Ökad kvalitet i hemsjukvården

Skriftlig fråga 2015/16:781 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-02-10
Överlämnad
2016-02-10
Anmäld
2016-02-11
Sista svarsdatum
2016-02-17
Svarsdatum
2016-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

För fyra år sedan inleddes en kommunalisering av hemsjukvården. Kommuner har även stegvis tagit över ansvaret för hemsjukvård som brukare får på LSS-boenden. Patientperspektivet stod i fokus när beslutet fattades. Tanken är att kommunalisering leder till bättre kvalitet och bättre vård för den enskilde. Men hur ser efterlevnaden ut? Det har nämligen runt om i landet visat sig att alla kommuner inte är lika samarbetsvilliga.

I dag är inte bara landsting och regioner delar av vårdkedjan för patienten. I många fall är huvudmännen fler än beställarna, det vill säga fristående aktörer ska även involveras i samarbetsavtal. Det är klart att alla kommuner inte tydligt tar det ansvar som krävs tillsammans med landsting och kommuner, och därför krävs det nu att tydligare steg tas för efterlevnad. Vad avser staten att göra för att denna dialog kring framtidens hemsjukvård med tydligt fokus på patientens hela vårdkedja ska tas?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga regeringen och statsrådet Gabriel Wikström följande:

 

Hur avser regeringen och statsrådet att säkerställa att lagstiftningen efterföljs så att kommuner tar ökat ansvar för sin del av hemsjukvården, att samarbetsavtal kommer till stånd mellan olika huvudmän – till exempel vad gäller hemsjukvård som brukare får på LSS-boenden bland annat genom att samarbeta med utförare – så att inte kvaliteten på vården blir sämre och patienterna lidande?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:781 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/00997/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga av Cecilia Widegren (M) Ökad kvalitet i hemsjukvården

Cecilia Widegren har frågat folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern hur regeringen och statsrådet avser att säkerställa att lagstiftningen avseende hemsjukvården efterföljs så att kommuner tar ökat ansvar för sin del av hemsjukvården så att kvaliteten på vården inte blir sämre och patienterna lidande. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt äldre personer som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad samt personer som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Landstinget får till en kommun överlåta skyldigheten att erbjuda vård, om landstinget och kommunen kommer överens om det. Kommunens befogenhet att erbjuda sjukvård omfattar inte sådan vård som meddelas av läkare. Landstingen har enligt hälso- och sjukvårdslagen en skyldighet att avsätta de läkarresurser som kommunen behöver för att enskilda ska kunna erbjudas god kommunal hälso- och sjukvård. Huvudmännen ska avtala om former och omfattning av läkarmedverkan.

Under senare år har det skett en utveckling som innebär att alla län utom ett har överfört huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstingen till kommunerna. Lagstiftningen gör det sedan möjligt för kommuner och landsting att utforma lokala lösningar för samverkan, anpassade till förutsättningar i respektive landsting och kommun. För de personer i kommunen som har behov av hemsjukvård är det viktigt att alla berörda enheter tar sin del av ansvaret och bidrar till att vården och omsorgen av den enskilde blir så bra som möjligt.

Jag kan konstatera att ett område som innebär stora utmaningar för huvudmännen och samarbetet mellan olika enheter i kommunen och landstinget är gemensamma planer och insatser för patienter som skrivs ut från sjukhus. Detta bekräftas bl.a. i betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) som överlämnades till regeringen 2015. Flera av de förslag som lämnas i betänkandet fokuserar på hur primärvården bättre ska ta en aktiv roll i samordningen med kommunala insatser för den enskilde. Utredningens förslag bereds just nu inom Regeringskansliet.

I dag är det inte ovanligt att flera olika vårdgivare är kopplade till en och samma individ. Det ställer stora krav på samverkan mellan de olika vårdgivarna och huvudmännen, både på individuell och på organisatorisk nivå. Det finns förbättringspotential när det gäller samverkan och funktionella styrsystem. Mot bakgrund av detta har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Syftet är att genom långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Utredaren ska bl.a. föreslå åtgärder som syftar till högre kvalitet och ökad effektivitet.

Det finns mycket som fungerar bra i den svenska äldreomsorgen och i jämförelse med andra länder står den sig väl. Men jag är medveten om att det finns ett antal utmaningar som behöver åtgärdas för att uppnå en mer tillfredsställande måluppfyllelse. Regeringen har tagit initiativ och bereder ytterligare förslag för att möta dessa utmaningar. Jag avser att även fortsättningsvis ha stort fokus på frågan.

Stockholm den 17 februari 2016

Åsa Regnér

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.