Svenska insatser i Tjetjenienkonflikten
Skriftlig fråga 1994/95:1149 av Björn von Sydow (s)
Klar
- Inlämnad:
- 1995-08-29
- Besvarad:
- 1995-09-12
den 29 augusti
Fråga 1994/95:1149 av Björn von Sydow (s) till utrikesministern om
svenska insatser i Tjetjenienkonflikten
Konflikten i Tjetjenien är fortfarande inte löst. Visserligen förelig-
ger ett avtal mellan Ryssland och olika företrädare för befolkningen i
Tjetjenien, men det förefaller som om avtalet endast delvis uppfylles av
parterna. Det finns fortfarande risker för ett uppflammande krig i stor
skala, särskilt därför att grundfrågan om Tjetjeniens status fortfarande
är oklar.
OSSE spelar en viktig roll för avtalets tillkomst. Sverige har möj-
ligheter att handla genom OSSE och genom sitt medlemskap i EU och
Europarådet. OSSE borde kunna fylla en avgörande roll för att verkli-
gen förmå parterna att upprätthålla och vidareutveckla det ingånga
avtalet till en slutlig lösning på konflikten i anslutning till Parisstadgan
av 1990 och andra konventioner som erkännes av Ryssland.
Jag vill därför fråga utrikesministern vilka åtgärder Sverige kan
förorda inom OSSE och i EU och Europarådet för att bringa konflikten
i Tjetjenien till ett verkligt slut.
Svar på skriftlig fråga 1994/95:1149 besvarad av Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN
den 12 september
Svar på fråga 1994/95:1149
Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN
Björn von Sydow har frågat mig vilka åtgärder Sverige kan förorda
inom Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), i
EU och i Europarådet för att bringa konflikten i Tjetjenien till ett verk-
ligt slut.
Konflikten i Tjetjenien visar att fredliga och demokratiska metoder
för konfliktlösning ännu inte vunnit stabilt fotfäste i Ryssland. Rege-
ringen har i klara ordalag, såväl offentligt som direkt till den ryska
statsledningen, fördömt det ryska agerandet och de grova kränkningar-
na av mänskliga rättigheter.
Jag delar helt Björn von Sydows bedömning att OSSE har spelat
och fortsätter att spela en nyckelroll i ansträngningarna att nå en poli-
tisk lösning på konflikten i Tjetjenien. I det internationella samfundets
strävanden att bidra till en förhandlingslösning av konflikten har Sveri-
ge konsekvent strävat efter och aktivt verkat för att OSSE skall ges en
förstahandsroll. Våra gemensamma ansträngningar har härvidlag burit
frukt. Genom att medge att OSSE spelar en direkt roll har Ryssland i
handling accepterat att respekten för de mänskliga rättigheterna inte är
en strikt intern angelägenhet utan en legitim fråga för hela det interna-
tionella samfundet. Detta är ett konstruktivt steg från rysk sida och en
utveckling som Sverige välkomnar.
OSSE etablerade sin Stödgrupp i Groznyj i slutet av april. Grup-
pens konstruktiva agerande på faltet sedan dess har visat att OSSE kan
axla en betydelsefull roll i försök att nå förhandlingslösningar på svåra
och djupt rotade konflikter. Det är tveksamt om samtal mellan parterna
kommit till stånd utan OSSE:s aktiva medverkan på plats. Parterna
förefaller ha stort förtroende för Stödgruppen. Det är viktigt att på alla
sätt upprätthålla gruppens trovärdighet.
OSSE:s Stödgrupp leder förhandlingarna utmed tre huvudspår: det
militära, det politiska och det ekonomiska. På det militära området
nåddes den 30 juli en överenskommelse om eldupphör, avväpning av
tjetjenska förband, etappvist ryskt trupptillbakadragande och fångut-
växling. Genomförandet av den militära överenskommelsen påbörjades
omedelbart. Processen går dock långsamt och kommer sannolikt att ta
lång tid att slutföra.
De politiska förhandlingarna rör främst Tjetjeniens framtida status.
Här står parterna fortsatt långt ifrån varandra. Dudajevsidan kräver ett
helt självständigt Tjetjenien medan den ryska sidan är beredd att endast
ge Tjetjenien utökad autonomi inom Rysslands gränser. De ekonomis-
ka diskussionerna kretsar främst kring återuppbyggnad och har ännu ej
nått resultat.
Även om det således går trögt i förhandlingsprocessen är det av
fundamental betydelse att den faktiskt kommit i gång och upprätthålls.
Det är därför viktigt att OSSE fortsatt lämnas allt erforderligt stöd i
sina ansträngningar att samtalsvägen lösa utestående frågor. Med full
respekt för Rysslands territoriella integritet måste det internationella
trycket för att förhandlingsvägen nå en lösning av konflikten vidmakt-
hållas.
Utöver ett kraftigt politiskt stöd för OSSE:s fortsatta arbete har
Sverige även bidragit på det praktiska planet. Sålunda ingår en svensk
officer i Stödgruppen i Groznyj. När dennes förordnande går ut senare i
höst är det vår avsikt att på ordförandeskapets begäran erbjuda en
svensk ersättare.
Även inom EU har Sverige intagit en framskjuten position när det
gäller Tjetjenien. Det brutala kriget i Tjetjenien medförde under lång
tid att EU:s s.k. interimsavtal med Ryssland inte kunde undertecknas.
Som bekant villkorade EU undertecknandet av interimsavtalet med att
Ryssland skulle uppfylla fyra kriterier: OSSE-närvaro i Tjetjenien,
obehindrat tillträde för humanitära hjälpsändningar, inledande av för-
handlingar samt vapenvila. I och med vapenvilan i slutet av juni ansågs
det sista av dessa villkor uppfyllt, och avtalet undertecknades den 17
juli. Med facit i hand kan konstateras att uppskjutandet av underteck-
nandet av interimsavtalet inte varit ett verkningslöst påtryckningsmedel
gentemot Ryssland.
Utgångspunkten för vårt och EU:s agerande måste vara att ta fasta
på den ryska statsledningens önskan att integreras i Europa. Detta upp-
nås bäst genom en förutsägbar linje som bygger på samarbete, dialog
och stöd för reformsträvandena. Samtidigt måste man sätta klara grän-
ser och ställa krav på att Ryssland rättar sig efter de normer för demo-
krati, mellanstatligt umgänge och fredlig lösning av konflikter som alla
Europas stater bekänner sig till. Genom att förena fasthet och konsek-
vens med samarbete och stöd för reformprocessen kan vi nå det lång-
siktiga målet att införliva Ryssland i det alleuropeiska samarbetet på
samma villkor som alla andra länder.
Denna linje var också vägledande för EU när Allmänna rådet den
17 juli antog riktlinjer för EU:s relationer med Ryssland. Sverige del-
tog mycket aktivt i utarbetandet av dessa riktlinjer, och våra synpunkter
fick gott genomslag. I korthet innebär riktlinjerna att EU, med utgångs-
punkt i gemensamma värderingar och åtaganden kring respekt för
mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, målar upp
ett brett politiskt och ekonomiskt samarbetsperspektiv med Ryssland.
Konsolideringen av demokratin i Ryssland beskrivs som ett strategiskt
mål. Nyckeln till Rysslands fortsatta Europaintegration och framväxten
av ett nytt och genuint säkerhets- och samarbetsmönster i Europa är att
Ryssland inte viker från den inslagna reformvägen mot demokrati,
marknadsekonomi och respekt för mänskliga rättigheter.
I Rysslands önskan att integreras i Europa ingår medlemskap i Eu-
roparådet. Sverige hoppas att förutsättningarna för ett ryskt medlem-
skap i Europarådet skall uppfyllas så snart som möjligt. Till följd av
kriget i Tjetjenien fattade Europarådets parlamentariska församling i
våras beslut om att tills vidare suspendera behandlingen av Rysslands
ansökan om medlemskap, något som regeringen fann välmotiverat. På
samma sätt som i EU:s relationer med Ryssland gäller det dock att inte
bygga upp nya skiljelinjer i Europa. Utgångspunkten måste därför vara
att söka stärka demokratin, rättsstaten och respekten för de mänskliga
rättigheterna i Ryssland genom att samarbeta just på dessa områden.
Att bryta detta samarbete skulle motverka just det vi vill främja, nämli-
gen demokratiseringen av Ryssland. Ett framtida ryskt medlemskap i
Europarådet förutsätter därför att Europarådet fördjupar sina ansträng-
ningar att bistå Ryssland.
Ett stabilt juridiskt regelverk, ett starkt oberoende rättsväsende och
oväldig rättsutövning är grundläggande villkor för en fungerande rätts-
stat. Mycket av detta samhällsbygge återstår i Ryssland. Europarådet
besitter unik kompetens och erfarenhet i dessa frågor. På svensk sida
välkomnar och stödjer vi därför starkt Europarådets omfattande samar-
bete med Ryssland på detta område. Viktigt i detta sammanhang är
också det arbete som Europarådets parlamentariska församling bedriver
för att främja framväxten av en demokratisk rättsstat i Ryssland t.ex.
genom parlamentarikerutbyte, besök, valövervakning och andra insat-
ser.
Kriget i Tjetjenien är ett mörkt kapitel i det nya Rysslands historia.
Det finns trots allt vissa ljuspunkter. Förhandlingar om en politisk
lösning har inletts under OSSE:s hägn. Den ryska reformprocessen har
inte brutits. Opinionen i Ryssland har varit negativ till kriget. Mycket
tyder på att det framväxande civila samhället i Ryssland börjar reagera
mot brutalitet, förstörelse och egna förluster av människoliv med sam-
ma motvilja som man sedan länge gjort i väst. Detta är uppmuntrande
tendenser som det gäller att slå vakt om i det fortsatta arbetet för Ryss-
lands vidare integration i Europa.