Jämlik kvinnovård efter behov

Skriftlig fråga 2022/23:739 av Anna Vikström (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-31
Överlämnad
2023-06-01
Anmäld
2023-06-02
Svarsdatum
2023-06-07
Sista svarsdatum
2023-06-07
Besvarad
2023-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

I hälso- och sjukvårdslagen anges att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I propositionen för den etiska plattformen för prioriteringar i hälso- och sjukvården framgår det tydligt att efterfrågan inte ska jämställas med vårdbehov.

I Region Stockholm, som styrts av borgerliga politiker i 16 år fram till valet 2022, konstaterade revisorerna brister i de så kallade vårdvalen som visade att det var oklart om behov eller efterfrågan styrde hur sjukvårdsresurserna fördelades i Stockholm.  Det finns flera exempel på hur vården i regionen organiserades stick i stäv med lagens krav att regionen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård, till exempel inom kvinnovården. Till exempel var gynekologiska mottagningar koncentrerade till Stockholms innerstad samtidigt som det helt saknades gynekologisk vård i många kommuner i förorterna. Det framgår också av folkhälsorapporten att utlandsfödda kvinnor och kvinnor med kort utbildning fick gynekologisk vård i lägre utsträckning. På de särskilda ultraljudsmottagningarna, frikopplade från mödrahälsovården via vårdavtal, framgick att en viss ultraljudsundersökning under graviditet (KUB) varierade stort från att 92 procent av kvinnorna på en mottagning på Kungsholmen blev remitterade till undersökningen, till att 16 procent på en mottagning i Spånga-Tensta blev remitterade till samma undersökning. Detta hade pågått länge innan det blev en förändring i avtalet.

Regeringen har lagt fram uppdrag om en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor samt ett uppdrag att förstärka tillsynen av mödrahälsovård och förlossningsvård. Det är vällovliga uppdrag, men utan tydligt fokus på vård efter behov riskerar kvinnovården att inte prioriteras till dem som behöver det mest, så som skett i Region Stockholm.

Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är:

 

Hur tänker statsrådet och regeringen se till att alla kvinnor och flickor i vårt land får en jämlik vård efter behov när det gäller gynekologisk vård, förlossningsvård och mödrahälsovård?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:739 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

S2023//01849 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:739 av Anna Vikström (S)
Jämlik kvinnovård efter behov

Anna Vikström har frågat mig hur jag och regeringen tänker se till att alla kvinnor och flickor i vårt land får en jämlik vård efter behov när det gäller gynekologisk vård, förlossningsvård och mödrahälsovård.

Förlossningsvård och kvinnors hälsa är prioriterade frågor för regeringen. I enlighet med Tidöavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har regeringen därför aviserat en förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa i budgetpropositionen för 2023. Satsningen omfattar 1,7 miljarder kronor för 2023 och ytterligare 1,5 miljarder kronor årligen under perioden 2024–2025.

Sedan regeringen tillträdde har en rad åtgärder vidtagits som långsiktigt ska stödja utvecklingen av kvinnosjukvården inbegripet förlossningsvården. Socialstyrelsen har bl.a. fått ett uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell plan med nationell fastställda mål och indikatorer för uppföljning. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna med syfte att bl.a. öka tillgängligheten och minska regionala skillnader.

Regeringen har även, för statens räkning, ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om att stärka kvinnosjukvården inbegripet förlossningsvården. Överenskommelsen omfattar drygt 1,6 miljarder kronor. Inspektionen för vård och omsorg har fått ett uppdrag att genomföra nationella tillsynsinsatser av förlossningsvården under åren 2023–2025.

Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Forskningsrådet rör hälsa, arbetsliv och välfärd m.fl. myndigheter har fått olika uppdrag som sammantaget ska lägga grunden för en mer effektiv kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvården när det gäller sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor.

Vård ska ges på lika villkor, oavsett var du bor. Regeringen avser därför att öka det nationella ansvaret för hälso- och sjukvården. Bland annat beslutade regeringen den 1 juni 2023 direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté som, i enlighet med Tidöavtalet, bl.a. ska analysera och belysa för- och nackdelar med att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap.

Stockholm den 7 juni 2023

Acko Ankarberg Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.