Åtgärder mot brottsligheten

Svar på fråga 2019/20:2113 av Tobias Andersson (SD)

Åtgärder mot brottsligheten

Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka brott såsom stöld, skadegörelse och inbrott, som plågar företagare och handeln samt om jag ämnar vidta åtgärder för att i högre utsträckning än i dag kompensera drabbade näringsidkare.

Företag och näringsidkare ska vara fredade från brottslighet och som företagare eller anställd ska man kunna bedriva sin verksamhet utan att känna oro över att utsättas för brott.

Antalet anmälda butiksrån och inbrottsstölder i butik har minskat kraftigt under de senaste tio åren. Det är positivt, men mer måste göras. Skador på grund av brott ska i första hand ersättas av gärningsmannen. Försäkringar ger också skydd för den som drabbas. 

Polismyndigheten måste ha resurser och förmåga att kunna ingripa mot all typ av brottslighet. Det går vare sig att jobba ensidigt mot brott av enklare slag eller mot grov brottslighet – det brottsbekämpande uppdraget är större än så. Därför bygger regeringen kraftigt ut Polismyndigheten. Vi har redan kommit halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda år 2024 och det har aldrig tidigare funnits så många poliser som nu.

Regeringen har genomfört flera straffrättsliga åtgärder med bäring på brott som drabbar företag. Till exempel har straffen för skadegörelse och grov skadegörelse skärpts. För att komma till rätta med bedrägerier med s.k. bluffakturor har det på regeringens initiativ införts en ny straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri. Just nu pågår också ett arbete i Regeringskansliet med att ta fram ett lagförslag om tillträdesförbud till butik, bland annat för att motverka stölder som begås där. Regeringen har för avsikt att lämna en proposition till riksdagen under hösten.

Regeringen har också förbättrat förutsättningarna för kamerabevakning vilket stärker möjligheterna att bekämpa brott. Samtidigt kan det bidra till att öka tryggheten i samhället. Regeländringarna, som har skett i flera steg, har lett till att ett antal brottsbekämpande myndigheter, bland annat Polismyndigheten, samt butiker, köpcentrum, apotek och aktörer i kollektivtrafiken i dag kan bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen.

Regeringen har vidare tillsatt en utredning om effektivare verktyg för polisen i gränsnära områden för att förbättra möjligheterna att bekämpa till exempel stöldligor och andra kriminella nätverk. Regeringen har också tillsatt en utredning om ordningsvakter som ska se över hur denna yrkesgrupp kan användas mer effektivt. Båda utredningarna är en del av 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet som presenterades hösten 2019. Programmet är det mest omfattande paketet mot gängkriminalitet någonsin. Flera av åtgärderna som ingår i programmet syftar till att bekämpa och motverka brottslighet som riktar sig mot företag och företagare.

Regeringen är fast besluten att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. För att åstadkomma detta behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Därför har regeringen tagit fram ett nationellt brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott. Kommunerna fyller en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet och är en viktig samverkanspartner för det lokala näringslivet. En utredning har därför fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för hur det brottsförebyggande arbetet kan utformas.

Stockholm den 16 september 2020

Morgan Johansson