Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o ål (Riksdagsskrivelse 1876:41)

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o ål.

N:0 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1876.
—- — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Sjunde hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtanden Näs 21, 54 och 55
samt Memorial Kds 33, 66, 75 och 76.)

S. A. K.

I afseende å Riksstatens Sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till
Finans-departementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,
som här nedan omförmälas.

Statskontoret.

l:o. Vid föredragning af den s. k. löneregleringskomiténs underdåniga
betänkande och förslag angående lönereglering m. m. för Statskontorét
hade, enligt hvad en den 24 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten nådigproposition
gifvit vid handen, Eders Kongl. Maj:t ansett en omorganisation
af Statskontoret i förening med lönereglering för verket böra ega rum samt
nämnda organisation byggas på följande grunder:

att Statskontorets chef skulle erhålla ensam beslutanderätt, åtminstone
i alla de ärenden, som ej anginge verkets egen ekonomi och organisation
eller befordringar derinom, utlåtanden öfver författningar, meddelande af
allmänna föreskrifter, räkenskapers form och arbetsredogörelser;

att statskommissarie-embetena skulle med de nuvarande kamrerarebefattningarne
sammanslås;

att Statskontorets betalningar skulle verkställas genom anvisningar å
Riksbanken, äfvensom att Statskontoret skulle mottaga sin uppbörd allenast
genom attester från Riksbanken;

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N-.o ål.

att i afseende å fondernas förvaltning skulle småningom genomföras
den grundsats, att desamma måtte placeras allenast i vissa slags obligationer;
samt

att arbetstiden för verkets embets- och tjensteman blefve utsträckt till
sex timmar om dagen.

Med tillämpning af dessa grunder hade Eders Kong]. Maj:t ansett den
för Statskontoret behöfliga tjenstemannapersonal böra utgöras af en chef, tre
tredje gradens tjensteman, en andra gradens tjensteman samt tolf första
gradens tjensteman.

Eders Kongl. Maj:t har fördenskull, under åberopande af hvad i förevarande
fråga ett den nådiga propositionen bilagdt protokoll öfver finansärenden
innehölle, föreslagit Riksdagen, att följande lönestat för Statskontoret
måtte, med de i berörda protokoll förekommande bestämmelser och vilkor
för de nya lönernas åtnjutande, varda af Riksdagen gillad, att lända till
efterrättelse från och med år 1877.

Lönestat

för

Statskontoret.

En chef................................................

En tredje gradens tjensteman............

Två d:o d:o d:o ............

En andra gradens tjensteman ............

(sekreterare)

En första gradens tjensteman ............

(stämpelpapperskassör)

En d:o (bo (kassör) ...........................

Tio d:o d:o (registrator, bokhållare, notarier) Till

vikariat, renskrifning, flitpenningar
och tillfälliga biträden...............

En förste vaktmästare ........................

En vaktmästare....................................

Fem d:o ....................................

Till ålderstillägg (förslagsanslag).........

Summa

	K r o	n o r.
	Tjenst-	Arfvoden eller
Lön.	görings-	missräknings-	Summa.
	penningar.	penningar.
6,200	2,800		9,000
4,600	1,800	—	6,400
9,200	3,600	—	12,800
8,000	1,500	—	4,500
1,600	1,200	500	3,300
1,600	1,200	—	2,800
16,000	12,000	—	28,000
		15,000	15,000
800	300	—	1,100
500	300	—	800
2,500	1,500	—	4,000
7,000	—	—	7,000
53,000	\| 26,200	j 15,500	94,700

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. ^

Härjemte och då, på sätt ofvan nämnda protokoll närmare utvisade,
ett belopp af 21,600 kronor vore för genomförandet af den föreslagna nya
organisationen erforderligt, har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, att
detta belopp måtte för nämnda ändamål ställas till Eders Kongl. Maj.ts förfogande
och i riksstaten för år 1877 uppföras å extra stat att i mån af
behof användas, så att derigenom alla Statskontorets nuvarande tjensteman
måtte komma i åtnjutande af sin lagliga rätt, och de, hvilka ansåges för
verkets tjenst fortfarande behöfliga, i hvarje fall vid sina nuvarande aflönings förmåner

bibehållas. o

Enligt åberopade statsrådsprotokoll, skulle ålderstillägg utgå och tiil läggas

lönen: _ _ „

för första och andra gradens tjensteman med 500 kronor efter fem ar

och 500 kronor efter tio år och

för tredje gradens tjensteman med 600 kronor efter fem år,
och skulle för åtnjutande af de nya löneförmånerna följande vilkor
vara gällande:

l:o att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af Statskontoret eller dess särskilda afdelningar
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; äfvensom om i en framtid
Statskontorets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande
af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter den nya arbetsordningen
sköta de med tjensten förenade göromål;

2:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit ferier eller semester, utan att annan måst under tiden för honom
förordnas, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad,
utgå till den, som tjensten förrättat;

3:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger^ uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förphgtas att
under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen,
som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt,

4:o att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom Statskontorets tjenstemannagrader, densamma, emot
åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna, bestrida,
dock ej längre än tre månader under ett år;

4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

b:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem ar. under vilkor att innehafvareu, af denna
tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter
ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre
aflönmgen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det,
den stadgade tjenstaldern bhfvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit frän hans utnämning
till tjensten.

6:o att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjenstear, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Statskontoret, der det
tillkommer detta att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma
anstå, derest och sa länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i
densamma qvarstå; samt

7.o att med chefsplats äfvensom tredje eller andra gradens tjenst i
Statskontoret icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens
stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke
vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Statskontoret; dock att
tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst
utom Statskontoret, ma densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring
i Statskontoret hinderlig.

Semester skulle åtnjutas af verkets chef äfvensom af tredje och andra
gradens tjenstemän under en och en half månad samt af första gradens
tjensteman under en månad årligen.

Vid granskning af de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunder för
omorganisation af Statskontoret hafva Kamrarne stannat i olika beslut, hvadan
fragan om ett särskildt godkännande af dessa grunder förfallit.

1 afseende å den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna lönestaten har
Riksdagen skolat anföra, att, då Riksdagen vid fastställande af lönestater

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

för Justitierevisionen och rikets Hofrätter vidtagit ändring i Eders Kongl.
Maj:ts förslag i fråga om förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar
vid vissa befattningar, Riksdagen i öfverensstämmelse dermed funnit tjensfgöringspenningarne
för tredje gradens tjensteman i Statskontoret böra höjas
från 1,800 kronor till 2,000 kronor och i följd deraf den fasta lönen nedsättas
från 4,600 kronor till 4,400 kronor.

I enlighet med hvad som iakttagits vid de löneregleringar, som förut
under denna riksdag egt rum, har äfven å sjunde hufvudtiteln uppförts ett
gemensamt förslagsanslag för ålderstillägg. Detta kommer för närvarande
endast att omfatta Statskontoret samt Mynt- och kontrollverken, och, på sätt
Eders Kongl. Maj:t vid staterna för dessa verk beräknat, har ett belopp af
tillhopa 8.500 kronor ansetts för ändamålet erfordras.

Vid granskning af de här ofvan intagna vilkor, som skulle för de
nya löneförmånernas åtnjutande vara gällande, har Riksdagen endast i afseende
å den i 2:dra momentet intagna föreskrift ansett sig böra vidtaga
någon förändring. Då nemligen inom ett embetsverk med göromål af den
beskaffenhet som de, hvilka åligga Statskontoret, ferier icke kunna ifrågakomma,
har föreskriften att tjenstgöringspenningar få under ferier uppbäras
synts lämpligen kunna uteslutas. Beträffande åter semester, så är visserligen
i afseende å Hofrätternas tjensteman rätten till sådan ledighet inskränkt
genom det nu äfven för Statskontoret föreslagna vilkor, att ej annan måst
under tiden för tjenstens uppehållande förordnas. Härvid förekommer dock
att, på sätt af det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver justitieärenden inhemtats, för de
hos Hofrätterna anstälde tjensteman, som äro för hela embetsverket gemensamma,
såsom sekreterare, advokatfiskal, aktuarie och arkivarie, och hvilkas
befattningar påkalla tjenstgöring hvarje söcknedag hela året om, lönerna
blifvit satta något högre just med afseende på deras skyldighet att under
semester afstå sina tjenstgöringspenningar. Alla öfriga embets- och tjensteman
i Hofrätterna kunna hvar i sin ordning under afdelningarnes ferier
erhålla semester utan att annan behöfver för dem förordnas. Då nu, med
hänseende till beskaffenheten af de Statskontoret uppdragna göromål, alla
dervarande befattningar torde böra hela året om uppehållas samt någon särskild
förhöjning i lönerna ej synes hafva blifvit af denna anledning beräknad,
skulle antagandet af förrberörda vilkor i sjclfva verket vara liktydigt
med semesterrättens borttagande, då sannolikt icke någon kunde erhålla dylik
ledighet utan att sjelf vidkännas utgift för tjenstegöromål ens uppehållande
under tiden. Billigheten har alltså ansetts fördra, att inom detta embetsverk
tjenstgöringspenningar få äfven under semester bibehållas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt är härhos (Ditt. A.) bilagda
aflöniugsstat för Statskontoret af Riksdagen godkänd, och har i följd deraf

^Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Statskontorets å sjunde hufvudtiteln upptagna ordinarie anslag, 92,600 kronor,
blifvit till 87,700 kronor nedsatt. För bestridande af ålderstillägg för
embets- och tjensteman samt vaktbetjening inom Statskontoret samt myntoch
kontrollverken, har Riksdagen å sjunde hufvudtiteln näst efter anslaget
till “restitutioner" uppfört ett särskildt förslagsanslag under rubrik: “ålderstillägg“
till belopp af 8,500 kronor; och har Riksdagen på extra stat för år
1877 anvisat ett belopp af 21,600 kronor, att enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga disposition användas för genomförande af Statskontorets förändrade
organisation. Slutligen har Riksdagen, med gillande i öfrigt af de utaf Eders
Kongl. Maj:t föreslagna vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande, för
2:dra momentet antagit följande förändrade lydelse: “att de med hvarje befattning
förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som
tjensten förrättat."

Mynt- och Kontrollverken.

2:o. Vidare har uti en den 31 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten
nådig proposition Eders Kongl. Maj:t meddelat, hurusom vid nådig pröfning
af det underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering för
mynt- och kontrollverken, hvilket den s. k. löneregleringskomitén den 30
nästföregående December afgifvit, Eders Kongl. Maj:t funnit åtskilliga förändringar
i berörda verks organisation böra i förening med lönereglering för
dem ega rum.

Dessa förändringar voro hufvudsakligen följande:

att mynt- och kontrollverken skulle organiseras såsom två sjelfständiga
styrelseverk under Finansdepartementet samt under chefskap, det förra
af en myntdirektör, det senare af en kontrolldirektör;

att myntdirektören jemte chefskapet för myntverket skulle öfvertaga
de väsentligaste af de bestyr, hvilka nu ålåge myntmästaren;

att kontrolldirektören skulle i egenskap af chef för kontrollverket
öfvertaga alla öfverdirektörens åligganden i afseende ä detta verk, samt dessutom
vid myntverket det väsentligaste af mynt- och bergsproberarens göromål
samt den öfverdirektören nu åliggande probering;

att myntkamrerarens befattning med kontrollverket korame att upphöra;
men han i dess ställe förpligtas att, jemte sina nuvarande åligganden
vid myntverket, öfvertaga de myntmästarens bestyr, hvilka icke tillfalla
myntdirektören;

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

att kontrollören, jemte bibehållande af de med denna befattning nu
förenade göromål, skulle öfvertaga de kamreraren förut åliggande kassörsoch
räkenskapsbestyren vid kontrollverket; samt

att i stället för de nuvarande två amanuenserne skulle anställas en
assistent vid kontrollverket.

På grund häraf, samt under iakttagande af de förändringar i afseende
å mynt- och kontrollverkens vaktbetjening, som af den förändrade organisationen
blefve en följd, har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad i
förevarande fråga innehölles i ett den nådiga propositionen bilagdt statsrådsprotokoll,
föreslagit Riksdagen, att följande lönestater måtte, med de i berörda
protokoll förekommande bestämmelser och vilkor för de nya lönernas
åtnjutande, varda af Riksdagen gillade, att lända till efterrättelse från och
med år 1877:

Lönestater för Mynt- och Kontrollverken.

	Kronor.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Arf- vode.	Summa.
a) Myntverket:
En myntdirektör ......................................................... En myntkamrerare ...................................................... En myntgravör ............................................................ En vaktmästare............................................................	4,600 2,300 500	1,800 1,200 300	1,500	6,400 3.500 1.500 800
Summa	7,400	3,300	1,500	12,200
b) Kontrollverket:
En kontrolldirektör..................................................... En kontrollör ............................................................... En assistent.................................................................	2,600 1,600	1,400 900 __	“ 1,600	4,000 2,500 1,600
Summa	4,200	2,300	1,600	8,100
Till ålderstillägg för begge verken (förslagsanslag)......	—	—	—	1,500
Summa för begge verken				21,800

Tillika och då, på sätt ofvan berörda protokoll utvisade, ett belopp af
2,120 kronor vore för genomförandet af den nya organisationen erforderligt,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

har Eders Kongd. Maj:t hos Riksdagen äskat, att nämnda belopp måtte å
extra stat för år 1877 uppföras och för sagda ändamål ställas till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande.

De aflöningsförmåner, som enligt åberopade statsrådsprotokoll borde
tillkomma tjenstemännen vid mynt- och kontrollverken, äro följande:

för myntdirektören: lön 4,600 kr., tjenstgöringspenningar 1,800 kr.,
jemte rätt till enkelt ålderstillägg efter 5 år å 600 kr., samt fri bostad och
vedbrand;

för myntkamreraren: lön 2,300 kr., tjenstgöringspenningar 1,200 kr.,
jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr., samt fri bostad och
vedbrand;

för myntgravören: arfvode 1,500 kr., jemte rätt till fri bostad och
vedbrand;

för vaktmästaren: lön 500 kr., tjenstgöringspenningar 300 kr., jemte
rätt till fri bostad och vedbrand;

för kontrolldirektören: lön 2,600 kr., tjenstgöringspenningar 1,400 kr.,
jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr., samt fri bostad och
vedbrand;

för kontrollören: lön 1,600 kr., tjenstgöringspenningar 900 kr., jemte
rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr.;

för assistenten: arfvode 1,600 kr.

För de nya staternas tillämpning skulle enligt Eders Kongl. Maj:ts
förslag gälla följande vilkor och förbehåll:

l:o att tjenstgöringspenningarne må få uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare förrättat tjenst inom verket, men skola för den tid,
han varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

2:o att tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han dertill
förordnas, bestrida tjenst i högre grad;

3:o att den, som utan verkligt sjukdomsförfall undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, skall under
ledigheten afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver hvad som kan
för tjenstens förrättande erfordras;

4:o att för tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya löneförmånerna,
full pension, när han varder dertill berättigad, skall utgå med lönens
hela belopp;

5:o att, der ålderstillägg eger rum, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafva ren, af denna
tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, och för andra förhöjningen, der sådan är bestämd,
efter ytterligare fem år under samma vilkor; dock att ålderstillägg ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens införande förflutit från hans utnämning till
tj ensten;

6:o att förhöjningarne ega rum endast på lönen, icke på tjenstgöringspenningarne; 7:o

att tjensteman vid mynt- och kontrollverken, som mottager de
förhöjda aflöningsförmånerna, skall, om det verk, der han är anstäld, omorganiseras
med förändrad benämning och arbetsordning, eller om vissa detsamma
tillhörande göromål öfverflyttaa till annat embetsverk, vara pligtig
att, med bibehållande af tjenstegrad och den aflöning, han innehafver, tjenstgöra
i det nya embetsverket eller i det verk, till hvilket göromålen öfverlemnas; 8:o

att tjensteman vid mynt- eller kontrollverket, med undantag af
kontrollören och assistenten, icke får jemte den nya aflöningen mottaga annan
tjenstebefattning utom verket;

9:o att den, som till tjenst vid myntverket eller till annan tjenst vid
kontrollverket än kontrollörs- eller assistentbefattning antages, skall vara
skyldig att annorstädes innehafd tjenstebefattning genast frånträda;

10:o att tjensteman, som redan innehar tjenst utom mynt- eller kontrollverket,
dock må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i verket hinderlig;

11 :o att tjensteman i mynt- eller kontrollverket må, då han uppnått
65 lefnads- och minst 85 tjensteår, vara berättigad till oafkortad pension å
allmänna indragningsstaten; samt

12:o att tjensteman i mynt- och kontrollverket, hvilken kommer i åtnjutande
af förbättrade löneförmåner, skall, då han uppnått 65 lefnads- och
minst 85 tjensteår, vara pligtig att med oafkortad pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå; Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med
afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och han finnes
villig att i densamma qvarstå; äfvensom

18:o att, hvad särskildt beträffar assistenten, denne, då han förordnas
att förrätta annan tjenst, må, jemte åtnjutande af bestämda tjenstgöringspenningar,
under förordnande vid kontrollverket behålla sitt assistentarfvode
och, under förordnande vid myntverket, af detta verks medel tilläggas ett
mot arfvodet svarande belopp.

Bih. till Rilcsd. Brok 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Yid granskning af det nådiga förslag, Eders Kongl. Maj:t sålunda
framlagt, har Riksdagen endast i nedannämnda hänseende funnit anledning
att deri göra ändring.

I följd af Riksdagens beslut i afseende på bestämmande af förhållandet
mellan lön och tjenstgöringspenningar vid vissa befattningar inom Justitierevisionen
och Rikets Hofrätter, hafva tjenstgöringspenningar för myntdirektören
synts böra bestämmas till 2,000 kronor, och har i följd deraf den
fasta lönen för denne tjensteman blifvit med 200 kronor nedsatt.

Ålderstillägg för de vid mynt- och kontrollverken anstälde embetsoch
tjenstemän har Riksdagen anvisat till utgående från det gemensamma
anslag för ”alderstillägg”, som här ofvan finnes omförmäldt; och har Riksdagen
ansett att den eller de löntagare, som i följd af den nya organisationen
kunna anses dertill berättigade, böra på indragningsstat öfverflyttas.

Utaf de vilkor och förbehåll, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
för de nya löneförmånernas åtnjutande, synes visserligen framgå, att
tjensteman skulle under verkligt sjukdomsförfall ega åtnjuta hela den fasta
lönen; dock har en bestämd föreskrift härom ansetts böra, i likhet med
hvad i afseende å Hofrätternas embets- och tjenstemän egt rum, bland berörda
vilkor intagas.

I enlighet med hvad sålunda blifvit antordt, har, med godkännandé
af härhos (Litt. B) bilagda lönestater för mynt- och kontrollverken, Riksdagen
i nämnda verks aflöningsanslag, nu utgörande 19,000 kronor, beviljat
förhöjning till 20,300 kronor; och har, jemte förklarande, att de i lönestaterna
ingående ålderstillägg ma bestridas från det under sjunde hufvudtiteln
uppförda särskilda anslag till ålderstillägg, Riksdagen till Eders Kongl.
Maj:ts disposition för år 1877 anvisat ett extra anslag af 2,120 kronor för
genomförande af den nya organisationen. Vidare har Riksdagen, med gillande
i ^öfrigt af de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna vilkor för de nya
löneförmånernas åtnjutande, för 3:dje momentet antagit följande förändrade
lydelse: att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som utan verkligt sjukdomsförfall undfår ledighet
för svag helsas vardande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,
skall under ledigheten afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver
hvad som kan för tjenstens förrättande erfordras;” och får, med anmälan af
dessa beslut, Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl.
Maj:t till en kommande Riksdag meddela uppgift å den eller de tjenstemän,
som i följd af den nya organisationen kunna anses berättigade att från allmänna
indragningsstaten uppbära sina löner och ej funnits benägne eller
lämplige att i den nya organisationen ingå.

3:o. Enär å det till 12,000 kronor uppförda anslaget till myntverkets
drift och underhåll uppkommit betydliga reservationer, samt den vinst, som

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Myntverket droge från tillverkningen af skiljemynt, borde, åtminstone under
den närmaste framtiden, blifva tillräcklig för bestridandet af verkets driftoch
underhållskostnader, har Eders Kong). Maj:t föreslagit, att berörda anslag,
12,000 kronor, måtte ur riksstaten uteslutas; och har denna nådiga
framställning vunnit Riksdagens bifall.

Postverket.

4:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
af det förslag till stater för Postverket, som funnes statsrådsprotokollet
bilagdt, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis
beräknaat att af postmedlen direkte utgå till Postverket, till samma belopp

4,300,000 kronor, hvartill postmedlen blifvit af Eders Kongl. Maj:t beräknade;
äfvensom medgifva att, i afseende å ersättandet af det belopp, hvarmed
— i sammanhang med fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifveri-,
håll- och reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande—utgifterna
å anslaget till postbefordran å landsväg och inom postanstalternas
områden kunde komma att öfverstiga anslagssumman, 900,000 kronor, måtte
äfven under år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit
vid fastställandet af Postverkets stater för åren 1875 och 1876 föreskrifvet.

Slutsummorna af Postverkets för år 1877 föreslagna stater äro följande: Aflöningsstaten.

..............................................................................

Ofvergångsstaten ............................................................................

Indragningsstaten .........................................................................

Pensionsstaten ..............................................................................

Omkostnadsstaten ..........................................................................

Oförutsedda utgifter ....................................................................

Afkortningar och restitutioner m. m.......................................

1,658,095

10,000

11,875

59,195

2,459,000

80,000

21.835

eller tillsammans 4,300,000

Oaktadt Riksdagen ej funnit något att anmärka mot det sålunda framlagda
förslaget till stater för Postverket för år 1877, har Riksdagen likväl
fästat uppmärksamhet vid den starka tillväxten i detta verks utgifter. Visserligen
bör man kunna hoppas, att genom ökad rörelse på de nya postlinierna
och genom fullbordandet af alla nu under arbete varande jernvägsanläggningar
Postverkets utgifter skola nedgå och dess inkomster ökas, men
svårligen lärer väl jemvigten kunna i den närmaste framtiden återställas,
och ännu längre torde det dröja, innan Postverket blifver i tillfälle att åter -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

gälda de bidrag af statsmedel detsamma nu behöfver. Från Riksdagens sida
har likväl under nuvarande förhållande icke något kunnat i denna sak åtgöras,
men för Poststyrelsen bör hvad sålunda anmärkt blifvit innebära en
maning att tillse, det Postverkets vidare utveckling må försiggå med den
varsamhet, att jemvigt mellan inkomster och utgifter må snarast möjligen
kunna åvägabringas. Riksdagen har emellertid, med godkännande af Eders
Kong], Maj:ts förslag till stater för Postverket för år 1877, till 4,300,000
kronor bestämt det å sjunde hufvudtiteln för Postverket uppförda anslag,
förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkt utgå; samt medgifvit att det
belopp, hvarmed — i sammanhang med fortfarande inskränkning i rättigheten
till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande
— utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg och inom
postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman,

900,000 kronor, må äfven år 1877 af Statskontoret med under hand egande
medel fyllas, mot ersättning af Postverkets blifvande öfverskottsmedel, så
långt dessa dertill förslå.

Telegrafverket.

5:o På sätt under denna rubrik är af Eders Kongl. Maj:t föreslaget, har
Riksdagen, med godkännande af det utaf Eders Kongl. Maj:t framlagda förslag
till stater för Telegrafverket, såsom reservationsanslag för år i877 åt
Telegrafverket anvisat 1,330,000 kronor samt medgifvit, att det öfverskott
å detta verks inkomster, som kan uppstå, må stå till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande, i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Tullverket.

6:o. I afseende härå har Eders Kongl. Maj.-t föreslagit, att de för år
1876 faststälda stater för Tullverket måtte äfven för år 1877 tillämpas; och
att Riksdagen fördenskull måtte bestämma anslaget till nämnda verk till ett
mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,509,000 kronor, att såsom
förslagsanslag direkt utgå af tullmedlen; och har Riksdagen vid behandling
af detta ärende icke funnit något att vid det nådiga förslaget erinra.

I sammanhang härmed har emellertid Riksdagen till pröfning förehaft
en af Eders Kongl. Maj:t under förevarande hufvudtitel gjord framställning
derom att till aflönande af slceppsmätningskontrollörer och till gäldande af de
öfriga för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka skulle af allmänna

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

medel bestridas, måtte å sjunde liufvudtiteln anvisas ett förslagsanslag af

27,000 kronor, att af lastpenningarne utgå.

1 afseende å denna fråga har i statsrådsprotokollet meddelats att, sedan
Eders Kongl. Maj: t i sammanhang med fastställande af förnyad förordning
angående mätning af handelsfartyg m. m. den 15 Maj 1874 bestämt, att de
för skeppsmätningskontrollörers aflönande erforderliga medel äfvensom kostnaderna
för kontrollörers och skeppsmätares tjensteresor vid de tillfällen, då
dessa skulle af allmänna medel godtgöras, för deras brefporto i tjensten, för
blanketter och andra dylika utgifter skulle genom Generaltullstyrelsens försorg
bestridas emot godtgörelse, som, tills vidare och intilldess annorlunda
kunde varda i nåder bestämdt, borde utgå af femte hufvudtitelns anslag till
“lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal41, hade vid det förhållande,
att skeppsmätningen afsåge att vinna en grund för bestämmandet
icke blott af de fyr- och båkafgifter, som för fartyg borde erläggas, utan
äfven af andra afgitter af allmän natur, och det alltså kunde anses mindre
lämpligt, att lotsverket vidkändes alla med samma mätning förenade omkostnader,
framställning från Sjöförsvardepartementet blifvit gjord om vidtagande
af åtgärder, för att berörda kostnader måtte till större eller mindre del utgå
af något bland de till riksstatens sjunde hufvudtitel hörande anslag; och
hade i sammanhang dermed den upplysning meddelats, att utgifter under år
1875 till ifrågavarande arfvoden samt för tjensteresor m. m. förslagsvis beräknats
till en summa af 27,000 kronor.

I anledning häraf, och då lotsverkets medel voro för annat bestämdt
ändamål afsedda, hvartill komma att så väl aflöningarne till skeppsmätningskontrollörerne
och till öfverkontrollören som öfriga ifrågavarande utgifter i
första hand måste bestridas af Tullverket, att skeppsmätare och skeppsmätningskontrollörer
antogos af och lydde under Generaltullstyrelsen, samt att jemväl
i öfrigt åt bemälda styrelse blifvit uppdraget att vaka öfver iakttagandet af
hvad i Kongl. förordningen om mätning af handelsfartyg funnes stadgadt,
— hade ifrågavarande utgifter ansetts böra från femte till sjunde hufvudtiteln
öfverflyttas.

Vid hvad sålunda blifvit föreslaget har Riksdagen ej funnit något att
i hufvudsak invända. Enär emellertid lastpenningarne, af hvilka de ifrågavarande
utgifterna skulle komma att bestridas, ingå bland tullmedlen samt, på
sätt nyss är nämndt, dessa utgifter direkt utbetalas från Tullverket, har det
synts Riksdagen leda till större enkelhet och reda, om meranämnda omkostnader,
i stället för att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, uppföras under
en särskild anslagstitel, inflyttades bland Tullverkets utgiftsstater, samt i följd
deraf förslagsanslaget till nämnda verk höjdes med det för omförmälda utgifter
erforderliga belopp, 27,000 kronor.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, har Riksdagen bland
Tullverkets utgiftsstater uppfört ett förslagsanslag å 27,000 kronor, till aflönande
af skeppsmätningskontrollörer och till gäldande af de öfriga för skeppsmätningen
erforderliga kostnader, hvilka skola af allmänna medel bestridas;
samt medgifvit att i öfrigt de för 1876 faststälda stater för Tullverket må
äfven för år 1877 tillämpas; och fördenskull bestämt anslaget till nämnda
verk till ett mot staternas slutsumma, efter tillägg af omförmälda 27,000
kronor, svarande belopp af 2,536,000 kronor, att såsom förslagsanslag'' direkte
utgå af tullmedlen.

Skogsväsende.

7:o. Under denna anslagsrubrik har Eders Kong], Maj:t föreslagit,
att de nuvarande ordinarie anslagen till skogsväsendet, hvilka, med iakttagande
deraf att lönen till chefen för Skogsstyrelsen på grund af 1869 års
Riksdags beslut efter dåvarande innehafvarens afgång skulle utgå med allenast

6,000 kronor i stället för förut 7,000 kronor, utgjorde tillhopa 851,412
kronor 97 öre, måtte minskas derigenom, att det nu i berörda belopp ingående
reservationsanslaget, 450,000 kronor, blefve nedsatt med 175,000 kronor
till 275,000 kronor, men deremot ökas med 35,650 kronor, utgörande anslag
till extra kanslibiträde inom Skogsstyrelsen, till tjenstgöringspenningar åt
chefen för samma styrelse, till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya
jägmästare och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg åt dertill berättigade
jägmästare; hvadan således ifrågavarande anslags slutsumma skulle
komma att utföras med 712,062 kronor 97 öre.

Hvad först angår den föreslagna nedsättningen i det nu till 450,000
kronor uppförda reservationsanslaget, hafva visserligen de skäl, som blifvit
anförda för anslagets minskning, icke synts Riksdagen fullt tillfredsställande;
ty om än de senare årens trävarukonjunkturer uppdrifvit prisen å skogbärande
eller till skogsbörd tjenlig mark, torde en förändring härutinnan
snart nog kunna inträda, och den omständigheten, att någon bestämd plan
för inköp af dylik mark ej nu kan upprättas, torde icke afgjordt böra utgöra
hinder för statsverket att emellertid begagna de tillfällen, som möjligen
skulle kunna yppa sig, att komma i besittning af lämpliga skogsegendomar,
helst anslagets natur af reservationsanslag medför, att med dess användande
kan anstå intill dess sådant finnes vara med statens fördel förenligt, och att
således all nödig varsamhet vid inköpen kan iakttagas. Äfven har det synts
Riksdagen som skulle prisen snarare komma att uppjagas, om på förhand
blefve bestämdt, i hvilka trakter uppköpen borde ske, än om Eders Kongl.
Maj:t är i tillfälle att för sådana uppköp disponera nödiga medel när och

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. 15

hvar tillfälle erbjuder sig att till antagligt pris inköpa egendomar, som af
Skogsstyrelsen finnas för ändamålet lämpliga; men då i allt fall, det af Riksdagen
för nästlidet och innevarande år anvisade anslaget, 450,000 kronor,
för närvarande synes vara större än behofvet kräfver, och i händelse någon
förändring härutinnan skulle komma att inträda, den årligen sammanträdande
Riksdagen icke lärer undandraga sig att på Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning åter höja ifrågavarande reservationsanslag till ett mot
behofvet svarande belopp, har Riksdagen funnit sig för närvarande böra bifalla
den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna nedsättningen i meranämnda anslag.

Det belopp, 35,650 kronor, hvarmed ordinarie anslagen till skogsväsendet
föreslagits att ökas, är, enligt hvad statsrådsprotokollet gifvit vid handen,
afsedt att fördelas på följande sätt:

till extra kanslibiträden inom Skogsstyrelsen .................. kronor

tjenstgöringspenningar åt chefen för samma Styrelse »

två nya skogsinspektörer................................................ »

fyra nya jägmästare ...................................................... »

elfva nya kronojägare ................................................... »

alderstillägg åt dertill berättigade jägmästare ......... »

3,200

2,000

8,950

7,800

6,700

7,000

tillsammans kronor 35,650

Yid de sålunda äskade anslagsförhöjningarna har Riksdagen, utom
hvad angår de till tjenstgöringspenningar åt chefen för Skogsstyrelsen afsedda

2,000 kronor, ej funnit något att erinra. Den i statsrådsprotokollet intagna
utredning- har nemligen synts Riksdagen ådagalägga, att dessa förhöjningar
äro af oeftergifiigt behof påkallade.

Hvad åter angår berörda till tjenstgöringspenningar åt Skogsstyrelsens
chef äskade belopp å 2,000 kronor har Riksdagen ej kunnat framställningen
i denna del bifalla. På sätt i statsrådsprotokollet jemväl finnes omnämdt,
bestämdes vid 1869 års riksdag, att lönen för Skogsstyrelsens chef skulle
efter dåvarande innehafvarens af detta embete afgång nedsättas från 7,000
till 6,000 kronor, i sammanhang hvarmed beslöts, att bemälde chef derefter
skulle benämnas “Skogsdirektöru. Visserligen torde det ej kunna nekas,
att förhallandena sedan berörda tid till viss grad förändrats, och att det
belopp, som då kunde vara tillräckligt för en chefslön, måhända nu skulle
kunna anses icke tillfyllestgörande. Billig anledning torde likväl icke häraf
kunna hemtas för att med en fast tillökning, uppgående till en tredjedel af
det nu bestämda beloppet, höja ifrågavarande chefs lön, särdeles vid det förhållande
att Skogsstyrelsen ej ännu varit föremål för behandling af den för
reglering af de centrala embetsverkens löner m. m. tillsatta komitén. Dessutom
lärer intilldess berörda behandling egt rum merannämnda chefsbefattning
blifva uppehållen på förordnande, och äfven deruti har Riksdagen

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

funnit ett skäl att nu ej bevilja den föreslagna löneförhöjningen. Riksdagen
har emellertid ej förbisett att, då de fleste embets- och tjensteman de
senaste åren fått sig tilldelade tillfälliga löneförbättringar, billigheten kräfver
att jemväl chefen för Skogsstyrelsen kommer i åtnjutande af någon förhöjning
i sina löneförmåner, särdeles i betraktande dels deraf att dessa för
närvarande äro lägre än de voro under förre embetsinnehafvarens tid,
dels ock deraf att bemälde chefs göromål otvifvelaktigt under senaste tiden
betydligt ökats. Det har emellertid synts Riksdagen vara det lämpligaste
att endast å extra stat för år 1877 uppföra, såsom tillfällig löneförbättring
för bemälde chef, så stort belopp, att dymedelst de honom tillkommande
löneförmånerna komma att uppgå till samma belopp, som hans företrädare
i embetet åtnjutit; varande denna löneförbättring upptagen här nedan i
sammanhang med dyrtidstillägg för Skogsstyrelsens öfriga personal.

På grund af hvad sålunda förekommit har Riksdagen, med bifall till
Eders Kongl. Maj:t derom gjorda framställning, till 275,000 kronor nedsatt
det bland anslagen till skogsväsendet, ingående reservationsanslaget å

450,000 kronor; samt, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om
beviljande af tjenstgöringspenningar åt chefen för Skogsstyrelsen, å ordinarie
stat anvisat till anställande af extra kanslibiträde inom Skogsstyrelsen,
till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya jägmästare och elfva nya
kronojägare samt till ålderstil lägg åt dertill berättigade jägmästare, ett sammanlagdt
belopp af 33,650 kronor; och kommer alltså Skogsstyrelsens ordinarie
anslag, nu utgörande 852,412 kronor 97 öre, att ökas med 33,650 kronor,
men åter minskas med dels 1,000 kronor af den förutvarande generaldirektörslönen
och dels 175,000 kronor af det bland i fråga varande anslag ingående
reservationsanslaget, och således uppgå till 710,062 kronor 97 öre.

Byggnader och reparationer.

8:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen beviljat en
förhöjning af 34,580 kronor i reservationsanslaget till byggnader och reparationer,
hvadan berörda anslag utförts med 155,480 kronor, att på enahanda
sätt, som förut blifvit bestämdt, af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

9:o. Öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,
hvilka här ofvan ej finnas om förmälda, äro bestämda till enahanda belopp,
som i nu gällande riksstat finnas upptagna, dock att anslaget till “Skrifmaterialier
och expenser, ved m. m.“ blifvit med 970 kronor förhöjdt.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Angående tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, äro följande
framställningar gjorda:

Departementets expedition.

10:o. För fortfarande tillämpning af den nya aflöningsstaten för Finansdepartementets
expedition har Eders KongL Maj;t äskat enahanda anslag,
som blifvit af Riksdagen för år 1876 beviljadt, eller 9,700 kronor; och
har Riksdagen det äskade anslågsbeloppet, 9,700 kronor, för år 1877 på extra
stat anvisat.

Kammarkollegium.

* ll:o. Uti statsrådsprotokollet är meddeladt, hurusom Eders Kongl.
Maj:t under den 12 November 1875 beslutit, att nådig proposition skulle till
Riksdagen aflåtas derom, att de hospitalen tillhöriga fastigheter, frälseräntor
och andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar af hvad beskaffenhet
de vara måtte, skulle till statsverket indragas; hvarvid Eders
Kongl. Maj:t tillika förklarat att, derest berörda nådiga framställning af Riksdagen
bifölles, vården af hospitalets fasta egendomar skulle uppdragas åt
Kammarkollegium. Då dessa egendomar uppginge till ett antal af 431, med
en afkastning, som af Serafimer-ordensgillet beräknats till 121,641 kronor
97 öre, hade så väl de för utredning af förevarande bestyr tillsatte komiterade
som ock Kammarkollegium i sitt jemte Statskontorets öfver komiterades
förslag afgifna utlåtande ansett kollegii personal otillräcklig att jemte förutvarande
bestyr äfven ombesörja förvaltningen af berörda fastigheter och förty
hemstält, att ett belopp, motsvarande aflöningen för en kammarförvandt, måtte för
ersättande af det ökade arbetet inom kollegium ställas till dess disposition.

Enär frågan om den framtida förvaltningen af statens egendomar för
närvarande vore beroende på utredning, samt det sålunda kunde anses ovisst,
huruvida berörda förvaltning fortfarande komme att åt Kammarkollegium
uppdragas, hade den tillökning i kollegii arbetskrafter, som otvifvelaktigt
blefve erforderlig, derest kollegium skulle öfvertaga förvaltningen af ofvanberörda
egendomar, synts icke böra på ordinarie stat uppföras.

Mot det belopp, som blifvit föreslaget såsom ersättning för kollegii
genom berörda förvaltning ökade arbete, hade emellertid någon anmärkning
synts ej skäligen kunna göras; hvarför Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning
af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition anBih.
till Riksd. Prat. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 8 Håft, §

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

gående hospitalsväsendets förändrade organisation, äskat att å extra stat för
år 1877 måtte för tillfällig förstärkning i Kammarkollegii arbetskrafter uppföras
ett belopp af 3,000 kronor; och har Riksdagen, som på sätt i dess
underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel omförmäles, godkänt de i berörda nådiga proposition
framstälda förslag, jemväl förevarande nådiga framställning bifallit.

12:o. ”Vid senaste riksdag beviljades för Kammarkollegii embets- och
tjensteman dyrtidstillägg för innevarande år till sammanlagdt belopp af 19,440
kronor, hvari icke var inberäknadt dylikt tillägg åt kollegii president, och
har Eders Kongl. Maj:t nu begärt att, jemte det vid berörda riksdag för
Kammarkollegium beviljade dyrtidstillägg, ett dylikt tillägg af 1,000 kronor
måtte beviljas för kollegii president, och att således å extra stat för år 1877
måtte såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman uti i fråga varande kollegium
uppföras ett belopp af 20,440 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om beviljande af dyrtidstillägg
åt presidenten i Kammarkollegium har icke vunnit Riksdagens bifall,
men såsom dyrtidstillägg åt bemälda kollegii embets- och tjensteman
för år 1877 har Riksdagen för samma år å extra stat anvisat enahanda
belopp, 19,440 kronor, som blifvit till nämnda ändamål för innevarande år
beviljadt.

13:o. För år 1877 har Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med Kammarkollegii
hemställan, af Riksdagen begärt till granskning af nya jorcleböcker
ett extra anslag af 12,600 kronor, hvilket utgör enahanda belopp,
som det af 1875 års Riksdag dertill beviljade, med afdrag af 1,000 kronor
expensmedel, som icke ansetts under 1877 erforderliga.

Beträffande jordeboksarbetets nuvarande ståndpunkt har från vederbörande
erhållits det meddelande, att jordeböckerna för Kronobergs, Blekinge,
Gotlands och Stockholms län under åren 1872—1874 blifvit faststälda; att
under innevarande år jordeböckerna för Kristianstads ock Skaraborgs län
komme att fastställas; och att, efter det jemväl under innevarande år antagligen
granskningen af samtliga de på grund af Kongl. kungörelsen
den 5 Oktober 1871 upprättade förteckningar öfver de till statsverket indragna
rånte- och kronotiondeanslag hunnit afslutas och de under granskningen
uppkomna anmärkningar blifvit af kollegium pröfvade, ett år torde
blifva tillräcklig tid för granskning och omskrifning af hvarje jordebok.

Efter det redan 1867 års Riksdag uti underdånig skrifvelse den 8
Maj samma år framhållit vigten deraf, att jordeboksarbetet blefve inom den
möjligen kortaste tid afslutadt, anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse den
22 Maj 1873, att Eders Kongl. Maj;t täcktes tillse, huruvida icke åtgärder
kunde vidtagas, hvarigenom jordeboksarbetet med tillfyllestgörande noggrannhet
skyndsammare bedrefves, så att dess afslutande inom en icke allt för

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

aflägsen framtid kunde vara att emotse; och uti det Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till 1874 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och
behof bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden meddelades redogörelse
för de åtgärder, som med anledning af sistberörda underdåniga skrifvelse
blifvit vidtagna för »arbetets skyndsammare bedrifvande.

Af hvad ofvan blifvit anfördt vill det emellertid synas, som skulle,
äfven med den nu antagna planen för jordeboksarbetena, dessa komma att
ännu många år fortgå, innan alla jordeböckerna hinna blifva faststälda. Då
det likväl bör kunna skäligen förväntas, att vederbörande låta sig angeläget
vara att så mycket som möjligt påskynda arbetena, samt det nu
äskade anslagsbeloppet utgör hvad Kammarkollegium ansett sig kunna under
nästa år för ändamålet använda, har Riksdagen till granskning af nya jordeböcker
för år 1877 anvisat ett extra anslag af 12,600 kronor.

Statskontoret.

14:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t, enär Statskontoret vid sin afgifna
berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning fogat en förteckning
å icke godtgjorda förskott till belopp af MO,868 kronor 91 öre, livilka borde
i vanlig ordning till godtgörande hos Riksdagen anmälas, äskat, att nämnda
belopp måtte, i likhet med hvad vid senaste riksmöte egde rum, såsom extra anslag
under Statskontoret för år 1877 uppföras; och, då Riksdagen icke funnit
något att vid de i fråga varande anvisningarne erinra, har Riksdagen till
betäckande af i fråga varande af Statskontoret utbetalda förskott för år 1877
på extra stat anvisat 30,868 kronor 91 öre.

Kammarrätten.

15:o. Åt personalen vid Kammarrätten beviljades af senaste riksdag
dijrtidstillägg till belopp af 22,320 kronor, deri ej ingick något sådant tillägg
åt i fråga varande embetsverks president. I likhet med hvad för Kammarkollegium
egt rum, har Eders Kongl. Maj:t nu begärt, att, utom det af
Riksdagen för år 1876 beviljade dyrtidstillägg åt Kammarrätten, sådant
tillägg till belopp~af 1,000 kronor måtte beviljas jemväl för embetsverkets
president, och att således såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman
inom Kammarrätten måtte å extra stat för år 1877 uppföras ett belopp af
23,320 kronor.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning, i hvad densamma afser
beviljande af dyrtidstillägg åt presidenten i Kammarrätten, har icke vunnit
Riksdagens bifall; hvaremot såsom dyrtidstillägg åt Kammarrättens embets-
och tjensteman för år 1877 på extra stat för samma år anvisats enahanda
belopp, 22,320 kronor, som blifvit till nämnda ändamål för innevarande
år beviljadt.

Öfverintendents-embetet.

16:o. Såsom dyrtidstillägg till embets- och tjenstemännen vid Öfverintendents-embetet,
för år 1877 har Eders Kongl. Maj:t äskat 4,100 kronor
att å extra stat för samma år uppföras.

Beloppet af de åt i fråga varande embetsverk af senaste Riksdag för
år 1876 beviljade dyrtidstillägg uppgår till 3,980 kronor. I afseende å denna
summa är i statsrådsprotokollet anmärkt, att det i densamma ingående dyrtidstillägget
till Öfverintendents-embetets sekreterare blifvit beräknadt allenast
å det belopp, 2,400 kronor, hvartill lönen för nämnda befattning tillförene
varit bestämd. Yid riksdagen 1865—1866 höjdes emellertid lönen
till 3,000 kronor; men då sekreteraren i Öfverintendents-embetet F. A. Ekmarck
år 1869 af Eders Kongl. Maj:t förordnats att, med bibehållande af
berörda sekreterarebefattning, tillika vara kanslist i Finansdepartementets expedition,
hade dervid gjorts det vilkor, att han skulle afstå från lönetillökningen.
Så länge Ekmarck förenade dessa båda tjenster och sekreterarelönen
således utgick med blott 2,400 kronor, hade dyrtidstillägget jemväl
rätteligen beräknats allenast å sistnämnda belopp. Men, sedan Ekmarck den
29 Oktober 1875 erhållit afsked från kanslistbefattningen samt till följd
deraf tillträd t sekreterarelönen, sådan den blifvit af nyssnämnda Riksdag bestämd,
hade äfven dyrtidstillägget synts böra derå beräknas och följaktligen
höjas med 120 kronor.

Riksdagen, som af hvad sålunda blifvit anfördt, funnit den nu föreslagna
förhöjningen i det af senaste Riksdag såsom dyrtidstillägg för Öfverintendents-embetet
anvisade belopp af omständigheterna betingad samt vid
framställningen i öfrigt ej haft något att anmärka, har alltså såsom dyrtidstillägg
åt Öfverintendents-embetets embets- och tjensteman för år 1877 anvisat
ett extra anslag af 4,100 kronor.

Skogsväsendet.

17:o. Såsom dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsen har Eders Kong]. Maj:t

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41-

för år 1877 på extra stat äskat enahanda belopp, 2,380 kronor, som'' blifvit
för innevarande år för samma ändamål beviljadt.

Uti denna summa ingår icke något dylikt tillägg åt Styrelsens chef.
Af skäl, som här ofvan finnas anförda har emellertid Riksdagen ansett billigheten
kräfva, att någon tillfällig löneförbättring biefve bemälde chef beredd
och i sådant hänseende funnit ett tillfälligt lönetillägg af 1,000 kronor böra
för år 1877 denne embetsman beviljas; och har, i följd häraf och då vid
Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag om dyrtidstillägg för skogsstyrelsens
personal i öfrigt någon anmärkning ej förekommit, Riksdagen såsom lönetillägg
åt Skogsstyrelsens chef samt dyrtidstillägg åt dess öfrige embets- och
tjensteman för år 1877 på extra stat anvisat 3,380 kronor till den å bilagda
tabell (Bil. lätt. C.) angifna fördelning.

18:o. Vid sistlidne riksdag uppfördes anslaget till Skogsinstitutet till
ett förhöjdt belopp af 20,400 kronor, och har Eders Kongl. Maj:t nu hos
Riksdagen äskat att ifrågavarande anslag inåttc för år 1877 uppföras till
enahanda belopp och fördelning, som vid berörda riksdag faststäldes.

Riksdagen, som ej härvid funnit något att erinra, har till Skogsinstitutet
på extra stat för år 1877 anvisat ett belopp af 20,400 kronor.

19:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
har Riksdagen för anställande af högst sex skogsingeniörer till enskilde
skogsegares tjenst på extra stat för år 1877 anvisat ett förslagsanslag
af 15,000 kronor.

20:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen till underhåll
af tre enskilda skogsskolor för 1877 anvisat ett extra anslag af 11,400
kronor, att under hittills stadgade vilkor utgå.

21:o. Likaledes har Riksdagen i enlighet med hvad Eders Kongl.
Maj:t föreslagit för undersökningar af vattendrag i Norrbotten till Eders
Kongl. Maj:ts disposition för år 1877 anvisat ett extra anslag af 7,000
kronor.

Ombyggnad af Kongl. Majrts Kefallningshafvandes i Malmöhus län

embetslokaler.

22:o. Till ombyggande af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i
Malmöhus läns embetslokaler har Eders Kongl. Maj:t äskat ett belopp af
140,000 kronor, att ä extra stat uppföras och utgå med 80,000 kronor under
år 1877 och 60,000 kronor under år 1878.

Af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen funnit det vara till fullo
utredt, att beliofvet oundgängeligen kräfver, det antingen de för Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län anvisade embetslokalerna om -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

byggas eller ock nya sådana anskaffas; och då, enligt hvad vederbörande
upplyst, det nuvarande länsresidenset, efter att hafva undergått den ifrågasatta
ombyggnaden och reparationen, antagligen torde kunna under en ganska
lång tidrymd motsvara sitt ändamål samt kostnaden för dylik ombyggnad
blifver ej obetydligt lägre än för uppförandet af ett helt och hållet nytt
landshöfdingeresidens, har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet nu
afgifna nådiga förslag, Riksdagen för ombyggnad af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes i Malmöhus län embetslokaler i Malmö jemte dermed
samband egande byggnads och reparationsarbeten å den öfriga delen af landshöfdingeresidenshuset
i nämnda stad, äfvensom för betäckande af öfriga dermed
eljest förenade kostnader beviljat ett belopp af 140,000 kronor samt
deraf till utgående under år 1877 på extra stat anvisat 80,000 kronor.

Kolonien S:t Barthélemy.

23:o. Eders Kongl. Maj:t har af Riksdagen äskat, att det förslagsanslag
å 25,000 kronor, som för innevarande år blifvit å extra stat uppfördt
såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader,
måtte äfven för år 1877 på enahanda sätt anvisas.

Denna nådiga framställning har Riksdagen på det sätt bifallet, att,
för vinnande af jemn slutsumma å de extra anslagen, förevarande anslag
utförts med 25,071 kronor 9 öre.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 187G.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:e 41.

Litt. A.

Aflöningstat för Statskontoret.

					Arfvoden och
	Lön.		ljenstgo-	missräk-	Summa
		ringspennin- gar.	ningspennin-	kronor.
					gar.
Verkets chef............... En tredje gradens tjen-	6,200	—	2,800	_		—	9,000	—
steman ..................	4,400	—	2,000	—		—	6,400	—	(Efter fem år kan lönen
Två dito .................. En andra gradens tjen-	8,800	—	4,000				12,800	—	jhöjas med 600 kronor.
steman (sekreterare) En första gradens tjen-	3,000	—	1,500	—	---	—	4,500	—	Efter fem år kan lönen höjas med 500 kronor fock efter 10 år med yt-
steman (stämpel-papperskassör) ......	1,600	_	1,200	_	500	_	3,300	_
En dito (kassör)...... Tio dito (bokhållare,	1,600		1,200		--	—	2,800	—	terligare 500 kronor.
registrator, notarie) Till vikariat, renskrif-	16,000	—	12,000	—	—	—	28,000	—
ning, flitpenningar och tillfälliga bi-träden ..................					15,000		15,000
En förste vaktmästare	800	—	300	—		1,100	—
En vaktmästare.........	500	—	300	—			800
Fem dito ...............	2,500	—	1,500	—			4,000		(höjas med 100 kronor.
Summa	45,400	-	26,800		15,500	-	87,700	—\|

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Litt. B.

A110ningsst.it

	Lön.	Tjenst- göringspen- ningar.	Arfvode.	Summa. Kronor.
a) Myntverket.
En myntdirektör, jem-te fri bostad och vedbrand ............... En myntkamrerare, jemte fri bostad och vedbrand ............... En myntgravör, jemte fri bostad och ved-brand ..................... En vaktmästare, jemte fri bostad och ved-brand .....................	4,400 2,300 500	—	2,000 1,200 300	—	1,500	—	6,400 3.500 1.500 800	—	/Efter fem år kan lönen \höjas med 600 kronor. fEfter fem år kan lönen J höjaa med 500 kronor och /efter 10 år med ytterli-gare 500 kronor.
Summa	7,200	—	3,500	—	1,500	—	12,200	—
b) Kontrollverket.
En kontrolldirektör, jemte fri bostad och vedbrand ............... En kontrollör............ En assistent...............	2,600 1,600	—	1,400 900	—	1,600		4,000 2,500 1,600	—	Efter fem år kan lönen höjas med 500 kronor och j efter 10 år med ytterli-gare 500 kronor.
Summa	4,200	—	2,300	—	1,600	—	8,100	—
Tillsammans för begge verken ..................	11,400	--	5,800	—	3,100	-	20,300	—

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Litt. C.

Förteckning öfver dyrtidstillägg under Sjunde Hufvudtiteln.

	Nuvarande aflöning.	Dyrtids- tillägg.		Summa.
Kammarkollegium:
1 Kammarråd ...............................................	5,000	—	1,000	—	6.000	—
2 dito ............................................	10,000	—	2,000	—	12,000	—
1 dito ................................................	4,500	—	900		5,400	—
2 dito ................................................	9,000	—	1,800	—	10,800	—
1 Sekreterare ................................................	3,500	—	700	—	4,200	—
1 Notarie ......................................................	2,800	—	560	—	3,360	—
2 dito .........................................................	5,600	—	1,120	—	6,720	—
1 dito .................''.......................................	2,500	—	500	—■	3,000	—
1 dito .........................................................	2,500	—	500	—	3,000	—
1 Aktuarie och Registrator ...........................	2,500	—	500	—	3,000	—
1 Kanslist ......................................................	1,200	—	240	—	1,440	—
1 dito ........................................................	1,000	—	200	—	1,200	—
8 dito ........................................................	3,000	—	600	—	3,600	—
1 Advokatfiskal ............................................	3,500	—	700	—	4,200
1 Kanslist å Advokatfiskalskoutoret...............	2,000	-	400	—	2,400	i
1 dito dito ...............	1,000	—	200	—	1,200	—
1 Kamererare ................................................	3,500	—	700	—	4,200	—
3 dito.........................................................	10,500	—	2,100		12,600	—
1 Kammarförvandt..........................................	2,800	—	560	—	3,360	—
1 dito .........................................	2,800	—	560	—	3,360	—
1 dito ..........................................	2,500	—	500	—	3,000	—
1 dito ..........................................	2,500	—	500	—	3,000	—
1 Kammarskrifvare ......................................	1,600	—	320	—	1,920	—
4 dito ..........................................	6,400	—	1,280	—	7,680	\|
1 dito .........................................	1,000	—	200	—	1,200	\|
4 dito ..........................................	4,000	—	800	—	4,800	_
Summa	—	—	19,440	-	—	—
Kammarrätten:
1 Kammarrättsråd .......................................	5,000	—	1,000	—	6,000	—
2 dito .......................................	10,000	—	2,000	—	12,000	—
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band	8 Häft.		4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

	Nuvarande aflöning.	Dyrtids- tillägg.	!	Summa.
1 Kammarrättsråd ..........................................	4,500>		900	I	5,400
2 dito ..........................................	9,000	_	1,800	—	10,800	....
1 Sekreterare...................................................	8,500		700	—	4,200	—
1 Notarie ......................................................	2,200	—	440	—	2,640	—
2 dito ......................................................	4,400	—	880	—	5,280	—
1 Aktuarie och Registrator .......................... 1 Kanslist å Aktuarie- och Registratorskon-	2,500	—	500	’	3,000
toret .........................................................	1,300	—	260	—	1,560	—
1 Kanslist ......................................................	1,000	—	200	—	1,200	—
2 dito .....................................................	2,000	—	400	—	2,400	—
1 Advokatfiskal .............................................	3,500	—	700		4,200	—
1 Kanslist å Advokatfiskalskontoret...............	1,500	—	300	—	1,800	—
1 Revisionskommissaiåe .................................	3,500	—	700	—	4,200	—
2 dito .................................	7,000	—	1,400	—	8,400	1
1 Revisor.........................................................	2.500	—	500	—	3,000	—
6 dito ......................................................	15,000	—	3,000	—	18,000	•—
1 dito ......................................................	2,000	—	400	—	2,400	—
6 dito .....................................................	12,000	—	2,400	.....	14,400	—
1 Kammarskrifvare .......................................	1,600	—	320	—	1,920	—I
6 dito ......................................	9,600	—	1,920	—	11,520	—1
1 dito .......................................	1,000	—	200	—	1,200
7 dito ......................................	7,000	—	1,400	—	8,400	_
Summa	—		22,320	-	—	—1
Öfverintmdentsemietet:						I 1
1 Öfverintendent ..........................................	5,500	—	500	__	6,000	i
1 Intendent ...................................................	3,000	—	600	—	3,600
i 1 Arkitekt ...................................................	2,000	—	400	—	2,400
2 dito ...................................................	4,000	—	800		4,800
1 Konduktör ...............................................	1,000	-	200		1,200
! 3 dito ................................................	3,000	—	600	—	3,600	_1
1 Sekreterare..................................................	3,000	—	600	—	3,600	—
\| 1 Kamererare och Kassör ..............................	1,000	—	200	—	1,200	—
1 Kanslist och Kammarskrifvare ..................	1,000	—	200	—	1,200	—
Summa	—	—	4,100		—	•
Skogsstyrelsen:
1 Chefen (lönetillägg) .......................................	6,000	—	1,000		7,000
1 Sekreterare...................................................	4,000	—	800	—	4,800	— j
1 Kamererare ................................................	3,500	—	700	—	42,00	—j
1 Aktuarie och Registrator ...........................	2,200	—	440	—	2,640	—i
1 Revisor.........................................................	2,200	—	440	—	2,640	—I
Summa	I	1 1	3,3801—	!	\|—1

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41,

Litt. B.

Riksstatens Sjunde Hufyudtitel.

Finans-departementet.

i Departementschefen ................................

I Departementets expedition......................

Kammarkollegium ..................................

Statskontoret:

Nuvarande anslag 92,600: —

Af g år: I följd af
ny organisation

och lönereglering 4,900: — 87,700: —
Stämpelpappersomkostnader, Förslagsanslag
Kostnader för kortstämpling och allmänna
bevillningens uttaxering, Förslagsanslag,
Mynt- och kontrollverken:

Nuvarande an- j

! slag.............. 31,000: -

| Af g år: Reserva tionsanslaget

till myntverkets
drift och
underhåll, hvil ket

indrages 12,000: - ig^oO: —
Tillkommer: I följd af
ny organisation och

lönereglering ............ 1,300: - 2o,300: -

Omkostnader för kontrollverket, Förslags

anslag ....................................................

Kammarrätten ............................................

Öfverintendentsembetet .............................

Förslagsanslag:

Penningar.

! Indel t ränta
| och ersätt
i ning för
| indragna
räntor.

sr. B g- s

2 ~ p.

ÉLs-5 £

O 3 % <7*

t» D-S'' -

2 2 s?

F‘§ 5- 5

Kronor. [ ö. i Kronor. I ö. I Kr.

17,000

39,500

118,000

87,700

164,000

117,500—i--—

Oindelt spanmål.
Matt.	Värde förslags-vis ä 2 kr. 10 öre k.-foten.

20,300,

5,400 —-I
127,9251 —
25,500- — ■

Transport! 722,825|—|

Summa.

Kronor.

17,000

39,500

118,000

87,000

164,000

117,500

20,300

5,400j 127,

925-

25,500|-

■— j 722,825!-

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Penningar.

Transport

| Postverket, förslagsvis beräknadt att åt
postmedlen direkte utgå:

Nuvarande anslag............ 3,850,000:

Tillkommer förhöjning ... 450,000:

I Telegrafverket, Reservationsanslag att af

| telegrafmedlen direkte utgå.....................

Tullverket, Förslagsanslag att af tullmedlen
direkte utgå:

Nuvarande anslag............’ 2,509,000: —

Tillkommer: Till aflönande
af skeppsmätningskon trollörer

m. m............. 27,000: —

Ersättning till städerna för mistad tolag,

Förslagsanslag\ ..................................

Skogsväsendet (deraf 275,000 kronor, reservationsanslag
till kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet):

Penningar:

Nuvarande

anslag............ 851,512:97.

Afgår:

Nedsättning af
det till kronoskogarnes
förvaltning
m. m.
nu anvisade
reservationsanslag
å 450,000
kr. ... 175,000:-Personel
löneförhöjning

åt förre
Generaldirektö -

Kronor.

722,825!

Förslagsan s lag:

O O

Indelt ränta
och ersätt-ning för
indragna
räntor.

Indelt tionde

och ersättning

i för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Matt.

Värde
förslags-vis ä 2
kr. 10 öre
k.-foten.

Summa.

4:,300,000j—
1,330,000 -

2.536.000 -

1.040.000

Kronor.

722,825

4,300,000

— 1,330,000

2.536.000

1.040.000

Transport 175,000:— 851,512:97.

9,928,825 !—

■|—| 9,928,825|

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Penningar.

Transp. 175,000:— 851,512: 97.
ren E.

A.Ros 1,000:— 176,000:— 675,512: 97.

Tillkommer:

Anslag till
extra kansli
biträden inom
Skogsstyrelsen
... 3,200: —

Dito åt två
nya skogsinspektörer
8,950: —

Dito åt fyra
nya jägmästare
......... 7,800: -

Dito åt elfva
nya krono iägare.

........ 0,700-.—

Alderstillägg
åt dertill berättigadejägmästare.
..... 7,000:

F ö

rslags anslag:

Indelt ränta
och ersätt-ning för
indragna
räntor.

g-, w| Oindelt spanmål.

ort

delt tionde

i ersättning

r indragna

jndeanslag.

Värde
förslags-vis å 2
kr. 10 öre
k.-foten.

Kronor.

9,928,825

33,650: - 709,162: 97

Indelt ränta och ersättning för
indragna räntor, såsom i 1876
års Riksstat.............................

900:

Till belöningar för rofdjurs dödande, Förslagsanslag
............................................

Lyshållning m. 11. utgifter för kronans
publika hus i Stockholm, Förslagsanslag
Byggnader och reparationer, Reservationsanslag
:

Nuvarande anslag ........... 120,900: -

Tillkommer förhöjning ...... 84,580: —

Städers friheter, Förslagsanslag
Transportkostnader för Statsverkets bergseffekter,
Förslagsanslag....

ö. I Kronor.

709,162

12,000

18,000

155,480

21,705

3,000

Kr.

o. | K.-fot.

900

21,324

Kr.

754 95

509 6

1,070

Kronor.

9,928,825

710,062 97
12,000
18,000

155,480 —
44,855 21

3,000|—

Transport!!0,848,173j551 22,2241521 754;95| 509| 6 1,070,16(10,872,223(18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

			F ö	r s 1 a g	s a n s 1 a g:		—	—
	Penningar.	Indelt ränta och ersätt-ning för indragna räntor.	för indragna tiondeanslag.	Indelt tionde oeh firsättnin v	Oindelt Matt.	spån mål. Värde förslags-vis å 2 !kr. 10 öre k.-foten.	Summa.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kr.	ö.	K,-fot.	k.	Kr.	Ö.	Kronor.	Ö.
Transport	10,848,173	•V>	22,224	52	754	95	509	6	1,070	16	10,872,223	18
Observations- och uppbördsprocenter m. m.,
Förslagsanslag .....................................	15,000		---	—	_	_	_	_	__	_	15,000
Mantalsskrifningsprovision, Förslagsanslag... Kontroll å tillverkningsafgifter, Förslags-	19,500		---		—		—	—	— —	—	19,500	—
anslag............................................... Arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda	400,000	—	- -		—		—		— —	—	400,000
banker och kreditanstalter, Förslagsan-
slag, högst...............................................	10,000	__	- ----		_	_	_	__			10,000
Restitutioner, Förslagsanslag .....................	25,000	—	--- -''		_	_	_				25 000
Ålderstillägg, Förslagsanslag (nytt)............ Rese- och traktamentspenningar, Förslags-	8,500	__	- -		—	—	—	—		-	8,500	_!
anslag...................................................... Postafgifter för tjenstebref och dylika för-	6,000	_			—		—	—		—	6,000	1
sändelser, Förslagsanslag........................ Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,	250,000	—	- ---	—	—	—	—	_	—	—	250,000	1
Förslagsanslag:..................................... Nuvarande anslag............... 18,606: 82. Tillkommer för jemnande af
Hufvudtitelns summa ...... 970: —	19,576	82	- -	_	_						19,576	821
Extra utgifter, Reservationsanslag ............	35,000	—	-.--	_	—	_	___		_ ....	_	35,000
Kongl. Teatern..........................................	60,000	—	—	—	—		...	_	— —	—	60,000	—
Summa	11,696,750 37	22,224	52	754 95	509	6	1,070	16 11,720,800	—

liiksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Litt. E.

Extra Statsanslag under Riksstatens Sjunde Hufvudtitel.

			Kronor.	öre.
Finansdepartementet:
Dyrtidstillägg för:
Kammarkollegium ..............................................................	19,440	—
Kammarrätten .....................................................................	22.320	—
Öfverintendentsembetet ......................................................	4,100	—
Skogsstyrelsen .....................................................................	3,380	—	49,240	—
Departementets expedition:
För tillämpning af expeditionens nya afiöningsstat ............			9,700	—
Kammarkollegium:
För tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter	3,000	—
„ granskning af nya jordeböcker....................................	12,600	—	15,600	—
Statskontoret:
För genomförande af dess förändrade organisation .........	21,600	—
„ betäckandet af de af Statskontoret gjorda förskott...	30,868	91	52,468	91
Mynt- och kontrollverken:
För genomförande af ny organisation .................................			2,120
Skogsväsendet:
Till Skogsinstitutet..........................................................	20,400	—		i
\| „ anställande af skogsingeniörer, Förslagsanslag: ......	15,000	—
i skogsskolor.................................................................	11,400	—
„ undersökningar af vattendrag i Norrbottens län ......	7,000	—	53,800	—
Byggnader:
Till ombyggande af Kongl. Majrts Befallningshafvaudes i	Malmöhus
■ län embetslokaler..........................................................			80,000	—
Kolonien S:t Bartelemy:
Till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien	Förslags-
anslag............................................................................			25,071	91
Summa	288,000	_