Äldreomsorgslyftets avskaffande

Skriftlig fråga 2022/23:516 av Fredrik Lundh Sammeli (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-03
Överlämnad
2023-04-04
Anmäld
2023-04-11
Svarsdatum
2023-04-12
Sista svarsdatum
2023-04-12
Besvarad
2023-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

I höstens budgetproposition kunde vi läsa att 2023 skulle bli det sista året för Äldreomsorgslyftet. Som vi har framfört i flera frågor, i interpellationsdebatter och inte minst i vår egen budgetmotion, anser vi socialdemokrater att lyftet bör förlängas till åtminstone 2026. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har också uttalat att de hoppas att satsningen förlängs.

Regeringen har dock varit tydlig med att Äldreomsorgslyftet ska avvecklas. Detta trots att reformen visat sig på kort tid bli en viktig pusselbit i arbetet med kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Reformen har tydligt mött ett behov som man har ute i kommunerna med att stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre och på ett bra sätt gett möjlighet till både ny och befintlig personal att utbilda sig på arbetstid. 

Min fråga till statsrådet Anna Tenje är: 

 

Mot vilken bakgrund och med vilket underlag fattade man som regering beslutet att år 2023 skulle bli satsningens sista år?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:516 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)

S2023/01282 Socialdepartementet Äldre- och socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:516 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Äldreomsorgslyftets avskaffande

Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig mot vilken bakgrund och med vilket underlag man som regering fattade beslutet att år 2023 skulle bli satsningens sista år.

Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs och en väl fungerande personal- och kompetensförsörjning är en nyckelfråga för utvecklingen i äldreomsorgen. Regeringen arbetar aktivt med att säkra kompetensen och stärka resurserna för äldreomsorgen.

Från och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket också innebär att kompetensen för yrkesgruppen säkerställs och kommer att bidra till en god vård och omsorg för äldre. Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare, erbjuda karriärvägar och hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv, men reformen kan även bidra till att yrkets status höjs.

I egenskap av huvudman ansvarar varje kommun för äldreomsorgen och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar. Regeringen ser dock ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningar i äldreomsorgen. Genom riksdagens beslut om regeringens budgetproposition för 2023 anslås fyra miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer, samt ytterligare drygt två miljarder kronor till att minska antalet timanställningar och en satsning på utökning av bemanning och kompetens av såväl sjuksköterskor som läkare inom äldreomsorgen. Resurser tillförs även kommunsektorn genom det generella statsbidraget för 2023.

Mer resurser och fler medarbetare är dock bara en del av lösningen. Förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering kan också bidra till ett bättre utnyttjande av äldreomsorgens resurser och att sänka arbetsbördan för personalen.

Genom ett gemensamt arbete för stärkt kompetensförsörjning går det att göra stor skillnad för äldreomsorgens förutsättningar. Staten behöver fortsätta arbeta tillsammans med regionerna och kommunerna för att långsiktigt stärka äldreomsorgen i hela landet.

Som framgår av höstens budgetproposition (prop. 2022/23:1) fortsätter det s.k. Äldreomsorgslyftet under 2023. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma i sedvanlig ordning med sina förslag och prioriteringar inom såväl det viktiga välfärdsområdet som övriga områden.

Stockholm den 12 april 2023

Anna Tenje

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.