Riksdagens tmderd. Skrifvelse, N:o 78 (Riksdagsskrivelse 1868:78)

Riksdagens tmderd. Skrifvelse, N:o 78.

M:o 78.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1868.
— — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under Riksstadens Sjun de Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtanden K:is 31, 80 och 89
samt Memorial Näs 44, 93 och 97.)

8. A. K.

Å Riks-statens Sjunde Hufvudtitel, som omfattar anslagen för Finansdepartementet,
hafva dels i följd af Eders Kong!. Maj:ts nådiga Propositioner,
dels med anledning åt framställningar inom Riksdagen förekommit de förändringar,
som Riksdagen nu får i underdånighet anmäla, i den ordning anslagen
i Riks-staten finnas upptagna.

Stats-kontoret med kronomagasiuerna samt vågstaterna i Falun och Avesta.

l:o. Med anledning deraf att kr onoinspektor sbefattningen i Avesta numera,
på grund af Kongl. brefvet den 11 Februari 1859, blifvit vid innehafvarens
bortgång indragen, bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att den för
berörda befattning under anslaget till Stats-kontoret med kronomagasinerna
samt vågstaterna i Falun och Avesta uppförda aflöning-, 750 Rall-, måtte
från nämnda anslag uteslutas och anslagets benämning förändras till: ”Statskontoret
med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun.” ''

Denna nådiga framställning bär Riksdagen bifallit.

Bih. Ull Riksd, Vrot. 1868. 10 Sand. 1 Afd, 1 Band. 8 Raft.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Öfver-intendeiits-embetet.

2 ro. I sammanhang med anvisande under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel
af erforderliga anslag för de i National-museum förvarade konstsamlingars
vård och underhåll har Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t
behagat föreslå, från Sjunde Hufvud titelns anslag till Öfver-intendent s-embetet
uteslutit de deri nu ingående belopp dels till aflöning för intendenten och
tvänne vaktmästare vid nämnda samlingar 2,900 R:dr och dels till samlingarnas
underhåll 1,500 Rxlr, eller tillsammans 4,400 R:dr, hvarigenom
Öfver-intendents-embetets anslag blifvit nedsatt till 25,400 R:dr.

Postverket.

3:o. Sedan vid den år 1865 förrättade Statsrevision fråga blifvit
väckt derom, att Postverkets utgiftsstater, hvilka hittills pröfvats och fastställts
af Eders Kongl. Maj:t allena, herde framläggas till pröfning jemväl
af Riksdagen, och Rikets Ständer, med gillande af den utaf Revisorer^
uttalade åsigt, uti underdånig skrifvelse af den 19 Juni 1866 anhållit, att
förslag till utgiftsstater för nämnda embetsverk måtte i sammanhang med
den öfriga statsregleringen till Riksdagen afgifvas för att underkastas behörig
pröfning och fastställelse, så har Eders Kongl. Näjd, som, efter granskning
af ett utaf General-poststyrelsen afgifvet förslag till utgiftsstater för Postverket,
med några jemkningar fastställt detsamma att gälla för år 1868, den
31 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtit nådig Proposition rörande Postverkets
utgiftsstater för efterföljande år.

Omförmälda, under innevarande år för Postverket gällande utgiftsstater,
hvilka finnas den nådiga Propositionen bifogade, sluta på följande summor,
nemligen:

Aflöningsstaten..........

Indragningsstaten.........

Pensionsstaten..........

Omkostnadsstaten........

Afkortning^!1, institutioner in. m.

.....R:dr 609,950: —

..... „ 19,609: 50.

..... * 18,600: —

..... „ 1,556,500: —

..... „_ 11,590: 50.

Summa R:dr 2,216,250: —

Uti dessa stater har Eders Kongl. Maj:t ansett följande förändringar
för år 1869 höra vidtagas, nemligen:

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

att det i omkostnadsstaten förekommande anslaget till beklädnad för
postiljoner, hvilket i 1868 års stat, i anseende dertill att under samma år
endast den så kallade mindre beklädnaden behöfde utgå, upptoges till allenast
12,000 R:dr, förhöjdes för år 1869, då den större beklädnaden komme
att utgå, till 20,000 R:dr;

att de likaledes på omkostnadsstaten särskilt uppförda anslagen för
nya åkdons inköp samt för åkdonens reparation och underhåll med oförändrad!
belopp, 45,000 R:dr, sammansloges till ett enda, under benämning:
för poståkdons anskaffande och underhåll;

att till oförutsedda utgifter, såsom större reparationer å posthus och
ångfartyg, större uppköp af postvagnar, utvidgning af postförbindelser, provisoriska
förändringar i aflönings- och omkostnadsstaterna in. m., under nämnda
titel uppfördes ett särskild! anslag till belopp af 75,000 R:dr; samt

att för vinnande af jemn slutsumma å poststaten i sin • helhet anslaget
till restitutioner och afkortningar m. m. upptoges med ett något förhöj dt
belopp af 12,340 R:dr 50 öre.

Och har Eders Kongl. Maj:t alltså föreslagit, att ofvanberörda, för innevarande
år fastställda stater måtte blifva gällande äfven efter ingången af
år 1869 med nyssnämnda ändringar och tillägg, efter iakttagande hvaraf
ifrågavarande staters hufvudsummor skulle komma att blifva:

Aflöningsstaten............

Indragningsstaten..........

Pensionsstaten............

Omkostnadsstaten ..........

Oförutsedda utgifter.........

Afkortningar och restitutioner m. in,

.....R:dr 609,950: —

..... „ 19,609: 50.

..... . 18,600: —

..... .. 1,564,500: —

75,000: —
..... „ 12,340: 50.

Summa R:dr 2,300,000: —

Då vidare inträffande behof af förändring i Postverkets utgiftsstater
hädanefter måste för hvarje fall pröfvas nära ett helt år innan förändringen
kunde komma att tillämpas, men ett sådan! förhållande i fråga om en rörelse,
hvilken, för att kunna råtta sig efter allmänhetens vexlande behof, måste
vara underkastad så täta och skyndsamt inträdande förändringar som Postverkets,
skulle medföra högst betydliga olägenheter, derest icke medgåfves
såväl något större dispositionsfrihet i afseende på vissa af de å staterna
uppförda anslag, som ock rättighet till vidtagande af sådana provisoriska
anordningar, som kunde påkallas af omständigheterna, har Eders Kongl.
Maj:t derjemte föreslagit, det Riksdagen måtte förklara, dels i fråga om
samtliga anslagen på omkostnadsstaten, med undantag allenast för dem till
kontorshyra och expenser samt till hyresersättning åt en vaktmästare, att

4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

hinder ej möter för att hvad å en titel besparas må, liksom möjligen uppkommande
öfverskott å de beräknade inkomsterna, kunna för bestridande af
utgifterna pa en annan titel användas; dels ock att, när i anseende till förändrade
förhallanden det befinnes nödigt att inrätta nya postanstalter eller
öka eller förändra personalen vid ett eller annat af förut varande postkontor,
arfvoden, uppgående till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar
finnas å stat uppförda, må under tiden, till dess förändringen efter Riksdagens
pröfning hinner i staten införas, af postmedlen utgå till de personer,
som erhålla förordnanden att dylika nya tjenstår bestrida.

I sammanhang med detta ärende har Riksdagen förehaft nästlidet år
församlade Revisorers uti berättelsen rörande Postverket gjorda erinringar
dels derom, att, för vinnande af en väl behöflig minskning i Postverkets
betydliga utgifter, åtskilliga postkontor i betraktande af göromålens omfattning
synts Reyisorerne skäligen kunna förändras till postexpeditioner, likasom
en del postexpeditioner till poststationer, dels att den uppbördsprocent af 10
procent, som blifvit vederbörande postförvaltare tillerkänd för bestyret med
resandes och paketers befordrande med postdiligenserna, synts val hög, särdeles
som a många ställen postförval tames inkomster i öfrig! uppgingo till
ganska betydliga belopp; — hvarjemte Riksdagen äfven tagit i öfvervägande
samma Revisorers uti berättelsen angående Telegrafverket gjorda hemställan,
huruvida icke tidpunkten vore inne för åstadkommande af en utredning utaf
fördelarne och olägenheterna af Post- och Telegrafverkens förening under en
gemensam styrelse.

Af högstberörda nadiga Proposition inhemtas, bland annat, att för ett
betydligt antal af postkontors-personalen utgöra de med tj ensten förenade
sportler den väsendtligaste delen af deras löningsinkomster, men att förslag
blifvit vackt om indragning af de flesta bland dessa sportler. En sådan förändiing
i sättet för aflöningen har äfven Riksdagen ansett vara i flera afseenden
oneklig och behöflig. Det i sednare tider ofta och allmänt uttalade
jrkandet pa sportel-aflöningens upphäfvande lärer nemligen icke kunna frånkännas
berättigande, sa till vida som dermed afses upphörande af särskild
eisättning för sådant biträde, som i tjensteväg kan och bör lemnas allmänheten.
För genomförande af eu dylik förändring i sättet för postförvaltarnes
aflönande erfordras emellertid väsendtligt förändrade föreskrifter rörande posttjenstgöringens
bestridande, hvartill äfven, enligt hvad General-poststyrelsens
med. anledning af Statsrevisorernes nyssberörda anmärkningar afgifna underdåniga
utlåtande gifver vid handen, underdånigt förslag blifvit uppgjordt,
hvilket under loppet af innevarande år kommer att Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning underställas. Vid detta förhållande och då så genomgripande
och på aflöningsbeloppen väsendtligen inverkande förändringar i afseende å
Postverket äro föreslagna att inom kort vidtagas, har Riksdagen funnit be -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

tänkligt att för närvarande antaga det nu afgifna förslaget såsom en normalstat,
enär, enligt Riksdagens åsigt, både sportelväsendets afskaffande och de
förändrade föreskrifter i afseende å tjenstgöringen, som kunna varda meddelade,
höra vid normalstatens utarbetande tagas i betraktande. Härtill
kommer att, hvad angår Statsrevisorernes ofvannämnda hemställan rörande
Post- och Telegrafverkens förening — hvilken åtgärd Telegrafstyrelsen på
anförda skäl afstyrkt — General-poststyrelsen uti sitt underdåniga utlåtande
i ämnet vidrört flera och, enligt Riksdagens åsigt, talande skål till stöd för
en sådan förening, hvarjemte Styrelsen, som, för att kunna hemta någon ledning
för bedömandet af denna fråga utaf erfarenheten i andra länder, begärt
upplysningar i ämnet af vederbörande embetsmyndi gheter i de länder, der
förvaltningen af telegrafinrättningen är förenad med postverket, vid ofvannämnda
underdåniga utlåtande bifogat de yttranden, som med anledning häraf
blifvit afgifna dels af Norska Regeringens Marin- och Post-departement, dels
af generalpostdirektören i Danmark, och dels slutligen af Preussiska Generalpostamtet,
hvilka yttranden synas Riksdagen innebära kraftiga skäl för understödjande
af Revisorernes ofvanberörda framställning om åstadkommande
af utredning i afseende å fördelarne och olägenheterna af Post- och Telegrafverkens
i Sverige förening under en gemensam styrelse, och en dylik utredning
torde lämpligen höra åstadkommas, innan det nya förslag till normalstat
för Postverket, Riksdagen här ofvan ifrågasatt, kan komma att utarbetas,
på det att, om föreningen utaf de båda verken befinnes vara fördelaktig, ett
organisationsförslag i detta syfte må framläggas i sammanhang med nyssomförmälda
normalstat, hvilken i detta fall följaktligen äfven herde afse
Telegrafverket.

Ehuru Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit yttradt,
ansett, att det af Eders Kong!. Maj:t nu framlagda förslag till Postverkets
utgiftsstat bör endast för år 1869 fastställas, och vid sådant förhållande
funnit några förändringar uti de föreslagna aflöningsstaterna nu icke höra
ifrågakomma, har Riksdagen likväl velat här omförmäla de erinringar, hvartill
nuvarande stat synts Riksdagen gifva anledning, för att vid normalstatens
utarbetande komma i betraktande.

Hvad sålunda först angår aflöningsstaten för General-poststyrelsen och
dess kansli, har densamma från år 1862, eller året innan den nuvarande
organisationen af Styrelsen vidtogs, till år 1868 ökats från 24,850 R:dr till
44,300 R:dr eller med 19,550 R:dr. Penna ansenliga tillökning, om än till
en del föranledd af Postverkets utvidgning och deraf uppkomna ökade göromål,
har emellertid framkallat tvekan, huruvida icke genom; en förenklad
organisation betydliga besparingar möjligen kunna ernås. Särskild! synes
den kostsamma anordningen med tvänne departementschefer, ställde emellan
den allena beslutande generaldirektören, å ena sidan, samt cheferne för

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

kansliet och de särskilda kontoren, å den andra, icke vara af beskaffenhet
att hvarken lemna större garantier för tillförlitlighet och grundlighet vid
ärendenas utredning eller befordra snabbhet i deras behandling.

De jemförelsevis ganska störa belopp, som, jemte det till 5,000 R:dr
upptagna anslaget till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och betjente,
uti staten för år 1869 föreslagits till arfvoden för extra biträden, nemligen
inom kansliet 3,000 R:dr, i kammarkontoret 2,000 R:dr och i revisionskontoret
2,500 R:dr, eller tillsammans 12,500 R:dr, hafva gifvit Riksdagen
anledning ifrågasätta, huruvida icke, om dylika arfvoden befinnas lämpligare
än fasta löner, en inskränkning i det störa antalet af ordinarie tjensteman
kunde ega rum. —

Enär det alltid måste betraktas såsom en stor olägenhet att hafva anställde
svagt aflönade tjensteman med liten eller ingen utsigt till vidare befordran,
har det vidare förefallit Riksdagen lämpligare, om, i stället för de
vid åtskilliga postkontor i landsorten föreslagna löner för kontorsskrifvare,
uppfördes anslag för tillfälliga skrifvarebiträden.

Vid nu förestående omorganisation af Postverket bör äfven tagas i betraktande
den vid flera statsrevisioner och riksdagar uttalade grundsats, att
Statens samtliga egendomar och intrader höra ställas under en gemensam
finansförvaltning, och att af samtliga fonder och medel bör bildas en gemensam
kassa, för att derifrån fördela åt de myndigheter, som hafva medlens
användning till åliggande, hvad en hvar af dem tillkommer. Om rigtigheten
af donna grundsats icke kan underkännas och det i öfrigt är af vigt,
att, för åstadkommande af enkelhet och reda i statsmedelsförvaltningen, likartade
bestyr anförtros åt ett och samma hufvudsakligast med afseende derå
bildadt embetsverk, torde giltiga skål förefinnas för såväl öfverflyttning till
Riksgälds-kontoret af de sedan äldre tid inom Postverket reserverade medel,
bestående af obligationer till nominel! värde af 380,950 R:dr, ungefärligen
motsvarande det belopp, hvartill assuransfonden för ersättande af förkomna
rekommenderade penningebref bl Hvit bestämd genom Kongl. brefvet den 21
April 1865, som äfven skyndsamt öfverlemnande till Statskontoret af framdeles
blifvande öfverskott af postmedlen. Såsom en följd af donna anordning
torda böra iakttagas, att Riksgälds-kontoret ålägges utbetala de ersättningsbelopp,
som Postverket för förlorade rekommenderade bref kan komma
att vidkännas utöfver inflytande assuransafgifter; hvarjemte det otvifvelaktigt
vore ledande till reda och enkelhet, om Postverkets pensions- och indragningsstater
klafve till Nionde Hufvudtiteln öfverflyttade.

Beträffande Revisorernas erinran derom, att åtskilliga postkontor kunde
förändras till expeditioner, likasom en del postexpeditioner till poststationer,
torda sådana förändringar, derest skäl dertill förefinnas, lämpligen bära intagas
uti förslaget till normalstat. Den postförvaltare å afgiften för resan -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

des och paketers befordrande med postdiligenserna för närvarande tillerkända
uppbördsprovision, hvarvid Revisorer^, på sätt ofvan blifvit anfördt, gjort
anmärkning, bär General-poststyrelsen ansett höra bibehållas. Men då i
Riksdagens tanke alldeles samma skäl, som blifvit anförda mot sportelväsendet
i allmänhet, äfven tala för bortskaffande af dessa sportler, torde ifrågavarande
uppbördsprovision böra vid en blifvande reglering upphöra.

Hvad slutligen angår de ofvan omförmälda ändringar och tillägg uti
1868 års stat, hvilka Eders Kongl. Maj:t ansett böra iakttagas, för att densamma
må kunna blifva gällande äfven för år 1869, har Riksdagen dervid ej
haft annat att erinra, än att det särskilda anslag af 7 5,000 R:dr, som Eders
Kongl. Maj:t föreslagit att uppföras under titel ”oförutsedda utgifter”, såsom
större reparationer å posthus och ångfartyg m. m., enligt Riksdagens på inhemtade
upplysningar grundade åsigt, kan utan olägenhet nedsättas till ett
belopp af 25,000 R:dr.

Med iakttagande af nyssnämnda ändringar och tillägg komma hufvudsummorna
uti Postverkets stat för år 1869 att blifva:

Aflöningsstaten....................R:dr 609,950: —

Indragningsstaten................... „ 19,609: 50.

Pensionsstaten..................... „ 18,600: —

Omkostnadsstaten................... „ 1,564,500: —

Oförutsedda utgifter.................. „ 25,000: —

Afkortningar och restitution er m. m......... „ 12,340: 50.

eller tillsammans R:dr 2,250,000

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, äro de under innevarande
år för Postverket gällande utgiftsstater af Riksdagen godkända att blifva gällande
äfven för år 1869 med iakttagande af följande ändringar och tillägg,
nemligen:

att det i omkostnadsstaten förekommande anslaget till beklädnad för
postiljoner förhöjes till 20,000 R:dr;

att de på samma stat särskildt uppförda anslagen för nya åkdons inköp
samt för åkdonens reparation och underhåll sammanslås till ett enda
under benämning: för poståkdons anskaffande och underhåll;

att till oförutsedda utgifter uppföres ett särskildt anslag till belopp åt
25,000 R:dr; och

att för vinnande af jemn slutsumma å poststaten i sin helhet anslaget
till restitutioner och afkortningar in. in. i staten upptages med ett till 12,340
R:dr 50 öre förhöj dt belopp;

Varande alltså Postverkets kontanta anslag upptaget till 2,250,000
R:dr, förslagsvis beräknadt, att af postmedlen direkte utgå. Och får, i anledning
af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning Riksdagen

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

förklara, dels i fråga om samtliga anslagen på omkostnadsstaten, med undantag
allenast för dem till kontorshyra och expenser samt till hyresersättning
åt en vaktmästare, att hinder ej möter för att hvad å en titel besparas må,
liksom möjligen uppkommande öfverskott å de beräknade inkomsterna, kunna
för bestridande af utgifterna på en annan titel användas; dels ock att, när
i anseende till förändrade förhållanden det befinnes nödigt att inrätta nya
postanstalter eller öka eller förändra personalen vid ett eller annat af förut
varande postkontor, arfvoden, uppgående till enahanda belopp, som för motsvarande
befattningar finnas å stat uppförda, må under tiden, till dess förändringen
efter Riksdagens pröfning hinner i staten införas, af postmedlen
utgå till de personer, som erhålla förordnande att dylika nya fenster bestrida;
Anhållande i sammanhang härmed Riksdagen i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t, efter föregången utredning af fördelar och olägenheter
af Post- och Telegrafverkens förening under en gemensam styrelse
och i sammanhang med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny poststadga,
täcktes för Riksdagen framlägga förslag till normalstat för Postverket, hvilken
stat, för den händelse en sammanslagning af de båda institutionerna befinnes
fördelaktig, äfven bör omfatta Telegrafverket;

att vid utarbetande af nämnda normalstat måtte tagas i betraktande
ej mindre lämpligheten af sportelaflöning än äfven de förenklingar i organisationen
och de besparingar i administrationskostnaden, som med tillbörligt
afseende å förvaltningens obehindrade och tidsenliga verksamhet skäligen
kunna ifrågakomma;

att, intilldess eu sådan normalstat kan varda slutligen fastställd, embete
och tjänster vid ifrågavarande embetsverk måtte endast på förordnande
och tills vidare tillsättas.

I fråga om Postverkets från äldre tid reserverade fond af räntebärande
obligationer till ett nominelt värde af 380,950 R:dr har Riksdagen för sin
del beslutat, att donna fond skall öfverlemnas till Riksgälds-kontoret och ingå
uti detta verks allmänna rörelse, men bokföras uti särskild! konto under namn
af postassuransfonden, samt att, derest någon gång förluster, för hvilka Postverket
iklädt sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills
under året till Postverket influtna assuransafgifter lemna tillgång till dess
godtgörande, Postverket genast bör derom till Eders Kongl. Maj:t gorå underdånig
anmälan och Riksgälds-kontoret må åligga ofördröjligen utbetala de
belopp, Eders Kongl. Maj:t med anledning af en sådan anmälan i nåder finner
för godt att åt Postverket anvisa och hvilka höra å postassuransfondens
konto bokföras; hvaremot Postverket skall vara förbundet att, i den mån
öfverskott å inflytande assuransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna
tillgång, till Riksgälds-kontoret återgälda hvad sålunda blifvit utbetaldt.

Och

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Och får slutligen Riksdagen i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefalla General-poststyrelsen
att så fort ske kan till Statskontoret öfverlemna å postmedlen uppkommande
besparingar och öfverskott, så att någon särskild fond utöfver nödig kassabehållning
icke må i Postverket förefinnas eller för dess räkning förräntas;

äfvensom att Eders Kongl. Maj:t vid aflåtande till nästa Riksdag af
nådig Proposition om Statsverkets tillstånd och behof täcktes taga i nådigt
öfvervägande, huruvida icke, sedan grunderna för posttjenstemännens pensionering
blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen fastställda, Postverkets
pensions- och indragningsstater höra till Riks-statens Nionde Hufvudtitel öfverflyttas,
så att nämnda verk för framtiden från utbetalning af dylika medel
befrias.

4:o. Enär, jemlik! Kammar-kollegii utslag den 6 Mars 1866, hela det
i nu gällande Riks-stat under anslaget till Postverket uppförda indelta spanmåls
belopp, 37 kubikfot 8 kannor, äfvensom i samma anslag ingående räntor
till belopp af 330 R:dr 50 öre, numera, i följd af flera posthemmans
befriande från postföringsskyldighet, inginge till Statsverket, har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att samma belopp jemte det å tiondespanmålen utsätta förslagsvärde
måtte från ifrågavarande anslag uteslutas.

Penna nådiga framställning har Riksdagen bifallit.

Postdiligensernas fortskaffande på sådant sätt, att de skjntsskyldige

ej dermed betungas.

5:o. Då nuvarande reservationsanslag, 70,000 R:dr, till ''postdiligensernas
fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungas,
funnits vara för år 1869 obehöflig!, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit samma
anslags uteslutande ur Riks-staten för år 1869.

Jemväl denna nådiga framställning har vunnit Riksdagens bifall.

Tullverket.

6:o. Vid den år 1865 verkställda revision af Statsverkets med Lera
allmänna fonders förvaltning väcktes fråga derom, att Tullverkets utgiftsstater,
hvilka dittills pröfvats och fastställts af Eders Kongl. Maj:t allena,
dädanefter herde framläggas till pröfning jemväl af Riksdagen, och uti underdånig
skrifvelse den 19 Juni 1866 anhöllo Rikets Ständer, att förslag
till utgiftsstater för Tullverket måtte i sammanhang med den öfriga statsBih.
till Riksd. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 8 Käft %

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

regleringen till Riksdagen algifvas för att underkastas behörig pröfning och
fastställelse. I anledning häraf har, efter det General-tullstyrelsen, uti underdånig
skrifvelse den 2 nästlidne December, jemte ingifvande af förslag till
Tullverkets utgiftsstater för 1868, att af Eders Kongl. Näjd definitivt pröfvas,
tillika öfverlemnat förslag till sådana stater för år 1869, att efter föregången
nådig granskning framläggas för Riksdagen, Eders Kongl. Näjd,
som den 24 sistlidne Januari med några jemkningar fastställt förstnämnda
förslag, att under nu innevarande år lända till efterrättelse, beträffande Tullverkets
utgiftsstater för påföljande år, i enlighet med Rikets Ständers ofvan
omförmälda anhållan, den 31 i samma månad afgifvit nådig Proposition.

Af General-tullstyrelsens nyssberörda underdåniga skrifvelse inhemtas,
bland annat, att Tullverkets embets- och tjensteman hittills i allmänhet uppburit
sin aflöning under två särskilda hufvudrubriker, nemligen dels såsom lön
eller arfvode och dels såsom tjenstgöringspenningar eller uppbördsprovision; att
detta löneinkomsternas särskiljande hufvudsakligen blifvit vidtaget för att begränsa
de för verkets embets- och tjensteman medgifna pensionsförmåner inom
billiga och lämpliga ansedda belopp; men att härutinnan enligt Styrelsens åsigt
först och främst den förändring borde göras, att, då pensionsrätt beräknades såväl
efter arfvode som efter lön, och för de till pension berättigade tjenstemännen icke
heller i Öfrig! den ena af dessa benämningar medförde något företräde framför
den andra, den särskilda benämningen arfvode borde upphöra, och de slags
arfvoden, med Indika pensionsrätt vore förenad, upptagas såsom lön, men de
åter, som icke berättigade till sådan förmån, uppföras såsom tjenstgöringspenningar,
hvarjemte Styrelsen, på anförda skål tillstyrkt borttagandet af det
sedan en längre tid tillbaka följda och småningom alltmer utsträckta afiöningssättet
genom s. k. uppbördsprovision samt införande af sådant fast afiöningssätt,
som i allmänhet egde rum för Statens ofri ge tjenare.

Sedan General-tullstyrelsen, i fråga om den vid Styrelsen eller dess
kansli och kontor anställda personal samt dess aflöning, föreslagit allenast
några mindre väsendtlig jemkningar i nu gällande bestämmelser, både Tullstyrelsen
vidare för samtlig Tullverkets embets- och tjenstemän samt betjente
föreslagit lönen till vissa bestämda belopp.

För att ett sådant nytt aflöningssätt, derest det blefve af Eders Kongl.
Näjd och Riksdagen gilladt, skulle kunna vinna tillämpning på dem bland
nuvarande tjensteinnehafvare, som sina befattningar eller den dem tillagda
uppbördsprovision undfått utan föreläggande att åtnöjas med framdeles skeende
annan lönereglering, erfordrades att äfven de derpå ingingo; och med afseende
härpå samt då det icke borde få bero på tjensteman att först vid
annalkandet af pensionsåldern öfvergå från den ena till den andra löneregleringen,
både Styrelsen hemställt, att i sammanhang med normalstatens fastställande
det måtte föreskrifvas, att den som icke före 1868 års utgång hos

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

General-tullstyrelsen anmält sig vilja på sagda stat ingå, sedermera skulle
hafva förlorat all rättighet dertill och vara pligtig att för framtiden, så länge
han förblefve vid då innehafvande tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och
den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranledde.

Efter uppräknandet af de tjensteman och betjente vid Tullverket, som
för närvarande egde rättighet till s. k. ålderstillägg samt redogörelse
för grunderna och föreskrifterna för dessa förmåners tillgodonjutande, hade
General-tullstyrelsen, som ansett ålderstilläggs-aflöning i allmänhet höra äfven
efter ingången af år 1869 bibehållas och i sådant afseende föreslagit några
jemkningar af derom nu gällande bestämmelser, bland annat, att ålderstillägget
för kammarskrifvarne vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg,
hvithet hittills utgått med eu förhöjd uppbördsprovision, måtte, derest
Styrelsens hemställan om sådan provisions fullständiga afskaffande bifölles, i
stället få utgå med dubbla beloppet af tj enstgöringspenningarne, beträffande
förevarande ämne, vidare af uppgifva orsaker funnit mest lämpligt, om för
lönetillägg eu till passande rundt tal afjemnad summa blefve såsom förslagsanslag
ställd till Styrelsens disposition, hvithet anslag herde omfatta ej allenast
de löneförbättringar, hvilka hittills uttryckligen benämnts ”ålderstillägg”,
utan äfven det till natur och ändamål lika slag af löneförbättring, hvilken
utginge såsom tillökning i ”tj enstgöringspenningar” till de kammarskrifvare
vid General-tullstyrelsens kammar- och revisionskontor, som uppnått derför
stadgad ålder; och hade Styrelsen slutligen, med afseende såväl å donna
tillökning i ålderstilläggsutgiften, som å den, hvilken komme att föranledas
deraf, att de kammarskrifvare vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och
Göteborg, hvilkas ålderstillägg nu utginge medelst förhöjd uppbördsprovision,
skulle med år 1869 godtgöras derför med fixa belopp och således, af dertill
särskild! anslagna medel, och under antagande att sistnämnde tjensteman allmänt
ingå på den nya aflöningsstaten, hemställt, att då enligt 1868 års stat
ålderstilläggsutgiften nämnda år uppginge till 88,230 R:dr, det till bestridande
af berörda utgift för år 1869 ifrågaställda förslagsanslag måtte bestämmas
i jemn t tal till 98,000 R:dr.

Beträffande dernäst indragningsstaten ansåge sig Styrelsen höra hemställa,
om ej enahanda förfärande som för ålderstilläggsstaten föreslagits,
kunde äfven med indragningsstaten få ega rum, så att lämpligt, i enahanda
ordning bestämdt förslagsanslag beviljades jemväl för den sednare, och sådant
desto heldre, som Styrelsen i regeln icke kunde vara i tillfälle att, före
ingången af ett nytt år, afgifva förslag till indragningsstat för det efterföljande,
som i någon mån afveke från den, hvilken afsåge det föregående året; hvarföre
och General-tullstyrelsen för anslaget till 1869 års indragningsstat föreslagit
samma belopp, som för 1868 beräknats, med tillägg endast af ordinarie
lönerna för åtskillig,; tjensteman och betjente i Stockholms skärgård och

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

vid stationen Hättan, i afseende å hvilka Styrelsen tillstyrkt, att deras befattningar
skulle vid 1868 års slut ovilkorligen indragas.

Jemväl i fråga om pensionsstaterna dels för afskedade embets- och
tjensteman samt betjente vid Tullverket och dels för deras i fattigdom efterlemnade
enkor och barn hade General-tullstyrelsen hemställt, att, i betraktande
af de förändringar dessa staters slutsummor kunde under loppet af
statsregleringsåret undergå, de belopp, som på grund af förhållandena under
året näst före det, då staten fastställdes, kunde anses vara erforderliga, måtte
i runda tal anvisas såsom förslagsanslag.

Hvad slutligen anginge omkostnadsstaten, så funnes derå för närvarande
ett belopp af 175,000 R:dr, förslagsvis upptaget under titel ”uppbördsprovision”.
Huru stort belopp, som för 1869 under denna titel behöfdes, berodde
på nuvarande till uppbördsprovision berättigade, högre och lägre tulltjenstemäns
benägenhet att öfvergå till den nya staten; och ehuru Styrelsen
villo förmoda, att de temligen allmänt skulle finnas dertill villige, ansåge
Styrelsen dock, att, under afvaktan på erfarenhetens vittnesbörd härutinnan,
summan för år 1869 icke herde nedsättas till lägre belopp än 50,000 R:dr.

Det ”till rese- och traktamentskostnader” å omkostnadsstaten nu förslagsvis
anvisade belopp, 60,000 R:dr, ansåg Styrelsen kunna nedsättas till
44,000 R:dr, enär utgifterna under denna titel de tre sednaste åren i medeltal
uppgått till omkring nämnda belopp; upplysande Styrelsen derjemte,
att äfven öfriga i omkostnadsstaten förekommande anslag, som utgjorde rena
förslagsanslag, nemligen anslag till arfvoden för handläggning af tullmål, till
tullhusbyggnad er och reparationer samt hushyror och tomtören, till ved, ljus
och lyktors underhåll, till skrifmaterialier samt boktrycknings- och bokbindningskostnader,
till postporto, till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp
och begrafningsgratialer och till diverse utgifter, blifvit i det af Styrelsen
uppgjorda statsförslaget upptagna till de belopp, hvartill utgifterna från dessa
anslag, enligt sednare årens erfarenhet, i verkligheten uppgått.

Vidare förekomme å omkostnadsstaten nu med nedannämnda belopp
tre särskilda, till beloppet begränsade extra anslag, nemligen:

o) fond till gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjente, som
utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelser af tull -

författningarne.........................R:dr 750: —

b) extra medelsfonden................. „ 26,250: —

c) hemliga utgiftsfonden................ „ 9,000: —

och ehuru ingendera af dessa poster på de sednare åren till fullo medtagits,
vore likväl, enligt General-tullstyrelsens åsigt, desto mindre skål för handen
att dem för år 1869 nedsätta, som den aflägsnare tidpunkt, då dessa anslag
komma att tagas i anspråk, möjligen kunde föranleda nu icke förutsedda
utgifter.

Riksdagens underd. Skrifvelse,, N:o 78.

Utom berörda anslagssummor både varit anvisade och hittills i den
ordinarie aflöningsstaten upptagna två anslagsposter å tillhopa 26,000 Rdr
för att användas till provisorisk förstärkning af kustbevakningen i södra
delen af rikets vestra kuster; men då, enligt Styrelsens förmenande, det vore
olämpligt, att berörda anslag i''en normalstat upptoges bland de ordinarie
löneposterna samt anslaget vore af hufvudsakligen samma natur som ”extra
medelsfonden”, hemställde Styrelsen, att det finge med denna sammanslås och
derigenom blifva såsom ett förslagsanslag i inskränktare mening, nemligen
sådant som ej finge till beloppet öfverskridas, uti omkostnadsstaten uppfördt,
dervid summan af dessa båda anslag, nu uppgående till 52,250 Rdr, ansåges
böra bestämmas i jemn t tiotusental till 50,000 Rdr.

I sammanhang härmed och enär dessutom åtskilliga andra till beloppen
begränsade mindre extra anslag hittills haft sin plats uti aflöningsstaten,
men följdrigtigheten fordrade jemväl deras förflyttande till omkostnadsstaten,
hade Styrelsen derstädes upptagit dem med de belopp, som för år 1869 ansetts
behöfliga, nemligen:

a) anslaget till arfvoden åt extra biträden vid General-tullstyrelsens

kansli och kontor........................Rdr 4,500: —

b) dito till dito åt extra bevakningsbiträden vid hamn bevakningsinspektionen

i Stockholm.............. . „ 5,000: —

c) dito, dito, dito i Göteborg.............. „ 5,000: —

Den af Styrelsen för år 1869 föreslagna normalstat upptager följande
summor:

Ordinarie aflöningsstaten..................Rdr 1,362,015

Staten för ålderstillägg .................. „ 98,000

Indragningsstaten...................... „ 111,000

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente . . „ 159,000

Pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn, tillsammans . 30,200

Omkostnadsstaten...................... „ 250,500

Summa Rdr 2,010,715

Vid föredragning af detta ärende har Eders Kongl. Näjd, lika med
General-tullstyrelsen, ansett att det för en del af tullpersonalen hittills brukliga
aflöningssätt medelst uppbördsprovision, eller en tjenstemännen tillagd
viss andel af tulluppbörden, för framtiden borde utbytas emot deras aflönande
medelst fasta, till siffran i Staten utsätta aflöningsbelopp, hvilka lämpligen
kunde, på sätt General-tullstyrelsen föreslagit, fördelas i'' lön och tjenstgöring^

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

penningar så, att för hvarje tjensteman uppfördes under förstnämnda titel så
stor del af den honom bestådda aflöning, som han ansåges höra få, efter
erhållet afsked, åtnjuta i pension, hvaremot återstoden upptoges under titeln
tj enstgöringspenningar.

Vidkommande dernäst det af General-tullstyrelsen, med tillämpning af
dessa grundsatser, upprättade förslag till Tullverkets aflöningsstat för 1869
och dervid först den af Styrelsen för General-tulldirektören, i öfverensstämmelse
med hittills gällande förhållande, föreslagna aflöning af 9,000 R:dr i
lön och 2,000 R:dr i tj enstgöringspenningar, eller tillsammans 11,000 R:dr,
så har Eders Kongl. Maj:t ansett, att denna aflöning efter nuvarande innehafvarens
tjenstetid, under hvilken någon minskning af de med embete! vid
dess tillträdande förenade förmåner icke kunde ifrågakomma, borde nedsättas
till 8,000 R:dr i lön och 1,000 R:dr i tj enstgöringspenningar, eller tillhopa
9,000 R:dr, så att densamma ej öfverstege den för presidenter i rikets kollegier
bestådda aflöning och bragtes i närmare öfverensstämmelse med de
aflöningar, som utgå till binge generaldirektörer, samt att följaktligen dessa
sistnämnda belopp borde i normalstaten uppföras; kommande General-tulldirektören
Bennich att, så länge han innehade detta embete, på Tullverkets
indragningsstat uppbära skilnaden mellan sin nuvarande aflöning och den i
normalstaten upptagna.

Enär Eders Kongl. Magt för närvarande icke funnit sig kunna godkänna
de af General-tullstyrelsen föreslagna förändringar i bevakningsanordningarne
vid inloppen till Stockholm, Nyköping, Norrköping, Söderköping,
Uddevalla och Kongelf äfvensom i viss man till Göteborg, i följd hvaraf,
bland annat, åskillige tjensteman och betjente i Stockholms skärgård och vid
stationen Hättan i Marstrands tullkammaredistrikt skola! med ordinarie löner
till belopp af 13,750 R:dr redan vid 1868 års utgång öfverföras på indragningsstat,
har Eders Kongl. Maj:t ansett, att de i 1868 års stat rörande
bevakningspersonalen å ifrågavarande orter förekommande bestämmelser höra
i Tullverkets aflöningsstat oförändrade bibehållas.

Med undantag af dels nu omförmälda punkter, dels väckta förslag om
sådan förändring i aflöningen för åtskillig^ embets- och tjenstemän inom
Tullverket, att lönerna skulle ökas men tjenstgöringspenningarne med motsvarande
belopp nedsättas, Indika förslag Eders Kongl. Maj:t ej funnit skäl
godkänna, har General-tullstyrelsens förslag till 1869 års aflöningsstat i allt
öfrig! blifvit af Eders Kongl. Maj:t gilladt, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t
äfven funnit skäligt godkänna Styrelsens förslag om att i sammanhang med
normalstatens fastställande herde föreskrifvas, att den tjensteman, som icke
före 1868 års utgång hos General-tullstyrelsen anmält sig vilja ingå på de
beträffande hans innehafvande tjenst i berörda stat upptagna bestämmelser,
skulle hafva förlora! all rättighet dertill och vara pligtig att för framtiden,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

så länge han förblefve vid samma tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och
den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranledde.

Hvad derefter anginge den tilläggsaflöning, som efter viss ålder i
tjensten nu utgår till kammarskrifvarne vid General-tullstyrelsens kammaroch
revisionskontor, samt vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg,
äfvensom till öfver- och under-tullbetjente å en del orter, så har Eders
Kongl. Maj:t, som ansett en sådan ålderstilläggsaflöning höra äfven för
framtiden bibehållas, gillat de af General-tullstyrelsen i afseende derå föreslagna,
i viss mån förändrade eller nya bestämmelser, hvaribland, utom andra,
förekomma följande föreskrifter, nemligen dels att från och med 1869 det
efter tio års tjenstgöring utfallande första ålderstillägget för de kustsergeanter,
som vore till sådant tillägg berättigade, skulle fördelas med 200 R:dr på
lönen och 100 R:dr på tjenstgöringspenningarne, dels att det såväl bemälde
kustsergeanter, som vissa andra öfver- och under-tullbetjente efter sammanlagdt
tjugu års tjenstgöring tillkommande andra ålderstillägget skulle med
hela beloppet tillhöra tjenstgöringspenningarne, och dels att ålderstillägget
för kammarskrifvarne vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg,
hvilket nu utginge genom en till dubbla beloppet förhöjd uppbördsprovision,
skulle i stället från och med 1869 utgå medelst förhöjning till
dubbla beloppet af deras tjenstgöringspenningar; och har Eders Kongl. Maj:t,
som likaledes delat General-tullstyrelsens åsigt om lämpligheten af att utgifterna
för samtliga de särskilda slagen af ålderstilläggsaflöning skulle bestridas
medelst ett dertill i normalstaten anvisadt förslagsanslag, icke heller
funnit anledning till anmärkning emot det belopp å berörda anslag för år
1869, som General-tullstyrelsen, på sätt bär ofvan förmäles, föreslagit.

Beträffande indragnings- och pensionsstaterna har Eders Kongl. Maj:t
ansett någon annan ändring af hvad General-tullstyrelsen i afseende å dessa
stater hemställt, icke vara erforderlig, än att, i följd af Eders Kongl. Maj:ts
beslut i fråga om general-tulldirektörens aflöning och om bevakningsanordningarna
å åtskilliga inloppsorter, det af General-tullstyrelsen tillstyrkta belopp
å förslagsanslaget till förstnämnda stat för år 1869, 111,000 Rdr,
borde å ena sidan förhöjas med de 2,000 Rdr, som General-tulldirektören
Bennich egde att årligen uppbära utöfver den för honom i aflöningsstaten
upptagna aflöning, men deremot å andra sidan minskas med 13,750 Rdr
eller summan af ordinarie lönerna för de i Stockholms skärgård och vid stationen
Hättan anställde tulltjensteman och betjente, hvilkas befattningar
General-tullstyrelsen föreslagit till indragning, men Eders Kongl. Maj:t funnit
böra i 1869 års aflöningsstat bibehållas; och syntes på grund häraf indragningsstatens
anslagssumma kunna uppföras i jemn t hundratal med
99,300 Rdr.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

I afseende slutligen å omkostnadsstaten har Eders Kong!. Maj:t godkänt
General-tullstyrelsens åtgärd att å donna stat uppföra, jemte derstädes
nu förekommande anslag, äfven de för närvarande i aflöningsstaten upptagna
anslag till arfvoden dels för extra biträden vid General-tullstyrelsens kansli
och kontor och dels för extra bevakningsbiträden vid hamnbevakningsinspektionerna
i Stockholm och Göteborg, äfvensom att med den såkallade
extra medelsfonden sammanslå de nu i aflöningsstaten förekommande tvänne
anslagen till provisorisk förstärkning af kustbevakningen i södra delen af
rikets vestra kuster, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t i fråga om det belopp
och den olika natur af förslagsanslag eller fast anslag, som lämpligen herde
för hvar och en af omkostnadsstätens särskilda anslagsposter bestämmas, icke
funnit skäl att afvika från hvad General-tullstyrelsen i sådant hänseende
tillstyrkt.

Med iakttagande af hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda funnit i förevarande
ämne ändamålsenligt hade på Eders Kongl. Maj:ts befallning den af
General-tullstyrelsen förslagsvis upprättade 1869 års normalstat för Tullverket
blifvit i erforderliga delar omarbetad; innefattande den sålunda omarbetade

normalstaten följande hufvudsummor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten...............R:dr 1,362,115: —

dito dito ålderstillägg, förslagsanslag....... „ 98,000: —

Indragningsstaten, förslagsanslag.......... , 99,300: —

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente,
förslagsanslag............. . ''"159,000: —

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och

barn, förslagsanslag, tillsammans...... „ 30,200: —

Omkostnadsstaten, deraf 176,250 R:dr äro förslagsanslag
............. « 250,500: —

Summa R:dr 1,999,115: —

Och har Eders Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af denna normalstat,

föreslagit, att densamma må fastställas till efterrättelse från början af år
1869, äfvensom att, till förebyggande af möjliga olägenheter deraf att inträffande
behof af förändringar i staten hädanefter måste för hvarje fall pröfvas
nära ett helt år innan förändringen kan komma att tillämpas, Riksdagen
villo förklara att, när inträffade förändringar i förhållandena påkallade inrättande
af nya tullplatser eller förökande eller förändringar af personalen
vid en eller annan förutvarande tullplats, arfvoden till enahanda belopp, som
för motsvrande befattningar funnes i stat uppförda, måtte under tiden, intilldess
förändringen efter Riksdagens pröfning hunne att i staten införas,
få af tullmedlen utgå till de personer, som erhölle förordnanden att dylika
nya tjänster bestrida.

_ • Efter

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Efter pröfning af förevarande nådiga Proposition har Riksdagen icke
kunnat annat än instämma uti hvad som blifvit anfördt till stöd för borttagande
af den hittills utgående s. k. uppbördsprovisionen samt godkänna
den af General-tullstyrelsen föreslagna och af Eders Kongl. Maj:t gillade förändring
i bestämmelserna rörande aflöningssättet för Tullverkets embets- och
tjensteman, hvarigenom uppbördsprovisionen komma att upphöra och aflöningsförmånerna
i stället fördelas uti fasta löner och tjenstgöringspenningar.

För att ett sådant nytt aflöningssätt skall kunna vinna tillämpning
fordras emellertid, att nuvarande tjensteinnehafvare äfven derpå ingå. General-tullstyrelsen
har, enligt hvad i den nådiga Propositionen finnes anfördt,
visserligen uttalat den förhoppning, att tullpersonalen skulle med få undantag
finnas benägen att öfvergå på den nya staten. Men då för ett tillförlitligt
bedömande, i hvad mån den föreslagna löneregleringen skall kunna
genomföras, visshet i detta afseende torde vara erforderlig, har Riksdagen ansett,
att tjenstemännen först herde höras, huruvida de vilja derpå ingå, och
resultatet häraf föreläggas Riksdagen, innan löneregleringen varder slutligen
fastställd. Med anledning häraf, och då ifrågakommen omarbetning af tullstadgan
torde föranleda förenklingar i varubehandlingen och bevakningsåtgärderna
samt alltså jemväl minskning i personalen, bör, enligt Riksdagens
åsigt, den af Eders Kongl. Maj:t nu framlagda staten sålunda endast antagas
för år 1869, då Riksdagen, efter tagen kännedom af nyssnämnda förhållanden,
kommer i tillfälle att taga den vigtiga och vidt omfattande löneregleringsfrågan
under förnyad ompröfning.

Enär flera tjcastor inom Tullverket äro åtföljda af sportler, såsom lösen
för vissa af General-tullstyrelsens resolutioner, auktionsprocent vid försäljning
af konfiskerad! och sjöskadad! gods, afgift för uppmätning af fartyg
m. fl., om hvilkas belopp uppgifter saknas i Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, synes en utredning äfven i detta afseende höra åvägabringas för
att kunna afgöra, huruvida icke sportlerna höra till Statsverket ingå eller
ock att motsvarande afdrag å de i den blifvande staten upptagna lönebeloppen
må ega ruin.

Då inom Riksdagen tvekan uppstå!! rörande lämpligheten af nuvarande
styrelseorganisation med departementschefer, ställde emellan den allena beslutande
General-direktören, å ena sidan, samt cheferne för kansliet och
de särskilda kontoren, å den andra, har, med fästad! afseende dessutom å
vigten deraf, att ifrågasatt omorganisation af de centrala embetsverken på
allt sätt underlättas, Riksdagen funnit välbetänkt, om, derest ledighet skulle
yppas bland departementscheferne och inom General-tull styrelsens kansli-,
kammar- och revisionskontor, dessa tj castor endast tillsvidare och på förordnande
tillsättas.

jBih. till Riksd. Prat. 1868. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Dessutom synes den omständigheten, att i den nu föreliggande aflöningsstaten
de fasta lönerna i allmänhet blifvit förhöjda, höra föranleda föreskrift
om skyldighet för dem, som komma att dessa förhöjda löner tillträda
att underkasta sig de förändrade stadgande i afseende på tullstatens pensionering,
som kunna varda meddelade.

Slutligen har Riksdagen, med afseende derå att flera mindre tullkammare
förekomma, hvarest uppbörden på långt när ej motsvarar förvaltningskostnaderna,
ansett att flera dylika förtullningsplatser möjligen kunna indragas,
och har Riksdagens uppmärksamhet i sammanhang härmed fästats
derå, att från utrikes orter till Gotland inkommande tullpligtiga varor få
lossas och tullbehandlas uti icke mindre än åtta särskilda landthamnar, under
det att dylik rättighet icke är medgifven vid någon annan landthamn
i riket.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och efter öfvervägande af
ett hos Riksdagen väckt förslag, att alla tulldistriktchefs-embeten måtte, i
mån af inträffande ledigheter, indragas och deras löner Statsverket besparas,
får, — jemte anmälan, att Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag till stat för Tullverket
blifvit af Riksdagen godkändt att gälla för år 1869, och att i följd
deraf det under Hufvudtiteln upptagna förslagsanslag, att af tullmedlen direkte
utgå till Tullverket upptagits till 2,000,000 R:dr; — Riksdagen— under
förklarande, att när inträffade förändringar i förhållandena påkalla inrättande
af nya tullplatser eller förökande eller förändring af personalen vid en eller
annan förutvarande tullplats, arfvoden till enahanda belopp, som för motsvarande
befattningar finnas i stat uppförda, må under tiden, intilldess förändringen
efter Riksdagens pröfning hinner att i staten införas, få af tullmedlen
utgå till de personer, som erhålla förordnande att dylika nya fenster
bestrida — i underdånighet anhålla

att, sedan de bland Tullverkets tjensteman, som sina befattningar eller
den dem tillagda uppbörd sprovision undfått utan föreläggande att åtnöjas med
framdeles skeende annan lönereglering, blifvit hörde, huruvida de på de i
nästföljande punkt intagna vilkor vilja ingå på den af Riksdagen för år 1869 godkända
stat, och sedan utredning skett, huruvida tjenstemännens vid Tullverket
sportler må kunna till Statsverket indragas, Eders Kongl. Maj:t täcktes
för nästa Riksdag åter framlägga förslag till normalstat för nämnda verk,
med de förändringar deruti, som af nedanstående framställningar eller i (ifrigt
kunna föranledas;

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder besluta, att, derest intill nästa
riksdag ledighet skulle yppas bland departementscheferne, distriktcheferne
eller inom General-tullstyrelsens kansli-, kammar- och revisionskontor, dessa
tjcastor må endast på förordnande och tillsvidare tillsättas;

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

att Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna, att vid tillsättande af öfriga
vid Tullverket ledigblifvande tj enstebefattningar tjenstemännen må till förbindas
underkasta sig den lönereglering, som genom antagande af en normalstat för
detta verk framdeles kan varda af Riksdagen beslutad; samt

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta tillse, om och på hvilka
orter indragning af smärre förtullningsplatser må kunna ega rum;

Och har, i afseende å aflönmgsstatens tillämpning, Riksdagen beslutat,

att den tjensteman, som icke före 1868 års utgång hos Generaltullstyrelsen
anmält sig vilja ingå på de, beträffande hans innehafvande tjenst
i 1869 års stat upptagna bestämmelser, och underkasta sig de nya eller förändrade
stadgande::, hvilka i fråga om rättighet till pension af Statens medel
framdeles kunna varda i vederbörlig ordning till allmän efterrättelse meddelade,
samt afsåga sig alla anspråk på sportelersättning, om nuvarande
sportler skulle komma att upphöra, skall vara pligtig att för framtiden, så
länge han förblifver vid samma tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och den
pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranleder;

att, derest de förändringar i aflöningssättet, som följa af tillämpningen
utaf 1869 års stat, icke för framtiden vinna fastställelse, de tjensteman, som
förklarat sig vilja på berörda stat ingå, må, om de så önska och icke åtnöjas
med de löneförmåner, som i den blifvande normalstaten bestämmas,
vara berättigade att såväl för år 1869 som framgent åtnjuta de löneinkomster
och den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranleder; samt

att godkännandet af 1869 års stat icke må anses medföra någon förändring
i de vilkor i öfrig!, hvarunder tulltjenstemännen innehafva sina
tjänster, eller minskning i rättigheten att dem förflytta vare sig till annan
ort eller på pensionsstat, som Styrelsen nu tillkommer.

Jägeristaten.

7:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets derom gjorda
framställning, föreslagit, har Riksdagen medgifva, att från anslaget till
Jägeristaten afdrages dels en å anslagets kontanta del uppkommen behållning
af 55 R:dr och dels i anslaget nu ingående indelta räntor med ett förslagsvärde
af 496 R:dr, hvilka, på sätt vid beräkningen af ordinarie räntan anmärkts,
numera blifvit till Statsverket indragna; och att deremot kontanta
anslaget till skogsplanteringskassan ökas med ett belopp, motsvarande ej
mindre omförmälda på anslaget till Jägeristaten uppkomna behållning 55 R:dr,
än äfven 533 R:dr 10 öre, hvartill de kassan tillkommande ersättningar för

Riksdagens un der d. Skrifvelse, N:o 78.

nyssberörda, till Statsverket indragna indelta räntor uppgå, eller, i jemnad
summa, med tillsammans 588 Rdr.

Skogsplanteringskassan.

8:o. Uti en hos Riksdagen gjord framställning angående vidtagande
af åtgärder för åstadkommande af en förkättrad skogshushållning i Norrland
är bland annat anfördt, hurusom genom den på sednare åren tillökade skogsull
jägeribetjeningen i de norra länen, samt genom tillämpningen af Eders
Kong!. Maj:ts nådiga Förordningar den 21 December 1865 och den 29 Juni
1866, angående utsyning och försäljning af skogsalster m. m. från Kronans
skogar i berörda län, visserligen större reda, ordning och noggrannhet än
tillförene kunnat åstadkommas vid vården och uppsigten öfver Eders Kongl.
Maj:t och Kronan tillhöriga samt vid öfriga, under allmän tillsyn och förvaltning
stående, skogar i dessa län, och ytterligare kunde väl något i detta
afseende vinnas genom de föreskrifter, som beträffande dessa förhållanden
blifvit meddelade i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 22 sistlidne November;
men att ofvanberörda nådiga Förordningar icke hittills visat sig tillfyllestgörande
för hushållningen med de allmänna skogarne i dessa orter,
eller för skyddandet af Eders Kongl. Maj:ts och Kronans skogar mot åverkan,
eller för beredande åt Staten af den inkomst, som af Kronans skogar skäligen
bör kunna förväntas, eller medfört de fördelar och den rättvisa åt de
enskilde kronohemmans- och nybygges-åboarne sinsemellan, som dermed
åsyftas, eller åstadkommit tillräckligt betryggande mot förlust af Eders Kongl.
Maj:t och Kronan tillhörigt, i beslag tagel åverkadt virke, vore af erfarenheten
bekräfta»!!.

Hvad åter hushållningen med de enskilda eller skattehemmansskogarne
beträffade, funnes för närvarande ingå bestämmelser derför stadgade, hvarför
desamma i allmänhet utan plan, beräkning eller omtänksamhet på det beklagligaste
och för framtiden mest oroväckande sätt begagnades, synnerligen
der utverkning af de yngre och spädare träden hejdlöst bedrefves.

Under dessa förhållanden syntes behöfligheten af särskilda lagstadganden,
ej mindre till skydd mot åverkan af skog å Kronans markör, än mot
tillvaratagande och undandöljande af Kronan tillhörigt virke, vare sig å
dylika marker, i flottled och i timmermagasin, eller annorstädes der det påträffas,
än ock, i vissa fall till inskränkande af den enskildes rätt för begagnandet
af den skog, som tillhör hans hemman, ej kunna förnekas, hvarjemte
förändrade bestämmelser voro af behofvet påkallade:

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

beträffande sättet för afverkningsförslagens upprättande å samt försäljningen
af virke från kronopark^ och öfriga under Eders Kongl. Maj:ts och
Kronans disposition stående kronomärke!-;

beträffande grunderna för områdes tilldelning och sättet för virkesutsyning
åt kronohemmans- och nybyggesåboar, äfvensom frågan om arfvodeskostnadernas
beräknande för berörda utstämplingar och sättet för deras erläggande;
samt

beträffande sättet för förfarande med i flottled påträffadt, åverkadt, i
beslag taget, Kronan tillhörigt virke, till dess försäljning deraf kunde ske.

Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit, far Riksdagen i underdånighet
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade utse en komité af
lämpligt antal erfarne, sakkunnige och ojäfvige män med uppdrag till desse
att, efter inhemtad noggrann kännedom om de Norrländska skogsförhållandena
i allmänhet, samt om dem, hvilka angå Eders Kongl. Maj:ts och Kronans
samt öfriga under allmän vård och uppsigt i de norra provinserna varande
skogarne i synnerhet, och efter nogsamt öfvervägande af alla de omständigheter,
rätts- och lokalförhållanden m. m., som på skogshushållningen och
deraf beroende industriel verksamhet i dessa provinser kunna hafva inflytande,
upprätta och om möjligt före nästa lagtima riksdag till Eders Kongl.
Maj:t afgifva ej mindre underdånigt fullständigt utlåtande öfver dessa och
dermed i omedelbart sammanhang stående frågor, än ock förslag såväl till
lämpliga lagbestämmelser som till behöfliga författningsstadganden för åstadkommande
af en förbättrad och efter tidsförhållandena samt på vetenskapliga
grunder ordnad skogshushållning i de Norrländska provinserna, hufvudsakligast
beträffande de under allmän vård stående, men ock i lämpliga fall
vidkommande de enskildes dervarande skogar; hörande särskild! utlåtande
meddelas på hvad sätt, efter komiterades förmenande, Eders Kongl. Maj:t
och Kronan må kunna beredas all den inkomst, som af dess ifrågavarande
skogar skäligen må kunna förväntas.

Derjemte anhåller Riksdagen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t,
efter inhemtande af komiterades utlåtanden och förslag, behagade taga i
nådigt öfvervägande, huruvida och på hvad sätt desamma kunna till någon
Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, för befrämjande af en ordnad och förbättrad
skogshushållning i Norrland; och har Riksdagen till Eders Kongl.
Maj:ts disposition ställt på extra stat ett förslagsanslag af 5,000 R:dr för
bestridande af de kostnader, hvilka kunna komma att, med anledning af
Riksdagens ifrågavarande underdåniga framställning, uppstå.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Byggnader och reparationer i Stockholm.

9:o. För bekostande af erforderliga reparationer å nationalmuseibyggnaden
samt för underhållande af dess tak har Eders Kongl. Maj:t äskat
2,600 R:dr, att tilläggas reservationsanslaget för byggnader och reparationer
i Stockholm, hvilket i nu gällande Riks-stat är upptaget till 48,000 R:dr.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit, hvadan berörda
reservationsanslag blifvit till 50,600 R:dr förhöj dt.

Tiondeprofvarc.

10:o. Sedan Statskontoret i underdånighet anmält, att å anslaget till
tiondeprofvare, i nu gällande Riks-stat upptaget till 570 kubikfot 1 kanna
indelt spanmål med förslagsvärde 1,140 R:dr 20 öre, under flera år icke
förekommit någon annan utgift än flen ersättning till belopp af 5 tunnor
eller efter nya måttet 31 kubikfot 5 kannor, som under benämning dammspann
häradsskrifvarne i Kopparbergs län tillsvidare fatt sig tillagd för besväret
med in- och utmätning uti kronotiondebodarne af den spanmål, pastorerne
i Sårna och Elfdals socknar ega att in natura uppbära, hvarföre ock
det öfluga beloppet af berörda spanmål, 538 kubikfot 6 kannor, blifvit vid
beräkningen af den indelta tiondespanmålen derifrån uteslutet, har Eders
Kongl. Maj:t, på sätt Statskontoret underdånigst hemställt, föreslagit, att
hela ifrågavarande anslag måtte ur Riks-staten uteslutas, och deremot omförmälda,
nu såsom ersättning till häradsskrifvarne i Kopparbergs län utgående
spanmålsbelopp, 31 kubikfot 5 kannor, öfverflyttas till det jemväl under
Sjunde Hufvudtiteln upptagna förslagsanslaget till ”observations- och uppbördsprocenter”;
och har Riksdagen till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit
lemnat bifall.

Kongl. Theatern.

ll:o. Efter pröfning af åtskilliga inom Riksdagen gjorda framställningar
om indragning eller nedsättning af det under Sjunde Hufvudtiteln
för Kongl. Theatern anvisade ordinarie anslag å 75,000 R:dr, har Riksdagen
funnit godt nedsätta samma anslag till 60,000 R:dr.

12:o. Beträffande öfriga till Sjunde Hufvudtiteln hörande ordinarie
anslag, hvaruti någon förhöjning eller nedsättning icke blifvit ifrågasatt, äro

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

desamma i Riks-staten med oförändrade belopp uppförda, dock att till jemnande
af Hufvud titelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m., som för närvarande utgör 18,601 R:dr 51 öre, är bestämdt
till ett belopp af 18,596 R:dr 41 öre; kommande sålunda Hufvudtitelns
ordinarie anslag att uppgå till 6,359,200 R:dr, på sätt bilagde tabell
Litt. A. närmare utvisar.

13:o. Sedan Kammar-kollegium uti underdånig skrifvelse af den 13
September nästlidet år, jemte meddelande af redogörelse för jordeboksarbetenas
fortgång under den tid, som förflutit från det Kollegium afgifvit sin sednaste,
den 2 November 1866 daterade berättelse, angående Jordeboks-kontoret
och dess verksamhet, tillika anmält, att Kollegium, i öfverensstämmelse med
sin i berörda berättelse uppgjorda beräkning, antagit, att granskningen af
förvandling^ träkningarne för hela riket skulle vara af Jordeboks-kontoret
till slut bragt inom utgången af 1870, så framt det dertill nu anvisade årsanslag,
24,700 R:dr, fortfarande finge uppbäras; så har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, att det för innevarande år till arfvode!! åt Jordeboks-kontorets
tjensteman å Riksgälds-kontoret anvisade anslag, 24,700 R:dr, måtte jemväl
för år 1869 få utgå; hvaremot inom Riksdagen framställningar blifvit gjorda
derom, att berörda anslag icke vidare måtte beviljas.

Då, enligt hvad Kammar-kollegium meddelat, ränteförvandlingsuträkningarne
för större delen af riket redan blifvit inom Jordeboks-kontoret
granskade, torda äfven de återstående uträkningarne bära underkastas enahanda
granskning. Denna skulle visserligen, enligt Kammar-kollegii år 1866
uppgjorda beräkning, icke vara bragt till slut förrän inom år 1870; men
då Kollegium uti ofvanberörda, till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
utlåtande af den 13 September 1867, deruti med anledning af de utaf sednare
Riksdag uttalade betänkligheter mot lämpligheten af den plan, efter
hvilken jordeboksarbetena bedrifvas, till bemötande upptagits de hufvudsakliga
anmärkningar, som blifvit emot nämnda plan framställda, tillika anmält hvad
enligt dess åsigt ännu kunde för ifrågavarande arbetes hastigare afstigande
atgöras, samt Eders Kongl. Maj:t till hvad Kollegium i sådant afseende
föreslagit lemnat nådigt bifall, föreställer sig Riksdagen att, i följd af de till
förenkling af arbetet samt detsammas fortskyndande ledande anordningar,
som sålunda redan vidtagits och än vidare kunna komma att göras, granskningen
af förvandlings-uträkningarne bör kunna afslutas något tidigare än
hvad Kammar-kollegium förut beräknat, eller till 1869 års utgång, och
Riksdagen har af sådan anledning för fullbordande under år 1869 af Jordebokskontorets
arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträkningarne på
extra stat anvisat det af Eders Kongl. Maj:t för Jordeboks-kontoret äskade
anslagsbelopp, 24,700 R:dr.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

14 y Beträffande kolonien S:t Barthelemy har Eders Kong!. Maj:t begärt,
att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1868 finnes anvisadt
att af Riksgälds-kontoret utbetalas såsom bidrag till bestridande af koloniens
förvaltningskostnader, må jemväl för år 1869 varda på enahanda sätt anvisadt;
och bär, med bifall härtill, Riksdagen, såsom bidrag till kolonien
S:t Barthelemys förvaltningskostnader för år 1869, anvisat på extra stat ett
förslagsanslag af 25,000 R:dr.

15-o Till uppförande af ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad, som
i sin helhet komme att kosta 145,000 R:dr, bär Eders Kongl. Maj:t äskat
för år 1869 ett belopp, ungefärligen motsvarande hvad som beräknats åtgå
för byggnadens grundläggning, eller 30,000 R:dr.

Med hänseende till hvad i denna fråga förekommit har Riksdagen till
ett nytt länsresidens i Carlstad beviljat ett till högst 145,000 R:dr bestämdt
belopp och deraf för år 1869 anvisat 30,000 R:dr att såsom extra anslag

utgå.

16:o. Slutligen bär Eders Kongl. Maj:t äskat, att till inköp af en
tomt i Wisby för utvidgning af landshöfdingeresidenset derstädes måtte anvisas
för år 1869 ett extra anslag å 14,000 Riksdaler; och har Riksdagen
jemväl denna nådiga framställning bifallit.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1868.

Tall. liitt. A.

Hih. till Riksd. Pr oi. 1868. 10 Sand. 1 Åfd. 1 Rand. 8 Raft,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Riks-statens Sjunde

Fiuaus-departemeutet.

Departements-chefen .........................................

Departementets expedition......................................

Kammar-kollegium .....................-....................

Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun:

Penningar:

Nuvarande beloppet ..................... 107,855: —

Af går: lön för indragna kronoinspektors-befattningen

i Avesta........................... 750: 107,105: —

Oindelt spannmål: Mitt. Värde.

Nuvarande anslag ................. 113: 4. 226: 80.

Tillkommer: förböjning i värdet till 2 R:dr 10

öre per kubikfot................ 11: 34.

S:gr 113: 4t. _ 238: 14.

Stämpelpappers-omkostnader, Förslagsanslag......

Mynt- och kontrollverken:

Löningar..........................

Till Myntets drift och underhåll, Reservationsanslag
Omkostnader för kontrollverket, Förslagsanslag.....

18,700: —

12,000: —

Kammarrätten.............................................

Öfverintendents-embetet:

Nuvarande beloppet............................... 29,800:

Afgå: Till Åttonde Hufvudtitelns anslag för Nationalmuseum omförde__4,400: —

Postverket, kontanta anslaget förslagsvis beräknad t att af postmedlen direkte utgå:
Penningar:

Nuvarande beloppet..................... 2,000,000: —

Tillkommer: förhöjning................... 250,000: — 2,250,000: —

Indelta räntor:

Nuvarande anslag.........

Afgå: till Statsverket indragna

364: 50.

330: 50. 34: —

Transport

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Hufvudtitel.

'' Penningar.	Indelta rän-tor, enligt markegång på förslag.	Spån mål.	j Summa Riksmynt.
Indelt på förslag.	Oindelt.
Mått.	1 Värde ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.	Mått.	Värde för-slagsvis å 2 R:dr 10 öre kubikfoten.
R:dr.	Ö.	R:dr.	ö.	Kub.-fot.	k.	R:dr.	ö.	Kub.-fot.	k.	R:dr.	Ö.	R:dr.	ö. \|
17,000									—		—	17,000
38,200							_		—	—	—	38,200	—
117,450										,, , >>		117,450
! i 107,105								113	4	„ ’• ''■ 238	14	107,343
164,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	164,000
30,700		i										30,700	_
3,450											—	3,450	—
126,426	94										—	126,42694
25,400	—								''			25,400 j	!
2,250,000		34							i . _	U_	I-	1 2,250,034	i
2,879,73194	34	—	—	1 1	118\| 4	238\|l4j 2,880,004\| 8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

m 11 i , Transport

Tullverket, Förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå:

Nuvarande beloppet............................... 1 800 000: _

Tillkommer: förhöjning............................. 200,000:

Ersättning till städerna för mistad tolag, Förslagsanslag.................

Jägeristaten:

Penningar:

Nuvarande beloppet....................... 173: 75.

Afgå: Till skogsplanteringskassan öfverflyttade indragna

kontanta löner........................ 55: _ jjg. yg

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet...................... 1,211: 69.

Afgå: Till Statsverket indragna indelningar....... 496: — 715. gg

Skogsplanteringskassan. (Kontanta anslaget såsom ersättning för hemmausräntor och
arrenden in. m. på förslag.)

Penningar:

Nuvarande beloppet...................... 22,940: _

Tillkommer:

Från Jägeristaten öfverflyttade indragna kontanta
löner.................... 55; —

Ersättning för åtskilliga uti 1868 års Riks-stat
å anslaget till Jägeristaten uppförda indelningar,
hvilka i följd af jägeri-tjenstemäns
och betjentes afgång blifvit till Statsverket
indragna........... .......... 533: 10.

S:gr 588: 10.

eller i jemnt tal...................... 688: —- 23,528: —

Indelta räntor såsom i 1868 års Riks-stat................ 900: —

Till belöningar för rofdjurs dödande, Förslagsanslag.............

Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm, För -

slagsanslag .............................................

Byggnader och reparationer i Stockholm, Reservationsanslag.

Nuvarande beloppet............................... 48,000: _

Tillkommer för bekostande af erforderliga reparationer å National museibyggnaden

samt för underhållande af dess tak......... 2,600: —

Byggnader och reparationer i landsorten, Reservationsanslag . ...............

Transport

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

	Indelta rån-		Spanmål.
Penningar.	tor, enligt	Indelt på förslag.	Oindelt.	Summa
markegång på förslag.	Mått.	Värde å 2 B:dr 10 öre kubikfoten.	Mått.	Värde för-slagsvis ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.	Riksmynt.

2,879,731i94

2,000,000

1,040,000

118

23,528

50,000-

15,500:

50,600''—
70,300''—|

6,129,778j69|

R:dr.

715

ö. Kub.-fot.

900

k. I Lär.

Kub.-fot.

113

R:dr. I ö.

23814

R:dr. | ö.

2,880,0041 8

2,000,000

1,040,000

834

24,428

50,000

15,500

50,600

70,300

1,64969

— 113

238114

6,131,666

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Städers friheter, Förslagsanslag.

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat..................

Indelta räntor d:o d:o ..........-.......

Indelt spanmål: Matt. Värde.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öre per kub.-fot................ 35: 95.

S:r 359: 5. ________

Oindelt spanmål: Matt. Värde.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öre per kub.-fot................ 50: 96.

S:gr 509: 6. _

Transportkostnader för Statsverkets bergseffekter, Förslagsanslag
Observations- och uppbördsprocenter m. m., Förslagsanslag.

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat..............

Indelt spanmål: Matt.

Från förra anslaget till tiondeprofvare omförd
....................... 31: 5.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öre per kub.-fot............. .....

S:gr 31: 5. _

Mantalsskrifningsprovision, Förslagsanslag..............

Restitutioner, Förslagsanslag......................

Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn, Förslagsanslag .

Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag..........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslagsanslag.

Nuvarande beloppet..............- - -.........

Afgår för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma........

Extra utgifter, Reservationsanslag...................

Kong!. Tkeatern.

Nuvarande beloppet.........................

Afgår: Nedsättning i anslaget...................

V ärde.

63: —
3: 15.

Transport

23,721: 29.
21,324: 52.

754: 95.

1,070: 16.

15,000: —

66: 15.

18,601: 51.
5: 10.

75,000: —
15,000: —

Summa

Riksdagens underd. Skrifvelse, Rf:o 78. 31

Penningar. i	Indelta rän-tor, enligt markegång på förslag.	Spån mål.	Summa. Riksmynt.
Indelt på förslag.	Oindelt.
Mått.	Värde ä 2 B: dr 10 öre kubikfoten.	Mått.	Värde för-slagsvis ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.
R:dr. \|	ö. \|	K:dr.	Ö.	Kub.-fot. \|	k. \|	R:dr.	Ö. j	Kub.-fot.	k.	Rdr.	ö.	Rdr.	ö.
1 6,129,778 i \| I	69	1,649	69			''	,5-;	113	4	238	14	6,131,666)52: )
23,721	29	21,324	52	359	5	754	95	509	6	1,070	ro	46,870	92
3,000												3,000
15,000				. 31	5	66	15					15,066	15
19,500											—	19,500	—
15,000											—	15,000	—
1,500		—	—	—	—	—	—	---	—	—	—	1,500	—
1,500	—	. . ---	—		—			—		—	—	1,500
18,596	41											18,596	41
46,500	—		—	—		—	—	—	—	.	—	46,500	—
60,000					—	—	—	—	—	—	—	60,000	—
6,334,096\|39	22,974)21	391	\|—	821)10) 623	—	1,308)30) 6,359,200	—

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

Tall. Eiitt. B.

Extra Statsregierings-anslag under Sjunde Hufvudtiteln.

	Riksmynt.
	K: dr.
Kammar-kollegium:
För fullbordande under år 1869 af Jordeboks-kontorets arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträk-ningarne ................	24,700
Byggnader m. m.:
För uppförande af ett nytt landshöfdingeresidens i Carl-stad..........1.............. 30,000: — Till inköp af en tomt i Wisby för utvidgning af landsköfdingeresidenset derstädes .... 14,000: —	44,000
Diverse anslag:
Bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvalt- nings-kostnader, Förslagsanslag....... 25 000’
Till bestridande af kostnader för utarbetande af förslag till befrämjande af eu ordnad och förbättrad skogshushållning i Norrland, Förslaq sanslag................ 5,000:	30,000
Summa	98,700	—