Ett nationellt exitprogram för kriminella
Skriftlig fråga 2017/18:1501 av Tomas Tobé (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-06-14
- Överlämnad
- 2018-06-15
- Anmäld
- 2018-06-18
- Sista svarsdatum
- 2018-06-27
- Svarsdatum
- 2018-07-12
- Besvarad
- 2018-07-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Gängvåldet har eskalerat i Sverige. Polisen bedömer att det just nu finns 5 000 kriminella individer som ingår i 200 kriminella gäng. De kriminella gängen har inte sällan en negativ påverkan på våra utsatta områden. Den här situationen måste förändras. Bland annat genom att fler gängmedlemmar lämnar det kriminella livet.
Moderaterna vill därför införa ett nationellt exitprogram för gängkriminella. Ett sådant program bör kombineras med ett mer aktivt uppsökande arbete där polisen tillsammans med andra myndigheter konfronterar enskilda gängmedlemmar och ställer dem inför ett ultimatum. Antingen kan gängmedlemmen ingå i ett nationellt exitprogram med goda möjligheter att börja ett nytt hederligt liv på en annan ort. Eller så fortsätter gängmedlemmen med sin kriminella livsstil men är då medveten om att alla brottsbekämpande myndigheter kommer att samverka för att i slutändan se till att lagföra individen.
Detta arbetssätt har givit goda resultat i andra länder och bör således prövas även i Sverige. Nya samhällsproblem kräver nya lösningar, och ett nationellt exitprogram för gängmedlemmar är ett exempel på en ny lösning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att bygga upp ett nationellt exitprogram för gängmedlemmar?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1501 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/
03452
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1501 av Tomas Tobé (M)
Ett nationellt exitprogram för kriminella
Tomas Tobé har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att bygga upp ett nationellt exitprogram för gängmedlemmar.
Att bekämpa gängbrottsligheten är en av regeringens viktigaste frågor och en rad åtgärder har genomförts för att förebygga, förhindra och bekämpa sådan brottslighet. Bland annat förstärker vi polisen med 7,1 miljarder kronor under de närmaste åren för att utveckla verksamheten och öka antalet polisanställda. Därtill har regeringen avsatt ytterligare 200 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att stärka polisverksamheten.
Polismyndigheten har sedan hösten 2015 regeringens uppdrag att fördela bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet, s.k. avhopparverksamhet. För detta ändamål har regeringen sedan 2016 avdelat fem miljoner kronor årligen till Polismyndigheten. Polismyndigheten har inrättat en nationell samordningsfunktion för att bedöma inkomna ansökningar och för att följa upp hur medlen används.
Dessa särskilda medel utgör dock bara en del av de statliga medel som används till avhopparverksamhet. Utöver de fristående organisationer som bedriver avhopparverksamhet finns även ett antal myndighetsdrivna verksamheter för avhoppare som finansieras inom ramen för respektive myndighets budget. Polismyndigheten har exempelvis ett omfattande brottsoffer- och personsäkerhetsarbete där avhopparverksamhet berörs.
I regeringens nationella brottsförebyggande program Tillsammans mot brott lyfts stöd och hjälp för att lämna kriminella eller extremistiska grupperingar fram som en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Individer i sådana grupperingar är i behov av olika typer av stöd vilket kräver samverkan mellan ett flertal samhällsaktörer. Inte minst är det viktigt att kommunerna tar sitt ansvar, bland annat genom åtgärder från socialtjänsten.
Jag avser att fortsatt följa denna viktiga fråga för att vid behov kunna vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 12 juli
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.