Ökat hot och hat

Skriftlig fråga 2022/23:926 av Anna Wallentheim (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-18
Överlämnad
2023-08-18
Anmäld
2023-08-22
Svarsdatum
2023-09-01
Sista svarsdatum
2023-09-01
Besvarad
2023-09-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Runt om i Sverige vittnar fler moskéer och islamiska förbund om ökat hot och hat mot dess medlemmar, deras lokaler och deras existens. Och så sent som den 16 augusti gick det i Sydsvenskan att läsa att Islamic Center i Malmö under onsdagen mottagit ett hatbrev innehållande vitt pulver. Polisen larmades dit, men kunde denna gång tack och lov konstatera att innehållet i brevet var ofarligt.

Polariseringen i samhället blir allt tydligare och hat- och hotbrev mot exempelvis Islamic Center och moskéer har nu blivit så vanligt att företrädare inte ens anmäler enskilda brev utan lämnar över pärmar med hot- och hatbrev till polisen med jämna mellanrum. Detta är en utveckling som inte bara är en fara för muslimer utan splittrar hela vårt samhälle.

De ökade säkerhetshoten mot Sverige, koranbränningarna, Tidöavtalet, politiska uttalanden från riksdagsledamöter från både ett av regeringspartierna och Sverigedemokraterna med mera är såklart inte heller något som underlättar situationen, utan spär bara på det ökade hatet mot muslimer och islam som religion som vi redan innan dessa händelser såg öka.

Statsminister Ulf Kristersson sa i sin regeringsförklaring, den 18 oktober 2022, att han skulle bilda en regering för hela Sverige och för alla som bor här. Trots detta presenterar regeringen gång på gång politiska förslag som gör skillnad på människor. Bara i Tidöavtalet ser vi ett flertal förslag som enligt flera stora människorättsorganisationer strider mot de mänskliga rättigheterna och som riskerar polarisera vårt land ännu mer, förslag som också riskerar öka misstänkliggörandet av muslimer och islam.

Med tanke på det ökade hatet och den ökade polariseringen vill jag därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Hur tänker regeringen och ministern jobba för att hotet och hatet mot muslimer och islam som religion i Sverige ska minska?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:926 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Ju2023/01854 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:926 av Anna Wallentheim (S)
Ökat hot och hat

Anna Wallentheim har frågat mig hur regeringen och jag tänker jobba för att hotet och hatet mot muslimer och islam som religion i Sverige ska minska.

Regeringen ser allvarligt på alla former av hot och hat. Den 1 juli 2023 höjdes maximistraffet för olaga hot från fängelse i ett år till fängelse i två år. Att hota eller uttrycka missaktning mot muslimer kan också vara straffbart som hets mot folkgrupp. En parlamentarisk kommitté har i april 2023 bl.a. föreslagit att hets mot folkgrupp uttryckligen ska omfatta gärningar som avser enskilda individer i de skyddade grupperna. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Även andra beteenden som innefattar trakasserier och liknande kan vara straffbara enligt andra bestämmelser. Det finns också en särskild straffskärpningsgrund för brott som begås med vissa motiv, t.ex. mot personer för att de har en viss trosuppfattning.

Arbetet mot hatbrott är viktigt, och regeringen följer det noga, inte minst genom det pågående regeringsuppdraget till Polismyndigheten som syftar till att uppklaringen och lagföringen av hatbrott och andra brott som hotar demokratin ska öka, samt att kompetensen inom myndigheten för att utreda dessa brott ska stärkas. Även Forum för Levande historia har ett regeringsuppdrag att höja kompetensen hos bl.a. polisen.

Regeringen ger statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Stödet riktar sig till bl.a. trossamfund och lämnas dels till skydd av byggnader, dels till bevakning av byggnader. Av medlen ska, i enlighet med riksdagens beslut, minst 10 miljoner kronor användas för att stärka enskilda kyrkors och trossamfunds säkerhets- och trygghetsarbete.

Regeringen har dessutom gett Myndigheten för stöd till trossamfund i uppdrag att genomföra insatser för att stärka trossamfunds säkerhet och öka kunskapen om deras säkerhetssituation och utsatthet för olika former av rasism och hatbrott. Regeringen fortsätter arbetet mot alla former av rasism med bibehållen hög ambitionsnivå.

Detta svar avser åtgärder som vidtas inom Justitiedepartementets ansvarsområde, eller åtgärder i andra departement där Justitiedepartementet är en aktiv part. Därutöver bedrivs arbete mot hot och hat av många andra aktörer, såväl inom regeringen, som inom olika myndigheter.

Stockholm den 1 september 2023

Gunnar Strömmer

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.