små företags sjuklönekostnader Skriftlig fråga 1999/2000:283 av Frebran, Rose-Marie (kd)Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

små företags sjuklönekostnader

Skriftlig fråga 1999/2000:283 av Frebran, Rose-Marie (kd)

Frågan är besvarad

Inlämnad:
1999-11-26
Anmäld:
1999-11-30
Besvarad:
1999-12-01

den 26 november

Fråga 1999/2000:283

 av Rose-Marie Frebran (kd) till statsrådet Ingela Thalén om små företags sjuklönekostnader

I betänkandet Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader (SOU 1997:142) föreslog AGRA-utredningen ett högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. Förslaget innebär att den nuvarande försäkringen mot sjuklönekostnader upphör och att ett högkostnadsskydd införs. Syftet är att små företag inte ska behöva bära större kostnader för sjuklön än vad som svarar mot det riksvärde som erhålls när samtliga arbetsgivares totala sjuklönekostnader ställs i relation till deras sammanlagda årslönesumma.

I januari i år besvarade dåvarande socialförsäkringsministern nekande på min fråga om regeringen avsåg att lägga fram ett förslag om högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. Svaret innehöll uttrycket "för närvarande".

Jag vill nu fråga socialförsäkringsministern om det pågår ett beredningsarbete i regeringen som kan leda till att riksdagen får ta ställning till en ändring av den nuvarande försäkringen för små företag med anledning av AGRA-utredningens förslag.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:283 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 1 december

Svar på fråga 1999/2000:283 om små företags sjuklönekostnader

Statsrådet Ingela Thalén

Rose-Marie Frebran har frågat mig om det pågår ett beredningsarbete i regeringen som kan leda till att riksdagen får ta ställning till en ändring av den nuvarande försäkringen för små företag med anledning av AGRA-utredningens förslag.

I syfte att skydda små företag mot oväntat höga kostnader för sjuklön infördes i sjuklönelagen en möjlighet för sådana företag att försäkra sig. Med små företag avses numera enligt sjuklönelagen arbetsgivare med beräknade lönekostnader på högst 130 basbelopp per år vilket motsvarar ca 23 helårsanställda.

Fr.o.m. den 1 januari 1997 förlängdes sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar.

I juni 1997 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att bl.a. undersöka huruvida den nuvarande försäkringen mot sjuklönekostnader motsvarade arbetsgivarens behov av och intresse för denna försäkring. Vidare skulle utredaren presentera möjliga alternativ till den nuvarande försäkringen.

I oktober 1997 presenterade den särskilde utredaren sitt betänkande SOU 1997:142 Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader (AGRA-utredningen). Av betänkandet framgick att utredningens förslag till ett skydd mot höga sjuklönekostnader för små företag skulle kunna komma att uppgå till en kostnad av som mest ca 300 miljoner kronor.

Fr.o.m. den 1 april 1998 har arbetsgivarens lagstadgade ansvar för att utge ersättning till en arbetstagare i form av sjuklön återgått från 28 till 14 dagar. Enligt vad som anfördes av Landsorganisationen i Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen förväntades en förkortad sjuklöneperiod bl.a. innebära en minskad ekonomisk belastning på de små företagen.

Riksförsäkringsverket har i oktober 1998 fastställt avgiften för år 1999 avseende försäkringen mot kostnader för sjuklön till 1,4 % av de beräknade sammanlagda lönekostnaderna, vilket innebär att avgiften sänks med 0,2 procentenheter i förhållande till avgiften för år 1998.

Som Rose-Marie Frebran säkert känner till har regeringen på grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron beslutat att en särskild utredare ska göra en analys av sjukförsäkringen (dir. 1999:54 och 82). Som utredare har utsetts landshövdingen i Västmanlands län, Jan Rydh. Utredaren ska bl.a. fördjupa beskrivningen och analysen av varför sjukfrånvaron och utgifterna för sjukpenning förändras över tiden samt så långt som möjligt identifiera vilka direkta och indirekta faktorer som är avgörande för sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling. Utredaren ska bl.a. redovisa hur incitament för såväl individ, arbetsgivare m.fl. kan förändras i syfte att minska kostnaderna. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2000.

Regeringen har vidare beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (dir. 1999:44). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen, att utforma en plattform för prioriteringar samt att klargöra hur ansvar och uppgifter effektivast kan fördelas mellan olika aktörer i rehabiliteringsarbetet. Utredaren ska också beakta den rådande utvecklingen på arbetsmarknaden avseende t.ex. sysselsättnings- och företagsstruktur, arbets- och anställningsvillkor och krav på arbetskraftens kompetens. Utredarens förslag ska redovisas senast den 1 juli 2000.

Regeringen har mot bakgrunden av att det för närvarande pågår två omfattande utredningar som båda kommer att ta upp frågor som till stor del berör arbetslivet inte för avsikt att nu ändra den nuvarande försäkringen för små företag.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.