Hanteringen av barn vid utvisning

Skriftlig fråga 2022/23:805 av Gunilla Svantorp (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-19
Överlämnad
2023-06-20
Anmäld
2023-06-21
Svarsdatum
2023-07-04
Sista svarsdatum
2023-07-04
Besvarad
2023-07-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

 

Den 14 juni utvisades en mamma och hennes dotter från sitt hem i Värmland. Mamman hade varit i Sverige i 13 år, och hennes dotter är född och uppvuxen i landet. Mamman hade fast jobb som montör. Klockan 4.00 mitt i natten kom gränspolisen, familjen fick inte kontakta någon, inte ringa ett enda telefonsamtal och när vänner till familjen kom så var hemmet lämnat i kaos.

Den 29 maj skickades ett brev om verkställighetshinder, den 7 juni fick man veta att en handläggare tilldelats ärendet och redan den 8 juni beslutade man om avslag. Familjen fick beskedet samma dag de utvisades, och advokaten fick det dagen efter. Med tanke på detta kunde man inte använda rätten att överklaga.

Dessutom har Migrationsverket själva sagt till medier att i öppna ärenden får inte av- och utvisningsbeslut verkställas innan beslut om ny prövning antingen beviljats eller avslagits, något som alltså inte följdes i detta fallet.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag, men vi har tillämpat den sedan 1990. Portalen i den är att barns bästa alltid ska komma först.

Med anledning av detta och med hänvisning till barnkonventionen vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:

 

Kommer, och i så fall hur, statsrådet att arbeta för att säkerställa att alla situationer där barn är inblandade sker rättssäkert?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:805 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Ju2023/ 01493 Justitiedepartementet Migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:805 av Gunilla Svantorp (S)
Hanteringen av barn vid utvisning

Gunilla Svantorp har frågat mig om, och i så fall hur, jag kommer att arbeta för att säkerställa att alla situationer där barn är inblandade sker rättssäkert.

Frågan utgår från ett enskilt ärende. Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur en myndighet eller domstol handlägger och beslutar i enskilda ärenden.

Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen svensk lag. Därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som rör barn.

I utlänningslagen finns också sedan länge en portalparagraf om barnets bästa. Myndigheter och domstolar ska i ärenden som rör barn ta hänsyn till barnets hälsa, utveckling samt beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.

Barnkonventionen innebär dock inte i sig en rätt för ett barn att beviljas uppehållstillstånd i Sverige och barnets bästa är inte den enda och avgörande faktorn för att ett uppehållstillstånd ska beviljas.

Genom Migrationsverkets instruktion åläggs myndigheten att analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. Likaså ska Polismyndighetens ta särskild hänsyn till barns behov vid planeringen av verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Vid varje handläggningsåtgärd eller beslut som indirekt eller direkt påverkar barn ska Polismyndigheten göra en prövning av barnets bästa.

Barns rättigheter ska således säkerställas i Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete och det är viktigt att asyl- och återvändandeprocessen är rättssäker för både barn och vuxna. Jag följer myndigheternas arbete men i nuläget har jag inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 4 juli 2023

Maria Malmer Stenergard

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.