål	118		144	26	21,7	88

	Bidrag till viss verksamhet motsvarande
	förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola
1601008	och gymnasieskola	152		119	-33	-21,7	115
1601013	Myndigheten för yrkeshögskolan	104		93	-11	-10,5	49

	Övriga anslag	11 487	11	11 442	-45	-0,4	13 110

Summa		53 561	331	53 234	-327	-0,6	48 855

169

Skr. 2010/11:101

Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 53 234 miljoner kronor och var därmed 327 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 3 195 miljoner kronor. Det är 353 miljoner kronor (12,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget höjdes med 290 miljoner kronor på tilläggsbudget. Det gjordes dels för att ge fler möjlighet att bredda och utveckla sina yrkeskunskaper, dels för att motverka bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Statens skolverk har med anledning av detta under 2010 tilldelat kommunerna 238 miljoner kronor.

Utgifterna på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 841 miljoner kronor, vilket är 423 miljoner kronor (33,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att antalet lärare som deltog i utbildningen blev lägre än väntat.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 379 miljoner kronor (9,0 procent) högre än 2009.

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 2 410 miljoner kronor (307,1 procent). I statens budget ökade anvisade medel på anslaget med 2 020 miljoner kronor jämfört med 2009. Orsaken är dels ökade satsningar på vuxenutbildning och yrkes- högskolan, dels att finansieringen av bidrag till kvalificerad yrkesutbildning tillkom 2010. Kvalificerad yrkesutbildning finansierades t.o.m. 2009 från anslaget 1:17 (2009) Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning. Utgifterna på detta anslag minskade med 1 387 miljoner kronor jämfört med 2009.

Utgifterna på anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökade med 395 miljoner kronor jämfört med 2009. Riksdagen beslutade att anslaget skulle öka med 470 miljoner kronor för 2010. Av detta avsåg 158 miljoner kronor finansiering av forskning och forskningens infrastruktur, 150 miljoner kronor finansiering av Aktiebolaget European Spallation Source AB (ESS) samt 80 miljoner kronor särskilda satsningar på infrastruktur.

Utgifterna på anslaget 2:53 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

ökade med 324 miljoner kronor jämfört med 2009. Orsaken är främst ökade satsningar på forskning inom vissa strategiska områden.

170

Skr. 2010/11:101

5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tabell 5.41 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1714001	Bidrag till folkbildningen	3 260		3 260			3 166

1713001	Stöd till idrotten	1 205		1 204	-1	0,0	445

	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
	Dansens Hus, Svenska rikskonserter,
1702001	Drottningholms slottsteater och Voksenåsen	1 018		1 018			987

1708001	Centrala museer: Myndigheter	978		974	-4	-0,4	933

	Bidrag till regional musikverksamhet samt
	regionala och lokala teater-, dans- och
1702002	musikinstitutioner	812		811	-2	-0,2	780

1701006	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	10		1	-9	-89,5	10

	Övriga anslag	4 080	1	4 070	-10	-0,2	3 948
Summa		11 362	1	11 338	-24	-0,2	10 269

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, idrott, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Utfallet uppgick till 11 338 miljoner kronor och blev därmed 24 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En miljon kronor anvisades på tilläggsbudget.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 1 069 miljoner kronor (10,4 procent) högre än 2009.

Utgifterna för 13:1 Stöd till idrotten ökade med 170,6 procent jämfört med föregående år och det beror på att regeringen har fått riksdagens godkännande att skapa ett stabilt finansieringsstöd för idrotten. Tidigare kom merparten av pengarna för stöd till idrotten via bidrag från Svenska spel AB. Nu levereras dessa in på inkomsttitel 1482 till staten och stödet till idrotten finansieras i och med detta med anslag 13:1 Stöd till idrotten. Det så kallade idrottslyftet finansieras via Svenska spel AB till och med 2010. Från och med 2011 finansieras även idrottslyftet med anslag.

171

Skr. 2010/11:101

5.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Tabell 5.42 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB	Utfall
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1802004	Lantmäteriet	473		477	3	0,7	491
1801004	Räntebidrag m.m.	454	94	441	-12	-2,7	697

1802001	Boverket	199		198	-1	-0,4	204

	Investeringsbidrag för anordnande av
183111 2006	hyresbostäder			163	163		264

1801002	Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	98	-22	11	-86	-88,3	-6
	Stöd för att underlätta för enskilda att ordna
1801003	bostad	50	-28	1	-49	-98,4	1
	Övriga anslag	272	1	268	-5	-1,7	255

Summa		1 546	45	1 559	13	0,9	1 906

I utgiftsområdet ingår utgifter för Bostadsmarknad, Hållbart samhällsbyggande och Konsumentpolitik.

Utfallet uppgick till 1 559 miljoner kronor och var därmed 13 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet på äldreanslaget från 2006 31:11

Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder blev 163 miljoner kronor. Utfallet för detta anslag blev 101 miljoner kronor (38,2 procent) lägre än 2009. Boverket har fått behålla anslagssparande för att kunna betala ut

de intecknade bidragen. Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 441 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (36,7 procent) lägre än 2009. Stödet i form av räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder och investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder kommer att gradvis avvecklas och de sista utbetalningarna beräknas göras under första halvåret 2012.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 347 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än 2009.

172

Skr. 2010/11:101

5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tabell 5.43 UO 19 Regional tillväxt

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
1901003	2007-2013	1 425		1 410	-15	-1,0	1 300
1901001	Regionala tillväxtåtgärder	1 496		1 386	-110	-7,3	1 516

1901002	Transportbidrag	499		366	-133	-26,7	376

	Övriga anslag			16	16		12
Summa		3 420		3 179	-241	-7,1	3 204

Utgiftsområdet omfattar huvudsakligen medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt

utbetalningar	från	Europeiska		regionala
utvecklingsfonden.
Utfallet för	utgiftsområdet		uppgick till
3 179 miljoner	kronor	och	var	därmed

241 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 uppgick till 1 410 miljoner kronor vilket är 15 miljoner kronor lägre än anvisat. Jämfört med föregående år har utbetalningarna ökat med 110 miljoner kronor. Under 2010 uppgick beslutade medel till projekt till 1 630 miljoner kronor. Totalt beslutade medel för programperioden uppgick till 6 654 miljoner kronor, vilket motsvarar 79 procent av programperiodens budget.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 366 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Fortfarande syns effekterna av den globala ekonomiska krisen 2008 genom att företagen minskat sina leveranser och därmed har färre transporter. Företag och underleverantörer inom fordonsindustrin drabbades hårt, men en återhämtning har skett under 2010. 2009 gick 8 procent av utbetalt transportbidrag till företag inom fordonsindustrin, medan branschen under 2010 fått nära 11 procent. Eftersom företagen söker transportbidrag ett halvt år i efterhand blir det en viss fördröjning i effekten på utbetalt transportbidrag. Av de 366 miljoner kronor som betalts ut under 2010 avser 179 miljoner kronor framförallt andra halvåret 2009 och 187 miljoner kronor första halvåret 2010.

Jämfört med 2009 minskade utgifterna totalt på utgiftsområdet med 25 miljoner kronor (0,8 procent).

173

Skr. 2010/11:101

5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tabell 5.44 UO 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2001003	Åtgärder för biologisk mångfald	1 777		1 748	-29	-1,6	1 801

	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
2002002	samhällsbyggande: Forskning	496		495	-2	-0,3	473

	Sanering och återställning av förorenade
2001004	områden	595	-4	414	-180	-30,3	306

2001012	Havsmiljö	370		359	-10	-2,8	283

2001001	Naturvårdsverket	349		348	-1	-0,3	335
2001002	Miljöövervakning m.m.	304		303	-2	-0,5	307

2001013	Insatser för internationella klimatinvesteringar	280		272	-8	-2,9	276

203410 2008	Stöd till klimatinvesteringar			187	187		267
2001010	Klimatanpassning	117		138	21	17,7	74

2001015	Hållbara städer	200		97	-103	-51,3	6

2001007	Internationellt miljösamarbete	68	7	73	5	8,0	79
2001011 2009	Miljöbilspremie			41	41		349

	Övriga anslag	689		686	-3	-0,4	606

Summa		5 245	4	5 161	-83	-1,6	5 161

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik som bl.a. består av natur-, vatten och miljövård och Miljöforskning vilket främst består av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Utfallet uppgick till 5 161 miljoner kronor och var därmed 83 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 414 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på förseningar i planerade och pågående projekt.

Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev 103 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror på eftersläpningar av utbetalningarna.

Utfallet för äldreanslaget 34:10 Stöd till klimatinvesteringar blev 187 miljoner kronor.

Utfallet för äldreanslaget 1:11 Miljöbilspremie blev 41 miljoner kronor. Utbetalningarna avser till största delen bidrag som beslutats under 2009, men utbetalats i januari 2010. Miljöbilspremien upphörde den 1 juli 2009.

År 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet lika stora som 2009. Utfallet för äldreanslaget 1:11 Miljöbilspremie minskade däremot med 308 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökade med 109 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer ökade från 6 miljoner kronor 2009 till 97 miljoner kronor 2010. Anslaget infördes 2009. Utfallet för anslaget 1:12 Havsmiljö ökade med 76 miljoner kronor.

174

Skr. 2010/11:101

5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Tabell 5.45 UO 21 Energi

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2101005	Energiforskning	1 332		1 062	-269	-20,2	1 115

2101012	Elberedskap	250		235	-15	-5,9

2101001	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader	237		231	-6	-2,5	153
2101013	Energieffektiviseringsprogram	270		210	-60	-22,2

	Stöd för konvertering från direktverkande
2101008	elvärme m.m.	281		128	-153	-54,5	88

2101011	Energiteknik	122		108	-14	-11,1	48

2101004	Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	70		107	37	53,0	181
2101008 2009	Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler			5	5		699

	Övriga anslag	596		617	21	3,6	760

Summa		3 157		2 704	-453	-14,3	3 045

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, vilket bland annat hanteras av Statens energi- myndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät.

Utfallet uppgick till 2 704 miljoner kronor och var därmed 453 miljoner kronor (14,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 1 062 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att flera av projekten inom en särskild satsning på framförallt demonstrationsanläggningar för andra generationens biodrivmedel har blivit försenade på grund av statsstödsprövning.

Utfallet för anslaget 1:8 Stöd för konvertering

från direktverkande		elvärme	m.m.	blev
153 miljoner	kronor	lägre	än	anvisat.

Förklaringar till detta är en låg inströmning av ärenden och att utbetalningar för ett antal stora ärenden har förskjutits till 2011.

Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft blev 37 miljoner kronor högre än statens budget. Det

beror på att bidrag till investeringar i storskaliga vindkraftsetableringar betalades ut under 2010.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 341 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än 2009.

Utfallet för äldreanslaget 1:8 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler minskade med 694 miljoner kronor. Under 2010 var det endast kvarvarande beviljade stöd som betalades ut.

Utfallet för det nya anslaget 1:12 Elberedskap blev 235 miljoner kronor. Anslaget syftar till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap. De förbrukade medlen har under året främst använts till ersättning till beredskaps- reserven, utökad batterikapacitet av stamstationer som har betydelse för åter- uppbyggnad av elsystemet efter ett elavbrott och säkerhetshöjande åtgärder i viktiga elanläggningar.

Utfallet för det nya anslaget 1:13

Energieffektiviseringsprogram blev 210 miljoner kronor. Anslaget är ett femårigt program för energieffektivisering under åren 2010-2014. Det används för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete och energieffektivisering i kommuner och landsting.

175

Skr. 2010/11:101

5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tabell 5.46 UO 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2201002	Väghållning	20 646	16	20 250	-396	-1,9	21 017

2201004	Banhållning	14 942	17	15 041	99	0,7	15 446

2201005	Trafikverket	1 160	-5	1 124	-36	-3,1
	Från EG-budgeten finansierade stöd till
2201016	Transeuropeiska nätverk	349	490	536	188	53,9	315
	Ersättning för särskilda tjänster till
2202002	funktionshindrade	149		130	-19	-12,5	104
	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
2202005	kommunikation	195		113	-82	-41,9
2202004	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	18		5	-13	-70,6	18

	Övriga anslag	2 599	6	2 585	-14	-0,5	3 672

Summa		40 056	523	39 784	-272	-0,7	40 573

Utgiftsområdet omfattar Transportpolitik och Politiken för informationssamhället.

Utfallet uppgick till 39 784 miljoner kronor och var därmed 272 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I tilläggsbudget anvisades 523 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:2 Väghållning uppgick till 20 250 miljoner kronor och blev därmed 396 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet beror på förseningar i investeringsprojekten. Utfallet för anslaget 1:4 Banhållning uppgick till 15 041 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor högre än anvisat.

Dock fanns	en ingående behållning på
416 miljoner	kronor. Anslaget anvisades

dessutom 17 miljoner kronor på tilläggsbudget för bland annat kostnader för åtgärder förknippade med den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens Järnvägar.

Anslaget 1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk fick på tilläggsbudget ytterligare 490 miljoner kronor då EU-kommissionen i december 2009 fattade beslut om att tilldela svenska infrastruktur- projekt ytterligare 46 miljoner euro. Förseningar i investeringsprojekten har gjort att medlen ännu inte utnyttjats i sin helhet.

Jämfört med 2009 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 789 miljoner kronor (1,9 procent). Orsaken till det högre utfallet 2009 är att anslagen 1:2 Väghållning och 1:4 Banhållning finansierade engångskostnader då Banverket och Vägverkets produktionsenheter bolagiserades under 2009. Bortsett från de engångskostnader som uppstod under 2009 har dock utgifterna för infrastruktur ökat. Banverket och Vägverket gick den 1 april 2010 upp i Trafikverket som numera har ansvaret för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet samt väg- och järnvägsinvesteringar.

176

Skr. 2010/11:101

5.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tabell 5.47 UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2301011	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	8 175		7 119	-1 055	-12,9	6 970

2301023	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 966	-14	3 018	52	1,7	2 414

	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
2301024	landsbygdens miljö och struktur	2 655		2 377	-278	-10,5	1 724

	Intervention och exportbidrag för
2301012	jordbruksprodukter	1 008		471	-536	-53,2	760

2301002	Insatser för skogsbruket	219	-15	372	153	69,6	322
2301007	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	150	107	217	67	44,5	289

2301015	Strukturstöd till fisket m.m.	28		43	15	52,1	15

	Övriga anslag	3 882	-24	3 831	-51	-1,3	3 875
Summa		19 082	55	17 447	-1 635	-8,6	16 369

Utgiftsområdet omfattar bland annat verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skogsbruk, jakt, djur, landsbygd och rennäring.

Utfallet uppgick till 17 447 miljoner kronor och var därmed 1 635 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 7 119 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att valutakursen på euro blivit lägre än vad som antogs i budgeten för 2010.

Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 536 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Främsta orsaken är att priserna på världsmarknaden är fortsatt höga och därmed blev behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder mindre.

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket blev 372 miljoner kronor. Det är 153 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade 2005-2008 om extra medel för åtgärder med anledning av stormen Gudrun 2005. Åtgärdskostnaderna var till en början låga, vilket resulterat i ett anslagssparande som tagits i anspråk under 2010.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna inom

utgiftsområdet	med 1 079	miljoner	kronor
(7,2 procent).	Utgifterna	under	anslagen

1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade

med 603	miljoner kronor	respektive
652 miljoner	kronor. Ökningen	beror på att

fleråriga projekt inom ramen för landsbygds- programmet 2007-2013, nu kommit igång ordentligt, efter naturliga fördröjningar i den inledande fasen.

177

Skr. 2010/11:101

5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tabell 5.48 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2401021	Kapitalinsatser i statliga bolag	1	3 100	3 063	3 062	306 178,8	1 298

	Verket för innovationssystem: Forskning och
2401002	utveckling	1 904	0	1 877	-27	-1,4	1 859

2401015	Rymdverksamhet	687		668	-19	-2,7	699

2401005	Näringslivsutveckling m.m.	566	51	567	2	0,3	530
	Övriga anslag	2 342	1	2 326	-16	-0,7	2 178

Summa		5 499	3 152	8 501	3 002	54,6	6 565

Utgiftsområdet omfattar Näringspolitik samt Utrikeshandel, handels- och investerings- främjande.

Utfallet uppgick till 8 501 miljoner kronor och var därmed 3 002 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Avvikelsen beror dels på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB i april med 1 063 miljoner kronor i syfte att stärka bolagets kapitalstruktur, dels på att regeringen under december bildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB som ska förbättra finansieringssituationen för företag i norra Sveriges inland. Bolaget tillfördes 2 000 miljoner kronor. Med anledning av detta anvisades anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag totalt 3 100 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Utfallet på anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 567 miljoner kronor, endast 2 miljoner kronor mer än anvisat på statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 51 miljoner kronor på tilläggsbudget och av dessa avsåg 40 miljoner kronor medel till ett projekt som utvecklar elbilsteknik på Innovatums teknikpark i Trollhättan. 47 miljoner användes till detta projekt 2010. Anslaget används även för

lån/garantier till svensk industri i samband med delfinansiering av utvecklingsarbete i civila

flygindustriprojekt.	För	detta	budgeterades
75 miljoner kronor	men	endast	18 miljoner

kronor utnyttjades. Detta är anledningen till att anslagsutfallet är nära de ursprungligt anvisade medlen, trots att 51 miljoner kronor anvisades på tilläggsbudget.

I statens budget anvisades 8 miljoner kronor på anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer. Regeringen medgav att anslags- posten 1 Finansiering av likvidatorer fick överskridas med 1 miljon kronor (regerings- beslut den 4 november 2010). Hela anslags- krediten på 0,8 miljoner kronor utnyttjades. Nästan hela det medgivna överskridandet utnyttjades också. Anslaget får användas för utgifter i samband med finansiering av likvidatorer.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 937 miljoner kronor högre än 2009. Ökningen förklaras främst av att regeringen tillförde 2 000 miljoner kronor till Inlandsinnovation AB. Även under 2009 genomförde SAS AB en nyemission. Då tillförde staten 1 298 miljoner kronor till bolaget.

178

Skr. 2010/11:101

5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Tabell 5.49 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2501001	Kommunalekonomisk utjämning	72 749		72 749	0	0,0	64 772

2501002	Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	2 808	125	2 933	125	4,5	2 808

	Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och
2501004 2009	landsting						14 000

	Övriga anslag	6		9	2	35,7	9
Summa		75 563	125	75 691	128	0,2	81 589

Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Utfallet uppgick till 75 691 miljoner kronor och var därmed 128 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden mot anvisat i budgeten hänför sig i huvudsak till anslaget 1:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader. Anslaget anvisades på tilläggsbudget 125 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämnings- bidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121,

Utjämningsavgift för LSS-kostnader).

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 000 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än

2009. Minskningen beror på att det under 2009 lämnades tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting med 14 000 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning ökade med 7 977 miljoner kronor. 4 000 miljoner kronor avsåg en tillfällig generell höjning av statsbidraget för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommun- sektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Ökningen av anslaget avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minskning av kommunal- och landstingsskatt med 3 500 miljoner kronor. Därtill tillkom ytterligare ett antal regleringar mellan staten och kommunsektorn.

179

Skr. 2010/11:101

5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Tabell 5.50 UO 26 Statsskuldsräntor m.m

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2601001	Räntor på statsskulden	23 000		23 252	252	1,1	31 143

	Riksgäldskontorets provisionskostnader i
2601003	samband med upplåning och skuldförvaltning	160		109	-51	-32,0	212

2601002	Oförutsedda utgifter	10		1	-9	-90,6	0

2601004 2009	Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning			0	0		5 107
Summa		23 170		23 361	191	0,8	36 463

Utgiftsområdet omfattar främst Räntor på statsskulden men dessutom Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt Oförutsedda utgifter. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Riksgäldskontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.

Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
23 361 miljoner	kronor och	var därmed

191 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av stats- skuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgälds- kontorets upplånings- och skuldförvaltnings- teknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Därmed påverkas anslaget endast av realiserade valutakursdifferenser. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas, dvs. de högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna, som också redovisas under ränteanslaget. Inkomsterna redovisas under posten ”Räntor på in- och utlåning”. Se tabell 5.51.

Tabell 5.51 Räntor på statsskulden 2006–2010

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2006	2007	2008	2009	2010	2010
Räntor på lån i
svenska kronor	37,9	38,6	39,1	25,0	28,0	22,8

Räntor på lån i
utländsk
valuta1	10,5	10,9	9,6	7,7	5,0	3,4
Över- (-)
/underkurser
(+) vid
emission	-4,0	-3,5	-8,0	-10,8	-8,0	-11,2

Summa räntor	44,4	46,0	40,7	21,9	25,0	15,0

Räntor på in-
och utlåning1	-6,1	-5,4	-4,8	-6,5	-5,0	-7,8
Valutakursförl
uster
(+)/vinster (-)	6,3	2,5	-6,5	13,9	1,0	7,8

Kursförluster
(+)/vinster (-)	5,9	4,2	3,9	1,6	3,5	8,1

Övrigt	-1,2	-0,1	-0,2	0,2	-1,5	0,2

Summa
ränteutgifter	49,3	47,2	33,1	31,1	23,0	23,3

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1,3 miljarder kronor 2010) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 23 252 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget.

Utfallet för statsskuldsräntorna var det lägsta sedan 1980, vilket främst förklaras av rekordlåga räntenivåer. Totalt sett låg räntorna på statsskulden nära budgeterat belopp men på posterna under anslaget uppstod stora skillnader.

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 5 188 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget, vilket framför allt förklaras av lägre marknadsräntor än de som låg till grund för beräkningarna. Årsgenomsnittet för 5-årsräntan blev 0,8 procentenheter lägre än väntat. De låga

180

marknadsräntorna bidrog också till att

inkomsterna	av överkurs vid	emission blev
3 157 miljoner	kronor högre	än beräknat i

statens budget. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 1 571 miljoner kronor lägre än förväntat till följd av en starkare krona och lägre utländska marknadsräntor. Ett lägre lånebehov än beräknat bidrog också till lägre utgifter för statsskuldsräntor. I statens budget beräknades ett lånebehov på 106 114 miljoner kronor medan utfallet för lånebehovet blev 1 052 miljoner kronor, således 105 062 miljoner kronor lägre. Därav påverkade dock endast 74 355 miljoner kronor ränteanslaget. Resterande del berodde på att utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev lägre än beräknat, vilket inte påverkar anslagsutfallet.

Riksbankens lån i Riksgäldskontoret och lån till andra länder (i Euro och US dollar) har

medfört	ökade	ränteinkomster	med
1 346 miljoner kronor		och en motsvarande

ökning av ränteutgifterna. I tabell 5.51 redovisas detta brutto (se not) medan Riksgäldskontoret i sin årsredovisning redovisar netto.

Tabell 5.52 Räntor och valutakurser 2006–2010 årsgenomsnitt

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2006	2007	2008	2009	2010	2010
Ränta 5 år
%	3,5	4,2	3,8	2,5	3,1	2,3

Ränta 6
mån %	2,4	3,6	3,9	0,4	0,4	0,6

TCW-
index 1	127,3	125,2	127,1	140,2	139,4	129,2

SEK/EUR	9,25	9,25	9,61	10,62	10,38	9,54
SEK/USD	7,38	6,76	6,59	7,66	7,61	7,20

1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

Valutakursförlusterna (netto) blev 6 817 miljoner kronor högre än beräknat, trots att kronan blev starkare än väntat (eurokursen 8,1 procent lägre än budgeterat och dollarkursen 5,4 procent lägre). Hur stora valutakursförluster respektive -vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom kan denna post påverkas av eventuella placeringar i utländska valutor.

Även kursförlusterna blev högre än budgeterat, med 4 636 miljoner kronor. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än

Skr. 2010/11:101

marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Utfallet på anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 51 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida detta anslag, vilket inte behövdes för 2010. Under 2009 utnyttjades bemyndigandet senast då utfallet uppgick till 212 miljoner kronor, vilket var 52 miljoner kronor högre än vad som anvisats av riksdagen.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 13 101 miljoner kronor (35,9 procent) lägre än 2009. Det lägre utfallet kan främst förklaras av att utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 7 891 miljoner kronor (25,3 procent) lägre än 2009, vilket i sin tur främst förklaras av att räntebetalningar på lån i utländsk valuta blev 4 267 miljoner kronor lägre än föregående år. Anledningen är framför allt lägre marknadsräntor och att äldre lån med hög ränta förfallit. Även räntebetalningarna på lån i svenska kronor blev lägre, med 2 196 miljoner kronor. De realiserade valutakursförlusterna blev 6 087 miljoner kronor lägre 2010, medan kursförlusterna blev 6 569 miljoner kronor högre än 2009. Sammantaget påverkade de två sistnämnda posterna avvikelsen mellan åren endast marginellt.

Vidare förklaras utgiftsområdets lägre utfall 2010 av det tillfälliga anslaget under 2009; 1:4

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. Anslaget uppfördes för att finansiera de utgifter som uppstod i samband med övergången till kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Utfallet på detta anslag uppgick under 2009 till 5 107 miljoner kronor medan det under 2010 endast fanns ett mindre utfall på -0,1 miljoner kronor. Det avser en korrigering från Länsstyrelsen i Skåne län som 2009 överskred sin anslagspost med detta belopp

utöver det medgivna överskridandet.
Den	okonsoliderade		statsskulden	minskade
under	2010 med	37 702 miljoner kronor			till
1 151 468 miljoner		kronor, trots att		utfallet	på
statens	budget	blev	ett underskott		på

1 052 miljoner kronor. Det beror främst på att orealiserade valutakursvinster minskade stats- skulden med 25 422 miljoner kronor. Orealiserade valutakursvinster påverkar inte budgetsaldot.

181

Skr. 2010/11:101

Oförutsedda utgifter

Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 0,9 miljoner kronor, vilket är 9,1 miljoner kronor lägre än anvisat i budget (se tabell 5.53).

Under 2010 har 935 565 kronor betalats ut från detta anslag avseende 4 förlikningar.

För att finansiera dessa utgifter ska indrag göras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:5 Sveriges Domstolar med 500 869 kronor. Dessutom ska 424 696 kronor

finansieras från utgiftsområde 1, anslaget 1:4 Regeringskansliet och 10 000 kronor från utgiftsområde 9.

Tabell 5.53 Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetal- ningar 2009 och 2010

Kronor

Summa 2010, 4 ärenden	935 565

Summa 2009, 6 ärenden	417 100

182

Skr. 2010/11:101

5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 5.54 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2701001	Avgiften till Europeiska unionen	29 680		30 407	727	2,4	19 192

Summa		29 680		30 407	727	2,4	19 192

Utgiftsområdet omfattar avgiften till Europeiska unionen.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (den fleråriga budgetramen). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas brutto- nationalinkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, förändringar i valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Utfallet uppgick till 30 407 miljoner kronor och var därmed 727 miljoner kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Ökningen beror på att Sveriges BNI och mervärdesskattebas för tidigare år justerades upp jämfört med tidigare prognoser.

Jämfört med 2009 ökade avgiften till Europeiska unionen med 11 215 miljoner kronor (58 procent). Den låga avgiften 2009 förklaras främst med att Sverige fick tillbaka för mycket inbetalda medel för 2007 och 2008 när ett nytt system för beräkning av medlemsländernas avgifter började gälla med retroaktiv verkan från 2007.

183

Skr. 2010/11:101

5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 5.55 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Ingående ramöverföringsbelopp	25 404	34 593	40 731	37 003	45 320

Anvisat i statens budget	725 209	733 129	725 519	734 948	787 451

Tilläggsbudget	11 072	12 961	38 174	39 143	7 487
Utnyttjade medgivna överskridanden	0	65	73	108	171

Indragningar	-11 027	-18 112	-25 435	-21 075	-29 959

Utfall	716 066	721 917	742 057	744 807	763 028
Utgående ramöverföringsbelopp	34 593	40 719	37 003	45 320	47 443

Förändring av anslagsbehållningar	9 189	6 126	-3 727	8 316	2 123

Budgeteringen av förbrukning av anslags- behållningar är i statens budget inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräknades till -4 305 miljoner kronor i budgeten för 2010. Det innebar en budgeterad ökning av anslags- behållningarna. Posten utgör ett netto mellan å ena sidan anslagsbehållningar från föregående budgetår och å andra sidan sparade medel från aktuellt budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

Nettosumman av förändring av anslags- behållningar 2010, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 5.55 Anslagsbehållningarna ökade under 2010 från 45 320 miljoner kronor vid ingången av året till 47 443 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade således med 2 123 miljoner kronor under året. Jämfört med beräkningen i budgeten ökade alltså anslagsbehållningarna mindre än beräknat.

Indragningar av anslagsmedel	uppgick	till
29 959 miljoner kronor under	året. År	2009

ökade anslagsbehållningarna med 8 316 miljoner kronor.

I tabell 5.56 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2006– 2010.

Den största anslagsbehållningen i slutet av 2010 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd (16 080 miljoner kronor). Behållningen på detta anslag ökade med 8 905 miljoner kronor under 2010. Anslagsbehållningen för anslaget 1:3 Kostnader

för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 109 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 524 miljoner kronor i förhållande till året innan. I budgeten anvisades 3 420 miljoner kronor på anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. Utfallet blev 1 338 miljoner kronor, vilket medförde att anslagsbehållningen blev 2 082 miljoner kronor.

Anslagsbehållningen för anslaget 1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade från 1 233 miljoner kronor 2006 till 3 649 miljoner kronor 2009. För 2010 minskade behållningen med 1 900 miljoner kronor. För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade anslagsbehållningen från 1 137 miljoner kronor till 584 miljoner kronor i slutet av 2010.

För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskade anslagsbehållningen från 2 498 miljoner kronor 2006 till 594 miljoner kronor 2010.

Den största minskningen av anslagsbehållning mellan 2009 och 2010 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Behållningen minskade från 3 215 miljoner kronor 2009 till 727 miljoner kronor 2010.

Anslagen 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:24 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har båda anslagsbehållningar som överstiger 2 000 miljoner kronor de två senaste åren.

Under respektive utgiftsområde finns förklaringar till större förändringar av anslags- behållningarna.

184

Skr. 2010/11:101

Tabell 5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av åren 2006–2010

Miljoner kronor

Anslag		2006	2007	2008	2009	2010
06 01 001	Förbandsverksamhet och beredskap	905	320	697	1 211	53

06 06 02
2008	Anskaffning av materiel och anläggningar	1 557	-75	334	0	0

07 01 001	Biståndsverksamhet	2 498	1 268	936	940	594

09 01 004	Tandvårdsförmåner m.m.	15	-38	1 364	1 778	1 685
10 01 001	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	1 233	2 611	3 121	3 649	1 749

10 01 002	Aktivitets- och sjukersättning m.m.	1 748	-136	1 404	1 137	584

12 01 002	Föräldraförsäkring	1 076	737	70	741	278
13 01 002	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	81	130	1 061	226	144

14 01 002	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	588	8 176	6 546	7 175	16 080

14 01 003	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	591	504	1 951	2 633	1 109
14 01 011	Bidrag till lönegarantiersättning	288	361	320	672	2 082

14 01 006	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013		290	1 182	1 520	1 475

15 01 002	Studiemedel m.m.	1 848	1 358	1 112	755	1 275
18 31 11
2006	Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder	1 228	821	444	180	16
18 34 01
2003	Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet	1 331	1 330	117	0	0
19 01 004	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013		300	1 063	1 214	146

22 01 002	Väghållning	-87	-100	-352	871	1 077

23 01 011	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	662	544	112	79	1 134
23 01 023	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	713	1 491	1 634	2 129	2 045

	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
23 01 024	miljö och struktur		990	1 512	2 135	2 409

27 01 001	Avgiften till Europeiska unionen	2 654	2 020	-1 404	3 215	-727

185

Skr. 2010/11:101

5.4.29Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas posten Myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret, netto, dvs. Riks- gäldskontorets nettoutlåning, samt en kassamässig korrigeringspost på budgetens ut- giftssida. För 2010 blev utfallet för Riksgälds- kontorets nettoutlåning - 9 225 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget uppgick till 21 565 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budgeten blev således -30 790 miljoner kro- nor. I tabell 5.57 specificeras de största posterna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndig- heter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs normalt av utlå- ning till Centrala studiestödsnämnden (CSN) för finansiering av studielån samt utlåning för infrastrukturinvesteringar. Nedan beskrivs pos- terna i den ordning de återfinns i tabellen.

Pensionsmyndighetens inbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statens budget uppgå till 29 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 30 203 miljoner kronor, dvs. 1 203 miljoner kronor högre än i statens budget. Utbetalningarna av premie-

pensionsmedel	inklusive	ränta	blev
30 104 miljoner	kronor, vilket	i stort	sett

överensstämde med budgetens beräkning på

30 000 miljoner kronor.
Totalt	ökade	behållningarna	på

myndigheternas räntekonton och vissa särskilda

räntebelagda	konton	under 2010	med
7 815 miljoner	kronor,	vilket minskade	netto-

utlåningen. De myndigheter som ökat sina behållningar mest under året är Försvarets materielverk med 2 552 miljoner kronor samt Lunds universitet, Skatteverket, Karolinska universitetet, Rikspolisstyrelsen och Krono- fogdemyndigheten. Försvarsmakten minskade däremot sin behållning med 1 862 miljoner kronor. Se tabell 5.58.

Tabell 5.57 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

Miljoner kronor

	Utfall	SB	Utfall-	Utfall
	2010	2010	SB 2010	2009
Premiepensionsmedel,
inbetalning	-30 203	-29 000	-1 203	-29 223
Premiepensionsmedel,
utbetalning	30 104	30 000	104	30 261
Myndigheters
räntekonton, se
separat tabell 5.58	-7 815			-9 950

CSN, studielån m.m.	5 895	6 000	-105	5 641
Investeringslån
myndigheter	1 193			1 136
Insättningsgaranti	-109			-4

Kärnavfallsfonden	-300			-566

Stabilitetsfonden, se
separat tabell 5.59	-4 733	-2000	-2 733	2 880

Trafikverket,
infrastrukturlån	5 777	7 000	-1 223	4 273

Exportkreditnämnden	638			-38
Statliga bolag

Lån till Botniabanan	562	1 000	-438	1 455

Vinstmedel Svenska
.Spel AB	0			1 200

Lån till Svensk-
Danska
Broförbindelsen AB	160			225

Lån till Swedavia	2 313

Tillfällig placering
Apoteket AB	-5 923

Övriga statliga bolag	-223			-154
Affärsverk

Affärsverket Statens
Järnvägar	-804			268

Luftfartsverket	-3 240			-578

Övriga affärsverk	142			182
Lån till Riksbanken	-4 259			95 252

Lån till andra länder	1 552	7000	-5 448	874

Övrigt, netto	49			1539
Summa	-9 225	21 565	-30 790	104 674

1 Endast vissa delposter är specificerade.

186

Tabell 5.58 Myndigheters räntekonto

Miljoner kronor

	Utfall 2010	Utfall 2009
Försvarets materielverk	-2 552	-1 076

Försvarsmakten	1 862	-2 414

Trafikverket	379	-2 907
Lunds universitet	-725	-683

Skatteverket	-541	-170

Karolinska universitetet	-497	-347
Rikspolisstyrelsen	-416	-549

Kronofogdemyndigheten	-409	1

Göteborgs universitet	-396	-200
Regeringskansliet	-392	-409

Uppsala universitet	-343	-176

Kungl. Tekniska högskolan	-329	-329
Domstolsverket	-322	65

Stockholms universitet	-303	-203

Garantireserver	-40	-23
Övriga räntekonton	-2 791	-530

Ökning av behållningar, netto	-7 815	-9 950

Skr. 2010/11:101

Ränteinkomsterna uppgick till 66 miljoner kronor medan Övriga finansiella intäkter blev 14 miljoner kronor. I tabell 5.59 redovisas stabilitetsfondens påverkan på nettoutlåningen sedan bildandet 2008.

Tabell 5.59 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 2008–2010

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2008	Utfall 2009	Utfall 2010
Kapitaltillskott från
anslag	-15 000

Nordea, nyemission		5 610
Nordea, aktieutdelning			-686

Carnegie	2 283	-1 227	-689

Bankgarantiavgifter		-1 546	-1 979
Stabilitetsavgifter			-1 314

Administrativa
kostnader m.m.	-28	43	15

Ränteinkomster m.m.			-80

Utfall nettoutlåningen
(kontoförändring)	-12 745	2 880	-4 733

Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgälds- kontoret för studielån och hemutrustningslån

beräknades i	statens	budget öka	med
6 000 miljoner	kronor.	Utfallet	blev

5 895 miljoner kronor, dvs. 105 miljoner kronor lägre än beräknat.

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter ökade nettoutlåningen med 1 193 miljoner kronor.

Behållningen på stabilitetsfondens konto, som inrättades 2008 för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut, ökade med 4 733 miljoner kronor 2010, vilket innebär en minskad nettoutlåning. Detta är 2 733 miljoner kronor mer än beräknat. I beloppet ingår

aktieutdelning	från Nordea Bank AB om
686 miljoner	kronor och en delbetalning

avseende försäljningen av aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB om 689 miljoner kronor. Bankgarantiavgifterna, som betalas in till stabilitetsfonden, uppgick till 1 979 miljoner kronor och stabilitetsavgifterna, som 2010 har betalats in för första gången, uppgick till 1 314 miljoner kronor. Förvaltningskostnaderna

för fonden	blev 15 miljoner kronor, vilket är
7 miljoner	kronor lägre än den ram på
22 miljoner	kronor som regeringen fastställt.

Banverket och Vägverket slogs ihop den 1 april 2010 och blev Trafikverket. Trafikverket ökade under 2010 sina infrastrukturlån i Riksgälds- kontoret med 5 777 miljoner kronor, vilket var1 223 miljoner kronor mindre än beräknat i statens budget.

Det statliga bolaget Botniabanan AB ökade under 2010 sitt lån med 562 miljoner kronor. Projektet färdigställdes under året och bolaget har under andra hälften av 2010 börjat amortera på lånet som i slutet av 2010 uppgick till 16 665 miljoner kronor. I statens budget beräk- nades en ökning av dessa lån med 1 000 miljoner kronor.

Luftfartsverkets flygplatser bolagiserades un- der 2010 och bolaget Swedavia AB bildades som även tog över Luftfartsverkets infrastrukturlån om 3 240 miljoner kronor. Bolaget har därefter återbetalat 927 miljoner kronor och väntas åter- betala resterande del under de kommande tre åren.

I juni 2010 placerades Apotekets försälj- ningsinkomster om 5 900 miljoner kronor till- fälligt i Riksgäldskontoret i enlighet med beslut av regeringen, vilket inte var känt vid beräk- ningen av statens budget. Det innebar att netto- utlåningen minskade med detta belopp samt med räntan på 23 miljoner kronor.

Lån till andra länder beräknades i statens bud- get belasta nettoutlåningen med 7 000 miljoner

187

Skr. 2010/11:101

kronor. Någon utbetalning till Lettland har inte gjorts under 2010 och väntas inte heller göras längre fram. Lettlands ekonomiska läge har sta- biliserats och de räknar inte längre med att be- höva låna från Sverige. Lån till Island betalades under 2010 ut med 1 552 miljoner kronor. Där- med har hälften av det totalt beviljade Islandslå- net utbetalats under 2009 och 2010.

Det lån som Riksbanken tog i Riksgäldskon- toret under 2009 har under 2010 sjunkit med 4 259 miljoner kronor till följd av valutakursför- ändringar.

I posten Övrigt, netto ingår bl.a. 320 miljoner kronor som avser Försvarets materielverk. Därav utgörs 1 172 miljoner kronor av minskad inlå- ning och 852 miljoner kronor av minskad utlå- ning.

Under 2010 blev utfallet för Riksgäldskonto-

rets	nettoutlåning		sammantaget
113 898 miljoner		kronor lägre än	2009,	vilket
främst	beror på	att Riksbanken	under	2009

lånade motsvarande 95 252 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareser- ven. Under 2010 har lånet minskat med 4 259 miljoner kronor på grund av valutakurs- förändringar. Riksbankslånet förklarar därmed 99 511 miljoner kronor av den lägre nettoutlå- ningen mellan åren.

Resterande skillnad mellan åren beror till stor del på att nettoutlåningen i april 2009 belastades med 5 610 miljoner kronor vid statens delta- gande i nyemissionen i Nordea medan utdel- ningen på dessa aktier minskade nettoutlåningen med 686 miljoner kronor 2010. Vidare har Apotekets försäljningsinkomster tillfälligt mins- kat nettoutlåningen med 5 923 miljoner kronor 2010. Ytterligare en förklaring är bankernas för- sta inbetalning av stabilitetsavgifter som mins- kade nettoutlåningen med 1 314 miljoner kronor 2010.

5.4.30 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering ingår i statens budget. Detta för att saldot på statens budget ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan bud- getens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens cen- tralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korriger- ingar uppstår dels till följd av periodiseringsskill-

nader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera.

För 2010 blev utfallet för Kassamässig korri- gering 3 409 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget var 1 261 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budget blev således 2 148 miljoner kronor och utgjordes till övervägande delen av EU-avgiften. I tabell 5.60 nedan framgår de delposter som är möjliga att specificera.

Tabell 5.60 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

	Utfall	SB 2010	Utfall-	Utfall
	2010	SB 2010	SB 2010	2009
EU-betalningar avgift	2 065		2 065	1 161

Effekter av övergången	657	657	0	-1 865
till kostnadsmässiga
anslag

Venantius-lån	604	604	0	1 392

Ränteperiodisering	-14		-14	302
Övrigt	97		97	-1 261

Summa	3 409	1 261	2 148	-270

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en viss kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgälds- kontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tid- punkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korri- geringar vid såväl anslagsbelastningen som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2010 en kas- samässig korrigering på 2 065 miljoner kronor till följd av att kommissionen rekvirerade högre belopp än de avgifter som anslagsavräknades under året.

Övergången till kostnadsmässig anslagsavräk- ning för myndigheternas förvaltningsutgifter har medfört en kassamässig korrigering på 657 mil- joner kronor. Korrigeringen uppstod beroende på att Försvarsmakten under 2009 inte fick hela det belopp som anslagsavräknats på det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmäs-

188

sig avräkning, under utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m., insatt på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret. En del av beloppet betalades ut till Försvarsmakten under 2010 och reste- rande belopp kommer att betalas ut under kommande år fram till 2013, varför detta ger upphov till kassamässiga korrigeringar åt motsatt håll jämfört med 2009. Denna post var medräk- nad i statens budget.

År 2007 övertog Riksgäldskontoret gäldenärs-

ansvaret för	Venantius AB:s lån på drygt
4 100 miljoner	kronor. Återbetalningarna av

dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Även denna post, som för 2010 uppgick till 604 miljoner kronor, var medräknad i statens budget.

Redovisningen på anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskonto- rets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev -14 miljoner kronor för 2010.

Posten Övrigt, som uppgick till 97 miljoner kronor, är en restpost som till stor del är hänför- lig till skillnader mellan tidpunkten för anslags- avräkning och tidpunkten för betalning.

Den kassamässiga korrigeringen för 2010 blev 3 679 miljoner kronor högre än 2009. Det är främst korrigeringen avseende övergångseffek- ten till kostnadsmässig avräkning för Försvars- makten som bidrog till en ökning med 2 522 miljoner kronor. Korrigeringen för betal- ningen av EU-avgiften blev 904 miljoner högre än 2009.

5.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten belastar inte statens budget. De in- går emellertid i de utgifter som omfattas av ut- giftstaket för staten. Ålderspensionssystemet består av en fördelningsdel och en premiereserv- del. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alter- nativt finansieras av, Första – Fjärde AP-fon- derna.

Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögen- hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administrerades av Premiepensionsmyndig- heten t.o.m. 2009. Den 1 januari 2010 bildades

Skr. 2010/11:101

Pensionsmyndigheten med ansvar för hela den allmänna ålderspensionen.

Enligt beslut av EU:s statistikorgan Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det innebär att premiereservdelen och utbetalningar av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). Premiepen- sion betalas ut från premiepensionssystemet.

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. I rörelsens kostnader för För- sta - Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvalt- ningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. Provi- sionskostnader redovisas som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade av- gifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och an- delar för vilka återbetalning medges före vinst- delning och där återbetalning bedöms som san- nolik, redovisas som en del av tillgångarnas an- skaffningsvärde. De ingår inte i de administra- tionskostnader som redovisas i tabell 5.61. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under pos- ten rörelsens kostnader i tabellen.

Tabell 5.61 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall- SB	Utfall
	SB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
	2010	2010	2010	2010	2009
AP-fonderna,
pensionsutgifter	220 757	220 204	-553	-0,3	217 413

Administrations-
utgifter	2 744	2 694	-50	-1,8	2 389

varav
Pensionsmyndig-
heten m.fl.
myndigheter		1 029			922

AP-fonderna,
rörelsens kostnader		820			808

AP-fonderna,
provisions-
kostnader		477			489

AP-fonderna,
prestations-
baserade avgifter		368			170
Summa	223 501	222 897	-604	-0,3	219 802

189

Skr. 2010/11:101

I budgetpropositionen för 2010 beräknades ut- gifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten uppgå till 223 501 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 222 897 miljoner kronor och var därmed 604 miljoner kronor lägre än beräk- nat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 220 204 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänste- män inom EU som har begärt detta. Pensionsut- betalningarna var därmed 553 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än beräknat.

Administrationskostnaderna för inkomstpen- sionen uppgick totalt till 2 694 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor lägre än beräknat. Ersättningen från AP-fonderna till Pensions- myndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyn- digheten och Konjunkturinstitutet för administ- ration uppgick till 1 029 miljoner kronor (regeringsbeslut 2009-12-17).

AP-fondernas administrationskostnader (rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter) uppgick totalt till

1 665 miljoner		kronor under 2010. Rörelsens
kostnader	för	AP-fonderna uppgick till
820 miljoner	kronor, varav 84 miljoner kronor

avsåg Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och 83 miljoner kronor avsåg fondens interna och externa förvaltningskostnader. AP-fonder- nas provisionskostnader uppgick till 477 miljoner kronor och de prestationsbaserade avgifterna uppgick till 368 miljoner kronor.

Jämfört med 2009 blev utfallet för Ålderspen- sionssystemet vid sidan av budgeten 3 095 mil- joner kronor (1,4 procent) högre. Pensionsut- betalningarna från AP-fonderna ökade med 2 791 miljoner kronor (1,3 procent). Det beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskade utgifterna för pensioner till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och

balanseringen	inom	pensionssystemet.		Mellan
2008 och	2009	ökade	utgifterna	med
18 207 miljoner kronor (9,1			procent).	Ersätt-

ningen från AP-fonderna till Pensionsmyndig- heten m.fl. myndigheter ökade med 107 miljoner kronor (11,6 procent).

AP-fondernas administrationskostnader ökade med 198 miljoner kronor (13,5 procent). Det beror på att de prestationsbaserade kostnaderna ökade från 170 miljoner kronor till 368 miljoner kronor för 2010.

5.5Underliggande saldo och engångseffekter

Statens budgetsaldo för 2010 påverkades av betydande engångseffekter (tabell 5.62).

Tabell 5.62 Statens budgetsaldo justerat för större engångs- effekter 2010

Miljarder kronor

	2010
Statens budgetsaldo	-1,1
Justering för större engångseffekter	-10,4

varav
Försäljning av aktier	0

Extra aktieutdelningar	-2,6

Tillfällig placering Apoteket AB	-5,9

Återbetalning Swedavia AB	-0,9

Kapitaltillskott till bolag	3,1

Lån till Riksbanken	-4,3

Lån till andra länder	1,6

Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån	0,6

Carnegie	-0,7

Övrigt, netto	-1,3

Statens budgetsaldo justerat för större
engångseffekter	-11,5

Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot positivt med 10,4 miljarder kronor. Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek 2009. I avvaktan på beslut om denna utdelning under 2011

placerades i	juni	2010 ett	belopp om
5,9 miljarder	kronor	tillfälligt	på konto i

Riksgäldskontoret, vilket påverkat budgetsaldot positivt.

Den största engångseffekten under 2009 avsåg Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Lånet som togs i euro och dollar motsvarande ursprungligen 97 miljarder kronor. Vid utgången av 2009 hade det till följd av valutakursvinster vid omsättning av lån minskat till 95,2 miljarder kronor, vilket var det negativa belopp som påverkade budgetsaldot 2009. Under 2010 har det totala lånet av samma orsak minskat med ytterligare 4,3 miljarder kronor, vilket innebär en positiv engångseffekt 2010.

Extra utdelningar från statliga aktier innebär

en positiv	effekt	och	uppgick 2010		till
2,6 miljarder	kronor.	Det	nya	bolaget Posten
Norden AB	gjorde	en	extra	utdelning	på

0,7 miljarder kronor. Vidare gjorde AB Svensk Exportkredit (SEK) en extra utdelning på

190

1,9 miljarder kronor motsvarande den realiserade vinsten efter