Till innehåll på sidan

Bankernas kontanthantering

Skriftlig fråga 2015/16:817 av Sanne Eriksson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-17
Överlämnad
2016-02-17
Anmäld
2016-02-23
Svarsdatum
2016-02-24
Sista svarsdatum
2016-02-24
Besvarad
2016-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Alla i samhället bör ha tillgång till grundläggande betaltjänster. Företag, föreningar och privatpersoner ska ha goda möjligheter att göra uttag eller insättningar av kontanter på kreditinstitut, hos betaltjänstleverantörer eller på annat sätt. Så är emellertid inte situationen överallt i dag. Sedan måndagen den 1 februari slutade Handelsbanken i Skutskär med kontanthantering. Det följer den nationella negativa trend där allt fler bankkontor blir kontantfria. Utvecklingen försvårar livet för grupper som inte har möjlighet att använda digitala tjänster samt för småföretagare som hanterar dagskassa. Att använda, frakta och hantera kontanter är självfallet inte helt utan risk det heller. Men för många, kanske främst från den äldre generationen, känns kontanter som ett självklart, enkelt och säkert val. Kontanter är enligt en undersökning av forskare på KTH den betalmetod som svenskarna känner störst förtroende för. Hela 88 procent av de tillfrågade har högt förtroende för kontanter och endast 3 procent har lågt förtroende. Minst tillit hade svarspersonerna till betalappar för smartphones – endast 37 procent har högt förtroende och 21 procent har lågt förtroende. Detta betyder att kontanterna fortfarande spelar en viktig roll för många. Mot denna bakgrund är den snabba utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle oroande. Självklart går samhället mot att använda mer elektroniska metoder och färre kontanter, det går inte att stoppa, men personer boende i landsbygdskommuner som Älvkarleby blir särskilt drabbade vid nedläggning då det inte finns alternativ. En nedläggning kan för någon som bor i glesbygd leda till en lång bilresa för att göra sitt bankärende, något som varken gynnar privatpersoner eller miljön. Att utvecklingen går åt ett visst håll betyder inte att bankerna kan utelämna vissa grupper genom att avveckla kontanthanteringen för snabbt. Bankerna måste själva ta ett samhällsansvar och det är nu dags för bankerna att ta det ansvaret. Miljardvinster får inte ständigt gå före samhällsansvar. Regeringen har tidigare uttalat att de arbetar för att säkerställa att kontanthanteringen fungerar på ett tillfredsställande sätt i hela landet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Vad gör statsrådet, eller vad har statsrådet gjort, för att säkerställa kontanthantering i hela Sverige och hur ser tidsplanen för detta ut?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:817 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Dnr Fi2016/00574/B

Finansdepartementet

Finansmarknads- och konsumentministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:817 av Sanne Eriksson (S) Bankernas kontanthantering

Sanne Eriksson har frågat mig vad jag gör eller har gjort, för att säkerställa kontanthantering i hela Sverige och hur tidsplanen för detta ser ut.

Den 14 januari 2016 presenterade 2015 års betaltjänstutredning sin del-rapport om Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner. Utredningen gör bedömningen att de lagstiftningsåtgärder som skulle kunna komma i fråga för att tillgodose det kvarvarande behovet av kontanter inte står i proportion till problemens omfattning. Delrapporten är för närvarande ute på remiss till 49 olika instanser och sista svarsdatum är den 15 mars 2016.

Jag vill i sammanhanget åter nämna det uppdrag som Post- och telestyrelsen (PTS) har att tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, stödja länsstyrelserna i deras arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. I dessa tjänster ingår bl.a. möjlighet till uttag av kontanter och hantering av dagskassor. Såvitt framgår av Länsstyrelsernas årsrapport för 2015, avseende deras bevakning av grundläggande betaltjänster, har länsstyrelserna fått till ett samarbete med Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen. Detta samarbete består dels av möten ett par gånger per år och av mejlkontakter där olika frågor stäms av vid behov. Samarbetet möjliggör för länsstyrelserna att ta upp de problem med kontanthanteringen som de möter och effekterna av dessa. Vidare är bankorganisationerna delaktiga i den innovationsupphandling som precis har påbörjats och som bl.a. syftar till att underlätta för de individer som har störst problem med befintliga betaltjänster. Slutligen ökas anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. från 2016 med 5 mnkr för informationsinsatser för att stödja och utveckla service på landsbygden där arbetet med betaltjänster är en viktig del.

Jag vill avvakta remissutfallet innan jag tar ställning till om ytterligare åtgärder, utöver det arbete som länsstyrelserna bedriver, ska vidtas och vad dessa åtgärder i så fall ska bestå i.

Stockholm den 24 februari 2016

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.