Järnvägsanslutningar till Core-flygplatser
Skriftlig fråga 2017/18:1043 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-15
- Överlämnad
- 2018-03-16
- Anmäld
- 2018-03-20
- Svarsdatum
- 2018-03-28
- Sista svarsdatum
- 2018-03-28
- Besvarad
- 2018-03-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Göteborg–Borås är ett av landets hårdast trafikerade pendelstråk, med mer än 100 000 dagliga resor. Samtidigt är järnvägen Sveriges sämsta mellan två stora och närliggande städer. En tågresa de sex milen tar ca 70 minuter, vilket förklarar varför mindre än 1 procent av alla personresor i stråket görs med tåg. 75 procent av resenärerna tar bilen. Med en modern dubbelspårig järnväg skulle restiden mer än halveras. Det borde vara självklart att Västsveriges två största städer ska ha en infrastruktur som främjar människors rörlighet.
Landvetters flygplats, som ligger mellan Göteborg och Borås, har av EU pekats ut som en av Sveriges två Core-flygplatser. Det innebär att flygplatsen betraktas som en europeisk angelägenhet och inte enbart en riksangelägenhet. Samtidigt förpliktar det; järnvägsanslutningar till Core-flygplatser ska prioriteras. Det vill säga att det är inte enbart för EU som flygplatsen behöver en järnväg, utan i första hand för alla flygresenärer och för dem som jobbar vid flygplatsen. Fram till 2030 beräknas Landvetter växa från 7 miljoner resenärer till 9 miljoner och från 4 000 arbetsplatser till 14 000.
Sveriges befolkning ökar snabbt, och därmed ökar också transportbehoven. Om vi ska klara klimatmålen krävs en omfattande satsning på järnvägen. Sträckan Göteborg–Borås är en del av de stambanor med ny sträckning som skulle hjälpa till att knyta ihop städer och regioner och öka den samlade kapaciteten på det svenska järnvägsnätet.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att Sverige ska klara klimatmålen och EU-direktiven om järnvägsanslutningar till Core-flygplatser, som ska vara klara till 2030?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1043 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)
N2018/
01878/TS
Näringsdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1043 av Cecile Tenfjord-Toftby (M) Järnvägsanslutningar till Core-flygplatser
Cecile Tenfjord-Toftby har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att Sverige ska klara klimatmålen och EU-direktiven om järnvägsanslutningar till Core-flygplatser, som ska vara klara till 2030.
Till och börja med vill jag slå fast att det är enbart Arlanda som är utpekad som huvudflygplats och därmed omfattas av kraven i TEN-T-förordningen (artikel 41.3, bilaga 2.) De huvudflygplatser som anges i nämnda regelverk ska vara anslutna till järnvägs- och vägtransportinfrastrukturen i det transeuropeiska transportnätet senast den 31 december 2050, utom då sådan anslutning inte är möjligt på grund av fysiska begränsningar. Däremot är det korrekt att Landvetter, liksom Malmö flygplats och Arlanda är utpekade som Sveriges tre s.k. coreflygplatser. Det betyder dock inte att TEN-T-förordningens krav omfattar Landvetter och Sturup och att de flygplatserna därmed faller inom samma prioriteringsgrad.
Den 31 augusti 2017 överlämnade Trafikverket sitt förslag till ny nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018–2029 till regeringen. De ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2018–2029 ökar med drygt 100 miljarder kronor jämfört med den förra regeringens plan, till totalt 622,5 miljarder kronor. Järnvägsförbindelsen mellan Göteborg och Borås, inkl. delen Mölnlycke-Bollebygd anges bland de objekt som Trafikverket föreslår om ramen för namngivna investeringar utökas med 10 procent. Trafikverkets planförslag bereds just nu på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Hur den slutliga planen kommer att se ut fattar regeringen beslut om under våren 2018. Jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda objekt men utgångspunkten är att den ska bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och bidra inom ett antal samhällsutmaningar, bland annat omställning till världens första fossilfria välfärdsland. Regeringen kommer även att ta fram en strategi för effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter. Under våren 2018 kommer regeringen även att presentera en klimatstrategi.
Regeringen har vidare under mandatperioden vidtagit en lång rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Järnvägen har en central betydelse för att uppnå klimatmässiga mål. Här kan t.ex. nämnas ett bonus malus-system, en reduktionsplikt för successivt ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, samt investeringsstödet Klimatklivet. För att även förbättra järnvägens punktlighet och robusthet har regeringen genomfört kraftiga förstärkningar av järnvägsunderhållet och ökat det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder kronor per år under perioden 2016–2018. För att nå våra högt ställda mål behövs åtgärder på flera fronter där både samhällsplanering, utveckling av effektiva transportsystem inklusive effektiva fordon, fossilfria drivmedel och åtgärder som hanterar transportefterfrågan kan bidra.
Stockholm den 26 mars 2018
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.