Bristen på vårdplatser

Skriftlig fråga 2022/23:889 av Yasmine Bladelius (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-01
Överlämnad
2023-08-02
Besvarad
2023-08-16
Sista svarsdatum
2023-08-16
Anmäld
2023-08-16
Svarsdatum
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort är bristen på vårdplatser i landet akut. Slutsatsen i rapporten, som publicerades den 31 maj i år, är att landets regioner omedelbart behöver få fram ytterligare 2 300 vårdplatser och 60 iva-platser. Detta är inga nyheter, men det bekräftar det vi sett under lång tid, nämligen att svensk sjukvård befinner sig i en kris.

Den stora personalbristen, flykten från sjukvårdens golv, leder till en omfattande platsbrist och till såväl försämrad patientsäkerhet som försämrade arbetsförhållanden för dem som ändå väljer att stanna kvar och arbeta inom sjukvården.

Enligt Socialstyrelsens kartläggning är det endast en enda av landets alla regioner som anses ha tillräckligt med vårdplatser – i resten av regionerna råder det stor brist.

Min hemregion Skåne hör till de regioner i landet där glappet mellan behovet och tillgängliga sjukhusplatser är som störst. Över 400 platser saknas här, enligt kartläggningen.

Socialstyrelsen kräver nu därför att alla regioner omedelbart tar fram fler vårdplatser. Men för att kunna göra det krävs att regionerna har resurser och möjligheter att både kunna behålla befintlig personal och rekrytera ny personal. För det krävs att staten tar sitt ansvar och ökar de generella statsbidragen och därmed underlättar för regionerna i denna ekonomiskt tuffa tid att kunna göra viktiga satsningar på sjukvården och dess personal.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

När kan regionerna förvänta sig ökade statsbidrag till sjukvården och ett ökat stöd i det viktiga arbetet för att stävja krisen i sjukvården? 

 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:889 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

S2023/02366 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/2023:889 av Yasmine Bladelius (S)
Bristen på vårdplatser

Yasmine Bladelius har frågat mig när regionerna kan förvänta sig ökade statsbidrag till sjukvården och ett ökat stöd i det viktiga arbetet för att stävja krisen i sjukvården.

Jag instämmer i att hälso- och sjukvården på olika sätt är i ett pressat läge. Svensk hälso- och sjukvård har länge präglats av utmaningar inom flera områden, så som tillgänglighet, vårdköer, arbetsmiljö, kompetensförsörjning och vårdplatser, med bristande patientsäkerhet som följd. Mot bakgrund av detta avser regeringen bl.a. att öka det nationella ansvaret för hälso- och sjukvården.

I februari 2023 beslutade regeringen om närmare två miljarder kronor för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen fick dels ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser, dels ett uppdrag att fördela, betala ut och följa upp prestationsbaserade medel till regionerna. Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning samt, för statens räkning, ingått flera överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om bl.a. god och nära vård, ökad tillgänglighet och förstärkta insatser för kvinnors hälsa och förlossningsvården. Drygt 3 miljarder kronor har avsatts för att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. En bidragande orsak till kompetensförsörjningsproblematiken är brister i arbetsmiljön. Många medarbetare väljer att lämna hälso- och sjukvården helt eller att gå ner i tid och det är viktigt att arbetsgivarna tar sitt ansvar. Under hösten 2022 påbörjade Arbetsmiljöverket en nationell tillsynsaktivitet riktad mot landets akutsjukhus. Arbetsmiljöverket har målsättningen att inspektera alla akutsjukhus och inspektionerna kommer att pågå under hela 2023.

I sammanhanget kan även nämnas att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2023, höjde de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder kronor per år permanent. Jag har tidigare svarat på liknande frågor och då bl.a. konstaterat att brist på ekonomiska medel inte kan ses som den enda orsaken till situationen i hälso- och sjukvården. Regionernas ekonomiska resultat har varit rekordhöga de tre senaste åren och deras ekonomiska ställning har stärkts. Detta ger förbättrade förutsättningar för regionerna att möta den ekonomiskt utmanande situation som nu råder. De preliminära räkenskaps-sammandragen för 2022 visar t.ex. att det finns nästan 15 miljarder kronor avsatta i resultatutjämningsreserver i regionerna. Dessa medel kan, vid behov, användas vid en lågkonjunktur. Regeringen avser att återkomma med en bedömning av det ekonomiska läget och frågan om eventuella nya tillskott till kommunsektorn i budgetproposition för 2024.

Stockholm den 16 augusti 2023

Acko Ankarberg Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.