Till innehåll på sidan

Naturbruksgymnasisters förutsättningar

Skriftlig fråga 2015/16:1111 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-14
Överlämnad
2016-04-14
Anmäld
2016-04-15
Svarsdatum
2016-04-27
Sista svarsdatum
2016-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Aida Hadzialic (S)

 

Naturbruksgymnasierna ger landsbygdens ungdomar en reell möjlighet att förbereda sig för akademiska studier. Skolorna erbjuder en miljö och en småskalighet där ungdomar som kommer från mindre orter och som många gånger saknar akademiska traditioner känner att de passar in. De vågar utmana sig själva.

Att gå ett naturvetenskapligt program på en stor traditionell gymnasieskola är inget alternativ för många av dessa elever, då deras förtjänster inte alltid kommer till sin rätt i dessa miljöer, så som de har möjlighet till. Alla elever ska ha chansen att utvecklas och att nå så långt som möjligt med sina studier.

Ungdomarna har via naturbruksgymnasiet en naturlig förankring bland djur och natur där de blir sedda och bekräftade inom ett program med högst levande inslag, och där vinsten är att teori och praktik varvas.

I Sveriges naturbruksskolor frigörs och utnyttjas en del av den inneboende potential som ungdomar på mindre orter har. Åtskilliga är de ungdomar som vittnar om att jag hade aldrig klarat detta på en stor skola. SLU har statistik som visar att ungdomar med bakgrund från naturbruksskolorna hävdar sig minst lika bra kunskapsmässigt som elever med annan gymnasial bakgrund. Det vore därför ovärdigt en kunskapsnation som Sverige att slå undan benen för dessa ungdomar framöver.

Vi behöver ha en levande landsbygd nu och i framtiden, och vi behöver unga människor som med olika utbildningar fortsätter och tar vid på resan framåt. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Aida Hadzialic följande:

 

Vilka konkreta åtgärder och initiativ avser statsrådet att vidta för att inte Skolverket på egen hand och utanför sitt uppdrag, år 2016, ska beskära, begränsa och förhindra landsbygdens ungdomar att kvalificera sig för högre studier?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1111 besvarad av Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Dnr U2016/01878/GV

Utbildningsdepartementet

Gymnasie- och kunskapslyftsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1111 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Naturbruksgymnasisters förutsättningar

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om vilka konkreta åtgärder och initiativ jag avser att ta för att inte Statens skolverk på egen hand och utanför sitt uppdrag, år 2016, ska beskära, begränsa och förhindra landsbygdens ungdomar att kvalificera sig för högre studier.

Låt mig först ge en kort bakgrund till det arbete som Skolverket just nu utför när det gäller gymnasieskolans naturbruksprogram. I syfte att trygga den nationella kompetensförsörjningen, minska arbetslösheten bland ungdomar och underlätta övergången från skola till arbetsliv gav den förra regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda dimensioneringen av gymnasial yrkesutbildning. Utredaren skulle bl.a. lämna förslag som syftar till att undvika kompetensbrist och minska risken för överutbildning inom yrkesområden med svag efterfrågan på arbetsmarknaden. Utredaren fick också i uppdrag att analysera om det finns anledning att göra mindre justeringar i det nationella utbudet av inriktningar och nationella program (dir. 2014:50).

Regeringen beslutade genom tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:15) att utredningen skulle föreslå de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar inom gymnasiala yrkesutbildningar som bedöms vara mest angelägna. I sitt delbetänkande En yrkesinriktning inom teknikprogrammet (SOU 2015:29) redovisade utredningen förslag till justeringar av naturbruksprogrammet. Utredningen ansåg att programmets inriktningar är otydliga, att det finns problem vad gäller vilka kurser som får erbjudas inom programfördjupningen och att det finns en risk för ekonomisk överkompensation för vissa utbildningar. Skolverket beslutar om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning och inriktningarnas innehåll och omfattning. Skolverkets beslut när det gäller dessa frågor påverkar elevernas möjligheter till vidare studier inom högskolan.


Med anledning av utredningens förslag har regeringen gett Skolverket i uppdrag att med utgångspunkt i utredningens förslag om nya inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslå hur många gymnasiepoäng de nya inriktningarna ska omfatta och examensmål för programmet. Skolverket ska redovisa uppdraget senast den 29 april 2016. Därefter kommer frågan om eventuella förändringar av programmet att beredas i sedvanlig ordning inom Regeringskansliet.

En utgångspunkt för de förändringar som kan komma att göras bör vara att säkerställa att samtliga inriktningar inom naturbruksprogrammet får den yrkeskaraktär som examensmålen avser. En annan utgångspunkt bör vara att de huvudmän som tillhandahåller vissa naturbruksutbildningar inte ska överkompenseras för sina kostnader. Jag vill dock inte föregripa Skolverkets arbete i frågan. Regeringen kommer att ta ställning till Skolverkets förslag när myndigheten har redovisat dem.

Stockholm den 26 april 2016

Aida Hadzialic

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.