Situationen för kurderna i Iran
Skriftlig fråga 2017/18:709 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-02
- Överlämnad
- 2018-02-05
- Anmäld
- 2018-02-06
- Svarsdatum
- 2018-02-14
- Sista svarsdatum
- 2018-02-14
- Besvarad
- 2018-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Situationen för kurderna i Iran har under många år varit ytterst svår. Det finns åtskilliga vittnesmål om att situationen har försvårats ytterligare. Sommaren 2013 efterträddes dåvarande president Mahmoud Ahmadinejad av president Hassan Rohani, och många kurder hoppades att regimen skulle inta en mer försonlig attityd gentemot den kurdiska minoriteten i Iran. Så blev inte fallet.
Under åren 2009–2015 avrättades minst 15 kurdiska fångar. År 2016 ökade antalet avrättningar, och enligt Amnesty International avrättades minst 24 kurdiska fångar enbart under augusti månad. Det finns inget som tyder på att avrättningarna av kurder har minskat i Iran.
Enligt åtskilliga bedömare medförde det kärnenergiavtal som undertecknades i början av 2016 till att försämra kurdernas situation ytterligare.
Sverige kan inte agera ensamt för att utvecklingen ska vända. Vad som krävs är att omvärlden agerar gemensamt och tydligt gentemot Irans regering.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser ministern att snarast använda regeringens engagemang inom EU och på andra arenor, exempelvis FN, för att få avrättningarna av kurderna att upphöra?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:709 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riks
dagen
Svar på fråga 2017/18:709 av Margareta Cederfelt (M) Situationen för kurderna i Iran
Margareta Cederfelt har frågat mig om jag snarast kommer att använda regeringens engagemang inom EU och på andra arenor, exempelvis FN, för att få avrättningarna av kurderna att upphöra.
Regeringen ser mycket allvarligt på situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Etniska och religiösa minoriteter, men även oppositionella och fackliga företrädare, är hårt utsatta. Det finns omfattande brister i det iranska rättsväsendet. Användningen av tortyr och det omfattande tillämpandet av dödsstraff är mycket oroande. Detta tas också upp i Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran, som publicerades i april förra året. Regeringen har varit mycket tydlig i dessa frågor. Jag har vid flera tillfällen redogjort för det arbetet i denna kammare.
Frågor om skyddet av och respekten för mänskliga rättigheter är centrala i Sveriges relation med Iran. Regeringen lyfter kontinuerligt situationen för mänskliga rättigheter i Iran i bilaterala kontakter, liksom inom EU och i FN. Dödsstraffet, som är ett oacceptabelt, omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff är särskilt prioriterat i det arbetet. Regeringen kommer självfallet att fortsätta ta upp dessa frågor med Iran.
Stockholm den 14 februari 2018
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.