Kvalitet för patienten
Skriftlig fråga 2016/17:1559 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-08
- Överlämnad
- 2017-06-09
- Anmäld
- 2017-06-12
- Svarsdatum
- 2017-06-21
- Sista svarsdatum
- 2017-06-21
- Besvarad
- 2017-06-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Nu har slutbetänkandet av välfärdsutredningen Kvalitet i välfärden, SOU 2017:38, skickats på remiss till berörda myndigheter och aktörer i välfärden.
Att mäta och följa upp kvalitet och resultat är centralt i hälso- och sjukvården samt den medicinska forskningen. Ilmar Reepalus utredning underkänner emellertid kvalitetsmätning som basen för den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling. Därtill påstår han att det är för svårt och krångligt att mäta kvalitet i välfärden och att det därför egentligen är bättre att avstå.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sammanfattar i sin rapport patientlagens genomförande med orden lag utan genomslag. Rapporten pekar ut att huvudansvaret för detta misslyckande ligger hos de ansvariga politikerna, som måste prioritera patientlagen och patienternas rättigheter mycket högre.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapport visar vidare att patienter i liten utsträckning nyttjar möjligheten att söka vård över landstingsgränserna. Känner patienten inte ens till möjligheten är det förstås svårt att nyttja den. Det är tydligt att patienten nästan inte fått någon information alls om vad patientlagen ger för rättigheter. Därtill saknar de ofta information om vårdgivarnas kvalitet och resultat. Då blir det svårt för patienter och anhöriga att fatta övervägda val baserade på lättillgänglig information om kvalitet och väntetider i vården.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Vilken analys gör ministern av möjligheterna att styra, följa upp och redovisa kvalitet i vården, och vilka nya konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att utveckla uppföljningen av kvalitet och se till att informationen når ut till patienterna?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1559 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/03500/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1559 av Cecilia Widegren (M) om Kvalitet för patienten
Cecilia Widegren (M) har frågat mig vilken analys jag gör av möjligheterna att styra, följa upp och redovisa kvalitet i vården, och vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta för att utveckla uppföljningen av kvalitet och se till att informationen når ut till patienterna.
Uppföljning är en förutsättning för att utveckla och förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvården, såväl på regional och nationell nivå som för enskilda vårdinrättningar. Ett flertal myndigheter, bl.a. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg har uppdrag som bidrar till att följa upp och styra hälso- och sjukvården baserat på bästa tillgängliga kunskap. Dessa myndigheter ingår även i Rådet för styrning med kunskap, vars arbete syftar till att på strategisk nivå samlat behandla frågor som är viktiga för att öka kvaliteten i vård och omsorg.
Vad avser kvalitetsmätningar inom hälso- och sjukvården används idag en mängd olika kvalitetsmått och indikatorbaserade jämförelser inom vård och omsorg. Syftet med dessa är att utveckla verksamheterna för att uppnå bättre kvalitet eller effektivitet. Inget av dessa kvalitetsmått kan dock representera vårdens kvalitet som helhet. Även om det därmed finns möjligheter att följa upp vissa aspekter av kvalitet inom hälso- och sjukvården är det betydligt svårare att på basis av enstaka mått skapa en helhetsbild av kvaliteten. Fler och mer detaljerade kvalitetsmått riskerar vidare att inskränka handlingsutrymmet för professionen utan att kunna garantera att målen nås.
En av regeringens åtgärder som bl.a. syftar till att öka kvaliteten är att stärka patienternas ställning i hälso- och sjukvården. Regeringen kommer därför i höstens budgetproposition att föreslå en patientmiljard som består av skärpt vårdgaranti i primärvården och patientkontrakt. I flertalet av regeringens befintliga satsningar finns patienten i fokus, exempelvis i överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. I den överenskommelsen ingår att främja patientcentrerade arbetssätt och metoder samt uppföljning av patientresultat i primärvården.
Utöver den utredning och rapport som Cecilia Widegren berör i sin fråga finns även många andra underlag, bl.a. Kunskapsstödsutredningens betänkande Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) vars betänkande överlämnades i juni. I betänkandet lyfts förslag om en utvecklad styrning för kunskapsbaserad och jämlik vård samt förstärkt nationell uppföljning. Syftet är bl.a. att stimulera till förbättring i vården. Utredningens förslag kommer nu att remitteras och därefter beredas vidare inom Regeringskansliet.
Stockholm den 21 juni 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.