Återuppbyggnaden av förstörda områden i Irak
Skriftlig fråga 2016/17:812 av Robert Halef (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-08
- Överlämnad
- 2017-02-08
- Anmäld
- 2017-02-14
- Svarsdatum
- 2017-02-15
- Sista svarsdatum
- 2017-02-15
- Besvarad
- 2017-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Under 2014 tvingades ursprungsbefolkningen, de kristna folkgrupperna syrianer, kaldéer, assyrier och mandéer, med våld bort från sina hem i Nineveslätten och Mosul. Flera hundra tusen tvingades på flykt. De ställdes inför ett ultimatum: att konvertera till islam eller bli dödade. Så gott som alla valde att fly. En del till irakiska Kurdistan, andra till angränsande länder och till Europa. Många av dem som inte lyckades fly har blivit brutalt dödade, kidnappade och fått sin egendom konfiskerad.
Den internationella militära koalitionen har tillsammans med den irakiska och kurdiska militären och kristna miliser lyckats befria byar och städer i det kristna området Nineveslätten. Även befrielsen av Mosul är framgångsrik.
De kristna invånarna som flytt har fått hoppet tillbaka. De vill återvända hem. Många har redan varit tillbaka och sett hur IS förstört deras egendom, kyrkor och kloster. Dessa ligger i ruiner.
Vi ser biskopar, präster och hela församlingar hjälplöst gråta över förödelsen. De ber omvärlden om stöd för att återuppbyggda dessa religiösa och kulturhistoriska byggnader som är över 1 400 år gamla.
Den syrisk-ortodoxa biskopen för Mosul, Nicodemos Daoud Sharaf, har nyligen besökt den syrisk-ortodoxa katedralen i Mosul, S:t Ephrem, som IS totalförstört. Likaså är kyrkor, kloster och privategendom på Nineveslätten förstörda av IS. Invånarna i Baghdeda och Bashiqa med flera behöver stöd och hjälp med att bygga upp det som är förstört. En återuppbyggnad kommer att bringa de drabbade hopp om ett nytt liv och påskynda återvändandet.
Sverige är sedan den 1 januari ordförande för FN:s säkerhetsråd. Det finns stora förhoppningar på att Sverige ska återskapa förtroendet för FN och bidra till att förebygga konflikter och verka för fred, säkerhet och demokrati. Denna utveckling kräver ett försvar för alla människors lika och okränkbara värde, byggt på de mänskliga fri- och rättigheterna.
Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är:
På vilket sätt kommer Sverige, till exempel via FN:s säkerhetsråd och EU, att bidra till att hjälpa till att påskynda återuppbyggandet av kristna och andra etnoreligiösa minoriteters samhällen i Irak?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:812 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:812 av Robert Halef (KD) Återuppbyggnaden av förstörda områden i Irak
Robert Halef har frågat mig på vilket sätt Sverige kommer, till exempel via FN:s säkerhetsråd och EU, att bidra till att hjälpa till att påskynda återuppbyggandet av kristna och andra etnoreligiösa minoriteters samhällen i Irak.
Den förödelse som Daesh eller IS skoningslöst spridit och som drabbat och fördrivit stora delar av civilbefolkningen i Irak, inte minst kristna och andra minoriteter, är en mänsklig katastrof. Jag känner en stor oro över deras situation och jag delar Robert Halefs syn på att underlättande av återvändande måste säkerställas. I och med de militära framgångarna som innebär att Mosul nu är den enda kvarvarande storstaden delvis under Daesh kontroll i Irak är det av stor vikt att det internationella samfundet bistår Irak i att blicka framåt för att säkerställa stabilisering och långsiktig återuppbyggnad.
Regeringen har därför nyligen förlängt det svenska stödet till UNDP:s stabiliseringsfond (FFIS) med 90 miljoner kronor. Stödet syftar till att stödja insatser för att stabilisera områden som befrias från Daesh, inte minst genom att underlätta för internflyktingar att flytta tillbaka till sina hem. Sverige ingår även i styrelsen för fonden.
Ett betydande problem för återvändande är också den omfattande mineringen i Irak. Sverige har under 2016 därför stött minröjnings-insatser i Irak med 15 miljoner kronor (genom Mine Action Group och Danish Demining Group).
Sveriges engagemang för Irak och hela dess befolkning är långsiktigt. Det visar sig genom regeringens beslut att ta fram en femårig strategi för utvecklingssamarbete med Irak. Denna kommer att lanseras under andra halvan av 2017 och ha fokus på freds- och statsbyggande samt jämställd-het. Sverige agerar också aktivt för ett ökat EU-engagemang och en civil EU-insats i Irak till stöd för långsiktig stabilitet samt för politiska reformer. I FN:s säkerhetsråd verkar Sverige för att stödja FN:s politiska mission i Irak (UNAMI - United Nations Assistance Mission for Irak) och dess arbete för att främja nationella åtgärder för fredsbyggande och stabilisering.
Det är viktigt att poängtera att vägen framåt måste utgöras av en inkluderande politisk process som innefattar nationell försoning, reform, dialog, respekt för folkrätten, rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna.
Stockholm den 15 februari 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.