IVO:s krav på akutmottagningar
Skriftlig fråga 2016/17:931 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-23
- Överlämnad
- 2017-02-24
- Anmäld
- 2017-02-28
- Svarsdatum
- 2017-03-08
- Sista svarsdatum
- 2017-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Endast fem av tolv granskade akutmottagningar inom hälso- och sjukvården i de fyra nordligaste landstingen uppfyller kraven på att ha en legitimerad läkare tillgänglig för konsultation när icke-legitimerade läkare på vikariatsförordnande är i tjänst. I det fall ingen legitimerad läkare finns tillgänglig med ansvar för patienterna är hälso- och sjukvården inte förenlig med god och säker vård, enligt principbeslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Vid en granskning av samtliga tolv akutmottagningar inom Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting, Landstinget i Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen framkom att inte ens hälften av de tolv akutmottagningarna klarade kravet fullt ut.
Bristande tillgång på legitimerade läkare utgör ett allvarligt hot mot patientsäkerheten och bör därför undvikas. Hälso- och sjukvårdens genomförande är ett landstingskommunalt ansvar medan tillsynen utövas av den statliga myndigheten IVO.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillgången på legitimerade läkare ska tillgodoses i hela landet, inklusive i de fyra nordligaste landstingen, i enlighet med gällande riktlinje i syfte att tillgodose patientsäkerheten?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:931 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/01273/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:931 av Margareta Cederfelt (M) IVO:s krav på akutmottagningar
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillgången på legitimerade läkare ska tillgodoses i hela landet, inklusive de fyra nordligaste landstingen, i enlighet med gällande riktlinje i syfte att tillgodose patientsäkerheten.
Det är en allvarlig situation vi ser i svensk vård, även om den ser olika ut i olika delar av landet. Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs och att ha en fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för en fungerande vård som ges efter behov. Det är därför som jag som minister redan från början engagerat mig i kompetensförsörjnings- och patientsäkerhetsfrågorna.
Det är dock arbetsgivarna, det vill säga landstingen, som ansvarar för att säkerställa en fungerande organisation och bemanning inom vården. Staten och regeringen kan bidra på ett övergripande plan för att förbättra förutsättningarna för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, bland annat som huvudman för universitet och högskolor samt genom ekonomiska stöd. Regeringen har tagit initiativ till en rad åtgärder som kan bidra till bättre kompetensförsörjning av både läkare och andra yrkesgrupper i vården och jag går igenom några av initiativen nedan.
Regeringen avsätter en miljard kronor årligen, den så kallade professionsmiljarden, för att stärka och stimulera landstingens arbete med kompetensförsörjningsfrågor. Regeringen bereder också förslag från aktuella statliga utredningar, bland annat Effektiv vård (SOU 2016:2), som har potential att bidra till en långsiktigt förbättrad vård. Därutöver har regeringen gett ett flertal uppdrag till statliga myndigheter relaterat till kompetensförsörjningsfrågor.
Regeringen har också två år i rad höjt de generella statsbidragen för landstingen, sammantaget med miljardbelopp årligen. Detta innebär ökade resurser för exempelvis att hantera kompetensförsörjningsfrågor.
Regeringen satsar även på en utbyggnad av utbildningar inom bristyrken för att kunna möta arbetsmarknadens och vårdens behov vilket bl.a. innefattar sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Regeringen har också stärkt Socialstyrelsens resurser för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar för att de som kommer till Sverige med värdefull kompetens från vården i andra länder snabbare ska kunna börja arbeta och bidra i den svenska vården. Dessutom pågår en sedan tidigare beslutad succesiv utbyggnad av läkarutbildningen under perioden 2012-2019. Regeringen har även beslutat om ett uppdrag att genomföra en översyn samt lämna förslag avseende läkares specialiseringstjänstgöring. De förslag som lämnas ska syfta till att skapa ett sammanhållet system för läkares utbildning och specialisering.
För att stödja hälso- och sjukvården i sitt patientsäkerhetsarbete har regeringen gett Socialstyrelsen, i samarbete med flera myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i uppdrag att utveckla och tillgängliggöra ett samlat stöd på patientsäkerhetsområdet.
Min sammantagna bedömning utifrån vad som anförts ovan är att regeringen gör kraftfulla insatser som på olika sätt förbättrar kompetensförsörjningen i vården och på så sätt förbättra patientsäkerheten, men att det i slutändan är ett arbetsgivaransvar att se till att det finns personal i tillräcklig utsträckning för att en god vård ska kunna ges. Frågor som rör lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor påverkar också situationen, och dessa är tydliga arbetsgivarfrågor. Arbetsgivaransvaret i landstingen måste ytterst tas av de förtroendevalda på denna politiska nivå.
Stockholm den 8 mars 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.