Barnfattigdom

Skriftlig fråga 2022/23:783 av Anna Wallentheim (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-13
Överlämnad
2023-06-14
Anmäld
2023-06-15
Svarsdatum
2023-06-21
Sista svarsdatum
2023-06-21
Besvarad
2023-06-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

Som politiker borde en av våra viktigaste utgångspunkter alltid vara att barn inte ska växa upp i fattigdom. Den ökade ojämlikheten i Sverige innebär dock att allt fler barn är fattiga och socialt utsatta, vilket i sin tur skapar stora problem för både individen och samhället.

Barn till föräldrar med låga inkomster är tyvärr mer utsatta än andra barn i samhället. Och en uppväxt i hushåll med låg ekonomisk standard ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa, svårigheter i skolan, utsatthet för brott och att hamna i kriminalitet, arbetslöshet eller i beroende av försörjningsstöd.

Utöver detta vet vi också att ensamstående föräldrar, föräldrar med utländsk bakgrund, familjer där den ena eller båda föräldrarna är sjuka, där den ena eller båda föräldrarna är mellan jobb eller där den ena eller båda föräldrarna studerar med tiden har fått det allt svårare att försörja sig på sin inkomst. Och så såg det ut även innan inflationen och de ökade priserna på bland annat mat, bör påpekas.

För alla de barn som kommer eller riskerar att komma i kläm behövs såklart samhällets samlade resurser för att förhindra att barn hamnar i fattigdom. Som politiker i Sveriges riksdag ser jag det därför som en av våra viktigaste uppgifter att skapa bättre förutsättningar för föräldrars arbete och för löner det går att leva på.

Dock har den ekonomiska familjepolitiken och det yttersta skyddsnätet för de mest utsatta försämrats över tid. Flera av de ekonomiska systemen i Sverige, system som ofta är avgörande för att familjer ska klara sig på egen hand utan ekonomiskt bistånd såsom barnbidrag och bostadsbidrag för barnfamiljer, har med tiden urholkats eftersom dessa system inte räknats upp och inte heller följt prisutvecklingen.

Dessa försämringar i skyddsnätet sätter djupa spår i livsvillkoren för unga, vilket både påverkar och begränsar dem senare i livet, vilket måste få ett stopp. Vår uppgift som politiker, vår uppgift som vuxna, är att skydda våra barn och se till att alla barn och unga i Sverige har jämlika och ekonomiska förutsättningar att bli sitt bästa.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:

 

Hur avser regeringen att arbeta för att den ekonomiska familjepolitiken utformas så att målet om att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer uppfylls?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:783 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)

S2023/ 01987 Socialdepartementet Äldre- och socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:783 av Anna Wallentheim (S)
Barnfattigdom

Anna Wallentheim har frågat socialtjänstministern hur regeringen avser att arbeta för att den ekonomiska familjepolitiken utformas så att målet om att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer uppfylls.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Alla som kan arbeta ska göra det. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Genom arbete kan människor försörja sig själva, känna större delaktighet i samhället samt bidra till tillväxt och välfärd. Ett arbete innebär egenmakt och arbetsgemenskap som stärker såväl individer som familjer. Regeringen arbetar därför med flera initiativ och åtgärder för att stärka incitamenten för att arbeta. Det gäller inte minst utrikes födda kvinnor. Att fler kommer i arbete, vilket motverkar ohälsa och utanförskap, kommer också bidra till att fler barn växer upp under trygga och goda förhållanden.

Det riksdagsbundna målet för den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn.

Samtidigt kan det inte nog betonas att den ekonomiska situation som Sverige för närvarande befinner sig i med anledning av den höga inflationen är en ovanligt svår situation. Det är därför av största vikt att den ekonomiska politik som regeringen för i syfte att stötta ekonomiskt utsatta individer och hushåll är väl avvägd för att undvika att inflationen förvärras. Det är i synnerhet de hushåll med de minsta marginalerna som skulle drabbas allra hårdast av en ännu högre inflationsnivå.

För att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser har regeringen i sin vårändringsbudget 2023 lämnat förslag om att både höja och förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Det är ett exempel på en träffsäker åtgärd i den situation vi befinner oss i. Dessutom har majoriteten av Sveriges hushåll tagit del av de elstöd som har betalats ut i två omgångar.

Stockholm den 21 juni 2023

Anna Tenje

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.