Bristfällig krishantering av regeringen

Skriftlig fråga 2015/16:541 av Elisabeth Svantesson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-12-18
Överlämnad
2015-12-21
Sista svarsdatum
2016-01-04
Svarsdatum
2016-01-08
Besvarad
2016-01-08
Anmäld
2016-01-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Sverige befinner sig i en krissituation till följd av det stora antalet asylsökande. Bristen på bostäder är skriande. Skolan och socialtjänsten är ytterst ansträngda i delar av landet. Men också hälso- och sjukvården är utsatt för stora påfrestningar. Samtidigt är väntan på en asylprövning lång. De 100 000 asylsökande som kom hit i höst kan tvingas vänta på ett beslut till år 2017 eller i värsta fall ännu längre. Det innebär ytterligare påfrestningar på välfärden och även andra negativa effekter. Det kan dröja två år innan Migrationsverket kan larma om omständigheter i ett asylärende till Säkerhetspolisen. Vi vet också att många människor uppehåller sig i landet illegalt. Risken för parallellsamhällen är uppenbar.

Redan i somras började den dramatiska ökningen av antalet nya asylsökande till Sverige. Det gick från drygt 6 600 asylsökande i juni till över 24 000 i september.

Dagens Nyheter rapporterar att Margot Wallström den 10 september fick följande information från polisen: Vi har noll koll på dem som inte söker asyl. På samma möte angavs från polisen att uppskattningsvis hälften av migranterna inte anmälde sig till Migrationsverket. Detta är en uppskattning som också senare förekommit från polisen i medierna. Men trots detta dröjde regeringen i två månader till beslutet om tillfälliga gränskontroller. Under denna period anlände ungefär 70 000 asylsökande till Sverige och, utifrån polisens uppskattning, därutöver nära 70 000 personer som inte sökte asyl. Trots detta avvaktade regeringen fler månader med åtgärder och tonade i stället ned problemen i debatten.

Sammantaget visar detta på en ytterst bristfällig krishantering av regeringen. 

Mot denna bakgrund är min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Varför agerade regeringen så sent på den tydliga krisinformation som fanns tillgänglig redan i början av hösten? 

Svar på skriftlig fråga 2015/16:541 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Ju2015/10009/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:541 av Elisabeth Svantesson (M) Bristfällig krishantering av regeringen

Elisabeth Svantesson har frågat statsrådet Morgan Johansson varför regeringen reagerade så sent på den tydliga krisinformation som fanns tillgänglig redan i början på hösten. Frågan är överlämnad till mig att besvara.

De humanitära behoven i världen är stora och många miljoner människor är på flykt från sina hem. Situationen är särskilt allvarlig i Syrien och dess grannländer. Sverige och övriga europeiska länder måste därför på ett solidariskt sätt hjälpa utsatta människor på flykt. För att samla alla krafter som kan bidra till att förbättra nyanländas etablering tog statsministern i oktober initiativ till den nationella samlingen Sverige tillsammans. Sverige ska vara ett land som erbjuder ett värdigt mottagande och upprätthåller allmän ordning och säkerhet.

Flyktingsituationen har under hösten inneburit betydande påfrestningar för samhällets funktionalitet. Även om arbetet i huvudsak utförs av kommuner, landsting, länsstyrelser, myndigheter, frivilliga och näringsliv har regeringen naturligtvis ett övergripande ansvar för att hantera situationen. Regeringen har under året fört samtal med myndigheter och andra berörda aktörer. Lägesbilder och annan information har kommit in från olika håll. Dessa samtal och underlag var viktiga och nödvändiga för att regeringen skulle få en bild av utvecklingen.

Som ett resultat av detta samlade underlag och den information som successivt kommit in har regeringen fattat cirka sextio beslut som en del i att hantera flyktingsituationen. Bland dessa kan nämnas införandet av gränskontroller, tilldelning av betydande resurser till kommunsektorn och till det civila samhällets organisationer, uppdrag om tillfälliga asylboenden och uppdrag att stötta hälso- och sjukvården när det gäller vård till asylsökande. Regeringen har även uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att på nationell nivå, inom ramen för ansvarsprincipen, samordna ansvariga aktörers hantering av situationen. Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också gör det vid en kris. I ansvaret ligger även att samverka och samordna sig med andra aktörer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas och användas effektivt. Krishanteringsrådet, ett forum för informationsutbyte mellan regeringen och berörda myndigheter, har vid två tillfällen diskuterat flyktingsituationen.

Det är naturligt och viktigt att arbetet under höstens flyktingsituation granskas, inte minst för att få möjlighet att dra lärdomar för framtiden. Utvärderingen måste ta sikte på både regeringens och myndigheternas arbete. Jag konstaterar att Riksrevisionen har beslutat att inleda en granskning av regeringens och berörda myndigheters hantering av flyktingkrisen. Regeringen avser även att initiera en oberoende utvärdering. Det är viktigt att jag inte föregriper de utvärderingar som ska genomföras.

Stockholm den 8 januari 2016

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.