Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46 (Riksdagsskrivelse 1871:46)

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

X:o 46.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1871.
» » » » Andra Kammaren den 17 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Femte Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 och Memorial N:o 65).

8. A. K.

Uti den nådiga Propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
liar vid Femte Ilufvudtiteln Eders Kongl. Maj:t, med hänvisande till ett den
nådiga Propositionen bilagdt statsråds-protokoll öfver sjöförsvars-ärenden
den 9 sistlidne Januari, fästat Riksdagens uppmärksamhet å angelägenheten
af de i Departements-chefens deri intagna yttrande angifna åtgärder till
förenkling i förvaltningen och redogörelsen vid sjövapnets stationer. De
ifrågasätta förändringarne, hvilka afsågo att sammanföra de å varfven spridda
verkstäderna och embetslokalerna samt förändra sättet för utgörande af
handräcknings-, arbets- och bevakningstjensten å stationerna, både beräknats
kunna, utan särskilda anslag, med iakttagande af sträng sparsamhet,
genomföras under loppet af några år, derest besparade tillgångar å hufvudtitelus
anslag ställdes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, att, i mån af
behof, för ändamålet användas. Med afseende härå både förändrade bestämmelser
i fråga om eu del af anslagen och besparingarnes användande
funnits vara erforderliga i enlighet med hvad de i den nådiga Propositionen
gjorda, bär nedan omförmälda förslag utvisade.

Då Riksdagen nu går att meddela sina beslut i afseende på de under
förevarande hufvudtitel ifrågasätta förändringar, har Riksdagen ansett sig
höra följa den uppställning, som i den nådiga Propositionen finnas iakttagen.

Bill. läl Kiksd. Prål. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Häfl.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Kansli-expeditionen.

l:o. Härvid har Eders Kong!. Maj:t föreslagit, att Expeditions- och
Protokollssekreterare-tjensterna, vid nuvarande innehafvarnes afgång, måtte förenas
och bestridas af en Expeditions-sekreterare med lön af 5,000 R:dr; och
då en förening af de ifrågavarande tjensterna, genom hvilken åtgärd Kansliexpeditionens
anslag kommer att minskas med 3,000 R:dr, af Eders Kongl.
Maja funnits möjlig och ändamålsenlig, har Eder Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

2:o. För den vid expeditionen anställde vaktmästare har Eders Kongl.
Maj:t äskat löneförhöjning med 100 R:dr; men då den nu för denne vaktmästare
uppförda aflöning synts Riksdagen fullt tillräcklig, har den begärda
löneförhöjningen icke blifvit af Riksdagen beviljad.

Kommando-expeditionen.

3:o. '' Jemväl för vaktmästaren vid donna expedition har Eders Kongl.
Maj:t äskat löneförhöjning med 100 R:dr; men af enahanda skäl, som i
näst föregående punkt är åberopadt, har äfven donna löneförhöjning icke
blifvit af Riksdagen beviljad.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

(.Kansli-expeditionen och Förvaltningen af sjö-ärendena).

4:o. Enär det synts lämpligt att expensanslagen till Departementets
båda expeditioner bl ef vo under samma titel upptagna, har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
för Kommando expeditionen, hvilket i Riks-staten för 1871 är sammanfördt
med enahanda anslag för Förvaltningen af sjö-ärendena i en gemensam summa
af 5,000 R:dr, måtte sammanföras med expensanslaget till Kansli-expeditionen
och följaktligen 1,000 R:dr dit öfverflyttas från Förvaltningens af sjöärendena
expensmedel, hvarigenom anslaget till de båda expeditionerna skulle,
under benämning skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
kansli- och kommando-expeditioner, uppföras till ett med 1,000 R:dr
förhöj dt belopp, och hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag, såsom förhållandet
nu är med anslaget till Kansli-expeditionen, samt till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m, för Förvaltning en af sjö-ärendena uppföras ett
nedsatt belopp af 4,000 R:dr.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Hvad Eders Kong]. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har Riksdagen
bifallit.

Förvaltningen af sjö-ärendena.

5:o. Uti särskild den 26 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten nådig
Proposition har Eders Kong!. Maj:t framlagt förslag till ombildning af Förvaltningen
af sjö-ärendena.

Utaf denna nådiga Proposition har Riksdagen inhemta t, att sedan
Eders Kong! Maj:t i nådigt Bref den 30 Oktober 1866 uppdragit åt komiterade
att, efter förberedande undersökningar, utarbeta och i underdånighet
afgifva betänkande och förslag, bland annat, om och till hvilken del de sjöförsvarets
ekonomiska öfverstyrelse tillhörande Förvaltningsbestyr herde till stationsbefälhafvarne
öfverflyttas samt hvilka För ändringar i öfvcrstyrelsens organisation
deraf kunde föranledas; så hade koiniterade den 15 Juni 1868
afgifvit underdånigt betänkande, öfver hvilket förvaltningen af sjö-ärendena,
efter det stationsbefälhafvarne blifvit herde, inkommit med utlåtande.

De till detta ärende hörande handlingar hade Eders Kong!. Maj:t, i
hvad de innefattade redogörelse för de olika åsigterna i fråga om Förvaltningens
af sjö-ärendena ombildning, i nåder låtit sig föredragas, dervid jemväl
till pröfning förekommit af Chefen för Sjöförsvars-departementct i berörda
hänseende framstäldt förslag, för hvilket funnes redogjordt i det den nådiga
Propositionen bifogade statsråds-protokoll;

Och enär Eders Kong], Maj:t funnit detta förslag innefatta grunder för
en förvaltning af sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter, hvilken, lämpad
efter nuvarande förhållanden, motsvarade behofvet af trygghet för ärendenas
noggranna behandling i förening med kraft och skyndsamhet vid verkställigheten
af fattade beslut,

har Eders Kong!. Magt nu äskat Riksdagens medgifvande, att Förvaltningen
af sjö-ärendena måtte ombildas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de grunder, hvilka sålunda blifvit af Chefen för Sjöförsvars-departementct
framställda; äfvensom att, i sådan händelse, det för Förvaltningen af sjöärendena
på Riks-ståt uppförda anslag måtte för den nya förvaltningen användas,
intilldess definitiv stat kunde i sådant afseende varda i behörig ordning
fastställd.

Beträffande organisationen af denna nya förvaltning inhemta^ af åberopade
statsråds-protokoll,**att, då behofvet af en ceritralförvaltnings-myndighet
framför allt betingades af nödvändigheten utaf sammanhållning af och
kontrollen å de ekonomiska och administrativa ärepdenas handläggning vid
sjövapnets båda stationer, skulle ej mindre militäriskt-tekniska frågor, hvilka

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

lämpligen kunde af byråer behandlas, utan äfven lots- och fyrväsendet från
det nya embetsverk^ skiljas. Lotsverket skulle stå under förvaltning af en
omedelbart under Sjöförsvars-departementet lydande chef.

Chefen för den föreslagna förvaltningen, hvilket embetsverk borde benämnas
Marinförvaltningen, skulle i alla förekommande ärenden, med undantag
endast af frågor om vissa befordringar, hafva beslutanderätt, likasom
han ock ensam vore ansvarig såväl för arbetets gång inom förvaltningen
som för vidtagna åtgärder och fattade beslut. Utom chefen, som borde
vara militär, skulle Marinförvaltningen utgöras af tvänne ordinarie ledamöter,
nemligen eu militär med hänsyn till de ekonomiska ärenden, som fordra
militärisk insigt, samt en calvil ledamot för alla rent civila ärendens behandling.
Härjemte skulle öfverdirektören för Marin-ingeniörstaten inträda
såsom tillfällig ledamot vid behandlingen af de ärenden, som tillhörde hans
verksamhet. Militäriskt-tekniska frågor skulle direkt från stationsbefälhafvarne
ingå till Eders Kongl. Maj.t, och det biträde vid desammans handläggning,
hvaraf Departements-chef en kunde, utöfver det af stationernas
reglements-komitéer i dylika frågor lemnade, vara i behof, skulle meddelas
af eu militäriskt-teknisk byrå, bestående af chefen i Marinförvaltningen,
militärledamoten och öfverdirektören vid Marin-ingeniörstaten, biträdde, då
så för en eller annan frågas bedömande kunde erfordras, af tillfälligt tillkallade
sakkunnige personel''. Derigenom erfordrades ej särskild personal för
donna byrå.

Grunderna för Marinförvaltningens form och verksamhet äro i statsrådsprotokollet
närmare augit''na; hvarförutan vid samma protokoll linnés bilagdt
förslag till aflöning åt tjenstemännen i Marinförvaltningen, upptagande en
slutsumma af 26,450 R:dr eller 8,800 Ridt'' mindre än den för Förvaltningen
af sjö-ärendena uppförda aflöuingssumma.

Efter öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit, har Riksdagen icke
funnit skal bifalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående Förvaltningens
af sjö-ärendena ombildning till en Marinförvaltning i öfverensstämmelse med
de i sådant hänseende angifna grunder.

Förvaltningen å sjöförsvarets stationer samt lagskipning och själavård.

6:o. Under dessa titlar är föreslaget att, derest Eders Kongl. Maj:t
skulle finna sig föranlåten vidtaga ombildning af den för förvaltningen samt
för lagskipningens och själavårdens upprätthållande vid sjö vapnets stationer
anställda personal, de behållningar, hvilka kunde genom afgång bland tjenstemännen
uppkomma, måtte få af Eders Kongl. Maj it användas till de öfver -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

gångsstater, som kunde erfordras intilldess nya definitiva stater bl ef vo i behörig
ordning fastställda.

Enligt hvad det den nådiga Propositionen angående statsverkets tillstånd
och behöf bi lagda statsråds-protokoll öfver sjöförsvars-ärenden gifver vid handen,
hade vid föredragning af donna fråga Departementschefen anfört, hurusom
lian i afseende på förvaltningen vid stationerna samt lagskipning^ och
själavården derstädes hade för afsigt att underställa Eders Kong]. Maj:t förslag
till om bildningar, Indika, derest de biföllos, k om me att föranleda rubbningar
i eu del af de under dessa titlar uppförda anslag.

De förslag till förändringar af personalstaterna vid sjövapnets stationer,
för hvilkas genomförande den nu ifrågasätta fria dispositionen af hithörande
anslag funnits erforderlig, äro således ännu icke utarbetade och än mindre
af Eders Kong]. Maj:t godkända. Vid sådant förhållande lärer medgifvandet
af en sådan dispositionsrätt, som den nu begärda, icke kunna anses vara för
den tilltänkta ombildningens fortskyndande af den vigt, att deraf skulle kunna
hemtas anledning till frånträdande af den i allmänhet iakttagna grundsatsen
att de organisationer, hvilka betinga nya anslag eller förändradt användande
af redan uppförda, må underkastas Riksdagens pröfning. Om de förslag till
förändrade personalstater, som kunna uti ifrågavarande hänseenden varda uppgjorda,
blifva för n ä s ts am in a n trä d au de Riksdag framlagda med begäran om
Riksdagens medgifvande dertill, att de aflöningsbelopp, som under förrberörda
titlar innefattas, måtte jemväl för år 1872 få för den nya organisationen disponeras,
lärer af ett sådant tillvägagående något afsevärdt uppskof i organisationens
genomförande icke vara att befara, helst hinder för Eders Kong].
Maj:t icke torde förefinnas att, derest så pröfvas lämpligt, genom indragningar
och tillfälliga förordnanden förbereda de förändringar, som kunna vara
af förhandenvarande förhållanden mest påkallade.

Af dessa skål har Riksdagen ansett sig icke höra bifalla Eders Kong!.
Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning.

Sjukvård,

7:o. Med öfverlemnande till Riksdagens pröfning af eu i statsrådsprotokollet
intagen stat för läkarekorpsen vid sjöförsvaret har Eders Kong!.
Magt föreslagit, att denna stat måtte ofördröjligen tillämpas, i den män lediga
beställningar å densamma kunde varda af Eders Kong!. Maj:t tillsätta;
varande donna stat på följande sätt affatta^:

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Vid Carlskrona station:

1 öfverfältl ältare.......

1 regementsläkare, jemte fri bostad.

2 förste bataljonsläkare, deraf en inec

bostad.........

extra läkare, arfvoden i mån af behof

Vid Stockholms station:

1 regementsläkare.......

2 förste bataljonsläkare, deraf en mec

bostad.........

Stipendiater:

5 st. a 400 R:dr
5 st. å 300 R:dr

	Lön.	Arfvode.	Summa.
	4,000:	— 800: —	4,800: —
	2,000:	— 500: —	2,500: —
1 fri	1,200:	— 500: —	3,400: — 5,000: —
		Säger R:dr	15,700: —
	Lön.	Arfvode.	Summa.
	2,000:	— 1,200: —	3,200: —
1 fri	1,200:	—- 300: —	3,000: —
		Säger R:dr	6,200: —
		. . . R:dr	3,500: —

Summa R:dr 25,400: —

Enligt denna stat skulle nuvarande anslaget till aflöning af läkarepersonalen
vid Carlskrona och Stockholms stationer öfverskridas med 16 R:dr.
Genom den verkställda indragningen af Göteborgs depot besparas deremot,
enligt hvad i statsrådsprotokollet är meddeladt, de till aflöning åt en förste
bataljonsläkare derstädes anslagna 1,500 R:dr, hvarigenom således å hela aflöningsanslagct
under titeln “sjukvårdenskulle uppstå en behållning af
1,484 R:dr, hvilket belopp dock, i likhet med besparingarne å en del andra
anslag, tills vidare vore behöflig! för vissa arbeten vid stationerna; i följd
hvaraf anslaget å aflöningsstaterna herde till oförminskad! belopp i Riks-staten
fortfarande uppföras.

Vid donna stat har Riksdagen icke haft annat att erinra, än att den
för öfverfältläkaren föreslagna aflöning af 4,000 R:dr lön och 800 R:dr arfvode,
eller tillhopa 4,800 R:dr, synts lämpligen höra fördelas i 3,000 Ration
och 1,800 R:dr arfvode, hvarigenom lönen kommer att motsvara hans
nuvarande fasta lön samt arfvode! att uppgå till enahanda belopp, som nu är
öfverfältläkaren vid Stockholms garnison såsom arfvode tillagd!, äfvensom att
det för Carlskrona station till extra läkare uppförda arfvodesbelopp synts höra
äfven till stipendiatarfvoden vara disponibel!. Riksdagen, som bär nedan kommer
att yttra sig i afseende på den besparing, som uppkommit genom indragning
af den vid Göteborgs depot anställde bataljonsläkare, har alltså,
— med vidtagande af den förändring, att öfverfältläkarens aflöning uppförts

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

med 3,000 R:dr lön och 1,800 R:dr arfvode, samt med förklarande, att det
må vara Eders Kongl. Maj:t obetaget att af de till arfvoden åt extra läkare
vid Carlskrona station afsedda 5,000 R:dr använda en större eller mindre
del till anställande af ett ökadt antal stipendiater vid Flottan, — det af
Eders Kongl. Maj:t framlagda förslag till atiöningsstat för sjöförsvarets läkarepersonal
i öfrigt godkänt samt medgifvit, att samma stat må, i den mån ske
kan, äfven under innevarande år tillämpas.

Militärpersonalen.

8:o. Under donna rubrik bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
dels att utdelning af spannmål till underhåll åt de vid Kongl. Flottan
och Kongl. Skärgårds-artilleriet, Nya reservstaten samt Marinregementet anställde
295 underofficerarne måtte upphöra i den mån sådant utan förnärmande
af deras rätt kunde ske och, i stället för de till en hvar af dem nu
årligen utgående 17,325 kubikfot spannmål, förhöjning i den kontanta lönen
med 50 R:dr per man dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af spanna ål
mot kontant aflöning måtte kunna jemväl för handtverksstaterna ega rum, de
å Femte Hufvudtiteln till aflöningsstaterna samt till flottans underhåll anslagna
59,623,2 kubikfot oindelt sparnnål måtte i Riks-staten uppföras i penningar
med 140,174 R:dr 14 öre;

dels att detta belopp måtte å de särskilda anslagen sålunda fördelas,
att

å anslaget till aflöningsstaterna upptoges 14,750 R:dr, hvarigenom detta
anslag, å hvithet nu är uppförd spannmål till beräknadt värde af 84,936 R:dr
60 öre, komme att minskas med 70,186 R:dr 60 öre;

å anslaget till flottans underhåll upptoges 30,754 R:dr 2 öre, i följd
hvaraf samma anslag, derå spanna ålen nu är utförd med 40,272 R:dr 12 öre,
minskades med 9,518 R:dr 10 öre; och

att, enär den del af ifrågavarande 140,174 R:dr 14 öre, som motsvarade
den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spanmål, borde öfverföras
till anslaget för gemenskapens natura-underhåll, detta anslags nuvarande belopp
blcfve höj dt med 94,670 R:dr 12 öre.

Med hänseende till den väsendtligt förenkling i redovisning och förvaltning,
som i följd af de föreslagna förändringarne kan beredas, bär Riksdagen
bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning; och är i följd
deraf dels anslaget till “aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer11, såsom
det numera, efter indragning af Göteborgs depot, synts böra benämnas, ökadt

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

med ett kontant belopp af 14,750 R:dr, men deremot den under anslaget
upptagna oindelta spannmål, 40,446 kubikfot, med ett förslagsvärde af 84,936
R.dr 60 öre, derifrån afförd, sa att anslagets slutsumma derigenom minskats
med 70,186 R:dr 60 öre; dels anslaget till “Flottans underhåll“ ökadt med
ett kontant belopp af 30,754 R:dr 2 öre, men deremot den å samma anslag
upptagna oindelta spannmål 19,177,2 kubikfot med ett förslagsvärde af 40,272
R:dr 12 öre derifrån afförd, så att detta anslags slutsumma minskats med
9,518 R:dr 10 öre; och dels anslaget till “Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll“
med 94,670 R:dr 12 öre för höjdt.

9:o. Vidare är föreslaget, att, i händelse Eders Kongl. Magt skulle
finna lämpligt indraga någon del af befälspersonalen vid Kongl. Flottan
eller S k a r g år d s - a rt i 11 er i et, den derigenom å lönestaterna uppkommande behållning
måtte af Eders Kongl. Mäj:t få användas till den öfvergångsstat,
som kunde blifva erforderlig, intilldess ny definitiv stat blefve i behörig
ordning fastställd; men af enahanda skal, som under punkten 6 här ofvan
äro i fråga om ett likartad! förslag anförda, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställning icke blifvit af Riksdagen bifallen.

På indragningsstat öfverflyttade.

10:o. Jemlikt Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866, angående förändrad
organisation af flottans officers- och underofficerskorpser blef medgifvet, att
de officerare, som förflyttades å nya reservstaten, fingo, med bibehållande af
lönen, uppföras å eu särskild indragningsstat. Dessa löner tillhörde följaktligen
flottans aflöningsanslag och skulle, i mån af afgång från indragningsstaten,
användas till den nya organisationens befrämjande, så att de för officerskorpserna
fastställda nya lönerna skulle kunna utgå enligt normalstat.

Då nämnda normalstat redan för innevarande år kunnat medelst användande
af särskild! för sådant ändamål anvisade medel fullständigt tillämpa
0°h således de besparingar, som genom afgång å indragningsstaten
kunna uppstå, icke äro i omförm elda hänseende behöflig!», har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att nämnda indragningsstat jemte de till densamma utgående
aflöningar, 20,799 R:dr 98 öre, måtte till Nionde Hufvudtitelns allmänna
indragningsstat öfverflyttas.

Härvid förekommer emellertid, att de å ifrågavarande indragningsstat
öfverförde officerare äro för händelse af krig fortfarande underkastade tjenstgöringsskyldighet
och således icke fullt jemförliga med de å Allmänna indragningsstaten
uppförde personel''. Dessutom äro, på sätt af nästföregående
punkt inhemtas, ytterligare indragningar inom sjö vapnets befälspersonal ifrågasatte,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

satte, så att med allt skäl kan antagas, att den ifrågavarande speciela indragningsstaten
äfven framdeles kan komma att anlitas. Vid sådant förhållande
har Riksdagen ansett sig icke höra Eders Kongl. Maj:ts berörda nådiga
framställning bifalla. „

Båtsmanshållet.

ll:o. Under anslagstiteln Båtsmansindelningen finnas i nu gällande
riksstat uppförda följande belopp, nemligen:

penningar................... 7.61

indelt ränta och ersättning för indragna räntor......80,902.79

oindelt spanmål, 39 kubikfot 8 kannor, med förslagsvis beräknadt

värde af................... 83.ss

eller tillsammans 81,053.98.

Eders Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att anslagsbeloppen penningar 7
R:dr 61 öre samt oindelt spanmål 39 kubikfot 8 kannor med värde af 83 R:dr
58 öre, hvilka anslagsposter utgöra ersättning för afskrifna qvarnräntor, måtte
ur riksstaten utgå och det dermed afsedda behofvet betäckas af förslagsanslaget:
“Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor";
varande, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, detta förslag föranledt
deraf, att om, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts här ofvan
omförmälda nådiga framställning, all öfrig oindelt spanmål under hufvudtiteln
komme att i fast penningeanslag förvandlas, skal ej vore för handen
att bibehålla det under bär ifrågavarande anslagstitel uppförda, jemförelsevis
obetydliga spanmålsbelopp, hvarjemte värdet af denna spanmål samt
det kontanta anslaget, tillhopa utgörande 91 R:dr 19 öre, vore alltför ringa
att särskilt i riksstaten upptagas.

Riksdagen, som bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag om förvandling
till penningeanslag af öfriga å femte hufvudtiteln nu uppförda spanmålsbelopp,
har visserligen funnit det ifrågavarande spån målsan slaget nog
obetydligt att ensamt å hufvudtiteln bibehållas, men deremot har det synts
Riksdagen ej fullt lämpligt, att för fyllande af det behof, hvartill de omförmälda
anslagsposterna äro afsedda, skulle användas de medel, som finnas
anvisade såsom tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna
räntor. Dessa medel äro nemligen uppförda till betäckande af den
brist, som till följd af Rikets åren 1856—1858 församlade Ständers medgifvande,
att öfverskotts- och reservräntorna inom nämnda län få, utan förvandling,
erläggas med deras penningebelopp enligt kronovärdi, uppstått vid

Bill. till Rilcsd. Prat. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 6 Halt. 2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

liqviderande af de s. k. tillskottsräntorna inom nämnda län, Indika räntetagarne
äro berättigade att efter årlig markegång uppbära; hvaremot de nu
till afförande föreslagna beloppen utgöra ersättning för afskrida räntor hufvudsakligen
inom Calm ar län. Emellertid synes ändamålet på ett annat sätt
kunna utan olägenhet vinnas. Sedan nemligen numera riksstatens kolumn
för indelt ränta jemväl inbegriper förslagsvis beräknad ersättning för de,
jemlikt Kongl. förordningen den 23 Juli 1869, indragna räntor, torde jemväl
den ersättning för afskrida, indelta qvarnräntor, hvilken nu är i fråga,
lämpligen kunna, åtminstone tills vidare och intill dess utredt blifvit huru
stor del af räntan bör i staten bibehållas och huru stor del med penningeanslag
ersättas, tilläggas det anslagsbelopp för båtsmansindelningen, hvilket
uti kolumnen: “Indelt ränta och ersättning för indragna räntor“ nu finnes i
riksstaten uppfördt; och äro i öfverensstämmelse härmed de under anslaget
båtsmansindelningen nu uppförda belopp af dels 7 R:dr 61 öre i penningar
och dels 39 kubikfot 8 kannor oindelt spanmål, med förslagsvis beräknadt
värde af 83 R:dr 58 öre, eller tillsammans 91 R:dr 19 öre, ur riksstaten
för år 1872 uteslutna samt i stället uppförda under samma anslagskolumn
för “Indelt ränta och ersättning för indragna räntor", hvilken derigenom
böjts från 80,962 R:dr 79 öre till 81,053 R:dr 98 öre.

Beklädnad och sängservis.

12:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till betäckande af den
brist, som vid 1870 års utgång kunde finnas å anslaget till beklädnad åt
mariner, kanonier»?!-, matroser och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för
lösen af kompanichefernas vid Marinregementet rustkamrar, måtte användas
befintliga tillgångar å fonderna: Influtna medel till uppköp afl spanmål och
utredning sförrådet, samt att hvad derutöfver kunde för ändamålet erfordras
måtte få utgå af tillgångar ne å det till båtsmäns förseende med kojer och
täcken uppförda anslag.

Denna nådiga framställning är af Riksdagen bifallen.

13:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att de kontanta behållningarne
å fonden “sjöbeväringsförrådet" vid 1870 års slut äfvensom de
till samma förråd hörande beklädnadsmaterialer måtte få öfverföras till fonden
båtsmansbeklädnasmedel; och är donna nådiga framställning på det sätt
af Riksdagen bifallen, att de kontanta behållningarna å fonden “sjöbeväringsförrådet"
äfvensom de till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier må
användas till enahanda ändamål, för hvilka det under rubrik “Båtsmännens
beklädnad" uppförda anslag är afsedt.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader.

14:o. I afseende å detta anslag är föreslaget, att dess natur af reservationsanslag
måtte upphöra; men då Riksdagen, på sätt här nedan närmare
inhemtas, ansett sig icke höra bifalla Eders Kong!. Maj:ts nådiga framställning
i afseende å dispositionen af den å berörda anslag uppkomna reservation,
har detsamma fortfarande blifvit såsom reservationsanslag upptaget.

Nybyggnad och underhåll.

15:o. Enär det visat sig mota svårigheter att uppdraga den regel, enligt
hvilken förekommande utgifter höra drabba det ena eller det andra utaf
de å riksstaten uppförda särskilda anslag för flottans underhåll och för flottans
nybyggnad, bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att dessa anslag måtte
sammanföras till ett enda reservationsanslag under titeln: Flottans nybyggnad
och underhåll.

Hvad Eders Kong]. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.

Undervisningsanstalter å stationerna.

16‘:o. Under donna rubrik är föreslaget, att, derest Eders Kongl. Maj:t
skulle finna sig föranlåten företaga reglering af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan
i Carl skrona, de behållningar, hvilka kunde genom afgång bland
samma personal uppkomma, måtte af Eders Kongl. Maja få användas till
den öfvergångsstat, som kunde erfordras, intilldess ny definitiv stat kunde
varda i behörig ordning fastställd.

Uti innevarande års stat är för skeppsgosseskolan i Carlskrona uppfördt
ett sammanräknadt belopp af 5,528 R:dr, hvilket utgår af anslaget till aflöningsstaterna
vid sjöförsvarets stationer; och då, enligt hvad af statsrådsprotokollet
inhemtats, förslag till reglering af lärarepersonalen vid nämnda skola
äro under utarbetning, har Riksdagen Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifallit, att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle
finna sig föranlåten företaga reglering af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan
i Carlskrona, de behållningar, hvilka kunna genom afgång bland samma
personal uppkomma, må af Eders Kongl. Maj:t få användas till undervisningens
uppehållande, intilldess ny stat kan varda i behörig ordning
fastställd.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Durchmarsch-kostnader.

17:o. I afseende å detta anslag har Eders Kong!. Maja föreslagit, att
det måtte från reservations- till förslagsanslag förändras.

Under punkten 20 här nedan har Riksdagen förklarat sig icke kunna
bifalla Eders Kongl. Maj ds nådiga framställning om bemyndigande att till
annat ändamål få disponera den vid detta års slut å förevarande anslag
uppkomna reservation, och då vid sådant förhållande något skål till förändring
af anslagets natur icke vidare torde förefinnas, har samma anslag
fortfarande såsom reservationsanslag uppförts.

Sjömätningar och lifräddningsanstalterna.

18:o. Enär fyr- och båt medlen lemna! en årligen växande inkomst,
som för 1870 kunde antagas uppgå till omkring 800,000 R:dr, och det
syntes otvifvelaktigt, att, äfven om någon nedsättning i vissa till fyr- och
båk-inrättningen nu ingående afgifter skulle ega rum, inkomsterna skulle
förslå till fyllande af de med desamma afsedda ändamål och derutöfver
lemna ett ärligt öfverskott, tillräckligt för att dermed tillgodose sjökartekontorets
behof och lifräddningsväsendet, har Eders Kongl. Maj:t, med afseende
härå och då sistnämnda inrättningar hufvudsakligen afsåge handelssjöfartens
bästa, föreslagit, att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets
verksamhet i riksstaten uppförda belopp af 60,000 R:dr, än ock
anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr, måtte anvisas
att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af anslaget
till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal, hvarigenom nämnda
två belopp skulle komma att från riksstaten afföras.

Hvad beträffar bestridandet af kostnaderna för lifräddninganstalterna å
rikets kuster, har Riksdagen icke haft något att emot det nådiga förslaget
erinra, då dessa anstalter obestridligen afse handels-sjöfartens bästa, och det
således icke kan anses obilligt att de utaf afgifterna af donna sjöfart underhållas.
Sjömätningarne och sjökarte-kontorets verksamhet deremot torde i
främsta rummet höra betraktas såsom en sjöförsvarets angelägenhet, helst
en del af de sjökort, som öfver våra skärgårdar upprättas, ej ens äro för
handels- sjöfarten tillgängliga. Uppehållandet af dessa inrättningar synes
derföre fortfarande höra af statsverket bekostas. Skulle åter fyr- och båkmedlen
lemna öfverskott, som anses för dess ändamål behöfliga, torde nedsättning
i de afgifter, som uti ifrågavarande hänseende nu drabba sjöfarten,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

böra vidtagas. I följd häraf har anslaget till sjömätning ar och sjökartekontorets
verksamhet blifvit oförändradt å riksstaten bibehållet; hvaremot
det för lifräddning sanstalterna å rikets kuster uppförda anslag, 10,000 R:dr,
anvisats att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af anslaget
till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal.

För handeln.

19:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
och då inkomst-titeln “fyr- och båkmedel“, på sätt Eders Kongl.
Maj:t jemväl föreslagit, för år 1872 beräknats till 750,000 R:dr, har det
till lots- och fy ^inrättning en med dertill hörande personal uppförda pcnningeanslag
blifvit beräknadt till enahanda belopp, 7 50,000 R:dr, hvarjemte Riksdagen
medgifvit, att öfverskotten å nämnda inkomsttitel må, fortfarande
såsom hittills, få för det med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.

20:o. Under förutsättning att de anslag, i hvilka förändringar ej blifvit
föreslagna, uppfördes till enahanda belopp, med hvilka de nu utgå,
har Eders Kongl. Maja vidare föreslagit, att, till genomförande af de arbeten
och åtgärder vid stationerna, hvilka, i ofvan antydda riktning, kunde
varda af Eders Kongl. Maja beslutade, tillsvidare måtte ställas till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande de behållningar å särskilda anslag, hvilka redan
funnos eller kunde uppstå,

a) genom afgång bland de vid Förvaltningen af sjö-ärendena anställde
tjensteman eller betjente, i den män dessa behållningar icke erfordrades till
aflöningar för det nya förvaltande verk, som, enligt Eders Kongl. Maj:ts
särskilt aflåtna framställning till Riksdagen, kunde komma att, i stället för
Förvaltningen af sjö-ärendena, inrättas;

b) genom afgång bland den för förvaltningen samt för lagskipningens
och själavårdens upprätthållande vid sjö vapnets stationer anställda personal,
i den mån samma tillgångar icke till nya aflöningsstater erfordrades;

c) genom indragning af skärgårdsartilleriets depot i Göteborg, i utgifterna
för läkarevården derstädes;

d) genom minskning i antalet kanonier, å de anslag, från hvilka
kostnaderna för korpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå;

e) å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, sedan

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

från samma behållningar utgått förut omförmälda fyllnad i bristen å anslaget
till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar samt
kostnaden för lösen af kompanichefernes vid marinregementet rustkamrar, i
den man återstoden för anslagets ändamål icke erfordrades;

äfvensom de vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar:

f) å anslaget till spanmålsupphandlings- och bageri-kostnader; samt

g'') å anslaget till durchmarsch-kostnader.

Ilärförutan har Eders Kongl. Maj:t erinrat, att, i händelse Riksdagen
bifölle den af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjorda framställning
om öfverflyttning till landtförsvaret af tillsammans 2,322 båtsmansnummer
och af maringementet, anslaget till båtsmännens beklädnad komme att minskas
med 56,165 R:dr 93 öre, och kostnaden för marinregementet att från
hufvudtiteln afföras med 248,228 R:dr 42 öre, i enlighet med hvad den
statsrådsprotokollet bilagda uppställningen af utgifterna under hufvudtiteln
närmare utvisade. Då marinregementets portionskostnad afdroges från förslagsanslaget
till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, skulle detta
anslag sluta å 173,680 R:dr.

Riksdagen har redan under 6:te och 9:de punkterna här ofvan förklarat
sig icke kunna medgifva, det de behållningar, som genom afgång bland sjöförsvarets
militära och civila personal kunde under år 1872 uppkomma,
finge disponeras för de öfvergångsstater, hvartill ifrågasätta förändrade organisationer
kunde gifva anledning. Likaledes förefaller det Riksdagen mindre
lämpligt, att, på sätt i förevarande punkt är föreslaget, eventuel bespararingar
å flera olikartade anslag skulle ställas till Eders Kongl. Majrts
förfogande för tilltänkta arbeten och åtgärder, Indika med de ändamål,
hvarför anslagen äro afsedda, icke ega någon direkt gemenskap. Riksdagen
anser det visserligen vara af stor vigt, att åtgärder i förut angifna syftning
blifva vid stationerna vidtagna; men det har synts Riksdagen höra leda
till mera reda och enkelhet vid redovisningen, likasom det otvifvelaktigt
bäst öfverensstämmer med hittills iakttagna förmer, att, sedan grunderna för
de afsedda förändringarne blifvit bestämda och beräkningar öfver de dermed
förknippade kostnader uppgjorda, Riksdagen blir i tillfälle att, efter frågans
pröfning, såväl vidtaga de förändringar i afseende å anslagen under hufvudtiteln,
hvartill anledningar då må förefinnas, som äfven anvisa tillfälligt
anslag för de kostnader, som af öfvergången föranledas. Hvad särskildt
beträffar den behållning, som genom indragning af skärgårdsartilleriets depot
i Göteborg uppkommer i utgifterna för läkarevården derstädes, torde
densamma, såsom redan till beloppet känd, höra från anslaget till sjöförsvarets
stationer afföras; utgörande donna behållning, på sätt under 7:de punkten
här ofvan är närmare omförmäldt, ett belopp af 1,484 R:dr.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

På grund af hvad sålunda förekommit, och då Riksdagen, på sätt uti
särskild underdånig skrifvelse är vordet anmäldt, vid pröfning af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga förslag om marinregementets öfverflyttning till landtförsvaret,
bifallit, att nämnda regemente må vid 1872 års ingång från sjötill
landtförsvaret öfverflyttas och i sammanhang dermed de för regementet
nu utgående anslag, tillhopa 248,228 R:dr 42 öre, från femte till fjerde
hufvudtiteln öfvcrföras, hvaremot den nådiga framställningen om öfverflyttande
till landtförsvaret af vissa båtsmansnummer icke vunnit Riksdagens
bifall, får Riksdagen nu i underdånighet meddela:

att Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag angående dispositionsrätt
öfver behållningarne å vissa anslag icke blifvit af Riksdagen bifallet;

att anslaget till „aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer“ blifvit minskadt
med dels 1,484 R:dr utaf den för en bataljonsläkare vid Göteborgs
depot uppförda lön och dels 122,558 R:dr 2 öre i följd af marinregementets
afförande från donna hufvudtitel;

att utaf sistnämnda anledning jemväl följande anslag blifvit minskade,
nemligen: anslaget till "flottans nybyggnad och underhåll" med 2,415 R:dr,
anslaget till “beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar",
ur hvilket anslags rubrik ordet “mariner" nu uteslutits, med 63,235 R:dr 40
öre, anslaget till “exercis af flottans bemanning" med 150 R:dr, anslaget
till “gemenskapens vid sjöförsvarets naturaunderhåll“ med 56,320 R:dr, samt
anslaget till “spanmålsupphandlings- och bagerikostnader" med 3,550
R:dr; och

att de under förevarande hufvudtitel uppförda anslag i öfrigt blifvit till
oförändrade belopp bibehållna, dock att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
anslaget till “skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets
kansli- och kommando-expeditioner" blifvit med 47 R:dr förhöj dt.

21:o. Med afseende på dispositionen af de s. k. allmänna besparingarne
under riksstatens särskilda hufvudtitlar yttrade Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse den 12 Maj 1841, hurusom Rikets Ständer beslutit, att
de besparingar, hvilka intill nästa riksdag kunde å någon eller några af
hufvudtitlarne uppkomma, finge fortfarande af Kongl. Magt användas till sådana
af Rikets Ständer ej förut pröfvade utgifter, hvilka hädanefter kunde
finnas för rikets styrelse af oundvikligt behof påkallade, för samma ändamål
som med hvarje hufvudtitels anslag afsåges, och hvilka utgifter alltid
måste vara tillfälliga och icke af permanent egenskap; att sålunda besparingarne
i intet fall måtte komma i fråga att begagnas till bestridande af årliga
löner och arfvoden, hvilka borde råtta sig efter den statsreglering, som
af Rikets Ständer blifvit godkänd och måste betraktas såsom gällande, intill
dess densamma i vederbörlig ordning förändrades; samt att vid donna dispo -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

sition i öfrigt skulle iakttagas, att de besparingar, som ett år reserverades,
kunde ett följande år användas.

Dessa föreskrifter äro sedermera icke ändrade, utan hafva i riksdagsbesluten
fortfarande åberopats, hvarjemte i allmänhet städse iakttagits den
af samma föreskrifter tydligt framgående och dessutom i sjelfva beskaffenheten
af ifrågavarande tillgångar grundade regel, att disposition icke egt rum
af förväntade, utan endast af redan under ett föregående år uppkomna besparingar.
Då nu emellertid utaf den vid statsrådsprotokollet för femte
hufvudtiteln fogade utgiftsstaten inhemtas, att till utgående af besparingarne
under nämnda hufvudtitel äro upptagna utgifter till ett sammanräknadt belopp
af 23,098 R:dr 93 öre, hvilka, med undantag af 5,282 R:dr 93 öre till
genomförande af den nya aflöningsstaten för sjöförsvarets officerskorpser, synas
vara sedan flera år tillbaka och framgent årligen utgående, ehuru till stöd
för samma utgifter endast åberopats för flera år sedan meddelade nådiga
dispositioner, hvarförutan samma utgifter till större delen utgöra löner, löneförhöjningar
eller arfvoden, bär Riksdagen, då ett sådant förfarande icke är
med en rätt tillämpning af förberörda föreskrifter förenligt, ansett sig höra
å detta förhållande fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

22:o. I anledning af ett utaf enskild motionär inom Riksdagen väckt
förslag, bland annat, derom, att flottan och skärgårdsartilleriet måtte till
en korps sammanföras, har frågan om ordnandet af sjöförsvarets personal
och materiel och särskildt om befäls- och underbefäls-personalens organisation
varit föremål för nu församlade Riksdags öfverläggningar.

Redan uti det vid Eders Kongl. Majrts till Rikets åren 1862—1863
församlade Ständer afl alna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd
och behof fogade statsrådsprotokoll uttalades den åsigt, att sjökrigspersonalen
herde fördelas på tvenne särskilda korpser, den ena för det inre och
den andra för det yttre eller djupgående sjöförsvaret, och Eders Kongl. Maj:t
begärde då, att de aflöningsbesparingar, hvilka kunde uppkomma genom indragning
af den, i följd af förestående förändringar uti sjökrigsmaterielen,
vid flottan öfverflödig blifvande personal, måtte vid personalens reorganisation
få användas; hvilken nådiga begäran jemväl vann Riksdagens bifall. Vid
nästpåföljda eller 1865—1866 årens Riksdag meddelades, hurusom Eders
Kongl. Maj:t den 16 September 1865, med gillande af ett utaf vederbörande
departementschef då framstäldt förslag till förändrad organisation af flottans
officers- och underofficers-korpser, hvilken organisation skulle tråda i
verkställighet den 1 April 1866, beslut!! och förordna!, att ifrån Eders Kongl.
Majrts flotta, hvilken skulle benämnas Kongl flottan samt fortfarande och
hufvudsakligast vara egnad åt rikets yttre kust- och sjö-försvar och derjemte
äfven på afläggare haf upprätthålla svenska flaggans anseende och hos främmande -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

mande folk bevaka våra intressen, skulle befäl till uppgifvet antal öfverflyttas
till en korps, hvilken komme att erhålla benämning af Kongl. Skärgårdsartilleriet
och förnämligast skulle hafva till uppgift försvaret af landets inre
skärgårdar och farvatten, men derjemte att på flytande materiel understödja
sjöfästningarnes försvar och öfvas, att den kunde i någon mån, om så skulle
erfordras, tjenstgöra på dessa fästningar; varande i afseende å organisationens
syftemål i öfrigt åberopade de vid den nådiga Propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof fogade „Grunder för ombildning af Sveriges sjöförsvar".
Dessa innehöllo, bland annat, att skärgårdsartilleriet icke borde
annorlunda uppfattas än såsom ett artilleriregemente med flytande lavetter,
hvars uppgift blefve icke blott att hindra fiendens fartyg framtränga genom
positionerna i våra skärgårdar samt att vid dessa strider veta att. begagna
fältverk, försänkningar, stängsel, minor, m. m., utan äfven att ikläda sig den
ej mindre vigtiga rollen, att när fiendtlig armé nalkades stränderna af våra
inre farleder, angripa densamma, samt att blifva eu flankbetäckning för vår
egen armé, när hon stödde sig vid ett farbart vattendrag. Äfven kring sjöfästningarne
bolde skärgårdsartilleriet, medelst sina pansarklädda flytande
lavetter, bidraga till försvaret; och å sjelfva fästningarne, åtminstone de vigtigarc
af dem, öfvertaga eu del af befälsplatserna, vara kanon!)etjeningens
förhandsmän samt bestrida battjenstgöringen. Det skulle derjemte betjena
och fortskaffa ett lättrörligt landstigningsartilleri, livilket på land kunde uppträda
i likartad tjenstgöring med arméen och vid många tillfällen gorå tjenst
som en skicklig pioniertrupp. Vidkommande materielen herde det yttre sjöförsvarets
fartyg vara af den konstruktion, som motsvarade fordringarne för
öppen sjö. Alla skulle de vara så beskaffade, att de kunde kryssa på närgränsande
farvatten, och en del af dem herde vara afsedd att äfven kunna
besegla de aflågsnaste liaf. dill flottan skulle således öfverlemnas sjöförsvarets
alla bevarade fartyg, som voro försedda med stående tackling, från och
med det fregattacklade ned till kanonångslupen, äfvensom de, Indika för
nyssnämnda fordringar voro till längd eller djupgående af så störa dimensioner,
att de icke kunde med fördel manövreras i våra trängre skärgårdar.
Skärgårdsartilleriets fartygsmateriel åter skulle utgöras af grundgående fartyg,
hufvudsakligast framdrifua medelst maskinkraft. Icke något fartyg tillhörande
detta vapen herde ega stående tackling, men väl lätta, för tillfället
uppsätta master för flygande rå- och snedsegel. Det sjömanskap, som här
eifoidrades, inskränkte sig således till vanlig båtsegling, till att kunna styra
och ro samt att ega vana vid den del af ångbåtsmanövern, som omfattar bedömandet
af fartygets rörelsekraft. Befälspersonalen herde jemväl ega erforderlig
yrkesskicklighet att kunna gå utomskärs långs utmed våra kuster. De
tre monitorer, som då voro under byggnad, skulle tillhöra det yttre försvaret,
Bill. lill Riksd. Prot. 1871 10 Samt. I Afd. 1 Band. 6 Häft. 3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

hvaremot för det inre försvaret borde anskaffas så grundgående fartyg som
möjligt, med ångkraft, groft artilleri samt bepansring, men ej af större dimensioner,
än att de genom slussarne i Göta kanal i nödfall kunde inkomma
på våra störa insjöar. Derjemte kräfde behof vet ännu mindre och lättrörligare
båtar för fortskaffande af ett landstigningsartilleri, hvilket, tillgängligt
på våra talrika inre vattendrag, kunde landsättas och uppträda på en terräng,
der icke något annat artilleri, beroende af anspann, kunde röra sig.

Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående tillämpningen af
donna organisation rönte af Rikets Ständer det tillmötesgående, att de icke
endast, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t äskat, medgåfvo att de för
befäls- och underbefälspersonalen förut anvisade medel finge, för tillämpning
af de nya lönestaterna och organisationens fullständiga genomförande, fortfarande
och framgent användas, utan äfven, oaktadt sådant icke var af Eders
Kongl. Maj:t direkt begärdt, anvisade ett ärligt belopp af 75,000 R:dr för
påskyndande af genomförandet utaf de förändrade lönestaterna för officersoch
underofficerspersonalen. Vid 1867 års riksdag höjdes anslaget till aflöningsstaterna
ytterligare med ett belopp af 3,467 R:dr 5 öre för full tillämpning
af den nya aflöningsstaten för sjöförsvarets underofficerspersonal.

Vid betraktande af den tid, som förflutit sedan den nya organisationen
blifvit efter flera års förberedelser satt i verket, den beredvillighet, hvarmed
Riksdagen anvisat särskilda medel till förändringens skyndsamma genomförande,
samt slutligen den bestämdhet, hvarmed de s. k. Grunderna angåfvo
de blifvande tvänne vapnens beskaffenhet och fullkomliga oförenlighet med
hvarandra, har det icke kunnat undgå att väcka uppmärksamhet, hurusom
den så mycket framhållna skiljaktigheten mellan de begge vapnen, hvad personalen
och dess användande beträffar, ännu icke i verkligheten framträda
Åtskilliga såsom synnerligen vigtiga angifna förrättningar, de der skulle i
hög grad bidraga att gorå skärgårdsartilleriet till ett vid landets försvar
särdeles gagneligt vapen, synas hafva redan från början blifvit öfvergifna;
och flera på sednare tiden vidtagna åtgärder hafva till och med gått i alldeles
motsatt riktning mot hvad man borde antaga såsom följd af åtskilliga
uti förhör orda “ Grunder “ uttalade satser.

Så är uti dessa grunder på flera ställen framhållen vigten af ett för
inlandsfarvattnen lämpadt flytande artilleri, afsedt att ej endast utgöra flankbetäckning
för landtarméen, utan äfven uppträda i likartad tjenstgöring med
denna både såsom artilleri- och pioniertrupp. Det förefaller emellertid som
om alla tankar på en sådan användning af skärgårdsartilleriet blifvit genast
efter den nya organisationens införande lemnade å sido, enär uti de sedermera
till Riksdagen aflåtna nådiga Propositioner angående Femte Hufvudtiteln
icke något förslag i denna syftning finnes framstäldt eller ens med

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46. 19

något ord antyda I det vid den nådiga Propositionen till 1868 års riksdag
fogade statsrådsprotokoll omförmälas, såsom afstäda att anskaffas, dels
tornfartyg af samma modell som de redan färdiga, dels “mindre kostsamma
fartyg, som, lika tillräckligt skyddade, jemväl fora en lika kraftig bestyckning
som tornfartygen, dels andra för samma ändamålVid 1869 års riksdag
framhölls endast behofvet af kraftiga, bepansrade kanonbåtar och stärka
monitorer äfvensom af grafva kanoner. Allt detta tyckes utvisa att man
hvad matericlen beträffar haft till syfte beskjutning af fartyg och möjligheten
att genomtränga dessas tjocka jernpansar — ingalunda ett artilleri af
beskaffenhet att närma sig fältartilleriet. Af statsrådsprotokollet till 1870
års nådiga Proposition synes, att man äfven börjat frigöra sig från det hämmande
band Göta-kanal-slussarnes små dimensioner dittills lågt på konstruktionen
af de för skärgårdsartilleriet af sed da fartyg; och genom bestämmelserna
i afseende å de under sistlidna sommar beställda fartyg torde det
sista steget till eu sådan frigörelse vara taget, men dermed lära väl också
tänkande på skärgårdsartilleriets mångsidiga användning inuti hjerta! af
landet få anses öfvergifna.

Jemväl i afseende på användandet af såväl personal som redan befintlig
materiel, synes det som vore den så skarpt betecknade gränsen mellan
de begge vapnen, flottan och skärgårdsartilleriet, i verkligheten vida svårare
att bestämma, än man efter merbemälda “ Grunder “ skulle vara böjd att
antaga. Deruti uttalas, på sätt ofvan är omförmäldt, med bestämdhet, att
de förut befintliga kanonångsluparne vore att hänföra till det s. k. yttre sjöförsvaret
eller Kongl. flottan, men, enligt de vid sistone riksdag företedda
officiela uppgifter, tillhör ännu flertalet af dessa fartyg, eller 7 af befintliga
10 stycken, skärgårdsartilleriet, användas, under befäl af officerare och bemannade
med manskap tillhörande detta vapen, vid dess årliga öfningar och
hafva vid flora tillfällen varit afsända till åtskilliga delar af landets kuster
för att bistå strandade fartyg eller tillhandagå med bogsering, alldeles på
samma sätt som likadana fartyg, under befäl af officerare från Kongl. Flottan,
samtidigt eller vid andra tillfällen varit använda på andra punktör af
kusten. Så har under 1867 års höst kanonångslupen Alfhild, hvilken ännu
tillhör skärgårdsartilleriet, varit beordrad till de norrländska hanmarne, dels
med transport af spannmål och dels för ^bogsering af spanmålsfartyg, äfvensom
sedermera samma fartyg och på sista tiden äfven den jemväl skärgårdsartilleriet
tillhörande kanonångslupen Svensksund varit under den svårare
årstiden stationerade vid Gotland, i ändamål att vara till hjelp åt haverister
och nödställda fartyg, under det kanonångslupen Gunhild, som tillhör Kongl.
Flottan, varit i enahanda ändamål stationerad å rikets vestkust. Då nu för
dylika förrättningar några militäriska insigter alldeles icke erfordras, men

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

deremot ganska mycken vana och erfarenhet såsom sjöman, vill det häraf
synas, som skulle den enligt “ Grunderna1* så bestämdt gifna och så oundgängligen
nödiga skilnaden emellan begge vapnen i verkligheten icke kunnat
upprätthållas, då de regler, som angifvits såsom grundade på obestridliga
sakförhållanden, eljest otvifvelaktigt skulle vunnit tillämpning. Samma slutsats
synes äfven kunna dragas af det sätt, hvarpå undervisningen för inträde
vid skärgårdsartilleriet blifvit ordnad, i det att donna undervisning icke blott
förlagts till den nybildade sjökrigsskolan, utan äfven omfattar tjenstgöring
ombord å sjögående fartyg, hvarigenom gifves vid handen, att transport från
arméen till skärgårdsartilleriet hädanefter väl icke kan, på sätt i “ Grunderna
“ antagits, komma att éga rum. Riksdagen betvifla!’ ingalunda att de
omförmälda åtgärderna varit icke blott välberäknade, utan äfven af erkändt
behof påkallade, ehuru de synas stå i strid emot sjelfva hufvudgrunderna i
den sednast gjorda organisationen.

Hvad de nuvarande monitorerna beträffar, lär det val ej kunna förnekas
att de, om än både sjö dugliga och försvarskraftiga, icke kunna uträtta mycket
på öppna sjön, der deras ringa snabbhet sätter dem ur stånd lika mycket
att tvinga en svagare fiende till strid, som att undvika striden med en
starkare — en åsigt, som äfven finnes otvetydigt uttalad uti statsrådsprotokollet
vid den nådiga Propositionen till nu församlade Riksdag. Om nu
äfven ekonomiska skål tala för deras fortfarande förläggande till Carlskrona
under fred, enär de med mycken fördel kunna i der befintliga dockor förvaras,
synas de likväl, i fråga om användning under krig, böra anses tillhöra
skärgårdsförsvaret. I nyssberörda statsrådsprotokoll betraktas de också
helt och hållet utur denna synpunkt, och vid deras jemförelse med smärre
pansrade fartyg är utgångspunkten den, att inom kortaste tid framföra det
största antalet flytande och pansarklädda kanoner till Stockholms försvar.
Ehuru hittills befälet å dylika fartyg plägat uppdragas åt officerare af Kong!.
Flottan, blir dock ett sådant befäl icke blott under krig, utan äfven under
freden hufvudsakligen af samma beskaffenhet som de befäl, hvilka tillkomma
skärgårdsartilleriets officerare — ett förhållande, som framträder ännu
bestämdare sedan sistnämnda vapen fått sig tillagda fartyg af så ansenliga
dimensioner, som några af de sednast till byggnad företagna pansrade kanonbåtarne.
Då dessa olika slag af fartyg hafva samma fält för sin verksamhet,
måste det blifva svårt att på ett tillfredsställande sätt uppdraga gränsen
mellan de olika egenskaper och färdigheter, som för befälet å'' ena och
andra slaget erfordras.

Om således monitorerna hänvisas till den plats inom vapnet, som, på
sätt nyss är antydt, synes vara den råtta, torde den materiel, som för det
yttre, sjögående sjöförsvaret återstår och kan, med hänseende till snabbhet

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

och öfriga egenskaper, anses någorlunda tidsenlig, blifva inskränkt till några
få fartyg. Icke heller är det troligt, att antalet af fartyg, afsedda för de
enda ändamål, h v lika nu med dem skulle ernås, nemligen under fred upprätthållandet
af flaggans anseende äfven på aflägsna haf och under krig skadandet
af fiendens handelssjöfart, skall någonsin blifva så ansenligt, att det
Lista och vigtigaste ändamålet i någon betydande mån kan vinnas. Den
uppgift, våra fåtaliga sjögående fartyg må anses kallade att omedelbart lösa,
är sålunda hufvudsakligen af mera fredlig natur, eller att, såsom redan blifva
sagdt, visa vår flagga på aflägsna™ haf och derstädes upprätthålla dess
anseende. Men donna eskader, huru liten den må vara, bör dock hafva äfven
ett annat, fast mera medelbart värf att utföra, det nemligen att bidraga
till utvecklingen af de egenskaper, insigter och färdigheter, hvilka väl svårligen
kunna undvaras äfven af befäl och manskap på de för kustförsvaret
afsedda fartygen, om detta befäl och manskap skall vara i stånd att motsvara
de anspråk, som måste på dem ställas.

Då nu den egentligen sjögående flottan oundvikligen blir inskränkt till
ett ringa antal fartyg, då behofvet af sjömansöfning äfven för skärgårdsartilleriets
officerare icke lärer kunna förbises — hvarom, såsom ofvan är
antydt, ett erkännande är lemnadt i det sätt, hvarpå undervisningen för blifvande
officerare vid detta vapen blifvit ordnad — och då det vapen, som
bestrider försvaret af landets kuster och skärgårdar, i alla händelser måste
anses såsom det hufvudsakliga, torde den tanken ligga nära till hands, att
något fullgiltig skål för de båda vapnens särskiljande icke förefinnes, helst
det ringa antal officerare, som må erfordras såsom specielt och uteslutande
afsedt för de få sjögående fartygen, lätteligen bör kunna utväljas utur den
gemensamma officerskorpsen. Härtill kommer att, enligt hvad här ofvan
under 8:de punkten är omförmäldt, fråga redan är väckt om eu ytterligare
minskning af sjövapnets nuvarande personal. Uti oftaberörda statsrådsprotokoll
har i afseende härå chefen för sjöförsvars-departementet yttrat, att han
efter noggran pröfning af förhållandena kommit till den öfvertygelse, att någon
minskning af befälspersonalen, åtminstone hvad regementsofficerare och
underofficerare angår, bör under vissa förutsättningar kunna ega rum; och
vid sådant förhållande har frågan huruvida icke eu förening af de båda vapnen
må vara önskvärd synts Riksdagen nu höra komma under ompröfning.

Då emellertid Riksdagen nogsamt inser svårigheten och olämpligheten
att framställa något bestämdt förslag i ämnen af förevarande beskaffenhet,
hvilka endast af Eders Kong!. Maj:t kunna erhålla den noggranna och
mångsidiga pröfning, som erfordras innan eu förändring i det nuvarande tillståndet
beslutas, får Riksdagen endast i underdånighet anhålla, att vid företagande
af frågan om indragning inom sjöförsvarets nuvarande befälsperso -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

nal och manskap, Eders Kong!. Maj:t täcktes i sammanhang dermed taga
under ompröfning, huruvida icke en förening af sjö vapnets begge korpser lämpligen
må kunna ega rum.

23:o. Såsom extra anslag har Eders Kongl. Maj:t äskat till två pansarbåtar
540,000 R:dr och till ett beväradt snabbgående rekognosceringsfartyg
120,000 R:dr.

Med afslag å den nådiga framställningen om anvisande af medel till
ett rekognosceringsfartyg har Riksdagen för pansarfartygs byggande ställt
till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 660,000 R:dr.

24:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 80,000
R:dr till fyra stycken grufva refflade kanoner och 130,000 R:dr till projektiler
för dessa kanoner; hvilken nådiga framställning Riksdagen på det sätt
bifallit, att för år 1872 på extra stat anvisats till grafva refflade kanoner
80,000 R:dr och till projektiler för sådana kanoner 130,000 R:dr.

25:o. Slutligen liar Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att för fortsätta försök
med minor samt anskaffning af minmateriel äfvensom för anskaffning af s. k.
mitrailleuser måtte anvisas ett belopp af 50,000 R:dr; och är donna nådiga
framställning af Riksdagen bifallen.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 17 Maj 1871.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Litt. A.

Tabell öfver de ordinarie anslagen under Riks-statens
Femte Hufvudtitel.

Sjöförsvars-Departementet,

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för
indragna
räntor, För -

summa

Riksmynt.

Aflöningsstater,

| Departements, chefen ..........................................

! Departementets Kansli-expedition ........................

Departementets Kommando-expedition .................

Förvaltningen af sjö-ärendena ..............................

Sjö-krigsskolan .................................................

Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer:
Penningar:

Nuvarande beloppet................. 1,106,437: 30.

Af går:

Af anslaget till aflöning åt en
förste bataljonsläkare vid numera
indragna Göteborgs depot
..................... 1,484: —

I följd af Marin-regementets
öfverflyttning
till Fjerde

hufvudtiteln........ 122,558: 02. 124042- 02

Tillkommer:

982,395: 28.

R:dr.

15,000

18,900

4,100

35,250

21,470

R:dr.

R:dr.
15,000
18,900
4,100
35,250
21,470

Af det kontanta vederlaget för den under
anslaget hittills upptagna oindelta spanmål,
hvilken från Riks-staten utesluta..............

14 7fSO __ I

--1 997,145;28

Transportil,091,865:28

---1—| 997,145!28

--|—!l,091,86ö|28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Transport

Båtsmansindelningen:

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor:

Nuvarande beloppet.......................................

Tillkommer: Under anslaget förut inbegripna

penningar...................................... 7: 61.

och värdet af 39 kub-fot 8 kannor
oindelt spannmål.......................... 83: 58.

Tillskott i de till båtsmans-indelningen uti Blekinge län anslagna
räntor, Förslagsanslag .............................

Penningar.

R:dr.

1,091,865

80,962: 79.1

91: 19.

Indelt ränta
och ersättning
för
indragna
räntor, För -

R:dr.

—I 81,053

24,000;.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

1,091,865

S:gr|l,115,865|28| 81,053;98

Materielen,

Flottans nybyggnad och underhåll, Reservationsanslag.

Kontanta beloppen af hittills, särskild! för Flottans nybyggnad
och särskild! för Flottans underhåll anvisade anslag, utgörande
......................................................... 754,888: 30.

Af kontanta vederlaget för den under förra anslaget
till Flottans underhåll uppförda oindelta spanmål,
hvilken från Riks-staten uteslutes............... 30,754: 02.

Tillsammans 785,642: 32.1

Af går: För Marinregemente! .......................... 2,415: — • ^gg 227 32

Båtsmäns förseende med kojer och täcken, Reservationsanslag... 13,500_

Båtsmännens beklädnad, Förslagsanslag, högst ...................... ; 138,200 —

Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar,
Reservationsanslag:

Nuvarande beloppet.......................................... 118,400: -

Efter afdrag af Marinregementets andel af detta

anslag ....................................................... 63,235: 40.

uppföres under titel: »Beklädnad åt kanonierer,

81,053

24,000

1,196,919 26

783,227 32
13,500-138,200-

Transport|2,050,792;60 81,053 98!2,131,846158,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

matroser och skeppsgossar, Reservationsanslag»,
återstoden med..............................................

Diverse anslag.

Sjövapnets öfningar, Reservationsanslag:
Exercis af Flottans bemanning:

Nuvarande beloppet..................... 480,000: —

Af går för Marinregementet ......... 150: —

	Penningar.	Indelt ränta och ersätt-ning för indragna räntor, För-slagsanslag.	Summa Riksmynt.
	R:dr.	..	R:dr.	ö.	j R:dr. 1 ö.
Transport	2,050,792	60	81,053	98	2.131,846^58
	55,164	60			55,164 60
S:gr	990,091	92	■--	—	990,091''92

479,850: — i

Sjöexpeditioner till handelns skyddande ............ 150,000: —

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,

Reservationsanslag ........................................................

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet........................ 230,000: —

Tillkommer: Af den kontanta ersättningen
för den under anslagen till
sjöförsvarets stationer och Flottans
underhåll förut upptagna oindelta

spann; ål ................................. 94,670: 12. 324,670: 12.

629,850

60,0001—

629,8501—|
60,0001—j

Afgår: Marinregementets andel af anslaget......... 56,320: —	268,350	12	----	—j 268,350	12
Till stipendier för sjöofficerare under anställelse i utländsk tjenst
eller kommendering utrikes .............................................	15,000	—	—	— 15,000	—
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, Reservationsanslag:
Nuvarande beloppet.......................................... 20,000: —
Afgår för Marinregementet .............................. 3,550: —	16,450	__	—	— 16.450	—
Durchmarchekostnader, Reservationsanslag..............................	20,000	—	—	— 20,000	—
För sjukvård ......................................	39,000			— 39,000
För diverse behof ...................................................	19,175			— 19,175
Rese- och traktamentspenningar. Förslagsanslag .....................	15,000	—	—	—i 15,000	_
Transport	3,188,782	32	81,053	98 3,269,836	30

Jlih. till IO''!; sti. Vret. 1871. 10 Samt. 1 A fri. 1 Rand. (i Raft.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Penningar.

!Indelfc ränta j
> och ersätt- i
ning för I
indragna
räntor. För-]
I slagsanslag, i

Summa

Riksmynt.

R:dr. | ö.
Transport 3,188,78232!
| Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen afl
sjöärendena:

Nuvarande anslag för Förvaltningen och Departementets Ko m mando-expedition.

......................................... 5,000: — |

Afgår för Kommando-expeditionen..................... 1,000: —j 4 OM !

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för Departementets!

Kansli- och Kommando-expeditioner, Förslagsanslag:

Nuvarande anslag för Kansli-expeditionen ......... 1,156: 70.!

Tillkommer:

För Kommando-expeditionen......... 1,000: —

För jemnande af Hufvudtitelns slutsumma
....................................... 47: — 1047. _ !

i Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för sjöförsvarets stationer,
Förslagsanslag ........................................................j 27,000;—I

R:dr. i ö.| R:dr. j
81,053 98 3,269,83630

— 4,0001-

2,203 70''--i

Extra utgifter ..................................................................\ 15,000!-

S:gr! 1,131,028i 82!

2,203 70

— 27,000 —

j 15,000;—-!—1,131,028;82

För handeln.

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal (häraf!
ett särskild! Reservationsamlag å 10,000 R:dr till lifräddnings-!
anstalterna å rikets kuster), Reservationsanslag:

Penningar:

Nuvarande beloppet..................... 650,000: —

Tillkommer, förhöjning ............... 100,000:

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,
såsom i 1871 års Riks-stat.............................

750,000:

460:

—| 750,000-

460 — j 750,460!—

Summa 3,986,986 h2! 81,513 98 4,068,500 —

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Litt. B.

Tabell öfver de extra, ordinarie anslagen under Riks-statens

Femte Hufvudtitel.

	Riksmynt.
Sjöförsvars-Departementet.	R-.dr.	öre.
För pansarfartygs byggande.......................................................................	660,000	—
» grafva rafflade kanoner........................................................................	80,000	—
» projektiler för sådana kanoner ...........................................................	130,000	—
» fortsätta försök med minor samt anskaffning af min-materiel, äfven-som för anskaffning af s. k. mitrailleuser...................................	50,000
Summa	920,000