Hatbrott mot svenskar
Skriftlig fråga 2022/23:391 av Pontus Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-23
- Överlämnad
- 2023-02-24
- Anmäld
- 2023-03-07
- Svarsdatum
- 2023-03-08
- Sista svarsdatum
- 2023-03-08
- Besvarad
- 2023-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Rasism eller fientlighet är inte en fråga som enbart riktar sig från ett lands ursprungsbefolkning mot minoriteter, utan det kan också handla om hat mellan minoriteter eller från minoriteter mot ett lands ursprungsbefolkning. I internationella mätningar anses just svenskarna vara ett tolerant folk som generellt sett inte har något emot personer med annan bakgrund än de själva.
I den svenska lagstiftningen kan många olika typer av brott anses vara ett hatbrott; avgörande är om motivet är att kränka en person på grund av exempelvis dennes hudfärg, etnicitet eller nationella ursprung. I Sverige har ingen person dömts för hatbrott mot svenskar på grund av den kränktes hudfärg, etnicitet eller nationella ursprung, detta trots att svenskfientligheten är utbredd och att det i Sverige i dag finns såväl kommuner som stadsdelar och inte minst skolor där svenskar är i minoritet.
Under 2020 anmäldes enbart cirka 30 fall av hatbrott där motivet var personens svenska nationalitet, vilket tyder på ett stort mörkertal. Inte en enda gång har en person i Sverige dömts för hatbrott mot svenskar, trots att svenska ungdomar i många städer och inte minst skolor är i minoritet.
I många av de förnedringsrån som uppmärksammats de senaste åren har rånarna gett uttryck för tydligt svenskfientliga budskap under rånen. Man kan tänka sig att det utan tvekan hade betraktats som ett hatbrott om det var ungdomar med svensk bakgrund som under ett förnedringsrån uttryckt rasism mot offret. Men så har inte ansetts vara fallet när de utsatta, som utsätts för hat för sin svenska nationalitet, blivit rånade och förnedrade. Man kan också tillägga att fyra av fem av de ungdomar som utsätts för rån har svensk bakgrund, medan förövarna i två tredjedelar av fallen har utländsk bakgrund.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern och regeringen att ta initiativ till en förändring av hatbrottslagstiftningen för att tydliggöra möjligheten att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:391 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:391 av Pontus Andersson (SD) Hatbrott mot svenskar
Pontus Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till en förändring av hatbrottslagstiftningen för att tydliggöra möjligheten att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott.
Arbetet mot hatbrott är mycket viktigt. Regeringen följer frågan noga, inte minst genom det pågående regeringsuppdraget till Polismyndigheten som syftar till att uppklaringen och lagföringen av hatbrott och andra brott som hotar demokratin ska öka, samt att kompetensen inom myndigheten för att utreda dessa brott ska öka.
Det finns en straffskärpningsregel i brottsbalken som innebär att det ska beaktas som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på vissa angivna grunder, bl.a. nationellt eller etniskt ursprung.
Av förarbetena till straffskärpningsregeln framgår att regeln kan vara tillämplig inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså när personer med utländskt ursprung angriper någon eller några just för att de är svenskar (prop. 1993/94:101 s. 22).
Som hatbrott räknas bl.a. också brottet hets mot folkgrupp. Justitieutskottet har uttalat att det torde stå klart att brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp omfattar hets som riktar sig mot svenskar (bet. 2012/13:JuU10). Riksdagen ställde sig bakom utskottets betänkande. Den tolkningen har varit utgångspunkt i lagstiftningsarbetet såväl före som efter riksdagens ställningstagande.
Mot denna bakgrund står det klar att det är möjligt att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott. Jag ser därför inte att det finns behov av att tydliggöra lagstiftningen i detta avseende.
Stockholm den 8 mars 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.