Ny nationell cancerstrategi

Skriftlig fråga 2015/16:1143 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-25
Överlämnad
2016-04-26
Anmäld
2016-04-27
Svarsdatum
2016-05-04
Sista svarsdatum
2016-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

 

I Cancerfondens årsrapport för 2016 finns aktuell sammanställning av situationen inom cancervården. Den visar på många konkreta utmaningar. En avgörande utmaning handlar om långa väntetider och om de oacceptabla regionala skillnaderna i cancervården avseende väntetider.

I en fördjupningsdel av rapporten presenteras utvecklingen av väntetider och vården för prostatacancer. Bilden som förmedlas visar att inget landsting eller region når de uppsatta målen avseende väntetider till första besök och till cancerbesked. I landstinget med bäst resultat får 44 procent av patienterna svar inom utlovad tidsram, i landstinget med sämst måluppfyllelse är det 5 procent. Situationen är helt oacceptabel.

Vi moderater tar denna utveckling på största allvar och har därför lagt fram förslag om att utveckla dagens tioåriga nationella cancerstrategi till en ny cancerstrategi, 2.0. Detta i syfte att sätta fokus på såväl kortsiktiga som långsiktiga kvalitetsförbättringar inom cancervården.

Det finns en stor samsyn mellan aktörer, organisationer och företrädare som verkar för att ta krafttag mot cancer och att detta krävs. Tyvärr är regeringens tystnad talande. Inga förslag har lagts fram eller några konkreta initiativ tagits av sittande svaga vänsterregering eller av ansvarigt statsråd Gabriel Wikström för att utveckla en ny utvecklad nationell cancerstrategi 2.0.

Alliansregeringens nationella cancerstrategi 2009 var den första i sitt slag i Sverige. En unik storsatsning som gett effekt och som nu behöver utvecklas.  En utarbetad strategi som ligger till grund för dagens sex regionala cancercentrum. Syftet var dels att skapa förutsättningar för en högre kvalitet och likvärdighet i genomförda behandlingar, och dels att stärka förutsättningarna för cancerforskningen. Denna strategi behöver nu utvecklas och konkretiseras ytterligare.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Gabriel Wikström:

Är statsrådet beredd att nu omedelbart ta fram en nationell cancerstrategi 2.0 som bland annat innehåller tydliga mål som följs upp regelbundet i syfte att korta väntetider och säkra den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen inom cancervården?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1143 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/03071/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1143 av Cecilia Widegren (M) Ny nationell cancerstrategi

Cecilia Widegren har frågat mig om jag är beredd att omedelbart ta fram en nationell cancerstrategi 2.0 som bland annat innehåller tydliga mål som följs upp regelbundet i syfte att korta väntetider och säkra den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen inom cancervården.

Regeringen fäster stor vikt vid att åstadkomma en jämlik och tillgänglig cancervård av hög kvalitet och kommer därför avsätta totalt 2 miljarder kronor för detta ändamål 2015-2018. Som ett led i detta har regeringen slutit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2016. Överenskommelsen tar sin utgångspunkt i arbetet med den nationella cancerstrategin som fortfarande håller på att implementeras. Överenskommelsen innehåller både en tydlig satsning på att korta väntetiderna i cancervården och andra insatser för att förbättra cancervårdens kvalitet.

En del i överenskommelsen handlar om att införa ett gemensamt system med standardiserade vårdförlopp som syftar till att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Ett sådant system har införts bl.a. i Danmark och där har flera förbättringar konstaterats, t.ex. har väntetiderna minskat och patienterna har blivit nöjdare. Syftet med standardiserade vårdförlopp är att cancerpatienter ska uppleva en välorganiserad och en mer sammanhållen process utan onödig väntetid i samband med utredning och start av behandling. På så sätt kan patienternas livskvalitet och nöjdhet med vården förbättras och vården bli mer jämlik. I de kommande överenskommelserna med SKL kommer det ingå målnivåer för de standardiserade vårdförloppen.

De sex Regionala cancercentrumen (RCC) utgör en strategiskt viktig struktur för att höja kvaliteten i cancervården och för att uppnå en mer jämlik cancervård i hela Sverige. Regeringen har under året tilldelat RCC 48 miljoner kronor. En viktig uppgift för RCC är att ta fram kunskaps-stöd. RCC i samverkan, som är det nationella samverkansorganet för RCC, leder arbetet med framtagandet av nationella vårdprogram genom professionella arbetsgrupper. För närvarande finns det ett trettiotal nationella vårdprogram fastställda, under revidering eller under framtagande.

Genom RCC i samverkan pågår det dessutom ett arbete med nationell nivåstrukturering inom cancervården. Syftet är att genom en ökad koncentration uppnå ännu bättre vårdresultat och därigenom en mer jämlik vård och ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. RCC i samverkan har bl.a. rekommenderat landstingen att besluta om att koncentrera sex specifika åtgärder till färre sjukhus än idag, med ikraftträdande den 1 januari 2017.

En cancervård av god kvalitet är beroende av tillräcklig tillgång till personal med rätt kunskap. Kompetensförsörjningen är en av vårdens nyckelfrågor både i ett kort och långt perspektiv. Kompetensförsörjning inbegriper dels hälso- och sjukvårdens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare och kompetens, men kan även ses ur ett bredare perspektiv. Frågor om hur tid och resurser kan frigöras genom att använda vårdens medarbetare på bästa möjliga sätt och bättre administrativa stöd och verktyg är fundamentala för en positiv utveckling av hälso- och sjukvården. En av regeringens satsningar, den s.k. professionsmiljarden, syftar till att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård genom att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka landstingens planering av sin kompetensförsörjning.

Vi anser att det är viktigt att följa och utvärdera de insatser som bl.a. ingår i överenskommelsen med SKL för att se om de bidrar till den effekt som vi önskar, dvs. en mer jämlik och tillgänglig cancervård. Socialstyrelsen har därför i uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården samt att göra en samlad bedömning

av uppbyggnaden av RCC. Med hjälp av bl.a. dessa uppföljningar och utvärderingar kan vi sedan ta nästa steg i arbetet med att utveckla den nationella cancerstrategin både på kort och lång sikt. Det är därför för tidigt att säga något om vilken form det långsiktiga utvecklingsarbetet kommer att få.

Stockholm den 4 maj 2016

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.