åtgärdsprogram för grundskolan

Statsrådet Ylva Johansson

Andreas Carlgren frågar om regeringen avser att presentera ett samlat åtgärdsprogram för skolan under sommaren, så att skolan får tydliga besked om färdriktningen innan höstterminen startar.

Regeringen har tydligt markerat sin inställning till skolornas utveckling och måluppfyllelse i flera olika sammanhang under våren. Det är oacceptabelt att elever lämnar skolan utan att ha nått målen och det är kommunens och skolans skyldighet att ge alla elever förutsättningar att kunna gå vidare till gymnasieskolan. Inget barn skall behöva uppleva en misslyckad skolgång. Rektors ansvar för att ett åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd har nyligen tydliggjorts i grundskoleförordningen.

I alla kommuner och i alla skolor arbetar man nu intensivt för att hjälpa de elever, som inte når upp till målen. Lösningen är naturligtvis att upptäcka brister och sätta in åtgärder tidigt. De konkreta pedagogiska insatserna måste dock göras i den enskilda skolan av de lärare och skolledare, som känner varje elev. För att stödja lärarna i deras eget kvalitetsarbete har regeringen också under våren anslagit 75 miljoner kronor till projekt, som syftar till utveckling av lärarrollen.

Barns utveckling och lärande är inte något som bara sker i skolan. För att markera och underlätta en sådan helhetssyn har regeringen nyligen fastställt en läroplan för förskolan och anpassat och kompletterat läroplanen för den obligatoriska skolan även för förskoleklassen och fritidshemmet.

För att stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg har regeringen i vårpropositionen föreslagit en årlig förstärkning av statsbidragen till kommunerna med 4 miljarder årligen från 1997 och framåt, vilket innebär att statsbidragen sammanlagt kommer att vara 20 miljarder högre år 2000.

De tiopunkter för kvalitet och likvärdighet i skolan, som regeringen presenterade i samband med vårpropositionen, är en vidareutveckling och konkretisering av den utvecklingsplan, som regeringen lade fram för riksdagen våren 1997 (skr. 1996/97:112) och som riksdagen ställde sig bakom. Tiopunktsprogrammet innehåller en rad åtgärder för att säkra en likvärdig skola av god kvalitet.

Flera av punkterna har på olika sätt redan konkretiserats, bl.a. i regeringens proposition om gymnasieskolan. Andra exempel är kravet på kvalitetsredovisningar från kommuner och skolor, som redan trätt i kraft och den nationella provbanken, som Skolverket redan börjat utveckla. Frågan om en ny skolledarutbildning kommer att beredas i Lärarutbildningskommittén. Andra punkter kommer att resultera i nya uppdrag till Skolverket eller förslag i budgetpropositionen. Den största enskilda satsningen är IT-programmet för skolan, som finns presenterat i en skrivelse till riksdagen den 28 maj 1998 (skr. 1997/98:176).

Min uppfattning är alltså att regeringen redan i utvecklingsplanen, propositioner och tiopunktsprogrammet gett skolan besked om färdriktningen. Genom förslag i vårpropositionen har skolan fått goda förutsättningar att nå de nationella målen så att alla elever skall få tillräckliga kunskaper i skolan. Jag har därför inte för avsikt att presentera något ytterligare samlat åtgärdsprogram för skolan under sommaren.