Våld och våldsutsatthet

Skriftlig fråga 2022/23:933 av Laila Naraghi (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-21
Överlämnad
2023-08-22
Anmäld
2023-08-31
Svarsdatum
2023-09-05
Sista svarsdatum
2023-09-05
Besvarad
2023-09-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Socialstyrelsen skriver i Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – Ett utbildningsmaterial för dig som arbetar inom socialtjänsten följande:

Våld är ett mångtydigt begrepp som i både forskning och praktik kan definieras på olika sätt. Det kan handla om brottsliga gärningar som fysiskt våld och sexuella övergrepp.  Våld kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som sammantaget kan skapa ett mönster av utsatthet: nedsättande kommentarer, ekonomiskt utnyttjande, försummelse och isolering från vänner och familj.

Socialstyrelsen fortsätter:

För att förebygga och upptäcka våld samt för att ge ett heltäckande stöd till våldsutsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat våld, kan socialnämnden även ofta behöva ta hänsyn till och beakta kränkningar som inte är brott.

Många våldsutsatta barn och föräldrar (ofta en mamma) vittnar dock om svårigheterna att få samhällets stöd och hjälp, inklusive från socialtjänsten, när det handlar om våld som inte har lagförts eller om just handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott men som, enligt Socialstyrelsen, ändå socialnämnden behöver ta hänsyn till och beakta. Är förövaren tidigare ostraffad – vilket de flesta våldsutövare i nära relationer är – så är det ofta än svårare för våldsutsatta att få myndigheters hjälp och tilltro. Frånvaro av hjälp och tilltro från samhället, försvårar för våldsutsatta och kan innebära dödsfara, vilket framgår i Socialstyrelsens dödsfallsutredningar.

Som jag tidigare har uppmärksammat justitieministern på i en föregående fråga så skrev Socialstyrelsen i senaste upplagan av myndighetens dödsfallsutredningar (2018–2021) följande:

I det svenska familjestödsorienterade systemet blir samverkan med föräldrarna centralt och föräldrarnas problembeskrivningar och bedömningar ges så stort utrymme att det ofta sker på bekostnad av barnens behov och åsikter.

För våldsutsatta barn och vuxna (ofta en mamma) som har en närstående som utsätter dem för våld, men där våldsutövaren nekar, bortförklarar och ljuger, är det många gånger svårt att få hjälp eftersom den våldsutövande förälderns (ofta en pappas) problembeskrivningar och bedömningar ges så stort utrymme att det sker på bekostnad av de våldsutsatta barnens behov och verklighet.

Justitieministern har i svar på skriftlig fråga till mig bland annat sagt:

  • Att skydda barn mot alla former av våld är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är ett arbete som behöver föras på många olika områden.
  • Som jag tidigare har framhållit är det en självklarhet för mig och regeringen att alla barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från våld och annan kränkande behandling. Regeringen arbetar brett och enträget för att uppnå detta.

Ovanstående kunskapsunderlag från Socialstyrelsen handlar om att våld kan vara sådant som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, och justitieministern har tydligt uttalat att barn ska skyddas mot alla former av våld och har rätt till en uppväxt fri från våld.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom sina ansvarsområden, inklusive rättsväsendet och familjerätten, för att barn också ska skyddas mot de former av våld som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:933 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Ju2023/01861 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:933 av Laila Naraghi (S) Våld och våldsutsatthet

Laila Naraghi har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mina ansvarsområden, inklusive rättsväsendet och familjerätten, för att barn också ska skyddas mot de former av våld som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott.

Som jag tidigare har framhållit måste barn skyddas mot alla former av våld. Regeringens arbete mot detta mål sker på flera olika områden.

Betänkandet En uppväxt fri från våld - En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70), som innehåller en rad viktiga förslag för att bekämpa våld mot barn, togs emot av regeringen i januari i år. Det har varit ute på remiss hos ett stort antal remissinstanser och remissvaren analyseras nu i Socialdepartementet. Vidare beslutade regeringen i juni i år en lagrådsremiss som stärker rätten till stöd och hjälp för barn som följer med en våldsutsatt vårdnadshavare till ett skyddat boende. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att socialnämnden ska få en möjlighet att besluta om umgängesbegränsning och hemlighållande av barnets vistelseort under vistelsen i det skyddade boendet för en våldsam vårdnadshavare. Regelverket föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.

När det gäller den familjerättsliga lagstiftningen finns det i betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) ett antal förslag som syftar till att stärka skyddet för barn. Det handlar bland annat om att det vid bedömningen av barnets bästa ska läggas ett tydligare fokus på risken för att barnet far illa. Betänkandet har varit ute på remiss och vi analyserar nu remissinstansernas synpunkter för att därefter ta arbetet vidare.

I promemorian Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) föreslås ett stärkt straffansvar för psykiskt våld. Psykiskt våld kan enligt utredaren bestå av upprepat kontrollerande, nedvärderande, förolämpande eller på annat sätt kränkande beteenden, och utredaren konstaterar särskilt att det finns ett behov av att stärka skyddet för upprepat psykiskt våld bland unga. Promemorian har varit ute på remiss och även beträffande denna fråga analyserar vi nu remissinstansernas synpunkter.

Dessutom har en utredare för närvarande i uppdrag att se över kontaktförbudslagstiftningen. Detta uppdrag ska redovisas senast den 7 februari 2024.

Slutligen har kommunerna, sedan den 1 juli 2023, fått ett lagstadgat brottsförebyggande ansvar. Kommunerna har en central roll i det lokala brottsförebyggande arbetet och kan bidra med viktiga insatser inom ramen för exempelvis skola och socialtjänst. Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunerna i detta arbete.

Att stärka barnets rättigheter är en prioriterad fråga för regeringen, och det arbetet bedrivs på bred front.

Stockholm den 5 september 2023

Gunnar Strömmer

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.