mänskliga rättigheter

Skriftlig fråga 2001/02:1370 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-06-20
Besvarad
2002-06-28
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juni

Fråga 2001/02:1370

av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter

FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna hade sitt 58:e möte i Genève mellan den 18 mars och den 26 april.

Sverige röstade då för resolution nr 2002/8 från FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, som kraftfullt fördömer Israels attacker mot palestinier. I en fras betonas folkgruppers rätt att kämpa mot en ockupationsmakt och det hänvisas till en tidigare resolution från FN:s generalförsamling från 1982, nr 37/43. Denna resolution säger att motstånd mot en ockupationsmakt kan föras "med alla tillgängliga medel, inklusive väpnad kamp".

Flera länder, exempelvis Irland, Kanada, Storbritannien och Tyskland, anser att formuleringarna ger palestinska terrorister fria händer att ta till alla medel och röstade mot resolutionen. De menar att resolutionen hårddraget innebär att en palestinsk självmordsbombare kan spränga ett kafé i luften och rättfärdiga dådet med hjälp av nämnd FN-konvention.

På vilket sätt har Sverige försäkrat sig om att resolutionen inte kommer att användas i ovan nämnda syfte mot Israel?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1370 besvarad av

den 27 juni

Svar på fråga 2001/02:1370 om mänskliga rättigheter

Utrikesminister Anna Lindh

Annelie Enochson har frågat mig på vilket sätt Sverige har försäkrat sig om att en resolution från FN:s kommission för de mänskliga rättigheter som fördömer Israels övergrepp mot palestinierna inte rättfärdigar dåd mot Israel.

Den 15 april antog FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna efter omröstning resolutionen Situationen för de mänskliga rättigheterna på de ockuperade arabiska territorierna, inklusive Palestina. Sverige stödde resolutionen tillsammans med EU-ordföranden Spanien samt Belgien, Frankrike, Portugal och Österrike. I resolutionen fördömer MR-kommissionen Israels brott mot den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna på Västbanken och i Gaza. Hit räknas beskjutning av ambulanser, utomrättsliga avrättningar, kollektiva bestraffningar och godtyckliga frihetsberövanden. MR-kommissionen fastslår vidare det palestinska folkets rätt till självbestämmande.

Det ursprungliga utkastet till resolutionstext beredde inledningsvis stora svårigheter för Sverige och EU. På initiativ av Sverige infördes därför en uppmaning till båda parter om ett "omedelbart upphörande av alla våldshandlingar, inklusive alla terrorhandlingar, provokation, uppvigling och förstörelse". I samband med omröstningen gjorde Sverige en röstförklaring. I denna framhölls den svenska regeringens fördömande av alla terrorhandlingar och ett beklagande att avståndstagandet från terror inte fått ett ännu klarare uttryck i resolutionstexten.

Det faktum att en resolution hänvisar till en tidigare resolution innebär inte automatiskt stöd för alla dess enskildheter. Vid stöd för en tidigare resolution används "reaffirms". I denna resolution används "recalls". Självklart stöder inte Sverige terrorhandlingar riktade mot Israel.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.