Arbetsplatsolyckorna i Västmanland

Skriftlig fråga 2013/14:571 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Överlämnad
2014-04-10
Inlämnad
2014-04-10
Anmäld
2014-04-11
Sista svarsdatum
2014-04-16
Besvarad
2014-04-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Nyligen kunde man läsa i VLT om en 31-årig man som råkade ut för en arbetsplatsolycka. Han fick ett betongblock på sin axel som ledde till att en nerv klipptes av. Nu har det gått tre och en halv månad sedan olyckan och han vet fortfarande inte om hans högerhand blir så pass återställd att han kan återgå till jobbet. Detta är oacceptabelt!

Under förra året skedde det 101 arbetsplatsolyckor i Västmanlands län, och trenden över tid är att antalet olyckor i länet ökar. Jag har tidigare uttryckt min oro över den här utvecklingen med anledning av att Arbetsmiljöverket har fått minskade resurser. Det har lett till att antalet inspektörer har blivit färre, antalet inspektioner likaså, och flera lokala kontor har försvunnit, bland annat Arbetsmiljöverkets kontor i Västerås. Målet måste vara en nollvision för dödsolyckor på jobbet. Ingen ska dö eller skadas på jobbet i dagens Sverige.

Mot den här bakgrunden vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att antalet arbetsplatsolyckor ska minska i ett läge där Arbetsmiljöverket har fått minskade resurser?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:571 besvarad av Olle Thorell (S)

Dnr A2014/1602/ARM

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:571 av Olle Thorell (S) Arbetsplatsolyckorna i Västmanland

Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att antalet arbetsolyckor ska minska i ett läge där Arbetsmiljöverket har fått minskade resurser?

Det är självklart regeringens och min ambition att ingen ska dö, skadas eller bli sjuk på grund av sitt arbete. Även om antalet dödsolyckor under 2013 är historiskt lågt så finns det mer att göra. Att arbetsolyckorna under de senaste åren ökat är oroande och något jag tar på största allvar.

Arbetsmiljöverket presenterar i juni sin slutliga arbetsskadestatistik för 2013. Då kommer det också att vara möjligt att få en närmare analys av utvecklingen.

Det riskförebyggande arbetet är grundläggande för att komma till rätta med arbetsolyckorna och en ohälsosam arbetsmiljö. Här har arbetsmarknadens parter en mycket viktig roll. Jag har därför bjudit in parterna till ett samråd för att vi tillsammans ska diskutera utvecklingen och hur vi bäst kan samarbeta för att minska riskerna i arbetslivet.

När det gäller Arbetsmiljöverkets organisation är det myndighetens ledning som bestämmer hur verket ska organiseras. Det centrala för regeringen är att myndigheten bedriver sin verksamhet på ett effektivt sätt som svarar mot dess uppdrag.

Arbetsmiljöverket har sedan 2007 effektiviserat sin verksamhet och sänkt sina driftskostnader väsentligt. Det innebär att det i dag utförs fler inspektioner per inspektör än för några år sedan. Antalet krav i tillsynsbesluten har ökat, vilket tyder på att verkets arbete med urvalsmetoder för att identifiera de mest riskutsatta arbetsställena har gett resultat.

Jag har i flera tidigare interpellationer och frågesvar beskrivit vilka åtgärder regeringen har vidtagit på arbetsmiljöområdet. Bland annat kan påminnas om det regeringsuppdrag som Arbetsmiljöverket har när det gäller kvinnors arbetsmiljö. Detta är ett uppdrag som syftar till att minska riskerna för arbetsskador med fokus på de kvinnodominerade yrkena inom vård, skola och omsorg. Det har visat sig att dessa sektorer på arbetsmarknaden delvis har andra risker än mer mansdominerade sektorer och därför fordrar andra metoder i tillsynsarbetet. Regeringen har tillskjutit 20,5 miljoner kronor under åren 2011-2014 för detta arbete.

Stockholm den 23 april 2014

Elisabeth Svantesson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.