Nordiska näringsrekommendationer

Svar på fråga 2022/23:531 av Anna-Caren Sätherberg (S) Nordiska näringsrekommendationer

Anna-Caren Sätherberg har frågat mig vad min inställning till förslaget om nya nordiska näringsrekommendationer är, och om jag avser vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt.

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är ett samarbete mellan de nordiska länderna inom ramen för Nordiska ministerrådet och fastställer riktlinjer för kostsammansättning och rekommenderade intag av näringsämnen. NNR:s rapport ska ge vetenskapliga råd till de nationella myndigheterna som sedan kommer att utarbeta nationella kostråd i de nordiska och baltiska länderna. Livsmedelsproduktion, livsmedelsimport, och självförsörjningsnivåer kan bedömas av varje enskilt land. Det innebär att våra svenska förhållanden vid animalie-, mjölk- och växtproduktion kan tas med i bedömningen vid utformandet av nationella kostråd.

I och med att forskningsområdet växer snabbt har NNR uppdaterats fem gånger och beslut om en sjätte uppdatering, NNR 2022, fattades av de nordiska jordbruksministrarna 2018. Förutom en uppdatering av NNR för energi, makro- och mikronäringsämnen integreras hållbarhets- och miljöfrågor i NNR 2022 på ett tydligare sätt än i tidigare utgåvor.

Arbetet med NNR 2022 pågår fortfarande och den sammanfattande rapporten är nu ute på offentligt samråd. Som Anna-Caren Sätherberg påpekar ska NNR 2022 lanseras i samband med jordbruksministrarnas möte inom ramen för Nordiska ministerrådet i Reykjavik i juni.

Jag vill poängtera att de nordiska näringsrekommendationerna inte är kostråd. Det är upp till varje land att utforma egna kostråd utifrån de förhållanden som råder i landet. I Sverige är det Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet inom nutritionsområdet och är därmed den myndighet som utformar kostråd.

I och med att processen med NNR är ett självständigt, vetenskapligt arbete kan, och ska, jag inte vidta några åtgärder vid framtagandet.

Stockholm den 21 april 2023

Peter Kullgren