Kinesisk AI-tjänst inom svensk statsförvaltning
Skriftlig fråga 2024/25:801 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-16
- Överlämnad
- 2025-02-17
- Anmäld
- 2025-02-18
- Svarsdatum
- 2025-02-26
- Besvarad
- 2025-02-26
- Sista svarsdatum
- 2025-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Norska stortinget och danska folketinget väljer nu att stoppa användandet av den kinesiska AI-tjänsten Deepseek på it-utrustning som har tillgång till parlamentens system.
Bakgrunden till beslutet i stortinget är en rekommendation från säkerhetsmyndigheten NSM, som har uppmanat norska verksamheter att inte tillåta Deepseek på it-system med tillgång till arbetsrelaterade system.
I förra veckan beslutade även danska folketinget att politiker och tjänstemän i folketinget inte ska använda sig av Deepseek på datorer, surfplattor och mobiltelefoner som förvaltningen har stått för.
Riksdagsförvaltningen i Sverige uppger att man följer frågan men att det för närvarande inte finns några planer på att införa någon spärr eller något förbud. Detta kan och bör givetvis ifrågasättas mot bakgrund av de risker som uppenbarligen finns och de varningar som utfärdats. Det är i högsta grad rimligt med en försiktighetsprincip.
Jag vill därför fråga försvarsminister Pål Jonson:
Varför har man inte förbjudit Deepseek inom svensk statsförvaltning, i synnerhet i säkerhetskänsliga verksamheter, och avser ministern att ta några initiativ för att verka för ett förbud?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:801 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:801 Kinesisk AI-tjänst inom svensk statsförvaltning
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Svar på frågorna 2024/25:801 av Björn Söder (SD)
Kinesisk AI-tjänst inom svensk statsförvaltning och 2024/25:821 av Markus Wiechel (SD) Cybersäkerhet inom svenska myndigheter
Björn Söder har frågat försvarsministern varför regeringen inte har förbjudit den kinesiska AI-tjänsten Deepseek inom svensk statsförvaltning, i synnerhet i säkerhetskänsliga verksamheter, och om försvarsministern avser att ta några initiativ till att verka för ett sådant förbud. Även Markus Wiechel har frågat om försvarsministern avser att ta några sådana initiativ, och därtill vilka andra åtgärder ministern och regeringen avser att vidta i syfte att skydda Sverige mot de hot som denna typ av tjänst kan utgöra.
Frågorna har överlämnats till mig att besvara.
Av regeringsformen följer att riksdagen inte kan fatta beslut som endast avser ett visst konkret fall. Det s.k. generalitetskravet innebär att en lag måste ha en viss generell tillämplighet. Därför är det inte möjligt att lagstifta om att en viss app eller tjänst ska förbjudas.
På regeringens uppdrag har Myndigheten för digital förvaltning och Integritetsskyddsmyndigheten tillsammans tagit fram riktlinjer för användning av generativ AI inom offentlig förvaltning. Syftet med riktlinjerna, som publicerades i januari 2025, är att erbjuda regioner, myndigheter och kommuner vägledning och trygghet i användningen av generativ AI, samt att underlätta dess användning för att möta verksamhetens behov.
Varje enskild myndighet har ett ansvar att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att verksamheten ska bedrivas på ett säkert sätt. I det rådande säkerhetspolitiska läget är det viktigare än någonsin att myndigheter och privata aktörer, särskilt de som arbetar med samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet, bedriver ett systematiskt informations-säkerhetsarbete. Det kan inkludera beslut om vilka tjänster och appar som får användas.
För myndigheter och privata aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet gäller även säkerhetsskyddslagstiftningen. Enligt den ska varje verksamhetsutövare genomföra en säkerhetsskyddsanalys där säkerhetsrisker och behovet av skyddsåtgärder identifieras. I detta ingår att se till att de som arbetar i verksamheten har den utbildning som krävs i fråga om säkerhet. En fråga i det sammanhanget kan t.ex. vara användning av sociala medier. De närmare åtgärder som behöver vidtas inom respektive verksamhet är upp till varje verksamhetsutövare. Om en verksamhetsutövare anser att en specifik app eller tjänst är en säkerhetsrisk finns möjlighet att vidta åtgärder genom ett beslut som reglerar användningen av appen eller tjänsten.
Stockholm den 26 februari 2025
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.