Marin nedskräpning

Skriftlig fråga 2014/15:437 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-04-17
Överlämnad
2015-04-19
Anmäld
2015-04-21
Svarsdatum
2015-04-29
Sista svarsdatum
2015-04-29
Besvarad
2015-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Marin nedskräpning är ett av vår tids största miljöproblem, vilket syns inte minst längs kuststräckan i västra Skåne och i Bohuslän, där det driver upp en kubikmeter marint skräp i timmen. I Skagerrak samlas skräp från hela Nordsjön.

Den marina nedskräpningen består till 80 procent av plast, vilken då den befunnit sig i vatten en tid löses upp till mindre plastbitar. Detta gör att den plast som hamnar i haven och inte spolas upp till kusten också stannar kvar i havet.

En stor del av skräpet kommer från andra länder. Skadorna av marint skräp beräknas kosta de svenska kustfiskarna flera miljoner kronor varje år. Även strandstädningen kostar enorma summor pengar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

 

Hur tänker ministern och regeringen agera för att lösa problemet med marin nedskräpning?

 

Svar på skriftlig fråga 2014/15:437 besvarad av Åsa Romson (MP), klimat- och miljöminister

Dnr M2015/1814/Nm

Miljö- och energidepartementet

Klimat- och miljöministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:437 av Boriana Åberg (M) Marin nedskräpning

Boriana Åberg har frågat mig hur jag och regeringen tänker agera för att lösa problemet med marin nedskräpning.

Jag delar Boriana Åbergs syn på marin nedskräpning och inte minst spridningen av plastavfall som är ett allvarligt hot mot vår miljö. All sorts avfall som hamnar i havet sprids över världshaven för att till slut acku-muleras i vissa havsområden, såsom Stilla Havet, eller spolas iland där strömmarna möter land såsom den svenska Västkusten. Det handlar om ofattbara mängder avfall som flyter omkring på detta sätt. Plast är sär-skilt problematiskt då naturen inte kan bryta ner plasten, den bara frag-menteras ner i mindre och mindre delar. Problemet handlar också om små mikropartiklar av plast som bland annat finns som tillsats i olika hygienprodukter. Dessa når havet via avloppsvatten och gör stor skada i den marina miljön.

Marint skräp är en prioriterad fråga och Sverige leder arbetet på flera om-råden. För att minska det marina skräpet krävs åtgärder av många slag. Nationellt berörs flera myndigheter och här handlar det bland annat om effektiv avfallshantering på land, förhindra att avfall eller fiskeredskap kastas i havet från fartyg, samt förhindra att mikropartiklar når havet via våra reningsverk. Kemikalieinspektionen har inom ramen för regerings-uppdraget om en handlingsplan för en giftfri vardag att utreda möjlig-heten till ett nationellt förbud mot användning av mikroplaster i kos-metiska produkter.

Frågorna är komplexa och i många aspekter av internationell karaktär där Sverige bör vara ledande. Regeringen och våra myndigheter är djupt en-gagerade, särskilt inom de regionala havskonventionerna OSPAR och HELCOM där aktionsplaner tas fram mot marint skräp. Ospars aktions-plan antogs 2014 medan Helcoms åtgärdsplan förhoppningsvis slutförs under året. Sverige stöder också FN:s miljöprograms arbete mot marin nedskräpning. På EU-nivå arbetar man med frågan om marin nedskräp-ning inom ramen för översyn av avfallsdirektiven. Marint skräp ingår även som ett åtgärdsområde i genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG). Europaparlamentet och rådet har i februari 2015 antagit en ändring i EU:s förpackningsdirektiv som innebär att alla medlems-stater måste vidta åtgärder för att inom sitt territorium uppnå en varaktig minskning av förbrukningen av tunna plastbärkassar.

Sammanfattningsvis krävs det åtgärder av flera olika slag för att åtgärda den marina nedskräpningen. Sverige är ledande i detta arbete både natio-nellt och internationellt.

Stockholm den 29 april 2015

Åsa Romson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.