2020 års redogörelse för företag med statligt ägande
Regeringens skrivelse 2019/20:140
Regeringens skrivelse 2019/20:140
2020 års redogörelse för företag med statligt | Skr. |
ägande | 2019/20:140 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 11 juni 2020
Stefan Löfven
Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2019/20. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.
1
2
1 | Inledande om verksamhetsberättelsen för Skr. 2019/20:140 |
| bolag med statligt ägande |
Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 – finns i bilagan.
Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringens webbplats www.regeringen.se.
Staten som bolagsägare
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.
En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i ett flertal av bolagen motiverar dock att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.
I juni 2017 bemyndigades regeringen att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333). Vid en extra bolagsstämma den 19 mars 2019 beslutades att bolaget skulle likvideras. Likvidationen är pågående.
Under 2019 överlämnade Riksrevisionen granskningsrapporterna Almis låneverksamhet – otydlig styrning och återrapportering (RiR 2019:7) och Svenska skeppshypotekskassan (RiR 2019:36). Regeringen har i respektive fall redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i en skrivelse till riksdagen, samt vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas (skr. 2018/19:123, bet. 2019/20:NU6, rskr. 2019/20:23 och skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46).
Redovisningens innehåll
I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2019. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2020. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet,
3
Skr. 2019/20:140 | dels om verksamheten i organisationerna Svenska skeppshypotekskassan, |
| Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden. |
| I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy |
| och principer för bolag med statligt ägande 2020, dvs. den reviderade |
| version som beslutades av regeringen i februari 2020. Den tidigare |
| ägarpolicyn och tillhörande riktlinjer gällde dock under verksamhetsåret |
| 2019 och har varit oförändrad sedan 2017 års redogörelse för företag med |
| statligt ägande (skr. 2016/17:140). Kraven på bolagen har skärpts inom |
| flera viktiga områden för att den statligt ägda bolagsportföljen ska fortsätta |
| visa vägen mot långsiktigt hållbart värdeskapande. Genom att ställa krav |
| på arbetsrättsliga villkor hos sina leverantörer ska de statligt ägda bolagen |
| bidra i det gemensamma arbetet att hantera de utmaningar som kan finnas |
| i leverantörsledet. Som ett led i att framtidssäkra den statligt ägda |
| bolagsportföljen ställer regeringen nu krav på att bolagen ska bedriva ett |
| aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete. Detta |
| bidrar till att skapa långsiktigt hållbara bolag som säkrar viktiga funktioner |
| för samhället. Den statligt ägda bolagsportföljen ska även vara en viktig |
| del av omställningen till ett samhälle med minskade utsläpp av |
| växthusgaser. Bolagen ska hantera klimatrelaterade finansiella risker och |
| möjligheter transparent och sätta tydliga strategiska mål i riktning mot |
| långsiktigt hållbart värdeskapande. Regeringen avser att inom ramen för |
| denna ägarpolicy fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att vid behov |
| revidera statens ägarpolicy. |
| Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt |
| ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över |
| tid. Informationsgivningen till riksdagen har tidigare stärkts mot bakgrund |
| av ett antal granskningsrapporter från Riksrevisionen. Regeringen avser |
| att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att |
| riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår |
| exempelvis mer detaljerad information kring bolagens klimatpåverkan. |
| I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera |
| styrelseledamöter. I andra avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål. I |
| verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med |
| statligt ägande, och en återrapportering görs av Vattenfall AB:s utveckling |
| i förhållande till de s.k. 2020-målen. I ett avsnitt redogörs för |
| Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de |
| särskilt beslutade samhällsuppdragen). |
| Könsuppdelad statistik redovisas för styrelse, verkställande direktör och |
| ledningsgrupp. En sammanställning av fördelningen mellan |
| revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen |
| presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och |
| resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning av |
| beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. |
| Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för |
| köpta tjänster, presenteras också. |
| Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som |
| innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av |
| bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna |
| finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. |
| Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat |
4 | till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen. |
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
5
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Portföljöversikt
Statens bolagsportfölj består av 46 bolag och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande.
22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.
Portföljens värde
Per sektor
Transport 3% Konsument 2%
Tjänst 7%
Finans 8% |
| |
Infrastruktur 9% | Basindustri/ | |
Energi 49% | ||
| ||
Telekom 10% |
| |
Fastighet 12% |
|
Statens bolagsportfölj1
Uppskattat värde, mdkr
|
|
|
|
| 630 |
| 640 |
| ||
|
|
|
|
| 570 |
| ||||
|
|
| 510 |
| ||||||
| 430 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 2016 2017 2018 2019
Utdelning | Direktavkastning |
|
|
|
|
| Antal anställda2 | ||
17,6mdkr | 2,8% |
|
|
|
|
|
| 129 000 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Balanserad könsfördelning3 |
|
|
|
|
|
|
| Summa ordförande | |
Styrelseordförande och ledamöter, | Styrelseordförande, |
|
|
|
|
| och ledamöter | ||
andel kvinnor/män | andel kvinnor/män |
|
|
|
|
| 298 st | ||
48%/52% | 51%/49% | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoomsättning för portföljen | Resultat efter skatt |
|
|
|
|
|
|
| |
Exkl. intressebolag | Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2019, mnkr | ||||||||
371mdkr |
|
|
|
|
|
|
| 14 861 |
|
Vattenfall |
|
|
|
|
|
|
| ||
Akademiska Hus |
| 5 658 |
|
| |||||
| LKAB |
|
|
|
|
| 10 173 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkl. intressebolag | Telia Company |
|
|
| 2 784 |
|
|
| |
|
|
|
|
|
| ||||
Svenska Spel |
|
| 2 716 |
|
|
| |||
|
|
|
|
| |||||
405mdkr | SBAB |
| 1 788 |
|
|
| |||
|
|
|
| ||||||
Övriga |
| 6 810 |
|
| |||||
| Specialfastigheter |
| 1 717 |
|
|
| |||
| Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| 46 507 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1)Portföljvärdet justerat för transaktioner.
2)Cirka 129 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.
3)Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.
6
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Sju bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag,
| Omsättnings- | Antal | Nettoomsättning, | Rörelseresultat, |
Bolag (ägarandel, %) | mnkr | mnkr | ||
fördelning1, % | anställda | jan–dec 2019 | jan–dec 2019 | |
Vattenfall (100%) | 41,1 | 19 815 | 166 360 | 22 141 |
PostNord (60%) | 9,5 | 28 627 | 38 278 | 184 |
Telia Company (39,4%) | 8,1 | 20 215 | 85 965 | 12 293 |
Systembolaget (100%) | 8,0 | 3 613 | 32 211 | 262 |
LKAB (100%) | 7,7 | 4 348 | 31 260 | 11 788 |
Apoteket (100%) | 5,0 | 3 047 | 20 321 | 365 |
Samhall (100%) | 2,3 | 20 654 | 9 130 | 16 |
1) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (405 miljarder kronor).
...resterande bolag2 står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.
| Netto- | Rörelse- |
omsättning | resultat | |
| mnkr | mnkr |
Bolag (ägarandel, %) | jan–dec | jan–dec |
2019 | 2019 | |
Akademiska Hus (100%) | 6 217 | 7 420 |
|
|
|
Almi Företagspartner (100%) | 1 016 | 25 |
|
|
|
APL, Apotek Produktion & |
|
|
Laboratorier (100%) | 1 298 | -82 |
Arlandabanan Infrastructure (100%) | 64 | 5 |
|
|
|
Bilprovningen (100%) | 647 | 24 |
|
|
|
Dramaten (100%) | 288 | -11 |
Green Cargo (100%) | 4 096 | -111 |
Göta kanalbolag (100%) | 39 | 0 |
|
|
|
Infranord (100%) | 3 816 | -75 |
|
|
|
Jernhusen (100%) | 1 622 | 1 479 |
|
|
|
Lernia (100%) | 2 627 | -100 |
Metria (100%) | 401 | -24 |
Miljömärkning Sverige (100%) | 69 | -3 |
Operan (100%) | 621 | 6 |
|
|
|
Orio (100%) | 504 | -10 |
|
|
|
RISE, Research Institutes of Sweden (100%) | 3 568 | 63 |
Saminvest (100%) | 2 | 386 |
SBAB (100%) | 3 485 | 2 308 |
| Netto- | Rörelse- |
| omsättning | resultat |
| mnkr | mnkr |
Bolag (ägarandel, %) | jan–dec | jan–dec |
2019 | 2019 | |
SEK, Svensk Exportkredit (100%) | 1 910 | 1 304 |
|
|
|
SJ (100%) | 8 602 | 772 |
|
|
|
SOS Alarm (50%) | 1 257 | 33 |
Specialfastigheter (100%) | 2 261 | 2 302 |
SSC, Svenska rymdaktiebolaget |
|
|
(100%) | 1 013 | 30 |
Statens Bostadsomvandling (100%) | 21 | 24 |
Sveaskog (100%) | 7 209 | 2 093 |
Svedab (100%) | 12 | 866 |
|
|
|
Svenska Skeppshypotek (100%) | 151 | 113 |
|
|
|
Svenska Spel (100%) | 6 011 | 2 466 |
|
|
|
Svevia (100%) | 8 181 | 202 |
Swedavia (100%) | 6 235 | 856 |
Swedfund International (100%) | 245 | 41 |
Teracom Group (100%) | 1 366 | 124 |
|
|
|
Vasallen (100%) | 7 | -11 |
|
|
|
Visit Sweden (100%) | 215 | -3 |
Voksenåsen (100%) | 38 | -1 |
2)EUROFIMA, SAS, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House konsolideras ej.
7
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Innehåll
Regeringens förvaltning |
|
Förord ....................................................... | 1 |
Viktiga händelser 2019 ......................... | 3 |
Utveckling 2019 ...................................... | 4 |
Värdeutveckling...................................... | 6 |
Fallstudier |
|
–Mångdimensionellt värdeskapande ..... | 8 |
–Digitalisering ...................................... | 10 |
Strategi och mål |
|
Aktivt ägande ........................................ | 13 |
Ekonomiska mål ................................... | 19 |
Samhällsuppdrag................................. | 21 |
Uppdragsmål ....................................... | 22 |
Måluppföljning...................................... | 24 |
Strategiska mål |
|
för hållbart värdeskapande............... | 26 |
–Agenda 2030 ...................................... | 28 |
Könsfördelning .................................... | 30 |
Lönenivåer och anställningsvillkor.. | 31 |
Räkenskaper |
|
Resultat 2019........................................ | 33 |
Utdelningar och anslag...................... | 34 |
Försäljningar och utdelningar.......... | 35 |
Riskhantering ....................................... | 36 |
Bolagsöversikter |
|
Bolag med statligt ägande A-Ö........ | 40 |
Övriga bolag och verksamheter...... | 86 |
Avvecklade bolag och |
|
bolag under avveckling...................... | 87 |
Övrigt |
|
Statligt ägande i modern tid............. | 90 |
Redovisningsprinciper....................... | 94 |
Bolagens rapportdatum.................... | 95 |
Propositionsförteckning ................... | 96 |
Statens ägarpolicy............................... | 98 |
–Principer för bolagsstyrning |
|
i bolag med statligt ägande .............. | 103 |
–Principer för ersättning och andra |
|
anställningsvillkor för ledande |
|
befattningshavare i bolag med |
|
statligt ägande ................................. | 108 |
–Principer för extern rapportering |
|
i bolag med statligt ägande ............... | 111 |
Adresser ............................................... | 114 |
Definitioner och förkortningar ....... | 116 |
8
Skr. 2019/20:140 Bilaga
En framtidssäkrad bolagsportfölj
Förord Regeringens förvaltning
Under våren 2020 har det nya corona- viruset spridit sig världen över och drabbat både människor och företag.
Många svenska företag har fått se efterfrågan på sina varor och tjänster minska kraftigt. Lika väl har flera bolag med statligt ägande drabbats, exem- pelvis på grund av att människor blivit tvungna att ändra sina resvanor för att begränsa smittspridningen. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att mildra coronavirusets effekter på jobb och företag. Det gör vi för att vi som samhälle, den dag krisen är över, ska kunna komma tillbaka, så snabbt och så starkt som möjligt.
Det är en prövande tid för många men jag känner också stor stolthet över alla de hjälteinsatser som genomförs i sam- hället. Flera bolag med statligt ägande har fått ta ännu ett kliv framåt och fungerar i dag som viktiga verktyg för att försöka lindra effekterna, exempel-
vis har Almi fått utökade resurser för att stödja små- och medelstora företag. Vi har dock sett många olika slags ini- tiativ från bolagen där de försöker att bidra på de sätt som de kan. Vatten- falls donation av munskydd till vården är bara ett av många exempel.
Statens ägarpolicy
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de sär- skilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att uppnå detta är det av största vikt att bolagen förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt.
Under 2019 inledde vi ett reviderings- arbete av statens ägarpolicy och till- hörande riktlinjer. Detta arbete resul- terade i att regeringen i februari 2020 beslutade om en uppdaterad version av statens ägarpolicy och regeringens
principer för bolag med statligt ägande. I den nya ägarpolicyn har kraven på bolagen skärpts inom flera viktiga områden. Den nya ägarpolicyn inne- håller bland annat krav på att bolagen ska bedriva ett ansvarsfullt säkerhets- arbete. Dessutom ska den statligt ägda bolagsportföljen arbeta för omställ- ningen till ett samhälle utan utsläpp av växthusgaser. Bolagen åläggs att han- tera klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter transparent och sätta tydliga strategiska mål i riktning mot långsiktigt hållbart värdeskapande.
Genom att ställa krav på arbets- rättsliga villkor hos leverantörer och underleverantörer ska bolagen med statligt ägande också säkerställa ordning och reda i leverantörsledet. Som förvaltare av en av Sveriges största bolagsportföljer ska vi agera med gott exempel och vara tydliga med att det är schyssta villkor som gäller.
”Vi anser att våra bolag är redo för detta nästa steg, att fullt ut integrera hållbart värde skapande i sina strategier.”
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 1
9
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Förord
”Bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete.”
Hållbart värdeskapande
Hållbart företagande har länge varit en central del i statens ägarstyrning och i och med den nya ägarpolicyn tar vi nu nästa steg.
Ett långsiktigt och hållbart värde- skapande förutsätter att bolag beaktar och hanterar för verksamheten väsent- liga aspekter samt intar ett strategiskt förhållningssätt till dessa aspekter. Staten som ägare har särskilt identi- fierat vissa områden inom vilka det är av stor vikt att bolagen med statligt ägande har ett aktivt arbete för att uppnå ett hållbart värdeskapande. Dessa innefattar bland annat ett håll- bart företagande och hantering av digitaliseringens möjligheter och risker. Det är sedan styrelsens ansvar att utveckla bolagets övergripande strategi och fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.
Med andra ord så rör vi oss från att styrelserna tidigare beslutat om sär- skilda strategiska mål för hållbart företagande till ett mer övergripande förhållningssätt. Styrelserna ombeds att beakta de aspekter som är väsent- liga för bolagets verksamhet och som en del i utformningen av bolagens strategier målsätta dessa. Vi anser att våra bolag är redo för detta nästa steg, att fullt ut integrera hållbart värde- skapande i sina strategier.
Ansvarsfullt säkerhetsarbete
För staten som bolagsägare är det viktigt att förstå väsentliga risker som bolag med statligt ägande är exponerade mot och hur dessa hanteras. Under 2019 genomförde därför bolagsförvaltningen vid Näringsdepartementet en genom- lysning av bolagens införande av den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Eftersom regeringen även velat lyfta fram att det är av särskild vikt att bolagens skyddsvärda tillgångar har ett tillfredsställande skydd, så ingår numera också säkerhet som ett avsnitt i ägarpolicyn. Det anges att bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvars- fullt säkerhetsarbete.
Minskad klimatpåverkan
För regeringen har det under lång tid varit viktigt att bolag med statligt ägande arbetar för minskad klimat- och miljöpåverkan. Genom den nya ägarpolicyn så höjer vi ambitionen ytterligare. Exempelvis ska bolagen arbeta för identifiering, bedömning, hantering och transparent redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Detta kommer att säkerställa att våra bolag även fortsättningsvis kommer att ligga i framkant inom området.
Bolagen med statligt ägande ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatområdet. I denna verksam- hetsberättelse kan ni läsa om flera olika innovativa satsningar som be- drivs inom portföljen och som bidrar i omställningen till en grön ekonomi.
Det är också positivt att se att den klimatanalys som genomfördes under året för den statliga bolagsportföljen visade på en hög medvetenhet om kli- matfrågan över lag, och att frågan står högt upp på agendan hos många stat- ligt ägda bolag. Vi har även kunnat se en minskning av portföljens klimat- påverkan över tid.
Positiv resultatutveckling
Resultatmässigt var 2019 ännu ett starkt år för portföljen och de flesta nyckeltal utvecklades i rätt riktning.
Nettoomsättningen ökade med
6,4 procent och uppgick till närmare
405 miljarder kronor. Periodens resultat ökade till cirka 47 miljarder kronor. Bolagen med statligt ägande ger årligen viktiga bidrag till statskassan och för verksamhetsåret 2019 uppgick statens utdelningar till sammanlagt 17,6 mil- jarder kronor. De största utdelningarna kommer från LKAB och Vattenfall.
Värdeutvecklingen för portföljen var också positiv, om än lägre än för börsen. Bedömt portföljvärde per utgången av 2019 om 640 miljarder kronor innebar en värdeökning om 10 miljarder kronor under året.
Med det sagt kommer utvecklingen i år, både för den statliga bolagsport- följen liksom för många privatägda bolag, troligen bli en helt annan med anledning av den rådande pandemin.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla engagerade styrelser, led- ningar och anställda i bolagen med statligt ägande. Både för era insatser under 2019 och så här långt under denna svåra tid. Tillsammans säker- ställer vi alla att den statliga bolags- portföljen skapar värden för det sven- ska folket, både i dag och i morgon.
Ibrahim Baylan Näringsminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande
2 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
10
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Viktiga händelser 2019 Regeringens förvaltning
Viktiga händelser 2019
Statens ägarpolicy har reviderats
I syfte att säkerställa att statens ägar policy utgör ett relevant och aktuellt ramverk för ägarstyrningen av bolagen med statligt ägande har ett reviderings arbete genomförts. Kraven på bolagen har skärpts inom flera viktiga områden för att den statligt ägda bolagsport följen fortsatt ska visa vägen mot lång siktigt hållbart värdeskapande. De huvudsakliga förändringarna beskrivs på sidan 14.
■ Läs mer på sidorna 14 och 98–113.
Elektromobilitetslabbet SEEL
EUkommissionen beslutade att god känna Sveriges ansökan om stöd för uppbyggnaden av elektromobilitets labbet SEEL (Swedish Electric Trans port Laboratory AB) som ägs av det statliga forskningsinstitutet RISE tillsammans med Chalmers tekniska högskola. Godkännandet görs inom ramen för ett så kallat ”viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse” (IPCEI). I projektet, som beräknas pågå till 2031, ingår 17 deltagare från sju medlemsstater och omfattar totalt 3,2 miljarder euro i statligt stöd.
■ Läs mer på sidan 9.
Säkerhet i fokus
Bolag med statligt ägande äger till gångar som behöver skyddas mot handlingar med ont uppsåt. Under 2019 genomfördes en genomlysning av bolagens införande av den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585). Den nya säkerhetsskyddslagen med för skarpare krav vad gäller säkerhets skyddsanalys samt skyddsåtgärder för säkerhetskänslig verksamhet och information.
■ Läs mer på sidan 37.
Staten ensam ägare i Visit Sweden
Riksdagen bemyndigade regeringen att förvärva Svensk Turism Aktie bolags aktier i V.S. VisitSweden AB (Visit Sweden) och som likvid för för värvet erlägga noll kronor. Nya förut sättningar och en förändrad marknad gör att bolaget möter andra utmaningar i dag än tidigare. Därför beslutade Svensk Turism att överlåta sin ägar andel i Visit Sweden till svenska staten.
Omorganisation och målprojekt
En ny spelreglering trädde i kraft den 1 januari 2019. Ensamrätten för vissa spel upphörde, ett licenssystem och nya skatteregler infördes. Inför omregleringen genomfördes en om organisation av koncernen Svenska Spel som delades in i tre affärsom råden med separata spelkonton och kunddatabaser. Under året beslutades om nya ekonomiska mål och uppdrags mål för Svenska Spel. Fastställande och uppföljning av ekonomiska mål och uppdragsmål är ett viktigt styr ningsverktyg för staten som ägare.
■ Läs mer på sidorna 19–25 och 73.
Riksrevisionens granskning
RiR 2019:7 Riksrevisionen har granskat om regeringens och Almi Företagspartner AB:s (Almi) arbete med Almis uppdrag om kvinnors företagande bidrar till att uppfylla det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet. Gransknin gen anger att Almi och dess dotter bolag strävar efter att utföra uppdraget om kvinnors företagande på ett sam stämmigt och konsekvent sätt. Dock påpekas att det råder otydligheter i regeringens styrning av uppdraget och i Almis återrapportering till regeringen. Riksrevisionen rekommenderar rege ringen att bland annat överväga en omformulering av Almis uppdragsmål och efterfråga mer detaljerad redo visning avseende hur verksamheten når kvinnor.
Regeringen har under 2019 redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i en skrivelse till riksdagen (skr. 2018/19:123). Mot bakgrund av rap porten har även Almis ägaranvisning förtydligats vid årsstämman 2020.
RiR 2019:36 Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypoteks kassans verksamhetsform är ändamåls enlig och lämplig. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 2019/20:108) redovisat vilka åtgärder som avses vid tas med anledning av gransknings rapporten.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 3
11
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Utveckling 2019
Utveckling 2019
Omsättning
Den konsoliderade nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade med 6,4 procent under 2019 jämfört med helåret 2018 och uppgick till
371,2 (348,8) miljarder kronor. Netto- omsättningen för helåret 2019 inklu- sive intressebolagen1 ökade med 6,4 procent och uppgick till 404,9 (380,7) miljarder kronor.
Ökad omsättning i Vattenfall, LKAB och Telia Company är de främsta anledningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls net- toomsättning ökade med 9 procent (7 procent exklusive valutaeffekter) eller 14,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av högre erhållna priser till följd av prissäkringar, en ökad försäljning i Norden, Tyskland, Frankrike och Nederländerna (posi-
tiva priseffekter) samt högre produk- tion inom rörelsesegmentet Wind. LKAB:s omsättningsökning, 5,4 mil- jarder kronor, förklaras främst av högre järnmalmspriser och en starkare dol- larkurs. Telia Companys omsättning ökade till följd av positiva valutakurs- förändringar och positiva effekter från förvärv och avyttringar.
Vattenfall svarar för 44,8 (43,6) pro- cent av nettoomsättningen i den stat- liga bolagsportföljen respektive 41,1 (39,9) procent om intressebolagen inkluderas.
Ett antal bolag minskade sin omsättning, exempelvis Lernia och Infranord. En bidragande orsak till Lernias minskade omsättning var lägre intäkter inom bemanning och
lägre deltagarvolymer i utbildnings- verksamheten.
Resultat och utdelning
Rörelseresultatet för helåret 2019 ökade och uppgick till 60,0 (49,1) miljarder kronor. Det förklaras främst av högre rörelseresultat för LKAB och Vattenfall. Rörelseresultatet för LKAB ökade med 4,9 miljarder kronor. Kostnadsnivån, exklusive avsättningar för samhällsomvandling och volymeffekter, var dock högre än föregående år, främst orsakat av satsningar på utvecklingsprogram, prospektering, ökat underhåll och bergförstärkning.
Resultatet efter skatt för helåret 2019 ökade och uppgick till 46,5 (38,9) mil- jarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter
1) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.
Nettoomsättning | Omsättningsfördelning |
Exklusive intressebolag | Mdkr Inklusive intressebolag, jan–dec 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
| 371,2 |
| |
|
|
|
|
|
|
| 348,8 |
| ||
| 323,2 |
| 321,1 |
| 324,2 |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 2016 2017 2018 2019
Övriga
18,4%
Samhall 2,3% Apoteket 5,0% LKAB 7,7%
Systembolaget 8,0%
Vattenfall 41,1%
Telia | PostNord |
Company | 9,5% |
| |
8,1% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utdelningar |
|
|
|
|
|
|
| Mdkr | ||||||||
Bruttoinvesteringar |
|
|
|
| Mdkr Avkastning på eget kapital | % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| 50,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20,2 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 49,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 19,9 |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 12,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 12,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
| 43,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 17,6 |
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
| 42,4 |
|
| 42,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 11,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 15,4 |
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 13,6 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,4 |
| -1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
Bruttoinvesteringarna ökade med 18,0 procent och uppgick till 49,9 (42,3) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde mer än hälften av de totala bruttoinvestering arna, ökade med 22,4 procent och uppgick till 26,8 (21,9) miljarder kronor.
Avkastningen på eget kapital uppgick till 12,7 (11,1) procent.
Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2019 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 17,6 miljarder kronor.
4 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
12
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Utveckling 2019 Regeringens förvaltning
skatt kom från Vattenfall, LKAB, Akademiska Hus och Telia Company. PostNords resultat efter skatt för helåret 2019 förbättrades till följd av effektiviseringar av brevverksamheten samt tillväxt inom e-handel, men med ett resultat på -0,2 (-1,1) miljarder kro- nor hade bolaget störst negativ påver- kan på det konsoliderade resultatet.
För verksamhetsåret 2019 uppgår utdelningarna från bolagen med statligt ägande till 17,6 (19,9) miljarder kronor. Störst utdelningar kommer från LKAB och Vattenfall, 6,1 res- pektive 3,6 miljarder kronor.
Hållbart företagande
utsläpp, Scope 1-2), uppgick till cirka 20,1 (24,3) miljoner och motsvarade en minskning med 17,4 procent jäm- fört med föregående år.1 Vattenfall står för cirka 92 procent av utsläppen och tillsammans med LKAB, SAS, PostNord och Akademiska Hus står dessa fem bolag för mer än 99 procent av portföljens totala klimatpåverkan.
Olycksfallsfrekvensen på portfölj- nivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med miljoner antal arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 7,8 (7,6)2.
Under året inträffade 2 (7) arbets- relaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer. Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 56,3 (49,3) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalinten- siva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneut- betalningarna.
1)Baseras på information som rapporterats
in till Regeringskansliet och exkluderar 9 bolag som ej haft denna statistik tillgänglig.
2)Ett antal bolag har exkluderats då de ej haft denna information tillgänglig.
I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med inter- nationell praxis.
Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt i ton CO2- ekvivalenter (direkta och indirekta
Redovisad effektiv skatt, totalt1
Mdkr | 2019 | 2018 |
Skatt på redovisat resultat före skatt (enligt gällande inkomstskattesats) | 13,6 | 12,4 |
Redovisad effektiv skatt | 11,9 | 8,2 |
|
|
|
1)I tabellen presenteras dels skatt på "resultat före skatt" enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen.
Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Sammanställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.
Resultat efter skatt |
|
|
|
|
|
|
| Mdkr | |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 46,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 38,3 |
|
|
|
| 38,9 |
| |||||
-1,6 |
| -4,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 |
| ||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
Resultat efter skatt |
|
|
|
|
|
|
| Mnkr | |||||||||||
Bolag med störst resultatpåverkan, | |||||||||||||||||||
jan–dec 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
| Vattenfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 14 861 |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
| LKAB |
|
|
|
|
|
|
| 10 173 |
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
| Akademiska Hus |
|
|
|
|
| 5 658 |
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
| Telia Company |
|
|
| 2 784 |
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
| Svenska Spel |
|
|
| 2 716 |
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
| SBAB |
|
| 1 788 |
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
Specialfastigheter |
|
|
| 1 717 |
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
| Övriga |
|
|
|
|
|
| 6 810 |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
| Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 46 507 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolag med statligt ägande, totalt1, 2
Mdkr | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag) | 371,2 | 348,8 | 324,2 | 321,1 | 323,2 |
|
|
|
|
|
|
Nettoomsättning inkl. intressebolag | 404,9 | 380,7 | 354,6 | 353,1 | 356,0 |
(inkl. ev. anslag) |
|
|
|
|
|
Resultat före värdeförändringar | 54,5 | 43,7 | 47,8 | 20,8 | 11,3 |
Värdeförändringar | 5,6 | 5,0 | 5,9 | 5,6 | 5,2 |
Rörelseresultat (EBIT) | 60,0 | 49,1 | 53,7 | 26,4 | 16,5 |
Resultat före skatt | 56,5 | 44,9 | 47,6 | 20,1 | 10,7 |
Resultat efter skatt | 46,5 | 38,9 | 38,3 | 4,7 | 1,6 |
Bruttoinvesteringar | 49,9 | 42,3 | 42,4 | 43,5 | 50,9 |
Kassaflöde från löpande verksamhet | 45,3 | 65,7 | 51,3 | 46,5 | 61,7 |
(exkl. SEK och SBAB) |
|
|
|
|
|
Summa eget kapital | 381,2 | 361,3 | 342,3 | 312,9 | 339,2 |
|
|
|
|
|
|
Balansomslutning | 1 701,4 | 1 637,0 | 1 497,1 | 1 469,0 | 1 488,9 |
|
|
|
|
|
|
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental) | 108 | 109 | 109 | 111 | 120 |
|
|
|
|
|
|
Antal anställda inkl. intressebolag (tusental) | 129 | 134 | 130 | 137 | 146 |
|
|
|
|
|
|
Utdelning | 17,6 | 19,9 | 20,2 | 13,6 | 15,4 |
|
|
|
|
|
|
Uppskattat värde3 | 640 | 630 | 570 | 510 | 430 |
|
|
|
|
|
|
Avkastning på eget kapital (%) | 12,7 | 11,1 | 12,0 | 1,6 | 0,4 |
|
|
|
|
|
|
Soliditet (%) | 22,4 | 22,1 | 22,9 | 21,3 | 22,8 |
|
|
|
|
|
|
Direktavkastning (%) | 2,8 | 3,2 | 3,6 | 2,8 | 3,6 |
|
|
|
|
|
|
1)Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups tidigare dotterbolag Boxer redovisas som resultat från avvecklad verksamhet/verksamhet under avyttring 2016 och 2015.
2)SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet sedan 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent.
3)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 5
13
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Värdeutveckling
Positiv värdeutveckling
Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sekto rerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/ energi är den dominerande sektorn med omkring 49 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, telekom och infrastruktur.
En värdering av bolagen och port- följen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som hel- het. I enlighet med värderingspraxis beaktas i värderingen all publik infor- mation som var tillgänglig vid värde- ringstidpunkten. Detta innebär att effekterna av det nya coronaviruset inte avspeglas i de finansiella prog- noser som ligger till grund för värde- ringen och påverkar därmed inte port- följvärdet per den 31 december 2019.
Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkastningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som relativ- värdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara börsnoterade bolag justerat för skill- nader i värdedrivare och risk), där
metoderna kalibreras mot varandra. Vid värderingstidpunkten reflekterar inte heller observerbara värdemultiplar för de börsnoterade jämförelsebolagen, vilka utgör grunden för relativvärde- ringen, effekterna från det nya corona- viruset. Fastighetsbolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.
Värdeutveckling 2015 till 2019
Vid utgången av 2019 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 640 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner är det en ökning med cirka 210 miljarder kro- nor, eller 49 procent, sedan 2015 då portföljen värderades till cirka 430 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 35 pro- cent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala samman- sättning är utvecklingen dock inte helt
jämförbar vad avser bland annat risk- exponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslu- tade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholms- börsen i viss mån blir missvisande.
Portföljens värdeökning, rensat för försäljningar, om 210 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vatten- fall och LKAB ingår. Det är den do- minerande sektorn i portföljen även om vikten har fluktuerat under den senaste femårsperioden. Sedan 2015 har innehaven i sektorn basindustri/ energi ökat i värde från cirka 140 mil- jarder kronor till cirka 310 miljarder kronor. Som en följd av värdeutveck- lingen, justerat för transaktioner, har sektorns andel av den totala statliga bolagsportföljen ökat från cirka 33 procent 2015, som varit den lägsta
Totalavkastning1
Statliga bolagsportföljen | Investor |
|
|
|
|
| Industrivärden |
| OMX Stockholm GI |
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
| 35,0 | 34,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||
22,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 33,0 |
|
|
| 23,0 |
| 18,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
| 14,4 |
| 14,1 |
| 4,5 | 7,0 |
| 13,4 |
| 16,0 |
|
|
|
| 5,0 |
|
|
|
|
| 10,0 |
| 9,8 |
| 9,0 |
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
%
2015
2016 2017
2018
2019
Ø 12,7 2
-1,0 | -1,0 | -9,0 |
|
|
4,3 | ||||
Källa: FactSet och respektive bolags hemsida. |
|
| - | |
1)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar.
Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden (liksom för Statliga bolagsportföljen) avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.
2)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.
6 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
14
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Värdeutveckling Regeringens förvaltning
noteringen under perioden, till knappt 49 procent av värdet vid utgången av 2019.
Sektorerna telekom och tjänster har haft en negativ utveckling sedan 2015. Värdeminskningen om totalt knappt 20 miljarder kronor för dessa sektorer beror bland annat på börsutvecklingen för Telia Company som var negativ under 2019, och en lägre värdering av Svenska Spel till följd av en svag spel- marknad under 2019 och därav också sjunkande börskurser för noterade spelbolag med verksamhet på den svenska spelmarknaden.
Sektorer i den statliga bolagsportföljen som har utvecklats väl sedan 2015 är framför allt fastighets- och infrastruk- tursektorerna. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på nybyggna- tioner inom Akademiska Hus samt en generellt god utveckling på fastighets- marknaden. Inom infrastruktursek- torn har bland annat Swedavia utveck- lats väl. I samband med värderingen 2016 så ändrades värderingsmetodi- ken för Svedab, från att tidigare ha värderat innehavet till bokfört eget kapital marknadsvärderas bolagets tillgångar genom avkastningsvärd- ering. Förändringen bidrog i hög grad till värdeökningen av sektorn infra- struktur mellan åren 2015 och 2016.
Värdeutveckling 2019
Under 2019 ökade värdet på den stat- liga bolagsportföljen med cirka 10 mil- jarder kronor, eller knappt 1,5 procent, jämfört med föregående år. Som jäm-
förelse steg Stockholmsbörsen under samma period med 29,5 procent. Utdelningar till staten under 2019 uppgick till 19,9 miljarder kronor, vilket innebar en totalavkastning om cirka 4,5 procent under 2019, jämfört med 14,1 procent 2018. Historisk total- avkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagrammet på sidan 6.
Den största värdeförändringen i den statliga bolagsportföljen under det senaste året stod basindustri/energi- sektorn för. Tillsammans med sek- torerna fastighet och transport, som också utvecklades väl under 2019, summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till cirka 43 miljarder kronor.
Innehaven i sektorn basindustri/ energi värderades vid utgången av
2019 till cirka 310 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring
33 miljarder kronor, eller 12 procent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräknade värdet beror framför allt på en högre värdering av Vatten- fall, som liksom energisektorn gene- rellt hade en stark utveckling under året, samt en högre värdering av LKAB driven av fortsatt gynnsamma mark- nadsförhållanden och goda produk- tionsvolymer.
Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2019 till cirka 80 mil- jarder kronor, vilket är en ökning med omkring 6 miljarder kronor,
eller 9 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och den gynnsamma utvecklingen på fastighetsmarknaden i stort.
Vid utgången av 2019 uppgick värdet i sektorn transport till knappt 20 mil- jarder kronor, vilket är en ökning med cirka 4 miljarder kronor, eller 25 pro- cent, jämfört med föregående år. Ut- över en svagt positiv värdeutveckling av PostNord bidrog utvecklingen för SJ, med hög resandetillväxt under hela 2019, till sektorns värdeökning.
Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskattades vid utgången av 2019 till cirka 230 miljar- der kronor, vilket är en minskning med omkring 30 miljarder kronor. Den negativa värdeutvecklingen relat- erar främst till sektorerna telekom, tjänst och konsument, med negativ värdeutveckling av innehavet i Telia Company, samt Svenska Spel och Systembolaget.
Kursutveckling börsnoterade innehav
Under 2019 minskade värdet på inne- havet i Telia Company med 4,1 procent. Värdet av innehavet i SAS minskade med 26,5 procent. Sammantaget minskade värdet på de börsnoterade innehaven med 4,5 procent eller
3,1 miljarder kronor.
Värdeutveckling 2015–2019
Per sektor (justerat för transaktioner)3, 4
570
510
430
630 640
| Mdkr |
Basindustri/ |
|
Energi | (LKAB, Sveaskog, Vattenfall) |
Telekom | (Telia Company) |
Tjänst | (APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning |
| Sverige, Orio, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel) |
Fastighet | (Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter, |
| Statens Bostadsomvandling, Vasallen) |
Finans | (Almi Företagspartner, Saminvest, SBAB, SEK, |
| Svenska Skeppshypotek, Swedfund) |
Konsument | (Apoteket, Systembolaget) |
Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)
Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)
2015 2016 2017 2018 2019
Källa: Näringsdepartementet.
3)Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.
4)Sedan början av 2017 utgör Saminvest moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 7
15
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Fallstudier
Mångdimensionellt värdeskapande
Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i fram kant inom hållbart företagande och genomför kontinuer ligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.
Med värdeskapande som övergripande | föredömligt inom området hållbart | de sin konkurrenskraft, vilket är |
mål för bolagsförvaltningen är håll- | företagande, vilket inkluderar ett | en förutsättning för att de fortsatt |
bart företagande en central del av | strategiskt och transparent arbete | ska vara framgångsrika. |
regeringens bolagsstyrning. Bolagen | med samarbete i fokus. När bolagen |
|
med statligt ägande ska agera | etablerar hållbara strategier stärker |
|
HYBRIT fortskrider – byggnation av världsunik testanläggning
LKAB 2016 gick LKAB, SSAB och Vattenfall samman för att skapa HYBRIT – ett initiativ som strävar efter att revolutionera järn och stålproduktionen. Målet är att ha världens första fossilfria ståltill verkning där koldioxidutsläppen nästan helt elimineras till 2035.
En fossilfri stålproduktion startar i gruvan och därför arbetar LKAB intensivt med hur nästa genera tions pelletsverk ska utformas.
Under året startades bygget av en världsunik testanläggning där fossila bränslen ska ersättas med biobränsle för att nå en fossilfri produktion av järnmalmspellets.
Investeringen i testanläggningen för bioolja i Malmberget är en viktig milstolpe i HYBRIT:s initiativ och utvecklingsresa för en fossilfri pelletstillverkning och beräknas stå klar 2020. De första testerna ska genomföras fram till 2021.
Naturvårdsverket tilldelade under året HYBRIT miljömålspriset för ”mod och tempo”. Miljömålspriset är instiftat av Naturvårdsverket för att uppmärksamma och be löna ambitiöst och framgångsrikt miljöarbete som bidrar till att nå Sveriges miljömål.
Svenskt spelansvar på export
SVENSKA SPEL Playscan, Svenska | vilket i sin tur ger djupa insikter | beroende genom Svenska Spels |
Spels verktyg för att identifiera | kring riskspelande. | Forskningsråd. Under 2019 be |
och kommunicera med riskspe |
| viljades 5 miljoner kronor till fem |
lare, sprider sig internationellt. | För Svenska Spel ligger fokus | nya forskningsprojekt. |
Efter avtal med norska spelbo | på att erbjuda en kombination |
|
laget Norsk Tipping, franska La | av spelglädje och spelansvar, | Svenska Spel vann under året |
Française des Jeux och svenska | där båda delarna är viktiga för | Swedish Gambling Award i kate |
Miljonlotteriet så har nu även | ett långsiktigt värdeskapande. | gorin hållbarhet för bolagets om |
schweiziska Société de la Loterie | I syfte att skapa trygga och säkra | sorgssamtal, där bolaget ringer |
de la Suisse Romande valt att | spelmiljöer agerar Svenska Spel | upp spelare som kan ligga i risk |
använda Playscan. Genom att | proaktivt när det gäller spelansvar. | zonen och informerar dem om |
Playscan finns hos flera stora | Förutom att utveckla sitt spel | pausfunktioner, gränser och var |
spelbolag så analyseras årligen | ansvarsverktyg stödjer bolaget | de kan få ytterligare hjälp. |
uppemot sex miljoner spelare | även svensk forskning om spel |
|
8 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
16
Gröna obligationer lockar investerare
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Fallstudier Regeringens förvaltning
SBAB Hållbar finansiering har blivit en viktig del i många stat liga bolags verksamhet. SBAB emitterade under året Sveriges första säkerställda gröna obli gation med bolån som säkerhet och med en emissionsstorlek på 6 miljarder kronor är det också den största gröna obligationen som är emitterad på den svenska marknaden. Akademiska Hus, LKAB, Swedavia och Vattenfall har alla för första gången emitte rat en grön obligation. SEK emit terade en grön obligation om
1 miljard kronor. Pengarna från emissionen kommer att använ
das för att finansiera export av svensk miljöteknik och miljökun nande. Jernhusen har emitterat fyra gröna obligationer om totalt 1,8 miljarder kronor under peri oden för att finansiera investe ringar i hållbara fastigheter.
Bolagsförvaltningen inom Reger ingskansliet anordnade 2019 en nätverksträff på temat Gröna obligationer för bolagen med stat ligt ägande. SBAB, Specialfastig heter och Sveaskog informerade alla om sitt arbete med denna finansieringsform och de initiativ som bolagen bedriver.
En elektrifierad transportsektor
RISE EUkommissionen be slutade i december 2019 att godkänna Sveriges ansökan om stöd för uppbyggnaden av elektromobilitetslabbet SEEL
Utvecklingsarbete inom säkerhetsfrågor och arbetsmiljö
(Swedish Electric Transport
AKADEMISKA HUS var en av de aktörer som såg behovet av och tog initiativ till en branschgemen sam organisation för säkrare byggarbetsplatser. 2017 bildades organisationen Håll Nollan som nu har över 70 medlemmar. På relativt kort tid har Håll Nollan etablerat sig som en viktig aktör och ett samlande forum i bran schen för att sätta fokus på frå gor kring säkerhet. Under 2019 har Akademiska Hus medverkat i en rad aktiviteter inom Håll Nollan, exempelvis ledarskaps utbildning i säkerhetskultur samt framtagande och genomförande av utbildning inom säkrare arbetsmiljö för byggherrar.
Under året anordnade även bolagsförvaltningen inom Reger ingskansliet en nätverksträff på temat Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för bolagen med statligt ägande där bl.a. Akade miska Hus deltog och informe rade om sitt säkerhetsarbete.
Håll Nollans arbetsmiljöpris dela des ut för andra året i rad under
våren 2020 för att inspirera, uppmärksamma och driva på utvecklingen av ett arbetsmiljö arbete som främjar säkerheten inom bygg och fastighets branschen. Priset gick denna gång till teamet i Nya Ångström etapp 4, ett byggprojekt som uppförs åt Uppsala universitet. Bakom det lyckade säkerhets arbetet står byggherren Akade miska Hus tillsammans med entreprenören NCC. Bolaget har därutöver också tilldelats det prestigefyllda priset Årets Bygge 2020. För andra året i rad till delades priset en byggnad uppförd av Akademiska Hus, denna gång för Studenthuset vid Linköpings universitet.
Laboratory AB) som ägs av RISE tillsammans med Chal mers. Godkännandet görs inom ramen för ett så kallat ”viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse” (IPCEI) som EU bildat för att främja batteriproduktionen inom den europeiska unionen.
SEEL är en nationell testbädd för att utveckla nästa gene rations hållbara innovativa lösningar för elbilar, lastbilar, bussar och andra elfordon såsom elfartyg, inklusive batte riutveckling. SEEL kommer att bli ett av få testcenter i Europa som kan tillhandahålla prov ning för alla de delar som elek trifierade transporter kräver.
Satsningen på SEEL syftar också till att stärka svensk fordonsindustris konkurrens kraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller inno vationer inom transportsek torn. Labbet väntas stå färdigt under 2022.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 9
17
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Fallstudier
Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen
Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digital iseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.
Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med stat- ligt ägande aktivt ska utnyttja digital- iseringens möjligheter i sitt värde- skapande, samt hålla noggrann kon- troll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera
vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft.
Bolagsförvaltningen har skapat utry- mme för att diskutera digitaliserings- frågor under ägardialoger och tidigare även anordnat olika nätverksträffar
mellan bolagen på temat digitalisering, i syfte att inspirera och uppmuntra kunskapsutbyte mellan bolag med statligt ägande.
År 2019 inrättades ett CIO-nätverk för bolagen med statligt ägande. System- bolaget och PostNord har varit värdar för de två första träffarna.
Utbildning inom it-säkerhet en viktig digitaliseringsfråga
Digitalt underhållssystem
SPECIALFASTIGHETER Inom fastighetsbranschen är fastig hetsautomation en av de största digitaliseringsfrågorna och för Specialfastigheter är säkerheten kring detta en prioriterad och ständigt pågående del i digital iseringsarbetet. Kompetens, medvetenhet, intresse och enga gemang hos medarbetarna är nyckelfaktorer i säkerhetsarbe tet. Tillsammans med FOI, som är experter på bedömning av informationssäkerhetsrisker och som genomför övningar och utbildningar inom itsäkerhet, har Specialfastigheter därför tagit fram en säkerhetsutbild
ning inom fastighetsautomation för medarbetare inom drift och förvaltning, projekt och utveck ling, it samt ledning och styrelse. Syftet är att skapa förståelse för cyberhot och hur dessa kan motverkas. Cybersäkerhet är en process, inte ett projekt, som hela tiden måste utvärderas, förbättras och rapporteras. Kontinuitetsplanering är den viktigaste åtgärden, men även robusta itsystem och arkitektur, övervakning i egna nät, kravställ ning vid upphandling och instal lation, kontroll och revision samt utbildning är grundläggande aktiviteter.
GÖTA KANALBOLAG har under 2019 implementerat ett digitalt underhållssystem fullt ut som hjälper företaget att driva ett proaktivt underhålls arbete och ha kontroll på en 19 mil lång utomhusanlägg ning. Programmet används av personal ute i fält och stödjer t.ex. ronderingskontroller som en del av bolagets arbete med dammsäkerhet. Initiativet ver kar som en del i bolagets lång siktiga strategiska arbete med en trygg och säker anläggning för både personal och besö kare. Samarbetet internt knyts effektivt ihop då alla funktio ner använder systemet och åtgärder lätt fördelas mellan medarbetarna i företaget.
10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
18
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Fallstudier Regeringens förvaltning
112-appen – trygghet i mobilen |
|
| |
|
| förbättras nu träffsäkerheten | |
|
| från hektaret ner till metern | |
|
| och det ger bolaget bättre för | |
|
| utsättningar att snabbt hitta den | |
|
| hjälpsökande och i förlängningen | |
|
| rädda liv. | |
|
| Appen arbetar även förebygg | |
|
| ande. Användaren får via appen | |
|
| snabb, relevant och pålitlig | |
|
| information, såsom VMA, brand | |
|
| eller bilolyckor i närheten vilket | |
|
| gör att användaren kan ta större | |
SOS ALARM har länge arbetat | närmare sin vision om ett tryggare | ansvar och göra medvetna val | |
med metoder och projekt för att | Sverige för alla. | för att hålla sig säker. I dag har | |
kunna förbättra positioneringen i |
| 112appen cirka 1,8 miljoner ned | |
ett nödsamtal. Att snabbt kunna | Genom 112appen tilldelas nu | laddningar vilket är långt över det | |
skicka rätt hjälp, till rätt plats, i rätt | 112operatören den exakta | förväntade resultatet. Det är en | |
tid är ibland livsavgörande. Under | positionen av den hjälpsökande, | indikation på att säkerhet och | |
2019 lanserades 112appen och | något som tidigare inte var möj | trygghet har hög prioritet hos | |
SOS Alarm kom då ett steg | ligt. Genom GPSpositioneringen | det svenska folket. | |
|
|
|
|
|
|
|
|
Digital utveckling för hållbar vinterväghållning |
|
| |
SVEVIA Vägklimatet kan variera | och hur vinterväghållningsåt | och saltanvändning som vardera | |
kraftigt inom ett geografiskt | gärder utförs. Baserat på halk | minskas med cirka 20 procent. | |
område. Innovationsprojektet | bekämpningsprognoser skickas | Beredskapshavare får ökad trygg | |
”Prognosstyrd dynamisk väg | optimerade rutter till föraren och | het i avgörande beslut och trafik | |
drift” har haft som mål att med | saltspridaren får styrfiler. | säkerheten ökar när stressen för | |
information om väglaget, i realtid |
| maskinförare minskar. Initiativet | |
från olika fasta och mobila sen | Svevia ser betydande effekter för | ligger i framkant och följer Svevias | |
sorer, skräddarsy produktions | resursförbrukning, CO2avtryck | långsiktiga hållbarhetsstrategi. | |
åtgärder för att optimera vinter |
|
|
|
väghållningen. |
|
|
|
Svevia som leder ett samverkans |
|
|
|
projekt med externa parter bl.a. |
|
|
|
VTI, Volvo och specialister inom |
|
|
|
vägvädertjänster utvecklar ett |
|
|
|
beslutsstödsystem som ger för |
|
|
|
slag på optimal rutt utifrån aktu |
|
|
|
ellt och kommande väglag. |
|
|
|
Vädertjänster integreras med |
|
|
|
GPS, lednings och uppföljnings |
|
|
|
system för att optimera var, när |
|
|
|
|
|
|
|
| Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 11 | ||
19
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål
20
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Aktivt ägande Strategi och mål
Aktivt ägande
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolags- styrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra riksdagens uppdrag.
Den statliga bolagsportföljen består av 40 helägda och sex delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 640 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 108 000 per soner och cirka 129 000 personer när även intressebolagen inkluderas.
Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en vik tig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrens utsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas.
Av de statligt ägda bolagen har 22 sty cken ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risk tagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professio nell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.
För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsätt ningsvis är en betydande bolagsägare.
Regeringens bolagsstyrning
Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolags styrningsmodellen. Det innebär bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med
bolagsstämman som det högsta be slutande organet. Det innebär också att styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den opera tionella driften av bolagets verksam het. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabellen nedan.
Statens ägarpolicy
I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga prin cipfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy 2020 ingår regeringens principer för bolagsstyrning, princi per för ersättning och andra anställ ningsvillkor för ledande befattnings havare och principer för extern rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt
Ramverket för bolag med statligt ägande
Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.
| Rättsligt ramverk | Verksamhet och uppdrag | Högsta beslutande organ |
|
|
|
|
Bolag med | • Aktiebolagslagen | • Bolagsordningens | Bolagsstämma |
statligt ägande | • Statens ägarpolicy | verksamhetsparagraf |
|
| • Regelverk för emittenter1 | • Ägaranvisning2 |
|
| • Svensk kod för bolagsstyrning |
|
|
|
|
|
|
Börsnoterade | • Aktiebolagslagen | • Bolagsordningens | Bolagsstämma |
bolag | • Regelverk för emittenter | verksamhetsparagraf |
|
| • Svensk kod för bolagsstyrning |
|
|
|
|
|
|
Myndigheter | • Myndighetsförordningen | • Regleringsbrev | Myndighetschef/styrelse |
| • Förordning med instruktion | • Särskilda regeringsbeslut | eller nämnd |
| för myndigheter | om uppdrag |
|
|
|
|
|
1)Gäller för extern rapportering.
2)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 13
21
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Aktivt ägande
Statens ägarpolicy 2020 – en klimatsäkrad bolagsportfölj med schyssta villkor
I syfte att säkerställa att statens ägar policy utgör ett relevant och aktuellt ramverk för ägarstyrningen av bo lagen med statligt ägande har ett revideringsarbete genomförts.
De huvudsakliga förändringarna beskrivs nedan.
Hållbart värdeskapande och strategiska mål
Regeringen fortsätter höja ambi tionen inom hållbart företagande och vill genom ägarstyrningen öka takten i att förflytta bolagen från separata hållbarhetsstrategier till hållbara strategier med ett långsik tigt hållbart värdeskapande i cen trum. Ett viktigt steg i det arbetet är att styrelserna i de statligt ägda bola gen ska sätta tydliga strategiska mål i riktning mot ett långsiktigt hållbart värdeskapande. Den statliga bolags portföljen är viktig i omställningen till ett samhälle utan utsläpp av växthusgaser. Därför införs också ytterligare krav på klimatområdet som innebär att bolagen ska hantera och transparent redogöra för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.
Krav på arbetsrättsliga villkor vid inköp Regeringskansliet uppdrog 2018 åt generaldirektören Rikard Jermsten att utreda förutsättningarna för att ställa krav på kollektivavtalsliknande avtalsvillkor i samband med inköp för bolag med statligt ägande. Utred ningen bedömde att det fanns be hov av en reglering som, i fråga om arbetsrättsliga krav på leverantörer, syftar till att motverka oskäliga arbetsvillkor och som bidrar till ökad enhetlighet mellan de bolag med statligt ägande som är upp handlande myndigheter eller en heter respektive de som inte omfat tas av upphandlingslagstiftningen. Enligt den nya ägarpolicyn ska bola gen med statligt ägande därför, när det är behövligt, ställa vissa krav på leverantörers arbetsvillkor gällande lön, arbetstid och semester, vid inköp som överstiger ett tröskelvärde som f.n. uppgår till cirka 1,4 miljoner kronor. Kraven innebär ett förtyd ligande av de ambitioner som regeringen sedan tidigare har haft, att bolagen med statligt ägande ska arbeta för bl.a. en sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänskliga
rättigheter samt goda och anstän diga arbetsvillkor.
Systematiskt och ambitiöst säkerhetsarbete
Som ett led i att framtidssäkra den statligt ägda bolagsportföljen ställer regeringen nu krav på att bolagen ska bedriva ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhets arbete. Detta bidrar till att skapa långsiktigt hållbara bolag som säkrar viktiga funktioner för sam hället. Av särskild vikt är att de stat ligt ägda bolagen noggrant följer säkerhetsskyddslagen (2018:585) som gäller för verksamheter – eller delar av verksamheter – som har betydelse för Sveriges säkerhet.
Utöver de förändringar som redogörs för ovan har även reger ingens principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare uppdat erats mot bakgrund av nya regler i aktiebolagslagen (2005:551) och Svensk kod för bolagsstyrning kring ersättningar till ledande befattnings havare som följer av implementering av EUdirektiv.
Swedavia är ett exempel på ett bolag som under en längre tid haft ett integrerat och strategiskt angreppssätt till hållbar utveckling. Bolagets modell med kunden i centrum är grunden i verksamheten för att uppnå bolagets långsiktiga strategiska målsättningar.
Det är bara genom att till- växten sker på ett hållbart
sätt som den kommer att kunna vara bestående och värdeskapande
över tid.” Jonas Abrahamsson,
vd och koncernchef, Swedavia
Swedavias måluppsättning |
|
|
|
|
| r utve | ck |
|
|
| ||
|
|
|
|
| ba |
|
|
|
| |||
|
|
|
| ll |
|
|
| li |
|
| ||
|
|
| å |
|
| So | n |
| ||||
|
| H |
|
|
|
| g |
| ||||
|
|
| i |
|
|
| ci |
| ||||
| on |
|
|
|
| a | 75% | |||||
| m |
|
|
|
|
|
| c | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| u |
| ||
85% |
|
| o |
|
|
|
|
|
|
| l |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| v |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t | engagerade | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| l | ||
| k |
|
|
|
|
|
|
|
|
| e |
|
nöjda resenärer |
|
|
| Kund |
| k |
| |||||
E |
|
|
|
| i | ledare och med | ||||||
2025 |
|
|
|
|
| n | ||||||
|
|
|
|
| g | arbetare 2025 | ||||||
|
|
|
|
| Mil |
|
| n |
|
| ||
|
|
|
|
|
| y |
|
|
| |||
6% |
|
|
|
|
| j | öhäns |
|
|
| 5% | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
avkastning på |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
årligen |
|
|
|
|
| 0 ton |
|
| andelen förnybart | |||
operativt kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| flygbränsle 2025 |
fossila koldioxid utsläpp 2020
Statens ägarpolicy – fakta | villkor för ledande befattnings- | att Svensk kod för bolagsstyrning | |
• Statens ägarpolicy beslutades av | havare och (iii) principer för extern | ska tillämpas. | |
rapportering. | • Sedan 2017 beslutas ägarpolicyn | ||
regeringen den 27 februari 2020. | |||
| |||
• Statens ägarpolicy tillämpas i | vid årsstämman i de statligt helägda | ||
• Statens ägarpolicy omfattar reger- | |||
majoritetsägda bolag med statligt | bolagen vilket innebär att policyn | ||
ingens tre principer för bolag med | |||
ägande. I övriga bolag där staten är | bolagsrättsligt utgör en bindande | ||
statligt ägande; (i) principer för | |||
delägare verkar staten i dialog med | instruktion (ägaranvisning) till bola- | ||
bolagsstyrning, (ii) principer för | |||
övriga ägare för att policyn ska till- | gets styrelse. Sedan 2020 omfattar | ||
ersättning och andra anställnings- | |||
lämpas. Statens ägarpolicy innebär | stämmobeslutet de tre principerna. | ||
| |||
|
|
|
14 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
22
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Aktivt ägande Strategi och mål
majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dia log med övriga ägare för att ägarpoli cyn ska tillämpas.
OECD:s riktlinjer för bolags- styrning av statligt ägda företag
Den svenska regeringens förvaltnings principer följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive antikorruption och integritet i statligt ägda företag.
OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att statens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de revide rade riktlinjerna från 2015. Riktlinjer na är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en internationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventionistisk ägare.
Förvaltningsorganisation
Näringsministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt stats råd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvaltningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabel len till höger). Näringsdepartementet har en särskild organisation specialise rad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskap ande i den statliga bolagsportföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrup per, dels av specialister inom bolags analys, hållbart företagande, affärs juridik och styrelserekrytering.
Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och pro fessionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.
Aktivt ägande
Bolagsgrupper
för varje enskilt innehav
Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper. Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärs juridik, styrelserekrytering och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller förändringsagenda varierar bolags gruppens storlek och sammansättning. Sammansättningen bidrar till att grup pen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vilket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling.
I bolagsgrupperna sker analyser av bola gens verksamhet, marknad, konkur renter och hållbart förtagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapan det i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, styrelseförän dringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelnings policyer, samt måluppfyllelse.
Arbete i bolagsstyrelserna
Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som
övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdraget ger bolagsförvaltaren fördjupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsför valtarens kompetens bidrar till bolags gruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förbere delse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolagsförvaltaren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelse ordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styr elsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrningsfrågor och statens
Förvaltningsansvar
Bolagsansvarigt statsråd inom parentes om inte annat anges.
Näringsdepartementet
(sr Baylan)
Akademiska Hus1 Almi Företagspartner Apoteket
Arlandabanan Infrastructure2 Bilprovningen
EUROFIMA2
Green Cargo Göta kanalbolag Infranord Jernhusen3 Lernia
LKAB
Metria
Orio PostNord
RISE, Research Institutes of Sweden Samhall
Saminvest
SAS
SBAB
SEK, Svensk Exportkredit
SJ
SOS Alarm Specialfastigheter3
SSC, Svenska rymdaktiebolaget Statens Bostadsomvandling3 Stiftelsen Industrifonden Stiftelsen Norrlandsfonden Sveaskog
Svedab2
Svenska Skeppshypotek Svenska Spel
Svevia Swedavia Swedesurvey3 Swedfund International Telia Company Teracom Group Vasallen3
Vattenfall Visit Sweden
Ansvarigt statsråd är: 1) sr Ernkrans, U-dep. 2) sr Eneroth, I-dep. 3) sr Bolund, Fi-dep.
Finansdepartementet
(sr Micko)
Miljömärkning Sverige
Kulturdepartementet
(sr Lind)
Kungliga Dramatiska teatern Kungliga Operan Voksenåsen
Socialdepartementet
(sr Hallengren)
APL, Apotek Produktion &
Laboratorier
Systembolaget
Utrikesdepartementet (srLinde)
Sweden House
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 15
23
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Strategi och mål Aktivt ägande
Aktivt ägande
Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.
Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020
Statens ägarpolicy
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| vägle | da |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| nde p |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| :s |
| rin | ci |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| FN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| p |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| er |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| f |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ö |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
| g |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| r |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| n |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| f |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| li |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ö |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| k |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| r |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| c |
|
|
|
|
| Bolagsgrupper |
|
|
|
|
|
| t |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
| e |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| a |
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
| v |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| e |
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| g |
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
| t |
|
|
|
|
|
| för varje enskilt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
| r | u |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| c |
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| h | |||||
|
|
| a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| o |
|
| |||
|
| l b |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| innehav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| m | ||||||
| l |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ä | ||
| å |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Arbete |
|
|
|
|
|
|
| n | ||||
h |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| s | |||||
r |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| k |
ö |
|
|
|
|
| Transparens- |
|
|
|
|
|
| i bolags- |
|
|
|
|
|
|
| l | |||||||||
f |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i | |||||||||||
n |
|
|
|
|
| krav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| styrelserna |
|
|
|
| r | ||||||||
l |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
e |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| g |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| a | |
å |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Aktivt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t | ||
m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ä |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t |
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ägande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i | |
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| h | ||
l |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| g |
b |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| e |
l |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t |
o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nominering |
|
|
|
| e | |||||||
G |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
| Ägardialog |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| r | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| av styrelser |
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| g | |||||||
N |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| : |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| a | |||
F |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t |
| ||
| s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| G |
|
|
|
|
|
|
|
| Mål och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| f | ö | r | e |
| ||||
|
|
| o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
| l |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| la |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
| b |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| a |
|
|
|
|
|
| uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
| l |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| l |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| e |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
| C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| n |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| io |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| t |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| p |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| in |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| lt |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ct |
|
|
|
|
|
| ör | u |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| O |
|
| rf | m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ECD:sriktlinje |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.
Nominering av styrelser
Styrelsen ansvarar för bolag ets organisation och förvalt ning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fast ställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett håll bart värdeskapande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situa tion och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetens försörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelse nomineringsprocess. Läs mer om styrelsenomineringsprocessen på sidan 18. Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansva ret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ord förande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.
Mål och uppföljning
Mål och uppföljning är vik tiga redskap för staten som bolagsägare, se figur på sidan 17. Genom att bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för
att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhälls uppdraget utförs.
För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärs strategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägar dialogen.
Ägardialog
Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majoriteten av de statligt ägda bola gen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Finans departementet, Kulturdepartementet,
Socialdepartementet och Utrikes departementet, se tabell på sidan 15. De olika departementens politiska led ning träffar regelbundet styrelseord föranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägardialogen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som plane ras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen för ett hållbart värdeskapande följs upp inom ramen för ägardialogen. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.
Transparenskrav
Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finansiella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Vid upprättandet av hållbarhetsredovis ning ska bolagen följa de regler om hållbarhetsrapport i årsredovisnings lagen som gäller för större företag. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmän heten och i näringslivet. En aktiv för valtning av de olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.
16 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
24
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Aktivt ägande Strategi och mål
Bolagsstyrningen – mål och uppföljning
Med utgångspunkt i riksdagens beslut bestämmer ägaren genom regeringen bolagens verksamhetsmål i bolagsordningen som beslutas på bolagsstämma.
Ansvar
Riksdag
Ägaren genom regeringen
Bolagsstyrelse
Ägare, styrelse och ledning
Beslutsmandat |
|
|
|
|
|
| Beskrivning | |||
|
|
|
|
|
|
| Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag. | |||
|
| Uppdrag |
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, till- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Ägarpolicy |
|
| ||||||
|
|
|
| lämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrning. | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål syftar till att tyd- |
Ekonomiska |
|
| Uppdragsmål |
| ||||||
mål |
|
|
|
| liggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effektivt och | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| hållbart, samt underlätta uppföljning. Vid fastställandet av de olika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Strategiska mål |
| typerna av mål beaktas att dessa kompletterar och harmoniserar | ||||||
|
|
| med varandra. | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Ägardialog |
|
| uppdraget och de beslutade målen. Regeringen återrapporterar | |||||
|
|
|
| genom en årlig skrivelse till riksdagen där verksamhetsberättelsen | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| för bolag med statligt ägande utgör en bilaga. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Internationella riktlinjer
I statens ägarpolicy framgår att bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för
att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s väg ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksam het analysera de globala hållbarhets målen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verk samhet påverkar och bidrar till.
Kostnader
Kostnaden för förvaltningsorganisa tionen inom Näringsdepartementet uppgick under 2019 till 40,5 (41,1) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finan siell, ekonomisk och juridisk rådgiv ning samt framställandet av verksam hetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 8,2 (15,0) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltnings organisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolags förvaltningen inom andra departe ment inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respek tive departement.
Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet
I propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181), föreslog regeringen bland annat en avveckling och likvidation av Swede survey Aktiebolag för att överföra delar av verksamheten till Lantmäteriet. Riks dagen beslutade i enlighet med rege ringens förslag den 20 juni 2017 (bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333).
Då Swedesurvey inte längre bedriver någon aktiv verksamhet beslutade en extra bolagsstämma 2019 att bolaget ska avvecklas genom frivillig likvida tion. Det finns fem andra nu gällande bemyndiganden att förändra det stat liga ägandet, se tabell nedan.
Förändringar i portföljen
I februari 2018 beslutades att Bostads garanti ska inträda i frivillig likvida tion. Likvidationen av bolaget avsluta des den 19 mars 2019.
Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet
Bolag | Nuvarande | Bemyndigande att | Beslut |
ägarandel, % | förändra ägandet till, % | ||
Bilprovningen | 100 | 0 | prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162 |
|
|
|
|
Lernia | 100 | 0 | prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 |
|
|
|
|
Metria | 100 | 0 | prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333 |
|
|
|
|
Orio | 100 | 0 | prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287 |
|
|
|
|
SAS | 14,8 | 0 | prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220 |
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 17
25
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Aktivt ägande
Styrelsenomineringsprocessen
Förvaltningsorganisationen inom Näringsdepartementet har egna styrelserekryterare vars uppgift bland annat är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamöter1.
Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första stra tegimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekryterarna kom petensbehovet utifrån nuvarande styrelsesammansättning och genom förda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärder ingarna, det vill säga ägarens utvär dering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styr elseordförande och bolagsgrupper nas analyser, till exempel hållbarhets
En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med vd. Styrelsen ska ha rätt samlad kompetens, erfar enhet och bakgrund för att kunna förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Det krävs att varje ledamot har den tid och det engagemang som behövs för upp draget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.
Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehov fastställs kravprofiler för de styrelseledamöter och ordförande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sök processen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekryteringsbas för att ta vara på kompetensen hos såväl kvin nor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Genom att ta in ledamöter med
varierad bakgrund får styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, med syftet att mångfalden ska minska grupptänkandet.
Den politiska förankringen, bered ningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ord förande och styrelseledamöter som ska väljas om och ersättas, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamöter. Bolags ansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.
Varje år väljs omkring 40–60 nya styrelseledamöter. Det innebär att staten över tid byter en person per styrelse och år. Snittstorleken på styrelserna är sju personer, vilket innebär att styrelseledamöter
i genomsnitt sitter sex till sju år.
analysen.
1)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Svenska skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.
Styrelsenomineringsprocessen
Årscykel
Beredning inom
Regeringskansliet
Regeringskanslibeslut2 (nomineringsbeslut, förordnande, instruktion, fullmakt)
Sökprocess
Årsstämma
Kompetensanalys
Styrelsens utvärdering | Ägarens utvärdering |
2) Beslut av bolagsansvarigt statsråd
18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
26
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Ekonomiska mål Strategi och mål
Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning
Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direktavkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara lång- siktiga, ambitiösa och realistiska.
Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsätt ningar som andra aktörer på mark naden och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som över gripande mål. På så vis stärks de stat liga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värdeutveckling och effek tivitet, samtidigt som risken för sned vridning av konkurrensen minskar.
Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursut nyttjande som möjligt är fastställandet av ekonomiska mål. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ända målsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realistiska, uppföljningsbara och ambitiösa.
För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fastställs uppdrags mål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen efter som det särskilt beslutade samhälls uppdraget då kan sättas i relation till
ekonomiskt värdeskapande. En håll barhetsanalys ingår i den fundamen tala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.
De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.
Ekonomiska mål – syfte
Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att
•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,
•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,
•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,
•tillförsäkra ägaren direktav kastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens fram tida kapitalbehov och finansiella ställning, samt
•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
Metod för fastställande av ekonomiska mål
Den viktiga kapitalkostnaden
Den metod som används för att fast ställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapi talkostnaden avgör huruvida avkast ningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital minst motsvara kapitalkostnaden.
En effektiv kapitalstruktur
Därefter fastställs ett kapitalstruktur mål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bolagen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken för delning mellan eget och lånat kapital som är teoretiskt optimalt för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Bransch jämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräkningen, för att hitta
en effektiv och finansiellt motstånds kraftig kapitalstruktur. Kapitalstruktur målet ska vara långsiktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.
Metod för fastställande av ekonomiska mål
Utdelningspolicy
Kostnad för eget kapital |
|
| Lönsamhetsmål |
|
| Konsistensbedömning |
| Förslag |
|
|
|
|
| ||||
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 19
27
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Ekonomiska mål
Swedfunds mål ställer krav på att verksamheten ska vara ekonomiskt bärkraftig och bedrivas på ett för skattebetalarna kostnadseffektivt sätt.
Ett ambitiöst lönsamhetsmål
För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhetsmål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge ägaren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lönsam hetsmålet. Analyser av bolagens affärs planer och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastningsmål (på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål för exempelvis rörelsemarginaler.
En anpassad utdelningspolicy
Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslu tas en utdelningspolicy för bolaget. Utdelningen ska bygga på en förutsäg bar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt attraktiva eller potentiellt lönsamma investerings möjligheter finns för bolaget/n, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investeringsplaner och tillväxtmöjligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.
Vidare kan investeringar där avkast ningen inte direkt uppnår ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkastningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden, betraktas som attraktiva och därför
genomföras. Sammantaget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.
Konsistensbedömning
När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genom föras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformuleringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdel ning samt tillväxt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.
Förslag
Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolagsstämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolagsstämman.
Uppföljning och utvärdering
De ekonomiska målen ska vara fram åtblickande och långsiktiga. Det bety der att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursvängningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid
dessa tillfällen diskuteras både bo lagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar.
Måluppfyllelsen utvärderas i förhål lande till bland annat rådande mark nadsförutsättningar, budget och affärsplan.
Revidering av ekonomiska mål
Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekono miska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomi ska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. Målrevid ering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Efter som de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.
Under 2019 antogs nya ekonomiska mål för Akademiska Hus, Svenska Spel, Swedavia och Swedfund. Mål projekt inleddes även under året för Almi, Jernhusen, Samhall och Sam invest och som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagens årsstämmor 2020.
20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
28
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Samhällsuppdrag Strategi och mål
Om samhällsuppdrag
Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.
Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhälls uppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från samhällsupp draget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsupp draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verksamhet kommersi ell. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveck ling, läkemedelsförsörjning, kapital försörjning och upprätthållande av infrastruktur.
Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktions nedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga. Genom att arbeten skapas i kunduppdrag, på marknads mässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en out nyttjad resurs hos personer med funk tionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsupp draget innebär får Samhall anslag på statsbudgeten.
Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhällsuppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoho lens skadeverkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi Företagspartner och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.
I den statliga bolagsportföljen finns
22 bolag med särskilt beslutade sam hällsuppdrag, se tabell till höger.
22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag
Almi Företagspartner
APL, Apotek Produktion
&Laboratorier Göta kanalbolag
Kungliga Dramatiska teatern Kungliga Operan Miljömärkning Sverige
RISE, Research Institutes of Sweden
Samhall Saminvest
Statens Bostadsomvandling SEK, Svensk Exportkredit SOS Alarm
SSC, Svenska rymdaktiebolaget Sveaskog
Svedab Svenska Spel Swedavia
Swedfund International Systembolaget Teracom Group
Visit Sweden Voksenåsen
Systembolaget har som uppgift att bidra till att begränsa alkoholens skadeverkningar och därigenom förbättra folkhälsan.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 21
29
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Uppdragsmål
Uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden
Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast- ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.
Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade sam hällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad process för att undvika målkonflikt med exempelvis ekonomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubven tionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolags stämman.
Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med
samhällsuppdrag 2017 har en översyn
av processen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resultatet av översynen har inneburit förtydligande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redo visning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Pro cess och metod för fastställande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.
Uppdragsmål – syfte
Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att
•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,
•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,
•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt
•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.
Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål
Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan upp dragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.
Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska resultat.
De ekonomiska målen sätts med hän syn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade samhällsuppdraget. Det sär skilt beslutade samhällsuppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämp lig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.
Vissa av bolagen med särskilt beslu tade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhälls uppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skatte betalarnas pengar ska användas.
Metoden för framtagande av uppdragsmål
Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.
(1)Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.
VAD | VARFÖR | HUR |
Definiera uppdraget | Definiera varför uppdraget | Definiera uppdragsmål som |
och vad bolaget ska göra. | ska utföras. | speglar syftet och beskriver hur |
(enligt bolagsordning och/eller | (enligt till exempel propositioner | uppdraget ska utföras. |
ägaranvisning) | och utskottsbetänkanden) | (t.ex. mål för beläggningsgrad, |
volymer, effektivitetsmått eller annat mått inom bolagets kontroll)
Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål
Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål
22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
30
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Uppdragsmål Strategi och mål
År 2019 fastställdes uppdragsmål för Svenska Spel. Dessa gäller för de spelformer som är förbehållna staten, d.v.s. fysiska kasinon (Casino Cosmopol) och värdeautomater på andra platser än kasinon (Vegas).
(2)Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.
(3)Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.
I bolagsordningens verksamhets beskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhällsnytta först klargöras. Sam hällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och ut skottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.
Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kategorier för olika typer av syften eller samhälls nyttor. För dessa kategorier tas exem pel på mål fram. Inom infrastruktur används exempelvis måtten beläggn ingsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets och
kundmätningar särskilt viktiga efter
som det inte finns något naturligt
omvandlingstryck på bolaget att verka mer effektivt.
Vid en extra bolagsstämma i juni
2019 fastställdes nya uppdragsmål för Svenska Spel. Uppdragsmålen för Swedfund uppdaterades i samband med en extra bolagsstämma i decem ber. Vid utgången av 2019 fanns totalt 11 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolagsportföljen, se tabell till höger. Målprojekt inleddes även under året för Almi, Samhall och Saminvest och som sedan ledde till att nya uppdragsmål beslutades på bolagens årsstämmor 2020.
Uppföljning och utvärdering
Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovisning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan före trädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som plane ras för att nå målen. Väsentligt förän drade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardia logen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhällsupp draget och uppfylla uppdragsmålen.
Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål
Almi Företagspartner Göta kanalbolag
RISE, Research Institutes of Sweden
SEK, Svensk Exportkredit SOS Alarm
SSC, Svenska rymdaktiebolaget Svedab
Svenska Spel Swedavia
Swedfund International Systembolaget
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 23
31
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Måluppföljning
Måluppföljning
Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.
Ekonomiska mål och utfall 2019
%, om inget | Lönsamhet |
| Kapitalstruktur | Beslutad utdelning | ||
Avkastning eget kapital, | Soliditet, |
| baserad på 2019 års vinst, | |||
annat anges | om inget annat anges | om inget annan anges | om inget annat anges | |||
Bolag | Mål | Utfall 2019 | Mål | Utfall 2019 | Mål | Utfall 2019 |
Akademiska Hus | ≥6,01 | 10,31 | 35–45 | 45,7 | 40–70 | 70 |
APL | >8 | -56,7 | 40–50 | 24,4 | ≥50 | - |
Apoteket | ≥32 | 1,82 | 40–803 | 53,03 | 40–604 | -4 |
Bilprovningen | ≥82 | 3,72 | 30–40 | 40,0 | ≥80 | 143 |
Green Cargo | ≥106 | -4,66 | 0,6–0,93 | 3,53 | 50 | - |
Göta kanalbolag | ≥07 | 0,17 | -10–503 | -16,63 | - | - |
Infranord | ≥16 | -7,2 | >33 | 32,4 | 50–75 | - |
Jernhusen | ≥12 | 14,3 | 35–45 | 42,7 | 33 | 33 |
Lernia | ≥20 | -40,0 | 30–50 | 18,0 | ≥50 | - |
LKAB | >12 | 24,2 | 0–303 | -2,53 | 40–60 | 60 |
Metria | ≥105 | -1,15 | ≥30 | 51,3 | ≥30 | - |
|
|
|
|
|
|
|
PostNord | 10,56 | 3,66 | 10–503 | 259,03 | 40–60 | - |
RISE | ≥32 | 1,82 | 0–303 | 19,03 | - | - |
Samhall | 7 | 5,7 | ≥30 | 35,0 | - | - |
SAS | >1216 | 8,016 | <38 | 3,78 | - | - |
SJ | ≥76 | 16,26 | 0,5–1,03 | -0,13 | 30–50 | - |
SOS Alarm | ≥22 | 2,72 | 25–35 | 47,2 | ≥50 | - |
Specialfastigheter | 89 | 9,99 | 25–35 | 39,2 | 50 | 50 |
SSC | ≥66 | 5,06 | 0,3–0,53 | 0,43 | ≥30 | - |
Sveaskog | ≥4,510 | 4,910 | 0,3–0,63 | 0,33 | 65–90 | 88 |
Svedab | - | - | 50011 | 1 34111 | 50 | 100 |
Svenska Spel | ≥302 | 28,72 | 20–40 | 39,3 | ≥80 | - |
Svevia | ≥20 | 12,0 | 20–30 | 29,8 | ≥50 | 51 |
Swedavia | ≥66 | 4,66 | 0,7–1,53 | 1,13 | 10–50 | - |
Swedfund | pos12 | 41,412 | - | - | - | - |
Systembolaget | rf+7 | 15,5 | 20–30 | 25,9 | 80–100 | 100 |
Telia Company | - | - | A- till BBB+13 | A- till BBB+13 | ≥8013 | 6013 |
Teracom Group | 17 | 2,0 | 30 | 75,0 | 40–60 | 60 |
Vasallen | rf+4 | -3,2 | ≥50 | 95,0 | 30–50 | (neg. resultat) |
Vattenfall | ≥814 | 8,514 | 22–2715 | 26,5 15 | 40–70 | 28 |
1)Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar. 2) Rörelsemarginal. 3) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. 4) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. 5) EBITDA-marginal. 6) Avkastning på operativt kapital. 7) EBT-marginal.
8)Nettoskuld/EBITDAR. 9) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt.
10)Direktavkastning. 11) Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. 12) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt, utfall i miljoner kronor. 13) Solid kreditvärdering på lång sikt och utdelning om minst 80 procent av operationellt fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag.
14)Avkastning på sysselsatt kapital.15) Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.16) ROIC.
| Lönsamhet |
| Kapitalstruktur |
| Beslutad utdelning | |||
% | Avkastning eget kapital, | Total kapitalrelation | Kärnprimärkapitalrelation | baserad på 2019 års vinst, | ||||
om inget annat anges | om inget annat anges | |||||||
Bolag | Mål | Utfall 2019 | Mål | Utfall 2019 | Mål | Utfall 2019 | Mål | Utfall 2019 |
SBAB | ≥10 | 11,7 | ≥0,617 | 20,117 | ≥0,617 | 13,117 | ≥40 | - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SEK | ≥6 | 5,5 | 2–418 | 20,618 | ≥418 | 20,618 | 30 | - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17)Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommun- icerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 15,5 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 11,3 procent. 18) Total kapital- relation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 2 och 4 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 18,8–20,8 procent. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet: 15,9 procent.
24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
32
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Måluppföljning Strategi och mål
Uppdragsmål och utfall 2019
Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 40–85.
Bolag | Fastställda uppdragsmål | Målnivå | Utfall 2019 | |
Almi | Överlevnadsandel högre än kontrollgruppen | Kontrollgrupp 77% | 75% |
|
Företagspartner | Ökning av omsättning högre för Almis kunder än kontrollgruppen | Kontrollgrupp 44% | 67% |
|
| Ökning av förädlingsvärde högre än kontrollgruppen | Kontrollgrupp 38% | 63% |
|
| Andel som uppfattar Almi som uteslutande marknadskompetterande | 100% | Index ej komplett |
|
| Andel kvinnor högre än kontrollgruppen | Kontrollgrupp 30% | 28% |
|
| Andel personer med utländsk bakgrund högre än kontrollgruppen | Kontrollgrupp 24% | 31% |
|
| Andel företag i tidiga skeden | >50% | 85% |
|
Göta | Antal båtar under hela säsongen | ≥1 700 | 1 784 |
|
kanalbolag | Antal båtar under bokningssäsong | ≥400 | 430 |
|
| Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen | 100% | 100% |
|
| Tillgänglighetsgrad under högsäsong | 98% | 91% |
|
| Andel sluss- och brovaktarhus som har året-runt-standard (till 2020) | 100% | 96% |
|
| Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal | Ingen målnivå | 260 träd planteras |
|
| Antal olyckor på grund av anläggningens skick | 0 | 0 |
|
| Kundnöjdhet (index) | ≥4 (av 5) för fyra kundkategorier | 4,5 / 4,6 / 4,3 / 3,4 |
|
RISE | Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel | ≥30% | 37% |
|
| Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF | ≥35% | 26% |
|
| Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt | Målnivå fastställs 2020 | – |
|
| Utnyttjandegrad av test- och demoanläggningar | 60%–80% | 64% |
|
| Innovationspartnerförmåga (positiva svar) | ≥78% | 74% |
|
| Nöjdkundindex (NKI) (positiva svar) | ≥75% | 72% |
|
SEK | Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar) | >60% | 73% |
|
| Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft | Ingen målnivå | Genomförd 2019 |
|
SOS Alarm | Svarstid 112 (sekunder) | ≤8 | 8,6 |
|
| Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112 | 92% | 86% |
|
| Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112 | 100% | 97% |
|
| Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder) | ≤40 | 24 |
|
| Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index) | ≥71 | 68 |
|
| Förtroendeindex | ≥70 | 86 |
|
SSC | Beläggningsgrad Esrange | ≥70% | 82% |
|
| Kvalitetsindex Esrange | ≥80% | 96% |
|
| Intressentdialog för främjande av svenska intressen | Ingen målnivå | – |
|
Svedab | Tillgänglighetsgrad bilväg | 100% | 100% |
|
| Tillgänglighetsgrad järnväg | ≥99,6% | 100% |
|
Svenska Spel | Andel marknadsföringskostnader av nettospelintäkter, | ≤5% | 2% |
|
| Casino Cosmopol och Vegas |
| ||
| Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Vegas | Målnivåer fastställs 2020 | 81 och 84 |
|
| Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Casino Cosmopol | 90% | 96% |
|
| Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Vegas | 100% | 100% |
|
Swedavia | Återrapportering av andel nöjda resenärer | Ingen målnivå | 76% |
|
| Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner) | Ingen målnivå | 12,4 |
|
| Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner) | Ingen målnivå | 27,8 |
|
| Återrapportering av antal utrikesdestinationer | Ingen målnivå | 314 |
|
| Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud | Ingen målnivå | 3 |
|
| Återrapportering av koldioxidavtryck (kton) | Ingen målnivå | 506 |
|
Swedfund | Andel investeringar med ökad omsättning under innehavsperioden | ≥60% | * |
|
| Andel investeringar med ökad lönsamhet under innehavsperioden | ≥60% | * |
|
| Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av C02e (kton) | 0 år 2045 (minskning över tid) | * |
|
| Andel investeringar som uppfyller 2x-Challenge kriterier | ≥60% efter 3 år | * |
|
| Andel investeringar som efterlever ILO:s kärnkonventioner | 100% efter 3 år | * |
|
| Investeringsportföljens mobilisering i kommersiellt kapital | ≥30% | * |
|
Systembolaget | Nöjd kund index (NKI) | ≥80% | 85,1% |
|
| Alkoholindex | Positiv utveckling |
|
|
|
| (index 2018: 61,4) | 61,6 |
|
| Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel) | Ingen målnivå | 8,8 / 65,6% |
|
* Målet fastställdes på extrastämma i december 2019 och rapporteras första gången i årsredovisningen för 2020.
Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2019
Ekonomiska mål | Kapitalstruktur | Utdelning |
| Uppdragsmål | |||
Lönsamhet |
|
|
|
| |||
6% |
|
| 3% | 19% |
| 21% |
|
|
|
|
| 31% |
| ||
|
|
|
|
|
|
| |
56% | 38% | 38% | 59% |
|
| 21% | 57% |
|
|
|
| 50% |
| 2% |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt1
Målet ej uppfyllt
Inget beslutat mål/målnivå
1)Bolaget har flera relevanta mål varav vissa är uppfyllda.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 25
33
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande
Strategiska mål för hållbart värdeskapande
Hållbart företagande integreras i bolagsstyrningen för att främja en långsiktigt hållbar värdetillväxt. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera håll- barhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.
Staten som ägare har en hög ambitions nivå för hållbart företagande. Utgångs punkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader
de verkar på, ska identifiera och mini
mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänkande för ett hållbart värdeskap ande. Detta inkluderar såväl väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett systematiskt säkerhetsarbete. Genom att den statliga bolagsport följen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.
Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett strat egiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer och sedan 2017 även Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.
Agenda 2030 är en gemensam agenda för världens länder med 17 globala mål för en hållbar utveckling som gäller fram till 2030. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det innefattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera
målen för att identifiera vilka de genom
sin verksamhet påverkar och kan bidra till.
Regeringen menar att ett proaktivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera håll bart företagande i bolagets affärs strategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär, och i förekom mande fall sitt särskilt beslutade sam hällsuppdrag, i fastställandet av målen och strategier för att uppnå dessa mål. Uppföljningen av strategiska mål för hållbart värdeskapande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolags förvaltningens löpande arbete.
Mål- och strategiformulering
De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta
för bolagets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga utmanande, uppföljningsbara, tydliga och jämför bara. Målen ska även, i förekommande fall, vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag.
Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys
Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifika hållbarhetsanalyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart företagande. Hållbarhets analysen utgår från en bred omvärlds analys som beaktar globala trender, risker samt möjligheter kopplade till den värdekedja som bolaget verkar i.
Utöver att bidra med kunskap till ägaren har resultatet från hållbarhetsanalysen fler användningsområden. Det ligger till grund för dels det aktiva ägandet i form av styrelsenomineringsprocessen, dels dialogen mellan ägaren och bolaget vilket ger förutsättningar för en långsik tig och konsekvent styrning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdragsmål eftersom den minskar risken för målkonflikter.
Processen för hållbarhetsanalys
|
| Land- och sektoranalys |
|
|
|
|
|
|
| Globala trender: |
| Bolagsanalys | Jämför | Slutsatser | |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Teknikutveckling, Klimatförändring, |
| Identifiera |
| Resultaten används | |
|
| Ändliga naturresurser |
| • Möjligheter |
| ||
| Närings- | Sektorrelaterade |
| • Risker | Jämför med | för ägardialog, | |
|
|
| ekonomiska mål, | ||||
| departe- | nyckelfrågor: |
| Analysera | områdets | styrelserekrytering | |
| mentet | Möjligheter och risker |
| • Bolagsstyrning | ”best practices” | och övriga styrnings- | |
|
| Landrelaterade |
| • Utförande |
| processer. | |
|
| nyckelfrågor: |
| • Extern kommunikation |
|
|
|
|
| Möjligheter och risker |
|
|
|
|
|
| Bolaget/styrelsen |
| Bolagets och styrelsens arbete med hållbart företagande är en separat process |
| |||
|
|
| |||||
26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
34
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål
En hög medvetenhet kring klimatfrågan
Med utgångspunkt i bolagens publika rapportering för perioden 2014–2018 har KPMG på uppdrag av Regeringskansliet genomfört en klimatanalys av den statliga bolagsportföljen. En tidigare ana- lys genomfördes 2015. Analysen inkluderar bolagens totala direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1), bolagens energieffektivisering samt andelen förnybar energi som bolagen använder.
Telia Company har jobbat med sin egen miljöpåverkan i många år. Förra året växlades arbetet upp ytterligare då vi sjösatte en djärv miljöagenda för 2030. Vi arbetar för att bli klimatneutrala inom egen verk-
samhet före 2022 och endast använda förnybar el oavsett var vi verkar. Vi använder vår påverkan för att se till att leverantörerna sätter mål som är förenliga med Parisavtalet. På detta sätt kan vi kraftigt få ner utsläppen. Vår största potential finns antagligen på kundsidan. Genom digitala lös- ningar möjliggör vi för kunderna att minska utsläppen och annan resurs- användning. Studier visar att vår sektor kan möjliggöra effekter hos kun- der som är tio gånger så stora som det egna fotavtrycket. Klimat- utmaningen talar därmed rakt in i Telia Companys kärnverksamhet.”
Sara Nordbrand, hållbarhetschef, Telia Company
Ett nytt inslag i den senaste ana- lysen är en bedömning av huru- vida bolagens strategier ligger i linje med Parisavtalet. Resultatet visar på att av de 15 bolag som bedöms ha väsentliga direkta utsläpp ur ett portföljperspektiv, så har 14 bolag klimatstrategier som helt eller delvis är förenliga med Parisavtalet. Bolag med mål godkända av Science Based Tar- gets initiative (SBTi) står för över 80 procent av portföljens direkta utsläpp. Ett sådant åtagande innebär att målen för växthusgas- utsläpp är vetenskapligt förank-
rade och bidrar till att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader Celsius.
De totala direkta växthusgasut- släppen i bolagsportföljen, obeak- tat statens ägarandel, har under perioden 2014–2018 minskat från 88 till 28 Mton per år. För- ändringen beror huvudsakligen på Vattenfalls försäljning av den tyska kolkraften. Även indirekta utsläpp inom portföljen har mins- kat under denna period, vilket del- vis förklaras av upphandlingar av nya elavtal från förnybara källor.
Flera bolag med statligt ägande är goda förebilder inom klimat- området och har innovativa kli- matsmarta lösningar som bidrar i omställningen till en grön eko- nomi, på sidorna 8-9 redogörs för några sådana initiativ. I samband med att en reviderad ägarpolicy antogs under våren 2020 så höjde regeringen också ambitionsnivån inom klimatområdet, exempelvis ska bolag hantera och rapportera klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter kopplade till deras verksamhet. För mer information om Statens ägarpolicy 2020 se sida 14.
Vid en genomlysning av den statliga bolagsportföljen utvärderade KPMG under 2019 om bolagens klimatstrategier är förenliga med
Parisavtalet. Analysen visade att medvetenheten om klimatfrågan gene- rellt sett är hög hos de statliga bolagen och att frågan står högt upp på agendan hos många. Bolagen med störst direkta växthusgasutsläpp har utformat klimatstrategier och utsläppsmål som möjliggör att de kan bidra till absoluta utsläppsminskningar för Sverige som helhet vilket är positivt.”
Stefan Lundström, partner, KPMG
Resultaten från klimatanalysen kommer att följas upp inom en rad olika forum, bland annat vid ägardialoger och ett webb- seminarium för portföljbolagen med fokus på klimatanalysen.
Samarbete för ökat värdeskapande
Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i sam arbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter
i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.
Internationella riktlinjer
Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättig heter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa rikt linjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 27
35
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande
Statens ansvar som ägare
I juni 2011 antog FN:s råd för mänsk- liga rättigheter FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Grundpelarna för de vägledande principerna är: 1. Statens skyldighet att skydda
de mänskliga rättigheterna. 2. Företagens ansvar att respektera
de mänskliga rättigheterna, vilket innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar
av mänskliga rättigheter och att företagen ska agera för att
uttrycker att stater bör vidta ytter- ligare åtgärder för att motverka att företag som ägs eller kontrolleras av staten kränker de mänskliga rättig- heterna.
Detta med utgångspunkt i att stater som äger eller kontrollerar företag har störst möjlighet att säkerställa att relevanta riktlinjer, lagar och regler om respekten för de mänsk- liga rättigheterna tillämpas.
Mänskliga rättigheter är en integre- rad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom en väg- ledning för styrelser i bolag med statligt ägande om förväntningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrel- sens roll och ansvar.
förhindra detta.
3. Möjlighet att få sin sak prövad för det fall rättigheterna inte respekteras.
Den fjärde principen under pelare ett riktas till stater som ägare och
|
| Mänskliga rättigheter |
|
|
|
|
|
|
|
Skydda |
| Respektera |
| Gottgörelse |
Statens skyldighet att |
| Företags ansvar att |
| Utsattas möjlighet |
skydda de mänskliga |
| respektera de mänskliga |
| att få sin sak prövad om |
rättigheterna |
| rättigheterna |
| rättigheterna inte |
|
|
|
| respekteras |
|
|
|
|
|
Agenda 2030
Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området
hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling har inkluderats i sta- tens ägarpolicy. Bolag med statligt
ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.
Utmaningar och möjligheter för ett hållbart värdeskapande
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tyd- ligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsför- måga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för män- skliga rättigheter.
Vägledande för bolagen
En viktig utgångspunkt för de stat- ligt ägda bolagen är sedan tidigare
etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Regeringen vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inkluderat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att inter- nationella riktlinjer, Agenda 2030
och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet på- verkar och bidrar till.
28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
36
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål
Regeringen ser hållbart företagande som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en håll- bar värld. Bolagen förväntas därför enligt ägarpolicyn även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.
Kunskap och inspiration
Bolagsförvaltningen i Regerings- kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Bolagsförvaltningen har bland annat genomfört en serie workshops på temat Agenda 2030 med representanter från bolagen
i syfte att öka det gemensamma kunskapsutbytet. Bolagens fortsatta arbete kommer också att följas upp
inom ramen för de ägardialoger som fortlöpande genomförs mellan företrädare för ägaren och bolagen.
Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an arbetet med de globala målen och där de redovisar sitt arbete i sin årsredovisning eller på sina webbplatser.
Samhalls agenda för en inkluderande omställning
Agenda 2030 betonar att ingen ska lämnas utanför, men personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är en grupp som möter särskilda utmaningar på den svenska arbetsmarknaden. Hållbarhet i Samhall handlar om att bidra till en omställning där både människa och miljö tas tillvara. En inklude- rande omställning helt enkelt.
Samhall fyller en viktig funktion genom att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsned- sättning och att visa samhället
deras dolda krafter och förmågor. Det bidrar till de globala målen 4, 8 och 10, som alla har delmål som handlar om att förbättra personer med funktionsnedsättningars möjligheter till utbildning, arbete och inkludering i samhället.
Mål 12 “Hållbar konsumtion och produktion” samt mål 13 “Bekämpa klimatförändringarna” är vägledande i Samhalls tjänste- utveckling. Under 2019 beslutade Samhall att halvera utsläppen av koldioxid till år 2025. Övergången till en fossilfri och cirkulär
ekonomi kommer att leda till att nya tjänster och arbetsuppgifter skapas. Samhall satsar därför på att utveckla nya kunderbjudanden som riktar sig mot aktörer som vill bidra till en cirkulär ekonomi.
SSC: Global Watch – en transparent värld för Agenda 2030
are internationella institutioner såsom FN.
Dagens snabba rymdutveckling innebär nya möjligheter att möta de stora globala utmaningar värl- den står inför. Kraftigt ökande mängd satelliter med avancerade sensorer levererar alltmer data om tillståndet på planeten. I dag kommer dock endast en begrän- sad del av denna data till använd- ning.
Med modern teknik skulle mycket stora mängder data från satelliter kunna samlas in, fusioneras och analyseras. En global situations- bild kan skapas och delas världen över för att nå målen i Agenda 2030. Exempel kan vara att möta klimatförändringarna och dess konsekvenser, liksom att bidra till ökat globalt samarbete och stark-
SSC:s initiativ Global Watch Center syftar till att realisera en sådan utveckling. Dialoger med såväl Regeringskansliet som FN har givit positivt gensvar. En studie leve- rerades 2019, i samarbete med regionala aktörer i Norrbotten, Luleå Tekniska Universitet och konsultföretaget AFRY. Studien visar att initiativet går att genom- föra. I dag är en första applikation på väg att realiseras och kan bli ett nytt viktigt internationellt affärsområde för SSC, med god potential att växa och bidra till målen i Agenda 2030.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 29
37
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Strategi och mål Könsfördelning
Jämn könsfördelning
Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portföljnivå.
För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.
Jämställdhetsmål
Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn köns fördelning i bolagsstyrelserna. Ande len kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolags portföljen (hel och delägda bolag). De stämmovalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen utgjor des av 48 procent kvinnor och 52 pro cent män per den 1 maj 2020. Det kan jämföras med de börsnoterade bola gens styrelser med 34 procent kvinnor och 66 procent män.1
Jämställdheten i respektive bolags styrelse ska följa ”trappan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal leda möter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 100.) I samtliga av de 41 bolag med
Könsfördelning – vd och ledningsgrupp4
Kvinnor (K), Män (M)
Vd
Ledningsgrupp5
statligt ägande som ingår i statistiken | Andelen kvinnor som är styrelseord | |||||||||||||||||||||||||||||||||
i år uppnåddes en balanserad könsför | förande i de av staten hel och delägda | |||||||||||||||||||||||||||||||||
delning, vilket är en förbättring jäm | bolagen har ökat från 46 procent 2016 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
fört med 2019 då 39 av 41 bolag upp | till 51 procent 2020, vilket kan jämföras | |||||||||||||||||||||||||||||||||
nådde målsättningen. I båda bolagen | med 10 procent hos börsbolagen.1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
som förra året avvek från målsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
en så var det en övervikt av män. | 1) Andra AP-fondens Kvinnoindex 2019. |
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Könsfördelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
Hel- och delägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
Ordförande |
|
|
|
|
|
| % | Ordförande och ledamöter |
|
|
| % | ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 54 |
|
| 55 |
|
| 52 |
|
| 46 |
|
| 49 |
|
|
|
| 52 |
|
| 51 |
|
|
| 51 |
|
| 53 |
|
| 52 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Börsbolag | 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| 46 |
|
| 45 |
|
| 48 |
|
| 54 |
|
| 51 |
|
|
|
| 48 |
|
| 49 |
|
|
| 49 |
|
| 47 |
|
| 48 |
|
| |
|
|
| Börsbolag2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
| 2016 | 2017 |
| 2018 | 2019 | 2020 |
| ||||||||||||||||||||||
|
| Män |
| 2) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
|
| Kvinnor |
| 3) Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen. |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
| 2019 |
|
|
|
|
|
|
| 2018 |
|
|
|
| 2017 |
| 2016 |
|
| ||||||||||
|
| K, st |
| M, st |
| Totalt |
| K, % |
| M, % |
| K, % M, % K, % |
| M, % |
| K, % |
| M, % | ||||||||||||||||
| 18 | 25 | 43 | 42 | 58 |
| 39 |
| 61 |
|
| 36 | 64 | 36 | 64 | |||||||||||||||||||
| 127 | 163 | 290 | 44 | 56 |
| 42 |
| 58 |
|
| 46 | 54 | 43 | 57 | |||||||||||||||||||
4) Vid årsskiftet fanns 46 bolag. Utvärderingen för 2019 omfattar ej EUROFIMA, Sweden House och Swedesurvey. 5) Ledningsgruppen exklusive vd.
Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman
|
|
| 2020 |
|
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | ||||
Kvinnor (K), Män (M) | K, st | M, st | Totalt | K, % | M, % | K, % | M, % | K, % | M, % | K, % | M, % | K, % | M, % |
Hel- och delägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande | 21 | 20 | 41 | 51 | 49 | 54 | 46 | 48 | 52 | 45 | 55 | 46 | 54 |
Ledamöter | 121 | 136 | 257 | 47 | 53 | 45 | 55 | 49 | 51 | 49 | 51 | 49 | 51 |
Summa ordförande och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ledamöter utsedda av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolagsstämman | 142 | 156 | 298 | 48 | 52 | 47 | 53 | 49 | 51 | 49 | 51 | 48 | 52 |
Helägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande | 20 | 17 | 37 | 54 | 46 | 53 | 47 | 46 | 54 | 45 | 55 | 44 | 56 |
Ledamöter | 107 | 120 | 227 | 47 | 53 | 47 | 53 | 49 | 51 | 50 | 50 | 51 | 49 |
Summa ordförande och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ledamöter utsedda av bolags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stämman | 127 | 137 | 264 | 48 | 52 | 48 | 52 | 49 | 51 | 49 | 51 | 50 | 50 |
Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, Svenska skeppshypotekskassan, Sweden House och Voksenåsen. Swedesurvey ingår inte i statistiken för 2020 då det beslutades på en extrastämma 2019 att bolaget ska avvecklas genom frivillig likvidation.
30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
38
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Lönenivåer och anställningsvillkor Strategi och mål
Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor
Ersättningar till ledande befattningshavare i närings- livet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.
Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyrningsfråga både i Sverige och internationellt. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersättning arna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda.
Principer för ersättning
Den 27 februari 2020 beslutade regeringen om nya principer för ersättning och andra anställnings villkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa ska tillämpas från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för
Total kontantersättning
Vd/koncernchef, median |
|
|
| Kr/år | Övriga ledande |
|
|
|
|
|
|
| Kr/år | |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| befattningshavare, median |
|
|
|
|
| ||||||||||||
| Privat |
| Statligt |
|
|
|
|
|
| 8 756 398 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
| 5 786 798 |
| 4 192 000 |
| 13 657 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 192 800 |
|
|
| ||||||||||||
1 627 684 | 1 726 300 |
| 3 078 000 |
| 3690 304 |
|
|
|
| 1239 394 | 1 096 500 | 1 372 831 |
| 1 321 387 | 1 698 339 | 1 721 777 | 3 099 500 |
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grupp 1 |
| Grupp 2 |
| Grupp 3 |
| Grupp 4 |
|
| Grupp 1 |
| Grupp 2 |
| Grupp 3 |
| Grupp 4 | ||||||||||||||||||||
Grupp 1: bolag med omsättning mindre än eller lika med 850 mnkr, Grupp 2: bolag med omsättning
851–3 300 mnkr, Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr, Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.
att regeringens principer tillämpas. I bolag där staten är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas så långt som möjligt.
Enligt regeringens ersättnings principer ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.
Uppföljning och efterlevnad
Regeringskansliet har gett ett konsult bolag i uppdrag att undersöka hur tidigare riktlinjer har efterlevts i bolag med statligt ägande under 2019 och dessutom har ersättningsnivåerna i bolagen jämförts med marknadsdata från privatägda bolag. Sammanlagt
143 representativa jämförelsebolag har identifierats och ingår i undersöknin gen. Utgångspunkten har varit om den totala kontantersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrens
kraftig men ej löneledande”. Med total kontantersättning avses alla fasta och kortsiktiga rörliga ersättningar till den anställde.
Vid utgången av 2019 var sju ledande befattningshavare berättigade till rörlig ersättning i ett bolag där staten innehar en minoritetsandel (vd är inte berättigad). Möjligheten att ge rörlig ersättning till ledande befattnings havare togs bort i riktlinjerna 2009.
Andelen vd:ar som har förmåns bestämd pension har ökat. År 2019 hade 18 procent av alla vd:ar och
37 procent av övriga ledande befatt ningshavare förmånsbestämd pension. Dessa är baserade på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med riktlinjerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde lägst vara 65 år. Enligt riktlinjerna från 2017 ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraft trädande inte understiga 65 år. Under 2019 hade inga ledande befattnings havare en pensionsålder under 65 år.
Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsägning från bolagets
sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag skulle inte utgå längre än i 18 månader. I enlighet med 2017 års riktlinjer ska anställningsavtal ingångna efter rikt linjernas ikraftträdande medge av gångsvederlag med högst 12 månads löner. År 2019 hade 39 ledande befatt ningshavare avgångsvederlag om 18 månadslöner. Dessa avsåg gamla avtal och är därmed inte i strid med riktlin jerna. En ledande befattningshavare har avgångsvederlag överstigande
18 månader.
Bolag med statligt ägande och mark nadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper baserat på bolagens om sättning. Total kontantersättning till vd visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i grupp 3 och 4 ligger under den privata marknadens median ersättning. Medan den i grupp 1 och 2 ligger något över den privata markna dens median. De statligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sammantaget i linje med marknadens median men spridningen av observationerna är något större jämfört med den privata marknaden.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 31
39
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Räkenskaper
40
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Resultat 2019
Generellt om redovisningen |
|
|
|
| ||||
Den portföljövergripande samman | I samband med årsstämman 2018 | |||||||
ställningen för 2019 inkluderar inte | beslutades att Bostadsgaranti ska | |||||||
Swedesurvey då det beslutades vid | inträda i frivillig likvidation och den | |||||||
en extra bolagsstämma i mars 2019 | portföljövergripande sammanställnin | |||||||
att bolaget ska likvideras. Jämförelse | gen inkluderar inte Bostadsgaranti | |||||||
siffrorna för 2018 har justerats. |
|
| sedan 2018. |
|
|
| ||
Resultaträkning |
|
|
|
| Rörelseresultat |
|
|
|
Mnkr | 2019 |
| 2018 |
| Det konsoliderade rörelseresultatet | |||
Nettoomsättning |
|
|
|
| för 2019 uppgick till 60,0 (49,1) |
| ||
|
|
|
| miljarder kronor. |
|
|
| |
(inkl. ev. anslag) | 371 214 |
| 348 854 |
|
|
|
| |
Övriga intäkter | 1 727 |
| 4 398 |
| Balansräkning |
|
|
|
Kostnader | -322 872 | -311 823 |
|
|
|
| ||
| Mnkr | 2019 |
| 2018 | ||||
Resultat från andelar i |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
| Tillgångar |
|
|
| |
intresseföretag | 4 372 |
| 2 740 |
|
|
|
| |
Värdeförändringar | 5 575 |
| 4 961 |
| Materiella |
|
|
|
Rörelseresultat (EBIT) | 60 015 |
| 49 131 |
| anläggningstillgångar | 517 383 |
| 485 960 |
|
| Nyttjanderätts- |
|
|
| |||
Finansiella intäkter | 5 189 |
| 4 716 |
| tillgångar | 12 173 |
| 51 |
Finansiella kostnader | -8 719 |
| -8 971 |
| Immateriella tillgångar | 25 447 |
| 24 751 |
Resultat före skatt | 56 485 |
| 44 876 |
| Finansiella tillgångar | 952 563 |
| 908 253 |
Skatt | -9 981 |
| -6 240 |
| Omsättningstillgångar | 193 872 |
| 218 032 |
Resultat från |
|
|
|
| Summa tillgångar | 1 701 439 1 637 048 | ||
avvecklad verksamhet | 16 |
| 172 |
|
|
|
|
|
Årets resultat | 46 507 |
| 38 874 |
| Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Hänförbart till aktieägare |
|
|
|
| Eget kapital hänförbart |
|
|
|
|
|
|
| till aktieägare i |
|
|
| |
i moderbolaget | 44 794 |
| 36 995 |
|
|
|
| |
|
| moderbolaget | 364 526 |
| 343 426 | |||
Hänförbart till |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| Eget kapital hänförbart |
|
|
| |
minoritetsintressen | 1 713 |
| 1 879 |
|
|
|
| |
|
| till aktieägare i |
|
|
| |||
Summa | 46 507 |
| 38 874 |
| minoritetsintressen | 16 656 |
| 17 854 |
Omsättning |
|
|
|
| Summa eget kapital | 381 183 |
| 361 280 |
|
|
|
| Totala skulder och |
|
|
| |
Den konsoliderade omsättningen för |
|
|
| |||||
eget kapital | 1 701 439 1 637 048 | |||||||
bolagen med statligt ägande ökade |
|
|
|
| ||||
under 2019 med 6,4 procent jämfört | Eget kapital |
|
|
| ||||
med föregående år och uppgick till | Under 2019 ökade eget kapital med | |||||||
371,2 (348,9) miljarder kronor. Total | 19,9 miljarder kronor, vilket framför | |||||||
omsättning inklusive statens ägarandel | allt förklaras av ett positivt resultat | |||||||
i intressebolagen ökade under 2019 | efter skatt 2019 om 46,5 miljarder | |||||||
med 6,4 procent. |
|
|
|
| kronor. |
|
|
|
De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2019
Resultat 2019 Räkenskaper
SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet för 2019 eller 2018 efter som statens kapitalandel understiger 20 procent.
Kassaflöde
Mnkr | 2019 | 2018 |
Kassaflöde från |
|
|
löpande verksamhet | 45 267 | 65 662 |
Kassaflöde från |
|
|
investeringsverksamhet | -40 109 | -34 927 |
Kassaflöde från |
|
|
finansieringsverksamhet | -14 769 | -21 558 |
Från löpande verksamhet
Kassaflödet från den löpande verk samheten minskade med 31,1 procent under 2019 jämfört med 2018, från 65,7 miljarder kronor till 45,3 miljarder kronor.
Från investeringsverksamhet
Kassaflödet från investeringsverksam
heten ökade med 14,8 procent under 2019 jämfört med 2018, från 34,9 miljarder kronor till 40,1 miljarder kronor.
Från finansieringsverksamhet
Kassaflödet från finansieringsverk samheten uppgick till 14,8 (21,6) miljarder kronor för verksamhetsåret 2019.
Mnkr | Revisions- | Övriga | Totalt | Andel | Andel av totala |
arvoden | konsulttjänster | revisionsarvoden, % | revisionsarvoden, % | ||
BDO | 0,9 | 0,5 | 1,5 | 63,3 | 0,5 |
|
|
|
|
|
|
Deloitte | 52,0 | 9,4 | 61,4 | 84,7 | 20,5 |
|
|
|
|
|
|
EY | 45,2 | 52,6 | 97,8 | 46,2 | 32,6 |
|
|
|
|
|
|
KPMG | 37,1 | 24,8 | 61,9 | 59,9 | 20,7 |
|
|
|
|
|
|
PwC | 32,1 | 42,9 | 75,0 | 42,8 | 25,0 |
|
|
|
|
|
|
Övriga | 0,8 | 1,3 | 2,0 | 38,8 | 0,7 |
|
|
|
|
|
|
Summa | 168,1 | 131,5 | 299,6 | 56,1 | 100,0 |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 33
41
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Räkenskaper Utdelningar och anslag
Utdelningar och anslag
Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.
De statligt ägda bolagens utdelnings policy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt håll bar utdelning och är en viktig del i fast ställandet av de ekonomiska målen.
Av de 46 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen beslutades det om utdelning i 14 bolag för verksamhets året 2019. Totalt delar dessa bolag ut 17,6 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2019 kommer från LKAB (6 104 miljoner kronor), Vattenfall (3 623 miljoner kronor), Telia Company (2 906 miljoner kro nor), Akademiska Hus (1 905 miljoner kronor) och Sveaskog (1 100 miljoner kronor). Deras gemensamma utdeln
ingar motsvarar närmare 90 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2019.
Vissa bolag erhåller anslag från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknads politiska kärnuppdrag, vilket är
att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2019 erhöll för skyddade arbeten i kärnuppdraget, 6 080 miljoner kronor, motsvarade 66 procent av de totala anslagen. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslag är Kungliga
Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 9 207 miljoner kronor i anslag under 2019.
Utdelning, statens andel |
|
|
|
| Anslag/totala intäkter för 2019 |
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Mnkr | Ägarandel, % | 2019 | 2018 |
|
|
|
| Andel | |
Akademiska Hus | 100 | 1 905 | 1 663 |
|
| Anslag | Totala | anslags- | |
|
| intäkter | finansie- | ||||||
Apoteket | 100 | 0 | 230 |
| Mnkr | 2019 | 2019 | ring, % | |
|
|
|
|
| Almi Företagspartner | 279 | 1 016 | 28 | |
Bilprovningen | 100 | 19 | 29 |
| |||||
EUROFIMA | 2 | 2 | 2 |
| Dramaten | 244 | 288 | 85 | |
Infranord | 100 | 0 | 41 |
|
|
|
|
| |
Göta kanalbolag | 131 | 54 | 25 | ||||||
Jernhusen | 100 | 219 | 700 |
|
|
|
|
| |
Lernia | 1 | 2 627 | 0 | ||||||
LKAB | 100 | 6 104 | 3 164 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
Miljömärkning Sverige | 4 | 73 | 5 | ||||||
Orio | 100 | 0 | 25 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
Operan | 508 | 621 | 82 | ||||||
SBAB | 100 | 0 | 690 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
PostNord | 19 | 38 278 | 0 | ||||||
SEK | 100 | 0 | 194 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
| RISE | 1 571 | 3 568 | 44 | |
SJ | 100 | 0 | 194 |
| |||||
|
|
|
|
| Samhall | 6 080 | 9 130 | 67 | |
SOS Alarm | 50 | 0 | 17 |
| |||||
Specialfastigheter | 100 | 570 | 555 |
| SOS Alarm | 305 | 1 257 | 24 | |
Sveaskog | 100 | 1 100 | 1 100 |
|
|
|
|
| |
Swedfund International | 37 | 245 | 15 | ||||||
Svedab | 100 | 653 | 325 |
|
|
|
|
| |
Teracom Group | 9 | 1 366 | 1 | ||||||
Sweden House | 36 | 0 | 2 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
Visit Sweden | 126 | 215 | 59 | ||||||
Svenska Spel | 100 | 0 | 4 478 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
Voksenåsen | 11 | 38 | 29 | ||||||
Svevia | 100 | 88 | 335 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
Summa | 9 207 2 | 58 777 | 16 | ||||||
Systembolaget | 100 | 240 | 180 |
| |||||
|
|
|
|
| |||||
Telia Company | 39 | 2 906 | 3 810 |
| 1) Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen. |
| |||
Teracom Group | 100 | 51 | 206 |
| 2) I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 600 (600) | ||||
|
|
|
|
| miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. | ||||
Vasallen | 100 | 125 | 0 |
| |||||
| Detta motsvarar strax under hälften av bolagets investeringar under 2019 | ||||||||
Vattenfall | 100 | 3 623 | 2 000 |
| som totalt uppgick till närmare 1 400 miljoner kronor. |
| |||
Summa |
| 17 605 | 19 940 |
|
|
|
|
| |
34 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
42
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Försäljningar och utdelningar Räkenskaper
Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar
Regeringen fattade inga beslut om nya bolags- eller aktieförsäljningar under 2019. För verksamhetsåret 2019 väntas 17,6 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.
Eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas i regel in till statskassan för att amortera på statsskulden. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags och aktieförsäljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdelningarna minskar, vilket försäljningsvärdet nor malt sett tar hänsyn till. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genom fördes, har totalt 147,4 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags och aktieförsäljningar.
De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att
ränteutgifterna därigenom sjunker. Sedan 2010 har totalt 222,8 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.
Statens finansiella sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det finan siella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finansiell skuld. Det är därför
inte möjligt att stärka det finansiella sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärderingar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.
Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008
Mdkr | År | Intäkt, mdkr | Andel av |
bolaget, % | |||
OMX | 2008 | 2,1 | 6,6 |
|
|
|
|
Vin & Sprit | 2008 | 57,7 | 100 |
|
|
|
|
Vasakronan | 2008 | 24,6 | 100 |
|
|
|
|
Nordea Bank | 2011 | 19,0 | 6,3 |
|
|
|
|
Arbetslivsresurs | 2011 | 0,1 | 100 |
|
|
|
|
Nordea Bank | 2011 | 19,5 | 6,4 |
|
|
|
|
Nordea Bank | 2013 | 21,6 | 7 |
|
|
|
|
Vectura Consulting | 2013 | 0,9 | 100 |
|
|
|
|
SAS | 2016 | 0,2 | 4,2 |
|
|
|
|
Apoteksgruppen | 2017 | 1,7 | 100 |
|
|
|
|
Totalt |
| 147,4 |
|
Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande
År | Mdkr |
2010 | 37,6 |
|
|
2011 | 27,8 |
|
|
2012 | 26,7 |
|
|
2013 | 17,7 |
|
|
2014 | 26,3 |
|
|
2015 | 15,4 |
|
|
2016 | 13,6 |
|
|
2017 | 20,2 |
|
|
2018 | 19,9 |
|
|
2019 | 17,6 |
|
|
Totalt | 222,8 |
Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar
| Inkomster från | Utdelningar motsvarande | Utdelningar överstigande |
| försäljningar av bolag | årets resultat i bolagen | årets resultat i bolagen |
Statsskulden | Minskar | Minskar | Minskar |
|
|
|
|
Statens lånebehov och ränteutgifter | Minskar | Minskar | Minskar |
|
|
|
|
Finansiellt sparande | Påverkas ej | Ökar | Påverkas ej |
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 35
43
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Räkenskaper Riskhantering
Riskhantering
Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upphov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt bolagens möjligheter att lämna utdelning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.
Förutsättningar
Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolags portföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.
Uppföljning och styrning
Styrelsen är ytterst ansvarig för bolag ets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhante ring ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärsverk samheten. Respektive styrelse beslu tar därmed om finansiella risknivåer och limiter i de statligt ägda bolagen och hanterar riskerna i sina affärs verksamheter.
Riskhantering är en del av förvaltnings organisationens verktyg för uppfölj ning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflek teras i de ekonomiska målen som kon tinuerligt följs upp till exempel i ägar dialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.
Affärsmässiga risker
En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolagsportföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är försäljning eller uppköp av större verksamhet. Telia Company har tidigare kommunicerat att man avser avsluta sin närvaro i region Eurasien. Bolaget har lämnat alla marknader utom Moldavien där ett avtal om
avyttring tecknades i februari 2020. Komplexiteten i försäljningsprocess erna har varit hög med betydande osäkerheter rörande förväntat resul tat. Riskerna i portföljen anses ha minskat i och med bolagets utträde ur regionen.
Ett annat exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlin gen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlig het att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.
Digitalisering öppnar för många nya möjligheter, men den kan även med föra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exem pel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya ebaserade aktörer pressar pris erna bland annat genom effektiva logistiklösningar samt erbjuder nya digitala tjänster. Därutöver behöver bolag vara vaksamma inför de cyber säkerhetsrisker som kan uppstå i verk samheten till följd av digitaliseringen.
Finansiella risker
Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finansiella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exempel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera stat ligt ägda bolag, exempelvis Akade miska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolags portföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter.
På samma sätt innebär LKAB:s expo nering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk.
SBAB är exponerat mot bolånekun dernas förmåga att återbetala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostadspriser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.
Andra finansiella risker är valuta- respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valuta kurser på bolagens resultat och balans räkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade ränte nivåer på bolagens resultaträkning och kassaflöde.
Legala och regulatoriska risker
Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande på verkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.
Omvärldsfaktorer
Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska företag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomiska spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förutsättningarna för att bedriva internationell handel för ändras genom införandet av exempel vis tullar eller sanktioner och att kost nader för vissa insatsvaror ökar.
Under 2020 har både människor och bolag världen över påverkats kraftigt negativt av spridningen av det nya coronaviruset. Alla eventuella effek ter som denna pandemi medför är i dag svåra att bedöma, men de statliga bolagen arbetar aktivt för att begränsa den negativa påverkan på kunder, medarbetare och samhället i stort.
36 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
44
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Riskhantering Räkenskaper
Ansvarsfullt säkerhetsarbete för att minska riskerna
Samtliga bolag med statligt ägande äger tillgångar som till någon grad behöver skyddas mot handlingar med ont uppsåt, så kallade antagonistiska angrepp. Till dessa hör intrång, stölder, utpressning, spioneri och sabo- tage. Bolag med statligt ägande verkar därtill inom ett antal samhällsviktiga sektorer såsom energi, transportinfrastruktur eller telekommunikationer där ett angrepp kan få långtgående konsekvenser på samhället och ytterst på Sveriges säkerhet.
Under 2019 har bolagsförvalt- ningen vid Näringsdepartemen- tet gjort en genomlysning av bolagens införande av den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585). Den nya säkerhets- skyddslagen medför skarpare krav än tidigare vad gäller säker-
hetsskyddsanalys samt skydds- åtgärder för säkerhetskänslig verksamhet och information. För de bolag vars verksamhet omfattas av den nya lagen, och där så är lämpligt kommer Regeringskansliet att besluta om att placera styrelseleda- möter i säkerhetsklass, enligt vad som följer av säkerhetsskydds- förordningen (2018:658).
Gemensamt för alla bolag, även de som inte specifikt lyder under säkerhetsskyddslagen, är att ett framgångsrikt säkerhetsarbete torde vila på ett systematiskt arbetssätt som kravställs och regelbundet följs upp av styrel- sen. I den nya ägarpolicyn anges därför att bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete.
2011 Regeringen tillsätter en särskild utredare för att göra en översyn av säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet är främst att bättre anpassa lagstiftningen till det som krävs för att skydda verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet och till de krav det internationella samarbetet ställer.
2016 Dataskyddsförordningen (eng: GDPR) som reglerar behandlingen av personuppgifter inom EU träder i kraft.
2017 Regeringen lägger fram en natio- nell säkerhetsstrategi, som ger en samlad redovisning av regeringens syn på säkerhet i bred bemärkelse.
2018 Det europeiska NIS-direktivet inför- livas i svensk lagstiftning genom lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjäns- ter (2018:1174). Syftet med lagen är att uppnå en hög nivå på säkerhe- ten i nätverk och informationssys- tem för samhällsviktiga tjänster inom sektorerna energi, transport,
Teracom – med fokus på säkerhet
bankverksamhet, finansmarknads- infrastruktur, hälso- och sjukvård,
För några bolag med statligt ägande är säkerhet en del av själva affärsidén. Teracom erbjuder säkra och robusta kom- munikationstjänster till samhälls- viktiga aktörer. I ett allt mer upp- kopplat samhälle där allt fler vik- tiga system är beroende av digi- tala kommunikationsnät ökar sårbarheten. Teracom har sedan starten 1992 haft samhällsupp- draget att garantera utsänd- ningen av tv och radio via mark- nätet. Det är ett uppdrag som kräver en robust och komplex infrastruktur som täcker 99,8 procent av de svenska hushållen. Vidare har Teracom sedan start haft en central roll inom medie- beredskapen. Samhälls- och beredskapsuppdragen har till- sammans gjort att Teracom utvecklat näten så att de funge-
rar oberoende av extern el och internet. 2019 förvärvade Tera- com ett mobilt kommunikations- nät som opererar i det lågfre- kventa 450 MHz-bandet, vilket möjliggör en vidare yttäckning, som nu kompletterar Teracoms utbud. Teracoms personal är säkerhetsprövad och en andel är krigsplacerade i bolaget. Sammantaget har Teracom sedan start utvecklat förmågor som nu är en viktig del av samhällets motståndskraft.
leverans och distribution av dricks- vatten, digital infrastruktur samt för digitala tjänster.
Regeringen lägger fram en natio- nell strategi för samhällets infor- mations- och cybersäkerhet.
2019 Den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585) träder i kraft den 1 april. Lagen gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sve- rige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd (säkerhetskänslig verksamhet). Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terrorist- brott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassifice- rade uppgifter.
2020 Statens ägarpolicy för bolag med statligt ägande kompletteras med ett separat avsnitt om säkerhet.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 37
45
Skr. 2019/20:140 Bilaga
46
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolagsöversikter
Akademiska Hus������������������������������������������������ | 40 | SJ ����������������������������������������������������������������������������� | 65 | |
Almi Företagspartner���������������������������������������� | 41 | SOS Alarm ������������������������������������������������������������ | 66 | |
APL, Apotek Produktion & Laboratorier ������ | 42 | Specialfastigheter ���������������������������������������������� | 67 | |
Apoteket ��������������������������������������������������������������� | 43 | SSC, Svenska rymdaktiebolaget��������������������� | 68 | |
Arlandabanan Infrastructure������������������������� | 44 | Statens Bostadsomvandling��������������������������� | 69 | |
Bilprovningen������������������������������������������������������ | 45 | Sveaskog��������������������������������������������������������������� | 70 | |
Dramaten ������������������������������������������������������������ | 46 | Svedab������������������������������������������������������������������� | 71 | |
Green Cargo �������������������������������������������������������� | 47 | Svenska Skeppshypotek����������������������������������� | 72 | |
Göta kanalbolag ������������������������������������������������ | 48 | Svenska Spel�������������������������������������������������������� | 73 | |
Infranord �������������������������������������������������������������� | 49 | Svevia��������������������������������������������������������������������� | 74 | |
Jernhusen������������������������������������������������������������� | 50 | Swedavia��������������������������������������������������������������� | 75 | |
Lernia��������������������������������������������������������������������� | 51 | Sweden House���������������������������������������������������� | 76 | |
LKAB ���������������������������������������������������������������������� | 52 | Swedfund International����������������������������������� | 77 | |
Metria������������������������������������������������������������������� | 54 | Systembolaget ���������������������������������������������������� | 78 | |
Miljömärkning Sverige��������������������������������������� | 55 | Telia Company����������������������������������������������������� | 79 | |
Operan������������������������������������������������������������������ | 56 | Teracom Group��������������������������������������������������� | 80 | |
Orio������������������������������������������������������������������������ | 57 | Vasallen����������������������������������������������������������������� | 81 | |
PostNord �������������������������������������������������������������� | 58 | Vattenfall��������������������������������������������������������������� | 82 | |
RISE, Research Institutes of Sweden������������� | 59 | Visit Sweden ������������������������������������������������������� | 84 | |
Samhall ����������������������������������������������������������������� | 60 | Voksenåsen ��������������������������������������������������������� | 85 | |
Saminvest������������������������������������������������������������� | 61 |
|
| |
SAS������������������������������������������������������������������������� | 62 | Övriga bolag och verksamheter��������������������� | 86 | |
SBAB ���������������������������������������������������������������������� | 63 | |||
Avvecklade bolag |
| |||
|
|
| ||
SEK, Svensk Exportkredit �������������������������������� | 64 | och bolag under avveckling����������������������������� | 87 |
47
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet
och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt student- bostäder. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation samt att, inom ramen för det, bidra till ett ökande utbud av forskar- och studentbostäder.
Ordf: Anitra Steen | Vd: Kerstin Lindberg |
| Göransson |
Statens ägarandel: 100% | |
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Anitra Steen Led: Britta Burreau, Peter Gudmundson, Anna Magnusson, Christer
Viktiga händelser 2019
•Akademiska Hus emitterade sin första gröna obligation om 1 500 mnkr�
•I augusti öppnade Studenthuset på Campus Valla i Linköping� Huset är certifi erad enligt Miljöbyggnad Guld.
•Akademiska Hus påbörjade bygget av nya studentlägenheter på Ultuna som ska ge 132 studenter och forskare ett campusnära boende� Projektet är en ombyggnation av ett laboratorium och ett exempel på hur man kan ställa om befi ntlig bebygg- else istället för att bygga nytt�
•Bolaget har nu ett breddat tjänste- erbjudande genom lanseringen av ett nationellt koncept för s.k. co-work- ing, makerspace, learning lab och andra fl exibla mötesplatser.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Avkastningen ökade till 10,3 (9,2) pro- cent och påverkades positivt av bety- dande värdeförändringar i förvaltnings- fastigheterna även om en viss ökning av driftöverskottet också bidrog. Nyckel- talet för lönsamhet har en ny definition sedan nya mål beslutades 2019.
•Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent. Soliditeten minskade till 45,7 pro- cent.
•Utdelning: 40–70 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 70 procent av justerat resultat.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål för hållbart företagande
•Kund: År 2021 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Årets NKI 61 (62) visar på en nivå som är jämförbar med nivån 2018 och understiger årsmålet på 65. Under året har många initiativ påbörjats med syfte att stärka kundrela- tionen. Exempel på initiativ är att bolaget infört mikrofeedback i den dagliga driften samt utvecklat en ny applikation för förbättrad process vid felanmälan.
•Medarbetare: År 2021 ska prestations- index (AHPI) uppgå till 77 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte överstiga 2. AHPI uppgick till 73 vilket understiger årsmålet på 75. Inom förvalt- ningen har AHPI höjts nio enheter. ELTAR uppgick till 2,4 (2,4).
•Ekonomi: Bolaget ska leverera på äga- rens ekonomiska mål.
•Fastighet: Bolaget ska minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Mängden inköpt energi minskade med -4,6 (+0,3) procent vilket är nära årsmålet på -5 procent. Förbättringen är ett resultat av bolagets ansträngningar att accelerera arbetet med energibesparande projekt.
•Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2021 och bolaget ska ha byggt 1 700 student- boenden. Innovation i samverkan uppgick till 62 (47) procent. Antalet studentboenden uppgick till 710 (510).
•Klimatavtryck: Bolaget ska uppnå klimatneutralitet inom förvaltning och intern verksamhet till 2025 och i projekt- verksamheten till 2045.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Nerlich och Örjan Wikforss� Nyval av Svante Hagman och Robin Teigland vid stämman 2020, Ingemar Ziegler avgick
Arb rep: Thomas Jennlinger, Anders Larsson
Rev: Helena Ehrenborg (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
330 (330) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 160 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
|
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
| ||
Nettoomsättning |
|
| 6 217 | 6 117 | |
Värdeförändringar |
|
| 3 368 | 2 225 | |
Rörelseresultat |
|
| 7 420 | 6 085 | |
Resultat före skatt |
|
| 6 957 | 5 818 | |
Nettovinst |
|
|
| 5 658 | 5 314 |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |||
Balansräkning, mnkr |
|
|
| ||
|
|
|
|
| |
Balansomslutning |
|
| 104 986 | 93 477 | |
Anläggningstillgångar |
| 98 993 | 87 933 | ||
Eget kapital |
|
| 46 760 | 42 832 | |
- varav minoritet |
|
| 0 | 0 | |
Nettoskuld |
|
| 32 902 | 30 416 | |
Operativt kapital |
|
| 79 662 | 73 248 | |
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Rörelsemarginal, % |
| 119,3 | 99,5 | ||
Avkastning - eget kapital, % |
| 12,2 | 11,2 | ||
Avkastning - operativt kapital, % | 10,3 | 5,5 | |||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 0,7 | |||
Soliditet, % |
|
| 45,7 | 45,8 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
| 3 190 | 2 779 | ||
Anslag, mnkr |
|
| 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr |
|
| 1 905 | 1 663 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 86 | 97 | |||
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 28 246 | 29 129 | |||
Sjukfrånvaro, % |
|
| 3,8 | 4,1 | |
Antal anställda i medeltal |
| 490 | 480 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |||
Bestyrkt GRI-rapport |
| Ja |
| ||
Redovisar enligt IFRS |
| Ja |
| ||
Prioriterade globala mål |
|
| |||
GOD UTBILDNING | JÄMSTÄLLDHET | HÅLLBAR ENERGI | ANSTÄNDIGA | HÅLLBARA STÄDER | HÅLLBAR |
FÖR ALLA |
| FÖR ALLA | ARBETSVILLKOR | OCH SAMHÄLLEN | KONSUMTION OCH |
|
|
| OCH EKONOMISK |
| PRODUKTION |
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
10 |
|
|
|
|
|
| 10,3 |
| 50 |
| 40,7 | 41,4 | 43,3 | 45,8 | 45,7 | 100 |
|
|
|
|
|
|
| ||
8 | 6,9 |
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
| 80 |
| 60 | 60 | 60 | 70 | ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
6 |
|
|
| 6,2 | 5,9 | 5,5 |
|
| 30 |
|
|
|
|
|
| 60 | 50 |
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
| |||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
| ||
0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| ||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||||||||
|
| Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
| Mål: 35–45% |
|
|
|
|
| Mål: 40–70% |
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
| En efterutdelning på 6,5 mdkr | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| beslutades på extra bolags- |
| |||||||
stämma den 19 oktober 2015�
40 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, % |
|
| |||
33 | 67 | 55 | 45 | 50 | 50 |
| |||||
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
48
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Almi Företagspartner Aktiebolag (Almi) ska, som ett komplement till den privata mark- naden, medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verk samhet omfattar affärsutveckling och lån samt ägarkapital via Almi Invest. Syftet med Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en håll- bar tillväxt. Verksamheten ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsam- hets- och tillväxtpotential. Finansieringen sker dels med en egen lånefond på cirka 5,5 miljarder kronor och dels med fondkapital som uppgår till cirka 3 miljarder kronor varav hälften utgörs av fondmedel från europeiska regionala utvecklingsfonden. Verksamheten ska fi nnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.
Ordf: Monica Caneman Vd: Göran Lundwall
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Monica Caneman Led: Anders Byström, Ulrika Geeraedts, Hanna Lagercrantz, Pia Sandvik, Anna Söderblom och Emad Zand� Nyval av Jacob Dalborg vid stämman 2020, Nicolas Hassbjer avgick Arb rep: Matilda Lembke, Emil Nordlander Arb suppl: Karl Grudén, Sebastian van den Bergen Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (230) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
Viktiga händelser 2019
•Antalet nya utbetalda lån ökade till
3 336 (3 180) och utbetalt lånebelopp till 1 975 (1 700) mnkr. En ny genera- tion tillväxtlån, som möter fi nansier- ingsbehoven hos företag med inno- vativa affärsidéer, har introducerats under året�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Enligt prop. 1993/94:40 ska Almi långsiktigt bedriva låneverksamheten så att kapitalet bevaras nominellt intakt. Detta mål är upp- nått. Ekonomiska mål har fastställts av ägaren på årsstämman 2020.
Mål för hållbart företagande
•Almi ska bidra till hållbar tillväxt, se uppdragsmål nedan.
•Almi ska vara en hållbar arbetsplats som attraherar, utvecklar och behåller med- arbetare med rätt kompetens, och präglas av mångfald och jämställdhet. I den sen- aste medarbetarundersökningen ökade engagemangsindex till 84 (79) och Almi är därmed nära målet på 85. En ny meto- dik för lärande med större fokus på kon- cerngemensamma utbildningsinsatser har implementerats under året. I slutet av året var 86 procent av Almis rådgivare certifierade i rådgivarprogrammet, målet var 100 procent.
•Almi ska verka för god affärsetik genom att aktivt arbeta för att motverka och förebygga ekonomisk brottslighet med särskilt fokus på processerna för kund- kännedom och att identifiera risker för korruption, penningtvätt och finansier ing av terrorism. Inför verksamhetsåret 2019 planerades ett större antal utbild- nings- och systemstödsåtgärder i syfte att stödja arbetet för god affärsetik, dessa genomfördes till 82 (71) procent, målet var 100 procent.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
•Almi ska verka för en hållbar tillväxt. Utvecklingen avseende överlevnad, omsättning och förädlingsvärde hos de företag som fått en insats från Almi mäts ungefär fyra år efter insatsen. Målet är att Almis kund- och portföljföretag ska utvecklas bättre än en kontrollgrupp. Överlevnaden till och med 2018 hos företag som fick insats från Almi 2015 uppgick till 75 (81) (kontrollgrupp: 77) procent, omsättningen ökade med
67 (33) (kontrollgrupp: 44) procent och förädlingsvärdet ökade med
63 (32) (kontrollgrupp: 38) procent.
•Almis verksamhet ska vara marknads- kompletterande och därmed riktas till företag som inte får behovet av finansier ing och affärsutveckling tillgodosett av privata aktörer. Målet är att Almi ska uppfattas som uteslutande marknads- kompletterande i mätningar riktade till kund och portföljföretag, medfinansi
ärer och samarbetspartners. Bland till- frågade lånekunder, banker och medin- vesterare svarar mellan 90–100 procent att Almis verksamhet är marknadskom- pletterande. Då endast tre av åtta identi- fierade grupper tillfrågats kan inte mål uppfyllnaden 2019 fullt ut bedömas.
•Almi ska bedriva sin verksamhet med särskilt fokus på företag i tidiga skeden eller expansionsfaser samt företagare som är kvinnor eller har utländsk bak- grund. Målet är att företag i tidiga skeden ska utgöra huvuddelen av Almis verk- samhet samt att andelen företagare eller företag som drivs av kvinnor eller har utländsk bakgrund ska vara högre än motsvarande andel i företagsstocken och nyföretagandet. År 2019 utgjorde ande- len företag i tidiga skeden omkring 85 procent av Almis kund- och portföljföre- tag, kvinnor utgjorde 28 (28) (kontroll- grupp: 30) procent och utländsk bakgr- und 31 (36) (kontrollgrupp: 24) procent.
•Nya uppdragsmål beslutades på bolagets årsstämma 2020.
uppgår till 112 (112) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 1 016 | 1 072 | |
Rörelseresultat | 25 | 45 | |
Resultat före skatt | 74 | 118 | |
Nettovinst | 74 | 118 | |
- varav hänförbart till minoritet | 4 | 11 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 8 895 | 8 601 | |
Anläggningstillgångar | 5 714 | 5 914 | |
Eget kapital | 7 648 | 7 575 | |
- varav minoritet | 208 | 204 | |
Nettoskuld | -7 839 | -7 625 | |
Operativt kapital | -191 | -51 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 2,5 | 4,2 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 1,0 | 1,6 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -21,0 | -50,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -1,0 | -1,0 | |
Soliditet, % | 86,0 | 88,1 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 2 236 | 1 932 | |
Anslag, mnkr | 279 | 313 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 21 | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | |
Sjukfrånvaro, % | 2,4 | 2,8 | |
Antal anställda i medeltal | 495 | 490 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Prioriterade globala mål
JÄMSTÄLLDHET |
| HÅLLBAR ENERGI |
| ANSTÄNDIGA |
|
| FÖR ALLA |
| ARBETSVILLKOR |
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
53 47 43 57 63 38
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 41
49
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke
diskriminerande villkor. Inom svensk hälso och sjukvård finns ett stort fokus på individ
anpassad vård och läkemedelsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.
Ordf: Johan Assarsson Vd: Jan Erneberg
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Johan Assarsson Led: Eugen Steiner och Agneta Edberg� Nyval av Lotta Medelius Bredhe, Göran Stiernstedt, Kjell Johansson och Malin Sandquist vid stämman 2020, Britt Hansson
Viktiga händelser 2019
•Tidigare vd, Eva Sjökvist Saers, lämnade APL vid årsskiftet och Ulf Skough, chef Marknad, utsågs till till- förordnad vd� Jan Erneberg tillträdde som ny vd den 1 april 2019.
•APL har under 2019 mottagit kapital- tillskott från staten om 150 mnkr för att kunna utföra sitt samhälls- uppdrag�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Ränta- biliteten på eget kapital var negativ.
•Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 pro- cent. Soliditeten uppgick till 24 procent.
•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe- hov. Ingen utdelning lämnades för 2019.
Ägarens mål har inte uppnåtts 2019. Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år.
Mål för hållbart företagande
Mål för 2019:
•Minska indirekta koldioxidutsläppen med 2 procent jmf 2018. Utfall: 0 pro- cent, oförändrat mot 2018 p.g.a. ökade indirekta utsläpp av koldioxid via fjärr- värme med 31 procent (mestadels p.g.a. fjärrvärmeverkens ökade utsläpp), men minskade indirekta utsläpp av koldioxid via tjänsteresor med 30 procent och varu- transporter med 43 procent.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Inga (0) kritiska avvikelser inom SHM (säkerhet/hälsa/miljö). Utfall: 0.
•Sjukfrånvaron ska ej överstiga 5 procent. Utfall: 6,3 procent.
•Inga fall av diskriminering (nolltolerans). APL ska vara en jämlik arbetsplats och ingen form av diskriminering eller trakasserier ska förekomma. APL stärkte under 2019 budskapet med att använda en säker kanal för anonym rapportering och dialog med arbetsgivaren. Utfall: Inga fall av diskriminering har inrap- porterats under 2019.
Samhällsuppdrag
APL ska:
•i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av extempore- läkemedel och lagerberedningar;
•erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke- diskriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedels- försörjning till öppen- och slutenvården. Bolaget ansvarar därvid särskilt för att tillverka och leverera extemporeläke- medel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek;
•säkerställa att information om extem- poreläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsruti ner är enkla och användarvänliga samt att leverans av extemporeläkemedel och lagerberedningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.
APL har inget fastställt uppdragsmål.
och Ulf Tossman avgick
Arb rep: Susann Danielsson, Erik Strandmark
Arb suppl: Hanna Enwald
Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 265 (265) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 133 (133) tkr.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 1 298 | 1 473 | |
Rörelseresultat | -82 | -79 | |
Resultat före skatt | -85 | -82 | |
Nettovinst | -83 | -80 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
Balansomslutning | 739 | 718 | |
Anläggningstillgångar | 430 | 389 | |
Eget kapital | 180 | 113 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | 370 | 382 | |
Operativt kapital | 550 | 495 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| -6,3 | -5,4 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -56,7 | -52,2 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -15,6 | -16,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,1 | 3,4 | |
Soliditet, % | 24,4 | 15,8 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 100 | 119 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 243 | 185 | |
Sjukfrånvaro, % | 6,3 | 5,6 | |
Antal anställda i medeltal | 475 | 489 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH | ANSTÄNDIGA | HÅLLBAR | BEKÄMPA KLIMAT- |
VÄLBEFINNANDE | ARBETSVILLKOR | KONSUMTION OCH | FÖRÄNDRINGARNA |
| OCH EKONOMISK | PRODUKTION |
|
| TILLVÄXT |
|
|
| Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
| Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
10 |
|
| 2,2 | 0,1 |
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
0 |
|
|
|
|
| 40 |
| 38,9 |
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
-10 |
|
|
|
| -12,3 |
|
|
|
|
|
| 33,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| 30 |
|
|
|
| 27,2 |
| 24,4 | 60 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
-20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
-30 |
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
| 15,8 |
| 40 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
-40 |
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
-50 |
|
|
|
|
| -52,2 -56,7 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | |||||||||||||
-60 2015 |
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||||||||||||
|
|
| Mål: >8% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 40–50% |
|
|
|
|
| Mål: ≥50% |
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
42 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, %
67 33 36 64 43 57
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
50
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Apoteket AB erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels- och hälsoområdet. Apoteket verkar på en konkurrensutsatt marknad på affärsmässiga grunder. Verksam- heten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom närmare 400 apotek i landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt informa- tion och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel, via e-handel och genom bolagets apoteksombud. Apoteket spelar även en viktig roll med sin verksamhet för dosförpackade läkemedel. Bolaget bedriver en långsiktigt hållbar verk- samhet vilket inkluderar områden som högkvalitativ rådgivning, god kvalitetskontroll, miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning och hög tillgänglighet till läkemedel.
Ordf: Ingrid Bonde | Vd: Ann Carlsson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Ingrid Bonde Led: Barbro Fridén, Pia Gideon, Lars Nilsson, Erik Sandstedt och Per Uebel. Inger Andersson avgick vid stämman 2020 Arb rep: Lena Rhodin och Katarina Rabe Arb suppl: Ingela Brindell-Lindberg och Britt- Marie Brink Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (370) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 176 (176) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2019
•Solid försäljning på konsument- marknaden, såväl inom butik som e-handel.
•Intensifi erade satsningar på digitala lösningar har ökat kostnaderna� Det digitala kundmötet innebär lösningar för att såväl förenkla för kunden som att effektivisera verksamheten.
•Fortsatt marginalpress inom upp- handlade läkemedelsleverenser till regionerna�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska uppgå till minst 3 procent. För 2019 sjönk rörelsemarginalen till 1,8 procent, främst som en följd av lägre försäljning av dosförpackade läkemedel, lägre marginaler i läkemedelsleveranserna till regionerna och högre utvecklings- kostnader hänförligt till utveckling
av det digitala kunderbjudandet.
•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 40–80 procent av pensionsjusterat eget kapital. Vid årsskiftet 2019/20 var skuldsättningsgraden 53 procent, inklu- sive leasingåtagande enligt IFRS 16, och därmed inom målintervallet.
•Utdelning: 40–60 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. Ingen utdelning föreslogs till årsstämman 2020.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål för hållbart företagande
•Inom hälsomålet ska Hälsoindex, som mäter hur kunderna uppfattar bolaget som hälsoaktör, på lång sikt uppgå till minst 80. För 2019 uppgick index till 68 och var oförändrad mot 2018.
•Målet inom kunderbjudandet uttrycks som att antalet egenvårdsleverantörer som undertecknar Apotekets uppför- andekod ska öka. Långsiktiga målet uppgår till 100 procent. Av Apotekets leverantörer av receptfria läkemedel och övriga produkter har 75 (80) procent accepterat uppförandekoden.
•Inom miljömålet målsätts hur många kunder som utnyttjar Apotekets miljö- bonus vilken erhålls när överblivna läkemedel lämnas in på bolagets apotek. Målet är att den utnyttjade bonusen ska öka med 3 procent årligen. Utfallet blev 1,9 procent.
•Medarbetarmålet innebär att andelen motiverade medarbetare ska uppgå till minst 80 procent. Under året genom- fördes ingen medarbetarundersökning på grund av pågående utvärdering av undersökningsmetod.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaran- visningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upp- rätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Apoteket hade vid årsskiftet 603 apoteksombud runt om i Sverige.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 20 321 | 20 083 | |
Rörelseresultat | 365 | 509 | |
Resultat före skatt | 417 | 593 | |
Nettovinst | 332 | 457 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 8 588 | 8 456 | |
Anläggningstillgångar | 3 804 | 3 405 | |
Eget kapital | 4 291 | 4 453 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | 1 273 | 751 | |
Operativt kapital | 5 564 | 5 204 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 1,8 | 2,5 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 8,2 | 10,1 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 6,8 | 9,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,3 | |
Soliditet, % | 50,0 | 52,7 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 223 | 164 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 230 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 315 | 295 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 2 654 | 3 209 | |
Sjukfrånvaro, % | 5,2 | 5,4 | |
Antal anställda i medeltal | 3 047 | 3 023 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH |
| RENT VATTEN OCH |
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
VÄLBEFINNANDE |
| SANITET FÖR ALLA |
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
| Skuldsättningsgrad, % | % |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
| 350 | 306 |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
| 54 |
| 53 | 280 |
|
|
|
|
|
| ||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
| 34 | 34 | 210 |
|
|
|
|
|
| |||||||
3,4 | 3,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
4 |
|
| 20 |
|
|
|
|
| 140 |
|
|
|
|
|
| |||||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| 70 |
| 56 | 59 | 59 | ||||||
2,4 |
|
|
| 2,5 | 1,8 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | ||
0 | 2015 2016 | 2017 | 2018 2019 | -20 |
| 2015 2016 2017 | 2018 2019 | 0 2015 | 2016 | 2017 | 2018 2019 | |||||||||||||||
|
| Mål: ≥3% |
|
|
|
|
|
|
|
| Mål: 40–80% |
|
|
|
|
| Mål: 40–60% |
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
Könsfördelning, %
16
8443 57 50 50
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 43
51
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, äger och förvaltar Arlandabanan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta
medför. Avtalen ger ATrain AB rätt att utnyttja AIAB:s trafikeringsrätt på det statliga
järnvägsnätet samt nyttjanderätten till Arlandabanan och tillhörande stationer. Nyttjande- rätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats till andra järnvägsföretag.
Ordf: Jan Olson | Vd: Ulf Lundin |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde, Lars Erik Fredriksson och Malin Sundvall
Rev: Jenny Jansson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 135 (135) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 68 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
Viktiga händelser 2019
•Antalet tågresenärer minskade med 0,7 procent�
•Tågets marknadsandel ökade från 22 till 23 procent, mätt som antal passagerare i förhållande till antalet fl ygpassagerare på Arlanda fl ygplats.
•A-Trains trafi keringsavtal förlängdes under året mot en ersättning om 683 mnkr�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.
Mål för hållbart företagande
•Öka nyttjandet: 8 miljoner resor per år 2040, 6,2 miljoner resor 2019. Utfallet 2019 ligger cirka 388 000 passagerare under målet.
•Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1,9 miljarder kronor i villkorslån. Royalty-betalningarna beräknas till 4,2 miljarder kronor fram till 2040 och därtill ytterligare 3,7 miljar- der kronor fram till 2050. Erhållen royalty 2019 uppgick till 45,6 miljoner kronor.
•Minska utsläppen av växthusgaser:
-182 000 ton netto till 2040. Växthus- gaser -118 000 ton netto till och med 2019.
•Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 40 procent av vardera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolags- styrelser var 33 procent.
•Påverkan på våra grannar: Översikts-
och detaljplaner. Utfall: Beviljade bygg- lov som vunnit laga kraft är förenliga med AIAB:s krav.
•Motverka korruption: Noll korruption.
Utfall: Noll korruption.
•Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt. Utfall: Noll ären- den anmälda avseende konkurrens.
•Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.
Utfall: Inga regelöverträdelser.
•Kundernas hälsa och säkerhet: Noll
omkomna/skadade. Utfall: Inga skadade resenärer. Ett suicidtillbud på Trafik verkets spår. Personen avled.
•Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.
Utfall: 95 procent andel nöjda resenärer/ tågföretag, varav Arlanda Express
98 procent och övriga tåg 91 procent.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 64 | 67 | |
Rörelseresultat | 5 | 0 | |
Resultat före skatt | 6 | 0 | |
Nettovinst | 6 | 0 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 1 862 | 1 232 | |
Anläggningstillgångar | 1 804 | 1 212 | |
Eget kapital | 16 | 10 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -683 | -11 | |
Operativt kapital | -667 | -1 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 7,9 | 0,0 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 47,6 | 0,0 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -1,5 | 0,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -42,1 | -1,1 | |
Soliditet, % | 0,9 | 0,8 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 639 | 0 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | |
Sjukfrånvaro, % | - | - | |
Antal anställda i medeltal | 0 | 0 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Prioriterade globala mål
ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
ARBETSVILLKOR |
| INNOVATIONEROCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
OCH EKONOMISK |
| INFRASTRUKTUR |
|
|
TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
5050
Kvinnor Män
Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
44 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
52
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motor- fordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Med 100 stationer och 517 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna for- don och den enda aktören på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglighet vad gäller öppettider och erbjuder även drop-in. Under 2019 utförde Bilprovningen cirka 1,4 miljoner besiktningar.
Ordf: Karin Strömberg Vd: Andreas Myhrman
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Karin Strömberg Led: Måns Carlson, Johan Ekesiöö, Gunnar Malm och Ludvig Nauckhoff. Nyval av Lena Larsson och Anna Ullman Sersé vid stämman 2020, Anna Nilsson-Ehle och Kristina Patek avgick Arb rep: Bengt Lindblom,
Viktiga händelser 2019
•Bilprovningen är fortsatt marknadsle- dande och hade vid utgången av året en marknadsandel på 26 procent�
•Den 20 maj 2018 började nya instäl- lelseregler för fordonsbesiktning att gälla� Förändringen medförde att besiktningsvolymerna minskade�
•Andreas Myhrman tillträdde som vd�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst 8 procent. Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2019 till 3,7 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro- cent. Soliditeten uppgick till 40 procent.
•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen för verk- samhetsåret 2019 uppgår till 19 miljoner kronor.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål för hållbart företagande
•Ökad trafiksäkerhet: Bilprovningens bidrag till ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 76 procent. Utfall: 78 procent.
•Attraktiv arbetsgivare: Personalom- sättning högst 7 procent, andel kvinnliga besiktningstekniker som lägst 14 pro- cent, andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst 17 procent och andel godkända certifieringar minst
92 procent. Utfall: Personalomsättning
7,3 (12,7) procent, kvinnliga tekniker
13,4 (11,6) procent, utländsk bakgrund
14,6 (15,2) procent och andel godkända certifieringar 94 (92) procent.
•Minskad miljöpåverkan: Klimat- påverkan minskas med 80 procent (2006–2030), förnyelsebar el ska uppgå till 100 procent. Utfall: Minskning av klimatpåverkan ligger i fas med lång- siktigt mål 2006–2030, förnyelsebar el uppgår till 100 procent.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Joakim Rönnlund Arb suppl: Malin Lindahl,
Fredrik Walther Rev: Didrik Roos (Deloitte) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
200 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 95 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| ||
Nettoomsättning | 647 | 647 | ||
Rörelseresultat | 24 | 17 | ||
Resultat före skatt | 18 | 12 | ||
Nettovinst | 13 | 9 | ||
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||
Balansräkning, mnkr |
|
| ||
|
|
|
| |
Balansomslutning | 271 | 262 | ||
Anläggningstillgångar | 53 | 58 | ||
Eget kapital | 64 | 80 | ||
- varav minoritet | 0 | 0 | ||
Nettoskuld | 0 | 0 | ||
Operativt kapital | 64 | 80 | ||
Nyckeltal |
|
| ||
|
|
|
| |
Rörelsemarginal, % |
| 3,7 | 2,6 | |
Avkastning - eget kapital, % |
| 11,7 | 7,1 | |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 33,4 | 18,6 | |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,0 | 0,0 | ||
Soliditet, % | 40,0 | 45,3 | ||
Bruttoinvesteringar, mnkr | 10 | 12 | ||
Anslag, mnkr | 0 | 0 | ||
Utdelning, mnkr | 19 | 29 | ||
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e |
| 188 | 190 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e |
| 979 | 1 138 | |
Sjukfrånvaro, % |
| 4,6 | 4,9 | |
Antal anställda i medeltal | 543 | 569 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| ||
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| ||
Redovisar enligt IFRS | Ja | (RFR 2) | ||
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH | JÄMSTÄLLDHET | RENT VATTEN OCH | HÅLLBAR ENERGI | ANSTÄNDIGA | BEKÄMPA KLIMAT- |
VÄLBEFINNANDE |
| SANITET FÖR ALLA | FÖR ALLA | ARBETSVILLKOR | FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
|
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
10 | 10,2 |
|
|
| 100 |
|
|
|
|
| 350 |
|
|
|
|
|
| 323 |
| ||||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
| 280 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| 7,3 |
|
|
| 55,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
6 |
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
| 210 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
| 48,1 | 49,8 | 45,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
| 140 |
| 100 | 100 | 100 |
|
| ||||||||
|
|
| 4 |
|
| 3,7 |
|
|
|
|
|
|
| 143 | |||||||||||||
2 |
|
|
|
|
| 2,6 | 20 |
|
|
|
|
| 70 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
0 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||
|
| Mål: ≥8% |
|
|
|
|
|
| Mål: 30–40% |
|
|
|
|
| Mål: ≥80% |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
Könsfördelning, %
14
86 33 67 43 57
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 45
53
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för talteater.
Ordf: Ulrika Årehed | Vd: Maria Groop Russel |
Kågström |
|
Viktiga händelser 2019
•Tre fastighetsrelaterade projekt har bedrivits under året: Stambyte i
Thaliabyggnaden vilket innebar att fyra av teaterns scener stängdes för publik under åtta månader� Samtidigt inleddes renovering av Stora scenens övermaskineri� Vidare har Dramaten tillsammans med Operan tecknat kontrakt om att uppföra nytt produk- tionscenter i Flemingsberg för bl�a� ateljéer och verkstäder�
•Dramaten har genomfört ett stort antal turnéer och samarbeten med andra teatrar och scenkonstaktörer i landet�
•Dramatens styrelse beslutade om en ändring av ledningsstrukturen genom en uppdelning av ansvaret för teaterns verksamhet i en vd och en teaterchef� Ny vd och ny teaterchef har tillsatts under året�
•En ny organisationsstruktur har skapats under året som arbetar vidare med förändringsarbete kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, inte minst i kölvattnet av #metoo, #tystnad tagning och
#backstage som briserade 2017.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Dramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verksamheten. Med ett negativt resultat om 8,9 miljoner kronor uppgår det egna kapitalet till 21,9 miljoner kronor.
Mål för hållbart företagande
•Teaterns roll i samhället: Dramaten ser sig ha en nyckelfunktion i samhället genom att vara en plats där människor kan spegla sig själva i teaterkonsten.
•Teater för hela Sverige: Dramaten ska i egenskap av nationalscen nå ut i hela
landet och nå en så stor publik som möjligt, bl.a. genom digitaliserings- insatser. Man ska också nå en mångfald hos publik och besökare.
•Dramaten som professionell och inklu- derande arbetsplats: Dramatens arbete med att skapa en inkluderande arbets- miljö för alla har sin utgångspunkt i arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen samt i en rad interna policys, handlings- planer och rutiner.
•Ekonomiskt ansvar: Dramaten ska genom det egna resultatet säkerställa ett eget kapital som ger ekonomisk stabilitet.
•Miljöansvar: Dramaten ska kontinuerligt arbeta för att förbättra processer och arbetsmetoder med miljön i fokus.
Samhällsuppdrag
•Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i atel- jéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverks- skickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.
•Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och initiera samarbeten samt främja inter- kulturellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och natio- nella kulturarvet inom teaterns område: Ett internationellt utbyte sker bland annat genom gästspel och turnéer och där Bergmanfestivalen utgör ett viktigt inslag. Genom att framföra och bear- beta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Ulrika Årehed Kågström Led: Jesús Azpeitia Seron, Maria Eka, Aris Fioretos, Raoul Grünthal, Biljana Pehrsson och Tasso Stafi lidis. Nyval av Angelica Hadzikostas vid stämman 2020, Amanda Lundeteg avgick
Arb rep: Tanja Lorenzon, Jens Thiman
Arb suppl: Johan Holmberg, Eva Strengbohm
Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 75 (75) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 37,5 (37,5) tkr.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 288 | 301 | |
Rörelseresultat | -11 | -2 | |
Resultat före skatt | -9 | -2 | |
Nettovinst | -9 | -2 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 133 | 112 | |
Anläggningstillgångar | 55 | 40 | |
Eget kapital | 22 | 31 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -5 | -25 | |
Operativt kapital | 16 | 6 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| -3,9 | -0,5 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -33,9 | -6,6 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -101,9 | 56,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,2 | -0,8 | |
Soliditet, % | 16,5 | 27,5 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 21 | 15 | |
Anslag, mnkr | 244 | 245 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | |
Sjukfrånvaro, % | 3,3 | 3,8 | |
Antal anställda i medeltal | 276 | 293 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH |
|
|
| HÅLLBARA STÄDER |
VÄLBEFINNANDE |
|
|
| OCH SAMHÄLLEN |
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
|
| 13 |
|
|
|
|
57 | 43 | 88 | 50 | 50 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
46 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
54
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
| Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med fokus på effektiv och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
| Ordf: Jan Sundling |
|
| Vd: Ted Söderholm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| hållbar järnvägslogistik. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige samt |
| Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| i Norge och med partners på ett stort antal orter på den europeiska kontinenten. Green |
| Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cargos system har cirka 5 000 vagnar, 360 lok och personal i hela Skandinavien för att |
|
|
|
| Ordf: Jan Sundling Led: Anna Elgh, Catarina Fritz, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| möta näringslivets transportbehov. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Charlotte Hansson, Henrik Höjsgaard och |
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Michael Thorén. Nyval av Crister Fritzson vid | ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| • | Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- |
| stämman 2020, Håkan Åkerström avgick |
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| Viktiga händelser 2019 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsättnings- |
| Arb rep: Donny Sjöberg, Jonas Blomqvist |
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Arb suppl: Jerker Liljeberg, Anders Gustavsson | |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| • I januari tillträdde Ted Söderholm |
|
|
| graden uppgick per utgången av 2019 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Rev: Linda Corneliusson (PwC) |
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| som ny vd� |
|
|
|
|
|
|
|
|
| till 2,5 ggr (exklusive IFRS 16). Försäm- |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| • En allvarlig arbetsplatsolycka inträff- |
| ringen av nettoskuldsättningsgraden |
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 415 (415) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| ade på ett industriområde i Piteå� |
|
|
| förklaras framför allt av koncernens |
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppgår till 170 (170) tkr. Arvode utgår inte till | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| En medarbetare skadades allvarligt |
|
| • | negativa resultat. |
|
|
|
|
|
|
|
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet� | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| och avled av skadorna� |
|
|
|
| Utdelning: 50 procent av årets vinst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
| • Under året tecknades nya transport- |
| efter skatt med beaktande av netto- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 |
| 2018 |
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
| avtal med bland andra IKEA, DB |
|
|
| skuldsättningsgraden. Bolaget lämnade |
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| Schenker AS (Norge), Holmen och |
|
|
| ingen utdelning under 2019. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoomsättning |
|
|
|
|
| 4 096 |
| 4 208 |
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| Scanlog� Sammantaget har Green |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Rörelseresultat |
|
|
|
|
| -93 |
| -122 |
| |||||||||||||||
|
|
|
| Cargo tecknat nya transportavtal för | Mål för hållbart företagande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| Resultat före skatt |
|
|
|
|
| -129 |
| -155 |
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| cirka 550 mnkr� |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Green Cargos styrelse har satt mål inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettovinst |
|
|
|
|
|
|
| -129 |
| -179 |
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| områdena Säkerhet, Medarbetare, Miljö, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - varav hänförbart till minoritet | 0 |
| 0 |
| ||||||||||||||||||||||||||
| Mål och uppföljning |
|
|
|
| Kund & kvalitet samt Finans. Basår är, där |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| det är relevant, 2019 och alla mål ska vara |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
| Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppfyllda 2030 om inget annat anges. |
|
|
|
| Balansomslutning |
|
|
|
|
| 3 035 |
| 2 679 |
| ||||||||||||||||||||||||
| • Lönsamhet: Avkastning på operativt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
| Se tabell nedan. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anläggningstillgångar |
|
| 2 407 |
| 2 012 |
| |||||||||||||||||||||||||||
|
| kapital 10 procent. Avkastningen på |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
| 473 |
| 596 |
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
| operativt kapital 2019 var negativ. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
| Samhällsuppdrag |
|
|
|
|
|
|
|
| - varav minoritet |
|
|
|
|
| 0 |
| 0 |
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuld |
|
|
|
|
|
|
| 1 668 |
| 1 288 |
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Operativt kapital |
|
|
|
|
| 2 141 |
| 1 884 |
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| Hållbarhetsmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall 2019 | Mål 2019 Utfall 2018 |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
| Säkerhet |
| Trafi ksäkerhetsindex |
|
|
|
|
|
|
| 95,4 |
|
| 95,6 |
| 93,7 |
|
| Rörelsemarginal, % |
|
|
|
|
| -2,7 |
| -2,9 |
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Avkastning - eget kapital, % |
|
| -24,1 |
| -26,5 |
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4,1 |
|
|
| 4,8 |
| 4,8 |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Avkastning - operativt kapital, % |
| -4,6 |
| -5,8 |
| |||||||||
| Medarbetare | Engagemangsindex |
|
|
|
|
|
|
|
| 74 |
|
|
| 75 |
| 72 |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 3,5 |
| 2,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||
| Ledarskapsindex |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 68 |
|
|
| 70 |
| 68 |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
|
|
|
|
| 15,6 |
| 22,2 |
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Andel kvinnor, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 18 |
|
|
| n/a |
| n/a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
| 168 |
| 151 |
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Gram CO2e/tonkm |
|
|
|
|
|
|
|
| 3,09 |
|
| 2,80 |
| 2,95 |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
| Miljö |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anslag, mnkr |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
| 0 |
| |||||||||||||||||||
|
|
| kWh/tonkm, järnvägstrafi k med eldrift |
|
|
|
| 0,037 |
|
| 0,036 | 0,037 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utdelning, mnkr |
|
|
|
|
| 0 |
| 0 |
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Kundnöjdhet, utvalda kunder (skala 1–5) |
|
|
| 3,33 |
|
| 3,40 |
| 3,16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| Kund & |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 22 896 |
| 24 231 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| kvalitet |
|
| Punktlighet till kund, lastade vagnar % |
|
|
|
| 90,7 |
|
|
| 95 |
| 89,4 |
|
| Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 3 186 |
| 3 396 |
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
| Regularitet, andel avvecklade av totala tåg % |
|
|
| 96 |
|
|
| 95 |
| n/a |
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
|
| 4,1 |
| 4,8 |
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Antal anställda i medeltal |
|
| 1 771 |
| 1 800 |
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Rörelseresultat Green Cargo AB i mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| (moderbolaget) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| -107 |
|
|
| n/a |
| -88 |
|
| Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
|
| |||||||||||||||||
| Finans |
|
| Nettoomsättning i mnkr (moderbolaget) |
|
|
| 3 738 |
|
|
| n/a | 3 796 |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bestyrkt GRI-rapport |
|
| Ja |
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Avkastning på operativt kapital % (koncern) |
|
|
| -4,6 |
|
|
| n/a |
| -5,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Redovisar enligt IFRS |
|
| Ja |
|
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad (koncern, inkl. IFRS 16) | 3,5 |
|
|
| n/a |
| 2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ANSTÄNDIGA |
|
| HÅLLBARINDUSTRI, |
|
| BEKÄMPA KLIMAT- |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ARBETSVILLKOR |
|
| INNOVATIONEROCH |
|
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
|
| INFRASTRUKTUR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
|
| Utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ratio | % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
|
|
|
|
| 3,5 |
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
| 1,8 | 1,9 | 2,1 |
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
| 0,6 | -3,3 | 0 |
| -4,6 |
|
|
| 1,4 |
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
-10 |
|
|
|
|
| -5,8 |
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 83 | 33 | 67 |
| 43 |
| 57 |
|
|
| |||||||||||||
-20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
| 0 | 0 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kvinnor | ||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Män | |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| Anställda |
| Ledning | Styrelse1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥10% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 0,6–0,9 ggr |
|
|
|
|
| Mål: 50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 47
55
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med mer än tre miljoner besökare årligen.
Kanalen trafikeras främst av fritids och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också om
fattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslagsmedel från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.
Ordf: Magnus Hall | Vd: Roger Altsäter |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Nyval av Magnus Hall vid stämman 2020, Elisabeth Nilsson avgick Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, Bengt-Olov Gunnarson, Jenny Lahrin och Amer Mohammed� Nyval av Magnus Ling och Johanna Palmér vid stämman 2020, Mikael Lundström avgick Arb rep: Therese Sjöberg Rev: Joakim Mårbring (Grant Thornton)
Viktiga händelser 2019
•Trenden ”hemester” är stark� Antalet landbesökare har ökat med 20 pro- cent�
•Fortsatt fokus på proaktivt syste- matiskt underhåll�
•Hög genomförandetakt i renoverings- projektet Göta kanal 2�0 fortsatte under vintersäsongerna�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Den totala EBT-margi- nalen ska uppgå till minst 0 procent. Utfallet var 0,1 procent. EBT-marginal beräknas som resultat före skatt genom omsättning.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad ska uppgå från -10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till -16,6 procent och förklaras av att 6,6 mil- joner kronor fanns kvar i likvida medel vid årsskiftet för de projekt som genom- fördes vintern 2019–20.
Mål för hållbart företagande
I affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäktsmål, attraktivitets- mål och säkerhetsmål samt tre huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla och anständiga arbets- villkor och ekonomisk tillväxt. Aktiviteter har genomförts inom dessa områden och mål kommer att sättas längre fram.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:
–Tillräcklig båttrafik för att behålla attraktionskraften
–Bevarande
–Kundnöjdhet
–Ekoturism
•Reguljär passagerarbåtstrafik (kryssningsbåtstrafik) har bedrivits utmed hela kanalen och antalet fritids- båtar var 1 784, vilket översteg målet
1 700, varav 430 båtar var under bok- ningssäsong mot målet minst 400.
•Kanalen har varit tillgänglig 91 procent av tiden under kanalsäsongen och ingen olycka har inträffat som beror på anlägg- ningens skick. Av de bevarade sluss- och brovaktarbostäderna så håller 96 procent av husen året-runt-standard.
•Målsättningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga för kundnöjdhet. Målet upp- fylldes för landbesökare 4,6, fritidsbåtar 4,5 och för rederierna 4,3 medan utfallet för företagsmedlemmar i Officiell
Partner blev 3,4.
•Att bibehålla alléträden längs med kana- len och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja ekoturism och under året planterades 260 träd. Att arbeta för en sammanhängande cykelled längs Göta kanal är ett mål till 2020 och analys samt åtgärdsplaner för varje enskild kommun har arbetats fram för att cykel- leden ska uppnå standard och krav för en nationell cykelled.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
88 (88) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| ||
Nettoomsättning | 39 | 37 | ||
Rörelseresultat | 0 | 0 | ||
Resultat före skatt | 0 | 0 | ||
Nettovinst | 0 | 0 | ||
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||
Balansräkning, mnkr |
|
| ||
Balansomslutning | 70 | 83 | ||
Anläggningstillgångar | 53 | 54 | ||
Eget kapital | 39 | 39 | ||
- varav minoritet | 0 | 0 | ||
Nettoskuld | -7 | -14 | ||
Operativt kapital | 33 | 26 | ||
Nyckeltal |
|
| ||
|
|
|
| |
Rörelsemarginal, % |
| 0,4 | 0,6 | |
Avkastning - eget kapital, % |
| 0,1 | 0,2 | |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 0,5 | 1,7 | |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,2 | -0,3 | ||
Soliditet, % | 56,4 | 47,2 | ||
Bruttoinvesteringar, mnkr | 2 | 1 | ||
Anslag, mnkr | 13 | 10 | ||
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | ||
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e |
| - | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e |
| - | - | |
Sjukfrånvaro, % |
| 2,3 | 2,2 | |
Antal anställda i medeltal | 42 | 41 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| ||
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| ||
Redovisar enligt IFRS | Ja | (RFR 2) | ||
Prioriterade globala mål
Ekonomiska mål och uppföljning
LönsamhetKapitalstruktur
EBT-marginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
| ||
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | -1,2 | 8,8 |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| 0 | 0 | 0,2 | 0,1 |
|
|
|
|
| -34,3 | -16,6 |
| |||||
0,0 |
| -50 |
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
-2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -100 |
|
| -103,2 |
|
| ||
-5,0 | -4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
| 2019 -150 |
|
|
|
|
| ||||||||
2015 2016 | 2017 | 2018 | 2015 2016 2017 2018 2019 |
| ||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥0% |
|
|
|
|
|
|
|
| Mål: -10–50% |
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
48 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
RENT VATTEN OCH |
| HÅLLBAR ENERGI |
| ANSTÄNDIGA |
SANITET FÖR ALLA |
| FÖR ALLA |
| ARBETSVILLKOR |
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
29 |
| 20 |
|
|
|
|
71 | 80 | 38 | 63 |
|
| |
|
| Kvinnor | ||||
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
56
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Infranord AB är Sveriges ledande järnvägsentreprenör och erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sverige och Norge. Verksamheten i Sverige bedrivs i tre regioner, Syd, Mitt och Nord, samt enheten Infranord Maskin. Både i Sverige och i Norge har det fattats beslut om ökade satsningar på järnvägsunderhåll såväl som nyan- läggning, vilket kommer att stärka marknaden under de närmaste åren.
Ordf: Eva Färnstrand | Vd: Henrik Löfgren |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Eva Färnstrand Led: Jan Bardell, Måns Carlson, Magnus Jonasson, Agneta Kores och Gunilla Spongh. Nyval av Sven-Erik Bucht vid
Viktiga händelser 2019
•Fortsatt strukturerat arbete med- förde historiskt hög säkerhet och låg olycksfrekvens�
•Lägre volymer i underhålls- och anläggningsprojekt påverkade årets resultat negativt�
•Henrik Löfgren tillträdde som vd�
•Utredningen om framtidens järn- vägsunderhåll fick tilläggsdirektiv och tidpunkten för redovisning flyttades fram till den 31 mars 2020.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkast- ningen uppgick till -7,2 procent.
•Soliditet: Minst 33 procent. Soliditeten uppgick till 32,4 procent.
•Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen för verksam- hetsåret 2019 uppgår till 0 (41) miljoner kronor.
Mål för hållbart företagande
Infranord har ett verktyg, hållbarhetskom- passen, där Infranords väsentliga hållbar- hetsområden målsätts och följs upp. Dessa hållbarhetsområden inkluderar:
•Hälsa och säkerhet: Målet för olycksfalls- frekvens är mindre än 3,0 år 2024, mätt som totalt antal arbetsskador (1 dags
Ekonomiska mål och uppföljning
sjukskrivning eller mer) delat med antal miljoner arbetade timmar. Infranord fokuserar på att stärka den interna säker- hetskulturen. Det övergripande målet är att antalet allvarliga olyckor ska vara noll. För att nå målet arbetar man genom utbildning, rutiner och säkerhetssystem. Utfallet för 2019 var 1,9 (3,5).
•Icke-diskriminering: Nöjd Medarbetar Index (NMI) minst 76 år 2024. Infra- nord befinner sig i en generationsväxling och behöver utveckla och rekrytera nya medarbetare. Stora pensionsavgångar de närmaste åren utgör en utmaning. Bolag- ets kompetensförsörjningsplan syftar till gemensam, enhetlig och systematisk rekrytering, introduktion, medarbetar- utveckling, kompetensöverföring och succession. Infranords företagskultur ska vara inkluderande och inspirerande. NMI-utfallet för 2019 var 69 (68).
•Kvalitet i leverans: Trafikverkets leve rantörsutvärdering UppLev ska vara minst 3,0 år 2024. Bolaget ska utveckla sina tjänster inom väl definierade teknik områden och verka för kontrakts- modeller som är gynnsamma för såväl branschens aktörer som samhället i stort. Digitalisering av järnvägen är en trend som skapar affärsmöjligheter. Utfallet för 2019 var 2,6.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
stämman 2020, Per Westerberg avgick Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth
Arb suppl: Lars-Erik Mott, Frederick Linderos
Rev: Helena Nilsson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 402 (402) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 197 (197) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 3 816 | 4 236 | |
Rörelseresultat | -75 | 113 | |
Resultat före skatt | -81 | 110 | |
Nettovinst | -57 | 82 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
Balansomslutning | 2 274 | 2 186 | |
Anläggningstillgångar | 1 032 | 814 | |
Eget kapital | 736 | 839 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | 649 | 350 | |
Operativt kapital | 1 385 | 1 189 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| -2,0 | 2,7 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -7,2 | 9,9 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -5,8 | 10,8 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,3 | |
Soliditet, % | 32,4 | 38,4 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 158 | 139 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 41 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 8 808 | 11 135 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | |
Sjukfrånvaro, % | 2,8 | 3,0 | |
Antal anställda i medeltal | 1 869 | 1 942 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH | JÄMSTÄLLDHET | ANSTÄNDIGA | HÅLLBARINDUSTRI, | HÅLLBARA STÄDER |
VÄLBEFINNANDE |
| ARBETSVILLKOR | INNOVATIONEROCH | OCH SAMHÄLLEN |
|
| OCH EKONOMISK | INFRASTRUKTUR |
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
30 |
|
|
| 24,1 |
|
|
| 50 |
|
| 40 | 40,9 |
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
| 21,6 |
|
|
|
|
|
|
|
| 38,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
20 |
|
|
|
| 40 |
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
| 16,7 |
|
|
|
|
|
| 32,4 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
| 31,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
10 |
|
|
|
|
| 9,9 |
| 30 |
|
|
|
|
|
| 60 |
| 50 | 50 | 50 |
| |||||||
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| -7,2 | 10 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
| 0 | |||||
-10 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
| ||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥16% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: ≥33% |
|
|
|
|
|
| Mål: 50–75% |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
HÅLLBAR |
KONSUMTION OCH |
PRODUKTION |
Könsfördelning, %
10 |
|
|
|
|
|
|
90 | 31 | 69 | 43 | 57 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 49
57
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och
utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken.
Ordf: Kjell Hasslert | Vd: Kerstin Gillsbro |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Kjell Hasslert Led: Anette Asklin, Kjell-Åke Averstad, Jakob Grinbaum, Anders Kupsu och
Viktiga händelser 2019
•Högre hyresintäkter i befi ntligt fastig- hetsbestånd� Marknadsvärdet av fastigheterna ökade med 978 mnkr till 17 922 mnkr. Fastigheter frånträd- des till ett underliggande värde om 439 mnkr�
•Jernhusen emitterade fyra gröna obli- gationer om totalt 1 800 mnkr. Totalt var 3 550 mnkr gröna obligationer utestående per 2019-12-31, 45 pro- cent av bolagets totala låneskuld�
•Ny detaljplan fastställdes i Södra Ny- hamnen intill Malmö Centralstation som omfattar cirka 350 bostäder och ny domstolsbyggnad�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Genomsnittlig avkastning på eget kapital ska minst vara 12 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var
14,3 procent. Genomsnittlig avkastning de senaste 10 åren var 11,6 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent, utfallet var 42,7 procent. Räntetäck- ningsgrad minst 2,0 ggr, utfallet var 5,8.
•Utdelning: Allt kapital som inte behövs i verksamheten ska delas ut, med beaktande av finansiella och strategiska mål. Normalt en tredjedel av resultatet före skatt exklusive värdeförändringar. Utdelningen för 2019 var 219 miljoner kronor vilket är i linje med målet.
Nya ekonomiska mål för bolaget beslutades på årsstämman 2020.
Mål för hållbart företagande
Hållbara transporter:
•Fler nya grupper ska lockas att resa kollektivt genom att utveckla trygga och
Ekonomiska mål och uppföljning
trivsamma stationsområden. 500 000 kvm BTA tillskapade i stationsnära lägen till 2030. Under året har 60 000 kvm BTA tillskapats. Nöjd Resenärsindex (NRI) ska vara över 75 och ingen station under 70 år 2020. NRI mäts vartannat år, nästa gång hösten 2020 (73 under 2018). 500 000 enheter hanterade på Jernhusens kombiterminaler år 2026. Under 2019 hanterades drygt 161 000 enheter.
Hållbara fastigheter:
•Halvera användningen av köpt energi på fastigheter till 2030 från 2008. Använd- ningen var 20,5 procent lägre än basåret.
•Samtliga bebyggda fastigheter ska vara miljöklassade/certifierade 2020. 37 bygg nader klassades/certifierades under året.
•0 markföroreningar med negativ påver- kan på människa och miljö senast 2025. 8 fastigheter har säkerställts under 2019 och flera saneringar pågår enligt plan.
Hållbara affärer:
•80 procent av inköpsvolymen ska vara kvalitetssäkrad i hållbarhetshänseende genom leverantörsuppföljning 2019.
Under 2019 kvalitetssäkrades 74 procent, motsvarande 256 leverantörer. Därut- över har 95 leverantörer genomgått intern utvärdering.
•Alla hyresavtal som nytecknas/ omförhandlas ska vara gröna. År 2019 tecknades 100 procent gröna avtal.
•Nöjd Kundindex (NKI) ska vara över 75 senast år 2030. År 2019 blev utfallet 64.
•Topp 3 i Nyckeltalsinstitutets Attraktiv Arbetsgivarindex 2020. För andra året i rad kom Jernhusen på första plats.
•Resultat > 1 över genomsnittet i Employee Net Promoter Score (eNPS). Uppnådde 14 i eNPS 2019, 5 över snittet.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Lotta Mellström� Nyval av Karolin Forsling och Louise König vid stämman 2020, Ingegerd Simonsson avgick Arb rep: Charlotte Mattsson Arb suppl: Ann Lindberg Rev: Helena Ehrenborg (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (125) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettoomsättning | 1 622 | 1 545 |
Värdeförändringar | 686 | 136 |
Rörelseresultat | 1 479 | 859 |
Resultat före skatt | 1 343 | 721 |
Nettovinst | 1 126 | 552 |
- varav hänförbart till minoritet | 4 | 7 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
Balansomslutning | 18 955 | 17 471 |
Anläggningstillgångar | 18 181 | 17 088 |
Eget kapital | 8 094 | 7 680 |
- varav minoritet | 25 | 32 |
Nettoskuld | 8 378 | 7 704 |
Operativt kapital | 16 472 | 15 384 |
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % | 91,2 | 55,6 |
Avkastning - eget kapital, % | 14,3 | 7,3 |
Avkastning - operativt kapital, % | 11,6 | 5,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,0 | 1,0 |
Soliditet, % | 42,7 | 44,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 484 | 564 |
Anslag, mnkr | 0 | 0 |
Utdelning, mnkr | 219 | 700 |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 0 | 819 |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 7 921 | 8 776 |
Sjukfrånvaro, % | 2,4 | 2,5 |
Antal anställda i medeltal | 199 | 190 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
|
Redovisar enligt IFRS | Ja |
|
Prioriterade globala mål
JÄMSTÄLLDHET | HÅLLBAR ENERGI | ANSTÄNDIGA | HÅLLBARINDUSTRI, | HÅLLBARA STÄDER | HÅLLBAR |
| FÖR ALLA | ARBETSVILLKOR | INNOVATIONEROCH | OCH SAMHÄLLEN | KONSUMTION OCH |
|
| OCH EKONOMISK | INFRASTRUKTUR |
| PRODUKTION |
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
25 |
|
|
| 19,2 |
|
|
|
| 50 | 41,1 | 42,5 | 43,8 | 44 | 42,7 | 200 | 177 |
|
|
|
|
|
| |||
20 | 17,2 |
|
| 14,3 |
| 40 |
|
|
|
|
| 150 |
|
|
|
|
| 120 |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
15 |
|
|
|
|
|
|
| 30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
| 9 |
|
|
|
|
|
|
|
| 50 |
| 33 | 33 |
| 33 | |||||||
5 |
|
|
|
| 7,3 |
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| |||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||
|
| Mål: ≥12% |
|
|
|
|
| Mål: 35–45% |
|
|
|
|
| Mål: 33,3% |
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
50 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
BEKÄMPA KLIMAT- |
FÖRÄNDRINGARNA |
Könsfördelning, %
41 | 59 | 43 | 57 | 50 | 50 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | |||||
1) Valda för 2020/2021
58
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
| Lernia AB är en ledande leverantör inom utbildning, bemanning och omställning. Lernia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| Ordf: Kjell Hasslert | Vd: Anders Uddfors | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| tillhandahåller tjänster för att utveckla och matcha människors kompetens mot närings- |
| Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| livets behov. Lernia har verksamhet på cirka 60 orter över hela Sverige och är auktoriserat |
| Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| som bemannings-, utbildnings-, rekryterings- och omställningsföretag av respektive bran- |
| Ordf: Kjell Hasslert Led: Niklas Flyborg, Gunilla | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| schorganisation. Bolagets tjänster är riktade till individer, kunder inom det privata närings- |
| Rittgård, Gunilla Spongh, Karin Strömberg och | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| livet samt kunder i den offentliga sektorn. Lernia är den fjärde största aktören totalt inom |
| Michael Thorén� Nyval av Erika Rönnquist Hoh | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| bemanning i Sverige, och den största inom segmentet bemanning av yrkesarbetarkonsulter |
| vid stämman 2020, Lisa Lindström avgick |
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| (blue-collar). Inom segmentet utbildning är Lernia den näst största aktören efter Academedia |
| Arb rep: Fadime Cayirli Falk |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| AB. Riksdagen bemyndigade i december 2012 regeringen att avyttra statens aktier i Lernia. |
| Rev: Camilla Samuelsson (PwC) |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Mål för hållbart företagande |
|
|
|
|
|
| 305 (305) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | |||||||||||||||||||||
|
|
|
| Viktiga händelser 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppgår till 142 (142) tkr. Arvode utgår inte till | |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| • Egenförsörjning: Fler individer kommer |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet� | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| • Omstruktureringsarbetet som inled- |
|
|
| i egenförsörjning. Andel i utbildningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| des 2018 har fortsatt att prägla verk- |
|
|
|
|
|
| upphandlade av Arbetsförmedlingen |
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 |
|
| 2018 |
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
| samheten även under 2019. |
|
|
|
|
|
|
| som har sysselsättning 90 dagar efter |
|
|
|
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
| • Året har präglats av kraftigt ändrade |
|
|
|
|
|
| insatser >36 procent. Andel i yrkes- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoomsättning |
| 2 627 |
|
| 3 223 |
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| marknadsförutsättningar för utbild- |
|
|
|
|
|
| högskoleprogram som har sysselsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Rörelseresultat |
|
|
|
| -100 |
|
| -129 |
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| ningsbranschen samt en konjunktur- |
|
|
| 6 månader efter insatser >90 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Resultat före skatt |
| -105 |
|
| -130 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| avmattning inom bemanning� |
|
|
|
|
|
|
| Andel i stöd- och matchningsprogram |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettovinst |
|
|
|
| -82 |
|
| -108 |
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| • Ett osäkert marknadsläge framöver |
|
|
|
|
|
| som har sysselsättning 120 dagar efter |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - varav hänförbart till minoritet | 0 |
|
| 0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| för såväl bemanningsverksamheten |
|
|
|
|
|
| insatser >25 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
| som utbildningsverksamheten gjorde |
|
| • | Affärsetik: Ett hållbart affärsetiskt |
|
|
|
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| att bolaget bad ägaren om ett kapital- |
|
|
| förhållningssätt som tål full genom- |
|
|
|
| Balansomslutning |
| 925 |
|
| 1 119 |
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| tillskott� |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| lysning. Antal korruptionsincidenter |
|
|
|
| Anläggningstillgångar |
| 194 |
|
| 164 |
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 stycken. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Eget kapital |
|
|
|
| 169 |
|
| 241 |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
| Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
| • | Mångfald: Ökad mångfald genom att |
| - varav minoritet |
| 0 |
|
| 0 |
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuld |
|
|
|
| 202 |
|
| 191 |
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| värdesätta människors olikheter och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
| Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| skilda kompetenser. Minst 40 procent |
| Operativt kapital |
| 370 |
|
| 432 |
| |||||||||||||||||||||||||
| • Lönsamhet: Lernias avkastning på eget |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| anställda av vardera könet. Inga oskäl- |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| kapital ska uppgå till minst 20 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| iga löneskillnader kopplat till kön. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
| • | Kapitalstruktur: Soliditet 30–50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Rörelsemarginal, % |
| -3,8 |
|
| -3,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| • Utfall Egenförsörjning: Andel i ut- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
| procent, riktvärde 40 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Avkastning - eget kapital, % | -40,0 |
|
| -34,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| bildningar upphandlade av Arbets- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
| • Utdelning: Ordinarie utdelning minst |
|
|
|
|
|
| Avkastning - operativt kapital, % | -34,1 |
|
| -29,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| förmedlingen som har sysselsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
|
| 50 procent av årets resultat. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,2 |
|
| 0,8 |
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 90 dagar efter insatser 37 (40) procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
|
| 18,2 |
|
| 21,5 |
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Andel i yrkeshögskoleprogram som har |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
| Årets resultat uppgick till -82 miljoner kro- |
|
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
| 9 |
|
| 26 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| sysselsättning 6 mån efter insatser 89 (93) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
| nor. Bolagets soliditet uppgick till 18 pro- |
|
| Anslag, mnkr |
|
|
|
| 1 |
|
| 0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
| cent, vilket understiger målnivån. Ingen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utdelning, mnkr |
| 0 |
|
| 0 |
| |||||||||||||||||||||||
|
| • Utfall Affärsetik: 0 (0) stycken korrup- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
| utdelning föreslås för 2019. |
|
|
|
|
|
|
|
| Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 142 |
|
| - |
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| tionsincidenter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - |
|
| - |
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| • Utfall Mångfald: Totalt 31 (30) procent |
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
| 3,1 |
|
| 3,2 |
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kvinnor, kvinnors lön i andel av män- |
| Antal anställda i medeltal |
| 4 613 |
|
| 5 478 |
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| nens 97 (97) procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Samhällsuppdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bestyrkt GRI-rapport |
| Ja |
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Redovisar enligt IFRS |
| Ja |
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| GOD UTBILDNING |
| JÄMSTÄLLDHET |
| ANSTÄNDIGA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| FÖR ALLA |
|
|
| ARBETSVILLKOR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
| Utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
20 |
|
|
| 7 | 11,2 |
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 | 61 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
| |||||||||
16,7 |
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 | 50 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
0 |
|
|
|
|
| 42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 25 |
|
|
|
|
|
|
| |||
-20 |
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
| 33 |
| 33 |
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 32 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
| -34,4 |
|
|
|
| 22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 68 | 75 | 57 | 43 |
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| -40 |
|
|
|
|
|
|
|
| 18 |
|
|
|
|
|
| 0 | 0 |
|
|
|
| Kvinnor | |||||||||||||||||
-40 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Män | |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥20% |
|
|
|
|
|
| Mål: 30–50% |
|
|
|
| Mål: ≥50% |
|
|
|
|
|
|
|
| Anställda | Ledning | Styrelse1 |
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 | 51 | ||||||||||||||||||||||
59
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en internationell högteknologisk gruv- och mineralkoncern och en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB tillverkar och levererar förädlade järnmalmsprodukter och tjänster till kunder över hela världen. Andra närliggande produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten. LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leverantör som ger mest mervärde och därmed vara ledande inom sina utvalda marknadssegment. För LKAB är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen.
Ordf: Göran Persson | Vd: Jan Moström |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Göran Persson Led: Gunnar Axheim, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Ola Salmén, Gunilla Saltin och Per- Olof Wedin Arb rep: Anders Elenius, Tomas Larsson, Björn Åström Arb suppl: Peter Nordström, Peter Skoggård, Stefan Tallfjärd
Viktiga händelser 2019
•Starkt resultat som påverkats av fort- satt goda marknadsvillkor med höga järnmalmspriser och en stärkt dollar- kurs. Lägre leveransvolymer påverk- ade negativt�
•Stabil produktion med volymer som tangerade 2017 års produktions- rekord om 27,2 Mt på årsbasis�
•LKAB emitterade sina första gröna obligationer om totalt 2 mdkr för att fi nansiera omställningen till en fram- tida koldioxidfri och autonom gruv- drift�
•Inom HYBRIT pågick uppförandet av en pilotanläggning i Luleå för produk- tion av vätgas för test av direktreduk- tion av järnmalm – ett samarbete med Vattenfall och SSAB för att göra värde- kedjan från gruva till stål fossilfri�
•Anläggande av en pilotanläggning för test av fossilfria pellets samt pilotan- läggningar för ny teknik som förädlar restprodukter från järnmalmspro- duktionen�
•Fortsatt intensifi erat prospekterings- arbete för att säkerställa järnmalms- fyndigheter efter 2030�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över 12 procent. Utfallet var 24,2 pro- cent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad på 0–30 procent. Utfallet uppgick till -2,5 procent.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Utdelning: 40–60 procent av årets resultat. Målet har uppnåtts. Utdelningen för 2019 uppgick till 6,1 miljarder kronor.
Mål för hållbart företagande
•LKAB ska minska utsläppen av kväve till vatten med 20 procent till 2021 jämfört med 2015. 2019 års utfall var 28,6 pro- cent.
•LKAB ska minska punktutsläppen av stoft från reningsanläggning med 40 pro- cent till 2021 jämfört med 2015. 2019 års utfall var 23,5 procent.
•LKAB ska minska koldioxidutsläppen med minst 12 procent per ton färdig produkt till 2021 jämfört med 2015, och samtidigt minska utsläppen av kväve till luft. Målet för 2019 har uppnåtts avseende kväve medan koldioxidut- släppen har minskat med 5,1 procent.
•LKAB ska minska energiintensiteten (kWh per ton färdig produkt) med minst 17 procent till 2021 jämfört med 2015. 2019 års utfall var 4,8 procent.
•Andelen anställda kvinnor samt kvinn- liga chefer i LKAB ska 2021 uppgå till minst 25 procent. Andelen kvinnor i bolaget var 23,8 procent under 2019 och andelen kvinnliga chefer 23,0 procent.
•Olycksfall med frånvaro ska uppgå till högst 3,5 per miljon arbetstimmar 2021. 2019 års utfall var 6,8 per miljon arbets- timmar.
•LKAB efterlever sin uppförandekod och bolaget har en väl fungerande dialog med sina intressenter. Målet för 2019 har uppnåtts.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Rev: Helena Arvidsson Älgne (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 650 (650) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 290 (290) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 31 260 | 25 892 | |
Rörelseresultat | 11 788 | 6 869 | |
Resultat före skatt | 12 924 | 6 685 | |
Nettovinst | 10 173 | 5 274 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
Balansomslutning | 74 681 | 69 073 | |
Anläggningstillgångar | 41 331 | 40 674 | |
Eget kapital | 45 528 | 38 573 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -1 158 | 3 552 | |
Operativt kapital | 44 370 | 42 125 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 37,7 | 26,5 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 24,2 | 14,1 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 27,3 | 18,1 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,0 | 0,1 | |
Soliditet, % | 61,0 | 55,9 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 2 373 | 2 455 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 6 104 | 3 164 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 739 415 | 703 195 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 557 | 483 | |
Sjukfrånvaro, % | 3,5 | 3,6 | |
Antal anställda i medeltal | 4 348 | 4 188 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
JÄMSTÄLLDHET | HÅLLBAR ENERGI | ANSTÄNDIGA | HÅLLBARINDUSTRI, | HÅLLBARA STÄDER | BEKÄMPA KLIMAT- |
| FÖR ALLA | ARBETSVILLKOR | INNOVATIONEROCH | OCH SAMHÄLLEN | FÖRÄNDRINGARNA |
|
| OCH EKONOMISK | INFRASTRUKTUR |
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
| Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
| |||||||||||||||
| Re, % |
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, % |
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
30 |
|
|
|
|
| 24,2 | 40 |
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
20 |
|
|
|
| 14,4 | 14,1 | 30 | 20,7 |
|
|
| 80 |
|
| 60 | 60 | 60 | |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
| 60 |
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
| 10 |
| 10 |
| 9,2 |
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
| -3,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
-10 | -16,3 |
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| 20 | 0 | 0 |
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
| -6,6 |
| -2,5 |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
-20 |
|
|
|
|
|
| -10 |
| 0 |
|
|
|
|
| ||||||||||||||
2015 2016 | 2017 | 2018 2019 | 2015 2016 2017 2018 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
2015 | 2016 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥12% |
|
|
|
|
|
| Mål: 0–30% |
|
|
|
|
| Mål: 40–60% |
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
52 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, %
23 | 13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
77 | 87 | 38 | 63 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | |||
1) Valda för 2020/2021
60
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd
Bakgrund
Att flytta två samhällen. Det är utman ingen som LKAB och Malmfälten står inför, för att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalm och vara ett världsledande exportföretag. LKAB:s ambition är att underlätta omställningen och kompensera för den påverkan som samhällsomvand- lingarna har på de människor och sam- hällen som berörs.
Händelser under 2019
Under 2019 fortsatte samhällsomvand- lingarna i Kiruna och Gällivare. I Kiruna bygger LKAB tusentals nya bostäder och kommersiella lokaler de kommande åren. Hittills har det nyproducerats lägenheter i nya områden såsom Luossavaara, Jägar- skolan och i Kirunas nya centrum. LKAB bygger totalt 47 000 kvm bostäder, kontor, handelslokaler och parkeringar och cent- rumet ska stå klart 2022. LKAB påbörjade byggnation av kvarter 7, 8 och 9 i Kirunas nya centrum och byggde cirka 60 bostäder i kvarter 4 samt cirka 100 hyresrätter på Luossavaara. I oktober öppnade den första, fem kilometer långa etappen av ny E10 för fordonstrafik och arbete med andra etappen påbörjades. Hela sträckan beräknas vara färdig hösten 2020. Kirunas gamla stadshus avvecklades medan flera kulturbyggnader har flyttats såsom Gula Raden och 16-mannabostäderna. Bolags- hotellet kommer att ersättas med ett nytt. Planeringen av ett nytt polishus i Kiruna centrum påbörjades under året.
I Malmberget har avvecklingen fortsatt samtidigt som förtätningen och expan- sionen av Gällivare pågår. Tidsplanerna har uppdaterats under året för att skapa bättre framförhållning i processerna. En helt ny stadsdel byggs på lågfjället Repis- vaara och under året stod flera av de nya bostadsområdena redo för inflyttning. Åtta byggnader flyttades i LKAB:s regi:
Gruvfogdebostaden, engelska barackerna och fem flerfamiljshus. Under året fattades även beslut om att bygga upp Disponent- villan på nytt på Solbacken, med bevarande av detaljer från det gamla huset från 1894.
Ansvarsförhållanden
Utvecklingen för LKAB och verksam- hetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter. Enligt en opinionsundersökning som SIFO gjort har cirka 80 procent av befolkningen på båda verksamhetsorterna stort förtroende för LKAB. Förtroendet för LKAB:s förmåga att ta ansvar för sin del i samhällsomvandlingen har de senaste 10 åren legat stabilt kring 80 procent.
LKAB mäter kontinuerligt den påverkan gruvbrytningen orsakar och har en central roll i förändringsprocesserna. Tillsam- mans med kommunerna kommer LKAB överens om tidsplaner för samhällsom- vandlingarna. Kommunerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen (1991:45) är det LKAB som finansierar de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör omvandlingarna nöd- vändiga. LKAB är en aktiv part, både som beställare av nya fastigheter och samver- kanspartner, för att bidra till att skapa val- frihet i bostadsfrågan. Viktigt att notera är att LKAB inte har något särskilt beslutat samhällsuppdrag i förhållande till sam- hällsomvandlingarna i Malmfälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lagstiftning.
Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och bygg- lagen samt miljöbalken följs. De har plan- monopol för att planera nya stadsdelar och bestämma hur samhällena ska se ut. Kommunerna har även ett ansvar att bygga infrastruktur och att driva plan- arbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras
vid behov, till exempel länsstyrelsen, Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk. Bygg- och anläggnings- företag är sedan med och bygger upp de nya samhällena. Principen om utveckling före avveckling, det vill säga att viktiga samhällsfunktioner är färdiga eller under uppbyggnad innan tidigare bebyggelse avvecklas, är en ledstjärna i samhälls- omvandlingarna.
I samhällena berörs bland annat fastig- hetsägare, hyresgäster och näringsliv av förändringarna. Det pågår även viktiga samråd med samebyarna. För att mini- mera negativ påverkan på samebyarna och renskötseln har LKAB ingått avtal om samverkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten och expan- sionen i Kiruna och Gällivare. Avtalen bygger i tillämpliga delar på principen FPIC, (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.
Risker och riskhantering
LKAB:s påverkan på samhällena i Malm- fälten innebär att LKAB behöver få till- gång till den mark som påverkas av gruv- driften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är att det blir fördröjningar i processen, men även att kostnaderna för samhällsomvandlin- gen blir högre än beräknat.
För att hantera dessa risker ser LKAB till att löpande anpassa gruvbrytningsplan- erna till marktillståndsfrågorna. God framförhållning i tidplanerna för förvärvs- och ansökningsprocesser hos myndigheter är högt prioriterat. Ersättningsreglerna för reglering av skada har vidare tagits fram för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom processen medan LKAB undviker att betala för stor ersättning.
Tidplanerna för flytt sträcker sig till 2027/2025 i Kiruna/Malmberget. Bolagshotellet i Kiruna kommer att ersättas med ett nytt.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 53
61
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Metria AB bildades den 1 maj 2011 i samband med bolagiseringen av en division inom Lantmäteriet. Metrias inriktning och affärsidé är att leverera tjänster och produkter inom insamling, bearbetning och tillämpningar av geografisk information och fastighetsinfor mation. Metria levererar allt från stora infrastrukturprojekt till att utveckla och hantera
tekniska system för geografisk it. Kunderna återfinns inom bank och försäkring, telekom,
energi, infrastruktur, skog och försvar samt kommuner och övrig offentlig sektor. Metria har omkring 300 medarbetare och finns representerade på ett 20tal orter över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Gävle. Metria har som målsättning att generera marknadsmässig avkastning och ha en rörelsemarginal i linje med branschen i övrigt. Riksdagen bemyn- digade 2017 regeringen att avyttra statens aktier i Metria.
Ordf: Eva Gidlöf | Vd: Anders Hugosson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Eva Gidlöf Led: Katarina Burton, Pia Gideon, Michael Thorén, Peter Uddfors och Karl Wistrand� Anders Hugosson avgick vid stämman 2020 Arb rep: Per-Åke Jureskog, Henrik Bylund Arb suppl: Henrik Sarri, Olle Furberg
Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 100 (100) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2019
•Intäkterna uppgick till 401,4 (433,2) mnkr. Året har präglats av vikande intäkter bl�a� till följd av att en av de största och viktigaste kunderna fått minskade anslag�
•Metria har fått förtroendet av Natur- vårdsverket och andra myndigheter att genomföra projektet Agenda för Landskapet under två år� Projektet syftar till att skapa metoder och system som blir en bestående del av dataförsörjningen i Sverige�
•Erik Oldmark lämnade som vd den 2 april 2020 och Anders Hugosson tillträdde som ny vd�
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: EBITDA-marginal ska uppgå till minst 10 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.
•Utdelning: Minst 30 procent av årets resultat.
Endast målet för soliditet uppnåddes. Soliditeten uppgick till 51,3 procent. Ingen utdelning föreslås för 2019.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål för hållbart företagande
•Attraktiv arbetsgivare: Målet är att ha en positiv trend. Employee Net Promoter Score uppgick till -5 (5).
•Ökade intäkter från produkter med positiv miljöpåverkan: Utfallet för året uppgick till 32 (30) procent. Målet var 30 procent.
•Minskad miljöpåverkan från resor, gram
CO2 från tjänsteresor/intäktskrona: Utfallet var 0,96 (1,20). Målet fram till
och med 2021 är att minska gram CO2/ intäktskrona med 20 procent. Under 2019 har en minskning med 18 procent uppnåtts.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet�
|
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| ||
Nettoomsättning | 401 | 433 | ||
Rörelseresultat | -24 | -22 | ||
Resultat före skatt | -24 | -22 | ||
Nettovinst | -19 | -11 | ||
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||
Balansräkning, mnkr |
|
| ||
|
|
|
| |
Balansomslutning | 169 | 213 | ||
Anläggningstillgångar | 48 | 50 | ||
Eget kapital | 87 | 106 | ||
- varav minoritet | 0 | 0 | ||
Nettoskuld | -32 | -44 | ||
Operativt kapital | 55 | 62 | ||
Nyckeltal |
|
| ||
|
|
|
| |
Rörelsemarginal, % |
| -6,0 | -5,1 | |
Avkastning - eget kapital, % |
| -19,9 | -9,5 | |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -41,4 | -38,3 | |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,4 | -0,4 | ||
Soliditet, % | 51,3 | 49,6 | ||
Bruttoinvesteringar, mnkr | 13 | 12 | ||
Anslag, mnkr | 0 | 0 | ||
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | ||
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e |
| 252 | 260 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e |
| 45 | 103 | |
Sjukfrånvaro, % |
| 2,7 | 3,5 | |
Antal anställda i medeltal | 289 | 294 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| ||
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| ||
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| ||
Prioriterade globala mål
GOD UTBILDNING |
| RENT VATTEN OCH |
| HÅLLBAR ENERGI |
| HÅLLBARA STÄDER |
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
FÖR ALLA |
| SANITET FÖR ALLA |
| FÖR ALLA |
| OCH SAMHÄLLEN |
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
|
|
|
|
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
EBITDA-marginal, % |
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 50 |
| 48,6 |
| 49,4 | 49,6 | 51,3 | 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
9,1 |
| 8,5 |
|
|
|
| 40 |
| 45,8 | 60 |
| 51 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
5 | 7,3 |
|
|
|
| 30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
| 30 | 30 |
|
|
|
| ||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| -0,8 | -1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | 0 | |||||||
-5 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥10% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: ≥30% |
|
|
|
|
|
| Mål: ≥30% |
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
54 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, %
37 63 33 67 50 50
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
62
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag det nordiska miljömärket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Ordf: Annika Helker |
|
| Vd: Ragnar Unge |
|
| |||||||||||||
Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Bolaget deltar i arbetet med ut- |
|
| Lundström |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
formning och utveckling av kriterier för olika varor och tjänster och licensierar produkter |
| Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
| ||||||||||||
som klarar kraven. En licensierad produkt får märkas. Syftet är att genom frivillig märkning |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
| Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | ||||||||||||||||||
underlätta för företag att utveckla sina produkter med hänsyn till miljö och klimat och på |
| Ordf: Nyval av Annika Helker Lundström vid |
|
| |||||||||||||||
ett enkelt sätt kommunicera det till konsumenterna, så att de i sin tur enklare kan välja mer |
| stämman 2020, Christina Lindbäck avgick |
|
| |||||||||||||||
miljöanpassade varor och tjänster. Miljömärkning Sverige bidrar därmed till en mer hållbar |
| Led: Thomas Andersson, Anders Bagge, Jan |
|
| |||||||||||||||
produktion och konsumtion. Svanen är ett mycket starkt varumärke – 97 procent av allmän- |
| Peter Bergkvist, Anita Falkenek, Malin Forkman | |||||||||||||||||
heten känner igen märkningen. Kännedomen om EU-miljömärket är lägre men stiger. |
| och Jörgen Olofsson Arb rep: Ulla Sahlberg, |
|
| |||||||||||||||
Undersökningar visar att konsumenter ser miljömärkningar som det bästa verktyget för |
| Lotten Wesslén Rev: Mikael Sjölander (EY) |
|
| |||||||||||||||
att göra hållbara val. |
|
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | ||||||||||||||||
|
| 155 (155) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
| • Utfall Människan: Efter en minskning |
| uppgår till 53 (53) tkr. Arvode utgår inte till |
|
| ||||||||||
Viktiga händelser 2019 |
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet� |
|
| |||||||||||||||
2018 ökade intressenternas nöjdhet |
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
| under 2019. Det innebär en sammanlagd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Svanen fi rade 30 år som Nordens |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 |
|
| 2018 |
| |||||
| miljömärkning� | ökning för perioden 2017–2019 med |
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
• Omsättningen steg kraftigt för | drygt 6 procentenheter. Det innebär att |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Nettoomsättning |
|
|
|
|
| 69 |
|
| 63 |
| ||||||||
| produkter märkta med Svanen och | målet inte är nått men att det samtidigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
| Rörelseresultat |
|
|
|
|
| -3 |
|
| -3 |
| |||||||
| EU-Blomman, sammantaget med | skett en tydlig förbättring. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
| Resultat före skatt |
|
|
|
|
| -3 |
|
| -1 |
| |||||||
| 10 procent. Ökningen i antalet pro- | • Utfall Affären: Försäljningen av miljö- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
| Nettovinst |
|
|
|
|
|
| -3 |
|
| -1 |
| ||||||
| dukter som klarat märkningens krav | märkta varor uppgick till 28 miljarder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
| - varav hänförbart till minoritet | 0 |
|
| 0 |
| ||||||||||||
| innebär en lägre miljöpåverkan från | kronor 2019. Licensintäkterna från miljö- |
|
|
|
| |||||||||||||
| konsumtionen jämfört med om andra |
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| märkta tjänster uppgick till 29,3 miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| produkter skulle ha köpts i stället� |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| kronor. Det innebär att målet för varor |
| Balansomslutning |
|
|
|
|
| 33 |
|
| 30 |
| ||||||
• De första Svanen-märkta skolbygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
uppnåddes med god marginal men att |
| Anläggningstillgångar |
|
|
|
|
| 12 |
|
| 12 |
| |||||||
| naderna uppfördes� |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| det reviderade målet för tjänster inte |
| Eget kapital |
|
|
|
|
|
| 17 |
|
| 20 |
| |||||
• Framgången för produktgrupperna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
uppnåddes. |
| - varav minoritet |
|
|
|
|
| 0 |
|
| 0 |
| |||||||
| hus och byggnader fortsatte under | • Utfall Planeten: Andelen som uppfyllde |
| Nettoskuld |
|
|
|
|
|
| -3 |
|
| -3 |
| ||||
| året liksom för produktgruppen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| kriterierna som ställts upp för bedöm- |
| Operativt kapital |
|
|
|
|
| 15 |
|
| 17 |
| ||||||
| fonder med fl era nya licenser. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| ning av måluppfyllelsen ökade med en |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
• Försäljningen av Svanen-märkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
procentenhet till 48 procent. Det innebär |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| grillkol tiodubblades till 10 000 ton. |
| Rörelsemarginal, % |
|
|
|
|
| -5,1 |
|
| -5,1 |
| ||||||
| en sammanlagd ökning med 6 procent- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
| Avkastning - eget kapital, % | -15,5 |
|
| -6,2 |
| ||||||||
|
|
|
|
| enheter under perioden vilket innebär |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
| Avkastning - operativt kapital, % | -22,1 |
|
| -20,6 |
| ||||||||
Mål och uppföljning | att målet inte uppnåddes, men är en klar |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,2 |
|
| -0,2 |
| |||||||||||||
|
|
|
|
| förbättring jämfört med utgångsläget. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska mål |
| Soliditet, % |
|
|
|
|
|
| 52,2 |
|
| 68,3 |
| ||||||
Bolagets verksamhet syftar inte till vinst. | Bolagets mål har reviderats vilket innebär |
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
| 0 |
|
| 0 |
| ||||||||
|
|
|
|
|
| Anslag, mnkr |
|
|
|
|
|
| 4 |
|
| 4 |
| ||
|
|
|
|
| att nästa års verksamhet kommer att följas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Mål för hållbart företagande |
| Utdelning, mnkr |
|
|
|
|
| 0 |
|
| 0 |
| |||||||
upp utifrån nya mål. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Följande mål gällde för 2017–2019: |
| Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e |
| - |
|
| - |
| |||||||||||
• Mål – Människan: Bolagets intressenters | Samhällsuppdrag |
| Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e |
| 0 |
|
| - |
| ||||||||||
(konsumenter, kunder, medarbetare) |
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
|
| 3,6 |
|
| 2,6 |
| |||||||
nöjdhet och förtroende ska öka med | Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att |
| Antal anställda i medeltal |
|
|
| 66 |
|
| 61 |
| ||||||||
genom frivillig miljömärkning stimulera |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
10 procentenheter. |
| Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
| ||||||||||||||
utveckling och användning av produkter |
|
|
| ||||||||||||||||
• Mål – Affären: Det ska årligen säljas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Bestyrkt GRI-rapport |
|
|
|
|
| Ja |
|
| ||||||||||
som ur miljösynpunkt är bättre än andra i |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
miljömärkta varor på den svenska mark- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
övrigt jämförbara produkter. Ett anslag på |
| Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
|
| Nej |
|
| |||||||||
naden för 25 miljarder kronor och mil- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
statens budget, som 2019 motsvarade cirka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
jömärkta tjänster ska sälja så mycket att |
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
|
| ||||||||||||
fem procent av intäkterna, får användas till |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
det ger årliga licensintäkter om 30 mil- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| HÅLLBAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
bidrag för utveckling av miljömärknings- |
| KONSUMTION OCH |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
joner kronor. Målet för tjänsterna revi- |
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
derades 2018 från 25 miljoner kronor | kriterier för konsumentprodukter och vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
behov till information om märkningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
eftersom det uppnåddes redan 2017. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Uppföljning av verksamheten sker genom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
• Mål – Planeten: Hälften av bolagets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
ägardialoger och granskning av bolagets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
produktgrupper ska vara framgångsrika, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
officiella rapporter. Bolaget bedöms ha upp |
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
väletablerade ekonomiskt och miljöeffek- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
fyllt sitt samhällsuppdrag väl under 2019. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
tiva, dvs. ha nöjda licensinnehavare som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Mål enligt processen för uppdragsmål har |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
lyckats med försäljningen, ha skarpa | 61 | 39 | 33 | 67 | 43 |
|
| 57 |
|
|
|
| |||||||
ännu inte utvecklats. |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
miljökrav och bära sig ekonomiskt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kvinnor | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Män | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
| Anställda | Ledning | Styrelse1 |
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 | 55 | |||||||||||||
63
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Kungliga Operan Aktiebolag, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett.
Ordf: Lena Olving | Vd: Birgitta Svendén |
Viktiga händelser 2019
•Två fastighetsrelaterade projekt har bedrivits som båda har stor påverkan på Operans framtid. Det gäller dels projektet En ny Opera i Operan, dels har Operan tillsammans med Dramaten tecknat kontrakt om att uppföra nytt produktionscenter
för bl.a. ateljéer och verkstäder i Flemingsberg.
•Med anledning av 2017 års upprop av #metoo och #visjungerut har Operan fortsatt arbetet med en rad olika
åtgärdsplaner i syfte att eliminera sexuella trakasserier och diskrimi- nerande maktstrukturer inom scenkonstbranschen.
•Fortsatt arbetet med digitalisering och live sändningar via SVT, Folkets Hus & Parker, Opera Vision och SR samt lanserat den egna kanalen
Opera Play. Samarbete med Betania- stiftelsen med konserter till äldrebo- enden.
•Operan har nått det högsta antalet besökare i Operans historia med över 300 000 kunder.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Det egna kapitalet ska ge en stabil ekono- misk grund för verksamheten. Resultatet för 2019 uppgick till 4,6 miljoner kronor, vilket innebär att det egna kapitalet ökade till 39,2 miljoner kronor.
Mål för hållbart företagande
•Operan arbetar aktivt för att publiken ska växa i antal och variation: Ökad digi- talisering genom utbud av digitala sänd- ningar och ett antal nya digitala kanaler. Dessa nya kanaler ger Operan möjlighet att bredda sin publik. Andel digitalpublik var 662 000 (481 000), andel första- gångspublik var 8 (8) procent. Under 40 år: 15 (12) procent. Besökare till Operans barn-, familje- och ungdomsverksamhet: 65 000 (54 000).
•Vara en arbetsplats som präglas av trans- parens, delaktighet och dialog på alla nivåer i organisationen: Under 2018 teck- nade Operan ett samarbetsavtal med en extern leverantör av medarbetarenkäter
och pulsmätningar. Operan kommer att gå från NMI-mätningar (Nöjd Medarbetar Index) till eNPS (employee Net Promoter Score), och med det nya
mätverktyget kan Operan även göra fler
skräddarsydda undersökningar utefter verksamhetens behov. I en första mät- ning 2019 om Operans arbetsgivarvaru- märke framkom ett gott resultat.
•Delta aktivt med diskussioner och för- djupning kring aktuella samhällsfrågor som kan relateras till Operans repertoar: Under året har aktiviteter med koppling till föreställningarna såsom till exempel publiksamtal och debattartiklar genom- förts. Antal aktiviteter per sektion: Opera 9 (8), balett 7 (4) och Unga på Operan 1 (1).
•Uppnå variation och jämställdhet i pro- duktionerna (konstnärliga team): Köns- fördelningen i de konstnärliga teamen var under året 71/29 för kvinnor/män (63/37), 3 av 5 regissörer under året var kvinnor.
Samhällsuppdrag
•Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i atel- jéer och verkstäder: Operan håller hög konstnärlig kvalitet och vid Operans ateljéer och verkstäder finns en hant verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del av kulturarvet.
•Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkul- turellt utbyte: Omfattande internatio- nella samarbeten genom bland annat gästspel och turnéverksamhet leder till förnyelse, inspiration och utveckling och bidrar till Operans goda internationella renommé.
•Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Operan erbju- der en varierad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klassiska verk. Operans artister har under året erhållit ett flertal priser och utmärkelser.
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Lena Olving Led: Olov Carlsson, Chrisoula Faniadis, Eva Halvarsson, Kasper Holten och Örjan Wikforss (vice ordf.). Nyval av Anders Bäck vid stämman 2020, Maria Naidu avgick
Arb rep: Frida Hambraeus, Anna Norrby
Arb suppl: Mia Nyström, Johan Edholm
Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 75 (75) tkr respektive
65 tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 37,5 (37,5) tkr.
|
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| ||
Nettoomsättning | 621 | 595 | ||
Rörelseresultat | 6 | 11 | ||
Resultat före skatt | 5 | 9 | ||
Nettovinst | 5 | 9 | ||
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||
Balansräkning, mnkr |
|
| ||
Balansomslutning | 320 | 346 | ||
Anläggningstillgångar | 186 | 198 | ||
Eget kapital | 39 | 35 | ||
- varav minoritet | 0 | 0 | ||
Nettoskuld | 25 | 25 | ||
Operativt kapital | 64 | 60 | ||
Nyckeltal |
|
| ||
|
|
|
| |
Rörelsemarginal, % |
| 1,0 | 1,8 | |
Avkastning - eget kapital, % |
| 12,6 | 31,5 | |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 9,9 | 24,1 | |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,6 | 0,7 | ||
Soliditet, % | 12,3 | 10,0 | ||
Bruttoinvesteringar, mnkr | 12 | 46 | ||
Anslag, mnkr | 508 | 495 | ||
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | ||
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e |
| 71 | 104 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e |
| 168 | 142 | |
Sjukfrånvaro, % |
| 4,3 | 4,5 | |
Antal anställda i medeltal | 602 | 528 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| ||
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| ||
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| ||
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH
VÄLBEFINNANDE
Könsfördelning, %
|
| 20 |
|
|
|
|
53 | 47 | 80 | 43 | 57 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
56 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
64
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Orio AB säljer reservdelar och tillbehör för Saab-bilar samt utvecklar och säljer logistik- tjänster. Bolaget bildades 2009 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Europeiska investeringsbanken, EIB, med svenska staten som garant för lånet. Dotter- bolaget Saab Automobile Parts AB sattes som pant och övertogs av svenska staten från konkursboet efter att Saab Automobile ansökt om konkurs. Bolaget är sedan 2012 helägt av svenska staten. Orio förser de Saabbilar som finns på cirka 60 marknader globalt med Saab originaldelar. USA, Sverige och Storbritannien är marknader med stor Saab-bilpark och står för större delen av bolagets försäljning av reservdelar och tillhörande tjänster. Bolaget tillhandahåller även logistiktjänster inom allt som rör lagring, distribution, in- formationshantering, export/import, transport, vidareförädling och hantering av varor.
Ordf: Charlotte Hansson Vd: Gustaf Ljunggren
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Charlotte Hansson Led: Catrina Ingelstam, Nils Pärletun, Erik Tranaeus och Sophie Öhrström. Nyval av Anders Nilsson vid stämman 2020, Anders Osberg avgick
Arb rep: Ingemar Sandberg, Dan Samuelsson
Rev: Martin Johansson (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 225 (225) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 110 (110) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2019
•Förbättrat rörelseresultat trots en vikande nettoomsättning.
•Flera större omställningar i bolaget under 2019 vilket också skapat goda förutsättningar framgent, t.ex. avveckling av olönsamma affärsinitia- tiv samt omorganisation inklusive byte av vd.
•Nya kontrakterade kunder inom affärsområdet Logistics.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.
Mål för hållbart företagande
Följande mål gäller för 2020:
•Som en långsiktig vision ska 80 procent av de transporter som sker till Orios kunder och från leverantörer drivas av fossilfria bränslen eller vara klimat- kompenserade. Utfall 2019: Andelen transporter som drivits av biobränslen/el eller varit klimatkompenserade är under 1 procent.
•Orios sjukfrånvaro ska årligen vara min- dre än 5 procent och antal arbetsrelat- erade skador som lett till frånvaro ska vara noll. Utfall 2019: Sjukfrånvaron har varit 5,4 procent.
•Under perioden 2019–2021 ska samtliga leverantörer som i riskbedömning er- håller värdering ”betydande risk” samt de leverantörer som står för 80 procent av Orios inköpsvolym granskas avseende såväl sociala som ekonomiska och miljö- relaterade frågor. Utfall 2019: 51 procent av totalt inköpsvärde och 13 procent av totalt antal leverantörer är dokument- granskat.
•År 2021 ska Orio-koncernen nå en lönsamhet på 4,5 procent samt en be- läggningsgrad i dess anläggningar på
85 procent. Utfall 2019: Lönsamheten var -2,0 procent och beläggningsgraden 47 procent.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 504 | 603 | |
Rörelseresultat | -10 | -40 | |
Resultat före skatt | -10 | -43 | |
Nettovinst | -29 | -51 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 394 | 488 | |
Anläggningstillgångar | 98 | 120 | |
Eget kapital | 300 | 351 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -75 | -13 | |
Operativt kapital | 225 | 338 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| -2,0 | -6,6 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -9,6 | -12,8 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -4,5 | -10,3 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,3 | 0,0 | |
Soliditet, % | 76,1 | 71,9 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 3 | 6 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr |
| 0 | 25 |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e |
| 1 226 | 1 569 |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e |
| 0 | 0 |
Sjukfrånvaro, % |
| 5,4 | 4,6 |
Antal anställda i medeltal | 187 | 234 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH |
| JÄMSTÄLLDHET |
| ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
VÄLBEFINNANDE |
|
|
| ARBETSVILLKOR |
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
35 65 33 67 50 50
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 57
65
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
PostNord AB erbjuder kommunikations- och logistiklösningar inom Norden. Moder- bolaget PostNord AB, som är ägare till dotterbolagen Post Danmark A/S och PostNord Group AB, är ett svenskt publikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. PostNord AB är Nordens största bolag inom kommunikations- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från distribution av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjänster. PostNord tillhandahåller rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Under 2019 hanterade PostNord cirka 2,9 miljarder försändelser.
Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen. PostNord har mer än 8 000 utlämningsställen i Norden.
Ordf: Christian Jansson Vd: Annemarie Gardshol
Statens ägarandel: 60%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Christian Jansson Led: Sonat Burman Olsson, Måns Carlson, Christian Frigast, Peder Lundquist, Ulrica Messing och Charlotte Strand. Nyval av Susanne Hundsbæk-Pedersen vid stämman 2020, Christian Ellegaard avgick Arb rep: Bo Fröström, Sandra Svensk, Johan Lindholm Arb suppl: Jess Sloth Hansen, Dzevad Ramic, Per-Arne Lundberg
Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)
Viktiga händelser 2019
•PostNord satte under 2019 rekord med över en miljon e-handlade försändelser hanterade under ett dygn.
•Koncernens nettoomsättning steg marginellt då fortsatt fallande brev- volymer i Sverige och Danmark uppvägdes av tillväxt i logistikverk- samheten.
•PostNord Sverige redovisade ett starkt resultat även om koncernens fortsatta omställningsarbete påverk- ade koncernens resultat negativt.
•Bolaget ser behov av en förändrad postreglering i Sverige för att kunna hantera ett fortsatt långsiktigt brev- volymfall.
•Annemarie Gardshol utsedd till vd.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10,5 procent. Lönsamhetsmålet uppnåddes inte under året.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till 10–50 procent (exkl. leasingskulder). Utfall: 102 (31) procent, 259 procent inkl. leasingskulder.
•Utdelning: 40–60 procent av årets vinst efter skatt. Ingen utdelning beslutad för 2019.
Mål för hållbart företagande
•Koncernen har ett långsiktigt mål att minska koldioxidutsläpp med 40 pro- cent fram till 2020, med basår 2009. Vid utgången av 2019 var minskningen 36 (35) procent.
•Koncernen har ett mål om 40 procent kvinnor i chefsbefattning till 2020. Målet nåddes inte under året, utfallet var 32 (32) procent.
•På sikt ska alla signifikanta leverantörer acceptera och efterleva PostNords Uppförandekod för leverantörer. Målsättningen för 2020 är 80 procent. Vid utgången av 2019 var andelen 74 (54) procent, räknat som andel av koncernens totala inköp.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag om samhällsom- fattande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet för leveranskvalitet under 2019 var att 95 pro- cent av 1:a-klassbrev ska levereras inom två arbetsdagar. Målet avseende leveranskvalitet för 1:a-klassbrev uppnåddes under året.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 670 (670) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 295 (295) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 38 278 | 37 669 | |
Rörelseresultat | 184 | -855 | |
Resultat före skatt | -111 | -890 | |
Nettovinst | -239 | -1 067 | |
- varav hänförbart till minoritet | 2 | 1 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 28 891 | 22 821 | |
Anläggningstillgångar | 18 826 | 12 773 | |
Eget kapital | 3 654 | 5 142 | |
- varav minoritet | 2 | 2 | |
Nettoskuld | 9 454 | 1 614 | |
Operativt kapital | 13 108 | 6 756 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 0,5 | -2,3 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -5,4 | -17,1 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 3,6 | -12,4 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,6 | 0,3 | |
Soliditet, % | 12,6 | 22,5 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 1 356 | 1 374 | |
Anslag, mnkr | 19 | 20 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 85 500 | 80 835 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 13 054 | 14 608 | |
Sjukfrånvaro, % | 5,3 | 5,7 | |
Antal anställda i medeltal | 28 627 | 29 962 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Ekonomiska mål och uppföljning
| Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
| Rop, % |
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, % |
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
| 150 |
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 102 | 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
5,4 |
|
|
| 3,6 | 100 |
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
0 |
|
|
|
| -1,6 |
|
|
| 50 |
|
|
|
| 31 |
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
-10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
| -12,1 |
| -12,4 |
|
|
|
|
|
| 5 | 3 |
|
|
| 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
-20 |
|
|
|
|
| 0 |
| -2 |
|
| 0 |
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||||||||||||||||||
|
|
| Mål: 10,5% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 10–50% |
|
|
|
|
| Mål: 40–60% |
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
58 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Prioriterade globala mål
ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
| HÅLLBARA STÄDER |
ARBETSVILLKOR |
| INNOVATIONEROCH |
| OCH SAMHÄLLEN |
OCH EKONOMISK |
| INFRASTRUKTUR |
|
|
TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
31 |
|
|
|
|
|
|
69 | 50 | 50 | 50 | 50 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
66
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
RISE Research Institutes of Sweden AB är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
| Ordf: Jan Wäreby |
|
| Vd: Pia Sandvik |
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
erbjuder unik expertis och ett 130-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra |
| Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
teknologier, produkter och tjänster. I internationell samverkan med företag, akademi och |
| Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
offentlig sektor bidrar bolaget till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. |
| Ordf: Jan Wäreby Led: Klas Bendrik, |
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Uppdraget till RISE anges i regeringens propositioner för forskning och innovation. Där |
| Elena Fersman, Torbjörn Holmström, Hanna | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
anges det övergripande målet för RISE att vara internationellt konkurrenskraftigt och |
| Lagercrantz, Anna-Karin Stenberg, Fredrik |
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. |
| Winberg och Sven Wird Arb rep: Linda Ikatti, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Magnus Naesman, Ulf Nordberg Arb suppl: | ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i kategorin civilingenjörsstudenter, och |
| Johan Berglund, Jonas Söderberg, Magnus |
|
| ||||||||||||||
|
|
| Viktiga händelser 2019 |
|
|
|
|
|
|
| en av 5 i kategorin unga yrkesverksamma |
| Hillergren Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG) | |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | |||||||||||||||||
|
|
| • RISE tecknade ramavtal med fl era |
|
| civilingenjörer. Utfall: 26 resp. 9. |
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| 355 (355) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| lärosäten i syfte att tillsammans bli |
| • Klimatmålet: RISE ska minska sin klimat- |
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
| uppgår till 178 (178) tkr. Arvode utgår inte till | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| starkare aktörer inom forskning |
|
| påverkan varje år för att vara en klimat- |
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet. | ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| och innovation. Ett samverkansavtal |
|
| neutral verksamhet 2025. Utfall: 7 200 ton |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
| tecknades även med Ericsson. |
|
| koldioxidekvivalenter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 |
|
| 2018 |
| |||||||||||||||
|
|
| • RISE vidareutvecklade sin tillämpade |
|
|
|
|
|
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
| forskning om artifi ciell intelligens, AI, |
| Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
| Nettoomsättning |
|
|
|
| 3 568 |
|
| 3 066 |
| ||||||||||||||||||||||
|
|
| bland annat genom att processleda |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| I ägaranvisningen anges bolagets uppdrags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
| Rörelseresultat |
|
|
|
| 63 |
|
| 34 |
| |||||||||||||||||||||||
|
|
| arbetet med att utveckla en |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| mål samt de återrapporteringskrav som ställs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
| AI-agenda för Sverige. |
|
|
|
|
|
|
| Resultat före skatt |
|
|
|
| 54 |
|
| 25 |
| ||||||||||||||||
|
|
| • EU-kommissionen godkände Sveriges |
| på RISE gällande verksamhet som finansi |
| Nettovinst |
|
|
|
|
|
| 47 |
|
| 11 |
| ||||||||||||||||||
|
|
|
| eras med strategiska kompetensmedel. En |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
| - varav hänförbart till minoritet | 9 |
|
| 9 |
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
| ansökan om stöd för uppbyggnaden |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| återrapportering har gjorts till Regerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
| av elektromobilitetslabbet SEEL som |
|
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
| kansliet i mars 2020 och är tillgänglig på |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
| ägs av RISE och Chalmers. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Balansomslutning |
|
|
|
| 3 749 |
|
| 3 064 |
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| bolagets webbplats. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anläggningstillgångar |
|
|
|
| 2 019 |
|
| 1 203 |
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1. | Omsättning från konkurrensutsatta |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
| Eget kapital |
|
|
|
|
|
| 1 041 |
|
| 991 |
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| forskningsmedel inom RISE ska i rela- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| - varav minoritet |
|
|
|
| 70 |
|
| 59 |
| |||||||||||||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
| tion till total omsättning, exklusive strate- |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuld |
|
|
|
|
|
| 200 |
|
| -563 |
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| giska kompetensmedel, uppgå till minst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
• Lönsamhet: RISE är vinstdrivande men |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
| Operativt kapital |
|
|
|
| 1 241 |
|
| 428 |
| |||||||||||||||||||||||||
| inte vinstutdelande. Bolagets rörelsemar- |
| 30 procent. Utfall: 37 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
| 2. | Näringslivsintäkter från SMF ska i rela- |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
| ginal ska vara minst 3 procent från och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
| med 2020. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| tion till totala näringslivsintäkter över- |
| Rörelsemarginal, % |
|
|
|
| 1,8 |
|
| 1,1 |
| ||||||||||||||
• | Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- |
| stiga 35 procent. Utfall: 26 procent. |
| Avkastning - eget kapital, % |
| 4,6 |
|
| 1,1 |
| |||||||||||||||||||||||||
| graden ska vara högst 30 procent. | 3. Omsättning från projekt med tvär- |
| Avkastning - operativt kapital, % |
| 5,3 |
|
| 6,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| vetenskaplig involvering ska i relation |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,2 |
|
| -0,5 |
| |||||||||||
Mål för hållbart företagande |
|
|
|
|
|
|
| till total omsättning från RISE:s projekt- |
| Soliditet, % |
|
|
|
|
|
| 27,8 |
|
| 32,3 |
| |||||||||||||||
• Ansvarsmålet: 100 procent av RISE |
| portfölj uppgå till en viss lägsta nivå i |
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
| 205 |
|
| 277 |
| |||||||||||||||||||||||||
| kunduppdrag ska 2020 vara hållbarhets- |
| procent som fastställs 2021. |
| Anslag, mnkr |
|
|
|
|
|
| 1 574 |
|
| 659 |
| ||||||||||||||||||||
| deklarerade och kopplade till något av de | 4. | Beläggningsgraden vid RISE:s test- och |
| Utdelning, mnkr |
|
|
|
| 0 |
|
| 0 |
| ||||||||||||||||||||||
| globala utvecklingsmålen. Utfall: 4 pro- |
| demonstrationsanläggningar inom inter- |
| Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 868 |
|
| 853 |
| ||||||||||||||||||||||||||
| cent baserat på antal deklarerade projekt, |
| vallet 60–80 procent. Utfall: 64 procent. |
| Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 1 287 |
|
| 1 144 |
| ||||||||||||||||||||||||||
| 20 procent baserat på omsättning. | 5. I RISE:s kundundersökning ska indexet |
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
| 2,8 |
|
| 3,1 |
| |||||||||||||||||||||||
• Affärsmålet: En tredjedel (1/3) av |
| ”Innovationspartnerförmåga” uppnå |
| Antal anställda i medeltal |
|
| 2 662 |
|
| 2 236 |
| |||||||||||||||||||||||||
| omsättningen ska 2020 ha genererats |
| minst 78 procent positiva svar. Utfall: |
| Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
| Ja |
|
| |||||||||||||||||||||||||||
|
| 74 procent. |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
| som en direkt följd av hållbarhetsarbetet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
| Bestyrkt GRI-rapport |
|
|
|
|
| Ja |
|
| |||||||||||||||||||||||||
| 6. I RISE:s kundundersökning ska Nöjd- |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
| Utfall: 30 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
|
| Ja |
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kundindex uppnå minst 75 procent |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
• Attraktionsmålet: År 2020 ska RISE vara |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
| positiva svar. Utfall: 72 procent. |
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
| en av de 20 mest attraktiva arbetsgivarna |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| GOD HÄLSA OCH |
| HÅLLBAR ENERGI |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
| HÅLLBARA STÄDER |
| HÅLLBAR |
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| VÄLBEFINNANDE |
| FÖR ALLA |
| INNOVATIONEROCH |
| OCH SAMHÄLLEN |
| KONSUMTION OCH |
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| INFRASTRUKTUR |
|
|
|
| PRODUKTION |
|
|
| ||
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
| Nettoskuldsättningsgrad, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
| 19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
4 | 1,9 |
|
| 2,3 |
|
|
| -20 |
|
|
|
| -25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
2 |
|
| 0,5 1,1 | 1,8 |
| -40 |
|
|
|
|
| -53 |
|
| 39 | 61 | 50 | 50 | 38 |
| 63 |
| Kvinnor | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| -60 2015 2016 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
2015 2016 | 2017 2018 | 2019 |
| 2017 | 2018 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Män | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
| Mål: ≥3% |
|
|
|
|
|
| Mål: 0–30% |
|
|
|
|
| Anställda | Ledning | Styrelse1 |
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
| Utfall |
|
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 | 59 | ||||||||||||||||
67
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Samhall Aktiebolag ska, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bolaget är ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funk- tionsnedsättning. Samhall har cirka 25 000 medarbetare på närmare 600 orter. Ägaren ser Samhall som ett effektivt arbetsmarknadsverktyg som skapar arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Antalet anställda med skyddat arbete i kärnuppdraget har utökats såväl 2018 som 2019. Samhall erbjuder anställda arbets- tillfällen inom en rad olika områden, till exempel arbetsplats- och fastighetsservice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice.
Ordf: Cecilia Schelin | Vd: Monica Lingegård |
Seidegård | (avgående) |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Cecilia Schelin Seidegård, Led: Bertil Carlsén, Hillevi Engström, Lars Engström, Angelica Frithiof, Helen Fasth Gillstedt, Leif Ljungqvist och Ylva Thörn. Dario Aganovic avgick
i augusti 2019 Arb rep: Ann-Christin Andersson, |
Hans Abrahamsson, Pia Litbo Arb suppl: |
Kenneth Hasselberg, Marcus Merilä, Maria Sköld |
Rev: Anneli Pihl (Deloitte) |
Viktiga händelser 2019
•Samhall uppnådde ägarens arbetsmarknadspolitiska mål för 2019.
•Fortsatta tillväxtsatsningar för att kunna skapa nya arbetstillfällen. Samhall erbjöd totalt 8 193 personer anställning eller påbörjad praktik.
•Stora satsningar och systemföränd- ringar har genomförts i bolaget inom it och digitalisering.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 7 procent. Utfallet var 6 (8) procent vilket främst förklaras av ökade lönekostnader som dock till viss del mot- verkades av högre finansiella intäkter.
•Kapitalstruktur: Soliditet om minst 30 procent. Utfallet var 35 procent.
•Utdelning: Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.
Nya ekonomiska mål för bolaget beslutades på årsstämman 2020.
Mål för hållbart företagande
•Medarbetare i arbete (MIA-faktorn): Långsiktig målfaktor 2,5. År 2019 var målet att minska från faktor 3,3 till 3,2. Målet uppnåddes inte då utfallet var oförändrat (3,3). Tillväxten kunde inte uppväga ett stort antal nya medarbetare.
•Engagerade medarbetare: Indexet skulle
öka från föregående år. Utfall: +1 procent.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Ökad självfinansieringsgrad: Målet för 2019 var att självfinansieringsgraden skulle uppgå till 32 procent. Målet uppnåddes med ett utfall på 32 procent.
•Kundlojalitet: Nya kunder möjliggör till- växt med nya arbetstillfällen. Man uppnådde målet för 2019 om 7,5, då utfallet uppgick till 7,7. Målet beräknas som ett viktat medelvärde enligt princi- pen ett företag – en röst.
•Miljöpåverkan: För 2019 var miljömålet att minska utsläppen av koldioxid från fordonsflottan jämfört med föregående
år samtidigt som omsättningen och uppdraget ska öka. För 2019 minskade de fossila utsläppen och målet uppnåddes.
Samhällsuppdrag
Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppdragen från ägaranvisningen innefat- tade för 2019 att:
•Antal arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 31,7 miljoner lönetimmar.
•Samhall ska erbjuda tidsbegränsad anställning med lönebidrag för utveck- ling i anställning, LFU, uppgående till minst 4,25 miljoner lönetimmar.
•Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 40 procent.
•Övergångar från anställda i kärnupp- draget och anställda med lönebidrag för utveckling i anställning ska uppgå till minst 1 500 personer.
Målen enligt ägaranvisningen uppfylldes för 2019. Mål enligt processen för uppdragsmål beslutades på bolagets årsstämma 2020.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till |
320 (320) tkr. Arvode till stämmovald ledamot |
uppgår till 155 (155) tkr. Arvode utgår inte till |
ledamot som är anställd i Regeringskansliet. |
|
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| ||
Nettoomsättning |
| 9 130 | 7 927 | |
Rörelseresultat |
| 16 | 102 | |
Resultat före skatt |
| 77 | 90 | |
Nettovinst |
|
| 74 | 92 |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||
Balansräkning, mnkr |
|
| ||
|
|
|
| |
Balansomslutning |
| 3 794 | 3 549 | |
Anläggningstillgångar | 262 | 192 | ||
Eget kapital |
| 1 346 | 1 272 | |
- varav minoritet |
| 0 | 0 | |
Nettoskuld |
| -2 802 | -2 556 | |
Operativt kapital |
| -1 456 | -1 282 | |
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
| ||
Rörelsemarginal, % | 0,2 | 1,3 | ||
Avkastning - eget kapital, % | 5,7 | 7,6 | ||
Avkastning - operativt kapital, % | -1,2 | -8,3 | ||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -2,1 | -2,0 | ||
Soliditet, % |
| 35,5 | 35,9 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 114 | 82 | ||
Anslag, mnkr |
| 6 080 | 4 975 | |
Utdelning, mnkr |
| 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 3 114 | 3 147 | ||
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 102 | 100 | ||
Sjukfrånvaro, % |
| 14,3 | 14,7 | |
Antal anställda i medeltal | 20 654 | 19 893 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| ||
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| ||
Redovisar enligt IFRS | Ja | (RFR 2) | ||
Prioriterade globala mål |
|
| ||
GOD UTBILDNING | JÄMSTÄLLDHET | ANSTÄNDIGA | HÅLLBAR | BEKÄMPA KLIMAT- |
FÖR ALLA |
| ARBETSVILLKOR | KONSUMTION OCH | FÖRÄNDRINGARNA |
|
| OCH EKONOMISK | PRODUKTION |
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
LönsamhetKapitalstruktur
| Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
|
| |||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
| 50 | 47 | 42 |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
| 36 |
|
| |
10 |
|
|
|
|
| 7,6 |
|
|
|
| 35 | 35 |
| |||
0 |
|
|
|
|
|
| 5,7 |
| 30 |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
| ||
|
| -3,9 | -11,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
-10 |
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
-20 |
|
|
|
| -18,2 |
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| ||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| |||||
|
|
| Mål: 7% |
|
|
|
|
| ≥30% |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
60 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, % |
|
|
|
| |||
42 | 58 | 45 | 55 | 63 | 38 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | |||||
1) Valda för 2020/2021
68
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saminvest AB bildades 2016 och ska genom indirekta investeringar (investeringar i fonder) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Ordf: Marianne |
|
| Vd: Peder Hasslev | |||||||||||||
finansiera innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förval- |
| Dicander Alexandersson |
|
|
|
|
|
| |||||||||
tade av primärt nya team på venture capital-marknaden och Saminvest ska investera i fond- |
| Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
| ||||||||||
erna tillsammans med privat kapital. Vidare ska Saminvest ansvara för en ansvarsfull han- |
| Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | |||||||||||||||
tering och avveckling av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Inlandsinnova- |
| Ordf: Nyval av Marianne Dicander |
|
| |||||||||||||
tion och Fouriertransform. Saminvests fondinvesteringar finansieras av kapital från de |
| Alexandersson vid stämman 2020, Niklas |
|
| |||||||||||||
statligt ägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform vilka den 1 januari 2017 till- |
| Johansson avgick Led: Mengmeng Du, Alexandra | |||||||||||||||
| Nilsson, Ulrika Nordström och Anders Wiger. | ||||||||||||||||
fördes Saminvest som dotterbolag. Dotterbolagen, vilka primärt gjort direktinvesteringar i |
| ||||||||||||||||
| Nyval av Hans Ek och Lennart Jacobsson vid | ||||||||||||||||
onoterade företag, har upphört att nyinvestera och Saminvest ansvarar för avvecklingen av |
| ||||||||||||||||
| stämman 2020, Patric Eriksson avgick i |
|
| ||||||||||||||
verksamheterna. Saminvest gavs en ägaranvisning för sitt huvudsakliga uppdrag vilken |
|
|
| ||||||||||||||
| september 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
beslutades vid en extra bolagsstämma den 13 januari 2017. |
| Rev: Magnus Svensson Henryson (PwC) |
|
| |||||||||||||
|
|
| • Prioritera nya fondteam där andel nya |
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | ||||||||||||
| Viktiga händelser 2019 |
|
| 415 (415) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | |||||||||||||
| team bakom de fonder som Saminvest |
| uppgår till 207 (207) tkr. Arvode utgår inte till | ||||||||||||||
| • Saminvest har under året ingått avtal | investerar i ska utgöra minst två tredje- |
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet. | |||||||||||||
| om att gå in som ankarinvesterare i | delar. Utfall för 2019 var 100 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| två fonder. Saminvest har utfäst 250 | • Agera ansvarsfull investerare där mål på |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 |
| 2018 |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| mnkr till Norrsken VC och 155 mnkr till | området omfattar: |
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| |||||||
| J12 Ventures. | i) andel fonder med hållbarhetspolicy |
| Nettoomsättning |
|
|
| 2 |
| 2 |
| ||||||
| • Inom affärsängelverksamheten | och hållbarhetsredovisning ska vara |
| Rörelseresultat |
|
|
| 386 |
| -303 |
| ||||||
| ingicks avtal om att investera i två | 100 procent, utfall för 2019 var 100 |
| Resultat före skatt |
|
|
| 564 |
| 6 |
| ||||||
| nya affärsängelprogram kopplade till | procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Nettovinst |
|
|
|
|
| 566 |
| 2 |
| |||||||
| inkubatorerna Uppsala Innovation |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| ii) andel kvinnor i fondinvesteringarnas |
| - varav hänförbart till minoritet | 0 |
| 0 |
| ||||||||||
| Centre (UIC) och Stockholm Innova- |
|
|
| |||||||||||||
| förvaltarteam ska uppvisa en positiv |
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| ||||||||
| tion and Growth (Sting). |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
| trend och utfall för 2019 var 23 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| • Totalt 121 investeringar i enskilda före- |
| Balansomslutning |
|
|
| 5 581 |
| 5 023 |
| |||||||
| iii) antal bolag, indirekt investerade via |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| tag har genomförts av de fonder och |
| Anläggningstillgångar |
|
|
| 1 603 |
| 1 142 |
| |||||||
| fonder och affärsängelprogram ska |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| affärsängelprogram som Saminvest |
| Eget kapital |
|
|
|
|
| 5 558 |
| 4 992 |
| |||||
| uppvisa en positiv trend och utfallet för |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
| har investerat i sedan start, varav 67 |
| - varav minoritet |
|
|
| 0 |
| 0 |
| |||||||
| genomfördes under året. | 2019 var 67 bolag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Nettoskuld |
|
|
|
|
| -11 |
| -27 |
| |||||||
| • Under året avyttrades 12 av dotterbo- | • Avyttra direktinvesteringar i Fourier- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Operativt kapital |
|
|
| 5 548 |
| 4 966 |
| ||||||||
| transform och Inlandsinnovation enligt |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| lagens innehav och de sammanlagda |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
| exitlikviderna motsvarade 264 mnkr. | uppdraget där andel avyttrade portfölj- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
| bolag ska vara 100 procent år 2026. |
| Avkastning - eget kapital, % | 10,7 |
| 0,0 |
| ||||||||
|
|
| Utfallet för 2019 var 63 procent. |
| Avkastning - operativt kapital, % | 7,3 |
| -0,8 |
| ||||||||
Mål och uppföljning |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,0 |
| 0,0 |
| |||||||||||
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
| Samhällsuppdrag |
| Soliditet, % |
|
|
|
|
| 99,6 |
| 99,4 |
| |||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
| 147 |
| 98 |
| |||||||||||
Saminvest har funnits som koncern sedan | Saminvests investeringar ska vara mark- |
|
|
|
| ||||||||||||
början av 2017 och ekonomiska mål besluta- | nadskompletterande, vilket innebär att det |
| Anslag, mnkr |
|
|
|
|
| 0 |
| 0 |
| |||||
| Utdelning, mnkr |
|
|
| 0 |
| 0 |
| |||||||||
des för första gången på årsstämman 2020. | vid tidpunkten för Saminvests investering |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
| inte finns privat kapital i tillräcklig omfatt |
| Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - |
| - |
| ||||||||
Mål för hållbart företagande | ning. Syftet med Saminvest är att utveckla |
| Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - |
| - |
| ||||||||||
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
| 1,2 |
| 0,8 |
| |||||||||
Saminvests strategi för att främja en hållbar | och förnya det svenska näringslivet och |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
tillväxt är helt integrerad i bolagets verksam- | skapa fler växande företag i hela Sverige. |
| Antal anställda i medeltal |
| 13 |
| 21 |
| |||||||||
hetsstrategi, med fokus på följande områden: | Genom att Saminvests investeringar stimu- |
| Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
| Ja |
|
|
| |||||||||
• Aktiv fondinvesteringsverksamhet med | lerar det privata kapitalet att satsa på nya seg- |
| Bestyrkt GRI-rapport |
|
|
|
| Ja |
|
|
| ||||||
målet att under en tioårsperiod engagera | ment och i huvudsak nya team, bidrar Sam- |
| Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
| Ja |
|
| |||||||
hela kapitalet. Totalt utfäst kapital till | invest till att utveckla marknaden för ven- |
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
|
| |||||||||
fonder och affärsängelprogram ska vara | ture capital och ekosystemet för finansiering |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
4 000 miljoner kronor 2026. Utfall för | av innovativa bolag med hög tillväxtpoten- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| JÄMSTÄLLDHET |
| OCH EKONOMISK |
| INFRASTRUKTUR |
| PRODUKTION |
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
| ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
| HÅLLBAR |
|
|
|
|
| ||
2019 var 1 065 miljoner kronor. | tial. Vid investeringar i så kallade såddfonder |
|
|
| ARBETSVILLKOR |
| INNOVATIONEROCH |
| KONSUMTION OCH |
|
|
|
|
| |||
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
• Öka engagerat privat kapital genom sam- | kan Saminvest göra undantag från kravet på |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
investering där Saminvests andel av totalt | privat medfinansiering. Mål enligt processen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
investerat kapital per fond ska ligga | för uppdragsmål beslutades på bolagets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
under 50 procent. Utfallet för 2019 var | årsstämma 2020. |
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
| ||||||||
34 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| 43 | 57 | 33 | 67 | 57 | 43 |
| Kvinnor | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Män | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
| Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||||||||
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
| Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 61 | ||||||||||||||
69
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flyg
bolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett
konsortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på
den internationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de natio- nella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt samlat moderbolag, SAS AB. Efter försäljning av aktier motsvarande 4,2 procentenheter hösten 2016 och nyemission hösten 2017, har
svenska staten 14,8 procent av rösterna i SAS. Under räkenskapsåret 2018/19 flög SAS 30
miljoner passagerare till över 125 destinationer. SAS ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. SAS strategiska prioriteringar är att:
1)Vinna Skandinaviens frekventa resenärer 2) Skapa en effektiv och hållbar operativ modell
3)Säkra rätt kompetenser.
Ordf: Carsten Dilling | Vd: Rickard Gustafson |
Statens ägarandel: 15%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Carsten Dilling Led: Monica Caneman, Liv Fiksdahl, Lars-Johan Jarnheimer, Kay Kratky, Dag Mejdell, Sanna Suvanto-Harsaae och Oscar Stege Unger Arb rep: Christa Ceré, Endre Røros, Cecilia van der Meulen Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 630 (630) tkr, arvode till vice ordförande uppgår till 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 320 (320) tkr.
Viktiga händelser 2019
•Hållbarhet är centralt i SAS arbete. SAS köpte 455 ton biobränsle, en ökning med 355 ton jämfört med
2018 och fortsatte att arbeta aktivt för kommersialiseringen av hållbart fl ygbränsle.
•SAS och Airbus tecknade en avsikts- förklaring om forskning kring kraven på verksamhet och infrastruktur för hybridfl ygplan och elfl ygplan.
•26 nya linjer och nio nya destinationer introducerades under året.
•Utseendet på SAS fl otta förnyades genom lanseringen av en ny fl yg- plansdesign. Ytterligare sju Airbus A320neo och ett A330E togs i trafi k.
•Resultatet för året påverkades av högre bränslekostnader, en svagare svensk krona och pilotföreningarnas sjudagarsstrejk.
•SAS emitterade en ny hybridobligation om 1,5 mdkr, återlöste cirka 2,1 miljoner preferensaktier för 1,1 mdkr samt åter- betalade utestående konvertibellån till ett nominellt värde om 1,6 mdkr.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:
•Lönsamhet: ROIC över 12 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var 8 procent.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Kapitalstruktur: Nettoskuld/EBIT- DAR under 3,0x. Utfallet var 3,7x.
•Finansiell beredskap: Likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 procent av fasta kostnader. Utfallet var 38 procent.
Mål för hållbart företagande
•Reducera koldioxidutsläppen per passa- gerarkilometer med 20 procent 2020 jämfört med 2010. Koldioxidutsläppen per passagerarkilometer låg kvar på 95
(95)gram under räkenskapsåret. Sedan 2010 har det totala koldioxidutsläppet minskat med 14 procent.
•Reducera bullret vid start med 15 procent 2020 jämfört med 2010. Under året minskade utsläpp av buller med 0,5 pro- cent och 10 procent jämfört med 2010. Detta beror på införandet av nyare, tystare flygplan.
•Regelbundet använda förnyelsebara flyg bränslen. Under räkenskapsåret användes totalt 166 (100) ton biobränsle.
•SAS mål för 2030 är bland annat:
– Reducera totala koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 2005.
– Användning av 17 procent biobränsle motsvarande allt inrikesflyg.
– Reducera buller med 50 procent jämfört med 2010.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 46 736 | 44 718 | |
Rörelseresultat | 1 166 | 2 530 | |
Resultat före skatt | 794 | 2 050 | |
Nettovinst | 621 | 1 595 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 34 012 | 34 199 | |
Anläggningstillgångar | 22 281 | 21 127 | |
Eget kapital | 5 372 | 7 268 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | 328 | -2 432 | |
Operativt kapital | 5 700 | 4 836 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 2,5 | 5,7 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 14,0 | 22,0 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 22,1 | 50,1 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,1 | -0,3 | |
Soliditet, % | 15,8 | 21,3 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 6 207 | 6 840 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, MtCO2e | 4,2 | 4,3 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 9 800 | 10 000 | |
Sjukfrånvaro, % | 5,7 | 6,1 | |
Antal anställda i medeltal | 10 445 | 10 146 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
JÄMSTÄLLDHET |
| ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
|
| ARBETSVILLKOR |
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
| OCH EKONOMISK |
| PRODUKTION |
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LönsamhetKapitalstruktur
ROIC, % |
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuld/EBITDAR, ratio |
|
| ||||||||
25 |
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
| ||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
| 8 |
|
|
|
|
|
|
| ||
15 | 14 | 12 | 13 | 14 |
| 6 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
10 |
|
|
|
|
|
|
| 8 | 4 | 3 | 3,2 | 3,1 | 2,7 | 3,7 |
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
| ||
0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| ||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| |||||||
|
| Mål: >12% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: <3 ggr |
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
62 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, %
|
| 14 |
|
|
|
|
37 | 63 | 86 | 38 | 63 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
70
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
SBAB Bank AB (publ) erbjuder lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsfören- ingar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är en av Sveriges största nischbanker och ban- kens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnprodukt, bolån, kompletterad med ett sparkonto. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har vunnit mark- nadsandelar.
Ordf: Jan Sinclair | Vd: Klas Danielsson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Jan Sinclair, tidigare ledamot, utsågs till ordförande i maj 2019 när Bo Magnusson avgick Led: Lars Börjesson, Inga-Lill Carlberg, Daniel
Viktiga händelser 2019
•Bolånestocken ökade under 2019 med 5,4 procent till totalt 291,6 mdkr och marknadsandelen för bolån uppgick vid årsskiftet till 8,47 procent.
•Betydande investeringar i kund- mötet, både med förbättrade digitala tjänster och med ökad bemanning på kundservice för förbättrad service.
•SBAB hade Sveriges nöjdaste kunder 2019, både för bolån till privatper- soner och fastighetslån till företag och bostadsrättsföreningar enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI).
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 10 procent. Avkastningen uppgick till 11,7 procent.
•Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kapital- krav. Kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kärn- primärkapitalkrav. Både målet för total kapitalrelation och kärnprimärkapital- relation överstegs, med 4,6 respektive 1,8 procentenheter.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Utdelning: Lägst 40 procent av årets vinst efter skatt. Ingen utdelning beslutad för 2019.
Mål för hållbart företagande
Följande mål gällde för 2019:
•Sunda finanser: Överensstämmer med de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.
•Ansvar och transparens:
Delmål 1 – Ansvarstagande: SBAB:s placering i Sustainable Brand Index: topp 4. Faktisk placering var topp 8.
Delmål 2 – Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå:
85 procent. Utfallet var 83 procent. Delmål 3 – Kundnöjdhet: Sveriges nöjdaste bolåne- och fastighetslåne- kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex: 1:a och 1:a. Utfallet var 1:a och 1:a.
•Attraktiv arbetsplats:
Delmål 1 – Jämställdhet & mångfald: Jäm- ställdhet mellan kvinnor/män i ledande positioner (inom spannet): 45–55 procent. Faktiskt utfall blev 43/57 procent.
Delmål 2 – Medarbetarnöjdhet: Andel medarbetare som anser att SBAB är en mycket bra arbetsplats: 85 procent.
Utfallet var 91 procent.
Delmål 3 – Medarbetarupplevelse: Total
Trust Index: 81 procent. Utfallet blev 86 procent.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Kristiansson, Jane Lundgren-Ericsson och Synnöve Trygg. Nyval av Johan Prom och Leif Pagrotsky vid extrastämma i februari 2020, Karin Moberg avgick i september 2019
Arb rep: Anders Heder, Margareta Naumburg
Arb suppl: Kristina Ljung, David Larsson
Rev: Patrick Honeth (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 475 (475) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 230 (230) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
|
|
| 2019 | 2018 | |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
| ||
Räntenetto |
|
| 3 473 | 3 362 | ||
Provisionsnetto |
|
| -14 | -49 | ||
Nettoresultat fin. poster |
| 26 | -65 | |||
Övriga rörelseintäkter |
| 36 | 32 | |||
Totala intäkter |
|
| 3 521 | 3 280 | ||
Rörelseresultat |
|
| 2 308 | 2 241 | ||
Resultat före skatt |
|
| 2 308 | 2 241 | ||
Nettovinst |
|
|
| 1 788 | 1 726 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
| |
Balansomslutning |
|
| 475 532 | 448 355 | ||
Utlåning till allmänheten |
| 383 807 | 364 215 | |||
Eget kapital |
|
| 21 581 | 17 236 | ||
- varav minoritet |
|
| 0 | 0 | ||
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Kreditförlustnivå, % |
| -0,0 | 0,0 | |||
Avkastning - eget kapital, % |
| 11,7 | 12,1 | |||
Kärnprimärkapitalrelation, % | 13,1 | 12,5 | ||||
Total kapitalrelation, % |
| 20,1 | 18,1 | |||
Utdelning, mnkr |
|
| 0 | 690 | ||
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 12 | 12 | ||||
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 40 | 23 | ||||
Sjukfrånvaro, % |
|
| 3,1 | 3,5 | ||
Antal anställda i medeltal |
| 683 | 620 | |||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
| |||
Bestyrkt GRI-rapport |
| Ja |
|
| ||
Redovisar enligt IFRS |
| Ja |
| |||
Prioriterade globala mål |
|
|
| |||
ANSTÄNDIGA | HÅLLBARA STÄDER | HÅLLBAR | BEKÄMPA KLIMAT- |
|
|
|
ARBETSVILLKOR | OCH SAMHÄLLEN | KONSUMTION OCH | FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Kärnprimärkapitalrelation, % | % |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
25 |
|
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
20 |
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
| 32,2 | 32,2 |
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||
15 |
|
|
|
|
|
|
| 30 |
| 28,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
10,2 | 12,3 | 12,5 | 12,1 | 11,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
| 40 | 40 | 40 |
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
10 |
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
| 12,5 | 13,1 | 40 |
|
| |||||||||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
| 20 | 0 |
|
|
|
|
| 0 | |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
| |||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||||||||||||||
|
| Mål: ≥10% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: ≥11,3% |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Mål: ≥40% |
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
OCH EKONOMISK | PRODUKTION |
TILLVÄXT |
|
Könsfördelning, %
54 46 38 63 38 63
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 63
71
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Aktiebolaget Svensk Exportkredit SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring. SEK ska vara en marknadskompletterande aktör och sträva efter att samarbeta med andra statliga export- främjande aktörer samt med banker och andra finansiella aktörer. Att administrera statens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet) är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Ordf: Lars Linder- | Vd: Catrin Fransson |
Aronson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Lars Linder-Aronson Led: Cecilia Ardström, Anna Brandt, Reinhold Geijer,
Viktiga händelser 2019
•Stark kapitalisering och god likviditet. Nyutlåning om 75 mdkr.
•Antalet kunder ökade med 20 pro- cent. Arbetet med att nå ut med SEK:s erbjudande till medelstora företag fortsatte att utvecklas väl.
•Alla typer av fi nansiering kan erbjudas som gröna lån om låntagarens verk- samhet eller produkter bidrar till minskad miljöbelastning. En annan nyhet är erbjudande om fi nansiering öronmärkt för hållbar omställning.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 6 procent över tid, under 2019 uppgick den till 5,5 procent. Lönsam- heten har under de senaste fyra åren tyngts av resolutionsavgiften som 2019 uppgick till 169 (266) miljoner kronor.
•Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska uppgå till mellan 2 och 4 procent- enheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet (16,8 procent), och kärnprimärkapitalrelationen minst 4 procentenheter över kravet (11,9 pro- cent). Utfallet för målen var 20,6 procent.
•Utdelning: 30 procent av årets resultat med beaktande av mål för kapitalstruk- tur, framtida kapitalbehov och invester- ingar. Ingen utdelning beslutad för 2019.
Mål för hållbart företagande
•Grön finansiering: Målet för antal gröna lån under 2019 var 10 och utfallet blev 9.
•Hållbar arbetsplats: SEK mäter och följer upp två index för att säkerställa en håll- bar arbetsplats. Årets målsättning var att
Ekonomiska mål och uppföljning
Empowerment (som innefattar motivation, vilja, befogenheter och kompetens för att bidra till verksamheten) skulle överskrida indexvärde 80. För Attraktiv arbetsgivare var målsättningen ett värde över 85. Utfallen blev 76 respektive 78. Resultatet visar på en positiv rörelse mot en hållbar arbetsplats även om de ambitiösa målen inte uppnåddes under året.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen särskilt beslutat samhälls- uppdrag. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförandet ska utvärderas genom (a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter (varav CIRR utgör en del) och (b) att bolaget genomför en in- tressentdialog. Målet är att SEK:s export- krediter ska bidra till att stärka de svenska exportföretagens konkurrenskraft och att SEK upplevs motsvara kundernas förvänt- ningar och att det svenska exportkreditsyste- met är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna.
a)Kundundersökningen som sker vartannat år genomfördes under 2018 och visade att 73 procent (mål > 60 procent) av de som anlitat SEK avseende exportkrediter upp- lever att SEK:s krediter bidragit (väldigt) mycket till att deras exportaffär har blivit av. 66 procent uppger att samarbetet med SEK har överträffat förväntningarna och 73 procent anser att det svenska export- kreditsystemet är bättre jämfört med systemen i viktiga konkurrentländer.
b)Löpande intressentdialoger har genom- förts under året, bland annat arrangerade SEK och EKN en gemensam intressent- dialog där frivilligorganisationer och ägarrepresentanter deltog.
Hanna Lagercrantz, Hans Larsson, Eva Nilsagård och Ulla Nilsson Rev: Anneli Granqvist (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 485 (460) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 233 (215) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Räntenetto | 1 717 | 1 442 |
Provisionsnetto | -33 | -32 |
Nettoresultat fi n. poster | 226 | 19 |
Övriga rörelseintäkter | 0 | -2 |
Totala intäkter | 1 910 | 1 427 |
Rörelseresultat | 1 304 | 852 |
Resultat före skatt | 1 304 | 852 |
Nettovinst | 1 027 | 648 |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
Balansomslutning | 317 296 | 302 033 |
Utlåning till allmänheten | 163 848 | 161 094 |
Eget kapital | 19 082 | 18 239 |
- varav minoritet | 0 | 0 |
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
Kreditförlustnivå, % | 0,0 | 0,0 |
Avkastning - eget kapital, % | 5,5 | 3,6 |
Kärnprimärkapitalrelation, % | 20,6 | 20,1 |
Total kapitalrelation, % | 20,6 | 20,1 |
Utdelning, mnkr | 0 | 194 |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 0 | 16 |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 16 | 33 |
Sjukfrånvaro, % | 2,5 | 3,1 |
Antal anställda i medeltal | 241 | 243 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
|
Redovisar enligt IFRS | Ja |
|
Prioriterade globala mål
HÅLLBAR ENERGI |
| HÅLLBARA STÄDER |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
FÖR ALLA |
| OCH SAMHÄLLEN |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Total kapitalrelation, % |
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
| 25 | 24,5 | 25,1 |
|
| 20,1 | 20,6 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
8 | 7,2 |
|
|
|
|
| 20 |
| 23 | 40 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
| 15 |
|
|
|
|
|
|
|
| 30 | 30 | 30 | 30 | 30 |
| |||||
|
|
|
|
|
| 5,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
4 |
|
|
| 4,6 | 4,5 |
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
| 3,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
2 |
|
|
|
|
|
|
| 5 |
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | |||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 |
| 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||
|
| Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
| Mål: 18,8–20,8% |
|
|
|
|
|
| Mål: 30% |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
64 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, %
50 50 50 50 63 38
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
72
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
SJ AB bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moderbolaget SJ AB samt i dotterbolaget SJ Götalandståg. SJ är huvudsakligen verksamt på marknaden för regionala och långväga resor. Bolaget verkar
inom två typer av trafik, kommersiell trafik och upphandlad trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala kollektivtrafikmyndigheter). SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer samt med bil, flyg och buss. Hållbart företagande är en naturlig och integrerad del i SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affärsidé och värde- ringar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar genom mätning och uppföljning av sex styrområden. Att arbeta för att förbättra punktligheten är ett av målen.
Ordf: Siv Svensson | Vd: Monica Lingegård |
| (tillträdande) |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Siv Svensson Led: Ulrika Dellby, Lennart Käll, Per Matses, Ulrika Nordström och Klas Wåhlberg. Kersti Strandqvist avgick vid stämman 2020 Arb rep: Per Hammarqvist, Hans Pilgaard, Stefan Zetterlund Rev: Peter Ekberg (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 180 (180) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2019
•SJ:s tåg hade den högsta punkt- ligheten för lång- och medel- och kortdistanståg sedan 2013.
•Resandeutvecklingen ökade med 11 procent jämfört med 2018.
•Helårsutfallet för SJ AB:s Nöjd kund- index blev det högsta sedan mätning- arna inleddes.
•SJ vann två nya avtal inom upphand- lad trafi k. Från juni 2020 och åtta år framåt ansvarar SJ Norge AS för tåg- trafi ken på norska Dovrebanen och Nordlandsbanen samt de fem under- liggande sträckningarna. SJ Öresund AB ansvarar för Öresundstågen från december 2020 och åtta år framåt.
•Inriktningsbeslut fattat om anskaff- ning av nya regionaltåg, en invester- ing på ca 3 mdkr. SJ planerar att totalt sett investera ca 12 mdkr i fl er och modernare tåg de kommande åren.
•SJ fi ck förnyat förtroende att ansvara för tågtrafi ken mellan Göteborg och Karlstad (Vänertåg) från december 2020 och åtta år framåt.
•Enligt dom meddelad av EU-domsto- len ska SJ följa upphandlingsreglerna i lagen om offentlig upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genomsnitt. Utfallet var 16,2 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad på 0,5–1,0 ggr på sikt. Utfallet var -0,14 ggr.
•Utdelning: Ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resultat. Ingen utdelning beslutad för 2019.
Mål för hållbart företagande
•Punktlighet: 95 procent till 2020. Punkt- ligheten för SJ:s långdistanståg uppgick till 83 procent. Målet för 2019 var 93 pro- cent. Medeldistanstågens punktlighet uppgick till 92 procent. Målet för 2019 var 94 procent. Kortdistanstågens punktlighet uppgick till 94 procent. Målet för 2019 var 93 procent.
•Sjukfrånvaro, mål för 2019 var 4,8 procent. Utfallet var 4,9 procent.
•Mångfald, andel medarbetare med utländsk bakgrund enligt SCB:s defini tion. Mål för 2019 var 17 procent och utfallet var 17 procent.
•SJ Volontär – en möjlighet för medar- betarna att ägna sig åt ideellt arbete på arbetstid, mål för 2019: 1 000 timmar. Utfallet var 1 235 timmar.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 8 602 | 7 874 | |
Rörelseresultat | 772 | 468 | |
Resultat före skatt | 776 | 457 | |
Nettovinst | 619 | 389 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 9 729 | 8 035 | |
Anläggningstillgångar | 6 381 | 5 544 | |
Eget kapital | 5 170 | 4 740 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -747 | -659 | |
Operativt kapital | 4 423 | 4 081 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 9,0 | 5,9 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 12,5 | 8,3 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 16,2 | 11,4 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,1 | -0,1 | |
Soliditet, % | 53,1 | 59,0 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 649 | 566 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 194 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 4 183 | 3 042 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 40 | 31 | |
Sjukfrånvaro, % | 4,9 | 5,2 | |
Antal anställda i medeltal | 3 794 | 3 756 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
HÅLLBAR ENERGI |
|
|
| HÅLLBARA STÄDER |
FÖR ALLA |
|
|
| OCH SAMHÄLLEN |
|
|
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||||
Rop, % |
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ratio | % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
20 | 20 | 16,4 | 16,2 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
13,2 |
| 11,4 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
12 |
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 | 40 | 40 | 50 | 50 | ||||||||
8 |
|
|
|
|
| -1 |
|
| 0,2 | 0 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
| 0 | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
0 |
|
|
|
|
|
| -2 2015 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
2015 2016 | 2017 | 2018 2019 |
| 2015 2016 2017 2018 2019 | |||||||||||||||||||||||||
|
| Mål: ≥7% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 0,5–1,0 ggr |
|
|
|
|
|
| Mål: 30–50% |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
| En extra utdelning om 1700 mnkr | ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| beslutades på en extra bolags- | ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| stämma i september 2015. | ||||||||||
Könsfördelning, %
39 61 31 69 50 50
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 65
73
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOS- tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommuner och landsting dirigering och prioritering av till exempel ambulanser och brandkår. SOS Alarms centrala roll i samband med nödsituationer är en viktig länk i samhällets krisberedskap. Dessutom tillhandahålls även andra typer av kundanpassade säkerhets- och jourtjänster.
Ordf: Ulrica Messing | Vd: Maria Khorsand |
Statens ägarandel: 50%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Ulrica Messing Led: Lena Dahl, Alf Jönsson, Inge Lindberg, Erik Tranaeus, Marie Ygge, Peter Olofsson och Hampus Magnusson. Nyval av Ann Persson Grivas vid stämman 2020, Maria Nilsson
Viktiga händelser 2019
•Fortsatt positiv utveckling med ökad omsättning och förbättrade svarstider.
•Lanseringen av bolagets 112-app under 2019 blev en succé. Drygt 1,4 miljoner användare laddade ner den under året.
•I slutet av 2019 infördes Advanced Mobile Location som gör att mobil- telefonens plats automatiskt skickas till SOS Alarm när man ringer 112.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen i koncernen ska uppgå till minst 2 procent. Utfallet var 2,7 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditeten ska i kon- cernen uppgå till 25–35 procent med ett riktvärde om 30 procent. Utfallet var 47,2 procent.
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål, strategi och investeringsbehov. År 2019 uppnåddes de ekonomiska målen, men ingen utdel- ning lämnas.
Mål för hållbart företagande
•Förtroendeindex hållbart företagande – målet om 83 överträffades, utfall 87.
•Utvecklade kundrelationer mäts via NKI för hela verksamheten – målet om 70 uppnåddes inte, utfall 68.
•Motiverade medarbetare mäts via:
–ambassadörskap, målet om 2 över- träffades, utfall 15.
–personalomsättning, målet om
14 procent uppnåddes, utfall 11,1.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Svarstid 112:
–Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder. Utfall 8,6 sekunder, målet uppnåddes inte.
–Genomsnittlig svarstid för 92 procent av samtalen ska vara högst 15 sekunder.
86 procent av samtalen fick svar inom
15 sekunder, målet uppnåddes inte.
–Längsta svarstid 30 sekunder. 97 procent
av samtalen fick svar inom 30 sekunder,
målet uppnåddes inte.
Tid till identifierat hjälpbehov:
–Tiden från tidpunkten då den hjälpsök- andes anrop inkommer till anropskön för 112 till tidpunkten då operatören sätter index i 112ärendet (identifierat hjälpbehov) ska senast 2019 inte överstiga 40 sekunder i genomsnitt. Utfall 24 sekunder, målet uppnåddes.
Nöjda kunder inom samhällsuppdraget:
–Nöjd kundindex (NKI) ska uppgå till lägst 71 inom området Alarmering och Beredskap. Målet uppnåddes inte, utfall 68.
–Förtroendeindex ska uppgå till lägst index 70. Målet uppnåddes, utfall 86.
avgick. Vesna Jovic lämnade i oktober 2019, Lena Dahl valdes in på en extra bolagsstämma i december 2019 Arb rep: Mats Lundgren, Lars Thomsen Arb suppl: Johan Magnusson, Eva Lundmark Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 205 (205) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 96 (96) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 1 257 | 1 214 | |
Rörelseresultat | 33 | 84 | |
Resultat före skatt | 36 | 85 | |
Nettovinst | 28 | 67 | |
- varav hänförbart till minoritet | 1 | 2 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
Balansomslutning | 706 | 715 | |
Anläggningstillgångar | 359 | 331 | |
Eget kapital | 333 | 340 | |
- varav minoritet | 4 | 5 | |
Nettoskuld | -376 | -366 | |
Operativt kapital | -43 | -26 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 2,7 | 6,9 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 8,3 | 21,6 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -97,3 | -164,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -1,1 | -1,1 | |
Soliditet, % | 47,2 | 47,6 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 122 | 85 | |
Anslag, mnkr | 305 | 330 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 33 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 311 | 302 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | |
Sjukfrånvaro, % | 5,8 | 5,9 | |
Antal anställda i medeltal | 1 096 | 1 023 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
|
| ||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
10 |
|
|
| 8,8 |
|
|
| 50 |
|
|
| 46,1 | 47,6 | 47,2 | 100 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
8 |
|
|
|
| 6,9 |
|
| 40 |
|
| 32,6 |
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
6 |
|
| 5,7 |
|
|
| 30 |
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
| 50 |
|
| ||||
|
|
|
|
| 27,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
4 |
|
|
|
|
| 2,7 |
| 20 |
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
2 | 0,1 |
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
| 20 | 0 | 0 | 0 |
| 0 |
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| |||||||||
| Mål: ≥2% |
|
|
|
|
|
| Mål: 25–35% |
|
|
|
|
| Mål: ≥50% |
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
66 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH |
| ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
| HÅLLBARA STÄDER |
VÄLBEFINNANDE |
| ARBETSVILLKOR |
| INNOVATIONEROCH |
| OCH SAMHÄLLEN |
|
| OCH EKONOMISK |
| INFRASTRUKTUR |
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
67 33 40 60 44 56
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
74
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter med höga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ordf: Eva Landén |
|
| Vd: Åsa Hedenberg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
säkerhetskrav i Sverige och är marknadsledande inom området säkerhetsfastigheter. |
|
|
|
|
| Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Kriminalvård, försvar och rättsväsende samt |
| Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kunderna är Kriminalvården, |
| Ordf: Eva Landén Led: Carin Götblad, Mikael | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse (SiS), Försvarsmakten och Försvarets materiel- |
| Lundström, Pierre Olofsson, Erik Tranaeus, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
verk. Den huvudsakliga målgruppen är statliga kunder men även andra kunder med säker- |
| Maj-Charlotte Wallin och Åsa Wirén |
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
hetsbehov. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets cirka 160 medarbetare. Bo |
| Arb rep: Tomas Edström, Erik Ydreborg |
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
laget har delat huvudkontor mellan Linköping och Stockholm. Specialfastigheters verk- |
| Arb suppl: Kajsa Marsk Rives, Roger Törngren | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
samhet är långsiktig, affärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i |
| Rev: Mikael Ikonen (EY) |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
det finansiella resultatet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 270 (270) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Mål för hållbart företagande |
|
|
|
|
|
| uppgår till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till | ||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Viktiga händelser 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| • | Aktiv kompetensförsörjning: Andel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
| • Fortsatt stabilt förvaltningsresultat |
|
|
| medarbetare med utländsk bakgrund, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 | 2018 |
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| med högre hyresintäkter genom |
|
|
| mål för 2019: 12 procent. Utfall: 12 (10) |
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| nytecknade hyresavtal. |
|
|
|
|
|
|
|
| procent. Nytt mål 2020: Genomföra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoomsättning |
|
|
|
|
| 2 261 | 2 138 |
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
| • Marknadsvärdet på bolagets fastig- |
|
|
| minst en aktivitet per enhet som främjar |
| Värdeförändringar |
|
|
|
|
| 726 | 1 414 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| heter ökade med cirka 6 procent till |
|
|
| likabehandling. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Rörelseresultat |
|
|
|
|
| 2 302 | 2 934 |
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
| 29 mdkr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| • | Bäst på säkerhet: Säkerställ effektiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Resultat före skatt |
|
|
|
|
| 2 170 | 2 825 |
| |||||||||||||||||||||||
|
|
| • Ökad efterfrågan på säkerhetsfas- |
|
|
| efterlevnad av ny säkerhetsskyddslag- |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Nettovinst |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 717 | 2 423 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| tigheter, t.ex. Kriminalvårdens behov |
| stiftning. Mål godkänd egen revision, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
| - varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| av fl er anstalt- och häktesplatser. |
|
|
| målet uppnåddes 2019. Nytt mål 2020: |
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bibehållet certifikat för informations |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
| säkerhet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Balansomslutning |
|
|
|
|
| 30 814 | 28 558 |
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| • Skapa värde för kund: Nöjda kunder, |
|
|
|
|
| Anläggningstillgångar |
|
| 29 982 | 28 322 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| NKI mål för 2019 var 67 procent, ingen |
| Eget kapital |
|
|
|
|
| 12 091 | 10 929 |
| ||||||||||||||||||||||||||||
• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital |
| mätning 2019. Nytt mål 2020: Investera |
| - varav minoritet |
|
|
|
|
| 0 | 0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ska uppgå till 8 procent, baserat på resul- |
| minst 1,2 miljarder kronor per år. |
|
|
|
|
| Nettoskuld |
|
|
|
|
| 12 991 | 12 399 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| tat efter skatt efter återläggning av värde- | • | Ansvar för miljö och klimat: Minska |
|
|
|
|
| Operativt kapital |
|
|
|
|
| 25 081 | 23 328 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| förändringar och uppskjuten skatt. |
|
|
| koldioxidutsläppen från inköpt energi |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
| Avkastning på eget kapital uppgick till |
| med 75 procent mellan 2012 och 2030. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Rörelsemarginal, % |
|
|
|
|
| 101,8 | 137,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9,9 procent vilket överstiger målet. |
|
|
| Mål för 2019: Minskning med 56 pro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
| Avkastning - eget kapital, % |
|
| 9,9 | 13,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Kapitalstruktur: Soliditet 25–35 pro- |
| cent. Utfall: 54 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Avkastning - operativt kapital, % | 9,5 | 13,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| cent. Soliditeten uppgick till 39,2 pro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,1 | 1,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||
| cent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Samhällsuppdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
|
|
| 39,2 | 38,3 |
| ||||||||||||||||||
• Utdelning: Utdelning 50 procent av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
| 1 235 | 882 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| årets resultat efter skatt efter återläggn- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anslag, mnkr |
|
|
|
|
| 0 | 0 |
| |||||||||||||||||||||||
| ing av årets värdeförändringar och därtill |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utdelning, mnkr |
|
|
|
|
| 570 | 555 |
| |||||||||||||||||||||||
| hörande uppskjuten skatt med beaktande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
| av framtida investeringsbehov och finan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 908 | 1 036 |
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 3 640 | 3 472 |
| ||||||||||||||||||||||||||||
| siell ställning. Ordinarie utdelning för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
|
| 1,6 | 1,9 |
| |||||||||||||||||||||||
| 2019 föreslås enligt policy, motsvarande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Antal anställda i medeltal |
|
| 158 | 144 |
| ||||||||||||||||||||||||||
| 570 (555) miljoner kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
| Ja |
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bestyrkt GRI-rapport |
|
|
| Ja |
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Redovisar enligt IFRS |
|
|
| Ja | (RFR 2) | ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| HÅLLBAR ENERGI |
|
| HÅLLBAR |
|
| BEKÄMPA KLIMAT- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| FÖR ALLA |
|
| KONSUMTION OCH |
|
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
| 30,2 |
| 32,2 | 33,8 | 38,3 | 39,2 | 75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
11,8 | 13,7 | 12,8 | 13 |
|
|
|
|
|
|
| 50 | 50 | 50 | 50 | 50 |
|
|
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
15 | 9,9 |
| 30 |
|
|
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
|
| 25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 72 | 67 | 33 |
| 57 |
| 43 |
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kvinnor | ||||||||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
| Anställda |
| Ledning | Styrelse1 |
| Män | |||||||||||||||||||||
|
| Mål: ≥8% |
|
|
|
|
|
|
|
| Mål: 25–35% |
|
|
|
|
| Mål: 50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 67
75
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange) och tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden. SSC är en global koncern med cirka 500 anställda representerade i elva länder. Verksam- heten bedrivs i tre divisioner:
–Divisionen Science Services erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och strato- sfäriska ballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument för forskning och teknisk utveckling samt utveckling av experiment och nyttolaster. Divisionen svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta driften och utvecklingen av Esrange Space Center.
–Satellite Management Services (SaMS) säljer tjänster inom satellitkommunikation och satellitkontroll. SSC är ägare till ett av världens största nätverk av markstationer för satellitkommunikation.
–Spacecraft Operations and Engineering Services tillhandahåller ingenjörstjänster åt rymdorganisationer såsom den europeiska rymdorganisationen ESA och den tyska rymdstyrelsen DLR.
Ordf: Monica Lingegård Vd: Stefan Gardefjord
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Monica Lingegård Led: Anne Gynnerstedt, Anna Kinberg Batra, Per Lundkvist, Olle Norberg, John Paffett och Maria Palm. Nyval av Gunnar Karlson och Joakim Reiter vid stämman 2020, Fredrik Brunell och Håkan Syrén avgick
Arb rep: Petrus Hyvönen, Alf Vaerneus
Arb suppl: Maria Snäll, Mariann Tapani
Rev: Camilla Samuelsson, för bolagen i Sverige (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 270 (270) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 135 (135) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2019
•SSC stöttade SpaceIL vid deras mån- landningsförsök. SSC stod för lösnin- gen för hur farkosten ska förfl ytta sig i olika omloppsbanor i rymden fram till månen och för kommunikationen med jorden under hela missionen.
•Under sommaren 2019 genomförde SSC ballongtester på Esrange som en del av förberedelserna inför ESA:s Marsexpedition ExoMars 2020. Under så kallade ”High Altitude Drop Test” testades landningssekvensen genom en serie av släpptester från stratosfäriska höghöjdsballonger.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital minst 6 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,3–0,5 vid stabil intjäning.
•Utdelning: Lägst 30 procent av vinst efter skatt.
Styrelsen föreslog att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2019.
Mål för hållbart företagande
•Etablera process för att integrera håll- barhetsrisker i SSC:s övergripande riskhantering.
•Genomföra internrevision på Sustainable Business Model.
•Genomföra väsentlighets- och intressentanalys.
•Koppla Agenda 2030 till SSC:s strategi och mätbara mål.
•Analysera nyckelleverantörer genom Sustainable Business Model for Procurement.
•Målen bedöms delvis uppfyllda för 2019. Den under året förnyade väsentlighets- och intressentanalysen kommer ligga till grund för ett ramverk som kommer att gälla för det kommande arbetet till 2025.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
•För Science Services: 1. Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange, 2. Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och därtill hörande tjänster.
•För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.
•Under 2019 uppgick beläggningsgraden på Esrange till 82 procent, mål minst 70.
•Under 2019 gjordes mätningar vid ett tillfälle avseende kvalitet i leveranserna där ett sammantaget kvalitetsindex om 96 procent uppnåddes, mål minst 80.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 1 013 | 945 | |
Rörelseresultat | 30 | 47 | |
Resultat före skatt | 23 | 38 | |
Nettovinst | 10 | 17 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
Balansomslutning | 1 355 | 1 168 | |
Anläggningstillgångar | 861 | 674 | |
Eget kapital | 475 | 464 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | 402 | 80 | |
Operativt kapital | 877 | 544 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 3,0 | 5,0 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 2,1 | 3,7 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 5,0 | 8,2 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,4 | 0,2 | |
Soliditet, % | 35,1 | 39,7 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 171 | 54 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 1 700 | - | |
Sjukfrånvaro, % | 1,7 | 1,8 | |
Antal anställda i medeltal | 488 | 478 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja | (RFR 2) | |
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ratio | % |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
8 |
|
|
|
|
|
| 8 |
| 0,8 |
|
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0,6 |
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
4 |
|
|
|
|
|
|
| 5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 30 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| 2 |
|
| 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,3 |
| 0,4 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
2 |
| 0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
0 |
|
|
|
|
| 0,2 |
|
|
|
|
| 0,2 |
| 10 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
| -2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||
-2 |
|
|
|
|
|
|
| 0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
| Mål: 0,3–0,5 ggr |
|
|
|
|
| Mål: ≥30% |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
68 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Prioriterade globala mål
BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
Könsfördelning, %
25 | 25 |
|
|
|
|
75 | 75 | 44 | 56 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | |||
1) Valda för 2020/2021
76
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Statens Bostadsomvandling AB SBO, Sbo, förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastigheter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygghets- och äldreboenden. Sbo har ett samhällsuppdrag att praktiskt hjälpa till med den omstruktureringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på
orter med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som
är tillgängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen bidrar till
minskade kostnader för äldrevård och skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När
bostadsmarknaden är i balans på orten säljs fastigheterna på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| och tillgänglighetsanpassade bostäder | |
|
| Viktiga händelser 2019 |
| ||||||||
|
| genom att: | |||||||||
|
| • Investeringsmedel fullt uppbundna. | • Omvandla fastigheter och tillföra svaga | ||||||||
|
| • Två fastigheter har sålts och fyra har | bostadsmarknader minst 300 moderna | ||||||||
|
|
| förvärvats. |
|
|
|
| bostäder för seniorer senast 2022. Fram | |||
|
| • Pågående ombyggnationer av fem | till i dag har man tillskapat drygt 1 000 | ||||||||
|
|
| fastigheter vilket ger 95 lägenheter | nya bostäder, samt moderna lokaler för | |||||||
|
|
| samt ett antal förstudier. | förskoleverksamhet, i 30-talet kommuner. | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Pågående dialoger bedöms kunna tillföra | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Mål och uppföljning |
|
|
| ytterligare 170 nya moderna bostäder | |||||||
|
|
| under 2020–2021. | ||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
| • Efter ombyggnation uppnå en beräknad | ||||||
Sbo:s ekonomiska mål är fastställda av | genomsnittlig årsenergiförbrukning om | ||||||||||
bolaget men ej på bolagsstämma. | 85 respektive 80 kWh/kvm och år för | ||||||||||
• Lönsamhet: Minst 37 procent av de | bostäder respektive lokaler. För de senast | ||||||||||
samlade projektkostnaderna ska ha | färdigställda fastigheterna uppnåddes | ||||||||||
återvunnits då projekten avslutas. | en genomsnittlig beräknad årsenergi- | ||||||||||
Bedömningen är att cirka 59 procent | förbrukning om 87 kWh/kvm och år, | ||||||||||
av projektkostnaderna (inklusive | en reduktion med i snitt 46 procent efter | ||||||||||
nedskrivningar) har återvunnits. | genomförda ombyggnadsåtgärder. | ||||||||||
• För minst 80 procent av projekten ska | • Bolaget uppnår en driftnettomarginal | ||||||||||
omstrukturering av fastigheterna | på lägst 62 procent. Utfallet blev 63 | ||||||||||
genomföras och inom åtta år bör de | procent. | ||||||||||
säljas på marknadsmässiga villkor på den |
| ||||||||||
öppna marknaden. Sbo har under åren | Samhällsuppdrag | ||||||||||
2010–2019 sålt 24 olika typer av fas- | Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att | ||||||||||
tigheter på tolv orter. Huvuddelen av | praktiskt medverka till att bostadsmark- | ||||||||||
de fastigheter Sbo äger och förvaltar i | naden kommer i balans på orter med | ||||||||||
dag är förvärvade år 2008 eller senare. | vikande befolkningsunderlag. Samhälls- | ||||||||||
• Utdelning: Bolaget ska ej ge någon | uppdraget följs upp av ägaren genom ägar- | ||||||||||
utdelning till ägaren. |
|
|
| dialoger med bolaget samt genom gransk- | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ning av bolagets officiella rapporter. Under | |
Mål för hållbart företagande | 2019 har Sbo fortsatt att omvandla fastig- | ||||||||||
I strävan efter mer hållbar utveckling ska | heter till moderna och tillgänglighetsan- | ||||||||||
Sbo i samarbete med aktuell kommun | passade lägenheter för främst äldre- och | ||||||||||
erbjuda fler en god boendemiljö i moderna | seniorboenden på orter med svag bostads- | ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| marknad. Ytterligare fastigheter har utveck- | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| lats och färdigställts under året. De totala | |
Ekonomiska mål och uppföljning | investeringarna i utvecklingsprojekt ökade | ||||||||||
under 2019 och förväntas ligga på en hög | |||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
| nivå under 2020–21. Totalt bedöms Sbo väl | ||||||
Återvunna projektkostnader, % | |||||||||||
ha uppfyllt sitt samhällsuppdrag under 2019. | |||||||||||
100 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
80 |
|
| 67 |
|
|
|
| Mål enligt processen för uppdragsmål har | |||
|
|
| 55 | 60 |
| 59 |
|
| ännu inte utvecklats. | ||
60 |
| 54 |
|
| |||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
| ||||
| Mål: ≥37% |
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
| |||||||
|
|
| |||||||||
Ordf: Christel Wiman | Vd: Ann Eriksson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Christel Wiman Led: Lars Erik Fredriksson, Brita Saxton, Håkan Steinbüchel och Jan-Ove Östbrink Rev: Lars Helgesson (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 99 (99) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 49,5 (49,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 21 | 22 | |
Rörelseresultat | 24 | 14 | |
Resultat före skatt | 25 | 15 | |
Nettovinst | 25 | 48 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 548 | 517 | |
Anläggningstillgångar | 320 | 258 | |
Eget kapital | 532 | 507 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -226 | -237 | |
Operativt kapital | 306 | 270 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 110,8 | 63,0 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 4,9 | 10,0 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 8,5 | 5,3 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,4 | -0,5 | |
Soliditet, % | 97,1 | 98,0 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 69 | 8 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | |
Sjukfrånvaro, % | 0,0 | 0,0 | |
Antal anställda i medeltal | 2 | 2 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Prioriterade globala mål
HÅLLBAR ENERGI |
| HÅLLBARA STÄDER |
FÖR ALLA |
| OCH SAMHÄLLEN |
|
|
|
Könsfördelning, %
50 | 50 | 100 | 40 | 60 |
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 69
77
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt 4 miljoner hektar mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Sveaskog förvaltar
3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin, främjar klimatnyttan samt skapar syssel sättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle. Bolaget bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk bland annat genom att avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal. Inom ramen för detta har bolaget också etablerat totalt 37 ekoparker runt om i Sverige.
Ordf: Eva Färnstrand | Vd: Hannele Arvonen |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Eva Färnstrand Led: Marie Berglund, Johan Kuylenstierna, Kerstin Lindberg Göransson, Leif Ljungqvist, Annika Nordin och Sven Wird Arb rep: Kenneth Andersson, Sara Östh
Arb suppl: Lars Djerf, Thomas Esbjörnsson
Rev: Hans Warén (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande utgår med 470 (470) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 185 (185) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2019
•Starkt resultat gav fortsatt hög utdelning till staten.
•Fortsatta satsningar på att utveckla bolagets hållbara skogsbruk.
•Ny vd sedan 1 juli, Hannele Arvonen.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Direktavkastning ska uppgå till minst 4,5 procent. För 2019 uppgick direktavkastningen till 4,9 pro cent som en följd av bl.a. god prisutveck ling för skogsprodukter, vilket dock mot verkades något av lägre leveransvolymer.
•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 0,3–0,6 ggr. För 2019 uppgick skuld sättningen till 0,30 (0,30) ggr.
•Utdelning: 65–90 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaflödespå verkande värdeförändringar. Föreslagen utdelning är 1 100 (1 100) miljoner kro nor vilket är inom utdelningsintervallet.
Mål för hållbart företagande
•Det mest lönsamma skogsföretaget på kort och lång sikt med god etik: Direkt avkastningsmålet nåddes för 2019. För troendeindex ska till 2022 uppgå till 80, utfallet 2019 låg oförändrat på 74 (74).
•Förstahandsvalet för medarbetare, gott ledar och medarbetarskap: Mål köns fördelning minst 30 procent kvinnor till 2021 och mål 5 procent medarbetare med
Ekonomiska mål och uppföljning
annan etnisk bakgrund till 2022. Andelen kvinnor ökade till 26 (24) procent och andelen medarbetare med annan etnisk bakgrund till 3,9 (3,1) procent under 2019. Målet till 2022 för motiverad medarbetar index är 75. År 2019 uppgick index till 64. Målet för ledarindex är satt till 75 år 2022 och uppgick till 71 för 2019.
•Ledande inom innovation och effektivi tet: Ökad effektivitet – målet är att total produktiviteten ska öka med 2 procent per år fram till 2022. Utfallet varierar stort mellan åren och för 2019 minskade produktiviteten med 1,0 procent.
•Ledande inom hållbart skogsbruk:
Mål att till 2020 ska 99 procent av miljö värdena klaras i skogsbruket utan stor påverkan, vilket mäts med Hänsynsin dex. Utsläppen av koldioxid ska minska med minst 30 procent mellan 2010–
2020. CO2utsläpp i ton/levererad km3fub ska till 2020 uppgå till 10. För 2019 uppgick värdet till 11,5. Sveaskogs Hänsynsindex uppgick till 98 (98).
Samhällsuppdrag
Sveaskog har ett samhällsuppdrag avseende markförsäljningsprogram med målet att avyttra 10 procent av den produktiva skogs marken med 2002 som grund. Målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål. Bolaget sålde 19 889 (18 681) hektar mark under 2019 inom markförsäljningsprogram met. Sveaskog hade vid årsskiftet totalt sålt 9,23 (8,78) procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljningsprogrammet.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 7 209 | 6 971 | |
Värdeförändringar | 399 | 1 697 | |
Rörelseresultat | 2 093 | 3 509 | |
Resultat före skatt | 1 963 | 3 366 | |
Nettovinst | 1 558 | 3 171 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 41 549 | 40 786 | |
Anläggningstillgångar | 38 168 | 37 501 | |
Eget kapital | 23 574 | 23 145 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | 7 149 | 7 014 | |
Operativt kapital | 30 722 | 30 159 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 29,0 | 50,3 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 6,7 | 14,4 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 6,8 | 12,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,3 | 0,3 | |
Soliditet, % | 56,7 | 56,7 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 451 | 238 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 1 100 | 1 100 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 11 000 | 10 000 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 85 | 42 | |
Sjukfrånvaro, % | 3,0 | 3,0 | |
Antal anställda i medeltal | 807 | 840 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
JÄMSTÄLLDHET | HÅLLBAR ENERGI | ANSTÄNDIGA | HÅLLBARINDUSTRI, | HÅLLBARA STÄDER | HÅLLBAR |
| FÖR ALLA | ARBETSVILLKOR | INNOVATIONEROCH | OCH SAMHÄLLEN | KONSUMTION OCH |
|
| OCH EKONOMISK | INFRASTRUKTUR |
| PRODUKTION |
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
|
|
| Utdelning |
|
|
| |||||||||||||
Direktavkastning, % |
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ratio | % |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
| 1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 | 89 | 85 |
| 82 | 88 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 75 | |||
8 |
|
|
|
|
|
|
| 0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
6 | 4,7 | 4,2 | 4,8 | 5,4 | 4,9 | 0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
| ||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
| 0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
| ||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
| 0,2 |
| 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,3 | 0,3 | 20 |
|
|
|
|
| |||||||||
0 |
|
|
|
|
|
| 0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
| ||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||
|
| Mål: ≥4,5% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 0,3–0,6 ggr |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 65–90% |
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
70 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
BEKÄMPA KLIMAT- |
FÖRÄNDRINGARNA |
Könsfördelning, %
24 |
|
|
|
|
|
|
76 | 60 | 40 | 57 | 43 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
78
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
SvenskDanska Broförbindelsen SVEDAB AB, Svedab, är genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet, ägare och förvaltare av den svenska 50procentiga ägarandelen av Öresundsbron. Konsortiet äger den 16 kilometer långa avgiftsfinansierade kusttillkust förbindelsen som omfattar både väg och järnvägstrafik. Svedab äger och förvaltar också
de svenska landanslutningarna, 10 kilometer motorväg och 20 kilometer järnväg, till bron.
Ordf: Bo Lundgren | Vd: Ulf Lundin |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Bo Lundgren Led: Lars Erik Fredriksson och Malin Sundvall. Nyval av Ulrika Hallengren vid stämman 2020, Kerstin Hessius avgick
Viktiga händelser 2019
•Resultatandelen i Öresundsbro- konsortiet blev väsentligt bättre, 926 (559) mnkr.
•Under 2019 minskade bolagets kostnader med 10 mnkr.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Kapitalstruktur: Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor.
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt.
•Bolaget ska disponera sådana av bolagsstämman fastställda utdelnings bara medel som kan finnas i bolaget
iföljande ordning:
a)avveckla fordran på villkorade aktieägartillskott,
b)avveckla räntefordran på villkorade aktieägartillskott,
c)ställa till bolagsstämmans disposition genom förslag om utdelning till aktieägaren.
Samtliga punkter ska ske med beaktande av stämmobeslutad utdelningspolicy. Punkt c) ska ske efter det att bolagets lån i Riksgäldskontoret är helt återbetalda.
Mål för hållbart företagande
Svedab ska bidra till en sammanhållen Öre sundsregion. Under åren har Svedab därför medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla, anpassa och tillgängliggöra anläggningen i takt med att nya behov uppstår.
Ekonomiska mål och uppföljning
•100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar. Från 2014 är 100 procent av förbrukad energi förnybar.
•Svedab ska på sikt minska energiför brukningen. Energiförbrukningen minskade med 11 procent under året. Minskningen kan dock vara missvisande till följd av ett mätfel under 2016–17 och som åtgärdades först i början av 2018. Verklig förbrukning för de båda åren kommer inte att kunna fastställas.
•Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i bolagets uppförandekod. Inga nya lever antörer upphandlades under året.
•Nolltolerans mot mutor och korruption. Inga incidenter som kan kopplas till kor ruption under 2019.
•Ingen ska omkomma eller skadas allvar ligt på Svedabs anläggning, vilket inte skett under året.
•Bolaget är lyhört för synpunkter på sköt seln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemötas och besvaras.
Från 2016 finns via Svedabs webbplats möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. För den del av bolagets verksamhet som avser järn vägs och vägförbindelser till Öresunds förbindelsen enligt ovan gäller följande uppdragsmål:
a)bilväg: målvärde 100% tillgänglighet.
b)järnväg: målvärde minst 99,6% till gänglighet exklusive banarbeten.
Båda tillgänglighetsmålen uppnåddes under året.
Rev: Carl Fogelberg (PwC) avgick, ny revisor Johan Rasmusson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 136 (136) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 68 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 | |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
| |
Nettoomsättning | 12 | 11 | ||
Rörelseresultat | 866 | 489 | ||
Resultat före skatt | 832 | 447 | ||
Nettovinst | 653 | 347 | ||
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||
Balansräkning, mnkr |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Balansomslutning | 6 531 | 6 012 | ||
Anläggningstillgångar | 6 473 | 5 954 | ||
Eget kapital | 1 341 | 996 | ||
- varav minoritet | 0 | 0 | ||
Nettoskuld | 3 496 | 3 124 | ||
Operativt kapital | 4 837 | 4 120 | ||
Nyckeltal |
|
|
| |
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 6954,0 | 4 842,7 | |
Avkastning - eget kapital, % |
| 55,9 | 29,3 | |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 19,4 | 11,5 | |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,6 | 3,1 | ||
Soliditet, % | 20,5 | 16,6 | ||
Bruttoinvesteringar, mnkr | 633 | -889 | ||
Anslag, mnkr | 0 | 0 | ||
Utdelning, mnkr | 653 | 325 | ||
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - | - | ||
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | ||
Sjukfrånvaro, % | 0,0 | 0,0 | ||
Antal anställda i medeltal | 3 | 3 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
|
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej1 |
|
| |
1)Svedab tillämpar K3 medan Öresundsbro- konsortiet tillämpar IFRS.
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH | JÄMSTÄLLDHET | RENT VATTEN OCH | HÅLLBAR ENERGI | ANSTÄNDIGA | HÅLLBARINDUSTRI, |
VÄLBEFINNANDE |
| SANITET FÖR ALLA | FÖR ALLA | ARBETSVILLKOR | INNOVATIONEROCH |
|
|
|
| OCH EKONOMISK | INFRASTRUKTUR |
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
|
| |||||||||||
Eget kapital, mnkr |
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
1500 |
|
| 1 378 |
| 1 341 | 200 |
|
|
|
| 169 |
|
|
|
| |||||
1200 |
|
|
|
|
| 160 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
| 996 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
900 |
| 855 |
|
|
| 120 |
|
|
|
|
| 93 | 100 |
|
| |||||
600 | 336 |
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
300 |
|
|
|
| 40 | 0 | 0 |
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| |||||||||
| Mål: ≥500 mnkr |
|
|
|
|
| Mål: ≥50% |
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
HÅLLBARA STÄDER |
OCH SAMHÄLLEN |
Könsfördelning, %
33 | 67 | 100 | 50 | 50 |
Kvinnor
Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 71
79
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga
lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. På uppdrag av Trafikverket admi nistrerar Skeppshypotek också Delegationen för sjöfartsstöd.
Ordf: Michael Zell | Vd: Lars Johanson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Michael Zell Led: Lars Höglund, Elizabeth Kihlbom, Anders Källsson, Rolf Mählkvist, Kenny Reinhold och Anna Öberg Suppl: Tiziana Cavalli De Lonti, Anders Thyberg, Ann-Catrine Zetterdahl Rev: Mikael Ekberg (KPMG),
Sigge Kleen (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
Viktiga händelser 2019
•Nyutlåningen uppgick till 1 522 (2 340) mnkr under året.
•Räntenettot steg med drygt 20 procent.
•Utlåningsvolymen vid årets utgång var 9,2 mdkr, den högsta någonsin.
Mål och uppföljning
Ekonomiska restriktioner
Lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypo tekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksamheten vad gäller:
•Soliditet, lägst 10 procent. Soliditeten uppgick till 22,3 (22,4) procent.
•Total kapitalrelation, lägst 12 procent. Total kapitalrelation uppgick till 22,1 (22,6) procent.
Mål för hållbart företagande
•Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypo tek ska utvärdera och hantera de hållbar hetsrisker som uppstår i samband med kreditgivning till rederiverksamhet och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljövänlig sjöfart.
•Affärsetik och antikorruption: Skeppshypotek ska uppfylla internatio nella standarder inom affärsetik, miljö och socialt ansvar samt motverka kor ruption och annan finansiell brottslighet.
•Egen miljöpåverkan: Skeppshypotek ska minska den egna miljöpåverkan med
målsättning att hålla CO2utsläpp på en fortsatt låg nivå. Det är viktigt med ett högt medarbetarengagemang i egen miljö påverkan. Det är svårt att ställa krav externt om Skeppshypotek inte tar eget ansvar.
•Utfall Hållbar fartygsfinansiering:
Skeppshypoteks arbete utgår ifrån klass ificeringen ”Välj bort”, ”Påverka” och ”Välj ut” beroende på kreditansökande rederis verksamhet.
•Utfall Affärsetik och antikorruption: Skeppshypoteks personal är utbildad inom antikorruption och penningtvätt och ska vid behov genomgå komplet terande utbildningar inom områdena. System för screening av hållbarhetsrisker såsom politiskt utsatta personer och sanktionslistor har införskaffats. Vid behov kan även dessa frågeställningar delvis kontrolleras av extern part.
•Utfall Egen miljöpåverkan: Verksam heten har sedan 2010 klimatkompenserat
för de CO2utsläpp som den genererar.
Miljöcertifierade produkter väljs framför andra när det är praktiskt möjligt.
Samhällsuppdrag
Verksamheten styrs av lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.
uppgår till 55 (55) tkr.
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Räntenetto | 151 | 125 |
Rörelseresultat | 113 | 53 |
Resultat före skatt | 113 | 53 |
Nettovinst | 113 | 53 |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
Balansomslutning | 10 177 | 9 610 |
Utlåning till rederier | 9 226 | 8 869 |
Eget kapital | 2 266 | 2 153 |
- varav minoritet | 0 | 0 |
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
Kreditförlustnivå, % | -0,1 | -0,6 |
Avkastning - eget kapital, % | 5,1 | 2,5 |
Kärnprimärkapitalrelation, % | 22,1 | 22,6 |
Total kapitalrelation, % | 22,1 | 22,6 |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - | - |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - |
Sjukfrånvaro, % | - | - |
Antal anställda i medeltal | 8 | 8 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
|
Redovisar enligt IFRS | Ja | (RFR 2) |
Prioriterade globala mål
Prioriterade globala mål har ännu inte identifierats.
Könsfördelning, %
|
|
| 29 |
50 | 50 | 100 | 71 |
Kvinnor
Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2019/2020
72 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
80
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
En ny spelreglering trädde i kraft den 1 januari 2019. Ensamrätten för vissa spel upphörde, ett licenssystem och nya skatteregler infördes. Koncernen Svenska Spel är organiserad i tre affärsområden med separata spelkonton och kunddatabaser. AB Svenska Spel har beviljats licens för lotterier samt licens för spel på värdeautomater, dotterbolaget Svenska Spel Sport
&Casino AB har beviljats licens för kommersiellt onlinespel och vadhållning och Casino
Cosmopol AB har beviljats licens för spel på landbaserade kasinon. Svenska Spel är certifi erat enligt European Lotteries (EL) spelansvarsstandard och World Lottery Association
(WLA) spelansvarsprinciper. Casino Cosmopol är certifierat enligt European Casino Association (ECA) Responsible Gaming Framework.
Ordf: Erik Strand | Vd: Patrik Hofbauer |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Erik Strand Led: Eivor Andersson, Eva-Britt Gustafsson, Gunilla Herlitz, Lars Nilsson, Jens Schlyter, Johan Strid och Fredrik Åhlberg. Nyval av Anne Årneby vid stämman 2020 Arb rep: Peter Andersson, Martina Ravn, Johannes Gustafsson Arb suppl: David James, Ulrika Nilsson, Angela Ankargren Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)
Viktiga händelser 2019
•Lansering av nätcasino.
•Utrullning av drygt 4 200 nya Vegas- automater med förstärkt spelansvar och inloggning med mobilt Bank-ID.
•Branschorganisationen för Online- spel (BOS) har lämnat in ett klagomål mot Svenska Spel till Konkurrens- verket1. Trisskrapet i TV4 har anmälts till Konsumentverket/KO, Reklam- ombudsmannen och till Gransknings- nämnden för radio- och tv.
•Ägaren har på en extra bolagsstämma 2019 beslutat om ekonomiska mål samt uppdragsmål.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen (beräknad som rörelseresultat efter avskrivningar i procent av nettospel intäkter) ska uppgå till minst 30 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet 20–40 pro cent.
•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt och med beaktande av fastställt kapitalstrukturmål så att soliditeten över tid inte över eller underskrider målintervallet.
Mål för hållbart företagande
•Fler av bolagets kunder är medvetna om sitt spelande och gör val utifrån det. Färre av bolagets kunder har spel problem eller utvecklar spelproblem. Utfall Spelkollsindex: 87.
•100 procent av medarbetarna ska ha genomgått utbildning rörande bolagets arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Utfall:
95 procent. Inom Casino Cosmopol genomgår 100 procent utbildning inom tre månader från anställningens start.
•Andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom koncernen ska uppgå till minst 30 procent. Utfall: 34 (34) procent.
•Jämn könsfördelning bland chefer i inter vallet 45–55 procent. Utfall: 37 (39) pro cent kvinnor och 63 (61) procent män.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Inom ramen för spellagen (2018:1138) och bolagsordningen ska AB Svenska Spel eller av AB Svenska Spel helägt dotterbolag: erbjuda spelverksamhet på landbaserade casinon samt spel på värdeautomater på andra platser än casinon. För dessa spel former ska Svenska Spel: iaktta särskild måttfullhet avseende marknadsföring av spelverksamheten till konsument och ha en inriktning vid marknadsföringen som är socialt ansvarstagande så att den inte uppfattas som påträngande utöver de i spellagen, spelförordningen (2018:1475) och av Spelinspektionen utfärdade före skrifter ställda kraven avseende omsorgs plikt, följa utvecklingen av problem rela terade till överdrivet spelande och vidta åtgärder för att motverka dessa. År 2019 fast ställdes uppdragsmål för Svenska Spel, dessa mål samt utfall redovisas på sidan 25.
1) Konkurrensverket har den 13 mars 2020 meddelat att utredningen är avslutad och ärendet avskrivet.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 360 (360) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 165 (165) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettospelintäkter | 8 579 | 8 784 |
Nettoomsättning | 6 011 | 7 780 |
Rörelseresultat | 2 466 | 4 525 |
Resultat före skatt | 2 487 | 4 522 |
Nettovinst | 2 716 | 4 522 |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
Balansomslutning | 7 169 | 8 185 |
Anläggningstillgångar | 3 640 | 2 325 |
Eget kapital | 2 820 | 4 583 |
- varav minoritet | 0 | 0 |
Nettoskuld | -2 450 | -3 864 |
Operativt kapital | 371 | 719 |
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % | 28,7 | 21,2 |
Avkastning - eget kapital, % | 73,4 | 96,9 |
Avkastning - operativt kapital, % | 452,7 | 639,3 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,9 | -0,8 |
Soliditet, % | 39,3 | 56,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 873 | 329 |
Anslag, mnkr | 0 | 0 |
Utdelning, mnkr | 0 | 4 478 |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 250 | 328 |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 203 | 382 |
Sjukfrånvaro, % | 4,4 | 4,8 |
Antal anställda i medeltal | 1 676 | 1 683 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
|
Redovisar enligt IFRS | Ja |
|
Prioriterade globala mål
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
| 120 | 100 | 99 | 100 | 99 |
|
| ||||
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 | 57,2 | 58,4 | 56,4 | 56 |
| 100 |
|
| ||||||||||
|
| 22,6 | 22,2 | 21,8 | 21,2 | 28,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 39,3 | 80 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
20 |
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
| 0 |
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| |||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| ||||||||||
|
|
| Mål: ≥30% |
|
|
|
|
|
|
|
| Mål: 20–40% |
|
|
|
|
|
| Mål: ≥80% |
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny defi nition för rörelsemarginal |
|
|
|
| Utfall Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
(mål och utfall) tillämpas sedan 2019. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
GOD HÄLSA OCH |
| JÄMSTÄLLDHET |
| ANSTÄNDIGA |
|
|
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
VÄLBEFINNANDE |
|
|
| ARBETSVILLKOR |
|
|
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
|
|
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
37 63 44 56 44 56
Kvinnor
Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 73
81
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Svevia AB (publ) bildades 2009 när Vägverkets enhet Vägverket Produktion bolagisera des. Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutra litet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på marknaden. Svevia bedriver entreprenad, service och uthyrningsverksamhet inom trafik, mark, bygg och anläggningsområdet. Den svenska infrastrukturmarknaden värderas till närmare 120 miljarder kronor, där ny och ombyggnad står för 100 miljarder kronor medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga investeringar står för den andra hälften. Svevia är ledande inom drift och underhåll av väg. Inom beläggning omfattar erbjudandet ballast, tillverkning och utläggning av asfalt samt vägmarkering. Anläggning erbjuder ny och ombyggnad av väg, arbeten inom grundläggning, mark, berg och betong samt marksanering. Trafikverket är Svevias största kund och står för cirka hälften av omsättningen.
Ordf: Mats O Paulsson Vd: Anders Gustafsson
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Nyval av Mats O Paulsson vid stämman 2020, Olle Ehrlén avgick Led: Charlotte Bergman, Lars Erik Fredriksson, Carina Olson, Anna-Stina Nordmark Nilsson och Andreas Regnell. Nyval av Göran Landgren vid stämman 2020, Petter Eiken avgick Arb rep: Oscar Burlin, Thomas Skoog Arb suppl: Håkan Dermark Rev: Jonas Svensson (EY)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 210 (210) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2019
•Nettoomsättningen minskade jäm- fört med föregående år och uppgick till 8 181 mnkr.
•Årets orderingång ökade från föregående år och uppgick till 8 954 (8 594) mnkr. Orderstocken per den sista december uppgick till 8 488 (7 716) mnkr.
•Helårsresultatet belastades av ned- skrivningar inom division Anläggning.
•Fjärde kvartalet 2019 var resultat- mässigt det bästa i Svevias historia.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent. Utfallet var 12,0 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till 20–30 procent. Soliditeten uppgick till 29,8 procent.
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt, dock med hänsyn tagen till koncernens framtida kapitalbehov samt förekommande investerings och förvärvsplaner. Utdelning om
88 miljoner kronor lämnades, vilket är i enlighet med policy.
Mål för hållbart företagande
Se tabell nedan.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettoomsättning | 8 181 | 8 324 |
Rörelseresultat | 202 | 494 |
Resultat före skatt | 221 | 514 |
Nettovinst | 172 | 459 |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
Balansomslutning | 4 543 | 4 495 |
Anläggningstillgångar | 2 298 | 2 326 |
Eget kapital | 1 353 | 1 508 |
- varav minoritet | 0 | 0 |
Nettoskuld | -865 | -1 421 |
Operativt kapital | 489 | 87 |
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % | 2,5 | 5,9 |
Avkastning - eget kapital, % | 12,0 | 31,9 |
Avkastning - operativt kapital, % | 70,1 | -841,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,6 | -0,9 |
Soliditet, % | 29,8 | 33,5 |
Hållbarhetsmål |
| Utfall 2019 | Utfall 2018 | Mål 2023 | |
Miljö | Asfalttillverkning kg CO2e /tillverkat ton | 8,7 | 14,5 | 1,0 | |
Transporter ton CO2e /omsatt mnkr | 2,2 | 3,2 | 1,5 | ||
| |||||
|
|
|
| Bäst i | |
Sunda affärer | Affärsetik (Imagemätning, skala 1–5) | 4,2 | 4,1 | branschen | |
| Avtalstäckningsgrad | 71% | 68% | 85% | |
Attraktiv |
|
|
| 20 | |
arbetsgivare | Employee Net Promoter Score (eNPS) | +27 | +16 | ||
|
|
|
| <3,5 och bäst | |
Säkerhet | Arbetsskadefrekvens | 3,6 | 7,7 | i branschen |
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
| ||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
| ||||||||
40 |
|
|
|
|
| 31,9 |
|
| 50 |
|
|
|
|
|
| 250 |
|
|
|
|
| |||
30 |
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
| 200 |
|
| 171 |
|
| ||||
|
|
| 26,2 |
|
|
|
| 29,7 | 32,1 | 30,5 | 33,5 | 29,8 |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
| 30 | 150 |
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
20 | 18,5 |
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
| 100 | 67 | 84 |
| 73 | 51 | |||||
10 |
| 12,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
| 12 |
| 10 |
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
0 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
| |||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| ||||||||||||||||||
|
| Mål: ≥20% |
|
|
|
|
|
| Mål: 20–30% |
|
|
|
|
| Mål: ≥50% |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
74 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Bruttoinvesteringar, mnkr | 610 | 651 |
Anslag, mnkr | 0 | 0 |
Utdelning, mnkr | 88 | 335 |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 23 726 | 31 017 |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 700 | - |
Sjukfrånvaro, % | 2,5 | 2,3 |
Antal anställda i medeltal | 1 902 | 1 908 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
|
Redovisar enligt IFRS | Ja | (RFR 2) |
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH |
| ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
|
|
| HÅLLBAR |
VÄLBEFINNANDE |
| ARBETSVILLKOR |
| INNOVATIONEROCH |
|
|
| KONSUMTION OCH |
|
| OCH EKONOMISK |
| INFRASTRUKTUR |
|
|
| PRODUKTION |
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
16 | 22 |
|
|
|
|
84 | 78 | 43 | 57 |
| Kvinnor |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | |||
1) Valda för 2020/2021
82
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Swedavia AB driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, vilka enligt regeringens fast |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ordf: Åke Svensson |
|
| Vd: Jonas Abrahamsson | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ställda beslut utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten bedri |
| Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastigheter |
| Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom ett uppdrag att |
| Ordf: Åke Svensson Led: Lotta Mellström, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transport |
| Lars Mydland och Lottie Svedenstedt. Nyval av | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
sektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nina Linander vid extrastämma i februari 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nyval av Tor Clausen, Eva Nygren, Per Sjödell | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Mål för hållbart företagande |
|
|
|
|
|
|
| och Annica Ånäs vid årsstämman 2020, Lars | ||||||||||||||||||||||||||
|
| Viktiga händelser 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| • 85 procent nöjda resenärer 2025. |
|
|
|
| Backemar, Lottie Knutsson och Mikael Norman | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| avgick Arb rep: Agne Lindbom, Robert Olsson | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
| • Totalt reste 40,2 miljoner passager- |
|
|
|
| Utfall: 76 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Arb suppl: Conny Moholi, Mikael Nordenståhl | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| are till eller från Swedavias fl ygplatser | • 75 procent engagerade ledare och med |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG) |
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| under 2019, en minskning med |
|
|
|
|
| arbetare 2025. Från och med 2019 görs |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| 4,4 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| förenklade pulsmätningar varannan |
|
|
|
| 450 (450) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | |||||||||||||||||||||||||||||
|
| • Fortsatt hög investeringstakt i |
|
|
|
|
| månad. En komplett medarbetarunder |
| uppgår till 225 (225) tkr. Arvode utgår inte till | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| utvecklingsprogrammen på fl era |
|
|
|
| sökning genomförs vartannat år och |
|
|
|
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| av fl ygplatserna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| nästa görs 2020. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
| • Swedavia emitterade en hybrid- |
|
| • Inga (0) fossila koldioxidutsläpp från den |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 | 2018 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
| obligation om 1 mdkr som redovisas |
|
|
|
| egna verksamheten 2020. Swedavias |
|
|
|
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| som eget kapital samt sin första |
|
|
|
| egna utsläpp minskade under året till 316 |
| Nettoomsättning |
|
|
|
| 6 235 | 5 922 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| gröna obligation om 1 mdkr. |
|
|
|
|
| ton vilket innebär att delmålen för att nå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Rörelseresultat |
|
|
|
| 856 | 735 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| • Under året invigdes kontorshotellet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| nollutsläpp 2020 fortfarande överträffas. |
| Resultat före skatt |
|
|
|
| 736 | 642 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| Office One och Comfort Hotel |
|
|
| • Andelen förnybart flygbränsle ska minst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| Nettovinst |
|
|
|
|
|
|
| 583 | 517 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| öppnade i slutet av januari 2020 |
|
|
|
| uppgå till 5 procent år 2025. Utfall: 0,14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| - varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| på Arlanda. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
| • Tre av fl ygplatserna blev helt fossilfria |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
| under året. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
|
|
|
| Balansomslutning |
|
|
|
| 22 952 | 19 725 |
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anläggningstillgångar |
|
|
|
| 21 038 | 18 225 |
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Swedavia ska enligt bolagsordningen ”inom |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Eget kapital |
|
|
|
|
|
|
| 9 440 | 8 066 |
| |||||||||||||||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
| ramen för affärsmässighet, aktivt medverka |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| - varav minoritet |
|
|
|
| 0 | 0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i utvecklingen av transportsektorn och bidra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| till att de av riksdagen beslutade transport |
| Nettoskuld |
|
|
|
|
|
|
| 9 942 | 9 195 |
| |||||||||||||||||||||||||||
• Lönsamhet: Avkastning på operativt |
| Operativt kapital |
|
|
|
| 19 382 | 17 261 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
politiska målen uppnås”. Bolaget ska inom |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| kapital ska uppgå till minst 6 procent. |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ramen för transportpolitikens funktions |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utfall: 4,6 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| och hänsynsmål mäta och redovisa utfall |
| Rörelsemarginal, % |
|
|
|
| 11,4 | 11,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||
• | Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
för nedanstående sex uppdragsmål: |
|
|
|
| Avkastning - eget kapital, % |
| 6,7 | 6,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| om 0,7–1,5 ggr. Utfall: 1,1 ggr. |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Avkastning - operativt kapital, % |
| 4,6 | 4,6 |
| |||||||||||||||||||||
• Utdelning: Ordinarie utdelning ska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,1 | 1,1 |
| ||||||||||||||||||||||||
|
| Uppföljning uppdragsmål |
|
| 2019 |
| 2018 |
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| uppgå till mellan 10 och 50 procent av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
|
|
|
|
| 41,1 | 40,9 |
| ||||||||||||||||||
| resultatet efter skatt. De årliga besluten | Nöjda resenärer, % |
|
|
|
|
| 76 |
| 74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
| 3 460 | 3 195 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| om utdelning ska beakta bolagets verk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
| Antal passagerare inrikes, miljoner | 12,4 |
| 13,5 |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
| Anslag, mnkr |
|
|
|
|
|
|
| 0 | 0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| samhet, genomförandet av bolagets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
| Antal passagerare utrikes, miljoner | 27,8 |
| 28,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| Utdelning, mnkr |
|
|
|
| 0 | 0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| strategi samt den finansiella ställningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
| Antal utrikesdestinationer |
|
|
|
| 314 |
| 324 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 316 | 1 320 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Vid utvärdering ska särskilt beaktas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
| Antal haverier eller allvarliga tillbud | 3 |
| 3 |
|
| Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 0 | 59 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| bolagets bedömda förmåga att framgent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
| Koldioxidavtryck, kton1 |
|
|
|
| 506 |
| 528 |
|
| Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
| 4,4 | 4,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| uppnå kapitalstrukturmålet. Ingen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
| 1) Avtryck per flygplats vilket inkluderar mark- |
| Antal anställda i medeltal |
|
| 3 050 | 3 217 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| utdelning lämnades för 2019. |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
| transporter och flygtrafik. Koldioxidavtryck |
|
|
|
| Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| hänförligt till flygtrafik uppgick till 330 (346), |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bestyrkt GRI-rapport |
|
|
|
| Ja |
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| marktransporter 176 (181) och Swedavias |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| egna verksamhet 0,3 (1,3). |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
| Ja |
|
|
| ||||||||||||||
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
|
|
| Utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
| HÅLLBARINDUSTRI, |
|
|
|
| HÅLLBARA STÄDER |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| INNOVATIONEROCH |
|
|
|
| OCH SAMHÄLLEN |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
| |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| INFRASTRUKTUR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rop, % |
|
|
|
|
|
|
| Skuldsättningsgrad, ratio |
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
15 | 14,6 |
|
|
|
|
|
| 2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
9 |
|
| 8,5 |
|
|
|
|
|
| 1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,7 | 1 |
| 1,1 | 1,1 | 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
| 5,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,6 |
|
|
|
|
|
| 20 | 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
3 |
|
|
|
| 4,6 | 4,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 30 | 30 | 0 |
| 0 |
| 35 | 65 | 64 | 36 | 56 |
| 44 |
| Kvinnor | ||||||||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
| 2019 |
|
| Anställda |
| Ledning | Styrelse1 |
| Män | |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Mål: 0,7–1,5 ggr |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 10–50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 75
83
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Sweden House
AO Dom Shvetsii (”Sweden House”) förvaltar ”Sverigehuset” i Sankt Petersburg som har officiella, kulturella och kommersiella funktioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för Sveriges generalkonsulat i huset. Resterande lokaler hyrs ut till verk samheter med Sverigeanknytning och till svenska och utländska företag. Ett Sverigehus i centrala Sankt Petersburg sågs vid etableringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genom föras på kommersiella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bärkraft. Sedan 2016 lämnar bolaget utdelning till aktieägarna. Bolaget bildades genom ett treparts avtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49
procent i dåvarande AO Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008. Sweden House är
ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har dispositionsrätten till fastighetskomplexet ”Sverigehuset”, som inne håller cirka 4 400 kvm uthyrningsbar yta, och till marken under 49 år. Sverigehuset ligger mitt i centrala Sankt Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Fastighetens gynnsamma läge, historiska ursprung och utformning gör den attraktiv för potentiella hyresgäster.
Ordf: Jan Borekull | Vd: Ett managementbo- |
| lag sköter vd:s åtagande |
Statens ägarandel: 36%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Jan Borekull Led: Lars Grundberg, Evgeny Grigoriev, Sofya Kiseleva och Lena Wedén Rev: Dimitry Mikhaylov (KBM Limited)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 4 500 (4 500) US-dollar. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 500 (4 500) US-dollar.
Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller övriga personer som inte kan ta emot sådan ersättning.
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettoomsättning | 15 | 15 |
Rörelseresultat | 8 | 7 |
Resultat före skatt | 9 | 8 |
Nettovinst | 7 | 7 |
Viktiga händelser 2019
•Omfattande renovering av flera kontor och lägenheter har genom- förts under året, vilket har lett till framgångsrik uthyrning av dessa lokaler. Renoveringsarbetet kommer att fortsätta under 2019 och då även innefatta reception och allmänna ytor.
•Vid utgången av 2019 var samtliga lokaler uthyrda förutom två lägen- heter som var under renovering.
Rörelsevinsten steg under 2019 jämfört med 2018 med anledning av låga underhålls- och snöröjnings- kostnader.
•Allt eftersom fler lokaler och allmänna ytor blir renoverade kan bolaget erbjuda bättre och mer konkurrens- kraftiga lokaler och lägenheter, vilket förväntas medföra fortsatt låg vakans- grad framgent. Efterfrågan på kontor i centrala Sankt Petersburg är fortsatt stark.
Uppföljning
Konkurrensen har ökat i takt med dels till komsten av nybyggda fastigheter och dels renovering av befintligt bestånd. Under de närmaste åren kan andra byggprojekt i staden leda till att ytterligare kontorsyta kommer ut på marknaden.
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | ||
Balansräkning, mnkr |
|
| ||
|
|
|
| |
Balansomslutning | 35 | 32 | ||
Anläggningstillgångar | 11 | 11 | ||
Eget kapital | 30 | 29 | ||
- varav minoritet | 0 | 0 | ||
Nettoskuld | -23 | -20 | ||
Operativt kapital | 8 | 9 | ||
Nyckeltal |
|
| ||
|
|
|
| |
Rörelsemarginal, % |
| 52,5 | 47,0 | |
Avkastning - eget kapital, % |
| 22,9 | 24,4 | |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 94,6 | 76,8 | |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,7 | -0,7 | ||
Soliditet, % | 87,3 | 91,4 | ||
Bruttoinvesteringar, mnkr | - | - | ||
Anslag, mnkr | 0 | 0 | ||
Utdelning, mnkr | 0 | 5 | ||
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e |
| - | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e |
| - | - | |
Sjukfrånvaro, % |
| 0,0 | - | |
Antal anställda i medeltal | 3 | 3 | ||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Nej |
| ||
Bestyrkt GRI-rapport | Nej |
| ||
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| ||
Könsfördelning, %
67 33 40 60
Kvinnor
Män
Anställda Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
76 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
84
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Swedfund International AB, Swedfund, är en utvecklingsfinansiär och biståndsaktör som | Ordf: Göran Barsby |
|
| Vd: Maria Håkansson | ||||||||||||||||||||||||||
ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med | Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
riskkapital, etableringsstöd och kunnande för investeringar i låg och medelinkomstländer. | Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 | |||||||||||||||||||||||||||||
Bolaget etablerar tillsammans med strategiska partners bärkraftiga och affärsmässigt |
|
| Ordf: Göran Barsby Led: Fredrik Arp, Kerstin | |||||||||||||||||||||||||||
drivna företag genom direktinvesteringar i form av aktier eller lån samt indirekt genom |
|
|
| Borglin, Torgny Holmgren, Daniel Kristiansson | ||||||||||||||||||||||||||
investeringar i fonder. Investeringar sker i länder som enligt OECD/DAC:s definition |
|
|
| och Mikael Sandström. Nyval av Catrina |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering och bidrar till att nå målen för Sveriges politik |
| Ingelstam och Roshi Motman vid extrastämma | ||||||||||||||||||||||||||||
för global utveckling (PGU) och internationella bistånd. I slutet av 2019 hade Swedfund |
| i december 2019 Rev: Jennifer Rock-Baley (EY) | ||||||||||||||||||||||||||||
investeringar i 17 länder och hade 64 investeringar, majoriteten av portföljen fanns i Afrika. |
| Arvode till styrelsens ordförande uppgår till | ||||||||||||||||||||||||||||
| 220 (220) tkr. Arvode till stämmovald ledamot | |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppgår till 110 (110) tkr. Arvode utgår inte till | |||||||||||||
|
| Viktiga händelser 2019 |
|
|
| Innehavsperiod |
|
| ledamot som är anställd i Regeringskansliet. | |||||||||||||||||||||
|
|
|
|
| Exit- |
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
| • Regeringsbeslut om 800 mnkr i |
| Andel som uppfyllt mål | ≤3 år >3 år | fas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2019 | 2018 |
| |||||||||||
|
|
| kapitaltillskott för 2020. |
| Efterlevnad ILO:s |
|
|
|
| Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
| • Ny ägaranvisning med uppdragsmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
| kärnkonvention | 95% | 73% | 62% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
| Nettoomsättning |
|
|
| 245 | 158 |
| ||||||||||||||||||||
|
|
| samt nya ekonomiska mål. |
| Implementering av lednings- |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| Värdeförändringar |
|
|
| -77 | -92 |
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| system för hållbarhetsfrågor | 74% | 82% | 69% |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Rörelseresultat |
|
|
| 41 | -55 |
| |||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
| Implementering av lednings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Resultat före skatt |
|
|
| 35 | -65 |
| ||||||||||||||
|
|
|
|
| system för korruptionsfrågor | 95% | 72% | 47% |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nettovinst |
|
|
|
|
| 41 | -65 |
| |||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
| Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| - varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 |
| ||||||||||||||||||||
• Lönsamhet: K/I ska uppgå till maxi |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
Följande uppdragsmål beslutades på en extra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
malt 0,9, inom en treårsperiod med start |
| Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||
2016 och EBIT – oavsett redovisnings | bolagsstämma i december 2019, resultaten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| Balansomslutning |
|
|
| 7 242 | 6 551 |
| |||||||||||||||||||||||
återges i Swedfunds årsredovisning. |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
standard – ska vara positivt. |
|
|
| Anläggningstillgångar |
|
|
| 3 191 | 2 723 |
| ||||||||||||||||||||
1) Omsättning och lönsamhet ska öka i |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
• År 2019 uppnåddes målsättningen |
|
|
| Eget kapital |
|
|
|
|
| 5 669 | 5 028 |
| ||||||||||||||||||
| minst 60 procent av bolagets investeringar |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
avseende K/I (0,84) och EBIT (41,4 mil |
|
| - varav minoritet |
|
|
| 0 | 0 |
| |||||||||||||||||||||
| under innehavsperioden med basår mot |
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
joner kronor). |
|
|
|
|
|
| Nettoskuld |
|
|
|
|
| -639 | -3 695 |
| |||||||||||||||
|
|
|
|
| svarande investeringsåret. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Operativt kapital |
|
|
| 5 029 | 1 333 |
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2) Bolagets investeringsportfölj ska senast år |
|
|
|
|
| |||||||||||||||
Mål för hållbart företagande |
| Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
| 2045 vara klimatneutral med vilket avses |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||
• Samhällsutveckling: Efterlevnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
| att utsläpp av växthusgaser från portföljen |
| Rörelsemarginal, % |
|
|
| 16,9 | -24,9 |
| |||||||||||||||||||||
ILO:s kärnkonventioner och ILO:s |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
| ska vara netto noll enligt IPCC:s defini |
| Avkastning - eget kapital, % | 0,8 | -1,4 |
| ||||||||||||||||||||||||
grundläggande anställningsvillkor ska |
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
| tion. Portföljens samlade utsläpp av |
|
|
| Avkastning - operativt kapital, % | 0,8 | -4,6 |
| ||||||||||||||||||||||
vara uppfyllda i varje investering inom |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
| växthusgaser per investerad krona ska |
|
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,1 | -0,7 |
| |||||||||||||||||||||||
tre års tid från tidpunkten för finansier |
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| därmed minska över tid med 2020 som | Soliditet, % |
|
|
|
|
| 78,3 | 76,8 |
| ||||||||||||||||||||
ing. Genomsnittligt antal jobb i portfölj |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| basår. |
|
|
|
| Bruttoinvesteringar, mnkr |
| 560 | 854 |
| ||||||||||||||||||||
bolagen ska öka från år till år. |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
3) Ökad jämställdhet i bolagets investerings | Anslag, mnkr |
|
|
|
|
| 37 | 27 |
| |||||||||||||||||||||
• Hållbarhet: Implementering av lednings |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| portfölj i termer av 2xChallengekriterier, | Utdelning, mnkr |
|
|
| 0 | 0 |
| ||||||||||||||||||||||
system för hållbarhetsfrågor ska ske i |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| eller motsvarande kriterier, som ska vara | Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 0 | 0 |
| |||||||||||||||||||||||||
portföljbolag senast inom tre år från |
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| uppfyllda i minst 60 procent av bolagets | Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 4 | 5 |
| |||||||||||||||||||||||||
tidpunkten för finansiering. |
|
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
| investeringar senast tre år från invester | Sjukfrånvaro, % |
|
|
| 1,0 | 0,7 |
| ||||||||||||||||||||||
• Antikorruption: Implementering av led |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
| ingstillfället. |
|
|
|
|
| Antal anställda i medeltal |
| 41 | 41 |
| |||||||||||||||||||
ningssystem för att hantera korruptions |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
4) Bolagets investeringsportfölj ska mobi | Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
| Ja |
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
frågor ska ske i portföljbolag senast inom |
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||||
| lisera minst 30 procent i kommersiellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
tre år från tidpunkten för investering. |
|
|
| Bestyrkt GRI-rapport |
|
|
|
| Ja |
|
|
|
| |||||||||||||||||
| kapital. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
• Nettoökningen av antal jobb var 8 pro |
|
|
|
|
| Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
| Ja | (RFR 2) | ||||||||||||||||||
cent. För övriga resultat se tabell till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
| Prioriterade globala mål |
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
höger. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| JÄMSTÄLLDHET |
| ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ARBETSVILLKOR |
| INNOVATIONEROCH |
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
| INFRASTRUKTUR |
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
EBIT, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
50 |
|
| 50,1 | 41,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
0 | 1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
-4,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
-50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 51 | 49 | 67 | 33 | 38 | 63 |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
| -55,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kvinnor | |||||||||||||
-100 | 2015 2016 2017 2018 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anställda | Ledning | Styrelse1 |
| Män | |||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
| Mål: >0 mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1) Valda för 2020/2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 77
85
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Systembolaget Aktiebolag bedriver, med ensamrätt, detaljhandelsförsäljning av starköl, vin, spritdrycker och alkoholdrycksliknande preparat till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att informera om alkoholens skadeverkningar. Syftet är att bidra till förbättrad folkhälsa, dels genom att privata vinstintressen med detalj handel utesluts, dels genom begränsning av tillgängligheten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat inte säljs till personer som är under 20 år, som är märkbart påverkade eller då det finns anledning att anta att personen har för avsikt att langa. Systembolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandelsbolag och förmedla en god dryckeskultur. Bolagets verksamhet ska bedrivas så att hög kvalitet i utförandet av uppdraget säkerställs.
Ordf: Göran Hägglund Vd: Magdalena Gerger
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Nyval av Göran Hägglund vid stämman 2020, Kenneth Bengtsson avgick Led: Viveca Bergstedt Sten, Robert Damberg, Cecilia Halle, Barbro Holmberg, Frida Johansson Metso, Håkan Leifman, Anders Ehrling och Ulrika Eriksson Arb rep: Robert Adrell, Maria Nilsson
Arb suppl: Karin Larsson, Nils Undall-Behrend
Rev: Didrik Roos (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 308 (308) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
Viktiga händelser 2019
•Ett 40-tal av Systembolagets lever- antörer har gått med i Dryckesbran- schens Klimatinitiativ och använder ett gemensamt verktyg för rapporter- ing av sina klimatavtryck.
•Systembolaget fi ck högst förtroende i Medieakademins Förtroendebaro- meter och blev vinnare i Service- Scores utmärkelse för bästa service.
•Trots ökad försäljning var resultatet i nivå med föregående år. Kostnad- erna har varit högre bl.a. till följd av satsningar på framtidens digitala kundmöte och framtida effektiviser- ingar. Det digitala kundmötet inklude- rar t.ex. chattagenter från butik samt utökad möjlighet till hemleverans.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska långsiktigt motsvara den tioåriga statsobligationsräntan plus sju procent enheter. Målet överstegs.
•Kostnadseffektivitet: Förhållandet mellan totala omkostnader och såld kvantitet ≤ 2,3. Utfallet var 2,4 och för klaras av en förändrad produktmix samt högre kostnader för det digitala kund mötet.
•Kapitalstruktur: Soliditet 20–30 pro cent. Soliditeten låg inom målintervallet.
•Utdelning: 80–100 procent av årets resultat. Utdelning lämnas enligt policy.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål för hållbart företagande
•Minskad klimatpåverkan: Klimatpåver
kan egen verksamhet, ton CO2e, målet är att vara klimatneutral år 2023. Utfall var 1 847 ton CO2e 2019 (2 591 ton).
•Alkoholindex: ett mått på människors attityd till alkohol i olika situationer, ska över tid ha en positiv utveckling. Ett högt tal indikerar en restriktiv hållning. Alkoholindex uppgick till 61,6 (61,4), vilket indikerar en mindre förskjutning mot en mer restriktiv inställning.
•Systembolaget ska kontrollera att säljaren förvissar sig om att mottagaren är minst 20 år. Ålderskontrollen uppgick till 95,2 (95,6) procent för 2019.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar, och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverkningar.
•Nöjdkundindex (NKI) ska över tid inte underskrida 80. NKI uppgick till 85,1 vilket är en rekordnotering.
•Alkoholkonsumtionen i Sverige: System bolaget ska redovisa totalkonsumtionen och hur stor andel av den totala volymen som införskaffats hos Systembolaget.
Detta uppdragsmål är inte målsatt. Alkoholkonsumtionen uppgick, enligt preliminära siffror från CAN, till 8,7 (8,8) liter per person. Systembolagets konsumtionsandel uppgick till 66,9 (65,6) procent 2019.
•Alkoholindex, se hållbarhetsmål.
uppgår till 154 (154) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 32 211 | 30 907 | |
Rörelseresultat | 262 | 183 | |
Resultat före skatt | 304 | 232 | |
Nettovinst | 240 | 180 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 6 107 | 5 931 | |
Anläggningstillgångar | 3 306 | 3 665 | |
Eget kapital | 1 563 | 1 503 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -4 284 | -4 087 | |
Operativt kapital | -2 721 | -2 585 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 0,8 | 0,7 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 15,5 | 11,4 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -9,9 | -7,5 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -2,7 | -2,7 | |
Soliditet, % | 25,9 | 25,7 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 1 352 | 2 455 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 240 | 180 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 304 | 322 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 3 355 | 4 173 | |
Sjukfrånvaro, % | 4,5 | 4,5 | |
Antal anställda i medeltal | 3 613 | 3 496 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja | (RFR 2) | |
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH | JÄMSTÄLLDHET | ANSTÄNDIGA | HÅLLBAR | BEKÄMPA KLIMAT- |
VÄLBEFINNANDE |
| ARBETSVILLKOR | KONSUMTION OCH | FÖRÄNDRINGARNA |
|
| OCH EKONOMISK | PRODUKTION |
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
|
| ||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
|
| 150 |
|
|
|
|
|
|
| |||
20 |
|
|
|
| 17,5 | 17,2 |
| 15,5 |
| 40 |
| 28,3 | 28,2 | 27,8 | 25,7 | 25,9 | 120 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | |||||
15 | 11,6 |
|
|
| 11,4 |
|
| 30 |
|
|
|
|
|
| 90 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
10 |
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
| 30 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
2015 |
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||
|
| Mål: ≥7% |
|
|
|
|
|
| Mål: 20–30% |
|
|
|
|
| Mål: 80–100% |
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
78 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, %
60 | 40 | 30 | 56 | 44 |
|
|
70 |
| Kvinnor | ||||
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | ||||
1) Valda för 2020/2021
86
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Telia Company AB erbjuder telekommunikation genom fast och mobil telefoni samt internet och datakommunikation. Telia Company är ett av de ledande telekommunika tionsföretagen i Norden och Baltikum.
Ordf: Lars-Johan | Vd: Allison Kirkby |
Jarnheimer |
|
Statens ägarandel: 39%
Viktiga händelser 2019
•Vid en extrastämma i november 2019 valdes Lars-Johan Jarnheimer till ny styrelseordförande.
•I det fjärde kvartalet slutfördes för- värvet av Bonnier Broadcasting med TV4, C More och MTV och den nya enheten Tv och media etablerades.
Mål och uppföljning
Den 26 mars 2019 höll Telia Company en kapitalmarknadsdag i Stockholm där kon cernledningen presenterade uppdateringar av företagets strategi, finansiella prioriter ingar och nya hållbarhetsmål.
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:
•Kapitalstruktur/kreditvärderings- mål: Solid kreditvärdering på lång sikt (A till BBB+). Kreditvärderingen var solid (BBB+) på lång sikt med stabila utsikter under året i enlighet med målet.
•Utdelning: minst 80 procent av opera tionellt fritt kassaflöde inklusive utdel ningar från intressebolag ska delas ut.
Utdelning om 1,80 kronor per aktie motsvarar cirka 60 procent av opera tionellt fritt kassaflöde och understiger därmed målet.
Mål för hållbart företagande
Telia Company har prioriterade mål inom följande områden:
•Miljö
•Yttrandefrihet och övervakningsintegritet
•Personlig integritet och informationssäkerhet
•Barns rättigheter
•Hälsa och välbefinnande
•Ansvarsfulla inköp
•Antikorruption
Telia Company har under året antagit nya miljömål som ska nås fram till år 2030. Målen presenterades vid kapitalmarknads dagen i mars och består av tre delar: noll CO2utsläpp och noll avfall från den egna verksamheten genom fullt medarbetar engagemang.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Nyval av Lars-Johan Jarnheimer vid extrastämma i november 2019, Marie Ehrling avgick Led: Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settmann, Olaf Swantee och Martin Tivéus. Nyval av Ingrid Bonde och Jeanette Jäger vid stämman 2020 Arb rep: Agneta Ahlström, Stefan Carlsson, Hans Gustavsson
Rev: Jan Nilsson (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1 825 (1 825) tkr, vice ordförande 860 (860) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 610 (610) tkr.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 85 965 | 83 559 | |
Rörelseresultat | 12 293 | 13 238 | |
Resultat före skatt | 9 354 | 11 019 | |
Nettovinst | 7 261 | 3 124 | |
- varav hänförbart till minoritet | 167 | -89 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 264 072 | 247 541 | |
Anläggningstillgångar | 224 088 | 199 860 | |
Eget kapital | 92 455 | 102 438 | |
- varav minoritet | 1 409 | 5 050 | |
Nettoskuld | 80 876 | 60 480 | |
Operativt kapital | 173 332 | 162 874 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 14,3 | 15,8 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 8,4 | 3,6 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 7,3 | 8,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,9 | 0,6 | |
Soliditet, % | 31,3 | 37,3 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 29 214 | 46 547 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 7 361 | 9 985 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 7 000 | 20 000 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 48 000 | 194 000 | |
Sjukfrånvaro, % | 2,7 | 2,5 | |
Antal anställda i medeltal | 20 215 | 23 814 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Nej |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
HÅLLBARINDUSTRI, |
| HÅLLBARA STÄDER |
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
INNOVATIONEROCH |
| OCH SAMHÄLLEN |
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
INFRASTRUKTUR |
|
|
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
38 63 36 64 44 56
Kvinnor
Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 79
87
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Teracom AB bildades 1992 för att bedriva utsändning och överföring av radio och tv program. Teracom har en viktig roll för att hela befolkningen ska kunna nås av radio och tvsändningar via marknäten. Teracom äger en rikstäckande infrastruktur, vilken utgör basen för marknätet. Som en följd av teknikutvecklingen och baserat på denna infrastruk tur, erbjuder, utvecklar och driver Teracom också kommunikationslösningar med fokus på hög säkerhet och robusthet riktade till samhällsviktiga aktörer. Elektroniska kommunika tioner med hög driftsäkerhet och starkt skydd är av mycket stor vikt för samhällets funk tionalitet och säkerhet samt möjligheter att hantera olika krisförlopp.
Ordf: Anitra Steen | Vd: Åsa Sundberg |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Anitra Steen Led: Cecilia Ardström, Anders Danielsson, Leif Ljungqvist och Annika Viklund. Nyval av Anders Hall och Jonas Haggren vid stämman 2020, Fredrik Robertsson och Johan Hedensiö avgick Arb rep: Anders Segerros,
Jan Ossfeldt Arb suppl: Jessica Orwald,
Viktiga händelser 2019
•I början av 2019 förvärvades den mobila teleoperatören Net1.
•Utökat fokus och satsningar på kommunikationer för samhällsviktiga aktörer.
•Lägre resultat, enligt plan, som en följd av främst minskade intäkter i tv-segmentet.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 17 procent. Avkastning på eget kapital minskade till 2 (11) procent. Resultatet för 2019 var lägre än för 2018 bl.a. som en följd av lägre intäkter från tvsegmentet.
•Kapitalstruktur: Soliditet 30 procent. Soliditeten uppgick till 75 procent. Regeringen har tidigare meddelat att bolagets ekonomiska mål kommer att ses över. Översynen inväntar bland annat inriktning i frågan om ett framtida samhällsnät.
•Utdelning: 40–60 procent av netto resultatet. Utdelningen uppgick till 51 miljoner kronor, motsvarande 60 pro cent av nettoresultatet.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål för hållbart företagande
•Ledarskapsindex: mål 78, utfall 77.
•Engagemangsindex: mål 78, utfall 77.
•Ansvar för miljö och klimat: Från och med 2019 styr Teracom Group primärt på energianvändning. Energianvänd ningen för året minskade med 1 procent till 400 (406) Tera Joule (TJ) jämfört med föregående år.
Samhällsuppdrag
Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att bedriva utsändning och överföring av radio och tvprogram samt därmed förenlig verk samhet. Bolaget ska erbjuda programbola gen utsändnings och överföringstjänster på likvärdiga villkor i Sverige. Bolaget ska, om efterfrågan från programbolagen finns, erbjuda en grundläggande infrastruktur över hela eller delar av Sverige. Detta gäller under förutsättning att programbolagen enligt sina sändningstillstånd är skyldiga att sända eller överföra med den efterfrågade räckvidden
i ett marknät. Bolaget ska utifrån dessa utgångspunkter och de regulativa förut sättningarna agera uteslutande affärsmässigt. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.
Robert Esperi Rev: Helena Nilsson (KPMG) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
295 (295) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 140 (140) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 1 366 | 1 581 | |
Rörelseresultat | 124 | 485 | |
Resultat före skatt | 111 | 430 | |
Nettovinst | 85 | 387 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
Balansomslutning | 4 737 | 4 603 | |
Anläggningstillgångar | 1 850 | 1 525 | |
Eget kapital | 3 571 | 3 765 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -2 385 | -2 706 | |
Operativt kapital | 1 186 | 1 059 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| 9,1 | 30,7 |
Avkastning - eget kapital, % |
| 2,3 | 10,5 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| 11,0 | 31,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,7 | -0,7 | |
Soliditet, % | 75,4 | 81,8 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 1 444 | 249 | |
Anslag, mnkr | 9 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 51 | 206 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 1 367 | 1 410 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 1 103 | 971 | |
Sjukfrånvaro, % | 2,7 | 2,7 | |
Antal anställda i medeltal | 488 | 485 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Ja |
| |
Prioriterade globala mål
JÄMSTÄLLDHET | ANSTÄNDIGA | HÅLLBARINDUSTRI, | HÅLLBARA STÄDER |
| ARBETSVILLKOR | INNOVATIONEROCH | OCH SAMHÄLLEN |
| OCH EKONOMISK | INFRASTRUKTUR |
|
| TILLVÄXT |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
| Utdelning |
|
|
|
| |||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
50 |
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
| 82 |
| 100 |
|
|
|
|
|
|
| |||
40 |
|
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
| 79 | 75 | 80 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
| 34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
|
| 60 | 60 | 60 | 60 | 60 | ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
30 |
|
|
|
|
|
|
| 60 | 49 |
|
|
| 60 | ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
10 |
| 19 |
| 13 | 11 | 2 | 20 |
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
0 |
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||
|
| Mål: 17% |
|
|
|
|
| Mål: 30% |
|
|
|
|
| Mål: 40–60% |
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
80 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
Könsfördelning, %
20
80 33 67 43 57
Kvinnor
Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
88
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Vasallen AB bildades 1997 med uppdrag att omvandla nedlagda försvarsanläggningar. Sedan starten har bolaget arbetat med ca 1 300 000 kvadratmeter lokalarea. Vasallens verksamhet går nu in i en slutfas. Den kvarvarande verksamheten finns i sin helhet på Rindö där den övervägande delen av fastighetsinnehavet är sålt med senare tillträde. För de fastigheter som ännu är osålda är målsättningen att slutföra försäljning innan året gått till ända. Planen är nu att avveckla bolaget under de kommande åren.
Ordf: Charlotte Axelsson Vd: Leif Rytter
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Charlotte Axelsson Led: Lars Erik Fredriksson, Tomas Werngren och Susanna Widaeus. Agneta Kores avgick vid stämman 2020 Rev: Gunilla Andersson (EY)
Viktiga händelser 2019
•Verksamheten går in i slutfasen.
•Lokalarea (LOA) minskade till 10 000 kvm (23 000). Reavinster från projekt- utveckling minskade därför kraftigt.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på det genomsnittliga egna kapitalet över en förädlingscykel ska motsvara riskfria rän tan plus 4 procentenheter. Avkastningen blev negativ för 2019 och för de senaste tio åren uppgår avkastningen i genom snitt till 12,5 procent. Avkastningsmålet för de senaste tio åren uppgår till 5,3 pro cent i genomsnitt. Målet uppnåddes därmed.
•Kapitalstruktur: Soliditet minst 50 pro cent och räntetäckningsgrad över 2. Soliditeten överstiger 50 procent. Ränte täckningsgraden är negativ och målet uppnåddes inte.
•Utdelning: 30–50 procent av resultatet efter skatt. En utdelning om 125 miljoner kronor har beslutats för 2019.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål för hållbart företagande
•Nöjdkundindex (NKI) ska vara lägst
80. Någon NKIundersökning har inte gjorts under 2017–19 då kundunderlaget är för litet. 2016 års NKIundersökning gav resultatet 85, vilket är över målet.
•Sjukfrånvaron ska inte överstiga 3 pro cent. Sjukfrånvaron uppgick till 0,0 pro cent, vilket gör att målet uppfylls.
•Energiförbrukningen ska vara lägre än 100 kWh/kvm och år. Energiför brukningen för 2019 uppgick till 54 (100) kWh, vilket är lägre än föregående år. Målet på 100 kWh/kvm uppnåddes därmed. Då även förändringar under året skett avseende beståndets varma ytor, det vill säga för de ytor Vasallen betalar för förbrukningen, har jämförelsesiffrorna justerats för att uppnå jämförbarhet mellan åren. Samtliga byggnader som ska vara energideklarerade har dekla rerats.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 7 | 7 | |
Rörelseresultat | -11 | 103 | |
Resultat före skatt | -10 | 103 | |
Nettovinst | -12 | 84 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 385 | 459 | |
Anläggningstillgångar | 112 | 164 | |
Eget kapital | 366 | 378 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -237 | -261 | |
Operativt kapital | 129 | 117 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| -154,6 | 1 518,2 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -3,2 | 18,0 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -8,8 | 36,4 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -0,6 | -0,7 | |
Soliditet, % | 95,1 | 82,3 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 49 | 231 | |
Anslag, mnkr | 0 | 0 | |
Utdelning, mnkr | 125 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | - | - | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | - | - | |
Sjukfrånvaro, % | 0,0 | 1,7 | |
Antal anställda i medeltal | 1 | 4 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej1) |
| |
1)Bolaget har konverterat sin fi nansiella rappor- tering från IFRS till K3 från 2019.
Prioriterade globala mål
HÅLLBARA STÄDER
OCH SAMHÄLLEN
Lönsamhet |
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
| Utdelning |
|
|
|
|
| |||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
| Soliditet, % |
|
|
| % |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
| 600 |
|
| 543 |
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 | 90 | 89 |
|
| 95 | 447 |
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
| 4,3 |
|
| 82 | 84 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
| 400 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
0 | 2,5 |
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
| 200 |
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
| -2,3 |
| -3,5 | -3,2 | 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Neg |
| 0 | Neg | ||||
-5 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
| 0 |
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
2015 |
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |||||||||||
|
| Mål: >rf+4% |
|
|
|
|
| Mål: ≥50% |
|
|
|
|
| Mål: 30–50% |
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall |
| Nytt mål antaget av bolagsstämman |
| Utdelningsandelen är negativ 2016 och 2019 efter- | |||||||||||||||||||
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| som bolaget redovisade förluster under dessa år. | |||||||||||
Könsfördelning, %
100 | 100 | 50 | 50 |
Kvinnor
Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 81
89
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
Vattenfall AB är ett energiföretag med verksamhet främst i Sverige, Tyskland, Neder länderna, Danmark och Storbritannien. Vattenfall vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. Därför driver man på omställningen till ett hållbart energisystem genom satsningar på förnybar produktion och klimatsmarta lösningar för sina kunder. Periodens resultat för 2019 uppgick till 14,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,9 miljarder kronor.
Ordf: Lars G Nordström Vd: Magnus Hall
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Lars G Nordström Led: Viktoria Bergman, Ann Carlsson, Håkan Erixon, Tomas Kåberger, Jenny Lahrin, Fredrik Rystedt och Åsa Söder- ström Winberg. Nyval av Mats Granryd vid
Viktiga händelser 2019
•Fortsatt kundtillväxt, i synnerhet i Tyskland.
•Tillväxt inom havsbaserad vindkraft med invigning av Horns Rev 3 (407 MW) i Danmark och vinnande bud för Hollandse Kust Zuid 3&4 (~750 MW) i Nederländerna.
•Permanent stängning av Ringhals 2.
•Förvärv av försäljningsbolaget DELTA Energie i Nederländerna.
•Stängning av de koleldade kraftverken Hemweg 8 i Amsterdam och Reuter C i Berlin.
•Överlåtelse av fjärrvärmeverksam- heten i Hamburg.
•Omfattande reparationsarbete av elnät i Sverige efter stormen Alfrida.
•Sänkta intäktsramar för distribu- tionsverksamhet i Sverige under perioden 2020–2023.
•Nya mål för minskade koldioxid- utsläpp godkända av Science Based Targets initiative.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till ≥8 pro cent. Utfallet var 8,5 procent.
•Kapitalstruktur: Internt tillförda medel (FFO)/justerad nettoskuld ska uppgå till 22–27 procent. Utfallet var högre än 2018 och uppgick till 26,5 procent. Internt tillförda medel ökade som en följd av högre EBITDA, till följd av högre erhållna priser samt lägre betald skatt. Den justerade nettoskulden ökade
främst som en följd av negativt operativt kassaflöde efter investeringar, implemen tering av IFRS 16 och högre avsättningar för pensioner och kärnkraft.
•Utdelning: 40–70 procent av årets resul tat efter skatt. För 2019 lämnades en utdelning på 3,6 miljarder kronor.
Mål för hållbart företagande
•Kundengagemang, som mäts med verk tyget Net Promoter Score (NPS) ska dels vara positivt i absoluta termer samt +2 i jämförelse med Vattenfalls konkurrenter. För 2019 uppgick NPS till +1.
•Idrifttagen ny förnybar kapacitet ska uppgå till minst 2 300 MW ackumulerat från 2016 till 2020. Hittills har 1 226 MW installerats varav totalt 474 MW under 2019.
•Absoluta koldioxidutsläpp ska uppgå till högst 21 miljoner ton år 2020. Utsläppen för 2019 uppgick till 19,3 miljoner ton vilket inkluderar värmeverksamheten
i Hamburg, som har avyttrats och där utsläpp uppgick till 1,1 miljon ton under perioden januari–september.
•Den olycksrelaterade frånvaron (LTIF – Lost Time Injury Frequency), uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 miljon arbetade timmar, ska högst uppgå till 1,25. För 2019 låg LTIF på 2,1.
•Index över medarbetarengagemang ska uppgå till lägst 70 procent. För 2019 uppgick detta index till 69 procent.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
stämman 2020, Fredrik Arp avgick Arb rep: Robert Lönnqvist, Rolf Ohlsson, Jeanette Regin Arb suppl: Lennart Bengtsson, Anders Bohlin, Christer Gustafsson Rev: Staffan Landén (EY)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 790 (790) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 370 (370) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettoomsättning | 166 360 | 152 091 |
Rörelseresultat | 22 141 | 17 619 |
Resultat före skatt | 18 322 | 14 003 |
Nettovinst | 14 861 | 12 007 |
- varav hänförbart till minoritet | 1 688 | 1 850 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
Balansomslutning | 450 780 | 462 608 |
Anläggningstillgångar | 354 194 | 335 917 |
Eget kapital | 108 522 | 103 597 |
- varav minoritet | 14 891 | 15 501 |
Justerad nettoskuld | 132 014 | 112 324 |
Operativt kapital | 240 536 | 215 921 |
Nyckeltal |
|
|
Rörelsemarginal, % | 13,3 | 11,4 |
Avkastning - eget kapital, % | 14,0 | 11,9 |
Avkastning - operativt kapital, % | 9,7 | 8,1 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,6 | 0,5 |
Soliditet, % | 24,1 | 22,4 |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 26 833 | 21 913 |
Anslag, mnkr | 0 | 0 |
Utdelning, mnkr | 3 623 | 2 000 |
Klimatavtryck, Scope 1, MtCO2e | 18,4 | 22,6 |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 121 165 | 89 955 |
Sjukfrånvaro, % | 3,7 | 4,0 |
Antal anställda i medeltal | 19 815 | 19 910 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
|
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
|
Redovisar enligt IFRS | Ja |
|
Prioriterade globala mål
Ekonomiska mål och uppföljning
| Lönsamhet |
|
|
|
|
| Kapitalstruktur |
|
|
| Utdelning |
|
|
| |||||||||||||
| ROCE, % |
|
|
|
|
|
| FFO/justerad nettoskuld, % |
| % |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
10 |
|
|
|
| 7,7 | 7 | 8,5 |
| 50 |
|
|
|
|
|
| 100 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
| 80 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 30 |
|
|
|
|
| 26,5 | 60 |
|
|
|
|
|
|
| |||
-5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 | 21,1 | 22,6 | 21,4 | 20,7 |
| 40 |
|
|
|
| 24 | 20 | 28 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
| 20 |
|
|
|
|
| |||||||||||
-8,2 | -8,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 | 0 |
|
|
| ||||||||||
-10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||||||||||||||||
|
|
| Mål: ≥8% |
|
|
|
|
|
|
| Mål: 22–27% |
|
|
|
|
| Mål: 40–70% |
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
82 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
HÅLLBAR ENERGI |
| HÅLLBARINDUSTRI, |
| HÅLLBARA STÄDER |
| HÅLLBAR |
| BEKÄMPA KLIMAT- |
FÖR ALLA |
| INNOVATIONEROCH |
| OCH SAMHÄLLEN |
| KONSUMTION OCH |
| FÖRÄNDRINGARNA |
|
| INFRASTRUKTUR |
|
|
| PRODUKTION |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
25
75 36 64 44 56
Kvinnor
Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
90
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Vattenfalls utveckling i förhållande till EU:s 2020-mål
I samband med att Vattenfalls uppdrag för | Vattenfall har definierat sitt syfte som |
tydligades 2010 uttalade Näringsutskottet1 | ”Power Climate Smarter Living” med |
vikten av att regeringen fortlöpande infor | målet att erbjuda alla kunder klimatsmart |
merar riksdagen om Vattenfalls utveckling | energi och att möjliggöra ett liv fritt från |
och verksamhet med EU:s 2020mål som | fossila bränslen inom en generation. |
referenspunkt. Återrapportering sker |
|
därför årligen i verksamhetsberättelsen. | 1) Betänkande 2009/10:NU23. |
CO2-utsläpp
Förnybara
energikällor
Energi- effektivisering
Mål |
| Strategi | Utveckling 2019 |
Genomföra |
| Vattenfall har tagit fram en | Koldioxidutsläppen 2019 |
| |||
handlingsplanen för |
| handlingsplan för minskade | på 19,3 Mton (22,0) var |
minskade koldioxi- |
| koldioxidutsläpp med målen att: | lägre jämfört med 2018. |
dutsläpp för att bli |
| bli fossilfria inom en generation, | Minskningen förklaras |
fossilfria inom en |
| i dialog med sina leverantörer | främst av en lägre koleldad |
generation och |
| arbeta för minskade utsläpp, | produktion. Utsläppen 2019 |
klimatneutrala |
| göra det möjligt för kunder | är inklusive värmeverksam- |
i Norden redan |
| att nå sina klimatmål, samt | heten i Hamburg som har |
2030. Strategiskt |
| genom elektrifiering utveckla | avyttrats och där utsläpp |
mål att nå 21 |
| fossilfria lösningar för energi- | uppgick till 1,1 Mton under |
miljoner ton i |
| intensiv industri och transporter. | perioden januari–september. |
absoluta utsläpp |
|
|
|
till 2020. |
|
|
|
Vattenfalls mål är |
| Vattenfall ska vara ledande inom | Totalt 474 MW förnybar |
att bli en ledande |
| utveckling, konstruktion och | kapacitet installerades under |
utvecklare och |
| drift av land- och havsbaserad | 2019. Två vindkraftsparker |
operatör av vind- |
| vindkraft. Detta uppnås genom | har tagits i drift, Horns Rev |
kraft i nordvästra |
| att: fortsätta stärka pipelinen | 3 (407 MW) i Danmark och |
Europa, med målet |
| för projekt,bli ledande inom LEC | Slufterdam (29 MW) i Neder- |
att nå minst 2 300 |
| (Levelised Energy Costs – det | länderna samt 21 MW sol- |
MW ny förnybar |
| vill säga genomsnittliga produk- | kraft. Ytterligare 1,4 GW är |
kapacitet |
| tionskostnader), vara innovativa | under konstruktion och över |
ackumulerat |
| inom drift och underhåll samt | 5 GW finns i pipelinen för |
2016–2020. |
| digitalisera värdekedjan, kom- | utveckling. |
|
| binera sol-, vind- och batteri- |
|
|
| teknik för förnybara hybridkraft- |
|
|
| verk och i större utsträckning |
|
|
| frikoppla leveransen av el från |
|
|
| själva produktionen. |
|
1 000 GWh intern |
| Vattenfall jobbar kontinuerligt | Under 2019 uppnådde |
besparing 2020 |
| med att öka energieffektivi- | bolaget 200 GWh i effek- |
jämfört med 2015. |
| seringen genom att: | tiviseringsförbättringar. |
|
| • Expandera fjärrvärme. | Detta skedde huvudsakligen |
|
| • Göra energikartläggningar. | genom uppgradering av |
|
| • Byta/uppgradera till mer | vattenkraftverk och distri- |
|
| energieffektiva komponenter. | butionsnät och genom att |
|
| • Hjälpa kunder med energi- | byta ut lokala värmepannor |
|
| effektivisering. | mot fjärrvärme. |
|
|
|
|
Koldioxidutsläpp
22,6 | 22,0 | 19,3 | 21,0 |
2017 2018 2019 2020
CO2, Mton 2020 mål
Ny, förnybar kapacitet
2 300
652 | 752 | 1 226 |
2017 2018 2019 2020
Ny kapacitet (MW) 2020 mål
Förbättrad energieffektivitet
894 | 1 000 |
694
511
2017 2018 2019 2020
Effektivisering (GWh) 2020 mål
Källa: Vattenfalls årsredovisning 2019, Vattenfall
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 83
91
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö
V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att genom effektiva kommunikationskanaler marknads föra Sverige som turistland hos utländska målgrupper och bidra till att öka Sveriges attrak tionskraft som besöksmål och på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkastning bedriva PR och marknadsföringsåtgärder avseende enskilda destinationer i
Sverige och Sverige som turistland. Visit Sweden ägdes under 2019 till lika delar av svenska
staten och besöksnäringen genom Svensk Turism AB. Den 1 januari 2020 förvärvade staten genom Näringsdepartementet Svensk Turism AB:s aktier i V.S. VisitSweden AB och bolaget blev därmed helstatligt. Genom sin verksamhet bidrar V.S. VisitSweden AB till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Besöksnäringen erbju der bland annat en viktig och växande arbetsmarknad i Sverige och bolagets verksamhet förväntas bidra till den positiva utvecklingen.
Ordf: Karin Johansson | Vd: Ewa Lagerqvist |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Karin Johansson Led: Susanne Andersson, Jenny Lahrin, Jonas Siljhammar, Rickard Törnblom och Jari Virtanen. Lotta Jarleryd valdes vid en extra bolagsstämma i januari 2020 och lämnade styrelsen vid årsstämman 2020
Arb rep: Sandra Grill Rev: Victor Brusewitz (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
150 (150) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 71 (71) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2019
•Beslut om anpassning av marknads- prioriteringar: Under andra kvartalet fattades beslut att likvidera dotter- bolagen i Spanien och Finland. Bolaget har ingen verksamhet i länderna sedan 2017. Under fjärde kvartalet fattades beslut att inleda avveckling och likvidation av dotter- bolagen i Norge och Danmark under 2020.
•Förtydligat uppdrag till bolaget beslut- ades av riksdagen. Undertecknande av aktieöverlåtelseavtal beträffande Svensk Turism AB:s femtio procent av aktierna i bolaget att överlåtas till svenska staten per 1 januari 2020.
•Visit Sweden tillfördes ett extra stat- ligt anslag om 10 mnkr i syfte att
fi nansiera den omställning som krävs för att bolaget ska kunna leverera den samhällsnytta som bolagets verksamhet innebär.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av bolagsstämman.
Mål för hållbart företagande
•Ökad attraktionskraft för Sverige: År
2021 ska 66 procent av målgruppen ”Den globala resenären” vara intresserad av att resa till Sverige. Utfall: 61 procent (enligt
Visit Swedens Brand Trackinganalys på
7 marknader).
•Långsiktigt konkurrenskraftig besöks näring: År 2021 ska 50 procent av före tagen inom besöksnäringen anse att Visit
Swedens tjänster haft en positiv effekt på deras tillgänglighet och digitala synlighet. Utfall: Nollmätning har startats och utfall presenteras 2020.
•Ett välmående och hållbart bolag:
Visit Swedens medarbetare värderar sin arbetssituation till index 7,5 av 10. Utfall: Index 5,7 av 10.
•Ekonomi i balans: Visst överskott.
Utfall: 3,6 miljoner kronor.
Samhällsuppdrag
Visit Sweden har ett särskilt beslutat
samhällsuppdrag och verksamhet inom
ramen för samhällsuppdraget finansieras
med anslag. Uppföljning av samhällsupp draget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 215 | 224 | |
Rörelseresultat | -3 | 0 | |
Resultat före skatt | -3 | 0 | |
Nettovinst | -4 | 0 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 58 | 55 | |
Anläggningstillgångar | 3 | 2 | |
Eget kapital | 14 | 18 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | -16 | -9 | |
Operativt kapital | -2 | 9 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| -1,6 | 0,2 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -22,5 | 0,4 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -103,4 | 222,5 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | -1,1 | -0,5 | |
Soliditet, % | 24,5 | 31,9 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 2 | 0 | |
Anslag, mnkr | 126 | 115 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 37 | 33 | |
Sjukfrånvaro, % | 2,0 | - | |
Antal anställda i medeltal | 71 | 70 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Prioriterade globala mål
ANSTÄNDIGA |
| HÅLLBARA STÄDER |
| HÅLLBAR |
ARBETSVILLKOR |
| OCH SAMHÄLLEN |
| KONSUMTION OCH |
OCH EKONOMISK |
|
|
| PRODUKTION |
TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
28 | 33 | 50 | 50 |
|
|
72 | 67 |
| Kvinnor | ||
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Män |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
Anställda | Ledning | Styrelse1 | |||
1) Valda för 2020/2021
84 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
92
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter
Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget och har som syfte att främja svensknorsk förståelse. Verksamheten drivs som ett center för svensknorskt samarbete och som kurs och konferenshotell. Voksenåsen AS är ett norskt aktiebolag, helägt av den svenska staten genom Kultur departementet. Överskottet från den kommersiella verksamheten ska användas
till aktiviteter som främjar bolagets syfte.
Ordf: Maria Larsson | Vd: Maria af Klinteberg |
| Herrestahl |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2020/2021 Ordf: Maria Larsson Led: Espen Daae,
Jan Gulliksen, Helene Larsson Pousette, Niels Righolt och Mia Kjäll Spendrup. Nyval av Knut Storberget vid stämman 2020, Ellen Marie
Viktiga händelser 2019
•Voksenåsens center för svensk-norsk förståelse har styrkt sin position som relevant partner inom flera områden och under året producerat arrange- mang och kurser med högt deltag- ande.
•Omfattande programverksamhet bl.a. utbildningar kopplade till nordisk språkförståelse, musikakademier för unga musiker, samarbete med Forum för levande historia om hågkomst- resor till Norge, samt mötesplats för unga och studenter kring samtal om demokrati och deltagande.
•Under året har Voksenåsen fått en förnyad konstkollektion i samarbete med Statens konstråd.
•Inlett en omställningsprocess för att bättre möta marknadens utmaningar.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.
Mål för hållbart företagande
•Voksenåsen ska fortsatt vara en ledande nordisk kurs och konferensanläggning, även sett i ett internationellt perspektiv. En strategi har tagits fram för de när maste åren för att bland annat än mer förbättra synergierna mellan den ideella och kommersiella verksamheten. En omställningsprocess har inletts för att bättre möta marknadens utmaningar.
•Voksenåsens unika karaktär gör institu tionen särskilt lämpad att vara en arena för samtal med internationell prägel som innehåller teman relevanta för båda länderna.
Samhällsuppdrag
Nationalgåvan Voksenåsen har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att:
•genom olika former av verksamhet stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.
•vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur och samhällsliv i Sverige och Norge. Voksen åsen ska därför ha en hög andel arrange mang i samverkan med myndigheter och organisationer i Norge samt Sverige samt ett varierat programutbud.
•erbjuda konkurrenskraftig boendemiljö och hävda sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Osloområdet samt uppnå god lönsamhet med bibe hållen respekt för Voksenåsens grund läggande syfte.
Uppföljning av samhällsuppdrag: Programverksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna med stor samverkan med olika organisationer och institutioner i både Norge och Sverige. Under 2019 har arbetet fortsatt med att leva upp till visionen om att vara en arena för de viktigaste nordiska samtalen. Andra viktiga områden som prioriteras är: histo ria, sanning och politik, Voksenåsens scen samt kursverksamhet inom språk och musik.
Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.
Saethre-McGuirk avgick
Rev: Trine Angell-Hansen (RSM Norge AS) Arvode till styrelsens ordförande uppgår
till 59 (59) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 22 (22) tkr.
|
| 2019 | 2018 |
Resultaträkning, mnkr |
|
| |
Nettoomsättning | 43 | 41 | |
Rörelseresultat | -2 | 0 | |
Resultat före skatt | -2 | 0 | |
Nettovinst | -2 | 0 | |
- varav hänförbart till minoritet | 0 | 0 | |
Balansräkning, mnkr |
|
| |
|
|
|
|
Balansomslutning | 13 | 14 | |
Anläggningstillgångar | 8 | 9 | |
Eget kapital | 3 | 5 | |
- varav minoritet | 0 | 0 | |
Nettoskuld | 2 | 2 | |
Operativt kapital | 5 | 7 | |
Nyckeltal |
|
| |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
| -3,9 | 0,0 |
Avkastning - eget kapital, % |
| -42,6 | 0,0 |
Avkastning - operativt kapital, % |
| -25,8 | 0,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,6 | 0,4 | |
Soliditet, % | 26,4 | 34,5 | |
Bruttoinvesteringar, mnkr | 1 | 1 | |
Anslag, mnkr | 12 | 12 | |
Utdelning, mnkr | 0 | 0 | |
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e | 73 | 13 | |
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e | 0 | 0 | |
Sjukfrånvaro, % | 10,3 | 9,3 | |
Antal anställda i medeltal | 40 | 45 | |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer | Ja |
| |
Bestyrkt GRI-rapport | Ja |
| |
Redovisar enligt IFRS | Nej |
| |
Prioriterade globala mål
GOD UTBILDNING |
| JÄMSTÄLLDHET |
| HÅLLBAR ENERGI |
| ANSTÄNDIGA |
FÖR ALLA |
|
|
| FÖR ALLA |
| ARBETSVILLKOR |
|
|
|
|
|
| OCH EKONOMISK |
|
|
|
|
|
| TILLVÄXT |
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, %
50 50 67 33 43 57
Kvinnor Män
Anställda Ledning Styrelse1
1) Valda för 2020/2021
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 85
93
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolagsöversikter Övriga bolag och verksamheter
Övriga bolag och verksamheter
Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norrlandsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy.
EUROFIMA
EUROFIMA European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock erbjuder finansiering av järn vägsfordon till sina aktieägare. Aktie ägare är huvudsakligen europeiska järnvägsföretag. Bolaget bildades 1956 utifrån ett internationellt fördrag mel lan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess med en gradvis liberali sering av järnvägsmarknaden för persontåg står bolaget inför ett antal utmaningar. Genom att ändra strate gin och bolagets statuter kan bolagets relevans i framtiden öka. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).
Viktiga händelser 2019
•EUROFIMA ändrade under året sin funktionella valuta från CHF till euro. Man gav också ut sin andra gröna obligation om 500 miljoner euro.
•Under 2019 uppgick utlåningen till 1 336 miljoner euro och lånestocken ökade med 1,5 procent till 10,2 mil jarder euro. De huvudsakliga lån tagarna var Renfe, Schweizerische
Bundesbahnen (SBB) och Ferrovie Dello Stato Italiane (FS).
EUROFIMA beslutade om utbetal ning av utdelning för 2019. Sveriges andel uppgick till CHF 208 000.
Industrifonden
Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Industrifondens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på affärsmässig grund finansiera små och medelstora företag. Stiftelsens kapital bas ska hållas realt intakt. Allt över skott används för nya investeringar. Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svensk anknytning. Stif telsen är en aktiv minoritetsinvester are, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Investerings horisonten är som regel 5–10 år. Bland några av Industrifondens framgångs rika investeringar återfinns Arcam, Oatly och CellaVision.
Industrifonden har 21 medarbetare, varav 9 kvinnor och 12 män. Kapital basen var 30 juni 2019 drygt 4 miljar der kronor, varav cirka hälften är investerat i ett 70tal bolag. Under verksamhetsåret 2018/19 investera des 317 miljoner kronor, vilket avsåg 71 miljoner kronor i sju nya bolag och 246 miljoner kronor följdinvesteringar i befintliga portföljbolag.
Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden den 1 november 2019–31 oktober 2020 har regeringen förordnat följande leda möter och revisorer: Ordf: Birgitta Stymne Göransson Led: Åsa Hedin, Lars Gatenbeck, Daniel Kristiansson, Charlotta Nilsson, Christer Nilsson, Bo Normark. Rev: Jonas Ståhlberg, Daniel Wassberg (Deloitte). Arvode till styrelsen ordförande uppgår till 200 (125) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 100 (65) tkr. Arvode ut går inte till ledamot som är anställd
i Regeringskansliet.
Norrlandsfonden
Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961. Stiftelsekapitalet är tillskjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja främst små och medelstora företags utveckling i Gävle borgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftel sens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt. Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild uppmärksam het ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Dessutom är Norrlandsfonden delägare i ett antal bolag med riskkapital och inkuba torverksamhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd Holding och Arctic Business Incubator.
Under 2019 uppgick kapitalbasen i stiftelsen till drygt 1,3 miljarder kronor. Norrlandsfonden hade ett totalengagemang om 965 miljoner kronor till totalt 472 kunder, varav 85 nya kunder (tillkom under 2019). Norrlandsfonden hade 14 medarbetare under 2019, varav nio kvinnor och fem män.
Norrlandsfondens styrelse och reviso rer utses av regeringen. För perioden den 1 juli 2019–30 juni 2020 har rege ringen förordnat följande ledamöter och revisorer: Ordf: Gunnar Olofsson Led: Leif Boström, Ulf Ejelöv, Marita Fransson, Kajsa Hedberg, Eva Lind berg, Ingemar Nilsson, Elise Ryder Wikén, Linda Sundberg. Rev: Johanna Sällvin, Gunnar Karlsson (KPMG). Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 50 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
86 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
94
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Avvecklade bolag och bolag under avveckling Bolagsöversikter
Avvecklade bolag och bolag under avveckling
Aktiebolaget Bostadsgaranti
Aktiebolaget Bostadsgaranti arbetade med konsumentskydd vid bostadsbyg gande. Bostadsgaranti ägdes till lika delar av staten och Sveriges Byggindu strier. Som ett steg i ägarnas avveck ling av bolaget slutförde Bostads garanti i november 2014 försäljningen av aktierna i dotterbolaget Försäkrings aktiebolaget Bostadsgaranti (FABO). I december 2012 gav riksdagen rege ringen befogenhet att avyttra statens aktier i Bostadsgaranti och under
Swedesurvey Aktiebolag
2014 bemyndigades regeringen att som alternativ avveckla bolaget. Försäljningen av aktierna i det hel ägda dotterbolaget FABO under 2014 utgjorde en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet. Köparen, Columbia Insurance Company, är ett helägt dotterbolag till det amerikanska försäkrings och investeringsbolaget Berkshire Hathaway.
Efter försäljningen bestod den kvar varande verksamheten i Bostadsga ranti av den pågående avvecklingen av insats och förskottssäkerheter.
Vid årsstämman i Bostadsgaranti den 22 februari 2018 beslutades att bolaget skulle likvideras. Likvidationen av bolaget avslutades den 19 mars 2019.
Swedesurvey Aktiebolag har sålt tjän ster inom fastighetsadministration och geografisk informationsförsörj ning på den internationella markna den i nära samverkan med den statliga myndigheten Lantmäteriet. Syftet var att marknadsföra Lantmäteriets tjän ster utomlands. Swedesurvey riktade sig i första hand mot offentliga organisa tioner i utvecklingsländer och mer parten av projekten hade karaktären
att via rådgivning och utbildning stödja dem i deras kapacitetsutveck ling. Tjänsterna finansierades dels direkt från kund, dels genom inter nationella institutioner och bistånds organisationer. Bolaget förlorade huvuddelen av omsättningen sedan de Sidafinansierade uppdragen togs över av Lantmäteriet. Sammanfattningsvis krympte bolagets verksamhet till en sådan omfattning att argument
saknades för att bedriva verksamheten i bolagsform. Riksdagen beslutade där för i juni 2017 att bemyndiga regeringen att avveckla Swedesurvey genom likvi dation. Vid en extra bolagsstämma den 19 mars 2019 beslutades att Swede survey ska likvideras. Likvidationen av bolaget är pågående.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 87
95
Skr. 2019/20:140
Bilaga
88 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
96
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt
Statligt ägande i modern tid����������������������90
Redovisningsprinciper��������������������������������94
Bolagens rapportdatum�����������������������������95
Bolagens rapportdatum�����������������������������95
Statens ägarpolicy����������������������������������������98
Propositionsförteckning ����������������������������96
–Principer för bolagsstyrning
Statens ägarpolicy����������������������������������������98 i bolag med statligt ägande�����������������������������103
–Principer för bolagsstyrning
–Principer för ersättning och andra
i bolag med statligt ägande �����������������������103 anställningsvillkor för ledande
befattningshavare i bolag med –Principer för ersättning och andra
statligt ägande����������������������������������������������108 anställningsvillkor för ledande
–befattningshavarePrinciper för extern rapporteringbolag med
statligtbolag medägandestatligt������������������������������������������ägande�108111
Adresser–Principer�������������������������������������������������������för extern rapportering 114 i bolag med statligt ägande ����������������������� 111 Definitioner och förkortningar ��������������� 116 Adresser �������������������������������������������������������114
Definitioner och förkortningar ��������������� 116
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 89
97
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Statligt ägande i modern tid
Statligt ägande i modern tid
Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet� Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tiden� Sammanställningen nedan sammanfattar de viktigare händelserna i bolags portföljen�
1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.
1970 Statsföretag bildas för att sam ordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemi- branscherna med flera. Apoteksbolaget bildas.
1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.
1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar SalénInvests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Uddevalla- varvet och Öresundsvarvet. En om- fattande omstrukturering påbörjas.
1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruk tion av Sveriges tre största handels- stålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.
1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.
1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20 procent av landets industriinvesteringar.
1981 Staten överlåter sin hälften- andel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriks- verken (FFV).
1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fort- sätter.
1984 Nokia köper 70 procent av satel lit- och TV-tillverkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.
1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.
1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum och Oljekonsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar OK Petroleum, OKP, med statliga finska Neste som delägare. Första delprivati- seringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredje- del av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.
1987 Procordia börsnoteras i sam band med en nyemission. Staten över tar Grängesbergs Gruvor från SSAB.
1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.
1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stock- holms Fondbörs A-lista.
1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebolaget Fortia bildas.
1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till för- svarskoncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildas till aktiebolag, samt köper Bofors.
1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraft- nätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt kon- kurrensutsatt. SAS förvärvar 50 pro cent av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikesflyg. Gota Bank
går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av finanskrisen.
1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastig- hetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Pro cordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvarskoncernen Celsius men behåller röstmajoriteten och aktien
90 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
98
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Statligt ägande i modern tid Övrigt
ABanan Projekt AB (sedermera Arlanda banan Infrastructure AB) bildades av staten år 1994 och fick till uppgift att svara för samordningen av olika statliga intressen och genomföra upphandlingen av Arlandabanan
noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.
1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som samfinansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktie- bolag. Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.
1995 V&S Vin & Sprits monopol på tillverkning av spritdrycker och på import av sprit, vin och starköl upp- hör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.
1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till AmuGruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.
1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offentliggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNord banken.
1998 Enheten för statligt ägande bil das på Näringsdepartementet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.
1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogs- tillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anlägg- ningsprovning i samband med att be- siktningsmonopolet avskaffades) och Värdepapperscentralen (VPC).
2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvars- koncernen Saab. Telia börsintroduc eras. Vattenfall blir ett av Nordeuro pas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med UniDanmark och norska Kredit kassen och blir en nordisk bank. Stat ens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för person- trafiken. De andra bolagen är Euro Maint, Green Cargo, Jernhusen, TraffiCare och Unigrid.
2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbo lag, får ett gemensamt nybildat moder bolag, SAS AB, i vilket tidigare aktie- ägare får nyemitterade aktier. Staten äger därefter 21,4 procent av SAS AB.
2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Staten äger därefter 46 procent av TeliaSonera.
2003 Statens aktier i Svenska Skogs- plantor överlåts till det likaså helstat ligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.
2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpoli tik. Innovationsbron bildas med upp- gift att investera i tillväxtbolag. Riks dagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmän heten.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 91
99
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Statligt ägande i modern tid
Försäljningen av 465 apotek slutfördes 2010 som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden�
2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för han teringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.
2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera (nuvarande Telia Com pany) och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 pro cent i bolaget. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.
2008 Staten säljer sitt innehav i OMX till Borse Dubai (varefter Nasdaq tar över ägandet), i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. Försäljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljarder kro nor. SEK och Almi tillförs nytt kapi tal, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fourier transform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklingsverksam het inom fordonsklustret. Staten tar,
genom Riksgäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen. Överta gandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den finansi ella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.
2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten del tar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteks monopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket. Statens aktie i Kasernen Fastighetsaktiebolag förs över till Vasallen AB.
2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dessutom över förs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket
Produktions verksamhet. Det nybil dade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio natio nellt strategiska flygplatser från Luft fartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallations- källan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansieringsverksamhet och främja innovation och företag- ande i norra Sveriges inland.
2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas över från Näringsdepartementet till Finansde partementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogs- mark som ska användas som ersätt- ningsmark för skyddsvärd skog. Metria
92 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
100
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Statligt ägande i modern tid Övrigt
som säljer analyser, tjänster och pro dukter baserade på geografisk infor mation bildas ur Lantmäteriet. Arbets- livsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivs- tjänster) säljs för 145 miljoner kronor.
2012 SAS brottas med stora lön- samhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsam mans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprov- ningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försälj- ning medan majoritetsägaren, staten, behåller resterande del av Bilprov- ningen och blir 100-procentig ägare.
2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för finansier ing i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Automobile Parts (senare Orio), reservdelstillver karen vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverkaren Saab, flyttas till Finansdepartemen tet. Staten avvecklar hela sitt åter stående ägande i Nordea Bank (13,4 procent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Con sulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.
2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsam het och stärkt den finansiella ställnin gen via en emission av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Ser vice avbolagiseras då ansvar och verk samhet överförs till den nya e-Hälso- myndigheten som bildas den 1 januari 2014. Ersättningsmark i Sverige och Svenska Miljöstyrningsrådet försätts i likvidation. I maj 2014 beslutades vid extra bolagsstämma i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget För- säkringbolaget Bostadsgaranti. Försälj- ningen utgör en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet.
Regeringen fick riksdagens bemyn- digande att avyttra tillgångar och skulder i ESS till ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur och att likvidera bolaget.
2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finans- departementet till Näringsdeparte mentet och ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser. Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.
2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsförfarande tillsam mans med norska staten. Efter försälj- ningen äger staten cirka 17,2 procent av antalet stamaktier. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 miljoner kronor. Efter beslut av riks dagen bildas det nya riskkapitalbolaget Saminvest i enlighet med regeringens förslag på en ny riskkapitalstruktur som ska investera i investeringsteam, så kallade venture capital-fonder, till sammans med privat kapital. Likvida tionen av Miljöstyrningsrådet avslutas.
2017 Den 1 januari tillförs aktierna i de två statliga riskkapitalbolagen Fou riertransform och Inlandsinnovation till Saminvest. SAS genomförde en nyemission av stamaktier, svenska staten tecknade inte aktier i denna nyemission varför statens ägarandel sjönk från 17,2 procent till 14,8 pro- cent. Den danska och den svenska regeringen slöt avtal om att stödja genomförandet av den nya produk tionsmodellen för PostNords danska verksamhet (Post Danmark). LKAB och Vattenfall bildade tillsammans med SSAB ett joint venture för att utveckla initiativet HYBRIT med målsättningen att ta fram en till verkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. Rege- ringen beslutade att sälja Apoteks- gruppen i Sverige Holding AB till Euroapotheca UAB. Likvidationen av European Spallation Source ESS AB avslutas.
2018 Beslutas att Bostadsgaranti ska träda i frivillig likvidation. Svenska Spel anpassar organisationen inför ny spelreglering och Telia Companys utträde ur Eurasien slutförs. Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) avyttras av Trafikverket.
2019 Staten förvärvar Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. VisitSweden AB och blir ensam ägare av bolaget.
Telia Company förvärvade samtliga aktier i Bonnier Broadcasting inklu- sive varumärkena TV4, C More och finska MTV. Beslutas att Swedesurvey ska träda i frivillig likvidation.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 93
101
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktiebolag där statens aktieinne hav förvaltas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skepps- hypotekskassan. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 pro cent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redo visningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebolag, det vill säga där staten har en kapitalandel understigande
50 procent har, i det fall staten äger
20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.
Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrap porterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en kon cern och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt gällande redovisningslagstiftning. Samman ställningen syftar därför till att, i finansiella termer, på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande redovisningslagstift ning lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.
Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträk- ning, balansräkning och kassaflödes- analys har dock komprimerats.
Irapporteringen för den konsolide- rade redovisningen har vissa juster ingar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolags beskrivningarna som presenterar res pektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoli- derade redovisningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat (se avsnittet Definitioner).
För den konsoliderade redovisningen gäller följande.
•De bolag som ingår i samman ställningen är av olika karaktär, stor lek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upprättandet av sina finansiella rapporter. Rapporteringen till Regeringskansliet är en kompri merad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovis- ningsprinciper, där bolagen redovi sat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de finansiella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporter ingsformat för att konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredo visning (K3).
•Av regeringens riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande framgår att bolagens finan- siella rapporter ska upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på bolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm. Bolag med statligt ägande ska som huvudregel upprätta sin redovisning enligt IFRS.
•Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intresse bolaget motsvarande statens ägar- andel har tagits in i den konsolid erade resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. På motsvarande
sätt har ägarens andel i intressebo lagets eget kapital tagits in i den konsoliderade balansräkningen.
•För dotterbolag i vilka det finns en minoritet har resultaträkningen och balansräkningen justerats. Justering arna innebär att minoritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotterbolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalans- räkningen.
•Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsoliderings- metoder för koncerninterna mellan- havanden. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern. Av den anledningen tillhandahåller de rapporterande bolagen heller inte de underlag som möjliggör sådana elimineringar.
•Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.
För information om redovisnings- principer i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.
94 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
102
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Bolagens rapportdatum Övrigt
Bolagens rapportdatum
|
| Delårsrapport | Delårsrapport | Delårsrapport | Bokslut |
Bolag | Årsstämma | jan–mars | jan–juni | jan–sep | jan–dec |
Akademiska Hus | 200428 | 200428 | 200710 | 201022 |
|
Almi Företagspartner | 200427 | 200427 | 200814 | 201029 | 210215 |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) | 200428 |
| 200815 |
| 210215 |
Apoteket | 200422 | 200423 | 200717 | 201026 |
|
Arlandabanan Infrastructure | 200424 |
| 200815 |
|
|
Bilprovningen | 200423 | 200423 | 200813 | 201020 | 210211 |
Dramaten | 200422 |
|
|
|
|
Green Cargo | 200427 | 200430 | 200814 | 201030 | 210213 |
Göta kanalbolag | 200417 |
|
|
|
|
Infranord | 200428 | 200428 | 200811 | 201021 | 210215 |
Jernhusen | 200427 | 200427 | 200710 | 201022 | 210128 |
Lernia | 200424 | 200424 | 200715 | 201022 |
|
LKAB | 200423 | 200423 | 200813 | 201028 | 210212 |
Metria | 200429 | 200430 | 200815 | 201031 | 210215 |
Miljömärkning Sverige | 200422 |
|
|
|
|
Operan | 200429 |
| 200815 |
|
|
Orio | 200423 | 200424 | 200814 | 201027 | 210215 |
PostNord | 200422 | 200422 | 200716 | 201023 | 210202 |
RISE Research Institutes of Sweden | 200428 | 200429 | 200815 | 201030 | 210215 |
Samhall | 200423 | 200424 | 200821 | 201029 | 210208 |
Saminvest | 200428 | 200428 | 200715 | 201023 |
|
SAS | 200312 | 200226 | 200528 | 200825 | 201203 |
SBAB | 200428 | 200429 | 200717 | 201023 | 210211 |
SEK | 200326 | 200429 | 200716 | 201022 | 210202 |
SJ | 200429 | 200429 | 200716 | 201021 |
|
SOS Alarm | 200429 | 200430 | 200814 | 201030 | 210215 |
Specialfastigheter | 200421 | 200421 | 200710 | 201021 |
|
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) | 200429 | 200429 | 200814 | 201030 | 210215 |
Statens Bostadsomvandling | 200427 | 200430 | 200815 | 201031 | 210215 |
Sveaskog | 200424 | 200424 | 200714 | 201026 |
|
Svedab | 200424 | 200430 | 200814 | 201030 | 210214 |
Swedavia | 200429 | 200429 | 200717 | 201030 | 210210 |
Swedfund International | 200422 | 200430 | 200815 | 201031 | 210215 |
Svenska Skeppshypotek |
|
|
|
|
|
Svenska Spel | 200428 | 200428 | 200620 | 201023 | 210212 |
Svevia | 200428 | 200428 | 200715 | 201029 | 210204 |
Sweden House | 200519 |
|
|
|
|
Systembolaget | 200423 | 200424 | 200715 | 201023 | 210215 |
Telia Company | 200402 | 200422 | 200717 | 201021 | 210129 |
Teracom Group | 200423 | 200423 | 200814 | 201026 | 210212 |
Vasallen | 200429 | 200429 | 200820 | 201030 | 210215 |
Vattenfall | 200428 | 200429 | 200721 | 201027 | 210204 |
Visit Sweden | 200423 | 200428 | 200831 | 201030 |
|
Voksenåsen | 200617 | 200415 | 200815 | 201015 | 210228 |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 95
103
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Propositionsförteckning
Propositionsförteckning
Bolag / Proposition
Akademiska Hus
(prop� 1991/92:44, bet� 1991/92:FiU8, rskr� 1991/92:107) (prop� 1992/93:37, bet� 1992/93:FiU8, rskr� 1992/93:123) (prop� 1997/98:137, bet� 1997/98:FiU25, rskr� 1997/98:252)
(prop� 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr� 2010/11:139, 140) (prop� 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet� 2013/14:NU1, rskr� 2013/14:103)
Almi Företagspartner
(prop� 1993/94:40, bet� 1993/94:NU11, rskr� 1993/94:80) (prop� 2008/09:73, bet� 2008/09:FiU17, rskr� 2008/09:47) (prop� 2009/10:148, bet� 2009/10:NU25, rskr� 2009/10:361) (prop� 2011/12:99, bet� 2011/12:FiU21, rskr� 2011/12:282) (prop� 2012/13:1, bet� 2012/13:NU1, rskr� 2012/13:104)
APL, Apoteket, Apoteksgruppen
(prop� 1970:74, bet� 1970:2LU, rskr� 1970:234)
(prop� 1984/85:170, bet� 1984/85:SoU29, rskr� 1984/85:357) (prop� 1995/96:141, bet� 1995/96:NU26, rskr� 1995/96:302) (prop� 1996/97:27, bet� 1996/97:SoU5, rskr� 1996/97:58)
(prop� 2001/02:63, bet� 2001/02:SoU10, rskr� 2001/02:194) (prop� 2004/05:70, bet� 2004/05:SoU13, rskr� 2004/05:217) (prop� 2005/06:70, bet� 2005/06:SoU15, rskr� 2005/06:198) (prop� 2006/07:78, bet� 2006/07:SoU12, 2006/07:153)
(prop� 2007/08:87, bet� 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop� 2007/08:142, bet� 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop� 2008/09:145, bet� 2008/09: SoU21, rskr�2008/09:226) (prop� 2008/09:190, bet� 2008/09: SoU25, rskr�2008/09:288) (prop� 2009/10:96, bet� 2009/10: SoU10, rskr�2009/10:222) (prop� 2009/10:138, bet� 2009/10: SoU23, rskr� 2009/10:288) (prop� 2012/13:128, bet� 2012/13:SoU26, rskr� 2012/13:279) (prop� 2016/17:181, bet� 2016/17:NU24, rskr� 2016/17:333) (prop� 2017/18:157, bet� 2017/18: SoU24, rskr� 2017/18:353)
Arlandabanan Infrastructure
(prop� 1993/94:39, bet� 1993/94:TU6, rskr� 1993/94:74) (prop� 1993/94:213, bet� 1993/94:TU36, rskr� 1993/94:436) (prop� 2005/06:1, bet� 2005/06:TU1, rskr� 2005/06:81) (prop� 2006/07:1, bet� 2006/07:TU1, rskr� 2006/07:35) (prop� 2010/11:1, bet� 2010/11:TU1, rskr� 2010/11:138)
Bilprovningen
(prop� 1963:91, SU 1963:83, bet� 3LU 1963:22, rskr� 1963:198) (prop� 1991/92:69, bet� 1991/92:NU10, rskr� 1991/92:92) (prop� 1993/94:167, bet� 1993/94:TU35, rskr� 1993/94:433) (prop� 1994/95:69, bet� 1994/95:TU8, rskr� 1994/95:137)
(prop� 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet� 1996/97:TU1, rskr� 1996/97:115) (prop� 2009/10:32, bet� 2009/10:TU8, rskr� 2009/10:161)
(prop� 2009/10:54, bet� 2009/10:NU10, rskr� 2009/10:162)
Dramaten
(prop� 1992/93:100, bet� 1992/93:KrU20, rskr� 1992/93:315) (prop� 1996/97:3, bet� 1996/97:KrU1, rskr� 1996/97:129) (prop� 2009/10:3, bet� 2009/10:KrU5, rskr� 2009/10:145)
EUROFIMA (prop� 1955:211)
(prop� 1992/93:176, bet� 1992/93:TU36, rskr� 1992/93:348)
Green Cargo
(prop� 1999/2000:78, bet� 1999/2000:TU11, rskr� 1999/00:238) (prop� 2003/04:127 bet� 2003/04:NU15, rskr� 2003/04:286)
Göta kanalbolag
(prop� 1977/78:119, bet� 1977/78:TU22, rskr� 1977/78:291) (prop� 1991/92:134, bet� 1991/92:NU33, rskr� 1991/92:351) (prop� 1992/93:51, bet� 1992/93:NU15, rskr� 1992/93:97)
(prop� 1993/94:100, bet� 1993/94:NU16, rskr� 1993/94:224) (prop� 2014/15:99, bet� 2014/15:FiU21, rskr� 2014/15:255) (prop� 2015/16:1, bet� 2015/16:NU1, rskr� 2015/16:89) (prop� 2016/17:181, bet� 2016/17:NU24, rskr� 2016/17:333)
Industrifonden
(prop� 1978/79:123, bet� 1978/79:NU59, rskr� 1978/79:415) (prop� 1992/93:82, bet� 1992/93:NU19, rskr� 1992/93:145) (prop� 1994/95:100, bet� 1994/95:NU18, rskr� 1994/95:300)
Infranord
(prop� 2009/10:10, bet� 2009/10:TU5, rskr� 2009/10:59)
Jernhusen
(prop� 1999/00:78, bet� 1999/2000:TU11, rskr� 1999/2000:238) (prop� 2008/09:35, bet� 2008/09:TU2, rskr� 2008/09:145) (prop� 2008/09:176, bet� 2008/09:TU18, rskr� 2008/09:293) (prop� 2011/12:76, bet� 2011/12:TU5, rskr� 2011/12:247)
(prop� 2015/16:1 utg�omr� 24, bet� 2015/16:NU1, rskr� 2015/16:90
Bolag / Proposition
Lernia
(prop� 1992/93:152, bet� 1992/93:AU6, rskr� 1992/93:175) (prop� 1993/94:126, bet� 1993/94:UbU10, rskr�1993/94:341) (prop� 1995/96:145, bet� 1995/96:Ubu8, rskr� 1995/96:224) (prop� 1996/97:55, bet� 1996/97:AU6, rskr� 1996/97:108) (Skr� 1996/97:95, bet� 1996/97:AU10, rskr� 1996/97:188) (prop� 2012/13:1, bet� 2012/13:NU1, rskr� 2012/13:103)
LKAB
(prop� 1883:18) (prop� 1882:14) (prop� 1907:107) (prop� 1927:241) (prop� 1934:270)
(prop� 1977/78:96, bet� 1977/78:NU50, rskr� 1977/78:225) (prop� 1978/79:87, bet� 1978/79:NU30, rskr� 1978/79:240) (prop� 1979/80:79, bet� 1979/80:NU72, rskr� 1979/80:380) (prop� 1981/82:32, bet� 1981/82:TU7, rskr� 1981/82:116)
(prop� 1981/82:56, bet� 1981/82:NU13, rskr� 1981/82:82) (prop� 1980/81:128, bet� 1980/81:NU48, rskr� 1980/81:301) (prop� 1982/83:120, bet� 1982/83:NU38, rskr� 1982/83:306) (prop� 1991/92:69, bet� 1991/92:NU10, rskr� 1991/92:92)
Metria
(prop� 2010/11:53, bet� 2010/11:CU10, rskr� 2010/11:188) (prop� 2016/17:181, bet� 2016/17:NU24, rskr� 2016/17:333)
Miljömärkning Sverige
(prop� 1997/98:1, bet� 1997/98:NU1, rskr� 1997/98:131) (prop� 2005/06:105, bet� 2005/06:LU33, rskr� 2005/06:377) (prop� 2011/12:99, bet� 2011/12:FiU21, rskr� 2011/12:282)
Operan
(prop� 1992/93:100, bet� 1992/93:KrU20, rskr� 1992/93:315) (prop� 1996/97:3, bet� 1996/97:KrU1, rskr� 1996/97:129) (prop� 2009/10:3, bet� 2009/10:KrU5, rskr� 2009/10:145)
Orio
(prop� 2012/13:99, bet� 2012/13:FiU21, rskr� 2012/13:287)
PostNord
(prop� 1992/93:132, bet� 1992/93:TU11, rskr� 1992/93:152) (prop� 1993/94:38, bet� 1993/94:TU9, rskr� 1993/94:119) (prop� 1995/96:218, bet� 1996/97:TU3, rskr� 1996/97:34) (prop� 1997/98:127, bet� 1997/98:TU13, rskr� 1997/98:304) (prop� 1998/99:95, bet� 1998/99:TU11, rskr� 1998/99:237) (prop� 2007/08:143, bet� 2007/08:NU13, rskr� 2007/08:253) (prop� 2009/10:216, bet� 2009/10:TU19, rskr� 2009/10:378) (bet� 2010/11:NU7, rskr� 2010/11:190)
(prop� 2017/18:39, bet� 2017/18:FiU28, rskr� 2017/18:114)
RISE Research Institutes of Sweden
(prop� 1996/97:150, bet� 1996/97:FiU20, rskr� 1996/97:284) (prop� 2001/02:2, bet� 2001/02:NU:5, rskr� 2001/02:64) (prop� 2004/05:80, bet� 2004/05:UbU15, rskr� 2004/05:289) (prop� 2006/07:1, bet� 2006/07:NU1, rskr� 2006/07:62) (prop� 2008/09:50, bet� 2008/09:UbU4, rskr� 2008/09:160) (prop� 2012/13:30, bet� 2012/13:UbU3, rskr� 2012/13:152) (prop� 2012/13:99, bet� 2012/13:FiU21, rskr� 2012/13:287) (prop� 2016/17:1, bet� 2016/17:NU1, rskr� 2016/17:103)
Samhall
(prop� 1977/78:30, bet� 1977/78:AU16, rskr� 1977/78:74)
(prop� 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet� 1978/79:AU17, rskr� 1978/79:118) (prop� 1978/79:139, bet� 1978/79:AU29, rskr� 1978/79:293)
(prop� 1982/83:149, bet� 1982/83:AU25, rskr� 1982/83:153) (prop� 1991/92:91, bet� 1991/92:AU16, rskr� 1991/92:249) (prop� 2000/01:1, bet� 2000/01:AU1, rskr� 2000/01:103)
(prop� 2011/12:1 utg�omr� 14, bet� 2011/12:AU2, rskr� 2011/12:88)
Saminvest
(prop� 2015/16:110, bet� 2015/16:NU23, rskr� 2915/16:295)
SAS
(prop� 1996/97:126, bet� 1996/97:TU9, rskr� 1996/97:232) (prop� 2000/01:124, bet� 2000/01:TU17, rskr� 2000/01:253) (prop� 2008/09:124, bet� 2008/09:FiU40, rskr� 2008/09:192) (prop� 2009/10:121, bet� 2009/10: FiU35, rskr� 2009/10:220) (prop� 2012/13:46, bet� 2012/13:NU10, rskr� 2012/13:102)
96 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
104
Bolag / Proposition
SBAB
(prop� 1993/94:76, bet� 1993/94:BoU06, rskr� 1993/94:115) (prop� 1993/94:228, bet� 1993/94:BoU20, rskr� 1993/94:374) (prop� 1994/95:219, bet� 1994/95:BoU20, rskr� 1994/95:417)
(prop� 2001/02:1 Bilaga 6, utg�omr�2, bet� 2001/02:FiU2, rskr� 2001/02:129) (prop� 2005:06:1, bet� 2005/06:FiU2, rskr� 2005/06:126–128)
(prop� 2006/07:57, bet� 2006/07:NU16, rskr� 2006/07:217) (prop� 2008/09:104, bet� 2008/09:FiU39, rskr� 2008/09:217) (mot� 2010/11:N1, bet� 2010/11:NU7, rskr� 2010/11:190)
SEK
(prop� 1962:125, bet� 1962:SU110, bet� 1962:BaU22, rskr�1962:272 & 275) (prop� 1981/82:181, bet� 1981/82:NU52, rskr� 1981/82:427)
(prop� 1995/96:141, bet� 1995/96:NU26, rskr� 1995/96:302) (prop� 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr� 2002/03:244) (prop� 2008/09:73, bet� 2008/09:FiU1, rskr� 2008/09:47) (prop� 2008/09:86, bet� 2008/09:NU12, rskr� 2008/09:125)
(prop� 2015/16:1, utg�omr� 24, bet� 2015/16:NU1, rskr� 2015/16:89)
SJ
(prop� 1999/2000:78, bet� 1999/2000:TU11, rskr� 1999/2000:238) (Skr� 2001/02:141, bet� 2001/02:TU14, rskr� 2001/02:281)
(prop� 2002/03:86, bet� 2002/03:NU13, rskr� 2002/03:343) (prop� 2005/06:160, bet� 2005/06:TU5, rskr� 2005/06:308) (prop� 2008/09:176, bet� 2008/09:TU18, rskr� 2008/09:293)
SOS Alarm
(prop� 1972:129, bet� 1972:TU20, rskr� 1972:329)
(prop�1990/91:87, bet� 1990/91:TU28, rskr� 1990/91:369) (prop�1992/93:132, bet� 1992/93:TU11, rskr� 1992/93:152) (prop�1992/93:200, bet� 1992/93:TU30, rskr� 1992/93:943) (prop�1993/94:150, bet� 1993/94:TU38, rskr� 1993/94:432)
Specialfastigheter
(prop� 1991/92:44, bet� 1991/92:FiU8, rskr� 1991/92:107) (prop� 1992/93:37, bet� 1992/93:FiU8, rskr� 1992/93:123) (prop� 1997/98:137, bet� 1997/98:FiU25, rskr� 1997/98:252)
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)
(prop� 1972:48, bet� 1972:NU37, rskr� 1972:216)
(prop� 1978/79:142, bet� 1978/79:NU36, rskr� 1978/79:292) (prop� 1985/86:127, bet� 1985/86:NU21, rskr� 1985/86:305)
Statens Bostadsomvandling
(prop� 1997/98:119, bet� 1997/98:BoU10, rskr� 1997/98:306) (prop� 1997/98:150, bet� 1997/98:FiU27, rskr� 1997/98:317) (prop� 2001/02:4, bet� 2001/02:NU4, rskr� 2001/02:118)
(prop� 2001/02:58, bet� 2001/02:BoU4, rskr� 2001/02:160) (prop� 2001/02:100, bet� 2001/02:FiU21, rskr� 2001/02:326) (bet� 2002/03:BOU10, rskr� 2002/03:216)
(prop� 2003/04:1, bet� 2003/04:FiU11, rskr� 2003/04:49) (prop� 2003/04:100, bet� 2003/04:FiU21, rskr� 2003/04:273)
Sveaskog
(prop� 1998/99:1 utg�omr� 24, bet� 1998/99:NU1, rskr� 1998/99:108) (prop� 1999/2000:1 utg�omr� 24,bet� 1999/2000:NU1, rskr�1999/2000:111) (prop� 2001/02:39, bet� 2001/02:NU7, rskr� 2001/02:108)
(prop� 2002/03:24, bet� 2002/03:NU4, rskr� 2002/03:107)
(prop� 2004/05:1 utg�omr� 24, bet� 2004/05:NU1, rskr� 2004/05:117) (prop� 2009/10:169, bet� 2009/10:NU22, rskr� 2009/10:384)
Svedab
(prop� 1990/91:158, bet� 1990/91:TU31, rskr� 1990/91:379) (prop� 1992/93:100 bil� 7, bet� 1994/95:TU2, rskr� 1994/95:50) (prop� 1996/97:161, bet� 1997/98:TU6, rskr� 1997/98:32)
(prop� 1999/2000:66, bet� 1999/2000:TU10, rskr� 1999/2000:237) (prop� 2001/02:20, bet� 2001/02:TU2, rskr� 2001/02:126)
(prop� 2006/07:1, bet� 2006/07:TU1, rskr� 2006/07:35) (prop� 2009/10:1, bet� 2009/10:TU1, rskr� 2009/10:117) (prop� 2010/11:1, bet� 2010/11:TU1, rskr� 2010/11:138)
Svenska skeppshypotekskassan
(prop� 1929:160) (prop� 1963:78)
(prop� 1965:99, bet� 1965:BaU38, rskr� 1965:289) (prop� 1971: 76, bet� NU 1971:18)
(prop� 1980/81:58, bet� 1980/81:NU21, rskr� 1980/81:110) (prop� 1987/88:25, bet� 1987/88: NU12, rskr� 1987/88:112) (prop� 1990/91:190, bet� 1991/92:NU32)
(prop� 1993/94:216, bet�1993/94:NU27) (prop� 1995/96:220, bet� 1996/97:KU03)
(prop� 1997/98:136, bet�1997/98: KU31, rskr� 1997/98:119)
(prop� 1998/99:1, bet� 1998/99: FiU11)
(prop� 2003/04:128, bet� 2003/04: FiU21, rskr� 2003/04:273) (Skr� 2019/20:108, bet� 2019/20:FiU46)
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Propositionsförteckning Övrigt
Bolag / Proposition
Svenska Spel
(prop� 1995/96:169, bet� 1995/96:FiU14, rskr� 1995/96:248) (prop� 2008/09:126, bet� 2008/09:KrU8, rskr� 2008/09:243)
Svevia
(prop� 2008/09:23, bet� 2008/09:TU4, rskr� 2008/09:76)
Swedavia
(prop� 2009/10:16, bet� 2009/10:TU7, rskr� 2009/10:114)
Sweden House
(prop� 1994/95:78, bet� 1994/95:FiU4, rskr� 1994/95:75)
Swedesurvey
(prop� 1992/93:100 bilaga 15, bet� 1992/93:BoU14, rskr� 1992/93:217) (prop� 2016/17:181, bet� 2016/17:NU24, rskr� 2016/17:333)
Swedfund
(prop� 1977/78:135, bet� 1978/79:UU1, rskr� 1978/79:9)
(prop� 1991/92:100 bilaga 4, bet� 1991/92:UU15, rskr� 1991/92:210) (prop� 2008/09:52, bet� 2008/09:UU9, rskr� 2008/09:74)
Systembolaget
(prop� 1976/77:108, bet� 1976/77: SkU 40, rskr� 1976/77:231) (prop� 1993/94:136, bet� 1993/94:SoU22, rskr� 1993/94:249) (prop� 1994/95:89, bet� 1994/95:SoU9, rskr� 1994/95:106)
(prop� 1998/99:134, bet� 1999/00:SoU4, rskr� 1999/00:42) (prop� 2000/01:97, bet� 2000/01:SoU19, rskr� 2000/01:260) (prop� 2002/03:87, bet� 2002/03:SoU16, rskr� 2002/03:152) (prop� 2003/04:161, bet� 2004/05:SoU6, rskr� 2004/05:38) (prop� 2005/06:30, bet� 2005/06:SoU12, rskr� 2005/06:157) (prop� 2007/08:119, bet� 2007/08:SoU19, rskr� 2007/08:209) (prop� 2009/10:125, bet� 2010/11:SoU4, rskr� 2010/11:36) (prop� 2018/19:59, bet� 2018/19:SoU18, rskr� 2018/19:239)
Telia Company
(prop� 1992/93:200, bet� 1992/93:TU30, rskr� 1992/93:443) (prop� 1997/98:121, bet� 1997/98:NU14, rskr� 1997/98:308) (prop� 1998/99:99, bet� 1998/99:NU14, rskr� 1998/99:260)
(prop� 1999/2000:84, bet� 1999/2000:NU18, rskr� 1999/2000:204) (bet� 2000/01:NU11, rskr� 2000/01:272)
(prop� 2006/07:57, bet� 2006/07:NU16, rskr� 2006/07:217) (bet� 2010/11:NU7, rskr� 2010/11:190)
(prop� 2018/19:40, bet� 2018/19:NU9, rskr� 2018/19:168)
Teracom Group
(prop� 1991/92:140, bet� 1991/92:KrU28, rskr� 1991/92:329) (prop� 1996/97:67, bet� 1996/97:KU17, rskr� 1996/97:178)
(prop� 1998/99:1, utg� omr� 17, bet� 1998/99:KrU1, rskr� 1998/99:55) (prop� 2000/01:1, utg�omr� 17, bet� 2000/01:KrU1, rskr� 2000/01:59) (prop� 2001/02:76, bet� 2001/02:KrU7, rskr� 2001/02:149)
(prop� 2002/03: 110, bet� 2002/03:TU6, rskr� 2002/03:228) (prop� 2002/03:64, bet� 2002/03:KrU7, rskr� 2002/03:195) (prop� 2002/03:72, bet� 2002/03:KU33, rskr� 2002/03:196)
(prop� 2003/04:118, bet� 2003/04:KU24, rskr� 2003/04:231)
(prop� 2005/06:1 utg�omr� 24, bet� 2005/06:NU1, rskr� 2005/06:121) (prop� 2010/11:1 utg�omr� 24, bet� 2010/11:NU1, rskr� 2010/11:132)
Vasallen
(prop� 1996/97:4, bet� 1996/97:FöU1, rskr� 1996/97:36) (prop� 1996/97:150, bet� 1996/97:FiU20, rskr� 1996/97:284) (prop� 1999/2000:30, bet� 1999/2000:FöU2, rskr� 1999/2000:168) (prop� 2000/01:100, bet� 2000/01:FiU20, rskr� 2000/01:288) (prop� 2002/03:100, bet� 2002/03:FiU21, rskr� 2002/03:235) (prop� 2004/05:5, bet� 2004/05:FöU4, FöU5, rskr� 2004/05:143) (prop� 2008/09:172, bet� 2008/09:FiU41, rskr� 2008/09:263)
Visit Sweden
(prop� 1994/95:100 bil� 13 och prop� 1994/95:177, bet� 1994/95:KrU28, rskr� 1994/95:395)
(prop� 2004/05:56, bet� 2004/05:NU13, rskr� 2004/05:295) (prop� 2019/20:1, bet� 2019/20:FiU1, rskr� 2019/20:59)
Vattenfall
(prop� 1990/91:87, bet� 1990/91:NU38, rskr� 1990/91:318) (prop� 1991/92:49, bet� 1991/92:NU10, rskr� 1991/92:92) (prop� 1996/97:84, bet� 1996/97:NU12, rskr� 1996/97:272) (prop� 2009/10:179, bet� 2009/10:NU23, rskr� 2009/10:325)
Voksenåsen
(prop� 1960:88, bet� 1960:SU78, rskr 1960:205)
(prop� 1976/77:25, bet� 1976/77: KrU27, rskr� 1976/77:72)
(prop� 1997/98:1, bet� 1997/98: KrU1, rskr� 1997/98:97)
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 97
105
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
Statens ägarpolicy
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående ägarpolicy för bolag med statligt ägande� Policyn ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades den 22 december 2016� Regeringens principer för bolagsstyrning, ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering i bolag med statligt ägande ingår i statens ägarpolicy�
1. Inledning
Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra gen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen förvaltas på ett aktivt och professio nellt sätt med långsiktigt värdeskapande som över- gripande mål.
Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart före tagande i bolagsstyrningen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart före- tagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.
En förutsättning för att bolagen med statligt ägande ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrens kraft i hela landet är att staten tillämpar god bolags styrning. Den svenska regeringens förvaltningsprin- ciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolags styrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag vilket ger ett förutsägbart ram verk för såväl staten som ägare som för bolagen med statligt ägande.
Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Många av bolagen har sitt ursprung i affärsverksamhet inom
myndighet, affärsverk eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av bolagen med statligt ägande. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betyd- ligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och in- riktning. Inriktningen på många av bolagens verk samhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även framgent är en betydande bolagsägare.
I denna ägarpolicy redogör regeringen för uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrå gor avseende styrningen av bolag med statligt ägande.
Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas. Bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet ska på motsva- rande sätt tillämpa statens ägarpolicy.
Regeringen lämnar en årlig redogörelse för företag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redo- görelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande samt redovisa hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under året. Vidare redogörs för bola gens måluppfyllnad och efterlevnad av regeringens principer för bolag med statligt ägande.
98 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
106
Skr. 2019/20:140 Bilaga
2. Staten som bolagsägare
2.1 Regeringensförvaltningsmandat
Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får reger ingen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte heller utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhets- föremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande för
valtningen.
2.2 Förvaltningenavbolagmedstatligtägande
Bolag med statligt ägande förvaltas i normalfallet av Regeringskansliet. Merparten av bolagen förvaltas av Näringsdepartementet som har en särskild orga- nisation för förvaltning av bolag med statligt ägande. Näringsdepartementet ansvarar även för frågor gäl lande statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Regeringens principer för aktiv förvaltning och styrning av bolagen med statligt ägande omfattar därmed samtliga bolag med statligt ägande.
I syfte att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete. Förvaltningen sker bl.a. genom att Regeringskansliet nominerar styrelseledamöter, fastställer mål och följer upp och utvärderar bolagens verksamhet.
Statens ägarpolicy Övrigt
2.3 Lagstiftning
Bolagen med statligt ägande lyder under samma la gar som privatägda bolag, t.ex. aktiebolags-, årsredo- visnings-, konkurrens- och bokföringslagen, säker- hetsskyddslagen samt värdepappers- och insiderlag stiftningen.1 Bolagen kan också omfattas av direkt tillämpliga EU-förordningar, t.ex. marknadsmiss bruksförordningen (MAR)2 och dataskyddsförord ningen3.
Därutöver kan de bolag med statligt ägande som är verksamma inom en viss sektor, liksom privatägda bolag, lyda under särskild sektorslagstiftning. Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för särskild sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande. Därigenom upprätthålls en åtskillnad mellan statens roll som ägare och lagstiftare.
EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt som privat ägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlems stat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (MEOP – Market Economy Operator Principle) tillämpas bland annat vid kapital tillskott i bolag med statligt ägande. Normalt är MEOP uppfylld om kapitaltillskott lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.
2.4 Tillämpning avSvenskkodförbolagsstyrning
I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets- ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ
1)Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), konkurrenslagen (2008:579), bokföringslagen (1999:1078), säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt värdepappers och insiderlagstiftningen med bl�a� lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.
2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG�
3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 99
107
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
eller förklara”. I avsnitt 3.1 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av styrelse i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.
3. Styrelserekrytering till bolag med statligt ägande
3.1 Styrelsenomineringsprocessen
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.
Regeringens mål är att styrelserna i bolagen med stat ligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och fram tida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en struk- turerad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.
För de bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige bereder Regeringskansliet förslag till val av styrelse och arvodering. I bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige och där staten har ett betydande ägarintresse utser eller no- minerar staten en ledamot till bolagets valberedning.
Styrelsenomineringsprocessen inom Regeringskans liet koordineras av Näringsdepartementet. För varje bolag analyseras kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar, sty relsens sammansättning samt genomförda styrelseut värderingar. I Regeringskansliets arbete med styrelse nomineringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser. Därefter fastställs eventuella rekryterings- behov och rekryteringsarbetet inleds.
3.2 Styrelsens sammansättning
För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Styrelsens ordförande väljs av bolags stämman. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolagsstämman. Styrelsen ska ha en med
hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansätt ning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfaren- het och bakgrund. Vid sammansättningen ska även mångfaldsaspekter såsom etnisk och kulturell bak grund vägas in. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens roller och därför ska verkställande direktören inte vara ledamot i styrelsen.
Utgångspunkten för varje nominering av en styrelse- ledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens samman sättning är sådan att styrelsen alltid har sådan bransch- kunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl den förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom detta område.
För att en person ska komma i fråga för ett styrelse uppdrag fordras en hög kompetens inom bolagets affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor, hållbart företagande eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra själv- ständiga bedömningar av bolagets verksamhet.
Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portfölj nivå. För den statligt ägda bolagsportföljen (hel- och delägda bolag) ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent. För respektive bolagsstyrelse ska följande gälla. Om bolagets styrelse har
•högst tre av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas personer av båda könen,
•fyra eller fem av bolagsstämman valda styrelse- ledamöter, ska bland dessa finnas minst två personer av vardera kön,
•sex–åtta av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst tre personer av vardera kön,
•nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst fyra personer av vardera kön, eller
•fler än nio av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst 40 procent av vardera kön.
100 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
108
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryte ringsbas i syfte att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bak grund och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.
3.3 Styrelsens arvoden
Styrelseledamöter får ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelse- ordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden beslutas av bolagsstäm man. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i av styrelsen inrättat utskott ska beslutas på bolags stämma. För att utskottsarvodering ska lämnas ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning.
Vid perioder av särskilt hög arbetsbelastning kan utskottsarvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseleda möter i bolag med statligt ägande lämnas som regel inget styrelse- eller utskottsarvode. Arvode kan dock i undantagsfall lämnas till anställd i Regeringskansliet efter beslut på bolagsstämma. Ersättning till arbets- tagarrepresentanter ska normalt inte lämnas.
Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden gör Regeringskansliet en analys där arvodenas nivå jäm förs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvo dena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknads- ledande.
4. Mål och uppdrag för bolag med statligt ägande
4.1 Bolagsordning
Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. I bolag med statligt ägande har verk samhetsföremålet sin grund i riksdagens beslut. Bolagsordningarna för bolagen med statligt ägande utgår ifrån aktiebolagslagens regler för publika aktie bolag vars aktier är upptagna till handel på en regle rad marknad i Sverige, koden och statens ägarpolicy.
4.2 Ägaranvisning
Genom ägaranvisning ger ägaren instruktioner till bolagets styrelse. I bolag med statligt ägande används ägaranvisningar i huvudsak när bolaget har ett sär skilt beslutat samhällsuppdrag, får anslag, befinner sig i omstrukturering samt vid avregleringar och
Statens ägarpolicy Övrigt
andra liknande väsentliga förändringar. Ägaranvis ningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga samt formaliseras genom beslut på bolagsstämma. Om ett uppdrag lämnas i en ägaran visning, ska det i ägaranvisningen tydligt framgå hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.
4.3 Ekonomiskamål
Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i bolagsstyr ningen av bolagen med statligt ägande. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att
•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål
•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital
•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå
•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom håll- bara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning
•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvär- dera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:
•lönsamhetsmål
•kapitalstrukturmål
•utdelningsmål.
En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompen- sation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmålet utgör kostnaden för eget kapital en lägsta nivå, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden inne bär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapital strukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning.
Andra viktiga utgångspunkter som används vid fast ställandet av mål är analys av risker och möjligheter inom hållbart företagande, analys av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.
De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman och dokumenteras i stämmoprotokollet. Beslutade
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 101
109
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman.
4.4 Särskilt beslutadesamhällsuppdrag
Vissa bolag med statligt ägande har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag, dvs. ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten.
4.5 Uppdragsmålförbolagmed särskilt beslutade samhällsuppdrag
För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs fastställs i rele vanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att
•säkerställa att de särskilt beslutade samhälls- uppdragen utförs väl
•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen
•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter
•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.
Utgångspunkter för fastställande av uppdragsmål ska vara dels föremålet för bolagets verksamhet, dels verksamhetens syfte, dvs. de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet.
Eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och att generera avkastning kan vara inbördes beroende, ska framtagande av upp- dragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genom föras samordnat. Då kan ambitionsnivån för upp dragsmålen vägas mot den kostnad i termer av på- verkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett uppdragsmål innebär.
Uppdragsmål beslutas av bolagstämman genom en ägaranvisning till bolaget.
4.6 Uppföljning avmål
Uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägardialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen följs upp inom ramen för ägardia logen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen.
4.7 Revisor
Revisorns uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisor ligger alltid hos ägaren och val av revisor beslutas på årsstämman.
I tillägg till en bolagsstämmovald revisor har Riks- revisionen enligt vad som framgår av lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. rätt att utse revisor i de bolag som staten har ett bestämmande inflytande i och i bolag vars verksamhet regleras i författning.
4.8 Regeringensprinciper för bolag med statligt ägande
Regeringen har beslutat om principer för bolagsstyr ning, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna för bolags styrning avser att åstadkomma en god bolagsstyrning i bolag med statligt ägande och att förtydliga inne börden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företagande, digitalisering och säkerhet. Principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare avser att säkerställa att bolagen med statligt ägande behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. Principerna för extern rapportering avser att säkerställa att bolag med statligt ägande han terar redovisning, rapportering och övrig informa tionsgivning på ett transparent och professionellt sätt.
Ovan nämnda principer ingår som delar av statens ägarpolicy och ska därmed tillämpas i bolag med stat- ligt majoritetsägande. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tilläm- pas. Regeringens uppföljning av att bolagen med stat- ligt ägande följer principerna redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
102 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
110
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Statens ägarpolicy Övrigt
Principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande� Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020� Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy�
1. Inledning
Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effek tivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. En förutsättning för att uppnå detta är att bolagen tilläm- par en god bolagsstyrning. I syfte att främja ett lång siktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart företagande i bolagsstyr ningen. Dessa principer avser även att förtydliga innebörden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företa gande, digitalisering och säkerhet.
Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
1.1 Tillämpningsområde
Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tillämpas. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att dessa principer beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag.
Styrelsen ska i bolagsstyrningsrapporten beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räken skapsåret.
1.2 Tillämpning avSvenskkodförbolagsstyrning
I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av
styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets- ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 4 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av revisor i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.
2. Bolagsstämman
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Inför bolagsstämman i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige lämnar Regeringskansliet eller, om Regeringskansliet inte lämnat något förslag, bolagets styrelse, förslag till ordförande vid bolags stämman. Förslaget till ordförande ska inkluderas i kallelsen till bolagsstämman.
Bolagen med statligt ägande ska tillämpa aktiebo lagslagens (2005:551) regler för publika aktiebolag avseende bolagsstämman. Utöver reglerna i aktie- bolagslagen och koden gäller följande principer för bolagsstämmor i bolag med statligt ägande.
Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolags stämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksda
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 103
111
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
gens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till bolagsstämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.
I bolagen med statligt ägande bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrange mang i samband med årsstämman där även allmän heten bereds möjlighet att ställa frågor till styrelsen och bolagsledningen.
Årsstämman i bolag med statligt ägande ska äga rum senast den 30 april och eventuell utdelning ska beta las ut senast två veckor efter respektive årsstämma.
3. Bolagets styrelse
3.1 Styrelseledamöter
Styrelseledamöter i bolag med statligt ägande förvän tas ha hög kompetens som är väl anpassad till respek- tive bolags verksamhet, situation och framtida utma ningar. Därutöver förväntas styrelseledamöterna i bolag med statligt ägande ha en hög grad av integritet och gott omdöme. Det krävs även att ledamöterna har den tid och det engagemang som behövs för upp- draget samt god förmåga att se till bolagets bästa. Mot denna bakgrund ska ledamöterna informera styrelseordföranden om sina andra uppdrag.
När Regeringskansliets nomineringsprocess har avslutats ska det beslutade förslaget offentliggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler. Därut- över ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webbplats.
3.2 Styrelsens ansvar
Styrelsen i respektive bolag där staten har ägarintres sen ansvarar för att bolaget sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar och statens ägarpolicy. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för valtningen av dess angelägenheter. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhan tering och regelefterlevnad. Enligt vad som framgår av koden ska styrelsen årligen utvärdera behovet av internrevision. Styrelsen ska verka för att bolaget uppnår uppställda mål och att god hushållning sker
med samtliga resurser i verksamheten. Det är styrel sens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet.
En del i arbetet med att säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verk samheten relevanta policydokument och att årligen utvärdera gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.
Styrelsen ansvarar även för att upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt för upprättande av den särskilda ersättningsrap porten över ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med vad som närmare beskrivs i regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande och principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande.
3.3 Styrelseledamötersoberoende
En ledamot i styrelsen för ett bolag med statligt ägande ska besitta en hög grad av integritet och får inte stå i sådant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att ledamotens självständighet kan ifråga- sättas. En avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamö ters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsled ningen, inte redovisas i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Skälet till denna avvikelse är att kodens krav huvudsakligen tar sikte på bolag med ett spritt ägande och syftar till att skydda minoritets- ägare. I bolag med statligt ägande vars aktier inte
är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.
Det ska undvikas att en styrelseledamot eller styrelse suppleant anlitas som konsult i bolaget och därmed får konsultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker, ska uppdraget prövas av styrelsen i varje enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelse uppdraget, avgränsat i tid och reglerat i skriftligt avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för sådana konsultarvoden omfattas av sådana riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av bolagsstämman.
3.4 Styrelsens ordförande
Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i aktie bolagslagen och koden. De särskilda uppgifter som
104 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
112
styrelseordföranden ska ha i styrelsearbetet ska preci seras i arbetsordningen för styrelsen.
I bolag med statligt ägande är en sådan särskild upp gift som åligger styrelseordföranden det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen genom styrelseord föranden skriftligen samordna sin syn med företrä- dare för ägaren. Det är styrelsen som ska ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.
3.5 Styrelsens arbetsformer
Det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska kodens principer vara vägledande för utskottens arbete och skriftliga instruktioner upprättas med arbetsfördelningen mellan styrelsen och utskotten. Även i övrigt ska kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende styrelsens arbetsordning. I bolag med statligt ägande bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening, där minst en av firmatecknarna är styrelseledamot eller verk ställande direktör.
3.6 Beslut omverkställandedirektör
I bolag med statligt ägande ska en verkställande direktör utses. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende instruktion för den verkställande direktören.
3.7 Utvärderingavstyrelserna
Styrelseordföranden ska se till att styrelsens arbete årligen utvärderas. I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet informeras om utvärderingens resultat och detta bör ske senast vid årsskiftet. I sam band med avrapportering av styrelseutvärderingen ska styrelseordföranden även informera Regerings kansliet om samtliga styrelseledamöters andra upp drag.
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Statens ägarpolicy Övrigt
4. Bolagets revisor
Förslag till val av revisor och revisorsarvode i bolag med statligt ägande ska lämnas av styrelsen och tas fram av bolaget med tillämpning av de regler om upp- handling och val av revisor som gäller för bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt EU:s revisorsförordning.1 För bolag som sak nar revisionsutskott ska styrelsen vidta de åtgärder och ha det ansvar avseende upphandling av revisor som åligger revisionsutskottet enligt revisorsförord
ningen.
Förslag till val av revisor ska offentliggöras på bolagets webbplats, inklusive information om den rekommen dation från styrelsen eller styrelsens revisionsutskott som ligger till grund för förslaget, samt inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med aktiebolags- lagens och kodens regler.
En revisor som väljs av årsstämman ska utses för en mandatperiod om ett år. I bolag med statligt ägande ska även revisorsförordningens regler om rotation av revisionsbolag tillämpas, vilket innebär att ett revi sionsbolag som huvudregel inte får väljas om för en längre tidsperiod än 20 år samt att fullständig upp handling av revisor måste ske minst vart tionde år.
5. Hållbart värdeskapande och strategiska mål
Ett långsiktigt och hållbart värdeskapande förutsätter att bolag beaktar och hanterar för verksamheten väsentliga aspekter och intar ett strategiskt förhåll ningssätt till dessa aspekter. Staten som ägare har särskilt identifierat vissa områden inom vilka det är av stor vikt att bolagen med statligt ägande har ett aktivt arbete för att uppnå ett hållbart värdeskapande. Dessa innefattar bl.a. ett hållbart företagande och hantering av digitaliseringens möjligheter och risker. Det är styrelsens ansvar att utveckla bolagets övergripande strategi och fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.
De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga håll- barhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga,
1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG�
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 105
113
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
utmanande, uppföljningsbara, tydliga och jämför- bara. Målen ska även, i förekommande fall, vara rele vanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Utfallet gentemot målen ska diskuteras inom ramen för ägardialogen mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen.
5.1Hållbart företagande
5.1.1 Inledning
Hållbart företagande är en viktig del av ett hållbart värdeskapande. Utgångspunkten för hållbart företa gande är att bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds- ställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till håll bart värdeskapande genom innovativa affärsmodeller och lösningar.
Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Internatio nella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för detta arbete.
Det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för följande.
•En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänsk liga rättigheter, inklusive barns rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsättningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inkluderande kultur.
•En miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatom- rådet och arbeta för att de av riksdagen beslutade nationella miljö- och klimatmålen samt det s.k.
Parisavtalet ska uppnås. De nationella miljömålen är en viktig del i genomförandet av Agenda 2030.
•Identifiering, bedömning, hantering och trans- parent redogörelse för verksamhetens klimatrela- terade finansiella risker och möjligheter.
•En god affärsetik och ett aktivt anti-korruptions- arbete. Ett sätt att arbeta för god affärsetik och med anti-korruption kan vara att följa av Institutet Mot Mutor fastställd kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet.
•Att i övrigt säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bl.a. genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer, exempelvis avseende betalningstider.
•Ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.
5.1.2 Krav påarbetsrättsligavillkorvidinköp
Bolag med statligt ägande ska, när det är behövligt, ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer vid inköp.2 De arbetsrättsliga kraven ska avtalas med leverantörer och ska minst gälla villkor avseende lön, arbetstid och semester. Leverantörer ska därvid tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollek- tivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara dem som följer av lag. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska leverantören minst tillförsäkra sina anställda villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner.
De arbetsrättsliga krav som ställs ska avse de av leve rantörens anställda som utför arbete för att framställa den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. Kraven på huvudleverantören ska också gälla för eventuella underleverantörer i alla led som direkt medverkar till framställandet av varan eller tjänsten. Det ska åläggas huvudleverantören att säkerställa att underleverantörer minst tillförsäkrar sina anställda villkor motsvarande dem som följer av de arbetsrättsliga krav som ska ställas på huvudleve rantören enligt ovan.
Ett bolag med statligt ägande bör ställa krav utöver vad som här anges om det är ändamålsenligt. Skyldig- heten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”.
2)Avser inköp till ett värde som överstiger tröskelvärdet för centrala upphandlande myndigheters upphandling av varor och tjänster enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, inklusive flera inköp från samma leverantör då det sammanlagda värdet av inköpen under ett räkenskapsår kan beräknas
överstiga tröskelvärdet� Skyldigheten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer enligt vad som här anges gäller inte vid en upphandling genomförd av ett bolag med statligt ägande i enlighet med upphandlingslagstiftningen, dvs� av en upphandlande myndighet eller enhet�
106 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
114
Skr. 2019/20:140 Bilaga
5.1.3 Internationellariktlinjer
Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik. Reger ingen har identifierat följande internationella princi per och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande:
•de tio principerna i FN:s Global Compact
•FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
•OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samar bete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet väg ledning i hantering av risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande. Det är viktigt att bolag med statligt ägande, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, identifierar och hanterar risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande.
5.1.4 Agenda2030ochdeglobalamålen förhållbarutveckling
Världens länder har kommit överens om en gemen sam agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 globala mål som gäller fram till 2030 – Agenda 2030. I arbe tet att genomföra agendan är alla samhällets aktörer viktiga och näringslivet har en central roll. Bolag med statligt ägande ska inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verk- samhet påverkar och bidrar till. Bolagen ska även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen.
5.1.5 Transparens
Genom att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter ska bolagen med statligt ägande agera transparent avseende hantering av risker och möjligheter inom området hållbart företagande. Vidare ska bolag med statligt ägande kommunicera sitt arbete med hållbart företagande såväl externt som internt.
Statens ägarpolicy Övrigt
5.1.6 Samarbete
Bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartner, kunder, leverantörer och andra relevanta aktörer i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten i arbetet inom området hållbart företagande.
5.1.7 Beslut ochuppföljning
Arbetet med hållbart företagande ska innefatta policy- beslut på styrelsenivå, ändamålsenliga processer för att identifiera, hantera och följa upp relevanta om- råden och mål, inklusive efterlevnaden av de arbets rättsliga krav som ska ställas på leverantörer, samt transparent rapportering av arbete och åtgärder med fokus på väsentlighet.
5.2 Digital transformation
Bolag med statligt ägande ska arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.
6. Säkerhet
För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeska pande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete. Samtliga bolag med stat ligt ägande bedriver verksamhet eller äger tillgångar som till någon grad behöver skyddas mot angrepp såsom stölder, utpressning, spioneri eller sabotage. Säkerhetsarbetet ska kravställas och regelbundet följas upp av styrelsen.
Bolag med statligt ägande ska vidare analysera huru vida de till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och därmed omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585). Bolag som omfattas av säkerhetsskyddslagen ska identifiera och skydda säkerhetskänslig verksamhet och information med stöd av berörda tillsynsmyndigheter och vid behov i samverkan med andra relevanta aktörer.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 107
115
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings havare i bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande� Prin ciperna ska för respektive bolag tillämpas från och med års stämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande som beslutades 2016� Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy�
1. Inledning
Styrelserna i bolag med statligt ägande ska behandla frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. De ska vidare försäkra sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd samt bidrar till en god etik och företagskultur.
Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
2. Tillämpningsområde
Dessa principer omfattar lön och annan ersättning, exklusive ersättning som beslutas av årsstämman, till ledande befattningshavare. Med ledande befattnings havare avses styrelseledamöter, verkställande direk tör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen. Principerna ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. Dessa bolag ska vidare säkerställa att principerna tillämpas i bolagens dotter företag. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna tillämpas. Ingångna avtal med ledande befattnings havare som strider mot dessa principer bör omför handlas.
3. Styrelsens ansvarsområde
Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska, på mot- svarande sätt som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, tillämpa reglerna om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska vara förenliga med dessa principer. I de fall reg lerna om ersättningar till ledande befattningshavare i Svensk kod för bolagsstyrning (koden) avviker från regeringens principer ska regeringens principer gälla. Av styrelsens förslag till riktlinjer ska det bl.a. framgå hur riktlinjerna bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.
Styrelsen i sin helhet är ansvarig för att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättning ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstäm man. Styrelsen ska även säkerställa att den verkstäl lande direktören ser till att bolagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna i de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.
Bolag med statligt majoritetsägande får som utgångs punkt inte avvika från regeringens ersättningsprinci per. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för att avvika från regeringens ersättningsprinciper, ska sty relsen redovisa dessa. Denna möjlighet till avvikelse ska tillämpas restriktivt.
108 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
116
Skr. 2019/20:140 Bilaga
4. Principer för ersättning i bolag med statligt ägande
4.1 Former ochvillkorförersättning
Den totala ersättningen till ledande befattningsha- vare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamåls- enlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.
Ersättningen till ledande befattningshavare får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, avgångs- vederlag, pensionsförmåner och övriga förmåner.
Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Det är däremot möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda, förutsatt att det sker med beaktande av dessa principer i övrigt.
Premien för pensionsförmåner ska vara avgiftsbe stämd och inte överstiga 30 procent av den fasta årliga kontantlönen, såvida inte dessa förmåner följer en på bolaget tillämpad kollektiv pensionsplan. I ett sådant fall bestäms premien av pensionsplanens vill kor. Eventuell utökning av en kollektiv pensionsplan över den lönenivå som täcks av planen ska vara avgiftsbestämd med en avgift om högst 30 procent av överskjutande lönedel. I anställningsavtal ingångna efter 1 januari 2017 ska pensionsåldern inte understiga 65 år.
I det fall löneväxling erbjuds för att förstärka pen sionsförmåner ska en sådan lösning vara kostnads neutral för bolaget.
Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom ska följa villkor om sjuklön och sjukpension i tilläm pat kollektivavtal eller, om bolaget inte har kollektiv avtal, motsvara nivåer som gäller enligt kollektivavtal som tillämpas i branschen. Eventuell utökning av en kollektiv sjukförsäkring över den lönenivå som täcks av kollektivavtal ska motsvara marknadspraxis.
Statens ägarpolicy Övrigt
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pen sionsförmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller etablerad lokal praxis, varvid dessa principers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
4.2 Upphörandeavanställning
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägnings- tiden inte överstiga sex månader. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings- avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas med högst arton månads- löner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det upp- sägande bolaget reduceras med ett belopp som mot- svarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön och avgångsvederlag avser.
4.3 Beslutsprocessförersättningsriktlinjer
Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolags- lagens regler för publika aktiebolag vars aktier är upp- tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige avseende riktlinjer för ersättning till ledande befatt ningshavare. Bolagets styrelse ska upprätta förslag till nya riktlinjer för ersättning och årligen lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman.1 I riktlinjerna ska det anges hur styrelsen ska säkerställa att ersättning arna följer bolagets beslutade riktlinjer. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolags stämman.
1)Förändringar i bolagets ersättningsriktlinjer som krävs för att dessa ska överensstämma med 8 kap� 52 § aktiebolagslagen ska, så långt möjligt, införas i det förslag till riktlinjer som styrelsen lägger fram för beslut vid årsstämman 2020 och vara fullt införda i det förslag som läggs fram för beslut vid årsstämman 2021�
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 109
117
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
5. Redovisning
Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebolags- lagen, årsredovisningslagen (1995:1554) och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare i bolagen med statligt ägande sär redovisas i ersättningsrapporten. Ersättningsrappor ten ska därtill inkludera en redogörelse för hur reger ingens principer för ersättning och andra anställ ningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har tillämpats för anställda i bola get och bolagets dotterföretag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.
Vidare ska bolagets revisor med tillämpning av reg lerna i aktiebolagslagen för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige inför varje årsstämma lämna ett yttrande över om de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts. Revisorns yttrande ska även offentliggöras på bolagets webbplats.
Härutöver ska styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavar nas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslutade riktlinjerna.
6. Definitioner
•Avgiftsbestämd pension: (premiebestämd pension)
att pensionspremien är bestämd som en viss pro cent av pensionsmedförande lön.
•Dotterföretag: de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen.
•Ersättning: alla ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare, såsom lön, pensions- förmåner, övriga förmåner och avgångsvederlag, förutom ersättning som beslutas av årsstämman. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.
•Kollektiv pensionsplan: en förmånsbestämd eller premiebestämd plan som följer av kollektivavtal (eller om bolaget inte har kollektivavtal, en bolags specifik pensionsplan), och som tillämpas generellt för anställda i bolaget. Som kollektiv pensionsplan räknas även en på bolaget tillämpad policy om alternativ ITP, eller motsvarande policy för andra kollektivavtalade planer än ITP, förutsatt att av- gifterna i denna policy inte överstiger bolagets avgifter i den traditionella planen.
•Ledande befattningshavare: styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen.
•Pensionsförmån: ålders- och efterlevandeförmån.
•Premie och avgift: försäkringspremie, eller annan avsättning, som finansierar en pensionsförmån.
•Rörlig lön: exempelvis incitamentsprogram, grati- fikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, bonus, provisionslön och liknande ersättningar.
•Övriga förmåner: olika former av ersättning för arbete som ges utöver lön, exempelvis bil- och bostadsförmån och andra skattepliktiga förmåner.
110 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
118
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Statens ägarpolicy Övrigt
Principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för extern rapportering för bolag med statligt ägande� Principerna ska för respektive bolag tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds från och med den 1 januari 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016� Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy�
1. Inledning
Styrelserna i bolag med statligt ägande ska hantera bolagens redovisning, rapportering och övrig infor- mationsgivning på ett transparent och professionellt sätt.
Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
2. Tillämpningsområde
Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att princi perna ska tillämpas. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagens redovisning och rapportering följer gällande regelverk och dessa prin ciper. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att principerna beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag. Principerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed.
Principerna ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan göra avvikel ser från principerna om en tydlig förklaring med mo- tivering till avvikelsen lämnas i bolagets årsredovis ning. Styrelsen ska i årsredovisningen även beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret.
3. Informationsgivning
3.1 Regelverk
Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, exempelvis aktiebolagslagen (2005:551), bokföringslagen (1999:1078) och årsredo- visningslagen (1995:1554). Bolagen med statligt ägande ska dock, utöver gällande redovisningslag stiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, delårsrapporter, boksluts kommuniké samt bolagsstyrningsrapport i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Det innebär också att bolagen med statligt ägande ska redovisa i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (koden) samt de regler i bl.a. årsredovisningslagen och lag (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.
För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). De bolag med statligt ägande som omfattas av transpa renslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts.
Ytterligare redovisningsregler finns bl.a. för bolag som bedriver verksamhet inom vissa branscher i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter. Vidare finns krav på särredovisning för verksamhet som bedrivs av bl.a. monopolföretag och andra företag i liknande särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.
De rapporteringsregler som ska tillämpas av bolagen med statligt ägande förändras och uppdateras löpande. Bolagen med statligt ägande ska följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommendatio
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 111
119
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
ner i takt med att de förändras. Styrelsen ska hålla sig informerad om utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.
3.2 Transparensochhållbarhet
Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bolagen med statligt ägande är att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra gen utförs väl. De statligt ägda bolagens externa rap portering, som omfattar årsredovisning, delårsrap porter, bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovis ning och ersättningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Rapporte ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, möjligheter och utma ningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppfölj ning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål.
Regeringen har högt ställda ambitioner på bolagens arbete med hållbart företagande, vilket framgår av regeringens principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Genom dessa principer fastställer regeringen sina krav på rapportering och redovisning inom detta område. Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att med transparens i fokus driva arbetet med hållbart företagande framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagen presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsam mans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning.
4. Principer för extern rapportering
4.1 Årsredovisning
Bolagen med statligt ägande ska i årsredovisningen ge en rättvisande bild av utvecklingen av bolagens verk samhet, ställning och resultat i enlighet med gällande lagstiftning, normer och rekommendationer samt god redovisningssed.
Bolagen med statligt ägande ska upprätta årsredovis ning och delårsrapporter baserade på tillämpliga internationella redovisningsstandarder (IFRS) på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sve rige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier
eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till han- del på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.
Bolag med statligt ägande ska rapportera i enlighet med kraven i lagstiftning, koden och IFRS med samma transparens och tydlighet som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Detta inkluderar bl.a. följande områden.
•De mest väsentliga omvärldsfaktorerna som påverkar företagets verksamhet.
•Affärsmodell, strategi, verksamhet, marknad, kunder, konkurrenter och organisation. Om bola get fastställt strategiska prioriteringar, ska även dessa redovisas med rapportering om utfall av före- gående års strategiska prioriteringar samt eventu- ella förändringar i de strategiska prioriteringarna inför kommande år.
•Risker och riskhantering, möjligheter och hot samt känslighetsanalys som beskriver bolagets huvud sakliga finansiella risker.
•En beskrivning av bolagets väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer av betydelse som kan påverka bolagets resultat, ställning och framtidsutsikter.
•Styrelsens förslag till nya riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.
Årsredovisningen i bolagen med statligt ägande ska också innehålla en redogörelse för följande.
•Beslutade finansiella och icke-finansiella mål, fastställd utdelningspolicy och verksamhetsmål samt uppfyllelsen av dessa mål.
•Bolagets arbete med hållbarhetsfrågor innefattande principer och riktlinjer, hur dessa har omsatts i handling, måluppfyllelse samt effekter på de strate giska målen inför kommande år.
•Bolagets arbete med att tillämpa statens ägarpolicy där dessa principer om extern rapportering, princi per för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande samt principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande ingår.
•Bolagets uppdragsmål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.
4.2 Hållbarhetsredovisning
En hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt GRI:s riktlinjer (GRI Standards) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentlig- göras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggörandet av bolagets årsredovisning. Håll barhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en integrerad del i årsredovis ningen.
112 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
120
Skr. 2019/20:140 Bilaga
Statens ägarpolicy Övrigt
Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolags- stämman.
Vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska bolagen med statligt ägande följa de regler om håll barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Det innebär bl.a. att hållbarhetsredo visningen ska innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsredovisningen ska särskilt upplysa om frå- gor som rör miljö, personal och sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, där dessa bedöms väsentliga för bolaget
eller dess intressenter.
En hållbarhetsredovisning bör även i övrigt innehålla:
•En väsentlighetsanalys innefattande en diskussion om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksamheten, i bolagets värdekedja och för bolagets intressenter.
•En redogörelse för hur bolagets verksamhet styrs med avseende på dessa frågor, vilket innefattar men inte begränsas till viktiga policyer, strategiska prio riteringar och mål på kort och lång sikt.
•En tydlig redovisning av genomförd intressentana lys och intressentdialog.
•En redogörelse för aktiviteter som utförts under året med avseende på de väsentliga hållbarhetsfrå gorna och vad som gjorts för att förstärka den posi- tiva påverkan och minimera den negativa påverkan.
•En redogörelse för relevanta kvantitativa och kvali tativa resultatindikatorer som hänger samman med de prioriteringar och mål som fastställts.
•En redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.
4.3 Delårsrapporter
Bolagen ska kvartalsvis offentliggöra delårsrapporter som upprättas i enlighet med de krav som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med stat ligt ägande vars aktier eller andra överlåtbara värde papper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.
4.4 Ersättningsrapport
Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel
på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebo lagslagen, årsredovisningslagen och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattnings- havare i bolagen med statligt ägande särredovisas i ersättningsrapporten. Rapporten ska därtill inkludera en redogörelse för hur regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har till lämpats för anställda i bolaget och bolagets dotter- företag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.
4.5 Formatochtidpunkter
föroffentliggörandeavrapporter
Bolagen med statligt ägande vars aktier inte är upp tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska offentliggöra delårsrapporter, bokslutskommuniké, års- och hållbarhetsredovisning inklusive bolagsstyr ningsrapport samt ersättningsrapport på bolagets webbplats vid de tidpunkter som anges nedan. Års- redovisningen ska även finnas tillgänglig för allmän heten vid bolagets årsstämma.
•Bokslutskommunikén (Q4) ska offentliggöras senast den 15 februari.
•Års- och hållbarhetsredovisningen ska offentlig- göras senast den 31 mars.
•Bolagsstyrningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.
•Ersättningsrapporten ska offentliggöras senast den
31 mars.
•I förekommande fall ska redovisning av finansiella förbindelser enligt transparenslagen offentliggöras senast den 31 mars.
•Delårsrapporten för januari–mars (Q1) ska offent liggöras senast den 30 april.
•I förekommande fall ska rapport om betalningar till myndigheter offentliggöras senast den 30 juni.
•Halvårsrapporten (Q2) ska offentliggöras senast den 15 augusti.
•Delårsrapporten för januari–september (Q3) ska offentliggöras senast den 31 oktober.
I förekommande fall ska även redovisning av finan siella förbindelser enligt transparenslagen och/eller rapport om betalningar till myndigheter offentlig- göras på bolagets webbplats.
Alla redovisningshandlingar inklusive revisions- berättelser ska finnas tillgängliga på bolagets webb plats under minst tio år.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 113
121
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Adresser
Adresser
Akademiska Hus | Green Cargo | Metria |
Box 483 | Box 39 | 801 83 Gävle |
401 27 Göteborg | 171 11 Solna | Telefon: 010121 80 00 |
Telefon: 010557 24 00 | Telefon: 010455 40 00 | www�metria�se |
www�akademiskahus�se | www�greencargo�com |
|
|
| Miljömärkning Sverige |
Almi Företagspartner | Göta kanalbolag | Box 38114 |
Box 70394 | Box 3 | 100 64 Stockholm |
107 24 Stockholm | 591 21 Motala | Telefon: 0855 55 24 00 |
Telefon: 077155 85 00 | Telefon: 014120 20 50 | www�svanen�se |
www�almi�se | www�gotakanal�se |
|
|
| Norrlandsfonden |
APL, Apotek Produktion | Industrifonden | Box 56 |
& Laboratorier | Box 1163 | 971 03 Luleå |
Box 5071 | 111 91 Stockholm | Telefon: 092024 42 50 |
141 05 Kungens Kurva | Telefon: 08587 919 00 | www�norrlandsfonden�se |
Telefon: 010447 96 00 | www�industrifonden�com |
|
www�apl�se |
| Operan |
| Infranord | Box 16094 |
Apoteket | Box 1803 | 103 22 Stockholm |
Box 3001 | 171 21 Solna | Telefon: 08791 43 00 |
169 03 Solna | Telefon: 010121 10 00 | www�operan�se |
Telefon: 010447 50 00 | www�infranord�se |
|
www�apoteket�se |
| Orio |
| Jernhusen | Flättnaleden 1 |
Arlandabanan | Box 520 | 611 45 Nyköping |
Infrastructure | 101 30 Stockholm | Telefon: 015524 40 00 |
Box 70378 | Telefon: 08410 626 00 | www�orio�com |
107 24 Stockholm | www�jernhusen�se |
|
Telefon: 0822 40 10 |
| PostNord |
arlandabananinfrastructure�se | Lernia | 105 00 Stockholm |
| Box 1181 | Telefon: 010436 00 00 |
Bilprovningen | 111 91 Stockholm | www�postnord�se |
Box 7020 | Telefon: 0771650 650 |
|
164 07 Kista | www�lernia�se | RISE, |
Telefon: 010702 00 00 |
| Research Institutes of Sweden |
www�bilprovningen�se | LKAB | Box 857 |
| Box 952 | 501 15 Borås |
Dramaten | 971 28 Luleå | Telefon: 010516 50 00 |
Box 5037 | Telefon: 0771760 000 | www�ri�se |
102 41 Stockholm | www�lkab�com |
|
Telefon: 08665 61 00 |
| Samhall |
www�dramaten�se |
| Box 27705 |
|
| 115 91 Stockholm |
EUROFIMA |
| Telefon: 08553 411 00 |
Rittergasse 20 |
| www�samhall�se |
CH4051 Basel |
|
|
Schweiz |
|
|
Telefon: +41 61 287 33 40 |
|
|
www.eurofima.org |
|
|
114 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
122
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Adresser Övrigt
Saminvest | Statens | Swedfund International |
Sveavägen 17 | Bostadsomvandling, Sbo | Box 3286 |
111 57 Stockholm | Stubbengatan 2 | 103 65 Stockholm |
Telefon: 0771150 180 | 703 44 Örebro | Telefon: 08725 94 00 |
www�saminvest�se | Telefon: 070694 86 00 | www�swedfund�se |
| www�sbo�se |
|
SAS |
| Systembolaget |
195 87 Stockholm | Sveaskog | 103 84 Stockholm |
Telefon: 08797 00 00 | Torsgatan 4 | Telefon: 08503 300 00 |
www�sasgroup�net | 105 22 Stockholm | www�systembolaget�se |
| Telefon: 08655 90 00 |
|
SBAB | www�sveaskog�se | Telia Company |
Box 4209 |
| 169 94 Solna |
171 04 Solna | Svedab | Telefon: 08504 550 00 |
Telefon: 077145 30 00 | Box 4044 | www�teliacompany�com |
www�sbab�se | 203 11 Malmö |
|
| Telefon: 040660 98 80 | Teracom Group |
SEK | www�svedab�se | Box 30150 |
Box 194 |
| 104 25 Stockholm |
101 23 Stockholm | Svenska Skeppshypotek | Telefon: 08555 420 00 |
Telefon: 08613 83 00 | Kungsportsavenyen 10 | www�teracom�se |
www�sek�se | 411 36 Göteborg |
|
| Telefon: 03163 12 50 | Vasallen |
SJ | www�svenskaskeppshypotek�se | Box 244 |
105 50 Stockholm |
| 701 44 Örebro |
Telefon: 010751 60 00 | Svenska Spel | Telefon: 070536 08 28 |
www�sj�se | 621 80 Visby | www�vasallen�se |
| Telefon: 010120 00 00 |
|
SOS Alarm | www�svenskaspel�se | Vattenfall |
Box 19546 |
| 169 92 Stockholm |
104 32 Stockholm | Svevia | Telefon: 08739 50 00 |
Telefon: 010140 80 00 | Box 4018 | www�vattenfall�se |
www�sosalarm�se | 171 04 Solna |
|
| Telefon: 08404 10 00 | Visit Sweden |
Specialfastigheter | www�svevia�se | Box 3030 |
Box 632 |
| 103 61 Stockholm |
581 07 Linköping | Swedavia | Telefon: 08789 10 00 |
Telefon: 010788 62 00 | 190 45 StockholmArlanda | www�visitsweden�com |
www�specialfastigheter�se | Telefon: 010109 00 00 |
|
| www�swedavia�se | Voksenåsen |
SSC, |
| Ullveien 4 |
Svenska rymdaktiebolaget | Sweden House | NO0791 Oslo |
Box 4207 | Ul� Malaya Konushennaya | Norge |
171 04 Solna | 1–3, block A | Telefon: +4722 81 15 00 |
Telefon: 08627 62 00 | 191186 S:t Petersburg | www�voksenaasen�no |
www�sscspace�com | Ryssland |
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019 115
123
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Övrigt Definitioner och förkortningar
Definitioner
Antal anställda i medeltal – Omräknat till årsanställda�
Bruttoinvesteringar – Summan av bolagets investeringar i förvärv, materiella anläggnings tillgångar, immateriella anläggningstillgångar samt finansiella anläggningstillgångar.
Funds From Operations (FFO) – Internt tillförda medel�
Justerat eget kapital (JEK) – Eget kapital plus eventuella övervärden i till exempel fastigheter och dotterbolag�
Nettoskuld – Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar�
Nettoskuldsättningsgrad – Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital� I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges�
Operativt kapital – Räntebärande nettoskuld plus eget kapital�
Re, Avkastning på eget kapital (genomsnitt)
–Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget� I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges�
Rop, Avkastning på operativt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat i relation till genomsnittligt operativt kapital�
ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt syssel satt kapital�
Rörelsemarginal – Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen�
Rörelseresultat – Nettoomsättning (inklusive eventuellt anslag) plus övriga intäkter minus kostnader plus resultat från andelar i intresse bolag plus värdeförändringar�
Scope1 – Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av bolaget�
Scope2 – Indirekta växthusgasutsläpp från inköp av energi från produktion som inte ägs eller kontrolleras av bolaget� Exempelvis utsläpp från produktion av elektricitet, värme och kyla�
Skuldsättningsgrad – Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital�
Soliditet – Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen� I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges�
Sysselsatt kapital – Räntebärande skulder plus eget kapital�
Utdelning – Uppgifter om utdelning avser utdel ning beslutad vid därpå följande årsstämma�
Branschspecifika nyckeltal
Finansiella bolag
Kapitaltäckningsgrad
Kapitalbas i relation till riskvägt belopp�
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp�
Kärnprimärkapital
Eget kapital minus vissa avdragsposter, exempelvis goodwill�
Förkortningar
BTA – Bruttoarea�
CO2e – Koldioxidekvivalenter�
GRI – Global Reporting Initiative, internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning�
IFRS – International Financial Reporting
Standards�
Mton – Miljoner ton�
NKI – NöjdKundIndex�
NMI– NöjdMedarbetarIndex�
(XX)– Siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.
116 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019
124
Förvaltningsorganisationen
Den statliga bolagsportföljen förvaltas till största delen av Näringsdepartementet under närings ministern inom avdelningen för bolag med statligt ägande�
Ansvarig minister och statssekreterare | Ansvariga tjänstemän |
Näringsminister: | Chef avdelningen för bolag med statligt ägande: |
Ibrahim Baylan | Anna Magnusson |
Statssekreterare: | Gruppchefer avdelningen för |
Helena Markstedt / Stina Billinger | bolag med statligt ägande: |
| Jenny Lahrin, Christine Leandersson, |
| Per Lundkvist |
|
|
Rapporten är producerad av Näringsdepartementet i samarbete med SpringtimeIntellecta� Foto: Omslag: Shutterstock – sid 1: Kristian Pohl/Regeringskansliet – sid 3: Shutterstock (hänglås)
–sid 8: Per Juntti, LKAB – sid 12: Lindman Photography – sid 55: Fotograf Ninni Andersson (Annika Helker
Lundström)� Övriga foton kommer från bolagen som ingår i verksamhetsberättelsen, om inte annat anges� Tryck: Elanders, 2020
Skr. 2019/20:140 Bilaga
| ENMÄ | RK |
N | ||
A |
| E |
V |
| T |
S |
|
|
Trycksak 3041 0242
125
Skr. 2019/20:140
Bilaga
Denna verksamhetsberättelse kan beställas via: www�regeringen�se
Artikelnummer: N2020.02
Regeringskansliet
Växel: 08405 10 00
Besöksadress: Herkulesgatan 17
Stockholm
126
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2020
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko
Föredragande: statsrådet Baylan
Regeringen beslutar skrivelse 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande
Skr. 2019/20:140
127