Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens skrivelse Nr 8

Riksdagsskrivelse 1933:8

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1

Nr 8.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1933.
Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under riksstatens
åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet, jämte åtskilliga beträffande
samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8 och memorial nr 51.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Departementschefen. Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari
1933 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov
för budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å åttonde huvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, upptagit ordinarie
anslaget till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor. Beträffande
detta anslag kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maurts kansli. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) har riksdagen

dels från och med den 1 juli 1933 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat
uteslutit den där uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22 ;

dels godkänt följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 8.

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......kronor 199,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis
............................... » 48,500

Summa kronor 247,800

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag.........................kronor 3,000

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 258,800 kronor, med 8,000
kronor till 250,800 kronor.

3:°) Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning
av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl.
Majis kansli för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 6,048 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

4:o) Riksarkivet. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har
riksdagen minskat den i staten för riksarkivet uppförda anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 30,100 kronor,
med 3,000 kronor till 27,100 kronor samt förty minskat det i riksstaten
uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet, nu 167,800 kronor, med

3,000 kronor till 164,800 kronor.

5:o) Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar,
som äro av vikt för fäderneslandets historia m. m. I enlighet med
Kungl. Majis förslag (punkt 4) har riksdagen minskat det i riksstaten under
riksarkivet uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, nu 6,000 kronor, med 2,600 kronor till 3,400 kronor.

6:°) Åtgärder för riksarkivets sigillvård. I enlighet med Kungl.
Majis förslag (punkt 5) har riksdagen till åtgärder för riksarkivets sigillvård
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maji kan finna gott
meddela.

7:o) Uppehållande av expedition i arkivlokalerna vid östermalmsgatan.
I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 6) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm
anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

3

8:o) Det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m. I an edning

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen ökat dels den i
staten för landsarkivet i Uppsala upptagna anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 9,950 kronor, med 350 kronor
till 10,300 kronor, dels ock den i staten för länsarkivet i Östersund upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu

5,500 kronor, med 150 kronor till 5,650 kronor samt förty ökat det ordinarie
förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu 102,200 kronor, med
500 kronor till 102,700 kronor.

9:o) Bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen till bokinköp
och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

10:o) Ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen, i likhet med vad
för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 8,500 kronor.

ll:o) Gemensam accessionskatalog för Sveriges offentliga bibliotek.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 10) har riksdagen till
slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma
accessionskatalogens 47:e årgång, omfattande år 1932, samt för påbörjande
av redigeringen av accessionskatalogens 48:e årgång, omfattande
år 1933, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 12,500 kronor
att användas enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

12:o) Katalogiseringsarbeten vid kungl, biblioteket. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 11) har riksdagen till katalogiseringsarbeten
inom kungl, biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 24,800 kronor.

13:o) Undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga
äldre arkivalieomslag m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 12) har riksdagen till undersökning av i kammararkivet och riksarkivet
befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret 1933/1934
anvisat ett extra anslag av 4,350 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela.

14:o) Anslag till stifts- och landsbiblioteket i Linköping. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 13) har riksdagen minskat det i riksstaten
under stifts- och landsbiblioteket i Linköping uppförda ordinarie

4

Riksdagens skrivelse Nr 8.

reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa expenser, nu 8,000
kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

15:o) Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt
14) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 6,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 6,500
kronor.

Det av bibliotekets styrelse för år 1933/1934 uppgjorda statförslaget har följande
utseende:

Inkomster: Anslag av riksdagen.............

» » Stockholms stadsfullmäktige

Räntor .......................

......kronor 6,500

...... » 2,000

...... > 100

Summa kronor 8,600

Utgifter:

Böcker och tidskrifter.............

Bokbinderiarbete................

Trycksaker, skrivmaterialier och diverse

Arvode till bibliotekarien...........

* » assistenterna ...........

Vaktmästare....................

Belysning......................

Telefonavgift....................

Städning.......................

Försäkringsavgifter...............

Inventarier.....................

kronor

»

»

»

»

1,000

700

185

4,650

850

200

125

140

500

50

200

Summa kronor 8,600

Departementschefen har ansett sig böra under nuvarande förhållanden
förorda en sänkning av anslaget med 500 kronor.

Riksdagen vill erinra örn att 1929 års riksdag (skrivelse nr 8 A, punkten
13) vid prövning av frågan örn anslag till pedagogiska biblioteket uttalade,
att riksdagen icke kunnat undgå att finna förvaltningskostnaderna för biblioteket
höga i förhållande till bibliotekets omfattning, samt framhöll önskvärdheten
av en undersökning, örn ej administrationsutgifterna kunde nedbringas
genom bibliotekets sammanslagning med annat inom huvudstaden
beläget större bibliotek. När riksdagen gjorde detta uttalande, uppgingo berörda
förvaltningskostnader enligt då föreliggande statförslag till omkring
77 procent av totala utgiftssumman. Med anledning av vad riksdagen anfört,
verkställdes genom Kungl. Maj:ts försorg en utredning i ämnet, vilken
förelädes 1930 års riksdag. Utredningen ansågs emellertid icke giva stöd för
någon förändring av bibliotekets organisation i den av 1929 års riksdag
avsedda riktningen.

Såsom av ovan återgivna statförslag för budgetåret 1933/1934 framgår,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

5

hava administrationskostnaderna, sedan frågan senast var föremål för riksdagens
uppmärksamhet, i förhållande till totalutgifterna icke undergått någon
förskjutning nedåt; tvärtom utvisa de en tendens till stegring, i det att de
enligt berörda förslag numera utgöra omkring 80 procent av utgiftssumman.
Detta förhållande ger riksdagen anledning att ånyo upptaga tanken på en
förening av biblioteket i en eller annan form med annat bibliotek i Stockholm.
Enligt riksdagens mening är det önskvärt, att detta spörsmål genom
Kungl. Maj:ts försorg göres till föremål för ytterligare undersökning och
övervägande.

Det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1933/1934 äskade beloppet har riksdagen
ansett sig böra bevilja.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå
under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

16:o) Skandinaviske bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning
åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag
av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit
kan finna gott meddela.

17:o) Nationalmuseet. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 16)
har riksdagen minskat den i staten för nationalmuseet uppförda anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 39,200
kronor, med 5,400 kronor till 33,800 kronor samt förty minskat det i riksstaten
uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseet, nu 155,900
kronor, med 5,400 kronor till 150,500 kronor.

18:o) Nationalmuseet, ordinarie reservationsanslag. Kungl. Majit
har (punkt 17) föreslagit riksdagen att

1) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under rubriken Nationalmuseet,
museet, uppföra det ordinarie reservationsanslaget till målnings- och skulptursamlingarnas
ökande utan angivet belopp;

2) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget
till inlösen av svenska konstnärers arbeten, nu 25,000 kronor,
med 7,000 kronor till 18,000 kronor;

3) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget
till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande, nu 4,500
kronor, med 1,500 kronor till 3,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8.

4) minska det i riksstaten under samma rubrik uppförda ordinarie reservationsanslaget
till samlingarnas vård och underhåll, nu 11,000 kronor med

1.000 kronor till 10,000 kronor;

5) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget
till ökande av samlingen av konsthantverk, nu 6,000 kronor
med 2,500 kronor till 3,500 kronor;

6) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget
till boksamlingen, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till

2.000 kronor;

7) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under samma rubrik uppföra det
ordinarie reservationsanslaget till utländska studieresor utan angivet belopp.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 162), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att
de i momenten 3 och 5 under punkt 17 i åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie
reservationsanslagen å respektive 3,000 och 3,500 kronor sammanföras
till ett ordinarie reservationsanslag till målnings- och skulptur-, handtecknings-
och gravyrsamlingarnas ökande samt ökande av samlingen av
konsthantverk å 6,500 kronor.

I motionen har anförts följande:

Under det nu löpande budgetåret stå följande inköpsanslag till nationalmuseets
förfogande:

för målnings- och skulptursamlingarnas ökande.......... 10,000 kronor

för handtecknings- och gravyrsamligarnas ökande........ 4/500 »

för ökande av samlingen av konsthantverk............ 6''000 »

eller sammanlagt för dessa ändamål.................. 20 500 »

Detta innebär en nedskärning från närmast föregående budgetår av sammanlagt
24,000 kronor.

framlagda statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln
punkt li( har nu en ytterligare nedskärning skett, som resulterat däri, att
anslaget till målnings- och skulptursamlingarnas ökande helt strukits, under
+ U1 anan 1 a§et tllJ handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande sänkts
a Knn i ° kronor och anslaget till ökande av samlingen konsthantverk till

3,500 kronor. Den sammanlagda anslagssumman under de tvenne sistnämnda
fimn i'' S0t!/1. skulle ställas till nationalmuseets förfogande, utgör alltså

6,o00 kronor. För målnings- och skulptursamlingarnas ökande är alltså intet
belopp upptaget för nästkommande budgetår.

Då det emellertid med skäl kan förefalla olämpligt att en stor och synnerligen
viktig avdelning av museet helt berövas utvecklingsmöjligheter och
da dessa återstående 6,500 kronor säkerligen kunna bliva mest effektiva, om
etet famnas åt museiledningen att avgöra, på vilken punkt av museets ovannämnda
samhngsområden de böra sättas in, torde ovannämnda båda anslag
ora sammanslås till ett, att användas till inköp för målnings- och skulptursamiingarna,
handtecknings-, gravyr- och planschverksamlingarna samt konstsiojdsamlmgen.

Den i motionen föreslagna anordningen att till ett gemensamt anslag
sammanföra de särskilda reservationsanslagen till målnings- och skulptur -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

i

samlingarnas ökande, till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande
samt till ökande av samlingen av konsthantverk finner riksdagen lämplig.
Anslaget synes böra erhålla beteckningen: till ökande av vissa samlingar av
konstföremål. Anslagets belopp anser riksdagen böra bestämmas till det i
motionen avsedda eller 6,500 kronor, vilket innebär, att någon kostnadsökning
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag icke uppkommer.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda
motion (II: 162) — med uteslutande ur riksstaten av de därstädes under
rubriken Nationalmuseet uppförda ordinarie reservationsanslagen till målnings-
och skulptursamlingarnas ökande å 10,000 kronor, till handteckningsoch
gravyrsamlingarnas ökande å 4,500 kronor samt till ökande av samlingen
av konsthantverk å 6,000 kronor — i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 under samma rubrik uppfört ett ordinarie reservationsanslag till ökande
av vissa samlingar av konstföremål å 6,500 kronor;

dels minskat det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget
till inlösen av svenska konstnärers arbeten, nu 25,000
kronor, med 7,000 kronor till 18,000 kronor;

dels minskat det i riksstaten under samma rubrik uppförda ordinarie reservationsanslaget
till samlingarnas vård och underhåll, nu 11,000 kronor,
med 1,000 kronor till 10,000 kronor;

dels minskat det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget
till boksamlingen, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till

2,000 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under samma rubrik uppfört
det ordinarie reservationsanslaget till utländska studieresor utan angivet
belopp.

19:o) Förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen, i likhet med vad
för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid
nationalmuseet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 14,800
kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

20:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare
vid nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
19) har riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare
vid nationalmuseet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

21 o) Försäkring och transport av konstföremål vid nationalmuseet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) bar riksdagen, i

8

Riksdagens skrivelse Nr 8.

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och transport
av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseet,
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

22:o) Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna vid
nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har
riksdagen till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna vid
nationalmuseet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,200 kronor.

23:o) Konservering av statens tavelsamling å Drottningholms
slott. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 22) har riksdagen till
konserveringsarbeten å föremål, tillhörande statens tavelsamling å Drottningholms
slott, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.

24:o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ram, till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare vid livrustkammaren anvisat för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder, som Kungl.
Maj:t kan finna skäligt meddela.

25:o) Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 24) har riksdagen till underhåll och
vård av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1933/1934 ett
extra reservationsanslag av 19,000 kronor att utgå efter grunder, som Kungl.
Majrt kan finna skäligt föreskriva.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet, samlingar m. m. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 26) har riksdagen minskat det i riksstaten
under rubrik: Naturhistoriska riksmuseet uppförda ordinarie reservationsanslaget
till samlingar m. m., nu 93,695 kronor, med 8,695 kronor till

85,000 kronor.

27:o) Särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet,
tillika trädgårdsskötare. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 27) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet,
tillika trädgårdsskötare, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag
av 300 kronor.

28:o) Ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseet.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 28) har riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9

till förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till
samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 13,700 kronor.

29:o) Arbetsbiträden m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska
och paleozoologiska avdelningar. Vetenskapligt biträde för
bearbetning av vissa samlingar å museets evertebratavdelning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 29—31), har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 3,150 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl
meddela;

dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 2,520 kronor;

dels ock till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å
naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för budgetåret 1933/1934
anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

30:o) Arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 32) har riksdagen
till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 2,670 kronor.

31 :o) Ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av
24,400 kronor att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare
bestämmelser, som av Kungl. Majit föreskrivas.

32:o) Fortsatt iordningställande av en för etnografiska museet
upplåten byggnad. Sedan 1932 års riksdag till fortsatt iordningställande
av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien i skrivelse
den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 återgivet förslag
beviljat ett belopp av 96,140 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933
såsom extra reservationsanslag anvisat 15,000 kronor, har nu Kungl. Majit
(punkt 34) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1932 års riksdag beviljade
belopp av 96,140 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag
anvisa 22,000 kronor.

10

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1932 års riksdag till
fortsatt iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement
till etnografiskt museum m. m. beviljade beloppet av 96,140 kronor
för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisat 22,000
kronor.

33:°) Nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska
museet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 190,000
kronor att under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit
förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva, utgå
till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

34:o) Kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 36) har riksdagen till kulturhistoriska museet i Lund anvisat
för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 22,000 kronor att under de
villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

35:°) Musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till musikhistoriska museet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 4,000 kronor att på de villkor och under de förbehåll, Kungl.
Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

36:o) Svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
38) har riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret 1933/1934
ett extra anslag av 3,500 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 39)
har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu

120,000 kronor, med 35,000 kronor till 85,000 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 40) har riksdagen ökat det ordinarie
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, nu 3,000
kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

11

39:o) Ersättning för prästerskapets tionde. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,624,400 kronor, med 10,350
kronor till 4,634,750 kronor.

40:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 42) har riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares
skattskyldighet, nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000
kronor.

41 :o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna
med finska språket. Sedan 1932 års riksdag till tre stipendier för utbildande
vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett
extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett belopp av 3,600 kronor, har nu Kungl. Majd (punkt 43) föreslagit riksdagen
att av nämnda av 1932 års riksdag anvisade extra anslag för budgetåret
1933/1934 anvisa 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1932 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, för budgetåret 1933/1934 anvisat 3,600 kronor.

42:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös
och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder
anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 50,500 kronor.

43:o) Kostnader förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 46) har riksdagen, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande i vissa fall med
allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 10,000
kronor.

44:o) Domkapitlens expeditioner. Under hänvisning till vad riksdagen
i sin skrivelse nr 78 anfört i fråga örn upptagande å staten för domkapitlens
expeditioner av medel till expenser och tryckningskostnader, får riksdagen
anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 47)

dels i den ordinarie staten för domkapitlens expeditioner under rubrik:
expenser uppfört en anslagspost å 34,000 kronor,

12 Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels i samma stat under rubrik: tryckningskostnader uppfört en anslagspost
å 7,500 kronor,

dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till domkapitlens expeditioner,
nu 279,300 kronor, med 41,500 kronor till 320,800 kronor.

45: o) Reparations- och ändringsarbeten vid domkapitlets i Göteborg
lokaler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har
riksdagen för utförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företett,
av byggnadsstyrelsen den 8 december 1932 framlagt förslag av ändrings-
och reparationsarbeten vid domkapitlets i Göteborg lokaler m. m. för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor.

46:o) Kyrkors underhåll: ersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49) har riksdagen minskat det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar, nu 220,000 kronor,
med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Akademier m. m.

47:o) Vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 51) har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det
under Vetenskapsakademien upptagna ordinarie anslaget till akademien utan
angivet belopp.

48:o) Bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning till den
baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 52) har riksdagen för bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning
till den baltisk-geodetiska kommissionen under år 1933 och för
vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor.

49:o) Bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa
internationella vetenskapliga sammanslutningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bestridande av kostnaderna för
Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. I anledning av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen minskat den i staten för
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 33,600 kronor, med

3,300 kronor till 30,300 kronor samt förty minskat det i riksstaten uppförda

Riksdagens skrivelse Nr 8.

13

ordinarie förslagsanslaget till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
nu 99,750 kronor, med 3,300 kronor till 96,450 kronor.

51 :o) Vitterhetsakademiens ordinarie reservationsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen beträffande de i riksstaten
under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptagna
ordinarie reservationsanslagen

dels minskat anslaget till underhåll och förökande av de under akademiens
inseende ställda samlingar, nu 12,000 kronor, med 6,000 kronor till 6,000
kronor;

dels minskat anslaget till tryckningskostnader samt utgivande av planschverk
över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m., nu 10,500 kronor, med 3,500 kronor till 7,000 kronor;

dels minskat anslaget till underhåll och fortsättning av inredningen i statens
historiska museum och myntkabinettet, nu 3,000 kronor, med 2,000
kronor till 1,000 kronor;

dels uppfört anslaget till undersökning och beskrivning av fäderneslandets
fornlämningar med oförändrat belopp, 5,000 kronor;

dels minskat anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter,
nu 14,000 kronor, med 1,000 kronor till 13,000 kronor;

dels minskat anslaget till fornlämningars vård, nu 8,000 kronor, med

1,000 kronor till 7,000 kronor;

dels ock minskat anslaget till vård och underhåll av Visby ruiner och
andra byggnadsminnesmärken, nu 5,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000
kronor.

52:o) ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhetsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 56) har riksdagen till ökade medel till avlönande av icke-ordinarie
befattningshavare vid vitterhetsakademien för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett extra anslag av 90,200 kronor att utgå med den fördelning och efter
de närmare grunder, som av Kungl. Majit bestämmas.

53:o) Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen
till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

54:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare
vid vitterhetsakademien m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 58) har riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar
åt befattningshavare vid vitterhetsakademien samt riksantikvariens ombud
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000

14

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må
finna gott meddela.

55:o) Vakthållning för öppethållande av statens historiska museum.
Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till vakthållning
för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1933/
1934 anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor att utgå i enlighet med de
närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majits förslag och får alltså
anmäla, att riksdagen till vakthållning för öppethållande av statens historiska
museum för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 9,700
kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan
finna gott meddela.

56:o) Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 60) har riksdagen till vård och
underhåll av det under vitterhetsakademiens inseende ställda antikvarisktnumismatiska
biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor.

57:o) Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 61) har riksdagen, i likhet med vad för
innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det under vitterhetsakademiens
inseende ställda antikvariskt-topografiska arkivet för budgetåret 1933/
1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

58:o) Instrumentutrustning för vitterhetsakademien. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 62) har riksdagen till inköp av instrumentutrustning
för vitterhetsakademien för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
reservationsanslag av 600 kronor.

59:o) De under vitterhetsakademiens inseende ställda ostasiatiska
arkeologiska samlingarna. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
63) har riksdagen till den ostasiatiska arkeologiska samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt till expenser för densamma anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 18,000 kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna: Undervisningsmateriel

m. m. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 64) har riksdagen beträffande
det i staten för akademien för de fria konsterna upptagna ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. beslutat, att de
däri nu ingående anslagsposterna elevernas studieresor å 2,200 kronor och

Riksdagens skrivelse Nr 8.

15

resestipendier för studier i utlandet å 4,000 kronor skola uppföras utan angivna
belopp samt förty minskat samma ordinarie reservationsanslag, nu

33,300 kronor, med 6,200 kronor till 27,100 kronor.

61 :o) Förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien
för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till
undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
65) har riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter i det
för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
anslag av 10,900 kronor.

62:o) Skolan för dekorativ konst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslaS
(punkt 66) har riksdagen såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ konst för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 18,700 kronor.

63:o) Undervisning i materiailära vid konsthögskolan. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen, i likhet med vad för
innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid
konsthögskolan anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 3,500
kronor.

64:o) Musikaliska akademien: Avlöningar m. m. I anledning av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen minskat det i den ordinarie
staten för musikaliska akademien upptagna förslagsanslaget till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 57,500 kronor, med 2,000
kronor till 55,500 kronor samt förty minskat det i riksstaten under musikaliska
akademien med rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 155,860 kronor, med 2,000 kronor till 153,860 kronor.

65:o) Stipendier m. m. åt tonsättare. Kungl. Majit har (punkt 69)
föreslagit riksdagen att minska det i staten för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt yngre svenska musikidkare
med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av inhemska tonsättare
för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde samt
till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av dem utförda
musikaliska arbeten, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag, vill uttrycka
den förhoppningen, att den vidtagna kraftiga begränsningen av
anslaget endast skall behöva bliva av tillfällig art.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det i staten för
musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till stipendier

16

Riksdagens skrivelse Nr 8.

åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran
av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten
av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare
för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor
till 10,000 kronor.

66:o) Förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen till förstärkande
av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till materiel och expenser m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 11,000 kronor.

67:o) Biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien. Ökad
undervisning i pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 71 och 72) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien vid vården
av biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 1,500
kronor;

dels ock till ökad undervisning i ämnena pianospelning och harmonilära vid
musikkonservatoriet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

3,000 kronor.

68:o) Beredande av ökat lokalutrymme åt musikaliska akademien

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) har riksdagen till
beredande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
och kostnadsförslag av ökade utrymmen för musikaliska akademien med
musikkonservatoriet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 38,000 kronor.

69:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 74) har riksdagen

dels för anordnande under år 1933 vid fyra folkskoleseminarier av kurser
för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 10,000 kronor;

dels ock medgivit, att i fall, då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium
erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs för
utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.
övertimmar må, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

17

70:o) Kungl, operan. Beträffande det i förslaget till riksstat för budgetåret
1933/1934 upptagna ordinarie anslaget till Kungl, operan, kominer
riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

71:o) Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
m. m. Under framhållande, att förevarande fråga får anses
oberoende av den ståndpunkt, riksdagen kan komma att intaga till det
under nästföregående punkt avsedda ärendet, får riksdagen anmäla, att riksdagen
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) till gäldande av årspremier
för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1933 under punkt 75 omförmälda förrådsbyggnader och
där förvarad lösegendom för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag
av 12,745 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

72:o) Uppsalauniversitet: universitetsstaten. Kungl. Maj:t har (punkt
76) föreslagit riksdagen att

dels besluta att i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl. vidtaga den ändringen, att i
stället för en professur i teoretisk filosofi och en professur i praktisk filosofi
uppföras två professurer i filosofi, den ena professuren med avlöning lika
med vad som tillkommer universitetsprofessor och den andra professuren
utan angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar, med rätt för Kungl.
Majit att vidtaga härav och av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna förutsättningar betingade jämkningar i utgiftsstaten;

dels för budgetåret 1933/1934 upptaga den i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse
arvoden m. m. upptagna anslagsposten: 1 lärare i utförande av ritningar
för vetenskapliga ändamål å 600 kronor utan angivet belopp;

dels för budgetåret 1933/1934 upptaga följande i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under II. Anslag till materiel m. m. upptagna anslagsposter
utan angivet belopp, nämligen

anslagsposten å 6,050 kronor till uppvärmning, belysning m. m. av de i
Gustavianum inrymda institutionerna,

anslagsposten å 8,725 kronor till gymnastikinrättningen, samt
anslagsposten å 3,380 kronor till ridundervisningens uppehållande;

Bihang till riksdagens protokoll 1033. 14 sami. Nr 8. 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels minska den under samma rubrik upptagna anslagsposten till extra
utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, nu 68,975 kronor, med 12,845
kronor till 56,130 kronor;

dels ock minska det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
nu 1,381,804 kronor, med 45,240 kronor till 1,336,564 kronor.

Den besparing, som uppkommer genom vakanssättning av den ena av de
två professurerna i filosofi, utgör 12,000 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t
föreslagit dels uppförande utan angivet belopp av vissa poster i utgiftsstaten
för universitetet å tillhopa 18,755 kronor dels ock minskning av den i samma
stat upptagna posten extra utgifter med 12,845 kronor. De sålunda besparade
beloppen utgöra tillsammans 43,600 kronor. Slutligen är avsett att ur
utgiftsstaten, III. Anslag till diverse ändamål, utesluta två poster å tillhopa
1,640 kronor. Ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
skulle således kunna minskas med 45,240 kronor.

Mot de av Kungl. Majit under denna punkt framställda förslagen har
riksdagen ingen erinran att göra annat än för så vitt angår de båda filosofiprofessurerna.
Riksdagen finner den sparsamhetssträvan, som tagit sig uttryck
i Kungl. Maj:ts förslag, värd allt erkännande och hyser den uppfattningen,
att det i nuvarande ekonomiska läge är motiverat att närmare undersöka
möjligheterna till organisatoriska förenklingar i fråga om våra högskolors
utrustning med lärarbeställningar. Å andra sidan kan riksdagen väl förstå
de betänkligheter, som från universitetshåll måste resas mot dylika ingrepp
i de bestående förhållandena, och riksdagen inser till fullo, att besparingsarbetet
på detta område kräver stor varsamhet med hänsyn till att det här
gäller mera ömtåliga värden och till sina verkningar mera svårbedömliga
åtgärder än eljest vid genomförande av förändringar inom den statliga
administrationen.

I betraktande av det relativt stora antalet professurer i filosofi och närstående
ämnen, varmed våra universitet och högskolor äro försedda, och de
möjligheter, som, enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, i allt fall förefinnas
att på ett tillfredsställande sätt uppehålla erforderlig undervisning
och examination inom filosofiens båda ämnesgrenar, vill det förefalla riksdagen
som om den ifrågasatta vakanssättningen av den ena av de två
professurerna i filosofi vid universitetet i Uppsala kan anses försvarlig. Riksdagen
vill härvid framhålla anordningens av departementschefen påpekade
karaktär av en av det brydsamma budgetläget förestavad temporär åtgärd.
Definitiva förändringar av denna art synas statsmakterna icke lämpligen
böra inlåta sig på, förrän den s. k. universitetsberedningen slutfört sitt arbete
och dess resultat blivit vederbörligen granskat.

Riksdagen har heller icke något att erinra mot att berörda anordning genomföres
på det sätt, att i stället för en professur i teoretisk filosofi och en
professur i praktisk filosofi i utgiftsstaten för universitetet uppföras två pro -

Riksdagens skrivelse Nr 8. 19

fessurer i filosofi, den ena utan angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar.

Däremot delar riksdagen de betänkligheter, som av universitetsmyndigheterna
framförts mot tanken på ett inställande av den redan igångsatta
och numera långt fortskridna tillsättningsproceduren i avseende å den lediga
professuren i teoretisk filosofi. Skäligheten synes bjuda, att efter den
långvariga, mödosamma och dyrbara speciminering och den krävande sakkunnighetsbedömning,
som ägt rum, tillsättningsförfarandet får ostört föras
till slut. Ett avbrott skulle för övrigt strida mot i universitetsstatuterna
fastslagna principer och i det akademiska befordringsväsendet införa ett
moment av osäkerhet, som kan medföra allvarliga vådor.

Riksdagen anser alltså, i olikhet med departementschefen, att berörda tillsättningsprocedur
bör fortsätta. Den blivande innehavaren av tjänsten bör
utnämnas till professor i filosofi med den undervisnings- och examinationsskyldighet,
som Kungl. Majit finner skäligt att i samband med utnämningen
bestämma. Vidare bör, på sätt universitetskanslern hemställt,
i den blivande innehavarens fullmakt inryckas förbehåll om skyldighet för
denne att underkasta sig den utökning eller annan jämkning av professurens
ämnesområde, som kan bliva av Kungl. Majit föreskriven.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat att i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl. vidtaga den ändringen, att i
stället för en professur i teoretisk filosofi och en professur i praktisk filosofi
uppföras två professurer i filosofi, den ena professuren med avlöning lika
med vad som tillkommer universitetsprofessor och den andra professuren utan
angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar, med rätt för Kungl.
Majit att vidtaga härav och av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten
76 angivna förutsättningar betingade jämkningar i utgiftsstaten;

dels för budgetåret 1933/1934 upptagit den i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse
arvoden m. m. upptagna anslagsposten: 1 lärare i utförande av ritningar
för vetenskapliga ändamål å 600 kronor utan angivet belopp;

dels för budgetåret 1933/1934 upptagit följande i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under II. Anslag till materiel m. m. upptagna anslagsposter
utan angivet belopp, nämligen

anslagsposten å 6,050 kronor till uppvärmning, belysning m. m. av de i
Gustavianum inrymda institutionerna,

anslagsposten å 8,725 kronor till gymnastikinrättningen, samt
anslagsposten å 3,380 kronor till ridundervisningens uppehållande;
dels minskat den under samma rubrik upptagna anslagsposten till extra
utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, nu 68,975 kronor, med 12,845
kronor till 56,130 kronor,

20

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ock minskat det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
nu 1,381,804 kronor, med 45,240 kronor till 1,336,564 kronor.

73:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid. universitetets
i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen

dels minskat den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 41,700
kronor, med 3,670 kronor till 38,030 kronor;

dels uppfört den i samma avlöningsstater under: vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
upptagna anslagsposten till arvode åt instrumentmakare, nu 500 kronor,
utan angivet belopp;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala universitet,
avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., nu 377,400 kronor, med 4,170 kronor till 373,230
kronor.

74: o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän vid universitetet i Uppsala m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) har riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
anslag av 40,150 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit användas
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1933 under punkten 78 angivna ändamålen.

75:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Uppsala

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen till
materiel för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för
budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 36,200 kronor att av
Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 79 omförmälda
ändamålen.

76:o) Upprätthållande av verksamheten å pedagogiska seminariet
och övningsskolan vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 80) har riksdagen till upprätthållande av verksamheten
å pedagogiska seminariet och övningsskolan vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 14,100 kronor.

77:o) Bokinköp och bokbindning vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 81) har riksdagen till

Riksdagens skrivelse Nr 8.

21

bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 103,500 kronor, varav

4,000 kronor äro avsedda till avlöning av personal vid bibliotekets bokbinderi.

78 o) Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner
vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

82) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. till vissa

institutioner vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas;

dels ock till förstärkning av den i staten för universitetet i Uppsala upptagna
anslagsposten: reparationer för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 10,000 kronor.

79:o) Lunds universitet: Universitetsstaten. Kungl. Majit har (punkt

83) föreslagit riksdagen att

ej mindre för budgetåret 1933/1934 utan angivna belopp upptaga
dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
Filosofiska fakulteten uppförda professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning, med rätt för Kungl. Majit att vidtaga härav föranledda
formella jämkningar i utgiftsstaten,

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
Juridiska fakulteten uppförda anslagsposten å 1,800 kronor till uppehållande
av den praktiska kursen inom fakulteten,

dels ock den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten
å 1,000 kronor till ledare för kurser i ritning och uppmätning
för vetenskapliga ändamål jämte i andra därmed sammanhängande ämnen,
än även med anledning härav minska det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor, med 14,800 kronor till
1,228,900 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (lii 41), vari hemställts, att riksdagen behagade medgiva,
att å Lunds universitets stat upptages ytterligare en amanuensbefattning
vid Lunds lasaretts ögonklinik, och att riksdagen för ändamålet ville anslå
ett arvode av 3,000 kronor.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande:
Ögonavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, samtidigt
universitetets ögonklinik, utgör alltsedan sin tillkomst för över 50 ar
sedan visserligen icke officiellt men har faktiskt fungerat som centralanstalt

22

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för den slutna ögonsjukvården icke blott för Malmöhus län utan för hela
södra Sverige, först oell främst för grannlänen, Kristianstads och Kronobergs
län, men även för de övriga Smålandslänen, enkannerligen Kalmar län, med
Oland, samt Blekinge och Hallands län, som samtliga sakna egen ögonavdelning.
Klientelet för Lundaklinikens 60 sjuksängar förskriver sig också
till betydligt mera än halvparten från främmande län.

Till sitt biträde har klinikchefen sedan 1902 haft en amanuens, å universitetets
stat. Ar 1927 ansågs frekvensen å ögonkliniken hava tillvuxit så,
att denna biträdande läkarkraft blivit otillräcklig och framställning gjordes
till Malmöhus läns landsting örn anställande även av en underläkare, vilken
framställning bifölls av 1928 års landsting.

Den av^ landstinget anställde underläkaren kan antagas för 3 på varandra
följande år. Han tjänstgör så gott som uteslutande vid den kliniken tillhörande
polikliniken för mindre bemedlade och är den ende som jämte
klinikchefen besitter för arbetet härstädes nöjaktig kompetens. Polikliniken
ger honom en arbetsdag på i allmänhet 12 timmar. Frivilliga, oavlönade
läkarkrafter (s. k. assistentläkare, som högst 4 månader få räkna s. k. sjukhusår
och därföre ogärna stanna längre tid) kunna på grund av den knappa
utbildningstiden endast utföra ett mycket underordnat arbete och äro därföre
för sjukvården rätt värdelösa. På själva kliniken har professorn till sitt
förfogande endast amanuensen, vars anställningstid är 1 år och vars förordnande
i allmänhet icke förlänges.

Sedan den tid då även underläkaren ansågs nödvändig (1927) har emellertid
sjukvårdsarbetet å ögonkliniken tillvuxit enormt, varom här vidfogade
tablå lämnar översikt:

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

Poliklin. vårdade patienter.....

2,452

2,390

3,838

4,000

4,784

5,081

5,200

Å dessa utförda operationer......

328

333

470

464

473

516

772

Å avdelningen intagna patienter ....

646

710

813

840

953

915

994

Å dessa utförda operationer.....

431

469

706

759

845

857

957

Det framgår av denna översikt icke blott att frekvensen å kliniken stigit
ofantligt, utan den starka ökningen av särskilt ögonoperationerna demonstrerar,
hurusom numera (till skillnad mot vad tidigare varit förhållandet)
så gott som uteslutande operationsfall kunna å kliniken intagas (år 1932:
994 patienter och 957 operationer — mot år 1926: 646 patienter och 431
operationer).

Enbart denna alltjämt växande sjukvårdsverksamhet, och speciellt den beträffande
synorganet så utomordentligt viktiga och svåra operativa, har nu
högst väsentligt överskridit gränserna för vad som utgör det möjliga folden
nuvarande läkarpersonalens å ögonavd elni ogen fysiska prestationsförmåga.
Det operativa precisionsarbete, som kräves å en ögonavdelning, där
så^ gott som varje ingrepp gäller återställandet eller bevarandet av synförmågan
och sålunda avgör ett människoöde, kan icke betryggande utföras
av uttröttade människor. Detta ytterligt nervspännande arbete kan heller
icke mätas i arbetstimmar.

Det torde icke finnas, i något kulturland, en ögonavdelning av Lundaklinikens
dimensioner, som drives med ens tillnärmelsevis så få läkarkrafter
som den i Lund.

23

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Sålunda räknar Serafimerlasarettets ögonklinik, med cirka samma sängantal
som den i Lund (men sedan några år med avseende på patient- och operationsfrekvens
Lundakliniken något underlägsen), 1 biträdande lärare, 1 klinikamanuens,
1 underläkare, varjämte polikliniken har sin särskilda föreståndare
och 1 amanuens samt 1 underläkare = 5 underordnade, avlönade läkare och

1 biträdande lärare. ...

Ögonkliniken i Uppsala, med samma poliklinikfrekvens sorn i Lund, men
med mindre än halvparten både kliniksängar (29), intagna patienter och utförda
operationer, har samma antal biträdande läkare som i Lund: 1 amanuens
och 1 kommenderad militärläkare.

Ögonkliniken i Helsingfors, som till omfång och frekvens rätt nära överensstämmer
med den i Lund, har 8 klinikchefen underställda läkare, varav 5
avlönade: 1 »underläkare» (närmast motsvarande biträdande läkare^ Sverige)
och 3 »assistenter» (som anställas på 3 år [närmast motsvarande våra underläkare]);
samt därtill 4 »amanuenser» (närmast motsvarande våra assistentläkare,
anställas på 3 månader).

Ögonkliniken vid Rikshospitalet i Köpenhamn, där polikliniken är ungefär
lika stor som i Lund (5,000 patienter)1, men där polikliniskt utförda operationer,
liksom å avdelningen intagna patienter, och operationer å dessa, icke
är mera än halvparten av antalet i Lund, har 5 avlönade assistentläkare.

Rikshospitalets ögonklinik i Oslo, med en poliklinik mindre än halvparten
av den i Lund, och med ofantligt mycket färre operationer, samt en siffra
för intagna patienter ett hundratal större än i Lund men med vida färre
operationsfall, har 6 klinikchefen underställda läkare, varav 5 avlönade:
Reservelsege, assistentlaege, samtidigt poliklinikföreståndare, och 2 »kandidater»
(i Norge legitimerade läkare, motsvarande svenska amanuenser) a avdelningen,
1 å polikliniken, dessutom oavlönad 1 »hospiterende kandidat»

(e. o. amanuens). . , ... . .

På kontinentens ögonkliniker beräknas i allmänhet 1 avlönad assistent
per 1,000 patienter å polikliniken, vilket för Lundakliniken skulle betyda
5 avlönade underordnade läkare.

Patient- och operationsfrekvens å andra ögonkliniker i Norden jämförda

med Lundakliniken.

Serafi-

Univ.-

Riks-

Rigs-

merlasa-

Uppsala

ögonklin.

hosp.

hosp.

Lund

rettet

11-fors

Oslo

Kphmn

(1931)

(1931)

(1932)

(1930)

(1932)

(1932)

Ärligt antal nya poliklinikpatienter

2 8,056

5,262

2 4,591

2 2,096

2 5,000

5,200

Årligt antal polikliniska operationer

222

157

22

75

772

Årligt antal intagna patienter . . .

981

453

942

1,114

425

994

Årligt antal å dessa utförda operat.

807

402

3 776

723

425

957

Antal avlbnade biträdande läkare .

5

42

5

5

5

2

1 Mea en typisk storstadspoliklinik, med vida större tillblandning än i Lund av enklare
fall, som från storstaden direkt (utan läkareremiss) rådfråga å polikliniken.

2 Storstadspolikliniker, med vida rikligare tillblandning än i Lund av enklare fall, som
direkt (utan läkareremiss) rådfråga å polikliniken.

3 Sammanlagda kliniska och polikliniska operationer.

4 1 kommenderad militärläkare.

24 Riksdagens skrivelse Nr 8.

Behovet av ökade biträdande läkarkrafter å Lundakliniken är härmed
till full evidens klarlagt.

Intill december 1931, alltsedan 1929, har emellertid Lundakliniken utöver
de av landstinget respektive å universitetets stat avlönade 2 läkarna, förfogat
över en extra avlönad läkarkraft, därigenom att därstädes (liksom fortfarande
i Uppsala) placerats en militärläkare för utbildning. Men nu anser
generalfältläkaren, att det icke är berättigat att förnya sådan kommendering
även i Lund efter de genomförda inskränkningarna i försvarsorganisationen;
och sålunda har ögonavdelningen förlorat en av staten avlönad läkare.

Redan året innan den kommenderade inilitärläkarens tjänstgöringstid
skulle utgå (1931), gjorde klinikchefen anstalter för hans ersättande med
ytterligare en avlönad amanuens å ögonkliniken å universitetets stat. Denna
framställning, avseende riksdagspetitum härom, har sedan år efter år upprepats.
Den har av medicinska fakulteten alltid enhälligt tillstyrkts, liksom
den även tillstyrkts av konsistoriet, men däremot icke förts vidare av kanslern
för rikets universitet. Det kan här framhållas, att kanslern så förfarit
även med övriga, samtidigt framställda universitetspetita rörande personalutökning,
och att denna generella åtgärd uppenbarligen lika generellt föranletts
av det tryckta tidsläget; kanslern har till yttermera visso uttryckligen
framhållit, att de ifrågavarande petita — av konsistoriet begränsade till ett
litet fåtal — synts honom i sak väl befogade.

Då framställningen gjordes örn anställande av 3Ttterligare en amanuens å
ögonkliniken, var det naturligt, att behovet av denna utökning i huvudsak
styrktes genom anförande av svårigheten att upprätthålla den akademiska
undervisningen vid kliniken under dess ovan skildrade tillväxt, om icke
läkarkrafterna därstädes utökades. Det har allenast varit ur denna synpunkt,
som kanslern för rikets universitet haft att pröva denna angelägenhet. Nu
är det emellertid, som lätt inses, omöjligt att här exakt skilja på undervisnings-
och sjukvårdsarbete. Båda följas nära åt och kräva samtidigt beaktande.
Lika litet som undervisningen får undanskjuta kravet på högt kvalificerad
sjukvård, lika litet får hänsynen till denna senare medföra en inknappning
av undervisningen — så som i viss mån kan riskeras, därest
läkarkrafterna äro för fåtaliga.

o 1 fråga örn behovet av biträdande läkare vid kliniska sjukhus låter sig
sålunda ingen sträng uppdelning göras med hänsyn till å ena sidan sjukvård,
å andra sidan vetenskaplig forskning och undervisning. Det kliniska
sjukhuset skall tjäna alla dessa uppgifter, och vid samtligas fullgörande
mäste även de biträdande läkarna medverka oberoende av, huruvida deras
avlöning bestrides huvudsakligen av staten, såsom här i fråga om amanuenserna
är ^fallet, eller uteslutande av landstingen såsom i fråga om underläkarna.
Klart är emellertid, att även på ett kliniskt sjukhus sjukvårdens
krav i så måtto alltid kommer att göra sig starkast gällande, att desamma
städse^ i första hand och omedelbart måste så vitt möjligt fyllas, och att,
örn sålunda läkarkrafterna äro otillräckliga för samtliga uppgifters fullgörande
pa tillfredsställande sätt, det först och främst blir forskning och
undervisning som komma att bli lidande. Då det ju är ett viktigt statsintresse,
att nämnda uppgifter icke eftersättas, måste det därför också ligga
i statens eget intresse att medverka till, att tillräckliga läkarkrafter ställas
till förfogande. Såsom riksdagen har sig välbekant har också av gammalt
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) tillämpats
den praxis, att vid behov av ökade biträdande läkarkrafter vid de olika

Riksdagens skrivelse Nr 8.

25

klinikerna framställning härom gjorts alternerande hos stat och landsting
(amanuens respektive underläkare) utan uppdragande av någon snäv gräns
mellan sjukvårdens respektive undervisningens och forskningens krav. Enligt
denna praxis skulle det sålunda i fråga örn ögonkliniken nu ankomma
på staten att genom beviljande av ytterligare en amanuensbefattning bidraga
till fyllandet av det påvisade behovet av ökade biträdande läkarkrafter.
Det kan i detta sammanhang förtjäna framhållas, att även landstinget härigenom
automatiskt kommer att få vidkännas vissa ökade kostnader, t}7
under det att underläkarna vid Lunds lasarett helt avlönas av landstinget,
erhålla amanuenserna visserligen sin huvudsakliga avlöning av staten (3,000
kronor), men åtnjuta dessutom från landstinget naturaförmåner i form av
kost och logi, beräknat till 1,100 kronor per år. Att landstinget skulle
frångå ovannämnda praxis och nu bevilja anslag till en ny underläkare,
kan anses uteslutet, så mycket mer, som det kan förutses, att, därest ögonkliniken
kommer att fortfarande bibehållas vid sin hittillsvarande storlek,
sålunda med karaktär av riksanstalt, krav på ytterligare en biträdande läkare
utom den som nu begäres inom kort kommer att få framställas till
landstinget.

Den enda utväg, som i föreliggande fall utöver ökningen av läkarpersonalen
vore tänkbar, är nedskärningen av klinikens kapacitet, genom minskning
av sängantalet till hälften, eller vad som skulle motsvara den nuvarande
läkarpersonalens fysiska prestationsförmåga. Medicinska fakulteten
i Lund har emellertid nyligen gjort ett offentligt uttalande mot från landstingshåll
uttalad tanke på ett sådant beskärande av kliniken och dess inskränkande
till enbart det egna länets behov. Fakulteten anser nämligen
klinikverksamhetens nuvarande omfattning absolut erforderlig för att kliniken
rätt skall kunna fylla sitt ändamål i sjukvårdens, undervisningens och
specialistutbildningens tjänst.

Det kan här tillfogas, att det samlade antalet sjuksängar för ögonsjuka
vid rikets samtliga sjukvårdsinrättningar i förhållande till folkmängden är
mindre i Sverige än i något annat kulturland: cirka 200 sängar på 6 miljoner
invånare mot exempelvis i Schweiz 500 sängar på 4 miljoner.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts under denna punkt
framställda förslag.

I fråga örn den till vakanssättning föreslagna professuren ligger saken
något annorlunda till än beträffande filosofiprofessurerna i Uppsala, i det
att det här gäller en professur (i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning), som i flera år stått ledig utan att kompetent sökande anmält
sig och som för närvarande ej är föremål för några tillsättningsåtgärder.
Emellertid gälla även i detta fall de allmänna, mera principiella synpunkter,
riksdagen under punkten 72:o) anfört beträffande åtgärder till inskränkning
av antalet lärarbefattningar inom universitetsorganisationen och till vilka
riksdagen här tillåter sig hänvisa.

Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet örn inrättande av en
ny amanuenstjänst vid den oftalmiatriska kliniken, är riksdagen visserligen
av den uppfattningen, att den strängaste återhållsamhet bör för närvarande
iakttagas med avseende å nya tjänsters inrättande. Men den uttömmande
redogörelse för förhållandena vid ögonkliniken i Lund, som motionärerna

26

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lämnat, synes riksdagen visa, att en utökning av arbetskrafterna vid kliniken
är en tvingande nödvändighet, för så vitt kliniken skall kunna nöjaktigt
fylla sin uppgift i undervisningens och sjukvårdens tjänst. Inför de synnerligen
starka skäl för den avsedda amanuenstjänstens inrättande, som i
motionen förebragts, hava de betänkligheter, riksdagen eljest hyst gentemot
motionärernas hemställan, måst vika. Riksdagen finner sig alltså böra bifalla
berörda hemställan. Detta medför, att det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor, icke kan sänkas med
hela det belopp, 14,800 kronor, Kungl. Maj:t föreslagit, utan blott med
(14,800—3,000) 11,800 kronor till 1,231,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

för budgetåret 1933/1934 utan angivna belopp upptagit:
den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för
professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska
fakulteten uppförda professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning, med rätt för Kungl. Maj:t att vidtaga härav föranledda
formella jämkningar i utgiftsstaten,

den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under 1. Avlöningsstater för
professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Juridiska
fakulteten uppförda anslagsposten å 1,800 kronor till uppehållande av
den praktiska kursen inom fakulteten samt

den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för
professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten å

1,000 kronor till ledare för kurser i ritning och uppmätning för vetenskapliga
ändamål jämte i andra därmed sammanhängande ämnen,

dels med bifall till ovannämnda motion (II: 41) i utgiftsstaten för universitetet
i Lund, avdelningen I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.
C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser under oftalmiatriska kliniken
uppfört ytterligare en amanuens med ett arvode av 3,000 kronor,

dels ock med anledning härav minskat det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor, med 11,800 kronor
till 1,231,900 kronor.

80:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Lunds samlingar och inrättningar m. m. I anledning av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen minskat den i avlöningsstater
för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare, nu 30,500 kronor, med 3,000 kronor till

27,500 kronor, samt förty sänkt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och
inrättningar m. m., nu 267,600 kronor, med 3,000 kronor till 264,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

27

81:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän vid universitetet i Lund m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) har riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
anslag av 59,385 kronor, att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1933 under punkten 85 angivna ändamålen.

82:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen till
materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för
budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 42,225 kronor att av
Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 86 omförmälda
ändamålen.

83:o) Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 87) har riksdagen till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1933/1934
anvisat ett extra reservationsanslag av 87,000 kronor, därav ett belopp av

2,000 kronor till bokbinderiarbeten.

84:o) Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner
vid universitetet i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
88) har riksdagen för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för
universitetet i Lund för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 122,000 kronor.

85:o) Inredning av ett källarrum i patologisk-anatomiska institutionen
vid universitetet i Lund till kylrum. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 89) har riksdagen till inredning av ett källarrum i
patologisk-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund till kylrum för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,810 kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska1 institutet. Avlöningar för
professorer och lärare m. fl. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 90)
föreslagit riksdagen i fråga örn det ordinarie anslaget till karolinska institutet:
avlöningar för professorer och lärare m. fl. kommer riksdagen att
framdeles anmäla sitt beslut.

87:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid karolinska institutet. I enlighet

28

Riksdagens skrivelse Nr 8.

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) har riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 65,758 kronor att med särskilda belopp av
Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 91 angivna
ändamålen.

88:o) Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92) har
riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för
vissa institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
nu 81,100 kronor, med 8,120 kronor till 72,980 kronor, att av Kungl. Maj:t
fördelas i anslutning till vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 92 angivits.

89:o) Undervisning i medicinsk rörelsebehandling. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93) har riksdagen minskat det ordinarie anslaget
till undervisning i medicinsk rörelsebehandling, nu 8,250 kronor, med
200 kronor till 8,050 kronor.

90:o) Materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska institutet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 94) har riksdagen till materiel
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat
för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 44,150 kronor
att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 94
omförmälda ändamålen.

9l:o) Bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm
m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 95) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 60,000 kronor;

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 5,700 kronor,

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit
må finna gott föreskriva.

92:o) Tillbyggnadsarbeten vid karolinska institutets bibliotek. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 96) har riksdagen för utförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen den 2 juli 1930

Riksdagens skrivelse Nr 8.

29

framlagt, såsom alternativ I betecknat förslag, av vissa tillbyggnadsarbeten
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek för budgetåret 1933/1934
anvisat ett extra reservationsanslag av 48,000 kronor.

93:o) Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. Kungl. Majit har (punkt
97) föreslagit riksdagen att för beredande av minskning av den i staten för
tandläkarinstitutet upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare, nu 52,450 kronor, med 5,000 kronor till 47,450 kronor
sänka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet,
nu 95,100 kronor, med 5,000 kronor till 90,100 kronor.

I statsrådsprotokollet erinras örn, hurusom riksdagen i skrivelse den 15
april 1932, nr 8 A, under punkt 105 med bifall till två i ämnet väckta
motioner anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för genomförande
från och med läsåret 1932/1933 av ett av särskilda sakkunniga den 4 december
1931 framlagt förslag angående nedbringande av studiekostnaderna
för de studerande vid tandläkarinstitutet, i den mån ett sådant genomförande
kunde ske, utan att till följd därav kostnader åsamkades statsverket.

Vidare omförmäles i statsrådsprotokollet, hurusom, efter det utredning
verkställts i ämnet och universitetskanslersämbetet den 8 juli 1932 avgivit
utlåtande i frågan, Kungl. Majit genom beslut den 12 augusti 1932 anbefallde
kanslersämbetet att vidtaga den sänkning av de fastställda avgifterna
för de teoretiska undervisningskurserna samt undervisningskursen
i kirurgi för de studerande vid tandläkarinstitutet, som i huvudsaklig anslutning
till vad kanslern i sitt utlåtande den 8 juli 1932 anfört med hänsyn
till rådande förhållanden kunde befinnas skälig; och skulle det åligga
kanslersämbetet att före den 1 november 1932 till Kungl. Majit inkomma
med redogörelse för ämbetets i anledning härav vidtagna åtgärder.

Med skrivelse den 21 september 1932 har kanslern härefter till Kungl.
Majit översänt avskrift av sitt samma dag i ämnet fattade beslut, varav
framgår, att ovanberörda studieavgifter fastställts att från och med höstterminen
1932 utgå med nedsatta belopp, varvid totalsumman av de vederbörande
lärare tillkommande kursavgifterna sänkts från 360 kronor till 260
kronor och kursavgiften till läraren i kirurgi från 80 kronor till 40 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majits förslag.

Beträffande de ovan omtalade studieavgifterna har riksdagen med tillfredsställelse
iakttagit, att åtgärder vidtagits, varigenom berörda avgifter undergått
sänkning. Efter tagen kännedom om huru de nya bestämmelserna i
ämnet kommit att verka, anser riksdagen, att, med hänsyn till ifrågavarande''
undervisnings mera elementära karaktär, nedsättningen av avgifterna kan
göras icke oväsentligt större än som skett. Riksdagen förväntar, att Kungl.
Majit skall hava sin uppmärksamhet fästad härå.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
minskat den i staten för tandläkarinstitutet upptagna anslagsposten

30

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 52,450 kronor, med

5,000 kronor till 47,450 kronor och förty sänkt det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet, nu 95,100 kronor, med 5,000
kronor till 90,100 kronor.

94:o) Tandläkarinstitutets verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 98) har riksdagen

dels till tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets personal m. m. för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 82,300 kronor, att utgå med
den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl.
Majit föreskrivas,

dels godkänt ett av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1933 under punkten 98 framlagt förslag till
omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1933/1934,

dels ock till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 128,000 kronor.

95:o) Statsbidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund. T enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 99) har riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1932 vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 61,450 kronor.

96:o) Hyllinredning vid röntgeninstitutet vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
100) har riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaden för hyllinredning
i det nya filmlagerhuset vid röntgeninstitutet vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag
av 800 kronor.

97:o) ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet.
Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 470,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

■ I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1:167), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte vidtaga nödiga åtgärder
för att nedannämnda sju av serafimerlasarettets underläkare måtte erhålla
lön med 1,800 kronor per år jämte dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare
i s. k. nyreglerade verk gällande grunder, nämligen

Riksdagens skrivelse Nr 8.

31

en underläkare vid medicinska klinikens laboratorier,

en

en

en

en

en

en

första medicinska kliniken,
andra » » ,

medicinska polikliniken,

nervpolikliniken med tjänstgöringsskyldighet även å nervkliniken,

ögonpolikliniken samt

polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar.

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:

I oktober 1931 ingick serafimerlasarettets direktion till Kungl. Maj:t med
en skrivelse, i vilken begärdes lönereglering för serafimerlasarettets underläkare.
Dessa äro nämligen i löneavseende betydligt sämre ställda än såväl
samtliga i Stockholms stads tjänst anställda underläkare som ock i jämfö
reise med underläkarna vid universitetssjukhusen i Uppsala och Lund.

Denna framställning avslogs. I 1932 års åttonde huvudtitel anförde departementschefen
i punkt 112 härom följande: »De skäl, som av direktionen
anförts för denna lönereglering, äro enligt min mening onekligen vägande.
De nu utgående lönerna torde i åtskilliga fall få anses otillfredsställande,
särskilt örn jämförelse göres med sjukhus av liknande art, som kunna tänkas
uppträda som konkurrenter örn de bästa läkarkrafterna. Med hänsyn
till nu rådande förhållanden finner jag mig emellertid förhindrad att tillstyrka
genomförandet nu av denna lönereglering.»

Hösten 1932 ingick serafimerlasarettets direktion med en förnyad framställning
till Kungl. Maj:t örn underläkarnas löner. Direktionen ansåg sig
efter Kungl. Maj:ts föregående avslag icke kunna återupptaga sin begäran
örn lönereglering för samtliga lasarettets underordnade läkare, men utbröt
vissa lönefrågor ur den ovan berörda framställningen. Den viktigaste av
dessa var direktionens begäran örn lön åt sju stycken underläkare, av vilka
fem icke ha någon lön alls och två en obetydlig lön på några hundra kronor
om året.

I den nyss för 1933 års riksdag framlagda statsverkspropositionen förklarar
sig Kungl. Maj:t icke kunna bifalla direktionens framställning i annan
mån än att de fem av ifrågavarande läkare, som icke ha fri kost,
skulle få sådan.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut skola sålunda fortfarande fem underläkare
vara utan lön och två endast avlönas med några hundra kronor om året.

De läkare, som här är fråga örn, äro män i trettioårsåldern, medicine licentiater
och legitimerade läkare.

De äro skyldiga att ägna hela sin arbetskraft åt serafimerlasarettet och
äro förbjudna att ha enskild praktik. De få ej ta betalt av de patienter,
som de behandla.

De äro således under den tid, som de inneha sina befattningar vid lasarettet,
urståndsätta att på något annat sätt försörja sig. Trots detta vill icke
Kungl. Maj:t medge dem någon lön alls för deras arbete i sina befattningar.

Det är icke underligt, att detta egendomliga regeringsbeslut i hög grad
upprör vederbörande läkare.

Fyra av de sju ifrågavarande läkarna arbeta på lasarettets polikliniker.
De lia där en mycket stor arbetsbörda. Som exempel vill jag nämna, att

k

32

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vid en av poliklinikerna, den medicinska, under sistförflutna år gjordes
nära 28,000 besök av sjuka. Tre läkare äro anställda vid denna poliklinik
och skola sålunda undersöka och behandla dessa 28,000 sjuka personer
under året. Av dessa tre läkare har en ingen lön alls. De övrigas mycket
klena löner skall jag i detta sammanhang icke tala örn. Det är uppenbart,
att tre läkare äro i allra minsta laget för en sådan arbetskvantitet som den
nämnda, örn undersökningar av de sjuka i överensstämmelse med den medicinska
vetenskapens och således med en omsorgsfull sjukvårds krav skola
kunna göras.

Liknande förhållanden råda vid lasarettets övriga polikliniker, så att även
där arbetsbördan för de helt oavlönade läkarna är lika stor.

Det är således uppenbart, att dessa oavlönade läkare äro oumbärliga för
serafimerlasarettets sjukvård och att poliklinikerna helt enkelt icke kunna
uppehållas utan dem.

Poliklinikerna inbringa cirka 150,000 kronor årligen. Med dessa pengar
finansieras amorteringen av lån för lasarettets ombyggnad. Läkare, som
arbeta in dessa pengar för lasarettets räkning, förvägras sålunda av Kungl.
Maj:t den lön, som direktionen beslutat tilldela dem, och anses böra vara
fullständigt oavlönade.

Den lön, som av direktionen begärts, är synnerligen anspråkslös, nämligen
1,800 kronor örn året för var. Detta är mindre än vad i Stockholm
en stor del kroppsarbetare förtjäna med avtalsenliga löner redan vid betydligt
yngre ålder än dessa läkare ha.

Det är vidare att märka, att denna ringa lön icke skulle helt och hållet
betalas av statsverket utan endast cirka 60 procent av densamma.

Man kan på anmärkningarna härom svara, att det är beklagligt, men att
tiderna äro sådana, att man är tvungen att avslå framställning örn lön.

Det är dock en egendomlig kontrast emellan en sådan ståndpunkt och
den ståndpunkt, som regeringen intar i förhållande till de arbetslösa. Väldiga
'' summor beräknas för avlöning av de arbetslösa och väldiga arbeten
planeras, vid vilkas utförande avses att de arbetslösa skola tillförsäkras avtalsenliga
löner. Jag kritiserar ej detta. Krafttag behövas utan tvivel för
lindrandet av de arbetslösas svåra läge. Men är det icke egendomligt, att
dessa unga läkare, som förrätta ett arbete, örn vars oumbärlighet och vikt
intet tvivel kan råda, skola göra detta utan ersättning. Detta förefaller så
mycket egendomligare som genom deras arbete intjänas stora penningsummor,
som staten eljest skulle få betala ur sin egen pung till sjukhusets
modernisering. För dem begäras ingalunda några avtalsenliga löner. Vid
intet av Stockholms stads sjukhus är en enda underläkare avlönad så lågt
som dessa underläkare skulle bli, om direktionens beslut om lön för dem
godkänts av Kungl. Maj:t. Ändock avslår Kungl. Majit varje lön. Örn
dessa läkare liksom arbetarna strejkade, skulle serafimerlasarettets polikliniker
nödsakas inställa sin verksamhet eller i hög grad begränsa den.

Man kan säga, att förhållandena ej äro jämförliga med kroppsarbetarnas,
ty dessa läkare taga emot de ifrågavarande oavlönade befattningarna därför,
att de ge dem utsikter till meriter, av vilka de i framtiden skörda
frukterna.

Detta är sant. Men är det därför riktigt, att det ej ges lön för utfört
arbete? Skulle detta någonsin kunna komma i fråga om det gällt arbetare,
även örn befattningarna utgöra en ingångsport till avlönade befattningar i
statens eller kommunens tjänst?

Riksdagens skrivelse Nr 8.

33

De unga läkare, som komma till dessa platser efter cirka 10 års universitetsstudier,
lia i flertalet fall skulder. För att kunna stå på dessa platser,
måste de ytterligare skuldsätta sig. Läkarna komma självfallet icke mer än
till en ringa del ur burgna hem. De flesta komma från fattiga hem, många
från arbetare- eller bondehem. De kunna icke hålla ut på dessa platser.
De kunna icke vänta tills de erhålla en avlönad befattning i lasarettets tjänst.
De kunna i flertalet fall icke ens åtaga sig en av de avlönade platserna
på grund av att lönen är så obetydlig, att ytterligare skuldsättning ändock
måste ske. Dessa platser äro emellertid de trappsteg på vilka de måste gå
för att småningom komma fram till sjukhusöverläkaretjänster, således till
de ledande befattningar, som ha ansvaret för sjukvårdens utveckling och
den kliniska medicinens framsteg i vårt land.

Regeringens lönepolitik gör det således svårt eller omöjligt för andra än
ekonomiskt starka yngre läkare att komma fram till de ledande befattningarna
i facket.

Jag kan icke finna, att man kan försvara, att läkare i 30-årsåldern, som
sköta ansvarsfulla befattningar i sjukvården och vilkas arbetskraft där icke
kan undvaras och vilka genom sitt arbete tjäna in stora summor åt statsverket,
skola vara fullständigt oavlönade.

Det kan icke vara konsekvent att samtidigt som man kämpar för principen
örn statens skyldighet att se till att medborgarna få arbete, på vilket
de kunna försörja sig med avtalsenliga löner, icke medge någon som helst
lön åt män, som göra ett högkvalificerat arbete, vilket staten icke kan undvara,
och som i flertalet fall icke ha några egna tillgångar, utan i stället
dras med skulder.

Det synes riksdagen vara ostridigt, att ifrågavarande underläkare i lasarettets
tjänst utföra ett viktigt och krävande arbete, som dessutom tillför
lasarettet betydande inkomster. I betraktande härav måste det framställda
lönekravet i och för sig betecknas såsom synnerligen rimligt. Departementschefen
har emellertid av statsfinansiella skäl ansett sig böra intaga en avvisande
hållning till detta krav. Riksdagen har av samma skäl icke kunnat
undgå att känna en viss tvekan inför motionärens hemställan, men då det
enligt riksdagens mening uppenbarligen icke kan vara skäligt, att det allmänna,
på sätt som i förevarande fall skett, utnyttjar nödvändiga och värdefulla
arbetskrafter, vilket dessutom kan leda till att ekonomiskt ej oberoende
personer utestängas från dessa tjänster, har riksdagen funnit de statsfinansiella
betänkligheterna böra vika inför billighetens fordringar och fördenskull
ansett sig böra bifalla motionärens förslag. Någon ökning av
det anslag å 470,000 kronor, som Kungl. Majit för lasarettet äskat förbudgetåret
1933/1934, lärer icke erfordras i anledning härav.

I övrigt föranleder Kungl. Majits förslag icke någon erinran från riksdagens
sida.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 470,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande
under samma tid av serafimerlasarettcts verksamhet,

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8.

3

34

Riksdagens skrivelse Nr S.

dels ock anhålla, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderlig åtgärd för
att envar av följande underläkare vid serafimerlasarettet, nämligen en underläkare
vid medicinska klinikens laboratorier, en underläkare vid första medicinska
kliniken, en underläkare vid andra medicinska kliniken, en underläkare
vid medicinska polikliniken, en underläkare vid nervpolikliniken med
tjänstgöringsskyldighet även å nervkliniken, en underläkare vid ögonpolikliniken
samt en underläkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar,
erhåller lön å 1,800 kronor för år jämte därå belöpande dyrtidstillägg
enligt de grunder, som äro eller kunna varda bestämda för statens befattningshavare
vid s. k. nyreglerade verk.

98:o) Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) har riksdagen till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli
1933—30 juni 1934 anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

124,000 kronor.

99:o) Undervisning i epidemiologi. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 103) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Uppsala och Lund av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 10,900
kronor att användas enligt av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och den 4 januari
1929 angivna grunder samt av Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

100:o) Tryckning av doktorsavhandlingar. Kungl. Majit har (punkt
104) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta motioner (I: 66 och I: 67), vari hemställts, att riksdagen måtte
såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm
och Göteborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor.

I motionen I: 66 har anförts bland annat följande:

Samma skäl, som tala för bibehållandet av anslaget för nämnt ändamål
vid universiteten och karolinska institutet, kunna även anföras för anslagets
bibehållande vid de tvenne högskolorna. När nuvarande departementschef
angivit vissa riktlinjer för en utredning örn ett bättre anordnat samarbete

Riksdagens skrivelse Nr 8.

35

såväl mellan universiteten inbördes som mellan dem och högskolorna, synes
konsekvensen fordra att samma åtgärder för att förbilliga kostnaderna för
tryckning av gradualavhandlingar böra vidtagas vid högskolorna som vid
universiteten. Om anslaget bibehålies vid universiteten, bör därför anslaget
även bibehållas vid högskolorna. Det synes därför, som om rättvisa och
billighet fordrade, att det anslag på 6,000 kronor, som hittills utgått för
nämnt ändamål åt högskolorna, borde oförändrat bibehållas. Om det likväl
visade sig nödvändigt att göra den besparing av 6,000 kronor, som åsyftats,
bör denna besparing göras proportionerligt lika å båda anslagssummorna,
så att anslagen till universiteten och högskolorna minskades vardera med
en sjättedel till respektive 25,000 och 5,000 kronor.

Ur den i motionen 1:67 lämnade motiveringen må följande här återgivas:

Vi vilja här anföra ur 1921 års statsverksproposition angående nu ifrågavarande
anslag följande yttrande av dåvarande departementschef:

»Då frågan örn statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg nu för första gången av Kungl. Majit
förelägges riksdagen, anser jag mig böra erinra örn att 1920 års riksdag vid
anmälan av sitt beslut i denna fråga uttryckligen uttalat, att det icke syntes
riksdagen föreligga något skäl att ställa de studerande vid högskolorna
i sämre ställning i förevarande hänseende än studenterna vid universiteten.
Riksdagen hade icke kunnat finna annat än att såväl billigheten som
hänsynen till statens intresse talade för ett understödjande med statsmedel
av tryckningen av doktorsavhandlingar jämväl vid högskolorna i Stockholm
och Göteborg. De oerhört stegrade tryckningskostnaderna gjorde sig givetvis
i icke mindre grad gällande vid nämnda högskolor än vid universiteten,
och fara förelåge uppenbarligen för att utan ett dylikt understöd de studerande,
som aspirerade på högre examen, skulle finna med sin fördel förenligt
att i stor utsträckning under deras sista studietid överflytta till universiteten
— något som ur synpunkt av statens utgifter för dessa institutioner
icke kunde anses önskligt.»

Denna motivering har alltfort giltighet. Frågan här gäller ej ett understöd
till de enskilda högskolorna utan ett understöd av allmän kulturell
natur. Ett indragande av detta anslag träffar enskilda personer, vilkas
utbildning staten just står i begrepp att tillgodogöra sig utan att staten
behövt ha några utgifter för densamma. Vi kunna emellertid ej underlåta
att i detta sammanhang påpeka att detta anslag är i riksstaten det enda
som utgår till förmån för de enskilda högskolorna. Statsmakterna böra beakta
den faktiska besparing för statsmakten, som ligger i tillvaron av dessa
högskolor.

Riksdagen kan, principiellt sett, icke finna det vara riktigt, att de, som
ventilera sina gradualavhandlingar vid de s. k. fria högskolorna, i nu ifrågavarande
avseende erhålla en ogynnsammare ställning än de, som utgivå
sina avhandlingar vid universiteten och karolinska institutet. Riksdagen anser
därför, i likhet med motionärerna, att ett anslag för ändamålet bör upptagas
även för nämnda högskolor. Då det emellertid är önskvärt, att den av
Kungl. Majit avsedda kostnadsbesparingen å 6,000 kronor under alla förhållanden
ernås, synes riksdagen den utvägen lämpligast, att de hittillsvarande
anslagen å 30,000 kronor till universiteten och karolinska institutet samt

36

Riksdagens skrivelse Nr 8.

6,000 kronor till högskolorna i Stockholm och Göteborg reduceras ungefär
proportionellt därhän, att anslaget till de förra institutionerna bestämmes
till 25,000 kronor och anslaget till de senare till 5,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag såsom bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor,

dels ock i anledning av ovannämnda motioner (I: 66 och 1:67) såsom
bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm
och Göteborg för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

101 :o) Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Institut
d’études scandinaves i Paris. Forskarstipendier för docenter vid
universiteten och karolinska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 105—107) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

dels till ersättning för opposition å disputationsavhandling åt person, som
icke tillhör vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets
lärarkår, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 1,500
kronor;

dels som bidrag till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études
scandinaves vid Paris universitet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 2,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott
bestämma;

dels ock till forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet
med de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

102:o) Uppehållande av en professur i svenska språket och litteraturen
vid universitetet i Dorpat i republiken Estland. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) har riksdagen, i likhet med vad för
femårsperioden 1928/1933 ägt rum, för uppehållande vid universitetet i Dorpat
i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
under fem år, räknat från och med den 1 juli 1933, beviljat ett belopp av

37,500 kronor och därav för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag
av 7,500 kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl.
Majit kan finna lämpligt meddela.

103:o) Kurser i skyddskoppympning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 109) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande bud -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

getår ägt rum, till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader
för materiel m. m., 25 kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning
vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund samt vid en
var av fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat
för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

104:o) Upprätthållande av rasbiologiska institutets verksamhet.

Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor att disponeras enligt av Kungl.
Majit fastställda grunder.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 68 och lii 152), vari hemställts, att
riksdagen till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet
för budgetåret 1933/1934 ville anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000
kronor, att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen I: 68
anförts följande:

Under punkt 110 av åttonde huvudtiteln äskar Kungl. Majit till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1933/
1934 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor att disponeras enligt av
Kungl. Majit fastställda grunder. Detta innebär, att rasbiologiska institutets
anslag skulle nedskäras till halva det belopp, som för närvarande utgår till
detsamma. En så avsevärd nedsättning av institutets anslag skulle enligt
vår mening verka starkt hämmande, för att icke säga förlamande, på den
i nuvarande läge mer än någonsin betydelsefulla verksamhet som rasbiologiska
institutet representerar.

Rasbiologiska institutet kom till stånd genom riksdagens beslut 1921 och
började sin verksamhet med ingången av året 1922. Efter beslut av 1920
års riksdag örn utredning för upprättande av ett svenskt rasbiologiskt institut
äskade nämligen Kungl. Majit i proposition nr 114 till 1921 års riksdag
dels'' lön på ordinarie stat åt en chef, dels ett extra förslagsanslag högst
82,550 kronor till institutets verksamhet, Statsutskottet, som enhälligt uttalade
sin principiella anslutning till Kungl. Majits förslag, såg sig erne ler
tid på grund av de statsfinansiella förhållandena då nödsakat förorda ett
lägre anslag till institutet, nämligen 60,000 kronor, ett minimibelopp, som
den blivande chefen ansett absolut nödvändigt för att börja en så viktig och
omfattande verksamhet. Utskottet, som vitsordade, att beloppet var tilltaget
i minsta laget, höll före, att ett nybildat institut av detta slag skulle undan
för undan få organisatoriskt utveckla sig. Utskottets förslag bifölls av första
kammaren utan debatt, av andra kammaren efter diskussion utan votering.
I riksdagens skrivelse nr 8 A framhålles, dels att ett mindre belopp än

60,000 kronor icke torde böra ifrågakomma, dels att institutets arbetsresultat
med den reduktion av det av Kungl. Majit begärda anslaget, som riksdagen
vidtagit, givetvis icke kunna förväntas bliva desamma som vid bifall till
Kungl. Majits förslag oförändrat.

Redan för budgetåret 1923/1924 sänktes emellertid anslaget med 5,000
kronor och utgick under tre på varandra följande år med endast 55,000

38

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor. _ 1926 års riksdag höjde institutets anslag till 65,000 kronor. Värdet
för institutet av denna anslagshöjning reducerades emellertid till en betydande
del därigenom, att dyrtidstilläggen härefter skulle beräknas i enlighet
med de för nyreglerade verk gällande grunder i stället för det tidigare
18 procent högre för oreglerade verk gällande dyrtidstillägget, varigenom
anslaget i realiteten kom att fortfarande understiga det ursprungligen 1921
beviljade anslaget.

Förra året sänktes institutets anslag åter på Kungl. Maj:ts förslag med

5.000 kronor. I statsverkspropositionen angavs som motivering härför, att utgifterna
å det i institutets stat ingående reseanslaget 10,000 kronor under
budgetåret 1930/1931 voro 5,465 kronor. Man skulle lätteligen härav kunna
draga den slutsatsen, att återstoden 4,535 kronor icke förbrukats. Men som
styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1932 påvisat, är den
låga siffran icke en följd av, att anslagsposten i fråga varit för högt tilltagen,
utan därav att institutets anslag för andra ändamål tvärtom varit för
knappt, och att planen för verksamheten till följd därav icke kunnat följas.
Den summa, som egentligen beräknats till reseersättningar, har sålunda’till
stor del måst användas till andra, oundgängliga utgifter, framför allt till
anställandet av nödigt antal extra biträden för att slutföra de omfattande
bearbetningarna av det material, som ligger till grund för det stora arbetet
The Race Riology of tile Swedish Lapps, vars första del nu utkommit. I
statsverkspropositionen uttalas vidare, att ändrade bestämmelser angående
resekostnadsersättning skulle hava medfört ett förbilligande av institutets
resor, ett antagande, som enligt vad styrelsen för institutet vitsordat, icke
är i verkligheten grundat.

För nästkommande budgetår hemställer styrelsen dels om ett anslag till
institutets ordinarie verksamhet på 60,300 kronor dels om ett tillfälligt ti 1-läggsanslag på 7,300 kronor för fullföljande av undersökningarna rörande
lapparna.

Kanslern yttrar härom, att, vad styrelsen anfört, bibragt kanslern den
övertygelsen, att en anslagsminskning av den storlek, som besparingsnämnden
ifrågasatt, nämligen till 50,000 kronor, skulle i hög grad försvåra och
sannolikt omöjliggöra ett fortsättande av institutets verksamhet efter de linjer,
statsmakterna tänkte sig vid institutets inrättande. En minskning av
de för institutets verksamhet disponibla medlen med nära V* under loppet
av två år måste naturligen verka nästan förlamande. Kanslern skulle därför
närmast vara böjd att avstyrka varje sänkning av det nuvarande anslaget.
Då kanslern emellertid utgår ifrån, att någon sänkning är ofrånkomlig,
har kanslern icke velat motsätta sig, att anslaget begränsas till

55.000 kronor.

Förstärkningsanslaget å 7,300 kronor anser kanslern sig med hänsyn till
den statsfinansiella situationen icke kunna tillstyrka. Kanslern vill emellertid
ifrågasätta, huruvida icke institutet för det i styrelsens skrivelse angivna
ändamålet skulle kunna utverka något anslag av lotterimedel.

Vad beträffar motiveringen till den nedskärning till hälften av anslaget,
som Kungl. Majit föreslår, har departementschefen anfört, att frågan örn
rasbiologiska institutets ställning, program och arbetsformer torde böra underkastas
en närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg, och föreslår i
avvaktan härpå och av besparingshänsyn, att anslaget bestämmes till 30,000
kronor.

Vad först frågan om utredning beträffar, så bör här framhållas, dels att

Riksdagens skrivelse Nr 8.

39

utöver det klarläggande av institutets arbetsuppgifter, som föregått riksdagens
beslut örn institutets upprättande, dels att det redan föreligger ytterligare en
utredning i det »Framtida arbetsprogram för Statens institut för rasbiologi»,
som utarbetats av institutets styrelse och inlämnats till universitetskanslern
tillsammans med styrelsens yttrande i frågan om ny stadga för institutet.
Denna sistnämnda utredning, vilken sålunda verkställts av landets främsta
sakkunniga på hithörande områden, bilägges motionen.

Enligt vår mening är ett fullföljande av detta program av utomordentligt

stor betydelse. ... ,,

Nu har emellertid Kungl. Maj:t bemyndigat ecklesiastikministern att uppdraga
åt universitetskanslern att tillsammans med tie andra av ecklesiastikministern
utsedda sakkunniga verkställa en utredning örn de av statens organisationsnämnd
väckta frågorna rörande universitetens verksamhet och orga_-nisation m. m. Av de för utredningen lämnade_ direktiven framgår, att vid
densamma även bör ägnas uppmärksamhet åt rasbiologiska institutet. Det torde
emellertid vara sannolikt, att den sålunda beslutade utredningen kommer att
taga en viss, måhända ej ringa tid i anspråk, och det synes oss jämväl vara
det riktigaste, att institutets organisation och verksamhet i avvaktan pa utredningens
slutförande bibehålies vid vad de nu äro, så mycket mera sönå
det efter de utredningar i frågan, som redan verkställts, med fog kan sättas
ifråga, huruvida en ny utredning skulle kunna tänkas leda till någon mera
betydelsefull förändring i institutets villkor.

Den nedskärning av institutets anslag, som Kungl. Majit föreslår, går
långt utöver vad vare sig granskningsnämnden eller annan myndighet ansett
möjligt. Stora kostnader hava under årens lopp dock nedlagts på rasbiologisk
forskning. Därtill kommer, att, som styrelsen anfört, just en forskningsanstalt
av den art, som det rasbiologiska institutet representerar, förutsätter
en väl organiserad samverkan mellan olika, på skilda delar av forskningsområdet
väl bevandrade personer. Rasbiologien utgör icke en vetenskap
utan ett komplex av olika vetenskaper, vilka var för sig kräva sin egen fackutbildade
representant vid institutet och ett samarbete mellan dessa för ett
gemensamt mål. Man kan ej saklöst slopa en eller annan av dessa grenar, utan
att hela »urverket» kommer i olag. Med ett årligt anslag på 30,000 kronor
skulle det å andra sidan icke ens, örn man kastade alla andra hänsyn överbord,
vara möjligt att inom rimlig tid slutföra de undersökningar, som sedan
år 1926 pågått vid institutet. Det insamlade materialet skulle vara tillspillogivet,
alldenstund, såsom styrelsen framhållit, den enda forskare, som genom
sin under en lång följd av år förvärvade lokalkännedom om lapska förhållanden
och erforderliga insikter i övrigt kan fullfölja en dylik uppgift, är
institutets nuvarande chef, vilken inom en nära framtid ingår i pensions En

annan allvarlig konsekvens av nedskärningen bleve den, att större
delen av institutets personal, vilken sedan institutets överförande till reglerat
verk år 1926 faktiskt räknat med, att deras anställningsförhållanden blivit
tryggade, måste uppsägas den 1 juli, deras i flera fall mångåriga utbildning vid
institutet i stort sett skulle vara bortkastad, deras möjligheter att under
nuvarande förhållanden inom andra verksamhetsfält skaffa sig sin utkomst
ringa och den hängivenhet, i många fall förenad med stora personliga uppoffringar,
med vilken de ägnat sig åt sitt arbete vid institutet, illa lönad.
Granskningsnämnden synes ej heller hava räknat med så vittgående åtgärder,
som att utan föregående uppsägning avskeda för verksamhetens fort -

40

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sättande behövlig personal, som icke själv begärt sitt entledigande, på vilken
fråga också styrelsen i sin framställning om anslag närmare ingått. Även
en tillfällig nedsättning av anslaget till 30,000 kronor skulle sålunda vara
i högsta grad ödesdiger för institutets personal.

Aven från allmän synpunkt måste ett mer eller mindre fullständigt nedskärande
av rasbiologiska institutets verksamhet, örn ock endast för tillfället,
medföra betänkliga konsekvenser, då det vid ett längre fram kommande
återupptagande av verksamheten dock icke är sannolikt, att den gamla
personalen fortfarande stöde till buds utan man finge så att säga börja helt
från början igen. Universitet och högskolor i vårt land utbilda nämligen
ej rasbiologiska forskare. Sådan utbildning måste förskaffas antingen i
utlandet eller också vid rasbiologiska institutet. Det bör också ihågkommas,
att institutet är den enda institution i landet, där rasbiologisk forskning
bedrives, under det att de flesta andra vetenskapliga fack äro flerfalt repre"
senterade, och att därför en inskränkning av verksamheten vid denna enda
forskningsanstalt måste träffa forskningen som sådan mycket mera kännbart
än vad eljest skulle vara fallet.

På grund av de olika synpunkter, som ovan anförts, anse vi, att någon
mera avsevärd nedsättning av institutets anslag icke kan få ifrågakomma.
En större reduktion än den av universitetskanslern förordade å 5,000 kronor
synes oss icke tillrådlig.

Såvitt riksdagen kan finna, skulle den synnerligen kraftiga beskärning av
ifrågavarande anslag, som Kungl. Majit föreslagit, försätta det rasbiologiska
institutet i mycket stora svårigheter. Riksdagen anser i likhet med departementschefen,
att anledning förefinnes att verkställa utredning rörande de
framtida riktlinjerna för institutets verksamhet och att undersöka möjligheterna
för en omläggning av dess arbetsformer. Men till dess resultatet
av en sådan utredning föreligger till statsmakternas prövning, synes det
vara i sin ordning, att dessa draga försorg om institutets fortsatta uppehållande
och bereda detsamma ekonomisk möjlighet att, örn än i något inskränkt
omfattning, arbeta för sin uppgift, örn vars stora betydelse i varje
fall några delade meningar icke lära råda. Det vill förefalla riksdagen, som
om det anslag, Kungl. Majit ansett böra tillmätas institutet, knappast vore
tillräckligt för sistberörda ändamål. Riksdagen har därför funnit sig böra
öka anslagsbeloppet utöver vad Kungl. Majit föreslagit men har icke kunnat
gå så långt som motionärerna önska. Riksdagen har stannat vid att för
budgetåret 1933/1934 åt institutet anslå en summa av 45,000 kronor eller

15,000 kronor mer än enligt Kungl. Majits förslag.

Slutligen vill riksdagen framhålla angelägenheten av att den tilltänkta utredningen
rörande institutets program och arbetssätt snarligen måtte komma
till stånd och bedrivas med skyndsamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Kungl. Majits förslag och ovannämnda motioner (1:68
och lii 152) till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 45,000
kronor, att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

41

105:o) Farmaceutiska institutet: materialier m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil) har riksdagen minskat det i riksstaten
under rubrik Farmaceutiska institutet uppförda ordinarie reservationsanslaget
till materialier m. m., nu 22,900 kronor, med 5,000 kronor till 17,900 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

106:o) Avlöningar till professorer m. m. vid tekniska högskolan.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen beslutat,
att vid tekniska högskolan skall från och med den 1 januari 1935 inrättas
en professur i skifteslära med enahanda avlönings- och pensionsförmåner,
som äro förenade med övriga professorsbefattningar vid högskolan, och med
skyldighet för professurens innehavare att vara underkastad de för dessa
förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna.

107:o) Arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. I anledning
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) har riksdagen ökat den i den
ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till
speciallärare, nu 119,220 kronor, med 25,500 kronor till 144,720 kronor samt
förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska
högskolan, avlöningar, med 25,500 kronor.

108:o) Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter vid tekniska
högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) har
riksdagen upptagit den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda
anslagsposten: arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter, nu

52,200 kronor, utan angivet belopp samt förty minskat det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

52,200 kronor.

109:o) Arvode till amanuens och arbetshjälp vid tekniska högskolans
bibliotek. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) har
riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda
anslagsposten: arvode till amanuens och arbetshjälp vid biblioteket, nu
14,900 kronor, med 1,250 kronor till 16,150 kronor samt förty höjt det i
riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,
med 1,250 kronor.

110:o) Avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal vid tekniska
högskolan. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har
riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda
anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal, nu 5,800

42

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor, med 2,600 kronor till 8,400 kronor samt förty höjt det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

2,600 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 107:o), 108:o), 109:o) och 110:o)
omförmälda beslut har det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid
tekniska högskolan, nu 741,120 kronor, minskats med 22,850 kronor till
18,270 kronor.

lilio) Stipendier åt studerande vid tekniska högskolan. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 117) har riksdagen höjt det under tekniska
högskolan: vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet
upptagna ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt studerande, nu 6,000
kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

112:o) Materiel m. m. för tekniska högskolan. I anledning av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen

dels minskat den i reservationsanslaget till materiel m. m. vid tekniska
högskolan ingående, såsom särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter, nu 150,000 kronor,
med 11,100 kronor till 138,900 kronor;

dels under förstnämnda anslag uppfört en såsom särskilt reservationsanslag
betecknad anslagspost till tryckningskostnader å 7,500 kronor;

dels ock minskat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid
tekniska högskolan, nu 328,000 kronor, med 3,600 kronor till 324,400 kronor.

113:o) ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska
högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 47,000 kronor, att av Kungl.
Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan på sätt Kungl. Majit
finner skäligt bestämma.

114:o) ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 120) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 56,000 kronor.

115:o) Reparation av tekniska högskolans modellsamling. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 121) har riksdagen till reparation av
tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
reservationsanslag av 1,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

43

116:o) Bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolan. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp, bokbindning m. m.
för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
eservationsanslag av 5,000 kronor.

117:o) Resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans
fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner
och fältövningar. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 123) har
riksdagen till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans
fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,400 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.

118:o) Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 124) har riksdagen till övergångskostnader
för lantmäteriundervisningen för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
extra reservationsanslag av 16,725 kronor att utgå med den fördelning och
i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.

119:o) Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid Chalmers
tekniska institut. Anslagsposten till arvoden till assistenter och
repetitörer. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 125) har riksdagen
minskat den i den ordinarie staten för Chalmers tekniska institut uppförda
anslagsposten: arvoden till assistenter och repetitörer, nu 14,000 kronor, med

10,000 kronor till 4,000 kronor samt förty sänkt det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till Chalmers tekniska institut, avlöningar, nu

270,500 kronor, med 10,000 kronor till 260,500 kronor.

120:o) Materiel m. m. för Chalmers tekniska institut. I anledning
av Kungl. Majits förslag (punkt 126) har riksdagen

dels minskat den i reservationsanslaget till materiel m. m. vid Chalmers
tekniska institut ingående, såsom särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter, nu 35,000 kronor,
med 1,600 kronor till 33,400 kronor,

dels ock under förstnämnda anslag uppfört en såsom särskilt reservationsanslag
betecknad anslagspost till tryckningskostnader å 1,600 kronor,

varande alltså i riksstaten för budgetåret 1933/1934 det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. vid Chalmers tekniska institut uppfört med
oförändrat belopp 62,000 kronor.

121:o) Vissa extra anslag till Chalmers tekniska institut. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkterna 127—130) har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum,

44

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1933/
1934 anvisat ett extra anslag av 3,300 kronor;

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
extra anslag av 17,000 kronor;

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
extra anslag av 9,000 kronor;

dels ock till uppehållande vid Chalmers tekniska institut av undervisning
rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och
arbetspsykologiska problem för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag
av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må
finna gott meddela.

Skolöverstyrelsen.

122:o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare hos skolöverstyrelsen
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131)
har riksdagen minskat den i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående
anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
nu 61,000 kronor, med 7,000 kronor till 54,000 kronor samt förty minskat
det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen
med 7,000 kronor.

123:o) Expenser för skolöverstyrelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 132) har riksdagen — med uteslutande av den i den ordinarie
staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten: skrivmaterialier, expenser,
bränsle samt tryckningskostnader å 78,000 kronor — i nämnda stat uppfört
en anslagspost: expenser med 68,000 kronor samt förty minskat det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 10,000
kronor.

124:o) Resekostnadsersättningar vid skolöverstyrelsen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen minskat den i den
ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag betecknade
anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu 30,000 kronor, med 12,000
kronor till 18,000 kronor samt förty minskat det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 12,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 122:o), 123:o) och 124:o) omförmälda
beslut har det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu

574,200 kronor, minskats med 29,000 kronor till 545,200 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

45

125:o) Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 10,000 kronor.

126:o) Bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 135) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av
expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 1,800 kronor.

127:o) Personligt lönetillägg åt konsulenten hos skolöverstyrelsen
Ingeborg Walin m. m. Kungl. Majit har (punkt 136) föreslagit riksdagen
att till personligt lönetillägg för budgetåret 1933/1934 åt konsulenten hos
skolöverstyrelsen Ingeborg Walin, att utgå under de av 1932 års riksdag
angivna förutsättningar, anvisa ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har inhämtat, att det förordnande såsom
konsulent och särskild föredragande för ärenden angående husligt arbete
hos skolöverstyrelsen, som Ingeborg Walin för närvarande innehar, avser
tiden den 1 juli 1932—den 30 juni 1933 samt att hon den 17 september
1933 uppnår 65 års ålder. Därest Kungl. Majit det oaktat skulle finna
skäligt att för budgetåret 1933/1934 meddela Ingeborg Walin förlängt förordnande,
har riksdagen intet att erinra mot att ifrågavarande personliga
lönetillägg får till henne utgå jämväl för sistnämnda budgetår.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen under nu angiven förutsättning till
personligt lönetillägg för budgetåret 1933/1934 åt konsulenten hos skolöverstyrelsen
Ingeborg Walin, att utgå under de av 1932 års riksdag angivna
villkor, anvisat ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

128:o) Konsulenter för gymnastikundervisningen. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 137) har riksdagen till konsulentverksamhet
för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 15,600 kronor att utgå
enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Allmänna läroverken m. m.

129:o) Högre lärarinneseminariet. I förslaget till riksstat för budgetåret
1933/1934 har Kungl. Majit (punkt 138) uppfört det ordinarie anslaget
till högre lärarinneseminariet med oförändrat belopp, 149,985 kronor.

Riksdagen anmäler under punkt 131 :o) här nedan sitt beslut beträffande
disposition av ifrågavarande anslag för ändamål, vartill anslaget hittills icke
använts, nämligen för arvode åt vikarierande lektor samt för vikarie å röle -

46

Riksdagens skrivelse Nr 8.

tors undervisningsskyldighet i de fall, då förordnandet avser vakanssatt
tjänst eller helt läsår. Denna utvidgade användning av anslaget, som för
budgetåret 1931/1932 utvisade en behållning, tillförd kassafonden,’ å i runt
tal 12,700 kronor, torde emellertid icke behöva föranleda någon höjning av
anslagets belopp. Riksdagen har därför icke något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag utan får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret
1933/1934 uppföit det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med
oförändrat belopp, 149,985 kronor.

130:o) Diverse behov vid högre lärarinneseminariet. Kungl. Majit
har (punkt 139) föreslagit riksdagen att till diverse behov vid högre lärarinneseminariet
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 63,550
kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 64,160
kronor.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle för budgetåret 1933/1934 följande
ändamål tillgodoses med här angivna belopp:

till avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare......

» uppehållande av en valfri fjärde årskurs............

» stipendier.........................

» förhyrande av lokaler för högre lärarinneseminariet samt
för de med seminariet förenade normalskolan för flickor,
realskolan och folkskolan..................

» förhyrande av lokaler för statens skolköksseminarium och

hushållsskola....................

* expenser för högre lärarinneseminariet och normalskolan

för flickor.......................

» expenser för statens skolköksseminarium och hushållsskola
» förhöjning av arvodet åt seminariets läkare
» tillfällig löneförbättring för vaktmästaren och eldaren därstädes
med 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren..........

kronor 5,600
» 3,300

» 1,200

» 22,850

» 10,500

» 13,550

» 5,000

» 900

» 650

Tillhopa kronor 63,550

Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag utom så vitt angår
posten förhöjning av arvodet åt seminariets läkare å 900 kronor, ävensom
posten avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare å 5,600 kronor.

För seminarieläkaren finnes å den ordinarie staten uppfört ett arvode å
500 kronor. Tilläggsarvodet å 900 kronor tillkom genom beslut av 1921 års
riksdag i syfte att läkaren vid högre lärarinneseminariet måtte i arvodeshänseende
blivå jämställd med läkare vid enkelt folkskoleseminarium.

Riksdagen vill erinra om att Kungl. Majit, på sätt under punkt 143:o)
här nedan omförmäles, föreslagit en reduktion av läroverksläkarnas ersätt -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

47

ning, och att riksdagen bifallit detta förslag. Vidare har Kungl. Majit i
proposition till årets riksdag föreslagit en nedsättning av den till arvoden
åt läkare vid folkskoleseminarierna avsedda anslagsposten, motsvarande i
runt tal 15 procent.

Riksdagen finner det skäligt, att en minskning vidtages i fråga om läkarens
vid högre lärarinneseminariet arvode, vilket, såsom av det föregående
inhämtas, fastställdes till sitt nuvarande belopp vid en tid, då penningvärdet
var avsevärt lägre än för närvarande. En sänkning av arvodet till
1,‘200 kronor, d. v. s. med ungefär 14 procent, synes riksdagen befogad.
Vid sådant förhållande bör ovan omförmälda anslagspost å 900 kronor
minskas till 700 kronor.

Vad beträffar anslagsposten till avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare
å 5,600 kronor, har riksdagens vederbörande utskott inhämtat,
att för nästa läsår en av dessa befattningar icke är för läroanstalten behövlig.
På grund härav kan nämnda anslagspost minskas till hälften eller 2,800
kronor.

I enlighet med vad riksdagen sålunda anfört, har ifrågavarande anslag
för budgetåret 1933/1934 nedsatts från det av Kungl. Majit äskade beloppet,

63.550 kronor, med 3,000 kronor till 60,550 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits förslag, till diverse behov vid högre
lärarinneseminariet anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

60.550 kronor.

131:o) Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre
lärarinneseminariet. Kungl. Majit har (punkt 140) föreslagit riksdagen
att dels bestämma, att Kungl. Majit må äga fastställa arvode för vikarierande
lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet vid högre
lärarinneseminariet i de fall, då förordnandet avser vakanssatt tjänst eller
helt läsår, dels ock till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 38,120 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 39,420
kronor.

Fråga har nu uppkommit örn ändring i de grunder, efter vilka arvodet
till vikarierande lektor vid seminariet i vissa fall borde beräknas.

Enligt gällande bestämmelser uppbära manliga vikarierande lektorer vid
högre lärarinneseminariet, vilka avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, samma årsarvode
som motsvarande befattningshavare vid de allmänna läroverken, d. v. s.
utom arvodesförhöjninng m. m., 3,300 kronor årligen, vilket efter en beräknad
tjänstgöringstid av 20 veckotimmar utgör 165 kronor för veckotimme.

Skolöverstyrelsen har föreslagit sådan ändring i bestämmelserna rörande

48

Riksdagens skrivelse Nr 8.

arvode för vikarierande lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet
vid högre lärarinneseminariet, att möjlighet beredes till höjning av
arvodet för sådan vikarie under förordnande å vakanssatt tjänst eller för
helt läsår till ett belopp, beräknat i enlighet med de grunder, som nu gälia
beträffande timlärare vid seminariet. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17
januari 1919 utgå arvodena åt timlärare i läroämnen med följande belopp,
för veckotimme räknat, nämligen till timlärare i seminariets högre kurs
(utom till timlärare i talövningar i främmande språk) och till timlärare i fysiologi
i seminariets lägre kurs 240 kronor, till övriga timlärare i seminariets
lägre kurs och till timlärare i hälsolära i normalskolan för flickor 200 kronor
samt till timlärare i talövningar i främmande språk ävensom till övriga
timlärare i normalskolan 140 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Då de av överstyrelsen anförda skälen för framställningen synas mig val
grundade och av utredningen i ärendet framgår, att ett bifall härtill icke
skulle medföra några konsekvenser beträffande andra lärarkategorier, vill
jag tillstyrka vidtagande av åtgärder för möjliggörande av den avsedda arvodesförhöjningen.
Härvid torde det böra ankomma på Kungl. Majit att
bestämma vikariearvodet för varje särskilt fall med iakttagande av att arvodet
icke överstiger timlärararvode och att det avväges i lämplig proportion
till den avlöning, som skulle hava tillkommit ordinarie innehavare av tjänsten.
De författningsändringar, som vid bifall till mitt förslag skulle bliva
erforderliga, torde böra vidtagas av Kungl. Majit.

Vad angår beloppet av det extra anslaget till arvoden åt extra lärare,
timlärare och vikarier vid seminariet för nästkommande budgetår har seminariets
rektor i enlighet med granskningsnämndens förslag föreslagit en
sänkning av anslaget med 2,500 kronor till 36,920 kronor. Skolöverstyrelsen
har med tillämpning av de nu föreslagna grunderna i fråga örn beräkningen
av arvodet åt vikarien å en vakanssatt lektorsbefattning beräknat, att en
höjning därutöver av 1,200 kronor skulle bliva erforderlig, i följd varav
anslagsbeloppet skulle komma att uppgå till 38,120 kronor. Jag har intet
att erinra mot denna beräkning.»

Riksdagen finner den ifrågasatta höjningen av arvodet till vissa vikarier
vid högre lärarinneseminariet skälig och har intet att erinra mot de bestämmelser,
som härutinnan av Kungl. Majit föreslagits. Emellertid anser riksdagen,
att vikariearvodena i berörda fall lämpligen böra, såsom redan nu
är förhållandet vid folkskoleseminarierna, bestridas av det ordinarie avlöningsanslaget,
d. v. s. det under punkt 129 härovan omförmälda anslaget
till högre lärarinneseminariet. Genom denna anordning kan det av Kungl.
Majit äskade extra anslaget å 38,120 kronor minskas med dels 1,200 kronor,
som överstyrelsen med avseende å en vid seminariet redan vakanssatt lektorstjänst
beräknat bliva erforderliga i anledning av arvodeshöjningen, dels ock

1,400 kronor, utgörande skillnaden mellan adjunktskompetent vikaries å

Riksdagens skrivelse Nr 8.

49

vakant lektorstjänst hittillsvarande årsarvode å 3,300 kronor och tjänstgöringspenningarn#
vid lektorstjänst, 1,900 kronor, alltså med tillhopa 2,600 kronor.
Ifrågavarande extra anslag har därför för budgetåret 1933/1934 upptagits
med ett belopp av 35,520 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

dels bestämt, att Kungl. Maj:t må äga fastställa arvode för vikarierande
lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet vid högre lärarinneseminariet
i de fall, då förordnandet avser vakanssatt tjänst eller helt
läsår, ävensom medgivit, att sådant arvode må bestridas ur det ordinarie
anslaget till högre lärarinneseminariet,

dels ock till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre
lärarinneseminariet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av
35,520 kronor.

132:o) Nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken

m. m. Kungl. Majit har (punkt 141) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1933/1934,
då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels besluta, att från och med budgetåret 1933/1934 arvode till tillsyningslärare
skall utgå med 350 kronor och till kvinnlig sakkunnig med 150 kronor
ävensom att arvode till tillsyningslärare vid samrealskola, som står under
ombildning från kommunal mellanskola, och vid samläroverk, som står
under ombildning från allmänt läroverk för gossar, samt vid högre flickläroverk,
som befinner sig under upprättande, skall under första läsåret av
ombildningen eller upprättandet utgå med 100 kronor, under andra läsåret
175 kronor och under tredje läsåret 250 kronor, allt för år räknat;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för
ombildning och nyinrättande av nya ordinarie övningslärarbefattningar vid
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
3 januari 1933 under punkten 141 angivna allmänna läroverk höja det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 147,200 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär bland annat inrättandet av 7 lektors-, 11
adjunkts- och 20 ämneslärarinnetjänster.

Beträffande inrättande eller ombildning av övningslärartjänster innebär
det av Kungl. Majit, i anslutning till av skolöverstyrelsen gjord hemställan,
framlagda förslaget följande. Gymnastiklärartjänsten vid förutvarande samrealskolan
i Kristinehamn ombildas till motsvarande tjänst vid högre allmänt
läroverk. Vid samrealskolan i Sandviken inrättas en ordinarie teckningslärarbefattniug.
Vid en var av do tre största av de förutvarande kommunala
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 8. 4

50

Riksdagens skrivelse Nr 8.

mellanskolorna, numera samrealskolorna i Ronneby, Hässleholm, Höganäs, Falkenberg,
Stora Tuna och Sollefteå inrättas en ordinarie gymnastiklärartjänst.

Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag har givit riksdagen
anledning till erinran allenast i vad angår inrättandet av nya lektorstjänster
och nya gymnastiklärartjänster.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, har det under senare
tid inträffat relativt ofta, att, örn man bortser från de största städerna,
till ledigförklarade lektorstjänster endast ett fåtal, stundom blott en enda
kompetent sökande anmält sig. Med hänsyn till det allmännas intresse av
att vid besättandet av dessa platser urvalet må kunna ske ur en större krets
av konkurrenter och jämväl med tanke på alla dem, som vid våra universitet
och högskolor nu bedriva studier för att skaffa sig lektorskompetens,
synes det vara riktigare att — då för genomförandet av den utav riksdagen
beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet blott 21 nya lektorsbefattningar
återstå att inrätta — gå något långsammare fram än Kungl.
Maj:t avsett. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom ovan nämnts, 7 nya
lektorstjänster inrättas under nästkommande budgetår. Riksdagen anser, att
detta antal bör begränsas till 5.

Vad beträffar de föreslagna tre nya ordinarie gymnastiklärartjänsterna
har riksdagens vederbörande utskott inhämtat, att vid ett antal samrealskolor
redan finnas inrättade ordinarie sådana tjänster, vilkas innehavare
med hänsyn till nuvarande lärjungeantal icke kunna erhålla full tjänstgöring.
Det förefaller riksdagen lämpligt, att, i den mån dylika tjänster bliva vakanta,
de genom beslut av Kungl. Majit överflyttas till andra samrealskolor,
där lärarnas arbetskraft kan till fullo utnyttjas. På detta sätt torde tills
vidare föreliggande behov av nya ordinarie gymnastiklärartjänster vid ifrågavarande
samrealskolor kunna tillgodoses. Med hänsyn tili vad nu anförts,
finner riksdagen icke erforderligt, att medel anvisas för de av Kungl.
Majit äskade tre tjänsterna.

Genom nu angivna ändringar i Kungl. Majits förslag vinnas följande
besparingar. Kostnaden för 2 lektorstjänster utgör 11,600 kronor och för
3 gymnastiklärartjänster 4,485 kronor eller tillhopa 16,085 kronor, varmed
ovan angivna, av Kungl. Majit äskade summa å 147,200 kronor följaktligen
kan minskas. Det belopp, varmed det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken behöver höjas för inrättande av nya ordinarie
ämneslärartjänster samt för ombildning och nyinrättande av ordinarie övningslärarbefattningar,
skulle alltså komma att uppgå till 131,115 kronor eller i
runt tal 131,000 kronor. A andra sidan föranleder den av riksdagen vidtagna
begränsningen av antalet nya lektorstjänster, att en merkostnad uppkommer
å anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken, vilken merkostnad bör beräknas till (2x3,300)

6,600 kronor. Vidare bör, med hänsyn till att enligt riksdagens beslut några
nya ordinarie gymnastiklärartjänster icke skola inrättas, beräknas en ökad
kostnad för extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läro -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

51

verken. Denna ökade kostnad torde kunna uppskattas till i runt tal 2,000
kronor, motsvarande arvode till timlärare för 24 veckotimmar (6 gymnastikavdelningar).
Den verkliga besparingen blir alltså i runt tal 7,400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att tills vidare under budgetåret 1933/1934,
då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels beslutat, att från och med budgetåret 1933/1934 arvode till tillsyningslärare
skall utgå med 350 kronor och till kvinnlig sakkunnig med
ISO kronor ävensom att arvode till tillsyningslärare vid samrealskola, som
står under ombildning från kommunal mellanskola, och vid samläroverk,
som står under ombildning från allmänt läroverk för gossar, samt vid högre
flickläroverk, som befinner sig under upprättande, skall under första läsåret
av ombildningen eller upprättandet utgå med 100 kronor, under andra läsåret
175 kronor och under tredje läsåret 250 kronor, allt för år räknat;

dels ock för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för
ombildning och nyinrättande av ordinarie övningslärarbefattningar vid de
allmänna lärovefken höjt det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med 131,000 kronor.

133:o) Öppnande av den fyraåriga realskollinjen vid högre allmänna
läroverket i Borås för kvinnliga lärjungar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142) har riksdagen för sin del beslutat, att
den fyraåriga linjen av realskolan vid högre allmänna läroverket i Borås
må från och med läsåret 1933/1934 öppnas även för flickor, under förutsättning
att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

• 134:o) Praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) har riksdagen
minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingående posten: till praktisk utbildning av blivande lärare vid
de allmänna läroverken, nu 75,200 kronor, med 2,800 kronor till 72,400
kronor.

135:o) Arvoden (s. k. fasta arvoden) åt skolläkare vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) har riksdagen
ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 46,875 kronor, med
2,075 kronor till 48,950 kronor.

52

Riksdagens skrivelse Nr 8.

136:o) Reservationsanslaget till de allmänna läroverken. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) har riksdagen ökat det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 60,025 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 132:o), 134:o), 135:o) och 136:o)
omförmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken, nu 8,578,500 kronor, höjts med 190,300 kronor till 8,768,800 kronor.

137:o) Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken. Kungl. Majit har (punkt 146) föreslagit riksdagen
att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 1,131,400 kronor.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, tjänstgjorde under
höstterminen 1932 vid de allmänna läroverken 86 kvinnliga extralärare och
under innevarande vårtermin utgör antalet sådana extralärare 97. Det torde
med hänsyn härtill vara befogat att för budgetåret 1933/1934 räkna med ett
avsevärt högre antal kvinnliga extralärare än skolöverstyrelsen gjort. Över
styrelsens siffra är 60; riksdagen anser denna siffra kunna höjas till 90.
Kostnaden för extralärare, sådan den uppskattats av skolöverstyrelsen, bör
på grund härav beräknas minskad med (30 X 300) 9,000 kronor.

A andra sidan uppkommer å detta anslag, såsom riksdagen under punkten
132 framhållit, en merutgift å 6,600 kronor genom att riksdagen beslutat
inrättandet av blott 5 nya ordinarie lektorstjänster i stället för av Kungl.
Majit äskade 7.

Då riksdagen i övrigt icke har något att erinra mot de av departementschefen
gjorda beräkningarna, bör alltså ifrågavarande anslag för budgetåret
1933/1934 bestämmas till (1,131,400 + 6,600 — 9,000) 1,129,000 kronor.

Med anledning av att skolöverstyrelsen vid sina uppskattningar ansett sig
i allmänhet icke böra räkna med upprättandet av tillfälliga parallellavdelningar
i första klassen av realskola eller första ringen av gymnasiet, där
sådana avdelningar medgivits för läsåret 1932/1933 utan att hava visat sig
erforderliga under närmast föregående år — en beräkningsgrund, mot vilken
departementschefen sagt sig icke hava något att erinra — förtjänar slutligen
framhållas, att till dylika tillfälliga parallellavdelningar icke äro att hänföra
sådana parallellavdelningar, vilka äro erforderliga för genomförande av den
av riksdagen år 1927 godkända planen för omorganisation av det högre
skolväsendet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits förslag, till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1933/1934
anvisat ett extra anslag av 1,129,000 kronor.

138:o) Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid
högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskole -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

53

seminarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147) har riksdagen
till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

139:o) Personliga lönetillägg åt vissa Övningslärare vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga
lönetillägg under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
förslagsanslag av 3,000 kronor.

140:o) Understöd åt vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverk, statens folkskoleseminarier och
tekniska läroverk under förfall på grund av sjukdom. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149) har riksdagen

dels medgivit, att i fråga om rätt för extra ordinarie lärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänna läroverk, statens folkskoleseminarier och tekniska
läroverk att under tjänstledighet på grund av sjukdom uppbära viss del
av honom eljest tillkommande arvode må från och med den 1 juli 1933
gälla de bestämmelser, som av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 149 angivits,
dels ock — med uteslutande av det under åttonde huvudtiteln, H. Allmänna
läroverken m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under förfall på grund
av sjukdom — under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag till
understöd åt extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna
läroverk, statens folkskoleseminarier och tekniska läroverk under förfall på
grund av sjukdom å 8,000 kronor.

141 :o) Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna
läroverken. Kungl. Majit har (punkt 150) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt lärare i övniugsämnen vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 390,000 kronor att, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivits, utgå enligt den närmare fördelning, som av
Kungl. Majit bestämmes.

För budgetåret 1933/1934 har departementschefen tillstyrkt följande belopp

för de olika undervisningsgrenarna:

till extra arvoden åt teckningslärare..................kronor 128,200

» » » » gymnastiklärare................. » 135,000

» » » » musiklärare.................... » 65,700

» » » » lärarinnor i slöjd för flickor........ » 61,100

eller inalles kronor 390,000

54

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen finner sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag utom så vitt
angår anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare.

Vad beträffar denna anslagspost, har riksdagen vid närmare undersökning
funnit, att man vid beräkningarna i åtskilliga fall utgått från att gymnastikavdelningarna
skola vara avsevärt mindre än vad som enligt av riksdagen
tidigare godtagna beräkningsgrunder bör utgöra det normala eller två sammanslagna
klassavdelningar, utan att en sådan anordning nödvändiggjorts
av lokalförhållanden, lärjungeantal eller hänsyn till lärjungarnas åldersstadium
eller kön. Ett dylikt förfarande medför givetvis ökade kostnader för
statsverket. Då utgifterna för ifrågavarande undervisning äro relativt betydande
och sedan flera år varit stadda i stegring, synes det riksdagen angeläget,
att Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsen hava sin uppmärksamhet fästad
därå, att gymnastikavdelningarna för framtiden såsom regel hållas vid normal
storlek och att undantag från denna regel medgivas allenast i sådana
fall, då skälig hänsyn till lokalutrymme, lärjungarnas åldersstadium eller
kön betingar en avvikelse.

Med tillämpning av nu angivna principer finner sig riksdagen efter verkställda
beräkningar böra vidtaga en minskning med 8,000 kronor av det utav
Kungl. Maj:t till extra arvoden åt gymnastiklärare äskade beloppet å 135,000
kronor. A andra sidan påkallar riksdagens under punkten 132 omförmälda
beslut ifråga örn tillgodoseendet av behovet av nya ordinarie gymnastiklärartjänster
en ökning av berörda belopp med 2,000 kronor. Ifrågavarande
anslagspost skulle alltså för budgetåret 1933/1934 upptagas med 129,000 kronor
och anslaget till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna
läroverken följaktligen utgöra 384,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majus förslag, till extra arvoden åt lärare i
övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett extra anslag av 384,000 kronor, att, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som av riksdagen i det föregående angivits, utgå enligt den
närmare fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

142:o) Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken.

Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret
1933/1934 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i
manlig slöjd vid de allmänna läroverken utan angivet belopp.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 170), vari hemställts, att riksdagen dels måtte besluta
sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—30 juni 1934, i de
av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag för undervisning
i manlig slöjd vid allmänt läroverk, att statsbidrag må utgå i sådana
fall då den för nämnda undervisning anställde läraren av denna anställning
eller tillsammans med anställning i annan skola därav har sin väsentliga
utkomst, dels ock bevilja därför erforderligt anslag.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

55

Ehuru riksdagen finner den ifrågavarande tillfälliga indragningen av slöjdanslaget
ur saklig synpunkt beklaglig, anser riksdagen dock av budgetära
skäl i detta fall annan avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag icke böra äga
rum än att av billighetsskäl medel böra för budgetåret 1933/1934 beredas
för avlönande av sådana slöjdlärare vid de allmänna läroverken, vilka av
sin anställning vid läroverken hava sin väsentliga utkomst. En liknande
anordning är, på sätt av punkten 149 här nedan framgår, av Kungl. Majit
föreslagen och av riksdagen godkänd beträffande de kommunala mellanskolorna.
Såvitt riksdagen kunnat utröna, gäller det här ett mycket litet
antal lärare, varför kostnaden för statsverket blir relativt ringa. Det erforderliga
anslagsbeloppet torde kunna uppskattas till 5,000 kronor. Då slöjdanslaget
för innevarande budgetår utgör 56,800 kronor, uppkommer i allt
fall en besparing å 51,800 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majda
förslag och ovannämnda motion (I: 1T0), minskat det ordinarie förslagsanslaget
till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 56,800
kronor, med 51,800 kronor till 5,000 kronor att utgå enligt av riksdagen
ovan angivna grunder samt i övrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott meddela.

143:o) Arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna
läroverken. Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen
att till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 37,000
kronor.

Riksdagen anser sig med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden
böra bifalla Kungl. Majits förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till
arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken
anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 37,000 kronor.

144:o) Förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten: praktisk utbildning
av blivande lärare vid de allmänna läroverken. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 153) har riksdagen till förstärkning av
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagsposten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 14,300 kronor.

145:o) Anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska,
engelska och franska språken. Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit
riksdagen att för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska,
engelska och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Riksdagen bar intet att erinra mot Kungl. Majits förslag. T detta samman -

56

Riksdagens skrivelse Nr 8.

hang vill riksdagen emellertid betona, att, därest ifrågavarande språkundervisning
genom infödda lärare skall bliva till avsedd nytta, det enligt
riksdagens mening är av vikt, att icke samma personer under någon längre tid
innehava uppdrag såsom språkassistenter, utan att, i likhet med vad som
är fallet i fråga örn de utländska lektorerna vid våra universitet, ombyte å
platserna äger rum så ofta, att man alltid kan vara säker på att vederbörande
besitter en aktuell kunskap och färdighet i det främmande språk,
vari han skall undervisa. Riksdagen förväntar, att skolöverstyrelsen beaktar
dessa synpunkter.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och franska
språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 10,500 kronor.

146:o) Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 155) har riksdagen, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till täckande av utgifter,
som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor,
därav högst 20,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas
såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till
nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

147:o) Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) har riksdagen
till bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken
anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

148:o) Kommunala mellanskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit
riksdagen att

dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—den
30 juni 1934, i de av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunderna för
utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal
mellanskola (riksdagens skrivelse den 19 juni 1918, nr 394, s. 81), att för
parallellavdelning må — utöver till skolan utgående statsunderstöd med

11,200 kronor för år — i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott meddela, utgå statsunderstöd med ett belopp av 2,800
kronor för år;

dels besluta, att varje årsklass i kommunal mellanskola skall åtnjuta skild
undervisning i läroämne, där ej skolöverstyrelsen efter av skolans styrelse
gjord ansökan medgivit undantag;

dels besluta, att kommunal mellanskola skall vara avsedd för både gossar

Riksdagens skrivelse Nr 8.

57

och flickor, därest ej i det för skolan fastställda reglementet blivit bestämt,
att skolan skall stå öppen för enbart gossar eller för enbart flickor eller
ock att, efter skolstyrelsens beprövande, en viss begränsning kan vidtagas i
fråga om intagning av endera av nämnda lärjungekategorier;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet angivit, utfärda erforderliga föreskrifter
beträffande inträdesprövning till första klassen, ämneslärarbehörighet och
förordnande av rektor vid kommunal mellanskola;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanBkolor,
nu 1,270,000 kronor, med 90,000 kronor till 1,180,000 kronor.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 angående omorganisationen av det högre
skolväsendet m. m., föranlett av 1927 års riksdags beslut i sistnämnda fråga,
anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen att anmoda dels läroverkskollegierna
vid de allmänna läroverken samt lärarkollegierna vid högre lärarinneseminariet
i Stockholm och vid de kommunala mellanskolorna, dels föreståndar-
och lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
att till överstyrelsen inkomma med förslag till de ändringar i då gällande
stadga för rikets allmänna läroverk och stadga för de kommunala mellanskolorna,
som kunde befinnas vara påkallade av riksdagens beslut rörande
ny läroverksorganisation eller som eljest kunde anses önskvärda, med skyldighet
för överstyrelsen att med eget utlåtande överlämna dessa yttranden
till Kungl. Majit.

Med skrivelse den 13 juni 1928 överlämnade skolöverstyrelsen förslag till
ändringar i då gällande läroverksstadga, varefter ny stadga för rikets allmänna
läroverk den 24 september 1928 utfärdades.

Beträffande de kommunala mellanskolorna har överstyrelsen sedermera
med skrivelse den 17 december 1931 överlämnat förslag till ny stadga för
dessa läroanstalter.

Redan tidigare hade det emellertid befunnits erforderligt att med hänsyn
till den nya läroverksstadgans bestämmelser provisoriskt lämna vissa ändrade
bestämmelser för de kommunala mellanskolorna. Sådana gåvos genom
Kungl. Majits beslut den 10 maj 1929 och den 21 augusti 1931.

Det förslag till ny stadga för kommunala mellanskolor, som skolöverstyrelsen
nu överlämnat och som utarbetats med hänsynstagande till såväl den
av Kungl. Majit den 24 september 1928 fastställda stadgan för kommunala
flickskolor som stadgan för rikets allmänna läroverk den 24 september 1928,
har departementschefen förklarat sig hava för avsikt att i sinom tid anmäla
inför Kungl. Majit. Emellertid grundar sig, framhåller departementschefen,
ifrågavarande förslag — liksom den nu gällande stadgan — i flera avseenden
på beslut eller uttalanden av riksdagen, och det framlagda förslaget
bör således, i den män en ändring i bestämmelserna ifrågasättes, i respektive
delar bringas under riksdagens prövning.

Vid en granskning av skolöverstyrelsens förslag bär departementschefen

58

Riksdagens skrivelse Nr 8.

funnit, att vissa i nämnda förslag upptagna bestämmelser äro av den natur,
att de av överstyrelsen ifrågasatta ändringarna böra föreläggas riksdagen,
nämligen: 1. Läsårets längd; 2. Inträdesprövning; 3. Gemensam undervisning
i vissa fall för de olika årsklasserna; 4. Skolans anordning för såväl
gossar som flickor; 5. Friluftsverksamhet; 6. Ämneslärarkompetensen; och

7. Sättet för förordnande av rektor.

Beträffande läsårets längd innebär förslaget, att genom viss utsträckning
av läsåret vid de kommunala mellanskolorna likformighet i detta hänseende
åvägabringas med de allmänna läroverken. I realiteten begränsas utökningen
till tiden för inträdes- och flyttningsprövningar, för vilka vid läroverken
disponeras högst en vecka årligen.

Rörande inträdesprövning anför departementschefen:

»Vid fastställandet av de för den kommunala mellanskolan konstitutiva
bestämmelserna beslöt 1909 års riksdag att föreskriva, att inträdessökande
skulle vid offentlig prövning visa sig innehava det kunskapsmått, som inhämtas
i högsta årsklassen av folkskola, anordnad enligt då gällande normalplans
typ litt. A. I anslutning härtill äro de nu gällande stadgebestämmelserna
avfattade. Emellertid har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 maj
1929 meddelat provisoriska föreskrifter av sådan innebörd, att lärjungarna
i den kommunala mellanskolans första klass skola genomgå samma inträdesprövning,
som numera är stadgad i fråga örn de allmänna läroverken.
Skolöverstyrelsen har i sitt stadgeförslag påkallat definitiva föreskrifter i
syfte att full likformighet även på detta område skulle inträda med den
fyraåriga realskolan. Härigenom skulle för de lärjungar, som med minst
godkända vitsord genomgått sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola,
anordnad enligt någon av denna skolas huvudformer, prövningen begränsas
till ämnena modersmålet och räkning, medan övriga sökande skulle underkastas
prövning i samtliga läroämnen.

Det innebär otvivelaktigt en mindre tillfredsställande ordning, att inträdesfordringar
och inträdesprövningar följt andra normer vid den kommunala
mellanskolan än vid de allmänna läroverken. Jag anser därför uppenbart,
att, i samband med utfärdandet av ny stadga för förstnämnda läroanstalter,
en enhetlig ordning på detta område bör åstadkommas i enlighet
med de grunder som gälla för läroverkens fyraåriga realskola. Jag tillstyrker
alltså, att bemyndigande härtill utverkas av riksdagen.»

Gemensam undervisning i vissa fall för de olika årsklasserna. Beslut fattades
av 1909 års riksdag därom, att varje årsklass i kommunal mellanskola
skulle i läroämnena åtnjuta skild undervisning. Skolöverstyrelsen har
i sitt nu ifrågavarande stadgeförslag inryckt en bestämmelse av följande
lydelse:

Varje årsklass skall åtnjuta skild undervisning, där ej skolöverstyrelsen
efter av skolans styrelse gjord ansökan medgivit undantag. Ansökan örn
förening av årsklasser vid undervisningen erfordras dock ej i fråga örn
övningsämnen.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

59

Beträffande denna bestämmelse har överstyrelsen erinrat örn att överstyrelsen
i sitt förslag till stadga förordat en friare anordning av studiearbetet
och införande av s. k. fri flyttning. Med hänsyn härtill borde den hittillsvarande
bestämmelsen ersättas med den nyss anförda, vilken i stort sett
överensstämde med den, som förelåge i stadgan för högre folkskolor. Överstyrelsen
hade dock ansett sig böra föreslå, att förening av årsklass skulle
kunna utan ansökan vidtagas i fråga om samtliga övningsämnen, sålunda
icke blott i fråga om sång och gymnastik.

Skolöverstyrelsens här ifrågavarande förslag har synts departementschefen
vara ägnat att befrämja undervisningsarbetet vid mellanskolorna, och han
har därför ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen örn ändring
i de nuvarande bestämmelserna på sätt överstyrelsen hemställt.

I fråga örn skyldighet för kommunal mellanskola att mottaga såväl gossar
som flickor har departementschefen anfört bland annat:

»Den hittills gällande bestämmelsen, att kommunal mellanskola skall —
därest ej mer än en sådan skola finnes inom skolområdet — vara avsedd
för både gossar och flickor, är givetvis i de flesta fall lämplig. Såsom skolöverstyrelsen
framhållit, kunna emellertid omständigheterna numera på en
ort vara sådana, att det vore önskvärt att kunna förbehålla skolan för endast
manliga eller endast kvinnliga elever eller allenast att begränsa tillströmningen
av elever av ettdera könet. En ändring i nu gällande bestämmelser
av huvudsakligen den innebörd, förslaget avser, synes mig alltså
värd att understödjas, och jag tillstyrker förslag till riksdagen i frågan.»

I sitt förslag till ny stadga för de kommunala mellanskolorna har skolöverstyrelsen
upptagit en i huvudsaklig enlighet med motsvarande föreskrift
i läroverksstadgan avfattad bestämmelse örn bestämmande av ett visst antal
dagar för främjande av idrottsliv ooh friluftsverksamhet. Härom anför departementschefen
:

»I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det önskligt, att även för de
kommunala mellanskolorna föreskrift lämnas i fråga örn en ordnad idrottsoch
friluftsverksamhet. Jag har alltså för avsikt att i samband med anmälan
inför Kungl. Majit av frågan om ny stadga för de kommunala mellanskolorna
tillstyrka bestämmelser även i nu förevarande syfte. Vid bestämmelsernas
avfattande torde jag få anledning taga hänsyn till de förslag
i avseende på de allmänna läroverkens idrottsliga verksamhet, som
den 21 sistlidne december avgivits av de s. k. läroverkssakkunniga, vilka
haft att överväga jämväl detta spörsmål. Ingen anledning synes mig föreligga
att i nu ifrågavarande hänseende vid de kommunala mellanskolorna
tillämpa en annan ordning än vid de allmänna läroverken.»

Ämneslärarnas kompetens. Enligt § 55 i stadgan för kommunala mellanskolor
erfordras för att kunna antagas till ordinarie ämneslärare vid
kommunal mellanskola — förutom vissa allmänna villkor - att äga bellö -

60

Riksdagens skrivelse Nr 8.

righet till ordinarie lärartjänst vid sådan skola, vunnen på något av följande
sätt:

a) genom att med avseende på avlagda examina och genomgången provårskurs
uppfylla villkoren för behörighet till ordinarie ämneslärar- eller ämneslärarinnebefattning
vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium ävensom
hava under minst två läsår med nit och skicklighet vid någon under
skolöverstyrelsens inseende ställd, av staten upprättad eller statsunderstödd
läroanstalt eller ock vid läroanstalt, som genom särskilt beslut av Kungl.
Majit blivit ställd under överstyrelsens inseende, bestritt tjänstgöring, som
till omfattningen kan anses minst motsvara den, som enligt § 75 mörn. 1
i denna stadga åligger lärare med full tjänstgöring;

b) genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium samt
därefter med hänsyn till fortsatta väl vitsordade studier i ämnen, tillhörande
kommunala mellanskolans ämneskrets, och väl vitsordad tjänstgöring under
minst två år vid kommunal mellanskola, högre folkskola, skeppsgosseskola,
folkskolans högre avdelning, småskoleseminarium eller annan tjänstgöring
av den art, som i punkt a) avses, hava blivit av Kungl. Majit, efter skolöverstyrelsens
hörande, förklarad behörig att antagas till ordinarie lärare vid
kommunal mellanskola;

c) genom att vid universitet hava förvärvat goda vitsord örn genomgången
prövning i ämnen, tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets, samt
beträffande pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet hava antingen
med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen och fullgjort sådan tjänstgöring,
som under b) sägs, eller ock hava på annat sätt förvärvat motsvarande
utbildning och erfarenhet samt i varje fall därefter hava på sätt under b) sägs
av Kungl. Majit förklarats behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunal
mellanskola.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt viss ändring i dessa kompetensvillkor och
har föreslagit följande lydelse av här avsedda bestämmelser:

För att kunna antagas till ordinarie ämneslärare vid kommunal realskola
erfordras:

1) att vid------------------- -

--— vitsordad; samt

6) att äga behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid kommunal realskola,
vunnen på något av följande sätt:

a) genom att med avseende på avlagda examina vid universitet eller
högskola och genomgången provårskurs eller ock vid vederbörligt högre
lärarinneseminarium avlagd examen uppfylla villkoren för behörighet till
ordinarie ämneslärar- eller ämneslärinnebefattning vid allmänt läroverk eller
folkskoleseminarium ävensom hava under minst två läsår med nit och skicklighet
vid någon under skolöverstyrelsens inseende ställd, av staten upprättad
eller statsunderstöd läroanstalt eller ock vid läroanstalt, som genom
särskilt beslut av Kungl. Majit blivit ställd under överstyrelsens inseende,
bestritt tjänstgöring, vilken till omfattningen kan anses minst motsvara den,
som enligt § 69 i denna stadga åligger lärare med full tjänstgöring, ägande
överstyrelsen, att då omständigheterna därtill föranleda, på gjord framställning
förklara sökande behörig till ordinarie ämneslärarbefattning utan hinder
därav, att han ej fullgjort hela den i förevarande punkt stadgade tjänstgöringen
;

b) genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium och

Riksdagens skrivelse Nr 8.

61

därjämte hava vid universitetet eller högskola förvärvat goda vitsord om
genomgången prövning i ämnen, tillhörande kommunala realskolans ämneskrets,
ävensom hava under minst två läsår med nit och skicklighet bestritt
sådan tjänstgöring, som i punkt a) avses, samt därefter hava blivit av
Kungl. Majit, efter skolöverstyrelsens hörande, förklarad behörig att antagas
till ordinarie lärare vid kommunal realskola.

Rörande detta överstyrelsens förslag har departementschefen anfört:

»Det förslag till ändrade bestämmelser i fråga örn kompetensfordringarna
för ämneslärare vid kommunal mellanskola, som skolöverstyrelsen sålunda
framlagt, synes mig vara lämpligt, och jag torde komma att i sinom tid
hos Kungl. Majit tillstyrka, att detsamma blir väsentligen godtaget. Det är
tydligt, att de föreslagna bestämmelserna beträffande en kategori av lärare,
nämligen den som gått folkskoleseminarievägen och därefter idkat fortsatta
studier, innebär en ej oväsentlig skärpning, i det att förslaget även av dessa
lärare kräver vid universitet eller högskola förvärvade goda vitsord örn genomgången
prövning i ämnen, tillhörande den kommunala mellanskolans
ämneskrets. Detta innebär tydligen krav på universitetsstudier för alla dem,
som icke genom studier vid högre lärarinneseminarium vunnit lärarbehörighet.
Ett sådant krav synes numera kunna med fog uppställas, så mycket
hellre som å ena sidan tillgången på läraraspiranter med nyssberörda utbildning
är mycket god och å den andra den önskvärda förbindelsen med
folkskolan och dess lärare uppehålles genom den alternativa bestämmelsen
om genomgång av folkskoleseminarium såsom ett led i kompetensens förvärvande.
Under sådana omständigheter har jag som sagt ansett de föreslagna
bestämmelserna kunna i det hela godtagas. Jag anser mig böra framhålla,
att, därest riksdagen biträder denna min ståndpunkt, motsvarande
förändring bör vidtagas i fråga örn bestämmelserna angående lärarkompetensen
vid kommunala flickskolor.»

Sältet för förordnande av rektor. Bland de av 1911 års riksdag fattade
besluten i fråga om kommunala mellanskolor avsåg ett rektorsbefattningarna
vid dessa skolor. Riksdagen beslöt, att sådan skola skulle förestås av en för
viss tid bland de ordinarie ämneslärarna förordnad rektor eller föreståndarinna,
och den nu gällande stadgan för kommunala mellanskolor föreskriver
i § 60 mom. 1, att till rektor för kommunal mellanskola skall av skolöverstyrelsen,
efter förslag av skolans styrelse, förordnas för en tid av högst
fem år i sänder en av skolans ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen har i sitt stadgeförslag upptagit frågan till förnyat övervägande
och för sin del ifrågasatt ändrade bestämmelser av följande lydelse:

1. För behörighet till rektorstjänst vid kommunal realskola fordras att
vara behörig till ordinarie ämneslärarbefattning vid dylik skola.

2. Rektor för kommunal realskola förordnas av skolöverstyrelsen, efter
förslag av skolans styrelse, för en tid av högst fem år i sänder.

3. Senast fem månader, innan rektorsförordnande löper till ända, skall
skolstyrelsen till skolöverstyrelsen göra anmälan därom, och därvid tillika

62

Riksdagens skrivelse Nr 8.

anmäla, huruvida ordinarie ämneslärarbefattning är eller under tiden intill
utgången av rektorsförordnandet kan beräknas bliva ledig, och må skolstyrelsen,
örn den så anser lämpligt, föreslå förnyelse av förordnandet.

4. Därest icke skolöverstyrelsen, efter sådant förslag, som i mom. 3 sägs,
finner skäl meddela förnyat förordnande, ävensom eljest vid ledighet å rektorsbefattning
skall skolstyrelsen, under förutsättning att ordinarie ämneslärarbefattning
vid skolan samtidigt är ledig och såvitt ej skolöverstyrelsen
på därom gjord framställning annorlunda bestämmer, genom tillkännagivande
i den tidning, vari officiella meddelanden införas, kungöra rektorsbefattningen
till ansökan ledig med tillkännagivande tillika, att därest den
av överstyrelsen till rektor förordnade icke redan är ordinarie ämneslärare
vid skolan, han kommer att förordnas till innehavare av den lediga ämneslärarb
ef attningen.

5. I det fall att rektorsbefattning kungjorts till ansökan ledig i enlighet
med bestämmelserna i mom. 4, må den, som önskar komma i åtanke vid
förordnandet, senast klockan tolv på trettionde dagen efter den dag, då
kungörelsen blivit intagen i den tidning, vari officiella meddelanden införas,
hos skolstyrelsen göra anmälan därom med bifogande av de i § 51 föreskrivna
ansökningshandlingar jämte de övriga handlingar, genom vilka han
önskar ådagalägga sin lämplighet för befattningen.

6. Så snart ske kan och senast inom trettio dagar efter ansökningstidens
utgång skall skolstyrelsen efter företagen prövning av ansökningshandlingarna
insända nämnda handlingar till skolöverstyrelsen och därvid på anförda
grunder till erhållande av förordnande som rektor förorda den av
de sökande, vilken med hänsyn dels till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper,
_ som företrädesvis erfordras hos styresmannen för en skola, dels i
tillämpliga delar till de i § 52 mom. 2 föreskrivna befordringsgrunderna
befinnes lämpligast. Vid sådant förord må hänsyn kunna tagas även till
behovet av lärarkraft vid skolan i vissa ämnen.

7. Sedan skolöverstyrelsens beslut angående förordnande av rektor vunnit
laga kraft, skall, därest till rektor förordnats annan än den, som redan innehar
ordinarie ämneslärartjänst vid skolan, skolstyrelsen för den sålunda till
rektor vid skolan förordnade utfärda förordnande å ordinarie ämneslärartjänst.
Över nu senast nämnt förordnande må besvär icke anföras.

8. Örn den till rektor förordnade redan innehar ordinarie ämneslärartjänst
vid skolan, skall med ledigförklarande och tillsättning av den samtidigt
med rektorstjänsten lediga ordinarie ämneslärartjänsten förfaras enligt
de grunder, som eljest jämlikt i denna stadga givna föreskrifter härutinnan
gälla.

9. Därest rektorsbefattning ej blivit ledigförklarad i den ordning, som i
mom. 4 föreskrives, skall skolstyrelsen hos skolöverstyrelsen förorda en av
skolans ordinarie ämneslärare till densamma, varvid i tillämpliga delar skall
gälla, vad som rörande dylikt förord är föreskrivet i mom. 6 av denna
paragraf.

10. Skolöverstyrelsens beslut örn förordnande av rektor skall tillkännagivas
i den tidning, vari officiella meddelanden införas.

Mot detta skolöverstyrelsens förslag hava vissa ledamöter av överstyrelsen
reserverat sig och anbefallt andra vägar för undvikande av de med den
nuvarande tillsättningsproceduren förenade olägenheterna. Sålunda har undervisningsrådet
Hänninger, med instämmande av fyra andra ledamöter av

Riksdagens skrivelse Nr 8.

63

ämbetsverket, gjort gällande, att den föreslagna anordningen icke syntes
tillfredsställande därutinnan, att ett allenast på viss tid av statlig myndighet
givet förordnande automatiskt skulle medföra ett förordnande såsom ordinarie
innehavare av en kommunal tjänst, ävensom att överhuvudtaget en
person skulle erhålla ordinarie anställning i kommuns tjänst utan att den
kommunala myndigheten haft bestämmanderätt därvidlag. Olägenheten av
detta förhållande skulle komma att bli särskilt framträdande i ett sådant
fall, då den till rektor förordnade av någon anledning icke skulle av överstyrelsen
anses böra komma i fråga till förnyat förordnande, varvid han
emellertid komme att kvarstå såsom ordinarie lärare vid skolan.

I stället föreslås den anordningen, att sedan rektorstjänsten och den lediga
ämneslärartjansten samtidigt ledigförklarats, den senare tjänsten skulle först
tillsättas, varvid skolstyrelsen skulle äga att taga hänsyn ej blott till i övrigt
föreskrivna befordringsgrunder utan jämväl till sådana av de sökande ådagalagda
egenskaper, som företrädesvis erfordras hos styresmannen för en skola.
Därefter skulle förslag avgivas till överstyrelsen i fråga örn förordnande å
rektorsbefattningen. Genom en dylik anordning skulle en betryggande garanti
skapas för att å rektorsbefattningen erhålla en väl kvalificerad person,
samtidigt med att den kommunala myndighetens självbestämmanderätt i
fråga om förordnande av ordinarie befattningshavare å kommunens stat
bibehölles oförkränkt.

Ytterligare har undervisningsrådet Johansson i ett särskilt yttrande framlagt
en annan form för lösning av frågan, enligt vilket rektorstjänsterna
borde brytas ut ur den kommunala begränsningen och göras till statstjänster.
Ordinarie lärartjänster skulle vid varje skola icke inrättas till större antal,
än att det utom desamma funnes fullt utrymme för en rektorstjänst. Ledig
rektorstjänst skulle tillsättas på i huvudsak samma sätt som sådan tjänst
vid en statens realskola, dock med de avvikelserna, att ansökningsrätt skulle
tillkomma samtliga ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor vid såväl
de allmänna läroverken och de kommunala mellanskolorna i riket, samt att
skolans styrelse skulle äga rätt att avgiva yttrande över de sökande, innan
överstyrelsen avgåve sitt underdåniga utlåtande i ärendet.

Beträffande de sålunda framkomna förslagen har departementschefen anfört:

»Frågan om rektorstjänsternas tillsättande är mycket betydelsefull men
ingalunda lättlöst. Olika meningar hava yppats om de åtgärder, som borde
vidtagas för att minska de nuvarande olägenheterna. Den förnämsta svårigheten
beträffande en ändring i de nuvarande förhållandena ligger uppenbarligen
däri, att de kommunala mellanskolorna ju icke ekonomiskt bilda
nåo-on enhet i likhet med de allmänna läroverken vare sig sinsemellan

o

eller i förhållande till nyssnämnda läroverk. Detta medför, att det icke är
möjligt att taga en lärare från vilken skola som helst samt förordna honom
till rektor vid en kommunal mellanskola. Avgår han före pensionsåldern,
linnes ingen tjänst, på vilken han kan falla tillbaka. Ej heller de båda

64

Riksdagens skrivelse Nr 8.

förstnämnda av nyss återgivna förslag lösa frågan allmängiltigt, men de
ge under vissa förutsättningar möjlighet till ett urval, som eljest ej erbjuder
sig. Under sådana förhållanden har jag funnit skäl tala för eu omläggning
av den nuvarande ordningen och torde därvid lösningen böra sökas
enligt en av de först angivua vägarna, vilka såsom synes delvis löpa parallellt.
Motsvarande ändring bör uppenbarligen vidtagas i fråga örn kommunal
flickskola. Emellertid är enligt min mening denna fråga av den art,
att det torde böra överlämnas åt Kungl. Majit att närmare utforma de behövliga
föreskrifterna, och jag tillstyrker därför allenast förslag till riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda dylika föreskrifter.»

Kungl. Maj:ts förslag, i vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts hemställan,
synes innebära l:o) att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala
mellanskolor icke må utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar
än under innevarande budgetår, varvid hänsyn icke må tagas
till parallellavdelningar, som upphöra i följd av förstatligande av kommunal
mellanskola, samt 2:o) sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga
om kommunal mellanskola, såvitt angår budgetåret 1933/1934, att antalet
lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal mellanskola ej må
överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt,
att sagda antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande
i varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå till
högst så stort antal parallellavdelningar av'' årsklassen, som uppkommer med
iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 (nu 30) lärjungar eller,
där efter överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst
30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning
upprättas inom densamma, dock att undantag från bestämmelsen örn
minst 35 lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må
ifrågakomma beträffande nyintagen klass.

Inom riksdagen hava väckts åtskilliga motioner, vari framställts vissa
erinringar mot detta Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen anser visserligen, att dessa erinringar icke kunna frånkännas
betydelse. Särskilt torde begränsningen av totalantalet parallellavdelningar
kunna leda till att många ungdomar, som av brist på arbetstillfällen söka
erhålla vidare utbildning i de kommunala mellanskolorna, utestängas härifrån.
Sist berörda förhållande måste betraktas såsom en särskilt svår olägenhet
hos de föreslagna nya grunderna. Men då de av Kungl. Majit föreslagna
restriktionerna torde få betraktas såsom en av tidsomständigheterna
framtvungen nödvändighet, har riksdagen funnit sig icke böra göra något
sådant avsteg från desamma, som kan föranleda ökade kostnader för statsverket.
Riksdagen anser sig alltså böra godkänna Kungl. Majits förslag.

I detta sammanhang vill riksdagen emellertid framhålla, att berörda begränsning
av totalantalet parallellavdelningar icke bör få hindra inrättandet av

Riksdagens skrivelse Nr 8.

65

nya kommunala mellanskolor, där sådant anses erforderligt. Begränsningen
torde därför böra uttryckligen angivas såsom avseende allenast under budgetåret
1932/1933 bestående kommunala mellanskolor, vilka fortsätta sin verksamhet
under budgetåret 1933/1934.

Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn undantag för särskilda fall från
bestämmelsen örn skild undervisning i läroämne för varje årsklass samt beträffande
inträdesprövning till första klassen och förordnande av rektor har
icke givit riksdagen anledning till erinran.

De föreslagna skärpningarna av behörighetsvillkoren för ämneslärartjänst
synas hava goda skäl för sig. Väl kan någon tvekan råda, örn det kan
vara lämpligt att nu genomföra dessa nya bestämmelser, då frågan örn
kompetensvillkoren för tjänster av detta slag sannolikt kommer upp i ett
annat och vidare sammanhang under de närmaste åren. Men enär ett bifall
till Kungl. Majda föreliggande förslag givetvis icke får anses binda
riksdagens ställningstagande vid en sådan eventuell förnyad prövning av
spörsmålet i ett större sammanhang, har riksdagen godtagit berörda förslag.

Den föreslagna modifieringen av bestämmelsen örn skyldighet för kommunal
mellanskola att mottaga såväl gossar som flickor föranleder ingen
annan erinran från riksdagens sida, än att, därest på någon ort den kommunala
mellanskolan är den enda tillgängliga högre läroanstalten, den givetvis
icke får förbehållas endera av berörda båda lärjungekategorier.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit anledning till något uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majda förslag,

dels beslutat, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala
mellanskolor icke må, såvitt angår kommunala mellanskolor, vilka åtnjutit
statsbidrag under budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal
parallellavdelningar än för sistnämnda budgetår,

dels beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn kommunala
mellanskolor, så vitt angår budgetåret 1933/1934, att antalet lärjungar
i varje klass eller klassavdelning i kommunal mellanskola ej må överstiga
35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda
antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i
varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå till högst så stort
antal parallellavdelningar av årsklassen, som uppkommer med iakttagande
därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter överstyrelsens
beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma
på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom
densamma; dock att undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar
per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma beträffande
nyintagen klass;

dels beslutat, att varje årsklass i kommunal mellanskola skall åtnjuta
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 8.

5

66

Riksdagens skrivelse Nr 8.

skild undervisning i läroämne, där ej skolöverstyrelsen efter av skolans styrelse
gjord ansökan medgivit undantag;

dels beslutat, att kommunal mellanskola skall vara avsedd för både gossar
och flickor, därest ej i det för skolan fastställda reglementet blivit bestämt,
att skolan skall stå öppen för enbart gossar eller för enbart flickor eller ock
att, efter skolstyrelsens beprövande, en viss begränsning kan vidtagas i
fråga örn intagning av endera av nämnda lärjungekategorier;

dels bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig enlighet med vad förut
angivits, utfärda erforderliga närmare föreskrifter i fråga örn tillämpningen
av vad riksdagen sålunda beslutat ävensom erforderliga föreskrifter beträffande
inträdesprövning till första klassen, ämneslärarbehörighet och förordnande
av rektor vid kommunal mellanskola;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor,
nu 1,270,000 kronor, med 90,000 kronor till 1,180,000 kronor.

149:o) Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala
mellanskolor. Kungl. Majit har (punkt 158) föreslagit riksdagen att dels
besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—den 30 juni
1934, i de av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag
för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala
mellanskolor, att statsbidrag må utgå allenast i sådana fall, då den
för nämnda undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst av
denna anställning,

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig
och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 23,000
kronor, med 10,000 kronor till 13,000 kronor.

Ämnet handarbete vid de allmänna läroverken har numera erhållit den
ändrade benämningen »slöjd för flickor». Med hänsyn härtill synes benämningen
»handarbete» ej heller vidare böra komma till användning i fråga
örn de kommunala mellanskolornas motsvarande undervisning. I själva
verket täcker uttrycket »kvinnlig slöjd» även »handarbete», varför nu ifrågavarande
anslag för framtiden lämpligen bör benämnas »undervisning i manlig
och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor».

I övrigt har Kungl. Majits under här förevarande punkt omförmälda
förslag ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels beslutat sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—den
30 juni 1934, i de av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag
för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor,
att statsbidrag må utgå allenast i sådana fall, då den för nämnda
undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning; dels

ock — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie för -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

67

slagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete
vid kommunala mellanskolor å 23,000 kronor — underrubriken »Undervisning
i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor» uppfört ett
ordinarie förslagsanslag av 13,000 kronor.

150: o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159)
har riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1933—30
juni 1934 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp, som
Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
förslagsanslag av 226,000 kronor.

151:o) Kommunala flickskolor. Kungl Maj:t har (punkt 160) föreslagit
riksdagen att dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli
1933—den 30 juni 1934, i de av 1928 års riksdag fastställda grunderna för
utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal
flickskola (riksdagens skrivelse den 5 juni 1928, nr 356, s. 46), att för
parallellavdelning må — utöver till skolan i övrigt utgående statsunderstöd
— i enlighet med de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela, utgå statsunderstöd med ett belopp av 2,800 kronor för år till
parallellavdelning inom den sjuåriga lärokursens fem lägsta och inom den
sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser samt till parallellavdelning inom de
två högsta klassernas teoretiska linje, ävensom med ett belopp av 1,400
kronor för år till parallellavdelning inom de två högsta klassernas praktiska
linje, dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor,
nu 196,000 kronor, med 129,000 kronor till 325,000 kronor.

Riksdagen har, så vitt angår första stycket av Kungl. Maj:ts hemställan,
uppfattat Kungl. Maj:ts förslag såsom innebärande följande:

Någon begränsning av totalantalet parallellavdelningar under budgetåret
1933/1934, på sätt som skett i fråga om de kommunala mellanskolorna,
skulle icke förekomma med avseende å de kommunala flickskolorna. Däremot
skulle för nämnda budgetår den ändringen vidtagas i de rörande kommunala
flickskolor gällande bestämmelserna, att antalet lärjungar i varje klass
eller klassavdelning i kommunal flickskola icke må, vad beträffar de fem
lägre klasserna av sjuårig och de fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs,
överstiga 35 och, vad beträffar de två högsta klasserna, överstiga 30, såvida

68

Riksdagens skrivelse Nr 8.

icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något
överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt
fall, statsbidrag må utgå till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga
lärokursens fem lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser
med 2,800 kronor för år, skolande emellertid sådant bidrag utgå
till högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med
iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter
överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar
komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning
upprättas inom densamma, dock att undantag från bestämmelsen örn minst
35 lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma
beträffande nyintagen klass; samt till parallellavdelning av årsklass
inom de två högsta klasserna med 2,800 kronor för år för parallellavdelning
inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för parallellavdelning
inom den praktiska linjen, dock att sådant bidrag må utgå för
högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande
därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje
sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom
densamma.

Dessa föreskrifter överensstämma med vad som av Kungl. Majit föreslagits
beträffande maximiantal lärjungar per klass och rätt att åtnjuta statsbidrag
för parallellavdelning vid de kommunala mellanskolorna utom på en punkt,
nämligen i fråga örn den kommunala flickskolans två högsta klasser, där
siffran 30 bibehållits oförändrad, under det att för de kommunala mellanskolorna
någon liknande åtskillnad mellan de olika skolstadierna icke gjorts
utan höjning av motsvarande siffra skett till 35 för samtliga klasser.

Riksdagen anser, att rörande totalantalet parallellavdelningar samma begränsning
bör gälla beträffande kommunala flickskolor, som av riksdagen
beslutats i fråga örn de kommunala mellanskolorna.

Den åtskillnad beträffande de två högsta klasserna, som ifrågasatts beträffande
rätt till statsbidrag för parallellavdelning vid kommunal flickskola,
kan riksdagen vidare icke godkänna. De till stöd för Kungl. Majits
förslag i denna del förebragta skälen synas riksdagen icke övertygande;
i varje fall förefaller det riksdagen icke befogat att tillerkänna de kommunala
flickskolorna denna förmånliga ställning framför de kommunala
mellanskolorna, i fråga om vilka, beträffande åtminstone den högsta klassen,
enahanda skäl kunna åberopas. Riksdagen anser alltså, att bestämmelserna
örn visst minimiantal såsom förutsättning för upprättande av till statsbidrag
berättigad parallellavdelning böra bliva helt desamma för de kommunala
flickskolorna som för de kommunala mellanskolorna. Härigenom kan, enligt
vad som framgår av skolöverstyrelsens utlåtande, en besparing göras,
motsvarande statsbidraget för 4 parallellavdelningar, eller med (4x2,800)

11,200 kronor. Riksdagen, som i övrigt icke har något att erinra mot

Riksdagens skrivelse Nr 8.

69

Kungl. Maj:ts förslag, har i anledning härav nedsatt den av Kungl. Majit
äskade summan, 325,000 kronor, med 11,000 kronor till 314,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majda förslag,

dels beslutat, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala
flickskolor icke må, såvitt angår kommunala flickskolor, vilka åtnjutit statsbidrag
under budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar
än för sistnämnda budgetår,

dels beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn kommunal
flickskola, så vitt angår budgetåret 1933/1934, att antalet lärjungar i varje
klass eller klassavdelning i kommunal flickskola icke må överstiga 35, såvida
icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något
överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt
fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå till högst så stort antal parallella
klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets
början minst 35 lärjungar eller, där efter överstyrelsens beprövande
särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje sådan
avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma,
dock att undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar per
avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma beträffande
nyintagen klass,

dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu

196.000 kronor, med 118,000 kronor till 314,000 kronor.

152:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor. Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att dels
medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1933—30 juni 1934
utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 64,000 kronor.

I anslutning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört och
beslutat torde det av Kungl. Majit föreslagna anslaget kunna minskas med
ett belopp, motsvarande den beräknade kostnaden för tillfällig löneförbättring
till lärarpersonalen vid fyra parallellavdelningar eller med (4 X 500)

2.000 kronor till 62,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag,
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1933—30

70 Riksdagens skrivelse Nr 8.

juni 1934 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 62,000 kronor.

153:o) Reservationsanslaget till privatläroverk. Kungl. Majit har
(punkt 162) föreslagit riksdagen att dels besluta, att statsunderstöd från
anslaget till privatläroverk må till enskild mellanskola, som befinner sig
under avveckling, utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra årsklasser
utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida skolan med avseende
å lärjungantal under de senaste tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest
gällande villkor, samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre
än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå med högst

1,200 kronor för varje sådan klass; dels minska det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk, nu 664,300 kronor, med 58,600 kronor, till
605,700 kronor; dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra de
i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor 16,400 kronor, högre flickskolor 376,900 kronor, högre
goss- och samskolor 212,400 kronor, enskilda lärarinneseminarier utan angivet
belopp, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
605,700 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 77), vari hemställts, att riksdagen ville såsom villkor
för statsunderstöd till högre goss- och samskola uppställa, att befrielse från
och nedsättning i terminsavgifter medgives till den omfattning Kungl. Majit
bestämmer.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts bland annat:

Enligt de grunder, som av riksdagen fastställts för statsunderstöd till enskilda
mellanskolor och högre flickskolor, är vederbörande läroanstalt skyldig
att meddela befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter till den
omfattning Kungl. Majit bestämmer. Ett motsvarande villkor saknas däremot
i fråga örn statsunderstödet till läroanstalter av gruppen högre gossoch
samskolor.

Det må ha ansetts överflödigt att uppställa en dylik fordran vid anslagsvillkorens
fastställande med hänsyn därtill, att den ifrågavarande kategorien
då begränsades på ett så snävt sätt, att den endast omfattade rena försöJcsläroverk.
Den praktiska tillämpningen har emellertid gått i den riktningen,
att i regeln ingen saklig skillnad föreligger mellan läroanstalter av denna
anslagstyp och statens läroverk i organisation eller lärjungerekrytering. Den

71

Riksdagens skrivelse Nr 8.

väsentliga avvikelsen har egentligen varit de avsevärt högre lärjungeavgifterna,
vilka för vissa klasser torde överstiga 200 kronor. Då vidare gäller,
att läroanstalter av ifrågavarande grupp åtnjuta icke obetydligt högre statsanslag
än t. ex. flickskolorna, framstår det numera knappast motiverat att
avstå&från kravet på nedsättning i eller befrielse från avgifterna i viss omfattning
för behövande lärjungar.

Till belysning av det kraftiga ekonomiska stöd, som staten lämnar de
högre goss- och samskolorna, anser jag mig böra meddela omstående siffror,
avseende den sista period för vilken ekonomiska uppgifter föreligga.

En blick på denna sammanställning torde vara tillräcklig för att övertyga
därom att vägande skäl med hänsyn till de starkt ökade stadsbidragen
sedan grundanslagets belopp fastställdes ha tillkommit tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg till avsevärda belopp — kunna anföras för att det
förut berörda villkoret örn viss befrielse från och nedsättning i terminsavgifterna
knytes jämväl till understödet åt dessa skolor. Särskilt gör sig
behovet av en sådan ordning starkt gällande vid läroanstalter å sådana
orter, där annan motsvarande statlig eller kommunal skola icke finnes inrättad.
Genom att överlåta åt Kungl. Majit att närmare fastställa omfattningen
av nedsättningen eller befrielsen, torde en önskvärd differentiering
kunna uppnås beträffande skilda skolor med hänsyn till deras uppgift och
ställning i övrigt.

Översikt av statsunderstöden till högre goss- och samskolor
läsåret 1931—1932 respektive kalenderåret 1931.

Skola

Reserva-

tions-

anslaget

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

Löne- och
ålders-tillägg

Summa

Sofi Almquists skola.......

16,200

_

28,125: 57

13,437

5,771:10

63,533: 67

Beskowska skolan.........

19,637

14

19,088: 68

12,754

60

1,600: —

53,080: 42

Palmgrenska samskolan.....

17,900

22,595: 01

11,833

50

3,133: 30

55,461: 81

Stockholms samgymnasium . . .

8,500

23,068: 86

15,886

800: —

48,254: 86

Whitlockska samskolan.....

19,900

41,101: 70

19,484

40

8,379: 77

88,865: 87

Djursholms samskola1......

21,634

21

49,016: 54

34,731

_2

9,222: 81

114,604: 56

Saltsjöbadens samskola1.....

15,740

33,387: 31

21,308

5,737: 77

76,173:08

Sigtunastiftelsens human, läro-

11,917:48

verk1 ...............

3,333

33

4,337:15

4,247

Uppsala enskilda läroverk och

91,260: 52

privatgymnasium........

22,450

43,245: 31

21,863

3,702: 21

Fjellstedtska skolan i Uppsala .

18,500

16,651: 05

8,637

43,788: 05

Lunds privata elementarläroverk

17,500

21,297: 43

24,400

63,197: 43

Göteborgs högre samläroverk. .

17,000

36,160: 60

18,450

5,174: 75

76,785: 35

Lundsbergs skola.........

15,200

10,090:33

16,438

41,728: 33

Summa

213,494

68

348,165: 54 |223,469: 50 |43,521: 71

828,651:43

1 Avser kalenderåret 1931.

2 Häri ingå kronor 247 rekvirerade genom Djursholms samskola för räkning Lyceum.

72

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Nu omförmalda villkor synes kunna knytas antingen till grundanslaget
pa satt galler i fråga om flickskola, eller, därest detta av formella grunder
icke skulle anses lämpligt, vid anslaget till tillfällig löneförbättring.

Riksdagen bifaller det i besparingssyfte framställda förslaget om sådan
ändring i gällande bestämmelser i fråga om statsunderstöd till privatläroverken,
så vitt angår budgetåret 1933/1934, att grundunderstödet fastställes till högst
4,800 kronor, med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter, som äro
eller kunna varda meddelade angående statsunderstöd till skola, som befinner
sig under avveckling.

Beträffande den av 1932 års riksdag berörda frågan om nedläggande av
ett privat flickgymnasium i Stockholm har departementschefen ansett vissa
av Honom anförda siffror rörande lärjungefrekvensen giva vid handen, att
det ännu torde vara för tidigt att vidtaga åtgärder för en sådan indragning.
Riksdagens vederbörande utskott, som i berörda siffror icke trott sig finna
tillräcklig ledning för bedömande av föreliggande fråga, har inhämtat detaljerade
uppgifter om huru vid de i Stockholm befintliga flickgymnasierna
och samgymnasierna lärjungarna fördela sig å gymnasiets olika ringar. Av
berörda uppgifter har riksdagen inhämtat, att vid ett par av dessa gymnasier
(reallinjerna vid Nya elementarskolan för flickor och Åhlinska skolan)
lärjungantalet höstterminen 1932 var synnerligen ringa. Det utgjorde i
ringarna I—IV vid Nya elementarskolan för flickor respektive 4, 5, 6 och
9 samt vid Åhlinska skolan respektive 8, 8, 4 och 10. Även vid vissa samgymnasier
är lärjungeantalet i de olika ringarna relativt litet. Berörda förhållanden
synas riksdagen — även örn i betraktande tages, att beslut redan
lärer hava fattats örn avveckling av ett av de i huvudstaden hittills uppehållna
samgymnasierna — tyda på att här föreligger en överorganisation,
vilken för staten ostridigt medför onödiga utgifter, ett förhållande, varå riksdagen
velat fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Det i motionen I: 77 framställda förslaget att såsom villkor för statsunderstöd
till högre goss- och samskola måtte bestämmas skyldighet för läroanstalten
att medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter till
den omfattning, Kungl. Maj.t bestämmer, synes riksdagen äga fog för sig.
Sådan skyldighet är sedan länge gällande för enskilda mellanskolor och
högre flickskolor, och någon giltig anledning att härutinnan låta de högre
goss- och samskolorna intaga en undantagsställning torde icke föreligga.
Riksdagen har därför bifallit den i motionen gjorda hemställan.

Vad beträffar enskilda lärarinneseminarier har Kungl. Maj:t föreslagit,
att den anslagspost, som avser dessa seminarier, skulle fortfarande, liksom
för innevarande budgetår, upptagas utan angivet belopp. Då fråga örn
statsunderstöd till någon läroanstalt av denna art varken är eller under den
närmare framtiden torde bliva aktuell, synes skäl saknas att längre bibehålla
sagda anslagspost. Riksdagen har därför uteslutit densamma ur ifrågavarande
anslag.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

73

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn statsunderstöd
till privatläroverken, så vitt angår budgetåret 1933/1934, att såsom
grundunderstöd till skola, varom här är fråga, må utgå högst 4,800
kronor, med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter, som äro eller
varda meddelade angående skola, som befinner sig under avveckling,

dels beslutat, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk må till
enskild mellanskola, som befinner sig under avveckling, utgå även om skolan
omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett
huruvida skolan med avseende å lärjungantal under de senaste tre åren
uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor, samt att statsunderstöd
till dylik skola, som omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga
folkskolan, må utgå med högst 1,200 kronor för varje sådan klass,

dels med bifall till ovannämnda motion (I: 77) beslutat, att såsom villkor
för statsunderstöd till högre goss- och samskola skall gälla, att läroanstalten
skall vara skyldig medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter
till den omfattning, Kungl. Majit bestämmer,

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu

664,300 kronor, med 58,600 kronor till 605,700 kronor,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom i nämnda anslag ingående
anslagsposter uppfört följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor................kronor 16,400,

högre flickskolor ................... » 376,900,

högre goss- och samskolor............ » 212,400,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
605,700 kronor.

154:o) Understöd åt Anna-skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 163) bar riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd åt Anna-skolan i Stockholm för budgetåret
1933/1934 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

155:o) Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 164) har riksdagen
minskat det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 520,000 kronor, med 35,000 kronor
till 485,000 kronor.

156:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk.
Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att dels föreskriva,

74

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att — utan hinder av vad i avd. A mom. 4 och mom. 10 a) och b) samt i
de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser mom. 1, 2 och
3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd
åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda tillägg och
ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt avd. B b) av
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring åt
vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande — för budgetåret
1933/1934 skola i fråga örn statsunderstödda enskilda läroanstalter
gälla i huvudsak de bestämmelser, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivits; dels ock till beredande under tiden 1 juli 1933—30
juni 1934 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och samskolor för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,917,000 kronor.

Granskningsnämnden har bland annat ifrågasatt en besparing å nu förevarande
anslagspost genom en inskränkning i privatskolornas frihet att anordna
undervisning med olika grundläggande språk i samma skola.

Skolöverstyrelsen har, enligt vad som framgår av sid. 383—384 i statsrådsprotokollet,
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreskriva,

att, utan hinder av vad i avd. A. mom. 4 och mom. 10 a) och b) samt i
de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser mom. 1, 2 och
3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd
åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda tillägg och
ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt avd. B b) av
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring åt
vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande, för budgetåret
1933/1934 skall i fråga örn statsunderstödda enskilda läroanstalter gälla:

1. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande realoch
flickskola, undervisning under 24—28 veckotimmar, i medeltal ungefär
26 veckotimmar, och vad angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning
i den omfattning, som är föreskriven för lektor vid högre allmänt
läroverk.

2. Såsom villkor för utgående av statsbidrag till lärarpersonalens avlöning
vid enskilda läroanstalter skall gälla:

a) Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass må efter skolöverstyrelsens
medgivande i varje särskilt fall ske med iakttagande därav, att, vad
angår stadium, motsvarande gymnasiet och flickskolas två högsta klasser,
minst 30 och beträffande stadium, motsvarande flickskolas övriga klasser
samt realskola, minst 35 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,
innan ny avdelning inom densamma upprättas.

b) När särskilda skäl därtill äro, må Kungl. Maj:t kunna medgiva, att
vidtagen uppdelning i parallellavdelningar må bibehållas, även örn antalet
lärjungar i varje avdelning av årsklassen understiger 30, respektive 35.

3. Lärare med full tjänstgöring, som icke uppnått pensionsåldern och
som erhållit anställning vid privatläroverk senast från och med läsåret
1924/1925, må efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall kunna

Riksdagens skrivelse Nr 8.

75

bibehållas i tjänst vid skolan utan hinder av gällande bestämmelser i fråga
om tjänstgöringens omfattning och förläggning ävensom i fråga om förutsättningarna
för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar.

4. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i varje
särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett bedrivande av undervisningen
utan anlitande av timlärare skulle stöta på avsevärda pedagogiska
svårigheter, rätt att anlita dylika lärare, ändock att icke medeltjänstgöringen
för ämneslärarna å realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär
26 veckotimmar.

5. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i
varje särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett indragande av
samtliga eller de flesta timlärartimmar skulle medföra avskedande av timlärare,
som under minst 10 år tjänstgjort vid samma skola och av denna
sin verksamhet har sin huvudsakliga utkomst, rätt att anlita denne eller
dessa timlärare, ändock att icke medeltjänstgöringen för ämneslärarna å
realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

»Granskningsnämndens under här förevarande punkt behandlade förslag
avser ett nedbringande av statens kostnader för privatskolorna genom dels
skärpta villkor för uppdelning av klass i parallellavdelningar, dels ock något
utsträckt tjänstgöringsskyldighet för lärarna, varigenom här ifrågavarande
läroanstalter i nu angivna hänseenden skulle komma att bliva likställda med
statsläroverken samt de kommunala mellanskolorna och flickskolorna. Dessa
nämndens förslag hava i allt väsentligt följts av skolöverstyrelsen, som
emellertid föreslagit vissa uppmjukande övergångsbestämmelser. Ehuru jag
ingalunda förbiser de svårigheter för både skolor och enskilda lärare, vilka
kunna bliva en följd av de föreslagna åtgärderna, finner jag mig under
förhandenvarande förhållanden böra biträda förslaget, sådant detsamma utformats
av skolöverstyrelsen. På en punkt har jag dock stannat för ett
bibehållande av nuvarande förhållanden. Det gäller begränsningen i skolornas
frihet att anordna undervisning med olika grundläggande språk i
samma skola. Då jag anser det vara av betydelse för språkundervisningen
vid skolorna, att en dylik frihet alltjämt föreligger, och då genom en begränsning
i detta hänseende ej skulle besparas mer än 3,600 kronor, har jag
stannat vid att ej förorda en ändring i vad i detta avseende hittills tilllämpats.

Skolöverstyrelsens förslag innebär förändringar i tidigare av riksdagen fastställda
grunder för anslagets utgående (se härom riksdagens skrivelse den
25 maj 1925, nr 206), och det lärer följaktligen böra underställas riksdagens
prövning.

Beträffande slutligen det belopp, med vilket anslaget för här ifrågavarande
ändamål torde böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1933/1934, vill jag
framhålla följande. Skolöverstyrelsen har beräknat den för nämnda budgetår
möjliga minskningen till sammanlagt 128,600 kronor. Frånräknar
jag nyss angivna belopp av 3,600 kronor, som skulle uppstå vid borttagande

76

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av valfriheten beträffande språkundervisningen, skulle besparingen uppgå
till 125,000 kronor. Härutöver kan dock anslaget — med hänsyn till Kungl.
Maj:ts under punkt 160 i det föregående omförmälda beslut rörande ombildning
av den enskilda flickskolan i Borås till kommunal flickskola —
minskas med ytterligare 28,000 kronor. Sammanlagda anslagsminskningen
skulle sålunda bliva 153,000 kronor. Då anslagsbelastningen för budgetåret
1931/1932, enligt vad i det föregående meddelats, uppgått till i runt
tal 2,070,000 kronor, skulle i anslutning härtill anslagsbehovet för budgetåret
1933/1934 kunna beräknas till (2,070,000—153,000) 1,917,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts förslag, i vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts hemställan,
ansluter sig till skolöverstyrelsens förslag, sådant det finnes återgivet
å sid. 383—384 i statsrådsprotokollet. Där beröres icke frågan örn den av
granskningsnämnden föreslagna inskränkningen i den vid privatskolorna
hittills gällande valfriheten beträffande det språk, som i skolan inträder
såsom det andra främmande språket. På denna punkt innebär emellertid,
på sätt framgår av departementschefens uttalande å sid. 385 i statsrådsprotokollet,
Kungl. Maj:ts förslag, att den hittillsvarande ordningen skulle
bibehållas.

Granskningsnämnden har föreslagit, att beträffande privatläroverkens rätt
att upprätta parallellavdelningar skulle för budgetåret 1933/1934 vidare
iakttagas, att sammanlagda antalet parallellavdelningar vid dessa skolor
under nämnda budgetår borde begränsas till att omfatta högst det antal,
som förefunnits under budgetåret 1932/1933, således en bestämmelse av
samma innebörd som den, vilken beslutats beträffande de kommunala
mellanskolorna. Mot detta granskningsnämndens förslag har från departementschefens
sida icke framställts någon erinran.

Ehuru riksdagen icke förbiser, att de sålunda föreslagna ändrade grunderna
ifråga örn statsbidrag till privatskolorna kunna komma att för dessa medföra
vissa svårigheter, finner sig riksdagen av statsfinansiella skäl dock böra godkänna
desamma såsom av de rådande förhållandena betingade provisoriska
föreskrifter; dock att riksdagen, lika litet ifråga örn privatskolorna som ifråga
örn de kommunala flickskolorna, kan beträffande rätten till uppdelning i
parallellavdelningar för sin del medgiva en undantagsställning för flickskolas
två högsta klasser, rörande vilka riksdagen anser, att samma bestämmelser
böra härutinnan gälla som angående övriga klasser. Vidare vill riksdagen
ifrågasätta, att orden »och förläggning» i punkt 3. å sid. 383 i statsrådsprotokollet
uteslutas såsom obehövliga men ägnade att föranleda misstolkning.
Vad särskilt angår de föreslagna bestämmelserna örn rätt till uppdelning
i parallellavdelningar (punkt 2. a) och b) å sid. 383) vill riksdagen
ytterligare framhålla, att dessa bestämmelser, liksom beträffande de kommunala
mellanskolorna och de kommunala flickskolorna, utesluta medgivande
av undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar per avdelning, när
det gäller nyintagen klass. I fråga örn begränsningen av totalantalet paral -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

77

lellavdelningar böra givetvis icke tagas i beräkning de parallellavdelningar,
som med utgången av budgetåret 1932/1933 upphört genom att vederbörande
skola nedlagts eller är stadd i avveckling.

Vidkommande anslagsberäkningen torde det enligt riksdagens mening vara
befogat, att med hänsyn till den av riksdagen beslutade avvikelsen från
Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn upprättande av parallellavdelningar i flickskolas
två högsta klasser, den angivna restriktionen i fråga örn nyintagna
klasser och den avsedda utsträckta tjänstgöringsskyldigheten för lärarna
uppskatta de besparingar, som genom de nya bestämmelserna komma att
vinnas, något högre än vad departementschefen gjort. Efter av riksdagens
vederbörande utskott inhämtade upplysningar har riksdagen ansett sig böra
bestämma anslagssumman till 1,900,000 kronor eller 17,000 kronor mindre
än vad Kungl. Majit äskat.

I övrigt föranleder Kungl. Majis förslag icke någon erinran från riksdagens
sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majis förslag,

dels föreskrivit, att, utan hinder av vad i avd. A mom. 4 och mom. 10 a)
och b) samt i de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser
mom. 1, 2 och 3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående
avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående
statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda
tillägg och ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt
avd. B b) av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande,
för budgetåret 1933/1934 skall i fråga örn statsunderstödda enskilda läroanstalter
gälla:

1. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande real- och
flickskola, undervisning under 24—28 veckotimmar, i medeltal ungefär 26
veckotimmar, och vad angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning
i den omfattning, som är föreskriven för lektor vid högre allmänt läroverk.

2. Såsom villkor för utgående av statsbidrag till lärarpersonalens avlöning
vid enskilda läroanstalter skall gälla:

a) Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass må efter skolöverstyrelsens
medgivande i varje särskilt fall ske med iakttagande därav, att sammanlagda
antalet parallellavdelningar vid dessa skolor begränsas till att omfatta
högst det antal, som vid motsvarande skolor förefunnits under budgetåret
1932/1933 samt att, vad angår stadium, motsvarande gymnasiet, minst
30 och beträffande stadium, motsvarande högre flickskola samt realskola,
minst 35 lärjungar komma på varje avdelning inom Årsklassen, innan ny
avdelning inom densamma upprättas.

b) När särskilda skäl därtill äro, må Kungl. Majit kunna medgiva, att

78

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vidtagen uppdelning i parallellavdelningar må bibehållas, även om antalet
lärjungar i varje avdelning av årsklassen understiger 30, respektive 35.

3. Lärare med full tjänstgöring, som icke uppnått pensionsåldern och
som erhållit anställning vid privatläroverk senast från och med läsåret 1924/
1925, må efter Kungl. Majlis beprövande i varje särskilt fall kunna bibehållas
i tjänst vid skolan utan hinder av gällande bestämmelser i fråga om
tjänstgöringens omfattning ävensom i fråga örn förutsättningarna för uppdelning
av årsklass i parallellavdelningar.

4. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i varje
särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett bedrivande av undervisningen
utan anlitande av timlärare skulle stöta på avsevärda pedagogiska
svårigheter, rätt att anlita dylika lärare, ändock att icke medeltjänstgöringen
för ämneslärarna å realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär
26 veckotimmar.

5. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i varje
särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett indragande av samtliga
eller de flesta timlärartimmar skulle medföra avskedande av timlärare,
som under minst 10 år tjänstgjort vid samma skola och av denna sin verksamhet
har sin huvudsakliga utkomst, rätt att anlita denne eller dessa timlärare,
ändock att icke medeltjänstgöringen för ämneslärarna å realskolans
och flickskolans stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar;

dels ock till beredande under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 av tillfällig
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre
flickskolor samt högre goss- och samskolor för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett extra förslagsanslag av 1,900,000 kronor.

157:o) Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 166)
har riksdagen till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 36,800 kronor.

158:o) Understöd åt kommunala gymnasier. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 167) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande
åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens realskola,
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 34,000
kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit
må finna gott meddela.

159:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 168) har riksdagen
till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat

Riksdagens skrivelse Nr 8.

79

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 12,000 kronor att under de
villkor, Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
med högst 6,000 kronor till vardera.

160:o) Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl. Majit
har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 75,000 kronor.

I 1932 års åttonde huvudtitel framhöll dåvarande departementschefen
önskvärdheten av en ingående undersökning från såväl ekonomisk som
organisatorisk synpunkt rörande verksamheten vid ifrågavarande läroanstalt.
1932 års riksdag biträdde denna departementschefens uppfattning. Enligt
vad av statsrådsprotokollet framgår har en sådan undersökning numera
verkställts av skolöverstyrelsen. Riksdagen anser sig böra uttala sin förväntan,
att denna undersökning snart skall bära frukt i form av en rationell
omläggning av läroanstaltens organisation och arbetsuppgifter.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 70,000 kronor.

161 :o) Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. Kungl. Majit har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till
understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de
villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit
föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Under hänvisning till vad riksdagen förut anfört i fråga örn ändrad benämning
å ämnet »handarbete» vill riksdagen ifrågasätta, att ifrågavarande
anslag för framtiden erhåller beteckningen »understöd åt vissa anstalter för
utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd». I övrigt har riksdagen intet att
erinra mot Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd anvisat för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser
och med den fördelning, som av Kungl. Majit föreskrivas, utgå till
Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg samt
föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.

80

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Folkundervisningen.

162:o) Anslaget till folkskoleseminarierna m. m. Beträffande vad
Kungl. Maj:t (punkt 171) föreslagit riksdagen i fråga om ordinarie anslaget
till folkskoleseminarierna m. m. har riksdagen i skrivelse nr 139 anmält
sitt beslut.

163:o) Hyresersättning till rektorerna vid vissa folkskoleseminarier.
Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 16,000 kronor.

Då rektorsbefattningen vid folkskoleseminariet i Lund icke lärer komma
att tillsättas under budgetåret 1933/1934, har riksdagen ansett sig böra
minska det av Kungl. Majit äskade anslaget till 13,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag,
till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 13,600 kronor.

164:o) Hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 173)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för
beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag
åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor.

165:o) Uppförande av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet
i Kalmar. Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att för
uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
och kostnadsförslag, av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet i
Kalmar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

14,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (I: 39 och lii 62), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Majits förslag under punkt
174 i åttonde huvudtiteln örn anvisande för budgetåret 1933/1934 av ett
extra reservationsanslag av 14,000 kronor för uppförande av en vaktmästarbostad
vid folkskoleseminariet i Kalmar.

Riksdagens skrivelse Nr 8. 81

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 39
anförts bland annat:

Som bekant har frågan om den framtida folkskoleseminarieorganisationen
i vårt land hänskjutits till en särskild utredningskommitté. Huruvida seminariet
i Kalmar kommer att bibehållas som folkskoleseminarium kan således
f. n. icke med visshet bedömas. Att under sådana förhållanden påyrka,
att ny vaktmästarbostad skall anordnas, synes icke motiverat. Organisationsnämnden
erinrar visserligen därom, att den nuvarande vaktmästarbostaden
är belägen i källarvåningen, men klagomål däröver ha veterligen
icke förekommit. Det förefaller därför som örn den nuvarande vaktmästarbostaden
utan någon påvisad olägenhet skulle kunna användas för sitt
ändamål ännu ett eller annat år, till dess frågan örn seminarieorganisationen
är mogen för lösning. Att byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen tillstyrkt
förslaget örn den nya vaktmästarbostadens uppförande är naturligt, dock
endast under förutsättning, att seminariet i Kalmar kommer att bibehållas,
men så länge visshet därutinnan icke förefinnes, torde frågan böra vila tills
vidare i avvaktan på utredningens resultat.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, befinner sig frågan örn den framtida
folkskoleseminarieorganisationen i vårt land för närvarande under utredning,
och det kan sålunda icke med visshet bedömas, huruvida Kalmarseminariet
för framtiden kommer att bibehållas. Med hänsyn härtill synes
det riksdagen icke vara lämpligt, att staten nu nedlägger kostnader på seminarieanläggningen
för ett ändamål av förevarande slag. På grund av vad
sålunda anförts finner sig riksdagen, i enlighet med de i ämnet väckta motionerna,
böra avslå Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till ovannämnda motioner
(1:39 och 11:62), avslagit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

166:o) Vissa anslag till småskoleseminarierna m. m. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen i fråga om vissa anslag
till småskoleseminarierna m. m. har riksdagen i skrivelse nr 139 anmält
sitt beslut.

167:o) Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176) har riksdagen, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning för expenser
åt folkskolinspektörer för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

10,400 kronor.

168:o) Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer. Kungl. Maj:t
har (punkt 177) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie förslagsanslaget
till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 220,000 kronor, med

70,000 kronor till 150,000 kronor.

En så betydande nedsättning av här ifrågavarande anslag som den av
Kungl. Maj:t förslagna synes kunna medföra, att det åtminstone i fråga örn

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8. 6

82

Riksdagens skrivelse Nr 8.

en del av inspektörerna icke blir möjligt att effektivt utnyttja deras arbetskrafter,
och riksdagen har därför icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter
mot förslaget. Då emellertid anslagsminskningen torde få betraktas
som en tillfällig åtgärd, fram tvungen av det förhandenvarande budgetära
läget, har riksdagen dock icke velat ifrågasätta någon avvikelse från förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 220,000 kronor,
med 70,000 kronor till 150,000 kronor.

169:o) Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,
nu 51,700,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 52,700,000 kronor,

dels ock medgivit, att nedannämnda lärare må tillerkännas rätt att för
uppfattning i högre lönegrad i förekommande fall tillgodoräkna sig:

ordinarie folkskollärare den tid han tjänstgjort såsom tills vidare anställd
nomadlärare och därvid åtnjutit avlöning såsom lönetursberättigad folkskollärare,
samt

lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare
vid folkskola, vilken kan komma i åtnjutande av ålderstillägg, den tid han
tjänstgjort såsom tills vidare anställd nomadlärare och därvid åtnjutit avlöning
såsom lönetursberättigad småskollärare.

170:o) Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamåi. I enlig
het med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 181) har riksdagen minskat det ordinarie
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamåi, nu

200,000 kronor, med 8,000 kronor till 192,000 kronor.

171:o) Särskilda lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 182) har riksdagen ökat det ordinarie
förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu 76,000
kronor, med 3,000 kronor till 79,000 kronor.

172:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i de fyra
nordligaste länen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) har
riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie
anslaget- till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, å 548,000 kronor — i riksstaten uppfört ett ordinarie
reservationsanslag till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Riksdagens skrivelse Nr 8.

60

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, å 548,000 kronor.

173:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i andra
delar av riket än de fyra nordligaste länen. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 184) har riksdagen till inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn i andra delar av riket än de fyra nordligaste länen för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

174:o) Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn. Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att, dels i huvudsak
godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade
grunderna för statsbidrag till anordnande av skolskjutsar, dels i riksstaten
för budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor.

Sedan skolöverstyrelsen anbefallts utarbeta förslag till grunder för utgående
av statsbidrag för ifrågavarande ändamål, har skolöverstyrelsen med
skrivelse den 6 september 1932 avlämnat förslag i detta avseende.

Skolöverstyrelsen anför bland annat följande:

Den av 1932 års riksdag uttalade grundsatsen för disponerandet av skolskjutsanslaget,
nämligen att bidrag framför allt skulle ifrågakomma, där
genom skolskjutsar det allmännas utgifter för skolväsendet kunde nedbringas,
har följts vid fördelningen av hittills beviljade anslag, och riksdagens
önskemål har alltså redan tillgodosetts. Överstyrelsen hyser emellertid den
uppfattningen, att, även örn besparingssynpunkten alltid bör vara den dominerande,
det dock bör finnas möjlighet att i vissa fall genom statsbidrag
till skolskjutsar underlätta barns skolgång, där vägarna äro särskilt långa
och svåra.’ I de flesta dylika fall, vilka till antalet hittills varit ringa, hava
besparingar tillika kunnat antagas komma att framdeles uppstå, även om
sådana icke kunnat av vederbörande skoldistrikt vid ansökningens ingivande
direkt påvisas. Genom skolskjutsars anordnande med bidrag av
statsmedel hava också i allmänhet vunnits vissa förbättringar i skolväsendets
organisation.

I nu gällande författning finnas inga föreskrifter örn minimiväglängder
såsom villkor för statsbidragens utgående. Saknaden av dylika har. icke
medfört någon svårighet för överstyrelsen att avgöra, i vilka fall statsbidrag
till skolskjutsar bort till- eller avstyrkas. Ett fastslående av vissa väglängder
skulle också medföra avsevärda svårigheter, måhända till och med bestämda
hinder, för ett så smidigt och, med hänsyn till resultatet, så rättvist
tillvägagångssätt som möjligt vid statsbidragens fördelning.

Skulle gällande bestämmelser för statsbidragen ändras så, att bidragen
ruge rekvireras i huvudsaklig överensstämmelse med sättet för rekvisition
; v” statsbidrag till lärares avlöning, det vill säga utan central prövning,
torde emellertid närmare föreskrifter örn skolvägarnas längd vara ofrånkomliga.

Överstyrelsen finner det för sin del befogat,, att statsbidrag med större
belopp än halva kostnaden kan ifrågakomma i sådana fall, där det klart

04

Riksdagens skrivelse Nr 8.

framgår, att besparingarna för statsverkets del för skolväsendet i övrigt äro
väsentligt större än de besparingar, som komma skoldistriktet till godo, och
där det finnes skäl befara, att örn högre statsbidrag icke beviljas, skoldistriktet
på grund av högt skattetryck icke kan anordna skjutsar, varigenom varje
''besparing omöjliggöres. Överstyrelsen vill emellertid erinra därom, att redan
enligt nu gällande författning statsbidrag kan utgå med högre belopp än
hälften av kostnaden. Hittills har dock statsbidrag i regel beviljats med
blott halva kostnaden.

Riksdagen har framhållit angelägenheten av att vid disponerandet av skolskjutsanslaget
framför allt sådana fall komma i fråga till bidrag, där genom
anordnande av skolskjutsar det allmännas utgifter för skolväsendet kunna
nedbringas. En allmän föreskrift om att statsbidrag skall utgå med 2/s eller
3/4 av kostnaderna skulle, enligt överstyrelsens mening, kunna först och
främst i så måtto äventyra åsyftade besparingar, att statens utgifter för skolväsendet
i övrigt icke kunde minskas i den omfattning, som fallet bleve,
om nuvarande huvudbestämmelse fortfarande komme att gälla. Det torde
också, därest central prövning av ansökningarna icke förekomme, kunna
befaras, att ett i regel med högre belopp än hälften utgående bidrag skulle
föranleda anordnande av skolskjutsar i en del fall, där sådana strängt taget
.''icke vore behövliga.

Statsbidrag till skolskjutsar synes icke böra utgå, där åsyftade besparingar
i fråga örn skolväsendet kunna uppnås med mindre kostnader för det allmänna,
om inackordering med anlitande av bidrag ur vederbörande för
detta ändamål anvisade anslag äger rum än örn skolskjutsar anordnas.

Aven örn överstyrelsen anser, att vissa skäl anförts för en höjning av nu
med i regel 50 procent utgående statsbidrag till 2/s eller SA av kostnaderna,
hyser dock överstyrelsen så starka betänkligheter mot en generell föreskrift
örn sådan höjning, att överstyrelsen icke finner sig böra tillstyrka en dylik.
Överstyrelsen vill dock särskilt framhålla vikten av, att de bestämmelser
angående statsbidragens storlek, som framdeles kunna komma att utfärdas,
givas sådan formulering, att högre statsbidrag än halva kostnaden allt fortfarande
kan beviljas i de fall, då tillräckliga skäl härför kunna anföras,
dock i intet fall med högre belopp än 75 procent.

Genom bestämmandet av vissa allmänna grunder, enligt vilka statsbidrag
till skolskjutsar kunde utgå och rekvireras på i stort sett samma sätt som
statsbidrag till lärares avlöning, skulle tvivelsutan vissa fördelar uppnås i
jämförelse med nuvarande förhållanden. Emellertid resa sig betydande svårigheter
i vägen för fastställandet av sådana allmänna grunder, att ett genomförande
av en dylik ordning för statsbidrags utgående blir möjlig och
med avseende på resultatet tillfredsställande.

En klassificering av skolskjutsarna, så att bestämda belopp för olika vägsträckor
och gällande för hela landet kunde fastställas, anser överstyrelsen
omöjlig att genomföra utan att högst betydande olägenheter därav skulle
följa. Närmare föreskrifter om skolvägarnas längd bleve säkerligen ofrånkomliga,
därest en decentralisation i fråga örn prövningen av ansökningarna
skulle bliva genomförd. Vid utfärdandet av dylika "föreskrifter bleve det
emellertid nödvändigt att så fixera minimiväglängden, att den kunde tilllämpas
i regel, eller med andra ord kilometertalet måste sättas så lågt, att
det kunde gälla för det stora flertalet fall. Överstyrelsen befarar emellertid,
att en sådan föreskrift komme att leda till det resultatet, att minimiväglängden
komme att betraktas som den normala och skoldistrikt följakt -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

85

ligen anse sig berättigat till statsbidrag för anordnande av skolskjuts, så
snart skolväg uppginge till denna längd.

En utveckling i sådan riktning komme givetvis att föranleda en högst
betydande ökning i totalkostnaden för skolskjutsars anordnande och därmed
i kraven på statsbidrag.

Det kan antagas, att fastställandet av vissa allmänna grunder för skjutskostnadernas
beräkning skulle medföra, att det intresse, som nu visat sig
förefinnas hos skoldistrikten att träffa avtal örn skolskjutsars utförande till
lägsta möjliga priser, minskades. Särskilt kan det förmodas, att detta skulle
bliva fallet, därest det regelmässiga statsbidraget bleve höjt till 2/3 eller 3/4
av kostnaderna. En betydande ökning av statens utgifter för ifrågavarande
ändamål skulle följaktligen kunna tänkas bli följden av en dylik
bestämmelse.

Överstyrelsen tillåter sig vidare framhålla, att, även om vissa allmänna
grunder bleve fastställda, det dock samtidigt måste givas möjligheter till
undantag, till exempel rätt att medgiva statsbidrag, även om vissa skoldistrikts
kostnad för skolskjuts anordnande bleve högre än den, som erhölles
med tillämpning av de allmänna föreskrifterna.

Varje särskild ansökning bör givetvis prövas med hänsyn till förhållan:
dena inom vederbörande skoldistrikt. Därvid bör, bland annat, hänsyn tagas
till bebyggelse, ekonomiska förhållanden, skolväsendets ståndpunkt och
övriga omständigheter, som kunna inverka på ansöknings bedömande.
Men skall denna prövning med avseende å från rikets olika delar inkomna
ansökningar kunna giva i möjligaste mån tillfredsställande resultat, torde
den böra vara enhetlig och jämförande. Skulle prövningen verkställas av
vederbörande länsstyrelser och folkskolinspektörer, synes det överstyrelsen
icke möjligt att önskvärd jämnhet i bedömandet av olika fall och förhållanden
kunde vinnas.

Överstyrelsen anser det följaktligen ur nu angivna synpunkter så gott
som ofrånkomligt, att en central prövning, åtminstone i viss omfattning,
av.inkomna ansökningar allt fortfarande förekommer.

Överstyrelsen förordar en föreskrift med innebörd, att ansökning om
statsbidrag till här ifrågavarande ändamål första gång skall prövas av
central myndighet men att därefter, så länge inga sådana förändringar, som
kunna anses böra föranleda ny prövning, äga rum med avseende å skjutssträckor
och kostnader, statsbidrag till det fastställda beloppet må få rekvireras
hos och utanordnas av länsstyrelsen, sedan folkskolinspektören vitsordat,
att lämnade uppgifter äro riktiga och att ingen betydande förändring
i förutsättningarna för statsbidragets utgående skett. Emellertid torde vissa
mindre avvikelser böra tillåtas äga rum. Om till exempel statsbidrag med
halva kostnaden för en skolskjuts beviljats efter central prövning, och skjuts
nästföljande läsår skall beröra samma skolor och vägsträckor, men kostnaden
på grund av minskat barnantal eller i anledning av andra omständigheter
kan nedbringas och statsbidraget följaktligen kan och bör nedsättas i
förhållande till den lägre totalkostnaden, torde statsbidrag till beviljad del
av kostnaden böra få rekvireras utan att förnyad ansökning ingives och
underkastas central prövning.

I fråga särskilt om barnantalet torde böra få gälla, att mindre växlingar
i detta icke skola behöva föranleda ny ansökning. Om till exempel den
ursprungliga ansökningen avsett 12 barn men detta antal något minskaä
utan att skjutsning därför blir obehövlig och utan att kostnaderna kunna

86

Riksdagens skrivelse Nr 8.

nedbringas, torde ny ansökning till central myndighet icke böra ifrågakomma.
Detsamma torde böra få gälla örn barnantalet ökas utan att kostnaderna
för skjutsnings verkställande därför bliva större.

Så snart en mera betydande omläggning av verksamheten äger rum, bör
förnyad granskning från den centrala myndighetens sida äga rum.

Skulle länsstyrelse vid prövning av ingiven rekvisition av statsbidrag finna
sådana avvikelser förekomma från de förhållanden, som legat till grund för
den centrala myndighetens beslut örn statsbidrag, att länsstyrelse icke finnér
sig böra utanordna rekvirerat belopp, torde ärendet böra för prövning och
avgörande överlämnas till den centrala myndighet, som fördelar statsbidragen.

Ett överlämnande till överstyrelsen av fördelningen av statsbidrag till
skolskjutsar synes starkt motiverat bland annat på grund av den tidsvinst,
som därigenom skulle komma att uppstå.

Överstyrelsen finner det synnerligen angeläget, att sådana förändrade föreskrifter
komma till stånd, som möjliggöra tidigare beslut än nu är fallet,
samt föreslår bestämmelser i sådant syfte.

Överstyrelsen anser, att såsom regel bör gälla att ansökningar örn statsbidrag
till skolskjutsår skola ingivas före den 1 januari närmast före det
budgetår, för vilket bidrag önskas. Ett medgivande torde böra lämnas av
innehåll, att överstyrelsen, därest den erhåller uppdraget att verkställa fördelningen
av statsbidragen, må kunna till prövning upptaga ansökning, som
icke ingivits inom föreskriven tid.

Alla ansökningar böra göras enligt formulär, som överstyrelsen torde få
i uppdrag att utarbeta, därest den ifrågasatta anslagsförändringen kommer
till stånd.

Enligt nu gällande författning nr 143/1926 § 4 mom. 2 kan skoldistrikt,
sedan Kungl. Majit medgivit att statsbidrag får utgå, på därom hos vederbörande
länsstyrelse gjord anmälan, efter ingången av det budgetår bidraget
avser i förskott erhålla högst 2/3 av det beviljade bidraget. Dylikt förskott
avräknas vid statsbidragets slutliga utanordnande.

Överstyrelsen tillstyrker för sin del, att sådan rätt till förskott fortfarande
medgives och att den får omfatta jämväl dels skoldistrikt, som tilldelats
statsbidrag på grund av ansökningar, vilka inkommit senare än den 1 januari,
dels skoldistrikt, som utan förnyad central prövning av ansökning, är
berättigad hos länsstyrelse rekvirera statsbidrag.

Av föredragande departementschefens yttrande i propositionen nr 134 till
1932 års riksdag angående ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans
organisation m. m. sid. 65, framgår, bland annat, att Kungl. Majit
enligt gällande författningsbestämmelser ansett sig oförhindrad att disponera
medel ur hittills beviljade anslag jämväl till skolskjutsar för fortsättningsskolbarn.
Riksdagen har icke framställt någon erinran i anledning av detta
uttalande. Härigenom torde få anses fastslaget, att uttrycket skolpliktiga barn
även omfattar fortsättningsskolbarn, varför ett särskilt omnämnande av
dessa i den författning, som kan komma att utfärdas, icke synes erforderligt.

För egen del har departementschefen anfört:

»Med hänsyn till vad i ärendet förekommit är jag icke för närvarande
beredd att föreslå några allmänt gällande normerande föreskrifter. Emellertid
synes mig bristen på dylika bestämmelser icke böra utgöra ett ovillkorligt

Riksdagens skrivelse Nr 8.

87

hinder emot anslagets förändring till förslagsanslag. Då ett konsekvent genomförande
av överstyrelsens förslag till ändrade villkor för statsbidrags
utgående synes förutsätta förändring av anslagsnaturen, vill jag därför tillstyrka,
att anslaget förändras till förslagsanslag.

Flertalet av de av skolöverstyrelsen föreslagna ändringarna i villkoren för
statsbidrags utgående synas ändamålsenliga och kunna av mig tillstyrkas.

Statsbidrag synes sålunda böra utgå, företrädesvis då genom anordnande
av skolskjutsar besparingar i det allmännas utgifter för skolväsendet i övrigt
uppstå eller då skolgången vid särskilt lång eller svår skolväg avsevärt
underlättas. På de av skolöverstyrelsen anförda skälen bör statsbidrag utgå
med i regel hälften av kostnaderna för skolskjutsarnas anordnande. Då
särskilda förhållanden därtill föranleda, synes bidrag böra utgå med högre
belopp, dock i intet fall med mer än s/4 av kostnaderna.

Beslutanderätten i dessa frågor torde dock böra förbehållas Kungl. Majit.

Det föreslagna förändrade förfarandet vid prövning av fråga om statsbidrag
synes särskilt ägnat att underlätta granskningen av ansökningarna,
och genom överstyrelsens förslag rörande förkortning av prövningsproceduren
och förändring av tiderna för ansökningarnas ingivande undanskaffas
en betydande olägenhet i det nuvarande systemet, som vållat stora svårigheter
för skoldistrikten ätt i förväg vid beräknandet av kostnaderna för distriktets
skolväsen räkna med statsbidrag till anordnande av skolskjutsar.

Under budgetåret 1933/1934 synas övergångsbestämmelser böra meddelas
i stort sett i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen föreslagit.

Då det nuvarande anslaget visat sig vara i det stora hela taget tillräckligt,
torde förslagsanslaget för budgetåret 1933/1934 böra bestämmas till

150,000 kronor.

Närmare föreskrifter för statsbidrags utgående m. m. torde böra fastställas
av Kungl. Majit.»

De föreslagna ändrade grunderna för utgåendet av skolskjutsbidragen
anser sig riksdagen böra i allt väsentligt godkänna, dock att, när allenast
besvärlig skolväg åberopas såsom skäl för understöd, sådant enligt riksdagens
mening må utgå endast i särskilda fall, då vid synnerligen lång eller svår
skolväg skolgången genom skjutsning avsevärt underlättas.

Inför förslaget att ändra anslagets natur till förslagsanslag har riksdagen
känt en viss tvekan med hänsyn till att några fixerade normer för statsbidragens
utgående icke visat sig möjliga att nu uppställa. I betraktande av
do avsevärda besparingar i skolorganisatoriskt hänseende, som genom ifrågavarande
anordning vinnas, och de stora fördelar, det för skoldistrikten erbjuder
att vid planerandet av skolskjutsar kunna, därest i övrigt förutsättningarna
därför äro för handen, räkna med bidrag av statsmedel, bär
riksdagen emellertid ansett sig böra medgiva den ifrågasatta ändringen av
anslagets natur.

1 övrigt föranleder Kungl. Majda förslag ingen annan erinran från riks -

88

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dagens sida, än att det för vinnande av en för skoldistrikten önskvärd snabbhet
i behandlingen av förevarande understödsfrågor synes vara förtjänt av
Kungl. Maj:ts övervägande, om ej en sådan uppdelning av ärendenas prövning
lämpligen borde ske, att endast de fall, där statsbidrag till högre belopp
än 50 procent av kostnaderna ifrågasättes eller där understöd äskas
allenast till underlättande av besvärlig skolväg, underställas Kungl. Maj:t
och prövningsrätten i övrigt överlämnas åt skolöverstyrelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen

dels i huvudsak godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 185 föreslagna
ändrade grunderna för statsbidrag till anordnande av skolskjutsar,
dock med iakttagande av vad riksdagen ovan anfört,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 150,000 kronor.

175:o) Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vissa barnhem intagna barn i skolåldern. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) har riksdagen

dels medgivit, att kustsanatoriet Apelviken må efter särskild prövning av
Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till avlönande av
lärare vid kustsanatoriets fortsättningsskola, att enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma
grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda stadgade angående
statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern beviljat för budgetåret
1933/1934 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

176:o) Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola. Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen
att dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna
ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, dels ock minska det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, nu 3,330,000 kronor, med 765,000 kronor till

2,565,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förebaft
dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 73 och 11:114),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits förslag
i vad det avser ändrade grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, samt att de härav be -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

89

tingade höjningarna av det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av
berörda undervisning måtte av riksdagen beviljas;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 74 och
II: 151), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att godkänna
de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i gällande grunder för statsbidrag
till undervisningen i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor med det undantag, att statsbidrag enligt nu gällande
grunder måtte utgå i sådana fall, då den för nämnda undervisning anställde
läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning eller då vederbörande
skoldistrikt vid tjänstens annonsering eller annorledes före den 1
januari 1933 bundit sig för utbetalande av minst nu gällande minimiarvode.

Kungl. Maj:t har funnit nödvändigt att vidtaga en avsevärd beskärning
av bär ifrågavarande anslag dels genom skärpning av villkoren för statsbidrags
åtnjutande, i vad angår lärjungeantalet, dels ock genom nedsättning
av den till lärarna utgående ersättningen. Riksdagen finner det vara ett beklagligt
förhållande, att åtgärderna för inskränkning av statsutgifterna kommit
att så hårt drabba detta anslag, enär enligt riksdagens mening slöjden,
särskilt vad de kvinnliga eleverna angår, bör till de mest nyttiga och såsom
uppfostringsmedel mest värdefulla bland skolämnena, åtminstone för de
lärjungar, som tillhöra det egentliga folkskolestadiet. Vidare komma, såsom
bland annat i de i ämnet väckta motionerna framhållits, de föreslagna ändringarna
otvivelaktigt att på många håll medföra olägenheter av ekonomisk
art för skoldistrikten.

Å andra sidan är det nödvändigt att under de rådande förhållandena
tillmäta besparingssynpunkterna synnerlig vikt. Riksdagen finner sig därför
icke kunna motsätta sig att inskränkningar nu göras även på detta område.
Med hänsyn härtill kan riksdagen icke bifalla motionerna I: 73 och II: 114,
i vilka påyrkas, att de nuvarande grunderna måtte helt bibehållas oförändrade.

Emellertid anser riksdagen, att Kungl. Maj:ts förslag i vissa avseenden
medför sådana olägenheter, att riksdagen icke kan i alla delar godkänna
detsamma.

Genom fastställande av siffran 10 såsom ovillkorligt minimum för lärjungeantalet
i slöjdavdelning kommer ett mycket stort antal barn, ofta i
fattiga, glest bebyggda skoldistrikt, att bliva i avsaknad av slöjdundervisning.
Denna konsekvens av Kungl. Maj:ts förslag finner riksdagen vara till
stor skada och har fördenskull sökt efter någon utväg, varigenom utan kostnadsökning
kretsen av de barn, som genom berörda skärpning av villkoren
skulle komma att berövas förmånen av slöjdundervisning, kunde i någon
mån begränsas. En sådan utväg har riksdagen trott sig finna i följande
anordning.

Det i § 3 av statsbidragskungörelsen medgivna undantaget från regeln
om minst 10 lärjungar skulle icke, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, bortfalla

90

Riksdagens skrivelse Nr 8.

utan alltjämt bibehållas men begränsas att gälla endast det egentliga folkskolestadiet
och förses med en undre gräns för lärjungeantalet sålunda, att
såsom villkor för dess tillämpning stadgas, att lärjungarna äro till antalet
minst 6.

Den härav föranledda kostnadsökningen i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag kan enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat beräknas
till i runt tal 220,000 kronor.

För att uppväga denna merkostnad kan enligt riksdagens mening utan
större olägenhet för undervisningen den ändringen i gällande bestämmelser
vidtagas, att maximibidraget per slöjdavdelning, som nu är beräknat efter
136 timmar, i stället beräknas efter ett till siffran 124 sänkt timantal.
Härigenom erhålles en kostnadsminskning av i runt tal 236,000 kronor,
vadan slutresultatet skulle bliva en utgiftssänkning med 16,000 kronor mera
än den minskning, som skulle ernås enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår Kungl. Maj:ts förslag örn nedsättning av lärararvodena finner
riksdagen, att med hänsyn till den statsfinansiella situationen näppeligen
några mera vägande skäl kunna häremot anföras, såvitt angår de fall —
och dessa utgöra flertalet — där läraren sköter slöjdundervisningen såsom
en bisyssla. Däremot synes frågan ligga något annorlunda till i de visserligen
relativt fåtaliga fall, där skoldistrikten för ändamålet anställt särskilda
lärarkrafter, för vilka slöjdlärartjänsten utgör huvudsyssla. I dessa fall,
som i regel förekomma endast i städerna, är skoldistriktet rättsligen förpliktat
att till läraren utbetala en lön, som bestämts under förutsättning att
skoldistriktet från statsverket kunde påräkna understöd till lärarens avlönande
enligt hittills gällande grunder. Det synes riksdagen, som örn i denna
del Kungl. Maj:ts förslag örn nedsättning av lärararvodena förde till obilliga
konsekvenser. Detta förhållande har påtalats i motionerna I: 73 och II: 114.
Härutinnan har vidare i motionerna I: 74 och II: 151 påkallats sådan ändring
i Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag till undervisning i slöjd måtte
utgå enligt nu gällande grunder i de fall, då den för nämnda undervisning
anställda läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning eller då
vederbörande skoldistrikt vid tjänstens annonsering eller annorledes före den
1 januari 1933 bundit sig för utbetalande av minst nu gällande minimiarvode.
I likhet med motionärerna anser riksdagen, att på denna punkt skäligheten
bjuder, att en modifikation av Kungl. Maj:ts förslag vidtages. Riksdagen
kan dock icke finna, att den påkallade avvikelsen från Kungl. Maj:ts
förslag bör givas en så vidsträckt eller i varje fall till sina gränser svårbestämbar
räckvidd, som motionärerna synas hava avsett. Enligt riksdagens
mening bör modifikationen avse sådana fall, där slöjdlärartjänst är för beredande
av pensionsrätt åt innehavaren reglerad jämlikt § 5 i reglementet
för statens pensionsanstalt. För dylika tjänster torde statsbidraget böra
utgå efter oförändrade grunder, dock att även här den av riksdagen ovan
angivna begränsningen till högst 124 timmar synes böra ske.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

91

Sistberörda avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag medför en merkostnad
av i runt tal 83,000 kronor. Avräknas härifrån förenämnda belopp å

16,000 kronor återstår ett belopp av 67,000 kronor, varmed den av Kungl.
Maj:t äskade anslagssumman bör höjas. I enlighet härmed skulle anslaget
för budgetåret 1933/1934 komma att utgöra 2,632,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motioner (I: 73,
II: 114, I: 74 och II: 151),

dels godkänt följande ändringar i grunderna för utgåendet av statsbidrag
för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som
i anledning härav må finnas erforderliga:

1. Lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning i slöjd för
gossar eller för flickor vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,
skall, därest statsbidrag utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla,
där lärartjänsten för beredande av pensionsrätt åt tjänstinnehavaren är reglerad
jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt, minst 1 krona 20 öre för
varje undervisningstimme och eljest minst 1 krona för undervisningstimme.

2. Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
anordnat undervisning i slöjd, må av statsmedel erhålla bidrag till lärarens
avlöning, beräknat, där lärartjänsten för beredande av pensionsrätt åt tjänstinnehavaren
är reglerad jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt,
efter 1 krona 8 öre för undervisningstimme, och eljest efter 90 öre för
undervisningstimme, dock att i intet fall statsbidraget må utgå med högre
belopp för slöjdavdelning under ett kalenderår än 133 kronor 92 öre respektive
lil kronor 60 öre, motsvarande statsbidrag för 124 timmar.

3. Å det egentliga folkskolestadiet må slöjdavdelning omfatta ett lägre
antal deltagare än 10, dock lägst 6, under förutsättning att den består av
samtliga de detta stadium tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas
skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen.

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu 3,330,000 kronor,
med 698,000 kronor till 2,632,000 kronor.

177:o) Undervisningsmateriel m. m. för folkskolan. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) har riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 8,000 kronor,
med 5,000 kronor till 3,000 kronor.

178:o) Understödjande av folkskolebarns ferieresor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) har riksdagen i riksstaten för budgetåret
1933/1934 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av
folkskolebarns ferieresor utan angivet belopp.

92

Riksdagens skrivelse Nr S.

179:o) Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) har riksdagen, i likhet med vad
för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande av svensk undervisning
åt svenska harn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst

4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna lämpligt fastställa.

180:o) Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor.

Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att dels godkänna de av
departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade grunderna för
statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor; dels ock minska
det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 5,100,000, med 965,000 kronor till 4,135,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels en inom riksdagen väckt motion (1:173), vari hemställts, att riksdagen
dels måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts förslag till ändrade grunder för statsbidrag
till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, dels ock företaga den
av ett bifall till detta yrkande betingade höjningen av det ordinarie förslagsanslaget
till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med 965,000 kronor
till 5,100,000 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 57), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att arvodet till lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskola
skall utgå med samma belopp för timme som nu eller 2 kronor.

Till stöd för det i motionen II: 57 framförda yrkandet har anförts:

Eftersträvansvärda besparingar hava genomförts under åttonde huvudtiteln.
Det är naturligt, att på enskilda punkter härav betänkligheter eller ändringsyrkanden
väckas. Att yrka ändring föranleder oss Kungl. Maj:ts förslag att
nedsätta arvodet för lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolorna
från nuvarande belopp 2 kronor till 1 krona 75 öre.

Skolöverstyrelsen har avstyrkt en dylik nedsättning och därvid bland annat
uttalat, att de fast anställda lärarinnorna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan
i regel hava av skoldistrikt tillförsäkrats en fast årslön, beräknad med
hänsyn till det hittills utgående statsbidraget för undervisningen. En minskning
i minimiarvodet och därmed även av statsbidraget skulle i dessa fall
leda till motsvarande ökning av skoldistriktets utgifter. Det här ifrågavarande
arvodet lärer också under alla förhållanden vara så lågt satt, att man
även med bortseende från nyss nämnda olägenhet svårligen kunde ifrågasätta
en minskning av dessa arvoden. Undervisningen i hushållsgöromål
handhaves också nästan uteslutande av lärarinnor, som därav hava sin
huvudsakliga utkomst.

Att lärarinnorna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan befinna sig i
en annan ställning än de folkskollärare som undervisa där, är särskilt tydligt
av sistnämnda förhållande, att de av denna undervisning hava sin
huvudsakliga — om icke enda — utkomst. Att undervisningen i fråga

Riksdagens skrivelse Nr 8.

93

röner allmän uppskattning, torde kunna utläsas av antalet timmar, 222,500,
jämfört med t. ex. motsvarande siffra för »yrkesbetonad» undervisning,
185,000. Vid en jämförelse med sistnämnda undervisning, vad arvodena
angår, befinner sig likväl undervisningen i hushållsgöromål icke i någon
gynnad ställning. Medan kompetens för den förra kan vinnas efter några
veckors kurser, erfordras det för anställning inom den senare en mera kostsam
och tidskrävande utbildning.

Härtill kan fogas, att årsinkomsten för ifrågavarande lärarinnor icke alltid
är i samma grad viss som för andra lärare, därför att tillgången på elever
kan i sådan grad variera, att beräknat antal årskurser icke kommer till
stånd — i sådana fall nämligen, där icke, såsom ovan sagts, en reglering
skett av fast lön ■— att de ingen pensionsrätt äga enligt lag, samt att, där
skolköket är flyttande, tjänstgöringen ofta är förenad med olägenheter.

I likhet med granskningsnämnden och departementschefen anser riksdagen,
att under förhandenvarande förhållanden viss nedsättning i nu utgående
arvoden till lärare vid fortsättningsskolor bör ske. Det förslag i detta hänseende,
som Kungl. Maj:t framlagt, har icke givit riksdagen anledning till
erinran mer än i ett hänseende, nämligen i fråga örn arvodet till lärarinnor
i hushållsgöromål. Detta arvode utgår för närvarande med 2 kronor för
undervisningstimme men har nu föreslagits skola sänkas till 1 krona
75 öre.

Det bör emellertid framhållas, att ifrågavarande undervisning har mycket
stor betydelse för det uppväxande kvinnliga släktet, att lärarinnorna i hushållsgöromål,
vilkas utbildning är ganska lång och dyrbar, såsom regel hava
sin huvudsakliga utkomst av denna undervisning och att den ersättning, de
åtnjuta för sitt arbete, är i betraktande av vad nyss anförts ifråga om
undervisningens betydelse och lärarinnornas utbildning relativt låg. Med
hänsyn till nu angivna förhållanden finner sig riksdagen böra bifalla det
motionsvis framkomna förslaget om ett bibehållande av dessa arvoden vid
nuvarande belopp, 2 kronor för undervisningstimme.

Riksdagen bifaller alltså motionen II: 57 ävensom motionen I: 173, i vad
densamma avser här ifrågavarande undervisning.

Då antalet undervisningstimmar i hushållsgöromål beräknats till i runt
tal 222,500, uppstår genom riksdagens beslut en kostnadsökning i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 55,625 kronor eller i avrundat tal 55,000
kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare
vid fortsättningsskolor, nu 5,100,000 kronor, bör med anledning härav för
budgetåret 1933/1934 upptagas med 4,190,000 kronor, innebärande en minskning
i förhållande till innevarande budgetår med 910,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Majda förslag och motionen I: 173 samt med
bifall till motionen II: 57 beslutat, att arvodet till lärare i fortsättningsskola
och ersättuingsskola skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola
minst 2 kronor och för undervisningstimme i ersättuingsskola minst 1 krona

94

Riksdagens skrivelse Nr 8.

35 öre, dock att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd skall
utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona 50 öre och
för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona 10 öre samt arvodet
för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola minst 2 kronor för
undervisningstimme ävensom att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i
den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingår däri,
till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet skall utgå med minst
2 kronor 50 öre för undervisningstimme,

dels ock med anledning härav minskat det ordinarie förslagsanslaget till
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 5,100,000
kronor, med 910,000 kronor till 4,190,000 kronor.

181:o) Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor. Kungl.
Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser för lärare
vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag
av 32,800 kronor, att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande och
på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle för nästa budgetår medel till begynnelsekurser
utgå endast för sådana kurser i kvinnlig slöjd. Riksdagen anser,
att med hänsyn till rådande förhållanden begynnelsekurser även i sistnämnda
ämne utan större olägenhet kunna undvaras under år 1934. Några medel
härtill böra därför enligt riksdagens mening icke beräknas för budgetåret
1933/1934. På grund härav kan det av Kungl. Majit äskade beloppet,
32,800 kronor, nedsättas med 4,500 kronor till 28,300 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Kungl. Majits förslag, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 28,300
kronor, att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.

182:o) Understöd åt högre folkskolor. Kungl. Majit har (punkt 193)
föreslagit riksdagen att dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden
den 1 juli 1933—den 30 juni 1934, i de av 1918 års lagtima riksdag fastställda
grunderna för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av
årsklass vid högre folkskola (riksdagens skrivelse den 24 maj 1918 nr 248,
sid. 81), att för parallellavdelning må — utöver till skolan utgående statsunderstöd
med 2,400 kronor för årsklass av allmän högre folkskola och med
2,650 kronor för årsklass av yrkesbestämd högre folkskola — i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, utgå
statsunderstöd med samma belopp, dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor, nu 930,000 kronor, med 15,000
kronor till 915,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riks -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

95

dagen väckta, likalydande motioner (I: 76 och II: 156), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att för budgetåret 1933/1934 för utfående
av statsunderstöd till parallellavdelningar vid högre folkskolor skall gälla,
att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i högre folkskola ej
må överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt,
att sagda antal något överskrides, ävensom att statsbidrag må inom varje
årsklass utgå till så stort antal parallellavdelningar av årsklassen, som uppkommer
med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar
eller, där efter skolöverstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda,
minst 30 lärjungar komma på varje avdelning av årsklassen, innan ny avdelning
upprättas inom densamma.

Kungl. Majds förslag innebär, vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts
hemställan, att för budgetåret 1933/1934 skulle i fråga örn de högre folkskolorna
gälla samma begränsningar med avseende å parallellavdelningarna
och lärjungantalet per klass, som beslutats beträffande de kommunala mellanskolorna
och för vilka riksdagen redogjort under punkten 148 här ovan.

De betänkligheter, riksdagen under punkten 148 anfört gentemot de föreslagna
inskränkningarna i rätten att åtnjuta statsbidrag för parallellavdelningar
vid kommunala mellanskolor, äga giltighet även här. Av skäl, som
riksdagen under samma punkt framhållit, anser sig riksdagen likväl böra i
stort sett giva sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag. I ett avseende kan
emellertid riksdagen icke godkänna detta förslag, nämligen vad angår den
ifrågasatta begränsningen av totalantalet parallellavdelningar för de yrkesbestämda
högre folkskolornas vidkommande. Dessa skolor hava under den
rådande starkt utbredda ungdomsarbetslösheten en särskilt viktig uppgift
att bereda utrymme för de ynglingar och tiickor, som vilja begagna sin
nödtvungna frihet till att förskaffa sig vidare utbildning för kommande
praktisk verksamhet. För att icke alltför många av dessa skola hindras härifrån,
synes det riksdagen synnerligen önskvärt, att de yrkesbetonade högre
folkskolorna undantagas från nyssnämnda begränsning. Riksdagen har därför
beslutat en sådan avvikelse från Kungl. Majda förslag. Detta innebär, att
riksdagen bifallit motionerna I: 76 och II: 156, såvitt de avse sistberörda skolor.

Jämväl i fråga om lärjungeantalet vid de yrkesbestämda högre folkskolorna
anser emellertid riksdagen vissa andra uppmjukande bestämmelser erforderliga,
för att icke dessa skolors arbete må genom de ifrågasatta mera rigorösa
föreskrifterna beredas avsevärda svårigheter. Sålunda anser riksdagen, att
i de fall, då undervisningsarbetets natur är av sådan beskaffenhet, att det
skulle medföra betydande olägenheter att vid undervisningen i yrkesämne
sammanhålla ett så stort antal lärjungar som 30, skolöverstyrelsen bör äga
rätt att medgiva uppdelning i parallellavdelningar även vid ett lägre lärj
ungeantal.

Vid åtskilliga yrkesbestämda högre folkskolor förekommer, att lärjungarna
allt efter arbetets inriktning på olika yrken äro uppdelade på särskilda linjer,

96

Riksdagens skrivelse Nr 8.

t. ex. en hushållslinje, en handelslinje o. s. v. Enligt vad riksdagen erfarit,
tolkas statsbidragsförfattningen på sådant sätt, att om vid en och samma
skola sådan linjedelning är för handen och lärjungeantalet i en klass å
någon av dessa linjer icke uppgår till det för åtnjutande av statsbidrag för
parallellavdelning stadgade minimum, statsbidrag icke utgår för denna klass
utan beräknas efter sammanslagning av klassen med avdelning, tillhörande
annan linje, så att minimisiffran uppnås. En dylik tolkning anser sig riksdagen
icke kunna godtaga. Vid statsbidragets beräkning böra, enligt riksdagens
mening, i förevarande hänseende de olika linjerna betraktas, som
om de vore var för sig självständiga skolor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till
erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda
motioner (I: 76 och II: 156), i vad angår begränsningen av totalantalet parallellavdelningar
vid yrkesbestämda högre folkskolor,

dels beslutat, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till allmänna högre
folkskolor icke må, såvitt angår allmänna högre folkskolor, vilka åtnjutit
statsbidrag under budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal
parallellavdelningar än för sistnämnda budgetår,

dels beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn högre
folkskolor, så vitt angår budgetåret 1933/1934, med rätt för Kungl. Majit
att utfärda de närmare föreskrifter, som med anledning härav må anses
erforderliga,

att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i högre folkskola
ej må överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt,
att sagda antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens
beprövande i varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass
utgå till högst så stort antal parallellavdelningar av årsklassen, som uppkommer
med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar
eller, där efter överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda,
minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny
avdelning upprättas inom densamma; dock att, vad angår allmän högre folkskola,
undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar per avdelning
såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma beträffande nyintagen
klass, samt att, då vid yrkesbestämd högre folkskola undervisningsarbetets
natur är av sådan beskaffenhet, att det skulle medföra betydande olägenheter
att vid undervisningen i yrkesämne sammanhålla ett så stort antal
lärjungar som 30 i en klassavdelning, skolöverstyrelsen må äga medgiva
uppdelning i parallellavdelningar även vid ett lägre lärjungeantal än det
sistnämnda,

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre
folkskolor, nu 930,000 kronor, med 15,000 kronor till 915,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

97

183:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 194) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder,
som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret
1933/1934 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

184:o) Anordnande av slöjd i högre folkskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) bär riksdagen

dels beslutat, att statsbidrag till anordnande av slöjd i högre folkskola
skall under budgetåret 1933/1934, därest skolöverstyrelsen icke, då särskilda
omständigheter därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i
följande fall:

1) till undervisning i slöjd i sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller
linjer av dylika skolor, vilkas undervisning är anordnad i anslutning till
teknisk utbildning eller husligt arbete;

2) till undervisning i slöjd i sådana högre folkskolor, i vilka denna undervisning
bestrides av lärare med densamma som huvudsaklig sysselsättning;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd i högre folkskolor med oförändrat
belopp, 80,000 kronor.

185:o) Understöd åt folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 196) bar riksdagen

ej mindre beslutat att till folkhögskola må under budgetåret 1933/1934
såsom understöd till anordnande av parallellundervisning utgå, då sådan
undervisning med hänsyn till elevernas olika förkunskaper eller behovet
av uppdelning i skilda arbetslag prövas nödvändig:

dels vid folkhögskolas huvudkurs eller därmed samtidigt pågående kurser,
då elevantalet inom den ifrågavarande kursen överstiger 25, högst 1,000
kronor samt för endera av vare sig manliga eller kvinnliga kursen inom
första årskurs, då elevantalet inom den ifrågavarande kursen överstiger 40,
ytterligare högst 1,000 kronor;

dels ock vid fristående kvinnlig kurs eller därtill ansluten andra årskurs,
då elevantalet inom den ifrågavarande kursen överstiger 25, högst 750 kronor
samt, vad första årskursen beträffar, då elevantalet inom densamma
överstiger 40, ytterligare högst 750 kronor;

än även minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor,
nu 1,030,000 kronor, med 20,000 kronor till 1,010,000 kronor.

186:o) ökat understöd åt folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 197) har riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 44,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8. 7

98

Riksdagens skrivelse Nr 8.

187:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) har riksdagen
till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå
enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930,
beviljat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor.

188:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Kungl. Majit har
(punkt 199) i förslaget till riksstat för budgetåret 1933/1934 uppfört det
ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor med oförändrat
belopp, 410,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot vad departementschefen i
detta ärende anfört, får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret
1933/1934 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid
folkhögskolor med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

189:o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom
republiken Estland. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 200),
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå
på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

190:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 201) har riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

165,000 kronor;

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1933/
1934 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor
Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

191 :o) Tidning för dövstumma. Tysta skolan å Lidingön. Understöd
åt svenska föreningen för dövas väl. T enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkterna 202—204) har riksdagen, i likhet med vad för
innevarande budgetår ägt rum,

dels till understöd för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för
budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela;

dels till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva;

dels ock till understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för

Riksdagens skrivelse Nr 8.

99

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de
villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

192:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 205) har riksdagen

dels höjt den i staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
upptagna inkomsten av elevavgifter, nu 46,500 kronor, med 11,500 kronor
till 58,000 kronor,

dels med uteslutande ur staten för institutet och förskolan av en första
lärarinna vid institutet i samma stat uppfört ytterligare en ämneslärarinna
vid institutet med den lön och de övriga förmåner, som enligt staten tillkomma
sådan ämneslärarinna,

dels ock i anledning härav minskat det ordinarie anslaget till institutet
och förskolan, nu 103,150 kronor, med 11,800 kronor till 91,350 kronor.

193:o) Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 206) har riksdagen

dels till förstärkning av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag
av 45,300 kronor;

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda
institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.

194:o) Förskolan för blinda i Växjö. Kungl. Majit har (punkt 207)
föreslagit riksdagen att dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra
det ordinäre anslaget till förskolan för blinda i Växjö med oförändrat belopp,
20,600 kronor, dels ock till förstärkning av det ordinarie anslaget till
förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag
av 4,700 kronor, därav 600 kronor till hyresersättning åt en lärarinna
vid nämnda skola, utan rätt för henne att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg.

Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag.

Emellertid har riksdagen uppmärksammat, att elevantalet vid ifrågavarande
skola sedan några år varit statt i sjunkande, vilket torde sammanhänga
därmed, att överhuvudtaget antalet av dem, som lida av blindhet, numera
alltjämt minskas. Berörda förhållande synes riksdagen utgöra anledning att
taga under övervägande möjligheten att nedlägga denna läroanstalt och
överföra eleverna till Tomtebodainstitutet, vilket som bekant nyligen fått
sina lokaler utvidgade. Tidpunkten för ett sådant övervägande förefaller
särskilt lämplig just nu med hänsyn till att, enligt vad riksdagens vederbörande
utskott inhämtat, rektorsbefattningen för närvarande endast uppe -

100

Riksdagens skrivelse Nr 8.

hålles på förordnande och två av skolans tre lärarinnor äro pensionsmässiga.
Det synes riksdagen angeläget att Kungl. Majit ägnar uppmärksamhet åt
denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö med oförändrat belopp, 20,600 kronor,
dels ock till förstärkning av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda
i Växjö anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,700 kronor,
därav 600 kronor till hyresersättning åt en lärarinna vid nämnda skola,
utan rätt för henne att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg.

195:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208) har riksdagen

dels godkänt de av departementschefen under punkt 208 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 förordade ändringarna
i staten för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda att tillämpas från
och med den 1 juli 1933,

dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie anslaget
till avlöningar vid hantverksskolan med oförändrat belopp, 17,300 kronor,
dels ock ökat det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser
m. m. vid hantverksskolan, nu 11,000 kronor, med 9,500 kronor till 20,500
kronor.

196:o) Förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) har riksdagen

dels till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till materialier,
expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret
1933/1934 anvisat ett extra anslag av 9,050 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever, vilka överflyttas
till hantverksskolan från institutet för blinda å Tomteboda, för samma
budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

197:o) Beredande av fria frakter för arbetsmaterialier till blinda
hantverkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) har riksdagen
till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans
i Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare,
anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.

198:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) har riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8.

101

dels godkänt de av departementschefen under punkt 211 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 förordade ändringarna
i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att tilllämpas
från och med budgetåret 1933/1934,

dels ock i anledning härav minskat det ordinarie anslaget till ifrågavarande
anstalt, nu 102,400 kronor, med 20,400 kronor till 82,000 kronor.

199:o) Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 212) har riksdagen till avlöning av extra ordinarie
lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 5, <00
kronor.

200:o) Understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt hantverksskolan
i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

201 :o) Understöd åt blindlärarelever. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 214) har riksdagen till understöd åt blindlärarelever anvisat
för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

202:o) Tryckning av blindskrifter. De blindas förening. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkterna 215 och 216) har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till tryckning av blindskrifter anvisat för budgetåret 1933/1934 ett
extra reservationsanslag av 7,000 kronor,

dels ock till understöd åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt
de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

203:o) Tekniska läroverk. Kungl. Majit har i förslaget till riksstat för
budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk
med oförändrat belopp, 475,000 kronor (punkt 217).

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 83 och lii 172) har
emellertid hemställts, att riksdagen ville dels medgiva, att en ny ordinarie
lektorstjänst får inrättas vid tekniska elementarskolan i Borås från och med

102

Riksdagens skrivelse Nr 8.

den 1 juli 1933, dels besluta höja det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk, vilket anslag i årets statsverksproposition är upptaget till

482,000 kronor, med 1,600 kronor.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 83
anförts bland annat:

Genom beslut 1929 medgav riksdagen, att en textilteknisk avdelning skulle
få anordnas vid tekniska elementarskolan i Borås i stället för den dåvarande
byggnadstekniska avdelningen.

Angående behovet av lärarkrafter vid den textiltekniska avdelningen
hade skolans styrelse förutsatt, att man till en början på grund av svårigheten
att finna kompetenta aspiranter till ordinarie lärarbefattning skulle
uppehålla undervisningen med extra lärare, och att man således finga ställa
önskemålet om en huvudlärare, likställd med de ordinarie lektorerna vid
skolan, på framtiden. Därjämte anförde styrelsen, att lektoratet i byggnadskonst
med ritning skulle med hänsyn till den föreslagna indragningen
av byggnadstekniska avdelningen kunna utbytas mot en eller flera extralärartjänster.
Emellertid ansåg styrelsen, att denna senare fråga icke skulle
bliva aktuell, förr än textillektoratet komme att besättas.

.Nu har styrelsen för elementarskolan hos Kungl. Maj:t gjort framställning
örn inrättandet av ett ordinarie lektorat i textilteknik, och i yttrande,
avgivet den 7 december 1932, har skolöverstyrelsen bland annat anfört, att
den anser det synnerligen önskvärt, att ifrågavarande lektorstjänst inrättas
snarast möjligt.

Den ifrågasatta indragningen av byggnadslektoratet motsätter sig skolöverstyrelsen
främst därför, att undervisningen i byggnadslära även efter
den genomförda omorganisationen enligt överstyrelsens mening är av stor
betydelse för _ de kvarvarande linjerna. Därjämte anför skolöverstyrelsen,
att en sådan indragning icke synes kunna ske, förr än den nuvarande innehavaren
av lektoratet avgår.

För den tekniska elementarskolan är det uppenbarligen fördelaktigt, örn
byggnadslektoratet tills vidare får finnas kvar, och ett överförande av tjänsten
på övergångsstat lär icke omedelbart kunna medföra någon kostnadsminskning.
På grund härav synes det slutliga ståndpunktstagandet till denna
fråga måhända lämpligen böra uppskjutas till dess tjänsten blir ledig.

Det är endast det bekymmersamma statsfinansiella läget, som förmått departementschefen
att ställa sig avvisande till ett krav, som han i övrigt
finner värt allt behjertande och som av skolöverstyrelsen på starka skäl
förordats. Då ett bifall till framställningen skulle föranleda en anslagshöjning
av endast 1,600 kronor, synes det oss likväl, att framställningen trots
budgetsvårigheterna borde kunna av riksdagen tillmötesgås.

1929 års riksdag medgav, att en textilteknisk avdelning skulle få anordnas
vid tekniska elementarskolan i Borås i stället för den tidigare byggnadstekniska
avdelningen (se härom närmare 1929 års åttonde huvudtitel,
punkten 231, och riksdagens skrivelse av samma år nr 208). Undervisningen
i textilteknik har hittills uppehållits med extra lärarkrafter. Förslag föreligger
emellertid nu örn inrättande av en ordinarie lärarbefattning i ämnet.
Anslagsökningen på grund härav har beräknats till 1,600 kronor.

Då genom inrättandet av denna lärarbefattning ett viktigt stöd gives åt

Riksdagens skrivelse Nr 8.

103

den textiltekniska fackutbildningen, som 1929 års riksdag fann angeläget att
befrämja, och då vidare kostnadsökningen begränsas till ett relativt obetydligt
belopp, anser riksdagen sig böra bifalla vad i motionerna yrkats.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit riksdagen anledning till erinran,
bör det ordinarie reservationsanslaget till de tekniska läroverken höjas med

1.600 kronor utöver det av Kungl. Majit föreslagna beloppet, alltså till

476.600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till ovannämnda motioner
(I: 83 och II: 172),

dels medgivit, att vid tekniska elementarskolan i Borås må från och med
den 1 juli 1933 inrättas en ny ordinarie lektorstjänst;

dels ock ökat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

475,000 kronor, med 1,600 kronor till 476,600 kronor.

204:o) Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) har riksdagen till uppehållande
av en fjärde parallellavdelning i andra och tredje årsklasserna vid
tekniska läroverket i Örebro anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag
av 16,000 kronor.

205:o) Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan
i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan
i Norrköping anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

1.600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål
tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare.

206:o) Laboratorieutrustning och undervisningsmateriel vid tekniska
elementarskolan i Norrköping. Sedan 1932 års riksdag till laboratorieutrustning
och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i
Norrköping beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har
nu Kungl. Maj:t (punkt 220) föreslagit riksdagen att av nämnda, av 1932
års riksdag beviljade belopp, 50,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 såsom
extra reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till laboratorieutrustning och
undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i Norrköping av 1932
ars riksdag beviljade beloppet, 50,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 såsom
extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

207:o) Parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska elementarskolan
i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

104

Riksdagens skrivelse Nr 8.

221) har riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till tredje klassen
vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret 1933 1934
ett extra anslag av 7,000 kronor.

208:o) Parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska gymnasiet
i Härnösand. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) har
riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska
gymnasiet i Härnösand anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
anslag av 2,975 kronor.

209:o) Motion om anslag till parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna. I en inom riksdagen väckt motion (II: 119) har
hemställts, att riksdagen måtte, i likhet med vad för budgetåret 1932/1933
är fallet, till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i
Eskilstuna anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,300 kronor.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts:

I 1932 års statsverksproposition upptogs under J. Yrkesundervisningen.
Tekniska läroverk punkt 8 [223] ett extra anslag å 6,300 kronor till uppehållande
av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna. Detta
belopp beviljades sedermera av riksdagen.

Vid granskningsnämndens prövning av anslagens behövlighet (våren 1932)
föreslogs indragning av anslaget, och beloppet har ej heller upptagits i årets
statsverksproposition.

Genom denna indragning bliva minst ett fyrtiotal elever vid skolan, vilka
i regel sakna medel att fortsätta sina studier vid andra läroanstalter, nödsakade
att avbryta dessa, kanske för alltid.

Skolan får sina elever från verkstäderna, huvudsakligen från arbetarklassen.
Dess egenart — skolan är den enda i sitt slag i riket — gör det möjligt
för obemedlade ynglingar att skaffa sig teknisk elementarutbildning.
Dess verksamhet och dess förmåga att utbilda dugligt befäl, dugliga konstruktörer
och ingenjörer är känd och erkänd inom de industrikretsar där
behov av dylik duglig personal föreligger. Det synes därför vara synnerligen
dålig hushållning att strypa till denna utbildning på sätt granskningsnämnden
förordat och Kungl. Maj:t vidtagit.

Det har talats och skrivits mycket om nödvändigheten av att anordna
studiekurser för den arbetslösa ungdomen. De sista årens stora tillslutning
till skolan är till avsevärd del en följd av dessa maningar. Med vetskap
örn, att mera tid än annars stått till buds för studierna, hava eleverna börjat
i lärlingsskolan och under förhoppning att få fortsätta i fackskolan.
Då lärlingsskolan utgör grunden för fackskolan, blir deras utbildning blott
halvfärdig, om överbyggnaden ej får fullbordas. Vinner Kungl. Maj:ts förslag
bifall, grusas på ett hårdhänt sätt förhoppningarna för dem, som sökt
att på bästa sätt använda den tid, som den oförvållade arbetslösheten givit
dem.

Anslag för här ifrågavarande ändamål har beviljats under en lång följd
av år, från och med budgetåret 1925/1926 med det nu i motionen begärda
beloppet, 6,300 kronor. En indragning av anslaget måste för en betydande

Riksdagens skrivelse Nr 8.

105

del av skolans elever nödvändiggöra ett avbrott i studierna, vilket för dem
kommer att medföra kännbara olägenheter. Härtill kommer vidare, att den
föreslagna indragningen i ej oväsentlig utsträckning kan beräknas komma
att drabba ungdom, som under arbetslöshet söker vinna förbättrad yrkesutbildning.

Nu anförda skäl synas riksdagen så starkt tala för att anslag för ändamålet
beviljas även för nästkommande budgetår, att riksdagen, trots den särskilda
tyngd, som besparingssynpunkterna för närvarande äga, finner sig
böra anvisa sådant anslag. Mot det begärda beloppet, 6,300 kronor, eller
samma belopp som för ändamålet utgår för innevarande budgetår, har riksdagen
icke funnit något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till ovannämnda motion
(II: 119) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i
Eskilstuna anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,300 kronor.

210:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
de tekniska fackskolorna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
223) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

211:o) Förhöjt understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) har riksdagen till beredande av förhöjt
understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat
för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 120,000 kronor att utgå under
förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,
själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag,
motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning
och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

212:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter
för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 225)
har riksdagen

dels medgivit, att statsunderstöd må årligen, oavsett örn den undervisning,
som avses, har obligatorisk karaktär eller icke, utgå till av kommun, landsting,
annan kommunal samfällighet eller förening av flera dylika upprättad
anstalt för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga
två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den till dem för den tid,

106

Riksdagens skrivelse Nr 8.

understödet avser, utgående avlöning, och som, beräknat efter antalet under
visningstimmar, må utgå

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen
utom dem, som avse husligt arbete, med högst 2 kronor 35 öre för undervisningstimme; b)

i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola ävensom i lärlingsskola
för industri eller hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete, med
högst 1 krona 50 öre för undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola
med högst 2 kronor 55 öre för undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete med högst 1 krona 65 öre för undervisningstimme; e)

i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt för yrkesundervisning
med högst 2 kronor 35 öre för undervisningstimme;

2. till ersättning åt föreläsare vid fristående föreläsningar eller serier av
dylika vid yrkesskola med högst 10 kronor för föreläsningstimme, när reseoch
traktamentsersättning icke utgår till föreläsaren, och med högst 20 kronor
för föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning utgår, dock att
understödsbeloppet ej må överstiga hälften av sammanlagda beloppet av de
till föreläsarna för den tid, understödet avser, utgående arvoden och förekommande
rese- och traktamentsersättningar;

3. till undervisningsmateriel med belopp, motsvarande en tredjedel eller
i vissa undantagsfall intill hälften av kostnaderna för densamma;

dels bestämt, att statsunderstöd må utgå under följande villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för den kommunala
yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente meddelade föreskrifter
;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall annan anordning
nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i vederbörlig ordning
förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande
undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriel,
som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

3. att undervisningsmateriel, för vilkens anskaffning "eller underhåll statsunderstöd
beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att materielen icke
utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande av därvid angivna
villkor avyttras eller eljest användes för andra ändamål, än vid understödets
beviljande avsetts;

4. att statsunderstöd till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp
av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning avsedda
alster;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning

Riksdagens skrivelse Nr 8. 107

av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 830,000 kronor,
med 100,000 kronor till 730,000 kronor.

213:o) Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 226) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd
för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 110,000 kronor, med 30,000 kronor till 80,000 kronor.

214:o) Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) har riksdagen i riksstaten för
budgetåret 1933/1934

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning
åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 450,000 kronor,
med 70,000 kronor till 380,000 kronor,

dels ock minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 45,000 kronor,
med 25,000 kronor till 20,000 kronor.

215:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) har riksdagen
till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1933M934
anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

216:o) Tekniska skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 229) har riksdagen

dels minskat det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu
102,575 kronor, med 8,000 kronor till 94,575 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 33,000 kronor
under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp
som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden.

217:o) Bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 230) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i
Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt
243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 an -

108

Riksdagens skrivelse Nr 8.

givits, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt
med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn
nämnda anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare
vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för
nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning
att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under
de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Majit
i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt föreskriva.

218:o) Vävskolan i Borås. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
231) har riksdagen till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås
anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 13,050 kronor att utgå
med de belopp, till de ändamål och under de villkor, som under punkt 231
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 angivits.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

219:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt
233) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt folkbiblioteksväsendet, nu 850,000 kronor, med 65,000 kronor till

785,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som i
statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 70 och lii 163),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppföra det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet med 788,000
kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som i statsverkspropositionen
angivits, och med de jämkningar, som i motionerna föreslagits,
utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga
meddela;

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 71 och lii 312), i
vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslag till centralbiblioteken
måtte för budgetåret 1933/1934 utgå efter samma grunder som
för innevarande budgetår;

dels ock en inom riksdagen väckt motion (lii 113), vari hemställts, att
riksdagen måtte vidtaga sådan ändring av bestämmelserna för erhållande
av statsbidrag till skolbibliotek, att skolförbunden bliva jämställda med de
vanliga skoldistrikten.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

109

I motionen I: 70 har anförts huvudsakligen följande:

I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel föreslås, under punkt 233
(sid. 570), att hittills utgående anslag till arvoden till en andre bibliotekskonsulent
samt till biträden hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättningar,
som för innevarande budgetår utgår med 23,000 kronor och för
nästa budgetår med hänsyn till vissa uppflyttningar i löneklass föreslagits
förhöjt med 1,000 kronor till 24,000 kronor, måtte reduceras till 18,000
kronor. Anslaget skulle rubriceras som »arvoden till extra personal inom
skolöverstyrelsen».

Vid bedömandet av möjligheterna till den sålunda ifrågasatta anslagsreduktionen
bör hänsyn tagas till följande omständigheter.

Så sent som vid 1929 års riksdag var frågan om arbetskrafterna för
ifrågavarande ändamål föremål för riksdagens prövning. Skolöverstyrelsen
föreslog då anställandet av två nya befattningshavare. I kungl, propositionen
nr 141 upptogs överstyrelsens förslag, varvid Kungl. Majit efter en
utförlig motivering uttalade, att ingen tvekan rådde örn att anställandet av
ytterligare arbetskraft vore oavvisligen av behovet påkallat (sid. 102—103).
Riksdagen beslöt också i enlighet med Kungl. Majlis förslag.

Under ole fyra år, som sedan dess förflutit, har folkbiblioteksverksamhetens
omfattning starkt stegrats. Erfarenheten har också givit vid handen,
att arbetskraften är tilltagen i knappaste laget, och behandlingen av biblioteksansökningarna
har, fastän olika åtgärder vidtagits för forcering av ärendenas
handläggning samt för granskningsprocedurens förenkling, tagit avsevärd
tid. Sålunda ha ansökningarna örn statsunderstöd till kommunala
och med dem likställda folkbibliotek, vilka ingivits före den 15 februari,
först i slutet av året kunnat beviljas, och anslagen till riksförbund för bedrivande
av biblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete, som
ingivas före den 1 maj, lia delvis beviljats i början av året därpå men till
en del först inemot mitten av året.

Den vid föregående års riksdag beslutade nedsättningen av biblioteksanslagen
med 20 procent samt den i innevarande års statsverksproposition
föreslagna ytterligare reduceringen för flertalet bibliotek med 20 procent
därutöver medför ingen minskning av behovet av arbetskrafter, då granskningen
av ansökningshandlingarna tar lika lång tid i anspråk, örn statsunderstödet
till det särskilda biblioteket utgår med reducerat belopp. En
minskning av arbetskrafterna utan vidtagande av andra åtgärder skulle därför
få till nödvändig konsekvens en stark försening av anslagsbevillningen
till biblioteken, vilket givetvis skulle bli till allra största men för folkbiblioteksverksamheten
i dess helhet.

Enda möjligheten till en reducering av arbetskrafterna skulle därför vara,
om samtidigt någon av de arbetsuppgifter, som för närvarande åligga skolöverstyrelsen
och dess bibliotekskonsulenter, kunde bortfalla. En undersökning
av möjligheterna till sådana åtgärder ger till resultat, att på de flesta
punkter även en temporär omläggning måste anses utesluten utan antingen
ett eftersättande av den nödvändiga kontrollen eller en genomgripande rubbning
av de grunder för statsunderstödens utgående, som så nyligen av riksdagen
beslutats och som visat sig väl lämpade att främja biblioteksverksamheten
i vårt land.

Eli möjlighet till en begränsning av arbetsuppgifterna genom en omläggning
på en särskild punkt utan rubbning av organisationen i övrigt torde
dock kunna vinnas, därest det skulle avses lämpligt att åtminstone för till -

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 8.

fället suspendera den föreskrift, som gäller i fråga om flertalet bibliotek, att
statsunderstödet utgår i form av bundna böcker valda ur av skolöverstyrelsen
utgivna kataloger. Syftet med denna föreskrift, som går tillbaka på
1912 års reglering av statens understödjande av folkbiblioteken, angavs av
vederbörande departementschef i kungl, propositionen vid 1912 års riksdag
och var att skapa en garanti beträffande bokbeståndets kvalitet.

1929 års riksdag beslöt att bibehålla denna form för anslagens utgående
för de mindre biblioteken (se kungl, propositionen 1929 nr 141 sid. 81),
under det att statsunderstöden skulle utgå kontant till de större bibliotek,
vilka hade bibliotekarie, vars kompetens prövats av skolöverstyrelsen. Även
då anfördes som skäl till statsunderstödens utgående i form av böcker hänsynen
till behovet av en garanti för bokbeståndets kvalitet. Skäl kunna
givetvis anföras för att en dylik förhandskontroll av bibliotekens bokinköp
med därav följande konsekvenser i fråga örn granskning dels av rekvisitionslistor,
dels av räkningar nu kan anses vara mindre oundgänglig än
tidigare. Framför allt hava biblioteken nu så vant sig vid att använda de
av skolöverstyrelsen utgivna katalogerna som hjälpmedel — för övrigt i
största utsträckning även vid valet av böcker, vilka inköpas för egna medel
— att man torde ha att räkna med sannolikheten av att så i regel skulle
ske även örn skyldigheten i denna riktning skulle bortfalla. Det bör också
påpekas, att även örn statsunderstöden skulle utbetalas kontant och alltså
förhandsgranskningen i fråga örn de böcker, som skulle utgå i statsunderstöd,
skulle bortfalla, all kontroll av bokinköpen ej därmed skulle försvinna.
Det bör nämligen påpekas, att biblioteken i samband med ingivandet av
statsbidragsansökan äro skyldiga att lämna förteckning på under senaste år
inköpta böcker. I författningen ingår också föreskrift att skolöverstyrelsen
må till bibliotek, vars bokbestånd överstyrelsen ej finner i stort sett vara
av tillfredsställande beskaffenhet ur moralisk eller konstnärlig synpunkt, bevilja
understöd allenast under förbehåll att biblioteket ställer sig till efterrättelse
de anvisningar om bokbeståndet, som lämnas av skolöverstyrelsen.
Därjämte gäller en bestämmelse örn skyldighet för biblioteken att överhuvud
underkasta sig den kontroll och de villkor, som skolöverstyrelsen
kan finna nödiga och lämpliga.

Trots de betänkligheter, som måste möta en omläggning på denna punkt
av de år 1929 beslutade villkoren för statsunderstödens utgående, torde av
ovan angivna skäl och med hänsyn till den stora vikten att nu vinna en
reduktion av anslaget till arbetskrafter här angivna möjlighet till besparing
i innevarande situation ej böra skjutas åt sidan. Man torde alltså tills
vidare kunna försvara ett suspenderande av föreskriften örn statsunderstödens
utgående i vissa fall i form av böcker.

För det granskningsarbete, som är en följd av här ifrågavarande föreskrifter,
åtgår en arbetskraft, nämligen en kansliskrivare — den som anställts
hos överstyrelsen med stöd av det kungl, brev, som bemyndigar överstyrelsen
att för ändamålet anställa en extra kansliskrivare så länge som
intet statsunderstöd utgår till bokförmedlingsanstalt. Genom en omläggning
av här antydd natur skulle man därför kunna räkna med en årlig besparing
örn cirka 3,000 kronor.

Någon ytterligare reducering av arbetskrafter kan av ovan angivna skäl
ej ske utan de allvarligaste förseningar av handläggningen av ansökningshandlingar
och andra ärenden.

Besparingen på personalkontot i jämförelse med vad av skolöverstyrelsen

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lil

föreslagits skulle alltså enligt här framlagda plan bliva 3,000 kronor i stället
för av Kungl. Majit föreslagna 6,000 kronor.

I motionen I: 71 har anförts följande:

Förra årets riksdag beslöt bibehålla det till centralbiblioteken utgående
anslaget å 60,000 kronor oreducerat. Riksdagen ansåg, att då anslagen till
folkbiblioteken i övrigt starkt beskuros, vore det av vikt att bibehålla anslagen
till centralbiblioteken oförändrade med hänsyn till deras uppgift att
supplera de smärre folkbiblioteken i deras arbetsuppgifter. Riksdagen ansåg
tillika, att då vissa bibliotek åtagit sig att för vissa delar av vårt land fungera
som centralbibliotek och därför anställt personal och iklätt sig betydligt
utsträckta uppgifter, det knappast kunde anses som riktigt att staten
undandroge sig de förpliktelser, som varit en förutsättning för detta åtagande.

Vid uppgörandet av årets statsverksproposition ha såväl skolöverstyrelsen
som statskontoret utgått ifrån att den av riksdagen fastslagna principen
borde respekteras. Icke desto mindre har departementschefen föreslagit
riksdagen att frångå sin förut intagna ståndpunkt, detta dock utan att förebringa
någon som helst motivering.

Samma skäl som föranledde riksdagen att förra året bibehålla anslaget
oförändrat tala dock i år med ännu större styrka. Den föreslagna större
minskningen av anslagen till folkbiblioteken ökar nödvändigheten utav att
centralbiblioteken kunna bispringa de smärre biblioteken och enskilda lånesökande
så verksamt som möjligt. Centralbiblioteken ha åtagit sig att supplera
folkbibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker,
som erfordras för studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och
genom biblioteksteknisk rådgivning. Såsom exempel på den starka stegringen
i centralbibliotekens verksamhet kan nämnas, att antalet boklån
utom de orter, där biblioteken äro belägna, ökats från 7,676 (år 1931) till
20,769 (år 1932). Det är sannolikt att under innevarande år antalet boklån
kommer att ökas med något 10,000-tal. Samtidigt ha vandringsbibliotek
utsänts till ett antal av 254 (år 1931 var antalet lil). Om centralbiblioteken
skola kunna fylla sin viktiga funktion, dubbelt viktig i tider av besparing
på folkbiblioteksanslagen i övrigt, är det nödvändigt att bibehålla
dem vid de anslag, som voro förutsättningen för deras startande. Med
ökade utgifter för centralbiblioteken på grund av åtagna förpliktelser vore
det orimligt, att staten samtidigt minskade sitt anslag.

Kungl. Majlis förslag innebär en stark inknappning av de till folkbiblioteksverksamheten
utgående understöden, vilka även förra året kraftigt beskuros.
Riksdagen har av statsfinansiella skäl icke ansett sig böra — bortsett
från nedan angivna ändringar i fråga om anslagsposterna till arvoden
åt extra personal inom skolöverstyrelsen och till centralbiblioteken — göra
någon annan avvikelse från Kungl. Majits förslag än att det må ankomma
på Kungl. Majit att pröva, huruvida understöd må för budgetåret 1933/
1934 utgå även till sådana bibliotek av hithörande slag, som förut icke åtnjutit
statsbidrag. Med hänsyn härtill torde en höjning av anslaget med

3,000 kronor böra beräknas. Samtidigt vill riksdagen såsom sin mening
uttala, att det är önskvärt, att härmed en gräns må vara satt för reduktionerna
på detta område.

112

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Å posten arvoden till extra personal inom skolöverstyrelsen har Kungl.
Majit föreslagit en nedsättning från 24,000 kronor med 6,000 kronor till

18,000 kronor. I motionerna I: 70 och II: 163 har påyrkats, att denna nedsättning
måtte begränsas till 3,000 kronor, i följd varav biblioteksanslaget
borde höjas med motsvarande belopp. Motionärerna hava ansett, att den
enda personalinskränkning, som kan ske utan att arbetet försenas och kontrollens
effektivitet blir lidande, är, att den kansliskrivare indrages, som nu
på grund av bestämmelsen örn att statsunderstödet, där det icke överstiger
visst belopp, skall utgå i form av böcker, har att syssla med kontrollen
över bokinköpen, och att i samband härmed nyssnämnda bestämmelse provisoriskt
upphäves. Riksdagen har funnit den av motionärerna framlagda
utredningen övertygande och vill därför medgiva en ändring av angiven
innebörd. Dock anser riksdagen icke erforderligt, att i anledning härav
någon höjning vidtages av det utav Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet,
vilket, på sätt av förestående tablå framgår, med 2,800 kronor överstiger
summan av de äskade särskilda anslagsposterna.

Det i motionerna I: 71 och lii 312 framställda yrkandet, att anslag till
centralbiblioteken måtte få utgå efter oförändrade grunder, d. v. s. med ett
årsanslag av 10,000 kronor för bibliotek i stället för av Kungl. Majit föreslaget
belopp av 8,000 kronor för bibliotek, finner riksdagen behjärtansvärt.
Särskilt avseende torde här böra fästas vid det förhållandet, att kommunerna
iklätt sig vissa ökade fasta kostnader under antagande, att oförändrat understöd
skulle vara att påräkna. Även bör man beakta att, såsom i motionerna
framhålles, centralbibliotekens betydelse växer i och med att småbibliotekens
resurser bliva mindre. Riksdagen anser sig därför böra i fråga örn centralbibliotekens
understöd intaga samma ståndpunkt som 1932 års riksdag, då
ävenledes förslag av Kungl. Majit framställdes örn reducering av dessa understöd,
d. v. s. att sakskäl och billighetshänsyn bjuda, att de få utgå oförändrade.
Riksdagen bifaller alltså det i motionerna 1:71 och 11:312 framställda
yrkandet. I anledning härav torde i enlighet med numera iakttagen
praxis vid bestämmande av förslagsanslagens belopp en ökning av den utav
Kungl. Majit äskade anslagssumman böra vidtagas. Den erforderliga ökningen
utgör (6x2,000) 12,000 kronor.

I motionen lii 113 framställt förslag, att skolförbund skola i anslagshänseende
jämställas med skoldistrikt, synes äga fog för sig. Då ett bifall till
motionen icke torde medföra några nämnvärda ekonomiska konsekvenser,
har riksdagen medgivit, att i gällande bestämmelser örn utgående av ifrågavarande
understöd må vidtagas den ändring, som i motionen föreslagits.

Kungl. Majda förslag, i vad det här ovan icke särskilt berörts, bar icke
givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majda förslag och ovannämnda motioner 1:70
och lii 163 samt med bifall till ovannämnda motion lii 113 ävensom ovan -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

113

nämnda motioner 1:71 och 11:312, minskat det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 850,000 kronor, med 50,000
kronor till 800,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av riksdagen angivits, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må äga meddela.

220:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 234) har riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor;

dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Kungl. Maj:t fastställda
villkor användas

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen i frågor
rörande föreläsningsverksamheten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av
populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för
av dem havda resekostnader för föreläsare samt

det belopp, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt, till understöd för utgivande
av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

dels medgivit, att för tiden den 1 juli 1933—den 30 juni 1934 ej mindre
det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall för
helt budgetår räknat anordnas av anstalt eller förening, varom här är fråga,
skall utgöra 5 än även det lägsta understöd, som av statsmedel må utgå till
dylik anstalt, skall utgöra 100 kronor för helt budgetår;

dels ock medgivit, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att under samma
tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader i
fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

221:o) Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser. Arbetarnas
bildningsförbund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
235 och 236) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

dels till anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor
att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t äger bestämma,

dels ock såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av
dess organisations- och administrationskostnader anvisat för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar
sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna medel
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8. 8

114

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till minst lika stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

222:o) Anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 237) har riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

6.000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
finner gott meddela.

223:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande. Kungl. Majit har (punkt 238) föreslagit riksdagen
att till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

271.000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga,
samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamålen med högst de av departementschefen angivna beloppen.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 79 och lii 165),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att bland de till
nykterhetens främjande under åttonde huvudtiteln anvisade beloppen för
budgetåret 1933/1934 upptaga ett belopp av 3,500 kronor till internationella
byrån i Lausanne mot alkoholismen;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 80 och lii 160),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville från avkastningen av rusdrycksmedelsfonden
anvisa ett belopp av 20,000 kronor för upprätthållande
av rikskommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet under
hudgetåret 1933—1934.

Departementschefen har lämnat följande tablå över här ifrågavarande anslagsäskanden,
utvisande anslagens belopp under budgetåret 1923/1924 samt
under budgetåren 1931/1933, de belopp, som av vederbörande organisationer
äskats och av skolöverstyrelsen tillstyrkts ävensom de anslagsbelopp, som
han under förhandenvarande omständigheter ansett sig böra föreslå för
budgetåret 1933/1934.

Till stöd för det i motionerna I: 79 och lii 165 framförda yrkandet har
i motionen I: 79 anförts huvudsakligen följande:

Sedan år 1907 verkar i Lausanne internationella byrån mot alkoholismen.

Byråns uppgift är att utgöra en opartisk och tillförlitlig upplysningscentral
för alla viktigare frågor, som gälla alkoholismens bekämpande.

Byrån verkar dels genom en på särdeles högt plan stående trespråkig
tidskrift dels genom varannan vecka utgående, likaledes trespråkig korrespondens,
innehållande uppgifter örn alla viktigare ändringar inom lagstiftningen
på området i olika länder, upplysningar om de för saken verkande
organisationernas verksamhet i alla länder o. s. v. ävensom viktigare statistiska
data. Denna korrespondens tillställes de olika centrala organisationerna

Riksdagens skrivelse Nr 8.

115

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För

1932/1933

beviljat

anslag

Kronor

För 1933 1934

Anslagets ändamål

av veder-börande
organisa-tion
begärt
anslag
Kronor

av skol-överstyrel-sen till-styrkt
anslag

Kronor

av depar-tements-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

1) Anordnande av en so-cial fortbildningskurs
för lärare m. fl.....

41,500

32,000'')

2) Anordnande av en all-män utbildningskurs i
alkoholfrågan för stu-die- och ungdomsledare
m. fl............

19,000

16,000

11,200

11,000

11,000

11,000

3) Föreläsnings- och in-struktionsverksamhet
för nykterhetens främ-jande m. m.......

27,000

200,000

140,000

140,000

100,000

100,000

4) Främjande av central-förbundets för nykter-hetsundervisning verk-samhet ..........

23,500

31,500

33,375

33,800

33,575

30,575

5) Främjande av Sveriges
nykterhetssällskaps re-presentantförsamlings
upplysningsbyrås verk-samhet ..........

10,000

12,000

12,000

12,000

12,000

12,000

6) Främjande av riksut-skottets för de kristnas
nykterhetsrörelse verk-samhet ..........

5,000

5,000

5,000

5,000

7) Främjande av rikskom-mitténs mot den olag-liga rusdryckshanterin-gen verksamhet ....

26,000

28,000

8) Främjande av svenska
sällskapets för nykter-het och folkuppfostran
verksamhet.......

5,000

5,000

3,425

5,000

3,425

3,425

9) Främjande av Sveriges
storloges av I. 0. G. T.
studie- och ungdoms-verksamhet .......

21,000

31,000

31,000

38,000

31,000

31,000

10) Främjande av Sveriges
blåbandsförenings stu-die- och ungdomsverk-samhet ..........

6,000

9,000

9,000

12,000

9,000

9,000

11) Främjande av national-templarordens studie-och ungdomsverksam-het ............

7,500

11,000

11,000

14,000

11,000

11,000

12) Främjande av nykter-hetsorden Verdandia
studie- och ungdoms-verksamhet .......

3,000

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

*) Avser en hygienisk fortbildningskurs.

116

Riksdagens skrivelse Nr 8.

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För

1932/1933

beviljat

anslag

Kronor

För 1933''1934

Anslagets ändamål

av veder-börande
organisa-tion
begärt
anslag
Kronor

av skol-överstyrel-sen till-styrkt
anslag

Kronor

av depar-tements-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

13) Främjande av Sveriges
studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds
verksamhet.......

6,000

6,000

6,000

7,500

6,000

6,000

14) Främjande av nykter-hetsföreningen Vita
bandets upplysnings-och ungdomsverksam-het ............

3,000

5,000

5,000

6,500

5,000

5,000

15) Främjande av Sveriges
lärares nykterhetsför-bunds verksamhet. . .

4,500

7,000

7,000

7,000

7,000

7,000

16) Främjande av svenska
läkarnas nykterhetsför-enings verksamhet. . .

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

17) Främjande av järnvägs-männens helnykterhets
förbunds verksamhet .

1,000

3,000

3,000

6,500

3,000

3,000

18) Främjande av Sveriges
polismäns helnykter-hetsförbunds verksam
het............

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

19) Främjande av svenska
tullpersonalens helnyk-terhetsförbunds verk-samhet ..........

500

500

1,000

500

500

20) Främjande av motorfö-rarnas helnykterhets-förbunds verksamhet .

15,000

15,000

15,000

15,000

18,000

21) Bidrag till uppehållan-de av internationella
byråns i Lausanne för
alkoholismens bekäm-pande (Bureau interna-tional contre 1’alcool-isme) verksamhet . . .

1,500

2,500

2,500

3,500

2,500

2,500

22) Arvode åt den hos skol-överstyrelsen anställde
konsulenten för nykter-hetsundervisning och
nykterhetsupplysning .

2,500

3,000

3,000

2,000

2,000

23) Utarbetande och utgiv-ning av ny upplaga av
skolöverstyrelsen s
»Handbok i alkoholfrå-gan» ...........

24) Främjande av nykter-het på andra än ovan
anförda sätt och mot-arbetande av drycken-skapens följder.....

10,000 |

3,000

3,000

3,000

Riksdagens skrivelse Nr 8.

117

för alkoholismens bekämpande i olika länder samt de pressorgan och enskilda,
som önska taga del därav. I Lausanne har dessutom under de
gångna 25 åren samlats ett synnerligen förnämligt internationellt bibliotek,
innehållande den väsentligaste betydelsefullare litteraturen på området. Detta
bibliotek står till forskares förfogande.

Byrån åtager sig även att för staters och enskildas räkning utföra utredningar
rörande sådant som rör området för byråns verksamhet (alkohollagstiftning,
statistik m. m.).

Slutligen är byrån det organ, som förbereder och organiserar de stora,
under de olika staternas auspicier tid efter annan hållna internationella
kongresserna för alkoholismens bekämpande, till vilka stater och korporationer
pläga sända officiella representanter.

Byrån finansieras genom ekonomiska bidrag från ett stort antal stater i
Europa samt från större nykterhetsorganisationer och enskilda.

Under de ekonomiskt vanskliga tider som följt efter kriget har byrån på
grund av valutadeprecieringen i många länder haft svårigheter och har nödgats
avskeda en del personal samt tillsvidare inställa utgivandet av den
värdefulla årsbok, som förut varje år utkommit med aktuella data angående
kampen mot alkoholismen i alla länder. Tidskriften, korrespondenserna och
den övriga nämnda verksamheten ha dock alltjämt kunnat upprätthållas.
Då nu även de nordiska ländernas valuta försämrats i förhållande till den
schweiziska, har det svenska statsbidraget, som under guldmyntfotens tid
tillförde byrån omkring 3,500 schw. francs årligen, nedsjunkit till cirka

2,300 francs, ehuru det belopp i svenska kronor, som vår stat beviljar, alltjämt
är nominellt samma summa som förr, 2,500 kronor. Då staten i övrigt
gottgör kursförluster på svenska kronor, som gå till utlandet, hemställa
vi, att denna byrå, vars utomordentliga saklighet och objektivitet är allmänt
vitsordat, bland annat av kungl, skolöverstyrelsen i Sverige, som även betygar
dess nytta för vårt land, måtte få det av Kungl. Majit föreslagna,
formellt oförändrade men i realiteten högst väsentligt sänkta anslaget höjt
så, att det åtminstone i någon mån kunde närma sig vad det i verkligheten
var före valutadeprecieringen. En sådan höjning har, som av statsverkspropositionen
framgår, varmt förordats av konsulenten för nykterhetsfrågorna
inom kungl, skolöverstyrelsen.

Till stöd för det i motionerna I: 80 och II: 160 framförda yrkandet har i
motionen I: 80 anförts bland annat:

I skrivelse av den 2 maj 1932 har rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen
anhållit, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen hemställa
örn ett anslag av 28,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för
understödjande av den av kommittén bedrivna verksamheten.

Granskningsnämnden bar, under förmenande, att det anslag, som beviljats
rikskommittén för innevarande budgetår, måste betraktas såsom ett engångsanslag
för att giva kommittén ett stöd vid igångsättande av dess verksamhet,
föreslagit att anslag för detta ändamål icke måtte beräknas för budgetåret
1933/1934.

Skolöverstyrelsen har i likhet med granskningsnämnden förordat att för
budgetåret 1933/1934 medel icke måtte anvisas för ändamålet, och har överstyrelsen
därvid förutsatt att rikskommittén enligt en antydan i kommitténs
skrivelse till Konungen av november 1931 skulle med innevarande budgetår
slutföra sin verksamhet.

118

Riksdagens skrivelse Nr 8.

I likhet med granskningsnämnden och skolöverstyrelsen har statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet ansett,att anslag ej borde anvisas
för budgetåret 1933/1934 till främjande av rikskommitténs verksamhet.

Vad först beträffar frågan örn det för innevarande budgetår beviljade anslagets
karaktär av engångsanslag för att bereda ett stöd vid igångsättande
av verksamheteten, vilja vi framhålla, att redan i sin skrivelse av november
1931 kommittén framhöll att då det väsentligaste av det arbete, som
kommittén ville organisera, måste komma att utföras av de lokala organisationerna,
främst nykterhetsföreningarna, rikskommittén icke kunde begära
att dessa organisationer jämväl skulle bestrida med rikskommitténs centrala
arbete förenade kostnader. Visserligen hade de till rikskommittén anslutna
nykterhetssällskapen givit ett anslag vid kommitténs start, men det sades
då ifrån att detta måste betraktas som ett engångsanslag och att vidare anslag
från detta håll icke av rikskommittén kunde påräknas. Med de minskade
inkomster dessa sällskap under den senaste tiden fått vidkännas torde ej
heller vara möjligt för dem att i fortsättningen giva kommittén något sådant
ekonomiskt understöd, så att kommittén kan fortsätta med sin verksamhet.

Det torde även få anses fullt riktigt att det arbete, som av rikskommittén
utföres och som syftar till att vara ett stöd åt rent statliga organ, nämligen
tull och polis, i deras arbete för upprätthållandet av en lagstiftning,
som samhället av sociala hänsyn ansett sig nödsakat genomföra, i sin helhet
eller åtminstone till väsentliga delar bestrides av statsmedel.

Beträffande de synpunkter, som av skolöverstyrelsen framförts, nämligen
att kommittén i och med innevarande budgetår borde kunna slutföra sin
verksamhet, har denna ståndpunkt visserligen stöd i kommitténs egen framställning
av november 1931, där kommittén bland annat skriver »kommittén
har räknat med att dess arbete skall behöva fortgå till och med utgången
av nästa budgetår, alltså något över ett och ett halvt år». Det är
emellertid att märka att detta skrevs på en tidpunkt, då kommitténs arbete
ännu ej kommit igång, och mycket mindre något resultat av kommitténs
verksamhet kunde föreligga. När nu något mer än ett år förflutit sedan
kommitténs verksamhet påbörjades, torde det vara lättare att bedöma, huruvida
en fortsatt verksamhet från kommitténs sida ur samhällelig synpunkt
kan vara motiverad och därför värd att i fortsättningen understödjas.

Att olaglig rusdryckshantering alltjämt fortgår och att därför åtgärder för
bekämpandet av denna olagliga hantering äro av behovet påkallade torde
icke här behöva framhållas.

Huruvida och i vad mån rikskommitténs verksamhet är av beskaffenhet
att medverka till förhindrandet av olovlig rusdryckshantering är givetvis
svårt att bedöma. Att emellertid ännu mycken propaganda erfordras, innan
den allmänna opinionen på ett tillfredsställande sätt reagerar mot denna
form av olagligheter, är dock uppenbart, och utan denna reagens från allmänhetens
sida torde myndigheternas kamp mot smugglare, hembrännare
och langare i längden bli fruktlös.

Vad beträffar resultatet av kommitténs verksamhet är det mycket svårt
för att icke säga omöjligt att bedöma detta. Vad som tydligen kan konstateras
är dock, att bland allmänheten och särskilt bland arbetarklassen den
propagandaverksamhet som bedrivits väckt uppmärksamheten på den fara,
som den olagliga rusdryckshanteringen utgör, och gjort att man numera,
särskilt på arbetsplatserna, reagerar på ett helt annat sätt än tidigare, då
spritlangare uppträda och utbjuda sin vara.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

119

Det må till detta endast tilläggas, att kommittén från skilda håll fått röna
förståelse och understöd i sitt arbete. Att kommittén ännu ej vunnit så
stora synliga resultat är väl sant och att smuggling ännu i rätt stor utsträckning
förekommer. Men vid bedömande av smugglingens omfattning
får man akta sig för att mäta denna i förhållande till de rätt talrika beslag,
som under den senaste tiden gjorts. Att dessa beslag kunnat göras,
kan möjligen lia sin förklaring i en ny inställning från allmänhetens sida,
så att den nu är mer villig än tidigare att biträda tull och polis vid sökandet
efter smugglarnas vägar och langarnas gömställen.

Beträffande kommitténs medelsbehov för dess fortsatta verksamhet under
budgetåret 1933/1934 vilja vi hänvisa till det av kommittén uppgjorda statförslaget
i dess skrivelse till Konungen av den 2 maj 1932. Nämnda statförslag
slutar på ett belopp av 30,000 kronor.

Emellertid beräknar kommittén, enligt vad vi inhämtat, att därest samma
sparsamhet, som hittills tillämpats, även i fortsättningen kommer att iakttagas,
något av de medel, som beviljats kommittén för innevarande budgetår,
skall finnas kvar vid detta års utgång. Det synes lämpligt, att kommittén
får disponera dessa besparingar även under nästa budgetår. Aven på, den
för nästa budgetår uppgjorda statens utgiftsposter torde vissa besparingar
kunna göras. Sålunda utgår lönen till ombudsmannen med endast 3,000
kronor i stället för i staten beräknade 6,000 kronor. Aven på posten pressmeddelanden
(3,000 kronor) torde någon besparing kunna ske, då enligt vad
vi inhämtat något honorar för författandet av sådana pressmeddelanden i
regel ej utgår, liksom ej heller honorar beräknas för författandet av de
skrifter som kommittén utger. Om kommittén även i fortsättningen iakttager
samma ekonomiska försiktighet och sparsamhet som hitintills präglat
dess arbete och under förutsättning att kommittén får bibehålla de besparingar,
som kunna uppstå på innevarande års stat, sa torde statsbidraget
tullkommitténs fortsatta verksamhet under budgetåret 1933/1934 kunna begränsas
till 20,000 kronor, vilket belopp dock synes vara det minsta som
bör ifrågakomma för att verksamheten på ett tillfredsställande sätt skall
kunna upprätthållas.

Därvid hava vi utgått ifrån att kostnaderna för det lokala arbete^ aven i
fortsättningen som hittills skall bestridas av medel, som anskaffas på orten,
anslag från organisationer m. fl., och att rikskommittén endast i undantagsfall
skall bidraga till dessa kostnader samt att kommittén liksom hitintills
kan räkna med medverkan från många frivilliga krafter, vilka utan ersättning
äro villiga göra den personliga insats i detta arbete, som förvisso är
det betydelsefullaste. Vi vilja i detta sammanhang påpeka att rikskommitténs
medlemmar, liksom medlemmarna i de lokala kommittéerna redan nedlagt
ett betydande arbete, för vilket de icke påräknat eller påräkna någon
som helst ersättning.

Det i motionerna I: 79 och II: 165 gjorda yrkandet örn höjning av det
till internationella byrån i Lausanne mot alkoholismen utgående anslaget
från 2,500 kronor till 3,500 kronor avser endast att bereda gottgörelso för
den minskning, som det sedan flera år till här ifrågavarande ändamål utgående
anslaget undergått genom den svenska valutans depreciering i förhållande
till den schweiziska. Riksdagen finner höjningen skälig och bifaller
därför det i nämnda motioner gjorda yrkandet.

120

Riksdagens skrivelse Nr 8.

I motionerna I: 80 och II: 160 har hemställts örn ett anslag å 20,000
kronor för upprätthållande av rikskommitténs mot den olagliga rusdrvckshanteringen
verksamhet under budgetåret 1933/1934.

Departementschefen har, i likhet med skolöverstyrelsen, utgått från att
på sätt framhölls i den framställning av rikskommittén, som låg till
grund för 1932 års riksdags beslut om anvisande av anslag för ändamålet
för budgetåret 1932/1933 — anslag för detta ändamål icke skulle vidare
ifrågakomma. Emellertid finner sig riksdagen böra bifalla motionärernas
hemställan.

Vad riksdagen sålunda med bifall till ovannämnda motioner ansett sig
böra bevilja innebär en kostnadsökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
med 21,000 kronor.

Riksdagen har emellertid funnit sig böra minska en del av de utav Kungl.
Maj:t föreslagna anslagsbeloppen, nämligen anslaget till föreläsnings- och
instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m. (nr 3 i tablån)
från föreslagna 100,000 kronor med 5,000 kronor till 95,000 kronor; anslaget
till främjande av riksutskottets för de kristnas nykterhetsrörelse verksamhet
(nr 6 i tablån) från föreslagna 5,000 kronor med 1,000 kronor till

4,000 kronor; anslaget till främjande av svenska läkarnas nykterhetsförenings
verksamhet (nr 16 i tablån) från föreslagna 5,000 kronor med 2,000
kronor till 3,000 kronor; samt anslaget till främjande av motorförarnas helnykterhetsförbunds
verksamhet (nr 20 i tablån) från föreslagna 18,000 kronor
med 3,000 kronor till det av sistnämnda organisation själv äskade beloppet,
15,000 kronor.

Summan av de sålunda vidtagna minskningarna utgör 11,000 kronor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag ej givit riksdagen anledning till erinran.

De av riksdagen beslutade ändringarna i Kungl. Maj.-ts förslag föranleda
en ökning av det utav Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 271,000 kronor,
med 10,000 kronor till 281,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda motioner
(I: 79 och II: 165 samt I: 80 och II: 160), till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande anvisat för budgetåret
1933/1934 ett extra reservationsanslag av 281,000 kronor att utgå under
de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1933 under punkt 238 omförmälda ändamålen med högst de av departementschefen
angivna beloppen, dock med iakttagande av de ändringar härutinnan,
sorn föranledas av vad riksdagen ovan angivit.

224:o) Musikföreställningar för allmänheten. Kungl. Maj:t har (punkt
239) föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar, som anordna god
orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande före -

Riksdagens skrivelse Nr 8. ''121

ningars och orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra
anslag å 57,000 kronor.

Alltsedan år 1919 har här ifrågavarande anslag utgått med 57,000 kronor
för år, så fördelade, att 18,500 kronor använts till understöd åt en var av
Gävleborgs läns, Nordvästra Skånes och Norrköpings orkesterförening samt

1.500 kronor till inspektion av dessa föreningars verksamhet.

Riksdagen finner sig böra bifalla Kungl. Majits förslag, i vad detsamma

avser oförändrade understöd åt de tre orkesterföreningarna. Däremot håller
riksdagen före, att det till inspektion av dessa föreningars verksamhet beräknade
beloppet, 1,500 kronor, utan olägenhet torde kunna minskas med
500 kronor till 1,000 kronor. För budgetåret 1933/1934 skulle sålunda ett
anslag av tillhopa 56,500 kronor bliva erforderligt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med anledning av Kungl.
Maj:ts förslag, till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars
verksamhet anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag å

56.500 kronor.

225:o) Folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 240) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång
kurs under verksamhetsåret 1933/1934 beviljat för budgetåret 1933/1934 ett
extra anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.

226:o) Statens biografbyrå. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
241) har riksdagen minskat den i nuvarande ordinarie stat för statens biografbyrå
ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
nu 5,300 kronor, med 600 kronor till 4,700 kronor samt den i samma
stat ingående anslagsposten hyra, bränsle och diverse expenser m. m., nu

24,000 kronor, med 13,700 kronor till 10,300 kronor, skolande sistnämnda
anslagspost hädanefter avse allenast bränsle och diverse expenser m. m.;
samt förty minskat det i riksstaten under statens biografbyrå med rubrik:
Statens biografbyrå uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 75,300 kronor,
med 14,300 kronor till 61,000 kronor.

227:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående
ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande
av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret
1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå
med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl. Majit
bestämmas.

122

Riksdagens skrivelse Nr 8.

228:o) Vissa kostnader för utdelning av statens studielån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) har riksdagen, i likhet med vad
för innevarande budgetår ägt ruin, för budgetåret 1933/1934 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens studielån ett
extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1934 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

229:o) Gymnastiska centralinstitutet. I förslaget till riksstat för budgetåret
1933/1934 har Kungl. Maj:t uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet med oförändrat belopp,

106,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 244) föreslagit riksdagen att minska det
för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie reservationsanslaget till
materiel m. m., nu 13,000 kronor, med 400 kronor till 12,600 kronor.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har ej givit
riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det under gymnastiska
centralinstitutet upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar med oförändrat
belopp, 106,000 kronor;

dels ock minskat det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiel m. m., nu 13,000 kronor, med 400 kronor
till 12,600 kronor.

230:o) Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 245 och 246) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till extra personal för gymnastiska centralinstitutet m. m. för budgetåret
1933/1934 anvisat ett extra anslag av 7,410 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes;

dels ock till ökat arvode åt föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 2,800 kronor.

231:o) Understödjande av gymnastik och idrott. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 247) har riksdagen till understödjande av gymnastik
och idrott anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 80,000
kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor, att utgå på
de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

123

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

232:o) Förstärkande av reservationsanslaget till utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 248) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

233:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare. Sedan 1931
års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934
åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag
av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit
bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Kungl. Majit fördelas mellan därav
förtjänta vitterhetsidkare, samt därav för ett vart av budgetåren 1931/1933
såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 249)
föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å

60.000 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisa 20,000
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till understöd
under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor
att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit bestämdes, efter sakkunnigas
hörande av Kungl. Majit fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare,
för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisat återstoden,

20.000 kronor.

234:o) Ortnamnskommissionen. Bestridande av med landsmålsundersökningarna
i riket förenade kostnader. Nusvensk ordbok. Äldre
svensk folkmusik. Föreningen Pietas. Svenska naturskyddsföreningen.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 250 255) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till ortnamnskommissionen för bestridande av med ortnamnsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
extra anslag av 6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt
de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;

dels till bestridande av med landsmålsundersökningarna i riket förenade
kostnader för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 70,880 kronor
att utgå i enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva;

dels såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av
bans arbete »Nusvensk ordbok» anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra
anslag av 8,000 kronor;

124

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning
samt för böcker och materiel anvisat för samma budgetår ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor; de båda sistnämnda anslagen att utgå
på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma;

dels till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils
Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för
budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå
på de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas;

dels till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1933 anvisat
för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor
att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom
föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över
behandlade föremål;

dels ock till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå under
de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

235:o) Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland. Sedan 1928 års
riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges fastland beviljat ett belopp
av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat för ett vart av budgetåren
1928/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har nu Kungl.
Majit (punkt 256) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp av 60,000
kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret
1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 10,000
kronor.

236:o) Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 257) har riksdagen, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt ryske undersåten
Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

3,000 kronor.

237:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande
av hans Rosa-forskningar. Sedan 1929 års riksdag såsom understöd
åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren
1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljat ett belopp av 24,000 kronor,
och riksdagen därav anvisat för vart och ett av budgetåren 1929/1931 såsom
extra anslag 4,800 kronor ävensom för vart och ett av budgetåren 1931/
1933 3,575 kronor att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnade
sig åt dessa forskningar, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Majit kunde
finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 258) föreslagit riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8.

125

att av nämnda av 1929 års riksdag beviljade anslag å 24,000 kronor för
budgetåret 1933/1934 anvisa såsom extra anslag 3,575 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av
hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret
1933/1934 anvisat såsom extra anslag 3,575 kronor.

238:o) Understöd åt doktor Paul Rosenius för hans arbete »Sveriges
fåglar och fågelbon». Sedan 1931 års riksdag till understöd åt doktor
Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete
»Sveriges fåglar och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och
därav för vart och ett av budgetåren 1931/1933 såsom extra anslag anvisat
ett belopp av 4,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 259) föreslagit riksdagen
att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade belopp av 24,000
kronor för budgetåret 1933/1934 anvisa såsom extra anslag ett belopp av

4,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till understöd
åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937
av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» beviljade beloppet av 24,000
kronor för budgetåret 1933/1934 anvisat såsom extra anslag ett belopp av

4.000 kronor.

239:o) Understöd åt stationsinspektoren K. Tirén för fullföljandet
och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete beträffande
lapparnas musik. Sedan 1931 års riksdag såsom understöd åt stationsinspektoren
Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlingsoch
forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljat ett belopp av

9.000 kronor och därav för vart och ett av budgetåren 1931/1933 såsom
extra anslag anvisat 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit
kunde finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 260) föreslagit
riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å 9,000 kronor
för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisa återstoden, 3,000
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt stationsinspektoren
K. Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlingsoch
forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljade anslaget å 9,000
kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisat återstoden, 3,000
kronor.

240:o) Anslag till en internationell konsthistorisk kongress år
1933 i Stockholm. Sedan 1931 års riksdag till bestridande av kostnaderna
för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år
1933 beviljat ett anslag av 15,000 kronor samt därav för vart och ett av

126

Riksdagens skrivelse Nr 8.

budgetåren 1931/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor,
har nu Kungl. Majit (punkt 261) föreslagit riksdagen att av nämnda av
1931 års riksdag beviljade anslag av 15,000 kronor för budgetåret 1933/1934
såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm
år 1933 beviljade anslaget av 15,000 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom
extra reservationsanslag anvisat återstoden, 5,000 kronor.

Diverse.

241:o) Rese- och traktamentspenningar. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 262) har riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
nu 40,000 kronor, med 8,000 kronor till 32,000 kronor.

242:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 263)
har riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda
ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 140,000 kronor, med

70.000 kronor till 70,000 kronor.

243:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 264) har riksdagen minskat det i riksstaten
under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor, med

75.000 kronor till 100,000 kronor.

244:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 265) har riksdagen minskat det i riksstaten
under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 320,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 37,500 kronor), med 60,000 kronor till 260,000 kronor.

245:o) Tryckningskostnader. Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt
266) angående det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer
riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

246:o) Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. Kungl.
Majit har (punkt 269) föreslagit riksdagen att för beredande av tillfälligt
lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1933/1934 under åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag
av 4,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

127

För budgetåret 1932/1933 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag
med samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1933/1934.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare har riksdagen den 7 sistlidne mars, såvitt angår
dylika befattningshavare, tillhörande institutioner under åttonde huvudtiteln,
dels beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska
läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna
i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås skola
under budgetåret 1933/1934 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser
som för budgetåret 1932/1933; dels ock förklarat, att i fråga
om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke ordinarie befattningshavare
skall för budgetåret 1933/1934 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret
1932/1933 beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag
uppföras för ändamålet. Mot det av Kungl. Majit härför beräknade
beloppet, 4,600 kronor, har riksdagen icke något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av tillfälligt lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare för
budgetåret 1933/1934 under åttonde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag
av 4,600 kronor.

247:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 273) har riksdagen till reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 32,000 kronor.

248:o) övriga ordinarie anslag. I avseende å de i nu gällande riksstat
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
har någon förändring icke ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för
budgetåret 1933/1934 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 5 maj 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Tillbaka till dokumentetTill toppen