Krafttag mot mutor
Skriftlig fråga 2017/18:625 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-22
- Överlämnad
- 2018-01-23
- Anmäld
- 2018-01-24
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Azerbajdzjan är enligt sin författning en demokrati, men i praktiken är landet enligt Utrikespolitiska Institutet en diktatur. Parlamentsvalet 2015 har kritiserats, men ingen förändring i riktning mot ökade inslag av demokrati har noterats. I landet finns fängslade journalister och oppositionella. Det ekonomiska systemet i landet är präglat av korruption och bristande insyn. Enligt Utrikesdepartementet uppvisar Azerbajdzjan allvarliga brister i respekten för mänskliga rättigheter bland annat gällande press- och yttrandefrihet, valgenomförande, rättsstatens principer och rättigheter för kvinnor och hbtq-personer.
Europarådets antikorruptionsprogram Greco har konstaterat att korruption är ett av Azerbajdzjans största problem, trots upprepade internationella försök till förbättringar och större öppenhet.
Det förekommer frekvent rykten om att internationella organisationer, företag och även privatpersoner tar emot mutor från Azerbajdzjan. Även Sverige förekommer i dessa rykten. Detta är självfallet oerhört allvarligt och kan innebära att de aktuella organisationerna, företagen och personerna begår kriminella handlingar. Det är därför allvarligt när svenskt bistånd går till organisationer som bevisligen har tagit emot mutor. Vidare är det även illa när Sverige betalar medlemsavgifter till internationella organisationer där det är bevisat att mutor förekommer högt upp i organisationens ledning.
I syfte att minska förekomsten av mutor i Sverige, i verksamheter som Sverige finansierar och i organisationer där Sverige är deltagare skulle en åtgärd kunna vara att finansiella avgifter eller bistånd upphör till dess att mottagaren kan visa att korruption inte längre förekommer.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att aktivt arbeta för att Sverige varken direkt eller indirekt ska stödja fortsatt utbetalning av mutor från Azerbajdzjan?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:625 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:625 av Margareta Cederfelt (M)
Krafttag mot mutor
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder som jag är beredd att vidta för att aktivt arbeta för att Sverige varken direkt eller indirekt ska stödja fortsatt utbetalning av mutor från Azerbajdzjan.
Sveriges regering ser allvarligt på förekomsten av korruption i Azerbajdzjan liksom i andra delar av världen. Att motverka korruption utgör sedan länge en viktig del i svensk bistånds- och handelspolitik. Utrikesdepartementet har en tydlig vägledning för arbetet med att förhindra oegentligheter. Att stärka internkontrollen är ett prioriterat mål i utrikesförvaltningens verksamhetsplan, och arbetet med att förhindra oegentligheter är en central del i en sådan internkontroll.
När det gäller biståndsinsatser och bidragshantering analyseras risken för korruption inför varje projekt. Då bedöms både interna och externa risker utifrån land, sektor och partner. På många utlandsmyndigheter i länder med omfattande korruption finns särskilda anti-korruptionsstrategier framtagna.
Utrikesdepartementet gör vidare en värdering av multilaterala organisationers revisionssystem och arbete med antikorruption, främst inom ramen för övergripande organisationsbedömningar men även inom ramen för löpande styrelsearbete.
En viktig del av det svenska biståndet är att stödja samarbetsländernas egna ansträngningar att bekämpa korruption. Åtgärderna är inte enbart inriktade på att minska korruptionen utan ämnar även bidra till att förändra de strukturer som finns i samhället, såväl formella som informella, som möjliggör eller uppmuntrar ett korrupt beteende.
Inom näringslivsfrämjandet har Sverige höga förväntningar att företag tillämpar en tydlig antikorruptionspolicy. Därför har Business Sweden, tillsammans med utrikesdepartementet, nyligen infört en rutin som innebär att hållbarhetskrav ställs på företag som deltar i offentliga främjanderesor. Den rutinen användes för första gången inför främjarresan till Azerbajdzjan i november 2017. De företag som deltog i resan fick underteckna ett ”åtagandedokument” där de förband sig att sträva efter att göra affärer på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.
Regeringen eftersträvar att varken Sverige eller svenska företag ska bidra till oegentligheter. Problemet med förekomsten av korruption är någonting som vi tar upp kontinuerligt i våra kontakter med företrädare från såväl Azerbajdzjan som många andra länder, liksom inom FN, EU och andra relevanta fora.
Stockholm den 31 januari 2018
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.